\id MRK - Wipi NT -Papua New Guinea 2001 (web -2013) \h Mak \toc1 Makɨmna Ɨrɨki God ma B'ogɨl Yɨrkokar Bage Yɨt \toc2 Mak ma Peba \toc3 Mak \mt1 Mak ma Peba \mt2 Makɨmna Ɨrɨki God ma B'ogɨl Yɨrkokar Bage Yɨt \imt1 Isɨpkita Yɨtkak \ip Onggɨtyam God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt peba ɨrɨka rɨga re Makte. Ɨ rɨgap kwa ɨja na Makɨnd nyɨ yogenaeneno da “Yoan Mak”. Sɨ Mak onggɨtyam peba yɨrɨkonj re God ma obagɨki kesa gar ke utkunda rɨga wa pɨlwa na yepiya re wekenonj Roma wa. Ɨ ɨmɨnjog e da tontaemb jɨ rɨga yet re jogjog kemag kɨma Misnari wɨko yomnɨkenenonj yɨpand Pol ake Banaba kɨma. Ɨ ɨja e wɨp da Makɨt ama rɨka naskajog peba yɨrɨkonj Yesumna mɨle gatab rɨna re aukɨto Tina yɨrkokar wɨmena wɨngɨrɨnd onggɨt gowukoyɨnd. \ip Mak tina peba yotom re onggɨt b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt kae ɨt re da, “Yesu Keriso re God ma b'ɨga e.” Ɨ Yesund odede wɨp e yongwas da, “Ton re omnɨka rɨga e dɨde juwai kɨma rɨga e.” \ip Ɨ ton ɨna dɨmdɨm ɨrɨka eyeninonj nangga mɨle na re pɨta aukɨto ajɨ mogjog re Yesum gatab na. Ɨ ket yisɨpkeny momta kupka peba wɨngɨrɨnd, Yesumna kikitumam wikɨnd mɨle omnɨki onggɨt gowukoyɨnd. Ɨ ket peba yundwas re Yɨrkokar Okawa Rɨgamna uj dɨde utnyita gatab yɨtkak kae. \c 1 \s1 Baptiso Omnɨkayam Yoan \r (Mat 3:1-12; Luk 3:1-18; Yoan 1:19-28) \p \v 1 Ɨtemb jɨ Yesu Keriso, Godɨm b'ɨgamna otobarki b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt. \p \v 2 Sɨ ɨja emb jɨ baptiso Yoan gatab ɨrɨki yɨbɨm bageyam Isayamna peband da, \q1 “Man yɨr de, ɨta kon koina bageyam ɨtmɨkisɨn dem mor naska nya wa. \q2 Tonte nya motngonjenau dem. \q1 \v 3 Ɨ dɨde ɨta ukoi ara b'emoka pɨta tainy dem wul kesa tunggɨnd da, \q2 ‘Wɨn Yonggyamɨm nya ɨspɨkaindam, \q2 ɨ Tina menonpu nya dɨmdɨm omnɨkaindam.’” \m \v 4 Sɨ ket Yoan yikonj wul kesa tungg wa, ɨ ket rɨga baptiso amnɨkinonj dɨde ket engenda baptiso yɨt pɨtapɨta yomnenonj negɨr mɨle ewaikitam gar ke. \v 5 Sɨ kupkakupka Yuda eriya ke dɨde komkesa Yerusalem ke rɨga wuwenonj ti pɨlwa. Ɨ rɨgap towalenggyam towaina omnɨki negɨr mɨle pɨtapɨta omnena eyento, ngɨrpu onggɨt kak ke ket baptiso yokateno Yoanɨm pɨlke Yordan kɨlɨmɨnd. \v 6 Yoan kobɨrgɨm b'ikoki eyenonj tina jɨwɨnd re kamel ngɨi ke omnɨki na, ajɨ ma b'ogɨl na. Ɨ kwa ton rob b'ibgi yiyenonj re b'angga gɨm ke omnɨki na, ajɨ ma b'ogɨl na. Ɨ dɨde ti owou re nok na koka ake tɨbam wui. \v 7 Ɨ ɨja naemb jɨ ton yɨtkak pɨtapɨta yomnenonj da, “Kor kak ke ɨta ik yɨpa dandajog rɨga yaina danda re Ti pumbjog wa e ajɨ koina re goujog wa e. Sɨ kon makwa rɨrɨr en uwontam Tina yongɨnkak kai ɨtrekam rɨna ra goujog wɨko rɨgat mɨle omnɨk obayamɨm pɨlɨnd.\f + \fr 1:7 \ft Onggɨt wɨnɨnd obai omnam re ɨja emb jɨ ra obayam ik yɨpa met wa, naska onggɨt met goujog wɨko rɨgat tina yongɨnkak tatogɨkiny ɨ dɨde tina pɨs tesek. Yɨmta ke met wɨngɨr wa obai omɨny.\f* \v 8 Sɨ kon nyɨ kaim wen baptiso amnɨkinyɨn, ajɨ Ton Yɨnayɨna Wɨngawɨnga kaim wen baptiso tamnɨkiny dem.” \s1 Yesu ma Baptiso dɨde Otonkena Okatam \r (Mat 3:13–4:11; Luk 3:21-22; 4:1-13) \p \v 9 Ɨ re Yoan rɨga baptiso amnɨkinonj, Yesu ikonj Najaret tungg ke Galili eriya wɨngɨrɨnd, dɨde ton ket baptiso yokatonj Yoanɨm pɨlke Yordan kɨlɨmɨnd. \v 10 Sɨ re Yesu sisɨl opendonj nyɨ ke, ɨ odenja wub kumb yɨr yongonj ɨpangendand dɨde Yɨnayɨna Wɨngawɨnga eyouka ikonj ti pɨlwa ɨja na ɨt re gimai re dɨde. \v 11 Ɨ ket ara ikonj wub kumb ke da, “Man re Koina b'ɨga et yena re Kon singi yiyenyɨn. Ɨ Kon ukoi sam en Mornɨm.” \p \v 12 Ɨ odenja Yɨnayɨna Wɨngawɨngat Tin yɨtmɨkitonj deta wul kesa tungg wa. \v 13 Sɨ adea ta Ton yɨbnonj wul kesa tungg wa poti (40) bibɨr kɨma, dɨde ademb jɨ Ton otonkena yokatenonj Satanam pɨlke. Ɨ Ton tɨbam b'angga kɨma na yɨbnonj dɨde anerupiya tin yɨr ɨpka yiyeno. \s1 Naskajog B'auyaena Rɨga Imda \r (Mat 4:12-22; Luk 4:14-15; 5:1-11) \p \v 14 Ɨ re ket King Erod Yoanɨnd sɨbɨbmet wa yoramitonj, onggɨt kak ke Yesu ket yikonj Galili wa, God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt pɨtapɨta omnena yiyonj da, \v 15 “Ɨtemb jɨ ket Godɨmna obagendi wɨn rɨrɨr ainy, God ma pumb tungg ke wa wus nate ainy. Sɨ wɨn negɨr mɨle ke gar engenjinam de Godɨm pɨlwa, dɨde gar ke utkunda ke yokata God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt.” \p \v 16 Yɨpa wɨnɨnd, re Yesu ton ket menon yokatonj Galili sɨpa yurund, Ton ket nɨmog nanyɨnggan yɨr angonj, Simon ake Andrea. Ɨ onggɨt wɨnɨnd osiemb nanyɨnggan sɨpa wa gɨr b'ɨskena nat ebnonda, nokɨp ton re kabum ɨwɨka rɨga na ebnonda. \v 17 Ngɨrpu ket Yesu ara emokonj da, “Ayo tetka! Yɨmta nundoka! Ɨ Kon rɨga ɨwɨka rɨga mi wen tamnyɨn odede rɨngmi re wɨn kabum ɨwɨka eyeninya.” \v 18 Ɨ odenja ton gɨr erarkinonda dɨde ton ket Tin yɨmta yundokonda. \v 19 Ɨ ɨngkek ket Yesu sobijog b'ɨsonkitonj, kea ton yɨr angonj Jebedaimna b'ɨga nɨmog Yakobo ake ti yɨnggan Yoan, gɨr ongonjenand gɨgand. \v 20 Ɨ odenja Yesu ket ten ara emokonj Tin yɨmta undokam. Seg ton ket nanyɨngganɨp towa b'u Jebedaind yɨraronda gɨgand towaina wɨko rɨga kɨma, ɨ ton ket Yesund yɨmta yundokonda. \s1 Yesu ma B'ogɨl Ouyaena \r (Luk 4:31-32) \p \v 21 Ɨ ton wuwonj de Kaparnaum wa. Re ket Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr awonj, odenja ket Yesu yikonj de Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met wa, ɨ Ton ket rɨga auyaeninonj. \v 22 Sɨ rɨgap ma sobijog na kɨd kesa aento Tina ouyaena ke. Mop nokɨp Ton auyaeninonj re odede na ɨt re Godɨmna danda kɨma rɨga re dɨde, ajɨ ma ɨja na ɨte re Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga re dɨde. \s1 Yesu Negɨr Wɨngawɨnga Yewaikitonj \r (Luk 4:33-37) \p \v 23 Ɨ demb de onggɨt Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met wa kea de ton yɨpa negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga ma okati rɨga yɨbnonj. Ɨ odenja ton irere kɨma b'okta ara yikenonj \v 24 odede yɨt kɨma da, “Yesu Najaret tunggam! Nanggamog e Man sowa pɨlɨnd singi yomnyɨt? Rɨngma, Man negɨr omna mim sɨn notupinyɨt? Kon wumɨr en yetet Man. Man re Godɨmna yɨnayɨna B'ɨgatet.” \v 25 Ajɨ Yesu ɨtemb jɨ negɨr wɨngawɨnga samany yiyowonj da, “Muma kesa ae! Or opende ti pɨlke!” \v 26 Yesumna yɨtɨp ket ɨtemb negɨr wɨngawɨngat ɨtemb rɨga ɨsanikesa yɨjgɨndenonj. Ɨ ton ket ukoi kana ara yikenonj, ngɨrpu opendonj rɨgam pɨlke. \v 27 Ɨ komkesa rɨga onggɨt b'eoma wɨngɨrɨnd ma sobijog na ton kɨd kesa aena wuwenonj ɨ towalenggyam b'arkena wuwenonj da, “Wɨi, nangga e jɨ? Sisɨl b'auyaena e, danda kɨma e. Ɨ negɨr kɨlkɨl wɨngawɨngap kea daka tin yɨt yutkunji ɨte re ton b'ingawa yoramiteny towa pɨlɨnd.” \v 28 Ɨ rawɨr kwa pɨn komkesa yɨt yikenonj Yesumna kɨd kesa kɨma danda wɨko gatab komkesa Galili eriya wɨngɨr nata. \s1 Yesu Kopa Rɨga Esakenjinonj \r (Mat 8:14-17; Luk 4:38-41) \p \v 29 Re ket seg, odenja Yesu Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met yɨraronj. Ɨ Ton ket yikonj Yakobo ake Yoan kɨma de Simon ake Andrea waina met wa. \v 30 Ɨ Simonɨm konggayam jeam re pas nat wɨbnonj juwar map. Odenja ton ket Yesund wumɨr yomno ti gatab. \v 31 Ɨ re ket Yesu yikonj de Simonɨmna jeamɨm pɨlwa, Ton ket kea yɨm ke wokatonj ɨ ket wurowatonj. Seg ket juwarɨt tin wɨraronj, sɨ ton ket Yesund dɨde Ton kɨma meni rɨga yɨm akainonj. \v 32 Onggɨt sɨ imokand, lom ipanjɨki kak ke, kea rɨgap eyento komkesa kopa rɨga ɨ negɨr wɨngawɨnga ma okati rɨga de Yesum pɨlwa. \v 33 Ɨ ket komkesa rɨga onggɨt taunɨnd bobo auka wuwenonj mora wa. \v 34 Ɨ Yesu esakenjinonj jogjog kopa rɨga yepiya re b'engabenga wɨp kopa kɨma wuwenonj, dɨde kwa ton jogjog negɨr wɨngawɨnga eaukena eyeninonj rɨga wa pɨlke. Ajɨ ton maka enjɨkisinonj negɨr wɨngawɨnga yɨt opurenam, mop nokɨp ton get ke wumɨr na da Yesute. \s1 Yesu ma Yɨr Opmita dɨde Tina Wɨko \r (Luk 4:42-44) \p \v 35 Sɨwɨny borand momta ɨsparkand ket, Yesu utnyitonj dɨde yikonj deta tintawar wa, ɨ ademb ta ket ton yɨr opmitenonj, \v 36 ngɨrpu ket Simon Yesund oraka yiyonj nɨnda ti rɨgawar kɨma. \v 37 Re ket yodaro, Yesund wumɨr yomno da, “Wɨi, komkesa rɨgap oraka miyenyi.” \v 38 Ɨ Yesu daka ket amninonj da, “Tuyɨm! Men wuyɨn ta b'enga gatab wa deta nɨnda wuswus tungg wa, nokɨm da ɨdenat Kon towa daka Godɨmna yɨt pɨtapɨta tamnenainyɨn. Mop nokɨp Kon onggɨt mop penaemb netkond onggɨt gowukoi wa.” \v 39 Sɨ re Yesu ket yikenonj kupkakupka Galili eriya wɨngɨrɨnd, ton ket Godɨmna yɨt ouyaena eyeninonj Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met nata, dɨde kwa ton negɨr wɨngawɨnga eaukena eyeninonj rɨga wa pɨlke. \s1 Yesu Leprosi Kopa Rɨga Yɨsakendonj \r (Mat 8:1-4; Luk 5:12-16) \p \v 40 Ngɨrpu ket yɨpa leprosi kopa rɨga ikonj de Yesum pɨlwa, kumsos b'amkonj, ɨ Yesum pɨlwa b'ɨtena yoramitonj da, “Ra Man singi taet, Man rɨrɨr e ken kɨlkɨp kesa notɨnyɨt.” \v 41 Sɨ Yesu re ma sobijog na kear yomnonj, ɨngkek ket yɨm b'ɨtnɨkonj dɨde ket tin yesopayonj odede yɨt kɨma da, “Kon ɨta singi. Kɨlkɨp kesa ae!” \v 42 Sɨ odenja ket ɨt ra leprosit tin yɨraronj, ngɨrpu ton ket b'ɨsakendonj dɨde ket kɨlkɨp kesa awonj. \v 43-44 Seg Yesu ket ɨtemb jɨ rɨga yɨt ke ukoi danda kɨma odede nonony yomnonj da, “Yɨr de, goro yama na usekainɨm dor. Ajɨ meke dɨde ket molenggyam b'atouyaet yɨna sɨ rɨgam pɨlwa. Ra ton ɨmjas dor da, ‘Kea man ɨmɨnjog b'ogɨl dɨde kɨlkɨp kesa aet,’ sɨ man ket Godɨm sɨ gasa tanggɨkinyɨt dor ɨ eyinyɨt de yɨna sɨ rɨgam pɨlwa sɨ omnɨkam rɨna re Mose b'ingawa yoramitonj. Nokɨm da ɨdenat ton mɨtɨmjas rɨga wa wɨpɨnd da, ‘Man kea b'ɨsakenjɨt dɨde kɨlkɨp kesa aet.’” \v 45 Ajɨ re ton Yesum pɨlke ewaikitonj, ita ton ket yɨt pɨtapɨta yomnenonj dɨde yɨt ukoi warabag omnɨka yiyenonj. Onggɨt mopɨp ket Yesum ma rɨrɨr na awonj taun wa menamenam pɨtand. Sɨ ton adea ta taun bau ke rɨga kesa tungg nata yɨbnonj, ajɨ kea tin kwa rɨgap yodareno komkesa gatab ke. \c 2 \s1 Yesu Yɨpa Dɨmɨr Kopa Rɨga B'ogɨl Yomnonj \r (Mat 9:1-8; Luk 5:17-26) \p \v 1 Nɨnda bibɨr kak ke Yesu kwa b'usaya b'ɨgaronj de Kaparnaum taun kara bora wa. Ɨ yɨdɨr yɨt re kea yikenonj ket da ɨta Ton de onggɨt met wa. \v 2 Ɨ re ket jogjog rɨga bobo auka wuwenonj onggɨt met wa rɨkɨnd re Yesu yɨbnonj, sɨ ɨtemb met re kea gangga kesa awonj dea ta ngɨrpu mora dunda wa dɨde daka kwa mora bau ke. Ɨ Yesu ket God ma yɨt usenenainonj. \v 3 Ɨ ngɨrpu ket nɨnda rɨgap yɨpa dɨmɨr kopa rɨga tɨtɨnd iyo Yesum pɨlwa. \v 4 Ajɨ towanɨm re ma rɨrɨr na kopa rɨga iyoyɨm de Yesum pɨlwa rɨga jogjogɨp. Ton ket bau ke tɨt na ket ɨjo ɨ wuwonj de ket met papkak kumb wa, ngɨrpu ket ton tumɨnd ouki gasa yotorko, ɨ Yesum tunkɨpɨnd bora yomnɨko. Re ket seg, ɨ ket ɨtemb tɨt rɨkɨnd re dɨmɨr kopa rɨga yutungi yɨbnonj, inka yiyo de Yesum wɨp wa. \v 5 Sɨ re Yesu towaina gar ke utkunda yɨr yongonj, Ton yomnonj ket ɨtemb dɨmɨr kopa rɨgand da, “B'ɨga! Moina negɨr mɨle kemb awɨr auranj.” \v 6 Ajɨ nɨnda Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga yepiya re de wekenonj, ton towaina garɨnd b'arkena wuwenonj \v 7 da, “Nangga mop pae ton rɨga jɨ odede yɨt apureniny? God na yɨsadreny. Yete rɨrɨr e negɨr mɨle awɨr omnɨkam? Ajɨ Godta tinta yɨpaina.” \v 8 Ɨ kea ton Yesu odenja tina wɨngawɨnga ke wumɨr yokatonj rɨja na re Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap Tin yɨt yɨpateno towaina garɨnd. Yesu ket amninonj da, “Nangga pae wɨn odede b'iklawa yɨt yiyenya waina garɨnd? \v 9 Rɨnte yɨt opulitam wewa ainy de ɨtemb dɨmɨr kopa rɨgam pɨlwa da, ‘Mor negɨr mɨle kemb awɨr auranj,’ o omnam da ‘Utnyite! Tɨt yurowate, ɨ menon yokate'? \v 10 Ajɨ Kon yɨpa gasa e omnɨken wen ouyawam da Rɨgamna B'ɨgam ɨta Tina danda gowukoyɨnd negɨr mɨle awɨr omnɨkam.” Ɨ Ton ket dɨmɨr kopa rɨgand yomnonj \v 11 da, “Kon motɨnyɨn. Utnyite, moina tɨt yurowate, ɨ moina met wa meke!” \v 12 Seg re ket dɨmɨr kopa rɨga utnyitonj, odenja tɨt yurowatonj, ngɨrpu ket menon yokatonj rɨga wa wɨpɨnd. Onggɨt mopɨp komkesa rɨga kɨd kesa aukɨto ɨ odedep ket Godɨnd yesoureno odede yɨt kɨma da, “Makwa sɨn odede wɨp gasa yɨr yongonda naskand.” \s1 Yesu Teks Imdayam Lebind Ara Yemokonj \r (Mat 9:9; Luk 5:27-28) \p \v 13 Ɨ re Yesu kwa ket yikonj sɨpa yurund, ukoi rɨga bobo wuwenonj Ti pɨlwa, ngɨrpu Ton ket ten auyaeninonj. \v 14 Ɨ re Yesu ɨtemb pɨpmet yɨraronj, Ton kea Alpayomna b'ɨga Lebind yɨr yongonj omiti teks imdapu metɨnd, dɨde ket tin yomnonj da, “Yɨmta nundoke!” Ngɨrpu ket Lebi utnyitonj dɨde ket Yesund yɨmta yundokonj. \s1 Yesu Negɨr Mɨleyam Yɨrkokar Okawam Tatupinonj \r (Mat 9:10-13; Luk 5:29-32) \p \v 15 Ɨ re ket Yesu diyam awowɨnd yɨbnonj Lebimna metɨnd, sɨ jogjog teks imdayam rɨga dɨde negɨr mɨleyam rɨga kea de wuwenonj onggɨt met wa ɨ ket Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga kɨma yɨpand diyam aukɨto.\f + \fr 2:15 \ft Ju rɨgap opimemb rɨga negɨr yɨr kena yɨr ongong eyenento, nokɨp ton gog yɨt maka yɨmta undoka eyenento.\f* Mop nokɨp ma yɨpa kɨma odede rɨgapiya Yesund yɨmta yundoko. \v 16 Ɨ Parisai rɨga wa wɨngɨrɨnd nɨnda Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap kea\f + \fr 2:16 \ft Ton kesam yɨna peba gog dɨde towaina dad ke b'ɨsateni gog owama rɨga im. Ajɨ ton re gɨm ke b'ogɨl ajɨ ngor wa negɨr mɨle na amnɨkento. Sɨ onggɨt penaemb Yesu ten samany iyowa eyeninonj.\f* Yesund yɨr yongo diyam awowɨnd yɨpand negɨr mɨleyam dɨde teks imdayam kɨma. Onggɨt kak ke ket, ton Yesumna b'auyaena rɨga egekitto da, “Nangga mop pae Ton diyam ainy yɨpand teks imdayam dɨde negɨr mɨleyam kɨma?” \v 17 Ɨ re Yesu odede yɨt utkundonj, Ton ket ten amninonj da, “Ma kopa kesa rɨgapim dokta singi omnyi, ajɨ kopa kɨma rɨgapim. Kon ma negɨr mɨle kesa rɨga na tatupinond engendam negɨr mɨlem pɨlke de Godɨm pɨlwa, ajɨ negɨr mɨle kɨma rɨga na.” \s1 Owou Uwabɨka Wɨn Okata gatab Yɨt \r (Mat 9:14-17; Luk 5:33-39) \p \v 18 Yoanɨmna b'auyaena rɨga dɨde Parisai rɨga re owou uwabɨka wɨn na yokateno, ajɨ Yesumna b'auyaena rɨgap re maka yokateno. Sɨ onggɨt penaemb kea nɨnda rɨga tuwonj Yesum pɨlwa dɨde ket Tin yerkeno da, “Nangga pae Yoanɨmna b'auyaena rɨga dɨde Parisai rɨga waina b'auyaena rɨgap owou uwabɨka wɨn yokatenyi, ajɨ moina b'auyaena rɨgap re ma ɨta ton owou uwabɨka wɨn yokatenyi?” \v 19 Ɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Rɨngma, rɨrɨr e ton sisɨl kongga kɨma rɨgamna rɨgawarɨp owou uwabɨka wɨn okasi, ra ton sisɨl kongga kɨma rɨga dɨkɨnda towa wɨngɨrɨnd ɨbɨm? Ma rɨrɨr e towanɨm owou uwabɨka wɨn okatam. Mop nokɨp sisɨl kongga kɨma rɨga re ɨta dɨkɨnd ton kɨma yɨpand yɨbɨm. \v 20 Ajɨ ɨta wɨn ik dem, ra sisɨl kongga kɨma rɨgat tewaikis dem towa pɨlke, sɨ onggɨt wɨn natemb dem ton ket owou uwabɨka wɨn okatenyi dem. \p \v 21 “Makwa ɨta yɨpa rɨgat sisɨl kobɨrgɨm kɨb ke kesam kobɨrgɨm bora pasi omɨny. Ra ton odede pasi omɨny ɨ dɨde ra ɨtemb pasi omni kobɨrgɨm nyɨ ke ɨsek, ɨta sisɨl kobɨrgɨm kɨb b'itɨnkur ajɨ kesam kobɨrgɨm ma ɨta b'itɨnkur. Sɨ onggɨt paemb ɨtemb sisɨl kobɨrgɨm kɨbɨt ɨta kesam kobɨrgɨm ɨnyowɨk dor pasi omnipund. Sɨ negɨrjog ukoi bora emb ket pɨta tainy. \v 22 Ɨ dɨde makwa yɨpa rɨgat ɨta sisɨl ɨk tangjɨkiny kesam b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga wa. Mop nokɨp sisɨl ɨk ɨta ɨnɨka ik, ajɨ kesam b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga ra ma ɨta warabag tawɨk. Sɨ ra ton odede omnɨk, ɨtemb sisɨl ɨkɨt opima onggɨtyam kesam b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga temkiny. Ɨ komkesa negɨr taukanj, ɨk dɨde b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga. Ajɨ sisɨl ɨk im tangjɨkiny de sisɨl b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga wa.”\f + \fr 2:22 \ft Yesu nok ma yindeny da ra rɨgap kesam gog kɨma mɨle ke singi omnyi Tina sisɨl yɨrkokar mɨle omnɨkam, ɨtemb re jɨ yɨpa wɨp e odede nony kesa mɨle osi re sisɨl kobɨrgɨm kɨb ke kesam kobɨrgɨm bora pasi omɨny dɨde sisɨl ɨk tangjɨkiny de kesam b'angga gɨm ke omnɨki ɨk ga wa.\f* \s1 Ju Rɨga Waina Wɨram dɨde Yɨr Opmitena Bibɨrɨm Yonggyam Yesu \r (Mat 12:1-8; Luk 6:1-5) \p \v 23 Yɨpa Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨnd Yesu Tina b'auyaena rɨga kɨma wit sopapu yuru nata yikonj. Towa menon wɨngɨrɨnd, Yesumna b'auyaena rɨgap ket wit kolkak yɨpayɨpa utouka eyento. \v 24 Ɨ Parisai rɨgap ket Yesund yomno da, “Yɨr de, nangga pae ton Moina b'auyaena rɨgap onggɨtyam mɨle yomnɨki rɨnte re ma yiyag e omnɨkam meraina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨnd?” \v 25 Ɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Ma ke wɨn yɨna peba yogenkonda onggɨtyam yɨtkak gatab rɨna re Dawid Mosemna gog yɨt yerbekonj, re ton dɨde ton kɨma meni rɨga gasa b'arakand dɨde owoupand wekenonj? \v 26 Sɨ onggɨt wɨnɨnd re Abiyatar yɨna mopyam sɨ rɨga yɨbnonj, rɨdede na ton b'ɨgaronj Godɨmna yɨnamet wa? Ɨ rɨdede na ton yɨna sana awinonj rɨna re gog yɨbnonj komkesa rɨga wa owowɨm ajɨ yɨna sɨ rɨga wa nena ma owou? Ɨ kwa daka rɨdede na ton onggɨtyam yɨna sana nɨnda ton kɨma meni rɨga wa akainonj?” \v 27 Ɨ Yesu kwa amninonj da, “God re meraina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr yoramitonj rɨgam b'ogɨl mana, ajɨ rɨga re yomnɨkonj ma meraina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨm b'ogɨl mana. \v 28 Sɨ onggɨt paemb Rɨgamna B'ɨga re Yonggyam e komkesa bibɨrɨm, dɨde kwa tonta Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨm Yonggyam.” \c 3 \s1 Yesu Kopa Rɨga Yɨsakendonj Ju Rɨga Waina Wɨram dɨde Yɨr Opmitena Bibɨrɨnd \r (Mat 12:9-14; Luk 6:6-11) \p \v 1 Yesu yikonj b'usaya kwa de Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met wa. Ɨ onggɨt metɨnd kea de yɨpa yɨm b'ɨkɨki kopa rɨga yɨbnonj. \v 2 Ɨ kea de nɨnda rɨga wekenonj, ɨ ton ket Yesund wuswus yɨr ɨpka yiyeno da, “Ɨta yama dor meraina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨnd Yesu onggɨt kopa rɨgand ɨsakenj.” Nokɨm da ɨdenat ton Yesum rɨl odarai Tin kot wa oramitam. \v 3 Sɨ Yesu onggɨt yɨm b'ɨkɨki kopa rɨgand yomnonj da, “Metkɨm, onyite dɨkɨnd wɨp wa!” \v 4 Ngɨrpu ket ten amninonj da, “Rɨngma! Meraina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨnd nangga mog gog e b'ogɨljog tainy, gasa b'ogɨl omnɨkam o mɨnda negɨr omnɨkam? Rɨngma, yɨrkokar okawam, o mɨnda ongandam?” Ajɨ Yesu ma yɨtɨt towaina gar edokinonj, sɨ ton mumakesa yɨr nena na b'epkɨto. \v 5 Ɨ Yesu ket ukoi soro kɨma yɨrɨk unjomkena eyeninonj, ɨ dɨde ket gar yii yindonj, nokɨp towaina gɨmo pɨla gar re ɨdoki na. Ton yindonj onggɨt kopa rɨgam pɨlwa da, “Moina yɨm b'ɨtnɨke!” Sɨ ton ket tina yɨm b'ɨtnɨkonj dɨde ket ɨtemb tina yɨm kupkakupka b'ɨsakendonj ɨja na ɨt re yɨpa tab yɨm re dɨde. \v 6 Seg, Parisai rɨgap opekto, dɨde ket odenja Erodɨmna yɨmta undoka rɨgawar kɨma wɨpwɨp auto, ɨ ket gɨlgɨl yɨtnono aento da, “Rɨdede nya kae Yesund onganju.” \s1 Jogjog Rɨga Wuwenonj Yesum pɨlwa de Galili Sɨpa Yuru wa \p \v 7 Ɨ Yesu tungg ke yiwatonj ɨ opendonj de Galili sɨpa yuru wa Tina b'auyaena rɨga kɨma. Ɨ kea ukoi rɨga bobo wuwenonj Galili eriya ke, ɨ kea ket Tin yɨmta yundoko. \v 8 Ɨ kwa rɨga jogjog wuwenonj Yesum pɨlwa Yuda eriya ke, ukoijog taun Yerusalem ke, Idumeya eriya ke, b'enga tab ke de Yordan kɨlɨmɨnd, ɨ Tiro dɨde Sidon eriya gatab ke. Mop nokɨp ton kea utkundento komkesa mɨle gatab yɨt rɨngmana re Yesu amnɨkinonj. \v 9 Sɨ re rɨga bobo ɨsanikesa Ti pɨlwa wuwenonj, Ton yindonj Tina b'auyaena rɨga wa pɨlwa da, “Gɨga b'ɨga ongonjeni na nebnau. Nokɨp ke rɨgap Ken ukoi kana negɨr namnɨke!” \v 10 Mop nokɨp Yesu kea kopa ke jogjog rɨga ɨsagɨka eyeninonj, sɨ ket komkesa kopa kɨma rɨga ɨsanikesa b'asmurena wuwenonj Ti pɨlwa Tina jɨ esopayam. \v 11 Onggɨt wɨnɨnd, re negɨr wɨngawɨngap Yesund yɨr yongo, Ti pɨlwa sap otekto ɨ dɨde ket b'okta ara wuwenonj da, “Man re Godɨmna B'ɨga et.” \v 12 Ɨ Yesu ket ukoi danda kɨma ten eswanginonj da, “Goro ket pɨtapɨta notɨnenya!” \s1 Yesu Twelp (12) Ɨtmɨkitijog Rɨga Abagenjinonj \r (Mat 10:1-4; Luk 6:12-16) \p \v 13 Ɨ Yesu yɨpa dor yoglonj dɨde ket Tina ɨsamki rɨga ara emokinonj. Seg ton ket wuwenonj Yesum pɨlwa. \v 14 Seg ket Yesu Twelp (12) rɨga abagenjinonj ɨ nyɨ aekinonj da ɨtmɨkitijog rɨga, nokɨm da ɨdenat ton wɨmena tuweny Ton kɨma dɨde ɨdenat Ton ten tetmɨkeniny God ma yɨt pɨtapɨta omnenam, \v 15 ɨ dɨde kwa ɨdenat towa danda tagoniny negɨr wɨngawɨnga eaukenam rɨga wa pɨlke. \v 16 Sɨ Ton Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga abagenjinonj re nyɨ opimemb, Simon ya mana re Yesu yɨpa nyɨ yokawonj Petro, \v 17 Jebedaimna b'ɨga Yakobo dɨde ti yɨnggan Yoan yami re Yesu kwa yɨpa nyɨ towa akawonj Boanerge ongwatam yɨtkak da ɨaram b'ɨga, \v 18 Andrea, Pilip, Batolomeo, Matayo, Toma, Alpayomna b'ɨga Yakobo, Tadayo, Kanana rɨga Simon, \v 19 dɨde Yudas Iskariyot yet re Yesund tɨb yiyonj negɨr omnɨkam. \s1 Yesu dɨde Negɨr Wɨngawɨnga Mopyam Beeljebul \r (Mat 12:22-32; Luk 11:14-23; 12:10) \p \v 20 Onggɨt kak ke ket Yesu yikonj yɨpa met wa. Ɨ ket rɨga kwa b'usaya bobo auka wuwenonj Ti pɨlwa. Onggɨt penaemb Ton dɨde Tina b'auyaena rɨga wa ma rɨrɨr na awonj gangga okatam towa diyam owowɨm. \v 21 Re ket Yesum mog ake Ti yɨngganwarɨp Ti gatab odede yɨt utkundo da rɨgap endenanj da, “Ton nony kesa e.” Sɨ onggɨt penaemb ton ket wuwonj de onggɨt met wa Tin okatam ɨ iyoyɨm de tungg wa. \v 22 Ɨ nɨnda Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap yepiya re wuwenonj Yerusalem taun ke, ton endento da, “Negɨr wɨngawɨnga waina mopyam Satana, nyɨ da Beeljebul, tonte Yesund yokas. Sɨ Ton onggɨt Beeljebulɨmna danda kena negɨr wɨngawɨnga eaukeniny.” \v 23 Sɨ Yesu ten ara emokinonj dɨde tendam yɨt ke ten amninonj da, “Rɨrɨr e Satana eaukeny Satanand? Ma rɨrɨr e. \v 24 Ɨ ra yɨpa kantri rɨgap towalenggyam wetaweta taukanj dɨde b'itpouranj, onggɨt kantrim ma rɨrɨr e ti onyita. \v 25 Dɨde ra yɨpa gu rɨgap towalenggyam wetaweta taukanj dɨde b'itpouranj, onggɨt guwɨm ma rɨrɨr e ti onyita. \v 26 Sɨ kwa ra Satana geja b'itiyeny tina negɨr wɨngawɨnga kɨma dɨde wetaweta tauranj, ma rɨrɨr e ti onyita, ɨtemb ti ngɨrpu dɨkɨnd. \v 27 Ɨ makwa yɨpa rɨgat rɨrɨr e yɨpa danda rɨgamna met wa b'aturɨk dɨde tina gasa yurowam ke temjiny, ra maka ra ton naska ɨtemb danda rɨgand ɨjobɨk. Ajɨ naska ton b'ogla danda rɨgand ɨjobɨk ɨ yɨmta kae ton ket yurowam ke temjiny tina gasa komkesa leamog im re wekeny tina metɨnd. \v 28 Ɨ Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn. Rɨgap re opima negɨr mɨle amnɨkenenanj dɨde Godɨnd ɨsadrena yiyenyi. Ajɨ God opima onggɨtyam komkesa negɨr mɨle dɨde Godɨnd ɨsadrena mɨle teomneniny dem rɨga wa pɨlke. \v 29 Ajɨ ra rɨgat Yɨnayɨna Wɨngawɨngand ɨsadreny, God makwa ɨta onggɨtyam tina negɨr mɨle awɨr omnau dem dadal ngɨrpu kesa. Ajɨ ton ɨtemb rɨga negɨr mɨlem pɨlke dadal ngɨrpu kesa negɨr mɨra e okateny dem.” \v 30 Nok pena Yesu onggɨt gatab yindenonj, nokɨp nɨnda rɨgap opurena yiyeno da, “Yesu re ton negɨr wɨngawɨnga kɨma e yɨbɨm.” \s1 Yesu ma Mog dɨde Yɨngganwar \r (Mat 12:46-50; Luk 8:19-21) \p \v 31 Yesu ma mog dɨde Ti yɨngganwar wuwonj yɨpa met wa rɨkɨnd re Yesu yɨbnonj. Re ket pund owɨnkɨto, ɨ kwa ton ket bage yɨt yɨtmɨkito da, “Mor mog dɨde yɨngganwar opima pu wa yɨr mungai.” \v 32 Sɨ leamog rɨga na re Yesu kɨma omnɨki wekenonj wɨngɨr wa, ton ket Yesum yɨt ɨtmaikena yiyawo da, “Wɨi, Mor mog dɨde Moina yɨngganwar opima Men yɨr mungai pu wa, ɨ Mena orakam motupi.” \v 33 Seg ket Yesu mɨra amninonj da, “Yepim Kor mog dɨde Koina yɨngganwar?” \v 34 Yesu rɨga yɨrɨk unjomkeninonj yepiya re Tin yewatɨnto dɨde omnɨki wekenonj. Ɨ ton ket ten amninonj da, “Yɨr de, opimemb jɨ Kor mogwar dɨde Koina yɨngganwar! \v 35 Sɨ yet ra mɨle omnɨka teyeniny God ma singind rɨnsim re God ma yɨna pebap apurenanj, ton re Koina yɨnggan e, ton re Koina ngɨmɨr o, ɨ dɨde ton re Kor mog o.” \c 4 \s1 Tuny Ɨgmarka Rɨga ma Tendam Yɨt \r (Mat 13:1-9; Luk 8:4-8) \p \v 1 Ɨ re Yesu b'usaya ouyaena yotomonj Galili Sɨpa yurund, ukoijog rɨga bobo auka wuwenonj Ti pɨlwa dɨde Tin yewatɨnto. Ɨ onggɨt mop penaemb Ton ma rɨrɨr na rɨga ouyaena. Sɨ onggɨt penaemb Ton ket sobijog gɨga yokatonj dɨde omitonj gɨgand, nokɨm da ɨdenat Ton rɨga wa pɨlke gangga okas. Seg ket, rɨga bobo sɨpa yurund nyɨ ngɨrpund wekenonj Tina yɨt utkundam. \v 2 Ɨ Ton ket jogjog tendam yɨt ke ten auyaeninonj. Ɨtemb jɨ ket Tina yɨpa ouyaeni tendam yɨt, \v 3 “Utkunjinam! Yɨr, yɨpa wala rɨga tuny ɨgmarkam yikonj sopapu wa. \v 4 Ɨ re ton tuny egmarkinonj, nɨnda tuny ɨsokto nyawɨnd, ɨngkek ket ngena tuwonj, ɨ ket komkesa tuny auto. \v 5 Ɨ kwa nɨnda tuny ɨsokto gɨmo gou nat rɨkɨnd re ma jog gou wekenonj. Ɨ odenja wanaka ɨkkɨto, mop nokɨp gou re bab tum nat wekenonj ɨ dɨde tunyɨp kea wanakana pemb yokato. \v 6 Ɨ re ket lomkongga ɨlitonj, sɨ nangg kea yarɨmyarɨm aukɨto, mop nokɨp ap re ma rɨrɨr na gɨmo bora wa b'ɨgarenam. \v 7 Ɨ kwa nɨnda tuny ɨsokto wanjametɨnd. Seg ket wanja wanakana owɨnkɨto, ɨ ket kea nangg ekangɨnto. Sɨ onggɨt penaemb ton maka kɨp aukɨto. \v 8 Ɨ kwa nɨnda tuny ɨsokto b'ogɨl sal gowɨnd. Seg ton ket ɨkkɨto, ɨ ket owɨnkɨto dɨde ket ton kɨp ɨjagɨkto. Sɨ re kɨp aukɨto, nɨnda tuny re teti (30) kɨp, ɨ nɨnda re siksti (60) kɨp, ɨ kwa nɨnda re andred (100) kɨp.” \v 9 Yɨt seg re ket, Yesu yindonj da, “Yete re man wɨngawɨnga ke yɨpya kɨma, man utkunde!” \s1 Yesu ma Tendam Mop Yɨt \r (Mat 13:10-17; Luk 8:9-10) \p \v 10 Ɨ Tina yɨt seg ke rɨga wetaweta aukɨto, ɨ ket Yesu Tinta na yɨbnonj, ɨ yepiya re Ton kɨma wekenonj dɨde Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga gɨlgɨl b'arkita yoramito Tina tendam yɨt gatab. \v 11 Ɨ Yesu mɨra amninonj da, “God kea jɨ Tina pumb tungg gatab wɨgawɨga yɨt wumɨr akainonj wanɨm. Ajɨ rɨga yepim re maka Ken yɨmta nundoki, towanɨm onggɨtyam komkesa yɨt re wumɨr okateni kesa jaba tendam yɨt nena im wekeny. \v 12 Nokɨm da ɨdenat onggɨtyam bageyam Isayamna yɨt rɨrɨrkɨp tainy da, \q1 ‘Yɨr ke yɨr ongong reyeninem \q2 ajɨ goro ton gar ke rakateninem, \q1 ɨ kwa yɨpya ke rutkundeninem \q2 ajɨ goro nony raukinem, \q1 nokɨm da ɨdenat ton maka tengendanj Godɨm pɨlwa \q2 ɨ dɨde God towaina negɨr mɨle makwa opima awɨr tamnɨkainy.’” \s1 Yesu ma Isɨpkeni Tuny Ɨgmarka Rɨga ma Tendam Yɨt \r (Mat 13:18-23; Luk 8:11-15) \p \v 13 Ɨ Yesu ten amninonj da, “Wɨn onggɨtyam tendam yɨt maka wumɨr aindam. Sɨ odede ra, rɨdede im wɨn komkesa tendam yɨt wumɨr taukindam?” \v 14 Seg ket Yesu ɨtemb tendam yɨt isɨpkena yiyenonj da, “Wala rɨga re tuny ɨgmarka eyeninonj, sɨ ɨja emb jɨ. God ma wɨko rɨgat Tina yɨt pɨtapɨta omneny rɨga wa pɨlɨnd. \v 15 Ɨ opi re jɨ nyawɨnd ɨsokto re ɨnsimemb jɨ rɨga esɨpkeniny ya pɨlwa im re bageyamɨt God ma yɨt apureniny ajɨ ton gar ɨdoki im wekeny. Sɨ ra ton ɨtemb God ma bage yɨt tutkunji, odenja ket Satana opimemb God ma yɨtkak tewaikisiny towa pɨlke rɨnsim re bageyamɨt apureniny towa pɨlwa. \v 16 Ɨ opi re jɨ gɨmo gowɨnd ɨsokto re ɨnsimemb jɨ rɨga esɨpkeniny yepim re God ma bage yɨt utkundenyi dɨde odenja ket ton ɨtemb yɨtkak sam kɨma yokatenyi. \v 17 Ajɨ ton makaya ngor wa ap b'amka wuweny God ma onggɨt yɨtkakɨm pɨlɨnd ajɨ ton sobijogjog gangga nate ɨtemb yɨtkak gar ke yokatenyi. Ajɨ daka ra God ma yɨtkak map negɨr ma b'atonkena mɨle ɨ bebɨg dɨde b'ɨsadrena mɨle pɨta taukanj, ton odenja im ket sap totekanj dɨde ket ɨtemb God ma yɨtkak ɨrari. \v 18 Ɨ opi re jɨ wanjametɨnd ɨsokto re ɨnsimemb jɨ rɨga esɨpkeniny yepim re God ma yɨtkak utkundenenyi, \v 19 ajɨ ton gowukoi yɨrkokar singind ukoijog nony menamena amnɨkenenanj, ɨ jogjog gasa singind b'anygɨnena sam yokatenyi, ɨ dɨde kwa nɨnda gowukoi gasa wa singi aukenenanj towaina garɨnd. Sɨ tonpimemb jɨ odede rɨga gangga kesa amnɨkenenanj God ma yɨtkak danda kɨma emorkam. Sɨ tonsimemb God ma yɨtkak yɨkangɨndenyi. Sɨ onggɨt paemb ket maka God ma yɨtkak kɨp tɨjagɨkanj towa pɨlɨnd. \v 20 Ɨ opi re jɨ b'ogɨl sal gowɨnd ɨsokto re ɨnsimemb jɨ rɨga esɨpkeniny yepim re God ma yɨtkak utkundenyi ɨ gar ke utkunda ke yokatenyi, ngɨrpu ket kɨp jogjog ɨjagɨkanj, yɨpam pɨlke teti (30), yɨpam pɨlke siksti (60), ɨ yɨpam pɨlke andred (100).” \s1 Lampa Uwonyitam Ororɨnd \r (Luk 8:16-18) \p \v 21 Ɨ Yesu amninonj da, “Wɨn nangga pae lampa so omnenya, mɨnda rɨka kopakak ke utwangka ma o mɨnda rɨka dar ke ɨkangɨnda ma? Sɨ rɨngma, ma ɨta tina uwonyitapu pɨpmetɨnd oramisya? \v 22 Sɨ Nangga im komkesa God ma pumb tungg gatab yu egiti wekeny re ngayand pɨtapɨta omnena mim jɨ, ɨ dɨde nangga im komkesa God ma pumb tungg gatab yu utwangki wekeny re ɨpangenda mim jɨ ngayand.” \v 23 Ɨ yɨt seg re ket Yesu yindonj da, “Yete re man wɨngawɨnga ke yɨpya kɨma, man utkunde!” \p \v 24 Ɨ kwa ton ten amninonj da, “Wɨn b'ogla nonyɨk b'obogɨl b'amdeninam onggɨt yɨtkakɨm pɨlɨnd nangga yɨt im re yu wɨn utkundenindam Kor pɨlke! God opima wanɨm okawam odede yɨpa wɨp tondon wa takatenainy rɨja na ra wɨn danda ondratena iyenya gar ke utkunda ke onggɨtyam Koina yɨt okatam. Sɨ God kwa opima onggɨtyam waina ondrateni danda rɨrɨrɨnd wa wumɨr tagoniny, ɨ ma onggɨt nena im ajɨ daka Ton opima kwa onggɨtyam waina danda tondon tumɨnd nɨnda wewe wumɨr wa tesmurenainy. \v 25 Mop nokɨp yet ra onggɨtyam Koina yɨtkak wumɨr okateny, God opima onggɨt rɨgam b'usaya kwa Tina yɨtkak gatab wumɨr ogoniny. Ajɨ yet ra maka okateny, God ɨta awɨr omnau nangga mog wumɨr e onggɨt rɨgat yowam.” \s1 Tuny Ɨgmarka, Owɨnka dɨde Erngokam Tendam Yɨt \p \v 26 Ɨ Yesu yindonj da, “God ma pumb tungg ɨja emb jɨ yɨpa wɨp rɨja e re wala rɨgat tuny egmarkiny de gou wa. \v 27 Ɨ bibɨr utnyita wɨngɨrɨnd ɨ sɨwɨny yutunga wɨngɨrɨnd tuny pok ɨkkanj ɨ dɨde owɨnkanj. Ajɨ wala rɨgat ton ma wumɨr e rɨja im tuny aukanj. \v 28 Sɨ gowɨt tilenggyam owoukɨp amnɨkiny re ɨja emb jɨ, naska nangg tawɨnkiny, ɨ ɨngkek ket owoukɨp kolkak tejagɨkiny. Sɨ ɨtemb ket mogjɨ tamnɨkiny owoukɨp kolkak borand. \v 29 Ɨ ra ket owoukɨp raka taukanj, odenja wala rɨgat ket giri okas ɨpkam, nokɨp kemb erngoka wɨn yokas.” \s1 Mastad Tuny ma Tendam Yɨt \r (Mat 13:31-35; Luk 13:18-19) \p \v 30 Ɨ Yesu ket yindonj da, “Rɨdede yɨt kae men isɨpkenyu da God ma pumb tungg ɨja e? Rɨnggɨtyam tendam yɨt e men ingau? \v 31 Sɨ ɨja emb jɨ ket ɨt re mastad tuny ɨtliti yɨbɨm yɨpa sopapu gowɨnd nɨnda b'enga wɨp tuny kɨma. Ɨ re ket ɨgmarka wɨnɨnd, ton sobijogjog kɨp na yɨbɨm komkesa tuny wɨngɨrɨnd onggɨt sopapund. \v 32 Ajɨ re ket ɨtot seg, ɨ nangg ɨnɨka yik, ngɨrpu ket ukoijog nangg awɨk onggɨt sopapu wɨngɨrɨnd. Ɨ kwa ukoi bɨa aukanj. Sɨ onggɨt wulɨm pɨlɨnd pumbɨnd ngenap rɨrɨr im towaina met orangka teyenanj.” \p \v 33 Ɨ re Yesu ten auyaeninonj jogjog tendam yɨt ke, sɨ rɨgap rɨrɨrjog na aukɨto tina yɨtkak wumɨr okatam. \v 34 Sɨ Yesu tendam yɨt nena kena rɨga amneninonj. Ajɨ re Ton Tinta yɨbnonj Tina b'auyaena rɨga kɨma, Ton ket ɨdenatemb komkesa yɨtkak esɨpkenainonj. Sɨ omandemb jɨ Tina b'auyaena rɨgap nony aukɨto. \s1 Yesu Ukoi Rɨb Mumakesa Yomnonj \r (Mat 8:23-27; Luk 8:22-25) \p \v 35 Ɨ re onggɨt bibɨrɨnd sɨ yimokonj, Yesu omanda gɨgand omiti yɨbnonj. Ɨ odedend ket Ton Tina b'auyaena rɨga amninonj da, “Sɨpa nata wuyɨn yɨpa tab wa.” \v 36 Seg ton ket tina b'auyaena rɨgap ukoi rɨga bobo erarkɨto sɨpa yurund, ɨ ket angurkɨto gɨga wa rɨkɨnd re Yesu omiti yɨbnonj. Seg odedend ket wanakana yiwato sɨpand, ɨ nɨnda gɨgap kwa kea yɨpand ton kɨma menon yokato. \v 37 Ɨ re towaina menonɨnd ukoijog depu rɨb ikonj, dɨde ukoi wurop gɨga ipowa eyento. Sɨ kwa kea toda gɨga nyɨ b'angjɨka wuwenonj. \v 38 Ɨ Yesu gɨga kak wa yɨt na wegonj mopbu kumbɨnd. Sɨ Tina b'auyaena rɨgap Tin yɨt opmura yiyeno dɨde ket Tin yomneno da, “Ouyaena rɨga-wɨi! Man ma ɨta nony sowa pɨlɨnd! Men momta im negɨr taindam.” \v 39 Ɨ re ket Yesu utnyitonj, Ton ket rɨb samany yiowonj da, “Muma kesa ae!” dɨde sɨpand wuro yomnonj da, “Or seg ae!” Seg ket, depu rɨb re kea mumakesa awonj dɨde ket daka sɨpa nyɨ kea mumakesajog awonj. \v 40 Seg Yesu ten amninonj da, “Nangga paim wɨn moga aindam? Ma wɨn makaya gar ke utkunda ke nokasya?” \v 41 Sɨ ukoi mogat ten akasinonj ɨ towalenggyam b'arkento da, “Sɨ rɨdede Rɨga e jɨ? Wɨi, rɨb ake sɨpa wurop todaka kea Tin yɨt yutkunjya!” \c 5 \s1 Negɨr Wɨngawɨnga ma Okati Rɨga B'ogɨl Omna Yɨt \r (Mat 8:28-34; Luk 8:26-39) \p \v 1 Ɨ ton ket sɨpa yɨpa tab wa wuwonj de Gerasen eriya gatab wa. \v 2 Re Yesu gɨga ke opendonj, odenja yɨpa negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga ma okati rɨga gɨmo yɨund eski gopmet ke ikonj Ti pɨlwa, ɨ wɨpwɨp awonda Ton kɨma. \v 3 Onggɨt eriyand, gopmet re gɨmo yɨund eski na wekenonj gɨmo dorɨnd. Ɨtemb jɨ negɨr wɨngawɨnga ma okati rɨga wɨmena yikenenonj onggɨt gopmet nata. Sɨ makwa yɨpa rɨgat rɨrɨr na tin ɨjobɨkam kai ke o dɨde sein kai ke. \v 4 Rɨgap pop jogjogpyam pɨsɨnd ɨ dɨde yɨmɨnd yɨjobɨkeneno kai ke dɨde sein kai ke. Ajɨ ton kai epkeneninonj ɨ sein kai anygɨkeneninonj ɨ dɨde dea ta b'ɨskokeninonj ti pɨlke. Sɨ makwa yɨpa rɨgat tina danda ke tin gou wa yomnonj. \v 5 Ɨ ita bibɨrɨnd dɨde sɨwɨnyɨnd ti menamena yokatenenonj gopmet gangga nata dɨde nɨnda sukak nata obaerena ara kɨma ɨ dɨde tilenggyam gɨmo orkakorkak ke tina jɨ b'epkenenonj. \v 6 Ɨ re ton Yesund pajapaja yɨr yongonj, ton b'ɨtkonj Yesum pɨlwa ɨ kumsos b'amkonj Ti pɨlwa. \v 7 Ɨ dɨde b'okta irere kɨma yindonj da, “Yesu! Pumbjog Godɨmna B'ɨga! Nangga e man singi yomnyɨt kor pɨlɨnd? God ma nyɨ kɨma metɨrkisɨn. Goro ken negɨr notɨnɨm!” \v 8 Nok penaemb ton odede yindenonj, nokɨp Yesu naska kea tin yomnonj da, “Negɨr wɨngawɨnga man opende onggɨt rɨgam pɨlke!” \v 9 Sɨ Yesu tin yerkitonj da, “Yete mor nyɨ?” Ɨ ton mɨra yomnonj da, “Kor nyɨ tonte Ligiyon, nokɨp sɨn jogjog im.”\f + \fr 5:9 \ft Ligiyon re yɨpa ukoi Roma geja rɨga bobo nyɨ na, ɨ ama rɨka siks tausɨn (6,000) geja rɨga na.\f* \v 10 Ɨ ton Yesund danda kɨma yɨtenawonj da, “Yesu! Man goro sɨn neteaukeninɨm onggɨt eriya ke!” \p \v 11 Onggɨt wɨnɨnd kea jogjog ongeni b'om bobo wekenonj dor tabɨnd. \v 12 Sɨ onggɨt negɨr wɨngawɨngap ket Yesund yerkito da, “Sɨn nɨtmɨkurine onggɨt b'om wa pɨlwa, sɨ ɨdenat sɨn b'ɨtgarkindam towa pɨlwa.” \v 13 Ɨ Yesu ket ten engainonj b'ɨgaram. Seg negɨr wɨngawɨnga ket opekto onggɨt rɨgam pɨlke, ɨ ket b'om wa pɨlwa b'ɨgarkɨto. Opimemb jɨ b'om ama rɨka tu tausɨn (2,000) na. Ton wanakana b'ɨkto sɨpa yuru kumb wa, ɨ ket sɨpa wa unykurto, ngɨrpu ket komkesa uj aukɨto. \v 14 Onggɨt kak ke ket, b'om ongena rɨga b'ɨkento dɨde yɨdɨr yɨt yiyeno onggɨt taunɨnd dɨde nɨnda wuswus tungg nata. Sɨ rɨga re kea opendento onggɨtyam mɨle yɨr ongongɨm rɨna re aukonj. \v 15 Re ton wuwenonj Yesum pɨlwa, rɨgap yɨtabɨno onggɨt rɨgand yet re Ligiyon wɨngawɨnga ma okati yɨbnenenonj. Ajɨ ton ket kobɨrgɨm b'ikoki dɨde b'ogɨl nony menamena kɨma na omiti yɨbnonj. Sɨ rɨga moga na aukɨto. \v 16 Ɨ yepiya re mɨle towaina yɨr ke yɨr angto, ton rɨga wa pɨlwa yɨpayɨpa b'obogɨl esɨpkenauto rɨngma na re mɨle aukɨto onggɨt negɨr wɨngawɨnga ma okati rɨgam pɨlɨnd ɨ dɨde kwa b'om gatab. \v 17 Ɨ rɨgap Yesund danda kɨma yerkito towaina eriya ke ewaikitam dɨde menonɨm deta b'enga gatab wa. \v 18 Ɨ re ket Yesu gɨga kumb wa angitonj, ɨ rɨga yet re negɨr wɨngawɨnga ma okati yɨbnonj, ton Yesund yɨtenawonj menonɨm yɨpand Ton kɨma. \v 19 Ajɨ Yesu maike tin yingawonj menonɨm ton kɨma. Ɨ tin yɨt nena na yomnonj da, “Meke moina met wa, de moina rɨga wa pɨlwa, ɨ dɨde man ket ten wumɨr tamninyɨt nangga na re Yonggyam mor momnɨkainy ɨ re kwa Ton men kear momɨny.” \v 20 Sɨ ɨngkek ket ɨtemb rɨga yiwatonj ɨ ket yikonj Dekapoli eriya\f + \fr 5:20 \ft Dekapoli engenda yɨtkak da ten taun.\f* wa, ngɨrpu ton ket b'atomonj yɨt pɨtapɨta omnenam nangga na re Yesu ti pɨlɨnd amnɨkinonj. Sɨ komkesa rɨga yepiya re tina yɨt utkundeno, kea kɨd kesa aukɨto. \s1 Yairomna Uj Ngɨmngai Yilo Okawam dɨde Kopa Kongga Ɨsakendam \r (Mat 9:18-26; Luk 8:40-56) \p \v 21 Ɨ Yesu b'usaya gɨga ke ɨjendonj sɨpa tab wa. Ɨ re Ton maka gɨga ke opendonj gɨl wa, ajɨ kea de ukoi rɨga bobo Tinɨm yɨr ungawam b'eomto sɨpa yurund. \v 22 Re ket Yesu opendonj gɨga ke, yɨpa Ju rɨga waina yɨr opmitenapu met mopyam yɨr ɨpka rɨga ikonj Yesum pɨlwa, nyɨ da Yairo. Sɨ re ton Yesund yɨr yongonj, ton ket Yesum wɨpɨnd kumsos b'amkonj. \v 23 Ɨ ton odede yɨt kɨma Yesund yɨgekitonj menonɨm tina met wa da, “Koina ngɨmngai b'ɨga momta o uj okas. Rɨngma man koina met wa metket ɨ yɨm taramisɨt ti pɨlɨnd tin ɨsakendam, ɨdenat ton yilo okas?” \v 24 Yɨt seg ke Yesu yiwatonj Yairo kɨma. \p Ɨ ukoi bobo rɨgapiya Yesund yɨmta yundoko, ɨ dɨde kwa Ti wusɨnd pɨpmet b'ɨsatena wuwenonj menon wɨngɨrɨnd. \v 25 Re towa menonɨnd, omanda jɨ yɨpa kongga wikonj towa wɨngɨrɨnd yet re kus opekenenonj twelp (12) kemag kɨma. \v 26 Ɨtomb re kongga ton kopa awɨr omnam jogjog dokta wa pɨlwa wikenenonj, ɨ ma sobijog gar bebɨg kɨma na b'asowa yokatenenonj dokta waina yɨr ɨpka wɨngɨrɨnd. Ɨ dɨde kwa komkesa tina wulkɨp esomnena eyeneninonj. Ajɨ ton makwa yɨpa b'ogɨl yokatonj, ajɨ tina kopa re ukoijog na auka yikenenonj. \v 27 Ɨ ɨtomb kongga kea Yesum gatab yɨdɨr yɨt utkundonj, seg ton tikonj dɨde ket rɨga wa ganggand Yesum kak ke wikonj, ngɨrpu ton ket Yesumna kobɨrgɨm yesopayonj. \v 28 Mop nokɨp ton kea tina garɨnd windonj da, “Ra kon tina kobɨrgɨm nena esopaen, kon ɨta b'ɨtɨsakenjɨn.” \v 29 Ɨ odenja tina kus opekapu yɨra kesa awonj, dɨde ton ket jɨ ke yɨpɨntonj da, “Ke kon b'ogɨl e aen kopa ke.” \v 30 Odenja Yesu todaka kea b'angwatonj da ti pɨlke danda re kea ewaikitonj. Sɨ ton ket engendonj rɨga wa pɨlwa, ngɨrpu arkisinonj da, “Yet Koina kobɨrgɨm yesopai?” \v 31 Ɨ Tina b'auyaena rɨgap mɨra yomno da, “Yɨr yonge jɨ rɨga bobo! Mor wusɨnd pɨpmet b'ɨsatena wuweny. Ajɨ nangga pae Man b'arkita yoramisɨt da, ‘Yet Ken nesopai?’” \v 32 Ajɨ Yesu yɨr ke oraka yiyenonj onggɨt rɨgand yet re Tin yesopayonj. \v 33 Ajɨ odenata onggɨt konggat mogapɨp kaktɨtɨ aukonj, mop nokɨp ton wumɨr na nangga na re ti pɨlɨnd aukonj. Sɨ ton wikonj Yesum pɨlwa, ngɨrpu sap otendonj ɨ ket pɨtapɨta yomnainonj komkesa ɨmɨnjog gasa rɨna re ti pɨlɨnd auka wuwenonj. \v 34 Ɨ Yesu onggɨt konggand womnonj da, “Ngɨmngai b'ɨga! Moina gar ke utkundate men mɨsakenj. Meke ngɨmbla kɨma. Mor kopa ke b'asowa re kemb seg ainy.” \p \v 35 Ɨ re Yesu onggɨtyam yɨt opurenand yɨbnonj, odedend ket nɨnda rɨga tuwonj Yairom met ke, ɨ dɨde Yairond yomno da, “Moina ngɨmngai b'ɨga kea uj ainy. Sɨ nangga pae man ouyaena rɨgand jabakɨpɨnd ɨl yongket menonɨm? Goro Tin ɨsakaulisɨt!” \v 36 Ajɨ Yesu tin yɨt yomnenonj onggɨt gatab yɨtkak rɨna re bageyam rɨgap apurento Yairom pɨlwa. Ɨ Ton ket Yairond yomnonj da, “Goro moga tawɨm! Gar ke utkunda nena yoramite!” \v 37 Ɨ Yesu makwa yena yingawonj tin yɨmta undokam ajɨ ten nena Petro, Yakobo, dɨde Yakobomna yɨnggan Yoan. \v 38 Ɨ re ton Yairom met wa opento, Yesu kea yɨr anginonj uj rɨga ɨsnawa mɨlend rɨna re rɨgap amnɨkto yii kɨma ɨ dɨde ukoi guglam kɨma. \v 39 Ɨ Yesu ton b'ɨgaronj met wɨngɨr wa, ɨ rɨga amninonj da, “Nangga paim wɨn odede guglam dɨde yii ainindam dɨkɨnd? Ɨtomb ngɨmngai b'ɨga re ma uj o, ajɨ yɨt o weg.” \v 40 Ajɨ rɨgap Yesund ngong na yengeno. Ɨngkek ket, Yesu ten komkesa ewaikurinonj, ɨ dɨde ara emokinonj b'ɨgam b'u ake mog dɨde Tina b'auyaena rɨga yepiya re Ton kɨma wuwonj. Ɨ ton ket wuwonj rɨkɨnd re uj b'ɨga wɨbnonj. \v 41 Ɨ Yesu b'ɨgand yɨmɨnd wokatonj, ɨ ket womnonj Aram yɨt\f + \fr 5:41 \ft Yesu womnonj Aram yɨt ke, mop nokɨp onggɨt wɨnɨnd Ju rɨga ukoi wumɨr na Aram yɨt opurena.\f* ke da, “\it Talita kum!\it*” engenda yɨtkak noke da, “Ngɨmngai b'ɨga! Kon momnyɨn, utnyite!” \v 42 Ɨ odenja onggɨt ngɨmngai b'ɨgat utnyitonj, ɨ dɨde ket met wɨngɨr nata wikenonj. Ɨ ti kemag re twelp (12) na wɨbnainonj. Sɨ omandemb ket rɨga yepiya re onggɨt b'ɨgam gatab mɨle yɨr yongo, ton ukoijog kɨd kesa aukɨto, nokɨp gasa re towa liyaljog na aukonj. \v 43 Ɨ Yesu towanɨm danda kɨma b'ingawa yɨt yoramitonj da, “Goro yɨpat onggɨtyam gatab yɨt pɨta yamnɨk!” Ɨ dɨde amninonj da, “Owou ti wokawa!” \c 6 \s1 Yesund Tinajog Najaret Tunggamɨp Ɨsnawa kesa Yomno \r (Mat 13:53-58; Luk 4:16-30) \p \v 1 Yesu ɨngkek ket yiwatonj dɨde yikonj Tinajog tungg Najaret wa, ɨ Tina b'auyaena rɨgap kea Tin yɨmta yundoko. \v 2 Ɨ re ket Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr awonj, Yesu ouyaena yotomonj Ju rɨga waina yɨr opmitenapu metɨnd. Ɨ re jogjog rɨgap Tina yɨt yutkundeno, ton kea ket kɨd kesa aukɨto, ngɨrpu ket endento da, “Rɨngkaim onggɨt Rɨgat emjinonj komkesa odede gasa? Yet Ti b'ogɨl multekɨp yokau? Ɨ rɨdede im Ton odede kɨd kesa kɨma danda wɨko amnɨkeniny Tina yɨm ke? \v 3 Ma ɨtemb rɨga met oranga rɨga e, ɨ Mariyam b'ɨga e, ɨ dɨde Yakobo, Yose, Yudas dɨde Simon towa nany e? Ma ma Tina ngɨmɨrwar ɨndamima men kɨma?” Sɨ ɨngkenaemb ket rɨgap Yesund ɨsnawa kesa yomneno. \v 4 Seg ket Yesu ten amninonj da, “Rɨgap Godɨmna bageyam ɨta yɨsnaenenyi komkesa gatab nata, ajɨ tinajog tungg rɨgap ma ɨta tin yɨsnaenenyi. Ɨ kwa daka tinajog kus ke rɨgawarɨp dɨde tina metamjog rɨgap ma ɨta yɨsnaenenyi.” \v 5 Sɨ Ton ma rɨrɨr na kɨd kesa kɨma danda wɨko omnɨkam de Tinajog tunggɨnd. Sɨ Ton nɨnda kopa rɨga wa pɨlwa nena na yɨm aramiteninonj dɨde esakenjinonj. \v 6 Ajɨ maka gar ke utkunda ke Yesund yokato, sɨ onggɨt penaemb Yesu ma sobijog na nonysɨpsɨp aukonj. Seg ket Ton yikenonj nɨnda wuswus tungg nata ɨ ket rɨga ouyaena eyeninonj. \s1 Twelp (12) Ɨtmɨkitijog Rɨga Ɨtmɨkitam \r (Mat 10:1, 5-15; Luk 9:1-6) \p \v 7 Yesu Tina Twelp (12) b'auyaena rɨga ara emokinonj b'eomam, ɨ Ton ket ukoi juwai akainonj negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga eaukenam. Seg Ton ket yotomonj ten ɨtmɨkenam nɨmog nɨmog nɨnda tungg wa. \v 8 Sɨ Yesu yɨmta kena ten etmɨkeninonj, ajɨ naska Ton ten yɨt amneninonj da, “Goro kwa odede nanggamog gasa na eyinam wa menonɨm, opi re sana, ga o wulkɨp ga, ajɨ kutɨp nena na. \v 9 Ɨ kwa wɨn b'ogɨl im b'itkokindam yongɨnkak dɨde yɨpaina kobɨrgɨm.” \v 10 Ɨ kwa Ton ten amninonj da, “Ra wɨn tuwenyɨt tungg yɨpayɨpa nata, rɨgap opima wen yɨpayɨpa met nata obai tamnenanj waina menon tungg wɨngɨrɨnd. Sɨ wɨn omanda tekenyɨt ngɨrpu ra wɨn opimemb tungg terarenindam dem. \v 11 Ɨ ra maka ra yɨpa tunggɨt simesime wen tamɨny ɨ dɨde rɨgap maka ra waina yɨt tutkundanj, sɨ wɨn ɨdenatemb ket onggɨt taun ke iwasya. Ɨ onggɨt iwata wɨnɨnd wɨn b'ogla waina pɨspamɨnd sungar tedbenenindam towanɨm nony aukam da towaina negɨr mɨle b'ɨsagɨkam wɨn ɨta ik dem.” Ɨ re yɨt omnena seg awonj, Ton ket nɨmognɨmog etmɨkeninonj. \v 12 Sɨ Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨgap menon yokateno, ngɨrpu yɨtkak pɨtapɨta amnento da, “Wɨn waina negɨr mɨle ke engenjinam de Godɨm pɨlwa!” \v 13 Ɨ kwa ton ket jogjog negɨr wɨngawɨnga eaukena eyento, dɨde jogjog kopa rɨga gaya ke ɨsnɨka eyento ɨ ten ɨsagɨka eyento. \s1 Baptiso Yoanɨmna Uj gatab Yɨt \r (Mat 14:1-12; Luk 9:7-9) \p \v 14 Ɨ king Erod\f + \fr 6:14 \ft Dɨkɨnd king Erod re Erod Antipate yete re ukoyam king Erodɨmna b'ɨga. Ton ti b'uɨm pɨlke akatonj Galili eriya dɨde Peraya eriya wɨp iyoyɨm.\f* daka kea yɨdɨr yɨt utkundonj Yesum gatab. Mop nokɨp Yesu ma nyɨ re kea pɨtakɨpɨnd awonj dɨde rɨgap Yesum gatab b'engabenga wɨp ke yɨt apurento. Sɨ nɨnda rɨgap yopureno da, “Baptiso Yoan kea uj ke utnyitonj. Sɨ onggɨt mop paemb Yoanɨmna kɨd kesa kɨma dandate wɨko omnɨka yiyeny ɨtemb rɨga Yesum pɨlɨnd.” \v 15 Ɨ nɨnda rɨgap yopureno da, “Ton Eliyate.” Ɨ kwa nɨnda rɨgap da, “Ton God ma bageyam e odede wɨp ɨt re yɨpa kesam bageyam re dɨde yet re kesam peba wɨnɨnd yɨbnonj.” \v 16 Ajɨ re Erod onggɨtyam yɨdɨr yɨt utkundonj, ton yindonj da, “Yoante utnyitonj yena re kon mop yɨpendond.” \v 17-18 Sɨ ɨtemb jɨ yɨt rɨja na re Erod Baptiso Yoanɨnd mop yɨpendonj. Sɨ re king Erod ti yɨnggan Pilipɨmna kongga Erodiyand wokatonj ti konggam, sɨ Yoan king Erodɨnd yomnenonj da, “Ɨtemb re ma b'ogɨl mɨle emb jɨ, man ɨtomb mor yɨngganɨm kongga mor konggam womnyɨt.” Sɨ onggɨt penaemb ket king Erod Yoanɨnd yɨmɨnd yusunatonj dɨde yɨjobɨkonj ɨ ket sɨbɨbmet wa yoramitonj ti kongga Erodiyand nony b'ogɨl omnam. \v 19 Ajɨ Erodiya re ma sobijog na Yoanɨm pɨlwa soro aukenenonj, ngɨrpu singi awonj tin ongandam. Ajɨ ma rɨrɨr na awonj. \v 20 Mop nokɨp Erodɨt tin yowaendenonj rɨga wa pɨlke. Sɨ nangga pena Erod Yoanɨnd yowaendenonj, nokɨp ton kea wumɨr awonj da Yoan re negɨr kesa dɨmdɨmjog rɨga na ɨ dɨde kwa ton yɨna omni rɨga na, sɨ onggɨt penaemb ton Yoanɨnd moga na yuwadonj. Ɨ kwa nok penaemb da ita wɨnɨnd re ton Yoanɨmna yɨt utkundenenonj, ton tina yɨt b'obogɨl gar sam kɨma na utkundenenonj, nangga ma jɨ rada ton ma sobijog na nony bebɨg aukenenonj yɨt utkundand. \v 21 Ajɨ kea yɨpa b'ogɨl wɨn awonj Erodiyam. Re Erodɨmna ukendi bibɨr yokatonj, Erod komkesa tina gabmani ukoi wɨko rɨga ɨ nɨnda wan tausɨn (1,000) geja rɨga mopyam ɨ dɨde Galili eriya wɨngɨrɨnd nɨnda ukoijog nyɨ rɨga, towanɨm ukoi diyamdiyam mɨle yomnɨkonj. \v 22 Ɨ kea dɨkɨnd diyamdiyampu pɨpmetɨnd Erodiyam ngɨmngai b'ɨga tikonj, ɨ ton ket ger omaronj. Ɨ tina ger omarkat Erod dɨde tina ɨngauki rɨga ukoi sam amninonj. Sɨ king Erod onggɨt ngɨmngayɨnd womnonj da, “Nɨgekite nangga ma man singi aet! Ɨ kon ɨta motkaen.” \v 23 Ɨ dɨde ton tin God ma nyɨ kɨma womnonj da, “Nangga mana ra man netɨrkisɨt kon ɨta motkaen. Ra man singi taet koina kantri ɨnyɨnyɨnd okangendi yɨpa tab, sɨ kon ɨta motkaen.” \v 24 Ɨ ngɨmngai ton ket bau wa opendonj ɨ wikonj ti mogɨm pɨlwa, ngɨrpu windonj da, “Nangga ma kon b'arkita oramisɨn?” Ɨ ket ti mog mɨra womnonj da, “Baptiso Yoanɨmna moptekɨp mana erkisɨt.” \v 25 Ɨ odenja ton ket wanakana wɨngɨr wa b'ɨgaronj, ɨ king Erodɨnd yerkitonj da, “Kon singi da man otadejog Baptiso Yoanɨmna moptekɨp notkaet pletond.” \v 26 Seg, king Erod ma sobijog na gar bebɨg awonj, ajɨ ton ma rɨrɨr na awonj ngɨmngai ma b'arkita b'ɨsayam, nokɨp ton kea God ma nyɨ kɨma okawam womnonj komkesa ɨngauki rɨga wa wɨpɨnd. \v 27 Sɨ odenja king Erod ara yemokonj yɨpa tina yɨr ɨpka geja rɨga, ɨ yingawonj Yoanɨmna moptekɨp iyoyɨm. Re ket geja rɨga yiwatonj sɨbɨbmet wa, ton kea ket Yoanɨnd mop yɨpendonj. \v 28 Seg ket ton Yoanɨmna moptekɨp iyonj Erodɨm pɨlwa pleto kumbɨnd. Ɨ Erod ket ɨtomb ngɨmngai b'ɨgam wokawonj. Ɨ ngɨmngayɨt daka ket yiyonj ti mog Erodiyam pɨlwa, ɨ ti wokawonj. \v 29 Ɨ re Yoanɨmna b'auyaena rɨgap onggɨt gatab yɨt utkundo, ton ket wuwonj, ɨ Yoanɨmna ujgɨm yurowato, ɨ dɨde yɨpa gɨmo yɨund eski gopmet wa yoramito. Sɨ ɨja emb jɨ Yoanɨmna mop ɨpendi yɨt. \s1 Yesu Paib Tausɨn (5,000) Rɨga Angeninonj \r (Mat 14:13-21; Luk 9:10-17; Yoan 6:1-14) \p \v 30 Ɨ ɨtmɨkitijog rɨga rɨna re Yesu etmɨkeninonj tungg yɨpayɨpa wa, ton ɨtekto Yesum pɨlwa dɨde yɨpand b'eomkurto. Ɨ ket Yesund wumɨr yomneno komkesa gasa rɨna re ton amnɨkto dɨde auyaento. \v 31 Onggɨt wɨnɨnd ma yɨpa kɨma rɨga na wuwenonj dɨde ɨtendento. Sɨ onggɨt penaemb Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga diyam awowɨm gangga kesa na wekenonj. Sɨ onggɨt penaemb Yesu Tina b'auyaena rɨga amninonj da, “Wuyɨn menta de wul kesa tungg wa, ɨ wɨn sobijog wɨram yokata!” \v 32 Seg ket Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga gɨgand yiwato, ɨ wuwonj de wul kesa tungg wa. \v 33 Ajɨ re ton menon yokato, jogjog rɨgap kea ten yɨr angto. Sɨ re ton yongwato pɨpmet rɨtade re ta ton menon yokato, rɨgata rɨgata yɨpand b'ɨkento komkesa wuswus taun ke ɨ ton naska opendento de onggɨt rɨga kesa tungg wa. \v 34 Ɨ re Yesu gɨga ke opendonj, Ton kea ukoi rɨga bobo yɨr anginonj. Ɨ Ton ten gar ke kear amninonj, mop nokɨp ton wekenonj re odede wɨp na rɨngmim ra mamoi tekeny yɨr ɨpka rɨga kesa. Sɨ ton ket ouyaena yotomonj dɨde ma yɨpa kɨma yɨtkak na ouyaena eyeninonj. \v 35 Ɨ re ket bibɨr wɨn awɨr auka yikonj, Tina b'auyaena rɨga tuwonj Ti pɨlwa dɨde ket Tin yomno da, “Ɨtemb tungg re rɨga kesa tungg e, ɨ kwa bibɨr wɨn re kea awɨr auka yik. \v 36 Sɨ rɨga wetaweta amnɨkine, ɨ etmɨkenine wuswus sopapu tungg nata dɨde wuswus tungg nata. Sɨ ton wou dɨde towalenggyam owou remjinem towanɨm owowɨm.” \v 37 Ajɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Wɨn towa owou agoninam!” Sɨ ton Yesund yomno da, “Rɨdede e sɨn omnɨku? Sɨ rɨngma, sɨn wuyɨn ɨ wan tausɨn tu andred (1,200) Kina\f + \fr 6:37 \ft Grik peband da “tu andred (200) Denari”. Ɨ onggɨt wɨnɨnd yɨpa Denari wulkɨp re yɨpa rɨga ma yɨpa bibɨr wɨko mɨra na.\f* ke owou temjindam dor ɨ dɨde tagonindam dor towa owowɨm? Ma rɨrɨr e.” \v 38 Ajɨ Yesu ton amninonj da, “Leamog sana nganja im wɨn awamindam? Wuwe ɨ mabe yɨr angina!” Sɨ re ton adarkɨto, endento da, “Ɨnsima paib (5) sana nganja dɨde nɨmog kabum nena.” \v 39 Ɨ Yesu Tina b'auyaena rɨga engainonj da, “Rɨga engainam bobobobo aukam dɨde tɨb kumbɨnd omnɨkam! Komkesa opima diyam taukanj.” \v 40 Seg, rɨga bobobobo omnɨka wuwenonj, nɨnda re pipti (50) rɨga bobo ɨ nɨnda re andred (100) rɨga bobo. \v 41 Ɨ ket Yesu paib (5) sana nganja dɨde nɨmog kabum akasinonj, ɨ pumb wa yɨr yikenonj dɨde ket Godɨnd sɨteket yɨt yomnonj. Ngɨrpu sana nganja epkɨkinonj ɨ ket Tina b'auyaena rɨga wa pɨlwa agoninonj rɨga wa yingg iyenam. Ɨ dɨde kwa nɨmog kabum ɨpka eyenonj towanɨm yingg iyenam. \v 42 Ɨ ton komkesa rɨga diyam auto dɨde kea ngor aukɨto. \v 43 Seg ket b'auyaena rɨgap rɨga wa pɨlke sana komb dɨde kabum komb akatto dɨde aramkɨto watɨnd, ngɨrpu twelp (12) wat yɨndangɨr aukɨto. \v 44 Sɨ komkesa yepiya re rɨgajog diyam aukɨto re paib tausɨn (5,000) na. \s1 Yesu Nyɨ Tumɨnd Yikonj \r (Mat 14:22-33; Yoan 6:15-21) \p \v 45 Seg ket odenja Yesu Tina b'auyaena rɨga engainonj gɨga wa angurkam dɨde naskanaska menonɨm sɨpa yɨpa tab wa de Betsaida wa. Ɨ onggɨt ganggand re Tina b'auyaena rɨgap gɨga wa angurkɨto menonɨm tab wa, Yesu ket Tilenggyam rɨga wetaweta amnɨkinonj. \v 46 Ɨ Yesu rɨga wetaweta amnɨkinonj, seg Ton ket yiwatonj yɨpa sukak wa yɨr opmitam. \v 47 Ɨ re sɨ gɨep awonj, gɨga re sɨpa ɨnyɨny nat yɨbnonj, ajɨ Yesu re Tinta na yɨbnonj gɨl wa. \v 48 Ɨ Yesumna b'auyaena rɨgap bebɨg na yɨr yongo karab ingaena wɨngɨrɨnd, mop nokɨp rɨb yikenonj re towa wɨpwɨp na. Re Yesu towaina bebɨg yɨr yongonj ɨspara momtand, sɨwɨny tri (3) ɨ siks (6) kɨlok ganggand, Ton pɨs nya towa pɨlwa yikonj sɨpa nyɨ tumɨnd dɨde ton singi na awonj ten ɨgoukitam. \v 49 Ajɨ re ton b'auyaena rɨgap Yesund yɨr yongo menonɨnd sɨpa nyɨ tumɨnd, ton ɨja na nony auto da kobɨr e. Sɨ ton kea b'okta irere aukɨto. \v 50 Ɨ komkesa rɨgap Tin yɨr yongo dɨde moga yuwado. Sɨ odenja Yesu ten amninonj da, “Kɨd seo ainam! Konten, goro moga tainam!” \v 51 Ɨ re Yesu ket ton kɨma angitonj gɨga kumb wa, sɨ rɨb daka kea ket mumakesa awonj. Sɨ ket b'auyaena rɨgap nony menamena kesa ukoi kɨd kesa aukɨto. \v 52 Mop nokɨp ton maike nony aukɨto jogjog rɨga wa sana ogona gatab, ɨ towaina ɨpɨndena nony ke kutjog na aukonj. \s1 Genesaret Tunggɨnd Yesu Kopa Rɨga Esakenjinonj \r (Mat 14:34-36) \p \v 53 Seg ton ket sɨpa ɨjendo de Genesaret gɨl wa, ɨ ton ket gɨga yoramito. \v 54 Re ton gɨga ke opekto, odenja rɨgap ket Yesund yongwato. \v 55 Re rɨgap utkundeno rɨkɨnd re Yesu yikenonj, ton wumɨr omnenam b'ɨkento komkesa tungg nata onggɨt eriya wɨngɨrɨnd, ɨ ket negɨr kopa kɨma rɨga tɨtɨnd eyento Ti pɨlwa. \v 56 Ɨ rɨkɨnd re Yesu yikenonj tungg nata ɨ taun nata ɨ dɨde sobijog tungg nata, rɨgap kopa rɨga eyento dɨde aramkɨto maketɨnd. Ɨ ton ket Yesund erkena yiyeno, nokɨm da ɨdenat kopa rɨgap Tina kobɨrgɨm petɨr esopaya iyenyi. Ɨ komkesa rɨga yepiya re yesopayo, ton kea ket b'ogɨl aukɨto. \c 7 \s1 Ju Rɨga Waina Kesam Dad ke B'ɨsateni Mɨle \r (Mat 15:1-9) \p \v 1 Ɨ Parisai rɨga dɨde nɨnda Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga yepiya re tuwonj Yerusalem taun ke, ton b'eomkurto Yesum pɨlwa. \v 2 Ɨ ton ket nɨnda Yesumna b'auyaena rɨga yɨr angto towaina ɨseka mɨle kesa kɨl kɨma yɨm ke diyam awowɨnd. \v 3 (Parisai rɨga dɨde komkesa Ju rɨgap towaina dad ke b'ɨsateni mɨle nɨnda owama eyento. Ɨja emb jɨ ɨseka gog mɨle, ra rɨga maka ra yɨm b'obogɨl b'ɨtɨsekanj, ton ma opima diyam taukanj. \v 4 Ɨ kwa ra ton maketpu ke tui ɨ ra ton maka ra nyɨ ke b'ɨseka mɨle tamnɨkanj, ton ma opima diyam taukanj. Ɨ dɨde ton kwa kea jogjog gog mɨle towa dadwar wa pɨlke owamam emdɨto. Sɨ yɨpa mɨle ɨtemb jɨ kapo, sospen dɨde ketel\f + \fr 7:4 \ft Nɨnda Grik peband daka kwa [wungapu kasa].\f* ɨseka mɨle.) \v 5 Sɨ Parisai rɨga dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap Yesund yerkito da, “Nangga mop paim Moina b'auyaena rɨgap maka wɨmena wuweny elda rɨga waina dad ke b'ɨsateni mɨle rɨrɨrɨnd, ajɨ ton ɨseka mɨle kesa kɨl kɨma yɨm kaim diyam awou wuweny?” \v 6 Ɨ Yesu ket mɨra amninonj da, “God ma bageyam Isaya ɨmɨnjog na b'ogɨl bage yɨt yopulitonj waina gɨm ke b'ogɨl ajɨ ngor wa negɨr mɨle gatab. Ɨja emb jɨ tina peband ɨrɨki yɨbɨm da, \q1 ‘Onggɨt rɨgap Ken nɨsnaenenyi towaina tugɨm nena kae, \q2 ajɨ towaina nony menamena re ma wus nasim Kor pɨlke wekeny. \q1 \v 7 Ɨ ra ton God ma yɨt tauyaenenanj, \q2 ton rɨgaina omnɨki gog kaim rɨga auyaenenanj. \q2 Sɨ onggɨt paemb ton jabakɨpɨnd nony kesa kana im dɨde mogjɨ kesa im Kor pɨlwa yɨr opmitenenanj.’ \m \v 8 Sɨ wɨn odede yɨpa wɨp nya kaim God ma b'ingawa yɨt awaikenindam, ajɨ wɨn rɨga waina dad wa pɨlke b'ɨsateni mɨle im owama eyenindam.” \v 9 Ɨ kwa Ton ten amninonj da, “Wɨn God ma b'ingawa yɨt b'obogɨl im esaenenindam, nokɨm da ɨdenat wɨn waina dad ke b'ɨsateni mɨle nena tamorkenenindam. \v 10 Ɨ Mose gog peband yindonj da, ‘Mor b'u ake mor mog esnae,’ ɨ kwa yindonj da, ‘Yet ra b'uɨm pɨlwa o mogɨm pɨlwa negɨr yɨt opulis, ton ɨta ɨmɨnjog uj ondrɨki ɨbɨm.’ \v 11 Ajɨ wɨn ɨja imemb jɨ rɨga ouyaena eyenindam da, ‘Ra yɨpa rɨgat ti b'uɨm pɨlwa o ti mogɨm pɨlwa indeny da “\it Korban\it*,” isɨpkita yɨtkak da, “Ɨtemb re Godɨm pɨlwa singi sɨ gasam oramiti e”, sɨ ton ma rɨrɨr e onggɨtyam gasa ti b'uɨm o ti mogɨm okawam.’ \v 12 Sɨ wɨn onggɨtyam ouyaena ke komkesa nya im edokindam ti b'uɨm o ti mogɨm yɨm okawam. \v 13 Sɨ wɨn onggɨt wa b'uwar wa pɨlke b'ɨsateni yɨtkak e b'obogɨl yemorkenenya, ɨ ɨngkaemb God ma yɨt awɨr amnɨkindam. Ɨ wɨn kwa jogjog im odede yɨpa wɨp gasa amnɨkindam.” \s1 Ju Rɨga Waina Kesam Dad ke Ɨseka Mɨle \r (Mat 15:10-20) \p \v 14 Ɨ seg ket Yesu b'usaya opimemb rɨga bobo ara emokinonj dɨde ten amninonj da, “Wɨn komkesa Ken nutkunda, ɨ wumɨr yokata! \v 15 Makwa ɨta yɨpa gasat rɨgand kɨl kɨma omɨny rɨnte re bau ke yik rɨgam kom bora wa. Ajɨ gasa rɨnte re rɨgam kom bora ke opek, sɨ tontemb jɨ onggɨt rɨgand kɨl kɨma yomnɨk. \v 16 Yete re man wɨngawɨnga ke yɨpya kɨma, man utkunde!” \v 17 Seg, re ket Yesu rɨga wa pɨlke yiwatonj ɨ dɨde b'ɨgaronj met wa, tina b'auyaena rɨgap tin ket yerkito onggɨt tendam yɨt gatab. \v 18 Ɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Ma, wɨdaka wumɨr kesa im wekenyɨt odede opi re ton re dɨde? Wɨn ma wumɨr im da komkesa gasa rɨnte re bau ke yik de rɨgam kom bora wa, ton ma rɨrɨr e tin kɨl kɨma omnɨk. \v 19 Mop nokɨp owou rɨnte re b'ɨgarɨk rɨgam kom bora wa, ton ma kɨd wa e yik ajɨ kom bora wa e, ɨ ket opek de sobijog met wa b'ɨskokam.” Onggɨt yɨt kɨma Yesu pɨtapɨta yomnonj da, “Komkesa owou dɨde b'angga re ma kɨl kɨma im, komkesa re owou mim dɨde ongong mim, ma gog kɨma im.” \v 20 Ajɨ Yesu kwa yindonj da, “Gasa rɨnte re rɨgam pɨlke opek, tontemb jɨ onggɨt rɨgand kɨl kɨma yomnɨk. \v 21 Sɨ gasa rɨnsim re rɨgaina kukɨp ke opekanj, ton rɨgaina kɨd kaim opekanj. Sɨ odede b'engabenga negɨrjog nonyɨk b'amdena im wuweny, opi re negɨr b'iyena mɨle, yurowam mɨle, onganda mɨle, \v 22 gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle, yɨpa rɨga ma gasa nony ke ɨponena mɨle, b'engabenga wɨp negɨr mɨle omnɨka singi, b'anygɨnena mɨle, b'ogɨl mɨle negɨr omnɨka mɨle, yɨr muga b'uwada mɨle, b'ugaga mɨle, b'asourena mɨle, ɨ dɨde nony kesa omnɨka mɨle. \v 23 Sɨ opimemb komkesa negɨrjog gasa opekanj re rɨga waina kukɨp kaim, ɨ tonpimemb ket rɨgand kɨl kɨma yomnɨkenenyi.” \s1 Yɨpa Siropoinikisa Kongga ma Gar ke Utkunda \r (Mat 15:21-28) \p \v 24 Ɨ ɨngkek ket Yesu utnyitonj, yiwatonj dɨde yikonj ket Tiro eriya wa. Ɨ re Ton yɨpa met wa b'ɨgaronj, Ton ma singi na rɨgap wumɨr okasi da ama de Ton onggɨt met wa yɨbɨm. Ajɨ Ton ma rɨrɨr na wɨgawɨga egiti wɨmenam. \v 25 Odenja yɨpa kongga yaina ngɨmngai b'ɨga na re negɨr wɨngawɨnga ma okati wɨbnonj, ton kea Yesumna danda gatab yɨdɨr utkundonj. Sɨ ton ket tikonj Yesum pɨlwa, ngɨrpu sap otendonj Tina pɨs wɨpɨnd. \v 26 Ajɨ ɨtomb kongga re Grik yɨtam na, ɨ Siropoinikisa kongga na. Sɨ ton ma Ju kongga na. Ɨ ket ton Yesund yɨtenawonj negɨr wɨngawɨnga eaukenam tina ngɨmngai b'ɨgam pɨlke. \v 27 Ajɨ Yesu tin mɨra womnonj da, “Naska b'ɨga ngor rainem, nokɨp ɨtemb ma b'ogɨl mɨle e b'ɨga waina owou ɨsatam dɨde yongg wa b'ɨskokam.”\f + \fr 7:27 \ft Onggɨt wɨnɨnd Ju rɨgap God ma obagɨki kesa rɨga gatab yɨt amnɨkenento da, “Wɨn ma Abraam ma b'ɨga im ajɨ wɨn ɨja im jɨ kɨl kɨma yongg re dɨde.”\f* \v 28 Ɨ kwa konggat Yesund mɨra yomnonj da, “Ɨmɨnjog e, Yonggyam! Ajɨ kasa wusɨnd yonggɨp toda b'ɨga waina sobijogsobijog sana kɨb awenenanj rɨnsim re b'ɨgap b'ɨskokanj.” \v 29 Ɨ kwa Yesu tin womnonj da, “Kea man gar ke utkunda ke b'ogɨl mɨra nomnyɨt. Sɨ man meke moina met wa! Ke negɨr wɨngawɨnga moina ngɨmngai b'ɨgam pɨlke b'ɨkeny.” \v 30 Re ket seg, ton wikonj tina met wa, ɨ ton ti b'ɨgand wodaronj yutungi dar kumbɨnd, ɨ ton kea wumɨr awonj da ke negɨr wɨngawɨnga b'ɨkeny. \s1 Yesu Yɨpya Dumdum dɨde Yɨt kesa Rɨga Yɨsakendonj \p \v 31 Ɨ Yesu b'usaya Tiro eriya ke yiwatonj, ɨ yikenonj Sidon nata ɨ Dekapoli eriya tunkɨp nata, ngɨrpu opendonj de Galili sɨpa wa. \v 32 Ɨ nɨnda rɨgap yɨpa yɨpya dumdum dɨde yɨt kesa rɨga iyo Yesum pɨlwa, ɨ Yesund yɨtenawo da, “Be ngai Man yɨm aramite ti pɨlɨnd tin ɨsakendam!” \v 33 Ɨ Yesu onggɨt rɨgand yokatonj rɨga bobo wɨngɨrɨnd, ɨ ket yiyonj dea ta tintawar wa. Ɨ Yesu ket Tina yɨmkak aramisinonj tina yɨpyand. Ɨ re auya ɨtmanda seg, tina weyat yesopayonj. \v 34 Seg Yesu pumb wa yɨr yikenonj yɨr opmitam, ɨ Ton ket gar kopa kɨma nonya unggulitonj ɨ dɨde ket ti pɨlwa yɨt yopulitonj da, “\it Epata\it*,” engenda yɨtkak da, “Or epangenda!” \v 35 Ɨ odenja onggɨt rɨga ma yɨpya mop epangendonda ɨ tina weyat b'inkitipu kea gorogoro awonj, sɨ ton ket dɨmdɨm yɨt apureninonj. \v 36 Ɨ Yesu rɨga engainonj da, “Goro kwa yena wumɨr tamninam onggɨt gatab.” Ajɨ re Yesu danda kɨma jogjogpyam engaeninonj ɨswangam, rɨgap toda ɨsanikesa jabajaba danda kɨma onggɨt gatab wumɨrwumɨr yɨt usenena yiyeno. Sɨ ton kea b'iklawa yiyeno onggɨt gatab. \v 37 Seg re rɨgap utkundeno onggɨtyam yɨt, ton ma sobijog na kɨd kesa aena wuwenonj dɨde ket endento da, “Ton kea komkesa gasa b'ogɨl amnɨkiny, yɨpya dumdum rɨga utkundam ɨ yɨt kesa rɨga opurenam.” \c 8 \s1 Yesu Powa Tausɨn (4,000) Rɨga Angeninonj \r (Mat 15:32-39) \p \v 1 Re onggɨt nɨnda bibɨr ganggand b'usaya ukoi rɨga bobo wekenonj Yesu ma yɨt utkundam, ajɨ towa makwa nangga na owowɨm ebnainonj. Sɨ Yesu Tina b'auyaena rɨga ara emokinonj dɨde ket ten amninonj da, \v 2 “Kon rɨga bobo im kear amninyɨn, nokɨp ke nowa bibɨr im Kon kɨma wekeny, sɨ kea towa awɨr im kwa nanggamog im owowɨm ebnainy. \v 3 Ɨ ra Kon ten tetmɨkeninyɨn owoupa kɨma towa met wa, ke nyawɨnd owoupat kak ɨjga reyenin, nokɨp towa wɨngɨrɨnd nɨnda rɨga ma wuswus tungg kaim tuwonj.” \v 4 Ɨ Tina b'auyaena rɨgap mɨra yomno da, “Men dɨkɨnd rɨga kesa tungg nasim wekenyɨn. Sɨ rɨngkaim sɨn odede ukoi owou okasu dɨkɨnd? Men ma rɨrɨr im onggɨtyam rɨga ongenam dɨkɨnd.” \v 5 Ɨ Yesu ket ten arkinsinonj da, “Leamog sana nganja im wɨn awamindam?” Ɨ ton mɨra yomno da, “Seben (7) nganja im.” \v 6 Ɨ Yesu rɨga engainonj omitam gowɨnd, ɨ Ton ket seben (7) sana nganja akasinonj dɨde Godɨnd sɨteket yɨt yomnonj, ngɨrpu epkɨkinonj dɨde Tina b'auyaena rɨga wa agoninonj rɨga wa yingg iyenam. Ɨ ket b'auyaena rɨgap rɨga bobo wa yingg eyenauto. \v 7 Dɨde kwa kea towa nɨnda sobijog kabum ebnainonj. Ɨ Yesu opimemb kabum daka akasinonj, ɨ ket Godɨnd sɨteket yɨt yomnonj, ngɨrpu ket kwa Tina b'auyaena rɨga amninonj rɨga wa yingg iyenam. \v 8 Sɨ rɨgap auto dɨde ton kea ket ngor aukɨto. Seg re b'auyaena rɨgap rɨga wa pɨlke sana komb dɨde kabum komb akatto dɨde ga wa aramkɨto, sɨ seben (7) ukoi ga na komb owou yɨndangɨr aukɨto. \v 9 Ɨ Komkesa rɨga yepiya re wekenonj re powa tausɨn (4,000) na. Ɨ re ton diyam seg aukɨto, Yesu ket rɨga wetaweta amnɨkinonj towaina tungg wa menamenam. \v 10 Seg re ket odenja Yesu gɨga yokatonj Tina b'auyaena rɨga kɨma, ngɨrpu yikonj de Dalmanuta eriya wa. \s1 Parisai Rɨga Waina B'arkita Kɨd kesa kɨma Danda Wɨko Gatab \r (Mat 16:1-4) \p \v 11 Ɨ Parisai rɨga tuwonj Yesum pɨlwa dɨde Yesu kɨma yɨt b'ugwatento, nokɨp ton singi na yɨt ke Yesund gou wa omnam. Sɨ ton odede b'arkita kɨma Yesund yotonkeno da, “Man kɨd kesa kɨma danda wɨko yomnɨke! Ɨ ɨngkaemb sɨn motɨngwasu da Moina danda yikeny re Godɨm pɨlkae.” \v 12 Sɨ Yesu gar bebɨg kɨma ukoi kana nonya unggulitonj, ɨ yindonj da, “Nangga pae rɨgap yepim re yu wekeny onggɨt gowukoyɨnd, ton Ken oraka niyenyi Koina kɨd kesa kɨma danda wɨko yɨr ongongɨm? Kon ɨmɨnjog wanɨm nitinjɨn da Kon makwa ɨta yɨpa kɨd kesa kɨma danda wɨko tamnɨkaen towanɨm yepim re yu wekeny onggɨt gowukoyɨnd.” \v 13 Ɨ ket Yesu Parisai rɨga wa pɨlke yiwatonj dɨde b'usaya gɨga yokato Tina b'auyaena rɨga kɨma, ngɨrpu ket yiwato de sɨpa tab wa. \s1 Parisai Rɨga dɨde Erod Towaina Yist \r (Mat 16:5-12) \p \v 14 Ɨ b'auyaena rɨgap nony b'edatkurto nɨnda owou iyoyɨm, ajɨ ɨna yɨpaina owou nena ebnawonj gɨgand. \v 15 Ɨ Yesu ten nonony amninonj da, “Wɨn nony kɨma tekenyɨt! Dɨde wɨn yɨr kɨma tekenyɨt Parisai rɨga ake Erod towaina yist!”\f + \fr 8:15 \ft Yist re plawa ɨnɨka gasa e. Sɨ rɨgap yist yoramitenenyi re bred ogna ma.\f* Yesu ton Parisai rɨga dɨde Erod towaina negɨr ouyaena gatab na tendam yɨt ke yengendonj da ɨja emb jɨ rɨngma re yistɨt wɨko yomnɨk plawa wɨngɨrɨnd. Sɨ onggɨt penaemb Yesu odede yɨt yopulitonj. \v 16 Ajɨ b'auyaena rɨgap maka wumɨr aukɨto Yesu ma yɨt mop, sɨ ton towalenggyam b'arkena wuwenonj da, “Ton nok pae odede yinj, nokɨp mera owou awɨr im.” \v 17 Sɨ Yesu kea towaina b'arkena gatab wumɨr awonj, ɨ ket ten amninonj da, “Nangga mim wɨn b'arkena wuwenyɨt da wa owou awɨr im? Makaya wɨn wumɨr aindam ɨ makaya wɨn nony aukindam nangga ma Kon nindenyɨn? Rɨngma, waina nony menamena kut im? \v 18 Wɨn yɨrkɨp kɨma im, ajɨ nangga paim wɨn maka yɨr angindam? Ɨ wɨn yɨpya kɨma im, ajɨ nangga paim wɨn maka utkundenindam? Rɨka wɨn opima nonyɨnd owama eyenindam? \v 19 Sɨ re Kon paib (5) sana nganja ke paib tausɨn (5,000) rɨga angeninond, sɨ wɨn owou komb ke leamog wat na yɨndangɨr akattondam?” Ton mɨra yomno da, “Twelp (12) wat na.” \v 20 Ɨ Yesu b'usaya ten arkisinonj da, “Ɨ kwa re Kon sana ke powa tausɨn (4,000) rɨga angeninond, sɨ wɨn owou komb ke leamog ukoi ga na yɨndangɨr akattondam?” Ɨ ton kwa mɨra yomno da, “Seben (7) ukoi ga na.” \v 21 Seg Yesu kwa tina b'auyaena rɨga amninonj da, “Rɨka wɨn makaima nony aukindam nangga ma Kon nindenyɨn?” \s1 Yɨrdɨdɨ Rɨga B'ogɨl Omnam Betsaidand \p \v 22 Ɨ re ton Betsaida wa opekto, rɨgap ket yɨpa yɨrdɨdɨ rɨga Yesum pɨlwa yiyo ngɨrpu Yesund yɨjeneno da, “Be ngai Man tin yesopae yɨr ɨpangendam!” \v 23 Seg Yesu ket yɨrdɨdɨ rɨgand yɨm otona yiyonj dea ta tungg bau wa, ɨ ket auya yɨtmandonj tina yɨrkɨp wa dɨde ket yɨm yoramitonj ti pɨlɨnd. Seg re ket Yesu tin yerkitonj da, “Wɨi, opima man nangga im yɨr anginyɨt?” \v 24 Ɨ re ton yɨrdɨdɨ rɨga yɨr yikenonj, ton ket Yesund mɨra yomnonj da, “Kon rɨga im yɨr anginyɨn, ajɨ ton ɨja im wɨp wuweny da wul im.” \v 25 Tina yɨt seg ke ket Yesu b'usaya yɨm yoramitonj yɨrdɨdɨ rɨga ma yɨr kɨpɨnd, ɨ ɨdenatemb ket tina nɨmog yɨrkɨp epangendonda. Sɨ ton ket komkesa gasa pɨta kɨpɨnd yɨr anginonj. \v 26 Seg ket Yesu tin yɨtmɨkitonj tina met wa odede yɨt kɨma da, “Goro tungg wɨngɨr wa mekɨm!” \s1 Petro ma Pɨtapɨta Omni Yɨt Yesum Gatab \r (Mat 16:13-20; Luk 9:18-21) \p \v 27 Ɨ Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga wuwenonj nɨnda tungg nata Kaisareya Pilipo eriya wɨngɨrɨnd. Nyawɨnd Yesu Tina b'auyaena rɨga arkisinonj da, “Yena rɨgap nomnɨkenenyi da yeten Kon?” \v 28 Sɨ ton mɨra yomno da, “Nɨnda rɨgap endenenanj da Man Baptiso Yoantet, ɨ nɨndap da Man Eliyatet, ɨ kwa nɨndap da yɨpa God ma bageyamtet kesam God ma yɨna peba wɨngɨrɨnd.” \v 29 Ɨ Yesu ten kwa arkisinonj da, “Ajɨ wɨdaka rɨngmim, wɨn yena yomnɨkenenya da yeten Kon?” Petro mɨra yomnonj da, “Man re Kerisotet yena re God gaya ke yeaukonj Tina wɨko omnɨkam.” \v 30 Ɨ Yesu ten engainonj da, “Goro yena rɨga wumɨr omna kor gatab.” \s1 Yesu Tina Uj dɨde Utnyita Gatab Yɨt Pɨtapɨta Amninonj \r (Mat 16:21-28; Luk 9:22-27) \p \v 31 Ɨ ket Yesu ouyaena yotomonj Tina b'auyaena rɨga wa pɨlwa da, “Rɨgamna B'ɨga b'ogla jogjog b'ɨdgotnena takateniny. Sɨ Ju rɨga waina elda rɨga, ɨ yɨna mopyam sɨ rɨga, ɨ dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap Tin ɨta ɨsayi dem, ngɨrpu Tin onganji dem. Ɨ nowam bibɨrɨnd Ton ɨta uj ke tutnyis dem.” \v 32 Ɨ re Yesu onggɨtyam yɨt pɨtapɨta amneninonj, Petro ket Yesund wɨp yowarkitonj dɨde ket danda kɨma yɨt yomnonj da, “Goro odede yɨt apureninyɨt.” \v 33 Ajɨ re Yesu b'engendonj Tina b'auyaena rɨga wa wɨp wa, ɨ Ton ket Petrond samany yiyowonj da, “Satana! Man ewaikite Kor pɨlke! Mop nokɨp man ma ɨta nonyɨk b'amdena mekenyɨt Godɨmna singi mɨle omnɨkam ajɨ man rɨgaina singi mɨle omnɨka ma.” \v 34 Ɨ ket Yesu rɨga bobo ara emokinonj Tina b'auyaena rɨga kɨma, dɨde ten amninonj da, “Ra man yɨpa rɨgat singi taet Ken yɨmta undokam, man b'ogla naska moina singi komkesa terarkinyɨt, ɨ kwa man b'ogla komkesa bebɨg takasinyɨt Godɨm wɨkond ngɨrpu moina uj wul b'agbagɨnd, dɨde ket Ken yɨmta nutundoket. \v 35 Mop nokɨp yet ra tilenggyam tina yɨrkokar yɨrgong omnɨka iyeny, ton ɨta tina onggɨtyam yɨrkokar dadal edamkis dem. Ɨ daka yet ra tina yɨrkokar edamkis Kor map dɨde God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt map, ton ɨta tina onggɨtyam yɨrkokar okas dem. \v 36 Ɨ ra man komkesa gowukoi mornɨm okasɨt ɨ dɨde onggɨt gowukoi map moina yɨrkokar b'etɨdamkis dem, sɨ nangga b'ogɨl e man yɨr onget onggɨt gowukoi okati ke? \v 37 Nangga gasa kɨma e man rɨrɨr e igerkenyɨt moina yɨrkokar? \v 38 Ɨ yet ra man moina gar ke Ken dɨde Koina yɨt ɨngar kɨma takasinyɨt rɨga wa wɨngɨrɨnd yepim re yu negɨrjog mɨle ɨ gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle kɨma wekeny onggɨt gowukoyɨnd, sɨ Rɨgamna B'ɨga Toda mornɨm ɨngar kɨma e motkas dem, ra Ton yɨna aneru kɨma ik dem Ti B'u ma b'ogɨl ɨnyomarenand.” \c 9 \p \v 1 Ɨ Yesu ten amninonj da, “Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da yepim re wɨn owɨnki wekenyɨt dɨkɨnd, wa wɨngɨrɨnd nɨnda rɨgap makwa opima uj taukanj, ngɨrpu ra ton yɨr ongi dem God ma pumb tungg rɨnte ra ik Godɨmna wɨp omnena danda kɨma.” \s1 Yesu ma B'enga Wɨp Ɨnyomarena Yɨpa Dorɨnd \r (Mat 17:1-13; Luk 9:28-36) \p \v 2 Ɨ siks (6) bibɨr kak ke Yesu ara emokinonj Petro, Yakobo, dɨde Yoan, ɨ ten nena eyinonj de yɨpa ukoi dor kumb wa. Re ket tentawar wa opekto, Yesu b'enga wɨp aukonj towa wɨpɨnd. \v 3 Ɨ Tina kobɨrgɨm engendonj re bɨlbɨljog na. Sɨ gowukoi kobɨrgɨm ɨseka rɨga ma rɨrɨr e odede bɨlbɨljog tamnɨkanj towaina bɨlbɨl omnɨka ɨseka gasa ke. \v 4 Ɨ ket Eliya ake Mose kea b'auyaena rɨga wa wɨpɨnd pɨta awonda ɨ ket ton Yesu kɨma yɨtnono aenonda. \v 5 Seg re ket Petro Yesund yomnonj da, “Ouyaena Rɨga! Sɨn otomanti im wekenyɨn dɨkɨnd. Sɨ sɨn nowa wungapu plaimet raranginum, yɨpa Mornɨm, yɨpa Mosem, ɨ dɨde yɨpa Eliyam.” \v 6 Petro maka nony awonj nangga mana ton Yesund yomnonj. Mop nokɨp ton, nowa rɨga ma sobijog moga kɨma na wekenonj. Onggɨt penaemb jɨ ton nony kesa odede yɨt yopulitonj. \v 7 Ɨ onggɨt wɨnɨnd rɨmɨt ten ekangɨnjinonj, dɨde ket ara ikonj rɨm bora ke odede da, “Ɨtemb jɨ Koina B'ɨga yena re Kon singi yiyenyɨn. Sɨ wɨn Tin yutkunda!” \v 8 Ɨ re b'auyaena rɨgap towa nonony kesand yɨr ɨtaingento, ton makwa yena yɨr angto ajɨ Yesu nenata ton kɨma yɨbnonj. \p \v 9 Seg re ton dor kumb ke etaeta tuwonj de paga wa, nyawɨnd Yesu b'auyaena rɨga engainonj da, “Goro yena rɨga wumɨr tamneninam nangga gasa na re wɨn yɨr angindam, ngɨrpu ra Rɨgamna B'ɨga tutnyis dem uj ke!” \v 10 Sɨ re ton Yesu ma yɨt gar ke yokateno owamam, towa wɨngɨrɨnd kea ton b'arkena wuwenonj da, “Nangga mog e jɨ ɨtemb yɨtkak uj ke utnyita?” \v 11 Seg ton ket Yesund yerkito da, “Sɨ nangga pae meraina gog ouyaena rɨgap apurenanj da Eliya b'ogla naska menon okas, ɨ ti kak ke ket Keriso ik dem?” \v 12 Ɨ Yesu ket ten mɨra amninonj da, “Sɨ yena pebat yindeny da Eliya ɨta naska ik dɨde ton ket komkesa gasa b'obogɨl tangonjeniny. Ajɨ nangga pae kwa yɨna peband Rɨgamna B'ɨga gatab odede ɨrɨki yɨbɨm da Ton b'ogla jogjog b'ɨdgotnena takasiny dem ɨ dɨde rɨgap Tin ɨrɨnena kɨma b'ɨsaya iyenyi dem? \v 13 Ajɨ Kon wen tamninyɨn da Eliya re ke ikonj, ajɨ nɨnda negɨr rɨgap kea towaina singi rɨrɨrɨnd komkesa negɨr mɨle ti yomnɨkauto, odede rɨngmim re yɨna peband ɨrɨki wekeny ti gatab.” \s1 Yesu Negɨr Wɨngawɨnga Yewaikitonj Yɨpa Kewar B'ɨgam pɨlke \r (Mat 17:14-21; Luk 9:37-43a) \p \v 14 Ɨ re ton ɨtekto nɨnda b'auyaena rɨga wa pɨlwa, ton kea yɨr angto ukoi rɨga bobo. Ɨ rɨga bobop re b'auyaena rɨga ɨwatɨnti na awamto. Ɨ Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap yɨt b'ugwatento nɨnda b'auyaena rɨga kɨma. \v 15 Ɨ re komkesa rɨga bobop Yesund yɨr yongo, odenja ton ket ma sobijog sam kɨma na kɨd kesa aukɨto, ɨ b'ɨkento Ti pɨlwa dɨde simesime yomneno. \v 16 Ɨ Yesu ket ten arkisinonj da, “Nangga gatab mim wɨn ton kɨma yɨt b'ugwatenindam?” \v 17 Ɨ rɨga bobo wɨngɨrɨnd yɨpa rɨgat mɨra yomnonj da, “Ouyaena rɨga-wɨi! Negɨr wɨngawɨngate koina b'ɨgand okati yowameneny dɨde onggɨt negɨr wɨngawɨngate tin yɨt kesa yomnɨkeneny. Sɨ kon mor pɨlwa iyɨn re b'ogɨl omna ma. \v 18 Ɨ rɨdenat ra onggɨt negɨr wɨngawɨngat tin okas, ton kor b'ɨgand gou wa sap yotendeneny dɨde tugɨm ke tumol yaembɨkeneny dɨde or b'ɨinɨkeneny ɨ dɨde kakwulwul yomnɨkeneny. Sɨ kon ke pop Moina b'auyaena rɨga etenainyɨn negɨr wɨngawɨnga ewaikitam, ajɨ ton ma rɨrɨr na. Onggɨt penaemb ton yɨt b'ugwatento.” \v 19 Sɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Oo, gar ke utkunda kesa rɨga yepim re yu onggɨt gowukoyɨnd wekenyɨt! Rɨdede pɨn e Kon wɨn kɨma nɨtɨbnyɨn? Ɨ rɨdede pɨn e Kon musɨk wɨmenand netkenyɨn waina gar ke utkunda kesa mɨle gatab? B'ɨga iya kor pɨlwa!” \v 20 Seg re ket rɨgap b'ɨga iyo Yesum pɨlwa, ɨ negɨr wɨngawɨngat kea Yesund yɨr yongonj, dɨde b'ɨgand yuwongnenonj, ngɨrpu gou wa sap yotendonj dɨde tumol aembɨka kɨma yengendurkenonj. \v 21 Ɨ Yesu ti b'und yerkitonj da, “Rɨdede pɨn na onggɨtyam mɨle ti pɨlɨnd yɨbnenenyɨm?” Ti b'u mɨra yomnonj da, “Ɨdenata b'atomonj b'ɨga sobijogɨnd. \v 22 Ɨ usausapyam negɨr wɨngawɨngat tin ongandam wul wa yɨskeneny dɨde kwa nyɨ wa yɨskeneny. Ajɨ rada man rɨrɨr et nanggamog gasa omnɨkam onggɨt negɨr wɨngawɨngam pɨlwa, Man sɨn kear nomnine dɨde yɨm nokaine!” \v 23 Yesu tin yomnonj da, “Nangga ma man mindenyɨt da, ‘Ra Man rɨrɨr et'? Yet ra man ɨmɨnjog gar ke utkunda oramisɨt, God rɨrɨr e komkesa gasa motɨnkainy.” \v 24 Odenja onggɨt b'ɨga ma b'u b'okta ara yikenonj dɨde yomnonj da, “Kon kea gar ke utkunda yokasɨn. Ajɨ koina gar ke utkunda re ma rɨrɨrkɨpjog e, sɨ man yɨm notkaet.” \v 25 Ajɨ Yesu kea yɨr anginonj rɨga bobo yepiya re towa pɨlwa yɨpand b'ɨtkɨto yɨr ongongɨm. Ɨ ket Yesu negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga yingawonj da, “Man negɨr kɨlkɨl wɨngawɨnga yet re onggɨt b'ɨgand yɨt kesa dɨde yɨpya dumdum yomnɨkenenyɨt! Kon mitngaen. Or opende ti pɨlke, dɨde goro kwa b'usaya b'ɨtgarɨm dem ti pɨlɨnd!” \v 26 Ɨ onggɨt negɨr wɨngawɨngat b'okta irere yikenonj dɨde onggɨt b'ɨgand yuwongnenonj b'okta kana, ngɨrpu opendonj ti pɨlke. Sɨ ɨtemb re b'ɨga ɨja na wɨp yɨbnonj da uj rɨga re dɨde. Onggɨt penaemb jogjog rɨgap apurento da, “Ton ke uj e.” \v 27 Ajɨ Yesu tin yɨmɨnd yokatonj dɨde tin yonyitonj. Sɨ ket b'ɨgat onyitonj. \v 28 Seg ket Yesu yɨpa met wa b'ɨgaronj Tina b'auyaena rɨga kɨma, dɨde demb de ton nena ket wekenonj yɨpa pɨpmetɨnd. Ɨ ɨdenatemb ket Tina b'auyaena rɨgap yerkito da, “Nangga pena sɨn maka rɨrɨr aindam ɨtemb negɨr wɨngawɨnga ewaikitam?” \v 29 Ɨ Yesu mɨra amninonj da, “Makwa ɨta yɨpa nya odede gasa ewaikitam, ajɨ yɨr opmita danda ke\f + \fr 9:29 \ft Nɨnda Grik peband da “yɨr opmita dɨde owou uwabɨka danda ke”.\f* nena rɨrɨr e.” \s1 Yesu B'usaya Tina Uj dɨde Utnyita Gatab Pɨtapɨta Amninonj \r (Mat 17:22-23; Luk 9:43-45) \p \v 30 Ɨ ɨngkek ket yiwato dɨde pɨs nya wuwenonj Galili nata. Ajɨ Yesu makwa singi awonj yɨpa rɨga wumɨr okatam towaina wɨmenapu pɨpmet gatab. \v 31 Mop nokɨp onggɨt wɨnɨnd Ton Tina b'auyaena rɨga na ouyaena eyeninonj. Ton ten auyaeninonj da, “Rɨgamna B'ɨgand ɨta namb tɨb yii dem de rɨgaina yɨm kumb wa, sɨ onggɨt rɨgap Tin onganji dem. Ɨ ra ton onganji dem, nowam bibɨrɨnd Ton ɨta tutnyis dem uj ke.” \v 32 Ajɨ ton maka nony aukɨto onggɨt yɨtkak gatab, ɨ ton moga na aukɨto Yesund erkitam. \s1 Yete Ukoyam \r (Mat 18:1-5; Luk 9:46-48) \p \v 33 Ɨ re ton opekto de Kaparnaum wa dɨde yɨpa met wa wekenonj, Yesu Tina b'auyaena rɨga arkisinonj da, “Nangga gatab na wɨn yɨt b'ugwatenindam nyawɨnd?” \v 34 Ajɨ ton mumakesa na aukɨto, mop nokɨp kea ton nyawɨnd yɨt b'ugwatento odedemb da yete ukoyam. \v 35 Ɨ re Yesu omiti yɨbnonj, Ton Tina Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga ara emokinonj ɨ amninonj da, “Ra yɨpa rɨgat man singi taet ukoijog rɨga awowɨm, man b'ogla sobijogjog rɨga na taet, dɨde komkesa rɨga wa wɨko rɨga na taet.” \v 36 Ɨ Yesu yɨpa b'ɨga sobijog yokatonj dɨde yonyitonj towa wɨpɨnd, ɨ dɨde yɨm ke tin yikwatonj. Ɨ Tina b'auyaena rɨga amninonj da, \v 37 “Yet ra yɨpa odede b'ɨga sobijogɨnd Kor nyɨ kɨma simesime omɨny rɨnte re wɨp ke dɨkɨnd onyiti yɨbɨm, ton Kena simesime nomɨny. Ɨ dɨde yet ra Ken simesime notɨny, ton ma Kena simesime nomɨny ajɨ ton Tina yet re Ken nɨtmɨkitonj.” \s1 Yet Ra Ton Mera Tab ke Ɨbɨm, Ton re Men kɨma e \r (Luk 9:49-50) \p \v 38 Yoan Yesund yomnonj da, “Ouyaena rɨga-wɨi! Sɨn yɨpa rɨga yɨr yongu Moina nyɨ kɨma negɨr wɨngawɨnga ewaikitand. Sɨ sɨn tin yɨswangu da, ‘Goro yɨmta ke odede omnɨkɨm dem!’ Nokɨp ton ma ɨta yɨmta undoka miyeny sɨn kɨma.” \v 39 Ajɨ Yesu amninonj da, “Goro tin ɨswanga! Mop nokɨp yete re kɨd kesa kɨma danda wɨko yomnɨk kor nyɨ kɨma, onggɨt kak ke ton makwa rɨrɨr e wanakana Ken negɨr yɨt notɨny. \v 40 Nokɨp yet ra maka men netɨjgasiny, ton re mera tab ke rɨga e. \v 41 Kon ɨmɨnjog nitinjɨn da, ‘Yet ra yɨpa kapo nyɨ motkau kor nyɨ kɨma, nokɨp man Keriso ma nyɨ kɨma rɨga et, sɨ tina mɨra ma ɨta awɨr tainy dem.’ \s1 Negɨr Mɨle Omnɨkam Otonkena Mɨle \r (Mat 18:6-9; Luk 17:1-2) \p \v 42 “Ɨ ra yɨpa rɨgat odede b'ɨga sobijog wa wɨngɨrɨnd yɨpa b'ɨgand negɨr mɨle omnɨkam omɨny yepim re Ken gar ke utkunda ke nokatenyi, ɨtemb re ma sobijog bebɨg e tainy tinɨm. Ajɨ ɨtemb jɨ b'ogɨljog e tinɨm, rako rɨgap tina kunakakɨnd ukoi gɨmo danda kɨma yɨjobɨko kai ke dɨde yɨsko ukoi sɨpa nyɨ bora wa ujɨm, sɨ ma rako onggɨt b'ɨgand negɨr mɨle omnɨkam yingawonj. \v 43 Ɨ ra moina yɨpa yɨmɨt men negɨr mɨle omnɨkam motɨny, man b'ogla ɨtemb yɨm ɨpenjɨt. Ɨtemb re b'ogɨljog e mornɨm yɨpa yɨm kesa b'ɨgaram ngɨrpu kesa yɨrkokar tungg wa. Ajɨ ma b'ogɨl emb jɨ nɨmog yɨm kɨma meket dem de wul tungg wa rokate re osouka kesa wul dɨmɨl yɨmbeneny. \v 44 (Awɨr e)\f + \fr 9:44 \ft Nɨnda Grik peband da [Rokasim re uj kesa kupɨr wekeny rɨga jɨ kumbɨnd dadal ngɨrpu kesa, dɨde rokate re wul dɨmɨl rɨnte re rɨga imbrɨka eyeniny ma ɨta osoukeneny dadal ngɨrpu kesa.]\f* \v 45 Ɨ ra moina yɨpa pɨsɨt men negɨr mɨle omnɨkam motɨny, man b'ogɨl e ɨtemb jɨ pɨs ɨpenjɨt mor pɨlke. Ɨtemb re b'ogɨljog e mornɨm pɨsdudu kɨma b'ɨgaram ngɨrpu kesa yɨrkokar tungg wa. Ajɨ ma b'ogɨl emb jɨ nɨmog nɨmog pɨs kɨma mɨtɨskansi dem de wul tungg wa. \v 46 (Awɨr e)\f + \fr 9:46 \ft Nɨnda Grik peband da [Rokasim re uj kesa kupɨr wekeny rɨga jɨ kumbɨnd dadal ngɨrpu kesa dɨde osouka kesa wul dɨmɨl yɨmbeneny.]\f* \v 47 Ɨ ra moina yɨpa yɨrkɨpɨt negɨr mɨle omnɨkam motɨny, man b'ogɨl e ɨtemb yɨrkɨp ɨtkasɨt mor pɨlke. Ɨtemb re b'ogɨljog e mornɨm yɨpaina yɨrkɨp kɨma b'ɨgaram de ngɨrpu kesa God ma pumb tungg wa. Ajɨ ma b'ogɨl emb jɨ nɨmog yɨrkɨp kɨma mɨtɨskansi dem wul tungg wa, \v 48 rokasim re uj kesa kupɨr wekeny rɨga jɨ kumbɨnd dadal ngɨrpu kesa dɨde osouka kesa wul dɨmɨl yɨmbeneny. \v 49 Ɨ komkesa gar ke utkunda rɨga wul ke kɨlkesa sɨ gasa im taukanj odede rɨngmim re yɨna sɨ rɨgap sol esankenenanj sɨ gasa kumbɨnd. \v 50 Ɨ sol re b'ogɨl met omnɨka gasa e. Ajɨ ra sol solmet kesa tainy, sɨ wɨn yɨmta ke nangga gasa kae tina met ɨtenjya? Sɨ wɨn sol pɨla b'obogɨl wɨmena tuwenyɨt, ɨ ɨdenat wɨn ngɨmbla mɨle owama iyenya wa wɨngɨrɨnd.” \c 10 \s1 Yesu Bondɨk Awou gatab Auyaeninonj \r (Mat 19:1-12; Luk 16:18) \p \v 1 Ɨ Yesu ɨngkek ket yiwatonj dɨde ket yikenonj de Yuda eriya nata dɨde ket Yordan kɨlɨm yɨpa tab wa. Re rɨga bobo b'usaya Ti pɨlwa wuwenonj, Ton ket ɨja na kwa ten auyaeninonj rɨngmena re naskand ten auyaeneninonj. \v 2 Ɨ ket nɨnda Parisai rɨga Yesum pɨlwa tuwonj dɨde ket odede yɨt kɨma Tin yotonkeno da, “Rɨngma gog yɨtɨt yinj? Ra yɨpa rɨgat ti konggand bondɨk tomɨny, ton b'ogɨl e o ma b'ogɨl e?” \v 3 Ɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Rɨdede na Mose b'ingawa yoramitonj wa pɨlɨnd?” \v 4 Sɨ ton mɨra yomno da, “Mose ningainonj da ra yɨpa rɨgat singi tainy ti konggand bondɨk omnam, ton b'ogla bondɨk omna peba tɨrɨkau dɨde ket ɨtomb kongga tewaikis.” \v 5 Ɨ Yesu ten amninonj da, “Mose onggɨtyam b'ingawa yɨt wanɨm yɨrɨkonj, nokɨp waina gar re rogɨlkak na. \v 6 Ajɨ re God naska gowukoi yotobarkonj, Ton rɨga amnɨkonj re rɨga ake kongga na. \v 7 Onggɨt paemb rɨgat ti b'u ake ti mog terar ɨ dɨde ti kongga kɨma b'itɨnkisya. \v 8 Sɨ osiemb jɨ molkongga yɨpaina jɨ i taya. Sɨ osiemb molkongga re ma nɨmog i, ajɨ ton yɨpaina jɨ i. \v 9 Sɨ onggɨt paemb rɨna re God yɨpand enkitonj, goro yet wetaweta ramɨn.” \v 10 Ɨ re ket yɨpa met wa b'ɨgarkɨto, b'auyaena rɨgap Yesund yɨwatɨnto, ngɨrpu Tin yerkito onggɨtyam molkongga bond ke awou gatab. \v 11 Sɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Yet ra ti konggand bondɨk tomɨny dɨde kwa yɨpa b'enga kongga tokas ti konggam, sɨ ton gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle e omnɨka iyeny ɨtomb sisɨl kongga kɨma. Onggɨt gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle ke, ton naskanyam konggand negɨr mɨle e omnɨka wiyenainy. \v 12 Ɨ kwa ra yɨpa konggat ti leond bondɨk omɨny dɨde b'enga rɨga okas ti leowɨm, ton kea ket gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle e omnɨka iyeny ɨtemb sisɨl leo kɨma.” \s1 Yesu B'ɨga Sobijog B'ogɨl Amninonj \r (Mat 19:13-15; Luk 18:15-17) \p \v 13 Ɨ rɨgap towaina b'ɨga sobijog Yesum pɨlwa eyento odede nony kɨma da Yesu ten tasopainy b'ogɨl omnam. Ajɨ b'auyaena rɨgap ten samany kɨma rɨga ogoka eyento b'ɨga iyenam Yesum pɨlwa. \v 14 Ajɨ re Yesu yɨr anginonj, Ton gar soro awonj Tina b'auyaena rɨga wa pɨlwa, ngɨrpu ten amninonj da, “Tou b'ɨga sobijog Kor pɨlwa. Goro b'ɨga ogoka eyenindam, mop nokɨp odede b'ɨga wa maemb jɨ God ma pumb tungg. \v 15 Ɨ Kon ɨmɨnjog wen wumɨr tamninyɨn da yet ra maka ra God ma pumb tungg ɨmɨnjog ke okas odede b'ɨga sobijog re dɨde, ton makwa ɨta b'ɨtgarɨk dem onggɨt God ma pumb tungg wa.” \v 16 Ɨ Yesu yɨpayɨpa b'ɨga yɨm ke ikwatena eyeninonj ɨ yɨm aramiteninonj towa pɨlɨnd b'ogɨl omnam. \s1 Jogjog Gasa kɨma Sisɨl Rɨga \r (Mat 19:16-30; Luk 18:18-30) \p \v 17 Ɨ re Yesu menon yokatonj, nyawɨnd yɨpa rɨga Ti pɨlwa b'ɨtkonj ɨ ket Ti pɨl wa kumsos b'amkonj. Seg ton ket Yesund yerkitonj da, “B'ogɨl ouyaena rɨga-wɨi! Nangga e kon omnɨken dadal ngɨrpu kesa yɨrkokar owabɨntam?” \v 18 Ajɨ Yesu tin mɨra yomnonj da, “Nangga pena man Ken nogenaet da b'ogɨl rɨga? Makwa ɨta yete b'ogɨl rɨga ajɨ Godta tinta yɨpaina. \v 19 Man wumɨr et jɨ opi re God ma b'ingawa yɨt, goro rɨga ongandɨm, goro gigɨr dɨde yɨgyɨg b'iyena mɨle omnɨka, goro yurowam, goro rɨga gatab yɨr ungati kesa b'anygɨnena yɨt usekɨm, goro okatɨm yɨpa rɨga ma gasa b'anygɨnena nya ke, tesnaet mor b'u ake mor mog.” \v 20 Seg ton ket Yesund yomnonj da, “Ouyaena rɨga-wɨi! Kon kea komkesa onggɨtyam b'ingawa yɨt yɨmta undoka eyeneninond koina kewar wɨn ke ngɨrpu yu.” \v 21 Ɨ ket Yesu tin yɨr yɨpkonj dɨde singi yiyenonj, dɨde ket tin yomnonj da, “Man yɨpa gasa e yesungaet. Sɨ man meke! Ɨ nangga gasa im re mor mɨbnainy man tasoginyɨt, ɨ dɨde ket man komkesa osogi wulkɨp ogona teyeninyɨt gasa kesa rɨga wa. Ra man odede omnɨket, yɨmta ke ket mor jogjog b'ogɨljog gasa opima mɨtɨbnainy dem de pumb tungg wa. Seg ket man metket Kor pɨlwa dɨde ket yɨmta nutundoket!” \v 22 Ɨ onggɨt rɨgat ket as ɨrontonj ɨ ton ket gar bebɨg kɨma yiwatonj, mop nokɨp ti jogjog gasa na yɨbnainonj. \p \v 23 Ɨ Yesu yɨrɨk ɨnjomkena eyeninonj dɨde tina b'auyaena rɨga amninonj da, “Jogjog gasa kɨma rɨgam b'ɨgaram de God ma pumb tungg wa, ɨtemb re ma sobijog bebɨg e.” \v 24 Ɨ ket Yesu ma odede yɨt map, b'auyaena rɨgap kɨd kesa aukɨto. Sɨ Yesu b'usaya ten mɨra amninonj da, “Kor b'ɨgawar! Utkunda! God ma pumb tungg wa b'ɨgaram re ma sobijog bebɨg e. \v 25 Ukoi jɨ b'angga kamel b'ɨgaram de nidɨl bora wa, ɨtemb re jɨ ma bebɨg e, ajɨ jogjog gasa kɨma rɨgam God ma pumb tungg wa b'ɨgaram, ɨtemb re jɨ ukoijog bebɨg e.” \v 26 Yɨt seg ke B'auyaena rɨgap ɨsanikesa ukoijog kɨd kesa aukɨto, ɨ ket towalenggyam b'arkento da, “Sɨ yete rɨrɨr e yɨrkokar okatam?” \v 27 Yesu ten yɨr epkinonj dɨde ket amninonj da, “Rɨgam onggɨtyam gasa ti omnɨkam re ma rɨrɨr im, ajɨ Godɨm nena Ti rɨrɨr im. Mop nokɨp Godɨm re komkesa gasa rɨrɨr im Ti omnɨkam.” \v 28 Sɨ ket Petro Yesund yomnonj da, “Yɨr de, sɨn komkesa gasa erarkɨtondam dɨde ket mena yɨmta undoka miyenyu. Sɨ rɨngmim taukanj sowanɨm?” \v 29 Ɨ Yesu mɨra amninonj da, “Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da yepiya re erarkɨto towa met, towa nanywar, towa yɨngganwar, towa mog, towa b'u, towa b'ɨgawar, dɨde towa gou kor map dɨde God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt map, \v 30 ton ɨmɨnjog opima andredpyam takatanj onggɨt gowukoyɨnd met, nanywar, yɨngganwar, mog, b'ɨga dɨde gou, ajɨ ton opima bebɨg dɨde b'ɨsadrena mɨle takatenanj rɨga wa pɨlke God ma yɨt yɨmta undokand. Ɨ ton ɨmɨnjog dadal ngɨrpu kesa yɨrkokar okasi dem de sisɨl gowukoi wa rɨnte ra ik dem. \v 31 Ajɨ rɨga yepim re yu ukoijog nyɨ rɨga pɨla wekeny, towa wɨngɨrɨnd jogjog rɨga opima yɨmta ke sobijogjog nyɨ rɨga taukanj dem. Ɨ rɨga yepim re yu sobijogjog nyɨ rɨga pɨla wekeny, towa wɨngɨrɨnd jogjog rɨga opima yɨmta ke ukoijog nyɨ rɨga taukanj dem.” \s1 Yesumna Nowam Bage Yɨt Tina Uj dɨde Utnyita gatab \r (Mat 20:17-19; Luk 18:31-34) \p \v 32 Re ton menon yokato de Yerusalem taun wa, nyawɨnd Yesu naskanaska nya yɨmayonj. Sɨ twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga gɨmɨrom kɨma kaktɨtɨ aukɨto dɨde kwa nɨnda Tina yɨmta undoka rɨgap daka moga aukɨto. Ɨ Yesu ket b'usaya twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga kɨma yɨpand awonj, dɨde Ton ket amninonj Ti gatab yɨt rɨnsim ra taukanj dem Ti pɨlɨnd \v 33 da, “Yɨr de, men menon yokasu re Yerusalem ma. Yɨpa rɨgat ɨta Rɨgamna B'ɨgand tɨb yii dem dɨde takainy dem yɨna mopyam sɨ rɨga dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga wa pɨlwa, ɨ ket tonpim tɨrɨr omnyi dem Tin ongandam. Ɨ dɨde ton ket Tin yiyi dem de God ma obagɨki kesa rɨga wa pɨlwa. \v 34 Ɨ ton ket God ma obagɨki kesa rɨgap Tin ngong engena kɨma jɨ malɨk omnɨka iyenyi dem, Tin auya ɨtmanda iyenyi dem, ɨ Tin ɨraska iyenyi dem, ngɨrpu onganji dem. Seg ket nowam bibɨrɨnd Ton tutnyis dem uj ke.” \s1 Yakob ake Yoan Towaina B'arkita \r (Mat 20:20-28) \p \v 35 Ɨ Jebedaimna b'ɨga Yakobo ake Yoan Yesum pɨlwa tetkonda dɨde Tin yomnonda da, “Ouyaena rɨga-wɨi, sɨn singi da Man yɨpa gasa sowanɨm omnɨket nangga mana ra sɨn metɨrkisya.” \v 36 Sɨ Yesu ten mɨra amnonj da, “Nangga gasa mi wɨn singi aya Kon wanɨm omnɨkam?” \v 37 Ɨ ket nanyɨngganɨp Yesund yomnonda da, “Ra Man king nyɨ okasɨt dem b'ogɨl ɨnyomarena kɨma, sowa notkaet nɨmog pɨpmet omitam yɨpa Moina yɨmjog yɨm tab ke ɨ yɨpa kwa sawai yɨm tab ke.” \v 38 Ɨ Yesu ket ten amnonj da, “Wɨn ma wumɨr i nangga ma wɨn nerkisya. Rɨka wɨn rɨrɨr i Koina b'ɨdgotnena kapo nyɨ onayam rɨnte ra Kon onaen dem, dɨde Koina ujɨm baptiso okatam rɨnte ra Kon okasɨn dem?” \v 39 Ajɨ ton tin mɨra yomnonda da, “Sɨn rɨrɨr i.” Sɨ Yesu mɨra amnonj da, “Wɨn b'ogɨl i onaya dem Koina b'ɨdgotnena kapo nyɨ rɨnte ra Kon onaen dem, dɨde Koina ujɨm baptiso okasya dem rɨnte ra Kon baptiso okasɨn dem. \v 40 Ajɨ omitam gatab ɨt re Kor yɨmjog yɨm tab wa dɨde sawai yɨm tab wa, ɨtemb re ma Kor ogona gasa im. Ajɨ God towa mi jɨ pɨpmet takau dem yama na re Ton angonjenawonj.” \v 41 Ɨ re ten (10) ɨtmɨkitijog rɨgap onggɨtyam yɨt utkundo, ton Yakobo ake Yoan wa pɨlwa soro aukɨto. \v 42 Seg Yesu ket komkesa b'auyaena rɨga ara emokinonj Ti pɨlwa menonɨm dɨde ten amninonj da, “Wɨn wumɨr im da wɨp iyoi rɨga yepim re rɨga angwatenanj God ma obagɨki kesa rɨga wa wɨngɨrɨnd, ton towaina rɨga wanɨm aukenenanj re yonggyam im, dɨde kwa towaina ukoijog nyɨ rɨgap ɨsanikesa danda engaenenanj towaina rɨga wa pɨlwa. \v 43 Sɨ wa wɨngɨrɨnd re ma ɨja e jɨ. Ajɨ wa wɨngɨrɨnd yet ra singi tainy ukoi rɨga awowɨm, ton b'ogla waina wɨko rɨga rau. \v 44 Ɨ daka kwa wa wɨngɨrɨnd yet ra singi tainy pumbjog wa ukoi rɨga wɨmenam, ton b'ogla komkesa rɨgaina goujog wɨko rɨga rau. \v 45 Mop nokɨp Rɨgamna B'ɨga ma odede mop pena ikonj onggɨt gowukoi wa da rɨga Tinɨm wɨko rɨga taukanj. Ajɨ Ton ikonj re rɨga wa wɨko rɨga awou mana dɨde Tina yɨrkokar ke jogjog rɨgaina negɨr mɨle ɨraba mɨra okawa mana.” \s1 Yesu Yɨrdɨdɨ Rɨga Bartimeond Yɨsakendonj \r (Mat 20:29-34; Luk 18:35-43) \p \v 46 Ɨ ton ket tuwonj de Yeriko wa. Ɨ re Yesu Yeriko ke yiwatonj Tina b'auyaena rɨga dɨde ukoi rɨga bobo kɨma, yɨpa yɨrdɨdɨ rɨga, Bartimeo ɨt re Timaiyo ma b'ɨga, ton nya yɨund omiti yɨbnenenonj wulkɨp b'ɨjenenand. \v 47 Ɨ re ton utkundonj da Najaret tunggam Yesute yik, ton ket Yesund b'okta ara yɨawonj da, “Dawidɨmna b'ɨga, Yesu-wɨi! Kear nomne-o!” \v 48 Ajɨ jogjog rɨgap tin samany yiyowo da, “Muma kesa ae!” Ajɨ ton kwa ara yoikɨndenawayonj da, “Dawidɨmna b'ɨga-wɨi! Kear nomne-o!” \v 49 Seg ket Yesu omanda onyitonj, ɨ ket rɨga amninonj da, “Tin ara yemoka!” Ɨ rɨgap ket onggɨt yɨrdɨdɨ rɨgand ara yemoko da, “Sam ae! Utnyite! Ton ke ara memok.” \v 50 Ɨngkek ket ton tina kobɨrgɨm b'ɨskantonj, dɨde b'atiyakena yikonj Yesum pɨlwa. \v 51 Ɨ Yesu tin yerkitonj da, “Nangga ma man singi aet Kon mornɨm omnɨkam?” Seg onggɨt yɨrdɨdɨ rɨgat Tin mɨra yomnonj da, “Ouyaena Rɨga! Kon singi en yɨr opngendam.” \v 52 Ɨ Yesu tin yomnonj da, “Yiwate! Moina gar ke utkundate men mɨsakenj.” Seg odenja ket ɨtemb yɨrdɨdɨ rɨgat yɨr b'ɨskena yikenonj dɨde ket Yesund yɨmta yundokonj nyawɨnd. \c 11 \s1 Yesu Yerusalem wa B'ɨgaronj \r (Mat 21:1-11; Luk 19:28-40; Yoan 12:12-19) \p \v 1 Ɨ ton ket Yerusalem taun wuswus wa aukɨto dɨde ket opento de Betpage tungg dɨde Betaniya tungg wa rɨna re Olib dorɨnd ebnonda. Ɨ ɨngkenaemb ket Yesu Tina nɨmog b'auyaena rɨga etmɨkitonj \v 2 odede yɨt kɨma da, “Wɨn eka onggɨt tungg wa rɨnte re wa wɨp ke yɨbɨm! Ra wɨn onggɨt tungg wa b'ɨtgarya, odenja odarya dor yɨpa dongki b'ɨga rɨnte re kai ke wulɨm pɨlɨnd ɨjobɨki yɨbɨm dɨde makaya yɨpa rɨgat angis tina teskak kumbɨnd. Sɨ wɨn ket kai ɨtrekya dɨde iya dor kor pɨlwa. \v 3 Ɨ ra yɨpa rɨgat wen tarkis dor da, ‘Wɨn nangga pae odede yomnɨkya?’ wɨn b'ogla wumɨr omnya dor da, ‘Yonggyam ɨtemb dongki b'ɨga singi e yomɨny ingawam’. Ɨ ra wɨn yɨt opurena seg taya dor, ɨtemb rɨga odenja e ɨtmɨkis dor dɨkɨnd.” \v 4 Re ket ton nɨmog b'auyaena rɨga opendonda de onggɨt tungg wa, ton kea yodaronda yɨpa dongki b'ɨga rɨna re ɨjobɨki yɨbnonj yɨpa met mora wusɨnd, ngɨrpu ton ket dongki kai yɨtrekonda. \v 5 Ɨ nɨnda onyiti rɨgap ten amno da, “Nangga pae wɨn dongki b'ɨga kai yɨtrekya?” \v 6 Ɨ ton ket mɨra amninonda rɨja na re Yesu ten amnonj. Ɨngkek ket rɨgap ten etmɨkito. \v 7 Ɨ ton ket ɨtemb dongki b'ɨga iyonda Yesum pɨlwa dɨde towaina tumɨnd kobɨrgɨm dongki kumb wa aramkinonda. Seg Yesu dongki kumb wa angitonj. \v 8 Ɨ jogjog rɨgap kea towaina tumɨnd kobɨrgɨm Tina menonpu nyawɨnd ondrɨka eito, ɨ dɨde kwa jogjog rɨgap wulpip epkɨto sopapund dɨde nyawɨnd ondrɨka eito ukoi ɨsnawa kɨma. \v 9 Ɨ rɨga yepiya re ti wɨp nata dɨde ti kak nata wuwonj, ton b'okta ara kɨma ger ɨtanga yiyo da, \q1 “Osanna, sowa Yɨrkokar Okawa Rɨgam pɨlwa! \q2 Ɨta God ma b'ogɨl Man kɨma \q2 yete re Yonggyamɨm nyɨ kɨma ik! \q1 \v 10 Ɨta God ma b'ogɨl mera b'u Dawid ma kantrim pɨlwa rɨnte re ik! \q2 Osanna, pumbjog Godɨm pɨlwa!” \m \v 11 Ɨ re Yesu opendonj de Yerusalem taun wa, Ton ket b'ɨgaronj de yɨnamet aba wa ɨ dɨde Ton kwa yɨr eyeninonj komkesa gasa. Ɨ kea daka bibɨr wɨn awɨr auka yikonj, Yesu ket opendonj ɨ yikonj Betaniya wa Tina Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga kɨma. \s1 Yesu Yɨpa Pig Wul Sake Yomnonj \r (Mat 21:18-19) \p \v 12 Ɨ yɨpa bibɨr kak ke re Ton yiwato Betaniya tungg ke, Yesu owoupa na awonj. \v 13 Ɨ re Yesu pajapaja yɨr yongonj yɨpa pig wul rɨna re jogjog rom kɨma yɨbnonj, Ton yikonj onggɨt wul mop wa wulkɨp orakam. Ajɨ re Ton ket wul mop wa onyitonj, ton makwa pig kɨp yɨr anginonj, ajɨ rom nena na wekenonj. Nokɨp ɨtemb re ma pig kɨp wɨn na. \v 14 Sɨ Yesu ket ɨtemb pig wul yomnonj da, “Makwa ɨta yete yɨmta ke mor pɨlke kɨp ou dem.” Re ton pig wul sake yomnonj, kea Tina b'auyaena rɨgap Tina yɨt utkundo. \s1 Yesu God ma Yɨnamet Kɨlkesa Yomnonj \r (Mat 21:12-17; Luk 19:45-48; Yoan 2:13-22) \p \v 15 Seg re ton wuwonj de Yerusalem taun wa, Yesu ket b'ɨgaronj yɨnamet aba wa. Ɨ Ton ket eaukeninonj rɨga yepiya re Godɨm sɨ gasa asogenento dɨde rɨga yepiya re imda eyenento yɨnamet aband. Ɨ dɨde ket Ton gu engendurkena eyeninonj wulkɨp sensi omnenapu kasa rɨkɨnd re b'engabenga wulkɨp wekenonj ogonam dɨde yɨnamet teks wulkɨp imdam, dɨde Godɨm sɨ gasa gimai osogapu kasa. \v 16 Ɨ Yesu ogoka eyeninonj da makwa ɨta yɨpa rɨgat gasa teyeniny yɨnamet aba nata. \v 17 Ɨ ket Yesu rɨga auyaeninonj dɨde amninonj da, \q1 “Yɨna peband ɨja emb jɨ yɨnamet gatab ɨrɨki yɨbɨm da, \q1 ‘Rɨgap b'ogla Koina met yagenae yɨr opmitenapu met ke komkesa b'engabenga yɨtam wa.’ \q2 Ajɨ wɨnpim ɨtemb yɨnamet wɨp yomnɨkya da raskol waina wɨmenapu met e.” \m \v 18 Sɨ yɨna mopyam sɨ rɨga dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap kea utkundo onggɨt gatab yɨt rɨna re Yesu gasa amnɨkinonj yɨnametɨnd. Ɨ re ton utkundo da komkesa rɨga bobo re kea Yesu ma ouyaena ke sam kɨma kɨd kesa aenanj, ton ket Yesund moga yuwado. Sɨ onggɨt penaemb ton nya oraka yiyeno Yesund ongandam. \v 19 Ɨ re sɨ imokonj, Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga kɨma yɨpand yiwato Yerusalem taun ke. \s1 Pig Wul Uj gatab Ouyaena \r (Mat 21:20-22) \p \v 20 Ɨ ɨspari ke re ket Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga menon yokato de Yerusalem taun wa, nyawɨnd ton ɨtemb pig wul yɨr yongo re komkesa yarɨmkak uj ai na ap ke de ngɨrpu pipkak wa. \v 21 Sɨ Petro re kea nonyɨnd awaminonj Yesu ma sake yɨt rɨna re pig wulɨm pɨlwa yopulitonj. Ɨ ton ket Yesund yomnonj da, “Ouyaena Rɨga-wɨi! Yɨr de, ɨtemb pig wul rɨna re Man sake yomnyɨmɨt re ke yarɨmkak uj ai e yɨbɨm.” \v 22 Ɨ Yesu ten mɨra amninonj da, “Wɨn Godɨnd gar ke utkunda ke yokata! \v 23 Kon ɨmɨnjog nitinjɨn da yet ra yɨpa rɨgat opulis onggɨt dorɨm pɨlwa da ‘Molenggyam b'uromate dɨde molenggyam b'ɨskante sɨpa wa,’ dɨde ra ton maka nony nɨmognɨmog taeny tina garɨnd, ajɨ ra ton gar ke utkunda oramis da ‘Koina opuliti yɨt ɨta ɨmɨnjog tawɨk,’ sɨ ket ɨtemb tina yɨt ɨta ɨmɨnjog tinɨm tawɨk. \v 24 Odede paemb kon wen wumɨr tamninyɨn da nangga mana ra wɨn yɨr opmita ke b'arkita taramisindam ɨ ra wɨn gar ke utkunda oramisya da ‘Sɨn ke mɨra akasindam,’ sɨ ket opimemb gasa opima ɨmɨnjog taukanj wanɨm. \v 25 Ɨ ra wɨn yɨr opmitam tonyisindam, wɨn b'ogla komkesa rɨga wa komkesa negɨr mɨle awɨr omnɨka teyenaindam rɨnsim re wɨn nonyɨnd owama eyenindam. Nokɨm da ɨdenat wa B'u God yete re yɨbɨm pumb tungg wa, Todaka kwa wa negɨr mɨle awɨr tamnɨkainy.” \v 26 (Awɨr e)\f + \fr 11:26 \ft Nɨnda Grik peband da [Ajɨ ra wɨn maka ra rɨga wa negɨr mɨle awɨr omnɨka teyenaindam, sɨ wa B'u God yete re yɨbɨm pumb tungg wa, Todaka makwa opima wa negɨr mɨle awɨr tamnɨkainy.]\f* \s1 Yesu ma Juwai gatab B'arkita \r (Mat 21:23-27; Luk 20:1-8) \p \v 27 Ɨ Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga b'usaya wuwonj Yerusalem taun wa. Ɨ re Yesu menon yokatonj yɨnamet aba nata, odedend ket yɨna mopyam sɨ rɨga, Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga dɨde Ju rɨga waina elda rɨga ket tuwonj Ti pɨlwa. \v 28 Ɨ ton Yesund yerkito da, “Man nangga juwai kaim onggɨtyam gasa amnɨkinyɨt? Ɨ yet Mor onggɨtyam juwai mokawonj onggɨtyam gasa omnɨkam?” \v 29 Ɨ Yesu ket ten mɨra amninonj da, “Sɨ Kon yɨpa yɨt gatab e wen tarkisinyɨn. Wɨn b'ogla mɨra notɨnya! Sɨ onggɨt kak kaim Kon wen wumɨr tamninyɨn nangga danda kaim Kon onggɨtyam gasa amnɨkinyɨn. \v 30 Wɨn wumɨr nomna! Rɨngma, Yoanɨmna baptiso Godɨm pɨlkae ikonj, o mɨnda rɨka rɨga wa pɨlkae?” \v 31 Ɨ ton towa wɨngɨrɨnd yɨt b'ɨglenena wuwenonj da, “Ra men mɨra omnyu da, ‘Godɨm pɨlkae,’ sɨ Ton opima netɨrkisiny dor da, 'Sɨ wɨn nangga pena maka Yoanɨmna baptiso gatab gar ke utkunda ke yokatonda?’ \v 32 Rɨngma men jaba nitinjindam da, ‘Rɨga wa pɨlkae'?” Ajɨ ton rɨga bobo na moga uwadto. Mop nokɨp komkesa rɨgap Yoanɨnd ɨmɨnjog kae yokatenyi da ton re ɨmɨnjog God ma yɨpa bageyam na. \v 33 Sɨ ton ket Yesund mɨra yomno da, “Sɨn ma wumɨr im.” Ɨ Yesu daka ket ten mɨra amninonj da, “Sɨ Kodaka ma opima wen wumɨr tamninyɨn nangga danda kaim Kon onggɨtyam gasa amnɨkinyɨn.” \c 12 \s1 Negɨr Greip Sopapu Wɨko Rɨga gatab Tendam Yɨt \r (Mat 21:33-46; Luk 20:9-19) \p \v 1 Seg Yesu tendam yɨt ke ten amninonj da, “Yɨpa rɨgat greip nangg ɨtot eyeninonj tina gowɨnd, ɨ sopapund kotal eror yiyenonj, ɨ greip kɨp ungka gasa oramitam gou kip yoskonj, ɨ dɨde sopapu yɨr ɨpkam yɨpa pumbpumb met yorangonj. Seg re ket ton nɨnda wala rɨga kɨma yɨtnono aento dɨde tɨrɨr yomno da, ‘Ra kɨp wɨn okas dem, yonggyam opima sopapu mɨra greip kɨp takasiny dem.’ Yɨt seg ke, ton ket sopapu towa akainonj dɨde menon yokatonj b'enga kantri wa. \v 2 Re greip kɨp wɨn yokatonj, ɨtemb yonggyam ton yɨpa tina wɨko rɨga yɨtmɨkitonj opimemb wala rɨga wa pɨlwa sopapu ke nɨnda mɨra greip kɨp okatam. \v 3 Ɨ wala rɨgap ɨtemb tina wɨko rɨga yokato, yipowo, dɨde yɨtmɨkito mɨra omni kesa. \v 4 Sɨ yonggyam kwa nɨmogɨm tina b'enga wɨko rɨga yɨtmɨkitonj. Ajɨ ton wala rɨgap tin mop yowarato, dɨde ɨngar kɨma nenegɨr kana yomneno. \v 5 Ɨ ton kwa yɨpa b'enga yɨtmɨkitonj. Ajɨ kea ton wala rɨgap kwa tin yongando uj tama na. Ɨ kwa b'usaya jogjog etmɨkisinonj, ajɨ ton wala rɨgap kwa nɨnda epouto, dɨde nɨnda angandto uj tama na. \v 6 Seg ɨna yɨpaina ti b'ɨgat komb awonj ɨtmɨkitam yena re ton singi yiyenenonj. Sɨ yonggyam ton kikitumam ɨtemb tina b'ɨga yɨtmɨkitonj towa pɨlwa odede nony kɨma da, ‘Ton opima koina b'ɨgand ɨsnai dem.’ \v 7 Ajɨ re onggɨt wala rɨgap towa yonggyamɨmna b'ɨga yɨr yongo, ton towalenggyam apurento da, ‘Ɨtemb b'ɨga re tina sopapu owabɨnta rɨga e. Sɨ b'ogɨl e, men tin yangandu. Ɨ men ɨdenatemb ket owabɨnta rɨga taindam onggɨt sopapum.’ \v 8 Seg ton ket tin yokato dɨde uj tama na yongando, ngɨrpu yɨskanto greip sopapu bau wa. \v 9 Sɨ nangga e ket onggɨt greip sopapu yonggyamɨt omnɨk dem? Sɨ ton ɨta ik dem onggɨt wala rɨga wa pɨlwa dɨde ket ten uj tama na tanganjiny dem. Ɨ ton ket ɨtemb greip sopapu takainy dem b'enga rɨga wa pɨlwa. \v 10 Ma wɨn maka odede yɨtkak agenkɨtondam yɨna peband, ɨte re da, \q1 ‘Yɨpa Motɨr met oranga rɨgap b'ɨsayo met orangam, \q2 ajɨ God ket yɨmta ke met wugɨnd yoramitonj onggɨt met emorkam. \q2 Sɨ Ton ket ɨmɨnjog ɨsnawa kɨma Motɨr na awonj onggɨt met oranga wɨngɨrɨnd. \q1 \v 11 Ɨ ɨtemb re Yonggyam Godɨm pɨlkaemb jɨ aukonj, \q2 sɨ kwa ɨtemb re otomantijog na aukonj mera yɨrɨnd'?” \m \v 12 Sɨ onggɨt Ju rɨga waina wɨp iyoi rɨgap yepiya re wekenonj onggɨt pɨpmetɨnd, ton nya oraka eyento Yesund yɨmɨnd okatam. Mop nokɨp ton kea wumɨr yokato da, “Ton sɨna tendam yɨt ke nomneniny.” Ajɨ ton rɨga bobo map moga auto, ɨ Yesund yɨraro ɨ dɨde ket yiwato. \s1 Kaisam pɨlwa Teks Oramkam gatab Otonkena Yɨt \r (Mat 22:15-22; Luk 20:20-26) \p \v 13 Sɨ ket Ju rɨga waina mopyam rɨgap Parisai rɨga dɨde Erodɨmna yɨmta undoka rɨga wɨngɨrɨnd nɨnda rɨga emdɨto dɨde etmɨkurto Yesum pɨlwa. Nokɨm da ɨdenat ton b'anygɨnena nya ke Tina negɨr yɨt okasi dɨde onggɨt Tina yɨt ke Tin negɨr omnyi. \v 14 Ɨ ton ket tuwonj Yesum pɨlwa dɨde ket Yesund yomno da, “Ouyaena rɨga! Sɨn wumɨr im da Man ɨmɨnjog rɨga et. Ɨ Man makwa ɨta yena moga yuwadenenyɨt. Mop nokɨp Man makwa gɨm kaim rɨga wa pɨlɨnd bu b'iyena mɨle amnɨkeneninyɨt ajɨ komkesa rɨga yɨpa rɨrɨrkɨp im dɨmdɨm amnɨkeneninyɨt. Ajɨ Man Godɨmna nya kaim ɨmɨnjog yɨtkak rɨrɨrɨnd rɨga auyaeninyɨt. Sɨ rɨngma, Roma kantri mopyam king Kaisam teks ogonam, ton b'ogɨl e o ma b'ogɨl e? B'ogɨl e sɨn ogonenindam o ma sɨn opima ogonenindam?” \v 15 Ajɨ Yesu kea towaina mɨle nony ke akatawonj da ton gɨm ke b'ogɨl yɨt im apurenanj ajɨ towaina garɨnd re yɨpa nenegɨr nya ke otonkena mɨle e yɨbɨm. Sɨ Ton ket ten amninonj da, “Nangga pae wɨn nenegɨr nya ke Ken otonkena niyenya? Yɨpa Roma kantri wulkɨp denari iya dɨde Ken nouyawa!” \v 16 Ɨ re ton iyo yɨpa denari, Yesu ten arkisinonj da, “Yaina wɨp e dɨde nyɨ e ɨrɨki i jɨ onggɨt wulkɨpɨnd?” Ɨ ton ket mɨra yomno da, “Roma kantri mopyam king Kaisamna i.” \v 17 Sɨ Yesu ten amninonj da, “Wɨn Kaisam ogonindam nangga im re Kaisa ma ogenaya gasa, ajɨ Godɨm ogonindam nangga im re God ma ogenaya gasa.” Re yɨt seg ke ton ma sobijog na kɨd kesa aukɨto onggɨtyam yɨt gatab. \s1 Uj ke Utnyita gatab Otonkena Yɨt \r (Mat 22:23-33; Luk 20:27-40) \p \v 18 Ɨ Sadukai rɨga tuwonj Yesum pɨlwa yepiya re apurenento da, “Rɨga ma opima uj ke tutnɨkanj dem.” Ɨ ton ket Yesund yerkito da, \v 19 “Ouyaena rɨga! Mose God ma yɨna peband erɨkinonj meranɨm omnɨkam da, ‘Ra yɨpa rɨga uj tainy dɨde ti konggand tɨrar b'ɨga oraki kesa, ti nany o ti yɨngganɨt tokas ɨtomb mik ɨ ti nanyɨm o ti yɨngganɨm nyɨ kɨma im b'ɨga tarakiny.’ \v 20 Ɨ ket seben (7) nanyɨngganwar wekenonj. Ɨ nanyam rɨgat yɨpa kongga wokatonj ɨ b'ɨga oraki kesa uj awonj. \v 21 Sɨ ti wus ke yɨngganɨt ti nany ma mik wokatonj ɨ dɨde kwa toda b'ɨga oraki kesa uj awonj. Ɨ dɨde kwa ti wus ke yɨngganɨt toda kwa odede na awonj. \v 22 Sɨ komkesa seben (7) nanyɨngganwar ɨtomb yɨpaina konggand okatena tiyo dɨde uj aukɨto b'ɨga oraki kesa. Seg ket kikitumjog ɨtomb kongga todaka uj awonj. \v 23 Ɨ ra uj rɨga utnyita wɨn ik dem, ɨtomb kongga opimemb seben (7) nanyɨngganwar wɨngɨrɨnd yama ɨmɨnjog kongga tainy dem? Nokɨp komkesa seben (7) nanyɨngganwarpiya kemb onggɨt konggand towa konggam b'ɨsatena tiyo.” \v 24 Sɨ Yesu ket mɨra amninonj da, “Wɨn ma wumɨr im God ma yɨna peba dɨde God ma danda. Ma ma wɨn onggɨt paemb uj ke utnyita gatab negɨr nya ke wumɨr yokatenya? \v 25 Mop nokɨp ra rɨga uj ke tutnɨkanj dem, rɨgap ma opima kongga okata mɨle dɨde leo okata mɨle tamnɨkanj dem, ajɨ ɨja im tekeny dem rɨngmim re aneru wekeny pumb tungg wa. \v 26 Maka wɨn agenkɨtondam uj dɨde utnyita gatab yɨt rɨna re Mose erɨkinonj God ma yɨna peband? God ɨja naemb jɨ Mosem pɨlwa yindonj Sinai dorɨnd onggɨt so omni b'uwaepɨnd da, ‘Kon re Abraamɨmna God en, ɨ Isakɨmna God en, ɨ dɨde Yakobɨmna God en.’ \v 27 Sɨ God re ma uj rɨgaina God e ajɨ yilo rɨgaina God e. Sɨ wɨn kea onggɨtyam yɨt wumɨr kesand nenegɨr nya ke yokatenya.” \s1 Yesu ma Ukoijog B'ingawa Yɨt \r (Mat 22:34-40; Luk 10:25-28) \p \v 28 Ɨ onggɨt wɨnɨnd yɨpa Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga ikonj ɨ ket utkundenonj rɨja na Sadukai rɨga Yesu kɨma yɨt b'ugwatena wuwenonj. Ɨ ton ket wumɨr yokatonj gar ke da, “Yesu b'ogɨljog im mɨra amneniny.” Seg ton ket Yesund yerkitonj da, “Komkesa God ma b'ingawa yɨt wɨngɨrɨnd rɨnggɨtyam e ukoijog b'ingawa yɨt yɨbɨm?” \v 29 Yesu mɨra yomnonj da, “Ukoijog b'ingawa yɨt ɨntemb jɨ yɨbɨm. Israel rɨga man utkunde! Mera Yonggyam Godta Tinta yɨpaina Yonggyam yɨbɨm. \v 30 Ɨ man moina Yonggyam Godɨnd singi yiyene moina kupkakupka kɨd ke, ɨ moina kupkakupka wɨngawɨnga ke, ɨ moina kupkakupka nony ke, ɨ dɨde moina kupkakupka danda ke! \v 31 Ɨ nɨmogɨm b'ingawa yɨt ɨntemb jɨ singi yiyene mor rɨgand mada re dɨde! Awɨr e kwa yɨpa ukoijog b'ingawa yɨt yɨbɨm onggɨtyam nɨmog b'ingawa yɨt pumb ke.” \v 32 Seg ton Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgat ket Yesund mɨra yomnonj da, “B'ogɨljog e, ouyaena rɨga! Man ɨmɨnjog na mindenyɨt da, ‘Godta Tinta yɨpaina yɨbɨm, ɨ makwa ɨta b'enga, ajɨ ɨtaemb Ton Tinta yɨpaina.’ \v 33 Ɨ kwa Moina yɨt b'ogɨljog i Godɨnd singi iyenam komkesa kɨd ke, komkesa nony ke, dɨde komkesa danda ke. Ɨ kwa mor rɨgand singi iyenam mada re dɨde. Osiemb nɨmog b'ingawa yɨt re ukoijog b'ingawa yɨt i ebnya. Ajɨ komkesa Godɨm pɨlwa oramiti Godɨm singi sɨ gasa re ma ukoijog im, opi re Godɨm singi sɨ gasa rɨnsim re men b'angga embrɨkenenindam dɨde singi gasa yogonenindam Godɨm pɨlwa yɨnametɨnd.” \v 34 Ɨ re Yesu tin yɨr yongonj b'obogɨl nony kɨma mɨra omnenand, Ton tin yomnonj da, “Man ma paja e aet God ma pumb tungg ke.” Seg ket makwa yɨpa rɨgat Yesund yerkitonj, nokɨp komkesa rɨga re moga na aukɨto. \s1 Dawid ma B'ɨga gatab B'arkita Yɨt \r (Mat 22:41-46; Luk 20:41-44) \p \v 35 Ɨ re Yesu ouyaena eyeninonj yɨnametɨnd da, “Nangga rɨl paim meraina gog ouyaena rɨgap opurena eyenanj da, ‘Keriso re Yonggyam Dawidɨmna B'ɨga e’? \v 36 Ajɨ re Yɨnayɨna Wɨngawɨnga Dawidɨm nony menamena yokawonj, sɨ Dawid Kerisom gatab yindonj tina tugɨmjog ke da, \q1 ‘Yonggyam God, kor Yonggyamɨm pɨlwa yindeny da, \q2 “Omite Koina yɨmjog yɨm tab ke juwai kɨma pɨpmetɨnd, \q1 ngɨrpu ra ket Kon Moina komkesa geja rɨga gou wa tamninyɨn dem \q2 dɨde taramisinyɨn dem Moina pɨs wɨrand moina danda ondratenam towa kumbɨnd!” ’ \m \v 37 Dawid tina tugɨm ke Kerisond yogenayonj da, ‘Kor Yonggyam’. Sɨ rɨdede nya kae Keriso Dawidɨmna B'ɨga tainy? Sɨ Ton re Dawidɨmna B'ɨga e ajɨ kwa ti Yonggyam e.” Ukoi bobo rɨgap Yesu ma b'ogɨl nony menamena kɨma yɨt utkundeno re ukoi sam kɨma na. \s1 Ju Rɨga Waina Gog Ouyaena Rɨga gatab Nonony Yɨtkak \r (Mat 23:1-36; Luk 20:45-47) \p \v 38 Ɨ Yesu odede ouyaena yɨt ke amninonj da, “Wɨn yɨr kɨma tekenyɨt meraina gog ouyaena rɨga gatab. Ton singi im aenanj b'ogɨl pɨnpɨn kobɨrgɨm kɨma menamenam, ɨ ton kwa singi aenanj rɨga wa pɨlke simesime okatam maketpu nata. \v 39 Ɨ ton kwa ukoijog wɨp ke pɨpmet akatenenanj meraina yɨr opmitenapu met nata, ɨ dɨde kwa ton ukoijog ɨsnawa kɨma rɨgaina omitenapu kasand omitenenanj ukoi diyamdiyampu pɨpmet nata. \v 40 Ɨ ton mik kongga waina gasa endwatenenanj, dɨde kwa rɨga ouyawam dɨde yɨr ongongɨm pɨnpɨn kana yɨr opmitenenanj. Sɨ odede rɨgap opima ukoijog negɨr mɨra takatenanj dem b'ɨsagɨka wɨnɨnd, ajɨ nɨnda rɨga re ma odede ukoi negɨr mɨra im takatenanj dem ton re dɨde.” \s1 Yɨpa Mik Kongga ma Godɨm Singi Wulkɨp \r (Luk 21:1-4) \p \v 41 Ɨ yɨpa wɨnɨnd Yesu wulkɨp oramkapu boks wɨp ke omitonj yɨnamet gasa ongapapu met wusɨnd, dɨde ket yɨr ɨpka eyeninonj rɨdede na rɨgap wulkɨp aramkɨto wulkɨp boks bora wa. Sɨ jogjog gasa kɨma rɨgap aramkɨto re ukoi wulkɨp na. \v 42 Ajɨ yɨpa gasa kesa mik kongga tikonj dɨde ket nɨmog kɨp sobijogjog uj peni\f + \fr 12:42 \ft Nɨmog kɨp peni re odede e ɨt re yɨpa ten (10) Toya.\f* nena na aramitonj. \v 43 Ɨ re Yesu Tina b'auyaena rɨga ara emokinonj ɨ ten amninonj da, “Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn. Ma yɨpa kɨma rɨgapiya wulkɨp aramkanj onggɨt boks borand, ajɨ onggɨt gasa kesa mik konggato ukoijog wulkɨp aramis onggɨt komkesa rɨga wa wɨngɨrɨnd. \v 44 Mop nokɨp komkesa rɨgap onggɨtyam towaina ukoi wulkɨp wɨngɨrɨnd sobijog kana na aramkanj. Ajɨ ɨtomb mik kongga re ti lesmɨta wulkɨp na aramis tina wulkɨp kesa wɨngɨrɨnd. Sɨ ɨtemb tina oramiti wulkɨp re tina kupka yɨrkokar naemb jɨ.” \c 13 \s1 God ma Yɨnamet gatab Bage Yɨt \r (Mat 24:1-2; Luk 21:5-6) \p \v 1 Ɨ re Yesu yɨnamet yɨraronj, yɨpa Tina b'auyaena rɨgat Tin yomnonj da, “Ouyaena rɨga-wɨi! Yɨr angine! O, nomae ukoi motɨr dɨde b'ogɨl otomanti met im opi!” \v 2 Ɨ Yesu mɨra yomnonj da, “Man opima yɨr anginyɨt opimemb ukoijog met? Sɨ makwa ɨta yɨpa motɨr ɨbɨm dem dɨkɨnd onggɨt goujog motɨr kumbɨnd, komkesa onggɨtyam ukoijog motɨr opima tosmurkanj dem.” \s1 Onggɨt Gowukoi Kikitum Wɨn gatab Yɨt \r (Mat 24:3-28; Luk 21:7-24) \p \v 3 Ɨ re Yesu Olib dorɨnd omiti yɨbnonj yɨnamet gatab ke, Petro, Yakobo, Yoan dɨde Andrea ton Yesund wɨgawɨga yerkito da, \v 4 “Wumɨr nomnine! Rɨim onggɨtyam mɨle pɨta taukanj dem? Ɨ ra onggɨtyam komkesa gasa taukanj dem, nanggamog im ongwata gasa taukanj dem onggɨtyam komkesa mɨle rɨrɨrkɨp omna gatab?” \v 5 Sɨ Yesu kikitum wɨn gatab yɨt yotomonj da, “Wɨn b'obogɨl yɨr kɨma tekenyɨt! Ke rɨgap wen b'anygɨnena nya ke wɨp ramninem. \v 6 Ɨ jogjog rɨga opima tuweny dem Koina nyɨ kɨma, dɨde opima jogjog rɨga ugungatena teyenanj dem odede yɨt kɨma da, ‘Kon ɨtemb Keriso.’ Ɨ ton jogjog rɨga ket opima onggɨt b'anygɨnena nya ke wɨp tamnenanj dem. \v 7 Ɨ onggɨt wɨnɨnd ra wɨn tutkundenindam dem tɨrɨba geja yɨt dɨde tɨrɨba geja gatab bage yɨt, wɨn goro moga tainindam dem. Onggɨtyam gasa opima taukanj dem, ajɨ ɨtemb re ma kikitum wɨn e. \v 8 Ɨ b'engabenga yɨtam opima gejam owɨnka tuweny dem nɨnda b'enga yɨtam kɨma. Ɨ kwa daka kantri b'engabenga opima gejam owɨnka tuweny dem nɨnda b'enga kantri kɨma. Ɨ opima kwa jijɨg taukanj dem b'engabenga pɨpmetɨnd onggɨt gowukoyɨnd, ɨ dɨde kwa rɨga wa pɨlɨnd opima ukoijog sou wɨn pɨta taukanj dem. Ɨtemb re negɨr wɨn otomapu e, odede wɨp e rɨja e ra konggat naskajog kopa okas mɨna b'ujena wɨngɨrɨnd. \p \v 9 “Ɨ kwa wɨn walenggyam yɨr b'etɨpkindam! Mop nokɨp ton opima wen pumbjog Sanedrin kot wa oramka teyenanj dem ɨ ton opima wen ipowa teyenanj meraina yɨr opmitenapu met nata. Ɨ kwa wɨn opima towɨnkindam dem ukoi gabmani rɨga wa wɨpɨnd dɨde king wa wɨpɨnd, nokɨm da ɨdenat wɨn Kor gatab yɨr ungata rɨga taukindam towanɨm. \v 10 Ɨ kwa God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt b'ogla naska pɨtapɨta omnena iyenyi dem komkesa b'engabenga yɨtam rɨga wa wɨngɨrɨnd. \v 11 Ɨ ra rɨgap wen imda teyenanj dem kot wa oramkam, goro wɨn naskanaska nony kubɨr taeninam dem nangga yɨt im wɨn tapurenindam. Ajɨ ra wɨn opurena wɨn okatenya, God opima wa yɨt ogona teyeniny dem opurenam. Sɨ wɨn ɨna yɨt tapurenindam dem. Mop nokɨp yɨt opurena rɨga re ma wɨnpim dem, ajɨ Yɨnayɨna Wɨngawɨngate dem. \v 12 Ɨ gar ke utkunda rɨga wɨngɨrɨnd opima towainajog nany o yɨnggan kot wa oramka teyenanj dem uj ondrɨkam ɨ dɨde kwa ti b'uɨt ti b'ɨgand. Ɨ b'ɨgap opima towa b'uwar ake towa mogwar geja teyenanj dem dɨde ket ten uj ondrɨka teyenanj dem. \v 13 Ɨ kwa komkesa rɨgap opima wen singi kesa tamnenanj dem Koina nyɨ map. Ajɨ yepiya ra mɨmkam wɨmena tuweny ngɨrpu ama re de onggɨt gowukoi kikitum wɨn wa, ton ɨta okasi dem dadal ngɨrpu kesa yɨrkokar. \p \v 14 “Ɨ kwa ɨta yɨpa moga kɨma negɨrjog gasa pɨta tainy dem yama re makwa rɨrɨr e wɨmenam yɨna pɨpmetɨnd. Sɨ ra wɨn ɨtemb negɨrjog gasa yɨr ongya dem onyitand yɨna pɨpmetɨnd, —B'ogla ogenka rɨgat nony rawɨk— sɨ onggɨt wɨnɨnd yepiya ra tekeny Yuda eriyand, wɨn dor wa na mogamoga b'ɨtkenindam dem. \v 15 Ɨ yet ra ton ɨbɨm dem wɨmenam met papkak kumbɨnd,\f + \fr 13:15 \ft Onggɨt eriyand met papkak re rɨgaina wɨmenapu na wekenonj odede ɨt re mera kisini o met wɨrand kasa re dɨde.\f* ton goro kwa nanggamog gasa imdam met wɨngɨr wa b'egarɨk dem. Ton komkesa gasa nony b'edasin dem. Ajɨ ton wanakana b'ek dem. \v 16 Ɨ dɨde yet ra wɨkond ɨbɨm dem sopapund, ton goro kwa rɨtend dem tina oramiti kobɨrgɨm okatam. Ton ɨtemb kobɨrgɨm yerar dem. Ajɨ ton wanakana b'ek dem. \v 17 Sɨ ukoi kear kɨma! Onggɨt wɨnɨnd dem, ngor kɨma kongga wa dɨde papa b'ɨga kɨma kongga wa pɨlɨnd opima bebɨg dem. Nokɨp ton ma rɨrɨr im wanakana b'ɨtkenanj dem. \v 18 Sɨ wɨn yɨr topmitenindam da ɨtemb waina b'ɨkenam wɨn goro ngɨwɨr kɨma gɨbɨljog wɨnɨnd rawɨk dem. \v 19 Mop nokɨp ra ɨtemb wɨn ik dem, ɨta ukoijog bebɨg kɨma b'ɨdgotnena pɨta tainy dem. Sɨ naskand makwa yɨpa odede b'ɨdgotnena pɨta awonj onggɨt gowukoyɨnd God ma gowukoi otobarki otomapu ke ngɨrpu yu, ɨ kwa makwa ɨta yɨmta ke tawɨk dem. \v 20 Rako Yonggyam maka onggɨtyam wɨn kut yomnonj, makwa rako yɨpa rɨgat yilo okas dem. Ajɨ Ton kea ɨtemb wɨn kut yomnonj Tina obagendi rɨga map yena re Ton abagenjinonj yɨrkokar okawam. \v 21 Ɨ onggɨt wɨnɨnd ra yɨpa rɨgat wen tamniny dem da ‘Yɨr de, ɨte ta Keriso' o ‘Yɨr de, ama ta Keriso,’ wɨn goro odede yɨt gar ke utkunda ke takatenindam dem. \v 22 Sɨ opima b'anygɨnena Keriso dɨde b'anygɨnena bageyam pɨta taukanj dem. Ɨ ton kɨd kesa kɨma danda wɨko dɨde moga kɨma danda wɨko opima tamnɨkanj dem rɨga b'anygɨnena nya ke wɨp omnenam. Ajɨ daka ton kwa opima towaina kupka danda ondratena teyenanj dem, nokɨm da ɨdenat ton b'anygɨnena nya ke God ma obagɨki rɨga daka wɨp tamnenanj b'anygɨnena nya wa. \v 23 Sɨ wɨn yɨr kɨma tekenyɨt, yu Kon kea naska kana wen wumɨr amneninyɨn. \s1 Rɨgamna B'ɨga Ɨtendam Wɨn gatab Yɨt \r (Mat 24:29-31; Luk 21:25-28) \p \v 24 “Ajɨ onggɨt wɨnɨnd ra ɨtemb ukoijog bebɨg kɨma b'ɨdgotnena seg tainy, \q1 lomkongga ɨta sɨbɨb tainy dem, \q2 dɨde kwa ɨta mobiror awɨr tainy dem. \q1 \v 25 Ɨ dɨde ɨki opima ɨsoka tuweny dem wub kumb ke, \q2 dɨde kwa danda gasa rɨnsim re pumb wa wekeny opima b'utuwongnenanj dem. \m \v 26 Onggɨt wɨnɨnd dem rɨgap ɨta Rɨgamna B'ɨga yɨr iyi dem moi borand menonɨnd ukoi danda kɨma dɨde b'ogɨl ɨnyomarena kɨma. \v 27 Ɨ ket ɨtemb Rɨgamna B'ɨga ɨta ukoijog bibol ara kɨma Tina aneru tetmɨkeniny dem onggɨt gowukoi wa, ɨ dɨde Tina obagɨki rɨga bobo tamnɨkanj dem gowukoi komkesa gatab ke, gowukoi ngɨrpu ke ngɨrpu wub kumb ngɨrpu wa. \s1 Pig Wulɨm pɨlke Wɨn Ongwatam Ouyaena Yɨt \r (Mat 24:32-35; Luk 21:29-33) \p \v 28 “Ɨ Pig wulɨm pɨlke yɨpa tendam yɨt ouyaena yokata. Sɨ yɨt ɨja emb jɨ da ra wul bɨa rɨna re rom kesa rogɨlkak wekeny gɨbɨljog wɨnɨnd, ton ket bodaboda taukanj nyɨ kɨma dɨde sisɨl wɨl tɨkkanj salsal rom kɨma, sɨ wɨn ɨta wɨn ongwasya da, ‘Kemb momta e pembpemb wɨn.’ \v 29 Sɨ ra wɨn odede gasa yɨr tangindam dem aukand rɨnsim re Kon amneninyɨn, wɨn nony ke ongwasya dem da Rɨgamna B'ɨga ke nya nate dɨde momta e openda mora wa. \v 30 Ɨ Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da rɨga yepim re yu onggɨt gowukoyɨnd wekeny, ton yɨmta kaim uj taukanj dem, ajɨ naskajog onggɨtyam komkesa gasa towa liyal im taukanj dem. \v 31 Sɨ wub ake gou osiya b'eteomnenya dem, ajɨ Koina yɨtkak makwa ngai opima b'eteomnenanj dem. \s1 Makwa Yete Wumɨr Kikitum Bibɨr dɨde Wɨn gatab \r (Mat 24:36-44) \p \v 32 “Ɨ makwa ɨta yete wumɨr onggɨtyam bibɨr dɨde wɨn gatab. Pumb tungg anerup toda makwa wumɨr im, ɨ kwa toda B'ɨga ma wumɨr e, ajɨ yɨpaina B'uta Tinta wumɨr. \v 33 Sɨ wɨn yɨr kɨma tekenyɨt, goro yɨt tungɨm,\f + \fr 13:33 \ft Nɨnda Grik peband kwa da, “goro yɨt tungɨm ajɨ yɨr na topmitenindam.”\f* mop nokɨp wɨn ma wumɨr im rɨdenate wɨn ik. \v 34 Ɨja emb jɨ Koina yɨt rɨngma ra yɨpa rɨgat tina met ɨrar ɨ paja tungg wa yik, ɨ ket tina wɨko rɨga wa danda takainy yɨpayɨpa rɨga wa pɨlwa towaina wulpok wɨko omnɨkam. Ɨ ton kwa mora yɨr ɨpka rɨgand ɨta ingau da, ‘Yɨr opngendi na mɨtɨbnyɨt!’ \v 35 Sɨ onggɨt paemb yɨr opngɨki wekene, mop nokɨp wɨn ma wumɨr im rɨnggɨt wɨn nate met yonggyam tɨtenj, mɨnda rɨka sɨ imokand, mɨnda sɨdɨrɨnd, mɨnda sɨwɨny pauro arand, o mɨnda ɨspara momtand. \v 36 Ra Yonggyam rɨdenat ra tɨtenj, goro wen yutungand radarin dem. \v 37 Sɨ ɨtemb jɨ Kor yɨt komkesa rɨga wa pɨlwa da, ‘Yɨr opngɨki wekene!’” \c 14 \s1 Ju Rɨgap Yesund Ongandam Yɨsamko \r (Mat 26:1-5; Luk 22:1-2; Yoan 11:45-53) \p \v 1 Ɨ Ju rɨga waina Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam Bibɨr dɨde Yist kesa Bred Wɨn gatab re yɨpa wɨn nat aukenenonda. Ɨ yɨpa wɨnɨnd re ket nɨmog bibɨr nena na yɨr ungawam komb awonda osiemb nɨmog mɨle aukam, yɨna mopyam sɨ rɨga, dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨgap nya arakto rɨdede rabem nya kae Yesund wɨgawɨga yɨmɨnd usunasi dɨde ket uj tama onganji. \v 2 Ɨ ton endento da, “Ma onggɨtyam diyamdiyam wɨn nate onganju, nokɨp ke rɨga wa wɨngɨrɨnd soro kɨma bebɨg mɨle rawɨk.” \s1 Yɨpa Konggat Ngɨrangngɨrang Gaya ke Yesund Yeaukonj \r (Mat 26:6-13; Yoan 12:1-8) \p \v 3 Ɨ yɨpa wɨnɨnd Yesu yɨbnonj Simonɨmna metɨnd Betaniya tunggɨnd yet re naskand leprosi kopa kɨma yɨbnonj. Ɨ re Yesu owoupu kasand omiti yɨbnonj diyam awowɨnd, yɨpa kongga Ti pɨlwa tikonj yɨpa ukoi mɨra kɨma b'ogɨl ngɨrangngɨrang gaya kɨma ogenaya da “nad” yɨpa otomanti alabasta gɨmo botolɨnd. Ɨ ɨtomb kongga ket onggɨtyam gɨmo botol kuna yɨsambendonj ɨ dɨde Yesum mopɨnd kupkakupka yɨgmarkonj. \v 4 Re nɨnda rɨgap tina mɨle yɨr yongo, ton ket komliu aukɨto dɨde towalenggyam yɨt b'ɨsateno da, “Nangga pae ton jabakɨpɨnd onggɨtyam ngɨrangngɨrang gaya yesomneny? \v 5 Mop nokɨp rako men onggɨtyam ngɨrangngɨrang gaya yosogu, keakoa men rɨrɨr na ukoijog wulkɨp yokasu rɨka ama wan tausɨn eit andred (1,800) ɨ nɨnda tumɨnd Kina\f + \fr 14:5 \ft Grik peband da “tri andred (300) Denari” Ɨ yɨpa Denari wulkɨp re yɨpa rɨga ma yɨpa bibɨr wɨko mɨra na.\f* dɨde ket agonindam nɨnda gasa kesa rɨga wa.” \v 6 Ajɨ Yesu ten amninonj da, “Wɨrara! Nangga ma wɨn tin bebɨgɨm ɨl wongkya? Ton kea Kornɨm b'ogɨl mɨle yomnɨk. \v 7 Mop nokɨp gasa kesa rɨga opima wɨn kɨma wekeneny ita wɨnɨnd. Sɨ ra wɨn singi taindam b'ogɨl gasa ke ten yɨm okaenam, wɨn rɨrɨr im ita wɨnɨnd omnɨkam. Ajɨ Kon ma ɨta ita wɨnɨnd wɨn kɨma nɨtɨbnenenyɨn. \v 8 Nangga na re ton Kor pɨlɨnd yomnɨk, ɨtemb re kupkakupka tina singi dɨde danda kɨma omnɨki mɨle emb jɨ. Ɨ kwa ton Koina jɨwɨnd ngɨrangngɨrang gaya yɨgmarɨk re Koina jɨ tulatula eungitam ongonjena mɨle e. \v 9 Sɨ Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da rokate ra God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt pɨtapɨta omnenenyi dem komkesa gowukoyɨnd, onggɨt konggamna omnɨki mɨle daka kwa ɨta usenenyi dem tinɨm nony iyenam.” \s1 Yudas Tɨrɨr Yomnonj Yesund Tɨb Iyenam \r (Mat 26:14-16; Luk 22:3-6) \p \v 10 Ɨ Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga wɨngɨrɨnd Yudas Iskariyot yikonj yɨna mopyam sɨ rɨga wa pɨlwa, nokɨm da ɨdenat ton Yesund tɨb yii towa pɨlwa. \v 11 Sɨ re ton yɨna mopyam sɨ rɨgap onggɨtyam yɨt utkundo, ton ma sobijog sam na aukɨto dɨde ket towaina tɨrɨr omni yɨt yusekawo da, “Sɨ b'ogɨl e. Sɨn wulkɨp kae tɨb mɨra motɨnau.” Onggɨt kak ke Yudas ket b'ogɨl wɨn oraka yiyonj Yesund okawam towa pɨlwa. \s1 Yonggyam kɨma Kikitum Diyamdiyam \r (Mat 26:17-25; Luk 22:7-14, 21-23; Yoan 13:21-30) \p \v 12 Ɨ Yist kesa Bred Wɨn wɨngɨrɨnd, re naskajog bibɨr awonj, ton Ju rɨgap mamoi epouto ongongɨm Ju rɨga waina Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam Bibɨrɨm. Yesu ma b'auyaena rɨgap Tin yerkito da, “Rɨtama Man singi aet sɨn menon okasu dɨde amaemb de sɨn motngonjenau Mornɨm owowɨm meraina Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam?” \v 13 Seg ket Yesu Tina nɨmog b'auyaena rɨga engaukonj da, “Ra wɨn ekya de Yerusalem taun wa, yɨpa rɨgat wen osiya wɨpwɨp tamɨny dor nyɨkak iyoyɨnd. Sɨ wɨn tin yɨmta undokya dor. \v 14 Ra ton b'ɨtgar dor yɨpa met wa, wɨn onggɨt met yonggyamɨnd wumɨr omnya dor da, ‘Ouyaena Rɨgat men momɨny da, “Rote jɨ Koina obai rum rokate ra Kon Koina b'auyaena rɨga kɨma meraina Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam omnɨken?” ’ \v 15 Ɨ ɨta ton wen tauyau dor pumb ke tula ongonjeni ukoi rum. Sɨ wɨn ɨndamaemb meranɨm diyam ongonjenya dor.” Seg ket Yesu ten etmɨkitonj. \v 16 Sɨ onggɨt nɨmog b'auyaena rɨgap yiwatonda dɨde ket opendonda Yerusalem taun wa. Ɨ gasa ɨja na adarinonda rɨngma na re Yesu ten amnenonj, ngɨrpu demb de ket ton Ju rɨga waina Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam yongonjenonda. \v 17 Ɨ re sɨ yimokonj, Yesu onggɨt met wa opendonj Tina Twelp (12) ɨtmɨkitijog rɨga kɨma. \v 18 Ɨ ton ket owou ongonjeni kasa wa tuwonj, ɨ ton omnɨkto ɨ dɨde ket diyam auto. Onggɨt diyam awowɨnd, Yesu amninonj da, “Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da wa wɨngɨrɨnd yɨpat yete re Kon kɨma diyam au, tontemb Ken tɨb nii dor.” \v 19 Sɨ b'auyaena rɨgap gar bebɨg aukɨto dɨde yɨpayɨpa yɨgekeno da, “Ma konten?” \v 20 Ɨ ket Yesu mɨra amninonj da, “Ton re wa twelp (12) wɨngɨrɨnd yɨpa rɨga e yete re Kon kɨma gɨlgɨl owou yɨsongg pleto wa. \v 21 Sɨ b'ogɨl e Rɨgamna B'ɨga uj okas dem rɨngma re God ma yɨna peband ɨrɨki yɨbɨm Ti gatab. Ajɨ onggɨt rɨgam yet ra Rɨgamna B'ɨgand tɨb iyeny, ukoi kear kɨma e tinɨm, nokɨp ton ukoijog bebɨg nate tau dem. Ti keako b'ogɨl na jɨ rako ton maka ukendonj ti mogɨm kom ke.” \s1 Kikitum Diyampund Areto \r (Mat 26:26-30; Luk 22:15-20; 1Kor 11:23-25) \p \v 22 Re Yesu dɨde Tina b'auyaena rɨga diyam auto, Yesu yɨpa sana nganja yokatonj ɨ Godɨnd sɨteket yɨt yomnonj, ngɨrpu ket yipkɨkonj dɨde agoninonj Tina b'auyaena rɨga wa pɨlwa. Ɨ Ton yindonj da, “Wɨn yokata! Ɨtemb re Koina jɨ e.” \v 23 Seg ket Yesu kwa yɨpa kapo yokatonj dɨde Godɨnd sɨteket yɨt yomnonj, ngɨrpu ket Tina b'auyaena rɨga wa kapo akawonj towanɨm onayam. Ɨ ket komkesa rɨgap yonayo onggɨt kapo ke. \v 24 Towa onayand Yesu yindonj da, “Ɨtemb kapond nyɨ re Koina outɨnti tɨrɨr omnijog yɨt kɨma kus e rɨnte re Kon yɨgmarken jogjog rɨga wa yɨrkokar okawam. \v 25 Kon ɨmɨnjog wen tamninyɨn da Kon makwa ɨta b'usaya onaen dem greip kɨp ke omnɨki wain, ngɨrpu onggɨt bibɨrɨnd ra Kon sisɨl wain onaen dem wɨn kɨma demb de God ma pumb tungg wa.” \v 26 Sɨ diyamdiyam seg ke ton ger yɨtango dɨde ket yiwato de Olib dor wa. \s1 Petromna Yesund Oena gatab Bage Yɨt \r (Mat 26:31-35; Luk 22:31-34; Yoan 13:36-38) \p \v 27 Ɨ Yesu ket Tina b'auyaena rɨga amninonj da, “Wɨn opima komkesa sap totekindam dor dɨde kak nɨtɨaya dor onggɨt mɨle map rɨnte ra tawɨk Kor pɨlɨnd, mop nokɨp yɨt ɨja emb jɨ ɨrɨki yɨbɨm yɨna peband da, \q1 ‘Kon ɨta onganjɨn dem mamoi yɨr ɨpka rɨga, \q2 sɨ ket opima mamoi wetaweta b'ɨtkenanj dem.’ \m \v 28 Ajɨ onggɨt kak ke ra Kon tutnyisɨn dem uj ke, sɨ wɨn yɨmta kaim wuyɨt dem de Galili wa ajɨ Kon naska e neken dem.” \v 29 Seg Petro ket Yesund yomnonj da, “Nangga ma jɨ ra ton komkesa rɨgap sap totendanj dor dɨde kak mɨtɨayi dor, ajɨ kon kolenggyam ra makwa ɨta sap totenjɨn dor dɨde kak mɨtɨaen dor.” \v 30 Ɨ Yesu ket tin mɨra yomnonj da, “Kon ɨmɨnjog men motɨnyɨn da yu sɨwɨny yɨmta kena pauro nɨmogɨm ara tuweny dor, ajɨ man naska Ken ɨta nowapyam notiyenyɨt dor.” \v 31 Ajɨ Petro danda kɨma yindonj da, “Ra Man uj taet, koda b'ogla uj rawɨn Man kɨma. Ajɨ kon makwa ɨta motiyenyɨn.” Ɨ komkesa b'auyaena rɨgap toda komkesa ɨja na endento. \s1 Yesu ma Yɨr Opmita Getsemanind \r (Mat 26:36-46; Luk 22:39-46) \p \v 32 Ɨ re Yesu Tina b'auyaena rɨga kɨma menon yokato yɨpa pɨpmet wa nyɨ da Getsemani, Yesu ten amninonj da, “Kon yɨr e topmitenyɨn. Sɨ wɨn omandemb omnɨki wekene, ngɨrpu ra Kon tɨtenjɨn dor wa pɨlwa.” \v 33 Ɨ Yesu tena Ton kɨma eyinonj, opi re Petro, Yakobo dɨde Yoan, ɨ ket sobijog b'ɨsonkitonj paja wa. Seg Ton ket ngor wa gar moga dɨde gar bebɨg b'atomonj. \v 34 Seg ket Ton ten amninonj da, “Koina wɨngawɨnga ma sobijog gar kopa e ainy momta uj okatam. Wɨn wekene dɨkɨnd dɨde yɨr opngɨki wekene!” \v 35 Ɨ re ɨngkek ket Ton sobijog paja wa b'ɨsonkitonj, gou wa sap otendonj dɨde Godɨm pɨlwa yɨr opmitenonj da, “Rada Man rɨrɨr et, Man onggɨtyam bebɨg wɨn Kor pɨlke yewaikite!” \v 36 Ɨ Ton kwa yɨr opmitonj da, “O Abu! Komkesa gasa re rɨrɨr im Mornɨm omnɨkam. Onggɨtyam Koina b'ɨdgotnena kapo yewaikite Kor pɨlke. Ajɨ goro Koina singi ke, ajɨ Moina singi kena.” \v 37 Seg Ton ket ɨtendonj nowa b'auyaena rɨga wa pɨlwa ɨ adarinonj towa yutungand. Seg Ton ket Petrond yomnonj da, “Simon! Man yɨt e weget? Rɨngma, mor awɨr e danda yɨpa odede sobijog wɨnɨnd yɨrkokar wɨmenam? \v 38 Yɨr opngɨki wekene, dɨde yɨr opmitenina! Nokɨm da ɨdenat maka wɨn Satanamna otonkena takatenindam. Waina wɨngawɨnga ukoi singi im Kon kɨma yɨr opngɨki wɨmenam, ajɨ waina jɨ re yarɨm im dɨde danda kesa im.” \v 39 Onggɨt kak ke Yesu b'usaya yikonj dɨde yɨr opmitonj Godɨm pɨlwa odede rɨngmena re naskand yerkitonj. \v 40 Ɨ re Ton kwa ɨtendonj opimemb b'auyaena rɨga wa pɨlwa, Ton kwa b'usaya adarinonj towa yutungand. Ɨ towaina yɨrkɨp re bebɨg na yutɨtɨp wekenonj. Sɨ onggɨt penaemb ton makwa rɨrɨr na aukɨto Yesund mɨra omnam. \v 41 Ɨngkek ket Yesu b'usaya nowam yɨr opmitam yikonj. Ɨ re ɨtendonj towa pɨlwa, Ton ten amninonj da, “Wɨn yutunga dɨde wɨram nasim dadal wekenyɨt. Omandemb seg aina! Wɨn ke ɨte ke ik. Yɨpa rɨga ke Rɨgamna B'ɨga tɨb yii negɨr mɨle rɨga wa yɨm kumb wa. \v 42 Utnɨkinam, men ket wowɨn Kor tɨb iyoyam rɨgam pɨlwa! Yɨr, ɨtemb ke ton ik Kor wus wa.” \s1 Rɨgap Yesund Yɨmɨnd Yusunato \r (Mat 26:47-56; Luk 22:47-53; Yoan 18:3-12) \p \v 43 Ɨ ket onggɨt wɨnɨnd re Yesu dɨdea yɨt opurenand yɨbnonj, Twelp (12) b'auyaena rɨga wɨngɨrɨnd yɨpa rɨga Yudas ikonj yɨna mopyam sɨ rɨga dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga ɨ dɨde Ju rɨga waina elda rɨga wa pɨlke yɨpand ukoi rɨga bobo kɨma yepiya re geja giri dɨde kibam yɨmɨnd teito. \v 44 Ɨ ɨtemb tɨb iyoi rɨga, Yudas kea towa pɨlwa wumɨr yoramitonj da, “Ra yena ra kon ikwasɨn dor omongnena kɨma, ɨtemb jɨ rɨga. Sɨ wɨn Tin b'obogɨl emorkya, ɨ ewatɨnti yɨr ɨpka iya dor.” \v 45 Sɨ re ton Yudas yikonj Yesum pɨlwa, ɨ odenja Yesund yomnonj da, “Ouyaena Rɨga!” dɨde Tin yomongnenonj. \v 46 Ɨ odedend ket opimemb rɨga Yesum pɨlwa b'ɨsonkurto ɨ ket Ti pɨlɨnd yɨm aramkɨto ɨ dɨde ket yɨmɨnd yusunato. \v 47 Ajɨ onggɨt wɨnɨnd Yesu kɨma owɨnki rɨga wɨngɨrɨnd yɨpa rɨgat tina geja giri yɨtrɨngatonj metkak ke, ɨ ket yɨna mopyam sɨ rɨgamna wɨko rɨga ma yɨpa yɨpya rom yɨpmarkitonj dɨde ket gou wa ɨsendonj. \v 48 Ɨ ket Yesu opimemb rɨga amninonj da, “Ma wɨn Kena okatam notupya geja giri dɨde kibam kɨma odede wɨp rɨngma ra wɨn raskol rɨga okasya? \v 49 Bibɨr weanjweanj Kon wen ouyaenand nɨbnenenyɨmɨn yɨnametɨnd, ajɨ wɨn maka Ken yɨmɨnd nusunasma. Ajɨ yu wɨn odede nenegɨr nya ke Ken nokasya, nokɨm da ɨdenat opimemb yɨna peba yɨtkak rɨrɨrkɨp taukanj.” \v 50 Seg ket komkesa b'auyaena rɨgap Yesund yɨraro dɨde b'ɨkento. \p \v 51 Onggɨt wɨnɨnd yɨpa sisɨl rɨgat Yesund yɨmta yundokonj, ɨ dɨde ton makwa nangga na b'ikiti yowamonj, ajɨ ɨna labalaba ke tina jɨ b'ɨkangɨndi yɨbnonj. Ɨ rɨgap kea tin yokato labalaband. \v 52 Ajɨ ton ket tina labalaba otokendonj dɨde ton wɨ kesa na b'ɨkonj. \s1 Yesu Onyitonj Ju Rɨga waina Memba Wɨpɨnd \r (Mat 26:57-68; Luk 22:54-55, 63-71; Yoan 18:13-14, 19-24) \p \v 53 Ɨ re rɨgap Yesund yiyo yɨna mopyam sɨ rɨgam pɨlwa, komkesa yɨna mopyam sɨ rɨga, Ju rɨga waina elda rɨga dɨde Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga yɨpand b'eomkurto. \v 54 Ɨ Petro kea Yesund pajapaja yɨmta undoka yiyonj, ngɨrpu ama re yɨna mopyam sɨ rɨga ma met kara mora dunda wa. Ɨ ton ket nɨnda yɨnamet yɨr ɨpka rɨga kɨma yɨpand omitonj dɨde ket wul wusɨnd gɨbɨl b'ɨrnand yɨbnonj. \v 55 Ɨ re kot yɨpangendo, yɨna mopyam sɨ rɨgap dɨde komkesa Ju rɨga waina Sanedrin membap Yesund ongandam nya oraka eyento. Ajɨ makwa adarkɨto negɨr yɨtkak Yesum gatab. \v 56 Mop nokɨp jogjog rɨgap b'anygɨnena yɨt ke Ti gatab yɨr ungata yɨt apurento, ajɨ opimemb towaina yɨr ungata yɨt re makwa yɨpa rɨrɨrkɨp aukɨto. \v 57 Ɨ kwa daka nɨndap owɨnkɨto mopyam sɨ rɨgam wɨp wa dɨde ket b'anygɨnena yɨt ke Ti gatab yɨr ungata yɨt apurento. \v 58 Sɨ ton odede apurento da, “Sɨn Tina opurena utkundonda odedemb da, ‘Ɨta Kon demb rɨgaina yɨm ke orangi yɨnamet iporken dem, ɨ ket nowa bibɨr wɨngɨrɨnd Kon ɨta yɨpa b'enga yɨnamet orangen dem, sɨ ɨtemb met ra ma rɨgaina yɨm ke omnɨki e dem.’” \v 59 Nangga ma jɨ da towaina yɨt jogjog na, ajɨ onggɨtyam towaina yɨr ungata yɨt re makwa toda yɨpa rɨrɨrkɨp aukɨto. \v 60 Seg re ket yɨna mopyam sɨ rɨga onyitonj rɨga wa wɨpɨnd, ton ket Yesund yerkitonj da, “Nangga pae Man maka mɨra nomninyɨt? Ropim Mor pɨlke yɨt onggɨtyam negɨr yɨr ungata yɨt gatab rɨnte re nɨmog rɨgap Mor pɨlwa iya?” \v 61 Ajɨ Yesu re mumakesa na yɨbnonj dɨde rawɨr kwa Ton mɨra amninonj. Sɨ b'usaya kwa yɨna mopyam sɨ rɨgat Tin yerkitonj ket da, “Rɨngma, Man Keriso, Godɨmna B'ɨga et yena re rɨgap yewangaenenyi?” \v 62 Ɨ ket Yesu mɨra yomnonj da, “Kon ɨtemb rɨga. \q1 Wɨn ɨta Rɨgamna B'ɨga yɨr ongya \q2 omiti Komkesa Dandam Rɨgɨb Rɨgamna yɨmjog yɨm tab ke juwai kɨma pɨpmetɨnd \q2 ɨ kwa menonɨnd moi kumbɨnd wub kumb ke.” \m \v 63 Ɨ re yɨna mopyam sɨ rɨga Yesu ma yɨt utkundonj, ton kea ket soro kɨma tina kobɨrgɨm yɨnyowendonj. Ɨ ket ton rɨga amninonj da, “Nangga mim men ket kwa yɨr ungata yɨt arakindam Ti gatab? \v 64 Wɨn kea Tina Godɨnd ɨsadrena yɨt utkunjya. Rɨdede im wɨn singi aindam Ti gatab?” Seg ket komkesa rɨgap towaina negɨr ma b'ɨsagɨka omni yɨt ke yomneno Yesund ongandam. \v 65 Ɨ ket nɨnda rɨgap Yesund kea auya ɨtmanda yiyeno, ɨ Tina wɨp yutwangko dɨde yipowo towaina yɨmkɨk ke odede yɨt kɨma da, “Yepim mipoi? Wumɨr nomnine!” Ɨ yɨnamet yɨr ɨpka rɨgap toda kwa Tin ipowa kɨma yokato. \s1 Petro Yesund Yoenonj \r (Mat 26:69-75; Luk 22:56-62; Yoan 18:15-18, 25-27) \p \v 66 Re Petro yɨna mopyam sɨ rɨga ma met kara wɨngɨrɨnd kot aba wa yɨbnonj, yɨpa yɨna mopyam sɨ rɨga ma wɨko ngɨmngai tikonj ti pɨlwa. \v 67 Re ket ton Petrond yɨr ɨpka yiyenonj gɨbɨl b'ɨrnand wul wusɨnd, ɨ ket kwa ton tina wɨp b'obogɨl yɨtapnenonj, ɨ yomnonj da, “Man yɨpa onggɨt Najaret tunggam, Yesu kɨma wɨmena rɨga et.” \v 68 Ajɨ Petro b'aenonj da, “Kon makwa wumɨr en, ɨ makwa ɨta kon nony auken man nangga yɨt im apureninyɨt.” Ɨ ton ket kot aba ke yikonj mora gatab wa. [Ɨ ket pauro ara yikenonj.] \v 69 Ɨ re ket onggɨt wɨko ngɨmngayɨt b'usaya tin yɨr yongonj, ɨ ton ket b'usaya yɨt apulisinonj rɨga wa pɨlwa yepiya re owɨnki wekenonj ti wusɨnd da, “Ɨtemb re rɨga yɨpa Tina yɨmta undoka rɨga e.” \v 70 Ɨ Petro ket b'usaya b'aenonj. Seg sobijog wɨn kak ke rɨga yepiya re owɨnki wekenonj ti wuswusɨnd Petrond yomno da, “Ɨmɨnjog e man yɨpa Tina yɨmta undoka rɨga et, mop nokɨp madaka yɨpa Galili rɨga et.” \v 71 Ajɨ Petro odede negɨr yɨt ke yɨt yotomonj da, “Ra kon b'atɨnygɨnenyɨn, kon God ma sake ɨta okasɨn dem,” dɨde Yesum gatab danda kɨma tɨrɨr yɨt ke b'aenonj da, “Kon ma wumɨr en emb jɨ rɨga ya gatab im re wɨn apurenindam.” \v 72 Seg ket odenja pauro nɨmogɨm ara yikenonj, sɨ Petro ket kea nony aukonj yɨtkak rɨna re Yesu apureninyɨm ti gatab da, “Yu sɨwɨny yɨmta kena pauro nɨmogɨm ara tuweny dor, ajɨ man naska Ken ɨta nowapyam notiyenyɨt dor.” Ɨ ton ket ukoi gar bebɨg awonj dɨde yii nena ket yindonj. \c 15 \s1 Pilatomna B'ɨsagɨka Omni Yɨt Yesund Ongandam \r (Mat 27:1-2, 11-26; Luk 23:1-5, 13-25; Yoan 18:28-38) \p \v 1 Ɨ ɨsparki ke sɨtawarjogɨnd, odenja yɨna mopyam sɨ rɨgap, Ju rɨga waina elda rɨga ɨ Ju rɨga waina gog \m ouyaena rɨga ɨ dɨde komkesa Ju rɨga waina Sanedrin memba kɨma yɨpand yɨt ɨglenena seg aukɨto dɨde ket yɨt yɨmjato. Seg re ket ton ket Yesund yɨjobɨko ɨ yiyo ɨ dɨde ket Pilatom yɨm kumb wa yoramito. \v 2 Ɨ Pilato Yesund yerkitonj da, “Ma Man Ju rɨga waina king et?” Ɨ Yesu mɨra yomnonj da, “Owɨ, kemb man mindenyɨt.” \v 3 Ɨ kwa yɨna mopyam sɨ rɨgap Pilatond jogjog negɨr yɨt ke yɨt yugwateno Yesum gatab. \v 4 Sɨ Pilato b'usaya Yesund yerkitonj da, “Nangga pae Man maka mɨra nomninyɨt? Man yɨr de, komkesa towaina negɨr yɨt rɨnsim re ton kor pɨlwa eyenanj Mor gatab b'ɨsagɨkam?” \v 5 Ajɨ Yesu makwa ngai mɨra yomnonj, ɨ Pilato kɨd kesa dɨde nonysɨpsɨp na awonj. \p \v 6 Ita Ju rɨga Uj Ɨgwanti Nony Iyena Diyamdiyam wɨnɨnd Pilato yɨpayɨpa sɨbɨbmet rɨga apekeninonj Ju rɨga wa pɨlwa towaina b'arkita rɨrɨrɨnd. Ɨtemb re Pilatom get ke mɨle naemb jɨ yɨbnawonj. \v 7 Ɨ onggɨt wɨnɨnd, nɨnda sɨbɨbmet rɨga kea wekenonj yepiya re soro kɨma bebɨg mɨle yomnɨko ukoi nyɨ rɨga kɨma dɨde ton kea nɨnda rɨga angandto onggɨt gejand. Ɨ towa wɨngɨrɨnd yɨpa Ju rɨga nyɨ da Baraba, toda kea sɨbɨbmet wa yɨbnonj. \v 8 Ɨ rɨga bobo tuwonj Pilatom pɨlwa dɨde yerkito yɨpa sɨbɨbmet rɨga pɨta wa omnam onggɨtyam tina get ke mɨle ke. \v 9 Sɨ Pilato mɨra amninonj da, “Wɨn singi im kon Ju rɨga wa King pɨta wa openjɨn?” \v 10 Nangga pena Pilato odede b'arkita yoramitonj nokɨp ton nony ke wumɨr na da Ju rɨga waina membap Yesund iyi re nonyɨk b'ɨponena mapae ajɨ Ju rɨga wa pɨlɨnd re kea singi ebnawonj Tin opendam. \v 11 Ajɨ yɨna mopyam sɨ rɨgapiya rɨga bobo engaento da Pilato Baraband openj ajɨ goro Yesund. \v 12 Ɨ Pilato todaka ten mɨra amninonj da, “Sɨ wɨn kea naemb Banaband singi yomnya, sɨ daka nangga e kon omnɨken onggɨt Rɨgam pɨlɨnd yena re wɨn yogenaya da Ju rɨga waina King?” \v 13 Seg ket ton rɨga b'usaya b'okta ara wuwenonj da, “Wul b'agbagɨnd yɨdrɨke!” \v 14 Ɨ Pilato towa yɨt etendainonj da, “Nangga pae? Nangga ukoi negɨr mɨle na yomnɨkɨm?” Ajɨ ton pumb wa b'okta kana ara yoikɨndeno da, “Wul b'agbagɨnd yɨdrɨke!” \v 15 Sɨ Pilato singi awonj Ju rɨga bobo nony rɨrɨr omnɨkam, ɨ ton ket Baraband towa apendawonj, ajɨ ton tina geja rɨga engainonj Yesund ti wɨpɨnd ɨraskam. Ɨ re ɨraska seg yomno, ton ket Tin towa yɨm kumb wa yoramitonj wul b'agbagɨnd ɨdrɨkam. \s1 Geja Rɨgap Yesund Jɨ Malɨk Yomnɨko \r (Mat 27:27-31; Yoan 19:2-3) \p \v 16 Ɨ onggɨt geja rɨgap Yesund yiyo de Pilatom met wa, de onggɨt Ju rɨga waina gou yɨr ɨpka Roma gabmani mopyam rɨgamna wɨkopu met kara wɨngɨr wa, dɨde komkesa geja rɨga ara emokto yɨpand b'eomkitam. \v 17 Ɨ ton ket Yesund king pɨla kuskus kobɨrgɨm yikito, ɨ dɨngdɨng kai dɨra pɨla yogauko dɨde ket Ti mopɨnd ɨtemb dɨra yikito kingɨmna dɨra pɨla Tin jɨ malɨk omnɨkam. \v 18 Seg ton ket jɨ malɨk omnɨkam simesime yomno da, “Simesime! Ju rɨga wa king!” \v 19 Ɨ dɨde ton Yesund mopɨnd ipowa yiyeno buskak ke, ɨ Tin auya ɨtmanda yiyeno, ɨ dɨde kwa Ti wɨpɨnd kumsos b'amka wuwenonj jɨ malɨk omnɨkam. \v 20 Ɨ re ton Yesund jɨ malɨk omnɨka seg yomno, ton kea ɨtemb kuskus kobɨrgɨm yotokendawo dɨde ket Tinajog kobɨrgɨm yikoko, ngɨrpu Tin ket wɨp yiyo wul b'agbagɨnd ɨdrɨkam. \s1 Yesund Wul B'agbagɨnd Yɨdrɨko \r (Mat 27:32-44; Luk 23:26-43; Yoan 19:17-27) \p \v 21 Re Yesund yiyo, towa nyawɨnd yɨpa Kurene tunggam rɨga nyɨ da Simon, Aleksandro ake Rupo towa b'u, tin wɨpwɨp yomno sopapu tungg ke opantand. Ɨ ket geja rɨgap Simonɨnd danda kɨma yingawo Yesu ma wul b'agbag iyoyɨm, nokɨp Yesu ma rɨrɨr na ket awonj Tina wul b'agbag iyoyɨm de sukak wa. \v 22 Ɨ ket Yesund wɨp yiyo yɨpa sukak wa tungg nyɨ da Golgota, engendena yɨtkak da “Uj Rɨgamna Mopkak Wɨmenapu Tungg”. \v 23 Re ket ton onggɨt sukak wa opekto, geja rɨgap yokawo wain rɨna re mir kɨma yɨsleko. Mir re dɨmɨr okawa wulpoj e. Ajɨ Yesu b'ɨsayonj onggɨtyam wain onayam. \v 24-25 Re sɨtawarɨnd nain (9) kɨlok awonj, ton ket Tina kobɨrgɨm atogɨkto ɨ ket wul b'agbagɨnd Tin nil ke yɨdrɨko. Seg ket, ton Yesu ma kobɨrgɨm ɨtaika eyento pes b'arena wɨba ke. \v 26 Ɨ Yesu ma onganda mop nyɨ yɨrɨko Tina wul b'agbag pumb ke da, \qc \it “Ju rɨga wa king”.\it* \m \v 27 Ɨ kwa nɨmog negɨr raskol rɨga Yesu kɨma wul b'agbagɨnd edrɨko, yɨpa Tina yɨmjog yɨm tab ke ɨ yɨpa Tina sawai yɨm tab ke. \v 28 (Awɨr e)\f + \fr 15:28 \ft Nɨnda Grik peband da [Sɨ onggɨtyam yɨtkak kea rɨrɨrkɨp aukɨto rɨnte re God ma yɨna pebat yindeny da, “Rɨgap Tin yogeno yɨpand gog kesa negɨr mɨleyam kɨma.”]\f* \v 29 Ɨ opandena rɨgap Yesund ugaga yiyeno mop b'uwongnena kɨma da, “Ɨ ɨte namb jɨ Man rɨga. Man re mindot da, ‘Ɨta yɨnamet iporken dem ɨ nowa bibɨr kɨma orangen dem.’ \v 30 Sɨ molenggyam Man yɨrkokar b'akae! Dɨde kwa Molenggyam gou wa ae wul b'agbag kumb ke.” \v 31 Ɨ kwa odede yɨpa wɨp nya ke yɨna mopyam sɨ rɨgap daka Ju rɨga waina gog ouyaena rɨga kɨma yɨpand Yesund jɨ malɨk omnɨka yiyeno towa wɨngɨrɨnd da, “Ton nɨnda rɨga yɨrkokar akainonj, ajɨ Ton ma rɨrɨr e Tilenggyam yɨrkokar b'atkau.” \v 32 Ɨ Yesund yomno da, “Keriso! Ju rɨga wa king! Man otade gou wa ae wul b'agbag kumb ke, nokɨm da ɨdenat sɨn yɨr motngu dɨde ket gar ke utkunda ke motkasu.” Ɨ dɨde osiemb nɨmog raskol yepiya re Yesu kɨma wul b'agbagɨnd ɨdrɨki ebnonda, toda kwa Yesund kea ugaga yiyenonda. \s1 Yesu ma Uj Wul B'agbagɨnd \r (Mat 27:45-56; Luk 23:44-49; Yoan 19:28-30) \p \v 33 Re lomtɨk awonj, sɨbɨbɨt kupka gowukoi yɨkangɨndonj, ngɨrpu ama re ket tri (3) kɨlok awonj sɨmana gatabɨnd. \v 34 Re sɨmana gatab tri (3) kɨlok awonj, Yesu b'okta kana ara yikenonj da, “\it Eloi eloi lema sabaktani?\it*”\f + \fr 15:34 \ft Ton Aram yɨt kena yopulitonj, nokɨp ɨtemb re yɨpa opurena yɨt na Ju rɨga wɨngɨrɨnd.\f* —engendena yɨtkak da, ‘Kor B'u, Kor B'u, nangga pae Man kak nɨaet?’ \v 35 Sɨ rɨga yepiya re Yesum wusɨnd owɨnki wekenonj, ton kea Yesumna yɨt utkundo, ɨ ton ket endento da, “Yɨr de! Onggɨt Rɨgat Eliya na ara yemok.” \v 36 Ɨ yɨpa rɨga b'ɨtkonj ɨ ket nyɨ ɨngmatena ɨngmatena matres pɨla gasa ke onggɨt tokɨltokɨl ɨk besen wa yɨsonggonj, ɨ dɨde soksok buskak ke yɨponj, ɨ yurowatonj Yesumna tugɨm wa onayam. Ɨ ket onggɨt rɨgat amninonj da, “Tin yɨrara! Ma be men yɨr yangu Eliyand ɨta rɨka ik dor Tin gou wa omnam.” \v 37 Seg Yesu ukoi kana ara yikenonj, ɨ ket uj awonj. \v 38 Ɨ re Ton uj awonj, ukoi gutomgutom kobɨrgɨm rɨna re yɨnametɨnd ewɨrɨnti yɨbnenenonj yɨnayɨna pɨpmet dɨde yɨna pɨpmet ganggand, ɨnyɨnyɨnd b'ɨnyowendonj pumb ke ama re de gou wa. \v 39 Ɨ re Yesu uj awonj, yɨpa Roma andred (100) geja rɨga mopyam Ti wɨp ke onyiti yɨbnonj yet re wɨko wɨp yomnonj opimemb nowa rɨga wul b'agbagɨnd ɨdrɨkam. Sɨ re ton yɨr yongonj rɨdede wɨp na Yesu uj awonj, ton ket yindonj da, “Ɨtemb re rɨga ɨmɨnjog Godɨmna B'ɨga e.” \v 40-41 Ɨ dɨde demb de kea nɨnda kongga daka pajapaja wekenonj Yesund yɨr ɨpkand. Sɨ onggɨt kongga wa wɨngɨrɨnd kea nowa kongga yepiya re Tin yɨmta undoka yiyeno dɨde Tin yɨm okawa yiyeno re Ton Galili eriya wa yɨbnenenonj, toda omanda wekenonj, opi re Magdala tunggam Mariya, sobijogyam Yakobo ake Yose towa mog Mariya, dɨde Salome. Ɨ kwa jogjog kongga yepiya re Ton kɨma yɨpand tuwonj de Yerusalem taun wa, toda kwa omanda wekenonj. \s1 Yosep Yesu ma Ujgɨm Gop wa Yoramitonj \r (Mat 27:57-61; Luk 23:50-56; Yoan 19:38-42) \p \v 42 Ɨ Yesu uj awonj re Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena \m bibɨrɨm B'angonjena Bibɨr nat.\f + \fr 15:42 \ft Ju rɨgap Praide yogenaeneno da B'angonjena Bibɨr, nokɨp onggɨt bibɨr seg ke ket Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr e tainy. Sɨ ton ma rɨrɨr na towaina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨrɨnd ujgɨm uwonyiti ɨraram.\f* Ɨ re ket momta sɨ yimokonj, sɨ Yesumna ujgɨm eungitam gangga re kea kutjog na auka yikonj. \v 43 Sɨ onggɨt penaemb Arimataya tunggam Yosep onyitonj Yesu ma ujgɨm eungitam. Ton re Ju rɨga waina Sanedrin memba wɨngɨrɨnd yɨpa ongwati rɨga na yɨbnonj dɨde kwa daka ton tilenggyam re God ma pumb tungg na yɨr yungaenenonj. Sɨ ton ket moga kesa awonj dɨde ket kea yikonj Pilatom pɨlwa, ngɨrpu ton ket tin yerkitonj Yesumna ujgɨm okatam. \v 44 Ajɨ re Pilato yɨt utkundonj da Yesu kea uj awonj, ton kɨd kesa na awonj. Sɨ ton ket onggɨt andred (100) geja rɨga mopyamɨnd ara yemokonj yet re wɨp yomnonj wul b'agbagɨnd ɨdrɨkam, dɨde ket tin yerkitonj da, “Ma, mɨnda kea Yesu kɨm uj ainy?” \v 45 Re ket Pilato wumɨr yokatonj onggɨt andred (100) geja rɨga mopyamɨm pɨlke da “Kea uj ainy,” ton ket geja rɨga engainonj da, “Yesu ma ujgɨm yokawa.” \v 46 Seg ket Yosep nɨnda rɨga kɨma bɨlbɨl kobɨrgɨm emdɨto, ɨ ket ujgɨm wul b'agbag kumb ke gou wa yɨjgendo dɨde ujgɨm kobɨrgɨm ke ponpon yomnɨko. Re ket seg, yiyo yɨpa gopmet wa rɨna re rɨgap gɨmo yɨund yesko, ɨ ket yoramito onggɨt gopmet wɨngɨr wa, ɨ dɨde ket ukoi gɨmo ururkena yiyo gopmet mora utwangkam.\f + \fr 15:46 \ft Onggɨtyam towaina gopmet re met pɨla gɨmo dor yɨu ke eski wekenonj. Sɨ ma yɨpa kɨma ujgɨm na oramka eyenento yɨpa gopmetɨnd. Ɨ ujgɨm eungitam re ma gou ke imanggurka kena, ajɨ jaba ujgɨm oramita nena dɨde yɨpa ukoi gɨmo ke mora nena utwangki.\f* \v 47 Magdala tunggam Mariya dɨde Yosem mog Mariya kea yɨr yongonda rɨkɨnd re Yesu ma ujgɨm yoramito. \c 16 \s1 Yesu ma Utnyita \r (Mat 28:1-8; Luk 24:1-12; Yoan 20:1-10) \p \v 1 Ɨ re Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr seg awonj, Magdala tunggam Mariya, Yakobomna mog Mariya, dɨde Salome, opimemb nowa konggap ujgɨmɨnd ɨsnɨkam ngɨrangngɨrang gaya emdɨto, nokɨm da ɨdenat ton menon okasi de Yesu ma gopmet wa dɨde ket onggɨt gaya ke ɨsnɨki Tina ujgɨm. \v 2 Ɨ onggɨt Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr kak ke naskajog bibɨr awonj re Sande na, ɨ onggɨt Sandend ton wuwonj Yesu ma gopmet wa sɨtawarjog lom ɨlitand. \v 3 Nyawɨnd ton towalenggyam b'arkento da, “Yepim meranɨm gopmet utwangki gɨmo ururkisi gopmet mora ke?” \v 4 Ajɨ re ton onggɨt gɨmo yɨund oski gopmet wa b'obogɨl pumb wa yɨr aukɨto, kea ton ket yɨr yongo ɨtemb ukoijog gɨmo rɨna re ururkiti yɨbnonj mora ke. \v 5 Ɨ re ket gopmet wa opekto dɨde gopmet wɨngɨr wa b'ɨgarkɨto, ton ket yɨr yongo yɨpa sisɨl rɨga yet re yɨmjog yɨm tab ke omiti yɨbnonj pɨnpɨn bɨlbɨl kobɨrgɨm b'ikiti. Sɨ ton ukoi moga kɨma kɨd kesa aukɨto. \v 6 Ɨ ton ket ten amninonj da, “Goro moga kɨma kɨd kesa tainam! Wɨn Najaret tunggam Yesu na orakam otupya yena re wul b'agbagɨnd yɨdrɨko. Ajɨ Ton ke utnyis, ɨ Ton awɨr e dɨkɨnd. Sɨ wɨn yɨr yonga Tina pɨpmet rɨkɨnd re Tin yoramito. \v 7 Ajɨ wɨn wuwe, ɨ Tina b'auyaena rɨga dɨde Petro wumɨr tamnindam dor da, ‘Ton naska e yik dem de Galili wa, ajɨ wɨn yɨmta kaim wuyɨt dem dɨde ket amaemb de wɨn Tin yɨr ongya dem odede rɨngmana re Ton wen wumɨr amninonj naskand.’” \v 8 Onggɨt kak ke ket ton opekto gɨmo yɨund oski gopmet bora ke dɨde b'ɨkto, mop nokɨp ton kaktɨtɨ dɨde moga kɨma nonysɨpsɨp na aukɨto. Ɨ ton makwa nangga yɨt na apurento dɨde makwa yena wumɨr yomno nokɨp ton ukoijog moga nat wekenonj. \b \s1 (Nɨnda Grik peband awɨr e onggɨtyam yɨt Mak 16:9-20. Sɨ nɨnda wumɨr rɨgap endenanj da opimemb bes re ma Makɨt erɨkinonj.) \s1 Yesu Pɨtapɨta Awonj Magdala Tunggam Mariyam pɨlwa \r (Mat 28:9-10; Yoan 20:11-18) \p \v 9 [Re Yesu sɨtawarjog utnyitonj Ju rɨga waina wɨram dɨde yɨr opmitena bibɨr kak ke naskajog bibɨr Sandend, ton naskajog pɨtapɨta awonj Magdala tunggam Mariyam pɨlwa ya pɨlkena re ton seben (7) negɨr wɨngawɨnga eaukeninonj. \v 10 Seg ket onggɨt konggat wikonj de Yesu ma b'auyaena rɨga wa pɨlwa yepiya re naskand Yesu kɨma yɨpand wekenonj. Ɨ re ton Yesu ma uj map gar bebɨg kɨma yii b'ɨrɨnena wuwenonj, ɨtomb konggat ket ten wumɨr amninonj Yesu ma utnyita gatab. \v 11 Sɨ re ton tin wutkundo da Yesu ke yilo ainy dɨde ton kea Tin liyalliyalkɨp yɨr yong, ton maike ɨtomb konggamna yɨt ɨmɨnjogɨm yomno. \s1 Yesu Pɨtapɨta Awonj Nɨmog B'auyaena Rɨga wa pɨlwa \r (Luk 24:13-35) \p \v 12 Onggɨt kak ke ket re Tina b'auyaena rɨga wa wɨngɨrɨnd nɨmog rɨga Yerusalem taun ke yiwatonda de yɨpa sobijog tungg wa, Yesu b'enga wɨpkak ke towa wɨpɨnd pɨtapɨta awonj towa menonɨnd. \v 13 Seg, onggɨt nɨmog b'auyaena rɨgap ket ɨtendonda nɨnda b'auyaena rɨga wa pɨlwa dɨde ten wumɨr amninonda da, “Sɨn kea Tin yɨr yongma.” Ajɨ ton makwa towaina yɨt ɨmɨnjogɨm amnɨkto. \s1 Yesu Pɨtapɨta Awonj Ileben (11) B'auyaena Rɨga wa pɨlwa \r (Mat 28:16-20; Luk 24:36-49; Yoan 20:19-23; Ɨtai 1:6-8) \p \v 14 Onggɨt kak ke, re tina ileben (11) b'auyaena rɨgap diyam aukɨto, Yesu towa wɨpɨnd pɨtapɨta awonj ɨ ket samany eyowinonj towaina gar ke utkunda kesa mɨle dɨde gɨmo pɨla rogɨlkak gar gatab, mop nokɨp ton maka ɨmɨnjogɨm amnento rɨga yepiya re Yesund wɨp yɨr yongo Tina utnyiti kak ke. \v 15 Ɨ Ton ket ten amninonj da, “Komkesa gowukoi wa wuwene, dɨde komkesa rɨga wa pɨlwa God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt pɨtapɨta omnena iyenya. \v 16 Yepiya ra onggɨtyam yɨt gar ke utkunda ke okasi dɨde baptiso okasi, ton opima yɨrkokar okasi dem. Ajɨ yepiya ra maka onggɨtyam yɨt gar ke utkunda ke okasi, ton opima negɨr ma b'ɨsagɨka okasi dem b'ɨsagɨka wɨnɨnd. \v 17 Ɨ gar ke utkunda rɨga opima odede kɨd kesa kɨma danda wɨko tamnɨkanj dem, ton kwa opima negɨr wɨngawɨnga teaukenanj dem Koina nyɨ kɨma, ɨ b'engabenga sisɨl yɨt opima tapurenanj dem. \v 18 Ɨ ton opima negɨr guda kɨma gɨrem towa yɨm ke imda teyenanj dem, ajɨ ton makwa ɨta negɨr okatenyi dem. Ɨ ra ton uj kɨma negɨr guda nyɨ tanaikanj dem, ajɨ ton makwa ɨta negɨr okatenyi dem. Dɨde ra ton yɨm taramitenanj dem kopa rɨga wa pɨlɨnd, sɨ kopa rɨga opima b'ɨsagɨka tuweny dem.” \s1 Yesu ma Menon Pumb Tungg wa \r (Luk 24:50-53; Ɨtai 1:9-11) \p \v 19 Re ket Yonggyam Yesu towa pɨlwa yɨt opurena seg awonj, God Tin yurowatonj pumb tungg wa. Ɨ Yesu ket juwai kɨma pɨpmetɨnd omitonj Godɨmna yɨmjog yɨm tab ke de pumb tungg wa. \v 20 Onggɨt kak ke ket Tina b'auyaena rɨga wuwenonj komkesa gatab wa, dɨde pɨtapɨta yomneno God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt. Ɨ re ton God ma b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt pɨtapɨta yomneno, Yonggyam daka ton kɨma yɨpand gɨlgɨl wɨko amnɨkinonj. Ɨ Ton ket ten danda agoninonj kɨd kesa kɨma danda wɨko omnɨkam nokɨm da ɨdenat rɨgap ɨmjatenyi da towaina opureni Tina b'ogɨl yɨrkokar bage yɨt re ɨmɨnjog e.]