\id REV - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Kie Kienok \toc1 Zisas Kilaisiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bamgat sokbewe ke kie kienok Zân zikat same ege \toc2 Kie Kienok \toc3 Ki \mt1 Kie Kienok \mt2 Zisas Kilaisiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bamgat sokbewe ke kie kienok Zân zikat same ege \ip Kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋaŋ msokbembeyelen zet kapi Zânaŋ mka katikŋan Patmos tati kuye. Egaŋ Zisasiyelen nemba kegok maŋge ma Zebediyet nemuŋaŋ (\xt Matiyu 10:2\xt*). Zân am sambe penaŋaŋ nâmpeip. Ekŋen dapmelaŋge 7 Esia msalen talip ekŋen kegogak egaŋ nâmindein. Zân ek an nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋanen mkatikŋaŋ bemti mamain ke am sambeyaŋ nâmtalip. Kwit Kie Kienok keyet yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋaŋ msokbembeŋaŋ. \ip Egaŋ mka katikŋan Patmos msat nembu tuŋgupmaŋ ke tati kwitnaŋ kwitnaŋ bamgat sokbewe kapi kie kienok ekmâge. Egaŋ ekme Sadaŋgalen winde kwage yaŋgut bam penaŋ Kawawaŋgalen windeyaŋ mobotnaŋ penaŋ bemtati kume tomâpme delaŋ zemâpme Kawawaŋaŋ etaŋ windeŋaŋbeŋ bemti tati mobe kegok ege. Zânaŋ am golaŋin time tapmeŋgut nukŋaŋ sambe ke sokbemosâpm. Nukŋaŋ ke zet esemteŋ penaŋ kegok kegok sokbewe penaŋ ku zeye. Egaŋ zet myembu zenze zet omba penaŋ zeye. Mneti kasaŋine ekŋenaŋ nâwepmagen zemti set kegok kuye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ kie kienok kapiyet keŋan talip: \io1 \ior 1:1-8\ior* Zemâtâtât zet \io1 \ior 1:9-20\ior* Zisasiyaŋ dapmelaŋge 7 ekŋengat tuŋguwinan mamain \io1 \ior 2–3\ior* Notn zapat meluwaŋ dapmelaŋge 7 ekŋengat kumindaye \io1 \ior 4–5\ior* Amobotnaŋ mundum totatalen tazinmak Kawawaŋgalen zet muŋguŋguŋaŋ ma Sipsipgat Nemuŋaŋ \io1 \ior 6\ior* Gwede 7 \io1 \ior 7\ior* Kawawaŋ zemolimpepeŋaŋgalen zet \io1 \ior 8:1–11:19\ior* Kawawaŋgalen lumun 7 enselaŋ kumbuwepgalen zet \io1 \ior 12–14\ior* Kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep bemâpme timkalalaŋgalen kanaŋ \io1 \ior 15–16\ior* Kawawaŋgalen batikondo temaŋ 7 \io1 \ior 17:1–20:10\ior* Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋgat kasa makup ekŋen Kawawaŋaŋ indawalesâpm \io1 \ior 20:11-15\ior* Dopmaŋ mututu kanen \io1 \ior 21:1–22:5\ior* Kawawaŋaŋ kululuŋ msat ma Zelusalem alakŋaŋ weyaŋsâpm \io1 \ior 22:6-21\ior* Zet zemdelaŋ zenzeŋaŋ \c 1 \p \v 1 Papia kapi kan belaknik kapiyet keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋ sokbesâpm keyet zapatnaŋ am Kawawaŋ nâmkiŋpemti msalen mamaip ekŋengat zemsokbemindandayet Kawawaŋaŋ Zisas Kilaisiyet zeme naman Zisas Kilaisiyaŋ enselnaŋ kululuŋengatnaŋ peme Zân Zisas Kilaisiyelen sisiliŋ an ekmagen toti zemzikat saye. \v 2 Zikat same Zânaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eknâm mge keyet ma Kawawaŋgalen zelen kwitnaŋ kwitnaŋ bamgat sokbesâpm ke eknâm mge ma Zisas Kilaisiyelen zet zapat penaŋ zemkawaŋ beye ekŋen ke papiaen kume towege. \v 3 Mme am ekŋen zet kapi mamakuiwaŋ keŋin dolakŋaŋ bek ma am ekŋenaŋ zet kapi nâmti maŋgawepuip keŋin dolakŋaŋ talit eneyet kan bududuk beme meluwaŋ papia kapiyet keŋan kukuŋaŋ ke ilak sokbesâpm. \s1 Zânaŋ dapmelaŋge 7 ekŋengat zapat meluwaŋ kumindaye \p \v 4-5 Neŋ dapmelaŋge 7 Esia msalen talip ingat meluwaŋ pigok kumindayap: Kawawaŋ eweŋan baen takwageyaŋ alak tapmain ya ewe tapmobe. Âpme Kawawaŋ ek ma Emetak Teŋaŋ mulupmaŋ katnaŋ 7 mamm keyaŋ Kawawaŋaŋ mundum totatatnaŋ matazinen kemagen egaŋ sokŋan matazin. Ma Zisas Kilaisiyelen zetnaŋ amnaŋ ŋep mkipmaŋ bembeyelen ma egaŋ gakikiengatnaŋ kukŋaŋgat wati mama kanzizitgalen sek ke tiye yaŋ alak pigogat msat sambeyelen amobotnaŋ sambeyet Amobotnaŋin maŋgeyaŋ main. Ya ekŋen tuk keyaŋ dapmelaŋge 7 in keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ indawep keyet neŋ mandunduyap. \p Zisas Kilaisiyaŋ ningat gogot mti gakimti sipmaŋ mulage keyepm ningalen yom peme mege. \v 6 Kegok mti Zisas Kilaisiyaŋ nin mme am dundundueset indamukulem mimiyelen mulup nsakwep mti Kawawaŋ Bipm sesewatpenup. Kame Zisas Kilais sesewatsane; egaŋ kwesiŋ kwesiŋ damuŋ mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ mamm. Ke penaŋ. \q1 \v 7 “Nâit, ek zanza paleset kopme am sambe zikalin ekmagen ekme mesâpm. Ke am tewen kuwienaŋ kegogak eksâbip. Mti am sambe msat ŋen msat ŋen mamaip ekŋenaŋ egat si kembeŋ mbep.” \rq (Daniel 7:13; Zekaraia 12:10)\rq* \m Penaŋ sokbesâpm. Ke penaŋ. \p \v 8 Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ windeŋaŋmak egaŋ zeye, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap ma neŋ eweŋan takwabanaŋ alak tapmayawaŋ ya ewe tapmobap.” \s1 Zânaŋ Kilais ege \p \v 9 Zân neŋ Amobotnaŋmagen ingat nolingapmti sisipeŋpeŋ nsakwep mamindaip ma nsakwep Kawawaŋgalen damuŋ katnanen mama keyet keŋanen nâmisim tatnup. Naman neŋ Kawawaŋgalen zet zemkawaŋ bewan ma Zisas zet penaŋ mkoge ke zemsokbema kasa ekŋenaŋ neŋ Patmos msat nembu tuŋgupmanen mka katikŋan neme taban. \v 10 Ke tapmopma Sonda ŋengat Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋnan bemisikme zet ŋandaŋaŋ temaŋ sepemaŋ lumun nemboŋ bamnaset kume nâmban. \v 11 Nâma zeye, “Geŋ papiaen kwitnaŋ kwitnaŋ zikat gasowawen keyet meluwaŋ kumti dapmelaŋge 7 mka temaŋ ekŋen kapiyet bemane mebe. Epesa ma Samilina ma Pelegamam ma Taitala ma Salidisa ma Piladelpia ma Laodosia mka temaŋ ekŋen keyet.” \p \v 12 Âpme neŋ an zet zeye ke eksâgât gilik zemti ekma lam 7 goliyaŋ weyayaŋaŋ ke onzempepeŋaŋgat \v 13 busatnaŋin sutnateman an ŋen Angat Nemuŋaŋ nemboŋ. Egaŋ kâlâpmaŋ teepmaŋ miakti bitim nemboŋ goliyaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ mamsosoŋanen zamti tage. \v 14 Ma ŋokzupmaŋ satnaŋ kwalem zupmaŋ keboŋ ma zikatnaŋ ilizuzut taŋam nemboŋ. \v 15 Ma setnaŋ sokŋaŋmak penaŋ galas peyak peyak mam keboŋ. Ma zet ŋandaŋaŋ temaŋ tu saŋsaŋ bimaŋ maoingalen kwisakŋaŋ keboŋ. \v 16 Ma betnaŋ penaset wenzim 7 atam tage ma dembusekŋanen wanam teepmaŋ kukŋaŋ nembet nembet apum tage ma ŋenzimosetnaŋgalen busatnaŋ kasup tinsutnan maekzin keboŋ. \p \v 17 Âpme neŋ ek ekti setnanen tokutumti gakikiŋanok wemban. Ya egaŋ betnaŋ penaŋaŋ neŋ natamti zeye, “Kiŋgagapiŋ! Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋbembeŋaŋ tapma sokbeyeyaŋ ewe delaŋ zenzeŋaŋ kogogak tapma kwitnaŋ kwitnaŋ delaŋ zemâbe. \v 18 Neŋ mama toŋaŋaŋ gakimti waban ya mamti mambap. Neŋ zemdelaŋ zenzeyelen winde neŋmak tazin ma teziŋ ŋandaŋ keŋan mebegalen winde neŋ nanaŋaŋ. \v 19 Ilakgat geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eksâpmnik keyet meluwaŋ kusenik. Kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke alak kapi eksâpmnik ma bam kwabe keyelen eksokbesâpmnik ekŋen ke kusenik. \v 20 Ma bet penaset wenzim 7 ma lam 7 ekdak keyet yaŋaŋ kapi zema nâmbak: wenzim 7 ke dapmelaŋge 7 ekŋengalen an damuŋ 7 ma lam 7 ke dapmelaŋge 7 ilin.” \c 2 \s1 Dapmelaŋge Epesa mka temanen talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 1 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Epesa mka temanen talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet papiaen pigok kumti bemane melak: ‘Betn penaset wenzim 7 mmamti lam 7 golaŋ mimiŋaŋ keyet tuŋgupman mebe kokot mamiap neŋ zet kapigok zesowap, \v 2 Neŋ mama mimiŋinaŋgalen yaŋaŋ ŋep nâyap ma neŋ in ammagen muluwin temaŋ mbien ma ammagen sewak sewak mambien ke neŋ ŋep nâyap. Ma in am bekanaŋ yominmak indikpeŋpeŋ mimindeme ingat tuŋguwinanen ku talip. Ma in an ekŋen Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zet zikat indanda penaŋ manzeip ekŋen keyet mama mimiŋinaŋgat yaŋin msokbemindikbienen ekŋen zet zikat indanda penaŋ yek. Ma in indiksokbewienen ekŋen an dâsukitoŋ etaŋ. \v 3 In neŋmak tusuwien keyepmti sek sindem nâmisimatip keyaŋgut in epumti sewak sewak mulup giŋgiŋ mamip. \v 4 Yaŋgut neŋ ingalen nukŋaŋin kapigok mtati ingat oloŋen ku mamiap. \v 5 Nâip, itnaŋaŋ in nâgât igagen indembeye yaŋgut alak pigogat yek. Keyepmti in yominangatnaŋ keŋin ku gilik zewep beme neŋ koti ingat dapmelaŋge dolakŋaŋ ku nâmindewap. \v 6 Yaŋgut mama mimiŋin kapiyaŋ dolakŋaŋ bein. In Nikolaiten am ekŋengalen mama mimiŋin bekanaŋgalen set ke in sekaŋgaŋ manâmindeip. In ekŋengalen mama mimi bekanaŋ neŋ sekaŋgaŋ manâyapnok in kegok manâip. Ke pembenaŋ. \p \v 7 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit. Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme egaŋ Kawawaŋgalen muluwen tep katnaŋ mama maindain ke neŋ ŋep nâmpema nimti kwesiŋ kwesiŋ mambe.’” \s1 Dapmelaŋge Samilina mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 8 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Samilina mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap ma neŋ gakikiengatnan belak zemamaen kwaban. \v 9 Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋgapmti in sisipeŋpeŋ mimindawien ke nâyap. Ma in milawatmageset bekopsat matalip yaŋgut nâmkiŋpepemageset in katikŋaŋ penaŋ beip. Zuda am ekŋenaŋ in zemtalatindemti zet mobotnaŋ mimindawep ke neŋ nâyap. Ekŋen keyet nâmkiŋpepeŋin penaŋmak yek; ekŋen ke Sadaŋgalen maŋge. \v 10 In sisipeŋpeŋ ewe sokbemindawe keyet ku kiŋgabep. Nâip, Sadaŋ ek ingat windeŋin mim eegat nâmti egaŋ mulupmaŋ mti inmagengatnaŋ notnaŋ mka katikŋan indewe. Âpme ingalen nukŋaŋin ke msasa 10 kapi tabe. In nâmkiŋpemnepeŋ mamambepgapmti indome gakiwep beme nâmkiŋpepeŋinaŋgat tosaŋaŋ mama kanzizit tiwep. \p \v 11 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit. Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme gakiki delaŋ zenzeŋepiŋ teziŋ ŋandaŋen ke ku towebe.’” \s1 Dapmelaŋge Pelegamam mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 12 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Pelegamam mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ wanam teepmaŋ kukŋaŋ nembet nembet mtalap. Nâlen zetn kapi zesowap, \v 13 In mka temanen matalip keyet yaŋaŋ neŋ ŋep nâyap. Sadaŋ ek mka keyet amobotnaŋ bemti matazin keyaŋgut in nâgât kwizet buŋam esemteŋ mmambienen Antipas Kawawaŋgalen zapat dolakŋaŋ zemkawaŋ beme Kilaisiyaŋ ŋep mamkipmaŋ bein ek Sadaŋgalen mka temanen ke kume gakiye. Âpme in kan keyet nâmkiŋpem nanayet meluwaŋ mti wisat ku mbien. \p \v 14 Âpme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mamip keyet keŋ kwep ku mambeyap. Inmagen am notnaŋaŋ an kwitnaŋ Balaamgalen zemzikat indanda ke mamkatik bemti matalip. Egaŋ an kwitnaŋ Balakgat zemzikat same Balakgaŋ zemindeme Islael am ekŋenaŋ nopiomgat meu wisikŋ sasaŋaŋ ke nimti ma sek kileŋ mama ke mâti yom aikbien kegok ekŋenaŋ ewe tapmip. \v 15 Âpme sepem kegogagak inmagen am notnaŋaŋ Nikolaiten ekŋengalen zemzikat indanda mamâlip. \v 16 Keyepmti in yominangatnan keŋin gilik zek! Yek bewe beme neŋ inmagen sakwep koti am mama mimiŋin keboŋ mamaip ekŋen ke zemdelaŋ zenzeyelen winde nanaŋaŋ wanam teepmaŋ nemboŋ dembusekŋnan kwati matazin keyaŋ ekŋen indowe. \p \v 17 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zein ke nâit! Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen mamtati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme an ke meu kululuŋengalen ke nimbe. Ma neŋ nanzaŋ satnaŋ\f + \fr 2:17 \ft Nanzaŋ satnaŋ sawe keyaŋ mkawaŋ benen an keyet yomaŋ katikpewan.\f* kwit alakŋaŋaŋ keyet palen tatatnaŋ ke sama atawe ke am ŋenaŋ meluwaŋ ke ku eknâmbe ikŋaŋ etaŋ nâmbe.’” \s1 Dapmelaŋge Taitala mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 18 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Taitala mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Meluwaŋ kapi neŋ Kilais Kawawaŋgat Nemuŋaŋ nâlen. Ma nâgât zikatn taŋam nemboŋ ma setn sokŋaŋmak balas zulupme peyak peyak mamm keboŋ. \v 19 Neŋ ingalen muluwinaŋgalen yaŋaŋ nâyap. In gogot mamneip ma manâmkiŋpemneip ma nolin mamukulem mip keŋ sewakŋaŋ palen mamaip ma alak muluwin omba tapmip keyaŋ itnaŋaŋ ke sebempein. \p \v 20 Yaŋgut neŋ zet piyet keŋ kwep ku beyap eneyet in imbi Zesebel nâmpeme egaŋ ikŋaŋak neŋ golaŋ zenze imbi zemti nâlen mulup anne ekŋen zemzikat indamti bekanaset indatime toti ekŋenaŋ sek kileŋgalen mama mimi ke mâti meu nopiomgat sasaŋaŋ ke manip. \v 21 Neŋ egaŋ keŋaŋ yomengatnan gilik zenzeyelen kanaŋ bempewan yaŋgut egaŋ sek kileŋ mamaŋaŋ ke ku peme tapme keŋaŋ ku gilik zeye. \v 22 Keyepmti mama mimiŋaŋ keyet dopmaŋ zawat sek sindem temaŋ tiwe. Ma am ŋenaŋ ekmak sek kileŋ mamain egaŋ kegogagak dopmaŋ sek sindem mobotnaŋ penaŋ tiwe. Yaŋgut yomengatnan keŋin gilik zewe beme dopmaŋ ku tiwep. \v 23 Ma nemunambaŋane ekŋenmagen zawat temaŋ penaŋ pema koti mme gakimâbep. Kegok mma mka kataŋ nâmkiŋpepemak maŋge ekŋenaŋ nâmbep neŋ am ŋoktikŋinmak keŋin maegap. Neŋ in muluwinaŋgat tosaŋaŋ sepem igak igak indawap. \v 24 Mti Taitalayetnaŋ am notnaŋ in zemzikat indanda ke ku mammtalip ma in Sadaŋgalen mulup penaŋ ke ku mamkatik beip ingat kapigok zeyap, Neŋ mulup ŋen in ku tusumindawap. \v 25 Yaŋgut in ewe nâgât nâmkiŋpemti muluwin dolakŋaŋ mkwabien ke mâti atam kitik mtapmetne peme neŋ gilik zemkobap. \v 26 Am ŋenaŋ Sadaŋgalen windeŋaŋ ke kume topme nâlen zet zemkawaŋ bemindawan ke mkatik bemti tapmetnepeme delaŋ zenzeŋaŋ ek Kawawaŋaŋ winde same msat sambe kapi indikdamuŋ mbe. \q1 \v 27 “Âpme egaŋ am aen butnaŋaŋ amobotnaŋgalen toŋganok mtati indikdamuŋ mbe. Mti indawalebe ma kumsome isisikŋaŋ menzim tosinok zaliwep.” \rq (Sam 2:9)\rq* \m \v 28 Âpme neŋ wenzim “Saputuŋ” matazin ke an ke sawap. \v 29 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit.’” \c 3 \s1 Dapmelaŋge Saldis mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 1 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Saldis mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. Zet kapi neŋmagengatnaŋ kozin. ‘Neŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ neŋmak mamti mulupmaŋ katnaŋ 7 mamm ma neŋ wenzim 7 mammtalap. Ma am ekŋenaŋ dapmelaŋge ingat muluwin dolakŋaŋ penaŋ mamip manâmindeip. Yaŋgut in Kawawaŋgalen ze zapat dolakŋaŋ ku mkawaŋ bemti mâbien. Neŋ ingalen mamaŋinaŋgat yaŋaŋ ke nâyap kelak in am gakikiŋaŋnok maip. \v 2 Neŋ ingalen mama mimiŋin ekma Kilais mâbâgalen Kawawaŋaŋaŋ piliŋ bempeye keyet kataŋ ku bein. Keyepm in gakikiŋaŋnok maiwengatnaŋ wati mulup dolakŋaŋ windeŋaŋbeŋ neŋmagen mti kwitnaŋ dolakŋaŋ inmak taindain ke mkatik beit. Mti mama mimi dolakŋaŋ inmagen tazin bugan keyaŋ delaŋ zewemagengat. Neŋ ingalen muluwin Kawawaŋgat zikatnan esemteŋ penaŋ ku aikban. \v 3 In Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ eweŋan baenen diindowien ke otnâit ma ke in gawepumti mambep. Kegok mti in yominangatnan keŋin gilik zemti mamaen kwabep. Yek beme neŋ gilik zemti kambu titi an sepemnok ingalen kobap. Kan keyet in mulup mimipiŋ ma in nânâpiŋ tapme neŋ kobap. \v 4 Âpme Saldis mkaengatnaŋ am kwep kwep yom mimipiŋ maip in kâlâp satnaŋ indama miakti neŋmak mebep. In esemteŋ mambiengapmti neŋmak ŋep mambep. \v 5 An ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋ bem tabe beme egaŋ kâlâp satnaŋ munduŋbe. Ma neŋ kwilin mama kanzizitgalen papia tazin ke ku asekbap. Ma neŋ Bien ma enselŋaneyet zikalinan, “Ekŋen nâlen zapat,” ke sosok zemkawaŋ bewap. \v 6 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit!’” \s1 Dapmelaŋge Piladelpia mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 7 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Piladelpia mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet papiaen pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ teŋ toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ zema penaŋak masokbein. Ma neŋ winden sakamaŋ amobotnaŋ Dewitgalen nemboŋ. Ya am ŋenaŋ nâlen mulupmnaŋgat ŋep ku zemkululuyelen. \v 8 Neŋ ingalen muluwin ŋep nâmâtâlap. Ma neŋ nâyawen in winde isikŋaŋ bugan taindain yaŋgut in nâlen zetn gawepumti nâgât ku wasinewien. Neŋ mulup Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen omba penaŋ indawan ma am ŋenaŋ muluwin ke ku zemkuluye. \v 9 Nâip! Am dâsukitoŋ ekŋen Sadaŋgalen maŋge ekŋenaŋ ilinaŋgat Zuda am manzeiwaŋgut yek penaŋ. Neŋ ekŋen ke indatima inmagen sokŋan koti ingat pedondom indawep. Mti in kapigok nâmâtâbep, neŋ dapmelaŋge ingat neŋ gogot mamiyap. \v 10 In nâlen zet ke gawepumti sisipeŋpeŋ mimindame in nâmisim tabiengapmti sisipeŋpeŋ ma nukŋaŋ temaŋ msat kataŋ kwabeen kan keyet neŋ indikdamuŋ mma tetimaemae kanen windeŋaŋ beŋ bemti tabep. \v 11 Âpme neŋ sakwep kosowapgat nâmkiŋpepe taindain ke weyaŋ ekdamuŋ mbep. Ma ŋenaŋ ingalen mama mimiŋinaŋgalen tosaŋaŋ kululuŋen tiwep ke ku mpewe. \v 12 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋ bem tabeen ke Kawawaŋ nnaŋgalen sesewat mkayelen tepumaŋ temaŋnok bein. Ma egaŋ mka ke ku katipewe; neŋ egat palen Kawawaŋ nnaŋgat kwitnaŋ kumpewap ma neŋ kegogak Kawawaŋ nnaŋgalen mka temaŋ kululuŋengatnan kwatobe ke kwitnaŋ Zelusalem alakŋaŋ kuwap. Neŋ kegogagak egat palen kwitn alakŋaŋ kuwap. \v 13 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit.’” \s1 Dapmelaŋge Laodosia mka temaŋ talip ekŋengat Zânaŋ meluwaŋ kumindaye \p \v 14 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Laodosia mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ zet, “Ke penaŋ” manzenup ke neŋ ma Kawawaŋgalen zet penaŋ manzemkawaŋ beyap. Ma neŋ amnaŋ maeknâmneip. Ma Kawawaŋaŋ msat kululuŋ yaŋbemti msokbeye keyet toŋaŋegak. \v 15 Neŋ ingalen muluwinaŋgalen yaŋaŋ ŋep nâyap. In nâmkiŋpepeŋinmak ku talip ma in nâmkiŋpepemagen keŋ zut talip. Keyet nâme pembenaŋ bein keyepm neŋ ingat oloŋen ku miyap. \v 16 Inmagen nâmkiŋpepe kaliŋaŋ ku taindaye keyepmti neŋ zemindewap. \v 17 In ilinaŋgat pigok manzeip, “Nin milawatn omba penaŋ tatndain keyepm totatatn pembenaŋ. Nin kwileki ŋengat ku matimatnup.” Kegok manzeip yaŋgut neŋ ingat kapigok zesowap, in ilinaŋgat yaŋin ku maekmâtâlip. In am bekopsat. In ola olat palen mamaip ma zikalin beŋaŋ ma talak mamaip. \v 18 Keyepmti neŋ pigok zemâtâtindewi: In neŋmagen koti gol tewaŋ zime dolakŋaŋ penaŋ bembeŋaŋ ke kwitiit. Ma kâlâp teepmaŋ satnaŋ neŋmagen kwitimti munduŋme toti sekŋin sakambuginaŋ tazinen ke aŋgalaŋti tabe ma zikatgalen melesen ŋen neŋmagen kwitimti zikalinan kaputi zikalin dolakŋaŋ ekmâtâbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keboŋ keyaŋ am keŋin mukulem mme nâlen bewep. \v 19 Neŋ in notn mamimindeyap keyepm keŋ gilik zemti yomin katipewep. Âk yek bewe beme indom musuwetindewap. \v 20 Nâip, neŋ sekekegen tati set tâŋtâŋ takuma am ŋenaŋ nâlen tâŋtâŋ ke nâmti kot set mâtâbe beme neŋ egalen mka keŋan tati tu meu nsakwep nimbalup. \p \v 21 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋbeŋ bemti tabeen neŋ ekŋen mundum totatat nenaŋgat solonan indema totabep. Neŋ kasa temanen ke windennbeŋ bemti tabangapmti in kegogak windebeŋ bemti tapme Bipmnaŋ Amobotnaŋgalen mundum ke neŋ name mundum totatat nenaŋgat solonan ke in indema totabep. \v 22 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit!’” \c 4 \s1 Zânaŋ Kawawaŋgalen mundum kululuŋen tazin ke ege \p \v 1 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâm mtiŋgut tati ekma kululuŋen sekekek ŋandemti tapme ekban. Âpme zet ŋen lumun kwisaknok nâma kegogak ewe sokbemti pigok dinoye, “Geŋ pien kwapmane gatati mamti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe ke zemzikat gama eksenik.” \v 2 Kegok zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋŋ meleŋ beleŋ mme ekma kululuŋen Amobotnaŋgalen mundumaŋ keyet palen an ŋenaŋ totapme ekban. \v 3 An keyelen ŋenzimosetnaŋgalen sokŋaŋ nanzaŋ kwilit zaspamak kalnelien nemboŋ. Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatat keyet tazinen bitimnatagaŋ tokwat bembuluŋti tage sek sepemaŋ nanzaŋ dolakŋaŋ kwitnaŋ emelal nemboŋ. \v 4 Ekma Amobotnaŋgalen mundum totatat keyet solonan mundum totatat 24 kapiyaŋ bembuluŋ tabien. Tapme ŋeŋaŋ bembe an 24yaŋ mundum keyet palen tokwa bembuluŋ totabien. An ekŋen ke kâlâwin satnaŋaŋ mundumti ŋokŋinanen elimiak goliyaŋ weyayaŋaŋ ke mundum tabien. \v 5 Amobotnaŋgalen mundum totatalen keyetnaŋ kululuŋ ambeyegaŋ tapmme taeknepema kululuŋ kwisak tembe kume nâmban. Ma egalen mundum totatat ŋenzimosetnaŋ ke ekma taŋam sokŋaŋ 7naŋ ziye. Taŋam ke Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ katnaŋ mam 7 keyaŋ ziye. \v 6 Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatat zikatnaset mundum ke ekma saŋga soŋga tu lemunaŋ temaŋ ma galas nemboŋ beye. \p Mme Amobotnaŋgalen mundum totatalen ke ganzenaŋ ilindiŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak zikalin sambe ŋenzimoselinaset ma baminaneset nembet nembet ekmâtâtâtgalen ku olalatgalengapmti zikalin kegok tatindaye. \v 7 Soŋgom ŋeŋaŋ tage ke laion nemboŋ. Mme keyet bamanen makau apmaŋ nemboŋ. Ma eget zut keyet bamidanen soŋgom ŋen ŋenzimosetnaŋ amgalen nemboŋ. Mme soŋgom delaŋ zenzeŋaŋ ke muŋtinaŋ mapâmain keboŋ. \v 8 Soŋgom zulak zulak ekŋen kwep kwep ke pâwin sikis sikis zikalin sambe biselinaset ma mamsosoŋinaset taindain. Tambu msat zet kapigok kwesiŋ kwesiŋ zepeŋ matakwalip: \q1 “Geŋ An Teŋgat Teŋgalen toŋaŋ. Geŋ Amobotnaŋ Kawawaŋ windendibeŋ. Kawawaŋ geŋ eweŋan tabanan, alak tapmanigaŋ ya bam tapmobanik.” \rq (Aizaya 6:3)\rq* \m \v 9 Âpme soŋgom mamaŋinmak ekŋenaŋ egaŋ ikŋaŋgalen mundumanen ke kwesiŋ kwesiŋ tapmoti tatagalen keyet kwizet buŋamaŋ mwati wisikŋ zemti sesewat tapmsaip. \v 10 Kegok mme an ŋeŋaŋ bembe 24 ekŋenaŋ egaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamain keyet totatatnaŋ kandaŋan ke pedondomti sesewat tapmsaip. Ekŋenaŋ bunduŋin elimieyakŋaŋmak ke saŋti egalen totatat kandaŋan bemti kapigok zeip, \q1 \v 11 “Geŋ ningalen Amobotnaŋ ma ningalen Kawawaŋ! Gâgât kwizet buŋamdi mwatgenup ma windendi temaŋgat wisikŋ nâmgenup. Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke msokbemane mamaŋinmak sokbewien.” \c 5 \s1 Sipsip Nembaŋaŋ papia muŋguŋguŋaŋ Kawawaŋaŋ same mge \p \v 1 Âpme neŋ ekma an ŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatalen papia muŋguŋguŋaŋ betnaŋ penaset mtapme ekban. Papia keyet palen meluwaŋ nembet nembet kumpepeŋaŋ tapme ekban. Mme papia setnaŋ kwep palen keyet palen gwede 7 kapiyaŋ piliŋ amnaŋ keŋan ku eegalen bumilikpepeŋaŋ. \v 2 Neŋ ekma ensel windeŋaŋbeŋ yaŋkwesisi ŋen kwizet palen kapigok kuye, “An teŋ penaŋ kwiyaŋ ŋep gwedem papiaen milikpepeŋaŋ kapi mâtâpemti papia ŋep mendesinak?” \v 3 Yaŋgut an ŋen kululuŋengatnaŋ ma msat kataŋ taliwen kapiyetnaŋ ma msat kandaŋan maip ekŋen kemakgatnaŋ an ŋenaŋ gwedem papiaen bumilikpepeŋaŋ ke mâtâtpemti keŋan eegalen ke an ŋen ku tage \v 4 keyepm neŋ si temaŋ suwan. \p \v 5 Âpme an ŋeŋaŋ bembe ŋenaŋ nâgât kapigok zeye, “Si susupiŋ! Ekbak, Laion ek Zudayelen maŋgeengatnaŋ ma Dewitgalen alikŋaŋ ŋenaŋ kasa temanen ke an aumti kasaŋaneyelen windeŋin mtoindeyeyepmti egaŋ gwede 7 papiaen bumilikpepeŋaŋ ke ŋep mâtâpewe.” \p \v 6 Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatalen kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ma an ŋeŋaŋ bembe ekŋengat tuŋguwinanen neŋ ekma Sipsip kume gakimti wageyelen gwilim zembeŋaŋmak dendaŋ tapme ekban. Eget zegalipmaŋ 7 ma zikatnaŋ 7 keyaŋ Kawawaŋgalen Emetak msat kataŋ indeme toti mebe kokot mti muluwin katnan 7 mamip ke mbien. \v 7 Kegok sokbeme Sipsiwaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatalen ke meti betnaŋ penaset papia muŋguŋguŋaŋ ke mge. \v 8 Kok ke mme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋen ma am ŋeŋaŋ bembe 24 Sipsipgat kandaŋan pedondom sawien. Ekŋen kwep kwewaŋ gita temaŋ nemboŋ ma bati goliyaŋ weyayaŋaŋ keŋanen tu sesikŋaŋ dolakŋaŋmak atamti egat kandaŋan pedondom sawien. Kwitnaŋ kwitnaŋ belinan atamti pedondowien ekŋen ke Kawawaŋgalen am ekŋengalen dundundu. \v 9 Kok mti silik alakŋaŋ kapigok kuwien, \q1 “Geŋ gwede papia muŋguŋguŋaŋ palen tazin ekŋen ke ŋep mâtâpepeyelen keyepmti gâgât nâmann mobotnaŋ bein. Geŋ am ekŋenaŋ gome gakiwanan keyepm am yaŋin igak igak ma am zelin ŋande igak igak ma am sek sepemin igak igak ma msalin igak igak tapmelip kataŋ Kawawaŋgat zapat gakimti sipdaŋ indakwitimti indabanan. \p \v 10 Geŋ nin mmane amdine ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu ma sesewat mulup mimiyelen kwati msat sambe ekdamuŋ mbanup.” \p \v 11 Âpme ewe ekma ensel sambe sopmaŋ penaŋaŋ Sipsiwaŋ Kawawaŋ ikŋaŋgalen munduman totage ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ke ma ŋeŋaŋ bembe an ekŋen ensel ekŋen keyaŋ indabembuluŋti dendaŋ tapme ekma \v 12 silik omba kapigok kume nâmban, \q1 “Sipsip Nembaŋaŋ, Geŋ damuŋ mimiyelen windendi igagen tagaen ma kwitnaŋ kwitnaŋ polak polak wem gain ma nânândi temaŋ ma sebet susuk ku mamnik, ma kwizet buŋamdi temaŋ penaŋ ma kwidi mwawagalen ma zemsesewatgeŋgeyelen. Ya amgapm gome gakiwanan keyepm nin sesewatgenup. Geŋ An Teŋ.” \p \v 13 Âpme neŋ eknâma Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamaŋinmak msokbembeŋaŋ kululuŋen ma msat palen ma msat keŋan ma nembu keŋan ma msat kataŋ ekŋenaŋ silik kapigok kuwien, \q1 “Geŋ Kawawaŋgapm gitaŋgalen mundum totatalen totadik ma geŋmak Sipsip Nembaŋaŋ igat sesewatidanup. Kwizet buŋamit mmot idenup ma windeŋit igagen keyaŋ kwesiŋ kwesiŋ tapmobe.” \m \v 14 Kegok sokbeme kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak keyaŋ zewien, “E penaŋ!” Ekŋenaŋ kegok zeme an ŋeŋaŋ bembe ekŋenaŋ egegat kandaŋidan pedondom idamti eget sesewatidawien. \c 6 \s1 Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 7 ekŋen ke mâtât mâge \p \v 1 Âpme neŋ eknâma Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 7 keyet keŋanen kwep mâtâpeme ke eknepema kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋenmagengatnaŋ kwewaŋ zetnaŋ kululuŋ kwisaknok kumti zeye, “Geŋ pien kot!” \v 2 Kegok sokbeme neŋ ekti ewe weyaŋ ekma âs satnanen an ŋenaŋ totati timbiŋaŋ betnanen atamti amobotnaŋgalen bunduŋ goliyaŋ weyayaŋaŋ same munduŋge. Same âsiŋaŋ palen totati kasa kuku an ŋenaŋ kasa kumti kasaŋene indomdelaŋ zemti metnak keyet katnan motati mege. \p \v 3 Âpme Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede ŋen mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋaŋmak soŋgom nemboŋ ŋenaŋ kapigok zeye, “Kot!” \v 4 Kegok zeme âs ŋen ŋamaŋ penaŋaŋ kosokbeye. An âs palen tage ke kasa msat kataŋ kukuyelen ke winde sasaŋaŋ keyepm anaŋ ilin ilinak aumsomti gakim temebegalen. Ek wanam teepmaŋ sasaŋaŋ. \p \v 5 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede tuk ke mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋaŋmak soŋgom nemboŋ tuk egaŋ kapigok zeye, “Kot!” Zeme neŋ taekma âs sopmaŋaŋ kosokbeye. Mme an dukŋan gwaen tage ek skel betnaŋaŋ mti tage keyaŋ mkawaŋ beinen meuyet kambeŋ temaŋ sokbesâpm. \v 6 Kegok kwapme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋengat tuŋguwinan an zet ŋandenok sokbemti pigok zeme nâmban, “Plawa wilaŋ weyayaŋaŋ nukŋaŋaŋ kilo kwep e msasa kwepgat an peme weweŋaŋgalen tosaŋaŋ ma plawa baliyaŋ weyayaŋaŋ nukŋaŋaŋ kilo tuk e msasa kwepgat an peme weweŋaŋgalen tosaŋaŋ. Kogok mti olip tep ma wain tek muluwen ke walelepiŋ!” \p \v 7 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 4 ke mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ 4 egaŋ kapigok zeye, “Kot!” \v 8 Mme neŋ taekma âs ŋen sekŋaŋ alaŋaŋ piyaŋ kosokbeye. An âs dukŋan gwaen tage ek kwitnaŋ “Gakiki.” Ma gakikiŋaŋ ekŋengalen mundum toŋaŋ keyaŋ egat baman âs kwepgat dukŋan moti tabun. Kawawaŋaŋ an zut âs palen tabunen ke msat palen toti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm kapiyelen idaye. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke kapi: Msalen amnaŋ ilinak kasa kasa mti aumti gakiwep ma meuyet kambeŋ tati gakikiyelen ma zawat bekanaŋ mti gakikiyelen ma soŋgom zupmaŋ kukŋaŋbeŋ temaŋaŋ am indawalepme gakikiyelen winde keyelen idaye. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ am maŋge kwep indawalepme gakiwep. Âpme maŋge tugaŋ belak tabep. \p \v 9 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 5 ke mâtâpeme ekma sisak kandaŋan am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemti Kilaismagen nâmkiŋpepeen katikŋaŋ tapme indome gakiwien ekŋenaŋ tapme indikban. \v 10 Mme ekŋenaŋ kwizet omba kapigok kuwien, “Amobotnaŋ, windendi igagen. Geŋ teŋ toŋaŋ ma penaŋgalen toŋaŋ. Nin gâgât damuŋ zigok ewe tapmann geŋ koti am ekŋen msalen kapi nin ndondoŋaŋgat zemindomti ma dopmaŋ mutumindawanik?” \v 11 Kegok yaŋkwesime Kawawaŋaŋ kâlâp teepmaŋ satnaŋ kwep kwep indamti pigok diindoye, “Nâlen mulup an ma nâmkiŋpepeen noline ekŋen msalen alik talip kegogak indome gakiwep sakam in indome gakiwienok. In bugan kwesiŋnik tapmeŋgut kasaŋineyaŋ ekŋen noline in zigok indome gakiwien keyet kataŋ indowep.” \p \v 12 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 6 ke mâtâpeme eknâma mâkinaŋ temaŋ mge ma kasup sopsop kume menzim tikandaŋaŋ tewen zimti sopmaŋ makuin keboŋ beye ma eyoŋgayaŋ ŋamaŋ sip sepem sokbeye. \v 13 Âpme wenzimaŋ kululuŋengatnaŋ msalen saŋganeŋ katnaŋ kaikŋaŋ tepmanengatnaŋ tâgâ temaŋaŋ kumbume matelakzemtozin kegok tobien. \v 14 Ma kululuŋaŋ galaŋ zem mekoge ke papia palakŋaŋ yaŋ muŋguŋme matazinok beye. Âpme kalaŋ ma msat nembu palen sambe ilindiŋ ekŋenaŋ mundumin pemti mebe kokot mbien. \p \v 15 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme msat kataŋ amobotnaŋ ma an ŋeŋaŋine ma kasa kuku an ŋeŋaŋine ma am mânep milawalin temaŋ ma am winde igagen ma am notnaŋ sambe sisiliŋ am ma am lala ilinsakwep nanzaŋ aimboŋaŋ ma kapalaŋ kandaŋinan enzilim tati \v 16 kalaŋ ma ŋandaŋ kapalaŋ egegat pigok zewien, “It ndakwatamti enzilim ndeme an Amobotnaŋgalen mundum totatalen totazin egalen ŋenzimosetnanen ma Sipsip Nembayelen ŋenzinziŋaŋ temaŋ ke nin ku eksenup. \v 17 Ŋenzinziŋ temaŋ keyet kanaŋ ke sokbein ke an kwiyaŋ ŋep tasâpm?” \c 7 \s1 Islael am 144 tausen piliŋinmak kumindeme tabep \p \v 1 Keyetnaŋ ekma ensel zulak zulak ekŋen keyet keŋanen kwep kwewaŋ msatgalen ganzenaŋ zulak zulak keyet nembet nembet dendaŋ tapme indikban. Ke tati msatgalen tâgâ atam tabiengapmti tâgâyaŋ msat palen ma nembu palen ma tep ku indakumbuye. \v 2 Âpme neŋ ekma ensel ŋenaŋ kasup kwakwatnaset Kawawaŋgalen piliŋ betnanen atamti koge. Koti ensel zulak zulak ekŋen msat ma nembu waleletgalen winde indandaŋaŋ ekŋengat kwizet \v 3 kumti zeye, “In msat ma nembu ma tep ekŋen waleindendepiŋ tapme nin Kawawaŋnnaŋgalen mulup an monzalaminanen piliŋ kumindemanngulak.” \v 4 Âpme am ekŋen keyet monzalamin palen Kawawaŋgalen piliŋ bemindendeŋaŋ makukuŋin 144 tausen kegok eknâmban. Ke Islael am maŋge 12 ekŋenmagengatnaŋ. \v 5-8 Ekŋen sambe maŋge kapiyelen ikŋaŋgat kwep kwepgat makukuŋin 12 tausen kegogaŋ tabien: Zudayelen maŋgeengatnaŋ ma Lubengalen maŋgeengatnaŋ ma Gatgalen maŋgeengatnaŋ ma Asayelen maŋgeengatnaŋ ma Naptaliyelen maŋgeengatnaŋ ma Manaseyelen maŋgeengatnaŋ ma Simiongalen maŋgeengatnaŋ ma Liwaiyelen maŋgeengatnaŋ ma Isakayelen maŋgeengatnaŋ ma Sebulamgalen maŋgeengatnaŋ ma Zosepgalen maŋgeengatnaŋ ma Benzamingalen maŋgeengatnaŋ ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen piliŋ tiwien. \s1 Am maŋge sambe penaŋ Kawawaŋgat zimosetnan tabien \p \v 9 Kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâm mti ekma msat kataŋgalen am msalin igak igak ma yaŋin igak igak ma sek sepemin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak am ŋenaŋ ku indamakukuyelen. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ mundumaŋ totatatnanen tage ma Sipsip egegat zimoselidan dendaŋ tapme indikban. Ekŋenaŋ kâlâwin teepmaŋ satnaŋ munduŋti belinan timbikim sinaŋ atamti tapme indikban. \v 10 Ekŋenaŋ kwizet omba kapigok kumti zewien, “Kawawaŋmak Sipsip Nembaŋaŋ egelaŋ aŋgalaŋndemti kasanne ekŋen indom moti Amobotnaŋgalen mundum totatalen Kawawaŋaŋ totazin ma Sipsip Nembaŋaŋaŋ ekmak tazin keyepm sesewatidane.” \v 11 Âpme ensel ekŋenaŋ ma ŋeŋaŋ bembe ma kwitnaŋ kwitnaŋ soŋgom nemboŋ mamaŋinmak zulak zulak ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatat zimosetnan pedondomti Kawawaŋ sesewatsamti \v 12 zewien, \q1 “Ke penaŋ! Zemsesewatpepeyelen ma kwidi mwawagalen ma nânândi temaŋmak manik ma wisikn zemgaŋgayelen ma kwizet buŋamdi temaŋ penaŋ tagain ma windendi igagen tazin ma sebet susuk ku mammnik ke Kawawaŋnnaŋgalen ya wemeti wembe. Penaŋ!” \p \v 13 Âpme ŋeŋaŋ bembe an ŋenaŋ kapigok nayaŋkwesiye, “Ekŋen kâlâp satnaŋ teepmaŋaŋ mundum talip ekŋen ke kwi ma desetgatnaŋ kobien?” \p \v 14 Kegok nayaŋkwesime neŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemsawan, “Amobotnaŋ, e neŋ ku nâyap, geŋ nâmtadik.” \p Zema egaŋ pigok dinoye, “Am ekŋen ke sisipeŋpeŋ temaŋ mimindandaŋaŋaŋ koloyaŋ talip. Ekŋen kâlâwin teepmaŋ Sipsip Nembaŋaŋgat sipmaŋaŋ zulupme sat kume talip. \v 15 Keyepmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundum totatat Kawawaŋ ikŋaŋgat zikatnan mamti sesewat mulup tambumbu ma msasa kataŋ sesewat mka temanen ke msawep. Ma Kawawaŋaŋ ikŋaŋgalen mundum totatalen ke totati indikdamuŋ mbe. \v 16-17 Ma Sipsip Nembaŋaŋ mundum totatatnanen ekŋengat sutnan totati ekŋen indikdamuŋ mamin. Egaŋ sipsip damuŋnok tati maindatim tu zikatnaŋ makwapmâzinen indatimepme tu ke nimti mama matipgapmti ekŋenaŋ tu meuyet ŋen ewe ku gakiwep ma kasuwaŋ ŋen ewe ku indambuwe ma tâgâ kipmaŋaŋ ku indakumbewe. Kegok mme Kawawaŋaŋ zikalinanen siawin kaput indemâbe.” \c 8 \s1 Sipsip Nembaŋaŋ gwede delaŋ zenzeŋaŋ 7 papiaen milikpepeŋaŋ keyet delaŋ zenzeŋaŋ mâtâpeye \p \v 1 Âpme Sipsip Nembaŋaŋ gwede 7 delaŋ zenzeŋaŋ ke mâtâpme eknâma kululuŋen kwisak ŋen kukupiŋ tapmetnepeme kan isikŋaŋ bugan mee kegok beye. \p \v 2 Kegok sokbeme neŋ taekma ensel 7 kapiyaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mot tapme lumun 7 ilinok toŋaŋ toŋaŋ indaye. \p \v 3 Kegok sokbeme ensel ŋenaŋ koti sisakmagen ke tati bati goliyaŋ weyayaŋaŋ tep tuŋaŋ sesikŋaŋmak mambuip ke mtage. Ma egaŋ tep tuŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋaŋ kasak sesik pembenaŋ mambuip ke timti sisak goliyaŋ weyayaŋanen Amobotnaŋgalen mundum totatatmagen ke busât amgalen dundundumak tep tuŋaŋ sesik dolakŋaŋmak temakwep lumaŋti bembuye. \v 4 Mme kasak tep tuŋaŋ pembenaŋ kemak Kawawaŋgat am ŋeneyelen dundunduyaŋ enseliyet betnanengatnaŋ Kawawaŋmagen mowege. \v 5 Ensel keyaŋ kegok mti sisakŋengatnaŋ teziŋ timti pelepmanen beme gak zeme mti msalen mulapme topme kululuŋ kwisak ma ambeyak ma mâkinaŋ temaŋ mge. \s1 Ensel ekŋenaŋ lumun kumbuwien \p \v 6 Âpme ensel 7 ekŋenaŋ lumuŋin kumbusâpmti weyayaŋ mulup mbien. \p \v 7 Mti ensel ŋeŋaŋ egaŋ lumun kumbume map ais temaŋmak teziŋ sipmak lumamaŋaŋ keyaŋ msalen mulapme toweti msat paŋaŋ temaset tage mme msat paŋaŋ isikŋaset ziye. Tep omba sambe tabien mme isikŋaŋ zimti msikokok ma kwaŋ zime delaŋ peye. \p \v 8 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume kwitnaŋ ŋen kalaŋ temaŋ keboŋaŋ tep temaŋ tazime beke melesiŋ nembu keŋan peme toweti nembu paŋaŋ isikŋaset sipbemâge. \v 9 Kegok sokbeme soŋgom mamaŋinmak nembu keŋangatnaŋ keyaŋ gakimâpme delaŋ zeye ma waŋga mee kegogak kumsagep mge. Mme nembu paŋaŋ temaset kwitnaŋ keboŋ keyaŋ ku sokbeye. \p \v 10 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumun kumbume wenzim temaŋaŋ kululuŋengatnan toti busatnaŋaŋ taŋam keboŋ sokbeye. Sokbeme kululuŋen gwaen pemti msat paŋaŋ isikŋaŋgalen tu ma tu zikatnaŋ wenzim temaŋ keyaŋ atame msat paŋaŋ temaŋ kwitnaŋ keboŋ keyaŋ ku sokbeye. \v 11 Kegok mme tu paŋaŋ zut tapme paŋaŋ kwep akŋaŋ beye. Bemâpme am sambeyaŋ tu ke nimti gakim walelet mbien enenogât tu ke akŋaŋ. Ma wenzim ke kwitnaŋ “Akŋaŋ”. \p \v 12 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume kasup ma eyoŋga ma wenzim paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset ke mamanamaŋ sepem ŋen sokbeme busatnaŋin paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset tambusosogaŋ sokbeme msasa ma tambumbu paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset kegogak tambusosok sokbemâge. \p \v 13 Âpme naman tati ekma mepme muntin ŋen ekban. Ek kululuŋ bete bete gwaen penaŋ mamti kwizet ŋakŋak kapigok kuye, “Wakae, in sindem omba penaŋ tiwep. Ensel tuk ekŋengalen lumuŋin tazin ke kumbume am msat palen talip in sindem omba penaŋ tisâbip.” \c 9 \s1 Ensel ekŋenmagengatnaŋ 5 egaŋ lumunaŋ kumbuye \p \v 1 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume wenzim ŋen kululuŋengatnaŋ telak zemti msalen topme ekban. Ek msat aimboŋaŋ teepmaŋ keyelen sekekek ke mâtâtâgalen ki sasaŋaŋ. \v 2 Âpme egaŋ msat aimboŋaŋ teepmaŋgalen sekekek mâtâpme kasak temaŋ kwalage. Kasak ke tep temaŋ penaŋ kwalam peme makwazin keboŋ kasup ma kululuŋ mme tambusosok etaŋ sokbeye. \v 3 Âpme gwidegaŋ kasak keyelen keŋanengatnan msalen tomâpbien. Toti windeŋin salisiyelen nemboŋak tiwien. \v 4 Timti ekŋen ke kwaŋ ma tep sinaŋ ma didik ku niniyelen zemindeye. Ekŋen ke am Kawawaŋgalen piliŋ monzalaminan ku tazin ekŋen ke etaŋ indime zawat mbep. \v 5 Yaŋgut penaŋ indime gakikiyet yek belak eyoŋga 5 keyet kataŋ indime sek sindem palen mamayet zenzeŋaŋ. Sindem ke salisiyaŋ indime sindem manâip sepem kegok. \v 6 Eyoŋga 5 keyet keŋan am ekŋen keyaŋ sekŋin walesât sek sindem mulup mbep yaŋgut penaŋ ŋep ku gakiwep. \p \v 7 Gwidek ekŋen ke sek sepemin âs; kasa ekŋenaŋ kasaen mesâti âs maondak beip sepem keboŋ. Ŋokŋinanen amobotnaŋgalen elemiak bunduŋ ŋen goliyaŋ mimiŋaŋ keyet sepem tage. Zimoselin amgalen zimoset keyet kataŋ. \v 8 Zuwin imbi satnaŋgalen ŋokzuwin teepmaŋ keboŋ ma zelin kukŋaŋ temaŋ laiongalen keboŋ. \v 9 Ma melakanduŋin mampoŋgaŋinan kapayaŋ weyayaŋaŋ nemboŋaŋ tage. Ma ekŋengat pâwinaŋgalen kwisakŋaŋ age enzange sambe ekŋengalen pâwin kwisak keboŋ kuye. Ma kalis sambe âs mandamti kasaen mamelipnok kuye. \v 10 Ma dakŋin indindiŋaŋgalen sindemaŋ salisiyelen keboŋ. Am dakŋinaŋ maindip keyaŋ am eyoŋga 5 keyet keŋan sek sindem titiyelen keyet winde indandaŋaŋ. \v 11 Ekŋen amobotnaŋ kapiyaŋ maindikdamuŋ mamin ma ek ke ensel msat aimboŋaŋ teepmaŋ maekdamuŋ min ek kwitnaŋ Ibulu zeleset Abadon ma Glik zeleset Apolion. (Kwit eget keyet yaŋit Waleletgalen Toŋaŋ.) \p \v 12 Walelet ekŋen kapi delaŋ zeme pi naman walelet zut ŋenaŋ kosâpmilup. \s1 Ensel ekŋenmagengatnaŋ 6 egaŋ lumunaŋ kumbuye \p \v 13 Âpme naman ensel 7 egaŋ lumunaŋ kumbume nâma sisak goliyaŋ weyayaŋaŋ busilinaŋ zulak zulak ke Kawawaŋgat zikatnan tage. Keeset zet bim ŋande kapigok koge. \v 14 Zet bim ŋande keyaŋ ensel lumunaŋ mtagemagen kapigok mepme nâŋge, “Yupeletis Tu temaŋ ganzenan ensel zulak zulak tegaŋ zam indendeŋaŋ ke kwaletinde!” Kegok zempeme meti ensel ekŋen ke kwaletindeye. \v 15 Kegok mimindeme ensel zulak zulak ekŋen ke Kawawaŋaŋ muluwin mimiyelen weyaŋindeye ke nup kan ma eyoŋga ma kasup ma aua kan keyet sokbeme msat kataŋ am paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset indawalebien. \v 16 Âpme ensel zulak zulak ekŋengalen kasa kuku ekŋen âsien totabien. Ekŋen indamakume 200 milien talip zemti zeme nâmban. \v 17 Kegok sokbeme neŋ kie kienok ekma anaŋ âs palen totabienen kolowin kapayaŋ mimiŋaŋ sepemaŋ ŋamaŋ tep kwitnaŋ ma kâŋkâmaŋ ma alaŋaŋ nanzaŋ sulpa ekŋen keboŋ munduŋbien. Ma âs ekŋengalen ŋokaselin laiongalen keboŋ ma kaŋgaleminaset taŋam ma kasak ma nanzaŋ sulpayaŋ kwawabien. \v 18 Kwawati keyaŋ am msalen paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset indondoyelen zenzeŋaŋ ke indome gakimâbien. \v 19 Âsi ekŋengat windeŋin ke dembusekŋinan ma dakŋinanen tage. Dembusekŋinaŋ winde tage keyaŋ am indome gakikiyelen. Ma dakŋin ke nombe ekŋengalen nemboŋ ŋokasetnaŋmak keyaŋ am sindem indawien. \p \v 20 Âpme am butnaŋ zawat ma walelelaŋ ku indatime gakiwien ekŋenaŋ nopiom ilin belinaŋ weyayaŋaŋ ma we bekanaŋ ke ku katikpewien. Ekŋenaŋ nopiom gol ma silwayaŋ mimiŋaŋ ma aenaŋ ma nanzaŋaŋ ma tewaŋ mimiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ek nâm mimiŋaŋpiŋ ma set mebe kokotnaŋpiŋ ke ewe mandundumsaip. \v 21 Kegok mti am indome gakiki ma aŋkambuk mulup ma aindindi mulup mimi ma animbi set kileŋ mama ma kambutiti mama mimi keboŋ ke ku katikpemti yomin ku zemkawaŋ bewien. \c 10 \s1 Ensel ŋenaŋ zemkatik bembe zet zeye \p \v 1 Âpme ensel windeŋaŋbeŋ ŋen kululuŋengatnan kwatopme neŋ ekban. Ma ensel ke zanzayaŋ sumumuŋaŋ ma ŋokŋanen bitimnatagaŋ kiliŋ zemtatatnaŋ ma zimosetnaŋ kasup sepem keboŋ ma setnaŋ tapum tewaŋ zime ŋam makumtazin keboŋ ekban. \v 2 Betnaŋaŋ papia isikŋaŋ ŋen muŋguguŋaŋ kwaleletnaŋ mtapme ekban. Âpme setnaŋ penaŋ nembu palen imti setnaŋ alomaŋ msat palen imti tage. \v 3 Tati zet laionaŋ kwilin makuip keyet kataŋ kume kululuŋ patataŋ sakwalam kumepme 7 beyeen an bim ŋande keŋaŋ kuye. \v 4 Kwizet kegok kume neŋ kululuŋ eksât mnepema zet kululuŋengatnaŋ neŋmagen kapigok sokbeye, “Kululuŋ patataŋ 7 kumti zet zeyo ke papiaen kukupiŋ belak keŋdanen nâpemane wek!” \p \v 5 Âpme ensel setnaŋaŋ msalen ma nembuyen imti tapme ekban egat betnaŋ penaŋaŋ kululuŋen peme mopme \v 6 Kawawaŋ mama katikŋan mamti mamain ma egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zeme weŋge: Kululuŋ ma msat ma nembu zeme sokbeye ma ekŋengat keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ zeme sokbewien. Enseliyaŋ egat kwitnanen zemkatik bemti kapigok zeye, “Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an itnaŋaŋ ekŋen zezapat mimindaye ke ewe kwesiŋ ku tasâpm; sakwep sokbesâpm. \v 7 Ensel 7 egaŋ lumunaŋ kumbume kan keyet Kawawaŋ egalen nâmbiliwewetnaŋ enzililiŋan takwapme mulup anene golaŋ zenze an tipman baen diindoye keyet penaŋaŋ sokbemdelaŋ zesâpm.” \s1 Ensel ŋenaŋ Zân papia muŋguguŋaŋ same niŋge \p \v 8 Âpme kululuŋengatnaŋ zet nâwan keyaŋegak sokbemti pigok dinoye, “Geŋ meti papia kwaleletnaŋ ensel setnaŋ nembet msalen ma setnaŋ nembet nembu palen imtati papia mti tazin ke mi.” \v 9 Zeme neŋ enselmagen papia ke nanayet yaŋkwesima egaŋ kapigok dinoye, “Papia kapi mti ni. Nimane dembusekdanen bizik tuŋaŋ tikŋaŋ keboŋ besem yaŋgut kambakdanen baen towepme akŋaŋ besem.” \v 10 Kegok zemti papia ke name nima dembuseknan bizik tuŋaŋ tikŋaŋ kegok beme tikŋaŋ nâmban. Yaŋ wilikpema tipmamnan towepme akŋaŋgat mban. \v 11 Nima Kawawaŋaŋ kapigok dinoye, “Geŋ am sek sepemin igak igak ma am msalin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma amobotnaŋine ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet ewe zemsokbemindamane nâmbep.” \c 11 \s1 Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an zut ideme kobun \p \v 1 Âpme Kawawaŋaŋ tek bemak eek ke mtot namti zeye, “Geŋ wati met Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ ma sisak ke bemak ekbak. Ma sesewat mka temaŋ keyet keŋanen am kwi ekŋenaŋ sesewat tapmip ekŋen ke indamaiŋsenik. \v 2-3 Ma sesewat mka temaŋ keyelen tambaŋgum ke bemamakpiŋ; belak pemane tasem. Ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat ketalasim indandaŋaŋ. Ekŋen keyaŋ Zelusalem mka temaŋ kambuk manzenup ke eyoŋga 42 kegok ma tambu msasaŋaŋ makuwenegen 1, 260 benak keyet kataŋ ekŋenaŋ mka temaŋ ke kumwaleti mme belakŋaŋ bewe. Kegok sokbeme neŋ kan keyet zet zapatn zenze an zut idema toti amnaŋ kembeŋ ŋen tati miak miak mamtalip keyet kataŋ miak tati zet zapatn zemkawaŋ bewalup.” \v 4 Eget ke olip tep zut ma lam zut nemboŋ ke Amobotnaŋgalen mulup anenet msalen mulup mimiyet ombemideyeyaŋ zikatnan talup. \v 5 An ŋenaŋ egegat kasa mimidasâgât mbe beme egegat dembusekŋidangatnan tewaŋ toti ziwe keyepmti an ŋenaŋ eget idosât mbe beme an ke tewaŋ zime gakiwe. \v 6 Ma kegogak eget map ku zemalut tototgalen winde idadaŋaŋ kan egelaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembe kanen ke. Ma kegogak eget tu zikatnaŋ sambeyet zemalut siwaŋ pesakpepeyelen winde taidain. Ma egelaŋ kegogak nukŋaŋ penaŋ msat same sek zigok mmalu kwakwagalen winde taidain. \p \v 7 Âpme zet zapat dolakŋaŋ zenze kanaŋ delaŋ zeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ keyet keŋangatnaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ nemboŋaŋ kwati eget kasa mimidamti idime gakiwalup. \v 8 Ma segidaŋ mka temaŋgalen selen ke wembe ke Amobotnaŋit tewen amnaŋ kumasasokpewien keyet katnaŋ. Mka temaŋ keyet bemzenze kwit kapigok kukuŋaŋ: Sodom ma Izip. \v 9 Am sek sepem igak igak tabien ma am yaŋin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma am msalin igak igak mambien kataŋ am ekŋen keyaŋ meti segit ke ekti tapme kopme msasa tukmak butnaŋ ku nâmindame eget sumen indabewien. \v 10 Kegok mti an zut egelaŋ am alik sambe penaŋ msalen sindem temaŋ indawun keyepmti egelaŋ gakimalu msat sambe am sambe ekŋenaŋ keŋin dolakŋaŋ beme tewalaŋ dopmaŋ sam dopmaŋ sam tapm mme indikban. \v 11 Yaŋgut kasup tukmak butnaŋ ke delaŋ zeme Kawawaŋaŋ zeweleleŋaŋ kumbume keŋidan toweti mme wapmalu am sambeyaŋ idikti kiŋgagat temaŋ penaŋaŋ indaige. \v 12 Keyaŋ sokbeme kululuŋengatnaŋ kwizet kapigok egetmagen toge, “It pien kwalit!” Kegok kume am kasaŋitne ekŋenaŋ taekme zanza paleset kululuŋen mowebun. \v 13 Kan egelaŋ kululuŋen mowepmalu keyegak mâkinaŋ temaŋ penaŋ mme mka temaŋ keŋanen paŋan 9 tapme paŋan kwep kumsage mge. Keyet kenanen am gakime makume 7000 beye. Kegok sokbeme am notnaŋ alik tabien ekŋenaŋ kiŋgati Kawawaŋ kululuŋ toŋaŋgat sesewatsawien. \v 14 Âpme nukŋaŋ tugaŋ zut delaŋ zeme ekmane nukŋaŋ kwep sakwep penaŋ kosâpm. \s1 Ensel ekŋenmagengatnaŋ 7 egaŋ lumun kume kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye \p \v 15 Âpme ensel 7 egaŋ lumunaŋ kume kululuŋen kwizet temaŋ sokbeye. Sokbemti kapigok zeye, “Msat ekdamuŋ mimiyelen winde ke Amobotnaŋ Kawawaŋ ma An egaŋ ombempeme am yominan mndatiye winde keyaŋ egetmagen kwawozin ma egelaŋ msat kwesiŋ kwesiŋ ekdamuŋ mbalup.” \v 16 Ma ŋeŋaŋ bembe an 24 ekŋenaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mundumin elimiakŋaŋmak keyet palen totabien. Ekŋenaŋ mundumin ke pemti totpedondomti Kawawaŋgat zemsesewati pigok zewien: \p \v 17 “Amobotnaŋ Kawawaŋ geŋ windendimak mambanannaŋ mamanik. Geŋ windendi temaŋ ke mtati damuŋ mimindi yaŋbewanan keyepmti nin geŋ olim sesewat mganup. \v 18 Âpme am gâgât ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ gâgât ŋenzinziŋ temaŋ mbien. Kegok mme gâlen ŋenzinziŋ kanaŋ sokbem tazin ma am gakikiŋaŋ ekŋenmagen zet zemdelaŋ zenze mulup mimiyelen kandi sokŋanik sokbein. Mti mulup amdine ma golaŋ zenze anne ma amdine nâmkiŋpepeŋinmak ma am mobotnaŋ ma tototnaŋ ekŋenaŋ gâgât mobotnaŋ nâmti mamaip. Ekŋen tosaŋaŋ indandayelen kandi bududuk bein. Ma msat mawalelip ekŋengalen kan dopmaŋ indawaleletgalen sokŋan sokbem tazin.” \v 19 Kegok zemdelaŋ zeme an ŋenaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ kululuŋen keyet sekekekŋaŋ kwaseleme neŋ ekma boŋgis temaŋ zii zet bempeme matatan sakamaŋ Kawawaŋaŋ Mosesimak ma Islael ammak tâtâ mimiyet zii zet same bempeye ke nemboŋaŋ tage.\f + \fr 11:19 \ft Ma nanzaŋ palakŋaŋ zut zii zet dukŋan kumpepeŋaŋ keyaŋ keŋan tage. Ma boŋgis keboŋ ke Islael amnaŋ pumamti piliŋ Kawawaŋ ekŋenmak tazin manâmtemien.\f* Ma keyegak ambeyegaŋ peyak peyak mge ma kululuŋ kwisakŋaŋ mandamti omba kuye ma mâkinaŋ mge ma map katnaŋ temaŋaŋ toge. \c 12 \s1 Kululuŋen imbi ŋenmak Sadaŋmak tapmalut idikban \p \v 1 Âpme kululuŋen muluwaŋ ŋen kapigok sokbeye. Imbi ŋen tage ek kasuwaŋ saŋgum melakandunok zamunduŋti tage ma setnaŋ kandeŋan eyoŋgayaŋ tage. Ma ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ elimiakŋaŋmak wenzim 12 kapiyaŋ zampeme tage. \v 2 Ma ek nemba kambakmak ya nemba ambesâgât sek sindem temaŋ nâmti si sumti ŋakŋak tapmmaŋge. \v 3 Ek kegok tapmme kululuŋen muluwaŋ mamanamaŋ ŋen pigok sokbeye. Gazu gazu temaŋ ŋen tage ma sek sepemaŋ ŋamaŋ ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10. Ma ŋokasetnaŋ kwep kwep kataŋ amobotnaŋgalen bunduŋ elimiakŋaŋmak tapmege. \v 4 Ma gazu gazu keyet dakŋaŋaŋ kululuŋengatnaŋ wenzim butnaŋ kwep kaputim msalen topme butnaŋ zut tage. Kegok mti ekme imbi keyaŋ nemba ambesâgât mme kapigok nâmbiliweti sokŋanik metage, “Imbi kapi nemba ambepme neŋ keyegak mti wiliksap.” Kegok nâye. \v 5 Âpme imbi kemagen nemba okak an sokbeye. Ya nemba keyaŋ am sambe msat kataŋ aen toŋge mmamti indadamuŋ windeŋaŋbeŋ mimiyet zempepeŋaŋ. Ya nemba okak keyaŋ sokbeme Kawawaŋaŋ keyegak mti mot kululuŋen mundum elimiakŋaŋmak mundum keyet dukŋan mot peme tage. \v 6 Âpme mamaŋ egaŋ kunzuŋti msat tuŋgupman ampiŋan mege. Ke kasup mulup mimi 1,260 ke mame ekdamuŋ mpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ mundum ke aikpeye. \p \v 7 Âpme kululuŋen kasa temaŋ sokbeye. Ensel ŋeŋaŋ bembe an kwitnaŋ Maikel ek ma maŋgeŋane ekŋenaŋ gazu gazu kumti mâpmâgat ondekbien ma nembet gazu gazu ma maŋgeŋane ekŋenaŋ ondekbien. \v 8 Mti ekŋenaŋ an temaŋ omti gazu gazu egalen maŋgeyaŋ ku katikŋaŋ bewien keyepmti kululuŋ mkaen ku mamayet indamâbien. \v 9 Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ gazu gazu temaŋ kululuŋengatnaŋ âtâpeme toge ma ek ke nombe kwemunaŋ takwage. Ke ma kwitnaŋ ŋen an dâsukitoŋ ma kwitnaŋ ŋen am sambe keŋin mamimyuŋgume yom mamip. Ek âtâpeme toge kan keyegak maŋgeŋane ilinsakwep âtâindeme tobien. \v 10 Âpme kululuŋen kwizet omba kapigok sokbeme nâmban, “Alak Kawawaŋaŋ am maŋgeŋane aŋgalaŋ gogot mimindein. Kawawaŋ ek Amobotnaŋ ma windeŋaŋ temaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekdamuŋ mamin. Ma Kawawaŋaŋ Kilais ombempeye mulupmaŋ sosok sokbein ke ilak Kawawaŋaŋ notnne ekŋengat kasaŋin Kawawaŋgat zikatnan tambu msa manzemindoin ek âtâpeme toge. \v 11 Zisas ek Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ keyepmti egaŋ gakimti sipmaŋ mulapme am nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zemkawaŋ bewiengapmti windeŋaŋ bemti kasa kume topme tabien. Mti mamaŋin gakikiyet nâmtalati ketalasiwien. \v 12 Keyepmti kululuŋ keŋan ŋen ŋen maip in oloŋen mbep! Wakae! Msat ma nembu in sindem omba penaŋ tiwep. Pi Sadaŋ ek ilak inmagen kwatozin yaŋgut kanaŋ ilak sakwep delaŋ zewe ke nâmti keyepm ŋenzinziŋ palen tapmain.” \p \v 13 Âpme gazu gazu ek msalen âtâpeme toti gilik zemti ku mebegalen imbiyaŋ nemba an ambege ke mâpme kunzuŋge. \v 14 Kegok sokbeme imbi ek age mutin temaŋ keyet pâpmaŋ zut ke same mti msat tuŋgupman gazu gazu ek peme tapme Kawawaŋaŋ msat ke egat zapat nâmpepeŋaŋ ke enzilim mamayelen pâmege. Ke mepmame Kawawaŋaŋ nup kan tuk ma butnaŋ kegogat tu meu ekdamuŋ mbe ma gazu gazuyaŋ imbi ku walepewe. \v 15 Kegok mti imbi ek pâmti mepme gazu gazu ek tu wasekme imbi keyet bamanen tu teepmaŋ temaŋ mâge. Imbi ke waletpepeyelen kegok mge. \v 16 Âpme msalaŋ imbi ke mukulem mpesâti ŋandemti tapme gazu gazuyaŋ tu wasekme toti mege keyaŋ egat keŋan mepme delaŋ zeye. \v 17 Msalaŋ kegok mme gazu gazu ek imbi keyet ŋenzinziŋ temaŋ mti gilik zemti egalen maŋgeŋane indosâgât mege. Kawawaŋgalen zet gawepumti Zisasiyelen zetnaŋ zeyeen mamkatik bemtalip ekŋen ke indomwalet msâgât \c 13 \nb \v 1 meti nembu ganzenan gambibik palen met tapmaŋge. \s1 Soŋgom kukŋaŋbeŋ zulaŋ sokbewun \p Âpme neŋ taekma nembu keŋangatnan soŋgom temaŋ kukŋaŋbeŋ ŋenaŋ kwage. Ek zegalipmaŋ 10 ma ŋokasetnaŋ 7. Mme zegalipmaŋ kwep kwep keyet dukŋan amobotnaŋgalen bunduŋ elemiakŋaŋmak tabien. Âpme ŋokasetnanen kwep kwepgat Kawawaŋ mtopepeyelen kwit ŋen ekŋengat palen kumpepeŋaŋ. \v 2 Soŋgom temaŋ kukŋaŋbeŋ ekban ke sek sepemaŋ tamŋauŋ temaŋgalen keboŋ ma setnaŋ betnaŋ palakŋaŋ soŋgom temaŋ penaŋ ŋen egalen keboŋ ma zetnaŋ ke laion temaŋ kukŋaŋbeŋ egalen keboŋ. Âpme gazu gazuyaŋ windeŋaŋ ma ikŋaŋgalen amobotnaŋ mundumaŋ ke ma msalen damuŋ mimiŋaŋ soŋgom ketalasim saye. \v 3 Soŋgom keyet ŋokasetnan kwep ŋengat liŋgilaŋ tapme gakiweweŋaŋ sepem ekban. Yaŋgut egat liŋgitnaŋ bekanaŋ keyaŋ ŋelume dolakŋaŋ beye. Kegok sokbeme msat sambe am ekŋenaŋ soŋgom ke ektemtem mpemti ek mâti mambien. \v 4 Âpme gazu gazu ek an ŋeŋaŋ ya egaŋ soŋgom winde saye keyepmti amnaŋ gazu gazu zemsesewat msawien. Ma soŋgom ek kegogak amnaŋ zemsesewatpemti kapigok zewien, “Ninmagengatnaŋ ŋenaŋ soŋgom keboŋ kemak ŋep ku bemekmekgalen. Ma ninmagengatnaŋ ŋenaŋ ekmak ŋep ku auuk.” \p \v 5 Âpme Kawawaŋaŋ sek mmobot zet ma zet Kawawaŋgat kwitnaŋ mtotot mimiyelen ke ku zenzeyet zembekekpepeŋaŋ. Mti mulupmaŋ eyoŋga 42 keyet keŋan etaŋ mti mamayet zempepeŋaŋ. \v 6 Kegok sokbeme keyepmti Kawawaŋ ikŋaŋ ma kwizet buŋamaŋ ma kululuŋen egalen mundum ma am kululuŋen mamaip ekŋen zemtalatindemti maŋge. \v 7 Mti Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepemak ekŋen kasa mimindamti indomwalet mimindendeyet nâmpepeŋaŋ. Mti am yaŋin igak igak ma msalin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma sek sepemin igak igak ekŋengalen ŋeŋaŋ bembe an kwage. \v 8 Âpme msat kataŋ am ekŋenaŋ soŋgom zemsesewatpewep. Mme itnaŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat weyayaŋpiŋ mti egaŋ amŋene sambe kwilin mama kanzizitgalen papia keyet keŋan kuye. Am ekŋen kwilin mama kanzizitgalen papiaen ke keŋan tazin ekŋen keyaŋ soŋgom ku sesewatsawep. \p \v 9 In wakŋin bemti nâlen zet ingat kapigok zema nâit: \v 10 Kawawaŋaŋ am nâmkiŋpepemak ŋen mka katikŋan zapat nâmpeye beme mka katikŋan mebe. Ma ŋen kasa kuku ekŋenaŋ wanamaŋ aŋme gakikiyet Kawawaŋaŋ nâmpeye egaŋ kegoset gakiwe. Kan keyet Kawawaŋgalen amnaŋ nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemtati kupeme towembe. \p \v 11 Âpme msat keŋangatnan soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋen kwapme ekban. Ma ek zegalipmaŋ zut sipsipgalen nemboŋ; zetnaŋ ŋandaŋaŋ gazu gazuyelen zetnok zeye. \v 12 Âpme soŋgom keyaŋ soŋgom ŋeŋaŋ kwage egat zimosetnan tati egalen windeen mulup mgeyaŋ ewe mamin. Mti msalen am mimindeme eweŋan soŋgom gakikiŋaŋnok mti wage ek ke pedondom samti sesewatsawien. \v 13 Mti soŋgom msat keŋangatnaŋ kwage egaŋ menok temaŋ mme am msalengatnaŋ taekme egaŋ zeme kululuŋengatnaŋ tewaŋ zipeŋ toge. \v 14 Menok kwitnaŋ kwitnaŋ kegok mimiyet Kawawaŋaŋ nâmpepeŋaŋ keyepmti egaŋ soŋgom ŋeŋaŋ keyet zikatnan kegok mti msalen am keŋin mme yuŋguye. Mti zeme soŋgom maiwaŋ ome gakikiŋaŋnok mwati mamayelen tage keyet sepem weŋaŋ weyaŋbien. \v 15 Soŋgom keyet weŋaŋ ke mti onzempeme tapme soŋgom bamgatnaŋ ekŋen miap maip mamin ek ke menok mimiyet nâmpepeŋaŋ. Âpme egalen zeweleleŋaŋ kumbume soŋgom kukŋaŋgalen weŋaŋ keŋan megeyepm wati zetnaŋ zeye. Zemti amnaŋ soŋgom weŋaŋ ke ku sesewatsaip ekŋen ke egaŋ zeme indome gakiwien. \v 16 Kegok sokbeme egaŋ am mobotnaŋ ma tototnaŋ am milawatmak ma am bekopsat am lala talip ma am lala ku matalip ekŋen nemboŋ am keyet ekŋengat mepmit zeme ilindiŋ penaŋ belin penaŋset ma monzalamnan meluwaŋ kuindeye. \v 17 Âpme am soŋgomgalen kwitmak mamaip ekŋenaŋ etaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kwititiyet ma meaem kwaem ŋep mbien. Am ekŋen ke soŋgomgalen kwitnaŋ ma kwit yaŋaŋ mâsâgât makuku mulup mme sokbenak keyet kataŋ tage. \p \v 18 Nin kapiyet weyaŋ nâsenup. An ŋen nânâŋaŋmagaŋ keyaŋ soŋgom keyet kwitnaŋ makuku mulup mti nâmbe. 666 ke makuku mulup mme kwit keyet yaŋaŋ kegok sokbeye. \c 14 \s1 Sipsip Nembaŋaŋmak am 144 tausen \p \v 1 Âpme neŋ ekma mepme Sipsip Nembaŋaŋ Zaion Kalaŋan tapme ekban. Ekmak am 144 tausen kegogaŋ tabien. Monzalaminan ikŋaŋgalen kwitnaŋ kumpepeŋaŋ ma Bipmaŋgat kwitnaŋ kegogak kumpepeŋaŋ. \v 2 Âpme kululuŋen zet ŋen nâmban. Ke tu bimaŋ ome kwisak omba penaŋ makuin sepem keboŋ nâmben ma kululuŋ kwisakŋaŋ temaŋ makuin kwisak keboŋ. Yaŋgut kwisak ke nâma gita kulele kwisaknok beye. Am sambe gita kulele kumenok kwisakŋaŋ makuin kegok nâmban. \v 3 Ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum elimiakŋaŋmak ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak zulak zulak ma an damuŋ ekŋengat zimoselinan sesewat silik alakŋaŋ kuwien. Silik ke am notnaŋaŋ kumti nânâyelen. Am msat sambe ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ am Kawawaŋaŋ 144 tausen gilik zemindatiye ekŋenaŋ ŋep nânâyelen. \v 4 Ekŋenaŋ teŋ penaŋ mambien imbiŋen sekŋaŋ ku ekbien. Ekŋenaŋ Sipsip Nembaŋaŋ mamain keyet kataŋ mamaip. Ekŋen ke msalen am sambe ekŋenmagengatnaŋ Sipsip Nembaŋaŋ ekmak mamayet Kawawaŋaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti indatiye. \v 5 Ma zet dâsuki ŋen ku zewien penaŋ; ekŋen an ke teŋ penaŋ. \s1 Ensel tuk ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ mbien \p \v 6 Âpme neŋ ensel ŋen ekma ek pâmti msat tuŋgupman gwaen kwawege. Ek msalen am sambe sek sepem igak igak ma am maŋge temaŋ ikŋak ikŋak ma am zelin sambe manzeip kataŋ ma am msalen msat kataŋ talip ekŋengat buŋam zapat dolakŋaŋ mama kanzizit ke mti mamaŋge. \v 7 Egaŋ zet zapat dolakŋaŋ kapigok zeye, “In Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme kwizet buŋaman mimwabep. Kawawaŋaŋ am yaŋin mimsokbemti dopmaŋ indandayelen kanaŋ sokŋan bein. Kululuŋ ma msat ma nembu ma tu zikatnaŋ sambe ke weyaŋgeyepmti egat dundum sesewatsawep.” \p \v 8 Kegok zemti mepme naman ensel ŋenaŋ koti zet kapigok kuye, “Babilon mka temaŋ kumasekzin. Asekme delaŋ penaŋ zein. Mka keyelen am ekŋenaŋ msat kataŋ am sambe mme imbimak set kileŋ mama keyet mama mimi mâbien sepem ilin mambienok.” \p \v 9 Âpme ensel bamnanen ŋen ewe koge egaŋ zet kapigok zeye, “Am ekŋenaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ maweŋaŋgat pedondom sawep ma monzalaminan ma belinanen egalen kwitnaŋaŋ tageyepm \v 10 ekŋengat Kawawaŋaŋ ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ mge. Mti enselŋane teŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ ekŋenaŋ taindikme am ekŋenaŋ tepmak nanzaŋ sulpa taŋamaŋ keŋan toweti ke sek sindem temaŋ nâmti kwesiŋ mambep. \v 11 Âpme tewaŋ am keboŋ ekŋen ke indazime tep kasagaŋ sindem temaŋ indame kasagaŋ bep zenzepiŋ kwesiŋ moti wembe. Keyepmti am soŋgom kukŋaŋbeŋ ma egat weŋaŋgat sesewat mti kwitnaŋ mmambien ekŋen sindemen indewe. Ekŋen sindemen tambu msa tagogopiŋ tiwep.” \v 12 Kan keyet Kawawaŋgalen am mamaip ekŋenaŋ nâmkiŋpepe windeŋaŋmak mambep. Ekŋen ke Kawawaŋgalen zet gawepumamti Zisasiyet nâmkiŋpepeŋin katipepepiŋ ek mâti mamambep. \p \v 13 Âpme neŋ tatnâma kwizet ŋen kululuŋengatnaŋ kwatoti kapigok zeme nâmban, “Geŋ zet papiaen meluwaŋ mi, ‘Kan alakgatnaŋ mezin Amobotnaŋ ekmagen wetekumti mamti gakim mosâip keyepmti ekŋenaŋ oloŋen mtatmâlip.’” \p Kawawaŋgalen Emetagaŋ zein, “Penaŋ, ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup katikŋaŋ mti sek sindem palen mambien. Ke peme tapme met kâtnânâ aikti oloŋen mbep. Mti mama mimiŋin pembenaŋgat penaŋaŋ gwaen tiwep.” \s1 Meu ŋep beme titiyelen kanaŋ bein \p \v 14 Âpme neŋ ekma zanza satnaŋ sokbeme ekban. Mme zanza palen an ŋen Angat Nemuŋaŋ nemboŋ tapme ekban. Ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ golaŋ mimiŋaŋ ke munduŋti tage ma betnaŋaŋ wanam kukŋaŋbeŋ ke mti tage. \v 15 Âpme ensel ŋen sesewat mka temaŋ keŋangatnan kwatoti gwaen ekpeme mopme an zanza palen tage egat kapigok kwizet kuye, “Geŋ wanamdi mti tadik keyaŋ wit muluwen eleŋgeŋgeyelen kanaŋ bein. Msalen mulup ke penaŋaŋ ilak titiyelen bein keyepm met kumeleŋgemât.” \v 16 Kegok zeme an zanza palen tage egaŋ wanamaŋ atam tati msalen wit mulup penaŋaŋ eleŋgeme delaŋ zemâge. \p \v 17 Âpme ensel ŋenaŋ kululuŋ sesewat mka temaŋ keŋangatnan kwatoge. Ek kegogak wanam kukŋaŋbeŋ penaŋ mti tage. \v 18 Âpme ensel ŋenaŋ sâpe sâpe bumbuyelen munduman koge. Ek tep keyet damuŋaŋ ensel wanam kukŋaŋbeŋ mti tage egat kapigok zeye, “Geŋ wanamdi kukŋaŋbeŋ keyaŋ msalen wain penaŋaŋ ekŋen sambe ilak kwipman beingat eleŋgemât.” \v 19 Kegok zeme ensel keyaŋ wanam atam tati msalen wain tekŋanen katnaŋ antimti timtati time batikondo temaŋ keŋan towege. Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ wain katnaŋ timti batikondo temaŋ keŋan time towepme amnaŋ selaŋ maip keyet kataŋ am yomtoŋ ekŋenmagen sakam kegok sokbewe. \v 20 Âpme ekŋenaŋ wain katnaŋ ke mti mka temaŋ keyet ganzenan baenen batikondo temaŋ tage keyet keŋan bemti selaŋ ime zalimti amgalen sip keyaŋ batikondo temaŋ keŋangatnan zupman toti msat teepmaŋ 180 mael keyet kataŋ mepme sipgat sememeŋaŋ kwageen mita zut keyet kataŋ kwage. \c 15 \s1 Ensel 7 ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak 7 kapi mti tabien \p \v 1 Âpme kululuŋen muluwaŋ temaŋ piseseŋaŋmak mamanamaŋ ŋen sokbeme ekban. Ensel 7 ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak 7 mti tabien. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ŋeŋaŋ sokbemti wemeŋgut mameti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ sokbem delaŋ zenzeyet zenzeŋaŋ. \v 2 Âpme neŋ nembu ŋen ekma ke galas tepmak lumaŋtinok tapme ekban. Âpme soŋgom kukŋaŋbeŋ ma weŋaŋ ma meluwaŋ ke windeŋaŋ bemti kiŋgatpewien. Am ekŋen keyaŋ nembu keyet ganzenan tapme Kawawaŋaŋ gita kulele indame ke mti tabien. \v 3 Ekŋenaŋ Kawawaŋgat mulup anaŋ Mosesiyet ma Sipsip Nembaŋaŋ egat silikŋaŋ kapigok mililim kuwien, \q1 “O Amobotnaŋ Kawawaŋ winde toŋaŋ. Geŋ mulupdi temaŋ penaŋ ma kiŋgagatnaŋmak maminik. Msalen am sambe ekŋengalen amobotnaŋin. Geŋ mamandi teŋ mamanik ma kwitnaŋ kwitnaŋ mmane penaŋaŋmak etaŋ mambein. \v 4 Amobotnaŋ, am sambeyaŋ sesewatgemti kwizet buŋamdi mmobep. Geŋ kwewetaŋaŋ teŋ mamanik ma geŋ musuwewet mulup penaŋak mmane keyet yaŋaŋ masokbemkawaŋ mambein keyepmti am sambe penaŋ ekŋenaŋ geŋmagen koti sesewatgewep.” \p \v 5 Âpme neŋ ekma kululuŋgalen sesewat mka temaŋ Kawawaŋaŋ mundum keŋan matazin keyelen set ŋandepeŋ tapme ekban. \v 6 Ŋandeme ensel kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak 7 timti tabien ekŋenaŋ keyet keŋangatnan kwatobien. Ekŋenaŋ melakanduŋin bumbulumepiŋ; satnaŋ penaŋ peme topme tabien. Ma mampoŋgaŋinan bitim golaŋ mimiŋaŋ ke zamti tabien. \v 7 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak tabien ekŋenmagen ŋenaŋ pelep golaŋ mimiŋaŋ 7 kapi timti ensel 7 ke indaye. Pelep keyet keŋan Kawawaŋ mama kanzizit mama main egalen ŋenzinziŋaŋ gak zemti tage ke indaye. \v 8 Âpme sesewat mka temaŋ keyet keŋan Kawawaŋgalen busatnaŋaŋ ma windeŋaŋ keyelen kasak temaŋ penaŋaŋ kwalati tage keyepmti am ŋenaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mobogalen kataŋ ku beye. Ekŋenaŋ damuŋ tapme ensel 7 ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak timti tabien ekŋenaŋ muluwin mdelaŋ zenzeyelen keyet damuŋ tabien. \c 16 \s1 Ensel ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme msalen toge \p \v 1 Âpme neŋ ekma sesewat mka temaŋ keyetnan zet bim ŋande zeye egaŋ ensel 7 ekŋen zet ŋen kapigok diindoye, “In meti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ pelep 7 tazin ke mti mulapme msalen towelek.” \p \v 2 Âpme ensel kukŋaŋgat egaŋ meti pelepmaŋ ke mtageen mulapme msalen toge. Toti an soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen meluwaŋ belinan ma monzalaminan tageen ma egalen weŋaŋ mti mamti masesewatsaip ekŋen liŋgit katikŋaŋ kiŋgagatnaŋmak penaŋ sindemaŋ temaŋ sokbemindaye. \p \v 3 Kegok mme ensel kukŋaŋgat keyet baman egaŋ pelepmanen kwitnaŋ kwitnaŋ ke mulapme nembuen toge. Topme nembuyaŋ gilik zemti am gakikiŋaŋgalen sip keboŋ beye. Beme nembuen kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak gakime delaŋ zeye. \p \v 4 Âpme ensel ŋen egaŋ pelepmanen kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme tuyen ma tu zikatnanen toti sip bemâge. \v 5 Beme ensel tu damuŋ pewien egaŋ Kawawaŋgat kapigok zeme nâmban, “Geŋ eweŋan baen takwabanan ma alak ewe tapmanik. Geŋ yompiŋ; teŋ mambananaŋ manik keyepm dopmaŋ mutumindanik ke esemteŋ mamutunik. \v 6 Am bekanaŋ ekŋenaŋ gâgât am nâmkiŋpewien ma golaŋ zenze andine ekŋengalen sip walebien keyepmti siwagak mti indamane nimbep. Nime keyaŋ dopmaŋ gilik zemindawanik keyaŋ pembenaŋ bein.” \v 7 Âpme sâpe sâpe bumbu munduman zet kapigok zeme nâmban, “Amobotnaŋ Kawawaŋ geŋ winde toŋaŋ! Tosa mututundi teŋ ma penaŋaŋmak masokbein.” \p \v 8 Âpme ensel ŋenaŋ egaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme kasup keŋan towepme tep omba penaŋ zime kipmaŋaŋ msalen am omba penaŋ indezimâge. \v 9 Ekŋenaŋ tep kipmaŋaŋ omba penaŋ indakâyeyepmti Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mbien. Kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak ke mme sokbembeyet windeŋaŋ tazin yaŋgut ekŋenaŋ yomengatnan keŋin gilik zemti ek ku nâmkiŋpewien. \p \v 10 Âpme ensel ŋenaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋeŋaŋ tage egalen amobotnaŋ mundumen toge. Topme msat sambe egalen am mataliwen ke tambusosok etaŋ sokbeye. Âpme am ekŋenaŋ sindem omba penaŋ nâmbiengapm zelin penaŋ aŋgalik mâbien. \v 11 Mme ekŋenaŋ sindem ma liŋgilin ke ekti Kawawaŋ kululuŋengatnaŋ egat kwelatnaŋ kuwien. Yaŋgut ekŋenaŋ keŋin ku gilik zeme mama mimi bekanaŋ mbien ke ku katikpewien. \p \v 12 Âpme ensel ŋenaŋ pelepmaŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme Yupeletis Tu teman towepme tu ke bep zeme delaŋ zeye. Tu beme set sokbeme kasup zikatnaŋ kwakwatnaset amobotnaŋ ekŋenaŋ kokogalen kegok mge. \v 13 Âpme neŋ taekma gazu gazu egalen kaŋgalimangatnan ma soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen kaŋgalemengatnan ma golaŋ zenze an dâsuki ekŋengalen kaŋgalemengatnaŋ we bekanaŋ notnaŋ bet keboŋ bemti topme indikban. \v 14 Ekŋen ke we bekanaŋ penaŋ menok mulup ke mamtemien. Ekŋen tuk keyaŋ msat kataŋ amobotnaŋ sambemagen meti keŋin mimwatindeme ondektati Kawawaŋgalen nâmkiŋpepe am mekum kwakum Kawawaŋgalen kan delaŋ zenze kanaŋ keyet zetnaŋ zewien. Kawawaŋaŋ amobotnaŋ sambe sebemindein. \p \v 15 Amobotnaŋ Zisas Kilais kapigok zeye, “Nâip, neŋ kambu titi an sepem kegok pempetuk kobap keyepmti an ŋen ek talak mame neŋ kot ekma sakambuk mbemagengat. Keŋ kaik mamti saŋgum melakanduŋaŋgat damuŋ tabe. An keyaŋ oloŋen mbe.” \p \v 16 Âpme we bekanaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋ sambe ma ekŋengalen kasa kuku an msat ke Ibulu zeleset kwitnaŋ Amagedon makuip ke ondekindewien. \p \v 17 Âpme ensel bam mulup mdelaŋ zenzeyelen tage egaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme msat tuŋgupman kaŋgwa toge. Âpme sesewat mka temaŋ keyet keŋan Kawawaŋgalen mundum elimiakŋaŋmak keyet keŋaŋgatnan kwizet temaŋ ŋen kapigok sokbeye, “Ilak delaŋ zein!” \v 18 Âpme kululuŋ kwisak ma ambeyak ma zet kwisak temaŋ ma mâkinaŋ temaŋ penaŋ mge. Am mamkwabien kan keyet mâkinaŋ keboŋ penaŋ ŋen ku mge. \v 19 Âpme Babilon mka temaŋ ke epeemti tuk beye. Ma msat sambe am ekŋengalen mka ŋande asekmâge. Mme Kawawaŋ egaŋ Babilon am ekŋengat nâmti ŋenzinziŋ mti indawalege. \v 20 Mti msat nembu tuŋgupman sambe ma kalaŋ temaŋ ekŋen kegogak asekme delaŋ zewien. \v 21 Ma kululuŋen map katnaŋ temaŋ temaŋ kwep kwep tobiengat nukŋaŋin 50 kilo sepem keboŋ. Am map katnaŋ kiŋgagatnaŋmak keboŋ keyaŋ omba penaŋ indowe keyepmti am ekŋenaŋ Kawawaŋgat kwelatnaŋ kuwien. \c 17 \s1 Imbi set kileŋ kwizapatnaŋ temaŋ \p \v 1 Âpme ensel 7 pelep 7 mmambien ekŋenmagen kwep ŋenaŋ neŋmagen toti zeye, “Imbi set kileŋ kwizapatnaŋmak ek mka temaŋ tu temaŋ sambe ganzenan matazin. Ek dopmaŋ sasayet kanaŋ bein, keyet kopmane met zikat gama ekbak. \v 2 Msat kataŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ ekmak set kileŋ mamaip ma msat kataŋ am ekŋenaŋ ekmagengatnan wain tu nimti keŋin kileŋ mambein.”\f + \fr 17:2 \ft Tu nimbien keyaŋ mkawaŋ beinen ekmak set kileŋ mambien.\f* \p \v 3 Kegok zeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde namti zikatn mme menoknok mme enseliyaŋ ikŋaŋak naikti msat tuŋgupman meneme nilizut tabelin. Msat tuŋgupmanen ke imbi ŋen tapme ekbelin. Ek soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋamaŋ keyet palen totage. Soŋgom keyet palen kwit sambe Kawawaŋ mtotogalen kukuŋaŋ keyaŋ sekŋanen bee kume delaŋ zenzeŋaŋ. Mme soŋgom kukŋaŋbeŋ keyet ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10 \v 4 ma imbi ek saŋgum melakanduŋaŋ sepemaŋ ŋamaŋaŋ zut igak igaknok munduŋti miak miak sopmaŋ mti tage. Betnan okop ŋen golaŋ mimiŋaŋ mti tage ke ikŋaŋgalen mama mimi okbi okbiŋaŋmak ma ikŋaŋgalen set kileŋgalen mama keyaŋ gak zemti tage. \v 5 Monzalaman kwit yaŋaŋ enzililiŋaŋ kapigok kumpepeŋaŋ tage, \qc BABILON MKA TEMAŊ \qc SET KILEŊ IMBI SAMBEYELEN ŊOKTEKŊIN \qc MA EGAŊ MSAT KATAŊ MAMA MIMI BEKANAŊGALEN ŊOTEKŊAŊ.” \m \v 6 Imbi ikŋaŋ ke am Kawawaŋgat nâmkiŋpepemak ma Zisas egalen zapat zemkawaŋ bembe maindomtan. Keyepmti ekŋengalen siwin nimti keŋaŋ kileŋ penaŋ beme an notnaŋ tu katikŋaŋ wain nimti mamipnok sakam kegok mme ekti nâmtemtem penaŋ mban. \v 7 Mme ensel egaŋ kapigok nayaŋkwesiye, “Geŋ kwilekiyet nâmtemtem penaŋ mnik? Neŋ imbi egat yaŋaŋ ma soŋgom ŋenaŋ sekti tazin egat yaŋaŋ ma soŋgom ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10 keyet yaŋin ilinsakwep zema nâmbak. \v 8 Geŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ekdak keyaŋ kopme msalen am ekŋen kwilin Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat ku sokbeye keyetnaŋ yaŋbemti mama kanzizit keyelen papiaen ku kumpepeŋaŋ ekŋen keyaŋ soŋgom eweŋan etaŋ maŋge pi ewe ku mamain ya bam ewe mambe ke msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋengatnan gilik zemti kwapme Kawawaŋaŋ waletpeme ekŋenaŋ ke ekti ektemtem mbep. \p \v 9 Pi am ŋoktikŋin temaŋ ekŋenaŋ nânâyelen keyet sepem tazin. Soŋgomgalen ŋokasetnaŋ 7 ke kalaŋ temaŋ 7 imbi keyaŋ keyet palen topmatazin. \v 10 Kalaŋ 7 keyaŋ kogogak amobotnaŋ 7 keyet sepem bep. Amobotnaŋ 5 ekŋen gakimâpme kwep ek alak kapi msat damuŋ mti tapmain. Mme kwep ŋen bam sokbesâpm. Sokbemti kan isikŋaŋ bugan msat damuŋ mimiyelen zempepeŋaŋ. \v 11 Mme soŋgom kukŋaŋbeŋ mamti yek bewien ke amobotnaŋ 7 yaŋ ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ keyetnaŋ ŋenaŋ ewe gilik zemkoti amobotnaŋ kwapme indamakuman an keyaŋ amobotnaŋ tapme 8 bein. Egaŋ amobotnaŋ gilik zemkwati msat belatnik damuŋ mmeti walebe. \p \v 12 Mme zegalipmaŋ 10 ekdak ke kegogak amobotnaŋ 10 yaŋgut ekŋenaŋ damuŋ muluwin kan kapigogak ku yaŋbeip. Gazu gazu amobotnaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ muluwin nâmdelaŋ zemindemti ekmak tusumti kan isikŋaŋ bugan mbep. \v 13 Ekŋen keyaŋ ŋoktik sepem kwep bemtati soŋgom kukŋaŋbeŋ egat kandaŋan muluwin windeŋaŋbeŋ msawep. \v 14 Ekŋenaŋ Sipsip Nembaŋaŋ ekmak kasa âwep keyaŋgut Sipsip Nembaŋaŋ egaŋ windeŋaŋ bemti indomâbe. Egaŋ msalen amobotnaŋ ekŋengalen Amobotnaŋin Temaŋ ma msalen an damuŋ ekŋengalen An Damuŋin Temaŋ keyepm kasaŋane kume tobe. Am ikŋaŋ indakumtetiti ombemindeme ek mâbien nâmisimti maip ekŋen kemak Sipsip Nembaŋaŋmak ekŋenaŋ kasaŋineyelen winde kume tobe.” \p \v 15 Âpme Ensel egaŋ kegok zemti ewe kapigok tusumti dinoye. “Imbi set kileŋ mama ke tu sambe keyet ganzenan tapme ekdak. Tu ke am msalen msat kataŋ talip ma am sek sepem igak igak ma zelin igak igak manzeip kataŋ ke tu ke nemboŋ. \v 16 Ma zegalipmaŋ 10 ekdak ke ma soŋgom kukŋaŋbeŋ ke ilinsakwep imbi set kileŋ mama zemtalatpemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe egat palen tati saŋgum melakandu kumâtâtpeme talak tapme sekŋaŋ nim wiaŋti kanziŋaŋ tewen bume zimâbe. \v 17 Yaŋgut ke ilinaŋgat keŋinaŋgat etaŋ ku mbep. Kawawaŋaŋ keŋin ke mimiyet meleŋ belaŋ bemindeme ekŋenaŋ zetnaŋ gawepumti keŋ kwep bemti soŋgom kukŋaŋbeŋ ke mulup msawien. Mulup msamti manepeme Kawawaŋgalen zet penaŋaŋmak beye. \v 18 Âpme geŋ imbi ekdak ke mka temaŋ. Ma imbi ke amobotnaŋ sambe msat kataŋ ekŋenaŋ ekdamuŋ mbep. Bemzenze zet egat palen bem zemkwakwatnaŋ.” \c 18 \s1 Kawawaŋaŋ Babilon mka temaŋ kumasekbe keyelen zet \p \v 1 Naman neŋ ekma ensel ŋen kululuŋengatnan kwatopme ekban. Ek windeŋaŋ temaŋ penaŋ ma saŋga soŋgaŋaŋaŋ msat sambe mbusatnaŋ bemâge. \v 2 Egaŋ kwizet temaŋ ŋakŋak palen kapigok kuye, “Wakae! Babilon mka temaŋ kumasekme delaŋ penaŋ pein. Mka temaŋ ke we bekanaŋ ekŋengalen mka. Age mgasik sepem igak igak bekanaŋ mimiyelen mka temaŋ keyegak talip. \v 3 Kan Babilon mka temaŋ ke kumasesekpiŋ tapme msat kataŋ am sambeyaŋ imbi keyelen mama mimi bekanaŋ ke mâbien. Msat kataŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ koti ekmak set kileŋ mama mulup mbien. Âpme imbi keyaŋ aem kwaem mulup an ekŋengalen milawalin sambe egomti kwitime keyepmti ekŋenaŋ mânepmak omba bewien.” \p \v 4 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ ke ewe sokbembepiŋ tapme ŋeŋaŋ kululuŋen zet ŋen ewe kapigok neŋmagen toge, “Aminne, in mka temaŋ ke pemti melit! Mneti in ke tatneti set kileŋ mamayelen tusuwepmagengapmti in ekŋenmak walebepmagengat mka temaŋ ke peit! \p \v 5 Am mka temaŋ keyet keŋan keyaŋ yom mti mimiek mme sambe sopmaŋ penaŋ bein. Kegok mme Kawawaŋaŋ ekŋengalen yom keyet otnâmti enseliyet pigok zeye. \p \v 6 Imbi egaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mge keyet dopmaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik msawanik. Ma egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mge ke geŋ sebempemti bugan temaŋ mosawanik. Ma egaŋ okop keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ okbi okbiŋaŋmak lumaŋti indayeyepmti in kogogak sebempemoti sawep. \p \v 7 Egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mmoti ma set kileŋ mama mimiŋaŋ gogot mti keyet oloŋenmak tage. Keyet kataŋ in egat sek sindem ma si kembeŋ temaŋ aik sawep. Egaŋ keŋaŋaŋ pigok manâin, ‘Neŋ imbi mobotnaŋ penaŋ. Neŋ imbi kwambet yek ma neŋ si kembeŋ ku mbap ma keŋ oloŋen palen mameti mambap.’ \v 8 Kegok manzein keyepmti kasup kwep ŋengat ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ ke kapigok sokbewe: zawat sek sindem ma si kembeŋ ma meuyet kambeŋ egalen kanaŋ bewe. Ma imbi ke tewen ziwe enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ek winde toŋaŋ egaŋ yomaŋgat dopmaŋ mutumsame delaŋ zewe. \p \v 9 Âpme msat kataŋ amobotnaŋ ekmak set kileŋ mamti egat gogot temaŋ mampeip. Kogogapm ek tewaŋ bume zimti tep kasakŋaŋ mopme ekti si kembeŋ temaŋ mbep. \v 10 Ekŋenaŋ sindem tisenup zemkiŋgagalaŋ indaikme beŋan tati kapigok zewep, ‘Wakae! Babilon mka temaŋ, Babilon mka katikŋaŋ, geŋ mama mimi bekanaŋdaŋgat dopmaŋ pempetuk sokbemgain.’ \p \v 11 Kegok mme msat kataŋ am ekmak milawalin egaŋ makwitimtan. An ekŋen keyaŋ an ŋenaŋ milawalin ku kwitiwepgapm si kembeŋ temaŋ mbep. \v 12 Milawat kapigok dopmaŋ sam dopmaŋ sam mbien: gol ma silwa ma kekek tosaŋaŋ temaŋ ma saŋgum kake katikŋaŋ ke kwetetepmaŋ mânepmaŋ temaŋ ma saŋgum ŋamaŋ ma aiaikŋaŋ ma saŋgum ŋamaŋ palen kâŋkâŋaŋmak tatatnaŋ ke ma tep sesikŋaŋ dolakŋaŋmak ma elepan ke bo temaŋ penaŋgat zegalipmaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mimiŋaŋ ma tep notnaŋ mânewin temaŋ ma kapayaŋ ma aenaŋ ma nanzaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak nukŋaŋbeŋaŋ mimiŋaŋ \v 13 ma mâmbuzuzup sekŋaŋ ma dip ma kabilam ma tep tuŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋmak notnaŋ ma wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ ma wain ma wet tuŋaŋ dolakŋaŋ ma meu kânzunzuŋaŋ ma wit katnaŋ sepemaŋ saŋgom nemboŋ ma makau ma sipsip ma âsimak ma mulup an tosaŋinpiŋ amnaŋ ekŋen indakwitime ekŋengalen bewien. \v 14 Ma an ekŋen ekmak omkwiti kwiti mamtemien egat zewien, ‘Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ego egomak makwitimtemanan wan alak delaŋ zein. Ma milawadi sambe ma kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ delaŋ zein. Geŋ ewe ŋen ku aikbanik penaŋ!’ \v 15 Âpme ekŋen ke omkwiti kwiti mka temaŋmak mbiengapm ekŋenaŋ mânepmak kwabien. Ma ekŋen sindem tisenup ze kiŋgagalaŋ indaikme beŋan tati si kembeŋ mti \v 16 kapigok zewep, ‘Wakae! Babilon mka temaŋ! Egaŋ saŋgum kwetetepmaŋ ma mânepmaŋ temaŋ ma ŋamaŋ ma ŋamaŋmak kâŋkâŋaŋmak manzamtatan. Ma egaŋ sekŋaŋ gol ma nanzaŋ dolakŋaŋ penaŋ ma kekek mânepmaŋ mobotnaŋ penaŋ keyaŋ sekŋin miak pemti mamaip. \v 17 Ma kan isikŋaŋ bugan kapiyet mânep milawatnaŋ ma elimiak ke yek beme delaŋ zep!’ \p Âpme waŋga sambe mamaiwen ma am waŋgaen mulup mamip ekŋen ma an waŋga mti maindap mainen ma an ekŋen nembu palen mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mânep titiyelen mamiwen ekŋenaŋ kegogak beŋan tati \v 18 ekme Babilon kasakŋaŋaŋ kwaikme tep temaŋaŋ zime si kembeŋ temaŋ mti zewien, ‘Mka temaŋ keboŋ ke ŋen ewe ku tazin.’ \v 19 Kegok zemti kânzunzu time ŋokŋinan mopme si kembeŋ temaŋ mti zewien, ‘Wakae! mka temaŋ ke waŋga toŋane nembuyen mamaip ekŋenaŋ mânep temaŋ milawalinaŋgat tiwien. Âpme pi memendepmak mka temaŋ lambaŋaŋ etaŋ tage.’ \p \v 20 Am kululuŋen talip in ma Kawawaŋgalen am ma ombemindendeŋaŋ ma golaŋ zenze an in keŋ oloŋen nâmti segeyak mbep. Mka temaŋ kumasekbiengapmti aminne, in kululuŋen tati oloŋen mbep! Ma Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenzeyelen mama mimi bekanaŋ egaŋ ingat mgeyepmti in Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak ma Kawawaŋgalen nembaŋane ma golaŋ zenze an in oloŋen mbep!” \p \v 21 Zet kegok sokbeme ensel ŋen windeŋaŋ temaŋ egaŋ nanzaŋ siput temaŋ ke mwati witikpeme nembu keŋan met towepme kapigok zeye, “Babilon mka temaŋ ke kegogak witikpeme nembu keŋan metopme bam ku ekbep. \v 22 Âpme gita kulele ma silik eŋsasat ma lumun kwisak ke geŋmagen ŋen ewe ku sokbewe. Ma am notnaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mamip ke ewe geŋmagen ku aikbep. Ma mulup mme kwisak kwisak makun kegokpiŋ tuŋtaŋ pemti tabe. \v 23 Taŋam busatnaŋaŋ geŋmagen ŋen ewe ku sokbewe ma an imbi ekŋengalen ma kan an imbiŋ bembeyelen kan kwisakŋaŋ ma oloŋen ŋen ku sokbewe. Gâlen an milawat dopmaŋ sam dopmaŋ sam mamtemien ekŋenaŋ msat kataŋ milawat omkwiti kwitiyelen nânâŋin temaŋmak kwati mambien. Ma gâlen aŋkambuk mulup msat kataŋ am keŋin mme yuŋguye. \p \v 24 Âpme golaŋ zenze an ma Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak ma msat kataŋ am indomwalet mbanan ekŋengalen siwin Kawawaŋaŋ Babilon mka temaŋ keyet keŋan aikge. Ya keyelen yom ke Babilonmagen tazin keyepmti set ke ekmagen sokbeye.” \c 19 \s1 Kululuŋen Kawawaŋgat olim sesewat sokbeme Zânaŋ eknâŋge \p \v 1 Mme delaŋ zeme neŋ kululuŋen an maŋge temaŋ ekŋengalen sesewat silik kwisak temaŋnok nâmban. Ekŋenaŋ pigok kuwien, “Kawawaŋ ek am yomengatnan indatin ma ek an kwizetpatnaŋmak ma winde ke ekmagen etaŋ tazingapmti Kawawaŋŋgat sesewatne. \v 2 Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenzeyelen zet mme penaŋaŋmak ma teŋ penaŋ mambein. Egaŋ set kileŋ mama imbi temaŋ ek zemdelaŋ zenzeyelen am msat kataŋ yom ekmak set kileŋ mama mbien. Mti imbi temaŋ egaŋ Kawawaŋgalen mulup an indome gakiwiengapm Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumsame delaŋ zein.” \v 3 Kegok zemti ewe pigok kuwien, “Mka temaŋ keyelen kasakŋaŋ mot kwesiŋ kwesiŋ tapmobe keyepmti Kawawaŋgat sesewatne.” \v 4 Âpme an damuŋ 24 ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundum Kawawaŋ ikŋaŋ totage egat zikatnan ekŋenaŋ pedondom samti sesewati pigok zewien, “Penaŋ sukwep, Kawawaŋgat sesewatne!” \p \v 5 Âpme Kawawaŋgalen mundumen zet ŋandaŋ ŋen pigok sokbeye, “Kawawaŋgalen mulup an ma am nâmkiŋpepeŋinmak sambe inmagen mobotnaŋ ma tototnaŋ in Kawawaŋ sesewatsait ma eksempeit.” \v 6 Âpme neŋ am sambeyelen bim ŋandaŋ temaŋnok nâmban. Ke tu bimaŋ ome kwisakŋaŋ temaŋ makuinok ma kululuŋ kwisak temaŋ makuinok nâma kwizet kapigok sokbeye, “Amobotnaŋ Kawawaŋŋ winde toŋaŋ ndikdamuŋ mamingapmti ek sesewatpene! \v 7 Sipsip Nembaŋaŋ egalen aimbiŋ bembeyelen kan sokbein ma imbiŋaŋaŋ ikŋaŋgat aimbiŋ bembeyelen elemiak weyaŋ mgeyepmti nin keŋ oloŋen ma keŋ segeyak ma egat sesewatsane.” \v 8 Kawawaŋaŋ imbi saŋgum melakandu satnaŋ penaŋ dolakŋaŋ ke munduŋ mamayet nâmsaye. Kawawaŋgalen am mulup teŋ mti mamtemien ekŋen keyaŋ keboŋ beip. \p \v 9 Âpme enselaŋ zet ŋen kapigok dinoye, “Geŋ meluwaŋ kapigok ku, ‘Sipsip Nemba egalen awembiŋ bembeyelen tu meu niniyelen am ekŋen indayaŋkwesime kobien ekŋen ke oloŋen mit.’” Kegok mti zeye, “Zet diŋgoyap ke Kawawaŋgalen zet ŋotekŋaŋ penaŋ.” \p \v 10 Kegok dinome neŋ egat setnaŋ ganzenan pedondomti dundum sasâgât mma egaŋ zemkulumnemti kapigok dinoye, “Geŋ nâgât kegok mimipiŋ. Neŋ mulup an nodi ma nodine notnaŋ Zisasiyelen zet zapat dolakŋaŋ kiŋgagapiŋ manzemkawaŋ bemtemien ekŋengat nolin. Geŋ Kawawaŋgat etaŋ sesewatsa. Kawawaŋgalen Emetak ke am Kawawaŋgat nâmkiŋpewienen ekŋen Zisasiyelen zezapat dolakŋaŋ zenzeyelen indamukulem mamin.” \s1 An ŋenaŋ âs satnaŋ dukŋan totage \p \v 11 Âpme neŋ ekma kululuŋ ŋandeme âs satnaŋ ŋen tapme ekma an ŋen dukŋan tage ke am ekŋenaŋ kwitnaŋ kapigok makuip: Egaŋ amŋane ku matalasim indein ma egaŋ zet penaŋ keyet toŋaŋ bein. Keyepmti egaŋ dopmaŋ mututu ma kasa kukuŋaŋ mulup esemteŋ penaŋ mamin. \v 12 Zikatnaŋ nembet nembet teziŋ taŋamaŋ keboŋ ma ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ isikŋaŋ sambe tapmâge. Ma kwit kumpepeŋaŋ ke igak etaŋ maiŋti manâin. \v 13 Ma kâlâpmaŋ teepmaŋ mundum tazin ke siwaŋ etaŋ metekumpepeŋaŋ an ke mundum tage egat kwitnaŋ “Kawawaŋgalen Zet.” \v 14 Egaŋ âs satnaŋ keyet palen moti mepme egalen kasa kuku an maŋge temaŋ kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kâlâwin satnaŋ penaŋ mundumti ek mâti âsiŋin satnaŋ dukŋan mepmâbien. \v 15 Ma dembusekŋaŋgatnan kasayelen wanam kukŋaŋbeŋ keyaŋ kwage. Keyaŋ am sambe msat sambeyet indomti indawalebe. Mti Kawawaŋ winde toŋaŋ ma egalen ŋenzinziŋ temaŋ kasaŋane ekŋenmak mbe. Egaŋ aen toŋge mmamti am indom walebe ke sepem wain katnaŋ selaŋ im ziniŋ ziniŋ mamip sepem kegok mbe. \v 16 Kâlâpmaŋ palen ma tambaŋanen tage ke kwitnaŋ kapigok kukuŋaŋ: \qc “EGAŊ MSALEN AMOBOTNAŊ EKŊENGALEN AMOBOTNAŊIN TEMAŊ \qc MA MSALEN AN DAMUŊ EKŊENGALEN AN DAMUŊIN TEMAŊ.” \p \v 17 Âpme neŋ ekma mepme ensel ŋen kasuwen tapme ekban. Egaŋ ke tati age sambe tedukŋan gwaen kwapme indikti ekŋengat kwizet kumti zeye, “Kawawaŋaŋ tu meu temaŋ aikzingat toti kot ondegit. \v 18 In ondekti amobotnaŋ ekŋengalen sek sesumbaŋin ma kasa kuku an ŋeŋaŋ bembe ekŋengalen sek sesumbaŋin ma an windeŋinbeŋ ekŋengalen sek sesumbaŋin ma âs ma an âs palen maip ekŋengalen sek sesumbaŋin ma am sambe ekŋengalen sek sesumbaŋin ma am lala ku mamaiwen ma am lala mamaiwen ekŋengalen sek sesumbaŋin ma amobotnaŋ ma am tototnaŋ ekŋengat sek sesumbaŋin nseip!” \p \v 19 Âpme neŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ma msat kataŋ amobotnaŋ ma kasa kuku anŋane ilinsakwep ondek tapme ekban. Ekŋenaŋ an âs satnanen tage ek ke ma kasa kuku anŋane ekŋenmak kasa kusâgât kegok mbien. \v 20 Âpme kasa kumti soŋgom kukŋaŋbeŋ ke ma golaŋ zenze an dâsuki eget sukŋaŋ beme idatawien. Golaŋ zenze an dâsuki egaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ egat zikatnan menok kwitnaŋ kwitnaŋ mge. Mme am soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen weŋaŋ mimiŋaŋ ke pedondom sesewatsamti mambien ma egalen muluwaŋ sekŋinan timti mamtemien. Am ekŋen ke keŋin mme yuŋgumtemege. Kegok mmalu an ekŋenaŋ âs palen soŋgom kukŋaŋbeŋ ma golaŋ zenze an dâsuki eget ke alik tapmalu eget idatimti aimboŋan tep temaŋ nanzaŋ salpa tazin maŋge keyet keŋan ideme towebun. \v 21 Kegok sokbeme egegalen kasa kuku anŋane tabien ekŋengut an âs satnaŋ dukŋan tage keyelen dembusekŋanengatnaŋ kasayelen wanam kukŋaŋbeŋ keyaŋ toti kasa kuku ekŋen ke indome gakime ageyaŋ ekŋengat sesumbaŋin omba ŋep nimti kambakŋin kwapme wisat mbien. \c 20 \s1 Sadaŋ nup kan tausen kwep setnaŋ betnaŋ zamti msat aimboŋaŋ teepmaŋ butnepiŋ keŋan peme towege \p \v 1 Âpme neŋ taekma kululuŋengatnaŋ ensel ŋen topme ekban. Ek msat aimboŋaŋ teepmaŋ butnepiŋ keyelen ki ma tek aenaŋ weyayaŋaŋ katikŋaŋ ke mtoge. \v 2 Ensel egaŋ gazu gazu temaŋ ke nombe itnaŋaŋ maŋgeyaŋ main. Ke ek we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin. Enseliwan Sadaŋ atamti tegaŋ aenaŋ setnaŋ betnaŋ zamti nup kanen tausen kwep mamayet nâmti âtâpeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋan towege. \v 3 Towepme ensel keyaŋ set kiŋaŋ mpemti sekekek palen gwadeyaŋ milikpeye mneti ke amnaŋ set mâtâpme egaŋ kwawabe. Mme egaŋ am ewe keŋin mme kileŋ bembepiŋ manepeme nup kan tausen kwep bembeyet zenzeŋaŋ. Ke manepeme nup kan sambe bemeŋgut kwalepepeyet zempepeŋaŋgapmti kwalep peme kwati mulupmaŋ kan belaknik mbe. \p \v 4 Âpme neŋ mundum totatat elimiakŋaŋmak sambe tapme ekban. Kegogak ekma am Kawawaŋgalen zetnaŋ zemkawaŋ bemti egalen zet mâti windeŋaŋbeŋ mambien ma am ekŋen keyaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ikŋaŋ ma muluwaŋ weŋaŋ ku pedondom sesewatsawien ma kwitnaŋ monzalaminan ma belinan ku kumpepeŋaŋgapmti soŋgom kukŋaŋgalen kasa kuku an ekŋenaŋ bimin eleŋgewien. Ekŋen keyelen weŋin tapme indikban. An ekŋen keyaŋ gakikiengatnaŋ mamaen gilik zemkoti Kawawaŋaŋ am ekdamuŋ mimiyelen winde indame mundum totatat elimiakŋaŋmak sambe keyet dukŋan totati Kilaismak mulup zemindendeŋaŋ ke nup kan tausen kwep mbep. \v 5 Mti am ekŋen ke wawat kukŋaŋgat ekŋenaŋ wabien. Âpme am gakikiŋaŋ ŋen mama ku tiwienaŋgut ekŋen keyaŋ nup kan tausen kwep kegok tapme delaŋ zewe. \v 6 Am ekŋen ke wawat kukŋaŋgat keyet wawagat zapat mamaiwaŋ wati Kawawaŋ ikŋaŋgalen amŋane teŋ penaŋ ma ekŋen oloŋen mip. Am ekŋen keboŋ ke gakiki ŋen keyaŋ ku indatiwe keyet yaŋaŋ kapigok: Ekŋen ke msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ tepmak keŋan ke ku waletbep. Ekŋenaŋ Kilais ma Kawawaŋ egegalen am ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu mulup mbep. Mti Kawawaŋmak am ekŋen kemak am indikdamuŋ mti manepeme nup kan tausen kwep delaŋ zewe. \v 7 Âpme nup kan tausen kwep delaŋ zeme Sadaŋaŋ msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋangatnan ewe kwaletpeme kwati \v 8 am sambe msat kataŋ mamaip ekŋen zet dâsukiyaŋ keŋin myuŋguwe. Am ekŋen kegok mimindawe ekŋen ke kwilin Gok ma Magok. Kegok sokbeme Sadaŋaŋ am ekŋen ke indamakuman nembu ganzenangalen gambibik sambe keboŋ ondekindemti weyeyaŋ mulup mti an kasa mimiyelen tabep. \v 9 Âpme ekŋenaŋ msat sambe kataŋ koti Islael msalen am ekŋengalen ondedak munduminan meti am ekŋen ma Zelusalem mka temaŋ Kawawaŋ meluwaŋ mamtan kemak bembuluŋbien. Kegok mti tatnepeme kululuŋengatnaŋ tewaŋ toti Sadaŋgalen am ekŋen ke indazimâge. \v 10 Kegok mme Sadaŋ am keŋin myuŋgumindemti maŋge ek ke mtati tep temaŋ nanzaŋ salpamak tazimaŋgeen ke soŋgom kukŋaŋbeŋ ek ma golaŋ zenze an dâsuki egelaŋ matatemunen ke peme towege. Ekŋenaŋ keyet keŋan tati sindem temaŋ tambuyet mamsayet matimambep. \s1 Delaŋ zenze kanen zet mulup temaŋ sokbewe \p \v 11 Âpme neŋ mundum totatat elimiakŋaŋmak satnaŋ temaŋ ekti keyet dukŋan an ŋen tapme ekma egalen kogeyelen windeyaŋ ma ŋenzimosetnaŋ kopataŋ zeye keyaŋ kululuŋ ma msat galaŋ zewun. Egelaŋ an keyet ŋenzimosetnaŋ ŋep ku tatagalen keyepmti kegok galaŋ zewun. \v 12 Âpme am mobotnaŋ ma tototnaŋ gakiwien ekŋenaŋ mundum totatat elimiakŋaŋ keyet ganzenan tapme indikban. Tapme papia ŋotekŋaŋ notnaŋ tage ke ensel ekŋenaŋ mâtâbien. Papia ŋen mâtâge ke am mama kanzizit keyet zapat maip ekŋengalen kwit tage. Mme am sambe gakikiŋaŋ ekŋengalen mama mimiŋin ke papia ekŋen keyet keŋan tage ke ekti zelin zemdelaŋ zemindeye. \v 13 Âpme am notnaŋ nembu keŋan toti gakiwien ekŋen nembuengatnan gilik zemti wabien. Ma an damuŋ am gakikiŋaŋ maindikdamuŋ min egaŋ am gakikiŋaŋ indeme mebien ma an damuŋ am gakikiŋaŋgalen mundum maekdamuŋ min egaŋ kegogak am gakikiŋaŋ indeme mebien. An damuŋ zut ke Sadaŋgat kandaŋan mamalup. Kegok sokbeme am ekŋen ke msat palen mama mimiŋin mambien keyet kataŋ Kawawaŋaŋ zemindoye. \v 14 Kegok mti an damuŋ am gakikiŋaŋ ekdamuŋ mamin ma an damuŋ am gakikiŋaŋgalen mundum damuŋ mamin an zut ke Sadaŋgat kandaŋan mamalup ya eget âtâtideme msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋan towebun. Gakiki ke Kawawaŋmak mama ke eleŋgemideye. \v 15 Âpme am ŋen ek kwitnaŋ mama kanzizit keyelen papiaen ku tage ekŋen indatimti âtâindeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ tep temaŋ tazimaŋgeen ke âtâindeme towebien. \c 21 \s1 Kululuŋ alakŋaŋ ma msat alakŋaŋ sokbeye \p \v 1 Âpme neŋ kululuŋ ma msat alakŋaŋ taekma sokbeme kululuŋ ma msat itnaŋaŋ keyaŋ yek bewun ma nembu temaŋaŋ kegogak yek beye. \v 2 Kegok sokbeme Zelusalem mka temaŋ teŋ alakŋaŋ ke kululuŋen Kawawaŋmagengatnaŋ kwatopme ekban. Ke sepemaŋ imbi ŋen an zapatnaŋ ekmagenpepeyelen mamiakpeme damuŋ matazin keboŋ ekban. \v 3 Âpme Kawawaŋgalen mundum totatat elimiakŋaŋmak keyet palengatnan zet ŋande temaŋ kapigok zeme nâmban, “Ekdik, Kawawaŋgalen mka ke amŋanemagen sokbein. Egaŋ ekŋenmak matapme ekŋenaŋ ikŋaŋgalen amŋane penaŋ bemti mambep. Kawawaŋaŋ ekŋenmak mamti ekŋengat Kawawaŋin penaŋ bewe. \v 4 Mamti siawin kaput indewe. Gakiki ma kembeŋ palen mama ma si susu ma sindem mee ke ku tabe. Kwitnaŋ kwitnaŋ msat itnaŋan takwage keyaŋ yek bemâpme delaŋ zeye.” \p \v 5 Kegok sokbeme Kawawaŋaŋ mundum elimiakŋaŋmak keyet dukŋan tati kapigok dinoye, “Nânik, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe alakŋaŋ mma sokbein.” Kegok zemti kegogak dinoye, “Geŋ zet ke wembe katn penaŋ amnaŋ nâmkiŋpepeyelengat papiaen meluwaŋ mi!” \v 6 Mti ewe kapigok dinoye, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ilak sokbemâpme delaŋ zeye. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap. Neŋ eweŋan tapma kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyeyaŋ neŋ tapma kogogak delaŋ zewe. Âpme ŋen egaŋ tuyet gakin beme neŋmagen kopme neŋ tu zikatnaŋ mamaŋaŋmak keyetnaŋ tu ke sama nimti mama kanzizit mambe ke tosaŋepiŋ. \v 7 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme egaŋ kapiyet katnaŋ tabe: Neŋ egat Kawawaŋaŋ penaŋ bema egaŋ nâgât nemun bewe. \v 8 Yaŋgut am Kawawaŋgalen zetnaŋ mkawaŋ bembeyelen makiŋgalip ma am egat nâmkiŋpeip yaŋgut Kawawaŋ bamkumpewien ma am kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mamip ma am maindome gakip ma am set kileŋ mamaip ma am aŋkambuk mulup ma mkambuk mulup ma egegat yeŋ zelit ma agulam mulup mamip ma am notnaŋ mulup sepem kegok mamip ma am nopiom masesewatsaip ma am zet dâsuki manzeip am ekŋen keboŋ keyaŋ mundumin msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ tepmak nanzaŋ salpamak omba zimti kipmaŋ penaŋ mambem tazin ke toti gakiki ke Kawawaŋmak mama ke eleŋgemindewe.” \s1 Zelusalem mka temaŋ alakŋaŋ kululuŋengatnaŋ kwatoge \p \v 9 Âpme ensel kwep ensel 7 ekŋenmagengatnaŋ egaŋ kotati dinoye, “Kopmane Sipsip Nembaŋaŋ egalen imbi zapat ke zikat gama ekbak.” Ensel zet zeye ke pelepmaŋ mtapme makuma 7 kegok beye. Pelepmaŋ ekŋen keyet keŋan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ 7 kwep kwep kataŋ pelep ekŋen keyet keŋan gak zem tabien. \v 10 Kegok zemti zikat name ekma Kawawaŋgalen Emetakŋaŋ winde namti zikatn mme menoknok ekma enseliyaŋ ikŋaŋak naikti kalaŋ temaŋ teepmaŋ ŋen tage ke nati dukŋan mobelin. Moti mka temaŋ teŋ Zelusalem kululuŋen Kawawaŋmagengatnan toge ke zikat name ekban. \v 11 Toti tapme zikat name ekban ke Kawawaŋgalen busatnaŋ temaŋmak keyaŋ mbusatnaŋ penaŋ bemtage. Ma sokŋaŋ temaŋ puyuk payakŋaŋ nanzaŋ kwitnaŋ zaspa mânepmaŋ temaŋ makwitip sakam keboŋ ekban. \v 12 Mka temaŋ ke ganzenan tokwat bembuluŋti kimbatnaŋ nanzaŋaŋ bempepeŋaŋ ke teepmaŋ ma katikŋaŋ penaŋ kimbat ke setokwakwatnaŋ 12 weyayaŋaŋ. Ma setokwakwatnaŋ 12 keyet ganzenan ensel kwep kwep kataŋ tati setokwakwat damuŋ mbien. Mti setokwakwat 12 keyet palen Islael am maŋge 12 keyet kwilin kwep kwep keyet kalaŋ kumpepeŋaŋ tage. \v 13 Âpme kasup kwakwatnaset sekekek tuk tabien ma kasup towetnaset kogogak tugaŋ tabien. Mme tâgâyaŋbem kukuŋaset sekekek tuk ekma tabien ma tâgâyaŋ mepma delaŋ zein kogogak tugaŋ tabien. \v 14 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet tepumaŋ 12 waletpeme kwatage keyet palen Sipsip Nembaŋaŋgat nembaŋane 12gat kwilinaŋ dukŋan kumpepeŋaŋ ekban. \p \v 15 Ekma ensel zet zeme nâmban keyaŋ tek kwitnaŋ kwitnaŋ bem eekgalen golaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen tepum ma sekekek ke bem eege. \v 16 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet kwisimbembeŋaŋ zulak zulak kegok. Mme ekŋen ke bem eekme sakam kwep beye. Âpme kimbatnaŋ bem eek ekban keyet teepmaŋaŋ 1,500 mael mee kegok. Teepmaŋaŋ ekban sepemaŋ kegogak temaŋaŋ ma palakŋaŋaŋ ilizuzut sakamit kwep. \v 17 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet kimbatnaŋ bembuluŋ tage keyet mâmaŋ 65 mita. Enselaŋ betnaŋ gwezenaŋgatnaŋ dukŋaŋ keyaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyet kimbatnaŋ bem eekgaen amnaŋ belinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mambemegip keyet katnan mge. \v 18 Kimbatnaŋ ke nanzaŋ kwitnaŋ zaspa keyaŋ walalatnaŋ ma mka temaŋ alakŋaŋ ikŋaŋ penaŋ ke gol titikŋaŋaŋ walalatnaŋgapmti galasiyaŋ puyuk peyak maminok mme ekban. \v 19-20 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet tepumaŋ kwep kwep nanzaŋ tosaŋin temaŋ ego egoŋaŋmak keyaŋ walalatnaŋ. Nanzaŋ ekŋen keyet kwilin ma ekŋen ziboŋ eknâm mimiyelen kapigok: zaspa ke gol nemboŋ sokŋaŋaŋ puyuk peyak mge ma sapaya nanzaŋ kâŋkâmaŋ kululuŋ nemboŋ ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ aget ke satnaŋ kilimbiŋaŋ ma nanzaŋ ŋen emelal kokŋaŋ msikokok keboŋ ma nanzaŋ ŋen satnaŋmak ŋamaŋ mitipesak kwitnaŋ sadonis ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kanilian ke alalaŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kilisolait ke tipkokok, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ beal kokŋaŋ nembu msikokogaŋ keŋan tapme ekbek nemboŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ topaz tipkokok yaŋgut aiaikŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kilisopalas mitipesak tipkokokmak kokŋaŋmak temakwep metek kukuŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ zakin mitipesak tipkokokmak alaŋaŋmak temakwep metekukuŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ ametis mitipesak kâŋkâmaŋmak ŋamaŋmak temakwep metek kukuŋaŋ keyet kataŋ. \v 21 Âpme sekekek 12 ekŋen ke mondele katnaŋ nemboŋ kekek tosaŋaŋ mobotnaŋ kwep kwewaŋ sekekek igak igak ke mimiŋaŋ ekban. Mme set tambaŋgumin goliyaŋ mimiŋaŋ kegogapm galasiyaŋ puyuk peyak mge. \p \v 22 Neŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyet keŋan ekpema mopme sesewat mka temaŋ ke ku tapme ekban. Enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋ winde toŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egelaŋ sesewat mka temaŋ alakŋaŋnok bemalu amnaŋ sesewatidewep. \v 23 Kawawaŋgalen saŋga soŋgaŋaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen taŋam manzin ma kasupmak eyoŋgayaŋ mka ke busatnaŋ ku sasayelen enenogat Sipsip Nembaŋaŋaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen taŋam bemti manzim tazin. \v 24 Âpme am msat kataŋgalen ekŋenaŋ busatnaŋin Sipsip Nembaŋaŋ egalen taŋam ziwe keyet busatnanen tabep. Mme amobotnaŋ msat palen maip ekŋenaŋ kwizet buŋamin ke mka temaŋ alakŋaŋ keyet tewalaŋ besât timobep. \v 25 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet keŋan tambumbu ŋen ku tabe. Msamti etaŋ tapmepme sekekek sambe ekŋenaŋ mâtâpeŋ matapmambep. \v 26 Mme am sambe msat palen maip ekŋenaŋ kegogak kwizet buŋamin ke tewalaŋ mka temaŋ alakŋaŋ besât mobep. \v 27 Am yominmak ma mama mimi bekanaŋ mti mamaip ma zet dâsukiŋinbeŋ ekŋenaŋ mka temaŋ alakŋan ku mobep. Am kwilin Sipsip Nembaŋaŋgalen mama papiaen tazin ekŋenaŋ etaŋ keyet keŋan mobep. \c 22 \s1 Mama tuyelen zet \p \v 1 Âpme ensel egaŋ mama tu temaŋ ŋen zikat name ekban. Tu ke puyuk payakŋaŋ omba penaŋ sakamaŋ galas nemboŋ. Ke tu zikatnaŋ Kawawaŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egegalen mundum totatat elimiakŋaŋmak keyetnaŋ kwatoge. \v 2 Toti mka temaŋ keyelen set tuŋgupmaset mezin. Tu keyet nembet nembet mamayelen tep keyaŋ tapmege. Tep ekŋen keyet penaŋin nup kan kwep keyet keŋan sek 12 penaŋin maeligip ma eyoŋga kwep keŋan penaŋin sek kwep maeligip. Ma msat kataŋ tep sinaŋ keyaŋ am mme dolakŋaŋ bemâbep. \v 3 Mka temaŋ keyet keŋan am ma kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ saik kumindeye ekŋen keyaŋ keŋan ke ku tabep. Yaŋgut Kawawaŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egegalen mundum elimiakŋaŋitmak mka temaŋ keyet keŋan ilit mundumit keyet dukŋan tapmalu Kawawaŋgalen mulup amŋane ekŋenaŋ ikŋaŋgat sesewatpemti mambep. \v 4 Mti am ekŋen keyaŋ ek weyaŋ ekmâtâti mambep ma ekŋengat monzalaminan egat kwitnaŋaŋ kumpepeŋaŋ tabe. \v 5 Ma mka temaŋ keyet keŋan tambumbu ewe ku tabe ma am ekŋenaŋ taŋam ma kasup keyet olalat mulup ku mbep. Enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋ ikŋaŋ busatnaŋ bemindemti mamambe. Kegok sokbeme ekŋenaŋ amobotnaŋ kwati am msalen indikdamuŋ mti kwesiŋ kwesiŋ mameti mambep. \s1 Zisasiyaŋ kokogalen kanaŋ sokŋan bein \p \v 6 Âpme ensel keyaŋ pigok dinoye, “Zet papia kapi penaŋaŋmakgapmti amnaŋ ŋep nâmkiŋpewep. Amobotnaŋ Kawawaŋ egak Emetak Teŋaŋ golaŋ zenze an ekŋenmagen indame ikŋaŋgalen zetnaŋ mme sosok kwakwagalen indaye. Egaŋ ensel ŋen am nâmkiŋpepeŋinmagen peme topme kwitnaŋ kwitnaŋ sokŋan sokbesâpm ke zemzikat indaye.” \p \v 7 Enseliyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nânik, neŋ sakwep kosowap. Âpme an ŋenaŋ zet papia kapiyet keŋan gawepuween kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbesâpm ke egaŋ oloŋen mbe.” \p \v 8 Âpme Zânaŋ pigok zeye, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâmban. Ke eknâma delaŋ zeyeen ensel keyet setnanen pedondom sawan. Enenogat egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe zemzikat name neŋ egat dundum sasâgât mban.” \v 9 Yaŋgut ensel egaŋ zemkulumnemti zeye, “Yegat, pemane talak! Neŋ mulup an nodi ma golaŋ zenze an nodine ekŋengalen mulup an ma am papia kapiyelen zet gawepumti mambep ekŋengat nolin keyepmti geŋ Kawawaŋ ek etaŋ sesewati dundum sawanik!” \v 10 Kegok zemti kapigok dinoye, “Geŋ papia kapiyet keŋanen zet tazin ke sokbesâpm kapi ku enziliwanik. Zet papiaen kunek ke ilak penaŋaŋ sokbembeyelen kanaŋ sokŋanik bein \v 11 keyepmti kan keŋ gilik zenzeyelen ŋen ewe ku tazin. An bekanaŋ mimi egaŋ bekanaŋ msâti mbe ma egaŋ set kileŋ mama masâgât nâmbe egaŋ ŋep mambe. Ma an teŋ main egaŋ kegogak mambe. Ma an keŋaŋ kwetetepmaŋ main egaŋ kegogak mambe.” \v 12 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nânik! Neŋ sakwep penaŋ kosowap. Neŋ dopmaŋ mutumindandayelen koti am kwep kwep mama mimiŋinaŋgat kataŋ dopmaŋ mutumindawap. \v 13 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap. Neŋ eweŋan tapma kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyeyaŋ neŋ tapma kogogak delaŋ zewe. Neŋ eweŋan takwaban bam tapmobap.” \p \v 14 Âpme am nâlen zetn mâti esemteŋ mambien ekŋenaŋ ŋep mka temaŋ keyet setokwakwatnanen moweti keŋan meti mama kanzizitgalen tep keyet katnaŋ nâmindema nimbep keyepmti ekŋenaŋ oloŋen mtalit. \v 15 Âpme am set kileŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mamip ma am aŋkambuk mulup ma mkambuk mulup ma egegat yeŋ zelit ma agulam mamip ma am notnaŋ mulup sepem kegok mamip ma am set kileŋ mamaip ma maindome gakip ma am nopiom sesewatsaip ma am zet dâsuki manzeip ekŋenaŋ mama mimi keboŋgat tikŋaŋ manâipgapmti Kawawaŋgalen mundum dolakŋanen ke ku tabep. \p \v 16 Âpme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Neŋ nâlen ensel zempema zet ke mti geŋmagen koti geŋ zet ke papiaen kumane zet keyaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpemaip ekŋenmagen mebe. Âpme neŋ Dewitgalen iŋsokŋane penaŋ beyap ma neŋ saputuŋ busatnaŋ temaŋ tambuŋan makwatazin keboŋ beyap.” \p \v 17 Kawawaŋgalen Emetak ma Sipsip Nembaŋaŋgalen imbi zapat mamalup egelaŋ Kilaisiyet pigok zewun, “Geŋ kot!” \p Ma an ŋenaŋ zet ke nâmti kegogak zewe, “Geŋ kot” Âpme ŋen ekŋen tuyet gakimti kobep ma ekŋen tu niniyet nâmbep ekŋenaŋ koti mama tu tosaŋepiŋ nimbep. \s1 Zânaŋ Zisasiyelen golaŋ zet delaŋ zenzeyelen zet ma zetik mge \p \v 18 Âpme Zânaŋ amgat golaŋ zet kapigok zeye, “Am ŋenaŋ golaŋ zet papia kapi keŋan maiŋti nâmbep ekŋengat golaŋin tiyap ke pigok: Am ŋenaŋ keŋaŋgalak zet ŋen tusumti zewe beme Kawawaŋaŋ papiaen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ ke ewe tusumti sawe. \v 19 Ma am ŋenaŋ zet kapi notnaŋ asekbe beme Kawawaŋaŋ mamayelen tep katnaŋ egat zapat tazin ke ma mka temaŋ teŋ keyet keŋan ku mebe ke menzem timâbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke sepem kegogak papiaen kumpepeŋaŋ matazin keyaŋ sokbewe.” \p \v 20 Zet sambe zenzeŋaŋ kapiyet toŋaŋaŋ zet kapigok zein, “Penaŋ sukwep! Kann ilik sokŋanik bein.” \p Zeme Zânaŋ dopmaŋ zeye, “Ke penaŋ, Amobotnaŋ Zisas, geŋ kot!” \p \v 21 Amobotnaŋ Zisas egalen keŋ taolelaŋ am Kawawaŋgat manâmkiŋpeip ekŋenmak wemti wembe. Ke penaŋ.