\id LUK - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Luk \toc1 Zisasiyet yaŋaŋ Lugaŋ meluwaŋ mge \toc2 Luk \toc3 Lk \mt1 Luk \mt2 Zisasiyet yaŋaŋ Lugaŋ meluwaŋ mge \ip Luk ikŋaŋgat yaŋaŋ penaŋ kapigok. Egaŋ Zisasiyet nembaŋane ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ yek. Naman ek kegogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ yaŋgut egaŋ buŋam zapat kapi meluwaŋ mge. Ma Luk ek kegogak an dokta mamtan (\xt Kolosi 4:14\xt*) ma an nânâŋaŋ temaŋ Gilis amgalen zet mninge keyepmti buŋam zapat kapi weyaŋti Zisasiyaŋ sokbem mamkwati gakiyet keyet buŋamaŋ weyaŋ kuye. Egaŋ kegogak Pâl mukulem mti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi timti timet timkot mbun. \ip Lugaŋ buŋam zapat kapi an kwepgat kumsaye. An ke kwitnaŋ Tiopilas. An ikŋaŋ kapiyegak kwitnaŋ ewe nemba ekŋengalen muluwinaŋgalen papia keyet keŋan tazin. Kogogapmti am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ mulupmaŋ mamiwaŋ zeiwen Lukgaŋegak Nembayelen Muluwin ke kogogak kuye. Zet zapat an kwepgat kuye yaŋgut zet keŋaŋ tazin keyaŋ an kwepgalen zapatnok ku ekbak. Zet zapat keŋaŋ tazin keyaŋ nin sambe ŋep ndamukulem msâpm. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ an tuk ekŋenmak Lugaŋ kuwienaŋ belak etaŋ ku kuwien. Ekŋenaŋ yaŋaŋmak nâmtati kuwien. Zet sepem kwepnok kuwienaŋgut an maŋge ikŋak ikŋakgat nâmti kuwien. Kegogapmti Lugaŋ am maŋge Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat Zisasi nâmkiŋpepeŋin mamti zet notnaŋ ekŋenaŋ manzemmaipnok keyet wetekume zeye. Lugaŋ Zisasiyet kwitnaŋ Angat Nemuŋaŋ kuye ma ikŋaŋegak Zisasiyaŋ mulup notnaŋ am ekŋenmagen mge keyet zetnaŋ omba kuye: Animbi yomtoŋ ekŋenmak meu nini ma am kwep kwepgalen mkaen mot indige ma am kwep kwepget nâmtikŋaŋ mindeye. Egaŋ kogogak Emetak Teŋgat mulupmaŋgat yaŋaŋ zemâtâge. Zet kapi egalen buŋam zapalen etaŋ tazinaŋ makuwek. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Lukgalen buŋam zapat keŋan talip: \io1 \ior 1:1-4\ior* Zet katnaŋ bemzenzeyelen zet \io1 \ior 1:5–2:52\ior* Zisasimak Zânmak sokbembeŋitdaŋgalen busup zet zenzeŋaŋ \io1 \ior 3:1–4:13\ior* Zisasiyaŋ ammagen mulup msâgât weyayaŋ mulup mge \io1 \ior 4:14–9:9\ior* Zisasiyaŋ Galili msalen an kwep kwep mukulem mimindeye \io1 \ior 9:10–11:54\ior* Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ msokbemti nembaŋane mulup zet indaye \io1 \ior 12:1–19:27\ior* Zisasiyaŋ amgalen mama mimi bekanaŋgat zet kutuk mti zemâtâtât zet omba keyet paleset bemzeye \io1 \ior 19:28–24:53\ior* Zisasiyaŋ ningapmti gakimti wat kululuŋen mowage \c 1 \s1 Lugaŋ Zisasiyelen zapat pembenaŋ Tiopilasiyet zapat meluwaŋ kumsaye \p \v 1-2 O amobotnaŋ Tiopilas, am notnaŋ ekŋenaŋ Kilais egaŋ msalen maŋge keyet zet zapatnaŋ ke mulup windeŋaŋbeŋ mti meluwaŋ mme nin ekbenn. Mti ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋgalen an ekŋen yaŋbembeŋaŋ baenen Zisas ikŋaŋmak sokŋan mamti zikalinan weyaŋ eknâmâtâtmkwabien an ekŋen keyaŋ meluwaŋ ke mbien. \v 3 Âpme neŋ kegogak kukŋaŋgat penaŋ kwileki notnaŋ sokbemkwage keyet papia sambe makumti nâmâtâti amobotnaŋ Tiopilas gâgât neŋ Zisasiyelen zet zapat ekdelaŋ zewann keyet kataŋ kapi kabemti meluwaŋ kuyap. \v 4 Ma neŋ meluwaŋ kumgama geŋ zet zapat mgaŋgaŋaŋ ke zet zapat penaŋ kogok nâmâtâbanik. \s1 Zânaŋ sokbembeŋaŋgalen zet zapat \p \v 5 Âpme an kwitnaŋ Elolaŋ Zuda msalen amobotnaŋ mame kan keyet sâpe sâpe bumbu an ŋen maŋge egat kwitnaŋ Zekalayasi ek Abiyayelen mulup mimi katnanengatnaŋ mamtan. Imbiŋaŋ kwitnaŋ Elisabet ek kegogak sâpe sâpe bumbu an Alongat sipbutnaŋ. \v 6 Egelaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mama mimiŋit dolakŋaŋ kwetetepmaŋ mamkwati Amobotnaŋ Kawawaŋ egalen zet ma zii zetnaŋ maŋgawepum mâti mambun. \v 7 Ma Elisabet ek imbi tipkatik keyepm egelaŋ nembapiŋ mamkwatneti an imbi ilip bewun. \p \v 8 Âpme kan ŋengat Zekalayasiyaŋ sâpe sâpe bumbu mulupmanen Kawawaŋgalen sesewat mka temanen mge. Egaŋ mulup ke kan kataŋ mammtan keyet katnaŋ mge. \v 9 Sâpe sâpe bumbu an ilinaŋgalen selin sepem mama mimiŋin ek ombemti zempeme Kawawaŋgalen sesewat mka teman kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ Amobotnaŋgalen zikatnan busât mowege. \v 10 Egaŋ moti kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ tabume Zuda am ekŋenaŋ zupman ondek tati Kawawaŋgat dundundu mulup tapmambien. \v 11 Egaŋ kegok tapmnepeme Kawawaŋgalen enseliyaŋ sokbemti kambe sesikŋaŋ bumbu sisak ganzenaŋ bet penaset kotage. \v 12 Ke kotapme Zakaliasiyaŋ ekti palapemti weŋaŋ mepme kiŋgage. \v 13 Kegok mme enseliyaŋ ekti pigok dunduye, “Zakalias, geŋ kiŋgagapiŋ. Kawawaŋaŋ dundunduŋit nâyeyepmti imbindi Elisabelaŋ nemba keŋmak tati nemba ambepme egat kwitnaŋ Zân kuwanik. \v 14 Kegok sokbeme keŋdan oloŋen nâwanik ma am sambe ekŋenaŋ sokbembeŋaŋgat nâmtikŋaŋ mpewep. \v 15 Egaŋ Amobotnaŋ Kawawaŋgat zikatnan an temaŋ mambe. Mti egaŋ wain ma tu katikŋaŋ notnaŋ ku nimbe. Egaŋ mamaŋgat keŋanenak taweme Emetak Teŋaŋ ekmak tabe. \v 16 Ma Islael am sambe yomengatnan keŋin mgilik zemindeme Amobotnaŋ Kawawaŋin sesewatpewep. \v 17 Âpme golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Ilaiza ekmagen Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen winde wemsaye sepem kegogak Zânmagen wemsame zet zapat dolakŋaŋ zenze an bemti mambe. Egaŋ mulup mbeen kapigok: egaŋ bipnemba ekŋen yominangatnaŋ keŋit mgilik zeme kwep tusum tabalup. Ma am keŋin katikŋaŋmak ekŋen Zânaŋ weyaŋindeme an teŋ ekŋengalen nânâyet kandaŋanen wakbemti ekŋenaŋ Amobotnaŋgat Zânaŋ zeme kataŋ weyaŋti tabep.” \p \v 18 Enseliyaŋ kogok zeme nâmti Zakaliasiyaŋ zet kapigok gilik zem saye, “Imbinmak nit an imbi ilip penaŋ keyepm gâlen zet ke nâma ŋep penaŋ ku bein.” \p \v 19 Kegok zeyeyepmti enseliyaŋ pigok dunduye, “Nânik, neŋ kwitn Gabiel. Neŋ Kawawaŋgat zikatnan matalawaŋ ikŋaŋ zemneme toti zapat pembenaŋ kapi diŋgoyap \v 20 keyaŋgut zetn ku nâmkiŋpenik keyet dopmaŋ geŋ kopa bemti zetpiŋ manepemane zet diŋgoyap kapiyaŋ penaŋaŋmak sokbewe. Bam nâlen zetn penaŋaŋ sokbeme ekbanik.” Enseliyaŋ kegok zeye. \p \v 21 Kan tuŋgupmaŋ keyet Zakaliasiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen kwisiŋ penaŋ tapme an imbi ekŋenaŋ egat damuŋ kwisiŋ penaŋ tati, “Zigok tapm,” zemti yayaŋ igagen mbien. \v 22 Kegok tapmnepeme bam ekŋenmagen toti zet diindosâgât olapme ekŋenaŋ pigok nâmâtâbien ek sesewat mka temanen, “Kuleki ŋen mamanamaŋaŋ sokbemsap.” Ma egaŋ belaŋ sesepmaŋ etaŋ mimindaye, zet zigoset zenak. \p \v 23 Zakaliasiyaŋ kegok ke tapmnepeme kasup mulup kan delaŋ zeme mkaŋan gilik zem mege. \v 24 Âpme bamgat imbiŋaŋ Elisabelaŋ nemba keŋmak tati mkaŋan etaŋ tatnepeme eyoŋga 5 zeye. \v 25 Delaŋ zeme pigok zeye, “Neŋ nembapiŋ mambanaŋ Kawawaŋaŋ kan kapiyet namukulem mnein keyepm am sambeyet zikalinan sakambuk ku msap.” \s1 Ensel Gabieliyaŋ Zisasiyet busup zet Malia zemsokbemsaye \p \v 26 Elisabelaŋ nemba keŋmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 beme Kawawaŋaŋ ensel Gabiel zempeme Galili msalen Nasalet mkaen mege. \v 27 Mka keyet keŋan imbi nembip ŋen maŋge kwitnaŋ Malia ekmagen busup zet ŋen mmege. Ek ke an ŋen kwitnaŋ Zosep amobotnaŋ Dewitgat iŋsokŋaŋ egat imbi zapatnaŋ zempepeŋaŋ. \v 28 Enseliyaŋ Maliamagen sokbemsamti zeye, “Ai, nânik, keŋ sewakŋaŋ geŋmagen wesemin. Kawawaŋ Amobotnaŋaŋ geŋmak tazin ma egaŋ gâgât nâmtikŋaŋ mgain.” \p \v 29 Enseliyaŋ zet kegok zeme keŋaŋaŋ nâmkwindemti pigok nâye, “Kwilekiyet zet nukŋaŋ kaboŋ kapi dinoin?” \p \v 30 Kegok otnâme enseliyaŋ pigok dunduye, “Malia, geŋ ku kiŋgat! Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mgain. \v 31 Nânik, geŋ kambakmak tati nemba an ambeti kwitnaŋ Zisas kuwanik. \v 32 Egaŋ Amobotnaŋ penaŋ mambe. Amnaŋ egat, ‘Amobotnaŋ Temaŋ Penaŋgat Nemuŋaŋ,’ zewep. Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ sokŋaŋ Dewitgat munduman zempeme tabe. \v 33 Âpme egaŋ Zekopgat alikŋane ekŋen Zuda am ekŋenmagen Amobotnaŋ bemti damuŋ mulup mimiŋaŋaŋ delaŋ zenzepiŋ mmobe.” \p \v 34 Kegok zeme Maliayaŋ ensel kapigok yaŋkwesiye, “Neŋ apmpiŋ mayapgapmti zet zenik keyet penaŋaŋ zigoset sokbewe?” \p \v 35 Kegok zeme enseliyaŋ zetnaŋ pigok gilik zemsaye, “Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ gâgât keŋdan menok msokbeme nemba kambakmak tapmane Kawawaŋaŋ zewe, ‘Nemba ke nâlen Nemun Penaŋ.’ Kegok zeme Nemba ambebanik ke Teŋ Toŋaŋ mambe. \v 36 Keyepmti kapigok zema nâmbak. Imbi nodi Elisabet ek imbi iliwaŋ nemba kambakmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 bein. Egat, ‘Imbi tipkatik,’ manzeiwaŋgut ekmagen kegok sokbein. \v 37 Keyepmti Kawawaŋaŋ kwileki ŋen msât mnagen ku mim alenak egaŋ ŋep mnak.” \p \v 38 Kegok zeme Maliayaŋ pigok dunduye, “Neŋ Amobotnaŋgalen mulup imbi nemba keyepmti zet zenik keyaŋ neŋmagen ŋep sokbemnasemin.” Kegok zeme enseliyaŋ pemti mege. \s1 Maliayaŋ Elisabet eksât mege \p \v 39 Enseliyaŋ mepme kan teepmaŋ ku beme Maliayaŋ sakwep penaŋ milawatnaŋ omakumbe akumbe mti Zudia msat kalaŋan mka ŋen tageen ke memoge. \v 40 Mot pataŋ pemti Zakaliasiyelen mkaen moti imbiŋaŋ Elisabet ekti zem oloŋen mpeye. \v 41 Zem oloŋen mpeme tatnânepeme keyegak kambakŋanen nemba okagaŋ titokŋaŋ mge. Âpme Emetak Teŋaŋ Elisabetgat keŋan tot bemisige. \v 42 Âpme Elisabelaŋ olimti Maliayet zeye, “Kawawaŋaŋ imbi ŋenaŋ nemba kapi ambebegalen ku ombempeye. Egaŋ gâgât nâme mobotnaŋ penaŋ beme geŋ gaombem geye. Keyepmti am ekŋenaŋ gâlen nemba ke egat nâme mobotnaŋ penaŋ beme ek sesewatpewep. \v 43 Geŋ Amobotnaŋŋ ambebanigaŋ Kawawaŋaŋ zeme geŋ neŋmagen kodik keyepm oloŋen miap. \v 44 Zem oloŋen mnemane nâma keyegak keŋŋnanen nemba okagaŋ endilipemti oloŋen mme nâyap. \v 45 Geŋmagen Kawawaŋaŋ menok mme sokbembeyet zeyeen nâmkiŋpewanangapmti geŋ imbi oloŋen toŋ.” \s1 Maliayaŋ Kawawaŋgat sesewat silik kuye \p \v 46-49 Âpme Maliayaŋ silik kapigok kuye, \q1 “Kawawaŋ egaŋ mulup imbi nembaŋaŋ tototnaŋ penaŋ neŋ mmotneme neŋ sesewatpemti keŋnan oloŋen penaŋ nâmpema am sambeyaŋ nâgât nâmneme neŋ imbi oloŋentoŋ bemobe. Ma Kawawaŋ ek An Winde Toŋ keyepmti menok kapi neŋmagen min. Ek kwitnaŋ An Teŋ Toŋ. Egaŋ yomengatnaŋ mkwatnein. \v 50 Âpme am keŋin Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen ilin ma alikŋaŋine ekŋenmagen aŋgalaŋ gogotnaŋaŋ wemti wemobe. \v 51 Kawawaŋ ek windeŋaŋ igagen wemsain keyepm am notnaŋaŋ nânâŋinaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen nânâŋin makume tozin. \v 52 Egaŋ amobotnaŋ notnaŋ ilinaŋgat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein ekŋen munduminangatnaŋ zemindeme keiŋan mamtotindein, yaŋgut am ilinaŋgat nâme tototnaŋ penaŋ mambein ekŋen mmot indeye. \v 53 Egaŋ ola olat palen mamaip ekŋen indamukulem mimindein. Ma polak polak maip ekŋen ku maindamukulem mimindein. \v 54 Egaŋ yeŋsokŋne ekŋenmak zetik mimindaye ke katikŋaŋ bein. Keyet penaŋaŋ Islael amŋane ekŋen indamukulem min. \v 55 Ke aŋgalaŋ gogotnaŋgat penaŋaŋ Abalaam ma egat alikŋane sambe ekŋenmagen wemoti weweyelen nâmâtâti kegok zikat sasaŋaŋ.” \m Silik kogok kuye. \v 56 Maliayaŋ eyoŋga tuk mee kegok Elisabetmak tapmâti mkaŋan gilik ze koge. \s1 Zânaŋ sokbeye keyelen zet zapat \p \v 57 Âpme Elisabet nemba ambebegalen kanaŋ kopme nemba okak an sokbeye. \v 58 Kegok sokbeme am notnaŋ sokŋan ke mambien ekŋenaŋ keyet zapatnaŋ nâmti ekmagen koti Amobotnaŋgalen aŋgalaŋ gogotgat penaŋaŋ ekmagen sokbeye keyet olim sesewatsawien. \p \v 59 Keyet palaŋaŋ kasup mulup mimi 7 delaŋ zeme 8gat ekŋenaŋ nemba okak keyet sekŋaŋ butnaŋ Kawawaŋgalen piliŋ antumpemti kwitnaŋ bipmaŋgat opmaŋ Zakalias kusâgât zewien. \v 60 Kegok zeme mamaŋaŋ zemkulumindemti zeye, “Ekŋen, ke yek; kwitnaŋ Zân kusenup.” \v 61 Mamaŋaŋ kegok zeme ekŋenaŋ kapigok zewien “An nodinemagen kwit keboŋ ŋen ku matazin!” \p \v 62 Kegok zemti zet mmot mtot mti bipmaŋ an kopa beyeyepm belaŋ sesepmaŋ msamti yaŋkwesiwien, “Kwitnaŋ kwi kukuyelen nânik?” \v 63 Yaŋkwesime egaŋ meluwaŋ mimimak papiamak meluwaŋ kukuyet belaŋ sesepmaŋ mme mkot same egaŋ, “Kwitnaŋ Zân,” kegok meluwaŋ mme ekbien. Ekti ekŋenaŋ keyet nâmtemtem igagen mbien. \v 64 Kegok mme keyegak Zakalias nambalamaŋ gilik zeme zetnaŋ zemti Kawawaŋ sesewatpeye. \v 65 Âpme an notnaŋ sokŋaŋ sokŋaŋ mambien ekŋenaŋ zet zapat ke nâme igagen penaŋ beye. Ma zet timet timkot mmetnepeme Zudia msat kalaŋan zelaŋ memot sambeleŋge. \v 66 Âpme Amobotnaŋ nemba ke ektikŋaŋ mpeyepmti an imbi notnaŋ zapat ke nâme igagen penaŋ beme pigok zewien, “Anemba keboŋaŋ sememti bamgat amobotnaŋ temaŋ bewe.” \s1 Zekalayasiyaŋ Kawawaŋgat sesewage \p \v 67 Âpme Zângat bipmaŋ Zakalias ek Emetak Teŋaŋ keŋanen bemisikme kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋ zenze anaŋ zenzeŋaŋnok zet kapi zeye, \q1 \v 68 “Islael am, nin Amobotnaŋŋ Kawawaŋ sesewatpene! Ikŋaŋ amŋane ninmagen koti walelelengatnan ndatin. \v 69-70 Itnaŋaŋ golaŋ zenze an teŋ ekŋenaŋ busup zet zewienen kelak kapi sokbemkawaŋ bein. Ke kapigok zewien, ‘Mulup anaŋ Dewitgat alikŋane nin walelelengatnaŋ ndatitiyelen Amobotnaŋ awindeŋaŋbeŋ ŋen mmonzemndain. \v 71 Ma ekŋenaŋ kasa mimindawien ekŋengalen windeengatnaŋ ndamukulem mbe.’ \v 72 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋneyet kapigok diindoye, ‘Neŋ aŋgalaŋ gogot mimindewap. Ke tususu zet inmak mimiŋaŋ keyet otnâmti kegok mbap.’ \v 73-74 Egaŋ ningat sokŋ Abalaamgat kapigok zemkatik beye, ‘Neŋ kasaŋine ekŋengat belinaŋgatnaŋ indamukulem mimindema in nâmtalasimti neŋ sesewatnewep. \v 75 Keyet in nâgât zimosetnnan kwetetepmaŋ ma keŋinaŋ teŋ mamti zezapatn mmamkwatneti gakime delaŋ zewe.’ \v 76 Âpme nemun, gâgât amnaŋ, ‘Kawawaŋ Temaŋ penaŋgalen golaŋ zenze an,’ zewep. Geŋ Amobotnaŋaŋ ammagen kokogalen kukŋaŋgat setnaŋ weyeyaŋ mulup mti keyet zezapatnaŋ diindowanik. \v 77 Mti amŋane pigok diindowanik, ‘Kawawaŋaŋ yomin katikpemti walelelengatnaŋ indatisâpm.’ \v 78 Âpme kasuwaŋ msat mme mambusatnaŋ mambeinok keyet kataŋ Kawawaŋaŋ an ŋen zempeme koti ndamukulem mti tambusosogengatnaŋ mbusatnaŋ bemndemti ikŋaŋmagen timkwatndewe. Ke Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋgapmti kegok mimndewe. \v 79 Ma busatnaŋ keyaŋ nin am tambusosok katikŋanen matatnup nin mbusatnaŋ bemndeme busatnanen kwati keŋ sewakŋaŋgalen set aiikgalen sokbeme meti aikbanup.” \m Egaŋ kegok zeye. \p \v 80 Âpme anemba ek sekŋaŋ ma nânâŋaŋ Kawawaŋmagen kegogak semen katik beye. Kegok mti msat tuŋgupman mepmanepeme Kawawaŋgalen mulup mimiyelen kanaŋ sokbeme Islael am ekŋenmagen koti sokbemkawaŋ bemindeye. \c 2 \s1 Zisas sokbeyeyelen zezapat \r (Matiyu 1:18-25; 2:1; Zân 1:14) \p \v 1 Âpme kan keyet Loma msatgalen amobotnaŋ temaŋ kwitnaŋ Ogastas egalen zemkatik bembe ŋen kapigok zemkatik beye, “Am msat kataŋ nâlen zemâtâtâtgat katnanen maip ekŋen kwilin makumti papiaen mkatikŋaŋ beseip.” \v 2 (Âpme an kwitnaŋ Kwilinias ek Silia plowins amobotnaŋ temaŋ tati kan keyet mulup nembaŋane zemindeme am kwilin makuku mulup ke egaŋ kukŋaŋgat yaŋbemti mge.) \v 3 Kegok sokbeme am sambe ekŋenaŋ mkaŋin ŋotakŋanen kataŋ kwilin besâgât mepmâbien. \p \v 4 Mepmâpme Zosep egaŋ Galili msalen Nasalet mkaen maŋgeyaŋ pemti Zudia msalen Beteleem mkaen amobotnaŋ Dewit egaŋ sokbeyeen mkaŋaŋ ŋotakŋan ke kwitnaŋ bembeyelen mege. Ek amobotnaŋ Dewitgat alikŋaŋgapmti ke mege. \v 5 Egaŋ imbi zapatnaŋ Malia tetimti ilizuzut kwilit amobotnaŋgalen papiaen besât mebun. Ke Malia nemba keŋmak tetime mebun. \v 6 Beteleem ke met tatnepemalu Malia okak sokbembeyelen kanaŋ bududuk beye. \v 7 Kegok sokbeme am sambeyaŋ amkupgalen mka ke bemisikti tabien keyepm Maliayaŋ bulmakau mkaŋan nemuŋaŋ yu ambeti saŋgumaŋ sumuŋti peme bulmakau batiŋan toweŋge. \s1 Sipsip damuŋ an ekŋenmagen enseliyaŋ sokbeye \p \v 8 Âpme msat keyegak sipsip damuŋ ekŋenaŋ tambuyet msat tuŋgupman kwaŋ tageen sipsiwin ekdamuŋ mbien. \v 9 Mti tatnepeme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ ekŋenmagen sokbemindame busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bemindeme omba penaŋ kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ mbien. \v 10 Kegok mbien yaŋgut ensel egaŋ kapigok diindoye, “An ekŋen, in ku kiŋgalit! Neŋ zapat dolakŋaŋ ŋen diindosâgât kolap. Keyet penaŋaŋ an imbi sambe ekŋenaŋ oloŋen temaŋ palen tabep. \v 11 Alak Amobotnaŋ Kilaisiŋin yomengatnan indatiti ek Dewitgalen mka ŋotekŋan sokbemindain. \v 12 Keyepmti an am yominangatnaŋ indetitiyelen kozin egalen piliŋaŋ kapigok: In nemba okakŋaŋ penaŋ bulmakau mkaŋan saŋgumaŋ sumuŋpepeŋaŋ bulmakau batiŋanen weme meekseip.” \p \v 13 Zeme zeme keyegak kululuŋengatnaŋ ensel maŋge temaŋ penaŋ ekŋenaŋ kotati pigok zemti Kawawaŋgat olim sesewabien, \v 14 “Kululuŋ bete bete gwaen penaŋ Kawawaŋ olim sesewat mpepeyelen. Egaŋ msalen am kwi ekŋen nâmtikŋaŋ mimindeme egalen keŋ sewakŋaŋ ekŋenmak wembe.” \p \v 15 Ensel ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti ekŋenaŋ kululuŋen mowepme sipsip damuŋ ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An ekŋen, kame nin Beteleem mkaen meti Amobotnaŋaŋ kwileki sokbeme dindoin keyet penaŋaŋ meekne.” \p \v 16 Ekŋenaŋ kegok zemti sakwep bulmakau mkaen meti Zosepmak Malia egelaŋ nemba okak pemalu batikondoen weme tapmalut moindikbien. \v 17 Ke metati sipsip damuŋ ekŋenaŋ ekŋen meindikti nemba okak ekti enseliyaŋ nemba okakgat zezapat mimindaye ke diidowien. \v 18 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ sipsip damuŋ ekŋengalen zezapat ke nâmti nâme igagen penaŋ beme nâmtemtem mbien. \v 19 Ma Maliayaŋ zet ke keŋan penaŋ bempemti otnâpeŋ penaŋ mamamtan. \v 20 Sipsip damuŋ ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti meti enseliyaŋ kwileki sambe mzikat indame eknâm mbien keyepmti Kawawaŋgat olim sesewatbien. \s1 Nemba okak kwitnaŋ sawien \r (Luk 1:59) \p \v 21 Âpme mulup mimi kasup 7 delaŋ zeme 8gat nemba sekŋaŋ butnaŋ antumpemti kwitnaŋ Zisas kuwien. Kwit ke kukŋaŋgat nemba okak ku sokbeme enseliyaŋ zemsokbeye. \s1 Malia ma Zosewaŋ Zisas wati sesewat mka temanen mobun \p \v 22 Âpme Mosesiyelen zii zelen tage ke mâti Maliamak Zosewaŋ sesewat mka temaŋ mobopiŋ mamtemun ya bamgat Malia egalen nemba sokbeyeyelen sip katim delaŋ zeme Zelusalem sesewat mka temanen Zisas Amobotnaŋgat zapat sasayet wapmobun. \v 23 Ma Mosesiyelen zii zelen kapigok zenzeŋaŋ, “Anemba yu ekŋen Amobotnaŋgat zapat indandayelen.” \rq (Kisim Bek 13:2-12)\rq* \m \v 24 Ma Amobotnaŋgalen zii zelen zet ŋen kapigok mimiyelen, \q1 “Sasakandenombe awembiŋ zut yek beme kopende awembiŋ zut sâpe sâpe bumbuyelen mobogalen.” \rq (Wok Pris 12:6-8)\rq* \m Egelaŋ ke mâti kwitnaŋ kwitnaŋ ke timti bumbuyelen mowebun. \p \v 25 Âpme kan keyet an ŋen kwitnaŋ Simion egaŋ Zelusalem mka teman mamtan. Ek an dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zet gawepumti Islael am ekŋenmagen yominangatnaŋ indatitiyelen An ŋengat damuŋ mamtan. Ma egaŋ Emetak Teŋmak mamtan. \v 26 Keyepmti Emetak Teŋaŋ kapigok zemâtâtpeme mamtan, “Geŋ gakikipiŋ tapmane Kawawaŋaŋ Kilais zempeme kokogalen zetik mpepeŋaŋ ke ektiŋgut gakiwanik.” \v 27 Zeme tatnepeme Zisas mamaŋ bipmaŋaŋ wati sesewat mka temanen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti mowebun. Kan keyet Emetak Teŋaŋ Simion zemâtâtpeme sesewat mka temanen mowet \v 28 tapme Maliayaŋ nemba okak same ambetati Kawawaŋgat wisikŋ kapigok zeye, \q1 \v 29 “Amobotnaŋ, geŋ zetikdi bandim mnik keyepmti alak mulup andi neŋ nemba okak ambetati keŋ sewakŋaŋ penaŋ beingapm nemane ŋep gakisap. \v 30 Alak neŋ nemba kapiyaŋ am nin walelelengatnaŋ ndatim kwakwagalen ke zikatnnaŋ penaŋ egap. \v 31 Kawawaŋ geŋ weyeyaŋ mulup ke am sambe ekŋenaŋ ek nâmâtâtâgalen kegok mnik. \v 32 Ma an geŋ pemane kozin keyaŋ Zuda am ningat tuŋgupmaŋ tati walelelengatnaŋ ndamukulem mbe ma egaŋ kegogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmagen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat indame ekŋenaŋ nâmâtâbep.” \p \v 33 Kegok zemsesewatpeme nemba mamaŋ bipmaŋ egelaŋ Simionaŋ nemba okakgat zet ŋandaŋ zeye ke nâmti nâmtemtem mbun. \v 34 Kegok mmalu Simionaŋ Kawawaŋaŋ eget winde idadayelen wekumti egaŋ Zisas mamaŋgat kapigok dunduye, “Nemba okak kapi Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme koge. Ya Islael am notnaŋ egat nâmkiŋpewewaŋ ku walebep. Ma notnaŋ ekŋenaŋ egat sek kaŋgaŋ nâmpewewaŋ walebep. Nemba okak kapiyaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zet ammagen diindome ekŋenaŋ zet ke ku mkipmaŋ bewep. \v 35 Ma nemba kapiyaŋ amgalen nânâŋin enzililiŋaŋ penaŋ keyet yaŋaŋ mkawaŋ bewe. Kegok sokbeme geŋmagen sindem omba penaŋ sokbewe sakamaŋ wanam kukŋaŋ penaŋaŋ sekdi aŋme sindem mambein keboŋ penaŋ tiwanik.” Kegok zemdelaŋ zeye. \p \v 36 Âpme kan keyegak imbi ilip golaŋ zenze imbi ŋen mamtan kwitnaŋ Ana. Ek imbi kwambet Panueliyet nembaŋaŋ Aseliyet sipbutnaŋ. Egaŋ an wati manepeme nup kan 7 etaŋ beme apmaŋaŋ gakime \v 37 igak kwambet manepeme nup kanaŋ 84 beye. Egaŋ sesewat mka temanen mene mene Kawawaŋgat olim sesewati mandundum samtan ke tu meuyet nâmtalati kegok mamtan. \v 38 Egaŋ Simionaŋ olim sesewat tapmaŋgeen keyegak kot pataŋ pemti Kawawaŋgat wisikŋ zemti am notnaŋ ekŋen Kawawaŋaŋ Islael am yomengatnaŋ indatitiyelen damuŋ matatemien ekŋen nemba keyet zapat diindoye. \s1 Zisasmak mambipmaneyaŋ Nasalet mkaen gilik zewien \p \v 39 Âpme Zosepmak Malia egelaŋ Amobotnaŋgalen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti kwileki mimiyet zenzeŋaŋ ke mdelaŋ zemti nemba okak wetimti gilik zemti mkaŋitdan Nasalet Galili msalen mebun. \v 40 Âpme nemba ek windeŋaŋmak ma nânâŋaŋ temaŋmak sememe Kawawaŋaŋ ek oloŋen igagen mpeye. \s1 Zisasiyaŋ anembaen sesewat mka teman mowege \p \v 41 Nup kan kataŋ Zisasiyet mamaŋ bipmaŋaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka temanen mamotemun. \v 42 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 12 beme Kendoyet mamotemun kegogapm mowebien. \v 43 Ke moti mame Kendo delaŋ zeme am ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mekopme an nemba Zisas ek Zelusalem mka temaŋ tapme mamaŋ bipmaŋaŋ nânâpiŋ pemti ilidak mebun. \v 44 Egelaŋ, “Wan notnaŋnemak olokati melep,” zemti mebun. Kegok tapm nepemalu kasup kwep delaŋ zeme selen ekmepmalu yek beme sipbutnaŋ ma notnane ekŋenmagen timamat mulup mbun. \v 45 Egelaŋ kegok mti ku aikbungapm egelaŋ Zelusalem mka temaŋ gilik zemti egat timapmebun. \v 46 Kegok tapmalut kasup zut delaŋ zeme tugat keŋan egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ keŋan Zuda zii zet diindondo an ekŋenmak tomtati zenâ zenâ tapmme moti aikbun. \v 47 Ekŋenaŋ egat nânâŋaŋ ma yaŋkwesisiŋinaŋgat dopmaŋ zeye ke ekti nâme igagen beme nâmtemtem mbien. \v 48 Kegok tapme mam bipmanelaŋ ek ekti kan keyet nâmtemtem temaŋ mti mamaŋaŋ pigok dunduye, “Nemun, kwilekiyet mti geŋ pigok mimndamane bipdimak nit keŋ sindem palen gâgât timalup?” \p \v 49 Kegok zeme egaŋ kapigok gilik zemti diidoye, “Maŋge bien, kwilekiyet natimalup? It neŋ Bipmnaŋgalen mka keŋan tatagalen ke ku nâlup?” \v 50 Kegok zeme egelaŋ Zisasiyelen zetnaŋ gilik zemidaye keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbun. \p \v 51 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋ egetgalen zelit gawepumti ilinsakwep gilik zemti Nasalet mkaen mebien. Meti ke mamti mamaŋ bipmaŋgalen zelit gawepumti mamtan. Mamaŋaŋ egalen zet ke keŋanen mkatikŋaŋ bemti nâmamtan. \v 52 Âpme Zisasiyaŋ sekŋaŋ sememe nânâŋaŋ kegogak nâmteleŋ peme Kawawaŋaŋ ma amnaŋ ek ekti nâmtikŋaŋ mme maŋge. \c 3 \s1 Zânaŋ Zisasiyelen mulupmaŋ mbe keyelen weyeyaŋ mge \r (Matiyu 3:1-12; Mak 1:1-8; Zân 1:6-8, 15-36) \p \v 1 Âpme an kwitnaŋ Tibeliasiyaŋ Loma msalen amobotnaŋ temaŋ maŋge. Kan keyet an ekŋen kapiyaŋ polowins sambe Lomayelen zemâtâtât kandaŋan mambien ekŋengalen amobotnaŋ mambien: Pontias Pailet Zudia, Samalia, Idumea polowins tuk ekŋen keyelen amobotnaŋ maŋge; Elolaŋ Galili ma Pelea polowins zut keyelen amobotnaŋ maŋge. Elotgat meniŋaŋ kwitnaŋ Piliwaŋ Itulia am ma msat isikŋaŋ kwitnaŋ Talakonaitis ekŋengalen amobotnaŋ maŋge. Âpme Lisaniasiyaŋ msat isikŋaŋ kwitnaŋ Abilin ekŋengalen amobotnaŋ maŋge. \v 2 Âpme Anas ma Kaiapas egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋgalen sâpe sâpe bumbu amobotnaŋ ilizuzut mambun. Kan keyet Kawawaŋaŋ zezapat Zân Zekalayasiyet nemuŋaŋgat msat tuŋgupman ke zemsame kopme \v 3 Zân egaŋ Zodan tu nembet nembet mka ŋande tapmege ke meti zezapat kapigok diindoye, “Keŋ gilik zenze aikti yomengatnan kwati tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin katikpesem.” \v 4 Zeme zet ŋande keyet golaŋ zenze an Aizayayaŋ Kawawaŋgalen zapat itnaŋanen meluwaŋ mge keyet katnanen sokbein. Zet ke kapigok, \q1 “An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet buŋam kapigok takuin, ‘Amobotnaŋaŋ kokotnaŋgalen weyeyaŋ mulup mit. Set mobototot mimiŋaŋ utume kwetetepmaŋ beme egaŋ kokogalen setnaŋ sokbak. \v 5 Ma luŋ temaŋ tototnaŋ sambe msat aŋbeme kwepmâlak ma kalaŋ mobotnaŋ utume tolak. Set guŋgwaŋ guŋgwaŋ mimiŋaŋ weyaŋme teŋ bek ma set aimboŋaŋmak ma kaŋaŋ mobot totot mme kwetetepmaŋ bek. \v 6 Msalen am sambeyaŋ Kawawaŋaŋ yomengatnaŋ ndatetim kwazin ke ekmâtâbep!’” \rq (Aizaya 40:3-5)\rq* \m Zet ŋande ke Aizayayaŋ zeye ya Zânaŋ ewe zet ŋande keyegak zeye. \p \v 7 Âpme am sambe ekŋenaŋ Zânaŋ tu zulutindende ekmagen kopme kapigok diindoye, “In nombeyelen alikŋaŋ. In nâme Kawawaŋaŋ yominaŋgat dopmaŋ mutumindasâgât tapm ke walabep bein? Yek penaŋ. \v 8 In mama mimi dolakŋaŋ mme keyaŋ in yomengatnan keŋin gilik zewien ke sosok sokbemkawaŋ bewe. In keŋinan kapigok ku otnâit, ‘Nin Abalaamgat iŋsokŋane manup keyepm Kawawaŋaŋ ku zemndowe.’ Neŋ pigok diindoma nâit, zet ke belakŋaŋ penaŋ. Kawawaŋ egaŋ zenak beme ke ŋep zeme nanzaŋ ekŋen kapiyaŋ Abalaamgat alikŋane bewiek.” \v 9 Kegok zemti zet zapat sesepmaŋ ewe tusum pigok zeye, “An ŋen ek nâmkiŋpepeŋaŋmak bewe ke tep katnaŋ maelikzin keboŋ. Âpme an ek nâmkiŋpepeŋepiŋ bewe ek tep sinaŋ memuŋ beme tobe keboŋ ke ek tepgat zapat bewe.” \p \v 10 Kegok zeme am ekŋenaŋ yaŋkwesiwien, “Nin zigok mmann ŋep benak?” \p \v 11 Zeme egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemindaye, “An ŋen melakanduŋaŋ zut wemsain beme ŋen an melakanduŋepiŋ main ke sawe ma an ŋen meu nimwiaŋ wiaŋaŋmak main beme am notnaŋ tu meupiŋ ekŋen kalaŋkum indawe.” \p \v 12 Kan keyet takis mânep titi an ekŋenaŋ kegogak Zânmagen tu zululugalen kobien. An ekŋen keyaŋ kapigok yaŋkwesiwien, “An diindondo, nin kwileki mmann ŋep benak?” \p \v 13 Ekŋen kegok yaŋkwesime egaŋ kapigok diindoye, “In takis mânep katnaŋen bembeŋaŋ ke aŋgosomti moti matip ke katikpemti zemâtâtpepeŋanen esemteŋ matimambep.” \p \v 14 Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ koti kegogak yaŋkwesiwien, “We nin zigok? Nin kwileki mbanup?” Zeme kapigok diindoye, “In am ekŋenmagen mânep indapilimti zem kiŋgat indemti zet mutum mutum zemti ku tiwep. In muluwinaŋgat tosaŋaŋ keŋ pembenaŋ palen indame tiwep.” \p \v 15 Am ekŋenaŋ webe webe mamimtemien keyet penaŋaŋ yaŋbemti sokbeme ekŋenaŋ keŋinan kapigok otnâwien, “Zân kapi Kilais sokbembeyelen zenzeŋaŋ ke mene.” \v 16 Kegok zeme Zânaŋ ekŋen sambe kapigok diindoye, “Neŋ keŋin gilik zeme tu etaŋ manzulutindeyap yaŋgut bamnan An kosâpm ek Amobotnaŋ temaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ. Ek Amobotnaŋ penaŋ; neŋ an tototnaŋ. An keyaŋ koti ikŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ teziŋaŋ yom zim kwetetepmaŋ mambein kemak temakwep zulutindewe. \v 17 An keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak time maŋge ŋen motasâip mti nâmkiŋpepeŋinpiŋ kegogak time maŋge ŋen motatsâpmnen sepemaŋ imbi ŋenaŋ kawakŋaŋ ondesâgât makalopbein kogok mbe. An ke mulupmaŋ imbiyaŋ kawakŋaŋ makalopbemti bekanaŋ matime mezin keyet kataŋ egaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋ timti time teziŋ ŋandan towebep. Mti kawak ketnaŋ pembenaŋ ondesât time mamotazinen kogok ke am nâmkiŋpepeŋinmak indatime ikŋaŋmak tabep.” \v 18 Âpme Zânaŋ am mama mimiŋin ekmâtâti keŋ gilik zenze aiikgalen egaŋ zapat dolakŋaŋ yomengatnaŋ indamukulem mbe keyelen golaŋ zet set katnaŋ igak igak zemsokbemindaye. \s1 Zânaŋ Zisas tu zulutpeye \r (Matiyu 3:13-17; Mak 1:9-11) \p \v 19-22 Âpme am ekŋenaŋ tu zulupme delaŋ zeme Zisasiyaŋ kegogak mepme tu zulutpeye. Kegok mti keyegak tadundume kululuŋ ŋandeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen toge. Ke topme kululuŋengatnaŋ zet ŋande kapigok sokbeye, “Geŋ nanaŋgat Nemun penaŋ. Neŋ gâgât nâmtikŋaŋ omba penaŋ manâyap. Neŋ geŋ gaombemgewanen am yominangatnaŋ indati kwabanik keyet oloŋen miap.” \p Âpme amobotnaŋ Elolaŋ meniŋaŋgalen imbi kwitnaŋ Elodias kambu menzem wage ke ma sekŋeyak notnaŋ bekanaŋ penaŋ mge keyepmti Zânaŋ egaŋ yom mge keyet musuwewet zet zeye. Kegok mme Elolaŋ Zân mka katikŋan peye ke yom temaŋ ŋen ewe tusuye. \s1 Zisasiyet yeŋsokŋane ekŋengat kwilin \p \v 23 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 30 beme mulupmaŋ yaŋbemti mge. Am notnaŋaŋ Zisasiyet nâme Zosep ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ beye. \li1 Zosepgat bipmaŋ Eli, \li1 \v 24 Eliyet bipmaŋ Matat. \li1 Matatgat bipmaŋ Liwai. \li1 Liwaiyet bipmaŋ Melki. \li1 Melkiyet bipmaŋ Zanuai. \li1 Zanuaiyet bipmaŋ Zosep. \li1 \v 25 Zosepgat bipmaŋ Matatias. \li1 Matatiasiyet bipmaŋ Amos. \li1 Amosiyet bipmaŋ Naum. \li1 Naumgat bipmaŋ Esili. \li1 Esiliyet bipmaŋ Nagai. \li1 \v 26 Nagaiyet bipmaŋ Mat. \li1 Matgat bipmaŋ Matatias. \li1 Matatiasiyet bipmaŋ Semein. \li1 Semeingat bipmaŋ Zosek. \li1 Zosekgat bipmaŋ Zoda. \li1 \v 27 Zodayet bipmaŋ Zoanan. \li1 Zoanangat bipmaŋ Lesa. \li1 Lesayet bipmaŋ Zelubabel. \li1 Zelubabeliyet bipmaŋ Sealtiel. \li1 Sealtieliyet bipmaŋ Neli. \li1 \v 28 Neliyet bipmaŋ Meliki. \li1 Melikiyet bipmaŋ Adi. \li1 Adiyet bipmaŋ Kosam. \li1 Kosamgat bipmaŋ Elimadam. \li1 Elimadamgat bipmaŋ Eili. \li1 \v 29 Eiliyet bipmaŋ Zosua. \li1 Zosuayet bipmaŋ Eliezel. \li1 Eliezeliyet bipmaŋ Zolim. \li1 Zolimgat bipmaŋ Matat. \li1 Matatgat bipmaŋ Liwai. \li1 \v 30 Liwaiyet bipmaŋ Simion. \li1 Simiongat bipmaŋ Zuda. \li1 Zudayet bipmaŋ Zosep. \li1 Zosepgat bipmaŋ Zonam. \li1 Zonamgat bipmaŋ Eliakim. \li1 \v 31 Eliakimgat bipmaŋ Melea. \li1 Meleayet bipmaŋ Matata. \li1 Matatayet bipmaŋ Natan. \li1 Natangat bipmaŋ Dewit. \li1 \v 32 Dewitgat bipmaŋ Zesi. \li1 Zesiyet bipmaŋ Obet. \li1 Obetgat bipmaŋ Boas. \li1 Boasiyet bipmaŋ Salimon. \li1 Salimongat bipmaŋ Nason. \li1 \v 33 Nasongat bipmaŋ Aminadap. \li1 Aminadapgat bipmaŋ Alini. \li1 Aliniyet bipmaŋ Esilon. \li1 Esilongat bipmaŋ Peles. \li1 Pelesiyet bipmaŋ Zuda. \li1 \v 34 Zudayet bipmaŋ Zekop. \li1 Zekopgat bipmaŋ Aisak. \li1 Aisakgat bipmaŋ Abalaam. \li1 Abalaamgat bipmaŋ Tela. \li1 Telayet bipmaŋ Naol. \li1 \v 35 Naoliyet bipmaŋ Seluk. \li1 Selukgat bipmaŋ Leu. \li1 Leuyet bipmaŋ Pelek. \li1 Pelekgat bipmaŋ Abel. \li1 Abeliyet bipmaŋ Sela. \li1 \v 36 Selayet bipmaŋ Kainan. \li1 Kainangat bipmaŋ Alapasat. \li1 Alapasatgat bipmaŋ Sem. \li1 Semgat bipmaŋ Noa. \li1 Noayet bipmaŋ Lemek. \li1 \v 37 Lemekgat bipmaŋ Metusela. \li1 Metuselayet bipmaŋ Enok. \li1 Enogat bipmaŋ Zalet. \li1 Zaletgat bipmaŋ Maalalel. \li1 Maalaleliyet bipmaŋ Kenan. \li1 \v 38 Kenangat bipmaŋ Enos. \li1 Enosiyet bipmaŋ Set. \li1 Setgat bipmaŋ Adam \li1 ma Adamgat bipmaŋ Kawawaŋ. \c 4 \s1 Sadaŋaŋ msat tuŋgupman Zisasiyet yaŋaŋ mim ege \r (Matiyu 4:1-11; Mak 1:12-13) \p \v 1 Âpme Zisas Emetak Teŋaŋ keŋanen tage keyepm egaŋ Zodan tu katipemti mepme Emetak Teŋ keyaŋ Zisas msat tuŋgupman met zeme ke meti \v 2 msasa 40 ke Zisasiyaŋ tu meu ninipiŋ mamti egaŋ tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge. \p \v 3 Kegok tapmme msasa 40 delaŋ zeme Sadaŋaŋ ekmagen koti yaŋaŋ m eksâti pigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ benik beme nanzaŋ kapi zemane meu sokbeme ŋep nsenik.” \p \v 4 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin, \q1 ‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ.’” \rq (Zii Zet 8:3)\rq* \p \v 5 Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas kalaŋ teepmaŋ temaŋ ŋengat dukŋan aikmoti msat kataŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe zikat same ekmâpmeŋgut \v 6 Zisas kapigok dunduye, “Neŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe msat kataŋ tazin ke ma ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe ke gâgât gasap. Ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi nâlen ma neŋ an ŋen ma an ŋen sasâgâti ŋep sasap. \v 7 Keyet geŋ nâgât pedondomti dundundu mnasenik beme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekdigen ke gâgât gasap.” \p \v 8 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin, \q1 ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwep etaŋ sisiliŋ mim samti mambanik.’” \rq (Zii Zet 6:13-14)\rq* \p \v 9 Kegok dundume Sadaŋaŋ Zisas Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋaŋen aikti mot peme tapme kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat nemuŋaŋ beme kapiyetnan palam towet \v 10 enenogat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen meluwaŋ ŋen kapigok kumpepeŋaŋ tazin, \q1 ‘Kawawaŋaŋ enseliŋaŋ peme kot aŋgalaŋgeme ku walebanik.’ \m \v 11 Ma ŋen ewe kapigok, \q1 ‘Ekŋenaŋ belinaŋ gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aŋbe.’” \rq (Sam 91:11-12)\rq* \p \v 12 Kegok zeme Zisasiyaŋ Sadaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen kapigok tazinegak, \q1 ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi tetimaemaeen ku pewanik.’” \rq (Zii Zet 6:16)\rq* \p \v 13 Sadaŋ ek yaŋaŋ kegok m ek m ek mgeyaŋ yek beme bam yaŋaŋ m eekgalen nâmti pemege. \s1 Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ yaŋbemti Galili msalen zemsokbeye \p \v 14 Âpme Zisasiyaŋ Galili msalen gilik zem mepme Emetak Teŋgalen winde ekmak tage. Ke kot mame kwizapatnaŋaŋ sakwep palakŋaŋ bemti msat ke ma notnaŋ sokŋan tapmeliwen ke mekoge. \v 15 Ke mekopme egaŋ Zuda amgalen sesewat mka isisikŋan sambe ke meti am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ diindome ekŋenaŋ zetnaŋ ke nâmtikŋaŋ ma oloŋen penaŋ mti zemsesewabien. \s1 Nasalet mkaengalen am ekŋenaŋ Zisas zetnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mbien \p \v 16 Âpme Zisasiyaŋ Nasalet mkaen mamti semeyeen ke metapme Sabat tagoŋgo kan sokbeme sesewat mkaen kan kataŋ mametan kegogak metati Kawawaŋgalen zezapat itnaŋaŋ maiŋgalen dendaŋ watapme \v 17 sesewat mkaengalen mulup an ŋenaŋ golaŋ zenze an Aizayayelen papia muŋguguŋaŋ meluwaŋaŋmak ke mti same mototi zet ŋen kapigok ekti maiŋge, \p \v 18 “Aizayayaŋ kapigok zenzeŋaŋ, \q1 ‘Amobotnaŋgalen Emetak Teŋaŋ ekmagen koti egaŋ ombem neme am tototnaŋ ekŋengat zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen koban. Ma am notnaŋ mka katikŋan matalip ekŋenaŋ lala mebep. Ma am zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin ekbep. Ma am notnaŋ am notnaŋaŋ mtoindewien ekŋen ke tiŋkwatindewe. \v 19 Ma egaŋ Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ indamukulem mimiyelen kanaŋ sokbein keyelen zet zapat zemkawaŋ bewe.’” \rq (Aizaya 61:1-2)\rq* \p \v 20 Zet kegok maiŋme delaŋ zeme papia ke muŋgumti mulup an ke samti egaŋ zet keyet yaŋaŋ mkawaŋ bembeyelen totapme animbi sambe sesewat mkaen tabien ekŋenaŋ zikat gwalalaŋ ek kwep ekbien. \v 21 Kegok mme egaŋ zet yaŋbemti kapigok diindoye, “Alak zet zapat maiŋma nâip keyet penaŋaŋ neŋmagen sokbem tazin.” \p \v 22 Kegok zeme ekŋenaŋ nâme penaŋ beme zetnaŋgat nâmtikŋaŋ mti tek tek mti nânâŋaŋgat pisem zewien, “Anemba kapi sosok Zosepgat nemuŋaŋ wa kapi.” \p \v 23 Kegok zeme egaŋ diindoye, “Neŋ nâyap in neŋ zapat dinosâbip ke amnaŋ zezapat ke nânâŋaŋ manzeip ke kapigok, ‘Geŋ dokta benik beme gitaŋgat nodine weyaŋindesenik.’ Ma in nâgât kegogak zesâbip, ‘Geŋ Kapaneam mka temanen menok sepem igak igak mbananen ke alak kapi mkandi ŋotekŋaŋ mulupdi ke kegogak mmane ekne.’” \p \v 24 Kegok zemti egaŋ tusum zeye, “Golaŋ zenze an ŋen mkaŋaŋ ŋotekŋan tapme ikŋaŋgalen maŋge ekŋenaŋ notn notn dolakŋaŋ ku mamimpeip.” \v 25 Ma zet ŋen ewe pigogat zema nâit, “Golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ maŋge kan keyet Islael msat kataŋ nup kan tuk ma eyoŋga 6 kegok mtete temaŋ tapme msat kataŋ meuyet kambeŋ sokbeye. Ke penaŋ kan keyet Islael msalen imbi kwambet sambe mambien. In ma neŋ nânup. \v 26 Kawawaŋ egaŋ golaŋ zenze an Ilaiza imbi kwambet Islael msalen mambien ekŋen indamukulem mimiyelen ku zempeme mege. Yek penaŋ. Egaŋ ek Islael maŋgeen ku sokbembeŋaŋ mka kwitnaŋ Salepat Saidon msalen imbi kwambet ŋenmagen zempeme mukulem mpepeyelen mege. \v 27 Âpme naman golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Elisayaŋ maŋgeen kan keyet Islael msalen am liŋgit katikŋaŋinmak sambe penaŋ mambien yaŋgut egaŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen mukulem mme dolakŋaŋ ku beye. An kwitnaŋ Naeman ek Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ek Silia msalengatnaŋ mukulem mpeme ek etaŋ liŋgitnaŋ ŋeluye.” \p \v 28 Zisasiyaŋ kegok diindome am sesewat mka keŋan tabien ekŋenaŋ zet keyet nâmti ŋenzinziŋ penaŋ mbien. \v 29 Kegok sokbeme ekŋenaŋ wati Zisas âtâpe âtâpem toti Nasalet mka ŋande ganzenan met pewien. Ma ekŋengalen mka ŋande ke kalaŋ temaŋ keyet dukŋan matatan. Keyepmti ekŋenaŋ mandamti kalaŋ kandaŋaset moti ekŋenaŋ Zisas ŋandaŋan âtâpeme towesât mbien \v 30 yaŋgut egaŋ ekŋengat tuŋguwinaset mege. \s1 Zisasiyaŋ we bekanaŋ an ŋengat keŋangatnaŋ zempeme mege \p \v 31 Âpme Zisasiyaŋ ke toti met Galili msalen mka temaŋ kwitnaŋ Kapaneam ke pataŋ zemti Sabat tagoŋgo kanen zezapat dolakŋaŋ am ekŋen kemagen zemzikat indaye. \v 32 Egaŋ zetnaŋ windeŋaŋmak zeye keyepm amnaŋ egaŋ zezapat diindoye ke nâmti nâmtemtem mbien. \p \v 33 Âpme sesewat mka keyet keŋan an ŋen we bekanaŋaŋmagaŋ keyak tapmaŋge. \v 34 Yaŋ we bekanaŋ keyaŋ Zisas ekiŋgati omba penaŋ kwizet kumti zeye, “Eii! Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ ninmak mulup msâpmnik ke nin nânup. Geŋ nin ndawaleletgalen nâmti kodik, ma? Geŋ an kwi ke neŋ ŋep nâmâtâlap. Geŋ Kawawaŋgalen Nemuŋaŋ Teŋ penaŋ.” \p \v 35 Kegok zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ keyet pigok zeye, “Buzak tati an keŋangatnaŋ kwati met.” Kegok zeme we bekanaŋ an keyet keŋangatnaŋ kwaweti am ekŋengat zikalinan an ke mme tokutum peweme egaŋ ku waletpeye. \p \v 36 Kegok sokbeme an imbi sambeyaŋ ke ekti nâmtemtem mti ilinak kapigok zemâbien, “Kae, egaŋ zet windeŋaŋbeŋ penaŋ tazein. Ke ek an kwizapatnaŋmak ma windeŋaŋmakgapm zet zeme we bekanaŋaŋ am keŋangatnan wati mamepmâlip.” \v 37 Âpme amnaŋ Zisasiyet zezapat ma menok mamanamaŋ mkwage keyaŋ Galili msalen mka ŋande igak igak sokŋan ma beŋan ke zapatnaŋaŋ mekopme delaŋ zemâge. \s1 Zisasiyaŋ Saimongat tatnaŋ imbi ma am notnaŋ weyaŋindeye \p \v 38 Âpme Zisas sesewat mkaengatnan toti Saimongalen mkaen mowege. Kan keyet Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kip temaŋ mti tawemaŋgeyaŋ egat yayaŋ mti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ imbi kapi ŋep mukulem mpesenik ma yek?” \v 39 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi weŋgeen mka keyet keŋan meti mundum imbiyaŋ tawemaŋgeen ganzenan dendaŋ tati kusum toti sekŋaŋ kipmaŋ ke atam nâmti zawat sek kikip ke zempeme egaŋ keyegak wawatnak ekŋengat tu meu weyeyaŋ mulup mge. \p \v 40 Kegok mti tatnepeme kasup towesâgât mme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme am sambeyaŋ noline zawat kwitnaŋ igak igakmak indatimti Zisasmagen kopme betnaŋ ilizuzut am kwep kwep sekŋinan beme ŋep bewien. \v 41 Kegok mme we bekanaŋaŋ am keŋinangatnan kwati kwizet ŋagak omba penaŋ mti zewien, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!” \p Ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ Kilais nâmbien keyepmti egaŋ ekŋen zemkulumindemti, “Buzak talit,” zemindeye. \p \v 42 Âpme msat msame egaŋ toti msat tuŋgupman butnaŋ ŋen met dundundu mulup mti tapmaŋge. Âpme am ekŋenaŋ Zisas timat meti met aikti ekŋenmak mamayet aŋgalaŋbien. \v 43 Ekŋenaŋ kegok mme egaŋ pigok diindoye, “Neŋ mka temaŋ kataŋ meti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zet zapatnaŋ diindondoyelen Kawawaŋaŋ zemneneŋaŋgapmti ŋep ku tasap.” \p \v 44 Kegok zemti Zudia msat keyelen sesewat mkaen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mandiindometan. \c 5 \s1 Zisasiyaŋ mulup nembaŋane yaŋbemti tiye \r (Zân 21:6-8) \p \v 1 Âpme kasup ŋengat Zisas egaŋ Genesalet tundua\f + \fr 5:1 \ft Galiliyet kwitnaŋ ŋen Genesalet.\f* ganzenan gambibigen tati Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ tazeme keyegak animbi sambeyaŋ nânâyelen kot ŋenaŋ ŋen âtâpem âtâpem mti kot bembuluŋti zetnaŋ ke nâwien. \v 2 Ma gambibik palen ke waŋga zut kegok tapme aŋgala titi an ekŋenaŋ waŋgaŋinaŋgatnan toti met eleŋgolaŋ temaŋ aŋgalayelen ke tazulutmambien. \v 3 Kogok tapmme Zisasiyaŋ waŋga ŋengat dukŋan mowege ke toŋaŋ kwitnaŋ Saimon. Ke motati egaŋ Saimongat zeme waŋganaŋgame tundua palen mepme egaŋ ke totati Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ animbi zemzikat indaye. \p \v 4 Diindomâpme delaŋ zeme Saimon egat zeye, “Nin nsakwep tundua sutnatemanen imbeŋanen meti in eleŋgolaŋ temaŋ peme topme aŋgala notnaŋ tiseip.” \p \v 5 Kegok zeme Saimonaŋ kapigok dunduye, “An zikat indanda, nin mulup temaŋ tambu tetak kapi eleŋgolaŋ penaŋgut aŋgala ŋen ku tin. Yaŋgut geŋ zenikgapmti ewe mepemti eksâpminup.” \v 6 Kegok zemti ilinsakwep meti Saimongalen mulup anŋaneyaŋ eleŋgolaŋ temaŋ peme towepme aŋgala igagen penaŋ keyet keŋan atame nukŋaŋgat penaŋ mti eleŋgolaŋ tekŋaŋ etisâgât penaŋ mge. \v 7 Kegok mti mandam alewienaŋ ku kwapme noline waŋga ŋen mambien ekŋengat kwizet kumti bepelep mme kot indamukulem mindemti aŋgala waŋga zut keyet keŋan time topme ilizuzut gak zemkwapme waŋga tundua keŋan towesâgât mbun. \p \v 8-9 Kegok mti Saimonaŋ aŋgala maŋge temaŋ tiwien ke ekti ikŋaŋ ma an notnaŋ ekŋenaŋ ke ektemtem penaŋ mbien. Kegok sokbeme Saimon Pitayaŋ ke ekti Zisasiyet kandaŋan met pedondom samti zeye, “Amobotnaŋ, neŋ a yomtoŋ keyet geŋ nemti met!” \p \v 10 Ma Saimonmak mulup an notnane mamtemienen kwilit Zems ma Zân Zebediyet nemulatnenet egelaŋ koekti ektemtem kegogak mbun. Mme Zisasiyaŋ Saimon kapigok dunduye, “Geŋ ku kiŋgat! Geŋ aŋgala titiyaŋ bam Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋaŋ am titi mambanik.” \v 11 Kegok zeme ekŋenaŋ waŋga mandame gambibik palen keiŋan mowepme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeŋin bamkumpemti Zisasmak tusumti mebien. \s1 Zisasiyaŋ an ŋen liŋgit satnaŋmak weyaŋpeye \r (Matiyu 8:2-4; Mak 1:40-44) \p \v 12 Âpme Zisas ek maneti mka ŋen met mame an ŋen liŋgit satnaŋmak tapmaŋgeyaŋ Zisas ekti kot kandaŋan pedondom samti weyaŋpepeyelen otnâmti keŋaŋaŋ sume kapigok zeye, “Amobotnaŋ, weyaŋne. Geŋ nâgât sekŋ mmane ŋep bembeyelen nânik beme ŋep weyaŋnesenik!” \v 13 Kegok zeme Zisasiyaŋ betnaŋ sekŋanen timekti zeye, “Nâmgeyapgapm sekdi ŋep bak!” Zeme keyegak sekŋaŋ liŋgit sambe ŋeluye. \p \v 14 Kegok mpemti Zisasiyaŋ zemkulumpemti kapigok dunduye, “Nânik, geŋ zet zapat kapi am ŋengat ku zemane nâmbep. Geŋ belak esemteŋ met sâpe sâpe bumbu anmagen meti sekdi met zikat samane wiliŋgisem. Ma Mosesiyaŋ eweŋan zeyenok sâpe sâpe bumane am sambeyaŋ nâme gâlen liŋgit satnaŋ ŋep bein ke zewep.” \p \v 15 Âpme an ŋep beye keyet buŋam zapalaŋ sakwep penaŋ mekopme animbi sambeyaŋ Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ Zisasiyaŋ zeme nânâyelen kobien ma am zawalinmak sambe Zisas egaŋ weyaŋindendeyelen kopme maweyaŋindemtan. \v 16 Kogok mmambe Zisasiyaŋ mene mene dundunduyelen msat tuŋgupman metati mandundumtan. \s1 Zisasiyaŋ an wesiŋ ŋen weyaŋpeye \r (Matiyu 9:2-8; Mak 2:1-12) \p \v 17 Âpme kasup ŋengat Zisasiyaŋ am Kawawaŋgalen zapat dolakŋaŋ tadiindo maŋgeen Palisi an ma zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋenaŋ kegogak keŋan ke koti tabien. An ekŋen ke Galili ma Zudia msalen ma Zelusalem mka temaŋ keyetnaŋ kopmâbien. Tapmme am zawalinmak weyaŋindendeyelen Amobotnaŋ Kawawaŋgalen winde Zisas ekmak tasaye. \v 18 Âpme an notnaŋaŋ wesiŋ ŋen lueen lue mti koti mka Zisas tapmaŋgeen pum moti Zisasiyet kandaŋan bembeyelen moolatbien. \v 19 Am sambeyaŋ mka keŋaŋgatnaŋ bemisik peme sekekegen kot kindiŋ zeye keyepm ekŋenaŋ mowewegalen set ku sokbeye. Mme beme pumti mka ŋokŋan moweti mka ŋokŋaŋ butnaŋ asekti lueŋaŋ melesiŋ âlâlâŋ peme am sambeyet tuŋguwinan Zisasiyet kandaŋan totage. \p \v 20 Ekŋenaŋ nâmkiŋpewienen Zisasiyaŋ an wesiŋ weyaŋpesem nâmbien keyepmti Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin ekti an wesiŋ dunduye, “Notn, gâlen yomdi katikpeyap.” \p \v 21 Kegok zeme Palisi an ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋinan kapigok otnâmbien, “Amgalen yom katikpepe mulup ke Kawawaŋgalen etaŋ. Âpme an kapi ikŋaŋgat nâme kwileki penaŋ ben?” \p \v 22 Ekŋenaŋ kegok nâme Zisasiyaŋ keŋinaŋgat yaŋaŋ ekmâtâti kapigok diindoye, “In kwilekiyet neŋ zet zeya ke nâme Kawawaŋgat mobotnaŋ mpeyap penaŋ beme nânâŋinaŋ taosolalip? \v 23 Neŋ kapigok zeya, ‘Notn, gâlen yomdi katikpeyap’. Zet ŋande zeya ke in nâme pepesut bep. Ele, in naman wak bemti egat zet ŋande ŋen zesowap kapi in eknâme pepesut ku besem. Kawawaŋgalen winde neŋmagen tatnain keyepm neŋ zet ŋande ŋen ma ŋen zewak beme penaŋaŋ sokbenak. \v 24 Neŋ Angat Nemuŋaŋ am msalen yom katikpepeyelen Bipm Kawawaŋgalen winde nayeyepmti neŋ yom ŋep katikpeyap. Keyet yaŋaŋ ekmâtâlit.” Kegok zemti an wesiŋ ke kapigok dunduye, “Neŋ gâgât zeyap, geŋ wati luendi gapumti mkandan met!” \p \v 25 Zeme keyegak ekŋengat zikalinan wati luaŋaŋ tawemaŋgeen wati gapumti mkaŋan mesâti mepmambe selenak tapmeti Kawawaŋgat sesewatsaye. \p \v 26 Mme am sambeyaŋ ke ekti nâmtemtem temaŋ mti kiŋgagatmak tati Kawawaŋ sesewatpemti ilinak zenâ zenâ mti kapigok zewien, “Alak kapi menok sepem mamanamaŋ igak igak sokbeme zikatnnaŋ eknup.” \s1 Zisasiyaŋ Liwai ekmak tusumti mamayelen zeme koge \r (Matiyu 9:9-17; Mak 2:13-22) \p \v 27 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ mka temaŋ tapmambienen ke katipesâgât mti takis titi an kwitnaŋ Liwai ek mânep titi mkaŋan totapme meekti Zisasiyaŋ ek kapigok dunduye, “Geŋ koti nâlen maŋgeen tusumane metne.” \v 28 Kegok dundume Liwai ek wati kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋ bepemti Zisasiyelen maŋgeen tusume mebien. \p \v 29 Meti Liwaiyelen mkaen moti egaŋ Zisasiyet nâmti tu meu temaŋ bume mânep takis titi an sambe ma an notnaŋ kegogak mototati tu meu ilinsakwep nimbien. An ekŋen meu ilinsakwep Liwaimak kobien ekŋen ke an yomtoŋ. \v 30 Tatnime Palisi an ma ilinaŋgalen zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ke eknâme bekanaŋ penaŋ beme Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagen meti kapigok indayaŋkwesiwien, “In kwilekiyet am yomtoŋ ma an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak meu tatnimo?” \p \v 31 Kegok indayaŋkwesime Zisasiyaŋ nâmti kapigok diindoye, “Am zawatpiŋ maip ekŋenaŋ doktamagen ku mamelip. Yek penaŋ. Am zawalinmagaŋ mamelip. \v 32 Ma neŋ am teŋ maip ekŋen indamukulem mimiyelen ku toban yek; am yomtoŋ indamukulem mima yomengatnan keŋ gilik zenze aiikgalen nâmti msalen kapi toban.” \s1 Am ekŋenaŋ Zisasmagen koti tu meu zemkulumpepeyelen set keyet zet zewien \p \v 33 Âpme Zisas zet kegok zeme am notnaŋ ekŋenaŋ egat kapigok zewien, “Zângalen nemba ekŋenaŋ msasa sambenik tu meu zemkulumpemti dundundu mulup mamip ma Palisi an ekŋengalenaŋ kegogak mamiwaŋgut gâlen nemba ekŋenaŋ tu meu ku zemkulumpemti dundundu mulup ku mamip.” \p \v 34 Kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen ikŋaŋgat palen bam sokbewe keyelen bemzeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ wasât mti notnanemak tapme ekŋenaŋ tu meu zemkulumpepepiŋ; oloŋen penaŋ tati tu meu nimwiaŋti tatnepemeŋgut \v 35 an imbi wasâgât mge ek kasaŋane ekŋenaŋ koti manda mepme kan keyet notnaneyaŋ keŋ sindem palen ma tu meu zemkulumpemti tabep.” \p \v 36 Zisasiyaŋ bemzenze zut zesâpm kapi yaŋaŋ kwep e kapigok. Set itnaŋaŋmak ikŋaŋgalen zet zapat alakŋaŋmak pepep ŋep ku tabuk keyelen bemzenze kapi bem zeye, “Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ selik alakŋaŋ antimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak keboŋ. \v 37-38 Ma am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik telepmaŋ peweweŋaŋgat ku bunak. Bunak beme seligaŋ sakwep epeeme sâŋsâŋaŋ mulatnak. Keyepmti selik alakŋanen buwek beme egaŋ epeepiŋ; dolakŋaŋ zinak! \v 39 Âpme am notnaŋaŋ mama mimi itnaŋaŋ keyet nâme dolakŋaŋ beme mâti mama mimi alakŋaŋ neŋmagengatnaŋ kapiyet nâme pepesut penaŋ mambein eneyet mama mimi alakŋaŋ neŋmagengatnaŋ tikŋaŋmak ke ekŋenaŋ ŋen ku tiwien.” \c 6 \s1 Sabat tagoŋgo kangalen zet \r (Matiyu 12:1-8; Mak 2:23-28) \p \v 1 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet Zisas ma nembaŋaneyaŋ set wit mulup tuŋgupmaset mebetnaŋ ke moti mebien. Mepmambe nembaŋane ekŋenaŋ meuyet mti wit katnaŋ kwep kwep timti belaŋ enzaŋme wit sekŋaŋ toweme penaŋaŋ nimbien. \v 2 Ekŋenaŋ kegok tapmepme Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ indikti indayaŋkwesiwien, “In kwilekiyet Sabat tagoŋgo kangat mulup ku mimiyelen zenzeŋaŋ ke tapmip?” \p \v 3 Kegok indayaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In Dewit ma anene ekŋenaŋ meuyet mti kwitnaŋ kwitnaŋ mbien keyet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan tazinen ke in mamaiŋ nâip. \v 4 Ke kapigok, Dewit egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen moti nupmamaŋ Kawawaŋgat wisikŋ bembeŋaŋ ke sâpe sâpe bumbu an egaŋ msame ikŋaŋ ma nembaŋane nupmamaŋ ke nimbien. Ke zii zelen tazinen sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ etaŋ niniyelen zenzeŋaŋ. Am notnaŋaŋ ke ku niniyelen zii zelen zemâtâtpepeŋaŋ. Dewit egaŋ zii zet aŋgosoye keyaŋgut egaŋ mge keyet bekanaŋ ku manzeip.” \v 5 Kegok zemti zet kapigok zemdelaŋ zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ Sabat tagoŋgo kangalen Amobotnaŋ talap.” \s1 Zisasiyaŋ an betnaŋ seleuuŋaŋ weyaŋpeye \r (Matiyu 12:9-14; Mak 3:1-6) \p \v 6 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka isikŋan moti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am zemzikat inda mme an ŋen betnaŋ penaset seleuuŋaŋ ke motapmaŋge. \v 7 Ma keyegak zii zet zikat indanda an ma Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyaŋ am Sabat tagoŋgo kangat weyaŋindeme ekti zelen pepeyelen damuŋ motapmambien. \v 8 Ekŋenaŋ kegok otnâwien yaŋgut Zisasiyaŋ ekŋengat nânâŋin ekmâtâti an betnaŋ seleuuŋaŋ keyet kapigok dunduye, “Geŋ wati neŋmagen pien sosok kotat.” Kegok zeme nânâŋak wati ekmagen mege. \p \v 9 Ke mepme Zisasiyaŋ am sambe kapigok diindoye, “Neŋ indayaŋkwesima in zigok nâip? Keyet dopmaŋ zeme nâmbi. Ningalen zii zelaŋ zigok zein? Sabat tagoŋgo kanen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyelen ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimiyelen zein? Am weyaŋindendeyelen ma am waletindendeyelen zein?” \v 10 Zisasiyaŋ kegok indayaŋkwesimti am meindik koindik mti an tageen ke kapigok dunduye, “Bedi weyaŋ mututut!” Zeme keyegak an keyaŋ betnaŋ mututume dolakŋaŋ beye. \p \v 11 Kegok sokbeme ekŋenaŋ menok ke ekti keŋinan kasayaŋ sokbeme Zisas e ma e msasayelen zet zenâ zenâ msâgât zewien. \s1 Zisasiyaŋ mulup nembaŋane 12 ombemindeye \r (Matiyu 10:2-4; Mak 3:13-19) \p \v 12 Âpme kan keyet Zisasiyaŋ kalaŋan dundundu mulup msât moweti tambu teepmaŋ Kawawaŋgat dundum samti tapme msat msaye. \v 13 Msat msame egaŋ nembaŋane mâpmamtemien zeme ekmagen kopme indaondak indemti ekŋenmagengatnaŋ 12 kegok ombemindeyeen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen an ombemindemti indemebegalen ombemindeye. \v 14-16 An ekŋen keyet kwilin kapigok: \li1 Saimon, kwitnaŋ ŋen kegogak Pita Zisasiyaŋ kuye, \li1 ma datnaŋ Endulu \li1 ma Zems \li1 ma Zân \li1 ma Pilip \li1 ma Batolomiyu \li1 ma Matiyu\f + \fr 6:14-16 \ft Kwitnaŋ ŋen Liwai, an takis titi mamtan (\xt Luk 5:27-29\ft ).\f* \li1 ma Tomas \li1 ma Zems Alapeasiyet nemuŋaŋ \li1 ma Saimon amnaŋ kwitnaŋ ŋen Zelot makumtemien, \li1 ma Zuda Zemsiyet nemuŋaŋ \li1 ma Zudas, Iskaliot mka temaŋgatnaŋ. Egaŋ bamgat Zisas kasa ekŋengat belinan bewe. \s1 Zisasiyaŋ am zezapat dolakŋaŋ zemzikat indaye ma am zawalinmak weyaŋindeye \p \v 17 Âpme egaŋ nembaŋane 12 indatimti kalaŋangatnaŋ msat doweŋan toti dapmelaŋgeŋane sambe indaige ma am sambeyaŋ kegogak ekmagen ondekbien. Am sambe ekŋen ke Zudia msalengatnaŋ ma Zelusalem mka temaŋgatnaŋ ma Taia ma Saidon mka temaŋ zut nembu ganzenangatnaŋ. \v 18 Ekŋenaŋ kot zezapat dolakŋaŋ nânâyelen ma am zawalinmak weyaŋindendeyelen indatim kobien. Ma am we bekanaŋaŋ waletindendeŋaŋ kegogak kopme ekŋen sambe ke weyaŋindeye. \v 19 Kegok sokbeme am sambeyaŋ ek timekti dolakŋaŋ bembeyelen nâmti windeŋaŋ mbien. Enenogat timekbienen ekŋenmagen windeŋaŋaŋ mepme ekŋenaŋ dolakŋaŋ bemâbien. \s1 Oloŋen ma kembeŋgalen zet \r (Matiyu 5:3-12) \p \v 20 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋenmagen zikat indikti zet kapigok diindoye, “In yominaŋgat nâme kembeŋ mambein ma keŋ sekŋin mtoti mamaip beme in kululuŋgat zapat ombemindewan keyepm oloŋen temaŋ inmagen sokbein. \p \v 21 Ma in mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ indandayet windeŋaŋ mamip in oloŋen temaŋ palen talip. Eneyet Kawawaŋaŋ keŋinan nâip keyet kataŋ mimindame oloŋen palen tabep. Ma in yominaŋgat keŋinan masumsaip in oloŋen temaŋ mamip. Keyet in Kawawaŋaŋ yomin katipeme keŋin oloŋen penaŋ bewe. \p \v 22 In Angat Nemuŋaŋ neŋmak mamaip keyepm amnaŋ wisat nâmindemti ingat tikŋaŋ ku nâmti zet bekanaŋ diindomti ingat am bekanaŋ manzeip keyaŋgut oloŋen temaŋaŋ inmak taindain. \v 23 In maneti nukŋaŋ keyaŋ inmagen sokbeme in keŋ oloŋen penaŋ mti pala motobep. Enenogat tosaŋin temaŋ kululuŋen gwaen motiwep. Wa ke in etaŋ yek; golaŋ zenze an eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen am ingat wisat mimindewep ekŋengat yeŋsokŋineyaŋ sisipeŋpeŋ sepem kegogak mimindamkwabien. \p \v 24 Wakae, in alak mânep milawalin temaŋmak talip in msat kapiyelen zapat etaŋ. Inmagen sindem omba penaŋ tiwep! \v 25 Wakae, inmagen sindem omba penaŋ tiwep. Enenogat in mama mimi dolakŋaŋ mâbâgalen ku nâwiengapm in kemak walebep. Ŋen ewe kapi in yominaŋgat keŋinaŋ ku masuip in Kawawaŋaŋ yomin ku katipeme keŋinaŋ bekanaŋ penaŋ bewe. \v 26 Wakae, sindem omba penaŋ tiwep. Amnaŋ ingat yaŋin bekanaŋ ke ku nâmâtâti keyepm ingat, ‘An dolakŋaŋ,’ manzeip. Sakam kegogak am ekŋengat yeŋsokŋineyaŋ itnaŋaŋ golaŋ zenze an dâsuki ekŋengat zewienok. \s1 Kasanneyet gogot mbanup \p \v 27 Âpme neŋ ingat ilinsakwep zema nâit: In kasaŋinaŋgat gogot mti am ingat wisat mamip ekŋengat pembenaŋ mimindawep. \v 28 In amnaŋ saik kumindeip ekŋengat zet dolakŋaŋ zewep. Ma am ingat bekanaŋ mbep ekŋengat Kawawaŋgat dundum same yomin katipewe. \v 29 Ma am ŋenaŋ neŋgumdi nembet omba taime geŋ pemane nembet kegogak taiwe. Ma am ŋenaŋ tâgâyelen melakandu sekdanen gulum mme melakandu tipmangatnaŋ pemane kegogak gulum mbe. \v 30 Ma an ŋenaŋ olati kwitnaŋ ŋengat wekumgame nâmtalati sawanik. Ma am ŋenaŋ gâlen kwitnaŋ ŋen mme zemane gilik zem gaŋgayet zet katikŋaŋ ku zewanik. \v 31 Amnaŋ geŋ mgaŋgayelen manânik sepem kegogak geŋ kukŋaŋgat mimindawanik. \p \v 32 Âpme in am ingat gogot mamip ekŋengat etaŋ mbep beme Kawawaŋaŋ in dopmaŋ dolakŋaŋ ku indawe. Am yomtoŋ ekŋenaŋ kegogak gogot dopdop mamip. \v 33 Ma in notn notn am mimiŋaŋmak etaŋ mme ekŋenaŋ kegogak mamimindaip beme ke Kawawaŋaŋ in dopmaŋ pembenaŋ ku mimindawe. Enenogat am yomtoŋ ekŋenaŋ kegogak mamip. \v 34 Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋgat olalat penaŋ mti notnaŋgat zeme mânep sain beme notnaŋ mânep sain keyaŋ, ‘Mânepmaŋ dopmaŋ nain ma yek,’ keyet webe webe penaŋ mimipiŋ. Am yomtoŋ ekŋenaŋ kogogak dopmaŋ sam dopmaŋ sam mamip. Keyet ŋenaŋ webe webe mbe beme Kawawaŋaŋ dopmaŋ pembenaŋ ku sawe. \v 35 Yaŋgut in kasaŋinaŋgat gogot mimindemti dolakŋaŋ mimindewep ma mânep indamti dopmaŋ titiyelen webe webe ku mbep beme in tosa pembenaŋ tiwep ma amnaŋ ingat ‘Amobotnaŋ Kawawaŋgat Nembaŋane,’ zewep. Kawawaŋaŋ an keŋ katik ma an bekanaŋ ekŋen keboŋ maindamukulem min. \v 36 Ma Biwin Kawawaŋaŋ ingat kembeŋ mam keyepm in am sambeyet sepem kegogak kembeŋ manâmindemambep. \s1 In am ŋen zem kukupiŋ \p \v 37 In am ŋen sakwep penaŋ ku manâmbemindemambep. Am zemindowep beme Kawawaŋaŋ in zemindowe. Ma in am notnaŋ yomin katipewep sepem kegogak Kawawaŋaŋ ingat yomin katipewe. \v 38 Ma in am taolet mimindame Kawawaŋaŋ in kegogak taolet mimindawe. Egaŋ in indawe ke elendanen meu sambeyaŋ gak zeme eleyaŋ etim totogalen mnak bemzenze zet keboŋgat sepem indawe. Âpme in kwitnaŋ kwitnaŋ sepem zigok amgat mbep Kawawaŋaŋ sepem amgat sawanik kegok gawe.” \p \v 39 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An zikat beŋ ŋenaŋ notnaŋ zikat beŋaŋ ŋen ŋep ku betnamti mebuk. Egelaŋ kegok mbuk beme ilizuzut enzuŋan toidonak. \v 40 Ma nembayaŋ an zikat indandaŋaŋ sebem pepeyelen ku tazin yek. Nemba keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nâmâtâti an zikat indandayet kataŋ beme mandelaŋ zein. \p \v 41 Âpme geŋ kwilekiyet nodaŋgalen kakalak isikŋaŋ zikatnan tazin ke eknigaŋgut gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ temaŋ tazin ke ku nâmâtâtnik? \v 42 Ma naman tep paŋaŋ temaŋ gitaŋgalen zikadan tapmeŋgut nânâpiŋ geŋ zigoset nodaŋgat kapigok zempemane ŋep bewe, ‘Notn, nâmane zikadan kakalak isikŋaŋ tazin ke timgewi.’ An nambalamdi zut, geŋ ŋeŋaŋ gitaŋgalen tep paŋaŋ temaŋ ke mpemti zikadaŋ weyaŋ ekmâtâtiŋgut nodaŋgalen kakalak ke timpewanik. \s1 Tep katnaŋaŋ tepgat yaŋaŋ mamsokbein \p \v 43 Âpme tep dolakŋaŋaŋ penaŋaŋ bekanaŋ ku maelikzin ma tep wesiŋaŋ penaŋaŋ pembenaŋ ku elikdak. \v 44 Ma amnaŋ tepgat yaŋaŋaŋ eegalen penaŋaŋaŋ manzem sokbein. Ma an ŋenaŋ saŋganeŋanen sindip katnaŋ ku mâtâtnak. Ma sepem kegogak sâkâyaŋ meyowak ku eliknak. Yek penaŋ. \v 45 Am ŋen dolakŋaŋ keŋaŋ dolakŋaŋ egaŋ mama mimiŋaŋ pembenaŋ mkawaŋ benak. Ma an ŋen bekanaŋ egaŋ mama mimiŋaŋ bekanaŋ mkawaŋ benak. An keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gak ze matazin keyaŋ zet dembusekŋanen masokbein. \s1 An zulaŋ mkaŋit walabungat bemzenze zetmak keyet yaŋaŋ \r (Matiyu 7:24-27) \p \v 46 Kulekiyet nâgât, ‘Amobotnaŋŋ,’ zemnamti zet manzeyap ke ku maŋgawepuip? \v 47 An ŋen neŋmagen koti zetn nâmti gawepun ek an sepem ziboŋ ke neŋ am ke ŋep mkawaŋ besâwap kapigok mbe. \v 48 Ek ke an ŋenaŋ mka walage keyet kataŋ bein. An ek keyaŋ tepum msalen teepmaŋ walapme towepme nanzaŋaŋ tepum ganzenan time towepme gwatnaŋ mpeme kaliŋaŋ bemti tage. Mti mka walapme delaŋ zeme map tâgâ temaŋ kwageen tuŋgwam kwati tuyaŋ mka kumaleme gweŋgweŋ penaŋ kumti tage. Enenogat tepumaŋaŋ msat imbeŋan penaŋ towepme nanzaŋaŋ ganzenan gwatnaŋ mge kogogapm katikŋaŋ tage. \v 49 Yaŋgut an ŋenaŋ zetn nâmti ku gawepuwe ek an ŋen mka windeŋepiŋ keboŋ tepumaŋ imbeŋaŋ ku toge ma nanzaŋaŋ tepum ganzenan ku gwatnaŋ mpeye. Keyepmti tuŋgwam kwageen tuyaŋ mkaŋaŋ kume tepumaŋ bik zemti mka tu palen kutume walelet temaŋ aikge. An nâgât manâmkiŋpeinen an mka katikŋaŋ walage keboŋ. Ma nâgât ku nâmkiŋpeinen an mkaŋaŋ tuwat tuwat walage keboŋ.” \c 7 \s1 Zisasiyaŋ Loma kasa kuku ŋeŋaŋin angat mulup anaŋ zawatnaŋ mme alik beye \r (Matiyu 8:5-13) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ zet zapat ke am diindome delaŋ zeme Kapaneam mka teman koge. \v 2 Ke koti tapme Loma mka temaŋgalen kasa kuku an ŋeŋaŋ bembeŋinaŋgalen mulup nembaŋaŋ nâmtikŋaŋ penaŋ mamtan keyaŋ zawat nukŋaŋ mti gakikiyelen bududuk tage. \v 3 Kegok sokbeme kasa kuku an ŋeŋaŋ keyaŋ Zisasiyet zet zapat nâmti egaŋ Zuda sesewat mka temaŋgalen an damuŋ indeme Zisasiyet zenânâyelen mebien egaŋ ŋep koti mulup nemba weyaŋpepeyelen zeye. \v 4 Kegok zemindeme ekŋenaŋ Zisasmagen koti egat zebabak zet giŋgiŋ mti zewien, “An ke gâlen mulup mamingat mukulem mpesenik. \v 5 Egaŋ ningalen aminne gogot penaŋ mamimindein ma egaŋ ikŋaŋ mânep beme ningalen sesewat mka walatndewien.” \p \v 6 Kegok dundume nâmti ekŋenmak meti mkaŋanen sokŋan kwapme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ an notnaŋne zet kapigok zemti zemindeme Zisasmagen meti zewien, “Amobotnaŋ, an ŋeŋaŋnnaŋ zet kapigok zep, ‘Geŋ kapi tati nâlen mkaen set kokogalen mulup ewe ku msenik.’ Neŋ an gâgât kandaŋdan talap geŋ nâlen mkaen ŋep ku kokogalen. \v 7 Ma kegogak neŋ nâyawen gâgât zikadan neŋ ŋep ku kokogalen geŋ amobotnaŋ penaŋ keyepmti geŋ belak zet etaŋ zemane nâlen mulup an alik besem. \v 8 Neŋ kegogak kasa kuku an ŋeŋaŋ notnaŋgalen kandaŋan tati mulupm mamiyap ma kegogak neŋ kasa kuku annemak ekŋenaŋ nâgât kandaŋnan matalip. Neŋ ann ŋengat, ‘Met,’ zema mamezin ma ŋengat, ‘Kot,’ zema makozin ma mulup nemban ŋen egat, ‘Mulup mi,’ zema zetn gawepumti mamm. Keyepm neŋ nâyawen geŋ kapi tati zedi etaŋ zemane nâlen mulup annaŋ alik besem.” \p \v 9 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ke nâme nâmtemtemŋaŋmak beme gilik zem am notnaŋ baman kobien ekŋen indikti diindoye, “Neŋ zema nâit, neŋ Islael aminne inmagengatnaŋ nâmkiŋpepe temaŋ keboŋ ŋen ku aikban!” \p \v 10 Kegok zeme amŋane ekŋenaŋ gilik zemti mkaen moti ekme mulup nembayaŋ alik bem totage. \s1 Zisasiyaŋ imbi kwambet ŋengat nemuŋaŋ mme gakikiengatnan wage \p \v 11 Âpme kasup ŋen Zisasiyaŋ mka temaŋ ŋen kwitnaŋ Nain ke mepme nembaŋane ma am sambe ekmak mebien. \v 12 Ke meti egaŋ mka temaŋgalen setokwakwalen kwapme am notnaŋ an gakikiŋaŋ lueen pumti setokwakwalengatnaŋ kwati sumen mesâgât mebien. An gakikiŋaŋ ke imbi kwambet ŋengat nemuŋaŋ kwep etaŋ keyaŋ gakime am sambe mka temaŋ keyetnaŋ ekmak mebien. \v 13 Ke takopme Amobotnaŋ egaŋ egeen keŋaŋaŋ imbi kwambet keyet kembeŋ penaŋ mti kapigok dunduye, “We, imbi, geŋ susupiŋ.” \v 14 Kegok zemti met an gakikiŋaŋgalen lue atame an tapummepmambien ekŋenaŋ kot teŋ pemti msalen an gakikiŋaŋ tobewien. Tobeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “An zomolim, geŋ wat!” \v 15 Kegok zeme gakikiŋaŋaŋ wati yaŋbemti zet zeme Zisasiyaŋ betnanen betnamti mamaŋ saye. \p \v 16 Kegok sokbeme am ekŋenaŋ ke ek kiŋgati Kawawaŋgat zemsesewatpemti kapigok zewien, “Golaŋ zenze an temaŋ tuŋgupmnan kapi sokbein ma Kawawaŋ ek amŋane indamukulem mimindein!” \p \v 17 Kegok sokbeme keyet zapatnaŋaŋ Zudia msalen palakŋaŋ beye ma msat notnaŋaŋ kegogak nâme delaŋ zemâge. \s1 Zisasiyaŋ Zân tu zulutindende nembaŋaneyet zet zeye \r (Matiyu 11:2-19) \p \v 18 Âpme Zân mka katikŋan tapme nembaŋaneyaŋ ekmagen koti Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge keyet zapatnaŋ msawien. \v 19 Ma egaŋ nembaŋane zut Zisasmagen mebegalen zemideye. Kegok zemti diidome, “Amobotnaŋmagen egat zenânâyelen meseluwen kapigok yaŋkwesiselup, ‘An kokogalen Zânaŋ zeyeen ke geŋ kapi ma ŋen?’ Meti kegok yaŋkwesiselup.” \p \v 20 Kegok zemideme egelaŋ Zisasmagen kobunen kapigok yaŋkwesiwun, “Zân tu zulutindende an egaŋ gâgât gayaŋkwesi nânâyelen ndeme kolup, ‘An kokogalen egaŋ zeyeen geŋ kapi ma ŋen?’” \p \v 21 Yaŋkwesimalu yegak Zisasiyaŋ kan keyegak am zawat sepem igak igak weyaŋindeye ma we bekanaŋ mâtindeye ma zikalin beŋan zikalin mme ekbien. \v 22 Kegok tapmme an egelaŋ koti yaŋkwesimalut kapigok diidoye, “It kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmâtâlut keyet met Zângat zezapat msamti kapigok dunduselup: ‘Zikalin beŋaŋaŋ zikat taegip, selin wesiŋ ma selin tapmaip ma am liŋgit satnaŋmak mma liŋgilin takŋelun ma wakŋin kekekŋaŋ mma zet tatnâip ma gakikiŋaŋ mma wati tapmaip ma an tototnaŋmagen zet zapatn dolakŋaŋ ekŋenmagen timepme tatnâip. \v 23 Ma am ŋenaŋ nâgât keŋ zut ku min beme egaŋ oloŋen palen tazin.’ Kegok met Zân dunduselup!” \p \v 24 Kegok zemideme Zângalen nemba egelaŋ gilik zemti Zânmagen mepmalut Zisas egaŋ am sambe tabien ekŋen Zângat kapigok diindoye, “In eweŋan Zânmagen betut sinaŋnok tâgâyaŋ kumbume mebe kokot tapme msat tuŋgupman eksât mebien? Yek. Zân ek windeŋepiŋ keboŋ yek. \v 25 Ma in msat tuŋgupman an ŋen kâlâpmaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ ke eksâgât mebien? Yek penaŋ. Nâip, an kâlâwin dolakŋaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋnok mka pembenaŋ etaŋ keyet keŋan matalip. \v 26 In zeme nâmbi, in kwileki eegalen otnâmti mebien? In golaŋ zenze an eegalen mebien? Ke penaŋ, ek golaŋ zenze an sambe mambien sebemindein enenogat ek nâlen set weyeyaŋ. \v 27 Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen Zângat kapigok zemkawaŋ bembeŋaŋ, \q1 ‘Neŋ zapat zenze an pema koti egaŋ kukŋaŋgat meti set neŋmagen keŋin gilik zenzeyelen gâgât weyaŋ be.’ \rq (Malakai 3:1)\rq* \m Kawawaŋaŋ kegok zeye. \v 28 Neŋ ingat zet penaŋ kapi zesowap, Zân tu zulutindende an egaŋ am sambe msat kataŋ sokbemkwabienen sebemindemti mobotnaŋ penaŋ bein. Yaŋgut am in neŋ napmâti tapmaip in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ ke in weyaŋ eknâmâtâti nâmkiŋpeip keyepm Zân sebem pemti nâmâtâlip.” \p \v 29 Âpme am sambe ma takis mânep titi an ekŋenaŋ Zângat zetnaŋ nâwienen ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mama mimi teŋ mâpme egaŋ tu zulutindeye. \v 30 Yaŋgut Palisi an ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik ku mâti wisat mpewien ma ekŋenaŋ Zânmagen tu ku zulubien. \p \v 31 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ kwilekiŋen am alak talip kapiyelen mama mimiŋin keboŋmak bemzewi? Ekŋen pe ziboŋ? \v 32 Ekŋen imbi nemba egaŋ silik kume notnaneyaŋ dopmaŋ ku maŋgilik zem kuip. Ma silik kum tasume ku masumpeip. Ekŋen keboŋ. \v 33 Ma Zânaŋ tu meu ninipiŋ mamayelen set mâpme am sambeyaŋ Zângat kapigok zewien, ‘Ek we bekanaŋmak main!’ \v 34 Ma Angat Nemuŋaŋ neŋ koti tu meu ninipiŋ mamayelen set ku mâpma in nikti nâgât zet kuku mamip ke kapigok, ‘An kapi tu meu temaŋ ma wain tu manin ma mânep takis titi an ma am yomtoŋ ekŋengat nolin!’ Kegok manzeip. \v 35 In nânâŋinmak benak beme nigalen yaŋnit meu ninindaset ma mama mimindaset ekmâtâbiek.” \s1 Imbi yomtoŋaŋ Zisasiyet setnaŋ zulutpeye \p \v 36 Âpme Palisi ŋen kwitnaŋ Saimon egaŋ Zisasiyaŋ ekmak meu niniyelen zem mandame mkaŋan moti meu niniyelen munduman totage. \v 37 Ke motapme mka temanen keyetnaŋ imbi yomtoŋ ŋenaŋ Zisas Palisiyelen mkaen tu meu niniyelen molep zeme nâmti wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ seŋgewen gak zem tatatnaŋ ke mti \v 38 mot Zisasiyet bamanen setnanen pedondom tati si sume siapmaŋaŋ toti setnaŋ mme tutulupsek beme ŋoksinaŋaŋ kaput pemti setnaŋ nuknuk mpemti wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ setnanen mulapme toge. \v 39 Imbiyaŋ kegok mme Palisi egaŋ Zisas zem mandame koge egaŋ ke ekti keŋaŋaŋ kapigok otnâye, “Imbi kapi kwitnaŋ kwitnaŋ msain kapi bekanaŋ. An kapi golaŋ zenze an penaŋ benak beme imbi egat setnaŋ taatain keyet yaŋaŋ ŋep ekmâtâdak ma imbi ke imbi yomtoŋ penaŋ ke ŋep nânak!” \p \v 40 Kegok otnâme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Saimon, neŋ zet ŋen zema nâmbak.” \p Zeme zeye, “An zikat indanda, ŋepgat zemane nâmbi.” \p \v 41 Zeme Zisasiyaŋ pigok yaŋbemti zeye, “An zut ŋenaŋ mânep an mânepmak egalen ŋenaŋ 5000 kina ma ŋenaŋ 50 kina belak mti bam dopmaŋ mututuyelen nâmti mbun. \v 42 Ya bam koti mânep dopmaŋ sasayelen kanaŋ sokŋan kopme eget mânepmak ku taidaye. Kegogapm mânep toŋaŋaŋ egalen mânep mbun keyet ketalasimidaye. Geŋ nânigen egetmagengatnaŋ kwiyaŋ mânep toŋaŋgat nâmtikŋaŋ mpeye?” \p \v 43 Kegok yaŋkwesime Saimonaŋ pigok dunduye, “Neŋ nâyawen an mânep temaŋ mge keyaŋ keŋanen nâmtikŋaŋ penaŋ mpeye.” \p Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Geŋ ŋep zenik.” \p \v 44 Kegok zemti imbimagen gilik zemti Saimon kapigok dunduye, “Imbi pedondom tazin kapi ekdik? Neŋ gâlen mkaen kwalaen geŋ nnaŋgalen set moti tu setn zululugalen ŋen ku nanak. Yaŋgut imbi egaŋ siapmaŋaŋ setn mme tutulupsek beme ŋoksinaŋ kaputnep. \v 45 Geŋ nâgât oloŋen mti nuknuk ku mnanak yaŋ imbi egaŋ neŋ kwatapma keyegak yaŋbemti setn nuknuk mpeme tatnup. \v 46 Geŋ wet kelakŋaŋmak nâgât ku weyaŋ benak yaŋgut imbi egaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ keyaŋ setnnan mulapme tolep. \v 47 Neŋ diŋgoma nâmbak, egaŋ ke mip ke egaŋ gogot omba mnep keyaŋ mkawaŋ bep ke yomaŋ sambe delaŋ zep. Yaŋgut am ŋenaŋ nâme yomaŋ isikŋaŋ bugan Kawawaŋaŋ yomaŋ ke katikpenak manâin beme ekmagen gogot isikŋaŋ bugan tasain.” \p \v 48 Kegok zemti imbiyet kapigok dunduye, “Yomdi katikpeyap.” \p \v 49 Kegok zeme am notnaŋ tu meu ilinsakwep nimti tabien ekŋenaŋ yaŋbemti nânâŋinaŋ kapigok otnâwien, “Ek kapi am yomin ŋep ku katikpepeyelen. Ek dâsuki tazen.” \p \v 50 Ekŋenaŋ kegok otnâme Zisasiyaŋ imbi ke pigok dunduye, “Nâmkiŋpependaŋ gapmukulem mme keŋdi sewakŋaŋ beme met mamambanik.” \c 8 \s1 Imbi notnaŋ Zisasmak mamti mulup mbien \p \v 1 Kan keyet palaŋan Zisasiyaŋ Galili msalen mka teman ma isikŋan sambe mameti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kanaŋ bududuk bein ke diindom mege. Ma nembaŋane 12 ilinsakwep mamtemien \v 2 ma imbi notnaŋ kegogak indamât mebien. Imbi ekŋen ke Zisasiyaŋ eweŋan we bekanaŋmak ma zawalinmak mâtindeye. Ekŋen ke kwilin kapi: Malia ek Makdala mka temangatnaŋ ekmagen we bekanaŋ 7 Zisasiyaŋ mâpeye. \v 3 Ma ŋen kwitnaŋ Zoana apmaŋ kwitnaŋ Kusa ek Elotgalen mkayelen an damuŋ matatan. Ma imbi ŋen kwitnaŋ Susana ma imbi sambe notnaŋ mânep milawalin ilinaŋgalenaŋ Zisas ma nembaŋane indamukulem mbien. \s1 Wit katnaŋ time muluwen mekokogalen bemzenze zet \r (Matiyu 13:1-17; Mak 4:1-12) \p \v 4 Âpme mka temaŋ ŋen mka temaŋ ŋen keyelen am sambe penaŋ Zisasmagen koondakti tapme indikti egaŋ bemzenze zet kapigok zeye, \p \v 5 “An ŋenaŋ wit katnaŋ muluwen time mekokogalen mege. Meti wit katnaŋ msalen time mekogeen notnaŋ selen totem mepme amnaŋ mekoti selaŋ dukŋan ime ageyaŋ ekti onimbien. \v 6 Sepem kegogak wit katnaŋ notnaŋ msat memuŋaŋ nanzaŋ keŋan totemepme dukŋaŋaŋ pataŋ zem kwageyaŋgut kasuwaŋ ekme memuŋ beye enenogat msat ke nanzaŋ kuluŋ kâlâŋ. \v 7 Ma wit katnaŋ notnaŋ nusi keŋan totem mege. Keyet dukŋaŋaŋ pataŋ zem kwapme nusiyaŋ mzilime eiŋeiŋ simti ku kwage. \v 8 Ma wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen toti kwati penaŋaŋ sambe penaŋ sokbeye. Yaŋaŋ kwep kwepgat penaŋaŋ keŋan katnaŋ sambe sopmaŋ kegok elik mâge.” Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zeye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” \p \v 9 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ bemzenze zet keyet yaŋaŋ nânâyelen yaŋkwesime \v 10 egaŋ diindoye, “Kawawaŋaŋ in zet enzilim tazin sambe keyet yaŋaŋ ŋep nânâyelen nâmpepeŋaŋ enenogat bemzenze zet sambe keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kanaŋ bududuk bein ke mkawaŋ tabein yaŋgut am ekŋenmagen bemzenze zet etaŋ bewe, eneyet keŋin keyet eyak ku bemindain keyet penaŋ, \q1 ‘Am ŋenaŋ zikat eek ektiŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma ekŋenaŋ nânâ nâmtiŋgulak yaŋaŋ ku nâmâtâbep.’ \rq (Aizaya 6:9)\rq* \m Sepem golaŋ zenze an itnaŋaŋ ekŋenaŋ zet bam sokbewe zewien kegok. \s1 Zisasiyaŋ bemzenze zet keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 13:18-23; Mak 4:13-20) \p \v 11 Bemzenze zet zeya keyet yaŋaŋ kapigok, wit katnaŋ keyaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ bein. \v 12 Ma wit katnaŋ selen totem mege ke sepemaŋ am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ manâip yaŋgut Sadaŋaŋ koti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâwienen ke mme Kawawaŋgat ku nâmkiŋpepeyelen ma ekmagen keŋin ku gilik zenzeyelen masokbein. \v 13 Ma wit katnaŋ nanzaŋ palen toweŋge ke sepemaŋ am ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmtikŋaŋ mti oloŋen palen mmambep yaŋgut kindiŋaŋ msat keŋan baen penaŋ ku towege ke am Zet Zapat Dolakŋaŋ keŋinanen katikŋaŋ ku tageyepmti nukŋaŋ sambe ma sisipeŋpeŋ sambeyaŋ kwabeen nâmkiŋpepeŋin mme towembe. \v 14 Ma wit katnaŋ notnaŋ tek kukŋaŋmak keŋan totemege ke sepemaŋ am ekŋen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmbewaŋgulak kwitnaŋ kwitnaŋgat yayaŋ omba penaŋ mamip ma mânep milawatgat kandaŋan mamelip ma segesetgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat oloŋen mti ilinaŋgat etaŋ maotnâip. Mama mimiŋin keboŋ keyaŋ nâmkiŋpepeŋin mme ku mkatikŋaŋ beme towembep. \v 15 Ma wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen totemege am ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti mkatikŋaŋ bemti mambep. Ma Kawawaŋgalen zezapat pembenaŋ am notnaŋmagen zemkawaŋ beme am ekŋen keyaŋ kegogak nâmkiŋpewep. \s1 Lamgalen bemzenze zet \r (Matiyu 5:15-16; Mak 4:21-23; Luk 11:33) \p \v 16 Âpme amnaŋ lam koŋ bemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapenup ma mundum wewe kandaŋan ku mambepenup. Nin lam koŋti munduman tatatnanen sosok bempemann tapme am mka keŋan matalip mbusatnaŋ mambemindein. \v 17 Nâlen zetn ke lam nemboŋ keyepmti in nâlen zetn zemkawaŋ bewep beme nânâ enziliŋaŋ matazin ke ewe ku enzilim tabe ma nânâ kwatam tazin mâtâpeme kawaŋ bewe. \p \v 18 Keyepmti in weyaŋ nâmâtâbep enenogat am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ekmak tasain ke menzem mbe.” \s1 Zisasiyet mam notnaneyaŋ eksâgât kobien \r (Matiyu 12:46-50; Mak 3:31-35) \p \v 19 Âpme Zisasiyet mam notnane ekŋenaŋ Zisas eksâgât kobien yaŋgut am sambeyaŋ ekmagen kot bembuluŋ tabiengapm mamnotnaneyaŋ kot olati belak ganzenan tabien. \v 20 Kegok mme an ŋenaŋ indikti Zisas kapigok met dunduye, “Mamnodine ekŋenaŋ giksâgât koloyaŋ olati mka tambagumen baen talip.” \p \v 21 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti am ekŋen kapigok diindoye, “Am Kawawaŋgalen zet nâmti maŋgawepup ekŋenaŋ nâgât mam notnne beip.” \s1 Tâgâ temaŋmak nembu mamaŋaŋ Zisasiyet zetnaŋ gawepuwun \r (Matiyu 8:23-27; Mak 4:35-41) \p \v 22 Kasup ŋengat Zisas ma nembaŋane ilinsakwep waŋgaen motati egaŋ kapigok diindoye, “Kame nin tundua kutumti tundua nembet daeset metne.” Kegok zemnâmti yaŋbemti mebien. \v 23 Tapmepmambe Zisas melukgapmti waŋgaen meluk weŋge. Taweme tâgâ temaŋ penaŋ kwati tundua mamaŋ temaŋ kumbume waŋga keŋan tuyaŋ towepme waleletgalen mbien. \v 24 Kegok sokbeme nembaŋane ekŋenaŋ met butemti zewien, “An zikat indanda! Tundua keŋan towesât tapmnupgat wat ndaaŋgalaŋ nde!” \p Kegok zeme egaŋ wati tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ zemkulumideme egat zetnaŋ gawepumti tunduayaŋ titokŋepiŋ penaŋ tage ma tâgâyaŋ diŋpeye. \v 25 Mti ekŋengat kapigok diindoye, “In nâmkiŋpepeŋin yek, ma?” \p Kegok zeme nemba ekŋenaŋ menok ke ekti kiŋgati nâmtemtem mti ilinak kapigok zenâwien, “An kapi kwi penaŋ? Egaŋ tâgâ ma tundua mamaŋ zeme zetnaŋ gawepulup!” \s1 Zisasiyaŋ we bekanaŋ an keŋangatnaŋ zemindeme bo keŋanen towemâbien \r (Matiyu 8:28-34; Mak 5:1-20) \p \v 26 Âpme ekŋenaŋ ke metneti met tundua kutumti Galili msat tundua nembet met Gadala msalen am ekŋenmagen met pataŋ zewien. \v 27-30 Ke meti Zisasiyaŋ keŋan mowepme mka keyetnaŋ an ŋen we bekanaŋ sambemak keyaŋ koti Zisas aikge. Egaŋ talak kwisiŋ mamkwage ma mkaen ku mawemtan, egaŋ am sumen kileŋ kileŋ mamamtan. We bekanaŋ an ke kan sambe ek damuŋ mme amnaŋ setnaŋmak betnaŋmak senaŋ zampeme mitim yaloŋti msat tuŋgupman makunzuŋ metan enenogat we bekanaŋaŋ winde same ke mamtan. Âpme we bekanaŋ an keyet keŋaŋ tabienaŋ Zisas ekti ekŋenaŋ egat kwizet ŋakŋak temaŋ kumti an ke msalen mkutum peme Zisasiyet kandaŋan pedondom samti zet omba kapigok zenzeyet zeme zeye, “Zisas geŋ Kawawaŋ Temaŋgalen Nemuŋaŋ penaŋ, geŋ ninmagen mulup msâpmnik ke nin ŋep nânup keyepm nin gâgât gawekunup keyet geŋ nin sindem temaŋ ndandapiŋ.” \p Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an ke keyet keŋan tageengat yaŋaŋ nâsâti an ke yaŋkwesiye, “Geŋ kwidi kwi?” \p Yaŋkwesime zeye, “Neŋ kwitn Sambe Sopmaŋ Penaŋ.” We bekanaŋ sambe penaŋ egat keŋan matatemien keyepm egaŋ kegok zeye. \p Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋaŋ, “Anmagengatnaŋ kwaweti mebegat,” zeme nâmti we bekanaŋaŋ \v 31 Zisas wekum samti zewien, “Geŋ nin ndapmâti ndemane we bekanaŋ nnaŋgalen mundum bekanan ke mebepiŋ.” Kegok zewien. \p \v 32 Âpme msat keyet bo maŋge temaŋ kalaŋ nembeleset tati meu tatnimmambien keyepm we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisas wekumsamti egaŋ ŋep nâmindeme boyet keŋinan ŋep metobiek keyet yaŋkwesim nâwien. Yaŋkwesime Zisasiyaŋ nâmindeme \v 33 we bekanaŋaŋ anmagengatnan kwati bo keŋinan towepmâbien. Kegok mme bo maŋge temaŋ ekŋenaŋ kagwiliŋti windem bemti ŋandaŋen palamtoti tunduaen toti tu nimti gakimâbien. \p \v 34 Âpme bo damuŋ ekŋenaŋ muluwaŋ sokbeye ke ekti kunzuŋti mka teman ma isikŋan meti keyet zezapat zeme nâmâbien. \v 35 Menzeme nâmti ekŋenaŋ mka katipemti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eegalen mebien. Meti ekŋenaŋ Zisasmagen pataŋ zemti ekme an we bekanaŋmak mamtan piwan we ekŋenaŋ peme mopme egat ŋoktikŋaŋ ŋep beme saŋgum melakandu miakti Zisasiyet setnanen totapmaŋge. Ekŋen ma bo damuŋ ilinsakwep ke koekti nâmtemtem mti kiŋgabien. \v 36 Âpme am ke tati ekme an we bekanaŋmak mamamtanaŋ pembenaŋ beye keyet zapat mimindamâbien. \v 37 Ekŋenaŋ ke eknâmti Zisasiyaŋ Gadala msat katipemti mebegalen zempewien enenogat ekŋen kiŋgagalaŋ penaŋ indaige keyepmti Zisas ma nembaŋane ekŋen ilinsakwep waŋga keŋan moti mebegalen motapme \v 38 an we bekanaŋmak Zisasiyaŋ mâpeye egaŋ Zisasmak mebegalen wekumsamti zeye, “Neŋ nâmnemane geŋmak mebi.” Yaŋgut Zisasiyaŋ ŋep ku zemti \v 39 kapigok zempeye, “Geŋ mka temaŋdan gilik zem meti Kawawaŋaŋ muluwaŋ geŋmagen mge keyet kwizapatnaŋ mpalakŋaŋ bewanik.” Zeme nâmti an egaŋ gilik zem meti Zisasiyaŋ ek weyaŋpeye keyet zet zapatnaŋ amŋane diindomâge. \s1 Imbi nemba gakikiŋaŋmak ma imbi zawatmak egegalen zezapat \r (Matiyu 9:18-26; Mak 5:22-43) \p \v 40 Âpme Zisasiyaŋ tundua nembet gilik zem kogeen am sambe egat olim peme koge enenogat ekŋenaŋ egat damuŋ matatemien. \v 41 Kotapme sesewat mka isikŋaŋ amobotnaŋ ŋen maŋge kwitnaŋ Zailas egaŋ Zisasiyet kandaŋan pedondom samti egalen mkaen mebegalen wekumsaye. \v 42 Enenogat ek nembaŋaŋ imbi kwewetaŋ egat nup kanaŋ 12 etaŋ keyaŋ zawat nukŋaŋ gakikiyelen katnan tage. \p Tapme Zisasiyaŋ selen tapmepme am maŋge temaŋ ekmak bembuluŋti tapmepmambien. \v 43 Tapmepmambienen tuŋguwinangatnaŋ imbi ŋen sipmaŋ nup kan 12 sipmaŋ omba penaŋ belak makwawetan. Egaŋ mânep milawatnaŋ ilindiŋ dokta ekŋen indame weyaŋpepeyelen nâmti indame ekŋenaŋ ŋep ku weyaŋpewien. \v 44 Âpme imbi keyaŋ am ekŋengat tuŋguwinaset moti Zisas bamanen meti kolopmaŋ butnaŋ atame sipmaŋ keyegak katiye. \p \v 45 Mme Zisasiyaŋ ke nâmti zeye, “Am kwiaŋ natain?” Am sambeyaŋ, “Nin yek,” zemâbien. \p Zeme Pitayaŋ zeye, “An zikat indanda, am sambeyaŋ gambembuluŋti geŋmagen watakumti tatalip.” \p \v 46 Yaŋgut Zisasiyaŋ zeye, “Am ŋenaŋ natame windennaŋ mepme nâyap.” \p \v 47 Âpme imbiyaŋ ke eknâyeen ilak mkawaŋ beip nâmti koti sebet diŋdiŋ mti Zisas setnaŋ kandaŋan beŋgumen gunduŋti am sambe zikalinan yaŋaŋ kwilekiyet mti ataye ma zawatnaŋ keyegak ŋep beye keyet zemkawaŋ beye. \v 48 Mme Zisasiyaŋ egat kapigok zeye, “Ipm, yayaŋ mimipiŋ, geŋ nâmkiŋnenakgapm mma ŋep benik. Keyet keŋdi sewakŋaŋ beme meti mambanik.” \p \v 49 Zisasiyaŋ kegok zemti tapme sesewat mkayelen amobotnaŋmagen an ŋenaŋ buŋam zet mkoti kapigok dunduye, “Nembandi ilak gakip, keyet an zikat indanda ku zempeman kolak.” \v 50 Yaŋgut Zisasiyaŋ zet ke nâmti Zailas kapigok dunduye, “Geŋ kiŋgagapiŋ nâmkiŋpependi mkipmaŋ bemane egaŋ ŋep alik besem.” Zisasiyaŋ Zailasiyet kegok zeme nâme mebien. \p \v 51 Meti ekŋenaŋ Zailasiyelen mkaen mepataŋ zemti Zisasiyaŋ am mka keŋan mobogalen indaombeyeen: Pita ma Zân ma Zems ma mambipmanet ekŋen etaŋ mobogalen zemti notnaŋ zemkulumindeye. \v 52 Kegok mti am si zesu zesu imbi nemba gakiye keyet tapmambien ekŋen Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In ku suit, imbi nemba ek ku gakip ek belak meluk etaŋ tawen.” \p \v 53 Kegok zeme ekŋenaŋ penaŋ gakip ke nâmkatik bemti egaŋ zet zeye keyet zeyeŋ temaŋ yeŋbien. \v 54 Kegok mme Zisasiyaŋ imbi nemba gakikiŋaŋaŋ tawemaŋgeen mka keŋan moweti imbi nemba keyet betnan atamti zet omba mmoti zeye, “Imbi nemba, geŋ wat.” \v 55 Kegok mme mamaŋaŋaŋ gilik zeme egaŋ keyegak dendaŋ wage. Mme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋgat meu notnaŋ sait zemideme sawun. \v 56 Zisasiyaŋ kegok mme mamaŋ bipmaŋaŋ nâmtemtem penaŋ mbun. Âpme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋgat am ŋengat kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet ku zenzeyelen zemkulumideye. \c 9 \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane mulup zet indamti zemindeme mebien \r (Matiyu 10:5-15; Mak 6:7-13) \p \v 1 Âpme Zisas ek nembaŋane 12 zeme kot ondek tapme we bekanaŋ amgat keŋan mâtindendeyelen ma am zawalin sepem igak igak mme alik bembeyelen winde ke talasim indamâge. \v 2 Mti indeme Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ diindomti Kawawaŋ ekŋenmak keŋinan damuŋ msâpm ke diindowep. Ma zawatmak weyaŋindendeyelen zezapat mindamti zemindeme mebien. \v 3 Kegok zemti zemâtâtindeye, “In selen mesâpmti kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ku timebep. Am in indamukulem mbep ekŋen keyaŋ in indikdamuŋ mbep keyepm toŋge ma ele ma tu meu ma mânep ma melakandu zut ku timebep. \v 4 Ma mka temaŋ ŋen mobep beme an ŋenaŋ ingat egalen mkaen tatagalen indamandame ekmak etaŋ tati mebep. Mneti in selak selak mame mka toŋaŋaŋ, ‘Nâgât wisat mip,’ nâmindeweyet. \v 5 Ma in mka temaŋ ŋen pataŋ zeme am ekŋenaŋ ingalen zet ku nâmti mka weweyelen ku indame keyet Kawawaŋaŋaŋ ekŋengalen mama mimi keboŋ keyet ŋenzinziŋ min nânâyelen zipelukŋin seŋti ke ku gilik zem kobep.” \p \v 6 Kegok zemdiindome ekŋenaŋ Zisas pemeti mka ŋande ŋen ŋen meti Zisas Kilaisiyelen zezapat dolakŋaŋ diindomti am zawatmak weyaŋ indemâbien. \s1 Elolaŋ Zisasiyet zapatnaŋ nâmti kiŋgage \r (Matiyu 14:1-12; Mak 6:14-29) \p \v 7-9 Âpme Galili msalengalen amobotnaŋ kwitnaŋ Elot egaŋ Zisasiyaŋ menok igagen mme keyet zapatnaŋ nâmti, “Wa Zân tu zulutindende an gakikiengatnaŋ gilik zem koti mamaŋaŋ tin.” Kegok zeme nâŋge. Kegok nâme notnaŋaŋ, “Golaŋ zenze an Ilaiza ewe sokbemti tapmain,” zewien ma notnaŋaŋ, “Golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋenaŋ mamaen gilik zem koti tapmain,” nâwien. Kegok zeme Elolaŋ nâmti keŋ sindem palen tati kapigok zeye, “Zân ek neŋ zema bimaŋ eleŋgewien. Âpme an ke kwiyaŋ kegok mme neŋ zapatnaŋ tatnâyap?” Kegok zemti Zisas eegalen penaŋ mge. \s1 Zisasiyaŋ am sambe tu meu indaye \r (Matiyu 14:13-21; Mak 6:30-44; Zân 6:1-14) \p \v 10 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ gilik zem koti kwitnaŋ kwitnaŋ mmebien keyet zezapat Zisas msamâbien. \v 11 Kegok dundume nâme ilinsakwep mepme am sambe penaŋ ekŋenaŋ mebienen ke nâmâtâti indamâti mebien. Egaŋ ŋep nâmindeme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke zemkawaŋ bemindaye ma am zawalinmak notnaŋ weyaŋindeye. \p \v 12 Kegok tapmnepeme kasup zikatnaŋ towesâgât mme nembaŋane 12 ekŋenaŋ Zisasmagen koti zewien, “Kapi msat tuŋgupman penaŋ tatnup keyet geŋ am indemane mka temanen ma isikŋanen mekoti tu meu ma mka weweyelen aikseip.” \p \v 13 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In ilin meu aik indait.” \p Kegok zeme ekŋenaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemti zewien, “Ninmagen nupmamaŋ kumbuŋaŋ isisikŋaŋ 5 ma aŋgala sonaŋ isisikŋaŋ zut etaŋ tatndain.” Kegok zemti egat yaŋkwesiwien, “Geŋ nin am sambe penaŋ kapiyet meu mekwiti kokogalen tazenik?” \v 14 Âpme am tabienen ke an etaŋ indamakume 5000 kegok beye. (Âpme imbi ma nemba isisikŋaŋ ku indamakukuŋaŋ.) \p Âpme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet kapigok zeye, “Am ekŋengat zeme maŋge kwep kwepgat keŋan am makume 50 50 kegok totaseip.” \p \v 15 Zeme nembaŋaneyaŋ egat zetnaŋ nâmti am ekŋen egaŋ zemindeye keyet kataŋ zeme totabien. \v 16 Totapme Zisasiyaŋ nupmamaŋ 5 ma aŋgala zut ke mti zikatnaŋ kululuŋen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti meu ke mutumti nembaŋane indame ekŋenaŋ am ekŋen kalaŋkum indawien. \v 17 Kegok mme ekŋenaŋ nimwiaŋti butnaŋ notnaŋ tapmege ke nemba ekŋenaŋ makumti beme tise 12 gak zem tage. \s1 Pitayaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 16:13-19; Mak 8:27-29) \p \v 18 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ igak dundundu mulup tapmaŋgeen nembaŋane ekŋenaŋ ekmagen mebien. Mepme egaŋ kapigok indayaŋkwesiye, “Amnaŋ nâgât kwi manzeip?” \p \v 19 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ kapigok dunduwien, “Notnaŋaŋ gâgât Zân tu zulutindende an manzeip. Ma am notnaŋaŋ gâgât Ilaiza manzeip. Ma am notnaŋ golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋenaŋ mamain gilik zem kolep manzeip.” \p \v 20 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti ekŋengat zeye, “Âpme in nâgât an kwi manâip?” \p Egaŋ kegok indayaŋkwesime Pitayaŋ zeye, “Geŋ Kawawaŋaŋ ombemgeme am yomengatnaŋ indatitiyelen kobanan. An Kilais ilak geŋ ke.” \v 21 Kegok zeme Zisasiyaŋ am notnaŋgat zet ke ku zenzeyelen zemkulumindeye. \s1 Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgat zapat diindoye \r (Matiyu 16:20-28; Mak 8:30–9:1) \p \v 22 Zemkulumindemti egaŋ ewe tusumti zeye, “Sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbuyelen ŋeŋaŋin ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ nâgât ku nâmtikŋaŋ mti Angat Nemuŋaŋ neŋ sindem temaŋ nambep. Neŋ nome gakimti kasup zut delaŋ zeme tugat yaŋbembeŋan ewe gilik zem mamaen wabap.” \p \v 23 Ma egaŋ ewe ekŋengat zet ŋen kapigok zeye, “Am ŋenaŋ neŋmagen tususâgât mbe beme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mti egaŋ kasup kataŋ sindem temaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ tiwap sakam keboŋ timti namâbe. \v 24 Ma am ŋenaŋ sekŋaŋgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ku mkawaŋ bewe beme egaŋ mama kanzizit ku tiwe. Yaŋgut am ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit mama ke ŋep tiwe. \v 25 Am ŋen ek msat kapiyelen milom bilombi sambe ke tim nalak nalak maminepeme mamaŋaŋ yuŋgume ek keyaŋ walebe. Msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ zigok mukulem mme mama kanzizit tiwe? Kegok ŋep yek. \v 26 Am ŋenaŋ nâgât ma zezapatn dolakŋaŋgat sakambuk mbe beme Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak kobawen an ke sakambuk mpewap. Neŋ ensel teŋmak gilik ze kobap. Ma Bipmnaŋgalen windeŋaŋ ma busatnaŋaŋ nasumuŋme kobap. \v 27 Neŋ zet penaŋ zema nâit, am in talip inmagengatnaŋ notnaŋ ku gakimti tapmoti ekme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke sokbesâpm.” \s1 Zisasiyet sekŋaŋ asekme sepem ŋen beye \r (Matiyu 17:1-8; Mak 9:2-8) \p \v 28 Âpme Zisas ek zet kegok zemti tapme sonda kwep delaŋ zeme dundundu mulup msâgât nembaŋane Pitamak, Zânmak Zemsmak indatimti kalaŋan dundusâgât mowebien. \v 29 Moti kan keyet tadundumaŋgeen ikŋaŋgat zimosetnaŋaŋ sepemaŋ kasupgalen busatnaŋ nemboŋ beye ma kâlâpmaŋ teepmaŋaŋ satnaŋ leŋganaŋ penaŋ bemti tage. \v 30 Keyegak an zulaŋ ekmak tati zet zenâ zenâ mbien. An zut ke Mosesimak Ilaizamak egelaŋ \v 31 kululuŋengatnaŋ saŋga soŋgaŋitmak kotati Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman gakiwe keyelen zezapat msamti Kawawaŋgalen nânâ ekmagen sokbewe keyet zemkawaŋ bempewun. \v 32 Pita ma notnane zut ekŋenaŋ meluk temaŋ wembien yaŋgut wati Zisas saŋga soŋgamak tapme an zut ekmak tapmalut ke ekbien. \v 33 Ekŋenaŋ ke ekme an zut keyaŋ yaŋbemti Zisas pemesâgât tapmmalut Pitayaŋ Zisasiyet kapigok zeye, “An zikat indanda, kapi dolakŋaŋ penaŋ tatnup keyepm nâmane mka mzalaŋ tuk walatne gâgât ŋen Mosesiyet ŋen ma Ilaizayet ŋen.” (Egaŋ zet ke yaŋaŋ ku nâmâtâti zet kegok zeye.) \p \v 34 Kegok zeme keyegak zanza sepemaŋ ŋen busatnaŋmak keyaŋ ekŋengat dukŋinaset kwatoti an ekŋen tuk kululuŋgalen busatnaŋmak tabien ekŋen indasumuŋme Zisasiyelen nembaŋane tuk ekŋenaŋ ke ekti kiŋgati sebelaŋ dindiŋ mbien. \v 35 Kegok sokbeme zet ŋande ŋen zanza keŋaset kapigok zeme ekŋenaŋ nâwien, “Kapi nâgât Nemun penaŋ; nen ombempewan. In egat zetnaŋ nâmti gawepuwep.” \p \v 36 Âpme ekŋenaŋ zet ke nâmti ekme Zisas igak tapme ekbien. Kegok sokbeme nemba tuk ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ekti kan keyet am ŋengat diindondopiŋ; keŋinan etaŋ bemti mamtemien. \s1 Zisasiyaŋ we bekanaŋ anemba keŋangatnaŋ zempeye \r (Matiyu 17:14-23; Mak 9:14-32) \p \v 37 Ekŋenaŋ ke tatneti tapme miya balaŋ peme ekŋenaŋ kalaŋangatnan topme an imbi sambeyaŋ meti Zisasmak selen kumaikbien. \v 38 Âpme keyegak am ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋenaŋ Zisasiyet kapigok kwizet temaŋ kumti zeye, “An zikat indanda, ekbak, neŋ gâgât gawekuyap neŋ nemun ma namban sambe ku talip. Nemun kwewetaŋ kapi mukulem mpesenik.” \v 39 Kegok zemti ewe zeye, “We bekanaŋ egat keŋan metoweti mme egaŋ kaŋkaŋ kumti endilipemti katik katik sim zawak sala kalak kalak mam. Ma we bekanaŋaŋ mse kwep kwepgat pemesâpmti nemba ke kumsagat omba penaŋ mpemti mamezin. \v 40 Âpme neŋ nembandine ekŋenaŋ we bekanaŋ mâbâgat indawekuma ekŋenaŋ mim aleo.” \p \v 41 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ am sambe tabien ekŋengat kapigok zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma? In set teŋ ku mamâlip! Neŋ inmagen menok igak igak mma in ewe Kawawaŋgalen windeyet ku nâmkiŋpeip.” Kegok zemti nemba keyet bipmaŋgat zeye, “Nemundi neŋmagen tetim kot.” \p \v 42 Kegok zeme nembayaŋ takopmaŋgeen we bekanaŋaŋ mme nemba keyaŋ msat palen kutumti katik katik sim zawak sala kalak kalak mge. Kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti we bekanaŋaŋ nemba ke pemti mebegalen zempeye. Kegok sokbeme nemba keyaŋ alik bemti wati bipmaŋaŋ tapmaŋgeen mege. \v 43 Kegok sokbeme am sambe ekŋenaŋ Kawawaŋgalen winde temaŋ ke ekti nâmtemtem penaŋ mbien. Ke sokbeme am ekŋenaŋ Zisasiyaŋ mulup mge keyet ewe nâmtemtem tapmme egaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye, \v 44 “Neŋ zet diindosowap kapi in kandadapiŋ! An notnaŋaŋ neŋ Angat Nemuŋaŋ natamti amobotnaŋ windemak ekŋengalen belinan nemti nome gakiwap. Ke amgat nânâyet yek; Kawawaŋ ikŋaŋgat nânâyet kok sokbewe.” \v 45 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbien. Zet yaŋaŋ ke nukŋaŋ penaŋ; ku nâmâtâtâgalen Kawawaŋaŋ nâmpeye. Ma ekŋenaŋ kegogak zet keyet egat yaŋkwesisiyet kiŋgabien. \s1 An kwiyaŋ amobotnaŋ bein? \r (Matiyu 18:1-5; Mak 9:33-37) \p \v 46 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak an kwi egaŋ amobotnaŋ bewe keyet mdândâwien. \v 47 Kegok tapme Zisasiyaŋ keŋinan indik mâtâti nemba isikŋaŋ ŋen mti ikŋaŋgat ganzenan pemti \v 48 ekŋengat kapigok zeye, “An ŋen nemba isisikŋaŋ nâgât mti zem oloŋen mpewe egaŋ neŋ zem oloŋen mnein sepem keboŋ bein. Ma an ŋen neŋ zem oloŋen mnewe egaŋ kegogak an neme kobanen ke zem oloŋen mpewe. Keyepmti in nemba isikŋaŋnok tototnaŋ mamambep beme Kawawaŋgat zikatnan mobotnaŋ bewep.” \s1 An ŋenaŋ ku zemtalat indein ek ingalen nolin bein \r (Mak 9:38-40) \p \v 49 Âpme Zânaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, nin an ŋenaŋ gâgât kwidan kumti we bekanaŋ mâpeme ekti ninmak kumamaingapmti zemkulumpenn.” \p \v 50 Kegok zeme Zisasiyaŋ Zân ma nembaŋane notnaŋ ekŋengat pigok diindoye, “An ŋen ingat ku zemtalatindein ek ingat nolin kegok nâmpeip keyepm in zemkulumpepepiŋ.” \s1 Samalia am ekŋenaŋ Zisas ekŋengalen mka temanen ku tatagalen zemkulumpewien \r (Zân 7:2-10) \p \v 51 Zisas ek kululuŋen gilik zemti mobogalen kanaŋ sokŋan beme Zelusalem mkaen mobogalen ikŋaŋ nâmdelaŋ pemti mege. \v 52 Nâmdelaŋ pemti an notnaŋ egaŋ mebegalen zemindeme busup zet mmebien. Kegok zemindeme meti Samalia msalen mka temaŋ ŋenmagen met pataŋ zemti Zisasiyet mka ma kwitnaŋ kwitnaŋ aik sasayelen busup zet am ekŋen diindowien. \v 53 Yaŋgut Samalia am ekŋenaŋ Zuda am ekŋenmak ku sekbem maip keyepm ekŋenaŋ ek Zelusalem mka temanen dundundu mulup msât kozin kegok nâwien. \v 54 Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ Samalia msalen mka teman kokogalen sokŋanik kopme an ekŋen busup zet mkobien ekŋenaŋ zet nembelen dopmaŋ diindowienen ke nâmkoti Zisas ma nembaŋane koindaikti diindomti zemkulumindewien. Kegok zeme Zems ma Zânaŋ eknâmti egelaŋ Zisasiyet kapigok zewun, “Amobotnaŋ geŋ nâmane kululuŋengatnaŋ teziŋ zemalut toti indembuk ma geŋ zigok nânik?” \p \v 55 Kegok zemalu Zisasiyaŋ egegat gilik zemti musuwawat zet diidoye. \v 56 Kegok zeme ekŋenaŋ mka temaŋ ke pemti mka temaŋ ŋen mebien. \s1 Zisasmagen tusumti mebegalen zet \r (Matiyu 8:18-22) \p \v 57 Tapmetnepeme an ŋenaŋ Zisasmagen koti kapigok dunduye, “We, geŋ deset ma deset mesâgât mmane neŋ gamâpmebap.” \p \v 58 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Neŋ namâti mamayelen ŋep yaŋgut nukŋaŋ temaŋ penaŋ titiyelen. Zit ekŋen mkaŋinmak ma age ekŋen kegogak mkaŋinmak yaŋgut Angat Nemuŋaŋ neŋ mka ma mundum weweyelen ku wemnain.” \v 59 Âpme Zisasiyaŋ an ŋen ekti kapigok dunduye, “Geŋ koti neŋmagen tusum kot.” Zeme an egaŋ Zisas kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, nâmnemane meti bipm zawalen tazin ya mmalema gakime mzilimtiŋgut gilik ze kobap.” \p \v 60 Zeme Zisasiyaŋ egat kapigok dunduye, “Geŋ pemane am ku napmâlip ekŋenaŋ bipdi gakime bewep. Yaŋgut geŋ meti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zetnaŋ ammagen zemkawaŋ bemebanik.” \p \v 61 Sepem kegogak an ŋenaŋ Zisas kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, neŋ geŋmagen tususuyet nâyap yaŋgut geŋ nânemane kukŋaŋgat meti mam bipm ma notnneyet geŋmak mebegalen zet diindomtiŋgut gilik zemti kobap.” \p \v 62 Zeme Zisasiyaŋ egat kapigok dunduye, “Am ŋenaŋ mulup selen winde taben beme egaŋ gilik ze bamseset egepiŋ. Egaŋ selen weyaŋ tep kindiŋan ma nanzaŋ mee notnaŋ zigoset tazin ke ekmâtâti winde benak. Âk egaŋ bamseset ekdak beme setetek mti tokunak. Sepem kegogak am ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ mkawaŋ besât nâin beme ek bamanan gilik zemti kwitnaŋ kwitnaŋ msat palengalen ke eknâmtikŋaŋ mimipiŋ. Egaŋ kegok mbe beme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen maip keŋan mulup ŋep ku mbe.” \c 10 \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane sambe zemindeme mepmâbien \p \v 1 Âpme maneti Zisasiyaŋ nemba sambe makumti 72 ewe indaombemindemti mulup zet zemindeye. Kegok mti ikŋaŋ bam msat mebegalen nâŋgeen kataŋ nemba zut zut kegok zemindeme mebien. \v 2 Kegok mti egaŋ ekŋengat ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen mulup sambe penaŋ mimiyelen tazin yaŋgut mulup am sambe yek. Kwep kwewetaŋ keyepmti in mulup toŋaŋ dundum same mulup mimi am notnaŋ aikindeme mulupmanen sakwep mepmâbep. \v 3 In meti kapigok otnâmbep, neŋ alak in sipsip nemboŋ tam zupmaŋ ekŋengat keŋan zemindema melip keyepm in weyaŋ eksemti mebep mneti ekŋenaŋ indawalebepgat. \v 4 In mesâpmti mânep ma ele temaŋ milawatmak ma setwewet titipiŋ mebep. Ma selen am ŋen aikti zapat belakŋaŋ zenâ zenâ ku mbep. Belak etaŋ mebep. \v 5 Âpme kan kataŋ mka ŋengat keŋan weweyelen mosâgât mti kukŋaŋgat mka toŋaŋgat kapigok dunduwep, ‘Keŋ sewakŋaŋ inmak tabe.’ \v 6 Zeme egaŋ mkaŋanen indaikti mobe beme, ‘Keŋ sewakŋaŋ geŋmak tazin,’ kegok dunduwep. Âk kegok ku mbe beme keŋ sewakŋaŋ ilinmak tapme mebep. \v 7 Âpme mka motabewen keyegak tatat mimi ke tapme tu meu ilin nimti ziboŋ indaip beme in ke mti nimbep. In mulup ekmagen mbep keyepm tu meu ŋep indame nimbep. Ma in mka kukŋaŋgat tabep ke pemti mka ŋen weweyet ku mebep.” \v 8 Kegok zemti ewe kapigok tusumti zeye, “Kan kataŋ mka temaŋ ŋengat keŋan mopme amnaŋ ingat zemoloŋen mti kolit zeme meti meu ziboŋ ingat weyayaŋ mbep ke nimbep. \v 9 Kegok mti am zawalinmak mka teman keyet keŋangatnaŋ weyaŋindemti am ekŋengat kapigok diindowep, ‘Kawawaŋaŋ ingalen Amobotnaŋin kozinen keyelen kanaŋ mulup anene inmagen kolip keyaŋ zemkawaŋ beinen egalen zemâtâtât katnaŋ mama ilak sokbein.’ \v 10 Yaŋgut kan kataŋ mka temaŋ ŋengat keŋan mopme ekŋenaŋ ingat zemoloŋen ku mip beme mka temaŋgalen set tuŋgupman tazinen metati amgat kapigok zewep, \v 11 ‘Ingalen kânzunzuŋ ningat setnnanen imann talep ke pâmpâm kumann ilinmagen tozin keyaŋ mkawaŋ beinen Kawawaŋaŋ ingat ŋenzinziŋ min. Yaŋgut in kapigok otnâit Kawawaŋaŋ ingalen Amobotnaŋin inmagen kotati in indikdamuŋ msâpmme in ku nâmtikŋaŋ mti zempeip.’ \v 12 Neŋ penaŋ zema nâit, eweŋan baenen Sodom mka teman am ekŋenaŋ bekanaŋ mimiŋinaŋgat zet mulup mimi kanen Kawawaŋaŋ dopmaŋ bekanaŋ katikŋaŋ penaŋ indaye. Âpme in mka keyelen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ inmagen kopme in ku nâmtikŋaŋ mti ektalabien. Keyepmti Kawawaŋaŋ dopmaŋ titiyelen kanen in dopmaŋ bekanaŋ penaŋ Sodom am ekŋen sebemindemti in mobotnaŋ penaŋ tiwep.” \p \v 13 Kegok zemti nembaŋaneyet mka temaŋ zut kapiyet zet diindoye, “Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. Kolazin mka temaŋgalen am ma Besaida mka temaŋgalen am inmagen neŋ menok igak igak temaŋ sambe mban ke eweŋan Taia mkaengalen am ma Saidon mkaengalen am ekŋenmagen sokbenak ze, nap sâk teŋgenaŋaŋ ambuluti kâyaŋ sekŋinan mulati yominaŋgat nâmti sakambuk mti zemsu zemsu palen talip keyet zikat indanagen yominmagengatnaŋ gilik zewiek. \v 14 Keyepmti neŋ in ewe pigok diindoma nâit, Taia ma Saidon ekŋen am bekanaŋ tipman baen mambien ekŋengalen dopmaŋ titiyelen kananen Kawawaŋaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti indawe yaŋgut in yominaŋgat tosaŋin mmoti penaŋ indawe. \v 15 Kapaneam ingalen mka teman neŋ tatat mimi mti menok yaŋaŋ yaŋaŋ mma Kapaneam am in nikmâtâbien yaŋgut in alak pi sekŋin omba penaŋ tapmmolip. Keyepmti neŋ ingat pigok nâyap, In sekŋin omba penaŋ tapmmoliwaŋgut Kawawaŋaŋ in indeme teziŋ ŋandaŋen towebep.” \p \v 16 Egaŋ kegok zemti nembaŋane ekŋengat kapigok diindoye, “Am ŋenaŋ ingalen zet nâmti mkipmaŋ bewe egaŋ nâlen zet kegogak nâmti mkipmaŋ bewe. Ma am ŋenaŋ in indik kiŋgatindewe egaŋ kegogak neŋ nakiŋgat newe enenogat in zet zapat dolakŋaŋŋ manzeip ke nâlen zezapat bein. Ma ŋenaŋ neŋ makiŋgatnein egaŋ kegogak An neŋ zemneme koban ek kegogak makiŋgatpein enenogat nâlen zezapat ma Kawawaŋgalen zezapat eget sakam kwep bein.” \s1 Nembaŋane 72 ekŋenaŋ gilik zemkobien \p \v 17 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 72 indeme mebien ekŋenaŋ met maneti gilik zemti koti ekŋenaŋ Zisasiyet zezapat oloŋen palen kapigok dunduwien, “Amobotnaŋ, nin gâlen kwidanen we bekanaŋ amgat keŋinan kegogak zemindemann ekŋenaŋ ningalen zet gawepumti kwawabien!” \p \v 18 Ekŋenaŋ kegok zeme egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem zemti zeye, “In kegok mbien ke enenogat Sadaŋgat windeŋaŋ tatimtopme egaŋ kululuŋengatnaŋ sakamaŋ ambeyak busatnaŋaŋ sakwep peyak mamm kegok windeŋaŋ katipemti toge ein menok nâgât kwitnnan tapmmeyepm topme ekban. \v 19 Nâit, in winde indawan ke asiŋ am indindi ma lanzi ekŋen sela indiwep ma kasa ekŋengalen windeŋin kume tobe. Kegok mme kwitnaŋ ŋenaŋ ku indawalebe. \v 20 Yaŋgut in we bekanaŋaŋ zelin gawepuwien keyet keŋ segeyak ku mit. Kawawaŋaŋ kwilin papiaen kululuŋen kumpepeŋaŋ ma in mama kanzizit kwesiŋ kwesiŋ mamayelen ke tiwep keyet keŋ segeyak mbep.” \s1 Zisasiyaŋ keŋ oloŋen nâmti Bipmaŋ Kawawaŋgat wisikŋ zeye \r (Matiyu 11:25-27; 13:16-17) \p \v 21 Âpme kan keyet Emetak Teŋaŋ Zisas keŋanen oloŋen mimiyelen mpeme penaŋ mti kapigok zeye, “Bien, kululuŋ ma msatgalen Amobotnaŋ, neŋ gâgât wisikŋ nâmgeyap enenogat am nânâŋinpiŋ ekŋenmagen mulupdi ma zezapadi dolakŋaŋ ekŋenmagen mkawaŋ bemane ekmâtâbien keyaŋgut an nânâŋin temaŋ ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ enziliwanan. Bipm, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msokbewanan ke gitaŋgat nânâyet ma nâmtikŋaŋdaŋgat mbanan. \p \v 22 Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi betnnan bem neŋge. An ŋenaŋ nâlen yaŋŋ ku manikmâtâzin; Bienaŋ kwep manikmâtâzin. Ma Biengalen yaŋaŋ kegogak an ŋenaŋ ku maekmâtâzin. Nenak kwep maekmâtâlap. Ma neŋ am ombemindema Bipmnaŋgat yaŋaŋ maekmâtâlip.” \p \v 23 Kegok zemti Zisasiyaŋ nembaŋane 72 ekŋenmagen gilik zem zetnaŋ ŋandaŋaŋ mtoti kapigok diindoye, “In oloŋen palen talip enenogat in kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilin mti ma ke eknâmâtâbien. Neŋ kapigok diindowi, \v 24 eweŋan baenen golaŋ zenze an ma an teŋ notnaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamiyap eksâtgât ma nâgât zetn nâsâgât webe webe mbien yaŋgut ku nikti nâmbien. Naman in alak nen nikti zetn nâmtiŋgut ku nâmâtâlip.” \s1 Samalia an dolakŋaŋ ŋengat bemzenze zet zenzeŋaŋ \r (Matiyu 22:34-40; Mak 12:28-34) \p \v 25 Âpme kan ŋengat an zii zet nâmâtâtâtnaŋaŋmak ŋenaŋ koti Zisas tetipemti eegalen kot yaŋkwesiye, “An zikat indanda, neŋ kwileki mti mama kanzizitgat zapat bewap?” \p \v 26 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti kapigok dunduye, “Mosesiyelen zii zelen mama kanzizitgat zigok kumpepeŋaŋ? Keyet yaŋaŋ geŋ zigok otnânik?” \p \v 27 Yaŋkwesime egaŋ zeye, “Geŋ keŋdi ma nâmamandi ma windendi ma ŋoktikdi ekŋen ke ketalasimti Amobotnaŋ Kawawaŋgat etaŋ gogot mpewanik. Ma zet ŋen ewe kapigok, gitaŋgat maŋgemben kataŋ am notnaŋgat kogogak gogot mbanik.” \p \v 28 Zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem dunduye, “Geŋ zet teŋ penaŋ zenik. Geŋ kegok mbanik beme mama kanzizit tiwanik.” \p \v 29 Yaŋgut zii zet nâmâtâtât an egaŋ am notnaŋgat gogot ku mge keyepmti egaŋ nânâŋaŋ ke Zisasiyaŋ ku nâmâtâtâgalen nâmti egaŋ zet ŋen zesât mti zet kukŋaŋgat ke atam pemti zeye, “Nâgât notn ke an kwi?” \p \v 30 Kegok zeme Zisasiyaŋ egat dunduye, “Kan ŋengat Zuda an ŋenaŋ Zelusalem mka temangatnaŋ Zeliko mkaen totogalen totnepeme kambu titi an ekŋenaŋ ek aikti milawatnaŋ kambu timti kume gakikiyelen wembe katnan etaŋ tapme pemti kunzuŋ mebien. \v 31 Kegok sokbeme an zut Zuda maŋgaengatnaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋenaŋ Zeliko mka temanen mebegalen nâmti set egaŋ togeen ke tatotneti an ke ekti set keiŋaset toti mege. \v 32 Sepem kegogak Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋgalen mulup an set keyegak kotneti an kemagen pataŋ zemti ekmagen sokŋan meti ekmâtâti pemti set keiŋaset toti mege. \v 33 Âpme Samalia am ekŋenaŋ Zuda am ekŋenmak kasa kasa mamip. Yaŋgut Samalia an ŋenaŋ set keyegak tapmetneti an ke egeen keŋaŋaŋ an keyet kembeŋ penaŋ nâye. \v 34 Keyepmti ekmagen sokŋan penaŋ meti wain ma tep tuŋaŋ kelakŋaŋmak kumsowienen ke bepemti sâk butnaŋ mti kwaikpeye. Kegok mti doŋkiŋaŋ dukŋan ambepeme mopme aikmeti an ŋengalen mkaen mowebun. Ke moweti ekdamuŋ mge. \v 35 Âpme mseŋan mka keyet toŋaŋ mânep silwa kasetnaŋ zut msamti kapigok zempeye, ‘Geŋ an kapi weyaŋ ekdamuŋ mbanik. Âpme neŋ set kapiyegak gilik zem koti gâlen kwitnaŋ kwitnaŋ timane mebe ke neŋ koti dopmaŋ ŋep mutuwap.’” \p \v 36 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zii zet zikat indanda an keyet yaŋkwesiye, “Geŋ zigok otnânik, an tuk ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an kwiyaŋ an kambu titiyaŋ kuwien ke notn dolakŋaŋ mpeye?” \p \v 37 Kegok yaŋkwesime zii zet zikat indanda an keyaŋ kapigok zeye, “An egat kembeŋ nâmti mukulem mpeye ke.” \p Zeme Zisasiyaŋ zetnaŋ dopmaŋ gilik zeye, “Geŋ meti sakam kegogak mbanik.” \s1 Zisasiyaŋ Matamak Malia egetmagen mege \p \v 38 Âpme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ tapmetneti mka ŋande temaŋ ŋen kopataŋ zemti Zisasiyaŋ mka temaŋ keyet keŋan moweti imbi ŋen kwitnaŋ Mata egalen mkaen mowege. \v 39 Ma egat weneŋaŋ kwitnaŋ Malia. Egaŋ koti Zisasiyaŋ mot totapmaŋgeen ke koti Amobotnaŋ egat setnaŋ ganzenan totati egaŋ zezapat dolakŋaŋ tazemzikat indamaŋgeen ke tatnâmaŋge. \v 40 Âpme Matayaŋ meu weyayaŋ igak tapm olati weneŋaŋgat nâmsokumti keyepm koti Zisasiyet zeye, “Amobotnaŋ, geŋ taekdik, wenennaŋ neŋ nemti geŋmagen kotapme mulup nenak tapm olalap. Zemane koti neŋ namukulem mik!” \p \v 41 Zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “We, o Mata, geŋ kwilekiyet kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet yayaŋ mti nâmnukŋaŋ mnik? \v 42 Maliayaŋ nâgât zetnnaŋgat nâmtikŋaŋ min keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msalen kapi sebemindein. Ke ŋenaŋ menzem mimiyelen sakam yek.” \c 11 \s1 Dundunduyelen set katnaŋ \r (Matiyu 6:9-13; 7:7-11) \p \v 1 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ mundum ŋen metati tadundumaŋge. Ya dundum delaŋ zeme nembaŋane ŋenaŋ egat yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ dundundu set katnaŋ ŋen Zânaŋ nembaŋane zemzikat indayenok zemzikat ndasenik.” \p \v 2 Zeme egaŋ diindoye, “In dundundu sakam kapigok dunduwep: Bien, nin gâgât kwidi mmotnuwen kogogak am sambeyaŋ mmobogat dundunup. Geŋ kot nin sambe ndadamuŋ mi. \p \v 3 Geŋ alak tu meu nnaŋgat weŋnok niniyet ndasenik. \p \v 4 Nin am ekŋenaŋ myuŋgum ndandaŋaŋ makatikpenup sepem kegogak geŋ ningalen yomm katikpe. Yomgalen tetimaemaeyaŋ ndatime ku katikndewanik. Windendi ndamane bekananen ku towebanup.” \p \v 5 Zisasiyaŋ kegok zemti nembaŋane kapigok diindoye, “Inmagengatnaŋ am ŋenaŋ tambusutnan notnaŋ ŋenmagen medak beme meti set toŋtoŋ kumti zenak, ‘Notn, gâlen nupmamaŋ tuk nasenigaŋ dopmaŋ gawap. \v 6 Nâlen notn ŋen set teepmaŋ koti kotapme neŋ meu eksasayelen ŋen ku tatnain!’ \v 7 Geŋ kegok zewek beme nodi keyaŋ mka keŋan tati kapigok zenak, ‘Geŋ nabutetepiŋ, sekekek kekpeya ma nemban ma nen ma imbin nsakwep mundumen meluk tawenup. Neŋ wati kwitnaŋ ŋen ku gasap.’ \v 8 Yaŋgut neŋ kapigok diindowi, geŋ egat notnaŋ ya egaŋ ku wati gamukulem mgenak. Yaŋgut geŋ yaŋkwesiŋ giŋgiŋ mbek beme egaŋ ŋep wati nupmamaŋgat zewek ke ŋep mganak. \v 9 Âpme neŋ dundundu mimiyelen set katnaŋ ingat bemzenze zet tuk kapigok diindowi: Kawawaŋgat dundum same kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. Ma timamat mulup mti penaŋaŋ aikbep ma ŋanda kasaŋ kume set kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. \v 10 Mandunduiwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ matip. Matimaliwaŋ penaŋaŋ maaigip ma ŋanda kasaŋ makuiwaŋ sekekek kweselemindamti kwitnaŋ kwitnaŋ maindain.” \v 11 Dundunduyelen zet ŋen ewe kapigok zeye, “Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ nembayet biwin tatnak beme nemuŋaŋaŋ meuyet mti aŋgalayet yaŋkwesime nombe kukŋaŋbeŋ ku masain. \v 12 Ma egaŋ sakokolok katnaŋgat yaŋkwesime lanzi ku masain. \v 13 In am bekanaŋ penaŋ ya nemunambaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ maindapelaŋguip. Âpme Biwin kululuŋen ek An dolakŋaŋ penaŋ. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ biwineyaŋ nemba maindaip ke sebempemti mobotnaŋ penaŋ indaweyeyepm in Kawawaŋgat Emetak Teŋ ndandayelen dundum same egaŋ Emetak Teŋ ŋep indawe.” \s1 Am ekŋenaŋ Zisas we bekanaŋmak main kegok sekŋan bemzewien \r (Matiyu 12:22-30; Mak 3:20-27) \p \v 14 Am ŋen we bekanaŋmak mamti zet ku manzemtan. Ek an kopa ya Zisasiyaŋ we bekanaŋ mâpeye. We bekanaŋaŋ kwawepme an keyaŋ yaŋbemti zet zeye. Kegok sokbeme am sambeyaŋ nâmtemtem mbien \v 15 yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “Zisas ek we bekanaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋ bembeŋinaŋ kwitnaŋ Beelsebul egaŋ winde same we bekanaŋ tazemindein.” \p \v 16 Kegok zeme am notnaŋaŋ Zisas tetipemti eegalen ma egaŋ menok notnaŋ mme Kawawaŋ ekmak penaŋ tazin ke nâmti egat yaŋkwesiwien. \v 17 Âpme Zisasiyaŋ ekŋengat nânâŋinan zekukuŋaŋ mbiengapm kapigok diindoye, “Am maŋge ŋenaŋ ilinak kalaŋti maŋge ŋen maŋge ŋen bemtati maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ kwesiŋ ku mambiek ma ekŋenaŋ mama mimiŋinaŋ kileŋ bewiek. Sepem kegogak awembiŋ ma nemunambaŋine ekŋenaŋ ilinak kalaŋbiek beme ekŋengalen mama mimiŋinaŋ kileŋ benak. Neŋmak Sadaŋmak kasa kasa mamilup kogogapmti Sadaŋaŋ winde name egalen winde kumatotogat winde ku nanak. \v 18 Eneyet Sadaŋgalen maŋgeyaŋ kalaŋti ilinak maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ windemak ŋep ku tabiek. \v 19 Âpme neŋ Beelsebul egalen windeyet we bekanaŋ mamâtindeyap zeyoyepmti kwiyaŋ nembaŋine winde indame we bekanaŋŋ mâtindewep, Beelsebul egalen windeyet ma Kawawaŋgalen windeyet mamâlip? Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ we bekanaŋ mâlo keyaŋ in zekuku miyo ke mme penaŋepiŋ bep. Eneyet nembaŋinenaŋ yaŋaŋin msokbeyo. \v 20 Wa ke Beelsebulgalen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetagaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindamâlap. Kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama keyelen winde ke alak inmagen kapi tazin. \p \v 21 Âpme an windeŋaŋbeŋ ŋenaŋ kasayet damuŋ msâgât timbiŋaŋ weyaŋti mkaŋaŋ damuŋ mnagen mkaŋaŋ dolakŋaŋ tadak. \v 22 Yaŋgut an windeŋaŋbeŋ penaŋ ŋenaŋ koti an ke kumsagapmti timbiŋaŋ namukulem msem nâyeyeen ke, ‘Kambu titi an ke mtopesap,’ nâmti mgeyaŋgut egalen kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma milawatnaŋ kambu tiye. Timeti notnane ekŋenmak kalakumti tiwien.\f + \fr 11:22 \ft Zet zapat keyaŋ mkawaŋ beinen Sadaŋ windeŋaŋmagaŋgut Zisasiyelen windeyaŋ Sadaŋgalen winde mtopein.\f* \p \v 23 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan. \s1 We bekanaŋ gilik zem toti mundumaŋ mobotnanen mege \r (Matiyu 12:43-45) \p \v 24 We bekanaŋaŋ an keŋangatnaŋ kwaweti msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige. Keyepmti ikŋaŋgat kapigok otnâye, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zem meti eksap.’ \v 25 Kegok zemti gilik zem meti egeen mka ke belak weyaŋti kaput peme toŋepiŋ tage. \v 26 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen keyaŋ bekanaŋ penaŋ ek sebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Kegok sokbeme an ke eweŋan bekananik maaŋgewan bekanaŋ penaŋ bemtazin.” \s1 Oloŋen mama mamayelen yaŋaŋ \p \v 27 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme imbi ŋen am maŋge tabien ekŋengat tuŋguwinan tati Zisasiyet kapigok zeye, “Imbi geŋ gambage ma nam gaye egaŋ oloŋen penaŋ mbe!” \p \v 28 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi keyet kapigok dunduye, “Geŋ kegok zenik, âpme nen nâyawen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ nâmti maŋgawepup ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mbep.!” \s1 Zona egaŋ piliŋ beye \r (Matiyu 12:38-42) \p \v 29 Âpme am sambeyaŋ koondakbienen kan keyet Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok ekŋengat diindoye, “Am alak kan kapiyet talip in bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋgat ku nâmkiŋpeip! In neŋ menok ŋen mma eegat nâmti manayaŋkwesip. Yaŋgut in menok ŋen ku ekbep. Piliŋ kwewetaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Zonamagen sokbeye keboŋ bam ekbep. \v 30 Ke kapigok golaŋ zenze an Zonayaŋ Ninewe msalen keŋ gilik zenzeyet zeye keyet piliŋ beye sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ am alak talip in kapimagen nen piliŋ beyap. Ninewe ekŋenaŋ keŋ gilik zenzeyelen zet Zonayaŋ mediindome keŋin gilik zeye. Âpme neŋ inmagen keŋin gilik zenzeyet diindoma keŋin gilik zeme nâmkiŋpepemak mamayelen nâmti tadiindoyap. \v 31 Âpme itnaŋaŋ baenen imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋaŋgatnaŋ amobotnaŋ Solomon nânâŋaŋ temaŋ ke eksâgât nâmti koge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon ek sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ benemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ eaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindoween, ‘Neŋ beŋangatnaŋ Solomon etaŋ eksât koban âpme in Zisas sokŋan tazinaŋgut in yaŋaŋ ku ekmâtâlipgapmti keyaŋ ingalen yom temaŋ bein.’ \v 32 Âpme Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat neŋ alak inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yomengatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe. \s1 In am ekŋengalen lam keboŋ bemti tabep \r (Matiyu 5:15-16; 6:22-23; Mak 4:21-22; Luk 8:4) \p \v 33 Âpme amnaŋ lam koŋ bemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapenup. Nin lam koŋti munduman tatatnanen sosok sapemann tapme mbusatnaŋ beme amnaŋ ekti mka keŋan makwalip. \v 34 An ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen bemti mamain ek busatnanen mamaingapmti keŋan ma sekŋaŋ busatnanen talip. Mme an ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen ku mambein an ke tembusosogen mamain kegok zenzeyelen. Keyaŋgut, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋ mâti mamti naman kwitnaŋ kwitnaŋ msatgalen kogogak timambap,’ an keyaŋ kogok zein beme ek tambusosogen penaŋ tazin. \v 35 Weyaŋ ekmâtâbep. Mti zikalin ekpeme Kawawaŋmagen mebe keyaŋ keŋin sekŋin mme busatnaŋaŋmak bewe. Kogok ku mbep beme tembusosogen keŋin ma sekŋin pesak pewe. \v 36 Âpme keŋinan busatnaŋ tisâgât indembein ekŋenaŋ zet zapat penaŋ ke tip ma busatnaŋ kogogak tip eneyet neŋ busatnaŋ ma zet zapat penaŋ. Sepem keyet kataŋ lamaŋ mka keŋan mbusatnaŋ mambein kegok mbe.” \s1 Zisasiyaŋ Palisi zet memendep mimindaye \r (Matiyu 23:13-36; Mak 12:38-40) \p \v 37 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Palisi an ŋenaŋ Zisas egalen mkaen tu meu niniyelen zemmandaye. Kegok zeme mka keŋan moweti meu niniyelen mundumen totage. \v 38 Ke totati betnaŋ Zuda am ilinaŋgalen zii zelaŋ bet zuluti tu meu niniyelen zenzeŋaŋ ke ku mâti bet zululupiŋ tu meu niŋge keyepm Palisi an keyaŋ ke ekti nâmtemtem mge. \v 39 Kegok otnâme Zisasiyaŋ egat nânâŋaŋ ekmâtâti kapigok dunduye, “In menzim sekŋaŋ etaŋ manzulupme keŋanen zulupiŋ mme meu pâpmaŋ melesiŋ matazin. Ingalen mama mimiŋin sepem menzim keboŋ. In amgat zikalinan an pembenaŋnok mamaip yaŋgut keŋinan kambu ma sekgalen eiyak kwitnaŋ kwitnaŋaŋ bemisik wen. \v 40 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. In an kileŋ penaŋ. In zigok otnâip? Kawawaŋaŋ menzim sekŋaset weyaŋti egaŋ kegogak keŋaset weyaŋge, ma? \v 41 Yaŋgut menzim ma pelep keŋan kwilekiyaŋ tazin ke timti am tototnaŋ ekŋen indawep. Kegok mme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe inmagen kwetetepmaŋ bewe. \p \v 42 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In kwilekiki isikŋaŋ sikokok ma suŋem saŋgo muluwengatnaŋ ma soŋgom ekŋen keboŋgalen maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke Kawawaŋgat masaip. Yaŋgut in Kawawaŋmagen kwetetepmaŋ mama ku mamaip ma ek gogot ku mampep. Egat ke mti keyet palaŋan kwitnaŋ kwitnaŋ isisikŋaŋ kegogak mbep. \p \v 43 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sesewat mkaengalen mundum totatat dolakŋaŋ ilin ombempepeŋan etaŋ matotalip. Ma amnaŋ bem kwiti kwiti munduman indikti indamukume nâme mobotnaŋ bembeyet manâip. \v 44 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sum piliŋaŋ ma elimiakŋaŋpiŋ tapme am sambumbuŋan tazin ke nânâpiŋ amnaŋ dukŋan mamelip. Ma ingalen keŋin bekanaŋ penaŋ ke amnaŋ sekŋinaset ku maegip. Amnaŋ sum dukŋan egapiŋ mamelip sepem keboŋ.” \p \v 45 Âpme an zii zet zikat indanda ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ Zisasiyet kapigok dunduye, “An zikat indanda, geŋ zet zenik keyaŋ nin kegogak mtotndein!” \p \v 46 Kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen kegogak bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nukŋaŋ sambe timbemâti am ekŋengat dukŋinan bemindeme ekŋenaŋ taolapme ilin belak kakanemuŋ bet bugan kukupiŋ mamaip. \v 47 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nanzaŋ temaŋ dukŋan meluwaŋ kumpemti yeŋsokŋineyaŋ golaŋ zenze an indowien ekŋengat suminanen bempewien. \v 48 Ma yeŋsokŋine ekŋenaŋ golaŋ zenze an indokwebien ke nâmti, ‘Ŋep,’ zeip keyepmti in sumin elimiak pembenaŋ mamiakpeip. \v 49 Âpme Kawawaŋ an nânâŋaŋ temaŋ egaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ golaŋ zenze an ma an zet zenze ekŋenmagen indema kopme notnaŋ indome gakiwep ma notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawep.’ \v 50 Ingat yeŋsokŋineyaŋ kan Kawawaŋaŋ msat ma kululuŋ weyaŋgeen keyetnan yaŋbemti golaŋ zenze an ekŋen indokwebiengat dopmaŋ alak talip in Kawawaŋaŋ musuwet indesâpm. \v 51 Ke yaŋbembeŋaŋ baenen Keinaŋ meniŋaŋ Abel kume gakiye ma keyetnaŋ mamkwati Zakalaya ek sesewat mka temaŋgalen sisak ma kambuk mka teŋ tuŋguwidan amnaŋ nanzaŋaŋ kume gakiye. Neŋ penaŋ zema nâit, am alak talip in keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ indame puwep! \p \v 52 Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In Kawawaŋgalen zet penaŋ amnaŋ nânâyet kwatapemti ku mamkawaŋ beip. In zet penaŋ ke ku mkipmaŋ bemti am kegogak zemkulumindeme ekŋenaŋ zet penaŋ ke ku nâmkiŋpewien!” \p \v 53 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ Palisi an keyelen mkaengatnaŋ toti pem ŋen mege. Âpme kan kataŋ Zisasiyaŋ am zet zapat mandiindome zii zet zikat indanda ma Palisi ekŋenaŋ kot ek mtopepeyelen zet zemti yaŋkwesisi sambe sepem igak igak mayaŋkwesimtemien. \v 54 Ma ekŋenaŋ egat yaŋaŋ m ekti tetipemti zet bekanaŋ ekŋengalen zii zelen tazinen ŋen mtopeme eknâmti zelen pepeyelen keyet mamtemien. \c 12 \s1 Zisasiyaŋ nembaŋaneyet Palisi ekŋengat weyaŋ eksemambep keyet golaŋ zet diindoye \r (Matiyu 10:26-27; Mak 8:14-21) \p \v 1 Âpme am tausen sambe penaŋ ŋep ku makukuyelen koti koondakti kitik kitik tati notnaŋaŋ notnaŋ kakalim notnaŋ kakalim kegok tapmme notnaŋaŋ ewe takopmambien kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋaneyet golaŋ zet kapigok diindoye, “In Palisi ekŋengalen yis plawa manzim semen keyet weyaŋ eksemti mambep. Zet keyet yaŋaŋ ekŋen an zet nambalam zut zenze. \v 2 Âpme in yis nupmamaŋ keŋan ku egoyaŋgut nupmamaŋ sememe nâyo yis keŋan beyo. Keyet kataŋ Palisi ekŋengalen mama mimi an nambalam zulaŋ mama keyet penaŋaŋ bamgat sokbemkawaŋ beme yaŋin ekmâtâbep. \v 3 Ma Palisi ingalen zet mama mimi enzilim tazin ke bamgat ku enzilim tabe. Sosok sokbeme keyaŋ yaŋaŋin dâsuki ke msokbewe. \s1 Zisasiyaŋ ku kiŋgagagat zet zapat diindoye \r (Matiyu 10:28-31) \p \v 4 Notnne, neŋ zema nâit, amnaŋ sekŋin etaŋ kume gakime keŋ kayombaŋin kukuyelen windeyet timabep keyepmti ekŋengat ku kiŋgabep. \v 5 Neŋ An kwiyet kiŋgabep ke zikat indama egit: In Kawawaŋgat etaŋ kiŋgabep enenogat ek winde tasainen am indome gakimeŋgut teziŋ ŋandeŋen âtâtindeme towebep. Zet ke penaŋ. Egat etaŋ kiŋgabep. \p \v 6 Âpme in gwasembelebele indikgit ekŋen Kawawaŋaŋ nâmâtâti indikdamuŋ mamm. Gwasembelebele ek belakŋaŋ penaŋ. Ekŋen tosaŋin isikŋaŋ penaŋ titiyelen yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋen gakime Kawawaŋaŋ age ŋen gakin manâin! \v 7 Keyaŋgut in gwasembelebele belakŋaŋ penaŋ keboŋ yek. Kawawaŋaŋ nâinen in mobotnaŋ penaŋ beip. Ma in age ekŋen sebemindeip ya kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe inmagen sokbeme Kawawaŋaŋ ingat nâmâtâzin keyepm kiŋgagapiŋ! \s1 Am ŋenaŋ Zisas mâbâgalen sakambuk ku mbe \r (Matiyu 10:32-33; 12:32; Matiyu 10:19-20) \p \v 8 Am ŋenaŋ, ‘Neŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti ekmagen tusuyap,’ zemti am notnaŋgat zikalinan egaŋ kegok zemkawaŋ bewe beme Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan an ke, ‘Nenaŋgat zapat penaŋ,’ kogok zewap. \v 9 Yaŋgut am ŋenaŋ am ekŋengat zikalinan nanzemkandabeen Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan zemkandatpewap. \p \v 10 Âpme an ŋenaŋ zet bekanaŋ notnaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât zeiwen Kawawaŋaŋ yomin katipen yaŋgut am ŋenaŋ Emetak Teŋgalen windeyet naman Sadaŋgalen winde zeinen Kawawaŋaŋ yomin ke ku katipewe. \v 11 Ma in sesewat mka isikŋaŋgalen mulup an zelen idendeyelen indateti mobep ma gapmangalen zet mulup mimi mundumen indati mebep ma amobotnaŋ ŋen zet nânâyelen windeŋaŋmak ekmagen indati mepme, ‘Zet zigok zesenup?’ ma ‘Zet kwileki zesenup?’ keyet yayaŋ mimipiŋ. \v 12 Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet kwileki zenzeyelen ke mzikat game zet zewanik.” \s1 An kileŋ mânep milawatnaŋmak egat bemzenze zet zenzeŋaŋ \p \v 13 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti tapme an ŋen maŋge temaŋ kemagengatnaŋaŋ Zisasiyet zet kapigok yaŋkwesiye, “An zikat indanda, datnmak nigat bipmdaŋ gakisât mti msat ma mânep milawat datnmak nilisakwep ndaye. Ya neŋ alak milom bilombi ke nâgât butnaŋ zenzeŋaŋ ke kalopbemti nanayelen nâyapgat datnnaŋgat zemane nasem.” \p \v 14 An keyaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ dunduye, “Notn, Bien Kawawaŋaŋ neŋ igalen zet weyayaŋgalen ma milawat milom bilombiŋit ke kalalaŋgalen nâmti ku neme koban.” \v 15 Zisasiyaŋ zet ewe tusumti am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In milawatmak mamayet eksegat ku mbep. Keyaŋ indamukulem mme mama kanzizit ku tiwep.” \p \v 16 Kegok zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “An mânep milawatnaŋmak egalen muluwen saŋgo ma meu notnaŋ dolakŋaŋ penaŋ kwage. \v 17 Kegok sokbeme egaŋ nânâ mulup mge, ‘Neŋ mundum ŋen saŋgo ma meu notnaŋ bembeyelen ŋen ku tatnain. Neŋ zigok mbap?’ \v 18 Kegok otnâmti egaŋ nânâŋaŋ ŋen kapigok aige: ‘Neŋ mkan isikŋaŋ sambe kapi asekma delaŋ zeme mkan temaŋ sambe walati saŋgo ma meu notnaŋ ke timti mka keyet bewap.’ \v 19 Kegok otnâmti ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Neŋ an delaŋ zenzeŋaŋ! Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke nup kan sambe tatnawe. Neŋ nanaŋgat mamann mma eleŋ beleŋ penaŋ bein ma oloŋen palen tu meu ntabap.’ \p \v 20 Egaŋ kegok otnâme Kawawaŋaŋ egat zeye, ‘Geŋ an kileŋ penaŋ! Geŋ tembumbu kapiyet gakisenik. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe gitaŋgat ondekbewananen ke kwiyaŋ tiwe?’” \p \v 21 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti ewe tusum zeye, “Am milom bilombi ilinaŋgat etaŋ maondakbeip am ekŋen keboŋ ke Kawawaŋgat zikatnan ekŋen am mânep milawalinpiŋ bewep.” \s1 Msat palengalen kwitnaŋ kwitnaŋgat yayaŋ ku mbep \r (Matiyu 6:25-34) \p \v 22 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye, “Neŋ zet keyet butnaŋ ewe kapigok zema nâit: In alik tatagalen meuyet ma in sekŋinaŋgalen sâk melakanduyet yayaŋ mimipiŋ. \v 23 Ma sâk melakanduyet ma tu meuyet etaŋ ku maotnâmambep. Naman in mama kanzizit titiyelen keyet maotnâmamambep. \v 24 In tedukŋan gwaen gwasembelebele indigit. Ekŋenaŋ meuyet yayaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ mmonde onde ma timondak mka mzalaŋen ku mambeip yaŋgut Kawawaŋ egaŋ meu maaikindame manip. Kogogapm Kawawaŋaŋ ingat nâme mobotnaŋ mambein. Ma egaŋ indikdamuŋ mamm keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep. \v 25 Ma am inmagengatnaŋ kwiyaŋ yayaŋ mti ikŋaŋgat mamaŋaŋ nup kanaŋ butnaŋ ŋep tusum manak? Am ŋenaŋ ŋep yek, keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep. \p \v 26 Ma in nup kan butnaŋ tususuyelen isikŋaŋ bukapi ŋep ku mamip ya in kwilekiyet tu meu ma sâk melakanduyet yayaŋ penaŋ mamip? \v 27 Âpme in tep belaalik msalen wein ke indigit. Ekŋenaŋ ilinaŋgat saŋgum melakanduŋin ku maweyaŋip ma mulup ku mamip. Yaŋgut keyet yaŋaŋ neŋ ingat diindoma nâit. Solomon ek mânep milawatnaŋ temaŋmak miak miakŋaŋ dolakŋaŋ yaŋgut tep belaaligat katnaŋ ego egoŋaŋmak keyet kataŋ Solomonaŋ ku miage. \v 28 Âpme Kawawaŋaŋ didik ekŋen ikŋaŋ kwapme mamiakindein yaŋgut kan belaknik tati sakwep memuŋ beme tep mambumannzin. Âpme Kawawaŋaŋ in saŋgum melakandu ŋep ku maindaingapm in yayaŋ mamip? In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma? \v 29 Keyepm in nânâ mulup, ‘Tu meu kwileki nsenup?’ Keyet nâmti yayaŋ mimipiŋ. \v 30 Ke am Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ nânâŋin keyet maketalasip. Keyaŋgut Biwin kululuŋen egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyet olalip ke ŋep nâmindein. \v 31 Keyepmti in naman keŋin sekŋin ketalasime Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama kandaŋan tabep ma Kawawaŋgalen zetnaŋ kandaŋan mepmeŋgut keyet palaŋanen tu meu saŋgum melakandu indawe.” \s1 Mama mimien kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ondek bembeyelen \r (Matiyu 6:19-21) \p \v 32 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum diindoye, “Nâmkiŋpepemak maŋge isikŋaŋ, in Biwin kululuŋengatnaŋ egalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama ke ikŋaŋmak damuŋ mbep keyepm kiŋgagapiŋ mambep. \v 33 Ma in milom bilombiŋin taindain ke beme amnaŋ kwitime mânep ke timti am kwiyaŋ olalip ekŋen indawep. Ma in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ keboŋ mammambep beme keyaŋ Kawawaŋaŋ oloŋen mpewep. Mama mimi dolakŋaŋ keyet dopmaŋ ikŋaŋ kululuŋen gwaen indame kambu titi an ekŋenaŋ ku tiwep ma kwawaŋ ku nimbe. \v 34 In kwitnaŋ ŋengat keŋin penaŋ maindembein beme ingat keŋin sekŋin nâmamaŋin peme keyet palen mamepmatim tazin.” \s1 In Amobotnaŋgat damuŋ weyaŋ tabep \r (Matiyu 24:37–25:30) \p \v 35 Zisasiyaŋ zet kegok zemti ewe kapigok tusumti diindoye, “In saŋgumin zamti melakanduŋin munduŋti lam koŋti peme tazime kwitnaŋ kwitnaŋ weyayaŋ mulup mme delaŋ zeme Amobotnaŋgat damuŋ tabep \v 36 sakam kegogak amobotnaŋinaŋ awembiŋ bembeyelen mundumengatnaŋ gilik zem kobe kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ egat damuŋ mti weyayaŋ mulup mbep. Kan egaŋ kobeen kwizet kume mulup amŋane ekŋenaŋ sekekek sakwep kwaseleme keŋan mowebe. \v 37 Kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ ikŋaŋ zemindeme kataŋ mâti meluk wewepiŋ egat damuŋ kaik tapmambep kogok tapmti ilinaŋgat oloŋen penaŋ mbep. Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋ keyaŋ saŋgum melakanduŋaŋ gulum yaloŋti ŋen tim miakti ekŋengat zemindeme meu niniyelen munduman totapme egaŋ meu seŋti indawe. \v 38 Âpme amobotnaŋinaŋ tambusutnaŋ ma msasayen koindikme mulup amŋane ekŋenaŋ meluk wewepiŋ tapmambep beme ilinaŋgat kegok mbep keyet oloŋen mbep. \v 39 Yaŋgut in nâmâtâlit. Mka toŋaŋaŋ kambu titiyaŋ kan zukŋan kobe ke nânak beme egaŋ mkaŋaŋ ekdamuŋ mme kambu titiyaŋ mkaŋaŋ kwaselemti kambu ku tinak. \v 40 In sakam kegogak weyayaŋ mulup mtabep enenogat Angat Nemuŋaŋ nen in kan ku nâme neŋ memendepmak kobap.” \p \v 41 Zisasiyaŋ zet kegok zeme Pitayaŋ kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ bemzenze zet zenagen ke ningat etaŋ ma am sambe kapiyet temakwep nâmti zenak?” \v 42 Pitayaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Neŋ bemzenze zet ŋen an damuŋ nânâŋaŋ temaŋgat zesowap ke kapigok, an ŋen amobotnaŋaŋgalen mkaŋaŋ ekdamuŋ mti mulup amŋane meu indandayelen kan ke amobotnaŋ ikŋaŋ ombempeye kan keyet maindamtan. \v 43 Kegok tapmnepeme amobotnaŋ keyaŋ gilik zem kobeen an mulup mamtan keyelen mulupmaŋ koekme dolakŋaŋ beme an damuŋ keyaŋ oloŋen penaŋ mpemti tosaŋaŋ temaŋ sawe. \v 44 Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋaŋ mulup damuŋaŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ sambe amobotnaŋ ikŋaŋgalen ekdamuŋ mimiyelen zempewe. \v 45 Yaŋgut an damuŋ keyaŋ ikŋaŋ kapigok zenak, ‘Amobotnaŋŋ sakwep ku kobe,’ kegok zemti mulup animbi ndomti meu ma tu kaliŋaŋ nimti keŋaŋ yuŋgu yuŋgu kwadak. \v 46 Kegok sokbeme kan ŋengat an damuŋ keyaŋ amobotnaŋaŋaŋ kobeen ke ku nâmâtâge. Amobotnaŋaŋaŋ koekti an damuŋ ke sindiwaŋ omba penaŋ witikdak enenogat amobotnaŋaŋ mulup zet saye keyet kataŋ ku mge. Keyepmti wati met am bekanaŋ mimi ekŋengalen mundum bekananen ke peme ilinsakwep tabep. \p \v 47 Âpme an damuŋ keyaŋ amobotnaŋgalen nânâŋaŋ nâmâtâge yaŋgut egaŋ weyeyaŋ mulup ku mti esemteŋ penaŋ ku mâpme amobotnaŋaŋaŋ koekti sindiwaŋ omba penaŋ witikbe. \v 48 Yaŋgut an damuŋ ŋen mulup amobotnaŋgalen nânâŋaŋ mulup sakam zigok mimiyelen ke ku nâmâtâti egaŋ mulup mme bekanaŋ bewe ya amobotnaŋaŋaŋ koekbeen omba penaŋ ku witikbe. An ŋen ek mânep milawatnaŋ ma nânâŋaŋ omba talasim sasaŋaŋ beme egaŋ penaŋaŋ ombaegak aikme ŋep bewe ma mulupmaŋ kogak windembeŋ mbe.” \s1 Zisasiyaŋ am maŋge kalaŋindewe \r (Matiyu 10:34-36) \p \v 49 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ msalen am ingalen nâmkiŋpepe mkatikŋaŋ bembeyelen koban. Ma ingalen nâmkiŋpepe ikŋaŋ ke mma temaŋ bemti teziŋ keboŋ omba penaŋ ziwe. \v 50 Âpme neŋ nukŋaŋ temaŋ ma sindem omba penaŋ tiwap keyet nâmnukŋaŋ palen mmeti tima delaŋ zewe. \v 51 In nâgâegaŋ an kasa kume totogalen koge ke manâip, ma? Yek, neŋ keyet penaŋ zema nâit, neŋ am kalalaŋgalen koban. \v 52 Kan kapiyet yaŋbemti am mka kwepgat makukuŋin 5 ya kalaŋti an tugaŋ nembet ma an zulaŋ nembet nembet tati kasa kasa mbep. \v 53 Sakam kegogak biwineyaŋ nemuŋine ekŋenmak kasa kasa mbep. Ma naniŋaŋ apmaŋgat mamaŋmak naniŋaŋ nemuŋaŋgat imbiŋaŋmak kasa kasa mbe. Âe yaŋaŋ kapigogat, ekŋenmagen notnaŋaŋ nâgât nâmkiŋpeme notnaŋaŋ ku nâmkiŋpewep keyepm set sakam kegok sokbewe.” \s1 Kulekiki tasokbein keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbien \r (Matiyu 16:2-3) \p \v 54 Âpme Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In kasup towewetnaset zanza sop kume in sakwep penaŋ, ‘Map tosâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein. \v 55 Ma tâgâyaŋ baeset keyetnaŋ kwapme beme in, ‘Kasup tasâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein. \v 56 In an zet nambalam zutmak zenze! In kululuŋ ma msat egegalen sakamaŋ ekti eknâm mamip keyaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ alak tasokbein kapiyelen yaŋaŋ ku maeknâmâtâlip.” \p \v 57 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ nâyawen inmagen zet weyayaŋaŋ set katnaŋ kapiyaŋ ku tazin. \v 58 Ke kapigok weyaŋ bep, inmagengatnaŋ an ŋen zet muluwen aik mebep beme ewe zet mulup mimi mkaen mebepiŋ tati igalen mânepgalen zet ke weyaŋbalup. Mneti geŋ zet nânâ an ekmagen gaik mepme egaŋ an dakutum ekŋengat belinan geme an dakutum ekŋenaŋ mka katikŋan kekgewep. \v 59 Neŋ zema nâmbak, geŋ mka katikŋaŋ towewepiŋ ewe belakŋaŋ tati mânep dopmaŋ sambe indamane delaŋ zewe mneti mka katikŋaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamayelen gewepgat.” \c 13 \s1 Am keŋin ku gilik zewep ekŋen bam walebep \p \v 1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme kan keyet am notnaŋ Pailelaŋ zemindeme Galili am notnaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe tabumambienen Pailetgalen kasa kuku an ekŋenaŋ indome gakiwien keyelen zezapat Zisasiyet msawien. \v 2 Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Galili am ekŋen set katnaŋ kegok mme indowien ekŋen keyelen yominaŋ mkawaŋ benen Galili am notnaŋ yomin sebemindeip, ma? \v 3 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme ekŋenaŋ gakiwien in sakam kegok gakiwep.” \v 4 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok zeye, “Am 18 Siloam mkaengatnaŋ ekŋen keyaŋ mka teepmaŋ kandaŋan tapme mka keyaŋ etumti indakwatame gakiwien. In nâiwen keyaŋ mkawaŋ beinen ekŋengalen bekanaŋ mimiŋinaŋ Zelusalem am sambe ekŋengalen bekanaŋ mimiŋin sebemindein, ma? \v 5 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme in sambe sakam ekŋenaŋ gakiwienok in gakime delaŋ zewe.” \s1 Tep kwitnaŋ pik katnaŋ elilikpiŋ mamm keyelen bemzenze zet \r (Aizaya 5:1-7; Matiyu 21:18-20) \p \v 6 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An ŋenaŋ tep pik wain mulupmanen ondempeye. Ya egaŋ tep pik katnaŋgat meegeyaŋ penaŋepiŋ beye. \v 7 Keyepmti egaŋ mulup angat kapigok zeye, ‘Nânik, neŋ nup kan tuk pi tep pik katnaŋgat tepmanen mekoti ekbanaŋ ŋen ku elige. Keyepmti geŋ aŋpemane melak enenogat tep kapiyaŋ msat kelakŋaŋ saik mamm.’ \v 8 Kegok zeme mulup an keyaŋ kapigok zeye, ‘Damuŋ, nup kan kwep ŋen pemane belak tapme neŋ tep yaŋan msat tokwat utumti sakokolok tipmaŋ timatopme omguluk gilik mti ekbap. \v 9 Kegok mma katnaŋ elikzin ma ze ekbap. Elikbe beme dolakŋaŋ penaŋ. Âk yek bewe beme neŋ ŋep aŋbap.’” \s1 Zisasiyaŋ imbi wesiŋ ŋen Sabat tagoŋgo kanen weyaŋpeye \p \v 10 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indaye. \v 11 Kegok tapmme imbi ŋen keŋan ke tage ek we bekanaŋmak. We bekanaŋ keyaŋ nup kan 18 ekmak mamkwapme egaŋ zawat mkwage. Ma bisetnaŋaŋ kusum topme egaŋ dendaŋ esemteŋ ku matatagalen. \v 12 Kogok mame Zisasiyaŋ imbi ke ekti kwizet kume kopme egaŋ egat kapigok dunduye, “Imbi, geŋ zawadi mâlap!” \v 13 Kegok zemti egaŋ betnaŋaŋ imbi keyet bisetnaŋ atame keyegak bisetnaŋaŋ esemteŋ beme imbi keyaŋ Kawawaŋgat sesewage. \p \v 14 Kegok sokbeme sesewat mkaengalen amobotnaŋaŋ Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke Sabat tagoŋgo kangat mge keyepm egaŋ ŋenzinziŋ mge. Mmambe egaŋ am sambe tapmambien ekŋengat kapigok diindoye, “Kasup mulup 6 keyet mulup mamambep keyepmti kan ekŋen keyet koti am weyaŋindende mulup mamambep wa Sabat tagoŋgo kangat yek!” \p \v 15 Egaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ egalen zetnaŋ nembet gilik zeye, “In an zet nambalam zut zenze! In Sabat tagoŋgo kangat makau apmaŋin ma doŋkiŋin tegen kwalet indemti mkaŋinangatnaŋ indatimti tu meu indaipgalen mundumen meti tu meu indame manip.” \v 16 Kegok zemti zeye, “Imbi kapi Abalaamgalen alikŋaŋ ya we bekanaŋaŋ ekmak nup kan 18 mkipmaŋ penaŋ bemtage. Ya ek ŋep Sadaŋgalen winde Sabat tagoŋgo kanen ŋep mâpepeyelen.” \v 17 Egalen zet dopmaŋaŋ kasaŋane ekŋen mme sakambuk penaŋ tiwien. Keyegak am sambe tabien ekŋenaŋ menok sokbeye ke ekti oloŋen penaŋ mbien. \s1 Mastat katnaŋ keyelen bemzenze zet \r (Matiyu 13:31-32; Mak 4:30-32) \p \v 18 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋmamayet yaŋaŋ ke mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip. \v 19 Ke sepemaŋ mastat tep katnaŋ isikŋaŋ penaŋ amnaŋ mti muluwen ondeme kwati tep temaŋ sinaŋ betnaŋaŋ mme age ekŋenaŋ mkaŋin tep betnaŋ dukŋan walabien keyet sakam.”\f + \fr 13:19 \ft Zet kapiyet yaŋaŋ kapigok: Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋaŋ am sepem igak igak msat sambemagen mekopme am ekŋen keyaŋ mme nâmkiŋpepeŋinmak tabep.\f* \s1 Yis keyelen bemzenze zet \r (Matiyu 13:33) \p \v 20 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip. \v 21 Ke yis plawa meleseŋaŋ isikŋaŋ bugan imbi ŋenaŋ plawa omba kemak lelime keŋan kaindeyegak tasemem kwatneti temaŋ sosok makwazin keboŋ.\f + \fr 13:21 \ft Bemzenze zut ekŋetgat yaŋaŋit kwep eget kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ penaŋ yaŋgut muluwit mamuluwen windeŋinbeŋ penaŋ. Keyet kataŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama ke An kwepmagen yaŋbein keyaŋ palakŋaŋ bemti am sambemagen mekobe.\f* \s1 Setokwakwat isikŋaŋ \r (Matiyu 7:13-14, 21-23) \p \v 22 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen mebegalen meti mka ŋande isikŋaŋ ma mka ŋande temaŋ keyelen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemzikat indaye. \v 23 Kegok tapmepme an ŋenaŋ egat kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ zigok nânik, am kwep kwewaŋ mama kanzizit tiwep ma?” \p Kegok zeme Zisasiyaŋ am sambeyet diindoye, \v 24-25 “In setokwakwat isikŋaŋ mama kanzizit titiyelen keyet keŋan mobogalen mulup windeŋaŋbeŋ mbep. In kegok ku mbep beme mka toŋaŋaŋ wati sekekindewe. Neŋ diindoma nâit, am sambe keŋan ke mobogalen mbep keyaŋgut ŋep ku mobep. Kegok sokbeme in zupman tati mka toŋaŋgat kwizet kumti zewep, ‘Amobotnaŋ, set kwaselemane kwatne!’ zewewaŋ egaŋ zewe, ‘In deyetnaŋ kolip? Neŋ ingat ku nâmindeyap!’ \p \v 26 Egaŋ kegok zeme in egalen zet dopmaŋ kapigok gilik zewep, ‘Nin tu meu geŋmak ningalen mkaen nimbenn ma geŋ ningalen mka temanen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat ndawanan.’ \p \v 27 In kegok zeme egaŋ ewe zewe, ‘In deyetnaŋ kolip ke neŋ ku nâmindeyap. In am mama mimi bekanaŋ mamipgat in sebeit!’ \v 28 Kegok sokbeme in kululuŋen Kawawaŋgalen mundumen Abalaam ma Aisak ma Zekop ma golaŋ zenze an dolakŋaŋ ekŋen indikme Kawawaŋaŋ zemindeme in zupman tati sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikbep! \v 29 Âpme am sambe kasup kwakwatnaset ma towewetnaset ma baeset ma gwaeset nâmkiŋpepeŋinmagaŋ keŋan mowebep. Ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen mundumen totati Kawawaŋ ikŋaŋmak tu meu nimwiyaŋbep. \v 30 Mme am ŋen kwitnaŋpiŋ tototnaŋ mamti Kawawaŋgat manâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋmak bewe. Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ mmoti windeŋaŋmak mamti Kawawaŋgat ku nâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋpiŋ bewe.” \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem amgat kembeŋ mge \r (Matiyu 23:37-39; Luk 19:41-44) \p \v 31 Âpme kan keyegak Palisi an notnaŋ Zisasmagen koti zewien, “Wae, amobotnaŋ Elolaŋ gosâgât zepgapm geŋ kapi pemti mesenik.” \p \v 32 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In tam kukŋaŋbeŋ keyet kapigok met dunduseip, ‘Neŋ alak ma saŋenen we bekanaŋ ammagen zemindewap ma am weyaŋindewap. Ya âgânen mulupm mdelaŋ zemti mebap.’ \v 33 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am tabien ekŋengat kapigok diindoye, ‘Neŋ alak ma saŋen ma âgânen Zelusalem mka teman mebap.’ Golaŋ zenze an ŋen msat belakŋan kume gakikiyelen ke ŋep yek. Ek Zelusalem etaŋ mepme kume gakikiyelen. \p \v 34 O Zelusalem am, in golaŋ zenze an ekŋen maindome gakip. Ma in Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip ke nanzaŋaŋ maindome gakip. Kan sambe neŋ betnnaŋ in Zelusalem am sambe indabembululuŋgalen manâyap sakam sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane time pâpmaŋ kandaŋan maŋge mambemindein kegok. \v 35 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm. Âpme neŋ diindowi, Zelusalem am, in neŋ ewe ku nikbep ya maneti kan delaŋ zenzeen keyet in kapigok zewep, \q1 ‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup.’ \rq (Sam 118:26)\rq* \m Kegok zemeŋgut neŋ kobap.” \c 14 \s1 Zisasiyaŋ an zawatnaŋmak weyaŋpeye \p \v 1 Âpme Sabat tagoŋgo kanen ŋengat Zisasiyaŋ Palisi amobotnaŋ ŋengalen mkaen moti tu meu nimbien. Kegok mme Palisi notnaŋaŋ Zisasiyet zikat giŋgiŋ tapmmambien. \v 2 Kegok tapmme an setnaŋ betnaŋ sememeŋaŋ ŋenaŋ Zisasmagen kopme \v 3 egaŋ ekti zii zet zikat indanda an ma Palisi an ekŋengat kapigok indayaŋkwesiye, “In zigok nâip, ningalen zii zelaŋ am Sabat tagoŋgo kanen ŋep weyaŋindendeyelen ma yek?” \v 4 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zetpiŋ diliŋ zemtabien. Kegok sokbeme Zisasiyaŋ an ke betnaŋaŋ atamweyaŋti zempeme mege. \v 5 Kegok mti egaŋ ekŋengat indayaŋkwesiye, “Inmagengatnaŋ an ŋengat nemuŋaŋ mene ma makau apmaŋaŋ pusak teepmaŋ penaŋ keŋan baenen tuyaŋ tatatnaŋ keyet keŋan Sabat tagoŋgo kangat towedak beme zigok mnak? Egaŋ nemuŋaŋ mene ma makauŋaŋ ke keyegak mandame kwadak, ma yek?” \p \v 6 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ ke nâmti sakambuk mtati zet dopmaŋ gilik zenzepiŋ diliŋ zemtabien. \s1 Am ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti mamayelen \p \v 7 Tapme meu niniyelen mundumen tati Zisasiyaŋ indikme am notnaŋ zemindamandawien ekŋen keyaŋ koti mundum amobotnaŋgalen ombempewienen totabien. Kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekti bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, \v 8 “An ŋenaŋ geŋ awembiŋ bembeyelen tu meu niniyelen zemgamandanak beme geŋ meti amobotnaŋgalen mundumen sokŋan an imbi wawagalen tadak ekmak ŋep ku totabek, mneti mundum egat ganzenan ke amobotnaŋ geŋ sebem gein ŋengat ombem penak. \v 9 An imbi wawagalen keyaŋ geŋmak an ŋenmak idamandanak ya egaŋ geŋmagen koti zenak, ‘Notn, geŋ mundum totadigen kapi an ŋen kapiyet ombempeye keyepm geŋ watati ek pemane totalak.’ Kegok zeme geŋ sakambuk penaŋ mti bam baenen metabek. \v 10 Ma naman geŋ an imbi wawagalen keyaŋ zemgamandame geŋ meti mundum bam baen totabanik. Geŋ kegok mmane an geŋ ganzemandawe keyaŋ kot gikti zewe, ‘Notn, geŋ koti mundum nenmak sokŋan kukŋaŋgat gwaen totat.’ Kegok zeme mebanik keyaŋ mkawaŋ benen geŋ mobotnaŋ am sambeyet zikalinan kwabanik. \v 11 Am ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ tapmozin bewe Kawawaŋaŋ an ke mtopewe âk am ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ tapmtozin beme Kawawaŋaŋ an ke mmopewe.” \p \v 12 Kegok zemti Zisasiyaŋ Palisi an ek zemandaye egat kapigok dunduye, “Kan ŋengat meundi dolakŋaŋ ŋen bumti nodi ma gitaŋgat nodi penaŋ ma gitaŋgat sip butnaŋ ma an mkaŋandaŋit kwep ŋen mânep milawatnaŋmak ekŋen ke ku zem indamandawanik enenogat geŋ meu zem indamandamti tu meu indawanik keyepm ekŋenaŋ dopmaŋ zemgamandamti gawep. Geŋ sakam kegok mnik beme dopmaŋ dilak ke tatinik. \v 13 Âpme naman tu meundi bumuluŋti am toweweŋaŋ ma am setnaŋ betnaŋ seleuuŋaŋ ma am wesiŋ ma am zikat beŋ ekŋen ke zemindamandawanik. \v 14 Geŋ kegok mbanigen Kawawaŋaŋ gâgât nâme dolakŋaŋ penaŋ bewe enenogat ekŋenaŋ gâlen tu meu dopmaŋ ŋep ku mutuwep. Kan am teŋ ekŋenaŋ sumengatnaŋ wabep kan keyet Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumgawe.” \s1 An ŋenaŋ tu meu niniyelen am zemindamandaye keyelen bemzenze zet \r (Matiyu 22:1-14) \p \v 15 Âpme an ŋen Zisas ekmak tu meu tatnmambien egaŋ Zisasiyaŋ zet zeye ke nâmti kapigok zeye, “Am Kawawaŋ mundum maekdamuŋ mnen kululuŋen ke ondekti ekmak tu meu temaŋ nimwiaŋbep am ekŋen keyaŋ oloŋen penaŋ mbep.” \p \v 16 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “An ŋenaŋ tu meu temaŋ bum ondekti am sambe zemindamandaye. \v 17 Kan tu meu temaŋ bumululuŋgalen kwapme egaŋ mulup anaŋ zempeme am notnaŋ zemindamandawienen ke zeme kokogalen kapigok zempeye. Geŋ meti kapigok zesenik, ‘Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyeyaŋ mulup mme delaŋ zepgat in kolit.’ \v 18 Mulup an keyaŋ meti ekŋengat kegok zeme ekŋenaŋ zapat ke nâmti yaŋbemti zet tiŋko yaloŋ yaloŋ zet zewien. \p An kukŋaŋgat egaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ msat butnaŋ ŋen kwitiman ya ke meti eksâbap. Keyepm nâmnemane neŋ ŋep ku kosap.’ \p \v 19 Ma an ŋenaŋ ewe kegogak zeye, ‘Neŋ makau apmaŋ 10 kwitiman ya alak ekŋen ke mulup indandayelen m ek m ek mimiyelen weyayaŋ mulup miyap. Keyepm nâmnemane neŋ ŋep ku kosap.’ \p \v 20 An ŋenaŋ ewe sakam kegogak zeye, ‘Neŋ alakŋati imbi wapman ya yaŋaŋ keyepmti neŋ ŋep ku kosap.’ \v 21 Kegok zemâpme mulup an keyaŋ zet sambe ke timti met an damuŋaŋ dunduye. \p Kegok zeme amobotnaŋaŋ ŋenzinziŋ penaŋ mti mulup anaŋgat kapigok dunduye, ‘Geŋ sakwep penaŋ mka ŋande temaŋgalen set isisikŋanen ma set temanen meti ekmane am toweweŋaŋ ma am sebelin seleuuŋaŋ ma am selin wesiŋ ma am zikalin beŋaŋ indatimane nâlen mkaen koseip.’ \p \v 22 Kegok zeme mulup anaŋ meti egaŋ zeyenok mme delaŋ zeme koti zeye, ‘Amobotnaŋ, neŋ geŋ zemnenaknok mma delaŋ zep keyaŋgut mka keŋan amnaŋ ewe ku gak zep.’ \p \v 23 Kegok zeme amobotnaŋaŋ mulup anaŋgat zeye, ‘Geŋ mka ŋande temaŋ ke pemti set temanen ma isikŋanen meti ekmane amnaŋ wiaŋme indatimane nâlen mkaen koti gak zeseip.’ \v 24 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, ‘Neŋ in nâlen mkaen kolip ingat zema nâit, am ekŋen kukŋaŋgat zem indamandama ekŋenaŋ ku kobien ekŋen keyaŋ nâlen tu meu tikŋaŋ ku nim nâwep, yek penaŋ.’” \s1 Zisas mâbâgalen mama mimi sewakŋaŋ penaŋ yek \r (Matiyu 10:37-39) \p \v 25 Âpme Zisasiyaŋ Palisi an keyelen mka keŋangatnaŋ zupman toti mepme am maŋge temaŋaŋ ekmak mebien. Ke kopme egaŋ gilik zem indikti diindoye, \v 26 “An ŋenaŋ neŋ napmâti nâgât nemban kwasât nâwe beme keŋaŋaŋ nâgât omba penaŋ gogot mti mambipmaŋ ma imbiŋaŋ ma nemunambaŋane ma ikŋaŋgat ip notnane sip kwep ma ikŋaŋgat nâme tobe. Âk egaŋ kegok ku mbe beme egaŋ nâgât nemban ku tabe. \v 27 Ma naman an ŋenaŋ nâgât nemban tasât nâwe beme egaŋ neŋ napmâti ikŋaŋgat nukŋaŋaŋ pumti egaŋ gakikiyelen weyeyaŋ mulup mbe enenogat egaŋ nâgât manâmkiŋpein.” \v 28 Kegok zemti zeye, “An inmagengatnaŋ ŋenaŋ mka teepmaŋ amnaŋ tati an kasayet dombembeyet walasât nânak beme egaŋ, ‘Mânep zigok time mebe?’ ma ‘Kwitnaŋ kwitnaŋ ziboŋ kwitiwap?’ ke nâmâtâti kwitimti mka ke ŋep walapme delaŋ zenak. \v 29 Âpme an keyaŋ kegok ke ku mnak beme mka teepmaŋ ke walat delaŋ zenzepiŋ mka ke timbilaŋge etaŋ mpeme tatnak. Egaŋ kegok mpeme am notnaŋaŋ mka ke ekti egat zet mtopepen zet zemti ek yeŋti kapigok zewiek, \v 30 ‘An kapi mkaŋaŋ yaŋbeye ya egaŋ ewe ku mdelaŋ zein!’ \v 31 Sepem kegogak amobotnaŋ ŋen kasa kuku anaŋ ten tausen (10,000) etaŋ ya egaŋ amobotnaŋ ŋengalen kasa kuku anaŋ twenti tausen (20,000) ekŋenmak auuyelen nânak beme egaŋ weyaŋ nâmâtâti amobotnaŋ ŋen keyelen windeŋaŋ kume totogalen ma yek keyelen nâmbiliwetnak. \v 32 Kegok sokbeme egaŋ otnânagaŋ ŋep ku auuyelen benak enenogat amobotnaŋ ŋen keyelen kasa kukuŋane windeŋinbeŋ penaŋ. Keyepm egaŋ an notnaŋ indeme sabeŋan keyegak tapme amobotnaŋ ke meaikti ku auuyelen yaŋkwesimti egaŋ milawat kwilekiyet nâmtikŋaŋ min keyet yaŋkwesiwiek. \v 33 Sakam kegogak am ŋenaŋ nâgât nemban ma neŋ napmâsât nâwe beme egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bamkumpewe.” \s1 In am ekŋengalen dalaŋ keboŋ bemti tabep \r (Matiyu 5:13; Mak 9:50) \p \v 34 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Dalaŋ ek dolakŋaŋ ma tikŋaŋ penaŋ. Âk dalaŋaŋ tikŋaŋ delaŋ zenak beme nin tikŋaŋ ke mulupmaŋ mti ŋep ku aikbenek. \v 35 Dalaŋ sakamaŋ keboŋ keyaŋ muluwen sikokok ma meu ŋep ku mukulem mme dolakŋaŋ kwakwagalen keyepm belak peme mebegalen. An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” \c 15 \s1 Sipsip galaŋ zenzeŋaŋgalen bemzenze zet \r (Matiyu 18:12-14) \p \v 1 Âpme kan ŋengat an mânep takis titi ma am yomtoŋ ekŋenaŋ Zisasmagen sokŋan egalen zet nâsâgât kobien. \v 2 Kegok sokbeme Palisi ma zii zet zikat indanda an notnaŋ yaŋbemti sekaŋgaŋ zet zemti kapigok zewien, “An kapi a yomtoŋ ekŋenmak notn notn mti meu mka kwep manip!” \v 3 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, \p \v 4 “An inmagengatnaŋ ŋen sipsipmaŋ 100 tasanak ya kwep ŋen galaŋ zenak beme egaŋ zigok penaŋ mnak? Kegok sokbenak beme egaŋ sipsip 99 ekŋen meuŋin maniniŋanen munduman indeme tapme egaŋ kwep keyet timat metneti aikdak. \v 5 Egaŋ aikdagen kan keyet oloŋen penaŋ mti ŋandeŋan oletetep peme weme \v 6 mkaŋan pum kotnak. Kegok mti egaŋ notnane ma am egalen mkamagen sokŋan talip ekŋengat zeme koondakme diindonak, ‘Neŋ sipsipm galaŋ zeme timalawaŋ aikti oloŋen penaŋ miyap keyepm koondakme tu meu bumuluŋti nne!’” \v 7 Zisasiyaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ in zema nâit, sakam kegogak msalengalen an yomtoŋ ŋenaŋ yomengatnaŋ keŋaŋ gilik zemti neŋmagen matusunen kululuŋen ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mamip. Kegok sokbeme am 99 ekŋenaŋ yominangatnaŋ ku gilik zeip ekŋengat manâiwen ekŋen an kwetetepmaŋ penaŋ.” \s1 Mânep galaŋ zenzeŋaŋgalen bemzenze zet \p \v 8 Kegok zemti ewe tusum zeye, “Imbi ŋen tambu kwep tu meu kwitim niniyelen silwa mânep kanziŋaŋ 5 tasanak ya ŋen galaŋ zenzeŋaŋ benagen egaŋ zigok mnak? Egaŋ lamaŋ koŋti mka keŋan kaputi weyaŋ timat metneti mânepmaŋ ke aik mti \v 9 kan keyet oloŋen penaŋ mti notnane ma am egalen mkamagen sokŋan talip ekŋengat zeme koondakme diindonak, ‘Ekŋen, mânepm galaŋ zeme matimalawaŋ aikti oloŋen penaŋ miyap keyepm koondakme tu meu bumuluŋti nne!’ \v 10 Neŋ diindoma nâit, sakam kegogak Kawawaŋgalen enselŋane kululuŋen ekŋenaŋ a yomtoŋ ŋenaŋ mama mimiŋaŋ bekanaŋ bamkumpemti neŋmagen matusunen ensel ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mamip.” \s1 Anemba zomolim ŋenaŋ mambipmaŋ idemege keyelen bemzenze zet \p \v 11 Kegok zemdelaŋ zemti ewe kapigok tusum zeye, “An ŋen nemuŋane zomolim melezut matapmambuk. \v 12 Ya nemuŋaŋ muŋaŋ bipmaŋmagen koti kapigok zenak, ‘Bien, msat ma milom bilombi bam nanayelen nâwanan ke ilak alak kapi na!’ Kegok zeme biwidaŋ msat ma milom bilombi kalaŋti nemulatnene idaye. \v 13 Kegok sokbeme kasup mulup mimi notnaŋ delaŋ zeme nemuŋaŋ muŋaŋ msat ma milom bilombiŋaŋ beme amnaŋ kwitime egaŋ msat ke pemti mânepmaŋ timti pem ŋen beŋan penaŋ mege. Ke mepmamti mânepmaŋ sambe mama mimi bekananen time mepme delaŋ zeye. \v 14 Kan mânepmaŋaŋ delaŋ zeyeen meuyet kambeŋ temaŋ msat kataŋ sokbeye. Kegok sokbeme ek kwitnaŋ ŋen ku tasaye. \v 15 Keyepm egaŋ met an msat keyelen an ŋengalen mulup mge. Âpme an keyaŋ peme met egalen bo mkaen bo damuŋ mge. \v 16 Egaŋ meuyet penaŋ gakisât mti boyelen meuŋaŋ ke niniyelen nâye yaŋgut bo damuŋ keyaŋ ku nâmpeme niŋge. \v 17 Kegok sokbeme kan egaŋ nânâ dolakŋaŋ aigeen ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Bipmnaŋgalen mulup am sambe meu maniwiaŋip ya neŋ pi tati meuyet gakisowap! \v 18 Keyepm neŋ wati bipmmagen meti kapigok zewap, “Bien, neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma gâgât zikadan yom mban. \v 19 Ya ‘Geŋ nâgât nemun,’ ŋep ewe ku zenzeyelen. Geŋ nemane gâgât mulup andi etaŋ tabi.”’ \v 20 Kegok nâmti wati bipmaŋmagen mege. \p Egaŋ ewe bipmaŋgalen mkaen mebepiŋ beŋan tapmepme bipmaŋaŋ ekti keŋaŋaŋ nemuŋaŋgat kembeŋ penaŋ nâmti winde bem meti nemuŋaŋ kot ambeti zem oloŋen mpemti egaŋ gilik ze koge keyelen oloŋen penaŋ mge. \v 21 Kegok mti nemuŋaŋaŋ bipmaŋgat zeye, ‘Bien, neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma gâgât zikadan yom mban. “Geŋ nâgât nemun,” zenzeyelen ŋep yek.’ \v 22-24 Nemuŋaŋaŋ kegok zeme bipmaŋaŋ mulup an sambeyet kwizet kume kopme diindoye, ‘An ekŋen, nemun kapi neŋ nemti mepmame wa gakiye zem mban yaŋgulak alak pi ninmak alik tazin keyepm in sakwep penaŋ met kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ ke mkoti munduŋpeit ma besaŋ isikŋaŋ mkoti betnaŋ dukŋanen wepeit ma set mundunduŋ mkoti setnanen munduŋpeme tapme makau nembaŋaŋ gandenaŋ mepmti kume gakime tu meu bumuluŋti olioli temaŋ mti nsenup!’ Egaŋ kegok zemindeme zetnaŋ gawepumti tu meu weyaŋ beme nimti oloŋen mbien. \p \v 25 Kegok sokbeme kan keyet nemuŋaŋ yuyaŋ muluwen tage. Ya egaŋ mulup mdelaŋ zemti mkaen kokogalen sokŋan koti nâme ekŋengalen olioli silik ma gwasim kwisak nâye. \v 26 Egaŋ kwisak ke nâmti mulup anaŋ ŋen ekti kwizet kume kopme yaŋkwesiye, ‘Wae, an notn, da kwileki tapmip?’ \p \v 27 Kegok zeme mulup anaŋaŋ dunduye, ‘Muŋdi gilik zem kopme bipdaŋ makau nembaŋaŋ gandanaŋ kumti bup enenogat muŋdaŋ kasayet belinan mobopiŋ esemteŋ tati gilik ze kolep keyepm olioli tapmip.’ \v 28 Kegok zeme nemuŋaŋ yuyaŋ ŋenzinziŋ penaŋ mti mka keyet keŋan mobogalen ku nâmtikŋaŋ mge keyepmti bipmaŋaŋ zupman kwatoti egat keŋan mtoti mka keŋan mobogalen wekuye. \v 29 Bipmaŋaŋ kegok zeme nemuŋaŋaŋ bipmaŋgat zeye, ‘Bien, ekbak, neŋ nup kan sambe pi mulup katikŋaŋ mulup andinok gâgât mkwaban ma neŋ gâlen zet ŋen ku makuluyap. Geŋ kwileki penaŋ mnawanan? Geŋ meme nembaŋaŋ gandenaŋ bugan ŋen ku namane notnne ekŋenmak bumuluŋti ku nimbenn, yek penaŋ!’ \v 30 Kegok zemti ewe zeye, ‘Ya nemundi muŋ kapiyaŋ gâlen msat ma milom bilombi beme amnaŋ kwitime mânep timeti sek kileŋ imbi indame delaŋ zeme gilik zem mkaen kolewen geŋ makau nembaŋaŋ gandenaŋ egat kumti bunak!’ \p \v 31 Egaŋ kegok zeme bipmaŋaŋ dunduye, ‘Ayu, nemun, geŋ neŋmak kwesiŋ matakwadik ya nâlen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi gâlen etaŋ. \v 32 Nodi kapi nin ndemti mepmame wa gakiye zem mbenn yaŋgulak alak pi ninmak alik tazin keyepmti nin tu meu bumuluŋti olioli temaŋ msenup.’” \c 16 \s1 Mânep milawat damuŋ an ŋoktikŋaŋ temaŋ keyelen bemzenze zet \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋengat zet kapigok diindoye, “An mânep milawatnaŋ temaŋmak ŋen maŋge. Egaŋ an ŋen mulup damuŋ peye ya maneti am notnaŋaŋ mulup damuŋ keyaŋ mânep kambu mip kegok zemti an mulup toŋaŋmagen zem kuwien. \v 2 Kegok zeme an mulup toŋaŋ keyaŋ mulup damuŋ ke zemandaye, ‘Geŋmagen zet nâya ke kwilekiyelen? Geŋ meti nâlen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke kabemane topme nen kotna enenogat geŋ nâlen mulup damuŋ ewe ku tatagalen.’ \v 3 Kegok zeme mulup damuŋ keyaŋ ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘An mulup toŋaŋ muluwen zemnen ya neŋ zigok penaŋ mbap? Neŋ an pembenaŋ msat enzuŋaŋ walalatgalen winde ku tatnain ma neŋ amgat mânepgat wekukuyet sakambuk penaŋ miyap. \v 4 Oo neŋ kwileki mbap ke alakŋati nâyap. An mulup toŋaŋ zemneme notnne sambe ekŋenaŋ nikdamuŋ mbep.’ \p \v 5 Keyepmti am an mulup toŋaŋgalen mânep butnaŋ belak tiwien ekŋen inda zemandame egalen mkaen koondakbien. Kegok sokbeme kwep kukŋaŋgat koge keyet yaŋkwesiye, ‘Geŋ mânep amobotnaŋmagen zigok tiwanan?’ \p \v 6 Yaŋkwesime egaŋ zeye, ‘Neŋ kelakŋaŋ tuŋaŋ nukŋaŋaŋ 800galen tiwan.’ \p Kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, ‘Ele, kelakŋaŋ tuŋaŋ belak mbanan keyelen papia kapi tewen bumane zime alakŋaŋ kapi mti kelakŋaŋ butnaŋ 400 etaŋ kumpe.’ \p \v 7 Kegok mti an damuŋ keyaŋ an ŋengat yaŋkwesiye, ‘Geŋ an mulup toŋaŋgalen mânep belak zigok tiwanan?’ \p Kegok zeme an keyaŋ zeye, ‘Neŋ wit katnaŋ bek 400 kwep kwep nukŋaŋaŋ 50 kilo kegok tiwan.’ \p Kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, ‘Ele, wit katnaŋ belak mbanan keyelen papia kapi tewen bumane zime alakŋaŋ kapi mti bek 300 etaŋ kumpe.’ \v 8 Kegok mme an damuŋ keyelen an mulup toŋaŋ an damuŋ keyaŋ ikŋaŋgat kambuŋaŋ aŋgalalaŋgalen zet nâmâtâtâtnaŋmak zeye keyet nâmti nâme moge. Enenogat am msalen Kawawaŋgat ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ mama mimiŋin bekanaŋ mimenzililiyelen nânâŋin pembenaŋ matatindame am Kawawaŋgat manâmkiŋpeip ekŋen sebem indeip.” \p \v 9 Zisasiyaŋ nembaŋane zet ewe kapigok tusum zeye, “In nâwienen neŋ sakam kegok ku mimiyelen zemindewan, yek penaŋ. Neŋ notn notn tetimaeyaŋ kwititiyelen ku zemindewan. Ma tetimae keyaŋ nânâ dolakŋaŋ game mama kanzizit ke mti kwesiŋ kwesiŋ mambanik? Yek penaŋ! \v 10 An ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋgat dâsuki ku zewe beme egaŋ kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ temaŋgat dâsuki ku zewe. Ma an ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋgat dâsuki zewe beme temaŋgat kegogak dâsuki zewe. \p \v 11 In msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ ku ekdamuŋ mbep beme Kawawaŋgalen mulup ŋep ku nâmindeme ekdamuŋ mbep. \v 12 Ma in nolin ŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ ku ekdamuŋ mbep beme kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ in ŋep ku nâmindeme ekdamuŋ mbep. \v 13 Mulup an ŋenaŋ mulup damuŋ zutgat kandaŋidaŋ ŋep ku mamayelen. Egaŋ kegok mnak beme ŋengat sekaŋgaŋ mpemti ŋengat gogot mnak. In kegogak Kawawaŋgalen mulup ma mânep milawatmak mama eget temakwep idapepebemti ku mimidadayelen.” \s1 Nemba isisikŋaŋ Zisasmagen indatimkobien \r (Matiyu 19:13-15; Mak 10:13-16) \p \v 14 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zeme Palisi ekŋenaŋ zet ke nâmâtâti ekŋenaŋ mânepgat nâmtikŋaŋ mamip keyepmti Zisasiyet zetnaŋgat wisat mbien. \v 15 Ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ indik mâtâti zeye, “In amgat zikalinan ilinaŋgat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein yaŋgut Kawawaŋaŋ ingat keŋin maekmâtâzin. Amnaŋ in kwilekiyet nâme mobotnaŋ mambein ke Kawawaŋgat zikatnan okbi okbi mambein.” \v 16 Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Itnaŋaŋ baen Mosesiyelen zii zelen ma golaŋ zenze an notnaŋaŋ meluwaŋ mbien amnaŋ ke mâpmane peme kan Zân tu zulutindende an egaŋ koge. Kan keyet Zânaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyelen zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ beme amnaŋ zezapat dolakŋaŋ keyet nâmtikŋaŋ penaŋ mti mâbien. \v 17 Kululuŋ ma msat ke Kawawaŋaŋ eleŋ beleŋ penaŋ asekbe keyaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋgalen zet ke ku asekbe.” \p \v 18 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti imbi ŋen wabe beme egaŋ awembiŋ mama ke kalaŋti yom tiwe. Ma an ŋenaŋ imbi apmaŋ asekpepeŋaŋ wabe beme an keyaŋ awembiŋ kalalaŋ mti egaŋ Kawawaŋgat zikatnan yom tiwe.” \s1 An mânep milawatnaŋmak ma Lasalus egegalen zet zapat \p \v 19 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “An mânep milawatnaŋmak ŋen maŋge. Egaŋ kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ tosaŋaŋ temaŋ mamunduŋ mamtan ma kan kataŋ egalen tatat mimiŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ matakwatan. \v 20 Âpme an ŋen peweweŋaŋ penaŋ kwitnaŋ Lasalus egaŋ Kawawaŋgat gogot penaŋ mamtan. Ma ek sekŋaŋ ilindiŋ liŋgilaŋ pesak pepeŋaŋ ke wakoti an mânep milawatnaŋmak ke egalen kimbat setokwakwalen peme mawemtan. \v 21 Ke matapme, ‘An mânep milawatnaŋmak egalen meu butnaŋ temepme makumtimti kot name nsap,’ kegok otnâmti matatan. Ma tam ekŋenaŋ koti egalen liŋgitnaŋ mambesemtemien. \v 22 Kegok sokbeme Lasalus ek gakime Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kopmti Abalaamak kululuŋen gwaen mopewien. Kegok mme an mânep milawatnaŋmak keyaŋ kegogak gakime sumen mebewien. \v 23 Kegok sokbeme an keyaŋ teziŋ ŋandaŋen metoti sindem temaŋ tiye. Kegok mti ekme mopme Lasalus ya Abalaamgat ganzenan beŋan tabalut idige. \v 24 Ke tapmalut egaŋ idikti kwizet kapigok kume moge, ‘Bipm Abalaam, geŋ nâgât kembeŋ nâmti Lasalus zempemane tu bugan betnaŋaŋ olekti nambalam mnan olekme kipmaŋ kapiyaŋ ombem tolak enenogat tewen kapi tati sindem omba penaŋ tiyap!’ \p \v 25 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut Abalaamaŋ dunduye, ‘Nemun, geŋ kapi otnâmbak, geŋ msat palen baenen mamandi dolakŋaŋ penaŋ mambanan âpme Lasalus ek an peme weweŋaŋ penaŋ maŋge. Yaŋgut egaŋ pienen nenmak oloŋen tapme geŋ teziŋ ŋandaŋen sindem tatinik. \v 26 Âpme ŋen kapi, ningat tuŋgupmnan ma gâgât tuŋgupdan ŋandaŋ temaŋ penaŋ tazin keyepmti an ŋenaŋ piengatnaŋ geŋmagen kainde kwakwagalen nâin beme ŋep ku kwadak. Ma ŋenaŋ geŋmagengatnaŋ ninmagen pien ŋep ku kwakwagalen.’ \p \v 27 Abalaam kegok zeme an mânep milawatnaŋmak keyaŋ kapigok zeye, ‘Bien, neŋ gâgât gawekuyap, geŋ Lasalus pemane nâlen bipmnaŋgalen mkaen melak. \v 28 Mkaen ke notnne 5 ekŋenmagen meti mama mimiŋin bekanaŋ mamip keyet golaŋin timti diindome ekŋenaŋ mundum bekanaŋ sindemaŋmak neŋ talap kapi ku kobep.’ \p \v 29 Kegok zeme Abalaamaŋ dunduye, ‘Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an notnaŋgalen golaŋ zet kumpepeŋaŋ ke maiŋti nânâyelen. Zet keyaŋ ekŋengat golaŋin titiyelen.’ \p \v 30 Kegok zeme an mânep milawatnaŋmagaŋ kapigok zeye, ‘Bipm Abalaam, zet keyaŋ ekŋen ku mkawaŋ bem indendeyelen yaŋgut an ŋenaŋ gakikiengatnaŋ wati Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bewe beme keyaŋ mme keŋin yominaŋgatnaŋ gilik zewep.’ \p \v 31 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut Abalaamaŋ dunduye, ‘Âpme ekŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet wisat mbiek beme ekŋenaŋ an gakikiengatnaŋ wadak egalen zet ku nâmti mâbiek.’” \c 17 \s1 Yom katikpepeyelen set katnaŋ \r (Matiyu 18:6-7, 21-22; Mak 9:42) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti nembaŋane ekŋengat kapigok diindoye, “Am yomen zet kelakŋaŋ mti tetipepeyelen keyaŋ inmagen takwasâpm keyaŋgut wakae, am ŋenaŋ yomen tetimae mbe keyaŋ sindem omba penaŋ tisâpm! \v 2 An ŋenaŋ nemba isikŋaŋnok ekŋen kapimagengatnaŋ ŋen tetipeme yom mbe beme an walepewe ek ke nanzaŋ siput temaŋ penaŋ bimanen andopemti âtâpeme nembu keŋan toweti gakiwe keyaŋ dolakŋaŋ bein ma musuwewet keyaŋ nukŋaŋ ku bein. Mneti ekŋenaŋ kegok ku mme egaŋ belak tapmetneti Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen dopmaŋ nukŋaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe. \v 3 In weyaŋ ekmâtâbep! \p Âpme nodi ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmagaŋ yom kwitnaŋ ŋen mbe beme zet weyeyaŋ katnan meti weyaŋpewanik. Kegok mmane yomaŋ zemkawaŋ bein beme yomaŋ pemane mebe. \v 4 Âpme nodi keyaŋ geŋmagen kasup kwepgat yom sek zigok min beme egaŋ geŋmagen sek mbe keyet katnaŋ koti nâmsokukuŋaŋ ke zemkawaŋ bemgeme geŋ egalen yomaŋ katipewanik.” \s1 Nâmkiŋpepe msokbembeyelen yaŋaŋ set katnaŋ \p \v 5 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme nembaŋane ekŋenaŋ egat kapigok zewien, “Geŋ mukulem mindemane ningalen nâmkiŋpepenn katikŋaŋ bak.” \p \v 6 Ekŋenaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Kapis alik katnaŋ ek isikŋaŋ penaŋ keyaŋgut egaŋ msat keŋangatnaŋ windeŋaŋ bemti sosok pataŋ pemti sinaŋaŋ mme matimbunup. Ya ingalen nâmkiŋpepeŋin sakam keboŋ benak beme in tep kaindeyet zewiek, ‘Geŋ giti seŋti gitiyegak, nembu tuŋgupman metabanik.’ Kegok zempeme egaŋ ingat zelin gawepumti kegok mnak. Ya ingalen nâmkiŋpepeŋin sakam keboŋ benak beme in Kawawaŋgalen mulupmaŋ ŋep mme penaŋaŋ sokbenak.” \s1 Kawawaŋgalen mulup an ekŋenaŋ ammagengatnaŋ zemsesewatgat zikat ku mbep \p \v 7-8 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Inmagengatnaŋ ŋengat imbiŋaŋ muluwengatnaŋ mulupmaŋ mdelaŋ zemti tep yâgâp mti mkaen koti yaloŋpemti tu meu bume nimbiek keyet apmaŋaŋ mânep sawe? \v 9 Yek, kegok ŋep ku mnak. Egaŋ ikŋaŋgat mulup imbiyaŋ mimiyelen zempepeŋaŋ keyet katnaŋ mip.” \v 10 Zisasiyaŋ kegok zemti ewe tusum zeye, “Inmagen sakam keboŋ keyaŋ bein. In Kawawaŋgalen mulup mti am ekŋenaŋ ingat wisikŋ zenzeyet ku wekuwep eneyet mulup e in mimiyet zemindendeŋaŋ. ‘Nin mulup an etaŋ kwizapatnpiŋ. Nin mulup zemndendeŋaŋ etaŋ katnan mâti mbenn.’” \s1 Zisasiyaŋ an 10 liŋgit satnaŋinmak weyaŋindeye \p \v 11 Âpme Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mebegalen Galili msalen koti Samalia msalen kot pataŋ zenzeyelen koge. \v 12 Keyetnaŋ koti mka ŋande isikŋan kopataŋ zeme an liŋgilin satnaŋmak 10 ekŋenaŋ beŋan tati \v 13 kwizet kapigok kuwien, “Zisas! Amobotnaŋ! Ningat kembeŋ nâmnde!” \p \v 14 Kegok zeme Zisasiyaŋ indikti zeye, “In sâpe sâpe bumbu an ekŋenmagen mepme ekŋenaŋ ingat sekŋin wiliŋgisem.” Kegok zemindeme ekŋenaŋ selen tapmetnepeme sek liŋgilin ŋeluye. \v 15 Kegok sokbeme ekŋenmagengatnaŋ an ŋenaŋ sekŋan wiliŋgiyeyaŋ sekŋan liŋgit satnaŋ ŋelume gilik ze Zisasmagen koti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwati kwizet kumsesewage. \v 16 Kegok mmeti Zisasmagen pataŋ zemti egat setnanen msalen baenen pedondo mti egat wisikŋ zeye. (Âpme an ke Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ek Samalia msalengatnaŋ.) \v 17 An keyaŋ kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti kapigok zeye, “Neŋ nâyawen an 10 ekŋenaŋ ŋep beyo ya ekŋenaŋ neŋmagen koti Kawawaŋgat wisikŋ ŋep zenzeyelen yaŋgut 9 ekŋenaŋ belak mepme an kapi Zuda ekŋengalen maŋgeengatnaŋ yek yaŋgut ek etaŋaŋ Kawawaŋgat wisikŋ neŋmagen kozein.” \v 18 Kegok zemti zeye, “Ekŋenaŋ Kawawaŋgat sesewawatgalen neŋmagen ku kolo keyaŋgut an msatnaŋ pemŋengatnaŋ kapiyaŋ etaŋ kolep.” \v 19 Zisasiyaŋ kegok zemti an keyet kapigok dunduye, “Geŋ nâgât nâmkiŋpenik keyepm geŋ ŋep benigat wati met.” \s1 Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mamayaŋ kotazin \r (Matiyu 24:23-28, 37-41; Luk 19:11-12) \p \v 20 Âpme Palisi notnaŋaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Kan kwilekiyet Kawawaŋaŋ an peme koti egalen zemâtâtât katnanen mamayet zeye keyaŋ kobe?” \p Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen an kobe ke amnaŋ ku eknâmâtâtâgalen set katnaŋ kegok kobe. \v 21 Ma am ŋenaŋ kapigok ku zewe, ‘Pien tazingat egit!’ ma ‘Daen tazingat meegit!’ Kegok ku zewe. Enenogat Kawawaŋ an peme kokogalen zeye ke ingat tuŋguwinan tazin.” \p \v 22 Zisasiyaŋ kegok zemti nembaŋane ekŋengat diindoye, “Âpme Angat Nemuŋaŋgalen kanaŋ kopme in kasup kwep eegalen nâmtikŋaŋ penaŋ mbep keyaŋgulak in ek ku ekbep. \v 23 Ma am notnaŋaŋ ingat kapigok zewep, ‘Egit, ek danen tazin!’ ma ‘Ek pien tazin!’ Kegok zeme in ke meegapiŋ. \v 24 Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnaŋgalen kanen sakam ambeyegaŋ kululuŋ nembetgatnaŋ nembet busatnaŋ temaŋ peyak mme am sambeyaŋ maegip sakam keboŋ kopma in nikti nâmâtâbep. \v 25 Yaŋgut kukŋaŋgat am alak talip kapiyaŋ sekaŋgaŋ nâmnemti ku nâmtikŋaŋ mnemti nomti sindem ombanawep. \v 26-27 Âpme set katnaŋ an kwitnaŋ Noa egalen kanen sokbeyeen amnaŋ mamtemienok tu meu nimwiaŋti awembiŋ bemâti Kawawaŋgat ku otnâwien. Sakam kegok tapmambienen Noayaŋ waŋga temaŋ keŋan mowepme tuŋgwam temaŋaŋ kwati animbi ekŋen ma kwilekiki sambe indamziliye. Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnaŋgalen kanen sepem kegok sokbewe. \v 28 Ma set katnaŋ kegogak an kwitnaŋ Lot egalen kanen sokbeye keboŋ. An imbi sambeyaŋ tu meu nimwiaŋbien ma aem kwaem mbien ma timonzewien ma mka walabien. Kegok mti Kawawaŋgat ku otnâmbien. \v 29 Kan Lot an egaŋ Sodom mka temaŋ pemti mepme teziŋmak nanzaŋ salpa kululuŋengatnaŋ mapnok toti animbi indawalepme gakiwien. \v 30 Sakam kegok Angat Nemuŋaŋ neŋ sosok kwakwagalen kanen sokbewe. \p \v 31 Âpme kan keyet am ŋenaŋ mkaŋaŋ tambaŋguman tapmambe ya keyaŋ sokbeme milawatnaŋ mka keŋan ku akum tinak. Ma sepem kegogak am ŋenaŋ muluwen tapmanak ya keyaŋ sokbeme egaŋ milawatnaŋgat nâmti mkaen ku medak. Mneti ek pemepme olatnagat. \v 32 Sakam Lotgat imbiŋaŋaŋ bamanen gilik zem ekti gakiye keyet otnâit! \v 33 Âpme an ŋenaŋ sekŋaŋgat yayaŋ mti sekŋaŋ ku ketalasiwe beme egaŋ mama kanzizit ke ku tiwe. Ma an ŋenaŋ sekŋaŋ nâgât nâmti talasiwe beme egaŋ mama kanzizit ke ŋep tiwe. \v 34 Neŋ diindoma nâit, kan Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnnaŋgalen kanan keyet an zulaŋ tambuyet mka keŋan kwepgat meluk tawemambaluwaŋ kwep ŋen aikmepme ŋen peme tabe. \v 35 Ma imbi zulaŋ saŋgo sâŋsâŋ tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe. \v 36 [Ma an zulaŋ muluwen mulup tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.”] \v 37 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme nembaŋane ekŋenaŋ egat yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ, zenigen ke msat deset sokbewe?” \p Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ diindoye, “Ke in nâip kan tep katnaŋ saŋgamaŋ penaŋ elikme age sambeyaŋ maondagip. Sekam kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ ke ilinmagen sokbeme ekti nâmkawaŋ bewep.” \c 18 \s1 Imbi ŋenmak an zet nânâ ŋenmak egegalen bemzenze zet \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapi nembaŋaneyaŋ kan kataŋ dundume Kawawaŋaŋ nânâyelen mzikat indaye ma ekŋenaŋ nâmnukŋaŋ ku mimiyelen kapigok diindoye, \v 2 “An zet nânâ ŋen mka teman ŋengat matatan. Egaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ ku gawepuye ma amgat nâme ku moge. \v 3 Âpme mka temaŋ keyegak imbi kwambet ŋen ke matatan. Egaŋ an zet nânâ kemagen kan sambe mekoti zeye, ‘Kasan ŋenaŋ zelen nepgat geŋ namukulem mi!’ \v 4 Imbiyaŋ kegok zeme an keyaŋ kan teepmaŋ penaŋ ku mukulem mimiyelen nâye yaŋgut bamgat ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Ke penaŋ, neŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ ku maŋgawepuyap ma amgat nâma ku mamozin. \v 5 Yaŋgut imbi kwambet kapiyaŋ kan kataŋ mekoti nukŋaŋ nanayelen min keyepm mukulem mma kasaŋaŋ mtopewe. Mneti kegok ku mma mekoti tapmnanepeme sekaŋgaŋ ma egat zimosetnaŋ eegat wisat miyap!’” \p \v 6 Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “An zet nânâ bekanaŋ keyaŋ imbi kwambet ke ŋep mukulem mpeye. \v 7 In nâwien Kawawaŋgat tambu msa mandundum samti keŋinaŋ masuip ke egaŋ kasaŋine zemindomti in maindamukulem min. Ma egaŋ sakwep maindamukulem min. \v 8 Neŋ in diindoma nâit, Kawawaŋaŋ iknaŋgat pembenaŋaŋgat mti sakwep penaŋ indamukulem mamin. Am nâgât manâmkiŋpeip ma dundum naip ekŋenaŋ keŋin mkipmaŋ bemtapme kan kobawen ke koti indikbap.” \s1 Palisimak mânep takis titi an egetgalen bemzenze zet \p \v 9 Âpme Zisasiyaŋ kegogak bemzenze zet kapi am ilinaŋgat nâme kwetetepmaŋ beme am sambe ekŋengat nâme bekanaŋ beme maindiktalalip ekŋen keyet diindoye, \v 10 “Ke kapigok, an zulaŋ sesewat mka temaŋ keŋan dundusât mowebun. Ŋen ek Palisi ma ŋen ek mânep takis titi an. \v 11 Ke moweti Palisi an keyaŋ am notnaŋ tabien ekŋen keyaŋ eegalen nâmti kawaŋan sosok dendaŋ tati kapigok dunduye, ‘Kawawaŋ, neŋ gâgât wisikŋ zeyap. Am notnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ guwak matimaip ma zet dâsuki manzeip ma set kileŋ mamaip. Neŋ am ekŋen keboŋ yek. Kawawaŋ neŋ gâgât wisikŋ zeyap neŋ takis mânep titi an kanda nemboŋ yek. \v 12 Neŋ sonda kataŋ kasup zut gâgâpm meu zemkulumpemti dundundu etaŋ mamiyap. Neŋ meu ma mânep milawat matiyap ekŋen keboŋgalen maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke gâgât maŋgeyap.’ \v 13 Egaŋ kegok mme mânep takis titi an egaŋ Palisi an ekmagen sokŋan ku tage. Beŋan tati zikatnaŋaŋ ŋep ku ekme mobogalen nâye ma egaŋ bekanaŋ mimiŋaŋgat nâmti sakambuk penaŋ nâmti ŋokŋaŋ kusum toweti Kawawaŋgat kapigok dunduye, ‘Kawawaŋ, neŋ yomtoŋ ke nâmti dundugayap keyepm kembeŋ nâmne!’” \v 14 Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zemti kapigok tusum zeye, “Neŋ diindoma nâit, takis mânep titi an keyaŋ sesewat mka temaŋ pemtoti mkaŋan mege. Ma Kawawaŋgat zikatnan an keyaŋ kwetetepmaŋ kwage. Âpme Palisi an keyaŋ kwetetepmaŋ ku kwage. Am ŋenaŋ ikŋaŋgat yomaŋgat nâme pepesut beme Kawawaŋgat sakambuk palen ku mandunduin ek ke Kawawaŋaŋ yomaŋ ku katipewe. Âpme naman am ŋenaŋ yomaŋgat nâme nukŋaŋ beme sakambuk palen mandunduin ek ke Kawawaŋaŋ yomaŋ makatipein.” \s1 Zisasmak nemba isisik ekŋengalen zezapat \r (Matiyu 19:13-15; Mak 10:13-16) \p \v 15 Âpme an imbi sambeyaŋ nembaŋin okakŋaŋ Zisasmagen indakopme egaŋ betnaŋaŋ sekŋin teŋguŋguyelen nâmti kobien. Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ ke ekti ekŋenaŋ Zisasmagen ku kokogalen zemkulumindewien. \v 16 Nembaŋane ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ nemba okak mamaŋ bipmaneyet kwizet kegok kumti nembaŋane ekŋengat diindoye, “In nemba mam biwine zemkulumindendepiŋ. In peme neŋmagen kolit. Enenogat am ekŋen nemba isikŋaŋ tototnaŋ keboŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke tusuwep. \v 17 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in sekŋin ku mtoti ma yomin ku bamkumpemti nemunamba isikŋaŋ ekŋengat sepem ku mambep beme in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ku tusuwep.” \s1 An mânep milawatnaŋmak ŋengalen zapat \r (Matiyu 19:16-30; Mak 10:17-31) \p \v 18 Âpme an damuŋ ŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiye, “An zikat indanda dolakŋaŋ, neŋ mulup dolakŋaŋ ŋen ziboŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?” \v 19 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ nâgât, ‘An zikat indanda dolakŋaŋ zenik.’ Zet keyet yaŋaŋ ŋep nâmdelaŋ zenik? Kawawaŋ kwewaŋ dolakŋaŋ. \v 20 Geŋ Mosesiyelen zii zet kapigok tazin ke nânik. Ke kapigok kumpepeŋaŋ, ‘Geŋ awembiŋ kalalaŋ ku mbanik ma kasa kasa kumti am ku kumane gakiwe ma kambu ku mbanik ma zet dâsuki ku zewanik ma mambipdineyet kandaŋidan meti zet nânâ katnan mambanik.’” \p \v 21 Zisasiyaŋ kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, “An zikat indanda, kwitnaŋ kwitnaŋ zenik ke nemba isikŋanenak baenen yaŋbemti gawepumkwabanaŋ ewe maŋgawepuyap.” \p \v 22 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti egat pigok dunduye, “Geŋ mulup ŋen ewe mimiyelen tagain. Geŋ gilik zem mkandan meti milawadi sambe tazin ke bemane kwitime mânep timtati am bekopsat indamtiŋgut neŋmagen kopmane meselup. Kegok mbanigen maneti dopmaŋ dolakŋaŋ kululuŋen gwaen tiwanik.” \v 23 Kegok zeme an ek mânep milawatnaŋ temaŋ penaŋ tasayeyepm zet ke nâmti mânep milawatnaŋgat keŋaŋ penaŋ beye. \p \v 24 An keyaŋ kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti zeye, “Am mânep milawalin temaŋ ekŋenaŋ msalen kapi am nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen olalatnaŋmak mbep!” \v 25 Zisasiyaŋ zet kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Yek penaŋ. Sepem kegogak am mânep milawalinmagaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen nâmnukŋaŋ penaŋ mamip.” \p \v 26 Kegok zeme am tabien ekŋenaŋ zet ke nâmti egat yaŋkwesiwien, “Kegok beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?” \p \v 27 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme am Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ke ku tusuwep yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋen keyet keŋin mim eleŋ beleŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.” \p \v 28 Kegok zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Wae, Amobotnaŋ, nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pemann tapme geŋ gapmâbenn keyepm maneti keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ kwileki penaŋ ndawe?” \p \v 29 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep kapigok zema nâit, am ŋenaŋ nâgât ma zet zapat dolakŋaŋgapmti mkaŋaŋ ma imbi nembaŋane ma dapmeniŋane ma ipmamnotnane ma mambipmane mee pi katipemâbe beme \v 30 Kawawaŋaŋ egat dopmaŋ omba penaŋ msalen pien sawe ma maneti bam kululuŋen mama kanzizit ke sawe.” \s1 Zisas ek ewe ikŋaŋgat gakikiyet zapatnaŋ nembaŋaneyet diindoye \r (Matiyu 20:17-19; Mak 10:32-34) \p \v 31 Âpme Zisas ek nembaŋane 12 zem indamandamti kayakŋaset toweti kapigok diindoye, “An ekŋen nâip, nin alak Zelusalem mka temanen tapmotnup. Golaŋ zenze an ekŋenaŋ tipman baen Angat Nemuŋaŋ egat zewienen ke penaŋ mkawaŋbesâpm. \v 32 Âpme Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ Zelusalem mka temanen mambien ekŋenaŋ Loma gapman ekŋengalen amobotnaŋine Zelusalem mambien ekŋengat belinan mopma kasa kukuŋineyaŋ sokŋan tati pep zet mnamti zawagaŋ waseknewep. \v 33 Kegok mti sindiwaŋ nawitikti nome gakiwap. Yaŋgut kasup tuk delaŋ peme gakikiengatnaŋ wati mamaen mobap.” \p \v 34 Egaŋ kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nâmkandabien. Zisasiyaŋ zet keyet yaŋaŋ ku mkawaŋ bemindemti zet keyet ekŋenmagen enzilim tage keyepm ekŋenaŋ yaŋaŋ ku nâmâtâbien. \s1 Zisasiyaŋ Zeliko mka temanen an zikat beŋaŋ weyaŋpeye \r (Matiyu 20:29-34; Mak 10:46-52) \p \v 35 Âpme Zisas ek metneti Zeliko mka teman sokŋanik mege. Ke mepme set ganzenaŋ an zikatnaŋ beŋaŋ ŋen totati mânep milawatgat mawekumtan. \v 36 Âpme an keyaŋ am maŋge temaŋ ekŋengat sepalak kwisakŋin ma zezet bambaŋin nâmti, “Wae, zigogat kwisak temaŋ amnaŋ tapmmukup,” am indayaŋkwesime \v 37 am ekŋenaŋ egat zewien, “Zisas Nasalet mka temanengatnaŋ kozin.” \p \v 38 Kegok zeme egaŋ nâmti kwizet temaŋ kumti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, nâgât kembeŋ mi!” \p \v 39 Kegok mme an ŋeŋaŋ bemti mobien ekŋenaŋ kwizet peme tatagalen zemkulumpewien. Yaŋgut egaŋ zelin ku nâmti ewe tusumti kwizet omba kumti zeye, “Geŋ Dewitgat alikŋaŋ, nâgât kembeŋ mi!” \p \v 40 Kegok kume Zisasiyaŋ nâmti ewe ku meti selen keyegak tati zeye, “In an ke neŋmagen tetim kolit.” Zeme an zikatnaŋ beŋaŋ Zisasmagen tetim kopme yaŋkwesimti zeye, \v 41 “Wae, neŋ geŋmagen kwileki penaŋ mgaŋgayelen nâmti tazenik?” \p Kegok zeme an zikatnaŋ beŋaŋaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ zikatn ewe eegalen nâyap.” \p \v 42 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Zikadi belak zem ekbak! Nâmkiŋpependaŋgapm zikadaŋ dolakŋaŋ bein.” \p \v 43 Zisasiyaŋ kegok zeme an keyaŋ zikatnaŋ keyegak ege. Kegok mme Zisas mâpmeti Kawawaŋ sesewatsaye. Ma am sambe menok ke ekbienaŋ ekŋenaŋ kegogak Kawawaŋ sesewatpewien. \c 19 \s1 Zakiasiyelen zet zapat \p \v 1 Âpme Zisas ma nembaŋane ma am sambe Zeliko mka teman kot pataŋ zemti Zeliko mka tuŋgupmaset moweti mebien. \v 2 Âpme mka keyegak mânep takis titiyelen amobotnaŋ ŋen milombi lombiŋaŋ sambe ke matatan kwitnaŋ Zakias. \v 3 Ya Zisasiyaŋ selen tapmepme egaŋ, “Zisas an kwi penaŋ?” nâmti eegalen mege. Egaŋ kegok mme am sambeyaŋ bembuluŋme ek an danaŋgapm Zisas ku ekti, \v 4 “Set kapieset kosem,” ke nâmti kukŋaŋgat meti tep kwitnaŋ sikamo keyet dukŋan Zisas eksât nâmti mowege. \v 5 Âpme Zisasiyaŋ tep keyet yaŋaŋ sokŋan kokogalen koti ekme mopme Zakias ekti zeye, “Zakias, geŋ sakwep kwatot; neŋ alak gâlen mkaen geŋmak metaselup.” \p \v 6 Egaŋ kegok zeme Zakiasiyaŋ tep dukŋangatnaŋ sakwep kwatoti zemoloŋen mpemti keŋan oloŋen penaŋ beme Zisas aikti egalen mkaen mebun. \v 7 Zakiasiyaŋ kegok mme am sambe ke ekbienaŋ zet yupmet yupkot mti zewien, “Zisas ek ayomtoŋ egalen amkup mezin!” zewien. \p \v 8 Egelaŋ ke meti mka keŋan moti totati tagoun. Kegok mme Zakiasiyaŋ dendaŋ watati Amobotnaŋgat kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ nâmbak! Neŋ milombi lombin butnaŋ kalaŋti am bekopsat indamti am notnaŋmagen tetimae mti mânewin tiwan ke sek zulak zulak dopmaŋ tusum indasap.” \p \v 9 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Alak mka kapiyet toŋaŋ geŋmak imbindi nembandine in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti yomin bamkumpemti Kawawaŋgalen nemunamba kwalip. \v 10 Ma Angat Nemuŋaŋ neŋ am Zakias ek nemboŋ Kawawaŋgat ku manâmkiŋpemti yom mamip ekŋen indamukulem msâgât ma yomin katipepeyelen keyet toban.” \s1 Mânep kasetnaŋ golmak keyelen bemzenze zet \r (Matiyu 25:14-30) \p \v 11 Âpme am maŋge temaŋaŋ Zisasiyelen zet nâmdelaŋ zeme egaŋ bemzenze zet ŋen zesât nâye. Kan keyet ekŋen Zelusalem mkaen sokŋan koti ekŋenaŋ otnâwienen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama alak sakwep sosok sokbesâpm ke otnâme Zisasiyaŋ keŋinan indikmâtâti \v 12 bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “An kwizapatnaŋmak ŋen maŋge yaŋ egaŋ msat beŋaŋen mepme keyelen amobotnaŋaŋ msatnaŋgalen amobotnaŋ kwakwagalen ombempeme gilik zemti msatnaŋ yaŋaŋ kokogalen weyaŋ weyaŋ mge. \v 13 Kan egaŋ mebegalen tati mulup anŋane 10 ekŋengat zeme kotondakme mânep kanziŋaŋ golmak ke kwep kwep indamti kapigok diindoye, ‘An ekŋen nâit, mânep kapiyaŋ mulup notnaŋ same mânep tâgâŋaŋ butnaŋ mandamindame neŋ koti ekbap.’ \p \v 14 Kegok zemindemti mepme am mkaŋaŋ ŋande kwep ekŋenaŋ sekaŋgaŋ nâmpewien keyepm an zet zenze notnaŋ indeme ekmagen meti kapigok zewien, ‘Nin geŋ amobotnaŋ tatagat ku ndembeme wisat mgenup.’ \p \v 15 Ekŋenaŋ kegok zewien yaŋgut amobotnaŋ ke msat keyelen amobotnaŋ amnaŋ ombempeme gilik zem msatnaŋ yaŋan koge. Kotati mulup anene 10 ekŋen keyet zeme kopme mânep indaye keyet yaŋaŋ nânâyelen indamandaye. \p \v 16 Kegok mti mulup an ŋen kukŋaŋgat koti amobotnaŋgat dunduye, ‘Amobotnaŋ, geŋ mânep golmak kwep nawanan ya ke mulupmaŋ sama mânep tâgâŋaŋ 10 mandawan.’ \p \v 17 Egaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mulup nemba dolakŋaŋ penaŋ keyepm geŋ mulup dolakŋaŋ penaŋ mbanan! Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ weyaŋ dolakŋaŋ ekdamuŋ mbanan keyepm neŋ mka ŋande temaŋ 10 geŋ gema indikdamuŋ mbanik.’ \v 18 Sakam kegogak mulup an ŋenaŋ amobotnaŋmagen koti zeye, ‘Amobotnaŋ, geŋ mânep golmak kwep nawanan ya ke mulupmaŋ sama tâgâŋaŋ 5 aikban.’ \v 19 Kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mka ŋande 5 gema indikdamuŋ mbanik.’ \p \v 20 Kegok sokbeme mulup an ŋenaŋ koti zeye, ‘Amobotnaŋ, gâlen mânepdi golmak kwep ke pine. Neŋ saŋgum paŋaŋaŋ kwaikti belak mambema tazin. \v 21 Geŋ an keŋdi kaliŋaŋ keyepm neŋ gâgât kiŋgati mânep golmak belak mambema tazin.’ Kegok zemti egaŋ ewe tusum zeye, ‘Geŋ mânep amnaŋ bembeŋaŋ ke geŋ matinik ma suŋem saŋgo amnaŋ tim onzenzeŋaŋ ke geŋ kegogak matinik.’ \p \v 22 Egaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mulup an bekanaŋ penaŋ. Gitaŋgat zedi tazenik keyet neŋ zemgosowap! Geŋ nâgât yaŋŋ nânik. Neŋ an keŋ kaliŋaŋ ma am notnaŋaŋ milawat bembeŋaŋ matiyap ma suŋem saŋgo timonzenzeŋaŋ ke matiniyap. \v 23 Ya kegok benak beme kwilekiyet mti nâlen mânepm mânep mkaŋan ku bewanan? Kegok mbanan ze neŋ mânep tâgâŋaŋ notnaŋ mandam nanak.’ \v 24 Amobotnaŋaŋ kegok zemti am notnaŋ ke tabiengat zeye, ‘In mânep kwep golaŋ mimiŋaŋ ekmagen tasain ke mti an mânep 10 tasain an ke sait.’ \v 25 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, ‘Amobotnaŋ, ek mânep golmak 10 tasain. Kulekiyepmti mânep kwep kapi eksasenup?’ \p \v 26 Ekŋenaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋ zeye, ‘Neŋ diindoma nâit an ŋen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ tasame mulupmaŋ masain beme kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ewe tusumti same ekmagen polak polak wemsawe. Âk an ŋen kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen isikŋaŋ tasawe beme ewe kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ penaŋ bugan tasain ke kogak menzempewep.’ \v 27 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, ‘Neŋ amobotnaŋ msat ŋengalen takwapma am nâgât zekuku mti nâgât ku nâmtikŋaŋ mbien ekŋen ke indatim kot nâgât zikatnnaŋ indome gakit!’” \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan moge \r (Matiyu 21:1-11; Mak 11:1-11; Zân 12:12-19) \p \v 28 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zemti egaŋ ŋeŋaŋ mepme nembaŋane ma am sambe ekŋenaŋ Zelusalem mowewegalen mâti mowebien. \v 29 Moweti Betpage ma Betani mka ŋande teman mobogalen moti kalaŋ ŋen kwitnaŋ Olip Kalaŋ ke motati nembaŋane zut kukŋaŋgat ideme mebegalen \v 30 buŋam zet kapigok zemideye, “An zut, Betani mka ŋanden sokŋan kanda meti keŋan moweseluwen doŋki nembaŋaŋ tegen opempepeŋaŋ amnaŋ ku mim mamaŋaŋ ke ekti kaluti neŋmagen pien tetim koselup. \v 31 It kegok mmalut toŋaŋaŋ kapigok idayaŋkwesisem, ‘It kwilekiyet doŋki tekŋaŋ takwalelup?’ zeme it kapigok dunduselup, ‘Amobotnaŋŋnaŋ kapiyaŋ mulupmaŋ sasayelen zemndep,’ kegok zeselup.” \p \v 32 Kegok zemideme egelaŋ meti mkaen pataŋ zemalut kwitnaŋ kwitnaŋ Zisasiyaŋ kabem idaye keyet katnaŋ sokbeye. \v 33 Kan keyet ke metati doŋki ŋen ekti tegaŋ takwalepmalut doŋki keyet toŋaŋaŋ koti idayaŋkwesiye, “It kwilekiyet doŋki tekŋaŋ takwalelup, e?” \p \v 34 Egaŋ kegok idayaŋkwesime egelaŋ zewun, “An nodi, Amobotnaŋ kapiyaŋ mulupmaŋ sasem.” Egelaŋ zet dopmaŋ kegok zemti \v 35 doŋki nembaŋaŋ piwan Zisasmagen teti meti tâgâ melakandu teepmaŋ gulumti doŋki palaŋan yaŋgempemti Zisas mukulem mti doŋki palaŋan ambepeme moge. \v 36 Âpme kan Zisasiyaŋ doŋki dukŋan motati megeen am sambe penaŋaŋ tâgâ melakandu teepmaŋ gulumti doŋkiyaŋ set megeen yaŋgempeme mege. \p \v 37 Kegok sokbeme Zisas ma am ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋmagen sokŋan koti set isikŋaŋ Olip Muluwen towezinen ke pataŋ zewien. Ke koti am sambe Zisas mâti kobien ekŋen keyaŋ yaŋbemti Zisasiyaŋ menok temaŋ mzikat indaye keyet Kawawaŋgat wisikŋ zemti kwizet palen zemsesewati kapigok kuwien, \q1 \v 38 “‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ Amobotnaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup;’ \rq (Sam 118:26)\rq* \q1 Ekŋen sambe kululuŋen talip ekŋenaŋ sesewatpeit ma nin Kawawaŋ kululuŋen gwaen penaŋ tazin egat kwitnaŋ mmot pene!” \p \v 39 Kegok sokbeme Palisi an notnaŋ am ekŋengat tuŋguwinan ke tati Zisas ekti kapigok yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, geŋ maŋgendine ekŋen kapi zemkulumindemane kwizetpiŋ buzak talit!” \p \v 40 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Notnne, neŋ zema nâit, ekŋenaŋ kwizet kukupiŋ mseip beme nanzaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgat kwitnaŋ zemsesewatseip.” \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem mka walebe keyet nâmti si suye \r (Luk 13:34-35) \p \v 41 Ke meti Zelusalem mka temaŋmagen sokŋan kwati Zisasiyaŋ Zelusalem ekti egaŋ keŋaŋ bekanaŋ beme sumti \v 42 kapigok zeye, “Zelusalem am, neŋ nâyawen in kwileki mti keŋ sewakŋaŋ aiikgalen ke in ku nâip alak keŋ sewakŋaŋ aiikgalen kan delaŋ zein. \v 43 Âpme bamgat kasaŋineyaŋ inmagen kot nembet nembet indabembuluŋti sepaloŋ teepmaŋaŋ ingalen kimbalen tim onzemti keyet dukŋaset moti nembet nembet kwatobep. \v 44 Ke kwatoti mka temaŋ kapi kasaŋineyaŋ walebep ma am keŋan matalip ekŋenaŋ kegogak walebep. Ma mka nanzaŋaŋ walalatnaŋ ma kimbat ma sesewat mka temaŋ nanzaŋaŋ walalatnaŋ ekŋen keyaŋ mundumin katipemti lala bubuk totemebep enenogat alak Kawawaŋaŋ An in yomengatnaŋ gilik zemindatitiyet zempeme kozin ke in ku mkipmaŋ beip!” \s1 Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan moge \r (Matiyu 21:12-17; Mak 11:15-19; Zân 2:13-22) \p \v 45 Âpme Zisasiyaŋ kegok zemdelaŋ zemti Zelusalem mka temaŋ keŋan ke moti sesewat mka temaŋ keŋan moweti ekme amnaŋ keŋan ke aem kwaem tapmme yaŋbemti indamâti zeye, \v 46 “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zeme meluwaŋ mimiŋaŋ, \q1 ‘Nâlen sesewat mkan ke amnaŋ dundundu mulup ke mbep.’ \rq (Aizaya 56:7)\rq* \m Yaŋgut in naman mme, \q1 ‘An kambu titiyelen enzilili mka kwazin!’” \rq (Zelemaia 7:11)\rq* \p \v 47 Kegok mdelaŋ zemti msasa kataŋ sesewat mka temaŋ keŋan am zezapat dolakŋaŋ mzikat indaye. Kegok tapmme sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen an ŋeŋaŋ bembe ekŋen ma an zii zet zikat indanda ekŋen ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen setgat timabien. \v 48 Ekŋenaŋ kegok mimiyet nâwien keyaŋgulak am sambe ekŋenaŋ egalen mzikat indandaŋaŋgat nâmtikŋaŋ penaŋ mti ekŋenaŋ egalen zet sambe ke nânâyelen etaŋ nâwien keyepm kegok ku mbien. \c 20 \s1 Zisas mulupmaŋgalen windeyet yaŋkwesiwien \r (Matiyu 21:23-27; Mak 11:27-33) \p \v 1 Âpme kasup ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan tati am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ tazikat indamaŋge. Egaŋ kegok tapmme sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen ŋeŋaŋ bembe an ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ ekmagen koti \v 2 kapigok yaŋkwesiwien, “Wae, geŋ winde deyetnaŋ ma kwiyaŋ nâmgame amnaŋ sesewat mka keŋan bem kwiti kwiti tapmme indamâbanan?” \p \v 3 Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “An ekŋen, neŋ yaŋkwesisi kwep penaŋ indayaŋkwesiwi. Ele, notnne, zeme nâmbi, \v 4 Zân tu zulutindende an ek am tu zulutindendeyelen kwiyaŋ nâmpeye? Kawawaŋaŋ nâmpeye ma amnaŋ nâmpewien?” \p \v 5 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin egat zigok zesenup? ‘Kawawaŋmagengatnaŋ,’ zesenup beme egaŋ zet dopmaŋ pigok zesem, ‘Yaŋ kok ke kwilekiyet mti Zângalen tu zululut mulupmaŋ ke ku nâmkiŋpewien?’ \v 6 Yaŋgut nin, ‘Ammagen,’ zesenup beme am sambeyaŋ nanzaŋaŋ ndome gakisenup. Enenogat ekŋenaŋ nâiwen Zân ek golaŋ zenze an dolakŋaŋ kegok nâip.” \v 7 Kegok zemti ekŋenaŋ Zisasiyet dunduwien, “Wae, deyetnaŋ ke nin ku nânup.” \p \v 8 Kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Ele, neŋ kegogak winde deyetnaŋ timti kwitnaŋ kwitnaŋ tapmiyap ke ku zema nâseip.” \s1 Wain mulup an keŋ katik ekŋengalen bemzenze zet \r (Matiyu 21:33-46; Mak 12:1-12) \p \v 9 Âpme Zisasiyaŋ zet kapigok tusum zemti bemzenze zet ŋen am ekŋenmagen zemkawaŋ bemindeye, “An ŋenaŋ wain alikŋaŋ mulupmanen ondemti an notnaŋ ekŋenaŋ ekdamuŋ mti ikŋaŋgat notnaŋ sasayelen zemindemti msat pemŋen meti kwesiŋ maŋge. \v 10 Ke mepmame kan wain katnaŋaŋ elikti ŋep bem weme an mulup toŋaŋ mulup an ŋen zempeme wain katnaŋ egat weŋaŋnok muluwen ke titiyelen mege. Kegok zempeme mege yaŋgut an ekŋen mulup damuŋ mamtemien ekŋen keyaŋ mulup an ke omba penaŋ kumti kwitnaŋ ŋen sasapiŋ mme belak mege. \v 11 Kegok sokbeme an mulup toŋaŋ ewe mulup an ŋen zempeme muluwen ke mege yaŋgut mulup damuŋ mamtemien ekŋenaŋ kumsage penaŋ mti zet sakambuk igak igak msamti belak kwitnaŋ ŋen sasapiŋ zempeme mege. \v 12 Kegok sokbeme mulup toŋaŋaŋ mulup nemba ŋen ewe zempeme keyegak mege. Yaŋgut mulup damuŋ ekŋenaŋ kumsage penaŋ mti zempeme kimbat zupman toge. \v 13 An kemagen kegok sokbeme mulup toŋaŋ keyaŋ ikŋaŋgat zeye, ‘Neŋ zigok penaŋ mbawe? Oo, alakŋati nâyap. Neŋ nanaŋgat nemun penaŋ gogot mamiap ke zempema muluwen ke mebe. Kegok mbawen ekŋenaŋ eksemti wain katnaŋ ŋep same kobe!’ \v 14 Egaŋ ikŋaŋgat kegok zemti ikŋaŋgat nemuŋaŋ ke peme mege. Ke meti muluwen kokogalen sokŋan kopme mulup damuŋ mamtemien ekŋen mulup toŋaŋ ikŋaŋgat nemuŋaŋ ke ekti ilinak zenâ zenâ mti zewien, ‘Ikŋaŋgat nemuŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi toŋaŋ bewe keyepm nin kuman gakime kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi nin toŋaŋ bewanup.’ Kegok zewien. \v 15 Ekŋenaŋ kegok zenâ zenâ tapmme mulup toŋaŋgat nemuŋaŋ keyaŋ paselengatnaŋ keŋan moti ekŋenmagen sokŋan mepme ekŋenaŋ ambeti paselen watoti kume gakiye.” Zisasiyaŋ kegok zemti am indayaŋkwesiye, “In zigok nâip, wain mulup toŋaŋaŋ an keŋ katik ekŋen kemagen zigok mimindewe?” \p \v 16 Egaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Mulup toŋaŋ keyaŋ kasa kuku an ekŋenmak koti an keŋ katik ekŋen indome gakime wain mulup ke an notnaŋ belakŋaŋ indame ekŋenaŋ ekdamuŋ mti wain katnaŋ notnaŋ ikŋaŋgat sasayet nâmti indaye.” \p Egaŋ kegok zeme am tabien ekŋenaŋ ke nâmti zewien, “Yaŋgut an keŋ katik ekŋen keyaŋ kok ke ŋep ku mbiek!” \p \v 17 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋen indikti kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet papiaen kapigok kumpepeŋaŋ, \q1 ‘Mka walalat an ekŋenaŋ tepum ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme weŋge. Yaŋ tepum kewan tepum miŋaŋ beye.’ \rq (Sam 118:22)\rq* \m Zet kapiyet yaŋaŋ zigok?” \v 18 Zemti ewe tusum zeye, \q1 “‘Tepum ke amnaŋ, “Sambuŋaŋ,” zewien yaŋgut tepum ke kaliŋaŋ. Ya amnaŋ tepum keyet dukŋan tokutuin beme tepum tapeŋ tapme am ke gakiwep. Ya tepum keyaŋ am keyet palen tokutun beme am keyaŋ kegogak gakiwe.’ \rq (Aizaya 8:14-15)\rq* \m Keyepm neŋ tepum kenok beyap.” \p \v 19 Egaŋ kegok zeme zii zet zikat indanda ma sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ bembe ekŋenaŋ Zisas keyegak atamti mka katikŋan pepeyelen nâwien enenogat bemzenze zet keyaŋ ekŋen indaampuye. Ekŋenaŋ kegok mimiyelen nâwien keyaŋgut am maŋge temaŋ ekŋenaŋ nanzaŋaŋ ndoseip ke nâmti kiŋgabien. \s1 Takis mânep bembeyet Zisas yaŋaŋ m ekbien \r (Matiyu 22:15-22; Mak 12:13-17) \p \v 20 Kegok nâmti ekŋenaŋ Zisas weyaŋ maeknâmtemien. Ekŋenaŋ kegok tapmti an dâsukitoŋ notnaŋ mânewaŋ indakwitimti zemindeme an pembenaŋnok Zisasmagen zikat kambu eegalen ma egaŋ zet zemyuŋgume zii zet zikat indanda ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ bembe ekŋenmagen gilik zem koti zemkume ekŋenaŋ Loma gapmangalen amobotnaŋmagen zemkumti winde tasain ma zemdelaŋ zenze ekmak tazingapm zemindeme mebien. Yaŋgut an zikat kambu eek ekŋen ke an bekanaŋ. \v 21 An zikat kambu eek ekŋen keyaŋ meti Zisasiyet yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, nin nânuwen gâlen zedi ma mzikat indandandi esemteŋ penaŋ mamkawaŋ benik. Nin nânuwen am kwilinmak ma am kwilinpiŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ sakam kwep mamkawaŋ bemindenik. Yaŋgut geŋ zet penaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ amnaŋ mama mimi zigok tatagalen ke mammkawaŋ bem indenik. \v 22 Ekŋenaŋ kegok zemti ewe tusum zewien, ‘Ele zemane nâne. Ningalen zii zelaŋ zeinen nin mânep takis Loma gapman sasayelen ma yek?’” \p \v 23 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengalen tetimaeŋin ke ekmâtâti kapigok diindoye, \v 24 “Ele, notnne, in mânep kanziŋaŋ ŋen taindain beme name ekbi. Mânep palen an zimosetnaŋ ma kwitnaŋ kwiyelen kumpepeŋaŋ?” \p Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Loma gapmangalen amobotnaŋ kwitnaŋ Sisa egat weŋaŋmak kwitnaŋaŋ tazin.” \p \v 25 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Ele, kwitnaŋ kwitnaŋ amobotnaŋ Sisayet weŋaŋ tatatnaŋ beme ek sawep ma am in Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet muluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.” \p \v 26 Kegok diindoye keyepm kan egaŋ ammak tapme ekŋenaŋ ekmagen tetimae mti zemkukuyelen ŋen ku mbien enenogat egaŋ ekŋengalen yaŋkwesisi dopmaŋ zeye keyet nâmtemtem mti zetpiŋ buzak tabien. \s1 Sadusi ekŋenaŋ am gakikiengatnaŋ gilik zem wawat keyet Zisasi yaŋkwesiwien \r (Matiyu 22:23-33; Mak 12:18-27) \p \v 27 Âpme Sadusi an notnaŋ Zisasmagen kobien. An ekŋen keyaŋ maotnâmtemienen am gakikiŋaŋaŋ ku belek zemwabep. Kogogapmti ekŋenaŋ koti Zisasiyaŋ yaŋkwesiwien, \v 28 “An zikat indanda, Mosesiyaŋ meluwaŋ papiaen kapigok kuye, \q1 ‘An ŋenaŋ imbiŋaŋ wadak ya maneti an keyaŋ nembaŋapiŋ gakinak beme notnaŋ isikŋaŋaŋ imbi kwambet ke wati notnaŋ temaŋgalen kwitnaŋ mwawagalen nemba ambedak.’” \rq (Zii Zet 25:5)\rq* \p \v 29 Kegok zemti ewe tusum zewien, “Kan ŋen an ŋengat nemulatnene 7 mamkwabien. Ya yuŋinaŋ imbi wati nemunambaŋapiŋ belak gakiye. \v 30 Yuŋinaŋ gakime muŋaŋaŋ imbi kwambet ke wage. \v 31 Ya muŋinmagen sakam kegogak sokbeme an gwalaŋ imbi kwambet ke wage. Sakam kegogak ekŋen sambemagen ilindiŋ sokbeme nemunambaŋinpiŋ gakiwien. \v 32 Ekŋenmagen kegok sokbeme bam penaŋ imbi keyaŋ gakiye. \v 33 Kegok sokbeme an 7 ekŋenaŋ imbi ke mkipmaŋ bewien keyepm kan am gakikiŋaŋ belek zem mamayen wabep kan keyet imbi ke an kwiyet imbiŋaŋ penaŋ bewe?” \p \v 34 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “An ma imbi alak takwalip kapiyaŋ awembiŋ mambeip \v 35 yaŋgut an ma imbi ekŋenaŋ kululuŋgat zapat matalip ekŋenaŋ ŋep gakikiengatnaŋ belek zem wati kululuŋen mobep. An imbi ekŋen keyaŋ kululuŋen gwaen awembiŋ ku mambep. \v 36 Ma ekŋenaŋ enselnok mamti ewe ku gakiwep. Ekŋen Kawawaŋgalen nemba matalip enenogat ekŋenaŋ gakikiengatnaŋ belek zem wabien. \v 37 Âpme ingalen yaŋkwesisi penaŋ am gakikiŋaŋgatnan wawat keyet yaŋaŋ nâsât nâmti mkoloen yaŋaŋ kapigok. Mosesiyaŋ am gakikiŋaŋaŋ mambelek zemwati mama kanzizit matip keyelen yaŋaŋ msokbembeyelen Kawawaŋaŋ didik kunduman tep tazime keyet Moses sokbemsame Mosesiyaŋ Kawawaŋgat kapigok zeyeyet meluwaŋ mge ke maiŋti ku manâmâtâlip? Mosesiyaŋ Kawawaŋgat kapigok zeye, \q1 ‘Geŋ alak kapiyet Abalaamgalen Kawawaŋ ma Aisakgalen Kawawaŋ ma Zekopgalen Kawawaŋ tadnik.’ \rq (Kisim Bek 3:6)\rq* \m \v 38 Wae, ek am gakikiŋaŋgalen Kawawaŋ yek. Ek am ikŋaŋ mama kanzizitgat zapat ombemindeye ekŋengalen Kawawaŋ maŋgeyaŋ tapmain. Am gakiwien ekŋen ewe alik mamaip enenogat Kawawaŋaŋ nâmindeinen ekŋen alik ikŋaŋ nemboŋ tapmaip.” \p \v 39 Egaŋ kegok zeme zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zewien, “An zikat indanda, geŋ yaŋkwesisiyet dopmaŋ dolakŋaŋ penaŋ zenik!” \v 40 Kegok ke sokbeme Zisasiyet yaŋkwesisi ŋen yaŋkwesisiyet kiŋgagatnaŋmak mbien. \s1 Kilais ek Dewitgat alikŋaŋ ma eget Amobotnaŋ \r (Matiyu 22:41-46; Mak 12:35-37) \p \v 41 Âpme Zisasiyaŋ am ekŋengat diindoye, “Am inmagengatnaŋ ŋoktik dâsuki ŋen tageen kapigok, Kilais ek Dewitgat iŋsokŋaŋaŋ etaŋ manzeip. \v 42 Dewilaŋ Kilaisiyet zet kapi kulekiyet mti papia kwitnaŋ Sam keyet keŋan kapigok kuye, \q1 ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ nâlen Amobotnaŋgat pigok zeye: geŋ betn penaset kwatotati tapmopmane \v 43 kasandine mtoindewap.’ \rq (Sam 110:1)\rq* \p \v 44 Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ’ zeye ke zigoset mti in ‘Dewitgat alikŋaŋ etaŋ tadak?’ Ke penaŋ Kilais neŋ sokbewan yaŋgut neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ kogogapm Dewilaŋ zet zapat itnaŋaŋen kuyeen ke nâgât ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye eneyet neŋ Kawawaŋaŋ zemnemetot amgat yomgat dopmaŋ gakikiyet toban.” \s1 Zisasiyaŋ an zii zet zikat indanda ekŋengat mama mimi kumâbâgat zeye \r (Matiyu 23:1-36; Mak 12:38-40) \p \v 45 Âpme am sambeyaŋ wak bemti Zisasiyelen zet tatnâme egaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye, \v 46 “In zii zet zikat indanda an ekŋengalen ŋoktik mgasik ke ku mâti mbep. Ekŋenaŋ melakandu teepmaŋ gwaen biminaŋgatnan baen selinan tot lapit mepme mamti ilinaŋgat nâme mobotnaŋ beme selen ma tambaŋgumen mame amnaŋ sekŋin moindendeyet etaŋ manâip. Ekŋenaŋ sesewat mkaen amobotnaŋgalen mundumen ŋeŋaŋ gwaenen etaŋ mametalip. Ma ondedak temanen ekŋenaŋ meu ma soŋgom temaŋ indame niniyelen etaŋ manâip. \v 47 Ma ekŋenaŋ imbi kwambetgalen mânep milawat ma mkaŋin mee pi menzem timti indamâpme kileŋ mepme dundundu teepmaŋaŋ myuŋguŋguŋin beke mamimatanepeme amnaŋ ŋep ku eegalen mambein keyepm kan delaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ zem indomti tosaŋin bekanaŋ penaŋ mmoti indawe!” \c 21 \s1 Imbi kwambet ŋenaŋ tewalaŋ mânep beye \r (Mak 12:41-44) \p \v 1 Âpme Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mânep pelep mambeip keyet sokŋanik tati ekme am mânep milawalinmak notnaŋ ekŋenaŋ tewalaŋ mânewin temaŋ pelewen tapeme topwemaŋge. \v 2 Ma egaŋ kegogak ekme imbi kwambet bekopsat ŋenaŋ koti mânep ŋamaŋ isisikŋaŋ zut piwan peme pelewen towege. \v 3 Kegok mme Zisasiyaŋ ekti nembaŋaneyet zeme kopme pigok diindoye, “An ekŋen, neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Imbi kwambet bekopsat kapiyaŋ mânep pelewen bep keyaŋ an imbi sambe notnaŋaŋ tewalaŋ beyo bee sebemindein. \v 4 Am mânep milawatmak notnaŋ ekŋenaŋ mânewin omba penaŋ tatindainaŋgut butnaŋ bugan timti kot pelewen time towelep. Yaŋgut imbi kwambet bekopsat keyaŋ mânepmaŋ bugan elak kopeme pelewen towepme delaŋ zein. Mkaŋanen daenen butnaŋ ŋen ewe ku tasain, yek penaŋ.” \s1 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka beke kumasekbep keyet zapatnaŋ diindoye \r (Matiyu 24:1-2; Mak 13:1-2) \p \v 5 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ sesewat mka temanengatnaŋ toti mepmambe nembaŋane notnaŋaŋ sesewat mka temaŋgalen nanzaŋ temaŋ kwetetepmaŋ ma am Kawawaŋgat taolet mânep temaŋ bewien keyelen miak miakŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ ke ektemtem mti zewien. \v 6 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In kwitnaŋ kwitnaŋ ekti zeip ke kan ŋengat kasa kuku ekŋenaŋ kumasekme nanzaŋ keyaŋ mundumin katipemti lala bubuk totemebep.” \s1 Sisipeŋpeŋ sokbewe keyet Zisasiyaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 24:3-14; Mak 13:3-13) \p \v 7 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ kapigok zewien, “An zikat indanda, zenagen ke pe zukŋan sokbewe? Ma kwilekiyaŋ mkawaŋ beme kan keyaŋ kwasâpm ke nâwanup?” \p \v 8 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “An sambeyaŋ nâlen kwilen koti, ‘Neŋ Kilais!’ zewep ma, ‘Kan delaŋ zenze ilak kozin.’ Kegok zeme in zelin gawepumti indamâbâpiŋ. In weyaŋ ekmâtâbep mneti indayuŋguwepgat. \v 9 Ma in msat temaŋ ŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ msat temaŋ ŋengalen kasa kukumak aume nâmti in keyet kiŋgagapiŋ. Enenogat kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ keyaŋ kukŋaŋgat sokbewe wa ke kan delaŋ zenze yek.” \v 10 Kegok zemti egaŋ ewe tusum zeye, “Msat temaŋ ŋenmak msat temaŋ ŋenmak meaum kweaum mbalup. \v 11 Ma mâkinaŋ temaŋ penaŋ kwabe ma meuyet kambeŋ sokbewe ma nukŋaŋ ekŋen keboŋ ke msat kataŋ sokbewe. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak sokbeme amnaŋ ke ekti kiŋgabep. Ma kululuŋen piliŋ mamanamaŋ sokbeme amnaŋ ekti kiŋgabep. \v 12 Kan kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ sokbembepiŋ mme inmagen sisipeŋpeŋ temaŋ nâgât mti mimindawep ma in notnaŋ an damuŋ ekŋengat zikalinan sesewat mkaen indatim mepme ekŋenaŋ zem indomti mka katikŋaŋ indewep. Ma in notnaŋ msalinaŋgalen amobotnaŋ temaŋ ma amobotnaŋ egat kandaŋan matalip ekŋengat zikalinan zemindowep. Nennmak matusuip keyepm nukŋaŋ kegok inmagen sokbewe. \v 13 In kegok mbewen set katnaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zezapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen sokbewe. \v 14 In zelen ewe mebepiŋ tati, ‘Zet zigok zewanup,’ keyet yayaŋ mti nâmnukŋaŋ mimipiŋ \v 15 enenogat nen zet zenzeyelen nânâ dolakŋaŋ indama zet zenzeyeen kanen kasaŋine ekŋenaŋ in ku mtotindewep. \v 16 Ma notnaŋ in mambiwin ma noline ma sip butnaŋ ekŋenaŋ msalinaŋgalen amobotnaŋ ekŋengat belinan beme mka katikŋan indewep. Ma in notnaŋ indome gakiwep. \v 17 Ma in neŋ napmât maip keyepm am sambeyaŋ ingat sekaŋgaŋ nâmindewep. \v 18 Yaŋgut neŋ indikdamuŋ mbap keyepm an ŋenaŋ ku indowe ma kegogak ŋokzuwin ŋen ku towembe. \v 19 In kegok mimindame in nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ tabewen in mama kanzizit ke ŋep tiwep.” \s1 Zelusalem mka temaŋ walebe keyet Zisasiyaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 24:15-21; Mak 13:14-19) \p \v 20 Âpme Zisasiyaŋ kapigok tusum zeye, “In ekme kan kasa kuku an ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ kot bembuluŋme in nâwep, ‘Oweŋ, walelelak sokŋan sokbesâpm,’ ke otnâwep. \v 21 Kegok sokbeween am Zudia msalen talip ekŋenaŋ kunzuŋti kalaŋ dukŋan mowebep. Ma am ŋenaŋ mka temaŋ keŋan tapmambe egaŋ ke pemti pem ŋen mebe. Ma am ŋenaŋ mka temaŋ ganzenan talip ekŋenaŋ mka temaŋ keŋan ku mobep. \v 22 Kan keyet Kawawaŋaŋ Zuda am yominaŋgat dopmaŋ bekanaŋ penaŋ indawe. Ke Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kumpepeŋaŋ keyet katnaŋ sokbewe. \v 23 Keyaŋ sokbeween imbi keŋmak ma imbi nemba okakŋaŋmak kan keyet ekŋenaŋ kunzunzuŋgat nâmnukŋaŋ penaŋ mme ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ penaŋ sokbewe. Enenogat nukŋaŋ temaŋ penaŋ msalen kapi sokbewe ma Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋen kemagen ŋenzinziŋ penaŋ nâmbe. \v 24 Ma am notnaŋ kasaŋineyaŋ wanamaŋ indaŋme gakiwep ma notnaŋ msat beŋan beŋan indatim mepme keŋ titi mulup kaliŋaŋ mbep. Ma am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan timkwati kwitnaŋ kwitnaŋ kumasekti kegok mme ekŋengalen kan delaŋ zeme peme tabe.” \s1 Angat Nemuŋaŋaŋ kokotnaŋgalen kan \r (Matiyu 24:29-31; Mak 13:24-27) \p \v 25 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Kan keyet piliŋ mamanamaŋ sepem igak igak kasup ma eyoŋga ma wenzim ekŋenmagen sokbewe. Ma am msat sambe kataŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbeme kandadat mulup mbep ma nembu temaŋ kwisakŋaŋ ma nembu mamaŋ temaŋ takutume kwisakŋaŋ nomti kiŋgagat omba penaŋ mbep. \v 26 Ma wenzim ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekŋen keyaŋ mundumin matokwaliwen puluk pilik pemti mundum belakŋan tokwabep keyepm am sambeyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm keyet nâmti kiŋgagat omba penaŋ aikbep. \v 27 Kegok sokbeme Angat Nemuŋaŋ neŋ zanza palen winde temaŋmak ma saŋga soŋga busatnaŋ temaŋ keŋan kopma nikbep. \v 28 Âpme kan keyaŋ yaŋbemti sokbeween in dendaŋ tati zikalin kululuŋen ekme mobe enenogat Kawawaŋaŋ in indatitiyelen kan ilak bududuk bein. Kegok otnâwep.” \s1 Tep balam balamegeset nânâ aiikgalen \r (Matiyu 24:32-35; Mak 13:28-31) \p \v 29 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “In balam balam tep ekŋengat otnâit. \v 30 Kan tep balam balam katnaŋ yaŋbemti kwapme manzeip, ‘O, ilak mtete yaŋbesâpm’. \v 31 Sakam tep katnaŋ kwabe kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ ekŋen keyaŋ sokbeme nâwep, ‘Ilak Kilaisiyelen zemâtâtât katnan mama kanaŋ sokŋan bein,’ otnâwep. \p \v 32 Neŋ penaŋ sukwep diindoma nâit am alak talip kapi ilindiŋ ku gakimâpme kwilekiki sambe kapi sokbesâpm. \v 33 Âpme msat ma kululuŋ asekmalut delaŋ zesâpm yaŋgut nâlen zetn delaŋ zenzeŋepiŋ matapmambe.” \s1 Kan delaŋ zenze sakwep kosâpm keyepm weyaŋ ekmâtâbep \r (Matiyu 24:34-51; Mak 13:30-37) \p \v 34 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Weyaŋ ekmâtâbep! Mneti in amandanda ma tu kaliŋaŋ ma segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ŋoktikŋin temaŋ ekŋen keyet nâmkatik bemti tapmne peme kan delaŋ zenze sakwep kobeyet weyaŋ eksemti mambep. \v 35 Ke sakamaŋ lelembeyaŋ kwap sakwep makuin keboŋ msat sambe am ekŋenmagen sokbewe. \v 36 In weyaŋ ekmâtâti Kawawaŋgat dundupeŋ tapme winde indame kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ keyaŋ inmagen gwaŋkumepme in windebeŋ tabep. In kegok mbewen Angat Nemuŋaŋ nâgât zikatnan ŋep tabep.” \p \v 37 Âpme kasupgat Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen tati egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ sesewat mka temaŋ keŋan am mamzikat indamtan. Egaŋ kegok tapmme tambume egaŋ Olip Kalaŋan meti mawemtan. \v 38 Kegok mamme msat msame am sambeyaŋ sesewat mka teman tambuŋan penaŋ Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ beme nânâyelen makotemien. \c 22 \s1 Zudasiyaŋ amobotnaŋ ekŋenmagen Zisas zemkukuyet zetik mge \r (Matiyu 26:1-16; Mak 14:1-11; Zân 11:45-53) \p \v 1 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo kwitnaŋ ŋen Aŋgalaŋ Kendo sokŋan sokbeye. \v 2 Ke sokbeme sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet nâwien. Yaŋgut amnaŋ ndoseip nâmti kiŋgati Zisas kukuyelen setgat timabien. \p \v 3 Kegok tapmme Zuda kwitnaŋ ŋen Iskaliot Sadaŋaŋ egat keŋan towege. Ek Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ. \v 4 Kegok sokbeme egaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen tipdakutum ekŋengalen amobotnaŋ ekŋenmak met Zisas set katnaŋ zigoset atamti ekŋengat belinan bembeyelen zemâtâtindaye. \v 5 Kegok zeme amobotnaŋ ekŋen keyaŋ egalen zetnaŋgat oloŋen penaŋ mti ek mânewaŋ kwititiyelen zetik mbien. \v 6 Kegok mme Zudas egaŋ ekŋengalen zetik keyet ŋep zeye. Ŋep zemti egaŋ Zisas set ŋen aikti ekŋengat belinan bembeyet kan amnaŋ ku mambembuluŋtemien keyet nâye. \s1 Zisasiyaŋ tu meu Aŋgalalaŋ Kendoyet weyayaŋgat zemindeme weyaŋbien \r (Matiyu 26:17-25; Mak 14:12-21; Zân 13:21-30) \p \v 7 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo keyaŋ sokbeme kan keyet sipsip nembaŋaŋ kumbumti nupmamaŋ yispiŋ kemak niniyelen kwitnaŋ Aŋgalaŋ Kendo keyaŋ sokbeye. \v 8 Ke sokbeme Zisasiyaŋ Pita ma Zân egelaŋ met weyayaŋ mulup mimiyelen zemâtâtidaye ke kapigok, “It meti Aŋgalaŋ Kendo meu nimtasenupgat weyaŋ mulup mselup.” \p \v 9 Egaŋ kegok zeme nembaŋane egelaŋ yaŋkwesiwun, “Wae, Amobotnaŋ, nit tu meu pe mka deset weyaŋselup?” \p \v 10 Egelaŋ kegok yaŋkwesimalut Zisasiyaŋ diidoye, “It nâit, it mka temaŋ keŋan moweseluwen an ŋen menzim temaŋ tumak keyaŋ idaiksem. Idaikme it ek mâti mka egaŋ mepme keyegak mât moweselup. \v 11 Ke moti mka toŋaŋgat kapigok dunduselup, ‘An zikat indandayaŋ gâgât yaŋkwesip: Mka keŋan nembanne Aŋgalaŋ Kendoyelen tu meu nsenup ke deset tazin?’ Kegok zeselup. \v 12 It kegok zemalut egaŋ mka tedukŋan mot zikat idasem. Keyet keŋan mundum totatat ma menzim pelep ma meu bumbu mundumaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ keyet keŋan tapme it tu meu weyeyaŋ mulup mselup. It nâlup?” \p \v 13 Zemideme egelaŋ meti kwitnaŋ kwitnaŋ Zisasiyaŋ zemideye keyet kataŋ sokbeme egelaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyelen tu meu weyaŋbun. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane tambuŋalem indaye \r (Matiyu 26:20-30; Mak 14:17-26; 1 Kolin 11:23-25) \p \v 14 Âpme tambuŋalem niniyelen kan sokbeme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ mundum totatalen totabien. \v 15 Ke totati egaŋ ekŋengat diindoye, “Neŋ Aŋgalalaŋ Kendo kapiyelen tu meu inmak niniyelen eweŋan baenen nâmtikŋaŋ penaŋ mban ya alak tatnnup bamgat an notnaŋaŋ sindem omba penaŋ naseip! \v 16 Neŋ diindoma nâit, neŋ Aŋgalaŋ Kendoyelen meu ewe sek ŋen ku nimbap yaŋ maneti am yomengatnaŋ timkwat indema nâmkiŋpepe aikme mulup keyaŋ delaŋ zeme kan keyet kululuŋen gwaen tu meu ke nsakwep nimbanup.” \p \v 17 Egaŋ ke zemti okop wain tumak mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti ekŋengat zeye, “In kapi mti ilinak nit.” \v 18 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kululuŋen gwaen tati wain alakŋaŋ ke nsakwep nbanup.” \p \v 19 Sakam kegogak egaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti nembaŋane indamti zeye, “In mti nit. Kapi nanaŋgat sek sesumbannok ke ingat indayap. Ke ingat indama nimti nâgât otnânâyelen nâmti indayap.” \v 20 Kan ekŋenaŋ tu meu nim delaŋ zeme sakam kegogak okop ikŋaŋ ke mti zeye, “Okop wain tumak kapi tususu alakŋaŋ inmak Kawawaŋmak. Sipmnaŋ tusum indeyap. Sipm tewen nâme sipmnaŋ tobe ke in yominaŋgatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap. \p \v 21 Yaŋgut, nembanne, in egit! An ŋenaŋ zemnowe ke ninmak meu nini munduman kapi totazin! \v 22 Angat Nemuŋaŋ neŋ Kawawaŋaŋ zemâtâtâtnaŋ set katnaŋ ke mâti gakiwap. Yaŋgut an neŋ zem nosem an kemagen bekanaŋ penaŋ sokbewe!” \p \v 23 Zisasiyaŋ kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An ekŋen, an pe kwiyaŋ kogok mbe?” Kegok zewien. \s1 An kwiyaŋ amobotnaŋ bein? \r (Matiyu 20:25-28; Mak 10:42-45) \p \v 24 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ ilinak an kwiyaŋ mobotnaŋ bein zemti zet mmot mtot mti mdândâwien. \v 25 Kegok tapmme Zisasiyaŋ nâmti diindoye, “Msalengalen amobotnaŋ ekŋen amŋin indikdamuŋ mimiyelen winde taindain. Ma an damuŋ ekŋen amnaŋ, ‘Amgalen noline,’ kwilin makuip. \v 26 Yaŋgut inmagen keboŋ keyaŋ ku sokbewe. Yek penaŋ. Âpme naman ingat tuŋguwinan amobotnaŋ an kwiyaŋ tabeen ikŋaŋgat sekŋan mtoti am kwilinpiŋ ekŋengat kandaŋinan mambe. \v 27 An kwi ek amobotnaŋ? An mundum totatalen totati meu tatnin ke ma meu menzimen taseŋzin an ke? Ke penaŋ, an mundum totatalen totati meu tatn an ke amobotnaŋ. Yaŋgut neŋ kegogak ingalen amobotnaŋin neŋ nanaŋgat sekŋ mtoti tapmamti taindamukulem miyap. \p \v 28 Âpme kan nukŋaŋ sepem igak igak neŋmagen sokbeyeen in neŋ ku katinewien. \v 29 Bipm kululuŋen egaŋ am indikdamuŋ mimiyelen zetik mneyeyepm ma neŋ kegogak in indazetik mimindeyap \v 30 in neŋmak kululuŋen gwaen mundum totatalen totati tu meu nsakwep nimbanup ma in mundum elimayakŋaŋmak keyet dukŋan totati Islael am maŋge 12 indikdamuŋ mbep.” \s1 Pitayaŋ Zisas bamkumpewe keyelen Zisasiyaŋ zemkawaŋ beye \r (Matiyu 26:31-35; Mak 14:27-31; Zân 13:36-38) \p \v 31 Âpme Zisasiyaŋ ewe tusum zeye, “Saimon, Saimon, geŋ nâmbak, Sadaŋaŋ ingalen nâmkiŋpepeŋin mimindikme mkatikŋaŋ bep ma tuwat tuwat talip keyelen Kawawaŋaŋ nâmpep. \v 32 Yaŋgut Saimon, neŋ Kawawaŋaŋ gapmukulem mme nâmkiŋpependaŋ kaliŋaŋ tatagalen dunduya. Ya geŋ yomdi ke nâmkawaŋ bewanigen keŋdi gilik zeme nâlen zetn tapmâtigulak nodine neŋ manamâtmaip ekŋengalen nâmkiŋpepe bandim mimindewanik.” \p \v 33 Egaŋ kegok zeme Pitayaŋ kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, neŋ geŋmak mka kaliŋan meti geŋmak gakikiyelen weyeyaŋ mulup miyap!” \p \v 34 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Pita, neŋ gâgât zema nâmbak, alak tambuyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ kukupiŋ mme geŋ nâgât sek tuk zemkandasenik.” \s1 Kan nukŋaŋ pupuyelen sokbesâpm \p \v 35 Âpme Zisas nembaŋaneyet kapigok diindoye, “Neŋ indema msat notnaŋ Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen mebienen kan keyet in mânep eleŋaŋ ma ele milawat wawat ma set wewet ke ku ti mebien kan keyet in kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat olalat mbien ma yek?” \p Egaŋ kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Yek penaŋ, ku olabenn.” \p \v 36 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Yaŋgut alak an mânep eleŋaŋmak ma ele milawat wawat ke tiseip. Ma an ŋen wanam teepmaŋaŋ yek egaŋ kâlâp tâgâyelen munduŋ main ke beme kwitime wanamaŋ teepmaŋ kwitiwe. \v 37 Ma neŋ diindoma nâit: Kawawaŋgalen zezapat itnaŋaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘Ek zelen zem kuwep sakam aindondo am ma an kambutiti ekŋen maindeipnok!’ Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe golaŋ zenze an ekŋenaŋ nâgât kukuŋaŋ ke sosok sokbemkawaŋ tabein.” \v 38 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, ndikbak, nin wanam zut tatndain.” \p Zeme egaŋ zeye, “Neŋ wanam kwititiyet zeya ewan wanam penaŋ kwititiyet ku zeya. Nukŋaŋ bam sokbesâpm keyet amnaŋ zigok weyeen mulup mimiyet nâmti zeya. Keyet wanamgat zapat ŋen ewe zenzepiŋ. Ele, metne.” \s1 Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan dundundu mulup mge \r (Matiyu 26:36-46; Mak 14:32-42; Zân 18:1) \p \v 39 Âpme Zisasiyaŋ mka temaŋ ke pemti Olip Kalaŋan mametan kegok mepme nembaŋane ekŋenaŋ mâti mebien. \v 40 Ke meti ekŋenaŋ ke pataŋ zemti egaŋ ekŋengat zeye, “In kapi tati tadundumaseip mneti Sadaŋaŋ ingat yaŋin mimindikme toweseipgat.” \p \v 41 Kegok zemindemti ekŋen katim indemti amnaŋ nanzaŋ mapemezin keyet kataŋ metati pedondomti kapigok dunduye, \v 42 “Bien, gitaŋgat nânâyet nâlen nukŋaŋ kapi mâtâpesenik. Yaŋgut geŋ nâlen nânân mâbâpiŋ; geŋ gitaŋgat nânândi mâsenik.” \v 43 Kegok tadundume Kawawaŋgalen enselaŋ kululuŋengatnaŋ ek winde sasayelen koge. \v 44 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ gakikiyelen kan bududuk sokbeye keyepm nâmnukŋaŋ mti ewe tusum omba windeŋaŋbeŋ penaŋ dunduye ma pusinaŋaŋ sekŋanengatnaŋ sakam sipnok petak petak msalen toge. \p \v 45 Nembaŋaneyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm keyet nâmnukŋaŋ penaŋ mti ma tambu tetak takwabiengapm melugaŋ indome wem kopa bewien. Egaŋ dundu delaŋ zemti dendaŋ wati nembaŋanemagen meti indikme tawemambien. \v 46 Indabutemti ekŋengat zeye, “In meluk wewepiŋ. Kaik watati dundundu mulup mit. Mneti amnaŋ koti ingat nâmkiŋpepeŋinaŋgat yaŋaŋ mimindikseipgat.” \s1 Zudasiyaŋ Zisas kasayet belinan beye \r (Matiyu 26:47-56; Mak 14:43-50; Zân 18:3-11) \p \v 47 Zisasiyaŋ zet ewe tusumti tazeme an maŋge temaŋaŋ kobien. Âpme ekŋenmagengatnaŋ an Zudas ek Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ egaŋ kukŋaŋgat indatim koti Zisasmagen mebien. \v 48 Ke kopme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Zudas, geŋ nuknuk mnesenik keyaŋ mkawaŋ beinen Angat Nemuŋaŋ neŋ amgat belinan nesenik, ma?” \p \v 49 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm ke ek kawaŋ bemti egat zewien, “Amobotnaŋ, geŋ nâmndemane nin wanamaŋ ekŋen indaŋsenup?” \v 50 Kegok zemti ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egalen mulup an ŋen wanamaŋ wakŋaŋ penaset sâmpeme enzaŋ galaŋ galaŋ mge. \p \v 51 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekti zeye, “Muluwaŋ bekanaŋ ke katipe!” Kegok zemti an keyet wakŋaŋ anzam tage ke taŋgume ŋep beye. \p \v 52 Kegok sokbeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an dakutum ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas atasâgât kobien ekŋen keyet zeye, “In wanam ŋilikŋaŋ ma wenzomak natatayelen kolo keyaŋgut neŋ an kambu tititoŋ yek. \v 53 Neŋ inmak kasup kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan matateman ke in ku natawien. Ya alak ingalen kan neŋ natatayelen beme Sadaŋaŋ mulup bekanaŋ mamnen sosok sokbein.” \s1 Pitayaŋ Zisas yaŋpeye \r (Matiyu 26:57-58; Mak 14:53-54, 66-72; Zân 18:12-18, 25-27) \p \v 54 Zisasiyaŋ kegok zeme ekŋenaŋ atamti tetimet sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen an ŋeŋaŋ egalen mka keŋan wapmobien. Âpme Pitayaŋ igak bam sukwep takopmaŋge. \v 55 Ke koti ekme an notnaŋaŋ zet nânâ mka tuŋgupman tep mmenzime totatmambienen Pitayaŋ kot ekŋenmagen totage. \v 56 Ke kototapme mulup imbi ŋenaŋ tewen ke totapme ekti weyaŋ zikat memuŋ ektati zeye, “An kapi kegogak Zisasmak mamtan!” \p \v 57 Imbiyaŋ kegok zeme Pitayaŋ yaŋti zeye, “Imbi nânik, neŋ an ke ku nâmpeyap!” \p \v 58 Ya belaknik ke tati an ŋenaŋ Pita weyaŋ ekmâtâti zeye, “Geŋ kegogak Zisasiyelen maŋgeen mamanik!” \p Kegok zeyeyaŋgut Pitayaŋ ewe yaŋti zeye, “Notn, geŋ zenigen ke penaŋ sukwep an ke neŋ ku nâyap!” \p \v 59 Ke tapmâti aua kwep kegok delaŋ zeme an ŋenaŋ ekti zet windeŋaŋbeŋ yaŋkwesimti zeye, “Kapi penaŋ, an kapi kegogak Zisasmak tapme ekban ma ek kegogak Galili msalengatnaŋ!” \p \v 60 Kegok zeme Pitayaŋ zeye, “Notn nânik, geŋ an zenigen ke neŋ ku nâmâtâlap!” \p Egaŋ kegok tazeme keyegak sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ kuye. \v 61 Kegok kume Amobotnaŋaŋ gilik zemti Pita eksem tage. Amobotnaŋaŋ kegok mme Pitayaŋ egalen zet eweŋan dunduye ke nâmkawaŋ beyeen kapigok, “Geŋ alak sakokolok apmaŋ kwitnaŋ kukupiŋ tapme geŋ nâgât ku nâmpeyap sek tuk zesenik.” \v 62 Pitayaŋ zet ŋande ke otnâmti zupman kwatoti si omba penaŋ suye. \s1 Zisasiyet pep zet msamti witikbien \r (Matiyu 26:67-68; Mak 14:55-65; Zân 18:19-24) \p \v 63 Âpme an ekŋen Zisas ekdamuŋ mbien ekŋen keyaŋ pep zet msamti witikbien. \v 64 Kegok mti saŋgum paŋaŋaŋ zikatnaŋ kwaik pemti yaŋkwesiwien, “Geŋ golaŋ zenze an manzenikgat an kwiyaŋ goin geŋ ke zemane nâne!” \v 65 Kegok msamti zet bekanaŋ totot tototnaŋ sambe msawien. \p \v 66 Msat msame sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas wati an damuŋ sambeyaŋ ondekbienen ke aik meti yaŋkwesiwien, \v 67 “Geŋ zema nâne, geŋ Kilais, Kawawaŋ an ikŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ ma an kwi?” \p Kegok yaŋkwesime egaŋ diindoye, “Neŋ keyet yaŋaŋ ingat zesap beme in ku nâmkiŋpeseip. \v 68 Ma neŋ yaŋkwesisi ŋen indayaŋkwesisap beme in keyet yaŋaŋ ku dinoseip. \v 69 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm kapiyet bamen Angat Nemuŋaŋ neŋ mundum bet penaset Kawawaŋaŋ an ikŋaŋmak tatagalen nâme matazin mundum ke windeyelen mundum ke nename totabap.” \p \v 70 Egaŋ kegok zeme ekŋen sambeyaŋ yaŋkwesiwien, “Keyepm geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ, ma?” \p Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime egaŋ diindoye, “Ilin zemkawaŋ bep kelak neŋ kapimak.” \p \v 71 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin yegak zetnaŋ zem kukuyelen kelak nâmâtâtnup keyepm an ŋen egalen zet bandim mimiyelen ku aiksenup.” \c 23 \s1 Zisas amobotnaŋ kwitnaŋ Pailetmagen teti mebien \r (Matiyu 27:1-2, 11-14; Mak 15:1-5; Zân 18:28-38) \p \v 1 Âpme amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ zet ŋande ke nâmwati Zisas aikti amobotnaŋ Pailetmagen mebien. \v 2 Ke metati egat zet dâsuki ekŋenaŋ Pailetgat zikatnan ombem zewien, “An kapiyaŋ ningalen amm ekŋengat amobotnaŋ Sisamagen mânep takis ku kwititiyelen zemkulumindeye ma egaŋ ikŋaŋgat ‘Amobotnaŋ Kilais’ zeye.” \p \v 3 Ekŋenaŋ kegok zeme amobotnaŋ Pailelaŋ Zisasiyet yaŋkwesiye, “Geŋ Zuda maŋgeyelen Amobotnaŋ ma?” \p Zeme Zisasiyaŋ egalen zet dopmaŋ gilik zeye, “Giti ke zenik kemak.” \p \v 4 Kegok zeme amobotnaŋ Pailelaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma am maŋge tabien ekŋengat zeye, “Neŋ an kapi zem kukuyelen zet dolakŋaŋ penaŋ ŋen ku aigap.” \p \v 5 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zet omba moti zewien, “An kapiyaŋ Galili msat kataŋ yaŋbemti am keŋin mwapme gapmanmak kasa kukuyelen zempeme Zelusalem mka teman zemkwezin. Ma Zudia msalen kataŋ sakam kegogak tasokbein.” \s1 Zisas amobotnaŋ kwitnaŋ Elotmagen teti mebien \p \v 6 Âpme amobotnaŋ Pailelaŋ zet ke nâmti am ekŋen indayaŋkwesiye, “An kapi Galili msalengatnaŋ, ma?” \v 7 Egaŋ otnâyeen Galili msat ke amobotnaŋ Elolaŋ maekdamuŋ min nâmti Zisas peme amobotnaŋ Elotmagen teti mebien. Elolaŋ kan keyet Zelusalem mka temanen kotage. \v 8 Ya Zisas amobotnaŋ Elotmagen tetimebien kan teepmaŋ Elolaŋ Zisasiyelen zet zapat sambe ke nâmti ek eegalen maotnâmtan keyepm Zisas eegalen oloŋen penaŋ mge. Egaŋ otnâyeyen Zisas egaŋ menok ŋen mme eegalen nâye. \v 9 Keyepmti amobotnaŋ Elolaŋ Zisas yaŋkwesisi omba penaŋ yaŋkwesiye yaŋgut Zisasiyaŋ egalen zet dopmaŋ ŋen ku zeye. \v 10 Kegok sokbeme sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ amobotnaŋ Elotmagen sokŋan koti Zisas zemkukuyelen zet windeŋaŋbeŋ zewien. \v 11 Kegok zeme amobotnaŋ Elot ma egalen an kasa kuku ekŋenaŋ Zisas pep zet msamti zet mtopepe zet zemti kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ same mundumge sepem amobotnaŋ ekŋenaŋ mamunduŋip keboŋ mundumpemti tetimti amobotnaŋ Pailetmagen gilik ze mebien. \v 12 Tipman baenen amobotnaŋ Elotmak amobotnaŋ Pailet egetmagen kasa kasa takwage ya kan keyet egelaŋ notn notn pembenaŋ mbun. \s1 Pailelaŋ Zisas gakikiyelen zemdelaŋ zeye \r (Matiyu 27:15-26; Mak 15:6-15; Zân 18:39–19:16) \p \v 13 Ke aikti kopme amobotnaŋ Pailelaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma an imbi sambe zeme ondekme \v 14 kapigok indayaŋkwesiye, “In an kapiyaŋ animbi keŋin tapm yuŋgun kegok zemti in neŋmagen aiikolo yaŋgut neŋ ingat zikalinan an kapiyet yaŋaŋ mim egeyaŋ egalen bekanaŋ mimiŋaŋ in zem kuyoyen ke ŋen ku aigap. \v 15 Ma kegogak amobotnaŋ Elolaŋ egalen bekanaŋ mimiŋaŋ ku aikti peme ninmagen kozin. Ma an kapi nin kumann gakikiyelen bekanaŋ mimiŋaŋ ŋen ku mge. \v 16 Keyepmti neŋ zema kasa kuku an ekŋenaŋ witikme belak zem pema mesem.” \p \v 17 [Âpme Aŋgalalaŋ Kendoyet kataŋ amobotnaŋ Pailelaŋ an kwep Zuda ekŋenmagengatnaŋ mka katikŋan tatatnaŋ ekŋen manzemindeme belak kwawetemien.] \p \v 18-19 Âpme an ŋenaŋ kwitnaŋ Balabas ek am keŋin walapme Loma gapmanmak an kasa kasa Zelusalem mka temaŋ keŋan ke mti an ŋen kume gakime mka katikŋan pewien. Pailelaŋ Zisas peme belak mebegalen nâm zemeŋgut an imbi sambeyaŋ kwizet kumti zewien, “Kume gakik. Balabas belak peme mesem!” \p \v 20 Âpme amobotnaŋ Pailelaŋ Zisas belak peme mesât nâmti am ekŋengat yaŋkwesisi kwizet paleset kuye. \v 21 Kegok kuye yaŋgut ekŋenaŋ kwizet dopmaŋ kapigok kuwien, “Tewen kume gakik! Tewen kume gakik!” kwizet kegok kuwien. \p \v 22 Kegok kume egaŋ sek ŋen ewe indayaŋkwesime sek tuk beme kapigok zeye, “An kapiyaŋ kwileki myuŋguye? Neŋ egaŋ gakisem kapiyelen myuŋguŋguŋaŋ ŋen ku aigap! Keyepm witikti belak pemann mesem.” \p \v 23 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut ekŋenaŋ kwizet ewe giŋgiŋ kumti Zisas tewen kume gakikiyelen zewien. Kwizet kegok takume amobotnaŋ Pailelaŋ zelin gawepumti \v 24 ekŋenaŋ nâwienen keyet kataŋ Zisas zemdelaŋ zempeye. \v 25 Pailelaŋ kegok mti an ekŋenaŋ belak mka katikŋan kwaselen peme kwawewegalen an ke wekume belak zempeme kwawege. An ke gapmanmak kasa kasa mti an ŋen kume gakime mka katikŋan pewien. Kegok mti Zisas ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ ilin nâwien keyet kataŋ mbien. \s1 Zisas tewen kume gakiye \r (Matiyu 27:32-44; Mak 15:21-32; Zân 19:17-27) \p \v 26 Âpme ekŋenaŋ kegok mti Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgalen tepmaŋ ikŋaŋ pume mepmambe an ŋen kwitnaŋ Saimon Silini msalengatnaŋ an ke Zelusalem mka temaŋ keyelen kimbat zupman tapmaŋge ya egaŋ Zelusalem kimbat keŋan mowepme kasa kuku an ekŋenaŋ aikti apitilime Zisasiyelen gakikiŋaŋgalen tep ke pumti Zisasiyet bamanen mege. \p \v 27 Ekŋenaŋ kegok mme an imbi sambeyaŋ Zisas mâbien ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ imbi notnaŋ si zesum zesum egat tapm mepmambien. \v 28 Ekŋenaŋ kegok tapm mepme Zisasiyaŋ gilik zem indikti zeye, “Zelusalem imbi, nâgât susupiŋ! Neŋ nâyawen dolakŋaŋ ilinaŋgat ma nembaŋineyet suit. \v 29 Enenogat kan nukŋaŋ temaŋaŋ sokbeme amnaŋ zewep, ‘Imbi ekŋen nembaŋinpiŋ ma imbi nemba okak ku maambelip ma imbi nemba okak nam ku maindap ekŋen keyaŋ oloŋen penaŋ mbep.’ \v 30 Ma kan keyegak amnaŋ kiŋgati \q1 ‘Kalaŋgat pigok zewep, “In epeemti ndakwatait!” ma sepem kegogak kalaŋ isikŋaŋgat zewep, “Nin aŋgalaŋ nde!” zewep!’ \rq (Aizaya 2:19-20)\rq* \m \v 31 Âpme an yomepiŋ ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ekmagen sokbein beme am yomtoŋ ekŋenmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe!” \p \v 32 Ma keyegak kasa kuku ekŋenaŋ an zut idatim mebien. An zut ke an kambu titi ya Zisasmak idome gakikiyelen idati mebien. \v 33 Ke meti kalaŋ kwitnaŋ Ŋokanziŋ Kalaŋ ke pataŋ zemti Zisas tewen kumasasok pemti mwat onzempewien. Ma Zisas betnaŋ penaset ma alomset an kambu titi zut ke tewen gakikiyelen idewien. \p \v 34 Ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ zeye, “Bien, ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tapmip ke ku nâmâtâlip keyepm ekŋengat yomin katipe!” Egaŋ kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋinaŋ sâk melakanduŋaŋ nanzaŋ bet guluk gilik mti kwiyaŋ penaŋ tisem ke nâmti mbien. \v 35 Kegok sokbeme an imbi sambeyaŋ dendaŋ tati taekme keyegak Zuda ekŋengalen amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet pep zet msamti zewien, “Egaŋ am notnaŋ maindamukulem mimindein ya ek Kilais, Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ beme ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep mukulem mpesem!” \p \v 36 Sakam kegok kasa kuku an ekŋenaŋ msamti ekmagen sokŋan koti wain tosaŋaŋ isikŋaŋ ke same niniyelen ke nâmti mbien. \v 37 Kegok mti zewien, “Geŋ Zuda amgalen Amobotnaŋ beme gitaŋgat sekdi mukulem mi!” \p \v 38 Âpme meluwaŋ ŋen kapigok kumpewien, \qc “AN KAPI ZUDA AM EKŊENGALEN AMOBOTNAŊ.” \p \v 39 Kegok sokbeme an kambu titi zut egetmagengatnaŋ ŋenaŋ Zisasiyet pep zet msamti zeye, “Geŋ Kilais, Kawawaŋ an ikŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ beme gitaŋgat sekdi mukulem mti nit kegogak ndamukulem mi!” \p \v 40 Ŋenaŋ kegok zeme ŋenaŋ zet ke nâmti ŋenzinziŋ msamti zeye, “Geŋ Kawawaŋgat kiŋgadik ma yek? Nin tuk kapi nsakwep gakikiyelen zemdelaŋ zemndeyo. \v 41 Nit bekanaŋndaŋgat dopmaŋ gakisâpmilup ke ŋep yaŋgut an kapi ek myuŋguŋguŋaŋ ŋen ku tazin, yek penaŋ.” \v 42 An keyaŋ kegok zemti Zisasiyet zeye, “Geŋ Amobotnaŋ kobanigen nâgât nâmnewanik!” \p \v 43 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Neŋ penaŋ sukwep zeyap, alak geŋ neŋmak kululuŋen tasenik.” \s1 Zisasiyaŋ gakiye \r (Matiyu 27:45-56; Mak 15:33-41; Zân 19:28-30) \p \v 44 Âpme 12 kilok kasup sutnaŋ bembeyelen sokŋan beme msat tambumbuyaŋ pesak peme tapmeti 3 kilok gasiyet beye. \v 45 Kegok sokbeme saŋgum temaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ keŋan maopem peme topmatatan ke tuŋgupman edelet balalaŋ zemtoti butnaŋ butnaŋ beye. \v 46 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ kwizet temaŋ kumti zeye, “Bien, nâmamann gâlen belen beyap!” Kegok zemti gakiye. \p \v 47 Kegok sokbeme kasa kukuyelen an ŋeŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâmti Kawawaŋgat sesewati zeye, “Penaŋ sukwep, an kapi an kwetetepmaŋ penaŋ!” \p \v 48 An imbi sambe tabien ekŋenaŋ ke ekmâtâti kembeŋ penaŋ nâmti mkaŋinan mebekobien. \v 49 Âpme am Zisas egat nâmâtâbien ma imbi ekŋen Galili msalengatnaŋ Zisas mâkobien ekŋenaŋ beŋanik tati kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eknâmâtâbien. \s1 Zisas sumen mziliwien \r (Matiyu 27:57-61; Mak 15:42-47; Zân 10:38-42) \p \v 50-51 Âpme an ŋen kwitnaŋ Zosep ek Zuda ekŋengalen mka temaŋ kwitnaŋ Alimatia keyetnaŋ. Ek an dolakŋaŋ ma an kwetetepmaŋ ma ek amobotnaŋ Zisas zemkuwien ekŋenmagengatnaŋ ŋen ek keyaŋgut egaŋ ekŋengalen nânâ Zisas kukuyelen nâmbiliwebien keyet nâmtikŋaŋ penaŋ ku mge. Egaŋ Kawawaŋ an ikŋaŋ ombem pepeŋaŋ koti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama mamkwatan. \v 52 Keyepm egaŋ amobotnaŋ Pailetmagen meti Zisas sekŋaŋ tewen mtoti sumen bembeyelen meti yaŋkwesime amobotnaŋ Pailelaŋ ŋep nâmpeye. \v 53 Ŋep nâmpeme Zosewaŋ Zisasiyet sekŋaŋ tewen mtoti sâk palakŋaŋaŋ sekŋaŋ sumuŋ pemti mti met nanzaŋ kapalaŋ enzuŋ temaŋ kwaŋ pepeŋaŋ an ŋen ku bembeŋaŋ keyet keŋan mmet beye. \v 54 Ma kan keyet Bepmaŋ ma Sabat tagoŋgo tatagalen sokŋan koge. \p \v 55 Kegok sokbeme imbi ekŋen Galili msalengatnan Zisasmak kobien ekŋen keyaŋ Zosep mâti Zisas sekŋaŋ mepme sum deset bembeyelen ma sepem zigok pewesem ke eegalen mebien. \v 56 Imbi ekŋen keyaŋ ke koekti gilik zemti mkaŋinan meti wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ Zisas sekŋaŋ kumpepeyelen ke met weyeyaŋ mulup mbien. Enenogat Sabat tagoŋgo kanen mulup ŋen ku mimiyelen ilinaŋgalen zii zelaŋ zemkatik bein. \c 24 \s1 Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ wage \r (Matiyu 28:1-10; Mak 16:1-8; Zân 20:1-17) \p \v 1 Âpme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme mseŋan Sonda tambuŋan msat tapm msame imbi ekŋen wet kelakŋaŋ weyeyaŋ mulup mbien ekŋen keyaŋ wet kelakŋaŋ ke mti sumen ke kobien. \v 2 Ekŋenaŋ ke koti ekme nanzaŋ temaŋ sumgalen sekekek bekek pewien ke welilim peme ganzenan metage. \v 3 Kegok sokbeme ek nâmti ekŋenaŋ keŋan mowebien yaŋgut Amobotnaŋ Zisasiyet sekŋaŋ ku tapme ekbien. \v 4 Ke motati nâpeme mekwapme tatnepeme keyegak an zut melakanduŋit busatnaŋ temaŋmak keyaŋ ekŋenmagen sokŋan kotabun. \v 5 Ekŋenaŋ ke ekti kiŋgagalaŋ indatime kusumti zikalinaŋ msalen baen ektatnepeme an zut keyaŋ kapigok zewun, “In kwilekiyet mti am gakikiŋaŋgalen mundumen pi an alik walep keyet kwilekiyet taegip? \v 6 An in eegalen kolo ke kapi ku tazin. Egaŋ gakikiengatnaŋ walep. In egaŋ Galili msalen inmak tati zezapat kapigok diindoye ke otnâit ke, \v 7 ‘Angat Nemuŋaŋ neŋ a yomtoŋ ekŋengat belen mopma tewen gwilimaŋ nowep. Ya kasup mulup mimi tuk keyet mamaen gilik zem wabap,’ kegok diindoye.” \p \v 8 An zut keyaŋ kegok zemalut imbi ekŋen keyaŋ zet ŋande ke otnâmti \v 9 sum katipemti mkaŋinan gilik zem meti kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmmbien keyet met Zisasiyelen nemba 11 ma notnaŋgat zezapat mimindawien. \v 10 Imbi ekŋen zezapat nembaŋane ekŋengat kozewien ekŋen ke kwilin Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Zoana ma Malia Zemsiyet mamaŋ ma imbi notnaŋ ekŋen ke. \v 11 Kegok kozewien yaŋgut nembaŋane ekŋenaŋ imbi ekŋen keyelen zelin nâme pepesut imbi zezet beye ma ekŋengat ku nâmkiŋpewien. \v 12 [Pitayaŋ zet ke nâmti wawadak winde bemti sumen meti sekekegen kusum toti zikatnaŋaŋ Zisasiyelen mundumanen ke egeen saŋgum miak pewien ke etaŋaŋ tage. Ke ekti mkaŋan meti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet nânâ mulup temaŋ mge.] \s1 Zisasiyaŋ am zut Emaus mka temaŋgalen selen idaige \r (Mak 16:12-13) \p \v 13 Âpme kan keyet am zut Zisas mâpmamtemien egelaŋ Emaus mka temaŋgalen selen mkaen ke mebegalen tapmepmambun. Mka keyetnaŋ Zelusalem mka temanen ke mebegalen mael 7 kegok mametemien. \v 14 Egelaŋ ke mepmambe Zisasmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet zenâ zenâ tapmepmambun. \v 15 Kan egelaŋ zenâ zenâ tapmepmambunen keyegak Zisas ikŋaŋ egegat tuŋguwidan ke patak zemti ilinsakwep mebien. \v 16 Ke sokbemidame egelaŋ an ke ekbun yaŋgulak egelaŋ am ke Zisas ke ku eknâmâtâbun. \v 17 Âpme Zisasiyaŋ idayaŋkwesimti zeye, “It pe kwilekiyet set teepmaŋ pi zenâ zenâ tapmkolup?” Egaŋ kegok idayaŋkwesime egelaŋ teŋ kindiŋ pemtati zimoselidan kembeŋ sakam ekbun. \p \v 18 Egetmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Kelopas egaŋ Zisas yaŋkwesiye, “Notn, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ Zelusalem mka temanen âgânen ma tugenen da sokbeye ke geŋ ku nâmâtâdik?” \p \v 19 Kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Pe kwilekiyet tazenik?” \p Zeme Kelopasiyaŋ zeye, “Nit kwitnaŋ kwitnaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ekmagen sokbeyan keyet tazelup. An ke golaŋ zenze an dolakŋaŋ penaŋ. Kawawaŋaŋ ma amnaŋ egat dolakŋaŋ nâmpewien enenogat egaŋ menok temaŋ sepem igak igak mge ma zetnaŋ windeŋaŋmak zemkawaŋ beye. \v 20 Kegok tapmkwapme ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Loma gapmangat belinan beme gakikiyet zemdelaŋ zempeme tewen gwilimaŋ kumasasokpeme gakiyan. \v 21 Nin otnâwenen an ke Kawawaŋaŋ Islael am maŋge indamukulem mimiyelen koge ke nâwenn! Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyanen keyetnaŋ kwati alak kasup mulup mimi tuk tatnuwen kapiyegak kwitnaŋ mamanamaŋ ŋen kegogak sokbep. \v 22 Ningalen maŋgeengatnaŋ imbi notnaŋaŋ ekŋenaŋ zet alakŋaŋ dindoyo, ‘Ekŋenaŋ msat balaŋ zem topme topme sumen melo \v 23 yaŋgut Zisas egat sekŋaŋ ku ego.’ Kegok sokbeme ekŋenaŋ gilik zem koti zeyo, ‘Nin ensel ekmann enselaŋ kapigok dindop, “Zisas ek alik tazin,” kegok zep.’ \v 24 Imbi ekŋenaŋ kegok kozeme ningalen maŋgeen an notnaŋaŋ sumen ke melo ya imbi ekŋenaŋ zeyoyen kataŋ ekmâtâti Zisas ŋen ku ekti mkaen gilik zem kolo.” \p \v 25 Kegok zemalut Zisasiyaŋ diidoye, “It ŋoktikŋitpiŋ, in golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zewien ke in sewak sewak penaŋ manâmkiŋpeip! \v 26 In kapigok nânâyelen Kilais an Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ ek sindem timti gakimti set katnaŋ keyaŋ mme kululuŋen meti Amobotnaŋ kwabe.” \v 27 Zisas egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Mosesiyelen papiaen yaŋbemti ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ ikŋaŋgat meluwaŋ mbien keyet zemkawaŋ bemideye. \p \v 28 Ekŋenaŋ ke takotneti mka kosâgât nâwienen ke pataŋ zemti Zisasiyaŋ ewe mebegalen nok mge \v 29 yaŋgut egelaŋ zemkulumpemti zewun, “Kopmane nigalen mkaen metne enenogat kasuplak towepme tambumbuyaŋ pesak pesâpm.” Kegok zemalut Zisasiyaŋ eget idamâti egetgalen mkaen meti tabien. \v 30 Ke tati meu nini munduman egetmak totati Zisasiyaŋ nupmamaŋ mtati Kawawaŋgat wisikŋ zemti meselemti eget idame \v 31 egelaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ egetmak takoti mkawaŋ beye ke nâmkawaŋ bemti Zisas ikŋaŋ ekmâtâbun yaŋgut ke sokbemidamti keyegak galaŋ zeye. \v 32 Kegok sokbeme egelaŋ ilidak zenâ zenâ mti zewun, “Notn, selen daenen egaŋ nigat zet zapat tazemap ma Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋaŋ tazemkawaŋ bemndemap kan keyet nigat keŋŋdan tip busat penaŋ nâlut.” \p \v 33 Kegok zemti keyegak wawadak Zelusalem mka temanen gilik zemebun. Ke meti Zisasiyet nembaŋane 11 ekŋenaŋ notnaŋ ekŋenmak mka keŋan ondek tapmambien ke met pataŋ zewun. \v 34 Ke metapmalut ekŋenaŋ egetgat kapigok diidowien, “Amobotnaŋaŋ gakikiengatnaŋ wazan ke penaŋ. Ke Saimonmagen sokbemsayan!” \p \v 35 Ekŋenaŋ kegok zeme egelaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe selen sokbeye keyet zemkawaŋ bewun ma nupmamaŋ meseleme Zisas eknâmâtâbun keyet zezapat mimindawien. \s1 Zisasiyaŋ nembaŋanemagen sokbemindaye \r (Matiyu 28:16-20; Mak 16:14-18; Zân 20:19-23; Nembayelen Muluwin 1:6-8) \p \v 36 Egelaŋ ewe kegok tusumti tazemalut Zisas ikŋaŋ ekŋengat tuŋguwinan keyegak sokbemindamti kapigok diindoye, “Keŋ sewakŋaŋ inmak taindain.” \p \v 37 Ke sokbemindame ekŋenaŋ, “We eknup,” zemti kiŋgagalaŋ omba penaŋ indatiye. \v 38 Ekŋenaŋ kegok mme egaŋ diindoye, “In nâgât zemkandadapiŋ ma in neŋ gakikiengatnaŋ wapman keyet keŋ zut mimipiŋ! \v 39 In nâgât setn betn gwilim zembeŋaŋ pi egit. Neŋ nenn kapimak. In nâgât sekŋ timekti nâit. We ekŋen sesumbaŋin ma kanziŋinpiŋ. Neŋ sakam we nemboŋ yek. Neŋ sesumbann ma kanziŋmak talap ke in egit.” \p \v 40 [Egaŋ kegok zemti setnaŋ betnaŋ gwilim zembeŋaŋ zikat indeme] \v 41 nâmtemtem penaŋ mti keŋin oloŋenaŋ pesak peye yaŋgut egaŋ ekŋenmagen koti tage keyet ku nâmkiŋpewien keyepm egaŋ indayaŋkwesiye, “In meu notnaŋ kapi taindain ma yek?” \v 42 Kegok zeme ekŋenaŋ aŋgala zinziŋaŋ butnaŋ msame \v 43 ekŋengat zikalinan ke niŋge. \p \v 44 Egaŋ ke nim delaŋ zemti ekŋengat zeye, “Kan neŋ inmak takwabanen neŋ ingat zezapat kapi diindowan: Mosesiyelen papiaen ma golaŋ zenze an kwep kwep ekŋengalen papiaen ma Sam papiaen nâgât meluwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mbien ke penaŋ sokbein.” \p \v 45 Ke zemti ekŋengat ŋoktikŋin mkawaŋ beme zet zapat keyet yaŋaŋ nâmâtâbien. \v 46 Kegok mti ekŋengat diindoye, “Zet zapat kapiyaŋ nâgât Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ: An Kilais, Kawawaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ ek sindem timti kume gakime kasup mulup mimi tuk keyet gakikiengatnaŋ wabe. \v 47 Ma nâgât kwitnnanen zet ke amnaŋ mkawaŋ beme amnaŋ nâmti yomengatnan keŋin gilik zenzeyelen ma an Kawawaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ egaŋ amgalen yomin ke katikpepeyelen Zelusalem ammagengatnaŋ yaŋbem am sambe msat kataŋ ekŋenmagen sepem kegok sokbewe. \v 48 Ma in golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zewien ke penaŋ sokbeme in kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâmmbien. \v 49 Âpme nenn Bienaŋ Emetak Teŋ indandayelen zetik mimindeye ke indawap. Yaŋgut in Zelusalem mka temanen kapiyegak tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde indawe.” \s1 Kawawaŋaŋ Zisas kululuŋen wapmoge \r (Mak 16:19-20; Nembayelen Muluwin 1:9-11) \p \v 50 Kegok zemti Zisasiyaŋ nembaŋane indatimti mka temaŋ katipemti zupman toti Betani mka ŋande isikŋaŋ ke meti ondekindemti betnaŋ ilizuzut mwati zet ŋande kapigok zeye, “Keŋ sewakŋaŋ ma Kawawaŋgalen winde inmagen taindawe.” \v 51 Egaŋ zet ŋande kegok tazeme zeme keyegak ekŋen katim indemti Kawawaŋaŋ kululuŋen wapmoge. \v 52 Kegok sokbeme egat zemsesewati oloŋen palen Zelusalem gilik zem mebien. \v 53 Âpme ekŋenaŋ Zelusalem ketati mse kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan Kawawaŋgat manzemsesewatemien.