\id 2CO \h 2 KORINTɄ \toc1 Myʉmajtskpʉ Neky Diꞌibʉ Pa̱a̱blʉ Tyuknigajxtʉ Ja Korintʉ Ja̱ꞌa̱yʉty \toc2 2 KORINTɄ \toc3 2 Co. \mt1 Myʉmajtskpʉ Neky Diꞌibʉ Pa̱a̱blʉ Tyuknigajxtʉ Ja Korintʉ Ja̱ꞌa̱yʉty \c 1 \p \v 1 Ʉj Pa̱a̱blʉ. Dios tsyojkʉngyʉjxm xyꞌapostʉlʉꞌátyʉts ja Jesukristʉ, jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm ko tʉ xykyéxyʉts. Tiꞌigyʉ mʉt ja nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm Timotee nduknigáxtʉdsʉ tya̱dʉ neky ja mʉbʉjkpʉtʉjk diꞌibʉ naymyujkʉdʉp ma̱ ja Korintʉ ka̱jpn, es nidʉgekyʉ ja Diosʉ jyaꞌayʉty ma̱ ja Akayʉ ñax. \p \v 2 Waꞌanʉ Dios Teety es ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ mgunuꞌxʉdʉ es mmoꞌoyʉdʉ ja agujkꞌa̱jt jotkujkꞌa̱jtʉn. \s1 Pa̱a̱blʉ ꞌyayoꞌon \p \v 3 Nꞌokꞌawda̱jtʉm ja Dios, yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ Tyeety. Yʉꞌʉ dʉꞌʉn ja nDeetyꞌa̱jtʉm diꞌibʉ myʉda̱jtypy ja paꞌꞌayoꞌon es xyajjotkujkꞌa̱jtʉm pʉn ti xyja̱jt xykyʉbajtʉm. \v 4 Dios xyajjotkujkꞌa̱jtʉm ma̱ tʉgekyʉ nꞌayoꞌonꞌa̱jtʉm, es dʉꞌʉn mba̱a̱t ʉdsa̱jtʉm nyajjotkujkꞌa̱jtʉm nandʉꞌʉn diꞌibáty ayoodʉp, es nmoꞌoyʉm nandʉꞌʉn ja jotkujkꞌa̱jtʉn diꞌibʉ Dios ʉdsa̱jtʉm tʉ xymyoꞌoyʉm. \v 5 Mʉt ko dʉꞌʉn nbuꞌayoꞌom mʉdʉ Jesukristʉ, nandʉꞌʉn mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ Jesukristʉ nꞌaxá̱jʉmʉ waanʉ mʉjpʉ jotkujkꞌa̱jtʉn. \v 6 Pa̱a̱ty pʉn ʉʉdsʉty ayoodʉpts, jaꞌa dʉꞌʉn es miits xymyʉdátʉt ja jotkujkꞌa̱jtʉn esʉ nitsokʉn; es pʉn ja Dios xyajjotkujkꞌa̱jtpʉts, jaꞌa dʉꞌʉn es nandʉꞌʉn miits xyajjotkujkꞌa̱jtpʉdʉt es dʉꞌʉn xymyʉdánʉdʉt mʉt ja maꞌxtujkʉn ja dʉꞌʉmbʉ ayoꞌon, éxtʉmts ʉʉdsʉty nguꞌix nguba̱a̱dʉdʉ. \v 7 Nmʉda̱jtypyʉts ja tʉyꞌa̱jtʉn, ko éxtʉm mꞌayowdʉ tyam tiꞌigyʉ éxtʉm ʉʉdsʉty, nandʉꞌʉn ja Dios nʉjx mmoꞌoyʉdʉ ja jotkujkꞌa̱jtʉn éxtʉmts ʉʉdsʉty xymyoꞌoydyʉ. \p \v 8 Mʉguꞌugítʉty, ndsejpyʉts es xyñijáwʉdʉt nʉꞌʉnʉts tʉ nꞌayoy ma̱ yʉ Asyʉ ñax. Byeen jyantsymyʉjwiin jyantsykyajaajʉty tʉ nꞌayóyʉts, ni nmʉja̱a̱ts kyanakykyeꞌty esʉts nmʉdánʉt, es extʉ jʉnánʉts ko kyajts nbʉdsʉ́mʉt mʉdʉdsʉ njikyꞌa̱jtʉn. \v 9 Nayjya̱ꞌa̱jʉts éxtʉm diꞌibáty yajtʉydyuna̱a̱mp mʉt ja oꞌkʉn. Perʉ tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn jyajty esʉts nnijáwʉt wiꞌixʉts nbadúnʉt amumduꞌuk jot ja Dios diꞌibʉ yajjikypyejkypy ja oꞌkpʉty, es kyajts njʉna̱ꞌa̱nʉt ko ʉj kʉꞌʉm nmʉmada̱ꞌa̱gʉpts ja ayoꞌon. \v 10 Diósʉdsʉ dʉꞌʉn xyꞌagʉꞌʉdujk xyꞌaxa̱jtujkp ma̱ kudsʉꞌʉgʉbʉ oꞌkʉn jʉjpꞌám, es ndukmʉꞌawda̱jtypyʉts ko yʉꞌʉ dʉꞌʉnʉts xyꞌakkuwa̱ꞌa̱na̱ꞌa̱ñ \v 11 ko miits xypyudʉ́kʉdʉt mʉt ja mga̱jxtákʉn. Pʉn mayjyaꞌayʉts xyñiga̱jxta̱a̱gʉ, nandʉꞌʉn mayjyaꞌay ja Dios tja̱ꞌa̱ygyʉda̱ꞌa̱ktʉt jaꞌagyʉjxm ko Diósʉts ja mʉj mayꞌa̱jtʉn tʉ xytyuunʉ. \s1 Ti ko Pa̱a̱blʉ kyaꞌojtsy Korintʉ \p \v 12 Taa dʉn tuꞌuk diꞌibʉts xymyeepy ja jotkujkꞌa̱jtʉn, jaꞌa dʉꞌʉn kodsʉ nwinma̱ꞌa̱ñ xymyiꞌinxʉ ko tʉts nꞌity tudaꞌaky es wa̱ꞌa̱ts ya̱ naxwiiñ, es waanʉ niꞌigʉ ma̱ miidsʉty. Diósʉdsʉ dʉꞌʉn tʉ xypyudʉkʉ mʉt ja tsyojkʉn es njikyꞌátʉdʉts dʉꞌʉn. Kyajts tʉ njikyꞌaty mʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉ wyijyꞌa̱jtʉn. \v 13 Tʉ nduknijáyʉdʉ jantsy yʉꞌʉyʉ diꞌibʉ mba̱a̱t xykya̱jxtʉt es xyjaygyúkʉdʉt. Es ndsejpyʉts es xyjaygyúkʉdʉt yajxón, \v 14 dʉꞌʉn éxtʉm waanʉnʉm kujkʉts miits xyjaygyúkʉdʉ. Jaꞌa tya̱a̱dʉ ko ma̱ ja xʉʉ ma̱ myina̱ꞌa̱ñ ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ, miits nandʉꞌʉn mxonda̱ꞌa̱ktʉt mʉt ʉjtskyʉjxm, es ʉj nxonda̱ꞌa̱gʉdʉts nandʉꞌʉn mʉt miitskyʉjxmʉty. \p \v 15 Mʉt kots ndukmʉꞌawdatʉ tya̱a̱dʉ, tʉdsʉ naty nꞌoktuknibʉjtákʉbʉ es nnʉjxa̱ꞌa̱ñʉts jawyiin ma̱ miidsʉty, es nmoꞌoya̱ꞌa̱ndʉ ja xondakʉn ko nguꞌixtʉ majtsk ok. \v 16 Dʉꞌʉnʉts nduknibʉjtákʉ nguꞌixa̱ꞌa̱ndʉ kots nnʉjxa̱ꞌa̱ñ Masedoñʉ, es óknʉm nguꞌíxtʉt jatʉgok kots njʉmbítʉt Masedoñʉ, es dʉꞌʉnʉts miits mba̱a̱t xypyudʉ́kʉdʉ es nꞌaknʉjxʉdʉts Judeeʉ. \v 17 ¿Tii kyajts nduknibʉjtákʉ yajxón kots njʉnáñ nduna̱ꞌa̱ñʉdsʉ tya̱a̱dʉ? ¿O mjʉnándʉp xytyijy miidsʉty ko ʉj ndukniwa̱a̱bʉts éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ ʉguya̱jt ka̱jxkuya̱jtp? \v 18 Diosʉ dʉꞌʉn ñija̱ꞌa̱p ko ʉj kyajts nꞌʉguyaty nga̱jxkuyáty. \v 19 Mʉt ko Jesukristʉ, Diosʉ ꞌyUꞌunk, jaꞌa jyaꞌa diꞌibʉ Silvanʉ, Timotee esʉts ʉj nga̱jxwa̱ꞌxtʉp, ma̱ Jesukristʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ pyʉdsemy diꞌibʉ oy es ni na̱ꞌa̱ diꞌibʉ kyaj ꞌyóyʉty. \v 20 Pes ma̱ yʉꞌʉn yajkuydyúñ tʉgekyʉ diꞌibʉ Dios wya̱ndak. Pa̱a̱ty ko nꞌawda̱jtʉm ja Dios njʉna̱ꞌa̱nʉm “waꞌan dʉꞌʉnʉty” mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ Jesukristʉ. \v 21 Diosʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ ʉdsa̱jtʉm tʉ xybyʉjtákʉm es tyam amumduꞌuk jot nꞌijtʉm tiꞌigyʉ mʉdʉ Kristʉ. \v 22 Tʉ xyꞌijxwʉꞌʉmʉm, mʉt ko tʉ tpʉjtaꞌaky njodotyꞌa̱jtʉm ja Espíritʉ Santʉ éxtʉmʉ ijxwʉꞌʉmʉn ko tʉyꞌa̱jtʉn diꞌibʉ nꞌaxa̱jʉya̱ꞌa̱nʉm. \p \v 23 Diosʉ dʉꞌʉn ñija̱ꞌa̱p wiꞌixʉdsʉ njot nwinma̱ꞌa̱ñ, es waꞌants yʉꞌʉ xytyukkumʉdoy pʉn kyajts ngajxy tʉyꞌa̱jtʉn. Tyamba̱a̱tnʉmts nganejxy Korintʉ mʉt ko ngaꞌooja̱ꞌa̱ndʉ es ngayajjotmaydyuktʉkʉya̱ꞌa̱ndʉ. \v 24 Pes kyajts ʉj nnʉjxa̱ꞌa̱ñ es miits xywyindsʉnꞌáttʉdʉts ma̱ yʉ mmʉbʉjkʉnʉty; jaꞌa dʉꞌʉn sitʉy ndsejpyʉts nbudʉkʉya̱ꞌa̱ndʉ es xymyʉdáttʉt niꞌigʉ jotkujkꞌa̱jtʉn esʉ xondakʉn, mʉt ko amumduꞌuk jot xymyʉbʉktʉ yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm. \c 2 \p \v 1 Pa̱a̱dyʉts ʉj njʉnáñ es kyaj jatʉgok nguꞌíxtʉt jotmaymyʉʉt. \v 2 Mʉt ko pʉn ʉjts miits nbʉjtáktʉp jotmaymyʉʉt, ¿pʉ́nʉts ʉj nʉjx xyajxondaꞌaky?, pʉn kyaj miidsʉty, diꞌibʉts tʉ nyajjotmayꞌooktʉ. \v 3 Pa̱a̱ty nduknigajxtʉ tadʉ neky mʉt ko kyajts nnʉjxáñ ma̱ miits es nyajjotmayꞌooktʉt, miidsʉty diꞌibʉts xymyooydyʉp ja jotkujkꞌa̱jtʉn; mʉt ko jʉnánʉts kots ʉj nxondaꞌaky, nidʉgékyʉty miidsʉty nandʉꞌʉn mxonda̱ꞌa̱ktʉ. \v 4 Kots miits nduknigajxtʉ tadʉ neky, byeenʉdsʉ naty nnayjyáwʉty amaymyʉʉt jotmaymyʉʉt, extʉ jʉʉyʉts. Kyaj nnija̱ꞌa̱yʉdʉ es mjotmayꞌooktʉt, jaꞌa dʉꞌʉn es xyjáwʉdʉt ko byeen jyantsymyʉjwiinʉty ja tsojkʉn diꞌibʉts nmʉda̱jtypy mʉt miidsʉty. \s1 Maꞌxʉn diꞌibʉ tʉ pyekytyúñ \p \v 5 Ko nduknija̱ꞌa̱yʉdʉ tadʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉts ʉj nʉgoo oj xyajmáy xyajta̱jy, es waanʉ niꞌigʉ miidsʉty nidʉgekyʉ oj myajmáy myajtá̱jʉdʉ, \v 6 kyajts niꞌigʉ nnakytyʉydyuna̱ꞌa̱ñ. Tʉ byeen yajtukkumʉdoonʉ mʉt ko nidʉgekyʉ miidsʉty tʉ xyꞌʉxtijtʉ ma̱ mnaymyúkʉdʉ. \v 7 Diꞌibʉ mbátʉdʉp es xytyúndʉt, jaꞌa es xymyaꞌxnʉt es xyajjotkujkʉdʉt, jaꞌa ko pʉn nꞌakꞌyajjotmayꞌoꞌkʉm, tsojk nʉjx tkanakymyʉdúñ ja Dios. \v 8 Pa̱a̱ty nmʉnuꞌxtáktʉ es xytyukꞌíxtʉt jatʉgokʉ mdsojkʉn diꞌibʉ mmʉda̱jttʉp mʉt yʉꞌʉ. \v 9 Es diꞌibʉ nduknija̱ꞌa̱yʉdʉ ma̱ diꞌibʉts ngajx ja neky, jaꞌa dʉꞌʉn nnijawʉyaambyʉts pʉn mbadúndʉp diꞌibʉ oj nꞌanʉʉmʉdʉ. \v 10 Pʉn mmʉmaꞌxtujktʉp miidsʉdyʉ tya̱dʉ ja̱ꞌa̱y, nmeꞌxypyʉts ʉj nandʉꞌʉn. Es pʉn nmeꞌxypyʉts tii, pʉn jam ti yajmaꞌxa̱ꞌa̱ñ, miits mꞌoyꞌa̱jtʉngyʉjxm ndúñʉts dʉꞌʉn Jesukristʉ wyinduuy. \v 11 Dʉꞌʉn nduꞌunʉm kʉdiibʉ xyꞌawindumbʉjkʉm ja mʉjkuꞌugópk Satanás, jaꞌa ko byeen nnija̱ꞌa̱m ja ꞌyaxʉk winma̱ꞌa̱ñ. \s1 Pa̱a̱blʉ kyaj jyotkujkꞌáty jap Troʉs \p \v 12 Nꞌawánʉdʉ nandʉꞌʉn kots nja̱jty ma̱ Troʉs ka̱jpn esʉts nga̱jxwa̱ꞌxa̱ꞌa̱ñ ja oybyʉ ayuk diꞌibʉ Jesukristʉ ñimadyakypy, taa tuꞌuk kyʉxeꞌky ja nduungʉts ma̱dsʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ naty tʉ dyaꞌꞌawa̱ꞌa̱tsy ja nnʉꞌʉ nduꞌujʉts. \v 13 Perʉ nꞌa̱a̱ njótʉts kyaj tpaty ja pyoꞌxtákn mʉt ko kyajts nbaty ja nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm Titʉ. Pa̱a̱dyʉts oj jap ndsooñ es oj nnejxy Masedoñʉ ña̱a̱xóty. \s1 Kristʉkyʉjxm nmadákʉm \p \v 14 Per yajja̱ꞌa̱ygyʉdákp ja Dios, diꞌibʉts dʉꞌʉñʉm ndukꞌoybyʉdseempy tiꞌigyʉ mʉt ja Kristʉ, es ʉʉtskyʉjxmʉty ja Dios dyajnijáwʉty ja Kristʉ jyaꞌa, diꞌibʉ dʉꞌʉn éxtʉm tuꞌuk diꞌibʉ mʉk pa̱ꞌa̱kxuꞌkp es oymya̱a̱ty ñaspojʉ. \v 15 Dʉꞌʉn ʉʉdsʉty éxtʉm ja pa̱ꞌa̱k xuꞌkʉn diꞌibʉ Jesukristʉ tyukwinjejkypy ja Dios es ꞌyabojwaꞌxy, dʉꞌʉn extʉ ma̱ diꞌibáty nitsóktʉp es extʉ ma̱ nandʉꞌʉn diꞌibáty tʉgooydyʉp. \v 16 Mʉdʉ diꞌibáty tʉgooydyʉp, dʉꞌʉn ʉʉdsʉty éxtʉm diꞌibʉ tok xuꞌkp; per mʉdʉ diꞌibáty nitsóktʉp, dʉꞌʉn ʉʉdsʉty éxtʉm tuꞌugʉ pa̱ꞌa̱k xuꞌkʉn. ¿Es pʉ́nʉ dʉꞌʉn mada̱ꞌa̱gʉp es ttúnʉdʉ tya̱dʉ tuunk? \v 17 Oytyim ma̱a̱dyʉts nnejxy, nga̱jxwaꞌxypyʉts ja Diosʉ ꞌyayuk. Per kyaj éxtʉm may ꞌyadʉꞌʉtstʉ ttukganarattʉ éxtʉmʉ ajuuy adoꞌkpʉty, amumduꞌuk jot es tiꞌigyʉ mʉt ja Jesukristʉ nga̱jxwaꞌxyʉts ʉj Dios windum. \c 3 \s1 Jembyʉ kajxyꞌátypyʉ \p \v 1 Ko dʉꞌʉnʉ tya̱a̱dʉ nduknijáyʉdʉ, ¿ti mjʉnándʉbʉ dʉꞌʉn xytyijy esʉts nnayyajmʉjpʉdsʉma̱ꞌa̱ñʉty kʉꞌʉmʉ, o nigutikyʉ dʉꞌʉn nyaꞌíxʉdʉts ja neky ma̱ts ja̱ꞌa̱yʉty xyaꞌity kumay, o nꞌamdówdʉt miidsʉty ja neky ma̱ts ʉj xyaꞌittʉ kumay?, éxtʉm ttundʉ na̱ꞌa̱gʉty. \v 2 Pes miidsʉdyʉ dʉꞌʉn kʉꞌʉm éxtʉmʉ tadʉ nekyʉ ja̱a̱ybyéty ma̱ yʉ njot nwinma̱ꞌa̱ñʉts, ja neky diꞌibʉ mba̱a̱t tkajxy es dyaꞌꞌayukwimbʉdsemy oytyim pʉ́nʉty. \v 3 Miidsʉdyʉ dʉꞌʉn myaꞌijxʉdʉp ko mꞌijttʉp éxtʉm tuꞌugʉ neky diꞌibʉ Kristʉ jyaay jaꞌagyʉjxm diꞌibʉts nduun ma̱ miidsʉty. Tya̱dʉ neky kyaj jyaꞌayʉty mʉt ja tintʉ, yʉꞌʉ jyaꞌayʉty ma̱ mꞌa̱a̱ mjótʉty mʉt ja jiikypyʉ Diosʉ Jya̱ꞌa̱jʉn. \p \v 4 Ndukmʉꞌawda̱jtʉpts ja Dios Kristʉkyʉjxm ko dʉꞌʉn mꞌittʉ. \v 5 Mʉt ko ʉj, kyajts ti madakʉn nmʉdaty esʉts oynʉꞌʉnʉn ti ndúnʉdʉts ja Diosʉ tyuunk, Diósʉdsʉ dʉꞌʉn xymyeepy ja madakʉn esʉts ndúnʉt. \v 6 Pesʉ Diósʉdsʉ dʉꞌʉn tʉ xymyoꞌoy ja mʉkꞌa̱jtʉn es nga̱jxwaꞌxyʉts ma̱ nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱yʉty yʉ jembyʉ kajxyꞌátypyʉ. Kyaj nꞌanʉʉmʉdʉ ko koonʉm tkuydyúndʉt ja ja̱ꞌa̱yʉty yʉ ja̱a̱ybyétypyʉ anaꞌamʉn, net ñitsoꞌoktʉt. Kom kyaj ni pʉ́n mba̱a̱t tkuydyúñ tya̱dʉ anaꞌamʉn, pa̱a̱ty xyꞌoꞌkʉnwinga̱jxʉm nidʉgekyʉ, per yʉ Diosʉ Jya̱ꞌa̱jʉn xymyoꞌoyʉm ja jikyꞌa̱jtʉn. \p \v 7 Ja anaꞌamʉn diꞌibʉ Moisés yajmooy es yajkʉxja̱a̱y tsa̱a̱gʉjxy, myiiñ mʉt tuꞌugʉ ja̱jʉn, es kyaj ja israelitʉ ja̱ꞌa̱yʉty mba̱a̱t tꞌijxtʉ ja Moisesʉ wyiin jyʉjp mʉt ko mʉk tyeꞌxy, oyʉ tadʉ ja̱jʉn tamʉ naty pyiꞌtstsondáknʉ waanáty. \v 8 Mʉt ko myiiñ mʉt ja mʉjꞌa̱jtʉnʉ tadʉ anaꞌamʉn diꞌibʉ ꞌyawa̱ꞌa̱nʉp ja oꞌkʉn ko kyaj yajkuydyúñ, waanʉ niꞌigʉ ja mʉjꞌa̱jtʉn tʉ myiñ ko ja Espíritʉ Santʉ ja jikyꞌa̱jtʉn dyaky. \v 9 Nꞌokjʉna̱ꞌa̱nʉm ko mʉjꞌa̱jtʉn mʉʉt ja anaꞌamʉn oj tyuñ diꞌibʉ ja oꞌkʉn ꞌyawa̱ꞌa̱nʉp ko ngakuydyuꞌunʉm, ¡waanʉ niꞌigʉ mʉjꞌa̱jtʉn mʉʉt ja jembyʉ kajxyꞌátypyʉ ko xyꞌaxá̱jʉm ja Dios es oy nwʉꞌʉmdʉ jaꞌa mʉʉt! \v 10 Ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉ tʉꞌx ma̱ ja wyiin jyʉjp ja Moisés, ni ti tkatsooty ko ndukmʉꞌijxkijxyʉm mʉt ja myʉjꞌa̱jtʉnʉ tya̱dʉ jembyʉ kajxyꞌátypyʉ. \v 11 Es jaꞌa ko awaanʉp diꞌibʉ mʉjꞌa̱jtʉn mʉʉt ijty, ¿wiꞌix waanʉ niꞌigʉ mʉjꞌa̱jtʉn tkamʉdátʉt diꞌibʉ wʉꞌʉmp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ? \p \v 12 Jaꞌagyʉjxm ko nnija̱ꞌa̱mʉ tya̱a̱dʉ, pa̱a̱ty nga̱jxwa̱ꞌxʉm yajxón mʉk a̱a̱ mʉk jot. \v 13 Kyaj nnaywyitwinguwijtsʉm éxtʉmʉ Moisés ñaywyitwinguwijtsʉ kʉdiibʉ ja israelitʉ ja̱ꞌa̱yʉty tꞌíxtʉt ja ja̱jʉn diꞌibʉ yúngʉp es diꞌibʉ kyaj jyeky. \v 14 Per ja israelitʉ ja̱ꞌa̱yʉty myʉda̱jttʉ yʉ jyot wyinma̱ꞌa̱ñʉty kubiꞌits kuꞌook, es tyamba̱a̱t kyaj tjaygyúkʉdʉ ko yʉ tadʉ jékyʉbʉ kajxyꞌátypyʉ tuꞌuna̱jxpʉ naty, dʉꞌʉn éxtʉm ja Moisesʉ wyiin jyʉjpʉ jya̱jʉn, mʉt ko dʉꞌʉn yʉꞌʉjʉty ꞌyity éxtʉm ja ja̱ꞌa̱yʉ winguwʉʉnʉbʉn, diꞌibʉ ni ti tkaꞌixtʉ. \v 15 Es dʉꞌʉñʉmʉ dʉꞌʉn tyamba̱a̱t kyajpyʉm tjaygyujkʉdʉ ko tka̱jxtʉ ja Moisesʉ ꞌyanaꞌamʉn. \v 16 Per yʉ wyinwʉʉn yajjʉgaꞌaktʉp ko tyiꞌigyʉdʉt mʉt ja Jesukristʉ. \v 17 Ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm, Ja̱ꞌa̱jʉn yʉꞌʉ, es ma̱ ꞌyity ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ Jya̱ꞌa̱jʉn, awa̱ꞌa̱tstúm ja ja̱ꞌa̱y ꞌyittʉ. \v 18 Pa̱a̱ty diꞌibáty nmʉduꞌunʉm ja Jesukristʉ, kyaj nwinguwʉʉnꞌa̱jtʉm, ni ngamʉda̱jtʉm ja jot winma̱ꞌa̱ñ kubiꞌits kuꞌook, dʉꞌʉn ʉdsa̱jtʉm éxtʉm ja ijxnʉ wa̱ꞌa̱tspʉ diꞌibʉ ñijajpy yajxón ja myʉjꞌa̱jtʉnʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm, es nan mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ tadʉ myʉjꞌa̱jtʉn yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ Jya̱ꞌa̱jʉn xyajtʉga̱jtsꞌadʉ́tsʉm waanʉ niꞌigʉ pʉn wiꞌix ja tiempʉ ñaxy. \c 4 \p \v 1 Pa̱a̱ty ni na̱ꞌa̱ts ngatsipkeꞌexy, mʉt ko Diósʉts tʉ xytyuknipeky mʉt ja pyaꞌꞌayoꞌonʉ tya̱dʉ tuunk. \v 2 Tʉts nꞌʉxtijy diꞌibʉ yajtuump ayuꞌudsyʉ, éxtʉmxyʉpts ʉj ti nduñ tsoydyuꞌun mʉʉt. Kyajts ʉj nꞌʉxta̱ꞌa̱y wiꞌixʉdsʉ ja̱ꞌa̱y nwinꞌʉʉndʉt, es kyajts ʉj nyajtʉgátsy ja Diosʉ ꞌyayuk; jaꞌa jeꞌeyʉts ʉj ngajxypy esʉ ja̱ꞌa̱y tnijáwʉdʉt ja tʉyꞌa̱jtʉn, es Dios wyinduuyʉts dʉꞌʉn nduñ. \v 3 Es pʉn kyaj yajnijáwʉ ja oybyʉ ayuk diꞌibʉ nga̱jxwa̱ꞌxtʉpʉts, pʉn yuꞌutsy ꞌyity éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱y wyiin jyʉjp ko ñaywyingujuuxyʉty, yʉꞌʉ dʉꞌʉn jyaꞌaꞌa̱jttʉbʉ taadʉ diꞌibáty tʉgooydyʉp. \v 4 Kyaj tmʉbʉktʉ ko yʉ Jesús yʉꞌʉ dʉꞌʉn ja Kristʉ, mʉt ko ja mʉjkuꞌu diꞌibʉ ya̱ naxwiiñ anaꞌamp, yʉꞌʉ yajkujuundákʉp. Yʉꞌʉ kyaj ñaꞌíxyʉty es kyudʉꞌx kyujá̱jʉdʉt ja oybyʉ ayukʉ jya̱jʉn diꞌibʉ ñimadyakypy ja myʉjꞌa̱jtʉnʉ Jesukristʉ, diꞌibʉ dʉn tiꞌigyʉ éxtʉmʉ Dios. \v 5 Kots nga̱jxwaꞌxy ja Diosʉ ꞌyayuk, kyajtsʉ dʉꞌʉn ʉj kʉꞌʉm nnayyajmʉjpʉdsʉma̱ꞌa̱ñʉty. Diꞌibʉ dʉn sitʉy, nga̱jxwaꞌxypyʉts oytyim ma̱a̱ty ko yʉ Jesukristʉ yʉꞌʉ dʉꞌʉnʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm, es ʉj jeꞌeyʉts nnayyajnideꞌxyʉty éxtʉm miidsʉdyʉ mbudʉjkʉbʉ esʉ Kristʉ mʉj ꞌyítʉt. \v 6 Dʉꞌʉnʉts nga̱jxwaꞌxy mʉt ko Diosʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ jʉnán: “Waꞌan tja̱jy tteꞌxy ma̱ ja kootsꞌát”, yʉꞌʉ dʉꞌʉn yajjajpy yajteꞌxypy ma̱dsʉ njot nwinma̱ꞌa̱ñ, es mʉdʉ tadʉ ja̱jʉn mba̱a̱t nꞌixyꞌátyʉts tadʉ ja̱j tʉꞌxʉn diꞌibʉ ijtp ma̱ yʉ Jesukristʉ wyiin jyʉjpʉn. \s1 Jikyꞌa̱jtʉm mʉbʉjkʉngyʉjxm \p \v 7 Mʉt ko Diósʉdsʉ dʉꞌʉn tʉ xytyukmayꞌátyʉts tadʉ oyꞌa̱jtʉn ma̱ nniniꞌx, oydyʉꞌʉnʉty éxtʉmʉ naxpotsytyuꞌtsʉn, dʉꞌʉn yaꞌíxʉt ko Dioskyʉjxm yʉ tadʉ mʉkꞌa̱jtʉn jyantsymyʉjwiin jyantsykyajaaty, es kyajts ʉj njaꞌajʉty. \v 8 Xyñimiimbʉts ja ayoꞌon oytyim diꞌibʉty kana̱k peky, per kyajts ndsipkeꞌexy; nmʉꞌamaybyáty nmʉjotmaybyátypyʉts, per kyajts ndimꞌamutskꞌaty; \v 9 jayajpajʉdijtpʉts, per kyajts nyajnaꞌíxy; xyjayajkʉda̱a̱bʉts, per kyajts xymyʉmada̱ꞌa̱ktʉ. \v 10 Pes oytyim ma̱a̱dyʉts ʉj nnejxy, oꞌkʉn jʉjpꞌámʉts ʉj nꞌity éxtʉmʉ Jesús oꞌkʉn jʉjpꞌám ꞌyijty. Jaꞌagyʉjxm ʉʉdsʉty dʉꞌʉn xyjaty es kyʉxʉꞌʉgʉt oy ko ꞌyity ja Jesús ma̱ nniniꞌxʉts. \v 11 Oꞌkʉn jʉjpꞌámʉts dʉꞌʉñʉm nꞌittʉ mʉt yʉꞌʉgyʉjxm kots nmʉdundʉ ja Jesús es ñigʉxʉꞌʉgʉt oy ko jyikyꞌaty yʉ Jesús ma̱ nniniꞌxʉts diꞌibʉ oogʉp. \v 12 Es dʉꞌʉnʉ dʉꞌʉn ja oꞌkʉn tyuñ ma̱ ʉʉdsʉty, es ja jikyꞌa̱jtʉn tyuñ ma̱ miidsʉty. \p \v 13 Diꞌibʉts nga̱jxwaꞌxypy, yʉꞌʉ dʉꞌʉn diꞌibʉts ʉj kʉꞌʉm nmʉbejkypy, dʉꞌʉn éxtʉm jyʉnaꞌañ ja Diosʉ jyaaybyajtʉn: “Nmʉbʉjkʉts, es pa̱a̱dyʉts oj nga̱jxwaꞌxy.” \v 14 Nnija̱ꞌa̱bʉts ko Dios diꞌibʉ yajjikypyʉjk ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ ko naty tʉ ꞌyeeky, xyajjikypyʉka̱ꞌa̱nʉm ʉdsa̱jtʉm es xyajnʉjxa̱ꞌa̱nʉm niꞌamukʉ ma̱ yʉꞌʉ ꞌyity. \v 15 Tʉgekyʉ diꞌibʉts tʉ xyjaty tʉ xykyʉbétyʉts, jaꞌa dʉꞌʉn es xytyukꞌoyꞌáttʉt miidsʉty, es dʉꞌʉn ko may diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉdʉp ja Diosʉ kyunuꞌxʉn, nandʉꞌʉn myáyʉty diꞌibʉ ꞌyawdatándʉp ja Dios es tja̱ꞌa̱ygyʉda̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ndʉ. \p \v 16 Pa̱a̱ty kyajts ndsipkeꞌexy. Oyʉdsʉ nniniꞌx ngʉba̱jk jyaꞌꞌanuꞌxʉnʉ, bom bómʉdsʉ nꞌanmʉja̱ꞌa̱n myʉktaꞌaky. \v 17 Jaꞌa ko diꞌibʉ nꞌayoꞌom ya̱ naxwiiñ, pojʉnʉꞌʉ ñaxy es waanʉ yʉꞌʉ; per xytyukpátʉm waanʉ mʉj ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉ miimp mʉj wiin kyajaa es ijtp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. \v 18 Mʉt ko kyaj nmʉjꞌijxʉm diꞌibʉ yaꞌijxp, jaꞌa dʉꞌʉn diꞌibʉ kyaj yaꞌixy; jaꞌa ko diꞌibʉ nꞌijxʉm, na̱jxp yʉꞌʉ, per diꞌibʉ kyaj yaꞌixy, winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ ꞌyity. \c 5 \p \v 1 Jaꞌa ko nnija̱ꞌa̱m ko pyʉdʉꞌʉgʉt ja wit tʉjk ma̱ nꞌijtʉm ya̱ naxwiiñ, jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm ja nniniꞌxꞌa̱jtʉm, xyꞌawijxʉm tsa̱jpótm niduꞌuk niduꞌugʉ wiinkpʉ niniꞌx diꞌibʉ ítʉp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. Diosʉ dʉꞌʉn xytyuknibʉjtákʉmʉ tya̱dʉ wit tʉjk, kyaj yʉꞌʉjʉty ja ja̱ꞌa̱y. \v 2 Ma̱ nꞌakjikyꞌa̱jtʉm ya̱ naxwiiñ, nmʉkxaj nꞌokxájʉm, jaꞌa ndsojkʉm es njikyꞌa̱jtʉm ma̱ ja nniniꞌxꞌa̱jtʉm diꞌibʉ nmʉda̱jtʉm tsa̱jpótm, \v 3 dʉꞌʉn nʉjx nmʉda̱jtʉm yʉ niniꞌx, es kyaj dyʉꞌʉnʉty éxtʉm tuꞌugʉ ja̱ꞌa̱y niwa̱ꞌa̱ts ʉxwa̱ꞌa̱tspʉ. \v 4 Ko nꞌakjikyꞌa̱jtʉm ya̱a̱ mʉdʉ tya̱dʉ niniꞌx, nmʉkxaj nꞌokxájʉm mʉt ko kyaj nꞌita̱ꞌa̱nʉm éxtʉmʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ niwa̱ꞌa̱ts ʉxwa̱ꞌa̱ts, jaꞌa nmʉdata̱ꞌa̱nʉm ja nniniꞌxꞌa̱jtʉmʉ tsa̱jpótmʉdʉ, es dʉꞌʉn diꞌibʉ oꞌktʉp tʉgátstʉp mʉt ja diꞌibʉ ni na̱ꞌa̱ kyaꞌooktʉt. \v 5 Esʉ Diosʉ dʉꞌʉn tʉ ttuknibʉjta̱a̱gʉ es dʉꞌʉn tyun jyátʉdʉt mʉt ʉdsa̱jtʉm, es xymyoꞌoyʉm ja Espíritʉ Santʉ es yajnijáwʉt ko xypyátʉm ja oyꞌa̱jtʉn diꞌibʉ miimp. \p \v 6 Pa̱a̱ty ko dʉꞌʉn, dʉꞌʉñʉm nmʉda̱jtʉm ja mʉk a̱a̱ mʉk jot. Nnija̱ꞌa̱m ko ma̱a̱nʉm nꞌakjikyꞌa̱jtʉm ma̱ tya̱dʉ nniniꞌxꞌa̱jtʉm, kyaj nꞌijtʉm ma̱ Dios. \v 7 Mʉbʉjkʉngyʉjxm njikyꞌa̱jtʉm ya̱ naxwiiñ, es kyaj mʉt ko ti nꞌijxʉm; \v 8 pes nꞌoktukmʉꞌawda̱jtʉm, per jaꞌa ndsojkʉm es ndukpʉdsʉ́mʉmʉ tya̱dʉ niniꞌx es joꞌom nꞌijtʉm tiꞌigyʉ mʉt ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm. \v 9 Pa̱a̱ty jaayʉm ndsojkʉm es njikyꞌa̱jtʉm yajxón éxtʉmʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm ttseky, oy njaꞌijtʉmbʉ ma̱ tya̱dʉ niniꞌx, o ma̱ yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm tsa̱jpótm. \v 10 Mʉt ko koonʉm nidʉgekyʉ nwinguwa̱ꞌa̱gʉya̱ꞌa̱nʉm ja Jesukristʉ es tpayoꞌoyʉt ja nbojpʉꞌa̱jtʉm, es niduꞌuk niduꞌuk nꞌaxá̱jʉm éxtʉm xypyátʉm, éxtʉm ja oybyʉ o ja axʉʉkpʉ diꞌibʉ tʉ nduꞌunʉm ma̱ tʉ nꞌijtʉm mʉdʉ tya̱dʉ niniꞌx. \s1 Agujkꞌa̱jt jotkujkꞌa̱jtʉn yajnimadyaꞌaky \p \v 11 Mʉt ko ʉʉdsʉty ndsʉꞌʉk njáwʉdʉts ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm es nnijáwʉts ja myayꞌa̱jt wyindsʉꞌkʉn, pa̱a̱ty nꞌoktukmʉdíjʉts ja ja̱ꞌa̱yʉty nandʉꞌʉn. Dios ñija̱ꞌa̱p wiꞌixʉts ʉj nmʉdúñ amumduꞌuk jot, es ndsejpyʉts es miidsʉty nandʉꞌʉn xyñijáwʉdʉt. \v 12 Kyajts ʉj kʉꞌʉm nnayyaꞌoybyʉdsémyʉty ma̱ miidsʉty, jaꞌa dʉꞌʉn es miidsʉty waanʉ mjotkujkꞌáttʉt mʉt ʉjtskyʉjxm, es dʉꞌʉn mba̱a̱t xyꞌadsowdʉ tadʉ ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ tyukmʉj tyukpátʉdʉp diꞌibʉ kʉxʉꞌkp nikʉjxm, es kyaj diꞌibʉ ijtp ma̱ ja̱ꞌa̱y jyot wyinma̱ꞌa̱ñ. \p \v 13 Pʉn ja pʉ́n jyʉnaꞌañ kots ʉj nlókʉty, jaꞌa dʉꞌʉn kots nmʉdúñ ja Dios; es pʉn kyaj tyʉyꞌa̱jtʉnʉty kots ʉj nlókʉty, jaꞌa dʉꞌʉn es xytyukꞌoyꞌáttʉt miidsʉty. \v 14 Jaꞌa kots ti nduñ, yʉ Jesukristʉ tsyojkʉn xytyukmʉdíjʉpts. Mʉt ko nmʉda̱jtypyʉts ja tʉyꞌa̱jtʉn ko yʉꞌʉ ꞌyeꞌky mʉt yʉꞌʉgyʉjxm nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱y, pa̱a̱ty nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱y ꞌyittʉ oꞌkʉn patkʉꞌʉy. \v 15 Jesukristʉ ꞌyeꞌky mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ja ja̱ꞌa̱yʉty nidʉgekyʉ, es dʉꞌʉn kyaj nnakyjyikyꞌa̱jtʉm éxtʉmʉ ngʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñꞌa̱jtʉm, jaꞌa dʉꞌʉn éxtʉm ttseky ja Jesukristʉ diꞌibʉ oj xykyuꞌoꞌkʉm es oj jyikypyeky mʉt ʉdsa̱jtʉmgyʉjxm. \v 16 Kyajts nnakyꞌixy nnakytyúñ ni pʉ́n éxtʉm pʉ́nʉdyʉ naxwíñʉdʉ winma̱ꞌa̱ñ jaꞌaꞌa̱jtʉdʉp. Oy tʉʉyʉp nbayoꞌoyʉts ja Jesús éxtʉm pʉ́nʉdyʉ naxwíñʉdʉ winma̱ꞌa̱ñ jaꞌaꞌa̱jtʉdʉp, kyajtsʉ dʉꞌʉn nnakytyúñ. \v 17 Esʉ dʉꞌʉn ko ja̱ꞌa̱y tyiꞌigyʉ mʉt yʉ Jesukristʉ, myʉda̱jtypy ja jembyʉ jyot wyinma̱ꞌa̱ñ. Ta tyʉgooyñʉ ja tʉʉyʉbʉ jyot wyinma̱ꞌa̱ñ. Kyaj ꞌyokꞌijnʉ éxtʉmʉ naty ijty, tim jemy tʉgekyʉ tʉ wyʉꞌʉmnʉ. \p \v 18 Tya̱a̱dʉ tyiimpy tʉgekyʉ ja Dios, diꞌibʉ ijty nmʉdsipꞌa̱jtʉm; per mʉt jaꞌagyʉjxmʉ Kristʉ Dios xyajtʉga̱jtsʉm, es tyam nnaymyaayʉbʉꞌa̱jtʉm mʉdʉ Dios, es tʉ xymyoꞌoyʉm ja tuunk es nyajmʉtnaymyáyʉdʉt ja Dios ma̱jaty ja wiinkpʉdyʉ ja̱ꞌa̱yʉty nandʉꞌʉn. \v 19 Pa̱a̱dyʉts ʉj nga̱jxwaꞌxy ko yʉꞌʉgyʉjxmʉ Jesukristʉ ja Dios dyajtiꞌigyʉyaꞌañ ma̱ yʉꞌʉn ja naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty es tjoꞌtsnʉt dʉꞌʉn ja pyojpʉ. Tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn ja oybyʉ ayuk diꞌibʉts nga̱jxwaꞌxypy. Diósʉts xymyooy esʉdsʉ dʉꞌʉn ndúnʉt. \v 20 Ʉʉdsʉdyʉ dʉꞌʉn ja Kristʉ kyudʉnaabyʉ, dʉꞌʉn éxtʉmxyʉbʉ Dios kʉꞌʉm mdukmʉnuꞌxta̱ꞌa̱gʉdʉ miidsʉty mʉt ʉʉtskyʉjxm, nmʉnuꞌxtáktʉp mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ Jesukristʉ, katʉ xymyʉdsipꞌattʉ Dios, nik niꞌigʉ axá̱jʉdʉ ja tiꞌigyʉꞌa̱jtʉn mʉt yʉꞌʉ diꞌibʉ Jesukristʉ xymyoꞌoya̱ꞌa̱nʉm. \v 21 Oy ja Jesukristʉ ni na̱ꞌa̱ kyapojpʉtuuñ, Dios tyukkʉbajt tyukkumʉdoojʉ kruuzkʉjxm tʉgekyʉ ʉdsa̱jtʉm ja nbojpʉꞌa̱jtʉm, es dʉꞌʉn oy nwʉꞌʉmʉm mʉt ja Dios mʉt ko nꞌijtʉm tiꞌigyʉ mʉt ja Kristʉ. \c 6 \p \v 1 Es dʉꞌʉn éxtʉm ʉdsa̱jtʉm nmʉduꞌunʉm ja Dios, nꞌamdoo nbʉjktsoodʉp es kʉdiibʉ nanʉgoobʉ xykyupʉ́ktʉt ja Diosʉ myayꞌa̱jtʉn. \v 2 Jaꞌa ko dʉꞌʉn jyʉnaꞌañ ja Dios ma̱ ja jyaaybyajtʉn: \q1 Kots ʉj ja̱ꞌa̱y nduunʉ ja mayꞌa̱jtʉn, nmʉdoots mij mꞌa̱a̱ myoꞌkn; \q1 kots ʉj ja̱ꞌa̱y nyajnitseꞌeky, nbudʉjkʉts mij. \m Pes jaygyúkʉdʉ. Tyamʉ dʉꞌʉn txʉʉjʉty ma̱ Dios mduna̱ꞌa̱nxyʉty ja mayꞌa̱jtʉn, tyamʉ dʉꞌʉn txʉʉjʉty ma̱ mba̱a̱t mnitseꞌeky. \p \v 3 Jikyꞌa̱jtpts tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt, kʉdiibʉts pʉ́n nyajtuꞌudʉgóyʉt ja jyikyꞌa̱jtʉn es kʉdiibʉ pʉ́n tka̱jxʉdít tmadya̱a̱gʉdítʉt axʉʉk diꞌibʉts ndiimpy. \v 4 Nik niꞌigʉts nyaꞌixa̱ꞌa̱ñʉty ma̱ tʉgekyʉ oytyim tiity éxtʉmʉ Diosʉ myʉduumbʉ, pʉn tits ʉj xyja̱jt xykyʉbajtp, kots nmʉdanʉ ja ayoꞌon jotmay maꞌxtujkʉn mʉʉt, kots ti xykyaꞌijtxʉ, kots mʉk tsa̱a̱tsy ja jikyꞌa̱jtʉn nyajnáxy, \v 5 kots nyajwépy, kots nyajtsímy, kots nyajnibʉdeꞌeky, kots nduñ mʉk, kots ngama̱ꞌa̱y es kots nyajnáxy ja mʉk yuu. \v 6 Nyaꞌijxʉpts nandʉꞌʉn mʉdʉdsʉ njikyꞌa̱jtʉnʉ wa̱ꞌa̱tspʉ, mʉt ja jaygyujkʉn, mʉt ja tsojkʉn tudaꞌakypyʉ, mʉt ja maꞌxtujkʉn, mʉt ja Espíritʉ Santʉ, \v 7 mʉt ja ayuk diꞌibʉ tʉyꞌa̱jtʉn es mʉt ja Diosʉ myʉkꞌa̱jtʉn. Dʉꞌʉn éxtʉm ja solda̱a̱dʉ diꞌibʉ yajtiimpy ja ꞌyespa̱a̱dʉ es dyajkutʉgoyaꞌañ ja myʉdsip, es dyajtúñ ja diꞌibʉ naydyukkuwánʉp ko ja myʉdsip yajkutʉgoyaꞌañʉty, nandʉꞌʉnʉts ʉj nyajtúñ ja tʉyꞌa̱jtʉn es nyajkutʉgoyaꞌañʉts ja axʉkꞌa̱jtʉn, es nyajtiimbyʉts nandʉꞌʉn ja tʉyꞌa̱jtʉn esʉ ja̱ꞌa̱y tꞌixyꞌáttʉt ja Dios. \v 8 Na̱ꞌa̱ty nyajwindsʉꞌʉgʉts, es na̱ꞌa̱ty nyajmʉga̱jxtʉgóyʉts; na̱ꞌa̱ty xyñiꞌoꞌo xyñiyáxʉdʉpts, es na̱ꞌa̱ty xyñimadyáktʉpts tsuj; na̱ꞌa̱ty xyajna̱jxtʉpts éxtʉmʉ piꞌtska̱jxpʉ, es na̱ꞌa̱ty xyꞌijxtʉpts éxtʉmʉ tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉtpʉ; \v 9 na̱ꞌa̱ty xyꞌijxtʉpts éxtʉmʉ diꞌibʉ kyaj tꞌixyꞌattʉ, es na̱ꞌa̱ty xyajna̱jxtʉpts éxtʉmʉ wyinꞌixyʉn; oyʉts xyꞌixtʉ jeꞌeyʉts ngaꞌoꞌknʉ, per akjikyꞌa̱jtpnʉmts oy mʉk; yajtʉydyuumbʉts, per kyajts xytyimꞌyaꞌooktʉ; \v 10 óyʉts nmay nda̱jyʉts, per dʉꞌʉñʉmts njotkujkꞌáty; ayoo jottʉgeebyʉts, per nyajjotkujkꞌa̱jtypyʉts nimay; oyʉts xyꞌixtʉ ko kyajts tii nmʉdaty, per nmʉda̱jtypyʉts tʉgekyʉ. \p \v 11 Korintʉ mʉguꞌugʉty, tʉ nmʉga̱jxtʉ mʉk a̱a̱ mʉk jot mʉt ko tʉts miits ndukꞌixtʉ njot nwinma̱ꞌa̱ñʉts. \v 12 Ndsojktʉpts miidsʉty mʉt wínʉts njot; miidsʉty kyajtsʉ dʉꞌʉn xytsyoktʉ nandʉꞌʉn ʉj. \v 13 Nmʉnuꞌxtáktʉp éxtʉm tuꞌugʉ uꞌunkteety tmʉgajxy ja ꞌyuꞌungʉty, éxtʉm nmoꞌoydyʉ ja nꞌa̱a̱ njótʉts, nandʉꞌʉn xymyoꞌoydyʉdʉts miidsʉty. \s1 Ʉdsa̱jtʉmʉ dʉꞌʉn ja Diosʉ tsyʉna̱a̱ydyákn \p \v 14 Katʉ mnaymyúkʉdʉ mʉt ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ kyaj tmʉbʉktʉ Jesukristʉ, éxtʉmxyʉp mʉʉt mꞌittʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty ma̱ tuꞌugʉ kukapʉ. Jaꞌa ko dʉꞌʉn mgʉxʉꞌʉktʉt éxtʉm ja yuubʉ diꞌibʉ kyaj tyuknáxʉty. ¿Tii mba̱a̱t ñaymyíkyʉty ja oyꞌa̱jtʉn mʉt ja axʉkꞌa̱jtʉnʉ? ¿Tii mba̱a̱t nandʉꞌʉn ꞌyity ja ja̱jʉn mʉt ja kootsꞌátʉ?, \v 15 o ¿waꞌan mba̱a̱t ja Jesukristʉ tyiꞌigyʉꞌáty mʉt ja kaꞌoybyʉ?, o ¿wiꞌix mba̱a̱t ja diꞌibʉ myʉdiimpy ja Jesukristʉ tyiꞌigyʉꞌáty mʉt ja diꞌibʉ kyaj tmʉdúñ ja Kristʉ? \v 16 Kyaj ni nʉꞌʉn kyatuknáxyʉty ja Diosʉ tyʉjk mʉdʉ agojwinnáx. Pes ʉdsa̱jtʉmʉ dʉꞌʉn ja Diosʉ tyʉjk, éxtʉm ja Dios jyʉnáñ ma̱ yʉ jyaaybyajtʉn: \q1 Jikyꞌátʉpts es jʉdítʉpts mʉt yʉꞌʉjʉty. \q1 Ʉjtsʉ dʉꞌʉn xyDyiosꞌáttʉp \q1 es yʉꞌʉdyʉdsʉ dʉꞌʉn nja̱ꞌa̱yꞌáttʉp. \m \v 17 Pa̱a̱ty nandʉꞌʉn ja Dios tꞌanʉʉmʉ jyaꞌayʉty: \q1 Tukpʉdsʉʉmduꞌuttʉ es katʉ mnaymyáyʉdʉ mʉt ja axʉk ja̱ꞌa̱yʉty, \q1 katʉ mꞌadʉꞌʉtstʉ éxtʉm ja ꞌyaxʉk winma̱ꞌa̱ñ, \q1 nétʉts miits nꞌaxá̱jʉdʉt. \q1 \v 18 Ʉjts miits xytyeetyꞌáttʉp, \q1 es miidsʉty nꞌuꞌunkꞌát nꞌʉna̱ꞌkꞌáttʉp. \q1 Dʉꞌʉn jyʉnaꞌañ ja Dios diꞌibʉ tʉgekyʉ mʉkꞌa̱jtʉn myʉda̱jtypy. \c 7 \s1 Wiꞌixʉ Korintʉ ja̱ꞌa̱y jyodʉmbittʉ \p \v 1 Mʉguꞌugítʉty, jaꞌa ko Diosʉ dʉꞌʉn xymyʉwa̱ndákʉm, pa̱a̱ty nnayyaꞌijtʉm wa̱ꞌa̱ts ma̱ yʉ diꞌibʉ mba̱a̱t xyaꞌꞌaxʉꞌkʉm, dʉꞌʉn éxtʉm nniniꞌxkyʉjxm es éxtʉm nandʉꞌʉnʉ nꞌanmʉja̱ꞌa̱nꞌa̱jtʉm. Nꞌoktuꞌunʉm wiꞌix nꞌijtʉm wa̱ꞌa̱ts wa̱ꞌa̱ts jaꞌagyʉjxm ko Dios ndsʉꞌkʉm. \p \v 2 A̱a̱ꞌa̱jt jotꞌa̱jttʉgʉts. Kyajts pʉ́n wiꞌix nduñ. Ni pʉ́nʉts ngawinꞌʉʉñ es ni pʉ́nʉts ngayajnibaxʉtʉ́kʉts. \v 3 Kyaj dʉꞌʉn nꞌanʉʉmʉdʉ es miits nga̱jxpa̱a̱ttʉt, éxtʉm tʉ nꞌokꞌanmaabyʉdʉ, miits mꞌijttʉp njodoty nwinma̱ꞌa̱ñótyʉts, tiꞌigyʉ nꞌijtʉm oy jiiky es oy eeky. \v 4 Nʉgoots miits nꞌoktukmʉꞌawda̱jtʉnʉ es ndukjotkʉdákypyʉts miidsʉty ma̱játyʉts nꞌayoy, xondákypyʉts es byeenʉts nꞌokjotkujkꞌa̱jnʉ. \p \v 5 Na̱ꞌa̱bʉts nja̱jty Masedoñʉ, kyajts ni nʉꞌʉn ngapeꞌxy, nik niꞌigʉts tʉ nꞌamaybyaaty njotmaybyaaty oytyim ma̱a̱ty. Ak tsip xidsoo ya̱dsoo es tsʉꞌkʉbʉts jodoty winma̱ꞌa̱ñóty, \v 6 perʉ Dios, diꞌibʉ yajjotkujkʉp ja ma̱a̱y ta̱jpʉty, yʉꞌʉts xyajjotkujkʉ ko jyajty ja Titʉ. \v 7 Kyaj jyaꞌayʉty jeꞌeyʉ mʉt ko jyajty, jaꞌa dʉꞌʉn mʉt ko byeenʉ naty xyondaꞌaky mʉt miitskyʉjxmʉty. Yʉꞌʉts xyꞌanma̱a̱y ko byeenʉts miits xywyinꞌixa̱ꞌa̱ndʉts, es xytyukmʉmadyákʉts wiꞌix miits xyñimay xyñida̱jtʉts es mnayjyotmaydyúnʉdʉ mʉt ʉj. Mʉdʉ tya̱a̱dʉts oj niꞌigʉ nxondaꞌagyʉts. \p \v 8 Oy ja jawyiimbʉ neky diꞌibʉ nduknigajxtʉ oj myajmáy myajtá̱jʉdʉ, kyajts tyam nnakyjyawʉ. Es pʉn nja̱ꞌa̱jʉts jawyíñʉp kots njaygyujkʉ ko tadʉ neky myajjotmayꞌoꞌkʉdʉ waanʉ, \v 9 tyam xondáknʉpts, kyaj mʉt ko tʉ mjotmayꞌooktʉ, jaꞌa dʉꞌʉn mʉt ko tʉ tadʉ ayoꞌon jotmay dyajtʉgátsy ja mwinma̱ꞌa̱ñʉty. Miidsʉty myajna̱jx myajkʉjxtʉ ja ayoꞌon jotmay éxtʉm ja Dios tꞌoyjyawʉ esʉ dʉꞌʉn kyaj miidsʉty tii mja̱jtʉdʉ axʉʉk ʉjtskyʉjxm. \v 10 Ja amay jotmay diꞌibʉ miimp ma̱ Dios, yʉꞌʉ xyajjodʉmbijtʉm es xymyoꞌoyʉm ja poꞌxtákn, es mʉt yʉꞌʉ kyaj mba̱a̱t nʉgoo nja̱ꞌa̱m. Perʉ tadʉ wiinkpʉ amay jotmay diꞌibʉ naxwiiñʉdʉ jyaꞌaꞌa̱jtypy, jaꞌa xytyukpátʉm ja oꞌkʉn. \p \v 11 Miidsʉty myajna̱jx myajkʉjxtʉ ja amay jotmay éxtʉm ja Dios tꞌoyjyawʉ. ¡Es ixtʉ tyamʉ net wiꞌix tʉ ꞌyabʉdsemy! Mdukjaygyujkʉdʉ tudaꞌaky yʉ tya̱a̱dʉ es xykya̱jxtuda̱ꞌa̱gʉt diꞌibʉ naty tʉ xytyundʉ, myajjotma̱ꞌtʉdʉ es nandʉꞌʉn myajtsʉꞌkʉdʉ, nétʉts byeen xywyinꞌixándʉts miidsʉty, es mdukkumʉdoodʉ diꞌibʉ naty tʉ ttuñ ja axʉʉkpʉ. Es ma̱ tʉgekyʉ tya̱a̱dʉ, miits tʉ xyaꞌíxʉdʉ ko kyaj xymyʉdattʉ ja pojpʉ ma̱ tya̱a̱dʉ. Pa̱a̱dyʉ dʉꞌʉn tʉ xytyukkumʉdowdʉ. \v 12 Mnija̱ꞌa̱dʉp miits ko nduknigajxtʉ ja neky, kyaj jaꞌagyʉjxmʉp nduknigajxtʉ diꞌibʉ tuundʉgooy es ni diꞌibʉ yajmʉdʉgooy, jaꞌa dʉꞌʉn es ndukꞌixtʉ Dios windum ko byeenʉts nnayjyotmaydyúñʉty mʉt miidsʉty. \v 13 Pa̱a̱ty mʉdʉ tya̱a̱dʉ tʉts miits xyajjotkujkʉdʉ. \p Per mʉdʉ tya̱a̱dʉ diꞌibʉts tʉ nꞌaxa̱jʉ yʉ jotkujkꞌa̱jtʉn, waanʉ niꞌigʉts tʉ nxondaꞌaky kots tʉ nꞌixy ja Titʉ jyantsyjyotkujkʉty; pes nidʉgékyʉty miidsʉty tʉ xypyudʉ́kʉdʉ xyajkujkʉdʉ ꞌya̱a̱ jyot. \v 14 Kyajts nꞌanʉguga̱ꞌa̱jʉ ma̱ts nꞌanma̱a̱y ja Titʉ kots nnayjyáwʉty jotkujk mʉt miidsʉty. Es kom tʉgekyʉ diꞌibʉ tʉ nꞌanʉʉmʉdʉ miidsʉty, tʉyꞌa̱jtʉnʉꞌʉ, nandʉꞌʉn pyʉdseemy tʉyꞌa̱jtʉn diꞌibʉts tʉ nꞌanʉʉmʉ ja Titʉ kots njotkujkꞌáty mʉt miitskyʉjxmʉty. \v 15 Es yʉꞌʉ waanʉ niꞌigʉ mdsókʉdʉ ko tjamyetsy wiꞌix miits xymyʉmʉdoodʉ diꞌibʉ yʉꞌʉ mduknipʉjkʉdʉ es wiꞌix xyajja̱jttáktʉ mʉt ja tudaꞌakyꞌát esʉ mayꞌa̱jt windsʉꞌkʉn. \v 16 Ijt xoombʉts jaꞌagyʉjxm kots kexy kaꞌpxy ndukmʉꞌawdatʉ es xytyúndʉt diꞌibʉ Dios tsyejpy. \c 8 \s1 Oyjyaꞌayꞌa̱jtʉn \p \v 1 Tyam, mʉguꞌugítʉty, nduknijawʉya̱ꞌa̱ndʉ wiꞌix ja Dios tʉ dyaꞌíxyʉty ja ꞌyoyꞌa̱jtʉn ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk diꞌibʉ naymyujkʉdʉp Masedoñʉ. \v 2 Oy tʉ dyajnáx dyajkʉ́xtʉ ja ayoꞌon jantsy mʉj wiin kajaabʉ, byeen jyantsyjyotkujkꞌatyꞌáttʉ. Oy jyaꞌꞌayoop jyajottʉgeebyʉdʉ, tʉ dyaktʉ ja naybyudʉkʉ éxtʉmxyʉp myʉkja̱ꞌa̱yꞌáttʉ. \v 3 Nduknija̱ꞌa̱dʉpts miidsʉty ko yʉꞌʉjʉty tʉ dyaktʉ naybyudʉkʉ xondaꞌakyꞌa̱a̱ xondaꞌakyjyót tʉgekyʉ éxtʉm tʉ tpa̱a̱ttʉ, o waanʉ niꞌigʉ. \v 4 Pes extʉ xymyʉnuꞌxtáktʉts es dyáktʉt ma̱ myiky ja naybyudʉkʉ diꞌibʉ yajtukpudʉ́kʉdʉt ja Diosʉ jyaꞌayʉty. \v 5 Waanʉ niꞌigʉ dya̱jktʉ ja naybyudʉkʉ kʉdiinʉm éxtʉmts njawinma̱a̱y es dyáktʉt. Pes ñaygyʉya̱jkʉdʉ yʉꞌʉjʉty kʉꞌʉm jawyiin ma̱ yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm, es net ma̱ ʉdsa̱jtʉm, dʉꞌʉn éxtʉmʉ Dios ttseky. \v 6 Pa̱a̱ty tʉts nꞌanʉʉmʉ ja Titʉ es tꞌakꞌyajmujkta̱ꞌa̱yʉt ma̱ miidsʉdyʉ tya̱a̱dʉ tsojkʉngyʉjxmbʉ naybyudʉkʉ diꞌibʉ yʉꞌʉ yajmujktsondák tʉʉyʉp. \v 7 Pes miidsʉdyʉ dʉꞌʉn mwa̱ꞌkpʉdsʉʉmdʉp ma̱ tʉgekyʉ oytyim tiity: ma̱ yʉ mmʉbʉjkʉn, ma̱ xytyukꞌʉxpʉktʉ Dioskajxy, ma̱ oyjyot xymyʉdattʉ esʉ tsojkʉn mʉt ʉj. Es tyam, niwa̱ꞌkpʉdsʉ́mdʉ nandʉꞌʉn ma̱ tya̱dʉ naybyudʉkʉ tsojkʉngyʉjxmbʉ. \p \v 8 Mʉdʉ tya̱a̱dʉ, kyajts jayam miits nꞌanaꞌamdʉ, yʉꞌʉyʉ dʉꞌʉn es xyñijáwʉdʉt wiꞌix ja wiinkpʉty nandʉꞌʉn pyudʉ́kʉdʉ, net miits nandʉꞌʉn xyaꞌíxʉdʉt ja mʉj wiimbʉ mdsojkʉnʉty ma̱ yʉ nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm. \v 9 Mʉt ko miits mnija̱ꞌa̱dʉp ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ tsyojkʉn, myʉda̱jt mʉj wiin kyajaa ja mʉjꞌa̱jtʉn, per ñaybyʉjtákʉ éxtʉm tuꞌugʉ ayoobʉ ja̱ꞌa̱y mʉt jaꞌagyʉjxm ko xytsyojkʉm es nbátʉm ja jotkujkꞌa̱jtʉn. \p \v 10 Ngajxypyʉts dʉꞌʉn éxtʉmʉ ka̱jxwíjʉn diꞌibʉ mdukjotkʉdáktʉp. Junktʉꞌʉy mʉt ja mdsojkʉngyʉjxm xyajtsondáktʉ jawyiin ja naybyudʉkʉ xyajmúktʉ. \v 11 Pes tyam, aktundʉ diꞌibʉ myajtsondáktʉ junktʉꞌʉy extʉ xyajkugʉ́xʉt. Mʉt ja dʉꞌʉñʉmbʉ tsojkʉn diꞌibʉ mmʉda̱jttʉ, yaktʉ éxtʉm ja Dios mmoꞌoyʉdʉ. \v 12 Mʉt ko pʉn tuꞌugʉ ja̱ꞌa̱y yakaampy ja windsʉꞌkʉn ma̱ Dios, Dios kyupejkypy nʉꞌʉn jeꞌeyʉ dyaka̱ꞌa̱ñ, es kyaj tꞌamdoy diꞌibʉ kyaj nmʉda̱jtʉm. \p \v 13 Kyaj ʉʉdsʉty ndseky es miits mdʉgoyꞌa̱jtxʉdʉt ko tʉ xyꞌokpudʉkʉ ja wiinkpʉty, jaꞌa dʉꞌʉn es jyaaꞌátʉt ja tiꞌigyʉꞌát. \v 14 Tyam miits mmʉda̱jttʉp mʉt diꞌibʉ mba̱a̱t xypyudʉ́kʉdʉ diꞌibáty tʉgoyꞌa̱jtxʉdʉp. Ko na̱ꞌa̱ yʉꞌʉjʉty tmʉdáttʉt diꞌibʉ mba̱a̱t mdukpudʉ́kʉdʉ, mmoꞌoyʉdʉp miidsʉty ko naty nandʉꞌʉn mdʉgoyꞌa̱jtxʉdʉ, es dʉꞌʉn jyaaty ja tiꞌigyʉꞌát. \v 15 Extʉm jyʉnaꞌañ ja Diosʉ jyaaybyajtʉn: “Diꞌibʉ pyʉjták yajpʉdʉꞌk may, kyaj oj niꞌigʉ tmʉdattʉ; es diꞌibʉ yajpʉdʉꞌk waanʉ, kyaj oj tyʉgoyꞌa̱jtxʉty.” \s1 Titʉ esʉ jyamyʉʉdʉty \p \v 16 Nja̱ꞌa̱ygyʉdákypyʉdsʉ Dios ko tpʉjtáky yʉ amay jotmay Titʉ jyodoty wyinma̱ꞌa̱ñóty, éxtʉmts ʉj nmʉjotmaybyaty miidsʉty. \v 17 Mʉt ko yʉ Titʉ kyupʉjk diꞌibʉts nꞌanma̱a̱y, es kom yʉꞌʉ kʉꞌʉm byeen mnijotmayꞌoogʉdʉ, tyam nʉjx mguꞌixa̱ꞌa̱nʉdʉ mʉt ja kyʉꞌʉmdsojkʉn. \p \v 18 Tiꞌigyʉ mʉt ja Titʉ ngéxyʉts jatuꞌugʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm diꞌibʉ byeen yajmadyaꞌakyꞌáty ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ, mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ko jyantsyꞌóyʉty ja tyuunk ma̱ ja oybyʉ ayuk yajpadúñ. \v 19 Es kyaj yʉꞌʉdyʉ tya̱a̱dʉ, nandʉꞌʉn mʉt ko ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ yajwinꞌijxyʉ tya̱dʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm diꞌibʉ jʉdijtp mʉt ʉʉdsʉty, es nbudʉ́kʉdʉt ma̱ nyajmujkʉmʉ tya̱dʉ naybyudʉkʉ diꞌibʉ yam nduundʉpts, es dʉꞌʉn yajwindsʉꞌʉgʉt ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm es yaꞌíxʉt ko nbudʉkʉya̱ꞌa̱nʉm nixim niyam. \v 20 Ndsojktʉpts es kʉdiibʉts ni pʉ́n xyñiꞌoo xyñiya̱a̱xʉdʉt mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ tya̱dʉ naybyudʉkʉ diꞌibʉts nyajmijkypy, \v 21 ndunaambyʉts éxtʉm pyaadyʉty, kyaj jyeꞌeyʉty Nindsʉnꞌa̱jtʉm windum, nandʉꞌʉnʉ dʉꞌʉn mayjyaꞌayóty. \p \v 22 Pa̱a̱dyʉts jatuꞌugʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm ngexy nandʉꞌʉn mʉt yʉꞌʉ, diꞌibʉts tʉ xytyukꞌixy ja tsyojkʉn kana̱k nax, es tyam waanʉ niꞌigʉ mʉt ko mdukmʉꞌawdátʉdʉ miidsʉty. \v 23 Pʉn ja pʉ́n dyajtʉ́y ja Titʉ ti tyuunkꞌa̱jtypy, anʉʉmʉdʉ ko ʉjtsʉ nmʉDios mʉduumbʉ es xykyudánʉts, es tyuñ mʉt ʉj es dʉꞌʉn xytyukꞌoyꞌáttʉt miidsʉty. O pʉn yajtʉʉdʉpts ja wiinkpʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm ko ti tyuunkꞌa̱jttʉp, anʉʉmʉdʉ ko yʉꞌʉjʉty kyugajxyꞌáttʉ ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ es twindsʉꞌʉgʉdʉ Jesukristʉ. \v 24 Yaꞌíxʉdʉ ko xyjantsytsyoktʉ yʉ tya̱dʉ kugajxyʉty, es dʉꞌʉn xytyuknijáwʉdʉt tʉgekyʉ yʉ nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ, wiꞌix miidsʉty ja tsojkʉn xymyʉdattʉ es nandʉꞌʉn miits xyaꞌíxʉdʉt ko tyʉyꞌa̱jtʉnʉty tʉgekyʉ tya̱dʉ oybyʉ diꞌibʉts ʉj tʉ nmadya̱ꞌa̱ktʉ mʉt miitskyʉjxmʉty. \c 9 \s1 Naybyudʉkʉ myiky \p \v 1 Ja naybyudʉkʉ diꞌibʉ miits mmoꞌoyándʉp tsojkʉngyʉjxm ja nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm jam Jerusalén, kyaj tyimtsékyʉty es nduknijáyʉdʉt, \v 2 mʉt ko nnija̱ꞌa̱bʉts yʉ mꞌoyjyótʉty. Byeenʉmts ngumaydyʉ diꞌibáty ijttʉp Masedoñʉ ña̱a̱xóty, ko miidsʉty, Akayʉ ja̱ꞌa̱yʉty, mꞌawijx mjʉjpꞌijxtʉp xypyudʉkʉya̱ꞌa̱ndʉ extʉ junktʉꞌʉyʉp, es mayʉ Masedoñʉ ja̱ꞌa̱yʉty byeen ttukxonda̱ꞌa̱ktʉ miidsʉdyʉ mꞌoyjyótʉty. \v 3 Pa̱a̱dyʉts ngexyʉ tya̱dʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm kʉdiibʉts nꞌanʉguga̱ꞌa̱dʉts mʉt ja diꞌibʉ tʉ miitskyʉjxmʉty nnimadyaꞌagyʉts oy. Jaꞌa njʉna̱ꞌa̱nʉm es mjantsyñayjyʉjpꞌíxʉdʉt éxtʉmts tʉ njʉna̱ꞌa̱ñ. \v 4 Es pʉn xymyʉtnʉjxtʉpts niduꞌugʉty ja Masedoñʉ ja̱ꞌa̱y es nba̱a̱dʉdʉts miits ma̱ kyaj xyꞌawix xyjʉjpꞌíxtʉ, taadʉ xymyoꞌoyʉpts ja tsoydyuꞌun ma̱dsʉ naty miits byeen tʉ ndukmʉꞌawdatʉ; jaꞌa dʉꞌʉn kʉdiibʉts ndimjʉna̱ꞌa̱nʉt ko miidsʉdyʉ dʉꞌʉn mdsoydyuꞌunꞌa̱jttʉp. \v 5 Pa̱a̱tykyʉjxmʉts ʉj nwinma̱a̱y ko tya̱dʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm nʉjx mguꞌíxʉdʉ jawyiin es mbudʉ́kʉdʉt xyajka̱ꞌpxtʉt ja naybyudʉkʉ diꞌibʉ miits mwa̱ndaktʉ junktʉꞌʉyʉp es xyáktʉt; es dʉꞌʉn ja naybyudʉkʉ diꞌibʉ miits myaꞌꞌawijxtʉp, dʉꞌʉn yaꞌixy ko tsojkʉngyʉjxm yajꞌyáky es kyaj éxtʉmts ʉj pʉ́n ndukkuwanʉ. \p \v 6 Mjamyátstʉp ko diꞌibʉ nip waanʉ, nan waanʉ dyajpʉdeꞌeky ja pyʉjtaꞌaky; es ja diꞌibʉ nip kajaa, nan may dyajpʉdeꞌeky ja pyʉjtaꞌaky. \v 7 Niduꞌuk niduꞌugʉty miits xyáktʉt ja mbudʉjkʉn éxtʉmʉ naty tʉ xytyukniwinmáyʉdʉ, kyaj majtsk a̱a̱ majtsk jot es kyaj agwánʉbʉ, mʉt ko Dios tsyejpy ko ti yajꞌyáky xondaꞌakyꞌa̱a̱ xondaꞌakyjyót. \v 8 Dios mba̱a̱t miidsʉty mdukꞌamʉgunuꞌxʉty tʉgekyʉ oytyim tiity es dʉꞌʉn kyaj ti mdʉgoyꞌa̱jtxʉdʉt, extʉ mba̱a̱t miits waanʉ niꞌigʉ xypyudʉ́kʉdʉ ja diꞌibáty tʉgoyꞌa̱jtxʉdʉp. \v 9 Dʉꞌʉn éxtʉm jyʉnaꞌañ ja Diosʉ jyaaybyajtʉn: \q1 Ja oyjyaꞌaybyʉ majtsk aduꞌumgʉꞌʉ tmoꞌoy ja ayoobʉ ja̱ꞌa̱yʉty; \q1 es ni na̱ꞌa̱ Dios kyaja̱ꞌa̱ydyʉgoꞌoyxyʉdʉt ja ꞌyoyjyaꞌayꞌa̱jtʉn. \m \v 10 Dios, diꞌibʉ yajkypy ja tʉʉmt diꞌibʉ yajníp yajkojp es diꞌibʉ yajkypy ja jeꞌxy peky, mgunuꞌxa̱ꞌa̱nxʉdʉp ja mbʉjtaꞌagyʉty diꞌibʉ naty mnip mgojtʉp, es miits ja pʉjtaꞌaky may xypya̱a̱ttʉt, es myʉj myáyʉt ja oyꞌa̱jtʉn diꞌibʉ mduundʉp. \v 11 Dʉꞌʉn miits xymyʉdáttʉt tʉgekyʉ ja namyʉdunʉ es xymyoꞌoydyʉt mʉj may pʉ́nʉty tii tʉgoyꞌa̱jtxʉdʉp. Es diꞌibʉ miits mya̱jktʉp mʉt ʉjtskyʉjxm oybyʉdsʉma̱a̱mp, mʉt ko ja nmʉguꞌuktʉjkꞌa̱jtʉm tja̱ꞌa̱ygyʉda̱ꞌa̱ktʉt ja Dios ko miits xykyaxtʉ ja pudʉjkʉn. \v 12 Mʉt ko yajpudʉ́kʉ ja nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm, kyaj jyeꞌeyʉty ti oynʉꞌʉnʉn nmoꞌoyʉm diꞌibʉ tʉgoyꞌa̱jtxʉp, jaꞌa dʉꞌʉn es nandʉꞌʉnʉ ja̱ꞌa̱y mʉj wiin kajaabʉ tja̱ꞌa̱ygyʉda̱ꞌa̱ktʉt ja Dios. \v 13 Yʉꞌʉjʉty ꞌyawdáttʉp ja Dios, pes mʉdʉ tya̱dʉ naybyudʉkʉ mdukꞌijxtʉp ko miits xykyuydyundʉ ja oybyʉ ayuk diꞌibʉ Jesukristʉ ñimadyakypy, nandʉꞌʉn yʉꞌʉjʉty myayꞌat wyindsʉꞌʉgʉdʉp ja Dios mʉt ja oyjyotkyʉjxmbʉ ja naybyudʉkʉ diꞌibʉ miits mduknigajxtʉp yʉꞌʉjʉty, \v 14 es ꞌyamdow pyʉjtsówdʉp ja Dios mʉt miitskyʉjxmʉty mʉt winʉ jyot, mʉt ko Dios mʉj wiin kajaa tʉ kyuniꞌxyʉty mʉt miitskyʉjxmʉty. \v 15 Yajja̱ꞌa̱ygyʉdaꞌaky ja Dios mʉt ko tʉ xyjantsykyunuꞌxʉm mʉj wiin kajaa, diꞌibʉ kyaj mba̱a̱t nnasja̱ꞌa̱m. \c 10 \s1 Pa̱a̱blʉ kyutujkʉn ko ꞌyapostʉlʉꞌaty \p \v 1 Ma̱ tya̱dʉ neky, ʉj Pa̱a̱blʉ, nꞌamdoo nbʉjktsoodʉp mʉt ja yuunkꞌa̱jt naxypyꞌa̱jtʉn es ja Jesukristʉ tsyojkʉn, oy jam na̱a̱gʉty miidsʉty diꞌibʉ jʉnándʉp ko mʉk ayuk nduknigajxtʉ nekyꞌam, per yuunk náxypyʉts nꞌity ko miits nmʉgajxy wiin jʉjp. \v 2 Nꞌamdeepy nbʉjtseebyʉts ja mayꞌa̱jtʉn, ko miits nʉjkx nguꞌixtʉ, kʉdiibʉ miits xytyukꞌagwánʉdʉ es awa̱ꞌa̱n nmʉga̱jxʉt pʉ́nʉty xyñiꞌʉꞌʉnʉdʉbʉts es jyʉna̱ꞌa̱ndʉ esʉts ti nduñ mʉt ko ʉj nꞌity éxtʉm pʉ́nʉty myʉda̱jttʉp ja naxwíñʉdʉ winma̱ꞌa̱ñ, pes nnayjya̱ꞌa̱bʉts es mʉk a̱a̱ mʉk jot nmʉga̱jxʉdʉts yʉꞌʉjʉty. \v 3 Tʉyꞌa̱jtʉn ko ja̱ꞌa̱y ʉʉdsʉty, per kyajyʉm ʉʉdsʉty ndsiptúñ éxtʉm ja ja̱ꞌa̱y pʉ́nʉty ja naxwíñʉdʉ winma̱ꞌa̱ñ jaꞌaꞌa̱jtʉdʉp. \v 4 Yʉ solda̱a̱dʉ diꞌibʉ ya̱ naxwiiñ, yʉꞌʉ yajtuundʉp ja espa̱a̱dʉ ma̱ tsyiptundʉ; per ʉʉdsʉty, kyaj ʉʉdsʉdyʉ tya̱a̱dʉ nyajtúndʉ, nyajkutʉgeebyʉts ja axʉkꞌa̱jtʉn. Diósʉts xymyooydyʉp diꞌibʉts mʉʉt nyajtuꞌadíkyʉ tya̱dʉ axʉkꞌa̱jtʉn es nyajkutʉgóydyʉts diꞌibʉ mʉjkuꞌu tyiimpy. \v 5 Nyajtʉgeebyʉts oydyiꞌibʉ winma̱ꞌa̱ñ diꞌibʉ yaꞌꞌadijkypy es yaꞌixyꞌátʉt ja Dios. Tʉgekyʉ winma̱ꞌa̱ñʉty ndukmʉdíjʉpts es tmʉdówdʉt ja Kristʉ. \v 6 Ko miits xykyuydyuunda̱ꞌa̱ydyʉt, net sitʉy nꞌawíxyʉts es ndukkumʉdówdʉt diꞌibáty kyaj tkuydyundʉ. \p \v 7 Katʉ miidsʉty yʉꞌʉyʉ xyꞌixtʉ wingʉjxypyʉ. Pʉn ja pʉ́n niduꞌugʉty ñayjyáwʉdʉ ko yʉꞌʉ Jesukristʉ jyaꞌayꞌátyʉty, pʉktʉ kwentʉ ko ʉjtsʉ dʉꞌʉn nandʉꞌʉnʉ Jesukristʉ jyaꞌayʉty. \v 8 Oyʉts ʉj njatukmʉj njatukpa̱a̱dʉ ja kutujkʉn diꞌibʉts nmʉda̱jtypy, kyajts nduktsoydyúñ; pes jaꞌagyʉjxm ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmts tʉ xymyoꞌoy yʉ kutujkʉn es myʉj wiin kyajaat ja mmʉbʉjkʉnʉty es kyaj esʉts miits nyajkutʉgóydyʉt. \v 9 Kyajtsʉ dʉꞌʉn ʉj miits nꞌadsʉꞌʉgʉya̱ꞌa̱ndʉ mʉdʉdsʉ nneky, \v 10 éxtʉm na̱a̱k jyʉna̱ꞌa̱ndʉ: “Tya̱dʉ Pa̱a̱blʉ nekykyʉjxyʉ dʉꞌʉn jeꞌeyʉ xymyʉga̱jxʉm mʉk, per ko mʉt nnaywyinguwa̱ꞌkʉm, yuunk náxypyʉp es ni ti tkatsooty ja ꞌyayuk.” \v 11 Per diꞌibʉ dʉn jʉnándʉp pyʉ́ktʉbʉ kwentʉ ko nandʉꞌʉn éxtʉmts winmʉk jotmʉk nmʉgajxy ma̱ts nnijayʉ kots jagam nꞌity, nandʉꞌʉndsʉ dʉꞌʉn winmʉk jotmʉk nga̱jxʉt kots mʉʉt kʉꞌʉm awingujk nnaybya̱a̱dʉdʉt. \p \v 12 Kyajts nnaydyukmʉꞌijxkijxyʉyaꞌañʉdyʉ tadʉ diꞌibʉ kʉꞌʉm naygyuma̱a̱yʉp. Nʉgoo yʉꞌʉjʉty lyokʉꞌattʉ ko kʉꞌʉm ñayyajkijxyʉbʉdʉ o ko ñayꞌijxkijxyʉbʉdʉ nixim niyam. \v 13 Ʉj, kyajts nmʉjʉyaꞌañ nba̱a̱dʉyaꞌañ mʉt ja diꞌibʉts kyaj xypyaaty. Diosʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ pyʉjtákypy yʉ ndsiba̱ꞌa̱nʉts ma̱ts nduñ, es jamba̱a̱dʉts xymyooy esʉts ndúnʉt ma̱ miidsʉty. \v 14 Pa̱a̱ty kyajts ndukpʉdsemy yʉ ndsiba̱ꞌa̱nʉts, éxtʉmxyʉpts kyaj nꞌítyñʉm tʉʉyʉp mʉt miidsʉty. Ʉjtsʉ dʉꞌʉn jayʉjpꞌa̱jtp ndukninʉjxtʉ miidsʉty ja oybyʉ ayuk diꞌibʉ ñimadyakypy ja Jesukristʉ. \v 15 Kyajts ndukmʉj ndukpa̱a̱dʉ ja tuunk diꞌibʉ wiinkpʉty tʉ ttundʉ, éxtʉmxyʉpts ʉj njaꞌajʉty. Nik niꞌigʉts nꞌawixy ko myʉj wiin kyajaat ja mmʉbʉjkʉnʉty, es mba̱a̱t nꞌaktúñʉts niꞌigʉ ma̱ miidsʉty, \v 16 es nandʉꞌʉn nꞌawánʉt ja oybyʉ ayuk waanʉ jagam ma̱ Korintʉ, ma̱ kyajnʉm ja oybyʉ ayuk yajka̱jxwaꞌxy, es dʉꞌʉn kʉdiibʉ pʉ́n jyʉna̱ꞌa̱nʉt ko ʉj yʉꞌʉts ndukmʉjpʉdsʉmaampy diꞌibʉ wiink ja̱ꞌa̱y tʉ ttundʉ. \p \v 17 Extʉm jyʉnaꞌañ ja Diosʉ jyaaybyajtʉn: “Pʉn ja pʉ́n ti ttukxondaꞌaky, waꞌan ttukxondaꞌaky diꞌibʉ Dios tʉ ttuñ.” \v 18 Tya̱a̱dʉ xytyukꞌijxʉm ko kyaj ti ttsooty ja diꞌibʉ naymyʉjpʉjtákʉp kʉꞌʉm; diꞌibʉ sitʉy tuump ko yʉ Dios jyʉna̱ꞌa̱nʉt ko oy diꞌibʉ nduꞌunʉm. \c 11 \s1 Pa̱a̱blʉ es diꞌibʉ nʉgoobʉ ñaydyíjʉdʉ apóstʉlʉty \p \v 1 Tundʉ mayꞌa̱jtʉn, mʉmaꞌxtujktʉgʉts ma̱ts nʉgoo nguꞌʉw nguga̱jxʉ. \p \v 2 Nꞌamʉꞌa̱jtsyꞌa̱jttʉpts ʉj miidsʉty Dioskyʉjxm. Miidsʉty, Korintʉ ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibáty tʉ xyꞌaxá̱jʉdʉ Kristʉ, dʉꞌʉn miidsʉty éxtʉm tuꞌugʉ kixyʉdoꞌoxy diꞌibʉ tʉ yajniꞌadsóy, es ʉjtsʉ dʉꞌʉn éxtʉm ja uꞌunkteety diꞌibʉ pátʉp es nꞌijxꞌít ngwentʉꞌáttʉt extʉ ngʉyákʉt wa̱ꞌa̱ts ja̱ꞌa̱yʉn ma̱ Jesukristʉ, éxtʉm jyawʉ xyñaꞌayꞌáttʉ. \v 3 Per dʉꞌʉn éxtʉm ja kaꞌoybyʉ mʉt ja axʉk winma̱ꞌa̱ñ twinꞌʉꞌʉñ ja Eevʉ, tsʉꞌkʉpts ʉj ko miits nʉjx nandʉꞌʉn mnayyákʉdʉ es myajwinꞌʉʉndʉt es xyajtʉgátstʉt ja oybyʉ mwinma̱ꞌa̱ñ diꞌibʉ naty mmʉda̱jttʉp ma̱ Jesukristʉ. \v 4 Pes kyaj mdsipkaꞌaxtʉ miidsʉty ko mnimínʉdʉ na̱a̱k es tka̱jxwa̱ꞌxtʉ es miits xꞌaxá̱jʉdʉt jatuꞌugʉ yajnitsókpʉ, es kyaj yʉꞌʉdyʉ Jesús diꞌibʉts ʉj nga̱jxwaꞌxypy; o ko ttsóktʉt es miits xyꞌaxá̱jʉdʉt ja wiinkpʉ ja̱ꞌa̱jʉn diꞌibʉ kyaj yʉꞌʉdyʉ Espíritʉ Santʉ diꞌibʉ tʉ xyꞌaxá̱jʉdʉ; o miits xyꞌaxá̱jʉdʉt ja wiinkpʉ ʉxpʉjkʉn, es kyaj jyaꞌadyʉ oybyʉ ayuk diꞌibʉ ñimadyakypy ja Jesukristʉ diꞌibʉts ʉj miits tʉ nꞌawánʉdʉ. \v 5 Pes ni wiꞌix tsoots ngaweꞌemy ʉxꞌam mʉdʉ tadʉ andákpʉty diꞌibáty nayꞌandíjʉdʉp apostʉlʉkópkʉty. \v 6 Oyʉts ʉj nyajtijy ko kyajts njaty ja ʉw ka̱jx, kyajts jaꞌijty xyjatʉgoyꞌa̱jtxʉty ja wijyꞌa̱jtʉn, dʉꞌʉn éxtʉm tʉ ndukꞌixtʉ kana̱k nax diꞌibʉts tʉ nduñ. \p \v 7 ¿Tii waꞌan nduundʉ axʉʉk ko nꞌawa̱ꞌa̱nʉdʉ ja Diosʉ ꞌyayuk ko ni nʉꞌʉn oj mgatsobátxʉdʉ? ¿Es tii, pa̱a̱dyʉdsʉ dʉꞌʉn xyꞌʉxtijtʉ es dʉꞌʉn miidsʉty mʉj mba̱a̱dʉdʉt? \v 8 Ngupʉjkʉts ja pudʉjkʉn diꞌibʉts xymyooydyʉ ja mʉbʉjkpʉty diꞌibʉ naymyujkʉdʉp ma̱ wiink ka̱jpnʉty, esʉts miits nmʉdúndʉt. Tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn tpaty éxtʉmxyʉpts yʉꞌʉjʉty nmeꞌtsyʉts. \v 9 Es óyʉts oj ti xytyʉgoyꞌa̱jtxʉ, ni tuꞌugʉts miits ngaꞌꞌadsijpy. Ja nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm diꞌibʉ ijttʉp Masedoñʉ, yʉꞌʉts xymyooydyʉ diꞌibʉdsʉ naty xytyʉgoyꞌa̱jtxʉp. Kyajnʉmts ʉj miidsʉty ti nꞌamdoy esʉts xypyudʉ́kʉdʉt, es ni na̱ꞌa̱ts miits ngaꞌꞌamdówdʉt diꞌibʉts ʉj nyajtʉgoyꞌajtypy. \v 10 Nꞌanʉʉmʉdʉ dʉꞌʉn mʉt ja tyʉyꞌa̱jtʉnʉ Kristʉ, es ni pʉ́n ma̱jatyʉ ñaxwíñʉdʉ Akayʉ xykyapʉjkʉt yʉ nxondákʉnʉts. \v 11 ¿Es tii, mʉt kots dʉꞌʉn njʉna̱ꞌa̱ñ, mjʉnándʉp xytyijy ko kyaj ndsoktʉ miidsʉty? ¡Diosʉ dʉꞌʉn ñija̱ꞌa̱p kots miits njantsytsyoktʉ byeen! \p \v 12 Per nꞌakka̱jxwa̱ꞌxʉpts ja Diosʉ ꞌyayuk nan nadʉꞌʉñʉ, es dʉꞌʉnʉ tadʉ diꞌibʉ nayꞌandíjʉdʉp apóstʉlʉty ni wiꞌix tsoo tkapa̱a̱ttʉt wiꞌix jyʉna̱ꞌa̱ndʉt ko yʉꞌʉ tmʉdundʉ Dios éxtʉm ʉjʉn. \v 13 Tim tʉyꞌa̱jtʉn ko tadʉ ja̱ꞌa̱yʉty kyaj yʉꞌʉjʉty ja Jesukristʉ ꞌyapóstʉlʉ. Andakp yʉꞌʉ es jeꞌeyʉ tꞌanʉʉmʉdʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty ko yʉꞌʉ ꞌyapostʉlʉꞌátʉdʉ Jesukristʉ. \v 14 Kyaj mʉk yajjáwʉt ko dʉꞌʉn ꞌyadʉꞌʉtstʉ, pes kʉꞌʉm ja mʉjkuꞌugópk Satanás ñayyajtʉgátsyʉty es ñayyajkʉxeꞌegyʉty éxtʉm tuꞌugʉ Dios ja ꞌyanklʉs. \v 15 Pa̱a̱ty kyaj mʉk yajjáwʉ ko yʉ Satanasʉ myʉduumbʉty nandʉꞌʉn ñayyajtʉgátsʉdʉ es ñayyajkʉxʉꞌʉgʉdʉ éxtʉmʉ Dios mʉduumbʉty. Per óknʉm ja Dios tyukkumʉdowa̱ꞌa̱ñʉty éxtʉm ñitʉ́kʉty. \s1 Wiꞌixʉ Pa̱a̱blʉ ꞌyayoꞌomba̱a̱ty \p \v 16 Jatʉgok nꞌakꞌanʉʉmʉdʉ ko kyaj mjʉna̱ꞌa̱ndʉt kots ʉj nlókʉty; per pʉn dʉꞌʉnʉts xyꞌixtʉ, naꞌijxtʉgʉts es mínʉts nꞌokkajxy éxtʉm tuꞌugʉ lokʉ, esʉts ʉj nandʉꞌʉn waanʉ nmʉj nba̱a̱dʉt. \v 17 Kyajts ja yamʉ dʉꞌʉn njʉna̱ꞌa̱ñʉ tya̱a̱dʉ mʉt ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ kyutujkʉn, jaꞌa dʉꞌʉn xyaꞌꞌadʉ́tspʉts ja nlokʉꞌátʉts ma̱ts nmʉj nba̱a̱dʉ. \v 18 Jaꞌa ko ta may diꞌibʉ nayjya̱ꞌa̱dʉp mʉj kʉjxm, mínʉts ʉj nandʉꞌʉn nꞌoknayjyáwʉty mʉj kʉjxm. \v 19 Mʉt ko miidsʉty nʉgoo mꞌokkuwijyatyꞌa̱jnʉdʉ, mmʉmaꞌxtujktʉp ja lokʉtʉjkʉty. \v 20 Pes miidsʉty myajna̱jx myajkʉjxtʉp ko yʉ taadʉty mꞌanaꞌamʉdʉ es xymyʉdúndʉt, o ko mwinꞌʉʉnʉdʉ, o ko mmaadsʉdʉ o extʉ ko mwimbojtsʉꞌʉgʉdʉ. \v 21 Oyʉts jaꞌijty njatsoydyúñ kots dʉꞌʉn njʉna̱ꞌa̱ñ, ¡byeenʉts ʉj ndimꞌyaꞌꞌayow ndimꞌyaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty esʉts dʉꞌʉn nꞌadʉꞌʉdsʉt! \p Per pʉn wiꞌix ja wiink mʉk a̱a̱ mʉk jot ñayjyáwʉty es ñaymyʉjpʉjtaꞌagyʉty, mínʉts ʉj nandʉꞌʉn nꞌoknayjyáwʉty, óyʉts ʉj dʉꞌʉn nꞌʉy ngajxy éxtʉm tuꞌugʉ lokʉ. \p \v 22 ¿Tii dʉꞌʉn jyʉna̱ꞌa̱ndʉ ko ꞌyebreeʉja̱ꞌa̱yʉty yʉꞌʉdyʉ? Nandʉꞌʉnʉts ʉj nꞌebreeʉja̱ꞌa̱yʉty. ¿Tii dʉꞌʉn jyʉna̱ꞌa̱ndʉ ko yʉꞌʉjʉty ꞌyisraelitʉja̱ꞌa̱yʉdyʉ diꞌibʉ Dios wyinꞌijxʉ? Nandʉꞌʉnʉts ʉj nꞌisraelitʉja̱ꞌa̱yʉty. ¿Tii dʉꞌʉn ñayñiga̱jxʉdʉ ko yʉꞌʉ Abra̱a̱n tyʉʉmpꞌát ꞌya̱a̱tsꞌátʉdʉ? Pes ʉjtsʉ dʉꞌʉn nandʉꞌʉn xytyʉʉmpꞌa̱jt xyꞌa̱a̱tsꞌa̱jtp ja Abra̱a̱n. \v 23 ¿Jʉnándʉp ko tmʉdundʉ ja Jesukristʉ? Ʉjtsʉ dʉꞌʉn sitʉy niꞌigʉ nmʉdúñʉts ja Jesukristʉ. Oyʉts dʉꞌʉn nꞌʉy ngajxy lokʉn, tʉts nduñ waanʉ niꞌigʉ kʉdiinʉm yʉꞌʉjʉty. Tʉts xypyʉjta̱ꞌa̱ktʉ pujxndʉgóty kana̱k ok kʉdiinʉm yʉꞌʉjʉty, es tʉts nꞌity oꞌkʉn jʉjpꞌám kana̱k ok. \v 24 Mʉgoxk ókʉts ja israelítʉty tʉ xymyoꞌoydyʉ ja iꞌpx ma̱jmókx ma̱jtáxk kʉꞌʉ ja naywyopʉ. \v 25 Tʉgʉk ókʉts tʉ nyajkepywyépy, tʉgókʉts nyajtsa̱ga̱ꞌtsy, tʉgʉk ókʉts tʉ njakíñ mʉt ja barkʉ ma̱dsʉ naty njʉdity, tuk xʉʉ tuk úxʉts ngʉnaanʉdijty mejyññikʉjxy. \v 26 Tʉts kana̱k ok nnʉꞌʉyoꞌoy nduꞌuyoꞌoy. Tʉts nꞌity oꞌkʉn jʉjpꞌám, mʉjnʉjóty, ma̱ yʉ maꞌtspʉty, ma̱ts xyñʉꞌʉdán xytyuꞌudánʉdʉ, ma̱ nmʉꞌisraelitʉ ja̱ꞌa̱yʉty, ma̱ diꞌibʉ kyaj ꞌyisraelítʉty, nʉꞌa̱a̱y tuꞌa̱a̱y, ka̱jpnóty, jikymyejyñóty, es ma̱ yʉ ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ nayꞌandíjʉdʉp mʉbʉjkpʉtʉjkʉty. \v 27 Tʉts njantsytyúñ mʉt ja amay jotmay. Kana̱k ókʉts tʉ nyajnáxy ja tsuu ni ngama̱ꞌa̱yʉts. Tʉts nꞌayuꞌaty es tʉts nyajnáxy ja tʉʉdsʉ, es tʉts nyajnáxy ja xux, es waanʉts ja nwit nnijam. \p \v 28 Taanʉmʉ wiingátypyʉ waanʉ may diꞌibʉts xytyuunkmeepy, jaꞌa ko bom bómʉts nmʉjotmaybyaaty nidʉgekyʉ pʉ́nʉty ꞌyaxá̱jʉdʉp ja Jesús éxtʉmʉ Kristʉ. \v 29 Ko pʉ́n ꞌyity yaꞌꞌayow yaꞌꞌama̱ꞌa̱t, nandʉꞌʉnʉts nꞌity yaꞌꞌayow yaꞌꞌama̱ꞌa̱t; es pʉn ja pʉ́n ñayyajpekykyaꞌayʉty, ʉjts ma̱a̱y ta̱jp es njotꞌambékyʉts mʉt ja diꞌibʉ myʉguꞌuk yajpekykyaꞌapy. \v 30 Pʉn dʉꞌʉñʉmts nꞌakmʉj nꞌakpa̱a̱dʉ, akmʉj akpa̱a̱dʉpts mʉdʉ tya̱a̱dʉty es nyaꞌíxʉdʉts ja nyaꞌꞌama̱ꞌa̱tꞌa̱jtʉnʉts. \v 31 Yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ Tyeety, yʉ nDios Teetyꞌa̱jtʉm diꞌibʉ pátʉp ja mayꞌa̱jt windsʉꞌkʉn winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ, yʉꞌʉ ñija̱ꞌa̱p kots ngajxy ja tʉyꞌa̱jtʉn. \v 32 Kots nꞌijty Damaskʉ, ja gobernadoor diꞌibʉ naty myʉdiimpy ja rey Aretʉs, yʉꞌʉ pyʉjták ja tʉjk a̱a̱ kwentʉꞌa̱jtpʉty ma̱ tadʉ ka̱jpn, esʉts xymyatsándʉts es xyajnʉjxándʉts tsimy; \v 33 per xykyutʉʉyña̱jxtʉts ja mʉbʉjkpʉtʉjk katsyoty ma̱ ja ka̱jpn nabotsʉ vyentanʉ, es dʉꞌʉnʉts xykyama̱jtstʉ. \c 12 \s1 Yajmʉnʉjx ja Pa̱a̱blʉ tsa̱jpótm \p \v 1 Oy ni tits ngaganaraty kots nnaymyʉjkumáyʉty, koonʉmts tyam ndukmʉmadyaꞌaky ja ijxma̱ꞌtʉn es diꞌibʉts ʉj Nindsʉnꞌa̱jtʉm tʉ xytyukꞌixy. \v 2 Ma̱jma̱jkts jʉmʉjtʉp nyajmʉnejxyʉts jam tsa̱jpótm. Kyajts nnijawʉ pʉn ojtsʉdsʉ dʉꞌʉn mʉdʉts nniniꞌx ngʉba̱jk, o yʉꞌʉyʉdsʉ nꞌanmʉja̱ꞌa̱n. Dios ñija̱ꞌa̱p. \v 3 Per diꞌibʉts ʉj sitʉy tʉyꞌa̱jtʉn nnijawʉ (pʉn ojtsʉdsʉ dʉꞌʉn mʉdʉts nniniꞌx ngʉba̱jkʉts o kyaj, ñija̱ꞌa̱bʉ Dios) \v 4 ko jam tsa̱jpótmts nmʉdooy diꞌibʉ kyaj pʉ́n tmʉwinma̱ꞌa̱ñbyaaty o ñigutíkyʉty yajniga̱jxʉt. \v 5 Mba̱a̱dʉts ʉj njamʉj njapa̱a̱dʉ mʉdʉ tya̱a̱dʉ, per kyajtsʉ dʉꞌʉn nduna̱ꞌa̱ñ; mʉjpa̱a̱dʉpts mʉt éxtʉmts nyaꞌꞌayow nyaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty. \v 6 Kooxyʉpts ʉj nmʉjʉyaꞌañ nba̱a̱dʉyaꞌañ, kyajxyʉbʉ taadʉ lyokʉwinma̱ꞌa̱ñʉty; óyxyʉbʉ dʉꞌʉn kots nmʉj nba̱a̱dʉ, yʉꞌʉts nmadyakypy diꞌibʉ tʉyꞌa̱jtʉn. \p \v 7 Nʉgoo ꞌyokmʉjꞌa̱jnʉ diꞌibʉts nꞌijx. Pa̱a̱dyʉ Dios dyajkutíky es ja mʉjkuꞌugópk, ja Satanás, xyaꞌꞌayówʉt mʉt tuꞌugʉ pʉjkʉnʉ mʉkpʉ kʉdiibʉts ʉj nnaybyʉjta̱ꞌa̱gʉdʉt mʉj kʉjxm. \v 8 Tʉgʉk ókʉts njaꞌꞌamdooy njabʉjktsooy ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm esxyʉpts xytyukniwa̱ꞌa̱dsyʉ tya̱dʉ pʉjkʉn. \v 9 Per yʉꞌʉ xyꞌadsooyʉts: “Yʉ nmayꞌa̱jtʉnʉts yʉꞌʉ mdukmʉmada̱ꞌa̱gʉdʉbʉ tadʉ pʉjkʉn. Ko mij myaꞌꞌayow myaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty, yaꞌijxp ko ʉjtsʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ mmooyʉp ja mʉja̱a̱.” Es mʉt kots dʉꞌʉn xyꞌanma̱a̱y ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm, mba̱a̱dʉts ndukmʉj ndukpa̱a̱dʉ kots nyaꞌꞌayow nyaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty, mʉt ko dʉꞌʉn yaꞌixy ja Jesukristʉ myʉkꞌa̱jtʉn. \v 10 Pa̱a̱ty jotkujkʉts nnayjyáwʉty óyʉts nyaꞌꞌayow nyaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty, óyʉts xyjaniꞌoꞌo xyjaniyáxʉbʉdʉts, óyʉts xyjapajʉdijtpʉdʉ, es óyʉts xyaꞌꞌayówdʉts mʉt ja ayoꞌon jotmay mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ Jesukristʉ. Mʉt ko óyʉts njayaꞌꞌayowꞌa̱jt njayaꞌꞌama̱ꞌa̱tꞌa̱jtpʉ, Jesukrístʉts xymyʉja̱a̱meepy. \s1 Pa̱a̱blʉ tmʉmay tmʉda̱jy ja mʉbʉjkpʉtʉjk diꞌibʉ Korintʉ \p \v 11 Nʉgoots tʉ nlokʉꞌaty kodsʉ dʉꞌʉn tʉ nnaymyʉjpʉjtaꞌagyʉty, per miidsʉdyʉ dʉꞌʉn tʉ xytyuktundʉ agwanʉ. Mʉt ko miidsʉdyʉ dʉꞌʉn tʉ mjapa̱a̱dʉdʉ xyajmʉjpʉdsʉ́mʉdʉts, pes pʉn miits mꞌijxkijxyʉdʉbʉ tadʉ diꞌibʉ ꞌyandijtʉp apóstʉlʉ kópkʉty mʉt ʉj, mꞌíxtʉp ko ni wiꞌix tsoo yʉꞌʉjʉty waanʉ oy tmʉdundʉ ja Dios es kʉdiinʉm ʉj. \v 12 Pes kots nꞌijty mʉt miidsʉty, nyaꞌijxʉts kots njantsyꞌapóstʉlʉty, jaꞌa ko mʉt ja maꞌxtujkʉnʉts nduuñ kana̱k naxʉ ijxwʉꞌʉmʉn, mʉjꞌa̱jtʉn es diꞌibʉ ja̱ꞌa̱y dʉꞌʉñʉ mʉʉt wyʉꞌʉmʉdyaꞌaydyʉ. \v 13 Dʉꞌʉñʉmts ʉj miits nbudʉjkʉdʉ éxtʉmts nbudʉjkʉdʉ ja mʉbʉjkpʉtʉjk diꞌibʉ wiink tsoo naymyujkʉdʉp; diꞌibʉ dʉꞌʉn tuꞌuk mʉʉt tyʉgatsy, jaꞌa dʉꞌʉn mʉt ko miits kyaj ti pudʉjkʉn xymyooydyʉ. Dʉꞌʉn xyꞌoknamaꞌxtʉt pʉn tʉ nmʉdʉgoydyʉ mʉt ko kyaj tʉ nꞌamdowdʉ. \p \v 14 Tyámʉts njʉjpꞌíxy es nʉjx nguꞌixa̱ꞌa̱ndʉ myʉdʉgʉk okpʉ, es kyaj nꞌadsipa̱ꞌa̱ndʉ. Kyajts nbajʉdity diꞌibʉ miits mmʉda̱jt mjaygyajptʉp, miidsʉdyʉ dʉn kʉꞌʉm nꞌʉxta̱a̱ydyʉp; pes yʉ uꞌunkteedyʉty yʉꞌʉ dʉn pátʉdʉp tꞌʉxta̱ꞌa̱ydyʉt es tꞌíxtʉdʉ ꞌyuꞌunk ꞌyʉna̱ꞌkʉty, es kyaj yʉꞌʉjʉty ja uꞌunk ʉna̱ꞌk diꞌibʉ ꞌyíxtʉp ja tya̱a̱k tyeedyʉty. \v 15 Mʉt tuꞌugʉ oyjyot nyajtúnʉdʉts tʉgekyʉ diꞌibʉts nmʉda̱jtypy, es mʉt tʉgékyʉts ja nmʉja̱a̱ nbudʉ́kʉdʉt miidsʉty. ¿Tii xytsyojktʉpts miidsʉty waanʉ pʉn ndukꞌijxtʉp miidsʉty ko njantsytsyoktʉ byeen? \p \v 16 Ni na̱ꞌa̱ ti tʉ ngaꞌꞌamdowdʉ mʉdʉdsʉ ngʉꞌʉm gastʉ, oy jyadʉꞌʉnʉty, taa diꞌibʉ jʉnándʉp: “Tya̱dʉ Pa̱a̱blʉ byeen pyeꞌtypyʉty es tʉ xylyokʉꞌijxʉm, es oytyim wiꞌixʉty tʉʉ yʉꞌʉ dyajpʉdsémy ja meeñ es tgastʉꞌaty.” \v 17 ¿Per wiꞌix tsoots tʉ nyajpʉdsémy ja mmeeñ? ¿Tii mʉt ja diꞌibʉts ngajx éxtʉmdsʉ ngudʉnaabyʉ? \v 18 Kots nduknipejky ja Titʉ es nʉjx mguꞌíxʉdʉ, ngejxyʉts yʉꞌʉ mʉt jatuꞌugʉ nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm. ¿Tii yajpʉdsʉʉmdʉ ma̱ miidsʉty oynʉꞌʉnʉnʉ gyanaratyʉ? Kyaj, ¿kʉdii? Nmʉda̱jttʉpts tiꞌigyʉ jot winma̱ꞌa̱ñ. Tiꞌigyʉts oytyiity ndundʉ. \p \v 19 ¿Tii mjʉnándʉp miidsʉty ko mʉdʉ tya̱dʉ neky, jaꞌats ndiimpy es nnayyajwʉꞌʉma̱ꞌa̱ñʉdyʉts yajxón mʉt miidsʉ? ¡Kyaj dyʉꞌʉnʉty! Diꞌibʉts tʉ nmadyaꞌaky, dʉꞌʉnʉts njʉna̱ꞌa̱ñ éxtʉmʉ Jesukristʉ kyudʉnaabyʉ es Dios testiigʉ. Mʉguꞌugítʉty, tʉgekyʉ diꞌibʉts ndiimpy, jaꞌa dʉꞌʉn es xyajmʉjwiin xyajkajaajʉdʉt ja mmʉbʉjkʉnʉty. \v 20 Mʉt ko nja̱ꞌa̱bʉts ko nʉjx nguꞌixtʉ, waꞌanʉ da ngaꞌokpátnʉt éxtʉmts ʉj ndseky, es nandʉꞌʉn miidsʉty kyajts xypya̱a̱ttʉt éxtʉmts miits xyjapa̱a̱da̱ꞌa̱ndʉ. Njʉjpja̱ꞌa̱bʉts ko kyʉxʉꞌʉgʉt ja tsip, nayñiꞌoꞌo nayñiyáxʉk, akʉ, joramayʉ, piꞌts ʉy piꞌts kajxy, naybyatꞌijx nayjyʉnakꞌijxʉn, mʉj patʉn. \v 21 Jʉjpja̱ꞌa̱pts kots nʉjx nguꞌixtʉ, yʉ nDiósʉts xytyukjáwʉpts diꞌibʉts ʉj ndsoydyuꞌunꞌátʉp, es kots miits nimay nnijʉꞌʉy nniya̱ꞌa̱xtʉt ko miits tʉ mbekytyundʉ es kyajnʉm xymyastuꞌuttʉ ja axʉkꞌa̱jtʉn, ja mʉꞌinduunk es ja kaꞌoybyʉ winma̱ꞌa̱ñ diꞌibʉ mbaduundʉp. \c 13 \s1 Ka̱jxwíjʉn esʉ ka̱jxpoꞌxʉn \p \v 1 Tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn ja myʉdʉgʉk okpʉ nguꞌixa̱ꞌa̱ndʉ. Pʉn jaa diꞌibʉ ʉꞌʉnʉn tyuda̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ñ, koonʉm tsyékyʉty majtsk o tʉgʉʉk diꞌibʉ ñika̱jxpáttʉp, éxtʉm jyʉnaꞌañ ja Diosʉ jyaaybyajtʉn. \v 2 Ko ja myʉmajtsk okpʉ nguꞌixtʉ, ndukjaygyujkʉdʉts diꞌibʉ naty pekytyuundʉp, es tyam nꞌaktukjaygyúkʉdʉts yʉꞌʉjʉty esʉ wiinkpʉty. Kots nꞌakninʉjxtʉt jatʉgok, kyajts nnakyñimaꞌxtʉt, \v 3 es dʉꞌʉn ndukꞌíxtʉt ko ʉjts ngudʉnaapy ja Jesukristʉ. Pes jaygyúkʉdʉ ko yʉ Jesukristʉ, kyaj yʉꞌʉ yaꞌꞌayow yaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty, mʉkꞌa̱jtʉnʉ dʉꞌʉn sitʉy myʉda̱jtypy diꞌibʉ yajtiimpy ma̱ miidsʉty. \v 4 Tʉyꞌa̱jtʉnʉꞌʉ ko ꞌyeꞌky kruuzkʉjxm éxtʉmʉ yaꞌꞌayow yaꞌꞌama̱ꞌa̱tpʉn, per tyam jikyꞌa̱jtp mʉt ja Diosʉ myʉkꞌa̱jtʉn. Es nandʉꞌʉnʉts ʉj nꞌity yaꞌꞌayow yaꞌꞌama̱ꞌa̱t es tiꞌigyʉ mʉt ja Kristʉ njikyꞌáttʉdʉts, es Dios myʉkꞌa̱jtʉngyʉjxmʉts miits nbudʉ́kʉdʉt. \p \v 5 Naywyinma̱ꞌa̱ñꞌíxʉdʉ miidsʉty kʉꞌʉm, es xyꞌíxtʉt pʉn mmʉbʉjktʉp ja Jesukristʉ. ¿Tii kyaj xypyʉktʉ kwentʉ ko Jesukristʉ ꞌyity ma̱ miidsʉty pʉn mjantsymyʉbʉjktʉp? \v 6 Ndukmʉꞌawda̱jtʉpts es miits xyñijáwʉdʉt kots ʉj nmʉdúñ ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm. \v 7 Ka̱jxtákpʉts es mjikyꞌáttʉt yajxón. Kyaj yʉꞌʉjʉty esʉts ʉj miits xyajwʉꞌʉmdʉt oy, jaꞌa dʉꞌʉn es oy mꞌíttʉt mʉdʉ Dios, oy jyakʉxeꞌeky kyaj ꞌyóyʉty diꞌibʉts nduun nga̱jx ma̱ miidsʉty. \v 8 Kyajts mba̱a̱t ndsiptúñ mʉt ja tʉyꞌa̱jtʉn, yʉꞌʉdsʉ dʉꞌʉn jeꞌeyʉ mba̱a̱t nduñ ja tʉyꞌa̱jtʉn. \v 9 Xondákpʉts ko miits mꞌoyꞌat mmʉkꞌattʉ, óyʉts ʉj nyaꞌꞌayow nyaꞌꞌama̱ꞌa̱dʉty; es akka̱jxtákpʉts es mꞌíttʉt éxtʉmʉ Dios ttseky. \v 10 Pa̱a̱ty ma̱a̱nʉm ngakuꞌixtʉ, nja̱ꞌa̱yʉts ma̱ tya̱dʉ neky es miits mnayjyʉjwijtsʉmbítʉdʉt kʉꞌʉmʉty, es kyaj jyatyimtsékyʉty es ʉj miits ndukkumʉdówdʉt kots ʉj nnʉjxʉt; mʉt ko ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmts tʉ xymyoꞌoy yʉ kutujkʉn es myʉj wiin kyajaat ja mmʉbʉjkʉnʉty, es kyaj esʉts miits nyajkutʉgóydyʉt. \p \v 11 Mʉguꞌugítʉty, ma̱ts nga̱jxta̱a̱yñʉ, ndukmʉdsojktʉp es mjikyꞌáttʉt agujk jotkujk. Ʉxta̱ꞌa̱ydyʉ diꞌibʉ myajwʉꞌʉmʉdʉp wa̱ꞌa̱ts ma̱ ja mjikyꞌa̱jtʉn. Nayyajjotkujkʉdʉ es jyikyꞌattʉ tiꞌigyʉ agujk jotkujk. Pʉn mduundʉbʉ dʉꞌʉn, netʉ Dios, diꞌibʉ yajkypy ja tsojkʉn esʉ agujkꞌa̱jt jotkujkꞌa̱jtʉn, ꞌyítʉt ma̱ miidsʉty. \v 12 Naymyats naymyʉnánʉdʉ nixim niyam Jesukristʉkyʉjxm. \v 13 MayDiósʉk dʉꞌʉn jyʉna̱ꞌa̱ndʉ nidʉgekyʉ nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm. \p \v 14 Waꞌanʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ mgunuꞌxʉdʉ es ja Dios mmoꞌoyʉdʉ tsyojkʉn esʉ Espíritʉ Santʉ mmʉtꞌítʉdʉ nidʉgekyʉ miidsʉty.