\id MAT - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Matiyu \toc1 Zisasiyet yaŋaŋ Matiyuyaŋ meluwaŋ mge \toc2 Matiyu \toc3 Mt \mt1 Matiyu \mt2 Zisasiyet yaŋaŋ Matiyuyaŋ meluwaŋ mge \ip Matiyu ek Zisas Kilaisiyelen nembaŋane 12 ke ŋen ek ma kwitnaŋ ŋen Liwai makumtemien. Âpme ek Loma gapmangalen mânep takis titi an mamtan. Yaŋ bamgat Zisasiyaŋ ombempeme egat nembaŋaŋ kwage. \ip Matiyu egaŋ buŋam zapat kapi Zuda ikŋaŋgat amŋaneyet kuye. Âpme Zuda am ekŋenaŋ an Kawawaŋaŋ ombempepeŋaŋ egaŋ sakwep koti ekŋengalen Amobotnaŋin tatagalen keyet nâwien. Zuda ekŋenaŋ Ibulu zelinaset an keyet kwitnaŋ Mesaya makuip ma Glik ekŋengalen zeleset Kilais makuip. Âpme Zuda ilinaŋgalen Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kopmaŋgeen ekŋenaŋ nâme am belakŋaŋ beyeyepmti ekŋengat tuŋguwinan mamti kwitnaŋ kwitnaŋ meletnaŋ mme ekti nâmtemtem mbienaŋgut an kapi Kawawaŋaŋ amŋene yomengatnaŋ gilik zemindatitiyelen an penaŋ ke ku nâmkiŋpewien. Matiyu egaŋ buŋam zapat kapi Zuda am ekŋen Zisas ek Mesaya penaŋ ke nânâyet meluwaŋ kumindaye ma Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin zemâtâtindaye. Keyepmti Matiyuyaŋ Zisas Amobotnaŋ koge keyet zemsalaŋ beye ma egaŋ kegogak zet zapat notnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zetik mimiŋaŋ Kawawaŋaŋ ek ikŋaŋ ombempeme ninmagen toge keyet meluwaŋ kapiyet mge. Ma zet itnaŋaŋaŋ Kilaisiyaŋ kokotnaŋgalen zet zapat zenzeŋaŋ ke penaŋ sokbeye. \ip Âpme Matiyuyaŋ zet zapat ŋen Kilaisiyet zemâtâtâtnaŋ keyet keŋan nin Kawawaŋgalen maŋge tusumti mama mimi dolakŋaŋ Zisasiyaŋ nâmtikŋaŋ min ke mâti mimiyet meluwaŋ mgeen tuŋgupmaŋ 5gatnaŋ 7 kapi main. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Matiyuyelen buŋam zapat keŋan talip: \io1 \ior 1:1–2:23\ior* Zisasiyet yeŋsokŋane ma sokbembeŋaŋgalen zapat \io1 \ior 3:1-12\ior* Zân an tu zululut egaŋ mulup mge \io1 \ior 3:13–4:11\ior* Zisasiyaŋ tu zulut delaŋ zeme Sadaŋaŋ koti Zisas tetimae mge \io1 \ior 4:12–18:35\ior* Zisasiyaŋ Galili msalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \io1 \ior 19:1–20:34\ior* Zisasiyaŋ Galili msat pemti Zudia msalen moti mulupmaŋ mge keyelen zezapatnaŋ \io1 \ior 21:1–27:66\ior* Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman moti manepeme kume gakikiŋaŋgalen zet zapat \io1 \ior 28:1-20\ior* Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ wapme nembaŋaneyaŋ ekbien \c 1 \s1 Zisasiyet yeŋsok guluk galakŋane sokbemkobien ekŋengalen kwilin \r (Luk 3:23-38) \p \v 1 Am maŋge ŋen maŋge ŋen sokbem kotnepeme Zisas ek Abalaam ma Dewit egegat iŋsokŋit penaŋ sokbeye. \p \v 2 Âpme Abalaamgat nemuŋaŋ Aisak sokbeye. \li1 Aisakgat nemuŋaŋ Zekop sokbeye. \li1 Âpme Zekowaŋ nemuŋaŋ Zuda ma meniŋane notnaŋ indambege. \li1 \v 3 Âpme Zudayet nemuŋanet Pelesmak Zelamak sokbewun. Egetgat mamit Tama. \li1 Âpme Pelesiyet nemuŋaŋ Eslon sokbeye. \li1 Eslongat nemuŋaŋ Lam sokbeye. \li1 \v 4 Âpme Lamgat nemuŋaŋ Aminadap sokbeye. \li1 Aminadapgat nemuŋaŋ Nason sokbeye. \li1 Nasongat nemuŋaŋ Salimon sokbeye. \li1 \v 5 Âpme Salimongat nemuŋaŋ Boas sokbeye. Egat mamaŋ Leap. \li1 Âpme Boasiyet nemuŋaŋ Obet sokbeye. Egat mamaŋ Lut. \li1 Âpme Obetgat nemuŋaŋ Esi sokbeye. \li1 \v 6 Âpme Esiyet nemuŋaŋ Dewit ke amobotnaŋ sokbeye. \li1 Dewit\f + \fr 1:6 \ft Dewilaŋ imbi ke kambu wage. 2 Samuel 11.\f* egat nemuŋaŋ Solomon sokbeye. Egat mamaŋ ke itnaŋaŋ Yulayayet imbiŋaŋ. \li1 \v 7 Âpme Solomongat nemuŋaŋ Liaboam sokbeye. \li1 Liaboamgat nemuŋaŋ Abaisa sokbeye. \li1 Abaisayet nemuŋaŋ Esa sokbeye. \li1 Esayet nemuŋaŋ Ziosapat sokbeye. \li1 \v 8 Ziosapatgat nemuŋaŋ Olam sokbeye. \li1 Olamgat nemuŋaŋ Yuzaya sokbeye. \li1 \v 9 Âpme Yuzayayet nemuŋaŋ Zotan sokbeye. \li1 Zotangat nemuŋaŋ Eas sokbeye. \li1 Easiyet nemuŋaŋ Esekaya sokbeye. \li1 \v 10 Âpme Esekayayet nemuŋaŋ Manase sokbeye. \li1 Manaseyet nemuŋaŋ Amon sokbeye. \li1 Amongat nemuŋaŋ Zosaya sokbeye. \li1 \v 11 Âpme Zosayayet nemuŋaŋ Zekonayamak ekŋen meniŋane notnaŋ sokbemâbien. Kan keyet Babilon msalen Zuda am indomti indatimti mebien. \li1 \v 12 Ekŋenaŋ met Babilon msalen met tabien ke Zekonaya nemuŋaŋ Sialtisel sokbeye. \li1 Âpme Sialtiseliyet nemuŋaŋ Salababet sokbeye. \li1 \v 13 Âpme Salababetgat nemuŋaŋ Abayut sokbeye. \li1 Abayutgat nemuŋaŋ Elayakim sokbeye. \li1 Elayakimgat nemuŋaŋ Eso sokbeye. \li1 \v 14 Âpme Esoyet nemuŋaŋ Sedok sokbeye. \li1 Sedokgat nemuŋaŋ Ekim sokbeye. \li1 Ekimgat nemuŋaŋ Elayut sokbeye. \li1 \v 15 Âpme Elayutgat nemuŋaŋ Eliesa sokbeye. \li1 Eliesayet nemuŋaŋ Natan sokbeye. \li1 Natangat nemuŋaŋ Zekop sokbeye. \li1 \v 16 Âpme Zekopgat nemuŋaŋ Zosep sokbeye. \li1 Zosep egaŋ imbiŋaŋ Malia wage. \li1 Âpme Malia egaŋ maneti Zisas ambege. Nin eget kwitnaŋ Mesaya kukuyelen. Ningalen zeleset Kawawaŋaŋ Zisas ombempeme nin yomengatnan timkwatndendeyet an sokbein. \p \v 17 An sokbemkwebienen kalakumann maŋge tuk kapigok benak. Abalaamagengatnaŋ Dewitmagen kwadelaŋ peinen an maŋge sokbemkwapme 14 kogok beye. Ma Dewitmagengatnaŋ Babilon msalen mka katikŋan indatmebienen kogogak an maŋge 14 sokbewien. Ma Babilon mka katiknaŋgatnaŋ Kilasmagen kwazinen kogogagak an maŋge 14 sokbewien. \s1 Zisas Kilais sokbeye \r (Luk 2:1-7) \p \v 18 Zisas Kilais sokbeye keyet yaŋaŋ kapigok penaŋ tazin. Mamaŋ kwitnaŋ Malia. Egat apmaŋ Zosep ewe an zapatnaŋ etaŋ zempeme igak igak manepemalu Emetak Teŋaŋ menok mme Malia ek nemba kambakmak tage. \v 19 Kegok mme an zapatnaŋ Zosep ek mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ maŋgeyepmti keŋanŋegak kapigok otnâŋge, “Neŋ zetnaŋ sosok zema sakambuk temaŋ tisemgat belak buzak katipemti mebap.” Kegok nâŋge. \p \v 20 Kegok mimiyelen nâmti manepeme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mulugen sokbemsamti kapigok dunduye. “Zosep, geŋ Dewitgat guluk galakŋaŋ, imbindi Malia wawagat yayaŋ ku msenik. Nemba kambakmak tazin ke Emetak Teŋmagengatnaŋ. \v 21 Nemba atam mbe kwitnaŋ Zisas kuwanik. Kwit keyet yaŋaŋ, Egaŋ ikŋaŋ amŋane yomengatnaŋ indatim kwabe.” \p \v 22 Kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke golaŋ zenze an ŋenaŋ eweŋan Amobotnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zeye, ke penaŋaŋmak bembeyelen sokbeye, \q1 \v 23 “Nâip, imbi nembip ŋenaŋ nemba kambakmak tati nemba ambebe. Âpme anemba keyet kwitnaŋ ‘Imanuel’ kuwep. Imanuel kwit kapiyet ningalen zeleset yaŋaŋ Kawawaŋ ninmak main.” \rq (Aizaya 7:14)\rq* \m \v 24 Âpme Zosewaŋ mulugengatnaŋ wati Amobotnaŋgalen ensel egalen zetnaŋ gawepumti Malia mkaŋan wati moge. \v 25 Mobunaŋgut awembiŋ mama ke ŋen ku mambun. Belak imbiŋaŋ kekenemuŋ penaŋ tetimti manepeme nemba ke sokbeme Zosewaŋ kwitnaŋ Zisas kuye. \c 2 \s1 Kasup kwakwatnasetgatnaŋ amobotnaŋ nânâŋinmagaŋ Zisas eksâgât timat kobien \p \v 1-2 Elot ek amobotnaŋ mame kan keyet Zisas Beteleem mkaen Zudia msalen sokbeye. Âpme kan keyet kasup kwakwatnaset an notnaŋ Zelusalem mkaen kwati am pigok indayaŋkwesiwien, “Zuda am ingalen Amobotnaŋ alakŋaŋ sokbeye. Ek mka deset tazin? Nin msatnan beŋan daengatnaŋ okak sokbembeyelen wenzim busatnaŋ ekti pedondom sesewatpesâgât takotnup.” \p \v 3 Kegok zeme amobotnaŋ Elot ma Zelusalem mka toŋaŋ ekŋenaŋ ilinsakwep zet ke nâmti endilipewien. \v 4 Âpme Elot egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋen ondekindemti pigok indayaŋkwesiye, “Kilais pe msat deset sokbembeyet zenzeŋaŋ ze? Zeme nâne.” \p \v 5 Âpme ekŋenaŋ kapigok dunduwien, “Beteleem mkaen Zudia msalen sokbewe. Golaŋ zenze an ŋenaŋ kapigok kuye, \q1 \v 6 ‘Beteleem mka Zudia msalen tadik geŋ Zuda am ekŋenaŋ mka tototnaŋ yek. Mka ŋotekŋaŋ temaŋ. Geŋmagen An ŋen temaŋ sokbemti Islael aminne indikdamuŋ mbe.’” \rq (Maika 5:2)\rq* \m \v 7 Zet kegok zeme nâmti Elot egaŋ an ekŋen beŋangatnaŋ kobien ekŋen ke buzakset indamandamti wenzim zukŋan sokbeye keyet yaŋaŋgat indayaŋkwesime yaŋaŋ dunduwien. \v 8 Dundume nâmti, Beteleem mkaen meeegat nâmindemti pigok zeye, “In meti windeŋaŋ mti aikti kot nâgât zeme nâmti neŋ kegogak meekti pedondom samti sesewatpesap.” Dâsuki kogok zemindeme mebien. \p \v 9 Amobotnaŋaŋ kegok diindome toti meti selen mepme mkaŋinan wenzim ekbien keyaŋ ewe ŋeŋaŋ bemindap meti Zisasiyaŋ mka weŋge keyet dukŋan wenzimaŋ kaliŋaŋ atam tage. \v 10 Âpme ekŋenaŋ wenzim ekti keŋ oloŋen igagen mbien. \v 11 Mti mka keŋan moti nemba ma mamaŋ Malia idikti nemba pedondom samti zemsesewatpewien. Mti milawat boŋgisiŋin mâtâti gol ma kwitnaŋ kwitnaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ ke timti taolet msawien. \v 12 Âpme Kawawaŋaŋ kieset zemkulumindemti zeye, “In Elotmagen set mebepiŋ.” Kegok zemindeme set ŋenieset meti msalinan pataŋ zewien. \s1 An Temaŋaŋ Zisas nemba okak aŋgalaŋpeye \p \v 13 Ekŋenaŋ gilik zem mepme An Temaŋgalen Ensel Zosep mulugen sokbemsamti pigok dunduye, “Geŋ wati imbi nembandi idatimti Izip msalen meti nâlen zetgat damuŋ manepeme neŋ zemaŋgut nâmti kobep. Nânik, Elot ek nemba timati aikti kusât tazein.” \p \v 14 Zeme Zosep egaŋ tambuyet penaŋ wati imbi nembaŋaŋ time Izip msalen kunzuŋ mebien. \v 15 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme Amobotnaŋaŋ golaŋ zenze an ŋeniyet zet zeme nâmti meluwaŋ pigok mge ke penaŋaŋ sokbeye, \q1 “Nemun Izip msalen met manepeme neŋ kumtetima gilik zemti kobe.” \rq (Hosea 11:1)\rq* \s1 Elolaŋ zeme nemba okak sambe indomâbien \p \v 16 An kasup kwakwatnaset kobien, ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ zemâtâtindame nâmti set butnaset mepme amobotnaŋ Elot egaŋ tapme beme pigok nâŋge, “An ekŋen pi tetimnemti butnaset melo.” E nâmti ŋeŋaŋ penaŋ zime an kobien ekŋenaŋ nup kan zut keyet keŋan sokbeme ekŋenaŋ zeme nâŋge keyepmti kasa kuku an zemindeme Beteleem mkaen meti mka isikŋan eyo tokwati anemba okak nup kanŋin zut ma keyet kandaŋan tozin ekŋen indome delaŋ zemâge. \v 17 Âpme kan keyet golaŋ zenze an Zelemaiayaŋ zet pigok zeye ke penaŋaŋ sokbeye. \q1 \v 18 “Lema mkaen Zuda msalen kwisak temaŋ sokbein. Nembaŋine sambe penaŋ gakimâpme keyepmti Islael nemba mamine ekŋen sume delaŋ zeme am ekŋenaŋ keŋin mme sewakŋaŋ bembeyet olalip.” \rq (Zelemaia 31:15)\rq* \s1 Zosewaŋ imbi nembaŋaŋ indatimti gilik zemti koge \p \v 19 Zosep imbi nembaŋaŋ ekŋen ewe Izip msat mame amobotnaŋ Elot gakime Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ kie Zosep pigok dunduye, \v 20 “Geŋ milawat weyaŋ bemti imbi nembandi indatimti Islael msalen ewe melit nemba kume gakikiyet giŋgiŋ mamtan elak gakiye.” \p \v 21 Âpme Zosep egaŋ imbi nembaŋaŋ idatimti Islael msalen ewe kobien. \v 22-23 Gilik zem koti Zosewaŋ zet kapigok nâŋge. Akeleas ek bipmaŋgat munduman amobotnaŋ tati amobotnaŋ mulup Zudia msalen ke met tapm zeme kiŋgage, yaŋgut mulugen Kawawaŋaŋ zet dundume nâmti Galili msaleset meti mka ŋen kwitnaŋ Nasalet ke met mamtemien. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋengalen zet ŋen pigok tazin ke penaŋaŋ sokbeye. \q1 “Am ekŋenaŋ, ‘Nasalet an,’ zewep.” \rq (Aizaya 11:1)\rq* \c 3 \s1 Zân tu zululut an egaŋ mulupmaŋ yaŋbeye \r (Mak 1:1-8; Luk 3:1-18; Zân 1:19-28) \p \v 1 Kan keyet Zân an tu zululut egaŋ Zudia msalen msat tuŋgupman sokbemkawaŋ bemti mulupmaŋ yaŋbem mmambe am zet pigok diindoye, \v 2 “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyaŋ kot indaombem tazingat in yomgalen set bekanaŋ bee peme tapme keŋin gilik zeit.” \v 3 Zânmagen golaŋ zenze an Aizayayaŋ muluwaŋ pigok mge ke penaŋaŋmak bein, \q1 “An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme dolakŋaŋ ma kwetetepmaŋ bemti tapme kobe.’” \rq (Aizaya 40:3)\rq* \p \v 4 Zân ek kâlâpmaŋ kamel zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ mmamtan ma bitim ŋen pemanen zam mamtan. Meuŋaŋ didikŋaŋgatnaŋ bizik tuŋaŋ ma gwidek ke etaŋ nimti mamtan. \v 5 Âpme am sambe Zelusalem mka temaŋmak mka isisikŋaŋ ekŋen Zudia am ondekti ma Zodan Tu nembet timat butnaŋ butnaŋ Zânmagen kopmâti ondekbien. \v 6 Mti yomin zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye. \p \v 7 Âpme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ kegogak tu zulusâgât kopme kapigok diindoye, “In nombeyelen alikŋaŋ. In kapi Kawawaŋaŋ yominaŋgat dopmaŋ mutumindasâgât tapm ke walabep bein? Yek penaŋ. \v 8 In mama mimi dolakŋaŋ mme keyaŋ in yomengatnan keŋin gilik zewien ke sokbemkawaŋ bewe. \v 9 In keŋinan kapigok ku otnâit, ‘Nin Abalaamgat insokŋane manup keyepm Kawawaŋaŋ ku zemndowe.’ Neŋ pigok diindoma nâit, zet ke belakŋaŋ etaŋ. Kawawaŋ egaŋ zenak beme ke ŋep zeme nanzaŋ ekŋen kapiyaŋ Abalaamgat alikŋane bewiek.” \v 10 Kegok zemti zet zapat sesepmaŋ ewe tusum pigok zeye, “An ŋen ek nâmkiŋpepeŋaŋmak bewe ke tep katnaŋ maelikzin keboŋ. Âpme an nâmkiŋpepeŋepiŋ bewe ek tep sinaŋ memuŋ bemti matozin sepem keboŋ mme ek kapupme tewen ziwe. \p \v 11 Neŋ in yomengatnan keŋin gilik zeme tu etaŋ manzulutindeyap yaŋgut bamnan an kosâpm ek Amobotnaŋ temaŋ windeŋaŋbeŋaŋ kosâpm. Neŋ an tototnaŋ penaŋaŋ; ek keboŋ ke neŋ bukeboŋaŋ elewat temaŋ timpema ŋep ku bewe. Egaŋ ikŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ tep manzinok yom zime kwetetepmaŋ mambein kemak temakwep zulutindewe. \v 12 Egaŋ omkakalili takasetnaŋmak takozinaŋ wit omkakalimti mwapme tâgâyaŋ kumti sekŋaŋ maŋge ŋen ma wit penaŋ maŋge ŋen bewe. Mti wit penaŋ time mkaŋan mowebe sekŋaŋ ulume tep katikŋan monzimti manzimopmambe. Keyet yaŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak time maŋgeŋen mopme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ time maŋge ŋen mobep.” \s1 Zânaŋ Zisas tu zulutpeye \r (Mak 1:9-11; Luk 3:21-22) \p \v 13 Kan keyet Zisas egaŋ Galili msalen Zodan tuyen meti Zân egaŋ tu zulutpepeyelen nâmti koge. \v 14 Âpme Zân nâme nukŋaŋ beme dunduye, “Neŋ keboŋgat eneyet kot tazenik? Geŋ keboŋaŋ neŋ zulutnemane ŋep benak.” \p \v 15 Zeme Zisasiyaŋ zet kapigok gilik zem saye, “Geŋ alak yayaŋ pematalak. Kawawaŋaŋ mulup zet teŋ penaŋ gaingapmti gawepusenik.” Kegok zeme Zânaŋ nâmti tu zulutpeye. \p \v 16 Âpme Zisasiyaŋ tu zuluti kwapme keyegak kululuŋaŋ ŋandeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen toge. \v 17 Âpme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok sokbeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ; egat nâmtikŋaŋ omba penaŋ manâmpeyap. Neŋ ek ombempewangapmti am yomengatnaŋ indati kwabe keyet oloŋen miap.” \c 4 \s1 Sadaŋaŋ msat tuŋgupman Zisas yaŋaŋ mim ege \r (Mak 1:12-13; Luk 4:1-13) \p \v 1 Âpme Emetak Teŋaŋ Zisas msat tuŋgupman Sadaŋaŋ tetipepeyelen nâmti watmeti \v 2 Zisasiyaŋ mame kasup 40 ma tambumbu 40 maneti tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge. \v 3 Âpme Sadaŋaŋ ekmagen koti zeye, “‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ’ kok manzenik keyepmti ke penaŋ manik beme zemane nanzaŋ kapiyaŋ meu sokbeme ŋep nsenik.” \p \v 4 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen kapigok kukuŋaŋ tazin, \q1 ‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ. Zet kwep kwep Kawawaŋmagengatnaŋ kozin ke keŋinan mkipmaŋ bembeyelen.’” \rq (Zii Zet 8:3)\rq* \p \v 5 Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas naman wati Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋan wapmotati \v 6 kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ manik beme kapiyetnan palam towepmane zet meluwaŋ ŋen kapigok tazin ke nânik, \q1 ‘Kawawaŋaŋ enselŋane ekŋengat belinan geme ekŋenaŋ belen gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aaŋgalen.’” \rq (Sam 91:11-12)\rq* \p \v 7 Zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazinegek, \q1 ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi yaŋaŋ ku mim ekbanik.’” \p \v 8-9 Kegok zeme Sadaŋaŋ kalaŋ teepmaŋ ŋengat watmotati msat sambeyelen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sepem igak igak ke zikat samti zeye, “Geŋ pedondom namti dundum namane kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ekdik beke gâlen belen bepema damuŋ mmambanik.” \p \v 10 Âpme Zisasiyaŋ kapigok gilik zem zeye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazin, \q1 ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwewetaŋ sisiliŋ msamti mambanik.’ \rq (Zii Zet 6:13)\rq* \m Sadaŋ, geŋ nemti met.” \p \v 11 Kegok zeme Sadaŋaŋ pemti mege. Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ koti mukulem mpewien. \s1 Zisas Galili msalen meti mulupmaŋ yaŋbem mge \r (Mak 1:14-15; Luk 4:14-15) \p \v 12 Zân mka katikŋan peme tapme Zisasiyaŋ zapatnaŋ nâmti Galili msalen mege. \v 13 Mti egaŋ Zudia msat peme tapme Galili msalen meti mkaŋaŋ ŋotakŋan Nasalet ke met tabi tabi mineti peme tapme naman Kapaneam mkaen mege. Mka ke Galili tunduamak msat zut Zebulanmak Naptalai keyet sokŋanik ke matatan. \v 14 Kegok mme golaŋ zenze an Aizaya egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ ke katikŋaŋ beye, \q1 \v 15-16 “Am Zebulan msaleset ma Naptalai msaleset mamaip ekŋenaŋ Galili tundua lemunaŋ temaneset mamaip. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmak lumaŋti kileŋ mamaip. Sambe beke tambusosok temaŋ keŋan mamaip ekŋenmagen busatnaŋaŋ sokbemindawe. Am waleletgat zapat mamaip ekŋen kemagen busatnaŋ sokbembeyelen.” \rq (Aizaya 9:1-2)\rq* \m \v 17 Kan keyet Zisasiyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zemti am kapigok yaŋbem diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamayelen kan ilak kolapgat yomengatnan keŋin gilik zeit.” \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane zulak zulak kapi yaŋbemti idatiye \r (Mak 1:16-20; Luk 5:1-11) \p \v 18 Âpme kasup ŋeniyet Zisas egaŋ Galili Tundua keyet nelum palen mepmambe an zut dapmeniŋ idige ŋen Saimon egat kwitnaŋ ŋen Pita ma datnaŋ Endulu. Egelaŋ tunduaen eleŋgolamit pemti tapmambun. Egegat muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi. \v 19 Eget ke idikti zeye, “It kopmalu neŋmak meti neŋ naman am indatitiyelen mulup ke neŋmak tusumti indandayelen zikat idawap.” \v 20 Zeme keyegak eleŋgolamit mee pemalu tapme Zisasmak tusum mebien. \p \v 21 Âpme belaknik meti an dapmeniŋ ŋen ewe idaige Zems ma meniŋaŋ Zân. Eget Zebediyet nembaŋanet. Biwitmak waŋgaŋinan tati eleŋgolamin taweyaŋmambien. \v 22 Idikti Zisasiyaŋ idakumtetime eleŋgolamit mee ma biwit pemti Zisasmak tusum mebien. \s1 Zisasiyaŋ am sambe sek zawatmak weyaŋindeye \r (Luk 6:17-19) \p \v 23 Âpme Zisas ek Galili msat toweti sesewat mka kataŋ mototi am Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋ diindoye. Mti am zawalin sepemaŋ igak igak ke mme alik bemâbien. \v 24 Kegok mme kwit zapatnaŋ Silia msalen palakŋaŋ beme nâmti am zawat sepemaŋ igak igak sek sindemak ma we bekanaŋinmak ma gakim wat gakim wat mamip keboŋ ma selin belin selauuŋaŋ ekmagen indatim kopme weyaŋindemâge. \v 25 Âpme Galili msalengatnaŋ ma Dekapolas mkaengatnaŋ ma Zelusalem mkaengatnaŋ ma Zudia msalengatnaŋ ma Zodan tu nembet daeset am maŋge temaŋ penaŋ ondekti ekmak tasât mebien. \c 5 \s1 Zisasiyaŋ kalaŋan am Zet Zapat Dolakŋaŋ diindoye \p \v 1 Zisasiyaŋ am sambe penaŋ indikti kalaŋ dukŋan mot totapme nembaŋaneyaŋ met egat kandaŋanen totapme \v 2 Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok zemzikat indaye, \p \v 3 “Am ilinaŋgat yominaŋgat nâme kembeŋ mambein ma ilin keŋin mtoti mamaip ekŋen oloŋen mip ma bamgat ekŋen keyaŋ mundum kululuŋen toŋaŋ bewep. \p \v 4 Am yominaŋgat keŋinan Kawawaŋ masumsaip ekŋenaŋ oloŋen mip. Am ekŋen ke Kawawaŋaŋ yomin katipeme keŋin sewakŋaŋ penaŋ mambein. \p \v 5 Am ilinaŋgat sekŋin mamtolip ekŋen ke oloŋen mip. Ekŋen ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama aikbep. \p \v 6 Am mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ indandayet windeŋaŋ mamip ekŋen oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ winde igagen penaŋ indawe. \p \v 7 Am olat olat palen mame maindamukulem mimindep ekŋen oloŋen palen maip. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ sepem kwep kegogak mimindawe. \p \v 8 Am keŋinangalen yom Kawawaŋaŋ katikpepeŋaŋ ekŋen oloŋen palen maip. Am ekŋen keyaŋ kululuŋen moti Kawawaŋgat zimosetnaŋ eksâip. \p \v 9 Am kalalaŋaŋ mme keŋ kwep mambeip an ekŋen ke Kawawaŋaŋ keŋin mme oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ, ‘Nemunambanne,’ zemindewe. \p \v 10 Am Kawawaŋangat zikatnan teŋ mame notnaŋaŋ nâmbekam bemindemti sisipeŋpeŋ mti maindop ekŋenaŋ oloŋen palen maip. Ekŋenaŋ kululuŋen mundum ke met tiwep. \p \v 11 In neŋmak tusumti mame keyepmti amnaŋ zet mgasik diindomti zet dâsuki bemzenze sambe sekŋinan bemzemti sisipeŋpeŋ penaŋ mamimindeip. \v 12 In maneti nukŋaŋ maindaip keyepm oloŋen mit. Wa ke in etaŋ yek. Golaŋ zenze an eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen sisipeŋpeŋ sepem kegogak mimindamkwabien keyepm webeit tosaŋin kululuŋen gwaen motiwep. \s1 In am ekŋengalen dalaŋ ma lam keboŋ bemti tabep \r (Mak 9:50; Luk 14:34-35) \p \v 13 Msalen am mamaip ekŋenmagen mama mimiŋin dolakŋaŋ dalaŋ keyet sepemnok beme mambep. Dalaŋ ke yaŋaŋ kapigok, dalaŋaŋ meuyen pemann meu mme tikŋaŋ mambemâzin. In dalaŋnok kwati am mama mimiŋin mme tikŋaŋmak beme amnaŋ nâmtikŋaŋ mbep. Âk dalaŋaŋ tikŋaŋ maasekzin sepem kegogak in nâmkiŋpepeŋin asekmâbe beme in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ku mâbep. Egaŋ zemindeme zupman toweti sakamaŋ dalaŋ bekanaŋ timtati selen time mepme amnaŋ mekoti selaŋ maim enzeŋip in sepem keboŋ bewep. \v 14-15 Amnaŋ lam koŋbemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapeip. Ekŋenaŋ lam koŋti munduman sosok bempeme tapme am mka keŋan matalip bee mbusatnaŋ mambemindein. In sepem kegok kawaŋ sutnan tati am msat sambe mbusatnaŋ bemindeme ekŋen Kawawaŋgalen zapat sokbewep. Mka ŋande temaŋ ŋen kalaŋ sutnan belak kawaŋan tapme kwileki ŋenaŋ ku mautukekzin. \v 16 Keyepmti in mama mimiŋin dolakŋaŋ lamnok ke belak peme kawaŋan busatnaŋaŋ busatnaŋ bem talep keyepm am ekŋenaŋ busatnaŋin ke ekme dolakŋaŋ beme ekŋenaŋ ingat Biwin kululuŋen tazin sesewatpewep. \s1 Zisasiyaŋ zii zetgat yaŋaŋ kapigok zemâtâzin \p \v 17 In zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet ke aseksâgât kolap nâgât kegok ŋen zewiegat. Neŋ zet ke aŋgososoyelen yek. Zii zet keyet yaŋaŋ penaŋ zemzikat indasât koban. \v 18 Neŋ penaŋ diindoma nâit, msat ma kululuŋ tazin kataŋ zii zelaŋ wemti mulupmaŋ mbe ma zii zet mulupmepiŋ belak ku tabe. Ke penaŋaŋmak etaŋ bemâbe. \v 19 Keyepmti am ŋenaŋ zii zet belaknik bugan aŋgosop ma notnane zikat indame zii zet aŋgososoyelen min an ke ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ku map. Naman am ŋenaŋ zii zet gawepumti notnaŋne ke mimiyet zemzikat indawe egaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan mambe. \v 20 Neŋ pigok diindoma nâit, ingalen zii zet gawepum mama keyaŋ zii zet zikat indanda anmak Palisi ekŋen bugan meti sebemindesem. Yek bein beme in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke keŋan ku tabep. \s1 Am notn ŋenzinziŋ msan keyaŋ kumann gakin bein \p \v 21 Yeŋ sokŋineyet zet kapigok diindondoŋaŋ, \q1 ‘Geŋ am ku indomane gakiwep. Am ŋenaŋ kegok mbe beme zet muluwen motabe.’ \rq (Kisim Bek 20:13)\rq* \m \v 22 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ tusumti pigok diindoma nâit, Am ŋenaŋ notnaŋ ŋenzinziŋ msawe beme an ke zet muluwen wati mebep. Ma ŋenaŋ notnaŋ zemkwelat kuwe beme an ke sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋengalen ondedagen onzempewep. Ma ŋen egaŋ notnaŋ ŋen, ‘Kopa belakŋaŋ penaŋ,’ dundumti mtopewe beme an keboŋ ke teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe. \p \v 23 Keyepm geŋ Kawawaŋ sesewatsasâgât meti naman kapigok nâmbanik, ‘O neŋ notn kaindeyaŋ nâgât nâmbekam bembeŋaŋ tazin.’ \v 24 Kegok nâmbanik beme geŋ gilik zemti ekmagen meti nâmbekam bembeŋit zemkwetetepmaŋ mtiŋgut kot sesewatpewanik. \p \v 25 Kegogak geŋ nodi ŋengalen kwileki ŋen dopmaŋ sasayet zemti mbanan yaŋ sasapiŋ mane pemane egaŋ geŋ zet muluwen gati mebe beme geŋ zet muluwen ewe mobopiŋ selen mepmambe nodi kemagen sakwep meti zelit weyaŋbalup. Kegok ku mbanik beme nodi keyaŋ sakwep moti zet muluwen geme zet tiyape yape mmane zet nânâyelen an keyaŋ tipdak kutum ekŋen zemindeme ekŋenaŋ kot gatamti met mka katikŋaŋ geme towebanik. \v 26 Neŋ penaŋ diŋgoma nâmbak, geŋ ke tatneti belak penaŋ ku tobanik, nodaŋgalen dopmaŋ mutumane delaŋ penaŋ zemeŋgut tobanik. \s1 An ŋengat imbiŋaŋmak set buzak mamayelen zetgat yaŋaŋ alakŋaŋ \p \v 27 In Kawawaŋgalen zii zelaŋ pigok mandiindome nâip, \q1 ‘In am ŋengalen imbi ma an eyak mti set buzak ku indatmambep’. \rq (Kisim Bek 20:14; Zii Zet 5:18)\rq* \m \v 28 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ naman tusumti ingat pigok diindoma nâit, an ŋenaŋ ŋengat imbiŋaŋ keŋanen eksegat mti egaŋ imbi ke menzem wawagat keŋaŋ etaŋ otnâmbe beme egaŋ ilak zii zelaŋ an notnaŋgat imbiŋaŋmak ku weweyet zewenn kelak imbi kemak wep. \v 29 Keyepmti zikadi ŋenaŋ bekanaset gatetimti mesât mbe beme geŋ kwenzempemane mebe. Mineti geŋ zikadi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat kwenzempemane mebe. \v 30 Bedi ŋenaŋ yomeset gatetimti mesât mbe beme geŋ atumti pemane mebe. Mineti geŋ bedi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat ŋen eleŋgemti pemane mebe. Yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaset gatetimti mesât mme katikpemane tapme mamaset pembenaŋ ke mobanik. \s1 Awembiŋ ku kalalaŋgalen zet yaŋaŋ alakŋaŋ \r (Matiyu 19:9; Mak 10:11-12; Luk 16:18) \p \v 31 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemti mkwabien, ‘Ŋen ek imbiŋaŋ katipesâgât nâin beme meluwaŋ asekpepeyelen kumti, “Asegeyap,” zempeme mametan.’ \rq (Zii Zet 24:1-4)\rq* \m \v 32 Yaŋgut neŋ alak ingat naman pigok diindoyap: An ŋen imbiŋaŋaŋ an ŋenmak set kileŋ kumame egaŋ nâmbempemti imbiŋaŋ belak etaŋ asekpewe beme an keyaŋ yom temaŋ penaŋ mbe. Imbi keyaŋ apmaŋ ewe tapme egaŋ meti an ŋen wabe beme imbiŋaŋaŋ set kileŋ imbi keboŋ bein. Ma an ŋenaŋ imbi apmaŋ asekpemti main ek ke wabe beme an keyaŋ set kileŋ an keboŋ bein. \s1 Kwitnaŋ ŋengat kwitnaŋ kumti zedi ku zemkatik bewanik \p \v 33 Yeŋsokŋine zet kapigok diindondoŋaŋ ke nâip, ‘In zet zemkatikbembe Amobotnaŋ egat kwitnaŋen kuwep beme e ewe ku asekbep. Ke gawepuwep.’ \m Yaŋgut in kwileki ŋen zemkatik besâti msatgat palen kumti manzemkatik beip. \v 34 Kegogapm neŋ naman ingat pigok diindoyap, zelin zemti ku bandim mbep. Kululuŋ ek Kawawaŋgalen mundum totatat kululuŋgat kwitnanen kumti ku bandim mbep. \v 35 Msat e Kawawaŋgalen setnaŋgalen wetnaŋ bemti maim tazin keyepm msat kwitnaŋ kumti ku bandim mbep. Zelusalem ek Amobotnaŋ temaŋgalen mka temaŋ keyepm Zelusalem kwitnaŋ kumti ku bandim mbep. \v 36 Sepem kegogak windeŋin ku tazin keyepm in ŋokŋinan bem zemti zemkatik bembe e kegogak ku mbep. \v 37 ‘Yek’ beme nâmti, ‘Yek,’ zewanik. ‘Penaŋ’ beme nâmti ‘Penaŋ,’ zewanik. Zet nânâpiŋ kileŋ bandim mimipiŋ; zet penaŋ etaŋ manzemmambanik. \s1 Dopdop ku mimiyelen zet \r (Luk 6:29-30) \p \v 38 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâit, \li1 ‘Ŋen egaŋ zikadi âtâgeme geŋ dopmaŋ egalen âtâpewanik ma ŋenaŋ zedi kume etume geŋ dopmaŋ egalen kumane etuwe.’ \m \v 39 Keyaŋgut neŋ naman pigok diindosowap, am ŋenaŋ in kwileki ŋen myuŋgumindawe beme in naman sepem kegogak ku msawep. Ma am ŋenaŋ neŋgumdi nembet taiwe beme naman in gilik zemti neŋgumin nembet sawep. \v 40 Ma am ŋenaŋ geŋmak kasa kasa mti zet nânâ mkaŋan gapmesât min beme sakwep penaŋ zelit weyaŋselup. Mti egaŋ gâgât tosa zet mgamti, ‘Kogok nasenik’ zeme geŋ mukulem mti bugan moti sawanik. \v 41 Ma am ŋenaŋ geŋ gati milawatnaŋ timti selen belatnik mebegat zekaŋkaŋ mgawe beme geŋ naman ekmak sasukwep mebanik. \v 42 Ma am ŋenaŋ kwileki ŋengat olati wekumgame geŋ ku bamkumpewanik zein keyet kataŋ nâmpewanik. \s1 Kasandineyet gogot mimindewanik \r (Luk 6:27-28, 32-36) \p \v 43 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâip, ‘Geŋ nodi gogot mpewanik ma kasandi kasa mpewanik’. \v 44 Keyaŋgut neŋ naman ingat pigok zeyap, In am kasaŋine ekŋen gogot mimindewep ma am sisipeŋpeŋ mamimindaip ma maindoip ekŋengat nâmti Kawawaŋgat dunduwep. \v 45 Kegok mti kululuŋ Biwinaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mambep. Egaŋ ikŋaŋ kasup bempeyeyaŋ am pembenaŋ ma bekanaŋ ilinsakwep mambusatnaŋ bemindein. Ma map kegogak am teŋ ma yominmak ekŋengat temakwep mme matozin. \v 46 In am notnaŋ ekŋenmak gogot palen mamaip ekŋen etaŋ taolet mimindamti mambep. Kegok mbep beme ke Kawawaŋaŋ keyet dopmaŋ ku indawe. An takis mânep titi bekanaŋ mamaip ekŋenaŋ nolineyet sepem kegogak mamip.\f + \fr 5:46 \ft Takis mânep titi an ekŋen an bekanaŋ. E yaŋaŋ kapigok, ekŋenaŋ takis mânep katnaŋ bembeŋaŋ sebempemti kambuŋaŋmak matip.\f* \v 47 In am nolin ekŋenmak notn notn mti zezapat mamip beme keyaŋ sepemaŋ igak penaŋ ku bein. An Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ sepem kegogak mamip. \v 48 In Biwin kululuŋen egaŋ teŋ main kegogak teŋak mamambep. \c 6 \s1 Am indamukulem mimiyelen zet \p \v 1 In Kawawaŋgalen mulup dolakŋaŋ notnaŋ mti keyet nâmti am sambe ekŋengat zikalinan sekŋin mmobep beme kululuŋ Biwinaŋ keyet dopmaŋ ku indawe. \p \v 2 Keyepmti in am ŋen kwileki ŋeniyet olapme kwileki ŋen saip beme keyet zapatnaŋ zemti sekŋin ku mmobep. Am notnaŋ sek mmobot mamip ekŋenaŋ sesewat mkaen ma ondedak mundumen tokwati amnaŋ sekŋin mmobogat nâmti mulup mimiŋaŋ keyet zapatnaŋ manzemelip. Neŋ pigok diindoma nâit, am ekŋen keboŋ ke muluwinaŋgat tosaŋaŋ eweŋanak msalen kapiyegak matime delaŋ zein. \v 3 Sepem kegok tazingapmti in am ŋen olapme kwileki ŋen mukulem mpewep beme mulup mbep keyet zapatnaŋ nolin penaŋ sokŋaŋ tabe ke ku nâmbe. \v 4 In belak kogok enzililiŋan ke peme tapme Biwinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan maekzin egaŋ ke ekti muluwin dolakŋaŋ mbep ke ekti keyet tosaŋaŋ indawe. \s1 Dundunduyelen zet \r (Luk 11:2-4) \p \v 5 In dundusâgât an sek mmobot maip ekŋenaŋ mamip kegok ku mbep. Ekŋenaŋ sesewat mkaen ma ondedak mundumen belak motati dundume am ekŋenaŋ indiktemtem mimindendeyet nâmti kegok mamip. Neŋ penaŋ zema nâit, am ekŋen keboŋ ke tosaŋin ilak kapi matime delaŋ zein. \v 6 Keyepmti in dundusât nâmti mkaŋin keŋan mot sekek tati Biwin enzililiŋan main ekmagen buzak dundum sawep. Âpme Biwin kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan eknâm maminaŋ keyet dopmaŋ indawe. \v 7 In dundusâti belak zet omaiŋ maiŋ sambe mti ku dunduwep. Dundundu keboŋ ke am Kawawaŋ ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ dunduŋin teepmaŋ penaŋ mamip. Ekŋenaŋ pigok manâip, ‘Zet sambe zem toto kwakwat mmann ŋep nâmindesem,’ zemti mandunduip. \v 8 Keyaŋgut in ekŋenaŋ mamip kegok ku mbep. In Biwinaŋgat ewe dundundupiŋ mme egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋgat olalip e eweŋanak egaŋ nâmtapmeŋgut in mandunduip. \v 9 Keyepmti in kapigok zemti dunduwep: \q1 ‘Ningat Bipm, \p Geŋ kululuŋen mamanik. Nin gâgât kwidi mmotnuwen kogogak am sambeyaŋ mmobotgat dundunup. \v 10 Geŋ kot nin am sambe ndadamuŋ mi. Kululuŋen gwaen gâlen zetgat kandaŋan mamaip sepem kegogak nin msalen pienen gâlen zedaŋgat kandaŋan mamayet nin diŋgoganup. \v 11 Geŋ alak tu meu nnaŋgat weŋnok niniyet ndasenik. \v 12 Nin am ekŋenaŋ myuŋgum ndandaŋaŋ makatikpenup sepem kegogak geŋ ningalen yomm katikpe. \v 13 Yomgalen tetimaemaeyaŋ ndatime ku katikndewanik. Windendi ndamane bekananen ku towebanup.’ \m \v 14 In amnaŋ yom mimindawien ke katikindewep beme kululuŋ Biwinaŋ kegogak ingalen yomin katikpewe. \v 15 Ma in am ekŋengalen yomin timame kululuŋ Biwinaŋ kegogak ingalen yomin ku katikpewe.\f + \fr 6:15 \ft Kan notnaŋgat amnaŋ meu zemkulumpemti mamaip yaŋaŋ kapigok: ekŋenaŋ Kawawaŋinaŋgat dundum sasât ma sesewatpepeyelen ma yomin zemkawaŋ bembeyet meupiŋ mamti ekŋen keyet otnânâ mulup nâmsemteŋ msâgâti kogok mamip.\f* \s1 Meu niniyelen zemkulumpemti mamaipgalen zet \p \v 16 Ma in meu zemkulumpemti Kawawaŋgat dundum sesewatsasâgât sesewat mkaen mowetnik beme amnaŋ geŋ meu zemkulumpenak keyet sepemdi ku ekbep. Ekŋenaŋ ŋenzimoselin amnaŋ eekgalen nâmti ku manzululip ekŋenaŋ amnaŋ meu zemkulumpemti tapmamo nâmimindeyet kegok mamip. Neŋ zet zeyawen kapi penaŋ ekŋen ke tosaŋin tim delaŋ zewien. \v 17 In meu zemkulumpeip beme zimoselin zuluti ŋoksiŋin walabep. \v 18 Mti am notnaŋ ekŋenaŋ in meu zemkulumpemti tapmaip ke ku nâmbep. Mme Biwin enzililiŋan main egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ maekmâtâzinaŋ dopmaŋ indawe. \s1 Zisasiŋaŋ milawat mobotnaŋ kululuŋen tazin keyet zapat zeye \r (Luk 12:33-34) \p \v 19 In msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ku akumbewep. Msalen kapi milawat gagak makwazin ma etimbemti matozin ma papalaŋ ime bekanaŋ mambein ma kambu titiyaŋ mka kwaselemti matip. \v 20 Yaŋgut in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mamambep keyet Kawawaŋaŋ oloŋen mimindewe. Muluwin dolakŋaŋ keyet tosaŋin kululuŋen gwaen ikŋaŋ indawe ke bekanaŋ ku bewe. Ke kwawaŋ ku nimbe ma bekanaŋ ku bewe ma ku etim bewe ma kambu titi anaŋ ku tiwep. \v 21 In kwitnaŋ ŋengat keŋin penaŋ maindembein beme ingat keŋin sekŋin nâmamaŋin peme keyet palen mamepmatim tazin. \p \v 22 An ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen bemti mamain ek busatnanen mamaingapmti keŋan ma sekŋaŋ busatnanen talip. \v 23 Mme an ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen ku mambein an ke tembusosogen mamain kegok zenzeyelen. Keyaŋgut, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋ mâti mamti naman kwitnaŋ kwitnaŋ msatgalen kogogak timambap,’ an keyaŋ kogok zein beme ek tambusosogen penaŋ tazin. \p \v 24 An kwewetaŋaŋ amobotnaŋ zut egetgalen sisiliŋ mulup ŋep ku mamin. Ek ŋen gogot mpemti ŋen egat keŋaŋ yeeŋaŋ mambein. Mti ŋenmagen met wetekumti ŋen bamkumpewe. In kegogak Kawawaŋgalen mulup ma mânep milawatmak mama eget temakwep idapepebemti ku mimidadayelen. \p \v 25 Keyet neŋ zema nâit, mamaŋinaŋ mobotnaŋ penaŋ bein, tu meuyaŋ mobotnaŋ penaŋ ku bein. Keyepmti sekŋinaŋgalen tu meu ma sâkmelakanduŋgat yayaŋ ku mbep. \v 26 In tedukŋan gwaen gwasembelembele indigit. Age ekŋen keyaŋ yayaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ mmonde onde ma timondakti mka milombiŋinanen ku mambeip. Yaŋgut Biwin Kululuŋen gwaenengatnaŋ etaŋaŋ maaikindame manip. Âpme Kawawaŋgalen nânâen age ekme tototnaŋ mambein ma in mobotnaŋ keyepmti Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mamm keyepm yayaŋ mimipiŋ. \v 27 Ma am inmagengatnaŋ kwiyaŋ yayaŋ mti ikŋaŋgat mamaŋaŋ nup kanaŋ butnaŋ ŋep tusumti manak? Am ŋenaŋ kegok ŋep ku mnak keyepm yayaŋ mimipiŋ. \p \v 28 Âpme in kwilekiyet saŋgum melakanduŋgat yayaŋ penaŋ mamip? In tep belaalik msalen wein ke indigit. Ekŋenaŋ ilinaŋgat saŋgum melakanduŋin ma mulup ku mamip. \v 29 Yaŋgut keyet neŋ diindoma nâit, Solomon ek mânep milawatnaŋ temaŋmak ma miak miakŋaŋ dolakŋaŋ yaŋgut tep belaaligat katnaŋaŋ mamiagip keyet kataŋ ku miage. \v 30 Âpme kwaŋ ekŋenaŋ alak taliwaŋ seŋen lalamba kumann memuŋ beme tewen mambumannzin. Ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ elimiakŋin mamiakindein. Âpme egaŋ in saŋgum melakandu ŋep aik indaweyet yayaŋ ku mseip? In nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk, ma? \v 31 Keyet in yaŋbemti tu meu ma saŋgum melakandu desetgatnaŋ timambanup zemti yayaŋ mimipiŋ. \v 32 Ke am Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ nânâŋin keyet bempemti matalip. Keyaŋgut Biwin kululuŋen egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyet olalip ke ŋep nâmindein. \v 33 Keyepmti in naman keŋin sekŋin ketalasime Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet kandaŋan mait ma Kawawaŋgalen zetnaŋ kandaŋan mameŋgut keyet palaŋanen tu meu saŋgum melakandu ke indawe. \v 34 In seŋen zigok sokbewe zemti kuluŋ kaluŋ mimipiŋ. Seŋen ninmagen zigok sokbewe ke Kawawaŋgat betnaŋ tazin keyet msasa kwepgat nukŋaŋ Kawawaŋ wekumann ndamukulem mme gapuwanup. \c 7 \s1 Am ŋengat zemkuku ku mbep \r (Luk 6:37-38, 41-42) \p \v 1 In am ŋengat mama mimiŋinaŋgat sakwep penaŋ ku manâmbemindemambep. Am zemindowep beme Kawawaŋaŋ in bam zemindowe. \v 2 Keyet in am zet zem indondo mbep beme Kawawaŋaŋ in zem indowe. Ma am kwitnaŋ kwitnaŋ mimindawep, sepem keyegak Kawawaŋaŋ naman in mimindawe. \p \v 3 Geŋ eneyet nodaŋgat zikatnan kakalak isikŋaŋ tazin ke ekti naman gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ tazin ke ku eknâmâtâtnik? \v 4 Tep paŋaŋ gitaŋgalen zikadan tapme ekpemti geŋ zigoset nodaŋgat pigok zemane ŋep bewe, ‘Geŋ nâmane zikadan kakalak tazin ke tim gewi?’ \v 5 Geŋ an nambalamdi zut, gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ ke ŋeŋaŋ timpemti bamgat ekmâtâti nodaŋgalen zikatnan kakalak timpemane ŋep bewe. \s1 In Kawawaŋgalen zetnaŋ am nânâyet wisat mamiwen ku diindowep \p \v 6 In kwitnaŋ kwitnaŋ kambuk Kawawaŋgalen zenup ke tam ku ketalasim indame tamaŋ timti walelip. Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ ke selaŋ maim enzeŋip. In kegogak Kawawaŋgalen zetnaŋ am nânâyet wisat mamiwen ku diindowep.” \s1 Dundundu mimiyelen set katnaŋ \r (Luk 11:9-13) \p \v 7 Zisasiyaŋ dundundu mimiyelen nâmti bemzenze zet tuk kapi zeye, “Kawawaŋgat dundum same kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. Ma timamat mulup mti penaŋaŋ aikbep. Ma ŋande kesaŋ kume set kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. \v 8 Mandunduiwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ matip. Matimaliwaŋ penaŋaŋ maaigip ma ŋanda kesaŋ makuip ekŋen sekekek kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ maindain.” \v 9 Dundunduyelenak ŋen kapigok zeye, “Ma inmagengatnaŋ am ŋenaŋ nembaŋaŋ meuyet yaŋkwesime, nanzaŋ ku masain. \v 10 Ma aŋgalayet yaŋkwesime nombe kukŋaŋbeŋ ku masain. \v 11 In am bekanaŋ penaŋaŋgut nembaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ maindaip. Âpme Biwin kululuŋen ek An dolakŋaŋ penaŋ. In dundume kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ penaŋ indamukulem mimiyelen indawe. \s1 Notnmak totatatndaŋgalen set teŋgat teŋ \p \v 12 Âpme in amnaŋ zigok mimindandayet manâip keyet kataŋ in ekŋen ŋeŋaŋ mimindawep. Zet keyaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet sambe pendemtazin. \s1 Sekekek gikŋaŋgat bemzenze zet \r (Luk 13:24-27) \p \v 13-14 Teziŋ ŋandaŋgalen sekekek ke gâlâŋaŋ ma ke mebegalen set tazin ke temaŋ ma kwetetepmaŋ keyepmti am sambeyaŋ ke mâti mamelip. Mama katikŋaŋgalen sekekek ke gikŋaŋ ma set ke isikŋaŋ. Âpme am isikŋaŋ buganaŋ set ke mâti mamelip. Neŋ ingat sekekek gikŋaŋ ke mebegalen nâmtikŋaŋ miyap. \s1 Golaŋ zenze an dâsuki ekŋengalen yaŋin \r (Luk 6:43-44) \p \v 15 Golaŋ zenze an dâsuki sekŋin sipsip sek nemboŋ naman keŋin tam kukŋaŋbeŋ penaŋ nemboŋ. Ekŋen keboŋ keyepm keŋin miŋyuŋguwepgapm keŋin ekdamuŋ mbep. \v 16 Mama mimiŋin mme in ekŋengat yaŋaŋ ŋep ekmâtâbep. Ke ŋen tepgat bem zesowap kapigok. Ŋaŋ zupmaŋaŋ penaŋ niniyelen ku peme totnak. Saŋgaleleyaŋ kegogak sam penaŋ ku peme totnak. \v 17 Ma tep pembenaŋaŋ penaŋaŋ pembenaŋ maelikzin ma tep bekanaŋaŋ penaŋ bekanaŋ maelikzin. \v 18 Tep pembenaŋaŋ kataŋ bekanaŋ sokbembe ke ku maelikzin ma tep bekananen penaŋaŋ pembenaŋ ke ku maelikzin. \v 19 Keyepm tep ŋen penaŋaŋ dolakŋaŋ ku elikme antimti tewen mambumenzin. \v 20 Sepem kegogak in golaŋ zenze an dâsuki ekŋen mama mimiŋin ekti yaŋin indikmâtâbep. \p \v 21 Ma am notnaŋaŋ manzeip, ‘Amobotnaŋ, Amobotnaŋ,’ ekŋen ke ilinsakwep kululuŋen ku mebep. Bien kululuŋen egalen zet maŋgawepuip ekŋenaŋ etaŋ keŋan mebep. \v 22 Am sambeyaŋ kan delaŋ zenzeŋan Kawawaŋaŋ zemindome notnaŋaŋ nâgât kapigok dinowep, ‘Amobotnaŋ, Amobotnaŋ, nin gâlen maŋgeengatnangapm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindowenn, ma gâlen zetgat we bekanaŋ sambe indapmâbenn ma mulup sambe mbenn.’ \v 23 Kegok zeme neŋ kapigok diindowap, ‘Neŋ ingat ku nâmâtâtindeyap. In bekanaŋ mimi. In sebemâlit.’ \s1 Am nânâŋaŋmak ma am seoŋ \r (Luk 6:47-49) \p \v 24 Am ŋenaŋ zetn kapi nâmti gawepuwe, ek an nânâŋaŋmak keboŋ. An keyaŋ mkaŋaŋ msat kaliŋan walage. \v 25 Walapeme tâgâ lumun temaŋ ma map tuŋgwam temaŋ kwati mka butem olapme katikŋaŋ bemti tage. Mka msat kaliŋan walalatnaŋgapmti katikŋaŋ bemti tage. \v 26 Ma am ŋenaŋ nâlen zet nâmti ku gawepuwe ek an seoŋ keboŋ. An seoŋ keyaŋ mkaŋaŋ seŋ ŋokŋaŋ palen walage. \v 27 Wala tatnepeme tâgâ lumun temaŋ kwapme tuŋgwam temaŋ kwati msat temaŋ tawalat metnepeme mka seŋ semuŋti mmege.” \p \v 28 Zisasiyaŋ zetnaŋ sepem igak igak zemdelaŋ zeme kan keyet am ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zenzeŋaŋgat nâmtemtem penaŋ mpewien. \v 29 Egaŋ zet zapat dolakŋaŋ zeye ke sepemaŋ ekŋen zii zet am diindondo nemboŋ yek. Egaŋ am zet diindoye ke Kawawaŋgalen windemak zeye. \c 8 \s1 Zisasiyaŋ an ŋen liŋgit satnaŋmak weyaŋpeye \r (Mak 1:40-45; Luk 5:12-16) \p \v 1 Zisasiyaŋ kalaŋangatnan toti mepme an imbi maŋge temaŋaŋ mâpmebien. \v 2 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasiyet kandaŋan kot pedondom samti kapigok zeye. “Amobotnaŋ, geŋ nâgât liŋgit satnaŋŋ mmane ŋeluluyelen nânik beme ŋep weyaŋnesenik.” \p \v 3 Zeme Zisasiyaŋ betnaŋ sekŋanen timekti zeye, “Nâmgeyapgapm liŋgidi ŋeluk!” Zeme keyegak sekŋaŋ liŋgit sambe ŋelumâge. \v 4 Âpme Zisasiyaŋ aŋkeŋoo zet kapigok dunduye, “Nânik, geŋ zet zapat kapi am ŋengat ku zemane nâmbep. Geŋ belak esemteŋ met sekdi sâpe sâpe bumbu an zikat samane wiliŋgisem. Ma bam sâpe sâpe bumane ke Mosesiyaŋ eweŋan zeyenok mmane am sambeyaŋ nâme gâlen liŋgit satnaŋ ŋelup ke ekbep.” \s1 Sisiliŋ nemba ŋen zawatnaŋ mme alik beye \r (Luk 7:1-10) \p \v 5 Âpme Zisas egaŋ Kapeneam mkaen memopme Loma gapmangalen kasa kuku an ŋeŋaŋ ŋenaŋ ekmagen meti mukulem mpepeyet zeye, \v 6 “Amobotnaŋ, nâlen mulup an zawat temaŋ penaŋ ma wesiŋ penaŋ bemti sindem temaŋ nâmti mkaen etaŋ tawen.” \p \v 7 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ kotiŋgut weyaŋpesap.” \p \v 8 Kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem zeye, “Yek, Amobotnaŋ, neŋ kwileki pembenaŋ nnaŋgat nâlen mkaen kosenik? Geŋ belak kapi tatiŋgut zet etaŋ zemane alik besem. \v 9 Neŋ gâlen yaŋdi nâmâtâlap. Gâlen zedi windeŋaŋbeŋ keyepmti gayaŋkwesima mulup ann kapi tati ŋep zemane alik besem. Eneyet neŋ amobotnaŋ ekŋengat kandaŋinan talap, ma nâgât kandaŋnanen kasa kuku an maip. Âpme ekŋenmagen ŋengatnaŋ ŋen, ‘Met,’ zempema mamezin ma ŋengat, ‘Kot,’ zema makozin ma mulup angat, ‘Mulup ke mi,’ zema mamin.” \p \v 10 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti nâmtemtem msamti am mâti mebien ekŋen zet kapigok diindoye, “Neŋ penaŋ diindowi, an ke Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ kapi nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ. Islael am maŋge tuŋguwinangatnan an nâmkiŋpepeŋin keboŋ penaŋ ŋen ku aikban. \v 11 Neŋ ingat kok ke zema nâit, am sambe Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ msat kataŋ kobep ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundumen kululuŋen Abalaam, Aisak, Zekop ekŋenmak tati tu meu nimwiaŋbep. \v 12 Kawawaŋaŋ Islael am maŋge ingat kululuŋen mebegalen ombemindeye keyaŋgut ilin bamkumpewien keyepmti ekŋen sambe penaŋ tambusosok keŋan toti sek sindemgat zelinaŋ aŋgalikme si zemzu zemsu mbep.” \p \v 13 Kegok zemti kasa kuku ŋeŋaŋ kapigok dunduye, “Geŋ mkandanen mepmane nâmkiŋpependangat penaŋaŋ sokbemgasemin.” Âpme mulup an kan keyegak penaŋ alik beye. \s1 Zisasiyaŋ an imbi notnaŋ zawalin mme alik bewien \r (Mak 1:29-34; Luk 4:38-41) \p \v 14 Âpme Zisasiyaŋ Pitayelen mkaen moti Pitayet tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ weme ege. \v 15 Ekti betnanen timekme zawatnaŋ alik beye. Âpme imbi egaŋ wati Zisas tu meu bumsaye. \p \v 16 Âpme msat gasi tabeme am notnaŋaŋ an imbi we bekanaŋinmak sambe indatimkobien. Âpme Zisasiyaŋ belak zeletaŋaŋ we bekanaŋin mâge ma am notnaŋ zawat sek sindemak mme alik bewien. \v 17 Zisasiyaŋ kegok mme golaŋ zenze an Aizayayelen zet penaŋaŋmak beye. Ke Aizayayaŋ kapigok zeye, \q1 “Egaŋ ningalen zawat weyaŋme delaŋ zewe.” \rq (Aizaya 53:4)\rq* \s1 Zisas mâti mamayelen zet \r (Luk 9:57-62) \p \v 18 Animbi sambeyaŋ kot Zisas bembuluŋ tapme egaŋ indikmâtâti nembaŋaneyet waŋga mti nembu nembet mebegalen zeye. \v 19 Âpme mesâgât penaŋ mme zii zet zikat indanda ŋenaŋ Zisasiyet kandaŋan penaŋ koti zeye, “An zikat indanda, geŋ deset mesât mmane neŋ gapmâti mamambap.” \p \v 20 Zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem saye, “Neŋ namâti mamayelen ŋep yaŋgut nukŋaŋ temaŋ penaŋ titiyelen. Zit ekŋen enzuŋinmakgapm ke mawep. Ma age ekŋen mkaŋinmak yaŋgut neŋ Angat Nemuŋaŋ mka ma mundum weweyelen ku tatnain.” \p \v 21 Âpme mamâpmamtemien ekŋenmagen ŋenaŋ dunduye, “Amobotnaŋ, nâmnemane meti bipm zawalen tazin ya mmalema gakime mzilimtiŋgut gilik ze kobap.” \p \v 22 Zeme Zisasiyaŋ kapigok gilik zem dunduye, “Geŋ bipdaŋgat nâmtemtem mimipiŋ. Geŋ nen napmât. Bipdi gakime nodine ku napmâlipgapmti ekŋengat muluwin ke. Geŋ pemane tapme kot namât.” \s1 Map tâgâ lumunaŋ Zisasiyelen zetnaŋ gawepuye \r (Mak 4:35-41; Luk 8:22-25) \p \v 23 Kegok zemti waŋgaen mopme nembaŋaneyaŋ kegogak moti mebien. \v 24 Tapmetnepeme keyegak sakwep map tâgâ lumuŋ katikŋaŋ penaŋ kume tundua mamaŋaŋ temaŋ penaŋ kumti tuyaŋ lenzimti waŋga keŋan towepme waŋgayaŋ tu keŋan towesât mge. Kegok mge kan keyet Zisasiyaŋ waŋga keŋan meluk tawemaŋge. \v 25 Âpme nembaŋaneyaŋ met butemti zewien, “Amobotnaŋ, tu keŋan towesât tapminupgat wat ndaagalaŋ nde.” \p \v 26 Kegok zeme egaŋ kapigok diindoye, “In eneyet kiŋgagat temaŋ penaŋaŋ indaikzin. In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma?” Kegok zemti wati tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ zet diitdome sewakŋaŋ bemti titokpiŋ tabun. \v 27 Kegok sokbeme nembaŋaneyaŋ ke ekti nâmtemtem mti zewien, “Ek an ziboŋgapmti tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ egelaŋ egat zetnaŋ gawepulup?” \s1 Zisasiyaŋ an zut we bekanaŋit mâtideye \r (Mak 5:1-20; Luk 8:26-39) \p \v 28 Âpme tundua kutumti met nembet daen Gadala ekŋengalen msaleset met pataŋ zeme an zut we bekanaŋitmagaŋ ke koti aikbun. Egelaŋ am zaimengatnan koti kasa penaŋ mmalu am ekŋenaŋ kiŋgati keeset ku mametemien. \v 29 Âpme egelaŋ kwizet ŋakŋak temaŋ mti kapigok zewun, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋaŋ zigok penaŋ mimndesâgât kodik? Kan ewe ku daŋgome geŋ sindem temaŋ ndandapiŋ.” \p \v 30 Âpme bo maŋge temaŋ beŋanik daenen meu tatnimambien. \v 31 Kegogapm we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisas kapigok zemti dundum sawien, “Ndamâsât nâmti ndamâpmane bo keŋinan metowetne.” \p \v 32 Zemalu kapigok diindoye, “Ele ilak kunzuŋit.” Zeme ekŋenaŋ an egegat keŋidanengatnan kunzuŋti met bo keŋinan metowepmâbien. Kegok mme bo ekŋenaŋ kunzuŋti ŋandeŋen gululuŋ kumti tunduaen tageen toti tu nimti gakimâbien. \v 33 Âpme bo damuŋ ekŋenaŋ mka teman kunzuŋti meti boyelen zet zapat ma an zut we bekanaŋitmak egetgalen zet zapat am sambe diindomâbun. \v 34 Zet zapat diindome mka temaŋgatnan am ilinsakwep Zisas eksât topmâbien. Toekti nâme igagen beme msalin peme tapme mebegalen nâmti zempewien. \c 9 \s1 Zisasiyaŋ an wesiŋ ŋen weyaŋpeye \r (Mak 2:1-12; Luk 5:17-26) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ waŋgaen ewe moti gilik zem ikŋaŋgalen mka temaneset koge. \v 2 Pataŋ zeme an ŋen wesiŋ loe mkobien. Âpme Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin igagen ke ekmâtâti an wesiŋ ke pigok dunduye, “Nemun, nâm nukŋaŋ mimipiŋ. Yomdi ilak katikpeyap.” \p \v 3 Kegok zeme zii zet zikat indanda ekŋenaŋ kapigok zenâ zenâ mbien, “An kapi ziboŋ? Ek Kawawaŋ nemboŋ yek yaŋgut, ‘Yomdi katikpeyap,’ ke zein. An bekanaŋ penaŋ.” \p \v 4 Âpme Zisasiyaŋ keŋinan ekmâtâti kapigok diindoye, “Keŋinan zet bekanaŋ keboŋ ke eneyet taotnâip? \v 5 Neŋ mulup zut kapi mimiyelen winde nanaŋaŋaŋ tatnain: Am yomin katikpepeyelen ma am, ‘Wati melit,’ zemindema mebegalen kogogak winden tatnain. \v 6 Alak nen mulup msap kapi e in neŋ Angat Nemuŋaŋ winde ke nanaŋaŋ yaŋaŋ nâmâtâseip. Kapigok Kawawaŋgalen winde tatnain keyepm neŋ am msalen yomin ŋep katikpepeyelen.” Kegok zemti an kapigok dunduye, “Wati loendi pumti mkandan met.” \v 7 Zempeme an egaŋ wati mkaŋan mege. \v 8 Âpme am sambe ekŋenaŋ ekti, Kawawaŋgalen winde keboŋ ke ammagen mge keyepmti nâmtemtem mti Kawawaŋ zemsesewatpewien. \s1 Zisas ek an bekanaŋ mimi ekŋenmak totati tu meu niŋge \r (Mak 2:13-17; Luk 5:27-32) \p \v 9 Âpme Zisas ek keyetnaŋ meti mânep takis titi munduman tapme mege. Meti mânep takis titi an ke aikge. Ke neŋ. Kwitn Matiyu.\f + \fr 9:9 \ft Lugaŋ Matiyuyet kwitnaŋ egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kuyeen Liwai kuye. Kwit zut kapi an kwepgat kwitnaŋ.\f* Neŋ tapma Zisasiyaŋ koti nikti dinoye, “Geŋ koti neŋmak tusu.” Kegok dinome neŋ keyegak wati ek mâti meban. \v 10 Meti nâlen mkaen meu niniyelen Zisas zemtetimti mobelin. Âpme am yomtoŋ ma an takis mânep titi notnne sambeyaŋ kopme Zisas ma nembaŋane ninsakwep meu nimbenn. \v 11 Kegok mmann Palisi notnaŋaŋ ndikti Zisas nembaŋaŋne ningat zewien, “An zikat indandaŋin eneyet an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak am yomtoŋ temakwep tati tu meu tatnip?” \p \v 12 Zet ke Zisasiyaŋ nâmti bemzenze zet ŋen diindoye, “Doktayaŋ am dolakŋaŋ zawalinpiŋ ekŋenmagen mulup ku mamin. Zawatmak ekŋenmagen etaŋ muluwin mamin. \v 13 In meti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok tazin keyet yaŋaŋ weyaŋekmâtâlit, \q1 ‘Kawawaŋaŋ zeye, “Neŋ in am aŋgalaŋ gogot mimindemti mama keyet nâmtikŋaŋ mamiyap. Wa in neŋmak keŋin kwetetepmaŋ beme mamayet sâpe sâpe mambup ke yek.”’ \rq (Hosea 6:6)\rq* \m An ek ikŋaŋgat sekŋaŋ moti zein, ‘Neŋ a yomtoŋ yek; An dolakŋaŋ penaŋ,’ zein ke neŋ an keboŋ ke ku indamukulem mimiyelen kolap. Ma an ek ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti zein, ‘Neŋ yommak,’ tazein an keboŋ ke neŋ indamukulem mimiyelen kolap.” \s1 Zisasiyaŋ tu meu zemkulumpemti belak mamayelen zemzikat indaye \r (Mak 2:18-22; Luk 5:33-39) \p \v 14 Kan ŋengat Zân an tu zululut egalen nemba ekŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “Nin ma Palisi an msasa sambenik tu meu zemkulumpemti keŋ sindem matatnup. Kwilekiyet mti gâlen nembandine ekŋenaŋ eneyet tu meu ku zemkulumpemti talip?” \p \v 15 Kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet pigok zeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ wasât mti notnanemak tapme ekŋenaŋ oloŋen penaŋ tati tu meu nimwiaŋti tatnepeme an imbi wasâgât mge egat kasaŋane ekŋenaŋ koti mandamepme kan keyet notnaneyaŋ keŋ sindem palen ma meu zemkulumpemti tabep.”\f + \fr 9:15 \ft Bemzenze zet kapiyet yaŋaŋ: Zisasiyaŋ an imbiŋaŋ wasât mge zeye ke Zisas ikŋaŋ. Zisasiyaŋ nembaŋanemak tati oloŋen palen tabien ya kan keyet kasa ekŋengat belinan mopme ekŋenaŋ tewen kume nembaŋane ekŋenaŋ keŋ sindem palen tabien.\f* \s1 Set itnaŋaŋmak Zisasiyelen set alakŋaŋmak pepep ŋep ku tabuk \p \v 16 Zisasiyaŋ zet ŋen kapigok zeye, “Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ alakŋaŋ antimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak.” \v 17 Bemzenze ŋen naman pigok zeye, “Am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik itnaŋaŋ peweweŋaŋgat ku bunak. Bunak beme seligaŋ sakwep epeeme siŋgapoŋ sâŋsâŋ kwawadak. Keyepmti selik alakŋanen bunak beme dolakŋaŋ zinak.”\f + \fr 9:17 \ft Bemzenze zet kapi zet yaŋaŋ pigok: set itnaŋaŋmak Zisasiyelen set alakŋaŋmak pepep ŋep ku tabuk.\f* \s1 Zisasiyaŋ an ŋeŋaŋgat nemuŋaŋ gakikiengatnan mme wage \r (Mak 5:21-43; Luk 8:40-56) \p \v 18 Zisas ek bemzenze zet ke zemti tapme an damuŋ eget kandaŋan kot pedondom samti zeye, “Namban alakŋati kapi gakin keyepmti geŋ gapmepma met teŋgumane ewe gilik zem wasem.” \v 19 Kegok zemti mepme Zisas ma nembaŋane nin mâti mebenn. \p \v 20 Tapmepmann imbi ŋen sipmaŋ nup kan 12 omba penaŋ belak makwawetan. Keyaŋ Zisas mâti meti egalen sâkŋaŋ butnaŋ etaŋ atasâgât nâŋge. \v 21 Keŋaŋaŋ kapigok otnâye, “Sâkŋaŋ etaŋ atasap beme dolakŋaŋ besap.” \p \v 22 Kegok nâmti Zisasiyelen sakŋaŋ butnaŋ atame Zisasiyaŋ gilik zemti ekti zeye, “Ipm, nâmnukŋaŋ mimipiŋ. Nâmkiŋpependimakgapm dolakŋaŋ benik.” Zeme keyegak imbiyaŋ dolakŋaŋ beye. \p \v 23 Âpme Zisas egaŋ metneti an damuŋ keyelen mka keŋan mowege. Moweti eget mkaen am notnaŋaŋ si silik kwisak ma am notnaŋgalen si zemsu zemsu nâye. \v 24 Ke nâmti diindoye, “In ilinsakwep wati towepmâlit. Imbi nemba ek ku gakip; ek muluk tawen.” Kegok zeme am ekŋenaŋ Zisas ekyeŋbien. \v 25 Âpme indamâpme towepme delaŋ zeme egaŋ imbi nemba gakikiŋaŋ tage mka keŋan ke meti imbi nemba betnanen atame wage. \v 26 Âpme keyet zapatnaŋaŋ msat keyet keŋan palakŋaŋ bemege. \s1 Zisasiyaŋ an zut zikalit beŋaŋ weyaŋideye \p \v 27 Âpme Zisasiyaŋ msat ke pemti mepme an zikalit beŋaŋ zut egelaŋ ek mâti kwizet kwawet kwawet mti zewun, “Geŋ amobotnaŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, nigat kembeŋ bugan mi?” \p \v 28 Zeme egaŋ meti mkaen mowepme, an zulaŋ kandaŋan mowepmalu idayaŋkwesimti zeye, “Neŋ zikalit weyaŋidendeyelen ke ŋep nâmkiŋpelup, ma?” \p Zeme egelaŋ zewun, “Amobotnaŋ, nit nâmkiŋpemgelup.” \p \v 29 Kegok zemalu Zisasiyaŋ zikalit timekti zeye, “Nâmkiŋpepeŋidaŋgat penaŋaŋ nâlup kegok idaktimekma sokbemidak.” \v 30 Atame keyegak zikalit ekbun. Ekmalu Zisasiyaŋ amgat ku zemsokbembeyet zemkulumidemti kapigok diidoye, “Nâlup, it keyet zapatnaŋ am ŋen ku diindomalu nâseip.” \v 31 Yaŋgut egelaŋ zet ke nâmpemti zet zapatnaŋ zemalu msat keyet keŋan palakŋaŋ bemti mepmâge. \s1 Zisasiyaŋ an zetnepiŋ weyaŋpeye \p \v 32 Âpme Zisasiyaŋ mepme keyegak am notnaŋaŋ an zetnepiŋ wati kobien. An ke we bekanaŋaŋ mpeme zetnepiŋ bembeŋaŋ. \v 33 Zisasiyaŋ we bekanaŋ mâpme mepme an egaŋ zetnaŋ zeye. Zeme am maŋga temaŋ tabien ekŋenaŋ nâmtemtem mti zewien, “Islael msalen muluwaŋ keboŋ ŋen ku sokbeme ekbenn.” \p \v 34 Palisi an ekŋenaŋ zewien, “We bekanaŋ ekŋengalen amobotnaŋaŋ mukulem mpeme we bekanaŋ taindapmâzin.” \s1 Zisasiyaŋ am indikti kembeŋ mge \p \v 35 Âpme Zisasiyaŋ mulup kegok ke mti mka temaŋ isikŋaŋ mame delaŋ zeye ma sesewat mka ŋen ŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ diindoye. Diindomti zawat liŋgit, sek sindemak mme dolakŋaŋ etaŋ bewien. \v 36 Âpme am maŋge temaŋ indikti ekŋengat keŋaŋ kembeŋ penaŋ beye. Ekŋen pembenaŋ bembeyelen keŋ yayaŋ mbienaŋgut mukulemin ku aikbien. Ekŋen sipsip damuŋinpiŋ mamti kileŋ maip sepem keboŋ mambien. \v 37 Keyepm nembaŋane ningat kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen mulup sambe penaŋ tazin âpme mulup an imbi sambe yek. Kwep kwewetaŋ. \v 38 Keyepmti in mulup toŋaŋ dundum same mulup mimi an imbi aikindeme mulupmane sakwep mepmâbep.” \c 10 \s1 Zisas nembaŋaneyelen kwilin \r (Mak 3:13-19; Luk 6:12-16) \p \v 1 Zisas egaŋ nembaŋane 12 ndatime koti we bekanaŋ mâtindendeyelen ma liŋgit ma zawat sek sindem ke mmann yek bem indandayelen winde ndamâge. \p \v 2-4 Nemba 12 ningat kwitn kapigok: \li1 Ŋeŋaŋ Saimon kwitnaŋ ŋen Pita \li1 ma yuŋaŋ Endulu \li1 ma Zebediyet nemuŋanet Zemsmak \li1 Zân. \li1 Ma Pilip \li1 ma Batolomiyu \li1 ma Tomas \li1 ma neŋ Matiyu itnaŋan takis mânep titi an mamteman \li1 ma Zems Alipiasiyet nemuŋaŋ \li1 ma Tadias \li1 ma Saimon Zelot \f + \fr 10:2-4 \ft Kwit Zelot ke an maŋge Zuda ekŋenmagengatnan an notnaŋ kasaŋineyelen selin ma ekŋengat mânep takis mee bembeyet peŋpeŋ mti ilinaŋgalen yeŋsokŋine ekŋengalen mama mimiyet eksempemti mamtemien.\f* \li1 ma Zudas, Iskaliot mka temaŋgatnaŋ. Egaŋ mamotneti bamgat Zisas zemkuwe. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane mulup zet indaye \r (Mak 6:7-13; Luk 9:1-6) \p \v 5 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 12 ningat zet zemeti zeye, “In am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ msalen selaŋ ku iwep ma Samalia ekŋengalen mka temaŋ notnanen ku mebep. \v 6 Islael am maŋge ekŋen sipsip keboŋ galaŋ zemti waleletgat zapat mamaip ekŋenmagen tokwati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom \v 7 meti kapigok zewep, ‘Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama inmagen sokbem tazin’. \v 8 Mti zawalin mme alik bewep ma gakikiŋaŋ mme gilik zemti wabep ma liŋgit sat mme ŋalumâbe ma we bekanaŋ indamâtindewep. In winde mulup keboŋ mimiyet toŋaŋ toŋaŋ indandaŋaŋgapmti mulup ke tosaŋepiŋ mbep. \v 9 Mânep ma milawat notnaŋ ku timebep. \v 10 Ele ku tiwep. Saŋgum melakandu sekŋinanen tazin ke ŋep. Setmunduŋduŋ ma toŋge ku mbep. Amnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ taolet mimindawep keyepmti in naptalak mebep. \p \v 11 Mka temaŋ ma isikŋaŋ keyet keŋan moti am ŋenaŋ ekmak tatagat zemindatetime egalen mkaen metabep keyetnaŋ toti am notnaŋgalen mkaen selak selak ken ke ken ke ku mekobep. Mka indandaŋaŋ keyet tabep. \v 12 In amgalen mkaen moti, ‘Keŋ sewakŋaŋ alak inmagen tazin,’ zeme \v 13 mka toŋaŋaŋ tu meu indawe beme keŋ sewakŋaŋ ekŋenmak weweyet zewep. Yaŋgut in amgalen mkaen meti, ‘Keŋ sewakŋaŋ alak inmak tazin,’ zeme ekŋenaŋ zemindewep ma ekŋenaŋ indaikti mka ma tu meu ku aik indawep beme Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ ku indawep. Keŋ sewakŋaŋ ilinmak tapme mebep. \v 14 Âpme mka temanen mepme amnaŋ ku indamukume ma zelin ku nâmeŋgut zipelukŋin seŋti ke ku gilik zem kobep. \v 15 Neŋ penaŋ zema nâit, Sodom mka ma Gomola mka temanen am bekanaŋinaŋgat dopmaŋ titiyelen kanen Kawawaŋ dopmaŋ mtoti indaye yaŋgut mka keyelen am ekŋen bekanaŋinaŋgat dopmaŋ mmoti mimindawe. \s1 Am ekŋenaŋ Zisasiyelen mulup nemba sisipeŋpeŋ mimindawep \r (Mak 13:9-13; Luk 21:12-17) \p \v 16 Nâip, sipsip tam zupmaŋ ekŋengat tuŋguwinan zemindema melip keyepm in sawekwikwit keboŋ kakanemuŋ tati weyaŋekmâtâti mambep mti sasakandenombe keboŋ sewakŋaŋ mambep. \v 17 In kasaŋine ekŋengat eksemti mambep. Ekŋenaŋ indatimti met zet muluwen indewep ma sesewat mkaŋinan meindemti sindiwaŋ indowep. \v 18 Yaŋgut ke etaŋ yek. In nâgât nembanne maip keyepm gapman ma amobotnaŋ ekŋenmagen indatimti mebep eneyet in nâgât kwizet buŋam zemâtâbep kegogapm kegok mimindawep. Âpme in ekŋengat zikalinan ma am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋengat zikalinan windeŋaŋ bemti Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bewep. \v 19 Ekŋenaŋ amobotnaŋmagen zemindome, ‘Zet zigok zewanup?’ zemti yayaŋ ku mbep. Kan keyet in zet zenzeyelen ke dembusekŋinan bema in zet ke zewep. \v 20 Kegok mimindame zet zewep ke ingalen zet ku bewe. Biwinaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet ke keŋinanen indame zewep. \p \v 21 Kan keyet datnaŋaŋ meniŋaŋ zemkume gakiwe ma bipmaŋaŋ nemuŋaŋ zemkumti kume gakiwe ma animbi nembayaŋ mamin biwin kasa mimindamti zemindowep. \v 22 Âpme in neŋmak mamaipgapmti am sambe ekŋenaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ bewe. Yaŋgut amnaŋ an ŋen nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ msame egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ atam tapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe. \v 23 Ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mme in katikpemti kunzuŋti mka ŋenen mebep. Neŋ zet penaŋ zema nâit, in Islael mka sambe Zet Zapat Dolakŋaŋ ku timek kopme delaŋ zeme Angat Nemuŋaŋ neŋ kobap.” \s1 Kwitnaŋ kwitnaŋ neŋ mnambien keyet kataŋ in mimindawep \p \v 24 Zisasiyaŋ nukŋaŋ keyet zet ŋen ewe kapigok zeye, “Melaŋgaŋenaŋ an damuŋ ku sebempenak. Ma sisiliŋ nembayaŋ amobotnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ ŋep ku manak. \v 25 Kegogapm am ekŋenaŋ an damuŋ msawien sepem keyet kataŋ melaŋga ekŋen nukŋaŋ aikindame oloŋen palen ku mambep. Âpme an damuŋgat kwitnaŋ Beelsebul kuwien beme sepem kegogak melaŋga ekŋengat kwilin bekanaŋ penaŋ kuwep. \p \v 26 Ekŋenaŋ kegok mimindawep keyepmti in kasaŋineyet ku kiŋgabep. Nanaŋgat kwizapatn mpalakŋaŋ beme amnaŋ nâmkawaŋ bewep. \v 27 Neŋ zet buzagen diindoma in zet ke tusumti diindoma sambeyet zempalakŋaŋ bewep. Ma in zet buzagen nâmbien ke sambemagen zempalakŋaŋ bewep. \v 28 Âpme in am sekŋin etaŋ kume gakime emetakŋin ŋep ku kukuyelen ekŋen keyet ku kiŋgabep. An ingalen emetakŋin mene sekŋin mene temakwep âtâtpeme teziŋ ŋandaŋ towebe windeŋaŋ tasain Ek ke Kawawaŋgat ek etaŋ eksempem mambep. \v 29 Keyepm kasaŋineyet kiŋgagapiŋ. In gwasembelembele indigit. Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mam. Gwasembelembele ekŋen belakŋaŋ penaŋ. Ekŋen tosaŋin isikŋaŋ penaŋ titiyelen yaŋgut age ŋen gakime Bienaŋ manâin. \v 30 Keyaŋgut Kawawaŋ ingat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein. \v 31 Keyepmti in kiŋgagapiŋ mambep. In tosaŋin temaŋ penaŋ keyepm Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mme mambep. \s1 An notnne Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ beme nolineyaŋ zemtoindewep \r (Luk 12:8-9, 51-53; 14:26-27) \p \v 32 Am ŋenaŋ neŋ mmotnembe beme am ekŋenmagen kogok manzein, ‘Neŋ Zisasmak tusu mayap,’ kogok manzein beme neŋ kegogak kululuŋen gwaen Bipmnaŋgat zikatnan zemkawaŋ bempemti, ‘Ek ningalen maŋgeen tusuye.’ zewap. \v 33 Yaŋgut ŋen egaŋ am ekŋengat zikalinan zemkandabe beme neŋ kegogak kululuŋen Bipmnaŋgat zikatnan zemkandatpewap. \p \v 34-35 Âpme neŋ kululuŋengatnaŋ inmak keŋ kwep mamayelen ku toban. Neŋ kululuŋengatnaŋ toti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ indama in notnaŋaŋ nâmkiŋpeme, notnaŋaŋ ku nâmkiŋpep keyepm zet keyet in ilinak kalalaŋ tapmip. \q1 ‘Bipnemuŋaŋ kalalaŋ tapmilup. Ma mam nembayaŋ kalalaŋ tapmilup. Imbiyaŋ naniŋaŋmak kasa kasa tapmilup. \v 36 Ma biwinmak kasa kasa tapmip.’ \rq (Maika 7:6)\rq* \p \v 37 In gogot temaŋ mamin biwinaŋgat ma nemunambaŋineyet ku mbep. Mama mimi keyaŋ tototnaŋ bewe. Âpme neŋ nanaŋgat muluwaŋ toŋaŋ nanaŋgat kwep nâme mamopmambe. Neŋ nikme an tototnaŋ bema in nâgât keŋ kwep penaŋ ku mamneip. \v 38 An ŋenaŋ neŋ napmâbâgalen nâmti nukŋaŋ puwe sepem neŋ nukŋaŋ puwan kegok. Ek tewen gakikiyet weyaŋ tabe. Nukŋaŋ pupuyet ku weyayaŋ mti tabe beme egaŋ nâgât zapat ŋep ku bewe. \v 39 Am ŋenaŋ msalen mamaŋaŋ nâme mobotnaŋ beme mambe egaŋ mama penaŋ ku aikbe ma naman am ŋenaŋ ek nâgât mti sisipeŋpeŋ mpeme napmâmamambe egaŋ gakimti mama kanzizitgat zapat bewe. \p \v 40 An ŋenaŋ mka keŋan indatimti kwati dolakŋaŋ mimindawe ke neŋ egalen mka keŋan natetimti kwati dolakŋaŋ minewiek keboŋ. Ke kegogak Bien Kawawaŋgat mpewiek keboŋ. \v 41 Ma an ŋenaŋ mka keŋan nâlen mulup mimi an indaikkwati wembe ke bamgat Kawawaŋaŋ tosaŋit sepem kwep idawe. \v 42 Zet penaŋ zesowap, am ŋenaŋ an nâmkiŋpepemak tototnaŋ main egat tu teeŋaŋ bugan omsawe beme egaŋ mukulemaŋ isikŋaŋ bugan keyet tosaŋaŋ tiwe.” \c 11 \s1 Zân tu zulutindende an egat nembaŋane indeme Zisasmagen mebien \r (Luk 7:18-35) \p \v 1 Zisasiyaŋ nin nembaŋene 12 zet kegok zemzikat ndame delaŋ zeme pemann tapme, mka notnaŋ sokŋanen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamimiyelen mebenn. \p \v 2 Âpme Zân tu zulutindende an ek mka katikŋanen tati Kilaisiyaŋ mulup mge keyet zapatnaŋ nâmti nembaŋane zemindeme meti, \v 3 Zisasiyet kapigok yaŋkwesiwien, “Zânaŋ nâsâgât tapm keyet zemane nâne geŋ Zânaŋ an Islael ninmagen kokogalen zeye ke geŋ kapi ma ewe ŋen?” \p \v 4-5 Zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “‘An zikalin beŋaŋaŋ alak zikalin taegip, selin bekanaŋaŋ set tapmaip, liŋgilin temaŋaŋ alak liŋgilin takŋelun, wakŋin kekekŋaŋ alak ekŋenaŋ wakŋin tatnâip, an gakikiŋaŋaŋ gilik zem tawalip ma am toweweŋaŋ penaŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tatnâip.’ \rq (Aizaya 35:5-6; 61:1)\rq* \m In nâlen zet nâmti mulupm tapmiap ke taegip kapiyet zet zapatn gilik zemeti Zângat zeme nâmti yaŋŋ nâmâtâsem. \v 6 Âpme an ŋenaŋ nâgât keŋ zut ku mbe beme egaŋ oloŋen mam. Zet ke mmeti Zângat dunduseip.” \p \v 7 Âpme Zângalen nembaŋane ekŋenaŋ gilik zemti mebienen Zânmagen Zisas egaŋ am tabien ekŋen Zângat kapigok diindoye, “In eweŋan Zânmagen msat tuŋgupman mebienen in kwileki eegalen otnâmti mebien? In Zân betut sinaŋnok tâgâyaŋ kumbume mebe kokot tapme eksât mebien? \v 8 Ma in msat tuŋgupman an ŋen kâlâpmaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ munduŋ tapme ke eksâgât mebien? Nâip, an kâlâwin dolakŋaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋ ekŋengalen mkaen etaŋ mamaip. \v 9 In zeme nâmbi, in kwileki eegalen otnâmti mebien? In golaŋ zenze an eegalen mebien? Ke penaŋ, ek golaŋ zenze an sambe mambien sebemindein enenogat ek golaŋ zenze an mobotnaŋ temaŋ penaŋ. \v 10 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Zângat zemkawaŋ kapigok zenzeŋaŋ, \q1 ‘Neŋ zapat zenze an pema koti egaŋ kukŋaŋgat meti zet am keŋin gilik zenzeyelen gâgât set weyaŋ be.’ \rq (Malakai 3:1)\rq* \m Kawawaŋaŋ kegok zeye. \v 11 Neŋ ingat zet penaŋ zeyap, Zân tu zulutindende an egaŋ am sambe msat kataŋ sebemindemti mobotnaŋ penaŋ bein, yaŋgut egaŋ nâgât gakikinnaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâzin. Âpme in neŋ yominaŋgat gakimti yomin katipema in sambeyaŋ nâmkiŋpenewaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen tapmaiwaŋ in Zân sebempeip. \v 12 Kan keyet Zân tu zulutindende an egaŋ mulup yaŋbemti mmepme alak tatnup kapi an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamayet zapatnaŋ msat kataŋ palakŋaŋ bein âpme amnaŋ zet ke nâmti zet ke ewe timti keyet keŋan mamayelen tikŋaŋin temaŋ penaŋ wemindaye. \v 13 Golaŋ zenze an itnaŋan zewien ma Mosesiyelen zii zelen zet tazinen keyet penaŋaŋ Zânaŋ tu zulutindende an ekmagen sokbemkawaŋ beme Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama kelak penaŋaŋmak bein. \v 14 Âpme itnaŋaŋ penaŋ Ilaizayaŋ mamkwati gakime golaŋ zenze an notnaŋ ekŋenaŋ an ŋen Ilaiza nemboŋ sokbewe zewien. Yaŋ alak Zân tu zulutindende an egaŋ sokbein ek Ilaiza keboŋ. Âpme in zet itnaŋaŋ nâmkiŋpeip beme in Zânaŋ zet zein ke nâmkiŋpewep. \v 15 In zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” \s1 Palisi am ekŋenaŋ wakŋin bekekti Zânmak Zisasiyelen zet ku nâmbien \p \v 16 Zisasiyaŋ pigok zeye, “In pe ziboŋ? Bemzenze zet kapigok diindosowap. Imbi nemba ŋen silik kume notnaneyaŋ dopmaŋ ku maŋgilik zemkuip. Ma silik kum tasume ku masumpeip keboŋ. \v 17 Keyet yaŋaŋ kapigok. Nâgât zetn ma Zângat zetnaŋ ke in nâme pepesut beme ku manâip. \v 18 Zânaŋ tu meu belaknik bugan manimti mamtan. Âpme am sambeyaŋ Zângat zewien, ‘Ek we bekanaŋmak main.’ \v 19 Âpme neŋ Angat Nemuŋaŋ toti tu meu nima in nikti nâgât manzeip, ‘An kapi tu meu temaŋ ma wain tu manin ma mânep takis titi an ma am yomtoŋ ekŋengat nolin.’ In ŋoktikŋin pembenaŋ benak beme nigalen meu zemkulumpepe ma ninindaset ekmâtâbiek.” \s1 Zisasiyaŋ Galili msalen am mambien eknengat golaŋ zet mimindaye \r (Luk 10:13-15) \p \v 20 Zisasiyaŋ zet ke zemdelaŋ zemti mka temaŋ notnanen itnaŋaŋ maŋgeen ke menok temaŋ sambe penaŋ mme yomengatnan keŋin ku gilik zewienyepmti kan keyet egaŋ gilik zem meti golaŋ zet mimindaye. \v 21 Golaŋ zet kapigok diindoye, “Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. Kolazin mkaengatnaŋ am ma Besaida mkaengatnaŋ am inmagen neŋ menok kwitnaŋ kwitnaŋ temaŋ sambe mban ke eweŋan am Taia mka ma am Saidon mka temanen ke ekŋenmagen sokbenak ze nap sâk teŋgenaŋaŋ munduŋti kâyaŋ sekŋinan mulati yominaŋgat nâmti sakambuk mti kembeŋ palen talip keyet zikat indame yominmagengatnaŋ gilik zewiek. \v 22 Keyepmti neŋ in pigok diindoma nâit. Taia ma Saidon am ekŋengat dopmaŋ mututu kananen Kawawaŋaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti ekŋengat indawe yaŋgut in yominaŋgat tosaŋin mmoti penaŋ indawe. \v 23 Kapaneam ingalen mka teman tatat mimi mti menok yaŋaŋ yaŋaŋ mma am in nikmotâbien yaŋgut in alak pi in sekŋin tapm molip in nâgât nâmâtâliwaŋgut kegok tapmip ke ŋep yek. Keyepmti ingat tosaŋin teziŋ ŋandaŋen towebep. Inmagen neŋ menok sepem igak igak mban kegogak Saidon mka temanen am mbak ze alak kan pigogak ewe tabiek. \v 24 Keyet neŋ pigok zema nâit, Dopmaŋ titi kanen Sodom mkaengatnaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti indawep. Yaŋgut in dopmaŋ mmoti penaŋ indawe.” \s1 In neŋmagen pien koti kâtnâmti talit \r (Luk 10:21-22) \p \v 25 Kan keyet Zisasiyaŋ zet kapigok zeye, “Bien kululuŋ msatgalen Amobotnaŋ, neŋ gâgât wisikŋ nâmgeyap enenogat am nânâŋinpiŋ ekŋenmagen mulupdi ma Zet Zapadi Dolakŋaŋ Penaŋ ekŋenmagen mkawaŋ bemane ekmâtâbien keyaŋgut an nânâŋin temaŋ ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ enziliwanan. \v 26 Bipm, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msokbewanan ke gitaŋgat nânâyet ma nâmtikŋaŋdaŋgat mbanan. \p \v 27 Bipmnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi betnnan bem nemâge. An ŋenaŋ nâgât yaŋŋ ku nâmâtâzin. Bipmnaŋ nâgât yaŋŋ maekmâtâzin. Ma Bipmnaŋgalen yaŋaŋ an ŋenaŋ ku maekmâtâzin nen kwep maekmâtâlap. Ma neŋ etaŋ am ombem indema Bipmnaŋgat yaŋaŋ maekmâtâlip. \p \v 28 Âpme neŋ an keŋ sewakŋaŋ toŋaŋ kogogapm nukŋaŋin timti neŋmagen kopme netimpema in keŋin sewak beme mait. \v 29 Neŋ ingat nukŋaŋin tiwan ke keŋ sewakŋaŋ palen tati tiwangat kopme, \q1 ‘keŋ sewakŋaŋ ke indama neŋmak tusume mamti keyet yaŋaŋ mnâit.’ \rq (Zelemaia 6:16)\rq* \m Eneyet neŋ An bakbak toŋaŋ. \v 30 Ma kwileki ŋen zikat indama in am ekŋen zet ma mama keyaŋ timtot indendeyelen ku mbep in ekŋen meleŋ belaŋ bem indeme mambep. Âpme keyaŋ meleŋ belaŋ bemindeme nâmâbep.” \c 12 \s1 Zisas ma Palisi am ekŋenaŋ Zuda am ekŋengalen Sabat tagoŋgo kanen mdondowien \r (Mak 2:23-28; Luk 6:1-5) \p \v 1 Kan keyet bamanen Zisas ma nembaŋane nin nsakwep Zuda am ekŋengalen Sabat tagoŋgo kanen wit mulup tuŋgupmaset meti nsakwep meuyet mti yaŋbemti wit katnaŋ tim nimbenn. \v 2 Kegok mmann Palisi an ekŋenaŋ ndikti Zisasiyet kapigok dunduwien, “Pi ekbak, nembandine ekŋenaŋ muluwaŋ tapmip ke ningalen Sabat tagoŋgo kangat ŋep ku mimiyelen!” \p \v 3 Zeme kapigok diindoye, “Dewit ma amŋane ekŋenaŋ meuyet mti kwitnaŋ kwitnaŋ mbien zapatnaŋ ke mamaiŋ nâip. \v 4 Egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋen moti nupmamaŋ Kawawaŋgat wisikŋ bembeŋaŋ ke sâpe sâpe bumbu an egaŋ msame ikŋaŋ ma nembaŋane nupmamaŋ nimbien ke zii zelen tazinen sâpe sâpe bumbu ekŋenaŋ etaŋ niniyelen. Dewit egaŋ zii zet aŋgosoye keyaŋgut egat zet bekanaŋ ku manzeip. \v 5 Sepem kegogak in eweŋan Mosesiyelen zii zet makumnâmbienen sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sesewat mka temaŋen ningalen Sabat tagoŋgo kan\f + \fr 12:5 \ft Sabat tagoŋgo kan Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ mamaiŋnâmtemien.\f* sâpe sâpe bumbu ke mulup mamtemien. Keyaŋ yom yek kok zenzeŋaŋ. \v 6 Neŋ pigok diindowi, an ŋen kapi tazin ek sesewat mka temaŋ mobotnaŋ sebempein. \v 7 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zet ŋen kapigok tazin, \q1 ‘Kawawaŋaŋ zeye, “Neŋ in am aŋgalaŋ gogot mimindemti mama keyet nâmtikŋaŋ mamiyap. Wa in neŋmak keŋin kwetetepmaŋ beme mamayet sâpe sâpe mambup ke yek.”’ \rq (Hosea 6:6)\rq* \m In zet keyet yaŋaŋ nâmbiek benak ze an ekŋen ke yominpiŋ keboŋgat zetnaŋ ku zemindowiek. \v 8 Eneyet neŋ Angat Nemuŋaŋ Sabat tagoŋgo kangalen Amobotnaŋ keyepmti neŋ ŋep ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kangat kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma ke mimiyelen ŋep zemindendeyelen.” \s1 Zisasiyaŋ Sabat tagoŋgo kan sutnateman an betnaŋ seleuuŋaŋ ŋen weyaŋpeye \r (Mak 3:1-6; Luk 6:6-11) \p \v 9 Kegok zemti nembaŋane nsakwep keyetnaŋ meti Zuda ekŋengalen sesewat mkaen mowebenn. \v 10 Âpme kan keyet an ŋen betnaŋ seleuuŋaŋ tapme Palisi an notnaŋaŋ tati Zisas ekti zelen pepeyelen nâmti yaŋkwesiwien, “Ningalen zii zelen tazinen Sabat tagoŋgo kangat am weyaŋpepeyelen ma yek?” \p \v 11 Zeme Zisasiyaŋ nâmti diindoye, “Inmagen ŋenaŋ sipsipmaŋ kwewetaŋ tatnak beme Sabat tagoŋgo kanen aimboŋan towepme kan keyepmti peme tadak? Yek, mpeme kwadak. \p \v 12 Âpme sipsip ekme nânâŋan tototnaŋ mambein. Âpme am mobotnaŋ penaŋ bein keyepmti Sabat tagoŋgo kanaŋ am mukulem mimi keyaŋ mulup penaŋaŋmak bein.” \v 13 Kegok zemti an betnaŋ seleuuŋaŋmak keyet dunduye, “Bedi mututut!” Zeme betnaŋ mututupme betnaŋ dolakŋaŋ nembet keboŋ beye. \v 14 Âpme Palisi ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen met ondekti zetnaŋ zewien. \s1 Zisas ek Kawawaŋgalen sisiliŋ an \p \v 15 Âpme Zisas kume gakikiyelen zet ke nâmti msat ke pemti belakŋaset mepme am sambeyaŋ mâti mepme am zawat sambe weyaŋindeye. \v 16 Weyaŋindemti Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ ku zempalakŋaŋ bembeyet zemkulumindeye. \v 17 Ke Kawawaŋaŋ zet ŋen golaŋ zenze an Aizayayet eweŋan zeye ke penaŋaŋmak bein. \p \v 18 Zet ke kapigok, \q1 “Kilais kapi ek nanaŋgat sisiliŋ nemban neŋ ek ombempewan. Neŋ egat gogot mti oloŋen mampeyap. Neŋ Emetakŋ ek sama egaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen zemkawaŋ beme neŋ zemdelaŋ zenze zet mulup teŋ ekŋenmagen mbap. \v 19 Egaŋ zet mdândâ ma kwizet ŋenzinziŋmak ku mbe. Ma egaŋ mka temaŋ keŋan selen zet kwizet temaŋ am sambeyet diindondopiŋ mbe. \v 20 Egaŋ zet katik am yaiiŋaŋ ekŋengat ku maapitilim indein. Egaŋ mulup tapm metnepeme Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ msat kataŋ mpalakŋaŋ bewe. \v 21 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ egat webe webe palen tabep.” \rq (Aizaya 42:1-4)\rq* \s1 Amnaŋ Zisasiyaŋ mulup we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin Beelsebulmak tapm kegok zewien \r (Mak 3:20-30; Luk 11:14-23) \p \v 22 Âpme kan keyet an ŋen we bekanaŋaŋ mpeme zikatnaŋ beŋaŋ ma kopa ke wati Zisasmagen mepme weyaŋpeme we bekanaŋaŋ pemepmâpme zetnaŋ zemti zikatnaŋ kegogak ekmâtâge. \v 23 Mme am maŋge temaŋ tabien ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti nâmtemtem mti zewien, “Dewitgat Nemuŋaŋ ke kapi mene.” \p \v 24 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ nâmti zewien, “Ek we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin kwitnaŋ Beelsebul egaŋ mamaŋ bempemti winde same maindapmât indein.” \p \v 25 Âpme Zisasiyaŋ keŋinanen daenen zet zigok zesâip keyet ekmâtâti diindoye. “In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap tazeip ke in ŋoktikŋin teŋ penaŋ yek keyepm bemzenze zet kapi zesowapgat nâit. Msat ŋeniyelen am ekŋenaŋ ilinak kasa kasa mti dolakŋaŋ ku tabep. Âpme mka temaŋ ma am maŋge ŋen ekŋenaŋ ilinak ŋenzinziŋ dopmaŋ dopmaŋ mti am mka mundumin ke peme tapme mebep. \v 26 Keyepmti maŋge ŋenaŋ maŋge ŋen kasa kasa Sadaŋgalen damuŋ mimi keŋan mbiek beme yaŋaŋ kapigok ekŋenaŋ ilinak kalalaŋ mti katikŋaŋ ku tabiek. \v 27 In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap. In nembaŋine ekŋenaŋ we bekanaŋ indapmâbiek beme ekŋengat zet sepem kegok manzeip? Yek, in kok ŋep ku zewiek. Sadaŋaŋ ikŋaŋgat windeŋaŋ ŋep ku mtopenak. Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ mulup tapmip keyaŋ msokbenen in an dâsuki toŋ. \v 28 Wa ke Beelsebulyelen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindapmâlap kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama windeŋaŋ alak inmagen kapi tazin. \p \v 29 Ma an kwiyaŋ an windeŋaŋbeŋ mkaŋan moti milawatnaŋ tinak? Ke ŋep ku mimiyelen. Ŋeŋaŋ an ke atamti setnaŋ betnaŋ zamtiŋgut milawatnaŋ tiwek. Keyet yaŋaŋ kapigok, Sadaŋ ek an kukŋaŋbeŋ keboŋ keyaŋgut neŋ egat windeŋaŋ ŋep mtopemti ŋep zemâbap. \p \v 30 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan. \v 31 Keyepmti yaŋaŋ kapi diindoma nâip, An ŋenaŋ neŋmak tadak beme nâgât zetn gawepum mamti yom mbiek beme Kawawaŋaŋ yomin ŋep katipeme medak keyaŋgut an ŋenaŋ Emetak Teŋgalen winde ke Sadaŋgalen winde manzein beme Kawawaŋaŋ yom ke ku katipewe. \v 32 In nâgâegaŋ emetak bekaŋaŋgat kwitnaŋ kumti mulup tapm ke ku nâmbep. Neŋ Emetak Teŋ egat kwitnaŋ kumti mulup kapi tapmiap. In nâgâegat nâme, ‘Emetak bekanaŋmak mulup tapm,’ nâmti zewien keyaŋ Kawawaŋgat Emetak Teŋgat kwelat zet zeme bekanaŋ mambein. Keyepmti Kawawaŋaŋ yomin ku katipeme yom kemak kwesiŋ kwesiŋ mamti mamambep. \p \v 33 Tep ŋen ek pembenaŋ mozin beme penaŋaŋ dolakŋaŋ mapein. Ma tepmaŋ bekanaŋ bein beme penaŋaŋ bekanaŋak mapein. In tep katnanen tep penaŋ dolakŋaŋ ma bekanaŋ ke eknâmimbep. \v 34 In nombe bekanaŋgalen alikŋane, in mama bekanaŋ penanen matalip keyepm zet bekanaŋ etaŋ manzeip. Keŋinan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ma dolakŋaŋaŋ gak zem matazin keyegak dembusegen sepem keboŋ masokbein. \v 35 An ŋen keŋaŋaŋ pembenaŋ tazin egaŋ zet zesât pembenaŋak manzein. Ma an keŋaŋaŋ bekanaŋ wemsain egaŋ kogogak zet zesât bekanaŋak manzein. \v 36 Neŋ kapigok diindoma nâit, zemdelaŋ zenze kanaŋ am kwep kwep kataŋ Kawawaŋaŋ zet bekanaŋ kataŋ manzenuwen yaŋaŋ nânâyelen indeyaŋkwesime in dopmaŋ teŋ zewep. \v 37 Zelin ilinaŋgalen manzeiwen pembenaŋ ma bekanaŋ gilik zemti Kawawaŋaŋ keyet kataŋ zemdelaŋ zemindeme kwetetepmaŋ kwabep ma waleletgalen ke diindowe.” \s1 Zisasiyaŋ menok ewe mme eekgalen zet giŋgiŋ mbien \r (Mak 8:11-12; Luk 11:29-32) \p \v 38 Kegok zeme zii zet zikat indanda an ma Palisi notnaŋ ekŋenaŋ kapigok zemti dunduwien, “An zikat indanda, geŋ menok ŋen mmane ekne.” \p \v 39 Ekŋenaŋ kegok zeme diindoye, “Am msat alak kan kapiyet talip ekŋen bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋ bamkumpemti mamaip.” Zisasiyaŋ kapigok zemkawaŋ beye, “In neŋ menok mimiyet nâmti tatnapitilip? O alak yek, yaŋgut in menok kwewetaŋ Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an Zonamagen mgeen keboŋ bam ekbep. \v 40 Zona ek kasup ma tambumbu tuk aŋgala temaŋgat kambakŋaŋ keŋanen tage. Kegogak neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ kasup ma tambumbu tuk msat aimboŋ keŋan tabap. \v 41 Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ koti Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat alak neŋ inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yominangatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe. \v 42 Âpme imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋangatnaŋ amobotnaŋ Solomon egat zetnaŋ nâsâgât kotnâmti oloŋen mge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon omba penaŋ sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ mbemnemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindowe. \s1 We bekanaŋ ek mundumanen meti am penaŋ walebe \r (Luk 11:24-26) \p \v 43 We bekanaŋaŋ an keŋan zempeme kwati msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige. \v 44 Keyepmti ikŋaŋgat kapigok zein, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zemti meti eksap.’ Zemti gilik zem meti egeen mka ke toŋepiŋ ma weyaŋti kapupeme tage. \v 45 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen ke bekanaŋ penaŋ eksebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Âpme an ke eweŋan bekananik maŋgeyaŋ bekanaŋ penaŋ bem tazin. Muluwaŋ kok keyaŋ am msat kataŋ alak talip ekŋenmagen sokbemindawe.” \s1 Zisasiyet mamnotnane penaŋ \r (Mak 3:31-35; Luk 8:19-21) \p \v 46 Zisasiyaŋ am zet tadiindomaŋgeen mamnotnane ekŋenaŋ ekmak zapat mimiyelen koti zupman baen damuŋ tapme \v 47 maŋgeengatnaŋ ŋenaŋ zeye, “Wae, mamnodine geŋmak zapat msâgât koloyaŋ zupman damuŋ talip.” \p \v 48 Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Mamnotnne ke kwi?” \v 49 Kegok zemti nembaŋane tabieneset bet ombemti kapigok zeye, “Egit! Nâgât mam notnne ekŋen kapi! \v 50 Kwi ma kwi ekŋenaŋ Bipm kululuŋen tazin egalen zetnaŋ maŋgawepuip ekŋen nâgât mamm ma notnne beip.” \c 13 \s1 Alialik ondendeyelen bemzenze zet \r (Mak 4:1-12; Luk 8:4-10) \p \v 1 Kasup keyet Zisasiyaŋ mkaengatnaŋ toti met tundua ganzenan met totatnepeme \v 2 am maŋge sambe penaŋ koti bembuluŋ tapme indikti egaŋ waŋga dukŋan mototapme am sambe penaŋaŋ nelum gambibik palen tabien. \v 3 Egaŋ bemzenze zet palen zet notnaŋ manzemtan. Bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “Kan ŋengat an ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ timtetelime mekokogalen mege. \v 4 Egaŋ mulupmanen wit katnaŋ tatetelime notnaŋaŋ mulup selen ke towemâge. Âpme ageyaŋ koti nimbien. \v 5 Ma wit katnaŋ notnaŋ nanzaŋ palen towemâge. Âpme ke msat belaknik dukŋan gwaen tageyepm dukŋaŋ sakwep kwabien. \v 6 Keyepmti kindiŋaŋaŋ towesâgât olati nanzaŋ palen sagak sagak gwaen mepme kasup kukŋaŋbeŋ kwati ekme aŋgasimti memuŋ bewien. \v 7 Ma wit katnaŋ notnaŋ didik tuŋgupman towembien. Âpme epeemti dukŋaŋ kwapme didigaŋ mme kwati eiŋeiŋsimti yek bewien. \v 8 Âpme wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen toti kwati penaŋaŋ sambe penaŋ sokbewien. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 100. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 60 ma yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 30 kogok sokbemmâge.” \v 9 Zisasiyaŋ zet ke zemdelaŋ zemti kapigok zeye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” \p \v 10 Bemzenze zet kegok zeme nin nembaŋaneyaŋ ekmagen meti yaŋkwesiwenn, “Geŋ bemzenze zet ke yaŋaŋ zigogat am ekŋenmak manzenik?” \p \v 11 Âpme egaŋ kapigok dindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama enzilim tazin ke nembanne in nânâyelen zenzeŋaŋ. Notnaŋ ekŋenaŋ ke ku nânâyelen nâmâtâtpeye. \v 12 Am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ke menzem tiwe. \v 13 Âpme am ŋenaŋ zikat eek ektiŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wagaŋ zet nâmtiŋgut yaŋaŋ ku manâmâtâlip keyepmti bemzenze zet zeleset mandiindoyap. \v 14 Âpme Aizayayaŋ golaŋ zenze an Zuda am ekŋengat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zeye, \q1 ‘Ekŋenaŋ wagaŋ nânâ ke nâmbep yaŋgut penaŋ nâmâtâtât ke ku mamip. Zikalaŋ eek ke ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâtâti mama ke ku mbep. \v 15 Enenogat ekŋen ke keŋin kaliŋaŋ bembeŋaŋ ma wakŋin kekekŋaŋ ma zikalin beŋaŋ. Keyepm zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wakŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku manâmâtâlip. Ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maweyaŋnâmâtâlip. Kegok mti keŋin ku gilik zeme neŋ zigoset weyaŋindewak.’ \rq (Aizaya 6:9-10)\rq* \m \v 16 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama nembanne inmak tazin e wakŋinaŋ nâmâtâti zikalinaŋ ekmâtâlip keyepmti in oloŋen palen talip. \v 17 Neŋ penaŋ diindoma nâit. Eweŋan baenen golaŋ zenze an ma an teŋ notnaŋ ekŋenaŋ niksât webe webe mbien. Ekŋenaŋ nâgât zetn nâsât mbien yaŋgut ku nâmbien. \s1 Wit katnaŋ ondendeŋaŋgalen bemzenze zet keyet yaŋaŋ diindoye \r (Mak 4:13-20; Luk 8:11-15) \p \v 18 Âpme pi wit katnaŋ muluwen ondendeŋaŋ keyet bemzenze zet diindowan. Keyet yaŋaŋ zema nâit, \v 19 An ŋen ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ dundume nâmti keŋaŋ penaŋ ku bemti mambe ekmagen Sadaŋ an bekanaŋ mimi egaŋ koti keŋanen katnaŋ teteliliŋaŋ ke mpewe. An ke katnaŋ selen toweŋge keboŋ keyet kataŋ. \v 20 Ma nanzaŋ palen toweŋge am keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmtikŋaŋ mmambep \v 21 yaŋgut kindiŋaŋ msat keŋan baen penaŋ ku towege e am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋinanen katikŋaŋ ku tabeyepmti nukŋaŋ sambe ma sisipeŋpeŋ sambeyaŋ sokbemti nâmkiŋpepeŋin mme mapeme towen. \v 22 Ma notnaŋ didik keŋan toweŋge keboŋ mambeyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâ ke nâmtiŋgut keŋanen ku bemti keŋaŋaŋ segesetgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet keŋ otnânâŋaŋ bemti mame mânep milawat keyet tikŋaŋaŋ kwati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kume eiŋeiŋsimti penaŋepiŋ bewe. \v 23 Msat kelakŋanen toweŋge ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti keŋinaŋ penaŋ bemti mambep. Âpme ŋen ekmagen penaŋaŋ 100 ma ŋenmagen penaŋaŋ 60 ma ŋenmagen penaŋaŋ 30 kegok masokbein.” \s1 Nusiyaŋ wit tuŋgupman kwakwatnaŋ keyelen zet \p \v 24 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama set kapi nemboŋ: An ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ dolakŋaŋ teteliye. \v 25 Âpme am sambe meluk tawemâpme kasaŋinaŋ kogeen nusi katnaŋ mgasik wit tuŋgupman time mepmâpme kunzuŋge. \v 26 Âpme wilaŋ kwati penaŋ sokbesâgât mme nusiyaŋ kegogak kwage. \p \v 27 Âpme mulup an ekŋenaŋ ke ekti mulup toŋaŋ dunduwien, ‘Amobotnaŋ, geŋ mulupdanen wit katnaŋ dolakŋaŋ etaŋ teteliwanan. Âpme nusi mgasik zigoset koti kwazin?’ \p \v 28 Yaŋkwesime zeye, ‘Ke kasa ŋenaŋ koti teteliyeyaŋ kwazin.’ \p Zeme yaŋkwesiwien, ‘Keyepm met selumti pemann mesem, ma?’ \p \v 29 Zeme kapigok diindoye, ‘Yek, wa in nusi selunup zemti wit penaŋaŋ ilizuzut seluwepgapm peme tati \v 30 ilizuzut kwabalup. Âpme wit eleŋgeŋge kanaŋ bemeŋgut, mulup an ekŋenaŋ eleŋgemti nusi makumti pendem mti tewen time mot zime wit mkananen beme tabe.’” \s1 Mastat katnaŋ ma yis keyet bemzenze zet \r (Mak 4:30-34; Luk 13:18-21) \p \v 31 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke mastat tep katnaŋ keboŋ an ŋenaŋ ke mulupmanen ondeye. \v 32 Katnaŋ ke isikŋaŋ penaŋ. Yaŋ semem katikŋaŋ bemtiŋgut tep nemboŋ kwati sebemindemti tep temaŋ mambein. Ma age ekŋenaŋ koti betnanen mkaŋin walati matalip.”\f + \fr 13:32 \ft Mastet katnaŋ isikŋaŋaŋ semem katikbemti temaŋ mambein sepem keboŋak Kawawaŋgalen Zet Zapatnaŋaŋ sememti mamozin.\f* \p \v 33 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip. Imbi ŋenaŋ yis isikŋaŋ buganmak plawa omba kemak weyaŋme plawa keyaŋ sememti omba penaŋ mambein.”\f + \fr 13:33 \ft Kawawaŋaŋgalen zapatnaŋ keboŋak semem palakŋaŋ mambein.\f* \p \v 34 Zisasiyaŋ am zet ke bemzenze palen etaŋ diindomâge. Zet sosok ku zemsokbemindaye. Egaŋ bemzenze zeleset etaŋ zeye. \v 35 Kegok mme golaŋ zenze an ŋenaŋ zet kapigok zeye ke penaŋmak beye, \q1 “Bemzenze zet paleset zewap. Msat sokbeyeen keyetnaŋ zet enzililiŋaŋ takoti tage ke neŋ zemkawaŋ bewap.” \rq (Sam 78:2)\rq* \s1 Zisasiyaŋ bemzenze nusiyet zeye keyet yaŋaŋ diindoye \p \v 36 Âpme Zisasiyaŋ am indeme mepme mkaen mowege. Mot tapme nembaŋane nin ekmagen meti zewenn, “Zemane nâne, zet bemzenze nusi muluwen kwakwagat zenak ke yaŋaŋ kwileki?” \p \v 37 Yaŋkwesimann dinndoye, “Wit katnaŋ dolakŋaŋ time mekodak ke Angat Nemuŋaŋ. \v 38 Mulup ke msat sambe kapi keboŋ. Katnaŋ dolakŋaŋ ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamaen mamaipgat nembaŋane keboŋ. Nusiyaŋ an bekanaŋ penaŋgalen nembaŋane keboŋ. \v 39 Âpme an kasa nusi bekanaŋ katnaŋ ondeye ek ke Sadaŋ. Âpme akumbembe ke kululuŋ msat delaŋ zewe kenok. Ma akumbembeyelen mulup an ekŋen ke ensel. \v 40 Ensel ekŋenaŋ nusi selumti tewen bume ziwe sepem kegogak kan delaŋ zenzeŋan sokbewe. \v 41 Keyepmti Angat Nemuŋaŋaŋ ensel zemindeme toti am maŋgeŋane ekŋenmagengatnaŋ am bekanaŋgalen keŋ walalat ma notnaŋ mama mimiŋin bekanaŋ penaŋ mamaip. \v 42 Ekŋen keboŋ ondekindemti teziŋ ŋandaŋgalen zapat indeme towebep. Ke sikalem ma zelin aŋgalikti sek sindem palen mamti mamambep. \v 43 Âpme Kawawaŋgalen am ekŋenaŋ Biwin kululuŋen gwaen tazin egat zimosetnan mambep. An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem. \s1 Zisasiyaŋ zezapat milawat tosaŋaŋ tembe msalen enzilimpewien keyet bemzeye \p \v 44 An ŋenaŋ ŋengalen mulup an mamtan. Kasup ŋengat mulupmanen ke milawat tosaŋaŋ temaŋen aikti naman msalaŋ kwatampemti keŋaŋ saŋgamaŋ beme mkaŋan mege. Met bo milawatnaŋ sambe ke beme kwitime delaŋ zeye. Delaŋ zeme mânep ke timti met an mulup ma msat keyet toŋaŋmagen mot sokbemsamti mânewaŋ msat ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke milawat tosaŋaŋ temaŋ keboŋ. \v 45 Kegogak bemzenze zet ŋen pigok zeye. An mânep milawatnaŋ temaŋ ŋenaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet matimatan. \v 46 Âpme egaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋaŋ ŋen tosaŋaŋ mobotnaŋ aikti egaŋ milawatnaŋ sambe am ekŋenmagen beme kwitimâpme mânepmaŋ timti met kekek ke tosaŋaŋ mobotnaŋ ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke kekek tosaŋaŋ temaŋ keboŋ.\f + \fr 13:46 \ft Bemzenze zet zut kapiyet yaŋit kapigok, am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke bamkumpemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ekme mobotnaŋ penaŋ beme ke ti mamayet keŋan sekŋaŋ ondekbemti mamain keyet kataŋ.\f* \s1 Zisasiyaŋ am aŋgala titiyelen keyet bemzenze zet zeye \p \v 47 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke eleŋgolam temaŋ keboŋ am ekŋenaŋ eleŋgolam temaŋ nembuen waŋga mti mapeme towepme aŋgala sepemaŋ igak igak matip keboŋ. \v 48 Âpme ke aŋgalayaŋ gak zem tapme mandame katikŋaŋ mopme kalaŋ kumti niniyelen timti ele keŋan time toge ma ku niniyelen time mege. \v 49 Msatgalen kanaŋ delaŋ zewe sepem kegok ke sokbesâpm. Keyet Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ msat ŋen msat ŋen meti am ilak pembenaŋ bembeŋaŋ ekŋengat tuŋguwinangatnan am bekanaŋ indamakumti \v 50 indaâtâtindeme teziŋ ŋandaŋ keŋan towebep. Ke sindem temaŋ timti zelin aŋgalikti mamambep.” \p \v 51 Kegok zemti ndayaŋkwesiye, “In neŋ zet sambe zeya ke nâmâtâlo?” \p Âpme nin zewenn, “Nâmâtâtnup,” \p \v 52 Zemann kapigok dinndoye, “In golaŋ zenze an itnaŋaŋgalen zet ke nâip in keyaŋ nâlen nembanne tati nânâŋin itnaŋaŋmak alakŋaŋ temakwep nânâ temaŋ penaŋ tiip. Kwep ŋen Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ ma ŋen Kawawaŋgalen zet alakŋaŋ. Zut kemak in am ŋep mzikat indanda dolakŋaŋ mbep.” \s1 Nasalet mka temaŋgatnaŋ am ekŋenaŋ Zisasiyet nâmtikŋaŋ kumti bamkumpewien \r (Mak 6:1-6; Luk 4:16-30) \p \v 53 Zisas egaŋ bemzenze zet sambe ke zemdelaŋ zemti ke pemti meti \v 54 mkaŋaŋ ŋotekŋan pataŋ zemti sesewat mkaen moti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indame am ekŋenaŋ tektek mti zewien, “Nânâŋaŋ temaŋ ma menok mamin kapi desetgatnaŋ penaŋ aige? \v 55 Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek an mka walalat egat nemuŋaŋ ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane ekŋengat kwilin nânup Zemsmak Zosep ma Saimonmak Zuda. \v 56 Ma ipmane ninmak temakwep kapi mamanup. Âpme ek nânâ ma winde sambe ke desetgatnaŋ aige?” \p \v 57 Kegok zemti peŋpeŋ mpewien. Âpme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Golaŋ zenze an ŋen kwizet buŋamaŋaŋ msat notnanen tapalakŋaŋ bemepme mkaŋaŋgatnaŋ am ma notnane penaŋ ekŋenaŋ egat wisat mamimpeip.” \v 58 Âpme mka keyetnaŋ am ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewiengapmti Zisasiyaŋ ekŋenmagen menok sambe ku mge. \c 14 \s1 Zân tu zulutindende an egalen gakikiŋaŋgalen zet zapat \r (Mak 6:14-29; Luk 9:7-9) \p \v 1 Zisasiyaŋ mulup tapmme kan keyet Elolaŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ tage. \v 2-12 Elolaŋ tipman baenen meniŋaŋ Pilip egalen imbiŋaŋ menzemti wage. Imbi ke kwitnaŋ Elodias. \p Ke Zân tu zulutindende an ya egaŋ zet kapigok dunduye, “Geŋ imbi wabanan ke yomaŋmak bein.” Kegok zeme ŋenzinziŋ mti Zângat betnaŋ atam zamti mka katikŋan peye. Ŋeŋaŋ zeme Elot egaŋ Zân kegogak kukuyelen nâŋge keyaŋgut Zuda am ekŋenaŋ Zângat golaŋ zenze an manzemtemiengapmti ekŋengat kiŋgati peme tage. Âpme Elotgalen sokbembe kanaŋ beme amobotnaŋ indazemtetime ekŋenaŋ kwawati ondek tapme Elodiasiyet nambaŋaŋaŋ ekŋengat zikalinan silik wendime Elolaŋ sandiyaŋ mti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zeyap, geŋ kwileki ŋengat zenik beme ŋep gasap.” \p Zeme imbi nemba ek mamaŋaŋ zempeme meti kapigok zeye, “Neŋ Zân an tu zulutindende an egat ŋokasetnaŋ eleŋgemti alak kapigogak batien bemti na.” \p Kegok zeme amobotnaŋ egaŋ kambekat mge yaŋgut am ekŋengat zikalinanen zemkatik beyeyepm ekŋenmagen zetnaŋ windeŋaŋ tototnaŋ besem zemti kasa kuku an zempeme mka katikŋan meti Zân bimaŋ eleŋgemti ŋokasetnaŋ batien bem koti imbi nemba same mti mamaŋ saye. Âpme Zângat nembaŋane ekŋenaŋ koti sekŋaŋ mti met sumen mebemti met Zisasiyet buŋam zapat dunduwien. \p Kan keyet amobotnaŋ Elot egaŋ Zisasiyet zapatnaŋ zeme nâŋge, “An ke Zân tu zulutindende an penaŋ gakikiengatnaŋ wageyepmti windeŋaŋbeŋ menok sepem igak igak mamin.” Egaŋ zet ke amobotnaŋ notnaŋ ikŋaŋgat kandaŋan mulup mamip ekŋen keyet zemsokbemindaye. \s1 Zisasiyaŋ am sambe meu indapeleŋguye \r (Mak 6:30-44; Luk 9:10-17; Zân 6:1-14) \p \v 13 Zisasiyaŋ Zângalen zapat nâmti waŋga ŋengat moti tundua nembet meti msat tuŋgupman igak mamayelen mepme am ekŋenaŋ mege keyet zapatnaŋ nâmti mka ŋen mka ŋen am maŋge temaŋ ekŋenaŋ seleset meti ekmagen mepataŋ zeme \v 14 Zisas waŋgaengatnan toti am maŋge temaŋ tabien ke indikti keŋaŋ kembeŋ penaŋ beme am zawalinmak mme alik bewien. \p \v 15 Kegok tapminepeme msat gasi beme nembaŋane nin ekmagen koti dunduwenn, “Wae, msat tuŋgupman tatnepemann msat gasi bein. Keyet am indemane mkaŋinan kataŋ meti tu meuŋin aigit.” \p \v 16 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Zemindeme mebegalen eneyet tazeip? In meu indame nit!” \p \v 17 Kegok dinndome nin zewenn, “Nin nupmamaŋ 5 ma aŋgala zuletaŋ tatndain.” \p \v 18 Zemann egaŋ kapigok dinndoye, “Ke neŋmagen pien mti kolit!” \v 19 Âpme am kapigok zemindeye, “In msalen totalit!” Zemti egaŋ nupmamaŋ 5 aŋgala zut ke timtati kululuŋen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti nupmamaŋ mutumti aŋgalamak ndame nin kalaŋkum \v 20 am nsakwep nimbenn. Nimti am sambeyaŋ nim nalak nalak mme butnaŋ tage ke makum timann tise 12 gak zem tage. \v 21 Ma am tu meu ke nimbien ke an etaŋ makumann 5,000 kegok. Imbi ma nemba ekŋen ku indamakuwenn. \s1 Zisasiyaŋ tu paleset imti mege \r (Mak 6:45-52; Zân 6:15-21) \p \v 22 Kegok mti Zisasiyaŋ nin ndeme waŋgaen moti tundua nembet daen nnak mepmann egaŋ am zemindeme mebekobien. \v 23 Âpme egaŋ am zemindeme mepmâpme igak etaŋ kalaŋan motati dunduye. Tapme msat tambume igak etaŋ ke tage. \v 24 Kan keyet wagayaŋ tundua sutnan kopme tâgâ temaŋaŋ mebenneset koge keyepmti tu mamaŋ temaŋ kumti katikŋaŋ kwapme waŋgayaŋ tapmotopmaŋge. \p \v 25 Âpme msat balalaŋ tazeme Zisasiyaŋ tundua paleset meti nin tabennen sokŋan \v 26 takopme ekti ŋakŋak mti omba penaŋ kiŋgati zewenn, “We kozin!” \p \v 27 Zemann Zisasiyaŋ dinndoye, “Keŋin sewakŋaŋ bek. Nen takolapgat ku kiŋgalit.” \p \v 28 Zeme Pitayaŋ zetnaŋ ŋandaŋaŋ nâmti zeye, “Amobotnaŋ, giti penaŋ takodik beme zemane neŋ tu paleset gâlen kobi.” \p \v 29 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Ŋepgat kot.” Zeme Pitayaŋ waŋga keŋangatnan toti yaŋbemti tu paleset Zisasmagen mege. \v 30 Metnepeme tâgâ temaŋ kume ekti kiŋgati tundua kenan towesât mti Zisasiyet kwizet kuye, “Amobotnaŋ, nata!” \p \v 31 Kwizet kegok kume keyegak Zisasiyaŋ betnanen atamti zeye, “Geŋ kwilekiyet keŋ zut mnik? Nâmkiŋpependipiŋ, ma?” \p \v 32 Kegok zemti waŋgaen mowepmalu tâgâyaŋ peme tage. \v 33 Âpme nembaŋane nin waŋgaen tabenn nin Zisas sesewatpemti zewenn, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ.” \s1 Zisasiyaŋ am zawalinmak Genesalet msalen weyaŋindeye \r (Mak 6:53-56) \p \v 34 Âpme nin tundua kutumti Genesalet msat ganzenan mopmann \v 35 am ekŋenaŋ Zisasi ekmâtâti zeme mka sokŋan sokŋan ke am ekŋenaŋ am zawalinmak indatimti kobien. \v 36 Koti ekŋenaŋ Zisas kapigok wekuwien, “Nâmndemane am zawalinmagaŋ sekdi atait ma notnaŋaŋ sâkdi busiliŋaŋ etaŋ timekti zawalin ŋep delaŋ zesem.” Kegok zemti ekŋenaŋ kegok mti alik bemâbien. \c 15 \s1 Palisi an ekŋengalen zelak zelak mamipgalen zet \r (Mak 7:1-23) \p \v 1 Kan keyet Zelusalem mkaengatnaŋ zii zet zikat indanda ma Palisi notnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesimti zewien, \v 2 “Nembandine ekŋenaŋ eneyet yeŋsokŋine ekŋengalen zii zet taaŋgosoip? Meu niniyelen kananen bet zululugat set bembeŋaŋ ke ku mamâlip.” \p \v 3 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ diindoye, “In zigogat ilinaŋgalen mama mimi gawepumti Kawawaŋgalen zii zet ke mamimyuŋguip? \v 4 Kawawaŋgalen zet kapigok tazin, \q1 ‘Geŋ mamdi bipdi eksemindewanik,’ \rq (Kisim Bek 20:12)\rq* \m ma ŋen \q1 ‘an ŋenaŋ mamaŋ ma bipmaŋgat kwelat zet kuwe beme gakikiyet zapat bewe.’ \rq (Kisim Bek 21:17)\rq* \m \v 5 Yaŋgut in kapigok manzeip, ‘An ŋen egaŋ mamaŋ ma bipmaŋgat kapigok manzein, “Kwitnaŋ kwitnaŋ it idamti idamukulem mbak yaŋgut keyaŋ neŋ Kawawaŋgat tewalaŋ msasayelen.”’ \v 6 Am notnaŋaŋ kegok mme in kapigok manzeip, ‘Mamin biwinaŋgat ŋep ku eksemindendeyelen.’ In kegok mti Kawawaŋgalen zet mtopemti ilinaŋgalen mama mimi itnaŋaŋ mamâlip. \v 7 In an zetgalen etaŋ! In an keboŋgat golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet ŋen kapigok kuye, \q1 \v 8 ‘In nâgât belak zelaŋ etaŋ manzeip. In neŋ mandiindoyap ke ku maŋgawepup. \v 9 In nâlen zii zet ku tazikat indaip. In ilinaŋgalen zii zet zenâm mip sepem kegogak ke nâlen zii zetnok beingapmti nâgât sekŋinan etaŋ masesewatneip.’” \rq (Aizaya 29:13)\rq* \p \v 10 Zisas ek zet kegok diindomti am sambe indamandame kopme diindoye, “Neŋ zet diindoma wakbemtati nâmâtâlit! \v 11 Anaŋ meu manin ke Kawawaŋaŋmak mama main ku mambekekzin. Keyaŋgut bekanaŋ keŋangatnaŋ makwazin keyaŋ mme yommak mambein.” \p \v 12 Kegok zeme nembaŋane nin egat kandaŋan meti dunduwenn, “Gâlen zet Palisi ekŋen diindonak keyaŋ keŋin mme kipmaŋ bein. Ke nânik?” \p \v 13 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Bien kululuŋen tazin egalen mulupmanen tep msikokok notnaŋ ondemti notnaŋaŋ belak kwakwatnaŋ ke egaŋ kiŋdiŋaŋ melesiŋ seluwe. \v 14 Keyepmti in Palisi ekŋen katikindeit. Ekŋen zikalin beŋaŋnok ya zikalin beŋaŋ keyaŋ beŋaŋ notnaŋ ekŋen indamukulem msâgât tapmip yaŋgut an zikatnaŋ beŋaŋaŋ zikatnaŋ beŋaŋ ikŋaŋ nemboŋak teti medak beme ilisakwep aimboŋan towebuk.” \v 15 Kegok zeme Pitayaŋ kapigok dunduye, “Geŋ bemzenze zet zenak keyet yaŋaŋ zemane nâne.” \p \v 16 Zeme Zisasiyaŋ dinndoye. “In ewe keyet yaŋaŋ nâmâtâtâpiŋ mamaip? \v 17 Keyepmti in kegogak ku nâip. Kaŋgaleminan meu nime kambakŋinaŋ toweti setnaset makwawezin. \v 18 Yaŋgut keŋ otnânânaset bekanaŋ makwazin keyaŋ mme nin Kawawaŋgat zikatnan yommak mambenup. \v 19 Amgat keŋangatnaŋ ŋoktik bekanaŋ makwazin keyaŋ mme sesepem kapigok masokbeip: Am indome gakiki, awembiŋ kalalaŋ mti mama, an imbi kambu wawat ma imbiyaŋ kegogak mamip, ma set kileŋ mama, kambu titi ma zet dâsuki zenze ma notnaŋgat zet kwelat kuku. \v 20 Mama mimi keboŋaŋ Kawawaŋgat zikatnan pembenaŋ ku bein yaŋgut bet ku zuluti meu niniyelen zet keyaŋ Kawawaŋgat zikatnan mme yommak ku talip.” \s1 Imbi Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋgalen nâmkiŋpepeŋaŋ \r (Mak 7:24-30) \p \v 21 Âpme Zisas ma nembaŋane nin mka ke pemti Taia ma Saidon mka temaŋ zut keyet ganzenan mebenn. \v 22 Met mamann imbi ŋen Kenan msalengatnaŋ keyaŋ koti Zisasiyet kwizet temaŋ penaŋ kumti zeye, “Amobotnaŋ, geŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, ya nâgât keŋdi bugan kembeŋ nâne. Nemban we bekanaŋaŋ igagen penaŋ maoyak sain.” \v 23 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmtiŋgut zet dopmaŋ ŋen ku gilik zem saye. Kegok mme nembaŋane nin egat zewenn, “Geŋ imbi belak zempemane melak! Ek ningat bamenen koti kwizet takuŋkozin.” \p \v 24 Zemann imbi ke dunduye, “Neŋ Kawawaŋaŋ Islael maŋge sipsip galaŋ zenzeŋaŋ keboŋ keyet zemneme kwatoban.” \p \v 25 Zeme imbiyaŋ koti Zisasiyet kendaŋaŋ pedondom samti zeye, “Amobotnaŋ, geŋ namukulem mne.” \p \v 26 Kegok zeme Zisasiyaŋ ewe dunduye, “An imbi nemba ekŋengalen meu butnaŋ mti tam indame ŋep ku benak.” \p \v 27 Zeme zet dopmaŋ kapigok gilik zemti saye, “Amobotnaŋ, neŋ Islael maŋgeen ku sokbembeŋaŋ e ŋep zenik, yaŋgut tam ekŋenaŋ meu pâpmaŋ toweme ke ŋep manip.” \p \v 28 Kegok zeme nâmti pigok zeye, “Imbi, nâmkiŋpependi temaŋ penaŋ. Keyepmti yaŋkwesinik keyet kataŋ ŋep sokbemgasem.” Zisasiyaŋ kegok zeme keyegak nembaŋaŋ dolakŋaŋ beye. \s1 Zisasiyaŋ am sambe weyaŋindemâge \p \v 29 Âpme Zisasiyaŋ msat keyet peme tapme Galili tundua ganzenaset meti kalaŋan pataŋ zemti mot totage. \v 30 Am sambe penaŋ ekŋenaŋ ekmagen kopmâbien. Am notnaŋ sebelin wesiŋ ma zikalin beŋaŋ ma am kopa ma zawalinmak notnaŋ sambe indatimti Zisasiyet kandaŋan maŋge bemindeme indaweyaŋ indeye. \v 31 Âpme am kopa ekŋenaŋ zet zewien ma sebelin wesiŋ ekŋenaŋ pembenaŋ bewien ma zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin ekbien. Ke mme amnaŋ ke ekti nâmtemtem mti Islael am ekŋengalen Kawawaŋ zemsesewatpewien. \s1 Zisasiyaŋ am sambe meu indaye \r (Mak 8:1-10) \p \v 32 Kegok mti egaŋ nembaŋane nin dinndoye, “Am kasup tuk ninmak tapmien ya alak meuŋinpiŋ talipgapmti neŋ am ekŋengat kembeŋ penaŋ miyap. Mneti meupiŋ zemindema meti selen meuyet zikat gililiŋ mseip keyet yayaŋ mimindeyap.” \p \v 33 Zeme nin yaŋkwesiwenn, “Msat tuŋgupman pi meu desetgatnaŋ aikti indasenup ma am sambe penaŋ indamann nime ŋep bemindesem?” \v 34 Kegok yaŋkwesimann egaŋ gilik zem ndayaŋkwesimti zeye, “Inmagen nupmamaŋ zigok tazin?” \p Kegok ndayaŋkwesime nin zewenn, “Nupmamaŋ 7 ma aŋgala isikŋaŋ bugan tazin.” \v 35 Kegok zemann Zisasiyaŋ am zemindeme totabien. \v 36 Totapme egaŋ nupmamaŋ 7 ma aŋgala ke mti Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti mutumti nembaŋane nin ndame am kalaŋti indawenn. \v 37 Indamepmann am sambe ekŋenaŋ nim kiŋgapme butnaŋ tapmege ke makumti beme tise 7 gak zem tage. \v 38 Meu nimbien ke an ekŋen makumann 4 tausen kegok bewien. Âpme imbi ma nemba ekŋen ku indamakuwien. \v 39 Kegok mti egaŋ am zemindeme mekopme ek ma nembaŋane nsakwep waŋgaen moti met Magadan msalen pataŋ zewenn. \c 16 \s1 An damuŋ notnaŋaŋ Zisas egaŋ menok mimiyet yaŋkwesiwien \r (Mak 8:11-13; Luk 12:54-56) \p \v 1 Âpme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ Zisasmagen koti tetimaemaeyelen toweme ekne zemti mbien, “Geŋ menok mmane nin Kawawaŋgalen windeŋaŋ geŋmak tazin beme eksenup.” \p \v 2 Kegok zeme egaŋ diindoye, “In kululuŋ piliŋ piliŋ penaŋ tapme ilak mtete kan bein manzeip. \v 3 Ma mseŋan manzeip, ‘Kululuŋ sop kumti map tosâpm,’ manzeip. In kululuŋen ekme mopme msat keyet sepemaŋ eknâmamip keyaŋgut nâlen muluwaŋ masokbein ke eknâm mamiwaŋgut weyaŋti yaŋaŋ ku maeknâmâtâlip. \v 4 In am msat alak kan kapiyet talip in bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋ mambamkumpemti mamaip. In neŋ menok mimiyet nâmti tatnapitilip? O alak yek, yaŋgut in menok kwewetaŋ Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an Zonamagen mgeen keboŋ bam ekbep. Menok ŋen ku msap.” Kegok zemti indem mege. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane nin Palisi ma Sadusi ekŋengalen zikat indandaŋin ku nânâyet zembekekindeye \r (Mak 8:14-21) \p \v 5 Âpme nembaŋane nin meun kandati pemann tapme Zisasmak nin tundua kutumti nembet motiŋgut otnâmbenn. \v 6 Moti Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “In Palisi ma Sadusi ekŋengalen yis plawa manzim semen keyet weyaŋ eksemti mambep.” \v 7 Kegok zeme nin nâwennen egaŋ nupmamaŋgat tazen ke nâmti nin kegok otnâmti zenâ zenâ mbenn, “Meu ku mkotngapmti kegok zein.” \p \v 8 Zet kegok tazemann Zisasiyaŋ nâmti ndayaŋkwesiye, “In kwilekiyet meu kum kolo keyet zenâ zenâ tapmip? Nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk. \p \v 9 Neŋ ŋep menok mti meu aikbak. In ke ku nâmâtâlip, ma? Neŋ nupmamaŋ keyaŋ an 5,000 indama nimkiŋgapme butnaŋ tapme tise zigok beme gak zeye? In ke ku nâmtalip? \v 10 Ma nupmamaŋ 7 ke timti keyaŋ an 4,000 indama nimkiŋgepme in maiŋ timti tise zigok beme gak zeye? \v 11 Neŋ melesiŋ palawa manzim semen keyet penaŋgat ku zeya. Neŋ bemzenze zet zema in eneyet ku nâmâtâlo? Palisi ma Sadusi ekŋengalen zet dâsukiyet weyaŋ eksemti mambep keyet kegok zeya!” \v 12 Zet kegok dinndome nembaŋane nin nâmâtâbenn ke nupmamaŋgalen melesiŋ palawa manzim semen keyet ku dinndoye keyaŋgut egaŋ golaŋ zet Palisi ma Sadusi ekŋengalen zet dâsuki mâbiek keyet nâmti dinndoye. \s1 Pitayaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Mak 8:27-30; Luk 9:18-21) \p \v 13 Zisas egaŋ Sisalia Pilipai mka temaŋen keyet sokŋanik kot pataŋ zemti nembaŋane ningat ndayaŋkwesiye, “Am ekŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât kwi manzeip?” \p \v 14 Kegok zeme nin dunduwenn, “Notnaŋ ekŋenaŋ, ‘Zân tu zululut,’ an manzeip. Notnaŋaŋ, ‘Ilaiza,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘Zelemaia,’ ma, ‘Golaŋ zenze an notnaŋ itnaŋaŋ,’ manzeip.” \p \v 15 Kegok dundumann ndayaŋkwesiye, “Âpme in nâgât kwi manzeip?” \p \v 16 Kegok ndayaŋkwesime Saimon Pitayaŋ zeye, “Geŋ Kilais, Kawawaŋaŋ an ombempepeŋaŋ ke ilak geŋ. Kawawaŋ kwesiŋ kwesiŋ mambe egat Nemuŋaŋ.” \p \v 17 Zeme Zisasiyaŋ Saimon Pitayet zeye, “Saimon Zonayet nemuŋaŋ, gâgât nâma tikŋaŋ bein. Nânâ ke am ŋenaŋ ku zemgap. Bipm kululuŋenaŋ zemkawaŋ bemgain. \v 18 Keyepm gâgât zeyap, geŋ kwidi alakŋaŋ Pita. (Ningalen zeleset ‘nanzaŋ katikŋaŋ’.) Geŋ zenak, nâgât Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zenak. Zet ke ŋotekŋaŋ penaŋ keyepmti nâgât amnaŋ nâmkiŋpemneme ondek indema Sadaŋgalen windeŋaŋaŋ ku indawalabe. \v 19 Neŋ winden gama geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep mebep.’ Kegok zewanik. Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep kobep.’ Kegok zewe. Âpme naman geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât ku nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep ku mebep.’ Kegok zewanik. Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep ku kobep.’” Kegok zewe. \p \v 20 Kegok zemti nembaŋane nin zemkatik bem ndemti zeye, “Neŋ kwitn Kilais keyet zapatnaŋ am ŋen ku diindome nâmbep.” \s1 Zisasiyaŋ gakimti wabe keyet zet zapatnaŋ nembaŋane diindoye \r (Mak 8:31–9:1; Luk 9:22-27) \p \v 21 Kan keyetnaŋ Zisasiyaŋ yaŋbemti nembaŋane nin kapigok zemkawaŋ bemndeye, “Neŋ Zelusalem mkaen mopma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma an zii zet zikat indanda ekŋenaŋ sek sindem namti gakikien newep. Keyaŋgut kasup mulup mimi tuk delaŋ zeme neŋ gilik zem wati mamaen kwabap.” \v 22 Kegok dinndome Pitayaŋ Zisas igak zem mandamti zemkulumpemti dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ geme kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ ku sokbemgawe penaŋ.” \v 23 Zeme Zisasiyaŋ gilik zemti Pita pigok dunduye, “Sadaŋ, geŋ sebe! Geŋ setn bekeknik. Geŋ zet zenik ke Kawawaŋgalen ŋoktikŋaŋgatnaŋ yek, amgat ŋoktikŋinan etaŋ tazinen ke nânik.” \p \v 24 Kan keyegak Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In neŋ nâmâsât mbep beme in sekŋinaŋgalen tikŋaŋ bamkumpemti in zewep, ‘Neŋ ikŋaŋ gakiwe kegogak neŋ mopmaneti gakiwap beme keyaŋ ŋep bewe’. \v 25 Âpme an ŋen ek sekŋaŋgat yayaŋ mti zewe, ‘Neŋ ekmak ku gakiwap,’ zewe beme mama kanzizit ku tasawe. Ma an ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit ke ŋep tiwe. \v 26 An ŋen ek msat palengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe matim nalakzin beme egaŋ gakimti Kawawaŋgat, ‘Mama kanzizit tosayaŋ kwitiwap’ ke ku zewe. \v 27 Nâip, neŋ Angat Nemuŋaŋ nen Bipmnaŋgalen windeŋaŋ ma busatnaŋaŋ keŋanen enselmak nenmak kwatobap. Kwatoti an imbi sambe mamaŋinaŋgat sepem dopmaŋ mutumindawap. \v 28 Neŋ penaŋ sukwep diindoma nâit, in alak talip kapi notnaŋ gakikipiŋ tapme neŋ Angat Nemuŋaŋ winden sosok mkawaŋ bemti mulupm mma eksâip.” \c 17 \s1 Zisasiyet sek sepemaŋ asekti mamanamaŋ beye \r (Mak 9:2-13; Luk 9:28-36) \p \v 1 Âpme egaŋ gakimti wawatnaŋgat zapatnaŋ nembaŋane ningat mimindamti kasup mulup mimi 6 delaŋ peme keyet palaŋan Zisasiyaŋ Pita ma Zemsmak meniŋaŋ Zân indaikti ilinak kalaŋ ŋengat mowebien. \v 2 Motati ekme Zisasiyet sek sepemaŋ asekti mamanamaŋ beme zimosetnaŋ busatnaŋ kasup nemboŋ sokbeme melakanduŋaŋ busatnaŋ leŋganaŋ beye. \v 3 Kegok sokbeme nembaŋane tuk ekŋenaŋ Mosesimak Ilaiza kululuŋengatnaŋ koti Zisasmak zapat tapmmalu indikbien. \p \v 4 Keyepmti Pitayaŋ zemkawaŋ bemti Zisasiyet zeye, “Amobotnaŋ, kapi tatnup pembenaŋ penaŋ! Nâmane ŋep beme mzalaŋ tuk walasenup kwep gâgât ŋen Mosesiyet ma ŋen Ilaizayet.” \p \v 5 Kegok zeme zanza busatnaŋaŋmak piyaŋ indasumuŋme zanza keŋanen zet ŋande ŋenaŋ kapigok zeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ; egat nâmtikŋaŋ mampeyap. Neŋ ek ombempewanaŋ am yomengatnaŋ indati kwabe keyet oloŋen miap. In egat zetnaŋ gawepuwep.” \p \v 6 Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ zet ŋande ke nâmti igagen kiŋgati ŋenzimoselin ambulut tabien. \v 7 Mme Zisasiyaŋ kot indataŋgumti zeye, “Walit, ku kiŋgalit.” \v 8 Zeme ekŋenaŋ ekme am ŋenpiŋ; Zisasiyaŋ igak tage. \p \v 9 Keyetnan toti Zisasiyaŋ zemkulumindemti zeye, “In kwitnaŋ mamanamaŋ ego ke am ŋen diindondopiŋ tapme neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ gakikiengatnaŋ gilik zem wapmaŋgut.” \p \v 10 Zeme nembaŋaneyaŋ egat yaŋkwesiwien, “Kwilekiyet mti zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Ilaizayaŋ kukŋaŋgat kopme Mesaya An Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ timekwatindendeyet ombempeye keyaŋ bam kobe manzeip?” \v 11 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “An ŋen sepemaŋ Ilaizanok kukŋaŋgat penaŋ koti am ŋoktikŋin mkawaŋ bemindemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyaŋme pembenaŋ bewe. \v 12 Yaŋgut neŋ pigok diindowi: An ke Ilaizanok tipman baen kopme am ekŋenaŋ ku nâmâtâti yuŋgu yuŋgu msawien. Sepem kegok yegak neŋ Angat Nemuŋaŋ yuŋgum nawep.” \v 13 Zeme nembaŋane nin zet ke Zân tu zululut angat tazein ke nâmbenn. \s1 Zisasiyaŋ anemba ŋengalen we bekanaŋ mâpeye \r (Mak 9:14-29; Luk 9:37-43a) \p \v 14 Kegok mti Zisasmak nembaŋane nin am maŋgeen kopataŋ zemann an ŋen Zisasiyet kandaŋan kot pedondom tati \v 15 zeye, “Amobotnaŋ, nâgât nemunaŋgat kembeŋ mi. Ek miakimbe omba kan kataŋ sokbemsame tewen ma tuyen matozin. \v 16 Kegok mame neŋ nembandine ekŋenmagen tetim kopma ekŋenaŋ ŋep ku weyaŋpeyo.” \p \v 17 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ. In set teŋ ku mamâlip! Neŋ inmak kwesiŋ mamti indamukulem mma ewe in nâgât ku nâmkiŋpenep. Anemba neŋmagen tetim kolit.” \v 18 Aik kopme Zisasiyaŋ we bekanaŋ zet msame keyegak nemba pemti mepme nembayaŋ dolakŋaŋ beye. \p \v 19 Âpme nembaŋane nin Zisas igak tapme koti yaŋkwesiwenn, “Nin eneyet we bekanaŋ mâpmâgat olapmann bep?” \p \v 20 Zemann dinndoye, “Nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk keyepmti we bekanaŋ ke ku zempeyo. Neŋ penaŋ diindowi, in nâmkiŋpepeŋin penaŋaŋ isikŋaŋ bugan kabis alik katnaŋ isikŋaŋ bugan keboŋ taindanak beme nukŋaŋ kapi delaŋ zek zeme ŋep delaŋ zemâtnak. In kwileki ŋengat ku olabiek.” \v 21 [We bekanaŋ ekŋen keboŋ ke kwileki ŋen belakŋaŋaŋ ku indamâbâgalen.]\f + \fr 17:21 \ft Zet kapi yaŋbembeŋaŋ an notnaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet kukuŋaŋ notnaŋegat ku tazin.\f* \s1 Gakimti wabe keyet zapatnaŋ diindome sek zut beye \r (Mak 9:30-32; Luk 9:43-45) \p \v 22 Âpme maneti nembaŋane nin nsakwep Galili msalen meti Zisasiyaŋ nin kapigok dinndoye, “Pi maman kan belaknik neŋ Angat Nemuŋaŋ am ekŋengat belinan neme mopma \v 23 nome gakimti kasup tuk tati wabap.” Kegok zeme nâmti nin kembeŋ penaŋ mbenn. \s1 Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋgalen takis beye \p \v 24 Âpme Zisas ma nembaŋane nin Kapenuam mkaen koti sesewat mkayelen takis titi an ekŋenaŋ koti Pita yaŋkwesiwien, “Ingalen an zikat indandaŋin sesewat mka temaŋgalen takis ke mambein, ma?” \p \v 25 Kegok zeme Pitayaŋ zeye, “Âk. Mambein.” \p Kegok zemti Zisasiyaŋ mka mawemtanen moti zet ewe dundupiŋ tapme Zisasiyaŋ yaŋkwesimti zeye, “Saimon, geŋ zigok nânik? Msalengalen amobotnaŋ ekŋenaŋ takis kwimagen matip? Noline ekŋenmagen ma maŋge notnaŋ ekŋenmagen matip?” \p \v 26 Zeme Pitayaŋ zeye, “Maŋge notnaŋ ekŋenaŋ mambeip; noline ekŋenaŋ ku mambeip.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ keyepm neŋ ku bewakgalenaŋgut beyap. \v 27 Mneti nin ekŋen ku indamann ŋenzinziŋ mseip keyepm tunduaen meti uk pemane towepme aŋgala ŋen ŋeŋaŋ mandasenigen keyet kaŋgalemaŋ keŋan mânep mti geŋ sesewat mka temaŋgalen takis nâgât ma gâgât sepem bembeyelen aiksenik. Ke mmeti ndaŋgat takis besenik.” \c 18 \s1 Kwiyaŋ mobotnaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan tatatgat usulalatnaŋ \r (Mak 9:33-37; Luk 9:42-48; 17:1-2) \p \v 1 Kan keyet nembaŋane nin Zisasmagen koti yaŋkwesiwenn,” Kwiyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋangalen amobotnaŋ bein?” \p \v 2 Âpme Zisasiyaŋ nemba isikŋaŋ ŋen zeme kopme tuŋguwinan pemti \v 3 zeye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in keŋin ku gilik zeme nemunamba isikŋaŋ ekŋengat sepem mambe beme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ku mobep. \v 4 An ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme topme nemba isikŋaŋnok mambe beme egaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan ŋeŋaŋ bein. \v 5 Geŋ neŋmak tusuwanan keyepm geŋ nemba isikŋaŋnok ke mukulem mbanik beme geŋ neŋ namukulem mnewanik bein. \p \v 6 An ŋenaŋ nemba isikŋaŋnok ekŋengat nâmkiŋpepeŋin walebe beme ek ke nanzaŋ siput temaŋ bimanen andopemti âtâpeme nembu keŋan towebe keyaŋ nukŋaŋ ku ben. Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze katnaŋ dopmaŋ nukŋaŋ penaŋ tiwe. \v 7 Wakae, msat palen inmagen sindem omba penaŋ tiwep enenogat msalen bekanaŋ mimi omba penaŋ tazin ma yommagen keŋ yuŋguŋgu omba wen ma ŋen an ŋenaŋ notnaŋaŋ zet kelakŋaŋ mti yom mbalup beme Kawawaŋaŋ an zet kelakŋaŋ mbe ke sindem omba penaŋ sawe. \p \v 8 Keyepm sedaŋ ma bedaŋ yomeset gatetimti mesât mbe beme eleŋgempemane mepme wesiŋ mambanik. Mineti geŋ sedi bedi ilindiŋ mmaneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat ŋen eleŋgemti pemane mebe. \v 9 Ma zikatdaŋ mme bekanaset gatetimti mesât mbanik beme geŋ kwenzempemane mepme nembet etaŋgat mambanik. Mineti geŋ zikadi ilindiŋ mmaneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat ŋen kwenzempemane mebe. \s1 Sipsip galaŋ pepeŋaŋgalen bemzenze zet \r (Luk 15:3-7) \p \v 10 Weyaŋ ekti mambep. In maŋgeŋine nemba isikŋaŋnok ekŋengat nâme tototnaŋ penaŋ ku bewep. Neŋ keyet zema nâit, enselŋine kululuŋen maip ekŋenaŋ Biengat zimosetnan mamaip ekŋenaŋ in zem indowep. \v 11 [Angat Nemuŋaŋ neŋ am galaŋpepeŋaŋ indatimat titiyelen toban.]\f + \fr 18:11 \ft Zet kapi yaŋbembeŋaŋ an notnaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet kukuŋaŋ notnaŋgat ku tazin.\f* \p \v 12 In zigok manâip? An ŋen sipsipmaŋ 100 mamambiegaŋ ekŋenmagengatnaŋ kwep galaŋ zenak beme zigok mnak? Egaŋ 99 indeme tapme kwep galaŋ zenak keyet didikŋan timatnak. \v 13 Neŋ penaŋ diindoyap, ek matimatneti aikzin beme 99 ekŋengat oloŋen ku mti kwep galaŋ zenzeŋaŋ keyet oloŋen penaŋ mnak. \v 14 Sekam kegogak Biwin kululuŋenaŋ nemba isikŋaŋnok kwep ŋenaŋ ku galaŋ zenzeyelen maotnâin. \s1 Nodaŋ yom mime musuwewetgalen zet \p \v 15 Âpme nodaŋ geŋmagen yom aikzin beme geŋ gitak buzagen yomaŋ zemzikat samane egaŋ zedi nâin beme geŋ nâmane delaŋ zeme notn mpewanik. \v 16 Âk egaŋ zedi ku nâme geŋ an kwep ma zut indatetimti yaŋaŋ ilinsakwep nâmti in yom ke mukulem mpemti bandim bandim mti zikat sawep. \v 17 Yaŋgut egaŋ ingalen zelin ku nâme dapmelaŋge ekŋenmak weyaŋ bep. Dapmelaŋgeyet zelin kulume egat nâme nâmkiŋpepeŋepiŋ beme egat zewep ek an zet kululu keboŋ bein. \p \v 18 Âpme neŋ penaŋ sukwep diindowi, neŋ winden gama geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ŋep mebep.’ Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan ŋep kobep.’ Kegok zewe. Âpme naman geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât ku nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ŋep ku mebep.’ Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat mama keyet keŋan ŋep ku kobep.’ Kegok zewe. \p \v 19-20 Ma neŋ ewe tusumti diindowi, an zut tuk ekŋenaŋ neŋmak tusumti ondekbep beme neŋ ekŋengat tuŋguwinan mamti egat zut egelaŋ kwileki ŋengat keŋ kwep bemti dundumalu Biwin kululuŋenaŋ nâmindawe.” \s1 Sisiliŋ an keŋ katikgalen bemzenze zet \p \v 21 Zeme Pitayaŋ Zisasmagen koti zeye, “Amobotnaŋ, âpme notn ŋenaŋ yom mname sek zigok beme neŋ yomaŋ katikpewap? Sek 7 katikpewap, ma?” \p \v 22 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dunduye, “Sek 7 yek. Sek sambe yomaŋ katikpemti ku makuwanik. \p \v 23 Neŋ kapigok diindowi, Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama ke kapigok, kan ŋengat amobotnaŋ ŋenaŋ sisiliŋ anene dopmaŋ mutumsasayelen indamandaye. \v 24 Yaŋbemti kwep kukŋaŋgat aikobien egalen dopmaŋaŋ mânep temaŋ penaŋ. \v 25 Egaŋ dopmaŋ temaŋ ke ŋep mututuyelen ku tasaye keyepm amobotnaŋaŋ an ikŋaŋ ke ma imbi nembaŋane ke mânep tosaŋaŋ mututuyelen ma mka ma bo milawatnaŋ ilindiŋ am belakŋaŋ ekŋenaŋ kwitime mânep dopmaŋ ke titiyelen zeye. \p \v 26 Kegok zeme sisiliŋ anaŋ amobotnaŋgat kandaŋan pedondom samti zekâkât mpemti zeye, ‘Amobotnaŋŋ, geŋ naŋgalaŋmane neŋ gâlen mânep ilindiŋ ŋep gawap.’ \v 27 Zekâkât kegok mti dundum same amobotnaŋaŋ kembeŋ mti dopmaŋ ku mututuyelen zeye. \p \v 28 Kegok zempeme egaŋ toti mulup an notnaŋ ŋen ekmagen mânep isikŋaŋ mge ekmagen dopmaŋ titiyelen aikti bimaŋ misik misik mti zeye, ‘Geŋ nâlen mânep dopmaŋ geŋmagen tazin ke mutumna.’ \p \v 29 Kegok zeme an notnaŋaŋ egat kandaŋan pedondom samti zekâkât mpemti zeye, ‘Geŋ naŋgalaŋmane neŋ gâlen mânep ilindiŋ ŋep gawap!’ \p \v 30 Dundum same kembeŋ ku mti notnaŋ mka katikŋanen pemti zeye, ‘Geŋ dopmaŋ mutu namaneŋgut belak geme kwewebanik.’ \v 31 Kegok sokbeme mulup an notnaneyaŋ ekti keŋin bekanaŋ beme amobotnaŋmagen meti zapat ke msawien. \p \v 32 Msame amobotnaŋaŋ nâmti sisiliŋ an zeme kopme dunduye, ‘Geŋ keŋ katik penaŋ. Geŋ zekâkât mnamane neŋ gâgât kembeŋ nâmti sewakŋaŋ mgema geŋ dopmaŋ ku nawanan. \v 33 Âpme neŋ dopmaŋdi katikpema geŋ kwilekiyet nodaŋgat kembeŋ ku mbanan?’ \v 34 Kegok zemti an ke ŋenzinziŋ omba msamti mka katikŋan pemti damuŋ ekŋengat pigok zemindeye, ‘In an kapi damuŋ mti sek sindem omba masamotnepeme nâlen mânep dopmaŋ mutum delaŋ zeme kwalet pewep.’” \p \v 35 Ke zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet ke zemdelaŋ zemti yaŋaŋ kapigok zeye, “In nolineyelen yom keŋinan penaŋ ku katikpeme kululuŋ Biwinaŋ ingalen kegok ku katikpewe.” \c 19 \s1 Awembiŋ kalalaŋgalen zet \r (Mak 10:1-12) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ zet yaŋaŋ yaŋaŋ zemdelaŋ zemti egaŋ Galili msat katipemti Zudia msalen Zodan tu nembet mepme \v 2 am maŋge temaŋ mâti mepme zawatmak ekŋen weyaŋindeye. \p \v 3 Mme Palisi ekŋenaŋ ek tetipeme ekŋengalen tetimaemaeyelen toweme eksâgât koti yaŋkwesiwien, “Kawawaŋgalen zii zelaŋ anaŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe myuŋgume asekpepeyelen zein, ma yek?” \p \v 4 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen ku mamakuip, ma? Ke kapigok kumpepeŋaŋ, \q1 ‘Kawawaŋaŋ yaŋbembeŋaŋ baen an ma imbi weyaŋideye’. \rq (Sokbembe 1:27)\rq* \m \v 5 Weyaŋidemti kapigok zeye, \q1 ‘An ŋen ek mamaŋ bipmaŋ katim idemti imbiŋaŋmak tusumti eget kwepnok bewalup.’ \rq (Sokbembe 2:24)\rq* \m \v 6 Keyepm eget ewe zut yek; kwepnok talup. Kawawaŋaŋ temakwep tusumidein keyepm amnaŋ it kalaŋidendeyelen yek.” \p \v 7 Zisasiyaŋ kegok zeme Palisi ekŋenaŋ pigok yaŋkwesiwien, “Âpme kwilekiyet mti Mosesiyaŋ zii zelen an ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpepeyelen meluwaŋ kumsamti peme mebegalen nâmindeye?” \p \v 8 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “In keŋ katik mamti Kawawaŋgalen zetnaŋ ku mamâlip ma in imbiŋin asekpepeyelen manâip keyepm Mosesiyaŋ ke zeye. Yaŋbembeŋaŋ baen set kegok ku tage. \v 9 Keyepm neŋ diindoma nâit, An ŋenaŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ku mme nâmbemti imbiŋaŋ asekpewe beme keyaŋ yom. Âk imbiŋaŋaŋ set kileŋ mame apmaŋaŋ asekpewe beme keyaŋ ŋep bewe.” Âk anaŋ imbiŋaŋaŋ kegok ku mme egaŋ imbiŋaŋ ŋen wabe beme ek set kileŋ anok bewe. \p \v 10 Zeme nembaŋane nin nâmti pigok zewenn, “Awembiŋ mamayelen kegok bein beme imbi wawapiŋ mama keyaŋ ŋep bein.” \p \v 11 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Zet ke am ilindiŋ ekŋengalen zapat yek. An kwep kwep Kawawaŋaŋ indamukulem mim ekŋengat zapaletaŋ. \v 12 Anaŋ imbi wawapiŋ belak maip ke yaŋaŋ tuk kapigok: Notnaŋ ekŋen keŋin mamkeŋ kegok masokbeip ma notnaŋ amnaŋ sekŋin butnaŋ walet indendeŋaŋ awembiŋ bembeyelen tikŋaŋ ku nâip ma notnaŋ keŋ sekŋin Kawawaŋgalen mulup mimiyet nâmti awembiŋ ku mambep. An ŋenaŋ mama mimi delaŋ zenzeŋaŋ kapi mâsât mbe beme ŋep mâbe.” \s1 Nemba isisikŋaŋ Zisasmagen indatimkobien \r (Mak 10:13-16; Luk 18:15-17) \p \v 13 Âpme an imbi ekŋenaŋ nemunambaŋine isisikŋaŋ Zisasmagen indatim kopme egaŋ betnaŋaŋ sekŋinan bemti dundum indendeyet ilinak zenâwien. Zemeŋgut nembaŋane nin am ekŋen zemkulumindewann. \v 14 Kegok mmann Zisasiyaŋ, “Nemba indeme neŋmagen kolit. In ku zemkulumindeit,” kegok zeye. “Am ekŋen nemba isikŋaŋ keboŋ ekŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet kandaŋan mamaip.” \v 15 Kegok zemti betnaŋ sekŋinanen belaŋ atamti dundum indemti mege. \s1 An ŋen mânep milawatnaŋ temaŋaŋ Zisasmagen koge \r (Mak 10:17-31; Luk 18:18-30) \p \v 16 Msat ke pemti mepmann an zomolim ŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiye, “An zikat indanda, neŋ mulup dolakŋaŋ ŋen ziboŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?” \p \v 17 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat eneyet tatnayaŋkwesinik? Msalen kapi an dolakŋaŋ ŋen ku tazin. Kawawaŋ kwewetaŋ an dolakŋaŋ. Âpme geŋ mama kanzizitgat zapat besâgât mbanik beme zii zet gawepumane delaŋ zemâbe.” \p \v 18 Zeme an keyaŋ zeye, “Zii zet ziboŋ?” \p Ke zemti yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ kasa kumti am ku kumane gakiwe, awembiŋ kalalaŋ ku mbalup, kambu ku mbanik, ma am ŋengat sekŋan dâsuki bem zenzepiŋ. \v 19 Geŋ mambipdi eksemidewanik. Mti gitangat gogot mamnik sepem kegogak amgat gogot mbanik.” \p \v 20 Zeme an zomolim keyaŋ kapigok dunduye, “Ke zenigen ke elak gawepumti mamiap yaŋgut ŋen ewe zigok mbap?” \v 21 Kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ teŋ penaŋ mamasât nâwanik ma mama kanzizit ke tisâgât nâwanik beme met milawadi bemane kwitime keyetnaŋ mânep ke kalaŋ kumti am bekopsat indamâbanik. Kegok mbanik beme kululuŋen gwaen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ geŋ tiwanik. Kegok mti neŋmak tusumti namâbanik.” \v 22 Zeme an zomolimaŋ mânep milawatnaŋ temaŋ tage keyepmti keŋaŋ beme zetnepiŋ mege. \v 23 Mepme Zisasiyaŋ nembaŋane nin kapigok dinndoye, “Neŋ penaŋ zema nâit, am mânep milawalin temaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan mebegalen olalatnaŋmak bewe. \v 24 Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Sepem kegogak am mânep milawalinmak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan mobogalen pepepeŋaŋ omba penaŋ tazin.” \p \v 25 Kegok zeme nembaŋane nin zet ke nâmann nukŋaŋ penaŋ beme zewenn, “Kegok beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?” \p \v 26 Zemann Zisasiyaŋ zimosetnanen ndik mototi zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme amnaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ku mebep yaŋgut Kawawaŋaŋ amgat keŋin mme eleŋ belaŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.” \p \v 27 Kegok dinndome Pitayaŋ sakwep penaŋ pigok zeye, “Nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pemann tapme geŋ gapmâbenn keyepm maneti keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ kwileki penaŋ ndawe?” \p \v 28 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi. Maneti bamgat kwitnaŋ kwitnaŋ alakŋaŋ sokbemâbe kan keyet neŋ Angat Nemuŋaŋ Amobotnaŋgalen mundum windemak keyet totapma in kegogak mundum 12 keyet totati Islael maŋge 12 ekŋengat damuŋine tabep. \v 29 Ma am ŋenaŋ nâgât mti dapmeniŋene ipbialine ma mambiwine ma nemunambaŋine ma mkaŋin ma muluwin yaloŋti kobepgapm ekŋen keyet dopmaŋ omba penaŋ indayap ma bamgat mama kanzizit tiwep. \v 30 An ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ alak pigogat mmoti, ‘Neŋ ŋep talap,’ tazein beme egaŋ bamgat tototnaŋ bewe. Ma ŋenaŋ alak tototnaŋ tapmain beme egaŋ bamgat mobotnaŋ bewe. \c 20 \s1 Zisasiyaŋ wain mulupgalen mulup an ekŋengat bemzenze zet zeye \p \v 1 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet yaŋaŋ pigok, mse ŋengat an ŋenaŋ tambuŋan penaŋ an indatime wain mulupman mimiyelen mebien. \v 2 Egaŋ mulup mimiyelen tosa sepem kwep kina kwep kina kwep kegok indandayelen zetik mimindeme ekŋenaŋ, ‘Ŋep,’ zeme wain mulupmanen indatime mebien. \v 3 Meti tapmme 9 kilok beme an maŋge notnaŋ belak tabien ekŋenmagen meti diindoye, \v 4 ‘In kogogak kopme nâlen wain muluwen met indema mulup mme tosaŋaŋ ŋep indasap.’ \v 5 Kegok zeme ilinsakwep wain muluwen ke mebien. Âpme 12 kilok beme sepem ewe kegogak mge. Mme 3 kilok beme ewe kegogak notnaŋ indatiye. \v 6 Ma 5 kilok beme ewe meti an notnaŋ mulup mimipiŋ tapme indikti diindoye, ‘In kwilekiyet kasup teepmaŋ pi belak tatnepeme msat gasim bein?’ \p \v 7 Zeme ekŋenaŋ zewien, ‘An ŋenaŋ mulup ke mseip ke nin ku zemndep.’ \p Zeme egaŋ diindoye, ‘Kopme nâlen wain muluwen meindema mulup mit.’ \p \v 8 Ke tapme mulup tosaŋaŋ indandayelen damuŋ zempemti zeye, ‘Geŋ mulup an zemane kopmâpme mânep inda. An bam kolo ekŋen kukŋaŋgat indamti an ŋeŋaŋ kolo ekŋen bam indasenik.’ \p \v 9 Kegok zempeme an mulup 5 kilokgat yaŋbemti mbien ekŋen mânep kina kwep kina kwep indaye. \p \v 10 Taindame ŋeŋaŋ kobien ekŋenaŋ ekti, ‘Nin mânep mmoti ndasâpm,’ nâmti tatnepeme damuŋ egaŋ kina kwep kina kwep ekŋen kwep kwep indam mege. \v 11 Mânep kegok indame ekŋenaŋ mulup toŋaŋgat ŋenzinziŋ msawien. \v 12 Mti zewien, ‘An bam kolo ekŋenaŋ mulup belak kan isikŋaŋ bugan miyo. Âpme nin kasup katikŋaŋ penaŋ muluwen sek sindem palen tatnepemann msat gasim beme kwilekiyet bam kolo ekŋenmak mânep sepem kwep ndanik?’ \p \v 13 Kegok zeme mulup toŋaŋaŋ ekŋenmagen kwep pigok dunduye, ‘Notn, geŋ ku tetiŋgeyap. Geŋ mânep kina kwepgat zema nâmane ŋep bep \v 14 keyepm mânepdi mti met. Neŋ am bam kolo ekŋenmak geŋmak mânep sepem kwep indandayet nâma ŋep bep. \v 15 Mânep nenaŋgalen ya neŋ zigok ma zigok msâgât mbak beme nâyap kataŋ mbak. Neŋ keŋ taolet mgama geŋ nâmbekananik, ma?’” \v 16 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ke zemdelaŋ zemti pigok zeye, “An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ŋeŋaŋ mebe ma ŋenaŋ bam mebe keyaŋgut Kawawaŋaŋ eget ilizuzut mama kanzizit itdawe.” \s1 Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgat zeme sek tuk beye \r (Mak 10:32-34; Luk 18:31-34) \p \v 17 Âpme Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen mosât moti set ganzenaset nembaŋane nin 12 ndatime mepmambe kapigok dinndoye, \v 18 “Nâip, nin alak Zelusalem mkaen tapmetnup. Ya neŋ Angat Nemuŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋengalen belen mopma ekŋenaŋ nome gakikiyet zemdelaŋ zewep. \v 19 Âpme keyet palaŋan kasanne ekŋenaŋ Loma ekŋengalen gapman ekŋengat belinan neme mopma ekŋenaŋ pep zet mnamti sindiwaŋ nawetikti nome gakiwap. Yaŋgut kasup tuk delaŋ peme gakikiengatnaŋ gilik zem wati mamaen mobap.” \s1 Zân ma Zems egegat mamilaŋ eget amobotnaŋ tatagat yaŋkwesiye \r (Mak 10:35-45) \p \v 20 Kan keyet Zân ma Zems Zebediyet nemulatnenetgat mamidaŋ idatimti Zisasiyet kandaŋan koti pedondom samti nâmitdendeyelen dundum saye. \v 21 Kegok mme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ neŋ kwileki mgaŋgayelen gembein?” \p Zeme egaŋ zeye, “Geŋ zemkatik bemnamane nemun zut kapiyaŋ geŋ amobotnaŋ temaŋ tabanik kan keyet ŋenaŋ bedi penaset ma bedi alomset amobotnaŋ gitaŋgat kandaŋdan tabalup.” \p \v 22 Kegok zeme Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “In ku nâmti kegok yaŋkwesip. It neŋ sindem tiwap ke it ŋep tiwalup?” \p Zeme egelaŋ zewun, “E ŋep tiwalup.” \p \v 23 Kegok zemalu Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ sindem tiwap ke it penaŋ tiwalup yaŋgut nâlen betn penaset kwiyaŋ tatatgalen ma betn alomset tabe ke neŋ ŋep ku zenzeyelen. Mundum ekseseŋaŋmak ke Bienaŋ an kwi makumindeye ekŋengalen zapat tazin.” \p \v 24 Kegok mme nemuŋane 10 nin keyet zapat nâmti egegat ŋenzinziŋ mbenn. \v 25 Mmann Zisasiyaŋ nin ilindiŋ zeme kopmann dinndoye, “In nâip msalengalen amobotnaŋ ekŋen winde omba taindame zet windeŋaŋbeŋ msat palen am ekŋengat manzeip. \v 26 Set keboŋ ke ingat tuŋguwinan ŋen ku tabe. Keyepmti inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ besât nâin beme egaŋ in sambeyelen sisiliŋ an bewe. \v 27 Ma inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ Kawawaŋgat zikatnan besât nâwe beme egaŋ sisiliŋ nemba etaŋ kwati toŋaŋgat mulup etaŋ mpeme tosaŋaŋ ku masain keboŋ mamambe. \v 28 Sepem kegogak neŋ Angat Nemuŋaŋ amnaŋ sisiliŋ mnanayelen ku koban yek. Neŋ am ekŋengat sisiliŋ mulup mimindandayelen koban ma am ekŋen nanaŋgat maman ketalasima amnaŋ mama kanzizit aiikgat nâmti gakikiyet toban.” \s1 Zisasiyaŋ an zut zikalit beŋaŋ weyaŋideye \r (Mak 10:46-52; Luk 18:35-43) \p \v 29 Âpme Zisas ma nemuŋane nin Zeliko msat pemti tapmepmann am maŋge temaŋaŋ ndamâti mebien. \v 30 Keyegak an zut zikalit beŋaŋaŋ set ganzenaŋ tapmambun, “Ya Zisas kwawezin,” zeme nâmti kwizet temaŋ kumti zewun, “Amobotnaŋ, geŋ Dewitgat alikŋaŋ, nigat kembeŋ mi!” \v 31 Kegok zemalut amnaŋ eget zemkulumidemti buzak tatagalen diitdowien. Keyaŋgut egelaŋ ewe giŋgiŋ mti kwizet omba kuwun, “Amobotnaŋ, Dewitgalen alikŋaŋ, geŋ nigat kembeŋ mi!” \v 32 Kegok zemalut Zisasiyaŋ metati idayaŋkwesiye, “It neŋ zigok mimidandayelen nâlup?” \v 33 Kegok zeme egelaŋ zuwun, “Amobotnaŋ, nit eekgalen nâlup.” \p \v 34 Kegok zemalut Zisasiyaŋ egegat kembeŋ mti zikalit taŋgume keyegak zikalit ekti ekmak mebun. \c 21 \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen mowege \r (Mak 11:1-11; Luk 19:28-40; Zân 12:12-19) \p \v 1 Âpme Zisas ma nembaŋane nin Zelusalem pataŋ zesât mti Betpage mkaen ke tati nembaŋanet zut kukŋaŋgat \v 2 pigok zemideye, “It ŋeŋaŋ mkaen met pataŋ pepeŋak doŋki ŋen tegaŋ opemti tepum palen opepeŋaŋ nembaŋaŋ isikŋaŋ ganzenan tapme ekselup. Ke kwaleti idatetimti neŋmagen koselup. \v 3 Kegok mmalut am ŋenaŋ zigok ŋen zeme, it pigok dunduselup, ‘Amobotnaŋaŋ kapiyet mulupmaŋ sasayelen zemndeme kolup.’ Kegok zemalut egaŋ keyegak nâmideme mkoselup.” \v 4 Ke sokbeye ke eweŋan baenen golaŋ zenze an ŋenaŋ zet meluwaŋ kapi mge keyet kataŋ sokbemkawaŋ bein: \q1 \v 5 “Zaion\f + \fr 21:5 \ft Zaion kwit ke Zelusalemgat kwitnaŋ ŋen ke makup.\f* mka temaŋgalen am diindo, ‘Egit, ingalen Amobotnaŋin ek inmagen kozin! Keŋ sewakŋaŋ toŋaŋ. Doŋki nembaŋaŋ isikŋaŋ milawat matin keyet dukŋan kozin.’” \rq (Zekaraia 9:9)\rq* \m \v 6 Zeme nemba zulaŋ nâmti Zisasiyaŋ diitdoyenok met \v 7 doŋki mam nemba idatetimti koti nin melakandundun sakŋaŋgatnaŋ gulumti doŋki egegat palen yeŋgepemann Zisasiyaŋ palaŋan mototage. \v 8 Âpme am maŋge temaŋaŋ egat set miakpepeyelen melakanduŋin timti selen yeŋgewien. Ma notnaŋaŋ niwet sinaŋ atumti selen yeŋgewien. \v 9 Kegok mme am maŋge temaŋaŋ kalaŋti Zisasiyet ŋeŋaŋ ma baman meti kwizet kapigok kuwien, \q1 “Dewitgalen alikŋaŋ, nin sesewatgenup! Kawawaŋaŋ gaombem geŋgeŋaŋ kotnik keyet oloŋen penaŋ mti Kawawaŋ sesewatpene!” \rq (Sam 118:25-27)\rq* \p \v 10 Kegok mme Zisasiyaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan mopme am mka mtoŋaŋ kwisak ke nâmti keŋin wapme yaŋkwesiwien, “An ke kwiyaŋ kozin?” \p \v 11 Kegok yaŋkwesime am maŋge temaŋaŋ zewien, “Kapi Zisas. Ek golaŋ zenze an Nasalet Galili mkaengatnaŋaŋ kozin.” \s1 Zisasiyaŋ aem kwaem an sesewat mkaen indamâge \r (Mak 11:15-19; Luk 19:45-48; Zân 2:13-22) \p \v 12-13 Ke moti Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan moti ekme amnaŋ makau ma sipsip sâpe sâpe bumbuyelen aem kwaem tapmambien. Mânep aem kwaem\f + \fr 21:12-13 \ft Amnaŋ mânep timkobien keyaŋ sesewat mkaengalen sâpe sâpe bumbuyet soŋgom ŋep ku itiyelen. Kegogapm ekŋenaŋ sesewat mkayelen mânep ke Zuda am ekŋengalen mânep ke omaimti ke etaŋ sesewat mkaengalen milawat kwititiyelen.\f* tapm mambiengalen mundumaŋ mgilik zeye ma sasakandenombe takwitimambien ekŋengalen mundum kegogak mgilik zemti diindoye, \q1 “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen Kawawaŋaŋ pigok zeme meluwaŋ mimiŋaŋ, ‘Nâlen sesewat mka ke dundundu mka’ \rq (Aizaya 56:7)\rq* \m keyaŋgut in mme an kambu titi ekŋengalen enzilili mka tabein.” \rq (Zelemaia 7:11)\rq* \m Kegok zemti am ekŋen ke zemindemti indamâpme toti kwawebien. \p \v 14 Mme am zikalin beŋaŋ ma wesiŋ ekŋenaŋ sesewat mka temanen kopme weyaŋindeye. \v 15 Ke tapmme nemba isisik ekŋenaŋ, “Dewitgalen alikŋaŋ, sesewatpene!” kwizet kegok kupeŋ keŋan mowepme sâpe sâpe bumbu an ekŋen ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ muluwaŋ mamanamaŋ ke ekti keyet ŋenzinziŋ penaŋ mti \p \v 16 Zisas yaŋkwesiwien, “Geŋ ekŋenaŋ kwileki tazep ke tatnânik?” \p Zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Âk neŋ ŋep tatnâyap. In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ ku mamakuip, ma? Ke kapigok kumpepeŋaŋ, \q1 ‘Geŋ nemba isisik ma nemba okak zikat indamane ekŋenaŋ gâgât sesewatgawep.’” \rq (Sam 8:2)\rq* \m \v 17 Kegok mti Zisasiyaŋ ekŋen katiindemti Betani mkaen tambumbu kwep mepmaŋge. \s1 Zisasiyaŋ tep kwitnaŋ pik ke saik mpeye \r (Mak 11:12-14, 20-24) \p \v 18 Âpme tambuŋan penaŋ Zisasiyaŋ mka teman gilik zem kwakwagalen kwati meuyet mge. \v 19 Mti ekme set ganzenaset pik tep tapme ekti katnaŋ niniyelen yayaŋ mge yaŋgut katnaŋ niniyelen ŋen tatapiŋ; sinaŋ etaŋ tage. Kegok ekti tepgat zeye, “Geŋ kadi ŋen ku elikbanik yek penaŋ.” Zeme keyegak tewaŋ memuŋ beye. \p \v 20 Kegok sokbeme nembaŋane nin ekti pisemti yaŋkwesiwenn, “Zigogapm tep ke sakwep penaŋ memuŋ bep?” \p \v 21 Kegok zemann Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in keŋ zutmak ku mamti Kawawaŋgat nâmkiŋpewep beme in neŋ miyap sepem keboŋ mbep. Mti ke etaŋ yek, in nukŋaŋ kalaŋ nemboŋ keyet pigok zemsawep, ‘Nembu keŋan metot,’ zeme kegok mbe. \v 22 Ma in nâmkiŋpewep beme ke ma ke mimiyet dundum same egaŋ ŋep mbe.” \s1 Zisas mulupmaŋgalen windeyet yaŋkwesiwien \r (Mak 11:27-33; Luk 20:1-8) \p \v 23 Zisas ek sesewat mka temanen gilik zem meti am zet zapat dolakŋaŋ tapm zikat indame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋ keyelen an damuŋ ekŋenaŋ koti pigok yaŋkwesiwien, “An kwiyaŋ nâmgeme am sesewat mka temanen ke indamâbanan?” \p \v 24 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ yaŋkwesisi kwep penaŋ indayaŋkwesima, in dopmaŋ teŋ gilik zem nameŋgut neŋ an kwiyaŋ nâmneme mamiyap ke diindosap.” \v 25 Kegok zemti zeye, “Zân tu zulutindende an ek am tu zulutindendeyelen an kwiyaŋ mulup ke saye? Kawawaŋaŋ nâmpeye ma amnaŋ nâmpewien?” \p Kegok zeme ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin zigok zesenup? ‘Kawawaŋmagengatnaŋ,’ zesenup beme egaŋ zet dopmaŋ pigok zesem, ‘Ya kok ke kwilekiyet mti ku nâmkiŋpewien?’ \v 26 Ma ‘Ammagengatnaŋ,’ zesenup ke nin am ekŋengat kiŋganup kelak yaŋaŋ am ekŋenaŋ Zân ek golaŋ zenze an penaŋ kegok nâmkatik bewien.” \p \v 27 Zemti Zisasiyet pigok zewien, “Nin ku nânup.” \p Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Neŋ kegogak an kwiyaŋ zemneme mamiyap ke ku diindosap.” \s1 Ayumuŋ egetgalen bemzenze zet \p \v 28 Ke zemti zeye, “In zigok nâip? An ŋen ek nemuŋanet ayumuŋ mambuk. Egaŋ nemuŋaŋ yumagen meti zenak, ‘Nemun, geŋ alak wain muluwen mulup msenik.’ \p \v 29 Zeme nemuŋaŋ yuyaŋ zenak, ‘Yek, neŋ ku msap.’ Kegok zenak yaŋgut keŋaŋ gilik zeme naman muluwen medak. \p \v 30 Biwitdaŋ nemuŋaŋ yuyet sepem kogok dunduye âpme nemuŋaŋ muŋaŋ zeye, ‘Neŋ ŋep msap.’ Kegok zeye yaŋgut ku mge. \p \v 31 Âpme nemuŋanet egetmagengatnaŋ kwiyaŋ biwitdaŋ nâŋgenok mge?” \p Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ zewien, “Nemuŋaŋ yu.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ penaŋ diindowi, mme takis mânep titi ma set kileŋ imbi ekŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet kandaŋan tapmelip. Âpme in keŋan ku talip. \v 32 Zân tu zulutindende an egaŋ set teŋ zikat indame mâbâgalen ekmâtâbien yaŋgut in ku nâmkiŋpewien. Âpme takis mânep titi an ma set kileŋ imbi ekŋenaŋ nâmkiŋpewien. Ekŋenaŋ kegok mme in ekbien yaŋgut in yominaŋgatnan keŋin gilik zeme ku nâmkiŋpewien.” \s1 Wain damuŋ keŋ katik ekŋengalen bemzenze zet \r (Mak 12:1-12; Luk 20:9-19) \p \v 33 Ke zemti egaŋ sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ekŋengat zeye, “Wak bemti bemzenze zet ŋen zesowapgat ewe nâit. Kan ŋengat msat toŋaŋaŋ wain alikŋaŋ msatnaŋen ke onzeye. Mti kimbat kunduŋ kindiŋ bempemti wain katnaŋ misiksikgalen msat walatopemti amnaŋ mulup kalem tati eekgalen mka teepmaŋ walatpeye. Kegok mpemti wain mulupmaŋ ke kalop bemti amnaŋ ekdamuŋ mti mamayet toŋaŋ toŋaŋ indamti msat pem ŋen mege. \v 34 Egaŋ ke meti manepeme wain katnaŋ mâtâtâtgalen kanaŋ beme mulup anene zemindeme wain damuŋ ekŋenmagen wain katnaŋ titiyelen kobien. \v 35 Zemindeme kopme wain damuŋ ekŋenaŋ mulup an indatetimti kwep sidiwaŋ witikbien ma ŋen kume gakiye ma ŋen nanzaŋaŋ kuwien. \v 36 Kegok mme msat toŋaŋaŋ zapat ke nâmti mulup an ewe sambe indeme kukŋaŋgat kobien ekŋen aindaŋgosomti omba penaŋ indeme kobien. Kopme wain damuŋ ekŋenaŋ ewe kukŋaŋgat mimindawien sepem kegogak mbien. \v 37 Kegok mme bam delaŋ zenzeŋan ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ peme ekŋenmagen mesâgât mme keŋanen kapigok nâŋge, ‘Penaŋ sukwep pi ekŋenaŋ nemun eksempeseip.’ \v 38 Kegok otnâye yaŋgut wain damuŋ ekŋenaŋ nemuŋaŋ ke ekti ilinak pigok zenâwien, ‘Pi ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ kapiyaŋ toŋaŋ bewe keyet kopme nin kumann gakime kwilekiki sambe kapi ningat zapat bek.’ \v 39 Kegok zemti ekŋenaŋ nemuŋaŋ ke atamti mandamti mulup paselen tot kume gakiye.” \v 40 Kegok zemti Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “Msat toŋaŋaŋ wain mulupmanen kosâpm ke wain damuŋ ekŋen zigok penaŋ mimindasâpm?” \v 41 Kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Egaŋ penaŋ sukwep am keŋ katik ekŋen ke indome gakime wain muluwen wain damuŋ alakŋaŋ indeme ekdamuŋ mti katnaŋ titi kananen timti toŋaŋgat maŋge butnaŋ sawep.” \v 42 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke in ku mamaiŋ nâip, ma? \q1 ‘Mka walalat ekŋenaŋ tepum ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme weŋge. Tepum kewan tepum miŋaŋ beye. Sepem kegok ke Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ mme nin ekmann ego egoŋaŋmak mambein.’ \rq (Sam 118:22-23)\rq* \p \v 43 Keyet zema nâit, Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke in Zuda maŋgeen sokbembeyet zenzeŋaŋ ke inmagen menzem mti naman am belakŋaŋ ŋen indame ekŋenaŋ mme penaŋaŋ elikbe. \v 44 Amnaŋ, ‘Tepum ke sambuŋaŋ,’ zewien yaŋgut tepum ke kaliŋaŋ ya an keyet palen tokutun beme an ke epeewe. Ma tepum keyaŋ am keyet palen tokutun beme am ke gakime sekŋaŋ kânzunzuyaŋ bemisikbe.” \v 45 Bemzenze zet zut ke zeme sâpe sâpe bumbu an ma Palisi ekŋenaŋ keyet yaŋaŋ nâmâtâti zewien, “Wakae, an pi ningat tazein.” \v 46 Kegok zemti atamti mka katikŋan pepeyelen nâwien yaŋgut amnaŋ Zisasiyet golaŋ zenze an manzemtemiengapm kiŋgati peme tage. \c 22 \s1 An imbi zulaŋ awembiŋ bemalu tu meu bumulumalu niniŋaŋgat bemzenze zet zeye \r (Luk 14:15-24) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ ewe bemzenzeeset am zet kapigok diindoye, \v 2 “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet yaŋaŋ kapigok. Kan ŋengat amobotnaŋgat nemuŋaŋ ŋenaŋ imbiŋaŋmak bet mututuyelen tu meu weyaŋ bemti \v 3 mulup anne indeme am kukŋaŋgat indamandandaŋaŋ zeme kokogalen diindowien yaŋgut kokogalen ku indembeye. \p \v 4 Kegok mme amobotnaŋaŋ mulup anene notnaŋ zemindeme am indamandandaŋaŋ ekŋengat zeye, ‘Nâlen bulmakau ma makau nembaŋaŋ temaŋ temaŋ kumti aŋo ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilak weyaŋo keyet awembiŋgalen meu niniyelen kolit.’ \p \v 5 Kegok zeye yaŋgut am indamandadaŋaŋ ekŋenaŋ nâmpemambe ilinaŋgat tikŋaŋin nâwiengat kataŋ mepmâbien. Kwewaŋ ikŋaŋgat mulupman mege; ŋenaŋ aem kwaem mkaen mege. \v 6 Kegok mme am notnaŋaŋ mulup annaŋ indatamti indome gakiwien. \v 7 Kegok mme amobotnaŋaŋ ŋeŋaŋ penaŋ zime kasa kuku anne zemindeme am mulup anene indowienen ekŋen indome gakime mkaŋin temaŋ tep bume ziye. \p \v 8 Kegok mti mulup anne diindoye, ‘Nâlen tu meu kelak weyayaŋaŋ tazin ekŋengat zapat yek. \v 9 Keyepmti am alakŋaŋ set teman meti am omba indaikseip ke indatim koseip.’ \v 10 Kegok zemindeme mulup anene ekŋenaŋ set teman meti am sambe indaikbien am pembenaŋ ma am bekanaŋ kwaweti mka bemisik tabien. \v 11 Kegok mme amobotnaŋaŋ am indamukukuyelen moti ekme an ŋen ondedakgalen sâk melakandu sasaŋaŋ ke ku miak tapme ege. \v 12 Ekti zeye, ‘Notn, geŋ keŋan pi zigoset ondedak sâk melakandu miayakpiŋ kwatnek?’ Amobotnaŋaŋ kegok yaŋkwesime an keyaŋ zetpiŋ tage. \v 13 Kegok mme amobotnaŋaŋ mulup anne diindoye, ‘Setnaŋ betnaŋ zamti zupman tambusosok keŋan peme towelak. Ke mamti sek sindem timti zetnaŋ aŋgalikme masumambe.’” \v 14 Zisasiyaŋ kegok zemti pigok zemdelaŋ zeye, “Kawawaŋaŋ am sambe indamandandaŋaŋ yaŋgut kwep kwewaŋ mebep.” \s1 Takis bembeyelen yaŋkwesisi \r (Mak 12:13-17; Luk 20:20-26) \p \v 15 Zisasiyaŋ kegok zeme Palisi notnaŋ ekŋenaŋ buzak metati Zisas tetipemti zemkukuyelen zenâ zenâ mbien. \v 16 Mti nembaŋine ma Elotgalen an notnaŋ zemindeme meti kapigok yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, nin gâgât yaŋdi nânup. Geŋ zet dâsuki zenzepiŋ; penaŋak etaŋ manzenik. Ma zapat dolakŋaŋgalen zet ke am mobotnaŋ ma tototnaŋ sepem kwep manzikat ndanik. \v 17 Keyepmti geŋ zemane nâne. Gâlen nânâyaŋ zigok nânik? Amobotnaŋ Sisamagen takis mânep ŋep bembeyelen ma yek?” \p \v 18 Kegok zeme egaŋ ekŋengalen nânâ bekanaŋ ke ekmâtâti diindoye, “In an zetgalen etaŋ! In kwilekiyet neŋ tatetineip?” \v 19 Kegok zemti zeye, “In takis mânep mambeip ke ŋen zikat name ekbi.” Kegok zeme ekŋenaŋ mânep same ege. \v 20 Ekti kapigok indayaŋkwesiye, “Am weŋaŋ ma kwit kapi kwiyelen?” \p \v 21 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Ke amobotnaŋ Sisayelen.” \p Kegok zeme egaŋ diindoye, “Nâip, Sisayelen weŋaŋaŋ tatatnaŋ ke Sisa ikŋaŋ sawep. Âpme Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet meluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.” \p \v 22 Ekŋenaŋ ke zeme nâmti nâmtemtem mti pemti mebien. \s1 Zisasiyaŋ Sadusi ekŋengalen nânâ bekanaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Mak 12:18-27; Luk 20:27-40) \p \v 23 Kasup mulup mimi keyet Sadusi ekŋenaŋ Zisasmagen kobien. Ekŋengalen nânâyaŋ am gakiwep ke ku wabep manâip keyepmti Zisas keyet yaŋkwesiwien, \v 24 “An zikat indanda, Mosesiyaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘An ŋenaŋ nemunambaŋaŋpiŋ gakin beme notnaŋ isikŋaŋaŋ imbi kwambet ke wati nemunamba egaŋ msokbewe keyaŋ an kukŋaŋgatnaŋ keyelen sip butnaŋ bewep.’” \v 25 Kegok zemti ewe zewien, “Âpme an ŋenaŋ nembaŋane 7 indabege. Ya maneti ayuyaŋ imbi wati nembapiŋ gakime muŋaŋaŋ imbi kwambet ke wage. \v 26 Ya muŋaŋ nembapiŋ gakime gwatnaŋaŋ kwambelin ke wage. Sepem kegogak ekŋen sambemagen sokbeme nemunambaŋinpiŋ gakiwien. \v 27 Ya bam imbi kwambelin keyaŋ yek beye. \v 28 Ya wawat kanaŋ an kwiyaŋ imbi ke mkipmaŋ beme egat imbiŋaŋ bewe?” \p \v 29 Ke tetipemti kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “In Kawawaŋgalen Zetnaŋ Itnaŋaŋ ma egalen winde keyet kandati keyepm zet manzemyuŋguip. \v 30 Wawat kanen awembiŋ mama ke ewe ku mambep. Ekŋenaŋ ensel kululuŋengatnaŋ nemboŋ bemti tabep. \v 31 Yaŋgut in gakikiengatnaŋ wawat keyet manâmyuŋguipgat diindowi; Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok zenzeŋaŋ ke in ku mamaiŋ nâip, ma? \v 32 Kawawaŋaŋ kapigok zeye, \q1 ‘Neŋ Abalaam ma Aisak ma Zekop ekŋengalen Kawawaŋin.’ \rq (Kisim Bek 3:6)\rq* \m Wa ek am gakikiŋaŋgalen Kawawaŋ yek. Egaŋ am mama kanzizitgat zapat ombemindeye ekŋengalen Kawawaŋ.” \p \v 33 Kegok zeme am maŋge temaŋ ekŋenaŋ egalen mzikat indanda keyet nâmtemtem mbien. \s1 Zisasiyaŋ zii zet ŋotekŋaŋ diindoye \r (Mak 12:28-34; Luk 10:25-28) \p \v 34 Zisasiyelen zelaŋ Sadusi ekŋengalen windeŋin mtoindeme Palisi an ekŋenaŋ nâmbien. Keyepm ekŋenaŋ ilinak ondekti \v 35 ekŋenmagengatnaŋ ŋen zii zet zikat indanda keyaŋ Zisas yaŋkwesisien tetipeye, \v 36 “An zikat indanda, zii zet kwilekiyaŋ mobotnaŋ penaŋ bein?” \p \v 37 Zeme Zisasiyaŋ dunduye, \q1 “‘Geŋ keŋdi ma nâmamandi ma windendi ma ŋoktikdi ekŋen ke ketalasimti Amobotnaŋ Kawawaŋgat etaŋ gogot mpewanik.’ \rq (Zii Zet 6:5)\rq* \m \v 38 Zet keyaŋ zii zet ŋotekŋaŋ ma zet mobotnaŋ penaŋ bein. \v 39 Ma ŋen ewe sakam kapigok, \q1 ‘Gitaŋgat keŋdi mambeinok amgat kegogak gogot mbanik.’ \rq (Wok Pris 19:18)\rq* \m \v 40 zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet sambe keyet keyaŋ ŋotekŋaŋ belup.” \s1 Kilais ek Dewitgat Amobotnaŋaŋ \r (Mak 12:35-37; Luk 20:41-44) \p \v 41 Âpme Palisi an notnaŋ ondekti tapme Zisasiyaŋ indayaŋkwesimti kapigok zeye, \v 42 “In Kilaisiyet zigok manâip? Ek kwiyelen alikŋaŋ?” \p Kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Ek Dewitgalen alikŋaŋ.” \p \v 43 Zeme egaŋ diindoye, “Kwilekiyepmti Dewit ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋaŋ ekmak tapme Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye? Zet ke Kawawaŋgalen Zet Itŋaŋanen kapigok kumpepeŋaŋ, \q1 \v 44 ‘Amobotnaŋaŋ nâlen Amobotnaŋnnaŋgat kapigok zeye, “Geŋ koti nâlen betn penaŋset totapmane kasandine mtoindewap.”’ \rq (Sam 110:1)\rq* \m \v 45 Keyepmti Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye beme ke zigoset mti Dewitgat sokŋaŋ bein? Kilais ek Dewitgalen amobotnaŋ.” \v 46 Egaŋ kegok zemti indayaŋkwesime ekŋenaŋ zet dopmaŋ gilik zem sasayet kiŋgabien. Mti kan keyetnaŋ baman gwaen yaŋkwesisi ŋen ku yaŋkwesiwien yek penaŋ. \c 23 \s1 Zisasiyaŋ zii zet zikat indanda an ma Palisi an dopmaŋ bekanaŋ mutumindandayelen diindoye \r (Mak 12:38-39; Luk 11:43-46; Luk 20:45-46) \p \v 1 Kan keyet palaŋaŋ Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ ma nembaŋane ningat dinndoye, \v 2 “Zii zet zikat indanda an ma Palisi ekŋenaŋ ilinaŋgat nâme Mosesinok beme zii zet alakŋaŋ mamsokbeip. \v 3 Ekŋenaŋ in ekŋengalen zii zet alakŋaŋ ke mâbâgalen manzeip yaŋgut neŋ zemkulumindeyap ekŋengalen mama mimi maip ke ku mâbep. \v 4 Ekŋenaŋ zii zet omtususuŋaŋ kegok mme nukŋaŋ beme ingat palen bemti ke mâlit zeme in mâti nukŋaŋ aikme mukulem ku mimindewep. Ekŋenaŋ nukŋaŋ temaŋ ke timti ingat palen bemti ilin belak penaŋ maip. \p \v 5 Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamip ke amnaŋ indik ekseseyelen etaŋ mamip. Saŋgum paŋaŋ palen Kawawaŋgalen zii zet kumpemti amnaŋ indidikgalen monzalaminan zampemti ma belinanen saŋgum paŋaŋ temaŋ sepem kegogak besaŋnok zampemti saŋgumin busiliŋaŋ teepteepmaŋ penaŋ amnaŋ indikti ekseseyelen mamiagip. \v 6 Ma ekŋenaŋ tu meu niniyelen indamandame ekŋenaŋ mundum pembenaŋ ma kukŋaŋgat totatagalen mamip. Ma sesewat mkaen ekŋenaŋ amobotnaŋ mundum pembenaŋ keyet manâmtikŋaŋ mip. \v 7 Ekŋenaŋ selen amnaŋ indikti indamukumti nâme mobotnaŋ beme kwilin, ‘Zikat indanda,’ kukuyet maindembein. \p \v 8 Ma gâgât amnaŋ, ‘Zikat ndanda,’ zeme kwit keboŋ keyet ku nâmtikŋaŋ mbanik. An zikat indandaŋin kwewetaŋ main keyepm in, ‘Notn notn,’ zemti mambep. \v 9 Mti in msalen am ŋengat, ‘Bien,’ ku zewep. Biwin kwewetaŋ ek kululuŋen main. \v 10 Ma in an ŋengat, ‘Ŋeŋaŋ bembe,’ zemindendeyet kegogak ku zewep. Ŋeŋaŋ bembeŋin kwewetaŋ tazin. Ek Mesaya. \v 11 Ma inmagengatnaŋ ŋenaŋ amobotnaŋ masât nâmbe beme notnaŋ ekŋengat sisiliŋ anok mambe. \v 12 Ma ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme mobotnaŋ bewe beme Kawawaŋaŋ mtopewe. Ma ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme tototnaŋ bewe beme Kawawaŋaŋ mmopewe. \p \v 13 Wakae, zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan amnaŋ mebegalen mambekek ma manzemkekindeip. Mti ilin kegogak ku mamelip ma am kwiyaŋ mesât mamin ekŋen kegogak mme pepetnaŋmak mamben. \v 14 [In an teŋnok mamaip ma kegok tapmamti imbi kwambet mkaŋinan indamâpme kwawepme milawatnaŋ matip. Âpme in dundundu teepmaŋ nukŋaŋin ku mkawaŋ bembeyelen mandundup keyepmti wakae, in sindem omba penaŋ tiwep.]\f + \fr 23:14 \ft Zet kapi yaŋbembeŋaŋ an notnaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet kukuŋaŋ notnaŋegat ku tazin.\f* \p \v 15 Wakae, zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! In set omba tokwati mulup kaliŋan mti am maindatip. An kwep mme ilinaŋgat zapat mambein. An ke mme in sebemindemti bekanaŋ mimiŋin omba beme ekŋenmak in ilinsakwep teziŋ ŋandaŋgat zapat mambein. \p \v 16 Wakae! In an zikat beŋaŋ nolin set dâsuki tazikat indaip in sindem omba penaŋ tiwep. In manzeip, ‘An ŋen sesewat mka temaŋ teŋ keyet kwitnaŋ zetnaŋ zemkatik bewe beme zetnaŋ penaŋepiŋ bewe kegok zemti naman an ŋenaŋ sesewat mka temaŋgalen golaŋ mka miak pepeŋaŋ keyet kwitnaŋ zetnaŋ zemkatik bein beme zetnaŋ ke penaŋ manâip.’ \v 17 In an zikat beŋ ma an seoŋ penaŋ! In nâme kwilekiyaŋ mobotnaŋ bein: gol sesewat mka temaŋ miak pepeŋaŋ tazin ke ma sesewat mka temaŋ ikŋaŋ?” Kegok zemti zeye, “Mka penaŋ keyaŋ mkayelen elimiak miakŋaŋ sebem pein. \v 18 Ma in kegogak manzeip, ‘An ŋenaŋ zetnaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen zetnaŋ zemti bandim mbe beme keyaŋ zetnaŋ mme penaŋepiŋ bewe,’ ma kogogak manzeip, ‘An ŋenaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen sâpe sâpe tazin keyet kwitnaŋ zetnaŋ bandim mbe beme zetnaŋaŋ penaŋ bewe.’ \v 19 In an zikat beŋ! In nâme kwilekiyaŋ mobotnaŋ bein: sâpe sâpe bumbuyet bempeyo ke ma sâpe sâpe mundumaŋ?” Kegok zemti zeye, “Sâpe sâpe ke munduman bemti buwek keyepm sâpe sâpe mundumaŋ keyaŋ mobotnaŋ bein. \v 20 Âpme an kwiyaŋ zetnaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen zetnaŋ zemkatik bep beme wa sâpe sâpe mundumaŋ etaŋ yek egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet palen tazin ekŋengat eyo kwilinan zetnaŋ zemkatik bep. \v 21 Ma an ŋenaŋ zetnaŋ sesewat mka temaŋgat kwitnaŋ kumti zetik miwen ke bandim min beme sesewat mka temaŋgat kwitnaŋ etaŋ yek, egaŋ Kawawaŋ sesewat mka temaŋ keyet toŋaŋgat zikatnan zetnaŋ bandim mti zep. \v 22 Ma an ŋenaŋ zetnaŋ kululuŋgat kwitnaŋ kumti zetnaŋ bandim mimiyet zep beme wa kululuŋgat etaŋ yek egaŋ Kawawaŋgalen mundum totatat ma Kawawaŋ ikŋaŋgat zikatnanen zetikŋaŋ bandim mpemti zep. \p \v 23 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! Kwilekiki isikŋaŋ sikok ma suŋem sagom ma kambilak mayawak ma kawak muluwengatnaŋ maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke Kawawaŋgat masaip. In kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ keyet eksemti makalopbep yaŋgut in zii zetgalen zet penaŋaŋaŋ tazin ke mamtotindeip. Zii zet ŋotekŋaŋ keyet keŋanen mama mimi kaboŋ kapi mimiyelen eksesemak mama ma aŋgalaŋ gogot palen mama ma nâmkiŋpepemak mamti mulup isisikŋaŋ Kawawaŋgat mulup bandim mimiyet taolet bembe ke eyo mimiyelen. Mama penaŋ zii zelaŋ zeinen ke in ku mamip. In kwitnaŋ kwitnaŋ isisikŋaŋgat tip butzenze mamip. \v 24 In an zikat beŋaŋ nolin zet dâsuki tazikat indaip. In zii zet isisikŋaŋ mamâlip yaŋgut zii zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ ku mamâlip. In sakam an ŋenaŋ tu menzim keŋan kakalak isikŋaŋ tapme ekti ŋep mpenak yaŋgut belaŋ menzim keŋan tadage keyet yayaŋ ku mnak. \p \v 25 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In menzim sekŋaŋ etaŋ manzululip naman keŋanen zululupiŋ mme meu pâpmaŋ melesiŋ matazin. Ingalen mama mimiŋin sakamaŋ menzim keboŋ. In amgat zikalinan am pembenaŋnok mamaip yaŋgut keŋinan kambu ma segalen kwitnaŋ kwitnaŋaŋ bemisik wen. \v 26 Palisi an in zikalin beŋaŋ! In kukŋaŋgat menzim keŋanen meu pâpmaŋmak ke zulutiŋgulak sekŋaset zulubep. \p \v 27 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ. In sakamin am sum sekŋaset elimiakŋaŋ pembenaŋ ma kwetetepmaŋ keyaŋgut keŋaset am kasetnaŋ ma am sek tuŋaŋ sambuŋ kwilak kwilak mimiŋaŋ keboŋ. \v 28 In sepem keboŋ sekŋinaset am zikalinan an teŋnok mamaip yaŋgut keŋŋinaset an nambalamin zut ma in yomtoŋ. \p \v 29 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ. In golaŋ zenze an ma an teŋ itnaŋaŋ gakikiŋaŋ ekŋengalen sumen elimiak pembenaŋ miak pemti \v 30 in kapigok manzeip, ‘Nin itnaŋaŋ tipman baen ekŋen yeŋsokŋineyaŋ mambienen mambenek ze nin golaŋ zenze an ma an teŋ ekŋen ku indomann gakiwiek.’ \v 31 Ingalen zet keyaŋ yaŋaŋ mkawaŋ beme in am golaŋ zenze an indome gakiwien ekŋengat alikŋine. \v 32 Ŋepgat, in yeŋsokŋineyaŋ am indondo mulup mbien ke in keyegak tusumti msâbip. \p \v 33 In asiŋ! In asiŋgalen alikŋane! In yominaŋgat dopmaŋ teziŋ ŋandaŋen indeme towesâgât talip ke yaŋaŋ in ku nâmâtâlip? In weyaŋ eksewep. \v 34 Keyepmti zema nâit. Neŋ golaŋ zenze an ma an nânâŋinmak ma zikat indanda indema kopme notnaŋ indome gakiwep. Notnaŋ tewen indowep ma notnaŋ sesewat mkaen sindiwaŋ indawitikbep. Ma notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindeme mka pemŋengatnaŋ pemŋen kunzuŋti mebep. \v 35 Keyepmti an teŋ indome gakiwien an indowien ekŋen keyelen yom dopmaŋ mutumindame puwep. An ekŋen ke eweŋan yaŋbembeŋaŋ baenen Keinaŋ meniŋaŋ, Ebel an teŋ kume gakiye keyaŋ yaŋbempeye. Keyetnan Belakiyayet nemuŋaŋ Zakalaya ek sâpe sâpe bumbuyet munduman ma sesewat mka temaŋ tuŋguwitdaŋ amnaŋ nanzaŋaŋ kume gakiye ma sepem kegok ke in an notnaŋ omba indowien. \v 36 Keyet neŋ penaŋ sukwep diindowi, am sambe indom kwabien ekŋengalen yominaŋgat dopmaŋin am in alak kapi talipmagen sokbesâpm. \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temaŋgat kembeŋ zet zeye \r (Luk 13:34-35) \p \v 37 O Zelusalem am, Zuda msalen in golaŋ zenze an maindome gakip, ma Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip mee nanzaŋaŋ maindoip. Neŋ in sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane pâpmaŋ kandaŋan maŋge kwep maondakindemti am bulut tazin sepem kegok kan sambe neŋ in tima betn kandeŋan kwawowogalen nâma in ku manâmneip. \v 38 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm. \v 39 Keyepmti neŋ dindowi, in neŋ ewe ku nikbep. Ya neŋ bamgat kopma in pigok zewep, \q1 ‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup,’ \rq (Sam 118:26)\rq* \m kegok zewep.” \c 24 \s1 Kan delaŋ zenzeŋaŋgalen zet zapat \r (Mak 13; Luk 21:5-36) \p \v 1 Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ katipemti toti mepme nembaŋane nin ekmagen koti pigok zewenn, “Amobotnaŋ, sesewat mka temaŋ ekpiseseyelen pi ekbaga.” \p \v 2 Zemann Zisasiyaŋ dopmaŋ gilik zem zeye, “In nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mip. Yaŋgut neŋ penaŋ sukwep diindosowap, maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.” \p \v 3 Kegok zemambe met Olip Kalaŋan moti nin yaŋkwesiwan, “Zenagen ke pe zukŋan sokbewe ma geŋ kokodan kanen ma kan delaŋ zenzeŋaŋ piliŋ ziboŋ sokbewe?” \p \v 4 Zemann egaŋ dinndoye, “In weyaŋekmâtât mambep mineti am ŋenaŋ teti mimindeweyet. \v 5 Am notnaŋaŋ koti zewep, ‘Neŋ Kilais,’ kegok zemti am omba tetimindewep. \v 6 In kasa kwisakŋaŋ ilinmagen sokŋan ma kasa sukwep auuyelen zapatnaŋ nâwep yaŋgut keŋin siŋsiŋ mme yayaŋ mimipiŋ. Kegok ke sokbeweyaŋgut ke kan delaŋ zenzeŋaŋ yek. \v 7 Am msat ŋengatnaŋ ma ŋengatnaŋ dopmaŋ mekum kwakum mbep ma msatgalen amobotnaŋ zulaŋ auwalup. Ma msat kataŋ meuyet kambeŋ temaŋ sokbewe ma msat sambe mâkinaŋ temaŋ mbe. \v 8 Ke sepemaŋ imbiyaŋ nemba titiyelen sindem yaŋbemti manâip sepem keboŋ kwabe. \p \v 9 Ma am notnaŋaŋ ekŋenaŋ in nâmkiŋpemneip keyepm msat palengalen amobotnaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mimindewep. In neŋmak tusumti mambepgapmti am sambe ekŋenaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ bewe. \v 10 Kan keyet am sambe nâmkiŋpepeŋinmak ku mkatik bem tabep am notnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak zemsokbemindame ekŋenaŋ ma notnaŋaŋ am notnaŋgat ilinaŋgat keŋ kasa mimindewep. \v 11 Ma kegogak golaŋ zenze an dâsuki ekŋenaŋ koti am sambe keŋin mme yuŋgu mâbe. \v 12 Ma mama mimi bekanaŋaŋ palakŋaŋ beme am notnaŋaŋ nolinaŋgat notn notn ku mbep. \v 13 Yaŋgut amnaŋ an ŋen nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ msame egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ atam tapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe. \v 14 Mti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋaŋ msat kataŋ mekopme am sambe nâmeŋgut kan delaŋ zenze sokbewe. \p \v 15 Âpme kan tipman baenen golaŋ zenze an Danielaŋ, ‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmak kotabe,’ keyet zetnaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ingalen sesewat mka kambu manzeip keyet keŋan sokbem tapme am zet kapi maiŋti nâmambe ekŋenaŋ keyet yaŋaŋ nâmâtâbep. \v 16 Âpme kan keyet am Zudia msalen talip ekŋenaŋ kunzuŋti kalaŋ dukŋan mowebep. \v 17 Ma am ŋenaŋ mka solonan tapmambe ya kan keyaŋ sokbeme milawatnaŋ mka keŋan ku akum tiwe. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe. \v 18 Ma sepem kegogak am ŋenaŋ kolopmaŋ mkaŋan tapme ikŋaŋ mulupman tapmambe beme keyaŋ sokbeme kolopmaŋgat nâmti mkaŋan kokopiŋ. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe. \p \v 19 Kan keyet imbi keŋmak ma nembaŋin okakŋaŋ ekŋenaŋ kunzunzuŋgalen timyapewep ke kembeŋ penaŋ. \v 20 In Kawawaŋ dundum same nâmindame kunzunzuŋin map tâgâ kanen ma Sabat tagoŋgo kanen ku sokbemindawe!\f + \fr 24:20 \ft Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋen zii zelaŋ Zuda ekŋengalen Sabat tagoŋgo kangat kapigok zenzeŋaŋ, ‘Amnaŋ set teepmaŋ ku mebegalen,’ zenzeŋaŋ.\f* \v 21 Keyepm kan keyet nukŋaŋ omba penaŋ sokbemâbe. Nukŋaŋ keboŋ ke itnaŋaŋ msat sokbembeŋaŋgatnaŋ alak tatnup kapi keboŋ ŋen ku sokbeye ma bam gwaenen ŋen ku sokbewe. \v 22 Egaŋ an imbi ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋengapm kan ke mme danaŋ bewe ekŋen yek benak ze nukŋaŋ ke kan danaŋ ku tapme am sambe walapme delaŋ zenak. \p \v 23 Âpme kan keyet an ŋenaŋ pigok zewe, ‘Egit, kilais daen tazin,’ ma ‘Pi tazin,’ zeme nâmbep beme ku nâmkiŋpewep. \v 24 Ma kilais dâsuki sambe ma golaŋ zenze an dâsuki sambe ekŋenaŋ sokbemti menok sepem igak igak ma mulup piseseŋaŋmak mme amnaŋ ekti nâmkiŋpemti indamâbâgalen mbep. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋen keyet keŋin myuŋguindesâgât mbep. \v 25 Nâip, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet tazemsalaŋ beyap ke sokbesâpm. \p \v 26 Âpme amnaŋ pigok zewep, ‘Egit, kilais ek msat tuŋgupman tazin.’ Zeme ke mebepiŋ. Ma ŋen pigok zewep, ‘Ek mka keŋan tazin.’ Zeme nâmkiŋpepepiŋ. \v 27 Âpme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ ambeyak sakam kasup kwakwatnasetgatnaŋ tototnaset ilindiŋ sakwep beyak mamnok neŋ kegok kobap. Kegok kopma am sambeyaŋ ŋep nikbep. \p \v 28 Neŋ kokotnnaŋgalen kanen nâlen maŋgeyaŋ ekme tep katnaŋ saŋgamaŋ penaŋ elikme age sambeyaŋ maondagip. Sekam kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ ke ilinmagen sokbeme ekti nâmkawaŋ bewep. \v 29 Nukŋaŋ sambe ke delaŋ peme keyegak, \q1 ‘kasup zikatnaŋ sopkusâpm ma eyoŋga busatnaŋ yek besâpm ma wenzimaŋ kululuŋengatnaŋ âtâtosâbip.’ \rq (Aizaya 13:10; 34:4)\rq* \m Ma Kawawaŋaŋ kululuŋ buteme titok mme kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyaŋ puluk pilik zem mekobep. \p \v 30 In Angat Nemuŋaŋ neŋ nâlen kokotnnaŋgalen kanaŋ ma pilinaŋgat yaŋkwesiwien kelak dindosowap. Ma in Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen kululuŋen tati windemak saŋga soŋga keŋan busatnaŋmak kopma niksâbip. Am maŋge msat sambeyelen ekŋenaŋ nikti susâbip. \v 31 Kan kobawen keyet lumun kwisak omba kume egaŋ enselŋane zemindeme msat ganzenaŋ nembet ma nembet ma gwaen ma baen meti am ikŋaŋgat zapat makumindendeŋaŋ ekŋen msat kataŋgatnaŋ ondekindewep. \p \v 32 Âpme in balam balam tep ekŋengat otnâit. Kan tep balam balam katnaŋ yaŋbemti kwapme manzeip, ‘O, ilak mtete yaŋbesâpm ma tep gwazege sinaŋaŋ taalaŋ sime’ in manzeip, ‘Tonne mtete tasâpm,’ manan sinaŋ betnaŋaŋ epeemti sinaŋaŋ tapmme manzenup, ‘Mawalam tasâpm.’ \v 33 Sakam kegogak in bamgat nukŋaŋ sambe sokbeme ekti nâme kan ilak sokŋan bududuk bein keyepm in weyayaŋ mulup mtalit. \v 34 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, am alak talip kapi ilindiŋ ku gakimâpme kwileki sambe kapi sokbesâpm. \v 35 Msat ma kululuŋ eget asekmalu delaŋ zesâpm yaŋgut nâlen zetnnaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ matapmambe. \s1 Am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ zukŋan kobe ke ku nâin \r (Mak 13:32-37; Luk 17:26-30, 34-35) \p \v 36 Am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋgalen kan kokogalen ke ku nâin. Ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ ku nâip. Nemuŋaŋ neŋ kegogak ku nâyap. Bipmnaŋ igak etaŋ kan ke nâin. \v 37 Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnnaŋgalen ke itnaŋaŋ Noamagen sokbeye sepem kegok sokbewe. \v 38 Tuŋgwam kosât mge kan keyet am ekŋenaŋ itnaŋaŋ mamimtemienok tu meu nimwiaŋbien ma an imbiyaŋ awembiŋ bemti msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋgat otnâmti Kawawaŋgat ku otnâwien. Sepem kegok tapmme Noayaŋ waŋgaŋaŋ teman keŋan mowege. \v 39 Yaŋgut ekŋenaŋ zigok sokbesâpm ke nâme dâsuki beme tatnepeme tuŋgwagemaŋ ilindiŋ indaminziliye. Sepem kok penaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kosowawen sokbesâpm. \v 40 Kan keyet an zut muluwen mulup tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe. \v 41 Imbi zulaŋ saŋgo sâŋsâŋ tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe. \p \v 42 Amobotnaŋin kan zukŋan kobe ke in ku nâipgapmti kelem mti nâpeŋ nâpeŋ mambep. \v 43 In pigok nâit, mka toŋaŋaŋ kan kwilekiyet an kambu titiyaŋ kokogalen ke nânak beme egaŋ keik tati mkaŋaŋ damuŋ mme an kambu titiyaŋ mka ku asekti keŋan tiŋkwabiek. \v 44 Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ in kan zukŋan sokbewap ke nânâpiŋ tapme kobapgapmti in weyaŋti nâpeŋ nâpeŋ mamambep. \s1 Mulup an dolakŋaŋ ma mulup an bekanaŋ keyelen bemzenze zet \r (Luk 12:41-48) \p \v 45 Mulup nemba dolakŋaŋ nânâŋaŋmagaŋ mulup kapigok mbe. Amobotnaŋaŋaŋ pem ŋen mesât mti mulup nemba notnaŋ ekŋengat damuŋ peme egaŋ indikdamuŋ mti meu kananen teŋ maindain. \v 46 Kegok tapmme bamgat amobotnaŋaŋ gilik zem kobeen ekme mulup nemba egaŋ zemâtâtpeyenok tapmme ekti nâme oloŋen bewe. \v 47 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, ek ke amobotnaŋaŋaŋ ikŋaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke egat betnan beme ekdamuŋ mbe. \v 48 Âk egaŋ mulup nemba bekanaŋ penaŋ beme egaŋ keŋan pigok nâwe, ‘Amobotnaŋŋ ek sakwep ku kobe.’ \v 49 Kegok nâmti egaŋ mulup nemba notnane indomti meu ma tu katikŋaŋ an tu katikŋaŋ nini ekŋenmak nimbe. \p \v 50 Âpme mulup nemba egat amobotnaŋaŋ egalen kanaŋ kokogalen ku nâmâtâbe. \v 51 Mti amobotnaŋaŋaŋ dopmaŋ omba penaŋ mutumsamti putatime an nambalamin zut ekŋenmak mambe. Mamti sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikme mamambep. \c 25 \s1 Imbi nemba 10 ekŋengalen bemzenze zet \p \v 1 Kan keyet Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke imbi nembip 10 ekŋenaŋ taŋamin timti an ŋenaŋ imbi wawagalen kopme selen aiikgalen mebien ke sepem sokbewe. \v 2 Ekŋenmagengatnaŋ imbi nemba 5 ekŋen nânâŋinpiŋ ma 5 ekŋen nânâŋinmak. \v 3 Nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ taŋamin mbienaŋgut tuŋaŋ butnaŋ ŋamgat ku mbien. \v 4 Âpme nânâŋinmak ekŋenaŋ seŋgewinan taŋam tuŋaŋ kasime topme taŋaminmak ilinsakwep mmebien. \v 5 An imbi wawagalen egaŋ sakwep ku kopme imbi nembip ekŋenaŋ damuŋ tabienaŋ melupgat sukŋaŋ bemti meluk wembien. \p \v 6 Tawene peme tambu sutnan temaŋ kwizet pigok koge, ‘An imbi wawagalen kozin! In wati toaigit!’ \p \v 7 Kegok kume nâmti imbi nembip ekŋenaŋ ilindiŋ wati taŋamin weyaŋbien. \v 8 Kegok mti nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ nânâŋinmak ekŋengat zewien, ‘In nin taŋam tuŋaŋ bugan kasim ndait. Ningalen taŋamlak bep zein.’ \p \v 9 Zeme nânâŋinmak ekŋenaŋ gilik zemti zewien, ‘Inmak ninmak nsakwep tuŋaŋ bugan kapiyaŋ ŋep ku bendesemgat in dalaŋ mkaen met ilinaŋgat kwitim kolit.’ \p \v 10 Kegok zemindeme imbi nembip nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ tuŋaŋ kwitisât mebien. Ekŋenaŋ met mame mame an imbi wawagalenaŋ pataŋ peye. Âpme imbi nembip 5 damuŋ tabien ekŋenaŋ ekmak awembiŋ bembeyelen tu meuyet ondedak mkaen mowepme sekekek kege. \p \v 11 Kegok sokbeme bamgat imbi nembip nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ pataŋ zemti zewien, ‘Amobotnaŋ, amobotnaŋ, nâmndemane kwatne!’ \p \v 12 An imbi wawagalenaŋ zeye, ‘Neŋ penaŋ diindowi, neŋ in kandat indeyap.’ \p \v 13 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti kapigok zeye, in kan kwilekiyet ma bet kwilekiyet ma tambuŋan ma gasiyet kobe ke ku nâip keyepmti in kelem mbep. \s1 Mulup nemba mânep indandaŋaŋgalen bemzenze zet \r (Luk 19:11-27) \p \v 14 Maneti amobotnaŋ ŋenaŋ msat pemŋen mesât mti egaŋ mulup nembaŋane kume kopme kwilekikiŋaŋ sambe belinan bemti ekdamuŋ mimiyet zemindeye. \v 15 Egaŋ mulup nemba kwep kwep ekŋengat sepemin ma windeŋin nâmti keyet kataŋ mânep indaye. Kwep ŋen 5000 kina saye. Ŋen 2000 kina saye. Ŋen 1000 kina saye. Kegok indamâti egaŋ msat sukwep mege. \v 16 Egaŋ mepme mepme mulup nemba 5000 kina tiye egaŋ sakwep penaŋ mânep keyaŋ mulupmaŋ mmepme 5000 kina ŋen ewe mânep tâgâŋaŋ aige. \v 17 Sepem kegogak mulup nemba mânep 2000 kina tiye egaŋ mulupmaŋ mmepme 2000 kina ŋen ewe mânep tâgâŋaŋ aige. \v 18 Âpme mulup nemba mânep 1000 kina tiye egaŋ mobotnaŋaŋgalen mânep ke msat walati keŋan kwatampeye. \p \v 19 Kan teepmaŋ penaŋ delaŋ zeme bamgat mulup nemba ekŋengat amobotnaŋinaŋ gilik zem koge. Koti mânep indaye keyelen yaŋaŋ nâsât ondek indeye. \v 20 Mulup nemba 5000 kina tiye egaŋ 5000 kina tâgâŋaŋ aikge ke mkoti zeye, ‘Amobotnaŋ ekbak, geŋ 5000 kina nawananaŋ neŋ mulupmaŋ sama 5000 kina tâgâŋaŋ aikban.’ \p \v 21 Amobotnaŋaŋ zeye, ‘Geŋ mulup nemba pembenaŋ penaŋ. Geŋ zetn gawepumti mulup pembenaŋ penaŋ mbanan. Geŋ mânep isikŋaŋ ŋep mandamuŋ mnikgapmti neŋ mânep temaŋgat damuŋ mimiyelen gewap. Geŋ neŋmak kopmane oloŋen mdi.’ \p \v 22 Mulup nemba 2000 kina tiye egaŋ kogak koti zeye, ‘Amobotnaŋ, geŋ 2000 kina nawanan. Ekbak, neŋ mulupmaŋ sama 2000 kina tâgâŋaŋ aikban.’ \p \v 23 Amobotnaŋaŋaŋ pigok dunduye, ‘Geŋ mulup nemba pembenaŋ penaŋ. Geŋ zetn gawepumti mulup weyaŋti mbanan. Geŋ mânep isikŋaŋ ekdamuŋ ŋep mbanan keyepmti neŋ mânep temaŋgat damuŋ mimiyelen gewap. Keyet geŋ neŋmak kopmane oloŋen mdi.’ \p \v 24 Âpme mulup nemba 1000 kina tiye egaŋ koti zeye, ‘Amobotnaŋ, neŋ nâyap ke geŋ an katikŋaŋ. Geŋ mânep tuŋgupmaŋ nembandineyaŋ monze onze mulup mti onzenzeŋanengatnaŋ timti tosayet bemane kopme matinik ma geŋ mânep setnaŋ mtitiyelen omba nâmtatnik. \v 25 Kegok nâmti neŋ mânep tima mebegat kiŋgati met 1000 kina ke msat keŋan atam pema matazin keyepmti ekbak, kapi gitaŋgalen mânep ikŋaŋ ke gilik zem gayap.’ \p \v 26 Zeme amobotnaŋaŋ gilik zemti zeye, ‘Geŋ mulup an bekanaŋ ma awisatoŋ! Geŋ nânak, neŋ mânep tuŋgupmaŋ nembanneyaŋ monze onze mulup mti onzenzeŋanengatnaŋ timti tosayet bema kopme matiap ma neŋ mânep setnaŋ mtitiyelen omba nâmtalap. \v 27 Nâmane kegok beme geŋ nâlen mânepm mânep mkaŋan bewekwan ya neŋ gilik ze kobagen nenaŋgalen mânep ilindiŋ timti tâgâŋaŋ notnaŋ tiwak.’ \p \v 28 Amobotnaŋ kegok zemti gilik zemti an mulup an ŋengat zeye, ‘Mânep ke menzem mti an 10,000 kina tasain ke sait.’ \v 29 Amobotnaŋ keyaŋ tusumti zeye, ‘An ŋenaŋ kwileki notnaŋ tasame keyet mulupmaŋ mam beme kwileki notnaŋ ewe tusumti same ekmagen polak polak wemsawe. Âk am ŋenaŋ kwileki ŋen isikŋaŋ tasame mulupmaŋ ku mbe beme ewe kwileki isikŋaŋ penaŋ bugan tasain ke kogogak menzempewep. \v 30 Keyepmti mulup nemba bekanaŋ ke putatime zupman tambusosok keŋan ke mamti si zemsu zemsu mti zetnaŋ aŋgalikti mamambe.’ \s1 Zisasiyaŋ koti am kalaŋsâpm \p \v 31 Maneti Angat Nemuŋaŋ neŋ winde temaŋmak enselne indatetimti kosowap. Koti damuŋ mulup mimiyelen Amobotnaŋgalen munduman totasowap. \v 32 Âpme am sambe msat ŋen msat ŋen keyet keŋangatnaŋ am ilindiŋ mamkandaŋnan ondek indesowap. Sekam sipsip damuŋaŋ sipsipmak meme makalaŋidein sepem kogak mbap. \v 33 Mti neŋ am teŋ maip ekŋen betn penaset zemindema tabep naman am notnaŋ betn alomeset zemindema tabep. \p \v 34 Maŋge bemindemti Amobotnaŋ neŋ am betn penaset pigok diindowap, ‘In Bienmak tusum talip keyepm kolit. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mamayelen eweŋan msat sokbeme baenen ke weyaŋpepeŋaŋgat koti mama kanzizit tit. \v 35 Ke pigogat neŋ meuyet mma in meu nambien. Neŋ tuyet tapmma in tu name nimban. Neŋ an mamanam kopma in notn mnemti mkaŋinan natetimobien. \v 36 Neŋ melakandunduyet olapma in melakandu nawien. Neŋ zawat mma in nikdamuŋ mbien. Neŋ mka katikŋan tapma in met nikdamuŋ mti mukulem mnembien. Keyepmti in kolit.’ \p \v 37 Zema am teŋ bembeŋaŋaŋ pigok gilik zesâbip, ‘Amobotnaŋ, nin kan kwilekiyet geŋ gikmann meuyet tapmmane meu gawenn ma tuyet tapmmane tu gawenn? \v 38 Ma geŋ denen an mamanamaŋ kopmane nin weyaŋgewenn ma melakandunduyet olapmane melakandu gawenn? \v 39 Ma kan kwilekiyet zawalen ma mka katikŋan wemane nin mukulem mgewenn?’ \p \v 40 Âpme Amobotnaŋ neŋ zet dopmaŋ pigok gilik zewap, ‘Neŋ penaŋ zema nâit, in kan ke ma keyet nâlen notn an tototnaŋ nâmkiŋpepemak mukulem mpewien in ke ek etaŋ ku mukulem mpewien. Ke neŋ mukulem mnewienok bein.’ \p \v 41 Mti neŋ betn alomset tabep ekŋengat pigok zewap, ‘In nenemti sebeit! In teziŋ ŋandayet zapat ombemindendeŋaŋ. Teziŋ taŋamaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ ke Sadaŋ ma enselŋane ekŋengat weyaŋpepeŋaŋ keyet keŋan towelip! \v 42 Ke pigogat neŋ meuyet mma in meu ku nawien. Neŋ tuyet mma in tu ku nawien. \v 43 Neŋ an mamanam kopma in neŋ notn mnemti mkaen ku newien. Neŋ melakandunduyet olapma in neŋ melakandu ku nawien. Neŋ zawalen ma mka katikŋan tapma in ku namukulem mnewien.’ \p \v 44 Zema ekŋenaŋ pigok gilik zem zewep, ‘Amobotnaŋ, nin denen gikmann meuyet mmane ma tuyet mmane ma an mamanam kopmane ma melakandunduyet olapmane ma zawalen wemane ma mka katikŋan tapmane nin ku mukulem mgewenn?’ \p \v 45 Âpme Amobotnaŋ neŋ dopmaŋ pigok gilik zem indawap. ‘Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in kan ke ma keyet nâlen notnne peweweŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen mukulem ku mpewien beme in neŋ ku mukulem mnewienok bein.’ \p \v 46 Kokgapmti zemindema ekŋenaŋ yomgalen dopmaŋ gakiki delaŋ zenzepiŋ keŋanen towebep. Âpme am teŋ Kawawaŋgat zet kandaŋan maiwaŋ mama kanzizit tiwep.” \c 26 \s1 Sâpe sâpe bumbu an ma an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen zet zemtâwien \r (Mak 14:1-2; Luk 22:1-2; Zân 11:45-53) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ zet sambe ke zemzikat indame delaŋ peme nembaŋane ningat pigok dinndoye, \v 2 “Bet mulup mimi zut delaŋ peme Aŋgalalaŋ Kendo bewe ke in ŋep nâip. Kan keyet neŋ kasanneyaŋ zemnomti Angat Nemuŋaŋ amgat belinan neme tewen nowep.” \p \v 3 Kan keyegak sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋin kwitnaŋ Kayapas egalen mka temanen ondekti \v 4 Zisas buzageset atamti kume gakikiyelen setnaŋgat zenâ zenâ mbien. \v 5 Yaŋgut ilinak pigok zewien, “Nin kendo keŋan kapi ku msenup. Mnepemann am sambeyaŋ kasa kileŋ mseipmagengat.” \s1 Imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ pembenaŋ penaŋaŋ Zisasiyet ŋokŋan mulapeye \r (Mak 14:3-9; Zân 12:1-8) \p \v 6 Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen tage ke an ŋen kwitnaŋ Saimon ek sekŋaŋ liŋgit satnaŋmak itnaŋaŋ mamtan ya Zisasiyaŋ weyaŋpeye egalen mkaen tabien. \v 7 Ke motati meu tatnmann imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ pembenaŋ penaŋ seŋgepmaŋmak tosaŋaŋ temaŋ ke mkoti Zisasiyet ŋokŋan mulapeye. \p \v 8 Âpme imbiyaŋ kegok mme nembaŋaneyaŋ nin ekti ŋenzinziŋ mti yaŋkwesiwenn, “Kwilekiyepmti pi belak walezin? \v 9 Wet kelakŋaŋ kapi tosayet beme mânep temaŋ ime kopme am bekopsat indandayelen.” \p \v 10 Zemann Zisasiyaŋ nin zigok zewenn ke nâmti, “In kwilekiyet mti imbi dundumti zekalumpeip? Egaŋ mnep ke pembenaŋ penaŋ. \v 11 Am bekopsat ekŋenaŋ inmak kwesiŋ penaŋ mamambep âpme neŋgut inmak kwesiŋ kapi ku mamambap. \v 12 Imbi egaŋ kwileki mip ke nâgât sekŋ kapi weyaŋti kelakŋaŋaŋ zulupeme sumen nambembeyelen mip. \v 13 Neŋ penaŋ sukwep dindowi, msat kataŋ deset ma deset Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi mebennok imbi kapiyaŋ nâgât mnep kapi kogogak zenâ mti egat otnâwep.” \s1 Zudasiyaŋ mânepgapm Zisas zemkuye \r (Mak 14:10-11; Luk 22:3-6) \p \v 14 Âpme nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep ŋen kwitnaŋ Zudas Iskaliotgatnaŋ egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti \v 15 pigok indayaŋkwesiye, “Neŋ Zisas in zikat indamti belinan bema in tosaŋaŋ kwileki naseip?” Yaŋkwesime ekŋenaŋ mânep silwa kasetnaŋ 30 kegok makumti sawien. \v 16 Âpme Zudasiyaŋ kan keyet yaŋbemti, “Zigoset mti Zisas zemkusap,” zemti setnaŋgat timage. \s1 Zisas ma nembaŋaneyaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyet meu nimbien \r (Mak 14:12-26; Luk 22:7-23; Zân 13:21-30; 1 Kolin 11:23-25) \p \v 17 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo keyet yaŋbembeŋaŋ nembaŋane nin Zisasmagen koti yaŋkwesiwenn, “Geŋ nin Aŋgalalaŋ Kendoyelen tu meu denen weyaŋ bembeyelen gambein?” \p \v 18 Yaŋkwesimann Zisasiyaŋ zeye, “In Zelusalem mka temaŋ keŋan meti an ŋen aikseip keyet pigok dunduseip, ‘Ningalen zikat ndandayaŋ zep, “Nâlen gakiki kan ilak daŋgoin keyepm nembanemak nin Aŋgalalaŋ Kendoyet gâlen mkaen tasenup,” ‘kegok zeseip.’ ’ \v 19 Nembaŋane nin Zisasiyaŋ ikŋaŋ zemâtâtndeye keyet kataŋ mâti Aŋgalalaŋ Kendoyet tu meu weyaŋ bewenn. \p \v 20 Kegok mti mkokok kume Zisas ma nin 12 nsakwep tu meu niniyelen tomtabenn. \v 21 Ke tati tu meu nimambe Zisasiyaŋ dinndoye, “Neŋ penaŋ diindowi inmagengatnaŋ ŋenaŋ neŋ zemnosem.” \p \v 22 Kegok zeme nembaŋane nin keŋ sindem mti ikŋaŋgat kwep kwep yaŋbemti yaŋkwesiwenn, “Amobotnaŋ, geŋ nâgât tazenik, ma?” \p \v 23 Kegok yaŋkwesimann delaŋpeme Zisasiyaŋ dinndoye, “An ŋenaŋ nupmamaŋ tu batien nsakwep pemalu towepme nselup an keyaŋ neŋ zemnosem. \v 24 Angat Nemuŋaŋ neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zeinok gakiwap yaŋgut an ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kasayet belinan besâpm an ke wakae, sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambedak ze ŋep bempenak.” \p \v 25 Zudas an keyaŋ Zisas kasayet belinan beweyaŋ zeye, “Zikat indanda, geŋ nâgât tazenik, ma?” \p Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ zenik kok kemak.” \p \v 26 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti ndamti zeye, “In mti nit. Kapi nanaŋgat sek sesumbannok.” \p \v 27 Nimann delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak ndamti zeye, “In ilindiŋ mti nit.” \v 28 Ewe tatnimambe zeye, “Kapi nanaŋgat sipmnok. Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tâmindeyap. Âpme sipm tewen nome sipmnaŋ tobe ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.” \v 29 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat Biengalen zemâtâtât katnanen mama kululuŋen gwaen tati wain alakŋaŋ ke nsakwep nbanup.” \p \v 30 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kumann delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebenn. \s1 Zisasiyaŋ Pitayaŋ yaŋpewe keyet zetnaŋ zeye \r (Mak 14:27-31; Luk 22:31-34; Zân 13:36-38) \p \v 31 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen ikŋaŋ pigok zeye, \q1 ‘Neŋ sipsip damuŋ kuma gakime sipsip ekŋenaŋ kileŋ lala bubuk kunzuŋ mekobep.’ \rq (Zekaraia 13:7)\rq* \p \v 32 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâkobep.” \p \v 33 Zeme Pitayaŋ zemkatik bemti pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.!” \p \v 34 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.” \p \v 35 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen msawaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe nin zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbenn. \s1 Zisasiyaŋ Gesemani muluwen dundundu mulup mge \r (Mak 14:32-42; Luk 22:39-46) \p \v 36 Zemti nsakwep olip muluwen msat kwitnaŋ Getsemani ke mebenn. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋane ningat zeye, “In kapi totapme neŋ nenak daen metati dundumti kosap.” \v 37 Zemti egaŋ Pita ma Zebediyet nemuŋane zut idatetime mebien. Ke meti Zisasiyaŋ yaŋbemti kembeŋ ma keŋ sindem omba nâye. \v 38 Nâmti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tapmiap keyepm in muluk wewepiŋ. Neŋmak keik tapmasenup.” \v 39 Kegok zemti belaknik bugan met ŋeŋzimosetnaset msalen kutuwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ nâmane ŋep mimiyelen beme sek sindemgalen nukŋaŋ kapi mâtâtne! Keyaŋgut neŋ nâyapnok yek. Giti nânik kataŋ sokbesem.” \v 40 Kegok mti egaŋ gilik zem koti nembaŋane tuk indikme meluk taweme indabutemti Pitayet pigok dunduye, “In tuk kwilekiyepmti neŋmak kan belaknik bugan pi keik tati otnânâ mulup bugan ku mbiek? \v 41 In keik tati dombemti dunduit mneti nukŋanen toindosem. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ beme tawemo.” \v 42 Zisasiyaŋ sek ŋen ewe meti dunduye, “Bien, sek sindemgalen nukŋaŋ kapi ŋep ku mâtâpepeyelen beme ma neŋ ke pupuyelen penaŋ bein beme geŋ nâniknok neŋ ŋep pusap.” \p \v 43 Egaŋ sek ŋen ewe gilik zem koti nembaŋane koindikme meluk tawemambien enenogat zikalinan nukŋaŋ penaŋ beye. \v 44 Zisasiyaŋ nembaŋane katim indemti ewe gilik zem meti dundundu sek tuk mge. Ke zet eweŋan dundumti zeye keyegak dunduye. \p \v 45 Mti egaŋ nembaŋanemagen gilik zemkoti zeye, “In ewe meluk wemwat wemwat ma kâtnâmtat kâtnâmtat tapmip? Egit! neŋ Angat Nemuŋaŋ kasannaŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengat belinan neneyelen kanlak bein. \v 46 Wati, kopme metne! Egit, an ŋen neŋ zemnonoyelen ilak kolep!” \s1 Kasa ekŋenaŋ Zisas atawien \r (Mak 14:43-50; Luk 22:47-53; Zân 18:3-12) \p \v 47 Zisasiyaŋ ewe nembaŋane nin zet tadindome dindome Zudas nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep egaŋ am maŋge temaŋmak wanam ŋilikŋaŋ ma wenzom timti kobien. An ekŋen ke sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ zemindeme kobien. \v 48 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindaye, “Neŋ meti an mukumpesap ke in ekti keyegagak ataseip.” \v 49 Zeyenok Zudasiyaŋ Zisasmagen teŋ mebedak zeye, “Tambuyet Amobotnaŋ!” Zemti naŋguman nuknuk mpeye. \p \v 50 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kwilekiyet nâmkodak ze, sakwep mi!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet betnaŋ kili kili atamti zampewien. \v 51 Atame an Zisasmak mamambien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ wanamaŋ ŋilikŋaŋ mandam kwati sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgat mulup nembaŋaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye. \v 52 Mme Zisasiyaŋ egat pigok zeye, “Geŋ wanamdi munduman gilik zem bepe. Zigogak an ŋenaŋ wanamaŋ kasa makuip ek an notnaŋaŋ wanamaŋ kegogak aŋme gakiwe. \v 53 Âpme neŋ Biengat mukulem mimiyet yaŋkwesima egaŋ alagalak kapiyet ensel sopmaŋ sambe penaŋ ku makukuyelen zemindeme kot napmukulem mbiek. Ke geŋ ku nânik? \v 54 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ neŋ ŋep sindem titiyelen keyepm Kawawaŋgat nemukulem mimiyelen zewak beme Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ keyaŋ penaŋmak ku benak.” \p \v 55 Kan keyet Zisasiyaŋ an maŋge temaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme an kambu tititoŋ beme in wanam ŋilikŋaŋ ma wenzomak natatayelen kolo? Neŋ kasup kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan tomtati manzikat indamtemanaŋgut in ku natawien. \v 56 Keyaŋgut kwileki sambe sokbep ke nâgât Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an zet meluwaŋ mge ke penaŋaŋ sokbemkawaŋ bembeyelen.” Kegok mme nembaŋane nin ilindiŋ katikpemti kunzuŋ mebenn. \s1 Zisas zelen pewien \r (Mak 14:53-65; Luk 22:54-55, 63-71; Zân 18:13-14, 19-24) \p \v 57 Âpme am Zisas atawien ekŋenaŋ mmeti Kayapas, sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin egat mkaen an zii zet zikat indanda ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ sambeyaŋ ondektabienen ke tetimebien. \v 58 Mepme Pitayaŋ ewe sukwep tati indamâti Kayapasiyet mka kimbalen mege. Meti kimbat keŋan moti zigok sokbesem ke eegalen Zuda ekŋengalen an kukŋaŋbeŋ kimbat damuŋ ekŋenmak tomtage. \p \v 59 Âpme sâpe sâpe bumbu an ma Zuda am ekŋengalen am ŋeŋaŋ bembeŋin sambeyaŋ Zisas zet zigoset ma kwilekiyet bemzemti gakikiyet zemdelaŋ zempepeyelen timabien. \v 60 Am sambe penaŋaŋ ŋeŋaŋ kot sokbemti dâsuki bemzewienaŋgut zet ŋen ku aikbien. \p Bam delaŋ zenzeŋan an zulaŋ kot sokbemti \v 61 zewun, “An kapiyaŋ zeye, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ kapi asekmatopme delaŋ zeme nan bet mulup mimi tuk kapiyet keŋan etaŋ ŋep walabak.’” \p \v 62 Âpme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinan watati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “An zut egelaŋ gâgât zet bemzelut kelak ŋep nânak? Keyet geŋ dopmaŋ gilik zenzeyelen ŋen mtadik?” \v 63 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet ŋen ku zeye. \p Ewe keyegak sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ egat yaŋkwesiye, “Neŋ Kawawaŋ mama toŋaŋ egat kwitnanen bandim mti gayaŋkwesima geŋ zemkatik bemti dino: Geŋ Kilais Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ?” \p \v 64 Zeme Zisasiyaŋ gilik zemti dunduye, “Geŋ zenik kok kemak. Keyaŋgut neŋ ilinsakwep diindowi: Kan belaknik penaŋ palaŋan in taekme Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ Kawawaŋ winde toŋaŋgat betnaŋ penaset Amobotnaŋ tati kululuŋ mgulumbik palen kosowap!” \p \v 65 Zeme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ zet ke nâmti ŋeŋaŋ zimeyepm kâlâpmaŋ mendeleti zeye, “Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ min. Nin egat zet ŋen zemti zemkukuyelen ewe ku timabagalen! In alagalak kapi egalen kwelat zelak nâyo! \v 66 Keyepm in zigok nâip?” \p Zeme ekŋenaŋ gilik zewien, “Ek yomaŋ zemsalaŋ bepgapm gakime delaŋ pesem.” \p \v 67 Zemti ekŋenaŋ zimosetnan zawaga wasekpemti bet mutumti kuwien ma notnaŋaŋ bet palak palak neŋguman taiwien. \v 68 Mti zikatnaŋ kwaikpemti zewien, “Geŋ gitaŋgat golaŋ zenze an manzenik. Ele, golaŋ zenze an mulup mi! Kilais, geŋ kwiyaŋ goin? Ke zemane nâne.” \s1 Pitayaŋ Zisas yaŋpeme sek tuk beye \r (Mak 14:66-72; Luk 22:56-62; Zân 18:15-18, 25-27) \p \v 69 Âpme Pitayaŋ mka kimbat keŋan kayakŋaŋ totapme sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgalen mulup imbi ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ekmagen koti zeye, “Geŋ kogok Zisas Galiliyetnaŋmak mambanan.” \p \v 70 Kegok dunduye yaŋgut egaŋ ekŋen sambeyet zikalinan yaŋti zeye, “Neŋ geŋ kwiyet tazenik ke ku nâyap.” \p \v 71 Zemti egaŋ kimbat sekekegen metopme mulup imbi ŋenaŋ ekti an ekŋen tabien keyet zeye, “Ek Zisas Nasaletgatnaŋmak mamtan.” \p \v 72 Pitayaŋ ewe kogak yaŋti gilik zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zemkatik bemti zeyap: Neŋ an ke ku nâmpeyap!” \p \v 73 Kegok zeme belaknik bugan tati am dendaŋ tapmambien ekŋenaŋ Pitamagen koti zewien, “Penaŋ sukwep, geŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen kwilekiyet zedi ŋandaŋaŋaŋ zein geŋ Galili msalengatnaŋ ekŋengat nolin!” \p \v 74 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ zemkatik bemti zeyap. Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zeyap! Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ dopmaŋ ŋep mutumnasem. Neŋ an ke ku nâmpeyap penaŋ!” Zeme zeme keyegak sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ kuye. \v 75 Kume Pitayaŋ eweŋan Zisasiyaŋ pigok dunduye ke otnâŋge, “Sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek tuk ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât ku nâmpeyap zewanik.” Kegok mti keŋaŋ teŋ peme egaŋ zupman meti si omba penaŋ suye. \c 27 \s1 Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas amobotnaŋ Pailetmagen teti mebien \r (Mak 15:1; Luk 23:1-2; Zân 18:28-32) \p \v 1 Âpme msat msame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ma amgalen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas gakikiyet zenâmti zemdelaŋ zempewien. \v 2 Zemdelaŋ zemti betnaŋ zamti mtetim meti Loma gapmangalen amobotnaŋgat betnan bewien. An ke kwitnaŋ Pailet. \s1 Zudasiyaŋ tapelen tage \p \v 3 Âpme Zudas an zemkuku egaŋ egeyaŋ Zisaslak gakikiyet zemdelaŋ zempepeŋaŋ beme keŋaŋ gilik zeme mânep kasetnaŋ 30 silwawan mti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ gilik zem indamti \v 4 pigok zeye, “Neŋ an teŋ zemkuma gakikiyet zapat beme yom temaŋ tiap.” \p Zeme ekŋenaŋ dunduwien, “Ke ningalen kwitnaŋ kwitnaŋ yek. Ke giti nâniknok msenik.” \p \v 5 Zeme Zudasiyaŋ mânep kasetnaŋ mkoti Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan peme topme katimindemti mege. Meti tapelen tage. \v 6 Kegok mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ mânep ke makum timtati zewien, “Mânep kapi sipgalen tosa. Ke ningalen zii zelaŋ mânep keboŋaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋgalen tewalaŋ keŋan ku bembeyelen zemkatikbembeŋaŋ.” \v 7 Keyepmti ekŋenaŋ zenâmti zemtâmpemti mânep ke mtati an menzim weyeyaŋ egalen msat kwitiwien ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ indabembeyelen sumin. \v 8 Kegok mti msat ke kwitnaŋ “Sip Msat” kuwienaŋ pigogat ewe makup. \v 9 Kegok mme golaŋ zenze an Zelemaiayaŋ pigok zeyenok penaŋ bein, \q1 “Islael am ekŋenaŋ mânep kasetnaŋ 30 silwa ke mti egat tosaŋaŋ kwititiyelen zemtâmpewien. \v 10 Mti mânewan mtati an menzim weyayaŋgalen msat kwitiwien. Ke Amobotnaŋaŋ neŋ zemâtât neŋgenok.” \rq (Zelemaia 32:6-9; Zekaraia 11:12-13)\rq* \m Ke penaŋ sokbeye. \s1 Pailelaŋ Zisas gakikiyet zemdelaŋ zempeye \r (Mak 15:2-15; Luk 23:3-25; Zân 18:33–19:16) \p \v 11 Âpme Zisasiyaŋ Loma gapmangalen amobotnaŋgat zimosetnaŋ tapme egaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ, ma?” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ zenik kok kemak.” \p \v 12 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yom ombem zewienaŋgut Zisas ek yomepiŋ keyepm ekŋengalen zeombem zenzeŋinaŋgat dopmaŋ ŋen ku diindoye. \v 13 Kegok mme Pailelaŋ egat pigok zeye, “Geŋ ekŋenaŋ zet sambe gâgât tabemzeip ke tatnânik ma yek?” \v 14 Yaŋkwesiye yaŋgut Zisasiyaŋ dopmaŋ zet kwep bugan gilik zenzepiŋ mge. Kok keyepmti Loma gapmangalen amobotnaŋaŋ nâmtemtem omba penaŋ mge. \p \v 15 Âpme nup kan kwep kwepgat Aŋgalalaŋ Kendoyet Loma gapmangalen amobotnaŋaŋ an mka katikŋan nup kan kwepgat an kwep ma nup kan ŋengat sepem kegogak maindemekwawetemien. Am ekŋenaŋ an kwiyet kwitnaŋ makumtemienen ke matalasim indam kwatan. \v 16 Kan keyet an bekanaŋ kwizetpatnaŋmak ŋen mka katikŋan matatan kwitnaŋ Zisas Balabas. \v 17 Keyepmti amnaŋ ondekme delaŋ peme Pailelaŋ pigok indayaŋkwesiye, “An kwi in neŋ belak lala kwalepema kokogalen nâip: Balabas ma Zisas am notnaŋaŋ Kilais manzeip keyet nâip?” \v 18 Pailelaŋ Zuda am ekŋengalen am ŋeŋaŋ bembeŋin ekŋenaŋ Zisasiyet mulupmaŋgalen ma windeŋaŋgalen keŋ kuku mti ekmagen wakobien keyet egaŋ ŋep penaŋ nâŋge. \v 19 Kegok zeme Pailelaŋ zemdelaŋ zenze munduman mka keŋan totapme imbiŋaŋaŋ mulup anaŋ zempeme egat zet zapat pigok kot zeye, “Geŋ an yomepiŋ ke kwileki ŋen msasapiŋ. Neŋ an keyet paleset ki bekan bekan alak tambuyet takimbemayet.” \p \v 20 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ an imbi sambeyet keŋin walati Pailetgat yaŋkwesime Balabas kwaletindamti Zisas gakikien pepeyelen am keŋin walabien. \p \v 21 Kegok mbienaŋgut Pailelaŋ ewe am sambe pigok indayaŋkwesiye, “Eget zut kapimagengatnaŋ kwi in neŋ belak kwaletpepeyelen nâip?” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Balabas!” \p \v 22 Zeme Pailelaŋ yaŋkwesiye, “Neŋ Zisas am notnaŋaŋ Kilais manzeip ke zigok penaŋ msap?” \p Ke zeme ekŋenaŋ ilindiŋ yaŋbemti kwizet kuwien, “Tewen kume gakik!” \p \v 23 Kegok zeme Pailelaŋ ewe indayaŋkwesiye, “Ek yom kwitnaŋ kwileki mgeyepm?” \p Zeme ekŋenaŋ ilindiŋ kwizet kwakwak omba penaŋ mti zewien, “Tewen kume gakik!” \p \v 24 Âpme Pailelaŋ egeyaŋ tapmnepe kasa ŋenzinziŋ sokbembeyelenok kok beme egaŋ ewe ŋep ku zenzeyelen. Keyepmti tu mti betnaŋ am sambeyet zikalinan zuluti zeye, “An kapiyelen gakiki ke neŋ toŋaŋ ku beyap. Ke ilinaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ!”\f + \fr 27:24 \ft Betnaŋ zuluge keyet yaŋaŋ kapigok: egaŋ nânâŋaŋaŋ otnâyeen egaŋ yom keyet toŋaŋ ku bein amnaŋ nânâyelen ke mge.\f* \p \v 25 Kegok zeme am sambe ilindiŋ zewien, “Pemane egalen gakikiŋaŋgalen dopmaŋ ke nin ma nemunambanne ningat palen wembe!” \p \v 26 Kegok zeme Pailelaŋ Balabas kwaletindaye. Âpme Zisas peme witikti piliŋ tewen kukuyelen an kukŋaŋbeŋgat belinan beye. \s1 Loma kasa kuku ekŋenaŋ Zisas mobotnaŋ yaŋaŋ yaŋaŋ msawien \r (Mak 15:16-20; Zân 19:2-3) \p \v 27 Âpme Loma ekŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ Zisas aikti Pailetgalen mka temanen mmeti kasa kuku sambe ilindiŋ bembuluŋti tabien. \v 28 Mti ekŋenaŋ Zisas ikŋaŋgalen sâkŋaŋ gulumpemti melakandu ŋamaŋ teepmaŋ ŋenaŋ miakpemti \v 29 naman sepmeŋaŋ amobotnaŋgalen elimiaknok muŋgumti ŋokŋan peme toge. Mti takanzi ŋen betnaŋ penanen sawien. Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mbienen ke amobotnaŋgalen kataŋ miakpewien. Kegok miakpemti mamkandaŋan pedondom samti mobotnaŋ ma pep msamti zewien, “Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ kwesiŋ mamanigaŋ mamambanik!” \v 30 Kegok mti zawak wasekpemti takanzi mtati ŋokŋan kwep kwep meti witikbien. \v 31 Âpme ekŋenaŋ mobotnaŋ ma pep msame delaŋpeme melakandu ŋamaŋ teepmaŋ gulumpemti ikŋaŋgalen sâkŋaŋaŋ miakpewien. Mti aikti kukuyelen wapmebien. \s1 Zisas tewen kuwien \r (Mak 15:21-32; Luk 23:26-43; Zân 19:17-27) \p \v 32 Ekŋenaŋ Zelusalem mkayelen kimbalen toti mesât meti an ŋen Sailini msalengatnaŋ kwitnaŋ Saimon aikti kasa kuku ekŋenaŋ Zisasiyelen tep pupuyelen apitilimpeme puye. \v 33 Kegok mme moti msat ŋen Ibulu ekŋengalen zeleset kwitnaŋ Golgata ke pataŋ pewien. Golgata ke nanzaŋ sakamaŋ am gakikiŋaŋgalen ŋokaset nemboŋ keyepm kwit ke “Ŋokasetgalen msat” makumtemien. \v 34 Pataŋ pemti ekŋenaŋ Zisas wain tu sakokolokgalen munziŋ kaŋkaŋaŋmak lelimti sawienaŋ nime ŋep kumbeme wisat mge. \v 35 Kegok mme tewen masasokpemti gwilimaŋ kuwien. Ikŋaŋ kumti sâkŋaŋ maŋge kwep bemti nanzaŋ guluk gilik mti an ŋenaŋ nanzaŋ omba kumtiwien kataŋ saŋgum melakanduŋaŋ kwep kwep kalaŋ tiwien. \v 36 Mme delaŋ zeme ke totati Zisasiyet damuŋ mbien. \v 37 Âpme ŋokŋaŋgat palaŋaŋ zet muluwaŋ zet ombemzemti tep palen kuwien. Ke kapigok kumpewien, \qc “KAPI ZISAS ZUDA AM EKŊENGALEN AMOBOTNAŊ.” \p \v 38 Mti ekŋenaŋ an kambu titi zut Zisasmak ŋen betnaŋ penaset ma ŋen betnaŋ alomeset tewen gwilimaŋ idowien. \v 39 Âpme am keeset mebe kokot mbien ekŋenaŋ ŋok kiliŋ kiliŋ mti Zisas tipkwasisi zet pigok dunduwien, \v 40 “Geŋ an kapiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ asekmatopme neman ewe bepmulup mimi tugat keŋan etaŋ walalagalen zewanan! Geŋ penaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ beme gitaŋgat sekdi aŋgalaŋti tewengatnaŋ kwatot!” \p \v 41 Sepem kegogak sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ pep msamti pep palen pigok dunduwien, \v 42 “Egaŋ am notnaŋ mukulem mamiindenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mukulem mpein! Ek Islael ekŋengalen Amobotnaŋ bein bemelak tewengatnaŋ kwatopme nin ekti penaŋ nâmkiŋpesenup! \v 43 Egaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpemti manzein, ‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ.’ Ŋep, kegogat kame taekmann Kawawaŋaŋ alak aŋgalaŋpesâpm manzemti ekne!” \v 44 Sepem kegogak an kambu titi zut ekmak tewen idowienaŋ tipkwasisi zet dunduwun. \s1 Zisas gakiye \r (Mak 15:33-41; Luk 23:44-49; Zân 19:28-30) \p \v 45 Tewen kuwienen ke tatnepeme tinsutnan beme msat ilindiŋ sopsop kume tambumbuyaŋ sumuŋ tatnepeme 3 kilok mee kegok beye. \v 46 Tambum tatnepe 3 kilok mee kegok beme Zisasiyaŋ kwizet Ibulu zeleset omba pigok kuye, \q1 “Eloi, Eloi, lama sabaktani?” \rq (Sam 22:1)\rq* \m Zet ke yaŋaŋ pigok, “Kawawaŋŋ, Kawawaŋŋ, geŋ kwilekiyet katiknenak?” \p \v 47 Kegok kume am notnaŋ sokŋan ke tabien ekŋenaŋ nâmti pigok zewien, “An piwan Ilaiza golaŋ zenze an itnaŋaŋ egaŋ mukulem mpepeyelen takun.” \p \v 48 Âpme ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ sakwep winde bem meti kwilekiŋen yembem nemboŋ ke mti wain tu akŋaŋ keyet keŋan pemetopme mwati pum kasetnaŋ dukŋan bem zampemti Zisas same niniyelen mge. \v 49 Kegok msât mgeyaŋgut am notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “Petalak, kame tati ekmann Ilaizayaŋ koti mukulem mti mâtâtpesâpm manze ekne!” \p \v 50 Kegok tazeme Zisasiyaŋ kwizet omba ewe kumti yek beye. \p \v 51 Kegok mti gakime Kawawaŋgalen sesewat mka temanen utu kekek saŋgum teepmaŋ mapeme totatan ke sutnan temaŋ kauyetnan eselempeme mane mane kaim delaŋ zeye.\f + \fr 27:51 \ft Keyet yaŋaŋ amnaŋ nin ilak Kawawaŋaŋmagen ŋep mebegalen piliŋ sokbeye.\f* Mti mâkinaŋ mme msat titok mme nanzaŋ sambe epeewien \v 52 ma am sum sambe kegok andeye. Âpme Kawawaŋgalen an imbi sambe nâmkiŋpepemak gakiwien ekŋen mbelak zemindeme mamaen wabien. \v 53 Wati ekŋenaŋ sumin katipewien. Âpme Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ wage keyet palaŋaŋ Zelusalem mka teman mepme am sambeyaŋ indikbien. \p \v 54 Kegok sokbeme kasa kuku ŋeŋaŋ ma kasa kuku an Zisasiyet damuŋ tabien ekŋenaŋ mâkinaŋ mge ma kwilekiki notnaŋ sambe ke sokbemmege ke ekti igagen penaŋ kiŋgati pigok zewien, “Penaŋ sukwep, an kapilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!” \p \v 55 Imbi notnaŋ ekŋenaŋ kegogak sokŋanik tati Zisas ektitimti tapmambien. Imbi ekŋen ke eweŋan Galili msalen gwaenen mâpmamti mukulem mampemtemien. \v 56 Ekŋen kemagengatnaŋ kwilin Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zemsmak Zosep egegat mamit ma imbi ŋen Zebediyet imbiŋaŋ. \s1 Zisas sekŋaŋ nanzaŋ enzuŋaŋ bempewien \r (Mak 15:42-47; Luk 23:50-56; Zân 19:38-42) \p \v 57 Âpme gasim beme an mânep milawatnaŋ temaŋ ŋen kwitnaŋ Zosep mkaŋaŋ kwitnaŋ Alimatia ek kegok Zisasiyet nemuŋaŋ mamtan egaŋ koti \v 58 Pailetmagen meti Zisas sekŋaŋ mmet bembeyet yaŋkwesime Pailelaŋ kasa kuku anene ekŋenaŋ Zisasiyet sekŋaŋ ke Zosep sasayelen diindoye. \v 59 Kegok mme Zosewaŋ mtoti saŋgum alakŋaŋaŋ sumuŋpeye. \v 60 Kegok mpemti ikŋaŋgalen sum alakŋaŋ penaŋ nanzaŋ palakŋaŋ keŋan kakalimpeyeen keyet keŋan Zisasiyet sekŋaŋ bempemti nanzaŋ temaŋ ŋen wililime meti sum zetnaŋ bekek tapme mege. \v 61 Âpme Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia ŋen egelaŋ zimoselit sumeset ektapmambun. \s1 Kasa kuku an ekŋenaŋ sum damuŋ tabien \p \v 62 Âpme mseŋan Sabat tagoŋgo kan beye keyet sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Palisi ekŋenaŋ Pailetmagen meti ondekti \v 63 ekŋenaŋ pigok zewien, “Amobotnaŋ, an dâsukitoŋ egaŋ alik mamtanen zet kapigok zeye, ‘Bet mulup mimi tuk delaŋ zeme neŋ ewe belak zem wabap.’ Kegok zeye ke nin nânup. \v 64 Keyepmti mulup zet indamane sum ekdamuŋ mtapme bet mulup mimi tuk bewe. Mneti nembaŋane ekŋenaŋ meti sekŋaŋ kambu mkwawebepgat ma am ekŋenaŋ gakikiengatnaŋ belak zem walep koke zewepmagengat ke damuŋ mbanup. Zet alik mamti zeye keyaŋ dâsuki penaŋ bein keyaŋgulak zet dâsuki temaŋ penaŋ bam sokbesâpm keyaŋ dâsuki kukŋaŋgat ke sebempesâpm.” \v 65 Zet ke kasa kuku ekŋenaŋ zeme Pailelaŋ ekŋengat kapigok zeye, “In kasa kuku an notnaŋ indatetimti sum weyaŋti penaŋ damuŋ mseip.” \v 66 Kegok zeme ekŋenaŋ met sum weyaŋti damuŋ mimiyelen kasa kuku an indemti nanzaŋ sekekek ke welime mekindiŋ zeme tegaŋ melim kwalim mbien mneti amnaŋ tek ke mpemti kambu mmeseipmagen nâmti piliŋ zampewien. \c 28 \s1 Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ wage \r (Mak 16:1-10; Luk 24:1-12; Zân 20:1-10) \p \v 1 Âpme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme mseŋan Sonda tambuŋan msat tapmsame msame Malia Makdala mkaengatnaŋmak Malia ŋen kemak Zisasiyelen sum eksât mebun. \p \v 2 Âpme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ kululuŋengatnaŋ kwatoge keyepm mâkinaŋ temaŋ memendepmak mge. Ensel keyaŋ kwatoti sumen ke meti nanzaŋ sekekek mâtâpemti keyet dukŋan totapmaŋge. \v 3 Ensel ek sepemaŋ ambeyak nemboŋ ma sâk miayakŋaŋ satnaŋ leŋganaŋ penaŋ. \v 4 Âpme kasa kuku damuŋ tabien ekŋenaŋ egat kiŋgagat omba mti selin belin omba wendime katik katik sim gakikiŋaŋnok msalen tokutumti wembien. \p \v 5 Kegok mme enselaŋ imbi egegat pigok zeye, “It kiŋgagapiŋ. Ke neŋ nâyap, it Zisas tewen kukuŋaŋ egat tatimalup. \v 6 Ek kapi ku tazin. Ek itnaŋaŋ zeyenok belakzem walep. Pien koti mundumaŋ bewienen egit. \v 7 It sakwep kapiyak meti nemuŋane pigok diindoseip, ‘Eklak gakikiengatnaŋ walep. Mti egaŋ ŋeŋaŋ bemindemti Galili msalen alak mezin in ke meti ekseip!’ In neŋ zet diindowan ke nâit!” \p \v 8 Kegok mti egelaŋ kiŋgagat ma oloŋen temakwep nâmti sum sakwep katikpemti nembaŋane ningat zapat dinndosât winde bembeŋak mebun. \v 9 Âpme Zisasiyaŋ eget memendepmak idaikti diidoye, “Tambuŋan penaŋ, keŋ sewakŋaŋ itmak tasem.” Zeme egelaŋ ekmagen koti setnaŋ ambepumti sesewatsawun. \v 10 Kegok mmalut Zisasiyaŋ egegat diidoye, “It ku kiŋgalit. It meti nembanne ekŋengat zemalut ekŋenaŋ Galili daen meti ke menaikbep.” \s1 Kasa kuku ekŋenaŋ damuŋ tabien keyet zapat mbien \p \v 11 Âpme imbi egelaŋ selen tapmepmalu an kasa kuku sum damuŋ tabien ekŋenmagengatnaŋ notnaŋaŋ gilik zemti Zelusalem mka teman meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe sokbeye keyet zapatnaŋ mbien. \v 12 Zapat ke mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenmak ondekti zet zemtâmpewien. Kegok mti kasa kuku ekŋen mânep makukuŋaŋ temaŋ penaŋ indamti \v 13 pigok zewien, “In am pigok diindoseip, ‘Nin meluk tawemann nembaŋaneyaŋ tambuyet koti Zisasiyet sekŋaŋ kambu mmelo.’ \v 14 Âk Loma ekŋengalen amobotnaŋaŋ zapat kapi nâsem beme nin ŋep zemann nâsem. Âpme in keyet yayaŋ ku mseip.” \v 15 Kegok zeme kasa kuku ekŋenaŋ nâme ŋep beme mânewin timti zemâtâtindawienok zemebien. Kok keyepmti zapat kapiyaŋ Zuda am ekŋenmagen palakŋaŋ beyeyaŋ pigogat ewe tazin. \s1 Zisasiyaŋ nemuŋanemagen sokbemindaye \r (Mak 16:14-18; Luk 24:36-49; Zân 20:19-23; Nembayelen Muluwin 1:8) \p \v 16 Âpme nembaŋane 11 nin Galili msalen meti kalaŋ ŋen Zisasiyaŋ ikŋaŋ zemâtâtndaye ke mebenn. \v 17 Meti ikŋaŋ aikbenn ya nembaŋaneyaŋ nin dundum sawennaŋgut notnaŋaŋ egaŋ gakikiengatnaŋ wage keyet keŋ zut mbien. \v 18 Mme Zisasiyaŋ sokŋan koti zeye, “Winde sambe kululuŋ keŋan ma msat palen Kawawaŋaŋ neŋ name delaŋ zenzeŋaŋ. \v 19 Keyepmti in msat kataŋ meti am sambe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zikat indame nâgât nâmkiŋpeme Kawawaŋ Bipm ma nâgât kwitnnan ma Emetak Teŋ ningat kwitnnan tu zulutindewep. \v 20 Mti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe zemâtâtindawan ke gawepupuyelen kegok zikat indawep. Âpme neŋ zema nâit, neŋ kan kataŋ inmak kwesiŋ kwesiŋ mamti tapmanepema kan delaŋ zenzeŋaŋ bewe.”