\id 1CO - Nabak NT [naf] -Papua New Guinea 1988 (DBL 2017) \h 1 Kolin \toc1 Pâlaŋ Kolin am ekŋengat zapat meluwaŋ ŋeŋaŋ kapi kumindaye \toc2 1 Kolin \toc3 1 Ko \mt1 1 Kolin \mt2 Pâlaŋ Kolin am ekŋengat zapat meluwaŋ ŋeŋaŋ kapi kumindaye \ip Zapat meluwaŋ kapi Pâlaŋ Kolin ekŋengat ŋeŋaŋ kumindaye. Kolin ekŋengat zapat meluwaŋ zut kuye yaŋgut nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋakgapmti sek zut kuye. Pâlaŋ Kolin mkaen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timepme sek zut beye kan keyet Kolin dapmelaŋge msokbemindemti koge. Koti mame nukŋaŋ notnaŋ sokbeme kot zeme nâmtiyepm zapat meluwaŋ kapi kuye. \ip Kolin mka temaŋ ke Akaia plowis keŋaŋ tazin. Manan Akaia msat ke msat temaŋ alak pigokgat Glis makup keyet keŋaŋ tazin. Am msat keyetnaŋaŋ zelin Glik zet ke manzeip. Kolin mka keyaŋ nembu ganzenan ma msat busiliŋaŋ ŋetekŋaŋ Aika msat temaŋ ma Kolin mka temaŋgatnaŋ mezinen ke atam tatatnaŋnok mam tazin. Âpme am waŋgaen makotemien ekŋenaŋ tokwat bembululuŋgat wisat mti sakwep mepmegalen nâmti waŋgaŋin Kolin msat busiliŋanen ke gapumoti nembet daen mebemti moti mametemien. Mme naman Kolin ke kawa kambuk ikŋakŋen tapme keŋanen amnaŋ sesewat mulup sepem ikŋak ikŋak mamtemien. Kawa kambuk ŋengat keŋan Kawawaŋ sesewatsawien ma ŋengat keŋan nopiom mânep milawatgalen mene sesewatsawien ma kawa kambuk ŋengat nopiom imbi set kileŋgalen. Kogok mme Kolin mka ke mama mimi mgasikgalen sulumsesikgaŋ Kolin am indabulut tapmeyepm Pâlaŋ zapat meluwaŋ kapi kumindaye. Nukŋaŋ notnaŋ Kolin mkaen dapmelaŋge mambien ekŋenmagen sokbeyeen kapigok: Ekŋenaŋ meu nopiom ekŋengat sâpe sâpe zemindamti naman timkot bemkwiti kwiti munduman kobeme dapmelaŋge ekŋengat tuŋguwinanen notnaŋaŋ ke met kwitim nime zezet baŋbaŋaŋmak sokbeye. Notnaŋaŋ nolinaŋgalen mama mimiyet ektekalili mulup omba mbien. Nolin toweweŋaŋ ekŋengat tewalaŋ bembeyet nâmti kumindaye (7:1; 8:1; 12:1; 16:1). \iot Zet ŋotekŋaŋ temaŋ kapigogaŋ 1 Kolin zapat meluwaŋ keŋan talip: \io1 \ior 1:1-9\ior* Pâlaŋ indamukumti zemgwatnaŋ zet notnaŋ zeye \io1 \ior 1:10–4:21\ior* Zet atindândâ yaŋ dapmelaŋge kalaŋge \io1 \ior 5:1–6:20\ior* Msatgalen mama mimi bekanaŋaŋ dapmelaŋge ekŋengalen nâmkiŋpepeŋin waletme delaŋ zemâge \io1 \ior 7:1-40\ior* Pâlaŋ awimbiŋ mamayet zet notnaŋ zeye \io1 \ior 8:1–11:1\ior* Keŋ zut palen ku mamayelen; Zisas kwewetaŋ nâmkiŋpemti mamayelen \io1 \ior 11:2–14:40\ior* Dapmelaŋge ŋoktik sepem ziboŋ mâti Kawawaŋ sesewatpepeyelen \io1 \ior 15:1-58\ior* Zisasiyaŋ gakikiyeengatnaŋ wageyepmti am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ kegogak wabep \io1 \ior 16:1-24\ior* Pâlaŋ ikŋaŋgat zigok mimiyelen nâŋgeyet zemkawaŋ bemti zemgwatnaŋ mindamti eksem mamayet zemindeye \c 1 \p \v 1 Pâl neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nânganok Zisas Kilaisiyaŋ buŋam zapatnaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen annaŋ nakumtetiye ma ningat notn nâmkiŋpepeŋaŋmak kwitnaŋ Sosenes \v 2 nit meluwaŋ kapi kumti Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak Kolin mka teman mamaip ingat kumbemalu kozin. Kawawaŋaŋ in Zisas Kilaismak tusumindemti mme teŋ kwapme iknaŋgat zapat etaŋ mamayet indakumtetiye. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ am sambe msat kataŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais masesewatpeip ekŋenmagen penaŋ bein ma egaŋ ekŋengalen Amobotnaŋin ma sakam kegogak ningalen Amobotnaŋŋ bein. \p \v 3 Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetmagengatnaŋ keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ inmagen wemti weweyelen mandundulup. \s1 Kolin am ekŋenmagen zet zapat dolakŋaŋgalen penaŋaŋ sokbeye \p \v 4 Kawawaŋaŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpeme keyepmti egat pembenaŋgat keŋ taolet omba mamimindain. Neŋ Kawawaŋgalen keŋ taoletgat ma kwitnaŋ kwitnaŋ kapiyet egat kan kataŋ wisikŋ zemti mandunduyap. \v 5 Enenogat in Zisasiyelengapmti Kawawaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe in tim mamayelen indaye ke kapigok: in nânâ penaŋ keyelen yaŋaŋ kogogak winde indame nâmbien ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke amgat diindondoyet winde ŋep indayeyaŋ tat indain. \v 6 Ke Kilaisiyet buŋam zapatnaŋ ingat tuŋguwinan zemkawaŋ bemann keŋinaŋ atam katik mbien. \v 7 Keyepmti in Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ taolet yaŋaŋ yaŋaŋ maindain kwep ŋen ku matimalip timti in Amobotnaŋŋ Zisas Kilais bamgat sokbemkawaŋ beme eegalen gulak damuŋ mamip. \v 8 Ma Kilaisiyaŋ in kegogak bandim mimindeme teŋ mama tapmepme kan delaŋ zenze sokbeween Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyelen kokot kanen ingat myuŋguŋguŋin ŋen ku aikbe. \v 9 Kawawaŋaŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ekmak pepep bemti mamayet nâmti indakumtetime kobien. Ek zet ŋen zem ŋen zem ku mamin. \s1 Kolin dapmelaŋge ekŋenaŋ kalalaŋ mbien \p \v 10 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyet kwitnaŋgapmti in golaŋ zet diindoma nâit. In zet mmot mtot mti tuŋguwinan kalalaŋ temaŋ ku sokbak. In keŋ kwep bemti kalalaŋin tazin ke weyaŋme kwep bak. Mme keŋinan ma nânâŋinan tusumti keŋ kwep mamayelen nâwep. \v 11 Kilaismagen notnne, ingalen tuŋguwinan atindândâ temaŋ tasokbein keyet zapalin ke Koloweyelen sip kwep notnaŋaŋ kot dinome nâmban. \v 12 Zet zapalin kapigok kot zeme nâmban. Inmagen notnaŋaŋ manzeip, “Nin Pâl egalen am.” Ma notnaŋaŋ manzeip, “Nin Apolosiyelen am.” Ma notnaŋaŋ, “Nin Kepasiyelen\f + \fr 1:12 \ft Kapi Pitayet kwitnaŋ ŋen gilik zeleset makuip.\f* am,” manzeip. Ma notnaŋaŋ, “Nin Kilaisiyelen am,” manzeip. \v 13 Kegok ŋewaŋgut pigok ŋep zenzeyelen Kilaisiyaŋ ikŋaŋ epeemti sambe ku beye. Ma Pâl neŋ ingapmti tewen yomengatnaŋ indatitiyelen ku gakiwan. Ma Pâl nâlen kwilen tusumindemti tu ku zulutindewien. \p \v 14 Neŋ inmagengatnaŋ am sambe tu ku zulutindewan yek. Keyet neŋ nâma ŋep bein. An zut Kilipusmak Gaias eget etaŋ zulutidewan. \v 15 Keyepmti inmagengatnaŋ ŋenaŋ, “Pâlgat kwitnanen tu zulutgeyap,” ŋep ku zenzeyelen. Egaŋ kegogak, “Neŋ egalen zapat,” ŋep ku zenak. \v 16 Neŋ Stiwen ma an notnaŋ egalen mkaen matalip ekŋen tu zulutindewan ke nâmtalap. Yaŋgut am notnaŋ tu zulutindewan ma yek ke ku nâmâtâtindeyap \v 17 enenogat neŋ Kilaisiyaŋ am tu zulutindendeyet ku zemneŋge. Egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋbembeyelen mulup ke naŋge. Yaŋ neŋ am nânâŋin temaŋ ekŋenaŋ manzeip kegok am ku maapitilimindeyap. Neŋ belak Kilais tewen kumasasokpewien zapat ke amnaŋ nâmkiŋpepeyelen mandiindoyap enenogat zet zapat ke ikŋaŋgat windeŋaŋ omba penaŋ tasain. \s1 Kawawaŋaŋ amgat set maweyaŋzin ke ŋoktik dolakŋaŋ penaŋ \p \v 18 Am waleletgalen mama mimi tapmip ekŋenaŋ Zisasiyet gakikiŋaŋgat buŋam zapat diindomann ekŋenaŋ nâme belakŋaŋ penaŋ mambein. Yaŋgut am yomengatnaŋ indatetitiŋaŋ ekŋengat buŋam zapat ke diindoman kemageset keŋinan Kawawaŋaŋ ekŋenmagen mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ mamm. \v 19 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen pigok mimiŋaŋ tazin, \q1 “Neŋ am ŋoktikŋin temaŋ ekŋengalen nânâŋin mtot indewap. Ma am ŋoktik sambe ma otnâip ekŋen ŋoktikŋin peŋ pema mebe.” \rq (Aizaya 29:14)\rq* \m \v 20 Mti amnaŋ nâme ŋoktik temaŋ mambein ke Kawawaŋaŋ mapeŋpeme mezin. Kelak egaŋ am nânâ omba manâip ekŋengalen nânâ ke ku matimti zein. Egaŋ, “Am Zuda ekŋengalen zii zet nânup,” manzeip ekŋengalen nânâ ke ku matimti zein. Egaŋ am zelaŋ auuyelen weyaŋti manzeip ekŋengalen zet ke mapemewen. \p \v 21 In nâit, am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ penaŋ ke nâme zet kilom mambein. Mme ekŋenaŋ ilinaŋgat ŋoktikŋinaŋgat Kawawaŋ ku nâmâtâtpewien. Yaŋgut Kawawaŋaŋ am Kilais nâmkiŋpewien ekŋen ombemindemti yomengatnaŋ indatitiyet egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaneset nin manzemkawaŋ benup keyaŋ am Kawawaŋgat zapat maaŋgalaŋindein. \v 22 Zuda am ekŋenaŋ menok yaŋaŋ yaŋaŋ eegalen ŋoktikŋin temaŋ keeset bemti matalip. Ma am Zuda maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ nânâ temaŋmak mamayet ŋoktikŋin keeset mambeip. \v 23 Yaŋgut nin Zisas tewen kukuŋaŋ keyet zapatnaŋ manzemkawaŋ benup. Mme Zuda am ekŋenaŋ Kilais tewen gakiye keyet zapatnaŋ nânâyet ŋenzinziŋ mamip ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ nâme zet ke kilom mambein. \v 24 Yaŋgut Kawawaŋaŋ Zuda am notnaŋ ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ikŋaŋgat zapat bembeyelen indamandaye ekŋenaŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ beme nâmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen windeŋaŋ am yominangatnaŋ matimkwatindein ke maegip ma nânâŋaŋ temaŋ am walelelen ku mebegalen manâin ke kegogak maegip. \v 25 Am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet keyet kilom zeme keyaŋ naman egalen nânâyaŋ amgalen nânâ masebempein. Ma Kawawaŋgat an windeŋaŋ isikŋaŋ bugan nâme keyaŋ naman egalen windeyaŋ amgalen winde masebempein. \p \v 26 Ke neŋ pigok nâyapgat zema nâit: Kilaismagen notnne, in ewe ikŋaŋgat zapat ku indakum tetiyeen baen kan keyet in sambe notnaŋ nânâmak ku mambien ma notnaŋaŋ kogogak windemak ku tabien ma notnaŋ kwizet buŋammak ku mambien. \v 27 Am msat palengatnaŋaŋ anŋine ŋoktik temaŋinmak maombem indeip yaŋgut Kawawaŋaŋ am ŋoktikŋin temaŋmagaŋ sakambuk mimiyelen nâmti keyepm am tototnaŋ penaŋ ke ikŋaŋgalen mulup mimiyelen maonzemindein. Ma am windeŋinmak ekŋenaŋ sakambuk mimiyelen nâmti keyepm am ekŋen windeŋinpiŋ mamaip ke Kawawaŋaŋ maonzemindein. \v 28 Mme Kawawaŋ ŋep kwitnaŋ kwitnaŋ sambe am msat kapiyetnaŋaŋ nâme mobotnaŋ mambein ke asesekgalen manâin keyepm egaŋ am tototnaŋ maŋgeengatnaŋ ma am msat kapiyetnaŋaŋ nâme ekŋen am tototnaŋ bembeŋaŋ ma ekŋengat kogogak nâmindeme belakŋaŋ penaŋ bembeŋaŋ ke ombemindeye. \v 29 Msalen am ŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnan sek mmobot mnakgapmti Kawawaŋ yaŋaŋ kegok mamimindain. \v 30 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat ŋoktikŋaŋgalak in indatetimti Zisas Kilaismak tusumindeye ma Kawawaŋaŋ mme Kilaisiyaŋ ningalen ŋoktikŋ beye. Mti Kilaismageset in Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet ma yomengatnaŋ timkwat indemti teŋ mamayet ombemindeye. \v 31 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ pigok mimiŋaŋ, \q1 “An ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ku mobe. Amobotnaŋaŋ mulup mge keyet nâme mobe.” \rq (Zelemaia 9:24)\rq* \c 2 \s1 Pâlaŋ Zisas kumasasokpepeŋaŋ keyet zapat diindoye \p \v 1 Âpme Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti Kawawaŋgalen zet enzililiŋaŋ penaŋ zewan ke zet dolakŋaŋ weyaŋti zenze ma ŋoktik temaŋ temaŋ ŋen timti ku diindowan. \v 2 Neŋ kapigok nâmkatik bemti inmagen koban. Zet notnaŋgat yek; Zisas Kilais tewen kumasasokpewien keyet zapatnaŋ etaŋ diindosât koban. \v 3 Neŋ inmak mambanen kan keyet neŋ sebetn sukŋaŋ beme kiŋgati sebet diŋdiŋ palen mamban. \v 4 Neŋ zet zemzikat indandan ma zet zapat zemkawaŋ bewan ke an ŋoktikŋŋin temaŋaŋ zemkawaŋ bemti mamip keyet kataŋ ku mban. Neŋ Emetak Teŋaŋ winde name Zisasiyelen buŋam zapat ke zemkawaŋ bema in nâmkiŋpewien. \v 5 Wa ke am ŋoktikŋin temaŋ ekŋengalen zet sakam ku zewan. Enenogat neŋ nâmbanen ingalen nâmkiŋpepeŋin ke am ŋoktik temaŋ ekŋengalen zelen peme ku wetekum tatagalen nâmban; Kawawaŋgalen windeen peme wetekumti tatagat nâmban. \s1 Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ manzemkawaŋ bemndain \p \v 6 Yaŋgut neŋ am nâmkiŋpepeŋin katikŋan ma Amobotnaŋgat zetnaŋ maŋgawepuip ekŋengat tuŋguwinan talawen buŋam zapat Kawawaŋgalen ŋoktikŋaŋ temaŋmak neŋ zet mandiindoyap. Naman zet manzeyap keyaŋ neŋ am ŋoktikŋin temaŋmak msat kapiyelen amobotnaŋ manzeip keboŋ yek. An ekŋen keyelen ŋoktik ke belakŋaŋ penaŋ bewe. \v 7 Yaŋgut nin zet enzililiŋaŋ manzenup ke Kawawaŋmagengatnaŋ. Zet enzililiŋaŋ kapi Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ eweŋan baen msat ku weyaŋgeen ke nâmbiliwege. Zet enzililiŋaŋ ke Zisas Kilais nin pembenaŋ bembeyet ketalasim ndaye. Yaŋgut egaŋ an ŋen ku dundum mamkwatnepeme alak tatnuwen kapi kwazin. \v 8 Msalengatnaŋ amobotnaŋ ŋenaŋ Kawawaŋaŋ ŋoktikŋaŋ temaset kwitnaŋ kwitnaŋ setnaŋ zigoset mamin ke ŋenaŋ ku nâmâtâge. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ ke ku nâwien keyepm Amobotnaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ mamsokbein ke tewen kuwien. \v 9 Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zet meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 “An ŋenaŋ zikalaŋ ku ege ma wagaŋ ku nâmâtâge ma an ŋenaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ am ek gogot mammpeip ekŋengat indandayelen weyaŋ beye ke ku eknâmmge penaŋ.” \rq (Aizaya 64:4)\rq* \m \v 10 Nin kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ ke nin nâmâtâtnup enenogat Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zemâtâtndaye. Ke penaŋ enenogat Emetak Teŋaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ biliwawatnaŋ sambe ke maekmâtâzin. \v 11 An ŋenaŋ ŋep notnaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâtdak keŋ toŋaŋaŋ ikŋaŋ kwewetaŋ manâmâtâzin. Kegogak Kawawaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ an ŋenaŋ ku nâin; Emetak Teŋaŋ etaŋ ŋep nâmâtâzin. \v 12 Âpme nin Emetak Teŋ am ŋoktikŋin temaŋmagengatnaŋ ke ku tiwenn. Yek, nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke eknâmâtât mimiyelengapm ikŋaŋgalen Emetak Teŋ ke ndaye. \v 13 Keyepmti nin zet mandiindonuwen am ŋoktikŋin temaŋaŋ manzeip keyet kataŋ ku diindowenn yek. Nin zet Emetak Teŋaŋ manzemzikat ndainen ke mandiindonup. Sepem kegogak nin am kwitnaŋ kwitnaŋ mandiindonuwen Emetak Teŋaŋ mandiindoin sepem kegogak mandiindonup. \v 14 Am ŋen Emetak Teŋaŋpiŋ egaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen zet ku manâin ek kwilekiŋaŋgat nâmâtâtnak? Egaŋ zet ke nâme penaŋepiŋ mambein. Zet ke am Emetak Teŋ tat indain etaŋaŋ maweyaŋnâmâtâlip. \v 15 Am Emetak Teŋ keŋinan tazin ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet yaŋaŋ ŋep manâmâtâlip. Am Emetak Teŋ keŋinan ku tazin ekŋenaŋ am Emetak Teŋ keŋinan tazin ekŋengat zelin zemdelaŋ zenze mulup ŋep ku mimiyelen. \q1 \v 16 “Amobotnaŋgat keŋanen zet tazin ke an kwiyaŋ nâŋgeyaŋ ŋep zemâtât zikat same mnak?” \rq (Aizaya 40:13)\rq* \m Nin Kilaisiyelen ŋoktik ke Emetak Teŋaŋ zikat ndame ke etaŋ timti manup. \c 3 \s1 Dapmelaŋge ekŋengalen an ŋeŋaŋ bembe ekŋen Kawawaŋgalen mulup an \p \v 1 Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti am Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mme mamaip ekŋengat zet diindondoyelen keyet kataŋ ku diindowan. Ingat ŋoktikŋin am msat kapiyelen sepem keboŋ ma in Kilaisiyelen buŋam zapat ku nâwien keyepmti neŋ ingat okak ekŋengat zet zewaknok zewan. \v 2 Neŋ meu katikŋaŋ ku indawan, belak nam etaŋ indama nimbien ma meu katikŋaŋ zigok nimbiek? Enenogat kan pigogak in meu katikŋaŋ niniyelen kataŋ ewe ku beip. \v 3 Alak in am Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mme mamaipnok ewe ku mamaip. Ingat ŋoktikŋin am msat kapiyelen sepem keboŋ nâmti pepet ma atindândândâ tuŋguwinan mti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ mti maip sakam kegok tapmip. \v 4 In pigok tazeip, “Neŋ Pâliyelen am,” ma “Neŋ Apolosiyelen am.” Kegok tazeip keyaŋ zeinen in am msat kapiyelen nemboŋ beip. \p \v 5 Apolos ma neŋ nit kwiyepm in nigat egegalen am manzeip? Nit mulup an etaŋaŋ belak Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomalu in Kilais nâmkiŋpewien. Keyet kataŋ Amobotnaŋaŋ mulup ikŋaŋgat kwep kwep zemndeyenok mbelin. \v 6 Neŋ alikŋaŋ katnaŋ etaŋ onzewan. Âpme Apolos egaŋ kegogak nusiŋaŋ etaŋ mge. Âpme Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mme penaŋaŋ sokbeye. \v 7 Keyepm an katnaŋ ondeye ma nusiŋaŋ mge keyaŋ mulup omba penaŋ mge ŋep ku zenzeyelen. Kawawaŋaŋ mme penaŋaŋ masokbeingapmti egaŋ mulup omba mamgulak ŋep zenzeyelen. \v 8 Maondeme mozin ma nusiŋaŋ mamin an eget ke sepemit kwep. Yaŋgut mulup mimiŋit daŋgat kataŋ tosaŋaŋgulak ikŋak ikŋak tiwalup. \v 9 Nit belak Kawawaŋ mukulem mimiŋaŋ anenet mme in Kawawaŋgalen mulupmaŋgalen msat nemboŋ. Kogogak in Kawawaŋgalen mka nemboŋ nit tawalalup. \p \v 10 Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti nânâ naŋge kataŋ neŋ mka walalalaŋ taŋkawat kaliŋaŋ pema towege. Âpme timbilaŋge ilak mpepeŋaŋ keyet palen amnaŋ mka penaŋ tusumti tawalatmolip keyepm am ekŋen keyaŋ weyaŋ nâmâtâtati walapbep. \v 11 Kawawaŋaŋ Zisas Kilais amnaŋ mka timbilaŋge mampeipnok bempeye. Zisas Kilais ek am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengalen mka timbilaŋgeŋaŋ keyepmti an ŋenaŋ asekti timbilaŋge alakŋaŋ mimiyelen sakam yek. \v 12 Âpme mka timbilaŋge mpepeŋaŋ keyet am notnaŋaŋ tusumti gol ma silwa ma nanzaŋ tosaŋaŋ temaŋ ma tep ma mgek ma puŋ kawaseŋ keboŋaŋ walamobep. \v 13 Kan temaŋgat Zisas kobe keyet muluwinaŋgat yaŋaŋ tewaŋ zimti mka butnaŋ kwep keyet kwiyaŋ katikŋaŋ ma bakŋaŋ walalatnaŋ keyet penaŋaŋ msokbewe. Mka keyet palen tep temaŋ zimti tewaŋ mka mulup mimiŋaŋ keyet yaŋaŋ msokbewenok am kwep kwepgalen kegogak mbe. \v 14 Âpme an ŋenaŋ mulupmaŋ mka timbilaŋge mpepeŋaŋnok keyet palaŋan walage ke tewaŋ zim alewe beme egaŋ keyet tosaŋaŋ tiwe. \v 15 Ma an ŋeniyelen mulupmaŋ ke tewaŋ zime delaŋ zemâbe beme mulupmaŋgat tosaŋaŋ ku tiwe. Âpme mka toŋaŋ ke zinziyelen bududuk penaŋ tapmeŋgut Kilaisiyaŋ an ikŋaŋ ke etaŋ aŋgalaŋpewe. \p \v 16 In Kawawaŋgalen sesewat mka ma Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ ingat tuŋguwinan mamain. In kegok nâmtalip ma yek? \v 17 Kawawaŋgalen sesewat mka ke ikŋaŋgalen etaŋ. Sesewat mka ke dapmelaŋge in kemak. Keyepmti am ŋenaŋ Kawawaŋgalen dapmelaŋge sesewat mka nemboŋ ke walebe beme Kawawaŋaŋ kegogak an ke waletpewe. \p \v 18 In keŋ otnânâŋin ku tetipewep. Inmagengatnaŋ ŋenaŋ nâme ŋoktikŋaŋmak bewe beme egaŋ am msat kapiyelen ekŋenaŋ maotnâit sepem keboŋ. Egaŋ ikŋaŋ ŋoktikŋaŋmak ku nâwe. Egaŋ kogok peme tapme Zisas nâmkiŋpewe keyaŋ mme ŋoktikŋaŋmak penaŋ bewe. \v 19 Enenogat msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋgalen ŋoktik keboŋ ke Kawawaŋaŋ nâme belakŋaŋ penaŋ mambein. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 “Egaŋ am ŋoktikŋin temaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tetimae palen tapmme Kawawaŋaŋ ke timti aŋkapipilinok ompeme indowe.” \rq (Zop 5:13)\rq* \m \v 20 Ma ŋen ewe kapigok zenzeŋaŋ, \q1 “Amobotnaŋ egaŋ am nânâŋin temaŋ ekŋengalen zet nâme belakŋaŋ etaŋ mambein.” \rq (Sam 94:11)\rq* \m \v 21 Keyepmti nin ingat an ŋeŋaŋin tapmanup kalaŋ kumndemti, “Neŋ ekmak talap,” zemti sek mmobot palen ku mambep. Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ilinaŋgalen zapat: \v 22 Neŋ ma Apolos ma Kepas nin ingalen zapat mamanup ma msat kululuŋ ma wenzim eyoŋga talip ma gakiki ma alik mama pigogat wein ma bam wemobe ke ingat zapat bein. \v 23 Ma in Kilais egat zapat mambeip âpme Kilais egaŋ naman Kawawaŋgat zapat bein. \c 4 \s1 Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ mulup anene ekŋengat yaŋin msokbemâbe \p \v 1 Kogogapm ningat nâmndeme nin Kilaisiyelen mulup an ma egaŋ mulupmaŋgat ŋeŋaŋ bembe ndeme nin amgat Kilaisiyelen buŋam zapat itnaŋaŋ ku nâwien ke zemkawaŋ bembeyelen ndeye kogok nâwep. \v 2 Âpme Kilaisiyelen mulup an ekŋenaŋ weyaŋti muluwin zemâtâtindendeŋaŋnok nâmsemteŋ mbep. \v 3 Mti naman pi nanaŋgat yaŋŋ zema nâit. Nâlen mulupgat in ondedakŋinan manzemkwalalip beme neŋ keyet yayaŋ ku mamiap. Ma neŋ nâmtalawen neŋ mulupm ŋen ku myuŋguwan. \v 4 Neŋ Kawawaŋgalen mulup miminaŋgut myuŋguŋgu ŋen ku mban ke nâyap yaŋgut neŋ yompiŋ penaŋ mayap kegok ŋep ku zenzeyelen. Amobotnaŋaŋ nâgât yaŋŋ ewe msokbewe. \v 5 Keyepm in amgat yaŋin bekanaŋ zemti msokbembeyet mulupmaŋ sakwep ku mbep. Amobotnaŋ egaŋ ikŋaŋ koti kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan tazin ke mkawaŋ bemâbe ma am keŋan nânâ ziboŋ tapmezin ke kegogak msokbemâpbe. Mme zemdelaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ sakamin nâmti keyet kataŋ zemsesewatindewe. \p \v 6 Kilaismagen notnne, in zet kapi ilak manzeip, “Zet kumpepeŋaŋ ke ku sebempepeyelen.” Zet ke yaŋaŋ kapigok, Kawawaŋgalen zelen zet tazin ke ku sebempepeyelen. In zet ke gawepup beme an ŋeŋaŋine ŋengat sekŋaŋ mmoti ŋengat peme topme kegok ŋep ku mimiyelen. Neŋ ma Apolos nigat palen in kegok mamip. \v 7 In ilinaŋgat sekŋin mmopemti am notnaŋgat kwit zapalin mamtotpeip. Kegok ke kwiyaŋ zemindeyeyepm mamip? Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe taindanaŋgut ekŋenmagengatnaŋ kwep ŋen Kawawaŋaŋ ku indadaŋaŋ, ma? Ekŋen sambe ke Kawawaŋaŋ talasim indandaŋaŋaŋgut in nâme ku indandaŋaŋnok beme sekŋin mammolip. \p \v 8 Âpme in nâme, “Kawawaŋgalen zet sambeyet yaŋaŋ ilak bemisik ndeyeyaŋ manup,” manzeip. In nâme ninpiŋ ilinak amobotnaŋ ŋep kwebenek zemti ilinagak amobotnaŋ bewienaŋ talip. Neŋ nâma in amobotnaŋ ŋep tabiek ze nin inmak tusumti amobotnaŋak tabenek. \v 9 Amnaŋ kogak nâme nin belakŋaŋ peweweŋaŋ gakikiyet zapat penaŋnok beme tetepulet mimindamti yeyeŋgalen nemboŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet zikalinan ma ensel sambe ma msat palen am ilindiŋ penaŋ tatndigip keyepm neŋ nâma Kawawaŋaŋ nin an ombemndemti buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen anene mundum delaŋ zenzeŋan tototnaŋ penaŋ ndeye mambein. \v 10 In nâme nin Kilaisiyelen mulup mamnupgapmti an kopanok benup. Mme in nâme ilin Kilaismagen nâmkiŋpeipgapmti am ŋoktikŋin temaŋnok mambeip. Âpme nin windenpiŋ mme in windeŋinmak kogok nâip. Ma nin tototnaŋ benup mme ilin mobotnaŋ beip kegok nâip yaŋgut enenogat kegok ke zeap \v 11 nin tu meuyet gakim walet mbennaŋ ewe mamnup. Mti elimiak miakpiŋ ma kasayaŋ mandoip ma mkayet olat olat palen mamanup. \v 12 Mti kwileki bugan aikti mamayet nâmti nin betnaŋ mulupmaŋ temaminup. Ma am notnaŋaŋ saik makumndeiwaŋgut nin Kawawaŋaŋ pembenaŋ etaŋ mimindandayet mandundunup. Ma amnaŋ sisipeŋpeŋ mti kasa mamndaiwaŋgut nin epumtati dopmaŋ ku mamnup. \v 13 Amnaŋ dekuku mindame keŋ sewakŋaŋ zet mandiindonup nin mgasik penaŋ bemti msat sambe ekŋengalen isek iseknok bemti mam kobenaŋ ewe mamanup. \p \v 14 Âpme neŋ meluwaŋ kapi sakambuk indandayet ku kuyap. Belak nanaŋgat nemunambanne gogot mimindawaknok mti golaŋ zet etaŋ zemti m indayap keeset indamukulem miap. \v 15 Kilaismagen am mukulem mimiŋine sambe penaŋ mene tatindaip, yaŋgut ŋenaŋ ingat biwinnemboŋ penaŋ ku tazin. Neŋ kukuŋaŋgat Zisas Kilaisiyepm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmkiŋpewien keeset neŋ kwewetaŋ kapiyaŋ biwin bewanaŋ indadamuŋ mti mayap. \v 16 Keyepmti neŋ kapigok apitilim indesowap in neŋ mayapnok napmâti mamambep. \v 17 Keyepmti neŋ Timoti Amobotnaŋmagen nemun pembenaŋ gogot mampeap ma ek an mulupmaŋ nâmsemteŋ mam zempema inmagen kozin. Koti egaŋ neŋ Zisas Kilais nâmkiŋpemamti mama mimi mamiap ke ma msat kataŋ meti am manzemzikat indayap eget keyaŋ sepem kwep mambein kegok diindowe. \p \v 18 Inmagengatnaŋ notnaŋaŋ nâgâek, “Ku kobe,” zemti mobotnaŋ mbien. \v 19 Kegok tapmiwaŋgut neŋ Amobotnaŋaŋ nâme ŋep bewe beme kan belaknik bugan inmagen ke kobap. Koti an notnaŋ mobotnaŋ tapmip ekŋen zeletaŋ tazeip ma Emetak Teŋgalen windemak tazeip ke eknâmbap. \v 20 Enenogat Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama ke Emetak Teŋgalen winde palen masokbein amnaŋ zelak zelak etaŋ mamip ke yek. \v 21 Ke penaŋ in neŋ ŋenzinziŋmak ku kokogalen nâip nâyap keyepmti in mama mimiŋin weyaŋit mme neŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋ palen kobap. \c 5 \s1 Kolin dapmelaŋge mama okbi okbiŋaŋmak mbien \p \v 1 Neŋ ingalen zapat kapigok ilak penaŋ dinome nâmti talap. Inmagen kwitnaŋ kwitnaŋ okbi okbiŋaŋmak am Kawawaŋaŋ ku nâmkiŋpemti maip notnaŋ ekŋenmagen ku sokbembeyelen ke inmagen sokbemti tazin. Nemuŋaŋaŋ gilik zemti naman mamaŋ mpelaŋguŋguŋaŋmak alak set kileŋ malup keyet zeyap. \v 2 Mama mimi keboŋ mmambe in naman mobotnaŋ igagen tapmip. In mama keboŋ ke weingapmtiŋgut kembeŋ mti an keboŋ ke peme ingat tuŋguwinan ku tabe. \v 3 Neŋ sekŋnaŋ beŋan pien tapme nânânnaŋ inmagen kopme an muluwaŋ bekanaŋ ke mge eget zet ingat tuŋguwinanok mamti zet zewaknok ilak kapigok nâmdelaŋ zewan. \v 4-5 In ondektapme neŋ keŋŋnan etaŋ inmagen tusumtati zemdelaŋ zempeman an keyet keŋaŋ sekŋaŋ mama mimi itnaŋaŋgalen ke tikŋaŋ nâmezingapm Amobotnaŋ Zisas egat kwitnanen Sadaŋgalen kimbalen pemann sek sindem tusumsawe. Nin kegok mmann egaŋ zupman totati keŋ itnaŋaŋgalen tikŋaŋ keyet, “Yek,” zenzeyelen winde timti tabe. Mme keeset keŋan gilik zeme Amobotnaŋ egalen kanaŋ daŋgome an kemak in temakwep Amobotnaŋaŋ indatiwe. \p \v 6 Mama mimi bekanaŋ keboŋ tatindame in sekŋin mammolip keyepmti neŋ nâma ŋep penaŋ ku bein. Bo kaŋkaŋaŋ ek isikŋaŋ buganaŋgut bo penaŋ olekme bumann keyaŋ bo penaŋ mme akŋaŋ mambemâzin. Ke in nâip, ma? \v 7 Sipsip yomgat dopmaŋ kukuŋaŋ ke Kilais. Ingat kaŋkaŋin indam menzemtimâbâtnaŋ keyepmti akŋaŋin ekmâtâti peme mepme penaŋin tikŋaŋ bewe. \v 8 Kilaisiyaŋ ningat yomnaŋgat dopmaŋ gakiye keyepmti kwilekiki akŋaŋ ke katikpewanup ma mama mimi bekanaŋ akŋaŋ ke katikpemti mama mimi busatnaŋaŋmak ma penaŋaŋmak ke mtati Aŋgalalaŋ Kendo Penaŋ ke tatne. \p \v 9 Eweŋan neŋ meluwaŋ ŋen kapigok kumindama ekbien. Meluwaŋ keyet keŋanen kapigok zewan in am set kileŋ maip ekŋenmak zenâ zenâ ma aem kwaem ku mbep. \v 10 E am Kilais ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ set kileŋ mama ma nolineyelen kwitnaŋ kwitnaŋ ego ego mti kileŋ matip ma am kambu titi ma nâmkiŋpepe dâsuki notnaŋ mamip ekŋen katikindemti ilinak paŋsetnak tatagat ku nâmti kuwan. Enenogat ekŋen msatgalen am mme nin kogogak msalen kapiyelen am mamanup. \v 11 Neŋ kapigogapmti kumindawan. An ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋenaŋ set kileŋ mamain met walebe ma notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ego ego mti mandamtiwien ma nopiom sesewatindanda ma nolineyet dekuku mamip ma tu katikŋaŋ nimâbât ma kambu titi an. Am ekŋen keboŋ katimindeme met zupman mame in naman ekŋenmak zet zenâ zenâ mti tu meu nimwiaŋ wiaŋ ku mbep. \p \v 12 Neŋ am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋengat zet zemti ku zemdelaŋ zemindewak. In ilinaŋgat noline Kilaismagen maip ekŋengat mimyuŋguŋguŋinaŋgat musuwewet zet diindome ŋep bewe. \v 13 Âpme am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋengalen mimyuŋguŋguŋinaŋgat zetnaŋ Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zewe. Naman in Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ mâti, “Inmagengatnaŋ am bekanaŋ mimi keboŋ ke indeme ingat tuŋguwinan ku mambep.” \c 6 \s1 Nukŋaŋin notnaŋ sokbemindame ilinak ku zemdelaŋ zewien \p \v 1 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ notnaŋmak kalalaŋ mbe beme egaŋ kalalaŋit ke mmeti am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋenmagen notnaŋ zelen ku pewe. Ekŋelaŋ nâmkiŋpepeŋinmak ilinaŋgat tuŋguwinan kalalaŋit ke weyaŋbalup. \v 2 Am nâmkiŋpepemak nin maneti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengalen zet zemdelaŋ zewanup ke in nâip keyepmti ilinaŋgat tuŋguwinan zet notnaŋ isikŋaŋ sokbeme ŋep zet zemdelaŋ zenze mulup mbep. \v 3 Nin ensel ekŋen kegogak zet zemdelaŋ zemindewanup ke in ku nâip? Ya nin keboŋaŋ nukŋaŋ notnaŋ nnaŋgat tuŋgupmnaŋ sokbeme zelin zemdelaŋ zenzeyet nâmtemtem ku mimiyelen. \v 4 Kalalaŋ keyelen nukŋaŋ sokbeme am Kilais ku manâmkiŋpeip ma dapmelaŋge ekŋenaŋ an ekŋen ke indikme an damuŋ ku mambep ekŋenaŋ zet zemdelaŋ zenze mulup ku mbep. \v 5 Mama mimi kapi mamip ke nâme sakambukŋaŋmak bembeyet nâmti zet kapi diindoyap. Neŋ nâyap inmagen an ŋen zet nâmâtâtâtnaŋ dolakŋaŋ main in nukŋaŋin ekmagen mmepme egaŋ ŋep zelinaŋgat zemdelaŋ zenze mulup mbe. \p \v 6 In kegok penaŋ ku mamip, yek penaŋ. An nâmkiŋpepemak zulaŋ nâmbekambembeŋit tapme in katikpeme an nâmkiŋpepeŋepiŋ ekŋenmagen mmepmalu manzem musuwetindeip. \v 7 Âk kalalaŋin zupman mmeti weyaŋsât zeip beme Kawawaŋgalen set ku mâti mme keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sakambuk indamti Kawawaŋgat kwit zapatnaŋ mamtotpeip. Set keboŋ dolakŋaŋ yek. Nodaŋ myuŋguŋgap ke timane weme nâmpemane gâlen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ tiwe. \p \v 8 In ilinaŋgat tuŋguwinan nâmkiŋpepeen noline ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ tatetimindem tip ma myuŋguŋgu sambe tapmip. Kok penaŋ ke tapmimindaip ke ŋep penaŋ yek. \p \v 9-10 Am set kileŋ mamaip ma nopiom masesewatsaip ma awembiŋ kalalaŋ mamip ma an anekgaŋ muluwaŋ bekanaŋ mamilup ma an kambu titi ma amgalen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak mamip ma am tu kaliŋaŋ omba manip ma nolinaŋgat zemtalalat zet manzeip ma kwitnaŋ kwitnaŋ tetimaem titi. Am mama mimi bekanaŋ kegok mamip ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ku mebep keyepmti in bekanaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen zemti keŋin ku tetipewep. \v 11 Itnaŋan in notnaŋ sepem kegok ke mti mamkwabien yaŋ pi ilak in Amobotnaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpeme egaŋ yomin sambe zemzuluge. Mme Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ikŋaŋgat zapat mame Kawawaŋaŋ indikme an teŋ bewien. \p \v 12 Am notnaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen,” kegok tazeip. Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ke mma ŋep ku napmukulem mbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ŋen mimiyelen tapmezin, yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ neŋ nadamuŋ mimiyelen ku nâmpewap. \v 13 Tu meu ke tip kambakŋinaŋgat kwitnaŋ kwitnaŋaŋ etaŋ âpme tip kambakŋin ke tu meuyet eleŋaŋ. Kegok kek penaŋ yaŋgut eget ilisakwep Kawawaŋaŋ indawalepme yek bewalup. Sekŋ kapi set kileŋ mama keyet zapat yek; ke Amobotnaŋgat zapat bein. Egaŋ sekŋinaŋgat toŋaŋaŋ ikŋaŋ ekdamuŋ mamm. \v 14 Âpme Kawawaŋaŋ Amobotnaŋ gakikiengatnan mme wage keyet kataŋ maneti egalen windeen sekŋ kapi mama alakŋaŋ samti mme wabanup. \p \v 15 Sekŋ kwewaŋ butnaŋ butnaŋ sambe sepem kogok nin sambe Kilaisiyet zapalaŋ egat sekŋaŋ kwep keyet butnaŋ kwep kwep benup. Ke in nâip, ma? Ke nâmtiŋgulak in Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ in sekŋin kilom timeti imbi set kileŋmak tusum tapmaip beme ke pembenaŋ penaŋ yek. Kelak peme tasem. \v 16 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, \q1 “Egat zulaŋ pepep bemalu sek kwepnok mambein.” \rq (Sokbembe 2:24)\rq* \m Kegogapmti an ŋenaŋ imbi set kileŋtoŋ ekmak mepmain beme egaŋ ekmak keŋan aem kwaem mti eget kwepnok mambelup. Kegok ke in ku nâip, ma? \v 17 Ma naman ŋen egaŋ Amobotnaŋ ekmak tusumti keŋ kwep bemti pepep mambelup. \p \v 18 Am ŋenaŋ yom notnaŋ ŋen mbe keyaŋ sekŋaŋ zigok ŋen ku mamsain yaŋgut am ŋenaŋ set kileŋ mambe egaŋ sekŋaŋ Amobotnaŋgat zapat zenzeŋaŋ ke walebe keyepmti in set kileŋ mama eksemti kunzuŋbep. \v 19 Ma in kapigok ŋep penaŋ nâip, sekŋin ke Emetak Teŋgalen sesewat mkanok bein. Emetak Teŋaŋ ingalen sekŋin keyet keŋan ke mamayet Kawawaŋaŋ ketalasim indaye keyepmti ingalen sekŋin ke ilinaŋgalen etaŋ yek. \v 20 Enenogat in Kawawaŋaŋ tosa temaŋ penaŋaŋ indakwitiye keyepmti sekŋinaŋ Kawawaŋgalen kwizet buŋamaŋ mwawatgat mulup mbe. \c 7 \s1 Awembiŋ mamayelen zemâtâtât \p \v 1 In yaŋkwesisi kumbeme koge ke meluwaŋen bemti pigok zemâtâtindama nâit. An ŋenaŋ imbi wawatpiŋ masât nâme e ŋewak bewe. \v 2 Yaŋgut set kileŋ mamayelen tetimaemae temaŋ penaŋ tazin keyepmti an ma imbi ŋenaŋ apmaŋ ma imbiŋaŋ wati ekmak etaŋ esemteŋ mambe. \v 3 Kegok mti apmaŋaŋ sekŋaŋ imbiŋaŋgat aŋginaŋ ku mpewe ma imbiŋaŋaŋ kegogak sekŋaŋ apmaŋgat aŋginaŋ ku mpewe. \v 4 Imbiyaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ toŋaŋ yek; apmaŋaŋ toŋaŋ bein. Ma apmaŋaŋ kegogak ikŋaŋgat sekŋaŋ toŋaŋ yek; imbiŋaŋaŋ toŋaŋ bein. \v 5 Awembiŋ, in sekŋin aŋginaŋ kileŋ penaŋ ku mbep. In dundundu msât kan keyegut an imbiyaŋ ilisakwep zenâmti keŋ kwep bemti segit aŋginaŋ mti kan tuŋgupmaŋ isikŋaŋ bugan ke dundunduyet otnâwalup. Mti keyet palaŋaŋ an imbi mama mimiŋit ke ŋep tusumti mambalup. It kegok mti an imbi mamayet tikŋaŋ damuŋ mmalu Sadaŋaŋ tetimae ŋep ku idemti yomen ku idatimtowebe. \v 6 Awembiŋ mama kapigoset mambiegen ŋep mene benak keyet nâmti zet kapi zeyap. Wa zemkatik bemindemti ku zeyap. \v 7 Nanaŋgat keŋnaŋ pigok nâyap: Am sambe pi neŋ mayap kegok imbi wawatpiŋ mambenek. Yaŋgut Kawawaŋaŋ winde sepem igak igak ndame notnaŋaŋ imbi ma an wawatpiŋ ma notnaŋ awembiŋ bembeyelen winde maindain. \p \v 8 Sipkotem ma animbi kwambet ingagulak pigok zeyap: In neŋ imbi wawatpiŋ belak mayap sakam keboŋak mambiek beme ŋep benak. \v 9 Yaŋgut sipkotem ma animbi kwambet in awembiŋ mamayelen sek tikŋaŋ omba tapme sekŋin ŋep ku damuŋ mimiyelen beme awembiŋ ŋep bewep. Mneti sekŋinaŋgalen tikŋaŋaŋ indamandame yom mbepgat awembiŋ ŋep bewep. \p \v 10 Awembiŋ maip ekŋengat zet pigok zema nâit (kapi nenaŋgalen zet yek; Amobotnaŋaŋ zeye): Imbi ŋenaŋ apmaŋ ku asekpemti mebe. \v 11 Ma ilak apmaŋ asekpemti megeyaŋ main beme egaŋ apmaŋ peme tapme mege ke ewe kot zet weyaŋti wabe. Âk yek beme an ŋen ewe ku wabe. Ma an ŋenaŋ kegogak imbiŋaŋ ku asekpewe. \p \v 12 Ma am notnaŋ sambe ingat nanaŋgat keŋnaŋgatnaŋ zet zesowap. Wa ke Amobotnaŋaŋ zet ŋen zeye keyetnaŋ yek. Zet ke kapigok: An nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋenaŋ imbi nâmkiŋpepeŋaŋpiŋ wage yaŋgut imbi keyaŋ ekmak mamayet tikŋaŋ nâin beme imbi ke ku asekpewe. \v 13 Ma imbi nâmkiŋpepemak ŋenaŋ apmaŋ nâmkiŋpepeŋepiŋ wage yaŋgut an keyaŋ ekmak mamayet tikŋaŋ nâin beme apmaŋ ke ku asekpewe. \v 14 Enenogat neŋ kegok zeya? An Kilais nâmkiŋpepepiŋ egaŋ imbi nâmkiŋpepemak walep manan imbi nâmkiŋpepeŋapiŋaŋ an nâmkiŋpepeŋaŋmak walep beme ekŋetmagengatnaŋ ŋenaŋ nâmkiŋpepeyet setnaŋ zulutme ŋandem tazingapm Kawawaŋaŋ nâme ŋep mambein. Keyepmti Kawawaŋaŋ keboŋagak nemunambaŋane ekŋen maminbiwineyelen nâmkiŋpepeyepm ekŋenmagen kogogak nâmkiŋpepeyelen setnaŋ zulutme ŋandem tazingapm nâme ŋep mambein. \p \v 15 Yaŋgut an ma imbi ŋenaŋ Kilais ku nâmkiŋpein egaŋ imbiŋaŋ ma apmaŋ nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋen pemti mesât giŋgiŋ mme nâmpeme ŋep mebe. Keyet zemkululuŋaŋ ŋen ku tazin. Enenogat Kawawaŋaŋ sewakŋaŋ palen notn notn mti mamayet nâmti indakumtetime kobien. \v 16 Imbi, geŋ apdi mama mimi dolakŋaset mukulem mmane egaŋ nâmkiŋpepemak benak ma yek? Set ke geŋ ku nânik, ma? Ma an, geŋ imbindi mama mimi dolakŋaset mukulem mpemane egaŋ nâmkiŋpepemak benak ma yek? Set ke geŋ ku nânik, ma? Keyepm an ma imbi nâmkiŋpepeŋepiŋ watnagaŋ geŋmak mamayet tikŋaŋ nâin beme asekpepepiŋ. \s1 Nin Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamnen mâti mbanup \p \v 17 In mama mimi zigok mti mame Kawawaŋaŋ indakumtetime nâmkiŋpepeen kwabien ke ilak mti mambep. Neŋ zet sakamaŋ keboŋ am nâmkiŋpepemak mka sambe manzemkawaŋ bemindam melap. \v 18 An sekŋaŋ butnaŋ piliŋaŋmagaŋ nâmkiŋpepemak beye beme egaŋ piliŋ ke asesekgalen ku nâwe ma an sekŋaŋ butnaŋ piliŋepiŋ tati nâmkiŋpepemak beye beme egaŋ sekŋaŋ butnaŋ piliŋmak bembeyelen nâmti ku antiwe. \v 19 Sek piliŋmak mamayelen ma piliŋpiŋ mamayelen keyaŋ nâmkiŋpepemak mamayet yaŋaŋ penaŋ ku bein. Kawawaŋgalen zet gawepupu keyaŋ penaŋaŋ penaŋ bein. \v 20 Keyepmti an ŋenaŋ mama mimi ke ma ke tati nâmkiŋpepemak beye beme mama mimi keyegak mti mambe. \v 21 Geŋ mulup an tosapiŋ mulup mimi mamti nâmkiŋpepemak bewanan beme mama keyet nâmtemtem mimipiŋ. Yaŋgut geŋ mama ke katikpepeyelen setnaŋ sokbemgaween katipewanik. \v 22 An ŋenaŋ mulup an tosaŋepiŋ manepeme Amobotnaŋaŋ kumtetiye beme egaŋ Amobotnaŋgalen an opepeŋepiŋ beye. Enenogat Amobotnaŋaŋ yomaŋ katikpemmâge. Sepem kegogagak an ŋen opepeŋepiŋ mame Amobotnaŋaŋ kumtetiye beme egaŋ Kilaisiyelen mulup an tegaŋ opepeŋaŋnok beye. \v 23 Kawawaŋaŋ in ilak tosa temaŋaŋ kwitimindage keyepmti amgalen nânâyet kandaŋan wak bemti ku mambep in Kawawaŋ mâti zet kapi etaŋ nâwep. \v 24 Kilaismagen notnne, an ŋenaŋ mamaŋaŋ zigok tapmmamti nâmkiŋpeye egaŋ mama mimi keyegak tapmmamti Kawawaŋaŋ nâmkiŋpemti mambe. \s1 Am awembiŋ bemti mama ma awembiŋ ku bemti mama keyaŋ zetnepiŋ \p \v 25 Âpme pi am awembiŋ bembepiŋ maip ekŋengat yaŋkwesisi bewien keyet dopmaŋ gilik zesowap. Awembiŋ bembepiŋ maip ekŋengat Amobotnaŋaŋ zet windeŋaŋbeŋ zeye ŋen ku mtalap. Yaŋgut Amobotnaŋaŋ kembeŋ mnayeyepmti neŋ zet penaŋ zeyap ke in ŋep mimiyelen. \v 26 Kan pigogat nukŋaŋ igagen penaŋ tasokbein keyepmti an ŋenaŋ imbi wawatpiŋ mamayelen zeme neŋ nâma dolakŋaŋ penaŋ bewe. \v 27 Ma imbindimak manik beme imbi ke asekpesâgât ku nâwanik. Ma geŋ gitak belak manik beme imbi wasâgât ku zewanik. \v 28 Yaŋgut imbi wasât mbanik beme ke wapmane yom ku bewe ma imbi ŋenaŋ an wapme keyaŋ yom ku bewe. Kegok ŋewaŋgut kan pigogat nukŋaŋ igagen penaŋ tasokbein keyepmti kegok ku mti mamayelen nâmti kegok zeyap. \p \v 29 Kilaismagen notnne, zet pi zema nâit. Kan delaŋ zenze ilak bududuk bugan beingapmti an imbiŋaŋmagaŋ Amobotnaŋgat mulup omba penaŋ mamambe yaŋgut nâme imbi ku wage nemboŋ bewe. \v 30 Ma si zemsu zemsu mamip ekŋenaŋ si kembeŋin ŋeŋinan bemti Kawawaŋgalen mulupgat omba penaŋ ku manâip ma am oloŋen palen maip ekŋen oloŋeŋin ŋeŋinan bemti Kawawaŋgalen mulupgat omba penaŋ ku manâip. Ma am milawat makwitip ekŋenaŋ milawat keyet nâme tatat katikŋaŋ tabe nâmti keŋin temaŋ keyet ku bewep. \v 31 Ma am aem kwaem mulup mamip ekŋenaŋ mânep mulupgat etaŋ nâme mobotnaŋ penaŋ beme ku mambep. Enenogat msat ma kululuŋ kapi ilak sakwep delaŋ zesâpm. \p \v 32 Mneti in kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keboŋ timti mamti ŋoktikŋin temaŋ keyet bemti nâmtemtem palen mambepmagen zemti keyet zemâtâtindayap. Imbi wawatpiŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mulupgat yayaŋin omba penaŋ tatindain eneyet ekŋenmagen opepeŋaŋ ŋen ku tazin. Egaŋ Amobotnaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ min ke mâti mam. \v 33 Yaŋgut animbimagaŋ sekgalen bandim keyet nâmtemtem mamin. Mti imbiŋaŋaŋ nâmpeme dolakŋaŋ bembeyelen mulupmaŋ mamm. \v 34 Kogok mti ŋoktikŋaŋ sambe makalaŋzin. Âpme imbi apmepiŋ ma imbi nembip ekŋenaŋ keŋin ma sekŋin Amobotnaŋgat zapat sasât manâip mti Kawawaŋgalen mulupgat yayaŋ omba penaŋ mamip enenogat ekŋenmagen opepeŋin ŋen ku tazin. Mme naman imbi awinmak ekŋenaŋ sekgalen bandim keyet nâmtemtem temaŋ mamip. Mti awinaŋ nâme dolakŋaŋ bembeyet mulup mamip. \v 35 Neŋ nukŋaŋ paleŋinan bemti ku zeyap yek. Neŋ zet kapi in indamukulem mimiyelen nâmti diindoyap. Neŋ in kwilekiyaŋ penaŋ ma pembenaŋ ke mimiyelen nâmindayap mti keŋin ma sekŋin melesiŋ ondekme Amobotnaŋmagen mebegalen nâmti zapat kapi diindoyap. \p \v 36 Yaŋgut imbiŋaŋ an zapatnaŋmak awembiŋ sakwep ku bemti damuŋ teepmaŋ tati welut beme ke pembenaŋ yek. Egelaŋ kegok milut beme yom milut. \v 37 Yaŋgut an ŋenaŋ imbi zapatnaŋ zempepeŋaŋaŋgut nâme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋgalen tikŋaŋ ke ŋep ekdamuŋ mimiyelen winde tasainaŋ imbi zapatnaŋ ku wazin beme keyaŋ yom ku bein. \v 38 Keyepm an ŋenaŋ imbi zapatnaŋ wazin beme ke ŋep bein ma egaŋ imbi zapatnaŋ ku wazin beme keyaŋ naman dolakŋaŋ penaŋ bein. \p \v 39 Imbi ŋen apmaŋ mambeen egaŋ apmaŋmak tâtâŋit tapme mamambe. Apmaŋ gakimeŋgut bam an ŋen wasât nâmti egaŋ eknâmâtâti an Kilais nâmkiŋpepeŋaŋmak beme wabe. \v 40 Imbi egaŋ ewe an ŋen wawapiŋ mambe egatgulak nâma dolakŋaŋ bein. Ke nanaŋgat keŋnaŋgalak zeyap yaŋgut Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋnan tazin keyaŋ keŋŋ m eleŋ beleŋ beme zeyap. \c 8 \s1 Soŋgom nopiomgat sâpe sâpe sasayet nsâti nâmâtâtati nimbep \p \v 1 Âpme pi naman nopiomgat sâpe sâpe masaip keyet pigok zema nâit: Nin nâmkiŋpepemagaŋ nânup nin sambe nânân tatndain. Nânâ temaŋaŋ am notnaŋ mme sekŋ mobot mamip yaŋgut nin am gogot mimindenup beme nin mukulem mimindemann ekŋenaŋ Ambotnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ mâbâgalen manânup. \v 2 Inmagen an ŋenaŋ nâme ikŋaŋgat nânâŋaŋ omba bein beme egaŋ, “Neŋ ŋep nâyap,” zet zein keyaŋ mkawaŋ beinen an ke Kawawaŋgalen nânâ penaŋaŋ penaŋ yaŋaŋ ewe ŋep ku nâin. \v 3 An ŋen egaŋ Kawawaŋ gogot mampein beme Kawawaŋaŋ ek ekti zein, “An keyaŋ nânâ penaŋaŋ yaŋaŋ ŋep nâin.” \p \v 4 Keyepmti neŋ zet ŋeŋaŋ nopiomgalen sâpe sâpe meu kukŋaŋgat bembeŋaŋ niniyelen kapigok zesowap: Nin nânup nopiom ke amnaŋ sâsâŋaŋ mamaŋapiŋ ma ekŋen ke Kawawaŋ penaŋ yek. Kawawaŋ kwewaŋ penaŋ mamain ke nin nânup. \v 5 Am notnaŋaŋ kawawaŋ notnaŋ penaŋ kululuŋen ma msalen talip manzeip. Penaŋ, ekŋenaŋ amobotnaŋ sambe ma kawawaŋ sambe talip manzeip. \v 6 Yaŋgut nin nânuwen Kawawaŋ ek ningalen Bipm ek kwewaŋ penaŋ mamain. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi Amobotnaŋ melakwep Zisas Kilais ekmagesetgatnaŋ etaŋ mme sokbemâge ma egaŋ mme nin ikŋaŋ manâmkiŋpemti ekmak mamanup. \p \v 7 Yaŋgut zet penaŋ kapi am ilindiŋ ku nâmâtâlip. Am notnaŋ sambeyaŋ nopiomgat nâme mobotnaŋ penaŋ beyeyepm alak pigogat meu keboŋ ke nim nâme nopiomgalen meu mambein. Ekŋen keboŋ keyet nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ma ekŋenaŋ keŋinan nâme meu ke niyo beme am yomtoŋ kogok nâyo. \v 8 Kawawaŋaŋ tu meuyepm nâmndeme mobotnaŋ ku bewanup. Nopiomgalen tu meu kiŋgabanup keyepm ku nâmbekambem ndewe ma ke nimann ku zemsesewatndewe. \p \v 9 Ma notnaŋ in yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâti manip in noline nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat tazin ekŋen keŋin myuŋgume yom beweyet eksewep. \v 10 Âpme geŋ nânândi ke tazinaŋ met nopiomgalen sesewat mkaen moti egat meu bumbembeŋaŋ ke tatnimane nodi ŋen nâmtemtemŋaŋmagaŋ gikti egaŋ tatniŋgat nimbi kogok zemti nime yom bewe keyet geŋ eksewanik. \v 11 Enenogat nodi kapiyet Kilaisiyaŋ egat mti gakiye ek nâmkiŋpepeŋaŋ tuwat tuwat ke gâlen nânâ keyaŋ mme sukŋaŋ bemti meu ke nimti nâme yom beme walebe. \v 12 Set kegoset in noline nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat waletindemti yom miyo. In kegok miyo keyaŋ in Kilais yom msayo bein. \v 13 Keyepm notn Kilais manâmkiŋpenaŋ meu nopiomgat sâpe sâpe bembeŋaŋ ke nima yom besem nâin beme neŋ meu keboŋ ewe ninipiŋ penaŋ mamambap. Enenogat neŋ ek mma yom ku mimiyelen kogok nâmti mbak. \c 9 \s1 An Zisasiyaŋ egalen zet zemkawaŋ bembeyelen ombemti kumtetitiŋaŋgalen mama \p \v 1 Zet zemkwala keyet butnaŋ ŋen ewe kapi zesowap. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ku naopemneneŋaŋaŋ. Neŋ belak âlâgâlâk talap. Ma neŋ Amobotnaŋ Zisas penaŋ ekban. Neŋ Amobotnaŋgalen mulupmaŋ penaŋ ingat tuŋguwinan mamti mban keyepmti in nâmkiŋpepemak bewien. Keyepm neŋ Zisasiyet buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembe an ombemnakumtetitiŋaŋ penaŋ talap. \v 2 Am notnaŋaŋ nâme mene neŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ku ombemnemti nakumtetitiŋaŋ ku beyawaŋgut in yaŋŋ penaŋ sukwep nâmneip. Enenogat neŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ombemnemti nakumtetitiŋaŋ mamti zapatnaŋ diindoma in Amobotnaŋ nâmkiŋpewien keyaŋ neŋ an kwi keyet yaŋŋ penaŋ msokbeye. \p \v 3 Âpme yaŋnaŋgat zet kuku mti nâgât Zisasiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ombemnemti nakumtetitiŋaŋ ku manzeip ekŋen keyet zet dopmaŋ kapigok gilik zemindayap. \v 4 Nin inmagen mulup mamnupgapm in tu meu ndandayelen ŋep wekukuyelen yaŋgut nin ku mawekunup. \v 5 Amobotnaŋgat nembaŋaŋne notnaŋ ma meniŋane ma Sipas ekŋenaŋ imbiŋinemak zet zapat dolakŋaŋ manzemelip. Keyepmti notnaŋ nin sepem kegok mimiyelen nâmbenek beme nin ŋep kogok mbenek. \v 6 Kulekiyet neŋmak Banabas nit betndaŋ mulup mti mânep keeset aikti meu kwitim niniyelen mamilup âpme ekŋenaŋ in indapelaŋguŋguyet manzeip? Ke set pembenaŋ yek. \p \v 7 Kasa kuku an ŋenaŋ mulupmanen mamti ikŋaŋgalen mânewaŋ tu meu ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke kwititiyelen mulup belakŋaŋ ŋen mti keeset mukulem ku matin. Ma an ŋenaŋ mulup mip keyet penaŋaŋ weme belak peme tatagalen ku maondein yek. Egaŋ meu penaŋaŋ ŋep bep ke akumti manin. Ma bo toŋaŋaŋ ekdamuŋ mme sememe kumti manin. \v 8 Pi an zet etaŋ ku zeyap; zet kapi zii zelen keyegak zemkawaŋ bembeŋaŋ tazin. \v 9 Mosesiyelen zii zelen zet ŋen kapigok meluwaŋ mimiŋaŋaŋ tazin, \q1 “Bupaloyaŋ mulup mgemti kwaŋ sinaŋ nsât mme ku aŋginaŋ mpewanik.” \rq (Zii Zet 25:4)\rq* \m Âpme Kawawaŋaŋ zet ke bupalo ekŋengat etaŋ nâmti ku zeye. \v 10 Zet ke am ningat penaŋ zenzeŋaŋ. An mulup mimonze onze mamm ma an meu penaŋ maakumbein egelaŋ meu penaŋ ke ilisakwep kalaŋti nimbalut ke nâmti mamilup. \v 11 Âpme nin Kilaisiyet buŋam zapat diindowen kan keyet nin mulup an mulup mimondendeyelen zapat sakam keboŋ mbenn. Nin mulup keboŋ mmann Emetak Teŋaŋ ingat keŋinan topmaŋge keyepmti nin inmagengatnaŋ segalen mukulem mimiyelengat omba penaŋ ndandayelen ku mawekunup. \v 12 Mulup an notnaŋaŋ inmagengatnaŋ segalen bandim titiyelen beme nin kegogagak segalen bandim titiyelen bein enenogat nin inmagen mulup yaŋbemti mbenn. Yaŋgut nin inmagengatnaŋ meu milawatgat ku wekuwenn. Mneti Kilaisiyelen zapat pembenaŋ bekekpewanekmagen zemti inmagen titiyelen zenzeŋaŋ ke katikpewan. \v 13 Zelusalem mka temaŋgalen sesewat mka temanen an mulup mamip ekŋenaŋ meu sesewat mka temangatnaŋ matinip. Ma an sâpe sâpe sisagen mambuip ekŋenaŋ keyetnaŋ meu butnaŋ niniyet zenzeŋaŋ timti manip. In set ke ŋep penaŋ nâip. \v 14 Âpme set keeset Amobotnaŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze an nin zet zapat dolakŋaŋ zemepman am ekŋen keyaŋ tu meu aikndame niniyet nâmti zet ke diindoye. \p \v 15 Neŋ set ke ku mamâlap. Mti in sakam keyet kataŋ mnanayelen otnâmti meluwaŋ ku miyap yek. Nen betnnaŋŋ mulupmaŋ mti maaikniyap keyet nâma mobotnaŋ mambein. Enenogat ingat tu meuyet indawekumindandayet nâma sakambukŋaŋmak penaŋ mambein. \v 16 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen mulup ke zemkatikbemti ilak nâgât belen bempepeŋaŋ yaŋgut neŋ am buŋam zapat dolakŋaŋ diindondopiŋ mma wakai Kawawaŋaŋ sindem omba penaŋ nawe keyepm buŋam zapat manzempalakŋaŋ beyap keyet sek mmobot zet zema dolakŋaŋ penaŋ ku besem. \v 17 Mulup ke nanaŋgat keŋnaŋgalak sokbemti mbak ze maneti tosaŋaŋ tiwak. Yaŋgut nanaŋgat keŋnaŋgalak mulup kapi ku tiwangapm pigok ŋep zewi, Kilaisiyaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen zeneŋgeyepm manzeyap. \p \v 18 Kawawaŋgalen mulup mamipgat tosaŋin kapigok: neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgalen mulup mmeti am mulup keyet tosaŋaŋgat ku wekuwap. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzeap keyet tosaŋaŋ ŋep titiyelenaŋgut keyet ku mawekuyap. Keŋ oloŋen nâyap keyaŋ tosannok bein keyet nâma pembenaŋ bein. \v 19 Neŋ zet keboŋ keyaŋ ku naopemneme talap keyaŋgut neŋ am sambeyet kilambaŋinan gwidikti ekŋengalen sisiliŋ an beyap. Enenogat neŋ keeset am sambe indatetima Kilais ŋep nâmkiŋpepeyelen nâmti mamiyap \v 20 Keyet yaŋaŋ neŋ Zuda am ekŋenmak mamti Zuda am ekŋengalen mama mimi timti ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen mulupmaŋ mban. Zii zet keyet sisiliŋ mulup mamip ekŋenmak tusumti ekŋengalen mama mimi keyet meti zii zetgat sisiliŋ mulupnok mban. Mosesiyelen zii zet itnaŋaŋ nâgât damuŋ ku mam keyaŋgut am keyet sisiliŋ mulup mamip ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen kegok mamiyap. \v 21 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen zemkawaŋ bembeyelen ekŋenmak mamti ekŋengalen mama mimi ke timti sepem ekŋen nemboŋ Zuda amgalen zii zepiŋ mamayap. Âpme kogok mama ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen mamiyap. Kapiyaŋ neŋ zii zet maaŋgosoyap kogok ku bein enenogat Kilaisiyaŋ neŋ mama mamayelen mandinoinok mayap. \v 22 Âpme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen Kilaisiyet yaŋaŋ mandiindoyawen am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋenaŋ kwilekiki nâme bekanaŋ am nâmkiŋpepemagaŋ ku mimiyelen bein ke neŋ belak mapeyap. Kogok mti neŋ mukulem mimindema weyaŋ nâmâtâlip ma set kegok set neŋ am sambe yaŋaŋ yaŋaŋ maipnok ma mama ekŋenaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpewep. \v 23 Keyepm neŋ set ekŋen sambe ke mma am sambe msat kataŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti neŋ ma in sambeyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ sambe Kawawaŋaŋ am Kilaisiyelen buŋam zapatnaŋ manâmkiŋpeip ningat zetik mimndaye ke titiyelen mamiyap. \p \v 24 Âpme in pigok nâit, kanzowak mimi mundumen am sambe ekŋenaŋ ilinsakwep yaŋbemti winde mambeip. Yaŋgut an ŋenaŋ winde bemti ŋeŋaŋ piliŋen ke kwati milawat ke matin. Âpme in kegogak kululuŋgalen milawat tazin ke tisât nâwep beme in winde bewewen an ŋeŋaŋ bemti makwazin kegok winde bewep. \v 25 Am ekŋenaŋ msalen kanzowak msâti sesep mulup tagoŋgoŋepiŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ekseseŋaŋmak mti mamaip. Ekŋenaŋ msalengalen milawat sakwep waleletgalen keyet kegok mamip. Nin mama kanzizitgalen milawat kululuŋen kanzizit matazin keyet kegok mbanup. \v 26 Nenn kegogak piliŋ bembeŋaŋ ke ektati keyet esemteŋ mawindem beyap. Neŋ nasamek belak tuŋgupman kileŋ kuma elepema mezin weyaŋti teŋ maeleyap. \v 27 Neŋ am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzemkawaŋ bemindanetiŋgut nenn zet ke ku mâti mbap beme walelet aikbap keyepm sekŋnaŋgalen tikŋaŋ igak igak ke mtotpemti nen damuŋ mma etaŋ mamain. \c 10 \s1 Islael myuŋguŋguŋinaset ningat golaŋŋ titiŋaŋ \p \v 1 Kilaismagen notnne, neŋ eweŋan yeŋsokŋne ekŋenaŋ Moses mâti mama mimi mkwabien keyet zapatnaŋ mimindama nâit. Ekŋen ilindiŋ zanzayaŋ indautukekme meti nembu diliŋ zem metat kotat mme Kawawaŋaŋ atamtapme tuŋgupmaset walelepiŋ nembelen mepataŋ zewien. \v 2 Âpme ekŋen am maŋge kwep Mosesiyaŋ ŋeŋaŋ bemindeme ekmak zanza mâbien ma nembu diliŋ zemti metakotat mti katime tuŋgupmaset mebien. \v 3 Âpme ekŋenaŋ ilinsakwep tambu kataŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mme kululuŋengatnaŋ meu sepemaŋ kwep matotan ke nimbien. \v 4 Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ nanzaŋ kapilaŋ sepemaŋ igagen keyetnaŋ tu mme kwapme ekŋen ilindiŋ nimbien. Nanzaŋ kapilaŋ ke Kilais ikŋaŋ nemboŋ. Egaŋ deset ma deset mebien ke ekŋengat windeŋinaŋgat yaŋaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ tapme mamamtemien. \v 5 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyaŋindeyeyaŋgut sambeyaŋ Kawawaŋaŋ nâŋge kogok ku mambiengapm egaŋ zemindeme msat zetik mimindendeŋaŋ ku mebegalen zemti notnaŋ indeme msat tuŋgupman amnaŋ ku maiwen gakiwien. \p \v 6 Ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ msâgât keŋin temaŋ wemindaye keyepm ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye. Keyaŋ ningat golaŋ tin mneti nin kegogagak mbenekmagengat. \v 7 Kawawaŋgalen zet Itnaŋaŋ papiaen meluwaŋ pigok mimiŋaŋaŋ tazin, \q1 “Am ekŋenaŋ nopiomgat kandaŋan totati tu meu nimwiaŋti silik kumti wendiwien.” \rq (Kisim Bek 32:6; Makuku 25:1-3)\rq* \m Ekŋenmagen notnaŋaŋ nopiom sesewatpewien. Nin sepem kegogak ku mbanup. \v 8 Ekŋenmagen notnaŋaŋ kegok mme kasup kwep keyet Kawawaŋaŋ am sambe penaŋ (23 tausen) indawalege keyepm nin set kileŋ ekŋenaŋ mambienok ku mambanup. \v 9 Ekŋenaŋ Kawawaŋ m ekmeyepm Kawawaŋaŋ nombe zemindeme koti indime gakiwien. Kegogapm nin Amobotnaŋgat m ek m ek mimiyelen yom omba penaŋ ku mmobanup. Penaŋ, egaŋ dopmaŋ ekŋen gilik zemindayenok ndawe. \v 10 Âpme in Kawawaŋgat kwileki ŋen ku tatndain zemti kwelat zet ku dunduwep. Ekŋenmagen notnaŋaŋ kegok mme ensel am indome gakikiyelenaŋ koti indome gakimâbien. \p \v 11 Âpme msat kululuŋ asesekgalen kanaŋ bududuk tabeme manupgapmti ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ningat golaŋnok bein. Nin ekŋenaŋ mama mimi mgasik mbien kegok ke ku mne. \v 12 Âpme an ŋenaŋ nâme egaŋ Amobotnaŋgat nâmkiŋpepeŋaŋ tazingapm tetimaeen katikŋaŋ benak nâin egaŋ weyaŋeksewe. Enenogat ek ŋep tetimaeme am itnaŋaŋ ekŋenaŋ yom mbienok mnak. \v 13 Inmagen tetimaemae masokbein sepem kegogagak am sambe masokbemindain. Âpme Kawawaŋaŋ zemkatik bembeŋaŋ mamâzin keyepm egaŋ peme tetimaemaeyaŋ ingalen windeŋin aŋgosomti ku masokbein. Yaŋgut tetimaemaeyaŋ inmagen masokbein beme Kawawaŋaŋ indamukulem mimiyelen setnaŋ ŋep weyaŋme in katik bem tapme tetimaemae keyaŋ ŋep ku mamtoindein. \p \v 14 Keyepmti Kilaismagen notnne penaŋ, in nopiom masesewatindep ke bamkumpemti kuŋzuŋit. \v 15 In zet opeem nânâyelen nânâŋin tazin keyepmti zet kapi zema ilin opeemti nâseip. \v 16 Okowen wain mannup kan keyet nin Kilaisiyet sipmaŋ ningalen yomgat mti mulage ke otnâmti nin keyet Kawawaŋgat wisikŋ manzenup. Âpme nin wain mannuwen kan keyet nin am sambe Kilaisiyaŋ ekŋengat yominaŋgapm sipmaŋ mulage ekŋengat bulinan tusunup kegok masokbein. Âpme nin nupmamaŋ mutumti mannuwen kan keyet nin Kilaisiyaŋ gakimti sekŋaŋ ningalen yomgat dopmaŋ ndaye kan keyet maotnânup. Nin kogok mti am sambe Kilaisiyaŋ ekŋengapmti sekŋaŋ talasiye ekŋen keyet bulinan tusunup kegok masokbein. \v 17 Keyepmti nupmamaŋ kwepnok âpme nin sambeyaŋ nupmamaŋ ikŋaŋ kwep ke mannup. Âpme nin nupmamaŋ nsakwep mannuwen keyaŋ nin butnaŋ sambenok keyaŋ ondekti sek kwepnok benup kegok masokbein. \p \v 18 Âpme ŋen pigok zema nâit, Zuda am sambe kwi ŋenaŋ sâpe sâpe meu sisak dukŋan bumbuŋaŋ manip ekŋenaŋ ilinsakwep sisak keyelen Kawawaŋ masesewatsaip. \v 19 Neŋ zet notnaŋ zemkwala keyet in nâmkileŋ bemti nâgât egaŋ nopiomgat sâpe sâpe meu sasaŋaŋ keyet nâme sâpe sâpe penaŋ bein ma nopiomgat nâme Kawawaŋ penaŋ bein. Kegok ke yek. \v 20 Yaŋgut neŋ neman guluk gilik tazeyap ke am Kilaisiyet ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ nopiomgat sâpe sâpe mambumsaip ke wa Kawawaŋgat yek. We bekanaŋ masesewatpeip bein. Kok keyepm neŋ in we bekanaŋmak tususuyelen ku nembeingapmti ekŋen eksemindendepiŋ. \v 21 In Amobotnaŋgalen okowen wain nti naman dembusek kwep keyaŋak we bekanaŋgalen windeyet tazemopenik keyaŋ pembenaŋ yek. Ma in nupmamaŋ Amobotnaŋaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ otnâmti niniyelen ningat ndaye ke nti naman dembusek kwep keyaŋak we bekanaŋgat soŋgom sasaŋaŋ ke ŋep ku niniyelen. \v 22 Nin kogok mmann Amobotnaŋaŋ ningat keŋ kuku mti ŋenzinziŋ penaŋ mbe. Nin nâmann nin windenmak beinaŋgut egalen musuwewet ke nin ŋep ku sebempepeyelen penaŋ. \s1 Ilinaŋgat etaŋ otnânâ keyaŋ pembenaŋ yek \p \v 23 Am notnaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen,” kegok tazeip yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ke mma ŋep ku napmukulem mbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tapmezin keyaŋ nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti mamayelen setnaŋ ku kabemndawe. \v 24 Am nâmkiŋpepemak ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋ mukulem mimiyelen etaŋ ku mbe egaŋ naman am notnaŋ indamukulem mimiyelen keeset mbe. \p \v 25 In soŋgom kwitisât omkwiti kwitim mundumanen meti soŋgom ke nopiom sâpe sâpe sasaŋaŋ keyet yaŋkwesisipiŋ ŋep kwitiwep. \v 26 Enenogat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok zenzeŋaŋ, \q1 “Msat ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msat palen tazin ke Amobotnaŋgalen etaŋ.” \rq (Sam 24:1)\rq* \p \v 27 Am Kilais ku nâmkiŋpein ŋenaŋ tu meu weyaŋbemti indazemtetime keŋinan mobogalen indembeme ŋepgat ekŋengalen mkaen mowebep. Mowepme ekŋenaŋ tu meu indame nâmtemtem mti nopiomgat sâpe sâpe bumbu mundumaŋgatnaŋ kwitiyo zemti ku indayaŋkwesiwep. Belak nimbep. \v 28 Yaŋgut in nsâgât tapmme an ŋenaŋ pigok diindowe, “Soŋgo kapi nopiomgalen sesewat mkaengatnaŋ.” Zeme nâmti in ke ku nimbep. An zet zemkawaŋ bemindawe egat otnâmti meu ke ku nimbep mneti ŋoktikŋinaŋ nâmnukŋaŋ mbepgat. \v 29 Wa in nâme bekanaŋ beingapm ku nimbep kogok ku zeyap yek. An ŋen keyaŋ nâme bekanaŋ bein egat mti ku nimbep. Yaŋgut an ŋenaŋ kapigok mene zein, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keŋnan nâma ŋep mimiyelen bein beme an ŋenaŋ nâme bekanaŋ bein beme keyepm egaŋ neŋ ŋep ku zemkulumneneyelen. \v 30 Neŋ Kawawaŋgat wisikŋ zemti niyap beme an belakŋaŋ ŋenaŋ, ‘Geŋ an bekanaŋ,’ ke ŋep ku zenak. Enenogat neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msat palen tazin ke Kawawaŋgalen etaŋ nâyap.” \p \v 31 Notnaŋ kogok zewien mene mme neŋ kapigok zesowap, in tu meu nimbep ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mbep ke in mme Kawawaŋgat kwitnaŋ m onzempepeyet nâmti mbep. \v 32 In kwileki ŋen mme Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma Kilaisiyelen am nâmkiŋpepeŋinmak ŋen setnaŋ bekekme Kawawaŋ zetnaŋ ku mâbeyet eksewep. \v 33 In neŋ mamiyapnok mamambep. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamiyap ke mma amnaŋ oloŋen mimiyelen nâmti mamiyap. Nanaŋgat pembenaŋnnaŋgat etaŋ ku mamiyap. Neŋ kegogak am sambeyet pembenaŋinaŋgat nâmti mma am sambe Kilaisiyaŋ aŋgalaŋindendeyet nâmti mamiyap. \c 11 \p \v 1 Neŋ Kilaisiyelen set kaisasat ekti mâti mayap. Âpme in kegogak nâlen set kaisasat ke ekti namât mambep. \s1 Silik dundundu mimiyelen zemâtâtât \p \v 2 In Zuda am ekŋengalen mama mimi mâti mamayet neŋ zemâtâban keyet kataŋ mamaip keyepmti ingat nâma dolakŋaŋ penaŋ beme oloŋen miyap. \p \v 3 Âpme pi naman Zuda am ekŋengalen mama mimi ŋengat zet kapigok zema nâit. Angat yaŋaŋ Kilaismagengatnaŋ kozin. Âpme imbi kogogak egat yaŋaŋ anmagengatnaŋ kozin. Âpme Kilaisiyet yaŋaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ kozin. \v 4 An ŋenaŋ bunduŋ ŋokŋanen munduŋ tati dapmelaŋge tuŋguwinan dunduwe ma Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zewe beme egaŋ Kilais sakambuk sawe. \v 5 Ma imbi ŋenaŋ saŋgum ŋokŋan ambululupiŋ tati dunduwe ma Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ dapmelaŋge tuŋguwinan zemkawaŋ bewe beme egaŋ apmaŋ sakambuk sawe.\f + \fr 11:5 \ft Ke Zuda am ekŋengalen set kegok matazin.\f* Kogok min beme egaŋ imbi ŋokŋaŋ pilik pilik kwanzetpepeŋan nemboŋ bein.\f + \fr 11:5 \ft Imbi set kileŋ inda aikti ŋokŋin makwanzetindeip ke Zuda am ekŋengalen set kegok matazin.\f* \v 6 Keyepmti imbi ŋen sâk ambululupiŋ mame ŋok sinaŋ antim pewep. Ma egaŋ keyet sakam mti ŋok sinaŋ antitipiŋ mbe beme ek sâgaŋ ŋokŋaŋ ambulut be. \v 7 An in ŋokŋin ondedagen sumumuŋpiŋ enenogat inmagesetgatnaŋ ŋep Kawawaŋgat sakamaŋ ma kwitnaŋ mamsokbein. Ma imbi inmagesetgatnaŋ ŋep angat kwitnaŋ mamsokbein. \v 8 Neŋ kegok zeyap enenogat Kawawaŋaŋ an kukŋaŋgat mti anmagengatnaŋ imbi mge. Imbimagengatnan an ku mge. \v 9 Kawawaŋaŋ an imbiyepmti ku mimiŋaŋ. Egaŋ imbi angapmti mimiŋaŋ. \v 10 Keyepmti imbi apmaŋgat eksempeinaŋ ondedagen saŋgumaŋ ŋokŋaŋ ambuluti mamezin enenogat ensel ekŋenaŋ taekgip. \v 11 Yaŋgut am Kilais nâmkiŋpemti maiwaŋ imbiyaŋ apmaŋgat mukulemaŋ bein ma anaŋ kogogak imbiŋaŋgat mukulemaŋ bein. \v 12 Kawawaŋaŋ imbi kukŋaŋgat anmagengatnaŋ mge keyepmti naman alak imbiyaŋ an mammsokbeip. Kogok keyaŋgut eget ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋmagengatnaŋak sokbewien. \p \v 13 In nâmkiŋpepeŋinmak, ilinak weyaŋ nâmâtâlit. Inmagengatnaŋ imbiyaŋ dapmelaŋge tuŋguwinanen Kawawaŋgat dundusât nâwe beme egaŋ ŋokŋaŋ sâk ambululupiŋ mbe beme keyaŋ pembenaŋ yek. Imbi in ŋokŋin ambulubep. \v 14 Kogok keyepm in kapi ekme penaŋ bein enenogat kwitnaŋ kwitnaŋ setnaŋ talip in nâip. Ŋen pigok egip an ŋenaŋ ŋokŋaŋ sinaŋ teepmaŋ peme tozin beme ke sakam bukŋaŋmak. \v 15 Yaŋgut imbi ŋenaŋ ŋoksinaŋ peme teepmaŋ tozin beme nin nâmann keyaŋ mme sepemaŋ dolakŋaŋ bein. Enenogat ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ imbiyaŋ ŋoksiŋin teepmaŋ kogok toti kwatan tapme mamayet nâmti beye. \v 16 Am ŋenaŋ zet kapiyet nâme ŋep ku beme mdândâsât setnaŋ zulutbe beme kapigok nâmbe. Set kapi Kawawaŋgalen dapmelaŋge sambe nin mâti mamnup. \s1 Amobotnaŋaŋ tu meu ndandaŋaŋ \p \v 17 Âpme neŋ tambuŋalem zigok niniyelen ke zemzikat indasowap. Neŋ in set mamip keyet zemsesewatindendeyelen yek. Enenogat set in alak kapi tapmip kapiyaŋ indamukulem mme Amobotnaŋ Kilais nâmkatik bempemti zetnaŋ gawepumti yek. Keyaŋ naman mme in Amobotnaŋ nâmkatik bemti zetnaŋ gawepupuyelen mme naman bakŋaŋ betobep. \v 18 Kukŋaŋgat neŋ pigok zesowap. Neŋ zet pigok nâwan in tambuŋalemgat ke ondaktiŋgut tuŋguwinangatnaŋ am notnaŋaŋ zet mopmtot mti kalalaŋ mawen. Am notnaŋ zapat kegok mnawien ke naman nâma bugan penaŋ penaŋnok beye. \v 19 Yaŋgut inmagengatnaŋ maŋge denenaŋ set pembenaset kwitnaŋ kwitnaŋ tapmip ke ŋep ekmâtâtâtgalen ke kapigok, ekŋenaŋ maŋge temaŋ katikindemti kalaŋti sokbemkawaŋ bembeyelen mamip. \v 20 In ondekti tambuŋalem nsât koti tu meu bumti koti nolineneyet zikat gatnan mti tatnip. Kegok ke in tapmip. \v 21 In sambeyaŋ meuŋin timkoti nolineyet damuŋ tatapiŋ sakwep manip. Ŋenaŋ igak kambak balaŋ mmepme ŋenaŋ meuyet mamimti melip ma notnaŋaŋ wain omba penaŋ nimti keŋ kileŋ mamip. \v 22 In tu meu etaŋ nsât nâmti ilinaŋgat mkaŋinan manimambep enenogat in Kawawaŋgalen dapmelaŋge ondegiwen in ku maeksemindeip ma am bekopsat ekŋen sakambuk maindaip. Neŋ keyepmti ingat zigok zenzeyelen ke ku nâmâtâlap. Keyepmti neŋ keyet oloŋen ŋep ku mimiyelen. \p \v 23 Neŋ zet kapigok Amobotnaŋmagen tiwanen ke in zemâtâtindama delaŋ zeye. Tambuyet Amobotnaŋ Zisas Zudasiyaŋ Zuda am ekŋengalen an ŋeŋaŋ ekŋenmagen zemkuye kan keyet Amobotnaŋaŋ nupmamaŋ mti \v 24 keyet Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti zeye, “Nupmamaŋ kapi nanaŋgat sekŋnok ingat yomin katikpepeyelen indawap. Nimbep kataŋ nâgât otnâpeŋ mamambep.” \v 25 Meu nime delaŋ zeme wain okop sakam kegogak mtati pigok zeye, “Wain kapi nanaŋgat sipmnok. Tâtâ Alakŋaŋ sipmnaŋ miap. Nimbep kataŋ nâgât otnâpeŋ mamambep.” \v 26 Kok keyepm in nupmamaŋ ma wain kapi manimambep kataŋ Amobotnaŋgat gakikiŋaŋgat zapatnaŋ zemkawaŋ bepeŋ manepeme ikŋaŋ kobe. \p \v 27 Keyepmti an ŋenaŋ set pembenaŋ ku mâti nupmamaŋ ma wain nti keeset egaŋ Amobotnaŋgalen sip sesumbaŋaŋ ku eksempepgapmti yom mip. \v 28 Keyepmti am ŋen nupmamaŋ ma wain nsâpmti ikŋaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ nâmâtâti nimbe. \v 29 Ŋen egaŋ Amobotnaŋgat sekŋaŋ keyet yaŋaŋ ku nâmâtâti nupmamaŋ ma wain nimbe beme Amobotnaŋaŋ zemkuwe. \v 30 In notnaŋ set pembenaŋ ku mâti Amobotnaŋgalen tu meu manipgapmti zawat suksuk ma sek sindem matip ma notnaŋ gakiwien. \v 31 Yaŋgut nnaŋgat yaŋŋ ekmâtâti nimbanup beme Amobotnaŋaŋ ku zemndowe. \v 32 Yaŋgut Amobotnaŋaŋ yaŋŋ msokbemti manndamusuwezin kogok mme egaŋ am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋen nsakwep ku zemdelaŋ zemndowe. \p \v 33 Keyepmti Kilaismagen notnne, in nupmamaŋ ma wain nsâti am sambe ilinsakwep ondekme delaŋ zemeŋgut yaŋbemti manimambep. \v 34 Ŋenaŋ meuŋaŋgat penaŋ mbe beme egaŋ meuŋaŋ mkaŋan nimtiŋgut bam kobe. Mneti ondedak ke myuŋgunepeme Kawawaŋaŋ zemkuwe. \p Zet notnaŋ notnaŋ ke nen kotiŋgut zemâtâtindawap. \c 12 \s1 Emetak Teŋaŋ taolet yaŋaŋ yaŋaŋ mulupmaŋgat manndain \p \v 1 Kilaismagen notnne, neŋ Emetak Teŋaŋ mulupmaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat mamaŋinan zigok mamm yaŋkwesisi keyelen dopmaŋ gilik zesowap. Neŋ in kapi weyaŋti nâmâtâtâgalen nâyap. \v 2 Ilin nâmtalip in itnaŋaŋ tambusosop keŋan mambienen nopiom yaŋaŋ yaŋaŋ mamaŋinpiŋ pedondom indamti masesewatindemtemien. \v 3 Keyepm neŋ nembetnaŋ pigok diindosowap: An ŋen ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋaŋ m eleŋ beleŋ beme egaŋ pigok ku zenak, “Zisas geŋ zemtalat geyap.” Ma ŋen Emetak Teŋaŋ keŋaŋ ku m eleŋ beleŋ beme egaŋ pigok ku zenak, “Zisas ek Amobotnaŋ.” \p \v 4 Emetak Teŋaŋ taolet yaŋaŋ yaŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sambe ke mulupmaŋgat winde indame mamip. Yaŋgut Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sambe ke maindain. \v 5 Amobotnaŋgalen mulup kwep kwep am nâmkiŋpepeŋinmak sambeyaŋ mimiyelen maindain. Yaŋgut Amobotnaŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak ikŋaŋgalen am sambe mukulem mimiyelen mulup ke maindain. \v 6 Ma Kawawaŋaŋ mulup mimiyelen am nâmkiŋpepeŋinmak kwep kwep winde sepem igak igak maindain. Yaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak ikŋaŋgalen am sambe mulup mimiyet winde maindain. \p \v 7 Emetak Teŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sakam ikŋak ikŋak maindainen keyaŋ msokbeinen Emetak Teŋaŋ am ŋeniyet tuŋguwinan mulupmaŋ penaŋ tapm. Kogok mimindainen am sambeyaŋ mukulem titiyet nâmti mamm. \v 8 Emetak Teŋaŋ nânâ dolakŋaŋ nânâyelen taolet same egaŋ am Kawawaŋaŋ mama mamayelen nâmtikŋaŋ mam ke manzemkawaŋ bemindain. Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sambe ke maindain. \v 9 Ŋen Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak taolet mpeme Kilaismagen nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ penaŋ tatagalen masain. Ma ŋen ek Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am zawat mme alik bembeyelen taolet masain. \v 10 Ma ŋen Emetak Teŋ ikŋaŋ menok notnaŋ mimiyet taolet masain. Ma ŋen ek Emetak Teŋaŋ buŋam zapat same timti dapmelaŋge ondedageŋinan mandiindon. Ma ŋen ek taolet mpeme winde ke Kawawaŋmagengatnaŋ makozin ma we bekanaŋmagengatnaŋ ke maekmâtâzin. Ma ŋen taolet zet mamanamaŋset zemkawaŋ bembeyet masain ma ŋen ek taolet zet mamanamaŋset zeme nâmti am zelinaset gilik zemindandayet masain. \v 11 Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak taolet sambe kapi mulup sambeyet winde am kwep kwep maindain. Mti Emetak Teŋ ikŋaŋgat keŋaŋgatnaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sambe taolet sepem ikŋak ikŋak makalaŋ kumti indain. \s1 Sekŋ butnaŋ butnaŋ ekŋen muluwin ikŋak ikŋak yaŋgut sek ek kwewetaŋ \p \v 12 Am nin sekŋ kwewetaŋ yaŋgut sekŋ butnaŋ butnaŋ ekŋen sambeyaŋ muluwin ikŋak ikŋak penaŋ mamiwaŋgut ekŋen keyaŋ ondekti sek kwepgat mulup mamip. Kilaismagen sepem keboŋak tazin. Nin am sambeyaŋgut maŋge kwep benup ma maŋge ke Kilaisiyelen sekŋaŋ. \v 13 Notnaŋ nin Zuda am ma notnaŋ Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma notnaŋ sisiliŋ kuku an etaŋ ma notnaŋ lala bubuk etaŋ mamayet Emetak Teŋ kwep keyaŋ nin sambe sek kwep kegok mamayet temakwep ondekndeye. \p \v 14 Âpme sekŋ ikŋaŋ ke butnaŋ kwep etaŋ yek; sambe penaŋ. \v 15 Keyepmti setnnaŋ kapigok ŋep ku zenzeyelen, “Neŋ bet yek keyepmti neŋ sekmagen etimti nanak etaŋ mepmamambap,” kegok ŋep ku zenak. \v 16 Ma wagaŋ kapigok ŋep ku zenzeyelen, “Neŋ zikat yek keyepmti neŋ sekmagen etimti nenak etaŋ mepmamambap,” kegok ŋep ku zenak. \v 17 Sekŋnaŋ zikat etaŋ bemâdak ze zigoset zet nânak? Ma wak etaŋ tamâtnak ze zigoset kambe sesik nânak? \v 18 Sekŋ ikŋaŋ tazin kapigok Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak butnaŋ butnaŋ ikŋaŋ nâŋge nogak beye. \v 19 Sekŋ butnaŋ sambe sepemaŋ kwewetaŋ ze sekŋ kapiyet sekŋ ku zewanek. \v 20 Sek ikŋaŋ tazin kapigok butnaŋ sambe yaŋgut sekŋ penaŋ kwep. \p \v 21 Âpme zikalaŋ betgat pigok ŋep ku zenak, “Neŋ gepiŋ ŋep mambap.” Ma ŋokŋnaŋ setn zutgat pigok ŋep ku zenak, “Neŋ itpiŋ ŋep mambap.” \v 22 Kogogapm sekŋ butnaŋ notnaŋ nâmindema windeŋinpiŋ mambeip; ekŋenpiŋ beme sekŋnaŋ dolakŋaŋ penaŋ ku tadak. \v 23 Nin sekŋ butnaŋ nâmindemann tototnaŋ mambein ekŋen indikdamuŋ dolakŋaŋ mamnup ma notnaŋ sakambukŋaŋmak maaŋgalaŋindenup. \v 24 Sekŋ butnaŋ notnaŋ sakamaŋ pembenaŋ ekŋenaŋ sosok matamâlip. Kawawaŋaŋ sekŋ mmeti sek butnaŋ notnaŋ tototnaŋ yaŋgut mulup temaŋ indaye. \v 25 Ke sekŋ butnaŋ ekŋenaŋ epeemti kileŋ mekokopiŋ sisiliŋ mulup sakam kwep penaŋ mimiyet nâmti kegok mge. \v 26 Keyepmti sekŋ butnaŋ kemak ŋenaŋ sindem nâme sekŋ sambe ekŋen sindem mambein etaŋ. Ma ŋenaŋ zemsesewatpeme ekŋen sambe ekŋenaŋ kemak oloŋen mammâlip. \p \v 27 Inmagen kegok bein. In sambeyaŋ temakwep Kilaisiyet sekŋaŋ beip. Ma in kwep kwewaŋ sek keyet butnaŋ butnaŋ bep. \v 28 Kawawaŋ egaŋ amŋene nâmkiŋpepemak maŋge ninmagen am kapigok taolet mimindamti indem mege. \li1 Ŋeŋaŋ an ombemindemti buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen indeye, \li1 keyetnan golaŋ zenze an, \li1 keyetnan am zikat indanda, \li1 keyetnan am menok mimiyelen, \li1 ma am zawat sek sindemak weyaŋindendeyelen, \li1 keyetnan am mukulem mimi \li1 ma am damuŋ \li1 ma zet mamanamaŋ ikŋak ikŋak zenzeyet am indaye. \m \v 29 Kawawaŋaŋ am sambe ombemindemti buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen an etaŋ taolet ku indaye. Ma am sambe golaŋ zenze an bembeyet taolet ku indaye. Ma am sambe an zikat indandayelen taolet etaŋ ku indaye. Ma am sambe menok yaŋaŋ yaŋaŋ mimiyelen taolet etaŋ ku indaye. \v 30 Ma am sambe zawat sek sindemak weyaŋindendeyelen taolet ku indaye. Ma an zet mamanamaset zenze keyelen taolet etaŋ ku indaye. Ma am zelinaset zemguluk gilik mimiyelen taolet an etaŋ ku indaye. \p \v 31 Yaŋgut neŋ in Emetak Teŋmagengatnaŋ taolet mobotnaŋ ke indandayelen omba penaŋ indembewe. Keyaŋ indamukulem mme mulup dolak dolakŋaŋ dapmelaŋgeyet tuŋguwinan ŋep mimiyelen. Kegogapm neŋ set pembenaŋ ŋen kapigok zikat indasowap. \c 13 \s1 Am nâmkiŋpepeŋinmagalen gogot \p \v 1 Âpme neŋ taolet ŋen zet mamanamaŋ zenzeyet nanaŋaŋ ma ensel ekŋengalen zet ŋep zeyap yaŋgut am ŋengat gogot ku miap beme neŋ belo ma gwesim nemboŋ kwisakŋ yaŋepiŋ nemba isikŋaŋaŋ kunak keboŋ. \v 2 Ma neŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat timti dapmelaŋge ondedageŋinan diindowak ma neŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam mme sokbembeyelen enzilim tazin ke nâwak, ma neŋ am Kawawaŋaŋ mama mamayelen nâmtikŋaŋ mam ke ŋep manzemkawaŋ bemindama delaŋ penak ma nâmkiŋpepe kaliŋaŋ name Kawawaŋ dundum sama winde name kalaŋ zempema piyetnaŋ kainde medak yaŋgut neŋ am ŋengat gogot ku mimindawak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap. \v 3 Âpme neŋ milawatn kalop bemti am tototnaŋ ekŋen indawak ma sekŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapm ketalasimindama kumti buwiek yaŋgut am ŋengat gogot ku mbak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap. \p \v 4 Am keŋinanen gogolaŋ misik tazin ekŋenaŋ sindem indame dopmaŋ ku mutumindaip ma sindem indame keyet peme weme dopmaŋ pembenaŋ mamimindaip, ma eyak ku mamip ma ilinaŋgat mampoŋgaŋin ku kumti kwilin ku mamwalip. \v 5 Ekŋenaŋ am nolineyet sekŋeyak ku mamin indaip; ekŋengat nâme mobotnaŋ mambeip. Ma ilinaŋgat etaŋ nâme ku mamolip ma ŋenzinziŋ sakwep ku mamip ma myuŋgum indame keyet nâmbekambembe teepmaŋ ku mamm maip. \v 6 Am gogolinmagaŋ bekanaŋaŋ palakŋaŋ bemepme keyet nâme pembenaŋ ku mambein yaŋgut ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemebeyet nâme pembenaŋ mambein. \v 7 Ekŋenaŋ nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋak ke nâme betetnaŋ beme mapuip, ma am ŋen ekti ekŋengat ku manâmbemindeip. Ekŋenaŋ am notnaŋaŋ mamaŋin gilik zeme pembenanen kokogat webepeŋ mamaip. Nukŋaŋ sambe sokbemindame ekŋenaŋ katikŋaŋ bemti matalip. \p \v 8 Gogot ke delaŋ zenzeŋepiŋ. Âpme Emetak Teŋgalen taolet golaŋ zenze an kapi delaŋ zenzeŋaŋmak ma Emetak Teŋgalen taolet zet mamanamaset zenze kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak. Ma Emetak Teŋgalen taoletnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋaŋ nâmâtâtât kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak. \v 9 Enenogat alak pigogat Kawawaŋgalen mama butnaŋ etaŋ nâmti ke dapmelaŋge ondedakginan buŋam zapat butnaŋ etaŋ ke mandiindonuwaŋ \v 10 bamgat Zisasiyaŋ ikŋaŋ kopmegulak taolet ekŋen kapi delaŋ zeme nin kwitnaŋ kwitnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâbanup enenogat Kawawaŋ ikŋaŋmak tapmann kegok sokbewe. \p \v 11 Neŋ nemba isikŋaŋ mambanen zet ma maman ma otnânân nemba isisigaŋ mamip keyet kataŋ otnâmti mammteman. Yaŋgut maneti an temaŋ bewan kan keyet nemba ekŋengalen nânâ ke pema temege. \v 12 Alak pigogak Kawawaŋgalen yaŋaŋ isikŋaŋ bugan nâmâtâtnup yaŋgut bamgat Zisasmak sokŋan tati zikalaŋ dopmaŋ ek dopmaŋ ek mbanup. Alak kapiyet Kawawaŋgat yaŋaŋ butnaŋ butnaŋ etaŋ maeknâmâtâtnup yaŋ kan keyet egat yaŋaŋ nâmâtâpmann delaŋ zewe. Kawawaŋaŋ nâgât yaŋŋ nâme delaŋ manzein sepem keboŋ neŋ egat yaŋaŋ eknâm mman delaŋ zemâpbe. \p \v 13 Alak pigogak mama mimi kapigok wem ndame tapmanup; Nâmkiŋpepemak mama ma Zisasiyet kokotnaŋgat webemti mama ma gogot mti mama. Ekŋen tuk kegogaŋ talip, yaŋgut ekŋen kemagengatnaŋ gogot palen mama keyaŋ egat zut ke sebemitdemti dolakŋaŋ penaŋ bein. \c 14 \s1 Emetak Teŋgalen taolet kapiyaŋ ŋeŋaŋ penaŋ bein \p \v 1 Kogogapm in am sambe gogot mimindewep. Mti Emetak Teŋmagengatnaŋ taolet kapi titiyelen keŋinan omba indembewe: Kawawaŋmagengatnaŋ buŋam zet timti dapmelaŋge ondedagen diindondo mulup ke nâme mobotnaŋ bewe. \v 2 Am ŋenaŋ zet mamanamaset manzein egaŋ amgat yek; Kawawaŋgat etaŋ manzein ma keyaŋ ek etaŋ mamukulem mpein. Egaŋ Emetak Teŋaŋ zet ke zenzeyet keŋaŋ m eleŋ beleŋ mpeme manzein mme am ekŋenaŋ yaŋaŋ ku manâmâtâlip. \v 3 Keyaŋgut am ŋenaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat manzemkawaŋ bein egaŋ am zet ke diindome keyaŋ nâmkiŋpepeŋin bandim mamindein ma mamaŋin gwatnaŋ mamin ma keŋin mamkipmaŋ bein. \v 4 Zet mamanamaset manzein egaŋ ikŋaŋgat keŋaŋ mambutein yaŋgut Kawawaŋgalen buŋam zapat manzein egaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak mgwatnaŋ mam indein. \p \v 5 In zet mamanamaset zeme neŋ ingat nâma ŋep penaŋ bein, yaŋgut naman Kawawaŋgalen zet zapat zemkawaŋ bembeyelen an beme neŋ keboŋ keyet nâma pembenaŋ penaŋ mambein. Kawawaŋgalen zet zapat manzemkawaŋ bein egaŋ am zet mamanamaset manzeip ekŋen bugan silim indem talip. Yaŋgut ekŋenaŋ zet mamanamaset zem meti keyet yaŋaŋ am nâmkiŋpepemak zemâtâtindandayelen an ŋen tazin beme dapmeleŋge ekŋenmagen mukulem ŋep omba penaŋ sokbenak. \p \v 6 Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti zet mamanamaset zewak beme nâlen zet mamanamaŋ keyaŋ in zigok indamukulem mindenak? Inmagen kopmambak mene ze Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat nayeen ke ma Kawawaŋgalen nânâ dolak dolakŋaŋ ma Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bemindawak ma Kawawaŋ nâmkiŋpemmamayelen zemâtâtât notnaŋ in kot zemzikat indandayelen keboŋ timti kobak. \v 7 Gwasim ma gita kulele belak etaŋ kuma kwitnaŋ kuwaŋgut silik ŋandaŋaŋ ku mâti kun beme amnaŋ yaŋaŋ ŋep ku nâmâtâtâgalen. \v 8 Ma lumun ondedagat makumbuiwen katnaŋ ku kumbuyo beme kwilekiyet takup ke ŋep ku nâmbek. \v 9 Ma in kegogak zet mamanamaset belak kwisak etaŋ takume notnaŋ ekŋenaŋ zigoset zet keyet yaŋaŋ nâmâtâbe. E to zeme met penaŋepiŋ mambein. \v 10 Msat sambe kataŋ zet sepemaŋ ikŋak ikŋak penaŋ wemezin yaŋgut zet zeip ke am maŋge keyelenaŋ ŋep yaŋaŋ zigogat tazeip ke nâyo. \v 11 Yaŋgut neŋ zet ke ku weyaŋ nâmâtâbap beme zet toŋaŋ egaŋ nâgât nâme kopa penaŋ bewak ma neŋ kegogak egat nâma kopa benak. \v 12 Âpme inmagen sakam kegogak tazin. Emetak Teŋgalen taolet inmagen sokbembeyelen manzeip e ŋep, yaŋgut in taolet ke timti am nâmkiŋpepemak indamukulem mimiyet windeŋaŋ mbep. \p \v 13 Keyepm zet mamanamaset animbi zet diindosât mbanik beme Amobotnaŋ dundum samane zedi ke gilik zenze winde game timtati zemti gilik zemindawanik. \v 14 Neŋ zet mamanamaset ondedagen dundusât nâmti dunduyap beme nanaŋgat keŋŋ ma sekŋ mme pâpâyelen talayaŋgut yaŋaŋ zigogat miak ke ŋoktikŋnan penaŋ ku alalep. \v 15 Keyepmti zigok ŋep mimiyelen? Zet mamanamaset ondedagen dunduyap beme keyet yaŋaŋ ŋoktikŋnan sokbeme gilik zemindayap. Mme silik ŋen zet mamanamaset ondedagen kuyap beme keyet yaŋaŋ ŋoktikŋnan sokbeme gilik zemindayap. \v 16 Ma geŋ ondedagen keŋdan zet mamanamaset Amobotnaŋgat zemsesewatpemane, am ekŋenaŋ gâlen zet yaŋaŋ ku nâip beme ekŋenaŋ zigoset gamukulem mti keyet, “Ke penaŋ,” zewiek? \v 17 Geŋ dundundudanen Kawawaŋ zem olim pesât mene mti zet mamanamaset dundunak yaŋgut yaŋaŋ ku gilik zenak keyaŋ nodi ku mukulem mip. \p \v 18 Neŋ in bugan sebemindemti zet mamanamaset zet mamanamaŋ omba penaŋ manzeyap keyepmti Kawawaŋgat wisikŋ zemti mandundusayap. \v 19 Yaŋgut neŋ dapmelaŋge ondedagen zet nâm taliwen Kawawaŋgalen buŋam zapat pemkwepmaŋ zema nâme tuluŋ telaŋ bembeyelen zelinan zema nâyo keyaŋ pembenaŋ. Yaŋgut zet mamanamaset zemane amnaŋ yaŋaŋ ku nâme teepmaŋ zemti mandam mama ke pembenaŋ penaŋ yek. \p \v 20 Kilaismagen notnne, zet zemkwala keyet yaŋaŋ eknâmâtât mimiyelen ŋoktikŋinaŋ okak ekŋengalen sepem ku bewe. Bekanaŋ mimi ekŋenmagensetgut okak maipnok mambep, yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmâtât mimiyelengut ŋoktikŋinan an temaŋ ekŋengalen kataŋ bewe. \v 21 Zii zelen zet ŋen kapigok kumpepeŋaŋaŋ matazin. Amobotnaŋaŋ zein, \q1 “Neŋ am mamanamaŋ ma zelin igak ŋen zemindema ekŋenaŋ koti nenaŋgalen am maŋgemagen kobewen nâlen ŋenzinziŋgalen piliŋnok keyaŋgut nâlen amnaŋ ekŋenaŋ keŋin kaliŋaŋ bewe mme yomengatnaŋ gilik zem kwakwagalen ku nâmbep.” \rq (Aizaya 28:11-12; Zii Zet 28:49-50)\rq* \m \v 22 Am zelin mamanamaŋmak kobien ke am Kawawaŋgalen zet ku nâmkiŋpewien ekŋengat piliŋnok nâmindeme kokotnaŋ yaŋgut ke nâmkiŋpepemak am ekŋengat zapat ku beye. Âpme naman Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenmageset pembenaŋ masokbein enenogat keyaŋ keŋin mbutemti mamaŋin mgwatnaŋ mamm. \p \v 23 Kogogapmti am nâmkiŋpepemak sambeyaŋ ondek tati zet mamanamaset tazeme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Emetak Teŋgalen taoletgat yaŋaŋ ku nâiwaŋ kot indikti pigok zewep, “Am kapi keŋin kileŋ tabein.” \v 24 Yaŋgut an Kawawaŋgalen buŋam zapat tazemkawaŋ beme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Emetak Teŋgalen taoletgat yaŋaŋ ku nâiwaŋgut koti zet ke nâme keyaŋ mama mimiŋin mgasik ke zikat indame ekti yayaŋ omba mbep. \v 25 Âpme keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ maenzilim tazin ke sokbemkawaŋ beme msalen tot kusum tati Kawawaŋ zemsesewatpemti pigok zewe, “Kawawaŋ inmak penaŋ mamain.” \s1 Silik dundundu msât setnanen mâti mbep \p \v 26 Keyepm Kilaismagen notnne, in zigok penaŋ mbep? In ondekbep kan keyet ŋenaŋ silik yaŋbeme kuwep ma ŋenaŋ Kawawaŋgalen zetgat yaŋaŋ zemzikat indam mbe ma ŋenaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat saye ke zemsokbewe ma ŋenaŋ zet mamanamaset zewe ma ŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ gilik zewe. In kwitnaŋ kwitnaŋ silik dundunduŋinan mbep keyaŋ am nâmkiŋpepeŋin bandim mme katikŋaŋ bemtabe. \v 27 Zet mamanamaset zet zesâti sambeyaŋ yek. Am zut tuk mee kegok etaŋaŋ mbep. Yaŋgut kwewaŋ zeme kwewaŋ zeme kegok mme ŋenaŋ yaŋaŋ gilik zem zeme amnaŋ nâmbep. \v 28 An zet gilik zenze timabep beme ondedak keyet keŋan zet mamanamaŋ ku zewep. Egaŋ zesât nâmbe beme ikŋak etaŋ ma Kawawaŋgat zewe. \p \v 29 Ma Kawawaŋgalen buŋam zapatnaŋ zenzeyelen Emetak Teŋaŋ taolet indandaŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ an zut ma tuk etaŋaŋ zewep. Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ zet ke yaŋaŋ penaŋ opemnâmbep. \v 30 An ŋen Emetak Teŋaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat same an keyaŋ zesât wabe beme an zet tazein keyaŋ notnaŋ zet zesât wazin ke ekti totabe. \v 31 Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ zemkawaŋ besâti ŋepgat zewep. Yaŋgut ŋenaŋ zeme nâm ŋenaŋ zeme nâm kegok mme am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenaŋ nâme keyaŋ keŋin mbuteme keŋin kikipmak mambep. \v 32 Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe an ekŋenaŋ zet zigok zigok zesenup e yaŋaŋ ilinagak omkalili mulup mbep. \v 33 Kawawaŋ ek myuŋguŋgu keyet ŋotekŋaŋ yek. Ek sewakŋaŋ mama keyelen Kawawaŋ. \p An zikat indanda notnaŋaŋ dapmelaŋge ekŋengat tuŋguwinan zet kapi mamzikat indaip, \v 34 “Ondedeginan imbi ekŋenaŋ zet zenzepiŋ belak tabep. Imbi ekŋenaŋ kegok mti tototnaŋ mambep. Nin etaŋ ku zenup; zii zelen kegok zenzeŋaŋ tazin. \v 35 Kwileki ŋen nânâyelen nâmti mkaŋinaŋ daenen awinemak zenâ zenâ mbep. Mneti imbiŋineyaŋ dapmeleŋge ondedagen zet zeme sakambukŋaŋmak bewe.” \v 36 Zet ke nâma yeyeŋgalen penaŋ bein. Kawawaŋgalen zet inmagen etaŋ sokbembeŋaŋ ma in ilinak etaŋ nâmamayet zet keyaŋ koindaige? Yek penaŋ. \v 37 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme golaŋ zenze an ma Emetak Teŋmak mayap bewe beme egaŋ zet kumindayap kapiyet nâme Amobotnaŋgalen zemkatik bembe bewe. \v 38 An ŋenaŋ kegok ku nâwe beme, in eget nâme Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ zenze an penaŋ ku bewe mti naman egalen zet nânâpiŋ. \p \v 39 Keyepm Kilaismagen notnne, kapigok kwepgut nâseip. In Emetak Teŋgalen taolet Kawawaŋgalen buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelengut windeŋaŋ mbep ma taolet ŋen zet mamanamaset zenze ke ku bekekbep. \v 40 Yaŋgut in silik dundunduŋin ke weyaŋti ekdamuŋ mti esemteŋ mbep. \c 15 \s1 Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ gilik zem wawatnaŋgalen zetnaŋ \p \v 1 Kilaismagen notnne, pi ewe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timkot diindoma nâmkiŋpemti timaip ke ewe windeŋaŋ beŋ atam kitik mtalip. \v 2 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indam mban keyet nâmkiŋpeme keyaŋ indaaŋgalaŋindeye. Keyet Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke weyaŋti atam kitik mti mamambep. Kegok ku mbep beme ingalen nâmkiŋpepe belakŋaŋ penaŋ bewe. \p \v 3 Zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ neŋ kukŋaŋgat zemâtâtnanaŋaŋ keyegak inmagen koti diindowanen kapigok: Kilais ek eweŋan Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ ningalen yommgat dopmaŋ gakiye. \v 4 Mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kumti met am sumen bewienaŋ kasup tuk etaŋ tati naman gakikiengatnaŋ gilik zemti wage. \v 5 Gakikiengatnaŋ wati ŋeŋaŋ Pita sokbemsaye eyetnaŋ nembaŋane sokbemindaye. \v 6 Eyetnaŋ zet zapat zenze anene 500 sebempein kegogak sokbemindame ekmâbien. Am ekŋen ke ekbien ke notnaŋ gakiwien ma notnaŋ ekŋen ewe tapmaip. \v 7 Eyetnaŋ Zekop sokbemsamti met nembaŋane ekŋen ilindiŋ sokbemindaye. \v 8 Bam penaŋ neŋmagen pempetuk sokbemname ekban. Neŋ ekmak ku mamaŋaŋaŋgut kegok sokbemnamti an zet tim palakŋaŋ bembeyet an bekanaŋ neŋ nakumtetiye. \p \v 9 Neŋ an Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemindemti indakumtetiye ekŋen kemagengatnaŋ neŋ toweweŋaŋ penaŋ. Tipman baenen neŋ Kawawaŋgalen maŋge indom walet mamteman keyepmti Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke name ŋep penaŋ ku mambein. \v 10 Yaŋgut neŋ alak Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke timti talap ke pe Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgapmti tiwan. Âpme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ ku beye yek penaŋ. Neŋ mulup mban keyaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe ombemindemti indakumtetiye notnne silim indemti omba penaŋ mban. Kegok mban ke nanak ku mban; Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti napmukulem mme mban. \v 11 Âpme neŋ ma ekŋenaŋ buŋam zapat kwep keyegak mkoti zempalakŋaŋ bemann in zet ke nâmkiŋpemti maip. \s1 Zisas gakikiengatnan wageyepmti nin kegogak gakikiengatnaŋ wapmâbanup \p \v 12 Nin Kilais gakikiengatnaŋ wawatnaŋgalen zapatnaŋ diindomangut inmagen notnaŋaŋ gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip. \v 13 Ekŋenaŋ zet tazeip ke penaŋ benak beme, Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wage zet ke kegogak penaŋ yek. \v 14 Kilais ku watnak ze Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembenn ma ingat nâmkiŋpepeŋin penaŋepiŋ bemâtnak. \v 15 Âpme nin Kawawaŋgat zewenn egaŋ Kilais gakikiengatnaŋ mme wage. Naman in gakikiengatnaŋ wawat ku tazin zewiegen nin Kawawaŋgalen zet zapat zemyuŋguŋgu an bewenek. \v 16 Am gakikiengatnaŋ ku mawalip kegok zewanup beme nin Kilaisiyet kegogak gakikiengatnan wage ku zewanup. \v 17 Kilais gakikiengatnan ku watnak ze nâmkiŋpepeŋin belakŋaŋ beme, yomin asesekgalen selin ŋen ku tatindanak. \v 18 Ma am notnaŋ Kilais nâmkiŋpemti gakiwien ekŋen kogogak waleletgalen zapat bewiek. \v 19 Nin Kilais manâmkiŋpenup ke msalen mama tapmanup kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋ etaŋ benak beme nâmkiŋpepe keboŋ ke kembeŋaŋmak. \p \v 20 Yaŋgut kegok yek. Kilais ek penaŋ gakikiengatnaŋ am gakikiŋaŋ ŋeŋaŋ bemindamti wageyaŋ mamain. \v 21 An ŋenaŋ yaŋbem gakiyeyepmti nin maŋgakimann delaŋ zein. Yaŋgut an ŋenaŋ kegogak yaŋbem wageyepm nin wabanup. \v 22 Nin Adamgat sip butnaŋ keyepmti maŋgakimann delaŋ zein. Sepem kegogak Kilaismak tususun tazin keyepmti gakikiengatnaŋ wapmâbanup. \v 23 Gakikiengatnaŋ wawat ke setnaŋ kapigok penaŋ sokbesâpm: Kilais ek ilak Bipmaŋ Kawawaŋaŋ mme wage. Âpme Zisas kosâpm kan keyet egalen amŋaneyaŋ kegogak wapmâbep. \v 24 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat kapi aseksâpm, kan keyet Zisasiyaŋ msatgalen amobotnaŋin sambe ma Sadaŋgalen mulup anene ma winde sakam ikŋak ikŋak timtot indemti egaŋ ikŋak etaŋ Amobotnaŋin tabe. Ke ilak Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke sokbeme mtati Bipmaŋ same Kawawaŋaŋ damuŋ mbe. \v 25 Kan keyet Kawawaŋaŋ kasaŋene sambe timtot indeme setnaŋ kandeŋan tamâpme Nemuŋaŋ nâmpeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet Amobotnaŋin tabe. \v 26 Kawawaŋaŋ an kasa notnaŋ mtot indem metiŋgut gakiki windeŋaŋ bekegogak mtot pewe. \v 27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemkawaŋ bembeŋaŋ, \q1 “Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bempewe.” \rq (Sam 8:6)\rq* \m Zet ke Kawawaŋgat eyo ku zenzeŋaŋ enenogat Egaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bemindewe. \v 28 Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan yaloŋpemti Kilais naman ikŋaŋgat kandeŋan pewe. Mti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Kilais ma am ma kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mme delaŋ zewe. \p \v 29 Gakikiengatnaŋ wawat keyet zemkotnetipeya ke ewe tusum zesowap. Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe an notnne ekŋen sekŋin ketalasimti am nâmkiŋpepepiŋ ekŋenmagen buŋam zapat timet diindome maindome gakip. Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme eneyet ekŋenaŋ kegok mamip? \v 30 Âpme nin kegogak, kwilekiyet kwitnaŋ kwitnaŋ ndawalelegalen mme nâpemti set keyegak mamâtnup? \v 31 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ekgapmti ingat keŋ oloŋen mambein. Zet kapi penaŋ sukwep diindoyap. Neŋ kasup kataŋ nukŋaŋ sambeyaŋ naminzilime gakikiyelen etaŋ mamkwalap. \v 32 Neŋ Epesa mkaen an soŋgom kukŋaŋbeŋnok ekŋenmak auwan. Nukŋaŋ tiwan keyet penaŋaŋ kwileki tiwap? Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme neŋ kapigok zema ŋep besem, \q1 “Seŋen mene gakiwanupgat alak tu meu akuman kwaopme nim wiaŋwiaŋ temaŋ mne.” \rq (Aizaya 22:13)\rq* \m \v 33 Am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ mti indatetim mebep beme ingalen mama mimi dolakŋaŋ ke mme bekanaŋ bewe. \v 34 In yom mamip ke katikpeit. Mti eksemti mamambep. Inmagen notnaŋaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ ku nâmâtâlip ke sakambukŋaŋmak. \s1 Gakikiengatnaŋ sek alakŋaŋ timti wabanup \p \v 35 Notnaŋ ekŋenaŋ kapigok mene yaŋkwesiwiek, “Gakikiŋaŋ ekŋenaŋ zigok mti wabep ma sek sepemin ziboŋmak wabep?” \v 36 Yaŋkwesisi ke ku nâmâtâti belak kileŋ zenzeŋaŋ. Alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke mamaŋaŋ sambume dukŋaŋ alakŋaŋ makwazin. \v 37 In alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke dukŋaŋ mitimti ku maondeip. Nin saŋgom ma kawek mee keboŋ ondemann dukŋaŋ ŋeŋaŋ pataŋ zemkwapme bam sinaŋ betnaŋ mamin. \v 38 Âpme Kawawaŋaŋ zemâtâtpeye keyet kataŋ kwati penaŋaŋ ikŋaŋ keyek masokbein ma katnaŋ kegogak sepem ikŋak ikŋak masokbein. \v 39 Sekŋnaŋgat yaŋaŋ kegogak sepemaŋ kwep penaŋ yek. Am ningalen sek sepem ikŋak ikŋak ma soŋgom ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma age ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma tuyengalen soŋgom ekŋen kegok sekŋ sepeman ikŋak ikŋak. \v 40 Msat kululuŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke kululuŋen ekŋen sepemin ikŋak ikŋak ma msalen ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak. \v 41 Ma kasup ek busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma eyoŋga ek kegogak busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma wenzim ekŋen kegogak busatnaŋin sepemaŋ ikŋak ikŋak. Wenzim notnaŋ ekŋenaŋ nolineyet busatnaŋin sebemindemti ego egoŋaŋmak tapmelip. \p \v 42 Gakikiengatnaŋ wawat ke sepemaŋ kegogak tazin. Msalen bembeŋaŋaŋ sambumbuyet zapat; wabe ek mama kanzizit mamayet zapat mambe. \v 43 Msalen bembeŋaŋ waleletnaŋ ego egoŋaŋpiŋ yaŋgut wabeyen elimiakŋaŋmak ma ego egoŋaŋmak. Msalen bembeŋaŋ windeŋepiŋ yaŋgut wabeyen keyaŋ windeŋaŋmak. \v 44 Bembeŋaŋ msat sekmak, wabeyen kululuŋ sekmak. Msat sek timti manup kegogak kululuŋ sek timti mambanup. \v 45 Mama msalen sokbemti manup keyet kapigok zenzeŋaŋ, \q1 “Kawawaŋaŋ an kukŋaŋgatnaŋ weyaŋti mama saye kwitnaŋ Adam ke.” \rq (Sokbembe 2:7)\rq* \m Âpme mama alakŋaŋ titiyelen ke Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ Zisas gakikiengatnaŋ mme wapme saye keyepmti egaŋ mama alakŋaŋ mama kanzizit ndawe ke egat An bamgatnaŋ Kawawaŋgalen zelaŋ manzemkawaŋ bein keyet kataŋ. \v 46 Msalengalen sek ŋeŋaŋ ndame timti msalen kapi mamanup; bamgut kululuŋengalen sek ndame timti kululuŋen mambanup. \v 47 An ŋeŋaŋ ek Kawawaŋaŋ msalaŋ mgeyepmti msat kapiyelen an beye. Âpme An bam ek gakikieŋgatnaŋ wapme kululuŋ sek sasaŋaŋ. \v 48 An ŋeŋaŋ msalaŋ mge kegogapm nin egat iŋsokŋene bemti msat sek timti mamanup. Âpme naman An bamgatnaŋ kululuŋ sek timti mamaingapmti nin egalen bembeŋaŋ kogogak kululuŋ sek timti ekmak mamti mambanup. \v 49 Âpme an msatgalen sek sakam tiwenn sakam keyet kataŋ maneti bam kululuŋengalen An ikŋaŋgalen sek sakam timti mambanup. \p \v 50 Kilaismagen notnne, neŋ zet ŋen pigok zema nâit. Am msat sekmak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgalen katnanen mama keyet keŋan ku mebep. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambumbuyelen ekŋenaŋ mama kanzizitgat toŋaŋ ku bewep. \v 51 In weyaŋ tati nâme zet enzililiŋaŋ Kawawaŋaŋ am ŋen ku diindoye ke neŋ dinoyeyepm ingat pigok zema nâit: Nin notnaŋ ku gakimann Kilaisiyaŋ gilik zemkopme nin sambe asekti sepem ŋen bemâbanup. \v 52 Lumun temaŋ kuwe keyegak nin sepem asekme ikŋak ŋen bemâbanup. Âpme gakikiŋaŋ ekŋenaŋ sekŋin alakŋaŋ kululuŋengalen kemak wabep ma alik mamanup ningat sekŋ kapi asekme sepemaŋ ŋen kululuŋengalen zapat bewe. \v 53 Sekŋ kapi gakimti masambum yek mambein ke mgilik zemti naman ku waleletgalen ke timti mama kanzizit mambe. \v 54 Kegogapmti sekŋ tetak ku mamayelen pi mgilik zeme tetak mamayelen sokbewe. Kan keyet zet pigok Kawawaŋgalen Zet Itnaŋane Itnaŋanen zenzeŋaŋ ke penaŋaŋ sokbewe, \q1 “Mamayaŋ gakiki wilige.” \rq (Aizaya 25:8)\rq* \p \v 55 “Kawawaŋaŋ gakiki ilak windeŋaŋ mtotpein. Gakikiyet windeŋaŋ ninmagen ewe ku tazin.” \rq (Hosea 13:14)\rq* \m \v 56 In kapigok nâit, yom ke nombe kukŋaŋbeŋgat zetutuŋaŋ nemboŋgapm ndime gakinup. Zii zelaŋ nin an yomtoŋ zemti keyet dopmaŋ manzemndomwaleletgat zapat manndein. \v 57 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyelen windeŋinaŋ ninmagen ŋen ku tim tazin enenogat Zisas Kilaisiyaŋ gakimti windeŋin tim totindeye keyet nin Kawawaŋgat wisikŋ manzem mamambanup. \v 58 Kogogapmti Kilaismagen notnne, in katikŋaŋ bemti tabep. Mti Amobotnaŋgalen mulup ŋokkaŋkaŋ kumti windeŋaŋ bemti mbep. Amobotnaŋgalen mulup mbep ke penaŋepiŋ belak penaŋ ku wembe ke nâmkatik bemti mbep. \c 16 \s1 Kawawaŋgalen an imbi toweweŋaŋ indamukulem mimiyelen tewalaŋ akukuyet diindoye \p \v 1 Kawawaŋgalen an imbi toweweŋaŋ ekŋengat mukulem mimiyet mânep akum besât nâmbep beme Galesia am diindowan sekem kegogak mbep. \v 2 In mânewin tiwep kataŋ butnaŋ ŋen kalaŋti Sonda kataŋ eweŋanek mkaŋinan mopmangat Kawawaŋgalen tewalaŋ bembeyet wisimti beme tabe kogogapm neŋ ke tisât kopma in nâmkwindendepiŋ âlâkŋak bewep. \v 3 Neŋ inmagen kot pataŋ zemti an zemindewep ekŋen zemâtâtât papia ŋen kumindama tewalaŋin akum bembeŋaŋ kemak indame timti Zelusalem mebep. \v 4 Ma tewalaŋin sambe neŋ nsakwep mebegalennok bewe beme ŋep mebanup. \s1 Pâlaŋ Kolin ekŋenmagen met indidikgat zet beme mege \p \v 5 Neŋ Masedonia msat kuma balaŋ zeme mamkotne kotne inmagen kot pataŋ zewap. \v 6 Neŋ Masedonia msalen kwesiŋ penaŋ ku mambap, winde bembeŋak inmagen kobap. Inmagen koti inmak belaknik bugan mambap ma inmak ke tapmetnepema mawalam kanen delaŋ zewe mene. Ma in set aikneme neŋ katim indemti butnaset ŋen mebap. \v 7 Neŋ inmak abatatat palen kotati mebegat ku nembein inmak ke Amobotnaŋaŋ nâmneme koti inmagen kan teepmaŋnik bugan mamayelen nâmti zeyap. \v 8 Neŋ pi ewe Epesa mkaen kapi mama Pentikos Kendo bewe. \v 9 Pienen Kawawaŋaŋ ikŋaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen set weyaŋneme mulup temaŋ penaŋ sokbemnain. Yaŋgut keyet keŋan Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgalen kasa kuku an notnaŋ tapmaip ekŋen neŋmak ŋeŋbeluŋ beluŋ mti mulupnnaŋgat kasa bugan tapmip. \p \v 10 Timoti egaŋ inmagen koti kiŋgatpeŋ mambeyet kopme ekti in wati mkitikpewep. Neŋ Amobotnaŋgalen mulup mamiyap egaŋ mulup keyegak mamin. \v 11 Keyepmti in egat nâme tototnaŋ ku bewe. Ek ekdamuŋ dolakŋaŋ mpemti peme ewe gilik zemti nenmagen keŋ sewakŋaŋ palen kobe. Neŋ ma am nâmkiŋpepemak notnaŋ nin egat damuŋ tapmanup. \p \v 12 Ningat notn Apolos ek inmagen am nâmkiŋpepemak notnaŋ indatime inmagen kokogat zegiŋgiŋ mpema egaŋ nâme bugan nukŋaŋnik bein. Egaŋ kan kapigogat ku kobe bam maneti ikŋaŋ inmagen kokogalen nâmtiŋgut kopme ekbep. \p \v 13 In nâmkiŋpepeŋin mme toweweyelen nukŋaŋ sambe kobeyet eksemti tabep. Ma Kilais kogogak giŋgiŋ nâmkiŋpemti mambep. Am windetoŋ ekŋenaŋ nâmtalat matalipnok in kogogak nâmtalati mamambep. In mama mimi bekanaŋ ŋen nâmpeme keyaŋ ku indikdamuŋ mti tabe. \v 14 Kogok mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe gogot palen mbep. \p \v 15 In Stepanesmak am egalen mkaen matalipgat yaŋaŋin nâip. Akaia msalen an ke ma am egalen mkaen matalip ekŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti nâmkiŋpepe aikbien. Ekŋenaŋ dapmelaŋgeyelen damuŋ mamti Kawawaŋgalen buŋam zapalaŋ palakŋaŋ bembeyet mukulem eyo mamip. Kilaismagen notnne, in kapigok ewe mimiyelen zema nâit, \v 16 in ekŋengat nâmindeme mopme an damuŋ sambe neŋ mamiap sepem kegogak mâti mamip ekŋen eksemindewep. \v 17 Ingalen an damuŋ kapigogaŋ neŋmagen Epesa kobien Stepanesmak Potiunetas ma Akaikas ekŋenaŋ kopme neŋ indikti oloŋen penaŋ mimindewan. Ekŋenaŋ ingat munduminan koti ingat zet zapalin mname keyaŋ keŋŋ mkipmaŋ beye. \v 18 Dolakŋaŋ penaŋ an ekŋen kapi zemindeme kobiengapm nâgât keŋŋ ma ingat keŋin kogogak msewakŋaŋ bewien. In an keboŋ ekŋengat kegogak nâme dolakŋaŋ bewe. \s1 Pâlaŋ amŋane indamukumindemti zemgwatnaŋ mimindein \p \v 19 Nâmkiŋpepemak am Esia msalen maip ekŋenaŋ in indamukumindeip. Akwilamak Plisila ekŋetgalen mkaen am nâmkiŋpepemak maondegip ma egelaŋ Amobotnaŋgat pembenaŋgapm in gogot palen indamukumindeip. \v 20 Kilaismagen notnne neŋmak pien taliwaŋ indamukumindeip. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mâti maip ilinak bet butem aimti oloŋen palen mambep. \p \v 21 Pi neŋ Pâl inda mukukuyelen zet kapi betnnaŋ penaŋ meluwaŋ kumindayap. \p \v 22 Am ŋenaŋ Amobotnaŋgat wisat mbe beme ek teziŋ ŋandeŋgat zapat bewe. Amobotnaŋ, geŋ kot! \p \v 23 Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen keŋ taolet inmagen wemti weweyet mandunduyap. \p \v 24 Neŋ Kilais Zisasmagen tusumtati in sambe nâmtikŋaŋ mimindeyap.