\id HEB - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Ibulu \toc1 Ibulu am ekŋengat zapat meluwaŋ kumindadaŋaŋ. \toc2 Ibulu \toc3 Ib \mt1 Ibulu \mt2 Ibulu am ekŋengat zapat meluwaŋ kumindadaŋaŋ. \ip Zapat meluwaŋ kapi kwiyaŋ penaŋ kuye ke sosok ku zemsokbembeŋaŋ. Pâlaŋ zapat meluwaŋ kukuŋaŋ sambe ikŋaŋgat kwitnaŋ kumti, “Neŋ kuya,” e ŋep manzemkawaŋbein. Âpme Ibulu kapiyet zet esemtaŋ keboŋ ŋen ku tazin. Kogogapmti an nânâŋin temaŋ Kawawaŋgalen zetgat nânâ mulup mamiwan kwiyaŋ kup keyet zet mulup ikŋakŋen mamip. Ekŋen nâmkiŋpepeŋinmak kukŋaŋgat mambien ekŋenaŋ Pâlaŋ kup zewien. Yaŋgut Lutayaŋ maŋgeengatnaŋ takwalip ekŋenaŋ kwiyaŋ kup keyet zemusulalak zet omba mamip. Pâlaŋ ku kup zewien e yaŋaŋ kapigogapmti zet ke zenzeŋaŋ. Egalen zapat meluwaŋen ekbegen egaŋ kuye set katnaŋ kwep mâti kukuŋaŋ nemboŋ yekgapmti zenzeŋaŋ. Zapat meluwaŋ kapi kwitnaŋ Ibulu kukuŋaŋ eneyet Zuda am ekŋengalen zelin Ibulu. \ip Ibulu an ma imbi kwiyaŋ zapat meluwaŋ kapi kuyeyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋen sindem omba penaŋ nâmkiŋpepeŋinaŋgapmti tatimeyepm zemgwatnaŋ zet ma nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ beme tatatgat nâmti zet kapi kuye. Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋgat sesewatpesâti sâpe sâpe sepem ikŋak ikŋak mambumkwetemien kemak Zisasiyaŋ an sâpe sâpe bumbu mulup mti sekŋaŋ sâpe buye keyaŋ mobotnaŋ bein zemti zapat meluwaŋ kapi kuye. Sâpe sâpe bumbu mulup mkwakwatnaŋ keyet penaŋ ilak Zisasmagen sokbeye keyepmti tâtâ alakŋaŋ ekmagen mimiŋaŋ ke ku eleŋgeŋgeyelen nâmti zapat meluwaŋ kapi kuye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Ibulu zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-5\ior* Kawawaŋ alak pi set ikŋak ŋen aikzin Nemuŋaŋ Zisasiyaŋ set ke bein \io1 \ior 1:6–7:28\ior* Kilaisiyaŋ tâtâ itnaŋaŋgalen mulup an sebemindein \io1 \ior 8–10\ior* Ningalen sâpe sâpe bumbu an Zisas egaŋ sâpe sâpe buye keyaŋ sâpe sâpe bumkwakwatnaŋ ke sebemindein \io1 \ior 11–12\ior* Nâmkiŋpepeen ewe gwaŋ gwaŋ kumtatagalen indakumtetitiŋaŋ delaŋ zenzeŋaŋ \io1 \ior 13\ior* Zet zemdelaŋ zenze zet \c 1 \s1 Zisasiyaŋ golaŋ zenze an itnaŋaŋ mamkwabienmak ensel ekŋen sebemindein \p \v 1-2 Kawawaŋ egaŋ golaŋ zenze an zemindeme ekŋenaŋ yeŋsokŋine ikŋaŋgat mundumann kan sepemaŋ ikŋak ikŋak ma zet setnaŋ yaŋaŋ ikŋak ikŋak mandiindom kwatnepemelak alak tatnuwen kapiyetnaŋ Zisasiyaŋ kosâpmnen kan keyet Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ mkawaŋbeme delaŋ zenzeŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ zempeme toti zet tadiindoin. Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet toŋaŋ bemti mamayet ombempeye. Eneyet egelaŋ ilisakwep mamti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke mbun. \v 3 Kasupgat saŋga soŋgaŋaŋ mamekozin sepem kegogak Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ Nemuŋaŋaŋ mamsokbemkawaŋbein. Nemuŋaŋ ek yaŋaŋ ikŋak yek; egegat yaŋit kwep. Zet dembusekŋaŋ windeŋaŋmak zeme keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi bandim mpeme matazin. Egaŋ ningalen bekanaŋ zulutndemti gwaen mogeyaŋ Amobotnaŋ Temaŋ egat betnaŋ penaset mundum windeŋaŋbeŋ keyet totazin. \s1 Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ensel ekŋen aŋgosomindemti mobotnaŋ tazin \p \v 4 Âpme Zisasiyaŋ ensel ekŋen sebemindemti motazin. Kogok mti ensel ekŋengalen kwit zet buŋam timtotindemti egaŋ kwizet buŋam temaŋ timti matazin. \v 5 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat nâmti zet kapigok zeye, \q1 “Geŋ nâgât Nemun penaŋ; nit alak Bip Nemun belup.” \rq (Sam 2:7)\rq* \m Ma ŋen kapigok zeye, \q1 “Neŋ gâgât Bipdi bemti mambap ma geŋ nâgât Nemun bemti mambanik.” \rq (2 Samuel 7:12-14)\rq* \m Ensel ekŋengat Kawawaŋaŋ zet kegok ŋen ku zeye. \v 6 Yaŋgut egaŋ Nemuŋaŋ kwewetaŋ ke msalen ewe peme tobe kan keyet zet pigok zeye, \q1 “Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ ek pedondom samti sesewatpewep.” \rq (Sam 96:7-9)\rq* \m \v 7 Kawawaŋaŋ enselŋene ekŋengat kapigok zeye, \q1 “Tâgâmak taŋamaŋ nâlen zet nâmti zetn mamâlupnok ensel ekŋen nâlen mulup angapmti zetn maŋgawepup.” \rq (Sam 104:4)\rq* \m \v 8 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat gulak kapigok zeye, \q1 “Kawawaŋ, geŋ Amobotnaŋ mundumdi katikpepepiŋ tatat kaliŋaŋ tapmeti mambanik. Ma Amobotnaŋ mamandi teŋ keyaŋ amobotnaŋgalen toŋge ke nemboŋ beme am indamusuwewet dolakŋaŋ penaŋ mbanik. \v 9 Geŋ mama mimi teŋ keyet tikŋaŋ manânik ma mama mimi bekanaŋ keyet kasa mamnik. Kogogapmti neŋ gâgât nâmtikŋaŋ mti geŋ Amobotnaŋ tatagat ombemgemti kelakŋaŋ zulutgeap keyet nâmti oloŋen palen mambanik. Ke ensel ekŋen sebemindemti Amobotnaŋ tatagat ombemgemti kelakŋaŋ zulutgeap.” \rq (Sam 45:6-7)\rq* \m \v 10 Kawawaŋaŋ ŋen ewe kapigok zeye, \q1 “Amobotnaŋ, geŋ yaŋbembeŋan msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ mbanan ma kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ betdaŋ munduminan bemindemebenanaŋ tapmelip. \v 11 Seŋgum melakandu keboŋ teŋgenaŋ mambeinok msat ma kululuŋ teŋgenaŋ bemti asekbalup. Geŋgulak mama kanzizit mamambanik. \v 12 Kegok beme geŋ amnaŋ saŋgum taŋganaŋ mamuŋguŋpeme mewen kegok geŋ kululuŋ ma msat muŋguŋ timane mowembe. Geŋgulak sepem mambanan kegogak ewe mambanik. Ma an penaŋ bembepiŋ mamti mamambanik.” \rq (Sam 102:25-27)\rq* \m \v 13-14 Ensel ekŋen tâgâ etaŋ mme ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup etaŋ mamip. Kawawaŋaŋ ekŋen zemindeme meti am ekŋen ikŋaŋ gilik zemindatitiyet manâin ekŋen ke maindamukulem mamimindeip. Kegok mammnaŋgut Kawawaŋaŋ ensel ŋengat kapigok ku dunduye, \q1 “Kot betn penaset tapmane neŋ kasandine ekŋen kandaŋdanen mulaloŋ indema selaŋ indim kapisik indemane topmâpme tabanik.” \rq (Sam 110:1)\rq* \c 2 \s1 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat zet zein ke ku bamkumpewep \p \v 1 Nin weyaŋti zet eweŋan tiwen ke bamkumpewanupmagengat ewe tim kitik mtabanup. Mneti Nemuŋaŋgat zet zeye ke pemann wembemagengat nâpeŋ mamambanup. \v 2 Eweŋan Kawawaŋaŋ zet notnaŋ ensel ekŋen zemindeme Mosesiyet kot zeme egaŋ mtoge ke diindome am ekŋenaŋ aŋgosowien ma ke kulume keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ sakwep mamutumindamtan. \v 3-4 Amobotnaŋaŋ nin aŋgalaŋ ndendeyet zetnaŋ ikŋaŋ zemkawaŋaŋ beye. Âpme am sokŋan tati wakŋin penaŋaŋ nâmbien ekŋenaŋ zet ke zemkotnepeme kaliŋaŋ bemti tazin. Naman Kawawaŋaŋ ikŋaŋ muluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ mge ma menok notnaŋ mti windeŋaŋ sakam ikŋak ikŋak keyet yaŋaŋ zemkawaŋbemti zetnaŋ ke mgwatnaŋ mge. Egaŋ kegogak Emetak Teŋgalen taolet dolakŋaŋ nin kwep kwep ikŋaŋgat keŋaŋgalak ndaye. Keyepmti Nemuŋaŋgalen zet zapatnaŋ weyaŋti ku timtabanup beme dopmaŋ penaŋ sukwep mobotnaŋ mutumndawe. \s1 Kawawaŋaŋ Zisas kwit zapatnaŋ temaŋ saye \p \v 5 Msat alakŋaŋ sokbewe keyet zetnaŋ manzenup ke Kawawaŋaŋ ensel ekŋenaŋ damuŋ mimiyet ku zeye. \v 6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan an ŋenaŋ zet pigok zeye, \q1 “Am nin pembenaŋ yegaŋgut Geŋ ningat nâpeŋ mamanik. Ma am nin Adamgat nembaŋane nin tototnaŋ yaŋgut Geŋ ningat damuŋ dolakŋaŋ matatnik. \v 7 Geŋ kan belaknik bugan ensel ekŋengat kandaŋinan mamayet zemndewanan. Yaŋ Geŋ nin busatnaŋ ma kwizet buŋam temaŋmak miakndewanan. \v 8 Mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ningat setn kandaŋan baen mulaloŋ pewanan.” \rq (Sam 8:4-6)\rq* \m Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ningat kandaŋnnan mulaloŋpeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ kalelaŋpiŋ belak sembe melesiŋ nin damuŋ mimiyet ndaye. Kan pigogat kwitnaŋ kwitnaŋ ningat kandaŋnan maŋge bempepeŋaŋ keyet ku tapme maeknup. \v 9 Yaŋgut nin Zisas egat yaŋaŋaŋ nânup. Eweŋan kan belaknik bugan ensel ekŋengat tototnaŋin maŋge ke Egaŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet ke msokbembeyet ma am sambe indamukulem mti gakikiyet kegok maŋge. Egaŋ sek sindem temaŋ timti gakiye keyepmti Kawawaŋaŋ mwatonzempemti elimiak seŋge soŋgaŋaŋmak ma kwizet buŋamaŋ temaŋ ke saye. \p \v 10 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge keyaŋ ikŋaŋgat kwizet buŋam mmobogat nâmti mge. Ma amnaŋ kululuŋen mebegalen nâmti Nemuŋaŋ zempeme toti sek sindem tiye keyaŋ amnaŋ mama kanzizit aiikgalen setnaŋ beye. Kegok ke Kawawaŋaŋ amnaŋ nâmkiŋpepeyeen kwakwagat nâmti Zisasiyet nâmpeme ekŋengat Aŋgalalaŋ Anŋin beye. \v 11 Âpme am Zisasiyaŋ mme teŋ beip ekŋen ke ma Zisas ikŋaŋmak ekŋen mme teŋ bembeŋaŋ temakwep Biwin kwewetaŋ ke Kawawaŋ keyepmti Zisasiyaŋ, “Ip meniŋne,” zenzeyet nâme nukŋaŋ ku mambein. \v 12 Zet keyet zet ŋen kapigok zenzeŋaŋaŋ tazin, \q1 “Neŋ buŋam zapadi ip meniŋnne ekŋenmagen zempalakŋaŋ bewap. Neŋ ip meniŋnne ekŋengat tuŋguwinan zemsesewatgewap.” \rq (Sam 22:22)\rq* \m \v 13 Ma zet ŋen ewe pigok zeye, \q1 “Neŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpemti penaŋ mambap.” \rq (Aizaya 8:17)\rq* \m Naman ŋen pigok zenzeŋaŋ, \q1 “Pi neŋ ma Kawawaŋaŋ ip meniŋnne namâge ekŋenmak neŋ nsakwep tatnup.” \rq (Aizaya 8:18)\rq* \s1 Zisas ek an penaŋ maŋge keyepmti egaŋ nin ŋep ndamukulem mimndewe \p \v 14 Âpme ip meniŋane ekŋen sek sesubaŋinmak mamaip kegogak egaŋ ekŋengat sepem timti indamukulem msâti sokbeye. Mme an penaŋ mame kume gakimti wage keyaŋ gakiki toŋaŋ Sadaŋ egalen windeŋaŋ mtopeye. \v 15 Mti gakikiyet kiŋgagat keyaŋ indatimti tapme kan kataŋ egalen mka katikŋan mamaip ekŋen indamenzemtitiyet kegok mge. \v 16 Egaŋ mulup mge ke ensel ekŋengat mti ku mge. Egaŋ Abalaamgalen iŋsokŋane ndamukulem mimndesâti kegok mge. \v 17 Keyepmti Ek ip meniŋane ekŋenmak sepemin kwewetaŋ penaŋ bembeyet zempepeŋaŋ. Egaŋ kegok mti ŋep sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mamti Kawawaŋgalen mulup mbe. Ek an aŋgalaŋ gogot toŋaŋ ma an mulup esemteŋ penaŋ mamin ma egaŋ ŋep am sambeyelen yomin maasekmâzin. \v 18 Egaŋ sek sindem nâmti tetimaemaeen mege keyepmti am nin tetimaemae sokbemndame ŋep ndamukulem mimndewe. \c 3 \s1 Zisasiyaŋ Moses aŋgosompemti mobotnaŋ beyeyaŋ matazin \p \v 1 Kilaismagen notnne, Kawawaŋ kululuŋen mamainnaŋ Zisasiyelen mulupgapm indamandame kobien. Nin Zisasiyet kapigok nâmâtâti manzemkawaŋbenup. Ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Kawawaŋaŋ ombempemti buŋam zapatnaŋ zemkawaŋbembeyet peme koge. Zisasiyet mulupmaŋ ŋen kegok ke mamingat nâpeŋ mamambep. \v 2 Mosesiyaŋ Kawawaŋgalen mulup nâmsemteŋ mkwage sepem kegogak Zisasiyaŋ Kawawaŋaŋ mulup mimiyet zempeye ke kogogak nâmsemteŋ mge. \v 3-4 Nin an ŋenaŋ mka dolakŋaŋ mawalazin beme an mka walage keyet kwizet buŋamaŋ mamwatnup. Sepem kegogak Mosesiyet an dolakŋaŋ zenup yaŋgut Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mme sokbeyeyepm egat kwizet buŋamaŋ mwawagalen. \v 5 Moses egaŋ Kawawaŋgalen mulup an mamti zet gawepupu mulup mti mamkwage. Keeset bam sokbewe keyet buŋam zapatnaŋ zenzeyelen keyet sisiliŋ annaŋ mamkwage. \v 6 Yaŋgut Kilais ek nemuŋaŋ penaŋaŋ mka keyet toŋaŋ penaŋ mamain. Kawawaŋmagen nâmkiŋpepen tazin ke mkitikpem mamann nukŋaŋ sokbemndame katikŋaŋ bem tatnup beme nin ilak mka ke nemboŋ benup. \s1 Islael am keŋ katik mambien nin sepem kegok ku mbanup \p \v 7-8 Keyepmti Emetak Teŋ egaŋ zet kapigok zeye ke in nâseip, \q1 “Alak kapi in zetnaŋ nâseip beme in msat tuŋgupman tetimaemae sokbeme ŋenzinziŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ mbien kegok mti keŋ katik in ku mbep. \v 9 Yeŋ sokŋine ekŋenaŋ Neŋ msat tuŋgupman ke nup kan 40 menok ma ŋenzinziŋ kogogak mkwapma eknâmamkwebien. Yaŋgut ekŋenaŋ neŋ mobotnaŋ omba mnamkwati yaŋŋ mnik kwabien. \v 10 Âpme neŋ keyet nâmsopkumindemti pigok zewan, ‘Kan kataŋ keŋ otnânâŋin kileŋ mapeme mekozin mme ekŋenaŋ nâlen set ke ŋen ku ekmâtâbien.’ \v 11 Kegok mbiengapmti neŋ ekŋengat ŋenzinziŋ mindamti zemkatik bembe pigok zewan, ‘Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msatnan ke ku mebep. Yek penaŋ.’” \rq (Sam 95:7-11)\rq* \p \v 12 Kilaismagen notnne, inmagengatnaŋ ŋenaŋ nâmkiŋpepe katikpemti keŋaŋ bekaŋaŋaŋ etaŋ bemisikme Kawawaŋ mama toŋaŋ ek bamkumpenakmagengat eksemambe. \v 13 Kawawaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋgat zempeye ke nin ku nânup keyepm nin keŋ katik ku mti mamambanup ma Sadaŋ nâmpeman tetimaeen ndatowewegalen kawaŋaŋ ku sawanup. Kegogapmti nâmkiŋpepeen mamayet notn mukulem mukulem mti mambanup. \v 14 Nin nâmkiŋpepeen alagak kwabenen ke ewe mkipmaŋ bemti manepemann gakikiyaŋ ndaaikbe. Mti Kilaisiyaŋ ndamukulem mbe ke penaŋ nâmkatikbemti mambanup. Nin kegok mbanup beme nin Kilais egalen animbi penaŋ bewanup. \p \v 15 Kawawaŋgalen zelen kapigok zenzeŋaŋ, \q1 “In yeŋsokŋineyaŋ Kawawaŋaŋ zet zeme nâmtiŋgut keŋin katikŋaŋ beme ŋenzinziŋ palen mamkwabien sepem kegok in egalen zetnaŋ alak pigogat nâmti keŋ katik palen ku mambep.” \rq (Sam 95:7-8)\rq* \m \v 16 Am kwi ekŋenaŋ zetnaŋ nâmtiŋgut bamkumpemti egat ŋenzinziŋ mbien? Ke animbi Mosesiyaŋ ŋeŋaŋ bemindame Izip msat katikpemti kobien ekŋen keyaŋ kegok mbien. \v 17 Ma am kwi ekŋengat Kawawaŋaŋ nup kan 40 keyet keŋanen nâmsopkumindeye? Ke am yom sepem ikŋak ikŋak mti msat tuŋgupman gakim walet mbien ekŋengat kegok mge. \v 18 Âpme am deset ekŋengat Kawawaŋaŋ zemkatik bembe zet kapigok zeye, “Nâlen kâtnânâ msatnanen ku mebep?” Zet ke am egalen zet kulumti mambien ekŋengat nâmti zeye. \v 19 Keyepmti nin pigok penaŋ nânup, ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewien keyepmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen kâtnânâ msat dolakŋaŋ keyet keŋan ku mebien. \c 4 \s1 Kawawaŋgalen am nin kâtnânâ msalen mebegat zemndendeŋaŋ \p \v 1 Kawawaŋgalen kâtnânâ msalen mebegat zetik mge ke ku asekme delaŋ zemâge. Alak pigogat ewe tazin keyepmti inmagengatnaŋ ŋenaŋ ku nâmkiŋpemti selen met yuŋguwemagengat mama mimiŋin eksemti mamambep. \v 2 Kawawaŋaŋ zetik mimindaye sepem keyegak nin zetik mimndain. Egaŋ zetik mimindame keŋinan penaŋ ku bempewiengapmti ekŋenmagen penaŋaŋ ku sokbeye. Zet zemkatik bembeŋaŋ ke nâmkiŋpemti ku timambien. \v 3 Nin animbi nâmkiŋpepemagaŋ Kawawaŋgalen kâtnânâ msat keyet keŋan tapmetnup. Eweŋan Kawawaŋaŋ kâtnânâ msat keyet pigok zeye, \q1 “Neŋ keŋŋ kasa beme pigok penaŋ zemkatik beyap, ‘Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msalen kapi penaŋ ku kobep yek penaŋ.’” \rq (Sam 95:11)\rq* \m Eweŋan Kawawaŋaŋ msat mge kan keyet kâtnânâ msat ke kegogak beye yaŋgut amnaŋ ke mesâgât ku manâmkiŋpeip keyepmti egaŋ kogok zeye. \v 4 Âpme msasa 7 keyet keŋan kwep delaŋ zenzeŋaŋgat kapigok zeye, \q1 “Kawawaŋaŋ mulup sambe ke kasup mulup mimi 6 mme delaŋ zemâpme msasa delaŋ zenzeŋaŋ 7 keyet egaŋ kâtnâm tage.” \rq (Sokbembe 2:2; Kisim Bek 20:11; 31:17)\rq* \m \v 5 Âpme zet keyegak ŋen ewe kapigok zeye, \q1 “Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msalen kapi penaŋ ku kobep yek penaŋ.” \rq (Sam 95:11)\rq* \m \v 6 Âpme pi am notnaŋ tatnup nin kâtnânâ msatn keŋan mebegalen setnaŋ notnaŋ ŋep tazingapmti keŋan mobanup. Kogok keyaŋgut am tipman baenen mamkwabien ekŋenaŋ zetik mimindame nâmbienaŋgut ku gawepuwien keyepmti ekŋenaŋ kâtnânâ msat keŋan ŋep ku mebien. \v 7 Keyepmti Kawawaŋaŋ kan ŋen ewe beye, ke bemti kan keyet kwitnaŋ “Alak” kumti kâtnânâ msalen mebegalen zetik mge ke ewe ŋandem tage. Yaŋ mamkwati Kawawaŋaŋ zet ŋen Dewit egat keŋan beme egaŋ zet zein kegok zeye. \q1 “Alak an ŋenaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ nâsem beme keŋaŋ katikŋaŋ ku aŋgalaŋ tasem.” \rq (Sam 95:7-11)\rq* \m \v 8 Âpme Zosua egaŋ am kâtnânâ msalenan Kawawaŋaŋ zetik mimindeyeen indapmege. Ke etaŋ benak beme Kawawaŋaŋ zigoset kâtnânâ msat ŋen ewe tazingat zeme Dewilaŋ zeye? \v 9-10 Eweŋan Kawawaŋaŋ mulup sambe mme delaŋ zeme tagom tage kegogak an ŋen Kawawaŋgalen kâtnânâ msat keyet keŋan mebeyaŋ mulupmaŋ mdelaŋ zemti kâtnâwe. Kawawaŋgalen am ekŋengalen kâtnânâ msat ŋen ewe tazin sepem Kawawaŋaŋ tambu msasa 7gat kâtnâyeen kegoknok ekŋenaŋ kegogak makâtnâip. \v 11 Kogogapm ninmagen ŋenaŋ zet kululu keyelen mama mimi ke mâti mambeyet am eweŋan mbien kegogak ku mbep. In kâtnânâ msalen mebegat Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin ke windeŋaŋbeŋ mbep. \p \v 12 Kawawaŋgalen zet ke windeŋaŋmak ma amgat mamaŋinan mulupmaŋ mamnen wanam kukŋaŋbeŋ kukŋaŋ bameset eyo tazin keboŋ. Keyaŋ am keŋin aŋme epeeme amgat yaŋaŋin sosok mamsokbein. Mti wanamaŋ kanziŋaŋgalen kelakŋaŋaŋ ma kanziŋ olalaŋaŋ aŋmann bikpemti mamekozin keboŋ. Kawawaŋgalen zelaŋ ammagen kegok mti keŋinaŋgalen ŋoktik yaŋaŋ yaŋaŋ maenzilim tamezin ke yaŋaŋin mamekzin. \v 13 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ aiikŋaŋ keyaŋ Kawawaŋgat zikatnan enzilimti ŋen ku matazin. Ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke sosok etaŋ mawemâzin. Egat zikatnan nin nnaŋgat yaŋŋ zemkawaŋbemâbanup. \s1 Zisas ek ningalen sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ temaŋ \p \v 14 Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ŋen tatndain ek kululuŋ mka keyet keŋan penaŋ mepmoge ek Zisas Kawawaŋgat Nemuŋaŋ keyepmti nin nâmkiŋpepen manzemkawaŋ benup ke mimkatikŋaŋ bemti mambanup. \v 15 Nin yomgalen windeŋaŋ kumann tototgalen winden ku tatndain yaŋgut sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ tetimaemae sambe ninmagen masokbein ke ekmagen kegogak sokbemâpme delaŋ zemâge yaŋgut egaŋ yom ŋen ku mge. \v 16 Keyepmti nin Kawawaŋgat kiŋgagapiŋ ekmagen sokŋan mebanup. Zisasiyaŋ Kawawaŋ an keŋ taolet toŋ egalen mundum windeen totazingapmti nin nukŋaŋ ŋen ndaikme ekmagen mepmann keŋ taoletnaŋ ma aŋgalaŋ gogotnaŋgat penaŋaŋ ndamukulem mimndewe. \c 5 \p \v 1 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ indaik indendeŋaŋ ekŋenaŋ amgat munduminan Kawawaŋgat zikatnan meti yomgat sâpe sâpe mambumtemien ma tewalaŋ timet bembeyet zemindendeŋaŋ. \v 2 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ikŋaŋ an penaŋ yomgalen tetimaeen ŋep tokukuyelen keyepmti am yomgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmti yom mti set penaŋ katikpemti ŋenen mebien ekŋengat ŋep sewakŋaŋ mamindain. \v 3 Keyet yaŋaŋ kapigogapmti am ekŋengalen yomgapmti etaŋ yek ikŋaŋgat eyo nâmti bumbuyet zempepeŋaŋ. \v 4 Mulup mobotnaŋ keboŋ ke an ŋenaŋ keŋagalek ikŋak ŋep ku mimiyelen. Sâpe sâpe bumbu an ŋen Kawawaŋaŋ aikpemti mulup same ŋep penaŋ mbe. Egaŋ Alongat setnaŋ munduman mâti kegok ke mpeye. \v 5 Sepem kegogak Kilais ek ikŋaŋgat nâme mobotnaŋ beme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ku beye. Ke Kawawaŋaŋ pigok zemti zempeye, \q1 “Alak neŋ gâgât kapigok zemkawaŋ besâwap, ‘Geŋ nâgât Nemun penaŋ.’” \rq (Sam 2:7)\rq* \m \v 6 Mti naman zet ŋen Zisasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an bembeyet ewe kapigok zeye, \q1 “Geŋ Melkisedek nemboŋ sâpe sâpe bumbu An ŋeŋaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamti mambanik.” \rq (Sam 110:4)\rq* \m \v 7 Zisas ek msalen maŋge kan keyet An gakikiengatnan mme belek zem wawagalen winde tasaye egat Gesemani muluwen dundundu mge ke ŋakŋak palen omba penaŋ sumti zeye, “Kawawaŋ napmukulem mne.” Kegok zeme Kawawaŋaŋ dundunduŋaŋ nâmpeye enenogat egaŋ Kawawaŋgat kandaŋaŋ mtot meti pedondom saye keyepm Kawawaŋaŋ winde same kiŋgagapiŋ gakikien moge. \v 8 Ek nemuŋaŋ penaŋ maŋge yaŋgut egaŋ sindem tiye keyaŋ egalen zet gawepupuŋaŋ keyet yaŋaŋ tasaye keyepm mgwatnaŋ mge. \v 9-10 Zisasiyaŋ zet gawepumti gakiye keyaŋ sâpe sâpe bumbu an dolakŋaŋ penaŋ kwage. Mti ek ke Melkisedek sâpe sâpe bumbu an temaŋ keyet kataŋ sâpe sâpe bumbu an ekŋengat ŋeŋaŋin mamayet Kawawaŋaŋ zempeye. Keyepmti am zetnaŋ maŋgawepup ekŋen ke yomengatnaŋ gilik zemindatitiyelen toŋin penaŋ bemti mama kanzizit mama ke maindain. \s1 Nemba isisik ekŋengalen mama mimi keyet kataŋ ku mambanup \p \v 11 Melkisedek egalen zet omba penaŋ tazin yaŋgut in wakŋin bekekme mamaip keyepmti zet sewak sewak tadiidomopma nâmbep. \v 12 In kan teepmaŋ nâmkiŋpepe aikbien mme nolineyaŋ mama keyet yaŋaŋ zemzikat indawien kogogapm an zet zikat indanda ŋep kwabiek keyaŋgut in zet ke wisat palen tati yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâbien keyepm am notnaŋaŋ in ewe Kawawaŋgalen zet ŋotekŋaŋ ke ewe zemzikat indame weyaŋnâmâtâbep. In ewe nam etaŋ niniyelen beip; meu katikŋaŋ ŋep ku niniyelen. \v 13 Am nam manip ekŋengat nemba okak kegok manzeip, ekŋen keboŋaŋ set de pembenaŋ ma de bekanaŋ ke ŋep ku maekmâtâlip. \v 14 Meu katikŋaŋ ke am semem delaŋ zenzeŋaŋ ekŋengalen zapat. Keŋinan nâmâtât talipgapmti bekanaŋ ma pembenaŋ ke kalaŋ kumti maegip ekŋen keboŋ keyaŋ meu katikŋaŋ niniyet zapat beip. \c 6 \s1 Nin nâmkiŋpepeen semem katikŋaŋ bemti mambanup \p \v 1-2 Âpme in alagak nâmkiŋpepeen kwati Kilaisiyelen zet zapatnaŋ yaŋaŋ imbelaŋaŋ nâmbien keyegak nâmti ewe belak etaŋ manâip ke peme tapme zet keyaŋ penaŋaŋ mimiyelen zein ke mâti mamambep. Kegok ke am nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ kwabien ekŋenaŋ kegok mamip. Zet alagak nâmbien ke kapigok: mama mimi bekanaŋaŋ indamandame gakikiyet zapat mambienen keyelen yomengatnaŋ keŋ gilik zenze zetnaŋ ma Kawawaŋ nâmkiŋpepeyet zetnaŋ ma tu zululugat yaŋaŋ nânâyet mzikat indandaŋaŋ ke ma am nâmkiŋpepeŋinmak belin ŋokŋinan atata ma gakikiengatnan wawagalen zet ma am Kawawaŋaŋ zet zemdelaŋ zenze muluwen tabepgat zetnaŋ. In zet keboŋ ke etaŋ sakwalambemti zenzeyak windeŋaŋ ku mbep. Zet nâmkiŋpepeen mama mimi tototnaŋ mimiyelen ke zenâmti nâmkiŋpepeŋin mkaliŋ bembeyelen wemezin ke zenâ zenâ mti semem kaliŋ bewep. \v 3 Nin kegok mimiyet Kawawaŋaŋ winde ndame timamti semem kaliŋ bewanup. \p \v 4 Neŋ kegok zeyeyaŋgut ŋen ewe kapi zesowap. Am notnaŋ Kawawaŋgalen Zet keyaŋ keŋin meleŋ beleŋ beme Zisasiyaŋ ekŋengat yominaŋgat gakiye kegok nâmkiŋpewien. Kegok sokbeme am ekŋen ke Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ indaye. \v 5 Ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke nâme keyaŋ keŋinan mealat mepme Kawawaŋaŋ menok notnaŋ bamgat sokbewe keyet kataŋ mme ekmâtâlip. \v 6 Am ekŋen kemagen kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme ektiŋgut ekŋenaŋ Zisas penaŋ sukwep bamkumpewien keyaŋ ekŋen Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ilinak keŋinanek ewe tewen kumasasokpewienok beye. Mti am sambe zimoselinan egat kwitnaŋ mtopewien. Am keboŋ ke yomengatnaŋ keŋŋ gilik zenzeyelen setnaŋ ŋen ku taindain penaŋ. \p \v 7 Msat ŋen map topeŋ tati kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ kwapme am mulup mamip keyaŋ meu ma sikokok matinip. Ke Kawawaŋ egalen tebumolet temaŋ keyet penaŋaŋ ke masokbemindain. \v 8 Ma msat ŋeniŋaset nusi temaŋaŋ kalak zewenn keeset penaŋepiŋ keyepmti bam msat ke Kawawaŋgalen wepuwaliliyaŋ dukŋan mopme tewen zim tobe. \s1 Nin winde kumann kwapme mambanup \p \v 9 Notnne penaŋ, neŋ ingat zet kiŋgagatgalen zema manâip keyepm keŋ zut ku miap kegogat in set pembenaset mebep e nâyap. Set pembenaŋ mebep ke Kawawaŋaŋ indaaŋgalaŋ indewe kogok. \v 10 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamnen teŋ etaŋ. Keyepmti egaŋ in mulup dolakŋaŋ mbien keyet ku kandatindemâbe. In Kawawaŋgat nâmtikŋaŋ mpeme keyaŋ keŋin meleŋ beleŋ mimindeme in egalen am indamukulem mbienok mmobep. \v 11 Âpme nin in mulup windembeŋ kegok etaŋ mimiyet nâmindenup mti nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemtati Kawawaŋaŋ kot indatim mobogat damuŋ tabep. In kegok mti webematalip keyet penaŋaŋ indamâbe. \v 12 In am nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ mamaip ekŋengalen mama mimi ke mâti mti wisat sakwep ku mbep. Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋgat nemuŋene indandayet zetik mge ke timtalip. \s1 Kawawaŋgalen zetik ke penaŋaŋmak \p \v 13 Ekŋenmagen ŋen Abalaam ek Kawawaŋaŋ zetik mti an mobotnaŋ kwiyet kwitnaŋ kumti zemkatik besap zem mgeyaŋ yek beme Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen bemti pigok zemkatik mti \v 14 pigok zeye, \q1 “Neŋ penaŋ sukwep gwetnaŋ mgemti iŋsokdine sambe sopmaŋ penaŋ gawap.” \rq (Sokbembe 22:17)\rq* \m \v 15 Âpme Abalaam ek zetik mge keyet damuŋ kan teepmaŋ wisatnepiŋ mamkwatneti bam penaŋaŋ aige. \p \v 16 Am nin amobotnaŋ ŋengat kwitnanen zetik minn beme zet zen ke bandim mti mmann am nâyo keyaŋ ningat zet bamset ŋen ku zewep. \v 17 Keyepmti Kawawaŋ ek am zetik mimindame keŋ zut mbiekmagengapmti zetikŋaŋ mkaliŋaŋ bembeyelen zetik notnaŋ omba penaŋ ikŋaŋgat kwitnanen mge keyet penaŋaŋ nin tiwanup. \v 18 Kawawaŋaŋ zetikŋaŋ mam ma zemkatik bembe ŋen mamm ikŋaŋgat kwitnanen eget zut keyet Kawawaŋaŋ dâsuki ŋep ku zenzeyelen. Zetikŋaŋmak zemkatik bembeŋaŋ penaŋaŋ masokbein. Keyepmti animbi nukŋaŋinmak kunzuŋti Kawawaŋmagen mepme egaŋ maenzilim indeingapm ekŋen keŋ oloŋen palen tatagalen. \v 19-20 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ Zelusalem sesewat mka keŋan ikŋak ŋen mamotan sepem kogok Zisasiyaŋ kululuŋen Kawawaŋgat ŋenzimosetnan mogeyaŋ nin ndamukulem mti ndadamuŋ mam. Egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ŋen kwesiŋ kwesiŋ maŋge Melkisedek keboŋ. Keyepmti nin Zisas mâti egaŋ mundum dolakŋaŋ motapmainen mosâgât webepeŋ mamambanup. \c 7 \s1 Melkisedekmak Kilais egetgalen sâpe sâpe bumbu muluwit yaŋaŋ sepem kwep \p \v 1 Melkisedek ek Salem mkaengalen amobotnaŋ maŋge ma Kawawaŋ Amobotnaŋ temaŋ egalen sâpe sâpe bumbu mulup keyet anaŋ kegok maŋge. Egaŋ Abalaam met amobotnaŋ kasaŋane indomindamâti gilik zemkopme an keyaŋ met selen aikti zemgwatnaŋ mpeye. \v 2 Mme Abalaam ek milawat sambe kasaŋane ekŋenmagengatnaŋ indamâti timkoge ke kalaŋ kumti maŋge 10magengatnaŋ kwep keyet kataŋ Melkisedek saye. Nin zetnaset kwit Melkisedek ke gilik zewennegen kapigok benak: “Teŋgalen Amobotnaŋ” ma kwitnaŋ ŋen Salem mkaengalen\f + \fr 7:2 \ft Kwit kapi Zelusalemgat kwitnaŋ itnaŋaŋ penaŋ kum mamaŋaŋ.\f* amobotnaŋ kwit keyet yaŋaŋ kapigok zenzeyelen, “Mamasiyelen Amobotnaŋ.” \v 3 Melkisedek ek mamaŋ bipmaŋpiŋ ma yeŋsokŋaŋ mee ku zemkawaŋ bembeŋaŋ. Ek mamaŋaŋ ambege keyelen kanaŋ ku nâip ma gakiye keyelen kegogak kanaŋ ku nâip.\f + \fr 7:3 \ft Melkisedek egat mamaŋ ma bipmaŋ ma yeŋsokŋaneyet Kawawaŋgalen zelen yaŋaŋ ku kukuŋaŋ yaŋgut mulupmaŋ mgeyeen Zisasiyaŋ mbe keyet kataŋ mge.\f* Ek Kawawaŋgalen Nemuŋaŋ keyet sesepmaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ keyelen sâpe sâpe bumbu An ŋeŋaŋ mulup kwesiŋ mti maŋge. \p \v 4 Nin pigok nânup Melkisedek ek an tototnaŋ yek; ek amobotnaŋ temaŋ keyepmti ningat yeŋsokŋ Abalaam egaŋ milawat dolakŋaŋ etaŋ kalaŋ kumti maŋge 10magengatnaŋ kwep egat saye. \v 5 Abalaamgat iŋsokŋane am maŋge temaŋ kogogapm am maŋge Liwai zep ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke mimiyet zemindendeŋaŋ. Âpme Abalaamgat iŋsokŋane am maŋge notnaŋ ekŋenaŋ Liwai am maŋge ke indikdamuŋ mimiyet milawalin maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep indandayet zii zelen zemâtâtâtnaŋ. \v 6 Yaŋgut Melkisedek ek Liwai am maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ. Keyaŋgut Abalaam an zetik mpepeŋaŋ ekmagengatnaŋ milawat maŋge 10 keyetnaŋ kwep ke etaŋ Melkisedek same egaŋ zemgwatnaŋ mpeye. \v 7 Amobotnaŋaŋ an tototnaŋ zemgwatnaŋ mamimindeip. Set kegok tazingapmti Melkisedegaŋ Abalaam zemgwatnaŋ mpeye keyaŋ zeinen Melkisedek ek amobotnaŋ. \v 8 Islael an ekŋenaŋ milawalin kalaŋ kume maŋge 10 mopme maŋge kwep timtati Liwai maindamtemien. Am maŋge ke mamoti an penaŋ bemti magakimtemien. Âpme Melkisedegaŋ milawat maŋge kogok titiŋaŋaŋgut Kawawaŋgalen zelaŋ egat pigok zenzeŋaŋ ek mama kanzizit tapmain. \v 9 Neŋ zet keyet yaŋaŋ ŋen pigok nâyapgapm zewi. Zuda am ekŋenaŋ Liwai ekŋen milawalin maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep maindamtemien. Yaŋgut Abalaam ek Liwai ekŋengat yeŋinaŋgut egaŋ naman milawatnaŋ maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep Melkisedek saye ke Liwai ekŋenaŋ ku mamtemien ke yeŋinaŋ mge. \v 10 Enenogat kegok zenup? Melkisedegaŋ Abalaam selen met aikge kan keyet Liwai am maŋge ekŋen ku sokbewienaŋgut yeŋinaŋ Melkisedek saye keyaŋ ekŋenaŋ mbienok bein. \s1 Sâpe sâpe bumbu an alakŋaŋaŋ itnaŋaŋgalen mundum timâbien \p \v 11 Liwai sâpe sâpe bumbu an muluwin mkwabien ke zii zelaŋ zein kataŋ mâti mme keyaŋ am sambeyelen yom zulutme delaŋ manzem manak ze Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋen ku aiknak. Yaŋgut egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋen Melkisedekgat sakam mwatomzempeye. Kewan Alongat sipmaŋ butnaŋ mâti aiikgalen zii zelaŋ zein kataŋ ku mimiŋaŋ. \v 12 Alongat iŋsokŋeneyaŋ sâpe sâpe bumbu an mamayet Mosesiyaŋ zemkaliŋ beye kelak asesekŋaŋ mme zii zelaŋ mulup keyet zet zemâtâtâtnaŋ ke kogogak asekmâzin. Mme sâpe sâpe bumbu an kwakwagalen Kawawaŋaŋ setnaŋ alakŋaŋ zuluzin. \v 13 Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an mwatonzempesâpm ke Liwai am maŋge ekŋenmagengatnaŋ yek. An ke am maŋge ŋenmagengatnaŋ sokbeye. Egat yeŋene ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an mulup ŋen ku mbien. \v 14 Amobotnaŋŋ ek Zuda maŋgeengatnaŋ sokbeye ke nânup. Âpme Moses egaŋ an maŋge ekŋen keyaŋ sâpe sâpe bumbuyet mulup zet ŋen ku indaye. \v 15 Pigok penaŋ sokbemkawaŋ bein sâpe sâpe bumbu an kwakwagat Mosesiyaŋ zii zelen zemâtâge ke ilak asekzin mme sâpe sâpe bumbu an alakŋaŋ Melkisedekgat sakam sokbein ke Zisas. \v 16 Ek Alongalen sip mâti sâpe sâpe bumbu an ku kwage. Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ onzempeye enenogat egaŋ gakikiengatnaŋ wati gakikiyet windeŋaŋ mtotpeyeyepm mulup ke saye. \v 17 Kawawaŋaŋ keyet pigok zeye, \q1 “Geŋ Melkisedek sâpe sâpe bumbu an ek keboŋak tapmeti mamambanik katikŋaŋ.” \rq (Sam 110:4)\rq* \p \v 18 Keyepmti zii zetgalen zemâtâtât eweŋan zenzeŋaŋ ke windeŋepiŋ ma penaŋepiŋ beye keyaŋ nin yomengatnaŋ ŋep ku ndaaŋgalaŋ ndendeyelengapm kapume keŋan motazin. \v 19 Zii zelaŋ an mukulem mpeme Kawawaŋmagen sokŋaŋ ŋep ku mege keyepmti Kawawaŋaŋ set ŋen aikge keyaŋ dolakŋaŋ penaŋgat dolakŋaŋ bein, eneyet set keyaŋ katnaŋ bem ndamandame Kawawaŋmagen sokŋanik mametnup. \v 20 Kawawaŋaŋ Zisas sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋgalen mulup mimiyet zempeye ke belak etaŋ penaŋ ku zempeye. Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋaŋ mulup ke mimiyet zet penaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkatikŋaŋ bemeti zempeye. Sâpe sâpe bumbu an mamkwabien ekŋen zemkatikŋaŋ bemindeme mulup ke ku mbien. \v 21 Zisas ek Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkatik bemti sâpe sâpe bumbu an onzempeye. Mti Kawawaŋaŋ pigok zeye, \q1 “Amobotnaŋ zemkatik bembe zet zeye ke penaŋepiŋ ku bewe. ‘Geŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mameti mamambanik.’” \rq (Makuku 23:19; 1 Samuel 15:29; Sam 110:4)\rq* \m \v 22 Keyepmti nin kapigok nâsenup, Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋ aige ke dolakŋaŋ penaŋ. Keyaŋ tâtâ tipman baen wemkwege ke sebempemti mobotnaŋ ŋen tazin. \s1 Zisas sâpe sâpe bumbu an egaŋ ŋep ndamukulem mimndewe \p \v 23 Eweŋan baenen an sambeyaŋ sâpe sâpe bumbu an mamkwabien yaŋgut ŋenaŋ mameti gakime ŋenaŋ kegok mkwabien. \v 24 Keyaŋgut Zisas ek mama kanzizit mamain keyepmti sâpe sâpe bumbu mulupmaŋ ke kwesiŋ kwesiŋ wemeti wembe. \v 25 Ma Zisasiyaŋ kogogak kwesiŋ kwesiŋ mamti ningat Kawawaŋ mandundum sain kegogapmti nin Kawawaŋaŋ ndamukulem mindendeyelen nâmti sokŋanik mepmann Zisasiyaŋ ŋep aŋgalaŋndendeyelen. \p \v 26 Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ alakŋaŋ ek keboŋaŋ ŋep penaŋ ndamukulem mamin. Ek mamaŋaŋ kwetetepmaŋ, mimyuguguŋepiŋ, ek teŋ penaŋ. Ma Ek yomaŋ ŋen ku tazin yek penaŋ. Ek am yomtoŋ ekŋenmagengatnaŋ Kawawaŋaŋ kalaŋti ikŋak onzempeye. Egaŋ kululuŋen gwaen Kawawaŋmak motazin. \v 27 Ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mamkwabien ekŋen keboŋ yomtoŋ yek. Ekŋenaŋ kasup ŋen kasup ŋen ilinaŋgat yominaŋgat sâpe ŋeŋaŋ bumtiŋgut amŋine ekŋengalen yomgat bam mambumtemien. Yaŋgut Zisasiyaŋ ikŋaŋgat keŋaŋ sekŋaŋ keyaŋ am ningalen yomgat sâpe sâpe sek kwep bume keyaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke ilak mdelaŋ zeyeyaŋ matatmopmambe. Ke ikŋaŋgat gakikiŋaŋ. \v 28 Mosesiyelen zii zelaŋ sâpe sâpe bumbu an maombemindemtan ekŋen ke an yomtoŋ. Yaŋ zii zetgat baman Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkalinbemti Nemuŋaŋ Zisas sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ onzempeye. Egaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke ŋep penaŋ mdelaŋ zeyeyepm kwesiŋ kwesiŋ mamti mambe. \c 8 \s1 Zisas tâtâ alakŋaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ tazin \p \v 1 Zet zemkokotnaŋ keyet penaŋaŋ kapigok: Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ bemndemti matazin Zisas ek kululuŋen gwaenen Amobotnaŋ Temaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋmak egalen mundumen moti betnaŋ penaŋset windeyelen mundumanen mogeyaŋ tazin. \v 2 Egaŋ kululuŋen Kawawaŋgalen sesewat mka keyet keŋan sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mulup mamin. Sesewat mka ke amnaŋ ku walalatnaŋ; Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zeme weŋge. \p \v 3 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen sambe meu ma soŋgom notnaŋ sâpe sâpe bumbuyet ma tewalaŋ bembeyet zemindendeŋaŋ. Kegogapm Zisas sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ sâpe sâpe buye. \v 4 Mti ek msalen alak kapi manak ze sâpe sâpe bumbu an ku manak. Msalen zii zelen zein keyet kataŋ sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe ŋep mambuip. \v 5 Sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ muluwin sesewat mka weŋaŋ ma sesepmaŋ walalatnaŋ keyet keŋan mambuip. Âpme sesewat mka penaŋaŋ ke kululuŋen gwaen tazin. Moses egaŋ sesewat mka zegwem zegwem time mosâpmme Amobotnaŋaŋ pigok dunduye, \q1 “Nânik kalaŋan gwaenen sepemaŋ zikat game ekbanan keyet kataŋ walabanik.” \rq (Kisim Bek 25:40)\rq* \s1 Tâtâ alakŋaŋgalen zet \p \v 6 Tâtâ alakŋaŋ keyaŋ tâtâ itnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ tazin. Ma Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋ keyelen an tuŋgupmaŋ mobotnaŋ tati tâtâ itnaŋaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mambien ekŋen kegogak sebemindem tazin. Ma zemkatik bembe eweŋan mimiŋaŋ keyelen zetikŋaŋaŋ zemkatik bembe alakŋaŋ kapiyelen zetikmak sepem kwep ku belup; alakŋaŋaŋ sebempein. \v 7 Eweŋan tâtâ itnaŋaŋ weŋge keyaŋ am mme dolakŋaŋ bewien ze tâtâ alakŋaŋ ŋen ewe sokbembeyet zetnaŋ ŋen ewe ku sokbenak. \v 8 Kawawaŋaŋ amŋaneyaŋ myuŋgum same keyepmti pigok zein, \q1 “Kan ŋen neŋ nâmtalap ke sokbeme neŋ tâtâ alakŋaŋ Islael am ma Zuda am ekŋenmak msowap. \v 9 Eweŋan yeŋsokŋine Izip msalengatnan indatimti msalinan met indesâgât meti tâtâ ekŋen mindewan keyet kataŋ alakŋaŋ mbap eyaŋ itnaŋaŋ sebempewe. Ekŋenaŋ tâtâ keyet keŋan nânâŋ ku mambien keyepmti neŋ bamkumindewan. Neŋ Amobotnaŋinaŋ zet kegok zeap. \v 10 Neŋ bam Islael am ekŋenmak tâtâ alakŋaŋ msât zewan ke kapigok, Neŋ nâlen zii zet ŋen ŋoktikŋinan bemindewap. Ma keŋinan kumpema tabe. Mme neŋ Kawawaŋin mambap âpme ekŋenaŋ nâlen aminne mam nembep. \v 11 Âpme an ŋenaŋ notnaŋ ŋen ma meniŋaŋ ŋengat pigok zemti ku zemzikat sampewe, ‘Geŋ Amobotnaŋ egat yaŋaŋ weyaŋ nâmbek,’ kegok ku zewe yek. Kan keyet am sambe tototnaŋ ma mobotnaŋ ekŋenaŋ nâgât yaŋŋ nâmâtâpme delaŋ zemâpbe. \v 12 Ma neŋ yomin ma myuŋguŋguŋin sambe katikpemâbap. Mti kandatnome mamambap.” \rq (Zelemaia 31:31-34)\rq* \m \v 13 Âpme Amobotnaŋ egaŋ tâtâ ke mti keyet, “Alakŋaŋ” zeye. Kegok zemti itnaŋaŋ tâtâ tage keyet taŋganaŋ zeye. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ taŋganaŋ bemti maetimben ke belaknik tati ilak endeletme mandelaŋ zein. \c 9 \s1 Kawawaŋgalen sesewat mka zegwem zegwem \p \v 1 Tâtâ itnaŋaŋ Kawawaŋ sesewatsasayelen setnaŋ tageen ke mâti mkaŋaŋmak ma mundumaŋ sesewat mka zegwem zegwem msalen tage keyet mamtemien. \v 2 Sesewat mka zegwem zegwem ke teepmaŋ walati keŋaŋ kutume zut beye. Keŋaŋ ŋeŋaŋ keyet “Kambukŋaŋ” kuwien keyet meu bem nini mundumaŋ tage keyet palen nupmamaŋ Kawawaŋgat zapat mambumbemtemiengalen mundum ma taŋam bumbuyet mundumaŋ golaŋ weyayaŋan kogogak matatan. \v 3 Âpme saŋgum teepmaŋ tuŋgupman ke opem peme totapme mka keŋaŋ ŋen ikŋak enzililiŋan keyet kwitnaŋ “Keŋaŋ Kambuk Penaŋaŋgat Kambuk” kegok kuwien. \v 4 Keyet keŋan kasak sesikŋaŋ dolakŋaŋ bumbu keyelen mundum golaŋ mpewien. Ma Kawawaŋaŋ tâtâ amŋanemak mti zii zet indaye keyelen bogis beke keyegak tapme pusekŋan golaŋ weyaŋti ambulutpeme matatan ma keyet keŋaŋ Alongalen toŋge eweŋangatnaŋ petnaŋaŋ mge kemak nanzaŋ palen zii zet kukuŋaŋ ma mana selikŋaŋ golaŋ weyaŋti mana wepewien kemak eyo tâtâyelen bogis keyet keŋaŋ ilinsakwep bempepeŋaŋ. \v 5 Tâtâyelen bogis keyet sakŋanen gwaen ensel zut weyaŋideme egegat pâwidaŋ bogis ke maambulutatemun keyet dukŋanen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ nup kan kataŋ amgat yomin Kawawaŋaŋ katikpepeyet nâmti soŋgom sipmaŋ aŋgalaŋ gogot mundum zenzeŋaŋ bogis dukŋanen matatan keyet palen matetelimtemien. \p Sesewat mka zegwem zegwem keyet zapatnaŋ eneyet esemteŋ mmann delaŋ zesem. \v 6 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok bempeme tapmepme keŋaŋ ŋeŋaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ mobot toti muluwin ke mamtemien. \v 7 Mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ keyet keŋanen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ nup kan kwep keyet keŋan sek kwewetaŋ mamotan. Yaŋgut soŋgom sipmaŋpiŋ yek, egaŋ sip timti mot ikŋaŋgat yomgat ma am yomtoŋ ekŋengat nâmti sip ke tetelime bogis dukŋan mundum kwitnaŋ aŋgalalaŋ gogot makumtemien keyet mamotan. \v 8 Emetak Teŋaŋ pigok manzikat ndain: sâpe sâpe bumbu anmak zii zetgalen zemâtâtât egetgalen muluwit am ningat tuŋgupmnan tazin beme nin Kawawaŋmagen mebeneknok sesewat mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ ke mebegalen setnaŋ mambekekzin. \v 9 Sesewat mka zegwem zegwem msalen tazin kapi bam kululuŋen katikŋaŋ sokbewe keyet sesepmaŋ bein. Mka zegwem zegwem keyet keŋan meu ma soŋgom timoti sâpe sâpe buwien keyaŋ zigoset am Kawawaŋgat masesewatsamtemien ekŋen keŋin mme kwetetepmaŋ benak? \v 10 Zii zet ke belak sekgeset etaŋ, tu meuyelen zetnaŋ ma sekŋ tu zulutpepeyelen zetnaŋetaŋ tage. Penaŋaŋ Kawawaŋaŋ msokbesâpmme tazin keyet sesepmaŋ mkwabien. \s1 Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat sipmaŋaŋ sâpe sâpe buye \p \v 11 Kilais ek kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ beye. Mti Egaŋ sesewat mka sepemaŋ igagen mobotnaŋ kululuŋen tazin keyet keŋan mowege. Amnaŋ ku walalatnaŋ ma msalen ku tazinen keyet keŋan mowege. \v 12 Meme ma makau sipmaŋ timti ku moge. Ikŋaŋgat sipmaŋ penaŋ ke mka keŋan kambuk penaŋgat kambukŋan ke mmoti sipmaŋ sek kwewetaŋ tetelime mekoge keyaŋ tatat katikŋaŋ matakwazin. Sipmaŋ keyaŋ gakikiengatnaŋ ndatim kwat ndeyeyaŋ alak mama kanzizitgat zapat tatnup. \v 13 Eweŋan zii zelaŋ meme ma makauyet sipmaŋ timoti teteliliyet zenzeŋaŋ ma makau gandenaŋ bume zime mupmapmaŋ timti kâ kwakwatnaŋ ke tuyen time topme lumaŋti keyaŋ am set zii mpepeŋaŋgalen aŋgosomti nukŋaŋ aiikŋaŋ keyelen gwesep mti tetelime mekoti am keyaŋ mimindeme am kwetetepmaŋ mambemtemien, ke sekgeset etaŋ mme kwetetepmaŋ mamimindemtan. \v 14 Keyaŋgut Kilaisiyet sipmaŋaŋ soŋgom ekŋengalen siwin sebempemti mobotnaŋ tazin e egaŋ yom ŋen ku mge keyet penaŋaŋ. Kilaisiyaŋ mama keboŋ maŋge ke Emetak Teŋ mama kanzizit mamainaŋ winde same mge. Ma naman egaŋ ikŋaŋgat mamaŋaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe nemboŋ sayeyepm egat sipmaŋaŋ nin zulutndeme teŋ bewennaŋ Kawawaŋ mama kanzizit toŋaŋ ek ŋep sisiliŋ mulup msawanup. \p \v 15 Keyepmti Kilaisiyaŋ tâtâ alakŋaŋ keyelen an tuŋgupmaŋ mobotnaŋ penaŋ beye. Mti tâtâ itnaŋanen mamti yom aik kwabien ke yek bembeyet ikŋaŋ gakiye. Kogogapm am egat zapat mamaip ekŋenaŋ mama kanzizit mamayet zetik mimindendeŋaŋ ke ŋep mepmamambep. \v 16 Betziŋ toŋaŋ bembeyelen setnaŋ kapigok, an ŋenaŋ gakime egalen betziŋaŋ ke an ŋenaŋ belak etaŋ maekdamuŋ min. Yaŋ an titiyet nâmpepeŋaŋ keyaŋ damuŋ tapmepme toŋaŋaŋ gakimeŋgut an keyaŋ matin. \v 17 Egaŋ ewe alik mame betziŋgat zetnaŋ zenzeŋaŋ ke belak ewe tapme an keyaŋ gakimeŋgut zet keyet penaŋaŋ ŋep sokbenak. \v 18 Kogogapm tâtâ itnaŋaŋ ke penaŋaŋmak bembeyelen nâmbiengapmti soŋgom kume sipmaŋaŋ topme keyaŋ penaŋaŋmak mambemtan. \v 19 Moses ek zii zet sambe zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ am sambe diindome delaŋ zemâpme makau gandenaŋgat sipmaŋ tumak lelimpeme tapme sindip palen sipsip zupmaŋ ŋamaŋ keyaŋ zampemti keyaŋ siwenn olekti Kawawaŋgalen zet zapat meluwaŋmak muŋguŋguŋaŋ palen ma animbi ekŋengat palen matetelimtan. \v 20 Mti pigok diindoye, \q1 “Kawawaŋaŋ inmak tâtâ mimiyet diindoye keyelen sip e ilak kapi.” \rq (Kisim Bek 24:8)\rq* \m \v 21 Mti sesewat mka zegwem zegwem ma sâpe sâpe bumbuyelen batikondo mee ke kegogak siwaŋ tetelime sipsak mambemtan. \v 22 Ke zii zelen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kataŋ siwaŋ etaŋ zulupme kwetetepmaŋ bemâge. Ma sippiŋ keyaŋ amgat bekanaŋin zulupme delaŋ zenzeyelen setnaŋ ŋen ku tazin. \s1 Kilaisiyaŋ ningalen yomgat dopmaŋ gakiye keyaŋ sâpe sâpe bumbuŋaŋnok beye \p \v 23 Kwitnaŋ kwitnaŋ sesewat mka zegwem zegwemgat tazin ke penaŋ kululuŋen gwaen tazin keyet sesepmaŋ kegogapm siwaŋ tetelime dukŋinan mopme kwetetepmaŋ bembeyet zenzeŋaŋ keyet sâpe sâpe mambumtemien. Kogogapm am kululuŋen mebegalen ekŋen mme kwetetepmaŋ penaŋ bembeyelen sâpe sâpe sakamaŋ igagen dolakŋaŋ penaŋ bumbuyelen. \v 24 Keyepmti nin nânup Kilais egaŋ sesewat mka amnaŋ belinan walalatnaŋ keyet keŋan kambuk zeip keyet sesepmaŋ msalen tazin keyet ku moge. Kawawaŋgalen sesewat mka keŋan kambuk kululuŋen tazin keyet keŋan moti Kawawaŋgat ŋenzimosetnan nin ndamukulem mimiyet nâmti mandundum sain. \v 25 Kilaisiyaŋ ikŋaŋegak Kawawaŋgat sâpe sâpe sasayet sek kwep gakiye. Ke ewe sakwalambemti ku mimiyelen. Kogok mti egaŋ kululuŋen mogeyaŋ tazin. Egaŋ zii zelaŋ zeinen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ nup kan sambe amgat yomin timti sek kwep mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ zeiwen moti soŋgom ekŋengalen sip matimotemien keboŋ ke ku mge yek penaŋ. \v 26 Kilais ek kegok mnak ze msat kululuŋ sokbeye keyetnan kwazinen amgalen yomgat mti Kilaisiyaŋ gakimti gakikiyegak mamanak. Yaŋgut kegok yek. Egaŋ sek kwewetaŋ gakimti yom sambe mkwakwatnaŋ ma mimiŋaŋ ma mmobep ekŋen keyet kataŋ sek kwep dopmaŋin gakim delaŋ zeye. Ŋen ewe ku sakwalambemti gakikiyelen. \v 27 Am sambe nin sek kwewetaŋ gakiwanup. Mti keyet baman daenen zet muluwen tabanup. \v 28 Kegogapmti Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat palen am sambeyelen yom time mopme sek kwep gakiye. Kegok mgeyepm gilik zem kosâpmnen yom katikpepeyelen mulup ewe ku msâpm. Am egat nâmkiŋpemti webem maip ekŋen mama kanzizit indasâgât kosâpm. \c 10 \s1 Sâpe sâpe ŋeŋaŋ mambumkwatemien keyaŋ yom ŋep ku makatikpemtan \p \v 1 Zii zelen sâpe sâpe bumbuyet zenzeŋaŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ bam sokbewe keyet sesepmaŋ etaŋ mkwabien. Keyepm sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ zii zet gawepumti nup kan kataŋ sâpe sâpe bumti bumbuyak mkwapme am Kawawaŋ masesewatsamtemien ekŋen keŋin mme kwetetepmaŋ tatat katikŋaŋ ku matatan. \v 2 Sâpe sâpe mambumtemienaŋ am mme kwetetepmaŋ bewiek ze ekŋenaŋ sâpe sâpe mene mene ewe ku mambumambiek. Keyaŋ am Kawawaŋ masesewatsaip ekŋen mme yompiŋ sipmaŋmak kwetetepmaŋ bewiek ze ekŋenaŋ yominaŋgat keŋinan nâmnukŋaŋ ewe ku mbiek. \v 3 Sâpe sâpe kan ŋen kan ŋen mambumkwapme keyaŋ mme ekŋenaŋ yominaŋgat manâmkwatemien. \v 4 Makau apmaŋ ma meme egegat siwidaŋ yomin ŋep ku zulupme delaŋ zemâtnak. \p \v 5 Keyepmti Kilaisiyaŋ msalen kogeen Kawawaŋgat zet pigok zeye, \q1 “Geŋ soŋgom kumti sâpe sâpe mambuip keyet tikŋaŋ penaŋ ku manânik. Yaŋgut geŋ neŋ am sek kot munduŋduŋgat eweŋanegak weyaŋ bempemane tage ke koti munduŋti sâpe sâpeyelen soŋgomnok bema nome gakiwan. \v 6 Geŋ soŋgom melesiŋ ambepeme tewen motati zim totot ma amnaŋ geŋ yomin katikpepeyet nâmti sâpe sâpe bumgame keyet nâmane tikŋaŋ penaŋ ku mambein. \v 7 Âpme nenaŋgat pigok zewi, ‘Kawawaŋ, nânik, neŋ gâlen zet gawepupuyet msalen toban. Gâlen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ ilak neŋ kapi kotalap.’” \rq (Sam 40:6-8)\rq* \m \v 8 Sâpe sâpe bumbu keyet zii zelaŋ pigok zeye, \q1 “Sâpe sâpe soŋgom melesiŋ ambepeme tewen motati zim totot ma amnaŋ geŋ yomin katikpepeyet nâmti sâpe sâpe sakam ikŋak ikŋak mambumgaip ma tewalaŋ notnaŋ mamgaip keyet nâmane tikŋaŋ penaŋ ku mambein.” \rq (Sam 40:6)\rq* \m \v 9 Kogok zemti naman zet ŋen pigok zeye, \q1 “Kawawaŋ, nânik, neŋ gâlen zet gawepupuyelen msalen toban.” \rq (Sam 40:7)\rq* \m Egaŋ zet kegok zeye ke kwitnaŋ kwitnaŋ itnaŋaŋ mpeme mepme alakŋaŋ ŋen mwatonzempesâgât nâmtiyepmti zeye. \v 10 Keyepmti Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ke Kawawaŋ sâpe sâpenok ketalasim same keyaŋ nin keŋŋ mme kwetetepmaŋ bewen. Ke sek kwewetaŋ mge keyaŋgut keyet pembenaŋaŋ kwesiŋ wemti wembe. \p \v 11 Sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋenaŋ kasup ŋen kasup ŋen sesewat muluwin mti sâpe sâpe bumti bumbuyak mamkwetemien. Âpme keyaŋ yomin ŋep ku peme mebegalen. \v 12-14 Kilais egaŋ yomgat sâpe sâpe gakikiŋaŋaŋ mise kwep sâpe sâpe mambumkwatemienok bumdelaŋ zemti animbi mme kwetetepmaŋ bewienaŋ ekŋen kwesiŋ kwesiŋ mambep. Ekŋen egaŋ sâpe sâpe kwewetaŋ bumti mme dolakŋaŋ etaŋ bemâpme gwaenen mogeyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset totazin. \q1 “Mme mundum ke tapme Kawawaŋaŋ kasaŋane indatimti egat setnaŋ kandaŋan timot mulaloŋ indeweyet damuŋ tazin.” \rq (Sam 110:1)\rq* \p \v 15 Keyet Emetak Teŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zemsokbemndain, \q1 \v 16 “Kan kapi delaŋ zeme neŋ bam ekŋenmak tâtâ alakŋaŋ ŋen mbap. Neŋ zii zet zetn keŋinanen bem indema tabep. Ma neŋ zii zetn ŋoktikŋinanen meluwaŋ mpema tabe.” \rq (Zelemaia 31:33)\rq* \m \v 17 Mti Egaŋ ewe zet pigok tusumti zeye, \q1 “Keyepmti neŋ yominaŋgat ma myuŋguŋguŋinaŋgat kandatnome mamambap.” \rq (Zelemaia 31:34)\rq* \m \v 18 Kogogapm Kawawaŋaŋ yom katikpewe beme sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe sâpe yom peme mebegat zembuwep ke yaŋepiŋ. \s1 Nin Kawawaŋ nâmkiŋpemti ekmagen sokŋan mebanup \p \v 19-20 Eweŋan saŋgum sesewat mka zegwem zegwem keŋan zut kalaŋme mekotatagat anzam matatan ke Zisasiyaŋ gakime endelege. Kegok mti egaŋ set alakŋaŋ sipmaŋaŋ zulutndeyeyepm nin sesewat mka keŋaŋ kambukŋan penaŋgat keŋan meti kwesiŋ mamambanup. Kogogapm Kilaismagen notnne, Zisas ikŋaŋgat sipmaŋaŋ ningalen yom zulugeyepm nin Kawawaŋmagen kiŋgagapiŋ ekmagen sokŋan nâmtalati mamepmambanup. \v 21 Âpme ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Zisas egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka keŋan ke bugan ŋeŋaŋ bemti megeyepmti \v 22 nin ek nâmkiŋpemann keyaŋ keŋnaŋgalen yom sambe sipmaŋaŋ zulut kaputme mepme delaŋ manzein. Kogogapm nin yommnaŋgat nâmnukŋaŋ ŋen ku mimiyelen yek. Nin nâmtalatmepmann tu penaŋaŋ zulutndewiennok keŋnan penaŋ sukwep nâmbanup Kawawaŋaŋ ŋep ndamukulem mbe zemti ekmagen sokŋan mepmamambanup. \v 23 Âpme Kawawaŋaŋ zetik mti zet manzeinen penaŋaŋmak etaŋ mambein. Ke nâmtiyepm nâmkiŋpepen ku katikpewanup kaliŋaŋ atam tabanup. \v 24 Mti nin notnne indamukulem mimiyet setnaset etaŋ mâti keŋin meleŋ belaŋ bemti gogot mimindewanup. \v 25 Âpme Kawawaŋgalen zet nânâyelen ondedagen am notnaŋ ekŋenaŋ kokopiŋ belak wisat mti matalip. Pi Zisas kokogalen kan ilak sokŋan bein kegogapm nin Kawawaŋgalen zet nânâyet ondekti notnne ekŋengat keŋin meleŋ belaŋ bewanup. \s1 Nin Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ku bamkumpewanup \p \v 26 Yomgat sâpe sâpe bumbuyelen setnaŋ ŋen ku tazin. Kogogapm nin zet penaŋ ŋotekŋaŋ Zisasiyaŋ ningat yomgat gakiye zet ke keŋnaŋgalak bamkumpewanup beme ningalen yom katikpepeyelen setnaŋ ŋen kogogak ku tatndawe. \v 27 Enenogat Zisasiyet gakikiŋaŋ ku nâmkiŋpemann keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenze muluwen ndesâpm egalen zet zemdelaŋ zenze mulup kanaŋ ke kiŋgagatnaŋmak ma tep taŋam temaŋmak manzin keyaŋ am Kawawaŋgat kasa mamip ekŋen ke indazime mupmamaŋ etaŋ bewep. \v 28 Nin pigok nânup an ŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ke aŋgosome an zut ma tuk ekŋenaŋ ekti mimyuŋguguŋaŋ ke zemkawaŋ bewep beme ekŋenaŋ an keyet kembeŋ ku mbep ek kume gakiwe. \v 29 Âpme naman kogogak. An ŋen ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zemtalatpemti mtopewe ma tâtâ alakŋaŋgalen sip zulutme keyaŋ keŋaŋ mme kwetetepmaŋ beye keyet nâme pepesut bewe beme dopmaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe ma keŋ taoletgalen Emetak Teŋ am mme keŋ taolet palen mamaip zemtalatpewe beme am ekŋen ke nukŋaŋ omba penaŋ tiwep. \v 30 Nin zet kapigok zeye ke nin nânup, \q1 “Yom dopmaŋ mutumindanda mulup ke nen mbap.” \rq (Zii Zet 32:35)\rq* \m Ma ŋen ewe pigok zenzeŋaŋ tazin, \q1 “Amobotnaŋ ek amŋene ekŋengalen zet zemdelaŋ zemindamâbe.” \rq (Zii Zet 32:36)\rq* \m \v 31 Kawawaŋ mama toŋaŋ egalen belen am yommak yomgat dopmaŋ mutumindawe ke kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak penaŋ. \s1 Nin nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti tabanup \p \v 32 In alagalak nâmkiŋpepeen yaŋbemti tabien keyet otnâit. Kan keyet in Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ indame egaŋ busatnaŋ indame timtati amnaŋ sisipeŋpeŋ mindamti sek sindem indame in timti keyet keŋan in windeŋaŋ bemti tabien. \v 33 Kan notnaŋgat ekŋenaŋ animbi sambe ekŋengat zikalinan indati mozem indome tabien mti zet mgasik gasik penaŋ pi mandiindoip mti nukŋaŋ sambe dukŋinan bemindewien. Kan notnaŋgat in am noline kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbeme indikti indamukulem mimindewien. \v 34 In nolin notnaŋ mka katikŋan towepme ekŋengapmti kembeŋ temaŋ mbien. Ma milom bilombi omenzaŋ time in keŋin oloŋen palen tati indikme belak tiwien. In kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen tatatnaŋ katikŋaŋ bam tiwep ke nâmtiyepm kegok mbien. \v 35 Keyepmti pi ekŋenaŋ kegok mindame windeŋin ku kwalebe. Windeŋaŋ bem maneti bam penaŋaŋ temaŋ penaŋ tiwep. \v 36 Mti in windeŋin bemti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ in mimiyet manâmtikŋaŋ min ke mbep beme keyet katnaŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ zetik mimindendeŋaŋ keyet penaŋaŋ tiwep. \v 37 Keyepmti kan belaknik bugan tazin ke delaŋ zeme Kawawaŋgalen zelaŋ penaŋaŋmak bewe, \q1 “Amobotnaŋaŋ kosât zeye ke ku katikpewe; egaŋ sakwep kobe. \v 38 Neŋ am manâmkiŋpenep ekŋen nâmkiŋpepeŋin neŋmagen tazin ke ekti kwilin, ‘An teŋ,’ makuyap ma ekŋen nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewep beme neŋ ekŋengat nâmindema dolakŋaŋ penaŋ ku bewe.” \rq (Habakuk 2:3-4)\rq* \m \v 39 Nin nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewanup beme walelet keyet keŋan mebegalen. Keyaŋgut nin am keboŋ yek. Nin am nâmkiŋpepemak bewenngapmti Kawawaŋaŋ mama kanzizit ndandayelen maŋge tatnup. \c 11 \s1 Nâmkiŋpepeyeen katikŋaŋ bemti mamayelen yaŋaŋ \p \v 1 Bamgat kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet buŋam zapatnaŋ diindondoŋaŋ keyet webemti damuŋ mama ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eekpiŋ belak keŋaŋ etaŋ nâmkaliŋ bemti mama keyaŋ nâmkiŋpepe penaŋ bein. \v 2 Kawawaŋgalen am eweŋan baen mamkwabien ekŋengalen nâmkiŋpepe sepemaŋ keboŋ mti mame Kawawaŋaŋ keyet nâmindeme dolakŋaŋ beye. \p \v 3 Kululuŋ ma msat kapi Kawawaŋaŋ zeme sokbeye. Zet ke nâmkiŋpepemak mamti yaŋaŋ manâmâtâtnup. Kwitnaŋ kwitnaŋ tapme eknup kapi Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku weweŋaŋgatnaŋ mme sokbeye. \s1 Abelmak Inok ma Noa ekŋengalen nâmkiŋpepeŋin \p \v 4 Abel ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepm Kawawaŋgat sâpe sâpe bumsame Kawawaŋaŋ ekme ŋep beme datnaŋ Kein egalen ektakalimpeye. Abel nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ an teŋ zemti sâpe sâpeŋaŋ kogogak nâme dolakŋaŋ beye. Abelaŋ gakiye yaŋgut egalen nâmkiŋpepeŋaŋaŋ nin ekti mâbâgat sepem matazin. \p \v 5 Inok ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋ ek ku gakikiyet nâmpemti sekŋaŋ melesiŋ wati mowege. Kawawaŋaŋ kegok mme am ekŋenaŋ egat timabien. Ewe kululuŋen mobopiŋ tapme Kawawaŋaŋ egat nâmkiŋpepeŋaŋgat nâme dolakŋaŋ penaŋ beye. \v 6 Nin nâmkiŋpepepiŋ maman Kawawaŋaŋ ningat nâme dolakŋaŋ ku bewe. Nin Kawawaŋ mamain ke penaŋ nâmkiŋpewanup mme am ek aiksâgât windeŋaŋbeŋ matimalip ekŋen egaŋ tosa dolakŋaŋaŋ maindain. \p \v 7 Noa ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋaŋ zemsokbemsame nâŋge. Dundume ek pedondom samti sip kwep ekŋen alik mamayet nâmti waŋga walage. Kegok mge keyaŋ msat kataŋgalen am bekanaŋ mimi toŋaŋ kegok msokbeye. Noa nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ, “An teŋ,” kwitnaŋ kegok kuye. \s1 Abalaamgalen nâmkiŋpepeŋaŋgat yaŋaŋ \p \v 8 Abalaam ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ msatnaŋ yaŋaŋ pemti msat ŋen met titiyet zempeme egaŋ zetnaŋ gawepuye. Mti msat deset sasayet zeye ke egaŋ nânâpiŋ belak etaŋ zetnaŋ gawepumti mege. \v 9 Nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti msat zetik mpeye ke mege. Ke lueŋ maneti mesâtnok mka zegwem zegwem walati ke mawemtan. Aisakmak Zekop eget msat keyet Kawawaŋaŋ zetik mimidendeŋaŋgapmti sepem kegogak mbun. \v 10 Abalaam ek mka tatat katikŋaŋ kululuŋen Kawawaŋaŋ timbilaŋge mpemti walatpeye ke sasayet nânâŋ mamamtan. \p \v 11 Sela ek nâmkiŋpepemak mamti imbi ilip penaŋ ke beye yaŋgut Kawawaŋaŋ menok mme egaŋ nemba kambakmak tage. Sela egaŋ kapigok nâŋge, “Kawawaŋaŋ zetik mam ke penaŋaŋmak etaŋ masokbein yaŋ nemba sokbembeyet buŋam zapat zeye ke penaŋaŋ sokbewe.” \v 12 Keyepmti an kwewetaŋ ke am ambet munzunzuŋgalen windeŋaŋ delaŋ zeye yaŋgut ekmagengatnaŋ nemba sokbem sambeleŋbien kululuŋen wenzim ma nembuyelen gambibik tazin amnaŋ ku maiiŋgalen nemboŋ am keyet sepem sokbewien. \p \v 13 Am ekŋen keyaŋ nâmkiŋpepemak mamti gakimâpme delaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ zetik mimindendeŋaŋ ke belak beŋan daenen tapme ekbienaŋgut ku timti ewe belak etaŋ oloŋen palen nâmkiŋpepemak mamtemien. Kogok mti yaŋaŋin pigok ekbien, “Nin msat kapi belak lueŋ ma am mukup mamanup.” \v 14 Am zet keboŋ manzeip ekŋenaŋ msat mamaip ke pemti met msalin penaŋ ŋen aiikgalen manâip. \v 15 Mti ilinaŋgalen mka msalin pemti kobien keyet ku nâmbien. Keyet nâmbiek ze gilik zemti mesât nâmbiegen ŋep mebiek. \v 16 Kogok mmamti ekŋenaŋ mka tatat katikŋaŋ ke met titiyet keŋin temaŋ tage. Kululuŋen tazin keyet nâpeŋ mambien. Keyepm Kawawaŋ ek ekŋengalen Kawawaŋ kegok zewanek keyet nâme bekanaŋ ku benak. Enenogat egaŋ ekŋengat mka temaŋ ŋen aikindawe. \p \v 17 Abalaam ek nâmkiŋpepemak mame Kawawaŋaŋ yaŋaŋ mekme egaŋ Aisak sâpe sâpe bumbuyet sisak palen mobempeme tage. Egaŋ zetik keyet penaŋ Aisak nâŋge yaŋgut nemuŋaŋ kwewetaŋ ke Kawawaŋgat sasâgât mge. \v 18 Kawawaŋaŋ zetik pigok msaye, \q1 “Aisak ekmagen iŋsokdine sambe penaŋ sokbem sambeleŋbep.” \rq (Sokbembe 21:12)\rq* \m \v 19 Abalaamaŋ ke kapigok nâmti mge, “Kawawaŋ ek am gakikiŋaŋ mme wawatgalen windeŋaŋ tazin keyepmti gakinak ze naman Kawawaŋaŋ gilik zemti gakikiengatnaŋ ŋep mme watnak.” Ŋen kapigok mene zewanek, nemuŋaŋ sâpe sâpe mundumengatnaŋ watoge ke gakikiŋaŋgatnaŋ mwage sepem beye. \p \v 20 Aisak ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ Isâ ma Zekop zemgwatnaŋ zet mimidamti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbemidawe keyet zapatnaŋ diidoye. \p \v 21 Zekop ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakikiyelen kanaŋ bududuk beme Zosepgat nemulatnene zemgwatnaŋ zet mimitdamti toŋge palen tati Kawawaŋ pedondom saye. \p \v 22 Zosep ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakiki kanaŋ sokŋan beme nâmti Islael am ekŋenaŋ Izip msat pemti mebepgat zapatnaŋ diindomti naman mesâtati kasetnaŋ mti mebegat eweŋanek zemâtâtindaye. \s1 Mosesiyet nâmkiŋpepeŋaŋgat yaŋaŋ \p \v 23 Mosesiyet mamaŋ bipmaŋ egelaŋ nâmkiŋpepemak mambun keyepmti nemba sokbeme egelaŋ nemba ke nemba notnaŋ ekŋen nemboŋ yek keyepmti egomti Izip ekŋengalen amobotnaŋgalen zemkaliŋ bembe keyet kiŋgagapiŋ eyoŋga tuk pi enzilimpemalu matatan. \p \v 24 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ sememti mame am ekŋenaŋ Palao egat nembaŋaŋgat nemuŋaŋ zenzeyet egaŋ keyet nâme wisatnaŋmak beye. \v 25 Egaŋ Kawawaŋgalen am ekŋenmak kot tusumti nukŋaŋ pupuyelen nâmti ekŋenmak tusuye. Egaŋ mama mimi bekanaŋgalen tikŋaŋ seleset mâti kan belaknik bugan oloŋen mimiyet nâme ŋep ku beye. \v 26 An Kilaisiyaŋ nukŋaŋgatnaŋ indatitiyet zetik mge keyaŋ sindem tiwenok Mosesiyaŋ timti Izip msatgatnaŋ mânep milawatgat tikŋaŋ ku nâye. Enenogat egaŋ maneti bam tosaŋaŋ kululuŋen tiwe keyet nâme mopme maŋge. \v 27 Mosesiyaŋ nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Palaoyelen ŋenzinziŋ keyet nâme betatnaŋ beme Izip msat katikpeye. Egaŋ Kawawaŋ amnaŋ zikalinaŋ ku eekgalen ke egaŋ ekti mimiŋaŋnok ekmagen wetekumti tage. \v 28 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Aŋgalalaŋ Kendo tage. Egaŋ zeme Islael am ekŋenaŋ sipsip kumti sipmaŋaŋ sekekegen zulutpemepme ensel egaŋ kasa tim kwati am indome gakikiyelen keyaŋ sip ke ekti nemuŋine yu ekŋen ku indome gakiwien. \s1 Am eweŋan nâmkiŋpepemak mambien ekŋengat zapalin \p \v 29 Âpme Islael am ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Kawawaŋaŋ zeme Nembu Ŋamaŋaŋ epeemti metat kotat mme msalen imti tu nembet daeneset mowepbien. Âpme Izip am ekŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ keyegak indamâti mowetne zemti metnepeme nembuyaŋ munduman toti indaminziliye. \p \v 30 Islael am ekŋen nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Zeliko mka kimbat temaŋ bembuluŋ tati tokwapme kasup mulup mimi 7 kegok mepme kimbat nanzaŋaŋ bembeŋaŋ ke epeem topmâge. \p \v 31 Imbi set kileŋ mama kwitnaŋ Leap ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti an zut msat wiliŋgiwun eget indikdamuŋ mimideye. Âpme am zet kululu Islael ekŋenaŋ indowien kan keyet ek aŋgalaŋpewien. \p \v 32 Yaŋgut zet zapat notnaŋ Gidion \p ma Belek \p ma Semsân \p ma Zapet \p ma Dewit \p ma Samuel \p ma golaŋ zet zenze an ekŋenaŋ mimiŋaŋ ke zewagen kan teepmaŋ penaŋ benak. \v 33 Am notnaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti am maŋge temaŋ timtot indewien ma am notnaŋ mama mimi teŋgat mulupmaŋ mbien. Ma am notnaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen indasât zetik mge. Ma am notnaŋ laiongat dembusekŋan bekekbien. \v 34 Am notnaŋ tep temaŋ tazime mme bep zeye ma am notnaŋ kasaŋineyelen gembo kukŋaŋ witikme mege. Ma am notnaŋ windeŋinpiŋ winde indame windeŋinbeŋ tabien. Ma am notnaŋ kasa kukuyen windeŋinbeŋ tati kasa kuwien. Am notnaŋaŋ amobotnaŋ ŋeniyelen kasa kuku an ekŋen windeŋaŋ bemti indamâpme mebien. \v 35 Imbi notnaŋ ekŋengalen nemba gakiwien mme alik bemti wabien. Am notnaŋ kasa ekŋenaŋ indatimti mka katikŋan indemti sekŋin omba penaŋ indom walepme gakikiyelenok penaŋ tabien. Ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewien ze kasa ekŋenaŋ ŋep indemti mebiek. Yaŋgut ekŋenaŋ kasa ekŋengalen zet kumti ekŋenaŋ gakikiengatnan wati mama dolakŋaŋ titi keyet nâmti katikŋaŋ bemtabien. \v 36 Am notnaŋ ekŋen kasa ekŋenaŋ indatimti kwelalin kumti sindiwaŋ indawitikbien. Ma am notnaŋ selin belin tek katikŋaŋaŋ zam indemti mka katikŋan indeme nukŋaŋ pumti tabien. \v 37 Am notnaŋ ekŋen nanzaŋaŋ indome gakiwien. Am notnaŋ ekŋen sâyaŋ indauluŋme butnaŋ butnaŋ towembien. Am notnaŋ wanam kukŋaŋaŋ indaŋme gakiwien. Am notnaŋ ekŋen kuŋzuŋpeŋ mamti sipsip ma memeyet sekŋinaŋ saŋgumnok ambulut mamtemien. Am notnaŋ sekgalen bandimgat olat olat temaŋ mbien. Âpme am notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawien ma am notnaŋ muluwaŋ bekanaŋ penaŋ mimindawien. \v 38 Kegok mme notnaŋaŋ msat ampiŋan mepmambien ma notnaŋaŋ kalaŋ dukŋan motabien ma notnaŋaŋ nanzaŋ enzuŋan wemwat mti mamamtemien. Am msat kapiyelen indikme ekŋen bekanaŋ mimi toŋaŋ bewienaŋgut bekanaŋ toŋaŋ penaŋ am msat kapiyelen. \p \v 39 Animbi ekŋen ke nâmkiŋpepemak mambien keyepmti ekŋen Kawawaŋgat zikatnan mama mimiŋin dolakŋaŋ penaŋ beye. Yaŋgut Kawawaŋaŋ ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet zetik mimindaye ke ku tiwien. \v 40 Enenogat Kawawaŋaŋ ekŋen teŋ kwakwagat eweŋan baen zetik mge ke ekŋengat etaŋ yek. Nin eyo teŋ kwakwagat nâmti zetik mge. \c 12 \p \v 1 Animbi nâmkiŋpepeŋinmak sambe eweŋan mamkwabien ekŋen nukŋaŋ omba timti gakiwien kululuŋen mobienaŋ ekŋen keyaŋ nâmkiŋpem mamayelen set bem ndawien. Ekŋen keyelen nâmkiŋpepeyeen mama ke nin ekti mâbâgat set katnaŋ bempewien. Keyepmti nin nukŋaŋ sambe ma yom ningat palen mamilik tazin ke katikpewanup. Mti zet zikat ndandaŋanen ke tati wisat mimipiŋ Kawawaŋaŋ piliŋ bemndeyen ke winde bemti mebanup. \v 2 Mti Zisas nâmkiŋpepeyet ŋeŋaŋ bembe an ma nâmkiŋpepe keyet penaŋaŋ aiksâgât ek ektitimti mambep. Ek keŋ oloŋen temaŋ Kawawaŋaŋ bam sasayet zenzeŋaŋ keyet nâmti keyepmti tewen moti sindem temaŋ tiye ma amnaŋ sakambuk omba penaŋ sawien ke nâmisimti mmeti Kawawaŋgalen mundumen moti egat betnaŋ penaset totageyaŋ tazin. \v 3 Eweŋan am bekanaŋ mimi ekŋenaŋ Zisasiyet kasa ŋenzinziŋ omba penaŋ mbien. Yaŋgut egaŋ ke kume topme nâmtalati windeŋaŋbeŋ tage. In ek msawien ke ekti sebelin sukŋaŋ ku bewe ma keŋin keyet teeŋaŋ ku bewe. \s1 Kawawaŋ Biengalen musuwewetnaŋ pembenaŋ \p \v 4 In nâmkiŋpepeŋinaŋgat yaŋaŋ meegat sindem indame nâme sindem omba penaŋ tazewaŋgut inmagengatnaŋ ŋenaŋ ewe ku gakiye Zisasiyaŋ ningalen yomgat windeŋaŋ mtopepeyet gakiye ke nemboŋ. \v 5-6 Ingat Kawawaŋaŋ, “Nemunambanne,” zeye zet ke in keŋinan mkatikŋaŋ bembeyet nâmti zein ke kandabien ma zigok? \q1 “Nemun nambanne, Amobotnaŋ egaŋ am ŋen gogot mpesâgât nâmti ekmagen musuwewet mulup omba penaŋ mamindein ma egaŋ nemunambaŋane penaŋ ekŋen kegogak maindamusuwetindein keyepm Amobotnaŋaŋ gamusuwetgeme geŋ nâmane tototnaŋ ku bewe. Egaŋ geŋ gamusuwet gesât nukŋaŋ ŋen game geŋ keyet nâmane bekanaŋ ku bewe.” \rq (Totatatgalen Set 3:11-12)\rq* \m \v 7 Nemba biwin dolakŋaŋaŋ nemunambaŋene mamusuwetindeip keyet kataŋ Amobotnaŋaŋ indamusuwesât mme in ke ekti windeŋin ku kwalebe. Kawawaŋaŋ indikme nemunambaŋane beme sepem kegok ke mamimindain. \v 8 Nemba biwin dolakŋaŋaŋ nemunambaŋene mamusuwetindein. In ku indamusuwetindendeŋaŋ beme in nemunambaŋane penaŋ yek, belak kambu indabebetnaŋ kegok bein. \v 9 Ma ŋen ewe pigok zema nâit, bipmne msalengatnaŋ ekŋen kapiyaŋ indamusuwepme in ekŋengat kandaŋinan meti zelin maŋgawepuip. Keyet kataŋ an indapmge Kawawaŋ Bien mama kanzizit toŋaŋaŋ indamusuwepme nin egat kandaŋan meti zetnaŋ gawepunup. Enenogat egaŋ mama kanzizit keyet penaŋaŋ ndawe. \v 10 Bipmne ekŋenaŋ nânâŋin tage bukeyet kataŋ kan belaknik bugan ke ndamusuwet ndemkwabien. Âpme Kawawaŋaŋ gulak ninmagen kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ sokbemndasâpmme mandamusuwezin ke ikŋaŋ nemboŋ teŋ bembeyet nâmti manndamusuwezin. \v 11 Musuwetndeme nâman sindemaŋmak mambein. Yaŋgut sindem keyet keŋaset Kawawaŋaŋ nânâ dolakŋaŋ ndame keŋ sewakŋaŋ maaiknup ma egaŋ nin mama mimi teŋ mimiyelen manâinen ke mamnup. \p \v 12 Keyepmti in nâmkiŋpepeŋinan nukŋaŋ sambe in taaikme keyaŋ sebelin mme ma sukŋaŋ bein kegogapmti Kawawaŋ dundum same egaŋ winde indame dopmaŋ bandim dopmaŋ bandim mti windeŋinbeŋ tabep. \v 13 In wati mama mimiŋin teŋ mama seleset mâti im mepme nâmkiŋpepeen noline ekŋen nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ ku matalip keyaŋ indikti Kawawaŋgalen mama mimi mâti mbep. \v 14 In am sambemak keŋ sawakŋaŋ palen mamayet mulup windeŋaŋbeŋ mbep. Ma keŋin kwetetepmaŋ bemti mamayet mulupmaŋ mbep. An ŋen keŋaŋ kwetetepmaŋ ku tabe beme egaŋ Amobotnaŋmak ku mambe. \v 15 Inmagengatnaŋ ŋen Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ŋen witikme mebeyet dopmaŋ damuŋ dopmaŋ damuŋ mbep. Mti ŋenzinziŋgat kindiŋaŋ zewet niŋgesatnok peme petnaŋ epeem kwati in sambe indabumti keŋin mme yuŋgu temebemagengat eksemti mambep. \v 16 Mneti inmagengatnaŋ notnaŋaŋ set kileŋ mambepgat eksewep. Ma an ŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewemagengat Isâ egaŋ eweŋan mge kegok ku mbep. Egaŋ meu isikŋaŋ bugan keyepmti egaŋ ayuyelen betzin biwinaŋ indandayelen beke ketalasiye. \v 17 Âpme in keyet nâip ek bam betzin sasayet zetik mimiŋaŋ ke ku sasaŋaŋ. Isâyaŋ bipmaŋaŋ betzin sasayet omba penaŋ sumsame keyaŋ bipmaŋgat keŋaŋ ku mgilik zeye, yek penaŋ. Belak etaŋ sum olage. \s1 Kawawaŋgalen kalaŋ alakŋaŋ ikŋaŋ tazinen ke mobien \p \v 18 In Zuda am ekŋenaŋ kalaŋ ŋen belaŋ ŋep ku timepmegalen keyet keŋan ku pataŋ zewien yek. Ma kalaŋ tep temaŋ manzin ma tambusosok kiŋkiŋaŋ manzamtazin ma tâgâ windeŋaŋbeŋ makun keyet keŋan ewe ku mebien. \v 19 Ma lumun kwisak ma zet bimŋande gâlâŋaŋ temaŋ ke ewe ku nâmbien. Am kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmbien ekŋenaŋ Kawawaŋgalen bim ŋande ke ewe ke nânâyet Moses sumsawien. \v 20 Zet kapigok zenzeŋaŋ keyepmti ekŋenaŋ nâme kiŋgagatnaŋmak beye, \q1 “Am ma soŋgom mene ŋenaŋ kalaŋ ke timakbe beme ek nanzaŋaŋ timti kume gakiwe.” \rq (Kisim Bek 19:12-13)\rq* \m \v 21 Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeme ekbien keyet weŋin mebetnaŋ mamtemien. Âpme Mosesiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâge keyet pigok zeye, \q1 “Neŋ kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ penaŋ miya.” \rq (Zii Zet 9:19)\rq* \m \v 22 In kalaŋ keboŋ keyet ku mobien. In Saion kalaŋ Kawawaŋ mama toŋaŋ egalen Zelusalem mka temaŋ kululuŋen tazin ke pataŋ zewien. Ensel sambe sopmaŋ penaŋ ondektati oloŋen mti tapme in tuŋguwinan pataŋ zewien. \v 23 In Kawawaŋgalen nembaŋane penaŋ ekŋengalen ondedagen pataŋ zewien. Ingat kwilin Kawawaŋaŋ mamayelen muluwaŋ kumpeyeyaŋ kululuŋen gwaen tazin. Ma Kawawaŋ am sambe ningat zemdelaŋ zenze an teŋ ekmagen pataŋ zewien. Mti am sambe nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋaŋ mme teŋ bemti mamgakiwien ekŋenmak tusuwien. \v 24 Âpme Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋgalen ŋeŋaŋ bembe an beye eweŋan egaŋ tâtâ ke mkatik bembeyet sipmaŋ mulage. Abeliyet sipmaŋaŋ yomgat dopmaŋ mututuyet kwizet makuin yaŋgut Zisasiyet sipmaŋaŋ am aŋgalaŋindemti keŋ sewakŋaŋ mimindandayet kwizet makuin ekmagen kopataŋ zewien. \s1 Nin weyaŋ eksemti mambanup \p \v 25 Eweŋan Mosesiyaŋ Islael am golaŋ zet diindome zetnaŋ ku gawepumti bamkumpewien. Kegok mme Kawawaŋaŋ yomin ke ekti dopmaŋ bekanaŋ penaŋ mutumindame ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ kemagen enzililiyet setnaŋ ŋen ku tage. Âpme alak pi Kawawaŋaŋ kululuŋen mamti golaŋ zet tadiindome egalen zet ke gawepupupiŋ bamkumpenup beme keyet dopmaŋ penaŋ sukwep bekanaŋ penaŋ mutumndawe. Egalen ŋenzinziŋaŋ nin ŋep ku enzililiyelen kogogapm eksemti mambanup. \v 26 Eweŋan penaŋ Kawawaŋaŋ zet zeme Sainai kalaŋ titok temaŋ penaŋ mge. Mme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zetik ŋen kapigok mgeyaŋ tazin, \q1 “Neŋ msat etaŋ ku butesowap; neŋ kululuŋ ma msat ilisakwep omba penaŋ idabutema titokŋit temaŋ msâbulup.” \rq (Hagai 2:6)\rq* \m \v 27 Kwitnaŋ kwitnaŋ butesât zeye ke yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ zelaŋ zeme sokbeye ke mbuteme yek bewe. Mti naman kwitnaŋ kwitnaŋ alakŋaŋ zeme wembe ke mama kanzizit tati titokŋinpiŋ penaŋ wembe. \v 28 Kwitnaŋ kwitnaŋ titokŋepiŋ mama kanzizit tabe ke Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke nin met toŋaŋ bemti mambanup. Keyet Kawawaŋ zemsesewatpemti mambanup ma egat nâmann mopme nin mtot mamti ikŋaŋ mama mimi nâme tikŋaŋ mambein ke mti sisiliŋ msamti mambanup. \v 29 Enenogat Kawawaŋ ek taŋam temaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ zime mupmapmaŋ mambemtozin ke toŋaŋ ek. \c 13 \s1 Nin notnne ekŋengat kembeŋ mimindewanup \p \v 1 In am nâmkiŋpepeŋinmak keyepmti in kan kataŋ Kilaismagen nolinemak gogot mamambep. \v 2 Am mukuwaŋ mkaŋinan kopme in indikti wisat ku mimindawep. Am notnaŋ ekŋenaŋ wa am timbumuluŋnup zemti ensel timbumuluŋbien. \v 3 In noline mka katikŋan talip ekŋengat nâmindeme in ekŋenmak mka katikŋan talip kegok bewe. Am notnaŋ sek sindem timti nukŋaŋ palen talip in indikti nukŋaŋ ke in timti tapmaipnok bewe. \p \v 4 Kawawaŋaŋ am awembiŋ mamaŋin myuŋgumti set kileŋ maip ma am awembiŋ mamaŋin kambu setnaset mamaip ekŋen ke Kawawaŋaŋ dopmaŋ bekanaŋ mutumindawe keyepm in sambemagen awembiŋ mama ke damuŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ mbep. Awembiŋ mama ke mame Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ penaŋ bewe. \v 5 Amobotnaŋaŋ pigok zeye, \q1 “Neŋ ku katikgewap. Ma giktiŋgut ku gigikŋaŋ sepem ku mambap” \rq (Zii Zet 31:6)\rq* \m keyepm milawatmak mamayet keŋin temaŋ ku bewe. Kwitnaŋ kwitnaŋ taindain kataŋ ke tim mamti naman ewe omba penaŋ titiyet ku nâmbep. \v 6 Kogogapm nin winden tim tati pigok zewanup, \q1 “Amobotnaŋ ek an mukulem toŋaŋ keyepmti am ekŋenaŋ kwileki ŋen mnanayet ku kiŋgalap.” \rq (Sam 118:6-7)\rq* \s1 Nin Kawawaŋgalen mama mimi zikat ndandaŋaŋ ke mâbanup \p \v 7 Am ŋeŋaŋ bembeŋin ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet diindowien keyet nâpeŋ mamambep. Ekŋen set keyegak mâti mamkwatneti gakimâbien ekŋengalen mama ke mâti nâmkiŋpepemak mambep. \v 8 Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ eweŋan maŋge sepem kogogak alak tapmain yaŋ ewe mameti mambe katikŋaŋ. \p \v 9 Am notnaŋaŋ Kawawaŋgalen zelaŋ kapigok tazein zemti pigok tazeip, “In meu kapi nbep,” ma “Meu notnaŋ kanda ku niniyelen,” zet dâsuki kegok manzeip. Zet keboŋaŋ am nâmkiŋpepeŋin ku mambandim min. Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ etaŋ nâmkiŋpepe mambandim min keyepmti am notnaŋaŋ zet nâmkiŋpepe bandim mimiyelen ku tazeme in indik kiŋgatindewep. \v 10 Ningalen tâtâ alakŋaŋgalen sâpe sâpe sisak palen tazin keyaŋ eweŋan sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe sâpe sesewat mka zegwem zegwemen mambumtemien ke sebempein. Zisas ek ikŋaŋ ningalen sâpe sâpe nemboŋ. \v 11 Eweŋan kapigok mamtemien: soŋgom bimaŋ eleŋgeme sipmaŋ topme sipmaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ amgalen yom zulusâgât mka keŋaŋ kambukŋanen keyet keŋan mti mopme penaŋaŋ mti zupman meti tewen mambumtemien. \v 12 Âpme Zisas ek kegogak sipmaŋaŋ am mme kwetetepmaŋ bembeyet Zelusalem mka temaŋ pem toti zupman kume gakiye. \v 13 Keyepmti nin Zisasiyelen maŋgeen tusumti egaŋ sakambuk tiyenok nin kogogak timti tabanup. \v 14 Kogogapm nin kapigok nâne: Mka tatat katikŋaŋ msalen kapi ku tatndain. Bam maneti mka tatat katikŋaŋ kululuŋen matapmambe ke sokbesâpmgat keyet keŋŋ temaŋ bemti mamambanup. \p \v 15 Keyepmti nin Zisasiyet pembenaŋgat Kawawaŋ mene mene sesewatsamti maman keyaŋ egat sâpe sâpe mobotnaŋ ŋen bewe. Nin dembusekŋnaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ zempalakŋaŋ bemti mamambanup. \v 16 Ma in animbi ekŋenmagen mama mimi dolakŋaŋ mimiyet wisat ku mbep ma dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mbep. Kawawaŋaŋ sâpe sâpe ke nemboŋ keyet nâme tikŋaŋ mambein. \p \v 17 An ŋeŋaŋine ekŋengalen zet gawepumti kandeŋinan mtoti mambep. Ekŋenaŋ ingalen nâmkiŋpepe ma keŋin maekdamuŋ mamiwaŋ maneti bam muluwinaŋgat yaŋaŋ Kawawaŋmagen zemkawaŋ bewep. Keyepmti muluwin keŋ oloŋen palen mimiyet in zelin gawepuwep. Kegok mbep beme in ekŋengalen muluwinaŋgat nukŋaŋ ku indawep ma naman inmagen kogogak totatat pembenaŋ sokbewe. \p \v 18 In ningat mandundum mambep. Nin nâmtatnup mama mimi dolakŋaŋ mbenn ke ŋoktikŋnanen nâmteleŋ zemtati mbenn. Kawawaŋgalen zelen tazin ke mâti mamayet manâmkatikbenup. \v 19 In nâgât otnâmti dundupeŋ tapme neŋ Kawawaŋaŋ namukulem mme inmagen sakwep kobap. \p \v 20 Neŋ inmagen kapigok sokbembeyelen nâmti mandunduyap: Kawawaŋ keŋ sewakŋaŋ toŋaŋaŋ ningat Amobotnaŋŋ Zisas ek gakikiengatnaŋ mme wapme sipsip ekŋengalen damuŋ dolakŋaŋ penaŋ onzempeyeyaŋ tazin. Ke egat sipmaŋaŋ tâtâ alakŋaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ wemti mawen ke mme penaŋaŋ sokbeye. \v 21 Kogogapm Kawawaŋaŋ winde indamti indamukulem mme in mama mimi egaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mbep. Mme Zisasiyaŋ ningat keŋnanen Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mam keyet mme sokbewe. Kegok mimndame nin keyet Zisas Kilaisiyet kwitnaŋ mwatonzempemti kwesiŋ kwesiŋ masesewatsamambanup. Ke penaŋ. \p \v 22 Kilaismagen notnne, neŋ in kapigok mimiyet apitilim indemti keŋin meleŋ beleŋ bema tatagalen zemgwatnaŋ zet kapi diindosâgâti zapat meluwaŋ kapi teepmaŋ penaŋaŋ ku kuyap yek. \p \v 23 Ningat notn Timoti ilak mka katikŋaŋgatnaŋ peme zupman tolep. Egaŋ kot sokbemnain beme nilizuzut inmagen kopmalu ndigip. \p \v 24 Neŋ ingalen an ŋeŋaŋ nâmkiŋpepeŋinmak sambe maip indamukumindeyap. Am nâmkiŋpepeŋinmak Itali msalen mamaip ekŋenaŋ kogogak indamukumindeip. \p \v 25 Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ inmagen wemti wembe.