\id 2TI - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h 2 Timoti \toc1 Pâlaŋ Timotiyet zapat meluwaŋ sek zut kapi kumsasaŋaŋ \toc2 2 Timoti \toc3 2 Ti \mt1 2 Timoti \mt2 Pâlaŋ Timotiyet zapat meluwaŋ sek zut kapi kumsasaŋaŋ \ip Zapat meluwaŋ kapi Pâlaŋ Timoti ŋen ewe kum same sek zut beye. Timotimagen zapat meluwaŋ ŋeŋaŋ kuyeen Pâlaŋ ewe mka katikŋaŋ mebepiŋ tati zemgwatnaŋ zet ke kum saye. Âpme zapat meluwaŋ zut kapiyet Pâlaŋ mka katikŋan tati nâmpeme mepme Timotiyaŋ ekmak tati mukulem mpenak kegok nâmti kuye. Ma dapmelaŋge ekŋenaŋ amobotnaŋ Lomayetnaŋ ekŋenmagen sisipeŋpeŋ omba mimindasâpm keyet weyaŋ eksese mulup mpeŋ mpeŋ tapmamayelen. Ekŋen dapmelaŋge Epesa talip ekŋengat zapat meluwaŋ Pâlaŋ Timotiyet kuin ke kegogak mme ekŋengalen beme makumti zet zapat meluwaŋ keyet keŋan tazin ke mme ekŋengalen bembeyet nâmti Timoti kumsaye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ 2 Timoti zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-4\ior* Zet yaŋbemti zenzeyelen zet \io1 \ior 1:5-14\ior* Pâlaŋ Timotiyet yayaŋ zet mti zeye \io1 \ior 1:15-18\ior* Pâlaŋ ikŋaŋgat totatatnaŋgat yaŋaŋ zeye \io1 \ior 2\ior* Bimbiŋ zet notnaŋ Timoti ikŋaŋgat esemteŋ zeye \io1 \ior 3\ior* Kan delaŋ zenzeyelen zet \io1 \ior 4:1-8\ior* Pâlaŋ bimbiŋ zet zemdelaŋ zemti zeye \io1 \ior 4:9-22\ior* Notn keŋ mbuteteyelen zetmak zet zemdelaŋ zenze zet \c 1 \s1 Mukukumak zet yaŋbemzenzeyelen zet \p \v 1 Kawawaŋaŋ nin mama alakŋaŋ titiyelen zetik mimndamti nin ke ndame Kilais dolakŋaŋ mâbâgalen keyet penaŋ, neŋ Pâl Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemnemti Zisas Kilais egalen mulup an neŋ mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiye. \v 2 Timoti nemun dolakŋaŋ, gâgât zapat meluwaŋ kapi kumgayap. Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetmagengatnaŋ keŋ taolet ma aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋ geŋmak wemti wembe. \s1 Timoti nâmkiŋpepe omba penaŋ tasaye \p \v 3 Neŋ Kawawaŋgat sesewatpemti keŋŋ kwetetepmanen sokŋneyaŋ mbien kegogak mamiyap. Mti neŋ Kawawaŋ mandunduyawen gâgât otnâpeŋ mti neŋ wisikŋ manzeyap. \v 4 Nit mebe kokot mbelinan geŋ nâgât omba suwanan. Ke otnâmti neŋ ewe gikti oloŋen penaŋ mimiyet nâyap. \v 5 Mti nâmkiŋpepe penaŋ tagain keyet kegogak maotnâyap. Nâmkiŋpepe ke papdi Lois ma mamdi Yunis egetmagen tageyaŋ alak geŋ ewe keyegak kwatimtusumti timanik ke nâmâtâgeyap. \v 6 Keyepm neŋ gâgât nâmti pigok zesowap, neŋ betn ŋokdanen bewanen Kawawaŋaŋ taoletnaŋ mgaye ke wisatpiŋ mbutem mambanik. \v 7 Geŋ pigok nâwanik, Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ nin kiŋgagatgalen ku ndaye. Egaŋ windemak ma gogotmak ma keŋ sekŋ ekdamuŋ mti mamayet ndaye. \p \v 8 Geŋ Amobotnaŋnnaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ besâti sakambuk palen ku mbanik. Neŋ ekgapmti mka katikŋan matalap keyet zet zesâti kegogak sakambuk ku mbanik. Geŋ Kawawaŋaŋ winde gasâpm keyepmti neŋmak kot tusumti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat sisipeŋpeŋ palen moti neŋ mayapnok mamambanik. \v 9 Egaŋ aŋgalaŋndemti yomengatnan ndatimti ndakumtetime amŋane teŋ bewen. Ke nnaŋgat pembenaŋnnaŋgat yek. Ikŋaŋgat pembenaŋgat ma keŋ taoletnaŋgapmti egaŋ keŋ taoletnaŋ mimndemti eweŋan baen kululuŋ ma msat ku sokbeme Zisas Kilaismageset ndasâgât nâme weŋge. \v 10 Ya alak Kawawaŋgalen keŋ taoletgat penaŋaŋ Zisas Kilaisiyaŋ koti ningat yomgat mti gakiye keyaŋ mkawaŋ bein. Egaŋ gakikiyelen winde mtopemti mdelaŋ zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋeset mama kanzizit sosok msokbeye. \p \v 11 Âpme Kawawaŋaŋ neŋ Kilaisiyelen mulup anaŋ mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bemti zemkawaŋ bemindandayelen ma zemzikat indandayelen ombemneŋge. \v 12 Kegogapmti neŋ yaŋaŋ keyelen kene sek sindem matiyap yaŋgut neŋ sakambuk ku miyap. Enenogat neŋ nâyap neŋ Kilais nâmkiŋpewan ma neŋ nâmkatikŋaŋ beyap egaŋ nâgât maman ma mulupm ke betnanen bewan ke egaŋ ekdamuŋ mmetnepeme zemdelaŋ zenze kan bewe. \v 13 Zet katnaŋ penaŋ kapi geŋ neŋmagengatnaŋ nâmtiwanan keyegak mâti mmobanik. Mti Zisas Kilais nâmkiŋpemti mama ma am gogot mimi ke nin Zisas Kilaismagen tusumti manup ningalen zapat. \v 14 Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke damuŋ mimiyet zemgeye ke damuŋ mmane tagawe. Emetak Teŋ ek keŋnan mamain egaŋ mukulem mgewe ke mbanik. \p \v 15 Am sambe nâmkiŋpepemak Esia msalengatnaŋ ekŋenaŋ neŋ bamkumnewien. Ma an zut Pigelusmak Elmogenes ekŋengat keŋangatnaŋ egelaŋ kegogak nâgât nâmtikŋaŋ kumnewun keyet zapatn ilak nânik. \v 16 Neŋ Amobotnaŋaŋ Onesipolas imbi nembaŋane ekŋengat keŋaŋ beme dolakŋaŋ mimindandayet mandunduyap. Egaŋ neŋ mka katikŋan matalap keyet sakambuk mimipiŋ keŋŋ mme oloŋen mambein. \v 17 Egaŋ Loma kapi mka temanengatnan koti nâgât mulup temaŋ mti sakwep natimat metneti bam naige. \v 18 Keyepmti neŋ Amobotnaŋaŋ zemdelaŋ zenze kanen kobe keyet egat kembeŋ otnâmpepeyet nâmti mandunduyap. Egaŋ Epesa mka temanen mulup omba penaŋ mimndeye ke giti ilak eknâmbanan. \c 2 \s1 Bemzenze zet kapi Kilaisiyelen kasa kuku anok mamayelen bemzein \p \v 1 Âpme nemun Timoti, Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taolet mgaye winde kemagen timane kwaopme mambanik. \v 2 Am sambe ekŋengat zikalinan zet zema geŋ nâwanan. Zet ke an notnaŋ Amobotnaŋgalen mama mimi mâti katikŋaŋ bemti tati mamip. Ekŋen keboŋ indamane ekŋenaŋ ŋep am notnaŋ kegogak zemzikat indam mbep. \p \v 3 Kasa kuku an dolakŋaŋ nukŋaŋ pumti mulup mamipnok geŋ Kilais Zisasiyelen kasa kuku an dolakŋaŋ mamti mulup nukŋaŋ ke pumane delaŋ zewe. \v 4 An ŋenaŋ kasa kuku an mamain egaŋ mulup sambe notnaŋ ke temakwep ku maatam tazin. Egalen kasa kuku an ŋeŋaŋaŋ egaŋ nâmpeme dolakŋaŋ bembeyet nâmti kasa kuku mulup dolakŋaŋ penaŋ mamin. \p \v 5 An ŋenaŋ silimaimai msât mbe beme egaŋ zemâtâtât zet zenzeŋaŋ ke ku gawepuwe beme egaŋ penaŋaŋ ku tiwe. \v 6 An ŋenaŋ meu mulup sek sindem timti mamm beme egaŋ mulup keyet keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ masokbein ke ŋeŋaŋ egaŋ yaŋbemti matim nin. \v 7 Zet diŋgoyap kapi giti opemti nâmbanik Amobotnaŋaŋ nânândi mkawaŋ bemgeme geŋ zet kapi nâmâtâbanik. \p \v 8 Zisas Kilais ek Dewitgat sokŋaŋaŋ gakikiengatnan gilik zemwage keyet otnâmbek. Sakam keboŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen tazin ke neŋ manzemkawaŋ beyap. \v 9 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapmti sindem temaŋ penaŋ matiyap. Mti an bekanaŋ mimi an kegok senaŋ bem zamneme mka katikŋan kapi matalap. Yaŋgut Kawawaŋgalen zet senaŋ zampeme ku matazin. \v 10 Neŋ nukŋaŋ sepem igak igak sambe ke Kawawaŋaŋ amŋane indamakum indeye ekŋen keyepmti matiyap. Ekŋenaŋ Kilais Zisas yomengatnaŋ gilik zemindatitiŋaŋ ma ekmagen mama kanzizit tazin busatnaŋaŋmak ke ekŋenaŋ Kawawaŋ ikŋaŋmak tatagalen ke titiyet nâmti mamiyap. \v 11 Zet kapi penaŋ ke nâmkiŋpene. Nin ekmak tusuwenn zenup beme nin ekmak gakiwenn bein. Kegok mti ekmak tusumti mamambanup. \v 12 Giŋgiŋ mmambanup beme ekmak amobotnaŋ kegogak tabanup ma nin ek iyaŋ pewanup beme egaŋ kegogak iyaŋ ndewe. \v 13 Ningalen zemkatik bembennaŋ bakŋaŋ bewe beme egalen zemkatik bembeyaŋ katikŋaŋ matazin. Egaŋ zet zut ku manzein. \s1 Kawawaŋaŋgalen mulup penaŋ mamip ekŋengat kwilin ikŋaŋgat zikatnan tazin \p \v 14 Geŋ amdine zet sakwalamti Kawawaŋgat zikatnan golaŋin ti. Ekŋenaŋ zet etaŋ keyet mdândândâ ku mit. Zet mdândândâ keboŋ ke yaŋepiŋ ma am zet keyaŋ maindawalezin. \v 15 Kawawaŋ gâgât mulup anaŋ dolakŋaŋ nâmgeŋgeyet nâmti mulup windeŋaŋbeŋ mti keyet sakambuk ku mbanik. Ma geŋ zet penaŋ esemteŋ mzikat indawanik. \v 16 Ma geŋ msat palengalen nânâ belakŋaŋ ma zet Kawawaŋ bamkumpepeyelen keboŋgat ku mzikat indawanik. Zet keboŋ keyaŋ amgat keŋin mme teeŋaŋ bemepme Kawawaŋ ku nâmkiŋpewep. \v 17 Zet zikat indandaŋin yuŋguŋguŋaŋmak ke liŋgit temaŋ keboŋ bemti ma palakŋaŋ bemezin. Am ekŋen keboŋ ekŋenmagengatnaŋ an zut ŋen kwilit Imeniusmak Piletus egelaŋ zet keboŋgat ma zemzikat indamelip. \v 18 An eget keyaŋ zet penaŋ ke katikpemti am ekŋengat zet kilom pigok manzelup, “Nin ilak gakikiengatnan wabenn ya bam gakimti ewe ku wabanup.” Zet keboŋaŋ meti am notnaŋ ekŋengalen nâmkiŋpepeŋin mme mayuŋguin. \v 19 Kawawaŋaŋ tepum kaliŋaŋ peme towege ke katikŋaŋ bemti tazin. Tepum keyet palen melowaŋ kapigok kumpepeŋaŋ tazin, \q1 “Amobotnaŋaŋ amŋane ikŋaŋgat zapat mamaip ekŋen nâmindein.” \m Ma zet ŋen ewe kapigok kumpepeŋaŋ tazin, \q1 “Amobotnaŋgalen kwizapatnaŋ manzemkawaŋ bemmâlip ekŋenaŋ myuŋguŋgu bamkumpeme delaŋ zewe.” \rq (Aizaya 8:14; 28:16)\rq* \p \v 20 Âpme mka temaŋ ŋengat bati notnaŋ golaŋ ma silwayaŋ weyayaŋaŋ ma notnaŋ tewaŋ ma ampambelaŋ weyayaŋaŋ. Ekŋenmagengatnaŋ notnaŋ mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen mimiyelen ma notnaŋ tambu msasa kataŋ mulupmaŋ sasayelen. \v 21 Keyepmti Timoti, geŋ mama mimindi mgasik sambe katikpemane delaŋ zeme kwetetepmaŋ penaŋ bemti tabanik beme geŋ batikondo mulup dolakŋaŋgalen keboŋ bewanik. Mti kwetetepmaŋ penaŋ bemti ŋep Amobotnaŋaŋ mukulem mgemti mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen mimiyelen weyaŋ tabanik. \v 22 An imbi nembip mamaiwaŋ bekanaŋgat keŋin temaŋ keeset mambemaip. Geŋ mama mimi keboŋ kemagen kunzuŋbanik. Kogok mti geŋ naman mama mimi kwetetepmaŋ ke mâti nâmkiŋpepemak mambanik ma am nodaŋgat keŋdi bembe ma keŋ sewakŋaŋ mama ma am mama mimiŋin kwetetepmaŋ mamip ekŋenmak tusumti Amobotnaŋ masesewatsamti mambep. \v 23 Mti geŋ am zet katnaŋgat manzemkwelat mamip ekŋenmagen ku matamambanik. Nânik zet keboŋ keyet penaŋaŋ mamdândâip. \v 24 Âpme Amobotnaŋgalen mulup anaŋ zet mdândâ ku mbe. Egaŋ am sambe notn notn mimindemti an zikat indanda dolakŋaŋ mamti am ek peŋ peŋ mampep ekŋenmak keŋ sewakŋaŋ palen mambe. \v 25 Am zetnaŋ kulumti mobotnaŋ mamsaip ekŋenmagen musuwewet mulup sewak sewak palen mbe. Âpme Kawawaŋaŋ ekŋen kan indawe mene beme nâmyuŋguguŋin zemsalaŋ beme Kawawaŋaŋ mme yominangatnan keŋin gilik zeme Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke nâmkiŋpewep. \v 26 Sadaŋgalen aŋkapipilaŋ indomtapme egalen zetnaŋ gawepumti mambien. Yaŋ keŋin teŋ peme ke nâmâtâti katikpemti kunzuŋ mebep. Keyet nâmti dundunup. \c 3 \s1 Kululuŋ msat kanen delaŋ zesât tapmme mama mimi mgasik omba penaŋ sokbewe \p \v 1 Geŋ kapigok nâmbak kan delaŋ zenzeyelen kan bududuk tabeme mama mimi nukŋaŋ omba penaŋ msat suluŋti tabe. \v 2 Am ekŋen kemagen set kapigok sokbewe: Ekŋenaŋ ilinaŋgat etaŋ yayaŋ mbep, mânepgat keŋin temaŋ tabe. Ilinaŋgat kwizet buŋamin mwatonzewep ma ilinaŋgat sekŋin mmobep. Ma Kawawaŋgat kwelatnaŋ kuwep ma ekŋenaŋ mambiwineyelen zet kuluwep. Ekŋenaŋ kwileki ŋeniyet wisikŋ ku zewep ekŋenaŋ mama mimi teŋ keyet wisat penaŋ mbep. \v 3 Ekŋenaŋ gogot palen ku mamip keyepm am notnaŋgat nukŋaŋinmak indamukulem mimiyelen nâmtikŋaŋ ku mbep. Ma am ekŋenaŋ nolinaŋgalen yomin ku katikpewep. Am ekŋenaŋ nolinaŋgat kwelat zet makuip. Sekŋinaŋgalen tikŋaŋ etaŋ maŋgawepup. Ekŋenaŋ zet mdândândâ mbep ma ekŋenaŋ kasa ŋenzinziŋ mbep ma ekŋenaŋ am kileŋ indomwalet mbep ma mama mimi dolakŋaŋ keyet ekŋenaŋ ŋenzinziŋ mbep. \v 4 Ma ekŋenaŋ noline zemindowep ma ekŋenaŋ sakwep ilinaŋgalen ŋoktik kileŋ mamâlip ma ekŋen Kawawaŋgat tikŋaŋ ku manâip ilinaŋgalen sekŋinaŋgat etaŋ oloŋen mamip \v 5 ma ekŋenaŋ, “Nin an nâmkiŋpepemak,” zeip keyaŋgut keŋinan Kawawaŋgalen winde ku tatindain. An ekŋen kemak sebemti mamapiŋ. \v 6 Am ekŋen zeyap ekŋenaŋ imbi nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋpiŋ ekŋengalen mkaen moti tetimaemaeset ekŋenaŋ ekŋengalen zet mâbâgalen zet kelakŋaŋ mimindemti ekŋengalen ŋoktik mandamuŋ mip. Âpme imbi ekŋen keyaŋ ilinaŋgat yominaŋgat ekme nukŋaŋ beye. Ekŋenaŋ sekŋnaŋgalen tikŋaŋ mâbien \v 7 ma ekŋenaŋ an ke ma keyaŋ kot diindome zelin nâmti nânâmak tabenup zewienaŋgut Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâbien penaŋ. \v 8 Eweŋan Zanismak Zambilis egelaŋ Mosesiyet ŋenzinziŋ mti zetnaŋ mtopewun. Sepem kegogak am ekŋen kapiyaŋ zet penaŋ mtopewien ma keŋin kilom penaŋ beme Kawawaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin mimindikme yek beme bamkumindeye. \v 9 Yaŋgut ekŋengalen zemzikat indanda dâsuki ke temaŋ penaŋ ku bewe. Nâmyuŋguŋguŋinaŋgat yaŋaŋ sokbeme am sambeyaŋ yaŋaŋin maekmâtâlip. Eweŋan an zut Zanismak Zambilis egatmagen sokbeme ekbien keboŋ. \s1 Kawawaŋgalen zet mkatikŋaŋ bemtatagalen \p \v 10 Kogogapm geŋ zet katnaŋ penaŋ zemzikat gawan keyet ma mama mimin ekbanan ma mulupmnaŋgat yaŋaŋ ma nâmkiŋpepennaŋgat yaŋaŋ ma sewakŋan mamann ma gogot miminn ma nukŋaŋen katikŋaŋ bem tatatn ekmâbanan. \v 11 Ma am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mname sek sindem palen mamkwaban. Neŋ Antiok, Aikoniam ma Listala mka temanen am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mname sek sindem omba penaŋ timkwaban ke geŋ nânik. Yaŋgut ku nome gakiwan Amobotnaŋaŋ aŋgalaŋ neme ewe mayap. \v 12 Âpme am nâmkiŋpepe dolakŋaŋmak mama ke mâsât mti Kilais Zisasmagen tusuwep ekŋenmagen sisipeŋpeŋ sokbemindawe. \v 13 An bekanaŋ penaŋ ma an dâsukitoŋ ekŋengat mama mimiŋin bekanaŋgatnaŋ bamset bekanaŋ penaŋ mambein. Ekŋenaŋ matetim indeme Sadaŋaŋ ekŋen kegogak matetimindein. \v 14 Yaŋgut geŋ zet zemzikat gamme nâmtimti keyet nâmkiŋpemti mamanik ke mkatikŋaŋ bemti tabanik. Ma geŋ nânik gâlen zemzikat gaŋgandine ekŋen an zikat indanda dolakŋaŋ. \v 15 Geŋ otnâsenik geŋ anemba isikŋaŋ tapmane ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet teŋ ke zemzikat gamme nânâ keyet tiwanan. Ma zet keyaŋ am set ŋep zikat indame Zisas Kilais nâmkiŋpemti egalen aŋgalaŋ gogolen mamayelen. \v 16 Kawawaŋgalen zet meluwaŋen tapmezinen ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zeme aneneyaŋ meluwaŋ mbien. Ma ke dolakŋaŋ am zemzikat indandayelen zet penaŋ. Ma amgalen mama mimi bekanaŋ manzem musuwetindein. Ma myuŋguŋguŋin weyaŋgalen ma keyaŋ am zemzikat indame Kawawaŋgalen set kwetetepmaŋ ke mâbâgalen. \v 17 Keyepmti an ŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup mme nânâ dolakŋaŋ timti mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen ŋep mbe. \c 4 \s1 Zet zapat penaŋ zemyuŋgumti zemzikat indandayelen golaŋ zet \p \v 1 Zisas Kilais ek koti am gakikiŋaŋ ma alik zemdelaŋ zemindemti Amobotnaŋ tati am sambe indikdamuŋ msâpm keyepmti neŋ Kawawaŋ ma Zisas Kilais egegat zikalidan Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen zemgwatnaŋ mgeye. \v 2 Kogok ke kan kataŋ kananen ma belakŋanen kogogak mbanik. Mti geŋ sewak sewak paleset mama mimiŋin bekanaŋ zikat indamti musuwet indemti aŋkeŋoo mimindewanik. \v 3 Nânik, amnaŋ Kawawaŋgalen zet zapat katnaŋ penaŋ bamkumpemti ilinaŋgalen ŋoktik mâti an zikat indanda sambe ammagen meti zapat alakŋaŋ ilin amnaŋ tikŋaŋ igagen nânâyelen ke diindondoyelen kan belaknik daŋgosâpm. \v 4 Mti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ ke peme tapme bemzet yaŋaŋ yaŋaŋ keeset wetekuwep. \v 5 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sokbewe geŋ katikŋaŋ bemti ewe giŋ giŋ palen mbanik ma sek sindem sambe titiyelen weyaŋ tabanik. Mti am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mene mene diindowanik. Geŋ am indamukulem mimiyelen mulup gaŋgaŋaŋ ke weyaŋ ekdamuŋ mti Kawawaŋgat mulup mbanik. \p \v 6 Neŋ gakikiyelen kan ilak sokŋan penaŋ kozin ma msalen mamann kapi katikpemti mebegalen kan sokŋan bein. Nâlen mama ma gakikin keyaŋ Kawawaŋgat sesewatsasayelen sâpe sâpe keboŋ besâpm. \v 7 Neŋ Kawawaŋgalen muluwen mamban ke sakam kasa kuku windeŋaŋ beŋ keboŋ mambene delaŋ zenzeŋaŋ pataŋ zewan ma nâmkiŋpepen ke atamkatikpewan. \v 8 Keyepmti pilak teŋ mamayelen dopmaŋ Amobotnaŋ An kwetetepmaŋ zemdelaŋ zenze egaŋ nâgât zapat kululuŋen zilem kwilik weyaŋ bembeŋaŋ tazin ke zemdelaŋ zenze kanen nawe. Wa ke neŋ kwep yek, am sambe ekŋen ek nâmtikŋaŋ mpemti egalen kokotnaŋgat damuŋ mamaip nsakwep ndawe. \s1 Aŋkeŋoo delaŋ zenzeŋaŋ \p \v 9 Geŋ set ke ma ke aikti neŋmagen sakwep kokogalen otnâwanik. \v 10 Dimas ek msalen mama mimi keyet nâme tikŋaŋ beme neŋ nemti Tesalonaika mka temanen kunzuŋ mege. Ma Kelesen egaŋ Galesia msalen mepme Taitas egaŋ Delmesia msalen mege. \v 11 Mebâpme pi Lukmak ndak etaŋ talupgapmti geŋ kosâti Makmak aikti kobanik. Enenogat egaŋ napmukulem mme mulup ŋep penaŋ mbalup. \v 12 Âpme neŋ Tikikas ilak zempema Epesa mka teman ke mege. \v 13 Geŋ kosât mbanigen neŋ Toloas mka temanen tâgâ melakandumak meluwaŋ Kalapas egalen mkaen bempewan ke timti kobanik. Papia muŋguŋ muŋguŋ mpepeŋaŋ ma papia soŋgom sekŋaŋaŋ mimiŋaŋ ke pe ke mkokolak. \p \v 14 Aleksandia an aenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ weyeyaŋ an keyaŋ neŋ mka teman ke tapme omba penaŋ yuŋgumnaŋge keyepmti bam maneti Amobotnaŋaŋ keyet dopmaŋ mutumsawe. \v 15 Zetn zewan kataŋ egaŋ zemtalalat zet omba penaŋ mti windenn mtot peye. Geŋ egat eksemti mamabanik. \p \v 16 Zet mulup ŋeŋaŋ penaŋ yaŋbemti mban kan keyet an ŋenaŋ zetgat ku napmukulem mneŋge. Nem mekopme nenak taban. Neŋ Kawawaŋaŋ ekŋengalen yom ke katikpepeyet dundum sawan. \v 17 Yaŋgut Amobotnaŋ ikŋaŋ neŋmak tati winde name neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ ŋep zemkawaŋ bema delaŋ zeme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ sambe ekŋenaŋ ŋep nânâyelen. Kogok mnemti kasa ekŋenaŋ nome gakiwakmagengat zemti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mukulem mneŋge. \v 18 Mti Amobotnaŋaŋ ewe bekanaŋ yaŋaŋ yaŋaŋgatnaŋ aŋgalaŋ nemti kakanemuŋ natetim moti kululuŋen gwaen ikŋaŋ Amobotnaŋ tapme neŋ kandaŋan mambap. Mamti am nâmkiŋpepemak sambe nin kwesiŋ kwesiŋ sesewatpemti mamambanup. Ke penaŋ. \p \v 19 Neŋ Pilisila ma apmaŋ Akwila ma Onesipolas egat imbi nembaŋane indamukuyapgat met zemane nâmbep. \v 20 Ilastas neŋmak tageyaŋgut alak ek Kolin mka temanen mege. Âpme Tolopimas egulak zawat mme keyepmti Militas mka temanen ke katikpema tapme neŋ koban. \v 21 Geŋ mawalam kanaŋ ewe bembepiŋ tapme set ke ma ke aikti kokogalen mulup mbanik. Âpme Yubulus ma Pudens ma Linus ma Kolodia ma am notnne nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ gâgât kogogak gamukuip. \v 22 Amobotnaŋaŋ winde gawe ma egalen keŋ taolelaŋ geŋmak weweyet nâmti dunduyap.