\id 1PE - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h 1 Pita \toc1 Pitayelen zapat meluwaŋ ŋeŋaŋgatnaŋ \toc2 1 Pita \toc3 1 Pit \mt1 1 Pita \mt2 Pitayelen zapat meluwaŋ ŋeŋaŋgatnaŋ \ip Zapat meluwaŋ kapi Pitayaŋ kuye. Ek nemba Zisasiyaŋ eleŋgolamaŋ tazulutme kumtetime kwitnaŋ kwitnaŋ mulaloŋ pemti Zisas mâpmege (Luk 5:1-11). Ma egaŋ Zisasimak maŋgeen zet abatatatnaŋbeŋ. Zet notnaŋ an ŋenaŋ ku zenzeyelen egaŋ ilak abak zewaŋgut zet ilak penaŋ zeye. Egat mulup zet Zisasiyaŋ omba penaŋ zemsaye. \ip Pitayaŋ zet kapi am Zuda maŋgeengatnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak kelaŋ kumti msat sambe mebet kokotnaŋ ekŋengat zet kapigok kuye. Ekŋenmagen nukŋaŋ sokbewe keyet weyeyaŋ mulup mtabep keyepmti sisipeŋpeŋ mimindawep ma nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋak sokbemindame gwaŋ gwaŋ kumti tabep. Ma naman mopmanegak yaŋbemti Kilais kokotnaŋgalen weyaŋbe weyaŋbe mulup eweŋanegak mti tabep. \ip Pitayaŋ zet kapi Loma msalen tati kuye kan keyet msat Loma keyelen kwitnaŋ ŋen Babilon kuwien enenogat nukŋaŋ dapmelaŋge ekŋen yaŋbemti tiwewen ke sakam itnaŋaŋ Kawawaŋgalen amnaŋ nukŋaŋ Babilon msalen tati tiwienok kataŋ. Kegogapmti Pitayaŋ ekŋenaŋ eksemti tatagat zapat meluwaŋ kapi kumindaye. \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ 1 Pita zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-2\ior* Zet yaŋbemti zenzeyelen zet \io1 \ior 1:3-12\ior* Kawawaŋaŋ ndaaŋgalalaŋgalen keŋ mwat zenzeyelen zet \io1 \ior 1:13–2:10\ior* Teŋ mama keyelen zemgwatnaŋ zet \io1 \ior 2:11–4:19\ior* Nâmkiŋpepemak ekŋenmagen nukŋaŋ ma sisipeŋpeŋ sokbeme zigoset epumti tatatgalen set katnaŋ bembeŋaŋ \io1 \ior 5:1-11\ior* Nâmkiŋpepemagen keŋ mtoti mama katnanen zigok mamayelen zetnaŋ \io1 \ior 5:12-14\ior* Zet zemdelaŋ zenzeyelen zet \c 1 \p \v 1 Neŋ Pita Zisas Kilaisiyelen mulup an mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiyeyaŋ zet zapat meluwaŋ kapi Kawawaŋgalen animbi mukupnok msalin peme tapme kileŋ Pontas ma Galesia ma Kapadosia ma Esia ma Bitima Plowins ekŋen keyet keŋaŋ mamaip ingat bema kozin. \v 2 Kawawaŋ Bipmnaŋ ikŋaŋ nâme weŋge kataŋ in indakumtetiye. In Emetak Teŋaŋ keŋin mme teŋ penaŋ bembeyet ma zetnaŋ gawepumti mamayet Zisas Kilaisiyelen sipmaŋaŋ zulutindeye. Inmagen Kawawaŋgalen keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ sambeleŋti weweyet nâmti mandunduyap. \s1 Webe webenn Kawawaŋmagengatnaŋ mama kanzizit tiwanup kemagen bemti mamambanup \p \v 3-4 Egaŋ Zisas Kilais gakikiengatnaŋ mme wage egaŋ ningat keŋaŋ beme nin ekgapmti mama mimi alakŋaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋ temaŋ penaŋ tazin keyet penaŋaŋ Kawawaŋaŋ kot ndatime mebegalen damuŋ webematatnup. Kululuŋengalen milombi lombi ku sambumbuyelen ma yomgalen zukulak ku niniŋaŋ ma kok biliŋ biliŋ ke ingat zapat bempepeŋaŋ tazin ke maneti in toŋaŋ bembeyet kegok mge keyepmti nin Kawawaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat Bipmaŋ masesewatpemambanup. \v 5 Mti Kawawaŋ winde toŋaŋaŋ winde indame in nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemtati mane peme msalen mama kan delaŋ zeme milombi lombiŋin kalaŋ kumti bembeŋaŋ ke toŋaŋ bemambepgat zapat aŋgalaŋindeye. Kawawaŋaŋ toŋaŋ bemti mambepgat zeye ke bamgat Kawawaŋaŋ ikŋaŋ msokbewe. \v 6 In keyet oloŋen palen mamambep. Ma Kawawaŋaŋ nâmindeme nukŋaŋ palen moti keyet kembeŋ palen mambep keyaŋgut keyaŋ kan isikŋaŋ bugan tabeyet nâmisimti mambep. \v 7 Nâip, gol ek ŋep yek bembeyelen yaŋaŋaŋ tep keŋan toti mamsokbein. In nâmkiŋpepeŋin penaŋaŋmak penaŋ keyet yaŋaŋ nukŋaŋ sokbemindame keyaŋ mkawaŋ beme Zisas Kilais kokotnaŋ kanen inmagen keŋ sekŋeyak ma sesewat ma elimiak miak sokbemindawe. \v 8 In Zisas Kilais ek sek sepemaŋ penaŋ ŋep ku ekbienaŋgut gogot etaŋ mamsaip ma kan pigogat zikalinaŋ penaŋ ku ekti belak etaŋ manâmkiŋpeip. Mti olim sesewat mobotnaŋ igagen penaŋ manâmsaip \v 9 keyepmti nâmkiŋpepeŋinaŋgat penaŋaŋ Kawawaŋaŋ bamgat aŋgalaŋindewe. \p \v 10 An golaŋ zenze an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet inmagen alak tasokbein keyet zetnaŋ zemkawaŋ bemkwabien. Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ gilik zemindatiwe zet keyet yaŋaŋ nâsâgât mulupmaŋ omba penaŋ mbien. \v 11 Kilais ek sindem nâmeti bam gakikiengatnaŋ wati mama mundum zapatnaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset windeen moti tiwe keyet zet Emetak Teŋaŋ golaŋ zenze angat keŋinan beme ekŋenaŋ kan zukŋan penaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ ziboŋaŋ tasokbeme Kilaismagen kogok sokbewe zemti ektitimti mamkwabien. \v 12 An am yomengatnaŋ gilik zemindatitiyet mulupmaŋ mbe keyet an golaŋ zenze an ekŋenaŋ zetnaŋ zewienen ilinmagen sokbesâpmme ku zewien. Ekŋenaŋ zet zewien keyet penaŋaŋ an ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timti inmagen kozeme Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnaŋ toti zelin winde same in keŋ gilik zenze taegip keyaŋ an golaŋ zenze an ekŋengalen zelin penaŋaŋmak sokbein kogok bein. Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kogogak zet keyet yaŋaŋ nânâyelen mulupmaŋ mamip. \s1 Mama mimi itnaŋaŋ bekanaŋ bamkumpemti alakŋaŋ mbep \p \v 13 Kogogapmti Zisas Kilaisiyaŋ gilik zemkoti keŋ taoletnaŋgat aŋgalaŋindewe keyepmti in keŋin kume kwaopme keŋin sekŋin ekdamuŋ mti nâpeŋ nâpeŋ tati webemti mamambep. \v 14 In animbi Kawawaŋgalen zet gawepumti mamaip. In eweŋan nâmkiŋpepepiŋ mambienen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ msâgât keŋinaŋ puŋpuŋ mamtemien. Kan pigogat mama mimi bekanaŋ ke ewe ku mâbep. \v 15 Kawawaŋ ek teŋ penaŋ mamain egaŋ indakumtetime kobien keyepmti in mama mimi teŋ mti egaŋ mamainok mait. \v 16 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ, \q1 “Neŋ teŋ penaŋ mamayap keyepmti in kegogak teŋ ŋegak mambep.” \rq (Wok Pris 11:44-45; 19:2; 20:7)\rq* \s1 Kawawaŋaŋ tosa temaŋaŋ ndakwitimti gilik zemndatiye \p \v 17 Kawawaŋ ek am kwizet buŋaminmak ma kwizet buŋaminpiŋ keyet ku manâin. Egaŋ amgat mama mimi zigok tazin keyet kataŋ ekti zetn manzemdelaŋ zein. Keyepmti in egat, “Bien” zemti mukulem mimiyet dundumsawep beme msalen kapi mamti ek eksempemti masesewatpemambep. \v 18 In kapigok ŋep nâmtalip, in eweŋan yeŋsokŋine ekŋengalen mama mimi yaŋepiŋ bekanaŋ ke timti mamkwatnepeme gilik zemindatitiyelen tosaŋin gol ma silwa yek bembeŋaŋmak keyaŋ ku indakwititiŋaŋ. \v 19 In Kilaisiyet sipmaŋ tosa temaŋ keyaŋ indakwititiŋaŋ. Kilais ek sâpe sâpe bumbuyelen sipsip keboŋ lingit zembeŋepiŋ ma kwetetepmaŋ penaŋ. \v 20 Ek eweŋan msat kululuŋ ewe sokbembepiŋ tapme mulup zet ke mimiyet zempepeŋaŋ. Yaŋ kan ke daŋgome Kawawaŋaŋ peme totmamti gakimti wage ke ingat nâmti kegok mge. \v 21 Mti Kawawaŋaŋ in ekmak tusumindeye keyet nâmkiŋpemti maip. Kawawaŋaŋ ikŋaŋegak Zisas gakikiengatnaŋ mme wapme mundum zapatnaŋ ikŋaŋgat betnaŋ penaset windeen mopeye kegogak in Kawawaŋaŋ ikŋaŋ kot ewe indadagat webematalip. \p \v 22 In Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat penaŋ kapi zemti gawepu mmame keyaŋ keŋin mme kwetetepmaŋ beye. Âpme in Kilaismagen nolinemak gogot penaŋ mti mamaip keyepmti in keŋ kwep penaŋ bemti mama ke gogot palen giŋgiŋ mti mbep. \v 23 Kawawaŋaŋ mama alakŋaŋ indayeen keyaŋ ingat dukŋin alakŋaŋ epeemti kwage keboŋ. In alik alik yek bembeyelen keyetnaŋ yek. Alik alik kwesiŋ matakwazin keyetnaŋgatnaŋ epeemti kwabien. Kawawaŋgalen zet mamaŋaŋmak ma wemeti wembe keyetnaŋ epeemti kwabien. \v 24 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok kukuŋaŋaŋ tazin, \q1 “Animbi alik mamaip ekŋengat mamaŋin tep msikokok keboŋ ma elimiakŋin ke tebilalik katnaŋ keboŋ. Tep msikokok ekŋen kasuwan indikme maaŋgasip ma tebilalik katnaŋ ekŋen mandâlâŋ zemti tolip. \v 25 Kawawaŋgalen zet katikŋaŋ keyaŋ wemti wembe penaŋ.” \rq (Aizaya 40:6-8)\rq* \m Zet kapi zet zapat dolakŋaŋ diindondoŋaŋ e penaŋaŋ ilak kapi zemkawaŋ bembeŋaŋ. \c 2 \p \v 1 Kegogapmti in kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋgat keŋin puŋpuŋ kapigok ku mbep: ammagen kwitnaŋ kwitnaŋ tisât dâsuki tetimaem titi ma zet nambalam zut zenze ke ma keŋ kuku ma nolineyet zet okzep tazep mee ku mbep. \q1 \v 2-3 “Amobotnaŋ Zisasiyelen keŋ taolet inmagen sokbeme egoyet,” \rq (Sam 34:8-9)\rq* \m mama mimi keboŋ ke time temepme animbi nemba okak namgat maindemben sepem kegogak in Kawawaŋgalen zet mme namnok dolakŋaŋ penaŋ niniyelen tikŋaŋ penaŋ nâmti mamambep. Kegok mme Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin mme semem katikbewep. \s1 Zisas ek tepum miŋaŋ ma egalen am maŋge kogogak tepum isisikŋaŋ \p \v 4 In Amobotnaŋ Zisas ek tepum miŋaŋ mamaŋaŋmak am ekŋenaŋ ek ektalati peme meweŋge yaŋgut Kawawaŋaŋ ekme pembenaŋ penaŋ beme mwatonzempeye ekmagen wetekumti tabep. \v 5 Mti in tepum kaliŋaŋ nemboŋ tati mka bandim mme tatagalen Emetak Teŋaŋ ingat keŋinan tazin kogogapm Kawawaŋaŋ in tim tusumindeme ikŋaŋgalen am maŋge kwetetepmaŋ ikŋaŋgat zapat ondekindeye. Keyepmti in kwep kwep ilinaŋgat sâpe sâpe bumbu mulup mimiyelen ke an Zuda am ekŋengalen sâpe sâpe bumbu anaŋ ammak Kawawaŋgat tuŋguwinanen tati mamtemien sepem kegok in mimiyelen. Zisas Kilaisiyet pembenaŋgat amgat tuŋguwinan mulup mamip ke Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mimiyet mamip. \v 6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok zenzeŋaŋ tazin, \q1 “Egit, neŋ tepum miŋaŋ ŋen mka mme kaliŋaŋ bembeyelen dolakŋaŋ penaŋ ombempeyap. Neŋ tepum miŋaŋ ke Zaion Kalaŋan\f + \fr 2:6 \ft Zaion Kalaŋan keyet kwitnaŋ ŋen Zelusalem mka temaŋ.\f* onzempema tazin. Keyepmti an ŋenaŋ tepum miŋaŋ mamaŋaŋmak ke nâmkiŋpewe beme bam sakambuk ku mbe yek penaŋ.” \rq (Aizaya 28:16)\rq* \m \v 7 Âpme am tepum miŋaŋgat manâmkiŋpeip ekŋenaŋ tepum miŋaŋ ke ekme mobotnaŋ beme Kawawaŋaŋ kogok mamipgat nâmindeme pembenaŋ mambeip. Ma Kawawaŋgalen zelaŋ am ku nâmkiŋpeip ekŋengat kapigok zenzeŋaŋ, \q1 “An mka walalat ekŋenaŋ tepum miŋaŋ ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme meweŋge tepum keyaŋ tepum miŋaŋ beye.” \rq (Sam 118:22)\rq* \m \v 8 Ma Kawawaŋgalen zelaŋ am ku nâmkiŋpeipgat kapigok zein, \q1 “Ekŋenmagen tepum keyaŋ uluk galuk beme ime ulukpeme waleletgat zapat bewe ma tepum miŋaŋ keyet palen setetek mti toindondoyelen keboŋ bewe.” \rq (Aizaya 8:14)\rq* \m Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet kulume zet keyaŋ selin kaikme toindowe keyepmti zet kululuŋinaŋgat tosaŋaŋ kegok sokbemindawe. \s1 In Kawawaŋgalen animbi bewien \p \v 9 In Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat amŋane indaombemindeye. Ma in kwep kwep kogogak Amobotnaŋ winde toŋaŋ ma amŋane ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu ma sesewat mulup mimiyelen. Ma in kegogak Kawawaŋaŋ am maŋge kwetetepmaŋ temaŋ ondekindeye. Ma am ikŋaŋgat zapat nâmsemteŋ mamayet zemindendeŋaŋ. In keboŋ ke tambusosogengatnaŋ timkwat ikŋaŋgalen busatnaŋaŋ ego egoŋaŋmak keyet keŋan indeyeyepmti in keyet kwit zapatnaŋ zempalakŋaŋ bewep. \v 10 Eweŋan in animbi Kawawaŋ ku nâmâtâtpewien. Yaŋ alak pi Kawawaŋgalen am bemti mamaip. Eweŋan Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ku tiwien. Alak pi Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot mimindain. \s1 In Kawawaŋgalen sisiliŋ an kegok bemti mamambep \p \v 11 Notnne penaŋ, pigok zema nâit, in msat kapiyelen am yek. In am mukup ma lueŋset tapmaip keyepmti msat kapiyelen mgasikgat tikŋaŋ nânâ keyaŋ indamandame toweti walebepgat eksemti mambep. \v 12 Mti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengat tuŋguwinan mamti mama mimiŋin weyaŋme teŋ beme mti mamambep. Kegok mame am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ yaŋaŋin ekmâtâti bekanaŋ mimi mandiindoip beme ingalen mama mimiŋin dolakŋaŋ ke ekti zet bekanaŋ ke peme tapme naman ekŋenaŋ kogogak Kawawaŋ nâmkiŋpeme kan keyet ilinsakwep ek sesewatsawep. \p \v 13 Msalengalen amobotnaŋ sambe ekŋengat kandeŋinan mtoti mamti ekŋenaŋ in set notnaŋ mâbâgat katnaŋ beme Amobotnaŋ Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mmobogalen nâmti in kegok mimindawep. Msalengalen an mobotnaŋ temaŋ kwizet buŋamaŋmak \v 14 egaŋ plowinsgalen amobotnaŋ ekŋen zemindeme kobiengat ekŋengalen zet eyo gawepume delaŋ penaŋ bemâbe. Ekŋen ke am bekanaŋ mimi ekŋen zemindondoyet ma am dolakŋaŋ maip ekŋen zemsesewatindendeyet zemindendeŋaŋ. \v 15 Kawawaŋaŋ in am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋen mama mimi dolakŋaŋ mimindamti zemyuŋguŋguŋin mme yek bembeyet ingat mulup zet ke manzemindain. \v 16 In lala indendeŋaŋ ewan in bekanaŋ mimiyet nâmti ku indendeŋaŋ. In lala indendeŋaŋ ke Kawawaŋ sisiliŋ msasayet nâmti indendeŋaŋ. \v 17 In am sambe ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ bemâbep ma noline nâmkiŋpepeŋinmak maip ekŋen gogot mimindawep. Kawawaŋ eksempemti an mobotnaŋ temaŋ kwizet buŋamaŋmak ek kogogak nâmpeme mobotnaŋ bewe. \s1 Nin Kilaisiyelen mama ke mâti sindem tiwanup \p \v 18 Sisiliŋ an, in amobotnaŋine ekŋengat nâme mobotnaŋ beme zelin gawepuwep. An mobotnaŋ zet sewak sewak mamip ekŋenmagen etaŋ yek notnaŋ mgasik ŋenzinziŋinbeŋ, ekŋengat sepem kwep kegok mbep. \v 19 Ekŋenaŋ belak yompiŋ tuŋgupman sindem indame in Kawawaŋgat nâmti keŋ kasapiŋ sewakŋaŋ mame Egaŋ nâmindeme dolakŋaŋ bewe. \v 20 Yaŋgut ŋenaŋ yom aikme keyet dopmaŋ kume keŋ kasapiŋ tabe keyet kwiyaŋ zemsesewatpewe? Yaŋgut ŋenaŋ yompiŋ teŋ mame ekŋenaŋ kume nâmisim matazin keyet Kawawaŋaŋ nâme dolakŋaŋ mambein. \v 21 In sepem kegok ke mimindandayet Kawawaŋaŋ ombemindeyeyepm keyet penaŋaŋ mamaŋinaŋ msokbewep. Kilais ek kegogak ingapmti ŋeŋaŋ bemindamti sindem tiye keyepmti in egalen set kaisasatnaŋ ke ekti keyegak mâti mebep. \q1 \v 22 “Ek yom ŋen ku mge ma dembusekŋaŋgatnan dâsuki ŋen ku toge.” \rq (Aizaya 53:9)\rq* \m \v 23 Ek zemtalatpeme egaŋ dopmaŋ gilik zemti ku zemtalatindeye. Sindem same egaŋ dopmaŋ zet ŋen ku diindoye. Egaŋ Kawawaŋ An zet zemdelaŋ zenze teŋ egat betnan keŋaŋ ma sekŋaŋ nâmtalasim saye. \v 24 Ningalen bekanaŋ sambe egat palen mopme pumepme tewen kumasasokpewien. Egaŋ ke nin yomgalen mama mimi katikpepeyet nâmti kegok mge. Kogogapm nin yom ke bamkumpemti mama mimi teŋ ke mâti mamambanup. Egat sekŋaŋ witikme duluŋ diliŋ zeye keyaŋ in mimindeme dolakŋaŋ bewien. \v 25 Eweŋan in sipsip keboŋ kileŋ lala mekoti mambien. Alak pi sipsip damuŋ nemboŋ Zisas egaŋ gilik zemindatimtikot ondekindemti indikdamuŋ mme tapmaip. \c 3 \s1 Awembiŋ ekŋengalen zet \p \v 1-2 Keyet kataŋ imbi awinmak in awine eksemindemti mambep. Âpme awin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mti mamain beme in eksemindemti esemteŋ zetpiŋ mame awinaŋ ingalen mama mimi dolakŋaŋ ma kwetetepmaŋ ke ekti keŋin gilik zeme Kawawaŋ nâmkiŋpewep. \v 3 Imbi, ingalen mama mimi awinaŋ egoŋgoyelen ke sekŋinaŋgalen elimiak miak kaboŋ yek: ŋokŋin weyaŋ elimiakpemti maip ma kekek tosaŋaŋ temaŋ dolakŋaŋ penaŋ andomti maip ma saŋgum melakandu meluwaŋaŋ dolakŋaŋ munduŋti maip ekŋen ke segalen elimiak etaŋ. \v 4 Ingalen mama mimi ego egoŋaŋmak ke keŋinan awineyet gogot omba penaŋ mimiyet Kawawaŋaŋ bempeye. Elimiak miak ke ŋep ku endeleletgalen. Miak miak ke keŋ sewak palen mame Kawawaŋaŋ mama keboŋ keyet nâme pembenaŋ penaŋ mambein. \v 5 Nâmkiŋpepemak imbi tipman baen mamkwabien ekŋenaŋ miak miak sakam keboŋ ke mti mamkwatemienen webebeŋin Kawawaŋmagen tapme mamti awine eksemindewien. \v 6 Ekŋenmagengatnaŋ imbi kwep ŋen kwitnaŋ Sela egaŋ apmaŋ Abalaam ek eksempemti apmaŋgat nâme mopme, “Amobotnaŋŋ,” zeme maŋge. In Selayet nambaŋenenok besât mip beme in mama mimi dolakŋaŋ mti awineyet ku kiŋgabep. \p \v 7 An, in imbi ekŋenaŋ maeksem indeipnok imbiŋine eksemindewep. Enenogat it ilisakwep mama kanzizit mamayet Kawawaŋaŋ taolet mimideye. Keyepmti imbiŋine windeŋinpiŋ ke nâmtatiyepm indamukulem mbep. In kegok ku mbep beme dundunduŋinaŋgat setnaŋ bekek tabe. \s1 Nin keŋ kwep bemti mambanup \p \v 8 Zet pigok ondekti zema delaŋ zek, in sambeyaŋ keŋin kwep bemti mambep. Ŋenaŋ ŋeniyet kembeŋ ŋenaŋ ŋeniyet kembeŋ mti noline nâmkiŋpepeen gogot mimindawep mti keŋ taolet mimindamti keŋin mtoti mambep. \v 9 Kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimindame in kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋak ku gilik zem mimindawep. Ekŋenaŋ zet bekanaŋ diindome in zet bekanaŋak ku diindowep. Kawawaŋ dundum same mukulem mimindewe. In mama mimi keboŋ mti mamayet Kawawaŋaŋ maindakumtetiin. In kegok mti mame egaŋ keŋ taolet mimindawe. \v 10 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok tazin, \q1 “An ŋen nâmkiŋpepemak mama ke penaŋaŋmak bembeyelen nâin ma kan kataŋ oloŋen palen mamayelen nâin beme egaŋ dembusekŋaŋ damuŋ mti zet bekanaŋ ma zet dâsuki ŋen ku zewe. \v 11 Kegok mamayet nâmbe beme egaŋ bekanaŋ bamkumpemti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ke mbe mti keŋ sewakŋaŋ palen mama ke windeŋaŋbeŋ mbe. \v 12 Amobotnaŋ zikatnaŋ am mama teŋ penaŋ mamaip ekŋengalen mamaŋin maekmâtâzin. Amobotnaŋ egaŋ am mama teŋ penaŋ mamaip ekŋengalen dundundu nânâyet wak mambein ma am bekanaŋ mimi ekŋen indik kiŋgati mambamkumindein.” \rq (Sam 34:12-16)\rq* \s1 Sisipeŋpeŋ mimndame nâmisimtabanup \p \v 13 In kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat nâmtikŋaŋ mti mame an ŋenaŋ ku indawaleletgalen. \v 14 Yaŋgut mama mimi dolakŋaŋgapmti sisipeŋpeŋ palen mobep keyet oloŋen mbep. \q1 “Kasayet sebet dindiŋ mti windeŋin ku kalube.” \rq (Aizaya 8:12)\rq* \m \v 15 Ma ŋen kapigok keŋin kume kwaopme Kilais Amobotnaŋgat zapat penaŋ bemti tabep. Âpme in nukŋaŋ timti nâmisim matalip keyet yaŋaŋgat nânâyet indayaŋkwesime in zemâtâtindasâgât weyaŋ ekmâtâti sewak sewak kapigok diindowep, “Kawawaŋaŋ mandamukulem mme mamanup.” \v 16 In keŋin kwetetepmaŋ penaŋ weme am notnaŋaŋ ingat zet bamset zewep beme in Kilais mâpmaipgapmti am ekŋen zet mobotnaŋ mbep ekŋen ke ingalen mama mimi dolakŋaŋgat bekanaŋ manzewaŋ eksokbemti sakambuk mbep. \v 17 In kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mme sisipeŋpeŋ mimindawep ke Kawawaŋaŋ inmagen kegok sokbembeyet nâme kozin beme ŋep. Âk in yom mme keyet sindem indaip beme ke yominaŋgat dopmaŋ kogok nâmbep. \v 18 Kilais ek yom ŋen ku mge yaŋgut egaŋ bekanaŋgat dopmaŋ sek kwep gakime delaŋ zeye. Ek An teŋ penaŋaŋgut nin bekanaŋ mimi ningalen yomgapmti gakimti Kawawaŋmak tusumndeye. Ek am sekmak maŋge manepeme kume gakiye âpme Emetak Teŋaŋaŋ sekŋaŋ gakikiengatnan mme wage. \v 19 Âpme Kilaisiyelen Emetakŋaŋaŋ am gakiwien weŋin mka kaliŋan tabien ekŋenmagen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoye. \v 20 Ekŋen ke Noayaŋ waŋga maweyaŋkwapme Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti ekŋenaŋ keŋ gilik zenzeyet damuŋ mamkwage yaŋgut ekŋenaŋ zetnaŋ kuluwien. Âpme animbi 8 etaŋ waŋgaen mowepme tuyaŋ mimindeme tu palen mme mekoti alik mambien. \v 21 Tuŋgwam kwati am sambe indapminzilime tu nimbien mme tu keyaŋ ŋegak Noamak nemunaniŋane ekŋengalen waŋga tuyaŋ belaŋ zem mmaŋge sepem kegok am Kilais nâmkiŋpeme tu manzulutindeip ekŋen ke Kawawaŋaŋ maaŋgalaŋindein. Tu manzululip keyaŋ sekgalen mubulup ke manzulupme kwawezin yek. Keyaŋ keŋinan Kawawaŋ manâmkiŋpeip keyet piliŋaŋ kogok manzulutindeip. Kawawaŋaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage keeset maaŋgalaŋ indein. \v 22 Mti ikŋaŋ kululuŋen mogeyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaneset windeyelen mundumen totazin. Ke tapme ensel windeŋinbeŋ sepem ikŋak ikŋak msat tâgâ tuŋgupman maip ekŋen Zisasiyet kandeŋan tatagat Kawawaŋaŋ nâmindeme talip. \c 4 \s1 Nin mama mimi bekanaŋ pemann tapme Kilaisiyelen mama pembenaŋ ke mâbanup \p \v 1 Kilaisiyaŋ am sekmak maŋgeen kan keyet ningat nâmti sek sindem tiye. Kegogapmti in sek sindem tiwepgat weyaŋ mambep. An ŋen nâmkiŋpepeŋaŋgat sek sindem matin keyaŋ kaliŋaŋ bemti matazin ma bamgat tetimae ŋen ekmagen sokben beme yom mimiyet tikŋaŋ ku manâin. \v 2 Mme msalen mama mamain kataŋ amnaŋ yom mimiyet tikŋaŋ taindame mamip keboŋ ŋen egaŋ ku mbe yaŋgut egaŋ Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mam ke etaŋ mbe. \v 3 Tipman baen nâmkiŋpepeŋinpiŋ mamti mama mimi kapigok mmamkwepbien: imbimak set kileŋ mama ma bekanaŋgat keŋinaŋ puŋpuŋ mimi ma tu katikŋaŋ nimti kiliŋ kaluŋ palen mama ma bo meu time kwaopme nimwiaŋti keyet keŋaset âmanda manda palen mama ma tu katikŋaŋ omba nimti keŋin kilom beme mama mimi bekanaŋ mimi ma nopiom notnaŋ sesewatindanup zemti keyet keŋaset mama mimi okbi okbiŋaŋmak mimi ma kwitnaŋ kwitnaŋ ke mkwabien ke peme temelak. \v 4 Âpme in kan pi am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenmak tusumti ku mamaip keyepmti ekŋenaŋ nâme in mama mimi bekanaŋ ke ekŋenmak tusum mbiek zemti ekme in ekŋenmak tusum ku mamaip kegogapm ingat ŋenzinziŋ omba mti zet bekanaŋ mandiindoip. \v 5 Yaŋgut ekŋenaŋ maneti Kawawaŋ am gakikiŋaŋ ma am alik mamaip yaŋaŋ msokbembeyet damuŋ matazin egat zikatnan an kwep kwewaŋ yaŋaŋin zewep. \v 6 Kogogapmti am Kawawaŋgalen buŋam zapat zenze an ekŋenaŋ am gakiwien ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindondoŋaŋ. Ekŋenaŋ msalen kapi mamti sek sindem tiwien mti nembetnaŋ zemdelaŋ zenze kanen keyet tosaŋin tiwep ma emetakŋinaŋ Kawawaŋmak meti mama kanzizit mambe keyet temakwep zewien. \s1 Kan bududuk beingat nolinemak gogot palen mambep \p \v 7 Kan bududuk beme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ ke tasokbeingapmti dundundu mulup mene mene mimiyet keŋinaŋ weyaŋ nâmâtâti esemteŋ talip. \v 8 Gogot palen mama ke mama mimi dolakŋaŋ notnaŋ sebempein keyepm nodaŋgalen yomaŋ sambe kwatampeme tapmâbe mti ekŋengalen yuŋguŋguŋin keyet kogogak kandaindowe. \v 9 In noline mkaen indamandame kopme timbuluŋ indasâti zet kutuk palen ku mbep. \v 10 In Emetak Teŋaŋ taolet sepem ikŋak ikŋak indaye keyepmti taolet ke tim tati am sambe indamukulem mimi ke peme tatapiŋ mti mimiek mme Kawawaŋ taoletoŋgapm keŋ taolet ikŋak ikŋak ketalasim maindain. \v 11 An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat zesâti egaŋ Kawawaŋaŋ zetnanen egalen zet zenzeyet zemâtâtpepeŋaŋ mâti nâmdelaŋ zemti zewe. An ŋen mukulem mimiyet taolet sasaŋaŋ beme Kawawaŋaŋ winde same keyet kataŋ mbe. In kwitnaŋ kwitnaŋ Zisas Kilaisiyet pembenaŋgat kegok mme Kawawaŋgat kwit zapatnaŋ mmobe. Kawawaŋaŋ Zisas Kilaisiyet kwizet buŋamaŋ mme mmoti Amobotnaŋ tatagat winde same egalen winde keyaŋ kwesiŋ kwesiŋ tapmebep. Ke penaŋ. \s1 Zisas nâmkiŋpem maipgapm sindem tiwep \p \v 12 Notnne penaŋ, ingat windeŋin mtot indendeyet kwitnaŋ kwitnaŋ kukŋaŋbeŋ sokbemâgeyaŋ tapmezin. Âpme in kwileki ŋen mamanamaŋ sokbemndain zemti sebet diŋdiŋ ku mbep. \v 13 In Kilais manâmkiŋpeipgapmti sek sindem egaŋ tiyenok in tiwep kataŋ oloŋen mamambep. Âpme maneti bam gilik zemkosâpmnen busatnaŋ temaŋmak sokbemkawaŋ beme amnaŋ eksâip kan keyet keŋ dolakŋaŋ nâmti segeyek mbep. \v 14 Kwitnaŋ kwitnaŋ kogok mimindame nâmbewenn Kawawaŋgalen Emetak Teŋ windeŋaŋmak egaŋ inmak tati keŋin mam imbelaŋaŋ bemindein keyepm in Kilais egat kwitnaŋ kwitnaŋ mti mame am notnaŋ ekŋenaŋ zemtalalat zet diindome in keyet nâme dolakŋaŋ bewe. \v 15 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ am ŋen kume gakiwe mene ma kambu tiwe mene ma mobotnaŋ sakam ikŋak ikŋak mbe mene ma am notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mme keboŋgat sindem sawep beme sakambukŋaŋmak. \v 16 Keyaŋgut in Kilaisiyelen am mamaip keyepmti sek sindem indame in keyet nâme sakambukŋaŋmak ku bewe. Kogok mimindawep beme Kawawaŋ sesewatpewep eneyet in indikmâtâti Kilaisiyelen am mamaip manzeip. \v 17 Nâip, Kawawaŋaŋ am ŋeneyelen yaŋin msokbembeyelen kanaŋ ilak yaŋ bein. Ninmagen ŋeŋaŋ yaŋbemti mmeti met bam am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mamip ekŋenmagen zemdelaŋ zenze mulup mti tosaŋin bekanaŋ penaŋ indawe. \v 18 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin, \q1 “An teŋ mamainaŋ Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen kiŋgagat palen tabep. Am yomtoŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mti keŋ katik mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ ku aŋgalaŋindewe, yek penaŋ.” \rq (Totatatgalen Set 11:31)\rq* \m \v 19 Keyepmti Kawawaŋaŋ sisipeŋpeŋ inmagen sokbemindandayet nâme makozin beme ke ŋep penaŋ. Egaŋ ikŋaŋ indam mge kogogapm egaŋ in ŋep indikdamuŋ mbeyet keŋin ma sekŋin egat betnanen ketalasim samti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ egaŋ nâmtikŋaŋ min ke ewe tusumti mbep. \c 5 \s1 An ŋeŋaŋ bembe ma sip kaikŋaŋ ekŋengalen zet \p \v 1 Ingalen an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ mamaip ekŋengat nolin neŋ kegogak an ŋeŋaŋ bembe ingat pigok diindoma nâit: Neŋ Kilaisiyaŋ sek sindem penaŋ tatime zikatn penaŋaŋ ekban. Ma neŋmak an ŋeŋaŋ bembe notnne in egaŋ gilik zem busatnaŋmak kobe kan keyet nin ekmak busatnanen mamayet zapat bewanup. \v 2 Kawawaŋgalen am sipsip nemboŋ damuŋ mimi an in zemindendeŋaŋ kegok ke ilinaŋgat keŋinaŋgat nânâŋak mbep amgalen zet palen yek. Ma mânep milawatmak bembeyet nâmti yek; mulup ke nâme ingalen penaŋ beme oloŋen palen mbep. \v 3 In am indikdamuŋ mimiyet zemindendeŋaŋ ekŋengat nâme topme mobotnaŋ ku tabep. Am sipsip nemboŋ ekŋen ŋeŋaŋ bemindamti mama mimi dolakŋaŋ mme am ekŋenaŋ indikti indamâbep. \v 4 Âpme bam maneti An damuŋ sambeyet ŋeŋaŋin keyaŋ koti in zilem kwilik waleletnaŋpiŋ tatat katikŋaŋ matazin keyaŋ miak indemti kwizet buŋamak mamayet mwatonzemindewe. \p \v 5 An sip kaik, in kegogak an ŋeŋaŋine ekŋengat kandeŋinan mamti zelin gawepuwep. \p Nâip, Kawawaŋgalen zelaŋ kapigok zein, \q1 “Kawawaŋaŋ am ilinaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen mamtoindein ma am keŋin mtoti mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ keŋ taolet omba mamimindain,” \rq (Totatatgalen Set 3:34)\rq* \m keyepmti in sambeyaŋ keŋ mtoti mama set ke etaŋ ime delaŋ zeme noline ekŋengat kandeŋinan mepmâbep. \v 6 Keyepmti in mama mimiŋin mtoti Kawawaŋgalen betnaŋ windeŋaŋbeŋ keyet kandeŋan mambep. Âpme kan temaŋ daŋgowe kan keyet in mwatindewe. \v 7 Kawawaŋaŋ indikdamuŋ dolakŋaŋ mamin keyepmti in nukŋaŋin sambe tatindain beme egat betnan beit. \v 8 In keŋin kume kwaopme kaik mamti nâpeŋ nâpeŋ mambep. Kasaŋin temaŋ Sadaŋ egaŋ gazu gazu temaŋ keboŋaŋ mebekoti an pi ma pi wilikbi zemti ŋandepeŋ mamain. \v 9 Sadaŋaŋ tetimindiksât kopme ekti ku kuŋzuŋbep nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemtabep. Enenogat msat sambe Kilaismagen noline tapmelip ekŋenaŋ nukŋaŋ sepem kwep in tatip kegok ke in nâit. \v 10 Kawawaŋ ek keŋ taolet toŋaŋ egaŋ Kilais egat pembenaŋgapmti in ikŋaŋgalen busatnaŋ temaŋmak keyet keŋan ikŋaŋmak kwesiŋ kwesiŋ mamayet indakumtetime kobien. Keyepmti in sek sindem kan belaknik bugan timobep yaŋ bam naman egaŋ zekâkât mimndemti keŋ sewak zet zemti gwatnaŋ mimindemti ikŋaŋ mwatonzemindewe. \v 11 Kawawaŋ ek winde temaŋmak maŋgeyaŋ mamti mamobe keyet sesewatpene. Ke penaŋ. \s1 Zet zemdelaŋ zenzeŋaŋ \p \v 12 Neŋ Pita ingat zezapat meluwaŋ pemkwepmaŋ kumti Silasiyet betnan bema mkozin. Neŋ egat nâma nâgât notn penaŋ bein. Zet zapat meluwaŋ kapiyet ingat keŋin mbuteteyet nâyap ma Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ mamimindain keyet eyo nâmti kuyap. Kogogapm in egalen keŋ taolet keyet palen wetekumti mambep. \v 13 Neŋ Babilon\f + \fr 5:13 \ft Babilon mka Lomamka temaŋgat kwitnaŋ ŋen bemzemkukuŋaŋ enenogat am nâmkiŋpepeŋin megaŋ nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋak tiwien ke Babilon msalen keboŋ ke.\f* mkaen am nâmkiŋpepeŋinmak talip nin ma in temakwep Kawawaŋaŋ ombemndeye. Âpme nin sambe egalen maŋge mamanup nin in indamukumindenup. Ma nemun, Mak, egaŋ kegogak indamukumindein. \v 14 In Kawawaŋgalen am keyepm notn notn mti bet butem aiwep. Kilaismagen wetekumti maip inmagen keŋ sewakŋaŋ wemti weweyet mandunduyap.