\id MRK - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Mak \toc1 Magaŋ Zisasiyet yaŋaŋ meluwaŋ kapi mge \toc2 Mak \toc3 Mk \mt1 Mak \mt2 Magaŋ Zisasiyet yaŋaŋ meluwaŋ kapi mge \ip Mak ek Zisasiyet nembaŋane ekŋengalen maŋeengatnaŋ yek. Ek Pâlyet notnaŋgat donaŋ. Egat kwitnaŋ ŋen Zân Mak makuip. Ek Zelusalem mkaen sokbeye kogogapmti Zisasiyaŋ zigok mamkwakwatnaŋ e nâmâtâtim tati keyet ketaŋ kuye. Ma Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ zet notnaŋ nâŋge kemak temakwep timtusum kuye. Makgat donaŋgat kwitnaŋ Banabas (\xt Kolosi 4:10\xt*) kegogapmti egaŋ Pâlmak donaŋ idamâti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ kapi kumbeme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmagen mege (\xt Nembayelen Muluwin 15:38-40\xt*). \ip Kan egaŋ buŋam zapat kapi kuyeen am Loma msalengatnaŋ amobotnaŋaŋ egat kendeŋan mambien ekŋenaŋ an winde toŋ ekŋengat nâme mobotnaŋ mambemtangapmti Zisasiyet yaŋaŋ an winde toŋ Kawawaŋmagengatnaŋ koge kegok kuye. Magaŋ Zisasiyaŋ mulupmaŋ Bipmaŋ Kawawaŋaŋ zempeme kogeen yaŋbemti mgeen sakwep sakwep mimiŋaŋnok kogok kuye. Egaŋ meluwaŋ mgeen zet kaboŋ sambe aikbek: “Mimiŋak”, “Mmambeyegak”, “Pataŋ zemti keyegak”. Zet notnaŋ zet timtâmti zenzeŋaŋnok kumâge. Zisasiyaŋ msalen koti maŋgeyelen ma gakikiŋaŋ ma gakikiyengatnaŋ wage keyelen zet zapatnaŋ omba mge. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Makgalen buŋam zapat keŋan talip: \io1 \ior 1:1-8\ior* Zân an tu zulutindendeŋaŋ mulupmaŋ yaŋbebeŋaŋ \io1 \ior 1:9-11\ior* Zisas Zânaŋ tu zulutpeye \io1 \ior 1:12-13\ior* Zisasiyaŋ Sadaŋgalen tetimaemaeen moti ku sukŋaŋ beye \io1 \ior 1:14–6:29\ior* Zisasiyaŋ Galili msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \io1 \ior 6:30–9:32\ior* Zisasiyaŋ Galili msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ mulup mdelaŋpepeyelen bududuk beye \io1 \ior 10\ior* Zisasiyaŋ Zudia msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \io1 \ior 11–15\ior* Zisasiyaŋ sindem timti gakikiŋaŋgalen zet zapat \io1 \ior 16\ior* Zisas wawatnaŋgalen zet zapat \c 1 \s1 Zân tu zululut anaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 3:1-12; Luk 3:1-18; Zân 1:19-28) \p \v 1 Zânaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilaisiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ kapi yaŋbemti ku zemsokbeye. \v 2 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapuk sokbembeyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen meluwaŋ pigok mge: \q1 “‘Nânik!’ Kawawaŋaŋ zet pigok zeye, ‘Neŋ buŋam zapat zenzenn an ŋen zempema egaŋ koti ŋeŋaŋ bemindamti selin weyaŋindewe.’ \rq (Malakai 3:1)\rq* \q1 \v 3 An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme doaŋaŋ bak.’” \rq (Aizaya 40:3)\rq* \p \v 4 Zet keyet kataŋ Zân tu zululut anaŋ msat tuŋgupman sokbemkawaŋ beme am sambeyaŋ ekmagen meti yomengatnan keŋin gilik zemti tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin zemzulutindendeyet mandiindomtan. \v 5 Âpme Zudia msalen ma Zelusalem mka teman am mambien ekŋen sambeyaŋ ekmagen âlâk zem meti mama mimiŋin bekanaŋ ke zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye. \p \v 6 Âpme Zânaŋ ikŋaŋ melakanduŋaŋ teepmaŋ kamel keyet zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ ke peme topme bitimaŋ soŋgom sekŋaŋaŋ weyayaŋaŋ pemanen zamamtan. Âpme meuŋaŋ gwidek ma bizik tuŋaŋ mee ke timti manimamtan. \v 7 Egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok am zemkawaŋ bemindaye, “An bamnanen takozin, ek windeŋaŋbeŋ penaŋ, ek bekeboŋ neŋ bukaboŋaŋ eleŋaŋ timpema ŋep ku bewe. \v 8 Neŋ belak in tu etaŋ manzulutindeyap. Yaŋ egaŋ ikŋaŋ kobeen Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke indame tiwep.” \s1 Zânaŋ Zisas tu zulupeme Sadaŋaŋ tetipeye \r (Matiyu 3:13-14; Luk 3:21-22; 4:1-13) \p \v 9 Kan keyet Zisasiyaŋ Nasalet mkaengatnan Galili msalen kopataŋ zemti Zânmagen mepme Zânaŋ Zisas Zodan tuyen tu zulutpeye. \v 10 Zulutpeme Zisasiyaŋ tuyengatnan kwapme kwapme keyegak kululuŋ ŋandem tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe keboŋ bemti ekmagen toge. \v 11 Topme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok toge, “Geŋ nâgât Nemun dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ gâgât gogot penaŋ mamiap. Geŋ nâgât keŋ mamim oloŋen bemnenik.” \p \v 12 Zemdelaŋ zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zisas peŋpeme msat tuŋgupman igak mege. \v 13 Meti ke kasup 40 kegok soŋgom kukŋaŋbeŋ didikŋaŋgatnaŋ ekŋengat tuŋguwinan meti mame Sadaŋgalen tetimaemae sambe sokbemsaye yaŋgut egaŋ katikŋaŋ bemti tage. Kegok mme Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kot mukulem mpewien. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane yaŋbemti zulak zulak indatiye \r (Matiyu 4:12-22; Luk 4:14-15, 31-37; 5:1-11) \p \v 14 Âpme amobotnaŋ Elolaŋ Zân mka katikŋan peme tage. Kan keyet Zisas ek Galili msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am sambe \v 15 pigok manzemzikat indametan, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama kan bududuk bein. Keyet yomengatnan keŋin gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeit.” Kegok mandiindometan. \p \v 16 Yaŋ miseŋen Zisasiyaŋ Galili tundua ganzenaset wapme wapme metneti Saimonmak datnaŋ Endulu egelaŋ tunduaen aŋgalayet eleŋgolamidan aŋgala tatimalut idige. An zut ke muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi mulup ke mammtemun. \v 17 Yaŋ Zisasiyaŋ metneti idikti pigok diidoye, “An zut, it neŋmak kopmalu meti neŋ aŋgala matilup kegogak am timti neŋmagen tusum indendeyelen mulup ke zikat idawap.” \v 18 Zeme egelaŋ nânâŋak eleŋgolamit mee pi timalu temepme keyegak wati Zisas mâpmebun. \p \v 19 Belaknik bugan dati meti naman Zebediyet nemulatnenet Zemsmak Zân idaige. Egelaŋ kegogak waŋgaŋidan tati eleŋgolamit taomkekmalu \v 20 idikti keyegak kwizet idakumtetime nâmti biwit Zebedi ma mulup an notnaŋ waŋgaen tabien ekŋen katim indemti kot Zisas mâti mebun. \p \v 21 Meti ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kanen kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋen ke indatime Kapaneam mkaen moti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen moweti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am zemzikat indammege. \v 22 Âpme amnaŋ zetnaŋ ke nâmti zet zenzeŋaŋgat nâmtemtem omba penaŋ mbien. Zisasiyaŋ naman zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet manzemtemienen e silim indemti windeŋaŋbeŋ zemzikat indammege. \p \v 23 Âpme an ŋen we bekanaŋmagaŋ totapmaŋgeyaŋ wat kaŋkaŋ temaŋ kumti zeye, \v 24 “Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ eneyet kot omenzaŋ ndamti ndawalesâgât tapmnik? Geŋ Kawawaŋmagengatnaŋ An Teŋ penaŋ ke nâmâtâgeyap.” \p \v 25 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an keŋan tage keyet zemkulumpemti zeye, “Geŋ zet sambe mimipiŋ buzak angat keŋangatnan kwati belakŋan met!” \p \v 26 Zeme we bekanaŋaŋ an bekan piwan sekŋaŋ windeŋaŋbeŋ mbutemti kaŋkaŋ temaŋ penaŋ kumti an keŋangatnan kwati mege. \v 27 Âpme am tabien ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti ilinak met zenâ zenâ mti zewien, “An kapi kwilekiyet set alakŋaŋ penaŋ zikat ndame eknuwa? An kapi we bekanaŋ ekŋen zemindeme mebegalen keyet windeŋaŋ tasaingapmti zetnaŋ zeme gawepumti mezin.” \p \v 28 Âpme keyet zapatnaŋaŋ sakwep penaŋ Galili msalen ilindiŋ palakŋaŋ bemekopme am sambeyaŋ nâme delaŋ zeye. \s1 Zisasiyaŋ am zawatmak sambe weyaŋindeye \r (Matiyu 8:14-17; Luk 4:38-44) \p \v 29 Zemsmak Zânaŋ Zisasmak ilinsakwep Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaengatnan toti Saimonmak Endulu egegalen mkaen mowebien. \v 30 Âpme Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ tapmme keyet zapatnaŋ Zisasiyet \v 31 dundume nâmti egaŋ mka keŋaŋ tawemaŋgaen ke meti betnanen atamti mwapme keyegak zawat sek kikip bepiwan katikpeme wati timbumuluŋ indaye. \p \v 32 Mti tatnepeme msat tambusât tapmme am notnaŋ ekŋenaŋ noline zawatmak ma we bekanaŋinmak indatimti Zisasmagen kopmâbien. \v 33 Kogogak mka keyetnaŋ am mee piyaŋ ilinsakwep mka dembusegeset pi met gak zemti tabien. \v 34 Âpme egaŋ an zawalin sepem igak igak ma we bekanaŋinmak mâtindeme we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ nâmâtâpewiengapmti egat yaŋaŋ ku zemsokbembeyet zemkulumindeye. \p \v 35 Mulup ke tapmmetneti weŋge yaŋ tambuŋan penaŋ ewe msasapiŋ tapme Zisasiyaŋ wati mkaengatnan toti msat kwisak piŋan penaŋ igak metati dundundu mulup tapmimaŋge. \v 36 Âpme Saimonmak am notnaŋ tabienaŋ Zisas mâti mebien. \v 37 Meaikti zewien, “Zisas! Am sambe ekŋenaŋ gâgât tatimalip.” \p \v 38 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kapaneam mka ke wa belak ku pemkola, ke nin mka sokŋanik notnaŋ tapmezinen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋ eyo diindondoyet nâmti kola.” \p \v 39 Âpme Galili msalen mka kataŋ tokwati Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen meti Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti am notnaŋ we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ eyo mâtindeye. \s1 Zisasiyaŋ an ŋen liŋgit satnaŋaŋmak mme ŋeluye \r (Matiyu 8:1-4; Luk 5:12-16) \p \v 40 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasmagen kotpedondom samti pigok yaŋkwesiye. “Amobotnaŋ, geŋ ŋep weyaŋneneyelen nânik beme liŋgit satn kapi mmane ŋeluk.” \p \v 41 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti egat kembeŋ penaŋ nâmti betnaŋaŋ sekŋanen timakti zeye, “Ŋep nâmgeyapgat liŋgidi ŋepbak!” \v 42 Kogok zeme keyegak liŋgit satnaŋaŋ piwan ŋelume sekŋaŋ dolakŋaŋ beye. \v 43-44 Âpme Zisasiyaŋ an keyet zeye, “Geŋ meti am ŋengat sedi dolakŋaŋ bep keyet zet zapatnaŋ ku diindomane nâseip. Geŋ belak buzak meti sâpe sâpe bumbu an ekmagen mepmane egaŋ sekdi weyaŋ wiliŋgim gikme delaŋ zeme geŋ eweŋan baenen Mosesiyaŋ sâpe sâpe zigoset bumbuyelen meluwaŋ mge keyet kataŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe bumane amnaŋ liŋgit satnaŋdi dolakŋaŋ bep keyet yaŋaŋ nâseip.” Zisasiyaŋ zet windeŋaŋbeŋ kegok zemti keyegak zempeme mege. \v 45 Yaŋgut an piwan selen mepmambe dolakŋaŋ beye, keyet zet zapatnaŋ am sambe diindom mege. Keyepmti Zisasiyaŋ mka teman am sambeyaŋ kot bemisikti bembuluŋ tabien. Keyepmti egaŋ igak msat tuŋgupman meti âlâk gâlâk tapme am mka ŋande sambeyaŋ ekmagen kopmâbien. \c 2 \s1 Zisasiyaŋ an wesiŋ ŋen mme dolakŋaŋ beye \r (Matiyu 9:1-8; Luk 5:17-26) \p \v 1 Zisasiyaŋ mameti ewe gilik zem Kapaneam mka teman kopataŋ zeme amnaŋ buŋamaŋ nâmbien. \v 2 Nâmti am sambeyaŋ kot mka keŋan ma set dembiseen meti gak zem tapme Zisasiyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindomaŋge. \v 3 Diindomambe tapme an zulak zulagaŋ an wesiŋ luanzamti Zisasmagen kobien. \v 4 Koti ekme am sambeyaŋ misik tabiengapm Zisasmagen sokŋan kokogat kwindemti mka nukŋan moti Zisas tageen penaŋ ke mka ŋokŋaŋ ampambelaŋ taiiŋaŋ ke asekbem asekbem mti aimboŋan an wesiŋ ke luaŋaŋ melesiŋ tegen timtapme âlâŋ âlâŋ peme towege. \v 5 Zisasiyet kandaŋan towepme Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ ke ekmâtâti awesiŋgat zeye, “Nemun, gâlen yomdi katikpeyap.” \p \v 6 Zeme zii zet zikat indanda an notnaŋ tapmambien ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋinaŋ kapigok otnâmbien, \v 7 “An kapi Kawawaŋgat zet mobotnaŋ penaŋ min! Msalen an ŋen yom katikpepeyelen windeŋaŋ ku tazin; yom katikpepe mulup e Kawawaŋgalen etaŋ!” \p \v 8 Nânâ keboŋ otnâme keyegak Zisasiyaŋ keŋinaŋgat yaŋaŋ ekti pigok diindoye, “Kwilekiyet in nânâ bekanaŋ keboŋ keŋinanen taotnâip? \v 9 In nâme an wesiŋgat zet zigok zenzeyelenaŋ eleŋ beleŋ bein, ‘Yomdi delaŋ zein’; ma ‘Wati luendi gapumti met keyaŋ bein?’ \v 10 Pi Angat Nemuŋaŋ neŋ keyepmti neŋ msalen am yomin katikpepeyelen Bien Kawawaŋaŋ windennaŋgayaŋ tatnain, ke mma in nâgât yaŋŋ nâmâtâtâtgalen miap.” Zemti awesiŋmageset ekti zeye, \v 11 “Geŋ wati sinkwilimbaŋdi ambepelet timti mkandan met.” \v 12 Zeme egaŋ wati keyegak sinkwilimbaŋaŋ ambepelet timtoti tambaŋgumen mepme am sambeyaŋ ekti nâmtemtem temaŋ penaŋ mti zewien, “Nin muluwaŋ kapi mamanamaŋ penaŋ sokbeme eknup. Zemti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwati sesewatpewien.” \s1 Zisasiyaŋ an ŋen kwitnaŋ Liwai zemtetiye \r (Matiyu 9:9-17; Luk 5:27-39) \p \v 13 Egaŋ mulup ke mme delaŋ zeme mka petapme toti ewe Galili tundua ganzenan negak mepme am sambeyaŋ ek ekti kot ondekti bembuluŋ tapme egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemzikat indammge. \v 14 Tadiindoneti toti met Alipiasiyet nemuŋaŋ Liwai takis mânep mkaen totati mulup tapmme ekti zeye, “Geŋ kopmane medi.” Zeme keyegak mulupmaŋ bee pem wati toti koge. \p \v 15 Koti Zisas aikme ilinsakwep meti mkaŋan pataŋ zewien. Âpme Zisasiyaŋ egalen mkaen ke moti meu tatnime am takis mânep timti butnaŋ kambuŋaŋmak ilinaŋgat matimtemien ekŋen ma am yomtoŋ ekŋenmak Zisas ikŋaŋgat nemuŋane ilinsakwep keyegak motati tu meu tatnimambien. \v 16 Mme Palisi ekŋengalen maŋgeengatnaŋ an zikat indanda notnaŋaŋ meti Zisas nembaŋaneyet indayaŋkwesiwien, “Kwilekiyet Zisasiyaŋ tu meu am yomtoŋ ma an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak pi tati tatnin?” \p \v 17 Tazeme Zisasiyaŋ nâmti pigok diindoye, “Am zawatpiŋ ekŋenaŋ doktamagen ku mamelip, zawatmak ekŋenaŋgut doktamagen mamelip. Sepem kegogak neŋ wan am ilinaŋgat nâme teŋ mambein ekŋen indatitiyet ku toban. Am yomtoŋ ekŋen yominangatnan gilik zemti indatitiyelen toban.” \p \v 18 Zuda am ilinaŋgalen set Kawawaŋgat sesewatsasâti tu meu mee manzemkulumpemmatatemien. Kegogak kan ŋengat Zân tu zululut anmak Palisi ekŋengalen nembayaŋ meu zemkulumpemti tapme am notnaŋaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “Zân tu zululut anmak Palisi ekŋengalen nembaŋineyaŋ meu zemkulumpemti matalip âtnaman gâlen nembayaŋ kegok eneyet ku mip?” \p \v 19 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ ekŋenmak talapgapmti ekŋenaŋ oloŋen mti tu meu zemkulumpemti belak ku talip. Âpme neŋ an ŋenaŋ mge keboŋak an keyaŋ imbiŋaŋmak bet butete kanan beme notnane meuyet indamandame koti meu ninipiŋ belak ku matalip, ekŋenaŋ tu meu nimwiaŋti oloŋen mamip. \v 20 Yaŋ maneti kan daŋgome an ke notnanemak tatnepeme kasa ekŋenaŋ kot mandamti mepme kan keyet kembeŋ mti tu meu ninipiŋ ŋep zemkulumpemti tabep. \p \v 21 Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ alakŋaŋ atimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak keboŋ. \v 22 Ma am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik telepmaŋen bunak beme pululuk zemti mulatnak. Keyepmti selik alakŋanen bunak beme egaŋ epeepiŋ; dolakŋaŋ zinak!” \s1 Sabat tagoŋgo kangalen zet \r (Matiyu 12:1-8; Luk 6:1-5) \p \v 23 Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ set wit mulup tuŋgupmaset meti Sabat tagoŋgo kan keyet keŋan kwileki ŋen ku mimiyelen zenzeŋaŋaŋgut nembaŋane ekŋenaŋ mepmambe wit katnaŋ notnaŋ belinaŋ tapmâtâtnimepmambien. \v 24 Âpme Palisi ekŋenaŋ indikti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Zisas, pi ekbak, nembandine ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kangalen set bembeŋaŋ notnaŋ pi kwilekiyet taaŋgosoip?” \p \v 25 Zeme nâmti Zisasiyaŋ pigok indayaŋkwesiye, “In yeŋsokŋ Dewit ma anene meuyet olati meluwaŋ ku mimiŋaŋ mbien. Ke papiaen muluwaŋ mimiŋaŋ e in ku mamaiŋ nâip? \v 26 Abiatayaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ maŋge kan keyet amobotnaŋ Dewilaŋ Kawawaŋgalen sesewat mkaen moti Kawawaŋgat zikatnan nupmamaŋ bembeŋaŋ ke mnimti anene notnaŋ indame nimbien. Nupmamaŋ ke am belakŋaŋaŋ ku manimtemien. Sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ etaŋ matimnimtemien keyaŋgut ekŋenaŋ meuyet penaŋ gakimti kileŋ ke anene timkotindame nimbien.” \p \v 27 Zet zapat ke mimindamti zeye, “Amgapmti Kawawaŋaŋ Sabat tagoŋgo kan ke mme sokbeye. Wa Sabat tagoŋgo kan keyepmti Kawawaŋaŋ am ku indaweyaŋge. \v 28 Angat Nemuŋaŋ neŋ Sabat tagoŋgo kan ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe wein kapiyelen Amobotnaŋin mayap.” \c 3 \s1 Zisasiyaŋ Sabat tagoŋgo kan sutnateman an betnaŋ seleuuŋaŋ ŋen weyaŋpeye \r (Matiyu 12:9-14; Luk 6:6-11) \p \v 1 Zisasiyaŋ ewe gilik zemti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen negak moti an betnaŋ seleuuŋaŋ ŋen tapme ege. \v 2 Âpme Palisi notnaŋ tabien ekŋenaŋ Zisasiyaŋ an kapi Sabat tagoŋgo kanen kapi weyaŋpeme ekti wapmet zelen pesenup, zemti ekdamuŋ mtabien. \v 3 Âpme Zisasiyaŋ an betnaŋ seleuuŋaŋgat zeye, “Geŋ wati ŋeŋaŋ pienen kwatat.” \v 4 Zemtetime motapme Zisasiyaŋ am pigok indayaŋkwesiye, “Sabat tagoŋgo kanen mulup dolakŋaŋ mimiyelen ma bekanaŋ mimiyelen am mamaŋin ewe weyaŋindendeyelen ma indawalapme gakikiyelen? Ze zeme nâmbi.” Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zelinpiŋ buzak tabien. \v 5 Âpme amnaŋ keŋ katik mme Zisasiyaŋ nâme ŋep ku beme ŋenzinziŋmak tokwaindikti an betnaŋ seleuuŋaŋgat zeye, “Bedi mututut.” Zeme betnaŋ mututupme betnaŋwan dolakŋaŋ beye. \v 6 Ke mme Palisi ekŋenaŋ sesewat mkaengatnan toti meti keyegak amobotnaŋ Elotgat mukulem mimiŋane ekŋenmak ondekti, “Set zigoset aikti Zisas kumann gakiwe,” zemti zemkabewien. \s1 Am sambe penaŋ tundua ganzenan ondekbien \p \v 7-8 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ Galili tunduaen mesât mme Galili msalengatnan am sambe penaŋaŋ indikti indamâpmebien. Mepme am sambe Zudia msalengatnaŋ ma Zelusalem mka temaŋgatnaŋ ma Idumea msalengatnaŋ ma Zodan tu nembetgatnan ma Taia ma Saidon mka temaŋ keyet nembet nembet mka isisikŋaŋ notnaŋgatnaŋ am sambe penaŋaŋ Zisas mulup mimiŋaŋgat zapatnaŋ mekopme nâmbiengapmti ekmagen ondek kopmâbien. \v 9 Am sambeyaŋ kot bembuluŋti Zisas neŋ ekbi geŋ ekbi mti Zisas bekan maŋgalaŋpeme weweyelen mbiengapmti nembaŋaneyaŋ waŋga ŋen sakwep aiksasayet zeye. \v 10 Zisasiyaŋ am sambe maweyaŋindemtangapmti am zawatmak sepem igak igagaŋ koondakti Zisas timekti dolakŋaŋ bembeyet âmandamti dopmaŋ âtâpe dopmaŋ âtâpe mti maŋgalaŋpeme weweyelen mge keyepmti, “Waŋga aiigat,” ke zeye. \v 11 An we bekanaŋinmak kwep kwep ekŋenaŋ Zisas zimosetnaŋ kot ekti kandaŋan tokutumti ŋagak temaŋ palen tazemambien, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ.” \p \v 12 Âpme Zisasiyaŋ we bekanaŋaŋ egat kegok zemkawaŋ kumbembeyelen zemkulumindeye. \s1 Zisasiyaŋ an 12 ombemindeme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyet zemindeye \r (Matiyu 10:1-4; Luk 6:12-16) \p \v 13 Âpme tunduaengatnan am notnaŋ Zisasmak ilinsakwep kalaŋan mobien. Motati Zisasiyaŋ am kwiyet nâme ŋep beye ekŋen ke indazemandame ekmagen kopme \v 14-15 12 ekŋen pi ikŋaŋmak mamayelen indaombemti an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zempalakŋaŋ bembe an zenzeyelen ma we bekanaŋ indapmobogalen zemindemti winde indaye. \p \v 16 An ekŋen keyelen kwilin kapigok: \p Saimon (kwitnaŋ ŋen Zisasiyaŋ Pita kuye) ma \p \v 17 Zebedi nemulatnenet Zemsmak meniŋaŋ Zân egelaŋ ŋenzinziŋ mti kwizet ŋagak temaŋ makumtemun, keyepmti Zisasiyaŋ egegat kwilit Boaneges kuye. Kwit keyet yaŋaŋ ningalen zeleset gilik zemann kululuŋ kwisak kegok bein. \li1 \v 18 Ma Endulumak \li1 Pilip ma \li1 Batolomiyumak \li1 Matiyu ma \li1 Tomasimak (Alipiasiyet nemuŋaŋ) \li1 Zems ma \li1 Tadiasmak \li1 Saimon Zelot\f + \fr 3:18 \ft Kwit keyet yaŋaŋ \xt Matiyu 10:4\ft ekbak.\f* \li1 \v 19 ma Zuda Iskaliot mkaengatnaŋ. An keyaŋ maneti bam Zisas zemkuye. \s1 Amnaŋ Zisasiyaŋ mulup we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin Beelsebulmak tapm kegok zewien \r (Matiyu 12:22-32; Luk 11:14-23; 12:10) \p \v 20 Meti mkaen motapme am sambeyaŋ ekti ewe kobem misik tapme keyepmti Zisas nembaŋane ekŋenaŋ tu meu niniyelen set ku sokbemindaye. \v 21 Âpme Zisasiyet mamnotnaneyaŋ zapatnaŋ ke nâmti, “An pi keŋaŋ kilom beme mene tapm,” zemti aiksât mebien. \p \v 22 Âpme zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋgatnaŋ koti Zisasiyet zewien, “An kapi Beelsebul\f + \fr 3:22 \ft Beelsebul ek we bekanaŋ ekŋengalen an ŋeŋaŋ bembe an. Zuda am ekŋenaŋ Sadaŋgat kogok manâmtemien.\f* keŋan tazin.” Ma am notnaŋaŋ zewien, “An kapi we bekanaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋinaŋ winde same we bekanaŋ ekŋen am keŋinangatnan tapmâindeme melip.” \p \v 23 Zeme Zisasiyaŋ nâmti am ekŋen ke indamandame kopme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Sadaŋaŋ zigoset Sadaŋ ikŋaŋak mâpme medak? \v 24 Ma msat kwepgalen am maŋgeyaŋ kalaŋti âmandawiek beme msat kwep am maŋge keyaŋ windeŋinbeŋ ku tabiek. \v 25 Ma mka ŋen keyet keŋan amnaŋ kalaŋti âmandawiek beme mka keyet kwitnaŋ bekanaŋ benak. \v 26 Âpme Sadaŋgalen mulup an ekŋenaŋ epeemti ilinak âwiek beme windembeŋ ku tabiek ma ekŋengalen mamaŋin dolakŋaŋ ŋep ku tatnak. \p \v 27 Âpme an ŋen windeŋaŋbeŋ penaŋ e nâmtiŋgut kwindiŋ moti milawatnaŋ kilom kambu ku matip. Egaŋ ŋeŋaŋ an katikŋaŋ beke ambeti setnaŋ betnaŋ zampeme tadak beme ŋep milawatnaŋ tinak. Bemzenze zet kapi Sadaŋgat zenzeŋaŋ. Sadaŋ ŋeŋaŋ ambeti zampeme tapmeŋgut we bekanaŋ am keŋinan talip ekŋen ke ŋep indamâbâgalen.” \p \v 28-30 Amnaŋ Zisasiyet, “We bekanaŋ keŋan tazin,” kegok zewiengapm Zisasiyaŋ zet kapi zeye, “Neŋ zet kapigok penaŋ zema nâit, amgalen mama mimi bekanaŋ sambe ŋep katikpepeyelen ma Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mimi keyelen yom kegogak ŋep katikpepeyelen. Neŋ Emetak Teŋaŋ winde name we bekanaŋ taindapmâlapgapmti Emetak Teŋgat zet mobotnaŋ zenze keyelen yom ŋep ku katikpepeyelen. Yom ke delaŋ zenzeŋepiŋ tapmetnepeme yom keyet dopmaŋ time delaŋ zewe.” \s1 Am Kawawaŋgalen zet maŋgawepuwen Zisasiyet sipbutnaŋene \r (Matiyu 12:46-50; Luk 8:19-21) \p \v 31 Âpme Zisasiyet mamnotnane ekŋenaŋ mka solonan baen kotati Zisasiyaŋ kwatotogat zepeme mopme tapmambien. \v 32 Zeme am sambe ekmak mka keŋan tabienaŋ Zisasiyet zewien, “Mamnodine ekŋenaŋ zupman baen kotati gâgât tazeip.” \p \v 33 Zeme egaŋ am ekŋengat pigok indayaŋkwesiye, “Kwiyaŋ nâgât mamnotnne beip?” \v 34 Zemti am tabien ekŋen meindik koindik mti zeye, “In talip kapiyaŋ nâgât mamnotnne penaŋ beip! \v 35 Am ekŋen Kawawaŋgalen zet maŋgawepup ekŋenaŋ nâgât mamnotnne penaŋ beip.” \c 4 \s1 An ŋenaŋ alialik katnaŋ time megeyet bemzenze zet \r (Matiyu 13:1-17; Luk 8:4-10) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ ewe Galili tundua ganzenanak meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ tazemzikat indame am sambe penaŋaŋ koti bemisik tabiengapmti egaŋ waŋga ŋengat moti tu palen tapme amnaŋ tu ganzenan gambibigen totabien. \v 2 Tapme egaŋ bemzenze zet zemti nânâ sambe zemzikat indameti bemzenze zet ŋen kapigok zeye, \p \v 3 “Nâip, an ŋenaŋ wit katnaŋ muluwen meti timtetelime mekoge. \v 4 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti selen totemepme ageyaŋ koti ekti nimbien. \v 5 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat nanzaŋ palen toge. Ke msat isikŋaŋ bugan bududuk gwaen nanzaŋ palen etaŋ tageyepmti dukŋaŋ sakwep pataŋ zemkwage. \v 6 Yaŋ kasuwaŋ kwageen kan keyet kindiŋaŋ msalen baen penaŋ ku tototnaŋgapm zime gakiye. \v 7 Âpme katnaŋ notnaŋ bululuŋ zemti didik nusi keŋanen toti kwakwat e ŋep kwage yaŋgut nusi kwati minzilime eiŋeiŋ siye. \v 8 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat kelakŋaŋ temanen togeyepm penaŋaŋ dolakŋaŋ epeem kwat temaŋ bemti tepmaŋ notnaŋgat katnaŋ 30 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 60 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 100 sokbeye.” \v 9 Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zempemti pigok diindoye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” \v 10 Kegok zemdelaŋ zeme amnaŋ kalaŋ mekopme Zisasmak nembaŋane ma am notnaŋ ek kwesiŋ mâpmamtemien ekŋenaŋ ilinak tati bemzenze zet keyet yaŋaŋgat yaŋkwesiwien. \v 11 Yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zet enzililiŋaŋ tazin keyet yaŋaŋ in sosok zemkawaŋ bem indandaŋaŋ. Âpme an notnaŋ belak kileŋ zupman maip ekŋengut bemzenze zet etaŋ diindondoyet zenzeŋaŋ. \v 12 Keyepmti Aizayayaŋ pigok zeye, \q1 ‘Ekŋenaŋ zikalaŋ eek ektiŋgut penaŋ ku maekmâtâlip. Ma wagaŋ zet nânâ e nâmtiŋgut penaŋ ku manâmâtâlip. Ekŋenaŋ weyaŋekmâtâbiek ze Kawawaŋmagen keŋ gilik zenze aikme yomin katikpenak.’” \rq (Aizaya 6:9)\rq* \s1 Zisasiyaŋ bemzenze zet zeye keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 13:18-23; Luk 8:11-15) \p \v 13 Zisasiyaŋ zet kegok mti pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet bemzenze zet mandiindoyap keyet yaŋaŋ ku nâmâtâlip? In zigoset bemzenze zet notnaŋ sambe zewap keyet yaŋaŋ nâmâtâbep?” \v 14 Kegok indayaŋkwesimti bemzenze zet keyet yaŋaŋ pigok diindoye, “An wit katnaŋ time mege ke Kawawaŋgalen zet keboŋ \v 15 ma katnaŋ notnaŋ selen totemegeen am keŋin keboŋ ke Kawawaŋgalen zet nâme keŋinan topmatazinaŋgut Sadaŋaŋ koti makumsagat min. \v 16 Ma am notnaŋ nanzaŋ palen toge keboŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti keyegak zet keyet nâme dolakŋaŋ beme oloŋen temaŋ mamip. \v 17 Keyaŋgut keŋinan penaŋ Kawawaŋgalen zet zapat ku nâmkatik bemti kindiŋinaŋ ku time towewetnaŋgapm Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋgat kasa ma sisipeŋpeŋ mimindame keyegak makatikpeip. \v 18 Naman am notnaŋ ekŋen nusi keŋan totemege keboŋ. \v 19 Ekŋen keboŋaŋ msatgalen nukŋaŋ sambemak mânep milawatgat tikŋaŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak mimi keyaŋ mamaŋin minzilime eiŋeiŋ masimtalip. \v 20 Ma am notnaŋ katnaŋ msat kelakŋaŋ temanen toweŋge sepem keboŋ. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpemti keyet penaŋaŋ am notnaŋmagen 30 ma notnaŋmagen 60 ma notnaŋmagen 100 mee kegok masokbeip.” \s1 Lam batiyaŋ ku kwalatpepeyelen zet zapatnaŋ \r (Luk 8:16-18) \p \v 21 Zemti zet ŋen naman pigok tusum zeye, “Âpme amnaŋ lam koŋbemti batiyaŋ dukŋan ku makwalapenup ma mundum wewe kandaŋan ku mambepenup. Nin lam koŋti mundumaŋ tatatnanen sosok bempemann tapme am mka keŋan matalip mbusatnaŋ mambemindein. \v 22 Nâlen zetn ke lam nemboŋ keyepmti in nâlen zetn zemkawaŋ bewep beme nânâ enziliŋaŋ matazin ke ewe ku enzilim tabe ma nânâ kwatam tazin mâtâpeme kawaŋ bewe. \v 23 An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem. \p \v 24 Keyepmti in weyaŋnâmâtâbep enenogat am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. \v 25 Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ekmak tasain ke menzem mbe. \s1 Wit katnaŋ epeem kwapmâgeyet bemzenze zet \p \v 26 Kawawaŋgalen zelaŋ ammagen msat kataŋ mekopme am sambeyaŋ kwati egalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mepmâbien keyet pigok bem zema nâit. An ŋenaŋ muluwen wit katnaŋ time mege. \v 27 Âpme egaŋ tambu misa pi wemwat wemwat mti katnaŋaŋ mulupmaŋ zigok tapm bee eekpiŋ mme msat keŋanak kaim igak epeemti dukŋan makwazin. \v 28 Msalaŋ ikŋaŋ katnaŋ ke mukulem mme dukŋan epeemti kwat sinaŋ betnaŋ mti penaŋaŋ mapein. Yaŋ maneti ekŋen beewan \v 29 penaŋaŋ memuŋ memuŋ bemtemepme elaŋgeŋge kanaŋ beme wanam mti maantip.” \s1 Mastat katnaŋgat bemzenze zet \r (Matiyu 13:31-32; Luk 13:18-19) \p \v 30 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet yaŋaŋ mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip. \v 31 Msat sambe tep katnaŋ notnaŋaŋ mastat katnaŋ sebempeip. Mastat tep keyet katnaŋ isikŋaŋ bugan penaŋ yaŋ an ŋenaŋ mulupmanen mmet ondeme \v 32 epeem kwat sememti antemaŋelip bemti sinaŋ betnaŋ mekopme age ekŋenaŋ ke motati keyet eyoŋan mkaŋin mawalati kelin mambeip.” \f + \fr 4:32 \ft Mastat katnaŋ bemzenze zetgat yaŋaŋ \xt Luk 13:21\ft ke maiŋ nâmbek.\f* \p \v 33 Zisasiyaŋ bemzenze zet keboŋ keboŋ notnaŋ sambe zemti animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâŋinaŋgat kataŋ mandiindomtan. \v 34 Egaŋ am sambe zet sosok yaŋaŋmak zemkawaŋ bembepiŋ belak bemzenze zet etaŋ mandiindomtan yaŋ nembaŋanemak ilinak tati naman bemzenze zet manzemtan keyet yaŋaŋ manzemkawaŋ bem indamtan. \s1 Zisasiyaŋ tâgâ lumun temaŋ zemkulumpeye \r (Matiyu 8:23-27; Luk 8:22-25) \p \v 35 Kasup keyegak manepeme gasim beme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Nin tundua nembet daeset mebegalengat kame metne.” \v 36 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ am sambe bepi katim indemti Zisasiyaŋ tapmaŋgeen waŋga keyegak moti Zisasmak ilinak mepme am notnaŋaŋ waŋga notnaŋgat moti indapmoti keyegak mebien. Mepmambe Zisasiyaŋ mulukgat mti waŋga butnaŋ delaŋ zenzeŋaŋ kwilimbeŋaŋ met bemti mulukŋaŋ bekan tawemaŋge. \v 37 Taweme tâgâ lumun temaŋ penaŋ kwati tundua kumbume tundua mamaŋ temaŋ kwati waŋga keŋan tuyaŋ toti gak zesât mge. \v 38 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ mebutemti zewien, “An zikat indanda, tuyen toti walesâpmnup pi geŋ nânâpiŋ belak muluk kwapem tawenik?” \p \v 39 Zemti buteme mulugengatnan wati tâgâ ma tu zemkulumidemti zeye, “It buzak talit!” Zeme tâgâyaŋ zetnaŋ gawepumti katipeme tuyaŋ titokŋepiŋ tage. \v 40 Mti nembaŋane pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ pi tapmip? In nâmkiŋpepeŋin bugan ku tazin?” \p \v 41 Zisasiyaŋ kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ nâmtemtem mti ilinak buzak zenâ zenâ mti zewien, “An kapi ziboŋ penaŋgapm am ma tumak tâgâ mee piyaŋ zetnaŋ maŋgawepuipgat!” Kegok zemti tundua ganzenaŋ nembet daen mesât mebien. \c 5 \s1 Zisasiyaŋ an ŋen we bekanaŋaŋ sambe mâpeye \r (Matiyu 8:28-34; Luk 8:26-39) \p \v 1 Meti ekŋenaŋ tu nembet daenen Gelasen msalen pataŋ zemti \v 2 nembaŋaneyaŋ tapme Zisasiyaŋ waŋgaengatnan toti met an ŋen we bekanaŋaŋmak kopme ege. An beke mkaŋaŋ am zaimen nanzaŋ einzuŋan ke mawemtanaŋ kwati koge. \v 3 Âpme egaŋ miŋa keyet keŋan ke weme we bekanaŋaŋ winde same mobotnaŋ mme amnaŋ waia katikŋaŋ piyaŋ setnaŋ betnaŋ manzampemtemienaŋ egaŋ mamitimutan keyepm belak katipeme kileŋ belak matokwatan. \v 4 Ekŋenaŋ waia katikŋaŋ piyaŋ setnaŋ betnaŋ manzampemtemienaŋgut egaŋ met nanzaŋ palen talinzaŋ kunepeme etim toweme mametan. An ŋenaŋ windeŋaŋ bemti ek ŋep ku mtopepeyelen yek. \v 5 Tambu msa egaŋ sekŋaŋ nanzaŋ aimboŋan mawetindemetemien keyet keŋan mawemetan. Mti kalaŋan mototi ŋagak mti sekŋaŋ sambe nanzaŋ mti kileŋ ikŋaŋ mawaletan. \p \v 6-9 An keyaŋ Zisas beŋan daen kopme ekti windembemti mepme Zisasiyaŋ ekti zeye, “We bekanaŋ in an keŋangatnan kwati melit!” \p Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme kandaŋan pedondomti ŋagak palen yaŋkwesiwien, “Zisas Kawawaŋ Amobotnaŋ penaŋgat Nemuŋaŋ, geŋ nin kwileki minndasâgât tapmnik?” Nin Kawawaŋgat monzalaman penaŋ diŋgonup, “Nin sek sindem ku ndasenik.” \p Zeme Zisasiyaŋ baenen we bekanaŋ ekŋen ke kwati mebegat zeyeyepmti Zisasiyaŋ an keyet yaŋkwesiye, “Geŋ kwidi kwi?” \p Yaŋkwesime egaŋ zeye, “Nâgât keŋŋnan we bekanaŋ sambe talip keyepmti nâgât kwitn ‘Sambe Sopmaŋ.’” \v 10 Âpme we bekanaŋ ekŋenaŋ zet giŋgiŋ mti zewien, “Geŋ msat kapiyetnaŋ ku ndapmâpmane mesenup.” \p \v 11 Âpme kalaŋ keyet kandaŋan bee an ŋengalen bo sambe penaŋ tati meu tatnimambien. \v 12 Keyepmti we bekanaŋ sambe am keŋan tabienaŋ zet giŋgiŋ mti zewien, “Geŋ ndapmâpmane nin bo keŋinan ŋep metowemâsenup.” \v 13 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ nâmindeme an keŋangatnan kwati met bo keŋan towepme boyaŋ keŋin kilom beme ekŋenaŋ kunzuŋ met tundua keŋan toti tu nimti gakimtemebien. Bo ekŋen ke sambe penaŋ 2 tausen kegogaŋ toweti gakiwien. \p \v 14 Boyaŋ kegok mme am bo damuŋ mamtemien ekŋenaŋ ekti winde bemti met mka teman ma mka isikŋan am notnaŋgat zet zapat diindome ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eksât kopmâbien. \v 15 Zisasmagen koti an itnaŋaŋ we bekanaŋ sambe keŋanen tapme keŋ kilom kilom mti matokwatan ke ekme keŋan teŋ beme saŋgum melakanduŋaŋ miakti totapme ekti Zisasiyaŋ mulup kiŋgagatnaŋmak mge beke ekti kiŋgabien. \v 16 Âpme am bo damuŋ mamtemien ekŋenaŋ an we bekanaŋaŋmak mamtan egat zapatnaŋ ma bo ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet zet zapatnaŋ am sambe diindome nâmbien. \v 17 Nâmti ekŋenaŋ Zisasiyaŋ msat ke pemti mebegalen yaŋbemti apitilim pewien. \p \v 18 Zisasiyaŋ naman waŋgaen moti mesâgât mme an itnaŋaŋ we bekanaŋaŋmak mamtan egaŋ Zisasmak mesâgât yaŋkwesim giŋgiŋ mge. \p \v 19 Yaŋgut Zisasiyaŋ zemkulumpemti zeye, “Geŋ ipnodine ekŋenmagen meti Amobotnaŋaŋ kembeŋ mgamti weyayaŋ mulup mme dolakŋaŋ benak keyet zet zapadi diindosenik.” \p \v 20 Zeme egaŋ gilik zem meti Zisasiyaŋ ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mge keyet zapatnaŋ Dekapolas mka keyet keŋan diindome am ekŋenaŋ nâmti nâmtemtem temaŋ penaŋ mbien. \s1 Zisasiyaŋ Zailas nembaŋaŋ gakikiengatnan mwage ma imbi ŋenaŋ Zisasiyet melakanduŋan timmekti dolakŋaŋ beye \r (Matiyu 9:18-26; Luk 8:40-56) \p \v 21 Âpme Zisasiyaŋ waŋgaen moti tu nembet daen mepataŋ zemti ewe nembu ganzenanak tapme am sambe penaŋaŋ ekmagen kot ondekbien. \v 22-23 Ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Zailas, Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋ an ŋen beke egaŋ koti Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondom samti pigok wekum saye, “Amobotnaŋ, neŋ namban gakisât bududuk penaŋ tapmgat geŋ koti bedaŋ sekŋanen bemti mmane alik bemti mak.” \v 24 Zeme nâmti an kemak mepmalu am sambeyaŋ idamâpmeti ekŋenaŋ set tuŋgupman Zisas misik peme wesât mmebien. \p \v 25 Âpme am mebien ekŋengat tuŋguwinan imbi ŋen sipmaŋ makwawetnepeme nup kanaŋ 12 beye. \v 26 Imbi keyaŋ kan teepmaŋ dokta ekŋenmagen mepme ekŋenaŋ weyaŋpenup zemti mme ekŋenmagen mânepmaŋ sambe katipeme delaŋ zeme ewe sindem temaŋ timti sip omba penaŋ tusumti ewe makwawetan. \v 27 Imbi keyaŋ Zisasiyaŋ am maweyaŋindemtan keyet zapatnaŋ nâŋgeyepmti am sambeyet keŋan Zisas taŋguwi zem kilik kilik mege. \v 28 Kapigok otnâmti mge, “Neŋ melakanduŋaŋ etaŋ timmeksap beme ŋep alik besap.” Zemti kilik kilik mmeti met \v 29 melakanduŋanak timmekme keyegak sipmaŋ katime keŋanen nâme zawatnaŋ yek beye. \v 30 Imbi keyaŋ timmekme Zisasiyet windeŋaŋ notnaŋ ekmagen mepme nâmti zeye, “Kwiyaŋ melakanduŋnan timmekme nâyap?” \v 31 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ zewien, “Am sambe penaŋaŋ misik koti gatimego. Âpme geŋ kwilekiyet, ‘Kwiyaŋ natim mekzin,’ tazenik?” \v 32 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ am timmege keyet guluk gilik mti timmage. \v 33 Âpme imbi keyaŋ timmekme sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet yaŋaŋ nâmti set belaŋ diŋdiŋ mti Zisasiyet kandaŋan pedondom samti zet zapatnaŋ sambe ke msaye. \v 34 Msame Zisasiyaŋ imbi keyet zeye, “Ipm, nâmkiŋnenakgapm pembenaŋ benak keyepm keŋdi sewakŋaŋ beme meti alik benak kegogak mepmambanik.” \p \v 35 Egaŋ imbi keyet zet ewe zemambe tapme Zuda am ekŋengalen sesewat mka ŋeŋaŋin egalen mkaengatnan am notnaŋaŋ Zailas ekmagen koti zewien, “Nambandi walak yek bep. Keyet geŋ Zisas belak ku wakosenik.” \v 36 Ekŋenaŋ zet kegok tazenâme Zisasiyaŋ nâmti keyegak Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋ egat zeye, “Geŋ yayaŋ ku mi; nâmkiŋpependi mkipmaŋ be.” \v 37 Kegok zemti am notnaŋ mâpmebien ekŋen zemkulumindemti Pitamak Zems meniŋaŋ Zân ekŋen etaŋ indatime mebien. \v 38 Meti Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋgalen mkaen moti Zisasiyaŋ nâme amnaŋ kwisak temaŋ mti ambembesi tapmme moti \v 39 indikti am sambe ambembesi tapmme zeye, “In kwilekiyet kwisak temaŋ mti yuyu yeye tapmip? Imbi nemba kapi ku gakip; belak muluk tawen.” \v 40 Zisasiyaŋ kegok zeme ekŋenaŋ an pi zigogat kwat siwawakŋaŋ tapmin zemti yeŋbien. Mme Zisasiyaŋ am sambe mka keŋan tapmambien ke indapmâpme zupman baen topme delaŋ zeme nemba keyet mamaŋ bipmaŋ ma nembaŋane Pitamak Zemsmak Zân etaŋ zeme ilinak nemba gakikiŋaŋ tageen ke tabien. \v 41 Tati imbi nemba keyet betnaŋ atamti Zuda zeleset pigok zeye, “Talita kumi,” keyet yaŋaŋ, “Imbi nemba isikŋaŋ, neŋ geŋ wawagat zeyap!” \v 42 Zeme keyegak imbi nemba isikŋaŋ keyaŋ wati mebe kokot mge. Imbi nemba ke nup kanaŋ 12 etaŋ. Âpme imbi nemba isikŋaŋ ke gakikiengatnan wapme ekti ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mbien. \v 43 Âpme Zisasiyaŋ keyet zet zapatnaŋ am ŋen ku diindondoyet zemkulumindemti nemba meu mkosame niniyet zeme meu mkot same niŋge. \c 6 \s1 Zisasiyet mkaŋaŋ ŋotakŋanen am ekŋenaŋ wisat mpewien \r (Matiyu 13:53-58; Luk 4:16-30) \p \v 1 Zisasiyaŋ mka ke peme tapme ikŋaŋgat mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ Nasalet mesât mme nembaŋaneyaŋ mâti ilinsakwep mebien. \v 2 Mepmane peme Zuda am ilinaŋgalen kâtnânâ kan beme sesewat mkaen moti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamiŋge. Âpme am sambe ekŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtemtem penaŋ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamin kapi ma nânâ temaŋ temaŋ kapi egaŋ desetgatnan penaŋ tiye? Egaŋ zigoset mulup dolakŋaŋ temaŋ temaŋ kapi aikti mamm? \v 3 Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek bipmaŋ mka walalat an ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane Zemsmak Zoses ma Zudamak Saimon ma ipmanemak ke nin nâmtatnup.” Kegok zemti zemtalati mtopewien. \p \v 4 Mtopeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen golaŋ zenze an ŋengat kwizet buŋamaŋ msat notnanen palakŋaŋ bem tapmepme ikŋaŋgat mamnotnane ma doipmane ma ikŋaŋgalen mkaengatnaŋ amnaŋ zemtalatpemti kwizet buŋamaŋ ku mamwalip.” \p \v 5 Kegok zemti Zisasiyaŋ ekŋenmagen mulup temaŋ ŋen ku mge. Am zawalinmak kwep kwep etaŋ notnaŋ betnaŋaŋ indatamti zawalin mme alik bewien. \v 6 Mkaŋaŋ ŋotekŋan am ekŋen nâmkiŋpepeŋinpiŋgapmti tektek penaŋ miindemti egaŋ mka notnanen etaŋ tokwat meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemzikat indam mge. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane 12 mulup mimiyet zemindeme mekobien \r (Matiyu 10:5-15; Luk 9:1-6) \p \v 7 Zisasiyaŋ nembaŋane 12 indazem tetime kopme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zenzeyelen ma we bekanaŋ indapmâbâgalen winde indamti nemba zut zut zemideme mka kataŋ mekokogat zemindeye. \v 8 Ekŋenaŋ mesât mme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In mesâti set mebegalen toŋgaŋin etaŋ mmebep. Meu ma ele ma mânewin mee ŋen ku timebep. \v 9 Sewewelin mmebep ma melakanduŋin tipmasek mee ku munduŋ bep. Sekŋinan tazin ke etaŋmak mebep.” \v 10 Mti pigok diindoye, “In mepme mka keŋan ŋen indame in kwep keyegak mawemetneti mebep. \v 11 In mka ŋen pataŋ zeme mka keyelen am ekŋenaŋ mka weweyelen ku indawep beme in mesât mbep, kan keyet zipelukŋin seŋti zewep Kawawaŋgalen ŋenzinziŋaŋ mka kapimak tazin zemti mebep.” \p \v 12 Zeme nâmti ekŋenaŋ msat kataŋ meti amgat zeme yomengatnan gilik zenze keyet zetnaŋ diindowien. \v 13 Diindomti we bekanaŋ sambe am keŋan indapmâindewien ma zawatmak sambe olip kelakŋaŋ tuŋaŋaŋ sekŋinan zulutindemti mme alik bewien. \s1 Zân tu zululut gakikiŋaŋgat zapatnaŋ \r (Matiyu 14:1-12; Luk 9:7-9) \p \v 14-29 Elolaŋ meniŋaŋ Pilipgat imbiŋaŋ Elodias menzem wageyepmti Zânaŋ moti Elotgat zeye, “Geŋ meniŋdaŋgat imbiŋaŋ menzem wadik kapi geŋ Kawawaŋgalen zii zet tazin e aŋgosonik.” Kegok zeme Elodiasiyaŋ Zânaŋ Elotmak egegat yomit zemkawaŋ bemidaye keyet nâme ŋep ku beme Zângat ŋenzinziŋ mti zemdelaŋ zeme Elolaŋ am notnaŋ zemindeme Zân atamti setnaŋ betnaŋ zamti mka katikŋan met pewien. \p Imbi Elodias keyaŋ Zângat ŋenzinziŋ mti kukuyelen nâŋgeyaŋgut Elolaŋ Zân ek Kawawaŋgalen mulup an teŋ ma yomepiŋ kwetetepmaŋ mamain keyet mti mineti, “Neŋ kuma gakime Kawawaŋaŋ naman neŋ kegogak nawalebemagen,” zemti kiŋgati aŋgalaŋ peme mamti zetnaŋ zeme nânâyelen nâmtikŋaŋ mamtan. \p Âpme maneti peme Elot sokbembeŋaŋ keyet kan daŋgome egaŋ egat kandaŋan an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ mamtemien ma an kasa kuku ekŋengalen ŋeŋaŋin ma Galili msat notnaŋ ekŋengalen an ŋeŋaŋ notnaŋ indamandame kopme bumuluŋti indamti tapmambien. Kan keyet Elodiasiyaŋ Zân kume gakikiyelen setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbemsaye. Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ ondek tapme Elodiasiyet nambaŋaŋaŋ ekŋengat zikalinan meti silik wendiye. Silik wendime Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ egome Elolaŋ nambaŋaŋ keyet zeye, “Geŋ kwileki ŋengat gembeme zemane neŋ ŋep gasap. E Kawawaŋgat zikatnan pigok zemkatik bem gayap. Geŋ kwileki belakŋaŋ ŋengat zemane ŋep gasap ma msat mandamuŋ miap kapi butnaŋ eleŋgem gaŋgayelen zemane e kegogak ŋep eleŋgemti gasap.” \p Zeme imbi nemba keyaŋ mka butnan gwaen mamaŋgalen meti mamaŋgat yaŋkwesiye, “Maŋge, neŋ bienaŋ kwileki nanayet zesap?” \p Yaŋkwesime mamaŋaŋ Zân tu zululut egat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti nambaŋaŋgat pigok zeye, “Geŋ Zângat ŋokasetnaŋ gaŋgayet zesenik.” \p Zeme nambaŋaŋaŋ nâmti keyegak winde bemti amobotnaŋ Elotmagen toweti zeye, “Alak kapi Zân tu zululut angat ŋokasetnaŋ usumti batien bemti nasenik.” \p Zeme amobotnaŋ Elolaŋ zet ke nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beye, yaŋgut amgat zikalinan zemkatik beyeyepm yek ŋep ku zenak. Keyepm egaŋ kasa kuku an ŋen zempeme egaŋ mka katikŋan meti Zângat bimaŋ usumti ŋokasetnaŋ batien bem mti kot nambaŋaŋ ke same egaŋ Zângat ŋokasetnaŋ pelep ke mti mamaŋ mesaye. Âpme mamaŋaŋ Zângat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti Zângat ŋokasetnaŋ ke same egat ŋokasetnaŋ ke ekti nâme ŋep beme mti mepeme mege. Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ zet zapatnaŋ nâmti kot sekŋaŋ mti met miŋa keŋan wat pemti atampewien. \p Elot kegok mmame Zisasiyet zet zapatnaŋ msat kataŋ palakŋaŋ bemeti amobotnaŋ egat wakŋan topme nâmti zeye, “Zân tu zululut neŋ bimaŋ eleŋgewan keyaŋ naman gakikiengatnan walep keyepm windeŋaŋ igagen penaŋ tapm.” \p Yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “An kapi Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Ilaiza,” ma notnaŋaŋ zewien, “Ek Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ baen mamtemien ekŋen keboŋ.” \s1 Zisasiyaŋ am 5 tausen meu indaye \r (Matiyu 14:13-21; Luk 9:10-17; Zân 6:1-14) \p \v 30 Zisasiyaŋ nembaŋane zemindeme mka kataŋ mebienaŋ maneti Zisasmagen koondakti ammagen kwitnaŋ kwitnaŋ mbien ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indawien keyet zezapatnaŋ msawien. \v 31 Âpme am sambeyaŋ ekŋenaŋ tabienen ke mekopeŋ tapme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ meu niniyelen kan tuŋgupmaŋ bugan ku sokbemindame keyet mti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Kame, nin pi pemti msat tuŋgupman nnak daen meti bugan kâtnâmtati meu nsenup.” \v 32 Zemti ekŋenaŋ ilinak waŋgaen moti msat tuŋgupman tu nembet daeset ke mesât mebien. \p \v 33 Tapmepme am sambe mka temangatnan ekŋenaŋ indik mâtâti ekŋenaŋ nembu gilop windem bemti nembet daen ŋeŋaŋ met pataŋ zewien. \v 34 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ bam met ganzenan patakpemti Zisasiyaŋ toti met am sambe penaŋ indige. Ekŋenaŋ sipsip damuŋinpiŋnok tabiengapmti Zisasiyaŋ am ekŋengat kembeŋ penaŋ mti yaŋbemti Zet Zapat Dolakŋaŋ sambe zemzikat indam mge. \v 35-36 Tazemzikat indam mnepeme msat tambusât penaŋ tapmme nembaŋaneyaŋ ekti Zisasmagen meti zewien, “Msat penaŋ tambusât tapm keyet geŋ am indemane mka temanen ma isikŋanen meti meuŋin ilinaŋgat aikti kwitimti nseip.” \p \v 37 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “In meu ŋen aikti indame nila!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin 200 kina kapiyaŋ nupmamaŋ met kwiti koindamann niniyet nâmti tazenik?” \p \v 38 Âpme egaŋ pigok indayaŋkwesiye, “In meti eleŋinaŋ nupmamaŋ zigok tazin ze egit?” Zeme ekŋenaŋ meekti zewien, “Eleen nupmamaŋ 5 ma aŋgala zulaŋ talup.” \p \v 39 Zeme nâmti egaŋ nembaŋaneyet zeme am zemindeme maŋge ŋen maŋge ŋen kwaŋ sinaŋ dolakŋaŋ palen gwilelaŋ pemti totapmebien. \v 40 Maŋge notnaŋgat am 100 ma maŋge notnaŋgat am 50 kegok tapmebien. \v 41 Tapmepme Zisasiyaŋ nupmamaŋ 5 kemak aŋgala zut ke timtati zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti nupmamaŋ ke meselemti nembaŋane indame ekŋenaŋ ambepelet timti am maŋge tabien kataŋ indamebien. \v 42-44 Indamepme am 5 tausen piyaŋ meu nimkiŋgapme meu butnaŋ kileŋ temepme ke naman nemba ekŋenaŋ akumtim akumtim mti tise 12 kegok wepme gak zeme nembaŋane ekŋenaŋ timti mebewien. \s1 Zisasiyaŋ tu paleset mege \r (Matiyu 14:22-23; Zân 6:15-21) \p \v 45 Kegok mti Zisasiyaŋ ikŋaŋ ewe keyegak tati nembaŋane ekŋen ŋeŋaŋ zemindeme ekŋenaŋ waŋgaen moti tu nembet Besaida mkaen daeset mesâgât tapmepme egaŋ ikŋaŋ ke tati am sambe zemindeme mekobien. \v 46-48 Ekŋenaŋ mekopme delaŋ zeme Zisasiyaŋ dundusâgât kalaŋan memoge. Moti Zisasiyaŋ igak kalaŋan ke dundumambe tapme gasi penaŋ beme indikme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak etaŋ piyaŋ tundua sutnan penaŋ daen mepme tâgâ temaŋaŋ mebieneset kot indakumbume mesâgât taolapmambien. Tambu tetak piwan mulup temaŋ ke tapmmetnepeme msasâgât tapmme, Zisasiyaŋ toti tundua paleset ekŋenmagen sokŋan sebem indesâgât mge. \v 49 Egaŋ kegok mme ekŋenaŋ, “Wa, we bekanaŋaŋ kozin,” zemti kiŋgati yeye mme \v 50 Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kiŋgagapiŋ. Neŋ nen penaŋ takolapgat sewak talit.” \v 51 Zemti Zisasiyaŋ waŋga keŋan mowepme keyegak tâgâyaŋ katikŋaŋ takumaŋgewan bep zeme nembaŋaneyaŋ nâmtemtem temaŋ mti tabien. \v 52 Ekŋenaŋ Zisasiyaŋ am sambe penaŋ meu indame nimbien windeŋaŋ keyet yaŋaŋ mee kegogak ku eknâmbien. \s1 Zisasiyaŋ Genesalet msalen am zawalinmak weyaŋindeye \r (Matiyu 14:34-36) \p \v 53 Âpme ekŋenaŋ tundua nembet daenen meti Genesalet msalen pataŋ zemti waŋga mandame kaiŋan mopme tekŋaŋ mandamti mot tep palen \v 54-55 zampemti Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ toti mepme am notnaŋaŋ indikmâtâti windembemti mka kataŋ meti am zawalinmak indaluanzamtimti Zisasmagen kopmâbien. \v 56 Âpme Zisasiyaŋ mka temanen ma mka isikŋaŋ notnanen mege kan keyet am zawalinmak luemtimti tambaŋgum sutnanen koindeme wemti ekme Zisasiyaŋ takopme melakanduŋaŋ butnaŋ etaŋ ke timekti dolakŋaŋ bembeyet wekuwien. Wekume nâmindeme am zawalinmak ekŋenaŋ saŋgumaŋ busiliŋaŋ etaŋ timekti alik bemâbien. \c 7 \s1 Yeŋpawineyelen mama mimi itnaŋaŋ ke mâti mamtemien \r (Matiyu 15:1-20) \p \v 1 Âpme zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Zelusalem mkaengatnan kot Palisi indaikme ilinsakwep met Zisasmak ondekbien. \v 2 Ondak tati Zisasmak Zapat mmambe tati indikme Zisasiyet nembaŋane notnaŋ ekŋenaŋ yeŋpawineyelen zii zet tazin keyet kataŋ belin zululupiŋ tu meu taatamnimambien. \p \v 3 Âpme Palisi ma Zuda am ekŋenaŋ yeŋpawineyelen mama mimi ke mâti keyet kataŋ belin mee zululupiŋ tu meu ŋen ku maatamnimtemien. \v 4 Ma ekŋenaŋ bemkwiti kwiti mundumengatnan gilik zem meti kegogak tu zululupiŋ meu ŋen ku maatamnimtemien. Wa ke etaŋ yek, mama mimi keboŋ notnaŋ menzim bati ma okop mee pi ewe zululutnaŋ keyegak sakwalam zuluti mambumbemnimtemien. Ma mama mimi keboŋ keboŋ sambe notnaŋ ewe wemezin. \p \v 5 Keyepmti Palisi ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas nembaŋaneyelen muluwaŋ ke ekti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Nembandine ekŋenaŋ kwilekiyet yeŋpapmnaŋgalen set tazin ke kulumti tu meu mee belin zululupiŋ bumbulumimagaŋ kileŋ tatim nip?” \p \v 6 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ ekŋengat pigok zeye, “Eweŋan tipman baenen Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ in tetimaemae an keboŋgat esemteŋ penaŋ meluwaŋ pigok mge, \q1 ‘An ekŋen keboŋ keyaŋ keŋinaŋ penaŋ bamkunemti kwizet buŋamm belak sekgaŋ etaŋ mwati manzempalakŋaŋ bemneip. \v 7 Mti ilinaŋgalen yeŋpawineyelen set keyaŋ nâlen zii zetnok bempemti ke am sambe zemzikat indamamipgapmti nâgât belak segaŋ etaŋ mandundunaip.’” \rq (Aizaya 29:23)\rq* \p \v 8 Zemti pigok diindoye, “In Kawawaŋgalen zii zet penaŋ ke imgulume topme ilinaŋgalen yeŋpawineyelen set sambe ke mamkatikŋan bem maip.” \p \v 9 Zemti ewe tusumti pigok diindoye, “In yeŋpawinaŋgalen set ke mtati Kawawaŋgalen zii zet imgulume totogalen setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ masokbemindain. \v 10 Mosesiyaŋ Kawawaŋmagen zet ŋen mti kapigok zeye, \q1 ‘Geŋ mambipdaŋgat nâmane mobotnaŋ bewe. An ŋenaŋ mambipmaŋgat zet mgasik zeween an ke kume gakiwe.’ \rq (Kisim Bek 20:12)\rq* \m \v 11 Keaŋgut in naman am set sepem ŋen zikat indame ekŋenaŋ pigok mamip. ‘Mam biwine ekŋenaŋ olat olat ke temimti mameŋgut ekŋenaŋ pi ilak Kawawaŋgat tewalaŋ sasâgât zemti bempeya.’ \v 12 Zemti mam biwine indamukulem dolakŋaŋ penaŋ ku mamiindeip. \v 13 Set kegoset in Kawawaŋgalen zii zet mtopemti ilinaŋgalen set manzemzikat indaip. Mama mimi sambe keboŋ notnaŋ sambe penaŋ mamâlip.” \p \v 14 Kegok zemti am sambeyet ewe zeme kopme pigok diindoye, “In sambe wakbemti tapme zet kapi zema weyaŋnâmâtâlit. \v 15 Kwitnaŋ kwitnaŋ nime kambakŋinan matowezin keyaŋ yom kum bein. Keŋinangatnan nânâ bekanaŋ ma dembusek bekanaŋ makwazin keyaŋ keŋin mme bekanaŋ mambein. \v 16 An ŋen keŋanmagaŋ zet zeyap kapi nâmti ikŋaŋak opeim nâsem.” \p \v 17 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am indeme mekopme mkaen mowepme nembaŋane ekŋenaŋ keyegak mâpmoti bemzenze zet zeye keyet yaŋaŋ zemâtâtindame nânâyelen yaŋkwesiwien. \v 18 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In kegogak ŋoktikŋinpiŋak tapmaip? \v 19 Meu nimann tipkambakŋnan matowezin keyaŋ keŋinanen toti keŋin mme bekanaŋ ku mambein. Keyaŋ belak tipkambakŋnan totapme baeset tipman makwawezin.” (Keyepmti Zisasiyaŋ meu sambe kapi ku zemkuluye ŋep etaŋ niniyelen zeye.) \p \v 20 “Âpme keŋinangatnan nânâ ma zet bekanaŋ makwazin keyaŋ keŋin mme bekanaŋ mambein. \v 21-22 Am keŋaŋgatnan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ kapigogaŋ makwazin: ŋoktik bekanaŋ, ma animbi zomolim ekŋenaŋ set kileŋ mama ma awembiŋ bembeŋaŋaŋgut notnaŋgalen imbi menzem wawat ma kambu, kasa kuku, imbi indaasek indende, mobotnaŋ sakam igak igak, dâsuki, kakiki ma amgat zet bekanaŋ notnaŋ zenze ma nânâŋin kilom maotnâip. \v 23 Nânâ bekanaŋ keboŋaŋ keŋinangatnan kwati keŋin mme bekanaŋ beme Kawawaŋgat zapat ku matalip.” \s1 Zisasiyaŋ Silia mkaengatnaŋ imbiyet nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ ege \r (Matiyu 15:21-28) \p \v 24 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ mka ke peme tapme Taia ma Saidon mka temaŋ egegat msat tuŋgupmanen mege. Egaŋ meti mka tambaŋgumen moti amnaŋ egat zet zapatnaŋ ku nânâyelen otnâŋge. Yaŋgut am ekŋenaŋ mepme zapatnaŋ nâmâbiengapmti ŋep ku enzililiyelen sepem beye. \v 25 Keyepmti Zisasiyaŋ mopme mopme keyegak imbiŋenaŋ zet zapatnaŋ nâmti nambaŋaŋ we bekanaŋ ŋenaŋ mme keŋan kileŋ mambemtangapmti Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondo saye. \v 26 Imbi ke Pinisia imbi Silia mkaengatnaŋ zetnaŋ Glik zet manzemtan. Imbi keyaŋ nambaŋaŋgat keŋangatnan we bekanaŋ mâpepeyelen Zisasiyet zet giŋgiŋ mge. \v 27 Keyepmti Zisasiyaŋ imbi keyet pigok dunduye, “Nemba ekŋenaŋ meu ŋeŋaŋ manip. Âpme geŋ nâmane nembayelen meu menzemti tam ŋep ku sasayelen bein. Sepem kegogak neŋ Zuda am ekŋen ŋeŋaŋ indamukulem mtiŋgut bam am Zuda maŋgaen ku sokbemeŋaŋ in indamukulem mimiyelen.” \p \v 28 Zeme imbi keyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Amobotnaŋ, geŋ zet e penaŋ zenigaŋgut tam ekŋenaŋ nembayelen meu pâpmaŋ bap palen toweme kileŋ ke mambeseip.” \p \v 29 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Geŋ zet kegok penaŋ zenikgapmti nambandi we bekanaŋaŋ katipe mezingat gilik ze mkandan met.” \p \v 30 Zeme imbiyaŋ mkaŋan meti ekme nambaŋaŋ we bekanaŋ pemepme sinanen muluk dolakŋaŋ taweme ekti nâme dolakŋaŋ penaŋ beye. \s1 An wakŋaŋ kekekŋaŋ ma zet ku manzemtan ke Zisasiyaŋ weyaŋpeye \p \v 31 Zisasiyaŋ Taia mka katikpem met Saidon mka sebempemti Dekapolas mka sebemindemti Galili msat tunduaeset mepme \v 32-33 am notnaŋaŋ an wakŋaŋ kekekŋaŋ zet mee zesât maolatan ke wati Zisasiyaŋ betnaŋaŋ timekme dolakŋaŋ bembeyelen nâmti ekmagen wapmebien. Wapmeti Zisasiyaŋ weyaŋpepeyet yaŋkwesiŋ giŋgiŋ msame Zisasiyaŋ nâmti egaŋ an ke wati ganzenanik meti betnan nemuŋaŋaŋ wakŋaŋ nembet nembet wapemti naman mtot zawagaŋ betnanen wasekpemti an keyet nambalamanen \v 34 bemtati an keyet kembeŋ mti zikatnaŋ kululuŋen ekme mopme Zuda ilinaŋgalen zeleset Bipmaŋgat pigok zeye, “Epata.” Zet keyet yaŋaŋ, “Wakdi teŋ beme zet ze!” \p \v 35 Zeme wakŋaŋ teŋ peme zet dolakŋaŋ zeye. \v 36 Âpme Zisasiyaŋ keyet zapatnaŋ ku zenzeyelen am indazemkulum aleme am ekŋenaŋ nâpemti keyet zapatnaŋ zempalakŋaŋ bemâbien. \v 37 Ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti zewien, “An kapiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ etaŋ mambein. Mti kegogak am wakŋaŋ kekekŋaŋ ma zet ku manzeip ekŋen mme zet zeip ma wakŋin teŋ mapemâzin.” \c 8 \s1 Zisasiyaŋ am 4 tausen meu indapelaŋguye \r (Matiyu 15:32-39) \p \v 1-2 Zisasiyaŋ tipman baenen am sambe meu indaye yanaman mise ŋen am sambe penaŋ ondek tapme kasup tuk bepi Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindometne peme, am ekŋenaŋ meu bugan mkobien e nime delaŋ zemâge. Âpme amnaŋ tu meu aikti niniyelen setnaŋ ŋen ku aikbiengapm Zisasiyaŋ nembaŋane indapmandame kopme zeye, “Neŋ am sambemak kasup tuk takwati meuŋin belaknik mkobien elak nime delaŋ zeyeyepmti alak meuŋinpiŋ tapme indikti neŋ ekŋengat kembeŋ penaŋ miap. \v 3 Am notnaŋ mkaŋin beŋangatnan penaŋ kobiengapmti belak indema gilik zem mkaŋinan mesât meti meuyet selen sukŋan bemti zikalin gililiŋ peme tokutuseip beme ŋep ku besem.” \p \v 4 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ yaŋkwesiwien, “Msat tuŋgupman pi tu meu desetgat aikti indamann nseip?” \p \v 5 Zeme Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ zigok mtalip?” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nupmamaŋ 7 mtatnup.” \p \v 6 Kegok zeme nâmti am ekŋengat zeme ondekti msalen gwilelaŋ totapme nupmamaŋ 7 ke mti Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti meselem nembaŋane kalaŋ indame ekŋenaŋ timti am indamebien. \v 7 Âpme aŋgala isikŋaŋ notnaŋ kegogak taindaye. Ke Zisasiyaŋ mti kegogak Kawawaŋgat wisikŋ zemti nembaŋane kalaŋ indame timti am kalaŋ indamebien. \v 8-9 Indame am 4 tausen piyaŋ meu nimkiŋgapme butnaŋ belak temege ke timti tise 7 wepme gak zeye. \v 10 Kegok mti Zisasiyaŋ am zemindeme mkaŋinan mekobien. Am zemindeme mekopme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ ilinak etaŋ waŋgaen moti Dalmanuta msalen daen mebien. \s1 Palisi am notnaŋaŋ Zisasiyaŋ menok mme eegalen yaŋkwesiwien \r (Matiyu 16:1-4) \p \v 11 Dalmanuta msalen met tapme Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti menok temaŋ notnaŋ mme ekŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke nâmâtâtâgalen tetipem ekbien. \v 12 Mme Zisasiyaŋ ekŋen ke indikti keŋan bekanaŋ beme zeye, “Alak kan pigogak am talip ekŋen kapiyaŋ kwilekiyet menok mme eegat etaŋ manzeip? Keyepm alak kan kapiyet neŋ ekŋenmagen menok ŋen ku mma ekseip, yek penaŋ.” \p \v 13 Egaŋ kegok zemti katiindemti nembaŋane ilinsakwep gilik zemti waŋga keŋan ewe moti tundua nembeleset mebien. \s1 Palisimak amobotnaŋ Elot ekŋengat yaŋin Zisasiyaŋ nupmamaŋ yisiyaŋ mme masemen keyet palen bemzenze zet zeye \r (Matiyu 16:5-12) \p \v 14 Nemba ekŋenaŋ nupmamaŋ mekwititiyet kandati nupmamaŋ kwewetaŋ waŋga keŋan tagaen ke mkobien. \v 15 Âpme Zisasiyaŋ Palisi ekŋengalen mama mimi ke ekme ŋep ku beye keyepmti selen kopmambe Zisasiyaŋ nembaŋaneyet golaŋ zet zemti bemzenze zet kapigok diindoye, “In Palisimak Elot egetgalen yis keyet eksewep.” \f + \fr 8:15 \ft Palisi ekŋengalen mama mimi ke Kawawaŋ sesewatsasayet setnaŋ sambe bemtimâpmambien ke nâmkiŋpepe palen yek. Amnaŋ indikgoŋgoyet segaŋ etaŋ mti mambien. Elolaŋ Zisasiyaŋ menok mme eekgalen etaŋ manâmtan. Egaŋ menok ke ekti nâmkiŋpepeyelen yek.\f* \p \v 16 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ Zisasiyelen zet keyet yaŋaŋ ku weyaŋnâmbiengapmti ilinak zenâ zenâ mti pigok zewien, “Nin nupmamaŋ ŋen kwititipiŋ belak kotngapmti Zisasiyaŋ keyet tazen.” \p \v 17 Ekŋenaŋ kegok zenâ zenâ tapmme Zisasiyaŋ nâmti pigok indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ kwititipiŋ kolo keyet eneyet zenâ zenâ tapmip, in nâgât yaŋŋ ku eknâmâtâlip, ma? In keŋin uwatnaŋ penaŋ! \v 18-19 In neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mima \q1 ‘Zikalinaŋ eek ektiŋgut ku maekmâtâlip ma zet zema wakŋinaŋ zet nânâ nâmtiŋgut ku manâmâtâlip.’ \rq (Esekiel 12:2)\rq* \m In tipman baenen am 5 tausen pi nupmamaŋ 5 etaŋ bukeyaŋgut meselem indama nimbien ke ku nâmâtâlip?” \p Zemti nembaŋane indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ nimkiŋgapme belak temepme timti ele zigok webien?” \p Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Ele 12 kegok webenn.” \p \v 20 Zeme Zisasiyaŋ ewe indayaŋkwesiye, “Kan ŋengat nupmamaŋ 7 mti am 4 tausen pi indama nimkiŋgapme butnaŋ totemepme timti ele zigok webien?” \p Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “7 webenn.” \p \v 21 Zeme nâmti pigok diindoye, “In neŋ kegok mimiyet windenn tatnain keyet yaŋŋ mkawaŋ bema in nikti yaŋaŋ nâmâtâlipgapmti Palisi ekŋengalen mama mimi ku mâbep.” \s1 Zisasiyaŋ Besaida mkaen an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ weyaŋpeye \r (Matiyu 16:8) \p \v 22 Âpme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ Besaida mkaen mepataŋ zeme mka keyetnan an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ an keyet notnaneyaŋ Zisasiyaŋ sekŋane atamti mme dolakŋaŋ bembeyet watoti Zisasiyet yaŋkwesim giŋgiŋ mbien. \v 23 Kegok zeme nâmti Zisasiyaŋ an zikatnaŋ beŋaŋ ke betnamti mka ganzenan ilidak baen metati Zisasiyaŋ an keyet zikatnanen zawagaŋ wasekpemti betnaŋ zikatnanen mobemti yaŋkwesiye, “Zikadan kwilekiki notnaŋ ŋep taekdik?” \p \v 24 Zeme an keyaŋ belak zem wat ekti zeye, “Neŋ am taliwen pi ŋep taindigap yaŋgut indikma tep ŋotekŋaŋ nemboŋ tabem temezin.” \p \v 25 Zeme Zisasiyaŋ betnaŋ ewe zikatnan bemti weyaŋpeme zikalaŋ bikbik mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi ekmâtâpmâge. \v 26 Âpme Zisasiyaŋ zempemti zeye, “Geŋ am mka tuŋgupman moti am keyet zapat diindondopiŋ belak buzak lolotnak mkandanen mesenik.” \s1 Pitayaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemâtâge \r (Matiyu 16:13-20; Luk 9:18-21) \p \v 27 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ilinsakwep Sisalia Pilipai mka temaŋ manzemtemien keyelen mka isisikŋaŋ ŋengat seleset mepmambe Zisasiyaŋ nembaŋane pigok indayaŋkwesiye, “Am ekŋenaŋ nâgât kwiyaŋ tapmain manzeip?” \p \v 28 Indayaŋkwesime nembaŋane ekŋenaŋ zewien, “Gâgât am notnaŋaŋ, ‘Zân tu zulutindende an egaŋ gakikiengatnan wati tapmain,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋen egaŋ wati tapmain,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ kululuŋengatnan toti tapmain,’ kegok manzeip.” \p \v 29 Zeme nâmti naman Zisasiyaŋ ilinaŋgat indayaŋkwesiye, “Âpme in nâgât kwi manâmneip?” \p Indayaŋkwesime Pitayaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “Geŋ Kilais Kawawaŋaŋ am nin yomengatnan gilik zemndatitiyet zemgeme tobanan. Kegok penaŋ manâmgenup.” \p \v 30 Zeme yaŋaŋaŋ ke am notnaŋ ku zemindandayet nembaŋane zemkulumindeye. \s1 Zisasiyaŋ sindem timti gakiweyet zapatnaŋ diindoye \r (Matiyu 16:21-28; Luk 9:22-27) \p \v 31 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane zet zemzikat indam metneti zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ mamoti amnaŋ sindem temaŋ penaŋ nawep. Sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ niktakalimti nome gakiwawaŋgut naman kasup tuk etaŋ tati ewe gilik zemwabap.” \v 32 Kegok zemkawaŋ bemindame keyegak Pitayaŋ Zisas wati nemba notnaŋ bamkumindemti yaŋbemti Zisasiyaŋ ku gakikiyet zemkulumpeye. \v 33 Zeme Zisasiyaŋ naman nembaŋane notnaŋ ekŋenmagen gilik zemindikti Pitayet zeye, “Geŋ Sadaŋgalen nânâ mgasik ke pemane talak! Geŋ zet zenik ke Kawawaŋgalen ŋoktik yek, amgalen ŋoktik etaŋ otnâmtiyepm zenik!” \p \v 34 Âpme Zisasiyaŋ am sambe ekŋen ma nembaŋane indazemtetime ekmagen kopmâpme ekŋengat zeye, “An ŋenaŋ neŋmagen tususâgât mbe beme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mti egaŋ sindem temaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ tiwap sakam keboŋ timti namâbe. \v 35 Ma am ŋenaŋ ek sekŋaŋgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ ku mkawaŋ bewe beme egaŋ mama kanzizit ku tiwe. Yaŋgut am ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit mama ke ŋep tiwe. \v 36 Am ŋen ek msat kapiyelen milom bilombi sambe ke tim nalak nalak mam mnepeme mamaŋaŋ yuŋgume ek keyaŋ walebe. Msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ zigok mukulem mme mama kanzizit tiwe? Yek penaŋ. \v 37 Egaŋ walelet mundumen met tazin ke naman kwitnaŋ kwitnaŋ ŋenaŋ bamamaŋaŋ ku kwitimti gilik zem wawagalen. Yek penaŋ. \v 38 Mineti am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât ma Zet Zapatn Dolakŋaŋ kapi am Kawawaŋgat zemtalatpemti kileŋ mamaip ekŋengat zikalinan zemkawaŋ bembeyet sakambuk mbe beme neŋ bam kululuŋ Bipmnaŋgalen winde ma busatnaŋmak ma Kawawaŋ egalen ensel teŋ maip ekŋenmak kobap kan keyet neŋ kegogak am ekŋen keyet nâma sakambukŋaŋmak beme bamkumindewap.” \c 9 \p \v 1 Zisasiyaŋ zet ŋen ewe pigok tusumti diindoye. “Neŋ zet penaŋ sukwep penaŋ pigok zema nâit, in am talip kapiyetnaŋ am notnaŋaŋ ewe gakikipiŋ tapmetnepeme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyaŋ windeŋaŋmak kawaŋ beme ekbep.” \s1 Zisasiyet sekŋaŋaŋ asekti mamanamaŋ penaŋ beye \r (Matiyu 17:1-13; Luk 9:28-36) \p \v 2 Manepeme kasup 6 mepme Zisasiyaŋ nembaŋane Zânmak Zems ma Pita indatime ilinak etaŋ kalaŋan memoti Zisasiyaŋ sek sepemaŋ asekti naman sepemaŋ igak penaŋ beye. \v 3 Melakanduŋaŋ mee pi satnaŋ penaŋ bemti sokŋaŋaŋ puyuk peyak penaŋ mge. Msalen an ŋenaŋ melakandu zulupme sepem keboŋ penaŋ ŋep ku benak. \v 4 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ ke ekpeŋ tapme Mosesimak Ilaizayaŋ keyegak koti Zisasmak zenâ zenâ tapmme indikbien. \v 5 Indikti Pitayaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, pi dolakŋaŋ penaŋ nnak kapi tatnupgapmti nâmane mka minzalaŋ tuk, ŋen gâgât, ŋen Ilaizayet, ŋen Mosesiyet walati mambanup.” \v 6 (Pitayaŋ kiŋgagat palen tati zet yaŋaŋ nânâpiŋ; belak kileŋ kegok zeye.) \p \v 7 Zeme keyegak zanza ŋenaŋ tot indasumuŋme indidikpiŋ mbien. Âpme zanza keyet keŋanen zet kapigok sokbeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ. Neŋ egat tikŋaŋ manâyapgat in egat zetnaŋ gawepuwep.” \v 8 Zet kegok sokbeme keyegak nembaŋane ekŋenaŋ meek koek mti Zisasiyaŋ igak etaŋ tapme ekbien. \p \v 9 Âpme Zisasiyaŋ kot indatimti kalaŋangatnan kwatopmambe Zisasiyaŋ Nembaŋaneyet zemkulumindemti zeye, “In kwitnaŋ kwitnaŋ e ego keyet zet zapatnaŋ am ŋen diindondopiŋ manepeme Angat Nemuŋaŋ neŋ gakikiengatnan gilik zemti wabap.” \p \v 10 Zet ke ekŋenaŋ nâmti keŋinan bemti ilinak pigok zenâ zenâ mti zewien, “Gakikiengatnan wawat zet kapi kwilekiyet nâmti zeina?” \v 11 Ilinak kegok zem mbienaŋ yek beme Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Zuda amgalen zii zet zemzikat indanda an ekŋenaŋ eneyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ ŋeŋaŋ kopmeŋgut bam Mesaya An Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ timkwatindendeyet ombempeye keyaŋ kobe manzeip?” \p \v 12 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Ilaizanok ek ŋeŋaŋ penaŋ koti am yomengatnan timkwat indendeyet mulupmaŋ mimiyet zenzeŋaŋ mge. Âpme zet ŋen zenzeŋaŋ tazin kapi zigosetgat Angat Nemuŋaŋ neŋ sindem temaŋ namti bamkumneneyet Kawawaŋgalen zelen kogok meluwaŋ mimiŋaŋ? \v 13 Neŋ pigok penaŋ zema nâit, an Ilaiza nemboŋ ilak kopme amnaŋ muluwaŋ bekanaŋ sepem igak igak msawien.\f + \fr 9:13 \ft Ilaiza e Zân tu zululut an egat nâmti zenzeŋaŋ (\xt Matiyu 17:13\ft ).\f* Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ keyet kataŋ sokbeye.” \s1 Zisasiyaŋ we bekanaŋ anemba ŋeniyet keŋanengatnan zempeme mege \r (Matiyu 17:14-21; Luk 9:37-43a) \p \v 14 Zisasmak nembaŋane tuk ekŋenaŋ kalaŋangatnan nembaŋane notnaŋ tabien ekŋenmagen toti indikme am notnaŋaŋ inda bembuluŋ tapme Zuda amgalen zii zet zemzikat indanda an ekŋenmak Zisasiyet nembaŋane notnaŋ tabien ekŋenaŋ ŋenaŋ ŋengat zemtalat ŋenaŋ ŋengat zemtalat tapmambien. \v 15 Yaŋ am sambe ekŋenaŋ tatneti ekme Zisasiyaŋ daen kopme ekti Zisasiyet olimti windenbemeti mkuwien. \v 16 Met mkume Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “Indati kwilekiyet dopmaŋgat tapmdândâmo?” \p \v 17 Âpme an ŋen ekŋengat tuŋguwinangatnan wati zeye, “An zikat indanda, neŋ nemun we bekanaŋaŋ mme zet zenzepiŋ mammgapmti geŋmagen wakolap. \v 18 Nemba kapi we bekanaŋaŋ mtati msalen kutupeme kwati zawak salaŋ kwilak kwilak mti zetnaŋ aŋgalikti setnaŋ betnaŋaŋ mutututi katikŋaŋ mambein. Keyepm neŋ nembandine ekŋengat zema we bekanaŋ zempeme mebegat olalo.” \p \v 19 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti am tabien ma nembaŋane ekŋengat zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ penaŋ! Neŋ inmak kan teepmaŋ kapi mamti indamukulem mamambap?” Diindomti zeye, “Anemba denze wati kopme ekbi!” \v 20 Zeme anemba ke Zisasmagen sokŋan wapmepme we bekanaŋaŋ Zisas ekti nemba piwan belak msalen mkutupeme kwati kililiŋ mti zawak salaŋ kwilak kwilak mge. \v 21 Âpme Zisasiyaŋ nemba keyet bipmaŋgat yaŋkwesiye, “Nembandi kapi kan zukŋan penaŋ yaŋbemti muluwaŋ kapi mge?” \p Yaŋkwesime bipmaŋaŋ zeye, “Nemba isikŋanenagak yaŋbemti mge. \v 22 We bekanaŋ egaŋ sesepelimti wat tokwapme meti sekŋaŋ waleletgalen mulup temaŋ penaŋ mamin. Keyepmti geŋ windendi tazin beme ŋep ndapmukulem mimnde.” \p \v 23 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Kwilekiyet geŋ windendi ŋep tazin beme mbek zet e zenik? An ŋenaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ penaŋ tabe beme kwitnaŋ kwitnaŋ zein keyet kataŋ ŋep sokbem sawe.” \p \v 24 Zeme keyegak nemba keyet bipmaŋaŋ sinzet palen zeye, “Neŋ nâmkiŋpemgeyap yaŋgut nâmkiŋpepen katikŋaŋ yegat napmukulem mmane geŋmagen nâmkiŋpepen katikŋaŋ bak.” \p \v 25 Âpme am sambe penaŋ windem bemti taondak kopme Zisasiyaŋ we bekanaŋ anemba masesepelimwati mamtan keyet zet windeŋaŋbeŋ zempemti zeye, “Geŋ anemba keŋangatnan kwati meti ewe gilik zem kapiyegak ŋen ewe ku kwatowebanik.” \p \v 26 Âpme we bekanaŋaŋ kwati mesât mge, kan keyet nemba bekan piwan omba penaŋ butemti we bekanaŋaŋ yeye mti kwati mepme anemba keyaŋ gakikiŋaŋnok toaŋgasim weme am ekŋenaŋ ekti zewien, “Nemba pito ilak gakip.” \v 27 Kegok zeme Zisasiyaŋ nemba betnanen atamti mwat onzempeme tage. \p \v 28 Kegok mti Zisasiyaŋ mkaen mowepme nembaŋane ekŋenaŋ keyegak moti ilinak etaŋ tati yaŋkwesiwien, “Kwilekiyet nin we bekanaŋ ke mâbâgat olapmann bep?” \p \v 29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “We bekanaŋ ekŋen keboŋ ke belak ŋep ku indamâbâgalen dundundumak tati ŋep indamâbâgalen.” \s1 Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgat zet zapatnaŋ ewe diindoye \r (Matiyu 17:22-23; Luk 9:43-45) \p \v 30-31 Zisasiyaŋ nembaŋane gakikiŋaŋgat zapatnaŋ ilinak diindondoyet nâŋge keyepmti ekŋenaŋ mka ke katipemti Galili msat tuŋgupmaset buzak buzak enzilimti mebien. Selen mepmambe Zisasiyaŋ nembaŋane zemzikat indamti zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ maneti amgat belinan mopma ekŋenaŋ nome gakima nabewep. Yaŋ kasup tuk etaŋ tati ewe gilik zem wabap.” \p \v 32 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zet ke yaŋaŋ ku weyaŋnâmâtâti yaŋkwesimti nâsâgât mbienaŋgut naman kiŋgati belak peme tage. \s1 An kwiyaŋ amobotnaŋ bein? \r (Matiyu 18:1-5; Luk 9:46-48) \p \v 33 Ekŋenaŋ meti Kapaneam mkaen pataŋ zemti mka ŋengat motati Zisasiyaŋ nembaŋane indayaŋkwesimti zeye, “Selen daen in kwilekiyet tazenâmkopmo?” \p \v 34 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ selen daenen koti, “Kwiyaŋ ningat amobotnaŋ mambe?” Zemti zenâ zenâ tapmkopmambiengapmti zelinpiŋ buzak tabien. \v 35 Âpme Zisasiyaŋ mkaen koweyeyaŋ totati nembaŋane 12 ekŋengat zeme koondak tapme zeye, “An ŋenaŋ amobotnaŋ mamasâgât nâin beme egaŋ tototnaŋ penaŋ mamti am notnaŋ ekŋen sisiliŋ mulup mimindamti mambe.” \v 36-37 Kegok zemti nemba isikŋaŋ ŋen wati tuŋguwinan mwat ambetati zeye, “Nemba keboŋ kapi an ŋenaŋ nâgât mti gogot mpewe beme egaŋ neŋ gogot mnewe ma ŋenaŋ neŋ gogot mnewe beme An zemneme toban ek kegogak gogot msawe.” \s1 An ŋenaŋ ningat mulupmnaŋgat ku zemtalabe beme ek ningat notn \r (Luk 9:49-50) \p \v 38 Âpme Zânaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, nin an ŋenaŋ gâgât kwidan kumti we bekanaŋ mâpeme ekti ninmak ku mamaingapmti zemkulumpenn.” \p \v 39 Kegok zeme nâmti Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋengat pigok diindoye, “In an ŋenaŋ nâgât kwitnnan kumti muluwaŋ tototnaŋ keboŋ mme ekti ku zemkulumpewep. An keboŋ keyaŋ sakwep eleŋ beleŋ bemti nin ku zemtalatndewe. \v 40 An ŋen mulupmnaŋgat ku zemtalatndewe ek ningat notn kegok nâmpewanup. \v 41 Neŋ pigok penaŋ zema nâit, in nâgât nembanne maipgapmti am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ŋen ma okowen tu etaŋ bemindame nimbep beme an ke tosaŋepiŋ belak penaŋ ku tabe bam maneti keyet tosaŋaŋ tiwe. \s1 Mama mimi bekanaŋgalen tetimaemae sokbemindame sukŋan ku bembeyet aŋkeŋoo zet diindoye \r (Matiyu 18:6-9; Luk 17:1-2) \p \v 42 Am ŋenaŋ notnaŋ ŋen nâmkiŋpepeŋaŋ isikŋaŋ bugan tasain ek bekanaŋ mimiyet zet kelakŋaŋ mpeme bekanaŋ mbe beme an bekanaŋgat zet kelakŋaŋ mpewe ke bimanen nanzaŋ siput temaŋaŋ opempemti nembu keŋan âtâpeme towepme dolakŋaŋ bein mneti ekŋenaŋ kegok ku mme egaŋ belak tapmetneti Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen dopmaŋ nukŋaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe. \v 43 Sepem kegok tazingapmti bedi ŋenaŋ mama mimi bekananen gaik mesâgât mme eleŋgem pemane mebe. Geŋ mineti bedi zuzulak mmaneti teziŋ ŋandaŋ toti tewen zimti sek sindem tipeŋ mamambanikmagengat bedi eleŋgem pemane mepme bedi nembet dumaŋ maneti mama kanzizit tiwanik. \v 44 [‘Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik.’]\f + \fr 9:44 \ft An Kawawaŋgalen zetgat yaŋaŋ mkawaŋ bembeyet nânâ mulup mamip notnaŋaŋ zet kukuŋaŋ ke tususuŋaŋ manzeip papia notnaŋgat tazin; notnaŋgat yek.\f* \v 45 Ma geŋ sedaŋ mama mimi bekanaset gapmesâgât mme sedi nembet eleŋgem pemane mepme kaŋtaŋ kaŋtaŋ mamambanik. Mineti sedi zuzulak maneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat sedi nembet eleŋgem pemti sedi nembet dumaŋ piyaŋ kaŋtaŋ kaŋtaŋ maneti mama kanzizit aikbanik. \v 46 [‘Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik.’] \v 47 Ma geŋ zikadi ŋenaŋ mama mimi bekanaset gapmesâgât mbe beme geŋ kwenzempemane mebe. Mineti geŋ zikadi ilindiŋ maneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat kwenzempemane mebe. \v 48 Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik. \v 49 Neŋ geŋmak tususu mimiyet zetik mban keyet katnaŋ ku mambanik beme neŋ katikgema teziŋ ŋandaŋgat zapat bewanik. \v 50 Dalaŋ ke tikŋaŋ keyaŋgut dalaŋgat tikŋaŋ delaŋ zeme amnaŋ selen mulati maimmak kolip keboŋ. Kogogapm in dalaŋ nemboŋ keyet tikŋaŋin kwesiŋ tatagat nâmti in keŋin dolakŋaŋ tapme nolinmak keŋ kwep bemti keŋ sewakŋaŋ palen mamambep.” \c 10 \s1 Zisasiyaŋ awembiŋ ku kalalaŋgat zetnaŋ zeye \r (Matiyu 19:1-12; Luk 16:18) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ mka ke naman katipemti Zudia msaleset meti Zodan tu nembet daen mepme am sambeyaŋ ewe koondakme manzemzikat indamtan, kegogagapm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indamiŋge. \p \v 2 Tadiindome Palisi an notnaŋaŋ koti, “Zisas tetipemann egaŋ zet ŋen zemyuŋgume ekti wati zelen mepesenup,” zemti kapigok yaŋkwesiwien, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpepeyelen Mosesiyelen zii zelen set ŋen tazin ma yek?” \p \v 3 Zeme Zisasiyaŋ naman dopmaŋ yaŋkwesisiyegak kapigok indayaŋkwesiye, “Mosesiyaŋ awembiŋ kalalaŋgat zigok zeye?” \p \v 4 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti zemâtâtât papia kumsame mebegat Mosesiyaŋ ŋep mimiyelen zeye.” \p \v 5 Kegok zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem indaye, “In keŋ katik mbiengapmti Mosesiyaŋ nâmindamti zii zet ke kumindaye wa ke Kawawaŋgalen ŋoktik penaŋ yek. \v 6 Kawawaŋaŋ yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge kan keyet egaŋ an ma imbi betnaŋaŋ penaŋ miideye. \v 7-8 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen kapigok zein, \q1 ‘An ŋenaŋ imbiŋaŋ wazin beme egaŋ mambipmaŋ katiidemti egelaŋ keŋit segit pepep bemalu kwep beme mambalup. \v 9 Kawawaŋaŋ animbi kapi tusum idendeŋaŋgapmti ilit ma am ŋenaŋ kileŋ ku kalaŋidewe.’” \rq (Sokbembe 2:24)\rq* \p \v 10 Mkaen motati nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nânâyet yaŋkwesiwien. \v 11 Yaŋkwesime egaŋ yaŋaŋ pigok diindoye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti an ŋengat imbiŋaŋ menzem wabe beme yom mbe. \v 12 Ma imbi ŋenaŋ apmaŋ asekpemti imbi ŋengat apmaŋ menzemwabe beme egaŋ awembiŋ mama ke kalaŋti yom tiwe.” \s1 Nemba isisikŋaŋ Zisasmagen indatim kobien \r (Matiyu 19:13-15; Luk 18:15-17) \p \v 13 Âpme am ekŋenaŋ nembaŋine Zisasiyaŋ indati mebegat indatim kopme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ nemba isikŋaŋ ekŋengat nâme tototnaŋ beme Zisasiyaŋ ku indati mebegat zemkulumindewien. \v 14 Kegok tapmme Zisasiyaŋ indikti nâme ŋep ku beme zeye, “Kululuŋen gwaen mama katikŋanen amnaŋ nemba ekŋen keboŋ bemti mebegat zenzeŋaŋgapmti nemba zemkulumindendepiŋ katiindeme neŋmagen kolit. \v 15 Neŋ penaŋ zema nâit, an ŋenaŋ nemba isisikŋaŋ ekŋenok bemti zet nâme penaŋ penaŋ etaŋ beme yaŋkwesim giŋgiŋ ku mamip. Keyet katnan yaŋkwesi yaŋkwesi mimipiŋ. Belak etaŋ nâmkiŋpewe beme ekŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan meti masâip.” \v 16 Kogok diindomti nemba kwep kwep ekmagen kopme indambetati popop kumindemambe betnaŋ ŋokŋinan bemti Kawawaŋaŋ indamukulem mimindendeyet zemgwatnaŋ mge. \s1 An mânep milawatnaŋ temaŋaŋ Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme ekmagen mege \r (Matiyu 19:16–20:19; Luk 18:18-33) \p \v 17 Âpme Zisasiyaŋ mka ke katipemti tapmepme an mânep milawatnaŋ temaŋ keyaŋ ekti windembem kot Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondom samti yaŋkwesiye, “An zikat indanda dolakŋaŋ, neŋ zigok penaŋ mti mama kanzizit ke tiwap?” \p \v 18 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem dunduye, “Geŋ nâgât ‘An zikat indanda dolakŋaŋ,’ zenik. Zet keyet yaŋaŋ ŋep nâmdelaŋ zemti zenik? Kawawaŋ kwewaŋ dolakŋaŋ. \v 19 Geŋ Mosesiyelen zii zet kapigok tazin ke nânik, ‘Kasa ku kuwanik, imbimak sek kileŋ ku mambanik ma kambu ku tiwanik, zet dâsuki ku zewanik ma amgalen milawat notnaŋ kileŋ ku omenzaŋ tiwanik, ma geŋ mambipdineyet kandaŋidan meti zet nânâŋ mambanik.’” \p \v 20 Zeme an keyaŋ zeye, “An zikat indanda, kwitnaŋ kwitnaŋ zenik ke nemba isikŋanenak baenen yaŋbemti maŋgawepumkwalap.” \p \v 21 Zeme Zisasiyaŋ ekti nâmtikŋaŋ mpemti zeye, “Geŋ kwileki ŋen ewe mimiyelen tagain. Geŋ gilik zem mkandan meti milawadi sambe tazin ke kalaŋ kumti am bekopsat indamâpmane delaŋ zeme kopmane neŋmak meselup. Âpme keyet dopmaŋ maneti kululuŋen gwaen tiwanik.” \v 22 Zisasiyaŋ kok zeme egaŋ mânep milawatnaŋ temaŋgapm nâpeme mekwapme belak zetnepiŋ kusum tati kembeŋ palen mege. \p \v 23 Mepme Zisasiyaŋ nembaŋane guluk gilik zem meindik koindik mti zeye. “Am mânep milawalin temaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mebegalen e kwindendeŋaŋ temaŋ penaŋ.” \p \v 24 Zeme nemba ekŋenaŋ zet ke nâmti nâmtemtem penaŋ mme Zisasiyaŋ ewe pigok diindoye, “Nembanne kululuŋen gwaen mama katikŋanen mebegalen set ke nukŋaŋ penaŋ. \v 25 Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Yek penaŋ. Sepem kegogak am mânep milawalinmagaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen nâmnukŋaŋ penaŋ mamip.” \p \v 26 Kegok zeme ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “Kok zenik beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?” \p \v 27 Zeme Zisasiyaŋ indikmototi zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme am Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ke ku tusuwep yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋen keyet keŋin mim eleŋ belaŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.” \p \v 28 Zeme Pitayaŋ zet ke nâmti Zisasiyet pigok dunduye, “Nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bamkumpemann delaŋ zeme geŋmagen kobenn.” \p \v 29 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâmbak, am ŋenaŋ nâgât ma Zet Zapat Dolakŋaŋgapmti mkaŋaŋ ma dapmeniŋaŋ ma ipmamnotnane ma mambipmane ma nemunnambaŋane ma msatnaŋ mee pi katipe mâbe beme \v 30 Kawawaŋaŋ egat tosaŋaŋ 100 ewe tusum sawe. Pien msalen msat, mka ma dapmeniŋaŋ ma ipmaŋ ma mamaŋ bipmaŋ ma nemunambaŋaŋ ma mâmulupmaŋ mee pi omba samâbe. Âpme msalen kapi nâgât zet zapatn mti mame amnaŋ keyet pepetnaŋ mti sisipeŋpeŋ mpeme ola olat palen mambe keyet penaŋaŋ mama kanzizit titiyet kanaŋ daŋgoween kan keyet egaŋ mama kanzizit keyet toŋaŋ bemtabe. \v 31 Apme an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ alak pigogat mmoti, ‘Neŋ ŋep talap,’ tazein beme egaŋ bamgat tototnaŋ bewe. Ma ŋenaŋ alak tototnaŋ tapmain beme egaŋ bamgat mobotnaŋ bewe.” \p \v 32 Zisasiyaŋ ŋeŋaŋ bemindame meti met set tuŋgupman tati Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen mopme kwitnaŋ kwitnaŋ msawep keyet zet zapatnaŋ nembaŋane ma am notnaŋ zet zapat mimindame ekŋenaŋ nâmtemtem mti kiŋgagat palen Zisas mâti Zelusalem mkaen mosâgât mobien. \v 33-34 Mopmambe Zisasiyaŋ zeye, “In nâip, nin Zelusalem mkaen mosâgât tapmotnup. Âpme kan keyet Angat Nemuŋaŋ neŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zemnome Zuda am maŋgaengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen belen mopma ekŋenaŋ tetepulet mnamti sindiwaŋ nawitikti sindem temaŋ nameti nome gakima met nabewep yaŋgut kasup tuk etaŋ tati naman ewe gilik zem wabap.” \s1 Zemsmak Zân egelaŋ amobotnaŋ tatagalen Zisas yaŋkwesiwun \r (Matiyu 20:20-28) \p \v 35 Âpme Zebedi nemulatnenet Zemsmak Zân egelaŋ Zisasmagen meti zewun, “An zikat indanda, nit geŋ kwileki ŋen minndandayet nâmti gayaŋkwesisâpmilup.” \p \v 36 Zemalu Zisasiyaŋ idayaŋkwesiye, “An zut, neŋ pe kwileki miidandayet nâmti kotazelup?” \p \v 37 Idayaŋkwesime egelaŋ dopmaŋ kapigok zewun, “Geŋ bam Amobotnaŋ mundumdanen tabanigen nit nâmndemane ŋenaŋ gâgât sukwakalakdi penaset ma ŋenaŋ alomeset tabalup.” \p \v 38 Zemalu Zisasiyaŋ pigok diidoye, “It zet keyet yaŋaŋ kandati kegok yaŋkwesilup. Neŋ amnaŋ sindem nawep ke okowen tu akŋaŋmak nemboŋ bemname nimbap. Ke it ŋep nimbalup? Ma sindem tiwawen amnaŋ tu zulutnewepnok ke it kegogak ŋep zulubalup?” \p \v 39 Âpme egelaŋ egat zewun, “Nit ŋep mbalup.” \p Zemalu Zisasiyaŋ pigok diidoye, “Neŋ tu okop nimbawen keyegak it ŋep nimbalup ma neŋ tu zulubawen keyegak it ŋep zulubalup. \v 40 Keaŋgut neŋ sukwakalakŋ penaset ma alomeset tatagalen keyet zetnaŋ neŋ ŋep ku zesap e Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mundum ke tatagat am kwi ombemindeye, ekŋen keyaŋ tabep.” \p \v 41 An zulaŋ Zisasiyet kegok zemalu nembaŋane notnaŋ ekŋenaŋ egegat nâme bekanaŋ beme ŋenzinziŋ miidame \v 42 Zisasiyaŋ ilinsakwep indazem tetime kot ondek tapme pigok diindoye, “Msat sambe ekŋengalen amobotnaŋ temaŋ ekŋenaŋ mulup aŋine mka kataŋ indem mepme mamti ekŋenaŋ am notnaŋ indadamuŋ mme maip in keyet yaŋaŋ ŋep nâip. \v 43 Set kaboŋ kapiyaŋ inmagen ku sokbewe. Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ besât mbe beme egaŋ am tototnaŋ notnaŋ ekŋengat sisiliŋ mulup mimi an bewe. \v 44 Ma inmagengatnan an ŋenaŋ ŋeŋaŋ mamayelen nâmti notnane ekŋengat kandaŋinan mamti am sisiliŋ mulup etaŋ tosaŋinpiŋ mamip keyet kataŋ miindawep. \v 45 Neŋ Angat Nemuŋaŋ amnaŋ neŋ napmukulem mneme mamayet nâmti ku koban. Neŋ nen am notnaŋ indamukulem mimindemti neŋ nanaŋgat mamann ke ketalasimti am yomengatnaŋ kwitim indatimti mama kanzizit indandayet nâmti toban.” \s1 Zisasiyaŋ Batimeasiyet zikatnaŋ weyaŋpeye \r (Matiyu 20:29-34; Luk 18:35-43) \p \v 46 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ Zeliko mka sebempemti mepme am sambeyaŋ baminan indamâti mebien. Âpme Timeasiyet nemuŋaŋ Batimeas ek zikatnaŋ beŋaŋaŋ set ganzenan ke mepeme totati mânep milawatgat am mawekum indamtan. \v 47 Yaŋ am notnaŋaŋ “Zisas Nasalet mkaengatnaŋaŋ takozin,” zeme nâmti ŋagak palen zemsu zemsu mti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgat sokŋaŋaŋ nâgât kembeŋ mi!” \p \v 48 Egaŋ kegok ŋagak mtasume am notnaŋ ekŋenaŋ, “Buzak tat,” zemti zemkulumpewienaŋgut egaŋ ewe ŋagak temaŋ msumti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgat sokŋaŋaŋ nâgât kembeŋ mi!” \p \v 49 An zikat beŋ keyaŋ kwizet takume Zisasiyaŋ nâmti set tuŋgupman ke metati zeye, “An ke zeme neŋmagen pien wakolit!” \p Zeme am ekŋenaŋ egat kwizet kumti zewien, “Batimeas, Zisasiyaŋ gâgât tazeingat oloŋen palen wati daen ekmagen met!” \p \v 50 Zeme egaŋ zet ke nâmti tâgâ melakanduŋaŋ sakwep gaipeme toweme belaŋ bemti Zisasmagen mesât pumpem pumpem mege. \v 51 Mepme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Neŋ geŋ kwileki penaŋ mgaŋgayelen nâmti tazenik?” \p Yaŋkwesime an zikatnaŋ beŋaŋ keyaŋ zeye, “An zikat indanda, geŋ zikatn weyaŋnemane eegalen nâmti tazeyap.” \p \v 52 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Nâmkiŋpependaŋgat penaŋaŋ zikadi alik beme ekti mesenik.” Zeme keyegak zikatnaŋ alik beme ekmâtâti Zisas mâti mege. \c 11 \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mopme am ekŋenaŋ zem olioli mpeme mowezin \r (Matiyu 21:1-11; Luk 19:28-40; Zân 12:12-19) \p \v 1-2 Zisas nembaŋane ekŋenaŋ Zelusalem mka teman sokŋanik moti Betpasi ma Betani mka zut Olip kalaŋan tazin ke mopataŋ zemti Zisasiyaŋ nemba zut zemidemti zeye, “It mkaen kainde mot pataŋ zenzeŋak ekmalu doŋki nembaŋaŋ ŋen tegaŋ opempepeŋaŋ am ŋenaŋ dukŋan ŋen ewe ku mamaŋaŋ ke tapme ekti kwalet mti koselup. \v 3 Metakwaletnepemalu an ŋenaŋ, ‘It zigok msâgât takwalelup?’ idayaŋkwesime an keyet kapigok zeselup, ‘Amobotnaŋaŋ kapi mmet samalu egaŋ mmaneti naman sakwep ewe mkoti mundumanak gilik zem opempepeyet zeme kot takwalelup.’ Kegok zemalu egaŋ nâmideme kwalet mti koselup.” \p \v 4 Kegok zeme nemba zut egelaŋ meti doŋki nembaŋaŋ tegaŋ mka set keyet solonan opempepeŋaŋ tapme ekti metakwalepmalu \v 5 am notnaŋ sokŋan tabienaŋ idikti zewien, “It kuwiekiyet doŋki nembaŋaŋgat tekŋaŋ ke takwalelup?” \p \v 6 Zeme egelaŋ Zisasiyaŋ zet zemideye keyet kataŋ zemalu nâmideme egelaŋ tekŋaŋ \v 7 kwaleti Zisasmagen mmeti melakanduŋit gulumti doŋki bisetnaŋ palen bempemalu Zisasiyaŋ keyet palen mototati \v 8 Zelusalem mka teman mopme am sambe penaŋaŋ melakanduŋin ma notnaŋ ekŋenaŋ tep belak set ganzenan tapmege bee mutumti siŋsasatnaŋ melesiŋ kot selen yeŋgemebien. \v 9 Mti bembuluŋ meti ŋagak ma kwisak temaŋ mti zewien, \q1 “Kot ndapmukulem mti ndaŋgalaŋ nde! An kapi Amobotnaŋmagengatnaŋ ndamukulem minndesâgât kozingapmti kopme kwizet buŋamaŋ mwati sesewatpene. \v 10 Yeŋsokŋ Dewit egaŋ am indadamuŋ mme dolakŋaŋ mambien. Keyet kataŋ an kapiyaŋ nin kot ndamukulem minndemti aŋgalaŋndesâgât kozingat kopme oloŋen mti sesewatpene!” \rq (Sam 118:26)\rq* \p \v 11 Kegok mpeme egaŋ Zelusalem mkaen Zuda am ekŋengalen sesewat mka temaŋ keyet keŋan moti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bempeme wemege ke tokwati ekmâge. Mti ke manepeme msat gasi penaŋ beyeyepm nembaŋane 12 indatime Zelusalem mka katipemti Betani mkaen mebien. \s1 Zisasiyaŋ tep kwitnaŋ pik saik kumpeye \r (Matiyu 21:18-19) \p \v 12 Mewembienaŋ mseŋan ewe gilik zem Zelusalem mka temanenak kosât koti Zisasiyaŋ meuyet penaŋ mge. \v 13 Mti ekpeme mepme tep kwitnaŋ pik ŋen sinaŋ kundumaŋ temaŋ tapme ekti, “Wa katnaŋ ŋen tazinaŋ mâtâti nsap,” zemti met timapme beye. Pik katnaŋ eliligalen kanaŋ ewe ku beye. \v 14 Zisasiyaŋ pik tepmaŋgat zet kapigok zeye “Am ŋenaŋ gâgât kadi ŋen ewe ku nimbe.” Kegok zeme nembaŋane nâmbien. \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem Zuda amgalen sesewat mka temanen mege \r (Matiyu 21:12-17; Luk 19:45-48; Zân 2:13-22) \p \v 15 Kegok zeme ekŋenaŋ Zelusalem mkaen meti Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mepmoti ekme amnaŋ kwaweti sâpe sâpe bumbuyet age ma mânep bemkwiti kwiti tapmme indikti egaŋ mânep mundum âtât peme kutume age mundumaŋ setnaŋ ke mâtâtindemâpme kwawepmâbien. \v 16 Kegok mti muluwaŋ keboŋ ke sesewat mka temanen ewe kwitnaŋ kwitnaŋ timet timkot mimiyelen zemkulumindeye. \v 17 Mti zet kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 ‘Nâlen mkannan am msat sambeyaŋ kwaweti dundundu mulup mbep!’ \rq (Aizaya 56:7)\rq* \m Âpme in naman mka kapi mme, \q1 ‘Am kambu titi ekŋengalen mkanok tabein.’” \rq (Zelemaia 7:11)\rq* \p \v 18 Zisasiyaŋ kegok mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ŋeŋin zime set ŋen aikti Zisas kume gakikiyelen nâmbien. Keyaŋgut am sambeyaŋ Zisasiyet zetnaŋgat nâme mobotnaŋ mambemtangapmti kiŋgati belak peme tage. \p \v 19 Âpme Zisasmak nembaŋane ilinsakwep ke manepeme tambusâgât tapmme ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ katipemti Betani mkaenegak gilik zem mebien. \s1 Pik tep memuŋ beye \r (Matiyu 21:20-22) \p \v 20 Mewembienaŋ msame tambuŋan gilik zem koti ekme pik tep piwan memuŋaŋ penaŋ bem tapme ekti \v 21 Pitayaŋ Zisasiyaŋ zet zeye ke otnâmti zeye, “An zikat indanda, geŋ saŋenen pik tep saik kumpemanan piwan memuŋaŋ bem tazingat ekbak!” \p \v 22-23 Âpme Zisasiyaŋ dopmaŋ kapigok gilik zem indaye, “Neŋ zet penaŋ zema nâit, inmagengatnaŋ ŋenaŋ keŋ zutpiŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpewe beme nukŋaŋ notnaŋ kalaŋ nemboŋ keyet kapigok zewe, ‘Geŋ epeemti nembuen towet,’ zemti zetnnaŋgat penaŋaŋ sokbembeyet zemti keŋ zutpiŋ tati dunduwe beme nukŋaŋ kalaŋnemboŋ keyaŋ ŋep etumti nembuen metowebe. \v 24 Neŋ ingat pigok penaŋ zema nâit, in nâmkiŋpepe kaliŋaŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ ke penaŋ sokbemindandayelen e nâmkatikbemti dunduwewen ŋep sokbemindawe. \v 25 Âpme geŋ dundusât mbanik kan keyet am ŋenmak kalalaŋit tazin beme yomaŋ ke katikpewanik. Katikpemane Kawawaŋ kululuŋen main egaŋ kegogak gâlen yomdi katikpewe. \v 26 Âk geŋ an ŋenmak yomit tazin ke ku katikpewanik beme Bipdi kululuŋen main egaŋ kegogak gâlen yomdi ku katipewe.” \s1 “Zisasiyaŋ mulup winde deyet timti mamin,” zemti Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ yaŋkwesiwien \r (Matiyu 21:23-27; Luk 20:1-8) \p \v 27-28 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme ekŋenaŋ naman Zelusalem mkaen ewe mesâgât mebien. Meti Zisasiyaŋ ewe sesewat mka temanen moti tatokwapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ ekmagen kot ondekti yaŋkwesiwien, “Geŋ kwiyaŋ nâmgemti zemgeme kot am sesewat mkaen indamâtnak ma muluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ mamnik? Keyet yaŋaŋ zemane nâne.” \p \v 29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok diindoye, “Neŋ ŋeŋaŋ yaŋkwesisi ŋen yaŋkwesima in keyet dopmaŋ ŋeŋaŋ gilik zem nameŋgut neŋ kwiyaŋ nâmneme muluwaŋ mamanamaŋ mamiap keyet yaŋaŋ kegogak zema nâseip.” \v 30 Zemti pigok indayaŋkwesiye, “Zân tu zululut an egaŋ mulup mam ke Kawawaŋmagengatnan ma ammagengatnan timam ze zeme nâmbi?” \p \v 31 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin ‘Zânaŋ mulup Kawawaŋaŋ saye,’ zesenup beme egaŋ zesem, ‘Âpme kwilekiyet in egat zetnaŋ ku manâmkiŋpeip?’ dindosem. \v 32 Ma nin, ‘Ammagengatnan timti mamm,’ zesenup beme naman am sambeyaŋ, ‘Egat nâme golaŋ zenze an mobotnaŋ temaŋ,’ manzeip keyepmti zet ke nâmti ndoseipmagen zemti kiŋgati peme tage.” \p \v 33 Mti Zisasiyet zewien, “Nin egat yaŋaŋ ku nânup.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “In egat yaŋaŋ ku nâip keyepmti neŋ kwiyaŋ nâmneme mulup kapi mamiap keyet yaŋaŋ e kegogak ku diindosap.” \c 12 \s1 Wain mulup damuŋ bekanaŋgat bemzenze zet Zisasiyaŋ zeye \r (Matiyu 21:33-46; Luk 20:9-19) \p \v 1 Zisasiyaŋ Zuda am ma ŋeŋaŋine ekŋengat bemzenze zet ŋen pigok diindoye, “An ŋenaŋ wain mulup mti kimbatnaŋ tokwat bembuluŋti peye. Mti wain katnaŋ misikme tuŋaŋ bembeyet nâmti mundumaŋ simenaŋ weyaŋ taimpemti mka teepmaŋ beŋan walatpemti an ŋenaŋ mka keyet dukŋan gwaen tati mulup ke ekdamuŋ mimiyet walage. Mulup ke mmâpme delaŋ zeme an notnaŋ ekŋengat belinan bemti an ekŋen keyaŋ damuŋ mme mânep keyetnaŋ mme kwapme butnaŋ ilinaŋgat timti butnaŋ ikŋaŋgat masam kwakwagat zemindemti ikŋaŋ msat ŋenŋaset mege. \v 2 Yaŋ met maneti peme wain penaŋ mâtâtâgalen kanaŋ beme mulup toŋaŋaŋ mulup anaŋ ŋen zempeme mulup mammtemien ekŋenmagen meti katnaŋ notnaŋ timti met sasayelen nâmti zempeme mege. \v 3 Mulup an keyaŋ mepataŋ zeme mulup damuŋ ekŋenaŋ atamti omba penaŋ witikne witikne peme weme zempeme gilik zem belak etaŋ mege. \v 4 Mepme ekti mulup toŋaŋaŋ mulup an ŋen ewe zempeme mepataŋ zeme mulup an ekŋenaŋ atam tati tep pemaŋaŋ ŋokŋaŋ somti sakambuk samti ku mâpme belak gilik ze mege. \v 5 Mepme ekti egaŋ ewe tusumti mulup an ŋen zempeme kopme ekŋenaŋ penaŋ kume gakiye. Gakime mulup toŋaŋaŋ mulup an sambe ewe zemindeme kopme notnaŋ penaŋ indome gakime notnaŋ belak indom peyak peyak mamtemien. \v 6 Indomwalet mme delaŋ zeme ikŋaŋgat nemuŋaŋ kwep etaŋ ek tikŋaŋ nâmpeme mamtan egaŋ igak tage. Tapme bam pigok nâmti nemuŋaŋ penaŋ ke zempeme mege, ‘Neŋ nanaŋgat nemun penaŋ kapi zempema mesemnen egat nâme mobotnaŋ beme zetnaŋ gawepuwep.’ \v 7 Nâmti zempeme mepme mulup damuŋ mamtemien ekŋenaŋ nembaŋaŋ penaŋ ke kopme ekti ilinak zenâ zenâ mti zewien, ‘Maneti bam nemuŋaŋ penaŋ kapiyaŋ mulup kapi toŋaŋ beweyet kame nin kumann gakime mulup pi ningat bewe.’ \v 8 Kegok zemti ekŋenaŋ atamti kume gakime sekŋaŋ mandamti paset zupman baen met peme weŋge. \p \v 9 Âpme mulup toŋaŋ keyaŋ bam koti am ekŋen ke zigok penaŋ mimindawe? Egaŋ koti an ekŋen ke indome gakimâpme naman mulup ke an notnaŋ ŋen indame ekŋenaŋ damuŋ mbep. \v 10 In Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazin ke in nâip, \q1 ‘Mka walalat ekŋenaŋ tepum ektalati belakŋan peme meweŋgeyaŋ tepum keyaŋ alak sutneteman peme kwatageyaŋ kaliŋaŋ penaŋ bemtazin. \v 11 Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ke mme sokbeyeyepmti nin ke ekmann dolakŋaŋ penaŋ bein.’” \rq (Sam 118:22-23)\rq* \p \v 12 Zisasiyaŋ zet kegok diindome nâmti an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ, “Bemzenze zet ke ningat zein,” kegok nâmâtâti ŋeŋin zime atamti zemkukuyelen nâmbienaŋgut am sambeyaŋ zetnaŋ zeme tatnâmambien ekŋen keyet kiŋgati peme tage. \s1 Takis mânep bembeyet Zisas dombem kuwien \r (Matiyu 22:15-22; Luk 20:20-26) \p \v 13 Âpme Palisi ŋeŋaŋ ma Elotgalen mulup an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ mulup anŋin notnaŋ zemindeme Zisasi met tetipeme, “Egaŋ zet ŋen zemyuŋgume ekti met zemkusenup,” zemti zemindeme mebien. \v 14 Meti Zisasiyet zet kelakŋaŋ kapigok msawien, “An zikat indanda, nin nânuwen gâlen zedi ma mzikat indandandi esemteŋ penaŋ mamkawaŋ benik. Nin nânuwen am kwilinmak ma am kwilinpiŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ sakam kwep mammkawaŋ bemindenik. Yaŋgut geŋ zet penaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ amnaŋ mama mimi zigok tatagalen ke mammkawaŋ bemindenik. Keyepmti zemane nâne, ningalen zii zelaŋ zeinen nin mânep takis Loma gapman sasayelen ma yek?” \v 15 “Nin ek takis mânep ŋep sawanup ma ku sawanup? Ze zemane nâne.” \p Zeme Zisasiyaŋ dâsukiŋinaŋgat yaŋaŋ nâmâtâti zeye, “Eneyet neŋ tatetineip? In mânep kasetnaŋ ŋen mkopme ekbi.” \p \v 16 Zeme ekŋenaŋ mânep kasetnaŋ ŋen mkosame ekti indayaŋkwesiye, “Mânep palen an zimosetnaŋ ma kwitnaŋ kwiyelen kumpepeŋaŋ?” Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Loma gapmangalen amobotnaŋ kwitnaŋ Sisa egat weŋaŋmak kwitnaŋaŋ tazin.” \p \v 17 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Ele, kwitnaŋ kwitnaŋ amobotnaŋ Sisayet weŋaŋ tatatnaŋ beme ek sawep ma am in Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet muluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.” Kegok diindome ekŋenaŋ zetnaŋgat nâmtemtem mpemti peme tapme belak mepmâbien. \s1 Sadusi ekŋenaŋ gakikiengatnan gilik zemwawat keyet Zisas yaŋkwesiwien \r (Matiyu 22:23-33; Luk 20:27-40) \p \v 18-19 Âpme Sadusi ekŋenaŋ am gakikiengatnan wawat ku tazin manzemtemien keyepmti an ekŋen keyaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, Mosesiyaŋ zii zelen zet meluwaŋ kapigok minndaye, ‘An ŋenaŋ imbi wati nembaŋaŋ ŋen sokbembepiŋ mme an keyaŋ gakiwe beme meniŋaŋaŋ imbi kwambetnaŋ ke wati datnaŋgat mundumaŋ alikŋaŋ ŋen mme sokbewe.’ \v 20 Âpme an yaŋkogili 7 kegok mamtemien. Maneti yuŋinaŋ imbi ŋeŋaŋ wage. Wat maneti nembaŋapiŋ gakiye. \v 21 Gakime muŋaŋaŋ toti imbi keyegak wati nembaŋapiŋ maneti gakiye. Gakime gwalaŋ kegogak wage. \v 22 Mti an 7 ekŋen piwan imbi kwep ke wati nembaŋinpiŋ belak etaŋ gakimâbien. Yaŋ maneti ekŋengalen imbi kwambet keyaŋ kegogak gakiye. \v 23 An yaŋkwep 7 ekŋenaŋ imbi kwep ke wabiengapmti gakikiengatnan wawat kanen imbi ke an kwiyet imbiŋaŋ bewe?” \p \v 24 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Kawawaŋgalen winde ma egalen zetnaŋ ku weyaŋ manâmâtâlipgapmti zet ke zemyuŋguip. \v 25 An ma imbi gakikiengatnan gilik zemwabewen awembiŋ mama ewe ku mambep. Belak Kawawaŋgalen ensel kululuŋen talip keboŋ etaŋ bemti mambep. \v 26 In gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip âpme Mosesiyaŋ didik kunduman tep tazime ke ekti tapme Kawawaŋaŋ zapat dundume nâmti egaŋ zapat meluwaŋ mge ke maiŋti manâmâtâlip. Kawawaŋaŋ Mosesiyet kapigok zeye, \q1 ‘Neŋ alak kapiyet Abalaamgalen Kawawaŋ ma Aisakgalen Kawawaŋ ma Zekopgalen Kawawaŋ.’ \rq (Kisim Bek 3:6)\rq* \m \v 27 Keyepmti neŋ ingat pigok zema nâit. Kawawaŋaŋ zet ke yaŋaŋ kapigogapmti zeye, ‘Ek am gaki meti mama kanzizit mamaip ekŋengalen Kawawaŋ wa ek am gakiki katikŋaŋ maŋgakip ekŋengalen Kawawaŋ yek. In zet ke manâmyuŋguip!’” \s1 Kawawaŋgalen zii zet kapiyaŋ zii zet notnaŋgalen ŋotekŋaŋ penaŋ bein \r (Matiyu 22:34-40; Luk 10:25-28) \p \v 28 Âpme zii zet zikat indanda an ŋenaŋ keyak tati ekme Zisasiyaŋ Sadusi ekŋenmak zenâ zenâ mti yaŋkwesisiŋinaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ tagilik zemindame egaŋ nâmti Zisasmagen meti yaŋkwesiye, “Zii zet ziboŋaŋ notnaŋ sambe bee silim indemti ŋotekŋaŋ penaŋ bein?” \p \v 29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “Zii zet sambeyet ŋotekŋaŋ kwep kapiyaŋ bein, \q1 ‘Islael am in nâit, Amobotnaŋ ek kwewetaŋaŋ ningalen Kawawaŋŋ bein. \v 30 Keyepmti in Kawawaŋgat gogot mpemti keŋinmak weŋin ma ŋoktikŋinmak windeŋin bee kataŋ egat ketalasim samâbep.’ \rq (Zii Zet 6:4-5)\rq* \m \v 31 Zii zet keyet kandaŋan zet notnaŋ ŋen kapigok tazin, \q1 ‘Gitaŋgat maŋgembein keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat gogot mbanik.’ \rq (Wok Pris 19:18)\rq* \m Zii zet ŋenaŋ eget zut kapi ku sebemidein.” \p \v 32 Zeme zii zet zikat indanda an keyaŋ nâmti Zisasiyet pigok zeye, “An zikat indanda, geŋ ŋep penaŋ zenik, \q1 ‘Amobotnaŋ e Kawawaŋ kwewetaŋ egat baman ŋen ewe ku tazin. \v 33 Keyepmti am ŋenaŋ Kawawaŋgat gogot mpemti keŋaŋmak ŋoktikŋaŋ ma windeŋaŋ egat etaŋ sawe.’ \rq (Zii Zet 4:35; 6:5)\rq* \m Mti ikŋaŋgat manâin keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat keŋaŋ bewe beme sâpe sâpe bumbu ma Kawawaŋgat taolet bembe set ke sebem pemâbe.” \p \v 34 Zii zet zikat indanda an keyaŋ yaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ zeme nâmti Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ ilak Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke titiyelen sokŋanik penaŋ kodik.” Zet esemteŋ kegok zemti selin bekekme ekŋenaŋ yaŋkwesisi ŋen ewe yaŋkwesisiyet olapme beme peme tapme mebien. \s1 Kilais ek Dewitgat alikŋaŋ ma eget Amobotnaŋ \r (Matiyu 22:41-46; Luk 20:41-44) \p \v 35 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ ke tati zet zapat tadiindoneti ekŋen kapigok indayaŋkwesiye, “Ingalen zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Kilais ek Dewitgat iŋsokŋaŋaŋ bam kobe manzeiwaŋgut \v 36 eweŋan Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet kapi amobotnaŋ Dewit zem same Dewilaŋ pigok zemkawaŋ beye, \q1 ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ nâgât Amobotnaŋŋ Kilaisiyet pigok zeye, “Geŋ Amobotnaŋgat kot betn penaneset totati windendi temaŋ timti tabanik. Âpme neŋ gapmukulem mma geŋ kasandine sambe ekŋen windeŋin mtoindewanik.”’ \rq (Sam 110:1)\rq* \m \v 37 Dewilaŋ ikŋaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ’ zeye keyepmti zigoset Kilaisiyaŋ naman Dewitgat iŋsokŋaŋ bein etaŋ? Ke penaŋ neŋ Dewitgat alikŋaŋmagen sokbewan yaŋgut neŋ Kawawaŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ kogogapm Dewilaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen kuyeen ke nâgât ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye eneyet neŋ Kawawaŋaŋ zemnemetot amgat yomgat dopmaŋ gakikiyet toban.” Zisasiyaŋ kok zeme am sambe penaŋ tabienaŋ zetnaŋ nâmtikŋaŋ mbien. \s1 Zisasiyaŋ an zii zet zikat indanda ekŋengat mama mimiŋin kumâbâgat zeye. \r (Matiyu 23:1-36; Luk 20:45-47) \p \v 38 Âpme Zisasiyaŋ am sambe tazemzikat indammetneti pigok zeye, “In an zii zet zikat indanda ekŋengalen ŋoktik mgasik ke ku mâti mbep. Ekŋenaŋ melakandu teepmaŋ gwaen biminaŋgatnan baen selinan tot lapit mepme mamti ilinaŋgat nâme mobotnaŋ beme selen ma tambaŋgumen mame amnaŋ sekŋin moindendeyet etaŋ manâip. \v 39 Ekŋenaŋ sesewat mkaen amobotnaŋgalen mundumen ŋeŋaŋ gwaenen etaŋ mametalip. Ma ondedak temanen ekŋenaŋ meu ma soŋgom temaŋ indame niniyelen etaŋ manâip. \v 40 Ekŋenaŋ imbi kwambetgalen mânep milawat ma mkaŋin mee pi menzem timti indamâpme kileŋ mepme dundundu teepmaŋaŋ myuŋguŋguŋin beke mamim atanepeme amnaŋ ŋep ku eegalen mambein. Am ekŋen keboŋ ke maneti kan delaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ zem indomti tosaŋin bekanaŋ penaŋ mmoti indawe!” \s1 Imbi kwambet ŋenaŋ tewalaŋ mânep beye \r (Luk 21:1-4) \p \v 41 Zisasiyaŋ sesewat mka temanen mânep pelep keyet sokŋanik tati ekme am sambeyaŋ mânep pelewen tabem mambien. Am sambe ekŋenaŋ mânewin temaŋ pelewen tapeme towepme \v 42 imbi kwambet bekopsat ŋenaŋ koti mânep ŋamaŋ isisikŋaŋ zut piwan peme pelewen towege. \v 43 Kegok mme Zisasiyaŋ ekti nembaŋaneyet zeme kopme pigok diindoye, “An ekŋen, neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Imbi kwambet bekopsat kapiyaŋ mânep pelewen bep keyaŋ an imbi sambe notnaŋaŋ tewalaŋ beyo bee sebemindein. \v 44 Am mânep milawatmak notnaŋ ekŋenaŋ mânewin omba penaŋ tazinaŋgut butnaŋ bugan timti kot pelewen time towelep. Yaŋgut imbi kwambet bekopsat keyaŋ mânepmaŋ bugan tazin elak kopeme pelewen towepme delaŋ zein mkaŋanen daenen butnaŋ ŋen ewe ku tasain, yek penaŋ.” \c 13 \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ beke kasa ekŋenaŋ kumasekbep keyet zapatnaŋ diindoye \r (Matiyu 24:1-31; Luk 21:5-28) \p \v 1 Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ sesewat mka temanengatnan toti mepmambe Zisasiyet nembaŋaŋ ŋenaŋ sesewat mka temaŋ beke ektemtem mti zeye, “Wenaŋe naŋeye, an zikat indanda, gwa ekbak, nanzaŋ yaŋan tatat nemboŋ weyaŋti mka dolakŋaŋ walapepeŋaŋ gwa ekbak!” \p \v 2 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Geŋ nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mnik. Yaŋ maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.” \p \v 3-4 Kok zemti Zelusalem mka peme tapme meti Olip kalaŋan mosât mobien. Motati Pitamak Zems Zânmak Endulu ekŋenaŋ ilinak Zisasmagen meti zikalin Zelusalem mkaeset ekme topme Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Sesewat mka temanen daenen tati zet zenak ke kan zukŋan penaŋ sokbewe. Ma keyaŋ sokbesâgât tapmme menok zigogaŋ ŋeŋaŋ beme ekti nâmbanup kwitnaŋ kwitnaŋ gâgâegaŋ sokbembeyet zeye walak kapi sokbesâpm zewanup.” \p \v 5 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In weyaŋ eksem mambep. Mineti am notnaŋaŋ tetimindemti indatetimti mebepgat. \v 6 An notnaŋaŋ Zisasiyet kwitnaŋ belak mimyambumti kot an imbi notnaŋ tetimindemti zewep, ‘Neŋ Kilaisiyaŋ kolap!’ \v 7 Ma msat butnan butnan kasa tawapmepme keyet buŋam zapatnaŋ nâwep ma kasa kwisak wekumepme keyet yayaŋ palen ku tabep. Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ ŋeŋaŋ sokbembeyet zeye yaŋgut msat kululuŋ kumasesegalen kan sakwep ku kobe. \v 8 Am maŋge kwewaŋ epeemti dopmaŋ mekum kokum mbep. Ma msat temanen amobotnaŋ zulaŋ wati âwalup. Ma msat kataŋ mâkinaŋ temaŋ mbe ma msat sambe meuyet kambeŋ temaŋ sokbemmebe. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke imbiyaŋ nemba sokbesâpmme yaŋbemti sindem manâip keyet kataŋ sokbemmâbe. \p \v 9 Ekŋenaŋ belak kileŋ indatimti amobotnaŋ ekŋengalen ondedagen meti zet muluwen indewep ma Zuda ekŋengalen sesewat mkaen indatim moti sindiwaŋ indawitikbep keyet eksemambep. Ekŋenaŋ kogok mimindamti gapmangalen am ŋeŋaŋ notnaŋ ma amobotnaŋ temaŋ ekŋengat zikalinan met onzemindeme tati nâgât yaŋŋ zemâtâtât mulup mbep. \v 10 Kogok mme msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋaŋ ŋeŋaŋ am ilindiŋ bemindemeŋgut keyet sakŋan gwaenen msat kululuŋ asekbe. \v 11 Keyepmti am notnaŋ ekŋenaŋ indapmeti zem indomti mka katikŋan indesât mbep. Kan keyet in zet muluwen motati, ‘Pe zet zigok zesenup,’ zemti yayaŋ temaŋ penaŋ ku mbep. Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet keŋinanen bemindeme zewep. \v 12 Âpme datnaŋaŋ meniŋaŋ kume gakikiyet mezemdelaŋ zewep. Ma biwinaŋ nembaŋane kogogak indome gakikiyet mezemdelaŋ zemindewep. Ma nemba ekŋenaŋ mambiwine kasa mimindemti indome gakikiyet zemindowep. \v 13 In nâgât manâmkiŋpeipgapmti amnaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ etaŋ bewe. Yaŋgut am ŋenaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ bemtapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe. \p \v 14 Golaŋ zenze an Danielaŋ meluwaŋ kapigok mge, In zet kapi maiŋti weyaŋ nâit, \q1 ‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmagaŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen ku moti tatagalenaŋgut egaŋ mot ke tati indawalebeyet,’ \rq (Daniel 9:27; 11:31; 12:11)\rq* \m in ke ekti am Zudia msalen mambewaŋ keyegak tapeŋ tati kunzuŋti kalaŋan mowebep. \v 15 Âpme am ŋenaŋ mka solonan tatneti gilik zem mka keŋan moti milawatnaŋ tiyap zemti tim yape yape mti kan ku walabe msalen keyegak tati kunzuŋ mebe. \v 16 Ma ŋenaŋ muluwen maneti gilik zem tâgâ melakanduŋaŋ msâgât mkaŋan ku mebe keyegak tapeŋ tati kunzuŋbe. \v 17 Imbi keŋmak ma imbi nembaŋin ewe okakŋaŋ nam manip bekakane ekŋen keboŋaŋ zigok penaŋ mbewe. \v 18 In kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ ke map tâgâ keŋan ku indandayet nâmti Kawawaŋgat dundume egaŋ mteteyet sokbembeyet nâmindewe. \v 19 Kan keyet amnaŋ sek sindem tisâiwen keboŋ ke eweŋan Kawawaŋaŋ yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ msokbeye ma tuŋgupman mamkwati alak tatnup ma bam mamti masâpmnup keyet keŋaŋ ŋen ku sokbeye ma ku sokbewe. \v 20 Amobotnaŋaŋ kan ke ku mme pemkwepmaŋ benagen am ŋenaŋ alik ku manak. Yaŋgut egaŋ am ikŋaŋgat indaombemindeye ekŋengat nâmti nukŋaŋ temaŋ keyaŋ kan teepmaŋ ku sokbembeyet nâmti kan ke mme pemkwepmaŋ beye. \p \v 21 Âpme kan keyet am notnaŋaŋ tetimindemti zewep, ‘Kilais pien tazingat koegit!’ Ma ‘Kilais daen tazingat meegit!’ Zeme zelin gawepumti ku nâmkiŋpemindewep. \v 22 Sadaŋaŋ am sambe winde indame ekŋenaŋ wati Kilais ma Kawawaŋgalen zapat zem zemsokbembe an ekŋengat kwilinan mimyambumti menok sepem igak igak mti Kawawaŋgalen am keŋin mme yuŋgum mâbe. Yaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen am ikŋaŋ ombemindeye ekŋengat keŋin myuŋguŋguyelen nâmbep beme ŋep mbep. \v 23 Kwitnaŋ kwitnaŋ ke ewe sokbembepiŋ tapme neŋ eweŋanak yayaŋ mti diindoyapgapmti weyaŋ eksemti mambep. \p \v 24 Sindem kan keyet kwati delaŋ zeme sakŋan gwaen kasup zikatnaŋ sopsop sime eyoŋga busatnaŋ yek bewe. \v 25 Ma wenzim notnaŋ kululuŋengatnan tuluk talak zemti topme enzuŋaŋ sokbeme wenzim notnaŋ tabep ekŋenaŋ ulugâlâk bemtemebep. \v 26 Kogok mme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen tati windennbeŋ penaŋ ma saŋga soŋganaŋ uluŋ elaŋ tapmme kopma in nikbep. \v 27 Mti keyegak neŋ ensel kululuŋengatnan zemindema, \q1 ‘Ekŋenaŋ msat butnan butnan ma msat tuŋgupman mekoti Kawawaŋaŋ amŋane ombemindendeŋaŋ ekŋen indaakume maŋge kwep kwao tabep’. \rq (Zii Zet 30:4; Zekaraia 2:6)\rq* \s1 Balam balam tepgat yaŋaŋ Zisasiyaŋ zemâtâge \r (Matiyu 24:32-35; Luk 21:29-33) \p \v 28 In balam balam tep ke ekti nâmâtâlit balam balam tep keyet katnaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbeme ekti manzenup, ‘Olak mtete kan sokŋan bein.’ \v 29 Sepem kegogak nukŋaŋ sambe beke sokbeme ekti nâmbep, ‘Olak Zisas kokotnaŋgalen kan ilak sokŋan bein.’ \v 30 Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, am in talip kapi notnaŋaŋ ewe gakikipiŋ tati ekme kwitnaŋ kwitnaŋ zeyap kapi sokbeme ekbep. \v 31 Msat ma kululuŋ eget kapi asekbalup yaŋgut nâlen zetn ku delaŋ pewe yek penaŋ. \s1 Zisasiyaŋ kobe keyet kanaŋ an ŋenaŋ kasup ma kan tuŋgupmaŋ desetgat kobe ke ku nâin \r (Matiyu 24:36-44) \p \v 32 Neŋ kokotnaŋgalen kan ke kasup ma kan tuŋgupmaŋ desetgat kobap ke msalengatnaŋ am ŋenaŋ ku nâin penaŋ. Ma kululuŋen gwaen Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kan keyet penaŋ kobe ke ku nâip ma nenn ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋaŋgut zukŋan zemneme kobap keyelen kan ke ku nâyap. Bipm Kawawaŋaŋ igak etaŋ nâin. \v 33 Kan zukŋan kobap ke ku nâipgapmti nâpeŋ nâpeŋ kelem mti mambep. \v 34 Kan ke amobotnaŋ ŋenaŋ mkaŋaŋ peme tapme msat ŋenen mesâti an mulupmaŋ weyaŋdamuŋ mimiyet zemâtâtât mulup mpemti sekekek damuŋ kaliŋaŋ mimiyet zempemti pigok dunduye, ‘Neŋ kopma set kwalet newanigat nâpeŋ nâpeŋ matapmambanik.’ \v 35 Sepem kegogak in weyaŋ eksemti mamambep. Neŋ gasiyet ma tambusutnan ma msat msasât tapmme ma tambuŋan kobap ke kan esemteŋ penaŋ ku nâipgapmti in nâpeŋ nâpeŋ nâgât damuŋ matapmambep. \v 36-37 Mineti in nânâpiŋ meluk tawenepeme neŋ koti indikma endilipewepmagengat in ma am sambe zet kapi nâmti nâpeŋ nâpeŋak mamambep.” \c 14 \s1 Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen zembiliwebien \r (Matiyu 26:1-5; Luk 22:1-2; Zân 11:45-53) \p \v 1 Zuda amgalen Aŋgalalaŋ Kendo Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo kasup zut delaŋ zemeŋgut tatagalen tapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas buzakset atamti betnaŋ zamti kume gakikiyelen zemkabewien. \v 2 Yaŋgut naman pigok zemti kiŋgabien, “Mineti nin kendo kanen pigogat msenup beme amnaŋ kasa kileŋ kuseipmagengapmti pemann talak.” Zemti peme tage. \s1 Imbi ŋeneyaŋ Zisasiyet ŋokŋan welaŋ mulage \r (Matiyu 26:6-13; Zân 12:1-8) \p \v 3 Zisasiyaŋ Betani mkaen Saimon itnaŋaŋ an liŋgit satmak mamtanaŋ weyaŋpeye egalen mkaen meu nini mundumen totapme imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ kwitnaŋ nalat ke okop nanzaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet keŋan tapme mkoti butnaŋ ŋilikŋaŋ gwaen kume etume Zisasiyet ŋokŋan mulapme toge. Wet ke tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ. \v 4 Kegok mme am notnaŋ ekŋenaŋ ekme ŋep kumbeme ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Pi kwilekiyet penaŋ wet tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ pi belak kileŋ walezin? \v 5 Egaŋ wet kapi nin ndame mmet bemann tosaŋaŋ 300 kina mee kegok ndame am bekopsat ekŋen kalaŋ indawanek ze ŋep benak.” Zemti imbi keyet nâme bekanaŋ beye. \p \v 6 Âpme Zisasiyaŋ nâmti pigok diindoye, “Imbi kapiyaŋ neŋmagen mulup dolakŋaŋ mipgat in egat zet ŋen zenzepiŋ belak peme talak. \v 7 Am bekopsat ekŋen pi inmak kwesiŋ kapi mamambepgapmti in kwileki ŋen miindasâgât nâmti ŋep miindawep. Âpme neŋ inmak msalen kapi kwesiŋ ewe ku mambap. \v 8 Belatnik bugan bukapi tapmoti gakima am sumen nabewepgapmti egaŋ ikŋaŋgat keŋan galak eweŋanak wet sesikŋaŋ dolakŋaŋaŋ mulati zulutnein. \v 9 Neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Am msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemebep kataŋ imbi kapiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mnain keyet zapatnaŋ eyo zeme manâmambep.” \s1 Zudayaŋ amobotnaŋ ekŋengat zikalinan Zisas zemkukuyet zetik mimindeye \r (Matiyu 26:14-16; Luk 22:3-6) \p \v 10 Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ nemba ŋen Zudas Iskaliot mkaengatnan egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti Zisas zemsokbemindandayet zemkaliŋ bemindeye. \v 11 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti oloŋen mti dopmaŋ mânep sasayet zetik mpeme Zudayaŋ set ŋen aikti Zisas zemsokbemindame atatayet mulupmaŋ mge. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋanemak Aŋgalalaŋ Kendoyet meu bimbiŋgat nimbien \r (Matiyu 26:17-30; Luk 22:7-23; Zân 13:21-30; 1 Kolin 11:23-25) \p \v 12 Nupmamaŋ yispiŋ niniyelen kendo ke kan sokŋanik beme am ekŋenaŋ sipsip makumbumtemien kan ke beyeyepm nembaŋaneyaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin mkan den meti Aŋgalalaŋ Kendo tati tu meu niniyet weyaŋ besenup?” \p \v 13 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ nembaŋane zut zemidemti zeye, “It Zelusalem mka teman moti ekmalu an ŋenaŋ tu menzim belen mmepme aikti keyegak baman mâti mepmalu \v 14 egaŋ mka ŋengat mowepme ekti keyegak mâpmoti mka keyet toŋaŋgat zeselup, ‘Amobotnaŋaŋ pigok zemndeme kolup. Neŋ nembannemak Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu mka keŋaŋ de tati nsenup?’ \v 15 Zemalu egaŋ idati mka keŋan temaŋ tedukŋan gwaenen kwitnaŋ kwitnaŋ eweŋanak weyaŋ bembeŋaŋ ke zikat idame it meu ke bumbemalu kot nsenup.” \p \v 16 Zisasiyaŋ kegok diidome egelaŋ meti kwitnaŋ kwitnaŋ zeye keyet kataŋ penaŋ aikti Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu niniyet weyaŋ tabumbemambun. \p \v 17 Âpme msat tambusât tapmme Zisasiyaŋ nembaŋane 10 indatimti mka keyet keŋan mopmâbien. \v 18 Motati meu nini mundumen totati meu nimambe Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zema nâit, inmagengatnan nemba ŋenaŋ meu neŋmak pelep kwep tatnilup egaŋ zemnome kasa ekŋengat belinan bemneme ekŋenaŋ nome gakiwap.” \p \v 19 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ nâme nukŋaŋ beme Zisasiyet igak kwep kwep pigok yaŋkwesiwien, “Mneti nâgât mene tazemasenigat zema nâmbi?” \p \v 20 Kegok yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Nemba neŋmak nsakwep nupmamaŋ tu batien pemalu towepme mkwat nselup an keyet nâmti tazeyap. \v 21 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ zemâtâtneneŋaŋnok meti gakikiyelen zemneneŋaŋ. Wakae, neŋ zemnowe an ke sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambetnak ze dolakŋaŋ penaŋ benak.” \p \v 22 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti indamti zeye, “In mti nit kapi nanaŋgat sek sesumban.” \v 23 Nime delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak indame nimbien. \v 24 Nime zeye, “Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tusum indeyap. Ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.” \v 25 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat kululuŋen gwaen mama katikŋanen tati wain niyap kaboŋ yek; wain alakŋaŋ nimbap.” \f + \fr 14:25 \ft Wain alakŋaŋ Zisasiyaŋ nsât zeye ke ikŋaŋ mama kanzizilen ningat Amobotnaŋ tati mama ekmagengatnaŋ kopme timti ekmak nimwiaŋwiaŋ kwesiŋ mti mambanup keyet zeye.\f* \v 26 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kume delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebien. \s1 Pitayaŋ Zisas yaŋpewe keyet zetnaŋ zeye \r (Matiyu 26:31-35; Luk 22:31-34; Zân 13:36-38) \p \v 27 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane pigok diindoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ teŋtewat tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeye, \q1 ‘Neŋ sipsip damuŋ kuma gakime sipsip ekŋenaŋ kileŋ lala bubuk kunzuŋ mekobep.’ \rq (Zekaraia 13:7)\rq* \m \v 28 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâti kobep.” \p \v 29 Zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.” \p \v 30 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.” \p \v 31 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen mseiwaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe ekŋenaŋ zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbien. \s1 Zisasiyaŋ Gesemani muluwen dunduye \r (Matiyu 26:36-46; Luk 22:39-46) \p \v 32 Zemti ilinsakwep Gesemane muluwen mebien. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “In kapi totapme neŋ nenak mulup butnan daen metati dundumti kosap.” \p \v 33 Zemindemti Zisasiyaŋ nembaŋane tuk Pitamak Zems ma Zân indatimti mege. Âpme yaŋbemti nukŋaŋ sambe penaŋ keyet nâmti keŋaŋ sindem igagaŋ penaŋ beme sek monzalamaŋ ululuŋ pem toge. \v 34 Mti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tatnâyapgat in kapi kaik tapmaseip.” \p \v 35 Kegok zemti belaknik bugan meti keŋaŋ nukŋaŋ beme msalen ŋenzimosetnaset palak palak tokutumwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ set eleŋ belaŋ ŋen aiknanayelen nâsenik beme aiknamane sindem temaŋ timti ku gakisap.” \v 36 Kegok dundumti zeye, “Bien, Bien, geŋ nâmane sindem temaŋ kapiyaŋ dukŋnan ku mosem. Yaŋgut nâlen zet zeap ke mâti msenik yek; giti nâmtadik keyet kataŋ mâsenik.” \p \v 37 Kegok dundum delaŋ zemti nembaŋane tuk ekŋenmagen gilik zem koti indikme meluk taweme Saimon Pitayet zeye, “Pita, geŋ ewe kegogak meluk tawenik? Kan belaknik bugan kaik tati otnânâ mulup bugan ku mbek? \v 38 In mama mimi bekananen ku toindondoyet nâmti eksem kaik tati dundundu mulup mit. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ bein.” \p \v 39 Zemti ewe gilik zem met zet Bipmaŋgat dunduye kegogak ewe zemdunduye. \v 40 Dundum delaŋ zemti koindikme zikalin ewe melugaŋ kwasime taweme keyet zeme ekŋenaŋ zet dopmaŋ gilik zem sasayet timabien. \p \v 41 Âpme met sek tuk ewe dundumti gilik zem koindikme ewe muluk taweme zeye, “In ewe tagomti meluk tawep? Angat Nemuŋaŋ neŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengalen belen mobogalen kann ilak sokŋanik bein. \v 42 Wapme an neŋ zemsokbemneneyelen walek kozingat meti ekne!” \s1 Zudasiyaŋ meti kasa ekŋen Zisas zikat indame atawien \r (Matiyu 26:47-56; Luk 22:47-53; Zân 18:3-12) \p \v 43 Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zapat kegok diindomambe tapme nemba 12 ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ ŋen Zudasiyaŋ piwan kasa kuku an ŋeŋaŋ bemindeme kobien. Zudasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ kasa kuku an notnaŋ ekmak zemindeme wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi belen belen timti kopmâbien. \v 44 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindeye, “Neŋ meti an mkumpema in ekti keyegak weyaŋ atamti bembuluŋ wapmeseip.” \p \v 45 Zemindatim koti keyegak Zisasmagen meti “Amobotnaŋŋ” zemti ambet mkumpeye. \v 46 Kegok mme ekti kasa ekŋenaŋ met betnanen atam kitik mti tabien. \v 47 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ŋeŋaŋ zime wanam kukŋaŋmak pitakŋanengatnan mandapeme kwapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋgat mulup anaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye. \v 48 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme kambu titi an bema wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi timti kot natam kitik mtalip? \v 49 Neŋ kan kataŋ inmak sosok sesewat mka temanen an imbi Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti mamtemanen ke in ku natawien. Yaŋgut alak pi Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan nâgât meluwaŋ mimiŋaŋ keyet kataŋ sokbein.” \p \v 50 Zeme nembaŋane sambe ekŋenaŋ kiŋgati pemkuŋkunzuŋmâpme delaŋ zeye. \p \v 51-52 Notnaŋaŋ kuŋkunzuŋ mâpme Zisas nembaŋane ekŋenmagengatnan nemba zomolim ŋen saŋgum kwewetaŋaŋ kaik mamaŋgeyaŋ atanup zem saŋgumaŋ kwep mâtât mtapme belak talak kunzuŋ mege. \s1 Ekŋenaŋ Zisas sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat temaŋin ma amobotnaŋ notnaŋ ekŋenmagen wapmebien \r (Matiyu 26:57-68; Luk 22:54-55, 63-71; Zân 18:13-14, 19-24) \p \v 53 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen ma zii zet zikat indanda an ma damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋin temaŋ egalen mkaen met ondek tati Zisas taekme Zisas zem kukuyet nâmti ekmagen wati \v 54 tapmepme Pitayaŋ baman mâti kiŋgapeŋ beŋan daen igak takopmaŋge. Koti ekŋenaŋ zem kuku mka kimbalen toti mka keŋan mowepme Pitayaŋ kegogak kimbat keŋan toweti zupman baen sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup anaŋ tep bum kâtapmambienen toti tep kâti tapmaŋge. \v 55 Âpme ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ ondekti Zisasiyet nukŋaŋaŋ ŋen aikti kume gakikiyet zemtimapme beye. \v 56 Am sambe ekŋenaŋ Zisas zemkukuyelen zet dâsuki notnaŋ bemzem zewienaŋgut zelinaŋ sepem igak igak bemâge. \p \v 57-58 Âpme an notnaŋaŋ ondedagen tabienaŋ wati Zisasiyaŋ zet zeme nâmbien ke mti pigok zewien, “Nin sek ŋen tatnâmann Zisasiyaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ sesewat mka temaŋ amnaŋ walabien bekapi ŋep asekti kasup tugat keŋan neŋ alakŋaŋ ŋen walabap.’” \v 59 Zet notnaŋ kogok zewien keyaŋ zelin sepemaŋ kwewagak ku bemâge. \p \v 60 Mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ wat zimoselinan tati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “Ekŋenaŋ gâgât zet sambe tabem zep; kapi geŋ dopmaŋ ŋen gilik zem indandayelen ŋen nânik ma yek?” \p \v 61 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ belak zetnepiŋ tapme naman ŋen pigok yaŋkwesiye, “Kawawaŋ masesewatsanup egat Nemuŋaŋ Kilais kokotnaŋgat damuŋ matatnuwan, geŋ kapi?” \p \v 62 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Penaŋ ke zenikmak. Neŋ Kilais. Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ yaŋ bam in nikme neŋ winde toŋaŋ Kawawaŋgalen betnaŋ penaset tati gilik zem am indatisât msalen zanza palen tati tobap.” \rq (Sam 110:1; Daniel 7:13)\rq* \p \v 63 Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ekŋengat ŋeŋaŋin bekeyaŋ nâme bekanaŋ beme ŋenzinziŋ palen ikŋaŋgat melakanduŋaŋ mendalemti zeye, “Kwilekiyet zet sambe ewe tusumzesenup? \v 64 Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ penaŋ min keyepmti in zuk nâip?” Zeme am sambe ekŋenaŋ zemdelaŋ zemti zewien, “Ek gakikiyelen zapat etaŋ bein.” \p \v 65 Zemdelaŋ zeme keyegak notnaŋaŋ yaŋbemti zawagaŋ wasekpewien ma notnaŋaŋ zikatnaŋ melakanduŋaŋ zampeme tapme kumti zewien, “Kwiyaŋ goin? Ze zemane nâne.” Tapmme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup an ekŋenaŋ kwapem penaŋ kuwien. \s1 Pitayaŋ Zisasiyet yaŋpeye \r (Matiyu 26:69-75; Luk 22:56-62; Zân 18:15-18, 25-27) \p \v 66-67 Âpme Pitayaŋ mka temaŋ keyet kimbat keŋan tep kât tapme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋinaŋgat mulup imbi ŋenaŋ koti Pita ekmototi zeye, “Geŋ kapiyaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ekmak manik.” \p \v 68 Zeme Pitayaŋ yaŋpemti zeye, “Geŋ zet tazenigen ke yaŋaŋ ku nâyap.” Zemti set tokwakwalen metowesât mme sakokologaŋ kwitnaŋ yaŋbem kâkâkâââk kuye. \p \v 69 Âpme imbi keyaŋ metneti Pita ewe aikti am tabien ekŋengat zeye, “An kapi Zisasiyelen maŋgeyengatnaŋaŋ tazin.” \v 70 Imbi keyaŋ kok zeme Pitayaŋ ewe yaŋge belaknik tapmetneti am tabien ekŋenaŋ Pitayet zewien, “Penaŋ, geŋ ekŋengalen maŋgeengatnaŋ Galili msalengatnan kopmanan.” \p \v 71 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ Kawawaŋgat zikatnan penaŋ zeyap, an ke ku nâyap. Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ nâgât sekŋ ŋep saik kumnewe.” \p \v 72 Zemambe tati nâme sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek zut kume Pitayaŋ eweŋan baenen Zisasiyaŋ, “Sakokolok kwitnaŋ zut kukupiŋ tapme geŋ yaŋnemane sek tuk bewe,” zeye ke otnâmti keŋan bekanaŋ penaŋ beme si sum ŋetŋet temaŋ mti tusumti suye. \c 15 \s1 Loma gapmangalen an ŋeŋaŋ ŋen Zudia msalen matatan kwitnaŋ Pailet ekmagen wati mebien \r (Matiyu 27:1-2, 11-14; Luk 23:1-5; Zân 18:28-38) \p \v 1 Msat msasâgât tapmme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ondekti, “Zisas zigok msasenup,” zemti zembiliwati am notnaŋaŋ Zisas tek katikŋaŋaŋ betnaŋ zamti amobotnaŋ Pailetmagen wapmepme \v 2 Pailelaŋ Zisas yaŋkwesimti zeye, “Geŋ penaŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ manik?” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Zet penaŋ ke zenikmak.” \p \v 3 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zet dâsuki zet sambe sekŋanen bemzewien. \v 4 Kegok zeme Pailelaŋ yaŋkwesiye, “Am sambeyaŋ gâgât bemzenze zet sambe tazeip. Âpme geŋ ekŋengat zelin dopmaŋ ŋen gilik zenzeyelen mtatnik ma yek?” \p \v 5 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ ŋen ku gilik zem zeyeyepmti Pailelaŋ nâmtemtem penaŋ mpeye. \s1 Pailelaŋ Zisas gakikiyet zemdelaŋ zempeye \r (Matiyu 27:15-26; Luk 23:13-25; Zân 18:39–19:16) \p \v 6 Nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendo matakwatemienen amobotnaŋ Pailelaŋ am mka katikŋaŋgatnaŋ ŋen amnaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zempeme makwawetan. \v 7 Kogogapm an notnaŋ ekŋenaŋ gapmanmak kasa mwati am notnaŋ indome gakiwien keyepmti an ekŋen ke indatimti mka katikŋaŋ meindewien. Ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Balabas egaŋ kegogak kasaen meti am notnaŋ indoye keyepmti mka katikŋan ilinsakwep met indeme matatemien. \v 8 Âpme am sambe penaŋaŋ Pailetgalen mka solonan koondakti Pailetgat nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendoen mamtan keyet kataŋ mimiyelen yaŋkwesiwien. \v 9 Yaŋkwesime egaŋ zeye, “In neŋ Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin nâmpema inmagen kokogalen nâip?” \v 10 Amobotnaŋ Pailet egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet keŋ kuku mti pien wakolo e nâmtatiyepm kegok indayaŋkwesiye. \p \v 11 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ am ke tabien ekŋengat keŋin walatindemti zewien, “In Zisasiyet munduman Balabas zempeme kwatotogat,” zeseip. \p \v 12 Zeme Pailelaŋ ewe indayaŋkwesimti zeye, “In Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin, ek neŋ zigok msasayet nâip?” \p \v 13 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ ŋagak palen zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!” \p \v 14 Zeme Pailelaŋ indayaŋkwesiye, “Egaŋ kwileki yom mgeyepmti tewen kuseip?” \p Yaŋkwesime ekŋen sambeyaŋ kwizet ŋagak ewe mti zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!” \p \v 15 Kegok zeme Pailelaŋ am ekŋen keŋin mme oloŋen bembeyelen nâmti Balabas nâmpeme ekŋenmagen mege. Mti Zisas zemdelaŋ zempeme Pailetgat mulup anene ekŋenaŋ sindiwaŋ witikti tewen kumasasok pepeyet kasa kuku ekŋengat belinan bemindeye. \s1 An kasa kuku ekŋenaŋ Zisas sekŋeyak igak igak msawien \r (Matiyu 27:27-31; Zân 19:2-3) \p \v 16 Kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ Zisas wati Pailetgalen mka teman meti kasa kuku an notnaŋ indakumtetime \v 17 kopmâpme ekŋenaŋ melakandu ŋamaŋ amobotnaŋaŋ mamunduŋmamtemien keboŋaŋ Zisas munduŋpewien. Ma amobotnaŋaŋ bunduŋ mamunduŋmamtemien keyet sesepmaŋ ekŋenaŋ sepmeŋ muŋgumti ŋokŋanen munduŋpewien. \v 18 Munduŋpemti yaŋbem kwizet kaliaŋ msamti zewien, “Zuda ekŋengalen Amobotnaŋ geŋ ewe gakikipiŋ kan teepmaŋ mamambanik!” \v 19 Zemti puŋ kasetnaŋaŋ ŋokasetnanen somti zawagaŋ wasakpemti belak segaŋ etaŋ dâsuki beke pedondom samti zemsesewatpewien. \v 20 Ekŋenaŋ mobotnaŋ ma pep kegok tapmsaneti kasa kuku ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen melakandu munduŋpewien. Ke guluŋpemti ikŋaŋgalen itnaŋaŋ keyaŋ ewe gilik ze munduŋpemti tewen kumasasok pesâgât wapmebien. \s1 Zisas tewen kumasasokpewien \r (Matiyu 27:32-44; Luk 23:26-43; Zân 19:17-27) \p \v 21 Selen mepmambe an ŋen aikbien kwitnaŋ Saimon ek Aleksandia ma Lupus egegat biwit. Ek Apelika msalengatnan mkaŋaŋ Sailini keyetnan koti Zudia msalen ke mamtan, an keyaŋ Zelusalem mka teman mesâgât tapmepmaŋgeyaŋ selen ke aikti Zisas ku masasokpepeyelen tepmaŋ ikŋaŋ pumti taolat kopmaŋge ke mukulem mti pupuyet ze kaŋkaŋ \v 22 mpeme pume Golgata kalaŋan mowesât mowebien. Golgata kwit keyet yaŋaŋ “am ŋokanziŋaŋ ekŋengalen mundum.” \v 23-25 Kalaŋ ke moti Zisas tambuŋan 9 kilokgat tewen masasokpemti gwilimaŋ kumpewien mti sindem temaŋ ku nânâyet nâmti wainmak sakokolokgalen munziŋ kaŋkaŋaŋmak lelimti sawienaŋ egaŋ niniyet wisat mge. Âpme kasa kuku an ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ gulum m timti maŋge kwep bemti nanzaŋ guluk gilik mti an kwiyaŋ nanzaŋ omba kum timti kataŋ saŋgum melakanduŋaŋ kwep kwep tiwien. \v 26 Kumasasokpemti tep keyet palen meluwaŋ kapigok kumpewien, \qc “AN KAPI ZUDA AM EKŊENGALEN AMOBOTNAŊ.” \p \v 27 Kan keyegak am indomti milawalin kambu matimtemien ekŋenmagengatnaŋ an zut ŋen Zisasiyet betnaŋ penaset ma alomeset kumasasok idewien. \v 28 [Kegok mme Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋan meluwaŋ pigok mimiŋaŋ ke penaŋaŋ sokbeye, “Ekŋenaŋ ek am bekanaŋ egetmak temakwep tusumti indowien.”] \rq (Aizaya 53:12)\rq* \p \v 29-30 Âpme amnaŋ selen mebekoti Zisas ekti tete pulet msamti zewien, “Anbeŋgwa egit! Geŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ beke asekti kasup tugat keŋanen etaŋ walasât manzenik wan geŋ gitaŋgat sekdi mukulem mpemti tewengatnan palam kwatot!” \p \v 31 Naman ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An kapiyaŋ am notnaŋ ŋep mamukulem miindeinaŋ naman ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mukulem mpen. \v 32 Ek Kilais Islael am ningalen Amobotnaŋ penaŋ mamain beme tep ke pemti kwatopme ekti egat penaŋ nâmkiŋpesenup.” Zeme an zut tewen ilinsakwep kumasasokindewien egelaŋ kegogak zemtalalat zet zewun. \s1 Zisas gakiye \r (Matiyu 27:45-56; Luk 23:44-49; Zân 19:28-30) \p \v 33 Tewen ke kumpeme anzam tatnepeme meti msat tinsutnan penaŋ 12 kilok beme kasup zikatnaŋ sop kume tambumbuyaŋ msat kataŋ sumuŋ tatnepeme gasiyet 3 kilok beye. \v 34 Kan keyegak Zisasiyaŋ Zuda zeleset kwizet pigok kuye, “Eloi, Eloi, lama Sabaktani?” Zet keyet yaŋaŋ kapigok, “Kawawaŋŋ, Kawawaŋŋ, kwilekiyet bamkumnenik?” \p \v 35 Kwizet kegok kume, am notnaŋ sokŋanik tabienaŋ nâmti pigok zewien, “Nâip, Zisasiyaŋ golaŋ zenze an Ilaizayet kwizet takun.” \v 36 Âpme Zisasiyaŋ eyak geyak temaŋ tatime an ŋenaŋ winde bemti met kwileki ŋen yembem nemboŋ ke mti wain tu akŋaŋ keyet keŋan peme topme mkwat puŋ kasetnaŋ palen zampemti Zisas same beseseyet nâmti mge. Mti zeye, “Yegat kame nin belak tati ekmann golaŋ zenze an Ilaizayaŋ kot mukulem mpesem manze ekne!” \p \v 37 Kegok tazeme Zisasiyaŋ kwizet temaŋ kumti keyegak gakiye. \p \v 38 Kan keyet Zelusalem sesewat mka temanen saŋgum teepmaŋ mapeme totatatnaŋ keyaŋ gwaengatnan yaŋbem endelepeme mane mane tot yaŋaŋ baen endelet delaŋ zemti metat kotat mge. \v 39 Âpme kasa kuku ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ taekme Zisasiyaŋ gakime Golgata kalaŋan mâkinaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe notnaŋ ke sokbeme ekti zeye, “Penaŋ sukwep an kapi Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!” \p \v 40 Imbi notnaŋ ekŋenaŋ kegogak beŋanik tati Zisas ekti timti tapmambien. Imbi ekŋen keyet kwilin: Malia Maktala mkaengatnan ma Malia Zems nemba zomolim ma meniŋaŋ Zoses egegat mamit ma imbi ŋen Salome ekŋen kegogaŋ tapmambien. \v 41 Zisasiyaŋ Galili msalen mamtanen kan keyet imbi ekŋen ke ma imbi notnaŋ ekŋenaŋ mâpmamti mukulem mammpemtemiengapm Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen kopme ekŋenaŋ keyegak mâti kobien. \s1 Zisas sekŋaŋ nanzaŋ enzuŋaŋen bewien \r (Matiyu 27:57-61; Luk 23:50-56; Zân 19:38-42) \p \v 42-43 Zuda ekŋengalen kâtnânâ kan sokŋan beme weyeyaŋ mulup mimi kan keyet Zosep Alimatia mkaengatnan an keyaŋ koti amobotnaŋ Pailet egat zikatnan nâmtalati kiŋgagapiŋ motati Zisas sekŋaŋ nâmpeme mâtâpmti mebembeyet yaŋkwesiye. Zosep ek Zuda an ŋeŋaŋ ekŋengalen maŋgeengatnan an notnaŋ ekŋenaŋ ek kwizet buŋamaŋ temaŋgapm egat nâme mobotnaŋ mambemtan. An keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama eegat damuŋ matatan. \v 44 Egaŋ mezeme Pailelaŋ sakwep gakip zemti nâmtemtem mti kasa kuku ŋeŋaŋgat zeme kopme yaŋkwesiye, “Zisas ilak gakip?” \v 45 Yaŋkwesime, “Egaŋ ilak gakip,” zeme nâmti Zosewaŋ sekŋaŋ mmet sumen bembeyet \v 46 nâmpeme Zosewaŋ met saŋgum satnaŋ ŋen kwitimti met Zisas sekŋaŋ tewengatnan mpeme topme saŋgum satnaŋaŋ sumuŋti am sum nanzaŋ ŋen kakalim pepeŋaŋ keyet enzuŋanen mebepemti nanzaŋ temaŋ ŋen mewililipemetot aimboŋaŋ bekek tage. \v 47 Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zoseyet mamaŋ egelaŋ taekmalu Zosewaŋ Zisasiyet sekŋaŋ mmet beye. \c 16 \s1 Zisasiyaŋ sumengatnan wage \r (Matiyu 18:1-8; Luk 24:1-12; Zân 20:1-10) \p \v 1 Zuda am ekŋengalen kâtnânâ kasup kwep elak tapme delaŋ zeme imbi tuk Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zemsiyet mamaŋ ma Salome ekŋenaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ Zisas sekŋanen zulutpepeyet met kwitimti bewembien. \v 2 Yaŋ Sonda tambuŋan penaŋ kasuwaŋ alagak pataŋ zemkwapme keyegak am zaimen mebien. \v 3 Selen mepmambe ilinak pigok zenâ zenâ mtapmepmambien, “Pe kwiyaŋ penaŋ nanzaŋ temaŋ aimboŋaŋ bekek tazin, ke mâtâtndeme keŋan moti sekŋaŋ zulupesenup?” \v 4 Zemambe ekŋenaŋ beŋaŋ pienen metati ekme nanzaŋ temaŋ penaŋ pi walak ŋenaŋ kwanzepeme nanzaŋ aimboŋaŋ ŋandem tage. \v 5 Ke ekti ekŋenaŋ mobotnak amsum nanzaŋ aimboŋaŋ keyet keŋan moti ekme anemba zomolim melakanduŋaŋ satnaŋ teepmaŋaŋ mundumti bet penaset totapme ekti endilipeme \v 6 indikti imbi ekŋengat pigok zeye, “In endilipepepiŋ neŋ nâyap in Zisas Nasalet mkaengatnaŋ tewen kumasasok peme gakime mkobemien ke eksât kolip. Ek pi ku tazin. Ilak wati melepgat mundumaŋ etaŋ pi tazingat egit. \v 7 Keyet in met Zisasiyet nembaŋane Pita ma notnaŋ ekŋengat pigok diindoit: ‘Eweŋan baenen Zisasiyaŋ diindoye keyet kataŋ in Galili msalen ŋeŋaŋ bemindemti metatme meekbep.’” \p \v 8 Zet kegok zeme imbi ekŋenaŋ nâmti keŋin puŋpuŋ mme sebelaŋ diŋdiŋ mti nanzaŋ keŋangatnan kwakwatnak toti am zaim katipemti windembem mebien. Kogok mbiengapm kiŋgagalaŋ sekŋin sumuŋme selen am ŋengat zapat dundundupiŋ belak windembemti mebien. \s1 Zisasiyaŋ Malia Makdala mkaengatnaŋ sokbemsaye \r (Matiyu 28:9-10; Zân 20:11-18) \p \v 9 Zisasiyaŋ Sonda tambuŋan penaŋ wati ŋeŋaŋ penaŋ Malia Makdala mkaengatnaŋ ke sokbemsaye. Imbi ke eweŋan baen Zisasiyaŋ ikŋaŋ we bekanaŋ 7 kegok mâpeye. \v 10 Am itnaŋaŋ baenen Zisas mâti mamtemien ekŋenaŋ keŋin nukŋaŋ beme nâpeme mekwapme sumti matatemienaŋ imbi keyaŋ winde bemti met Zisasiyaŋ sokbemsame ege keyet zapatnaŋ pigok diindoye, \v 11 “Zisasiwan gakikiengatnan wati alik tapmain,” kegok diindome ekŋenaŋ zetnaŋ nâme penaŋ ku beye. \s1 Zisasiyaŋ an zut nâmkiŋpepeŋitmak sokbemidaye \r (Luk 24:13-35) \p \v 12 An zut nâmkiŋpepeŋitmak egelaŋ Zelusalem mka temaŋ katipemti selen tapmepmalu Zisasiyaŋ sepemaŋ asekti am belakŋaŋ ŋen nemboŋ bemti egetmagen mesokbemidame \v 13 ilinsakwep zepmak zepmak metneti egaŋ gelaŋ zemepme an zut egelaŋ gilik zem ewe Zelusalem mkaen koti nemba notnaŋ ekŋengat diindome ekŋenaŋ zelit keyet nâme penaŋ ku beye. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane 11 ekŋenmagen sokbemindaye \r (Matiyu 28:16-20; Luk 24:36-49; Zân 20:19-23; Nembayelen Muluwin 1:6-8) \p \v 14 Keyepmti nembaŋane 11 ekŋenaŋ meu nini mundumen totati meu tatnime Zisasiyaŋ kot sokbemindamti, “Am notnaŋaŋ neŋ gakikiengatnan wala kegok diindome kwilekiyet keŋin katikŋaŋ beme ekŋengalen zet ke ku nâmkiŋpeip?” Zemti memendep mimindamti \v 15 naman tusum zeye, “In msat kataŋ meti am sambe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindome \v 16 am ŋenaŋ nâmkiŋpem nemti tu zulube ek mama kanzizit tiwe. Âk am ŋen egaŋ nâmkiŋpem nenepiŋ mbeen ek bamgat zet muluwen moti walelet aikbe. \v 17 Am neŋ nâmkiŋpem newep ekŋenaŋ mulup kapigok mmebep. Nâgât kwitnnanen kumti am we bekanaŋ ŋep mâindewep ma zet ŋandaŋ ŋenŋaset zewep. \v 18 Ma ekŋenaŋ menemae mee pi ke belaŋ ŋep atawep ma kwitnaŋ kwitnaŋ tu meu mgasik notnaŋ amnaŋ nimti gakikiyelenaŋgut ekŋenaŋ nimti ku gakiwep. Ma am zawatmak belinan sekŋinan bem dundume ekŋenaŋ ŋep ewe alik bewep.” \s1 Kawawaŋaŋ Zisas kululuŋen wapmoge \r (Luk 24:50-53; Nembayelen Muluwin 1:9-11) \p \v 19 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti tapme Kawawaŋgalen windeyaŋ mpeme katiindemti kululuŋen moti egaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaŋ windeŋaŋmak keyeset totazin. \v 20 Mowepme nembaŋane ekŋenaŋ Zudia msat kataŋ meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ pi zemkawaŋ bewien. Kan keyet Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ winde indame menok kwitnaŋ kwitnaŋ mti zelin mme windeŋaŋbeŋ etaŋ bemâge.