\id 2PE - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h 2 Pita \toc1 Pitayaŋ Zapat Meluwaŋ Mme Zut Beye \toc2 2 Pita \toc3 2 Pit \mt1 2 Pita \mt2 Pitayaŋ Zapat Meluwaŋ Mme Zut Beye \ip Zapat meluwaŋ kapi Pitayaŋ ikŋaŋak kuyeyepmti egalen zapat meluwaŋ zut kapi kuye zenzeyelen ŋep wagak. Am maŋge sekam kwep ekŋengat kuye ke am nâmkiŋpepeŋinmak kalaŋti lalabubuk bemti msat kataŋ mebep kokotnaŋ ekŋengat kumindaye. \ip Zapat meluwaŋ yaŋaŋ kapigogapmti kuye. Am notnaŋaŋ zet pigok zewien. Zisas ku kobe zemti zet notnaŋ zemyuŋguŋgu omba penaŋ mbien keyepmti kuye. Zet zemyuŋguwien keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ mutumindawe keyet eyo kuye. Zet notnaŋ Pitayelen zapat meluwaŋ tazin ke Zudasiyelen zapat meluwaŋ ekbegen egelaŋ zenâmkukuŋaŋnok tazin (\xt 2 Pita 2\xt* ma \xt Zudas 4–18\xt*). \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ 2 Pita zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-2\ior* Zet yaŋbemti zenzeyelen zet \io1 \ior 1:3-21\ior* Am Zisasiyaŋ indakumtetitiŋaŋgalen mama mimi kapigok weweyelen \io1 \ior 2\ior* An zikat indanda dâsuki ekŋengalen zemyuŋgu yuŋguŋinaŋgalen yaŋaŋ \io1 \ior 3\ior* Zisasiyaŋ gilik zemkobeyelen zet \c 1 \p \v 1 Neŋ Saimon Pita, Zisas Kilaisiyelen mulup an mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiye. Neŋ zapat meluwaŋ kapi am in Zisas Kilais nâmkiŋpem maip ingat kumbema kozin. Ek ningalen Kawawaŋ teŋ mamain ma nin yominangat dopmaŋ titiyelen zapat tapmamann keyengatnaŋ gilik zemindatiye. Kegok mgeyepm ingalen nâmkiŋpepe sepem ikŋak yek; ningalen nemboŋ sepemit kwep. Ingalenmak ningalen nâmkiŋpepe ke mobotnaŋ penaŋ. \v 2 In Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetgalen yaŋit nâmâtâtâgalen mulupmaŋ mamip. Ke ma keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋaŋ inmak omba penaŋ wemti weweyelen nâmti mandunduyap. \s1 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat ombemndeye \p \v 3 Zisas ek an pembenaŋ ma winde toŋ kegogapm ndakumtetimti winde ikŋak ikŋak ndame nin mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋ nâmtikŋaŋ mam ke mamnup. Winde ikŋak ikŋak Kilaisiyaŋ timti ndamukulem mam ke Kawawaŋgalen winde. Nin Kawawaŋgat yaŋaŋ nâmâtâtnup beme winde ke ndame nin matinup. \v 4 Zetik mobotnaŋ penaŋ mimndaye keyet penaŋaŋ ninmagen kapigok sokbembeyelen nâmti gilik zemndatimti msalen mamti bekanaŋgat keŋ puŋpuŋ mimi ke bamkumpemann Kawawaŋaŋ Zisasmak tusumndeme ikŋaŋgat sek sepem timti mamayet nâŋge. \p \v 5 Kawawaŋaŋ kogok mgeyepm in nâmkiŋpepemak mamti esemteŋ penaŋ mamayet mulup temaŋ penaŋ mbep. Kegok mti naman Kawawaŋaŋ amnaŋ mama mimi egaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke kogogak mbep. \v 6 Kogok mti naman keŋin ma sekŋin ekdamuŋ mimi ke kogogak mbep. Kogok mti naman nâmisimti mambep. Kogok mti naman mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋ nâmtikŋaŋ mam ke mbep. \v 7 Kogok mti naman notn notn mti mamambep. Kogok mti naman gogot mamambep. \v 8 Mama mimi keboŋ keyaŋ inmagen sokbem sambeleleŋgalen nâwep beme Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ nânâyet mulupmaŋ mbewen penaŋaŋmak bewe. \v 9 An ŋen mamaŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ ke ku sokbewe beme egat kapigok zenzeyelen: Ek an zikatnaŋ beŋaŋ, egaŋ zikatnaŋaŋ Kawawaŋaŋ yomaŋ zulutme mebegalen mulupmaŋ mge ke kandat kume ku maekmâtâzin. \v 10 Keyepmti Kilaismagen notnne, in Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet indakumtetime kokotnaŋ ke penaŋaŋmak bewe e nâmkiŋpemti in keyet penaŋaŋ mamaŋinaŋ mkawaŋ bewep. Kegok mbep beme yomen ku toindowe. \v 11 Kegok mbanuwen maneti Amobotnaŋ ma An yomengatnan gilik zemndatimkwage Zisas Kilais egalen zemâtâtât katnanen mama kwesiŋ kwesiŋ matazin keyet keŋan mepmann ndaoloŋti met ndewe. \p \v 12 In kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke zemzikat indame nâmkaliŋ bematalip ma in nâmtalip keyegak sakwalam zesowap. \v 13-14 Neŋ msat sekŋ belaknik kapi gaipema wesâpm ke ilak nâmtalap. Zet ke Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋ zemkawaŋ bemnaŋge keyepm msat sekmak mambap kataŋ zet ke ewe zemti nânâŋin mamkawaŋ bemambap. \v 15 In Kawawaŋgalen zet ke kwesiŋ kwesiŋ timamayet neŋ setnaŋ ŋen mulupmaŋ giŋgiŋ mti aikindama timame indikti gulak neŋ yek bewap. \s1 Golaŋ zenze an ekŋenaŋ Zisasiyet zet zenzeŋaŋ sokbeme Pitayaŋ ekmâtâge \p \v 16 In Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet windeŋaŋ ma kokotnaŋgat yaŋaŋ diindowenn ke an ŋenaŋ wekawat mene ma keŋaŋgalak zet kwileki ŋen diindoyeyaŋ nin ku diindowenn. Nin sokŋanik penaŋ tati Amobotnaŋ sekŋaŋ asekti busatnaŋ temaŋaŋmak sokbeme ekbenn. \v 17 Kawawaŋaŋ Zisas kwizet buŋamaŋ mwati busatnaŋ elimiakpeye. Âpme busatnaŋ keyet keŋanen zet kapigok sokbeye, “Kapi nenaŋgat nemun penaŋ gogot mampeyap. Neŋ ek ego ego mpema mamain.” \v 18 Nin nsakwep ekmak kalaŋ kambuk keyet dukŋan moti manepeman zet ke kululuŋengatnan topme nâmbenn. \v 19 Keyepmti nin golaŋ zenze an ekŋengalen zet nâman penaŋaŋ penaŋ mambein keyaŋ taŋam keboŋ bemti tambusosogen mambusatnaŋ bein kegok nâmâtâbep. Kegok mti indamukulem mme ektitimti manepeme Zisasiyaŋ kobe. Sekam saputuŋaŋ msat msambiyet kwati msasa mamandamkozinok Zisas kokotnaŋgalen kanen egalen busatnaŋaŋ keŋin meleŋ belaŋ beme in Zisas ekbep. \v 20 Yaŋgut in ŋeŋaŋ kapigok weyaŋ nâmbep, golaŋ zenze an ekŋenaŋ buŋam zapat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ tazin ke ilinaŋgat keŋinaŋgalak nâmti ku zenzeŋaŋ. \v 21 Golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zenzeŋaŋ ke an ŋenaŋ buŋam zet ke keŋaŋgalak nâmbiliwati ku zenzeŋaŋ. An ekŋen Emetak Teŋaŋ ikŋaŋ keŋin meleŋ beleŋ bemindeme Kawawaŋmagengatnaŋ zet timti zemkawaŋ bemkwabien. \c 2 \s1 An zikat indanda dâsuki ekŋengalen zet \p \v 1 Islael am ekŋengat tuŋguwinan golaŋ zenze an notnaŋ dâsuki sokbemti mamkwabien naman kegogak an zikat indanda dâsuki notnaŋ ingat tuŋguwinan sokbewep. Ekŋenaŋ buzakeset Kawawaŋgalen zet katnaŋ zemyuŋgumti ingat nâmkiŋpepeŋin walebep. Mti Amobotnaŋin mama kanzizit main yominaŋgapmti gakiye ek ke zemkandatpeme keyegak walelet sakwep sokbemindawe. \v 2 An ekŋen keyaŋ mama mimiŋin okbi okbiŋaŋmak sambe ke mmepme am notnaŋ ingat tuŋguwinangatnaŋ ekŋenaŋ indikti indamâti keyegak mbep. Ekŋenaŋ kegok mame am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ keyet zemtalati kwelatnaŋ kuwep. \v 3 Mti naman an zikat indanda dâsuki ekŋenaŋ mânep milawatgat ŋoktikŋin temaŋ tapme zet dâsuki mobotnaŋ notnaŋ zemti zet kelakŋaŋ mindamti ingalen kwitnaŋ kwitnaŋ timâbep. Yaŋgut eweŋan penaŋ Kawawaŋaŋ an ekŋen ke zelen tatagat zemkatik bempeye kan keyet ekŋenaŋ yek bemâbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen indawaleletgat zenzeŋaŋ keyaŋ ewe ekŋen indawalesât damuŋ tazin. \p \v 4 Âpme in ensel ekŋen yom mti Kawawaŋgalen zetnaŋ kulume Kawawaŋaŋ ku aŋgalaŋindeye. Âtâtindeme tambusosogen towebienaŋ ke etaŋ ke matalip. Yaŋ bamgat zemdelaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ ekŋen zem indondoyet zapat zemindeyeyaŋ talip. \v 5 Am eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen kegogak Kawawaŋ bamkumpeme egaŋ ku indaaŋgalaŋge. Egaŋ tuŋgwam temaŋ mme kwati am bekanaŋ mimi sambe indawaletmâge. Âpme Noa an mama mimi teŋgat zet zenzeŋan ekmak animbi 7 etaŋ Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mimindeme dolakŋaŋ tabien. \v 6 Âpme itnaŋan tipman baenen mka temaŋ zut Sodommak Gomola ke kegogak bekanaŋaŋ palakŋaŋ beme keyepmti tepgat zeme toti tewaŋ indazimâge. Keyaŋ am bekanaŋ mamip bam ekŋen yominaŋgat dopmaŋ Kawawaŋ mutumindawe keyet golaŋin titiŋaŋ. \v 7-8 Kogogak itnaŋan tipman baenen an ŋen Lot ek mamaŋaŋ teŋ egaŋ am bekanaŋ mimi ekŋenaŋ meluwaŋ bekanaŋ sakambukŋaŋmak ke mmamkwapme kan kataŋ ekŋengat tuŋguwinan ke mamti mama mimiŋin ke ekti keŋaŋ nukŋaŋ beme ekŋengat kembeŋ omba penaŋ mamtan. Kegok mmambe mame Kawawaŋaŋ Lot aŋgalaŋpeye. \v 9 Kawawaŋ Amobotnaŋaŋ am teŋ mamaip ekŋen nukŋaŋ sokbemindame ŋep maaŋgalaŋ indein ma am bekanaŋ mamip ekŋen keyet dopmaŋin matim metne metne bam zemdelaŋ zenze kanen omba penaŋ mutumindame delaŋ zewe. \v 10 Am keŋinan bekanaŋgat tikŋaŋaŋ mamisik tazinaŋ Kawawaŋgat nâme ku mopme sekŋiyek mamsaip. An ekŋen keboŋ ke dopmaŋ mgasik penaŋ mutumindame tiwep. \p An zikat indanda dâsuki keyaŋ kiŋgagapiŋ zeingat zewi mti ensel Kawawaŋgalen zet kulume indamâpme tototnaŋ ekŋenmak kogogak maatindondoip. \v 11 Kawawaŋgalen ensel windeŋin temaŋ penaŋ tazin ekŋen keyaŋ kogogak Amobotnaŋgat zikatnan ensel bekanaŋ ekŋengat ŋenzinziŋ omba ku mamip ma ku manzemtalatindeip. \v 12 Âpme set kileŋ an ekŋen keyaŋ zet yaŋaŋ ku nâmâtâlip keyet ekŋenaŋ zet belakŋaŋ penaŋ manâip. Keyaŋgut an ekŋen keyaŋ tam boyaŋ sekŋinaŋgat tikŋaŋ nâmti mamâlip keyet kataŋ ekŋenaŋ ilinaŋgat sekŋinaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat nânâ etaŋ mamâlip. Kegok mti amnaŋ soŋgom zupmaŋ maindowalelip sakam kegok Kawawaŋaŋ indomyaloŋme temebep. \v 13 Mti mama mimiŋin mgasik keyet dopmaŋ tiwep. Ekŋenaŋ kasup sutnateman keŋinaŋ bekanaŋ mimiyet tikŋaŋ manâip ke mamip. Yaŋgut am nâmkiŋpepeŋinmak in tu meuŋin timbumondekti tatnime set kileŋ an ekŋen keyaŋ inmagen koti meu ilinsakwep tatnip. An ekŋen ke dâsukiŋinbeŋ keyepm ingalen totatalin ke mme mgasik tabein. Mti Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mamtotpeip. \v 14 Kan kataŋ imbimak yom aiikgat imbiyet zikat posi mamip mti bekanaŋ mimiyelen tikŋaŋin omba penaŋ wemindain. Am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋengat kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋgat zet kelakŋaŋ mimindamti indamandame yom ekŋenmak tusumti mamip ma mânep milawatgat keŋin temaŋ bemti mamaip. Am maŋge ekŋen ke teziŋ ŋandaŋgat zapat mamaip. \v 15 Ekŋenaŋ mama mimi esemteŋ ke katikpemti Beoyet nemuŋaŋ Balaam egaŋ mânep tisât nâmti set bekanaŋ mâti tiye kogok ekŋenaŋ mamip. \v 16 Ek bekanaŋgat tosaŋaŋ titiyet ŋoktikŋaŋ temaŋ tatnânepeme Amobotnaŋaŋ zet kululuŋaŋgapm ŋenzinziŋ msaye. Âpme doŋki zet ŋep ku zenzeyelenaŋgut zet amnaŋ manzeipnok zemti golaŋ zenze an dâsuki ke zemkulumpeye. \v 17 Am ekŋen keboŋ ke tu zikatnaŋ bembeŋaŋ ma zanza tâgâyaŋ kumbume mekopme map ku matozin keboŋ. Kawawaŋaŋ mundumin tambusosogen weyaŋpeye. Ekŋenaŋ tambusosok kiŋkiŋaŋ keyet keŋan mebegat zapat ombempeye keyet metabep. \v 18 Ekŋenaŋ mampoŋgaŋin kumti zet manzeip ke penaŋepiŋ. Ekŋenaŋ am notnaŋ imbimak set kileŋ mama ma mama mimi mgasik notnaŋ keyet zet kelakŋaŋ mimindamti keŋin mamwalip. Âpme am ekŋen ke nâmkiŋpepeen alakŋaŋ kolo kogogapm naman sakwep penaŋ mama mimi bekananengatnaŋ timkwatindendeŋaŋ keyen ewe gilik zemti melo. \v 19 An ekŋen keyaŋ am ekŋengat pigok zetik maminindaip, “In zii zet ke ŋep katikpemti lala mebegalen.” Yaŋgut an ilin ke waleletgalen kimbat keŋan tatiŋgut kegok manzeip. An ŋenaŋ bekanaŋgat nâme mopme mambe beme egaŋ keyelen kimbat keŋan toti mambe. \v 20 Nâip, am mama mimi bekanaŋ mâti mamiwaŋ keŋin gilik zeme Amobotnaŋ ma Aŋgalalaŋ Toŋaŋ Zisas Kilais manâmkiŋpeip. Ke naman ekŋenaŋ peme tapme gilik zemti mama mimi bekanaŋ keyet keŋan ewe melumaŋme keyaŋ indatamkitik mti matazin. Kegok mip beme eweŋan mama mimiŋin belaknik bekanaŋ beyeyaŋgut bamgat bekanaŋ penaŋ bewe. \v 21 Am ekŋen keboŋ mama mimi teŋgalen set ku nâmâtâti kegok mbiek ze keyaŋ bekanaŋ omba penaŋ ku benak. Yaŋgut am teŋ mamayelen set ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ zemzikat indammimiŋaŋ ke katikpemti ewe mama mimi bekananen mepme bekanaŋ penaŋ mambein. \v 22 Am ekŋen keboŋ ekŋengat zet pigok zenzeŋaŋ ke katikŋaŋ mambein, \q1 “Tam ekŋenaŋ meu okme topme ewe keyegak manip.” \rq (Totatatgalen Set 26:11)\rq* \m ma “Bo ekŋenaŋ tu zululoyaŋ meti ewe witiliwen manziniŋip.” \c 3 \s1 Penaŋ sukwep Amobotnaŋgalen zet penaŋepiŋ ku bewe \p \v 1 Kilaismagen notnne, neŋ ingat zapat meluwaŋ kumindama sek zut ilak bein. Neŋ zet ŋeŋaŋ kuwann ke ma bam kuyap kapiyet in nâm yuŋguŋguŋepiŋ esemteŋ nâmâtâtâgat nâmti keŋin mbuteyap. \v 2 In eweŋan golaŋ zenze an teŋ mamkwabien ekŋenaŋ zet zewien ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet an indakumtetitiŋaŋ ekŋen Amobotnaŋŋ ma Aŋgalalaŋ Toŋaŋgalen zet mandiindoip ke ilinsakwep weyaŋ nâmtimti timambep. \p \v 3 Mti ŋeŋaŋ penaŋ kapigok nâmkatik bewep. Kan delaŋ zenzeyelen bududuk tabeme an notnaŋ mgasik sokbemti zet kukak zet zemti mama mimi bekanaŋgat tikŋaŋin tatindain ke mti mambep. \v 4 Mti pigok zewep, “Amobotnaŋ gilik zemti kosât zetik mgeyet manzeiwan penaŋaŋ denen? Ningat yeŋpapmne ekŋen pi gakimâpme delaŋ zemâge âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋ msat sokbemti weŋge sepem kegok ke pi ewe wemkwazin.” \v 5 Kegok tazewaŋgut eweŋan kululuŋ ma msat sokbewun âpme msat ek tuyengatnan sokbemti witilip temaŋmak msat sepemnok yek weŋge. Kawawaŋaŋ zet etaŋ zeme sokbewun ke nânâyet wisat mamip. \v 6 Âpme bam tuyaŋagak gwawam kwati am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe asekmâge. \v 7 Ma zet zeme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyaŋegak kululuŋ msat alak pi talup pi Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kan keyet tewaŋ idazinziyet damuŋ talup. Âpme am bekanaŋ ekŋenaŋ dopmaŋ tiwep kan keyet egelaŋ kegogak asekbalupgapmti keyet damuŋ talup. \p \v 8 Notnne penaŋ, Amobotnaŋgat zikatnaŋ msasa kwep ma nup kan 1 tausen eget ke idikme kwepnok mambalup. Kogogapm keyet ku kandatindowe. \v 9 Amobotnaŋ egaŋ gilik zem kosâgât zetik mgeen olatiyepm kan ewe tusume mamezin zemti am notnaŋ ekŋenaŋ nâme kegoknok mambein. Keyaŋgut kegok yek egaŋ am sambe walepme delaŋ zenakgapmti am sambe yominangatnan keŋin gilik zenzeyet kan bugan matusumindain. \s1 Kululuŋ ma msat kapi aseksâpmilup \p \v 10 Amobotnaŋ kokotnaŋgat kanaŋ am kambu titi memendepmak matimkwalip kegok kobe. Kopme kululuŋ ek kwisak temaŋ kumti asekbe ma kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen weme maeknup kapi tewaŋ zimâpme delaŋ zemâbe. Msat ma msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin kapi zime delaŋ zemâbep. \v 11 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi yek bemâbe keyepmti in teŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mbep. \v 12 Mama mimi kegok mti Kawawaŋ kokotnaŋgat damuŋ mbep. Mti in mulup windeŋaŋbeŋ mti egalen kokot kanaŋ ke mandame sokŋanik kobe. Kan keyet kululuŋ tep temaŋaŋ zime yek bewe ma kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen weme maeknup pi kegogak teziŋgat kipmaŋaŋ kâme zalim tobe. \v 13 Âpme nin Kawawaŋaŋ kululuŋ alakŋaŋ ma msat alakŋaŋ mme sokbeme ndandayet zetik mimndandaŋaŋ keyet damuŋ tapmanup. Mka msat alakŋaŋ ke am mama mimi teŋ mti mamaip ekŋenaŋ toŋaŋ bembeyet zeye. \v 14 Kogogapm notnne penaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbemindandayet damuŋ mamti Kawawaŋmak keŋ sewakŋaŋ palen mambep ma egat zikatnan kwetetepmaŋ ma mubulupiŋ tabep. \p \v 15 Âpme Amobotnaŋaŋ kan ewe tusume teepmaŋ mepme ekti zewep. Nin keŋ gilik zenzeyet egaŋ damuŋ tazin kegok nâmbep. Ningat notn Pâlaŋ zet keyegak Kawawaŋaŋ ŋoktikŋanen beme ingat kegok kumindaye. \v 16 Egaŋ zapat meluwaŋ sambe kuyeen nâlen zet kumindayap galak zeme kuye. Kegogapmti am nânâŋinpiŋ ma am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nukŋaŋ penaŋ tazin ke ŋep ku nâmâtâtâgalen. Ekŋenaŋ zet keboŋ keyet yaŋaŋ manzemyuŋguip ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ sambe kegogak manzemyuŋgupgapmtiŋgut dopmaŋ walelet aikmâbep. \p \v 17 Notnne penaŋ, golaŋ zet eweŋan diindondoŋaŋ keyepmti am belakŋaŋ penaŋ mamaip ekŋengalen zemyuŋguŋguyaŋ keŋin mme yuŋgume sukŋaŋ bewepmagengat keŋin weyaŋti damuŋ mbep. \v 18 Âpme Amobotnaŋ ma An Aŋgalalaŋ Toŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ indamukulem mme egat yaŋaŋ nânâyet nânâŋin masemem mopmambe. Mme nin Ek kwesiŋ kwesiŋ sesewatpemti mamambanup! Ke penaŋ.