\id GAL - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Galesia \toc1 Pâlaŋ Zisas Kilaisiyelen am maŋge Galesia msalen mamamtemien ekŋengat zapat meluwaŋ kapi kumindaye \toc2 Galesia \toc3 Gal \mt1 Galesia \mt2 Pâlaŋ Zisas Kilaisiyelen am maŋge Galesia msalen mamamtemien ekŋengat zapat meluwaŋ kapi kumindaye \ip Pâlaŋ zapat meluwaŋ kapi kuye. Galesia zapat meluwaŋ kapiyet zet kuye keyaŋ an nânâŋin temaŋ Tâtâ Alakŋaŋgalen nânâ mulup mamiwan egaŋ zapat meluwaŋ kuye ma yek e zet kapiyetnaŋ timti zet ŋen kemak bemekti Pâliyelen ma egalen yek e zet Galesia kuye kapiyetnaŋaŋ zemusuwepme keyet kataŋ mamâlip. \ip Pâlaŋ zapat meluwaŋ kapi kuyeen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am notnaŋ Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen alakŋaŋgat ma ŋeŋaŋ timti megeen kan keyet ekŋen dapmelaŋge sambe msokbem mege. Ekŋengalen keŋaŋgatnaŋ ŋen ilak Galesia kapi ekŋengat zapat meluwaŋ kuye. Nukŋaŋ kapiyaŋ tageyepm Pâlaŋ zapat meluwaŋ kapi mge. An notnaŋ Zuda am maŋgeengatnaŋ Galesia msalen dapmelaŋge tapmebien ekŋengat tuŋguwinanen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Pâlaŋ ekŋenmagen timet zeye ke tapmeŋgut sakŋaŋ naman Zuda am ekŋengalen yeŋsokŋineyaŋ Kawawaŋmak tusum mamayet zetik mimiŋaŋgalen betziŋ ke kegogak ewe pepep bemti tim mamayelen zewien. Betziŋ keyet piliŋaŋ sek butnaŋ maantimtemien. “Ŋep in nâmkiŋpepemak mamayet Zisas nâmkiŋpeme ingalen bep. Kegok ke set penaŋaŋ penaŋ mimiyelen yaŋgut keetaŋ ŋep penaŋ yek. In kegok mti keyet palaŋaŋ sekŋin butnaŋ ewe antiseip wagak.” Zet kegok mozeme amnaŋ keŋ zut palen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ Zisas nâmkiŋpemti mama kazizit aiik keyet mtobiengapmti Pâlaŋ zapat meluwaŋ kumti zet keboŋ keyaŋ Kawawaŋgalen zet ku mtotogalen nâmti kuye. Angalen mama mimi zetnaŋ Kawawaŋgalen zetmak ŋep ku lumaŋti tim mamayelen yegat satnaŋ penaŋgat penaŋ zemti kumindaye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigokgaŋ Galesia zapat meluwaŋ keŋaŋ talip: \io1 \ior 1:1-10\ior* Zet yaŋbem zenzeyelen zet \io1 \ior 1:11–2:21\ior* Pâlaŋ mulup kapi Kawawaŋaŋ ketalasim naŋge kegok zeye \io1 \ior 3:1–4:31\ior* Kawawaŋgalen keŋ taoletgat zet zapatnaŋ kapiyet mimiŋaŋ \io1 \ior 5:1–6:10\ior* Dapmelaŋge ekŋen Zisasimagen tâtâŋin tazin keyepmti ekŋenaŋ kwitnaŋ ŋen mimiyelen e kwidendeŋaŋpiŋ \io1 \ior 6:11-18\ior* Pâlaŋ zet zemdelaŋ zein \c 1 \s1 Pâlaŋ Galesia am nâmkiŋpepemak ekŋen indamukumin \p \v 1 Neŋ Pâl, Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet Zisasiyaŋ ombemneŋge. Âpme neŋ wa an ŋenaŋ mulup kapi mimiyet ku zemneŋge ma ku neme meban. Ningat Kawawaŋ Bipm egaŋ ikŋaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage egelaŋ muluwit kapi mimiyelen zemnembun. \v 2 Âpme neŋmak nâmkiŋpepeen an notnne sambe pien Galesia matalip ekŋenmak nin in indamukunup. \p \v 3 Mme neŋ Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taolet mimindamti indamukulem mimindeme keŋ sewakŋaŋaŋ ingat tuŋguwinan wemti weweyelen mandunduyap. \p \v 4 Kawawaŋ Bipmnaŋ nâme weŋge keyet katnan Kilais zempeme egaŋ zet gawepumti nin yomengatnan gilik zemti ndatim kwakwagat ikŋaŋgat keŋaŋaŋ penaŋ mamaŋaŋ ke amgat belen ketalasime ekŋenaŋ kume gakiye. \v 5 Keyepmti nin Kawawaŋgat nâmann mobotnaŋ beme kan kataŋ sesewatsapeŋ mamambanup. E penaŋ. \s1 In Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi ku zemyuŋguwep \p \v 6 Kawawaŋaŋ in Kilaisiyelen keŋ taoletnaŋgapm indazemtetime ekmagen kobien. Ya in kot belak welep mti naman zet katnaŋ ŋen amgalen ŋoktikmak lumamaŋaŋ ke mamâlipgapmti neŋ ingat nâmtemtem penaŋ mimindeyap. \v 7 In nâip, Kilaisiyelen zet katnaŋ penaŋ ŋen ku tazin. An notnaŋaŋ Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindondoŋaŋ ke amgalen ŋoktikmak lumaŋti ingat ŋoktikŋin mamyuŋgumindeip. \v 8 Keyepmti pigok zema nâit. Ninmagengatnaŋ an ŋen ma Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ŋenaŋ zet katnaŋ diindowennen ke zemyuŋgumti ŋen diindowe beme an keboŋ ke Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zempeme teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe! \v 9 Âpme zet pi eweŋan zewan keyegak sakwalam zema nâit. An ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowenn ke zemyuŋgumti zet katnaŋ ŋen diindoween an ke Kawawaŋaŋ welili mpeme teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe. \p \v 10 In nâme neŋ zet kapi amnaŋ nâmneme dolakŋaŋ bembeyet zeyap bein? E yek! Neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmneme dolakŋaŋ bembeyet nâmti manzeyap. Neŋ nanaŋgat amnaŋ nâmneme mobotnaŋ bewak ze zigoset Kilaisiyet mulup an mambak? \s1 Kawawaŋaŋ Pâl mulupmaŋgapm kumtetime koge \p \v 11 Notnne, neŋ zet kapigok zema nâit: Neŋ Kilais ikŋaŋmagengatnaŋ penaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi timti diindowan wa ke ammagengatnaŋ yek. \v 12 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzeyap kapi am ŋenmagengatnaŋ ku tiwan ma ŋenaŋ zemzikat ku mnaye. Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋ zemzikat naŋge. \p \v 13 Neŋ Zuda am nnaŋgalen nâmkiŋpepe ke mâti mmamkwabannen zigok mamban ke in mamannaŋgat yaŋaŋ ŋep nâip. Neŋ windeŋaŋ penaŋ bemti Kawawaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ am maŋge ŋen maŋge ŋen sisipeŋpeŋ mimindamti indawalesâgât mamkwateman. \v 14 Neŋ itnaŋaŋ Zuda am nnaŋgalen sesewat mama mimien nemba sememen kwep notnaŋ indasebemindemti yeŋpapmne ekŋengalen mama mimi ke mâpmamti keyaŋ katikŋaŋ bem tatagalen mulup windeŋaŋbeŋ mammteman. \p \v 15 Âpme Kawawaŋaŋ nâmneŋge keyet kataŋ neŋ ewe sokbembepiŋ tapma eweŋan tipman baenen egaŋ keŋ taoletnaŋgapmti naombemneŋge. Ma nâme weme nazemtetime ikŋaŋgalen mulup mamiap. \v 16 Âpme kan beme ekbanen egaŋ Nemuŋaŋ zikat name egalen buŋam zapat keyet yaŋaŋ am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat ŋep zewak. Ma neŋ an ŋenmagen mepma zemmusuwewetgalen ŋoktik ku naŋge. \v 17 Ma Zelusalem mkaen ku moti Zisasiyet nembaŋane an notnne eweŋan yaŋbemti mammkwatemien ekŋen ku indikban. Neŋ belak Alebia msalen metatneti bam gilik zem Damaskas mkaen koban. \p \v 18 Ke matokwatnepema nup kan tuk delaŋ zeme bam Pita eksâgât Zelusalem mkaen moti ekmak ke Sonda zut etaŋ mamban. \v 19 Ekmak ke mamti Zisasiyet nembaŋane notnaŋ sambe ku tapme indikban. Amobotnaŋ Zisasiyet meniŋaŋ Zems etaŋgut tapme ekban. \p \v 20 Zet kapi dâsuki ku kumindayap. Penaŋ sukwep Kawawaŋgat zikatnan kuyap. \p \v 21 Neŋ Zelusalem mka teman ke maneti keyetnan bam Silia ma Silisia msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom meban. \v 22 Kan keyet Zudia msalen Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ am mambien ekŋenaŋ niknikpiŋ mme meban. \v 23 Neŋ mepma am notnaŋ ekŋenaŋ nâgât zapatn pigok etaŋ zeme nâmbien, “An nin sisipeŋpeŋ minndamti Zisasiyelen kwizet buŋamaŋ mme yek bembeyelen mulupmaŋ mamin piwan naman Zisas nâmkiŋpemti egat kwizet buŋamaŋ zetnaŋ zemzikat indam tapmmezin.” \v 24 Ekŋenaŋ nâgât zapatn kegok zeme nâmti keŋin dolakŋaŋ penaŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zewien. \c 2 \s1 Pâlaŋ ombemindendeŋaŋ notnaŋ Zelusalem mkaen met indige \p \v 1 Msat kataŋ matokwapmetnepema nup kan 14 delaŋ zeme Zelusalem mkaen ewe mesât tati Banabasimak Taitas ilisakwep idatima neŋmak mebenn. \v 2 Ke belak penaŋ ku mobenn Kawawaŋaŋ zet zemkawaŋ bem namti keŋŋ m eleŋ beleŋ beme mosâti eget idatimti moban. Moti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bemindawan keyet zapatnaŋ an ŋeŋaŋ etaŋ ondekindemti ekŋen zemkawaŋ bemindawenn. Kapigok nâmtiyepm mbenn mneti ekŋenaŋ neŋ mulup mamiyap ma mkwaban keyet zemtalat neme mulupmnaŋ penaŋepiŋ benakmagen zemti kegok mbenn. \v 3 Âpme Taitas ek kogogagak Glik msalengatnaŋaŋ wati mebelin keyepmti ondedagen ek sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet ku nâmpewien. \v 4 Keyaŋgut ningalen ondedak keyet keŋan an belakŋaŋ notnaŋ nâmkiŋpepeen sakamnok mamaip ekŋenaŋ buzak buzak ondedagen motati nin Kilais Zisasmak tusum mamti lala mamanup keyet yaŋŋ ndikmâtâti Zuda am ekŋengalen zii zet kandaŋan ke ewe gawepumti mimiyet nâmti Taitas sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet zemndewien. \v 5 Zemâtâtndame nin ekŋen keboŋ ke ondedagen zet zenzeyet kawaŋaŋ isikŋaŋ bugan ku indawenn. Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyelen setnaŋ ke inmagen mkaliŋaŋ bemann tatagat nâmti mulupmaŋ maminup. \p \v 6 Nâmkiŋpepemak am ekŋenmagen an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ amobotnaŋ sakam bemti ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup mkwabien. Ekŋenaŋ nânâ alakŋaŋ ŋen ku zeme nâmban. Neŋ manzeyap sepem kegogak zemkwapme nâmban. Mobotnaŋ ma tototnaŋ, temaŋ ma isikŋaŋ, Kawawaŋaŋ nin sambe ndikme sepem kwep mambenup. \v 7 Ekŋenaŋ ek nâme Kawawaŋaŋ Pita ek Zuda am ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet zempeye. Âpme neŋgut am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge. \v 8 Mti Kawawaŋaŋ Pita Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen kumtetimti winde same egaŋ Zuda am ekŋenmagen mulup mge. Âpme neŋ kegogak an Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋbembeyelen nakumtetimti winde namti zemneme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge. \v 9 Neŋ Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti mulup mobotnaŋ kapi naŋge. Mti Zemsmak, Pita ma Zân ekŋenaŋ am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ maŋge ekŋengat ŋeŋaŋin amobotnaŋ sakam bemti mambiengapm ndikmâtâti neŋmak Banabas nit notn minndemti bet butem ndemti nit am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemâtâtndame mepmalu ilin Zuda am ekŋenmagen mulup ewe tusumti mbien. \v 10 Âpme ekŋenaŋ ondedagen keyet nin am nâmkiŋpepemak msat notnanen maip ekŋenmagen met zemalu milawat notnaŋ beme timti nin am bekopsat Kawawaŋgalen dapmelaŋge Zelusalem mka teman mamaip ekŋen indapmukulem mimindendeyet etaŋ zemndewien. Âpme neŋ mulup ke eweŋan baen windeŋambeŋ mammkwalawaŋ ya pi ewe mti indamukulem mmobap. \s1 Pâlaŋ Pitayelen myuŋguŋguŋaŋ eksokbeye \p \v 11 Âpme Pitayaŋ Antiok mka temanen kopme neŋ am sambe keŋan myuŋgu yuŋguŋaŋ ombemti zewan e kwilekiyet egaŋ myuŋguŋgu sosok penaŋ mge. \v 12 Kelak tipman baen Zemsiyaŋ am nâmkiŋpepemak Antiok mkaen ku indeme kobienen Pitayaŋ am nâmkiŋpepemak Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenmak tu meu manimtan. Yanan am ekŋen keyaŋ kot pataŋ pewien kan keyet egaŋ naman ekŋen Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat kiŋgat kumti ekŋenmak tu meu ku manimtan. Enenogat egaŋ ekŋenaŋ yaŋŋ eksokbeseip ma an ekŋen keyaŋ am sekŋin butnaŋ antitiyelen keŋin temaŋ weŋge keyepmti kingati mge. \v 13 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ sambe ekŋenaŋ yaŋbemti Pitayaŋ kingati mgenok sakamkwep mme Banabas mee kogak ekŋengat kiŋgati sululuk mege. \v 14 Kegok mti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tazin keyet kataŋ ku mâpme indikti neŋ am sambeyet zikalinan Pitayet pigok dunduwan, “Geŋ Zuda anaŋ, Zuda am ningalen mama mimi tazin keyet kataŋ ku maminik. Geŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen mama mimi keyet katnan maminik ke ŋep penaŋ yek. Giti an keboŋaŋ naman zigok ekŋenaŋ Zuda am ningalen mama mimi keyet kataŋ mamayet maindapitilinik? \p \v 15 Nin Zuda am maŋge penaŋ wa nin am zupman mamaip amka yomtoŋ ekŋen keboŋ yek. \v 16 Nin nânup an ŋenaŋ Zudayelen zii zet gawepumti keyepm Kawawaŋgat zikatnan teŋ ku mambein. Zisas Kilaisiyet etaŋ nâmkiŋpemtiŋgut teŋ ŋep bembeyelen. Nin kegogak Zisas Kilais nâmkiŋpewenngapmti Kawawaŋgat zikatnan teŋ mama ke mamanup. Wa zii zetgat yek. \v 17 Âpme am notnaŋ nin Kilaismak pepep bemti teŋ mamasâgât manzenup. Yaŋgut nin Kawawaŋaŋ ndikme am yomtoŋ mamaip ekŋen nemboŋak mambein keyepmti in nâme Kilais egaŋ yom mimiyet zemndeme mamanup bein? Wa kogok ke yek! \v 18 Neŋ zii zet ekma dolakŋaŋ bein keyaŋgut zii zet ke mâti teŋ setnaŋ bembe ke set ku tazin keyepm naman bamkumpewan ke naman ewe mma kwapme mti mambap beme neŋ an zet kululutoŋ bewap. \v 19 Âpme nin an gakikiŋaŋ sekŋaŋ ke mti zet muluwen ku mawapmotnup. Âpme neŋ kegogak am gakikiŋaŋnok mayap keyepmti zii zelaŋ ŋep ku zemnonak. Neŋ Kawawaŋ manâmkiŋpeyapgapmti mama mimi teŋ penaŋ mamiyap. Keyepmti zii zelaŋ neŋmak Kilais tewen ndome gakiwelinok bein. \v 20 Neŋ pigok nâmkiŋpeyap Zisas Kilais tewen gakiye kan keyet mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ sambe bee asekme yek bemâge. Keyepmti neŋ alak pi mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ ke mâti mulup mamin, keyet kataŋ ku mamiyap. Neŋ Zisas Kilais egalen ŋoktik etaŋ mâti mamiyap. Âpme Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilais egaŋ nâgât kembeŋ nâmnemti yomm pumti gakiye. Keyepmti neŋ keyet nâmkiŋpema egaŋ nâgât keŋnan koti matazingapmti egaŋ nâgât zet zigok ŋen manzein ke neŋ nâmti zetnaŋ maŋgawepuyap. \v 21 Neŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet am ninmagen sokbeye ke ku manzemtalatpeyap. Zii zet gawepumti yompiŋ bembe set ke tadak ze Kilais ek belak etaŋ gakiye kok zewenek.” \c 3 \s1 Zii zet gawepupu ma nâmkiŋpepeyelen zet \p \v 1 Wakae, Galesia am seoŋ maŋge penaŋ! In am pe kwiyaŋ keŋin mme kilom beye? Neŋ Zisas Kilais tewen kumasasokpepeŋaŋ keyet yaŋaŋ weyaŋ zemâtâtindama nâmbien. \v 2 In zii zetgalen mama mimi ke mâpmamti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke tiwien? Ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi nâmti nâmkiŋpemti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ tiwien ze? Olak zeme nâmbi! \v 3 In ke kwilekiyet seoŋ penaŋ beme delaŋ zemâzin? In Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen selen yaŋbemti mebienaŋ naman itnaŋaŋ ke ewe gilik zemti ilinaŋgalen windeen mdelaŋ zesâgât tapmip ma? \v 4 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak kot tusume kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ inmagen sokbemindamâge ke in nâme belak penaŋ sokbemindaye kegok bein? \v 5 Ma in zii zet mâti mamaip keyepmti Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ indamti menok inmagen mammsokbein? Yek, in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti manâmkiŋpeip keyepmti menok mamip. \p \v 6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ keyaŋ Abalaamgat pigok zenzeŋaŋaŋ tazin, \q1 “Abalaamaŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpeyeyepmti Kawawaŋaŋ egat nâme an teŋ beye.” \rq (Sokbembe 15:6)\rq* \m \v 7 Keyepmti in pigok penaŋ nâit, am nâmkiŋpepemak mamaip ekŋenaŋ Abalaamgat nemunambaŋaŋ penaŋ bemti mamaip. \v 8 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ eyo nâmkiŋpepe aikme Kawawaŋaŋ indikme an imbi teŋ bembeyet zenzeŋaŋ keyepmti eweŋan Kawawaŋaŋ Abalaamgat zet zapatnaŋ kapi zeme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok kumpewien, \q1 “Abalaam, geŋ nâmkiŋpepemak bewanan keyepmti geŋmagengatnaŋ alikdi sokbewe. Âpme am msat sambe ekŋenaŋ ek nâmkiŋpemti set keeset kaisasatnaŋ ke mâti mme neŋ ekŋen aŋgalaŋindewap.” \rq (Sokbembe 12:3; 18:18; 22:18)\rq* \m \v 9 Keyepmti am Kawawaŋ manâmkiŋpeip ekŋenaŋ Abalaamak tusume Kawawaŋaŋ nsakwep tewalaŋ sambe mandamkwatain. \p \v 10 Âpme am notnaŋ zii zelaŋ ŋeŋaŋ bemindeme mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ saik makumindein keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 “Zii zelen zet sambe tazin ke ŋep ku kululuyelen. Am ŋenaŋ kwep ŋen makuluin beme ek Kawawaŋaŋ saik makumpein.” \rq (Zii Zet 27:26)\rq* \m \v 11 Keyepmti an ŋenaŋ zii zet keyet keŋan mamti naman neŋ Kawawaŋgat zikatnan teŋ penaŋ yompiŋ mayap. Kegok ŋep ku zenzeyelen elak Kawawaŋgalen zet piyaŋ sosok penaŋ pigok zemkawaŋ beme nânup, \q1 “Nâmkiŋpepeen etaŋ Kawawaŋaŋ indikme teŋ mambeip am ekŋen keyaŋ etaŋ mama kanzizit aikbep.” \rq (Habakuk 2:4)\rq* \m \v 12 Zii zetgat keŋanen nâmkiŋpepeyet zetnaŋ ŋen ku zenzeŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok gulak zenzeŋaŋ, \q1 “An ŋenaŋ zii zet sambe ke mâti mamambe beme maneti keyet penaŋaŋ mama kanzizit tiwe.” \rq (Wok Pris 18:5)\rq* \p \v 13 Âpme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin, \q1 “Am tewen maindom masasokindeip ekŋen Kawawaŋaŋ saik makumindein.” \rq (Zii Zet 21:23)\rq* \m Âpme Zisas ek yomepiŋ yaŋgut egaŋ am yominmak Kawawaŋaŋ saik kum indeme nukŋaŋ matip sepem kegogak tiye. Kegok timti am zii zetgalen zemdelaŋ zenze muluwengatnan gilik zemndatiye. \v 14 Zisas Kilaisiyelen zet gawepupu ma gakikiŋaŋ pembenaŋgapmti Kawawaŋaŋ Abalaam Emetak Teŋ sasayet zetik mpeye ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ ke time delaŋ zeye. Âpme nin nâmkiŋpepemak bemtiŋgut Emetak Teŋ titiyet Kawawaŋ ikŋaŋ eweŋan zapatnaŋ zemndendeŋaŋ ke ŋep tiwanup. \s1 Zii zet keyaŋ Kawawaŋgalen zetik mge ke ŋep ku asekbe \p \v 15 Nâmkiŋpepeen notnne, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ masokbeme eknâminup keeset zet ŋen pigok bem zema nâit: an zut ŋenaŋ keŋ kwep bemti muluwit kwileki ŋen mimiyet zemkatik bemalu an ŋenaŋ ku maasekidein ma an ŋenaŋ nânâ ŋen ku matusumidain. \v 16 Kawawaŋaŋ Abalaamak iŋsokŋane sambe ekŋenmagengatnan an kwep ŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ bam sokbembeyet zetik mpeye. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen muluwaŋ ke wa iŋsokŋane sambe ekŋengat meluwaŋ mimiŋaŋaŋ ku mamaiŋ nânup: Iŋsokŋane sambe, ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ sokŋaŋ kwewetaŋ egat zet zapatnaŋ mimiŋaŋaŋ mamaiŋnup sokŋaŋ ke Kilais. \v 17 Kawawaŋaŋ Abalaamak zemtâmti tâtâ ke mkatikŋaŋ beye ma zetik mge ke ŋep ku asesekgalen. Kegok mti mamkwatnepeme nup kan 430 bemeŋgut zii zet 10 ke Moses saye. Keyepmti zii zet keyaŋ Kawawaŋaŋ Abalaamak tâtâ mti kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbembeyet zetik mpeye ke ŋep ku asekbe. \v 18 Zii zet ekŋen kapi weyaŋ gawepumann delaŋ zeme keyaŋ yomengatnan gilik zemti ndatiti set ke tadak ze nin naman zetik mimiŋaŋ keyet kataŋ ku mbenek. Âpme Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgat Abalaam zetik mpeye keyet penaŋ saye. \p \v 19 Âpme naman yaŋaŋ eneyet penaŋ Kawawaŋaŋ zii zet kapi beye? Kawawaŋaŋ am ekŋenaŋ yommnaŋgat yaŋaŋ ekmâtâtâtgat nâmti zii zet kapi indaye. Zii zet ke mti manepeme zetik mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ Kilaisiyaŋ am mamain sokbeme zii zet kapi delaŋ zenzeyet zenzeŋaŋ. Kukŋaŋgat Kawawaŋaŋ zii zet ke ensel ŋengat betnan beme egaŋ mti Kawawaŋ ma am ekŋengat an tuŋguwin Moses egat betnan beye. Beme Mosesiyaŋ mti kot yeŋsokŋine ekŋen indamti zemâtâtindaye. \v 20 Âpme kukŋaŋgat Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeyeen egaŋ igak etaŋ zeye. An ŋenaŋ tuŋgupman tatat ke yek penaŋ, ensel ma Moses mee kogak yek. \s1 Zii zelaŋ gapmukulem mti Kilaismagen ku gaikmebe \p \v 21 Keyepmti in nâme zii zet alakgatnaŋ zeya keyaŋ Kawawaŋaŋ eweŋan zetik mge ke ŋep peŋpeme mebe bein? E ŋep ku mimiyelen. Kawawaŋaŋ zii zet kapieset amnaŋ mama titiyet set aikndaye ze amnaŋ zet keeset etaŋ mepme Kawawaŋaŋ indikme teŋ beme mama ŋep maaik indamanak. \v 22 Yaŋgut Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ nin pigok zikat ndain: Msalen am sambe bepi yom mimiyet tikŋaŋin omba penaŋ matazin. Keyepmti an ŋenaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ ke taolet ndandayet zetik mge ke sawe. \p \v 23 Nin eweŋan nâmkiŋpepeyelen setnaŋ ewe sokbemndandapiŋ tapme zii zet katikŋaŋ kandaŋan tatnepemann nâmkiŋpepeyet zetik mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ sokbemkawaŋ bem ndaye. \v 24 Zii zelaŋ ndamusuweti mandalem kwatnepeme Kilaisiyaŋ ikŋaŋ kopme ek nâmkiŋpemti Kawawaŋgat zikatnan yompiŋ teŋ bembeyet kegok mimiŋaŋ. \v 25 Kilaisiyaŋ kopme nin egat nâmkiŋpemti keyet sakŋan gwaenen nin zii zetgat kandaŋan ŋen ewe ku matatnup. \s1 Nâmkiŋpepeen nin Kawawaŋgat nenunambaŋane mambenup \p \v 26 In Kilais Zisas nâmkiŋpewiengapmti in Kawawaŋgat nembaŋaŋ bemti mamaip. \v 27 In Kilaismak tususu mme tu zulutindeme Kilais ikŋaŋ nemboŋak bewien. \v 28 Kegok mti am sambe Zuda ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma sisiliŋ nemba ma am belak lala mamaip ma an ma imbi nin sambe Kilaismak tusumti am maŋge kwep kwabien. \v 29 In Kilaisiyet zapat bewien kan keyet in Abalaamgat iŋsokŋane penaŋ bewien. Mti eweŋan Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeye keyet penaŋaŋ Emetak Teŋ timti mamaip. \c 4 \s1 Nin Kawawaŋgat nembaŋane mamanup \p \v 1 Neŋ bemzenze zet ŋen ewe kapigok zema nâit. Nemba isikŋaŋ ŋen bipmaŋ gakime sakwep keyegak bipmaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet toŋaŋ bemti damuŋ ku mamain. Ek anemba isikŋaŋ bugan keyepmti egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ keyet sisiliŋ etaŋ main. Egaŋ ŋep ku damuŋ mimiyelen keyepmti \v 2 bipmaŋ isikŋaŋ egaŋ datnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaloŋ pemti gakiye ke time kwaopme ekdamuŋ mti manepeme nemba isikŋaŋgat bipmaŋaŋ kan beye ke bududuk beme nemba ikŋaŋgat betnan beme ikŋaŋ ekdamuŋ mamin. \v 3 Eweŋan nin nemba isikŋaŋ keboŋ sisiliŋ nemba bemti zii zet ma Zuda ekŋengalen set sambe notnaŋ bembeŋaŋ keyet kandaŋan meti kapiyaŋ mama kanzizit ŋep aikndasem zemti ke mâti manepemann bam Kilaisiyaŋ koge. \v 4 Kawawaŋaŋ kan nâmpeye kan ke kopme ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ Zisas ke Zuda imbi ŋeniyet keŋan beme kambakmak tati ambege. Ambepme egaŋ Zuda amgalen zii zet gawepumti mamtan. \v 5 Egaŋ ke nin zii zetgat kandaŋangatnan gilik zemndatime Kawawaŋgat nembaŋene bembeyet nâmti kegok mge. \p \v 6 Egaŋ kegok mti indatime in egat nemuŋane bewien keyepmti Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat Emetagaŋ butnaŋ ke ningat keŋŋnan peme toweti egaŋ mme nin nâmtalati Kawawaŋgat kwizet pigok makunup, “Bien, Bien!” \v 7 Keyepmti nin zii zet kandanan sisiliŋ nemba ewe ku mamanup. Nin Kawawaŋgat nemuŋane penaŋ bemti mamanupgapmti ekmagengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kopme matinup. \s1 Pâlaŋ Galesia am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat yayaŋ mge \p \v 8 In eweŋan Kawawaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zeme sokbem mâge keyet nâme kawawaŋ dâsuki mmonzempemti keyet kandaŋan meti mambien. \v 9 Yaŋ alak in Kawawaŋ penaŋ egat yaŋaŋ ilak nâmâtâlip ma gilik zem kapigok zema ŋep besem Kawawaŋaŋ ingat yaŋaŋin nâmâtâzin. Âpme in eneyet naman gilik zemti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge kemagen tapmelip. Kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keboŋ keyaŋ in indamukulem mimindendeyet windeŋaŋ ŋen ku tazin, yek penaŋ. Âpme in yaŋaŋ ke nâmtiŋgut naman kwilekiyet keyet kandaŋan ewe mebegalenak mamip? \v 10 In kendo sambe sepem igak igak pi tapmeti keyet nâme mobotnaŋ beme \v 11 keyet kandaŋan mepmâpme neŋ mulupm inmagen mban keyaŋ penaŋepiŋ besemagen zemti keyet omba penaŋ maembembeliap. \p \v 12 Notnne, in neŋ Kawawaŋgat manâmkiŋpeyap kegogak nâmkiŋpepeyet nâmti zeap. In nukŋaŋ ŋen ku aik nawien. Kegok tusumti mmobotgat wekum indayap. \v 13 Nâip, neŋ eweŋan sek zawalaŋ naikgeyepmti inmak ke tati in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowan. \v 14 Âpme zawat sebet susuk igagen penaŋ sokbemname in nâmneme mgasik beme ku nikkiŋgabien. Yek, in nikme Kawawaŋgalen ensel ŋenok bewan ma Zisas Kilaisnok bema nikdamuŋ dolakŋaŋ penaŋ mnawien. \v 15 Kan keyet Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmti oloŋen mbien. E naman eneyet pigogat windeŋaŋ peme tatozin? Kan keyet in zikalin kwanzemti neŋ nanayelen benak ze in nâgât zikatn bekanaŋ kwanzemnemti ingalen pembenaŋ keyaŋ wetneme neŋ mulup inmagen ewe tusumti mbak. \v 16 Yanaman kan pigogat zet penaŋ sukwep diindoma in kwilekiyet neŋ naman nikme kasaŋin bema mambamkumneip? \p \v 17 Âpme am zii zet zikat indanda dâsuki notnaŋ mamaip. Ekŋenaŋ in ekŋenmak met tusumti mamayet nâmti zet kelakŋaŋ mamimindeip. Ekŋenaŋ ŋep indamukulem mimindeme mama kanzizit ŋep ku tiwep. Ekŋenaŋ belak tususuŋin neŋmak tazin ke eleŋgem indeme in met ekŋenmak mamayet nâmti kegok mamip. \v 18 Neŋ inmak ke mama ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat setnaŋ zikat indamti indamukulem mme keyaŋ ŋep benak. Âk neŋ beŋan piyen mama ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ etaŋ mimindamti indatimti ilinaŋgalen mamaen mesât manzeip ke dolakŋaŋ penaŋ yek. \v 19 Nembanne, neŋ in Kilaisiyelen mama mimi tazin sepem kegogak titiyelen nâmti keŋŋ sindem temaŋ penaŋ beme inmagen mulup mamiap. Imbi ŋenaŋ nembaŋaŋ sokbesâpmme sek sindem matin sindem sepem keboŋ manâyap. \v 20 Neŋ alak pi inmak ke tabak ze dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ ingalen nukŋaŋ ke eknâm mti ŋep indamukulem mimindewak. Âk neŋ beŋan penaŋ pien tati ingalen nukŋaŋ ke zigoset ekti indamukulem mimiyelen ke ku nâmtiyepm ingat yayaŋ temaŋ penaŋ mimindeyap. \s1 Selamak Aga egetmagen bemzenze zet zenzeŋaŋ \p \v 21 Neŋ am in zii zet keyet keŋan meti mamaip in pigok indayaŋkwesima zeit, in zii zelaŋ zigok penaŋ zein keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beme nâmbi? \v 22 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zemkawaŋ bein, “Abalaamgat nemuŋanet zut sokbewun, ŋen ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ kwitnaŋ Sela ekmagengatnaŋ sokbeye. Ŋen sisiliŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ Aga ekmagengatnaŋ sokbeye. \v 23 Âpme sisiliŋ imbiŋaŋmak ambebun ke Abalaamgalen ŋoktigengatnaŋ etaŋ sokbeye. Âpme imbiŋaŋ penaŋ kemak ambebun ke Kawawaŋaŋ zetik mpeye keyet katnaŋ sokbeye.” \v 24 Keyepmti nin eknuwen imbi Aga ek Kawawaŋaŋ Sainai Kalaŋan Moses zii zet saye sepem keboŋ. Ma imbi Sela ek Kawawaŋaŋ Abalaamgat iŋsokŋane sambe sokbembeyet zetik mge sepem keboŋ. Aga ek sisiliŋ imbi etaŋ mamtan keyepmti iŋsokŋane ekŋenaŋ sisiliŋ am bemâbien. \v 25 Sisiliŋ imbi Aga ke Alebia msalen Sainai Kalaŋ tazin keyet sesepmaŋ bein. Yaŋ alak Aga egaŋ Zelusalem mka temaŋ keyet sesepmaŋ bein. Zelusalem mka ma am ke matalip ekŋenaŋ zii zetgat kandaŋan meti sisiliŋ mamip. \v 26 Âpme Abalaamgat imbiŋaŋ penaŋ keyaŋ Zelusalem alakŋaŋ kululuŋen gwaen Kawawaŋgat kandaŋan tazin keyet sesepmaŋ bein. Âpme Zelusalem kululuŋen tazin keyaŋ am lala mamanup ningat mamm kegok bein. \v 27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok tazin, \q1 “Imbi tipkatik mamanik geŋ nemba ambesâgât sek sindem ku matinik. Keyet mti geŋ oloŋen mti kwizet temaŋ ku. Bam Kawawaŋaŋ geŋmagen menok mme geŋmagen nemba sambe penaŋ sokbem mâbep. Sisiliŋ mulup imbindaŋ nemba ambege ke sebempemti gâlenaŋ omba penaŋ sokbemâbep.” \rq (Aizaya 54:1)\rq* \p \v 28 Âpme Aisakgaŋ Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbeye. Yaŋ alak pi notnne in Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbemti egat nemunambaŋane bemti mamaip. \v 29 Âpme nemba sisiliŋ imbi Agamagen sokbeye egaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ menok mme sokbeye nemba ke kasa kasa msaye. Sepem kegogak alak pi am zii zetgalen set mâti mamaip ekŋenaŋ nin kasa kasa maminndaip. \v 30 Âpme keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zigok penaŋ zenzeŋaŋaŋ tazin? \q1 “Sisiliŋ imbi ek nemuŋaŋmak ilisakwep idamâpmane msat belakŋan melit. Mneti sisiliŋ imbi egalen nemuŋaŋ keyaŋ imbindi penaŋgalen nemba keyelen kwitnaŋ kwitnaŋ ke toŋaŋ bewemagat.” \rq (Sokbembe 21:10)\rq* \m \v 31 Keyepmti notnne, wa nin sisiliŋ imbi keyelen nemunambaŋane yek. Nin Abalaam ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ egalen nemunambaŋane mamanup. \c 5 \s1 Nin lala manuwaŋ lalayegak penaŋ mambanup \p \v 1 Kilaisiyaŋ in mme lala mekoti maip keyepmti in lala bubuk mekoti mambep. Keyepmti in am notnaŋ kawaŋaŋ bugan indame ekŋenaŋ Zuda am ekŋengalen zii zet keyet kandaŋan meti mamayet zet kelakŋaŋ mimindamti ku indatiwep. \p \v 2 Neŋ zet kaliŋaŋ kapigok zema nâit, in sekŋin butnaŋ antim indendeyet zeme nâmindewep beme Kilaisiyet gakikiŋaŋ keyet nâme belakŋaŋ penaŋ bewe. \p \v 3 Neŋ zet keyegak ewe sakwalamti penaŋ pigok diindoma nâit, mneti an ŋenaŋ sekŋaŋ butnaŋ antitiyet nâmindewe beme zii zet sambe ke esemteŋ weyaŋ gawepume delaŋ zemâbe. \v 4 In zii zet gawepumann Kawawaŋaŋ indikme teŋ besenup zemti mamip. Inmagen Kilaismak tususu mbien e ilak etime delaŋ zeye. Keyepmti Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ inmagen ku matazin. \v 5 Keyaŋgut nin Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen windeyaŋ nâmkiŋpepeŋinan ndamukulem mimindeme mulup dolakŋaŋ mmann Kawawaŋaŋ nin nâmndeme teŋ bembeyet webemti damuŋ matatnup. \v 6 Nin Zisas Kilaismak tususu mbennen am sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ ma sekŋin butnaŋ antitipiŋ mama mimi keyet nâma kwitnaŋ kwitnaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ ku beye. Nin nâmkiŋpepeen gogot palen mama keyet nâmann penaŋaŋ penaŋ bein. \p \v 7 Eweŋan in Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋset mama mimi dolakŋaŋ ke mkwabien. Yaŋ alak kwi ŋenaŋ zigoset zet kelakŋaŋ mimindeme Kawawaŋgalen zet katnaŋ bamkumpemti naman set ŋen ŋaset mâti mamelip? \v 8 In Kawawaŋaŋ indakumtetime kot egat zapat bewien. Yaŋ egaŋ in mama mimi bekanaŋ ke mimiyet egaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme ku mamip. \v 9 Nâip, nin yis isikŋaŋ bugan nupmamaŋ keŋan pemann toti keyaŋ nupmamaŋ mme omba penaŋ masemem kwapme eknup. Sepem kegogak an bekanaŋ kwewaŋ am dolakŋaŋ sambe ŋoktikŋin mamme yuŋgum temezin. \v 10 Neŋ in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ŋep ku katik pewep ke nâmkatikbemindeyap. Nin Amobotnaŋ Kilaismak tususunn tazin keyepmti in ŋoktik sepemaŋ ŋen ku mâti mebep ke penaŋ nâmkiŋpem indeyap. Âpme am zii zet mâti mamaip ekŋenaŋ keŋin mamimyuŋguip keyepmti bamgat yomin keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ mutumindawe. \p \v 11 Notnne, neŋ amnaŋ sekŋin butnaŋ antitiyet zetnaŋ diindowak ze zigoset Zuda am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mnawiek? Ma kegok diindowak benagen Kilais tewen kumasasokpeme gakiye keyet zapatnaŋ zemann manâmbekambemndeip e kegogak ku mbiek? \v 12 Am in sekŋin butnaŋ antim pepeyet zetnaŋ mandiindoip ekŋen keboŋ ke indikti diindome ilinaŋgat kalin sowep. \p \v 13 Notnne, in lala mamayet nâmti Kilaisiyaŋ indazemtetime kobien. Keyepmti in kapigok ku nâseip. Nin lala tatnup keyepmti mama mimi itnaŋaŋ ke ewe timann kwapme mne kegok ku otnâit in ilinak mukulem mukulem mti gogot palen mambep. \v 14 Âpme zii zet sambe keyet zet ŋotekŋaŋ temaŋ pigok pende mti zenzeŋaŋ, \q1 “Gitaŋgat maŋgembein keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat gogot mimindewanik.” \rq (Wok Pris 19:18)\rq* \m \v 15 In mneti tuŋguwinan zet mdândândâ mti dopmaŋ mekum kokum mti am mama mimiŋin dolakŋaŋ tazin ke walep mâbepmagen zemti yayaŋ zet kapi diindoyap. \s1 Emetak Teŋaŋ mama mimi alakŋaŋ kapigok manndain \p \v 16 Neŋ ingat pigok penaŋ zema nâip: In Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ek nâmpeme ingat mama mimiŋin damuŋ mbe. Kegok mme in keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ keyelen tikŋaŋ ke ku mâpmebep. \v 17 Keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ keyelen tikŋaŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ kasa mammpein. Âpme naman Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ kegogak keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ ke kasa mammpeinegak. Egelaŋ kasa kasa kegok mmalu in kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ msât maotnâip ke eleŋ beleŋ bemti ŋep ku mamip. \v 18 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mbe beme zii zetgat kandaŋan ewe ku mambep. \p \v 19 Keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi sambe bee wa enzililiŋan ku tazin. Ke sosok kapigok ma sokbeme eknup: Imbimak set kileŋ mama ma muluwaŋ okbi okbiŋaŋmak muluwaŋ bekanaŋgat mimiyet keŋ wawat. \v 20 Ma nopiom sesewatindaip ke ma aindindi ma mulup kwitnaŋ kwitnaŋ we bekanaŋmak mee notnaŋ mamip. Ma kasa kasa mti an ââ ma am notnaŋgat nâmbembe mimi ma ŋenzinziŋ ma ilinaŋgat kwitnaŋ kwitnaŋin sambe tatagat mulup temaŋ mimi ma mdândâmti maŋge kalalaŋ \v 21 ma eyak zet ma tu katikŋaŋ nimti keŋ kileŋ mama ma ondedak keŋan mama mimi bekanaŋ penaŋ mti mama mimi sambe keboŋ keboŋ ke mamip. Am ekŋen keboŋ keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mamaen ku mambep. \p \v 22 Âpme am Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak mamaip ekŋengat mamaŋinaŋ mulup mme penaŋaŋ kapigok masokbein: Ammak gogot mama ma oloŋen palen mama ma keŋ sewakŋaŋ palen mama ma mama mimi sewak sewak mti mama am indamukulem mimi ma dopmaŋ mukulem mukulem mti mama ma zegawepupumak mama ma \v 23 keŋ mtoti mama ma segaŋ mama mimi bekanaŋgat manâin keyet windeŋaŋ mtopemti mamti, mama mimi dolakŋaŋ keboŋ keboŋ ke zii zet ŋenaŋ ku mtopepeyelen. \v 24 Am Zisas Kilaisiyet zapat mamaip ekŋenaŋ keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋgat tikŋaŋ keyaŋ indapmandame yom mamip, keyelen windeŋaŋ ke Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ indamukulem mimindeme keŋ itnaŋaŋgalen winde omba penaŋ mtopeme delaŋ zemâge. \v 25 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen windeyet maip beme egalen windeen negak mamebep. \v 26 Nin nnaŋgat sekŋ mmoti notnne notnaŋ ekŋengat keŋin mmann bekanaŋ ku bewe. Ma nin notnne notnaŋ ekŋengat nâmbembe ku mbanup. \c 6 \s1 Dopmaŋ mukulem mukulem mti nukŋaŋin pumti mamambep \p \v 1 Notnne, inmagengatnaŋ ŋenaŋ tetimaemaeen sukŋaŋ bemti yom mme in Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ matazinaŋ sewak sewak mti an ke mama mimiŋaŋ weyaŋpewep. In egat mobotnaŋ mti sakambuk mti sakambuk samti ku mtopewep. Mneti mseŋan Sadaŋaŋ in kegogak indatetim indeme toindoweyet weyaŋ eksemti mbep. \v 2 Tuŋguwinan nukŋaŋ notnaŋ masokbemindain ke ilinak mukulem mukulem mti gapuwep. Kegok mti Kilaisiyelen zii zet bee ŋep gawepuwep. \v 3 An ŋenaŋ ikŋaŋ neŋ amobotnaŋ mayap nâmbe yaŋgut am ekŋenaŋ egat nâme amobotnaŋ ku bewe beme egaŋ belak sek mmobot etaŋ mbe. \v 4 Keyepmti am kwep kwewaŋ ilinaŋgat muluwinaŋgat yaŋaŋin weyaŋ ekmâtâbep. Ekme muluwinaŋ dolakŋaŋ bewe bemeŋgut muluwin keyet nâmti ilinaŋgat sekŋin mmobep. Yaŋgut in ilinaŋgalen mulupmak nolin ŋengalen mulupmak ku bemak ekbep. \v 5 Mti am kwep kwewaŋ ilinaŋgat nukŋaŋin ikŋaŋgat ikŋaŋgat timti met Kawawaŋgat betnan bewep. \p \v 6 In an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indamamip ekŋen ke segalen bandim indamukulem mimindeme mamti mulup mbep. \p \v 7 In kapigok ku nâmyuŋguwep. Kawawaŋ tetipewep beme in an tetimaee toŋaŋ bewep. Am ŋenaŋ mulupmanen kwitnaŋ kwitnaŋ maondein keyet penaŋaŋ ikŋaŋ keyegak sokbeme matin. \v 8 Keyepmti am ŋenaŋ mama mimi bekanaŋ ke keŋanen bemisik tabe beme egaŋ maneti keyet penaŋaŋ bekanaŋak timti walelet temaŋ aikbe. Ma am ŋenaŋ Emetak Teŋgalen mama mimi dolakŋaŋ sambe ke keŋanen tabe beme egaŋ maneti keyet penaŋaŋ mama kanzizit ke tiwe. \v 9 Keyepmti nin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyet sekaŋgaŋ palen ku mne. Nin sisiliŋ palen mbanup beme penaŋaŋ titi kanen nin omba penaŋ ndamkwatame timti nimwiaŋ wiaŋ temaŋ mbanup. \v 10 Kegogapmti nin timti mulup dolakŋaŋ mti am notnaŋ indamukulem mimiyet setnaŋ sokbemndawe kataŋ mbanup. Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenmagen yaŋbemti mpemann mebe. \s1 Pâlaŋ zetnaŋ delaŋ zenzeŋaŋ zesâti aŋkeŋoo zet zeye \p \v 11 In papiaen muluwaŋ kasetnaŋ temaŋ temaŋ penaŋ nen betnnaŋ penaŋ kumindayapgat egit! \v 12 Am notnaŋ ekŋenaŋ amgat zikalinan kwizet buŋamak bembeyet nâmti in sekŋin butnaŋ antitiyet zet giŋgiŋ penaŋ mamiindeip. Ekŋenaŋ Kilais tewen gakiye keyet zetnaŋ etaŋ zemann sisipeŋpeŋ sokbemndasemagen zemti kegok mamip. \v 13 An sekŋin butnaŋ antitiŋaŋmak ekŋen sambe keyaŋ zii zet sambe bee weyaŋ dolakŋaŋ penaŋ ku maŋgawepup. Ekŋenaŋ in nâmindeme ingat sekŋin butnaŋ antim indeme in ekŋenmak tusumti ilinaŋgat kwizet buŋamin mmot indendeyet nâmti kegok manzeip. \v 14 Âpme neŋgut Amobotnaŋŋ Zisas Kilais tewen gakiye keyet nâma mobotnaŋ beme keyet nâpeŋ mamayap. Neŋ msalen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin keyet nâma mobotnaŋ ku mambein ma ekŋenaŋ kegogak nâgât mobotnaŋ ku matalip. \v 15 Am sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ ma am sekŋin butnaŋ antitipiŋ keyaŋ penaŋaŋ penaŋ ku bein. Kawawaŋaŋ mama alakŋaŋ aikndaye keyaŋ penaŋaŋ penaŋ bein. \v 16 Ma am sambe zet zeya kapi nâmti maŋgawepup in ma am Zisas Kilais manâmkiŋpemamaip in Islael alakŋaŋ Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot mimindeme keŋ sewakŋaŋ palen mamayet nâmti dunduyap. \p \v 17 Pilak zetn pigok zemdelaŋ zesowap: Notnne, neŋ Kilaisiyelen sisiliŋ an bema sek yemben sambe tamezin ma sisipeŋpeŋ omba mnawien keyepmti am ŋenaŋ neŋ ŋep ku mtot neneyelen. \p \v 18 Notnne, Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ inmak weweyet nâmti dunduyap. Penaŋ.