\id MRK \h MARKUS \toc1 Ewe Pworausen Manau makkeen Markus \toc2 Markus \toc3 Mark \mt2 Ewe Pworausen Manau makkeen \mt1 Markus \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Markus, wewen ei it “tipepwetete”. \iot II. Chon makkei ei puk: Markus, nöün Maria seni Jerusalem. (Föf 12.12) \iot III. Itelapemongen ei puk: Kraist ewe chon angang ngeni Kot me aramas. \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Än Markus apöchöküla än ekewe soulängin lükün Israel lükülük. \iot V. Masouen ei puk: Ei puk a popuetä ren ewe kapas “Ewe Pworausen Manau usun Jesus Kraist ewe Nöün Kot.” A aiti ngenikich pwe Jesus eman souangang me eman sounemenem. An nemenem a pwä lon an afalafal, lon an manaman won ekewe anün rochopwak, pwal an amusala än aramas tipis. Jesus a püsin apasa pwe i nöün Kot mi feito pwe epwe fangala manauan, nge epwe pwal angasa aramas seni tipis. \ip Markus a apworausa ewe pworausen Jesus lon kapas wenewen me kapas mi manaman. A alongolong won met Jesus a föri lap seni an kewe kapas me afalafal. Mürin ekewe kapas akom mi mochomoch usun Johannes Soupapaptais, pwal usun än Jesus papatais me an küna sosot, Markus a müttir apworausa usun än Jesus angangen apöchöküla aramas me an afalafal. Feilfeil chokewe mi tapwela mürin Jesus a lapala ar weweiti usun i me an afalafal, nge ekewe chon ü ngeni Jesus a lapala ar oputa i. Ekewe sopun me lesopolan ewe puk ra apworausa usun met a fis lon ewe wiken amüchülan manauen Jesus won fanüfan, nge fokun usun an iräpenges me an manausefäl. \ip Chomong chon silelap lon Paipel ra ekieki pwe ekewe ruu kinikin mi nom lesopolan ewe sopun 16 makkeen eman, nge sap makkeen Markus. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Lepoputän ewe Pworausen Manau \ior 1.1-13\ior* \io1 Än Jesus angang lon Kaliea \ior 1.14–9.50\ior* \io1 Än Jesus sai seni Kalilea tori Jerusalem \ior 10.1-52\ior* \io1 Ewe amüchülan wiken än Jesus manau won fanüfan lupwen an nom lon Jerusalem me an nom lon ekewe leni mi arap \ior 11.1–15.47\ior* \io1 Än Jesus manausefäl \ior 16.1-8\ior* \io1 Än ewe Samol pwä ngeni aramas me an feitä läng \ior 16.9-20\ior* \c 1 \s1 Än Johannes Soupapatais Afalafal \sr 1.1-8 \r (Mat 3.1-12; Luk 3.1-18; Joh 1.19-28) \p \v 1 Iei poputän ewe Pworausen Manau usun Jesus Kraist ewe Nöün Kot. \v 2 Usun ewe soufos Aisea a fen makkeetiu, \q1 “Kot a apasa, ‘Üpwe tinala nei chon künö epwe akom mwomw, \q2 pwe epwe wäsi alom.’ \x + \xo 1.2 \xt Mal 3.1\x* \q1 \v 3 Eman a kökkö fän leüömong lon fanüapö, \q2 ‘Oupwe amolätä ewe al fän iten ewe Samol, \q1 oupwe awenechara ewe al epwe fetal won.’” \x + \xo 1.3 \xt Ais 40.3\x* \p \v 4 Johannes a nom lon ewe fanüapö, a papatais o afalafal. A üreni ekewe aramas, “Oupwe aier seni ämi tipis o papatais. Iwe, Kot epwe amusala ämi tipis.” \v 5 Chomong aramas seni Jutea me ewe telinimw Jerusalem ra feila ren Johannes. Ra pwärätä ar tipis, nge Johannes a papataisiir lon ewe chanpupu Jortan. \p \v 6 Iwe, Johannes a üföüf üf seni ülen kamel, ririn lukalapan a för seni silin man, nge anan mongö lifichimas me chönün chunen seni lein pötöwöl. \x + \xo 1.6 \xt 2.King 1.8\x* \v 7 Iwe, a üreni ekewe aramas, “Ewe eman epwe war me müri a lap seniei, ngang üsap fich ngeni ai üpwe mwo nge pworotiu mwan o apichi ririn ipwan sus. \v 8 Ngang üa papataisikemi ren koluk, nge i epwe papataisikemi ren Ngünmifel.” \s1 Jesus a papatais o küna sosot \sr 1.9-13 \r (Mat 3.13–4.11; Luk 3.21-22; 4.1-13) \p \v 9 Iwe, ekis chök fansoun mürin Jesus a feito seni Nasaret lon Kalilea pwe epwe papatais ren Johannes lon ewe chanpupu Jortan. \v 10 Iwe, lon ewe chök otun a tütä o ütä lon ewe koluk, a küna pwe läng a sukula, iwe, Ngünmifel a feitiu won usun lapalapen eman lisom. \v 11 Iwe, eu möngüngü a feitiu seni läng o a apasa, “En nei mi fokun achengicheng, üa unusen pwapwa reöm.” \x + \xo 1.11 \xt Ken 22.2; Kölf 2.7; Ais 42.1; Mat 3.17; 12.18; Mark 9.7; Luk 3.22\x* \p \v 12 Iwe, lon ewe chök otun Ngünmifel a tinala Jesus lon fanüapö. \v 13 A nonom ikenan lon ükükün faik rän o a küna sosot ren Satan. Iwe, a nom ren ekewe manmwacho, nge chon läng ra feito o tümwünü. \s1 Jesus a köri föman chon attau \sr 1.14-20 \r (Mat 4.12-22; Luk 4.14-15; 5.1-11) \p \v 14 Iwe, mürin an Johannes tolong lon imwen fötek, Jesus a feila Kalilea o arongafeili ewe Pworausen Manau seni Kot. \v 15 A apasa, “A tori ewe fansoun, Mwün Kot a arapoto. Oupwe aier seni ämi tipis o lükü ewe Pworausen Manau.” \x + \xo 1.15 \xt Mat 3.2\x* \p \v 16 Iwe, lupwen Jesus a fetal arun ewe nomun Kalilea a küna ruoman pwipwi, Simon me Andru, ir chon attau, ra aturätiu nöür chew lon ewe noom. \v 17 Iwe, Jesus a üreniir, “Oupwe tapweto müri, iwe, üpwe aiti ngenikemi ifa usun ämi oupwe attaua aramas.” \fig Lon ewe chök otun ra likitala nöür chew o tapwela mürin Jesus.|src="avnt016.tif" size="span" loc="36" ref="1.18" \fig* \v 18 Lon ewe chök otun ra likitala nöür kewe chew o tapwela mürin Jesus. \p \v 19 Iwe, lupwen Jesus a pwal feila ekis, a küna pwal ruoman pwipwi James me Johannes nöün Sepeti kewe. Ra nom won war we o wonefi nöür kewe chew. \v 20 Nge lon ewe chök otun Jesus a küneer, a köriir. Ra likitala semer we Sepeti won waar we me nöün kewe chon angang o ra tapwela mürin Jesus. \s1 Eman mwän a wor eman ngününgau won. \sr 1.21-28 \r (Luk 4.31-37) \p \v 21 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra tori ewe telinimw Kapernaum. Nge lupwen a tori ewe ränin sapat, a tolong lon ewe imwen felikis o popuetä le afalafal. \v 22 Iwe, ekewe aramas mi rongorong ra mairü ren an afalafal, pun a afalafal usun eman mi wor an pwüüng, nge esap usun nöür kewe Sensen Allük. \x + \xo 1.22 \xt Mat 7.28-29\x* \v 23 Lon ewe chök otun eman mwän a wor eman ngününgau won a tolong lon ewe imwen felikis o popuetä pupuchör, \v 24 “Met ka mochen föri ngenikem, Jesus seni Nasaret? Ka feito pwe kopwe afeiengauakem? Ngang üa silei pwe en Ewe mi Pin, Kot a tinato.” \v 25 Iwe, Jesus a allük ngeni ewe ngününgau, “Kopwe fanafanala o towu seni ei mwän.” \v 26 Iwe, ewe ngününgau a aturufeili ewe mwän o a towu seni. \p \v 27 Iwe, ekewe aramas meinisin ra mairü o ra popuetä kapasfengen lefiler, “Mwa met ei? Ifa usun, och minefön afalafal ei? Ei mwän a wor an pwüüng pwe lupwen a allük ngeni ekewe ngününgau ra aleasochis ngeni.” \v 28 Iwe, ewe pworaus usun Jesus a müttir chöfetal ekis meinisin lon unusen ewe fanü Kalilea. \s1 Jesus a apöchöküla chomong aramas \sr 1.29-34 \r (Mat 8.14-17; Luk 4.38-41) \p \v 29 Mürin, Jesus me James me Johannes pwal ekoch nöün kewe chon kaiö ra feila seni ewe imwen felikis o feila lon imwen Simon me Andru. \v 30 Iwe, inen pwülüen Simon we a eäni samaun pwichikar o a kon won an peet. Lon ewe chök otun ra asile ngeni Jesus usun neminewe. \fig A amwöchü pöün,... iwe, ewe pwichikar a müttir wes.|src="avnt017.tif" size="span" loc="55" ref="1.31" \fig* \v 31 Iwe, Jesus a tolong ren, a amwöchü pöün o apwätai. Iwe, ewe pwichikar a müttir wes, mürin neminei a angang ngeniir. \p \v 32 Lupwen akkar a tuputiu, aramas ra uwato ren Jesus ekewe chon samau meinisin, pwal chokewe mi wor anün rochopwak wor. \v 33 Iwe, aramas meinisin seni ewe telinimw ra chufengen mwen asamen ewe imw. \v 34 Iwe, Jesus a apöchöküla chomong chon samau seni sokopaten ar samau, a pwal asüela chomong anün rochopwak, nge esap mwüt ngeni ekewe anün rochopwak pwe repwe apasa och, pun ra silei iö i. \s1 Jesus a afalafal lon Kalilea \sr 1.35-39 \r (Luk 4.42-44) \p \v 35 Wünümweeränin sorotän ewe rän, lupwen akkar esamwo tötä, Jesus a pwätä o towu seni ewe imw. A feila lükün ewe telinimw lon eu leni ia esap wor aramas ie o a iotek. \v 36 Nge Simon me chiechian kewe ra towu seni ewe telinimw pwe repwe kütta. \v 37 Lupwen ar küna, ra üreni, “Aramas meinisin ra resin küttok.” \p \v 38 Nge Jesus a üreniir, “Ousipwe feila ngeni pwal ekoch sopw mi arap, pwe üpwe afalafaleer, pun iei popun ai feito.” \v 39 Iwe, a saifeil lon unusen Kalilea, a afalafal lon ar kewe imwen felikis o asüela ekewe anün rochopwak. \x + \xo 1.39 \xt Mat 4.23; 9.35\x* \s1 Jesus a apöchöküla eman mi rupun pwötür \sr 1.40-45 \r (Mat 8.1-4; Luk 5.12-16) \p \v 40 Iwe, a wor eman mwän mi rupun pwötür a feito ren Jesus, a fotopwäsuk o tüngormau ngeni pwe epwe alisi. A apasa, “Are ka mochen, ka tongeni alimöchüei.” \v 41 Iwe, Jesus a fokun tongei, a aitiela pöün o atapa. A üreni, “Üa mochen, kopwe limöch.” \v 42 Lon ewe chök otun ewe rupun pwötür a müttir wes seni ewe mwän, iwe, a limöchüla. \p \v 43 Mürin, Jesus a fokun fönöü ewe mwän o a müttir tinala \v 44 wesin an üreni, “Nengeni, kosap üreni eman och usun mine a fis ngonuk. Nge kopwe feila ren ewe souasor o pwäri inisum ngeni. Mürin kopwe eäni ewe asor Moses a allük fan iten om ka limöch, pwe epwe alletä ngeni aramas pwe ka limöch.” \x + \xo 1.44 \xt Lif 14.1-32\x* \v 45 Nge ewe mwän a feila o apworausafeili ei pworaus ekis meinisin. Iei mine Jesus esap chüen tongeni feila lon ekewe telinimw le pwäpwäla. Nge a feila lon ekewe leni ia esap wor aramas ie. Iwe, ekewe aramas seni ekis meinisin ra feito ren. \c 2 \s1 Jesus a apöchöküla eman mwän mi mwök \sr 2.1-12 \r (Mat 9.1-8; Luk 5.17-26) \p \v 1 Ekoch rän mürin Jesus a liwinsefäliti Kapernaum. Iwe, ewe pworaus a chöfetal pwe a nom le imw. \v 2 Iwe, chomong aramas ra mwichfengen ren, pwe esap chüen wäwä leni, pwal mwo nge ewe leni mwen asamen ewe imw. Iwe, lupwen Jesus a afalafal ngeniir ewe Kapasen Kot \v 3 föman mwän ra war o mwäreeto eman mwän mi mwök ren. \v 4 Nge pokiten chomongun aramas resap tongeni mwäreeto ewe mwän ren Jesus. Iei mine ra tötä won osun ewe imw o säresi awenewenen ewe ia Jesus a nom ie. Iwe, wesin ar säresi ra aürätiu ewe lenien kekki ewe mwän mi mwök a kon won. \v 5 Iwe, lupwen Jesus a küna ar lükülük, a üreni ewe mwän mi mwök, “Nei, om tipis kana ra musala.” \p \v 6 Nge mi wor ekoch Sensen Allük ra mot ikenan o ra ekieki lon leluker, \v 7 “Pwota ätei a iei usun an kapas? A eäni kapasen turunufas. Iö a tongeni amusala tipis, sap Kot echök?” \p \v 8 Lon ewe chök otun Jesus a silei mine ra ekieki lon leluker, iei mine a üreniir, “Pwota oua ekieki iei usun lon lelukemi? \v 9 Meta a mecheres, ai apasa ngeni ei mwän mi mwök, ‘Om tipis kana ra musala,’ are ai apasa, ‘Kopwe ütä, angei kiom o fetal?’ \v 10 Ngang üpwe alükülükü ngenikemi, pwe Nöün Aramas a wor an pwüüng won fanüfan an epwe amusala tipis.” Iei mine a üreni ewe mwän mi mwök, \v 11 “Üa ürenuk, kopwe angei kiom o feila lon imwom.” \v 12 Lupwen ir meinisin ra nengeni, ewe mwän a ütä, a angei kian o feila. Iwe, ir meinisin ra wesewesen mairü, ra mwareiti Kot o apasa, “Sisap küna mwo och mi wewe ngeni ei.” \s1 Jesus a köri Lefi \sr 2.13-17 \r (Mat 9.9-13; Luk 5.27-32) \p \v 13 Iwe, Jesus a liwinsefäliti arun ewe nomun Kalilea. Mürin ekewe aramas meinisin ra mwicheto ren, iwe, a popuetä le afalafaleer. \v 14 Lupwen a feila ekis, a küna Lefi nöün Alfäus, eman chon ioni takises, a mot lon an ofes. Jesus a üreni, “Kopwe tapweto müri.” Iwe, Lefi a ütä o tapwela mürin. \p \v 15 Mürin Jesus a eti eu mongö lon imwen Lefi. Chomong chon ioni takises me chon tipis ra eti Jesus me nöün kewe chon kaiö le mongö, pun a wor chomong mi tapwela mürin Jesus. \v 16 Iwe, ekoch Sensen Allük, ir Farisi, ra küna pwe Jesus me ekewe chon tipis me chon ioni takises ra mongöfengen. Iei mine ra aisini nöün kewe chon kaiö, “Pwota ätei a mongöfengen me ekei sokun aramas?” \v 17 Lupwen Jesus a rongorong ngeni ekei kapas a üreniir, “Esap lomot eman sousafei ngeni aramas mi pöchökül, nge a lomot ngeni chök chon samau. Ngang üsap feito pwe üpwe köri ekewe chon pwüng, pwe ekewe chon tipis.” \s1 Kapas ais usun echikefel \sr 2.18-22 \r (Mat 9.14-17; Luk 5.33-39) \p \v 18 Lon eu fansoun nöün Johannes Soupapatais kewe chon kaiö me ekewe Farisi ra echikefel. Iwe, ekoch aramas ra feito ren Jesus o aisini, “Pwota nöün Johannes kewe chon kaiö me nöün ekewe Farisi chon kaiö ra echikefel, nge noumw kewe chon kaiö resap echikefel?” \v 19 Jesus a pölüeniir, “Oua ekieki pwe ekewe chon kökkö ngeni eu kametipen apwüpwülü ra echikefel lupwen ewe mwän apwüpwülü söfö a nom rer? Resap fokun echikefel lon fansoun an nonom rer. \v 20 Nge epwe war ewe rän lupwen aramas repwe angei seniir ewe mwän apwüpwülü söfö fän pöchökül, seni ena rän repwapw echikefel. \p \v 21 Esap wor eman epwe teiätä ekam mangaku mi fö won echö üf mi mes, pun are epwe föri iei usun, ewe ekam mangaku mi fö epwe kamwei ewe üf mi mes, pwe ewe kam epwe wattela. \v 22 Esap pwal wor eman epwe alölöülong wain mi fö lon pör seni silin man mi mes, pun ewe wain mi fö epwe chök amökkü ewe pör, iwe, ewe wain epwe nitiu le pwül, nge ewe pör epwe mök. Pun wain mi fö sipwe chök alölöülong lon pör mi fö.” \s1 Kapas ais usun ewe ränin sapat \sr 2.23-28 \r (Mat 12.1-8; Luk 6.1-5) \p \v 23 Iwe, a fis pwe Jesus me nöün kewe chon kaiö ra fetal lon tanipin wiich lon ewe ränin sapat. Iwe, nöün chon kaiö ra popuetä fichi umwun uän wiich. \x + \xo 2.23 \xt Tut 23.25\x* \v 24 Iwe, ekewe Farisi ra üreni Jesus, “Pwota noumw kewe chon kaiö ra föri mine esap pwüng lon allükün ach lamalam lon ewe ränin sapat?” \v 25 Jesus a pölüeniir, “Ousap mwo aleani mine Tafit me chienan kewe ra föri lupwen ra echik? \v 26 Lon fansoun ewe Souasor mi Lap Apiatar, Tafit a tolong lon imwen Kot o mongö ewe pilawa mi pin, esap wor eman a tongeni mongö, chilon chök ekewe souasor. Iwe, a pwal ngeni chienan kewe pwe repwe mongö.” \x + \xo 2.26 \xt 1.Sam 21.1-6; Lif 24.9\x* \v 27 A pwal üreniir, “Ewe ränin sapat a fis fänäsengesin aramas, nge sap aramas fänäsengesin ewe ränin sapat. \v 28 Iei mine Nöün Aramas fen i Sounemenemen ewe ränin sapat.” \c 3 \s1 Jesus a apöchöküla eman mwän mi mä pöün lon ränin sapat \sr 3.1-6 \r (Mat 12.9-14; Luk 6.6-11) \p \v 1 Mürin Jesus a liwinsefäliti ewe imwen felikis. Ikenan a wor eman mwän mi mä efoch pöün. \fig ...Ewe mwichen aramas a chomong...|src="avnt018.tif" size="span" loc="71" ref="3.9" \fig* \v 2 Iwe, ekoch aramas ra pwal nom ikenan, pun ra kütta och popun mine repwe aturu Jesus won. Iei mine ra mamasa Jesus are epwe apöchöküla ewe mwän lon ewe ränin sapat. \v 3 Iwe, Jesus a üreni ewe mwän mi mä efoch pöün, “Kopwe feito ikei mwen ekewe aramas.” \v 4 Mürin a aisini ekewe aramas, “Met allükün ach we lamalam a mwüt ngenikich sipwe tongeni föri lon ewe ränin sapat? Sipwe föri mine a öch ngeni aramas, are sipwe föri mine a ngau? Sipwe amanaueer, are sipwe amälaar?” Nge ir ra chök fanafanala. \v 5 Jesus a nenengeniir fän an song, nge a pwal letipeta, pun ra üleförea lon letiper. Mürin a üreni ewe mwän, “Kopwe aitiewu poumw.” Iwe, a aitiewu pöün, iwe, a pöchökülsefäl. \v 6 Mürin ekewe Farisi ra towu o müttir popuetä le pwüngüpwüngfengen me ekoch chiechien Herotes usun ar repwe rawangauei Jesus. \s1 Ewe mwichen aramas mi chomong arun ewe noom \sr 3.7-12 \p \v 7 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra feila ngeni ewe nomun Kalilea, nge eu mwichen aramas mi chomong ra tapwela mürin. Ra feito seni Kalilea me Jutea, \v 8 pwal seni Jerusalem me Itumea, seni ewe fanü ötiuen ewe chanpupu Jortan me ekewe fanü arun ekewe telinimw Tirus me Siton. Ekei aramas meinisin ra feito ren Jesus, pun ra rongorong meinisin mine Jesus a föri. \v 9 Pokiten ewe mwichen aramas mi chomong, Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö pwe repwe amolätä efoch wa fän itan, pwe ekewe aramas resap achachach ngeni. \v 10 Pun Jesus a fen apöchöküla chomong aramas, iei mine chokewe mi samau ra chök etietifengen pwe repwe tongeni atapa Jesus. \x + \xo 3.10 \xt Mark 4.1; Luk 5.1-3\x* \v 11 Iteiten fansoun lupwen ekewe aramas mi wor ngününgau wor ra küna Jesus, ra chapetiu mwan o kökkö fän leüömong, “En Nöün Kot!” \v 12 Nge Jesus a allük ngeniir, pwe resap pwäri ngeni eman usun i. \s1 Jesus a filätä ekewe engol me ruoman chon künö \sr 3.13-19 \r (Mat 10.1-4; Luk 6.12-16) \p \v 13 Iwe, Jesus a feita won eu chuk o a kökkörato ätekewe i a mochen pwe repwe feito ren. Iwe, ra feito ren. \v 14 Iwe, a filätä engol me ruoman pwe repwe eti, ir ätekewe a pwal aita ngeniir chon künö, pun i epwe tiniirela pwe repwe afalafal, \v 15 epwe pwal wor ar manaman, pwe repwe asüela ekewe anün rochopwak. \v 16 Ikkei iten ekewe engol me ruoman a filiiretä: Simon, ätewe Jesus a aita ngeni Petrus, \v 17 James me Johannes pwiin we, ir nöün Sepeti, Jesus a aita ngeniir “Poanerkes” a wewe ngeni “Nöün Chopulap”, \v 18 Andru, Filip, Partolomeus, Mateus, Tomas, James nöün Alfäus, Tatäus, Simon seni Kana, \v 19 pwal Jutas Iskariot, ätewe mi afangamä Jesus. \s1 Jesus me Pelsepul \sr 3.20-30 \r (Mat 12.22-32; Luk 11.14-23; 12.10) \p \v 20 Mürin Jesus a liwiniti imwan. Iwe, eu mwichen aramas mi chomong a pwal mwicheto ren, iei mine esap wor än Jesus me nöün kewe chon kaiö fansoun ar repwe mongö. \v 21 Iwe, lupwen aramasan kewe ra rong usun, ra feila pwe repwe turufi, pun ra apasa, “A umwes.” \v 22 Iwe, ekoch Sensen Allük mi feito seni Jerusalem ra apasa, “Ewe anü Pelsepul a wäni. I ewe samolun anün rochopwak a ngeni enan mwän an manaman, pwe epwe asüela ekewe anün rochopwak.” \x + \xo 3.22 \xt Mat 9.34; 10.25\x* \v 23 Iei mine Jesus a körato ekewe aramas o a kapas ngeniir lon pworausen awewe, “Ifa usun, Satan epwe tongeni asüela Satan? \v 24 Are eu mwü a kinikinfesen o fiufengen, ei mwü epwe chök tala. \v 25 Are eu famili a kinikinfesen o fiufengen, ei famili esap nonomola. \v 26 Iei usun are mwün Satan a kinikinfesen, esap tongeni nonomola, nge epwe tala o wesila. \v 27 Esap wor eman a tongeni töpöchökülelong lon imwen eman mwän mi pöchökül o angei pisekin, are esap akom föti ewe mwän mi pöchökül. Mürin epwapw tongeni angei pisekin lon imwan. \v 28 Enlet, üpwe ürenikemi, pwe än aramas tipis meinisin repwe musala, pwal ar kewe kapasen turunufas ra apasa, \v 29 nge are eman a eäni kapasen turunufas usun Ngünmifel, esap fokun tongeni musala, pun a föri och tipis esap wor komusalan lon fansoun esemüch.” \x + \xo 3.29 \xt Luk 12.10\x* \v 30 Jesus a apasa ei ititin kapas, pun ekoch aramas ra apasa, “Eman ngününgau a nom won.” \s1 Inen Jesus me pwiin kana \sr 3.31-35 \r (Mat 12.46-50; Luk 8.19-21) \p \v 31 Mürin inen Jesus me pwiin kewe ra war. Ra ütä lükün ewe imw o ra tinala pworaus ren, pwe epwe feito rer. \v 32 Iwe, chomong aramas ra mot ünükün Jesus o ra üreni, “Nengeni, inom we me pwiüm kewe me fefinom kewe ra nom lükün, ra mochen churuk.” \v 33 Jesus a pölüeniir, “Iö inei me iö kana pwii?” \v 34 Iwe, Jesus a nenengeni ekewe aramas mi mot ünükün o apasa, “Nengeni, ikkei ir inei me pwii kana. \v 35 Pun iö kana ra föri letipen Kot, ir pwii me fefinei me inei.” \c 4 \s1 Ewe pworausen awewe usun eman chon amworafeili pwükil \sr 4.1-9 \r (Mat 13.1-9; Luk 8.4-8) \p \v 1 Iwe, Jesus a popuetasefäli an afalafal arun ewe nomun Kalilea. Iwe, eu mwichen aramas mi chomong ra mwicheto ren, pwe i a tötä won efoch wa o mot won. Ewe wa a ekis kinewu lon ewe noom, nge ekewe aramas meinisin ra nom le pi. \x + \xo 4.1 \xt Luk 5.1-3\x* \v 2 Iwe, a aiti ngeniir chomong mettoch lon pworausen awewe o üreniir, \v 3 “Oupwe rongorong! Eman aramas a feila pwe epwe amworafeili pwükil. \v 4 Iwe, lupwen a amworafeili ekewe pwükil, ekoch föün ra mworotiu lepekin al, nge ekewe machang ra feito o äniir. \v 5 Ekoch föün ra mworotiu won lenien föüföü ia esap watte pwül ie. Ra pwükükai, pun resap nom lon pwül mi malül. \v 6 Nge lupwen akkar a tötä, pwichikaran a apwichi ekewe kükün irä. Pokiten esap wor warer, ra müttir pwasala. \v 7 Pwal ekoch föün ra mworotiu lein iräfölüföl. Iwe, ekewe iräfölüföl ra mämäritä o amopu ekewe irä, pwe resap tongeni ua. \v 8 Iwe, nge pwal ekoch föün ra mworotiu lon pwül mi mürina. Ekewe irä ra pwukuta, ra märitä o ua. Ekoch leir ra uani ilik, ekoch wone, nge ekoch ipükü.” \v 9 Iwe, Jesus a apasa, “Iö a wor selingan epwe rongorong!” \s1 Popun än Jesus afalafal lon pworausen awewe \sr 4.10-12 \r (Mat 13.10-17; Luk 8.9-10) \p \v 10 Iwe, lupwen Jesus a emanüla, ekewe mi eti me ekewe engol me ruoman ra feito ren o tüngor ngeni, pwe epwe awewe ngeniir wewen ekewe pworausen awewe. \v 11 Iwe, Jesus a üreniir, “Kot a fen ngenikemi ewe tufich ämi oupwe silei usun monomonen ewe Mwün Kot. Nge chokewe mi nom lükün repwe rong meinisin lon pworausen awewe. \q1 \v 12 ‘Iei usun repwe nenengeni me nenengeni, \q2 nge resap küna och, \q1 repwe rongorong me rongorong, \q2 nge resap wewe ren. \q1 Pun are repwe wewe ren, repwe kul ngeni Kot, \q2 nge i epwe amuserela.’” \x + \xo 4.12 \xt Ais 6.9-10\x* \s1 Jesus a awewei ewe pworausen awewe usun eman chon amworafeili pwükil \sr 4.13-20 \r (Mat 13.18-23; Luk 8.11-15) \p \v 13 Mürin Jesus a aisiniir, “Ifa usun, ousap weweiti ei pworausen awewe? Ifa usun, ämi oupwe tongeni weweiti och pworausen awewe me mürin? \v 14 Ewe chon fofot a amworafeili kapasen Kot. \v 15 Ekoch aramas ra wewe ngeni ekewe pwükil ra mworotiu lepekin al. Lupwen ra rongorong kapasen Kot, Satan a müttir feito o angei seni lon leluker ewe kapas. \v 16 Ekoch aramas ra wewe ngeni ekewe pwükil ra mworotiu won lenien föüföü. Pun lupwen ra rongorong ewe kapasen Kot, ra müttir etiwa fan pwapwa. \v 17 Pokiten ewe kapas esap tongeni warar lor, esap tongeni nomotam. Pun lupwen a fis osukosuk me riaföü pokiten ewe kapasen Kot, ra müttir fangatä. \v 18 Pwal ekoch aramas ra wewe ngeni ekewe pwükil ra mworotiu lein ekewe iräfölüföl. Ir chokewe ra rongorong ewe kapasen Kot, \v 19 nge öürek usun manauen ikenai me atuputupun wöün fanüfan me mochenian ekewe sokopaten mettoch ra tolong lon leluker o amopu ewe kapasen Kot pwe esap tongeni ua. \v 20 Nge ekoch aramas ra wewe ngeni ekewe pwükil ra mworotiu won pwül mi mürina. Iwe, ra rong ewe kapasen Kot, ra etiwa o ua. Ekoch ra uani ilik, ekoch wone, pwal ekoch ipükü.” \s1 Eu lamp fän eu sepi \sr 4.21-25 \r (Luk 8.16-18) \p \v 21 Iwe, Jesus a sopwela an afalafal, “Ifa usun, eman epwe uwato eu lamp mi tin o anomu fän eu sepi are fän eu peet? Ifa usun, esap anomu ewe lamp won lenian? \x + \xo 4.21 \xt Mat 5.15; Luk 11.33\x* \v 22 Mettoch meinisin mi opola epwe chök pwäpwäla, pwal mettoch meinisin mi pwölüla epwe chök pwäla lon saram. \x + \xo 4.22 \xt Mat 10.26; Luk 12.2\x* \v 23 Iö a wor selingan epwe rongorong.” \p \v 24 Jesus a pwal üreniir, “Oupwe aü selingemi ngeni mine oua rongorong! Ewe chök aükük oua aea le aükük, iei ewe aükük Kot epwe aea ngenikemi, nge epwe fen lap seni. \x + \xo 4.24 \xt Mat 7.2; Luk 6.38\x* \v 25 Pun iö a wor an, Kot epwe achomongala, nge iö esap wor an, Kot epwe pwal mwo nge angei seni ewe ekis a wor ren.” \x + \xo 4.25 \xt Mat 13.12; 25.29; Luk 19.26\x* \s1 Pworausen awewe usun ewe föün pwükil mi märitä \sr 4.26-29 \p \v 26 Iwe, Jesus a sopwela le pworaus ngeniir, “Mwün Kot a wewe ngeni eman aramas a amworafeili pwükil won an tanipi. \v 27 A möür lepwin o pwäta lerän. Ewe pwükil a kinoputä o mämäritä, nge püsin i esap weweiti ifa usun an mämäritä. \v 28 Ewe pwül a püsin föri met ekewe irä repwe mämäritä o ua ren. Akomwan a kinoputä o mämäritä, mürin a fis etin, nge lesopolan a wor uan. \v 29 Nge lupwen ekewe föün wiich ra mau, ewe aramas a kini, pun a tori fansoun kinikinin räs.” \x + \xo 4.29 \xt Sow 3.13\x* \s1 Pworausen awewe usun ewe föün pwükil mi fokun kükün \sr 4.30-34 \r (Mat 13.31-32,34; Luk 13.18-19) \p \v 30 Jesus a pwal apasa, “Met sipwe tongeni awewe ngeni ewe Mwün Kot? Are meni sokun pworausen awewe sipwe aea pwe sipwe tongeni awewe ngeni? \v 31 A wewe ngeni eföü pwükilin irä, ewe mi fokun kükün seni pwükilin irä meinisin. Eman aramas a angei ei sokun föün pwükil o fotukätiu le pwül. \v 32 Mürin ekis chök fansoun a märitä o wiliti efoch irä mi watte seni irä meinisin lon an tanipi. A wor palan mi watte, pwe ekewe machang ra ässito wor o föri faser won ia a nür ie.” \p \v 33 Iwe, Jesus a afalafala ewe kapasen Kot ngeni ekewe aramas o eäni chomong sokun pworausen awewe usun ekei. A pworaus ngeniir lon ükükün met ra tongeni weweiti. \v 34 Esap tongeni pworaus ngeniir won och are esap eäni pworausen awewe. Nge lupwen a emanüla ren nöün kewe chon kaiö, a awewe ngeniir wewen ekewe pworaus. \s1 Jesus a aükätiu eu mölümöl \sr 4.35-41 \r (Mat 8.23-27; Luk 8.22-25) \p \v 35 Iwe, lekuniolun ewe chök rän Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö, “Ousipwe feila epek ewe noom.” \v 36 Iwe, ra feila seni ewe mwichen aramas mi chomong o tötä won efoch wa, Jesus a fen nom won. Iwe, ra uweela Jesus won ewe wa, a pwal wor ekoch wa ra fitiirela. \fig ...Ekewe no ra nulong lon war we...a fokun lüala won matau.|src="avnt019.tif" size="span" loc="78" ref="4.37,39" \fig* \v 37 Iwe, a müttir fis pwe eu asepwäl mi pöchökül a enito o ekewe no ra nulong lon waar we, pwe a arap ngeni an epwe kokola. \v 38 Jesus a nom mürin ewe wa, a möür o ülüta won eu pilu. Iwe, ekewe chon kaiö ra föngünätä o aisini, “Sense, kosap lolilenäsini ach sipwe le feiengau?” \p \v 39 Iwe, Jesus a ütä o kapas ngeni ewe asepwäl, “Kopwe manasösötiu!” A pwal üreni ekewe no, “Oupwe lüala.” Iwe, ewe asepwäl a söötiu, a pwal fokun lüala won matau. \v 40 Mürin Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö, “Pwota oua niuokus? Ifa usun, ousap lüküei?” \v 41 Iwe, ra fokun niuokus o kapasfengen lefiler, “Iö chök ätei pwe asepwäl me no ra mwo nge aleasochisi?” \c 5 \s1 Jesus a apöchöküla eman mwän mi wor chomong ngününgau won \sr 5.1-20 \r (Mat 8.28-34; Luk 8.26-39) \p \v 1 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra tori epek ewe nomun Kalilea lon ewe fanü Kerasa. \v 2 Lon ewe otun Jesus a tötiu me won ewe wa, eman mwän mi wor eman ngününgau won a feito seni ekewe lenien peias, pwe epwe churi. \v 3 Ei mwän a nonom lein ekewe peias, nge esap chüen wor eman a tongeni föti, sap pwal mwo nge ngeni sein. \v 4 Fan chomong pöün me pechen ra föfö ngeni selimächä, nge iteitan a chök mwütifeseni ekewe sein o kupi ewe selimächä won pechen. Ei mwän a fokun pöchökül, pwe esap wor eman a tongeni amwöchü. \v 5 Lerän me lepwin a fetalfeil lein ekewe peias pwal won ekewe chukutekison, a pupuchör o akinasa inisin ngeni fau. \p \v 6 Iwe, lupwen a küna Jesus me toau, a sä ngeni o fotopwasuketiu me mwan. \v 7 Iwe, a puchörütä o apasa, “Jesus, Nöün Kot ewe mi Unusen Tekia, met ka mochen föri ngeniei? Üa tüngor ngonuk mwen mesen Kot pwe kosap ariaföüüei.” \v 8 A nöünöü ei ititin fos, pun Jesus a fen kapas ngeni, “Kopwe towu seni ei mwän, en ngün mi ngau!” \v 9 Iwe, Jesus a aisini, “Ifa itom?” Ewe mwän a pölüeni, “Itei mwichemong, pun äm aia chomong.” \v 10 Iwe, a fokun tüngormau ngeni Jesus pwe esap asüela ekewe ngününgau seni ewe fanü. \p \v 11 Iwe, a wor eu pwiin pik ra mongöfeil won ekewe chukutekison mi arap ngeni ewe leni. \v 12 Iei mine ekewe ngününgau ra tüngor ngeni Jesus, “Kopwe tinikeemila ren ekewe pik o kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe tolong lor.” \v 13 Iwe, Jesus a mwüt ngeniir. Ekewe ngününgau ra towu seni ewe mwän o tolong lon ekewe pik. Ekewe pik meinisin arapakan ruungeröü ra sätiu me won palen ewe chuk o turulong lon ewe noom. Iwe, ra mop meinisin. \v 14 Mürin ätekewe mi foleni ekewe pik ra süla o apworausafeili ewe pworaus lon ekewe telinimw me ekewe sopw. Iwe, ekewe aramas ra feila ngeni ewe leni, pwe repwe nengeni mine a fis. \v 15 Lupwen ra feito ren Jesus, ra küna ewe mwän a wor eu mwichemongun ngününgau won me mwan. A mot ikenan a üföüf o miritila. Iwe, ra niuokus. \v 16 Iwe, chokewe mi küna ei manaman ra apworausa ngeni ekewe aramas mine a fis ngeni ewe mwän mi wor ngününgau won, pwal mine a fis ngeni ekewe pik. \v 17 Iei mine chon ewe fanü ra tüngor ngeni Jesus epwe towu seni fanüer. \p \v 18 Iwe, lupwen Jesus a tötä won ewe wa, ewe mwän mi wor ngününgau won me lom, a fokun tüngor ngeni Jesus pwe epwe eti. \v 19 Nge Jesus esap mwüt ngeni, pwe a üreni, “Kopwe feila lon leniom ren om famili o apworausa ngeniir meinisin mine ewe Samol a föri ngonuk, pwal usun an eäni ümöümöch ngonuk.” \v 20 Iei mine ewe mwän a feila seni, a tori ewe fanü itan Engol Telinimw o apworausafeili mine Jesus a föri fän itan. Iwe, ekewe aramas meinisin mi rongorong ei pworaus ra mairü ren. \s1 Jesus a apöchöküla eman fefin o amanauasefäli eman nengin \sr 5.21-43 \r (Mat 9.18-26; Luk 8.40-56) \p \v 21 Iwe, Jesus a liwinsefäliti epek ewe noom. Ikenan eu mwichen aramas mi chomong ra mwicheto ren. \v 22 Mürin Jairus eman meilapen imwen felikis a feito. Iwe, lupwen a küna Jesus, a chapetiu arun pechen \v 23 o a fokun tüngormau ngeni, “Nei nengin a arap ngeni mäla. Kose mochen kopwe feito o iseis poumw won, pwe epwe pöchökülela o chikarsefäl.” \v 24 Mürin Jesus a etala Jairus. Nge chomong aramas ra tapwela mürin o etiepach ngeni. \p \v 25 Iwe, a wor eman fefin a eäni samaun fefin mi fokun watte lon ükükün engol me ruu ier. \v 26 A fokun riaföü ren chomong sousafei ra säfeeni. A pwal fangala meinisin mine a wor ren fän iten an epwe küna pöchökül, nge an samau a chök wattela. \v 27 Lupwen ei fefin a rong usun pworausen Jesus, a feito me lükisökürün lein ewe mwichen aramas o atapa üfan, \v 28 pun a ekieki lon lelukan, “Are üpwe chök atapa üfan, üpwe pöchökülsefäl.” \v 29 Lon ewe chök otun a atapa üfen Jesus we, an we samau a köüla. Iwe, a mefi lon inisin pwe a chikar seni an we samau. \v 30 Lon ewe chök otun Jesus a mefi pwe och manaman a towu seni, iei mine a sap ngeni ewe mwichen aramas o a aisiniir, “Iö we a atapa üfei?” \v 31 Nöün kewe chon kaiö ra pölüeni, “Ka fen küna ekewe aramas mi etiepach ngonuk, nge pwota ka ais, ‘Iö we a atapaei?’” \p \v 32 Iwe, Jesus a nenefeil pwe epwe küna iö we a föri ei. \v 33 Nge ewe fefin a silei mine a fis ngeni. A feito o fotopwäsuk arun pechen Jesus fän chechech me niuokus. Iwe, a pwäri ngeni Jesus meinisin mine a fis ngeni. \v 34 Iwe, Jesus a üreni, “Nei fefin, om lükülük a apöchökülokotä. Kopwe feila fän kinamwe pwe ka chikar seni om samau.” \p \v 35 Nge lupwen Jesus a chüen kakapas, ekoch nöün Jairus chon künö ra war o üreni, “Noumw nengin a mäla. Pwota ka chüen aweiresi ewe sense?” \v 36 Iwe, Jesus esap afäli mine ra apasa, nge a üreni Jairus, “Kosap niuokus, kopwe chök lükü.” \v 37 Mürin Jesus esap chüen mwüt ngeni eman epwe fiti, pwe Petrus chök me James me pwiin we Johannes. \v 38 Iwe, lupwen ra tori imwen Jairus, Jesus a küna ar akürang o rongorong ar kechü fan leüömong me ar ngüngüres. \v 39 Iwe, a tolong lon ewe imw o a üreniir, “Pwota oua akürang o kechü? Ewe nengin esap mäla, pwe a chök möür.” \p \v 40 Iwe, ra takiri, iei mine a atorowu me lon ewe imw. Nge a angei semen ewe nengin me inan pwal nöün ülüman chon kaiö o emweniirelong lon ewe ruum ia ewe nengin a kon ie. \v 41 Iwe, Jesus a amwöchü pöün ewe nengin o üreni, “Talita koum!” wewen “Kükün nengin, üa ürenuk, kopwe pwätä!” \v 42 Lon ewe chök otun ewe nengin a pwätä o fetal. Lon ei fansoun ei nengin a ierini engol me ruu. Lupwen a fis ei manaman ekewe aramas ra fokun mairü. \v 43 Nge Jesus a allük ngeniir, pwe resap üreni eman mine a fis, a pwal üreniir pwe repwe amongöü. \c 6 \s1 Chon Nasaret resap etiwa Jesus \sr 6.1-6 \r (Mat 13.53-58; Luk 4.16-30) \p \v 1 Iwe, Jesus a feila seni ewe leni o liwinsefäliti poputän telinimwan, nge nöün kewe chon kaiö ra etala. \v 2 Iwe, lon ewe ränin sapat Jesus a popuetä le afalafal lon ewe imwen felikis. Chomong mi rongorong an afalafal ra mairü ren. Ra aisini, “Ia ei aramas a angei me ie ekei ekiek? Met sokun tipachem a tori? Ifa usun, ren met a tongeni föri ekei manaman? \v 3 Ifa usun, sap ätei ewe chon kaü imw nöün Maria, pwiin James, Josef, Jutas me Simeon? Ifa usun fefinan kewe resap nom rech?” Iei mine resap etiwa. \v 4 Iwe, Jesus a üreniir, “Eman soufos a wor meninin ekis meinisin, nge esap wor meninin lon poputän telinimwan, me ren aramasan me an famili.” \v 5 Iwe, Jesus esap tongeni föri manaman ikenan, pwe a chök iseis pöün won ekoch aramas mi samau o apöchöküleereta. \v 6 A fokun neneiruk pokiten ekewe aramas resap lükü. \s1 Jesus a tinala nöün kewe engol me ruoman chon kaiö. \sr 6.6-13 \r (Mat 10.5-15; Luk 9.1-6) \p Mürin Jesus a feila ngeni ekewe sopw ünükün o a afalafala ekewe aramas. \v 7 A körifengeni nöün kewe engol me ruoman chon kaiö o tiniirela akaruoman. Iwe, a ngeniir manaman won ekewe ngününgau, \v 8 a pwal allük ngeniir, “Ousap uwei och lon ämi sai. Ousap uwou amötümi, ämi pwotou, ousap pwal uwou moni lon pokitemi, pwe oupwe chök uwei efoch wok. \v 9 Oupwe ipweipw sus, nge ousap uwou aruachön üfemi.” \v 10 A pwal üreniir, “Lon meni leni ra etiwakemi, oupwe nonom lon ewe imw tori ämi oupwe towu seni ewe telinimw. \v 11 Nge are oupwe tori eu telinimw, nge resap etiwakemi ika aüselingakemi, oupwe towu seni ei telinimw o wichikala pwülün fän pechemi, pwe epwe eu minen pwärätä ngeniir, pwe ra mwäl.” \x + \xo 6.11 \xt Föf 13.51; Luk 10.4-11\x* \p \v 12 Iwe, ra feila o afalafala ekewe aramas pwe repwe aier seni ar tipis. \v 13 Ra asüela chomong anün rochopwak, ra pwal epiti chomong chon samau ren lö seni föün olif o apöchöküleer. \x + \xo 6.13 \xt Jas 5.14\x* \s1 Johannes Soupapatais a mäla \sr 6.14-29 \r (Mat 14.1-12; Luk 9.7-9) \p \v 14 Iwe, ewe king Herotes a rong usun pworausen Jesus, pwe itan a föüla ekis meinisin. Ekoch aramas ra apasa, “Johannes Soupapatais a manausefäl seni mäla. Iei popun a wor an tufich le föri ekewe manaman.” \v 15 Nge ekoch ra apasa, “Ätei Elias,” nge pwal ekoch ra apasa, “Ätei eman soufos usun eman ekewe soufosun lom.” \x + \xo 6.15 \xt Mat 16.14; Mark 8.28; Luk 9.19\x* \p \v 16 Lupwen Herotes a rong ekei kapas a apasa, “Johannes, ätewe üa pöküela üan a manausefäl.” \v 17 Pun Herotes a allük, pwe repwe turufi Johannes, repwe föti o atolonga lon imwen fötek. Herotes a föri ei föför pokiten Herotias pwülüen pwiin we Filip, i a pwülüeni seni. \v 18 Pun Johannes Soupapatais a apasa, “Esap pwüng ngonuk om kopwe pwülüeni pwülüen pwiüm we.” \v 19 Iei mine Herotias a fokun song ngeni Johannes o a ekieki an epwe niela. Nge esap tongeni pokiten Herotes. \v 20 Iwe, Herotes a meniniti Johannes, pun a silei pwe i eman mwän mi pwüng o pin, iei mine a tümwünü, pwe esap tori feiengau. Herotes a sani an epwe rongorong ngeni än Johannes afalafal, inamwo ika a tolong lon watten osukosuk, lupwen a rongorong ngeni. \p \v 21 Nge feilfeil a tori eu fansoun mi fich pwe än Herotias ekiek epwele pwönüetä. Ei a fis lon ränin uputiuen Herotes, lupwen a föri eu kametip fän iten nöün kewe nöüwis, nöün kewe meilapen sounfiu me ekewe aramas tekia lon Kalilea. \v 22 Iwe, nöün Herotias we föpwül a tolong lon ewe leni o a pworuk, pwe Herotes me chokewe mi eti le mongö ra pwapwaiti. Iei mine a üreni ewe föpwül, “Met ka mochen üpwe ngonuk? Ngang üpwe ngonuk meinisin.” \v 23 A pwal allükülükü an pwon fän akapel, “Meinisin mine ka tüngor üpwe ngonuk, inamwo ika esopun mwüi.” \v 24 Iei mine ewe föpwül a feila ren inan we o aisini, “Met ngang üpwe tüngor?” Nge inan we a pölüeni, “Kopwe tüngor möküren Johannes Soupapatais.” \v 25 Iwe, ewe föpwül a müttir liwinla ren ewe king o tüngor ngeni, “Üa mochen pwe iei chök kopwe ngeniei möküren Johannes Soupapatais lon eu sepi.” \v 26 Iwe, ewe king a fokun letipeta ren ei tüngor. Nge pokiten an pwon fän akapel pwal pokiten chokewe mi eti le mongö a tipeeu ngeni an we tüngor. \v 27 Iei mine lon ewe chök otun Herotes a tinala eman sounfiu seni ewe mwichen chon tümwünü ewe king o a allük ngeni, pwe epwe uwato möküren Johannes. Iwe, ewe sounfiu a feila lon ewe imwen fötek o pöküela üen Johannes. \v 28 Mürin a uwala ewe mökür lon eu sepi o ngeni ewe föpwül, nge i a ngeni inan we. \v 29 Iwe, lupwen nöün Johannes kewe chon kaiö ra rong ei pworaus, ra feila o angei somän Johannes o peiaseni. \s1 Jesus a amongöü limungeröü mwän \sr 6.30-44 \r (Mat 14.13-21; Luk 9.10-17; Joh 6.1-14) \p \v 30 Iwe, nöün Jesus kewe chon kaiö ra liwinto ren Jesus o apworausa ngeni meinisin mine ra föri, pwal mine ra eäni afalafal. \v 31 A fokun wor chomong aramas mi feito o feila, pwe Jesus me nöün kewe chon kaiö esap chüen mwo nge wor fansoun ar repwe mongö. Iei mine Jesus a üreniir, “Ousipwe feila oukich chök lon eu leni mi toau seni lenien aramas, pwe oupwe tongeni ekis asösö.” \v 32 Iei mine ra tötä won efoch wa o saila ngeni eu leni mi toau seni lenien aramas. \p \v 33 Nge chomong aramas ra küneer lupwen ra saila o ra müttir silleniir. Iei mine ra feila seni ekewe telinimw meinisin o säla mwer, pwe ra tori ewe leni mwen Jesus me nöün kewe chon kaiö resamwo tori. \v 34 Iwe, lupwen Jesus a tötiu seni ewe wa, a küna eu mwichen aramas mi chomong. Iwe, a fokun tongeer, pun ra wewe ngeni sip esap wor nöür chon mas. Iei mine a popuetä le afalafala ngeniir chomong mettoch. \p \v 35 Iwe, lupwen a lekuniol, nöün kewe chon kaiö ra feito ren o üreni, “A fen lekuniol, nge ei leni a toau seni lenien aramas. \v 36 Kopwe tinala ekewe aramas, pwe repwe feila lon ekewe leni me sopw mi arap pwe repwe kamö aner mongö.” \v 37 Nge Jesus a üreniir, “Ämi oupwe ngeniir met repwe mongö.” Iwe, ra aisini, “Ka mochen aipwe feila kamö pilawa won ükükün ruopükü föün moni silifer, pwe repwe mongö?” \v 38 Iwe, Jesus a aisiniir, “Fiteföü pilawa mi wor remi? Oupwe feila o pii.” Nge lupwen ra küna, ra üreni Jesus, “A wor limeföü pilawa me ruoman ik.” \p \v 39 Mürin Jesus allük ngeni nöün kewe chon kaiö, “Oupwe üreni ekewe aramas, pwe repwe mottiu lein ekewe fetil lon eu mwich me eu mwich.” \v 40 Iei mine ekewe aramas ra mottiu lon en me an mwich, ipükü lon ekoch mwich, nge lime pwal lon ekoch mwich. \v 41 Mürin Jesus a angei ekewe limeföü pilawa me ekewe ruoman ik, a sachetä läng o iotekin kilisou ngeni Kot won. A kinikisiretiu o a ngeni nöün kewe chon kaiö, pwe repwe ineti ngeni ekewe aramas. A pwal ineti ekewe ruoman ik, pwe epwe tori ekewe aramas meinisin. \v 42 Iwe, ir meinisin ra mongö o ra mötüla. \v 43 Mürin ekewe chon kaiö ra ionifengeni o amasoua engol me ruu chüük ren lusun ekewe pilawa me ekewe ik. \v 44 Iwe, iteiten ekewe mwän mi mongö ükükün limungeröü. \s1 Jesus a fetal won matau \sr 6.45-52 \r (Mat 14.22-33; Joh 6.15-21) \p \v 45 Iwe, lon ewe chök otun Jesus a apacheua nöün kewe chon kaiö, pwe repwe tötä won ewe wa o akomwola mwan Petsaita epek ewe noom. Nge i epwe üreni ekewe aramas pwe repwe liwinla ngeni lenier. \v 46 Mürin an kapong ngeni ekewe aramas, Jesus a feita won eu chuk pwe epwe iotek. \v 47 Lupwen a pwinila, ewe wa a tori lukalapen ewe noom, nge Jesus a emanüla winifanü. \v 48 Iwe, a küna pwe nöün kewe chon kaiö ra pekus le fötül, pun ewe asepwäl a enito me mwer. Iwe, wünümweerän ina epwe lefilen kulok ülüngat me kulok wonu, Jesus a feito rer, nge a fetal won matau. Jesus a fetaleto o sänger seniir. \fig ...Ra ekieki pwe i eman anü.|src="avnt020.tif" size="span" loc="60" ref="6.49" \fig* \v 49 Nge lupwen ra küna pwe a fetal won ewe matau, ra ekieki pwe i eman anü. Iei mine ra puchörütä, \v 50 pun ir meinisin ra küna i o ra fokun rükö ren. Lon ei chök otun Jesus a kapas ngeniir o üreniir, “Oupwe tipepwora! Ngang ei. Ousap niuokus.” \v 51 Mürin Jesus a tötä won waar we, nge ewe asepwäl a manasösötiu. Iwe, ir meinisin ra fokun weitifengeniir, \v 52 pun resap mwo weweiti met wewen än Jesus ineti ekewe föün pilawa, resap fokun miritila ren. \s1 Jesus a apöchöküla ekewe mi samau lon Kenesaret \sr 6.53-56 \r (Mat 14.34-36) \p \v 53 Iwe, ra saila pekilan ewe noom o tori ewe fanü lon Kenesaret. Ikenan ra emisini waar we. \v 54 Nge lupwen ra tiwelong me won ewe wa, ekewe aramas ra müttir silleni Jesus. \v 55 Iei mine ra säfeil lon unusen ewe fanü o uwato ekewe chon samau mi kon won kier lon ekewe leni ia ra rong pwe Jesus a nom ie. \v 56 Iwe, ekis meinisin ia Jesus a feila ie lon ekewe sopw, telinimw me leni, ekewe aramas ra uwato ekewe chon samau lon ekewe lenien amömö o ra tüngor ngeni Jesus pwe epwe mwüt ngeni ekewe chon samau repwe atapa lepwülün üfan. Iwe, ir meinisin mi atapa ra pöchökületä seni ar samau. \c 7 \s1 Än ekewe chon Juta kewe lewo kapasen kait \sr 7.1-13 \r (Mat 15.1-9) \p \v 1 Iwe, ekoch Farisi me Sensen Allük mi feito seni Jerusalem ra mwicheto ren Jesus. \v 2 Ra küna pwe ekoch me lein nöün Jesus kewe chon kaiö ra mongö aner won pöür mi limengau, wewen pwe resamwo talü pöür lon ewe lapalap ekewe Farisi ra aiti ngeniir. \p \v 3 (Pun ekewe Farisi me ekewe chon Juta meinisin ra apwönüetä mine ar kewe lewo ra eäni kait ngeniir. Resap tongeni mongö are resap mwo talü pöür lon ei sokun lapalap. \v 4 Lupwen ra feito seni ekewe lenien amömö, resap mongö och tori ra wes me tütü. Iwe, ra fokun apwönüetä chomong sokun allük ra angei seni ar kewe lewo, usun ar talü kap, nape me sepi seni piras.) \p \v 5 Iei mine ekewe Farisi me ekewe Sensen Allük ra aisini Jesus, “Pwota noumw kewe chon kaiö resap apwönüetä pwüngün ekewe allük seni ach kewe lewo, nge ra mongö aner won pöür mi limengau?” \v 6 Iwe, Jesus a pölüeniir, “A fokun pwüng mine Aisea a fen osuni usumi. Ämi oua chon likatuputup usun a fen mak: \q1 ‘Kot a apasa: Ekei aramas ra asamoluei ren kapas chök, \q2 nge leluker a fokun toau seniei. \q1 \v 7 A lomotongau ar fel ngeniei, \q2 pun ra aiti ngeni aramas förien aramas allük, \q1 usun itä nge ai kewe allük.’ \x + \xo 7.7 \xt Ais 29.13 (LXX)\x* \v 8 Ämi oua likitala an Kot kewe allük, nge oua aleasochis ngeni aitien aramas.” \p \v 9 Iwe, Jesus a pwal üreniir, “Oua fokun tipachem le öüöngaua än Kot allük fän iten ämi oupwe öüöchü aitien ämi kewe lewo. \v 10 Pun Moses a allük, ‘Kopwe asamolu semom me inom,’ a pwal apasa, ‘Iö a oteki saman are inan epwe fokun ninnila.’ \x + \xo 7.10 \xt Eks 20.12; Tut 5.16; Eks 21.17; Lif 20.9\x* \v 11 Nge ämi oua aiti ngeni aramas pwe are eman aramas a wor ren och mettoch epwe aea le alisi ngeni saman are inan, nge a apasa, ‘Iei Korpan,’ (wewen: Ei metoch an Kot) \v 12 ei aramas esap chüen wisen alisi saman are inan. \v 13 Ren ei sokun kait oua aiti ngeni aramas oua aücheangauei än Kot kapas. A pwal wor chomong mettoch oua föri usun ei.” \s1 Ekewe mettoch mi alimengaua eman aramas \sr 7.14-23 \r (Mat 15.10-20) \p \v 14 Mürin Jesus a körsefäli eu mwichen aramas o a üreniir, “Oupwe aüselingaei ämi meinisin, pwe oupwe wewela. \v 15 Esap wor och mine a tolong lon awen eman aramas seni me lükün a tongeni alimengaua. Nge met mi towu seni lon awen eman aramas, ina mine a alimengaua. \v 16 [Iö a wor selingan epwe rongorong.]” \p \v 17 Iwe, lupwen Jesus a feila seni ewe mwichen aramas, a tolong lon ewe imw, iwe, nöün kewe chon kaiö ra tüngor ngeni, pwe epwe awewe ngeniir wewen ewe pworausen awewe. \v 18 Iwe, Jesus a üreniir, “Ifa usun, oua pwal wewemang usun ekewe lusun? Ousap weweiti, pwe meinisin mine a tolong lon awen eman aramas seni lükün esap alimengaua, \v 19 pun esap tolong lon lelukan, pwe lon chükükanan, mürin a towu seni lon inisin.” (Ren ei pworausen awewe Jesus a pwärätä pwe mongö meinisin a öch an aramas repwe mongö.) \p \v 20 Iwe, Jesus a pwal apasa, “Met a towu seni lon awen eman aramas, ina mine a alimengaua. \v 21 Pun seni me lon leluken eman aramas a towu ekiek mi ngau: ekiekin mocheisou, solä, ninni, lisowu, \v 22 maicha, föföringau, atuputup, mochenia, lolowo, kapasingau, lamalamtekia me miritingau. \v 23 Ekei mettoch meinisin ra towu seni lon leluken eman aramas o ra alimengaua i.” \s1 Eman fefin mi lükülük \sr 7.24-30 \r (Mat 15.21-28) \p \v 24 Mürin Jesus a feila seni ikenan o feila lon eu fanü arap ngeni ewe telinimw Tirus. Iwe, a tolong lon eu imw, nge esap mochen an eman epwe silei pwe a nom lon. Nge esap tufich an epwe opola. \v 25 Iwe, eman fefin a wor eman nöün nengin a wor eman ngününgau won, a rong usun pworausen Jesus. A müttir feito ren o fotopwäsuk arun pechen. \v 26 Ei fefin eman fin lükün Israel, a uputiu lon ewe fanü Fonisia lon Siria. Neminei a tüngormau ngeni Jesus pwe epwe atowu ewe ngününgau seni nöün we nengin. \v 27 Nge Jesus a pölüeni, “Sipwe akomwen amongöü ekewe semirit, pun esap pwüng ach sipwe angei anen ekewe semirit o mone ngeni ekewe kolak.” \v 28 Nge ewe fefin a pölüeni, “Ewer, ai samol. Inamwo, nge ekewe kolak fän chepel ra pwal mongö ekewe mworomworen mongö mi mworotiu seni än ekewe semirit chepel.” \v 29 Iwe, Jesus a üreni ewe fefin, “Pokiten ka pölüeni lon ei ititin fos, kopwe liwinla le imwom. Ikenan kopwe küna pwe ewe ngününgau a towu seni noumw we nengin.” \v 30 Iwe, lupwen ewe fefin a tori imwan, a küna nöün we pwe a kon won peet, nge ewe ngününgau a towu seni. \s1 Jesus a apöchöküla eman mi selingepüng o awemwöch \sr 7.31-37 \p \v 31 Mürin, Jesus a feila seni ewe fanü Tirus o feila ngeni Siton tori ewe nomun Kalilea, nge a pwerelong lon ewe fanü itan Engol Telinimw. \v 32 Iwe, ekoch aramas ra uwato ren Jesus eman mwän mi selingepüng o awemwöch. Ra tüngormau ngeni Jesus, pwe epwe iseis pöün won. \v 33 Iei mine Jesus a emwenala ewe mwän seni ewe mwichen aramas, pwe epwe emanüla. A tikilong lon selingen ewe mwän, a atuf o atapa chönawan. \v 34 Mürin Jesus a sachetä läng, a ngasalap o üreni ewe mwän, “Effata!” wewen “Sukula!” \v 35 Iwe, lon ewe chök otun selingen ewe mwän a sukula, a newenewöchüla le kapas. \v 36 Mürin Jesus a allük ngeni ekewe aramas pwe resap apworausa ngeni eman mine a fis. Lon an allüküchou ngeniir, nge ra chök alapala ar apworausafeili ewe pworaus. \v 37 Iwe, aramas meinisin mi rongorong ei pworaus ra fokun ing o apasa, “A fokun mürina meinisin mine a föri. A mwo nge föri pwe chon selingepüng repwe tongeni rong, nge chon awemwöch repwe tongeni kapas.” \c 8 \s1 Jesus a amongöni rüanüngeröü aramas \sr 8.1-10 \r (Mat 15.32-39) \p \v 1 Mürin ekoch chök fansoun pwal eu mwichen aramas mi chomong ra chufengen. Lupwen a itela aner mongö, Jesus a körato nöün kewe chon kaiö o üreniir, \v 2 “Üa fokun tongei ekei aramas, pun ra nom rei lon ükükün ülüngat rän, nge iei a itela aner mongö. \v 3 Are üpwe tiniirela lon lenier, nge üsap akom amongöniir, repwe mesarochola o turula won al, pun ekoch me leir ra feito seni toau.” \p \v 4 Iwe, nöün kewe chon kaiö ra aisini, “Ia me lon ei leni mi pön sipwe tongeni künakün mongö me ie pwe epwe naf ach sipwe amongöni ekei aramas?” \v 5 Jesus a aisiniir, “Fiteföü pilawa a wor remi?” Ra pölüeni, “Füföü.” \v 6 Iwe, a allük ngeni ekewe aramas, pwe repwe mottiu le pwül. Mürin a angei ekewe füföü pilawa o iotekin kilisou ngeni Kot won. A kiniretiu o ngeni nöün kewe chon kaiö pwe repwe ineti ngeni ewe mwichen aramas. Iwe, ra föri usun mine Jesus a apasa. \v 7 Mi pwal wor rer ekoch kükün ik. Jesus a iotekin kilisou wor, iwe, a üreni nöün kewe chon kaiö pwe repwe pwal ineti ngeni ekewe aramas. \v 8 Iwe, ir meinisin ra mongö o mötüla. Mürin nöün kewe chon kaiö ra amasoua fisu chüük ren lusun ekewe mongö. \v 9 Iwe, iteiten ekewe aramas mi nom lon ei otun ina epwe ükükün rüanüngeröü. Mürin, Jesus a tiniirela lon lenier. \v 10 Lon ewe chök otun Jesus me nöün kewe chon kaiö ra tötä won efoch wa o ra sai ngeni ewe fanü Talmanuta. \s1 Ekewe Farisi ra tüngor Jesus pwe epwe föri eu manaman \sr 8.11-13 \r (Mat 16.1-4) \p \v 11 Iwe, ekoch me lein ekewe Farisi ra feito ren Jesus o ra popuetä le anini ngeni. Ra mochen särei Jesus, iei mine ra tüngor ngeni pwe epwe föri eu manaman, pwe epwe pwä are Kot a tipeeu ngeni. \x + \xo 8.11 \xt Mat 12.38; Luk 11.16\x* \v 12 Nge Jesus a ngasalap o apasa, “Pwota ei pilon aramasen ikenai ra tüngor eu manaman? Enlet, üpwe ürenikemi pwe esap wor eu manaman epwe pwä ngeni ei pilon aramas.” \x + \xo 8.12 \xt Mat 12.39; Luk 11.29\x* \v 13 Iwe, Jesus a likitiirela, a tötä won efoch wa o saila pekilan ewe noom me epek. \s1 Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö pwe repwe afäliir ren ekewe Farisi me Herotes \sr 8.14-21 \r (Mat 16.5-12) \p \v 14 Iwe, nöün Jesus kewe chon kaiö ra manlükala ar repwe anafa woser pilawa, pun a chök wor rer eföü pilawa won ewe wa. \v 15 Iwe, Jesus a üreniir, “Oupwe tümwünüfichi o afälikemi ren ewe iis än ekewe Farisi me Herotes.” \x + \xo 8.15 \xt Luk 12.1\x* \v 16 Iwe, ekewe chon kaiö ra popuetä kapasfengen lefiler, “A apasa ei ititin fos, pun esap wor rech pilawa.” \v 17 Nge Jesus a silei mine ra kapasfengen lefiler, iei mine a aisiniir, “Pwota oua kapasfengen usun an esap wor remi pilawa? Ifa usun, ousap mwo silei are weweöch ren? Ifa usun, lelukemi a chüen üleförea? \v 18 A wor mesemi, pwota ousap küna och? A wor selingemi, pwota ousap rongorong? Ousap chechemeni \x + \xo 8.18 \xt Jer 5.21; Is 12.2\x* \v 19 lupwen üa kinikisietiu ekewe limeföü pilawa fän iten ekewe limungeröü aramas? Fitu chüük oua amasoua ren ekewe lusun mongö?” Iwe, ra pölüeni, “Engol me ruu chüük.” \v 20 “Nge lupwen üa kinikisietiu ekewe füföü pilawa fän iten ekewe rüanüngeröü aramas, fitu chüük oua amasoua ren ekewe lusun mongö?” Ra pölüeni, “Fisu chüük.” \v 21 Iwe, Jesus a aisiniir, “Ifa usun, oua chüen wewemang?” \s1 Jesus a aneloi mesen eman mi chun lon Petsaita \sr 8.22-26 \p \v 22 Iwe, ra tori Petsaita. Ikenan ekoch aramas ra uwato ren Jesus eman mwän mi chun. Iwe, ra tüngormau ngeni pwe epwe atapa. \v 23 Iwe, Jesus a amwöchü pöün ewe mwän mi chun o emwenala lükün ewe sopw. A atufa mesen ewe mwän o iseis pöün won, mürin Jesus a aisini, “Ifa usun, ka tongeni künok?” \v 24 Iwe, ewe mwän a nenela o apasa, “Ewer, üa küna aramas, nge ra lapalapeni lapalapen irä mi fetalfeil.” \v 25 Mürin Jesus a iseissefäl pöün won mesen ewe mwän. Iwe, mesan kana ra newenewenela o öchsefäl, pwe a tongeni künaöchu mettoch meinisin. \v 26 Mürin Jesus a tinala ewe mwän lon lenian o üreni, “Kosap chüen liwinsefälilong lon ei sopw.” \s1 Petrus a pwärätä usun Jesus \sr 8.27-30 \r (Mat 16.13-20; Luk 9.18-21) \p \v 27 Mürin Jesus me nöün kewe chon kaiö ra feila lon ekewe sopw arap ngeni Seserea Filipi. Iwe, lupwen ar fetal, Jesus a aisiniir, “Met aramas ra apasa usi?” \v 28 Iwe, ra üreni, “Ekoch aramas ra apasa, pwe en Johannes Soupapatais, ekoch ra apasa, pwe en Elias, nge pwal ekoch ra apasa, pwe en eman ekewe soufos.” \x + \xo 8.28 \xt Mark 6.14-15; Luk 9.7-8\x* \fig Are eman a mochen etiei, epwe pölükü manauan, epwe mwärei an iräpenges o tapweto müri.|src="avnt021.tif" size="span" loc="48" ref="8.34" \fig* \v 29 Mürin Jesus a aisiniir, “Nge ämi, met oua apasa usi?” Petrus a pölüeni, “En Kraist!” \v 30 Iwe, Jesus a allük ngeniir, “Ousap fokun üreni eman och usi!” \s1 Jesus a kapas usun an riaföü me mäla \sr 8.31–9.1 \r (Mat 16.21-28; Luk 9.22-27) \p \v 31 Mürin Jesus a afalafala nöün kewe chon kaiö, “Nöün Aramas epwe fokun tolong lon riaföü watte, epwe küna koput me ren ekewe souakom, ren ekewe souasor mi lap me ekewe Sensen Allük. Repwe niela, nge mürin ülüngat rän epwe manausefälitä.” \v 32 Iwe, Jesus a fokun afata ngeniir usun ei. Iei mine Petrus a emwenala ekis o a popuetä le apwüngü. \v 33 Nge Jesus a kul ngeni nöün kewe chon kaiö o a apwüngü Petrus me mwer. Iwe, a üreni, “Kopwe sü seniei, Satan! Pun om ekiek esap pop seni Kot, nge a pop seni aramas.” \p \v 34 Mürin Jesus a körato ewe mwichen aramas me nöün kewe chon kaiö, iwe, a üreniir, “Are eman a mochen etiei, epwe pölükü manauan, epwe mwärei an iräpenges o tapweto müri. \x + \xo 8.34 \xt Mat 10.38; Luk 14.27\x* \v 35 Pun iö a mochen amanaua manauan epwe pöüt seni. Nge iö a pölükü manauan fän itei pwal fän iten ewe Pworausen Manau epwe amanaua manauan. \x + \xo 8.35 \xt Mat 10.39; Luk 17.33; Joh 12.25\x* \v 36 Epwe met lomoten än eman aramas epwe feiöchüni feiöchün unusen fanüfan, nge manauan epwe pöüt seni? \v 37 Esap wor och eman aramas a tongeni fangala pwe epwe angesefäli manauan. \v 38 Are eman a säwäsiniei me ai kewe kapas me lein ei täppin aramas mi kirikiringau me tipis ngeni Kot, Nöün Aramas epwe pwal säwäsini lupwen epwe war me ekewe chon läng mi pin lon lingen Saman.” \c 9 \p \v 1 Iwe, Jesus a pwal apasa, “Üpwe ürenikemi, pwe mi wor ekoch aramas ikkei resap mäla, pwe repwe mwo küna Mwün Kot epwe war fän manaman.” \s1 Jesus a wilila o lingela \sr 9.2-13 \r (Mat 17.1-13; Luk 9.28-36) \p \v 2 Mürin wonu rän Jesus a emwenala Petrus, James me Johannes won eu chuk mi tekia, pwe repwe imwüla ikenan. Iwe, lupwen ar nengeni Jesus, a wilila won inisin. \v 3 Üfan kana ra molupolup o fokun pwechepwech, esap wor eman chon apwecha üf won fanüfan a tongeni apwecha üf an epwe iei usun. \v 4 Iwe, ekewe ülüman chon kaiö ra küna Elias me Moses lupwen ar kapasfengen me Jesus. \v 5 Iwe, Petrus a üreni Jesus, “Sense, a fokun öch ach sipwe nonom ikkei. Aipwe aüetä ülüngat imw mangaku, eu fän itom, eu fän iten Moses pwal eu fän iten Elias.” \v 6 Petrus me chienan kewe ra fokun niuokus, pwe Petrus esap chüen silei mine epwe apasa. \p \v 7 Mürin eu kuchu a feito o anürürela. Iwe, ra rong eu möngüngü a towu me lon ewe kuchu, “Iei i nei mi achengicheng, oupwe aüselinga.” \x + \xo 9.7 \xt Mat 3.17; Mark 1.11; Luk 3.22; 2.Pet 1.17-18\x* \v 8 Iwe, ra müttir nenefeil, nge resap chüen küna eman a nom rer, pwe Jesus chök. \p \v 9 Iwe, lupwen ra feitiu me won ewe chuk, Jesus a allük ngeniir, “Ousap üreni eman met oua küna, tori Nöün Aramas epwe manausefäl seni mäla.” \v 10 Ekewe chon kaiö ra aleasochisi mine Jesus a allük ngeniir, nge püsin irfengen lefiler ra kapasfengen won ekei kapas o ais, “Met wewen manausefäl seni mäla?” \v 11 Iwe, ra aisini Jesus, “Pwota ekewe Sensen Allük ra apasa, pwe Elias epwe akomwen feito?” \x + \xo 9.11 \xt Mal 4.5; Mat 11.14\x* \v 12 Nge Jesus a pölüeniir, “Mi pwüng pwe Elias epwe akomwen feito, pwe epwe amolätä mettoch meinisin. Nge pwota chök a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, pwe Nöün Aramas epwe tolong lon riaföü watte o küna koput? \v 13 Nge üpwe ürenikemi pwe Elias a fen feito, nge aramas ra föri ngeni mine ra mochen, usun a fen mak lon ekewe Toropwe mi Pin.” \s1 Jesus a apöchöküla eman ät a wor eman ngününgau won. \sr 9.14-29 \r (Mat 17.14-21; Luk 9.37-43a) \p \v 14 Iwe, lupwen ar liwinto ren ekewe ekoch chon kaiö, ra küna eu mwichen aramas mi chomong ra pwelifeiliir, pwal ekoch Sensen Allük ra anini ngeniir. \v 15 Lon ewe chök otun, lupwen ewe mwichen aramas mi chomong ra küna Jesus, ra fokun mairü, ra säla ren o kapong ngeni. \v 16 Iwe, Jesus a aisini nöün kewe chon kaiö, “Met oua aninifengen won me ekewe Sensen Allük?” \p \v 17 Iwe, eman mwän me lon ewe mwich a pölüeni, “Sense, üa uwato nei ät reöm, pun a wor eman ngününgau won, pwe esap tongeni kapas. \v 18 Lupwen ewe ngün a pöchökül me won, a aturala le pwül, iwe, a puropurowu seni lon awan, a asürüngü ngiin o chewararela unusen inisin. Üa tüngor ngeni noumw kewe chon kaiö pwe repwe atowu ewe ngün me won, nge resap tongeni.” \v 19 Iwe, Jesus a üreniir, “Ämi eu täppin aramas mi lükülükümang. Ifa langatamen fansoun ai üpwe nom remi? Ifa langatamen fansoun ai üpwe engila ngenikemi? Oupwe uwato rei ewe ät.” \v 20 Iwe, ra uwato ewe ät ren Jesus. Nge lupwen ewe ngününgau a küna Jesus, lon ewe chök otun a achecha ewe ät, iwe, a turula le pwül o asokopölafetalei, nge puropur a puropurowu seni lon awan. \v 21 Iwe, Jesus a aisini semen ewe ät, “Ifa langatamen fansoun än noumw ei samau?” Ewe sam a pölüeni, “A chök popuetä seni an kükün. \v 22 Fan chomong ewe ngününgau a sotuni an epwe niela ren an aturalong lon ekkei pwal lon koluk. Kose mochen kopwe tongekem o alisikem, are ka tongeni.” \v 23 Nge Jesus a pölüeni, “Are en ka tongeni lükülük! Eman mi lükülük a tongeni mettoch meinisin.” \v 24 Lon ewe chök otun semen ewe ät a kökkö fan leüömong, “Üa lükülük! Kopwe alisiei, pwe üsap chüen lükülükümang.” \v 25 Iwe, lupwen Jesus a küna, pwe chomong aramas ra säto rer, a apwüngü ewe ngününgau, “En ngün mi afisätä awemwöch me selingepüng üa allük ngonuk pwe kopwe towu seni ewe ät, nge kosap fokun liwinsefäliti.” \v 26 Iwe, ewe ngününgau a puchörütä, a achechecha ewe ät o a towu seni. Iwe, ewe ät a konola won pwül usun chök eman mi mäla. Iei mine chomong me lein ekewe aramas ra apasa, “A mäla.” \v 27 Nge Jesus a amwöchü pöün ewe ät o a apwätai. \p \v 28 Mürin än Jesus tolong lon ewe imw, nöün kewe chon kaiö ra aisini Jesus lupwen a emanüla, “Pwota äm aisap tongeni atowu ewe ngününgau?” \v 29 Nge Jesus a pölüeniir, “Esap wor och mettoch ei sokun ngün epwe tongeni süla ren, pwe ren iotek chök.” \s1 Jesus a kapassefäl usun an riaföü me mäla \sr 9.30-32 \r (Mat 17.22-23; Luk 9.43b-45) \p \v 30 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra feila seni ewe leni o ra pwerelong lon Kalilea. Nge Jesus esap mochen pwe aramas repwe silei ia a nom ie, \v 31 pun a afalafala nöün kewe chon kaiö o a üreniir, “Nöün Aramas epwe tolong le pöün aramas, iwe, repwe niela. Nge mürin ülüngat rän epwe manausefäl.” \v 32 Nge nöün kewe chon kaiö resap weweiti mine a eäni afalafal, nge ra pwal niuokus ar repwe kapas ais ngeni. \s1 Iö a lap seni meinisin? \sr 9.33-37 \r (Mat 18.1-5; Luk 9.46-48) \p \v 33 Iwe, ra tori Kapernaum. Nge lupwen Jesus a nom le imw, a aisini nöün kewe chon kaiö, “Met oua aninifengen won lupwen sia fetal won al?” \v 34 Nge ir ra chök fanafanala, pun ra aninifengen won al ika iö a lap seniir meinisin. \x + \xo 9.34 \xt Luk 22.24\x* \v 35 Iwe, Jesus a mottiu, a körifengeni nöün kewe engol me ruoman chon kaiö o a üreniir, “Are eman a mochen pwe epwe akom seni meinisin, i epwe kükümwir seniir meinisin, epwe pwal chon angang ngeniir meinisin.” \x + \xo 9.35 \xt Mat 20.26-27; Mark 10.43-44; Luk 22.26\x* \v 36 Mürin a angei eman semirit o a anomu me mwer, a romi o üreni nöün kewe chon kaiö, \v 37 “Are eman a etiwa eman ekei semirit fän itei, wewen chök nge a pwal etiwaei, nge are eman a etiwaei, esap chök etiwaei, nge a pwal etiwa ewe mi tiniei.” \x + \xo 9.37 \xt Mat 10.40; Luk 10.16; Joh 3.20\x* \s1 Iö esap ü ngenikich, i a fitikich \sr 9.38-41 \r (Luk 9.49-50) \p \v 38 Iwe, Johannes a üreni Jesus, “Sense, äm aia küna eman mwän a atowu anün rochopwak fän itom, nge aia üreni pwe epwe ükütiu, pun esap chiechiach.” \v 39 Nge Jesus a üreniir, “Ousap aükätiu an angang. Pun eman mi föri eu manaman fän itei, esap tongeni kapasingau usi me mürin. \v 40 Pun iö esap ü ngenikich, i a fitikich. \x + \xo 9.40 \xt Mat 12.30; Luk 11.23\x* \v 41 Enlet, üpwe ürenikemi, are eman epwe aünü ngenikemi eu kapen koluk, pokiten oua chon tapwela mürin Kraist, i epwe fokun angei liwinin.” \x + \xo 9.41 \xt Mat 10.42\x* \s1 Sosot ren tipis \sr 9.42-50 \r (Mat 18.6-9; Luk 17.1-2) \p \v 42 “Are eman aramas epwe föri pwe eman ekewe kükün mi lüküei epwe föri tipis, epwe fen öch ngeni ewe aramas, pwe epwe riritä fän üan eföü fau mi föümong o epwe koturutiu le matau. \v 43 Are poumw a atupukelong lon tipis, kopwe pökü. Epwe fen öch ngonuk om kopwe pöüefoch le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe pöüruofoch le tolong lon hell, \x + \xo 9.43 \xt Mat 5.30\x* \v 44 [ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula.] \v 45 Are pecheöm a atupukelong lon tipis, kopwe pökü. Epwe fen öch ngonuk om kopwe pecheefoch le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe pecheruofoch le tolong lon hell, \v 46 [ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula.] \v 47 Are mesom a atupukelong lon tipis, kopwe alusawu. Epwe fen öch ngonuk om kopwe meseeföü le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe meseruoföü le tolong lon hell, \x + \xo 9.47 \xt Mat 5.29\x* \v 48 ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula. \p \v 49 Aramas meinisin repwe limelimöch ren ekkei, usun eu asoren mongö a limelimöch ren salt. \v 50 Salt a mürina. Nge are salt a nepatapatala, met oupwe föri ngeni pwe epwe nekenikensefäl? Epwe wor ewe salten chiechifengen lefilemi, oupwe pwal afisätä kinamwe lefilemi.” \x + \xo 9.50 \xt Mat 5.13; Luk 14.34-35\x* \c 10 \s1 Jesus a afalafal usun mwüfesenin pwüpwülü \sr 10.1-12 \r (Mat 19.1-12; Luk 16.18) \p \v 1 Mürin Jesus a feila seni ewe leni o a feila lon ewe fanü Jutea me pekilan ewe chanpupu Jortan. Iwe, chomong aramas ra mwicheto ren, nge i a afalafaleer usun a piin föri. \v 2 Iwe, ekoch Farisi ra feito ren pwe ra mochen särei. Ra aisini, “Ifa usun, a pwüng me lon allükün ach lamalam pwe eman epwe tongeni mwü seni pwülüan?” \v 3 Jesus a pölüeniir, “Met sokun allük Moses a ngenikemi?” \v 4 Nge ir ra pölüeni, “Moses a mwüt ngeni eman mwän pwe epwe makkei echö toropwen mwüfesen, mürin epwe tinala pwülüan.” \x + \xo 10.4 \xt Tut 24.1-4; Mat 5.31\x* \v 5 Nge Jesus a üreniir, “Moses a makkei ei allük pokiten ämi tipeförea. \v 6 Nge seni lepoputän, lupwen Kot a föri fanüfan, a föri mwän me fefin. \x + \xo 10.6 \xt Ken 1.27; 5.2\x* \v 7 Iei mine eman aramas epwe likitala saman me inan o pache ngeni pwülüan. \v 8 Iwe, ekewe ruoman repwe wiliti eu chök inis. Iei mine resap chüen ruoman, pwe eman chök. \x + \xo 10.8 \xt Ken 2.24\x* \v 9 Iwe, mine Kot a rifengeni, esap wor eman aramas epwe mwütifeseni.” \p \v 10 Lupwen ra tosefälilong lon ewe imw, ekewe chon kaiö ra aisini Jesus usun ekei kapas. \v 11 Iwe, a üreniir, “Eman mwän mi tinala pwülüan, nge a pwülüeni pwal eman fefin, ätewe a tipisin lisowu ngeni pwülüan we. \v 12 Nge are eman fefin a tinala pwülüan o a pwülüeni pwal eman mwän, neminewe a tipisin lisowu.” \x + \xo 10.12 \xt Mat 5.32; 1.Kor 7.10-11\x* \s1 Jesus a afeiöchü kükün semirit \sr 10.13-16 \r (Mat 19.13-15; Luk 18.15-17) \p \v 13 Iwe, ekoch aramas ra uwato nöür semirit ren Jesus, pwe epwe iseis pöün wor, nge ekewe chon kaiö ra apwüngüür. \v 14 Nge lupwen Jesus a küna mine ra föri, a letipechou o a üreni nöün kewe chon kaiö, “Oupwe mwüt ngeni ekewe semirit pwe repwe feito rei, nge ousap epetiir, pun iö a wewe ngeni ekei semirit epwe mwüni mwün Kot. \v 15 Enlet, üpwe ürenikemi, ‘Are eman esap etiwa Mwün Kot usun eman semirit, esap tongeni tolong lon.’” \x + \xo 10.15 \xt Mat 18.3\x* \v 16 Mürin Jesus a romi ekewe semirit, a iseis pöün won eman me eman leir o a afeiöchüür. \s1 Ewe mwän mi pisekisek \sr 10.17-31 \r (Mat 19.16-30; Luk 18.18-30) \p \v 17 Iwe, lupwen a popuetasefäli an sai, eman mwän a säto ren, a fotopwäsuk mwan o tüngor ngeni, “Sense mi mürina, met ngang üpwe föri pwe üpwe manaueni manau esemüch?” \v 18 Jesus a üreni, “Pwota ka aita ngeniei mürina? Esap wor eman a mürina pwe Kot echök. \v 19 Ka silei ekewe allük: ‘Kosap niela aramas, kosap lisowu, kosap solä, kosap eäni kapas chofona usun eman, kosap eäni föförün atuputup, kopwe asamolu semom me inom.’” \x + \xo 10.19 \xt Eks 20.12-16; Tut 5.16-20\x* \v 20 Iwe, ewe mwän a üreni Jesus, “Sense, ekei allük meinisin üa apwönüretä seni lealüali.” \v 21 Iwe, Jesus a newenewen ngeni pokiten an tongei o a üreni, “Eu chök ka mang ngeni. Kopwe feila o amömöla meinisin mine ka eäni. Nge ewe moni kopwe fang ngeni chon wöüngau, pwe epwe wor woumw lon läng. Mürin kopwe feito o tapweto müri.” \v 22 Lupwen ewe mwän a rongorong ekei kapas, a wowongau, iwe, a feila fän letipeta, pun wöün a fokun chomong. \p \v 23 Iwe, Jesus a kulu ngeni nöün kewe chon kaiö o a üreniir, “A men fokun weires ngeni ekewe aramas mi pisekisek ar repwe tolong lon Mwün Kot.” \v 24 Iwe, ekewe chon kaiö ra mairü ren ekei kapas. Nge Jesus a kapassefäl ngeniir, “Ämi nei kana, a men fokun weires an eman epwe tolong lon Mwün Kot. \v 25 A men fokun weires ngeni eman aramas mi pisekisek an epwe tolong lon Mwün Kot, lap seni än eman kamel epwe tolong lon pwangen efoch tikek.” \v 26 Iwe, ekewe chon kaiö ra fokun mairü ren ekei kapas o ra aisfengen lefiler, “Iö chök a tongeni küna manau?” \v 27 Nge Jesus a newenewen ngeniir o a üreniir, “Ei sokun esap tufich ngeni aramas, nge sap ina usun me ren Kot. Pun mettoch meinisin ra tufich ngeni Kot.” \v 28 Mürin Petrus a üreni Jesus, “Nengeni, äm aia likitala meinisin o tapwela mürum.” \v 29 Nge Jesus a üreniir, “Enlet, üpwe ürenikemi, pwe iö a likitala imwan, ika pwiin, ika fefinan, ika inan, ika saman, ika nöün kana, ika fanüan fän itei pwal fän iten ewe Pworausen Manau, \v 30 ewe aramas epwe angei liwinin mi fokun watte lon ei fansoun. Epwe angei fan ipükü imwan, pwiin, fefinan, inan, nöün me fanüan, pwal riaföü pokiten ewe kapasen Kot. Iwe, lon ewe fansoun epwe feito epwe pwal angei ewe manau esemüch. \v 31 Iwe, chomong mi akom repwe kükümwir, nge chomong mi kükümwir repwe akom.” \x + \xo 10.31 \xt Mat 20.16; Luk 13.30\x* \s1 Aülüngatin än Jesus kapas usun an mäla \sr 10.32-34 \r (Mat 20.17-19; Luk 18.31-34) \p \v 32 Lon ei fansoun Jesus me nöün kewe chon kaiö ra fetal won ewe al ngeni Jerusalem. Iwe, Jesus a akomwola mwen ekewe chon kaiö, nge ir ra fokun rükö, nge ekewe aramas mi tapwela mürin ra niuokus. Mürin Jesus a aimwüela nöün kewe chon kaiö o a kapassefäl ngeniir usun mine epwe fis ngeni. \v 33 Iwe, a üreniir, “Oupwe rongorong. Sipwele feita Jerusalem. Ikenan Nöün Aramas epwe tolong le pöün ekewe souasor mi lap me ekewe Sensen Allük. Repwe atipisi pwe epwe mäla, nge repwe atolonga lepöün ekewe chon lükün Israel. \v 34 Ir repwe urumwotei o atufa, repwe wichi o niela. Nge mürin ülüngat rän epwe manausefälitä.” \s1 Än James me Johannes tüngor \sr 10.35-45 \r (Mat 20.20-28) \p \v 35 Mürin nöün Sepeti kewe James me Johannes ra feito ren Jesus o ra üreni, “Sense, mi wor och aia mochen kopwe föri fän item.” \v 36 Jesus a aisiniir, “Met oua mochen ai üpwe föri fän itemi?” \v 37 Iwe, ra pölüeni, “Lupwen kopwe mot lon om lenien motun king lon mwum mi ling, kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe mot ünükum, eman lepelifichum, nge eman lepelimöngum.” \v 38 Nge Jesus a üreniir, “Ämi ousap silei mine oua tüngor. Ifa usun, oua tongeni ün seni ewe kapen riaföü ngang üpwe ünümi? Ifa usun, oua tongeni papatais ngeni ewe papatais ngang üpwe papatais ngeni?” \x + \xo 10.38 \xt Luk 12.50\x* \v 39 Iwe, ra pölüeni, “Ewer, aia tongeni.” Nge Jesus a üreniir, “Mi pwüng, oupwe fokun ünümi seni ewe kap ngang üpwe ünümi, oupwe pwal fokun papatais ngeni ewe papatais ngang üpwe papatais ngeni. \v 40 Nge esap wor ai pwüüng ai üpwe filätä iö epwe mot pelifichi ika pelimöngi. Nge Kot epwe ngeni chokewe a filiiretä, pwe repwe mot lon ekei leni.” \v 41 Iwe, lupwen ekewe engol chon kaiö ra rong usun ei kapas, ra song ngeni James me Johannes. \v 42 Iei mine Jesus a körifengeniir o üreniir, “Oua silei, pwe ätekewe ra nemeni chon lükün Israel ra nemeniir fän pwora, nge ekewe mi lap ra nemeniir fän pöchökül. \v 43 Nge esap iei usun lefilemi. Pun iö a mochen lap leimi, epwe chon angang ngenikemi, \x + \xo 10.43 \xt Luk 22.25-26\x* \v 44 nge iö a mochen pwe epwe chon akom leimi, epwe nöümi amanau fän itemi meinisin. \x + \xo 10.44 \xt Mat 23.11; Mark 9.35; Luk 22.26\x* \v 45 Pun ewe mwo nge Nöün Aramas esap feito pwe aramas repwe angang ngeni, nge a feito pwe epwe angang ngeniir o fangala manauan fänäsengesiir pwe möön manauer.” \s1 Jesus a aneloi mesen Partimeus \sr 10.46-52 \r (Mat 20.29-34; Luk 18.35-43) \p \v 46 Mürin Jesus me nöün kewe chon kaiö ra tori Jeriko. Nge lupwen ar towu seni fiti eu mwichen aramas mi chomong, Partimeus nöün Timäus, eman chon chun mi tütüngor lifangan, a momot lepekin al. \v 47 Iwe, lupwen a rongorong pwe Jesus ewe re Nasaret a feito, a popuetä le kökkö, “Jesus, Nöün Tafit, kopwe tongeei!” \v 48 Iwe, chomong aramas ra song ngeni o üreni pwe epwe fanafanala. Nge i a chök alapala an kökkö, “Nöün Tafit, kopwe tongeei!” \v 49 Nge Jesus a üla o apasa, “Oupwe körato.” Iwe, ra köri ewe mwän mi chun o üreni, “Kopwe chipila, kopwe ütä, Jesus a köruk.” \v 50 Iwe, Partimeus a pwilitatiu üfan sekit, a mwetetä o feila ren Jesus. \v 51 Iwe, Jesus a üreni, “Met ka mochen üpwe föri ngonuk?” Ewe mwän mi chun a pölüeni, “Sense, ngang üa mochen pwe üpwe küna mwei.” \v 52 Jesus a üreni, “Kopwe feila, om lükülük a alisuk.” Lon ewe chök otun ewe mwän a küna mwan o tapwela mürin Jesus won ewe al. \c 11 \s1 Jesus a tolong lon Jerusalem \sr 11.1-11 \r (Mat 21.1-11; Luk 19.28-40; Joh 12.12-19) \p \v 1 Iwe, lupwen ar fetal ngeni Jerusalem o ra arap ngeni Petfake me Petania, ra tori ewe chukun Olif. Iwe, Jesus a tinala ruoman nöün kewe chon kaiö, pwe repwe akomwola mwer. \v 2 A üreniir, “Oupwe feila lon ewe sopw mi nom mwemi. Nge lupwen oua tori, oupwe küna eman nienifön aas esap mwo wor eman a wawa. Oupwe apichi o emwenato. \v 3 Nge are eman epwe ürenikemi, ‘Pwota oua föri ei sokun?’ oupwe üreni, ‘Äm samol a mochen wawa, nge epwe müttir aliwinato ikei.’” \p \v 4 Iwe, ra feila o ra küna eman nienifön aas a riri ngeni üren penkasamen eu imw, nge a ütä won al. \v 5 Iwe, ekoch aramas mi ütä ikenan ra aisiniir, “Met oua föri? Pwota oua apichi ei nienifön aas?” \v 6 Nge ir ra pölüeni lon ewe chök ititin kapas Jesus a aiti ngeniir. Mürin ekewe mwän ra mwütätä ngeniir. \v 7 Iwe, ra emwenato ewe nienifön aas ren Jesus o isetä üfer kewe won. Mürin Jesus a mot won. \v 8 Nge chomong aramas ra ameresala üfer won al, nge pwal ekoch ra pöküetiu palen irä mi muresires o enenala won al. \v 9 Iwe, ekewe aramas mi akomwola mwan, pwal chokewe mi tapweto mürin ra kökkö, “Mwareiti Kot! Feiöchün ätewe a feito fän iten ewe Samol. \x + \xo 11.9 \xt Kölf 118.25-26\x* \v 10 Kot epwe afeiöchü wareton mwün semelapach Tafit. Oupwe mwareiti Kot, ämi mi nom lon ekewe leni tekia lon läng.” \p \v 11 Iwe, Jesus a tori Jerusalem o tolong lon ewe imwenfel. A nenengeni ekewe mettoch meinisin mi fis lon, nge pokiten a fen lekuniolula, a feila Petania me nöün kewe engol me ruoman chon kaiö. \s1 Jesus a anümamaua efoch irä fiik \sr 11.12-14 \r (Mat 21.18-19) \p \v 12 Sorotän ewe rän, lupwen ra liwinsefäl seni Petania, Jesus a echik. \v 13 Iwe, a küna me toau efoch irä fiik mi kula ren chöön. Iei mine a feil ngeni ewe irä, pwe epwe nengeni are mi wor uan won. Nge lupwen a tori ewe irä fiik, a chök küna chöön, pun esamwo tori fansoun an epwe wor uan. \v 14 Mürin Jesus a fos ngeni ewe irä, “Esap fokun wor eman epwe mongösefäl uomw.” Iwe, nöün kewe chon kaiö ra rong ekei kapas. \s1 Jesus a limeti ewe imwenfel \sr 11.15-19 \r (Mat 21.12-17; Luk 19.45-48; Joh 2.13-22) \p \v 15 Iwe, lupwen ra tori Jerusalem, Jesus a tolong lon ewe imwenfel o a popuetä asüowu ätekewe mi kamö o amömöla. A akulätä ekewe chepel än ekewe chon akasiwili moni me ekewe lenien mot än ekewe chon amömö lisom. \v 16 Esap mwüt ngeni eman epwe kekifetal och lon ewe imwenfel. \v 17 Mürin a afalafala ekewe aramas o üreniir, “A mak lon ekewe Toropwe mi Pin pwe Kot a apasa, ‘Ai imwenfel epwe iteni imwen iotek fän iten chon ekewe mwü meinisin.’ Nge ämi oua awili ngeni eu lenien open chon solä.” \x + \xo 11.17 \xt Ais 56.7; Jer 7.11\x* \p \v 18 Iwe, lupwen ekewe souasor mi lap me ekewe Sensen Allük ra rong ekei kapas, ra popuetä le kütta efoch alen ar repwe niela Jesus. Nge ra niuokusiti i, pokiten ewe mwichen aramas ra ingeiti an afalafal. \v 19 Iwe, lupwen a tori lekuniol, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra towu seni ewe telinimw. \s1 Ewe irä fiik a pwasala \sr 11.20-26 \r (Mat 21.20-22) \p \v 20 Lesosorun sorotän ewe rän, lupwen ar fetal won ewe al, ra küna ewe irä fiik, a pwasala meinisin tori waran. \v 21 Iwe, Petrus a chechemeni mine a fis, iei mine a üreni Jesus, “Sense, nengeni ewe irä fiik ka anümamaua a pwasala.” \v 22 Jesus a pölüeniir, “Oupwe lükü Kot. \v 23 Enlet, üpwe ürenikemi, are eman epwe kapas ngeni eu chuk, ‘Kopwe mwöküt seni ei leni o turulong le matau,’ nge esap tipemwaramwar lelukan, pwe a lükü pwe mine a apasa epwe fokun pwönüetä, epwe fokun fis ngeni. \x + \xo 11.23 \xt Mat 17.20; 1.Kor 13.2\x* \v 24 Iei mine üpwe ürenikemi: Meinisin mine oua tüngor lon ämi iotek, oupwe lükü pwe oupwe angei, iwe, epwe torikemi. \v 25 Iwe, lupwen oua ütä le iotek, nge oua chou ngeni eman, oupwe amusala an tipis, pwe Sememi lon läng epwe pwal amusala ämi tipis. \v 26 [Nge are ousap amusala an tipis, Sememi lon läng esap pwal amusala ämi kewe tipis.]” \x + \xo 11.26 \xt Mat 6.14-15\x* \s1 Kapas ais usun än Jesus pwüüng \sr 11.27-33 \r (Mat 21.23-27; Luk 20.1-8) \p \v 27 Iwe, ra pwal liwinsefäliti Jerusalem. Nge lupwen Jesus a fetal lon ewe imwenfel, ekewe souasor mi lap, ekewe Sensen Allük me ekewe souakomwen re Juta ra feito ren \v 28 o aisini, “Met om pwüüng pwe ka föri ekei mettoch? Iö a ngonuk om pwüüng?” \v 29 Jesus a üreniir, “Ngang üpwe aisinikemi eu kapas ais. Are oupwe ngeniei pölüan, üpwe pwal ürenikemi fän meni pwüüng üa föri ekei mettoch. \v 30 Oupwe üreniei ia Johannes a angei me ie an pwüüng pwe epwe papatais, a feito seni Kot ika seni aramas?” \v 31 Iwe, ra popuetä kapasfengen lefiler, “Met sipwe apasa? Are sipwe üra, ‘A feito seni Kot,’ epwe aisinikich, ‘Pwota chök ousap lükü i.’ \v 32 Nge are sipwe apasa, ‘A feito seni aramas...’” (Ra niuokusiti ekewe aramas, pun meinisin ra lükü pwe Johannes wesewesen eman soufos.) \v 33 Iei mine ra pölüeni Jesus, “Äm aisap silei.” Iwe, Jesus a üreniir, “Ika ina, pwal ngang üsap ürenikemi fän meni pwüüng üa föri ekei mettoch.” \c 12 \s1 Pworausen awewe usun ekewe chon mälämäl mi ngau \sr 12.1-12 \r (Mat 21.33-46; Luk 20.9-19) \p \v 1 Mürin Jesus a kapas ngeniir lon pworausen awewe: “A wor eman mwän a fotuki eu tanipin wain. A föri eu tit ünükün, a tuw eu pwang fän iten ewe lenien üchüch föün wain o aüetä eu imwen mamas mi tekia lon. Mürin a awisa ekoch chon mälämäl, pwe repwe tümwünü an tanipin wain. Iwe, a saila toau. \x + \xo 12.1 \xt Ais 5.1-2\x* \v 2 Nge lupwen a tori fansoun kinikin, a tinala eman nöün chon angang ren ekewe chon mälämäl, pwe epwe ange seniir wisan me lon ekewe föün wain. \v 3 Iwe, ekewe chon mälämäl ra turufi ewe chon angang, ra wichi o tinala fän an asoulapö. \v 4 Mürin ewe mine an ewe tanipin wain a tinala pwal eman nöün chon angang. Iwe, ekewe chon mälämäl ra akinasa möküran o föri ngeni sokun föför, pwe epwe säw ren. \v 5 Iwe, ewe mine an ewe tanipin wain a tinala pwal eman nöün chon angang, nge ir ra niela. Iei usun ra föri ngeni chomong chon angang, ekoch ra wichi, ekoch ra niela. \v 6 Iwe, a chüen wor eman lusun, iei püsin nöün we a fokun echeni. Amüchülan a tinala nöün we ren ekewe chon mälämäl, pun a üra, ‘Üa lükü, pwe repwe meniniti nei we mwän.’ \v 7 Nge ekewe chon mälämäl ra kapasfengen lefiler, ‘Iei i alemürin, ätei mine an ei tanipi. Oule feito, sipwe niela, pwe sipwe eäni mine an me ren saman.’ \v 8 Iei mine ra turufi nöün we mwän, ra niela o aturawu lükün ewe tanipin wain.” \p \v 9 Mürin Jesus a ais, “Met ewe mine an ewe tanipin wain epwe föri? Epwe feito o niela ekei chon mälämäl, nge epwe ngeni pwal ekoch chon mälämäl an we tanipin wain. \v 10 Oua fen aleani ekei kapas lon ewe Toropwe mi Pin, \q1 ‘Ewe fau ekewe chon kaü imw ra pöütala, pun resap aücheani \q2 a wiliti ewe föün lepwokuku mi fokun aüchea. \q1 \v 11 Iei än ewe Samol we föför, \q2 a fokun amwarar me fän mesach.’” \x + \xo 12.11 \xt Kölf 118.22-23\x* \p \v 12 Iwe, ekewe souemwenin Juta ra sotuni ar repwe fötekini Jesus, pun ra silei pwe a afalafala ei pworausen awewe usur. Nge ra niuokusiti ewe mwicheichen aramas, iei mine ra likitala o feila seni. \s1 Kapas ais usun takises \sr 12.13-17 \r (Mat 22.15-22; Luk 20.20-26) \p \v 13 Iwe, ra tinala ekoch Farisi me ekoch chiechien Herotes, pwe repwe rawei Jesus lon an kapas. \v 14 Iwe, ra feito ren Jesus o üreni, “Sense, äm aia silei pwe ka kapas wenechar, nge kosap ekieki mine aramas ra eäni ekiek. Kosap nenengeni wisen eman, nge ka afalafala usun letipen Kot fän iten aramas. Kopwe ürenikem ika a pwüng ach sipwe mönätiu ach takises ngeni Sisar ika ese pwüng. \v 15 Ifa usun, sipwe takises ika sisap?” Nge Jesus a silei usun ar likatuputup. Iwe, a üreniir, “Pwota oua sotuni le säreei? Oupwe uwato rei eföü moni silifer, pwe üpwe katol.” \v 16 Iwe, ra uwato eföü moni ren. Mürin Jesus a aisiniir, “Liosun iö me iten iö ei won ei moni?” Ir ra pölüeni, “Liosun Sisar me itan.” \v 17 Mürin Jesus a üreniir, “Mi pwüng! Oupwe ngeni Sisar mine än Sisar, nge oupwe ngeni Kot mine än Kot.” Iwe, ra fokun mwar ren mine a pölüeniir won. \s1 Kapas ais usun manausefäl \sr 12.18-27 \r (Mat 22.23-33; Luk 20.27-40) \p \v 18 Mürin ekoch Satusi ra feito ren Jesus, ir chokewe mi apasa pwe aramas resap manausefäl seni mäla. Iwe, ra üreni Jesus, \x + \xo 12.18 \xt Föf 23.8\x* \v 19 “Sense, Moses a makei ei allük fän itach: ‘Are eman mwän a mäla, nge esap wor nöün me won pwülüan, pwiin ei mwän epwe fokun pwülüeni ei fefin, pwe epwe wor nöün fänäsengesin mwirimwirin pwiin we mi mäla.’ \x + \xo 12.19 \xt Tut 25.5\x* \v 20 Mi wor füman pwiin. Ewe mwänichi a pwülüeni eman fefin, nge lupwen a mäla, esap wor nöün. \v 21 Mürin ewe aruomanün a pwülüeni ewe fefin, o ätewe a pwal mäla, nge esap wor nöün. Iei usun a pwal fis ngeni ewe aülümanün, \v 22 pwal ngeni afömanün tori afümanün. Ekewe füman pwipwi ra pwülüeni ewe fefin, ir meinisin ra mäla, nge esap wor nöür. Lesopolan ewe fefin a pwal mäla. \v 23 Iwe, lon ewe ränin, lupwen ekewe sotup meinisin repwe manausefäl, iö me leir epwe pwülüeni ewe fefin? Pun ir me füman ra pwülüeni.” \p \v 24 Mürin Jesus a pölüeniir, “Ämi oua fokun mwäl! Oua silei pwota? Pun ousap silei makkeen ekewe Toropwe mi Pin ika än Kot manaman. \v 25 Pun lupwen ekewe sotup repwe manausefäl, resap pwüpwülü, pun repwe wewe ngeni ekewe chon läng. \v 26 Nge usun manausefälin sotup: Ousamwo aleani lon ewe puken Moses usun ewe iräfölüföl mi pulopulen ekkei? Seni lon ewe irä Kot a kapas ngeni Moses, ‘Ngang än Apraham, Isaak me Jakop we Kot.’ \x + \xo 12.26 \xt Eks 3.6\x* \v 27 Kot än ekewe mi manau Kot, nge sap än ekewe mi mäla. Ämi oua fokun mwäl.” \s1 Ewe Allük mi lap \sr 12.28-34 \r (Mat 22.34-40; Luk 10.25-28) \p \v 28 Nge a wor eman Sensen Allük ikenan, a rongorong mine ra kapasfengen won. A rongorong pwe Jesus a ngeni ekewe Satusi pölüenöchun ar kapas ais. Iwe, a feito ren Jesus o aisini, “Meni allük a kon aüchea seni meinisin?” \v 29 Jesus a pölüeni, “Iei ewe allük a kon aüchea, ‘Kopwe aüseling Israel: Ewe Samol ach Kot i chök ewe Samol mi Lapalap. \v 30 Kopwe echeni ewe Samol om Kot ren unusen lelukom, ren unusen ngünum, ren unusen ekiekum pwal ren unusen tufichum.’ \x + \xo 12.30 \xt Tut 6.3-5\x* \v 31 Nge iei ewe aruuen allük mi pwal aüchea, ‘Kopwe echeni chon arum usun püsin om echenuk.’ Esap wor eu allük mi aüchea seni ekei ruu allük.” \x + \xo 12.31 \xt Lif 19.18\x* \p \v 32 Iwe, ewe Sensen Allük a üreni Jesus, “Mi pwüng, sense, a let mine ka apasa. Ewe Samol, i chök Kot, esap wor eman kot lükün i. \x + \xo 12.32 \xt Tut 4.35\x* \v 33 Iwe, eman aramas epwe echeni Kot ren unusen lelukan, ren unusen ekiekin me unusen tufichin, epwe pwal echeni chon arun usun chök püsin an echeni. A men fokun aüchea än eman epwe aleasochisi ekei ruu allük, lap seni än epwe eäni asor man me sokopaten asor ngeni Kot.” \x + \xo 12.33 \xt Os 6.6\x* \v 34 Iwe, lupwen Jesus a mefi usun an tipachem le pölüeni, a üreni, “Kosap toau seni ewe Mwün Kot.” Mürin chök ei esap chüen wor eman a tongeni ais ngeni Jesus och kapas ais. \x + \xo 12.34 \xt Luk 10.25-28\x* \s1 Kapas ais usun Kraist \sr 12.35-37 \r (Mat 22.41-46; Luk 20.41-44) \p \v 35 Lupwen Jesus a afalafal lon ewe imwenfel, a aisini ekewe aramas eu kapas ais, “Ifa usun än ekewe Sensen Allük apasa, pwe Kraist epwe eman mwirimwirin Tafit? \v 36 Nge Ngünmifel a amefi ngeni Tafit pwe epwe apasa: \q1 ‘Ewe Samol a kapas ngeni ai Samol: Kopwe mot lepelifichi \q2 tori üpwe anomu chon oputom fän pecheöm.’ \x + \xo 12.36 \xt Kölf 110.1\x* \v 37 Ika Tafit a püsin aita ngeni Samol, epwe ifa usun än Kraist epwe tongeni eman mwirimwirin Tafit?” Iwe, ekewe aramas mi chomong ra efich an afalafal. \s1 Jesus a kapas usun än ekewe chon kaiö repwe afäliir ren ekewe Sensen Allük \sr 12.38-40 \r (Mat 23.1-36; Luk 20.45-47) \p \v 38 Iwe, Jesus a afalafaleer o üreniir, “Oupwe afälikemi ren ekewe Sensen Allük ra sani ar fetalfeil fän üfer mi langatam, ra pwal sani än aramas repwe kapong ngeniir fän menin lon ekewe lenien amömö, \v 39 ra aea ekewe lenien mot än ekewe meilap lon ekewe lenien felikis, pwal ekewe leni fän iten aramas mi iteföüla lon ekewe lenien kametip. \v 40 Ra angemwäli imwen ekewe fefin mi mä pwülüer, mürin ra einga ngeni aramas ar iotek mi langatam. Ätekewe repwe küna apwüng mi fokun chou.” \s1 Än ewe fefin mi mä pwülüan asor \sr 12.41-44 \r (Luk 21.1-4) \p \v 41 Lupwen Jesus a mot arun ewe lenien asor me lon ewe imwenfel, a nenengeni ekewe aramas mi uwalong ar asor lon ewe lenien asor. Chomong aramas mi pisekisek ra uwalong chomong moni. \fig Eman fefin mi wöüngau, a mä pwülüan, a feito.|src="avnt022.tif" size="span" loc="65" ref="12.42" \fig* \v 42 Mürin eman fefin mi wöüngau a mä pwülüan a feito o uwalong ruoföü kükün kapa, aüchean ina epwe ükükün senis eu. \v 43 Iwe, Jesus a körifengeni nöün kewe chon kaiö o apasa, “Üpwe ürenikemi pwe ei fefin mi wöüngau a mä pwülüan a uwalong chomong asor lon ewe lenien asor lap seni ekewe aramas meinisin. \v 44 Pun ir meinisin ra uwalong somwen wöür, nge neminei seni an wöüngau a uwalong meinisin mine a wor ren, a fangala meinisin mine a manau seni.” \c 13 \s1 Jesus a afalafal usun talan ewe imwenfel \sr 13.1-2 \r (Mat 24.1-2; Luk 21.5-6) \p \v 1 Iwe, lupwen Jesus a towu seni ewe imwenfel, eman lein nöün kewe chon kaiö a üreni, “Sense, nengeni lingöchün ekewe fau me ekewe imw!” \v 2 Nge Jesus a üreni, “Ka küna ekewe imw mi watte? Esap fokun wor eföü fau epwe chüen nom lon lenian. Ekewe fau meinisin repwe toropasetiu.” \s1 Riaföü me ninni \sr 13.3-13 \r (Mat 24.3-14; Luk 21.7-19) \p \v 3 Lupwen Jesus a mot won ewe chukun Olif pekilan ewe imwenfel, Petrus, James, Johannes me Andru chök ra feila ren. \v 4 Ra kapas ngeni, “Kose mochen ürenikem inet ekei mettoch ka fos usun repwe fis. Kopwe pwäri ngenikem asisilen fisin ekei mettoch meinisin.” \p \v 5 Iwe, Jesus a üreniir, “Oupwe mamasa, pwe esap wor eman epwe atupukemi. \v 6 Chomong aramas repwe feito fän itei o apasa, ‘Ngang Kraist.’ Iwe, repwe atupu chomong aramas. \v 7 Nge lupwen oupwe rongorong akürangen maun me pworausen maun, ousap niuokus. Ekei mettoch repwe fokun fis, nge esap tori mwo fansoun sopolan. \v 8 Ekewe fanü repwe fiufengen o ekewe mwü repwe maunfengen. Epwe wor chechen fanü me lengita ekis meinisin. Ekei riaföü ra usun chök ekewe metek eman fefin a eäni mwen an epwe nöünöüla. \p \v 9 Oupwe püsin mamasakemi. Pun repwe fötekinikemi o emwenikemiilong lon kapwüng. Repwe wichikemi lon ar kewe imwen felikis. Oupwe ütä mwen ekewe kepina me king pokitei, pwe oupwe pwärätä ngeniir mine a let. \v 10 Nge ewe Pworausen Manau epwe akom tori aramasen fanüfan meinisin. \v 11 Iwe, lupwen repwe fötekinikemi o emwenikemiilong lon kapwüng, ousap öüreki me mwan mine oupwe apasa. Lon ewe chök otun epwe torikemi mine oupwe apasa, pun sap ämi oupwe kapas, nge ewe Ngünmifel. \x + \xo 13.11 \xt Mat 10.17-20; Luk 12.11-12\x* \v 12 Iwe, pwipwi repwe afangamä pwiir ngeni mäla, eman sam epwe afangamä nöün, nge ekewe nau repwe ü ngeni semer me iner o aturuur, pwe repwe ninnila. \v 13 Aramas meinisin repwe oputakemi pokitei. Nge iö epwe likitü tori lesopolan epwe küna manau. \x + \xo 13.13 \xt Mat 10.22\x* \s1 Ewe mettoch mi eniweniw \sr 13.14-23 \r (Mat 24.15-28; Luk 21.20-24) \p \v 14 “Ämi oupwe küna ewe ‘Mettoch mi Eniweniw’ a nom lon ewe leni ia esap ürürün epwe nom ie. (Ewe chon aleani epwe fokun weweiti met wewen ei!) Mürin chokewe mi nom lon Jutea repwe sütä won ekewe chuk. \x + \xo 13.14 \xt Tan 9.27; 11.31; 12.11\x* \v 15 Eman aramas mi nom won imwan, esap wor an fansoun an epwe tötiu o tolong lon imwan pwe epwe angei och. \v 16 Nge eman mi nom lemäl, esap liwiniti imwan an epwe angei üfan sekit. \v 17 Riaföün ekewe fefin mi pwopwo me ekewe inelap mi oupwu nöür lon ekana rän. \v 18 Oupwe iotek pwe ei sokun riaföü esap fis lon fansoun patapat. \v 19 Pun riaföün lon ekana rän epwe fen lap seni ekewe riaföü mi fen fis seni lepoputän, lupwen Kot a föri fanüfan tori ikenai, esap pwal fissefäl ena sokun lon ekewe fansoun repwe feito. \x + \xo 13.19 \xt Tan 12.1; Pwär 7.14\x* \v 20 Nge are ach Samol esap amochomocha ekewe rän, esap wor eman aramas epwe manau. Nge pokiten chokewe a filiiretä a amochomochala ekewe fansoun riaföü. \p \v 21 Lon ena fansoun are eman epwe apasa ngenikemi, ‘Nengeni, iei i Kraist,’ ika ‘Nengeni, a nom ikenan,’ ousap lükü i. \v 22 Pun kraist chofona me soufos chofona repwe war o föri asisil me manaman, pwe repwe atupu ekewe chon fil are repwe tongeni. \v 23 Iei mine oupwe mamasa. Ngang üa pwäri ngenikemi ekei mettoch meinisin mwen ar repwe fis. \s1 Liwinsefäliton Nöün Aramas \sr 13.24-27 \r (Mat 24.29-31; Luk 21.25-28) \p \v 24 “Lon ekana rän, mürin ewe fansoun riaföü, akkar epwe rochola, maram esap chüen tittin, \x + \xo 13.24 \xt Ais 13.10; Sow 2.10,31; 3.15; Pwär 6.12; Is 32.7\x* \v 25 ekewe fü repwe turutiu me läng, nge ekewe manamanen läng repwe mwöküt seni lenier. \x + \xo 13.25 \xt Ais 34.4; Pwär 6.13; Sow 2.10\x* \v 26 Lon ena fansoun aramas repwe küna Nöün Aramas epwe feito won kuchu ren manaman me ling mi lapalap. \x + \xo 13.26 \xt Tan 7.13; Pwär 1.6\x* \v 27 Mürin epwe tinala ekewe chon läng lepelien fanüfan me rüanü, pwe repwe achufengeni nöün kewe chon fil seni lesopun fanüfan tori lesopun. \s1 Kapasen kait seni ewe irä fiik \sr 13.28-31 \r (Mat 24.32-35; Luk 21.29-33) \p \v 28 Oupwe kaiö eu lessen seni ewe irä fiik. Lupwen palan kana ra anüen fetil o popuetä le pwüküwu chöön, oupwe silei pwe a arap fansoun räs. \v 29 Iei usun lupwen oupwe küna pwe ekei mettoch repwe fis, oupwe silei pwe ewe fansoun a arapoto o molotä ngeni ar repwe pwönüetä. \v 30 Enlet, üpwe ürenikemi, pwe ei pilon aramas resap mäla, tori an epwe fisitä ekei mettoch meinisin. \v 31 Läng me fanüfan repwe morola, nge ai kapas kana resap fokun morola. \s1 Esap wor eman a silei ewe rän are ewe kulok \sr 13.32-37 \r (Mat 24.36-44) \p \v 32 “Esap wor eman a silei ewe rän are ewe kulok ekei mettoch repwe fis lon, ekewe mwo chon läng, ika ewe Nöün Kot resap pwal silei, pwe ewe Sam chök. \x + \xo 13.32 \xt Mat 24.36\x* \v 33 Oupwe mamasa o afälikemi, pun ousap silei inet ewe fansoun epwe war lon. \v 34 Epwe usun chök eman mwän a saila toau, nge a likitala nöün chon angang pwe repwe tümwünü meinisin mine a eäni. A awisa ngeni eman me eman an angang o allük ngeni ewe chon mamasa ewe asamalap, pwe epwe mamas. \x + \xo 13.34 \xt Luk 12.36-38\x* \v 35 Iei mine oupwe mamasa, pun ousap silei inet samolun ewe imw epwe war, are epwe war lekuniol, are lukenipwin, are wünümweerän, are lesosor. \v 36 Are epwe müttir feito, esap öch an epwe künok lon om möür. \v 37 Mine üa ürenikemi, üa üreni aramas meinisin: Oupwe mamasa.” \c 14 \s1 Ra rawei Jesus \sr 14.1-2 \r (Mat 26.1-5; Luk 22.1-2; Joh 11.45-53) \p \v 1 Iei a chök ruu rän mwen ewe ränin Pasofer me ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon. Iwe, ekewe souasor mi lap me ekewe Sensen Allük ra ekieki usun eu alen ar repwe turufi Jesus le monomon, pwe repwe niela. \x + \xo 14.1 \xt Eks 12.1-8\x* \v 2 Ra apasa, “Esap tufich ach sipwe föri ei raw fansoun ei chulap, pwe ekewe aramas resap afitikoko.” \s1 Jesus a kepit me lon Petania \sr 14.3-9 \r (Mat 26.6-13; Joh 12.1-8) \p \v 3 Iwe, Jesus a nom lon Petania lon imwen Simon, eman mwän mi üri rupun pwötür me mwan. Lupwen Jesus a mongö ren, eman fefin a tolong ren fän eu lö mi fokun pwokus o mömong mi för seni ewe irä nart, a nom lon eu rume seni ewe fau itan alapaster. Neminei a amökkü ei rume o ninätiu ewe lö won möküren Jesus. \x + \xo 14.3 \xt Luk 7.37-38\x* \v 4 Iwe, ekoch me lein ekewe aramas mi nom rer ra wowongau o kapasfengen lefiler, “Pwota a asolapala ei lö? \v 5 Pun eman a tongeni amömöla won lap seni ükükün ülüpükü föün moni silifer o fangala ewe moni ngeni ekewe chon wöüngau.” Iwe, ra fokun apwüngü ei fefin. \v 6 Nge Jesus a üreniir, “Oupwe likitala neminei. Pwota oua osukosuka? A föri ngeniei eu föför mi fokun mürina. \v 7 Pun ekewe chon wöüngau repwe nom remi fansoun meinisin, oua tongeni alisiir iteiten fansoun oua mochen. Nge ngang üsap nonomfochofoch remi. \x + \xo 14.7 \xt Tut 15.11\x* \v 8 Neminei a föri ükükün met a tongeni. A ninätä ewe lö woi pwe epwe amolaei ngeni ai üpwe tolong lon peias. \v 9 Enlet, üpwe ürenikemi: Ekis meinisin won unusen fanüfan ia aramas repwe afalafalafeil ie ewe Pworausen Manau, ikenan aramas repwe pwal apworausa mine neminei a föri pwe achechemen itan.” \s1 Jutas a tipeeu ngeni an epwe afangamä Jesus \sr 14.10-11 \r (Mat 26.14-16; Luk 22.3-6) \p \v 10 Mürin Jutas Iskariot, eman me lein ekewe engol me ruoman chon kaiö, a feila ren ekewe souasor mi lap fän iten an epwe afangamä ngeniir Jesus. \v 11 Iwe, lupwen ar rongorong mine a üreniir, ra pwapwa o pwon ngeni pwe repwe ngeni moni. Iei mine Jutas a kütta eu fansoun mi fich pwe epwe tongeni atolonga Jesus lepöür. \s1 Jesus me nöün kewe chon kaiö ra mongö ewe mongön Pasofer \sr 14.12-21 \r (Mat 26.17-25; Luk 22.7-14,21-23; Joh 13.21-30) \p \v 12 Iwe, lon aeuin ränin ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon, ewe rän ra niela ekewe lam fän iten ewe mongön Pasofer, nöün Jesus kewe chon kaiö ra aisini, “Ia ka mochen sipwe feila ie o amolätä fän itom ewe mongön Pasofer?” \v 13 Mürin Jesus a tinala ruoman me lein nöün kewe chon kaiö o öüröürer, “Oupwe feila lon ewe telinimw. Ikenan oupwe churi eman mwän mi mwärei eu rume a wor koluk lon. Oupwe tapwela mürin \v 14 tori ewe imw a tolong lon. Iwe, oupwe üreni mine imwan ewe, ‘Nöüm sense a apasa: Ia a nom ie ewe ruum äm me nei kewe chon kaiö aipwe mongö ewe mongön Pasofer?’ \v 15 Mürin epwe aiti ngenikemi eu ruum mi watte a nom asan, a molotä pisekin lon. Iwe, ikenan oupwe amolätä ewe mongö fän itach.” \p \v 16 Iwe, ekewe chon kaiö ra feila, ra tolong lon ewe telinimw o küna meinisin usun mine Jesus a fen üreniir. Iwe, ra amolätä ewe mongön Pasofer. \v 17 Iwe, lupwen a tori lekuniol, Jesus me nöün kewe engol me ruoman chon kaiö ra wareiti ewe leni. \v 18 Lupwen ar mot ngeni chepel o mongö, Jesus a apasa, “Enlet, üpwe ürenikemi, eman me leimi epwe afangamäei, eman mi etiei le mongö.” \x + \xo 14.18 \xt Kölf 41.9\x* \v 19 Iwe, ekewe chon kaiö ra lolilen ren ekei kapas o popuetä le ais ngeni Jesus eman mürin eman, “Ifa usun, esap fen ngang ena.” \v 20 Jesus a pölüeni, “Epwe eman me leimi ekei engol me ruoman, ätewe mi etiei le otukalong anen we pilawa lon ewe sepi. \v 21 Nöün Aramas epwe mäla usun a fen mak lon ekewe Toropwe mi Pin. Nge feiengauen ätewe mi afangamä Nöün Aramas. Epwe fen öch ngeni ei mwän are esap uputiu.” \fig “Oupwe angei, iei inisi.”|src="avnt023.tif" size="span" loc="72" ref="14.22" \fig* \s1 Ewe mongön ach Samol \sr 14.22-26 \r (Mat 26.26-30; Luk 22.14-20; 1.Kor 11.23-25) \p \v 22 Iwe, lupwen ar mongöfengen, Jesus a angei pilawa, a iotekin kilisou won o a kinikisietiu. A ineti ngeni nöün kewe chon kaiö o apasa, “Oupwe angei, iei inisi.” \v 23 Mürin a angei eu kap, a iotekin kilisou ngeni Kot won o ngeni eman me eman leir. Iwe, ir meinisin ra ün seni. \v 24 Jesus a apasa, “Iei chai mi ninnila fänäsengesin chomong aramas, ei cha a anükünükü än Kot pwon ngenikich. \x + \xo 14.24 \xt Eks 24.8; Jer 31.31-34\x* \v 25 Enlet üpwe ürenikemi, pwe üsap chüen ünümi seni ei wain tori ewe rän lupwen üpwe ünümi ewe wain mi fö lon Mwün Kot.” \v 26 Mürin ar eäni echö kölün kilisou ra towu seni ewe imw o feila ngeni ewe Chukun Olif. \s1 Jesus a osuni pwe Petrus epwe amam i \sr 14.27-31 \r (Mat 26.31-35; Luk 22.31-34; Joh 13.36-38) \p \v 27 Iwe, Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö, “Ämi meinisin oupwe sü seniei o likitieila, pun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, ‘Kot epwe niela ewe chon mas, nge ekewe sip repwe toropasfeil.’ \x + \xo 14.27 \xt Sek 13.7\x* \v 28 Nge mürin ai manausefälitä, üpwe akomwola mwemi Kalilea.” \x + \xo 14.28 \xt Mat 28.16\x* \p \v 29 Iwe, Petrus a üreni Jesus, “Ikamwo ir meinisin repwe likitukela, ngang üsap fokun likituk.” \v 30 Jesus a üreni Petrus, “Enlet, üpwe ürenuk, lepwin ei mwen ewe chuko epwe kö fan ruu, en kopwe amamäsiniei fän ülüngat.” \v 31 Nge Petrus a pölüeni fän pöchökül, “Are üpwe fen etuk le mäla, üsap fokun amamäsinuk.” Pwal ekewe chon kaiö meinisin ra apasa ei ititin fos. \s1 Jesus a iotek lon Ketsemane \sr 14.32-42 \r (Mat 26.36-46; Luk 22.39-46) \p \v 32 Iwe, ra feila ngeni ewe leni itan Ketsemane. Iwe, Jesus a üreni nöün kewe chon kaiö, “Oupwe nom ikei, nge ngang üpwe feila ekis o iotek.” \v 33 Iwe, a aweinala Petrus, James me Johannes, pwe repwe fiti. Mürin a popuetä le letipeta o riaföü. \v 34 Iwe, a üreniir, “Riaföün letipei a fokun wattela, pwe üa arap ngeni ai üpwe mäla. Oupwe nonom ikei o mamasa.” \v 35 Mürin Jesus a feila ekis, a chapetiu le pwül o iotek, pwe ika epwe tufich ei fansoun riaföü epwe feil seni. \v 36 Iwe, a iotek, “Semei, semei! Mettoch meinisin ra tufich ngonuk. Kose mochen kopwe angei seniei ei kapen riaföü. Nge esap letipei epwe fis, pwe letipom.” \p \v 37 Mürin Jesus a liwiniti ekewe ülüman chon kaiö, nge a küneer, pwe ra möür. Iwe, a üreni Petrus, “Simon, ka annut. Kosap tongeni mamasa lon eu chök kulok? \v 38 Oupwe mamasa o iotek, pwe ousap turutiu lon sosot. Ewe ngün a mochen pwora, nge ewe fituk a apwangapwang.” \p \v 39 Iwe, Jesus a pwal liwinsefälila o iotek lon ewe chök ititin fos a eäni me mwan. \v 40 Mürin a liwinsefäliti ekewe chon kaiö, nge a pwal küneer, pwe ra möür, pun ra fokun chouchou. Iwe, resap silei mine repwe üreni Jesus. \p \v 41 Iwe, lupwen Jesus a liwinsefälitiir fan aülüngatin, a üreniir, “Ifa usun, oua chüen annut o asösö? A naf! A tori ewe otun. Nengeni Nöün Aramas epwe oolong lepöün chon tipis. \v 42 Ou pwätä, ousipwe feila. Nengeni, iei i ewe mwän epwe afangamäei.” \s1 Ra fötekini Jesus \sr 14.43-52 \r (Mat 26.47-56; Luk 22.47-53; Joh 18.3-12) \p \v 43 Iwe, lupwen Jesus a chüen kapas, Jutas, eman ekewe engol me ruoman chon kaiö, a war. Eu mwichen aramas mi chomong ra eti fän nöür ketilas me wokur wok. Ir ätekewe ekewe souasor mi lap, ekewe Sensen Allük me ekewe souakom ra ökünöör. \v 44 Ätewe mi afangamä a ngeniir eu asisil o a üreniir, “Ätewe ngang üpwe mitiri, ina i ewe mwän. Oupwe turufi o etekinala, nge oupwe mamasaöchü.” \p \v 45 Lupwen Jutas a war, a müttir feiliti Jesus o üreni, “Sense”, a pwal mitiri. \fig Ekewe aramas ra turufi Jesus o fötekini.|src="avnt024.tif" size="span" loc="65" ref="14.46" \fig* \v 46 Iei mine ekewe aramas ra turufi Jesus o fötekini. \v 47 Nge eman me lein ätekewe mi ü arun a weitawu nöün ketilas o pöküela eu selingen nöün ewe Souasor mi Lap chon angang. \v 48 Mürin Jesus a üreniir, “Ifa usun, ngang eman chon afitikoko, pwe oua feito fän nöümi ketilas me wokumi wok, pwe oupwe turufiei? \v 49 Iteiten rän üa nom remi o afalafal lon imwenfel, nge ämi ousap fötekiniei. Nge iei kapasen ekewe Toropwe mi Pin epwe pwönüetä.” \x + \xo 14.49 \xt Luk 19.47; 21.37\x* \v 50 Iwe, ekewe chon kaiö meinisin ra likitala Jesus o süla. \p \v 51 Eman alüal a tapwela mürin Jesus, esap üföüf och, nge a chök finiti ngeni echö chenikam. Iwe, lupwen ar turufi, \v 52 a süla fan an selela, nge a likitala ngeniir chenikaman. \s1 Jesus a ü me mwen ewe mwichen soupwüng \sr 14.53-65 \r (Mat 26.57-68; Luk 22.54-55,63-71; Joh 18.13-14,19-24) \p \v 53 Mürin ra etekinala Jesus lon imwen ewe Souasor mi Lap. Ikenan ekewe souasor mi lap meinisin, ekewe souakom me ekewe Sensen Allük ra mwichfengen ie. \v 54 Iwe, Petrus a tapwela mürin Jesus me toau o tolong lon ewe leni lükün imwen ewe Souasor mi Lap. Ikenan a mot ren ekewe chon mas o apwichikara ren ewe ekkei. \v 55 Iwe, ekewe souasor mi lap me unusen ewe mwichen soupwüng ra kütta mine repwe tip ngeni Jesus, pwe repwe atipisi ngeni mäla. Nge resap küna och tipis ren. \v 56 Chomong chon pwärätä ra chofonatä mine ra tip ngeni, nge ar kapasen tipetipmwäl ngeni esap wewefengen. \v 57 Ekoch ra ütä o apasätä ar kapasen tipitipmwäl ngeni, o ra apasa, \v 58 “Äm aia rongorong an apasa, ‘Ngang üpwe atai ei imwenfel mi för ren pöün aramas, nge lon ükükün ülüngat rän üpwe aüsefälietä pwal eu esap förien pöün aramas.’” \x + \xo 14.58 \xt Joh 2.19\x* \v 59 Iei mwo met ra apasa, nge ar kapasen pwärätä esap wewefengen. \p \v 60 Mürin ewe Souasor mi Lap a ütä me mwer meinisin o aisini Jesus, “Ifa usun, esap wor om kapasen pölüeni ngeni ekei kapasen atutur ekei mwän ra aturuk won?” \v 61 Iwe, Jesus a chök fanafanala, nge esap pölüeni och. Ewe Souasor mi Lap a pwal aissefäl ngeni, “Ifa usun, en ewe Kraist, Nöün ewe Kot aramas ra mwareiti?” \v 62 Jesus a pölüeni, “Ewer, ngang ätewe. Ämi oupwe küna Nöün Aramas epwe mot lepelifichin ewe mi Unusen Manaman, epwe feito won ekewe kuchun läng.” \x + \xo 14.62 \xt Tan 7.13\x* \v 63 Iwe, ewe Souasor mi Lap a kamwei üfan o apasa, “Pwota sipwe chüen mochen angei kapasen atutur? \v 64 Oua püsin rongorong an kapasen turunufas. Met oua ekieki usun?” Iwe, ir meinisin ra apwüngala fän itan pwe a tipisin mäla. \x + \xo 14.64 \xt Lif 24.16\x* \v 65 Mürin ekoch me leir ra popuetä le atufa, ra pwölüela won mesan o öfönü. Iwe, ra üra, “Kopwe pwäri ngenikem iö a öfönuk.” Nge ekewe chon mas ra etekinala o wichi. \s1 Petrus a amamäsini Jesus \sr 14.66-72 \r (Mat 26.69-75; Luk 22.56-62; Joh 18.15-18,25-27) \p \v 66 Iwe, lupwen Petrus a nom lon ewe leni lükün imwen ewe Souasor mi Lap, eman föpwül, nöün ewe Souasor mi Lap chon angang, a feito ren. \fig A ekilolilen o kechü.|src="avnt025.tif" size="span" loc="80" ref="14.72" \fig* \v 67 Iwe, a küna Petrus pwe a apwichikara inisin, iwe, a newenewen ngeni o apasa, “En pwal eman mi eti Jesus seni Nasaret.” \v 68 Nge Petrus a amam o apasa, “Üsap silei are weweiti mine ka kapas usun.” Mürin a feiliwu lon ewe al ngeni ewe asamalap. \v 69 Iwe, ewe föpwül a künasefäli Petrus me ikenan o apasasefäli ngeni chokewe mi ü arun, “Ei mwän eman nöün Jesus kewe chon kaiö.” \v 70 Nge Petrus a amamsefäl. Ekis chök fansoun mürin, chokewe mi üfeil arun ra pwal üreni Petrus, “Enlet, en eman ekewe chon kaiö, pun en pwal eman re Kalilea.” \v 71 Nge Petrus a popuetä le püsin otteki inisin o akapel ngeniir, “Üsap silei ei mwän oua kapas usun.” \v 72 Lon ewe chök otun ewe chuko a kökkö fan aruan. Mürin Petrus a chechemeni ekewe kapas Jesus a apasa ngeni, “Mwen än ewe chuko epwe kökkö fan aruan, en kopwe amamäsiniei fan ülüngat.” Iwe, a ekilolilen o kechü. \c 15 \s1 Ra etekinala Jesus mwen Pilatus \sr 15.1-5 \r (Mat 27.1-2,11-14; Luk 23.1-5; Joh 18.28-38) \p \v 1 Iwe, lupwen a ränila, ekewe souasor mi lap ra mwichfengen me ekewe souakom, ekewe Sensen Allük me unusen ewe mwichen soupwüng, pwe repwe pwüngüpwüngfengen won met repwe föri. Ra föti Jesus o etekinala ren Pilatus, pwe epwe apwüngü. \v 2 Iwe, Pilatus a aisini Jesus, “Ifa usun, en nöün chon Juta we king?” Jesus a pölüeni, “Ewer, usun om apasa.” \v 3 Iwe, ekewe souasor mi lap ra atipisi Jesus won chomong mettoch. \v 4 Iei mine Pilatus a pwal kapas ais ngeni Jesus, “Ifa usun, esap wor om kapasen pölüen? Nengeni, chomongun ekewe mettoch ra atipisuk won.” \v 5 Nge Jesus esap chüen pölüeni och. Iei mine Pilatus a mairü. \s1 A pwüngüla pwe Jesus epwe mäla \sr 15.6-15 \r (Mat 27.15-26; Luk 23.13-25; Joh 18.39–19.16) \p \v 6 Iteiten ier, lupwen a tori ewe mongön Pasofer, Pilatus a soun amusala eman chon fötek, iö ekewe aramas ra tüngor. \v 7 Iwe, a wor eman mwän lon imwen fötek itan Parapas, i eman me lein ekewe chon afitikoko mi niela aramas. \v 8 Iwe, lupwen ewe mwichen aramas ra chufengen, ra tüngor ngeni Pilatus pwe epwe föri usun mine a piin föföri fän iter. \v 9 Nge Pilatus a aisiniir, “Ifa usun, oua mochen pwe üpwe amusa ngenikemi ewe kingen chon Juta?” \v 10 Pun Pilatus a mefi, pwe ekewe souasor mi lap ra etekinala Jesus pwe epwe kapwüng pokiten ar lolowo. \p \v 11 Nge ekewe souasor mi lap ra pese ngeni ewe mwichen aramas pwe repwe tüngor Pilatus, pwe epwe amusa ngeniir Parapas, nge sap Jesus. \v 12 Iwe, Pilatus a aissefäl ngeniir, “Nge met üpwe föri ngeni ätewe oua aita ngeni kingen chon Juta?” \v 13 Ra kökkö fän leüömong, “Kopwe iräpengesi!” \v 14 Pilatus a pwal aisiniir, “Pwota? Met sokun föför mi ngau a föri?” Nge ir ra chök alapala ar kökkö, “Kopwe iräpengesi!” \v 15 Iei mine Pilatus a apwönüetä mochenin ewe mwichen aramas o amusa ngeniir Parapas. Iwe, a üreniir, pwe repwe wichi Jesus o etekinala, pwe epwe iräpenges. \s1 Ekewe sounfiu ra turunufasei Jesus \sr 15.16-20 \r (Mat 27.27-31; Joh 19.2-3) \p \v 16 Iwe, ekewe sounfiu ra etekinalong Jesus lon ewe leni lükün ewe imwen kepina o körifengeni unusen ar we mwichen sounfiu. \v 17 Ra aüfa ngeni echö üf mi parachol, mürin ra fittiifengeni palen iräfölüföl o isetä won möküren Jesus pwe mwärin. \fig Ra üttüt won üfan kewe...|src="avnt026.tif" size="span" loc="90" ref="15.24" \fig* \v 18 Mürin ra popuetä le kapong ngeni, “Kopwe manauatam, en Kingen chon Juta!” \v 19 Ra wichi möküran ngeni efoch wok o atufa, ra fotopwäsuk mwan o pomwen fel ngeni. \v 20 Lupwen ra wes le turunufasei, ra pwiliti seni ewe üf mi parachol o aüfa ngeni püsin üfan kewe. Mürin ra etekinala pwe epwe iräpenges. \s1 Jesus a iräpenges \sr 15.21-32 \r (Mat 27.32-44; Luk 23.26-43; Joh 19.17-27) \p \v 21 Iwe, lupwen ar feila won ewe al, ra churi eman mwän itan Simon seni Kirene, a feito seni lemäl pwe epwe tolong lon ewe telinimw. Ekewe sounfiu ra echimwa ngeni an epwe mwärei än Jesus iräpenges. Simon semen Aleksanter me Rufus. \x + \xo 15.21 \xt Rom 16.13\x* \v 22 Iwe, ra emwenala Jesus lon ewe leni itan Kolkota, wewen “Lenien Pösökün Mökür.” \v 23 Ikenan ra sotuni le aünü ngeni Jesus wain mi nofitfengen me och säfei itan mör, nge esap mochen ünümi. \fig “Kopwe tötiu seni ewe iräpenges!”|src="avnt027.tif" size="span" loc="76" ref="15.30" \fig* \v 24 Mürin ra iräpengesi Jesus. Ra üttüt won üfan kewe o ngeni eman me eman leir met üttian. \x + \xo 15.24 \xt Kölf 22.18\x* \p \v 25 Iwe, kulok tiu lesosor ra iräpengesi Jesus. \v 26 Iwe, iei makkeen mine ra tip ngeni: “Ewe Kingen chon Juta.” \v 27 Ra pwal iräpengesi ruoman chon solä arun Jesus, eman a nom lepelifichin, nge eman lepelimöngun. \v 28 [Iwe, a pwönüetä mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “A alealong lein ekewe chon pupungau.”] \x + \xo 15.28 \xt Ais 53.12\x* \p \v 29 Iwe, ekewe aramas mi pwere seni ra turunufasei Jesus, ra alifechifech ngeni o apasa, “Aa! En ewe ka ekiekin atai ewe imwenfel o aüsefälietä lon ükükün ülüngat rän. \v 30 Kopwe tötiu seni ewe iräpenges o püsin amanauok.” \p \v 31 Pwal ekewe souasor mi lap me ekewe Sensen Allük ra takirin ämängaua Jesus o kapasfengen lefiler, “A amanaua ekoch, nge esap tongeni püsin amanaua. \v 32 Iei i ewe a apasa pwe i Kraist, ewe Kingen Israel, epwe tötiu seni ewe iräpenges iei chök, pwe aipwe küna o lükü.” Pwal ätekewe mi eti Jesus le iräpenges ra eäni kapasen turunufas ngeni. \s1 Jesus a mäla \sr 15.33-41 \r (Mat 27.45-56; Luk 23.44-49; Joh 19.28-30) \p \v 33 Lupwen a tori leoloasen ewe rän, unusen ewe fanü a rochopwak lon ükükün ülüngat kulok. \v 34 Iwe, kulok ülüngat Jesus a kökkö fän mwelian mi leüömong, “Eloi, Eloi, lama sapaktani!” wewen “Ai Kot, ai Kot, pwota ka likitieila?” \x + \xo 15.34 \xt Kölf 22.1\x* \v 35 Lupwen ekoch kewe aramas mi ü arun ra rong ekei kapas, ra apasa, “Ou rongorong, a köri Elias.” \v 36 Eman me leir a säto ren fän eu farawa, a otukalong lon wain mi mwäl o pachetä lesopun efoch iich. Mürin a pöüetä ewe iich ngeni awen Jesus o üra, “Sipwe witiwit, sipwe pii ika Elias epwe feito o uwätiu me won ewe iräpenges.” \x + \xo 15.36 \xt Kölf 69.2\x* \v 37 Iwe, Jesus a leüömong le puchör, mürin a mäla. \p \v 38 Iwe, ewe chechen mangaku lon imwenfel a kam seni won tori fan, pwe a wor ruu kinikin. \x + \xo 15.38 \xt Eks 26.31-33\x* \v 39 Lupwen ewe meilapen sounfiu mi ü mwen ewe iräpenges a rong o küna usun än Jesus mäla, a apasa, “Enlet, ei mwän wesewesen Nöün Kot.” \p \v 40 Iwe, mi pwal wor fefin ikenan mi aköürü me toau, me lein ekei fefin Maria Maktalene, Maria inen James ewe kükün me Josef pwal Salome. \v 41 Ekei fefin ra tapwela mürin Jesus lupwen a nom lon Kalilea o ra tümwünü ngeni met a eäni osupwang. Pwal chomong fefin mi etätä Jesus Jerusalem ra nom ikenan. \s1 Jesus a peias \sr 15.42-47 \r (Mat 27.57-61; Luk 23.50-56; Joh 19.38-42) \p \v 42 Iei ewe räninamol, wewen, ewe rän mwen ewe ränin sapat. Iwe, lekuniolun ei rän \v 43 Josef seni Arimatea, i eman me lein ewe mwichen soupwüng mi iteföüla, a pwal ösüküsükü waren ewe Mwün Kot, a feito ren Pilatus fän pöchökülen letipan o tüngor somän Jesus. \v 44 Nge Pilatus a weitifengeni lupwen an rong pwe Jesus a fen mäla. A titi ewe meilapen sounfiu o aisini are Jesus a fen mäla. \v 45 Iwe, lupwen a rong seni ewe meilapen sounfiu pwe Jesus a fen mäla, a mwütätä somän ngeni Josef. \v 46 Iwe, Josef a fen möni echö mangaku mi pwechepwech o mürina. A angeatiu ewe somä seni won ewe iräpenges, a finiti ngeni ewe mangaku mi pwechepwech o peiaseni lon eu peias mi för lon achau. Mürin a asokopanato eföü fau mi watte o pine ngeni mesen ewe peias. \v 47 Iwe, Maria Maktalene me Maria inen Josef ra küna ia ra peiaseni ie somän Jesus we. \c 16 \s1 Jesus a manausefäl \sr 16.1-8 \r (Mat 28.1-8; Luk 24.1-12; Joh 20.1-10) \p \v 1 Wesin ewe ränin sapat Maria Maktalene, Maria inen James me Salome ra kamö lö pwokus, pwe repwe feila o epiti somän Jesus we. \fig Ekewe fefin ra towu seni ewe peias o süla...|src="avnt028.tif" size="col" loc="47" ref="16.8" \fig* \v 2 Iwe, lesosorusichin ewe aeuin ränin wiik, lupwen akkar a tötä, ra feila ren ewe peias. \v 3 Iwe, ra kapasfengen lefiler, “Iö epwe pünüüw ngeni kich ewe fau seni mesen ewe peias?” \v 4 Nge lupwen ar neneloi ewe peias, ra küna pwe ewe fau mi fokun watte a fen mwöküt seni mesen ewe peias. \v 5 Iwe, lupwen ar tolong lon ewe peias, ra küna eman alüal mi üföüf echö üf mi pwechepwech, a mot lepelifichin ewe peias me epek. Iwe, ra fokun rükö. \v 6 Ewe alüal a üreniir, “Ousap rükö, üa silei pwe oua kütta Jesus ewe re Nasaret, ewe mi iräpenges. Esap nom ikei, pwe a manausefälitä. Oupwe katol ewe leni ia ra peiaseni ie. \v 7 Iei oupwele feila o üreni nöün kewe chon kaiö pwal Petrus, pwe epwe akomwola mwer Kalilea. Ikenan repwe küna i, usun a fen üreniir.” \x + \xo 16.7 \xt Mat 26.32; Mark 14.28\x* \p \v 8 Iwe, ekewe fefin ra towu seni ewe peias o süla fän ar chechech me rükö. Nge resap apasa och ngeni eman, pun ra niuokus. \f + \fr 16.8 \ft Lon ekoch Toropwe mi Pin minen lomlom iei sopolan ewe Pworausen Manau makkeen Markus.\f* \s1 Jesus a pwä ngeni Maria Maktalene \sr 16.9-11 \r (Mat 28.9-10; Joh 20.11-18) \p \v 9 \f + \fr 16.9 \fq Pwal eu kapasen sopolan minen lomlom \fv \ft 9\+fv* \ft [Iwe, ekewe fefin ra feila ren Petrus me chiechian kewe o apworausa ngeniir lon kapas mochomoch meinisin mine ewe alüal a fen kapas ngeniir usun. \fv \ft 10\+fv* Mürin ei, püsin Jesus a nöünöü nöün kewe chon kaiö pwe repwe arongafeili seni ötiu tori lotou fisilan ewe kapas mi pin, iei ewe Porausen Manau esemüch.]\f*[Mürin än Jesus manausefäl, lesosorusichin aeuin ränin wiik, a akomwen pwä ngeni Maria Maktalene, i neminewe Jesus a atowu ekewe füman anün rochopwak seni. \v 10 Iei mine a feila o asile ngeni chiechian kewe mi letipeta o kechü usun mine a küna. \v 11 Nge lupwen ar rongorong pwe Jesus a manau o neminewe a küna, resap lükü i. \s1 Jesus a pwä ngeni ruoman chon kaiö \sr 16.12-13 \r (Luk 24.13-35) \p \v 12 Mürin ei, Jesus a pwä lon pwal eu sokun lapalap ngeni ruoman me lein ekewe chon kaiö, lupwen ra fetal lemälen ewe fanü. \v 13 Ekei ruoman ra liwiniti ekewe ekoch chon kaiö o apworausa ngeniir usun mine ra küna. Nge ir resap lüküür. \s1 Jesus a pwä ngeni ekewe engol me eman chon kaiö \sr 16.14-18 \r (Mat 28.16-20; Luk 24.36-49; Joh 20.19-23; Föf 1.6-8) \p \v 14 Mürilan meinisin Jesus a pwä ngeni ekewe engol me eman chon kaiö lupwen ra mongöfengen. Iwe, a fönöör pokiten esap wor ar lükülük, ra pwal tipeförea, pun resap lükü alon chokewe ra küna pwe Jesus a manausefäl. \v 15 Iwe, a üreniir, “Oupwe feila lon unusen fanüfan o afalafala ewe Pworausen Manau ngeni aramas meinisin. \x + \xo 16.15 \xt Föf 1.8\x* \v 16 Iö a lükülük o papatais epwe küna manau, nge iö esap lükülük epwe angei liwinin an tipis. \x + \xo 16.16 \xt Föf 1.9-11\x* \v 17 Iwe, chokewe mi lükülük repwe angei tufich pwe repwe föri ekei manaman: Repwe asüela anün rochopwak fän itei, repwe fos lon kapasen ekis. \v 18 Are repwe amwöchü serepenit ika ünümi poison, resap feiengau ren. Repwe pwal iseis pöün won chon samau, iwe, repwe pöchökületä.” \s1 Jesus a feitä läng \sr 16.19-20 \r (Luk 24.50-53; Föf 1.9-11) \p \v 19 Mürin än Jesus fos ngeni nöün kewe chon kaiö a feitä läng o mottiu lepelifichin Kot. \fig Ekewe chon kaiö ra feila o afalafal ekis meinisin.|src="avnt029.tif" size="span" loc="76" ref="16.20" \fig* \v 20 Iwe, ekewe chon kaiö ra feila o afalafal ekis meinisin. Nge ewe Samol a etiir lon ar angang o anüküchara ar afalafal pwe a let ren ekewe manaman ra föri.]