\id PRO \h ÄN SALOMON FOS (PROFERPIS) \toc1 Än Salomon Fos \toc2 Än Salomon Fos \toc3 SalF \mt1 Än Salomon Fos (Proferpis) \ib \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Än Salomon Fos, pun mine a mak lon, än Salomon kewe mwiitun. Wewen Proferpis mwiitun. \iot II. Chon makei ei puk: Salomon a makei arapakan unusen ei puk. Sopun 30 makeen Akur, nge sopun 31 makeen Lemuel. \iot III. Itelapemongen ei puk: Ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap iei pupun silelap (1.7). \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Kapasen öüröür seni läng fän iten ach manau won fanüfan. \iot V. Masouen ei puk Än Salomon Fos: Lon ei puk a chufengen sokopaten kapasen kait, pwe aramas repwe tongeni alefila lefilen mine a pwüng me mine a pwüngingau, pwal kapasen kait fän iten lamalam. Ekei kapas ra towu lon ititin fosun mwiitun. Chomong ekei mwiitun ra fos usun manauen aramas won ei fanüfan. Lepoputän a achema ngenikich pwe ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap iei popun silelap. Mürin a kapas usun mirit me manauöch lon pekin aramas, nge sap chök lon pekin lamalam. Ekei chomong mwiitun mi mochomoch ra pwärätä usun mine ekewe chon Israel me lom ra aiti ngeni ekewe aramas mine eman mi mirit epwe föri lon ekoch sokun lapalap. Ekoch mwiitun ra fos usun pwüngün lefilen chon eu famili, nge ekoch usun pwüngün chon amömö. Ekoch mwiitun ra fos usun än aramas repwe süfölfengen, nge pwal ekoch ra fos usun aüchean än eman epwe püsin nemeni inisin. Chomong me leir ra kapas usun aüchean tipetekison, mosonotam, meniniti ekewe mi wöüngau me allükülük lon chiechifengen. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Kapasen mwareiti tipachem \ior 1.1–9.18\ior* \io1 Än Salomon kewe mwiitun \ior 10.1–29.27\ior* \io1 Än Akur kewe kapas \ior 30.1-33\ior* \io1 Än Lemuel kapas me sokopaten mwiitun \ior 31.1-31\ior* \c 1 \s1 Aüchean fosun ekewe mwiitun \sr 1.1-7 \p \v 1 Ikkei ekewe fos Salomon nöün Tafit we mwän ewe kingen Israel a eäni mwiitun: \x + \xo 1.1 \xt 1.King 4.32\x* \v 2 Ren ekei mwiitun aramas repwe tipachem o silei öüröürer, repwe weweiti ekewe kapas mi alolol, \v 3 repwe angei öüröürer seniir pwe repwe mirititi mine repwe föri, repwe eäni pwüng, let o wenechar. \v 4 Iwe, mirit epwe tori chokewe mi wewemang, nge silelap me mirit epwe tori ekewe säräfö. \v 5 Ekewe chon tipachem repwe rongorong ngeniir pwe repwe fefeitä lon ar sile, nge ekewe chon silelap repwe weweöch, \v 6 pwe repwe weweiti ekewe mwiitun me ekewe pworausen awewe, repwe pwal weweiti än ekewe chon tipachem kapas me ar kewe fos monomon. \p \v 7 Ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap iei popun silelap. Nge ekewe chon tiparoch ra oput tipachem me ekewe kapasen öüröür. \x + \xo 1.7 \xt Hiop 28.28; Kölf 111.10; SalF 9.10\x* \s1 Ekewe kapasen fön me amirit \sr 1.8-19 \p \v 8 Nei kopwe aüselinga än semom kewe kapasen öüröür, nge kosap aleasolap ngeni mine inom a aiti ngonuk. \v 9 Ekewe kapas repwe aöchü manauom usun chök epa mwärämwär won mökürom, ika epa mwärämwär fän üom epwe alingöchü inisum. \v 10 Nei, are ekewe chon tipis ra atupuk, kosap tipeeu ngeniir. \v 11 Are repwe apasa, “Kopwe etikem, ousipwe op lon eu lenien op pwe sipwe niela aramas. Ousipwe rawangauei chokewe esap wor ar mwäl. \v 12 Ousipwe oromanauerela usun ewe lenien sotup a oromala aramas pwe repwe usun chokewe mi feitiu lon peias. \v 13 Sipwe küna chomong sokopaten pisek mi aüchea, sipwe amasoua imwach ren liapach. \v 14 Kopwe etikem, nge sipwe inetöchfengen won mine sa soläni.” \v 15 Nei, kosap chiechi ngeni ei sokun aramas, kosap etiir lon ar föför. \v 16 Pun ra pwapwaiti le föri föför mi ngau, ra müttir ngeni nimanauei aramas. \v 17 A solap om kopwe oletala eu cheew pwe kopwe liapeni eman machang, ngei mi küna. \v 18 Nge ekei mwän ra chök op lon lenien op pwe repwe püsin atoto feiengau wor, ra rawangauei püsin manauer. \v 19 Ei epwe fis ngeni chokewe meinisin ra angei ar win ren angangen mwänewüs. Ei sokun win a angeala manauen ätewe mi föri ei sokun föför. \s1 Än tipachem kökkö \sr 1.20-33 \p \v 20 Tipachem a osomong le kökkö lon ewe al, a alapatä mwelian lon ekewe lenien amwicheich, \v 21 a köwu seni lepwokukun ekewe al, a kapas seni lon ekewe asamalapen ewe telinimw, \x + \xo 1.21 \xt SalF 8.1-3\x* \v 22 “Ämi chon wewemang, ifa ükükün fansoun ämi oupwe efich le nonom lon ämi wewemang? Ämi chon turunufas, ifa ükükün fansoun ämi oupwe pwapwaiti ämi turunufas? Ämi chon tiparoch, ifa ükükün fansoun ämi oupwe oput silelap? \v 23 Are oupwe aüselinga ai kewe kapasen fön, ngang üpwe pwärätä ngenikemi ai ekiek, üpwe asile ngenikemi ai kewe kapas. \v 24 Üa fen körikemi, nge ousap mochen aüseling, üa äkänipökemi, nge ousap afäli. \v 25 Oua asarongorong ngeni ai kewe kapasen öüröür meinisin, nge ousap ekieki ai kewe kapasen fön. \v 26 Iei mine üpwe takirikemi, lupwen oupwe tolong lon feiengau. Üpwe takirin ämängauakemi, lupwen niuokus watte epwe torikemi, \v 27 lupwen niuokus watte epwe torikemi usun eu mölümöl, nge ämi feiengau epwe torikemi usun eu ewiniär, lupwen oupwe tolong lon weires me riaföü. \v 28 Mürin, oupwe kökköriei, nge ngang üsap pälüenikemi, oupwe tiliken le küttaei, nge ousap künaei. \v 29 Pokiten oua oput silelap, nge ousap mochen aleasochisi ewe Samol mi Lapalap, \v 30 ousap pwal mochen angei ai kewe kapasen öüröür, nge oua oput ai kewe kapasen fön meinisin, \v 31 iei mine oupwe kini uän ämi föför, oupwe notä ren mine oua püsin ekiekietä. \v 32 Pun ekewe chon wewemang repwe mäla ren ar kul seniei, nge ekewe chon tiparoch repwe feiengau ren püsin ar tümwününgau. \v 33 Nge eman mi aüselingaei epwe manau fän kinamwe, esap öürek, esap pwal niueiti och feiengau.” \c 2 \s1 Feiöchün eman mi kütta tipachem \sr 2.1-22 \p \v 1 Nei, kopwe etiwa ai kewe kapas o iseis ekewe allük lon lelukom. \v 2 Kopwe aü selingom ngeni tipachem o suki lelukom pwe kopwe wewe ren. \v 3 Ewer, kopwe siö ngeni Kot pwe epwe fang ngonuk om silelap, kopwe alapatä mweliom o tüngor ngeni pwe kopwe weweöch ren. \v 4 Kopwe kütta tipachem usun om kütta silifer, ika usun om kütta pisek aüchea mi monomon. \v 5 Are kopwe föri iei usun, mürin kopwe weweiti aüchean om niuokusiti ewe Samol mi Lapalap o fefeitä lon om silei Kot. \v 6 Pun ewe Samol mi Lapalap a fangala tipachem, i a atowu silelap me weweöch. \v 7 A atufichi ekewe chon pwüng o tümwünü chokewe mi wenechar seni feiengau usun eu tit. \v 8 A mamasa ekewe chon pwüng o tümwünü nöün kewe mi allükülük. \v 9 Are kopwe aüselingaei, mürin kopwe weweiti mine a pwüng, let me wenechar, kopwe pwal silei mine kopwe föri. \v 10 Pun tipachem epwe tolong lon lelukom, nge silelap epwe apwapwai ngünum. \v 11 Iwe, mirit epwe mamasok, nge weweöch epwe tümwünuk, \v 12 repwe epetuk seni om kopwe föri mine a ngau, pwal seni ekewe aramas mi eäni kapasen likatuputup, \v 13 ir chokewe mi likitala ekewe al mi wenechar o fetal won ekewe alen rochopwak me tipis, \v 14 ra pwapwa le föri föför mi ngau o meseikeiti angangen likatuputup, \v 15 ir aramas resap allükülük, esap wor eman a tongeni lüküür. \p \v 16 Tipachem epwe atufichuk pwe kosap tup ren ewe fin lisowu, ren ewe fin ekis mi eäni kapas amichimich, \v 17 neminewe mi likitala pwülüan a pwülüeni lupwen an föpwül o manlükala ewe pwon a eäni ngeni Kot. \v 18 Are kopwe feila lon imwan, kopwe fetal ngeni ewe al mi ale ngeni mäla. \v 19 Esap wor eman mi feila ren neminewe epwe liwinsefäl, esap wor eman epwe liwiniti ewe alen manau. \p \v 20 Iei mine kopwe apirü ekewe aramasöch o föri föför mi pwüng. \v 21 Pun ekewe chon pwüng repwe fanüeni ewe fanü, pwal ekewe aramas mi wenechar repwe nonom lon. \v 22 Nge ekewe aramasangau repwe kärila seni ewe fanü, pwal chokewe resap allükülük repwe üttütä seni me lon, usun irä ra üttütä seni pwül. \c 3 \s1 Kapasen fön pwe epwe wor aleasochis \sr 3.1-35 \p \v 1 Nei, kosap manlükala mine üa aiti ngonuk, nge kopwe iseis lon lelukom ai kewe allük. \v 2 Pun ren om föri ei, ierin manauom repwe langatamala, kopwe pwal uren feiöch. \v 3 Iwe, kosap mwüt ngeni kirikiröch me allükülük repwe sü senuk, kopwe riretä fän üom o makeretiu lon lelukom. \v 4 Are kopwe föri ei, kopwe küna ümöümöch me iteüöch me ren Kot me aramas. \x + \xo 3.4 \xt Luk 2.52\x* \p \v 5 Kopwe lükü ewe Samol mi Lapalap ren unusen lelukom, nge kosap lükülükü püsin om sile. \v 6 Kopwe chechemeni i won meinisin mine ka föri, nge i epwe aiti ngonuk ewe al mi pwüng. \v 7 Kosap püsin ekieki pwe ka tipachem. Kopwe niuokusiti ewe Samol mi Lapalap o kul seni mine a ngau. \x + \xo 3.7 \xt Rom 12.16\x* \v 8 Ren ei inisum epwe pöchökülela, nge lechuum esap apwangapwang. \p \v 9 Kopwe asamolu ewe Samol mi Lapalap ren om fang ngeni seni woum, pwal ren mwen kiniom uän irä meinisin. \v 10 Mürin om kewe lenien iseis repwe urela ren wiich, nge ekewe lenien iseis wain repwe urela ren wain o säsewu. \p \v 11 Nei, kosap oput än ewe Samol mi Lapalap emirit, kosap pwal chipwang ngeni an kapasen fön, \x + \xo 3.11 \xt Hiop 5.17\x* \v 12 pun ewe Samol mi Lapalap a emiriti ätewe a echeni, usun eman sam a emiriti nöün we a pwapwaiti. \x + \xo 3.12 \xt Ipr 12.5-6; Pwär 3.19\x* \p \v 13 A feiöch ewe aramas mi küna tipachem, a feiöch ewe aramas mi wewekai, \v 14 pun ewe feiöch a angei seni tipachem a mürina seni ewe feiöch a angei seni silifer, nge ewe win tipachem a atoto a aüchea seni kolt. \v 15 Tipachem a aüchea seni fau aüchea, nge esap wor och ka fokun efich epwe tongeni nönnö ngeni. \v 16 Tipachem a tongeni fang ngonuk manauatam, pisekisek me iteüöch. \v 17 Tipachem a tongeni awora pwapwa lon manauom o emweni ngonuk kinamwe. \v 18 Tipachem epwe aworato manau ngeni chokewe mi kamwöch won, nge chokewe mi fitipacheiti ra pwapwa. \q1 \v 19 Ewe Samol mi Lapalap a föri fanüfan ren an tipachem, \q1 a anomu ekewe läng lon lenier ren an silelap. \q1 \v 20 Lon an tipachem a föri pwe ekewe lenien puächen koluk ra puächetä, \q1 nge ekewe kuchu ra apüngätiu üt. \p \v 21 Nei, kopwe kamwöch won tipachem me mirit, nge kosap mwüt ngeniir repwe sü senuk. \v 22 Repwe awora manau ngonuk, repwe usun chök epa mwärämwär me fän üom. \v 23 Mürin, kopwe fetal won om al fän kinamwe, nge pecheöm esap chepetek. \v 24 Ika kopwe konola, kosap niuokus, ika kopwe möür, kopwe möür fän kinamwe. \v 25 Kosap niueiti och riaföü mi amairü epwe müttirituk, ika och feiengau epwe tori ekewe aramasangau. \v 26 Pun ewe Samol mi Lapalap epwe om apilükülük, epwe tümwünü pecheöm pwe esap tup lon eu sär. \v 27 Kopwe eäni kirikiröch ngeni aramas mi osupwang, lupwen ka tufich ngeni. \p \v 28 Kosap üreni chon arum, “Kopwe feila o liwinsefälito lesor, mürin üpwe ngonuk mine ka tüngor,” nge a fen nom reöm ewe mettoch. \v 29 Kosap ekiekietä föför mi ngau ngeni chon arum mi nom ünükum, nge i a fokun lükülükuk. \v 30 Kosap anini ngeni eman aramas nge esap wor popun, are esap föri och mi ngau ngonuk. \v 31 Kosap lolowoiti eman aramas mi mwänewüs, kosap pwal föri usun mine i a föri. \v 32 Pun ewe Samol mi Lapalap a oput eman aramas mi chök föri mine a ngau, nge a lükülükü eman mi wenechar. \v 33 Ewe Samol mi Lapalap a anümamaua chon leimwen eman aramasangau, nge a afeiöchü chon leimwen eman chon pwüng. \v 34 A turunufasei ekewe chon turunufas, nge a ümöümöch ngeni ekewe chon tipetekison. \x + \xo 3.34 \xt Jas 4.6; 1.Pet 5.5\x* \v 35 Eman chon tipachem epwe küna iteüöch, nge eman chon tiparoch epwe küna itengau. \c 4 \s1 Aramas ra feiöch ren tipachem \sr 4.1-25 \p \v 1 Ämi nei kana, oupwe aüselinga än semelapemi kapasen öüröür, oupwe aü selingemi pwe oupwe weweöch. \v 2 Pun üa ngenikemi kapasen öüröür mi mürina: Iei mine ousap likitala mine üa aiti ngenikemi. \v 3 Lupwen üa chüen eman kükün ät, ngang nöün semei me inei aleman, \v 4 semei we a soun aiti ngeniei ekei kapas o üreniei, “Kopwe amwöchü ai kewe kapas lon lelukom, kopwe aleasochis ngeni ai kewe allük pwe kopwe manau. \v 5 Kopwe kütta tipachem me silelap. Kosap manlükala ai kewe kapas, kosap pwal tok seniir. \v 6 Kosap likitala tipachem, pun epwe tümwünuk. Kopwe echeni pwe epwe mamasok. \v 7 Kopwe tiliken le kütta tipachem, pun iei ewe aeuin ipw kopwe angei tipachem ren. Nge ren om tipachem kopwe alapala om mirit me weweöch. \v 8 Kopwe fokun aücheani tipachem, pwe i epwe atekiokotä, kopwe kamwöchünük won, pwe i epwe aitöchuk. \v 9 Tipachem epwe usun chök epa mwärämwär mi ling won mökürom, epwe föri pwe kopwe mwärini epa mwärin king mi fokun mürina.” \p \v 10 Nei, kopwe aüselingaei o etiwa ai kewe kapas, pwe ierin manauom repwe chomongola. \v 11 Üa aiti ngonuk ewe alen tipachem, üa emwenuk won ewe lenien fetal mi wenechar. \v 12 Lupwen kopwe fetal, esap wor epetin ipwom, nge are kopwe sä, kosap chepetek. \v 13 Kopwe kamwöchünük won ekewe kapasen öüröür, nge kosap mwüt ngeniir repwe feil senuk. Kopwe tümwünüür, pun ina manauom. \v 14 Kosap feila lon ewe leni ia ekewe aramasangau ra feila ie, kosap pwal apirü än ekewe chon föföringau föför. \v 15 Kosap föri mine a ngau, nge kopwe sü seni. Kopwe chök fetal won ewe al mi pwüng. \v 16 Pun ekewe aramasangau resap tongeni annut ika resap föri mine a ngau, ra chök nennela ika resap likatupu eman. \v 17 Pun föföringau a usun chök ener mongö, nge angangen mwänewüs a usun chök ünümer wain. \p \v 18 Ewe al ekewe chon pwüng ra fetal won a usun chök saramen ünümweerän mi chök sasaramala tori a unusen ränila. \v 19 Nge ewe al ekewe aramasangau ra fetal won a usun chök rochopwak mi rochokich, ra turula, nge resap silei met ra chepetek ren. \p \v 20 Nei, kopwe fokun aüselinga ai kewe kapas. Kopwe aü selingom ngeni mine üa ürenuk. \v 21 Kosap mwüt ngeni ekewe kapas repwe sü senuk, nge kopwe amwöchüür lon lelukom. \v 22 Pun ina mine chokewe mi angei ekewe kapas repwe manau rer, inisir epwe pöchökül rer. \v 23 Kopwe fokun tümwünü lelukom lap seni om tümwünü och pisek aüchea, pun manau a pop seni lon lelukom. \v 24 Kosap fokun eäni kapas rikirik, kosap pwal eäni kapas chofana me fos mi pwor. \v 25 Mesom epwe newenewenela, kopwe chök nefotofotola mwom. \v 26 Kopwe akotöchü mine kopwe föri, mürin epwe fisiöch meinisin mine kopwe föri. \x + \xo 4.26 \xt Ipr 12.13\x* \v 27 Kopwe fetal wenewen won ewe al mi pwüng, nge kosap rik ngeni pelifich ika pelimöng, kosap pwal föri mine a ngau. \c 5 \s1 Kapasen fön ngeni chon mocheisou \sr 5.1-23 \p \v 1 Nei, kopwe fokun aüselinga ai tipachem, kopwe aü selingom ngeni ai kapasen öüröür, \v 2 pwe kopwe eäni mirit, nge om kapas repwe pwärätä pwe a wor om silelap. \v 3 Pun än eman fin lisowu fos a arar usun chönün chunen, kapasen awan a pwal motoutou usun noppuk, \v 4 nge sopolan a kipwin usun chök kipwinin ewe irä maras, a pwal wor ekinasean usun chök ekinasaen efoch ketilas mi seisei me ruepek. \v 5 Ewe al neminewe a fetal won a ale ngeni mäla, epwe emwenukela ngeni ewe lenien sotup. \v 6 Esap fetal won ewe al mi ale ngeni manau, pwe a rik seni, nge esap mefi. \p \v 7 Nge iei nei, kopwe aüselingaei, kosap fokun manlükala mine üa ürenuk. \v 8 Kopwe sü seni ena sokun fefin, kosap pwal kan ngeni asamen imwan. \v 9 Are kosap aüselingaei, om iteüöch epwe pöüt senuk, nge epwe tori pwal ekoch aramas, pwal manauom epwe tolong lepöün chokewe resap eäni tong, \v 10 ekewe chon ekis repwe angei woum, nge uän om angang epwe pwal tori ekoch. \v 11 Iwe, lesopolan manauom kopwe ngüngü, lupwen fitukom me inisum ra telila. \v 12 Mürin kopwe apasa, “Pwota üa oput ekewe kapasen fön? Pwota üa tipeweires ngeni ekewe kapasen emirit? \v 13 Üsap aüselinga alon nei kewe sense, üsap pwal aü selingei ngeni chokewe mi öüröüraei. \v 14 Üa arapakan ngeni ai üpwe unusen feiengau me fän mesen ewe mwichen aramas.” \p \v 15 Kopwe allükülük won püsin pwülüom, kopwe chök echeni i. \v 16 Kosap angei om feiöch seni noum me won pwal ekoch fefin. \v 17 Püsin noum kewe repwe mämäritä o alisuk, nge sap chon ekis. \v 18 Kopwe pwapwaiti pwülüom o meseikeiti ewe föpwül ka pwülüeni lupwen om alüal, \v 19 neminewe mi liöch usun chök liöchün urupap, a mürina usun ewe machang itan witiwit. Kopwe mwüt ngeni pwe an tong ngonuk epwe fokun apwapwok fansoun meinisin, kopwe chengel ren an tong iteiten fansoun. \v 20 Nei, pwota kopwe aumwesukela won pwülüen pwal eman mwän? Pwota kopwe romi eman fin ekis? \v 21 Ewe Samol mi Lapalap a küna om föför meinisin, a nenengeni ia ka feila ie. \v 22 Än ewe aramasangau föföringau ra püsin likatupu i, a oo lon püsin an tipis. \v 23 Epwe mäla pokiten esap mochen aleasochisi kapasen emirit, epwe pöütmälila pokiten watten an umwes. \c 6 \s1 Kapasen fön usun chipwang me föförün atuputup \sr 6.1-19 \p \v 1 Ifa usun, nei, ka pwon pwe kopwe mönätiu än chon arum liwinimang, ika ka ngeni eman chon ekis asisilen om pwon? \v 2 Ifa usun, ka tup ren mine ka eäni pwon, ika oo ren om kapas? \v 3 Mürin kopwe föri ei, pwe kopwe püsin amanauok, pun ka tolong fän nemenien chon arum: Kopwe müttir feila ren chon arum o tüngormau ngeni pwe epwe angasok. \v 4 Kosap amöürü mesom, kosap pwal ächikichik. \v 5 Kopwe amanauok usun eman chia a amanaua, lupwen a sü seni ewe chon likapich, ika usun eman machang a ässila seni lepöün ewe chon sär. \p \v 6 Kopwe feila ren ekewe molus, en chon chipwang. Kopwe ekieki usun ar angang pwe kopwe tipachemela. \v 7 Esap wor ar samol, esap pwal wor ar meilap ika ar sounemenem, \v 8 nge ra amolätä ener lon fansoun pwichikar o ionifengeni ener mongö lon fansoun räs. \v 9 Ifa langatamen fansoun om kopwe chök konola won kiom, en chon chipwang? Inet kopwe pwätä seni om möür? \v 10 Ka apasa, “Üpwe chök ekis möür, üpwe ekis kamwöchüfengeni pei o ekis asösö.” \v 11 Ren ei wöüngau me osupwang repwe toruk usun eman chon solä a feito fän an pisekin afeiengau. \x + \xo 6.11 \xt SalF 24.33-34\x* \p \v 12 Eman aramasangau mi lomotongau a fetalfeil o eäni kapas rikirik, \v 13 a ächiki mesan o farikeri chienan ren pechen me pöün, \v 14 nge lon lelukan mi rikirik a chök ekiekietä föför mi ngau, iteiten fansoun a efisätä tipefesen. \v 15 Iei mine riaföü epwe müttir tori, lon eu chök otun epwe feiengau, nge esap chüen tongeni pöchökülsefäl. \p \v 16 Mir wor fisu föför ewe Samol mi Lapalap a oput, esap fokun tipeeu ngeni: \q1 \v 17 Wolamalamtekia, \q1 kapas chofana, \q1 pau mi niela aramas esap wor ar tipis, \q1 \v 18 eu leluk mi ekiekietä föför mi ngau, \q1 peche mi müttir sä ngeni föför esepwüng, \q1 \v 19 eman chon pwärätä mi chök apasätä kapas chofana \q1 me eman mwän mi afisätä fitikoko lefilen pwipwi. \s1 Kapasen fön usun lisowu \sr 6.20-35 \p \v 20 Nei, kopwe aleasochisi mine semom a eäni allük ngonuk, nge kosap manlükala mine inom a aiti ngonuk. \v 21 Kopwe amwöchünükü ar kewe kapas iteiten fansoun, kopwe iseniir lon lelukom. \v 22 Repwe emwenuk, lupwen kopwe fetal, repwe tümwünüuk, lupwen kopwe konola, nge lupwen kopwe pwätä, repwe fos ngonuk. \v 23 Pun mine ra öüra ngonuk a usun chök eu lamp, ar kewe kapasen kait a usun chök eu saram, nge ar kewe kapasen fön fän iten emirit, iei ewe alen manau. \v 24 Ekei kapas repwe tümwünuk seni ewe fefin mi ngau, pwal seni meseniawen eman fefin mi lüangau. \v 25 Kosap ekieki liöchün neminewe lon lelukom, kosap pwal tup ren nennen mesan. \v 26 Eman mwän a tongeni möni eman fefin mi amömö inisin ren ükükün liwinin efoch pilawa, nge mön eman fin lisowu mi fen wor pwülüan epwe püsin manauen ewe mwän. \v 27 Ifa usun, eman mwän a tongeni uwei ekkei fän mwärin, nge üfan esap kar ren? \v 28 Ika ifa usun, eman a tongeni fetal won moochen ekkei mi sarara, nge pechen esap poi? \v 29 Ina usun ätewe mi kon ren pwülüen chon arun. Iteiten eman me eman mi atapa neminewe epwe küna liwiningau. \v 30 Aramas resap kon oput eman chon solä, ika a solä anan mongö, lupwen a echik. \v 31 Nge lupwen ra turufi, epwe aliwini fän fisu mine a soläni, inamwo ika epwe atowu pisekin meinisin seni lon imwan. \v 32 Nge eman mi lisowu a tiparoch. A chök püsin afeiengaua inisin. \v 33 Repwe akinasa o aitengaua, nge an itengau esap wesila. \v 34 Pun pwülüen ewe fefin epwe fokun lingeringeriti, nge lupwen epwe angei chappen ei föför, esap chä letipan. \v 35 Esap etiwa och liwin, nge chomongun an lifang esap tongeni awesi an song. \c 7 \s1 Än eman fin lisowu atuputup \sr 7.1-27 \p \v 1 Nei, kopwe chechemeni ai kewe kapas o iseis ai kewe allük lon lelukom. \v 2 Kopwe aleasochisi ai kewe allük pwe kopwe manau. Kopwe pwal aücheani mine üa aiti ngonuk, usun om aücheani fituken lon mesom. \v 3 Kopwe amwöchüür lükün fansoun meinisin o iseniir lon lelukom. \v 4 Kopwe üreni tipachem, “En fefinei,” kopwe pwal apasa pwe sileöch chienom mi achengicheng. \v 5 Pun repwe tümwünuk seni ewe fin lisowu, pwal seni ewe fefin mi lüangau a eäni kapas amichimich. \p \v 6 Iwe, üa newu seni asammwachon imwei \v 7 o küna chomong alüal mi wewemang, nge üa mefi pwe eman me leir a fokun tiparoch. \v 8 A pwerela won ewe al arap ngeni lepwokukun imwen eman fefin mi lüangau, o fetal ngeni imwan \v 9 lefäf, lupwen a pwinila o popuetä rochokich. \p \v 10 Mürin, ewe fefin a towu pwe epwe churi ewe alüal, a üföüf üfen eman fefin mi amömö inisin o ekieki mine epwe eäni atuputup ngeni. \v 11 A fos leüömong, a pwal säwämang o nomofetal. \p \v 12 Fän ekoch a nom won al, fän ekoch a nom lon lenien amömö o sousou mwän lepwokukun ekewe al. \v 13 Iwe, a romi ewe mwän o mitiri, a kapas ngeni fän mesemau, \v 14 “Ikenai üa eäni eu asoren kinamwe, nge a chüen wor ochäi fituk seni ewe mönün asor. \x + \xo 7.14 \xt Lif 7.15\x* \v 15 Iei mine üa feito pwe üpwe churuk, üa achocho le kütok, nge iei üa künok. \v 16 Üa ameresala won ai peet ekewe pwölüpwöl seni Isip mi sokopat anüer. \v 17 Üa epiti ai peet ren ewe löpokus seni ekewe irä iter mör, aloes me sinamon. \v 18 Kopwe feito, sipwe pwärifengeni ach tong tori lesosor, sipwe pwapwafengen lon tong. \v 19 Pun pwülüei esap nom rei, a saila won eu fanü toau. \v 20 A feila fän chomong moni, nge epwe liwinsefälito le unusen maram.” \p \v 21 Ina usun neminei a pesei ätei ren chomong kapas atuputup pwe epwe eti, a pöchökül ngeni ren an kapas amichimich. \v 22 Iwe, ätei a müttir etala neminei pwe a usun chök eman ätemwänin kow mi feila ngeni ewe leni ia epwe ninnila ie, pwal usun eman chia epwe le fif lon ewe lenien likatup, \v 23 tori efoch esefich a pwerelong lon lukan. A wewe ngeni eman machang mi sälong lon eu sär. Iwe, esap silei pwe epwe mäfeiengau ren. \p \v 24 Nei, iei kopwe aüselingaei, kopwe aü selingom ngeni ai kewe kapas. \v 25 Kosap mwüt ngeni ei sokun fefin epwe liapeni lelukom, kosap pwal tipeeu ngeni an kewe föför. \v 26 Pun chomong ra feiengau pokiten neminei. Ewer, chokewe ra mäla ren ra kon chomong. \v 27 Iwe, imwan we efoch al mi ale ngeni ewe lenien sotup, a feitiu ngeni ekewe rumwen mäla. \c 8 \s1 Tipachem a fokun tekia, epwe nonom tori feilfeilachök \sr 8.1-36 \q1 \v 1 Oupwe rongorong! Tipachem a kökkö, \q1 mirit a leüömongetä. \q1 \v 2 A ütä won ewe leni tekia lükün ewe al, \q1 a ütä ia ekewe al ra chufengen me ie. \q1 \v 3 A leüömong le kökkö me lükün asamalapen tittin ewe telinimw lon ewe lenien tolong, \x + \xo 8.3 \xt SalF 1.20-21\x* \q1 \v 4 “Üa kökkö ngeni ämi mwän, \q1 üa leüömongetä ngeni aramas meinisin won fanüfan. \q1 \v 5 Ämi chon miritimang, oupwe kaiö mirit, \q1 ämi chon tiparoch, oupwe kaiö tipachem. \q1 \v 6 Oupwe aüseling, pun üpwe fos won mettoch mi aüchea, \q1 üpwe aiti ngenikemi mine a pwüng. \q1 \v 7 Üpwe apasa mine a let, \q1 pun üa fokun oput kapas chofana. \q1 \v 8 Ai kewe kapas meinisin ra pwüng, \q1 esap wor rikirik ika pwor lor. \q1 \v 9 Ai kapas ra wenechar me ren chokewe mi wewe ren, \q1 ra pwal pwüng me ren chokewe mi silelap. \q1 \v 10 Oupwe angei ai kewe kapasen öüröür, nge ousap angei silifer, \q1 oupwe pwal aücheani silelap, lap seni kolt mi mürina. \b \q1 \v 11 Pun ngang tipachem üa mürina seni fau aüchea, \q1 nge meinisin mine oua efich esap nönnö ngeniei. \b \q1 \v 12 Ngang tipachem, mi wor rei mirit, \q1 üa silelap le eäni kapasen öüröür mi pwüng. \q1 \v 13 Eman mi niuokusiti ewe Samol mi Lapalap a oput mine a ngau. \q1 Üa oput lamalamtekia me sikesik, \q1 pwal föför mi ngau me kapasen atuputup. \q1 \v 14 Üa eäni ewe tufichin öüröür me alefila met mi pwüng, \q1 a wor ai sile, a pwal wor ai pöchökül. \q1 \v 15 Üa alisi ekewe king lon ar nemenem, \q1 üa pwal alisi ekewe sounemenem pwe ra föri allük fän pwüng. \q1 \v 16 Üa alisi ekewe samol lon ar nemenem, \q1 pwal ekewe aramas tekia lon ar nemeni fanüfan. \q1 \v 17 Üa echeni chokewe mi echeniei, \q1 nge chokewe mi achocho le küttaei repwe künaei. \q1 \v 18 Pisekisek me iteüöch ra nom rei, \q1 pwal wöü mi chök nonomola me feiöch. \q1 \v 19 Uai a mürina seni kolt, fokun seni kolt mi mürina, \q1 mine oua angei seniei a mürina seni silifer mi fokun mürina. \q1 \v 20 Üa fetal won ewe al mi pwüng, \q1 üa pwerela won ewe lenien fetal mi wenechar, \q1 \v 21 üa atoto wöü won chokewe mi echeniei \q1 o aurala ar lenien iseis. \b \q1 \v 22 Iwe, lepoputän an angang ewe Samol mi Lapalap a föriei, \q1 a akom le föriei me lomlom mwen mettoch meinisin. \x + \xo 8.22 \xt Pwär 3.14\x* \q1 \v 23 A anomuei seni me lomlom, \q1 üa akom mwen fanüfan esamwo wor. \q1 \v 24 Üa uputiu lupwen esamwo wor matau, \q1 lupwen esamwo wor ekewe puächen koluk mi puächemong. \q1 \v 25 Üa uputiu mwen ekewe chukutekia \q1 me ekewe chutekison resamwo nom lon lenier, \q1 \v 26 mwen än Kot föri fanüfan me ekewe tanipin won, \q1 ika mwen an föri pwül moromor. \q1 \v 27 Üa fen nom, lupwen Kot a anomu ekewe läng lon lenier, \q1 lupwen a föri lefilen matau me aropen ilen, \q1 \v 28 lupwen a anomu ekewe kuchun fän läng, \q1 lupwen a anüküchara ekewe puächen koluk lon ekewe lenien alolol, \q1 \v 29 lupwen a föri kiännin matau, \q1 pwe ekewe sät resap tolong won fanü. \q1 Üa fen nom, lupwen a föri longolongun fanüfan. \q1 \v 30 Üa nom ren Kot usun eman sousile angang, \q1 ngang popun an pwapwa iteiten rän. \q1 Üa meseik me fän mesan fansoun meinisin, \q1 \v 31 üa meseikeiti unusen an we fanüfan, \q1 üa pwapwa ren ekewe aramasen fanüfan. \b \q1 \v 32 Nge iei ämi nei kana, oupwe aüselingaei: \q1 Oupwe apwönüetä mine üa ürenikemi, pwe oupwe feiöch. \q1 \v 33 Oupwe aüselinga ai kewe kapasen öüröür pwe oupwe tipachem, \q1 nge ousap aücheangaueer. \q1 \v 34 A feiöch ewe aramas mi aüselingaei, \q1 ätewe mi mamasa ai kewe asamalap iteiten rän \q1 o witiwit ünükün ai kewe asam. \q1 \v 35 Pun ätewe mi künaei a küna manau, \q1 nge ewe Samol mi Lapalap epwe pwapwa ren. \q1 \v 36 Nge ätewe esap künaei a püsin afeiengaua inisin. \q1 Meinisin mi oputaei ra efich mäla.” \c 9 \s1 Eu kapasen tüngor seni tipachem me tiparoch \sr 9.1-18 \p \v 1 Tipachem a aüetä imwan o aütäi füfoch üran. \v 2 A niela nöün man o nofiti ünüman wain ngeni nofitin mongö, a pwal fotuki an chepel. \v 3 A tinala nöün kewe chon angang fefin pwe repwe kökkö me won ewe leni tekia seni meinisin me lon ewe telinimw, \v 4 “Ämi mi wewemang, oupwe feito ikei.” Nge a apasa ngeni ewe mi tiparoch, \v 5 “Kopwe etto o mongö seni enei mongö, kopwe ün seni ewe wain üa nofiti. \v 6 Kopwe likiti ekewe chon wewemang pwe kopwe manau, kopwe pwal fefeitä lon om sile.” \p \v 7 Eman mi aiti ngeni eman chon turunufas mine a pwüng epwe püsin säw, nge eman mi apwüngü eman aramasangau epwe püsin feiengau. \v 8 Kosap apwüngü eman chon turunufas, pun epwe oputok. Nge kopwe apwüngü eman mwän mi tipachem, pun epwe echenuk. \v 9 Kopwe öüröüra eman chon tipachem, pun epwe lapala an tipachem. Kopwe aiti ngeni eman chon pwüng mine a mürina, pun epwe fefeitä lon an sile. \v 10 Ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap iei popun tipachem, nge ach silei Ewe mi Pin iei popun ach weweöch. \x + \xo 9.10 \xt Hiop 28.28; Kölf 111.10; SalF 1.7\x* \v 11 Pun tipachem epwe achomongala ränin manauom, pwe ierin manauom repwe wattela. \v 12 Are ka tipachem, en kopwe püsin feiöch ren. Nge are ka eman chon turunufas, kopwe püsin feiengau ren. \p \v 13 Tiparoch a usun chök eman fefin a akürang, a lüangau o säwemang. \v 14 A mot ünükün asamen imwan, ika won eu leni mi tekia seni meinisin me lon ewe telinimw. \v 15 A kökköla mürin chokewe mi feila seni, chokewe mi chök ekiekin föri ar angang, \v 16 “Iö kana mi wewemang repwe feito ikei.” A pwal apasa ngeni ewe mi tiparoch, \v 17 “Koluk eman a soläni a fokun arar, nge pilawa eman a eni le monomon a fokun annö.” \v 18 Nge ekewe aramas resap silei pwe chokewe mi tolong lon imwen neminewe repwe mäla, nge chokewe mi wasöla ren ra fen nom epin ewe lenien sotup. \c 10 \s1 Sokofesenin eman chon pwüng me eman aramasangau \sr 10.1–15.33 \p Ikkei ekewe fos Salomon a eäni mwiitun. \v 1 Eman alüal mi tipachem a apwapwai saman, nge eman alüal mi tiparoch a atoto letipeta won inan. \v 2 Eman mi wöümong pokiten an angangen atuputup esap feiöch ren, nge pwüngüöch a amanaua eman aramas seni mäla. \v 3 Ewe Samol mi Lapalap esap mwüt ngeni ekewe chon pwüng pwe repwe echik, nge a alichipüngü ekewe aramasangau pwe resap angei mine ra mwäräkichiti. \v 4 Eman mi chipwang epwe wöüngau, nge eman mi achocho le angang epwe wöümong. \v 5 Eman mwän mi mirit a ionifengeni uän an tanipi lupwen fansoun räs, nge eman mwän mi annut lupwen fansoun kinikin epwe säw. \v 6 Feiöch a tori eman chon pwüng, nge än eman aramasangau kapas a pwärätä an mwänewüs. \v 7 Aramas ra chechemeni eman chon pwüng, pun i popun ar feiöch, nge repwe manlükala iten eman aramasangau. \v 8 Eman mi tipachem a etiwa kapasen öüröür, nge eman mi kapaspat lon an tiparoch epwe küna feiengau. \v 9 Eman aramas mi wenechar epwe manau fän kinamwe, nge eman mi rikirik epwe pwäpwäla an föför, epwe pwal angei chappan. \v 10 Eman mi ächiki mesan a afisätä osukosuk, nge eman mi pwora le apwüngü mine a ngau a afisätä kinamwe. \v 11 Än eman chon pwüng kapas eu puächen kolukun manau, nge än eman aramasangau kapas a pwärätä an mwänewüs. \v 12 Oput a afisätä anini, nge tong a pwölüela ekewe pupungau meinisin. \x + \xo 10.12 \xt Jas 5.20; 1.Pet 4.8\x* \v 13 Eman mi silelap a apasawu kapasen tipachem, nge eman mi tiparoch epwe küna apwüng fän wichiwich. \v 14 Ekewe mwän mi tipachem ra akangei chök silelap, nge än eman chon tiparoch kapas a akanato feiengau. \v 15 Än ekewe chon pisekisek wöümong iei ar leni mi pöchökül, nge än ekewe chon mwelele wöüngau iei ar feiengau. \v 16 Liwinin än ekewe chon pwüng angang epwe atoto ngeniir manau, nge winnen ekewe aramasangau a atoto ngeniir apwüng. \v 17 Eman mi aleasochisi ekewe kapasen fön epwe manau, nge eman mi pöütala ekewe kapasen emirit epwe tolong lon feiengau. \v 18 Eman mi aopala an oput i eman chon chofana, nge eman mi luapas i eman chon tiparoch. \v 19 Anaie a wor chomong kapas ie, a pwal tongeni fis tipis, nge eman mi fanafanala a mirit. \v 20 Än eman chon pwüng kapas a usun silifer mi mürina, nge än eman aramasangau ekiek esap wor aüchean. \v 21 Än eman chon pwüng kapas a afeiöchü chomong, nge eman chon tiparoch a mäla, pun esap wor an mirit. \v 22 Feiöch seni ewe Samol mi Lapalap a awöüükich, nge i esap apacha och riaföü ngeni. \v 23 Eman chon tiparoch a pwapwa are a föri mine a mwäl, nge eman mwän mi weweöch a pwapwa ren an tipachem. \v 24 Mine eman aramasangau a niueiti epwe fis ngeni, nge mine eman chon pwüng a aläläei epwe tori. \v 25 Wesin än ewe mölümöl enito, ekewe aramasangau resap chüen nom, nge ekewe chon pwüng ra nüküchar tori feilfeilachök. \v 26 Usun finikar a amwona ngich, nge ötüöt a aweiresi mesach, iei usun eman chon chipwang a aweiresi ätewe mi akünöü. \v 27 Ach niokusiti ewe Samol mi Lapalap a alangatama manauach, nge ierin manauen ekewe aramasangau epwe mochomoch. \v 28 Än eman chon pwüng apilükülüköch a sopolong lon pwapwa, nge mine eman aramasangau a witiwiti esap fis. \v 29 Ewe Samol mi lapalap a tümwünüöchü chokewe mi wenechar, nge a afeiengaua ekewe chon föföringau. \v 30 Eman chon pwüng esap fokun mwöküt seni lenian, nge eman aramasangau esap nonometiu lon ewe fanü. \v 31 Kapasen tipachem ra towu seni awen eman chon pwüng, nge chönawen eman chon atuputup epwe üttüwu. \v 32 Eman chon pwüng a silei mine epwe eäni fos mürina, nge eman aramasangau a chök silei kapas mi aweiresi letipen aramas. \c 11 \p \v 1 Ewe Samol mi Lapalap a oput aramas mi aea eu kilo esepwüng, nge a pwapwa ngeni eman mi aea eu kilo mi pwüng. \v 2 Aramas mi lamalamtekia repwe müttir küna itengau, nge ir mi tipetekison ra eäni tipachem. \v 3 Wenechar a emweni chokewe mi wenechar, nge chokewe resap allükülük ra feiengau ren ar tunorikirik. \v 4 Än eman aramas wöümong esap alisi lon ewe ränin apwüng, nge pwüng a angasala eman seni mäla. \v 5 Ekewe esap wor ar tipis ra fetal won efoch al mi sonosonöch pokiten ar pwüng, nge ekewe aramasangau ra feiengau ren püsin ar föför mi ngau. \v 6 Chokewe mi wenechar ra küna ngas pokiten ar pwüng, nge chokewe resap allükülük ra tup ren püsin ar mochenia. \v 7 Lupwen eman aramasangau a mäla, an apilükülüköch a pwal wesila, nge mine eman chon pwüngingau a witiwiti, esap fis. \v 8 Eman chon pwüng a küna ngas seni osukosuk, nge eman aramasangau a chök tolong lon osukosuk. \v 9 Eman chon pwüngingau a afeiengaua chon arun ren kapasen awan, nge ekewe chon pwüng ra ngasala ren ar silelap. \v 10 Chon eu telinimw ra pwapwa, lupwen ekewe chon pwüng ra feiöch, nge lupwen ekewe aramasangau ra mäla, mi wor mweireiren pwapwa. \v 11 Lupwen ekewe chon wenechar ra afeiöchü eu telinimw, a fefeitä, nge ren än ekewe aramasangau kapas ewe telinimw a tala. \v 12 Eman mi tiparoch a aitengaua chon arun, nge eman mi mirit a fanafanala. \v 13 Eman mi kukuloufeil o luapas a apworausa mine a monomon, nge ätewe mi allükülük a amonomona. \v 14 Eu mwü epwe tala ika esap wor souemwen lon, nge anaie a wor ie chomong chon öüröür, a wor kinamwe. \v 15 Eman mi pwon pwe epwe mönätiu än eman chon ekis liwinimang epwe fokun osupwang, nge ätewe mi oput ei sokun föför a feiöch. \v 16 Eman fefin mi eäni kirikiröch aramas ra meniniti, nge ekewe mwän mi pwora ra chök pisekisekila. \v 17 Eman mwän mi eäni kirikiröch a püsin feiöch ren, nge eman mi ariaföüü aramas a püsin feiengau ren. \v 18 Eman aramasangau a angei winnen an angang nge esor iammürin, nge eman mi föri föför mi pwüng epwe angei liwinin mi nonomola. \v 19 Eman mi chök föföri föför mi pwüng epwe manau, nge ätewe mi chök föri mine a ngau epwe mäla. \v 20 Ewe Samol mi Lapalap a oput aramas mi rikirik leluker, nge a pwapwa ren chokewe mi föri mine a pwüng. \v 21 A fokun let pwe eman aramasangau epwe wesewesen angei liwinin an föföringau, nge chokewe mi föri mine a pwüng repwe küna ngas. \v 22 Eman fefin mi liöch, nge esap mirit, a usun chök efoch ring seni kolt lon pwötün eman piik. \v 23 Än ekewe chon pwüng mochen a sopolong lon mine a mürina, nge mine ekewe aramasangau ra apilükülüküni a sopolong lon kapwüng. \v 24 Mi wor aramas ra fangafangöch, nge ra chök pisekisekila. Mi pwal wor aramas ra fangangau, nge ra chök wöüngauala. \v 25 Eman aramas mi kichiöch epwe pisekisekila, nge eman mi alisi aramas, aramas repwe pwal alisi. \v 26 Aramas ra otteki ätewe mi amwöchü seniir wiich pokiten an mochen awattela liwinin, nge ra afeiöchü ätewe mi amömöla ngeniir wiich. \v 27 Eman mi achocho le föri mine a mürina a kütta chenin me ren Kot, nge ätewe mi kütta mine a ngau epwe küna mine a ngau. \v 28 Aramas mi apilükülükü püsin wöür repwe turula usun chök chön irä ra turutiu mürin leres, nge ekewe chon pwüng repwe manauöch usun chök chön irä mi arauarau. \v 29 Eman mi tümwününgau ngeni chon leimwan esap wor mine epwe angei lesopolan, nge eman mi tiparoch epwe chon angang ngeni eman mi mirit. \v 30 Pwüng a aworato manau, nge pwüngingau a angeala manau. \v 31 Ekewe chon pwüng repwe angei liwinin ar föför won fanüfan, nge ekewe aramasangau me chon tipis repwe pwal fokun angei liwinin ar föför. \x + \xo 11.31 \xt 1.Pet 4.18\x* \c 12 \p \v 1 Eman mi efich kapasen emirit a efich silelap, nge ätewe mi oput kapasen apwüng a tiparoch. \v 2 Ewe Samol mi Lapalap a echeni eman mi aramasöch, nge a apwüngü eman aramas mi ekiekietä mine a ngau. \v 3 Esap wor eman a tongeni nüküchar ren an föföringau, nge eman chon pwüng esap fokun mwökütüküt. \v 4 Eman fefin mi mürina a usun chök epa mwärämwär fän iten pwülüan, nge neminewe a atoto säw won pwülüan a usun chök kanser lon chün ätewe. \v 5 Ekewe chon pwüng ra ekiekietä mine a pwüng, nge än ekewe aramasangau öüröür a atuputup. \v 6 Än ekewe aramasangau kapas ra ni aramas, nge än ekewe chon pwüng kapas ra angasa aramas. \v 7 Ekewe aramasangau ra kuf o rosola, nge chon leimwen ekewe chon pwüng repwe nonometiu. \v 8 Aramas repwe mwareiti eman mi mirit aükük ngeni an mirit, nge repwe oput eman mi tiparoch. \v 9 Eman aramas tekison mi angang pwe epwe wor anan a mürina seni eman mi pwomweni pwomwen eman aramas tekia, nge esap wor anan. \v 10 Eman chon pwüng a tümwünüöchü nöün man, nge ekewe aramasangau ra chök ariaföüü nöür man. \v 11 Eman mi angang won fanüan epwe wor chomong anan mongö, nge eman mi föri sokopaten angang mi lomotongau esap wor an mirit. \v 12 Ekewe aramasangau ra chök tipeni föför mi ngau, nge ekewe chon pwüng ra nüküchar. \v 13 Eman aramas mi ngau a tup ren püsin kapasen awan, nge eman chon pwüng esap tolong lon osukosuk. \v 14 Eman aramas epwe angei liwinin alongolong won mine a apasa ika föri, epwe chök angei mine a fichiti. \v 15 Eman mi tiparoch a ekieki pwe a pwüng lon an föför, nge eman mi tipachem a aüseling ngeni kapasen öüröür. \v 16 Eman mi tiparoch a müttir pwärätä an song, nge eman mi mirit a asarongorongala seni kapasen esit. \v 17 Eman chon pwärätä mi wenechar a pwärätä mine a let, nge eman chon pwärätä mi mwäl a eäni kapas chofana. \v 18 Mi wor aramas ra fos, nge resap ekieki och. Ekei sokun fos ra akinasa aramas, usun efoch ketilas a akinasa eman. Nge än ekewe chon tipachem kapas ra atoto pöchökül. \v 19 Kapas mi let repwe nonom tori feilfeilachök, nge kapas chofana repwe chök nonom lon fansoun mochomoch. \v 20 Ekiekin atuputup a nonom lon leluken chokewe mi ekiekietä mine a ngau, nge chokewe mi alapala kinamwe ra pwapwa. \v 21 Esor feiengau epwe tori ekewe chon pwüng, nge chomong osukosuk epwe tori ekewe aramasangau. \v 22 Ewe Samol mi Lapalap a oput ekewe aramas mi chofana, nge a pwapwa ren chokewe mi apasa mine a let. \v 23 Ekewe aramas mi mirit resap pwärala ar silelap, nge ekewe mi tiparoch ra asilefeili ar umwes. \v 24 Eman mi achocho le angang epwe nemenem, nge eman mi chipwang epwe wisen föri angangen kinroosi. \v 25 Än eman aramas öürek lon lelukan a afisätä lolilen, nge eu kapas pwetete a apwapwai i. \v 26 Eman chon pwüng a kul seni mine a ngau, nge ekewe aramasangau ra fetal won ewe alen mwälechela. \v 27 Eman aramas mi chipwang esap wor liapan man, nge eman mi achocho le angang epwe angei wöü mi aüchea. \v 28 Ewe alen pwüng a alelong lon manau, nge ewe alen föföringau a alelong lon mäla. \c 13 \p \v 1 Eman alüal mi tipachem a aüselinga än saman kapasen fön, nge eman mi lamalamtekia esap aüseling ngeni kapasen emirit. \v 2 Eman aramasöch epwe angei liwinin met a apasa, nge chokewe resap allükülük ra pwapwaiti angangen mwänewüs. \v 3 Eman mi mamasa kapasen awan a tümwünü manauan, nge eman mi fos chomong a fetal ngeni feiengau. \v 4 Eman chon chipwang a mwäräkichiti mettoch, nge esap angei och. Nge eman mi achocho le angang epwe tori meinisin mine a mochen. \v 5 Eman chon pwüng a oput kapas chofana, nge eman aramasangau a föri föför mi äsäw o anioput. \v 6 Pwüng a tümwünü eman chon wenechar, nge pwüngingau a afeiengaua eman chon tipis. \v 7 Mi wor aramas ra pwomweni pwomwen chon pisekisek, nge ra wöüngau. Mi pwal wor aramas ra pwomweni pwomwen chon wöüngau, nge ra fokun pisekisek. \v 8 Eman aramas mi wöümong a tongeni penmanaueni manauan ren wöün, nge esap wor eman a ekiekin afeiengaua eman mi wöüngau. \v 9 Ekewe chon pwüng ra usun chök eu saram mi fokun tinöch, nge ekewe aramasangau ra usun chök eu lamp mi aiekunukun. \v 10 Lamalamtekia a afisätä anini, nge chokewe mi angei öüröürer ra tipachem. \v 11 Eman mi wöümongola fän mecheres wöün epwe müttir kisikisila, nge eman mi ioni ekis me ekis fän weires wöün epwe lapala. \v 12 Are än eman apilükülük a mang le pwönüetä, i epwe letipengau, nge are än eman mochen a pwönüetä, iei apöchökülen manauan. \v 13 Eman mi oput kapasen öüröür a püsin afeiengaua manauan, nge eman mi aleasochisi ekewe allük epwe angei liwinin. \v 14 Än ekewe chon tipachem kapasen kait iei eu puächen manau, pwe ra tongeni alisi aramas ar repwe sü seni feiengauen mäla. \v 15 Mirit a aworato menin, nge chokewe resap allükülük ra fetal won ewe al mi alelong lon feiengau. \v 16 Eman aramas mi mirit a föri an angang fän silelap, nge eman mi tiparoch a pwärifeili an umwes. \v 17 Eman chon künö esap allükülük a atoto osukosuk, nge eman mi allükülük a atoto kinamwe. \v 18 Eman esap mochen rongorong kapasen fön epwe tolong lon wöüngau me itengau, nge ätewe mi aüseling ngeni kapasen emirit epwe iteüöch. \v 19 Are än eman aramas mochen a pwönüetä, lelukan a pwapwa, nge ekewe chon tiparoch ra fokun oput ar repwe kul seni mine a ngau. \v 20 Eman mi chiechi ngeni aramas mi tipachem epwe tipachemela, nge eman mi chiechi ngeni ekewe chon tiparoch epwe feiengau. \v 21 Feiengau a tapweri ekewe chon tipis, nge feiöch iei liwinin ekewe chon pwüng. \v 22 Eman aramasöch a likiti wöün ngeni nöün nöün kana, nge wöün ewe chon tipis epwe tori ekewe chon pwüng. \v 23 Ewe fanü ekewe chon wöüngau rekärän fotuki a afisätä chomong ua, nge chon pwüngingau ra amwöchü seniir ekewe fanü, pwe resap tongeni angang won. \v 24 Eman esap apwüngü nöün a oput nöün, nge eman mi tongei nöün a achocho le emiriti. \v 25 Ekewe chon pwüng a wor ener mongö pwe ra tongeni möt, nge ekewe aramasangau ra echik. \c 14 \p \v 1 Eman fefin mi tipachem a aüetä imwan, nge eman mi tiparoch a püsin ataetiu imwan. \v 2 Eman mi wenechar a niuokusiti ewe Samol mi Lapalap, nge eman mi rikirik a turunufasei i. \v 3 Än ekewe chon tiparoch kapas a usun chök efoch wokun wichiwich fän iten püsin ir, nge än ekewe chon tipachem kapas a tümwünüür. \v 4 Anaie esap wor ätemwänin kow ie mi tuw pwül, esap wor wiich, nge pöchökülen eman ätemwänin kow a aworato chomong föün wiich. \v 5 Eman chon pwärätä mi allükülük a apasa mine a let, nge eman chon pwärätä mi mwäl a apasawu kapas chofana. \v 6 Eman chon turunufas a kütta tipachem, nge esap küna. Nge eman aramas mi silelap a mecheres ngeni an epwe weweöch. \v 7 Kosap chiechi ngeni eman mi tiparoch, pun kosap tongeni kaiö kapasen mirit seni. \v 8 Eman aramas mi mirit a tipachem, pun a silei mine epwe föri, nge eman mi tiparoch a umwes, pun a püsin atupu i. \v 9 Ekewe chon tiparoch resap ekieki pwe a ngau ar föri tipis, nge ekewe chon wenechar ra weweöchiti usun ingauen tipis. \v 10 Eman aramas a püsin silei riaföün lelukan, nge eman chon ekis esap tongeni eti i lon an pwapwa. \v 11 Imwen ekewe aramasangau repwe tala, nge imwen ekewe chon wenechar repwe chök nonomola. \v 12 Eman aramas a tongeni ekieki pwe ewe al a fetal won a pwüng, nge lesopolan ewe al a ale ngeni mäla. \x + \xo 14.12 \xt SalF 16.25\x* \v 13 Inamwo ika eman a takir, a pwal tongeni wor lolilen lon lelukan, nge mürin än eman pwapwa a tongeni fis letipeta. \v 14 Eman aramas mi rikirik epwe kini uän an föför, nge eman aramasöch epwe kini uän an angang. \v 15 Eman mi wewemang a lükü mettoch meinisin, nge eman mi mirit a nenengeni ia epwe feila ie. \v 16 Eman mwän mi tipachem a föröchü o kul seni mine a ngau, nge eman mi tiparoch a tümwününgau o müttir föri mine a mochen. \v 17 Eman aramas mi songokai a föri föför mi umwes, nge eman mi mirit a mosonotam. \v 18 Ekewe chon wewemang repwe angei mine a fich ngeniir lon ar tiparoch, nge ekewe mi mirit repwe angei silelap pwe liwiniir. \v 19 Ekewe chon föföringau ra wisen rotiu me fän mesen ekewe aramasöch, nge ekewe aramasangau ra wisen rotiu me ünükün asamalapen imwen ekewe chon pwüng. \v 20 Eman chon wöüngau a koput me ren aramas, pwal mwo nge ren chon arun, nge eman chon wöümong a wor chomong chiechian. \v 21 Eman mi oput chon arun a tipis, nge eman mi kirikriöch ngeni ekewe chon wöüngau epwe feiöch. \v 22 Chokewe mi ekiekietä mine a ngau repwe tokola. Nge chokewe mi ekiekietä mine a mürina repwe angei ümöümöch me allükülük. \v 23 Eman mi weires le angang epwe angei winnan, nge eman mi kapas chök epwe tolong lon osupwang. \v 24 Än ekewe chon tipachem pisekisek iei ar lingöch, nge än ekewe chon tiparoch wewemang iei ar umwes. \v 25 Eman chon pwärätä mine a let a amanaua aramas, nge eman mi eäni kapas chofana eman chon afangamä aramas. \v 26 Än eman aramas meniniti ewe Samol mi Lapalap a atoto an apilükülüköch me nonomöchün me chon an famili. \v 27 Än eman aramas meniniti ewe Samol mi Lapalap iei eu puächen manau, pwe esap tolong lon ewe feiengauen mäla. \v 28 Eman king a iteüöch ren chomongun nöün aramas, nge eman samol esap wor nöün aramas esap wor manan. \v 29 Eman mi mang ngeni song a watte an weweöch, nge eman mi müttir ngeni song a pwärätä watten an tiparoch. \v 30 Eu letip mi kinamwe a awora pöchökülen inis, nge lolowo a usun chök kanser lon chü. \v 31 Eman mi ariaföüü ekewe chon wöüngau a esita ewe Chon Föriir, nge ätewe mi kirikiröch ngeni ekewe chon mwelele a asamolu Kot. \v 32 Ekewe aramasangau ra feiengau ren püsin ar föför mi ngau, nge ekewe chon pwüng a wor ar lenien op lupwen ar mäla. \v 33 Tipachem a nonom lon letipen ekewe aramas mi wewekai, nge esap tongeni nom lon letipen ekewe chon tiparoch. \v 34 Pwüng a afefeitäi eu mwü, nge tipis a afefeitiua o aitengaua. \v 35 Eman king a pwapwa ren eman chon angang mi tipachem, nge a song ngeni eman mi föri föför mi äsäw. \c 15 \p \v 1 Eu kapasen pälüen mi pwetete a awesi lingeringer, nge eu kapas pöchökül a afisätä song. \v 2 Än ekewe chon tipachem kapas ra amwärärei aramas ngeni silelap, nge ekewe chon tiparoch ra eäni kapasen umwes. \v 3 Ewe Samol mi Lapalap a küna mine a fis ekis meinisin, a ouwasacha ekewe chon föföringau me chon pwüng. \v 4 Kapas pwetete ra atoto manau, nge kapas pöchökül ra atai letipen aramas. \v 5 Eman mi tiparoch a pöütala än saman kapasen öüröür, nge ätewe mi etiwa kapasen fön a mirit. \v 6 Lon imwen ekewe chon pwüng mi wor chomong wöü, nge liwinin än ekewe aramasangau angang a aworato osukosuk. \v 7 Ekewe chon tipachem ra achöfetalei silelap, nge ekewe chon tiparoch resap föri iei usun. \v 8 Ewe Samol mi Lapalap a oput än ekewe aramasangau asor, nge a pwapwa ren än ekewe chon wenechar iotek. \v 9 Ewe Samol mi Lapalap a oput än ekewe aramasangau föför, nge a echeni chokewe mi föri mine a pwüng. \v 10 Mi wor eu apwüng mi chou fän iten ätewe mi föri mine a ngau, nge ätewe mi oput kapasen fön epwe mäla. \v 11 Ewe lenien sotup me ewe leni mi alolol ra pwä me mwen ewe Samol mi Lapalap. Ifa usun, än eman aramas epwe tongeni aopala ekiekin letipan me fän mesen Kot? \v 12 Eman chon turunufas esap aücheani än eman epwe apwüngü, esap mochen angei öüröüran seni ekewe chon tipachem. \v 13 Eman mi pwapwa lon lelukan a pwal wopwapwa won mesan, nge eman mi letipeta a wololilen. \v 14 Eman mi mirit a kütta silelap, nge eman mi tiparoch a menemenöch ren an wewemang. \v 15 Ränin manauen eman mi nom lon riaföü a chök ingau, nge eman mi pwapwa lon lelukan a chök pwapwa fochofoch. \v 16 A mürina än eman epwe wöükükün, nge a niuokusiti ewe Samol mi Lapalap, lap seni än eman epwe wöümong, nge a nom lon weires. \v 17 A mürina ach mongöfengen iasai, nge mi wor tong lefilach, lap seni ach ochochfengen fituken kow mi kiris, nge mi wor koput lefilach. \v 18 Eman aramas mi songokai a afisätä anini, nge eman mi mosonotam a afisätä kinamwe. \v 19 Eman mi chipwang a tolong lon chomong weires, nge eman mi wenechar esap tolong lon osukosuk. \v 20 Eman alüal mi mirit a apwapwai saman, nge eman mi tiparoch a chök oput inan. \v 21 Eman esap wor an mirit a pwapwaiti umwes, nge eman mi mirit a föri mine a pwüng. \v 22 Are esap wor kapasen öüröür, esap fis mine aramas ra ekiekietä. Nge are a wor chomong chon öüröür, a fisiöch mine ra ekiekietä. \v 23 Eman aramas a pwapwa, lupwen a sileöchü mine epwe apasa, sokun kapas mi fichiti eu me eu fansoun. \v 24 Chon tipachem ra fetal won ewe al mi aletä ngeni manau, pwe resap fetal won ewe al mi aletiu ngeni mäla. \v 25 Ewe Samol mi Lapalap a ataetiu imwen chon lamalamtekia, nge a tümwünü kiännin fanüen eman fefin mi mä pwülüan. \v 26 Ewe Samol mi Lapalap a oput än ekewe aramasangau ekiek, nge a pwapwaiti än chokewe mi limöch leluker kapas. \v 27 Eman mi tipemong ngeni an epwe angei winnan fän pwüngingau a aworato osukosuk won chon leimwan, nge eman mi oput lifangen amichimich epwe manau. \v 28 Ekewe chon pwüng ra akomwen ekieköchü mine repwe pälüeni ngeni kapas, nge ekewe aramasangau ra müttir atowu kapas mi afisätä osukosuk. \v 29 Ewe Samol mi Lapalap a rongorong ngeni än ekewe chon pwüng iotek, nge esap afäli ekewe aramasangau. \v 30 Wopwapwan won mesen eman a apwapwai leluken aramas, nge pworaus mi mürina a akinamwei inisin aramas. \v 31 Eman mi aüselingafichi ekewe kapasen fön mi atoto manau epwe nonom lein ekewe chon tipachem. \v 32 Eman mi asorongorongola ngeni kapasen emirit a püsin oput i, nge eman mi afäli kapasen fön a fefeitä lon an weweöch. \v 33 Ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap iei alen ach kaiö tipachem, nge ach sipwe atipetekisonakich, a iei akomwen ach angei iteüöch. \c 16 \s1 Kapasen mwiitun usun manau me lapalapen lefilen aramas \sr 16.1–22.16 \p \v 1 Eman aramas a tongeni ekiekietä mettoch lon lelukan, nge mine epwe apasa a feito seni ewe Samol mi Lapalap. \v 2 Eman aramas a ekieki pwe meinisin mine a föri a pwüng, nge ewe Samol mi Lapalap a apwüngü ekiekin letipan. \v 3 Kopwe lükü ngeni ewe Samol mi Lapalap om angang, pwe mine ka ekiekietä epwe fisiöch. \v 4 Mettoch meinisin ewe Samol mi Lapalap a föri a wor sopolan, nge sopolan ekewe aramasangau repwe feiengau. \v 5 Ewe Samol mi Lapalap a oput chokewe meinisin mi lamalamtekia. A fokun let pwe repwe angei liwinir. \v 6 Kot epwe amusala tipisin eman aramas mi eäni kirikiröch me allükülük, nge ren än eman niuokusiti ewe Samol mi Lapalap a kul seni mine a ngau. \v 7 Are än eman aramas föför a apwapwai ewe Samol mi Lapalap, i epwe pwal föri pwe chon oputan repwe kinamwe ngeni. \v 8 A mürina ach sipwe wöükükün fän pwüng, lap seni watten ach moni tolong fän pwüngingau. \v 9 Eman aramas a ekiekietä lon letipan mine epwe föri, nge ewe Samol mi Lapalap a emweni lon an föför. \v 10 Eman king a kapas fän an manaman seni Kot, esap mwäl won mine a apwüngala. \v 11 Ewe Samol mi Lapalap a mochen pwe aramas repwe nöünöü kilo me aükük mi pwüng me föün kilo mi pwüngüöch. \v 12 Ekewe king ra oput föför mi ngau, pun mwür a longolong won pwüng. \v 13 Eman king a fokun pwapwa ren kapas wenechar, a echeni ätewe mi apasa mine a let. \v 14 Än eman king lingeringer a usun chök eman chon künö mi uwato pworausen mäla, nge eman mi mirit a tongeni amanasösötiu an lingeringer. \v 15 Wopwapwan won mesen eman king iei asisilan pwe mi wor manau, an ümöümöch a usun chök ekewe kuchu mi apüngätiu ütten mwen leres. \v 16 Ach sipwe eäni tipachem a mürina seni ach eäni kolt, nge ach eäni silelap a mürina seni ach eäni silifer. \v 17 Ewe alelap ekewe chon wenechar ra aleni a rik seni föför mi ngau, nge ätewe mi tümwünü alan a tümwünü manauan. \v 18 Lamalamtekia a akom mwen feiengau, nge tunosikesik a akom mwen än eman tur. \v 19 A mürina ach sipwe tipetekison o nom lein ekewe chon wöüngau lap seni ach sipwe nom lein chon lamalamtekia o angei liapach seniir. \v 20 Eman mi aüselinga än Kot kewe kapas epwe fefeitä, nge eman mi anomu an apilükülük won ewe Samol mi Lapalap epwe feiöch. \v 21 Eman mi tipachem lon letipan a iteni eman mi mirit, nge afalafal mürina a awatteela än eman silelap. \v 22 Tipachem eu puächen manau ngeni chokewe mi eäni tipachem, nge tiparoch a atoto apwüng ngeni ekewe mi umwes. \v 23 Ekiekin letipen eman mi tipachem a afisätä an afalafal mirit o awattela an kapasen kait. \v 24 Kapas pwetete ra usun chök chönün chunen, ra arar ngeni eman aramas o apöchöküla inisin. \v 25 Eman aramas a ekieki pwe ewe al a fetal won a pwüng, nge lesopolan ewe al a ale ngeni mäla. \x + \xo 16.25 \xt SalF 14.12\x* \v 26 Eman chon angang a achocho le angang pokiten an mochen mongö, an echik a pesei ngeni. \v 27 Eman aramas mi ngau a ekiekietä mine a ngau, an fos a usun chök ekkei mi ngeteri mettoch. \v 28 Eman aramas rikirik a afisätä fitikoko, nge eman mi uwokükü a aimwüfeseni chokewe mi fokun pwipwifengen. \v 29 Eman aramas mi mwänewüs a atupu chon arun o emweniir ngeni föför mi ngau. \v 30 Eman mi ächiki mesan a ekiekietä föför mi atuputup, nge eman mi emeni awan a föri mine a ngau. \v 31 Meten mökür mi üwan epa mwärämwär mi ling, a fis ngeni eman mi manau fän pwüng. \v 32 Eman mi mang ngeni song a mürina seni eman mi pöchökül, nge eman mi püsin nemeni letipan a mürina seni eman mi liapeni eu telinimw. \v 33 Aramas ra asisil won mettoch, nge ewe Samol mi Lapalap a wesewesen filätä pwüngün. \c 17 \p \v 1 A mürina än eman aramas epwe mongö elülü mongö mi pwasapwas, nge mi wor kinamwe, lap seni an epwe eti eu mongön kametip lon eu imw mi wor fitikoko lon. \v 2 Eman amanau mi mirit epwe nemeni nöün an samol mwän mi föri föför mi äsäw o angei wisan usun chök eman lein ekewe nau. \v 3 Silifer me kolt ra limelim lon ewe lenien ketel, nge ewe Samol mi Lapalap a sotuni leluken aramas. \v 4 Eman aramasangau a rongorong ngeni kapas mi ngau, nge eman chon chofana a aüselingafichi kapas chofana. \v 5 Eman mi takirin ämängaua ekewe chon wöüngau a turunufasei Kot ewe Chon Föriir, nge eman mi pwapwa ren feiengauen eman epwe angei liwiningau. \v 6 Ekewe chinlap ra aingaing won nöün nöür, ina usun ekewe nau ra aingaing won en me saman. \v 7 Kapas pöchökül esap fichiti eman chon tiparoch, nge kapas chofana esap fokun fichiti eman samol. \v 8 Ekoch aramas ra ekieki pwe ar lifangen amichimich a usun chök roong, ra lükü pwe epwe alisiir lon mettoch meinisin. \v 9 Eman mi mochen pwe aramas repwe tongei epwe amusala ar tipis ngeni, nge eman mi achemasefäli tipisin eman a tongeni ataela chiechifengen. \v 10 Eu kapasen apwüng ngeni eman mi mirit a watte eselipäan, lap seni eselipäen ipükü wichiwich ngeni eman mi tiparoch. \v 11 Eman aramas mi ngau a chök mochen ükü ngeni aramas, iei mine eman chon künö mi uwei kapasen afeiengau a tiitiila ren. \v 12 A mürina ach sipwe churi eman liefefinin pear aramas ra angei seni apanan, lap seni ach churi eman chon tiparoch lon an umwes. \v 13 Are eman aramas a liwini ingau fän iten föför mürina, feiengau esap sü seni imwan. \v 14 Ach popuetä eu anini a usun chök ach pwangeni eu epetin koluk, iei mine kopwe ükütiu mwen ewe anini epwe lapala. \v 15 Ewe Samol mi Lapalap a oput ätewe mi aitöchü ekewe aramasangau me ätewe mi atipisi ekewe chon pwüng. \v 16 Met lomoten an epwe wor moni lepöün eman chon tiparoch? Ifa usun epwe tongeni möni tipachem, nge esap wor an mirit? \v 17 Eman chiechiach a tongeekich fansoun meinisin, nge pwiich a nom rech pwe epwe alisikich lon fansoun riaföü. \v 18 Eman aramas esap mirit a pwon pwe epwe mönätiu än chon arun liwinimang o ngeni asisilen an pwon. \v 19 Eman mi efich anini a pwal efich tipis, nge eman mi eäni kapas tunosikesik a kütta feiengau. \v 20 Eman aramas mi rikirik lelukan esap fefeitä, nge eman mi eäni kapas atuputup epwe tolong lon osukosuk. \v 21 Eman nau mi tiparoch a aworato lolilen ngeni saman, nge semen eman mi umwes esap pwapwa. \v 22 Eman mi pwapwa lon lelukan iei eu säfei mi mürina, nge eu leluk mi lolilen a asemweni eman. \v 23 Eman aramas mi ngau a angei lifangen amichimich fän monomon, pwe epwe arikala pwüngün kapwüng. \v 24 Eman aramas mi silelap a chök ekieki tipachem, nge eman mi tiparoch a chök tanechfeil lon an ekiek. \v 25 Eman nau mi tiparoch a aworato lolilen ngeni saman, a pwal aworato letipeta ngeni inelapan. \v 26 Esap pwüng pwe eman chon pwüng epwe mönätiu liwinin eu tipis esap tipisin, a pwal fokun mwäl are aramasöch repwe angei wichiwich fän iten ar wenechar. \v 27 Eman mi mang le fos a wor an silelap, nge eman mi mosonotam i eman mi weweöch. \v 28 Pwal eman chon tiparoch mi fanafanala, aramas ra ekieki pwe a mirit, pun are a apüngala awan, a wewe ngeni eman mi tipachem. \c 18 \p \v 1 Eman mi püsin imwüla a chök kütta an mochen, a ü ngeni meinisin mine aramas ra ekieki pwe a pwüng. \v 2 Eman aramas mi tiparoch esap pwapwaiti weweöch, a chök pwapwa are a tongeni pwärätä mefian. \v 3 Lupwen a fis föföringau, a pwal fis sochowun, nge lupwen a fis itengau, a pwal fis säw. \v 4 Än eman aramasöch kapas ra usun chök eu lenien tipachem, ra alolol usun matau, ra fat usun kolukun eu chanpupu mi pumong. \v 5 Esap mürina ach sipwe echeni eman aramasangau ika ach sipwe arikala pwüngün kapwüng seni eman esap wor an tipis. \v 6 Än eman chon tiparoch kapas a afisätä anini, nge ren an kapas a atoto an epwe angei wichiwich. \v 7 Eman chon tiparoch a püsin feiengau ren kapasen awan, nge an kewe kapas eu sär fän äsengesin. \v 8 Än eman chon luapas kapas ra usun chök elülü mongö mi fokun annö, ra tolong leutun eman aramas. \v 9 Eman mi chipwang ngeni an angang a pwipwi ngeni eman mi atai mettoch. \v 10 Iten ewe Samol mi Lapalap a usun chök eu imw tekia mi pöchökül, ewe chon pwüng a sälong lon o küna manau. \v 11 Nge ekewe chon pisekisek ra ekieki pwe wöür a tümwünüür seni feiengau, usun chök eu tit mi tekia o pöchökül a epeti eu telinimw seni feiengau. \v 12 Eman aramas a lamalamtekia mwen feiengau epwe tori, nge tipetekison a akom mwen iteüöch. \v 13 Are eman aramas a pälüeni mwen esamwo rongorong, ina an tiparoch epwe pwal säw. \v 14 Eman aramas mi apilüköch lupwen an samau a tongeni manau. Nge are eman a apilükingau, ese tongeni pwäk. \v 15 Eman aramas mi mirit a fefeitä lon an silelap, nge eman mi tipachem a aü selingan ngeni kapasen silelap. \v 16 Än eman aramas lifang a wäsi alan pwe epwe tongeni churi ekewe aramas tekia. \v 17 Eman mi akomwen fos lon kapwüng, aramas ra ekieki pwe a pwüng tori ewe chon pälüeni a feito o pälüeni an kapas. \v 18 Pwüngün üttüt a aükätiu anini o awesi fitikoko lefilen ruoman mi pöchökül. \v 19 Eman pwipwi mi fön letipan a weires ach sipwe liapeni, lap seni ach liapeni eu telinimw mi pöchökül. Nge kapasen anini ra pöchökül usun chök pöchökülen lokkun asamen imwen king. \v 20 Eman aramas a wisen manau ren eselipäen kapasen awan. \v 21 Mine eman aramas a apasawu seni awan a eselipä ngeni, iei mine chokewe mi efich fofos repwe angei liwinin. \v 22 Eman mi küna eman pwülüan a küna eu mettoch mi mürina o angei ümöümöch me ren ewe Samol mi Lapalap. \v 23 Lupwen eman chon wöüngau a tüngor, a eäni kapas pwetete, nge eman chon wöümong a eäni kapas pälüen mi pöchökül. \v 24 Eman aramas mi chomong chiechian a tongeni fetal ngeni feiengau, nge mi wor eman chiechian a kan ngeni, lap seni wesewesen pwiin. \c 19 \p \v 1 Eman aramas mi wöüngau, nge a wenechar, a mürina seni eman aramas mi tiparoch, nge a rikirik lon an kapas. \v 2 Esap öch pwe eman aramas epwe tiliken le föri och, nge esap wor an silelap, nge eman mi müttir le föri och epwe mwäl. \v 3 Püsin än eman aramas tiparoch a aworato an feiengau, nge mürin a tip ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 4 Eman aramas mi wöümong a wor chomong chiechian, nge chiechien eman mi wöüngau ra likitala. \v 5 Eman chon pwärätä mi apasatä mine a mwäl lon kapwüng epwe fokun angei liwinin an föför, nge eman mi kapas chofana esap tongeni sü seni liwinin an föför. \v 6 Chomong ra kütta cheniir me ren ekewe aramas tekia, nge meinisin ra chiechi ngeni eman mi fangafangöch. \v 7 Eman mi wöüngau a küna koput me ren pwin kana, nge epwe fen ifan me ren chiechian kewe? A kökköla mürir, nge ra chök sü seni. \v 8 Eman mi angei tipachem a echeni püsin i, nge eman mi eäni mirit epwe fefeitä. \v 9 Eman chon pwärätä mi apasatä mine a mwäl lon kapwüng epwe fokun angei liwinin an föför, nge eman mi kapas chofana epwe feiengau. \v 10 Esap öchiti eman mi tiparoch pwe epwe fokun pisekisek, nge esap fokun öchiti eman amanau pwe epwe nemeni samol. \v 11 Mirit a alisi eman aramas pwe epwe mang ngeni song, nge eman a iteüöch are esap ekieki mine eman a föri ngeni. \v 12 Än eman king lingeringer a usun chök wörüwörün eman laion, nge an ümöümöch a usun chök amurenipwin won ekewe fetil. \v 13 Eman nau mi tiparoch a atoto feiengau won saman, nge än pwülüen eman mwän souanini a usun chiin üt mi püng fochofoch. \v 14 Eman mwän a tongeni angei imwan me pisekin me won saman, nge ewe Samol mi Lapalap chök a tongeni awora eman pwülüan mi mirit. \v 15 Chipwang a eselipato möürüchou, nge eman aramas esap mochen angang epwe echik. \v 16 Eman aramas mi aleasochisi än Kot allük a tümwünü manauan, nge eman mi turunufasei an kapas epwe mäla. \v 17 Eman aramas mi kichiöch ngeni chon wöüngau a fangala ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge i epwe liwini ngeni liwinin an föför. \v 18 Kopwe apwüngü noum ät, lupwen a chüen kükün, pwe a mecheres an epwe kaiö mirit, nge kopwe tümwünüfichi pwe kosap wichi tori an epwe mäla. \v 19 Eman aramas mi songokai epwe püsin angei liwinin. Nge are ka mochen akinamwela, epwe chök lapala an song. \v 20 Kopwe aüseling ngeni kapasen öüröür o etiwa kapasen fön, pwe kopwe tipachem lon kan fansoun repwe feito. \v 21 Eman aramas a ekiekietä chomong mettoch lon lelukan, nge mine ewe Samol mi Lapalap a apwüngala epwe fisitä. \v 22 Eman aramas a itengau ren an tipemong, nge eman mi wöüngau a mürina seni eman chon chofana. \v 23 Ach niuokusiti ewe Samol mi Lapalap a emwenikich ngeni manau. Eman mi eäni ei niuokus epwe asösö fän kinamwe, nge esap wor feiengau epwe tori. \v 24 Mi wor aramas ra kon chipwang, ra atolonga pöür lon ewe sepien mongö, ra mwo nge chipwang ar repwe uwalong ewe mongö lon awer. \v 25 Kopwe wichi eman chon turunufas, pwe ekewe chon wewemang repwe kaiö mirit. Kopwe apwüngü eman chon weweöch, pun epwe fefeitä lon an silelap. \v 26 Eman aramas mi angei wöün saman fän pöchökül o asüela inan, i eman nau mi atoto säw me itengau wor. \v 27 Nei, are kopwe ükütiu le aüselinga ekewe kapasen öüröür, mürin kopwe pwal müttir tümwününgau ngeni mine ka fen sile. \v 28 Eman chon pwarätä mi ngau a turunufasei pwüng, nge ekewe aramasangau ra efich pwüngingau. \v 29 Apwüng a molotä fän iten ekewe chon turunufas, nge wichiwich fän iten ekewe chon tiparoch. \c 20 \p \v 1 Eman mi ünümong wain a eäni kapas turunufas, nge eman mi ün sakau mi pwichikar a arükak. Chokewe meinisin mi pulas ra tiparoch. \v 2 Än eman king lingeringer a usun chök wörüwörün eman laion, nge eman mi asonga a püsin afeiengaua manauan. \v 3 Eman aramas a iteüöch ren an esap atolonga lon fitikoko, nge ekewe chon tiparoch ra müttir anini. \v 4 Eman chon chipwang esap tuw pwül lon fansoun fich, epwe kütta anan mongö lon fansoun räs, nge esap künakün. \v 5 Ekiekin letipen eman aramas a usun chök koluk mi alolol, nge eman aramas mi weweöch a tongeni üfiretä. \v 6 Chomong aramas ra apasa usun püsin ir pwe ra eäni kirikiröch. Nge iö a tongeni küna eman mi wesewesen allükülük? \v 7 Eman mi wenechar o föri mine a pwüng, nöün kana ra feiöch. \v 8 Eman king mi mot won an lenien mot o eäni kapwüng a tongeni asila mine a ngau, lupwen a küna. \v 9 Iö a tongeni apasa, “Üa limeti lelukei, üa limöch seni ai tipis kana?” \v 10 Ewe Samol mi Lapalap a oput aramas mi eäni ruu sokun föün kilo me ruu sokun aükük. \v 11 Pwal lapalapen manauen eman semirit a pwä ren an föför, ika a limöch o pwüng lon mine a föri. \v 12 Ewe Samol mi Lapalap a föri selingach pwe sipwe tongeni rongorong, me mesach pwe sipwe tongeni künakün. \v 13 Kosap sani mömöür pwe kosap wöüngauala, kopwe nennela o angang pwe epwe wor anom mongö mi somwola. \v 14 Ewe chon kamö a lalapat fansoun meinisin pwe liwinin ewe mettoch a kon watte, nge lupwen a feila ekis, a sikesik won mine a möni pwe a kisikis liwinin. \v 15 Mi wor kolt me chomong fau aüchea, nge kapasen silelap eföü fau mi wesewesen aüchea. \v 16 Kopwe angei üfen ätewe mi pwon pwe epwe mönätiu än eman wasöla liwinimang, kopwe amwöchü pwe asisilen an pwon ngeni eman chon ekis. \v 17 Eman aramas a angei anan mongö fän atuputup a annö ngeni, nge mürin, ewe möngö epwe usun chök chari me lon awan. \v 18 Kopwe föri om akot wesin om angei öüröürom. Are kopwe feila maun, kopwe akomwen angei om öüröür. \v 19 Eman aramas mi luapas a pwärätä mine a monomon, iei mine kosap chiechi ngeni eman mi kapas chomong. \v 20 Eman aramas mi otteki saman ika inan epwe mäla usun eu lamp a kunula lupwen fansoun rochokich. \v 21 Eman aramas mi angakaii wöün me won saman esap feiöch sopolan. \v 22 Kosap apasa pwe kopwe liwini ngeni eman chappen an föför mi ngau. Kopwe witiwit ngeni ewe Samol mi Lapalap, i epwe alisuk. \v 23 Ewe Samol mi Lapalap a oput aramas mi eäni ruu sokun föün kilo, nge eu kilo mi mwäl a ngau me ren. \v 24 Ewe Samol mi Lapalap a akota än eman aramas fetal. Ifa usun än eman aramas epwe tongeni weweiti ewe al a fetal won? \v 25 Kopwe ekiekifichi me mwen om kopwe pwon ngeni Kot och asor. A tongeni fis pwe kopwe liamam me mürin. \v 26 Eman king mi tipachem a tongeni asila iö a föri mine a ngau. Epwe apwüngü ekewe aramasangau, nge esap eäni tong. \v 27 Ngünün eman aramas a usun chök eu lamp seni ewe Samol mi Lapalap, a atittina minen leutuch meinisin. \v 28 Eman king epwe nonom lon wisan lon ükükün fansoun a nemenem fän wenechar, pwüng me kirikiröch. \v 29 Aramas ra ingeiti pöchökülen alüal o meniniti ekewe mi pwechepwech mökürer. \v 30 Wichiwich me kinas ra limetawu mine a ngau, nge kawet a limeti minen leutuch. \c 21 \p \v 1 Leluken eman king a nom lepöün ewe Samol mi Lapalap. A emwenifetalei usun chök an afetala eu chanpupu ia a mochen afetalala ie. \v 2 Eman aramas a ekieki pwe an föför a pwüng, nge ewe Samol mi Lapalap a atittina ekiekin lelukan. \v 3 Ewe Samol mi Lapalap a efich pwüng me pwüngüöch lap seni asor. \v 4 Meselamalamtekia me tipelamalamtekia ekei sokun föför ekewe aramasangau ra tipis ren. \v 5 Aramas mi akota ar angang o achocho le föri repwe pisekisek, nge chokewe mi chök müttir föri ar angang, nge resap akota me mwan, repwe wöüngau. \v 6 Pisek aüchea eman a angei ren an kapas chofana a usun chök ötüöt mi ässila, pwal usun chök eu särin mäla. \v 7 Än ekewe aramasangau angangen mwänewüs a püsin afeiengaueer, pun resap mochen föri mine a pwüng. \v 8 Ekewe chon tipis ra fetal won efoch al mi pwor, nge chokewe esap wor ar tipis ra föri mine a pwüng. \v 9 Än eman nonom lepwokukun ungen eu imw a mürina seni an epwe nom lon ei imw ren eman fefin mi lalapat. \v 10 Ekewe aramasangau ra chök mochen föri mine a ngau, resap eäni tong ngeni chon arur. \v 11 Lupwen eman chon turunufas a angei liwinin an föför, ekewe chon wewemang ra tipachemela. Nge lupwen eman chon tipachem a angei an öüröür, a fefeitä lon an silelap. \v 12 Kot ewe mi pwüng a silei mine a fis lon imwen ekewe aramasangau, epwe awarato feiengau wor. \v 13 Eman mi pinei selingan seni än ekewe chon wöüngau siö epwe püsin siö, nge esap wor eman epwe rongorong. \v 14 Eu lifang eman a fangala lemonomon a amasösöü song, nge eu lifangen amichimich mi fis lemonomon a amasösöü lingeringer. \v 15 Ekewe chon pwüng ra pwapwa lupwen pwüng a fisitä, nge chokewe mi föri mine a ngau ra rükö. \v 16 Eman aramas mi likitala mirit epwe nom lein chon mäla. \v 17 Eman mi sani ekewe pwapwan fanüfan epwe chök eman chon wöüngau, nge ätewe mi sani wain me löpokus esap pisekisek. \v 18 Mine ekewe aramasangau ra ekiekin ariaföüü ngeni ekewe chon pwüng epwe püsin küür. \v 19 Än eman aramas nonom lon fanüapö a mürina seni an epwe nom ren eman fefin mi lalapat me nisosong. \v 20 Lon imwen chon tipachem a wor pisek mi aüchea me löpokus, nge ekewe chon tiparoch ra fangesoroula pisekir. \v 21 Eman mi eäni pwüng me kirikiröch epwe manauatam, epwe küna pwüng me iteüöch. \v 22 Eman meilapen sounfiu mi tipachem a töpworalong lon telinimwen ekewe chon pwora o ataetiu ewe leni mi pöchökül ra anomu ar apilükülük won. \v 23 Eman mi tümwünü kapasen awan a tümwünü inisin seni osukosuk. \v 24 Eman aramas mi lamalamtekia me sikesik, itan chon turunufas, i ätewe mi föri an föför fän lamalamtekia. \v 25 Än eman aramas chipwang le angang a eselipa ngeni mäla. \v 26 Eman chon chipwang a chök ekieki fansoun meinisin met epwe wor ren, nge ewe chon pwüng a fangala, nge esap kichingau. \v 27 Ewe Samol mi Lapalap a oput än eman aramasangau asor, nge a lapala an oput, lupwen a uwato an asor fän iten och ekiek mi ngau. \v 28 Eman chon pwärätä mi chofana epwe feiengau. Nge eman aramas mi aüselingafichi epwe eäni kapas wenechar iteiten fansoun. \v 29 Eman aramasangau a wopwora, nge eman aramas mi wenechar a ekieköchü usun mine epwe föri. \v 30 Än aramas tipachem, mirit me kapasen öüröür resap tongeni üpalü ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 31 Aramas ra tongeni amolätä oris fän iten maun, nge win a feito seni ewe Samol mi Lapalap. \c 22 \p \v 1 Kopwe filätä iteüöch lap seni wöümong, pun än aramas aücheanikich a mürina seni silifer ika kolt. \v 2 Ekewe chon pisekisek me ekewe chon wöüngau ra wewefengen lon ei lapalap, pwe ewe Samol mi Lapalap a föriir meinisin. \v 3 Eman aramas mi mirit a küna ewe feiengau mi feito o opola, nge ekewe chon wewemang ra chök feilong lon o feiengau. \v 4 Wöü me iteüöch me manauatam, iei ewe liwin fän iten eman mi tipetekison o niuokusiti ewe Samol mi Lapalap. \v 5 Lon alen ekewe aramasangau a wor iräfölüföl me sär, nge eman mi tümwünü manauan epwe toau seniir. \v 6 Kopwe akaiti ngeni eman semirit usun mine epwe föri lon manauan, pun lupwen epwe chinlap, esap likitala mine a kaiö. \v 7 Ekewe chon pisekisek ra nemeni ekewe chon wöüngau, nge ewe chon paaro i nöün ewe chon mwütätä amanau. \v 8 Eman mi fotuki pwüngingau epwe kini feiengau, nge an ariaföüü aramas epwe müchüla. \v 9 Eman mi eäni kirikiröch epwe feiöch, pun a ineti anan mongö ngeni ekewe chon wöüngau. \v 10 Kopwe asüela eman chon turunufas, mürin esap chüen fis fitikoko, anini me kapasingau. \v 11 Eman mi eäni eu leluk mi limöch o eäni kapas pwetete, ewe king epwe chiechi ngeni. \v 12 Ewe Samol mi Lapalap a tümwünü chon silelap, nge a atai än chon chofana kapas. \v 13 Ewe chon chipwang a apasa, “A wor eman laion lükün imwei, a tongeni fis pwe üpwe mäla won ewe al.” \v 14 Än eman fin lisowu kapas ra usun chök eu pwang mi alolol, ätewe ewe Samol mi Lapalap a song ngeni epwe turulong lon. \v 15 Semirit ra chök föri föförün chon tiparoch, nge lupwen ra angei wichiwich, repwe kaiö mine a öch. \v 16 Eman mi ariaföüü ekewe chon wöüngau pwe epwe awatteloi wöün ika fangala lifang ngeni ekewe chon pisekisek, epwe chök wöüngauala. \s1 Än ekewe chon tipachem kapasen kait me kapasen fön \sr 22.17–24.34 \p \v 17 Kopwe aü selingom o rongorong, pun üpwe aiti ngonuk än ekewe chon tipachem kapas. Kopwe kaiö ngeni ar kewe kapasen kait. \v 18 Pun kopwe pwapwa ren om kopwe amwöchüür lon lelukom o molotä ngeni om kopwe apaserewu. \v 19 Üa mochen pwe kopwe anomu om apilükülük won ewe Samol mi Lapalap, iei mine üa asile ngonuk ekei kapas ikenai. \p \v 20 Üa maketiu fän itom ilik mwiitun mi masou ren kapasen öüröür me silelap. \v 21 Repwe aiti ngonuk mine a pwüng o let, pwe kopwe tongeni atowu pälüöchün ekewe kapas ngeni chokewe mi tinukela. \s2 -1- \p \v 22 Kosap angei pisek seni eman chon wöüngau, pokiten i a wöüngau, kosap pwal ariaföüü ewe chon mwelele lon kapwüng, \v 23 pun ewe Samol mi Lapalap epwe peniir o ariaföüü chokewe mi ariaföüür. \s2 -2- \p \v 24 Kosap chiechi ngeni eman aramas mi songokai, kosap pwal eti eman mi lingeringerikai, \v 25 pwe kosap kaiö lapalapan o püsin afeiengauok. \s2 -3- \p \v 26 Kosap pwon pwe kopwe mönätiu än eman liwinimang. \v 27 Pun are esap wor mine kopwe liwini ngeni, repwe mwo nge angei senuk kiom. \s2 -4- \p \v 28 Kosap amwökütü kiännin eu fanü om kewe lewo ra fen förätiu me lomlom. \s2 -5- \p \v 29 Ka silei eman aramas mi sipeöch lon an angang? Ätewe epwe angang ngeni ewe king, nge esap angang ngeni aramas kis. \s2 -6- \c 23 \p \v 1 Are ka mot ngeni mongö ren eman samol, kopwe ekiekifichi mine a nom me mwom. \v 2 Are en eman mi mongömong, kopwe fokun atitini mine kopwe eni. \v 3 Kosap mochenia ngeni anan mongö mi fokun annö, pun ena sokun mongö a tongeni atupuk ren. \s2 -7- \p \v 4 Kosap angang weires fän iten om kopwe wöümongola, kopwe aea om tipachem o emwen seni. \v 5 Lupwen ka kärän nengeni woumw, ese chüen nom. Pun a müttir sü usun chök a angei pöükässin o ässitä läng usun eman ikel. \s2 -8- \p \v 6 Kosap mongö enen eman aramas mi kichingau. Kosap mochenia ngeni anan mongö mi fokun annö. \v 7 Pun i ewe sokun aramas mi chök ekieki usun liwin. A ürenuk, “Kopwe chök mongö o ün,” nge lon lelukan esap wenechar ngonuk. \v 8 Kopwe musäsini ewe mongö ka fen eni, nge om kewe kapasen kilisou repwe lomotongau. \s2 -9- \p \v 9 Kosap fos ngeni eman chon tiparoch, pun esap aücheani om kewe kapasen tipachem. \s2 -10- \p \v 10 Kosap amwökütü ekewe kiä minen lomlom ika tolong lon fanüen ekewe mi mäsen. \v 11 Pun ewe Samol mi Lapalap ar chon alisi mi pöchökül epwe peniir o ü ngonuk. \s2 -11- \p \v 12 Kopwe suki lelukom ngeni ekewe kapasen öüröür o aü selingom ngeni ekewe kapasen silelap. \s2 -12- \p \v 13 Kosap tipemwaramwar le apwüngü noum. Are ka wichi ngeni efoch wok, esap mäla. \v 14 Are ka wichi ngeni efoch wok, ka tongeni amanaua manauan seni mäla. \s2 -13- \p \v 15 Nei, are kopwe mirit, üpwe fokun pwapwa. \v 16 Lelukei epwe mwänek, are ka apasa kapas mi pwüng. \s2 -14- \p \v 17 Kosap lolowoiti ekewe chon tipis, nge kopwe chök achocho lon om niuokusiti ewe Samol mi Lapalap fansoun meinisin. \v 18 Pun ellet epwe wor om apilükülük lon fansoun mwom, nge kosap lichipüng lon om apilükülüköch. \s2 -15- \p \v 19 Nei, kopwe aüseling o miritila, kopwe ekieki usun om kopwe föri mine a pwüng. \v 20 Kosap chiechi ngeni ekewe mi ünümong wain ika ekewe mi ochomong fituk, \v 21 pun ekewe chon ünüpuch me ekewe chon mongömong repwe wöüngauala, nge eman a chök mongö o annut epwe üföüf üf mi kamwakam. \s2 -16- \p \v 22 Nei, kopwe aüselinga alon semom, ätewe ka up seni, nge kosap aücheangaua inelapom, lupwen a chinlap. \v 23 Kopwe kamö let, nge kosap amömöla. Kopwe kamö tipachem, kapasen öüröür me weweöch. \v 24 Semen eman chon pwüng epwe fokun meseik, nge eman mi nöüni eman ät mi tipachem epwe pwapwa ren. \v 25 Kopwe föri mine semom me inom repwe pwapwa ren, amwo neminewe mi nöünuk epwe meseik reöm. \s2 -17- \p \v 26 Nei, kopwe fokun aüselingaei o apirüei lon ai föför. \v 27 Pun eman fefin mi amömö inisin fän iten lisowu a wewe ngeni eu pwang mi alolol, nge eman fin lüangau a wewe ngeni eu chönüttu mi wäkükün lon. \v 28 Neminewe a operi mwän usun eman chon solä o alapala iteiten chokewe mi kirikiringau ngeni pwülüer. \s2 -18- \p \v 29 Iö a osupwang? Iö a lolilen? Iö a afisätä fitikoko? Iö a lalapat? Iö a kinas, nge esap wor popun? Iö a parapar lon mesan? \v 30 Chokewe mi momototam le ün wain, chokewe mi chök kükütta ünümer wain mi nofit. \v 31 Kosap tup ren ewe wain mi parapar, lupwen a puropur lon ewe kap, a mecheres ngeni om kopwe ün. \v 32 Iwe, lesopolan om ün, epwe pwichipwich leutum usun pwichipwichin küwen eman serepenit mi poison. \v 33 Mesom epwe nenengeni mettoch mi mwäl, om ekiek me fos esap fat. \v 34 Kopwe usun chök eman mi nom lukalapen matau, a mailölö o chuwenewenfeil usun chök eman mi nom letonen efoch aü. \v 35 Kopwe apasa, “Ra wichiei, nge üsap kinas. Ra awataei, nge üsap mefi. Inet üpwe nennela? Mürin üpwe pwal ünsefäl.” \s2 -19- \c 24 \p \v 1 Kosap lolowoiti aramas mi ngau ika älälei om mochen chiechi ngeniir, \v 2 pun ra chök ekiekietä usun föförün mwänewüs, kapasen awer a afisätä osukosuk. \s2 -20- \p \v 3 Eu imw a kaütä ren tipachem o nükünük ren mirit, \v 4 nge ia a wor silelap ie, ekewe rumwen lon ra ur ren sokopaten pisek mi aüchea me mürina. \s2 -21- \p \v 5 Eman aramas mi tipachem a wor an manaman, nge eman aramas mi silelap a fokun wor an pöchökül. \v 6 Kopwe akomwen föri om akot me mwen om kopwe feila ngeni maun, nge ia a wor chomong chon öüröür ie, a wor win. \s2 -22- \p \v 7 Kapasen tipachem ra kon tekia ngeni eman chon tiparoch, esap wor och mine a tongeni apasa lon mwichen pwüngüpwüng. \s2 -23- \p \v 8 Eman mi ekiekietä mine a ngau epwe iteni chon afisätä rawangau. \v 9 Mine eman chon tiparoch a ekiekietä iei tipis, nge aramas ra oput eman mi turunufasei chon arun. \s2 -24- \p \v 10 Are ka apilükingau lon fansoun riaföü, om pöchökül a kisikis. \s2 -25- \p \v 11 Kopwe amanaua chokewe ra nukunuk ngeni mäla. Kopwe amwöchü chokewe mi äpäp ngeni ar repwe ninnila. \v 12 Are ka apasa pwe kosap silei usun ei lapalap, ifa usun, ewe mi atittina leluken aramas esap küna? Ifa usun, ewe mi mamasok esap silei? I epwe liwini ngeni eman me eman aramas ükükün liwinin an föför. \s2 -26- \p \v 13 Nei, kopwe ün chönün chunen, pun a annö. Nge usun supun ewe fasen chunen a arar ngonuk, \v 14 iei usun kopwe silei pwe tipachem epwe mürina ngonuk. Are ka küna tipachem, epwe wor om apilüköch ngeni ewe fansoun mwom, nge kosap lichipüng lon om apilükülüköch. \s2 -27- \p \v 15 Kosap operi imwen ewe chon pwüng usun eman aramasangau, kosap pwal tolong lon o angei pisekin fän pöchökül. \v 16 Pun inamwo ika eman chon pwüng a turula fän fisu, a chök pwätäsefäl. Nge feiengau epwe tori ekewe aramasangau. \s2 -28- \p \v 17 Kosap meseik ren chon oputom, lupwen a tolong lon feiengau, kosap pwal pwapwa, lupwen a chepetek. \v 18 Pun ewe Samol mi Lapalap epwe küna o oput ei lapalap, epwe pwal asepa an song seni ätewe. \s2 -29- \p \v 19 Kosap öürek pokiten ekewe chon föföringau, kosap pwal lolowo ngeni ekewe aramasangau. \v 20 Pun ekewe chon föföringau esap wor ar apilüköch ngeni ewe fansoun mwer, nge manauen ekewe aramasangau epwe müchüla. \s2 -30- \p \v 21 Nei kopwe niuokusiti ewe Samol mi Lapalap o asamolu ewe king, nge kosap chiechi ngeni chokewe mi ü ngeniir. \v 22 Pun feiengau epwe müttir toriir. Nge iö a tongeni silei ewe mäfeiengau epwe feito seni Kot me ewe king? \p \v 23 Ikkei pwal ekoch mwiitun seni ekewe mi tipachem: A ngau ngeni eman soukapwüng an epwe lifilifil aramas lon kapwüng. \v 24 Are a apasa ngeni ewe chon tipis pwe esap wor an tipis, ekewe aramas meinisin repwe otteki o oputa. \v 25 Nge ekewe soukapwüng mi apwüngü ekewe chon tipis repwe fefeitä o iteüöch. \v 26 Eman mi pälüeni chienan fän wenechar, iei asisilen ar pwipwiöchfengen fän let. \p \v 27 Kopwe akomwen amolätä o fotuki om kewe tanipi, pwe epwe wor mine kopwe manau seni, mürin na kopwap aüetä imwom o popuetä eu famili. \p \v 28 Kosap pwärätä mettoch mi ngau usun chon arum nge esap wor popun, kosap pwal apasa kapas atuputup usun. \v 29 Kosap apasa, “Ngang üpwe föri ngeni ewe aramas usun mine a föri ngeniei. Üpwe liwini ngeni won ükükün mine a föri ngeniei.” \p \v 30 Üa fetal ünükün än eman chon chipwang tanipi, üa fetal ünükün eu tanipin wain än eman aramas esap wor an mirit. \v 31 Iwe, üa küna pwe ewe tanipi a kula ren iräfölüföl, ewe pwül a pwölüla ren pötöwölingau, nge tittin we tittin fau a sönüla. \v 32 Lupwen üa nenengeni ei, üa ekieki usun o kaiö eu lesen seni: \v 33 Ekis möür, ekis ächikichik, ekis kumwuchufengeni pau o asösö. \v 34 Nge lupwen ka möür, wöüngau me osupwang repwe toruk usun eman chon solä a feito fän an pisekin afeiengau. \x + \xo 24.34 \xt SalF 6.10-11\x* \c 25 \s1 Awewefengenin lapalapen aramas \sr 25.1–27.27 \p \v 1 Pwal ikkei ekoch mwiitun seni Salomon, ekewe chon angang nöün Hiskia ewe kingen Juta ra apirü. \p \v 2 Iei iteüöchün Kot pwe a amonala mettoch, nge iteüöchün ekewe king pwe ra küttaöchü ar repwe weweiti mettoch. \v 3 Sisap tongeni silei tekian ekewe läng me alololun fanüfan, iei usun sisap pwal tongeni silei ekiekin letipen ewe king. \v 4 Kopwe limeti ewe limengau seni ewe silifer, mürin epwe wor mine ewe chon föri pisek seni silifer epwe aea le föri eu sepi. \v 5 Kopwe asüela ekewe aramasangau seni fän mesen ewe king, mürin mwün epwe nüküchar fän pwüng. \v 6 Kosap püsin atekiokotä fän mesen ewe king ika tolong lon lenien ekewe mi lap. \v 7 Pun a mürina än eman epwe ürenuk, “Kopwe mot pekitä,” lap seni än eman epwe amotok fan me fän mesen eman aramas tekia. \x + \xo 25.7 \xt Luk 14.8-10\x* \p \v 8 Kosap müttir uwalong lon kapwüng mine mesom a küna. Pun met kopwe föri lesopolan, lupwen chon arum a pwärätä pwe ka mwäl. \v 9 Kopwe aför ngeni püsin chon arum won osukosuken lefilemi, nge kosap pwärawu mine a monomon ren eman. \v 10 Pun are ka pwärawu, om säw me itengau esap müchüla, lupwen aramas ra rongorong pwe ka pwärawu mine a monomon. \v 11 Eu kapas eman a apasa lon fansoun fich a usun chök ekewe föün ringo mi oleol usun kolt mi nom lon eu sepi seni silifer. \v 12 Eu kapasen fön seni eman mi mirit ngeni eman mi mochen aüselinga a usun chök efoch ring seni kolt ika usun eu fout seni kolt mi fokun mürina. \v 13 Eman chon künö mi allükülük a akinamwei ätewe mi tini, usun chök koluk mi patapat a akinamwei eman, lupwen a pwichikar lon fansoun kinikin. \v 14 Eman mwän mi pwon pwe epwe fangala och, nge esap föri, a usun chök kuchu me asepwäl, nge esap pwüng üt. \p \v 15 Eman samol a tongeni tup ren än eman mi tipepos kapas, nge kapas pwetete ra tongeni ataela än eman ü ngenikich. \v 16 Are ka küna chönün chunen, kopwe chök ün ükükün mine a tufich ngonuk, pun are ka kon mötüla ren, kopwe musäsinawu. \v 17 Kosap feila fän chomong lon imwen chon arum, pwe esap osukosuk reöm o oputok. \v 18 Eman aramas mi eäni kapas chofana usun chon arun a usun chök efoch nifötüföt, ika efoch ketilas, ika efoch föün esefich mi ken. \v 19 Ach apilükülükü eman aramas, esap allükülük lon fansoun osukosuk, a usun chök efoch ngi man ra eni, ika efoch peche mi ter. \v 20 Eman aramas mi köl ngeni eman mi weires letipan a usun chök eman mi angei seni üfan lon fansoun patapat, pwal usun eman mi uwalong salt lon eu kinas. \v 21 Are chon oputom a echik, kopwe amongöü, nge are a kaka, kopwe aünü, \v 22 pun are ka föri iei usun, säw epwe küri usun ekkei a kürikich, nge ewe Samol mi Lapalap epwe ngonuk liwinin. \x + \xo 25.22 \xt Rom 12.20\x* \v 23 Usun asepwälin efeng a atoto üt, ina usun luapas a atoto wowongau. \v 24 Än eman nom lepwokukun ungen eu imw a mürina seni an epwe nom lon eu imw ren eman fefin mi lalapat. \v 25 Eu pworaus mi mürina seni eu fanü toau a usun chök koluk mi patapat ngeni eman mi kaka. \v 26 Eman chon pwüng mi tipeeu ngeni eman aramasangau a usun chök eu chönüttu mi pwakak lon, ika eu puächen koluk mi limengau. \v 27 Esap öch om kopwe ünümi chomong chönün chunen, esap pwal öch om kopwe püsin kütta watten iteüöchum. \v 28 Eman aramas esap tongeni püsin nemeni letipan a usun chök eu telinimw mi tala esap wor tittin. \c 26 \p \v 1 Sno esap öchiti lon fansoun pwichikar, ika püngün üt esap öchiti lon fansoun kinikin, iei usun iteüöch esap öchiti eman chon tiparoch. \v 2 Usun eman nichok ika eman ekiek ra äkkäs, iei usun ekewe kapasen anümamau repwe ässila senuk, are kosap tipis. \v 3 Epwe wor efoch wichiwich seni silin man mi ken fän iten eman oris, efoch mächä fän iten lon awen eman aas, pwal efoch wokun wichiwich fän iten lükisökürün ekewe chon tiparoch. \v 4 Kosap pälüeni eman chon tiparoch lon fosun umwes, pwe kosap wewe ngeni lon an tiparoch. \v 5 Nge kopwe pälüeni eman chon tiparoch lon ükükün an tiparoch, pwe esap ekieki pwe a tipachem. \v 6 Eman mi tinngeni eman chon tiparoch eu pworaus a usun chök pwe a püsin pökü pechen o atolonga lon feiengau. \v 7 Eu fosun mwiitun seni lon awen eman chon tiparoch a usun chök eman mi mä pechen, esap wor lomotan. \v 8 Eman mi asamolu eman chon tiparoch a wewe ngeni eman mi rietä eföü fau ngeni an aülün. \v 9 Eman chon tiparoch mi eäni eu fosun mwiitun a usun chök eman chon sakau a weires le üttawu efoch fölün irä lon pöün. \v 10 Eman aramas mi möni eman chon tiparoch ika eman chon sakau pwe epwe angang ngeni a usun chök eman chon likapich mi akinasa meinisin mi pwerela ünükün. \v 11 Eman chon tiparoch mi liwiniti an föförün tiparoch a usun chök eman kolak mi enisefäli musan. \x + \xo 26.11 \xt 2.Pet 2.22\x* \v 12 Ka küna eman mwän mi ikeetä pwe a tipachem? A wor watten apilükülük fän iten eman chon tiparoch lap seni ätewe mi püsin ikeetä. \v 13 Eman chon chipwang a apasa, “Mi wor eman laion won ewe al, mi wor eman laion mi rochongau won ekewe alelap.” \v 14 Usun eu asam a kul won insesin, iei usun eman chon chipwang a kul won an peet. \v 15 Mi wor aramas ra kon chipwang, ra atolonga pöür lon eu sepien mongö, ra mwo nge chipwang ar repwe uwalong ewe mongö lon awer. \v 16 Eman chon chipwang a püsin ikeetä pwe a tipachem lap seni füman aramas mi tongeni pälüeni kapas ais fän mirit. \v 17 Eman mi fosolong lon eu anini, nge esap fän itan, a usun chök eman mi fetal won al o turufi selingen eman kolak. \v 18 Eman mi atupu chon arun, mürin a apasa pwe a chök urumot, \v 19 a usun chök eman mi fokun umwes, a urumot won pisekin afeiengau. \v 20 Are esap wor mwüchün eu ekkei, ewe ekkei a kunula. Nge are esap wor eman mi luapas, anini a ükütiu. \v 21 Usun mooch a sarara me amwüch a angetengeta ekkei, iei usun eman mwän mi souanini a afisätä fitikoko. \v 22 Än eman chon luapas kapas ra usun chök mongö mi annö, ra tolong leutun eman aramas. \v 23 Kapasen tinaw mi motoutou me eu leluk mi ngau ra usun chök motoutoun me misin lükün eu sepi mi för seni pwül. \v 24 Eman mi oput aramas a eäni kapasen amichimich o amwöchü ekiekin atuputup lon lelukan. \v 25 Lupwen a eäni kapasöch ngonuk, kosap lükü, pun lelukan a urela ren ekiek mi anioput. \v 26 Inamwo ika an oput aramas a pwölüla ren an kapas atuputup, nge an föför mi ngau epwe pwäla lein aramas meinisin. \v 27 Eman mi tuw eu pwang epwe püsin turutiu lon. Nge eman mi amwökütükütü eföü fau, ewe fau epwe püsin söküniti. \v 28 Eman mi eäni kapas chofana a oput chokewe a ariaföüür, nge kapas motoutou ra chök afisätä feiengau. \c 27 \p \v 1 Kosap sikesik usun lesor, pun kosap silei mine ewe rän epwe atoto. \x + \xo 27.1 \xt Jas 4.13-16\x* \v 2 A öch eman epwe mwareituk, ika eman chon ekis, nge sap püsin en. \v 3 Eföü fau a chou, pwal pi, nge ach osukosuk ren eman chon tiparoch a chou seni ekewe ruu mettoch. \v 4 Song a fokun ngau, nge lingeringer a usun chök eu noter. Nge lolowo a fokun afeiengau seniir. \v 5 A mürina om kopwe apwüngü eman le pwäpwäla lap seni om kopwe tongei eman, nge kosap pwäri ngeni. \v 6 Atongeom a ekieki om feiöch, inamwo are a akinasok. Nge än chon oputom mitiruk esap let. \v 7 Eman mi fokun möt a oput chönün chunen, nge mongö mi kipwin a annö me ren eman mi echik. \v 8 Eman aramas mi towu seni lenian a usun eman machang mi sü seni fasan. \v 9 Noppuk me löpokus ra apwapwai leluken aramas, nge osukosuk a atai kinamwen aramas. \v 10 Kosap likitala chiechiom me chiechien semelapom, nge kosap feila lon imwen pwiüm lon ränin om feiengau. Eman chon arum mi kan ngonuk a tongeni alisuk, lap seni eman pwiüm mi toau senuk. \v 11 Nei, kopwe tipachem o apwapwai lelukei, pwe üpwe tongeni pälüeni ätewe mi aitengauaei. \v 12 Eman aramas mi mirit a küna ewe feiengau mi feito o opola, nge ekewe chon wewemang ra chök feilong lon o feiengau. \v 13 Kopwe angei üfen ätewe mi pwon pwe epwe mönätiu än eman wasöla liwinimang o amwöchü pwe asisilen an pwon ngeni eman chon ekis. \v 14 Eman mi älälei chon arun fän leüömong pwe epwe feiöch lupwen an pwätä lesosorusich a usun chök pwe a otteki. \v 15 Eman fefin mi lalapat a usun chök chiin üt mi püng fochofoch lupwen fansoun räningau. \v 16 Om kopwe aükätiu än neminewe lal a usun chök om kopwe aükätiu asepwäl, ika om kopwe kumwuchuw noppuk lon poum. \v 17 Mächä a akeni mächä, iei usun eman aramas a tongeni aöchüela pwal eman. \v 18 Eman mi tümwünü efoch irä fiik epwe mongö seni uan, nge eman chon angang mi tümwünü an samol epwe küna iteüöch. \v 19 Ngünüen won mesom me lon koluk a nönnöfengen me won mesom, iei usun leluken eman aramas a pwärala usun püsin i. \v 20 Ewe lenien sotup me ewe leni mi alolol resap fokun menemenöch, pwal ina usun aramas resap menemenöch. \v 21 Usun silifer me kolt a pwä öchün lon ewe lenien ketel, iei usun a pwä lapalapen eman aramas, lupwen eman a mwareiti. \v 22 Are kopwe wichi eman mi tiparoch tori a arap ngeni mäla, iei mwo nge an tiparoch esap towu seni. \p \v 23 Kopwe mamasaöchü o tümwünüöchü noum pwiin sip me kow, \v 24 pun wöü esap nonom tori feilfeilachök. Pwal ekewe mwü resap nonomola tori ekewe täppin aramas meinisin. \v 25 Are ewe fetil a itela, a pwal pwükütä fetil mi fö, are ekewe fetilipwas mi nom won ekewe chukuchukutä ra ioifengen, \v 26 mürin epwe wor ülöülen sip fän iten üfom, epwe pwal wor moni seni ekewe kuuch fän iten om kopwe möni eu fanü, \v 27 epwe pwal naf milik seni ekewe kuuch fän iten ünümemi me chon leimwom, pwal fän iten ünümen noum chon angang fefin. \c 28 \s1 Ekewe aramasangau me ekewe chon pwüng \sr 28.1–29.27 \p \v 1 Ekewe aramasangau ra sü, lupwen esap wor eman a tapweriir, nge ekewe chon pwüng ra pwora usun eman laion. \v 2 Are chon eu mwü ra tipis, epwe wor siwilikisin nöür sounemenem. Nge eu mwü epwe nüküchar o nonomotam, are mi wor aramas mi mirit o tipachem ra nemenem lon. \v 3 Eman aramas mi wor manan, a ariaföüü ekewe chon mwelele, a usun chök eu üt mi püngüchou, a atai uän irä. \v 4 Chokewe mi aleasolap ngeni ekewe allük ra mwareiti ekewe aramasangau, nge chokewe mi aleasochisi ekewe allük ra ü ngeniir. \v 5 Aramas mi ngau resap weweiti pwüng, nge chokewe mi niuokusiti ewe Samol mi Lapalap ra unusen weweiti. \v 6 Eman chon wöüngau mi wenechar a mürina seni eman chon wöümong mi manau rikirik. \v 7 Eman mi aleasochisi ekewe allük i eman nau mi tipachem, nge eman mi chiechi ngeni chon mongömong a aitengaua saman. \v 8 Eman mi awattela wöün ren an angei manauan me winnan, a ionifengeni wöün fän iten ätewe mi kirikiröch ngeni chon wöüngau. \v 9 Are eman esap aleasochisi ekewe allük, Kot epwe oput an iotek. \v 10 Eman mi emweningaua ekewe chon wenechar ngeni mine a ngau epwe turulong lon ewe pwang a püsin tuw, nge chokewe esap wor ar tipis repwe angei feiöch. \v 11 Eman aramas mi pisekisek a püsin ikeetä pwe a tipachem, nge eman chon wöüngau mi mirit a silei pwe ewe chon pisekisek esap iei usun. \v 12 Lupwen ekewe chon pwüng ra nemenem, a lapalap än ekewe aramas pwapwa, nge lupwen ekewe aramasangau ra nemenem, aramas ra opola. \v 13 Eman aramas mi aopala an tipis esap fefeitä lon manauan, nge eman mi pwärätä o likitala, Kot epwe ümöümöch ngeni. \v 14 Feiöchün eman aramas mi niuokusiti ewe Samol mi Lapalap fansoun meinisin, nge ätewe mi ülöförea lelukan epwe tolong lon feiengau. \v 15 Eman sounemenem mi ngau mi nemeni chon wöüngau a usun chök eman laion mi wörüwör, ika eman pear mi cheri liapan. \v 16 Eman sounemenem mi ngau esap wor an mirit a ariaföüü aramas, nge ätewe mi oput an epwe angei winnan fän pwüngingau epwe manauatam. \v 17 Eman aramas mi nimanauei eman, i epwe süsüfeil tori ränin an mäla. Esap wor eman epwe alisi. \v 18 Eman mi wenechar esap tolong lon feiengau, nge eman mi manau rikirik epwe tolong lon feiengau. \v 19 Eman mi angang won fanüan epwe wor chomong anan mongö, nge eman mi föri sokopaten angang mi lomotongau epwe watte an wöüngau. \v 20 Eman aramas mi allükülük epwe wor an feiöch mi somwola, nge eman mi amüttiri an epwe pisekisek epwe küna apwüng. \v 21 Esap mürina ach sipwe lifilifil aramas, nge fän iten essät pilawa eman aramas a tongeni föri mine esepwüng. \v 22 Eman aramas mi tipemong a mochen müttir küna pisekisek, nge esap silei pwe wöüngau epwe tori. \v 23 Eman aramas epwe kilisou ngeni ewe mi apwüngü, lap seni ewe mi eäni kapas amichimich ngeni. \v 24 Eman mi soläni mettoch seni saman ika inan o ekieki pwe esap tipis, i a wewe ngeni eman chon solä. \v 25 Eman aramas mi tipemong a afisätä fitikoko, nge eman mi apilükülükü ewe Samol mi Lapalap epwe wöümongola. \v 26 Eman mi püsin apilükülükü, i eman chon tiparoch, nge eman mi apwönüetä än ekewe chon tipachem öüröür epwe manau. \v 27 Eman mi fang ngeni ekewe chon wöüngau esap osupwang, nge eman mi amona mesan seniir, aramas repwe chök otteki. \v 28 Lupwen ekewe aramasangau ra nemenem, aramas ra opola, nge lupwen ra tur seni wiser, ekewe chon pwüng ra nemenem. \c 29 \p \v 1 Eman mi angei apwüng fän chomong, nge a chök tipeförea, epwe müttir fisikai an feiengau, nge esap chüen chikarsefäl. \v 2 Lupwen ekewe chon pwüng ra nemenem, ekewe aramas ra mwänek, nge lupwen ekewe aramasangau ra nemenem, ekewe aramas ra ngüngü. \v 3 Eman mi aücheani tipachem a apwapwai saman, nge eman mi chiechi ngeni fefin mi amömö inisir fän iten lisowu a fangesoroula wöün. \v 4 Eman king a anüküchara mwün ren an eäni pwüng, nge ätewe mi angei lifangen amichimich epwe ataela. \v 5 Eman aramas mi eäni kapas amichimich ngeni chon arun a ameresala eu cheew fän iten püsin pechen. \v 6 Eman aramas mi ngau a fif lon püsin an tipis, nge eman aramas mi pwüng a köl o mwänek. \v 7 Eman chon pwüng a ekieki met ekewe chon mwelele repwe eäni pwüng ren, nge eman aramasangau esap ekieki usun ei. \v 8 Chon turunufas ra afitikokoi chon eu telinimw, nge aramas mi tipachem ra akinamwela song. \v 9 Are eman aramas mi tipachem a anini ngeni eman mi tiparoch, ewe mi tiparoch a chök song ika takir, nge esap wor kinamwe. \v 10 Aramas mi mochen niela aramas ra oput eman esap wor an tipis o kütta met repwe niela ekewe chon pwüng ren. \v 11 Eman aramas mi tiparoch a fokun songokai, nge eman aramas mi tipachem a engila fän mosonoson. \v 12 Are eman sounemenem a aüseling ngeni pworaus mi mwäl, nöün kewe nöüwis meinisin repwe aramasangau. \v 13 Eman aramas mi wöüngau me eman mi ariaföüü aramas ra wewefengen lon ei lapalap: Ewe Samol mi Lapalap a aneneloi meser me ruoman pwe repwe küna mwer. \v 14 Are eman king a eäni kapwüng ngeni ekewe chon wöüngau fän wenechar, an nemenem epwe nüküchar fansoun meinisin. \v 15 Efoch wok me kapasen fön ra atoto tipachem, nge eman semirit, esap wor eman a apwüngü, epwe atoto säw won inan. \v 16 Lupwen ekewe aramasangau ra nemenem, tipis a lapalapala, nge ekewe chon pwüng repwe nenengeni usun ar turutiu. \v 17 Kopwe apwüngü noum, pwe i epwe akinamweek, epwe pwal apwapwai lelukom. \v 18 Anaie esap wor kapasen osuni ie, ekewe aramas ra chök förfetalei mine ra mochen. Nge feiöchün eman aramas mi aleasochisi än Kot kewe allük. \v 19 Kosap tongeni apwüngü eman chon angang ren kapas chök, pun inamwo ika a weweiti om kapas, nge esap mochen aleasochisi. \v 20 Ka fen küna eman aramas mi müttir le fos? Ka tongeni apilükülükü eman chon tiparoch lap seni ena sokun aramas. \v 21 Eman mi nöüwechen ngeni nöün chon angang seni lekükünün, lon eu rän ewe chon angang epwe wöüni wöün. \v 22 Eman aramas mi nisosong a afisätä fitikoko, nge eman mi songokai a tolong lon chomong tipis. \v 23 Eman aramas mi lamalamtekia epwe küna tekison, nge eman aramas mi tekison epwe küna iteüöch. \v 24 Eman aramas mi chonäni eman chon solä a oput püsin manauan. Epwe küna liwiningau, are a pwärätä mine a let lon kapwüng. Nge are esap pwärätä, Kot epwe anümamaua. \v 25 Om niuokusiti aramas, iei eu sär fän itom, nge are ka apilükülükü ewe Samol mi Lapalap, kosap feiengau. \v 26 Chomong aramas ra kütta chenir me ren eman sounemenem, nge ewe Samol mi Lapalap echök a eäni pwüng ngeni aramas. \v 27 Ekewe chon pwüng ra oput ekewe aramasangau, nge ekewe aramasangau ra oput ekewe chon pwüng. \c 30 \s1 Mine Akur a nenengeni \sr 30.1-33 \q1 \v 1 Ikkei ekewe kapas än Akur nöün Jake we mwän seni Masa: \q1 Üa aweiresiei, ai Kot, üa aweiresiei, \q1 nge iei üa aiengau. \q1 \v 2 Ellet, ngang eman mi fokun tiparoch lap seni aramas meinisin, \q1 esap wor rei än eman aramas mirit. \q1 \v 3 Üsap kaiö tipachem, \q1 esap pwal wor ai silei usun Ewe mi Unusen Pin. \q1 \v 4 Iö a feitä läng o liwinsefälitiu? \q1 Iö a tongeni kumwuchufengeni asepwäl? \q1 Iö a tongeni üfätä ekewe koluk lon echö üf? \q1 Iö a förätä kiännin fanüfan meinisin? \q1 Ifa itan? Nge ifa iten nöün we mwän? Kopwe üreniei are ka silei! \p \v 5 Än Kot kewe kapas meinisin ra let. I a usun chök eu tittin maun fän iten chokewe mi op ren. \v 6 Kosap apacha och ngeni an kewe kapas, pwe esap apwünguk, nge epwe pwä pwe en eman chon chofana. \p \v 7 Ai Kot, ruu mettoch üa tüngor senuk, kosap amwöchüür seniei mwen ai üpwe mäla: \v 8 Kopwe alisiei pwe üsap eäni kapas atuputup me kapas chofana. Kosap mwüt ngeniei ai üpwe wöüngau ika wöümong, nge kopwe chök ngeniei enei mongö iteiten rän. \v 9 Pun are üpwe fokun mötüla, üpwe tongeni amamäsinuk o apasa, “Iö na ewe Samol mi Lapalap?” Nge ika üpwe wöüngau, üpwe solä o atoto itengau won iten ai Kot. \p \v 10 Kosap aturumwäli eman chon angang ngeni an samol, pun epwe ottekiik, nge en kopwe angei liwinin om we föför. \p \v 11 Mi wor aramas ra otteki semer, resap pwal kilisou ngeni iner. \v 12 Mi wor aramas ra ekieki pwe ra püsin limöch, nge ra fokun limengau. \v 13 Mi wor aramas ra chök fetaläsengeseng, won meser a pwä pwe ra lamalamtekia. \v 14 Mi wor aramas ra chök ariaföüü ekewe chon wöüngau me chon mwelele lein ekewe aramas, pwe repwe pisekisekila ren. Ei lapalap ra föri pwe repwe manau seni. \p \v 15 Och sokun pweechar mi ünümi cha a wor ruoman nöün föpwül. Ir me ruoman ra kökkö, “Ngeniei, ngeniei.” Mi wor rüanü mettoch resap fokun tongeni menemenöch: \q1 \v 16 Ewe lenien sotup, \q1 eman fefin mi rit, \q1 fanü esap menemenöch ren püngün üt, \q1 pwal ekkei esap tongeni ükütiu le küri mettoch. \p \v 17 Eman mi urumwotei saman o aleasolap ngeni inan, ekewe ängä repwe alusawu föün mesan, nge ekewe machang iter wolcher repwe ochei fitukan. \p \v 18 Rüanü mettoch ra kon amwarar ngeniei, pwe üsap tongeni weweitiir: \q1 \v 19 Usun än eman ikel äkkäs fän läng, \q1 usun än eman serepenit tö won eu achau, \q1 usun än efoch sip sai won mataulap, \q1 pwal usun lapalapen än eman alüal tongei eman föpwül. \p \v 20 Iei usun föförün eman fefin mi kirikiringau ngeni pwülüan: A lisowu ngeni pwal eman, a tütü o apasa, “Üsap föri och mi ngau.” \p \v 21 Mi wor rüanü mettoch fanüfan esap pwäk ngeni: \q1 \v 22 Eman amanau mi tolong lon wisen king, \q1 eman chon tiparoch a wor anan mongö pwe a tongeni möt, \q1 \v 23 eman fefin esap wor eman a tongei, nge a pwüpwülü, \q1 pwal eman chon angang fefin mi siwili an samol fefin lon wisan. \p \v 24 Mi wor rüanü mwichen man won fanüfan ra men kükün, nge ra fokun tipachem: \q1 \v 25 Ekewe molus, ir eu mwich mi apwangapwang, nge ra amolätä ener mongö lon fansoun räs. \q1 \v 26 Ekewe man iter pächer, ir eu mwich esap pöchökül, nge ra föri lenier lon ekewe achau. \q1 \v 27 Ekewe lifichimas esap wor ar king, nge ir meinisin ra fetal lon tettelir. \q1 \v 28 Ekewe litopach, ka tongeni amwöchü eman lon poum, nge ra nom lon imwen ekewe king. \q1 \v 29 Mi wor föman mönümanau mi üwenewen lon ar fetal: \q1 \v 30 Eman laion mi pöchökül seni lein ekewe manmwacho meinisin, \q1 esap tongeni niuokusiti eman, \q1 \v 31 säsän eman ätemwänin chuko, eman ätemwänin kuuch, \q1 me eman king, lupwen a fetal mwen nöün mwichen sounfiu. \p \v 32 Are ka tiparoch ren om püsin atekiokotä, ika ka ekiekietä mine a ngau, kopwe fanafanala. \v 33 Pun are ka wichiki milik, epwe fisitä pwötö, are ka afönü pwötün eman, epwe cha, nge are ka afisätä song, epwe wor fitikoko. \c 31 \s1 Kapasen fön fän iten eman king \sr 31.1-9 \p \v 1 Ikkei ekewe kapas än Lemuel ewe kingen Masa, inan a aiti ngeni: \v 2 En nei ät mi achengicheng, en pälüen ai iotek, met üpwe eäni kapas ngonuk? \v 3 Kosap fangala om pöchökül ngeni fefin, kosap pwal fangala om moni ngeni ekewe fefin mi afeiengaua ekewe king. \v 4 En Lemuel, kopwe rongorong: Esap öchiti ekewe king pwe repwe ün wain, esap öchiti ekewe sounemenem pwe repwe moneiti sakau. \v 5 Pun are ra ün, repwe manlükala mine a fen pwüngüla pwe allük o atokala än chokewe meinisin mi riaföü pwüng. \v 6 Wain me sakau a fän iten chokewe mi feil ngeni mäla, fän iten chokewe mi nom lon riaföü watte. \v 7 Repwe ün o manlükala ar wöüngau me ar riaföü. \v 8 Kopwe kapas fän iten chokewe resap tongeni kapas fän püsin iter, pwal fän iten än chokewe mi mwelele pwüng. \v 9 Kopwe kapas o eäni kapwüng fän pwüng, kopwe peni än ekewe chon wöüngau me chon mwelele pwüng. \s1 Kapasen mwareiti eman fefin \sr 31.10-31 \p \v 10 A men weires än eman epwe küna eman fefin mi lipwäköch! Neminewe a kon aüchea seni fau aüchea. \v 11 Pwülüan we a anomu an apilükülük won, esap fokun wor an wöüngau. \v 12 Lon unusen ränin manauan neminewe a föri föför mi mürina ngeni pwülüan, nge esap ariaföüü. \v 13 A achocho le angang ren pöün o föri mangaku seni ülöülen sip, pwal seni ewe irä itan fläks. \v 14 A uwato mongö seni toau usun chök ekewe sip wän chon amömö ra föri. \v 15 A pwätä ünmweerän o amolätä mongö fän iten chon leimwan, a pwal aanganga nöün kewe chon angang fefin. \v 16 A küna eu mälämäl o möni. A fotuki eu tanipin wain ren mine a angei seni an angang. \v 17 A achocho le angang, a pöchökül o föri sokopaten angang. \v 18 A mefi pwe meinisin mine a föri a lomot. A föri an angang tori lepwin. \v 19 A püsin föri an terech o türüni üfan. \v 20 A kichiöch ngeni ekewe chon wöüngau o lifang ngeni ekewe chon mwelele. \v 21 Esap öürek fän iten chon leimwan, lupwen sno a püngütiu, pun ir meinisin ra üföüf üf mi malül. \v 22 A püsin föri an pilangket, a üföüf üf seni mangaku mi pwechepwech me parapar. \v 23 Pwülüan we a sil me ren aramasen ewe telinimw, i eman lein ekewe souakomwen ewe fanü. \v 24 Neminewe a tei üf seni mangaku mi pwechepwech, a pwal föri pelit o amömö ngeni ekewe chon amömö. \v 25 A pöchökül o iteföüla, esap niuokusiti ewe fansoun epwe feito. \v 26 A eäni kapasen tipachem, mine a aiti ngeni aramas a fis fän kirikiröch. \v 27 A tümwünüöchü angangen chon leimwan, esap mongö anan mongö fän chipwang. \v 28 Nöün kana ra pwärätä ar kilisou ngeni, pwal pwülüan a ingemwareiti, \v 29 “Chomong fefin ra föri mine a fokun mürina, nge en ka föri mine a mürina seniir meinisin.” \v 30 Liewokekei mwakel chök, pwal liöch pön chök. Nge eman fefin mi niuokusiti ewe Samol mi Lapalap, iei i sipwe mwareiti. \v 31 Oupwe ngeni neminewe liwinin an angang. A fich ngeni pwe aramas meinisin repwe meniniti.