\id 1CO - Siriano NT -Colombia 2009 (DBL -2013) \h 1 CORINTIOS \toc1 1 Corintios \toc2 1 Corintios \toc3 1 Co \mt1 1 CORINTIOS \c 1 \s1 Pablo Corinto marãrẽ õãdoredea \p \v 1 Yʉ Pablo, Sóstenes merã mʉsãrẽ õãdorea. Marĩpʉ gããmederosũta Jesucristo yʉre ĩgʉ̃yare buedoregʉ beyepími. Sóstenes Jesúre bʉremugʉ̃, marĩyagʉta ããrĩ́mi. \v 2 Yʉ ĩgʉ̃ merã mʉsã Corinto marãrẽ gojáa. Mʉsã Jesucristore bʉremurã, ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩsĩã, Marĩpʉyarã ããrã. Marĩpʉ mʉsãrẽ, gajerã ããrĩpererogue marã marĩ Opʉ Jesucristore: “Iritamuka yʉre!” ãrĩ sẽrẽrãrẽ siiudi ããrĩmí ĩgʉ̃yarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. Jesucristo ĩgʉ̃sã Opʉ ããrĩ́mi. Irasũ ããrĩmakʉ̃, marĩdere marĩ Opʉta ããrĩ́mi. \v 3 Marĩpʉ ããrĩnígʉ̃, marĩ Opʉ Jesucristo mʉsãrẽ õãrõ iritamu, siuñajãrĩ merã ããrĩrikʉmakʉ̃ iriburo. \s1 Marĩpʉ Jesucristo merã mʉsãrẽ õãrõ iritamumi, ãrĩ gojadea \p \v 4 Ʉ̃mʉrikʉ yʉ Marĩpʉre ʉsʉyari sĩníkõãa Jesucristo iridea merã ĩgʉ̃ mʉsãrẽ õãrõ iritamumakʉ̃ ĩãgʉ̃. \v 5 Mʉsã Cristo merã õãrõ ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃yamarẽ ããrĩpereri õãrĩrẽ sĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ mʉsãrẽ õãrõ pémasĩrĩ merã ĩgʉ̃yare gajerãrẽ weremakʉ̃, irire masĩmakʉ̃ yámi. \v 6 Marĩpʉ irire sĩgʉ̃, yʉ mʉsãrẽ: “Cristo õãrõ iritamugʉkumi”, ãrĩderosũta irire iridi ããrĩmí. \v 7 Irasirirã marĩ Opʉ Jesucristo dupaturi aariburire yúrã Marĩpʉ sĩrĩrẽ opapeokõãa. \v 8 I ʉ̃mʉ peremakʉ̃guedere ĩgʉ̃ turari merã mʉsãrẽ Jesucristore bʉremunímakʉ̃ irigʉkumi. Irasirigʉ marĩ Opʉ Jesucristo dupaturi aarimakʉ̃, marĩrẽ waja opamerã ããrĩmakʉ̃ irigʉkumi. \v 9 Marĩpʉ, ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeare keoro irigʉ ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ta mʉsãrẽ beyedi ããrĩmí, ĩgʉ̃ magʉ̃ Jesucristo marĩ Opʉ merã õãrõ ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. \s1 Pablo Corinto marãrẽ Marĩpʉyarãrẽ: “Gãme dʉkawaribirikõãka!” ãrĩ gojadea \p \v 10 Yaarã, yʉ marĩ Opʉ Jesucristo dorederosũta mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ weregʉra. Sʉrosũ gũñarĩ merã wereníka! Mʉsã werenírĩ merã gãme dʉkawaribirikõãka! Ʉsʉyari merã werení, sʉrosũ gũñarĩ merã ããrĩrikʉka! \v 11 Yaarã, Cloéya wii marã yʉre mʉsã gãme werení guaseorire werema. \v 12 Mʉsã ãsũ ãrĩ gãme guaseoyuro: “Gʉa Pabloyarã ããrã”, ãrĩ guaseoyuro. Gajerã: “Apoloyarã ããrã”, gajerã: “Pedroyarã ããrã”, gajerã: “Cristoyarã ããrã”, ãrĩ gãme guaseoyuro. \v 13 Irasũ ãrĩ gãme guaseobirikõãka! Marĩ Cristore bʉremurã ããrã. Irasirirã ĩgʉ̃ sugʉyarãta ããrã. Gãme dʉkawarimasĩña máa. Yʉ, mʉsãya ããrĩburire curusague boabosabiribʉ. Mʉsã, yʉ wãĩ merã wãĩyesũbiribʉ. \v 14 Yʉ Marĩpʉre: “Õãa” ãrĩ, ʉsʉyari sĩa. Yʉ mʉsãrẽ deko merã wãĩyebiribʉ. Crispo, Gayosã direta wãĩyebʉ. \v 15 Irasirirã mʉsã: “Gʉa Pablo wãĩ merã wãĩyesũnerã ããrã”, ãrĩmasĩbea. \v 16 Gajerãrẽ Estéfanaya wii marãdere wãĩyebʉ, ãrĩ gũñabʉ. Gajerãgue tamerãrẽ wãĩyebʉ, ãrĩmasĩbirikoa. \v 17 Cristo yʉre wãĩyedoregʉ píbirimi. Ĩgʉ̃ masakare tauri kere gapʉre weredoregʉ pími. Irire yʉre pígʉ, masĩrĩmasã werenírõsũ werenídorebirimi. Yʉ, ĩgʉ̃sã irirosũ werenímakʉ̃, masaka Cristo curusague boabosadeare pémasĩbiribokuma. Irasirirã ĩgʉ̃ tauburire neõ masĩbiribokuma. \s1 Cristo merã Marĩpʉ turarire, ĩgʉ̃ masĩrĩrẽ masĩsũa, ãrĩ gojadea \p \v 18 Jesucristore bʉremumerã peamegue béosũmurã, ĩgʉ̃ curusague boadea kerere pérã: “Pémasĩmerãya bueri ããrã”, ãrĩma. Marĩ ĩgʉ̃ tausũmurã gapʉre i kerere pémakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã marĩrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃ yámi. \v 19 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: \q1 I ʉ̃mʉ marã masĩrĩmasã ĩgʉ̃sã masĩrĩrẽ ubu ããrĩrĩ́ dujamakʉ̃ irigʉra. Gajinorẽ ẽmabéogʉ irirosũ ĩgʉ̃sã pémasĩrĩrẽ ẽmagʉra, ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ.\x + \xo 1:19 \xt Is 29.14\x* \p \v 20 Irasirirã: “Masĩpeokõãa”, ãrĩrã, ubu ããrĩrã́ dujama. Gajerã ĩgʉ̃sã gũñarõ buerimasãde irasũta dujama. I ʉ̃mʉmarẽ õãrõ werenímasĩrãde irasũta dujama. I ʉ̃mʉmarẽ: “Õãrõ masĩa”, ãrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃sã masĩrĩrẽ ubu ããrĩrĩ́ dujamakʉ̃ yámi. \v 21 Marĩpʉ masĩgʉ̃ ããrĩsĩã, i ʉ̃mʉ marãrẽ ĩgʉ̃sã masĩrĩ merã ĩgʉ̃rẽ masĩmakʉ̃ iribiridi ããrĩmí. Ãsũ gapʉ ãrĩdi ããrĩmí. Jesucristoya kerere bʉremurãrẽ: “Taugʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃rẽ bʉremumerã gapʉ iri kerere pérã: “Pémasĩmerãya bueri ããrã”, ãrĩma. \p \v 22 Judío masaka iri kerere bʉremumerã: “Marĩpʉ turari merã gajino iri ĩmumakʉ̃ ĩãrãgue bʉremurãkoa”, ãrĩma. Judío masaka ããrĩmerã griego masakade i ʉ̃mʉma ĩgʉ̃sã masĩrĩ direta masĩdʉama. \v 23 Gʉa gapʉ Jesucristo curusague boadiya kerere werea. Judío masaka iri kerere pérã: “Ĩgʉ̃ gʉare taugʉ meta ããrĩ́mi”, ãrĩma. Judío masaka ããrĩmerãde iri kerere pérã: “Pémasĩmerãya bueri ããrã”, ãrĩma. \v 24 Marĩ gapʉ Marĩpʉ beyenerã ããrĩsĩã, iri kerere pérã: “Marĩpʉ masĩgʉ̃, turatarigʉ ããrĩsĩã, Cristo iridea merã marĩrẽ peamegue waabonerãrẽ taugʉkumi”, ãrĩ masĩa. Marĩ judío masaka, judío masaka ããrĩmerãde Cristore bʉremurã ããrĩsĩã, irire masĩa. \v 25 Cristore bʉremumerã gapʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ masĩrĩ merã, ĩgʉ̃ turari merã iririre ãsũ ãrĩ gũñama: “Ubu ããrĩrĩ́ ããrã”, ãrĩ gũñama. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩ gũñakerepʉrʉ, Marĩpʉ masĩrĩ gapʉ masaka masĩrĩ nemorõ õãrĩ ããrĩtarinʉgãrĩ ããrã. Ĩgʉ̃ turari gapʉ, masaka turari nemorõ ããrã. \p \v 26 Yaarã, Marĩpʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃yarã ããrĩdoregʉ siiuburo dupuyuro mʉsã ããrĩrikʉdeare gũñaka! Mʉsã i ʉ̃mʉ marã masĩrĩmasã, dorerimasã, oparã pũrã irirosũ ããrĩrã́ mérãgã ããrĩnerã ããrĩbʉ́. \v 27 Marĩpʉ, i ʉ̃mʉ marã masĩrãrẽ gʉyasĩũrõ taridoregʉ, ĩgʉ̃sã pémasĩmerã ããrĩ́ma, ãrĩrã gapʉre beyedi ããrĩmí. Irasũ ããrĩmakʉ̃, i ʉ̃mʉ marã oparãrẽ gʉyasĩũrõ taridoregʉ, ubu ããrĩrã́ gapʉre beyedi ããrĩmí. \v 28 Ubu ããrĩrã́ gapʉre, masaka ĩãdʉaña marĩrã gapʉre beyedi ããrĩmí ĩgʉ̃yarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃. Oparã irirosũ ããrĩrã́ gapʉre ubu ããrĩrã́ dujaburo, ãrĩgʉ̃, irasiridi ããrĩmí. \v 29 Irasirigʉ neõ sugʉ masakʉ: “Yʉ gajerã nemorõ masĩtarinʉgãgʉ̃ ããrĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, Marĩpʉ yʉre beyedi ããrĩmí”, ãrĩmasĩbirikumi. \v 30 Mʉsãrẽ Marĩpʉ basita Jesucristo merã õãrõ ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasirigʉ Marĩpʉ Cristo merã marĩrẽ ĩgʉ̃yare masĩmakʉ̃ yámi. Ĩgʉ̃ merã marĩrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Irasirirã marĩ ĩgʉ̃yarã, peamegue waabonerã ĩgʉ̃ tausũnerã ããrã. \v 31 Irasiriro Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Neõ sugʉ: ‘Gajerã nemorõ masĩtarinʉgãgʉ̃ ããrã’, ãrĩbirikõãburo. Irasũ ãrĩrõno irigʉ marĩ Opʉ gapʉre: ‘Turatarigʉ ããrĩsĩã, marĩrẽ õãtariro iridi ããrĩmí’, ãrĩburo”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \c 2 \s1 Cristo curusague boadea kerere gojadea \p \v 1 Yaarã, yʉ mʉsã pʉrogue Marĩpʉya kerere, masaka masĩbirideare buegʉ ejagʉ, masĩrĩmasã diasari werenírĩ merã buerosũ buebiribʉ. \v 2 Yʉ mʉsã merã ããrĩgʉ̃́: “Jesucristoya kerere, irasũ ããrĩmakʉ̃ ĩgʉ̃ curusague boadea direta buegʉra”, ãrĩ gũñabʉ. \v 3 Irasirigʉ mʉsã merã ããrĩgʉ̃́, ubu ããrĩgʉ̃́ irirosũ péñabʉ. “Gajipoe irigʉ yʉ iri kerere õãrõ buemasĩbiribokoa”, ãrĩgʉ̃, güi naradari merã ããrĩkubʉ. \v 4 Yʉ mʉsãrẽ iri kerere bʉremumakʉ̃ gããmegʉ̃, masĩrĩmasã werenírõsũ buebiribʉ. Irasirirã, Marĩpʉ turari, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã yʉ mʉsãrẽ iri kerere buemakʉ̃ pérã: “Diayeta ããrã”, ãrĩ bʉremubʉ. \v 5 “Masaka masĩrĩ merã ĩgʉ̃sã gʉare buemakʉ̃ bʉremua”, ãrĩ gũñamakʉ̃ gããmebiribʉ. “Marĩpʉ, ĩgʉ̃ turari merã gʉare Jesucristoya kerere bʉremumakʉ̃ yámi”, ãrĩ gũñamakʉ̃ gããmegʉ̃, irasũ buebʉ mʉsãrẽ. \s1 Marĩ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉre masĩa, ãrĩ gojadea \p \v 6 Gʉa mʉsãrẽ Jesucristore õãrõ bʉremurĩ oparãrẽ buerã, Marĩpʉ wáro masĩrĩ sĩrĩ merã buea. Iri masĩrĩ i ʉ̃mʉma meta ããrã. Irasũ ããrĩmakʉ̃, i ʉ̃mʉ marã masakare dorerãya meta ããrã. I ʉ̃mʉma ĩgʉ̃sã basi masĩrĩ pereakõãrokoa. \v 7 Gʉa, Marĩpʉ ĩgʉ̃ masĩrĩ merã irideare, neõgorague masaka ĩgʉ̃sã masĩbirideare buea. I ʉ̃mʉ iriburo dupuyuro, Marĩpʉ: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩ gũñasiadi ããrĩmí. Irasirigʉ marĩrẽ tauburire, marĩ ʉ̃mʉgasigue ĩgʉ̃ merã ããrĩníburire gũñasiadi ããrĩmí. \v 8 Ããrĩpererã i ʉ̃mʉ marã masakare dorerã gapʉ Marĩpʉ õãrõ gũñadeare pémasĩbirinerã ããrĩmá. Irire õãrõ pémasĩrãno ããrĩrã́, marĩ Opʉ Jesucristo õãtarigʉre curusague pábiatú wẽjẽbiribonerã ããrĩmá. \v 9 Ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́ Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue: \q1 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ maĩrãya ããrĩburire õãrõ ãmuyusiadi ããrĩmí. I ĩgʉ̃ õãrĩ ãmubosadea, ĩgʉ̃sã neõ ĩãbiridea, pébiridea, neõ mérõgã gũñabiridea ããrã, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.\x + \xo 2:9 \xt Is 64.4\x* \m \v 10 Marĩpʉ ĩgʉ̃ irideare, marĩ masĩbirideare Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ merã marĩrẽ masĩmakʉ̃ yámi. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ Marĩpʉ gũñarĩrẽ masĩgʉ̃ ããrĩpererire masĩpeokõãmi. \p \v 11 Gajigʉ masakʉ gũñarĩrẽ marĩ neõ masĩbea. Ĩgʉ̃ basi ĩgʉ̃ gũñarĩrẽ masĩmi. Ĩgʉ̃ irirosũta Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ sugʉta Marĩpʉ gũñarĩrẽ masĩmi. \v 12 Marĩrẽ i ʉ̃mʉma direta gũñabirikõãburo, ãrĩgʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ sĩdi ããrĩmí ĩgʉ̃ irirosũ gũñaburo, ãrĩgʉ̃. Marĩrẽ maĩgʉ̃, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ merã ããrĩpereri ĩgʉ̃ sĩdeare masĩburo, ãrĩgʉ̃, irasiridi ããrĩmí. \v 13 Irasirirã gʉa mʉsãrẽ Marĩpʉyare buerã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ masĩrĩ sĩrĩ merã buea. Gʉa basi masĩrĩ merã buebea. Irasirirã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gʉare buedorerosũta ĩgʉ̃rẽ oparãrẽ buea. \p \v 14 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamerã, Marĩpʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ masĩrĩ sĩrĩrẽ gããmebema. Irire gããmemerã: “Ubu ããrĩrĩ́ ããrã”, ãrĩma. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merãta marĩ ĩgʉ̃yare pémasĩa. Ĩgʉ̃rẽ opamerã gapʉ ĩgʉ̃yare neõ pémasĩbema. \v 15 Marĩ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ oparã, ĩgʉ̃ iritamurĩ merã ããrĩpereri ñerĩrẽ, õãrĩrẽ ĩã beyemasĩa. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamerã gapʉ, marĩ ĩgʉ̃rẽ oparã iririre neõ ĩã beyemasĩbirikuma. \v 16 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Neõ sugʉ marĩ Opʉ gũñarĩrẽ masĩgʉ̃ mámi. Neõ sugʉno ĩgʉ̃rẽ buemasibirikumi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Marĩ gapʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ oparã ããrĩsĩã, marĩ Opʉ Cristo gũñarĩrẽ masĩa. \c 3 \s1 Marĩpʉyarã ĩgʉ̃rẽ moãboerã ããrĩ́ma, ãrĩ gojadea \p \v 1 Yaarã, yʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ doreri irirãrẽ buerosũ mʉsãrẽ buebiribʉ. I ʉ̃mʉ marã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamerã irirosũ mʉsã ããrĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, irasiribʉ. Cristoyare mʉsã bʉremuturabirimakʉ̃ ĩãgʉ̃, majĩrãgãrẽ buerosũ mʉsãrẽ buebʉ. \v 2 Irasirigʉ, majĩrãgã baari baamasĩmerã, ũpĩku dita mirĩrã irirosũ mʉsã ããrĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, diasabiri direta mʉsãrẽ buebʉ. Daporadere mʉsã diasari buerire pémasĩbea dapa. \v 3 Mʉsã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamerã irirosũ gãme uburikʉrã, gãme ĩãdʉamerã, gãme dʉkawaridʉarã yáa. Irasirirã i ʉ̃mʉ marã ĩgʉ̃sã noó gããmerõ iridʉarosũ yáa. \v 4 Mʉsã: “Yʉ Pabloyagʉ ããrã”, gajigʉ: “Yʉ Apoloyagʉ ããrã”, ãrĩ werenía. Irasũ ãrĩrã, i ʉ̃mʉ marã masaka Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamerã irirosũ werenía. \p \v 5 Gʉa Apolos merã, ¿nasirirã ããrĩ́rĩ mʉsã ĩãmakʉ̃? Gʉa Marĩpʉre moãboerã ããrã. Gʉa ĩgʉ̃ iridorederosũta yáa. Irasirirã gʉa Jesucristoya kerere weremakʉ̃ pérã, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãbʉ. \v 6 Yʉ neõgoraguere mʉsãrẽ buepʉroribʉ. Irasirigʉ sugʉ oteri yerire otegʉ irirosũ iribʉ. Irasiriadero pʉrʉ, Apolos mʉsãrẽ buenemogʉ̃, oterire koregʉ irirosũ iridi ããrĩmí. Marĩpʉ gapʉ oteri purimakʉ̃ irirosũ mʉsãrẽ Jesúre bʉremunʉgãmakʉ̃ iridi ããrĩmí. \v 7 Irasirirã oteri yerire oterimasã, korerimasãde ubu ããrĩrã́ ããrĩ́ma. Marĩpʉ gapʉ iri oterire purimakʉ̃ irigʉ ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ sugʉta irire irimasĩmi. \v 8 Otepʉroridi, pʉrʉ iri oteadeare koredi ĩgʉ̃sã suro merã moãboerimasã ããrĩ́ma. Marĩpʉ ĩgʉ̃sã moãderopã ĩgʉ̃sãrẽ keoro wajarigʉkumi. \v 9 Gʉa Marĩpʉyarã ĩgʉ̃rẽ moãboerã ããrã. Mʉsã gʉayarã ããrĩbea. Marĩpʉyarã ããrã. Irasirirã mʉsã ĩgʉ̃ya pooere otedea irirosũ ããrã. \p Irasũ ããrĩmakʉ̃, mʉsã ĩgʉ̃ wári wii irimʉrĩri wii irirosũ ããrã. \v 10 Wii irimerẽgʉ̃ borari keoro núpʉrorigʉ irirosũ, yʉ, Marĩpʉ iritamurõ merã mʉsãrẽ Jesucristoyare keoro buepʉroribʉ. Pʉrʉ gajerã mʉsãrẽ buenemorã, iri wiire peomʉrĩãrã irirosũ irirãkuma. Iri wiire odorã irirosũ mʉsãrẽ buenemorã, goepeyari merã keoro buero gããmea. \p \v 11 Marĩpʉ Jesucristore sugʉreta pídi ããrĩmí masakare tauburo, ãrĩgʉ̃. Irasirigʉ yʉ mʉsãrẽ buegʉ, Jesucristo masakare tauri kerere buepʉroribʉ. Neõ sugʉno iri kerere gorawayumasĩbirikumi. \v 12 Jesucristoyare õãrõ keoro buenemorã, oro, plata, gaji wajapari ʉ̃tãyeri merã wii irirã peomʉrĩãrã irirosũ irirãkuma. Gajerã gapʉ piriri yuku merã, tá merã, mijĩ pũ merã tiiamʉrĩãrã irirosũ irirãkuma. Ĩgʉ̃sã irirosũ gajerã mʉsãrẽ buenemorã, ubu ããrĩrĩ́rẽ, mata pererinorẽ buerãkuma. \v 13-14 I ʉ̃mʉ peremakʉ̃, Jesucristo masakare ĩgʉ̃sã buedeare: “I mʉsã buedea õãbʉ, i õãbiribʉ”, ãrĩ weregʉkumi. Oro, plata, wajapari ʉ̃tãyeri merã iridea gapʉ peamegue soemakʉ̃ ʉ̃jʉ̃birikoa. Yuku, tá, pũrĩ merã iridea gapʉ ʉ̃jʉ̃pereakõãrokoa. Irasirigʉ, gajinorẽ peamegue soegʉ, ¿dií ʉ̃jʉ̃rokuri, dií ʉ̃jʉ̃birikuri? ãrĩ beyerosũ, Jesucristo ĩgʉ̃sã õãrõ, ñerõ buedeare beyegʉkumi. Õãrõ keoro buedire keoro wajarigʉkumi. \v 15 Õãrõ keoro buebiridi gapʉre wajaribirikumi. Gajino ʉ̃jʉ̃rõsũ ĩgʉ̃ buedea waja, wajataboadea pereakõãrokoa. Ĩgʉ̃ wajatabirikeregʉ, peamegue waabirikumi. Tausũgʉkumi. Wii ʉ̃jʉ̃makʉ̃ duriwiriagʉ irirosũ mérõgã tarigʉkumi. \p \v 16 ¿Mʉsã masĩberi? Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ marĩguere ããrĩ́mi. Irasirirã Marĩpʉya wii irirosũ ããrã. \v 17 Ĩgʉ̃ya wii irirosũ ããrĩrã́, ĩgʉ̃yarã ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ poyanorẽrãnorẽ poyanorẽgʉkumi. \p \v 18 Mʉsã basi péwisibirikõãka! “Yʉ i ʉ̃mʉ marã buerire masĩtarinʉgãgʉ̃ ããrã”, ãrĩbirikõãka! Irire masĩmerã irirosũ ããrĩka! Irasirimakʉ̃, Marĩpʉ diayeta õãrõ masĩrã dujamakʉ̃ irigʉkumi. \v 19 I ʉ̃mʉ marã ĩgʉ̃sã masĩrĩ, Marĩpʉ ĩãmakʉ̃ ubu ããrĩrĩ́ ããrã. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ gapʉ masĩrĩmasã: ‘Ãsũ irirãra’, ãrĩ gũñaderosũ iridʉarire iribirimakʉ̃ yámi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 20 Gajeroguedere ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩ Opʉ, i ʉ̃mʉ marã masĩrĩmasã gũñarĩrẽ masĩmi. Irire masĩgʉ̃: ‘Ubu ããrĩrĩ́ ããrã iri’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 21 Irasirirã mʉsãrẽ buegʉre: “Gajigʉ nemorõ õãrõ buemi”, ãrĩbirikõãka! Marĩpʉ ããrĩpereri mʉsãya ããrĩburire sĩsiadi ããrĩmí. \v 22 Irasirigʉ yʉre, Apolore, Pedrore iriumi mʉsã õãrõ ããrĩburire buedoregʉ. Irasũ ããrĩmakʉ̃, i ʉ̃mʉma, mʉsãya ããrĩburire sĩdi ããrĩmí. Dapora mʉsã ããrĩburire, mʉsã boadero pʉrʉgue ããrĩburidere sĩdi ããrĩmí. I ããrĩpereri mʉsãya ããrã. \v 23 Irasũ ããrĩmakʉ̃, mʉsã Cristoyarã ããrã. Cristo Marĩpʉyagʉ ããrĩ́mi. Irasirirã mʉsã Cristo merã Marĩpʉyarã ããrã. \c 4 \s1 Pablo, Jesucristo ĩgʉ̃yare buedoregʉ pínerã moãrĩrẽ gojadea \p \v 1 Mʉsã gʉare: “Cristore moãboerimasã ããrĩ́ma”, ãrĩ gũñarõ gããmea. Gʉare Marĩpʉya kerere, masaka masĩbirideare buedoregʉ pídi ããrĩmí. \v 2 Moãrĩmasã ĩgʉ̃sã opʉ dorerire keoro irirã irirosũ gʉa Cristore moãboerimasãdere ĩgʉ̃ dorerire keoro iriro gããmea. \v 3 Mʉsã yʉre: “Marĩ Opʉyare õãrõ buemi, o õãrõ buebirimi”, ãrĩmakʉ̃, neõ bʉjawerebirikoa. Gajerã masaka, yʉ buerire: “Keoro ããrã, o keoro ããrĩbea”, ãrĩmakʉ̃dere neõ bʉjawerebirikoa. Yʉ baside yʉ buerire: “I gapʉre õãrõ buebʉ, i gapʉre õãrõ buebiribʉ”, ãrĩmasĩbirikoa. \v 4 Yʉ buedeare gũñagʉ̃: “Ñerõ buekubʉ”, ãrĩ gũñabea. Irasirigʉ: “Yʉ ñerõ buedea waja, waja opáa” ãrĩmasĩbea. Marĩ Opʉ sugʉta yʉ buerire: “Õãgoráa, o õãbea”, ãrĩ masĩmi. \v 5 Irasirirã marĩ Opʉ i ʉ̃mʉgue dupaturi aariburo dupuyuro gajerãrẽ: “Ĩgʉ̃ dorederosũ keoro iribema”, ãrĩ werewʉabirikõãka! Ĩgʉ̃ dupaturi aarigʉ́, ããrĩpererãrẽ ĩgʉ̃sã iridea gajerã masĩbirideare masĩmakʉ̃ irigʉkumi. Ĩgʉ̃sã gũñarĩgue: “Ãsũ iridʉakoa”, ãrĩ gũñadeadere masĩmakʉ̃ irigʉkumi. Irasirigʉ Marĩpʉ õãrõ irirãrẽ: “Õãrõ iribʉ”, ãrĩgʉkumi. Ĩgʉ̃sã õãrõ irideropã ĩgʉ̃sãrẽ keoro irigʉkumi. \p \v 6 Yaarã, mʉsãya ããrĩburire gʉa Apolos merã iririkʉrire werebʉ, mʉsãde gʉa irirosũta iriburo, ãrĩgʉ̃. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ĩgʉ̃ dorerire tarinʉgãbirikõãburo, ãrĩgʉ̃, mʉsãrẽ irire werebʉ. Irasirirã mʉsã gʉare ĩãkũĩrã: “Gʉare buegʉ gapʉ, mʉsãrẽ buegʉ nemorõ masĩtarinʉgãmi”, ãrĩbirikoa. \v 7 Mʉsã gajerã nemorõ masĩtarinʉgãrã ããrĩbea. Ããrĩpereri mʉsã opari, Marĩpʉ mʉsãrẽ sĩdea dita ããrã. Ĩgʉ̃ sĩdea ããrĩkerepʉrʉ, iro tamerãrẽ, ¿nasirirã mʉsã basi: “Ĩgʉ̃yare masĩpeokoa”, ãrĩrĩ? Ĩgʉ̃ mʉsãrẽ masĩrĩrẽ sĩbirimakʉ̃, neõ masĩbiribokoa. Ĩgʉ̃ mʉsãrẽ masĩmakʉ̃ iridea direta masĩa. \p \v 8 Mʉsã i gapʉre ãsũ ãrĩ gũñadáa: “Gʉa ããrĩpereri opáa. Marĩpʉyare masĩpeokõãa”, ãrĩ gũñadáa. Irasirirã gʉa mʉsãrẽ ĩgʉ̃yare buenemomakʉ̃ gããmebea. Mʉsã oparã irirosũ: “Ããrĩpereri masĩtarinʉgãrã ããrã”, ãrĩ gũñadáa. Mʉsã diayeta oparã irirosũ ããrĩpereri masĩtarinʉgãrã ããrĩmakʉ̃ õãtaribokoa. Irasirirã gʉa mʉsãrẽ buerãde mʉsã merã oparã irirosũ ããrĩbokoa. \v 9 Yʉ ãsũ ãrĩ péñáa: “Marĩpʉ gʉare Jesucristoyare buedoregʉ pígʉ, ããrĩpererã nemorõ ubu ããrĩrã́ irirosũ ããrĩdoregʉ pídi ããrĩmí”, ãrĩ péñáa. Irasirirã gʉa wẽjẽbéosũmurã irirosũ ããrã. Ããrĩpererã i ʉ̃mʉ marã masaka, Marĩpʉre wereboerã ĩũrõ gʉa ñerõ taria. \v 10 Jesucristoya kerere gʉa buemakʉ̃, masaka gʉare: “Pémasĩmerã ããrĩ́ma”, ãrĩma. Mʉsã gapʉ mʉsã basi: “Gʉa Cristoyare pémasĩpeorã ããrã”, ãrĩkoa. Gʉa, mʉsã ĩãmakʉ̃ta ubu ããrĩrã́ ããrã. Mʉsã gapʉ: “Gʉa oparã irirosũ ããrã”, ãrĩkoa. Masaka gʉa gapʉre ubu ĩãbéokõãma. Mʉsã gapʉre goepeyari merã ĩãma. \v 11 Gʉa neõgoragueta ñerõ taripʉrorimʉrĩrĩnerã, daporaguedere irasũta ããrĩkõãa. Ʉaboáa, ñemesibua, surí opabea. Jesucristore bʉremumerã gʉare bʉro ñerõ iribirama. Gʉa buegorenasĩã, wiiri opabea. \v 12 Irasũ ããrĩmakʉ̃, gʉaya ããrĩburire, gʉa baaburidere, gʉa basi moãpoyáa. Gajerã gʉare ñerõ werenímakʉ̃, gʉa gapʉ Marĩpʉre ĩgʉ̃sãya ããrĩburire sẽrẽbosáa. Gajerã gʉa noó waaró gʉare ñerõ irimakʉ̃, ubu péñakõãa. \v 13 Gajerã gʉare ñerõ ãrĩ werewʉamakʉ̃, gʉa gapʉ ĩgʉ̃sãrẽ ãmudʉarã, ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ merã werea. I ʉ̃mʉmarẽ ĩgʉ̃sã gããmebirire ĩgʉ̃sã béodea irirosũ gʉare ĩãma. Neõgoragueta gʉare doopʉrorinerã, daporaguedere irasũta dooníkõãma. \p \v 14 Irire gojagʉ, mʉsãrẽ gʉyasĩrĩdoregʉ meta yáa. Yʉ mʉsãrẽ maĩgʉ̃, yʉ pũrãrẽ irirosũ werea. \v 15 Wárã gajerã diez mil gora mʉsãrẽ Cristoyare buebonerã ããrĩkerepʉrʉ, ĩgʉ̃ masakare tauri kerere buepʉroridi sugʉta ããrĩ́mi. Iri kerere mʉsãrẽ buepʉroridi yʉta ããrã. Yʉ iri kerere buemakʉ̃ pérã, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãbʉ. Irasirigʉ yʉ mʉsãpʉ irirosũ ããrã. \v 16 Irasirigʉ mʉsãrẽ: “Yʉ iririkʉrire, majĩrã ĩgʉ̃sã pagʉre ĩãkũĩrõsũ ĩãkũĩtʉyaka!” ãrĩ werea. \p \v 17 Mʉsã irire irimakʉ̃ gããmegʉ̃, Timoteore mʉsã pʉrogue iriua. Ĩgʉ̃ yʉ buedi yʉ magʉ̃ irirosũ, yʉ maĩgʉ̃ ããrĩ́mi. Marĩ Opʉ gããmerõsũ keoro iriníkõãmi. Yʉ Cristore bʉremugʉ̃ iririkʉrire mʉsãrẽ gũñamakʉ̃ irigʉkumi mʉsãde irasũta iriburo, ãrĩgʉ̃. Irasirigʉ, ããrĩpererã Cristore bʉremurãrẽ ããrĩpererogue ããrĩrã́rẽ yʉ buederosũta mʉsãrẽ buegʉkumi. \v 18 Surãyeri mʉsã watope ããrĩrã́: “Pablo gʉa pʉro aaribirikumi”, ãrĩ gũñañurã. Irasirirã ĩgʉ̃sã basi: “Gʉa gajerã nemorõ masĩtarinʉgãrã ããrã”, ãrĩ, gũñaníkõãñurã. \v 19 Yʉ gapʉ ãsũ ãrĩ gũñáa: “Marĩ Opʉ gããmemakʉ̃, mata mʉsã pʉrogue waagʉra”, ãrĩ gũñáa. Irogue ejagʉ, masĩtarinʉgãrã ããrã, ãrĩ werenírãrẽ ĩãgʉra. Iri direta ĩãbirikoa. “¿Diayeta ĩgʉ̃sã marĩ Opʉ turari merã ĩgʉ̃yare irirãta yári?” ãrĩ ĩãgʉkoa. \v 20 Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ doreri ãsũ ããrã. Marĩ ĩgʉ̃yare wereníkererã irire marĩ iribirimakʉ̃, marĩ werenírĩ wajamáa. Ĩgʉ̃ turari merã ĩgʉ̃yare irimakʉ̃ gããmemi. \v 21 ¿Ñeénorẽ gããmekuri mʉsã? ¿Mʉsã pʉrogue mʉsã ñerõ iriri waja mʉsãrẽ turigʉ waamakʉ̃ gããmekuri, o mʉsã õãrõ iriri waja gapʉre ʉsʉyari merã mʉsãrẽ weregʉ waamakʉ̃ gããmekuri? \c 5 \s1 Ñerõ irigʉre béoka! ãrĩ gojadea \p \v 1 Gajerã ãsũ ãrĩ kere werema yʉre. Sugʉ mʉsã merãmʉ ĩgʉ̃ bʉ́amorẽta marãpokʉayupʉ. Irire pégʉ, pégʉkakõãbʉ. Gajerã Marĩpʉre masĩmerã ããrĩkererã, irasũgora ñerõ iribema. \v 2 Ĩgʉ̃ ñerĩ irigʉ mʉsã merã ããrĩkerepʉrʉ, mʉsã gapʉ: “Gʉa gajerã nemorõ õãrã ããrã”, ãrĩ gũñadáa. Irasũ gũñarõno irirã, ĩgʉ̃ ñerĩ iriri gapʉre bʉro bʉjawereri merã gũñaka! Irasirirã, ĩgʉ̃ ñerõ iririre piribirimakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃rẽ béokõãka! Mʉsã merã nerẽdorebirikõãka! \v 3 Yʉ gapʉ mʉsã pʉrogue ããrĩbirikeregʉ, yʉ gũñarĩ merã mʉsã merã ããrĩgʉ̃́ irirosũ ããrã. Irasirigʉ yʉ gũñarĩgue mʉsãrẽ: “Ĩgʉ̃ ñerõ irigʉre béokõãrõ gããmea”, ãrĩ gũñasiáa. \v 4 Irasirirã mʉsã, marĩ Opʉ Jesucristoyarã, ĩgʉ̃ dorero merã nerẽka! Yʉde, yʉ gũñarĩ merã mʉsã merã nerẽgʉ̃ irirosũ ããrĩgʉkoa. Marĩ Opʉ Jesúde ĩgʉ̃ turari merã mʉsã merã ããrĩgʉkumi. \v 5 Mʉsã irasũ nerẽrã, ĩgʉ̃ ñerõ irigʉre béokõãka, wãtẽa opʉ Satanás ĩgʉ̃ gããmerõ ĩgʉ̃rẽ iriburo, ãrĩrã! Irasirigʉ ñerõ tarigʉ, ĩgʉ̃ ñerõ iririre pirigʉkumi. Marĩ Opʉ Jesús i ʉ̃mʉgue dupaturi aarigʉ́, ĩgʉ̃rẽ taugʉkumi. \p \v 6 Ĩgʉ̃ ñerõ irigʉre béomerã: “Gʉa gajerã nemorõ õãrã ããrã”, ãrĩ gũñabirikõãka! Mʉsã ĩgʉ̃ ñerõ iririre ubu ĩãkõãrã, ããrĩpererã mʉsãde ĩgʉ̃ ñerõ iririre pẽrẽbejarãkoa. ¿Mʉsã ãsũ ãrĩ wererire masĩberi? “Pã́rẽ irirã, mérõgã pã́ wemasãrĩ poga merã trigo pogare morẽkuma. Pʉrʉ iri wemasãseyakõãkoa”, ãrĩ werea. Iri poga wemasãseyarosũta ñerĩde mʉsãguere õãrõ seyakõãrokoa. \v 7 Irasirirã ĩgʉ̃ ñerĩ irigʉre béoka, gajerãde ñerõ iriri, ãrĩrã! Gʉayarã, judío masaka pascua bosenʉ irimurã pã́ wemasãmakʉ̃ iriri pogare béokuma. Irire béorosũta mʉsã ñerĩ iririre béoka, ñerĩrẽ opamerã ããrĩmurã! Pascua bosenʉ ããrĩmakʉ̃, judío masaka ovejare wẽjẽkuma ĩgʉ̃sã ñerĩ iridea wajare Marĩpʉre béodorerã. Oveja boaderosũta Cristo marĩ ñerõ iridea waja boabosadi ããrĩmí Marĩpʉ marĩrẽ: “Ñerĩ marĩrã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãburo, ãrĩgʉ̃. \v 8 Irasirirã marĩ ñerĩ iririkʉdeare pirikõãrõ gããmea. Ñerĩrẽ iriro marĩrõ ããrĩrṍ gããmea. Irigatori marĩrõ, diayema õãrõ werenírĩ merã ããrĩrṍ gããmea. \p \v 9 Yʉ mʉsãrẽ iripoegue gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojabʉ: “Nomerẽ ñerõ gãmebirarikʉrãrẽ wapikʉbirikõãka!” ãrĩ gojabʉ. \v 10 Yʉ irasũ gojagʉ: “Ããrĩpererã ñerõ iririmasã i ʉ̃mʉgue ããrĩrã́rẽ neõ wapikʉbirikõãka!” ãrĩgʉ̃ meta iribʉ. I ʉ̃mʉguere noó mʉsã waaró Jesúre bʉremumerã ããrĩ́ma. Nomerẽ ñerõ gãmebirarikʉrã, gajerãyare bʉro gããmerã, yajarimasã, keori weadeare bʉremurĩmasã wárã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã ããrĩpererogue ããrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃sãno marĩrõgue waamasĩña máa. \v 11 Ãsũ gapʉ ãrĩ gojabʉ: “Surãyeri mʉsã merã ããrĩrã́: ‘Jesúre bʉremua’, ãrĩkererã ñerĩ iririkʉmakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃sãrẽ wapikʉbirikõãka!” ãrĩ gojabʉ. “Irasirirã nomerẽ ñerõ gãmebirarikʉrãrẽ, gajerãyare bʉro gããmerãrẽ, keori weadeare bʉremurãrẽ, gajerãrẽ ñerõ kere wererãrẽ, mejãrikʉrãrẽ, yajarikʉrãrẽ wapikʉbirikõãka! Irasiririkʉrãno merã neõ baabirikõãka!” ãrĩ gojabʉ. \v 12-13 Marĩpʉ Jesúre bʉremumerãrẽ ĩgʉ̃sã ñerõ iridea waja wajamoãgʉkumi. Irasirigʉ yʉ mʉsãrẽ: “Wajamoãka ĩgʉ̃sãrẽ!” ãrĩbea. Mʉsã tamerã mʉsã merã ããrĩrã́rẽ ĩgʉ̃sã ñerõ irimakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃sãrẽ wajamoãka! Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue gojaderosũta irika! Ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Sugʉ mʉsã merã ããrĩgʉ̃́ ñerõ irimakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃rẽ béokõãka!” ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Irasirirã mʉsã merã ããrĩgʉ̃́rẽ ĩgʉ̃ bʉ́amorẽ ñerõ irigʉre béokõãka! \c 6 \s1 Jesúre bʉremurã gãme weresãrĩrẽ gojadea \p \v 1 Mʉsã basi gãme guaseorã, ¿nasirirã weresãrĩrẽ beyerimasã Jesúre bʉremumerã pʉrogue ãmudorerã waari? Jesúre bʉremurãrẽ mʉsã merãmarãrẽ weresãdʉarã, gajerã Jesúre bʉremurãrẽ irire ãmudorerã waaró gããmea. \v 2 ¿Ire mʉsã masĩberi? I ʉ̃mʉ peremakʉ̃, marĩ Jesúre bʉremurã Marĩpʉyarã ããrĩsĩã, Jesús merã i ʉ̃mʉ marãrẽ dorerã ããrĩrãkoa. Irasirirã ĩgʉ̃sãrẽ doremurã daporadere marĩ gãme guaseorire ãmudoremasĩa. \v 3 ¿Idere masĩberi mʉsã? Marĩ Jesús merã Marĩpʉre wereboerã ʉ̃mʉgasigue ããrĩrã́rẽ dorerãkoa. Irasirirã ĩgʉ̃sãrẽ doremurã ããrĩsĩã, i ʉ̃mʉmadere ãmudoremasĩa. \v 4 ¿Nasirirã i ʉ̃mʉmarẽ gãme guaseorã, Marĩpʉyare masĩmerã pʉrogue irire ãmudorerã waari? \v 5 Mʉsãrẽ gʉyasĩrĩburo, ãrĩgʉ̃, ire gojáa. ¿Mʉsã watopeguere neõ sugʉ masĩgʉ̃, mʉsã guaseorire ãmugʉ̃́no marĩgorakõãrĩ? \v 6 Mʉsã merãmʉ masĩgʉ̃no gapʉre ãmudorerono irirã, gajigʉ Jesúre bʉremugʉ̃rẽ weresãdʉarã, Jesúre bʉremumerã pʉrogue ãmudorerã waáa. \p \v 7 Irasiriro, mʉsã gãme guaseorã, mʉsã basi ãmumasĩmerã, Jesúre bʉremumerã pʉrogue irire ãmudorerã waamakʉ̃ õãbea. Ĩgʉ̃sãrẽ weresãrõno irirã, gajerã Jesúre bʉremurã mʉsãrẽ diaye iribirideare, mʉsãrẽ yajadeare irasũ ĩãkõãmakʉ̃ nemorõ õãboakuyo. \v 8 Mʉsã Jesúre bʉremurã ããrĩkererã, gajerã mʉsãyarãrẽ diaye irimerã, mʉsãde ĩgʉ̃sãyare yajarã yáa. \p \v 9 ¿Ire mʉsã masĩberi? Ñerõ iririkʉrã Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ doreroguere waabirikuma. Ire péwisibirikõãka! Ʉ̃ma nomerẽ ñerõ gãmebirarikʉrã, keori weadeare bʉremurĩmasã, gajigʉ marãpore ẽma marãpokʉrã, gajego marãpʉ merã ñerõ iririkʉrã, ʉ̃ma seyaro ĩgʉ̃sã dupʉri merã ñerõ iririkʉrã, nomede ĩgʉ̃sã seyaro ñerõ iririkʉrã Marĩpʉ pʉroguere neõ waabirikuma. \v 10 Irasũ ããrĩmakʉ̃, yajarimasã, gajerãyare bʉro gããmerĩmasã, mejãrikʉrã, gajerãrẽ ñerõ kere wererimasã, ãrĩgatori merã gajerãyare yajarimasã neõ Marĩpʉ pʉrogue waabirikuma. \v 11 Iripoeguere mʉsã surãyeri irasiririkʉrã ããrĩnerã ããrĩbʉ́. Irasiririkʉrã ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ mʉsã ñerĩ oparire koedi ããrĩmí ĩgʉ̃yarã ããrĩmakʉ̃ irigʉ. Irasirigʉ mʉsãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Marĩ Opʉ Jesucristo iridea merã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ mʉsãguere ããrĩrĩ́ merã irasũ ãrĩ ĩãmi. \s1 Marĩya dupʉ merã õãrõ iridorea, ãrĩ gojadea \p \v 12 Masaka surãyeri ãsũ ãrĩ wereníma: “Marĩ iridʉarire noó gããmerõ irimasĩa”, ãrĩ wereníma. Irasũta ããrã, ãrĩrõ tamerã. Yʉ iridʉari gajerãrẽ iritamubirimakʉ̃ ĩãgʉ̃, irire iribea. Irasirigʉ irire piridʉagʉ, pirikõãrõ gããmea. \v 13 I masaka werenírĩ diayeta ããrã. Ãsũ ãrĩ wereníma: “Baari, marĩya paruma ããrĩburi ããrã. Marĩya paru, baari baasãdiru ããrã”, ãrĩ wereníma. Marĩpʉ gapʉ i pe wãĩrẽ peremakʉ̃ irigʉkumi. Irasiriro baari, marĩya paru irasũ ããrĩkõãrõ yáa. Ãsũ gapʉ ããrã. Marĩpʉ, marĩya dupʉ irigʉ, ñerĩrẽ ʉaribejaburi dupʉre iribiridi ããrĩmí. Marĩ Opʉ Jesucristo gããmerĩ gapʉre iriburi dupʉ ããrã. Ĩgʉ̃ta marĩ merã ããrĩgʉ̃́ marĩya dupʉ Opʉ ããrĩ́mi irire õãrõ iribu. \v 14 Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã marĩ Opʉ Jesucristo boadero pʉrʉ, ĩgʉ̃ya dupʉre masũdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃rẽ masũderosũta marĩ boadero pʉrʉ, marĩya dupʉdere masũgʉkumi. \p \v 15 ¿Ire mʉsã masĩberi? Marĩ Cristoyarã ããrĩmakʉ̃, marĩya dupʉ, ĩgʉ̃ya dupʉma ããrĩrĩ́ irirosũ ããrã. Marĩ irasũ ããrĩrã́, nomeõ ʉ̃ma merã ñerõ iririkʉrimasõ merã ñerõ irimakʉ̃ õãbirigorakõãa. Irasirirã irinorẽ neõ iribirikõãdorea. \v 16 ¿Idere mʉsã masĩberi? Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ʉ̃mʉ́ʉ, nomeõ merã marãpokʉgʉ, pẽrã ããrĩkererã, Marĩpʉ ĩãmakʉ̃ su dupʉ irirosũta ããrĩrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Irasirigʉ sugʉ ñegõ merã marãpokʉmakʉ̃, ĩgʉ̃ya dupʉ igoya dupʉ merã ããrĩrṍ, su dupʉ irirosũta ããrã. \v 17 Irasũta sugʉ marĩ Opʉ Jesucristore bʉremugʉ̃ ĩgʉ̃ merã pẽrã ããrĩkererã, su dupʉ irirosũta ããrĩ́ma. Irasirirã su gũñarĩta opama. \p \v 18 Irasirirã ʉ̃ma nomerẽ gãmebirarire neõ iribirikõãka! Gaji marĩ ñerõ iririre irirã, marĩya dupʉguere ñerõ iribea. Ʉ̃ma ĩgʉ̃sã marãposã nome ããrĩmerã nomerẽ gãmebirarã gapʉ ĩgʉ̃sã basi ĩgʉ̃sãya dupʉre ñetariro irirã yáma. Cristoya dupʉguere ñerõ irirã irirosũ yáma. \v 19 ¿Mʉsã ire masĩberi? Marĩpʉ marĩrẽ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ sĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ marĩguere ããrĩmakʉ̃, marĩya dupʉ ĩgʉ̃ya wii irirosũ ããrã. Irasiriro marĩya dupʉ marĩya dupʉgora ããrĩbea. \v 20 Marĩpʉ marĩrẽ bʉro maĩgʉ̃, Jesucristore iriudi ããrĩmí marĩ ñerĩ iridea wajare wajaridoregʉ. Ĩgʉ̃yarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃, irasiridi ããrĩmí. Irasirirã marĩ ĩgʉ̃ wajarinerã ããrĩsĩã, marĩya dupʉ merã Marĩpʉ gããmerõsũta iriro gããmea gajerãde ĩgʉ̃rẽ bʉremuburo, ãrĩrã. \c 7 \s1 Mojõsiarimarẽ gojadea \p \v 1 Daporare mʉsã yʉre sẽrẽña gojadeare yʉjʉgʉra. Marãpokʉbirimakʉ̃, marãpʉkʉbirimakʉ̃, õãgoráa. \v 2 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, ããrĩpereroguere ʉ̃ma nomerẽ gãmebirari ããrã. Irasirirã ʉ̃ma ĩgʉ̃sãkʉ marãpokʉro gããmea, gajerã nome merã ñerõ iriri, ãrĩrã. Nomede ĩgʉ̃sãkʉ marãpʉkʉro gããmea, gajerã ʉ̃ma merã ñerõ iriri, ãrĩrã. \v 3 Marãpokʉgʉ ĩgʉ̃ marãpo merã õãrõ ããrĩrikʉro gããmea. Igode marãpʉ merã õãrõ ããrĩrikʉro gããmea. \v 4 Marãpʉkʉgore igoya dupʉ igoya dita ããrĩbea. Igo marãpʉ gããmerõsũta ĩgʉ̃ merã ããrĩrṍ gããmea. Igo marãpʉdere ĩgʉ̃ya dupʉ ĩgʉ̃ya dita ããrĩbea. Ĩgʉ̃ marãpo gããmerõsũta igo merã ããrĩrṍ gããmea. \v 5 Ãsũ iriburo. Igo marãpʉ igo merã ããrĩdʉamakʉ̃ yʉjʉburo. Ĩgʉ̃de igore yʉjʉburo. Ĩgʉ̃sã Marĩpʉre sẽrẽmurã: “Irikʉnʉrĩ marĩ iririkʉrinorẽ iribirikõãrã”, ãrĩ ãmuadero pʉrʉ merẽ irasũ iribirikõãburo. Marĩpʉre sẽrẽ odoadero pʉrʉ, dupaturi ĩgʉ̃sã ããrĩrikʉderosũta ããrĩburo doja. Ĩgʉ̃sã irasiribirimakʉ̃, wãtĩ ĩgʉ̃sãrẽ gajerã merã ñerõ irimakʉ̃ iribokumi. \p \v 6 Yʉ mʉsãrẽ ire dorerigora irirosũ werenígʉ̃ meta yáa. Mʉsã irasũ irimakʉ̃ õãrokoa, ãrĩgʉ̃, irasũ ãrã. \v 7 Yʉ ãsũ ãrĩ gũñáa. Ããrĩpererã mʉsã yʉ irirosũta marãpo marĩrã ããrĩmakʉ̃ gããmeadikoa. Marĩpʉ gapʉ marĩ ããrĩpererãrẽ sʉrosũ píbiridi ããrĩmí. Surãyerire marãpo marĩmurãrẽ, o marãpʉ marĩmurãrẽ pídi ããrĩmí. Gajerã gapʉre marãpokʉmurãrẽ, o marãpʉkʉmurãrẽ pídi ããrĩmí. \p \v 8 Irasirigʉ mʉsã marãpo marĩrãrẽ, marãpʉ marĩrãrẽ, wapiweyarã nomerẽ ãsũ ãrã. Yʉ irirosũ mʉsã marãpokʉbirimakʉ̃, o marãpʉkʉbirimakʉ̃ õãgoráa. \v 9 Ʉ̃ma, nome merã ããrĩdʉarire nʉgãmerãno marãpokʉburo. Nomede irasũta iriburo. Ĩgʉ̃sã marãpokʉmakʉ̃, marãpʉkʉmakʉ̃ õãgoráa. Irasirirã ĩgʉ̃sã nome merã, ʉ̃ma merã ããrĩdʉari direta gũñaníbirikuma. \p \v 10 Marãpokʉrãrẽ, marãpʉkʉrãrẽ yʉ ãsũ dorea. I yʉ doreri ããrĩbea. Marĩ Opʉ ire doredi ããrĩmí. Ãsũ ãrĩ doredi ããrĩmí: “Nomeõ igo marãpʉre béobirikõãburo”. \v 11 Nomeõ igo marãpʉre béogo, gajigʉre marãpʉkʉbirikõãrõ gããmea. Igo marãpʉ ããrĩdi merã ãmubeo, sugota ããrĩkõãrõ gããmea. Ʉ̃mʉ́ʉde ĩgʉ̃ marãpore béobirikõãrõ gããmea. Ĩgʉ̃de ĩgʉ̃ marãpo ããrĩdeo merã ãmubi, marãpo marĩgʉ̃ta ããrĩkõãrõ gããmea. \p \v 12 Gajerãrẽ yʉ gũñarĩrẽ weregʉra marĩ Opʉ weredoredea ããrĩbirikerepʉrʉ. Ãsũ ãrã. Sugʉ Jesúre bʉremugʉ̃, Jesúre bʉremubeore marãpokʉadero pʉrʉ, igo ĩgʉ̃ merãta dujadʉamakʉ̃, igore béobirikõãrõ gããmea. \v 13 Nomeõde Jesúre bʉremugõ Jesúre bʉremubire marãpʉkʉgo, igo merã ĩgʉ̃ dujadʉamakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ béobirikõãrõ gããmea. \v 14 Sugʉ Jesúre bʉremubi marãpo Jesúre bʉremugõ ããrĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Yaagʉ irirosũ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãmi. Irasũta sugo Jesúre bʉremubeo marãpʉ Jesúre bʉremugʉ̃ ããrĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, Marĩpʉ igore: “Yaago irirosũ ããrĩ́mo”, ãrĩ ĩãmi. Ĩgʉ̃ irasũ ĩãbirimakʉ̃, ĩgʉ̃sã pũrã Jesúre bʉremumerã pũrã irirosũ ããrĩbokuma. Irasirigʉ ĩgʉ̃sã pũrãdere Jesúre bʉremurã pũrã irirosũ ĩãmi. \v 15 Jesúre bʉremubi gapʉ ĩgʉ̃ marãpo Jesúre bʉremugõrẽ béodʉagʉ, béoburo. Irasũta Jesúre bʉremubeo igo marãpʉ Jesúre bʉremugʉ̃rẽ béodʉago, béoburo. Marĩpʉ marĩrẽ gajerã merã gãmekẽãrõ marĩrõ ʉsʉyari merã ããrĩmakʉ̃ gããmemi. Irasirirã ĩgʉ̃sã béodʉamakʉ̃ õãgoráa. \v 16 Jesúre bʉremugõ, igo marãpʉ Jesúre bʉremubire: “Yʉ merã ããrĩgʉ̃́, bʉremugʉkumi”, ãrĩmasĩña máa. Irasũta Jesúre bʉremugʉ̃, ĩgʉ̃ marãpo Jesúre bʉremubeore: “Yʉ merã ããrĩgṍ, bʉremugokumo”, ãrĩmasĩña máa. \p \v 17 Ãsũ iriro gããmea marĩrẽ ããrĩpererã marĩ Opʉ Jesucristoyarãrẽ. Marĩpʉ marĩrẽ Jesúre bʉremunʉgãdoregʉ siiudeapoe ĩgʉ̃ marĩrẽ: “Ãsũ irika!” ãrĩ píderosũta iriwãgãrõ gããmea. Yʉ irire ããrĩperero marãrẽ Jesúre bʉremurãrẽ dorea. \v 18 Marĩpʉ sugʉre ĩgʉ̃ya dupʉma gasirogãrẽ\f + \fr 7:18 \ft Gn 17.1-14: Iripoegue Marĩpʉ Abrahãrẽ ĩgʉ̃ pũrã ʉ̃marẽ: “Yaarã ããrĩburo”, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃sãya dupʉma gasirogãrẽ wiiridoredi ããrĩmí. Pʉrʉ iri dorerire Moisére pídi ããrĩmí. Irasirirã judío masaka Abraham parãmerã ããrĩturiarã iri dorerire irirã, ĩgʉ̃sã pũrã ʉ̃marẽ su mojõma pere gaji mojõ ʉreru pẽrẽbejarinʉrĩ waaró merã ĩgʉ̃sã deyoadero pʉrʉ irasũ yáma.\f* wiirisũdire siiumakʉ̃, irasũta dujaro gããmea. Irasũta wiirisũbire siiumakʉ̃, wiirisũbita dujaro gããmea. \v 19 Daporare wiirisũnerã ããrĩrĩ́, wiirisũbirinerã ããrĩrĩ́de wajamáa. Marĩpʉ dorerire marĩ iriri gapʉ wajakʉtarinʉgãa. \v 20 Irasirirã Marĩpʉ marĩrẽ masakakʉre siiudeapoe ĩgʉ̃ marĩrẽ píderosũta iriwãgãrõ gããmea. \p \v 21 Marĩpʉ mʉsãrẽ siiudeapoe surãyeri gajerãrẽ moãboerimasã ããrĩbʉ́. Irasũ ããrĩkererã, mʉsã moãboerimasã ããrĩrĩ́rẽ gũñarikʉbirikõãka! Gajipoe mʉsã oparã mʉsãrẽ wiudʉamakʉ̃, wirika! \v 22 Marĩpʉ mʉsãrẽ marĩ Opʉ Jesucristore bʉremudoregʉ siiudi ããrĩmí. Irasirirã surãyeri mʉsã gajerãrẽ moãboerimasã ããrĩkererã, daporare Jesucristoyarã ĩgʉ̃ wiunerã irirosũ ããrã ĩgʉ̃yare irimurã. Mʉsã gajerãrẽ moãboerimasã ããrĩbirikererã, daporare Jesucristore moãboerã ããrã. \v 23 Marĩpʉ marĩrẽ ĩgʉ̃yarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃ magʉ̃ Jesucristo boagʉ dí béodea merã wajaridi ããrĩmí. Irasirirã masakare moãboerã irirosũ ããrĩbirikõãka! Masaka gããmerĩnorẽ iribirikõãka! Marĩpʉ gããmerĩ gapʉre irika! \v 24 Irasirirã, Marĩpʉ mʉsãrẽ Jesucristore bʉremunʉgãdoregʉ siiudeapoe mʉsãrẽ píderosũta ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩníkõãka! \p \v 25 Daporare mʉsã marãpo marĩrãrẽ, marãpʉ marĩrãdere weredʉakoa. I yʉ wereburi marĩ Opʉ weredoredea ããrĩbea. Irasũ ããrĩbirikerepʉrʉ, yʉ basi gũñarĩ merã mʉsãrẽ weregʉra. Marĩ Opʉ yʉre bopoñarĩ merã ĩãsĩã, yʉre iritamumi. Irasirirã mʉsã yʉ wererire: “Irimakʉ̃ õãgoráa”, ãrĩ masĩrãkoa. \v 26 Daporare marĩrẽ wári ñerõ tariri ããrã. Irasirirã mʉsã ããrĩrikʉrosũta dujamakʉ̃ õãgoráa. \v 27 Marãpokʉrã, marãpʉkʉrã gãme béobirikõãka! Marãpo marĩrã, marãposã nome ãmabirikõãka! \v 28 Yʉ mʉsãrẽ irire werekerepʉrʉ, mʉsã marãpokʉrã, Marĩpʉ dorerire tarinʉgãrã meta yáa. Nomeõde marãpʉkʉgo, Marĩpʉ dorerire tarinʉgãgõ meta yámo. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, marãpokʉrã, marãpʉkʉrã gapʉ ĩgʉ̃sã okarinʉrĩrẽ poyari merã ããrĩrãkuma. Irasirigʉ yʉ irire: “Poyari merã ããrĩbokuma”, ãrĩgʉ̃: “Marãpo marĩrã, marãpʉ marĩrã ããrĩkõãka!” ãrã mʉsãrẽ. \p \v 29 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ irasũ ãrĩgʉ̃, ãsũ ãrĩdʉagʉ yáa. Marĩ i ʉ̃mʉgue ããrĩrikʉri pereburo mérõ dʉyáa. Irasirirã daporare marãpo marĩrã Marĩpʉyare õãrõ moãrõsũta marãpokʉrãdere õãrõ moãrõ gããmea. Marãpʉkʉrã nomede irasũta Marĩpʉyare õãrõ iriro gããmea. \v 30 Marĩ orekererã, bʉjaweremerã irirosũ ããrĩrṍ gããmea. Ʉsʉyakererã, ʉsʉyari merã bosenʉ irimerã irirosũ ããrĩrṍ gããmea. Gajino wajarikererã: “I yaa ããrĩníkõãrokoa”, ãrĩ gũñabirikõãrõ gããmea. Irasirirã, marĩrẽ Marĩpʉyare õãrõ iriro gããmea. \v 31 I ʉ̃mʉma marĩ ĩãrĩ perewãgãrõ yáa. Irasirirã i ʉ̃mʉmarẽ iridʉarire bʉro gũñarikʉbirikõãrõ gããmea. \p \v 32 Yʉ mʉsãrẽ gũñarikʉro marĩrõ ããrĩmakʉ̃ gããmea. Marãpo marĩgʉ̃, marĩ Opʉyare õãrõ gũñami. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ ʉsʉyamakʉ̃ gããmegʉ̃, ĩgʉ̃yare õãrõ yámi. \v 33 Marãpokʉgʉ gapʉ ĩgʉ̃ marãpo õãrõ ʉsʉyari merã ããrĩmakʉ̃ gããmegʉ̃, i ʉ̃mʉmarẽ gũñami. \v 34 Irasirigʉ marĩ Opʉ gããmerĩrẽ, ĩgʉ̃ marãpo ʉsʉyamakʉ̃ gããmerĩ gapʉdere gũñami. Nomedere irasũta ããrã. Marãpʉ marĩgõ marĩ Opʉyare õãrõ gũñamo. Igo gũñarĩ merã Marĩpʉyago õãrõ ããrĩdʉago, ĩgʉ̃ gããmerõsũta iridʉamo. Marãpʉkʉgo gapʉ igo marãpʉ õãrõ ʉsʉyari merã ããrĩmakʉ̃ gããmegõ, i ʉ̃mʉmarẽ gũñamo. \p \v 35 Yʉ mʉsãrẽ õãrõ waaburo, ãrĩgʉ̃, marĩ Opʉ gããmerĩ direta keoro iridoregʉ ire gojáa. Mʉsãrẽ marãpokʉrire, marãpʉkʉrire kãmutagʉ meta yáa. \p \v 36 Sugʉ ĩgʉ̃ magõ bʉ́ro waamakʉ̃ ĩãgʉ̃, ãsũ ãrĩbokumi: “Yʉ magõrẽ õãrõ iribirikoa. Igo marãpʉkʉmakʉ̃ õãbokoa”, ãrĩbokumi. Irasũ ãrĩgʉ̃ nomesukõãburo. Irasiriri, ñerõ iriri ããrĩbea. \v 37 Gajigʉ gapʉ: “Nomesuro gããmekoa”, ãrĩbiribokumi. Ãsũ gapʉ ãrĩbokumi: “Yʉ magõ marãpʉkʉbirikõãburo”, ãrĩbokumi. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃, igore õãrõ waabokoa. Ĩgʉ̃ irasũ iridʉari õãgorabokoa. \v 38 Magõrẽ marãpʉkʉdoregʉ, õãrõ irigʉ yámi. Irota marãpʉkʉdorebi gapʉ nemorõ õãrõ iritarinʉgãgʉ̃ yámi. Daporare marĩrẽ wári ñerõ tariri ããrã. Irasiriro marãpʉkʉbirimakʉ̃, marãpokʉbirimakʉ̃ nemorõ õãa. \p \v 39 Marĩpʉ marĩrẽ doreri ãsũ ãrã. Marãpʉkʉgo igo marãpʉ okamakʉ̃, ĩgʉ̃ merã ããrĩníkõãburo. Ĩgʉ̃ boadero pʉrʉgue, gajigʉ igo suyugʉre marãpʉkʉmasĩgokumo ĩgʉ̃ Jesúre bʉremugʉ̃ ããrĩmakʉ̃. \v 40 Yʉ gapʉ ãsũ ãrĩ gũñáa. Igo dupaturi marãpʉkʉbeo, nemorõ ʉsʉyabokumo. Yʉde, gajerã mʉsãrẽ buerimasã irirosũ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opáa. Irasirigʉ irire werea mʉsãrẽ. \c 8 \s1 ¿Keori weadea pʉro baari pídeare baamakʉ̃ õãkuri? ãrĩ gojadea \p \v 1 Dapora mʉsã: “¿Keori weadea pʉro baari pídeare baamakʉ̃ õãkuri?” ãrĩ sẽrẽñadeare yʉjʉgʉra. Mʉsã irire masĩa. Ĩgʉ̃sã bʉremurĩ weadea neõ wajamáa. Irasirirã: “Gʉa tamerã õãrõ masĩa”, ãrĩ gũñarã, gajerãrẽ masĩtarinʉgãdʉarã irirosũ yáa. Gajerãrẽ maĩrã, ãsũ gapʉ iriro gããmea. Nemorõ ĩgʉ̃sãrẽ Marĩpʉyare bʉremunemomakʉ̃ iriro gããmea. \v 2 Sugʉ: “Masĩpeokõãa”, ãrĩgʉ̃no, õãrõ masĩbemi. Wári dʉyáa ĩgʉ̃ masĩbiri. \v 3 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ maĩgʉ̃ gapʉre masĩmi. “Yaagʉ ããrĩ́mi, ĩgʉ̃rẽ masĩa”, ãrĩmi. \p \v 4 Irasirigʉ yʉ mʉsãrẽ keori weadea pʉro baari pídea baarire weregʉra. Diayeta ããrã. Ĩgʉ̃sã bʉremurĩ weadea neõ wajamáa. Gajigʉ, Marĩpʉ irirosũ ããrĩgʉ̃́ neõ mámi. Ĩgʉ̃ sugʉta ããrĩ́mi. \v 5 Gajerã masaka ĩgʉ̃rẽ bʉremumerã wárã gajerãnorẽ bʉremuma. Ʉ̃marõgue ããrĩrã́rẽ, i ʉ̃mʉgue ããrĩrã́rẽ bʉremuma. “Marĩ bʉremurã, marĩ oparã ããrĩ́ma”, ãrĩ bʉremuma. \v 6 Marĩpʉ sugʉta ããrĩpererire iridi ããrĩmí. Irasirirã marĩ ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ dorerire irimurã ããrã. Irasũ ããrĩmakʉ̃, Jesucristo sugʉta marĩ Opʉ ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ merã Marĩpʉ ããrĩpererire iridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ merã marĩdere ĩgʉ̃yarã ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasirirã ĩgʉ̃ merã ããrĩníkõãrãkoa. \p \v 7 Yʉ wereri diaye ããrĩkerepʉrʉ, surãyeri Jesúre bʉremurã irire masĩbema. Iripoegue keori weadeare bʉremunerã ããrĩsĩã, daporadere iri keori weadea pʉro baari pídeare baarã: “Marĩ bʉremunerã keori weadeare bʉremurã yáa”, ãrĩ gũñadima. Irasirirã õãrõ masĩmerã irire baarã: “Ñerõ irirã yáa”, ãrĩ gũñadima. Irasũ gũñakererã, irire baakõãma. \v 8 Marĩ irire baarã, Marĩpʉ merã nemorõ õãrõ ããrĩmasĩbirikoa. Gajerã nemorõ õãrã waabirikoa. Irire baamerãde, gajerã nemorõ ñerã waabirikoa. \v 9 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, õãrõ pémasĩka! Mʉsã noó gããmerõ baarã, gajigʉ Jesúre bʉremuturabire ñerõ irimakʉ̃ iribirikõãka! \v 10 Ãsũ ããrã. “Ĩgʉ̃sã bʉremurĩ keori weadea neõ wajamáa”, ãrĩ masĩa. Irasirirã iri keori weadeare bʉremurĩmasã baarogue baarã: “Õãbea”, ãrĩ gũñabea. Jesúre bʉremuturabi gapʉ, mʉsã irogue baamakʉ̃ ĩãgʉ̃: “Irogue baarã, Marĩpʉre bʉremubema”, ãrĩ gũñabokumi. Irasũ ãrĩ gũñakeregʉ, mʉsãrẽ ĩãkũĩ, ĩgʉ̃de baakõãbokumi. Irasũ baagʉ: “Ñerõ irigʉ yáa”, ãrĩ gũñabokumi. Ĩgʉ̃ irasũ gũñamakʉ̃, mʉsã ĩgʉ̃rẽ ñerõ irimakʉ̃ irirãkoa. \v 11 Mʉsã õãrõ masĩrã irogue baarã, gajigʉ õãrõ masĩbi gapʉre ñerõ irimakʉ̃ iribokoa. Cristo ĩgʉ̃dere boabosadi ããrĩmí. Irasirirã mʉsã baari merã Cristoyagʉre poyanorẽbokoa. \v 12 Irasũ ããrĩmakʉ̃, gajigʉ õãrõ masĩbire: “Irire baamakʉ̃ ñegoráa”, ãrĩ gũñakeregʉ irire baamakʉ̃ irirã, Cristodere ñerõ irirã yáa. \v 13 Irasirigʉ yʉ baari merã gajigʉ Cristoyagʉre ñerõ irimakʉ̃ iribokoa, ãrĩgʉ̃, iri baarire neõ dupaturi baabirikoa. \c 9 \s1 Jesús buedoregʉ pídi ĩgʉ̃ wajatarimarẽ gojadea \p \v 1 Jesucristo yʉre ĩgʉ̃yare buedoregʉ pídi ããrĩmí. Irasirigʉ yʉde gajerã ĩgʉ̃ buedoregʉ pínerã irirosũta irimasĩa. Yʉde marĩ Opʉ Jesúre ĩãdita ããrã. Irasũ ããrĩmakʉ̃, yʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃ya kerere buemakʉ̃ pérã, ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãbʉ. \v 2 Gajerã yʉre: “Ĩgʉ̃ Jesús buedoregʉ pídi meta ããrĩ́mi”, ãrĩ werewʉakerepʉrʉ, mʉsã gapʉ irasũ ãrĩbea. Yʉ buemakʉ̃ pérã, mʉsã Jesúre bʉremubʉ. Irasirirã ĩgʉ̃rẽ bʉremurã ããrĩsĩã, yʉre: “Ĩgʉ̃ Jesús buedoregʉ pídi ããrĩ́mi”, ãrĩ masĩa. \p \v 3 Yʉre werewʉarãrẽ ãsũ ãrĩ yʉjʉgʉra. \v 4 Yʉ mʉsãrẽ bueri waja, mʉsã yʉre baari ejo, iiríri tĩãmakʉ̃ ñeãmasĩa. \v 5 Gajerã Jesús buedoregʉ pínerã, ĩgʉ̃ pagʉpũrã, Pedrosã buegorenarã, ĩgʉ̃sã marãposã nomerẽ ãĩãnama. Ĩgʉ̃sã irirosũta yʉde Jesucristore bʉremugõrẽ marãpokʉgʉ ãĩãnabokoa. \v 6 ¿Naásũ gũñarĩ mʉsã? Gajerã Jesús buedoregʉ pínerã mʉsãrẽ buerã, ĩgʉ̃sã baaburire moã wajatabema. ¿Nasirirã yʉ, Bernabé mʉsãrẽ buerã, gʉa baaburire wajatadʉarã, moãduúmasĩbirikuri? \v 7 Surara ĩgʉ̃ baaburi waja ĩgʉ̃ basi wajaribirikumi. Ĩgʉ̃ surara moãrĩ waja ĩgʉ̃ oparã gapʉ irire wajaribosakuma. Iguidari otedi, ĩgʉ̃ otedea dʉkare tea, baamasĩkumi. Ovejare koregʉde, ĩgʉ̃sãya ũpĩkure bipi, iirímasĩkumi. \v 8 Yʉ mʉsãrẽ irasũ ãrĩgʉ̃, masaka gũñarĩ merã werebea. Yʉ ãrĩrõsũta Marĩpʉ doreri gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: \v 9 “Wekʉ trigo yeri gasirire ĩgʉ̃ya guburi merã kʉra koro, trigore baadʉagʉ baaburo. Ĩgʉ̃ya disi túsãrĩ berore túsãbirikõãka!” ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Marĩpʉ irire doregʉ, wekʉayama direta ãrĩgʉ̃ meta iridi ããrĩmí. \v 10 Irire doregʉ, gʉa ĩgʉ̃ya kerere buerãya ããrĩburire ãrĩgʉ̃ iridi ããrĩmí. Ãsũ ããrã. Sugʉ oteburore ãmukumi. Pʉrʉ gajigʉ iro otedea dʉkare seakumi. Irasirirã iri otedea dʉkare dʉkawaburire gũñarã, pẽrãgueta õãrõ moãkuma. \v 11 Gʉa mʉsãrẽ Marĩpʉya werenírĩrẽ buerã, oterimasʉ̃ ĩgʉ̃ oteri yerire otegʉ irirosũ iribʉ. Oterimasʉ̃ ĩgʉ̃ moãrĩ waja, ĩgʉ̃ otedea dʉkare seamasĩkumi ĩgʉ̃ya ããrĩburire. Irasiriro, gʉa mʉsãrẽ bueri waja, mʉsã gʉaya ããrĩburire gajino gʉare sĩmakʉ̃ õãbokoa. \v 12 Mʉsã gʉare sĩbirikererã, gajerã buerã mʉsãrẽ sẽrẽmakʉ̃, ĩgʉ̃sã gapʉre sĩyuro. Gʉa gapʉ ĩgʉ̃sã nemorõ sẽrẽmasĩa mʉsãrẽ bueri waja. \p Gʉa mʉsãrẽ: “Sĩka!” ãrĩbonerã ããrĩkererã, neõ irasũ ãrĩbea. “Ĩgʉ̃sã Cristoya kerere pédʉabiribokuma gʉa ĩgʉ̃sãrẽ gajinorẽ sẽrẽmakʉ̃”, ãrĩ gũñabʉ. Irasirirã gʉa gããmerĩrẽ opabirikerepʉrʉ, mʉsãrẽ neõ sẽrẽbiribʉ. \v 13 Mʉsã ire masĩa. Marĩpʉya wiigue moãrĩmasã, Marĩpʉre bʉremurã waibʉ dií ãĩri sĩdeare baama ĩgʉ̃sã irogue moãrĩ waja. Iri wiima waimʉrãrẽ wẽjẽ soepeoro pʉro moãrãde irireta baama. \v 14 I irirosũta marĩ Opʉ ĩgʉ̃ya kerere wererãya ããrĩburire ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Ĩgʉ̃sã moãrĩ merã ĩgʉ̃sã baaburire wajata baaburo”, ãrĩdi ããrĩmí. \v 15 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, yʉ gapʉ mʉsãrẽ: “Sĩka!” neõ ãrĩbiribʉ. Daporadere gojagʉ, mʉsãrẽ gajino sẽrẽgʉ̃ meta gojáa. Ʉaboari merã boakeregʉ, mʉsãrẽ buedea waja neõ wajaseabirikoa. Irasirigʉ wajamarĩrõ mʉsãrẽ ʉsʉyari merã buea. Yʉ mʉsãrẽ buedea waja merã neõ wajata baabirikoa. \p \v 16 Marĩpʉ yʉre ĩgʉ̃ masakare tauri kerere weredoregʉ pídi ããrĩmí. Irasirigʉ yʉ iri kerere weregʉ: “Gajerã nemorõ masĩtarinʉgãgʉ̃ ããrã”, neõ ãrĩ gũñabea. Iri kerere werebi, bʉro bʉjawereri merã ñerõ taribokoa. \v 17 Iri kerere yʉ basi yʉ gũñarĩ merã buegʉ, wajatabokoa. Marĩpʉ yʉre dorederosũta iri kerere buegʉ, ĩgʉ̃ yʉre pídea gapʉre irigʉ yáa. Ĩgʉ̃ yʉre píderosũta iriro gããmea. Gaji gapʉre neõ irimasĩña máa. \v 18 Irasirigʉ Jesucristoya kerere buegʉ, yʉ bueri waja mʉsãrẽ: “Wajarika!” ãrĩ sẽrẽbuno ããrĩkeregʉ, irire neõ sẽrẽbiribʉ. Yʉ irasirimakʉ̃, yʉ wajatari ãsũ ããrã: “Jesucristo ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ taugʉkumi”, ãrĩrĩ kerere wajamarĩrõ buegʉ, õãrõ ʉsʉyari merã ããrã. Irita ããrã yʉ wajatari. \p \v 19 Masakare moãboegʉ neõ ããrĩbirikeregʉ, ããrĩpererãrẽ moãboegʉ irirosũ irigʉ yáa, ĩgʉ̃sã Jesucristoya kerere péburo, ãrĩgʉ̃. Wárã ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃ gããmegʉ̃, irasũ yáa. \v 20 Irasirigʉ yaarã judío masaka merã ããrĩgʉ̃́, ĩgʉ̃sã õãrĩ iririkʉrosũta yáa, ĩgʉ̃sã Jesúre bʉremumakʉ̃ gããmegʉ̃. Ãsũ ããrã. Ĩgʉ̃sã Moisés dorerire bʉremuma. Yʉ Moisés doreri direta bʉremugʉ̃ ããrĩbirikeregʉ, ĩgʉ̃sã merã ããrĩgʉ̃́, ĩgʉ̃sã iririkʉrosũta yáa, yʉ buerire pémakʉ̃ gããmegʉ̃. \v 21 Moisés dorerire bʉremumerã merã ããrĩgʉ̃́, ĩgʉ̃sã õãrĩ iririkʉrosũta yáa, ĩgʉ̃sãde Jesúre bʉremumakʉ̃ gããmegʉ̃. Irasirikeregʉ, Cristore bʉremusĩã, Marĩpʉ dorerire tarinʉgãbea. \v 22 Jesúre bʉremuturamerã merã ããrĩgʉ̃́, ĩgʉ̃sã õãrĩ iririkʉrosũta yáa, ĩgʉ̃sãde Jesúre bʉremunemoburo, ãrĩgʉ̃. “Mʉsã nemorõ Jesúre bʉremugʉ̃, ĩgʉ̃yare masĩpeogʉ ããrã”, neõ ãrĩbea ĩgʉ̃sãrẽ. Irasirigʉ ããrĩpererã õãrĩ iririkʉrosũta yáa: “Surãyeri yʉ buerire pérã, tausũrãkuma”, ãrĩgʉ̃. \v 23 I ããrĩpererire irasũ yáa: “Jesucristo ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ taugʉkumi”, ãrĩrĩ kerere ĩgʉ̃sã õãrõ péburo, ãrĩgʉ̃. Ĩgʉ̃sã iri õãrĩ kerere bʉremumakʉ̃ ĩãgʉ̃, yʉ ĩgʉ̃sã merã bʉro ʉsʉyáa. \p \v 24 Mʉsãrẽ i keori merã ãsũ ãrĩ werea. Ũma birarimasã, ããrĩpererã ũmakererã, wajataperebirikuma. Ũmaturagʉ dita wajatakumi. Irasirirã, wajatadʉagʉ bʉro ũmaderosũta mʉsãde Marĩpʉ gããmerĩrẽ õãrõ irika, ĩgʉ̃ sĩburire wajatamurã! \v 25 Ããrĩpererã ũma biramurã ĩgʉ̃sã ũmaburi dupuyuro õãrõ ũma buekuma. Ããrĩpereri ĩgʉ̃sãya dupʉre poyanorẽrĩrẽ pirikõãkuma. Olivo wãĩkʉdima pũrĩ merã iridea berore wajatadʉarã, irasũ ũma buekuma. Pʉrʉ gajerãrẽ ĩmurã, wajatadiya dipurugue iri berore peokuma. Iri bero mata boakõãkoa. Marĩde Marĩpʉyare õãrõ buero gããmea. Ñerĩrẽ pirikõã, ĩgʉ̃ gããmerĩ gapʉre iriro gããmea, ĩgʉ̃ sĩburire wajatamurã. Ĩgʉ̃ sĩrĩ neõ boabirikoa. \v 26 Irasirigʉ yʉ gapʉ, ũma birarimasʉ̃ ĩgʉ̃ noó gããmerõ ũmagʉ̃ irirosũ iribea. Yʉ gããmerõ irimoãmabea. Marĩpʉyare masĩsĩã, ĩgʉ̃ gããmerĩrẽ irigʉ yáa. \v 27 Irasirigʉ yʉ iridʉarire, yʉ ʉaribejarire iribea. Yʉ iridʉarire irimakʉ̃, gajerãrẽ Marĩpʉyare buedi ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ yʉre: “Õãrõ iribʉ”, ãrĩbiribokumi. \c 10 \s1 Keori weadeare bʉremubirikõãka! ãrĩ gojadea \p \v 1 Yaarã, mʉsãrẽ irire masĩmakʉ̃ gããmea. Marĩpʉ, gʉa ñekʉ̃sãmarã merã ããrĩdi ããrĩmí ĩgʉ̃sãrẽ Egiptogue ããrĩrã́rẽ ãĩ wiugʉ. Ĩgʉ̃ iriudea mikãyebo merã ĩgʉ̃sãrẽ dupuyudi ããrĩmí. Ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ tʉyarã, dia wádiya, deko diiadiya wãĩkʉdiya dekogue, bojori maá ĩgʉ̃ iridea maague taribujanerã ããrĩmá. \v 2 Ĩgʉ̃sã Moisés merã mikãyebo doka, dia wádiyare taribujanerã ããrĩmá. Iro taribujarã, ããrĩpererã ĩgʉ̃ merã wádiya dekogue wãĩyesũrã irirosũ waanerã ããrĩmá. Iri merã ĩgʉ̃yarã ããrĩrĩ́rẽ ĩmunerã ããrĩmá. \v 3 Ĩgʉ̃sã ããrĩpererã Marĩpʉ sĩdea ʉ̃mʉgasima baarire baanerã ããrĩmá. \v 4 Ããrĩpererã Marĩpʉ ʉ̃tãyegue deko wiridoredeare iirínerã ããrĩmá. Cristo iri ʉ̃tãye irirosũ ããrĩdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ta okari sĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃ta ĩgʉ̃sãrẽ wapikʉwãgãdi ããrĩmí. \v 5 Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ iritamukerepʉrʉ, wárã ĩgʉ̃ dorerire tarinʉgãnerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã irasirimakʉ̃ ĩãgʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ ĩãsuyubiridi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃sãrẽ masaka marĩrõgue boamakʉ̃ iridi ããrĩmí ĩgʉ̃ dorerire tarinʉgãdea waja. \p \v 6 Ããrĩpereri ĩgʉ̃sãrẽ waadea kere, marĩrẽ ĩgʉ̃sã iriderosũ ñerĩrẽ iribirikõãburo, ãrĩ keori pídea ããrã. \v 7 Irasirirã, keori weadeare surãyeri ĩgʉ̃sã bʉremuderosũ bʉremubirikõãka! Keori weadeare ĩgʉ̃sã bʉremudeare Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Masaka baa, iirí odo, bosenʉ irinʉgãnerã ããrĩmá”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 8 Pʉrʉ surãyeri ʉ̃ma nomerẽ ñerõ iri gãmebiranerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã iriderosũ iribirikõãrõ gããmea marĩrẽ. Ĩgʉ̃sã ñerõ iriri waja, sunʉrẽ veintitrés mil masaka boanerã ããrĩmá. \v 9 Gajipoe gajerã: “Marĩpʉ gʉare õãrõ korebemi”, ãrĩ werewʉanerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃sã ãrĩderosũ ãrĩbirikõãrõ gããmea marĩrẽ. Ĩgʉ̃sã ñerõ werenírĩ waja ĩgʉ̃sãrẽ ãña kũrĩ wẽjẽnerã ããrĩmá. \v 10 Gajipoe gajerã ĩgʉ̃sã Marĩpʉ irideare ñerõ ãrĩ werewʉamakʉ̃, Marĩpʉre wereboegʉ ĩgʉ̃sãrẽ wẽjẽdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃sã ãrĩderosũ ãrĩbirikõãrõ gããmea marĩrẽ. \p \v 11 Marĩrẽ inʉ marãrẽ i ʉ̃mʉ pereburo mérõgã dʉyawãgãriro yáa. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue gʉa ñekʉ̃sãmarãrẽ ĩgʉ̃ wajamoãdeare gojadoredi ããrĩmí, ĩgʉ̃sã iriderosũ ñerõ iribirikõãburo, ãrĩgʉ̃. \v 12 Sugʉ: “Yʉ tamerã Marĩpʉre õãrõ bʉremusĩã, ñerõ iribirikoa”, ãrĩ gũñagʉ̃no, õãrõ pémasĩka, iripoegue marã iriderosũ ñerĩrẽ iriri, ãrĩgʉ̃! \v 13 Gajipoere marĩ ããrĩpererã sugʉ dʉyaro marĩrõ ñerĩrẽ iridʉarã, wãtĩ ñerĩ ãrĩmesãsũrã, ñerõ tarirã ããrã. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ iritamuníkõãmi ñerĩrẽ tarinʉgãburo, ãrĩgʉ̃. Marĩ ñerĩrẽ tarinʉgãnemomasĩbirimakʉ̃ ĩãgʉ̃, gaji ñerĩrẽ tau kãmutagʉkumi marĩrẽ poyanorẽrĩ, ãrĩgʉ̃. Irasirigʉ marĩrẽ ĩgʉ̃ merã gũñaturamakʉ̃ irigʉkumi ñerĩrẽ iribirikõãburo, ãrĩgʉ̃. \p \v 14 Yaarã yʉ maĩrã, yʉre péka! Neõ keori weadeare bʉremubirikõãka! \v 15 Mʉsã õãrõ pémasĩrã ããrĩmakʉ̃, irire mʉsãrẽ werea. Irasirirã yʉ ãrĩrĩrẽ: “Diayeta ããrã”, ãrĩ masĩa. \v 16 Marĩ nerẽ bokatĩrĩrã Marĩpʉre: “Õãa”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩ odo, igui deko iiríripare iiría. Irasũ iirírã: “Cristo boagʉ, marĩ ñerĩ iridea wajare ĩgʉ̃ dí béodea merã wajaribosadi ããrĩmí”, ãrĩ ĩmua. Pã́rũrẽ marĩ dʉkawa baarã: “Cristo ĩgʉ̃ya dupʉ curusague boadea merã marĩrẽ ĩgʉ̃yarã ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí”, ãrĩ ĩmua. \v 17 Marĩ wárã ããrĩkererã, suru pã́rũrẽ dʉkawa baarã, ããrĩpererã marĩ Cristoyarã su dupʉta irirosũ ããrã. Irasirirã sugʉyarãta ããrã. \p \v 18 Gʉayarã Israel marã Moisés dorederosũta iririre gũñaka! Marĩpʉre bʉremurã, ĩgʉ̃ya wiigue waibʉre ãĩa wẽjẽ soema. Wẽjẽ soe odo, Marĩpʉ ĩũrõ diíre baama. Irasũ baarã: “Marĩpʉyarã ããrã”, ãrĩ ĩmuma. \v 19 Yʉ ire irasũ ãrĩgʉ̃: “Keori weadea wajakʉa, irasiriro iri keori weadea pʉro waibʉ dií pídea, gaji waibʉ dií nemorõ ããrã”, ãrĩgʉ̃ meta yáa. \v 20 Ãsũ gapʉ ãrĩ werea. Marĩpʉre masĩmerã, keori weadea pʉro waibʉ dií pírã, Marĩpʉre bʉremubema. Wãtẽa gapʉre bʉremurã yáma. Ĩgʉ̃sã irasũ bʉremumakʉ̃, ĩgʉ̃sã bʉremurĩ wiigue mʉsã ĩgʉ̃sã merã baarã: “Wãtẽayarã ããrã”, ãrĩ ĩmurã irirosũ yáa. Mʉsã irasirimakʉ̃, neõ gããmebea. \v 21 Marĩ Opʉ Jesucristoyarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃rẽ bʉremurã nerẽ bokatĩrĩrã, igui deko iiríripare iirí, pã́rũrẽ dʉkawa baáa. Gajerã ĩgʉ̃sã keori weadeare bʉremurã iiríri, waibʉ dií ĩgʉ̃sã baari, wãtẽaya ããrã. Irasirirã marĩ Opʉ Jesúyare baarã, wãtẽayare baamasĩbea. Irasũta wãtẽayare baarã, Jesúyare baamasĩbea. \p \v 22 Marĩ Opʉ ĩgʉ̃yarãrẽ ĩgʉ̃ direta bʉremumakʉ̃ gããmemi. Irasirirã marĩ wãtẽãrẽ bʉremurã, marĩ ĩgʉ̃rẽ guamakʉ̃ iribokoa. Ĩgʉ̃ guamakʉ̃, marĩ ĩgʉ̃rẽ tarinʉgãmasĩbirikoa. Marĩrẽ wajamoãburire kãmutamasĩbirikoa. \s1 Marĩpʉ gããmerĩ direta irika! ãrĩ gojadea \p \v 23 Masaka surãyeri ãsũ ãrĩ wereníma: “Marĩ iridʉarire noó gããmerõ irimasĩa”, ãrĩ wereníma. Ĩgʉ̃sã irire irasũ ãrĩkerepʉrʉ, ããrĩpereri marĩ iridʉarire irirã, gajerãrẽ iritamurã meta yáa. Noó marĩ gããmerõ irirã, gajerãrẽ Marĩpʉre bʉremunemomakʉ̃ iribiribokoa. \v 24 Marĩya ããrĩburi direta gũñabirikõãrõ gããmea. Gajerãya ããrĩburidere gũñarõ gããmea. \p \v 25 Irasirirã baari duarogue baarire wajarirã, noó gããmerõ wajari baaka! “¿I baari keori weadea pʉrogue pídea ããrĩ́rĩ?” ãrĩ sẽrẽñabirikõãka: “Irire baarã, ñerõ irirã yáa”, ãrĩ gũñarĩ, ãrĩrã! \v 26 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ããrĩpereri i ʉ̃mʉma, marĩ Opʉya ããrã”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Irasirirã ããrĩpereri ĩgʉ̃ baari pídeare baamasĩa. \p \v 27 Jesúre bʉremubi mʉsãrẽ baadoregʉ siiumakʉ̃, waadʉarã waaka! Baarã waarã́, mʉsãrẽ ĩgʉ̃ ejorire baaka! “¿I baari, keori weadea pʉrogue pídea ããrĩ́rĩ?” ãrĩ sẽrẽñabirikõãka: “Irire baarã, ñerõ irirã yáa”, ãrĩ gũñarĩ, ãrĩrã! \v 28 Gajigʉ iro ããrĩgʉ̃́ ãsũ ãrĩbokumi mʉsãrẽ: “I baari, keori weadea pʉrogue pídea dií ããrã”, ãrĩbokumi. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃, iri diíre baabirikõãka! Ĩgʉ̃, mʉsã baamakʉ̃: “Ñerĩrẽ irirã yáma”, ãrĩ gũñabokumi. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩ gũñabirikõãburo, ãrĩrã, irire baabirikõãka! \v 29 Yʉ irire ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃ gũñarĩrẽ werenígʉ̃ yáa. Mʉsã gũñarĩrẽ wereníbea. \p Mʉsã gapʉ ãsũ ãrĩ sẽrẽñabokoa yʉre: “¿Nasirirã, gajigʉ diaye gũñabiri waja, gʉa iridʉarire gorawayubokuri? \v 30 Gʉa baarire Marĩpʉre: ‘Õãa’, ãrĩ, ʉsʉyari sĩmakʉ̃, gajigʉ gʉa baarire werewʉamasĩbemi”, ãrĩbokoa mʉsã yʉre. \v 31 Yʉ gapʉ ãsũ ãrĩ werea mʉsãrẽ. Mʉsã baa, iirírã, gajinorẽ irirãde, Marĩpʉ gããmerĩ direta irika, gajerãde ĩgʉ̃rẽ: “Õãtarigʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ bʉremuburo, ãrĩrã! \v 32 Neõ mʉsã iriri merã judío masakare, judío masaka ããrĩmerãrẽ, Marĩpʉyarãdere ñerõ irimakʉ̃ iribirikõãka! \v 33 Yʉ irirosũ irika! Ããrĩpereri yʉ iriri merã masaka ããrĩpererãrẽ õãrõ iridʉáa. Irasirigʉ õãrõ yʉ ããrĩburi direta gũñabea. Gajerãya ããrĩburi gapʉre õãrõ gũñáa, ĩgʉ̃sãde Jesucristore bʉremuburo, ãrĩgʉ̃. Ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ taugʉkumi, peamegue waabirikõãburo, ãrĩgʉ̃. \c 11 \p \v 1 Irasirirã yʉ Cristore iritʉyarosũta mʉsãde yʉre iritʉyaka! \s1 Jesúre bʉremurã nerẽrõgue nome iririmarẽ gojadea \p \v 2 Yaarã, yʉre mʉsã gũñamakʉ̃, ããrĩpereri yʉ buedeare keoro irimakʉ̃ ĩãgʉ̃, mʉsãrẽ: “Õãrõ yáa”, ãrĩ, ʉsʉyari merã werea. \v 3 Gaji mʉsãrẽ masĩmakʉ̃ gããmea. Cristo, ããrĩpererã ʉ̃ma dipuru ããrĩ́mi. Ʉ̃mʉ́ʉ, marãpore igo dipuru ããrĩ́mi. Marĩpʉ, Cristo dipuru ããrĩ́mi. \v 4 Mʉsã Marĩpʉre bʉremurã nerẽmakʉ̃, sugʉ Marĩpʉre sẽrẽgʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ weredoredeare weregʉ, ĩgʉ̃ya dipurure bʉʉabirikumi. Ĩgʉ̃ya dipurure bʉʉagʉ, gʉyasĩũrõ irigʉ iribokumi. Cristore ĩgʉ̃ Opʉre goepeyari merã bʉremubiribokumi. \v 5 Nomeõ gapʉ Marĩpʉre sẽrẽgõ, Marĩpʉ igore weredoredeare werego, igoya dipurure bʉʉakumo. Igoya dipurure bʉʉabeo, gʉyasĩũrõ irigo iribokumo. Marãpʉre igo dipurure goepeyari merã bʉremubiribokumo. Poari pera wʉʉabéodeo irirosũ ããrĩbokumo. \v 6 Igoya dipurure bʉʉadʉabirimakʉ̃, diayeta igoya poarire pera wʉʉabéokõãrõ gããmea. Igoya poarire pera wʉʉabéodʉabeo: “Gʉyasĩũgoráa”, ãrĩgõ, igoya dipurure bʉʉaburo. \v 7 Ʉ̃mʉ́ʉ gapʉ Marĩpʉ irirosũ opʉ ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ya dipurure bʉʉabirikõãburo, Marĩpʉ yʉ Opʉ ããrĩ́mi, ãrĩ ĩmubu. Nomeõ gapʉ igoya dipurure bʉʉaburo, ʉ̃mʉ́ʉ yʉ opʉ ããrĩ́mi, ãrĩ ĩmubo. \v 8 Neõgoraguere Marĩpʉ ʉ̃mʉ́ʉrẽ irigʉ, nomeõya gõã merã iribiridi ããrĩmí. Nomeõ gapʉre ʉ̃mʉ́ʉya gõã merã iridi ããrĩmí. \v 9 Irasirigʉ ʉ̃mʉ́ʉrẽ irigʉ, nomeõrẽ iritamubure iribiridi ããrĩmí. Nomeõ gapʉre, ʉ̃mʉ́ʉrẽ iritamubore iridi ããrĩmí. \v 10 Irasirirã mʉsã Marĩpʉre bʉremurã nerẽrõguere, nome ĩgʉ̃sãya dipure bʉʉaro gããmea. Irasũ bʉʉarã, ʉ̃mʉ́ʉ dorerire õãrõ yʉjʉrire ĩmurãkuma. Ĩgʉ̃sã irasiririre Marĩpʉre wereboerã ĩãrãkuma. \v 11 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, marĩ Jesucristore bʉremurã gãme iritamua. Ʉ̃ma, nome iritamurĩ marĩrõ ããrĩmasĩbirikuma. Nomede ʉ̃ma iritamurĩ marĩrõ ããrĩmasĩbirikuma. \v 12 Diayeta ããrã. Marĩpʉ nomeõrẽ ʉ̃mʉ́ʉya gõã merã iridi ããrĩmí. Ide diayeta ããrã. Ʉ̃ma, nome merã deyoama. Irasirirã ããrĩpererã masaka: ʉ̃ma, nomede Marĩpʉ irinerã ããrĩ́ma. \p \v 13 I ããrĩpereri diayeta ããrĩmakʉ̃, ¿mʉsã basi naásũ gũñarĩ? Mʉsã Marĩpʉre bʉremurã nerẽrõgue, nomeõ igoya dipurure bʉʉabeota, Marĩpʉre sẽrẽmakʉ̃ ¿õãrĩ, o õãberi? \v 14 Ʉ̃mʉ́ʉ poañapu ũmamakʉ̃ gʉyasĩũgoráa. Ããrĩpererã masaka irire masĩma. \v 15 Nomeõ poañapu ũmagõ ããrĩmakʉ̃: “Õãgoráa”, ãrã. Igo poañapu ũmamakʉ̃, igoya dipuru bʉʉaro irirosũ ããrã. \v 16 Yʉ werenírĩrẽ: “Irasũ ããrĩbea”, ãrĩ guaseodʉagʉnorẽ ãsũ ãrĩ weregʉra. Marĩ Jesúre bʉremurã, gajerã Marĩpʉyarãde irire irasũ dita yáa. \s1 Marĩ Opʉ Jesucristo boadeare gũñarã, ĩgʉ̃ nerẽ baadorederosũ keoro iribiridea \p \v 17 Dapora mʉsãrẽ gaji gojáa. Irire gojagʉ, yʉ mʉsãrẽ: “Õãrõ irirã yáa”, ãrĩbea. Mʉsã nerẽrã, õãrõ iriboanerã, ubu gapʉ poyanorẽayuro. \v 18 Irasirigʉ ãsũ ãrĩ werepʉrorigʉra mʉsãrẽ. Mʉsã nerẽrã, gãme guaseo dʉkawariayuro. Gajerã yʉre irire weremakʉ̃ pégʉ: “Diayeta ããrĩkoa”, ãrĩ gũñáa. \v 19 Mʉsã gãme dʉkawarirã, ãsũ ãrĩ gũñakoa: “Marĩrẽ gãme dʉkawariro gããmea. Irasirirã, ¿noã gapʉ Jesucristoyarãgora ããrĩ́rĩ? ãrĩ masĩrãkoa”, ãrĩkoa. \v 20 Irasirirã mʉsã gãme dʉkawariri waja, mʉsã marĩ Opʉ Jesucristo boadeare nerẽ gũñarã, ĩgʉ̃ buerã merã baatũnugʉ̃ dorederosũ keoro iirí, baabea. \v 21 Mʉsã nerẽ baarã, surãyeri noó gããmerõ baapʉrorikõãa. Gajerã ʉaboama. Gajerã mejãma. \v 22 Mʉsã noó gããmerõ iirí, baadʉarã, ¿nasirirã mʉsãya wiirigue baa, iiríberi? Mʉsã Marĩpʉyarã ããrĩkererã, noó gããmerõ baa, iirírã, mʉsã nerẽrĩrẽ wajamarĩrõsũ irirã yáa. Mʉsã watopegue ããrĩrã́ baari opamerãrẽ gʉyasĩũrõ tarimakʉ̃ irirã yáa. Mʉsã irasiriri kerere pégʉ, ¿naásũ ãrĩ weregʉkuri yʉ mʉsãrẽ? “Õãrõ irirã yáa”, ãrĩbirikoa. \s1 Marĩ Opʉ Jesucristo ĩgʉ̃ buerã merã baatũnudeare gojadea \p \v 23-24 Marĩ Opʉ Jesucristo yʉre buedeare yʉ mʉsãrẽ werebʉ. Iri ãsũ ããrã. Ĩgʉ̃rẽ wẽjẽdʉarãguere ĩgʉ̃rẽ Judas ĩmuburi dupuyuroma ñamita marĩ Opʉ Jesucristo pã́rũrẽ ãĩ, Marĩpʉre: “Mʉrẽ ʉsʉyari sĩa”, ãrĩ, irirure pea, ĩgʉ̃ buerãrẽ: “I yaa dupʉ ããrã”, ãrĩ gueredi ããrĩmí. “Irasirirã yʉ mʉsã merã dapora iriaderosũ nerẽ, pã́rũrẽ baarikʉ, yʉ mʉsãrẽ boabosarire gũñaka!” ãrĩdi ããrĩmí. \v 25 Ĩgʉ̃sã baa odoadero pʉrʉ, pã́rũrẽ ãĩderosũta iiríripare ãĩ, ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Yʉ mʉsãrẽ boabosagʉ yaa dí béori merã Yʉpʉ mʉsãrẽ: ‘Õãrõ irigʉra’, ãrĩdeare iriyuwarikʉgʉkumi. Irasirirã mʉsã nerẽ, iiríripare iirírikʉ, yʉ dí béobosarire gũñaka!” ãrĩdi ããrĩmí. \v 26 Ĩgʉ̃ ãrĩderosũta irirã, marĩ nerẽrã, pã́rũrẽ baarikʉ, iiríripare iirírikʉ: “Marĩ Opʉ Jesucristo marĩrẽ boabosadi ããrĩmí”, ãrĩ ĩmurãkoa. Irire iriníkõãrõ gããmea. Ĩgʉ̃ i ʉ̃mʉgue dupaturi aarimakʉ̃, irire irinemobirikoa. \s1 Marĩ Opʉ Jesucristo boadeare gũñarã, ãsũ iridorea, ãrĩ gojadea \p \v 27 Marĩ Opʉ Jesucristo boadeare marĩ nerẽ gũñaripoe Marĩpʉre bʉremurĩ marĩrõ merã pã́rũrẽ baa, iiríripare iirígʉno ñerõ irigʉ yámi. Jesucristo marĩrẽ boabosagʉ dí béodeare ubu ããrĩrĩ́ irirosũ gũñami. \v 28 Irasirirã pã́rũrẽ baa, iiríripare iiríburi dupuyuro masakakʉ marĩ irideare: “Ñerõ irikubʉ”, ãrĩ gũñapʉroriro gããmea. \v 29 Marĩ Opʉ Jesucristoya dupʉ ããrĩrĩ́rẽ pémasĩrõ marĩrõ merã pã́rũrẽ baa, iiríripare iirímakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ wajamoãgʉkumi. \v 30 Mʉsã irire pémasĩbiridea waja wárã mʉsã merãmarã pũrĩrikʉrã, turamerã ããrĩ́ma. Surãyeri boakõãsiama. \v 31 Marĩ baa, iiríburi dupuyuro marĩ irideare: “Ñerõ irikubʉ”, ãrĩ gũñapʉrorimakʉ̃, marĩ Opʉ marĩrẽ wajamoãbirikumi. \v 32 Marĩ Opʉ gapʉ marĩrẽ ĩgʉ̃yarãrẽ marĩ ñerĩ iririre piriburo, ãrĩgʉ̃, wajamoãmi. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremumerãrẽ peamegue waadore, marĩ gapʉre ĩgʉ̃sã merã wajamoãbirikumi. \p \v 33 Irasirirã yaarã, mʉsã nerẽ baarã, suro merã baamurã gajerãdere yúka! \v 34 Ʉaboagʉno ĩgʉ̃ya wiigue baaburo. Irasirimakʉ̃, mʉsã õãrõ nerẽ baamakʉ̃, Marĩpʉ mʉsãrẽ wajamoãbirikumi. Gajire mʉsã pʉrogue waagʉ́, õãrõ were ãmugʉra. \c 12 \s1 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ Marĩpʉyare marĩrẽ irimasĩmakʉ̃ iririre gojadea \p \v 1 Yaarã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ Marĩpʉyare marĩrẽ irimasĩmakʉ̃ irigʉ ããrĩ́mi. Yʉ irire mʉsãrẽ õãrõ masĩmakʉ̃ gããmea. \v 2 Mʉsã ire õãrõ masĩsiáa. Jesucristore bʉremuburi dupuyuro keori weadeare bʉremutʉyanerã ããrĩbʉ́. Iri keori weadea okari opabea. Neõ wereníbea. \v 3 Irasirigʉ daporare yʉ mʉsãrẽ ire masĩmakʉ̃ gããmea. Neõ sugʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã weregʉ: “Jesúre ñerõ waanaburo”, ãrĩmasĩbirikumi. Gajigʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ marĩrõ merã weregʉ: “Jesús marĩ Opʉ ããrĩ́mi”, neõ ãrĩmasĩbirikumi. \p \v 4 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ Marĩpʉyare marĩrẽ irimasĩmakʉ̃ iriri, wári ããrã. Ĩgʉ̃ sugʉta irire sĩgʉ̃ ããrĩ́mi. \v 5 Marĩ Opʉ Jesucristo marĩrẽ moãdoreri, wári ããrã. Ĩgʉ̃ sugʉta irire moãdoregʉ ããrĩ́mi. \v 6 Marĩpʉyare iriri, sʉrosũ ããrĩbea. Marĩpʉ sugʉta marĩ ããrĩpererãrẽ ĩgʉ̃yare õãrõ irimasĩmakʉ̃ irigʉ ããrĩ́mi. \v 7 Marĩpʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ marĩ masakakʉre sĩrĩ merã ĩgʉ̃ marĩ merã ããrĩrĩ́rẽ ĩmumi, ããrĩpererã Jesucristore bʉremurãrẽ gãme iritamuburo, ãrĩgʉ̃. \v 8 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ surãyerire õãrõ masĩrĩ merã Marĩpʉyare weremakʉ̃ yámi. Gajerãdere õãrõ pémasĩrĩ merã ĩgʉ̃yare weremakʉ̃ yámi. \v 9 Gajerãrẽ: “Marĩpʉ iritamurĩ merã marĩ õãrõ irimasĩa”, ãrĩ bʉremumakʉ̃ yámi. Irasũ ããrĩmakʉ̃, gajerãrẽ ĩgʉ̃ turarire sĩmi pũrĩrikʉrãrẽ tauburo, ãrĩgʉ̃. \v 10 Gajerãrẽ ĩgʉ̃ turari merã iri ĩmurĩrẽ irimasĩmakʉ̃ yámi. Gajerãrẽ Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ weredorerire õãrõ weremasĩmakʉ̃ yámi. Gajerãrẽ: “Wãtĩ turari merã, o Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã ãsũ yámi ĩĩ”, ãrĩ masĩrĩrẽ sĩmi. Gajerãrẽ gaji masã ya werenírĩ merã ĩgʉ̃sã dupuyurogue werenímasĩbirideare werenímasĩmakʉ̃ yámi. Gajerãrẽ, iri werenírĩrẽ masĩbirikererã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa i”, ãrĩ masĩmakʉ̃ yámi. \v 11 Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ marĩ masakakʉre gajerosũperi dita ĩgʉ̃ sĩdʉarire sĩmi. Ĩgʉ̃ sugʉta Marĩpʉyare marĩ irimasĩburire sĩgʉ̃ ããrĩ́mi. \s1 Marĩ Cristoyarã ããrĩrã́ su dupʉta irirosũ ããrã, ãrĩ gojadea \p \v 12 Marĩya dupʉma wári ããrã. Wári ããrĩkerero, su dupʉta ããrã. Cristode irasũta ããrĩ́mi. Marĩ ĩgʉ̃rẽ bʉremurã wárã ããrĩkererã, su dupʉta irirosũ ããrã. \v 13 Mʉrãrõta marĩ ĩgʉ̃rẽ bʉremurã ããrĩpererã: judío masaka, judío masaka ããrĩmerã, gajerãrẽ moãboerã, moãboemerãde wárã ããrĩkererã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ sugʉ merãta wãĩyesũbʉ. Irasirigʉ marĩrẽ su dupʉta irirosũ ããrĩmakʉ̃ yámi. Irasirirã marĩ ããrĩpererã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opáa. \p \v 14 Marĩya dupʉma ããrĩrĩ́ su wãĩta ããrĩbea. Wári ããrĩkõãa. \v 15 Marĩya gubu werenírĩ gubu ããrĩrṍ ãsũ ãrĩbokoa: “Mojõ ããrĩbea. Irasiriro mʉya dupʉma ããrĩbea”, ãrĩbokoa. Marĩya gubu irasũ ãrĩkerero, marĩya dupʉmata ããrã. \v 16 Marĩya gãmipũ werenírĩ gãmipũ ããrĩrṍ ãsũ ãrĩbokoa: “Koyeru ããrĩbea. Irasiriro mʉya dupʉma ããrĩbea”, ãrĩbokoa. Marĩya gãmipũ irasũ ãrĩkerero, marĩya dupʉmata ããrã. \v 17 Marĩya dupʉ, koyeru dita ããrĩmakʉ̃, ¿nasirisĩã, pébokuri marĩ? Marĩya dupʉ, gãmipũ dita ããrĩmakʉ̃, ¿nasirisĩã, gajinorẽ wĩjĩbokuri marĩ? \v 18 Marĩpʉ marĩya dupʉre irigʉ, ããrĩpereri ĩgʉ̃ gããmerõsũta keoro iridi ããrĩmí. \v 19 Ããrĩpereri marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́no su wãĩta ããrĩmakʉ̃, marĩya dupʉ marĩbokuyo. \v 20 Ãsũ ããrã. Marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́ wári ããrĩkerepʉrʉ, su dupʉta ããrã. I irirosũta marĩ Jesúre bʉremurã wárã ããrĩkererã, su dupʉta irirosũ ããrã. \p \v 21 Irasiriro koyeru, mojõrẽ: “Mʉrẽ gããmebea”, ãrĩmasĩbirikoa. Dipuru, guburire: “Mʉrẽ gããmebea”, ãrĩmasĩbirikoa. \v 22 Ãsũ gapʉ ããrã. Gaji marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́, turabiri ããrĩkerepʉrʉ, marĩ gapʉ irire bʉro gããmea. \v 23 Gaji marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́rẽ: “Ubu ããrĩrĩ́ ããrã”, ãrĩ gũñáa. Irasirirã irire õãrõ deyoburo, ãrĩrã, õãrõ ãmua. Gaji marĩ gʉyasĩrĩsãrĩrẽ surí sãña kãmutáa masaka ĩãbirikõãburo, ãrĩrã. \v 24 Gaji marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́rẽ õãrĩ deyori gapʉre ãmubea. Marĩpʉ marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́rẽ ããrĩpererire õãrõ ãmudi ããrĩmí, su dupʉta õãrõ dupʉkʉburo, ãrĩgʉ̃. Irasirigʉ: “Ubu ããrĩrĩ́ ããrã”, marĩ ãrĩrĩ gapʉre õãrõ gããmemakʉ̃ yámi. Irasirirã marĩ neõ gajigʉ Jesúyagʉre: “Ubu ããrĩgʉ̃́ ããrĩ́mi, irasirirã ĩgʉ̃rẽ gããmebea”, ãrĩbirikõãrõ gããmea. \v 25 Ãsũta ããrĩdoredi ããrĩmí, Marĩpʉ marĩya dupʉ suro merã iritamuburo, ãrĩgʉ̃. \v 26 Marĩya dupʉgue ããrĩrĩ́ su wãĩ ñerõ tarimakʉ̃, gajide ããrĩpereri ñerõ taria. Su wãĩrẽ õãrõ ãmumakʉ̃: “Marĩya dupʉ ããrĩperero õãrõ ããrã”, ãrĩ gũñáa. \p \v 27 Yʉ irire ãrĩgʉ̃, ãsũ ãrĩdʉagʉ yáa. Marĩ Cristore bʉremurã ĩgʉ̃ya dupʉ irirosũ ããrã. Irasirirã marĩ masakakʉ ĩgʉ̃ya dupʉgue ããrĩrã́ irirosũ ããrã. \v 28 Irasirigʉ Marĩpʉ marĩ Jesúre bʉremurãrẽ gãme iritamuburire pígʉ, ãsũ pídi ããrĩmí. Jesucristo buedoregʉ pínerãrẽ pípʉroridi ããrĩmí. Pʉrʉ Marĩpʉ gajerãrẽ ĩgʉ̃ weredorerosũ weremurãrẽ pídi ããrĩmí. Pʉrʉ gajerãrẽ ĩgʉ̃yare buemurãrẽ pídi ããrĩmí. Gajerãrẽ ĩgʉ̃ turaro merã iri ĩmumurãrẽ, gajerãrẽ pũrĩrikʉrãrẽ taumurãrẽ, gajerãrẽ masakare iritamumurãrẽ, gajerãrẽ dorerimasã ããrĩmurãrẽ, gajerãrẽ gaji masã ya merã ĩgʉ̃sã dupuyurogue neõ werenímasĩbirideare werenímasĩmurãrẽ pídi ããrĩmí. \v 29 Irasirigʉ marĩ ããrĩpererãrẽ sʉrosũ irimurãrẽ píbiridi ããrĩmí. Irasirirã marĩ ããrĩpererã Jesucristo buedoregʉ pínerã meta ããrã. Marĩ ããrĩpererã Marĩpʉ weredorerosũ wererã meta ããrã. Marĩ ããrĩpererã Marĩpʉyare buerã meta ããrã. Marĩ ããrĩpererã Marĩpʉ turaro merã iri ĩmumurã meta ããrã. \v 30 Marĩ ããrĩpererã pũrĩrikʉrãrẽ taumasĩrã meta ããrã. Marĩ ããrĩpererã gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩrã meta ããrã. Marĩ ããrĩpererã ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ péadero pʉrʉ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ wererã meta ããrã. \v 31 Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ Marĩpʉyare irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gããmeka mʉsã! Yʉ mʉsãrẽ i ããrĩpereri nemorõ õãrĩrẽ weregʉra. \c 13 \s1 Gãme maĩrĩmarẽ gojadea \p \v 1 Marĩ gaji masã ya werenírĩrẽ werenímasĩkererã, Marĩpʉre wereboerã ya werenírĩrẽ werenímasĩkererã, gajerãrẽ maĩbirimakʉ̃, marĩ werenírĩ wajamarĩbokoa. Kõme majĩ pábiramakʉ̃ bʉsʉrosũ marĩ werenírĩ bʉsʉkõãbokoa. \v 2 Marĩpʉ marĩrẽ weredorerosũ õãrõ weremasĩkererã, gajerãrẽ maĩbirimakʉ̃, marĩ wereri wajamarĩbokoa. Ããrĩpererire masĩkererã, Marĩpʉyare masaka dupuyurogue masĩbiridea ããrĩpererire pémasĩkererã, gajerãrẽ maĩbirimakʉ̃, marĩ masĩrĩ wajamarĩbokoa. Marĩpʉre bʉremurĩ marĩrẽ ĩgʉ̃ sĩrĩ merã buúrure gajerogue waadoremasĩkererã, gajerãrẽ maĩbirimakʉ̃, marĩ bʉremurĩ merã iriri wajamarĩbokoa. \v 3 Marĩ opari ããrĩpereri boporãrẽ sĩkererã, ĩgʉ̃sãrẽ maĩbirimakʉ̃, marĩ iriri wajamarĩbokoa. Marĩpʉyare marĩ iridea waja marĩya dupʉre masaka soekerepʉrʉ, marĩ gajerãrẽ maĩbirimakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ: “Õãrõ iribʉ”, ãrĩbiribokumi. \p \v 4 Marĩ gajerãrẽ maĩrã, mata ĩgʉ̃sã merã guaña máa. Ĩgʉ̃sãrẽ bopoñarĩ merã õãrõ yáa. Ĩgʉ̃sãrẽ ĩãturiña máa. “Ĩgʉ̃sã nemorõ õãgʉ̃ ããrã”, ãrĩmasĩña máa. “Ĩgʉ̃sã nemorõ masĩtarinʉgãgʉ̃ ããrã”, ãrĩmasĩña máa. \v 5 Marĩ gajerãrẽ maĩrã, ĩgʉ̃sãrẽ bʉremurĩ merã keoro werea. Marĩya ããrĩburi direta gũñabea. Ĩgʉ̃sãya ããrĩburidere gũñáa. Ĩgʉ̃sãrẽ guari merã wereña máa. Ĩgʉ̃sã marĩrẽ ñerõ irimakʉ̃, yoaripoe ĩgʉ̃sã merã guaníña máa. \v 6 Gajerãrẽ maĩrã, ĩgʉ̃sã ñerõ irimakʉ̃ ĩãrã, ʉsʉyamasĩña máa. Diayema gapʉre ĩgʉ̃sã irimakʉ̃ ĩãrã, ʉsʉyáa. \v 7 Marĩ gajerãrẽ maĩrã, ĩgʉ̃sã ñerõ irimakʉ̃ ĩãrã, masakare neõ kere werebea. Gajerã ĩgʉ̃sãrẽ werewʉakerepʉrʉ, marĩ ĩgʉ̃sãrẽ bʉremurĩrẽ neõ piribirikoa. “Pʉrʉgue ĩgʉ̃sãde õãrĩ gapʉre irirãkuma”, ãrĩ gũñáa. Ĩgʉ̃sã iriri merã marĩ ñerõ tarikererã, ĩgʉ̃sãrẽ maĩsĩã, neõ piribea. \p \v 8 Marĩ gãme maĩrĩ neõ perebirikoa. Marĩpʉ weredorerosũ wereri gapʉ pererokoa. Gaji masã ya merã marĩ werenírĩde pererokoa. Marĩpʉyare masĩrĩ merã õãrõ wereride, pʉrʉgue pererokoa. Iri irasũ waamakʉ̃, marĩ masĩdero nemorõ ããrĩpererire masĩrãkoa. \v 9 Daporare marĩ ããrĩpereri Marĩpʉyare masĩbea. Ĩgʉ̃ weredorerosũta ĩgʉ̃ masĩrĩ sĩrĩ merã werekererã, ããrĩpereri ĩgʉ̃yare weremasĩbea. \v 10 Pʉrʉgue Jesucristo Marĩpʉyare masĩpeogʉ aarimakʉ̃, marĩ masĩbirideare masĩpeorãkoa. \p \v 11 Yʉ majĩgʉ̃ ããrĩgʉ̃́, majĩrã irirosũ gũñarĩ marĩrõ werení, ĩgʉ̃sã irirosũta iriunabʉ. Yʉ bʉgʉro waagʉ́, majĩrã irirosũ ããrĩdeare pirikõãbʉ. \v 12 Daporare Marĩpʉyare marĩ õãrõ masĩbea. Diuru bʉgʉru merã marĩ ãĩñamakʉ̃ õãrõ deyomarĩrõ irirosũ ããrã. Õãrõ deyobea. Pʉrʉ õãrõ deyorogue Marĩpʉre ĩãrãkoa. Daporare marĩ ĩgʉ̃rẽ sĩrũgã masĩa. Pʉrʉ Marĩpʉ marĩrẽ masĩpeorosũta marĩde masĩpeorãkoa. \p \v 13 Daporare ʉre wãĩ ããrã: Marĩpʉre bʉremurĩ, ĩgʉ̃ marĩrẽ õãrõ irigʉkumi, ãrĩ ʉsʉyari, marĩ gãme maĩrĩ ããrã. Iri ʉre wãĩ neõ perebirikoa. Gãme maĩrĩ gapʉ gaji nemorõ õãrĩ ããrã. \c 14 \s1 Gaji masã ya werenírĩ merã marĩ werenímasĩbirikererã werenírĩmarẽ gojadea \p \v 1 Gajerãrẽ maĩnemoka! Irasũ ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉyare Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ mʉsãrẽ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gããmeka! Ããrĩpereri ĩgʉ̃ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gũñarã, gaji nemorõ Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrĩ gapʉre bʉro gããmeka! \v 2 Sugʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenímakʉ̃, Marĩpʉ dita ĩgʉ̃ werenírĩrẽ pémi. Masaka gapʉ ĩgʉ̃ werenírĩrẽ pébema. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã Marĩpʉyare masĩña marĩdeare wereními. \v 3 Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ masakare weremi. Ĩgʉ̃ wereri pérãrẽ Jesucristore bʉremunemomakʉ̃ yámi. Ĩgʉ̃ wereri merã ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ ããrĩrikʉmakʉ̃, õãrõ yʉjʉpũrãkʉmakʉ̃ yámi. \v 4 Gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenígʉ̃ ĩgʉ̃ basi Jesucristore bʉremunemogʉ̃ yámi. Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ gajerã Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irigʉ yámi. \p \v 5 Gaji masã ya werenírĩ merã mʉsã werenímasĩbirideare ããrĩpererã mʉsã werenímasĩmakʉ̃ gããmea yʉ. Iri nemorõ Marĩpʉ weredorerosũ mʉsã weremakʉ̃ bʉro gããmea. Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ, gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃ nemorõ masakare iritamugʉ̃ ããrĩ́mi. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, gaji masã ya werenírĩrẽ pégʉ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ weremakʉ̃ õãgoráa. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩ weregʉ, Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irigʉ yámi. \v 6 Yaarã, yʉ mʉsã pʉrogue waagʉ́, gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃, mʉsãrẽ iritamubiribokoa. Marĩpʉ ĩgʉ̃yare yʉre masĩmakʉ̃ irideare weregʉ, ĩgʉ̃ya diayema kerere masĩrĩ merã weregʉ, ĩgʉ̃ yʉre weredorerire weregʉ, ĩgʉ̃yare mʉsãrẽ buegʉ, mʉsãrẽ iritamubokoa. \p \v 7 Keori merã mʉsãrẽ weregʉra. Tẽrẽdirure keoro puribirimakʉ̃, o arpa wãĩkʉro bʉapʉtẽrõde keoro bʉapʉtẽbirimakʉ̃, iri wãĩ bayari ããrĩkoa, ãrĩmasĩña máa. \v 8 Surara gãmewẽjẽrã waaburi dupuyuro sugʉ ĩgʉ̃sã merãmʉ puridirure keoro puribirimakʉ̃, gajerã surara ĩgʉ̃sã mojõkʉburire ãmubirikuma. \v 9 Mʉsãde irasũta ããrã. Mʉsã gaji masã ya werenírĩ merã werenímakʉ̃ pérã: “Ãsũ ãrĩrã irikuma ĩgʉ̃sã”, ãrĩmasĩbirikuma. Irasirirã mʉsã ubugorata werenímoãmakõãrã irikoa. \v 10 I ʉ̃mʉguere wári buri marã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã basi ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ pémasĩma. \v 11 Yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃rẽ pébi: “Gajeromʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ gũñagʉkoa. Ĩgʉ̃de yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímakʉ̃ pébi yʉre: “Gajeromʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ gũñagʉkumi. \v 12 Irasũta ããrã mʉsãdere. Mʉsã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turaro merã irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gããmea. Irasirirã gajerã Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irimasĩrĩrẽ bʉro gããmeka! \p \v 13 Irasirigʉ sugʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenígʉ̃no Marĩpʉre: “Yʉ werenírĩrẽ gajerãrẽ: ‘Ãsũ ãrĩdʉaro yáa’, ãrĩ weremakʉ̃ iritamuka yʉre!” ãrĩ sẽrẽburo. \v 14 Yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽgʉ̃, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gũñarĩ sĩrĩ merã sẽrẽa. Irasũ sẽrẽkeregʉ, gũñarĩ merã yʉ sẽrẽadeare: “Ãsũ ãrĩdʉaro irikoa”, ãrĩ pémasĩbirikoa. \v 15 Irasirirã ãsũ iriro gããmea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽrõ gããmea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, pémasĩrĩ merã marĩ ya werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽrõ gããmea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre bayapeoro gããmea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, pémasĩrĩ merã marĩ ya werenírĩ merã Marĩpʉre bayapeoro gããmea. \v 16 Marĩ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩkerepʉrʉ, marĩ merã ããrĩrã́ pébiribokuma. Ĩgʉ̃sã irire pémerã: “Irasũta ããrã”, ãrĩ, marĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩbiribokuma. \v 17 Marĩ gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩrĩ õãgoráa. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, marĩ merã ããrĩrã́ gapʉ marĩ werenírĩrẽ pébirimakʉ̃, marĩ ĩgʉ̃sãrẽ Jesucristore bʉremunemomakʉ̃ iribirikoa. \v 18 Gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenírĩrẽ yʉta mʉsã ããrĩpererã nemorõ werenía. Irire irisĩã, Marĩpʉre ʉsʉyari sĩa. \v 19 Irasũ ããrĩkeregʉ, Jesúre bʉremurã nerẽrõgue gaji masã ya werenírĩ merã wári mʉsã pébirire yʉ weremakʉ̃ mʉsãrẽ õãbirikoa. Mʉsã pémasĩrĩrẽ yʉ mérĩgã weremakʉ̃ gapʉ, mʉsãrẽ õãrokoa. \p \v 20 Yaarã, majĩrã pémasĩmerã irirosũ gũñabirikõãka! Mʉrã irirosũ õãrõ pémasĩrĩ merã gũñaka! Ñerõ iriri gapʉre majĩrãgã gũñamerã irirosũ ããrĩka! \v 21 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩ Opʉ ãsũ ãrĩmi: ‘Gajero marãrẽ ĩgʉ̃sã ya werenírĩ merã i makã marãrẽ weredoregʉra. Yaare ĩgʉ̃sãrẽ irasũ weredorekerepʉrʉ, i makã marã yʉre neõ bʉremubirikuma’, ãrĩmi marĩ Opʉ”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 22 Irasirigʉ Marĩpʉ gajero marãrẽ ĩgʉ̃sã ya werenírĩ merã ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ weredoregʉ, ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirire ĩmumi. Ĩgʉ̃rẽ bʉremurã gapʉre irasiribemi. Ĩgʉ̃yare ĩgʉ̃ weredorerosũ wererã merã ĩgʉ̃sãrẽ weremi. \v 23 Irasirirã mʉsã Jesúre bʉremurã nerẽrõgue gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã werenírĩrẽ mʉsã ããrĩpererã wereníbokoa. Mʉsã irasũ werenímakʉ̃, Marĩpʉyare masĩmerã, gajerã Jesúre bʉremumerãde ñajãjabokuma. Mʉsã irasũ werenírĩrẽ pérã, mʉsãrẽ: “Niãrĩmasã ããrĩ́ma”, ãrĩbokuma. \v 24 Mʉsã ããrĩpererã Marĩpʉ weredorerosũ weremakʉ̃ Marĩpʉyare masĩbi, Jesúre bʉremubide ñajãri pégʉ, ĩgʉ̃ ñerõ irideare masĩgʉkumi. Irasirigʉ ĩgʉ̃ ñerĩ irideare bʉjaweregʉkumi. \v 25 Ĩgʉ̃ gũñarĩgue ñerõ: “Ñerĩrẽ gũñayo yʉ”, ãrĩ pémasĩgʉkumi. Irasirigʉ ñadʉkʉpuri merã ejamejã, Marĩpʉre: “Yʉ Opʉ ããrã”, ãrĩ bʉremugʉkumi. Irasũ ããrĩmakʉ̃: “Marĩpʉ diayeta mʉsã merã ããrĩ́mi”, ãrĩ masĩgʉkumi. \s1 Mʉsã nerẽrã, goepeyari merã õãrõ keoro irika! ãrĩ gojadea \p \v 26 Yaarã, mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ werea. Mʉsã nerẽmakʉ̃, surãyeri Marĩpʉre bayapeoma. Gajerã Marĩpʉyare buema. Gajerã Marĩpʉ ĩgʉ̃yare ĩgʉ̃sãrẽ masĩmakʉ̃ irideare werema. Gajerã gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã wereníma. Gajerã iri werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ werema. Irasirirã ããrĩpereri irire mʉsã Jesúre bʉremurã õãrõ keoro irika, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunemoburosũta! \v 27 Irasirirã gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã werenírã, pẽrã, o ʉrerã wereníburo. Sugʉ werení odoadero pʉrʉ, gajigʉ wereníburo. Pʉrʉ gajigʉ ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ wereburo. \v 28 Mʉsã nerẽmakʉ̃, ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ werebu marĩmakʉ̃, gaji masã ya merã wereníbirikõãburo. Ĩgʉ̃sã seyaro ĩgʉ̃sã gũñarĩgue Marĩpʉ merã wereníburo. \v 29 Marĩpʉ weredorerosũ wererãde, pẽrã, o ʉrerã wereburo. Irasũ keoro weremakʉ̃ pérã, gajerã ĩgʉ̃sã wererire: “Diayeta Marĩpʉya kereta ããrã”, ãrĩburo. \v 30 Mʉsã nerẽrõgue sugʉ weremakʉ̃, Marĩpʉ gajigʉre irogue doagʉre weredoremakʉ̃, werepʉroriadi gapʉ toeburo. \v 31 Mʉsã irasũ irirã, mʉsã ããrĩpererã Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrãkoa. Sugʉ werepʉroriadi were odoadero pʉrʉ, gajigʉ werewãgãnaburo. Irasirimakʉ̃, ããrĩpererã pé, õãrõ yʉjʉpũrãkʉrãkuma. \v 32 Marĩpʉ weredorerosũ wererã mʉsã wereburi dupuyuro: “¿Naásũ ããrĩmakʉ̃ irire wererãkuri?” ãrĩ gũñapʉroriro gããmea. \v 33 Marĩ nerẽmakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ keoro irimakʉ̃ gããmemi. Noó gããmerõ iriro marĩrõ ʉsʉyari merã nerẽmakʉ̃ gããmemi. Ããrĩpererogue Jesúre bʉremurã nerẽrãrẽ irasũ dita irimakʉ̃ gããmemi. \p \v 34 Jesúre bʉremurã nerẽmakʉ̃, nome wereníbirikõãburo. Nomerẽ werenídoreri máa. Werenírõnorẽ irirã, Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue dorederosũta õãrõ péro gããmea. \v 35 Jesúre bʉremurã nerẽmakʉ̃, sugo nomeõ werenígõ, gʉyasĩũrõ iribokumo. Irasirigo igo gajino õãrõ pébiradeare masĩdʉago igoya wiigue igo marãpʉre sẽrẽñaburo. \p \v 36 Ire mʉsã masĩka! Mʉsã Marĩpʉya kerere werepʉrorinerã ããrĩbea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, mʉsã dita ĩgʉ̃yare bʉremurã ããrĩbea. Gajerãde ĩgʉ̃rẽ bʉremurã ããrĩ́ma. \v 37 Sugʉ mʉsã merãmʉ: “Yʉ Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ ããrã”, ãrĩ gũñagʉ̃, o gajigʉ: “Yʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ opáa”, ãrĩ gũñagʉ̃, i yʉ mʉsãrẽ gojarire: “Marĩ Opʉ doreri ããrã”, ãrĩ masĩgʉkumi. \v 38 Yʉ gojarire: “Marĩ Opʉ doreri ããrĩbea”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ: “Marĩpʉyare weregʉ ããrĩbemi”, ãrĩka! \p \v 39 Yaarã, Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrĩrẽ bʉro gããmeka mʉsã! Mʉsã merãmarãrẽ ĩgʉ̃sã gaji masã ya merã werenímasĩbirikererã werenímakʉ̃: “Werenímerãta!” ãrĩbirikõãka! \v 40 Mʉsã nerẽrã, noó gããmerõ iribirikõãka! Goepeyari merã ããrĩpereri mʉsã iririre õãrõ keoro irika! \c 15 \s1 Cristo masãdeare gojadea \p \v 1 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ iripoegue weredea, Jesucristo masakare tauri kerere daporare gũñamakʉ̃ gããmea. Mʉsã irire pérã, bʉremubʉ. Daporadere irire bʉremuníkõãa. \v 2 Mʉsã iri kerere bʉremusĩã, peamegue waamurã meta ããrã. Iri kerere mʉsãrẽ yʉ weredeare bʉremurĩrẽ piribirimakʉ̃, Marĩpʉ mʉsãrẽ taugʉkumi. Mʉsã iri kerere bʉremubirinerã, diayeta tausũbiribokoa. \p \v 3 Yʉre buedeare mʉsãrẽ weretaubʉ. Iri bueri, gaji bueri nemorõ õãtaria. Ãsũ ããrã. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue gojaderosũta Cristo marĩ ñerõ iridea waja marĩrẽ boabosadi ããrĩmí. \v 4 Ĩgʉ̃ boadero pʉrʉ, ĩgʉ̃rẽ yáanerã ããrĩmá. Pʉrʉ Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue gojaderosũta ʉrenʉ waaró merã Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ masũdi ããrĩmí. \v 5 Ĩgʉ̃rẽ masũdero pʉrʉ, Cristo Pedrore deyoayupʉ. Pʉrʉ ĩgʉ̃ buedoregʉ pínerã, pe mojõma pere su gubu peru pẽrẽbejarãrẽ deyoayupʉ. \v 6 Pʉrʉ suñarõ wárã quinientos masaka nemorõ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ deyoayupʉ. Wárã ĩgʉ̃rẽ ĩãnerã okama dapa. Gajerã boasianerã ããrĩmá. \v 7 Pʉrʉ Santiagore deyoayupʉ. Iro pʉrʉ ããrĩpererã ĩgʉ̃ buedoregʉ pínerãrẽ deyoayupʉ. \p \v 8 Ããrĩpererã gajerãrẽ ĩgʉ̃ deyoadero pʉrʉ, yʉdere deyoatũnumi pama. Majĩgʉ̃gã keoro deyoabigã deyoadi irirosũ yʉ ããrĩkeregʉ, Jesúre bʉremutʉyáa. \v 9 Ĩgʉ̃ yʉre deyoaburi dupuyurogue ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ ñerõ irigorenabʉ. Irasirigʉ gajerã Jesús buedoregʉ pínerã ããrĩpererã dokague ããrã. Masaka yʉre: “Ĩgʉ̃ Jesús buedoregʉ pídi ããrĩ́mi”, ãrĩmakʉ̃: “Yʉ Jesús buedoregʉ píbodi ããrĩbiradibʉ”, ãrĩ gũñáa. \v 10 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ yʉre õãrõ iritamumi. Irasirigʉ Jesucristo yʉre ĩgʉ̃yare buedoregʉ pími. Marĩpʉ yʉre ubugora õãrõ iritamugʉ̃ meta yámi. Yʉ ããrĩpererã gajerã Jesucristo buedoregʉ pínerã nemorõ moãa. Yʉ gũñarĩ merã irasiribea. Marĩpʉ yʉre õãrõ iritamugʉ̃, yʉ merã ããrĩníkõãmi. Yʉre ĩgʉ̃ iritamurĩ merã õãrõ moãmakʉ̃ yámi. \v 11 Yʉ bueri, gajerã Jesucristo buedoregʉ pínerã bueri irirosũta ããrã. Gʉa ããrĩpererã Jesucristo boa, masãdea kerere buea. I kerere pérã, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãbʉ. \s1 Boanerã masãburire gojadea \p \v 12 Gʉa, Cristo boa, masãdeare buekerepʉrʉ, gajerã mʉsã merã ããrĩrã́: “Boanerã neõ masãbirikuma”, ãrĩma. ¿Nasirirã irasũ ãrĩrĩ ire? \v 13 Boanerã masãburi marĩmakʉ̃, Cristode masãbiribodi ããrĩmí. \v 14 Cristo masãbirimakʉ̃, gʉa bueri neõ wajamarĩbokoa. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩde wajamarĩbokoa. \v 15 Marĩpʉ boanerãrẽ masũbi, Cristodere masũbiribodi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ irasũ iribirimakʉ̃, gʉa: “Marĩpʉ Cristore masũdi ããrĩmí”, ãrĩrã, ãrĩgatorã iribokuyo. \v 16 “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, Cristode masãbiribodi ããrĩmí. \v 17 Cristo masãbirimakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ mʉsã bʉremurĩ wajamarĩbokoa. Irasirirã mʉsã ñerĩ iridea waja, waja opakõãbokoa dapa. \v 18 Diayeta i irasũ ããrĩmakʉ̃, Cristore bʉremurã boanerã, ĩgʉ̃rẽ bʉremubirinerã peamegue waamurã irirosũ ããrĩbokuma. \v 19 Marĩ Cristore bʉremurã: “Marĩ okarinʉrĩ dita ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩrãkoa. Marĩ boadero pʉrʉ masãburire masĩña máa”, ãrĩ gũñarã, ããrĩpererã masaka nemorõ boporã ããrĩbokoa. \p \v 20 “Cristo boadero pʉrʉ, masãdi ããrĩmí”, ãrĩrĩ gapʉ diaye ããrã. Marĩ ããrĩpererã masaka boadero pʉrʉ masãburi dupuyuro masãpʉroridi ããrĩ́mi. \v 21 Ãsũ ããrã. Neõgorague ããrĩpʉroridi Adán ñerĩ iripʉroridea waja marĩ masaka ããrĩpererã boamurã dita ããrã. Pʉrʉ Jesucristo õãrĩrẽ iripeodea waja marĩ boadero pʉrʉ masãrãkoa. \v 22 Marĩ masaka ããrĩpererã Adán parãmerã ããrĩturiarã ããrĩrĩ́ waja boamurã dita ããrã. Cristoyarã marĩ ããrĩmakʉ̃, marĩ boadero pʉrʉ, Marĩpʉ marĩ ããrĩpererãrẽ masũgʉkumi. \v 23 Marĩpʉ marĩrẽ keoro masũgʉkumi. Cristo masãsiadi ããrĩmí. Pʉrʉ ĩgʉ̃ i ʉ̃mʉgue dupaturi aarimakʉ̃, marĩ ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, masãrãkoa. \v 24 Irasũ waamakʉ̃, i ʉ̃mʉ pereakõãrokoa. Irinʉrẽ Cristo ããrĩpererã ñerãrẽ: oparãrẽ, dorerãrẽ, turarãrẽ béogʉkumi. Ĩgʉ̃ irasiriadero pʉrʉ, ĩgʉ̃ Pagʉre ĩgʉ̃ ããrĩpererã Opʉ ããrĩrĩ́rẽ wiagʉkumi. \v 25 Ĩgʉ̃ wiaburi dupuyuro Marĩpʉ Cristore ĩãturirã ããrĩpererãrẽ béogʉkumi. Ĩgʉ̃sãrẽ béoburi dupuyuro Marĩpʉ gããmederosũta Cristo ããrĩpererã Opʉ ããrĩgʉkumi. \v 26 Ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ ĩãturirãrẽ béodero pʉrʉ, boaridere peremakʉ̃ irigʉkumi. \v 27 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãrĩderosũta Cristore ããrĩpererãrẽ doregʉ, ããrĩpererire opagʉ ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasũ ãrĩrõ: “Marĩpʉ weka doregʉ Cristo ããrĩ́mi”, ãrĩdʉaro meta yáa. Marĩpʉta ããrĩpererire, ããrĩpererãrẽ Cristo dokague pídi ããrĩmí. \v 28 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ irasiri ododero pʉrʉ, Cristo Marĩpʉ magʉ̃ ĩgʉ̃ ããrĩpererãrẽ doregʉ, ããrĩpereri opagʉ ããrĩrĩ́rẽ Marĩpʉre wiagʉkumi. Irasirigʉ Marĩpʉ ããrĩpereri, ããrĩpererã Opʉ ããrĩgʉkumi. \p \v 29 Gaji ããrã. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩkerepʉrʉ, ¿nasirirã gajerã masaka boanerãya ããrĩburire wãĩyebosayuri? Ĩgʉ̃sã: “Boanerã masãbirikuma”, ãrĩrã, ĩgʉ̃sãya ããrĩburire wãĩyebosabiribokuma. \p \v 30 Gʉa: “Boanerã masãrãkuma”, ãrĩ bueri waja ʉ̃mʉrikʉ gajerã gʉare ñerõ iridʉama. Gʉare ĩgʉ̃sã ñerõ iridʉakerepʉrʉ, boanerã masãburire masĩsĩã, irire bueníkõãa. \v 31 Yaarã, i diayeta ããrã. Marĩ Opʉ Jesucristore mʉsã bʉremumakʉ̃ ĩãgʉ̃, yʉ bʉro ʉsʉyáa. Ide diayeta ããrã. Ʉ̃mʉrikʉ: “Masaka yʉre wẽjẽkõãrãkuma”, ãrĩ péñáa. \v 32 Yʉ Jesucristoya kerere bueri waja Efesoguere makãnʉ́ʉ marã yéa bʉro guarã irirosũ ããrĩrã́, yʉre ñerõ irima. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, yʉ irogue bueri waja ñerõ taridea wajamarĩbokuyo. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, marĩde gajerã irirosũ ãsũ ãrĩ wereníbokoa: “Náka baa, iirírã! Ñamigã boakõãbokoa. Irasirirã marĩ boaburi dupuyuro marĩ gããmerõ irirã!” ãrĩbokoa. \p \v 33 Gajerã ãrĩgatorire pébirikõãka! Masaka ãsũ ãrĩ werewʉakuma: “Ñerãrẽ wapikʉrã, mʉsã õãrõ iririkʉrire pirikõãrãkoa”. \v 34 Irasirirã mʉsã dupuyurogue goepeyari merã keoro iriderosũta irika doja! Ñerĩrẽ irinemobirikõãka! Mʉsã surãyeri Marĩpʉre masĩbea. Mʉsãrẽ gʉyasĩrĩdoregʉ irasũ ãrã. \s1 Boanerã masãburire gojanemodea \p \v 35 Gajipoe sugʉ ãsũ ãrĩ sẽrẽñabokumi: “¿Nasiri boanerã masãrãkuri? ¿Naásũperi dupʉ oparãkuri?” ãrĩbokumi. \v 36 Irasũ sẽrẽñagʉ̃ pémasĩbi ããrĩ́mi. Marĩ oteri yeri otedero pʉrʉ, iri yeri puriburi dupuyuro yeba poekague boakõãkoa. Boa, pʉrʉ puri wirikoa. Boabirimakʉ̃, neõ puri wirimasĩbirikoa. \v 37 Marĩ oterã, puridiguere ãĩ otebea. Dupayeri direta otea. Iri yeri trigo yeri ããrĩrṍ, o gaji yeri ããrĩrṍ ããrĩkoa. \v 38 Iri yerire marĩ otedero pʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃ gããmederosũta iri yerire purimakʉ̃ yámi. Irasirigʉ ojodʉka yerire ojodʉkañu waamakʉ̃ yámi. Trigo yerire trigo sari waamakʉ̃ yámi. Irasũ dita yámi Marĩpʉ. \v 39 Ããrĩpererã okari oparã sʉrosũ dupʉkʉrã ããrĩbema. Masakaya dupʉ, waimʉrãya dupʉ irirosũ ããrĩbea. Mirãya dupʉ, waaiya dupʉ irirosũ ããrĩbea. \v 40 Ʉ̃marõ marãya dupʉ, i ʉ̃mʉ marãya dupʉ irirosũ ããrĩbea. Ʉ̃marõ marã õãrĩ dupʉ opama. I ʉ̃mʉ marã, ʉ̃marõ marã irirosũ ããrĩbirikererã, ĩgʉ̃sãde õãrĩ dupʉ opama. \v 41 Abe ʉ̃mʉmʉ kũmijũrĩ merã asimi. Ñamimʉ irirosũ boyobemi. Neñukãde gajerosũperi gosema. Neñukãrẽ marĩ ĩãmakʉ̃, gajerã sĩrũgã goserã deyoma. Gajerã bʉro goserã deyoma. \p \v 42 Marĩ boanerã masãrã ãsũ ããrĩrãkoa. Marĩ boamakʉ̃ yáadero pʉrʉ, marĩya dupʉ boarokoa. Pʉrʉ masãrã, gaji dupʉ neõ boabiri dupʉ oparãkoa. Irasirirã neõ dupaturi boabirikoa. \v 43 Marĩya dupʉre yáamakʉ̃, boanerãya dupʉ boari dupʉ, turabiri dupʉ daro ããrã. Marĩpʉ marĩrẽ masũmakʉ̃, marĩya dupʉ õãrĩ dupʉ, turari dupʉ ããrĩrokoa. \v 44 Marĩya dupʉre yáamakʉ̃, marĩya dupʉ i ʉ̃mʉma dupʉ ããrã. Marĩ boanerã masãmakʉ̃, marĩya dupʉ ʉ̃mʉgasima dupʉ ããrĩrokoa. Irasirirã ãsũ ãrĩ masĩa. Daporare marĩ i ʉ̃mʉma dupʉre opáa. Pʉrʉ ʉ̃mʉgasima dupʉre oparãkoa. \p \v 45 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ ĩgʉ̃ iripʉroridi Adã́rẽ okarire sĩdi ããrĩmí”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Adán pʉrʉmʉ Jesucristo gapʉ perebiri okarire sĩgʉ̃ ããrĩ́mi. \v 46 Marĩ i ʉ̃mʉma dupʉre opapʉroria. Pʉrʉguere ʉ̃mʉgasima dupʉre oparãkoa. \v 47 I ʉ̃mʉgue ããrĩpʉroridi Adán, nikũ merã irisũdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ pʉrʉmʉ marĩ Opʉ Jesucristo gapʉ ʉ̃mʉgasiguemʉ ããrĩ́mi. \v 48 Adán nikũ merã iridea dupʉ dupʉkʉderosũ marĩ ããrĩpererã nikũ merã iridea dupʉ dupʉkʉa. Irasũ ããrĩmakʉ̃, ʉ̃mʉgasiguemʉ Jesucristoyarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ya dupʉ irirosũ dupʉkʉrãkoa. \v 49 Adán nikũ merã irisũdi ããrĩmí. Marĩ ĩgʉ̃ irirosũ dupʉkʉa. Pʉrʉ ʉ̃mʉgasiguemʉ Cristo irirosũ dupʉkʉrãkoa. \p \v 50 Yaarã, mʉsãrẽ ire werea. Marĩrẽ i ʉ̃mʉma dupʉ merã ʉ̃mʉgasigue Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ dorerogue neõ waamasĩña máa. I ʉ̃mʉma boaburi dupʉ merã ʉ̃mʉgasigue perebiri okari ããrĩrṍguere neõ waamasĩña máa. \v 51-52 Masaka masĩbirideare daporare mʉsãrẽ weregʉra. Jesucristo i ʉ̃mʉgue dupaturi aariburi dupuyuro ããrĩpererã ĩgʉ̃yarã boabirikuma. Jesucristo aariripoe Marĩpʉre wereboegʉ puridiru puritũnugʉkumi. Irasũ puriadero pʉrʉ, mata kãrĩ yoberã irirosũ marĩ ããrĩpererã Jesucristore bʉremurã gorawayurãkoa. Marĩ boanerã gaji dupʉ boabiri dupʉ merã masãrãkoa. Irasirirã neõ dupaturi boabirikoa. Okarãde gaji dupʉ boabiri dupʉ oparãkuma. \v 53 Marĩpʉ marĩya dupʉ pereburi dupʉre gorawayugʉkumi, perebiri dupʉre opaburo, ãrĩgʉ̃. Marĩya dupʉ boaburi dupʉre gorawayugʉkumi, neõ boabiri dupʉre opaburo, ãrĩgʉ̃. \v 54 Marĩya dupʉ pereburi dupʉ, neõ perebiri dupʉre gorawayumakʉ̃, marĩ boaburi dupʉ, neõ boabiri dupʉre gorawayumakʉ̃, Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãrĩderosũta waarokoa. Ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́ iri pũguere: “Marĩpʉ boarire béokõãmi, dupaturi marĩrẽ neõ boabirikõãburo, ãrĩgʉ̃. \v 55 Marĩ boakõãrãkoa, ãrĩ güidea pereakõãa”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. \v 56 Marĩ ñerõ iridea waja boamurã dita ããrã. Marĩpʉ Moisére doreri pídea merã marĩ ñerõ irideare masĩa. \v 57 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ marĩ Opʉ Jesucristo iridea merã marĩrẽ peamegue waabonerãrẽ taumi. Irasirirã Marĩpʉre: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩa. \p \v 58 Irasirirã, yaarã yʉ maĩrã, mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ weregʉra. Mʉsã marĩ Opʉ Jesucristore bʉremurĩrẽ neõ piribirikõãka! Gajerã mʉsãrẽ ĩgʉ̃yare béodoremakʉ̃, neõ béobirikõãka! Ʉ̃mʉrikʉ ĩgʉ̃ moãdorerire õãrõ iriníkõãka! Ire marĩ masĩa. Ĩgʉ̃ merã marĩ õãrõ ããrĩrã́ ĩgʉ̃ marĩrẽ moãdorerire irimakʉ̃, marĩ moãrĩ, ubu ããrĩrĩ́ neõ ããrĩbea. \c 16 \s1 Corinto marã gajerã Jesúre bʉremurãrẽ niyeru sĩburi neeõrĩrẽ gojadea \p \v 1 Daporare mʉsãrẽ niyeru neeõ, mʉsã gajerã Jesúre bʉremurãrẽ sĩburire weregʉra. Yʉ gajerã Jesúre bʉremurãrẽ Galacia nikũgue ããrĩrã́rẽ dorederosũta mʉsãde irika! \v 2 Semanarikʉ siuñajãrĩnʉ\f + \fr 16:2 \ft Jesúre bʉremurãya siuñajãrĩnʉ, domingo ããrã. Domingo ããrĩmakʉ̃, Jesús boadigue masãdi ããrĩmí. Irasirirã, domingo ããrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ bʉremurã nerẽnama.\f* ããrĩmakʉ̃, ããrĩpererã mʉsã gajerã Jesúre bʉremurãrẽ sĩburi niyerure dʉkawa duripíka! Mérõgã oparã mérõgã dʉkawa duripíka! Waaweyaro oparã waaweyaro dʉkawa duripíka! Irasirirã, yʉ mʉsã pʉrogue ejamakʉ̃, mʉsã sĩburire opasiarãkoa. \v 3 Yʉ mʉsã pʉrogue ejagʉ, mʉsã beyenerãrẽ Jerusalẽ́gue iriugʉkoa. Papera pũgue ãsũ ãrĩ gojagʉkoa: “Ĩĩsã ããrĩ́ma Corinto marã beyenerã”. Irasũ ãrĩ goja odo, ĩgʉ̃sã merã iri pũrẽ, mʉsã duripí neeõdea niyerure iriugʉkoa, Jesúre bʉremurã Jerusalẽ́gue ããrĩrã́rẽ sĩdoregʉ. \v 4 Mʉsã yʉre: “Ĩgʉ̃sã merã waamakʉ̃ gããmea”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃sã yʉ merã waarãkuma. \s1 Pablo ĩgʉ̃ Corintogue waaburire gojadea \p \v 5 Yʉ mʉsã pʉrogue waagʉ́, Macedonia nikũgue waapʉrorigʉkoa. Irore tariwãgã, mʉsã pʉro waagʉkoa. \v 6 Gajipoe irigʉ yoaweyaripoe mʉsã merã ããrĩgʉkoa, o gajipoe irigʉ puibʉre ããrĩpeogʉ, ããrĩpeokõãbokoa. Irasirirã mʉsã yʉ gajerogue waaburire iritamumasĩrãkoa. \v 7 Yʉ mʉsãrẽ ĩãrĩ dita ĩãtariadʉabirikoa. Irasirigʉ marĩ Opʉ gããmemakʉ̃, yoaripoe mʉsã merã ããrĩgʉkoa. \v 8 Pentecostés bosenʉ ããrĩmakʉ̃, õõ Efesogueta taugʉkoa dapa. \v 9 Õõguere wári moãrĩ ããrã. Marĩ Opʉya kerere pédʉarã wárã ããrĩ́ma. Irasũ ããrĩmakʉ̃, yʉ irire weremakʉ̃ kãmutadʉarãde wárã ããrĩ́ma. \p \v 10 Timoteo mʉsã pʉrogue ĩgʉ̃ ejamakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ õãrõ merã bokatĩrĩ, õãrõ ʉsʉyari merã ñeãka! Mʉsã irasirimakʉ̃, ĩgʉ̃ mʉsã merã bʉjawereri marĩrõ ããrĩgʉkumi. Ĩgʉ̃ yʉ irirosũ marĩ Opʉyare moãmi. \v 11 Irasirirã ĩgʉ̃rẽ irasũ ĩãbéomerãta õãrõ merã ĩgʉ̃rẽ iritamuka! Mʉsã irasirimakʉ̃, ĩgʉ̃ yʉ pʉrogue õãrõ ʉsʉyari merã goedujarigʉkumi. Gajerã Jesúre bʉremurã merã gʉa ĩgʉ̃rẽ yúrã yáa. Irasirirã, ĩgʉ̃ õõgue aariburire iritamuka! \p \v 12 Apolore marĩyagʉ Jesúre bʉremugʉ̃rẽ mʉsãrẽ ĩãgʉ̃ waamakʉ̃ bʉro gããmeadibʉ. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ gajerã Jesúre bʉremurã merã waadoreadibʉ. Yʉ waadorekerepʉrʉ, ĩgʉ̃ daporare waadʉabemi. Pʉrʉ ĩgʉ̃rẽ gajino iriri marĩmakʉ̃, mʉsã pʉrogue waagʉkumi. \s1 Pablo Corinto marãrẽ õãdoretũnudea \p \v 13 Õãrõ pémasĩka! Jesucristore bʉremurĩrẽ neõ piribirikõãka! Güiri marĩrõ õãrõ gũñaturarã ããrĩka! Marĩpʉ turari merã õãrõ ããrĩrikʉka! \v 14 Ããrĩpereri gajinorẽ irirã, gajerãrẽ maĩrĩ merã irika! \p \v 15 Yaarã, mʉsã masĩa. Acaya nikũguere Estéfanas wãĩkʉgʉya wii marã, gajerã iro marã Jesúre bʉremupʉroriburi dupuyuro ĩgʉ̃rẽ bʉremupʉrorinerã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã, gajerã Jesúre bʉremurãrẽ õãrõ iritamuníkõãma. \v 16 Ĩgʉ̃sã irirosũ irirãrẽ õãrõ ĩgʉ̃sã dorerire iritʉyaka! Gajerã ĩgʉ̃sã merã Jesucristoyare moãtamurãrẽ mʉsã õãrõ ĩgʉ̃sã dorerire iritʉyamakʉ̃ gããmea yʉ. \v 17 Mʉsã merãmarã Estéfanas, Fortunato, Acaico yʉ pʉrogue ejasiama. Ĩgʉ̃sã yʉ merã ããrĩmakʉ̃, bʉro ʉsʉyáa. Ĩgʉ̃sã mʉsã yʉre iritamuboadeare iritamuma. \v 18 Yʉre õãrõ yʉjʉpũrãkʉmakʉ̃ yáma. Mʉsãdere irasũta iriñurã. Mʉsãrẽ gajerã pérogue ĩgʉ̃sã irirosũ irirãrẽ: “Õãrõ irirã yáma”, ãrĩ werero gããmea. \p \v 19 Asia nikũ marã Jesúre bʉremurã mʉsãrẽ õãdorema. Aquila, Priscila, gajerã Jesúre bʉremurã ĩgʉ̃sãya wiigue nerẽnarãde mʉsãrẽ bʉro õãdorema. \v 20 Õõ marã Jesúre bʉremurã ããrĩpererã mʉsãrẽ õãdorema. Ʉsʉyari merã gãme bokatĩrĩ, õãrõ merã mojõ ñeãnaka! \p \v 21 Yʉ Pablo, yʉ basi: “Mʉsãrẽ õãdorea”, ãrĩ gojáa. \p \v 22 Marĩ Opʉre Jesucristore maĩbino wajamoãsũburo. “Gʉa Opʉ aarika!” \p \v 23 Marĩ Opʉ Jesucristo mʉsãrẽ õãrõ iritamuburo. \v 24 Marĩ ããrĩpererã Jesucristoyarã ããrã. Irasirigʉ yʉ mʉsã ããrĩpererãrẽ bʉro maĩa. Ãsũ ããrã. Irasũta ããrĩburo. \p Iropãta ããrã. \p Pablo