\id TIT - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Taitas \toc1 Pâlaŋ Taitasiyet zapat meluwaŋ kapi kumti beme mege \toc2 Taitas \toc3 Ta \mt1 Taitas \mt2 Pâlaŋ Taitasiyet zapat meluwaŋ kapi kumti beme mege \ip Pâlaŋ zapat meluwaŋ kapi Taitasyet kum saye. Timotiyet kuye sekam keboŋak. An kwepgat kuye yaŋgut am sambeyaŋ zet keyet keŋaŋ tazin ke makumti winde ŋep titiyelen. \ip Taitas ek Zuda an yek. Ek am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen maŋgeengatnaŋ. Ek nâmkiŋpepeyeen Pâlaŋ mme kwageyepmti egaŋ Pâl mâti mulup ilitsekwep mamilup. Egaŋ Pâl mukulem mme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen timti mekokotnaŋ. Egaŋ Pâlmak oloŋkati Zelusalem am kukŋaŋgatnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengalen an damuŋaŋ ondeksâgât mbien ke ilitsekwep towebun. Pâlaŋ Taitas ombempeme ikŋaŋgat mundumaŋ msat notnaŋ mekoge. Pâlaŋ ombempeme Kilit msat nembu tuŋgupmanen tage am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋen indikdamuŋ mimiyelen peme mepmamtan. Kilit msat ke nembu tuŋgupmanen matazin kegogapmti waŋga ŋenaŋ nembu nembeti nembet mebi zem mme nembu mamaŋ temaŋ kun beme ekŋen met Kilit ke enzilimtapme tâgâyaŋ bemtopme mametemien. Yaŋ Pâlaŋ Taitas am maŋge kemagen peme met maŋge. \ip Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zapat meluwaŋ kapiyet kuyeen yaŋaŋ kapigogat: Taitasiyaŋ mulup ke windeŋaŋbeŋ mimiyelen ma nukŋaŋ mulup keyet keŋaŋ sokbeme katikŋaŋ bemtati kume totogalen. Pâlaŋ egat zemgwatnaŋ zet notnaŋ nâmkiŋpepeŋaŋgalen ma mama mimiŋaŋgalen zeye. Am eksese mulup notnaŋ mti mamayelen zet notnaŋ zeye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Taitas zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-4\ior* Zet yaŋbemti zenzeyelen zet \io1 \ior 1:5-9\ior* An damuŋ ekŋengalen zet \io1 \ior 1:10-16\ior* Am zet zemyuŋgu yuŋgu mamip ekŋengat ekseseyelen zet \io1 \ior 2\ior* Am maŋge ikŋak ikŋak dapmelaŋge tuŋguwinaŋ matalip ekŋengalen zet \io1 \ior 3:1-8\ior* Am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zet apapalak zet \io1 \ior 3:9-11\ior* Mama mimi bekanaŋ mme zemkulumane zedi kulume indemane bekanen keyegak tusumambep \io1 \ior 3:12-15\ior* Zet zemdelaŋpepeyelen zet \c 1 \s1 Mukukumak zet yaŋbam zenzeyelen zet \p \v 1 Neŋ Pâl. Neŋ Kawawaŋgalen mulup an ma Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ bembeyet nakumtetiye. Neŋ Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat zapat indaombemindeye ekŋen kemagen Kawawaŋgalen zet penaŋ keyet yaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ bembeyet zemâtâtindawan. Kegok mimindawenn keyaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke nâmâtâpme keeset mama mimi pembenaŋ gawepumti mbep. Kawawaŋaŋ mulup zet ke naŋge. \v 2 Neŋ mulup kegok mti am nâmkiŋpepeŋinmak indamukulem mma ekŋenaŋ oloŋen palen mamti mama kanzizit ke tiwep. Kawawaŋaŋ mama kanzizit zetik mimndaye keyet webemti damuŋ manup. Eweŋan penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku sokbeme Kawawaŋaŋ mama kanzizit mama zetik mimndaye. Wa Kawawaŋ ek ke an zet dâsukitoŋ yek. Zet penaŋ penaŋ etaŋ manzein. \v 3 Kawawaŋaŋ Zisas sokbembeyelen zeye kan ke sokbeme zet zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen neŋ ombemnemti Kawawaŋ Aŋgalalaŋŋnaŋ neme buŋam zapatnaŋ ke zemkawaŋ bemeban. \p \v 4 Âpme Taitas neŋ gâgât zapat meluwaŋ kapi kumgayap. Geŋmak nit Kawawaŋ kwep manâmkiŋpelup keyaŋ mme geŋ nâgât nemun penaŋnok bemane mamalup. Neŋ Kawawaŋ Bipm ma Kilais Zisas Aŋgalalaŋŋnaŋ keŋ sewakŋaŋ ma keŋ taolet mgame mamayet mandunduyap. \s1 Dapmelaŋge ŋeŋaŋ bembeŋine ekŋengalen zet \p \v 5-6 Nit nsakwep Kilit msalen tatneti gemkoban e yaŋaŋ kapigok. Geŋ ke tati neŋ mulup mmeti butnaŋ pewan ke mzikat gama met mka kataŋ meti an damuŋ dolakŋaŋ myuŋguŋguŋinpiŋ, imbiŋin kwewetaŋ ma nemunambaŋane ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpemti mama mimiŋin kwetetepmaŋ mamip ma mam biwine ekŋengalen zet kuma kuluip. An keboŋ indikti indaombem indemane dapmelaŋgeyelen ŋeŋaŋ bembeŋin mamayet nâmti gemkoban. \v 7 Âpme an ŋeŋaŋ bembe aikbanan keyaŋ Kawawaŋgalen mulup mamin beme egaŋ myuŋguŋgupiŋ mambe. Mti egaŋ am ekŋengat zikalinaŋ sek mmobot zet zemti am ŋenzinziŋ ku mindawe ma tu katikŋaŋ omba ku nimbe ma kasa ku kuwe ma mânep milawatgat keŋaŋ temaŋ ku bewe. \v 8 Mti egaŋ keŋaŋ sekŋaŋ weyaŋdamuŋ mti nâmkiŋpepe katikŋaŋaŋ tapme ikŋaŋ sekŋaŋ ŋep ekdamuŋ mbe. Mama mimi esemteŋ mti Kawawaŋgat zikatnan kwatetepmaŋ mambe. Mti am notnaŋ nukŋanen kwitnaŋ kwitnaŋgat olat zeme indamukulem mimindewe ma mka weweyet timapme aikindawe. Ma mama mimi dolakŋaŋ sambe ke timaŋgalaŋme egat zapat etaŋ bemâbe. \v 9 Egaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat sawien ke keŋan penaŋ nâmkiŋpemti atam tabeyepmti egaŋ am notnaŋ keŋin walati zet zapat pembenaŋ ke teŋ zemzikat indame nâwep. Ma zet zapat penaŋ ke peŋpeŋ mampeip ekŋen papalimti zeme ekŋenaŋ yuŋguŋguŋin ke ekmâtâbep. \s1 Kilit msalen am dâsukitoŋ sambe penaŋ mambien \p \v 10 Kilit msat kapiyet keŋanen an sek mmobot zet manzeip sambe penaŋ mamip. Ekŋenaŋ Kilaisiyelen zet zapat dolakŋaŋgat kasa makuip. Zuda am kegogak zet dâsuki dâsuki zemti am Kilaisiyelen maŋge tetimaemae omba mamiindaip. Ma notnaŋ ninmak tusumti mamaip ekŋenaŋ kegogak am sekŋin butnaŋ antitiyelen zet tim maiwaŋ am keŋin omba penaŋ mamyuŋgum indeip. \v 11 An ekŋen keyaŋ mânep milawatgapmti mama mimi mgasik ke ekŋenaŋ zemzikat indamti mam biwine ma nembaŋine ilinsakwep ŋoktikŋin mme yuŋgume indatimti ilinaŋgalen maŋgeen matusumindeip. Keyepmti geŋmak mulup an ŋenmak in am ekŋen keboŋ ke zemkulumindeme zet ewe ku zewep. \v 12 Kilit msat keyetnaŋ golaŋ zenze an ŋenaŋ zet pigok zeye, \p “Kilit ekŋen am ka dâsukitoŋ penaŋ ekŋen ke bonzup nemboŋ mgasik penaŋ ekŋen an nimbi nimbi toŋaŋ penaŋ ma wisalin omba penaŋ mataindain.” \v 13 Golaŋ zenze an zeye kapi neŋ nâma penaŋ bein keyepmti Taitas, geŋ dapmelaŋge ekŋengat aŋkeŋoo zet bewalak kwisak mimindamti indamukulem mmane nâmkiŋpepeŋinan pembenaŋ bewe \v 14 ma Zuda am ekŋengalen wekawat zet notnaŋ dâsuki manzeip ke ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpemti keŋinaŋgalak zii zet notnaŋ mambeip ke bamkume delaŋ zeme ewe ku mâpmebep. \v 15 Âpme an ŋenaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpewe beme mama mimiŋaŋ pembenaŋ mâbe. Mme bekanaŋaŋ ekmagen kobe beme keyaŋ ku mtopewe. Keyaŋgut an ŋenaŋ Zisas Kilais ku nâmkiŋpemti egaŋ zet dâsuki mâti kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mbe beme ekŋen ke yom etaŋ beme nânâŋaŋaŋ mgasik penaŋ bewe. Egaŋ ŋep bekanaŋ ma pembenaŋ ke mimiyelen ku nâin. Egaŋ bekanaŋ mip beme nâmtemtem ku mamin \v 16 Ekŋen dembusekŋinaŋ etaŋ, “Kawawaŋgat yaŋaŋ nin nânup,” zemtiŋgut naman mama mimiŋin Kawawaŋgalen zelaŋ zein keyet kataŋ mimipiŋ mamip. An ekŋenaŋ ekŋen keyet mgasik penaŋ manâmindeip. Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet ku maŋgawepup. Ma am mama mimiŋin keboŋ keyaŋ kwileki dolakŋaŋ ŋen ku mamip. \c 2 \s1 Am nâmkiŋpepemak ekŋengalen zet zemâtâtât \p \v 1 Âpme geŋ naman am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat mama mimiŋin teŋ bembeyelen zapatnaŋ diindomti indamukulem mmane ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ keyet kataŋ gawepumti mbep. \v 2 Mti an penaŋdine ekŋen weyaŋ diindomane ekŋenaŋ tu katikŋaŋ nimti keŋ kilom ku mbep. Mti am notnaŋ ekŋengat zewep, “An ke dolakŋaŋ penaŋ main.” Ma mamaŋin weyaŋ damuŋ mti nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ bemti nolineyet gogot mamip ma nukŋaŋ sokbeme gweŋ gweŋ kumti matalip. \v 3 Âpme geŋ imbi penaŋdine kogogak diindomane zet dâsuki mezem kozem ku mbep ma tu katikŋaŋgat kandaŋan ku mebep. Mama mimiŋin kwetetepmaŋ ke mti ekŋenaŋ mama dolakŋaŋgalen an zikat indanda mti mambep. \v 4 Kogok mamti ekŋenaŋ imbi sipkotem ekŋen zet kegogak weyaŋ zemâtâtindamane nâmti keyet kataŋ apnembaŋineyet gogot mimindawep. \v 5 Mti ekŋenaŋ nâmambe nâmambe mamti awimak etaŋ mama kwetetepmaŋ mamti mamaŋin weyaŋti damuŋ mti awine eksemindewep. Kok mamambep beme an ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapatgat kwelat ku kuwep. \p \v 6 Sepem kegogak an sipkotem ekŋen meleŋ beleŋ bemindemane mamaŋin weyaŋ ekdamuŋ mbep. \v 7 Mti geŋ giti zedi zemti keyet kataŋ mâti mama mimi dolakŋaŋ sambe keyet keŋaŋ bemti mmane am ekŋenaŋ geŋ eksem giknâmti keyet kataŋ mbep. Geŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋdanen kwep penaŋ mkatikŋaŋ bemtati am zet penaŋak diindowanik. Kawawaŋgalen mulupmaŋ pep palen ku mbanik. Nâmambe nâmambe mulupmaŋ mme penaŋak bewe. \v 8 Mti geŋ zet weyaŋ nâmâtâtati teŋ etaŋ diindomane an ŋenaŋ gâgât zedi ŋep kum topewe. An ŋenaŋ gitaŋgat yaŋdi giksât koti gikmâtâti yaŋdi ekme geŋ yomdipiŋ an dolakŋaŋ penaŋ beme ikŋaŋgat sakambuk aikme zetnaŋ kileŋ zemti mebe. \p \v 9 Âpme am notnaŋ sisiliŋ am maŋgandine diindomane an damuŋine ekŋengalen zet gawepumti keŋin mdolakŋaŋ bembeyet mulupmaŋ mbep. Mti zelen kulumti zet dopmaŋ ŋen ku gilik zemti indawep. \v 10 Ma ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋin kambu titipiŋ ekdamuŋ dolakŋaŋ mimindamti kan kataŋ muluwin dolakŋaŋ mme amobotnaŋine ekŋenaŋ ke nâmtalatindewep. Sisiliŋ an imbi kegok mamambep beme am notnaŋ ekŋen keyet indikmâtâpme dolakŋaŋ penaŋ beme nâme Kawawaŋgalen zapatnaŋ penaŋ sukwep otnâwep. Kawawaŋ Aŋgalalaŋ An kegok nâwep. \s1 Nin mama dolakŋaŋ mtati Zisasiyaŋ kobeyet damuŋ mbanup \p \v 11 Msat sambe am mamanup kataŋ Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti am sambe yomengatnan gilik zemti ndatitiyet Zisas sosokpeme kot sokbemkawaŋ beye. Keyepmti geŋ am maŋgendine zapatn mgawan ke ewe kogogak zemkawaŋ bemindemane \v 12 Kawawaŋaŋ mama mimi mgasik sambe keyet wisat mammambep ma msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak kumbep ma mamaŋin weyaŋ damuŋ mbep me mama mimi kwetetepmaŋ mbep ma Kawawaŋaŋ mama nâmtikŋaŋ min kemak mama mimi sambe ke mimiyet zemzikat indawanik. \v 13 Kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mam keyet kataŋ mti kan temaŋ sokbesâpm keyet webemti egat damuŋ matapmambanup. Nin Kawawaŋ windeŋaŋ igagen keyet Nemuŋaŋ Zisas Kilais an yomengatnan gilik zemndatiye egaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak kobe. \v 14 Egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ke an kasa ekŋen ketalasim indame kumsagat mpeme gakiyeyaŋ gakikiengatnan wati am nin yomengatnan gilik zemndatimkwati mme animbi kwetetepmaŋ ikŋaŋgat zapat bewenn keyepmti nin egaŋ ningapmti gakiye keyepmti nin egat kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ etaŋ zempeye ke mti webe webe palen mamambanup. \p \v 15 Zet delaŋ zenzeŋaŋ kapi geŋ mama mimi dolakŋaŋ sambe ke windeŋaŋ penaŋ bemti zikat indawanik. Geŋ diindomane ekŋenaŋ zedi ke gawepumti mbep. Ku mbep beme indikti zet mimindamane gâlen zedi gawepuwep. Mti geŋ an ŋenaŋ mulupdi ekme ŋep ku beme mulupdaŋgat zemtalatgeweyet weyaŋ eksemti mulupdi kakanemuŋ mbanik. \c 3 \s1 Emetak Teŋmagen mama mimi dolak dolakŋaŋ sambe tiwen \p \v 1 Geŋ amdine ekŋen ewe sakwalamti zemâtâtindamane ekŋenaŋ gapmanŋine ekŋengat kandaŋinan tati zelin gawepumti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe tazin ke oloŋen palen eleŋ beleŋ bemti mbep. \v 2 Mti ekŋenaŋ am ŋeniyet kwelat zet ŋen ku kuwep. Ekŋenaŋ neŋ zewi geŋ zewi ku mbep. Ekŋenaŋ mamasi palen notn mmamti mama mimiŋin sewakŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ am sambemagen mbep. \v 3 Âpme eweŋan nin sepem keboŋak Kawawaŋ ku nâmkiŋpemamti nin zetnaŋ kulumti mambenn ma nin tetimndeme set penaŋ ku mâti mebenn. Ma nin nnaŋgalen tikŋaŋ keyet kandaŋan meti kwilekiki mbenn ke oloŋengat ma nnaŋgat sekŋnaŋgat etaŋ mbenn. Mti nin yuŋguŋgu keŋan meti notnne notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mti ŋenaŋ ŋengat nâmbekambembe mamimtemenn. \v 4 Sepem kegok mamkwatmanngut nin pembenaŋ bembeyelen Kawawaŋ An Aŋgalalaŋ Toŋaŋ egaŋ am sambeyet gogot mam ke sosok sokbemkawaŋ beye. \v 5 Kewan nin kwileki ŋen pembenaŋ nnak mbenngat dopmaŋ yek. E ikŋaŋ aŋgalaŋ gogot mndamti yomengatnaŋ gilik zemndatiye. Kegok mgeen ningalen yomm zemzuluti mama alakŋaŋ Emetak Teŋaŋ ningalen mamaen penaŋaŋ mme sokbeme nin kwetetepmaŋ bembeyet nâmti mge. \v 6 Âpme Aŋgalalaŋŋ Zisas Kilaisiyet pembenaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin omba mukulem mimindendeyelen Emetak Teŋ ndaye. \v 7 Nin Zisasiyet keŋ taoletnaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin ndikme kwetetepmaŋ mambenup. Keyepmti nin mama kanzizilen gwaenen mot ndemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ndame timti mambanup. Keyet webemti nâpeŋ mamanup. \p \v 8 Neŋ zet tipman baen zemkwala ke penaŋ sukwep penaŋ keyepmti geŋ windeŋaŋ bemti am Kawawaŋgat nâmkiŋpem maip ekŋen zemkawaŋ bemindamane ekŋenaŋ am indamukulem mimindemti mimiyet nâme mopme mulup windeŋaŋbeŋ mbep. Mulup keboŋ ke dolakŋaŋ penaŋ. Keyaŋ am sambe penaŋaŋ maaikindain. \v 9 Kok keyepmti zet penaŋepiŋgat zet kaŋkaŋ ma zet mmot mtot ma yeŋ sokŋne ekŋengat kwilin kumti yaŋin omâtât mâtât ma an ŋeŋaŋ bembeyelen zet ŋenzinziŋ ma zii zetgat yaŋaŋgat zet mmot mtot mti kasa kasa keboŋ sambe ke bamkumindewep. Mama sepem keboŋ keyaŋ am ŋen ku mukulem mimiyelen ma penaŋepiŋ yek penaŋ. \v 10 An ŋenaŋ zikat gaŋgandi yaŋgut indatetimti ŋoktik alakŋanen tusum taindame geŋ aŋkeŋoo kwep ma zut ŋen ewe mpewanik. Yaŋ ku nâmti ewe tapmme an keboŋ ke zemkulumpeme delaŋ zewe ma sesewat mka keŋan ku mambe mâpme mebe. \v 11 An keboŋ ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpeme keyepm geŋ zemkulumpewanik. Ek an yomtoŋ. Am ekŋen keboŋ ke kilom mamaip. Keŋin gakiweweŋaŋgapmti yom mti mimiek mamip. \s1 Zemâtâtât delaŋ zenzeŋaŋ \p \v 12 Âpme neŋ bamgat Atemas mene ma Tikikas mene zempema gâgât mundumdan koti timtapme geŋ naman set ŋen ke ma ke aikti neŋmagen Nikopolis mka temanen kot naikbanik. Neŋ map tâgâ kanaŋ keyet mka keyet keŋan metabap. Nâyapgapmti geŋ naikbanik. \v 13 Taitas, geŋ Apolos ma Sinas egelaŋ mebegalengat kanaŋ beme eget tu meu ma kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋidawanik. Âpme an ŋen Sinas an ke gapmangalen zii zet nâmâtâtât an. \v 14 Aminne ekŋenaŋ am nukŋanen talip ekŋen indamukulem mimindemti mulup keboŋ mimiyelen yaŋaŋ nâwep. Kogok mmopme mamaŋinanen penaŋaŋmak sokbewe. \p \v 15 Am pien neŋmak mamaip ekŋenaŋ in sambeyet indamukup. Âpme geŋ am nâmkiŋpepeŋin notn notn maip ekŋengat diindomane nâmbep nin ekŋen kogogak indamukunup. Kawawaŋgalen keŋ taolet in sambemak wemti weweyet nâmti dunduyap.