\id ACT - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h Nembayelen Muluwin \toc1 Zisasiyet nembaŋaneyaŋ egalen buŋam zapat dolakŋaŋ timet timkot mbiengalen zapatnaŋ kukuŋaŋ \toc2 Nembayelen Muluwin \toc3 Nem \mt1 Nembayelen Muluwin \mt2 Zisasiyet nembaŋaneyaŋ egalen buŋam zapat dolakŋaŋ timet timkot mbiengalen zapatnaŋ kukuŋaŋ \ip Kawawaŋaŋgalen Zet Zapat kapi kwitnaŋ Nembayelen Muluwin. Zet zapat kapi Lugaŋegak kuye. An sepem kwep buŋam zapat ŋeŋaŋ kumsaye keyegak zet zapat ŋen kapi kogogak kumsain. An keyet kwitnaŋ Tiopelas. An keyet yaŋaŋ ku nânup yaŋgut Lugaŋ zet zapat kapi kogogak kume an kwep keyelenegak mezin. Zet notnaŋ zet zapat kapiyet keŋaŋ tazinen an zet zapat kukuŋaŋ kapiyaŋ ilinsakwep mamti mulup mimiŋaŋgapmti zet zapat esemtaŋ penaŋ kumâge. Zet ŋen zeyeen kapigok, “Nsakwep msat ke pemti met ke kwabenn.” Ek ikŋaŋ ilin sekwewegak mamtemien (\xt Nembayelen Muluwin 16:10-17; 20:5; 21:18; 27:1–28:16\xt*). Zet kapiyet keŋaŋ makunikgen zet zeya ke ilak eknik. \ip An ekŋen kapiyaŋ Zisasimak mambien keyepmti kwilin Zisasiyelen nembaŋaŋe kogok zenzeŋaŋ. Âpme zet zapat kapiyet keŋan makusâpmnigen an ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bewien keyet zetnaŋ omba penaŋ tazin. Zet \xt Nembayelen Muluwin 1:8\xt* keyet penaŋ zet zapat kapiyet omba penaŋ makumnânik. Tuŋgupmaŋ kwepgatnaŋ 28 delaŋ zeinen zet kapigok ŋep maiŋnâsenik: Emetak Teŋgalen winde ma mulupmaŋgalen yaŋaŋ ma Emetak Teŋaŋ an Kawawaŋgalen zet timamti zempalakŋaŋ bembeyet indakumtetitiŋaŋ indamukulem mimindeme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timmet zempalakŋaŋ bemâbien ma ekŋenaŋ Zelusalem mka temanengatnaŋ timmet timkot mme msat kataŋ palakŋaŋ bemâge. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ Nembayelen Muluwin zenup kapiyet keŋan talip: \io1 \ior 1:1–5:42\ior* Dapmelaŋge kukŋaŋgat yaŋbembeŋaŋgalen zezapatnaŋ \io1 \ior 6:1–9:31\ior* Dapmelaŋge ekŋenmagen sisipeŋpeŋ sokbembeŋaŋgalen zet zapatnaŋ \io1 \ior 9:32–12:25\ior* Pitayaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ zemkawaŋ bemti naman Zuda am mama kemak bukŋen zemyuŋguŋguŋaŋ \io1 \ior 13:1–14:24\ior* Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ timti set ŋeŋaŋ yaŋbem megeyelen zet zapat \io1 \ior 15:1-41\ior* Dapmelaŋge ŋeŋaŋ ekŋengalen an damuŋ ekŋenaŋ ondekek ŋeŋaŋ Zelusalem mka temaŋ ondekbien \io1 \ior 16:1–18:23\ior* Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timti set mepme sek zut beye \io1 \ior 18:24–21:14\ior* Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ timti set mepme sek tuk beye \io1 \ior 21:15–28:31\ior* Pâl atamti peme Loma mkaen zelen tasâtmege \c 1 \s1 Zisasiyaŋ moti Emetak Teŋ zempeme totogat zetik mge \p \v 1-2 Tiopilas an notn, neŋ eweŋan tipman baen papia kum gawan ke Emetak Teŋaŋ Zisas winde same egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mti ombemindendeŋaŋŋane nânâ zikat indamkwage keyet Zapatnaŋ ma mulupgat yaŋaŋ zikat indamti msat kataŋ mekoti mulupmaŋ mimiyet mulup belinan bemindemti kululuŋen mowege keyet zapatnaŋ kum gama ekbanan. \v 3 Âpme Zisas amnaŋ sindem sameti kume gakime bewienaŋ bamgat gilik zem wati kasup 40 kegok ewe msalen kapiyegak mamti Ombemindendeŋaŋŋane kan sambe sokbemenzilimimindamti maŋge. Mneti ekŋenaŋ pe penaŋ wageyaŋ main ma yek kegok zemti keŋ zut mbiekgapmti egaŋ yaŋaŋaŋ zemkawaŋ bem indamti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ kegogak diindoye. \v 4 Âpme kan ŋengat ondek tati Zisasiyaŋ Ombemindendeŋaŋŋaneyet zeye, “In Zelusalem mka temaŋ kapi ku peme tapme mebep. In kapiyak tatnepeme neŋ eweŋan kwileki ŋen Bienaŋ indandayet zetik mge keyet zapatnaŋ zema nâmbien ke sokbemindawe. \v 5 Nâip, Zânaŋ am tu etaŋaŋ manzulutindemtan yaŋ kan belaknik kapi mamopme Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ ingat keŋinan bemindewe.” \s1 Zisasiyaŋ kululuŋen mowege \p \v 6 Zisasiyaŋ Ombemindendeŋaŋŋanemak Olip kalaŋan mot ondek tati Ombemindendeŋaŋŋaneyaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ, geŋ alak Islael am maŋge ndaondak ndemti ningalen Amobotnaŋŋ temaŋ bemane nin Itali msalen amobotnaŋ Loma mka teman tazin egat kandaŋan ewe ku tabanup?” \p \v 7 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke mme sokbembeyelen windeŋaŋ tasainaŋ kanaŋ beye ke ewe tazingat in eneyet keyet tatnayaŋkwesip yaŋgut ke ingalen kwitnaŋ kwitnaŋ yek. \v 8 In belak kapi tatnepeme Emetak Teŋaŋ kopme in ke time winde indame nâgât zet zapat zenze an bemti Zelusalem mkaen ma Zudia msalen mka sambe tapmezinen ma Samalia msalen mka sambe tapmezinen ma msat sambe zet zapatn zempalakŋaŋ beme pelelaŋ bem mekobe.” \p \v 9 Zisasiyaŋ zapat kegok diindomti tapme Kawawaŋaŋ mme Zisasiyaŋ eleŋ beleŋ bemti kululuŋen mopme Ombemindendeŋaŋŋane ekŋenaŋ ektitipeŋ tatnepeme zanza ŋenaŋ koti utuk kekme eekpiŋ mbien. \p \v 10-11 Mopme ekŋenaŋ kululuŋen gwaenegak ektitipeŋ tatnepeme keyegak an zut melakanduŋit satnaŋaŋ ekŋenmagen sokbem tati zewun, “Galili mkaengatnaŋ an, in kwilekiyet zikalin kululuŋen gwaenen negak ekpeme mowepme talip? Zisas in taekme indemti kululuŋen mowelep ek maneti sepemaŋ keboŋak ewe gilik zemkopme ekbep.” \s1 Zudayet munduman Matiasiyaŋ tatagat ombempewien \p \v 12 Kegok zeme nâmti ekŋenaŋ Olip Kalaŋ ke katipemti Zelusalem mkaen gilik zemti mebien. Olip Kalaŋaŋgatnan Zelusalem mkaen mametemienen set tuŋgupmaŋ ke maeliŋaŋ butnaŋ etaŋ mametemien. \v 13 Meti Zelusalem mka temanen pataŋ zemti mot mundumin matatemien keyegak an kwilin kapigogaŋ motabien: \li1 Pita, \li1 Zân, \li1 Zems, \li1 Endulu, \li1 Pilip, \li1 Tomas, \li1 Batolomiyu, \li1 Matiyu, \li1 Zems, Alipiasiyet nemuŋaŋ, \li1 ma Saimon, itnaŋaŋ an maŋge Zilot ekŋenmak maŋge ekmak \li1 Zuda, Zemsiyet nemuŋaŋ an kegogaŋ tapmambien. \p \v 14 An ekŋen ke ma Malia Zisasiyet mamaŋ ma imbi notnaŋ ma Zisasiyet meniŋane ekŋenaŋ keŋ kwep bemti dundundu mulup kan kataŋ omteŋ mamkwatemien. \p \v 15-16 Kan kataŋ kegok maondak metne peme bamgat ondedak ŋengat am nâmkiŋpepeŋinmak 120 kegogaŋ tapme Pitayaŋ ondedagen ke watati zeye, “Dapmeniŋŋne, eweŋan tipman baenen Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zudasiyaŋ Zisas kasa ekŋen zemsokbemindame atawep keyet zet zapatnaŋ Dewit zemsokbemsame zemkawaŋ beye keyet penaŋaŋ ilak sokbeme ekbenn ke. \v 17 Zudas ek ningalen maŋgaengatnaŋ Zisasiyaŋ ikŋaŋ mulup ninmak mimiyelen nâmti ombempeyeyaŋgut egaŋ kileŋ beye.” \p \v 18 (Keyepmti egaŋ myuŋguŋguŋaŋgalen tosaŋaŋ ke timti msat kwitiye. Msat ke kwitimti msatnanen ke met anzamti diliŋ zem tokumti kambakŋaŋ epeeme tipmaŋ wiselepmaŋ âlâk zemti zupman kwawege. \v 19 Kogok mme Zelusalem mka temanen am sambe tabien ekŋenaŋ Zudasiyet zapatnaŋ ke nâmti msat keyet kwitnaŋ ilinaŋgat zelinaset Akeldama zewien, zet ke ningalen zeleset gilik zewanegen, Sip Sombem kegok benak). \p \v 20 Âpme Pitayaŋ Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋaŋ Sam papiaen zet tazin ke mti pigok zeye, \q1 “‘Mkaŋaŋ ŋepgat belak tabe an ŋenaŋ ke ku tabe.’ \rq (Sam 69:25)\rq* \q1 Âpme Sam ikŋaŋ keyegak zet ŋen pigok tazin, ‘Mulupmaŋgut an ŋenaŋ toŋaŋ bemti mbe.’ \rq (Sam 109:8)\rq* \p \v 21-22 Keyepmti nin Zuda egat munduman an ŋen Zân tu zululut anaŋ mulup mge keyetnaŋ yaŋbemti kwat Zisas Kawawaŋaŋ kululuŋen wati moge. Kan tuŋgupmaŋ ke ninmak mamkwati kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee ekmâtâpme delaŋ zemâge. An keboŋ aikmann ninmak mamti Zisas wawatnaŋgalen zet zapat kapi zemkawaŋ bewe.” \p \v 23 Pitayaŋ kegok zeme an zut idaikbien. An ŋen kwitnaŋ Zosep Balsabas manzemtemien ma ikŋaŋ keyak kwitnaŋ ŋen Zastas ma an ŋengat kwitnaŋ Matias. \v 24-25 Idaikidemti dundundu mulup mti zewien, “Amobotnaŋ, geŋ am ningat keŋŋnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâdik. Keyepmti geŋ an zut kapiyet nâmane an kwiyaŋ Zuda an mama mgasik mâti metneti keyet dopmaŋ timti gakiye. Egat munduman tati egaŋ Zisasiyaŋ mulup zet ndaye ke mimiyet nânik beme aik ndamane eksenup.” \v 26 Kegok dundumti ekŋenaŋ takaset zut teepmaŋ ŋen pemkwepmaŋ ŋen mti butnaŋ baen aŋgalaŋ tati butnaŋ etaŋ zenzelim peme kwatapme Matiasiyaŋ teepmaŋ seŋ mge keyepmti egaŋ Zudasiyelen mundum ke time Ombemindendeŋaŋ ewe 12 munduminan egaŋ kwapme kegok beye. \c 2 \s1 Pentikos Kendoyet Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan toge \p \v 1-2 Nup kan kataŋ Pentikos Kendoyet Kawawaŋgat sâpe sâpe bumbuyet kwitnaŋ kwitnaŋ timti buluŋ belaŋ mmekoti mambemtemien ke beme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ mka keŋaŋ kwepgat ondek tatnepeme keyegak kululuŋengatnan tâgâ kwisaknok temaŋ penaŋ kumtoti ekŋenaŋ mka tabienen ke kwisakŋaŋaŋ bemisik tage. \v 3 Kwisak kokume ekbienaŋ taŋam nambalam keboŋaŋ am tabien kataŋ ekŋenmagen pelelaŋ beme tapmâge. \v 4 Emetak Teŋaŋ keŋinanen bemisik indemti zet sambe keŋinan bemindeye kataŋ yaŋbemti zet ŋen ŋenaset zemâbien. \p \v 5 Âpme Zuda am sambe mulupgapmti msat sambe mekoti mamtemien ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamamtemien. Ekŋenaŋ kendo keyet koti keyegak tapmambien. \v 6 Yaŋ Emetak Teŋ toge kan keyet am ekŋen keyaŋ tatnâme kwisak temaŋ takume pe kwilekiyaŋ tapm zemti weŋin mepme kwaweti ekme Zisasiyet nembaŋane ekŋen Emetak Teŋaŋ nânâ indame ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ tazeme am sambe keyaŋ nâme zelinan esemteŋ tazeme nâmâtâpmâbien. \v 7 Meluwaŋ mamanamaŋ kegok mme ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An ekŋen zet ŋen ŋenaset tazeip an ekŋen kapi Galili msalengatnaŋ etaŋ. \v 8 Nin msat kataŋ met ambesomti ekŋengalen zet nâwenn zet keyegak ikŋaŋgat ikŋaŋgat kapi zigoset nâmti zeme nâmâtâpmann delaŋ zein. \v 9 Nin bepi msat sambe kapigogatnan kopmobenn: Palitia, Midia, Elam Mesopotamia msalengatnaŋ, Zuda, Kapadosia, Pontas, Esia, \v 10 Pilisia, Pampilia, Izip ma Libia msat ilindiŋ ke Sailini msat keyet sokŋanik. Ninmagengatnaŋ am notnaŋ Loma mka temaŋgatnan kopmâbien. \v 11 Ma Zuda am penaŋ ma am Zuda maŋgaen tususuŋaŋ ma notnaŋaŋ Kilit ma Alebia msat sambe keyetnan kopmâbien. Kawawaŋaŋ an ekŋen kapimagen menok temaŋ mme ekŋenaŋ am sambe nin bepi ninaŋgat zetnnaset Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ pi zemâtâtndame tuluŋ telaŋ penaŋ weyaŋ nâmâtâtnup.” \v 12 Ekŋenaŋ ke ku weyaŋ ekmâtâti nâmtemtem mti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi yaŋaŋ zigoset sokbein?” \p \v 13 Mme am notnaŋ ekŋenaŋ an nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zet kanzowak mti zewien, “Ekŋen tu katikŋaŋ niyoyaŋ keŋin kileŋ beme zet kilom kilom tazeip.” \s1 Pitayaŋ am ekŋengat zet zeye \p \v 14 Âpme Ombemindendeŋaŋ 11 ekŋenaŋ ilinsakwep watati Pitayaŋ am sambe penaŋ tabien ekŋengat kwizet kumti pigok diindoye, “Zuda am notnne ma amkup notnaŋ koti Zelusalem mkaen tadik, in wakŋin weyaŋ beme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbein kapiyet yaŋaŋ zema weyaŋ nâit. \v 15 In nâme nin kapiyaŋ tu katikŋaŋ nimti keŋŋ kileŋ tabein mene kegok otnâmndeip. Yaŋgut yek. Pi ewe tambuŋan 9 kilok etaŋ pimak. \v 16-17 Muluwaŋ kapi sokbembeyelen Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Zoel egaŋ kapiyet eweŋan baenen Kawawaŋaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zeme nâmti meluwaŋ kapigok mge, \q1 ‘Kan bududuk beme neŋ nemunambaŋine ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet timti zemkawaŋ bemâbep. Ma nembaŋine zomolim notnaŋ ekŋen zikalin mitima meluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ ekbep ma ailip ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ kieset zikat indama ekbep ma Emetakŋ Teŋ msat sambe am keŋinan bemisik indewap. \v 18 Ma kan keyet sisiliŋ animbinne ekŋen Emetakŋ Teŋaŋ keŋinan mulat indema ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet indama zemkawaŋ bemâbep. \v 19-20 Neŋ kululuŋen ma msalen menok notnaŋ kapigok mma sokbemâbe. Msalen tep temaŋ zime kasak temaŋ kwaikbe ma am sipmaŋ kileŋ mulapmebep ma kululuŋen neŋ kasup zikatnan mma sopsop kuwe ma eyoŋga zikatnaŋaŋ ŋamaŋ sip nemboŋ beme Amobotnaŋaŋ kopme oloŋen mimi keyet kanaŋ ke bewe. \v 21 Kegok sokbeme an ŋenaŋ Amobotnaŋgat kwitnanen dunduwe beme egaŋ aŋgalaŋpewe.’ \rq (Zoel 2:28-32)\rq* \p \v 22 Islael am notnne, in zet kapi tatnâme zema nâit: Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ mulup same egaŋ inmagen menok kwitnaŋ kwitnaŋ mzikat indamkwapme ekmâtâbien. \v 23 Ewaŋan tipman baen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ke mimiyelen nâmâtâtpeye keyet kataŋ inmagen sokbeme in an bekanaŋ mimi penaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ tewen kumasasok peme tati gakiye. \v 24 Yaŋgut gakikiyelen windeyaŋ ku atam tage. Kawawaŋaŋ mme gilik zem wati gakikiyelen nukŋaŋ sambe beye gaipeme weŋge. \v 25 Keyet Dewilaŋ eweŋan Zisasiyet zetnaŋ kapigok zemkawaŋ beye, \q1 ‘Neŋ Amobotnaŋ ekma zimosetnnan kwesiŋ matazin. Egaŋ nâgât betn penaset tazingapmti kwilekiŋen nukŋaŋaŋ ku naikbe. \v 26 Egaŋ neŋ gakikiengatnan mme wapma mama kanzizit nanayet zetik mneŋgeyet webem mayap. Keyepmti neŋ nâma dolakŋaŋ penaŋ beme zetn oloŋen palen manzeyap. \v 27 Geŋ ek ketalatpemane am gakikiŋaŋ mundumen ku tabe. Ma geŋ Nemundi Teŋ ek pemane gakimti sekŋaŋ msalen ku sambuwe. \v 28 Geŋ mama kanzizitgalen set zikat nawanan. Âpme gâgât monzalamdan neŋ oloŋen temaŋ penaŋ mbap.’ \rq (Sam 16:8-11)\rq* \p \v 29 Notnne, neŋ yeŋŋ sokŋ Dewit egat zet pigok penaŋ zemkawaŋ bema nâit. Ek ilak itnaŋaŋ gakime bewien yaŋ bewien ke am zaimaŋ sosok tapme maeknup. \v 30 Ek golaŋ zenze an mamkwapme Kawawaŋaŋ egat zetik mpemti kapigok zemkatik bempeye. In sokdine ekŋenmagengatnaŋ an ŋen aikma egaŋ nâlen Amobotnaŋ mundumm ke tiwe. \v 31 Ke nâmti eweŋanak tipman baen Kilaisiyaŋ gakimti wabeyet zetnaŋ pigok zeye, \q1 ‘Kawawaŋaŋ am gakikiŋaŋ ekŋengat tuŋguwinan peme wemti sekŋaŋaŋ ku sambuwe.’ \rq (Sam 16:10)\rq* \p \v 32 Zet keyet kataŋ Zisas ek Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wapme nin Zisas walep elak penaŋ ekmâtâbenn. Keyet zapatnaŋ kapi manzemkawaŋ benup. \v 33 Egaŋ wati moti Kawawaŋgat betnaŋ penaset moti tapme Kawawaŋaŋ Zisasiyet Emetak Teŋ peme totogat zetik mpeye keyet kataŋ Emetak Teŋ peme toti ninmak tati mulup mme in alak egat yaŋaŋ kapi sokbeme egip. \v 34-35 Dewit sekŋaŋ melesiŋ kululuŋen ku moge yaŋgut zet belak kapigok etaŋ zeye, \q1 ‘Kawawaŋaŋ nâlen Amobotnaŋgat pigok dunduye, “Kot betn penaset tot tapmane neŋ kasandine maŋge kwep bemindema geŋ windeŋin mtoindewanik.” ’ \rq (Sam 110:1)\rq* \p \v 36 Keyepmti Islael am in pigok nâmkatik beseip, in Zisas an yomengatnan ndatitiyet koge an ke tep palen kume gakiye. Kilais ek ke Kawawaŋaŋ alak mtati Amobotnaŋ onzempeme tazin.” \p \v 37 Pitayaŋ zet kegok zeme amnaŋ nâmtemtem mti Pita ma ombemindendeŋaŋ an notnane notnaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “Notnne, nin zigok penaŋ mmann ŋep penaŋ besem?” \p \v 38 Zeme Pitayaŋ pigok diindoye, “In kwep kwewaŋ bekanaŋin eknâmti yomengatnaŋ gilik zemti Zisas Kilais nâmkiŋpemti egat kwitnanen tu zulutme Kawawaŋaŋ ingat yomin katikpewe. Kegok mme Kawawaŋaŋ in Emetak Teŋ taolet m indawe. \v 39 Ilin ma nemunambaŋine ma am msat sambe tapmelip kapi Amobotnaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ nâmti ekmagen kobep kataŋ egaŋ Emetak Teŋaŋ indandayet zetik mpeye ke indawe.” \p \v 40 Pitayaŋ zet kegok diindomti ewe tusumti golaŋ zet pigok diindoye, “In am myuŋguŋguŋin temaŋ ekŋenmagen peme tapme keŋin gilik zemti kobep. Am bekanaŋ ekŋen ke Kawawaŋaŋ indawaletbe nâip!” \v 41 Kegok zeme kasup keyegak am 3000 mee kogaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeme tu zulutindeme Kilaisiyelen am maŋge ekŋenmagen tusuwien. \s1 Am nâmkiŋpepemak ondedakŋin ma mama mimiŋin kwep dolakŋaŋ wemkwage \p \v 42 Âpme am ekŋen kapi ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mandiindom kwatemien. Mti keŋ kwep penaŋ bemti tambuŋalem niniyet ma dundundu mulup mimiyet mene mene maondaktemien. \p \v 43 Âpme Kawawaŋaŋ ombemindendeŋaŋ ekŋengat palesetgatnaŋ menok sambe penaŋ mgeyepmti am sambe ekŋenaŋ nâmtemtem palen mamkwabien. \v 44 Am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ keŋ kwep bemti kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee temakwep apalak tim nimwiaŋ wiaŋ mmamkwabien. \v 45 Ma ekŋenaŋ msalin mkaŋin ma kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee ketalasime amnaŋ keyet tosaŋaŋ mânep indame timti ondek bemti naman ilinagak olat zeme kataŋ kalaŋ indame matimtemien. \v 46 Ekŋenaŋ tambu misa kataŋ Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka teman ilindiŋ maondaktemien. Ondekpemti naman kalaŋti mka ŋen mka ŋen mekoti meu time kwawepme ilindiŋ kalaŋ kumnimti oloŋen palen tati tambuŋalem manimetemien. \v 47 Mama mimi dolakŋaŋ kegok mkwati Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwati sesewatsamkwapme am notnaŋaŋ ke egomti ekŋenmagen tusumti nâmkiŋpepe aikme Amobotnaŋ Kawawaŋ ikŋaŋgalen maŋgeen ke matusum indemtan. \c 3 \s1 Pitamak Zânaŋ an setnaŋ bekanaŋ ŋen weyaŋpewun \p \v 1 Kan ŋeniyet Pitamak Zân egelaŋ 3 kilok dundundu kanaŋ beme Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka teman dundundu mulup msât mowebun. \v 2 Âpme an ŋen setnaŋ wesiŋ mamkeŋ keboŋ sokbembeŋaŋ an ke notnaneyaŋ tambu msa luaen luenzamti kot Zuda ilinaŋgalen sesewat mka temaŋ keyet “Setokwakwat Dolakŋaŋ” manzemtemien keeset peme tati ekme am sambeyaŋ sesewat mka temanen mobot totot mme indikti mânep milawatgat mawekumindamtan. \v 3-4 An keyaŋ tati idikme Pitamak Zân egelaŋ sesewat mka teman mowesât mmalu idikti kegogak mânep milawatgat idawekume egelaŋ ek eksememuŋ mtati Pitayaŋ pigok dunduye, “Geŋ pien ndikbak!” \v 5-6 Mme an setnaŋ bekanaŋ egaŋ wa kwileki ŋen nasâpmilup mene zemti eleŋzemoidikme Pitayaŋ egat zeye, “Nit mânep milawat mene ŋen ku tatndain. Kwewetaŋ tatndain ke gasâpmilup. Zisas Kilais Nasalet mkaengatnaŋ egat kwitnanen zeyapgat wati met!” \v 7-8 Kegok zemti betnaŋ penaset betname setnaŋ ŋandoŋaŋ dolakŋaŋ beme sakwep eleŋ beleŋ bemti wat mutututi mebekokot mti egetmak ilinsakwep sesewat mka temaŋ keŋan moti set mamaŋaŋgat oloŋen mti palam mobot totot mti Kawawaŋ zemsesewatpeye. \v 9-10 Âpme an keyaŋ set tapmamti Kawawaŋ tasesewatsame am sambeyaŋ ekti nâmtemtem mti zewien, “Sesewat mka temaŋ ‘Sekekek Dolakŋaŋ’ manzeip ke totati mânep milawatgat ndawekumti matazin wa an ikŋaŋ kapimak zemti nâmtemtem mbien.” \s1 Pitayaŋ am Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ diindoye \p \v 11-12 An keyaŋ Pitamak Zân egetmagen met ilinsakwep mka keŋan ŋen kwitnaŋ Solomon makumtemien ke mame amnaŋ indikti buluŋ bililiŋ ilinsakwep ekŋenmak ke met ondektati nâmtemtem temaŋ mti tapme Pitayaŋ am ke indikti pigok diindoye, “Am in kapi kwilekiyet an wesiŋ dolakŋaŋ bep keyet ektemtem mti nit ŋandem tatndigip? Kwitnaŋ kwitnaŋ ke ndaŋgat windenidaŋgat ma teŋ mamanndaŋgat mamaŋaŋ ku aiksalut. \v 13 Nit yeŋsokŋne Abalaam ma Aisak ma Zekop mee ekŋengalen Kawawaŋ egaŋ Nemuŋaŋ Zisas ek Amobotnaŋ mwat onzempemti winde temaŋ saye. An ke in zemkumti kasa kuku an ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ wati amobotnaŋ Pailetmagen mepme egaŋ yomaŋ ŋen ku aikti belak zempeme mebegalen mgeyaŋgut in zekaŋkaŋ mti kume gakikiyet zewien. \v 14 In An Teŋ ma Kwatetepmaŋ ek bamkumpemti amobotnaŋ Pailetgat kwizet kaliaŋ kumti an bekanaŋ am indom enzilili ke nâmpeme inmagen totogat zewien. \v 15 Mti in An mama toŋaŋ ek kume gakiye yaŋgut Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme gilik zem wage. Nin an keyet zet zapatnaŋ manzempalakŋaŋ benup. \v 16 Keyepmti nit Zisasiyaŋ ikŋaŋ winde ndame nit nâmkiŋpepemak tati ikŋaŋgat kwitnanen an kapi mmalu dolakŋaŋ bemti ingat zikalinan tapme taegip kapi. \p \v 17 Notnne, neŋ ŋep nâmindeyap in ma amobotnaŋine in Zisasiyet yaŋaŋ ku nâmtiyepm ek yomepiŋaŋgut belak kegok msawien. \v 18 In meluwaŋ ke mme Kawawaŋaŋ golaŋ zenze anane ekŋengat zeme ekŋenaŋ Kilais sindem nâmeti gakikiyet zet zapatnaŋ dolakŋaŋ papia itnaŋanen meluwaŋ mkwabien ke penaŋaŋmak beye. \v 19 Keyepmti in yomengatnaŋ keŋin gilik zemti Kawawaŋmagen kopme egaŋ mama mimiŋin bekanaŋ ke katikpemti gilik zemindatime in sek welelaŋin kwawepme mambep. \v 20 Zisas Kilais ke Kawawaŋaŋ ninmagen peme kokogat ombempeye. Yaŋ maneti zempeme ninmagen kapi toge. \v 21 Zisasiyaŋ Bipmaŋgalen mowegeen keyegak mame Bipmaŋaŋ msat kululuŋ pi asekti naman alakŋaŋ mme sokbemâbe keyet zetikŋaŋ eweŋan golaŋ zenze anane teŋ zemindeme ekŋenaŋ keyet zapatnaŋ esemteŋ zemkawaŋ bemâbien. \v 22 Golaŋ zenze an ekŋen keyet tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen Moses egaŋ zet kapigok zemsokbeye, \q1 ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ inmagengatnaŋ nolin ŋen mwat onzempeme egaŋ neŋ golaŋ zenze an mamayap keyet kataŋ mamti zetnaŋ zeme nâmti gawepuwep. \v 23 Golaŋ zenze an keyelen zetnaŋ am notnaŋaŋ gawepumti ekmagen ku tusuwep beme Kawawaŋgalen maŋgeengatnan zemindeme zupman meti walelet aikbep.’ \rq (Zii Zet 18:15, 19)\rq* \m \v 24 Âpme eweŋan tipman baenen golaŋ zenze an Samuel ma notnaŋ egat bamaŋ mamkwabien ekŋenaŋ kan kapi sokbembeyet zetnaŋ papiaen meluwaŋ mkwabien. \v 25 In golaŋ zenze an ekŋengat nemunambaŋine in kapiyet Kawawaŋaŋ yeŋsokŋin Abalaamak tususu mti egat zetik pigok mpeye ke toŋaŋ in bewep. Kawawaŋaŋ egat pigok zeye, \q1 ‘Neŋ gâlen maŋgaengatnaŋ an ŋen egat pembenaŋgapmti msalen am sambe talip ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimindawap.’ \rq (Sokbembe 22:18)\rq* \m \v 26 In kapiyepm Kawawaŋaŋ eweŋan nâmâtâti Nemuŋaŋ Zisas zempeme kot msalen kapi sokbeye ke in ŋeŋaŋ mama mimi bekananengatnan indapmukulem mti gilik zemindatitiyet kegok mge.” \c 4 \s1 Pitamak Zânmak mka katikŋan idewien \p \v 1-3 Pitamak Zânaŋ ke tati animbi zet kegok diindomambe tapmalu sâpe sâpe bumbu an ekŋen ma Zudayelen sesewat mka temaŋgalen an tipdakutum ekŋengat ŋeŋaŋin ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ kopmâbien. Ekŋenaŋ kotati ekme Pitamak Zânaŋ Zisasiyaŋ wage ma am gakikiŋaŋaŋ wabep keyet zapatnaŋ animbi sambe tadiindom kwapmalu ekŋenaŋ keyet nâme ŋep ku beme indatimti zemidosât nâmbienaŋgut msat gasi beyeyepmti belak idatimti met mka katikŋan sekek idewien. \v 4 Yaŋgut am egetgalen zet nâmti notnaŋaŋ nâmkiŋpepe aikti Zisasmagen tusume am nâmkiŋpepemak sambe penaŋ temakwep 5000 mee kogok beye. \s1 Pitayaŋ an damuŋ ekŋengat monzalaminan Zisasiyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 5-7 Msa msame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋin temaŋ Anas ma egalen maŋgaengatnaŋ am notnaŋ ma Kaipas ma Zân ma Aleksandia ma sâpe sâpe bumbu an notnaŋ ekŋenmak temakwep Zelusalem mka teman ondekti Pitamak Zân tuŋguwinan onzemidemti pigok idayaŋkwesiwien, “It winde kwiyaŋ ma kwiyet kwitnanen ma meluwaŋ zigok penaŋ mti an wesiŋ kapi mmalu dolakŋaŋ beyan?” \p \v 8-9 Idayaŋkwesime Pitayet keŋanen Emetak Teŋaŋ zet same zelin dopmaŋ pigok gilik zemindaye, “Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋŋne ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋŋne in nit awesiŋ ke zigok penaŋ mti mmalu dolakŋaŋ bep keyet yaŋaŋ penaŋ nâsâgât ndayaŋkwesimti talip. \v 10 Keyepmti nit zemkawaŋ bemalu in ma Islael am ilinsakwep yaŋaŋ nâmâtâlit. Zisas Kilais Nasalet mkaengatnaŋ e in tewen kumasasok peme gakime bewien. Yaŋ Kawawaŋaŋ naman gakikiengatnan mme wageyaŋ main. Egat kwitnanen an wesiŋ kapi sekŋaŋ mmalu dolakŋaŋ beyanaŋ kapi tapme taegip. \v 11 An Zisas keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen baen meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 ‘Mka walalat an ekŋenaŋ tepum ŋen bekanaŋ zemti peme meweŋgeyaŋ alak tepum keyaŋ mka tepumaŋ kaliŋaŋ penaŋ bemti mka atam tazin.’ \rq (Sam 118:22)\rq* \m \v 12 Kawawaŋaŋ msalen an ŋenaŋ am ŋen yomengatnan gilik zemti indatitiyet winde ŋen ku saye. Egaŋ Zisasiyaŋ mulup ke mimiyet nâmti ek etaŋ saye.” \p \v 13 Zet keboŋ keboŋ etaŋ tazemalu am tabienaŋ nâmti zewien, “An zut kapiyaŋ nânâ mka temanen ku mebun. Zisasmak belak mamtemunaŋgut nânâ kaboŋ kapi deeset tiwunaŋ kiŋgagapiŋ pi nâmtalati tazelup.” Zemti nâmtemtem penaŋ mbien. \v 14 Âpme ekŋenaŋ an setnaŋ bekanaŋ weyaŋpewun ke egetmak ilinsakwep tapme indikti zet dopmaŋ ŋen gilik zemindandayet nâme ŋep ku beme peme tage. \v 15 Kegok zemti tabienaŋ yek beme eget zemideme zupman towepmalu ilinak tati pigok zenâ zenâ mbien, \v 16 “An zut kapi zigok mimidasenup,” zem zenâwien? “Egelaŋ menok ke msokbemalu Zelusalem mkaen animbi sambeyaŋ keyet zapatnaŋ ilak nâme delaŋ zep keyepmti nin ŋep ku iyaŋ indendeyelen bein.” \v 17 Zem mbienaŋ yek beme zewien, “Yegat mulup ewe tusum mmalu am sambeyaŋ nâmbepgapmti nin zemkiŋgagat zet zemann egelaŋ keyet kiŋgati Zisasiyet kwitnaŋ ewe ku mpalakŋaŋ bewalup.” \p \v 18 Kegok zemnâmpemti naman idazemtetime mka keŋanenak mowepmalu pigok zewien, “It am ŋen ewe Zisasiyet yaŋaŋ ŋen ku zemzikat indawalup.” \v 19 Kegok zeme Pitamak Zân egelaŋ zewun, “Nit zet kapi zemalu ilin opem nâit. Ingalen zet gawepumti Kawawaŋgalen zet peŋ pemalu toweme keyet Kawawaŋaŋ nigat nâme zigok bewe? \v 20 Nit Zisasiyet mulupmaŋgat yaŋaŋ sambe be ekmâtâpmalu delaŋ zeye. Keyepmti kwizapatnaŋ kapi belak atam pemalu ku tabe.” \v 21 Egelaŋ kegok zemalu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zemkiŋgagat zet notnaŋ ewe tusumdiidomti belak ideme toti mebun. Am sambe ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti Kawawaŋgat sesewatsawien keyepmti an temaŋ temaŋ ekŋen keyaŋ kwindemti an zut ke kwileki ŋen ku miidawien. \v 22 An wesiŋ Pitamak Zânmak menok temaŋ egat palen mti weyaŋpewun. An ke nup kanaŋ 40 sebempein. \s1 Am nâmkiŋpepemagaŋ dundundu mulup katikŋaŋ mbien \p \v 23 Pitamak Zânaŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ katikideme egelaŋ nâmkiŋpepemak am nolitne ekŋenmagen koti ondedagen sâpe sâpe bumbu an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ zet zewien keyet zapatnaŋ mimindawien. \v 24 Âpme ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋin ondek kwep bemti Kawawaŋgat pigok dunduwien, \q1 “Amobotnaŋ, geŋ kululuŋ msat ma nembu temaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamaŋaŋmak wemezin kapi mmane sokbem mâge. \rq (Kisim Bek 20:11; Sam 146:6)\rq* \m \v 25 Geŋ ningat yeŋsokŋ Dewit mulup andi Emetakdi Teŋaŋ keŋaŋ m eleŋ beleŋ beme zet kapigok zeye, \q1 ‘Zigogat am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgat ŋenzinziŋ mti kusât tapmip? Ma pe kwilekiyet am ekŋen kapiyaŋ ondekti kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋaŋ yaŋepiŋ kapi msâgât tazenâip? \v 26 Msalen an damuŋ sambe ekŋenaŋ Amobotnaŋ Kawawaŋ ma Nemuŋaŋ Kilais egetmak âsâgât keŋ kwep bemti zenâ zenâ tapmip.’ \rq (Daniel 9:24)\rq* \m \v 27 Dewilaŋ zeye keyet kataŋ amobotnaŋ Elotmak amŋane Islael ekŋenmak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmak amobotnaŋin Pailet ekŋenaŋ mka temaŋ kapi temakwep bemti Kawawaŋ geŋ Zisas mulup andi teŋ ke pemane am yomengatnan ndatitiyet ombempemti zempemane koge ek kume gakikiyet mulupmaŋ penaŋ sukwep mbien. \v 28 Geŋ eweŋan baen mulup andi kemagen kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbembeyet zemkabewanan keyet kataŋ sokbemsaye. \v 29 Yaŋ alak pi naman nin Zisas mâti mamann amnaŋ ningat kasa tapminndaip keyet Amobotnaŋ geŋ kasa keyet keŋan winde ndamti ndamukulem mmane nin kiŋgagapiŋ gâlen zet zapadi dolakŋaŋ kapi ammagen windeŋambeŋ zemkawaŋ bemann zet zapadaŋ palakŋaŋ bewe. \v 30 Kawawaŋ, geŋ mulup andi teŋ, Zisas egat mti winde ndamane nin am zawatmak ekŋen mmann alik bewep ma nemundi Zisas egat kwitnanen nin menok yaŋaŋ igak igak mbanup.” \p \v 31 Kegok dundum delaŋ zeme mka ondek tapmambienen ke titok temaŋ mti mekwapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ am tabien bee keŋinan topme ekŋenaŋ kiŋgagapiŋ eleŋ belaŋ bemti zet zapat dolakŋaŋ am keŋan windeŋambeŋ penaŋ zemkawaŋ bemebien. \s1 Nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋin apalak timambien \p \v 32 Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ am ekŋenaŋ ondekti keŋ kwep bemti milawalin mee toŋan toŋan ku timamkwabien ekŋenaŋ milawalin belak apapalak timamkwabien. \v 33 Kegok taindame ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas gakikiengatnan wage keyet zapatnaŋ windeŋaŋbeŋ am ekŋengat zemkawaŋ bewien. Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋengat tuŋguwinan Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ bemisik tage. \v 34 Ekŋenmagen ŋenaŋ ola olat palen ku maŋge. Ekŋenaŋ msalin mee tage ke an ŋenaŋ kwitime mânep ke mti met ombemindendeŋaŋ an ekŋengat belinan mambemtemien. \v 35 Âpme ekŋenaŋ ke timtati am ŋenaŋ kwileki ŋengat olati kot zeme kataŋ milombiŋinanengatnan ke timtati maindatemien. \p \v 36 Âpme kan keyet an ŋen Zosep ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ Banabas manzemtemien. (Banabas kwit keyet yaŋaŋ, An Zemgwatnaŋ Mimi.) An ke Liwaiyelen maŋgeengatnaŋ msatnaŋ Saipalasiyetnaŋ. \v 37 An keyaŋ msatnaŋ an ŋeniyet zeme kwitime mânep ke mti kot ombemindendeŋaŋ ekŋengat belinan beye. \c 5 \s1 Ananiasmak imbiŋaŋ Sapila egetgalen zapat \p \v 1 Awembiŋ zut ŋen mamamtemun apmaŋ kwitnaŋ Ananias imbiŋaŋ Sapila egelaŋ kegogak msalit butnaŋ ŋen tosayet zemalu amnaŋ kwitiwien \v 2-3 yaŋgut mânep piwan timti imbiŋaŋmak zenâmti keŋ kwep bemti mânewit butnaŋ enzilim pemti butnaŋ etaŋ apmaŋaŋ mti met ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen beme Pitayaŋ mânep ke ekti zeye, “Ananias, geŋ kwilekiyet Sadaŋaŋ keŋdi myuŋgume mânep msadaŋgat tosaŋaŋ tinak ke butnaŋ buzak enzilimpemti butnaŋ etaŋ mti kot Emetak Teŋ tatetipenik? \v 4 Geŋ msadi kegok nâmti belak pemane gitaŋgat zapat tadak. Ma an keyaŋ msadi kwitime mânepdi giti timti kwilekindi ŋen msât nâmti mbek piwan? Geŋ kwilekiyet mânep ekti keŋdi puŋpuŋ mme kegok mnak. Geŋ wa nin ku tetindenak; Kawawaŋ tetipenak nânik!” \v 5 Zet kegok zeme Ananiasiyaŋ nâmti keyegak tokutumti gakime am notnaŋ tabien ekŋenaŋ ekti kiŋgabien. \v 6 Âpme an zomolim notnaŋ tabien ekŋenaŋ moti egat sekŋaŋ sâgaŋ sumuŋti met am sumen bewien. \p \v 7-8 Ke mti belaknik tatnepeme Ananiasiyet imbiŋaŋaŋ apmaŋgat zapat nânâpiŋ belak kwawopme keyegak Pitayaŋ egat zeye, “Msatgalen mânep kapi etaŋaŋ apdaŋ mti kobep?” \p Zeme imbiŋaŋaŋ zeye, “Ilak buke etaŋ keyalak ke mkobepmak.” \p \v 9 Zeme Pitayaŋ zeye, “Abdimak it kwilekiyet Emetak Teŋ tetipepeyet keŋit kwep belut? Nemba zomolim set tokwakwalen talip ekŋen kaimaŋ abdi mmet beyo yaŋ geŋ kegogak gapmet beseip!” \v 10 Kegok zeme imbiwan setnaŋ kandaŋan ke tot gakiweme an nemba zomolim tabien ekŋenaŋ mka keŋan kwati sekŋaŋ mti apmaŋ bewien keyet solonan mebewien. \v 11 Kegok mme am nâmkiŋpepeŋinmak maŋge ma am notnaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâmti zemkiŋgagat omba penaŋ mbien. \s1 Ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ menok sambe mkwabien \p \v 12-13 Ombemindendeŋaŋmak am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ keŋ kwep bemti sesewat mka temaŋ keŋaŋ ŋen Solomon manzemtemien ke maondaktemien. Mti tokwati am tuŋguwinan menok sepem igak igak mme ekti am notnaŋaŋ nâmkiŋpepemak ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ beme ekŋenmak tususâgât manâmtemien yaŋgut Zuda amobotnaŋ notnaŋgat makiŋgatemien. \v 14 Yaŋgut mulup ke ewe tusum mmepme animbi sambe penaŋaŋ Zisas nâmkiŋpemti ombemindendeŋaŋ ekŋengalen maŋgeen omba penaŋ metusumâbien. \v 15 Âpme ombemindendeŋaŋ an ekŋenaŋ menok sambe mme kwizet buŋamaŋaŋ mekopme nâmti keyepm am ekŋenaŋ noline zawat sek sindemak indaluanzam timti Pitayaŋ kasuwen kwawepme weŋaŋaŋ ekŋengat paleset kwawepme dolakŋaŋ beseip zemti ekŋen set ganzenan sin yaŋgemindeme toti selen dombem tapmebien. \v 16 Âpme Zelusalem mka temaŋ keyet sokŋanik mka tapmege keyet am sambe penaŋ ekŋenaŋ kegogak noline zawat sek sindemak ma we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ indatimti kopme Pitayaŋ weyaŋindeme dolakŋaŋ bemâbien. \s1 Ombemindendeŋaŋ sisipeŋpeŋ mimindawien \p \v 17-18 Mulup dolakŋaŋ kegok tapm mepme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma notnane Sadusi notnaŋ ekŋenaŋ ilinsakwep ombemindendeŋaŋ ekŋengat nâmbekambemindemti keyegak wati met indatamti mka katikŋan meindeme \v 19-20 tatnepeme tambu sutnan Kawawaŋgalen enselaŋ toti set kwaletindemti zupman indatimtoweti zeye, “In meti sesewat mka temaŋ keŋan moti animbi mama mimi alakŋaŋ kapiyet zapatnaŋ ewe tusumti diindoseip.” \v 21 Ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti toti met tambuŋan penaŋ sesewat mka temanen moti animbi zezapat diindomâbien. Âpme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma notnane ekŋenaŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ kopme ondektati ombemindendeŋaŋ zelen indendeyet nâmti zet beme mekopme an ŋeŋaŋ notnaŋ zemindeme mka katikŋaŋ meti ombemindendeŋaŋ ekŋen indatim kopme amobotnaŋ zimoselinan tati yaŋaŋin zenzeyet nâmti zemindeme mebien. \v 22 Am indatisât mebien ekŋenaŋ mka katikŋaŋgalen an damuŋ ekŋen ilinsakwep damuŋ mti tapme moindaikti mka katikŋaŋ set mâtâti keŋan moti ekme ombemindendeŋaŋ ekŋen ŋen ku tabiengapmti meti zewien, \v 23 “Nin met pataŋ zemti set damuŋ ekŋen bee nsakwep sekekek kaliŋaŋ tapme ekti set mâtâti moekmann ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ keŋan ku talo.” \v 24 Zet kegok zeme nâmti sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma sesewat mka temaŋgalen antipdakutum ekŋengat ŋeŋaŋin ekŋenaŋ ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ kwawabien ke zeme nâmti nâmtemtem temaŋ mbien. \v 25 Tazem timatnepeme an ŋenaŋ pataŋ zemkwati zeye, “An in mka katikŋan met kek indeyo ekŋen piwan kwawaloyaŋ sesewat mka teman daen moti animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tadiindoip.” \v 26 Zeme nâmti sesewat mka temaŋgalen damuŋ mimi egat ŋeŋaŋinaŋ an notnaŋ ndatime sesewat mka temanen meti nin mot ekŋengat zet zenepemann amnaŋ nanzaŋaŋ ndoseipmagen zemti kiŋgapeŋ met ombemindendeŋaŋ ekŋen zesewak sewak mimindemti indatkobien. \s1 Ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ an damuŋ temaŋ temaŋ ekŋengalen ondedagen tati zet kiŋgagapiŋ zewien \p \v 27 Indatim koti amobotnaŋ ondedagen indat koindeme ekŋengat tuŋguwinan tapme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ pigok indayaŋkwesiye, \v 28 “Nin an kapiyet kwit zapatnaŋ am ekŋenmagen zempalakŋaŋ ku bembeyet zemkulumindewan. Âpme in Zelusalem mkaen am zapat ke ewe zempalakŋaŋ bemti an Zisas ke kuwien e nin kukuŋaŋnok manzemndoip.” \p \v 29 Zeme Pitamak ombemindendeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zewien, “Nin amgalen zet gawepumti Kawawaŋgalen zet kulumann ŋep penaŋ ku bewe. \v 30 In Zisas tewen kumti masasokpeme gakiye yaŋgut yeŋsokŋnemak ningalen Kawawaŋaŋ buteme wageyaŋ ewe alik mamain. \v 31 Âpme Kawawaŋaŋ mme wapme wapmoti ikŋaŋgat betnaŋ penaset Amobotnaŋ peme tati Islael am yomengatnan keŋŋ gilik zemann ndatitiyet mulup zet eyo saye. Keyepmti Islael amnaŋ Zisasmagen yom zemkawaŋ bemann egaŋ yomm katimndendeyet damuŋ matazin. \v 32 Nin zet tazenuwen pi wa kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sokbemâpme eknâmâtâben ke manzemkawaŋ benup. In Kawawaŋgalen zet gawepumti mame Kawawaŋaŋ Emetakŋaŋ Teŋ ikŋaŋgat keŋ taoletnaŋgapmti tewalaŋ indaye egaŋ in zet sambe kapi zemkawaŋ bemindame kegogak ekmâtâbep.” \p \v 33 Zet kegok zeme an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti keŋin bekanaŋ penaŋ beme ombemindendeŋaŋ ekŋen indome gakikiyet zenâ zenâ mbien. \s1 Gamalieliyaŋ notnane notnaŋ zemkulumindeye \p \v 34 Amobotnaŋgalen ondedak keyet keŋan an ŋen Gamaliel ek an zii zet zikat indanda. An ke am sambeyaŋ nâmpeme mobotnaŋ penaŋ mambemtan. Egaŋ watati, “Ombemindendeŋaŋ ekŋen belaknik zemindeme zupman baen towewegat,” zeye. \v 35 Zeme ombemindendeŋaŋ ekŋen zemindeme towepme ilinak tati amobotnaŋ sambe ekŋengat zeye, “In an ekŋen kapi kwileki ŋen mimindasâgât nâseip beme weyaŋnâmâtâtati mseip. \v 36 Itnaŋaŋ tipman baen an ŋen kwitnaŋ Teudas egaŋ wati, ‘Neŋ amobotnaŋ,’ zem mme am 400 kegogaŋ ekmagen met wetekumti manepeme an ke kume amŋane ekŋenaŋ kalaŋ mekopme ondedak nin takwage ewan yek beye. \v 37 Ya naman bam an ŋen Zuda zeme ke Galili mkaengatnaŋ egaŋ gapmanan am kwilin bemtiti mulup mge kan keyet am notnaŋ Zudayaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme koti ek mâti meti amobotnaŋ notnaŋ mtoindesâgât mme ekŋenaŋ ek kegogak kume gakime maŋgeŋane ekŋen indomkume kalaŋ mekobien. \v 38 Keyepmti in am ekŋen kapi indondopiŋ belak indeme talit. An ŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti tapm beween mulup tabep kapiyaŋ ŋep towembe. \v 39 Âk Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ŋeŋaŋ beme tapmip beme in m aleme yek bewe. Mneti nin Kawawaŋgalen mulupgat kasa mbanupmagengat eksewanup!” \p \v 40 Kegok zeme an ŋeŋaŋ notnaŋ tabien ekŋenaŋ nâme ŋep beme ombemindendeŋaŋ ekŋen ewe indazemtetime mopme sindiwaŋ indomti Zisasiyet kwizet buŋamaŋ ewe tusumti ku zenzeyelen zemkulumindemti zemindeme \v 41 toti met Zisasiyet kwizet buŋamaŋgapmti katikŋaŋ bemtati sindem ma sakambuk time keyet Kawawaŋaŋ nâme ŋep beyeyepmti oloŋen mti \v 42 kan kataŋ sesewat mka temanen ma am nâmkiŋpepemak ekŋengalen mka kataŋ ondekmeti Zisas Kilaisiyet kwizet buŋamaŋ ewe zempalakŋaŋ bemebien. \c 6 \s1 An 7 indaombemindeme ombemindendeŋaŋ indamukulem mti segeset mulup mbien \p \v 1 Kan keyet am nâmkiŋpepemak maŋge temaŋ penaŋ sokbemti mambien keyepmti am Glik zet manzemtemien ekŋenaŋ zewien, “In am zet Ibulu manzeip in kan kataŋ meu ma milawat makalaŋkuip kataŋ ningalen kwambet notnaŋ dolakŋaŋ ku maweyaŋindeip.” Kegok zemti zetnaŋ belaknik bugan sokbeye. \v 2 Keyepmti ombemindendeŋaŋ 12 ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak am ekŋen ondekindemti zewien, “Nin segalen bandimgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen buŋam zapat zenze mulup pemann toweme ŋep ku bewe. \v 3 Keyepmti notnne, in ilinaŋgat tuŋguwinaŋgatnaŋ an nânâŋinmak ma an kwizet buŋamin dolakŋaŋ Emetak Teŋaŋ keŋinan bemisik matazin. Ekŋen keboŋ indik mâtâti an 7 indaikti kopme nin segalen bandim mulup maminup kapi ekŋengat belinan bemann ekŋenaŋ mbep. \v 4 Âpme nin dundundu ma Kawawaŋgalen zet zapat ammagen zemzikat indanda mulup etaŋ mbanup.” \p \v 5 Zet ke zeme nâmkiŋpepemak am ekŋenaŋ nâme ŋep beme an 7 kapigok indaikbien: \li1 Stiwen ek an nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ ma keŋanen Emetak Teŋaŋ bemisik matatan. \li1 Ek ma Pilip \li1 ma Polokolasimak \li1 Naikena \li1 ma Taimonmak \li1 Pamenas \li1 ma Nikolas an kapi Antiok msalengatnan egaŋ Zuda am ekŋenmak eweŋan kot tusumti am nâmkiŋpepemak bewien an ekŋen kegok indaikbien. \v 6 Mti an ekŋen kapi ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen indatimepme ekŋenaŋ belin ŋokŋinan bemti dundum indemti mulup ke belinan bemindewien. \p \v 7 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ meti Zelusalem am m eleŋ beleŋ bemindeme Zisas nembaŋane ekŋenmagen tatusumepme sambe penaŋ beye ma sâpe sâpe bumbu an notnaŋ sambe ekŋenaŋ nâmkiŋpepe aikti ekŋenmagen metusumâbien. \s1 Zuda am ekŋenaŋ Stiwen zet muluwen pewien \p \v 8 Stiwen ek Kawawaŋmagengatnaŋ keŋ taolet ma windeyaŋ bemisik tapme am sambe tuŋguwinan menok kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge. \v 9 Kegok mme Zuda am notnaŋ msalin yaŋaŋ pemti Silia ma Aleksandia ma Silisia ma Esia msalen met mamaŋaŋaŋ koti sesewat mka ŋen kwitnaŋ “Am Lala” ekŋengalen manzemtemien ke kot tusumti mamamtemien ekŋen keyaŋ yaŋbemti Stiwenmak zet mmot mtot mbien. \v 10 Âpme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Stiwen nânâ dolakŋaŋ same zet tazemaŋge keyepmti an notnaŋaŋ egalen zetgat windeŋaŋ ŋep ku mtopepeyelen sepem tabemaŋge. \v 11 Keyepmti ekŋenaŋ am notnaŋ zet dâsuki notnaŋ bemzenzeyet zet kelakŋaŋ buzak set mimindeme ekŋenaŋ zet dâsuki pigok zewien, “Penaŋ, nin tatnâmann egaŋ Mosesimak Kawawaŋ egetgat zet mobotnaŋ tapmmaŋge.” \v 12 Ekŋenaŋ kok zemti am notnaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋengat keŋin walapme ekŋenaŋ zelin nâmti kot Stiwen wati ondedak temanen mebien. \v 13 Ekŋenaŋ am notnaŋ Stiwengat bemzenze zet notnaŋ zenzeyet zemindeme ekŋenaŋ ondedagen meti sekŋaŋ bemzenze zet notnaŋ sambe Stiwengat ewe pigok zewien, “Kan sambe an kapiyaŋ sesewat mka kapiyet ma Mosesiyelen zii zet zemtalalat zet manzeme eknup. \v 14 Nin tatnâmann egaŋ zet ŋen ewe pigok zeye, ‘Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egaŋ sesewat mka temaŋ bekapi kumasek muti Mosesiyaŋ mama mimi notnaŋ zikat ndaye ke egaŋ mguluk gilik mme naman sepemaŋ ŋen bewe,’” kok zeye. \v 15 Âpme am notnaŋ amobotnaŋ ekŋenmak ondedak temanen tapmambien ekŋenaŋ Stiwen zimosetnaŋ ekme Kawawaŋgalen ensel ekŋengalen zimoselin keboŋ beme weyaŋeksememuŋ mtapmambien. \c 7 \s1 Stiwenaŋ amobotnaŋ ondedak temanen tapmambien ekŋengat zikalinan zet zapat dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 1 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ Stiwengat pigok yaŋkwesiye, “Amnaŋ gâgât zet sambe tazeip kapi penaŋ ma dâsuki ze zemane nâmbi?” \p \v 2 Yaŋkwesime Stiwenaŋ pigok zeye, “Bipnotnne, neŋ pigok zema nâit. Yeŋsokŋ Abalaamaŋ ewe Alan mka msalen mebepiŋ Mesopotamia msalen mame busatnaŋ toŋaŋ Kawawaŋaŋ sokbemsamti pigok dunduye, \q1 \v 3 ‘Neŋ msat ŋen zikat gama geŋ amdine ma msadi kapi katikpemti ke mepmambanik.’ \rq (Sokbembe 12:1)\rq* \m \v 4 Zemti zempeme Abalaamaŋ nâmti keyet kataŋ Kalidia msat ke pemti met Alan mkaen matatan. Mka ke Silia msat keyet keŋan tazin. Ya ke met manepeme bipmaŋ e gakime naman Kawawaŋaŋ zempeme mka ke pemti msat ŋen kot tiye yaŋ msat timpeye keyegak nin matatnup. \v 5 Wa msat ke egat penaŋ ku saye ma msat butnaŋ bugan ku ketalasim saye yek. Egaŋ nembaŋepiŋ maŋge yaŋgut Kawawaŋaŋ maneti msat ke ekmak nembaŋane indandayet zetik mimindeye. \v 6 Mti Kawawaŋaŋ zet ŋen ewe kapigok dunduye, \q1 ‘Iŋsokdine ekŋenaŋ nup kan 400 pi msat tuŋgupman belak mamti amgat sisiliŋ mulup etaŋ mti ola olat palen ma sek sindem palen mambep.’ \rq (Sokbembe 15:13)\rq* \m \v 7 Mti Kawawaŋaŋ zet ŋen ewe pigok zeye, \q1 ‘Am maŋge kwiyaŋ sisiliŋ mulup an etaŋ indatimti mambep ekŋen ke neŋ dopmaŋ mutumindamti gilik zemindatima koti msat kapi mamti neŋ etaŋ sesewatnamti mambep.’ \rq (Kisim Bek 3:12)\rq* \p \v 8 Kok zemti egaŋ Abalaamak tususu mge keyet piliŋaŋ Abalaamgat nemuŋaŋ ŋen sokbeme sekŋaŋ butnaŋ antitiyet zempeye keyepmti Abalaam manepeme nemuŋaŋ Aisak sokbemtapme kasup 8 beme Aisakgat sekŋaŋ butnaŋ antimpeye. Âpme Aisakgat nemuŋaŋ Zekop sokbeme Aisagaŋ Zekop sakam kegogak mpeye. Yanaman Zekopgat nembaŋane 12 sokbewien ekŋen bee Zekowaŋ sakam kegogak etaŋ mimindeye. \p \v 9 Âpme yeŋsokŋne an 12 keyaŋ meniŋin isikŋaŋ Zosep biwinaŋ gogot penaŋ mampemtan keyepmti ekpeŋpeŋ mpemti an ekŋenmagen beme mânep indamti Izip msalen wapmeti sisiliŋ an peme mamtan \v 10 yaŋgut Kawawaŋaŋ ekmak tati nukŋaŋ sambe keyet keŋan mukulem mti nânâ dolakŋaŋ same mulupmaŋ dolakŋaŋ mme Izip am ekŋengalen amobotnaŋ Palaoyaŋ egomti nâmpeme ikŋaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mti Izip amgalen amobotnaŋ eyo mamtan. \v 11 Kan keyet meuyet kambeŋ temaŋ Izip msalen ma Kenan msalen sokbem weme yeŋsokŋne ekŋenaŋ meuyet penaŋ timabien. \v 12 Kegok tapme Zekowaŋ nâme amnaŋ Izip msalen meu tapme takwitip kegok zeme nâmti nembaŋane zemindeme meu kwitisât Izip msalen mebien. Met kwitimti kot e nime delaŋ zeme \v 13 naman sekŋan ewe mepme meniŋin Zosewaŋ yaŋaŋaŋ datnaneyet zemâtâtindame amobotnaŋ Palao egaŋ Zosepgat sipbutnane nâmâtâtindeye. \v 14 Âpme Zosewaŋ datnaneyaŋ met biwin Zekop aiikokogalen zeme ekŋenaŋ met biwin aikti amŋane notnaŋ indaaikti kobien ekŋen am 75 kogaŋ \v 15 koti Izip msalen ke maneti Zekowaŋ gakiye. Âpme Zekopgat nemuŋane ningat yeŋsokŋne ekŋenaŋ ewe Izip msalen keyegak maneti kegogak gakimâbien. \v 16 Gakime iŋsokŋine ekŋenaŋ indatim met Sikem msat Abalaamaŋ am sumgat nâmti Emo ekŋengalen msat butnaŋ ŋen kwitiye ke maindabemtemien. \p \v 17 Âpme Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeye keyet kanaŋ daŋgome Islael am ekŋenaŋ Izip msalen omba penaŋ \v 18 sambeleŋti mame Izip amobotnaŋ alakŋaŋ ŋen sokbeye keyaŋ Zosewaŋ mamti mulup dolakŋaŋ mkwage keyet yaŋaŋ \v 19 kandati ningat yeŋsokŋne ekŋenmagen meluwaŋ mgasik penaŋ mti zeme mulup temaŋ penaŋ mamtemien. Âpme amobotnaŋ alakŋaŋ keyaŋ yeŋsokŋne ekŋenaŋ nemuŋine indatimti met zupman indeme gakikiyet zemkatik bemindeme nemba an timti met tuyen matimemetan. \v 20 Kan keyet Moses nemba okak sokbeye ek sek sepemaŋ dolakŋaŋ penaŋ. Âpme mamaŋ bipmaŋaŋ eyoŋga tuk pi mkaŋinan ke buzak enzilimpeme tapme matatemien. \v 21 Tapmetneti met suasembeen peme weme tuyen mebeme Palaoyet nambaŋaŋaŋ metneti aikti nemba ke mkot toŋaŋ bemti ekdamuŋ mme \v 22 bugan sememe Izip am ilinaŋgalen mama mimiŋinaŋgalen nânâ ke ma zet zemusuwewet zenze ke zemzikat sam mme egaŋ zet zemâtâti mulupmaŋ dolakŋaŋ mkwage. \p \v 23 Mosesiyaŋ ke manepeme nup kan 40 mee kok beme Islael am notnane bugan meindidigalen \v 24 nâmti indiksât selen tapmetneti ekme Izip an ŋenaŋ Islael an ŋen takume ekti Mosesiyaŋ notnaŋ Islael ke mukulem mpemti Izip an bee kume gakiye. \v 25 Mti Mosesiyaŋ Islael am maŋgeŋene kapiyaŋ kapigok nâip nâŋge. Kawawaŋaŋ nâgât pembenaŋ nnaŋgapmti gilik zemndatiwe. Nâip nâŋge yaŋgut ekŋenaŋ kegok ku nâmbien. \v 26 Naman mise ŋen ewe indiksâgât meti ekme Islael an zulaŋ ilidak taâmalu idikti idasubemti zeye, ‘In sip kwewaŋ kwilekiyet taâlup?’ \v 27 Zeme an aŋkuk ŋeŋaŋ yaŋbemti mge egaŋ notnaŋ takumaŋge e peme tapme Moses âtâpeme mepme ŋenzinziŋ msamti zeye, ‘Geŋ kwiyaŋ nin ndadamuŋ mti zemdelaŋ zenze mulup mimiyet zemgeye? \v 28 Geŋ saŋen Izip an ŋen kumane gakiyan ewan alak naman neŋ nâmane gakikiyet nâmti kot tazenik?’ \v 29 Kegok zeme nâmti Mosesiyaŋ Izip amobotnaŋ egaŋ zapat kapi nâmti nowemagen zemti kiŋgati Midian ekŋengalen msalen kunzuŋmet ke mamti imbiŋaŋ msat keyetnaŋ wati mame nemuŋanet yumuŋ zut sokbewun. \p \v 30 Egaŋ Midian msalen ke meti nup kan 40 kegok mame delaŋ zeme kan tuŋgupmaŋ keyet Sainai Kalaŋ kandaŋan msat tuŋgupman am piŋan ke mame Kawawaŋgalen enselŋenaŋ tep ŋotekŋan tep tazime keyet keŋaset sokbemsaye. \v 31 Mosesiyaŋ tep ke tazime yaŋaŋ ekmâtâsâgât nâmti mululumti sokŋan tapmetnepeme Amobotnaŋaŋ Mosesiyet pigok dunduye, \v 32 ‘Moses, neŋ yeŋsokdine Abalaam, Aisak ma Zekop ekŋengalen Kawawaŋ.’ Zeme Mosesiyaŋ zet ke nâmti kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ mti mot eegat nâmtemtem mti belak kusumti tage. \v 33 Âpme Amobotnaŋaŋ zeye, \q1 ‘Geŋ msat imti tadik ke kambuk penaŋ keyet setwewedi gulumm. \v 34 Neŋ Izip msalen aminne sisipeŋpeŋ mimindame sek sindem temaŋ palen tati si kembeŋ mname nâmti indamukulem msât kwatolap. Keyet geŋ wati Izip msalen meti indatim kot.’ \rq (Kisim Bek 3:7-10)\rq* \p \v 35 Kawawaŋaŋ zet kegok zeme Mosesiyaŋ kiŋgaga e yaŋaŋ kapigogat. Egaŋ Izip msalen daen mame Islael am ekŋenaŋ ek kiŋgati zewien, ‘Geŋ kwiyaŋ ningalen amobotnaŋ ma damuŋ temaŋ geye?’ Zeme kunzuŋti koge an ke naman tep ŋotekŋan tep tazime Kawawaŋgalen enselaŋ tep keŋan sokbemsame ke ekti kusumtapme Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat amobotnaŋin onzempemti zempeme meti Islael am ŋeŋaŋ bemindemti indatim kokogat mege. \v 36 Izip msalen meti indatimkosât tati Izip msalen menok sepemaŋ igak igak mme amobotnaŋ Palaoyaŋ ekti kiŋgatindeme selen indatimeti nup kan 40 pi Nembu Ŋamanen ma msat tuŋgupman mee pi menok sepem igak igak mti indatimti koge. \v 37 Kopmambe Mosesiyaŋ Islael am pigok diindoye, ‘Bam Kawawaŋaŋ ningat tuŋgupmnaŋgatnaŋ notn ŋen mti onzempeme neŋ golaŋ zenze an mayapnok mambe.’ \v 38 Âpme Mosesiyaŋ indatimti met msat tuŋgupman ondekindeme tapme egaŋ ikŋak Sainai Kalaŋan mowepme ensel egaŋ zet zapat dunduye. Mme Mosesiyaŋ zet mamaŋaŋmak ke nâmtimtoti nin dindome nâmâtâbenn. \p \v 39 Yaŋgut yeŋsokŋne ekŋenaŋ Mosesiyelen zetgat wisat mti bamkumpemti nânâŋinaŋ gilik zemti naman Izip msalen mesâgâlak manâmtemien. \v 40 Âpme Mosesiyaŋ kalaŋan ke moti ewe ke mame Islael am ekŋenaŋ Elongat zewien, ‘Geŋ ningat kawawaŋ ŋen weyaŋnda. Mosesiyaŋ Izip msalengatnan ndatim kot msat tuŋgupman pi kilom ndemti deset melep e nin ku nânupgat geŋ ke mimndamane keyaŋ ŋeŋaŋ bemndame naman gilik zemti Izip mkaenak mebanup.’ \v 41 Zeme egaŋ makau nembaŋaŋ weŋaŋ ŋen ke betnaŋaŋ weyaŋpeme weme bepmeluwaŋin ke ekti oloŋen mti sâpe sâpe bum samti age silik temaŋ msawien. \v 42 Mobotnaŋ kegok mme Kawawaŋaŋ indikti pigok nâmti bamkumindeye. Ekŋenaŋ kasup eyoŋga ma wenzimgat ŋep sesewatsasayelen nâmti kegok mge. Muluwaŋ keboŋ keyet golaŋ zenze an ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat zet pigok zeye ke mtati Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok mge, \q1 ‘Islael am, in msat tuŋgupman nup kan 40 mambien kan keyet in sipsip ma makau kumti sâpe sâpe ke nâgât buwien? \v 43 In kawawaŋin nopiom Mâlok ek sesewatsamti egalen sesewat mka mzalaŋ walalatnaŋ ke luaŋzamti mamaip. Ma in kawawaŋin wenzim Lepan ke sesewatsamti egat weŋaŋ weyaŋpeme weme luaŋzamti mamaip. Keyepmti neŋ zemindema Babilon mka temaŋ ke sebempemti naman beŋan daen mebep.’ \rq (Aizaya 63:10; Zelemaia 19:13; Amos 5:25-27)\rq* \p \v 44 Eweŋan yeŋsokŋne ekŋenaŋ msat tuŋgupman mamtemien ke ekŋenaŋ Kawawaŋ penaŋgalen sesewat mka mzalaŋ ke gapum mamti egat masesewatsamtemien. Mka mzalaŋ ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Moses sokbemsamti mka mzalaŋ zigok walalagalen keyet weŋaŋ zikat samti zemâtâtsaye keyet kataŋ walabien. \v 45 Bam yeŋsokŋne ekŋenaŋ biwine ekŋenmagen sesewat mka mzalaŋ ke mgapumti Zosuayaŋ ŋeŋaŋ bemindeme kasaen mepme Kawawaŋaŋ ikŋaŋ indamukulem mti kasaŋine indamâpme mepme msat kapi indaye. Âpme sesewat mka mzalaŋ ke matakwatnepeme Dewit amobotnaŋ sokbeye. \v 46 Âpme Zekopgalen Kawawaŋaŋ Dewit keŋ sewakŋaŋ mpeme nâmti Kawawaŋgat sesewat mka ŋen walalagat nâmti Kawawaŋgat yaŋkwesiye yaŋgut Kawawaŋaŋ ku nâmpeye. \v 47 Maneti bam Dewitgat nemuŋaŋ Solomonaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka ke walage. \p \v 48 Yaŋgut Amobotnaŋ Temaŋ Penaŋ kululuŋen main egaŋ sesewat mka amnaŋ walalatnaŋ keyet keŋan ku matazin. Kegogapmti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeme golaŋ zenze an Aizayayaŋ meluwaŋ pigok mge, \v 49 ‘Amobotnaŋaŋ pigok zein, “Kululuŋ ke nâlen mundumm penaŋ ke tati msalen belak setnnaŋ etaŋ maimtalap. Keyepmti in nâlen mka pe sepemaŋ ziboŋ penaŋ walabep? Ma neŋ mundumm ziboŋanen penaŋ tot kâtnâm tabap? \v 50 Neŋ betnnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke ku mban ma?” ’ \p \v 51 In an keŋin katikŋaŋ penaŋ Kawawaŋgalen zet wakŋinaŋ nânâ nâmtiŋgut keŋinan penaŋ ku mambeip. Mti itnaŋaŋ yeŋsokŋineyaŋ mamtemienok in Emetak Teŋaŋ inmagen mulup msâpmme in kan kataŋ belak maâtâpeme mezin. \v 52 An Teŋ toŋaŋ sokbembeyelen zet golaŋ zenze an ekŋenaŋ manzemkwatemien ekŋenmagen ŋen aŋgalaŋ pewien? Sokŋine ekŋenaŋ an keboŋ sambe penaŋ indomwalet mkwabien. Yaŋ maneti an ikŋaŋ ke sokbeme am in kapiyaŋ kume gakiye. \v 53 In Kawawaŋgalen zii zet ensel ekŋenaŋ indawien ke nânâ nâmtiŋgut makuluip nâip!” \s1 Zuda am ekŋenaŋ Stiwen nanzaŋaŋ kume gakiye \p \v 54 Stiwenaŋ zet kegok diindome an ŋeŋaŋ ondedagen tabien ekŋenaŋ tiwin kwasime egat ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ mbien. \v 55 Mme Stiwen Emetak Teŋaŋ keŋanen bemisikme zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme Kawawaŋgalen busatnaŋ keŋan Zisasiyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset tapme \v 56 ekti zeye, “Kululuŋen gwaen egit! Neŋ kululuŋ ŋandeme Kawawaŋgat Nemuŋaŋ am mamaen sokbeye egaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset tapme egap!” \p \v 57-60 Kegok zeme am sambe tabien ekŋenaŋ wakŋin bekekti zet oyak oyak temaŋ mti wati ekmagen windembemti met âtâpeme mebe kokot mti tetimti Zelusalem mka temaŋ solonan baen topemti an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ kolowin sakŋaŋgatnaŋ gulumti an zomolim Sâl egat kandaŋan bempeme tapme ekŋenaŋ yaŋbemti nanzaŋ mâtâti kume an notnaŋaŋ indamukulem mti kume egaŋ kusumtati Amobotnaŋ Zisasiyet pigok dunduye, “Amobotnaŋ Zisas, geŋ nâlen emetakŋ mi!” Kegok zemti tot pedondom tati kwizet temaŋ penaŋ kumti zeye, “Geŋ an ekŋen tatnoip kapiyelen myuŋguŋguŋin katipe.” Kegok zemti wembekatnaŋ topme gakime Sâlaŋ ke tati ekti keyet nâme dolakŋaŋ penaŋ beye. Âpme sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ gilik zem meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ egat zapatnaŋ met zeme nâŋge. \c 8 \s1 Sâlaŋ am nâmkiŋpepemak ekŋengat kasa mimindaye \p \v 1-2 Âpme an notnaŋ Zisasiyelen mama mimi mâti mamtemien ekŋenaŋ nâmtalat meti Stiwengat sekŋaŋ mti am sumen mmet bemti ambembesi temaŋ mbien. Kan keyet penaŋ yaŋbemti am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mamtemien ekŋen kasa kasa mimindame ekŋenaŋ kalaŋti Zudia ma Samalia msalen mekopme ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ etaŋ Zelusalem mkaen matatemien. \p \v 3 Âpme Sâl egaŋ setetekŋaŋ palakŋaŋ beme ŋeŋaŋ bemti animbi nâmkiŋpepemak indawaleti ekŋengalen mka kataŋ moti indatime kwawepme mka katikŋaŋ timet maindemtan. \s1 Piliwaŋ Samalia msalen zet zapat dolakŋaŋ am zemkawaŋ bemindaye \p \v 4 Kegok mti am nâmkiŋpepemak indamâpme ekŋenaŋ msat sambe lala bubuk mekoti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ msat sambe zemkawaŋ bemâbien. \v 5 Âpme Piliwan Samalia am ekŋengalen mka ŋande temaŋ ŋengat pataŋ zemti am Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bemindame \v 6 am sambe ekŋenaŋ zetnaŋ nâmti tikŋaŋgat mbien. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ mti \v 7 am we bekanaŋinmak sambe tabien ekŋen we bekanaŋin indapmâpme am keŋangatnan kwati ŋakŋak mti kunzuŋbien ma am sambe notnaŋ selin belin wesiŋ mee pi mme dolakŋaŋ bemâbien. \v 8 Keyepmti mka keyelen am ekŋenaŋ Pilipgat oloŋen mti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwabien. \p \v 9 Âpme mka temaŋ keyet keŋan an ŋen mamtan kwitnaŋ Saimon egaŋ ke mamti aŋkambuk mulup nup kan sambe penaŋ mamtan. Mti egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mmoti, “Neŋ amobotnaŋ mayap,” zeme animbi sambeyaŋ egat nâmpeme mobotnaŋ mambemtan. \v 10 Egaŋ kegok mme amobotnaŋ ma tototnaŋ ekŋenaŋ Saimongat zetnaŋ nâme mobotnaŋ beme zewien. “An kapiyaŋ Kawawaŋmagen Winde Temaŋ manzeip ke timti mamin.” \v 11 Âpme egaŋ aŋkambuk mulup nup kan sambe penaŋ mti mamkwage keyepmti am ekŋenaŋ egat nâme mobotnaŋ penaŋ mambemtan. \v 12 Kegok mti manepeme Piliwaŋ met pataŋ zemti animbi sambe Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet yaŋaŋ ma Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemindame nâmti nâmkiŋpepe aikme tu zulutindeye. \v 13 Âpme Saimon egaŋ kegogak zet nâmkatik bemti nâmkiŋpepe aikme tu zulutpeme Pilipgat kandaŋan mame Piliwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ mme ekti nâmtemtem mamtan. \p \v 14 Âpme Samalia am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat nâmti mkatik bewien keyet zapatnaŋ Zelusalem mka teman ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen mepme nâmti ekŋenaŋ Pitamak Zân zemideme \v 15 Samalia msalen mepataŋ zemti am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Emetak Teŋmak bembeyet nâmti Amobotnaŋgat dundum sawun. \v 16 Tipman baenen ekŋenmagen Emetak Teŋaŋ ku toge belak Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpeme egat kwitnanen tu etaŋ zulutindewien. \v 17 Keyepmti ombemindendeŋaŋ zut egelaŋ belit ŋokŋinan bemti dundumalu Emetak Teŋaŋ tot keŋinanen bemisikme \v 18 Saimon an keyaŋ tati ekme ombemindendeŋaŋ zut keyaŋ amgat belit ŋokŋinan bemti dundumalu amnaŋ Emetak Teŋmak tabeme indikti egaŋ winde ke kwitisât met mânepmaŋ timti egetmagen koti zeye, \v 19 “It winde tapmilup ke neŋ namalu neŋ kegogak am notnaŋ betnnan ŋokŋinan bema Emetak Teŋmak bewep.” \v 20 Zeme Pitayaŋ pigok gilik zemsaye, “Geŋ nâmane Kawawaŋgalen taolet takozin kapi mânewaŋ ŋep kwititiyelen bein? Keyepmti geŋ mânepdi tipeŋ teziŋ ŋande towebanik! \v 21 Geŋ ŋoktik bekanaŋ kegok nânik keyaŋ nitmak tusumti mulup kaboŋ kapi ŋep ku mimiyelen. Kawawaŋaŋ ŋoktikdi kegok tazin ke ekti nâme bekanaŋ bein. \v 22 Keyepmti geŋ otnânândi bekanaŋ taotnânik ke pemane tapme keŋdi gilik zemti Amobotnaŋ Kawawaŋgat dundum samane egaŋ nânândi bekanaŋ keyelen yom katipewe. \v 23 Geŋ mama mimi bekanaŋ keboŋ keboŋ keyaŋ keŋdanen gak zemti tazin keyepmti nit mulup dolakŋaŋ kapi tapmmalu geŋ ndikti eyak penaŋ tapmmane gigup.” \p \v 24 Zemalu Saimonaŋ egegat zeye, “Ililagak nâgât mti Amobotnaŋgat dundumalu egaŋ napmukulem mneme kwitnaŋ kwitnaŋ zelup keyaŋ neŋmagen ku sokbemâbe.” \p \v 25 Egelaŋ Kawawaŋaŋ egetmagen mulup zigok mge keyet zapatnaŋ ma Amobotnaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Samalia am zemkawaŋ bemindamalu delaŋ zeme Zelusalem mka teman mesât mepmambe sele selen mka isisikŋaŋ notnaŋ indaikmeti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom piyaŋ mebun. \s1 Itiopia msalengatnaŋ an ŋen Piliwaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bemsaye \p \v 26 Âpme Kawawaŋgalen ensel egaŋ Pilipmagen koti zeye, “Geŋ wati toti Zelusalem mkaengatnan Gaza mkaen mesât mamelip set keeset mâti mesenik.” \v 27 Zeme nâmti Piliwaŋ set ke metneti selen an ŋen Itiopia msalengatnaŋ aige. An ke Itiopia imbi mobotnaŋ Kandasi egalen mânep ekdamuŋ mamtan. Egaŋ Zelusalem mka teman Kawawaŋgat sesewat mulup met mti \v 28 gilik zemti mkaŋan mesât kalisiŋan mototati mepmambe \v 29 golaŋ zenze an Aizayayelen meluwaŋ ke tapmaiŋ mepme Emetak Teŋaŋ Pilip zempemti zeye, “Geŋ kalis tapmezin kainde met aikti an kemak melit.” \v 30-33 Zeme Piliwaŋ winde bemti met sokŋan ke meti nâme an keyaŋ golaŋ zenze an Aizayayaŋ papia pigok kuye ke tapmaiŋ maŋge, \q1 “Ekŋenaŋ sipsipnok kume gakikiyet wati kolip. Ekŋenaŋ sipsip zupmaŋ eleŋgesâti wati kopme kwitnaŋ ku makuin sepem kegogak an ke wati kopme egaŋ yeye ŋen ku mge. Ekŋenaŋ omba penaŋ mtopemti zetnaŋ esemteŋ zemdelaŋ zenzepiŋ belak kume gakiye keyepmti nin egat iŋsokŋane ŋen ku mamame indiknup.” \rq (Aizaya 53:7-8)\rq* \p Âpme Piliwaŋ zet ke nâmti yaŋkwesime, “Zet ke maiŋti zigogak penaŋ nâmti zenzeŋaŋ keyet yaŋaŋ bugan tatnânik?” \p Yaŋkwesime an keyaŋ pigok zeye, “An ŋenaŋ zet kapiyet yaŋaŋ ku zemâtâtname neŋ nenak etaŋ zigoset yaŋaŋ nâmâtâbak? Keyet kwati neŋmak kapi totati zet kapiyet yaŋaŋ weyaŋ zemâtâtnamane nâmbi.” \v 34 Zemtetime motapme amobotnaŋ keyaŋ Pilip pigok yaŋkwesiye, “Geŋ zemane nâmbi an papia kuye kapi ikŋaŋgat nâmti kuye ma anŋengat nâmti kuye?” \p \v 35 Yaŋkwesime Piliwaŋ golaŋ zenze an keyelen zet ke mtati Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kemak pepep bemti zemkawaŋ bemsame \v 36 mepmambe amobotnaŋ keyaŋ zeye, “Tu pi tazingat geŋ neŋ tu zulutneneyet nâmane ŋep beme zulutnesenik?” \p \v 37 [Zeme Piliwaŋ zeye, “Geŋ Zisas Kilais ilak penaŋ nâmkiŋpenik beme zenik kegok ŋep mimiyelen.” \p Zeme an keyaŋ zeye, “Zisas Kilais ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ e ŋep nâmkiŋpeyap.”] \p \v 38 Zemti mulup anaŋ zeme kalis atam tapme Pilipmak amobotnaŋaŋ tuyen toweti Piliwaŋ tu zulutpemti \v 39 ilisakwep kaiŋan kwati keyegak Amobotnaŋgalen Emetak Teŋaŋ Pilip wati mepme amobotnaŋ keyaŋ Pilip ŋen ku ege. Mti egaŋ setnaŋ mesâgât nâmti kogeen ke mâti keŋ oloŋen palen mege. \v 40 Âpme Pilip wapmeti Azotus mka msalen met peme egaŋ mka temaŋ notnaŋ ke tokwapmeti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom meti Sisalia mka msalen met pataŋ zeye. \c 9 \s1 Sâliyaŋ keŋaŋ gilik zeye \p \v 1 Âpme Sâlaŋ am Amobotnaŋ Zisas mâti mamamtemien ekŋen indikti timti indapmâtindome gakikiyelen mulupmaŋ temaŋ penaŋ mamimtan keyepmti egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen meti \v 2 zemâtâtât papia ŋen same mti Damaskas mkaen Zuda ilinaŋgalen sesewat mka isisikŋaŋ kataŋ meti animbi Amobotnaŋ Zisasiyelen set alakŋaŋ mâti maip ekŋen indatimatimti kokogat yaŋkwesime sâpe sâpe bumbu aniyaŋ zemâtâtât zet kapigok kumsaye. An ma imbi ekŋenaŋ Amobotnaŋ Zisasiyelen mama mimi alakŋaŋ kapi mâti maip beme egaŋ ŋep indatimti belin zamtimti Zelusalem mkaen indatim kobe. \p \v 3 Kegok kumsame mti Damaskas mka sokŋanik mepme kululuŋengatnaŋ busatnaŋ temaŋ penaŋaŋ toti egat palen mbusatnaŋ bemti tage. \v 4 Kegok mme egaŋ msat palen tot kutum wemti tati nâme zet ŋen kapigok sokbeye, “Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet neŋ napmât giŋgiŋ penaŋ mti nawalesât mulupmaŋ temaŋ tapmnik?” \p \v 5 Zeme Sâliyaŋ pale kaim wepeŋ tati yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ kwi?” \p Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Neŋ Zisas, geŋ napmât giŋgiŋ mti nawalesât maminik kapimak. \v 6 Keyet geŋ wati mka temaŋ daen mepmaneŋgut bam an ŋenaŋ mulupdi zigok mbanik ke zemâtâtgame nâmbanik.” \p \v 7 Âpme Sâlmak am notnaŋ mebien ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti weŋin mepme zetpiŋ belaŋ diliŋ zem tati nâme zet ke sokbeye yaŋgut ekŋenaŋ am penaŋ ke ku ekbien. \v 8 Âpme Sâlaŋ wati zikat eksâgât olapme am notnane ekŋenaŋ betnamti Damaskas mkaen mebien. \v 9 Ke mepeme kasup tuk pi zikatnaŋ beŋaŋ piyaŋ tu meu mee ninipiŋ; belak mawemtan. \p \v 10 Âpme Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ an ŋen kwitnaŋ Ananias zeme ke egaŋ Damaskas mkaen ke matatan. An keyet Amobotnaŋaŋ kie kienok sokbemsamti Ananiasiyet pigok kuye, “Ananias!” \p Zeme Ananiasiyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ pine talap.” \p \v 11 Zeme Amobotnaŋaŋ pigok dunduye, “Geŋ wati Set Teŋ manzeip keeset meti Zudayelen mkaen moti an ŋen Tasas mkaengatnaŋaŋ dundundu mulup tapmgat moti aiksenik. An keyet kwitnaŋ Sâl. \v 12 Egaŋ tati geŋ kie kienok gikme geŋ ekmagen meti bedaŋ ŋokŋanen bemane zikatnaŋ ewe dolakŋaŋ beme ekmâtâlep.” \p \v 13 Amobotnaŋaŋ kegok dundume nâmti Ananiasiyaŋ ke nâme nukŋaŋ beme zeye, “Amobotnaŋ, am sambe ekŋenaŋ an keyet yaŋaŋ pigok manzeme nâyap. Egaŋ Zelusalem mkaen amdine geŋ gapmâtmaip ekŋen ke egaŋ sambe penaŋ maindawalezin. \v 14 An ke sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ nâmpemti papia same mti Damaskas mka temaŋ pien animbindine geŋ sesewatgamti mandundumganup. Nin setn betn zamti mka katikŋaŋ ndatimti mesât kozan.” \p \v 15 Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Geŋ ŋepgat met an ke nen mulup an aikman. Egaŋ nâgât kwizet buŋamm mti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma amobotnaŋine ma Islael am ekŋenmagen meti zemkawaŋ bemnewe keyet geŋ met ekti zikatnan weyaŋpe. \v 16 Âpme nenn egaŋ kwizet buŋamm mmamti sek sindem tiwe keyet set zikat sama ekbe.” \p \v 17 Zeme Ananiasiyaŋ mka zemâtâtpeye ke esemteŋ met aikti mka keŋan moti betnaŋaŋ Sâl ŋokŋanen bemti zeye, “Sâl notn bekan, Amobotnaŋ Zisasiyaŋ selen baen sokbemgame ekdak. Egaŋ neŋ kot zikadi mma ewe eegalen zemneme kolap. Egaŋ geŋ zikadi ekti Emetak Teŋmak bembeyet tazein.” \v 18 Zeme keyegak zikatnaŋ keŋangatnan aŋgala galaŋaŋ pâpmaŋ nemboŋ piyaŋ doloŋ zem topme zikatnaŋ weyaŋ ekti wati zeme Zisasiyet kwitnanen tu zulutpemti \v 19 bam tu meu same nimti windeŋaŋ timti \v 20 keyegak Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka sambe meti Zisasiyet yaŋaŋ zempalakŋaŋ bemti pigok zeye, “Zisas ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ.” \p \v 21 Kegok zeme nâmti amnaŋ nâmtemtem mti zewien, “An kapiyaŋ Zelusalem mkaen daen an kwitn kapi kumti sesewatsame egaŋ indom walet mammnaŋ naman pien koti kegogak animbi kwit keyegak kumti masesewatsaip. Ekŋen kapi belin zamtimti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen indatimti mesât koge e wa an ikŋaŋ kapi manzeegit?” \p \v 22 Yaŋgut Sâlaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke windeŋaŋbeŋ zemti amgat Zisas ek Kilais keyet yaŋaŋ weyaŋ diindomti zemâtâpme am Zuda Damaskas mkaen matatemien ekŋenaŋ zet ŋen dundunduyet olati ŋeŋin penaŋ zime \v 23 ekŋenaŋ ilinak ondedak mti Sâl kume gakikiyet zemtâwien. \v 24 Zuda am ekŋenaŋ kegok zemti tambuyet ma msayet mka temaŋ keyet set biman baen damuŋ mtati Sâl topme kusenup zemti tapme egaŋ zapalin ke nâŋge. \v 25 Kegok mme Sâlgat notnane Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ tambusutnan buzak Sâl suasembeen weti kimbat enzuŋaset tegen timtati peme âlâlâlâŋ zupman baen toweti mege. \s1 Sâlaŋ Zelusalem mka teman mege \p \v 26 Sâl egat yaŋaŋaŋ manâmtemien keyepmti egaŋ Zelusalem mkaen gilik zem meti am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenmak ondeksât mme ekŋenaŋ egat nâme Zisasiyet kasa mamm wan an kapi nâmbien keyepmti ek kiŋgatpeme \v 27 Banabasiyaŋ Sâl tetimti ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen meti Amobotnaŋaŋ Sâl Damaskas selen sokbemsamti zet dunduye ma Sâlaŋ Damaskas mkaen moti Zisasiyet yaŋaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ zemâtâge keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemindame ekŋenaŋ nâmâtât peme \v 28 ekŋenmak ke tati egaŋ Zelusalem am nâmkiŋpepemak ekŋengalen ondedakŋinan kan kataŋ meti Amobotnaŋgat kwizet buŋamaŋ windeŋaŋbeŋ manzempalakŋaŋ bemtan. \v 29 Mti Zuda am Glik zet manzemtemien ekŋenmak Sâlmak zet zapat dolakŋaŋgat zet mmot mtot mti Zuda Glik zet manzemtemien ekŋengat ŋeŋin zime set ŋen aikti Sâl kume gakikiyet nâmbien. \v 30 Âpme am notnane notnaŋ Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâmti Sâl wati Sesalia mka teman topeme Tasas mkaen mege. \p \v 31 Âpme Zudia ma Galili ma Samalia msalen am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ maŋge mambien ekŋenmagen sisipeŋpeŋaŋ ku sokbeye keyepmti ekŋengat tuŋguwinan sewakŋaŋaŋ weme Emetak Teŋaŋ indapmukulem mimindeme nâmkiŋpepeen gweŋ gweŋ kumti Amobotnaŋgat kandaŋaŋegak mambien. Âpme Am notnaŋ Emetak Teŋaŋ keŋin m eleŋ beleŋ beme ekŋenaŋ kot am nâmkiŋpepemak ekŋenmagen tusume indama kume omba penaŋ beye. \s1 Pitayaŋ Lida mkaen an wesiŋ ŋen mme dolakŋaŋ beye \p \v 32 Pitayaŋ msat kataŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mandiindom metneti Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ Lida mka msalen mamtemien ekŋenmak kegogak met mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoye. \v 33 Egaŋ mka keyetnaŋ an ŋen kwitnaŋ Inias ek setnaŋ wesiŋ bembeŋaŋaŋ nup kan 8 pi egaŋ set mee bugan mebepiŋ belak mkaen milam mawemtan. \v 34 Yaŋ Pitayaŋ an ke meekti pigok dunduye, “Inias Zisas Kilaisiyaŋ mme dolakŋaŋ benik keyet geŋ wati sindi weyaŋ kutumbe.” Zeme egaŋ keyegak pututuk zemwati sinaŋ bekan kutum bemti mebe kokot mge. \v 35 Pitayaŋ muwaŋ kegok mme Lida am ma Selon am ekŋenaŋ an wesiŋ wati mepme ekti Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpewien. \p \v 36 Âpme naman Zopa mka msalen imbi ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmak mamtan kwitnaŋ Tabita kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Dokas makumtemien. Egaŋ kan kataŋ am sambe bee keŋ taolet mimindamti am bekopsat notnaŋ ola olat palen mamtemien ekŋen indapmukulem mti maweyaŋindemtan. \v 37 Âpme Pitayaŋ ewe Lida mka msalen keyegak mame kan keyegak imbi keyaŋ zawat temaŋ mti gakime tuyaŋ sekŋaŋ zulutpemti met mka keŋan sakŋan gwaen mopeme weŋge. \v 38 Âpme Zopa mka ke Lida mka keyet sokŋanit matatan. Keyepmti Zopa am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Pita Lida mkaen kotazin zeme nâmti ekŋenaŋ Zopa an zut zemideme meti Pitayet zewun, “Lida am ekŋenaŋ nit geŋ gaikti sakwep mebegat zemndeme gaikmesâgât kolup.” \v 39 Zemalu Pitayaŋ milawatnaŋ bekan mutuweti egetmak Zopa mkaen mebien. Met pataŋ zeme keyegak wati Dokas mka keŋaŋ ŋen tedukŋan gwaen peme weme tapmambien ke wati mopme imbi kwambet sambe ekŋenaŋ Pita bembuluŋtati Dokasiyaŋ alik mamti kâlâwin teepmaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sambe selim indamâge ke zikat samti si kundundu tapmmambien. \v 40 Mme Pitayaŋ am ekŋen ke zemindeme zupman towepmâpme igak tot pedondom tati Kawawaŋgat dunduye. Dundum delaŋ zemti zimosetnaŋ imbi gakikiŋaŋ tage keeset ekti zeye, “Tabita wat!” Zeme imbi gakikiŋaŋaŋ belak zemti Pita waekme \v 41 Pitayaŋ met betname am nâmkiŋpepemak ma imbi kwambet ekŋen indakumtetime kwapmâpme Dokas mme alik beye ke zikat indame ekti oloŋen temaŋ penaŋ mbien. \v 42 Âpme keyet zapatnaŋaŋ Zopa animbi sambe bee nâme delaŋ zeme am sambe penaŋaŋ Amobotnaŋgat nâmkiŋpewien. \v 43 Mme Pitayaŋ an ŋen Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ maweyaŋtan an keyelen mkaen kan teepmanik mawemtan. \c 10 \s1 Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ Konelias sokbemsaye \p \v 1 Sisalia msalen Loma an ŋen mamtan kwitnaŋ Konelias. Ek kasa kuku an 100 ekŋengalen an damuŋin. Ekŋen keyet amnaŋ “Itali ekŋengalen kasa kuku an” manzemtemien. \v 2 Koneliasiyaŋ Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme ek mâti mamtan. Keyepmti egalen mkaen animbi mamtemien ekŋenaŋ ilinsakwep Kawawaŋgat masesewatsamtemien. Âpme Konelias egaŋ ikŋaŋ Kawawaŋgat mene mene penaŋ mandundum samtan. Mti Zuda animbi bekopsat notnaŋ indapmukulem omba penaŋ mamimtan. \v 3 Koneliasiyaŋ kegok mamimkwatnepeme kan ŋeniyet Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ gasiyet 3 kilok keyet kie kienok sokbemsamti egat kwitnanen kumti zeye, “Konelias!” \p \v 4 Zeme Koneliasiyaŋ ensel ekti weŋaŋ mepme eksememuŋ mtage tageyaŋ yek beme yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, zigok ze zemane nâmbi?” \p Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Taolet mimindi ma dundundundi Kawawaŋmagen ilak mopme nâp. \v 5 Keyet geŋ an ŋen zempemane Zopa mkaen meti an ŋen kwitnaŋ Saimon ma ikŋaŋ keyegak kwitnaŋ ŋen Pita manzeip ke wati koti kapi koseip. \v 6 An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mkaen tazin. An keyelen mka nembu ganzenan penaŋ baen matazin.” \v 7 Kawawaŋgalen ensel egaŋ kegok zemti galaŋ zemepme Koneliasiyaŋ mulup anenet zut ma kasa kuku an ŋen mkaŋaŋ ekdamuŋ mmamti egaŋ Koneliasmak ilizuzut Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme mamamtemun. \v 8 An ekŋen ke zeme kopme zet weyaŋ zemâtâtindame nâmti Pita wasâgât Zopa mkaen mebien. \s1 Pitayaŋ kie kienok muluwaŋ mamanamaŋ ŋen ege \p \v 9 Ekŋenaŋ selen ke tapmetne peme tambume tambuyet eyo tusumti tapmetne metnepeme msat msame met Zopa mkaen pataŋ zewien. Âpme Pitayaŋ kan keyegak tambuŋan dundundu mulup msâgât mka dukŋan gwaen mowege. \v 10 Opmaŋgat imbiŋaŋaŋ meu ewe tabume Pitayaŋ mowege keyepmti egaŋ meuŋaŋgat wiselepmaŋ alaŋaŋ beme kan keyet kie kienok kwileki ŋen pigok sokbemsame ege. \v 11 Kululuŋ gwaen ŋandeme saŋgum temaŋ wakŋaŋ zulak zulak piyaŋ kululuŋ keŋangatnan peme Pitamagen âlâlâlâŋ piyaŋ toge. \v 12 Saŋgum keyet keŋan zit sepem igak igak ma nombe sepem igak igak ma age sepem igak igak piyaŋ misik tapme toge. \v 13 Âpme zet ŋen kapigok sokbeye, “Ele Pita, geŋ wati ekŋen kapi kumaŋti ni.” \p \v 14 Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kaboŋ kapi niniyet zemkulumneneŋaŋ keyepmti ŋep ku kumaŋti nsap.” \p \v 15 Zeme zet ewe pigok sokbeye, “Kawawaŋaŋ mme dolakŋaŋ bein ke geŋ keyet mgasik zenzepiŋ.” \v 16 Muluwaŋ kegok sokbemsame sek tuk beme ekme beewan naman gilik zemti melesiŋ kululuŋenagak mowege. \p \v 17 Âpme Pitayaŋ muluwaŋ kie kienok ege keyet yaŋaŋ nânâyet nânâ mulup temaŋ tapmme kan keyegak Koneliasiyaŋ am zemindeme kobien. Ekŋenaŋ Saimon Pitayet timati amgat mezeme mka zemâtâtindame nâmti met egalen mkaen setokwakwalen tati \v 18 zewien, “Saimon Pita mka kapi tazin ma yek?” \p \v 19 Âpme Pitayaŋ ewe muluwaŋ keyet yaŋaŋ nâsâgât nânâ mulup temaŋ tapmmepme Emetak Teŋaŋ pigok dunduye, “Pita nânik, an tugaŋ baen gâgât kot tatimalip. \v 20 Keyet geŋ totindaikti taŋga taŋgandi kutum weti ekŋenmak mebegat nâmane nukŋaŋ beme nâmtemtem ku msenik. An ekŋen ke nenn zemindema gaiksâgât kolo.” \v 21 Âpme Pitayaŋ gwaengatnan toti sekekek mâtâti ekŋenmagen zupman toweti zeye, “An in kapiyaŋ nâgât tatnatimapmo? In kwilekiyet kolo ze zeme nâmbi?” \p \v 22 Zeme pigok dunduwien, “Kasa kuku an ŋeŋaŋ Konelias ek Kawawaŋ sesewatsamti mama teŋ mame Zuda am ekŋenaŋ egat nâme dolakŋaŋ mambein. Ek Kawawaŋgalen ensel teŋ egaŋ geŋ gati egalen mkaen mepmann geŋ zapat dundumane nânâyelen dundume nâmti zemndeme geŋ gaiksâgât kotnup.” \v 23 Kegok zeme nâmti Pitayaŋ an ekŋen ke mkaen indatim moti timbum muluŋti indatime wembienaŋ msame wati mesât mme Zopa am nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Pitamak an tuk kobien ekŋenmak ilinsakwep mebien. \v 24 Ekŋenaŋ Sisalia msalen mesât tapmetnepeme msat tambume tambuyet eyo metnepeme msame msayet meti Sisalia mkaen pataŋ zewien. Âpme Koneliasiyaŋ am sipbutnane kwep ma am notnane notnaŋ zeme kopme eweŋanak ondekti ekŋengat posi tapmambien. \v 25 Keyepmti Pitayaŋ set kwaleti mka keŋan mopme Koneliasiyaŋ kandaŋan sokŋanik met pedondom samti zemsesewatpeye. \v 26 Âpme Pitayaŋ pigok dunduye, “Konelias wat! Neŋ kegogak geŋ nemboŋ mkaengatnaŋ amnegak.” \v 27 Pitayaŋ ekmak zet zenâmambe ilisakwep mka keŋan motneti am sambe tapme indikti \v 28 Pitayaŋ ekŋengat pigok diindoye, “In Zuda am nin am notnaŋ belakŋaŋ ekŋenmak metati zapat zenâ zenâ mimi ma ekŋenmagen metatat keyet zemkatik bembeŋaŋ tazin ke ilin nâip. Yaŋgut neŋ Kawawaŋaŋ kie kienok sokbemnamti an ŋeniyet bekanaŋ ŋep ku zenzeyelen dinomti zemneme inmagen kapi kola. \v 29 Keyepmti in nâgât zet beme mege ke nâmti inmagen kokogalen nâmtemtem ku mban. Keyepmti in yaŋaŋ eneyet nazemtetiyo ze zeme nâmbi?” \p \v 30 Zeme Koneliasiyaŋ dunduye, “Neŋ muluwaŋ ŋen pigok sokbemname ekti manepema kasup ilak tuk mezin keyet zema nâmbak. Ne gasiŋeniyet 3 kilok mee kok beme dundundu mulup tapmma an ŋen melakanduŋaŋ satnaŋ penaŋ puyuk peyak piyaŋ sokbemnamti \v 31 pigok dinoyan, ‘Konelias, Kawawaŋaŋ dundundundi ma taolet mimindi ke ekti gâgât nâmgeme dolakŋaŋ penaŋ bein. \v 32 Keyepm geŋ Zopa mkaen am zemindemane an ŋen kwitnaŋ Saimon Pita ke tetim koseip. An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mka nembu ganzenan ke mawein kegok zemâtâtnap.’ \v 33 Keyepm neŋ an tuk kapi zemindema geŋmagen kopmien. Âpme geŋ zetn gawepumti kodak keyepm neŋ gâgât nâma dolakŋaŋ bein. Kawawaŋgat zimosetnaŋ ondekti tatnupgat geŋ Amobotnaŋaŋ zet zigok zemkawaŋ bem game timti kodak ze zemâtâtndamane nâsenup.” \s1 Pitayaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoye \p \v 34 Zeme Pitayaŋ yaŋbemti pigok zeye, “Kawawaŋ egaŋ am segeset nâmndeme mobototot ku mambein ke nâmkiŋpeyap. \v 35 Yaŋgut msat sambe am kwi ekŋenaŋ Kawawaŋgat kandaŋan meti mama mimi teŋ penaŋ mti mamaip. Am ekŋen keyet Kawawaŋaŋ tikŋaŋ manâmindein. \v 36 Am sambe nin kapiyelen Amobotnaŋ Temaŋ Zisas Kilais ek nâmkiŋpemti Kawawaŋmak mama sewakŋaŋ mmamayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keyet zetnaŋ Islael am ninmagen zemkawaŋ bemndaye e in nâmtalip. \v 37 Zânaŋ am tu zuluti Kawawaŋmak tusumti mama keyet yaŋaŋ diindom kwage. Keyet sekŋan gwaen Zisasiyaŋ Galili msalen yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ mpeme keyetnan Zudia msat sambe bee eyo palakŋaŋ bemekoge. \v 38 Âpme Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ek Kawawaŋaŋ winde ma Emetak Teŋ same egaŋ Zuda mka kataŋ mekoti am keŋ taolet mimindaye ma Sadaŋaŋ am mme wesiŋ bembeŋaŋ ma am notnaŋ keŋin mme yuŋgume mamtemien eboŋ eboŋ e Sadaŋ mâpme mepme mme dolakŋaŋ bewien. Kawawaŋaŋ ekmak tati mukulem kegok mme mulup temaŋ temaŋ sepem kegok mkwage. \v 39 Âpme Zuda am ningalen msalen ma Zelusalem mka temanen kwitnaŋ kwitnaŋ mge ma zet zemkwatnapeme Zuda am ekŋenaŋ ŋenzinziŋ mti tep palen kumasasok peme gakiye ke nin ekmâtâbenn. \v 40 Âpme sekŋaŋ sumen met beme sumen ke kasup tuk wenepeme bamgat Kawawaŋaŋ mme gilik zemti wati sokbemndam galaŋ mkwage. \v 41 Wa ke am belakŋaŋ ekŋenmagen penaŋ ŋen ku sokbeye. Egaŋ gakikiengatnan gilik zem wati am zapatnaŋ dolakŋaŋ zenze am Kawawaŋaŋ eweŋan ndaige nin etaŋ sokbemndame nin ekmak meu nimti zenâ zenâ kwep mbenn. \v 42 Âpme Kawawaŋaŋ ek mmoti am gakikiŋaŋ ma alik mamanup ningalen zemdelaŋ zenze an onzempeye. Egaŋ mosâti nin ikŋaŋgat zet zapatnaŋ ke nin am msat kataŋ zemkawaŋ bemindandayet mulup zet ndamti moge. \v 43 Âpme am ŋenaŋ egat nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ egat pembenaŋgat mti yomin zulutindewe. Ewaŋan golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kegok zemkwabien.” \s1 Koneliasiyelen maŋge ekŋenaŋ Emetak Teŋ tiwien \p \v 44 Pitayaŋ zet kegok diindomambe tapme Emetak Teŋaŋ toti am nâmti tapmambien ekŋengat keŋinan gak zemti tage. \v 45 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ Zopa mkaengatnan Pitamak mebien ekŋenaŋ ekme Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen eyo Emetak Teŋ indame \v 46 ekŋenaŋ zet ŋande igak igak zemti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwat zemsesewatpeme ekŋenaŋ indikti nâmtemtem temaŋ mbien. \v 47 Âpme Pitayaŋ zeye, “Nin ilak Emetak Teŋ timti Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulubenn keyepmti am ekŋen kapi kegogak Emetak Teŋ ilak tiyo. Âpme nin naman kwilekiyet Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zululugat aŋgalaŋ indesenup?” \v 48 Kegok zemti Konelias ikŋaŋ ma amŋane ekŋen bee Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulutindeme Pita aŋgalaŋme kasup mulup mimi notnaŋ pi ekŋenmak ke ewe tati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomkwage. \c 11 \s1 Pitayaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat diindoye \p \v 1 Ombemindendeŋaŋ notnane notnaŋ ma am nâmkiŋpepeŋinmak Zudia msalen mambien ekŋenaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ eyo Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti mkitik zewien keyet zapatnaŋ mme nâmbien. \v 2 Keyepmti Zuda am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mamti am sekŋin butnaŋ antitiyet zet windeŋaŋ mamimtemien ekŋenaŋ Pitayaŋ am ekŋen ke sekŋin butnaŋ antitipiŋ belak indemti gilik zemkopme ekti nâme ŋep ku beyeyepmti Pita mtopemti pigok zewien, \v 3 “Geŋ kwilekiyet am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ sekŋin butnaŋ ku antitiŋaŋ ekŋengalen mkaen met mamane ekŋenaŋ tu meu kileŋ game mti manimtemanan.” \p \v 4 Kegok zeme Pitayaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe am ekŋen kaindemagen sokbemindaye keyet yaŋanen baengatnan yaŋbemti pigok zemâtâti zemkawaŋ bemindaye. \v 5 “Neŋ Zopa mkaen dundundu mulup tapmma kie kienok Amobotnaŋaŋ muluwaŋ kapigok zikat name ekban. Kuleki ŋen saŋgum temaŋ keboŋ busiliŋaŋ zulak zulak piyaŋ kululuŋen gwaengatnan âlâlâlâŋ neŋmagen totapme \v 6 ne keŋan baenen weyaŋ ekbanen keyet keŋan soŋgom didikŋaŋgatnaŋ sepem igak igak ma nombe sepem igak igak ma age sepem igak igak piyaŋ keŋan beke misik tapme ekban. \v 7 Âpme neŋmagen zet ŋen kapigok sokbeme nâmban, ‘Pita, geŋ wati kwitnaŋ kwitnaŋ keŋan tazin ke tim aŋti ni!’ \p \v 8 Âpme neŋ zet ke nâmti zewan, ‘Amobotnaŋ, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zemkulumneneŋaŋ ma bekanaŋ keboŋ ku maniap, yek penaŋ.’ \p \v 9 Kegok zema kululuŋengatnaŋ zet ŋen ewe kapigok sokbeme nâmban, ‘Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ bein ke geŋ ku zemtalat.’ \v 10 Zet kegok sek tuk zeme nâma naman kwitnaŋ kwitnaŋ beewan gilik zemti sembe melesiŋ kululuŋen mowepme \v 11 keyegak an ŋen Sisaliayetnaŋaŋ an tuk kapi zemindeme neŋ naiksâgât mka neŋ matatemanen ke kot tapme \v 12 Emetak Teŋaŋ nâgât pigok dinoye, ‘Geŋ toti am kot talip ekŋen kemak mebegat nâmtemtem ku msenik.’ Kegok zeme neŋ toindikti ekŋenmak mesât mma am nâmkiŋpepemak an 6 ekŋenaŋ napmât meti nsakwep kasa kuku an ŋeŋaŋ Konelias egalen mkaen mowepmann \v 13 egaŋ zapat kapigok dinndoye, ‘Nâlen mkaen Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ kwati pigok dinop. Geŋ am zemindemane Zopa mkaen meti an ŋen kwitnaŋ Saimon Pita ek wati kopme \v 14 egaŋ zet zeme nâmti geŋ ma maŋgendine in nâmkiŋpepe aikme Kawawaŋaŋ in yomengatnan gilik zemindatiwe.’ \v 15 Âpme neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomambe tapma eweŋan Emetak Teŋ ninmagen toge sepem kegogak ekŋenmagen topme \v 16 neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke ekti Amobotnaŋaŋ zet pigok zeye ke otnâmban, ‘Zânaŋ animbi tu etaŋ zulutindeye âpme neŋ Emetak Teŋaŋ keŋinan bemisikindewap.’ \v 17 Keyepmti nin Amobotnaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpemti zet zapatnaŋ dolakŋaŋ zemkawaŋ bemindamann egaŋ nin Emetak Teŋ ketalasim ndaye sepem kegogak egaŋ Emetakŋaŋ Teŋ ketalasim indame neŋ bukaboŋaŋ zigok Kawawaŋgat zemkulumpewak.” \p \v 18 Kegok diindome ekŋenaŋ zet ke nâme penaŋ beme Kawawaŋgat zemsesewatpemti pigok zewien, “Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen kegogak yomengatnan keŋ gilik zenze aikti mama kanzizit keyet toŋaŋ bembeyet eyo tatnâmindein.” \s1 Antiok mka teman Zet Zapat Dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ beye \p \v 19 Stiwen kuwien kan keyet am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mambien ekŋenaŋ ke ekti sekŋin zime msat kataŋ kalaŋti kileŋ mekobien. Notnaŋaŋ beŋaŋ Pinisia msalen mepmâbien ma notnaŋaŋ Saiplas msalen mepmâbien ma notnaŋaŋ Antiok mka teman mebien. Kegok mekoti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Zuda am eweŋan meti msat ke mamaŋaŋ ekŋenmak ilinak etaŋ zenâ zenâ mti mamamtemien. \v 20 Yaŋgut am nâmkiŋpepemak notnaŋ Saiplas msalen ma notnaŋ Sailini mka teman Zuda am nâmkiŋpepemak mambien notnaŋ ekŋenaŋ Antiok mka teman meti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen kegogak Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindome \v 21 Amobotnaŋgalen windeyaŋ ekŋenmagen sokbemindame am sambe penaŋaŋ nâmkiŋpepe aikti Amobotnaŋmagen tusumâbien. \p \v 22 Keyet zet zapatnaŋ Zelusalem mka teman met pataŋ zeme nâmti Banabas zempeme egaŋ Antiok mka teman meti \v 23 indikme Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ekŋenmak tapme indikti nâme dolakŋaŋ beme keŋinaŋ Amobotnaŋmagen ewe kaliŋaŋ bemtatagat nâmti animbi sambe zemgwatnaŋ mimindeye. \v 24 Banabas ek an dolakŋaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ ma Emetak Teŋaŋ egat keŋan bemisik matatan. Keyepmti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zeme am sambe penaŋaŋ nâmti nâmkiŋpepe aikti Amobotnaŋmagen ewe tusumâbien. \p \v 25 Âpme Banabasiyaŋ Talasas mkaen Sâl eksâgât meti \v 26 meaikme ilisakwep gilik zemti Antiok mkaen koti Antiok mkaen animbi nâmkiŋpepeŋaŋ sambe ekŋengat tuŋguwinan ke nup kan kwep mamti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indam mammtemun. Âpme kan keyet am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ yaŋbemti kwilin Kilaisiyelen am maŋge ke kuwien. \p \v 27 Kan keyet golaŋ zenze an notnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ katikpemti Antiok mkaen kobien. \v 28 Âpme golaŋ zenze an kobien ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Agabas. Ek Emetak Teŋaŋ zet keŋanen bempeme egaŋ ondedak temaŋ ŋeniyet motati msat sambe kambeŋ temaŋ sokbewe keyet zet zapatnaŋ diindoye. Yaŋ maneti Loma amobotnaŋ Kolodiasiyaŋ maŋge kan keyet zetnaŋ zeye keyet penaŋaŋ sokbeye. \v 29 Keyepmti am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Zudia am nâmkiŋpepemak noline indamukulem mimiyet zenâmti \v 30 am kwep kwewaŋ mânewin taindaye kataŋ sepem minok ondek bemti Banabasimak Sâl zemideme egelaŋ mânep ke timti Zudia msalen am nâmkiŋpepemak ekŋengalen an ŋeŋaŋine mambien ekŋenmagen mmebun. \c 12 \s1 Elolaŋ Pita mka katikŋan mepeye \p \v 1 Âpme Elolaŋ yaŋbemti am notnaŋ nâmkiŋpepemak indom walet mti notnaŋ belak mka katikŋan timet indeye. \v 2 Elolaŋ zeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zems Zângat datnaŋ ek wanam kukŋaŋbeŋaŋ omeseleme gakiye. \v 3 Egaŋ muluwaŋ mgasik kegok mme Zuda am ekŋenaŋ set keyet nâme dolakŋaŋ beme indikti keŋin wapme Pita kegogak Aŋgalalaŋ Kendoyet atamti mka katikŋan mepeye. \v 4 Pigok nâmti mepemti kasa kuku an 16 kapi indeme damuŋ mammtatemien. Ke tapme nin Aŋgalalaŋ Kendo kapi tapmann delaŋ zeme naman keyegak tusumti Nupmamaŋ Yispiŋ Manimtemien Kendo ke yaŋbemtati keyet kuma gakiwe zemti wati mepeye. \v 5 Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Pita mka katikŋanen mukulem mpepeyet dundundu mulup mene mene mkwabien. \s1 Pitayaŋ mka katikŋaŋgatnan kwatoge \p \v 6 Elolaŋ Pita wati zelen onzempepeyelen kanaŋ saŋen nokŋan tapme tambu keyet kasa kuku an zulaŋ nembet nembet tati damuŋ katikŋaŋ mmalu egetgat tuŋguwidan sen katikŋaŋ zulaŋ zampepeŋaŋ beye melesiŋ tawemaŋge. Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwalen baen damuŋ katikŋaŋ mti tapmambien. \v 7 Âpme keyegak Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mka keŋan ke belak sokbemtapme busatnaŋaŋaŋ mka keŋaŋ bee mbusatnaŋ bemti tage. Âpme Kawawaŋgalen ensel keyaŋ Pita butemti zeye, “Pita, sakwep wati dendaŋ tat!” Zeme Pitayaŋ dendaŋ pututuk wapme setnaŋ betnaŋ sen katikŋaŋaŋ zampepeŋaŋ ewan belak puluk pilik pemti topmâge. \v 8 Kegok mme Kawawaŋgalen enselaŋ Pitayet zeye, “Pita, geŋ bitimdi weyaŋ zamti set wewedi weti melakanduŋdi teepmaŋ mti pemane topme napmât kot.” \v 9-11 Zeme Pitayaŋ zeye kegok mti Amobotnaŋgalen ensel ke mâti ilisakwep kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwat ŋeŋaŋ gwaen damuŋ mti tapmambienen ke topmalu set ikŋaŋ dâlâŋ zeme toti met namaŋ sekekek ŋen towepmalu e kegogak ikŋaŋ belak dâlâŋ zeme toti eyetnan met kimbatgalen sekek aen temaŋ ke mepmalu belak ikŋaŋ etaŋ ŋandeme zupman baen toti mka temanen mebun. Amobotnaŋgalen enselaŋ Pita wati kwitnaŋ kwitnaŋ mmege ke Pitayaŋ nâme kapi penaŋ tapmiap ma belak kie kien tapmiap mene kegok otnâŋge. Selen metneti Amobotnaŋgalen ensel egaŋ galaŋ zemti mepme Pitayaŋ keyegak keŋaŋ teŋ peme nâmti pigok nâŋge, “Penaŋ sukwep pi neŋ nâmâtâlap. Amobotnaŋaŋ ensel ŋen zempeme toti egaŋ Elotgalen belengatnan ma Zuda am ekŋenaŋ neŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mnasâgât mimien keyetnan naŋgalaŋti natozin.” \p \v 12 Egaŋ kegok otnâmti keŋaŋ yayaŋ kwapme met Zângat mamaŋ Malia egalen mkaen memoge. Am nâmkiŋpepemak sambe ekŋenaŋ egalen mkaen ke ondek tati Pitayet nâmti dundundu mulup tapmmambien. \v 13 Âpme Pitayaŋ moti setokwakwat zupmaset baen kwat set toŋtoŋ takume mulup imbi nemba kwitnaŋ Loda egaŋ am pe kwiyaŋ set toŋtoŋ kwatakuin zemti eksâgât koti \v 14 Pitayet zet ŋandaŋaŋ nâmti segeyak mti set kwalelepiŋ belak mka keŋan gwaen meti am notnaŋ tabiengat pigok diindoye, “Pitawan kolewaŋ kamba tazin.” \p \v 15 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Keŋdi kileŋ beme tazenik! Pita pi mka katikŋan daen tazin.” \p Zeme egaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Penaŋ sukwep ek kamba kotazin.” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Bati ke ensel ŋenaŋ mene kotapme ekti kotazenigat.” \p \v 16 Âpme Pitayaŋ ewe set toŋtoŋ giŋgiŋ kupeŋ tapme ekŋenaŋ meti set kwaleti ekti weŋin mepme zezebaŋbaŋ omba mbien. \v 17 Âpme Pitayaŋ ekŋenaŋ zet temaŋ temaŋ ku zenzeyelen nâmti belak belaŋ sesepmaŋ mti zemkulumindeye. Mti egaŋ Amobotnaŋaŋ mka katikŋaŋgatnan gilik zemti aŋgalaŋ peye keyet zet zapat mimindamti zeye, “In meti Zems (Zisasiyet meniŋaŋ) ekmak am notnane notnaŋgat zet zapat kapi met miindaseip.” Kegok zemindemti toti naman msat butnaset ŋen mege. \p \v 18 Âpme tambuŋan penaŋ kasa kuku an ekŋenaŋ wati Pitayet ekme yek beme weŋin mepme zewien, “Ege! Pita pi zigoset melep?” Zemti tokwatimabienaŋ yek beme zet beme \v 19 Elotmagen mepme egaŋ nâmti kasa kuku an notnaŋ ewe zemindeme Pita aiikgalen tokwat timabienaŋ yek beme kasa kuku an 16 Pita damuŋ mti tabien ekŋen met indatimti zet muluwen met indeme zet zesât olabiengapmti Elotgat mezeme egaŋ zemdelaŋ zemindeme Pitayet munduman ekŋen ke indome gakiwien. Elolaŋ Zudia msat pemti Sisalia mka msalen topmaneti gilik zem kokogat nâmti towege. \s1 Amobotnaŋ Elot gakiye \p \v 20 Kan keyet Elolaŋ Taia ma Saidon animbi ekŋengat ŋenzinziŋ temaŋ mimindeye. Keyepmti animbi sambe mka keyetnaŋ ekŋenaŋ temakwep bemkoti meluwaŋ damuŋaŋ Balastas ekmagen mot zet zemti ŋenzinziŋ kapi yek bembeyelen nâmti egaŋ indatimti amobotnaŋ Elotmagen mepme zelin weyayaŋgat nâmti zet kelakŋaŋ mpewien. E yaŋaŋ kapigogat ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen msalen ke meti meu makwitimtemien keyepmneti egaŋ setnaŋ bekekme olati meuyet gakiwanupmagen zemti yayaŋ mti muluwaŋ kegok mbien. \p \v 21-22 Âpme Elolaŋ yaŋkwesisiŋin keyet dopmaŋ gilik zemindandayet nâmti kan bemindaye ke daŋgome amobotnaŋgalen miak miak sopmaŋ ke mti amobotnaŋgalen mundumen mototati zet tadiindome am sambe ekŋenaŋ kaliaŋ temaŋ kumti zewien, “Zet kapi dolakŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ manzein keyet kataŋ penaŋ tazein.” \v 23 Kegok zemsesewatpeme Elolaŋ ikŋaŋgat nâme mopme Kawawaŋgat nâme tototnaŋ beye keyepmti kan keyegak Amobotnaŋgalen ensel egaŋ nâmbekam bempeme binaŋ keŋanen imkume gakiye. \p \v 24 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti msat kataŋ mekoge. \p \v 25 Âpme Banabasimak Sâl egelaŋ Zelusalem mka temanen mulup zemidendeŋaŋ ke mmalu delaŋ zeme egelaŋ Antiok mkaen mesât mti Zân Mak ek wati ilinsakwep mebien. \c 13 \s1 Banabasimak Sâl Kawawaŋgalen mulup mimiyet zemideme mebun \p \v 1 Antiok dapmelaŋge keyet keŋan golaŋ zenze an ma an zikat indanda kapigogaŋ mambien: Balabas ma Simion an sopmaŋ makumtemien ma Lusias Sailini mkaengatnaŋ ma Manaen ekmak amobotnaŋ Elotmak egelaŋ ilisakwep zenzelim mamti same mbun ma Sâl am ekŋen kogaŋ ke mamti mulup mamtemien. \v 2 Ekŋen keyaŋ meu zemkulumpemti Kawawaŋmagen keŋin ondek bemti sesewatpemti tapmambien. Âpme Emetak Teŋaŋ ekŋengat zeye, “In Banabasimak Sâlmak ideme egelaŋ neŋ mulup mimiyelen nâmti zewan ke met mbalup.” \p \v 3 Ekŋenaŋ meu zemkulumpemti dundundu muluwen an zut eget ke Kawawaŋaŋ mulup keyet ombem idep nânâyet tati eksokbemti belinan ŋokŋidan atamti mulup ke mimiyet zemgwatnaŋ mimidamti ideme mebun. \s1 Saipalas msalen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 4 Emetak Teŋaŋ zemideme egelaŋ meti Selusia mkaen toweti waŋga ŋen mti msat nembu tuŋgupman tageen kwitnaŋ Saiplas ke meti \v 5 egelaŋ mka ŋotakŋan Salamis ke mot pataŋ zemti Zuda am ekŋengalen sesewat mka tapmege kataŋ meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bewun. Zânaŋ eget idamukulem mti ilinsakwep mulup mbien. \p \v 6 Ekŋenaŋ msat ke meti Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ zempemalu mane mane nembet daen mka ŋen Papos ke pataŋ zemti mka keyetnaŋ Zuda aŋkambuk ŋen aikbun. Kwitnaŋ Bal Zisas an keyaŋ ikŋaŋgat, “Neŋ golaŋ zenze an” kogok manzemtan. \v 7 An keyaŋ msat keyelen gapman ŋeŋaŋ kwitnaŋ Selegias Pâlas an kemak notn notn mmamtemun an ke nânâŋaŋ temaŋ penaŋ. Amobotnaŋ temaŋ keyaŋ Banabasimak Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dundumalu nânâyet nâmti idazemtetime kobun. \v 8 Yaŋgut aŋkambuk Bal Zisas kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Elimas makumtemien an keyaŋ amobotnaŋ temaŋ egaŋ Sâlmak Banabas egelaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ke zemalu nâme penaŋ ku bembeyelen timyape yape zet notnaŋ dunduye. \v 9 Yaŋgut Sâl kwitnaŋ ŋen Pâl manzemtemien an ke Emetak Teŋgalen windeyaŋ keŋanen misik tapme Elimas zikat memuŋ ektati zeye, \v 10 “Sadaŋgat nemuŋaŋ, geŋ mama teŋ keyet kasa mpemti am tetimaemae omba mimindamti Kawawaŋgalen zet pi imkwatamane belakŋaŋ penaŋ mambein. Geŋ mama mimi bekanaŋ ke geŋmagen omba penaŋ gak zem tazin nânik! \v 11 Keyepmti alak Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ betnaŋaŋ zikadi enzuŋgeme beŋan besem. Âpme geŋ kasup ŋen eekpiŋ mane pemane kan sambe mebe.” \p Pâlaŋ zet kegok zeme keyegak sakwep zanza keboŋaŋ tot Elimasiyet zikatnaŋ bekekme tambusosok beme Elimas zikatnaŋ eksât olage. Mti, “An ŋen aikma napbetnamti set zikat name mebi,” zemti olati bemanzat mege. \v 12 Muluwaŋ kegok sokbeme gapman an ŋeŋaŋ keyaŋ Amobotnaŋ Zisasiyelen windeŋaŋ temaŋ ke ekti nâmtemtem temaŋ mti Zisasiyelen zet keyet nâme penaŋ beme Zisasiyet nâmkiŋpeye. \s1 Pâlmak an notnaŋ Pisidia msalen meti Antiok mka teman mulup mbien \p \v 13 Pâlmak am notnaŋ ekmak mebien ekŋenaŋ Papos mka ke peme tapme waŋga ŋen mti Pampilia msalen Pelga mka temanen ke mebien. Âpme Zânaŋ ekŋen katikindemti igak Zelusalem mkaen gilik zemti koge. \v 14 Âpme ekŋenaŋ Pelga mka ke peme tapme naman Pisidia msalen meti Antiok mkaen ke mulup mti manepeme Sabat tagoŋgo kan ke beme Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen motati ekme \v 15 ekŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kuwien ke maiŋ mepme delaŋ zeme sesewat mka keyet ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Pâl ma amŋane mototabien ekŋengat pigok indayaŋkwesiye, “Notnne, in animbi kapi zemgwatnaŋ mimindendeyelen zet ŋen mti talip beme kwatati diindome nâit.” \v 16 Zeme Pâlaŋ wati belaŋ sesepmaŋ mti zeye, “Islael am ma am notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in Kawawaŋgat masesewatsaip, in wakŋin weyaŋ bemti tapme zet kapi zema nâit. \v 17 Islael am ningalen Kawawaŋ egaŋ yeŋsokŋne ekŋen ikŋaŋgat zapat penaŋ indaombemindeye. Yaŋ ekŋenaŋ Izip msalen lueŋ mamti omba penaŋ sokbem sambeleŋti mame Kawawaŋaŋ Kenan msalen indatimti kosât tati egaŋ Izip amobotnaŋ Palaomagen menok sepem igak igak mme ekti kiŋgatnâmindeme Izip msat pemti mebien. \v 18 Selen msat tuŋgupman indatim kopme ekŋenaŋ mobotnaŋ msamkobienaŋgut egaŋ sewakŋan mti indadamuŋ mamimkotnepeme nup kan 40 bepi set tuŋgupman ke delaŋ zeye. \v 19 Kan keyet Kenan msalen am maŋge 7 bepi Kawawaŋaŋ indaasekti ekŋengalen msat ke yeŋsokŋne ekŋengat indame ekŋenaŋ msat ke toŋaŋ bemti mame \v 20 nup kan 450 kegok delaŋ zeme keyet baman gwaen Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenze an notnaŋ indaaikme ekŋenaŋ mamti amgat zelin nâmti maindamusuwat indemkwatnapeme golaŋ zenze an Samueliyaŋ sokbemti mulupmaŋ mkwage. \v 21 Zuda maŋge ekŋenaŋ amobotnaŋin ŋen aiikgat zeme Kawawaŋaŋ Benzamingalen maŋgeengatnaŋ an ŋen Kis egat nemuŋaŋ Sâl ek aikindame egaŋ Amobotnaŋ mulup mti indamamkwatnepeme nup kan 40 pi delaŋ zeye. \v 22 Yaŋgut naman Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempemti mundumanen Dewit ek nâmpeme amobotnaŋ tapme zeye, \q1 ‘Neŋ Zesiyet nemuŋaŋ Dewit ek ekma dolakŋaŋ penaŋ beme keyepmti amobotnaŋ mamayelen nâmti aiga. Egaŋ nâlen ŋoktik ke mâti keyet kataŋ mulupmaŋ mbe.’ \rq (1 Samuel 13:14; 15:23, 26, 28; 16:1, 13)\rq* \m \v 23 Kawawaŋaŋ amobotnaŋ Dewit egat sokŋaŋ ŋen sokbemti Islael animbi sambe yomengatnan gilik zemti indatitiyet Islael am zetik mimindeye keyet penaŋ Zisasiyaŋ kot sokbeye. \v 24 Eweŋan Zisasiyaŋ mulupmaŋ ewe mimipiŋ tapme Zân tu zululut anaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti Islael am ekŋen mama mimiŋin bekanaŋ ke katikpemti keŋ gilik zenze aikme tu zulutindendeyet zetnaŋ windeŋaŋbeŋ diindom kwage. \v 25 Zânaŋ Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke mmepme ilak delaŋ zenzeyelen bududuk beme am pigok indayaŋkwesiye, ‘In nâgât nâme kwi mambeyap? Wa in nâme neŋ an ŋen kokogalen damuŋ mamip ke bein? An ikŋaŋ ke ewe bam daen takozin an bekeboŋ beke neŋ bukaboŋaŋ elenn sama time ŋep ku bewe.’ \p \v 26 Ip notnne Abalaamgat iŋsokŋane ma notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Kawawaŋ masesewatsaip ingat pigok zema nâit, an yomengatnan gilik zemndadagat zenzeŋaŋ e ninmagen sokbembeyet nâmti zenzeŋaŋ. \v 27 Yaŋŋ an ke sokbeme Zelusalem animbi sambe ma an ŋeŋaŋine ekŋenaŋ an yomengatnan gilik zemndatitiyet koge elak an kapi kegok nânâpiŋ ma ekŋenaŋ kâtnânâ kendo kataŋ golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapiyet meluwaŋ mimiŋaŋ mamaiŋ kwatnup ke an kapi e nâmâtâtâpiŋ belak etaŋ ekandatpemti kume gakiye. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet meluwaŋ mbien bee penaŋaŋmak etaŋ bemâge. \v 28 Zuda am ekŋenaŋ an keyelen myuŋguŋguŋaŋ ŋen gakikiyelen kataŋ ku aikbien yaŋgut ekŋenaŋ egat ŋenzinziŋ etaŋ mpemti amobotnaŋ Pailelaŋ zemdelaŋ zeme kume gakikiyet zekaŋkaŋ penaŋ mbien. \v 29 Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapi muluwaŋ kapigok msameti kume gakikiyet zetnaŋ eweŋan meluwaŋ mkwabien keyet kataŋ am ekŋenaŋ tewen kumasasokpewienaŋ mâtâpmti am sumen met bewien \v 30 yaŋgut Kawawaŋaŋ am sumengatnan mme gilik zemti wage. \v 31 Âpme am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekmâti Galili msalengatnan Zelusalem mkaen mebien. Ekŋen kemagen Zisasiyaŋ gakikiengatnan gilik zem wati sokbemenzilim sokbemenzilim mamkwatan. Am ekŋen keyaŋ keyet zapatnaŋ am diindom kwabien. \v 32-33 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋne ekŋengat Nemuŋaŋ penaŋ peme totogat zetik mimindeye keyet penaŋaŋ elak ningalen kanen kapi Nemuŋaŋ Zisas gakikiengatnan mme wage keyepmti Banabasimak nit inmagen kapi Zet Zapat Dolakŋaŋ ke mti koti tazelup. Keyet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam tuŋgupmaŋ zut keyet keŋan meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 ‘Geŋ Nemunn penaŋ alak neŋ gâgât Bipdi penaŋ beyap.’ \rq (Sam 2:7)\rq* \p \v 34 Zisas gakikiengatnan gilik zemti wageyaŋ ŋen ewe gakimti ku sambuwe. Keyepmti Kawawaŋaŋ keyet zet kapigok zeye, \q1 ‘Neŋ Dewitmagen zetik mban keyet penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ in indamâbap.’ \rq (Aizaya 55:3)\rq* \p \v 35 Naman Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam ikŋaŋ keyegak pemaŋ ŋen naman pigok zein, \q1 ‘Geŋ Andi Teŋ ek kileŋ pemane msalen ŋep ku sambuwe.’ \rq (Sam 16:10)\rq* \p \v 36 Amobotnaŋ Dewitgat yaŋaŋ pigok nânup. Dewilaŋ Kawawaŋgalen am mambien ekŋenmagen Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke ekŋengat tuŋguwinan mmeti gakime sekŋaŋ mti yeŋsokŋ notnaŋ indabewien mundum keyegak mebeme sekŋaŋaŋ msalen ke sambuye. \v 37 Yaŋgut Zisas ek Kawawaŋaŋ mme gakikiengatnan gilik zem wage. Ek sekŋaŋ msalen ke ku sambuye. \v 38 Keyepmti notnne in pigok penaŋ nâseip. Nin ingat zet sosok zemkawaŋ bemti kapigok manzenup. Yom delaŋ zenzeyelenset e Zisasmageset etaŋ tazin. \v 39 Mosesiyelen zii zet sambe ke gawepumti mame Kawawaŋaŋ keyet mti yomin ku makatipein yek. Am sambeyaŋ Zisas ek kwep nâmkiŋpemeŋgut Kawawaŋaŋ egat mti yomin ŋep makatipein. \v 40 Golaŋ zenze an ŋenaŋ Kawawaŋaŋ zet kapigok zeme nâmti meluwaŋ pigok mge. Ke penaŋaŋ inmagen sokbewemagengat weyaŋ eksemti mambep. Kawawaŋaŋ ekŋengat pigok zeye, \q1 \v 41 ‘In nâip, neŋ nukŋaŋ temaŋ inmagen sokbewe keyet zapatnaŋ diindomaŋgut in zetn nâme pepesut mambein ma neŋ am ŋen zempema koti zapat keyegak diindome e kegogak zetnaŋ nâme pepesut beme neŋ mamimtotneip. Keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ penaŋ inmagen sokbembeyet zewan ke pema kopme in ekti kiŋgati gakim temebep!’” \rq (Habakuk 1:5)\rq* \p \v 42 Pâlaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Banabasimak egelaŋ toti kwawesât mmalu animbi sambeyaŋ zewien. It kot Sabat tagoŋgo kan ŋen tabanuwen zet ikŋaŋ kapiyegak ewe tusumti zemâtâpmalu nâmbanup. \v 43 Kegok zemti sesewat mkaengatnan asek toti Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Zudayelen nâmkiŋpepe keyet kataŋ nâmkiŋpemti mamaŋaŋ ekŋenaŋ Pâlmak Banabasimak idapmât mepme egelaŋ gwatnaŋ zet diindomti Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ekŋenmagen weme ekŋenaŋ eegalen mulupmaŋ mti mamayet diindowun. \p \v 44 Naman Sabat tagoŋgo kanaŋ ŋeniyet mka temaŋ keyelen animbi sambe penaŋaŋ Kawawaŋgalen zet nâsâgât sesewat mkaen kwaweti bemisik tabien. \v 45 Âpme Zuda sesewat mka keyet keŋan ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ ekme animbi sambe penaŋaŋ kwaweti weme indikti nâmbekam bembe mimindemti ekŋenaŋ Pâlmak Banabas egegat zelit windeŋaŋ mtoidendeyet nâmti zemtalalat zet zewien. \v 46 Kegok mme Pâlmak Banabasiyaŋ zet windeŋambeŋ ewe pigok zewun, “Islael am in zet kapi ŋeŋaŋ diindome nânâyelen zenzeŋaŋaŋgut in bamkumpemti mama kanzizit mama keyet wisat mnup zeipgapmti ŋep nit in katimindemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen etaŋ mulup mmann nâmbep. \v 47 Amobotnaŋaŋ pigok zemndeye, \q1 ‘Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen busatnaŋ mti mebegat zemindeyap. In msat sambe tapmezinen mekoti animbi indapmukulem mimindeme nâgât nâmkiŋpem neme Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemindatiwe.’” \rq (Aizaya 49:6)\rq* \p \v 48 Âpme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti oloŋen temaŋ mti Kawawaŋgat wisikŋ zewien. Âpme am mama kanzizitgat zapat bembeyet Kawawaŋaŋ eweŋan nâmindeye ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpewien. \p \v 49 Mme msat keyet keŋan Amobotnaŋ Zisasiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemti mekoge. \v 50 Yaŋgut Zuda am sesewat mka keyet ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ mka keyelen imbi kwizet buŋamin temaŋ Kawawaŋgat mandundumtemien ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋengat keŋin walapme ekŋenaŋ Pâlmak Banabas idapmâpme msat ke pemti belakŋan mebun. \v 51 Egelaŋ Aikoniam mka msalen mesât tati mama mimiŋin bekanaŋ ke timti mamayet nâmindemti selidaŋgalen kakalakŋaŋ ke kapupmalu mka keyegak topmâpme mebun. \v 52 Âpme naman am notnaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ ke nâmti Zisas nâmkiŋpewien ekŋenaŋ oloŋen palenagak mame Emetak Teŋaŋ ekŋengat keŋinan bemisik tage. \c 14 \s1 Pâlmak Banabasiyaŋ Aikoniam mka temanen mulup mbun \p \v 1 Egelaŋ Aikoniam mka teman ke meti muluwaŋ sepemaŋ kapigok mbun. Egelaŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen moti Zet Zapat Dolakŋaŋ setnaŋmak weyaŋ bemti zemâtâpmalu Zuda am ma Glik am sambeyaŋ Zisasiyet nâmkiŋpepe aikmâbien. \v 2 Âpme Zuda am notnaŋ Zisasiyet ku nâmkiŋpewien ekŋenaŋ wati am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak am ekŋengat ŋenzinziŋ mimindawien. \v 3 Pâlmak Banabasiyaŋ kan teepmaŋnik Aikoniam mkaen ke ewe nâmisim mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋambeŋ penaŋ zemkawaŋ bewun. Âpme Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ winde idame menok mbun. Keyepmti animbi sambeyaŋ Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ keyet penaŋaŋ ekti nâmtemtem mti zet keyet nâme penaŋ etaŋ beye. \v 4 Keyepmti mka keyet keŋanen animbi sambeyaŋ kalaŋ kumti notnaŋaŋ met Zuda am Zisasiyet kwizapatnaŋgat kasa mamimtemien ekŋenmak tabien ma notnaŋaŋ epeemti Pâlmak Banabas egetmak metabien. \p \v 5 Âpme Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen ma ŋeŋaŋine ekŋenaŋ ondekti keŋ kwep bemti Pâlmak Banabas nanzaŋaŋ idome gakikiyet zemtâwien. \v 6-7 Âpme egelaŋ zet ke nâmti kunzuŋ naman Likonia msalen mka isisikŋaŋ wemegeen ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zepemalu mane mane met mka ŋande temaŋ temaŋ zut Lisitalamak Delebe ke pataŋ zewun. \s1 An wesiŋ ŋen dolakŋaŋ beye \p \v 8 Âpme Listala mkaen ke an ŋen mamkeŋ setnaŋ wesiŋ sokbembeŋaŋaŋ ke tapme ekbun an ke set mebe kokot bugan ku mamimtan penaŋ. \v 9 Yaŋ Pâlaŋ zet tazeme an keyaŋ totati zet ke nâmambe tapme Pâlaŋ zikat memuŋ an ke ekti nâŋge, “An wesiŋ kapi nâmkiŋpepeŋaŋ ŋep tazin yaŋ neŋ ŋep mukulem mma dolakŋaŋ besem nâyap.” \v 10 Kegok nâmti an keyet zet pigok zeye, “Geŋ wat mutututi sedaŋ imti tat.” Zeme keyegak sakwep pututuk wati dendaŋ mebe kokot mge. \p \v 11 Pâlaŋ muluwaŋ mamanamaŋ kegok mme am sambeyaŋ ekti Likonia ilinaŋgalen zeleset ŋakŋak mti zewien, “Nin nopiom zut masesewatidanup piwan am nemboŋ bemti kwatolulaŋ pi tuŋgupmnan tapmalup.” \v 12 Zemti Banabas egat kwitnaŋ nopiom Zeus kuwien. Âpme Pâl ek zemâtâtât an keyepmti egat kwitnaŋ nopiom Elemes kuwien. \v 13 Nopiom Zeus egalen sesewat mka temaŋ ke mka temaŋ keyet ganzenan daen matatan. Yaŋ sesewat mka temaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ŋenaŋ makau ma tep katnaŋ dolak dolakŋaŋ ke timti an zut egegat sâpe sâpe bumidasâgât met ambepelet timti mka temaŋ keyelen kimbat setokwakwalen koge. \p \v 14 Kegok mme Banabasimak Pâl egelaŋ zapat ke nâmti weŋit mepme kâlâwit kumendelet muti windeŋitbeŋ am sambeyet keŋan meti kwizet ŋagak pigok kuwun, \v 15 “Am in pi kwilekiyet muluwaŋ kapigok penaŋ kapi tapmip? Nit an in talip kaboŋak! Nit Zet Zapat Dolakŋaŋ kapi zemalu in nâmti kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ kapi time mepme gilik zemti Kawawaŋ penaŋ mamaŋaŋmak ekmagen mebegalen nâmti manzenup. Kawawaŋ nit zapatnaŋ tazelup kapiyaŋ msat kululuŋ ma nembu ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weme eknup bepi mme sokbeye. \v 16 Kan tipman baenen am Kawawaŋaŋ nâmindeme belak kileŋ lala bubup mamkwabien. \v 17 Yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋenaŋ nikseipmagen zemti ku enziliye. Egaŋ kululuŋen mamti am keŋ sewakŋaŋ mimndamti map ma muluwinan kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ sokbeme manimwiaŋti oloŋen palen mamanup.” \v 18 An zulaŋ zet mulup temaŋ kegok mti zekaŋkaŋ mti zemkulumindeme sâpe sâpe bumidasât tapmambien e naman peme tage. \p \v 19 Kegok mme Zuda am notnaŋ Antiok ma Aikoniam mka metatatnaŋ ekŋenaŋ animbi Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ keŋin walapme ekŋenaŋ Pâl nanzaŋaŋ kumti wa gakip nâmti sekŋaŋ mandamti tot mka temaŋ ganzenan baen totpeme \v 20 weme nâmkiŋpepemak am ekŋenaŋ kot ondekti mti mebene zemtapmnepeme egaŋ wat indikti met mka temanenak ke moweŋgeyaŋ msame wati Banabas ilisakwep Delebe mka teman ke meti \v 21 Zet Zapat Dolakŋaŋ am ekŋengat zemkawaŋ bemalu am sambe ekŋenaŋ koti Zisasiyelen maŋge bemâbien. Âpme egelaŋ bam gilik zemti ewe Listala, Aikoniam, Antiok am nâmkiŋpepemak wiliŋgim indik indik mebun. \v 22-23 Zisasiyelen maŋge ekŋen nâmkiŋpepeŋinaset zemgwatnaŋ mimindem mimindem mti animbi keyet ŋeŋaŋine eyo aikindemti tu meu zemkulumpemti belak tati ekŋengat dundundu mulup mti Amobotnaŋgat betnanen indem indem mmebun. Mti pigok zemebun, “Nin msalen sisipeŋpeŋ palen kapi mametneti bam Kawawaŋmak mama kanzizit gwaen tatagalen zemndendeŋaŋaŋ manup.” \p \v 24 Kegok mti egelaŋ Pisidia msat sutnatemaset kumalu balaŋ zeme meti Pampilia msalen pataŋ zemti \v 25 Pelga mka msalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bemti eyetnan toti Atalia mka msalen met pataŋ zewun. \v 26 Egelaŋ Atalia mkaen ke waŋgaen mopmalu idatimti naman Antiok mkaen kobun. Mka ke am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ an zut ke tipman baenen Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ egetmak tati idamukulem mme mulup mimiyet dundum idamti zemidedeŋaŋ ke ilak mdelaŋ zemti kobun. \p \v 27 Âpme animbi nâmkiŋpepemak sambe ekŋen ondek indemti Kawawaŋaŋ mukulem mimideme mulup mammetneti kobun keyet zapatnaŋ ma Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen eyo nâmkiŋpepeyet set mâtâtindeye keyet zapatnaŋ mimindamti \v 28 ekŋenmak ke kan teepmaŋ mamamtemun. \c 15 \s1 Ondedak temaŋ Zelusalem mkaen sokbeye \p \v 1 Zudia mkaengatnaŋ am nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋaŋ Antiok mkaen meti am nâmkiŋpepeŋinmak mka ke mambien ekŋengat pigok zemzikat indam mti zewien, “In Mosesiyaŋ zet zeye keyet kataŋ sekŋin butnaŋ ku antiwep beme in mama katikŋan ku mebep.” \v 2 Kegok zeme Pâlmak Banabasiyaŋ zet ke nâmti ekŋengat nâme bekanaŋ penaŋ beme zelin windeŋaŋ mtopemti zet mmot mtot kan teepmaŋ tapmme am nâmkiŋpepemak Antiok mkaengatnaŋaŋ indikti zewien, “In kapi mme nin ekmann ŋep ku bein keyepmti Pâlmak Banabasimak am nâmkiŋpepemak notnaŋin Zelusalem mkaen meti ombemindendeŋaŋ ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenmagen zet kapi mmepme ekŋenaŋ zemusuwebep.” \p \v 3 Kegok zemti dapmelaŋge ekŋenaŋ zemgwatnaŋ mimindemti zemindeme meti Pinisia ma Samalia msat sutnatemaset mepmambe am nâmkiŋpepemak indaikti pigok diindom diindom mebien. Am sambe ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak bemti ninmak tatusuip. Kegok diindome ekŋenaŋ nâmti oloŋen temaŋ mbien. \v 4 Zemambe zemambe piyaŋ mane mane Zelusalem mkaen mot pataŋ zeme Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ ma ombemindendeŋaŋ ma am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenaŋ indapmukum indeme motati ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ winde indamti indamukulem mimindeme mulup mbien keyet zet zapatnaŋ mimindawien. \v 5 Zet zapat sambe mimindame delaŋ zeme Palisi ekŋengalen maŋgaengatnaŋ an nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋaŋ wati zewien, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ yaŋ nâmkiŋpepemak bewien. Am maŋge ekŋen ke zeme sekŋin butnaŋ antim pemti Mosesiyelen zii zet ke zemâtâtindame weyaŋ nâmti gawepume delaŋ zewe.” \p \v 6 Âpme ombemindendeŋaŋ ma dapmelaŋgeŋine notnaŋ ekŋenaŋ zet ke zemusuwewegat ilinak ondek tati \v 7 zet zepeme mebe kokot tapm metnepeme Pitayaŋ watati zeye, “Notnne, am Zuda maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ yaŋbem zenze ke Kawawaŋaŋ eweŋan ingat tuŋguwinangatnaŋ neŋ naombem neme neŋ meti ekŋenmagen mulup mma ekŋenaŋ nâmti Zisas nâmkiŋpewien keyet yaŋaŋ e ilin nâip. \v 8 Âpme Kawawaŋ am keŋinan eek toŋaŋaŋ Zuda am ningat eyak mti Emetak Teŋaŋ ndaye. Kegogak egaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat eyak mti Emetak Teŋaŋ kegogak indaye. \v 9 Wa egaŋ ekŋenmagen mulup naman sepemaŋ igak ku mge. Ninmagen mge sepem kegogak ekŋenaŋ nâmkiŋpepe aikme keŋin mme kwetetepmaŋ beye. \v 10 Keyepmti in kwilekiyet Kawawaŋ tazemusuwat peip? In am nâmkiŋpepemak ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ keyaŋ biminanen andom indendeyet zetnaŋ sambe ku mit. Itnaŋaŋ yeŋsokŋne tipman baen mamkwabien ma alak nin pi manup nin zii zet ke timanuwaŋgut zet ke ku maŋgawepumann delaŋ penaŋ zein. \v 11 Keyepmti nin kapigok nâmkiŋpenup Amobotnaŋ Zisasiyelen keŋ taoletnaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin ma ekŋen nsakwep yomengatnan gilik zem manndatin.” \p \v 12 Âpme am sambe ondedagen tabien ekŋengat Pâlmak Banabasiyaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mmalu Kawawaŋaŋ menok sepem igak igak ekŋengat palen mge keyet zet zapatnaŋ mimindame am ekŋen keyaŋ buzak penaŋ diliŋ zem tati tatnâmambien. \v 13 Âpme egelaŋ zet ke zemeti zemdelaŋ zemalu Zemsiyaŋ wati zeye, “Notnne, neŋ pigok zema nâit, \v 14 Kawawaŋaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋenmagen meti ikŋaŋgat zet zapatnaŋ diindondoyet set weyaŋge keyet zapatnaŋ ilak Saimon Pitayaŋ zeme nâyo ke. \v 15 Âpme golaŋ zenze an ekŋengalen papiaen meluwaŋ mimiŋaŋ keyaŋ Pitayaŋ zet zep kemak sepem kwep belup. Zet meluwaŋ kapigok mimiŋaŋaŋ tazin, \q1 \v 16 ‘Amobotnaŋaŋ pigok zeye: Bam neŋ gilik zemkoti Dewitgalen mka etumtoge ewan naman ewe mwat onzempewap. \v 17 Kegok mma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ animbi sambe ekŋenaŋ wati Amobotnaŋgat timapmat mulup temaŋ mbep. Am ekŋen ke nenn eweŋan nanaŋgat zapat ombem indewan. \v 18 Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zet keboŋ tipman baen zeye.’ \rq (Amos 9:11-12; Zelemaia 12:15; Aizaya 45:21)\rq* \p \v 19 Keyepm neŋ kapigok nâyap: Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ keŋ gilik zenze aikti Kawawaŋ nâmkiŋpemti ekmagen mepme nin mulup temaŋ ŋen ewe dukŋinan bemindaman ŋep penaŋ ku bewe. \v 20 Nin belak nopiom egat meu bembeŋaŋ ke ninipiŋ mimiyet ma imbimak set kileŋ ku mamayet ma soŋgom tegen timtapme sipmaŋ keŋanak tatatnaŋ ke ma sip mee ku niniyet zemkululu meluwaŋgut bemann mepme ekbep. \v 21 Tipman penaŋ baen yaŋbemti alak pi mamkwatnuwen msat kataŋ sesewat mka tapmezinen kataŋ Sabat tagoŋgo kanen Mosesiyelen zii zet ke maiŋ indamti Kawawaŋgalen zet eyo manzemkawaŋ bemindamkwalip.” \s1 Meluwaŋ kumti Antiok mkaen beme mege \p \v 22 Âpme ombemindendeŋaŋ ma dapmelaŋge ŋeŋaŋ bembe an notnaŋ ekŋenmak dapmelaŋge sambe ilinsakwep zenâmti an damuŋ zut idaikti Pâlmak Banabasimak ideme mebegalen nâmti an zut idaikbien. An ŋen kwitnaŋ Zuda ma an ikŋaŋ keyegak kwitnaŋ ŋen Balsabas ma an ŋen Sailas eget ke ombemideme an zutmak ilinsakwep Antiok mkaen zemindeme mesât mme \v 23 meluwaŋ ŋen kapigok kumti indawien, \q1 “Nin noline ombemindendeŋaŋ ma Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ bembe ma am nâmkiŋpepemak maŋge pien maip nin nsakwep tati am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ nâmkiŋpepemak notnne Antiok mkaen ma Silia ma Silisia msalen maip ingat zemsesewatindemti meluwaŋ kapi kumbemann kozin. \v 24 Nin ku nâmann an notnaŋ piengatnaŋaŋ koti zet diindomti keŋin mme yuŋgum temege. \v 25 Keyepmti nin nnak pien ondekti keyet zetnaŋ zenâmti keŋ kwep bemti an damuŋ zut idaikti idemann Pâlmak Banabasimak ilinsakwep kolip. \v 26 An zut Pâlmak Banabasimak kolup egelaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat zet zapatnaŋgapm mamaŋit ketalasiwun. \v 27 Âpme an zut Zudasmak Sailas zemidemann kolup egelaŋ eyo tusumti zet zapat dembusek dolakŋaŋ mimindame weyaŋ nâmbep. \v 28 Emetak Teŋaŋ nin ingat palen nukŋaŋ sambe penaŋ bembeyelen ku nâmti keyepm belaknik pigok gulak bemindesâgât zemnâmti zemtâmpenn: \v 29 In nopiomgalen sâpe sâpe ma soŋgom belak bimanen tegaŋ mzame gakikiŋaŋ ma sip ma imbimak set kileŋ ku mambep beme mama keyaŋ dolakŋaŋ bewe.” \p \v 30 Zet kegok kumti indame mti Antiok mkaen met pataŋ zemti am nâmkiŋpepemak sambe ondek indemti papia ke indawien. \v 31 Zemgwatnaŋ mimi papia ke indame maiŋ ekti keŋin oloŋen temaŋ beye. \v 32 Âpme Zudamak Sailas egelaŋ ilit Kawawaŋmagen zet mti zenze an mamtemun keyepmti egelaŋ tusumti zemgwatnaŋ zet sambe zemti nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bem indewien. \v 33 Ekŋenaŋ Antiok mkaen ke kan teepmanik maneti Zudamak Sailasiyaŋ naman gilik zem ewe Zelusalem mkaen mesât mmalu am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ selen idadamuŋ mimideme mebegat nâmti dundumti mukum ideme mesât mineti naman Sailasiyaŋ asekti tapme Zudayaŋ igak etaŋ mege. \v 34-35 Âpme Sailasmak Pâl ma Banabas ekŋenaŋ ilinak ewe Antiok mkaen tati am sambe ekŋenmagen mulup mti Amobotnaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ tabeme am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ indapmukulem mti mulup mbien. \s1 Pâlmak Banabasiyaŋ kalaŋti mekobun \p \v 36 Kasup sambenik ke maneti Pâlaŋ Banabasiyet zeye, “Nit mka ŋande temaŋ kataŋ am sambe Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomalu nâmkiŋpepemak bewien. Notnaŋ ekŋen ŋep tapmaip manze ewe tokwat indawiliŋgimpemalu mebe.” \v 37-38 Kok zeme nâmti Banabasiyaŋ Zân Mak ek tetimti ilinsakwep mebegat zeme Pâlaŋ zeye, “Eweŋan Zân Mak egaŋ nitmak mulup mmetneti belak tuŋgupman Pampilia mkaen metati gilik zemkolep keyepmti ek ŋen ewe ku wapmeselup.” \v 39 Egelaŋ ilidak Zân Makgapmti zet mmot mtot mti kalaŋti Banabasiyaŋ Zân Mak aikme met waŋga mti Saipalas msat ŋetakŋaŋ mebun. \v 40 Âpme Pâlaŋ Sailas wapme mesât mmalu am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen taolelaŋ egetmak tatagalen dundum idemti ideme mebun. \v 41 Met Silia ma Silisia msat tuŋgupman kumalu etume meti am nâmkiŋpepŋinmak ekŋen zemgwatnaŋ mimindem mimindem keyaŋ mebun. \c 16 \s1 Timotiyaŋ Pâlmak Sailasmak mege \p \v 1 Pâlmak Sailas egelaŋ meti Delebe ma Listala mkaen met pataŋ zemti mka keyet keŋanen an nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋen mamtan. Kwitnaŋ Timoti nemba ke Zuda imbi nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋeniyet nemuŋaŋ nemba keyet bipmaŋgut Glik msalengatnaŋ. \v 2 Lisitalamak Aikoniam am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ koti Timotiyaŋ mama mimi dolakŋaŋ mammtan keyet yaŋaŋ Pâl zemâtâtsawien. \v 3 Âpme Pâlaŋ Timoti meleŋgeŋaŋ wati matokwakwagat dunduye. Âpme msat keyet Zuda am mambien ekŋenaŋ Timoti bipmaŋ Glik msalengatnaŋ ke nâmâtâtpewiengapmti Pâlaŋ Mosesiyelen zii zet tazin keyet kataŋ Timoti sekŋaŋ butnaŋ antimpemtiŋgut wapmebun. \v 4 Mka kataŋ meti Zelusalem mkaen daen am nâmkiŋpepeŋinmak ma ombemindendeŋaŋ ŋeŋaŋ notnaŋ ondekti mama mimi kapi mimiyet zemâtâtât zet ke animbi nâmkiŋpepemak ekŋen diindom diindom piyaŋ mebun. \v 5 Kegok mme an ekŋen nâmkiŋpepeŋinmak gwatnaŋ mimindeme nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ penaŋ beye. Âpme am maŋge notnaŋaŋ mama mimi dolakŋaŋ ke egomti kan kataŋ nâmkiŋpepeen tatusum metnepeme am omba penaŋ beye. \s1 Pâlaŋ Masedonia an ŋen kie kienok ege \p \v 6 Ekŋenaŋ Piligia ma Galesia msat tuŋgupman mulup tapmepme Emetak Teŋaŋ Esia msaleset Zet Zapat Dolakŋaŋ am ku diindondoyet zem bekekindeme \v 7 ekŋenaŋ Misia msalen met tati keyetnan Bitinia msalen mesât mbienaŋgut Zisasiyelen Emetak Teŋaŋ kegogak zemkulumindeye. \v 8 Keyepmti ekŋenaŋ Misia sebempemti Toloas mkaen towebien. \v 9 Âpme tambuyet Pâlaŋ kie kienok tati ekme an ŋenaŋ Masedonia msaleset daen tati Pâlgat bepelep pelep mti kwizet kumti zeye, “Geŋ pien kwati nin ndamukulem minnde.” \v 10 Pâlaŋ kegok ekti wat zeme nin pigok nâmbenn. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ am ekŋen kaindamagen zenzeyet ndakumtetin kegok zemti wat milawatn mebegalen sakwep weyaŋ bewenn. \s1 Lidiayaŋ nâmkiŋpepemak beye \p \v 11 Âpme nin Toloas mkaen ke waŋga mti Samoteles mkaen ke met pataŋ zewenn yanaman keyetnan mane mane Niapolis mkaen ke kwati waŋga pemann tapme naman \v 12 seleset meti Pilipai mkaen pataŋ zewenn. Ke Masedonia msat temaŋ keyelen mka temaŋ ŋen beke Loma gapman ŋeŋaŋ egaŋ mka ŋotekŋaŋ ke tati am maindadamuŋ mtan. \v 13 Mka ke meti manepemann Sabat tagoŋgo kanen beme mka ganzenan tu matatanen ke kapigok zemti towebenn. Zuda am ekŋenaŋ dundundu mulup tu ganzenan tati mamambiekgat toti ekne. Zemti met indikme imbiyaŋ ilinak ondek tapme indikti ekŋenmak ke metotati Zet Zapat Dolakŋaŋ diindowien. \v 14 Âpme imbi ekŋen keyet tuŋguwinangatnaŋ imbi ŋen kwitnaŋ Lidia ek Tiatila mkaengatnaŋ mulupmaŋ saŋgum ŋamaŋ dolakŋaŋ penaŋ pi selim timti ammagen timepme makwitimtemien. Imbi keyaŋ Kawawaŋgat masesewatsamtan keyepmti Amobotnaŋ Zisasiyaŋ keŋan mme eleŋ beleŋ beme Pâlaŋ zet tazeme ŋandemti zikatnanak taekmaŋge. \v 15 Yaŋ ondedak ke delaŋ zeme imbi keyaŋ tu zulutindendeyet zeme Pâlmak notnaneyaŋ imbi ke ma egalen mkaen am matatemien ekŋen ilinsakwep tu zulutindeme imbi keyaŋ zeye, “In nâme neŋ penaŋ Amobotnaŋgat penaŋ nâmkiŋpeyap bein beme in nâlen mkaen pien kwapme nsakwep wesenuwaŋgut saŋenen indema mebep.” Zeme moti ekmak ke wembien. \s1 Pilipai mkaen Pâlmak Sailas mka katikŋan idewien \p \v 16 Kan ŋeniyet Pâlmak Sailasiyaŋ dundundu mulup msâgât ondedak mundumen mesât metnepemalu sisiliŋ mulup imbi nemba ŋenaŋ selen ke kot idaige. Imbi nemba ke we bekanaŋaŋ keŋan tapme egaŋ zet enzililiŋaŋ notnaŋ manzemsokbemtan. Mti zet kwileki ŋeniyet we bekanaŋ ke yaŋkwesime egaŋ penaŋ esemtaŋak maŋgilik zemsamtan keyepmti animbi nemba ke damuŋ mamimtemien ekŋenaŋ mânep milawat temaŋ penaŋ matimtemien. \v 17 Imbi nemba keyaŋ Pâlmak nin selen ndapmât meti kwizet ŋakŋak mti kapigok tazemaŋge, “An in kapiyaŋ Kawawaŋ Amobotnaŋ temaŋ egalen mulup mti am yomengatnan gilik zemti indatitiyet zetnaŋ manzemâtâtindaip.” \v 18 Zet kwizet ŋakŋak sepem kegogak kan kataŋ mamimkwatnepeme Pâlaŋ sekŋaŋ kaŋgaŋaŋ beme gilik zem we bekanaŋgat pigok dunduye, “Neŋ Zisas Kilaisiyet kwitnanen zema we bekanaŋ geŋ imbi nemba keŋangatnan kwati met!” Zeme keyegak we bekanaŋaŋ kwati kunzuŋ mege. \v 19 Âpme imbi nemba ke damuŋ mti mânep milawat titiyet webem mamtemien piwaŋ setnaŋ yek beme ekti imbi nemba damuŋ mamtemien ekŋenaŋ meti Pâlmak Banabas idatamti mka tuŋgupmaset idamandamti met amobotnaŋ egalen ondedagen meti \v 20 zemdelaŋ zenze angat kandaŋan moti zewien, “An zut kapi Zuda an yaŋ egelaŋ ningalen mka teman kapi koti mulup notnaŋ mwati mmalu set ke ekmann bekanaŋ tabem temezin. \v 21 Ekŋenaŋ koti Zuda ilinaŋgalen mama mimi ke Loma am nin ku mimiyelen ke tazikat ndaip.” \v 22 Âpme am maŋge temaŋ tabienaŋ ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ nâmidemti met idatamti amobotnaŋ ekŋenmagen idatimepme ekŋenaŋ egegat kâlâwit mendelet yalom idemti zeme sindiwaŋ \v 23 omba penaŋ idome segit duluŋ diliŋ peme idatimti met mka katikŋaŋ idemti mka katikŋaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ an zut ke weyaŋ idadamuŋ katikŋaŋ mtatagat zemindewien. \v 24 An damuŋaŋ zet kegok zeme nâmti egaŋ idatimti met mka keŋan sutnateman penaŋ ke idemti tep an selemti selit ilizuzut keŋan peme topme kemak limbeŋ bemti bem zam idemewembun. \p \v 25 Yaŋ tambusutnan penaŋ Pâlmak Banabasiyaŋ Kawawaŋgat silik dundundu mti tazemsesewatpemambun. Âpme am mka katikŋan indendeŋaŋ ekŋenaŋ kwisagit ke tatnâmambien. \v 26 Mme keyegak mâkinaŋ temaŋ penaŋ mme mka katikŋaŋgat tepumaŋ bee mme titokŋaŋmak etaŋ bemâpme setokwakwat sambe bee ilin belak ŋande mâpme delaŋ zeme am selin belinan tek katikŋaŋaŋ zam indeme mawemtemien e ikŋaŋ belak kwalet topmâpme delaŋ zeye. \v 27 Âpme mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ mulugengatnan wati meekme set sambe bee ŋandepeŋ ŋandepeŋ weme ekti endilipeye. Mti wa am mka katikŋaŋ kek indendeŋaŋ pi ilak kunzuŋ mâlo zemti ikŋaŋgat gemboŋaŋ ŋilikŋaŋ pitakŋanen yuŋmamaŋge e mandapeme kwapme sekŋaŋ ikŋaŋ osâgât mme \v 28 Pâlaŋ ekti ŋakŋak penaŋ mti zeye, “Ai, geŋ sekdi giti walelepiŋ. Nin sambe pi ewe ilindiŋ esemteŋ tatnup.” \p \v 29 Zeme nâmti egaŋ am ekŋengat zeme taŋam mkot same mka keŋan sebelaŋ dindiŋ mpeŋ moti Pâlmak Sailasiyaŋ tabunen met kandaŋidan tot pedondom idaye. \v 30 Mti tambu sutnan keyegak mka keŋangatnan idatim beŋgumen toti idatimti mkaŋan mege. Motati an zutgat idayaŋkwesiye, “Amobotnaŋnne, neŋ zigok penaŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?” \p \v 31 Âpme egelaŋ zewun, “Geŋ ma imbi nembandine in Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpemtiŋgut mama kanzizitgat zapat bemâbep.” \v 32-34 Kegok zemalu nâmti mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ an zut sindiwaŋ idome segit buyuk beyak bemti liŋgit bembeŋaŋ ke zuluti kwasim ideme tati egelaŋ ek ma maŋgeŋane Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti tu zulutindeme ekŋenaŋ indatimti mkaŋinan moti tu meu nini mundumen ke ideme totapmalu zeme meu bumti idame nimalu naman idatimti kot mka katikŋanak ideye. Âpme an mka katikŋaŋ damuŋ ma maŋgeŋane ekŋenaŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti Kawawaŋgat zapat bewien keyepmti segeyak mti oloŋen mbien. \p \v 35 Msat msame tambuŋan an zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ an tipdakutum notnaŋ zemindeme koti mka katikŋaŋgalen damuŋgat zewien, “Geŋ an zut kapi belak kwalet idemane melit!” \p \v 36 Zeme mka katikŋaŋgalen damuŋ keyaŋ koti Pâlgat zeye, “Zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ neŋ it belak idema mebegat zeme kolep. Keyepmti neŋ idema met keŋ sewakŋaŋ palen mambalup.” \p \v 37 Zeme Pâlaŋ am zet mti mebien ekŋengat pigok diindoye, “Nit Loma mka mtoŋ penaŋ yaŋgut in nigat zet esemteŋ zemti yom ŋen aiikpiŋ kegogaŋgut belak kileŋ am zikalinan onzemndemti sindiwaŋ sekŋ bekan kume etim temepme mka katikŋan met ndeyo. Yanaman pi in buzak enzilimti zemndeme mebegat tazeip? Nit ku meselup, yek penaŋ. Mka kapiyelen Loma an ŋeŋaŋ ilin kotiŋgut ndatimti tot zupman baenen ndeme meselup.” \p \v 38 Kegok zemalu an tipdakutum ekŋenaŋ nâmti met zemdelaŋ zenze an ekŋengat zapat ke diindome nâmti endilipemti kiŋgati \v 39 ekŋenaŋ ilin wati mka katikŋan meti kembeŋ zet diindomti belak zemindeme mka katikŋan ke katipemti zupman toindemti mka belakŋan ŋen mebegat zemidewien. \v 40 Âpme egelaŋ toti met Lidiayelen mkaen meti am nâmkiŋpepemak ke indikti zemgwatnaŋ zet diindomti naman msat ŋenŋan mebun. \c 17 \s1 Pâlmak Sailasiyaŋ Tesalonaika mkaen mebun \p \v 1 Âpme Pâlmak Sailas egelaŋ Ampipolis ma Apolonia msat tuŋgupman nesetgatnan met Tesalonaika mkaen pataŋ zewun. Mka eyet keŋan Zuda am ekŋengalen sesewat mka ŋen matatan. \v 2 Pâlaŋ msat notnanen mamimkwatan kegogak sesewat mka ke moti Sabat tagoŋgo kan kasup tuk pi ewe ekŋenmak ke tati Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ke maiŋti \v 3 yaŋaŋ diindom metneti Zisas Kilais sindem temaŋ timti gakimti wawagat golaŋ zenze an ekŋenaŋ itnaŋaŋ meluwaŋ mbien ke zemkawaŋ bemindamti Zisas ek Kilais penaŋaŋ gakimti wage. \v 4 Kegok zeme Zuda am notnaŋ ma Glik am sambe Kawawaŋ sesewatsamti mamamtemien ma imbi sambe kwizet buŋamin temaŋ ekŋenaŋ zet keyet nâme penaŋ beme Pâlmak Sailas egetmak am sambe penaŋaŋ kot tusumâbien. \p \v 5 Keyepmti Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ nâmbekambemindemti met an bekopsat ma am keŋin katikŋaŋ notnaŋ indatimti ŋakŋak temaŋ mti mka temaŋ keyet keŋan tokwapme am sambe penaŋaŋ ekŋenmak kot tusumti Zesongalen mkaen ke an zut kot idatimti met an damuŋ ekŋengat belinan idendeyet nâmti kopmâbien. \v 6 Koti ekbienaŋ yek beme dopmaŋ Zeson ma am nâmkiŋpepeŋinmak notnaŋ indapmandamtimti mka damuŋ ekŋenmagen indatim meti kwizet ŋagak kapigok mmebien, “Msat kataŋ set yuŋgu yuŋgu masokbem mezin. Piwan alak ninmagen sokbeme \v 7 Zesonaŋ am ekŋen ke indatimbumuluŋti timbewep. An zut ekmak kot welut keyaŋ Loma amobotnaŋ ewe tapme egat kwizet buŋamaŋ mtopemti naman Amobotnaŋ alakŋaŋ Zisas egat kwizet buŋamaŋ tazempalakŋaŋ tabemelup.” \v 8 Zet kegok zeme nâmti mka mtoŋ sambe ma an damuŋ ekŋenaŋ nâmti weŋin mege. \v 9 Âpme an damuŋ ekŋenaŋ Zeson ma amŋane notnaŋ ekŋen zet kaŋkaŋ miindame mânep etaŋ beme nâmindeme toti mebien. \s1 Pâlmak Sailasiyaŋ Belea mkaen mulup mbun \p \v 10 Âpme tambu keyegak penaŋ am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Pâlmak Sailas ideme tambuyet toti metne metne Belea mkaen met pataŋ zemalu msat ke msaye. Âpme Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen amnaŋ tapmowepme indikti setugit melesiŋ keyegak mowebun. \v 11 Msat ke am mambien ekŋen keŋin sewakŋaŋ wa am Tesalonaika msalen maip ekŋen keboŋ yek keyepmti ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ eleŋ beleŋ bemti nâmbien. Mti Pâlgalen zet ke penaŋ ma dâsuki zemti kasup kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ itnaŋanen maiŋti yaŋaŋ mguluk gilik zemti zenâ zenâ mbien. \v 12 Kegok mti Zuda animbi sambe ma Glik an sambe ma Glik imbi kwizet buŋamin temaŋ notnaŋ ilinsakwep nâmkiŋpepe aikbien. \v 13-14 Pâlaŋ Belea mkaen meti am Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bemindaye keyet zapatnaŋaŋ elelaŋ Zuda am notnaŋ Tesalonaika mkaen mamtemien ekŋenmagen mepme nâmti ekŋenaŋ Belea mkaen koti tokwati animbi sambe ondek indemti Pâlmak Sailas mtot indendeyet zet kelakŋaŋ mimindeme am keŋin yuŋgum temege. Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Sailasmak Timoti idaŋgalaŋme Belea mkaen ke tapmalu notnaŋaŋ Pâl wati nembu ganzenan baen toti ilinsakwep waŋga mti \v 15 Aten mkaen mepemti kosât mme Pâlaŋ zet kapigok Sailasmak Timotiyet zemindeme kobien, “In met an zut eget zemideme sakwep penaŋ neŋmagen kobalup.” \s1 Pâlaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Aten mkaen zemkawaŋ beye \p \v 16 Pâlaŋ Aten mkaen ke an zutgat damuŋ tati mka keyet keŋan kawawaŋaŋ dâsuki sambe penaŋ timamti pedondom indamti mame indikti keŋan bekanaŋ penaŋ beye. \v 17 Keyepmti egaŋ kasup kataŋ sesewat mkaen meti Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋaŋ Kawawaŋgat masesewatsamtemien ekŋenmak zet zenâ zenâ mpemti naman asek toti ekme amnaŋ tambaŋgumen ondek tapme indikti met ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mammetan. \v 18 Âpme Epikulian ma Sitoik am nânâŋin temaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Pâlmagen koti zet yaŋaŋgat zemguluk gilik mmekti notnaŋ ekŋenaŋ ilinak Pâlgat pigok zewien, “An nânâŋapiŋ penaŋ kapiyaŋ nânâ penaŋ ziboŋ penaŋ zikat ndasât belak kot sek mmobot zet tazein.” \p Âpme am notnaŋaŋ zewien, “Egaŋ msat notnanen kawawaŋ dâsuki matazin keyet yaŋaŋ kotadinndoin.” Âpme Pâlaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemeti gakikiengatnan wage keyet zapatnaŋ diindoye keyepmti ekŋenaŋ kegok zemti \v 19 ondedak mundum temaŋ Aliopagas ke wapmoti am sutnan onzempeme tapme pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ animbi sambe zet mamanamaŋ penaŋ tadiindomedik ke weyaŋ zemâtâtndamane nâne. \v 20 Nin gâlen zedi ke eknâman mamanamaŋ penaŋ tabein keyepmti geŋ ewe keyet yaŋaŋ weyaŋti penaŋ zemâtâtndamane nâne.” \v 21 (Aten mka mtoŋ ma amkup ekŋenaŋ zet mamanamaŋ ŋen sokbeme ke nâmti naman ekŋenaŋ zet ke eleŋ beleŋ bemti manzempalakŋaŋ mambemetemien.) \p \v 22 Âpme Pâlaŋ Aliopagas ondedagen am zikalinan wati mot tati zeye, “Aten animbi sambe, neŋ kapi kopmamti yaŋaŋin pigok taeksokbeyap. In kawawaŋin sambe ekŋengat nâme mobotnaŋ beme masesewatindamelip. \v 23 Neŋ ingalen sesewat mka sambe mekoti ekma nopiom sambe mti yaloloŋaŋ weme maindikmelap. Mti sâpe sâpe bumbu mundumen moweti ekma meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tapme maiŋa, ‘Kapi Kawawaŋ ŋen nin ku nânup egalen.’ In Kawawaŋ keyet yaŋaŋ ku nâmti belak etaŋ masesewatsaip. Keyet zet zapatnaŋaŋ alak kapi diindoma nâit. \v 24 Kawawaŋ keyaŋ msat kululuŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bekapi mge. Egaŋ msat kululuŋ kapiyet toŋaŋ. Egaŋ amnaŋ sesewat mka walalatnaŋ keyet keŋan ku matazin. \v 25 Ma egaŋ mulup kwileki ŋen msât olapme an ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ timeti mukulem mti ku mampein. Egaŋ ikŋaŋ am sambe nin mama ma Emetak Teŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi maketalasim ndain. \v 26 Egaŋ an kwewetaŋ mme sokbeme ekmagesetgatnan am sek sepem igak igak pi sokbemti msat sambe palakŋaŋ bemti mekobenn. Âpme eweŋan egaŋ am mambep ke nâmtati msat kalaŋ kumti ikŋaŋgat ikŋaŋgat ndamti msat ke kan zigok mambanup ke eweŋanak nâmâtâtpeye keyet kataŋ mamambanup. \v 27 Kawawaŋaŋ am nin ek timapmetnetiŋgut aiikgat zeye keyepmti nin egat timatmat mulup mbanup beme ŋep aikbanup. Wa ek beŋan ku mamain ninmak sokŋan kapi mamain. \v 28 Zeme an nânâŋaŋ temaŋ ŋenaŋ wati puk zeye, ‘Nin egalen zetnaŋ keyet kandaŋaŋ etaŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ mti mambanup.’ Âpme inmagengatnaŋ an nânâŋin temaŋ notnaŋ ekŋenaŋ kegogak egat puk manzeip, ‘Nin egat nemunambaŋane nin mama ekmageset matinup ma egalen windeen mamanup ma egaŋ ndadamuŋ mme matatnup.’ \v 29 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane manuwan Kawawaŋgat nâmann nanzaŋ ma gol ma silva amnaŋ nâmâtâti belaŋ weyaŋpepeŋaŋ Kawawaŋ sepem keboŋ ke ku nâmpewanup. \v 30 Kawawaŋaŋ am tipman baen mamkwabien ekŋen ikŋaŋgat yaŋaŋ daŋan ku nâmbiengapmti myuŋguŋgu sambe mkwabien ekŋen ke zet mulup omba penaŋ ku indaye mama keyelen kanaŋ delaŋ zeye. Âpme alak pi msat kataŋ am sambe yomengatnaŋ keŋin gilik zemti mama mimi bekanaŋ ke peme tapme ikŋaŋmagen kot tususuyet tazein. \v 31 Egaŋ kan ŋen beyeyaŋ tazin kan ke sokŋan beweyen am msat sambe mama mimiŋinaŋgat yaŋaŋ msokbemti keyet kataŋ tosaŋaŋ indamobe. Mulup ke mimiyelen an ŋen aikpeye an ke msalen am sambeyaŋ ek nâmâtâtpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wageyaŋ mamain.” \p \v 32 Pâlaŋ zet kegok diindome am notnaŋaŋ zet ke nâmti yeŋbien. Âpme notnaŋaŋ zewien, “Kan ŋengat ewe koti zapat zenik kapiyegak dinndomane nâmbanup.” \v 33 Âpme Pâlaŋ zetnaŋ tazemaŋgeen elak peme tage. \v 34 Âpme am notnaŋaŋ zet ke nâmti Zisas Kilaismak tusumti nâmkiŋpepe aikbien ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Dionisias ek Kansol ekŋengalen mulup an ŋen. Ek ma imbi ŋen Damalis ma am notnaŋ sambe tusumâbien. \c 18 \s1 Pâlaŋ Kolin mkaen mulup met mge \p \v 1 Egaŋ mulup ke mdelaŋ zemti Aten mka katipemti Kolin mkaen mege. \v 2 Mka ke Zuda an ŋen kwitnaŋ Akwila zeme ke aige. Ek Pontas mkaengatnan yaŋ met Itali msalen manepeme msat keyelen amobotnaŋ temaŋ Kolodias Loma mka teman matatan egaŋ Zuda am Itali msalen maip ekŋenaŋ msat ke pemti mebe kokogat zeye keyepmti Akwilamak imbiŋaŋ Pilisila ekŋenaŋ Itali msat pemti Kolin mkaen ke alaknik koti mamtemun. \v 3 Animbi zut keyaŋ muluwit mka walalatgalen saŋgum katikŋaŋ selimti mamtemun âpme Pâlaŋ mulupmaŋ sepemaŋ kwep keboŋak mamimtan keyepmti egaŋ animbi zut ke idikti egetmak ke tati mânep mulupmaŋ mka walalatgalen saŋgum katikŋaŋ ke selim beme amnaŋ kwititiyet nâmti mamtan. \v 4 Mulupmaŋ ke mmambe tati Sabat tagoŋgo kan kataŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen motati Zet Zapat Dolakŋaŋ keyet yaŋaŋgat Zuda am ma Glik ammak zet peme mebe kokot mti egaŋ nâmkiŋpepemak bembeyet indapmukulem mamimtan. \p \v 5 Yaŋ bam Sailasmak Timotiyaŋ Masedonia msalengatnan gilik zem kopmaluŋgut Pâlaŋ yaŋbemti mulup keyegak mti Zuda am ekŋengat Zisas Kilais ek Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempemti zempeme toge keyet yaŋaŋ zemâtâtindaye. \v 6 Yaŋgut am notnaŋ ekŋenaŋ zetnaŋ windeŋaŋ mtopemti zet mobotnaŋ msamti zetnaŋ ku nâmbiengapmti egaŋ kegok diindoye, “In bam walelet aikbep keyelen yomaŋ neŋmagen ku kobe yek.” Kok zemti kâlâpmaŋ tetelime kakalakŋaŋaŋ bululuŋ zemtopme zeye, “In kegok mnaipgapmti neŋ in indemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen meti mulup mbap.” \v 7 Kegok zemti an ŋen Titias Zastas egalen mkaen ke meti mawemtan. Âpme an keyaŋ Kawawaŋgat sesewatsamti mamtan egalen mkaŋaŋ Zuda ekŋengalen sesewat mka keyet sokŋanik matatan. \v 8 Âpme Zuda am ekŋengalen sesewat mka keyet damuŋ temaŋ egat kwitnaŋ Kilispas ek ma egalen sip butnaŋanen ma am notnaŋ sambe ekŋenaŋ Pâlgalen zetnaŋ nâmti Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpeme Pâlaŋ tu zulutindeye. \p \v 9 Âpme tambu ŋeniyet Amobotnaŋaŋ Pâl kie kienok sokbemsamti pigok dunduye, “Geŋ nâgât zapatn ammagen zenzeyet kiŋgati dembusekdi aŋgalalaŋpiŋ nâmtalati zemkawaŋ bewanik. \v 10 Neŋ geŋmak tapma an ŋenaŋ wati ku gawalabe mka temaŋ kapiyet keŋan nâlen animbinne sambe penaŋ talip.” \v 11 Kegok zempeme Pâlaŋ mka keyegak mamti am ekŋen ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ewe mandiindom zikat indam mkwatnapeme nup kan kwepmak butnaŋ ŋen mege. \p \v 12 Âpme Galio ek Akaia ekŋengalen amobotnaŋ mmonzempewien kan keyet Zuda am ekŋenaŋ Pâlgat keŋin kasa beme ilinak zenâ zenâ mti keŋ kwep bemti Pâl Galiomagen wapmeti zewien, \v 13 “An kapiyaŋ zii zet keŋan mama mimi tazin ke tapme egaŋ naman animbi sambe indatimti set sepemaŋ ŋen zikat indame Kawawaŋgat masesewatsaip.” \v 14 Kegok zeme Pâlaŋ zet zesât mmaŋgeyaŋ Galioyaŋ Zuda am Pâl wakobien ekŋengat zeye, “An kapiyaŋ yom nukŋaŋ penaŋ ŋen zetnaŋ neŋ mimiyelenok benak ze neŋ inmak sewakŋaŋ totati ŋep zewanek. \v 15 Âk pi in zii zelin tazin keyet zet mmot mtot mti zesâti ilinak etaŋ baen manzemambep ke nâlen mulup yek.” \v 16 Kegok zemti indamâpme zupman toti \v 17 ekŋen sambeyaŋ Zuda sesewat mka keyelen damuŋ atamti Galioyelen mka solonan met kwapem penaŋ kume Galioyaŋ indiktiŋgut ku indidikŋaŋ sepem tapme takumambien. \s1 Pâlaŋ gilik zemti Antiok mkaengatnan Zelusalem mkaen daen mege \p \v 18 Pâlaŋ Kolin mkaen kan sambenik maneti bam nâmkiŋpepemak am indamukum indemti Silia msalen mesât mme Pilisilamak apmaŋ Akwila egelaŋ ilinsakwep meti Seŋkilia mkaen pataŋ zemti mka ke Pâlaŋ mulup ŋen msât nâmti egaŋ Kawawaŋgat zemkatik bempemti keyet piliŋaŋ ŋoksinaŋ an ŋeniyet zeme kwenzipme mepme delaŋ zemâpme bam waŋgaen moti Silia msalen mebien. \v 19 Keyetnan ewe waŋgaen moti met Epesa mkaen moti ke kalaŋ mebien. Âpme Pâlaŋ igak Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen moti ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mbien. \v 20 Âpme Zuda am ekŋenaŋ Pâlaŋ ekŋenmak ewe tusumti mamayet zeme egaŋ zelin kumti zeye, \v 21 “Neŋ manepema Kawawaŋaŋ nâmnewe beme ewe bam inmagen kapi gilik zem kobap.” Kegok zemti ekŋen mukumindemti waŋgaen moti Sisalia msalen mesât mege. \p \v 22 Waŋgayaŋ Sisalia msalen mepeme egaŋ meti Zelusalem mkaen moti am nâmkiŋpepemak am bet butem indemti eyetnan toti Antiok mkaen meti \v 23 ke kan belatnik bugan maneti naman msat temaŋ Galesia ma Piligia meti mka isikŋaŋ notnanen tokwat meti am nâmkiŋpepemak zemgwatnaŋ mimindem mimindem piyaŋ mege. \s1 Apolosiyaŋ Epesa mkaen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ beye \p \v 24 Zuda an ŋen Epesa mkaen ke koti mamtan an keyet kwitnaŋ Apolos Aleksandia mka temaŋ ke sokbemamti temaŋ beme \v 25 am notnaŋ ekŋenaŋ Zânaŋ tu zululut mulup mge keyet yaŋaŋ ma Zisas kobe keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet tazin ke eyo zeme nâmti oloŋen palen am kopma diindomtan. \v 26 Yaŋ kan ŋeniyet Pilisilamak apmaŋ Akwila egelaŋ sesewat mkaen ke motati nâmalu egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋaŋbeŋ bemti am tazemâtâtindame nâmti egelaŋ wati mkaŋidan meti Zisas toti gakimti wage keyet zapatnaŋ weyaŋ yaŋaŋmak zemâtâtsamalu nâŋge. \v 27 Âpme Apoloyaŋ Akaia msalen mesât mme am nâmkiŋpepemak Epesa mkaen mambien. Ekŋenaŋ Akaia msalen am nâmkiŋpepemak mambien ekŋengat zet kapigok kumti Apolo ikŋaŋ same mti mege, “An kozin ke inmagen kopme ekti in notn mpewep.” Meluwaŋen zet kegok kumti ikŋaŋ same mti mege. Mane mane Kolin mkaen met pataŋ zemti am Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti nâmkiŋpepemak bewien ekŋen Zet Zapat Dolakŋaŋgalen mulup penaŋ indapmukulem mti \v 28 am maŋge temaŋ penaŋ ekŋengat zikalinan zetnaŋ windeŋaŋbeŋ zemti Zuda am ekŋenmak zet mmot mtot mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an ekŋengalen zet tazin ke mkatikŋaŋ bemti zeye, “Zisas ek Kawawaŋaŋ an yomengatnaŋ gilik zem ndadagalen ombempeye.” Kegok zeme amnaŋ zetnaŋ nâmkiŋpewien. \c 19 \s1 Pâlaŋ Epesa mkaen mulup mge \p \v 1 Apolos egaŋ ewe Kolin mkaenagak tapme Pâlaŋ Esia msat tuŋgupmaset mane mane Epesa mkaen pataŋ zemti mka ke Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ am notnaŋ ke indaikti \v 2 indayaŋkwesiye, “In Zet Zapat Dolakŋaŋ diindome nâmti tu zulutbien kan keyet Emetak Teŋ tiwien ma yek?” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin Emetak Teŋ tazin mee keyet zapatnaŋ ku nânup.” \p \v 3 Kegok zeme naman ewe indayaŋkwesiye, “In kwiyet nâmkiŋpemti tu zulutbien?” \p Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin Zânaŋ zet zemkoge ke nâmkiŋpemti tu zuluben.” \p \v 4 Zeme Pâlaŋ zeye, “Zânaŋ tu e amnaŋ keŋ gilik zenze aikti yomin bam kumpepeyet etaŋ mulupmaŋ ke mti Islael am ekŋengat pigok diindom kwage, ‘In an Zisas bamnan takozin egat nâmkiŋpeit.’” \p \v 5 Kegok zeme ekŋenaŋ zet ke nâmti Amobotnaŋ Zisasiyet kwitnanen tu zulutindeme \v 6-7 Pâlaŋ betnaŋ ŋokŋinan beme Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan ekŋenmagen toti keŋin m eleŋ beleŋ beme am 12 mee kogaŋ zet meluwaŋ igak igak taoselem zem metnepeme Kawawaŋaŋ zet keŋinan beme kataŋ ikŋaŋgat ikŋaŋgat zemkawaŋ bewien. \p \v 8 Âpme Pâlaŋ eyoŋga tuk pi ekŋenmak ke tati kan kataŋ Zuda am ilinaŋgalen sesewat mkaen motati Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋaŋmak manzemâtâtindamtan. Mti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama sokbewe keyet zetnaŋ zemti am notnaŋ ekŋenmak zet mmot mtot mamtemien. \v 9 Ma an notnaŋ ekŋenaŋ nâmkiŋpepepiŋ belak Zisasiyet Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ bam kumpemti ondedak temanen Zisas Kilaisiyet zemtalatpewien keyepmti Pâlaŋ katimindemti am notnaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti tikŋaŋgat mbien. Ekŋen ondekindemti Tilanas nânâ mkaen ke mene mene ondekti ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mamtemien. \v 10 Egaŋ mulup kegok mti Zuda am ma Glik am Esia msalen mambien ekŋengat tuŋguwinan nup kan zut pi mamti mme ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen zet zapatnaŋ nâme duluŋ delaŋ zemâge. \p \v 11 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Pâlmak mamti mukulem mme egaŋ menok temaŋ sambe am ekŋenmagen msokbemkwage. \v 12 Am ekŋenaŋ ŋetip kapuputnaŋ ma saŋgum kâlâpmaŋ mee pi timti met am zawatmak ma am we bekanaŋinmak mee pi indame tim ekti zawalin ma we bekanaŋin mee pi kwati mepmâpme naman dolakŋaŋ bemâbien. \p \v 13 Âpme Zuda an notnaŋ mka kataŋ tokwati we bekanaŋ notnaŋ am keŋangatnan manzemindeme kwati mametemien ekŋenaŋ naman mmak mmak Amobotnaŋ Zisasiyet kwitnanen kumti we bekanaŋ am keŋan tage ekŋengat zewien, “Nin Pâlaŋ an Zisas egat zet zapatnaŋ manzempalakŋaŋ bein egat kwitnanen ingat zet windeŋaŋbeŋ pigok zenup: In am keŋangatnan kwati melit!” \v 14 Âpme Zuda am Epesa mkaen mamtemien ekŋengalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Siwa egat nemuŋane 7 kapi mamtemien. Ekŋenaŋ mulup keyegak mammtemien. \p \v 15 Ekŋenaŋ an we bekanaŋaŋmak ŋengalen mkaen meti Zisasiyet kwitnaŋ kumti we bekanaŋ zempeme kwaweweget zeme an we bekanaŋaŋmak egaŋ kapigok gilik zem zeye, “Neŋ Zisasmak Pâl egegat nâmideyap âpme in kapi kwiyaŋ desetgatnan kolo ke ku nâmindeyap.” \p \v 16 Kegok zemti egaŋ wati indom kumti saŋgum kâlâwin kumandeleti indamunzut kume sip balak balak timti talak piyaŋ mkaŋinan kunzuŋ mepmâbien. \p \v 17 Âpme keyet zet zapatnaŋ Zuda ma Glik am Epesa mkaen mamtemienaŋ nâmti omba penaŋ kiŋgati Kilaisiyet kwitnaŋ mwati sesewatpewien. \v 18-19 Mti am sambe nâmkiŋpepe aikti kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ aŋkambugat ma am indindiyelen zetnaŋ ma gwesep gwesepgalen zetnaŋ notnaŋ papiaen kumtimti ekti mamtemien ke ma dipsawat ma am kasetnaŋ ma nopiom mee bee timti kot ondekti am zemkawaŋ bemindamti ekŋengat zikalinan bume zimâge. Âpme am ekŋenaŋ papia bewien keyet mânep maiŋme 50,000.00 kina beye. \v 20 Kegok mti Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti pelelaŋ mekoti am tuŋguwinan dolakŋaŋ sokbem weŋge. \s1 Pâlaŋ mulup tapmme am notnaŋaŋ ekti endilipewien \p \v 21 Pâlaŋ mulup kegok mine mine mimdelaŋ zemti egaŋ naman Masedonia ma Akaia msat kume balaŋ peme Zelusalem mkaen mesâgât otnâmti zeye, “Neŋ Zelusalem mkaen meti bam naman gilik zemti Loma mkaen kwawabap.” \v 22 Âpme egaŋ mukulem mimiŋanet an zut Timotimak Ilastas ideme egelaŋ Masedonia msaleset mepmalu Pâlaŋ ikŋaŋ Esia msalen ke bugan ewe tusumti maŋge. \v 23 Kan keyet am notnaŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen zet keyet nâme ŋep ku beme ekŋen am sambeyaŋ zet ke mtopepeyet zet kelakŋaŋ mimindawien. \v 24 Silwiayaŋ an weŋaŋ mee weyeyaŋ an ŋen mamtan kwitnaŋ Dimitilias egaŋ Glik am nopiom imbi Atemis egalen sesewat mkaen ikŋaŋgat weŋaŋ temaŋ matatan keyet sepemmak egaŋ isisikŋaŋ buk pi weyaŋme mopme animbiyaŋ makwitimtemien keyepmti ek ma an notnaŋ ke maweyaŋtemien ekŋenaŋ mânep temaŋ penaŋ matimtemien. \v 25 Keyepmti egaŋ mulup anene ma an mulup keboŋ mamtemien keboŋ keboŋ ondek indemâti pigok diindoye, “Nin mulup kapigoset mânep temaŋ matinup. \v 26 Âpme an ŋen kwitnaŋ Pâl zeme ke egaŋ koti zet zapat tazein elak ilin eknâmien. Egaŋ Esia msalen mka kataŋ mekoti animbi keŋin mme yuŋgume egalen zet ke mamâpmaip. Yaŋ alak Epesa mkaen koti animbi sambe keŋin myuŋgumti pigok tazein, ‘Kawawaŋ amnaŋ belaŋ mimiŋaŋ ke penaŋ yek.’ Kegok zeme am sambeyaŋ nâme penaŋ beme ek tapmâpmelip. \v 27 Egaŋ kegok mme wa in nâme mulupm kapi etaŋaŋ yek bewe ku nâseip. Nopiom imbi temaŋ Atemis egalen sesewat mka temaŋ keyet animbi ekŋenaŋ nâme belakŋaŋ beme bamkumpeme delaŋ zeme Atemis egalen kwizet buŋamaŋ tototnaŋ penaŋ bewe nâip? Esia msalen ma msat sambe notnaŋ ekŋenaŋ nopiom imbi keyet masesewatsaip. Yaŋ Pâl egaŋ kwizet buŋamaŋ ke mme tototnaŋ bembeyet mulupmaŋ omba tapm.” \p \v 28 Zet kegok zeme nâmti ŋeŋiŋ zime ŋok kiliŋ kiliŋ temaŋ mti zewien, “Epesa mkaen nopiom imbi Atemis tazin egaŋ etaŋ imbi mobotnaŋ temaŋ bein.” \v 29 Kegok zemti mka temaŋ Epesa keyet keŋan tokwati ŋakŋak mme am sambeyaŋ wati tusumti ŋakŋak mpeŋ piyaŋ met Masedonia an zut Pâl mâti mamtemun kwilit Gaiasmak Alistakasimak idamandam timti ondedak mundumen ke mesât mepme am sambeyaŋ zet yaŋaŋ nânâpiŋ belak baminan mâti ŋakŋak mmepme \v 30 Pâlaŋ kwisak ke nâmti indapmâti ondedak keyegak msâgât mepme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ aŋgalaŋme tage. \v 31 Mme Pâlgat notnane mobotnaŋ mambien ekŋenaŋ zapat ke nâmti Pâlaŋ ondedagen ke ku mebegat nâmti zemkululu zet beme mege. \v 32 Âpme ondedak mundumen ke tati animbi sambeyaŋ omba penaŋ ŋakŋak tapmimambien. Yaŋgut am notnaŋaŋ yaŋaŋ penaŋ kwilekiyet minup ke nânâpiŋ belak ke ŋakŋak etaŋ tapmimambien. \v 33 Kegok mme Zuda am ekŋenaŋ nolin ŋen kwitnaŋ Aleksandia ke zempeme zet zenze keyet mundumen am sutnateman motati animbiyaŋ kwisak bugan peme tapme zet diindondoyet betnaŋaŋ sesepmaŋ mme am sambeyaŋ wa an ewelak kapi mozinmak zemti mbien. \v 34 Yaŋ bam ekŋenaŋ ek Zuda an ŋen ke ekmâtâti kan teepmanik aua zut mee kegok am sambeyaŋ kwizet ŋakŋak mti tazemambien, “Ningalen Atemis Epesa mkaen tazin egaŋ etaŋ imbi mobotnaŋ bein.” \p \v 35 Kegok tapmnepeme Epesayetnaŋ an ŋeŋaŋ egaŋ wati kwizet kaliyaŋ tapmimambien ke zemkulumindeme peme tapme zet zemdelaŋ zemti pigok zeye, “Epesa am, an kwiyaŋ Epesa mka temaŋ keyaŋ Atemis temaŋ egalen sesewat mka temaŋ mandamuŋ min ma nanzaŋ kambuk kululuŋengatnan toge ke kegogak mandamuŋ min keyet in ku nâip? \v 36 An ŋenaŋ ningalen kwitnaŋ kwitnaŋ kapi ŋep ku mtopewe keyet in nâme delaŋ zein. Keyepmti in keŋin bugan mtoti kwitnaŋ kwitnaŋ kileŋ ŋen ku mseip. \v 37 An zut idatimti kolo egelaŋ ningalen nopiom imbi Atemisiyelen sesewat mkaengatnaŋ kwileki ŋen kambu ku mbun ma Atemis egat zemtalalat zet ŋen ku mbun. \v 38 Keyepmti Dimitiliasmak mulup sepem kwep mamimtemien an notnaŋ ekŋenaŋ an ŋeniyet nâme bekanaŋ bein beme nâmbekambembe zenze kan ke beme amobotnaŋ ekŋenmagen meti zemkawaŋ bem indawep. \v 39 Ma ilinaŋgat zelin igagen zesâti an ŋeŋaŋine notnaŋ ekŋengat zeme ekŋenaŋ kan ŋen beme ke ondekti ekŋengat zikalinan zelin zemusuwebep. \v 40 In muluwaŋ yaŋepiŋ belak kileŋ am keŋin walapme kasa sokbesât mip keyet zapatnaŋ amobotnaŋ temaŋ Loma mka temaŋ tazin egaŋ nâmti yaŋaŋ nâsâgât ndapmandame nin moti yaŋaŋ zigoset zemann nâmâtâtâgalen ke zet penaŋ ŋen ku tazin.” \v 41 Amobotnaŋaŋ zet kegok zemti ondedak ke kalaŋindeme belak mekobien. \c 20 \s1 Pâlaŋ Masedonia ma Glik msalen mege \p \v 1 Zet kwisak temaŋ takumaŋge ke delaŋ zeme Pâlaŋ Epesa peme tapme Masedonia msalen mesât tati am nâmkiŋpepemak ondekindemti zemgwatnaŋ mimindemti bet butem indemti mane mane met \v 2 Masedonia msalen ke pataŋ zemti selen selen am nâmkiŋpepemak indikti zet diindomti gwatnaŋ mimindem mimindem piyaŋ metne metne Glik msalen pataŋ zemti \v 3 msat ke eyoŋga tuk pi ekŋenmak ke maneti bam naman nembuyen baen toweti waŋgaen moti Silia msalen mesât mme Zuda am ekŋenaŋ setnaŋ bekekti buzak kupeme mebegat zewien. Keyepmti egaŋ naman kogeenagak Masedonia msalen selak mesât mme \v 4 Belea mkaengatnaŋ Pilasiyet nemuŋaŋ Sopatelmak Tesalonaika mkaengatnaŋan an zut kwilit Alistakasimak Sekandas ma an ŋen kwitnaŋ Gaias Delebe mkaengatnaŋ ma an ŋen kwitnaŋ Timoti Esia mkaengatnaŋ ekŋenaŋ Pâl mâti ilinsakwep mebien. Âpme an zut Tikikasmak Tolopimas \v 5 egelaŋ ilidak nembeleset ŋeŋaŋ meti Toloas mkaen ke ekŋengat damuŋ matatemun. \v 6 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo ke Pilipai mkaen ke tapmann delaŋ zeme toti waŋga mti kasup 5 kegok nembu palen etaŋ metne metne bam Toloas mkaen pataŋ zemti an zut ŋeŋaŋ mebun ke idaikti nsakwep mka ke sonda kwep ekŋenmak tapmann mege. \s1 Pâlaŋ Toloas mkaen anemba ŋen gakikiengatnan mme wage \p \v 7 Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet tambuyet tambuŋalem niniyet nâmti temakwep ondek tati Pâlaŋ msame indemti mesât nâŋge keyepmti egaŋ tambu keyet animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindom metnepeme tambu sutnan penaŋ beye. \v 8 Âpme mka ekŋenaŋ tapmambien keyet keŋan lam sambe penaŋ koŋti sapeme towemti tazimambien. \v 9 Âpme anemba ŋen kwitnaŋ Yutikas zeme egaŋ mka tipmasek tipmasek wala mobotnaŋ keyet keŋaŋ sakŋan gwaen tâgâ setnaset ke totati Pâlaŋ zet tazeme tatnâmaŋge. Pâlaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kan teepmaŋ penaŋ tazemepme anemba piwan nâmtage tageyaŋ ilak zikatnaŋ mulugaŋ kwasime wemkopa bemtiŋgut telak zemti wuwup msalen baen pup tokutum weme am ekŋenaŋ topmimkwat ekbienaŋ ilak gakimti sâlâgât toge. \v 10 Âpme Pâlaŋ keyegak toweti anemba piwan ambepuluŋ mkwat ekti am ekŋengat zeye, “In si kembeŋ temaŋ ku mit. Ek ewe mamaŋaŋ tazin.” \v 11 Kegok zemti wati ilinsakwep ewe mka keŋan moti tambuŋalem nime delaŋ zeme Pâlaŋ ewe zet tusumti zemege. Tazenâmetnepeme msat msame Pâlaŋ tambuŋan penaŋ toti \v 12 mepme ekŋenaŋ anemba tot gakiyeyaŋ ewe alik bem wage ke ekti keŋin oloŋen penaŋ beme wati mebien. \s1 Pâlaŋ Toloas katipemti Mailitas msalen mege \p \v 13 Âpme am notnaŋ nin Pâlaŋ zemndeme waŋgaen moti Asos mkaen mosât moti mepmann Pâlaŋ ikŋaŋ nembu gilot seleset meti Asos mkaen keyegak pataŋ zeye. \v 14 Mti Pâlaŋ naman ekŋenmak waŋgaen moti ilinsakwep Mitilini mkaen met pataŋ zewien. \v 15 Nin Malitas mka pemti metne metne pemann msat tambume tambuyet eyo metne metne Kios msat ŋetakŋan ke pataŋ zemti Kios msat ke sebempemti mepmann msat msaye. Keyetnan mane mane pemann msat naman tambume tambuyet eyo mane mane Samos mkaen pataŋ zewenn. Ya e pemti naman mepmann tambume tambuyet eyo mane mane Malitas mkaen pataŋ zewenn. \v 16 Âpme Pâlaŋ Pentikos Kendo ke Zelusalem mkaen ke tatagat nâŋge keyepmti waŋgayaŋ Epesa mkaen ke peme Esia msat ŋetakŋan ke manepeme kan delaŋ zenak keyepmti belak Malitas \v 17 ke metati nemba notnaŋ zemindeme Epesa mkaen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ indatimti \v 18 kopme Pâlaŋ zet kapigok diindoye, “In neŋ Esia msalen kwati mulupm inmagen yaŋbemti mban keyet yaŋaŋ ilin ŋep nâmâtâtalip. \v 19 Neŋ Zuda am ekŋenaŋ niktalati mtot nemti nome gakikiyet mulupmaŋ omba penaŋ mbien. Yaŋgut kileŋ ke si kembeŋ palen mamti Amobotnaŋgalen sisiliŋ mulup mti mamteman. \v 20 Zet in diindondoyelen ŋen ku aŋgalaŋ pema tage. In pembenaŋ bembeyelen nâmti Zet Zapat Dolakŋaŋ tambeŋgum sutnan ma mka sambe mekoti sosok belak mandiindomteman. \v 21 Kan kataŋ neŋ Zuda am ma Glik am in temakwep yomengatnan keŋ gilik zenze aikti Kawawaŋmagen sokŋanik meti Amobotnaŋŋ Zisas Kilais nâmkiŋpepeyet zet windeŋaŋbeŋ manzeyap. \v 22 Neŋ Emetak Teŋaŋ zemneme zetnaŋ gawepumti Zelusalem mka teman zesowap yaŋgut daen sepem zigok sokbemnawe ke ku nâyap. \v 23 Neŋ mka temaŋ tapmezinen kataŋ mesât mma Kawawaŋgalen Emetak Teŋ egaŋ am ekŋenaŋ kasa mnemti mka katikŋan ma sindem nawep eyet zapatnaŋ eweŋanak mandinoin. \v 24 Neŋ mama nnaŋgat nâma mobotnaŋ penaŋ ku mambein. Zet zemâtâtnanaŋaŋ ke oloŋen palen mamti mmetne metne mma delaŋ zenzeyet keŋŋ temaŋ matazin. Ma Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti Zet Zapat Dolakŋaŋ ke zemkawaŋbembeyelen Zisas Kilaisiyaŋ zemneŋge. Mulup ke mmeti mma delaŋ zenzeyelen keŋ temaŋ ke matazin. \p \v 25 Âpme pi naman zet ŋen pigok diindoma nâit: Neŋ ingat tuŋguwinan kapi mamti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ diindomambe mama manigip. Yaŋ bamgat zimosetn ŋen ewe ku ekbep. \v 26 Neŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zemâtâtnaŋge e ilak okindama delaŋ zemâge ŋen ku aŋgalaŋban. \v 27 Keyepmti neŋ inmak mambanen Kawawaŋaŋ ingat kwitnaŋ kwitnaŋ nâmbiliwepme weŋge keyet zetnaŋ ŋen ku aŋgalaŋpemti zewan. \v 28 An damuŋ in ilinak kegogak dopmaŋ damuŋ dopmaŋ damuŋ mti am Emetak Teŋaŋ Kawawaŋ Nemuŋaŋgalen gakikiŋaŋ keyet paleseti dapmelaŋgeŋane indaige ekŋen ke indadamuŋ mimiyet zemindeye ekŋen ke weyaŋ indadamuŋ mimindeme mambep. \v 29 Neŋ nâyap neŋ indemebap kan keyet an bekanaŋ notnaŋ ekŋenaŋ koti Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindondoŋaŋ myuŋgumti sepemaŋ ŋen diindowep. \v 30 Âpme an notnaŋ ilinaŋgat tuŋguwinangatnaŋ notnaŋaŋ eyo wati Zet Zapat Dolakŋaŋ zem yuŋgumti tetim indemti ilinaŋgalen nânâ mgasigeset ke indamandamtimebegat zet zewep. \v 31 Keyepmti in weyaŋ eksemti mambep. In nâip, neŋ inmak nup kan tuk bepi mamti in nâmkiŋpepe aiikgat nâmti am ilinak kwep kwep penaŋ indapmukulem mimindemti mulup temaŋ simak simak mban. Ke in nâpeme mepme nâmâtâlit! \p \v 32 Neŋ Kawawaŋgat belen bemindeyap. Egat keŋ taoletnaŋgalen zet keyaŋ ŋep gwatnaŋ mimindewe. Âpme in am keŋin mme teŋ bembeŋaŋ sambe indatime met mama kanzizit ke toŋaŋ toŋaŋ bemtiwep. \v 33 Neŋ mânep milawat titiyet am ŋenmagen met zema ŋenaŋ ku naŋge. \v 34 Neŋ nenn betnnaŋ mulup sek sindem mti keyet penaŋaŋ aikti notnne notnaŋ nsakwep mamti mulup maminup ekŋen indabandim mimindemti nin nsakwep ola olat palen ku mamtemenn e ilin ŋep nâmtalip. \v 35 Neŋ belaŋ mulup temaŋ kegok mti keyet penaŋ aikti am toweweŋaŋ indamukulem mimindendeyelen set dolakŋaŋ ke ilak zikat indama eknâm mbien. Âpme neŋ baen ekpema mepme Amobotnaŋ Zisasiyaŋ mge ke nâyap, ‘An ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ am maindain keyelen keŋ segeyagaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ an masain keyelen sebempein.’” \p \v 36 Pâlaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme ilinsakwep tot pedondom tati \v 37 dundum delaŋ zemti bim kuluŋ mti omba penaŋ sumpewien. \v 38 Egaŋ neŋ sepem ŋen ewe ku ekbep zeye keyepmti keŋin bekanaŋ penaŋ beme bim kulum mti sumpemti wati waŋgaen topemti betnaŋ butempeme mege. \c 21 \s1 Pâlaŋ Zelusalem mkaen mesât mege \p \v 1 Nin Epesa am ekŋen belin butem indemti waŋgaen moti esemteŋ piyaŋ mane mane Kosi mkaen pataŋ zewenn. Eyetnan mametne metne Lodes mkaen pataŋ zemann msat ke msame keyetnan metne metne Patala mkaen pataŋ zewenn. \v 2 Ke met tati ekmann waŋga ŋen Pinisia msalen mesât tapmme ekti naman waŋga ŋen kobenn ke pemti ŋen keyet moti mebenn. \v 3 Meti ekmann Saiplas msat bet alomeset daen tapme ekti belak sebempemti metne metne Silia msalen pataŋ zemti waŋgayaŋ Taia mkaen met ombem tati waŋgayaŋ milawat msat keyelen timti mege ke tatime topmaŋge. \v 4 Âpme nin toti met am nâmkiŋpepemak notnaŋ indaikti ekŋenmak kasup 7 mambenn. Âpme Emetak Teŋaŋ am notnaŋgat zemindeme ekŋenaŋ koti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegalen zemkulumpewienaŋgut egaŋ zelin ku nâŋge. \v 5 Ke manepemann mebegalen kan beme imbi ma nemba sambe ekŋenaŋ ndatimti nembuyen toweti nsakwep pedondom tati Kawawaŋgat dunduwenn. \v 6 Dundum delaŋ zemti bet butem aimti nin waŋgaen moti mepmann ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mobien. \s1 Sisalia msalen Agabasiyaŋ Pâl golaŋ zet dunduye \p \v 7 Nin waŋgaen moti Taia msat katipemti metne metne Tolemes mkaen pataŋ zemti am nâmkiŋpepemak ekŋen mukum indemti kasup kwep pi ekŋenmak ke wembenn. \v 8 Yaŋ msat msame metne metne Sisalia mkaen pataŋ zemti Pilip aikbenn. Egaŋ msat ke mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzemtan. Ek ke aikti ekmak ke matatemenn an ke eweŋan Zelusalem mkaen daen mame ombemindendeŋaŋ indamukulem mti mulup mimiyet zemindewien ekŋen kemagengatnaŋ an ŋen ilak ke. \v 9 Ek nambalatnene zulak zulak nembip bepiyaŋ mamtemien. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam zigok sokbewe keyet zapatnaŋ diindome nâmti am mandiindomtemien. \v 10 Nin ke ondektatnepemann Zudia mkaengatnaŋ golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Agabas zeme ke egaŋ kotneti ninmagen pataŋ zeye. \v 11 Pataŋ zemti Pâlyet bitimaŋ kwaleti egalen bitim ke mtati ikŋaŋgat setnaŋ betnaŋ zampemti zeye, “Emetak Teŋaŋ kapigok dinop, ‘Bitim kapiyet toŋaŋ ek Zelusalem mkaen met pataŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ kapigok msamti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat belen bempewep.’” \p \v 12 Agabasiyaŋ zet kegok zeme nin ma mka mtoŋ nin nsakwep ondekti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegat zemkulumpewenn. \v 13 Âpme Pâlaŋ pigok dinndoye, “Kulekiyet nâgât keŋin bekanaŋ beme tasumnaip? Neŋ Zelusalem mkaen mka katikŋaŋ etaŋ mobogalen yek. Amobotnaŋ Zisas kwitnaŋgat mti gakikiyelen nâmdelaŋ zemti weyaŋ talap.” \p \v 14 Nin egat zet kegok zemann egaŋ ningalen zet ku nâme keyepmti nin pigok etaŋ zewenn, “Yegak pemann ke mepme Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nâmtazin kegok msawe.” \s1 Pâlaŋ Zelusalem mkaen mege \p \v 15 Kasup notnaŋ pi ekŋenmak ke tapmann delaŋ zeme naman Zelusalem mkaen mebegalen milawatn weyaŋ bewenn. \v 16 Âpme Sisalia am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndatime Zelusalem mka teman meti Mnasongalen mkaen meti ekmak ke matatemenn. An ke Saiplas mkaengatnan yaŋ egaŋ Zisasiyet eweŋan penaŋ nâmkiŋpemti mamtan. \p \v 17 Ekmak ke mamann am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndikti ningat oloŋen temaŋ penaŋ minndawien. \v 18 Yaŋ msat msame dapmelaŋgeyelen an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Zemsiyelen mkaen mot ondek tapme Pâlaŋ nin ndatime bam keyegak moti \v 19 Pâlaŋ belin butem indemti Kawawaŋaŋ mukulem mpeme am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindom mege. Keyet zapatnaŋ ilindiŋ penaŋ weyaŋ diindom mâge. \v 20 Pâlaŋ zet zapat ke zemdelaŋ zeme ekŋenaŋ Kawawaŋ zemsesewatpemti Pâl pigok dunduwien, “Notn, nânik Zuda am sambe penaŋ tausen ŋen tausen ŋen pi Zisas nâmkiŋpem mâbienaŋ talip. Ekŋen sambeyaŋ Mosesiyelen zii zet ke omba penaŋ windeŋaŋ bemti bandim mti matalip. \v 21 Âpme geŋ muluwen daen mamane gâgât zapadi kapigok kopme nâmbenn. Gâgât egaŋ Zuda am kwep kwep am maŋge notnaŋ ekŋengat tuŋguwinan met maip ekŋen Mosesiyelen zii zet ku mâbâgat mandiindon. Mti nemuŋine ekŋengat sekŋin butnaŋ ku antitiyet manzemkulumindemezin. Ma Zuda am mama mimiŋin ke katikpe mâpme delaŋ zenzeyet maindapitilin. \v 22 Am ekŋen piyaŋ gâgât yaŋaŋdi kegok manâip kapi zigok msenup? Ekŋenaŋ gâgât ek Zelusalem mkaen kolep zapadi elak nâmâpmien. \v 23-24 Keyepmti nin geŋ zemgenup kapigok sakwep penaŋ msenik. An zulak zulak ekŋen talip kapi Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ etaŋ mamayet nâmti zetik katikŋaŋ penaŋ mti mamaip keyepmti geŋ ekŋen kapi indatimti met Zuda nnaŋgalen mama mimi tazin keyet kataŋ ekŋengat ma gitaŋgat sipsip mee ke kwitimti Kawawaŋgat sâpe sâpe bumti ilinsakwep ŋokŋin kwenzipme mepme tapme am notnaŋ ekŋenaŋ in Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ maip. Keyet yaŋaŋ ke indikti gâgât zet bemzenze mamip ke peme tapme geŋ Mosesiyelen zii zet e aŋgososopiŋ maŋgawepunik ke gikmâtâbep. \v 25 Âpme msat notnanen am nâmkiŋpepemak bembeŋaŋ ekŋen keyegut nin ekŋenaŋ soŋgom sipmaŋ ma soŋgom minzamti tatatnaŋ ke ma imbimak set kilom mee ku mamayet nin papia ŋen kumti bemann mepme ekti gawepuwep.” \p \v 26 Kegok zenâmti tabien yaŋ msat msame Pâlaŋ an zulak zulak ke idatimti sekŋin weyaŋ zuluti kwitnaŋ kwitnaŋin weyaŋme dolakŋaŋ beme sesewat mka teman moti kan zigok sesewat mka teman ke tapmetiŋgut bam kot sâpe sâpe nnaŋgat buwanup zemti keyet yaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an yaŋkwesim nâsâgât mowebien. \s1 Pâlaŋ sesewat mka temanen tapme atawien \p \v 27 Sâpe sâpe bumbuyelen kan sokŋan beme Pâlaŋ moti sesewat mkaen mame Zuda am Esia msalen mamtemien ekŋenaŋ ekti animbi keŋin walapme ekŋenaŋ \v 28 atam kitik mtati kwizet ŋakŋak mti zewien, “Islael am kot ndapmukulem mit! An kapiyaŋ msat kataŋ meti nin sambe kapi Mosesiyelen zii zet ma sesewat mkan kapi eyo zemtalati mamimtotndein. Mti Glik an notnaŋ indatimti kwapme ekŋenaŋ mme sesewat mkan temaŋ kapi okbi okbiŋaŋmak mambein nâip!” \v 29 Pâlaŋ an ŋen kwitnaŋ Tolopimas Epesa mkaengatnaŋ ke wati Zelusalem mka temaŋ ke mebe kokot mmalu maidiktemien keyepmti ekŋenaŋ wa sesewat mka temaŋnan eyo mawakwazin kegok nâmyuŋgumti kegok zewien. \p \v 30 Kegok zeme Zelusalem animbi sambe ekŋenaŋ zapat ke nâmti weŋin mepme windem bemti kot ondekti Pâl atamti sesewat mka temanengatnan mandamti zupman baen toweti sesewat mka temaŋgalen set sakwep puŋ paŋ kekme delaŋ zemâge. \v 31 Am ekŋenaŋ Pâl atamti kume gakikiyelen tapmme keyet zapatnaŋaŋ elelaŋ Loma kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen pigok mopme nâŋge. Zelusalem am ekŋenaŋ kasa kukuyelen ilinsakwep zenâ zenâ mti talip. \v 32 Kegok nâmti kasa kuku an mobotnaŋ ma tototnaŋ indatime buluŋ sakwep mepme am ekŋenaŋ Pâl takunapeme kasa kuku ŋeŋaŋaŋ kasa kuku notnaŋ ekŋen indatimti mepme indikti peme tapme telelaŋ mekoti tabien. \v 33 Âpme kasa kuku an ŋeŋaŋ keyaŋ zeme Pâl wati tek katikŋaŋ zulaŋ betnaŋ zampeme tapme am ekŋengat indayaŋkwesiye, “An kapi kwitnaŋ kwi ma ek desetgatnaŋ ma yom zigok penaŋ mip?” Kegok yaŋkwesime \v 34 animbi sambeyaŋ zet yaŋaŋ sepemaŋ igak igak zemti kwizet kaliyaŋ temaŋ mbien. Kegok mme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ zelinaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm zeme Pâl wati kasa kuku ilinaŋgalen mkaen wati mobien. \v 35 Âpme Pâl wati mka sepaloŋen mopme am ekŋenaŋ mot yuptot kusât mme kasa kuku an ekŋenaŋ luanzamti mka keŋan \v 36 wapmosât mopme am sambeyaŋ baman moti ŋakŋak mti pigok zewien, “An ke kume gakik, kume gakik!” \p \v 37 Pâl mka keŋan wati mosât tapmopme Pâlaŋ kasa kuku ŋeŋaŋgat yaŋkwesimti zeye, “Geŋ ŋep nâmnemane neŋ am kamba zet ŋen diindosap?” \p Zeme an ŋeŋaŋaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ Glik zet ŋep nânik? \v 38 Eweŋan penaŋ Izip an ŋenaŋ gapmanmak kasa kukuyelen am 4000 indatimti msat tuŋgupman mebien an ke geŋ kapi ma belakŋaŋ ŋen?” \p \v 39 Yaŋkwesime Pâlaŋ pigok dunduye, “Neŋ Zuda an penaŋ Talsas mka temaŋ penaŋ Sisilia msalen tazin ke sokbewan keyet geŋ nâmnemane neŋ am zet bugan diindowi.” \p \v 40 Zeme nâmpeme Pâlaŋ sepaloŋ dukŋan gwaen tati am zemkulumindeme zepiŋ buzak tati nâme zet Ibulu zeleset pigok zeye, \c 22 \p \v 1 “Notnne ma bipmne, neŋ ŋeŋaŋ nanaŋgat yaŋaŋ pigok zemâtâpma nâit!” \v 2 Pâlaŋ Ibulu zeleset kegok zeme nâmti kwisak ma zet sambe topme delaŋ zeme buzak penaŋ tapme pigok diindoye, \p \v 3 “Neŋ Zuda an penaŋ Silia msalen Talsas mka temanen ke sokbewan yaŋ Zelusalem mka teman kapi koti mamti an zikat indanda Gamaliel egat kandaŋan mtoti mama egaŋ zet Mosesiyelen zii zet yeŋsokŋ ekŋen indandaŋaŋ keyet zapat weyaŋ zemkawaŋ bem name eksemti keyet kataŋ mâti mamban. In alak Kawawaŋ windeŋaŋ bemti mâti tapmaip sepem kegogak. \v 4 Neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ alakŋaŋ kapi mma yek bembeyelen mulupmaŋ mti animbi sambe ke mâti mamaŋaŋ ekŋen ilinsakwep belinan zamtimti mka katikŋan maindem meteman. \v 5 Nâgât yaŋŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋaŋ ŋep nâmtalip. Wa neŋ zet kapi dâsuki ku zeyap. Ekŋen keyaŋ am nâmkiŋpepemak notnaŋ Damaskas mkaen mambien ekŋengat papia kumti name mti pigok nâmti mmeban. Ne meti animbi nâmkiŋpepemak notnaŋ Damaskas mkaen indaikti belinan zamtimti Zelusalem mkaen mka katikŋaŋ indatimti kobap. \s1 Pâliyaŋ ikŋaŋ keŋaŋ gilik zeyeyet yaŋaŋ zeye \p \v 6 Kegok otnâmti selen metne metne kasup sutnateman beme Damaskas mka sokŋanik mepma busatnaŋaŋ kululuŋen gwaengatnan neŋmagen naombem tapme \v 7 neŋ totpale baen kutum wemti nâma zet ŋen kapigok sokbeye, ‘Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet napmât giŋgiŋ penaŋ mti nawalesât tapmnik?’ \p \v 8 Yaŋkwesime neŋ kaimak wepeŋ tati zewan, ‘Amobotnaŋ, geŋ kwi?’ \p Zema egaŋ pigok dinoye, ‘Neŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ. Geŋ napmât giŋgiŋ mti nawalesât mamnik elak neŋ kapimak.’ \p \v 9-10 Zeme nâmti neŋ sekŋan ŋen ewe yaŋkwesiwan, ‘Amobotnaŋ, neŋ kwileki mnasâgât tapmnik?’ \p Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, ‘Geŋ belak wati Damaskas mkaen daen mepmaneŋgut mulup kwileki mbanik keyet zapatnaŋ daenen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ diŋgome nâmbanik.’ Âpme an notnaŋ neŋmak mebenn ekŋenaŋ busatnaŋ ke ekbienaŋgut zet dinoye ke ekŋenaŋ ku nâmbien. \v 11 Mme neŋ busatnaŋaŋ zikatn mme bekanaŋ beyeyepmti ekma sopsop kume olati teŋtewat tapma aminne ekŋenaŋ nabetnamti Damaskas mkaen nati mebien. \p \v 12 Mka ke an ŋen mamtan kwitnaŋ Ananias egaŋ zii zet sambe ke weyaŋ ekdamuŋ mti gawepumti mamtan keyepmti Zuda am mka ke mamtemien ekŋenaŋ egat nâme dolakŋaŋ mambemtan. \v 13 An keyaŋ neŋmagen koti pigok dinoye, ‘Pâl, geŋ zikadi dolakŋaŋ ekbak.’ Zeme keyegak zikatn busatnaŋ beme ekmâtâban. \v 14 Ekma zet kapigok dinoye, ‘Yeŋsokŋne ekŋengalen Kawawaŋ egaŋ yaŋaŋaŋ ke zikat game an teŋ toŋaŋ ekti zet zapatnaŋ nâmkaliŋ bembeyelen nâmti ikŋaŋ selen daenen gaombemgeyan. \v 15 Keyepmti geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eknâm mbanan ke am msat kataŋ diindomane nâmâbep. \v 16 Keyepmti pi kan teepmaŋ eneyet belak mambanik? Keyet geŋ wati Zisasiyet kwitnaŋ nâmkiŋpemane tu zulutgema Zisasiyet dundumane egaŋ yomdi katipewe.’ Zemti tu zulutnembien. \s1 Kawawaŋaŋ Pâl am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen zet zapat timmepmegat peme mege \p \v 17 Kegok mneme Zelusalem mkaen kapi koti sesewat mka temanen dundundu mulup tapmmambe tati kie kienok Zisas ikŋaŋ ekmâtâpma \v 18 kapigok dinoŋge, ‘Mka kapiyelen am ekŋenaŋ gâgât dembusegen nâgât zet zapatnnaŋ topme nâmti wisat mbep keyepmti geŋ sakwep Zelusalem mka kapi pemti belakŋan met.’ \v 19 Zeme nâmti neŋ dopmaŋ pigok gilik zemti zewan, ‘Amobotnaŋ, neŋ amdine mka sambe meti sesewat mkaen indakapisikma motapme sindiwaŋ kwapem maindomteman. \v 20 Mti buŋam zapadi zenze an Stiwen ek kusâti an ekŋenaŋ melakanduŋin gulumti neŋ name timtati ekma nanzaŋ mâtâti kume sip balak balak timti gakime ego ego mti nâma ŋep beye.’ \v 21 Kegok zema Amobotnaŋaŋ pigok dinoye, ‘Geŋ mebegalen weyaŋ tapmane neŋ msat beŋan am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen gema mebanik.’” \p \v 22 Pâlaŋ am zet kegok diindome nâmti keyegak kwizet kaliyaŋ temaŋ kumti zewien, “An keboŋ ke gakime delaŋ zep. An keboŋ keyaŋ msalen kapi ku tatagalen!” \v 23 Kegok zemti ŋakŋak temaŋ mti melakanduŋin gulumti time mebekopme tot kânzunzu timti tetelime am palen palen gwaen mekopme ŋenzinziŋ palen tapme indikti \v 24 Loma kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ kasa kuku an ekŋengat zeme Pâl wati mkaŋin keŋan moweti sindiwaŋ witiktiŋgut amnaŋ yaŋaŋ kwilekiyet penaŋ muluwaŋ kapi tapmip. Zemti Pâl yaŋkwesim nânâyet zemindeye. \v 25 Âpme ekŋenaŋ sindiwaŋ witiksâgât mot tep palen mututut pemti setnaŋ betnaŋ tepmak pepe bemti zampemti witiksât tapmme Pâlaŋ an ŋeŋaŋin keyet yaŋkwesiye, “In Loma an penaŋ zetnaŋ dolakŋaŋ zemdelaŋ zenzepiŋ belak sindiwaŋ wititikgalen set ŋen tapme mamiwaŋ neŋ alak kegok mnasât tapmip?” \p \v 26 Kegok zeme an ŋeŋaŋ keyaŋ an ŋeŋaŋin temaŋ ekmagen meti zeye, “An kapi Loma an keyepm zigok penaŋ msasenup?” \p \v 27 Zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâlmagen meti zeye, “Geŋ Loma an penaŋ manze zemane nâmbi?” \p Yaŋkwesime Pâlaŋ zeye, “Ilak penaŋ sukwep penaŋ ke zenikmak.” \p \v 28 Zeme kasa kuku an damuŋ temaŋ keyaŋ nâmti zeye, “Neŋ mânep omba penaŋ katipemti keyepmti Loma an penaŋ bewan.” \p Zeme Pâlaŋ zeye, “Âpme neŋgut bipm Loma am maŋgeengatnaŋ kokotnaŋ keyepmti neŋ Loma an penaŋ beyap.” \p \v 29 Zeme nâmti Pâl bembuluŋ tati sindiwaŋ witiksâgât tapmmambien piwan keyegak peme tapme mepmâpme kasa kuku an ŋeŋaŋin temaŋ egaŋ neŋ kwilekiyet an keboŋ kapi kileŋ penaŋ zema setnaŋ betnaŋ zamti kusât miyo. Zemti weŋaŋ penaŋ mepme nâpeme mekwapme tatneti weŋge. \p \v 30 Yaŋ msat msame kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâl sen katikŋaŋaŋ zampewien ke kwaletpemti Zuda ekŋengalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma an ŋeŋaŋ notnaŋ sambe indamandame kopme zigoset mti Pâlyet nâmsopkuku aikbien keyet yaŋaŋgat indayaŋkwesisâgât nâmti zeme ondekme egaŋ Pâl wati tot ondedak keyegak peme totapmaŋge. \c 23 \s1 Pâlaŋ Zuda am ekŋengalen ŋeŋaŋ bembe ekŋenmagen zet zemkawaŋ beye \p \v 1 Pâlaŋ an ŋeŋaŋ bembe indiktitimti pigok diindoye, “Notnne, neŋ Kawawaŋgat zikatnan zii zetgat zemtalalat zet ke ŋen nânânnan ku tapme mambanaŋ ewe mayap.” \p \v 2 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ penaŋ Ananias egaŋ am Pâlyet kandaŋaŋ tabien ekŋengat pigok diindoye, “In an ke zet kilom tazeingat dembusekŋaŋ kutut!” \p \v 3 Zeme Pâlaŋ Ananias pigok dunduye, “An yompaŋ, egaŋ segeset mulup dolak dolakŋaŋ notnaŋ mti an pembenaŋnok mamanik. Âpme keŋdanen baengut mama mimi bekanaŋaŋ etaŋ gak zemti matazin. Keyepmti geŋ bam Kawawaŋaŋ gawalebe. Geŋ zii zelaŋ zein keyet kataŋ mamti mulup mimiyet zemgeŋgeŋaŋ yaŋ geŋ kwilekiyet ke kulumti neŋmagen musuwewet mulup kileŋ mimiyet kegok diindonik?” \p \v 4 Kegok dundume am Pâlmak tabien ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Geŋ Kawawaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ pi eneyet zet mgasik keboŋ ke dundunik?” \p \v 5 Zeme nâmti Pâlaŋ pigok zeye, “Notnne, neŋ ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ main ke nâmti ku zeyap. Mosesiyelen zii zet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ, \q1 ‘In Kawawaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋine ku zemtalat indewep.’” \rq (Kisim Bek 22:28)\rq* \p \v 6 Âpme ondedagen ke an notnaŋ Sadusi ma notnaŋ Palisi ekŋenaŋ ilinsakwep tapmambien. Pâlaŋ ke indikti ŋakŋak omba penaŋ mti pigok zeye, “Nâgât yeŋpapmne tipman baenen Palisi mamkwati gakikiengatnan wawat tazin manzemtemien. Yaŋ alak neŋ gakikiengatnan wawat keyet webem mayap tazema kapiyepmti in alak zelen pi onzemneip.” \p \v 7 Zet kegok zeme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ ilinak sakwep wati zet mmot mtot mti ŋeŋaŋ bembe ilinaŋgat tuŋguwinan kalalaŋ temaŋ sokbeye. \v 8 Sadusi ekŋenaŋ gakikiengatnan wawat ma Kawawaŋgalen ensel ma we mee ku talip manzemtemien. Âpme Palisi ekŋenaŋ naman ke talip manzemtemien. \v 9 Keyepmti ondedakŋinan ke kwisak temaŋ penaŋ kuye. Kegok mme Palisi ekŋenmagengatnaŋ zii zet zikat indandanaŋ an notnaŋaŋ wati zet memendepmak mti zewien, “Nin an kapiyelen yomaŋ ŋen ku tapme eknup. Kawawaŋgalen ensel ma we ŋenaŋ dundume nâŋge mene ke ku nânup.” \p \v 10 Kegok mti kasa kasa omba penaŋ mme kasa kuku an ŋeŋaŋaŋ nâŋge. Mneti ekŋenaŋ Pâl yupmet yupkot mme sutnaŋ teman etim mebekokot mme gakisem zemkiŋgati kasa kuku an zemindeme met Pâl am ekŋengat tuŋguwinangatnan saŋ mti kasa kuku mkaen wati mebien. \p \v 11 Tambu keyet Amobotnaŋaŋ Pâlmagen sokbemti zeye, “Geŋ windendi timti kaliŋaŋ bemti tabanik. Zelusalem mkaen pien manzemkawaŋ bemnenik sepem kegogak naman Loma mkaen meti zemkawaŋ bemnewanik.” \s1 Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Pâl kume gakikiyet buzak zemtâmpewien \p \v 12 Msat msame Zuda an ekŋenaŋ zet zemtâmti zewien, “Nin tu meu mee ninipiŋ belak mamti Pâl kumann gakimeŋgut tu meu bamgat nimbanup.” \v 13 An 40 mee kogaŋ zenâ zenâ mti kegok zemtâmpewien. \v 14 Mti an ekŋen keyaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an danuŋ notnaŋ ekŋenmagen met sokbemti pigok zemsokbemindawien, “Nin tu meu ninipiŋ belak mamti Pâl kumann gakimeŋgut tu meu niniyet zemkatik bempemti pi inmagen kot sokbemindanup. \v 15 Keyepmti in kasa kuku an ŋeŋaŋ ekmagen zet kapigok beme mebe. Geŋ Pâl ningalen ondedagen ewe pemane kopme pien zetnaŋ ondedakŋnan ke zetnaŋ zemdelaŋ zewanup. Âpme egaŋ zelin nâmti peme kopme nin selen dombemti buzak kumann gakiwe.” \p \v 16 Kasa zet kegok tazemnâme Pâlyat biatnaŋaŋ zet ke wak kambu nâmti windem bemti kasa kuku mkaen ke moti eiŋaŋgat zet ke dunduye. \v 17 Dundume nâmti Pâlaŋ kasa kuku an ekŋengat ŋeŋaŋin ŋen zeme kopme zeye, “Geŋ nemba kapi wati kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen wati mepmane nemba isikŋaŋ kapiyaŋ zapat ŋen dundusem.” \p \v 18 Zeme kasa kuku ŋeŋaŋ keyaŋ naman kasa kuku ŋeŋaŋ temaŋ penaŋ kaindemagen wapmeti zeye, “Pâl an mka katikŋan pemann matazin egaŋ nazemtetime mepma nemba kapiyaŋ gâgât zapat ŋen diŋgoŋgoyelen nâmti mene zeme aikti geŋmagen kolap.” \p \v 19 Kegok dundume kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ keyaŋ nemba isikŋaŋ ke betnamti ganzenan ilidak metati yaŋkwesiye, “Zet zigok ze zemane nâmbiya?” \p \v 20 Zeme nemba keyaŋ pigok dunduye, “Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ geŋmagen zet kapigok beme kokogat zet zenâ zenâ tapmme nâya. Geŋ Pâl ekŋengalen ondedagen wati meti yaŋaŋ penaŋ ewe zemâtâtindandayet zeyo. \v 21 Keyepmti geŋ tatnâmane ekŋenaŋ zet ke beme kopme geŋ zelin ku nâmindesenik. An 40 mee sebempein kegogaŋ Pâl kume gakikiyet nâmti tu meu kiŋgati belak mamti Pâl kume gakimeŋgut bam tu meu niniyet zemkatik beyo. Ekŋenaŋ selen baen dombem tati Pâl geŋ zempemane mepme kukuyet gâgât damuŋ talip.” \p \v 22 Nemba isikŋaŋaŋ zet kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ egat pigok zempemti peme mege, “Geŋ zet zemane nâyap ke an ŋen ewe ku dundundupiŋ.” \s1 Kasa kuku an ekŋenaŋ Pâl Sisalia mkaen wati mebien \p \v 23 Âpme an kasa kuku ŋeŋaŋ temaŋ egaŋ kasa kuku an ŋeŋaŋ zut idamandame kopmalu pigok diidoye, “It kasa kuku an seleset mebegalen an 200 ma âs palen tati mebegalen an 70 ma ŋelip sage tiwep an 200 kegok indaaikmane ekŋenaŋ 9 kilok tambuyet penaŋ wati Sisalia mkaen mebep. \v 24 Âpme Pâl egat âsiŋaŋ ŋen weyaŋpeme keyet palen totapme kakanemuŋ wapmane mane amobotnaŋ temaŋ Pilik ekmagen wati moseip.” \v 25 Kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Kolodias Lisias egaŋ ekŋenaŋ mesât mme amobotnaŋ temaŋ egat papia ŋen kapigok kuye, \q1 \v 26 “Neŋ kasa kuku ŋeŋaŋaŋ amobotnaŋ Pilik gâgât zemkawaŋ bembe papia kapi kuyap. \v 27 An kasa kuku ekŋenaŋ wati kolip ke Zuda an ekŋenaŋ kume gakikiyet zeme keyepmti neŋ an ke Loma mkaengatnaŋ kegok nâmtiyepm kasa kuku an ekŋenmak meti Zuda am ekŋengat belinangatnan menze mti pemann geŋmagen kozin. \v 28 Yaŋaŋ kwilekiyet wati zelen pewien keyet yaŋaŋ penaŋ weyaŋ nâmâtâtâgat nâmti an ŋeŋaŋ ekŋen indaondak indemti Pâl wati ondedagen ke meban. \v 29 Wati met ke tati ekma ekŋenaŋ Pâlaŋ kwilekiŋen nukŋaŋ ku mge keyaŋgut ilinaŋgalen zii zet keeset belak sekŋan bemti zeme pigok nâmban. Kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mge keyaŋ mka katikŋan ma kukuyelen keyet kataŋ ku beye. Keyepmti wati mka katikŋan mepewan. \v 30 Âpme Zuda an notnaŋ ekŋenaŋ selen dombemti kume gakikiyelen zeme keyepmti neŋ ek pema geŋmagen kozin ma am egat sekŋan mambemzep. Ekŋen kegogak zemindema kopme geŋ taindikmane zelin zem musuwebep.” \p \v 31 Papia kegok kumti indame kasa kuku an ekŋenaŋ an ŋeŋaŋin egat zetnaŋ gawepumti Pâl tambuyet penaŋ wati mane mane met Antipatilis mkaen ke met wembien. \v 32 Yaŋ msat msame kasa kuku an sambe ekŋenaŋ naman gilik zemkopme an âsien tati mebien ekŋenaŋ etaŋ Pâl wati Sisalia mkaen mebien. \v 33 An âs palen tati mebien ekŋenaŋ meti Sisalia mkaen pataŋ zemti amobotnaŋ temaŋ ke papia samti Pâl wapmet zimosetnan onzempeme tage. \v 34 Âpme amobotnaŋ temaŋ egaŋ papia ke makume delaŋ zeme Pâlyet yaŋkwesiye, “Geŋ msat desetgatnan?” \p Yaŋkwesime Pâlaŋ zeye, “Neŋ Sisilia mkaengatnaŋ.” \p \v 35 Kegok zeme amobotnaŋaŋ zeye, “Ele, an sek danen bemzenze zet manzeip ekŋenaŋ kopmeŋgut zedi mti kodak ke zemane nâmbap.” Zemti egaŋ kasa kuku an zemindeme wati amobotnaŋ Elotgalen mkaen ke met pemti damuŋ mamimtatemien. \c 24 \s1 Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ Pâl zet muluwen pewien \p \v 1 Kasup 5 delaŋ zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Ananias ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ma an zet zenze an Teltalas ekŋenaŋ Sisalia mkaen meti Pâl zemkukuyet Loma amobotnaŋ Pilik Sisalia mkaen matatan ekmagen sokbewien. \v 2 Âpme amobotnaŋaŋ Pâl zeme kot tapme Teltalasiyaŋ Pâlyet sekŋaŋ bemzenze zet zesâti ŋeŋaŋ yaŋbemti pigok zeye, “Pilik amobotnaŋ temaŋ, geŋ ndadamuŋ mmane sewakŋaŋ palen dolakŋaŋ mamamkwatnup. Mti am maŋge ningat nâmtemtem mti ndamukulem minndemane \v 3 mka sambe mulup mmann dolakŋaŋ mambein keyepmti nin gâgât nâmann dolakŋaŋ penaŋ mambein. \v 4 Mneti neŋ zet teepmaŋ mandam tazenepema teepmaŋ besemgat nâmane neŋ zet pemkwepmaŋ bugan pigok diŋgoma nâmbak. \v 5 Nin an kapi myuŋguŋguŋaŋ sambe penaŋ mamme eknup. Egaŋ Zuda am sambe msat kataŋ manup pi ŋenzinziŋ omba penaŋ minndame tuŋgupmnan kasa kasa matazin. An kapi Nasalet am maŋge ekŋengat ŋeŋaŋin main. \v 6 Âpme egaŋ sesewat mkan temaŋgalen zii zet notnaŋ eyo aŋgosome nin ekti atawenn. Keyepmti nin zii zetn tazin keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msasâgât tapmnepemann \v 7 kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Lisias egaŋ kasa kukuŋanemak kot memendepmak belak menzemwati mebien. \v 8 Mti an met zelen pewien ekŋen ke geŋmagen kapi kot sokbemgamti egat zetnaŋ geŋmak zenzeyelen zemindemti wati mege. Keyepmti nin egat zet zenup ke geŋ Pâl ikŋaŋ yaŋkwesimane egaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ ikŋaŋ zemkawaŋ bemgame nâsenik.” \v 9 Egaŋ zet kegok zemsokbeme Zuda an notnaŋ tabien ekŋenaŋ mukulem mti zetnaŋ ke mkatikŋaŋ bewien. \p \v 10 Âpme amobotnaŋaŋ zet zenzeyelen Pâlyet belak belaŋ sesepmaŋ mpeme Pâlaŋ wati zeye, “Geŋ msat kapi amobotnaŋ kan teepmaŋ mamti Zuda ningalen yaŋŋ ŋep nânik. Keyepmti neŋ zet nâmtemtempiŋ pigok zema nâmbak. \v 11 Neŋ Zelusalem mkaen Kawawaŋ sesewatsasâgât moti manepema kasup 12 kegok beye. Geŋ zetn nâmti keŋ zut msenik beme ekŋengat indayaŋkwesimane zeme nâsenik. \v 12 Neŋ sesewat mka temaŋ ma sesewat mka notnan ma ondedak mundum notnanen am ondek indemti zet mdondondo mti ammak an mee ââyet keŋin walalat zet ŋen ku diindowan. \v 13 An ekŋen kapiyaŋ belak sekŋnan bemti tazeip ke penaŋaŋ zigoset zikat game ekti nâmâtâsenik? \v 14 Ekŋenaŋ nâgât pigok manzeip, ‘Nin mama mimi alakŋaŋ maektalatnup ke egaŋ mamin manzeip ke penaŋ. Neŋ ke mti yeŋ papmne ekŋengalen Kawawaŋ ek mandundum sayap. Mti Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet zemkwabien e eyo maŋgawepuyap.’ \v 15 Nin maneti am teŋ ma bekanaŋ nin nsakwep gakikiengatnaŋ Kawawaŋaŋ mme wapmobanup keyet an ekŋen kapi ma neŋ nsakwep webemti mamanup. \v 16 Kegok mti neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma amgat zikalinan myuŋguŋgupiŋ mamayet nâmti eksemti kuma kwaopme mamayap. \p \v 17 Âpme neŋ Zelusalem mka pemti nup kan sambe pi msat belakŋaŋ met mamti zema am nâmkiŋpepemak am msat belakŋaŋgatnaŋ ekŋenaŋ Zuda am ekŋengat mânewin bugan akumti beme ke timti indasât ma Kawawaŋgat sâpe sâpe eyo busât nâmti Zelusalem mkaen meban. \v 18 Meti sesewat mka teman moti Kawawaŋgat wisikŋ zemti sâpe sâpe tabumamban kan keyet mka keŋan ke am sambe neŋmak ŋen ku tabien ma am notnaŋ kasa kukuyet keŋin ŋen ku walaban. \v 19 Zuda am notnaŋ Esia msalen met maneti kokotnaŋ ekŋenaŋ kwep Zelusalem sesewat mkaen ke tapme indikbangat ekŋenaŋ nâlen myuŋguŋgunn ŋen kan keyet aikbien beme kwati ilin gâgât zemkawaŋ bem game nâsenik. \v 20 Ma an ŋeŋaŋ ondedagen talip ekŋen kapiyaŋ nâlen myuŋguŋgunn ŋen Kansol ondedagen tabienen ke ekbien beme ilin kwat zemkawaŋ bem game nâsenik. \v 21 Neŋ ekŋengat tuŋguwinan tati zet kwep ŋen zema yuŋgume ekŋenaŋ nâme ŋep ku beye mene. ‘Ma neŋ gakikiengatnan wawat tazin manzeyap.’ Keyepmti ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme zelen neme ingat monzalaminan kapi kwatalap.” \p \v 22 Amobotnaŋ Pilik egaŋ Pâlyet zet zemdelaŋ zenze sakwep ku mge egaŋ zapatnaŋ isikŋaŋ bugan nâŋgeyepm belak etaŋ pigok diindoye, “Nin zet kapi belak pemann tapme kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Lisias egaŋ Zelusalem mkaengatnan kopmeŋgut ekmak tati nsakwep zet kapi zemdelaŋ zewalup.” \v 23 Kegok zemti kasa kuku an ŋeŋaŋ pigok dunduye, “In Pâl damuŋ mti tati kasa zimoset ku ekbep ma notnane notnaŋaŋ wati kwileki ŋen sasâgât mme nâmindeme mot ŋep masamambep.” \s1 Pâlaŋ Pilikmak Dulusila egetgat monzalamidan tage \p \v 24 Mepeme ke matatnepeme amobotnaŋ Pilikmak imbiŋaŋ Dulusila egelaŋ Sisalia mka pemti Zelusalem mkaen kobun. Dulusila imbi ke Zuda imbiŋaŋ. Yaŋ egelaŋ motati Pâl zem tetimalu moti egat Zisas Kilais nâmkiŋpepeyet yaŋaŋ manzemkawaŋbemtan keyet yaŋaŋ \v 25 ma dolakŋaŋ bemti mamayelen setnaŋ ma set kileŋ mama keyet ma eksemti mama ma dopmaŋ titiyelen kan keyet zapatnaŋ Pilik imbinet zemâtâtidame Pilik windeŋaŋ topme delaŋ zeme Pâl pigok dunduye, “Ŋepgat met ya maneti neŋ kan tuŋgupmaŋ ŋen sokbemnameŋgut ewe zema kot tusumti zemane nâmbap.” \v 26 Amobotnaŋ egaŋ Pâlaŋ mânep sasayet nâmti kan kataŋ mamandame kopme zet zenâ zenâ mamimtemun. Yaŋgut Pâlaŋ mânep ku saye. \p \v 27 Mamotneti nup kan zut delaŋ zeme amobotnaŋ alakŋaŋ ŋen kwitnaŋ Polsias Pestas zeme ke. Egaŋ Pilik egat munduman tage âpme amobotnaŋ Pilik egaŋ Zuda am ekŋenaŋ egat nâmpeme dolakŋaŋ bembeyet nâmti Pâl ewe mka katikŋanak peme tapme mege. \c 25 \s1 Zuda am ekŋenaŋ Pâl amobotnaŋ alakŋaŋ Pestasiyet zikatnaŋ zemkuwien \p \v 1 Pestasiyaŋ amobotnaŋ mundum timti mame kasup tuk etaŋ mepme Sisalia mkaengatnan Zelusalem mkaen mesât mege. \v 2 Met pataŋ zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Zuda an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ ekmagen koti Pâlyet zapat dundume \v 3 egaŋ zelin nâmindemti Pâl peme Zelusalem mkaen kokogat yaŋkwesim giŋgiŋ mbien. Ekŋenaŋ Pâl selen baen bekekti kume gakikiyet nâmti amobotnaŋgat kegok yaŋkwesiwien. \v 4 Pestasiyaŋ pigok diindoye, “Pâl ek Sisalia mkaen mka katikŋan tazin âpme neŋ gilik zem keyegak sakwep kapi towebap. \v 5 Keyepmti in Pâlyet zet ŋen zesât mbep beme inmagengatnaŋ an ŋeŋaŋ notnaŋ neŋmak nsakwep Sisalia mkaen toweti egat zetnaŋ kaim taindikma zewep.” \p \v 6 Kegok zemti Zelusalem mkaen ke kan teepmanik kasup 8 ma 10 mee kegok maneti Sisalia mkaŋan met towege. Toweŋgeyaŋ msat msame zet zenze mkaen motati Pâl zeme wati mowebien. \v 7 Mopme Zelusalem mkaengatnaŋ Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ mebien ekŋenaŋ mot bembuluŋ tati sekŋan bemzenze zet omba penaŋ tapmambien. Yaŋgut zet bemzenzeŋinaŋgat zet katnaŋ penaŋaŋ ŋen ku sokbeye. \v 8 Zeme Pâlaŋ zelin mtopemti pigok diindoye, “Neŋ Zuda ekŋengalen zii zet ma sesewat mka temaŋin ma Loma amobotnaŋ keyet ŋen ku zem talaban.” \p \v 9 Zeme Pestasiyaŋ Zuda am ekŋen ke keŋin mme oloŋen mimiyelen nâmti Pâlyet pigok yaŋkwesiye, “Geŋ Zelusalem mkaen gwaen gapmoti ke zedi zemdelaŋ zewap ma zigok nânik?” \p \v 10 Yaŋkwesime Pâlaŋ pigok dunduye, “Loma am ningalen zet zemdelaŋ zenze mka kapi. Geŋ ningat yaŋaŋ nâmtadik neŋ Zuda am muluwaŋ bekanaŋ ŋen ku mimindawan. Yaŋgut ekŋenaŋ zelen pi belak taonzemneip. \v 11 Neŋ yom penaŋ ŋen mbagen geŋ nâsâgât mbegen sekŋ ŋep ku aŋgalaŋbak. Pi ekŋenaŋ belak sekŋnaŋ tabemzeip keyepmti an ŋenaŋ ekŋengat tiwin busat bembeyet nâmti ekŋengat belinan ku bem newe. Keyepmti Loma amobotnaŋ Sisayaŋ zetn zemdelaŋ zenzeyelen penaŋ nâmti zeyap.” \p \v 12 Kegok zeme Pestasiyaŋ Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenmak zenâ zenâ mti Pâl pigok dunduye, “Geŋ amobotnaŋ temaŋgat nâmti zenik keyepmti ekmagen mepmane egaŋ zedi zemdelaŋ zemgewe. Kegok zemti wapmet ewe mka katikŋanak peme tage.” \s1 Pestasiyaŋ Pâlyet zet zapat Agilipa msaye \p \v 13 Ke mamotneti kan ŋeniyet amobotnaŋ Agilipamak imbiŋaŋ Belnismak amobotnaŋ Pestas eksâgât \v 14 meti kan teepmanik pi ekmak ke mamalu Pestasiyaŋ amobotnaŋ ke Pâlyet zet zapat msam metneti zeye, “Amobotnaŋ Pilikgaŋ mka katikŋan an ŋen zemdelaŋ zenzepiŋ belak pemti mepme kan teepmaŋ pi egaŋ belak mka katikŋanak matazin. \v 15 Âpme neŋ Amobotnaŋ alakŋaŋ onzemnewien kan keyet Zuda sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ notnaŋ ma Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ koti an ke neŋ kuma gakikiyet nayaŋkwesiwien. \v 16 Âpme neŋ zet dopmaŋ pigok diindowan, Loma an nin notn ŋen belak ŋenzinziŋ etaŋ mti ku maindonup. Nin zet toŋaŋ ma an zelen mapeip ekŋen ondedagen zet dopdop zemti yaŋaŋ mmann sosok kawaŋ sokbeme ektatiŋgut keyet kataŋ dopmaŋ maindanup. \v 17 Kegok diindoma Zuda an ekŋenaŋ zetgat lele mti neŋmagen kot sokbeme nâmindemti wembennaŋ msameŋgut Pâlmak ilinsakwep ondekindemti taindikma zelin zeme zelinaŋgat yaŋaŋ ekmâtâban. \v 18-19 Wa ekŋenaŋ egat yomaŋ penaŋ ŋen aikseip mene zemti taindik nepema ekŋenaŋ nâmkiŋpepeŋinaŋgat zetnaŋ ma an ŋen gakikiŋaŋ kwitnaŋ Zisas egat zetnaŋ tazemambien. An keyet Pâlaŋ gakikiengatnan walewaŋ main manzemtan. Keyet mti Pâl zet omba tapmsamambien. \v 20 Zet kegok sokbeme neŋ zelin ku weyaŋ nâmâtâti keyepmti Pâl Zelusalem mkaen mopme zetnaŋ ke zemdelaŋ zenzeyelen nâmti Pâl ikŋaŋ yaŋkwesima \v 21 egaŋ ikŋaŋ Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyelen nâmti dinâŋge. Keyepmti neŋ Loma amobotnaŋmagen pema mebegalen damuŋ ewe mka katikŋaŋ pema matazin.” \p \v 22 Pestasiyaŋ Agilipa kegok dundume nâmti Agilipayaŋ zeye, “An keyaŋ neŋ zet notnaŋ ŋep dinome nâsap?” \p Zeme Pestasiyaŋ zeye, “Ŋep, saŋenengulak wati kopma zet nâsât zenik ke zeme nâmbanik.” \p \v 23 Zemti wembienaŋ msat msame Agilipamak imbiŋaŋ Belnis egelaŋ miak miak sopmaŋ mti zet zenze mkaen mepmalu kasa kuku an ŋeŋaŋ ma mka katikŋaŋgalen an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ indapmâti keyegak mowebien. Motati Pestasiyaŋ zeme Pâl wati keyegak mowebien. \v 24 Motati Pestasiyaŋ zet kapigok diindoye, “Amobotnaŋŋ Agilipa ma aminne notnaŋ kotalip, neŋ pigok zema nâip. An tapme egip kapiyet Zuda am Zelusalem mkaen talip ma notnaŋ Sisalia mkaen talip ekŋenaŋ zekaŋkaŋ mti kwizet ŋak ŋak mti pigok zewien: An kapi ewe msalen teepmaŋ ku mambe. Kegok penaŋ zewien \v 25 yaŋgut neŋ an kapiyelen yom ekma gakikiyelen kataŋ penaŋ ku beye. Âpme an kapiyaŋ ikŋaŋ naman Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyet zeye keyepmti neŋ Loma amobotnaŋmagen pema mesâpm. \v 26 Âpme zet wikatnaŋ penaŋ amobotnaŋ temaŋ Loma mkaen tazin egat zemkawaŋ bembe zet zigok penaŋ kumti besap zemti maolalap keyepmti an pi alak in ma amobotnaŋ Agilipa in tati ekme ingat zikalinan onzempema tazin. Keyepmti in zetnaŋ pembenaŋ ŋen aikti zemeŋgut zemkawaŋ bembe zet papiaen meluwaŋ mti bemann mepme egaŋ ke ekti Pâlyet zetnaŋ ŋep zemdelaŋ zempewe. \v 27 Neŋ an mka katikŋan tatatnaŋ ŋen yom zigok mge keyet zet zapatnaŋ ŋen zemkawaŋ bem papiaen kukupiŋ belak etaŋ pema mebegat nâma ŋep penaŋ ku bein.” \c 26 \s1 Pâlaŋ amobotnaŋ Agilipa ma Pestas egegat zikalidan zet zeye \p \v 1 Âpme Agilipayaŋ Pâlyet zeye, “Geŋ giti yaŋaŋdi zemkawaŋ bemane nâne.” \p Zeme Pâlaŋ zet kapigok diindoye, \v 2 “Zuda am ekŋenaŋ zelengatnan zelen etaŋ maonzemnemkolip. Ke naman alak Amobotnaŋaŋ Agilipa geŋ tapmane gâgât zikadan zetn zesâgâti keŋŋ oloŋen bein. \v 3 Geŋ ilak Zuda am nin mama mimiyet zet mmot mtot mamnup ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat mamnup ke giti yaŋaŋ penaŋ ŋep nâmâtât tadik. Keyepmti geŋ wisat mimipiŋ wakdi bemti tatnâmane zetn zewi. \p \v 4 Neŋ nemba isikŋaŋ bugan penaŋaŋ Talsas mkaen ma Zelusalem mka teman ke mebe kokot mmamti sememban. Sememti mamkwalap kapi set notnaŋ myuŋguŋgupiŋ mamkwabanaŋ mayap ke Zuda am ekŋenaŋ ŋep nâme delaŋ zein. \v 5 Keyepmti Zuda am notnaŋ nâlen kanen mambien ekŋenaŋ nâlen mama mimi ziboŋ mkwaban ke ŋep nâmtalip. Neŋ kan keyet Palisi an mamti zii zet ma zet sambe notnaŋ ilin bemti maŋgawepup ke windeŋaŋ bemti baengatnan maŋgawepuŋkwalap. Keyepmti ke mama am yaŋaŋ ekmâtâbien beme ekŋenaŋ nâgât yaŋŋ ŋep nâmtalip. \v 6 Âpme neŋ alak pi Kawawaŋaŋ yeŋsokŋne ekŋengat zetik mimindeme webem mambien keyet penaŋaŋ sokbeme ekti neŋ egat nâmkiŋpema keyepmti pi tazemnoip. \v 7 Amobotnaŋŋ, neŋ pigok zema nâmbak. Ekŋen yeŋsokŋne maŋge 12 mambien ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ zetik mpeye keyet penaŋaŋ sokbeme titiyet damuŋ mamti tambu msa Kawawaŋgat mandundum samtemien. Neŋ zetik keyet penaŋ sokbeme keyet nâmkiŋpema keyepmti zelen pi manemkolip nânik. \v 8 Kawawaŋaŋ am gakikiengatnan mme mawalip zet ke in kwilekiyet nâme ŋep ku mimiyelenok mambein? \p \v 9 Âpme neŋ nanaŋgat yaŋaŋ pigok diindoma nâit. Neŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egat kwizet buŋamaŋ mma yek bembeyet mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ mkwaban. \v 10 Zelusalem mkaen kainde muluwaŋ ke yaŋbemti mban. Mti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat zema zemâtâtât papia ŋen kumti name ke mti am nâmkiŋpepemak maŋge sambe penaŋ indakapisikma met mka katikŋaŋ gak manzemtemien ekŋen ke notnaŋ indome gakikiyet zelin zemdelaŋ zemindeme nâma ŋep penaŋ mambemtan. \v 11 Neŋ Zuda am nnaŋgalen sesewat mka tapmege kataŋ meti am nâmkiŋpepemak Zisas zemtalalatgat kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik penaŋ mamimindamteman. Mti ŋeŋŋ penaŋ zime msat kataŋ mekoti am nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ temaŋ penaŋ mamimindamkwateman.” \s1 Pâlaŋ ikŋaŋ keŋ gilik zenze aige keyet zapatnaŋ diindoye \p \v 12 “Kegok tapmma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nikme ŋep beme papia ŋen namti zemneme Damaskas mkaen mesâgât meban. \v 13 Tapmetnepema kasup zikatnaŋ sutnateman beme busatnaŋ temaŋ ŋen kululuŋengatnan puŋ zem toti neŋ ma aminne tabenn nin mbusatnaŋ bem ndeye. Wa amobotnaŋ, neŋ kasupgalen busatnaŋ pi ekma windeŋaŋ tototnaŋ beye. Âpme busatnaŋ ekban keyet busatnaŋaŋ temaŋ penaŋ. \v 14 Âpme nin sambe ke msat palen tokutumti wemti neŋ tatnâma Zuda zetnnaset zet ŋen kapigok sokbeme nâmban, ‘Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet nâgât sisipeŋpeŋ igagen tapmnanik? Sisipeŋpeŋ tapmnik ke yaŋepiŋ penaŋ. Mti keyaŋ gitaŋgat sekdi sindem tasanik kegok bein.’ \p \v 15 Zeme neŋ pigok yaŋkwesiwan, ‘Amobotnaŋ, geŋ pe kwi?’ \p Yaŋkwesima egaŋ pigok dinoye, ‘Neŋ Zisas kwizapatn yek bembeyet animbinne indamât giŋgiŋ mti maindamâdik nenn kapimak. \v 16 Geŋ wati dendaŋ tat neŋ geŋ nâlen mulupm mimiyet nâmti sokbemgayap. Keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ alak zikat gama ekdik kapi ma bam zikat gamobap keyet zet zapatnaŋ zenze an mambanik. \v 17 Neŋ mulupmnaŋgapmti geŋ Zuda amdine ekŋengat tuŋguwinan ma Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen zemgema mepmane ekŋenaŋ gawalesât mme neŋ nenn gapmukulem mti aŋgalaŋgema mamti mulupm mbanik. \v 18 Mti ekŋenmagen zemgema meti busatnaŋgalen set dolakŋaŋ ke zikat indamane ekŋenaŋ tambu sosokgalen set mgasik ke ek mâtâti bam kumpemti busatnaŋgalen set etaŋ mâti mambep. Mti Sadaŋgalen mulup peme tapme Kawawaŋgat zapat bemti neŋ nâmkiŋpemneme neŋ yomin katikpema Kawawaŋgalen am maŋge indaombemindeye ekŋenmak tusumti kululuŋen mundum dolakŋaŋ tazin ke motiwep.’ \s1 Pâlaŋ mulupmaŋ mmege keyet zapatnaŋ diindoye \p \v 19-20 Amobotnaŋ Agilipa, neŋ kululuŋengatnan zet kegok zeme nâmti ke gawepumti Damaskas mkaen ma Zelusalem mka teman ma Zuda msat sambe ma Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen meti amnaŋ yomengatnaŋ keŋin gilik zemti Kawawaŋmagen pepep bemti keŋ gilik zenze keyet penaŋaŋ aiikgalen nâmti Zet Zapat Dolakŋaŋ mandiindom meteman. \v 21 Neŋ kegok mbangapmti Zuda am ekŋenaŋ sesewat mka temanen tatnepema mot naikti natamti nome gakikiyet nâmti namandamti mebien. \v 22 Yaŋgut Kawawaŋaŋ naŋgalaŋ neme ewe mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ ewe manzemkwalap. Mti am mobotnaŋ ma tototnaŋ zet zapat belakŋaŋ ŋen yek. Golaŋ zenze an ekŋenmak Mosesiyaŋ zet wesip zet zemkwabien ke mandiindom kwalap. \v 23 Kilais ek Zuda am nin ma am maŋge notnaŋ busatnaŋgat zapatnaŋ diindondoyet zempepeŋaŋ ma sindem nâmeti gakiweyaŋ naman gilik zemti am gakikiŋaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin bemwawagat zenzeŋaŋ neŋ zet ke bandim mpemti manzeyap.” \p \v 24 Pâlaŋ mulupmaŋgat zetnaŋ kegok zemâtâti diindome amobotnaŋ Pestasiyaŋ nâmâti zeye, “Pâl, geŋ keŋdi penaŋ yuŋguin. Geŋ nânâ mulup temaŋ mamne pemane ŋoktikdi kileŋ penaŋ bein nânik!” \p \v 25 Zeme Pâlaŋ nâmti zet dopmaŋ pigok gilik zemti saye, “Amobotnaŋ Pestas, neŋ keŋ ku yuŋguin neŋ zet penaŋ sukwep penaŋ kapi tazeyap. \v 26 Amobotnaŋ Agilipa, kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye kapi enzililiŋan ku sokbeye keyepmti geŋmagen kapi tazemkawaŋ bema geŋ zet tazeyap kapiyet yaŋaŋ ŋep tatnâmâtâdik. \v 27 Amobotnaŋ Agilipa, geŋ golaŋ zenze an ekŋengalen zet ke nâmane penaŋ bein ma yek? Neŋ gâgât yaŋdi ŋep nâyap. Geŋ nâmane penaŋ bein!” \p \v 28 Zeme Agilipayaŋ Pâl pigok dunduye, “Kan belaknik bugan kapi tapm nepema an kapi Kilaisiyelen an besem nâgât kegok nâmnenik?” \p \v 29 Zeme Pâlaŋ pigok dunduye, “Geŋ ma am notnaŋ in alak kapi zet kapi zema nâit. In Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ indamukulem mme neŋ nemboŋ bembeyelen nâmti zapat pi tadiindoyap. Wa neŋ mka katikŋan mayap kegogak mamayet yek. Zet zapat Dolakŋaŋ Penasetgat nâmti tazeyap.” \v 30 Kegok zeme amobotnaŋ Agilipa ma Pestas ma Belnis ma am notnaŋ ekŋenmak ondedagen tabien ekŋenaŋ dendaŋ wati \v 31 met zenâm kot zenâm mti pigok zewien, “An kapi mka katikŋan tatagalen ma kume gakikiyelen keyet kataŋ muluwaŋ mgasik penaŋ ŋen ku mge.” \v 32 Âpme Agilipayaŋ Pestasiyet pigok dunduye, “An ke ikŋaŋ Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ ku zemdelaŋ zenzeyet zenak ze neŋ ŋep kapi zemdelaŋ zempema met belak manak.” \c 27 \s1 Pâl nembueset Loma mkaen wati mebien \p \v 1 Itali msalen mebegalen kan bewien ke beme amobotnaŋaŋ zet beme mepme Loma amobotnaŋgalen kasa kuku an ŋeŋaŋ ŋen kwitnaŋ Zulias zeme ke egaŋ koti Pâlmak mka katikŋaŋgalen an notnaŋ ndatime \v 2 waŋgaen mobenn waŋga ke Adalamitiam am ekŋengalen yaŋ msat keyetnaŋ milawat notnaŋ timti Esia msalen bemesât koge. Nin waŋga keyet keŋan mobennen an ŋen kwitnaŋ Alistakas zeme an ke Masedonia mkaengatnaŋ mkaŋaŋ penaŋ Tesalonaikayetnaŋ ekmak nsakwep moti mebenn. \v 3 Tambuyet yaŋbemti tapmetnepemann msat msame met Saidon mkaen waŋga ombemti tabenn. Mka ke Zuliasiyaŋ Pâlmak oloŋen mkobun keyepmti nâmpeme notnane notnaŋ mka ke tabien ekŋenmagen mepme meu mee bugan same niŋge. \v 4 Eyetnan naman moti mepmann tâgâyaŋ mebenneset windeŋambeŋ penaŋ koge keyepmti nin waŋga mti Saipalas msat ŋetakŋaŋ ganzenaŋ daeset mebenn. \v 5 Nin nembu Silisia ma Pampilia msat e baeset totapmalu gwaen kumann epeeme metne metne Mila mkaen ke mot ombemti taben. Mila mka ke Lisia msat keyet keŋan tazin. \v 6 Ke metati kasa kuku amobotnaŋ egaŋ Aleksandia mka temaŋgalen waŋga ŋen Loma mkaen mesât tapmme aikti naman ndatime naman waŋga ŋen keyet \v 7 moti manepemann tâgâ temaŋaŋ ndakumbume mulup temaŋ mti sewak sewak metne metne Kidus mka sokŋanik pataŋ zewenn. Ke metnepemann naman tâgâyaŋ ndakumbume Kilit msat ŋetakŋaŋ keyet kandaŋaŋ daeset toweti ekmann tâgâ temaŋ kumbumbupiŋ mge keyepmti keeset meti Salmone mka ke sebempemti meti \v 8 Kilit msat ŋetakŋan ke tâgâmak mulup temaŋ mti sewak sewak metne metne waŋga munduman dolakŋaŋ manzemtemien mundum ke met ombem tabenn. Mka ke Lasia mka temaŋ keyet sokŋanik tage. \s1 Pâlaŋ yayaŋ zet zeme ekŋenaŋ kulumti mebien \p \v 9 Mka ke kan teepmanik tatnepemann map tâgâ kanaŋ sokŋan beme mesâtati Pâlaŋ yayaŋ zet pigok diindoye, \v 10 “Nin ewe gilik zem mebegalen keyet nâma ŋep penaŋ ku bein. Mesenup beme waŋga kume epeeme milawat ma am nsakwep nembu keŋan towesenupmagen zemti nâmtemtem mti pi tazeyap.” \v 11 Kegok zeme kasa kuku amobotnaŋaŋ Pâlyelen zet ke nâmtalatpemti waŋga damuŋ an ma waŋga toŋaŋmak egegalen zet etaŋ nâme penaŋ beye. \v 12 Âpme mka ke nembu palakŋaŋ penaŋ keyepm waŋgayaŋ ke tatagalen nâme ŋep penaŋ ku beme waŋgayelen mulup an ekŋenaŋ zewien, “Nin mundum kapi pemann tapme Pinik nembu betnaŋ ke wapmoti keeset enzilim tatnepemann map tâgâ temaŋ kapi delaŋ zemeŋgut mebanup.” Zemti nembu betnaŋ ke wati mobien. \s1 Nembu keŋan meti walesâgât mbien \p \v 13 Tapmopmann bamnaset tâgâ belaknik bugan kopme ekti aen butnaŋ waŋga atam tatagat nâmti peme nembu keŋan topmatatan ke mandamann keŋan mopme Kilit msat wapme wapme \v 14-15 tapmetnepemann keyegak tâgâ windeŋaŋbeŋ penaŋ Kilit msat ŋetakŋaset koti ndakumbume waŋga weyaŋ musuwet pemann melak zem olat mbenaŋ yek beme pemann tapme belak tapmann waŋga ke belak tâgâyaŋ etaŋ kumbume mege. \v 16 Meti msat ŋetakŋaŋ ŋen Kauda keyet bamaset daen mepme tâgâ windeŋaŋ bugan topme nin waŋga isikŋaŋ tapmanda mepmambenn ewan naman mandapemann waŋga keŋanen mobotgat mulup temaŋ penaŋ mbenn. \v 17 Mulup temaŋ mne mne mandamann waŋga keŋan mowepme tegaŋ kili kili zam pewenn. Mti Apelika msat sokŋanik ke met gambibik palen mot kusenupmagen zemti sâk mandamann topme belak tu palen etaŋ elelaŋ mebenn. \v 18 Tâgâ ewe windeŋaŋbeŋ tapeŋ tageyepmti msat msame yaŋbemti milawat notnaŋ timtati timann nembu keŋan mepmâge. \v 19 Naman mise ŋen ewe kegogak tageyepmti waŋgayelen milawat notnaŋ keŋan tage ke timtati time nembuyen mebâge. \v 20 Naman kan notnaŋgat map tâgâ temaŋ mti zanzayaŋ kwasim tapme nin kasup eyoŋga mee pi eekpiŋ mti kapuk manâmtemenn. Puk penaŋ tapminup pi nin ewe alik ku mambanup yek. \p \v 21 Âpme an ekŋenaŋ weŋin mepme tu meu mee kiŋgati tapme Pâlaŋ tuŋguwinan met tati pigok diindoye, “In neŋ zet zewan ke nâmti Kilit msat ke pemti ku kobenek ze nukŋaŋ temaŋ pigok sokbeme milawat notnaŋ tatimann mezin pigok ku mbenek. \v 22 Yaŋgut in keyet yayaŋ temaŋ ku mit an nin ŋen ŋep ku walebanup waŋga kapiyaŋgut penaŋ walebe. \v 23 Saŋen tambuyet Kawawaŋ neŋ masesewatsayap egalen ensel egaŋ neŋmagen kosokbemnamti pigok dinoyan, \v 24 ‘Pâl, geŋ nembuyen toti walesap zemti kiŋgagapiŋ. Ŋep meti Loma amobotnaŋ ekmagen pataŋ zewanik. Kawawaŋaŋ ŋep gâgât mti am sambe geŋmak waŋga kwep maip in aŋgalaŋ indewe.’ \v 25 Keyepm notnne, in wa walesenup zemti yayaŋ temaŋ ku mit. Neŋ Kawawaŋgat keŋ zut ku miap. Zetnaŋ zep ke penaŋak ndamukulem mimndewe. \v 26 Yaŋgut waŋga kapiyaŋ msat ŋetakŋaŋ ŋen mot kumti asasim tobe.” \p \v 27 Kegok zeme nâmti nin Edilia Nembu ke mâti mulup temaŋ maminepemann tambumbu 14 kapi mege. Âpme nin pigok nâmbenn pi ilak msat ŋen sokŋanik kotnup mene. \v 28 Kegok nâmti pe msat beŋanik ma sokŋanik tazin zemti tegaŋ kwileki ŋen nukŋaŋ ke opempemti tek butnaŋ atamtati pemann towegeyaŋ 37 mita beme naman mandamann mowege. Naman kan belaknik bugan tati ewe pemann towepme ekbenaŋ 27 mita beye. \v 29 Âpme nanzaŋ palen mosenup mee zemkiŋgati waŋga tikandaŋaset baen aen nukŋaŋ temaŋ zulak zulak bepi tegaŋ opem pemann towepme msat sakwep penaŋ msasayet otnâpeŋ otnâpeŋ \v 30 tatnepemann waŋgayelen mulup an ekŋenaŋ buzak set waŋga isikŋaŋ mti mesâgâti mot waŋga isikŋaŋ piwan tekŋaŋ kwaleti dâsuki puk zewien, “Nin waŋga ŋeŋaset gwaen meti aen nukŋaŋ ŋen pemann towesâpmgat in kapi tapme,” \v 31 kegok zemti tapmme neŋ indikti met kasa kuku amobotnaŋ ma kasa kuku an notnaŋ pigok diindowan, “Waŋgayelen mulup an piyaŋ waŋga peme tapme waŋga isikŋaŋ moti mepme nin nembuyen towesenup nâip.” \v 32 Kegok zeme nâmti am tabien ekŋenaŋ waŋga isikŋaŋ piwan tekŋaŋ antime nembuyen mepme naman peme tapme tabien. \p \v 33 Âpme msat bugan balalaŋ tapeme Pâlaŋ am sambe ekŋen pigok diindoye, “In kasup 14 keyet keŋan waŋgayaŋ taindakutum kotnepeme meu kiŋgati belak leplep mtemelip keyepmti in meu nâmisim nimti windeŋin bugan timti talit. \v 34 Nin tu meun nimkatik besenup beme nembuyen palam toti nembu paleset mesenup beme sekŋ butnaŋ ŋen ku walesenup.” \v 35-36 Kegok diindomti nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti ekŋengat zikalinan meselemti nime ekti ekŋenaŋ kegogak meu niniyelen indem beme meuŋin time kwapme nim katikbemti tabien. \v 37-38 Waŋga keyet am 276yaŋ mebenn meu igagen nim kiŋgati waŋga keŋangatnaŋ wit bek temaŋ temaŋ pi ambe timann nembu keŋan mepmâpme waŋgayaŋ bugan eleŋ beleŋ bemti leŋ zemkwage. \s1 Waŋga bekanaŋ bem tage \p \v 39-40 Msat msame msat deset penaŋ kotnup ke ekmâtâtâpiŋ meti nembu ganzenan ŋen nanzaŋ meekpiŋ belak gambibik etaŋ ekti waŋga mpemann maŋgalimti ke towewegat nâmti an ekŋenaŋ aen nukŋaŋ temaŋ opem pewien piwan tekŋaŋ antimann delaŋ zeme timann nembu keŋan towepme stia tekŋaŋ moti zampewien ewan kwalet peme munduman totapme sâk mandamann mopme tâgâyaŋ ndakumbume gambibigen esemteŋ musuwepmann mebegat nâmti \v 41 waŋga omkakalili mulup temaŋ mti taolatnepemanngut ewe nembu sutnatemanik kaimak waŋga butnaŋ ŋilikŋaŋaŋ gambibigen omnaŋgemti kaliŋaŋ bem tage. Âpme nembu mamaŋaŋ meti waŋga keyak tapeŋ tapme tikelakŋaset baen kume lambaŋ bem toge. \p \v 42 Topme kasa kuku an ekŋenaŋ zet kapigok zemtâwien, “Am mka katikŋangatnaŋ indatimti kotn ekŋen tu paleset nembet moti kunzuŋ meseipgat kame kapiyegak indomann gakit.” \v 43 Zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâl ekgapm zemkulumindemti zeye, “Am tu paleset mebegalen yaŋaŋ bugan nâiwaŋ in ŋeŋaŋ tuyen palam toti tu paleset nembu nembet daen mepmâlit.” \v 44 Âpme am notnaŋ tu paleset mebegat yaŋaŋ ku nâip ekŋenaŋ tep pemaŋ notnaŋ ma waŋgayelen katapa butnaŋ butnaŋ timti keyet paleset mepmâlit zemindeme timti mepmâbien. Am ŋen tuyen ku mege ilindiŋ gambibigen daenen mot puŋpuŋ mtemebien. \c 28 \p \v 1 Nin ke ilindiŋ mot tapmann msat ŋetakŋaŋ motabenn keyet kwitnaŋ Malta kume nâmbenn. \v 2 Âpme msat keyelen am ekŋenaŋ kot ndikti notn notn minndamti map tâgâ temaŋ minndame tâgâyet diŋdiŋ tapmmambenngapmti tep timkoti bum ndeme kâti tapmambenn. \v 3 Âpme Pâlaŋ tep sembe melesiŋ kopeme weŋge ke kwabume nombe kukŋaŋbeŋ ŋen tep sembe keŋan ke tageyaŋ tewaŋ zime tep kipmaŋgapm kwati Pâl betnanak imtapme \v 4 msat mtoŋ ekŋen keyaŋ ekti weŋin mepme ilinak zet kusuŋ kasaŋ mti zewien, “An kapi am kileŋ maindoin keyepmti nembuyen baen toti gakikipiŋ mip yaŋ pi kwat tatnepeme nombeyaŋ dopmaŋ pi mutumsain egip.” \v 5 Nombe kukŋaŋbeŋ keyaŋ ime Pâlaŋ tetelipeme tewen toti zime egaŋ sek sindem ma zikat gililiŋ mee ŋen ku mge. \v 6 Kegok mme am ekŋenaŋ sekŋaŋ semesem ma zikatnaŋ gililiŋ peme tokutumti gakisem mene zemti tati ekbien ekbienaŋ yek beme zewien, “Kawawaŋ ŋen an kapi!” \p \v 7 Nin msat moti mambenn keyelen amobotnaŋin kwitnaŋ Pabilias. Egalen mulupmaŋ nin taben keyet sokŋanik kandati tage. An keyaŋ nin egalen mkaen ke mebegalen zet beme mepme kopme nin met ekmak ke kasup tuk tabenn. \v 8 Kan keyet Pabiliasiyet bipmaŋaŋ mkaŋanen ke zawat temaŋ sek kip ma tip zawat mti mawemtan. Yaŋ Pâlaŋ zapatnaŋ nâmti mkaŋanen moti betnaŋ an penaŋ egat ŋokŋan bemti Kawawaŋgat dundume zawatnaŋ delaŋ peye. \v 9 Kegok mme am msat keyetnaŋaŋ zapatnaŋ nâmti am zawatmak ma liŋgilinmak indatim kopme weyaŋindeme alik bemâbien. \v 10 Pâlaŋ kegok mme am ekŋenaŋ keŋin pembenaŋ nâmndemti tebumolet omba penaŋ mimndamti ke ndapmanepeme eyoŋga tuk delaŋ zeme keyet sakŋan naman mebegalen kan beme set ŋalem mee bumti ndame timti naman waŋga ŋengat moti mebenn. \s1 Pâl mee ekŋenaŋ waŋga ŋen moti Loma mkaen mebien \p \v 11 Waŋga ke Aleksandia mka temangatnan koge. Waŋga keyet ŋeŋaset gwaen msat keyelen kawawaŋin nemba pepet keyet weŋit mimiŋaŋ ke onzemideme matatemun. Nin tabenn kan keyet waŋga ke map tâgâyepm keyegak met matatan. \v 12 Yaŋ keyet moti mane mane Silakus mka temanen pataŋ zemti mka ke kasup tuk etaŋ tabenn. \v 13 Eyetnan naman mane mane Legium mka teman pataŋ zewenn. Msat msame naman tâgâ ŋenaŋ kot bamnaset windeŋaŋbeŋ ndakumbume sakwep msasa zut etaŋ pi nembu palen e metne metne Puteoli mka teman pataŋ zemti \v 14 mka keyetnaŋ am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ indaaikmann ekŋenaŋ ndazemtetime moti kasup 7 pi ekŋenmak ke matatemenn. Keyetnan ewe tusum meti Loma mka teman pataŋ zewenn. \v 15 Âpme Loma mka keyet am notnaŋ Zisas manâmkiŋpemamtemien ekŋenaŋ nin kokogalen zapatn eweŋanak nâmbien keyepmti notnaŋaŋ koti Apias bemkwiti kwiti mundumen ke ndaikbien. Âpme notnaŋaŋ Mukup Tuk mka teman ke ndaikme Pâlaŋ indikti keŋaŋ eleŋ beleŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zeye. \s1 Pâlaŋ Loma mka teman Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ beye \p \v 16 Met pataŋ zemann Lomayelen amobotnaŋ temaŋaŋ Pâlyet zeme met mkaŋaŋ igak ŋen timti tapme kasa kuku an kwewaŋ damuŋ mti tatagat zempeye. \p \v 17 Pâl ke mepeme kasup tuk kegok tati Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ Loma mkaen ke mamtemien ekŋen indaondak indemti zeye, “Zuda am notnne neŋ Zuda am notnne notnaŋ ku kalaŋindewan ma yeŋsokŋne ekŋengalen mama mimi ke ku myuŋguwan yaŋgut an damuŋ nne ekŋenaŋ belak etaŋ Loma an ekŋenmagen zem nome ekŋenaŋ Zelusalem mkaen mka katikŋan newien. \v 18 Âpme Loma amobotnaŋ Sisalia mkaen main egaŋ zetn ke guluk gilik mti yaŋaŋ nâŋgeyaŋ yom yaŋaŋ ŋenpiŋ nome gakikiyelen kataŋ ŋen kum beye keyepmti belak nâmneme kwaweweget zeye. \v 19 Yaŋgut Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Sisalia amobotnaŋ mamain egalen zet mtopemti neŋ nome gakikiyet zetnaŋ windeŋaŋ mbien. Keyepmti neŋ pigok nâmban yegat neŋ amobotnaŋ temaŋ Loma tazin egalen mepma egaŋ zetn nâmti zetn zemdelaŋ zemnewe. Kegok nâmti zema keyepmti neme kapi kopman. Neŋ notnne ekŋen kaindeyaŋ muluwaŋ mnawien keyet nâmbekambemindemti ekŋengat ŋenzinziŋ ŋen ku mimindawan. \v 20 Keyepm neŋ in indikti inmak zet zenâ zenâ mimiyelen nâmti zema kolo. Neŋ Islael am nin Kawawaŋaŋ zetik mndandaŋaŋ keyet penaŋaŋ sokbembeyet webemti mamamtemenn keyet penaŋaŋ sokbeme keyet zet zapatnaŋ zempalakŋaŋ bema keyepmti nati mka katikŋaŋ met newienaŋ ewe mka katikŋanagak ewe pi tatakolap.” \p \v 21 Kegok diindome ekŋenaŋ zewien, “Msatnnan Zuda am notnne mambien ekŋenaŋ gâgât zemâtâtât papia ŋen ku ndame ekbenn ma am ŋen zempeme egaŋ koti gâlen yom zet ŋen ku zeme nâmbenn. \v 22 Keyepm geŋ giti yaŋaŋdi penaŋ weyaŋ dindomane nâne. Am nâmkiŋpepe set alakŋaŋ mâti tapmaip am maŋge ekŋen keyet zapalingulak manzeme nânup. Am maŋge alakŋaŋ ilinak ondekti tapmaip ekŋengat am sambeyaŋ peŋpeŋ mamiindeip. Keyegulak zapalin zemkopme manânup.” \p \v 23 Kegok zemti belak ondedagat kanaŋ kwep bem indamti belak zemindeme mekobien. Met manepeme kan ke bemeŋgut Zuda am Loma mkaen ke mamtemien ekŋen sambe penaŋaŋ Pâlyelen mkaen ke met gak zem tabien. Âpme Pâlaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet ma Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ Zisasiyet zetnaŋ zemkwabien keyet yaŋaŋ tambuŋan yaŋbemti tadiindom metnepeme met msat gasi penaŋ beye. \v 24 Zet zapat mimindame nâmti am notnaŋ ekŋenaŋ zetnaŋ nâme penaŋ beye. Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ nâmti ku nâmkiŋpewien. \v 25 Mti ilinak zet mmot mtot mme Pâlaŋ nâmti zet kapigok diindoye, “Emetak Teŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ golaŋ zenze an Aizayayet zet pigok dundume nâmti egaŋ met yeŋsokŋneyet diindome nâmbien. \v 26 Geŋ meti am maŋge pigok diindo, \q1 ‘Wak etaŋ bemti zet ŋep nâmbep yaŋgut yaŋaŋ nâmâtâtât ke ku mbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eek e ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekti yaŋaŋ ku ekmâtâbep. \v 27 Am maŋge ekŋen kapi seoŋ penaŋ keyepmti ekŋenaŋ wakŋin mambekek maip ma zikalin manzimoŋ maip kegok ku mbiek benagen zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep ekmâtâbiek ma wakŋinaŋ zet ŋep nâmâtâbiek ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen nâmâtâtât ke penaŋ ŋep penaŋ nâmbiek. Kegok mti neŋmagen keŋin gilik zeme neŋ ŋep mukulem mimindema nâgât yaŋŋ nâmâtâti napmâpmambiek.’” \rq (Aizaya 6:9-10)\rq* \p \v 28 Zet kegok penaŋ diindoye keyepmti neŋ pigok diindoma nâit, “Kawawaŋaŋ am weyaŋ timkwat indendeyet setnaŋ aige ke am msat belakŋan ekŋenaŋ setnaŋ ke ekmâtâti nâmkatikŋaŋ mbep am ekŋen keyet zapat bewe.” \v 29 [Pâlaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ ilinak zet mmot mtot mbienaŋ yek beme belak toti mepmâbien.] \p \v 30 Âpme Pâlaŋ nup kan zut pi mka belakŋan igak maweme am ekŋenaŋ mot ekmak zet zapat zenâ zenâ msâgât mamototemien. \v 31 Mot ekmak tapme egaŋ ekŋengat kwalaŋ kwalaŋpiŋ Kawawaŋgalen zemâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet zapatnaŋ zet windeŋaŋbeŋ manzemâtâtindamtan. Âpme keyet an ŋenaŋ ŋen ku manzemkulumpemtan.