\id GAL - Siriano NT -Colombia 2009 (DBL -2013) \h GÁLATAS \toc1 Gálatas \toc2 Gálatas \toc3 Gá \mt1 GÁLATAS \c 1 \s1 Pablo Galacia nikũ marãrẽ õãdoredea \p \v 1-2 Yʉ Pablo, ããrĩpererã marĩyarã yʉ merã ããrĩrã́ merã mʉsãrẽ Galacia nikũgue ããrĩrã́rẽ Jesúre bʉremurãrẽ õãdore, gojáa. Jesucristo yʉre ĩgʉ̃yare buedoregʉ beyepími. Irasũ ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ boadiguere masũdi yʉre pídi ããrĩmí, ĩgʉ̃ magʉ̃yare bueburo, ãrĩgʉ̃. Masaka yʉre beyepíbirima. \v 3 Marĩpʉ ããrĩnígʉ̃, marĩ Opʉ Jesucristo mʉsãrẽ õãrõ iritamu, siuñajãrĩ merã ããrĩrikʉmakʉ̃ iriburo. \v 4 Jesucristo, Marĩpʉ gããmederosũta irigʉ, ĩgʉ̃ basi marĩ ñerĩ iridea waja boabosadi ããrĩmí, i ʉ̃mʉ marã ñerĩ irirã irirosũ irinemobirikõãburo, ãrĩgʉ̃. \v 5 Irasirirã ʉ̃mʉrikʉ Marĩpʉre: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩníkõãrã! Irasũta irirã! \s1 Cristo sugʉta marĩrẽ taugʉ ããrĩ́mi, ãrĩ gojadea \p \v 6 Marĩpʉ mʉsãrẽ maĩgʉ̃, Cristore bʉremunʉgãdoregʉ siiudi ããrĩmí mʉsãrẽ peamegue waabonerãrẽ taubu. Mʉsã gapʉ, ĩgʉ̃ irasirikerepʉrʉ, matagora ĩgʉ̃ Cristo merã masakare tauri kerere bʉremuduúrã irikoa. Gaji bueri gapʉre tʉyakoa. Mʉsã irasiririre pégʉ, bʉro pégʉkáa. \v 7 Gajerã mʉsãrẽ, mʉsã Cristoya kerere bʉremunʉgãdeare bʉremuduúdorerã: “Gaji ããrã marĩrẽ tauri kere”, ãrĩgato, werema. Marĩrẽ gaji tauri kere máa. Cristore bʉremurĩ merãta marĩ tarimasĩa. \v 8 Gʉa mʉsãrẽ Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ tauri kerere werebʉ. “Gaji ããrã marĩrẽ tauri kere”, ãrĩgato, wererãrẽ Marĩpʉ bʉro wajamoãburo. Yʉ, o Marĩpʉre wereboegʉ ʉ̃mʉgasiguemʉ mʉsãrẽ irasũ ãrĩgato, weremakʉ̃dere wajamoãburo. \v 9 Mʉsãrẽ ire weresiabʉ. Weredi ããrĩkeregʉ, dupaturi mʉsãrẽ werenemodʉakoa doja. Sugʉ, gʉa Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ tauri kerere mʉsãrẽ weredeare: “Diaye ããrĩbea, gaji ããrã marĩrẽ tauri kere”, ãrĩgato, weremakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ perebiri peamegue wajamoãburo. \p \v 10 Yʉ ire weregʉ, Marĩpʉ gããmerõsũta buea. Masaka yʉre: “Õãrõ weremi”, ãrĩdoregʉ meta buea. Irasũ ãrĩdoregʉ tamerã Cristoyare iribiribokoa. Ĩgʉ̃rẽ moãboegʉ meta ããrĩbokoa. \s1 Pablo: “Jesucristoya kerere weredoregʉ Marĩpʉ yʉre pími”, ãrĩ weredea \p \v 11 Yaarã, mʉsãrẽ ire masĩmakʉ̃ gããmea. Yʉ mʉsãrẽ Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ tauri kerere bueri, masaka ĩgʉ̃sã basi ĩgʉ̃sã gũñarĩ merã bueri meta ããrã. \v 12 Iri kerere neõ sugʉ masakʉ yʉre werebirimi. Neõ sugʉ masakʉ yʉre irire buebirimi. Jesucristo ĩgʉ̃ basi yʉre irire masĩmakʉ̃ irimi. \p \v 13 Mʉsã, yʉ iripoegue judío masaka ĩgʉ̃sã bʉremurĩrẽ iririkʉdeare péunakuyo. Yʉ Marĩpʉyarãrẽ Jesúre bʉremurãrẽ ñerõ iridʉari merã ĩgʉ̃sãrẽ bʉro ĩãturitʉyaunabʉ. Ĩgʉ̃sã Jesúre bʉremurĩrẽ peodʉagʉ irasiriunabʉ. \v 14 Yʉ, judío masaka ĩgʉ̃sã bʉremurĩrẽ õãrõ iririkʉunakubʉ. Gajerã, yʉ merãmarã nemorõ gʉa ñekʉ̃sãmarã iririkʉunadeare iritarinʉgãunakubʉ. \v 15 Yʉ irasiririkʉkerepʉrʉ, Marĩpʉ, yʉ deyoaburi dupuyuro yʉre beyesiadi ããrĩmí ĩgʉ̃yagʉ ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. Irasirigʉ ĩgʉ̃ yʉre bʉro maĩrĩ merã ĩgʉ̃ gããmerõsũ iridoregʉ siiumi. \v 16 Ĩgʉ̃ irasiriderosũta keoro ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ yʉre masĩmakʉ̃ irimi, judío masaka ããrĩmerãrẽ ĩgʉ̃ magʉ̃ merã ĩgʉ̃sãrẽ tauri kerere weredoregʉ. I yʉre irasũ waadero pʉrʉ, gajerãrẽ: “¿Nasirigʉkuri yʉ?” ãrĩ sẽrẽñagʉ̃ waabiribʉ. \v 17 Jerusalẽ́gue ããrĩrã́rẽ Jesucristo yʉ dupuyuro ĩgʉ̃yare buedoregʉ beyepínerãdere sẽrẽñagʉ̃ waabiribʉ. Ubu gapʉ Arabia nikũgue diaye waakõãbʉ. Pʉrʉ Damasco goedujáabʉ doja. \p \v 18 Ʉre bojori tariadero pʉrʉ, Jerusalẽ́gue Pedrore ĩãgʉ̃ waabʉ. Pe semanata ĩgʉ̃ merã ããrĩbʉ́. \v 19 Irogue ããrĩgʉ̃́, gajerã Jesucristo ĩgʉ̃yare buedoregʉ beyepínerãrẽ neõ ĩãbiribʉ. Marĩ Opʉ Jesucristo pagʉmʉ Santiago direta ĩãbʉ. \v 20 Marĩpʉ ĩũrõ mʉsãrẽ gojáa. Yʉ gojari, ãrĩgatori meta ããrã. \p \v 21 Jerusalẽ́gue ããrĩdi Siria nikũgue, Cilicia nikũgue waabʉ. \v 22 Iripoere Judea nikũgue ããrĩrã́ Jesucristore bʉremurĩ buri marã yʉre ĩãmasĩbirima. \v 23 Yaa kere direta pénerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sãrẽ yaamarẽ wererã ãsũ ãrĩ werenerã ããrĩmá: “Sõõ ããrĩdeapoeguere marĩrẽ ñerõ iridʉari merã bʉro ĩãturitʉyadi, marĩ Jesucristore bʉremurĩrẽ peodʉadi daporague masakare: ‘Jesucristore bʉremuka!’ ãrĩ weregorenagʉ̃ iriayupʉ”, ãrĩ werenerã ããrĩmá. \v 24 Irasirirã Judea nikũgue ããrĩrã́ Jesucristore bʉremurã yʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩrẽ pérã, Marĩpʉre ʉsʉyari sĩnerã ããrĩmá. \c 2 \s1 Jesús buedoregʉ pínerã Pablore õãrõ bokatĩrĩñeãdea \p \v 1 Catorce bojori pʉrʉ, dupaturi Jerusalẽ́gue Bernabé merã waabʉ doja. Tito wãĩkʉgʉdere ãĩabʉ. \v 2 Marĩpʉ yʉre irogue waadoremi. Irasirigʉ irogue waabʉ. Iroguere eja, Jesúre bʉremurã oparã merã dita nerẽ, wereníbʉ. Judío masaka ããrĩmerãrẽ Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ tauri kerere yʉ buedeare ĩgʉ̃sãrẽ werebʉ. Yʉ neõgorague buenʉgãdeare, dapora yʉ buerire: “Diaye ããrã, õãgoráa”, ãrĩ masĩburo, ãrĩgʉ̃, irasũ ãrĩ werebʉ. Gajerã yʉ buerire: “Wajamáa”, ãrĩrĩ, ãrĩgʉ̃, irasũ ãrĩ werebʉ. \v 3 Titodere, ĩgʉ̃ judío masakʉ ããrĩbirikerepʉrʉ: “Gʉa judío masaka iririkʉrosũ dupʉma gasirogãrẽ\f + \fr 2:3 \ft Gn 17.1-14: Iripoegue Marĩpʉ Abrahãrẽ ĩgʉ̃ pũrã ʉ̃marẽ: “Yaarã ããrĩburo”, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃sãya dupʉma gasirogãrẽ wiiridoredi ããrĩmí. Pʉrʉ iri dorerire Moisére pídi ããrĩmí. Irasirirã judío masaka Abraham parãmerã ããrĩturiarã iri dorerire irirã, ĩgʉ̃sã pũrã ʉ̃marẽ su mojõma pere gaji mojõ ʉreru pẽrẽbejarinʉrĩ waaró merã ĩgʉ̃sã deyoadero pʉrʉ irasũ yáma.\f* wiiriro gããmea”, neõ ãrĩbirima. \v 4 Irire dorebirikerepʉrʉ, gajerã ubu ãrĩboerã gapʉ: “Moisés doredorederosũta dupʉma gasirogãrẽ wiiriro gããmea”, ãrĩma. Ĩgʉ̃sã Jesúre bʉremugatorã, irigatorimasã ããrĩmá. Irasirirã, gʉa judío masaka ããrĩkererã Jesúre bʉremurã iririre ĩãmurã gʉa nerẽrõgue gʉa merã nerẽnama. “Gʉare peamegue waabonerãrẽ tausũmurã, Jesucristore bʉremurõ gããmea. Moisés doredeare iriri merã tausũbirikoa”, ãrĩmakʉ̃ ĩãma. Irire ĩãrã: “Moisés doredeare irirã dita tausũrãkuma, irasirirã ĩgʉ̃ doredeare irika!” ãrĩma. Gʉare irire bʉremudorerã, irasũ ãrĩma. \v 5 Ĩgʉ̃sã gʉare irasũ dorekerepʉrʉ, neõ ĩgʉ̃sã dorerire iribiribʉ. Gʉa mʉsãrẽ Jesucristore bʉremurĩ merã dita tausũrãkoa, ãrĩrĩ kerere: “Diaye ããrã”, ãrĩ bʉremunímakʉ̃ gããmea. Irasirirã ĩgʉ̃sã dorerire neõ iribiribʉ. \p \v 6 Jesúre bʉremurã oparã yʉre: “Ãsũ gapʉ wereka!” ãrĩbirima. “Judío masaka ããrĩmerãrẽ: ‘Gʉa ñekʉ̃sãmarãrẽ Moisés iridoredeare iriro gããmea’, ãrĩ wereka!” ãrĩbirima. Ĩgʉ̃sãrẽ masaka bʉremukerepʉrʉ, Marĩpʉ ããrĩpererãrẽ sʉrosũ ĩãmi. Irasirigʉ: “Ĩĩsã oparã, yʉ nemorõ ããrĩ́ma”, ãrĩ gũñabiribʉ. “Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ beyederosũta yʉdere beyemi”, ãrĩ gũñabʉ. \v 7 Oparã irasũ yʉre: “Ãsũ gapʉ wereka!” ãrĩrõno irirã, yʉre ĩãmasĩ, ãsũ ãrĩma: “Mʉde, Marĩpʉ judío masaka ããrĩmerãrẽ Jesucristoya kerere weredoregʉ beyepídita ããrã. Marĩpʉ Pedrore judío masakare iri kerere weredorederosũta mʉdere iri kerere weredoreñumi”, ãrĩma yʉre. \v 8 Marĩpʉ Pedrore judío masakare Jesucristoya kerere weredoregʉ iriudi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ta yʉdere judío masaka ããrĩmerã pʉro iri kerereta weredoregʉ iriumi. \p \v 9 Jerusalẽ́gue Jesúre bʉremurã ʉrerã oparã: Santiago, Pedro, Juan wãĩkʉrã ããrĩmá. Gajerã oparã nemorõ ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã yʉre Marĩpʉ ĩgʉ̃ maĩrĩ merã beyepídi yʉ ããrĩmakʉ̃ ĩãmasĩ, yʉre, Bernabédere õãrõ bokatĩrĩ: “Marĩ sʉrosũ moãrãkoa”, ãrĩma. “Mʉsã Jesucristoya kerere judío masaka ããrĩmerãrẽ wererã waaka!” ãrĩma. “Gʉa gapʉ judío masakare wererãkoa”, ãrĩma. \v 10 Gʉare: “Bopoñarãrẽ iritamuka!” ãrĩrĩ direta werema. I dita ããrĩbʉ́: “Yʉ õãrõ irigʉra”, ãrĩ, bʉro gũñadea. \s1 Pablo Pedrore Antioquíague weredea \p \v 11 Pʉrʉ gʉa Antioquía wãĩkʉri makãgue ããrĩripoe Pedro ejami. Ĩgʉ̃ irogue ejadero pʉrʉ keoro iribirimakʉ̃ ĩã, ĩgʉ̃guereta turaro merã werebʉ. \v 12 Iro dupuyuro ĩgʉ̃ irogue ããrĩgʉ̃́, judío masaka ããrĩmerã Jesúre bʉremurã merã baa, ããrĩrikʉkõãyupʉ. Ĩgʉ̃ irasiriripoe gajerã judío masaka Santiago iriunerã ejañurã. Ĩgʉ̃sã ejamakʉ̃ ĩã, judío masaka ããrĩmerã merã ããrãdi ããrĩduúkõãyupʉ: “Yʉre turibokuma”, ãrĩgʉ̃. Irogue ejanerã judío masaka ããrĩmerãrẽ: “Moisés dorederosũta dupʉma gasirogãrẽ wiiriro gããmea”, ãrĩ weregorenarã iriñurã. Irasirigʉ Pedro, Antioquía marã ĩgʉ̃sãya dupʉma gasirogãrẽ wiirisũbirinerã ããrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃sã merã baa, ããrĩrikʉadi duúkõãyupʉ. \v 13 Ĩgʉ̃ irasirimakʉ̃ ĩãrã, gajerã judío masaka Jesúre bʉremurã, ĩgʉ̃ irirosũta irigatori merã iriñurã. Judío masaka ããrĩmerã merã ããrĩrikʉanerã, ĩgʉ̃sã merã baanerã baanemobiriñurã. “Ĩgʉ̃sã merã baaduúmakʉ̃ õãbea”, ãrĩ masĩkeregʉ, Bernabéde ĩgʉ̃sã irirosũta iriyupʉ. \v 14 Ĩgʉ̃sã: “Jesucristore bʉremurĩ merã dita tausũrãkoa”, ãrĩrĩ kerere masĩkererã, keoro iribirima. Irasirigʉ, irire ĩã, Pedrore ããrĩpererã Jesucristore bʉremurã ĩũrõgue bʉro turaro merã ãsũ ãrĩ werebʉ: “Mʉ judío masakʉ ããrĩkeregʉ, judío masaka ããrĩmerã irirosũta ĩgʉ̃sã merã baa, ããrĩkõãbʉ. Mʉ irasirigʉ, Moisés marĩrẽ judío masakare iridorederosũ iribiribʉ. ¿Nasirigʉ judío masaka ããrĩmerã gapʉre: ‘Gʉa judío masaka iririkʉrire irika!’ ãrĩdʉari?” ãrĩbʉ ĩgʉ̃rẽ. \s1 Ããrĩpererã Jesúre bʉremurã tausũrãkuma, ãrĩ gojadea \p \v 15 Gʉa neõ deyoarãgueta judío masaka ããrĩsianerã ããrĩbʉ́. Gaji buri marã irirosũ Marĩpʉ Moisére doreri pídeare tarinʉgãbea. \v 16 Irasũ ããrĩkererã, ire masĩa. Marĩpʉ Moisére ĩgʉ̃ doreri pídeare masaka irimakʉ̃ meta ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Masaka Jesucristore bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Irasirirã gʉade Jesucristore bʉremunʉgãbʉ. Ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ gʉadere: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Marĩpʉ, iri doreri pídeare gʉa irimakʉ̃ meta gʉare irasũ ãrĩ ĩãmi. Neõ sugʉ masakʉ iri doreri pídeare iripeomasĩbemi. Irasirigʉ Marĩpʉ neõ sugʉre: “Yʉ dorerire iripeokõãmi, irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ: ‘Õãgʉ̃ ããrĩ́mi’, ãrĩ ĩãa”, ãrĩbirikumi. \p \v 17 Irasirirã: “Gʉa Jesucristore bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ gʉare: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩrã: “Gʉa judío masakade Marĩpʉ Moisére doreri pídeare iripeobirikoa, irasirirã gʉade ñerõ yáa”, ãrĩ masĩa. ¿Irire irasũ ãrĩ masĩrã: “Jesucristore bʉremusĩã, ñerõ irikerepʉrʉ, õãgoráa”, ãrĩrã yári? Irire neõ ãrĩbea. Jesucristo gʉare ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ ñerõ siiu irigʉ meta ããrĩ́mi. \v 18 Irasirigʉ masakare ãsũ ãrĩ werea. “Jesucristore bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ mʉsãrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi” ãrĩ werea. “Marĩpʉ Moisére ĩgʉ̃ doreri pídeare mʉsã irimakʉ̃, mʉsãrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩgʉ̃ meta yáa. Ĩgʉ̃sãrẽ: “Marĩpʉ Moisére doreri pídeare mʉsã iriri merã Marĩpʉ ĩũrõ waja opabirikoa”, ãrĩgʉ̃, yʉde waja opabokoa irire iripeobirisĩã. \p \v 19 Iripoeguere: “Yʉ, Marĩpʉ Moisére doreri pídeare irigʉ, ĩgʉ̃ ĩũrõ waja opabi ããrĩgʉkoa”, ãrĩ gũñadibʉ. Irasũ ãrĩ gũñakeregʉ, bokatĩũbirikubʉ. Waja opagʉ, peamegue waabodi ããrĩbʉ́. Daporare: “Iri dorerire iriri merã Marĩpʉ merã õãrõ ããrã”, neõ ãrĩ gũñanemobea. “Jesucristore bʉremusĩã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩ, ĩgʉ̃ gããmerĩrẽ yáa”, ãrĩ masĩa. \v 20 Jesucristo Marĩpʉ magʉ̃ yʉre maĩgʉ̃ curusague boagʉ, yʉ ñerõ iridea wajare wajaribosadi ããrĩmí. Yʉ ĩgʉ̃yagʉ ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ boaderosũta yʉde ĩgʉ̃ merã boadi irirosũ waadi ããrĩbʉ́. Sugʉ boagʉ ĩgʉ̃ iridʉarire neõ irinemomasĩbi irirosũ waadi ããrĩbʉ́. Irasirigʉ Cristore bʉremusĩã, yʉ iridʉarire piri, ĩgʉ̃ turaro merã ĩgʉ̃yare irigʉ yáa. \v 21 Yʉ: “Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ õãrõ iritamudi ããrĩmí”, ãrĩ bʉremurĩrẽ piridʉabea. Marĩpʉ Moisére ĩgʉ̃ doreri pídeare marĩ iriri merã waja opabirimakʉ̃, Cristo marĩ ñerõ iridea waja boabosadea wajamarĩbokuyo. \c 3 \s1 ¿Moisés doredeare iriri merã, o Jesucristore bʉremurĩ merã Marĩpʉyarã ããrĩ́rĩ? ãrĩ gojadea \p \v 1 Mʉsã Galacia marã pémasĩmerã irirosũ irirã yáa. ¿Nasirirã ãrĩgatorimasã buerire pénʉgãrĩ? Ĩgʉ̃sã buerire pésĩã, Jesucristoya diayema kerere bʉremurĩrẽ pirirã yáa. Gʉa, mʉsã pʉrogue ããrĩrã́, mʉsãrẽ Jesucristo curusague boadea kerere diaye werebʉ. Iri gʉa wererire mʉsã õãrõ pébʉ. \v 2 Irasirigʉ mʉsãrẽ ire sẽrẽñadʉakoa. ¿Mʉsã Moisés doredeare iriri merã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opanʉgãrĩ? Ĩgʉ̃rẽ opabiribʉ. Jesucristoya kerere pérã, ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãrã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opanʉgãbʉ. \v 3 ¿Nasirirã daporare pémasĩmerã irirosũ irirã yári? Mʉsã Jesucristore bʉremurã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉ dorerire irinʉgãbʉ. ¿Nasirirã daporare ĩgʉ̃ iritamurĩ marĩrõ mʉsã basi mʉsã turari merã iri dorerire iripeodʉari? \v 4 ¿Mʉsã Jesucristore bʉremunʉgãripoe gajerã mʉsãrẽ ñerõ tarimakʉ̃ irideare gũñaberi? Daporare ĩgʉ̃ya kerere bʉremuduúrã: “Ubugora irire bʉremubʉ”, ¿ãrĩ gũñarĩ? \v 5 Marĩpʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃yagʉre Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriudi ããrĩmí. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ mʉsã merã ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã mʉsã watopeguere wári iri ĩmurĩrẽ irigʉ yámi. Mʉsã Moisés doredeare irimakʉ̃, ¿irasirigʉ yári? Iribemi. Mʉsã Jesucristoya kerere pé bʉremumakʉ̃ gapʉ irasũ yámi. \p \v 6 Abraham Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Õãgʉ̃, waja opabi ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí. \v 7 Irasirirã mʉsã ire masĩka! Abraham Marĩpʉre bʉremuderosũta bʉremurãno Abraham parãmerãgora ããrĩ́ma. \v 8 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue judío masaka ããrĩmerãdere ĩgʉ̃sã Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãburire gojasiasũdero ããrĩbʉ́. Marĩpʉ Abrahãrẽ irire weregʉ, ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Yʉ, mʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. \v 9 Abraham Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ õãrõ iridi ããrĩmí. Irasirigʉ daporadere ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ bʉremurãnorẽ õãrõ yámi. \p \v 10 “Moisés doredeare irimakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãgʉkumi”, ãrĩ gũñarãnorẽ Marĩpʉ wajamoãgʉkumi. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue irimarẽ ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ããrĩpereri Moisés doredeare iripeomerãno wajamoãsũrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 11 Neõ sugʉ Moisés doredeare iripeomasĩgʉ̃ mámi. Irasirigʉ Marĩpʉ neõ sugʉre: “Yʉ dorerire iripeokõãmi, irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ: ‘Õãgʉ̃ ããrĩ́mi’, ãrĩ ĩãa”, ãrĩbirikumi. Irire marĩ masĩa. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi. Irasirirã ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩníkõãrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 12 Moisés doreri gojadea pũgue: “Marĩpʉre bʉremugʉ̃no Marĩpʉ ĩũrõ waja opabi ããrĩ́mi”, neõ ãrĩ gojasũbiribʉ. Ãsũ gapʉ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ããrĩpereri Moisés doredeare iripeogʉno, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩníkõãgʉkumi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Iri dorerire iripeobi gapʉre Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Yʉ ĩũrõ waja opami, yʉ merã neõ õãrõ ããrĩbirikumi”, ãrĩ ĩãgʉkumi. \p \v 13 Irasirigʉ, marĩ ããrĩpererã Moisés doredeare iripeobirimakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ: “Iri dorerire iripeobema”, ãrĩgʉ̃: “Waja opama”, ãrĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ Jesucristo curusague pábiatúsũgʉ̃, waja opagʉ irirosũ marĩrẽ wajamoãbodeare boa, wajaridi ããrĩmí. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Sugʉ yukʉgue siasiusũadi, Marĩpʉ wajamoãdoreadi ããrĩ́mi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Jesucristo boari merã marĩ ñerõ iridea wajare taudi ããrĩmí. \v 14 Ĩgʉ̃ marĩ ñerõ iridea wajare boa, wajaribosadea merã Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Irasũta irigʉra”, ãrĩderosũta judío masaka ããrĩmerãdere iridi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ sĩdi ããrĩmí marĩ merã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. \s1 Marĩpʉ: “Abraham merã ãsũ irigʉra”, ãrĩdea \p \v 15 Yaarã, masaka ĩgʉ̃sã iririkʉrire, su keori merã mʉsãrẽ weregʉra. Ĩgʉ̃sã: “Ãsũ irirã!” ãrĩ, oparã pʉro papera ãmukuma. Ĩgʉ̃sã irire ãmuadero pʉrʉ, neõ gajerã ĩgʉ̃sãrẽ: “I pũrẽ béokõãka! Ãsũ gapʉ gojaka!” ãrĩbirikuma. \v 16 Marĩpʉ Abrahãrẽ ĩgʉ̃ ãrĩdea, i irirosũta ããrã. Gajerã ĩgʉ̃ ãrĩdeare neõ béomasĩbema. Ãsũ ãrĩ weredi ããrĩmí ĩgʉ̃rẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. “Mʉ parãmerã ããrĩturiarã merã õãrõ irigʉra”, ãrĩbiridi ããrĩmí. Ubu gapʉ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ sugʉ merãta irasirigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. Irasũ ãrĩgʉ̃, Jesucristore ãrĩgʉ̃ iridi ããrĩmí. \v 17 Yʉ mʉsãrẽ wereri ãsũ ãrĩdʉaro yáa. Marĩpʉ Abrahãrẽ masakare ĩgʉ̃ õãrõ iriburire weredi ããrĩmí. Pʉrʉ cuatrocientos treinta bojori pʉrʉ, Marĩpʉ ĩgʉ̃ doreri Moisére pídi ããrĩmí. Irire pígʉ, Abrahãrẽ: “Yʉ irasirigʉkoa”, ãrĩdeare peremakʉ̃ iribiridi ããrĩmí. \v 18 Marĩpʉ, Moisés doredeare irirã direta: “Yʉ merã õãrõ ããrĩrãkuma”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃ Abrahãrẽ ãrĩdea wajamarĩbokuyo. Irasũ ããrĩbea. Marĩpʉ Abrahãrẽ maĩgʉ̃ wajamarĩrõ ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeare keoro iridi ããrĩmí. ((“Ããrĩpererã mʉ irirosũ yʉre bʉremurãrẽ yʉ merã õãrõ ããrĩmakʉ̃ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí.)) \p \v 19 Iro merẽ, ¿nasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére píyuri? Masaka ñerõ irirã, waja oparã ããrĩrĩ́rẽ ĩgʉ̃sãrẽ masĩdoregʉ irire pídi ããrĩmí. Abraham parãmi ããrĩturiagʉ Jesucristo aariripoegue Marĩpʉ masakare: “Ãsũ irika!” ãrĩ pítũnudi ããrĩmí. Jesucristo aarimakʉ̃, Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdea keoro waabʉ. Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire ĩgʉ̃rẽ wereboerãrẽ Moisére weredoredi ããrĩmí. Irasirigʉ Moisés irire pégʉ, masakare wereturiadi ããrĩmí. \v 20 Marĩpʉ Abraham parãmi ããrĩturiagʉ merã masakare õãrõ iriburire gajerãgue merã Abrahãrẽ weredorebiridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ basita weredi ããrĩmí. ((Irasiriro Abrahãrẽ ĩgʉ̃ weredea gapʉ, Moisére ĩgʉ̃ dorerire pídea nemorõ ããrã.)) \s1 Pablo, Moisés doredeare weredea \p \v 21 Iro merẽ, Marĩpʉ Abrahãrẽ weredea, ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea nemorõ ããrĩmakʉ̃, ¿ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea gapʉ wajamarĩyuri? Irasũ ããrĩbiridero ããrĩbʉ́. Ãsũ gapʉ ããrã. Masaka ããrĩpereri Moisés doredeare iripeori merã Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩmasĩmakʉ̃, Marĩpʉ irire iripeorãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãbodi ããrĩmí. \v 22 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue irimarẽ ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Masaka ããrĩpererã ñerõ irirã, waja oparã ããrĩ́ma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Irasirigʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩderosũta irigʉkumi. Ããrĩpererã Jesucristore bʉremurãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãgʉkumi. \p \v 23 Marĩ Jesucristoya kerere pé, ĩgʉ̃rẽ bʉremuburi dupuyuro Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea direta masĩnerã ããrĩbʉ́. Irasirirã marĩ ñerõ iridea waja peresugue dobosũnerã marĩrẽ peresu iridi doreri direta masĩrã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́. \v 24 Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea merã marĩ iri dorerire iripeomerã ããrĩrĩ́rẽ masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Pʉrʉ Cristoyare masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, marĩrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãbu. \v 25 Daporare Jesucristore bʉremua. Irasirirã ĩgʉ̃rẽ bʉremusĩã: “Marĩpʉ Moisére ĩgʉ̃ doreri pídeare marĩ irimakʉ̃ meta marĩrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩ masĩa. \p \v 26 Irasirirã mʉsã ããrĩpererã Jesucristore bʉremurĩ merã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, Marĩpʉ pũrã ããrã. \v 27 Mʉsã ããrĩpererã deko merã wãĩyesũnerã ããrĩbʉ́ mʉsã Cristoyarã ããrĩrĩ́rẽ ĩmumurã. Irasirirã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ irirosũ ããrĩrikʉa. \v 28 Marĩ ããrĩpererã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, sugʉyarãta ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ judío masakare, judío masaka ããrĩmerãdere, moãboerimasãrẽ, moãboemerãdere, ʉ̃marẽ, nomedere sʉrosũta ĩãmi. Irasiriro marĩrẽ Jesucristoyarãrẽ dʉkawari masĩña máa. \v 29 Marĩ Cristoyarã ããrĩsĩã, Abraham parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩderosũta marĩdere irigʉkumi. Marĩ Cristoyarã ããrĩmakʉ̃, marĩrẽ irasirigʉkumi. \c 4 \p \v 1 Mʉsãrẽ i keori merã weredʉakoa. Sugʉ majĩgʉ̃ ããrĩpereri ĩgʉ̃ pagʉyare opaturiabu ããrĩkeregʉ, majĩgʉ̃ ããrĩsĩã, sugʉ moãboegʉ irirosũ ããrĩkumi. \v 2 Gajerã ĩgʉ̃rẽ, ĩgʉ̃ya ããrĩburidere ĩãduripíbosakuma. Irasirigʉ, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩkumi. Sunʉ ĩgʉ̃ pagʉ, ĩgʉ̃ boaburi dupuyuro ĩgʉ̃ya ããrãdeare ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ wiaburinʉrẽ werepíkumi. “Inʉ ejamakʉ̃, ããrĩpereri yaa ããrĩdeare yʉ magʉ̃rẽ wiaka!” ãrĩkumi. Irasirirã irinʉ ejamakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ wiakuma pama. \v 3 Marĩde Jesucristore bʉremuburi dupuyuro marĩ ñekʉ̃sãmarã i ʉ̃mʉmarẽ buerire iritʉyarã, majĩgʉ̃ ĩgʉ̃ ããrĩderosũ marĩ ñekʉ̃sãmarã doreri doka ããrĩunanerã ããrĩbʉ́. Irasirirã gajerãrẽ moãboerã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́. \v 4 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeanʉ ejamakʉ̃, keoro ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ i ʉ̃mʉguere iriudi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ iriumakʉ̃, sugo nomeõguere deyoadi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ judío masakʉ ããrĩsĩã, Marĩpʉ doreri Moisére pídeare iridi ããrĩmí. \v 5 Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ, marĩ iri dorerire iripeobiri wajare boa, wajaribosadoregʉ iriudi ããrĩmí ĩgʉ̃ pũrã waaburo, ãrĩgʉ̃. \p \v 6 Irasirigʉ Marĩpʉ marĩrẽ: “Yʉ pũrã ããrĩsiama”, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃ magʉ̃ Jesucristo merã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriudi ããrĩmí. Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉre: “Gʉapʉ”, ãrĩ masĩa. \v 7 Marĩ, Marĩpʉ pũrã ããrĩsĩã, moãboerimasã irirosũ ããrĩbea pama. Irasirirã ããrĩpereri Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ Cristo iridea merã marĩrẽ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire ñeãrãkoa. \s1 Pablo Jesúre bʉremurãrẽ Galaciague ããrĩrã́rẽ gũñarikʉdea \p \v 8 Iripoeguere mʉsã Marĩpʉre masĩbirisĩã, gajerãnorẽ bʉremunerã ããrĩbʉ́. Ĩgʉ̃sãrẽ bʉremurã, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩtuuyanírã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́. Marĩpʉgorare bʉremubirinerã ããrĩbʉ́. \v 9 Dapora mʉsã Marĩpʉre masĩa. Ĩgʉ̃ mʉsãrẽ masĩgʉ̃ ĩgʉ̃rẽ masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ masĩsĩã, mʉsã iripoegue ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremudeare bʉremuduúkõãnerã ããrĩbʉ́. Irasirikererã, daporare Moisés doredeare iripeodʉarã, mʉsã ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremupʉrorideare bʉremurã irirosũ irirã yáa. ¿Nasirirã irire irasirirã yári? ¿Nasirirã dupaturi moãboerimasã irirosũ ããrĩdʉari doja? \v 10 Mʉsãde, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩdʉarã, judío masaka bosenʉrĩ irinarõsũta iriadikoa. Iri bosenʉrĩrẽ irirã, siuñajãrĩnʉrikʉ, abe deyoarikʉ, gajinʉrĩ bosenʉrikʉ, bojorikʉ bosenʉrĩrẽ irikoa. \v 11 Mʉsã irasirimakʉ̃ pégʉ: “¿Yʉ ĩgʉ̃sãrẽ ubugora bueyuri?” ãrĩgʉ̃, bʉro mʉsãrẽ gũñarikʉa. \p \v 12 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ ãsũ irimakʉ̃ gããmea. Mʉsã judío masaka ããrĩbirisĩã, Moisés doredeare iribirinerã ããrĩbʉ́. Yʉde, judío masakʉ ããrĩkeregʉ, mʉsã iriderosũta iri dorerire iribea. Irasirigʉ dupaturi mʉsãdere yʉ irirosũ irimakʉ̃ gããmea. Marĩ Jesucristore bʉremusĩã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩmasĩa. Yʉ mʉsãrẽ Jesucristoyare buemakʉ̃, mʉsã yʉre neõ ñerõ iribiribʉ. \v 13 Mʉsã masĩa. Yʉ, Jesucristo masakare tauri kerere mʉsãrẽ buepʉrorigʉ, pũrĩrikʉbʉ. \v 14 Yʉ pũrĩrikʉmakʉ̃ mʉsãrẽ diasagorabʉ. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, mʉsã yʉre ĩãturi doobiribʉ. Ubu gapʉ Marĩpʉre wereboegʉre irirosũ õãrõ bokatĩrĩñeãbʉ. Jesucristore irirosũ yʉre õãrõ iribʉ. \v 15 Mʉsã yʉ merã ʉsʉyari opadea, ¿naásũ waáari? Ire yʉ masĩa. Mʉsã irasirimasĩrã, mʉsãya koyere yʉre wea sĩbokuyo yʉre iritamumurã. \v 16 Yʉ mʉsãrẽ diayemarẽ weredea waja daporare yʉre: “Gʉare ĩãturigʉ irirosũ irigʉ yámi”, ¿ãrĩ ĩãrĩ? \p \v 17 Gajerã ãrĩgatori merã buerimasã gapʉ mʉsãrẽ bʉro iritamudʉarã irirosũ irikererã, õãrõ merã irirã meta ããrĩ́ma. Mʉsãrẽ gʉa buerire iritʉyarire piri, ĩgʉ̃sã bueri gapʉre iritʉyadorerã yáma. \v 18 Gajerã mʉsãrẽ iritamudʉamakʉ̃ õãgoráa. Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ iritamudʉarã, õãrõ gũñarĩ merã iritamuníkõãburo. Yʉ mʉsã merã ããrĩmakʉ̃ direta irasiribirikõãburo. \v 19 Mʉsã yʉ pũrã irirosũ ããrĩrã́rẽ mʉsãya ããrĩburire gũñagʉ̃, dupaturi bʉro pũrĩsũrĩ merã ñerõ tarigʉ irirosũ ããrã. Sugo nomeõ pũrãkʉburi dupuyuro pũrĩrĩ péñarõsũ péñakoa. Mʉsã Jesucristo irirosũ ããrĩrikʉmakʉ̃gue, irasũ poyarikʉtũnugʉkoa. \v 20 Yʉ mʉsã pʉro mʉsã merã bʉro ããrĩdʉadikoa. Mʉsãrẽ daporata turiro marĩrõ õãrõ pémasĩma õãrõ weredʉadikoa. Weredʉakeregʉ, ñeéno merã wereníumasĩbirikoa. \s1 Pablo, Agar, Saraya keori merã weredea \p \v 21 Mʉsã, Moisés doredeare iridʉakererã, ¿nasirirã iri dorerire õãrõ pémasĩberi? \v 22 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Abraham pẽrã ʉ̃ma pũrãkʉdi ããrĩmí. Sugʉre ĩgʉ̃ marãpore moãboego Agar wãĩkʉgo merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Gajigʉre ĩgʉ̃ marãpo diaye Sara merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Igo, moãboego meta ããrĩdeo ããrĩmó”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 23 Abraham marãpore moãboego magʉ̃ marĩ masaka deyoarosũta deyoadi ããrĩmí. Abraham marãpo magʉ̃ gapʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ marãpo sugʉ majĩgʉ̃ pũrãkʉgokumo”, ãrĩderosũta deyoadi ããrĩmí. \p \v 24-25 Ĩgʉ̃sã pẽrã nomeya, pe keori irirosũ ããrã. Saraya: Abraham, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ ãrĩdeare bʉremuderosũta Jesucristore bʉremurãya keori irirosũ ããrã. Agarya: Marĩpʉ Sinaí wãĩkʉri buúrugue Arabia nikũgue ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídeare irirãya keori irirosũ ããrã. Agar, moãboego ããrĩsĩã, igo magʉ̃de moãboegʉ ããrĩdi ããrĩmí. Irasirirã Moisés doredeare irirã igo magʉ̃ irirosũ ããrĩ́ma. Moãboerã irirosũ iri doreri doka ããrĩ́ma. Daporare Jerusalén marã Moisés doredeare irirã, Agar magʉ̃ irirosũ ããrĩ́ma. Irasirirã, moãboerã irirosũ iri doreri doka ããrĩ́ma. \v 26 Saraya: Jerusalén ʉ̃mʉgasima makã marã Jesucristore bʉremurãya keori irirosũ ããrã. Sara, moãboego ããrĩbirimakʉ̃, igo magʉ̃de, moãboegʉ meta ããrĩdi ããrĩmí. Irasirirã marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara magʉ̃ irirosũ ããrã. Moãboerã irirosũ Moisés doreri doka ããrĩrã́ meta ããrã. \v 27 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: \q1 “Nomeõ, mʉ pũrã marĩkerego, ʉsʉyaka! Sugo nomeõ, pũrãkʉgo pũrĩrĩ péñarõsũ péñabirikerego, bʉro ʉsʉyaka! Mʉ pũrã marĩkerepʉrʉ, pʉrʉguere mʉ parãmerã ããrĩturiarã wárã ããrĩrãkuma. \q1 Gajego marãpʉkʉgo igo marãpʉ merã ããrĩgṍ parãmerã ããrĩturiarã nemorõ wárã ããrĩrãkuma”, ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ. ((Iri ãrĩdea ãsũ ãrĩdʉaro yáa. Jesucristore bʉremurã Sara parãmerã ããrĩturiarã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã, Moisés doredeare irirã nemorõ wárã ããrĩrãkuma.))\x + \xo 4:27 \xt Is 54.1\x* \p \v 28 Irasirirã yaarã, marĩ Sara magʉ̃ Isaac irirosũ ããrã. Marĩpʉ pũrã Abrahãrẽ ãrĩderosũta Sara Isaare pũrãkʉdeo ããrĩmó. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃ pũrã ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. \v 29 Iripoeguere Agar magʉ̃ marĩ masaka deyoaderosũta deyoadi, Sara magʉ̃ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã deyoadire ĩãturi, ñerõ iridi ããrĩmí. Daporadere irasũta ããrã. Moisés doredeare irirã, marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩãturi, ñerõ irirã yáma. \v 30 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue Abrahãrẽ ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Moãboego magʉ̃ mʉ sĩburire opabirikumi. Mʉ marãpo diaye moãboego ããrĩbeo magʉ̃ gapʉ mʉ sĩburire opagʉkumi. Irasirigʉ moãboegore, igo magʉ̃ merãta béoka!” ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ. \v 31 Irasirirã yaarã, marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Moãboego parãmerã ããrĩturiarã meta ããrã. Sara magʉ̃ ĩgʉ̃ pagʉ sĩburire opaderosũta, marĩ Marĩpʉ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire oparãkoa. \c 5 \s1 Pablo: “Jesucristoyare bʉremurĩrẽ piribirikõãka!” ãrĩ gojadea \p \v 1 Jesucristo marĩrẽ Moisés doreri doka ããrĩnerãrẽ taudi ããrĩmí. Marĩ ñerõ iridea wajare ĩgʉ̃ boari merã wajaribosadi ããrĩmí, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. Irasirirã mʉsã Marĩpʉ pũrã ããrĩsĩã, Jesucristoyare gũñaturari merã bʉremuníkõãka! Ãrĩgatori merã buerimasã mʉsãrẽ Moisés doredeare iridoremakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ pébirikõãka! Iri dorerire irirã, moãboerã irirosũ ããrĩ́ma. Irasirirã iri doreri doka neõ ããrĩnemobirikõãka! \p \v 2 Õãrõ péka yʉre! Yʉ Pablo, mʉsãrẽ ire weregʉra. “Gʉaya dupʉma gasirogãrẽ wiirirã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩrãkoa”, ãrĩ gũñabirikõãka! Mʉsã irasũ ãrĩ gũñamakʉ̃, mʉsãrẽ Jesucristo boabosadea wajamarĩboyo. \v 3 Irasirigʉ goepeyari merã mʉsãrẽ werea doja. Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩburire ĩgʉ̃sãya dupʉma gasirogãrẽ wiirirãnorẽ Moisés doredeare ããrĩpererire iripeoro gããmea. \v 4 Mʉsã: “Moisés doredeare irimakʉ̃, Marĩpʉ gʉare: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãgʉkumi”, ãrĩ gũñarã, Jesucristore pirirã yáa. Mʉsã irasirirã, Marĩpʉ mʉsãrẽ maĩgʉ̃ õãrõ iritamurĩdere gããmebea. \v 5 Marĩ: “Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Jesucristore bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ gʉare: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩ masĩa. \v 6 Irasiriro, marĩ Jesucristoyarã ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ ĩũrõ dupʉma gasirogãrẽ wiirisũnerã ããrĩrĩ́, wiirisũbirinerã ããrĩrĩ́de wajamáa. Marĩpʉ ĩũrõ marĩ Jesucristore bʉremurã ããrĩrĩ́ gapʉ wajakʉa. Ĩgʉ̃rẽ bʉremusĩã, gajerãrẽ maĩa. \p \v 7 Mʉsã Jesucristore bʉremunʉgãrã, ĩgʉ̃yare õãrõ iritʉyanerã ããrĩbʉ́. Dapora gapʉre gajerã mʉsãrẽ ĩgʉ̃ya diayemarẽ õãrõ iritʉyabirimakʉ̃ irirã yáma. \v 8 Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ irasirirã Marĩpʉ gããmerĩ gapʉre irirã meta yáma. Marĩpʉta mʉsãrẽ Jesucristore bʉremunʉgãdoregʉ siiudi ããrĩ́mi, Jesucristoyare õãrõ iritʉyaburo, ãrĩgʉ̃. \v 9 Masaka ãsũ ãrĩ werema: “Pã́rẽ irirã, mérõgã pã́ wemasãrĩ poga merã trigo pogare morẽkuma. Pʉrʉ iri wemasãseyakõãkoa”, ãrĩ werema. I irirosũ, ãrĩgatori merã buerimasã buerire surãyeri irire iritʉyarã, pʉrʉgue mʉsã ããrĩpererã ãrĩgatori buerire iritʉyarãkoa. \v 10 Yʉ gũñaturari merã marĩ Opʉ Jesucristore bʉremua. Mʉsãde, yʉ irirosũ ĩgʉ̃rẽ bʉremua. Irasirigʉ mʉsãya ããrĩburire ãsũ ãrĩ gũñáa: “Ĩgʉ̃sã ãrĩgatori merã buerimasã buerire iritʉyarire piri, dupaturi yʉ irirosũ Jesucristoya diayemarẽ iritʉyarãkuma doja”, ãrĩ gũñáa. Marĩpʉ, mʉsãrẽ ãrĩgatori merã buerã gapʉre wajamoãgʉkumi. \p \v 11 Yaarã, gajerã yʉre ãsũ ãrĩma: “Pablo masakare: ‘Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩdʉarã, dupʉma gasirogãrẽ wiirika!’ ãrĩ buemi”, ãrĩma. Yʉ irire neõ irasũ ãrĩ buebea. Yʉ irasũ ãrĩ buemakʉ̃, judío masaka gajerãrẽ irire iridorerã yʉre ñerõ iribiribokuma. Yʉ, Jesucristo ĩgʉ̃ curusague boari merã masakare tauri kere gapʉre buea. Yʉ irire bueri waja judío masaka yʉre ñerõ tarimakʉ̃ yáma. \v 12 Yʉ, ĩgʉ̃sã ãrĩgatori merã buerimasã mʉsãrẽ dupʉma gasirogãrẽ wiiridorerãrẽ mʉsã pʉro neõ ããrĩnemobirimakʉ̃ gããmea. Mʉsãrẽ irasũ wiiridoredʉarã, ĩgʉ̃sã basi wiiri, pũrã marĩrã dujaburo. \p \v 13 Yaarã, Marĩpʉ mʉsãrẽ Moisés doreri doka ããrĩburo, ãrĩgʉ̃ meta siiudi ããrĩmí. Irasirirã: “Gʉa gããmerõ ñerĩ ʉaribejarire irimakʉ̃ õãrokoa”, ãrĩ gũñabirikõãka! Ãsũ gapʉ irika! Maĩrĩ merã gãme iritamuníka! \v 14 Mʉsã gajerãrẽ diaye maĩrã, Moisés doredeare ããrĩpererire irirã yáa. Irasũta ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Mʉ basi maĩrõsũta mʉ pʉro ããrĩrã́dere maĩka!” ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 15 Irasirirã pémasĩka! Mʉsã gãme ĩãturiduúmerã, pũrĩsũrĩ sĩtĩrĩ wereníduúmerã, mʉsã basi gãme dʉkawaripereakõãrãkoa. \s1 Pablo: “Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩrẽ iriníka!” ãrĩ weredea \p \v 16 Yʉ mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ werea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩrẽ iriníka! Mʉsã irasirirã, mʉsã gããmerõ ñerĩ ʉaribejarire iribirikoa. \v 17 Marĩ ñerĩ ʉaribejari, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩ meta ããrã. Irasirirã marĩ ñerĩ ʉaribejarire irirã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩrẽ irirã meta yáa. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩ gapʉre irirã, marĩ gããmerõ ñerĩ ʉaribejarire iribirikoa. \v 18 Marĩ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ marĩrẽ iridorerire irirã, Moisés doreri doka ããrĩrã́ meta ããrã. “Marĩ Moisés doredeare irirã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩrãkoa”, ãrĩ gũñabea. \p \v 19 Masaka ĩgʉ̃sã ñerĩ ʉaribejarire irimakʉ̃, marĩ õãrõ ĩãmasĩa. Ĩgʉ̃sã ñerĩ ʉaribejarire irirã, ãsũ yáma: Ʉ̃ma, ĩgʉ̃sã marãposã nome ããrĩmerãrẽ; nomede, ĩgʉ̃sã marãpʉsãmarã ããrĩmerãrẽ ñerõ gãmebiragorenama. Ããrĩpereri gʉyasĩũrĩ, ñerõ iririre yáma. Gʉyasĩrĩrõ marĩrõ ñerõ iririre taubéokõãma. \v 20 Keori weadeare bʉremuma. Yéa iririre yáma. Gajerãrẽ ĩãturi dooma. Gãme guaseoma. Gãme ĩãturima. Gajerã merã mata gua, sĩtĩrĩ wereníma. Ĩgʉ̃sãya ããrĩburi direta gũñama. Ĩgʉ̃sã gããmerĩ direta iridʉarã, ĩgʉ̃sãya bumarãrẽ gãme dʉkawarimakʉ̃ yáma. \v 21 Gajerãrẽ gajinorẽ ĩgʉ̃sã opamakʉ̃, ĩãturima. Masakare wẽjẽbéoma. Mejãrikʉrã ããrĩ́ma. Bosenʉrĩrẽ irirã, mejãrã ñerĩrẽ yáma. Irasũ ããrĩmakʉ̃, wári gajino ñerĩdere yáma. Irasirigʉ yʉ mʉsãrẽ ãrĩderosũta goepeyari merã werea doja. Iri ñerĩrẽ irinígʉ̃no, Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ doreroguere waabirikumi. \p \v 22 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gapʉ marĩrẽ ĩgʉ̃yare irimakʉ̃ yámi. Irasirirã ĩgʉ̃ iritamurĩ merã masakare maĩa. Ʉsʉyari opáa. Siuñajãrĩ merã ããrĩrikʉa. Gajerã marĩrẽ ñerõ irikerepʉrʉ, ĩgʉ̃sã merã guabea. Masakare bopoñarĩ merã ĩãa. Ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ gũñarĩ merã iritamua. Piriro marĩrõ Marĩpʉ gããmerõsũ gajerãrẽ keoro õãrõ yáa. \v 23 “Gajerã nemorõ ããrã”, ãrĩ péñabea. Marĩ ñerĩ ʉaribejarire iridʉakererã, iribea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃yare irirã, irasũta yáa. Gajigʉ irasirirãnorẽ: “Irire irasiribirikõãka!” neõ ãrĩbemi. \v 24 Marĩ Jesucristoyarã ããrĩsĩã, marĩ ñerĩ ʉaribejarire piribʉ. Irasirirã marĩ gããmerĩrẽ, marĩ ñerõ iridʉarire iribea. \v 25 Marĩ, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩrikʉa. Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ marĩrẽ iridorerire ĩgʉ̃ iritamurĩ merã iriníkõãrõ gããmea. \p \v 26 Irasirirã marĩ: “Gajerã nemorõ ããrã”, ãrĩbirikõãrã! Marĩ werenírĩ merã gajerãrẽ gãme ĩãturimakʉ̃ iribirikõãrã! Gajerã õãrõ ããrĩrikʉrire ĩãturibirikõãka! \c 6 \s1 Pablo: “Mʉsã Jesucristore bʉremurã gãme iritamuka!” ãrĩ gojadea \p \v 1 Yaarã, sugʉ Jesúre bʉremugʉ̃ ñerĩrẽ irimakʉ̃ ĩãrã, mʉsã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iridorerire irirã ĩgʉ̃rẽ iritamuka, ĩgʉ̃ iri ñerõ iririre piriburo, ãrĩrã! “Gʉa, ĩgʉ̃ nemorõ ããrã”, ãrĩ gũñarõ marĩrõ õãrõ merã ĩgʉ̃rẽ wereka! Irasũ iritamurã, õãrõ pémasĩka, mʉsãde ĩgʉ̃ irirosũta ñerĩrẽ iriri, ãrĩrã! \v 2 Mʉsã bʉjawererãnorẽ, gũñaturamerãnorẽ, ñerĩ ʉaribejarire tarinʉgãmasĩmerãnorẽ iritamuka! Mʉsã irasũ iritamurã, Jesucristo dorederosũta irirãkoa. \p \v 3 Sugʉ õãrĩrẽ iribirikeregʉ: “Yʉ õãrĩrẽ irigʉ ããrã”, ãrĩ gũñagʉ̃, ĩgʉ̃ basi ãrĩgatogʉ yámi. \v 4 Marĩ masakakʉ: “¿Õãrõ irigʉ yári?” ãrĩrã, marĩ basi marĩ iririre pémasĩrĩ merã gũñarõ gããmea. Irasiridero pʉrʉ, marĩ iriri õãrĩ ããrĩmakʉ̃: “Gajerã nemorõ ããrã”, ãrĩ gũñarõ marĩrõ ʉsʉyari merã: “Yʉ õãrĩrẽ yáa”, ãrĩ masĩrãkoa. \v 5 Irasirirã marĩ masakakʉ, Marĩpʉ ĩũrõ ĩgʉ̃: “Yaare irirã, ãsũ irika!” ãrĩ pídeare õãrõ iriro gããmea. \p \v 6 Mʉsã Jesúya kerere buerimasãrẽ iritamuka! Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ bueri waja, mʉsã õãrĩ oparire ĩgʉ̃sãrẽ dʉkawaka, ĩgʉ̃sã gããmerĩrẽ opaburo, ãrĩrã! \p \v 7 Mʉsã basi ãrĩgatobirikõãka! Marĩpʉre goepeyari marĩrõ merã: “Yʉ ñerõ irimakʉ̃, yʉre wajamoãbirikumi”, ãrĩ gũñabirikõãka! Marĩ õãrĩ oterã, pʉrʉgue õãrĩ dʉkare bokarosũ marĩ õãrĩ irirã, pʉrʉgue õãrĩrẽ bokarãkoa. Ñerĩrẽ irirã, pʉrʉgue ñerĩrẽ bokarãkoa. \v 8 Sugʉ ĩgʉ̃ ñerĩ ʉaribejarire irinígʉ̃no, ĩgʉ̃ ñerĩ iridea waja ñerĩrẽ bokagʉkumi. Perebiri peamegue wajamoãsũgʉkumi. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerĩrẽ irigʉ gapʉ õãrĩrẽ bokagʉkumi. Marĩpʉ pʉro perebiri okari opagʉkumi. \v 9 Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gããmerõsũ gariborero marĩrõ õãrĩrẽ iriníkõãrã! Marĩpʉ iridʉarinʉ ejamakʉ̃, marĩrẽ õãrĩ iririre pirimerãrẽ õãrĩrẽ sĩgʉkumi. \v 10 Irasirirã noó waaró ããrĩpererã marĩ bokajarãnorẽ õãrĩrẽ irirã! Marĩyarãrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ neõ piriro marĩrõ ĩgʉ̃sãrẽ õãrĩrẽ iriníkõãrã! \s1 Pablo weretũnudea \p \v 11 Ĩãka! Yʉ basi mʉsãrẽ ire gojadʉakoa. Irasirigʉ i pagari gojari merã mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ gojagʉ yáa. \v 12 Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ dupʉma gasirogãrẽ wiiridorerimasã, ĩgʉ̃sãrẽ gajerã judío masaka õãrõ gũñamakʉ̃ gããmerã, irasũ wiiridorema. Marĩ Jesucristo ĩgʉ̃ curusague boadea merã masakare tauri kerere bueri waja judío masaka marĩrẽ turi, ñerõ yáma. Mʉsãrẽ dupʉma gasirogãrẽ wiiridorerimasã gapʉ gajerã ĩgʉ̃sãrẽ turi, ñerõ irimakʉ̃ gããmemerã, mʉsãrẽ irasũ wiiridorema. \v 13 Ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃sãya dupʉma gasirogãrẽ wiirisũnerã ããrĩkererã, ããrĩpereri Moisés doredeare iripeobema. Iri dorerire iripeobirikererã, gajerã judío masaka péuro: “Gʉa Moisés doredeare iridoremakʉ̃, Galacia marã, gʉa iridorederosũta irima”, ãrĩdʉarã, mʉsãrẽ irasũ wiiridorema. \p \v 14 Yʉ tamerã ĩgʉ̃sã irirosũ irasũ ãrĩrĩrẽ gajerã péuro neõ ãrĩbirikoa. Marĩ Opʉ Jesucristo ĩgʉ̃ curusague boari merã marĩ ñerõ iridea wajare wajaribosadea kere direta masakare weregʉkoa. Jesucristo yʉre yʉ ñerõ iridea wajare taudi ããrĩmakʉ̃, i ʉ̃mʉma ñerĩ ʉaribejari iririre piribʉ. I ʉ̃mʉ marã yʉre ĩgʉ̃sã irirosũ ñerĩ ʉaribejarire iridoremakʉ̃, neõ iribea. \v 15 Irasiriro, marĩ Jesucristoyarã ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ ĩũrõ dupʉma gasirogãrẽ wiirisũnerã ããrĩrĩ́, wiirisũbirinerã ããrĩrĩ́de wajamáa. Marĩ Jesucristoyarã ñajãmakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ maama ããrĩrikʉrire opamakʉ̃ iridi ããrĩmí. Iri maama ããrĩrikʉrire opari dita wajakʉa. \v 16 Marĩpʉ ããrĩpererãrẽ yʉ Jesucristoyare buerire iritʉyarãrẽ bopoñarĩ merã ĩã, siuñajãrĩ merã ããrĩrikʉmakʉ̃ iriburo. Marĩpʉ ããrĩpererãrẽ ĩgʉ̃yarãrẽ irasiriburo. \p \v 17 Yʉ Jesucristoyare buedea waja gajerã yʉre pá, yaa dupʉre kãmitú, ñerõ tarimakʉ̃ irima. Ĩgʉ̃sã irasiridea merã yʉ Jesucristore moãboegʉ ããrĩrĩ́rẽ masĩsũa. Irasirirã dapora merã neõ sugʉ yʉre garibonemobirikõãburo. Yʉ buerire: “Diaye ããrĩbea”, ãrĩ, yʉre ñerõ werenínemobirikõãburo. \p \v 18 Yaarã, marĩ Opʉ Jesucristo mʉsãrẽ ããrĩpererãrẽ õãrõ iriburo. Irasũta iriburo. \p Iropãta ããrã. \p Pablo