\id JHN - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Zân \toc1 Zisasiyet yaŋaŋ Zânaŋ meluwaŋ mge. \toc2 Zân \toc3 Zn \mt1 Zân \mt2 Zisasiyet yaŋaŋ Zânaŋ meluwaŋ mge. \ip Zânaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi kuye. Zân kapi Zisasiyet nembaŋaŋneyet tuŋguwinaŋgatnaŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi kuye. Zemsiyet meniŋaŋ ma biwidaŋgat kwitnaŋ Zebedi (\xt Matiyu 10:1-4; Mak 3:13-19\xt* ma \xt Luk 6:12-16\xt*). Zânaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ kuyeen ikŋaŋgat kwitnaŋ esemteŋ kumti, “Neŋ Zânaŋ kuyap,” kegok ku zeye. “Egaŋ nembaŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin,” kegok kuye. Zet keboŋ ke omba kukuŋaŋ makuwek. Egaŋ buŋam zapat kapi etaŋ ku kuye. Zapat meluwaŋ tuk ŋen kuyeyaŋ bamgat eknup. \ip Matiyumak Mak ma Luk ekŋenaŋ am maŋgeen kwep kwepgat kumindawien. Zânaŋ buŋam zapat kapi apapalak papia kuye. Am sambe msat kataŋ ekŋengat zapat kuye. Zet Zapat Dolakŋaŋ kapi Matiyumak Mak ma Luk ekŋenaŋ kuwien keyet kateŋ yek. Egaŋ Zisasiyet yaŋaŋ penaŋ deyetnaŋ kokotnaŋ ma egaŋ kuleki penaŋ mimiyet koge keyet yaŋaŋ weyaŋ kuye. Zet ŋotekŋaŋ Zânaŋ kuyeen ŋen kapigok, Zisas ek Kawawaŋaŋ an peme koti am mama mimiŋin bekananengatnaŋ gilik zemindatimti mama teŋ am indandayet zenzeŋaŋ wan ilak koti kegok mmâge. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ Zângalen buŋam zapat keŋan kapigogaŋ talip: \io1 \ior 1:1-18\ior*. Zisas eweŋan an kwi penaŋ maŋge \io1 \ior 1:19-51\ior*. Zân an tu zulutindende egaŋ mulupmaŋ ewe tapme Zisasiyaŋ yaŋbemti nembaŋanen indage \io1 \ior 2–6\ior* Zisasiyaŋ am tuŋguwinaŋ mulup yaŋbemti mge \io1 \ior 7–11\ior* Zisasiyaŋ menok notnaŋ mti an ŋeŋaŋ bembe ekŋenmak zet mdândâ notnaŋ mge \io1 \ior 12–19\ior* Zisasiyaŋ gakikiyelen set im mege \io1 \ior 20\ior* Zisasiyaŋ gakikiyengatnaŋ wage \io1 \ior 21\ior* Nembaŋaneyet zemgwatnaŋ notnaŋ mimindamti kululuŋen mowege \c 1 \s1 Zet mamaŋaŋmak keyaŋ naman am sokbeye \p \v 1 Eweŋan baen Zet egaŋ yaŋbemti Kawawaŋmak ilisakwep mamkwabunaŋ Zet ke Kawawaŋegak. \v 2 Ke tipman baen Kawawaŋmak ilisakwep mamti \v 3 Kawawaŋaŋ zempeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi mme sokbemâge. Ek piŋan kwitnaŋ kwitnaŋ igak ŋen ku sokbemâge yek. \v 4 Zet ek mama keyet toŋaŋ egalen busatnaŋaŋ am mbusatnaŋ bemindeye. \p \v 5 Âpme busatnaŋaŋ tambu sosok keŋan mepme tambu sosogaŋ kunzuŋti mege. \p \v 6-7 Âpme an ŋen kwitnaŋ Zân. Ek msalen kapi am busatnaŋgat zapatnaŋ diindome am ilindiŋ busatnaŋ toŋaŋ Zisas egat zapatnaŋ nâmti nâmkiŋpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempeme koge. \v 8 Wa Zân ikŋaŋ am mbusatnaŋ bemindendeyet ku koge. Egaŋ belak an busatnaŋ toŋaŋ tobe keyet buŋam zapatnaŋ etaŋ manzemtan. \v 9 An busatnaŋ toŋaŋ keyaŋ msalen kapi sokbemkawaŋ bemti am msalen mammbusatnaŋ bemindein. \p \v 10 Ek ke eweŋan Bipmaŋmak mambunen msat kapi mme sokbeye. Ya egaŋ naman mamkwati msalen kapi amnaŋ masokbenupnok sepem sokbemeŋgut am msalengatnaŋ ekŋenaŋ naman egat yaŋaŋ penaŋ ku weyaŋ eknâmâtâbien. \v 11 Egaŋ Zuda msalen ke mame Zuda am ma ikŋaŋgat donnotnane ma eiŋbipmane mee penaŋ piyaŋ ek mtopemti wisat mpewien. \v 12 Âpme am ek notn mpemti nâmkiŋpewien ekŋen Kawawaŋgat nemunambaŋane bemti mamayet indapmukulem mimindeye. \v 13 Wa animbi Kawawaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mamaip ke animbiyaŋ mame nemba masokbeip sepem keboŋ yek. Ma angalen segat tikŋaŋaŋ ndabeme mamaip keyet penaŋaŋ yek. Kawawaŋaŋ ekŋenaŋ ikŋaŋgat nemunambaŋane bembeyet nâmindeme kogok ekŋenmagen sokbeye. \p \v 14 Âpme Zet egaŋ amnaŋ masokbenup keyet kataŋ sokbemti am ningat tuŋgupmnan kapi mamtan. Mamti keŋ taoletmak ma zetnaŋ penaŋ penaŋak zem mamti menok sepem igak igak mme amnaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ kwep etaŋ keyet mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke ma windeŋaŋ temaŋ ke Bipmaŋaŋ miak peme koge ke ekbenn. \p \v 15 Zânaŋ egat zetnaŋ pigok zemkawaŋ beye, “Neŋ an ikŋaŋ keyet buŋam zapatnaŋ diindowan, ‘An bamnan takozin egaŋ neŋ sebemnemti Amobotnaŋ penaŋ bein. Msat kululuŋ ma neŋ mee pi sokbembepiŋ tapma egaŋ tipman penaŋ baen mamkwage.’” \p \v 16 Egaŋ ningat tikŋaŋ manâmndein keyepmti keŋ taoletnaŋgat penaŋaŋ ikŋaŋgalen mama mimi dolak dolakŋaŋ sambe piyaŋ elimiak ndeye. \v 17 Moses egaŋ Kawawaŋgalen zii zet ke aikndaye. Âpme Zisas Kilaisiyaŋgut keŋ taoletmak Zet Zapat Dolakŋaŋ penaŋ timtot ndaye. \v 18 An ŋenaŋ Kawawaŋ sepemaŋ bugan ku ege. Nemuŋaŋ neŋ Bipmmak mamayap neŋ egalen zet zapatnaŋ ke mkoti zemkawaŋ bemindama nâmbien. \s1 Zân an tu zulutindende anaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ zeye \r (Matiyu 3:1-12; Mak 1:1-8; Luk 2:1-18) \p \v 19 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mkaen tati sâpe sâpe bumbu an ekŋengat kandaŋinaŋ mulup an mamaip ekŋen zemindeme Zânmagen meti pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ pe Kilais ma an kwi? Ze zemane nâne.” \p \v 20 Zeme egaŋ keyegak ikŋaŋgat yaŋaŋaŋ pigok penaŋ zemkawaŋ bemti diindoye, “Neŋ wa Kilais yek.” \p \v 21 Zeme ekŋenaŋ naman ewe pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ an kwi? Geŋ Ilaiza?” \p Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ ek yek.” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Âpme geŋ nin golaŋ zenze an temaŋ ŋen ninmagen kokogat damuŋ matatnuwen geŋ kapi?” \p Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ golaŋ zenze an ke yek.” \p \v 22 Zeme ekŋenaŋ pigok zewien, “Geŋ kwi penaŋ? Ze weyaŋ yaŋaŋdi zemane nâne. Am zemndeme kotn am ekŋen keyet pe zigok met zeman nâseip? Geŋ gitaŋgat penaŋ yaŋdi zigok penaŋ manzenik?” \p \v 23 Zeme Zânaŋ pigok diindoye, “Neŋ golaŋ zenze an Aizaya egaŋ zet pigok zeye keyet penaŋaŋ, \q1 ‘An ŋenaŋ msat tuŋgupman mamti animbiyet pigok takuin, “Pi mamti amnaŋ yomin zeme delaŋ zeme keŋin weyaŋti Amobotnaŋgat damuŋ talit,” mandiindoin!’” \rq (Aizaya 40:3)\rq* \p \v 24 Âpme an ekŋen Palisi ekŋenaŋ zemindeme kobienan \v 25 naman pigok yaŋkwesiwien, “Nin tatnâmann geŋ, ‘Neŋ Kilais yek ma Ilaiza yek ma golaŋ zenze an ŋen yek,’ zenik. Kegok beme geŋ kwilekiyet am tu manzulutindenik?” \p \v 26 Zeme Zânaŋ kapigok diindoye, “Neŋ am tu etaŋ manzulutindeyap. Âpme an ingat tuŋguwinan sokbeyeyaŋ mamain ek ke in ku maekmâtâlip. \v 27 An keyaŋ bamnan gwaen takozin. An bekeboŋ beke neŋ bukaboŋ kapiyaŋ elewat temaŋ timpema ŋep ku bewe.” \p \v 28 Ekŋenaŋ meyaŋkwesiwienen ke Betani mka Zodan tu nembet daeset tazinen ke mebien. Zânaŋ mka ke mamti am Zodan tuyen tu manzulutindemtan. \s1 Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 29 Msat msame Zânaŋ am tu zulutindemambe tati ekme Zisasiyaŋ ninmagen takopme ekti ningat pigok dindoye, “An inde takozingat egit. An kainde Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ. Zuda am ekŋenaŋ yomin delaŋ zenzeyet nâmti Sipsip Kawawaŋgat sâpe sâpe mambuip. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ takozin ke amgat belen beme msat sambe am ningat yom delaŋ zenzeyet kume gakiwe. \v 30 Neŋ an keyet ilak eweŋan pigok diindowan, ‘An bamnan takozin ke Amobotnaŋ temaŋ neŋ ewe sokbembepiŋ tapma egaŋ eweŋan tipman penaŋ baen mamkwage.’ \v 31 Ek eweŋan Kawawaŋaŋ an yomengatnaŋ gilik zemndadagat ombempeye ke neŋ ku ekmâtâban yaŋgut Kawawaŋaŋ zet zapatnaŋ etaŋ zemkawaŋ bemname neŋ Islael am in ondekindemti egat zapatnaŋ diindoma nâmti in egaŋ kokogat weyeyaŋ mulup mti mamayet nâmti inmagen tu zululut mulup kapi mimiyet zemneme inmagen yaŋbewan.” \p \v 32 Kogogapm Kawawaŋaŋ pigok dinoŋge, “Neŋ Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan age sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen totapme ekbanik beme an ilak ke. \v 33 Nen an ke eweŋan ku nâmâtâtpewan yaŋgut Kawawaŋaŋ neŋ am tu zulutindendeyet mulup zet kapi naŋgeyaŋ pigok dinoye, ‘Nâlen Emetak Teŋaŋ toti dukŋanen tapme ekbanik beme an keyaŋ am nâlen Emetak Teŋ ke indamâbe.’ \v 34 Neŋ yaŋaŋ kegok zemâtâtname ekbangapmti muluwaŋ kegok sokbeme ekti ek ilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ elak nâmâtâpewan.” \s1 Zisasiyaŋ yaŋbemti nembaŋane zulak zulak ilak indatiye \p \v 35 Msat msame Zânaŋ nembaŋanet zut nit ndatimti msat keyegak koti tapmambenn. \v 36 Tatnepemann Zisasiyaŋ keyegak kwawepme ekti Zânaŋ nigat pigok dinitdoye, “An zut, an da egit. Ek Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ.” \p \v 37 Zeme nemba zut piwan nânâŋak keyegak Zân pemti met Zisasiyet baman mâti mebun. \v 38 Mepmalu Zisasiyaŋ gilik zem idikti pigok idayaŋkwesiye, “An zut, it kwilekiyet napmâti takolup?” \p Ndayaŋkwesime nit pigok zewelin, “Labai, (E Ibulu zet âpme ningalen zeleset ‘an zikat indanda,’ kok zewanek.) geŋ mka pe deset mawenik.” \p \v 39 Yaŋkwesimalu pigok dinitdoye, “It kopmalu neŋ met mkan zikat idama egit.” Zemti idati tapmetnepeme msat gasim beme ekmak ke tapmetneti tambu sutnan gilik zemti naman mkaŋidanen kobun. \p \v 40 An zut Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zeme nâmti ekmagen mebun nitmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Endulu ek Saimon Pitayet datnaŋ. \v 41 Enduluyaŋ metneti meniŋaŋ Saimon aikti pigok dunduye, “Neŋ Mesaya, kwitnaŋ ŋen Kilais\f + \fr 1:41 \ft Kwit zut keyet yaŋit kapigok Kawawaŋaŋ am yomengatnan gilik zemndatitiyet ombempeye.\f* manzeip ek ilak aiga.” \p \v 42 Kegok zemti meniŋaŋ Zisasmagen wati mepmalu Zisasiyaŋ ekti zeye, “Geŋ Saimon Zângat nemuŋaŋ muŋ. Gâgât kwidi alakŋaŋ neŋ Sipas gayap.” (Sipas kwit keyet yaŋaŋ “nanzaŋ”.) \p \v 43 Msat msame Zisasiyaŋ Galili msalen mesât tati Pilip selen aikti pigok dunduye, “Geŋ kopmane neŋmak medi.” Zemti wati mebun. \v 44 Âpme Pilipmak Endulu muŋanet ekŋen mkaŋin kwep Besaidayetnaŋ. \p \v 45 Metneti Piliwan Nataniel meaikti pigok dunduye, “Mosesimak golaŋ zenze an notnaŋaŋ itnaŋaŋ baenen an kapi Kawawaŋaŋ nin yomengatnaŋ gilik zem ndadagat ombempeye keyet zetnaŋ meluwaŋ mbien ewan penaŋaŋ alak aikti ekmak tapmanup. An ke Zisas Zosepgat nemuŋaŋ Nasalet mkaengatnaŋ.” \p \v 46 Zeme Natanieliyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemti saye, “Geŋ nâmane Nasalet mkaen bukanda kwileki dolakŋaŋ ŋen sokbewe bein?” \p Zeme Piliwaŋ zeye, “Kok zenikgat kopmane met zikat gama ekbak.” \p \v 47 Zemti Nataniel wati Zisasmagen mepme Zisasiyaŋ Nataniel ekti zeye, “An kapi Islael an penaŋ. Ek zet dâsuki ŋen ku manzein.” \p \v 48 Zeme Natanielaŋ zeye, “Zisas, neŋ pe de mama yaŋŋ nikbanangapmti kegok zenik?” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Piliwaŋ geŋ ewe met gaiikpiŋ tapme geŋ tep kwitnaŋ pik kandaŋan ke tapmane giga.” \p \v 49 Zeme nâmti egaŋ Zisas pigok dunduye, “An zikat indanda, geŋ penaŋ sukwep Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ Islael am ningalen Amobotnaŋ Temaŋ.” \p \v 50 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ geŋ tep pik kandaŋan tapmane giga zeya keyepmti nâgât nâmkiŋpemnenik? Nânik, pi ewe belak yaŋbemti butnaŋ isikŋaŋ bugan ekdik. Âpme penaŋ penaŋ ewe bam sokbeme mamti ekmebanik!” \p \v 51 Kegok dundumti naman nembaŋane ilinsakwep pigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ ŋen pigok diindoma nâit, bamgat in taekme kululuŋ gwaenen ŋandem tapme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋmagen motopme ekbep.” \c 2 \s1 Zisasiyaŋ zeme tu penaŋaŋ naman wain beme nimbien \p \v 1-2 Ke mti manepeme kasup zut bemelak Galili msalen mka ŋen kwitnaŋ Kana manzeip ke animbi zut ŋen awembiŋ bemidesâgâti tu meu mee akume kopme bumti Zisas mamaŋ ma Zisas ikŋaŋ ma nembaŋane nin nsakwep ndamandame tu meu nsâgât meti \v 3 meu tatnepemann meuyaŋ ewe tapme wain tu ilak delaŋ zeme Zisas mamaŋaŋ ekti pigok zeye, “Wae, ekŋen pi ilak wain tu delaŋ zeme belak talipgat nâmbega.” \p \v 4 Zeme Zisasiyaŋ mamaŋgat pigok zeye, “Maŋge, wa mulup kapi nin tapminup yek. Nâlen mulup miminn kann ewe bam sokbemnawe.” \p \v 5 Zeme mamaŋaŋ mulup nemba ekŋenmagen meti pigok zeye, “In tatnepeme Zisasiyaŋ kwileki ŋen mimiyet diindome zetnaŋ gawepumti mseip.” \p \v 6 Âpme mka keyet ganzenan menzim tosiŋ temaŋ temaŋ 7 bekapi onzemindeme matatemien. Menzim tosiŋ temaŋ kwep bekeyet tu 100 lita mee kegok makasimpemtemien. Kasimpeme tapme sesewat mkayelen amobotnaŋaŋ set bemindaye keyet kataŋ mâti kasup kataŋ selin belin manzulutemien. Menzim tosiŋ bekeboŋ sambe mka kataŋ mawemetan. \p \v 7 Kegogapm Zisasiyaŋ mulup an ekŋen pigok diindoye, “In tu omti menzim tosiŋ temaŋ taliwen kapi kasime towepmâlak.” Zeme mulup an ekŋenaŋ menzim tosiŋ temaŋ 7 pi tu omti kasime gak zemâge. \p \v 8 Omkasime delaŋ zeme pigok diindoye, “In tu butnaŋ menzim isikŋaŋ kasimtimti met an meu damuŋ ke sait.” \v 9-10 Zeme omti mmepme tuyaŋ wain beme an meu damuŋ keyaŋ wain tu ke nim ekti kapi pe desetgatnaŋ mkolip ke ku weyaŋ nâmâtâti mulup nemba ekŋenaŋ Zisasiyaŋ zeme tu penaŋ omti mebien. Kegogapm ekŋenaŋ wain tu zigoset sokbep eyet yaŋaŋ ŋep nâmâtâbien. \p Kegok mme an meu damuŋ keyaŋ animbiŋaŋmak bet butewun ke zeme kopme pigok dunduye, “Ningalen set temaŋ kapigok tazin, wain tu dolakŋaŋ penaŋ ke am ŋeŋaŋ indame nimti tapmeŋgut naman bam bekanaŋnik ke maindame nip. Yaŋgut geŋ kileŋ mnak wain pembenaŋ pi belak pemane tapme bekanaŋnik ŋeŋaŋ indamane niyo. Geŋ set dâsuki mti wain tikŋaŋ kapi aŋgalaŋ pemane tapmawaŋ bam mti kolip.” \p \v 11 Zisasiyaŋ mka keyet yaŋbemti menok ke mti Amobotnaŋ main keyet yaŋaŋ am ekŋenmagen mkawaŋ beme nembaŋane nin windeŋaŋgat yaŋaŋ ekti nâmkiŋpewenn. \p \v 12 Keyetnan Zisasmak mamnotnane ma nembaŋane nin nsakwep Kapaneam mkaen ke tambu msasa isikŋaŋ bugan topmambenn. \s1 Zisasiyaŋ sesewat mka temanen amnaŋ omkwiti kwiti tapmme indikti indapmâge \r (Matiyu 21:12-13; Mak 11:15-17; Luk 19:45-46) \p \v 13 Topmanepemann Zuda ningalen Aŋgalalaŋ Kendo elak bududuk beye keyepmti Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman Kendo ke eksâgât mowebenn. \v 14 Moti ekme sesewat mka temaŋgat tambaŋgumen amnaŋ kwaweti Kawawaŋgat sâpe sâpe bumbuyet makau ma sipsip ma sasakandanombe mee pi time kwawepme omkwiti kwiti mti mânep sisak dukŋan bemti omaiŋ maiŋ tapmmambien. \v 15 Tapmme Zisasiyaŋ indikti ŋeŋaŋ penaŋ zime egaŋ tek timti mendeŋme katikŋaŋ beme mtati makau ma sipsip mee pi wuwap indawitikti indamâpme kuŋkunzuŋ kwawepmâpme mânewin timtati time mekopme sisakŋin mtati gilik zempeme weŋge. \v 16 Âpme am sasakandenombe mtabien ekŋen indikti memendep mimindamti pigok diindoye, “In sasakandenombeŋin timti toti melit. In Biengalen mka kapi mme ingalen bemkwiti kwiti mkanok ku bek.” \v 17 Zisasiyaŋ moti kegok mme nembaŋane nin Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen meluwaŋ pigok mimiŋaŋ tazin keyet otnâmbenn, \q1 “Gâlen sesewat mkayepm ŋeŋŋ penaŋ zimetip.” \rq (Sam 69:9)\rq* \p \v 18 Âpme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ kapigok penaŋ tapminikgat pe Kawawaŋaŋ winde game egalen windeen maminik beme geŋ menok ŋen mmane nin ekti yaŋaŋdi ekmâtâsenup?” \p \v 19 Yaŋkwesime egaŋ keyegak pigok zeye, “In sesewat mka temaŋ kapi asekyaloŋme neŋ naman kasup tuk keyet keŋan etaŋ timtusu tusu mti walapma delaŋ zemâbe.” \p \v 20 Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet pigok zewien, “Yeŋsokŋne ekŋenaŋ nup kan 46 bepi sesewat mka temaŋ kapi tawalatne walatne peme delaŋ zeye. Âpme geŋ bukapiyaŋ kasup tugat keŋan etaŋ walasât zenik?” \p \v 21 Yaŋgut Zisasiyaŋ zet ke wa sesewat mka temaŋ keyet penaŋ nâmti ku zeye egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋgat nâmti zeye. \v 22 Yaŋ maneti Zisasiyaŋ gakiyeyaŋ gilik zem wapme kan keyet nembaŋane nin sesewat mka temaŋ asekti walalagat zeye keyet ma Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen muluwaŋ mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ ekmagen sokbeme ekti nâmkiŋpewenn. \p \v 23 Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman Aŋgalalaŋ Kendoen mamti menok temaŋ sepemaŋ igak igak mme am sambe ekŋenaŋ ke ekti Zisasiyet nâmkiŋpewien. \v 24 Yaŋgut Zisasiyaŋ am sambe ekŋen bekapi notnaŋaŋ keŋinan ŋenzinziŋaŋ tage e indik mâtâti ekŋen sambe keyet nâme notnaŋne etaŋ ku beye. \v 25 Egaŋ am ŋeniyet yaŋaŋ nâsâti am ŋen yaŋkwesime ku dundume nâŋge. Egaŋ ikŋaŋ am keŋin baen ekti yaŋaŋin eknâmâtâge. \c 3 \s1 Zisasiyaŋ Nikodimasmak zapat mbun \p \v 1 Palisi an ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Nikodimas. An beke Zuda am ekŋengalen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ temaŋ ŋen ek ke. \v 2 An keyaŋ buzak tambuyet Zisasmagen moti pigok dunduye, “An zikat indanda, nin gâgât yaŋaŋdi nânup. Geŋ an zikat indanda penaŋ Kawawaŋmagengatnan kwatobanan. Âpme geŋ menok sepem igak igak maminik keboŋ kapi an ŋen Kawawaŋpiŋ mamti mulup keboŋ keboŋ ke ŋep ku mnak.” \p \v 3 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ nemba okak masokbeip keyet kataŋ okak ku sokbewe beme an keyaŋ Kawawaŋmak tusumti egalen zemâtâtâtgat katnaŋen mama keŋan ke ku mebe.” \p \v 4 Zeme Nikodimasiyaŋ pigok zeye, “Weneŋe, an temaŋ penaŋ bekeyaŋ naman zigoset mamaŋgat keŋan toweti naman nemba okak sokbewe?” \p \v 5 Zeme Zisasiyaŋ naman pigok dunduye, “Neŋ zet penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ tuyaŋ ma Emetak Teŋmagengatnaŋ mama alakŋaŋ ke ku tiwe beme an keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keŋan ŋep ku mebe. \v 6 Amgalen mamaen masokbep ekŋen amgat sepem. Âpme Emetak Teŋaŋ ammagen mulup mme mama teŋ matip ekŋen Kawawaŋgat zapat mambeip. Ekŋen ke Emetak Teŋgalen am penaŋ. \v 7 ‘Geŋ neŋ sokbembe alakŋaŋ sokbembe,’ keyet zema geŋ nâmane nukŋaŋ penaŋ kumbek. \v 8 Tâgâ ek belak kileŋ ke kumbume kwisakŋaŋ etaŋ kume manânup. Âpme geŋ pe deset yaŋbemti met deeset mamezin e ku manânik. Âpme Emetak Teŋaŋ am ŋenmagen mulup mme mama teŋ matin ekmagen Emetak Teŋaŋ tâgâyaŋ mulup maminok mamin.” \p \v 9 Zeme Nikodimasiyaŋ nâmti zet dopmaŋ kapigok gilik zem saye, “Pe zigok penaŋ mti alakŋaŋ sokbembeyelen nâmti zet kapi tazenik?” \p \v 10 Zeme Zisasiyaŋ Nikodimas pigok dunduye, “Geŋ Islael am ekŋengalen an zikat indanda temaŋaŋ zet kapi zema geŋ kwilekiyet nâmane nukŋaŋ taben? \v 11 Neŋ penaŋ pigok diŋgoma nâmbak: Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ zemâtâtname nâmban keyet zapatnaŋ ma Kawawaŋaŋ ammagen mulupmaŋ kawaŋan sosok mamme egap keyet zapatnaŋ diindoma in sambeyaŋ ningalen zet ke nâme ewe pepesut beme ku manâmkiŋpeip. \v 12 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen sosok masokbemâpme egip kapiyet palen bemzema in ku manâmkiŋpeip. Âpme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen gwaen masokbemezin keyet palen bemzema in zigok ŋep nâwiek? \v 13 An ŋenaŋ kululuŋen gwaen moti kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke ku ege. Angat Nemuŋaŋ neŋ kululuŋengatnan toban keyepmti kululuŋen gwaen kwitnaŋ kwitnaŋ wein e nâmâtâpma delaŋ zemâzin. \p \v 14 Itnaŋaŋ Moses egaŋ msat tuŋgupman nombe weŋaŋ aenaŋ weyaŋti tep palen kwasim pemti mwat onzempeme tapme ekbien. Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ ke tep palen palak palak masasok neme wema nomti mwat onzemneme tapma ekbep. \v 15 Amnaŋ neŋ nikti nâmkiŋnemti mama kanzizit aiikgat kegok mbep. \v 16 Kawawaŋ egaŋ msalen am sambe ingat gogot penaŋ mamimindein keyepmti egaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ kwep penaŋ ke ketalasimti msalen peme toge. Keyepmti am neŋ nâmkiŋnewep ekŋenaŋ walelepiŋ; mama kanzizit tiwep. \v 17 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ neŋ msalen neme toban ke wa am yominaŋgat dopmaŋ indandayet nâmti ku neme toban. Neŋ am yomengatnan gilik zemti indatitiyet Bipmnaŋ zemneme toban. \p \v 18 An ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ manâmkiŋnein beme yomaŋgat dopmaŋ ku tiwe. Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ ku manâmkiŋnein ek yomaŋgat dopmaŋ ilak titiyet damuŋ matazin. Elak egaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ nâmkiŋnenepiŋ mamm keyepmti sepem kegok sokbemsawe. \v 19 E yaŋaŋ kapigogapmti tosa mgasik kapi tiwe. An ekŋenaŋ busatnaŋ msalen kapi sokbeme buŋam zapatnaŋ ekŋenmagen mepme nâmtiŋgut ekŋenaŋ bamkumpemti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ mti tambusosogat zapat mambeip. \v 20 An ŋenaŋ yom mamin beme egaŋ busatnanen mopma yomm sosok sokbesem zemti busatnaŋgat makiŋgazin. \v 21 An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti maŋgawepumti main egaŋ busatnaŋgat ku makiŋgazin. Âpme egaŋ busatnanen mopme busatnaŋaŋ mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke sosok mamkawaŋbein.” \s1 Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 22 Ke maneti Zisasiyaŋ nembaŋane nin ndatime Zelusalem mka pemti Zudia msat butnaset ŋen meti mambenn. Ke met ekŋenmak mamti animbi tu mazulutindemtemenn. \v 23 Âpme Zân egaŋ kegogak mka ŋen kwitnaŋ Enon zeme ke Selim msaleset tu sambe penaŋ matatan ke mamti am tu manzulutindemtan. \v 24 [Kan keyet Zân ewe mka katikŋan pepepiŋ tapme egaŋ belak mamti mulup ke mamtan.] \p \v 25 Zângalen nembaŋane Zudayetnaŋmak Zuda an ŋenmak tu zululugat \v 26 mdândâmti Zângat nembaŋane ekŋenaŋ Zânmagen meti pigok dunduwien, “An zikat indanda, geŋ an ŋen Zodan tu nembet daeset tapme zikat ndamane ekbenn an keyaŋ alak am tu tazulutindeme am sambe pi ekmagen etaŋ ondek mepmâpme delaŋ zein.” \p \v 27 Zeme Zânaŋ nâmti pigok diindoye, “An ŋen Kawawaŋaŋ mulup ŋen zemdelaŋ zem sasapiŋ mme egaŋ mulup belak keŋan galak ku mamin. \v 28 ‘Neŋ Kilais yek, neŋ belak Kawawaŋaŋ an keyet zapatnaŋ zenzeyet ŋeŋaŋ zemneme koti zema nâmbien. Âpme in zet ke eneyet sakwep penaŋ kandabien.’ \v 29 An ŋeniyet imbi zapat zempepeŋaŋ an keyaŋ imbi keyet apmaŋ penaŋ. Yaŋ egaŋ imbiŋaŋ kemak bet butemti keŋ oloŋen mme notnane ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti ekmak tusumti ilinsakwep oloŋen mamip. Keŋ oloŋen temaŋ penaŋ keboŋ ke sokbemnanayelen kan elak alak penaŋ kapi sokbemnain. \v 30 Zisasiyet kwizet buŋamaŋaŋ palakŋaŋ beme kopme nâlenaŋ naman uluk zemti towebe. \p \v 31 An ŋen msalen kapiyetnaŋ sokbembeŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen kapiyetnaŋ etaŋ ekti manzein. Âpme an kululuŋen gwaengatnan tototnaŋ ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapiyet Amobotnaŋaŋ tazin. \v 32 Egaŋ kululuŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tazin keyet zapatnaŋ zemeŋgut am ekŋenaŋ nâme dâsuki beme ku nâmkiŋpewien. \v 33 Âpme an ŋenaŋ zetnaŋ ke nâmti mamkitik pein beme egaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ an zet penaŋ penaŋaŋ zemti main, e nâmâtâpewep. \v 34 Kawawaŋaŋ an zempeme toge an keyaŋ koti Kawawaŋgat yaŋaŋ manzemkawaŋbein. Keyepmti Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde omba penaŋ same egalen windeen mulup mamin. \v 35 Bipmaŋaŋ Nemuŋaŋ egomti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi egaŋ damuŋ mimiyet betnanen bemâge. \v 36 Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ke manâmkiŋpein beme mama kanzizit eweŋan msalen kapiyegak yaŋbemti masokbemsain yaŋgut am ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egalen zet ke ku gawepuwe beme mama kanzizit ke ku tiwe. Am keboŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen welili eweŋanak msalen kapiyegak masokbemindain.” \c 4 \s1 Zisasiyaŋ Samalia imbi ŋenmak zapat mbun \p \v 1 Zisasiyet zapatnaŋ Palisi ekŋengat pigok kot zeme nâmbien: Zisasiyaŋ am tu tazulutindein eyaŋ Zânaŋ am tu zulutindeye ekŋen indasebemindeye. \v 2 (Zisasiyaŋ ikŋaŋ am tu ku zulutindeye nembaŋane nin etaŋ am tu zulutindewenn.) \v 3-5 Amnaŋ Zudia msat pemti Galili msalen mesât Samalia msat tuŋgupmaset beke tapmetne metne Galili msalen mapataŋ zemtemien. \p Âpme Zisasiyet zet sambe kegok tazeme nâmti egaŋ nin nembaŋane ndatime Zudia msat pemann tapme Galili msalen gilik zemti mesât Samalia msaleset beke tapmetne metne mka ŋande ŋen kwitnaŋ Saika zeme ke pataŋ zewenn. Mka ke Zekowaŋ nemuŋaŋ Zosep msat saye keyet ganzenan matatan. \v 6 Msat keyegak Zekowaŋ tu pusak timpeyeyaŋ maomnimtemien. Âpme Zisasiyaŋ set teepmaŋ kotne kotne tinsutnan penaŋ beme sebetnaŋ sukŋaŋ beme tu pusak solonan ke moti totapmaŋge. \p \v 7-8 Ke tot tagom tati nembaŋane nin zemndeme mkaen tu meu kwitim tisât mepmann Zisasiyaŋ igak tu pusagen ke totati ekme Samalia imbi ŋenaŋ tu osâgât menzimaŋ kwindiŋti kot tuyen osât tapmme Zisasiyaŋ ekti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ tu bugan bemti namane nimbi.” \p \v 9 Kegok yaŋkwesime imbi keyaŋ pigok dunduye, “Islael ammak Samalia am nin zapat zenâ zenâ kwep ku mammnup. Yaŋ geŋ eneyet koti tuyet nâgât tatnayaŋkwesinik?” \p \v 10 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kawawaŋaŋ geŋ kwileki ŋen taolet gasât tapm ma neŋ an tuyet tadiŋgoyap nâgât yaŋŋ nânâpiŋ keyepmti tapminik âk nâmti ze nayaŋkwesimane neŋ tu zikatnaŋ kwapeŋ matazin keyetnaŋ gama nimbek.” \p \v 11 Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ tu kapi pusak beŋan penaŋ baen mambemtimkwatnup. Âpme geŋ tu oo menzimdi ŋen ku tagain ke geŋ tu zikatnaŋmak e deset tazinaŋ omti nasenik? \v 12 Ningat sokŋ Zekop egaŋ tu pusak temaŋ kapi timpeye. Mti ikŋaŋ ma nemuŋane ma sipsip ma makauŋane ekŋenaŋ tu kwep kapi manimzulutemien. Âpme geŋ Zekop ek sebempemti naman tu dolakŋaŋ penaŋ ŋen zikatnaŋmak makozin ke desetgatnaŋ aikndasâgât tazenik?” \p \v 13 Samalia imbi keyaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “In tu kapi ometnimti ewe tuyet mti mene mene mamekotomnip. \v 14 Âpme nâlen tu tazeyap ke am ŋen sama nimbe beme egaŋ tuyet ŋen ewe ku atotoyelen. Neŋ tu sawap ke keŋanen baen tu yeeŋaŋ dolakŋaŋ zikatnaŋmak penaŋ kwati telepgat tati mama aiksame mambe.” \p \v 15 Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ tu tazenik ke namane nimti tuyet ŋen ewe atotopiŋ mamambap. Mti tuyen pien mene mene mamekolap e alakŋaŋ ŋen ewe ku mekobap.” \p \v 16 Kegok zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ meti apdimak wati kolit.” \p \v 17 Zeme imbi keyaŋ zeye, “Neŋ apmpiŋ; belak mamayap.” \p Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Geŋ, ‘Neŋ apmpiŋ,’ e penaŋ zenik. \v 18 Yaŋgut geŋ an 5 ekŋenmak mamkwati asekindemkwabanan. Ya alak pi ŋen wapmanik ke gitaŋgat apdi penaŋ yek keyepmti geŋ, ‘Apm yek,’ zet e penaŋ zenik.” \p \v 19 Zeme imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋŋ alagati neŋ gâgât yaŋaŋdi nâyap. Geŋ Kawawaŋmagen golaŋ zenze an ŋen penaŋ. \v 20 Âpme geŋ nânik, ekŋen yeŋsokŋne ekŋenaŋ kalaŋ kapiyet dukŋan motati Kawawaŋgat mandundum samtemien. Âpme Zuda am ingulak Zelusalem mka teman ke tati Kawawaŋgat mandundum saip.” \p \v 21 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Imbi, neŋ pigok zema nâmbak, in kan ke penaŋ sokbeme kalaŋ kapiyet ma Zelusalem mkaen met ondekti Bien ku dundum sawep. \v 22 In keyet yaŋaŋ nânâpiŋ; belak ek masesewatsaip. Âpme Islael am ningut egat yaŋaŋ nâmâtâti maminup. Kawawaŋaŋ Zuda am ningat tuŋgupmnangatnaŋ an ŋen am yomengatnaŋ gilik ze ndatitiyet peme kokogat zenzeŋaŋ \v 23 kan kelak alak kapi sokbem tazin. Âpme egalen am maŋge penaŋ ekŋenaŋ keŋinaŋ penaŋ Emetagalen set esemteŋ penaŋ tazin keyet kataŋ mamti Bien dundum sawep. Bienaŋ am ekŋen keboŋgat nâme dolakŋaŋ mambein. \v 24 Kawawaŋ ek an enzililiŋaŋ mamain keyepmti amnaŋ ek sesewatsasâgât mbep beme ekŋengalen sesewawalin ke keŋinan baenengatnaŋ kwapme mama mimiŋin esemteŋ penaŋ kemak tati sesewatsawep.” \p \v 25 Zeme imbiyaŋ pigok dunduye, “Mesaya ma kwitnaŋ ŋen Gilik zeleset Kilais makuip egaŋ sokbemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemndandayet zenzeŋaŋ e neŋ nâyap.” \p \v 26 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “An e sokbembeyet zenzeŋaŋ elak neŋ kapi tati zet tadiŋgoyapmak.” \p \v 27 Kegok tazeme zemelak nin nembaŋane ilak meu kwitim timti koti ekmann Zisasiyaŋ Samalia imbi kemak zapat tapmme ekti nâmtemtem mbien. Mti imbiyet, “Geŋ pi kwileki tapmnik?” ma Zisasiyet Samalia imbiyet, “Zet kwileki tadundumann?” mee ke idayaŋkwesisâgât mbennaŋgut nâmann ŋep ku beme belak pemann tage. \p \v 28 Âpme imbi piwan tu menzimaŋ mee piwan peme weme belak windembemti mkaen meti am pigok diindoye, \v 29 “In kopme neŋ Zuda an ŋen kotazingat met zikat indama egit. An keyaŋ nâlen yomm sambe bepi sosok zemkawaŋ bem namâlep. An ke Kilais sokbembeyet zenzeŋaŋ wa ke mene?” \p \v 30-31 Zeme nâmti am bee ilinsakwep Zisasmagen kosât ewe selen takopme kan keyet nembaŋane nin pigok zewenn, “An zikat indanda tu meu bugan niya!” \p \v 32 Âpme egaŋ ningat zeye, “Neŋ tu meu sepemaŋ ŋen tatnain e in kunâip.” \p \v 33 Kegok zeme nâmti nemba nin nnak pigok zenâmbenn, “Am pe kwiyaŋ meu mkot same niwaŋ?” \p \v 34 Tazemann ndikti pigok dinndoye, “Neŋ Bienaŋ mulupmaŋ mimiyet zemneme toban keyepmti egalen mulupmaŋ mdelaŋ zesap keyaŋ tu meunok penaŋ bein. \v 35 In pigok manzeip, ‘Meu muluwen ondemann kwati eyoŋga zulak zulak beme meu penaŋ masokbein.’ Yaŋgut neŋ pigok diindoma nâit, in teŋ zemwati mulup egit muluwen meu penaŋ sokbembe temaŋ ilak alak kapi sokbein. \v 36 Âpme an ŋenaŋ mulup mti keŋanen mapein kemak am nusi mti penaŋaŋ maakumtin. Egelaŋ ilisakwep muluwit keyet tosaŋaŋ timti oloŋen temaŋ mbalup. Sepem kegogak an nâmkiŋpepemak ŋenaŋ an ŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dunduye. Âpme naman ŋenaŋ mukulem mme yomengatnan keŋan gilik zemti kululuŋen mobotgat zapat bemti main keyepmti an zut keyaŋ muluwidaŋgat tosaŋaŋ ilizuzut timti oloŋen ilisakwep mbalup. \v 37 Âpme nin set kapigok maminup: An ŋenaŋ mulupmaŋ mti maondein. Âpme an ŋenaŋ mukulem mti nusi kayak mti penaŋaŋ timti time maŋge kwep mamozin. \v 38 Âpme neŋ in nâlen muluwen meti mulup nembanne indamukulem mti ekŋenmak ilinsakwep meu penaŋ akum time temakwep mobogat nâmti zemindeyapgat melit.” \p \v 39 Tazeme Samalia imbi piwan meti animbi sambe ekŋen pigok diindoye, “Neŋ yom kwitnaŋ kwitnaŋ mkwaban piwan egaŋ zemkawaŋ bemti namâpme delaŋ zep.” Zet kegok zeme nâmti am sambeyaŋ ek nâmkiŋpewien. \v 40 Keyepmti Samalia am ekŋenaŋ Zisasmagen koti ekŋenmak mamayet yaŋkwesime Zisasiyaŋ nâme ŋep beme nin meti ekŋengalen mkaen kasup zuletaŋ nsakwep mambenn. \p \v 41 Ke met mamti zet zapatnaŋ diindome am sambe penaŋaŋ ewe tusumti Zisasiyet nâmkiŋpewien. \v 42 Mti imbi Zisas ŋeŋaŋ met aige ek ke pigok dunduwien, “Nin ŋeŋaŋ geŋ zet zemane nânnaŋ pi ilak nin penaŋ dembusekŋanen zetnaŋ penaŋ nâmti nâmkiŋpenup. An kapi penaŋ Kilais msat sambe am nin pi yomengatnan gilik zemti ndatiwe.” \s1 Zisasiyaŋ gapmangalen amobotnaŋ ŋengat nembaŋaŋ ŋen zawalen tapme mme alik beye \p \v 43 Âpme Zisas nembaŋane nin kasup zut pi Samalia am ekŋenmak ke maneti naman gilik zemti Galili msalen mebenn. \v 44 Mesât mepmambe Zisasiyaŋ ikŋaŋ pigok zeye, “Golaŋ zenze an ŋen ikŋaŋgalen mkaŋaŋ ŋotakŋanen ke tapme ikŋaŋgalen maŋge ŋeneyaŋ zetnaŋ gawepumti egat nâme mobotnaŋ ku mambein.” \v 45 Âpme Zisasmak nembaŋane nin meti Galili msalen pataŋ zemann Galili msalen animbi ekŋenaŋ oloŋen mti ndazemtetime mkaen mobenn. Nin Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman baen met mamti ekmann Zisasiyaŋ menok notnaŋ mme ekbenn keyepmti Zisas ekti ndazemtetime mobenn. \p \v 46 Ke nin moti keyetnan mane mane naman Kana mka msalen tu zeme wain beye mka keyegak met pataŋ zewenn. Âpme Kapaneam mka keyet gapmangalen amobotnaŋ ŋen maŋge egat nemuŋaŋ zawat nukŋaŋ penaŋ mti mawemtan. \v 47 Âpme Zisasmak nin Zudia msalengatnan ewe Galili msalen kopmann zeme nâmti amobotnaŋ piwan Kana mka msalen meti nembaŋaŋ gakisât penaŋ tapmme koge keyepmti Zisasi wati mebegat yaŋkwesim nâŋge. \v 48 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “In kapi neŋ menok ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalinan mamanamaŋ sokbeme ekti zetn nâmkiŋpesât maâip.” \p \v 49 Zeme amobotnaŋ keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ Zisas, nemban gakisemmagat kopmane sakwep medi.” \p \v 50 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nemundi ilak alik beingat ŋepgat gitak met!” Zeme amobotnaŋ keyaŋ Zisasiyet zetnaŋ nâmkiŋpemti mege. \v 51 Selen tapmepme sisiliŋ nembaŋane ekŋenaŋ ek aiksâgât selen metaikti pigok dunduwien, “Nemundi alik bep.” \p \v 52 Zeme egaŋ indayaŋkwesiye, “Kan zukŋan penaŋ alik bep?” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Saŋenen kasup sutnaŋ teman penaŋ tapme kan keyet zawatnaŋ yek bep.” \v 53 Kegok zeme amobotnaŋ keyaŋ yaŋaŋ pigok nâmâtâge. Kan keyet penaŋ Amobotnaŋ Zisasiyaŋ zemnemti pigok zep, “Nemundi ilak alik bep.” Ke nâmti mam ip don notnane zemâtâtindame nâmti ilinsakwep Zisasiyet nâmkiŋpewien. \p \v 54 Zisasiyaŋ Zudia msalengatnan Galili msalen sek zut meti menok ke mme sek zulak beye. \c 5 \s1 Zisasiyaŋ an ŋen Betesda tu lemunan weyaŋpeye \p \v 1 Ke manepeme Zuda am ekŋengalen kendo temaŋ ŋen beme Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mege. \v 2 Âpme Zelusalem mka temaŋ keyet keŋan tu lemunan temanik ŋen sipsip set tokwakwat manzemtemien keyet solonan matatan. Âpme tu lemunaŋ keyet nembet nembet mka mzalaŋ 5 walapeme matatan. Ma Zuda ekŋengalen zelinaset tu keyet kwitnaŋ Betesda makumtemien. \v 3 Âpme mzalaŋ keyet keŋanen am zawatmak ma am zikalin beŋaŋ ma am setnaŋ wesiŋ ma selin belin wesiŋ bembeŋaŋ sambeyaŋ ke wemti tu titok mme ekti towewegat damuŋ matatemien. \v 4 Ke tatnepeme kan notnaŋgat tu lemunan keyet palen Kawawaŋgalen enselaŋ kululuŋengatnaŋ ŋenaŋ tot titok mme ekti an kwiyaŋ ŋeŋaŋ penaŋ mapalamti totan egaŋ sakwep sekŋaŋ dolakŋaŋ mambemtan. \v 5 Âpme an ŋen setnaŋ betnaŋ wesiŋ yaŋ kan teepmaŋ nup kan 38 pi notnaŋ ekŋenaŋ windeŋaŋ bemti towepme egaŋ olapme beme belak ke kwesiŋ matatan. \v 6 Âpme Zisasiyaŋ an ke kan teepmaŋ penaŋ matatan ke ekti kembeŋ penaŋ mti yaŋkwesiye, “Geŋ dolakŋaŋ bembeyet nânik ma yek?” \p \v 7 Zeme an wesiŋ keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, an notn dolakŋaŋ penaŋ kwiyaŋ tu titok mme sakwep nambepeme tu keŋan towebak? Nen towesât ewe wati tiktik takuma an ŋenalak sakwep palam tu lemunan toti ilak alik mambein.” \p \v 8 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ sindi ambepelet timti met.” \v 9 Zeme keyegak an keyaŋ wawadak Zisasiyet nânâpiŋ belak sinaŋ ambepeleti mkaŋan mesât mege kasup keyegak Sabat tagoŋgo kan tapmambien. \v 10 Keyepmti Zuda amobotnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ an dolakŋaŋ beye ke selen aikti egat pigok dunduwien, “Alak Sabat tagoŋgo kan sutnan milawadi ambepeleti wati kodik ke set dolakŋaŋ penaŋ yek.” \p \v 11 Zeme egaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnep egaŋ pigok dinop, ‘Geŋ wati sindi ambepelet timti met.’” \p \v 12 Zeme nâmti an keyet pigok yaŋkwesiwien, “An wati sindi ambepelet met diŋgop an ke geŋ kwitnaŋ nâmtadik?” \p \v 13 Yaŋkwesime an sekŋaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ Zisas daŋan ku nâmâtâge. E eneyet am sambe penaŋ tabien keyepmti Zisasiyaŋ sakwep am tuŋgupmaset enzilimege. \p \v 14 Yaŋ ke maneti Zisasiyaŋ an ke sesewat mka temanen tapme aikti aŋkeŋoo zet pigok dunduye, “Geŋ sekdi ilak dolakŋaŋ bep. Keyet geŋ bekanaŋ ŋen mbanikmagat eksemti mamambanik. Mineti nan nukŋaŋ temaŋ penaŋ ŋen dukdan mobeyet.” \p \v 15 Zeme an piwan Zisas weyaŋ ekmâtâti met Zuda amobotnaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnewan kwitnaŋ Zisas.” \v 16 Zisasiyaŋ Sabat tagoŋgo kan sutnan penaŋ an ke weyaŋpeye keyepmti Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet nâme ŋep ku beme kan keyet yaŋbemti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ mbien. \v 17 Ŋenzinziŋ mme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Bienaŋ am tagoŋgoŋepiŋ indamukulem mammin âpme neŋ sepem kegogak mamiyap.” \p \v 18 Âpme Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyaŋ an ŋen Sabat tagoŋgo kan sutnan weyaŋpeye keyet ma Kawawaŋgat nâgât Bipm penaŋ nit mulup tagoŋgoŋepiŋ mamilup zeye keyepmti ŋeŋin penaŋ zime kume gakikiyet zewien. \s1 Kawawaŋaŋ Zisas mulup sambe mimiyelen winde betnan beye \p \v 19 Âpme Zisasiyaŋ zet pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâit: Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ keŋnangalak mulup ku mamiap. Neŋ Bienaŋ mulup mme ekti keyegak mamiap. \v 20 Âpme Bienaŋ Nemuŋaŋ neŋ ke manigoin keyet mti mulup mamiap kataŋ egaŋ weyaŋ zikat name mamiap. Yaŋ mulup mma maegip ke etaŋ yek. Temaŋ penaŋ ewe zikat name mma in ekti nâmtemtem penaŋ mbep. \v 21 Bienaŋ am gakikiengatnan mme mawalip. Keyepmti Nemuŋaŋ neŋ kegogak an ŋen gakikiengatnan mma wasât mbawen ŋep mma wabep. \v 22 Âpme Bienaŋ ikŋaŋ am mama titiyet ma walelet keyet zelin ku zemdelaŋ zewe. Mulup ke Bienaŋ nâgât betnnan etaŋ beme delaŋ zeye. \v 23 Keyepmti amnaŋ Bipmnaŋgat kwizet buŋamaŋ mamwalip sepem kegogak Nemuŋaŋ nâgât kwizet buŋamm mwabep. An ŋenaŋ nâgât kwizet buŋamm ku mwabe beme egaŋ Bipm zemneme koban an keyet kwizet buŋamaŋ kegogak ku mwabe. \p \v 24 Neŋ penaŋ zema nâit: An ŋenaŋ nâlen zet kapi nâmti An zemneme toban ek nâmkiŋpewe beme an keyaŋ walelet ku aikbe. Egaŋ msalen kapiyegak gakiki ma yom dopmaŋ titi set e pemti mama kanzizit elak tiyeyaŋ mamain. \v 25 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit: Kan alak tatnuwen kapiyet keyepmti am mama mimi bekanaŋgalen seleset mâti mamaip ekŋenaŋ neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ nâlen zet nâmti nâmkiŋpewep beme naman mama kanzizit aikbep. \v 26 Bien ek mama keyet ŋotekŋaŋ âpme Nemuŋaŋ neŋ kegogak mamayet ŋotekŋaŋ bembeyet Bienaŋ nâmneŋge. \v 27 Neŋ Angat Nemuŋaŋ keyepmti Kawawaŋ Bipmnaŋ amgat zet zemdelaŋ zenze mulup ke mimiyet zemdelaŋ zemneŋge. \v 28 In neŋ zet zeyap keyet nâme setnaŋ ku mimiyelenok ku besem. Kan ŋen besâpmnen am zaimen am tawep ekŋenaŋ kwizetn nâmti wapmâpme delaŋ zewe. \v 29 Âpme am mama mimiŋin dolakŋaŋ mti mambien ekŋenaŋ mama kanzizit titiyet oloŋen palen wapmâbep. Âpme am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ yominaŋgat dopmaŋ timti teziŋ ŋandaŋ towesât bembesipeŋ wapmâbep. \s1 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat yaŋaŋ mamsokbein \p \v 30 Neŋ nanaŋgat keŋŋnaŋgalak mulup ke ku mamiyap. Bipmnaŋgalen zet keyet katnaŋ am mama mimiŋinaŋgat kataŋ zet muluwen indemti dopmaŋ esemtaŋak mutumindawap. Ke wa nenaŋgalen zet yek An zemneme koban egalen zet gawepumti mbap. \p \v 31 Neŋ nanaŋgat yaŋŋ nenak zema in nâme penaŋ ku mambein. \v 32 Nâgât yaŋŋ Bipm Kawawaŋaŋ manzemkawaŋ bemnein keyaŋ penaŋ bein. \v 33 In Zân an tu zululut an ekmagen yaŋkwesime egaŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ ilak ke zemkawaŋ bemindame nâmbien kemak. \v 34 Wa Zânaŋ nâgât yaŋŋ zemkawaŋ bemindaye ke nâgât kwizet buŋamm temaŋ bembeyet nâmti yek. In nâgât yaŋŋ nâmâtâti neŋmagen keŋ gilik zenze aikti mama kanzizitgalen set ke mâti mebegat diindoye. \v 35 Zân an tu zulutindende egaŋ lam temaŋnok bemti in mbusatnaŋ bemindeme sokŋan in kan isikŋaŋ bugan ke ekti belak etaŋ egowien. \v 36 Âpme nâgât yaŋŋ bee Bienaŋ ikŋaŋ manzemkawaŋbein. Ek ke wan Zân keboŋ yek. Ek windeŋaŋ sepemaŋ igak penaŋ. Egaŋ neŋ mulupm ke mimiyet zemneme koban. Mulup ke mima mulup keyaŋ neŋ Kawawaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ e sosok mamimsokbemnein. \v 37-38 Bienaŋ nâgât yaŋŋ in ilak zemkawaŋ bemindame nâmnembien. In ekmak dopmaŋ ek dopmaŋ ek ku mamip ma egaŋ indik tati zet ikŋaŋ esemteŋ penaŋ diindome ku manâip. Âpme in naman neŋ egaŋ zemneme koti egalen zet manzemkawaŋ beyap mee pi ku manâmkiŋpemneip. \v 39 In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen zet kapigok tazin ke maiŋti yaŋaŋ maomkakalimti nâip. Zet keyet keŋan mama kanzizit aiksenup zematimaliwaŋ zet keyaŋ nâgât yaŋŋ manzemâtâtindainen mama kanzizit neŋmagen titiyelen. \v 40 Âpme in neŋmak tusum mamti mama kanzizit titiyelen e ewe wisalagak mamip. \p \v 41 Âpme wa neŋ amnaŋ sekŋ mmobotgat am tuŋgupman belak motati ku manzeyap. \v 42 Neŋgut ingat yaŋaŋin elak nâma delaŋ zein. In keŋinan Kawawaŋ gogot penaŋ ku mampeip. \v 43 Neŋ Bienaŋ ikŋaŋgat munduman zemneme toban keyaŋgut in neŋ ku nâmkiŋpemneip. Âpme an ŋenaŋ igak nânâŋak koti neŋ an keboŋ keboŋ zemeŋgut in an ke sakwep manâmkiŋpeip. \v 44 Mti ilinak notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat mmamti keyet nâme dolakŋaŋ mambein. Keboŋ ke ingat kwizet buŋamin zigok mwabe? Naman in zigoset nâgât nâmkiŋpemnewep? \v 45 In nâgât pigok ku nâseip egaŋ Bipmaŋmagen meti nin zemndowe neŋ egok ŋep ku mbap. In Mosesimagen mawetekummaip keyepmti Mosesiyaŋ Bipmagen zemindowe. \v 46 Egaŋ zet kuye ke nâgât kuye. Yaŋ in Mosesiyelen zet penaŋ nâmkiŋpewiek ze elak nâgât nâmkiŋpenewiek. \v 47 In Mosesiyaŋ zet kuye ke ku nâmkiŋpewien keyepmti naman neŋ zet manzeyap, kapi zigoset nâmkiŋpewiek?” \c 6 \s1 Zisasiyaŋ an 5000 bepi tu meu indame nimbien \r (Matiyu 14:13-21; Mak 6:30-44; Luk 9:10-17) \p \v 1 Zisasiyaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Galili tundua kwitnaŋ ŋen Taibilias manzemtemien tundua ke somti nembet daeset mebenn. \v 2 Mepmann animbi sambe ekŋenaŋ Zisasiyaŋ animbi zawatmak ma wesiŋ mee pi taweyaŋindeme ekmambiengapmti keyegak ndamâti mebien. \v 3 Âpme Zisasmak nin nembet moti ndatimti kalaŋ dukŋan gwaenen moti totapmambenn. \v 4 Kan keyet Zuda am ekŋengalen Aŋgalaŋ Kendo sokŋan beye. \p \v 5 Âpme Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ penaŋ kwaweti weme indikti egaŋ Pilip pigok yaŋkwesiye, “Pilip, am maŋge temaŋ penaŋ kapi nupmamaŋ desetgat penaŋ kwitimti am sambe kapi indamann nseip?” \v 6 (Zisasiyaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ zigok msap e nâmtati,” Pilipgat belak tetipem ege.) \p \v 7 Âpme Piliwaŋ wa penaŋ penaŋ zep mene zemti pigok zeye, “Nin mânep 200 Kina bukapiyaŋ meu kwitimti am maŋge temaŋ bekapi indamann isiksik bugan munzuti nseip mene.” \p \v 8 Zeme Zisasiyet nembaŋaŋ ŋen Endulu Saimon Pitayet datnaŋ egaŋ Zisasiyet pigok dunduye, \v 9 “Zisas, anemba ŋenaŋ nupmamaŋaŋ 5 ma aŋgalaŋaŋ zut etaŋ eleŋan weti tapme ekti aikolap. Âpme am sambe kamendepmaŋ bekaboŋ bekapi bukapi zigok munzutindamann ŋep benak?” \p \v 10 Zeme nâmti Zisasiyaŋ ningat pigok dinndoye, “In am ekŋen zemindeme sutnakwep totalit.” Zeme nin am zemindemann kwaŋ sinaŋ yati gwilelaŋ totabien an 5000. Âpme imbimak nembamak ekŋen ku indamakukuŋaŋ. \v 11 Zisasiyaŋ nupmamaŋ ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti mutumti am tapmebienen indaye. Mti aŋgala sepem kegogak meselemti am kalaŋti indamepme nimâbien. \v 12 Meu nimkiŋgapme temepme Zisasiyaŋ ningat pigok dinndoye, “Nime meu butnaŋ totemelep e belak wemti walesemmagengat akume maŋge kwep molak.” \v 13 Âpme nin nupmamaŋ 5 etaŋ bukapiwan Zisasiyaŋ mme sambe beme nimwiaŋme butnaŋ temege. Pi timti tise 12 kapi wepme gak zeye. \p \v 14 Âpme am ekŋenaŋ Zisasiyaŋ menok ke mme ekti pigok zewien, “Kawawaŋmagen golaŋ zenze an temaŋ msalen pi sokbembeyet zenzeŋaŋ kelak an ikŋaŋ kapimak!” \v 15 Zemti Zisas atamti amobotnaŋin onzempesâgât tazenâme egaŋ wak kambu nâmti nâme ŋep kumbeme igak buzak kalaŋan mowege. \s1 Zisasiyaŋ tundua paleset mege \r (Matiyu 14:22-33; Mak 6:45-52) \p \v 16-17 Msat ilak gasi penaŋ beme nembaŋane nin nnak tundua ganzenan toti waŋga ŋen mti Kapaneam mka msalen daen mesât nâmti towebenn. Towepmann msat tambuyeyepmtilak Zisas ke tapme nnak waŋga ŋen mti mebenn. \v 18 Tapmepmann tâgâ omba penaŋ kumbume tundua mamaŋ omba penaŋ takume ekmambe tapmepmambenn. \v 19 Nin waŋgaen moti ilak beŋan daen tu sutnan\f + \fr 6:19 \ft mael tuk ma zulak zulak\f* kegok tapmepmann Zisasiyaŋ kalaŋangatnan toti nembu paleset ninmagen sokŋanik tapmepme nin ekti, “Wa! we eknup,” zemti kiŋgabenn. \p \v 20 Kegok mmann ndikti kwizet kumti zeye, “Neŋ nen takolapgat in ku kiŋgalit.” \v 21 Zemti met pataŋ zeme nin betnamann waŋgaen molak zem tapminepeme waŋgayaŋ ilak msat mesât nâmti mebiennen ke met sakwep metage. \s1 Am ekŋenaŋ Zisasiyet timabien \p \v 22 Animbi sambe ekŋenaŋ tundua nembet daen tatnepeme msat msame zewien, “Saŋen tambuyet waŋga kwewetaŋ tapme ekmenn elak Zisaspiŋ nembaŋaneyaŋ etaŋ moti mepme indikmen.” \v 23 Kegok zemti tatnepeme waŋga notnaŋ Taibilias mkaesetgatnan Amobotnaŋ Zisasiyaŋ Bipmaŋgat wisikŋ zeme tu meu sambe sokbeme amnaŋ nimwiaŋbien keeset kot pataŋ zemâbien. \v 24 Âpme am ekŋenaŋ Zisas ma nin ndatimati naman waŋga keyet moti Kapaneam mka msalen meti tokwat ndatimabien. \p \v 25 Timat meti met ndaaikti Zisasiyet zewien, “An zikat indanda, geŋ zukŋan tu nembet daengatnan kopmanan?” \p \v 26 Yaŋkwesime zet kapigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ sukwep zema nâit: Neŋ menok windeŋaŋbeŋ inmagen mamiyap keyet nâmkiŋpemnemti ku kolo yek. In meu sambe penaŋ aikindama nimti ekmien keyepmti nâgât tatokwatnatimalip. \v 27 In kwitnaŋ kwitnaŋ walebe keyet mulupmaŋ ku mbep. Mama katikŋaŋ keyelen meu keyet mulupmaŋ weyaŋ mbep. Mama katikŋaŋgalen meu ke Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ indandayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmneme ŋep beme zemdelaŋ zemneŋge.” \p \v 28 Zeme zet dopmaŋ pigok gilik zemti sawien, “Nin mulup pe ziboŋ ke mmann Kawawaŋaŋ ningat nâme dolakŋaŋ bewe.” \p \v 29 Yaŋkwesime pigok diindoye, “An Kawawaŋaŋ zempeme koge ke nâmkiŋpewep keyaŋ muluwin ŋotekŋaŋ penaŋ bein.” \p \v 30 Zeme ekŋenaŋ zet pigok dunduwien, “Geŋ pe menok ziboŋ penaŋ mmane ekti nâmkiŋpemgewanup? Ma geŋ pe mulup ziboŋ penaŋ mbanigat tazenik? \v 31 Nin yeŋsokŋne ekŋenaŋ msat tuŋgupman meu piŋan mamti meuŋin kululuŋengatnaŋ topme nimti mambien. Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mamaiŋ nânup, ‘Kawawaŋaŋ meu kululuŋengatnaŋ aikindame manimtemien.’” \p \v 32 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ diindoma nâit: Moses egaŋ meu kululuŋengatnaŋ penaŋ ke ku indaye. Mosesiyaŋ Bien Kawawaŋgat dundume Bienaŋ kululuŋengatnaŋ meu ke belak sekŋin etaŋ bandim mimiyet maindamkwatan. Âpme alak meu penaŋ ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ am indapmukulem penaŋ mimiyet nâmti kululuŋengatnan peme toti alak ingat tuŋguwinan kapi tazin. \v 33 Meu kululuŋengatnaŋaŋ toti am mama maaikindain ke Kawawaŋmagen meu penaŋ elak kapi tazin.” \p \v 34 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, geŋ meu zenik ke nin manndamambanik.” \p \v 35 Zeme dopmaŋ pigok diindoye, “Mamayelen meu elak neŋ kapimak. Am ŋenaŋ neŋmagen wetekumti mambe beme egaŋ meuyet ku mbe. Ma am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ kegogak tuyet ku atowe. \v 36 Neŋ pigok diindoma nâit: in neŋ zikalinaŋ ke niktiŋgut ewe ku manâmkiŋpemneip. \v 37 Bienaŋ am nâmindeme neŋmagen makolip ekŋen ke neŋ ŋep ku zemindema mebep. \v 38 Neŋ kululuŋen gwaengatnan toban e wa msalen kapi nanaŋgat nânânnaŋgat etaŋ mamayet ku toban. An zemneme toban egalen zet gawepumti keyet kataŋ mamayet toban. \v 39 Bienaŋ am nâmdelaŋ zemti nâlen belen bemindeye. Ekŋen ke maneti walelet aikbiekmagengapm neŋ indikdamuŋ dolakŋaŋ mti maneti bam kobawen ekŋen ke ilindiŋ gakikiengatnan mamaen mkwatindewap. An zemneme toban egalen nânâ ilak zeya kegok. \v 40 Am neŋ nikmâtâti manâmkiŋpemneip ekŋen bam gakikiengatnan mwat indema mama kanzizit keyet toŋaŋ bewep. Biengalen nânâŋaŋ kegok penaŋ tazin.” \p \v 41 Zisasiyaŋ “Neŋ meu kululuŋengatnaŋ” zeye keyepmti Zuda am ekŋenaŋ nâme bekanaŋ beme zet mmot mtot sambe penaŋ mbien. \p \v 42 Mti pigok zewien, “Zisas pi mamaŋ bipmaŋ Zosep ma Malia e nâmidenup. Âpme naman egaŋ zigoset neŋ kululuŋengatnan kwatoban pi tazein?” \p \v 43 Zemti ilinak zet ŋunuŋ ŋunuŋ tapmmepme Zisasiyaŋ indikti pigok diindoye, “In zet ŋunuŋ ŋunuŋ peme talak. \v 44 Nâip, an ŋenaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak neŋmagen kokot ke ŋep ku tazin. Bienaŋ an ke nâmpemeŋgut ŋep neŋmagen kokogalen. Âpme neŋ an neŋmagen kobe ke maneti bam kokot kananen koti gakikiengatnan mwat pewap. \v 45 Golaŋ zenze an egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mbien, \q1 ‘Kawawaŋaŋ ikŋaŋ am sambe ikŋaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ bemindawe.’ \rq (Aizaya 54:13)\rq* \m Keyepmti an ŋenaŋ Biengalen zet ke nâmti keyet kataŋ mambe egaŋ neŋmagen kobe. \v 46 An ŋeŋaŋ Bien sepemaŋ bugan ku ege yek penaŋ. Neŋ Kawawaŋmagengatnan toban neŋ etaŋ gulak nâmpeyap. \v 47 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit: An ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ mama kanzizit tiwe. \v 48 Mamayelen meu e neŋ. \v 49 Yeŋsokŋine ekŋenaŋ msat tuŋgupman mamti meuŋin meu kululuŋengatnaŋ manimtemien yaŋgut gakimâpme delaŋ zeye. \v 50 Âpme meu kululuŋengatnan kwatoge ke an ŋenaŋ nimbe beme egaŋ ŋep ku gakiwe. \v 51 Mama keyelen meu kululuŋengatnan toge elak nen kapi. Keyepmti an ŋenaŋ meu kululuŋengatnan tototnaŋ ke nimbe beme ek mama kanzizit mameti mambe. Sesumban keyaŋ meunok bein ke msat sambe am indama nime keyaŋ mama kanzizit aikindaweyet indawap.” \p \v 52 Âpme Zuda am ekŋenaŋ ke nâmti ilinak ŋenzinziŋ mti zewien, “An kapiyaŋ zigoset ikŋaŋgat sesumbanaŋ munzut ndame nin niniyet tazein?” \p \v 53 Tazenâme Zisasiyaŋ indikti pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ pigok zema nâit: In nâgât sesumbann ma sipm ke ku nimbep beme in mama kanzizit ku tiwep. \v 54 An ŋenaŋ nâlen sip sesumbann nimbe beme egaŋ mama kanzizitgat zapat bemti mame neŋ kobawen ek gakikiengatnan mima wabe. \v 55 Nâlen sip sesumbann ke tu meu nemboŋ penaŋ \v 56 keyepmti an ŋenaŋ nâgât sipm sesumbann ke nimbe beme egaŋ neŋmak tusuwe. Âpme neŋ ekmak tususu dolakŋaŋ mti mambalup. \v 57 Bien Kawawaŋ ek mama toŋaŋ egaŋ ikŋaŋ zemneme toban. Neŋ ekmak mamayap keyepmti neŋ mama kanzizit timtalap. Kegogapm an ŋenaŋ neŋ natnimbe beme egaŋ nâgât pembenaŋnnaŋgat mti mama kanzizit timti mamambe. \v 58 Meu kululuŋengatnan toge wa e yeŋsokŋineyaŋ msat tuŋgupman mamti meu manimtemien sepem keboŋ yek. Ekŋenaŋ meu ke timti manimkwatemienaŋgut gakim mâbien. Âpme an ŋenaŋ nâlen meu zeyap kapi nimbe beme egaŋ gakikipiŋ kwesiŋ kwesiŋ mameti mambe.” \p \v 59 Zisasiyaŋ Kapaneam sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ tazemzikat indametneti ikŋaŋgat zet zapatnaŋ kapi zeye. \s1 Am notnaŋaŋ Zisasiyet nâme wisat beme bamkumpemti mebien \p \v 60 Am notnaŋ ek mâti mamtemien ekŋenaŋ zetnaŋ ke nâmti pigok zewien, “Zet kapi pe zeme nâmann keŋŋ penaŋ ku bein. Zet keboŋ ke an kwiyaŋ ŋep apumti zenak?” \p \v 61 Zemti wisat zet mme Zisasiyaŋ keŋinan baen indikmâtâti pigok diindoye, “In zet zeya keyet nâme keŋin penaŋ ku beme wisat mnemti mesât tatnâip! \v 62 Âpme in tati ekme Angat Nemuŋaŋ neŋ gilik zemti naman mundumnan maneti tobanen keyegak mowepma in ke ekti pe zigok nâmbep? \v 63 Nin mambipmmagen masokbenup ke ekŋenaŋ mama msat palen kapi mamayelen mme masokbenup keyaŋgulak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mama alakŋaŋ titiyelen keŋnan mam mme sokbein. Keyepmti neŋ zet zeya ke Kawawaŋgalen zet in mama indandayelen ke diindoya. Âpme an ŋenaŋ zet ke nâmkiŋpewe beme egaŋ Emetak Teŋaŋ mama kanzizit ke same mamambe. \v 64 Âpme inmagen am notnaŋaŋ zet keyet nâme penaŋepiŋ beme ku nâmkiŋpeyo.” (Zisasiyaŋ am zet zapatnaŋ dolakŋaŋ kapi bamkumpewep ma maneti bam an zemkuwe e mee eweŋanak indikmâtâpme mamamtemien keyepmti egaŋ zet kegok diindoye.) \v 65 Mti zet butnaŋ ŋen pigok tusum zeye, “Neŋ kegogapmti eweŋan pigok diindoya an ŋen Bienaŋ keŋaŋ mim eleŋ beleŋ bembepiŋ mme egaŋ igak nânâŋak nâlen ŋep ku kobe.” \p \v 66 Zeme kan keyet am notnaŋ ekŋen Zisas mâti mamamtemien ekŋenaŋ ewe mâti mamayet wisat mti bamkumpemti mepmâbien. \p \v 67 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 12 nin pigok ndayaŋkwesiye, “In am notnaŋaŋ tapmelip kegogak nemti mesât tatnâip?” \p \v 68 Zeme Saimon Pitayaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋŋ, nin geŋ gemti naman kwimagen mebanup? Mama katikŋaŋ titiyelen zetnaŋ geŋ etaŋ manzemâtâtndamane nânup. \v 69 Nin geŋmak mamti pigok manânup geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ teŋ penaŋ e nâmgemti manâmkiŋpemgenup.” \p \v 70 Zeme Zisasiyaŋ nin pigok dinndoye, “Neŋ nemba in 12 kapi indatimamayap yaŋgut ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen Sadaŋmak mamain.” \v 71 Egaŋ Zudas Saimongat nemuŋaŋ Iskaliot mkaengatnan keyet nâmti zeye. Zudas ke nemba 12 ninmagengatnaŋ an ŋen ilak ke. Yaŋ maneti an keyaŋ Zisas zemkuwe. \c 7 \s1 Zisasiyet meniŋane ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewien \p \v 1 Zelusalem mka teman Zuda amobotnaŋ mambien ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet zeme nâme Zisasiyaŋ ilinaŋgalen msalen Zudia ke mebepiŋ Galili msalen mka isisikŋaŋ sambe tokwati mulup mamtan. \v 2 Âpme Zuda am ekŋengalen mka mzalaŋ isikŋaŋ walati Mzalaŋ Kendo keyet weweyelen ilak sokŋan beye. \v 3 Âpme Zisas ikŋaŋgat meniŋane ekŋenaŋ koti pigok dunduwien, “Geŋ Galili msalen pien mamti menok sepem igak igak maminik kegogak Zudia msadan gwaen meti mmane amdine ekŋenaŋ gikbep. \v 4 An ŋenaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ tisât nâmti mulup enzilimti ku mamin. Geŋ mulup kegok msât yaŋbewanangat sosok sokbemti mulup mmane am msat sambe ekŋenaŋ gikmâtâbep.” \v 5 Meniŋane ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpepepiŋ mtopemti zet kegok zewien. \p \v 6 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Zelusalem mka teman moti mulup e ma e msâti kileŋ belak mamolip. Âpme neŋgulak ke mobotgalen kan ewe ku beingapmti talap. \v 7 Am ekŋenaŋ in belak ekŋengat kandaŋinan zet nânâŋ mame zigogat ekŋenaŋ kasa mimindawep? Neŋgulak ekŋengat myuŋguŋguŋin zemkawaŋ bemindama keyepmti neŋ kasa kasa mamimnaip. \v 8 In Kendoyet ŋepgat ilinak Zelusalem mka teman mowelit. Âpme neŋ ke mobogalen kan ewe ku beingapmti sakwep ku mosap.” \v 9 Kegok zemti Galili mkaenak tage. \s1 Zisasiyaŋ Mzalaŋ Kendoyet Zelusalem mkaen mege \p \v 10 Tapme ekŋenaŋ pemti mepme egaŋ igak bam meti am keŋan buzak buzak tatokwapmaŋge. \v 11 Âpme Kendo beme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ am indayaŋkwesimti zewien, “Zisas ek de tazin zenâit?” \p \v 12 Indayaŋkwesime am sambe ekŋenaŋ egat zapatnaŋ omba mezem kozem mme palakŋaŋ beye. Mme am notnaŋaŋ zewien, “An ke an dolakŋaŋ.” \p Âpme notnaŋaŋ naman pigok zewien, “Yek, an ke am keŋin mme mayuŋgumtemezin.” \v 13 Amnaŋ Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati zet sosok sosok ku zewien. \p \v 14 Âpme Kendo tapmetnepeme sutnateman bemeŋgut Zisasiyaŋ sesewat mka temanen moti am Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan zemzikat indame \v 15 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An kapi ningalen zii zet zikat indanda anne ekŋengat kandaŋinan ku maŋgeyaŋ egaŋ zigok mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋgalen yaŋaŋ kapi dolakŋaŋ penaŋ tazemâtâzin?” \p \v 16 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ diindoyap kapi wan nanaŋgat keŋnnaŋgalak yek. An zemneme koban ekmagengatnaŋ timti tazeyap. \v 17 Âpme an ŋenaŋ zet kapi Kawawaŋmagengatnaŋ ma nenmagengatnaŋ nâsât mbem beme egaŋ eleŋ beleŋ bemti Kawawaŋgalen zet ke gawepumti neŋmagengatnaŋ ke ŋep nâmâtâbe. \v 18 An ŋenaŋ ikŋaŋgat etaŋ nâmti mulup mbe beme egaŋ belak ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ etaŋ mwabe. Mme neŋ An zemneme toban egat kwizet buŋamaŋ mwasât toban wa neŋ zet ke dâsuki ku manzeyap. Zet penaŋ penaŋak zemti kwizet buŋamaŋ mamwapeyap. \v 19 Mosesiyaŋ zii zet mtotindaye ke inmagengatnaŋ an ŋenaŋ ke ŋeselak penaŋ gawepume delaŋ penaŋ ku manzein. Âpme in naman neŋ zii zet ku maŋgawepuyap zemnome gakikiyet pi manzeip?” \p \v 20 Zeme am sambeyaŋ pigok zewien, “Geŋ kwiyaŋ gosât manzein? Geŋ penaŋ keŋdanen we bekanaŋaŋ totapme zet kileŋ kileŋ tazenik.” \p \v 21 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Sabat tagoŋgo kanen menok temaŋ kwep mma ekbien keyepmti in nikti nâmtemtem omba penaŋ mamimneip. \v 22 Neŋ pigok diindoma nâit, Mosesiyaŋ in nemuŋine sekŋin butnaŋ antim indendeyet zemindeme mamip yaŋgut ke Mosesiyaŋ ikŋaŋ set ke ku yaŋbeye; ingat yeŋsokŋine ekŋenaŋ yaŋbewien. Yaŋ mulup ke mamkwatne kwatnelak alak pilak nemba sokbembeŋin mâti Sabat tagoŋgo kanen eyo mamip. \v 23 In Mosesiyelen zii zet ke gawepumti Sabat tagoŋgo kanen eyo nemuŋine sekŋin butnaŋ maantip. Âpme neŋ an wesiŋ ŋen Sabat tagoŋgo kanen sekŋaŋ mma dolakŋaŋ penaŋ beye keyet naman kwilekiyet nâgât ŋenzinziŋ mbien? \v 24 In zet nâmâtâtâpiŋ belak kileŋ ku manzemambep. In weyaŋ nâgât yaŋŋ nâmâtâlit. Neŋ Kawawaŋgalen nânân dolakŋaset kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋak manzemti mamiap.” \s1 Zisas ek penaŋ Kilais Kawawaŋmagengatnaŋ toge zemti zem usulabien \p \v 25 Âpme Zelusalem mka mtoŋ notnaŋ ekŋenaŋ pigok zewien, “An damuŋ ekŋenaŋ an kusât manzeiwan an ikŋaŋ kapi manze egit. \v 26 Egaŋ zet sosok penaŋ am sutnan penaŋ kapi tazeme amobotnaŋnne ekŋenaŋ ekti eneyet ku zemkulumpeip? Ekŋenaŋ ek ilak Kilais e sosok ekti keyepmti belak nâmpeme tati tazein mene? \v 27 Nin an kapiyelen mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ ŋep nânup. Âpme Kilais kobe ek nin yaŋaŋaŋ ma mkaŋaŋ mee ŋep ku nâmpewanup.” \p \v 28 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka teman ke tati am ikŋaŋgat yaŋaŋ diindomambe nâme kegok zeme nâmti bim ŋandeŋaŋ mwati pigok diindoye, “In nâgât yaŋŋ penaŋ zigoset koban ke ku nâmâtâlip. Neŋ nenak keŋŋ naŋgalak ku toban. An zet penaŋ penaŋak manzein An keyaŋ zemneme toban nâip. Âpme in An ek ku nâmâtâpeip. \v 29 Neŋ ikŋaŋmak manepema zemneme toban keyepmti neŋ egat nâmâtâpeyap.” \p \v 30 Kegok zeme ŋeŋin zime wati mka katiŋan met pesât nâmbien yaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku koge keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beme peme tage. \v 31 Âpme am notnaŋ sambe tabien ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpemti pigok zewien, “Kilais egaŋ koti menok sepem igak penaŋ mbe zenzeŋaŋ elak an kapiyaŋ set kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee mme delaŋ tazein.” \s1 Zisasiyaŋ Bipmaŋgalen gilik zemti mosât zeme ekŋenaŋ kadatbien \p \v 32 Am ekŋenaŋ zet kusuŋ kasak tapmme Palisi ekŋenaŋ nâmti met sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmak zenâmti sesewat mka temaŋgalen antipdakutun zemindeme Zisas wati met mka katikŋan pesât mebien. \v 33 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ kan isikŋaŋ bugan kapi inmak maneti bam gilik zemti naman An zemneme koban ekmagen mowebap. \v 34 Âpme in neŋ natimabep yaŋgut ŋep ku naikbep. Neŋ met mambawen ke in ku kobep.” \p \v 35 Kegok zeme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ pigok zemti ilinak zenâ zenâ mbien, “An kapi pe deset buzak penaŋ mepme nin timabanupgat tazein? Ma ek pe Glik msalen Zuda am notnane ekŋenmagen met enzilim mamti ikŋaŋgat yaŋaŋ dâsuki ke Glik am diindosâgât mene nâmti pigok tazein? \v 36 ‘In natimati ŋep ku naikbep ma mebap ke in ku kobep,’ zet keboŋ ke yaŋaŋ penaŋ zigogat nâmti tazein?” \s1 Zisasiyaŋ Emetak Teŋgat yaŋaŋ zeye \p \v 37 Zuda am ekŋenaŋ Mzalaŋ Kendo ilak tat delaŋ zesât mme sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ mawaŋ kokogat dundusât towepme Zisasiyaŋ tuŋguwinan watati zet memendepmaŋmak pigok zeye, “Am ŋen tuyet maatoin beme egaŋ nenmagen koti tu nimbe. \v 38 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tu ke Emetak Teŋgat nâmti zet zemak zemak mimiŋaŋ keyet yaŋaŋ kapigok, ‘An ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egat keŋanen tu am mama maaikindain keyaŋ an keyet keŋanen zikatnaŋmaknok kwati kwesiŋ matapmambe.’” \v 39 Zet kegok tazin keyepmti am Zisas nâmkiŋpewien ekŋengat Zisasiyaŋ pigok zetik mimindaye, “In kapi tapme neŋ kululuŋen mundum elimiakŋaŋmak keyet keŋan gilik zem moti Emetak Teŋ zempema inmak totmambe.” \p \v 40 Am ekŋenaŋ zet ke nâmti ilinak Zisasiyet pigok zemebien, “An kapi penaŋ golaŋ zenze an nin egat kokogat damuŋ matatnuwen ilak kapi.” \p \v 41 Âpme am notnaŋaŋ pigok zewien, “An kapi penaŋ Kilais Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme kokogat zeye.” \p Zeme am notnaŋaŋ zewien, “Kilais ek Galili msalen kapi ku sokbembeyet zenzeŋaŋ? \v 42 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zenzeŋaŋ, \q1 ‘Kilais ek amobotnaŋ Dewitgat sokŋaŋ keyepmti egaŋ Dewitgalen mka ŋotakŋan Beteleem sokbembeyet zenzeŋaŋ.’” \rq (Maika 5:2)\rq* \m \v 43 Am ekŋenaŋ Zisasiyet zet kegok zemti ilinak kalaŋbien. \v 44 Mti am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas atamti met mka katikŋan pesât mbienaŋgut belak peme tage. \s1 Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien \p \v 45 Âpme sesewat mka temaŋgalen antipdakutum zemindeme mebien ekŋenaŋ naman belak etaŋ gilik zemti Palisi ma sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ekŋenmagen mepme indikti ekŋenaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “In zigogat Zisas wawapiŋ belak pi kolip?” \p \v 46 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Egaŋ zet manzein kegok ke an ŋenaŋ zet keboŋ penaŋ ŋen ŋep ku zenzeyelen keyepmti nâmtemtem mti ku atan kotnup.” \p \v 47 Zeme Palisi ekŋenaŋ pigok diindowien, “In egaŋ keŋin kegogak myuŋgup mene wa kapi? \v 48 In ekme sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ma Palisi an ninmagengatnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ egat zetnaŋ ŋen nâmkiŋpeme ekbien? \v 49 Am ek mâti tapmaip ekŋen ke Mosesiyelen zii zet kapi ku weyaŋ manâmâtâlip keyepmti am ekŋen ke maneti bamgat Kawawaŋaŋ indawalebe.” \p \v 50-51 Âpme Palisi an ekŋengat tuŋgupwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Nikodimas. An keyaŋ itnaŋaŋ tambuyet moti Zisasmak zapat mbun. Ek keyaŋ notnane ekŋengat pigok zeye, “In nin an ŋen yomaŋmak ma yek keyet yaŋaŋaŋ nânâpiŋ belak etaŋ gakikiyet zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyet zetnaŋ ŋen zii zelen meluwaŋ mimiŋaŋ ŋen ku tazin.” \p \v 52 Zeme notnane sambe ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Geŋmak ek msalit Galili kwepgapmti m aŋgalaŋ pemti tazenik? Geŋ Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋaŋ mimiŋaŋ ke weyaŋ maiŋti keyet nânâ mulup omba mbegen An Kawawaŋaŋ ombempeye ke sokbembeyet zenzeŋaŋ ke Galili msalen kapi ku sokbembeyet zenzeŋaŋ ekbek.” \v 53 [Mti ondedagen zet mmot mtot mti belak kalaŋti ekŋenaŋ mkaŋinan mekopme Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan mowege. \c 8 \s1 Imbi set kileŋ mamaŋaŋ ŋen wati Zisasmagen mebien \p \v 1-2 Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan ke mopmanepeme msame toti sesewat mka temanen mowepme am sambe penaŋaŋ ek ekti ekmagen met pende pende tapmme egaŋ ke totati Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ tadiindome \v 3 kan keyet Palisi ma an zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ imbi ŋen set kileŋ mame ekti wati met am tuŋguwinan onzempemti Zisasiyet zewien, \v 4 “An zikat indanda, imbi kapi apmaŋ pemti met set kileŋ manepeme ekti wati gâlen kotnup. \v 5-6 Imbi ekŋen kaboŋ kapi nin nanzaŋ timti indomann gakikiyet Mosesiyaŋ zii zelen zemâtâtndaye.” Ekŋenaŋ, “Nin yaŋkwesimann Zisasiyaŋ zet zigok ŋen zeme ekti wati zelen met pesenup,” zemti pigok yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ imbi kapi zigok msasenup ze zemane nâne?” \p Zeme Zisasiyaŋ kusum tati betnaŋ yuyaŋ msalen baen meluwaŋ takumaŋge. \v 7 Âpme ekŋenaŋ yaŋkwesim giŋgiŋ penaŋ mme egaŋ nâmtage tageyaŋ yek bemeŋgut teŋ zem wat indikti pigok diindoye, “Inmagengatnaŋ an ŋen yomepiŋ kwetetepmaŋ penaŋ main egaŋ yaŋbemti imbi kapi nanzaŋaŋ kukŋaŋgat kumeŋgut in sambeyaŋ kummeti kume gakisem.” \v 8 Zemindamti egaŋ ewe kusum toti msalen baen betnaŋ yuyaŋ meluwaŋ takumaŋge. \p \v 9 Âpme ekŋenaŋ ilinak pe an kwiyaŋ yaŋbem kume ekti kusenup zemti meek koek mbienaŋ yek beme an penaŋ penaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti pakpak kwep kwep toti kwawet mme eyetnan am notnaŋ ekŋenaŋ tapmetne metne peme delaŋ zemâge. Âpme imbi kemak Zisasmak ilidak etaŋ tabun. \v 10 Âpme Zisasiyaŋ teŋ zem wati ekme imbi piwan igak tapme ekti zeye, “Am gosâgât kot tapmmo ekŋen pi wan de melo? An ŋenaŋ tati geŋ ku gonak?” \p \v 11 Zeme imbiyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, am pi kunzuŋ mepme delaŋ zep.” \p Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ kegogak yomdaŋgat dopmaŋ ŋen ku zemgoŋgoyelen. Geŋ mepmamti set kileŋ mama manik ke pemane tabe.”] \s1 Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ bemindaye \p \v 12 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan tati am zet ŋen pigok diindoye, “Neŋ msat sambe bekapiyelen taŋam keyepmti am ŋenaŋ neŋ napmâti mamambe beme egaŋ tambusosok keŋan ku mambe. Ek nâlen busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bempeme egaŋ ekmâtâti mama dolakŋaŋ mambe.” \p \v 13 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Pi gitiyegak yaŋaŋdi dinndonik kapi nâmann penaŋ ku bein.” \p \v 14 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat yaŋŋ zeyap kapi penaŋepiŋ ku bein. Neŋ deyetnaŋ koban ma maneti naman deeset mebap e nâmâtâtati tazeyap. Âpme in ke ku nâmti belak kileŋ tazeip. \v 15 In neŋ zet zeya keyepmti ilinaŋgalen nânâŋinaŋ ma mama mimiŋin mamimkwalip ke nâmti keyet kataŋ zet muluwen neip. Âpme neŋ am zet muluwen nenak ku pepeyelen. \v 16 Neŋ kwileki ŋeniyet am ŋengat zetnaŋ zemdelaŋ zesâti esemteŋ penaŋ zemdelaŋ zempewak. Neŋ am zet muluwen indendeyet mulup e nenak etaŋ ku mamiyap. Bien zemneme koban egaŋ napmukulem mnemeŋgut nilisakwep ŋep mimiyelen. \v 17 Ilinaŋgalen zii zelinan zetgat yaŋaŋ kapigok tazin, \q1 ‘An zulaŋ an ŋeniyet yaŋaŋ kok kok main zemalu amnaŋ nâme penaŋ mambein.’ \rq (Zii Zet 17:6; 19:15)\rq* \m \v 18 Âpme neŋmak Bipm zemneme toban nit nilisakwep nâgât yaŋŋ bandim mti manzemkawaŋbein keyepmti neŋ nanaŋgat zema zetn penaŋ mambein.” \p \v 19 Zet kegok diindome ekŋenaŋ pigok yaŋkwesiwien, “Bipdi pe deset tapme tazenik?” \p Zeme pigok diindoye, “In nâgât yaŋŋ ku maekmâtâlip keyepmti Bipm kegogak ku manâmâtâpeip. In nâgât nâmâtâbiek ze Bipm kegogak nâmâtâpewiek.” \p \v 20 Zisasiyaŋ Kawawaŋgat tewalaŋ mânep bembe boŋgis matatan mka keŋaŋ keyet keŋan tati am zet zapat dolakŋaŋ tadiindometneti zet kapi zeye. Keyepmti am ekŋenaŋ ek wati mka katikŋan met pesât nâmbienaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku beye keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beye. \s1 In neŋ Bienmagengatnaŋ koban ke in ku nâip \p \v 21 Mti Zisasiyaŋ ewe pigok tusumti diindoye, “Neŋ indemti mepma in natimapme yek beme bekanaŋin msekpeŋ gakiwembep. Neŋ meti mambap ke in ŋep ku kobep.” \p \v 22 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “‘Neŋ mebap ke in ku kobep,’ kegok ke yaŋaŋ kwilekiyet nâmti tazein? Ikŋaŋ sekŋaŋ waleti gakisâgât mene nâmtazein?” \p \v 23 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In msat kapiyelen am. Âpme neŋ kululuŋen gwaengatnaŋ wan neŋ msat kapiyetnaŋ yek. \v 24 Keyepmti neŋ eweŋanak pigok diindoya in yomin melesiŋ maneti gakiwep. In neŋ Kilais mayap ke ku nâmkiŋpemnewep beme in maneti yomin sekpeŋ gakiwembep.” \p \v 25 Zeme nâmti pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ kwi? Ze zemane nâne.” \p Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ ilak yaŋŋ zemkawaŋ bemindama nâmâlo kemak. \v 26 Neŋ ingalen nukŋaŋ sambe weme ekti ŋep zemindondoyelen yaŋgut belak ekpemti mamayap. An zemneme toban egaŋ keyet zet esemteŋ zemti dopmaŋ mutumindawe. Âpme neŋ belak zetnaŋ zeme eknâm mban ke etaŋ msalen kapi mamti am sambe kapiyet sosok manzemkawaŋ bemindayap.” \p \v 27 Zisasiyaŋ Bipmaŋgat zapatnaŋ kegok diindome amobotnaŋ ekŋenaŋ ku weyaŋ nâmâtâbien. \v 28 Keyepmti Zisasiyaŋ tusumti ewe pigok diindoye, “In Angat Nemuŋaŋ neŋ tewen nâmti mwat onzemnemtiŋgut neŋ Kilais keyet yaŋaŋ weyaŋ ekmâtâbep. Neŋ wa mulup mamiyap kapi nanaŋgat windeyet mamiyap yek. Bienaŋ zet zemâtâtneŋge keyet kataŋ zet am manzemâtâtindayap. \v 29 An zemneme toban ek neŋmak mamain. Âpme neŋ mulup sambe zemti mma egaŋ manigoin keyepmti egaŋ ku manemezin.” \p \v 30 Zet kegok zeme am sambeyaŋ zetnaŋ ke nâme penaŋ beme nâmkiŋpewien. \s1 An ŋenaŋ bekanaŋ mbe beme keyet kandaŋan meti mambe \p \v 31 Âpme Zuda am Zisas nâmkiŋpewien ekŋen keyet pigok diindoye, “In neŋ zet diindoyap keyet katnanen mamti nemunambanne penaŋ bewep. \v 32 In nâlen zet ke mâti keyet kataŋ mame keyaŋ bekanaŋgalen kikitek ke elaŋgemindeme neŋmak tusumti belak lala mambep.” \p \v 33 Âpme am notnaŋ Zisasiyet ku nâmkiŋpewien ekŋenaŋ zet ke nâmti zet dopmaŋ pigok dunduwien, “Nin Abalaamgat nemunambaŋane nin an kwiyaŋ ndaŋgalaŋti kandaŋan ndeme matatnupgapmti geŋ ningat, ‘In kikitekŋin e kwalet indema belak lala mambep.’ Pi zenik?” \p \v 34 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok diindoma nâit. An ŋen yom mamimambe beme an ke yomgat kandaŋan meti egat sisiliŋ muluwetaŋ mamimambe. \v 35 Sisiliŋ an egaŋ amobotnaŋ egalen mkaen kwesiŋ matazin keyaŋgut nemuŋaŋ yek. An keyet nemuŋaŋ penaŋaŋ kelak ikŋaŋgat nemuŋaŋ. \v 36 Keyepmti Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ yomgalen kikitek keŋan mamti sisiliŋ mulup mamip ke kalutindewap beme in belak lala penaŋ mambep. \v 37 In Abalaamgat iŋsokŋane e neŋ nâmindeyap. Keyepmti neŋ zet diindoma zetnnaŋ belak ingat sekŋinan mot kumti gwalalaŋ kumti matozin keyepmti in neŋ nosât manzeip. \v 38 Neŋ Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat name ekban keyet zapatnaŋ mandiindoyap. Âpme in biwineyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat indawien ke mamip.” \p \v 39 Zeme pigok dunduwien, “Ningat bipm Abalaam.” \p Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Abalaamgat nemunambaŋane penaŋ mambiek ze Abalaamaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamamtan keyet sepem mamambiek. \v 40 Neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋaŋ kapi mandiindoma in naman nâme dâsuki beme nosât mamip. Abalaamaŋ muluwaŋ bekanaŋ keboŋ ke ŋen ku mge. \v 41 In biwinaŋgalen set mâti mamip.” \p Âpme ekŋenaŋ pigok zewien, “Nin an ŋenmagengatnaŋ ku sokbewenn; Kawawaŋ ek ningat Bipm penaŋ.” \p \v 42 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In Biwin Kawawaŋ ze in Egaŋ neŋ zemneme toban keyepmti in neŋ ŋep notn mnewiek wa neŋ nanaŋgat keŋnaŋ galak etaŋ ku toban Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toban. \v 43 In zigogat penaŋgapm keŋ katik mmame neŋ zetn zema keŋinan ku matowezin? Ma zigogat neŋ zet zema wakŋin ku mambeip? \v 44 In biwin Sadaŋ keyepmti egaŋ zemâtâtindame egalen nânâen mulup mamip. An ke eweŋan am indawalelet mulup mgeyaŋ ewe mamimkwazin. Egaŋ Kawawaŋgalen zet bamkumpeye keyepmti egat keŋanen zet penaŋ zenze ke ŋen ku matazin. Ek zet dâsuki zenze keyaŋ mama mimiŋaŋ beyeyepm ek an dâsukitoŋ ma zet dâsuki zenze ke bipmaŋ ek. \v 45 In egat kandaŋan meti mamaip keyepmti neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ kapi diindoma in ke nâmti zetn ke ku manâmkiŋpeip. \v 46 Inmagen an ŋenaŋ nâlen yomm ŋen zemkawaŋ bemname nâsap? Neŋ an teŋ penaŋ mamayawaŋ zet zapat dolakŋaŋ kapi diindoma in kwilekiyet penaŋ zetn ku manâmkiŋpeip? \v 47 Am Kawawaŋgat zapat mamaip ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ manâip. Âpme in Kawawaŋgat zapat ku mamaip keyepmti in zetnaŋgat wisat mamip.” \s1 Abalaamak Zisasiyet zet zenzeŋaŋ \p \v 48 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zemti sawien, “Nin kegogapmti manzenup Samalia an geŋ kapi we bekanaŋaŋ keŋdan tapme zet kileŋ kileŋ tazenik.” \p \v 49 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ we bekanaŋaŋ keŋŋ ku mimyuŋguin. Neŋ Bipm Kawawaŋgat kwitnaŋ mamwapeyap. Âpme ingulak neŋ niktalati selaŋ nime belakŋaŋ penaŋ mambeyap. \v 50 Wa neŋ nanaŋgat kwizapatn temaŋ bembeyet nâmti mulupmaŋ ku mamiyap. Nâgât kwizet buŋamm mwati zenze mulup ke An ŋenaŋ mbe. An ke zemdelaŋ zenze anaŋ mbe. \v 51 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, An ŋenaŋ nâlen zet gawepumti mim mambe beme ek gakikiyelen set ku aikbe.” \p \v 52 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ pigok zewien, “We bekanaŋaŋ keŋanen tazin zet e penaŋ tazenup! Abalaam gakiye ma golaŋ zenze an ekŋen sambe kegogak gakimâbien. Âpme geŋ na zet pigok tazenik, ‘An ŋenaŋ nâlen zet kapi gawepumti mambe beme egaŋ ku gakiwe.’ \v 53 Bipm Abalaam temaŋ bepiwan gakiye. Âpme geŋ bukapiyaŋ ek sebempesâgât zenik? Golaŋ zenze an sambe bepi kegogak gakime delaŋ zemâge. Âpme geŋ ziboŋ penaŋgapm kok zemti gitaŋgat sekdi omba penaŋ mmodik?” \p \v 54 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat sekŋ mmopma ŋep penaŋ ku benak. Bipm in egat, ‘Kawawaŋŋ,’ manzeip egaŋgut nâgât kwizet buŋamm mamwazin. \v 55 In ek ke ku maweyaŋ nâmâtâpeip âpme neŋgut ek manâmâtâpeyap. Neŋ zigok dâsuki ke ek ku nâmpeyap zesap e mtilak in nemboŋ an dâsukitoŋ besapgat. Neŋ egat yaŋaŋ nâmâtâti keyepmti zetnaŋ maŋgawepuyap. \v 56 Biwin Abalaam ke neŋ kopma niknikgat keŋaŋ seŋme muluk kaik matatan. Yaŋ nen koban kapiyet belak sesepmaŋ Kawawaŋaŋ zikat same ekti keŋ oloŋen penaŋ nâŋge.” \p \v 57 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Geŋ ewe anemba nup kandi 50 bembepiŋ bukapiyaŋ Abalaam zigoset ekbanan?” \p \v 58 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ pigok zema nâit, neŋ Abalaam ewe sokbembepiŋ tapme mambanaŋ ewe mamamkwalap.” \p \v 59 Kegok zeme ekŋenaŋ ŋeŋin zime nanzaŋ timti kusât mme egaŋ buzak am keŋan keŋanset sesewat mka temaŋ pemti zupman toweti mege. \c 9 \s1 Zisasiyaŋ an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ mamkeŋ sokbembeŋaŋ weyaŋpeye \p \v 1 Zisasiyaŋ kunzuŋ toti nembaŋane ndatime nsakwep selen tapmetneti selen ke an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ mamkeŋ keboŋ sokbembeŋaŋ aikbenn. \v 2 Aikti nin Zisas pigok yaŋkwesiwenn, “An zikat indanda, an kapi kwiyelen yomgat zikatnaŋ beŋaŋ kapi mamkeŋ sokbeye mamaŋ bipmaŋ egetgalen yomgat ma nemba kapi ikŋaŋgalen yomgapmti kapigok sokbeye?” \p \v 3 Zemann Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “Wa ke mamaŋ bipmaŋgalen yomgat ma ikŋaŋgalen yomgapmti kegok ku sokbeye. Kawawaŋgalen winde ke ekmagen sokbemkawaŋ bembeyet ek keboŋ sokbeye. \v 4 Nin an zemneme koban egalen mulup ewe kasup tapme kapiyet tapmmambanup. Yaŋ kan ŋeniyet msat tambuwe beme ilak mulup mimiyet setnaŋ yek bewe. Zet kapiyet yaŋaŋ pigok zemâtâpma nâit: Nin ewe alik mamti kan kapiyet An zemneme toban egalen mulup mbanup. Maneti gakiwanup beme egalen mulup ŋen ku mimiyelen. \v 5 Neŋ msatgalen busatnaŋgapmti neŋ msalen kapi mamamti am mambusatnaŋ bemindeyap kegok mti am ŋoktikŋin mkawaŋ bema ekŋenaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ manâmâtâlip.” \p \v 6 Kegok zemti zawagaŋ msat wasekpemti lelimâpme bakŋaŋ beme mkwati zikat sâkŋanen witiliwaŋ zulutpemti pigok zempeye, \v 7 “Geŋ meti Siloam lemuŋan ke zimosedan witilip kapi zulupmane kwawesem.” (Siloam zet keyet yaŋaŋ Zempeme mege). Âpme an piwan meti zimosetnaŋ tuyen zuluti zikatnaŋ dolakŋaŋ beme mkaŋaŋ gilik zemti kopme \v 8 am notnane ma am notnaŋ mânep milawatgat mawekumindame ektemien ekŋenaŋ ekti ilinak dopmaŋ yaŋkwesim yaŋkwesim mti zewien, “An kapi selen totati nin mânep milawatgat mawekumndain wan an kapi?” \p \v 9 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “An ikŋaŋ kapimak,” zeme notnaŋaŋ, “Yegat,” zemti, \p “An kapimak ŋenmak egat sepemit kwepgat.” \p Kegok zeme an ikŋaŋ keyaŋ pigok zeye, “Nenen mânep milawatgat mawekumindayap kemak.” \p \v 10 Zeme pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ zigok mti zikadi ekdak?” \p \v 11 Yaŋkwesime pigok diindoye, “An ŋen kwitnaŋ Zisas an keyaŋ zawakŋaŋmak msatmak lumaŋti zikatn sâkŋan gwaen kaput nemti pigok dinop, ‘Geŋ Siloam tu lemuŋan meti witilip zulupmane melak’ zemnep. Âpme neŋ meti zikatn sâkŋanen witilip kaputnep ke zulupma mepme zikatn pembenaŋ beme ega.” \p \v 12 Kegok zeme pigok yaŋkwesiwien, “An ke deset tazin ke geŋ nânik?” \p Yaŋkwesime zeye, “An ke pe deset tazin ke neŋ ku nâyap.” \p \v 13 Âpme am ekŋenaŋ an zikatnaŋ ege ke Palisimagen wati mebien. \v 14 Zisasiyaŋ an zikatnaŋ zawakŋaŋmak msatmak lumaŋti zikatnaŋ weyaŋpeye ke Sabat tagoŋgo kanen mge keyepmti wati mebien. \v 15 Mepme Palisi an ekŋenaŋ ewe pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ zikadi pe zigok mti ekdak?” \p Yaŋkwesime pigok diindoye, “Neŋ msalaŋ zikatnan zulutneme met tuyen zuluti zikatn ega.” \p \v 16 Zeme Palisi ekŋenmagengatnaŋ an notnaŋaŋ pigok zewien, “An zikadi weyaŋpeye ek Kawawaŋgalen mulup an yek. Keyepmti nin Sabat tagoŋgo kanen ke tapmann egaŋ tagoŋgo sutnan penaŋ mulup mip.” \p Zeme notnaŋaŋ pigok zewien, “Ek a yomtoŋ mamanak ze egaŋ mulup keboŋ ke zigok mnak?” Kegok zemti ilinak zet mmot mtot mbien. \p \v 17 Mti an zikatnaŋ beŋaŋ weyaŋpeye ek sek tuk ewe pigok yaŋkwesiwien, “An zikadi weyaŋgep an keyet geŋ zigok nâmpenik?” \p Yaŋkwesime egaŋ pigok zeye, “An ke neŋ nâmpema golaŋ zenze an ŋen bein.” \p \v 18 Âpme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ an kapi pe zikatnaŋ beŋaŋ kapuk sokbeye. Zemti keŋ zut mbienaŋ yek beme mamaŋ bipmaŋ idazemtetime kopmalu pigok idayaŋkwesiwien, \v 19 “Nemuŋit kapi ilak penaŋ zikatnaŋ beŋaŋ sokbeye? Ek zigok mti zikatnaŋ egap ke it bugan nâlup?” \p \v 20 Idayaŋkwesime mambipmanelaŋ pigok zewun, “Ek nigat nemunit penaŋ okakŋanak zikatnaŋ beŋaŋ sokbeye e nit ŋep nâlup. \v 21 Yaŋgut naman zigok mti zikatnaŋ egap ma an kwiyaŋ zikatnaŋ weyaŋpep ke nit ku nâlup. Ek ilak an temaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋ nâmâtâtâtnaŋmak keyet ikŋaŋ weyaŋ yaŋkwesime diindome nâit!” \v 22-23 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ zet kapigok zemkatik bewien. An ŋenaŋ Zisasiyet Kilais zewe beme ek mâpman paset zupman belakŋan mebe zewien keyepmti mamaŋ bipmaŋ egelaŋ Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati zet pigok zewun, “Ek ilak semem delaŋ zenzeŋaŋgat ikŋaŋ yaŋkwesime yaŋaŋaŋ diindome nâit!” \p \v 24 Zemalu ekŋenaŋ an zikatnaŋ bekanaŋ weyaŋpeye ke ewe zeme kopme pigok dunduwien, “Geŋ Kawawaŋgat zikatnan zapadi penaŋ penaŋak zemane nâne. Nin an weyaŋgep keyet yaŋaŋ nânup an ke an yomtoŋ.” \p \v 25 Zeme an keyaŋ pigok diindoye, “An ke an yomtoŋ ma yek ke neŋ yaŋaŋ ku nâmâtâlap. Yaŋgut neŋ eweŋan zikatn beŋaŋ mamtemanaŋ egaŋ mme zikatn ekman e penaŋ nâmtalap.” \p \v 26 Zeme ewe pigok yaŋkwesiwien, “Pe sepem zigok penaŋ mti zikadi mme ekmanan?” \p \v 27 Yaŋkwesime pigok diindoye, “Neŋ zet elak diindoma nâyo e ewe ku nâmâtâlo. Eneyet zet ewe ikŋaŋ keyegak diindoma nânâyet tatnayaŋkwesip? In egat kandaŋan meti egat nembaŋane bembeyet nâmti tatnayaŋkwesip?” \p \v 28 Zeme kwelatnaŋ kumti zewien, “Egat nemuŋaŋ elak geŋ kapimak ningut Mosesiyet nembaŋane. \v 29 Moses ek Kawawaŋaŋ zet dunduye e nin nâmtatnup. Âpme an ke deeset sokbemti mulupmaŋ tapm kozin ke nin ku nâmpenup.” \p \v 30 Zeme an keyaŋ zet pigok gilik zemindaye, “In an zikatn weyaŋnep egat sokbembeŋaŋgat kanda zenze mulup mme neŋ nâmtemtem penaŋ mimindeyap. \v 31 Kawawaŋaŋ am yomtoŋ ekŋengalen dundunduŋin ku manâin ke nin nânup. Egaŋ am kwizet buŋamaŋ mamopeip ekŋen etaŋ manâmindein. Egaŋ ikŋaŋgalen nânâŋaŋ ke amnaŋ mimiyet nâmbiliwege. \v 32 Nin msat kululuŋ sokbembeŋangatnan alak pi tatnup pi an ŋenaŋ am zikatnaŋ beŋaŋ ŋen weyaŋpepeŋaŋ keyet zapatnaŋ ŋen ku manânup yek penaŋ. \v 33 Keyepmti an ke Kawawaŋmagengatnaŋ ku kodak ze mulup kegok ke igak zigoset mnak?” \p \v 34 Zeme pigok dunduwien, “An bekanaŋ yomdimak mamkwabananaŋ ewe mamanik geŋ bukaboŋaŋ nin kapi set zikat ndasât tazenik?” Kegok zemti sesewat mkaengatnan zempeme zupman toti mege. \p \v 35 Zempeme paset zupman mege zapat ke amnaŋ ilinak zenâ zenâ tapmmepme Zisasiyaŋ wak kambu nâŋge. Keyepmti an ke selen aikti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ Angat Nemuŋaŋ egat nâmkiŋpenik ma yek?” \p \v 36 Âpme an keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, geŋ zenik ke an kwi ze zikat namane ekti ŋep nâmkiŋpempewi!” \p \v 37 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ zet tadiŋgoma tatniknik an elak neŋ kapimak.” \p \v 38 Zeme an keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ penaŋ nâmkiŋpemgeyap.” Kegok zemti tot pedondom samti sesewatpeye. \p \v 39 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ am yaŋaŋin mimsokbembeyet msalen toban keyepmti am notnaŋ zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin dolakŋaŋ ekbep. Âpme am zikalin ekti mamaip ekŋenaŋ zikalin naman beŋaŋ bewe.” \p \v 40 Kegok zeme Palisi am ekmak ilinsakwep tabien ekŋenaŋ zet ke nâmti pigok zewien, “Zeme nin mee kogok zikatn beŋaŋ nâmndenik?” \p \v 41 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In an zikalin beŋaŋ mamambiek ze in yominpiŋ mamambiek. In ilinaŋgat, ‘Nin an zikatn beŋaŋ yek,’ manzeip keyepmti in yominmak mamaip.” \c 10 \s1 Zisas ek sipsip damuŋ dolakŋaŋ \p \v 1 Zisasiyaŋ zet ŋen pigok zeye, “Neŋ zet penaŋ sukwep pigok diindoma nâit, An ŋenaŋ sipsip ekŋengalen kimbalen towesâgât egaŋ set penaŋ tapme kimbat dukŋaŋ belakŋaset aŋgosomti towebe beme an ke kambutoŋ ma an sage kuku toŋaŋ kegok zewanup. \v 2 An ŋenaŋ set tokwakwaleset meti sipsip ekŋenmagen mebe beme an ke sipsip toŋaŋ penaŋaŋ mowezin nâmpewanup. \v 3 Mopme setokwakwat damuŋ egaŋ ek sipsip toŋaŋ penaŋ e ekmâtâti kwalet peme moti sipsip kwilinan kwilinan indakumtetime toŋinaŋgat bim ŋandaŋaŋ nâmti ekmagen kopme indatimti zupman baen matowezin. \v 4 Ikŋaŋgat zapat ke indatimti zupman toti mepme ekŋenaŋ bim ŋandaŋaŋ nâmti ekmâti mamâmelip. \v 5 Ekŋenaŋ an bimŋandaŋin mamanamaŋ ekŋen ku maindamâti melip. Ekŋenaŋ bimŋandaŋin sepemaŋ igak ke nâmti makiŋgakunzuŋip.” \p \v 6 Zisasiyaŋ am ningat nâmti bemzenze zet sipsip palen bemti zeme am ekŋenaŋ pe bemzenze zet kapi yaŋaŋ kwilekiyet zein ke ku nâmâtâbien. \p \v 7 Keyepmti Zisasiyaŋ bemzenze zet kapiyet yaŋaŋ kapigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ diindoma nâit, sipsip ekŋengalen setokwakwat e neŋ. \v 8 Neŋ ewe sokbembepiŋ tapma am tetimaemae ŋeŋaŋ sokbemti inmagen kobien ekŋen an kambu titinok mamti zet dâsuki, ‘Neŋ Kawawaŋaŋ an zempeme kosât zetik mge nen kapi,’ zemti mambien keyepmti nâlen am ekŋenaŋ zelin ku mâbien. \v 9 Âpme neŋ amgalen sekekek keyepmti am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemneinen ek aŋgalaŋ pewap. Neŋ ekŋen indikdamuŋ mimindema mamambep. \v 10 Âpme an kambu titi ekŋenaŋ belak buzakset moti kwitnaŋ kwitnaŋ kumsagat mti sipsip mee kileŋ indomkumti notnaŋ buzak kambu indatimti mesâgât makolip. Yaŋgut neŋ sipsip ekŋen indadamuŋ dolakŋaŋ mimindema ekŋenaŋ kakanemuŋ mamti mamobep. \p \v 11 Âpme neŋ sipsip toŋaŋ penaŋ keyepmti ekŋenmagen kwileki ŋen sokbeme ekŋengapmti ŋep gakiwap. \v 12 Mme sipsip damuŋ belak tosayelak etaŋ nâmti mamin ek toŋaŋ penaŋ yek keyepmti mulup wisat palen tapneti ekme tam zupmaŋ ŋenaŋ sipsip indim nsât kwindiŋ kwapme ekti sipsipgat yayaŋ mimipiŋ ketalat indemti yayaŋaŋgat kunzuŋme tam zupmaŋaŋ kwati indimâpme makalaŋ mekolip. \v 13 Ek sipsip damuŋ penaŋ yek keyepmti egaŋ sipsip ekŋengat yayaŋ mimipiŋ kiŋgati makunzuŋzin. \v 14-15 Neŋ sipsip ekŋengat toŋin penaŋ mamayap keyepmti Bienaŋ nâgât mama miminnaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ nâmnein mme neŋ kegogak egat nâmâtâpeyap. Sepem kegogak neŋmak sipsip maŋganne nin dopmaŋ nâm dopmaŋ nâm mti maŋga kwep mamanup. Keyepmti kwileki ŋen sipsipmagen sokbeme neŋ sipsip ekŋengapmti maman ŋep ketalasiwak. \v 16 Âpme neŋ sipsip maŋganne notnaŋ ewe maip wa ekŋen kimbat kapiyet keŋangatnaŋ yek. Neŋ ekŋen ke eyo indakakalima kot neŋmak kapi mamti bimŋanden nâme delaŋ zeme sipsiwaŋ maŋga kwep tapme nenn kwep indadamuŋ mbap. \p \v 17 Neŋ maman ketalasimti gakiwap ya naman gilik zem wati maman ke naman tiwap keyepmti Bien Kawawaŋaŋ nâgât nâmneme dolakŋaŋ penaŋ mambein. \v 18 An ŋenaŋ nânâŋak neŋ kileŋ nome ku gakiwap neŋ nen nâmâtâtati mamann ketalasiwap. Ya naman gilik zemti wawagalen winde ke tatnain. Bipmnaŋ neŋ kegok mimiyet nâmneŋge.” \p \v 19 Zisasiyaŋ zet kegok zeme nâmti Zuda am ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme ilinaŋgat bet wanok zet mmot mtot mbien. \v 20 Mti am sambe penaŋaŋ pigok zewien, “An kapi we bekanaŋaŋ keŋaŋ mme yuŋgume zet kileŋ kileŋ tapmme in eneyet momtati zetnaŋ taweyaŋ nâip?” \p \v 21 Âpme naman am notnaŋaŋ pigok zewien, “An ŋen we bekanaŋaŋ keŋan tapme zet dolak dolakŋaŋ kaboŋ kapi ŋep ku zenak. Ma an zikatnaŋ beŋaŋ mee ŋep ku weyaŋpenak.” \s1 Zuda am notnaŋaŋ Zisas ek Kilais ku nâmkiŋpewien \p \v 22 Zelusalem sesewat mka kambuk mme belakŋaŋ bembeŋaŋaŋ Omzuluti mme kambuk bembeŋaŋgalen Kendo ke nup kan kataŋ matakwatemien. Yaŋ nup kan kataŋ Kendo ke mawalam keŋan masokbein. \v 23-24 Âpme Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keyet keŋaŋ ŋen Solomon zeme keyet setokwakwalen ke mebe kokot tapmme Zuda am ekŋenaŋ tokwat bembuluŋ tati pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ eneyet yaŋaŋdi sosok penaŋ zemkawaŋ bembepiŋ mmane nin gâgât weyaŋ ku manâmâtâtnup? Geŋ penaŋ Kilais, an Kawawaŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ beme yaŋaŋdi weyaŋ zemâtâtndamane nâne!” \p \v 25 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat yaŋŋ diindoma in ku manâmkiŋpemneip. Neŋ Bipmnaŋgalen windeyet mulup dolak dolakŋaŋ mamiyap keyaŋ nanaŋgat yaŋŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toban ke mammsokbemnain. \v 26 Âpme in nâlen sipsip maŋganne penaŋ bemti ku mamaip keyepmti zetn ku manâmkiŋpeip. \v 27 Âpme am nâlen sipsip maŋga bemti mamaip ekŋenaŋ bimŋanden nâmti neŋ manamâpmaip. \v 28 Keyepmti neŋ mama kanzizit indama walelepiŋ kwesiŋ kwesiŋ mameti mamambep. Ekŋen ke nâlen belengatnan am ŋenaŋ ku indamenzemtimti mebe yek penaŋ. \v 29 Am ekŋen ke Bipmnaŋ ikŋaŋ nâlen belen mamayet naŋgeyepmti mame ikŋaŋ maindadamuŋ min. Ek windeŋaŋ igagen penaŋ keyepmti am ekŋen ke an ŋenaŋ nâlen belengatnan ku indamenzem tiwe. \v 30 Bienmak nit keŋ kwep penaŋ bemti mulup mamilup.” \p \v 31 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme nanzaŋ ambepelet timti kusât mbien. \v 32 Mme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ mulup dolak dolakŋaŋ sambe penaŋ Biengalen windeen mamima egip. Âpme in mulup mamiyap ke mulup ziboŋ ke ekme bekanaŋ beme nanzaŋ timti nosât tapmip?” \p \v 33 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Wa geŋ mulup dolakŋaŋ maminik keyet mti gosât ku tapminup. Giti zet mobotnaŋ mti geŋ am nin nemboŋak yaŋgut, ‘Neŋ Kawawaŋ,’ tazenik keyepmti gosât pi tapmnup!” \p \v 34-36 Kegok zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zenzeŋaŋaŋ tazin, Kawawaŋaŋ an zemdelaŋ zenze an mamkwabien ekŋengat pigok zeye, ‘In mulup kegok mamip enenogat in Kawawaŋ nemboŋ.’ Kawawaŋgalen zet sambe ke tapmezin ke anaŋ nin ku omenzaŋpepeyelen yek penaŋ. Âpme neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mulup dolakŋaŋ mimiyet zemdelaŋ zemneme msalen kapi toban keyepmti neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zema in eneyet egaŋ set ku mimiŋ mti Kawawaŋ mtopemti sek mmobot zet tazein manzeip. \v 37 In mulup mamiyap kapi ekme Bipmnaŋgalen kataŋ ku mambein beme zetn kapi bamkumpeme ŋep bewe. \v 38 Âk ekme mulupm Kawawaŋaŋ mnak keyet kataŋ mamiyap wa zet manzeyap etaŋ yek. Mulupm mamima egip keeset eyo ekti Bienmak nit keŋ kwep bemti mulup mamilup e ndik mâtâbep.” \p \v 39 Kegok diindome ekŋenaŋ ŋeŋin penaŋ zime wati mka katikŋan pene zeminepeme yumbemindemti toti mege. \p \v 40 Meti Zodan tu nembet daen Zânaŋ am tu itnaŋaŋ manzulutindemtanen ke meti mamtan. \v 41 Ke meti mame am sambeyaŋ ekmagen koti pigok zewien, “Zânaŋ menok ŋen ku mme ekbenn. Âpme Zânaŋ an ikŋaŋ kapiyet nâmti zet sambe zemâge ke an kapimagen penaŋaŋmak etaŋ tasokbemâzin.” \v 42 Zemti am sambeyaŋ egat nâmkiŋpemâbien. \c 11 \s1 Lasalus gakime bewien \p \v 1 Betani mka msalen ke an ŋen mamtan kwitnaŋ Lasalus ek zawat temaŋ penaŋ mti tapme ipmanet Maliamak Mata egelaŋ ke tati mamomtatemun. \v 2 Lasalusiyet ipmaŋ Malia kapiyaŋ maneti bam Amobotnaŋ Zisas gakikiŋaŋgalen kan bududuk beme wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ piyaŋ ek setnanen zulutpemti ŋoksinaŋaŋ kaput pewe. \v 3 Lasalusiyet ipmanet zut keyaŋ iwitdaŋgat yayaŋ mti Zisasmagen zet pigok bemalu mege: “Amobotnaŋ, nodi penaŋ Lasalus piwan zawat temaŋ tapm weingat kot eksenik.” \p \v 4 Âpme Zisasiyaŋ zet ke nâmti pigok zeye, “Zawat keyet penaŋaŋ wa gakiki sokbembeyet yek. Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egalen kwizet buŋamaŋ msalen pien palakŋaŋ beme Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat onzempepeyet kegok sokbein.” \p \v 5 Zisasiyaŋ Lasalus ipmanet Matamak Malia ekŋen kemak notn notn dolakŋaŋ mti mamtemien. \v 6 Âpme Zisasiyaŋ zapat ke nâmpemti mka keyegak kasup zut pi ewe tage. \v 7 Yaŋ msame wati Zisasiyaŋ nembaŋane ningat pigok zeye, “Kame naman Zudia mkaenak gilik zemti metne.” \p \v 8 Zeme nin pigok dunduwenn, “An zikat indanda, geŋ alagati kanda manepemane nanzaŋaŋ gosâgât mme kunzuŋti kotn yanaman keyegak gilik zemti mesâgât tazenik?” \p \v 9 Yaŋkwesimann pigok dinndoye, “Pi ewe tambuŋanak mulup mimiyelen kan ewe teepmaŋ tazin. An ŋen kasupgat zikatnaŋ ekmâtâti mepme kwileki ŋenaŋ sekŋaŋ ŋen ku mawalezin. \v 10 An ŋenaŋ tambuyet mamezin beme egaŋ busatnaŋ ku tazingapmti tambusosokgat pumpem pumpem olat metiŋgut tep palen ma nanzaŋ palen mee sekŋaŋ mawalezin.” \p \v 11 Kegok zemti zet ŋen ewe pigok tusumti ningat zeye, “Notn Lasalus ek zawat mti muluk tawein yaŋ neŋ meti butema wasem.” \p \v 12 Zeme nembaŋane nin pigok zewenn, “Amobotnaŋ, egaŋ zawat mti muluk tawen beme ikŋaŋ ŋep alik bemti wabe.” \p \v 13 Zisasiyaŋ Lasalus penaŋ gakiye ke met mme wawagat nâmti zeye. Âpme nemba nin nâmann zawat mti muluk tawenaŋ met buteme wasem kok nâmti zewenn. \v 14 Âpme Zisasiyaŋ naman pigok weyaŋ zemkawaŋ bemndaye, “Lasalus ek tambumbu tuk weŋge yaŋ neŋ meti butema ewe wasem. \v 15 Neŋ zawat zapatnaŋ nâmban yaŋgut kapiyegak mamann gakiyan. Âpme neŋ ekmagen mulup mma in ekti nâmkiŋpepe kaliŋaŋ aikbep keyepmti nâma dolakŋaŋ penaŋ bein. Ele kame nin ilak ek eksât metne.” \p \v 16 Âpme ninmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Tomas kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Didimas makumtemien ke ningalen zeleset nemba pepet kok zewanek. Egaŋ nin pigok dinndoye, “Kame nin sambe bepi nsakwep ekmak mepmann ndome gakimâbanup.” \s1 Zisas ek gakikiengatnan wawat ma mama keyet toŋaŋ \p \v 17 Zisasmak nin ewe kainde maman Lasalus met beme kasup zulak zulak pi sumen weme egaŋ bam mege. Keyepmti kwapataŋ zemann am ekŋenaŋ zewien, “Lasalus ilak tugan bewen.” \v 18 Betani mka ke beŋan penaŋ yek; Zelusalem mka temaŋ keyet sokŋanik. (Mail zut mee kegok mamekotemien.) \v 19 Keyepmti Zuda am sambe ekŋenaŋ Matamak Malia iwit gakime ambembesi mimidesât mepmâbien. \p \v 20 Âpme Matayaŋ Zisasmak nin kotnup zeme nâmti weneŋaŋ ke tapme egaŋ windembem toti selen meti ndaige. \v 21 Kegok mti Zisasiyet pigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ kapi mambek ze ipm ku gakinak. \v 22 Yaŋgut alak pigogat geŋ kwileki ŋeniyet nâmti bipdi dundum samane egaŋ keyet penaŋaŋ ŋep mamgain.” \p \v 23 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ yayaŋ ku mi, ipdi Lasalus ek ŋep gilik zemti wasem.” \p \v 24 Zeme nâmti Matayaŋ pigok zeye, “Maneti bam kan temanen gilik zemti wabe e ŋep nâyap.” \p \v 25 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Gakikiengatnan wawat ma mama keyet ŋotekŋaŋ neŋ keyepmti am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme gakiwe yaŋgut neŋ ŋep mamaŋaŋ ewe gilik zemsawap. \v 26 Ma am ŋen ewe sekŋaŋ melesiŋ mamti neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ gakikipiŋ mamambe. Geŋ neŋ zet zeyap kapi ŋep nâmkiŋpenik?” \p \v 27 Zeme Matayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, geŋ Kilais, Kawawaŋgat Nemuŋaŋ, msalen kapi totogat buŋam zapatnaŋ zenzeŋaŋ elak geŋ kapi e penaŋ nâmkiŋpemgeyap.” \p \v 28 Zet kegok zemti met weneŋaŋ Maliayet zeme kopme igak buzak pigok dunduye, “An zikat indanda ilak kotati gâgât tazein.” \v 29 Zeme Maliayaŋ nânâŋak wati sakwep Zisasmak nin tabenen mege. \v 30 Nin mka set biman baen tati Mata zempeme kwapme ewe keyegak totapmambenn. \v 31 Zeme nâmti Maliayaŋ mka keŋangatnan sakwep wawatnak toti mepme Zuda am ekmak ambembesien tapmambien ekŋenaŋ wa sumen daen susât mezin mene zemti mâti kwatopmâbien. \p \v 32 Âpme Maliayaŋ windembemti mka set biman baen toti ndikme tapmmann Zisas pedondom samti pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ kapi tabek ze ipm ŋep ku gakinak.” \p \v 33 Zemti sume Zuda am ek mâti mebien ekŋenaŋ ek mukulem mti ambembesi temaŋ mbien. Tapmme Zisasiyaŋ indikti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme siyaŋ bimaŋ soye. \v 34 Some pigok indayaŋkwesiye, “In sekŋaŋ pe denen bemien?” \p Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, kopmane meti sumaŋ zikat gaman ekbak.” \p \v 35 Met zikat same ekti Zisasiyaŋ siap ulu alep timti suye. \p \v 36 Sume Zuda am ekŋenaŋ ekti zewien, “An pi an kapimak notn notn penaŋ mti mamalup keyepmti egat tasuin egip.” \p \v 37 Âpme notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “An kapi an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ ŋen weyaŋpeye keyet zapatnaŋ mekopme nâmbenn. Kogogapm an kapi sakwep kodak ze Lasalus kapi ŋep weyaŋpeme alik tadak.” \p \v 38 Âpme Zisasiyaŋ keŋaŋ ewe bekanaŋ penaŋ beme sum sokŋan penaŋ mebenn. Lasalus gakime sekŋaŋ mti met miŋa keŋan wepemti nanzaŋ temaŋ ŋen wilili peme met einzuŋaŋ bekek tage. \v 39 Keyet mti Zisasiyaŋ sumpemti pigok zeye, “In nanzaŋ temaŋ kapi kwanzepeme kaiŋan melak.” \p Zeme an gakiye keyet mâŋaŋaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, tambumbu zulak zulak ilak sumen tapme tozin yalak pi sek sesikŋaŋ tapein pi zigogat nanzaŋ kwanzempepeyet tazenik.” \p \v 40 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ zet daen diŋgoya e nâmane betetnaŋ bein. Geŋ belak nâmkiŋpem nemane neŋ Kawawaŋgalen winde keyet penaŋaŋ mma sokbeme eksenik.” \v 41-42 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ nanzaŋ temaŋ bepiwan kwanzepeme mepme Zisasiyaŋ zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme pigok dunduye, “Bien, geŋ dundundun kan kataŋ nâmti manamukulem mnik keyepmti wisikŋ diŋgoyap. Neŋ am maŋge sambe talip ekŋen kapiyaŋ neŋ giti penaŋ zemnemane koban keyet yaŋaŋ ekmâtâtâtgat mulup msât tati diŋgoyap.” \v 43 Kegok zemti kwizet temaŋ pigok kuye, “Lasalus, geŋ pien kwatot!” \v 44 Zeme am gakikiŋaŋ piwan banisiyaŋ setnaŋ betnaŋ kwasim pepeŋaŋ ma ŋokŋaŋ saŋgum meselem zempewien melesiŋ kwatopme Zisasiyaŋ zeye, “In banisiyaŋ betetak temaŋ mpepeŋaŋ e kwalet pemti peme melak.” Zeme kwalet pewien. \s1 Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet zemdelaŋ zempewien \p \v 45 Âpme Zuda am sambe Maliayet ipmaŋgat siyet kobien ekŋenmagengatnaŋ am sambe notnaŋaŋ Zisasiyaŋ muluwaŋ mamanamaŋ mme ekti nâmkiŋpempewien. \v 46 Âpme notnaŋaŋ belak Palisi ekŋenmagen meti Zisasiyaŋ Lasalus gakikiengatnan mme watage keyet zet zapatnaŋ mimindawien. \v 47 Minindame nâmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ma Palisi egat kandaŋan mambien ekŋenaŋ an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ indazemtetime kot ondekme pigok diindowien, “An kapi muluwaŋ mamanamaŋ omba penaŋ am sutnan tapmmezin kapi zigok msawanup? \v 48 Nin nâmti belak nâmpemti mamann am sambe bepi ekmagen met tusumâpme delaŋ zeme Loma amobotnaŋ manndadamuŋ min egaŋ ekme ŋep ku beme ningalen sesewat mka temaŋ pi kumasek yaloŋti aminne eyo indom yalom bep!” \p \v 49 Ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Kaipas ek kan keyet sâpe sâpe bumbu sambe ekŋengat ŋeŋaŋin mamtan. An keyaŋ pigok diindoye, “In sambe bekapi keŋinpiŋ penaŋ! \v 50 Nin am sambe bekapi waleletgat zapat etaŋ bemâpmann ŋep ku bewe keyepmti an kwewaŋ ningat dopm gakimti am sambe pi ma nin mee eyo ndamukulem mbe.” \v 51 Zet ke belak ikŋaŋgat keŋaŋgalak ku zeye. Kawawaŋaŋ zet ke keŋanen beme zemkawaŋ beye. Nup kan keyet egaŋ sâpe sâpe bumbu sambe ekŋengat ŋeŋaŋin mamtan keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet zetnaŋ zemkawaŋ beye. Zisas ek penaŋ Zuda am nin yomengatnan gilik zemti ndatitiyet gakikiyet zenzeŋaŋ. \v 52 Wa ke Zuda am ekŋen etaŋ indamukulem mimiyet etaŋ ku gakiwe. Egaŋ gakimti am Kawawaŋgalen maŋge msat kataŋ mamanup nin bepi ondekndeme maŋga kwep bemti mamambanup. \p \v 53 Âpme Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ kan keyet yaŋbemti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ mbien. \v 54 Âpme Zisas Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ mineti gakikiŋaŋ temaŋ ewe tapme sutnateman kume gakinakmagengapmti Zuda msalen sosok penaŋ ku maŋge egaŋ nin msat tuŋgupman keyet ganzenan mka ŋen kwitnaŋ Epalaim zeme ke met mamtemenn. \p \v 55 Zuda am ekŋengalen Aŋgalalaŋ Kendoŋin ke sokŋan beme mka isisikŋaŋ am sambe ekŋenaŋ Zelusalem mka teman yominaŋgat nâmti Kawawaŋgat sâpe sâpe busâgât eweŋanak ŋeŋaŋ mepmâbien. \v 56 Meti Zuda am ekŋenaŋ sesewat mka temanen motati Zisas zimosetnaŋ timati ilinak met zenâm kot zenâm mti zewien, “An kapi pe Aŋgalalaŋ Kendoyet kapi kopme eksenup manze weyaŋ zeme nâne.” \v 57 Zeme Palisi an ma sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zet pigok am zemkabem indawien, “Zisas kopme ekti ningat kot sakwep zemsokbemndaseip. Mme nin an ke wati met mka katikŋaŋ pesenup.” \c 12 \s1 Lasalusiyet weneŋaŋ Malia egaŋ Zisas wet sesik dolakŋaŋaŋ zulutpeye \p \v 1 Aŋgalalaŋ Kendo tatagalen kasup 6 ewe tapme Zisasmak nin Betani mkaen mebenn. Nin mka ke Lasalus gakikiengatnan mme wage keyet motabenn. \v 2 Zisasmak nin mepmann ekti notnane ekŋenaŋ tu meu weyaŋ bume mopme ambepeleti met Matayelen mkaen tapme am zeme moti Zisasmak nin Lasalusmak totapmann Matayaŋ tu meu timti kalop bem ndame nimbenn. \v 3 Ke tati tatnimann Maliayaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ makwitimtemien ke nukŋaŋaŋ temaŋ pi mkoti keyaŋ Zisasiyet setnan mulapme topme zulutpemti ŋoksinaŋaŋ kapupeye. Âpme mka keŋaŋ tapmambenn bee wet sesik dolakŋaŋ bepiyaŋ pimpemti tage. \v 4 Âpme nembaŋane ningat tuŋgupmnaŋgatnaŋ Zudas ek Iskaliot mkaengatnaŋ nemba keyaŋ maneti Zisas bam zemkuwe. \v 5 Egaŋ nâmti pigok zeye, “Wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ kaboŋ kapi belak mti met bemann amnaŋ 300 Kina ndame mti am bekopsat ekŋen indawenek ze ŋep benak!” \v 6 Egaŋ wa mânep ke timti am bekopsat penaŋ indasât nâmti ku zeye. Egaŋ ningalen mânep ele nemuŋŋ ke mmamti mânep ndame mwatpemti mânep butnaŋ buzak kambu matim makumkwitim nimtan keyepmti ndame wanok kok mbak nâmti zeye. \p \v 7 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In imbi kapiyet zet sambe zenzepiŋ. Egaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ ke neŋ sekŋ kapi zulutneinen maneti gakima nabembeyet nâmti kwitimti beme matazin yaŋ alak kapi zulutnein. \v 8 Am bekopsat sambe ekŋen bepi inmak msalen kapi kan teepmaŋ ewe mamambep mme neŋ inmak kan teepmaŋ ewe ku mambap.” \p \v 9 Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen ke met Lasalusmak mame Zuda am ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti Zisasmak Lasalus an Zisasiyaŋ gakikiengatnan mme wage an ke eyo ilisakwep idiksâgât kobien. \v 10-11 Zuda am ekŋenaŋ Lasalusmageset sâpe sâpe bumbu an ekŋen bamkum indemti Zisas mâti mepmâbien. Keyepmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasmak Lasalus ilisakwep idome gakikiyet zetnaŋ zewien. \s1 Zisas Zelusalem mka teman mowepme kwizet buŋamaŋ mwabien \r (Matiyu 21:1-11; Mak 11:1-11; Luk 19:28-40) \p \v 12 Msat msame am sambe penaŋ ekŋenaŋ Aŋgalalaŋ Kendo tasâgât Zelusalem mka kopmâbien ekŋenaŋ zet pigok nâmbien: Zisas ewe selen baen takozin zeme nâmti \v 13 ekŋenaŋ niwet sinaŋ mee pi mutum timti Zisasmak nin selen baen ndaiksâgât mepmâbien. Met ndaikti kwizet buŋamaŋ mwati kwizet pigok kumebien, \q1 “An kapi Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempeme kozingat Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwati sesewatpene! Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Islael am ningalen Amobotnaŋ kapi keŋ sewakŋaŋ mpen.” \rq (Sam 118:25)\rq* \p \v 14 Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ keyet kataŋ Zisasiyaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋen aikti keyet dukŋan totati moge. \q1 \v 15 “Am Zaion mka temaŋ talip in ku kiŋgalit. Amobotnaŋin ilak kozin. Egaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋeniyet dukŋan mot totati ingalen kozin.” \rq (Zekaraia 9:9)\rq* \p \v 16 Nembaŋane nin kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ekbennaŋgut yaŋaŋ ku nâmâtâbenn. Yaŋ bam Zisasiyaŋ gakimti kululuŋen mundumaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak keyet keŋan ewe mowepme nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet keyet yaŋaŋ eknâmâtâti pigok otnâmbenn, “O, an pi sesewatpewenn ke meluwaŋ pi mimiŋaŋ keyet kataŋ penaŋ msawenn.” \p \v 17 Zisasiyaŋ Lasalus gakikiengatnan mme wapme am sambe tati ekbien ekŋenaŋ meti am notnaŋ zet zapat mimindame \v 18 am sambe penaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâme delaŋ zeye keyepmti ekŋenaŋ selen meti Zisas aikbien. \v 19 Aiksâgât selen mepmâpme Palisi ekŋenaŋ indikti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin belak zet mulup etaŋ tapmmann am sambe bepi ilak ekmagen met tusume delaŋ zemâzin!” \s1 Glik am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas eksâgât mebien \p \v 20 Zuda am Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman Kawawaŋ sesewatsasât mopmâbien kan keyet Glik am notnaŋaŋ kegogak Kawawaŋ sesewatsasâgât koti tapmambien. \v 21 Yaŋ an ekŋen keyaŋ Pilip Galili msat keyet mka ŋen Betsaida keyetnaŋ ekmagen meti zewien, “An notn, nin Zisas eksâgât nâmti kotnup.” \p \v 22 Zeme Piliwaŋ met Enduluyet zeme wati ilisakwep Zisasmagen meti “Glik am notnaŋ giksât kolip,” \p \v 23 zemalu Zisasiyaŋ nâmti zeye, “Kawawaŋaŋ Angat Nemuŋaŋ kwizet buŋamaŋ mwat peme amnaŋ eegalen temaŋ ilak daŋgoin. \v 24 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, nin saŋgom alik kwewetaŋ sumuŋti kasiŋen bemann e ikŋaŋ kwep keyak matazin. Yaŋ msalen met ondemann moti penaŋ bilimak sambe mapein. \v 25 Âpme an ŋenaŋ msalen kapi mamti nâgât kwizet buŋamnaŋgapmti mamaŋaŋ ketalasiwe beme bam mama kanzizit tiwe. Âpme am ŋenaŋ nâgât kwizapatnnaŋgat mti mamaŋaŋ ketalat ku pewe beme bam an ke walelet aikbe. \v 26 Am ŋenaŋ nâlen sisiliŋ nemba besât nâmbe beme neŋ mambawenak napmâpmeti mulupm mti mambe. Am ŋenaŋ nâlen mulup mti mambe beme Bienaŋ kwizet buŋamaŋ mwapewe. \s1 Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 27 Pi gakikiyelen kan sokŋan penaŋ kopme nâmti keŋŋ sindem penaŋ bein. We, ne pe zigok msap? ‘Bien, geŋ kan bewanan kapi sebem neneyelen zesap ma zigok?’ Wa kegok yek, sindem kegok ke titiyet msalen kapi toban. \v 28 Keyepmti Bien, geŋ ŋepgat nukŋaŋ beke pemane nâgât palen mopme keyaŋ gâgât kwizet buŋamdi mwabe!” \p Zeme kululuŋengatnaŋ zet pigok sokbeye, “Geŋ mmane nâgât kwizet buŋamm msalen ke palakŋaŋ beyeyaŋ ewe mmane omba penaŋ palakŋaŋ bem mekobe.” \p \v 29 Âpme am sambe ninmak tapmambenn ekŋenaŋ kwisak ke nâmti zewien, “Kululuŋ kwisak kun.” \p Zeme am notnaŋaŋ zewien, “Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ Zisas zet tadunduin.” \p \v 30 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti pigok zeye, “Wa zet ke nâgât mti ku zep. Ingat mti kululuŋengatnaŋ zet ke sokbep. \v 31 Pi ilak msalen am Kawawaŋaŋ zelin nâmti keyet dopmaŋ mutumindandayelen kan bein. Keyepmti msalengalen mama mimi mgasik keyelen toŋaŋ Sadaŋ ilak mkutupeme wembe. \v 32 Âpme neŋ tep palen palak palak wema nomnemti mwatonzemnewep kan keyet msat sambe am ekŋenaŋ zapatn ke nâmti neŋmagen kot tusumti mambep.” \v 33 Ke Zisasiyaŋ gakiki zigok gakiwe keyet zetnaŋ zemkawaŋ bemindaye. \p \v 34 Zeme nâmti am tabien ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok maeknup, Kilais ek msalen koti gakikipiŋ kwesiŋ kwesiŋ mamambe. Âpme naman geŋ eneyet pigok zenik, Angat Nemuŋaŋ ek tewen kumti mwatonzempewep. Geŋ Angat Nemuŋaŋ ke pe an kwiyet penaŋ nâmti tazenik?” \p \v 35 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zem diindoye, “Nâlen taŋamm busatnaŋaŋ ingat tuŋguwinan kan isikŋaŋ bugan busatnaŋ bemti tabe. Tapme in taŋam sokŋaset ke ekti mebep. Mineti in tambusosok temaŋaŋ indasumuŋme keyet keŋan mebepmagengat ek titiwep. Geŋ tambusosok kiŋkiŋaŋ keŋan mebegen set ŋep ekmâtâti ku mebek. \v 36 Keyepmti taŋamm busatnaŋ toŋaŋ neŋ ewe kapi yagak tapma in nâgât nâmkiŋpemti nâgât nemunamban penaŋ bewep.” Zisasiyaŋ zet kegok dinndomti buzak pak zemti met enzilim mebenn. \s1 Zuda am notnaŋaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien \p \v 37 Zisasiyaŋ am zikalin palen penaŋ menok sepem igak igak mme ekbienaŋgut am sambe penaŋaŋ ku nâmkiŋpewien. \v 38 Bee golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen zeye keyet kataŋ amnaŋ mbien. Egaŋ pigok zeye, \q1 “Amobotnaŋ, am pe kwiyaŋ penaŋ ningalen zet nâmkiŋpewe? Ma Amobotnaŋaŋ am pe kwi penaŋmagen menok mme windendi temaŋ ke ekbep?” \rq (Aizaya 53:1)\rq* \p \v 39 Amnaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien keyet zetnaŋ eweŋan golaŋ zenze an Aizayayaŋ ikŋaŋak zet ŋen ewe pigok zeye, \q1 \v 40 “Am ekŋenaŋ zet zapatn nâmti nâme belakŋaŋ mambein keyepmti am ekŋen keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ekti yaŋaŋ nâmâtâbiekmagengapmti Amobotnaŋaŋ zikalin ma keŋin mee pi mme bubep pemâge. Mineti ekŋenaŋ eknâmâtâti keŋ gilik zenze aikme weyaŋindenakmagengapmti kegok mge.” \rq (Aizaya 6:10)\rq* \p \v 41 Golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet zeye kapi egaŋ Zisasiyelen mulupmaŋgat windeŋaŋ bam kwabe beke ektati egat zetnaŋ kapi zeye. \p \v 42 Âpme an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpewien. Yaŋgut nâmkiŋpepenn sosok zemkawaŋ bemann Palisi ekŋenaŋ ndiksokbemti paset zupman ndamâpme towebanupmagen zemti buzak mamtemien. \v 43 Ma am ekŋenaŋ zapatn nâmti mme kwizapatn tototnaŋ bewemagen zemti nâme nukŋaŋ beye. Mti ekŋenaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwatpepeyet nâme tototnaŋ beye. \s1 Zisasiyelen zetnaŋaŋ bam zemndowe \p \v 44-45 Zisasiyaŋ zet pigok bekap penaŋ zeye, “Am ŋenaŋ neŋ nikmâtâti nâmkiŋpemnewe beme wa neŋ etaŋ yek an zemneme toban ek eyo ekmâtâti nâmkiŋpempewe. \v 46 Neŋ kululuŋgatnan msalen kapi am mbusatnaŋ bemindesâgât toban. Âpme am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ tambusosogengatnan nâlen busatnanen kwabe. \v 47 Am ŋenaŋ zetn nâmti wisat mti bamkumpewe yaŋgut neŋ keyet dopmaŋ ku sawap. Neŋ wa am yominaŋgat dopmaŋin indandayet msalen kapi ku toban am yomengatnan gilik zemti indatitiyet toban. \v 48 Âpme am ŋenaŋ neŋ bam kumnemti zetnnaŋgat wisat mbe beme bam zet mulup temanen tabe. Zet zema wisat mamin zet kapiyaŋ ikŋaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋgat zet muluwen peme tati ekbe. \v 49 Wa neŋ zet kapi nanaŋgat keŋnaŋgalak ku manzeyap. Bien zemneme toban egaŋ ikŋaŋ zenzeyet zemâtâtnaŋge keyet kataŋ penaŋ manzemkawaŋ beyap. \v 50 Neŋ zetnaŋ ikŋaŋ kapiyaŋak am mama kanzizit maaikindain e nâmkiŋpemti keyepmti egalen zet ke ikŋaŋ zemâtâtnaŋgenok esemteŋ manzemkawaŋ beyap.” \c 13 \s1 Zisasiyaŋ ningat setn zulutndeye \p \v 1 Aŋgalalaŋ Kendo tatagalen kasup kwep ewe tapme Zisasiyaŋ pigok nâŋge, “Olak, neŋ msat kapi pemti Bipmmagen mobogalen kan ilak bududuk penaŋ bein,” nâmti ammak nin ek nâmkiŋpemti ekmak oloŋkati oloŋen palen mamamtemenn keyepmti ningat kembeŋ temaŋ penaŋ nâmndeye. \p \v 2 Zisas ma nembaŋane nin tambume tu meu nsâti mot ondektati tatnneti pemann Saimongat nemuŋaŋ Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ ek Sadaŋaŋ Zisas zemkukuyet zet kelakŋaŋ mpeye. \v 3 Âpme Zisasiyaŋ pigok nâŋge, “Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi nâgât betnnan beye. Âpme neŋ ikŋaŋmagengatnan toban yanaman ewe gilik zemti naman ikŋaŋmagennak mowebap.” \v 4 Ke nâmtati egaŋ meu nini mundumengatnan wati kâlâpmaŋ teepmaŋ sakŋangatnaŋ bee gulupeme weme taot mti pemanen kwasimpemti \v 5 tu pelewen kasime topme mti yaŋbemti nembaŋane nin sambe setn palakŋaŋ zulutndemti taot pemanen zampeye ke mti takaput ndemepmaŋge. \v 6 Tapmmetneti Saimon Pitamagen koti setnaŋ zulupesâpme egaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ eneyet neŋ bukapiyet setn penaŋ pi zulutnesenik?” \p \v 7 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ muluwaŋ tapmiyap kapiyet yaŋaŋ penaŋ alak kapi ku nâmâtâdik bamgegut o nâgâek piwan yaŋaŋ pigogapmti tapmnemaŋge e nâmâtâbanik.” \p \v 8 Âpme Pitayaŋ pigok zeye, “Yek penaŋ, geŋ nâgât setn zululupiŋ!” \p Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ sedi ku zulutgesap beme geŋ neŋmak tususunit ewe ku tabe.” \p \v 9 Zeme Pitayaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋ, kegok beme setn etaŋ yek, betn ma ŋokŋ mee temakwep zulutne!” \p \v 10 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Amnaŋ tu zuluti bam belaknik meti kot witilip selinan etaŋ zuluti matalip. In sambe kapi yompiŋ kwetetepmaŋ etaŋ bemâbien. Âpme tuŋguwinaŋgatnaŋ an kwewaŋ kwetetepmaŋ penaŋ ku mamain.” \v 11 Egaŋ an zemkuwe egat nâmti keyepmti pigok zeye, “In sambe kapi dolakŋaŋ etaŋ yek; an kwep bekanaŋ.” \p \v 12 Setn zulut mepme delaŋ zeme kot kâlâpmaŋ ewe mim munduŋti met munduman tot tagom tati pigok dinndoye, “In neŋ selin zulutindeya kapiyet yaŋaŋ ŋep nâip? \v 13 In nâgât Amobotnaŋŋ ma An zikat indandan manzeip e ŋep nâmnemti manzeip. \v 14-15 Âpme neŋ Amobotnaŋin ma An zikat indandaŋin manâmneip neŋ alak selin zulutindema egip sepem kegogak in ilinak ŋenaŋ ŋengat setnaŋ zulutpem ŋenaŋ ŋengat setnaŋ zulutpem mammambep. \v 16 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, sisiliŋ nemba ŋenaŋ Amobotnaŋaŋ sebempemti egaŋ mobotnaŋ ku mamain ma amobotnaŋ ŋenaŋ nemba ŋen mulup zet manzempeme mezin beme nemba mamezin keyaŋ an mulup zet masain ke ŋep ku mamtopein. \v 17 In zet kapi dinndoma nâyo keyet kataŋ penaŋ mbep beme in set ke ekme dolakŋaŋ beme oloŋen mbep. \p \v 18 Neŋ zet kapi zema in sambe ilinsakwep ku indati mâzin. Neŋ in sambe kapi nenn nâmti indati mâban. Âpme kwep ŋen bekanaŋ e nâmtiŋgut waban keyepmti ekmagen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok tazin ke katikŋaŋ bewe, \q1 ‘An neŋmak meu pelep kwep nilut egaŋ neŋ zemnowe.’ \rq (Sam 41:9)\rq* \p \v 19 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi penaŋ ewe sokbembepiŋ tapme neŋ eweŋanak diindoyap keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ nâgât palen tasokbeme ekti pigok nâmbep. ‘O, Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zeme nâmbenn wan penaŋaŋ ilak alak kapi sokbemsame eknupmak,’ nâmbep. \v 20 Neŋ zet penaŋ sukwep pigok zema nâit, am ŋenaŋ neŋ an ŋen zempema kopme egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimindawe beme wa ekŋen mimindanup zemti neŋmak Bien zemneme koban nit eyo keŋ taolet minndawe.” \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ zemkuwe keyet zemkawaŋ bemindaye \r (Matiyu 26:20-25; Mak 14:17-21; Luk 22:21-23) \p \v 21 Zisasiyaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Zudasiyaŋ alak zemnosem e nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme nembaŋane nin pigok zem sokbemndaye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zema nâit, ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋenaŋ neŋ zemnosem.” \p \v 22 Zeme nâmti nembaŋane nin weŋŋ mepme nnak meek koek mti pe kwiyet nâmti zein zemti nâpemann mekwapme tabenn. \v 23 Âpme nemba ninmagengatnaŋ Zisasiyaŋ nâmpeme dolakŋaŋ penaŋ mambemtan nemba keyaŋ Zisasiyet solonan penaŋ totapmaŋge. \v 24 Keyepmti Saimon Pitayaŋ nemba keyet zikat petaŋ mti zeye, “Kwiyet nâmti tazein ze belaknik yaŋkwesimane ningat zeme nâne.” \p \v 25 Âpme neŋ uluŋzemet Zisasiyet wakŋanen bemti pigok yaŋkwesiwan, “Amobotnaŋ, geŋ zet kapi ninmagengatnaŋ kwiyet nâmti tazenik? Ze zemane nâne.” \p \v 26 Yaŋkwesima Zisasiyaŋ pigok dinoye, “Neŋ meu tuŋanen nupmamaŋ pema topme olek sama nsem an keyet nâmti tazeyap.” Kegok zemti nupmamaŋ peme topme mkwati Saimongat nemuŋaŋ Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ ke same mti niŋge. \v 27 Nime nime keyegak Sadaŋaŋ keŋanen toti keŋaŋ mme yuŋgume delaŋ zeye. Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ keŋdan kwileki msâgât tatnânik elak sakwep meti miya!” \v 28 Zisasiyaŋ Zudas zet kegok tadundume nemba nin tabenn nin Zisasmak Zudas egelaŋ zet eneyet tazelup ke ku nâmbenn. \v 29 Keyepmti nemba notnaŋaŋ pigok otnâmbien Zudas ek ningalen mânep egaŋ mandamuŋ min keyepmti Zisasiyaŋ Kendoyet meu nim tabanupgat nâmti meu met kwititiyet mene ma am bekopsat ŋen mânep met sasayet tazempein mene nâmti tapmambenn. \p \v 30 Âpme nupmamaŋ Zisasiyaŋ Zudas olek same nim pemti keyegak tambu sutnan toti mege. \p \v 31 Zudasiyaŋ toti mepme mepme Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ alak nukŋaŋ palen mopma keyaŋ kwizet buŋamm temaŋ tisowap. Âpme nâgât paleseti Kawawaŋgalen kwizet buŋamaŋ kegogak temaŋ bemesâpm. \v 32 Âpme Kawawaŋaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kwizet buŋamm ammagen mpalakŋaŋ beme neŋ egat kwitnaŋ kegogak mwat onzempewap. Kelak belaknik penaŋ kapi sokbeme eksâip. \v 33 Nembanne, neŋ inmak kan isikŋaŋ bugan kapi etaŋ tasâpmnup. Âpme bamgat in neŋ tokwati natimapme bewe. Âpme neŋ zet Zuda an damuŋ diindowan keyegak naman ingat diindoma nâit, ‘Neŋ mebap ke in ŋep ku kobep.’ \v 34 Kegogapm neŋ zii zet alakŋaŋ pigok diindoma nâit: In ilinak ŋenaŋ ŋengat gogot ŋenaŋ ŋengat gogot mti gogot palenak mambep. Neŋ in gogot mimindemti indatimamkolap sepem kegok in ilinak mti mambep. \v 35 In kegok mti dolakŋaŋ mame am ekŋenaŋ in nâgât nembanne mamaip e sosok nâmâtât indewep.” \s1 Pitayaŋ Zisas zemkandatpesem keyet zemkawaŋ beye \r (Matiyu 26:31-35; Mak 14:27-31; Luk 22:31-34) \p \v 36 Âpme Saimon Pitayaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ pe deset mebanik?” \p Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ mebawen geŋ keyegak ŋep ku kobanik bamgulak ŋep kobanik.” \p \v 37 Zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ pigogat neŋ ku gapmât kokogat zenik? Neŋ gâgât mti geŋmak meti maman ŋep ketalasiwap nânik!” \p \v 38 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ nâgât mti neŋmak meti sekdi ketalasi sâgât zenik? Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâmbak, tambu sutnan sakokolok kwitnaŋ ewe kukupiŋ tapme geŋ sek tuk zemkandat newanik.” \c 14 \s1 Zisasiyaŋ Kawawaŋmagen mebegalen set damuŋ bein \p \v 1 Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In nâgât kembeŋ temaŋ mti keŋinaŋ yayaŋ temaŋ ku mit in belak Kawawaŋmak nit nsakwep nâmkiŋpemndemti windemak talit. \v 2 Bienaŋ mamainen gwaen mka sambe sambe penaŋ wemezin e ku tatnak ze neŋ met mkaŋin weyaŋpepeyet zetnaŋ kapi ku diindowak. \v 3 Neŋ pi meti mundumin beke weyaŋne weyaŋne pema delaŋ zemeŋgut naman gilik zemkoti indatima nsakwep meti neŋmak ke mamambanup. \v 4 Neŋ mebap in mka set ke nâip.” \p \v 5 Zeme Tomasiyaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ pe deset mebanik? Nin zet tazenik kapi ku weyaŋ nâmâtâtnup keyepmti nin pe set zigoset gâlen ke kwabanup?” \p \v 6 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Set ma zet penaŋ ma mama keyet toŋaŋ neŋ. Neŋ kandat nemti ŋenaŋ igak set belakŋaset Bienmagen ŋep ku mobogalen. \v 7 In eweŋanak baen mamkwabennen ke nâgât Kilais kegok nâmâtât nembiek ze Bipmnaŋgat kegogak ŋep nâmâtâpewiek. Yaŋ alak pi kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nâgât palen kwapmâsâpm ke ekti Biengat yaŋaŋ ŋep ekmâtâsâip.” \p \v 8 Kegok zeme Piliwaŋ pigok zeye, “Geŋ Bipdi ke de ze zikat ndamane nin ekti nâmann delaŋ zeme oloŋen palen mambanup.” \p \v 9 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Pilip, neŋ kan teepmaŋ bepi inmak mamkwaban pi geŋ ewe yaŋŋ ku niknamâtâtnik? Am ŋenaŋ neŋ maniknâmâtâzin beme egaŋ Bien maekmâtâzin. Âpme geŋ zigogat pigok nayaŋkwesinik, ‘Geŋ Bipdi ke de tazin ze zikat ndamane ekne’? \v 10 Bienmak nit kwep mamamti napmukulem mme mulup mamiyap pi Pilip, geŋ ewe ku manndikmâtâdik? Neŋ zet sambe mandiindoyap ke wa nanaŋgat keŋnaŋgalak ku manzeyap. Bienaŋ neŋmak mamti zet keŋŋnaŋ bemneme manzeyap. \v 11 Bienmak nit kwep mamalup manzeyap. In zet ke penaŋ nâmkiŋpewep. Neŋ zelaŋ etaŋ zema nâme zet dâsukinok besemagengat mulup sambe mamiyap beke ekti penaŋ nâmkiŋpemnembep. \v 12 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ neŋ mulup mamiyap kaboŋaŋ ŋep mbe. Ya wa ke etaŋ yek egaŋ neŋ mamiyap ke sebempemti sambe mmebe. Neŋ Bienmagen mobap keyepmti am ekŋen ke winde indamti indamukulem mimindema ekŋenaŋ mulup kegok mbep. \v 13-14 In neŋ nâmkiŋpemnemti nâgât kwitnnanen kwileki ŋeniyet nâmti dundum name neŋ keyet penaŋaŋ ŋep maaikindamambap. Kegok mma Bienaŋ nâgât paleset kwizet buŋamaŋaŋ temaŋ tiwe. \s1 Zisasiyaŋ Emetak Teŋ peme totogat zetik mge \p \v 15 In nâgât gogot mti mamambep beme in nâlen zetn manzeyap kapi maŋgawepup. \v 16 Keyepmti neŋ moti Bipmnaŋgat zema egaŋ ingat mukulem mimiŋin ŋen peme toti inmak kwesiŋ kapi mamti maindamukulem mmambe. \v 17 Zet penaŋgalen Emetak Teŋ kapi am msalen nâmkiŋpepeŋinpiŋ belak kileŋ mamaip ekŋenaŋ ku tiwep. Ekŋenaŋ ek ku ekbien ma keyet yaŋaŋ ku nâip. Âpme ingut egat yaŋaŋ nâip keyet mti ingat keŋinan mame in egat yaŋaŋ nâmpeip. \p \v 18 Neŋ gakimti indemti mebet katikŋaŋ penaŋ ku mebap; Neŋ bam ewe gilik zemti inmagen kobap. \v 19 Neŋ kan isikŋaŋ bugan kapi tapmoti gakimti naman wabap. Âpme am msalen belak kileŋ mamaip ekŋenaŋ ku nikbep. Âpme ingut ŋep nâmkiŋpemnemti mamaip keyepmti nikbep. Neŋ mama kanzizit ke indama timti mambep. \v 20 Neŋ gakikiengatnan wabap kan keyet Bienmak nit kwep penaŋ bemti mambalup ma neŋ kegogak inmak kwep bemti mambanup. Keyet yaŋaŋ ŋep mamaŋinaŋ ekmâtâbep. \p \v 21 Am ŋenaŋ nâlen zeomkalili sambe kapi nâmti gawepumti nâgât kandaŋnnan meti nâgât gogot mimnewe beme Bipmnaŋ an ke kegogak gogot mpewe. Âpme neŋ an ke gogot mpemti yaŋŋ penaŋ zemkawaŋ bem sama nâmâtâtnembe.” \p \v 22 Kegok zeme nâmti Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ keyet opmaŋaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ kwilekiyet yaŋaŋdi am sambe bepi aŋgalaŋ indemti nin etaŋ kapi zemkawaŋ bem ndasâgât etaŋ pi zenik?” \p \v 23 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet dopmaŋ pigok gilik saye, “An ŋenaŋ neŋ gogot mnewe beme egaŋ nâlen zet nâmti ŋep gawepuwe. Âpme Bipmnaŋ ek gogot penaŋ mpewe keyepmti Bienmak nit nsakwep ekmagen koti ekmak mamambalup. \v 24 Âpme an ŋenaŋ nâgât wisat nâmnembe beme egaŋ zigoset zetn nâmti ŋep gawepuwe. Zet sambe mandiidomkwapma nâip ke wa nenaŋgalen ŋoktikŋnaŋgat etaŋ yek. Bien zemneme toban ekmagengatnaŋ ke timti mandiindoyap. \p \v 25 Nenn ewe inmak kapiyak mamti zet kapi mandiindoma nâip. \v 26 Âpme neŋ moti zema Bienaŋ mukulem mimiŋin Emetak Teŋ ke zempeme egaŋ toti nânâ dolakŋaŋ sambe sambe zikat indamâbe. Mti neŋ zet diindoma in notnaŋ kandapmâbien mee pi ewe mbutem indame nâmbep. \p \v 27 Neŋ indemti mesât tati betziŋŋ keŋ sewakŋaŋ palen mama ke indayap wa ke am belakŋaŋ ŋenaŋ mamimindaip keboŋ yek nenaŋgalen keŋ sewakŋaŋ penaŋ ke keŋinan bemindeyap. Keyepmti neŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ sambe sokbeme ekti in keŋin yayaŋ temaŋ kwapme ku kiŋgabep. \v 28 Neŋ ŋeŋaŋ pigok diindoma nâyo, ‘Neŋ indemebawaŋ met maneti bam ewe inmagen gilik zemti kobap.’ In keŋin neŋmagen penaŋ bempemti mamambiek ze neŋ Bien an windeŋaŋbeŋ ekmagen mobap zema nâmti oloŋen temaŋ mbiek. \v 29 Pi ewe kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembepiŋ tapme eweŋanak tadiindoyap keyepmti in tati ekme kwitnaŋ kwitnaŋ nâgât palen ke sokbeme ekti zet tazema nâip kapi nâmkiŋpewep. \v 30 Neŋ zet sambe teepmaŋ ku diindosap msat kapiyelen damuŋ Sadaŋ ek ilak kokogalen bududuk penaŋ min. Egaŋ neŋ ŋep ku mtot neneyelen. \v 31 Neŋ Bienaŋ ikŋaŋ zemâtâtneye keyet kataŋ Bien gogot msamti zetnaŋ gawepumti mulup sambe kapi mmepma msalen am sambe kapiyaŋ nikmâtâpmâbep. Keyet wapme ilak mka pi pemti metne. \c 15 \s1 Zisas ek wain tep yaŋaŋ nemboŋ \p \v 1 Neŋ wain tep yaŋaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ âpme wain mulup keyet toŋaŋ Bienaŋ ikŋaŋ bein. \v 2 Keyet mti mulupmaŋ mmeti ekme betnaŋ ŋen neŋmagen om mebetnaŋaŋgut penaŋaŋ pepepiŋ tapme ekti maantimpeme mezin. Âpme naman betnaŋ ŋen ekme penaŋaŋ dolakŋaŋ maelikzin beme egaŋ weyaŋ betnaŋ bekanaŋ notnaŋ eleŋgem time topme tati penaŋaŋ sambe maelikzin. \v 3 In neŋ zet diindoma zetn nâmti nâmkiŋpemti ilak kwetetepmaŋ bemti neŋmagen tusumâbien. \v 4 Keyet mti in neŋmak tususuŋin dolakŋaŋ mme neŋ inmak tususu kegogak dolakŋaŋ mti mamambanup. Âpme wain tep betnaŋ ŋen pemanen daen tususupiŋ belak igak tuŋgupman anzam tati penaŋaŋ igak ŋep ku maelikzin. Egaŋ tep penaŋmak daen tusum tatiŋgut penaŋaŋ maelikzin. Âpme in kegogak neŋmak tususupiŋ mambep beme in penaŋin dolakŋaŋ zigoset elikbe? \p \v 5 Wain tepmaŋ bee neŋ mme sinaŋ betnaŋ e in keyepmti am ŋen neŋmak tususunit kwep tabe beme am kemagen penaŋaŋ omba elikmâbe. In neŋ nemti ilinak etaŋ anzam tati kwileki ŋen pembenaŋ ku aikbep. \v 6 An ŋen neŋmak tususuŋaŋ tapme keyet penaŋaŋ ku sokbein beme neŋ tususunit ke eleŋgem pewe. Âpme wain betnaŋ eleŋgem time towemti aŋgasimti memuŋ bem weme timti tewen time moti manzin ek sepem kegogak msawep. \v 7 In neŋmak tususuŋin kwep tapme zetn gawepumti mambep beme in kwileki ŋeniyet nâmti dundum nawep beme neŋ keyet penaŋaŋ msokbewap. \v 8 In ammagen mulup mme am nâmkiŋpepemak sambe sokbemâbep beme set keyeset am ekŋenaŋ in nâgât nemunnambanne penaŋ mamti mulup mamip e indikmâtâti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ omba penaŋ mwabep. \v 9 Âpme in neŋmak tususuŋin matazin keyepmti in am sambe gogot mamimindeip keyepmti neŋ ingat gogot penaŋ mamimindeyap sepem kegogak Bien Kawawaŋaŋ neŋ gogot penaŋ mamnain. \v 10 Âpme neŋ Biengalen zet sambe bee gawepumti mamiap keyepmti Bienaŋ nâgât gogot penaŋ mamnain. In sepem kegogak nâlen zetn sambe gawepumti mambep beme neŋ ingat gogot penaŋ mimindewap. \p \v 11 Âpme neŋ oloŋen palen mamayap keyepmti in neŋmak pepep bemamti kwitnaŋ kwitnaŋ zeya kapi kegogak mbep beme in neŋ mamayapnok keŋ oloŋen palen mamambep. \v 12 Neŋ ingat zemâtâtât zet ŋen kapigok diindoma nâit, neŋ in gogot mamimindeyap sepem kegok in ilinak ŋenaŋ ŋengat gogot mti mamambep. \v 13 An ŋenaŋ am notnaneyet mti mamaŋaŋ kileŋ ketalasiwe beme an keyet nâma amgat gogot omba penaŋ mamimindein kegok nâmpewap. \v 14 In mulup zet diindoyap keyet kataŋ mâti mme neŋ indikma nâgât notnne penaŋ bewep. \v 15 Neŋ ingat sisiliŋ nembanne ewe ku zeyap neŋ ingat notnne penaŋ zeyap. Sisiliŋ an egaŋ amobotnaŋaŋgalen keŋanen zet zigok tazin ke ku manzeme nâinaŋgut Bienmagengatnaŋ zet sambe timti toban bee in sambe diindoma nâmâbien keyepmti neŋ ingat nâma notnne penaŋ mambemâzin. \v 16 In neŋ ku nabien; neŋ in neŋmak mamayet indati zemindema meti muluwin dolakŋaŋ mme penaŋaŋ sambe sokbemti wemti kwesiŋ tatagalen keyet diindowan. Keyepmti in met mulup mimamambe kwileki ŋeniyet olati nâgât kwitnnanen Bien dundum same egaŋ indamukulem mimindewe. \v 17 Neŋ zemâtâtât zet ŋen pigok diindoma nâyo keyegak ewe zema nâit, in ilinak ŋenaŋ ŋeniyet gogot mti mamambep. \s1 Zisas nembaŋane ekŋen mulup mme sisipeŋpeŋ mimindewep \p \v 18 In mulup tapmim mepme am ekŋenaŋ indik talati mtoindewep beme in nenn mamimname egip keyet otnâmbep. \v 19 In am ekŋen kemak tusumti mambiek ze ekŋenaŋ kasa kasa ŋep ku mimindawiek. Neŋ in am kapiyet tuŋguwinangatnan indatimti set ŋen zikat indama ilinaŋgalen set itnaŋaŋ ke bamkumpemti nâlen mama mimi mâti mamip. Keyet mti indiktalati mtoindewep. \v 20 In neŋ zet ŋen pigok diindowan e nâip, ‘Sisiliŋ nembayaŋ amobotnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ ŋep ku manak.’ Keyepmti am ekŋenaŋ neŋ sisipeŋpeŋ mimnawien sepem kegogak in mimindawep. Ma am notnaŋaŋ nâlen zet gawepuwien sepem kegogak am notnaŋaŋ ingalen zelin ŋep gawepuwep. \v 21 Am nâmkiŋpepepiŋ ekŋen kapiyaŋ neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toti mulup mamiap ke ekŋenaŋ ku nâmâtâlip. Keyepmti ekŋenaŋ in neŋmak tusumti mamaip keyepmti in omba penaŋ mtoindewep. \v 22 Neŋ msalen kapi toti am ekŋen ke zet zapatn kapi ku diindowan ze zet kapiyaŋ yomin sosok ku mkawaŋ bem indenak. Pi zemkawaŋ bewan keyepmti yomin sosok mamimkawaŋbein. Kwileki ŋenaŋ yomin ke ŋep ku aŋgalaŋpepeyelen. \v 23 An ŋenaŋ neŋ niktalati mammtotnein beme egaŋ Bien kegogak mammtopein. \v 24 Neŋ am tuŋguwinan menok temaŋ temaŋ amnaŋ ku mimiyelen ke mamkolap ke ku mbak ze ekŋenaŋ nâgât ŋenzinziŋ mti yom temaŋ ku aikbiek. Pi neŋ yomin mimsokbema yomin ke ekmâtâtiŋgut ekŋenaŋ naman nâgâek mtopenup zemti Bien kululuŋen main ek eyo mammtopeip. \v 25 Kegok mme golaŋ zenze an zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke penaŋaŋ masokbein, \q1 ‘Ekŋenaŋ yompiŋ belak tuŋgupman penaŋ ŋenzinziŋ msamti mammtopeip.’ \rq (Sam 35:19; 69:4)\rq* \p \v 26 Neŋ mulupgat indamukulem mimiŋin Emetak Teŋ Bienmak mamain ke moti zempema toti egaŋ Bien Kawawaŋmak nigat yaŋŋ weyaŋ zemkawaŋ bem indame nâmâtât ndewep. \v 27 Âpme neŋ in indatimti mulup yaŋbemti mkopma nikbien keyet zet zapatn am zemkawaŋ bemindame nâmâbep. \c 16 \p \v 1 Mineti amnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ ŋen mimindame nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewepmagat zet eweŋanak tipman baen pigok diindowan. \v 2 Am ekŋenaŋ in Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen mebegat zemkulumindemti pase zupman indewep ma kan ŋen beme am ekŋenaŋ nin Kawawaŋgalen mulup penaŋ tapminup zemtati mamti in indome gakiwep. \v 3 Ekŋenaŋ Bienmak nigat yaŋŋ ku weyaŋ manâmâtâlip keyepmti sepem kegok mimindawep. \v 4 Neŋ zet eweŋanak kapi tadiindomkwapma nâip keyepmti manepeme kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbemindame ekti zewep. ‘O, Amobotnaŋaŋ zet dindoye walak penaŋaŋ piki sokbemndain,’ zewep. Zet kapi ilak kan teepmaŋ tipman baen mamkwabennen ke ku diindowan. Pilak Bienmagen mobogalen kann bududuk beme nâmti keyepm tadiindoyap. \s1 Emetak Teŋgalen mulup kapigok mam \p \v 5 Pi neŋ An zemneme toban ekmagen mobogalen kan bududuk penaŋ beme mosât tapmma inmagen ŋenaŋ pigok ku nayaŋkwesin, ‘Geŋ pe deset mebanik?’ \v 6 Neŋ indemesât zet kapi zema keyepmti in belak kembeŋaŋ keŋin bemisikme belak zelinpiŋ talip. \v 7 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, neŋ mobap ke ingat mti mobap. Âk neŋ ku mobap beme mukulem mimiŋin ke ŋep ku todak keyepmti neŋ moti ek zempema tobe. \v 8 Âpme egaŋ koti am msalen kapi yominaŋgat yaŋaŋ zikat indawe ma egaŋ mama mimi teŋ ke yaŋaŋ zikat indawe ma yominaŋgat dopmaŋ zemindondo keyet yaŋaŋ zikat indawe. \v 9 Âpme ekŋenaŋ yominaŋgat yaŋaŋ pigok ekbep ekŋenaŋ neŋ ku manâmkiŋpemneip keyaŋ yomin bein. \v 10 Ekŋenaŋ mimyuŋguŋguŋinaŋgat nâme ŋep mambein. Kulekiyet neŋ Biengalen melap yaŋgut in ewe neŋ ŋep ku nikbep. \v 11 Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋgalen yominaŋgat dopmaŋ zemindondo keyet yaŋaŋ ku nâip. Kwilekiyet msalengalen damuŋ Sadaŋ ek eweŋan zemkuye. \p \v 12 Zet keboŋ keboŋ ke diindondoyelen sambe penaŋ timtalap yaŋgut alak kapigogat sambe diindoma zigok ambepeleseip. \v 13 Emetak Teŋaŋ tobe kan keyet egaŋ Kawawaŋ an zet penaŋgat ŋotekŋaŋ keyet yaŋaŋ zemâtâtindamti mama mimi dolakŋaŋ keyelen set zikat indame nâmâtâbep. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋgat keŋanegak etaŋ ku zewe. Nen zemâtâtsama nâmti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbemâbe keyet zapatnaŋ diindowe. \v 14 Zet ke nâgât keŋŋnaŋgatnaŋ timti zemkawaŋ beme nâgât kwizet buŋammnaŋ msalen palakŋaŋ penaŋ bemti mekobe. \v 15 Bienmagen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin keyet toŋaŋ neŋ keyepmti neŋ zet pigok eweŋan diindoya, Emetak Teŋaŋ nâlen keŋnanengatnaŋ zet timti in diindowe. \s1 Zisasiyaŋ met maneti naman gilik zemti ndatisât kobe \p \v 16 Neŋ kan isikŋaŋ bugan tazin kapi delaŋ zeme mepma in neŋ natimati ilinak mame neŋ met belaknik bugan mamti naman gilik zemkopma nikbep.” \p \v 17 Kegok zeme nin nnak sek putuŋ pitiŋ mti zewenn, “An kapi zet kapi pe yaŋaŋ zigogat nâmti pigok pi zein? ‘Kan isikŋaŋ bugan tazin ke delaŋ zeme mepma natimabep yaŋ met belaknik maneti naman ewe gilik zemti inmagen kopma nikbep.’ Naman zet ŋen pigok zep, ‘Neŋ Bienmagen mobap?’” \v 18 Kegok zemti ewe sakwalamti zewenn, “An kapi, ‘Pe kan isikŋaŋ bugan tazin,’ tazein kapi kwilekiyet nâmti tazeinaŋ? Ke nin yaŋaŋ ku nâmâtâtnup!” \p \v 19 Zem mbenaŋ yek beme Zisas yaŋkwesisâgât tapmmann Zisasiyaŋ ndik mâtâti zeye, “‘Neŋ kan isikŋaŋ bugan tazin ke beme mepma natimabep. Ya naman met kan isikŋaŋ bugan tati naman gilik zem kopma nikbep,’ zeya keyet in zenâmti nayaŋkwesisât tapmip? \v 20 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, neŋ nome gakima in nâgât si kembeŋ temaŋ tapmme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ keŋ oloŋen temaŋ penaŋ mbep. In kembeŋ palen ke manepeme neŋ bam gilik zemti indatisât kopma nikti oloŋen temaŋ mbep. \v 21 Imbi ekŋenaŋ nemba sokbesâpme sek sindem omba penaŋ timti keŋin sindem mambein. Yaŋ bam nemba sokbeme nembaŋaŋ ke ekti sindem titiŋaŋ ke nâme betetnaŋ beme keŋ oloŋen temaŋ mamip. \v 22 Âpme in sepem kegogak kan isikŋaŋ bugan kapi in si kembeŋ mti mambep. Manepeme neŋ mamaen gilik zem wapma nikti naman keŋ oloŋen penaŋ mbep. Keŋ oloŋen keboŋ ke am ŋenaŋ ku menzemmbe. \p \v 23 Neŋ Bienmagen mobap kan keyet in kwileki ŋeniyet yaŋaŋ penaŋ nâsâgât ŋen ku nayaŋkwesiwep. Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâit, in kwileki ŋeniyet olati Bien dundum same egaŋ nâgât pembenaŋnaŋgapmti kwilekiyet olati wekuwep ke indawe. \v 24 Neŋmak tusumti mamkwabien kan keyet in kwileki ŋeniyet olati nâgât kwitnnanen Biengat ku yaŋkwesiwien. Yaŋ alak pi in nâgât kwitnnanen kwileki ŋengat olati Biengat yaŋkwesime egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep indame olalapiŋ timamti oloŋen palenak mambep. \s1 Zisasiyaŋ Sadaŋgalen winde sambe kume topmoge \p \v 25 Neŋ zet sambe diindomkwaban ke belak bemzenze zet etaŋ diindomkwaban. Maneti bamgat neŋ bemzenze zet ŋen ewe ku diindowap neŋ Biengat yaŋaŋ belak sosok zemkawaŋ bemti zemâtâtindama nâmâbep. \v 26 Kan keyet in nâlen bembeŋaŋ keyepmti nâgât kwitnanen Biengat gwaen dundum same neŋ ingat munduminan tati Biengat manzemtemanok ewe ku zewap. \v 27 Neŋ Kawawaŋmagengatnan kwatoban e in nâmkiŋpemnemti nâgât gogot penaŋ mamimneip keyepmti Bienaŋ ingat sepem kegogak gogot penaŋ mamimindein. \v 28 Neŋ Bien pemti msalen pien inmagen kwatoban yaŋ pi naman in indemti kululuŋen Bienmagen gilik zem mowebap.” \p \v 29 Kegok zeme nin nâmti pigok dunduwenn, “Geŋ alak pi bemzenze zet ŋen zenzepiŋ sosok belak zemâtâtndamane nâmâtâtnup. \v 30 Keyepmti nin gâgât pigok nâmgenup geŋ an ŋenaŋ gayaŋkwesisipiŋ mme geŋ gitiyegak kwitnaŋ kwitnaŋ sambe beeyet yaŋaŋ manâmâtâpmane delaŋ zein. Keyepmti geŋ Kawawaŋmagengatnan tobanan e nâmkiŋpemgenup.” \p \v 31 Zeme Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “Kapi zema in alakŋatiŋgut nâmkiŋpemneip? \v 32 Kan belaknik penaŋ kapi in neŋ nemti kunzuŋti mkaŋinan me enzilim kot enzilim msâip. Ke nem mekopme neŋ nenak etaŋ ku tabap Bienaŋ namukulem mti neŋmak tabe. \v 33 In neŋmak tusumti mamaip keyepmti in keŋ sewakŋaŋ palen mamayet nâmti zet sambe bee diindomkwala. In msalen kasa kasa mimindame keyet keŋaŋ nâmisim mamaip. Âpme nenn msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe kapiyelen windeŋaŋ mtopemâban.” \c 17 \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋengat nâmti dunduye \p \v 1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme pigok dunduye, “Bien, gakiki kann ilak bududuk penaŋ bein. Kan keyet geŋ nâgât kwizet buŋamm mwapmane neŋ naman gâgât kwizet buŋamdi mwabap. \v 2 Kawawaŋ, geŋ msalen am sambe bekapi ilindiŋ neŋ indadamuŋ mimiyet nâgât kandaŋnnan yaloŋ indemti indadamuŋ mimiyet winde nawanan. Mti am geŋ gitaŋgat zapat penaŋ ombem indewanan ekŋen ke neŋ mama kanzizit indawap. \v 3 Amnaŋ mama kanzizit ke yaŋaŋ kapigoset mti matip: geŋ Kawawaŋ penaŋ mamanik ma Zisas Kilais neŋ nemane toban am ekŋenaŋ yaŋnit kegok penaŋ nâmâtâtndemtiŋgut mama kanzizit ŋep tiwep. \v 4 Geŋ mulup mimiyet zemnemane tobanaŋ mulup bepi mmetne metne pema msalen kwizet buŋamdaŋ palakŋaŋ bemti tazin. \v 5 Bien, msat kululuŋ ewe ku sokbeme neŋ eweŋan geŋmak mamti kwizet buŋamm temaŋmak mamamteman. Sepem kegogak pi ewe gilik zemti geŋmagen kwapma kwizet buŋam ke ewe namane timti gâgât monzalamdanen mamambap. \p \v 6 Msalen am sambe penaŋ kapiyet keŋan am gitaŋgat zapat ombemindewanan ekŋen ke nâlen belen beindewanan ekŋenmagen kwizapadi ilak zemkawaŋ bemindama nâmti mkatikbemâpme delaŋ zeye. \v 7 Mti ekŋenaŋ neŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamiyap ekŋen kapi winde geŋmagengatnaŋetaŋ matimiyap elak ekŋen sambeyaŋ eknâme delaŋ penaŋ zemâzin. \v 8 Zet sambe nawanan e diindoma delaŋ zeye. Ekŋenaŋ penaŋ nâmkiŋpeip neŋ geŋmagengatnan koban. Ma geŋ nemane koban. \p \v 9 Keyepmti neŋ geŋ am gitaŋgat zapat ekŋen ke nâgât belen bewanan ekŋen keyet etaŋ nâmti pigok dundum gayap. \v 10 Am sambe geŋ nâlen belen bemane maindadamuŋ miap pi toŋaŋ nilizuzut belup ya am ekŋen kapiyaŋ nâgât kwizet buŋamm ŋep mwatnewep. \v 11 Âpme neŋ msalen pien kwesiŋ penaŋ ku mambap ilak geŋmagen kwakwagalen kan bududuk bein. Âpme amdine ekŋen bekakan nâlen belen bemane maindadamuŋ mkwalap pi ewe msalen kapi kwesiŋ mamambep. Keyepmti Bien, An teŋ mamanik, geŋ kwileki ŋenaŋ mto indeweyet indadamuŋ dolakŋaŋ mimindemane mambep. Âpme ekŋenaŋ gâlen winde ke sosok ekmâtâti keŋ kwep bemti kume kwaopme mambep. Nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak \v 12 neŋ ekŋenmak mamayap. Kan kapiyet neŋ gâlen windeen zet zapadi dolakŋaŋ kapi zemti mkatikŋaŋ bemindewan keyepmti ekŋen sambe penaŋ ku walebien. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet tazin ke katikŋaŋ bembeyet an kwewetaŋaŋ set tetakŋaŋ palakŋaŋ beme mmetneti mme pilik zeme teziŋ ŋandaŋgat zapat beye. \v 13 Neŋ ilak geŋmagen kokogat kann bududuk beme keyepmti neŋ ekŋengat yayaŋ mimindemti dundum gayap. Geŋ indamukulem mimindemane oloŋen palen mambep nen mamayap sepem kegogak. \v 14 Âpme neŋ zedi zemâtâtndama ekŋenaŋ ke nâmti neŋmak tusume mamanup keyepmti am ninmak tusumti ku mamaip ekŋenaŋ nsakwep ŋenzinziŋ minndamti mamtot ndeip. \v 15 Wa neŋ geŋ msalen kapiyetnan indatimti mobogat nâmti ku dundum gayap. Mneti Sadaŋgalen windeyaŋ mtoindewemagengapmti geŋ indapmukulem mimindemane mamayet nâmti dundum gayap. \v 16 Neŋ msat kapiyet zapat ku mamayap sepem kegogak ekŋen kapiyaŋ msat kapiyet zapat ku mamaip. \v 17 Geŋ gitaŋgat zedi penaŋ sukwep penaŋ keyaŋ keŋin mmane kwetetepmaŋ penaŋ beme ekŋenaŋ yomgalen mama mimi bekanaŋ ke bamkumpemti gâgât zapaletaŋ mamambep. \v 18 Geŋ neŋ msalen pien zedi penaŋ sukwep penaŋ ke zempalakŋaŋ bembeyet zemnemane toti mamiyap kegogak ekŋen bekakan kapi neŋ zemindema msalen kapi ammagen zedi ke tim mebep. \v 19 Neŋ ekŋenaŋ gâlen zedi teŋ penaŋ kapi nâmti gâgât kandaŋdan penaŋ kokogat nâmti indamukulem mimiyet keŋŋ temaŋ penaŋ matazin. \p \v 20 Ya wan neŋ ekŋengat etaŋ nâmti ku dundum gayap ekŋenaŋ kapi mamti zedi timepme am notnaŋaŋ zelin nâmti nâgât nâmkiŋpemnemti mambep ekŋengat eyo nâmti dundum gayap. \v 21 Bien, neŋmak geŋmak keŋ kwep bemti gogot palen mamalup sepem kegogak ekŋenaŋ nitmak tusumti ilinak keŋ kwep bemti gogot palen mame am notnaŋ gâlen zet zapat dolakŋaŋ bamkumpemti mamaip ekŋenaŋ geŋ giti neŋ zemnemane toban ke penaŋ nâmkiŋpemnewep zemti dundum gayap. \v 22 Geŋmak nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak ekŋenaŋ ilinak keŋ kwep bemti mamambep. Geŋ neŋ nigomti kwizet buŋamm temaŋ nambanan sepem kegogak neŋ ekŋen kegogak indikgomti kwizet buŋamin mamwalap. \v 23 Geŋmak nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak neŋ ekŋenmak keŋ kwep bemti mamanup. Kegogak ekŋenaŋ ilinak keŋ kwep penaŋ bemti mambep. Sepem kegok mti mame am gâlen zet bamkumpemti mamaip ekŋenaŋ mama mimiŋin dolakŋaŋ ke ekti penaŋ geŋ giti zemnemane toban ma geŋ gogot mnemti ekŋen eyo gogot mamimindanik e nâmâtâbep. \p \v 24 Bien, geŋ am indamakumti nâgât betnnan bewanan. Keyepmti ekŋenaŋ neŋ kwabap keyegak kwabep. Mti ekŋenaŋ geŋ msat kululuŋ ewe sokbembepiŋ tapme geŋ nâgât gogot penaŋ mnemti kwizet buŋamm temaŋ nawanan kwizet buŋamm temaŋ ke ekmâtâbep. \v 25 Bien, An teŋ penaŋ mamanik, am sambe msalen pi wemelip ekŋen bepiyaŋ gâgât yaŋdi eweŋan ku nâmbien neŋ kwep gâgât yaŋdi nâmgeyap. Keyepmti geŋ am ekŋen ke nânâŋin mkawaŋ bemane ekŋenaŋ neŋ geŋmagengatnan toban e nâmâtâtnewep. \v 26 Neŋ am ekŋen kemagen zet zapadi zemâtâtindawan yaŋ pi ewe manzemâtâtindamelap. Keyet geŋ nâgât gogot mamimnenik sepem kegogak ekŋengat gogot mimindewanik.” \c 18 \s1 Kasayaŋ Zisas met atawien \p \v 1 Zisasiyaŋ dundundu kegok dundumepme delaŋ zeme wati nin ndatime mka pem toti met Kidolon tu somti tu nembet daen olip mulup temaŋ matatanen ke mobenn. \v 2 Mulup keyet keŋan Zisasiyaŋ ninmak kan kataŋ ke meti maondaktemenn keyepmti Zudasiyaŋ mulup set ke nâme delaŋ zein. \v 3 Keyepmti ekŋenaŋ ke mepme Zudasiyaŋ meti zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Palisi ekŋenaŋ an kasa kuku ma sesewat mkayelen an tipdakutum mee pi zemindeme Zudas Zisasiyaŋ ikŋaŋ nembaŋaŋ wati mamtan egaŋ ikŋaŋ ŋeŋaŋ bemti indatime ŋelip sage timti tambuyet taŋam koŋti koŋti piyaŋ Zisas wasâgât kopmâbien. \v 4 Âpme Zisasiyaŋ am kasayaŋ koti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mnamâseip e nâme delaŋ zeye keyepmti ekŋenaŋ takopme kopme egaŋ keeselak ekŋenmagen sokŋan meti pigok zeye,” In an pe kwiyet tatimalip?” \p \v 5 Zeme ekŋenaŋ zewien,” Nin Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ek tatimatnup.” \p Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Ne toka kapi talap.” \v 6 Zeme ekŋenaŋ weŋin mepme tikande kande meti toindomâge. \v 7 Mme Zisasiyaŋ ewe indayaŋkwesiye, “In an pe kwiyet tatimalip?” \p Indayaŋkwesime zewien, “Nin Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egat tatimatnup.” \p \v 8 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ pi talap,” tazeyap pe tatnâip ma yek? In neŋ tatnatimalip beme nembanne indondopiŋ; nen kwep natamti napmelit. \v 9 Sepem kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekŋengat dunduyeen keyet penaŋaŋ sokbem katik beye, “Nemba akum namane maindadamuŋ mkwalap ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ku walege.” \p \v 10 Âpme Saimon Pitayaŋ Zisasiyepmti gembo pitakŋanen yuŋmamaŋge pi sakwep seŋkwati sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egalen sisiliŋ nemba ŋen kwitnaŋ Malakas zeme ke ek wakŋaŋ penaset sâmpeme mege. \v 11 Kegok mme Zisasiyaŋ Pita pigok dunduye,” Geŋ gembondi sakwep mti mkaŋan wepe. Bienaŋ neŋ sindem temaŋ kapi titiyet zemneŋge pi alak geŋ naman bekek nesât tapmnik?” \s1 Zisas wati Anas egalen mkaen mebien \p \v 12 Zemti tapme am ek wati kosât mebien ekŋenaŋ Zisas atamti betnaŋ tegaŋ zampemti wati mebien. \v 13 Ekŋenaŋ ŋeŋaŋ Kaipasiyet tatnaŋ Anas ekmagen wati mebien. Kaipas egaŋ nup kan keyet sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin temaŋ mamayet ombempeme mamtan. \v 14 Kaipas an keyaŋ Zuda am ekŋengalen ondedagen tati zet kapigok zeye, “Zisasiyaŋ tapme nin nukŋaŋ temaŋ aikbanupgat nin ek kwep kumann gakime dolakŋaŋ mambanup.” \s1 Pitayaŋ Zisas zemkandat peye \p \v 15 Saimon Pitamak notnaŋ kwep ŋenmak Zisas zet muluwen wati mepme mâti eksât mebun. Nemba ŋen ke sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ keyaŋ egat nâmpein keyepmti Zisas wati egalen mka keŋan mopme mâti keyegak mowege. \v 16-17 Âpme Pitayaŋgut igak paset zupman baen tati notnaŋ mebun ke sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ egaŋ nâmpein keyepmti egaŋ nâmtalati met imbi sekekek damuŋ keyet zeme nâmti Pita set kwalet peme keŋan kwapme imbi keyaŋ Pita sepemaŋ ekti yaŋkwesiye, “Geŋ kapi an kandayet nembaŋaŋ ŋen tagigap.” \p Yaŋkwesime Pitayaŋ yaŋti zeye, “Geŋ pe kwiyet tazenik ne pi ka yegat.” \p \v 18 Kegok zempemti mulup an ma kasa kuku an ekŋenaŋ tâgâyet mti tep bume zime bembuluŋti kât tapmambienen ke mot wanzaŋgum tati tep kât tapmaŋge. \s1 Sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋaŋ Zisas yaŋkwesisi sambe tayaŋkwesimaŋge \p \v 19 Âpme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ keyaŋ Zisasiyet nembaŋane nin zigoset indatiye ma egaŋ zet ziboŋ zikat indammge pe zigok penaŋ manzein keboŋ keboŋ keyet yaŋaŋ nâsâgât tayaŋkwesimaŋge. \v 20 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ am sambe ekŋengat tuŋguwinan ma Zuda am nnaŋgalen sesewat mka temanen ma am ondedakŋin tema temanen sosok belak zetn zemzikat mti mkawaŋ bemeban. \v 21 Âpme geŋ nâgât pi eneyet tatnayaŋkwesinik? Am sambe zet mandiindoma nâip ekŋen ke indayaŋkwesimane zet pe zigok mandiindoyap e ekŋenaŋ zeme nâmbak.” \p \v 22 Kegok zeme an tipdakutum damuŋ mti tapmambien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ bepalaksat naŋgumaŋ somti zeye, “Geŋ sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ kapi zet keboŋ ke eneyet dundunik?” \p \v 23 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti pigok zeye, “Neŋ zet bekanaŋ ma pembenaŋ zeya ze yaŋaŋ weyaŋ zemane nâmti tapmaŋgut nowek. Geŋ belak kileŋ etaŋ eneyet nonik?” \p \v 24 Zeme Anasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin mulupmaŋ temaŋ delaŋ zeme belak pemti mamtan keyepmti Zisas betnaŋ ewe zapeŋ ke tapme zempeme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin alakŋaŋ tatnaŋ Kaipas ekmagen wati mebegat zemindeye. \s1 Pitayaŋ Zisasiyet sek ŋen ewe ku nâmpeyap zeye \p \v 25 Âpme Pitayaŋ ewe tep ke kâpmambe tapme am notnaŋaŋ ekti yaŋkwesiwien, “Geŋ kapi pe an kandayet nembaŋane ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen geŋ kapi ma zem tatnânup?” \p Âpme egaŋ zeye, “Neŋ yek penaŋ.” \p \v 26 Zeme Pitayaŋ sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋgat mulup anaŋ ŋen wakŋaŋ sâmpeye keyet notnaŋaŋ ekti zeye, “Geŋ saŋenen ekmak ilinsakwep muluwen daen mamane gikman pi.” \p \v 27 Zeme Pitayaŋ yaŋti zeye, “Neŋ penaŋ egat ku nâyap.” Zeme zeme keyegak pepup apmaŋaŋ yaŋbemti kâkâkâââk kuye. \s1 Zisas wati naman amobotnaŋ Pailetmagen mebien \p \v 28 Tambuyet pi Kaipasiyelen mkaen ke zet mulup mti tapmetnepeme msame watoti naman Loma amobotnaŋ Pailet Zelusalem mkaen matatan ekmagen wati meti ilin penaŋ amobotnaŋ Pailet egalen mkaen ku mobien. Ekŋenaŋ puk nâmti mbien, “Nin Aŋgalalaŋ Kendoyen tu meu niniyelen kan sokŋanik bein kapi egalen mkaen mopmann ŋep ku besem.” Kegok nâmti zupman baenak kot tabien. \v 29 Ekŋenaŋ wakoti belak tambaŋgumen baen tapme indikti Pailelaŋ mka keŋangatnan toti pigok indayaŋkwesiye, “In an ke pe yom zigok mme wati kotalip?” \p \v 30 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “An kapi bekanaŋ ku mnak ze nin wati geŋmagen kapi ku kobenek.” \p \v 31 Zeme amobotnaŋ Pailelaŋ pigok diindoye, “In ilinaŋgalen zii zelin tazin keyet kataŋ nâmtati zetnaŋ zemdelaŋ zempeit.” \p Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Nin am ŋen zetnaŋ zemdelaŋ zemti kumann gakikiyet ku nâmndendeŋaŋ.” \v 32 Zuda am ekŋenaŋ kegok zemti Zisas Loma amobotnaŋgat betnan beme Zisasiyaŋ maneti bam tep palen nomti masasoknewep zeye zet ke penaŋ sokbeye. \p \v 33 Âpme Pailelaŋ mkaŋaŋ keŋan motati Zisas zemandame mopme pigok yaŋkwesiye,” Geŋ penaŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ manze zemane nâmbi?” \p \v 34 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Zet ke am notnaŋaŋ zeme nâmti zenik ma gitaŋgat keŋdaŋgalak nâmti tazenik?” \p \v 35 Zeme Pailelaŋ zeye, “Neŋ Zuda an keyepmti nâgât tatnayaŋkwesinik? Zet ke gitaŋgat amdine ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋdine ekŋenaŋ geŋ zigok mmane gikti gati nâlen pi kolo?” \p \v 36 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Wa neŋ Amobotnaŋ msat kapiyetnaŋ yek. Neŋ Amobotnaŋ kululuŋen gwaengatnaŋ. Neŋ msat kapiyelen Amobotnaŋ mambak ze neŋ aminne zemindema ekŋenaŋ nadamuŋ katikŋaŋ mtapme Zuda am ekŋenaŋ ŋep ku natamti kobiek.” \p \v 37 Zeme nâmti Pailelaŋ zeye, “Âpme geŋ Amobotnaŋ temaŋ ŋen geŋ bekapi?” \p Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Giti zenik kemak! Neŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ kapi zemkawaŋ bembeyet nâmti msalen kapi toti am mamaen sokbewan. Am zet penaŋ ŋotekŋaŋ kapiyet yaŋaŋ manâmâtâlip ekŋenaŋ nâlen zetn manâip.” \p \v 38 Zeme Pailelaŋ nâmti pigok zeye, “Zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke pe kwilekiyet nâmti tazenik?” \p Kegok zemti ewe tambaŋgumen toti Zuda am pigok diindoye, “Neŋ ankaŋgwayelen yomaŋ ŋen ku aigap. \v 39 Keyepmti neŋ ilinaŋgalen set tazin keyet kataŋ Aŋgalalaŋ Kendo kataŋ am mka katikŋanen tatatnaŋ an ŋen ilin zeme nâmpema zupman makwawezin keyet kataŋ zeme neŋ Zuda ilinaŋgalen Amobotnaŋin kapi belak zempema totogalen nâip?” \p \v 40 Âpme ekŋenaŋ kwizet ŋak ŋak temaŋ mti zewien, “Wa ek yek. Balabasiŋgut belak zempemane tolak!” Balabas egaŋ Loma gapman mtoindeme keyepmti ekŋenaŋ wati mka katikŋaŋ mepewien. \c 19 \s1 Amobotnaŋ Pailelaŋ Zisas gakikiyet zemdelaŋ zempeye \p \v 1 Amgat zemiŋgeyaŋ yek beme gilik zem mka keŋan wapmoti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ zemdelaŋ zemti kasa kuku an zemindeme sindiwaŋ witikti \v 2 sepmeŋ muŋguŋti ŋokŋanen peme topme kâlâp teepmaŋ ŋamaŋ piyaŋ munduŋpeme tapme \v 3 zimosetnan met ondektati kwizet kaliaŋ temaŋ msamti mbien ke pep mtiyepm zewien, “Geŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ kan teepmaŋ telepgat penaŋ mamambanik.” Zemti bepalaksat neŋguman taiwien. \p \v 4 Âpme Pailet egaŋ Zuda am ekŋenmagen ewe toweti zeye, “Neŋ an kaŋgwa yomaŋ penaŋ timapma bemeyepmti watotindesât totdiindoyap. Keyepmti in ilin nâmti talip keyet kataŋ msaseip.” \v 5 Zemti mot Zisas ek sepmeŋ tekŋaŋ ŋokŋan kwasim pewien ma kâlâp ŋamaŋ teepmaŋ munduŋ pewien mee bee melesiŋ watoti Pailelaŋ zikat indamti zeye, “In an bukapi ekti kembeŋ bugan mip ma yek?” \p \v 6 Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen ma amiŋine sambe ekŋenaŋ kwizet ŋakŋak mti zewien, “Tewen kume gakik! Tewen kume gakik!” \p Kume Pailelaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zemti indaye, “Neŋ yomaŋ ŋen ku aiga keyet in ilin nâipnok wati met tewen kume gakik!” \p \v 7 Âpme Zuda am ekŋenaŋ pigok zewien, “An keyaŋ ikŋaŋgat, ‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ,’ zemti mobotnaŋ mamm. Ma zii zetnnan an mobotnaŋ keboŋ ke indome gakikiyet zenzeŋaŋ. Keyepmti an Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mamin kapi kume gakisem.” \p \v 8 Zeme Pailelaŋ zet mobotnaŋ mamm zewien ke nâmti kiŋgage. \v 9 Mti Zisas ewe mka keŋan gilik zem wapmoti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ pe mkandi ŋotekŋaŋ pe deset?” Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zetnaŋ dopmaŋ gilik zemsasapiŋ; \v 10 belak etaŋ tapme Pailelaŋ pigok dunduye, “Geŋ zetn dopmaŋ ŋen eneyet ku gilik zemti nanik? Neŋmagen winde zemdelaŋ zema tewengoŋgoyelen ma belak zemgema mebegalen tatnain ke ku nâmnenik?” \p \v 11 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ nâgât zetn zemdelaŋ zenze keyet winde Kawawaŋ kululuŋen gwaen mamain egaŋ gaye keyepmti geŋ nâgât zetn zemdelaŋ zesâpmnik. Belak ze geŋ nâgât zetn ŋep ku zemdelaŋ zewek. Mme am nati kot gâlen belen neyo ekŋengalen yominaŋ gâlen sebempein.” \p \v 12 Pailelaŋ zet ke nâmti set ŋen aikti Zisas belak zempeme kwaweweget zeme Zuda am ekŋenaŋ kwizet kaliaŋ kumti zewien, “Geŋ an ke belak zempemane mesem beme damuŋdi temaŋ Sisa ekmak Loma mka ŋotakŋan tazin ekmak tususundi ku tabe. An ŋenaŋ amobotnaŋ nen kwep zemti amobotnaŋ Sisa mimtopewe beme Sisayaŋ ekmak kasa kasa mbe.” \p \v 13 Pailelaŋ zet ke nâmti egaŋ Zisas wati zupman baen toti egaŋ zemdelaŋ zenze munduman mototage. Mundum ke nanzaŋaŋ weyaŋti kwetetepmaŋ mpepeŋaŋ keyepmti Ibulu zeleset Gabata makumtemien. \v 14 Kan ke ilak Aŋgalalaŋ Kendo saŋen ŋokŋan tatagalen beye keyepmti zet mulup ke tapmimetnepeme tinsutnan penaŋ beme Pailelaŋ Zuda am pigok diindoye, “In Amobotnaŋin wa piyet egit!” \p \v 15 Zeme ekŋenaŋ kwizet kaliaŋ temaŋ kumti zewien, “An ke kumeŋ gakik, kumeŋ gakik, tewen kumasasokpeit!” \p Âpme Pailelaŋ zet dopmaŋ pigok diindoye, “Ilinaŋgalen Amobotnaŋin kapi neŋ tewen kumasasokpepeyet nâmti tazeip?” \p Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Pailetgat pigok zewien, “Wa nin amobotnaŋŋ zutmak yek. Nin amobotnaŋŋ Sisa kwewetaŋ.” \p \v 16 Am sambeyaŋ zet sambe ke mme ekti Pailelaŋ nâme ŋep kumbeme Zisas nâmisimti tewen kumasasokpepeyet zemdelaŋ zempeye. \s1 Zisas tewen kumasasokpewien \p \v 17 Zemdelaŋ zempeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zisas tep palen bemkukuyelen tepmaŋ bee ikŋaŋ mesame pumti Golgata kalaŋan mowebien. “Golgata” ke Ibulu ekŋengalen zeleset makuip âpme ningalen zeleset ŋokaset Kalaŋ kuwanek. \v 18 Ke wapmoti tewen kumasasok pewien. Zisas tuŋgupman kumpemti an zut nembet nembet gakikiyet kogogak kumindewien. \v 19 Âpme Pailelaŋ zeme Zisas kuwien tep keyet dukŋanen gwaen meluwaŋ kapigok kumpewien, \qc “ZISAS NASALET MKAENGATNAŊ ZUDA AM EKŊENGALEN AMOBOTNAŊ.” \p \v 20 Zisas kumpewien msat keyet sokŋan bee Zelusalem mka ŋande temaŋ ke matatan. Âpme Amobotnaŋ Pailelaŋ zeme meluwaŋ ke Ibulu ekŋengalen zeleset ma Glik ma Latin zeleset kumpeme tage. Âpme amnaŋ setemamen mekoti zet ke maiŋnâmbien. \v 21 Keyepmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ ekme ŋep ku beme Pailetgat pigok dunduwien, “Geŋ, ‘Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ kegok eneyet kumpenak.’ Yegat, asekti naman pigok kumpe, ‘An kapiyaŋ ikŋaŋgat pigok manzein, “Neŋ Zuda ekŋengalen Amobotnaŋ.” ’” \p \v 22 Zeme Pailelaŋ pigok zeye, “Neŋ zet ilak kumpeya ewe asekti naman sepem ŋen ewe ku kusap.” \p \v 23-24 Âpme an kasa kuku ekŋenaŋ Zisas tewen kumpeme tapme sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gulum m timti maŋge zulak zulak beme tapme ikŋaŋgat ikŋaŋgat toŋaŋ toŋaŋ tiwien. Âpme kâlâpmaŋ keŋaŋgatnaŋ teepmaŋ keŋgut ku seliliŋaŋ keyepmti pigok zewien, “Pi mineti mendelepmann kileŋ besemagengat kopme nin nanzaŋ guluk gilik mti an kwiyaŋ ŋeŋaŋ kwasem beme egaŋ kâlâp ke mti mesem zemti kegok mbien.” Sepem kegok mme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ pigok mimiŋaŋ tazin keyet kataŋak beye, \q1 “Ekŋenaŋ sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gulum m timti toŋaŋ toŋaŋ tiwien. Âpme kâlâp teepmaŋ keŋaŋgatnaŋ ke nanzaŋ guluk gilik mti an ŋeŋaŋ kwage egaŋ mge.” \rq (Sam 22:18)\rq* \p \v 25 Zisas tewen kumpeme tapme Zisas ikŋaŋgat mamaŋ ma maweneŋaŋ Malia Kolopasiyet imbiŋaŋ ma Malia Makdala mkaengatnaŋ imbi ekŋen keyaŋ Zisasiyet kembeŋ nâmti met tep mwatonzempewien kandaŋan tati ekpeme mopme tapmambien. \v 26 Tapmann Zisasiyaŋ nâgât gogot penaŋ mamtan kegogapm mamaŋmak nit tapmalu ndikti mamaŋgat zeye, “Maŋge, nemundi kemak mamambalup.” \p \v 27 Zemti neŋ nikti zeye, “Geŋ mamdi talup kapimak mamambanik.” Âpme ke tatneti kwawesâti neŋ Zisasiyet mamaŋ wati mkannanen meti ekdamuŋ mpema mamamtan. \s1 Zisas tewen anzamtapmetneti gakiye \p \v 28 Zisasiyaŋ tewen ke anzam tati gakikiyaŋ keŋaŋ minzilim kopme nâmti pigok nâŋge. Mulup msalen mkoban ewan ilak alak delaŋ zein. Zemti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke penaŋaŋ bembeyet zet pigok zeye, “Neŋ tuyet penaŋ miyapgat tu ŋen omti name nimbi.” \p \v 29 Âpme ekŋenaŋ menzim ŋen wain tu akŋaŋ penaŋ pi kasim pepeŋaŋ ke ekti yembem notnaŋ timti takaset dukŋan gwaen tegaŋ ŋeliwen zampemti peme menzim keŋan ke towepme mkwati peme mane mane dembusekŋan mot olaŋme ke ululuk niŋge. \v 30 Wain tu akŋaŋ penaŋ ke nimti zeye, “Ilak msalen mulup mimin delaŋ zein.” Kegok zemti gakimti ŋokŋaŋaŋ gwak zemtoge. \p \v 31 Kan ke Aŋgalalaŋ Kendo tatagat kan sokŋanik penaŋ beye keyepmti Zuda am ekŋenaŋ Pailetgat pigok zewien, “Saŋenen tagoŋgo kanen am sekŋaŋ ekŋenaŋ tep dukŋanak ku tabep.” Zeme Pailelaŋ an kasa kuku ekŋenaŋ am ekŋen ke met selin kasetnaŋ kume etume anzam tati gakime sekŋin timti met indabembeyet nâmindeye. \v 32-33 Âpme kasa kuku an ekŋenaŋ meti an zut bekanaŋ mimi Zisasmak idowien. Eget ke met ŋen setnaŋ kasetnaŋ kume etume met ŋen setnaŋ kasetnaŋ kume etume Zisasmagen koti ekbienalak ek ilak gakim weŋgeyepmti setnaŋ kasetnaŋ ku kume etuye. \v 34 Belak kasa kuku an ŋenaŋ ŋeliwaŋ gatnaneset omti ŋelip seŋkwapme sipmak tumak lumaŋ tobun. \v 35 Neŋ sokŋan ke tati ekma kwitnaŋ kwitnaŋ ke nanaŋgat zikatn palen sokbeme ekban keyepmti zet kapi kumti indayap. In zet kapi nâme penaŋ sukwep penaŋ bewe. \v 36 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke penaŋaŋmak bembeyet nâmti sokbemmâge, \q1 “Ekŋenaŋ kanziŋaŋ ŋen ku kume etuwe.” \rq (Sam 34:20)\rq* \m \v 37 Naman zet itnaŋanen keyegak zet ŋen pigok tazin, \q1 “Ekŋenaŋ ŋeliwaŋ omti seŋme amnaŋ zikalin gwalalaŋ ek ekbep.” \rq (Zekaraia 12:10)\rq* \s1 Zisas sekŋaŋ mâtâpmtoti met sumen bewien \p \v 38 Âpme Zosep Alimatia mkaengatnaŋ an ke Zisasiyelen maŋge yaŋgut sosok sokbemti mama Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ nikmâtâti mka katikŋan met newepmagen zem meti buzak enzilim mamtan. An keyaŋ Zisas sekŋaŋ mti met bembeyet Pailet yaŋkwesime ŋep bembeyet nâmpeme met Zisas sekŋaŋ mâtâtosât mege. \v 39 Met mâtâtoti tobeme tapme Nikodimas an tambuyet buzak moti Zisasmak zet zenâmbun an keyaŋ bam mâti mege. Egaŋ mesâti wet am sekŋin mme sesikŋaŋ dolakŋaŋ mapein ma keyaŋ am sekŋin mme sambumbupiŋ kwesiŋ matazin ke mti mege keyet nukŋaŋaŋ 50 kilo mee kegok. \v 40 Meti Zosep mukulem mme egelaŋ Zisas sekŋaŋ Zuda ilin am gakime sekŋin miak indemti maindabemtemien keyet kataŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ zulutpemti sâk satnaŋaŋ weyaŋ sumuŋpemalu tapme besât luanzamti mebun. \v 41 Zisas kuwien msat keyet nembet daeset tep belak mulup ŋen matatan ke nanzaŋ temaŋ ŋen eweŋan am bembeyet nâmti kakalimpepeŋaŋ ke am ŋen ku indabembeŋaŋ belak etaŋ matatan. \v 42 Âpme Zuda am ekŋen ilak tagoŋgo kan tatagat kan bududuk penaŋ beye keyepmti egelaŋ Zisasiyet sekŋaŋ sakwep mâtâpmti sokŋan ke met bempemti kobun. \c 20 \s1 Zisasiyaŋ gakikiengatnan gilik zemti wage \p \v 1 Sonda tambuŋan penaŋ msat ewe sasat takume Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ Zisas sekŋaŋ eksâgât meti ekme an zulaŋ nanzaŋ temaŋ ŋen wilili pemalu met enzuŋ bekek tage e naman wililipeme kaiŋan met tage. \v 2 Kegok ekti egaŋ weŋaŋ mepme windembem mane mane Saimon Pitamak neŋ Zisasiyaŋ nâgât gogot mamtan ninmagen meti zeye, “An zut, Amobotnaŋ sekŋaŋ piwan ewande ŋen mmelo mme neŋ sumen daen meti ekma yek bep!” \p \v 3 Kegok zeme Pitamak neŋmak nâmti am sumen daen eksât mebelin. \v 4 Windembem mane mane Pita ewe sewak sewak tapmepme neŋ sakwep windembem met sumen pataŋ zewan. \v 5 Meti keŋan baen ku toweban. Belak zupman baen tati bim kekesimti saŋgum satnaŋ etaŋ baen tapme ekban. \v 6 Âpme Pitayaŋ bam met pataŋ zemti keŋan keim toweti saŋgum satnaŋ kwasimpewien kwep weme ege. \v 7 Ma ŋokŋanen sâk kwasim pepeŋaŋ e kegogak weyaŋ mutumti igak bempepeŋaŋ tapme ege. \v 8 Âpme neŋ kegogak keŋan toweti nilisakwep kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ekmâti pigok nâmkiŋpewan. Zisasiyaŋ ikŋaŋ wasât zeme nâmban walek penaŋ kapi wati melep. \v 9 Mme nemba notnaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Zisasiyaŋ gakikiengatnan wawagat zetnaŋ meluwaŋ mimiŋaŋ ke ekŋenaŋ ku nâmbien. \v 10 Ke ekti egelaŋ belak weŋit mepme am zaimengatnan kwakwadak mkaen mebun. \s1 Zisasiyaŋ Malia Makdala mkaengatnaŋ sokbemsaye \p \v 11-12 Âpme Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ naman met sum ganzenan ganzenan ke tokwat sumti mgeyaŋ yek beme met bimkekesimti zikatnaŋ sum keŋan baen ekpeme mepme Kawawaŋgalen ensel zut kâlâwit satnaŋ satnaŋaŋ miakpewun piyaŋ Zisas peme wengeen ke ŋenaŋ setnaŋaŋ weŋgeeset ŋenaŋ ŋokŋaŋaŋ weŋgeeset totapmambun. \v 13 Egelaŋ imbi ke ekti zewun, “Imbi, geŋ pe kwilekiyet nâmti tasunik?” \p Âpme egaŋ zeye, “Amobotnaŋ nnaŋgalen sekŋaŋ pi ewande ŋen mmepme munduman timapma beme tasuyap.” \p \v 14 Kegok zemti gilik zemti wa belakŋan zem Zisas ikŋaŋ ege yaŋgut kapi Zisas ke ku ekmâtâge. \v 15 Âpme Zisasiyaŋ pigok yaŋkwesiye, “Imbi, geŋ pe kwilekiyet tasunik?” \p Zeme imbi keyaŋ wa mulup kapiyet damuŋaŋ ŋenaŋ mene tazin zemti pigok dunduye, “An sum damuŋ, geŋ mene an sekŋaŋ kapi mti ewande ŋen met benak beme zemane nâmti met mkobi.” \p \v 16 Zeme Zisasiyaŋ Malia pigok dunduye, “Malia!” \p Zeme nâmti Maliayaŋ eleŋ zem kwat Zisas ekti Zuda zeleset pigok zeye, “Laboni!” (Zet keyet yaŋaŋ An Zikat Indanda.) \p \v 17 Zemti endilipemti atasât mme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ kot sekŋ timakmakpiŋ! Neŋ Bienmagen ewe mobopiŋ talapgat! Geŋ notnne ekŋenmagen meti pigok diindo, ‘Neŋ nin sambeyet Bipmmagen ma nin sambeyet Kawawaŋmagen mowebap.’” \p \v 18 Zeme nâmti Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ sakwep windembemti Zisas ikŋaŋgat nembaŋane ninmagen meti pigok dinndoye, “Neŋ Amobotnaŋ ekti kolap!” Zemti zet dunduye ke dinndomâge. \s1 Nemba ekŋenaŋ mka keŋan ondek tatnepeme Amobotnaŋaŋ sokbemindaye \p \v 19-20 Âpme Sonda tambuyet nin mka kwep ŋeniyet mot ondek tati Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati setn kili kili penaŋ kekti tapmann Zisasiyaŋ belak tuŋgupmnan ke petak zem kwatati pigok dinndoye, “Inmagen keŋ sewakŋaŋaŋ wembe.” Kegok zemti betnaŋ zembeŋaŋ nembet nembet ma gatnanen zembeŋaŋ ke zikat ndaye. Âpme nin Zisas ekti keŋŋ dolakŋaŋ penaŋ beme tabenn. \v 21 Âpme ewe pigok dinndoye, “Inmagen keŋ sewakŋaŋaŋ wembe. Bienaŋ neŋ zemneme toti inmagen mulup mban kegogak neŋ in muluwen mebegat zemindeyap.” \v 22 Kegok zemti indakumbumti zeye, “In Emetak Teŋ tit. \v 23 In am yomin zemzulutindewep beme yomin penaŋ yek bewe. Âk am notnaŋgat yomaŋ tatagat nâmpewep beme yomaŋ ke kaliŋaŋ tabe.” \s1 Tomasiyaŋ Zisas ege \p \v 24 Âpme Zisas nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Tomas ek keyet kwitnaŋ ŋen Didimas manzemtemenn, ningalen zeleset, nemba pepet kegok zewanek. Egaŋ ewande ŋen mame Zisasiyaŋ nemba notnaŋ etaŋ sokbemindaye. \v 25 Keyepmti nemba notnaŋ nin Zisas sokbemndame ekbenn nin zewenn, “Nin Amobotnaŋ sokbemndame ekŋ.” \p Zemann Tomasiyaŋ pigok dinndoye, “Neŋ nen penaŋ betnaŋ palakŋan gwilim zembeŋaŋ ke ma gatnanen ŋelip zembeŋaŋ ke betnaŋ atam ektiŋgut zelin kapi nâma penaŋ bewe.” \p \v 26 Zemti mamotnepeme Sonda ŋen beme naman Tomasmak nsakwep mka keŋaŋ ŋengat ondekti mka wanok setnaŋ keŋaset kili kili kekpemti tapmambenn. Tatnepemann Zisasiyaŋ ewe tuŋgupmnan pataŋ zem kwatati pigok zeye, “Keŋ sewakŋaŋ inmagen wembe.” \v 27 Zemti Tomas pigok dunduye, “Geŋ zewanangat betn zembeŋaŋ pi timak ekbak ma betdaŋ daen pemane mepme ŋelip zembeŋaŋ timak nâmbak. Mti keŋ zut ewe mimipiŋ; penaŋ nâmkiŋpemne.” \p \v 28 Zeme Tomasiyaŋ atam ekti zeye, “Geŋ penaŋ Amobotnaŋŋ ma Kawawaŋŋ!” \p \v 29 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ natimak ekti keyepmti nâmkiŋpemnenigat. Âpme am neŋ sepem eekpiŋ belak manâmkiŋpemneip am ekŋen ke Kawawaŋaŋ indamukulem mimindeme oloŋen palen penaŋ mamambep!” \p \v 30 Zisasiyaŋ ewe msalen pien mamti menok sepemaŋ igak igak sambe penaŋ nembaŋane ningat zikatnnaŋ mamimkwapme ektemenn. Sambe bee papiaen pi ku kuma delaŋ zemâge. \v 31 Bugan pi kumpepeŋaŋ pi ilak kapigogapmti kukuŋaŋ. In sambeyaŋ maiŋnâmti Zisas ek Kilais ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke nâmkiŋpepeyet bugan kapi kumpewan. Keyepmti an ŋenaŋ zet kapi maiŋnâmti egat nâmkiŋpewe beme egaŋ mama kanzizit aikbe. \c 21 \s1 Zisasiyaŋ nembaŋane 7 sokbemindaye \p \v 1-3 Mamoti Zisas nembaŋane 7 ke nin kapigok: Saimon Pita, Tomas kwitnaŋ ŋen Nemba pepet, Natanael Galili mkaengatnaŋ ma Zebediyet nemulatnenet ma nembaŋane zut nit ewe Taibilias tundua ganzenan met ondek tapmmann Saimon Pitayaŋ nin pigok dinndoye, “Neŋ aŋgalayet timasât tapmiap.” Zeme nin nsakwep meti waŋgaen moti meti tambu tetak pi mulup temaŋ mti aŋgala ŋen ku atawenn. \p \v 4 Ke tapmimetnepemann ilak msaye. Âpme Zisasiyaŋ gambibik palen daen tapmame ekbenn. Yaŋgut nin an ke Zisas ke ku nâmâtâpewenn. \v 5 Mme Zisasiyaŋ ndikti kwizet pigok kuye, “An ekŋen da, in aŋgala ŋen mandayo ma yek?” \p Ndayaŋkwesime nin zewenn, “Yek, ŋen ku mandann.” \p \v 6 Zeme pigok dinndoye, “In eleŋgolamin mti naman waŋga ganzenan bet penaset peme topme aŋgala omba mandait.” Zeme nin eleŋgolam mti waŋga nembeleset pemann towepme aŋgalayaŋ totne totne eleŋgolam bepi gak zem tapme eleŋgolam mandamann kwasâgât teŋteŋ penaŋ siwenn. \p \v 7 Âpme neŋ Zisasiyaŋ nâmneme dolakŋaŋ mambemtan keyaŋ Pitayet pigok zewan, “Pita, an kanda ilak Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ tazin nânik.” Zeme Saimon Pitayaŋ nânâŋak kâlâpmaŋ mti biman kaikti tuyen palam toti tukutumti tu paleset zelelaŋ mege. \v 8-9 Âpme waŋga bugan nembu sutnanik daen 100 mita mee kegok tage keyepmti nemba notnaŋ nin waŋga mme kaiŋan mopmann eleŋgolam aŋgala melesiŋ mandapemann kaiŋanik motapme gambibik palen gwaen moti ekmann tep kwetnanen aŋgala ma meu mee piyaŋ tazimaŋge. \p \v 10 Âpme Zisasiyaŋ dinndoye, “In aŋgala tiyo e notnaŋ pienen mti kolit.” \p \v 11 Zeme Saimon Pitayaŋ waŋgaen moti eleŋgolam tekŋaŋ pi kwaleti eleŋgolam aŋgala melesiŋ mandamti katikŋan mot peme weŋge. Keŋanen bee aŋgala temaŋ temaŋ penaŋ 153 bekapiyaŋ tabien yaŋgut eleŋgolam tekŋaŋ ku etiye. \v 12 Mme Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “In aŋgala ke tapme pien kot meu timti nit.” \p Zeme nin ilak Amobotnaŋ elak nâmpewenn keyepmti nin, “Geŋ pe an kwi?” kegok ke ku yaŋkwesiwenn. \v 13 Âpme Zisasiyaŋ kot totati aŋgalamak meu tewen tapmaŋge ke timti kalaŋ ndame nimbenn. \p \v 14 Zisasiyaŋ gakikiengatnan wati nin sek zut ilak sokbemndaye yalak kan piyet sokbemndame sek tuk bein. \s1 Zisasiyaŋ Saimon Pita sek tuk kapi yaŋkwesiye \p \v 15 Nin meu ke ndame nimann delaŋ zeme Zisasiyaŋ Saimon Pita pigok yaŋkwesiye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, nodine ekŋenaŋ nâgât keŋin temaŋ penaŋ bemti gogot mamimneip. Âpme geŋ nâgât zigok penaŋ manâmnenik?” \p Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ gâgât gogot omba penaŋ mamiyap elak ŋep nâmnenik.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ nâlen sipsip maŋge maindadamuŋ mmambanik.” \v 16 Kegok zemti ewe keyegak sakwalamti zeye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, geŋ penaŋ nâgât gogot penaŋ maminik?” \p Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ gâgât gogot penaŋ mamimgeyap e nâmnenik.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ sipsip maŋganne maindikdamuŋ mmambanik.” \p \v 17 Zeme Zisasiyaŋ ewe sakwalamti pigok yaŋkwesiye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, geŋ penaŋ nâgât gogot mamimnenik?” \p Egaŋ zet sepemaŋ kwep ke yaŋkwesime sek tuk beme Pitayaŋ nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme zeye, “Amobotnaŋ, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet yaŋaŋ nâmane delaŋ manzein. Neŋ gâgât gogot mamimgeyap e kegogak nâmnenik.” \p Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ sipsip maŋganne kapi maindikdamuŋ mmambanik. \v 18 Neŋ penaŋ sukwep penaŋ pigok diŋgoma nâmbak, geŋ nembaengatnan mamkwabanan yaŋ ewe mamobanik pi bitimdi giti zamti set deset ma deset mesâti giti nâmtati mamepmambanik. Yaŋ maneti an penaŋ bewanik kan keyet geŋ bedi etaŋ mwapmane am notnaŋ ekŋenaŋ bitimdi zamgemti geŋ mesât ku nâmbanigen ke gaik mebep.” \v 19 Zisasiyaŋ kegok zemti Pitayaŋ zigok gakiwe keyet zet bimbim zet zeye gakikiŋaŋ sepemaŋ igak keyaŋ Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mim wawagat zeye. Zet kegok dundumâti pigok dunduye, “Geŋ nâlen nemba penaŋ kwati mamambanik.” \p \v 20 Âpme Pitayaŋ gilik zemti ekme Zisasiyaŋ neŋ nemba ektikŋaŋ mampemtan keyaŋ egegat bamidan penaŋ mepma nikbun. Neŋ Aŋgalalaŋ Kendoen meu tatnimambenn kan keyet neŋ Zisasiyet wakŋan bemti pigok yaŋkwesiwan, “Amobotnaŋ, pe kwiyaŋ geŋ zemgowe?” \p \v 21 Neŋ bamidan taidamâtmepma Pitayaŋ nikti Zisas pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, nemba kapi bam amnaŋ zigok msame gakiwe?” \p \v 22 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Egaŋ ewe alik mame neŋ gilik zemti kobap ma gakime kobap e nen nâyap. Âpme geŋ zet keyet eneyet tatnayaŋkwesinik? Geŋ nâlen nemba penaŋ kwati mamambanik.” \p \v 23 Âpme am Zisas nâmkiŋpemti mamtemien notnaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti Zângat pigok zemyuŋguwien, “Nemba kapi ku gakiwe.” Wa Zisasiyaŋ ek gakikipiŋ telepgat mamambe keyet nâmti ku zeye. \p Pitayaŋ yaŋkwesime keyepmti Zisasiyaŋ pigok zeye, “Egaŋ ewe alik mame neŋ gilik zemti kobap ma gakime kobap e nen nâyap. Âpme geŋ zet keyet eneyet tatnayaŋkwesinik?” \p \v 24 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâm mima delaŋ zemâge keyepmti zet sambe beke papiaen kapi weyaŋ zemâtâti kumâti peyap. Keyepmti nin zet meluwaŋ kumpeye kapiyet nâmann penaŋ penaŋak bein. \s1 Zânaŋ zet kapigok zemdelaŋ zeye \p \v 25 Âpme Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mkwage sambe bee ilindiŋ papiaen kuma topmâdak ze papia ŋotekŋaŋ sambe penaŋ sokbemâdak.