\id EPH - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Epesa \toc1 Pâlaŋ Epesa am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zapat meluwaŋ kapi kumindaye \toc2 Epesa \toc3 Ep \mt1 Epesa \mt2 Pâlaŋ Epesa am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zapat meluwaŋ kapi kumindaye \ip Am sambeyaŋ nâiwen zapat meluwaŋ kapi Pâlaŋ kuye nâmti manzeiwaŋgut zet keboŋ ke sakwep ku zenzeyelen. Zet egok zenup e zet abatatat. An notnaŋ zeiwen an ŋenaŋ Pâl ammemti zapat meluwaŋ kapi kuye yaŋgut nin sambeyaŋ Pâlaŋ kuye zemann aaŋtage keyepmti kegok zene. Epesa mka temaŋ keyet keŋanen Loma gapman egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe penaŋ mge. Epesa mme egalen mka ŋotekŋaŋ beye ma dalaŋgalen mka ma sesewat sepem ikŋak ikŋakgalen mka ŋotekŋaŋ beye. Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timepme zut beye keyet egaŋ Epesa msalen metapme nup kan tuk kegok mege. Mesâgât Timoti peme egat munduman tati dapmelaŋge ke ekdamuŋ mge. Kie Kienogen dapmelaŋge Epesa ekŋen zet kegogak kumindandaŋaŋ (Kie Kienok 2:1-7). \ip Pâlaŋ de tati zapat meluwaŋ kapi kuye? Egaŋ mka katikŋan Loma msalen tati dapmelaŋge Epesa mkaen mambien ekŋengat kuye. An notnaŋ nâmtaliwen zapat meluwaŋ kapi am sambeyet apalak kuye. Keboŋ keyepmti Epesa dapmelaŋge ekŋenaŋ makumti beme naman dapmelaŋge notnaŋmagen mepmegalen nâmtiyepmti zapat meluwaŋ apapalak kapi kuye. Epesa ekŋenmagen nukŋaŋ ŋen sokbeme keyepmti ku kuye yek. Zet ŋotekŋaŋ notnaŋ kapigok: Kawawaŋgalen keŋ taoletgat penaŋaŋ Zisas peme koge âpme Zisasiyaŋ naman am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat toŋin kapigoset beyeyaŋ tazin. Egaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat ap biwin ma ŋokaselinnok beyeyaŋ tazin Pâlaŋ kogok kuye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Epesa zapat meluwaŋ keŋaŋ talip: \io1 \ior 1:1-2\ior* Notn mukuku zet \io1 \ior 1:3-23\ior* Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgat penaŋaŋ \io1 \ior 2\ior* Zisasiyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ondakme kwep mobien \io1 \ior 3\ior* Dapmelaŋge penaŋ mama ke Kawawaŋaŋ nâmbiliwepme tazinen ke mamip \io1 \ior 4:1–6:20\ior* Kawawaŋmagengatnaŋ mama mimi alakŋaŋ mti mamayelen zetnaŋ \io1 \ior 6:21-24\ior* Zet zemdelaŋ zenze zet \c 1 \s1 Zet yaŋbem zenzeyelen zet \p \v 1 Neŋ Zisas Kilaisiyelen an ombemneneŋaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ naombem neŋge. Neŋ meluwaŋ kapi Epesa mkaen Kawawaŋgalen an imbi Zisas Kilais paŋpaŋ nâmkiŋpemti katikŋaŋ mti mamaip ingat kumindayap. \p \v 2 Nin sambeyet Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egelaŋ keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ mimindame in keyet keŋan tatagat mandunduyap. \s1 Kilaisiyet pembenaŋgapmti Kawawaŋaŋ mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ maketalasindain \p \v 3 Nin Amobotnaŋ Zisas Kilais egat zapat manup keyepmti Bipmaŋ Kawawaŋaŋ kululuŋengalen mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ sambe keyaŋ maketalasi ndaingapmti kame nin ek sesewatpene! \v 4 Kawawaŋaŋ eweŋan tipman baenen penaŋ msat kululuŋ mee pi ewe sokbembepiŋ tapme nin ikŋaŋgat zapat mamayet ndaombemndendeŋaŋgapmti ikŋaŋgat zikatnaŋ kwetetepmaŋ mamambanup. \v 5 Egaŋ eweŋan nâmtikŋaŋ mimndemti kwitnaŋ kwitnaŋ mimiyet nânâŋaŋ kegok nâmbiliwepme weŋgeyepmti Zisas Kilais egat pembenaŋgapmti keŋ taolet mimndamti nin nemunambaŋane bemti mamayet ikŋaŋ nâmdelaŋ zemti zemndeme mamanup. \v 6 Ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ gogot penaŋ mamimpein piwan egaŋ am ningat tikŋaŋaŋ omba penaŋ tazin keyepmti keŋ taolet ek kiŋgagatnaŋmak mimndamti Nemuŋaŋ ke ningat mti peme msalen kapi toge. Keyet kame nin Kawawaŋ zemsesewatpene! \p \v 7 Kawawaŋ ek keŋ taoletnaŋ omba penaŋ tazingapmti nin yomgalen kimbat keŋan manepemann egaŋ Nemuŋaŋ Zisas Kilais zempeme koti tewen gakimti sipmaŋ mulapme sipmaŋ keyaŋ yomm sambe zulupme delaŋ zeme lala tobennaŋ mamanup. Egalen keŋ taolet temaŋ bekapi ekti pisempeyap. \v 8-9 Egaŋ ikŋaŋ am ningat yaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ nâmndein keyepmti eweŋan baenen Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kapi mimiyet igak nâmbiliwepme weŋge keyet penaŋaŋ Kilais peme toti ikŋaŋ mkawaŋbemndame ekbenn. \v 10 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mimiyet kanaŋ nâmbiliwepme weŋge kan ke penaŋ daŋgome msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ weme eknup sambe bepi ma kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ wein sambe bee Kilaisiyet kandaŋan ondekme kwaoti kwep beme egaŋ keyet Amobotnaŋaŋ mamain. \p \v 11 Egaŋ eweŋanak nâmbiliwepme weŋge keyet kataŋ Kilais egat mti egaŋ nin ikŋaŋgat zapat penaŋ ndaombemndemti Kilais ekmak tusumndeye. Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi sokbembeyet nâmbiliwepme weŋge keyet katnanen masokbemkwapme eknup. \v 12 Egaŋ nin ndamukulem dolakŋaŋ penaŋ kegok mme nin ŋeŋaŋ penaŋ yaŋbemti Zisas Kilais nâmkiŋpewenn keyepmti kame nin Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ mamain ek sesewatpene! \p \v 13 Âpme in kegogak Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ilak nâmti nâmkiŋpepe aikme keyet piliŋaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat eliŋgom indemti Emetakŋaŋ Teŋ eweŋan penaŋ indandayet zetik mimindeye ke indame tiwien. \v 14 Emetak Teŋ ke Kawawaŋaŋ bam ikŋaŋgat zapat ndatimti mama kanzizit ndawe keyet piliŋaŋ ke ndaye. Keyepmti kame nin Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ mamain ek kwitnaŋ mwatpemti sesewatpene! \s1 Pâlaŋ Epesa am ekŋengat mandundumtan \p \v 15 Âpme neŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpemamti Kawawaŋgalen am notnaŋ ekŋenmak keŋ kwep bemti notn notn palen mamaip. \v 16 Keyet zapalin kopme nâmbangapmti kan kataŋ Kawawaŋ sesewatpemti ingat nâmti mandundumkwalap. \v 17 Neŋ ingat nâmti Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyet Bipmaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ egaŋ Emetak Teŋ indame Emetak Teŋaŋ in nânâ dolakŋaŋ sambe indamti Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ mimkawaŋ bemindame in egat yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâtâgalen nâmti mandundumsayap. \v 18 Mti keŋin mkawaŋ beme in Amobotnaŋaŋ ikŋaŋgat zapat indatimti kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ingat zapat zeye keyet nâme mobotnaŋ beme keyet nâpeŋ nâpeŋ mamambep. \v 19 In yaŋaŋ kapigok penaŋ nâmkawaŋbewep. Kawawaŋ ek windeŋaŋ temaŋ penaŋ tazin keyepmti am nâmkiŋpepemak sambe nin kan kataŋ manndamukulem min. \v 20 Windeŋaŋ keyet yaŋaŋ Kilais gakikiengatnan mwati wat mot betnaŋ penaset kwizet buŋamŋaŋmak mamayet pemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe damuŋ mimiyelen winde samâge keeset yaŋaŋ ekmâtâtnup. \v 21 Egaŋ Zisas winde same msalen amobotnaŋ sambe ekŋengalen winde ma Sadaŋ mee piyelen winde ma ensel kululuŋen maip ekŋengalen amobotnaŋine sambe ekŋengalen winde mee pi timtot ba pemti mobotnaŋ penaŋ gwaen motazin yaŋ bamgat mama katikŋanen ewe tapmebe. \v 22 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi Kilaismagen winde titiyet nâmti ek ekŋengat ŋoktekŋin onzempemti egat kandaŋan yaloŋ pemti ek mtati dapmelaŋgeŋane nâmkiŋpepemak manup ningat ŋeŋaŋŋ onzempeye. \v 23 Msat kataŋ nin Kilaismak tusumti an kwep etaŋnok bemti mamanup. Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee pi ilak nin dapmelaŋgeŋane kapi. Âpme Kilaisiyaŋ ikŋaŋ ningat ŋokasetn bein. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋen ma msalen weme eknup pi ikŋaŋ mgeyaŋ indadamuŋ dolakŋaŋ mme wemelip. \c 2 \s1 Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemndatiye \p \v 1 In eweŋan yom mti gakikiŋaŋnok mamti Kawawaŋgat zetnaŋ ku gawepuwien keyepmti waleletgat zapat etaŋ mamamtemien. \v 2 In belak msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe kapiyet nâme penaŋ beme ke mâti mamtemien. Mti Sadaŋgat kandaŋan meti zetnaŋ gawepumti mambien. Am Kawawaŋgalen zet makuluip ekŋen kemagen amobotnaŋ Sadaŋ msat kululuŋ tuŋgupman gwaen mamain egaŋ maindadamuŋ min. \v 3 Nin eweŋan am ekŋen keboŋak nâmkiŋpepepiŋ mamti mama mimi mgasik ke mammtemenn. Mti sekŋnaŋgalen tikŋaŋ ma ŋoktikŋnaŋgalen nânâ ke mâti mamann Kawawaŋaŋ ŋenzinziŋ minndamti keyet tosaŋaŋ ndandayet nâmndeye. \p \v 4-5 Nin bekanaŋ mti Kawawaŋ zetnaŋ gawepupupiŋ belak kileŋ mamkwabenn. Yaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋgat keŋ taolet omba penaŋ ma egaŋ ningat kembeŋ penaŋ mti gogot penaŋ minndeye. Keyepmti egaŋ Kilais gakikiengatnan mme wapme nin ek nâmkiŋpemann keyet paleset egaŋ naman mama kanzizitgat zapat ndatiye. \v 6-8 Egaŋ Kilais gakikiengatnan mme wati Sadaŋgalen windeŋaŋ kume topme kululuŋen gwaen motati kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋen gwaen wein ma msalen pien weme eknup bekapi ndadamuŋ mme delaŋ ze mâzin. Keyepmti nin Kilais Zisasmak tususunn tazin keyepmti nin Sadaŋgat windeŋaŋ kegogak mam mtopenup. Âpme am sambe nin egalen keŋ taoletnaŋ temaŋ beke maekmebegat kegok mge. Kawawaŋaŋ ningat tikŋaŋ penaŋ nâmndeye keyepmti egaŋ nin keŋ taolet omba minndamti Zisas Kilais ek ndamukulem mti yomengatnan ndatitiyet zempeme msalen kapi kwatoge. Wa ke nin nnaŋgat pembenaŋgapmti yek. \v 9 Keyepmti an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mmobogalen. \v 10 Kawawaŋaŋ nin Zisas Kilaismak tusumndemti mama alakŋaŋ kapi ndaye keyepmti nin mulupmaŋ dolak dolakŋaŋ sambe mimiyet ndaombemndeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ kapigok sokbembeyet egaŋ eweŋan tipman baenak nâmkabempeyenogak sokbeye. \s1 Kilaisiyaŋ mme am maŋge kwep mambenup \p \v 11 In eweŋan tipman baen am Zuda ekŋenmak tususuŋin ku tapme mamkwabien keyet otnâpeme melak. Kan keyet in sekŋin butnaŋ antitipiŋ belak mame Zuda am ekŋenaŋ ingat an sekŋin butnaŋ antitipiŋ kegok mandiindomtemien. Âpme Zuda am ilinaŋgat sekŋin butnaŋ maantimtemien ma zii zet notnaŋ maŋgawepumtemien yaŋgut keŋinanen mama mimi mgasigaŋ maŋgak zemtatan. \v 12 Kan keyet in Kilais ek ku nâmkiŋpewien ma Zuda am ninmak tususuŋin ŋen ku tage; in belak kaiŋan mamtemien. Keyepmti Kawawaŋaŋ inmak tususu mti indamukulem mimiyet zetik ŋen ku mimindeye. In belak Kawawaŋinpiŋ ma kwileki ŋen titiyet webembeŋin ku tage. \v 13 Keyepmti in Kawawaŋ bam kumpemti ilinak teleŋan daen piliŋgisimti mambien. Yaŋ alak pi Zisas Kilaisiyaŋ gakimti wati in yomengatnan gilik zemindatiye mme Kilaisiyet sipmaŋaŋ in naman indamandame Kawawaŋgat kandaŋan koti mamaip. \v 14 Kilais ek mamasi palen mama keyet toŋaŋgapmti egaŋ ikŋaŋ Zuda am nin ma in am Zuda maŋgaengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ tuŋgupmnan kasa kasayelen kimbat tageen ke asekme mekopme egaŋ timkot ikŋaŋgat zapat maŋge kwep bemndeye yaŋ alak pi keŋ kwep tapmanup. \v 15 Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wati Zuda am ninmak ingat tuŋgupmnan kasa kasayelen kimbat tageen ke ma Zuda am nin inmak ku mamayelen zii zetn notnaŋ tage ewan Zisasiyaŋ kumasekme delaŋ zeme am maŋge kwep ikŋaŋgat zapat ndatime kwaondakmann tuŋgupmnan mamasiyaŋ sokbeye. \v 16 Âpme Kilais tewen kumasasokpeme gakimti wage keyaŋ kasa kasayelen kimbat tuŋgupmnan tage bee egaŋ kumasekme mekopme am maŋge zut nin bepi ndatimti Kawawaŋgat kandaŋan met yaloŋ ndeme keŋ kwep bemti mamanup. \v 17 Kilaisiyaŋ koti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mamasi palen mama ke mkoti nin Zuda am maŋge ikŋaŋgat kandaŋan mamanup ningat ma am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ in belak teleŋan piliŋgisimti mamaip inmak nin temakwep dinndosât koge. \v 18 Kilaisiyaŋ ningapmti mamaŋaŋ ketalasiye keyepmti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ egaŋ Zuda am nin ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in nsakwep ndamukulem mimndeme nin temakwep Kawawaŋ Bipmmagen nâmkiŋpemti mametnup. \p \v 19 Keyepmti in am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpemti Kawawaŋmagen meti amkup sepem ewe ku talip. In ekmagen meti mka mtoŋ penaŋ bemti matalip. Mti in am nâmkiŋpepemak msat kataŋ Kawawaŋgalen maŋge mamaip ekŋenmak maŋge kwep bemti Kawawaŋgalen maŋge penaŋ mamaip. \v 20 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nin ombemindendeŋaŋ ma golaŋ zenze an ma Kilais Zisas nin mka tepumaŋnok ndawalatime kwatabennaŋ tati dapmelaŋgeŋane in indasektimti matatnup. Kilaisiyaŋ ikŋaŋ tepum tuŋgupman penaŋ gweŋgweŋ kumti katikŋaŋ bemtapme nin ganze ganzenan tati maindasektatnup. \v 21 Kegok tapmann am sambe nâmkiŋpepemagaŋ kot Kilaismak tusumti tusum tapm metnepemann Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋnok masokbein. \v 22 Nin Kilais nâmkiŋpepemak am maŋge notnaŋ ekŋenmak tusumti Kawawaŋgalen mkanok bemti tapmann Emetak Teŋaŋ ningat keŋŋnan mamain. \c 3 \s1 Pâlaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mge \p \v 1 Neŋ Zisas Kilaisiyet kwit zapatnaŋ in am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ tuŋguwinan mpalakŋaŋ bema Kilais nâmkiŋpeme keyepmti mka katikŋan met newien. \v 2 In nâgât zapatn pigok kopme nâmbien. Nâgâek Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ omba tazin keyet zet zapatnaŋ timamti kalopbemti indandayelen an kegok zewien e penaŋ. \v 3 Egaŋ mulup ke zemnemti kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbeme eknup keyet setnaŋ igak nâmbiliwepme tage ke zemsokbemnamâge. Keyet penaŋaŋ neŋ pemkwep bugan kumpeya. \v 4 Ke maiŋbewen neŋ Kilaisiyelen zet enzililiŋaŋ zigoset eknâmâtâban keyet yaŋaŋ e in kegogak ŋep nâmâtâbep. \v 5 Zet enzililiŋan ke am eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋenmagen ku zemsokbembeŋaŋ. Alakŋati kapi Kawawaŋgalen Emetak Teŋ keyaŋ zemindendeŋaŋ an nin ma golaŋ zenze an teŋ ninmagen zemkawaŋ bemndame nâmbenn. \v 6 Zet Kawawaŋaŋ igak keŋanenak nâmpeme weŋge ke kapigok: Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ maŋge in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti Zuda am ninmak sepem kwep bemti maŋge kwep tati Zisas Kilaisiyepmti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ndandayet Zuda am ningat zetik minndeye keyet penaŋaŋ ewan inmak nsakwep toŋaŋ bewanup. \p \v 7 Âpme Kawawaŋaŋ neŋ keŋ taolet omba penaŋ mnamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi zempalakŋaŋ bembeyet naombem nemti windeŋaŋ temaŋ penaŋ ketalasimti naŋge. \v 8 Âpme neŋ Kawawaŋgalen am maŋge notnaŋ nâmkiŋpepemak tototnaŋ mamaip ekŋengat tuŋguwinan tototnaŋin penaŋ manepema Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keŋ taolet mnamti Kilaisiyaŋ am yomengatnan ndatitiyet toge keyet buŋam zapatnaŋ ma ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe penaŋ mawein ke nin ŋep ku maiiŋgalen keyet buŋam zapatnaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ inmagen zemkawaŋ bembeyet zemneŋge. \v 9 Eweŋan tipman baenen Kawawaŋaŋ msat kululuŋ mme sokbeye kan keyet am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen yomengatnan gilik zemti indatitiyet igak nâme weŋge keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke neŋ am sambe pi zemkawaŋ bemindama eknâmâtâpme tat delaŋ zein. \v 10 Alak kan kapiyet Kawawaŋaŋ am nâmkiŋpepemak maŋge ninmagen mulup sepem igak igak tapmmepme ensel Kawawaŋaŋ ikŋaŋ winde temaŋ temaŋ indamti ŋeŋaŋ mamayet zemindeye. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen nânâŋaŋ nâmbiliwepme weŋge ke kapieset taekmâtâlip. \v 11 Kawawaŋaŋ eweŋan penaŋ msat kululuŋ sokbembepiŋ tapme keŋaŋaŋ nâmbiliwetpeye keyet penaŋaŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais peme koti egaŋ ke msokbeye. \v 12 Nin Zisas Kilais nâmkiŋpemti ekmak tusuwenn keyepmti Kawawaŋgat zimosetnaŋ kiŋgagapiŋ nâmtalati mandundum sanup. \v 13 Keyepmti pigok penaŋ diindoma nâit. Neŋ ingapmti sisipeŋpeŋ palen mayap keyet zapatn nâmti keŋin yayaŋ temaŋ ku kwabe. Keyaŋ Kilaismagen nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemindewe. \s1 Pâlaŋ Epesa dapmelaŋge ekŋengat dunduye \p \v 14-16 Kegogapmti neŋ am nâmkiŋpepemak msalen manup nin ma am nâmkiŋpepemak gakimti kululuŋen mobienaŋ maip nin sambeyet Kawawaŋ Bipm apalak an windeŋaŋ mobotnaŋ penaŋ ekmagengatnaŋ Emetak Teŋaŋ nâmindame ingat keŋinan Emetak Teŋaŋaŋ in winde aikindame in nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bemti egat kandaŋan topedondom samti mamayet mandunduyap. \v 17 In nâmkiŋpepe katikŋaŋ aikti Kilais mkitikpeme egaŋ ingat keŋinan telepgat tati gogot palen mama ke aikindame mama mimi keyaŋ ingat keŋinan tati tepnok kindiŋaŋ time mekopme nâmkiŋpepeen gweŋ gweŋ kumti tatagat mandunduyap. \v 18 Sepem kegok ke tati in ma Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepemak sambe notnaŋ nin nsakwep Kilaisiyaŋ am ningat gogot omba penaŋ maminndain keyet yaŋaŋ nâmâtâtâgalen ŋoktik dolakŋaŋ penaŋ ŋep tiwanup. \v 19 In Kilaisiyaŋ am ningat gogot omba penaŋ maminndain keyet yaŋaŋ nin nâmâtâpmann delaŋ zenzeyelen sepem yek; ke omba penaŋ. Keyet yaŋaŋ in ŋep weyaŋ nâmâtâtâgat nâyap. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ inmak tati indamukulem mme in egalen mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke etaŋ mti ikŋaŋ nemboŋak mamambep. \p \v 20 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ windeŋaŋgat penaŋaŋ am ningat tuŋgupmnan pigok mamkawaŋbein ke delaŋ zenzeŋepiŋ tapmebe. Nin egalen winde keyaŋ ndamukulem minndendeyet nâmti mandundunup ke ma nânâ notnaŋ belak keŋŋnan nâmann matazin mee pi egaŋ ekmâtâpme delaŋ zeme ndamukulem mamimndein. \v 21 Nin Zisas Kilais egat pembenaŋgapmti nâmkiŋpepemak am sambe manup nin pi ma am bam sokbemamobep kataŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwati sesewatsameti mamebanup! E penaŋ. \c 4 \s1 Kilaismagen nin am maŋge kwep bewenn \p \v 1 Neŋ Amobotnaŋgat kwit zapatnaŋ mpalakŋaŋ bema keyet pepetnaŋ kwati mka katikŋan newienaŋ tati pigok diindosowap. In Kawawaŋaŋ mama dolakŋaŋ mamayet nâmti indakumtetime kobien keyepmti in mama keyegak esemteŋ penaŋ mamambep. \v 2 Mti am notnaŋ ekŋengat kandaŋinan tototnaŋ mambep ma am notnaŋaŋ myuŋgumindame in dopmaŋ kegogak ku mutumindawep. In noline keŋ sewakŋaŋ mimindamti ilinak gogot palenak mamti dopmaŋ mukulem mukulem mti mambep. \v 3 Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ am maŋge sambe nin ondekndeme maŋge kwep bemti keŋ sewak palen mamanup. Mneti in mama dolakŋaŋ ke katikpewepmagengat kakanemuŋ ekdamuŋ mti mamambep. \v 4 Nin maneti mama kanzizit titiyet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ndaombemndeme ikŋaŋgalen Emetak Teŋaŋ keyaŋ ndaondak ndeme egat kandaŋan kwep kumann kwaopme webemti matatnup. \v 5 Keyepmti nin Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egat kwitnanen ma nâmkiŋpepenn kwep ma an tuk ekŋengat kwilinanen tu manzulutindeip kelak kwep. \v 6 Nin sambe bepi Bipm Kawawaŋ kwep egaŋ nin sambeyet Amobotnaŋŋ apapalak mamain. Egaŋ ningat keŋnan mamti winde ndapeŋ tapme nin ikŋaŋgalen mulupmaŋ kapi maminup. \p \v 7 Kilaisiyaŋ keŋ taoletnaŋgapmti mulupmaŋ sepem igak igak mimiyet kalaŋkumti ndamâgeyaŋ winde keyet katnanen mulupmaŋ maminup. \v 8 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok zenzeŋaŋ tazin, \q1 “Egaŋ gwaen mosâti am kasaen indomti indatitiŋaŋ nemboŋ indati moge. Naman kegogak mosâtati am mulup mimiyet winde notnaŋ indaye.” \rq (Sam 68:18)\rq* \m \v 9 (Zet kululuŋen gwaen mowege ke belak penaŋ ku zenzeŋaŋ. Egaŋ ŋeŋaŋ penaŋ gakiki mkaen baen toweti Sadaŋ windeŋaŋ mtopemti kwati gwaen mowege egaŋ msalen pien eyo Sadaŋ windeŋaŋ mtopeye. \v 10 An toge ikŋaŋ keyaŋak kasup eyoŋga mee pi sebemindemti mama katikŋanen penaŋ gwaen mogeyaŋ egaŋ kululuŋen ma msalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilindiŋ manndadamuŋ min.) \v 11 Egaŋ msalen amŋane nâmkiŋpepemak nin windeŋaŋ ke ndamti mulupmaŋ mimiyet pigok kalaŋ kumti ndamti kululuŋen moge. An notnaŋ nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyet ndakumtetimti ombemndendeŋaŋ ma notnaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat penaŋ zemkawaŋ bembeyelen an ma notnaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timet zenze an ma notnaŋ am indadamuŋ mti Kawawaŋgalen Zet diindom zikat indamimiyet zemindeye. \v 12 Egaŋ mulup kegok kalaŋkumti ndame nin mulup ke mmann Kilaisiyet setnaŋ betnaŋnemboŋ nin nâmkiŋpepenmak sememti kaliŋaŋ kegoset mambenup. \v 13 Mulup kapi tapm metne metne pemann amnaŋ nâmkiŋpepeen keŋ kwep bemti nin sambeyaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋgat yaŋaŋ nâmâtâpmann delaŋ zeme an penaŋ semem katikŋaŋ bemti Kilais ikŋaŋ nemboŋak bewanup. \v 14 Nin Kilais ikŋaŋ nemboŋak bemti tabanup beme am bekanaŋ notnaŋaŋ koti neŋ kegok kegok mgawap zemti zekelakŋaŋ minndame nin nemba isisikŋaŋ ekŋenaŋ sepem pigok mamip kegok ku mbanup. Nemba ekŋenaŋ pigok mamip: Zet ŋen diindome nâmti zet keyet nâme penaŋak etaŋ mambein. Ekŋenaŋ zet penaŋ ma dâsuki tazeip zemti yaŋkwesimti ku manâip; belak nâme penaŋ etaŋ mambein. \v 15-16 Nin am penaŋgalen set tazin keyet kataŋ mti zet penaŋ penaŋak zemti notn notn mti dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mti mambanup. Nin kegok mmoti mambanup beme nin Kilaisiyelen mama mimien katikŋaŋ bemti tabanup. Âpme egaŋ ikŋaŋ ndadamuŋ dolakŋaŋ mme nin egat kandaŋan maŋge kwep kumann kwaopme egat palen metusum tusum mti tetekŋnan ekmagen dolakŋaŋ wati mekopme egat setnaŋ betnaŋ mee penaŋ ke bemti katikŋaŋ bem tati Kawawaŋaŋ mulup mimiyet winde ndaye kataŋ mulupm sakam igak igak mti notn notn gogot palen mukulem mukulem mti nâmkiŋpepeen semem kaliŋaŋ bewanup. \s1 Nâmkiŋpepemagaŋ mama mimi alakŋaŋ tiwep \p \v 17 Keyepmti neŋ Amobotnaŋ egalen windeen tati ingat aŋkeŋoo zet ŋen pigok zema nâit. In am notnaŋ Kilais nâmkiŋpepepiŋ mamti ŋoktikŋin temaŋ msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keyet kileŋ peme matazin in sepem kegok ku mbep. \v 18-19 Am ekŋen keboŋ keyet keŋinanen mama mimi mgasigat tikŋaŋaŋ etaŋ bemisik tapme keyepmti ekŋenaŋ mobotnaŋ sambe mmeti Kawawaŋ mee bamkumpemti tu katikŋaŋ nimti zet kilom kilom zenze ma imbimak set kileŋ mama ma yom sepemaŋ igak igak mti keyet nâme dolakŋaŋ etaŋ mambemâzin. Am ekŋen ke Kawawaŋaŋ nin mama kanzizit ndawe ke ekŋen keyaŋ paŋaŋ nembet bugan ku tiwep. \p \v 20 Âpme nin Kilaisiyet yaŋaŋ zikat indawennen kan keyet mama mimi sepemaŋ kaboŋ ŋen ku zikat indamann ekbien. \v 21 In Zisasiyet yaŋaŋ diindowenn kan keyet Zisas ek an zet penaŋ penaŋak zenze toŋaŋ elak penaŋ ke zemkawaŋ bemindamann nâmbien kemak. \v 22 In eweŋan mama itnaŋan mamkwabien kan keyet mama mimi bekanaŋgalen tikŋaŋaŋ indaminzilime keyet keŋan matatemien e naman peme tapme Kilaismagen kobien. Ya naman mama mimi okmak eyaŋ gilik zem kwati tetimindemti mtoindesât tapm ke windeŋaŋ mtopemti \v 23 keŋin ma otnânâŋin ke wenzeume alakŋaŋ etaŋ bemâbe. \v 24 Mti Kawawaŋ ikŋaŋgalen mama mimi teŋ ma kwetetepmaŋ ikŋaŋmak tazin sepem keboŋagak ninmagen tatagalen Kawawaŋaŋ nâmti nda mge. \p \v 25 In Kilaismak tusumti egalen maŋge kwep mamaip. Keyepmti in zet dâsuki met zem kot zem e peme tapme kume kwaopme notn notn palen mamti zelin penaŋ penaŋak zemti mambep. \v 26 In nolin ŋeniyet ŋenzinziŋ mti nâmsopkumti zelin weyayaŋpiŋ tetak manepeme kasup zikatnaŋ ku towebe. Sakwep keyegak nolinmak zelin weyaŋbep. \v 27 Mneti belak maneti pemalu Sadaŋaŋ itmagen koti keŋit mkatikŋaŋ beme ŋenzinziŋ keyaŋ kwitnaŋ ŋen bekanaŋ aikindawe. \v 28 An kambu titi egaŋ kambu peme tapme betnaŋaŋ mulup windeŋaŋbeŋ mme sokbeme ikŋaŋgalen keyetnaŋ tim nimti notnaŋ am toweweŋaŋ ekŋen indamukulem mbe. \v 29 In am nolineyet tipkwasisi zet mee ku zewep. Zet dolakŋaŋ zeme am noline ekŋen zelinaŋ meti indamukulem mimindeme nâmkiŋpepeŋinan kaliŋaŋ bewe. \v 30 Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke Kilaisiyaŋ kot indatimti Kawawaŋ ikŋaŋgat zapat kululuŋen indatimti mobotgat nâmti piliŋaŋ ke keŋinan bem indeyeyaŋ egaŋ ke tati maindamukulem min. Keyet yaŋaŋ ilin nâip. Keyepmti in naman meluwaŋ bekanaŋ kaboŋ mme Emetak Teŋaŋ ingat kembeŋ temaŋ penaŋ mme ŋep ku bewe. \v 31 Keyepmti in tuŋguwinan nâmbekam bembe ma keŋ kasa ma ŋenzinziŋ ma kwizet ŋakŋak mti mdândândâ ma nolineyet zemtalalat zet ma kalembi mee keboŋ ke ŋen ewe ku mbep. \v 32 Kawawaŋaŋ Kilaisiyepm ingalen yomin katimindeye kogogapm in am sambe bepi bakŋaŋ etaŋ mimindamti ekŋengat tikŋaŋ nâmindemti yom dopdop katipe katipe mti mamambep. \c 5 \s1 Nin busatnanen etaŋ mambanup \p \v 1 In Kawawaŋgat nemunambaŋane penaŋ ikŋaŋ gogot mamimindein keyepmti in Biwin Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mama main sakam keboŋak penaŋ mamayet mulupmaŋ mbep. \v 2 Amnaŋ yominaŋgat nâmti soŋgom Kawawaŋgat sâpe sâpe bume zim pilik sesik dolakŋaŋ peme nâmti yomin makatikpemtan sepem kegogak Kilaisiyaŋ ningat gogot penaŋ mti ningalen yom pumti tep palen gakime Kawawaŋaŋ ek ekti nâme dolakŋaŋ penaŋ beye keyepmti nin Kilaisiyaŋ mge keyet katnanen gogot palen mamti dopmaŋ mukulem mukulem mti mambanup. \p \v 3 Keyepmti nin Kawawaŋgalen am maŋge penaŋ manup nin imbimak set kileŋ mama tamaŋ mamaipnok mamayet zet kelakŋaŋ ma nolineyelen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak kileŋ ku mbanup. \v 4 In zet sakambukŋaŋmak ma zet mgasik notnaŋ ma zet sambuŋ mee ke zeme ŋep penaŋ ku bewe. Kawawaŋgat wisikŋ zet keboŋ keboŋ etaŋ zemti mame keyaŋ dolakŋaŋ bewe. \v 5 In penaŋ kapigok nâmbep, an imbimak set kileŋ tamaŋ maipnok maip ma zet sambuŋ manzeip ma amgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mamip ekŋen ke nopiom pedondom samti keyet otnâpeŋ maip ekŋen keyaŋ Kilaismak Kawawaŋ ekŋengalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ku mebep. \p \v 6 Am notnaŋaŋ in tetimindemti mama mimi bekananeset indatimti mesât zet kelakŋaŋ mimindame in zelin ke ku nâmbep. Muluwaŋ bekanaŋ keboŋ keyepmti Kawawaŋaŋ am zet kululutoŋ ekŋen keboŋ ke ŋenzinziŋ mimindamti dopmaŋ mutumindawe. \v 7 Keyepmti in am ekŋen keboŋmak oloŋkati ku mamambep. \v 8 In eweŋan tambusosokgalen mama mimi bekanaŋ ke timti mmamkwabien. Yaŋ alak pi Amobotnaŋmagen kot tusumti egalen am maŋge bemti busatnanen mamaip. Keyepmti in am maŋgeŋene itnaŋaŋ nin mamanup sepem kegogak mambep. \v 9 Am busatnanen mamaip ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kapigok masokbein. Ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋ mti zelin penaŋ penaŋak zemti mama mimiŋin kwetetepmaŋ mti mamaip. \v 10 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâtâti Amobotnaŋaŋ nâmindeme ŋep bembeyelen keboŋ keboŋ etaŋ mbep. \v 11 In am tambusosogalen mama mimi bekanaŋ mamip ekŋen kemak met tusumti ku mambep. In naman met am bekakan ekŋen ke indatimti busatnanen kobep. \v 12 Mama mimi bekanaŋ ekŋenaŋ enzilimti mamimelip keboŋ ke zetnaŋ sosok kawaŋaŋ zemkawaŋ bembeyelen ŋep yek keyepmti neŋ zet kapi zenzeyet nâma sakambukŋaŋmak bein. \v 13-14 Am sambe mama miminn dolakŋaŋ ma bekanaŋ mamimenzili mâtnup bee Amobotnaŋgalen busatnaŋ keŋan sosok kot sokbemkawaŋ beme nin ekmâtâbanup. Keyet zet apapalak ŋen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ, \q1 “An muluk toŋ geŋ ilak wat. An gakikiŋanok mawenik geŋ wapmane Kilaisiyelen busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bemgek.” \rq (Aizaya 60:1)\rq* \m \v 15 In mama mimiŋin weyaŋ eksemti mbep in am nânâŋinpiŋ seoŋ ekŋenaŋ mamti mamip sepem keboŋ ku mammambep in am nânâŋinmak sepem keboŋ mambep. \v 16 Kan pigogat bekanaŋaŋ msalen palakŋaŋ beyeyaŋ tazingat kan isikŋaŋ bugan taindain kataŋ Kawawaŋgalen mulup windeŋaŋ bemti mbep. \v 17 In am seoŋ sepem ku mambep. Amobotnaŋaŋ mulup maindain ke ekmâtâti mbep. \p \v 18 In wain tu katikŋaŋ omba ku nimbep keyaŋ ŋoktikŋin mme yuŋgume bekanaŋ sambe mmebepgat e bam kumpemti Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ nâmpeme egaŋ indadamuŋ mbe. \v 19 In ilinak silik Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tazin ke tim kukuŋaŋ ke kuwep ma silik notnaŋ Zisas milim kukuŋaŋ ke kumti sesewat silik notnaŋ kumti Amobotnaŋinaŋgat keŋ oloŋen nâmti sesewatpewep. \v 20 Amobotnaŋ Zisas Kilais egapmti kwitnaŋ kwitnaŋ mamimambep kataŋ Kawawaŋ Biwinaŋgat wisikŋ zepeŋ mamambep. \s1 Awembiŋ ekŋengalen zet \p \v 21 In Kilaisiyet kwitnaŋ mwatonzemti zetnaŋ maŋgawepup sepem kegogak ŋenaŋ ŋengat eksempem eksempem mti mambep. \p \v 22 Amobotnaŋ Zisasi eksempemti manâmkiŋpeip keyet penaŋaŋ imbi in kegogak awine eksemindewep. \v 23 An in imbiŋaŋgat ŋokŋin nemboŋ sakam kegogak Kilaisiyaŋ dapmelaŋgeŋane ekŋengat ŋokŋin nemboŋ mamain. Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee e dapmelaŋgeyet ŋokŋaŋ tazin e eneyet Kilaisiyaŋ ikŋaŋ yomengatnan gilik zemti ndatiye. \v 24 Âpme dapmelaŋgeŋane ekŋenaŋ Kilais eksempemti manâmkiŋpeip sepem kegogak imbi in awine eksemindewep. \p \v 25 Âpme an in imbiŋine ekŋen gogot mimindawep. Sepem kegogak Kilaisiyaŋ dapmelaŋgeŋane nin kegogak gogot mimndamti gilik zemndatitiyet nâmti ikŋaŋgat mamaŋaŋ ke ketalasiye. \v 26 Egaŋ kegok ke mti am nin egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke nâmti nâmkiŋpepe aikmann yom zulut kapupme mepme tu zuluti Kawawaŋgat zapaletaŋ mamayet zet zapatnaŋ mandiindoip keyet kataŋ mamambep. \v 27 Egaŋ nin ndatimti met kandaŋan penaŋ maŋgeŋane penaŋ bemti mamann egaŋ ikŋaŋ nin ndikdamuŋ mimndeme nin yom mimipiŋ ma kwileki ŋen ku myuŋguwanup belak kwetetepmaŋ piliwilinaŋ piyaŋ mamambanup. \v 28 Keyepmti an in ilinaŋgat sekŋin ekdamuŋ dolakŋaŋ mamip sepem kegogak imbiŋine indikdamuŋ dolakŋaŋ mimindemti gogot mimindawep. An ŋenaŋ imbiŋaŋgat gogot msawe beme ikŋaŋgat mbe. \v 29-30 Nin an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ kasa mpeme ku maeknup. Egaŋ sekŋaŋ ekdamuŋ dolakŋaŋ mpemti tu meu dolakŋaŋ masain. Âpme dapmelaŋge nin Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee ke bemti mamanup keyepmti egaŋ dapmelaŋgeŋane ningat sepem kegogak mamimndain. \v 31 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zenzeŋaŋ, \q1 “An ŋenaŋ mamaŋ bipmaŋ katimidemti meti imbiŋaŋ wati ekmak pepep bemti am kwepnok bemamalup.” \rq (Sokbembe 2:24)\rq* \m \v 32 Zet Kilaismak dapmelaŋgeŋane ningat zenzeŋaŋ kapi yaŋaŋ nukŋaŋ penaŋ tazin. \v 33 An in ilinaŋgat sekŋin ekdamuŋ mti maweyaŋpeip sepem kegogak imbiŋine ekŋen gogot mimindawep. Âpme imbi in awineyet eksemindewep. \c 6 \s1 Nemba mambipmane ekŋengalen zapat \p \v 1 Animbi nemba in Amobotnaŋ Zisas egat mti mambiwine ekŋengalen zet gawepuwep. Mama mimi kaboŋ kapiyaŋ dolakŋaŋ penaŋ bein. \v 2 Zii zelen zet ŋen pigok tazin, \q1 “Geŋ mambipdine egegat nâmane mobotnaŋ beme zemsesewatidewanik.” Zet kapiyaŋ zii zet mobotnaŋ penaŋ bein ma zet keyet zetik pigok zempepeŋaŋ tazin, \rq (Kisim Bek 20:12)\rq* \q1 \v 3 “Nemba ŋenaŋ kegok mbe beme egaŋ msalen nukŋaŋ ŋen titipiŋ kan teepmaŋ penaŋ mamambe.” \rq (Zii Zet 5:16)\rq* \p \v 4 Âpme nemba mambiwine in nembaŋineyaŋ kwileki ŋen myuŋgume nâmbekambemti ŋenzinziŋ mti nemba ekŋen keŋin mme bekanaŋ ku bewe. In ekŋen indikdamuŋ dolakŋaŋ mimindamti Amobotnaŋgalen zet zapat dolakŋanen zet tazin ke zemzikat indawep. \s1 Msalengatnaŋ amobotnaŋmak sisiliŋ an ekŋengalen zet zapat \p \v 5 Sisiliŋ an in damuŋine ekŋengat nâme mobotnaŋ penaŋ beme kandaŋinan meti ekŋengalen zet gawepumti muluwin esemteŋ mti mambep. Kilaisiyet nâme mobotnaŋ beme zetnaŋ gawepumti egat kandaŋan mamaip sepem kegogak \v 6 in amobotnaŋine ekŋenaŋ indikme dolakŋaŋ bembeyet belak etaŋ segaŋ mulup mimindawepgat. In Kilaisiyelen mulup anene kegok mamti Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin keboŋ keboŋ ke mâti mbep. \v 7 Wa am ekŋenaŋ nâmindeme mobotnaŋ bembeyet nâmti yek. Amobotnaŋ Zisas egaŋ nâmindeme mobotgat nâmti muluwin oloŋen palen mbep. \v 8 In nâit, am ŋenaŋ mulup dolakŋaŋ mti mambe beme Amobotnaŋaŋ dopmaŋ sepem kegogak sawe. Sisiliŋ an ma an lala manup bepi mulupmnaŋgat dopmaŋ sepem kwep kwitnaŋ kwitnaŋ mimndawe. \p \v 9 Âpme an damuŋ, in kegogak sisiliŋ nembaŋine weyaŋ indadamuŋ mbep. In ekŋen zemtalat indemti ku mtot indewep in pigok nâmbep. Sisiliŋ an ma an damuŋ nin Amobotnaŋin kwewetaŋ kululuŋen tazin. Egaŋ an mobotnaŋ ma sisiliŋ an sambe nin bepi zet mulup sepem kwewetaŋ ndeme tabanup. \s1 Nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ kasa kuku an ekŋen keboŋ tabep \p \v 10 Neŋ zetn delaŋ zenzeŋaŋ kapigok zemdelaŋ zesâwapgat nâit. In Amobotnaŋmagen wetekumti tapme egalen windeŋaŋ temaŋ keyaŋ indapbulupme gweŋ gweŋ kumti tabep. \v 11 Mti Kawawaŋmagengatnaŋ timbisok ma moe ke timti tatnepeme Sadaŋaŋ buzakeset kasa timkwapme winde timti gweŋ gweŋ kum tabep. \v 12 Nâit, wa nin am ekŋenmak kasa ku maânup. Nin kasa Sadaŋgalen amobotnaŋ temaŋ temaŋ ma an ŋeŋaŋ temaŋ temaŋ ma maŋgeŋane bekanaŋ penaŋ windeŋinbeŋ mamaip nin zikalaŋ ŋep ku maindiknup ekŋen bekemak maâm bekambenup ekŋenaŋ msat kapi damuŋ mti mama mimi bekanaŋaŋ sambe sokbembeyet mulupmaŋ mamip. \v 13 Keyepmti in Kawawaŋmagengatnaŋ kasayelen kwitnaŋ kwitnaŋ ke timti weyaŋ tabep. Keyepmti kasa kuku kanen katikŋaŋ bemti tapme kasa ekŋenaŋ indom walesâgât mbewaŋ olapme beme belak katim indemti mebep. \p \v 14 In kapigok mti tabep, Kawawaŋgalen zet penaŋaŋ bitiminok zampemti mama teŋ mama keyaŋ melakandundu kapaŋinok beme suwalolo mbep. \v 15 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ sewak mamayelen zet keyaŋ sewawatnok beme weti ime kwiŋ kume ektitipeŋ mambep. \v 16 Naman ŋotekŋaŋ temaŋ nâmkiŋpepeyaŋ moeŋinok beme mimwatonzemtapme an bekanaŋ Sadaŋ egalen namsamek kukŋaŋ keyaŋ kot keyet palen imti kukŋaŋ etumti tobe. \v 17 Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemti ndatimti mama kanzizitgat zapat ndaye nânâ keyaŋ sipakandak bunduŋnok ŋokŋinan peme toti ŋokŋin aŋgalaŋ tabe. Âpme Kawawaŋgalen Zet sambe Emetak Teŋaŋ manzemâtâtindain keyaŋ wanam ŋilikŋaŋ keboŋ mti Sadaŋmak an âwep. \v 18 Emetak Teŋgalen windeen in Amobotnaŋgat mene mene dundum sapeŋ mamambep. Mti kandati mamapiŋ posiŋin mpeŋ tabep. Mti Kawawaŋgalen animbi notnaŋ ekŋengat otnâmti dundundu mulup mbep. \v 19 Mti nâgât kegogak dundume Amobotnaŋaŋ dembusekŋ mim eleŋ beleŋ beme neŋ kiŋgagapiŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ enzililiŋan tazin kapi eleŋ beleŋ bemti windennbeŋ ammagen zemkawaŋ bemebap. \v 20 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke zemkawaŋ bema keyepmti mka katikŋan tot newien. Keyet in neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke kiŋgagapiŋ tusumti mka katikŋan pien eyo zemkawaŋ bembeyet dundunduyaŋ bandim mnewep. \s1 Zetn delaŋ zenzeŋaŋ \p \v 21-22 Tikikas ek nâmkiŋpepemak notn dolakŋaŋ penaŋ ek Amobotnaŋgalen mulup an dolakŋaŋ penaŋ keyepmti neŋ ek ke pema koti egaŋ neŋ mka katikŋan pien sepem zigok mamayap keyet yaŋaŋ ma msat kapi am nâmkiŋpepemak ekŋen sepem zigok mamaip keyet yaŋaŋ zemâtâtindame nâmti keŋin dukŋaŋ beme oloŋen mbep. \p \v 23 Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋŋ Zisas Kilaismagen notnne, in egaŋ keŋ sewakŋaŋ mimindemti nâmkiŋpepeŋin mkatik bemindeme gogotmak mambep. \v 24 Am Amobotnaŋ Zisas Kilais gogot penaŋ mpemti mamaip am ekŋen ke Kawawaŋaŋ keŋ taolet mimindamti manepeme met mama kanzizit ke titiyet nâmti mandunduyap.