\id JER \h JEREMAIA \toc1 Jeremaia \toc2 Jeremaia \toc3 Jer \mt1 Jeremaia \ib \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Jeremaia, pun mine a mak lon, püsin pworausan me an kewe kapasen osuni. Wewen ei it Jeremaia: Kot a tekia, Kot a atekiatäi ika Kot a pöütala. \iot II. Chon makei ei puk: Jeremaia \iot III. Itelapemongen ei puk: Pwüng a afefeitäi eu mwü, nge tipis a afefeitiua o aitengaua. \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Än chon Juta tipis a atoto wor feiengau, pwe ra oola Papilon. \iot V. Masouen ei puk Jeremaia: Lon ei puk a mak pworausen ewe soufos Jeremaia me an kapasen osuni. Jeremaia a manau arapakan ngeni ewe ier 627 tori 560 mwen Kraist (B.C.) Lupwen an angang fansoun langatam a üreni ekewe chon Israel, pwe Kot epwe afeiengaueer pokiten ar angang ngeni anümwäl me ar tipis. Jeremaia a chüen manau, lupwen a fis osunian, pwe Jerusalem a oolong fän nemenien Nepukatnesar ewe kingen Papilon. A küna pwe ewe telinimw me ewe imwenfel ra tala, nge ewe kingen Juta me chomong chon Juta ra oola Papilon. Jeremaia a pwal osuni pwe lon eu fansoun ekewe aramasen Juta repwe liwinsefälito seni ar oola o försefäli mwüür. Ewe puken Jeremaia a kinikinitiu lon limu kinikin: \io2 1. Kot a köri Jeremaia o akünöü. \io2 2. Än Kot kapas ngeni ewe mwün Juta me nöün kewe king lupwen fansoun än Josia, Jehoiakim, Jehoiachin me Setekia nemenem. \io2 3. Ekoch sokun kapasen osuni me pworaus mi aüchea usun manauen Jeremaia, Paruk nöün Jeremaia we seketeri a makei. \io2 4. Än Kot kapas usun ekewe mwün lükün. \io2 5. Pworausen lesopolan usun än Jerusalem tala me än ekewe aramas oola Papilon. \io1 Jeremaia eman mwän mi fokun tongei aramasan, a pwal oput an epwe asile ngeniir usun ewe apwüng epwe toriir. Fän chomong a kapas fän mwökütükütün lelukan usun an riaföü, pokiten Kot a köri pwe epwe eman soufos. Än ewe Samol mi Lapalap kapas a usun chök ekkei me lon lelukan, esap tongeni amwöchalong lon. Ekoch kapas mi fokun aüchea me lon ei puk resap chök pworaus fän iten ewe fansoun weires Jeremaia a nom lon, nge a pworaus usun ewe fansoun epwe fis eu pwon mi fö, eu pwon nöün Kot kewe aramas repwe apwönüetä, nge esap eman epwe achema ngeniir kapasan, pun epwe mak lon leluker. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Kot a köri Jeremaia \ior 1.1-19\ior* \io1 Kapasen osuni lon mwün Josia, Jehoiakim, Jehoiachin me Setekia \ior 2.1–25.38\ior* \io1 Pworaus mi fis ngeni Jeremaia \ior 26.1–45.5\ior* \io1 Kapasen osuni usun feiengauen ekewe mwü \ior 46.1–51.64\ior* \io1 Jerusalem a tala \ior 52.1-34\ior* \c 1 \s1 Kot a köri o akünöü Jeremaia \sr 1.1-19 \p \v 1 Iei apworausaen Jeremaia nöün Hilkia we mwän, i eman me lein ekewe souasor mi nom lon Anatot lon fanüen Peniamin. \v 2 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia lon engol me ülüngatin ierin mwün Josia ewe kingen Juta nöün Amon we mwän. \x + \xo 1.2 \xt 2.King 22.3–23.7; 2.Kron 34.8–35.19\x* \p \v 3 Ewe Samol mi Lapalap a pwal kapas ngeni Jeremaia lon mwün Joiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän. Mürin a pwal kapas ngeni fän chomong tori sopolan ewe engol me euin ierin mwün Setekia ewe kingen Juta nöün Josia we mwän. Iwe, lon alimuen maramen ei ier ekewe chon Jerusalem ra oola. \x + \xo 1.3 \xt 2.King 23.36–24.7; 2.Kron 36.5-8; 2.King 24.18–25.21; 2.Kron 36.11-21\x* \p \v 4 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeniei, \v 5 “Üa sileek me mwen kosamwo fis me lon letipen inom, nge me mwen om kosamwo uputiu üa filuk. Üa awisok pwe kopwe eman soufos ngeni chon ekewe mwü.” \v 6 Mürin üa üra, “Ai Kot Samol mi Lapalap, nengeni, üsap sile fos, pun ngang eman mi chök ier kükün.” \v 7 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kosap apasa pwe en eman mi chök ier kükün. Pun kopwe feila ren chokana meinisin üpwe tinukela rer, nge kopwe apasa meinisin mine üa akünö ngonuk. \v 8 Kosap niuokusitiir, pun ngang üpwe etuk o tümwünuk. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \v 9 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a aitiewu pöün, a atapa awei o üreniei, “Nengeni, üa anöünöüuk fos. \v 10 Lon ei rän üa awisok pwe kopwe nemenem won ekewe fanü me mwü, pwe kopwe üttiretä o kupiretiu, kopwe atarela o atururetiu, kopwe pwal aüretä o fotukiir.” \p \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a aisiniei, “Jeremaia, met ka küna?” Nge üa pälüeni, “Üa küna efoch palen ewe irä almont.” \v 12 Mürin ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “A pwüng mine ka küna, pun üa tümwünü ai kapas pwe üpwe apwönüetä.” \v 13 Mürin ewe Samol mi Lapalap a pwal aisiniei, “Met ka küna?” Nge üa pälüeni, “Üa küna eu nape mi pur, nge a päito seni efeng.” \v 14 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Feiengau epwe towu seni efeng o feito won chon ei fanü meinisin. \v 15 Pun üpwe körato chon ekewe mwün efeng meinisin pwe repwe feito. Ar kewe king repwe anomu ar lenien motun king lon ekewe asamalapen Jerusalem me pwelin ünükün tittin pwal ünükün ekewe telinimwen Juta meinisin. \v 16 Üpwe apwüngü nei aramas pokiten ar föföringau meinisin. Ra likitieila, ra asor ngeni pwal ekoch kot o fel ngeni mine ra püsin föri ren pöür. \v 17 Nge en Jeremaia kopwe amolokotä. Kopwe feila o üreniir meinisin mine üa akünö ngonuk. Kosap rükö rer, pwe üsap arüköök me fän meser. \v 18 Nengeni, ikenai üpwe apöchökülok pwe kopwe wewe ngeni eu telinimw mi pöchökül tittin, kopwe wewe ngeni efoch ür seni mächä me eu tit seni piras, pwe kopwe ü ngeni unusen ei fanü, ngeni ewe kingen Juta me ekewe nöüwisen Juta, ekewe souasor me aramasen ei fanü. \v 19 Ir repwe maun ngonuk, nge resap tongeni akufuk, pun ngang üa etuk pwe üpwe tümwünuk. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 2 \s1 Kot a tüngor ngeni ekewe chon Israel mi kul seni, pwe repwe liwinto ren \sr 2.1–3.5 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 2 pwe üpwe feila o aronga ngeni chon Jerusalem alon, \q1 “Israel, üa chechemeni om angangöch ngeniei leföpwülum we, \q1 pwal om echeniei, lupwen sa kärän pwüpwülü. \q1 Üa chechemeni usun om etifeiliei lon ewe fanüapö, \q1 lon eu fanü esap wor eman a fofot ie. \q1 \v 3 Israel, en ka pin fän itei, \q1 ngang echök üa nöünuk. \q1 Chokewe meinisin mi afeiengauok üa ariaföüür o afeiengaueer. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 4 Oupwe aüseling alon ewe Samol mi Lapalap, ämi mwirimwirin Jakop, ämi chon ekewe ainangen Israel meinisin. \q1 \v 5 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Met mwäli ämi kewe lewo ra küna, \q1 pwe ra feila toau seniei? \q1 Ra fel ngeni ekewe uluulun anümwäl mi lomotongau \q1 o wiliti aramas mi lomotongau. \q1 \v 6 Resap ekiekiei, \q1 nge ngang üa fen amanaueer seni ewe fanü Isip \q1 o emwenirela lon ewe fanüapö. \q1 Ei fanüapö eu fanü mi pön o pwokurokur, \q1 eu fanü esap püngütiu üt won, a chök wor feiengau lon, \q1 eu fanü esap wor eman a nom ie, \q1 esap pwal wor eman a mochen pwerela won. \q1 \v 7 Ngang üa emwenirelong lon eu fanü mi fokun res, \q1 pwe repwe pwapwa le mongö uan o pwapwaiti ekewe mettoch mi mürina lon. \q1 Nge lupwen ra tolong lon, ra alimengaua fanüei \q1 o föri pwe fanüei epwe anioput. \q1 \v 8 Ekewe souasor resap ais, ‘Ifa i ewe Samol mi Lapalap?’ \q1 Chokewe mi silelap allük resap sileei, \q1 ekewe souemwen ra ü ngeniei, \q1 nge ekewe soufos ra osuni fän iten ewe anü Paal \q1 o fel ngeni ekewe uluulun anümwäl mi lomotongau. \b \q1 \v 9 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe atipisi nei kewe aramas, \q1 üpwe pwal atipisi mwirimwirir kewe. \q1 \v 10 Oupwe feila ngeni ewe fanü Saipiros o katol, \q1 oupwe tinala eman lon ewe fanü Ketar o nenengenifichi. \q1 Oupwe pi ika mi wor ena sokun lapalap mi fis ikenan. \q1 \v 11 Esap wor chon eu mwü mi ekesiwili ar kewe kot, \q1 nge ir resap wesewesen kot. \q1 Nge nei aramas ra ekesiwiliei \q1 ngang ar we Kot mi ling \q1 ngeni pwal ekoch kot mi lomotongau. \q1 \v 12 Iei üpwe kapas ngeni läng usun ei, \q1 pwe epwe mairü o weitifengeni ren mine a fis. \q1 \v 13 Pun nei aramas ra föri ruu tipis: \q1 Ra likitieila, \q1 ngang ewe puächen kolukun manau, \q1 nge ra tuw chönüttu fän iter, \q1 sokun chönüttu mi sangang, esap tongeni mwöch koluk lor. \b \q1 \v 14 Ifa usun, Israel eman amanau? \q1 Ifa usun, a upulong lon eu familien chon angang? \q1 Pwota chök chon oputan ra liapeni? \q1 \v 15 Ra leüömong le wörüwör ngeni usun laion ra wörüwör. \q1 Ra ataela fanüan, \q1 an kewe telinimw ra tatakis, nge resap chüen so. \q1 \v 16 Pwal ekewe aramasen Memfis me Tapanes \q1 ra reipöpöla meten möküran. \q1 \v 17 Ifa usun, sap püsin en Israel ka awarato womw ei feiengau \q1 ren om likitieila ngang ewe Samol mi Lapalap, \q1 lupwen üa emwenukela won ewe al? \q1 \v 18 Met om feiöch ren om feila Isip \q1 pwe kopwe ün seni kolukun ewe chanpupu Nil? \q1 Ika met om feiöch ren om feila Asiria \q1 pwe kopwe ün seni kolukun ewe chanpupu Oifrat? \q1 \v 19 Püsin om kewe föföringau repwe apwünguk, \q1 nge om kul seniei epwe atipisuk. \q1 Kopwe mefi pwe a ingau o weires ngonuk om kopwe likitieila, \q1 ngang ewe Samol mi Lapalap om we Kot. \q1 Esap wor menini me reöm. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap, ewe Kot mi Unusen Manaman üa kapas.” \p \v 20 Ewe Samol mi Lapalap a pwal apasa, \q1 “Chomong ier ra la, en Israel, kosap mochen anomuk fän ai nemenem. \q1 Kosap mochen aleasochisiei o fel ngeniei. \q1 Nge ka fel ngeni ekewe koten leres \q1 won iteiten chuk \q1 pwal fän iteiten irä mi mwuresires. \q1 \v 21 Nge ngang üa fotukuk usun efoch irän wain mi mürina, \q1 a pwük seni föün mi unusen mürina. \q1 Pwota ka ingauala \q1 o wiliti efoch irän wain mi mwacho o lomotongau? \q1 \v 22 Inamwo ika ka püsin limetuk ren sarasko \q1 o sopuluk ren chomong soop, \q1 limengauen om tipis a chüen nom fän mesei. \q1 \v 23 Pwota ka tongeni apasa, ‘Ngang üsap limengau. \q1 Ngang üsap fel ngeni ekewe anü Paal.’ \q1 Kopwe nenengeni om kewe föför ka föriir me lon ewe lemol \q1 o chechemeni mine ka föri. \q1 Ka usun chök eman liefefinin kamel mi säfeil ekis meinisin, \q1 lupwen a mochen etieti. \q1 \v 24 Ka pwal usun chök eman liafefinin aas mi mwacho mi nom lon ewe fanüapö \q1 a afongofonga ewe asepwäl lon fansoun an mochen etieti. \q1 Iö a tongeni pinei an mochen? \q1 Ekewe ätemwän mi tapweri resap resin kütta, \q1 pun repwe küna lon fansoun ar etieti. \q1 \v 25 Kopwe tümwünü pwe pecheöm esap malülü \q1 ika chiorom esap pwasapwas \q1 ren om tap me mürin pwal ekoch kot. \q1 Nge en ka apasa, ‘Üsap chüen tongeni kulsefäl. \q1 Üa echeni ekewe koten ekis, \q1 üpwe chök tapwela mürir.’ \p \v 26 Usun eman chon solä a itengau lupwen a oo, iei usun ämi chon Israel oupwe itengau: Ämi me ämi kewe king, pwal nöümi kewe nöüwis, nöümi kewe souasor me soufos. \v 27 Oupwe itengau ämi meinisin mi kapas ngeni efoch irä, ‘En semem,’ nge ngeni eföü fau, ‘En ka nöünikeemitiu.’ Pun oua kulu sökürümi ngeniei, nge ousap kulu mesemi ngeniei. Nge lupwen fansoun osukosuk oua apasa, ‘Kopwe feito o amanauakem.’ \v 28 Nge ikafa ir ämi kewe kot oua püsin föri fän itemi? Ir repwe feito o manauakemi lon fansoun ämi osukosuk are ra tongeni. Pun ükükün chomongun ämi kewe telinimw, iei ükükün chomongun ämi kewe kot, ämi chon Juta.” \p \v 29 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Pwota oua lal ngeniei? Ämi meinisin oua ü ngeniei. \v 30 Esor lomoten ai apwüngükemi, pun ousap mirit ren. Usun eman laion mi kütta ochan, iei usun ämi oua niela nöümi kewe soufos. \v 31 Ämi aramasen Israel, oupwe aüselinga aloi. Ifa usun, üa wewe ngeni eu fanüapö me remi, ika eu fanüen rochopwak me feiengau? Pwota ämi nei aramas oua apasa, ‘Äm aipwe chök föri letipem, aisap chüen liwinsefälito reöm.’ \v 32 Ifa usun, eman föpwül a tongeni manlükala foutan, ika eman fin apwüpwülü söfö üfan üföüfen apwüpwülü? Nge nei aramas ra manlükieila lon chomong rän resap lea. \p \v 33 Israel, ka fokun silelap le kütta alen om kamwet. Pwal ekewe fefin mi fokun ingau ra tongeni kaiö senuk. \v 34 A pwä me won ufom chan ekewe chon wöüngau esap wor ar tipis, nge ka küna pwe sap ir chon solä. Iei mwo an fis ekei föför meinisin, \v 35 nge ka apasa, ‘Esap wor ai tipis. Ellet ewe Samol mi Lapalap ese chüen song ngeniei.’ Nge ngang üpwe apwünguk pokiten om apasa pwe esap wor om tipis. \v 36 Pwota a fokun mecheres ngonuk om kopwe siwili alom? Kopwe lichipüng ren chon Isip, usun ka fen lichipüng ren chon Asiria. \v 37 Kopwe pwal kul seni Isip o rotiu fän om säw, pun ngang ewe Samol mi Lapalap üa oput chokewe ka eäniir apilükülük. Kosap feiöch rer.” \c 3 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Are eman mwän a pöütala pwülüan, nge neminewe a feila o pwüpwülü ngeni pwal eman, ifa usun, ätewe epwe tongeni pwülüenisefäli neminewe? Ifa usun, ewe fanü esap fokun limengau ren? Nge en, Israel, a wor chomong noum kamwet. Ifa usun, kopwe chüen tongeni liwinitiei? \v 2 Kopwe netä won ungen ekewe chuk o nenengeni. Ifa usun, epwe wor eu leni ia en kosap fangala inisum ie? Ka nissoal lepekin ekewe al o awiti ekewe kamwet ka akawit usun eman chon Arapia lon fanüapö. En ka alimengaua ewe fanü ren om föförün lisowu. \v 3 Iei mine esap chüen püng üt, nge ütten leres esap fis. Ka fen mesemau usun eman fin lisowu, kosap sile säw. \v 4 Nge iei ka üreniei, ‘En semei, ka tongeei seni leküküni. \v 5 Ifa usun, kopwe song fochofoch ngeniei? Ifa usun, kopwe lingeringeritiei tori feilfeilachök?’ Iei usun om kapas, nge ka chök föri ekewe föför mi ngau meinisin ka tongeni föri.” \s1 Kot a tüngor ngeni chon Israel me chon Juta pwe repwe ekieksefäl \sr 3.6–4.4 \p \v 6 Iwe, lon mwün ewe king Josia ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Ka küna mine chon Israel mi kirikiringau ra föri? Ra kul seniei o feitä won ekewe chuk meinisin pwal fän ekewe irä meinisin mi mwuresires o fel ngeni ekewe koten ekis. Ren ei ra kirikiringau ngeniei. \x + \xo 3.6 \xt 2.King 22.1–23.30; 2.Kron 34.1–35.27\x* \v 7 Iwe, ngang üa ekieki pwe mürin ar föför meinisin repwe liwinitiei. Nge resap liwinitiei. Nge ekewe chon Juta mi pwal kirikiringau ra küna ei. \v 8 Ra pwal küna pwe üa pöütala Israel, usun eman mwän a pöütala pwülüan. Üa tinirela pokiten ra kirikiringau ngeniei ren ar fel ngeni pwal ekoch kot. Nge ekewe chon Juta mi kirikiringau resap niuokus. Ra pwal föri ei sokun föför, \v 9 nge resap fokun säw ren. Ra alimengaua ewe fanü ren ar fel ngeni fau me mwüch, iei ar angangen lisowu. \v 10 Nge mine a ngau seni kei, pwe ekewe chon Juta mi kirikiringau ra chök pwomweni pwomwen ar liwinitiei, nge sap seni unusen letiper. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 11 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Iei mwo än chon Israel kul seniei, nge a pwä pwe ra pwüng lap seni chon Juta mi kirikiringau. \v 12 Kopwe feila o aronga ekei kapas ngeni chon Israel, ‘Oupwe liwinto, ämi chon Israel mi kirikiringau. Üsap chüen wowoon song ngenikemi, pun üa eäni ümöümöch, nge üsap song ngenikemi tori feilfeilachök. \v 13 Oupwe chök pwärätä ämi tipis, pwe oua ü ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. Oupwe pwärätä pwe oua chiechi ngeni ekewe koten ekis fän ekewe irä mi mwuresires, ousap pwal aleasochisi ai kapas. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 14 Oupwe liwinto rei, ämi aramas mi kirikiringau, pun ngang echök üa nöünikemi. Üpwe angeikemi akaeman seni iteiten ekewe telinimw, nge akaruoman seni iteiten ekewe eterekes o emwenikemiilong lon Sion. \v 15 Üpwe ngenikemi souemwen mi lelukeni lelukei, repwe emwenikemi fän silelap me weweöch. \v 16 Lon ekana rän, lupwen oupwe chomongola me lon ewe fanü, aramas resap chüen kapas usun ai we pworun pwon. Esap chüen nom lon ekiekir, resap pwal chüen chechemeni ika mefi pwe esap chüen nom. Resap pwal chüen försefäli ewe pworofel. \v 17 Are epwe tori ena fansoun, Jerusalem epwe iteni än ewe Samol mi Lapalap lenien mot, nge chon ekewe mwü meinisin repwe mwichefengen lon Jerusalem pwe repwe fel ngeniei. Resap chüen ülöförea le apwönüetä ekiekingauen leluker. \v 18 Lon ekana rän chon Juta me chon Israel repwe chufengen, repwe feitopök seni ewe fanü efeng ia ra oola ie, o liwinla ngeni ewe fanü üa ngeni ämi kewe lewo, pwe repwe fanüeni.’” \p \v 19 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a apasa, \q1 “Üpwe fokun pwapwa le atolongakemi lon tettelin nei mwän \q1 o ngenikemi eu fanü mi mürina, \q1 eu fanü mi fokun mürina seni fanüen chon ekewe mwü. \q1 Üa mochen pwe oupwe kökköri ngeniei, ‘Semem,’ \q1 nge ousap fokun chüen kul seniei. \q1 \v 20 Ellet, ämi chon Israel oua kirikiringau ngeniei, \q1 usun eman fefin a kirikiringau ngeni pwülüan o likitala. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \b \q1 \v 21 Aramas ra rongorong mwelien ekewe chon Israel won ungen ekewe chuk, \q1 ra kechü o tütüngormau, \q1 pun ra föri chomong tipis \q1 o manlükala ewe Samol mi Lapalap ar we Kot. \q1 \v 22 Oupwe liwinto, ämi meinisin mi kul seni ewe Samol mi Lapalap, \q1 i epwe awesi ämi kirikiringau. \p Nge ämi oupwe apasa, “Ewer, äm aipwe liwinto ren ewe Samol mi Lapalap, pun i äm we Kot. \v 23 Ellet, äm fel ngeni ekewe uluulun anümwäl won ungen ekewe chuk esap alisikem. Ellet, ewe Samol mi Lapalap äm we Kot i ewe Chon Amanau fän iten Israel. \v 24 Nge ren äm fel ngeni ewe anü Paal mi ässäw, aia lus won meinisin mine äm kewe lewo ra angang ngeni seni me lom. Aia lus won nöüm pwiin sip me kow, pwal nöüm alüal me föpwül. \v 25 Aipwe chapala lepwül fän säw, nge itengau epwe pwölükem. Pun aia tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot, äm me äm kewe lewo seni lesäräföm tori ikenai. Äm aisap aleasochis ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot.” \c 4 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Are oupwe liwinto, ämi chon Israel, oupwe fokun liwinitiei. Are oupwe atoauala ekewe uluulun anümwäl mi anioput me fän mesei, nge ousap chüen tokola, \v 2 are oupwe pwon fän akapel itei fän let, pwüng me wenechar, mürin chon ekewe mwü repwe kütta ar feiöch me rei, repwe pwal mwareitiei.” \v 3 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeni ekewe chon Juta me chon Jerusalem, “Oupwe tuw ewe pwül esamwo tu, nge ousap amworafeili ekewe pwükil lein iräfölüföl. \x + \xo 4.3 \xt Os 10.12\x* \v 4 Ämi chon Juta me chon Jerusalem, oupwe apwönüetä ämi pwon ngeniei, ngang ämi Samol mi Lapalap, o apinikemi fän itei. Are ousap föri ei, ai lingeringer epwe towu usun ngetengeten ekkei, pokiten ekewe föför mi ngau oua föriir. Epwe ngetenget, nge esap wor eman epwe kunuela.” \s1 Kot a apasa pwe ewe fanü Juta epwe tö ren sounfiu \sr 4.5-31 \q1 \v 5 Oupwe asilefeili lon Juta o arongafeili lon Jerusalem, \q1 “Oupwe ettiki ewe rappwa lemenen ewe fanü, \q1 oupwe kökkö fän leüömong o apasa, \q1 ‘Ousipwe chufengen o feilong lon ekewe telinimw mi pöchökül tittir.’ \q1 \v 6 Oupwe aüetä eu asisil won ewe al mi ale ngeni Sion, \q1 oupwe süla ngeni eu lenien kinamwe, nge ousap mang. \q1 Pun ewe Samol mi Lapalap epwe awarato feiengau me watten tatakis seni efeng. \b \q1 \v 7 Usun eman laion a towu seni pwangan, \q1 iei usun ewe chon atai mwü a feiliwu. \q1 A likitala lenian pwe epwe ataela fanüemi, \q1 ämi kewe telinimw repwe tatakisitiu, \q1 pwe resap chüen so. \q1 \v 8 Pokiten ei oupwe üföüf üf seni tuk, oupwe kechü o ngüngüres. \q1 Pun än ewe Samol mi Lapalap song mi fokun watte \q1 esap säp senikemi.” \p \v 9 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Lon ena rän leluken ewe king me ekewe nöüwis repwe kisikisila, ekewe souasor repwe rükö, nge ekewe soufos repwe mairü.” \v 10 Mürin, üa apasa, “Ai Kot, Samol mi Lapalap, ka wesewesen atupu ekei aramasen Jerusalem ren om apasa pwe epwe wor kinamwe, nge efoch ketilas a fen arap ngeni chiorer.” \p \v 11 Lon ena fansoun eman epwe üreni ekei aramasen Jerusalem, “Eu asepwäl mi pwichikar epwe enito seni won ungen ekewe chuk mi amassawa me lon ewe fanüapö o eniti ekewe aramas. Ei asepwäl esap fän iten an epwe limeti ekewe föün wiich o ässala pöör, \v 12 nge epwe eu asepwäl mi fokun pöchökül, epwe enito fän än ewe Samol mi Lapalap allük. Püsin i epwe atowu pwüngün an kapwüng ngeniir.” \v 13 Nengeni, ewe chon oput a feito usun kuchu, an kewe wokenin maun ra feito usun eu ewiniär, nge nöün kewe oris ra müttir seni ekewe ikel. Feiengauach, pun sipwe tatakis. \v 14 En Jerusalem, kopwe limeti lelukom seni om föföringau, pwe kopwe manau. Ifa ükükün fansoun an epwe nom lomw om kewe ekiekingau. \v 15 Chon künö seni Tan pwal seni ekewe chukun Efraim ra asilefeili ewe pworausen afeiengau. \v 16 Repwe asile ngeni chon ekewe mwü o arongafeili ngeni chon Jerusalem pwe ekewe mwichen sounfiu ra feito seni eu fanü toau. Repwe akkapwas ngeni ekewe telinimwen Juta. \v 17 Repwe pwelifeili Jerusalem usun chon tümwünü eu tanipi, pokiten an ü ngeniei, iei alon ewe Samol mi Lapalap. \v 18 Om kewe lapalap me om kewe föför ra awarato ei feiengau womw. Iei popun ka küna apwüng ren, eu apwüng mi fokun aweires. A fokun küw lelukom. \q1 \v 19 Üa fokun riaföü, üa fokun riaföü. \q1 Üa wilikilikiei fän ai cheuch. \q1 Riaföün letipei! Lelukei a fokun mwökütüküt. \q1 Üsap tongeni fanafanala. \q1 Üa rongorong tikin ewe rappwa \q1 mi tik fän iten maun. \q1 \v 20 Feiengau a chök afaün, \q1 unusen ewe fanü a tala. \q1 Imwei kewe imw mangaku ra müttir tatiu, \q1 pwölüpwöli ra kamwetiu lon eu chök otun. \q1 \v 21 Ifa ükükün fansoun ai üpwe chök küna ewe filäiken maun \q1 o rongorong tikin ewe rappwa? \q1 \v 22 Ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Nei aramas ra umwes, \q1 resap sileei. \q1 Ra usun chök semirit mi tiparoch, \q1 resap mirit. \q1 Ra sipeöch le föri mine a ngau, \q1 nge resap silei ar repwe föri föför mi öch.” \b \q1 \v 23 Üa nengeni fanüfan pwe a tala o pöön. \q1 Üa netä läng o küna pwe esap wor an saram. \q1 \v 24 Üa nengeni ekewe chuk o küna pwe ra chechech, \q1 ekewe chukutekison meinisin ra mwarorofeil. \q1 \v 25 Üa küna pwe esap wor eman aramas, \q1 pwal ekewe machang meinisin ra süla. \q1 \v 26 Üa küna pwe ewe fanü mi mürina a wiliti eu fanüapö, \q1 nge ekewe telinimwen lon ra tatakisila \q1 pokiten än ewe Samol mi Lapalap song mi fokun watte. \v 27 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Unusen ewe fanü epwe pönüla, nge üsap ataela unusan. \q1 \v 28 Ren ei fanüfan epwe letipeta, \q1 nge läng epwe cholola. \q1 Pun ngang üa kapas, \q1 nge üsap siwili ai ekiek, \q1 üa apwüngala mine üpwe föri, \q1 nge üsap akasiwili.” \b \q1 \v 29 Aramas meinisin lon ewe fanü ra süla, \q1 lupwen ra rong akürangen ekewe chon wawa oris me ekewe chon esefich. \q1 Ekoch ra sülong lon ekewe wöllap, \q1 ekoch ra töfetal won ekewe achau. \q1 Ekewe telinimw meinisin ra pöön, \q1 esap wor eman a imweimw lor. \q1 \v 30 Nge en, Jerusalem mi feiengau, met ka föri? \q1 Pwota ka üföüf üf mi parochol? \q1 Pwota ka foutei ngonuk fout seni kolt o teikei won mesom? \q1 A solap om alinga inisum. \q1 Noum kewe kamwet ra oputok \q1 o mochen angei manauom. \q1 \v 31 Üa rongorong eu puchör usun puchörun eman fefin mi tori an cheuchen fam, \q1 eu puchör fän riaföü usun puchörün eman fefin mi nöünätiu aemanün nöün. \q1 Üa rongorong puchörün Sion mi ngasalap, a aitiewu pöün o apasa, \q1 “Feiengauei, üa masaroch, \q1 nge chon niela aramas repwe angeala manauei.” \c 5 \s1 Än chon Jerusalem me chon Juta tipis \sr 5.1-31 \q1 \v 1 Oupwe akaliwin won ekewe alen Jerusalem, \q1 oupwe nenefetal o katol. \q1 Oupwe ouwasacha ekewe lenien amwicheich, \q1 are oupwe tongeni küna eman chök aramas \q1 mi föri mine a pwüng \q1 o kütta mine a wenechar, \q1 pwe ewe Samol mi Lapalap epwe amusala än chon ei telinimw tipis. \q1 \v 2 Inamwo ika ra apasa, “Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap,” \q1 nge ir ra chök akapelmwäl. \q1 \v 3 Ai Samol mi Lapalap, ifa usun, kosap kütta aramas mi wenechar? \q1 En ka niir, nge ir resap mefi riaföü. \q1 Ka afeiengaueer, nge ir resap mochen miritila ren. \q1 Ra tipepöchökül, nge resap fokun mochen ekieksefäl. \b \q1 \v 4 Mürin üa ekieki, “Ir chök aramas mi kis, \q1 esap wor ar mirit, \q1 pun resap silei letipen ewe Samol mi Lapalap \q1 ika än ar we Kot allük. \q1 \v 5 Üpwe feila ren ekewe aramas tekia \q1 o kapas ngeniir, \q1 pun ir repwe silei letipen ewe Samol mi Lapalap \q1 ika än ar we Kot allük.” \q1 Nge pwal ir resap mochen anomuur fän än ewe Samol mi Lapalap nemenem, \q1 resap pwal mochen aleasochis ngeni. \q1 \v 6 Iei mine eman laion seni ewe wöllap epwe niirela, \q1 eman wolif seni ewe fanüapö epwe afeiengaueer. \q1 Eman manmwacho itan lepart a operi ar kewe telinimw, \q1 epwe atatakisi ekewe aramas mi towu me lor, \q1 pokiten chomongun ar tipis \q1 me watten ar tokola seni Kot. \b \q1 \v 7 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Pwota üpwe amusala ämi tipis? \q1 Nöümi kewe ra likitieila \q1 o fel ngeni pwal ekoch kot resap wesewesen Kot. \q1 Ngang üa amongöör tori ra fokun mötüla, \q1 nge ir ra föri föförün lisowu \q1 o feila ren imwen ekewe fin lisowu. \q1 \v 8 Ir ra wewe ngeni oris mi amongööch o sarawarawfetal, \q1 eman me eman a mocheisou ngeni pwülüen chon arun. \q1 \v 9 Ifa usun, üsap apwüngüür pokiten ekei föför? \q1 Ifa usun, üsap ngeni chon ei sokun mwü chappen ar föför? \q1 \v 10 Üpwe tinala chon oputeer ren ar kewe tanipin wain pwe repwe ataela ar kewe irän wain, \q1 nge resap unusen atarela. \q1 Repwe pöküetiu palan kewe, \q1 pun resap ai. \q1 \v 11 Ekewe chon Israel me chon Juta ra fokun kirikiringau ngeniei. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 12 Nöün ewe Samol mi Lapalap aramas ra kapas mwäl usun o üra, “Esap föri och. Esor feiengau epwe feitiu woch, esap pwal torikich maun me lengita. \v 13 Ekewe soufos ra usun chök asepwäl, esap wor rer än Kot kapas. Iei mine epwe püsin fis ngeniir usun mine ra apasa.” \p \v 14 Iei popun ewe Samol mi Lapalap ewe Kot mi Unusen Manaman a apasa, “Pokiten ekewe aramas ra apasa ekei kapas, ngang üpwe föri pwe ai kewe kapas repwe usun chök ekkei me lon awom, nge ir repwe usun chök mwüch. Iwe, ewe ekkei epwe kenirela.” \v 15 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, üpwe awarato womi ämi chon Israel chon eu mwü mi feito seni toau. Ir chon eu mwü mi pöchökül o nom seni me lomlom, chon eu mwü ämi ousap weweiti ar kapas. \v 16 Nöür chon esefich ir mwän mi pwora, ra niela aramas, nge resap eäni tong. \v 17 Repwe enala enemi mongö pwal mine oua kini, o niela nöümi mwän me fefin. Repwe ochei nöümi pwiin sip me kow, pwal uän ämi irän wain me fik. Repwe pwal ataala ämi kewe telinimw mi pöchökül tittir oua eäniir apilükülük.” \p \v 18 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nge lon ena fansoun üsap pwal unusen arosala nei aramas. \v 19 Iwe, lupwen ekewe aramas repwe ais, ‘Pwota ewe Samol mi Lapalap ach we Kot a föri ngenikich ekei mettoch meinisin?’, mürin en Jeremaia kopwe üreniir, ‘Usun oua likitala Kot o angang ngeni pwal ekoch koten ekis me lon fanüemi, iei usun ämi oupwe angang ngeni chon ekis me lon eu fanü sap fanüemi.’ \v 20 Kopwe asile ngeni ekewe mwirimwirin Jakop ei pworaus o aronga ngeni chon Juta: \v 21 Oupwe rongorong ekei kapas, ämi aramas mi umwes o miritingau. A wor mesemi, nge ousap küna. A wor selingemi, nge ousap rongorong. \x + \xo 5.21 \xt Ais 6.9-10; Is 12.2; Mark 8.18\x* \v 22 Ngang ewe Samol mi Lapalap, pwota ousap meninitiei? Pwota ousap chechech me fän mesei? Üa anomu pi pwe kiännin matau, eu epet mi nom fochofoch esap tongeni tö ren sät. Inamwo ika ekewe no ra watte, resap tongeni lu seni ewe kiä, inamwo ika a wor öütöüt, nge esap tongeni atai. \x + \xo 5.22 \xt Hiop 38.8-11\x* \v 23 Nge ämi oua lukeni eu leluk mi ülöförea o lükümach, oua kul o feila seniei. \v 24 Ousap ekieki lon lelukemi, ‘Ousipwe meniniti ewe Samol mi Lapalap ach we Kot, mi fang ngenikich üt lon fansoun öch, mi fang ngenikich ewe ütten lefen me ütten leres o awarato ngenikich ewe fansoun kinikin iteiten ier.’ \v 25 Ämi kewe föför mi ngau ra atoka senikemi ekei fansoun öch, ämi tipis ra amwöchü senikemi ekei feiöch. \v 26 Pun aramasangau ra nom lein nei aramas. Ra op usun aramas ra op lupwen ra eseichi machang. Ra föri eu sär pwe repwe liapeni aramas. \v 27 Usun eu tittin machang a ur ren machang, iei usun imwer kewe ra ur ren pisekin solä. Iei popun a wor maner, ra pisekisekila, \v 28 ra pwal kitinupula o lükümisimis. Ar föföringau esap wor aükükün. Resap alisi ekewe mi mäsen lon kapwüng pwe repwe win, resap pwal peni ekewe chon mwelele pwe epwe toriir ar pwüüng. \v 29 Ifa usun, ngang ewe Samol mi Lapalap üsap apwüngüür pokiten ekei föför? Ifa usun, üsap ngeni chon ei sokun mwü chappen ar föför. \v 30 Och föför mi amairü o aniuokus a fis lon ei fanü: \v 31 Än ekewe soufos osuni a chofana, nge ekewe souasor ra nemenem fän püsin ar mochen. Nei aramas ra sani an epwe iei usun. Nge met repwe föri lon ewe fansoun sopolan?” \c 6 \s1 Än chon Jerusalem me chon Juta feiengau \sr 6.1-30 \p \v 1 Ämi chon ewe ainangen Peniamin, oupwe sü seni Jerusalem o sü ngeni anaie oupwe kinamwe me ie. Oupwe ettiki ewe rappwa me lon Tekoa, oupwe aüetä eu asisil won Pet-akerem, pun feiengau me tatakis mi watte epwe feito seni efeng. \v 2 Ewe telinimw Sion a fokun mürina o limelimöch, nge ngang üpwe ataela. \v 3 King kana repwe feito fiti nöür mwichen sounfiu pwe repwe maun ngeni Sion. Repwe aüetä imwer imw mangaku pwelin ünükün ia ra chök mochen aüetä ie. \v 4 Repwe apasa, “Ousipwe amol ngeni ach sipwe maun ngeni Jerusalem. Leoloas ousipwe maun ngeni. Feiengauach, pun ewe rän a mochomochola, nge a pwinitikich. \v 5 Ousipwe maun ngeni lon ei pwin o ataela an kewe imwen king.” \p \v 6 Pun iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, “Oupwe pöküetiu ekewe irä, oupwe senätä eu ororen maun ünükün Jerusalem. Üpwe apwüngü ei telinimw, pun angangen ariaföüü aramas a chök fifis lon. \v 7 Usun eu chönüttu a awora koluk mi fö, iei usun ewe telinimw a awora föföringau mi fö iteiten rän. Üa rongorong usun angangen mwäneson me kata a fis lon, üa chök küna chon samau me chon kinas. \v 8 Oupwe miritila, ämi chon Jerusalem! Pun are ousap, üpwe kul senikemi o awili ämi telinimw ngeni eu fanüapö ia esap wor eman a nonom ie.” \p \v 9 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ngeniei, “Kopwe elimelimala ekewe lusun mi chüen nom me lon Israel, usun eman a kiniela ekewe lusun föün irän wain, kopwe küttasefäli uän palan, usun eman mi kini föün irän wain.” \v 10 Nge üa apasa, “Iö üpwe fos ngeni o eäni kapasen fön ngeni? Iö epwe rongorong? Nengeni, ra pineela selinger pwe resap mochen rongorong om kapas. Ra takiri mine ka akünö ngeniei pwe üpwe üreniir. \v 11 Üa pwal eäni om lingeringer ngeniir, ai Samol mi Lapalap, nge üsap chüen tongeni amwöchü.” Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe eäni ai lingeringer won ekewe semirit mi nom won al, pwal won ekewe mwichen alüal. Ekewe mwän fiti pwülüer repwe oola, pwal ekewe chinlap me chokewe mi ieritam. \v 12 Chon ekis repwe imweni imwer kewe, repwe pwal fanüeni fanüer o pwülüeni pwülüer. Üpwe apwüngü chon ei fanü. \v 13 Pun seni ekewe mi kis tori ekewe mi lap ir meinisin ra kütta ar win fän pwüngingau. Pwal seni ekewe soufos tori ekewe souasor ir meinisin ra atupu aramas. \v 14 Ra atupun säfeni kinasen nei aramas ren ar apasa, ‘A wor kinamwe, a wor kinamwe,’ ngei ese wor kinamwe. \x + \xo 6.14 \xt Is 13.10\x* \v 15 Ifa usun, ra säw ren ar föri föför mi anioput? Apwi, resap fokun säw, esap pwal sokola wowor. Iei mine repwe pöütütiu lein chokewe mi pöütütiu, repwe feiengau lupwen üpwe apwüngüür. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 6.15 \xt Jer 8.10-12\x* \p \v 16 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Oupwe ütä ünükün ekewe al o katol, oupwe ais usun ekewe alen lom ifan ewe al mi mürina. Oupwe fetal won o küna kinamwe.” Nge ir ra apasa, “Äm aisap mochen fetal won.” \x + \xo 6.16 \xt Mat 11.29\x* \v 17 Mürin ewe Samol mi Lapalap a awisa chon mas womi o apasa, “Oupwe aüseling ngeni tikin ewe rappwan asilesil.” Nge ir ra apasa, “Äm aisap mochen aüseling.” \v 18 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Oupwe aüseling, ämi chon ekewe mwü, oupwe katol mine epwe fis ngeni nei aramas. \v 19 Oupwe aüseling, ämi chon fanüfan. Nengeni, üpwe awarato feiengau won ekewe aramas pwe uän ar föför, pokiten resap mochen aüselinga ai kewe kapas, ra pwal aleasolap ngeni ai kewe allük. \v 20 Met popun pwe ra uwato rei apach mi pwokus seni Sepa, ika ekewe nofitin mongö mi arar seni fanü toau? Üsap etiwa ar asoren kek, üsap pwal pwapwa ren ar kewe asor. \v 21 Iei mine üpwe anomu me mwen ekei aramas eu lenien chepetek, pwe repwe chepetek won. Ekewe sam pwal nöür kewe mwän, chon arur me chiechier repwe mäfeiengauepök.” \p \v 22 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, eu mwichen aramas a feito seni ewe fanü mi nom efeng, chon eu mwü mi fokun watte seni lesopun fanüfan, ra amolätä ngeni maun. \v 23 Ra amwöchü nöür esefich me wokur siles, ra ariaföüü aramas nge resap eäni tong. Ngüngün ar feito a usun ngüngün noon lematau. Ra wawa oris o tettel pwe repwe mauneek en, Jerusalem.” \v 24 Ekewe aramasen Jerusalem ra apasa, “Sa rongorong ei pworaus, pöüch ra chök ititiu. Niuokus watte a torikich, pwal cheuch a cherikich usun cheuchen fam a cheri eman fefin. \v 25 Sisap tongeni feiliwu lon ekewe mälämäl ika fetal won ekewe al, pun ewe mi oputakich a wor nöün ketilas, nge eniweniw a pweli ünüküch.” \v 26 Ewe Samol mi Lapalap a üreni nöün aramas, “Oupwe üföüf üf seni tuk o asokopelakemi lon falangen ekkei. Oupwe ngüngüres usun eman a ngüngüres won nöün aleman, oupwe fokun kechüangau, pun ewe chon kata epwe müttir wareitikemi. \p \v 27 Üa awisok, Jeremaia, pwe kopwe sotuni nei aramas usun eman a sotuni mächä. Kopwe sotuniir o küna ar kewe föför. \v 28 Ir meinisin ra ülöförea o ü ngeniei, ra usun chök piras me mächä. Ir meinisin ra chök föri föför mi ngau o luapasfetal. \v 29 Ewe um a fokun kü pwe epwe etelala ewe pilom. A lomotongau än ewe chon ketel angang, pun ekewe aramasangau resap imwüla. \v 30 Aramas ra aita ngeniir kiten silifer mi pöütüla, pun ngang ewe Samol mi Lapalap üa pöütirela.” \c 7 \s1 Oupwe siwili manauemi me ämi föför \sr 7.1-15 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Jeremaia, \v 2 pwe epwe feila o ütä leasamalapen ewe imwenfel. Epwe aronga ekei kapas ngeni ekewe chon Juta meinisin mi feito pwe repwe fel ngeni ewe Samol mi Lapalap, \v 3 “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Oupwe siwili manauemi me ämi kewe föför, pwe üpwe mwüt ngenikemi pwe oupwe nonom lon ei leni. \v 4 Ousap lükü ekei kapasen atuputup ra apasa, ‘Aisap feiengau. Iei än ewe Samol mi Lapalap imwenfel, än ewe Samol mi Lapalap imwenfel, än ewe Samol mi Lapalap imwenfel.’ \p \v 5 Oupwe wesewesen siwili manauemi me ämi kewe föför o wesewesen eäni pwüng lefilemi. \v 6 Oupwe ükütiu le ariaföüü ekewe chon ekis, ekewe mi mäsen ika ekewe fefin mi mä pwülüer. Oupwe ükütiu le niela chokewe esap wor ar tipis me lon ei leni. Oupwe ükütiu le fel ngeni pwal ekoch kot, pun ren ei oupwe chök atoto feiengau womi. \v 7 Are oupwe siwili manauemi, üpwe mwüt ngenikemi pwe oupwe nonom lon ei fanü üa ngeni ämi kewe lewo me lomlom, pwe repwe fanüeni tori feilfeilachök. \p \v 8 Nengeni, oua lükü kapasen atuputup esap wor lomotan. \v 9 Oua solä, niela aramas, föri föförün lisowu, akapelmwäl, keni apach mi pwokus ngeni ewe anü Paal o fel ngeni pwal ekoch kot ousap sileer me mwan. \v 10 Mürin, oua feito o ütä fän mesei lon ei imw mi föü itei won o apasa, ‘Sisap feiengau,’ nge oua chök sopwela le föri ekei föför mi anioput meinisin. \v 11 Ifa usun, ei imw a föü itei won a wiliti eu lenien open chon solä me remi? Püsin ngang üa küna mine oua föri. \x + \xo 7.11 \xt Mat 21.13; Mark 11.17; Luk 19.46\x* \v 12 Oupwe feila ren leniei we mi nom Silo, ewe ia üa akom le filätä pwe oupwe fel ngeniei ie. Oupwe nenengeni mine üa föri ngeni pokiten än ekewe aramasen Israel kewe föföringau. \v 13 Lupwen oua föri ekei föför meinisin, üa chök sopwela le fofos ngenikemi, nge ämi ousap mochen aüseling. Üa kökkörikemi, nge ousap mochen päpälüen. \v 14 Iei mine met üa föri ngeni Silo üpwe pwal föri ngeni ei imw mi föü itei won, oua anomu ämi apilükülük won. Üpwe pwal föri iei usun ngeni ei leni üa ngenikemi me ämi kewe lewo. \x + \xo 7.14 \xt Jos 18.1; Kölf 78.60; Jer 26.6\x* \v 15 Iwe, üpwe asükemiila seni fän mesei usun üa asüela märärimi kewe ekewe chon Israel. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \s1 Kot a song ren angangen anümwäl \sr 7.16-20 \p \v 16 Ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “En Jeremaia, kosap iotek fän iten ekei aramas, kosap siö ika iotek fän iter. Kosap tütüngor ngeniei fän iter, pun ngang üsap aüselingok. \v 17 Ifa usun, kosap küna mine ra föri me lon ekewe telinimwen Juta pwal lon ekewe alen Jerusalem? \v 18 Ekewe semirit ra os mwüch, ekewe sam ra soni ewe ekkei, nge ekewe fefin ra öüwa pilawa pwe repwe föri nokop fän iten ewe anü fefin ra aita ngeni kiwinen läng. Ra pwal ninätiu asorun ün ngeni pwal ekoch kot, pwe repwe ariaföüüei. \x + \xo 7.18 \xt Jer 44.17-19\x* \v 19 Ifa usun, ngang ewe ra ariaföüü? Apwi, püsin ir, ra pwal püsin atoto säw wor. \v 20 Iei mine ngang Kot ewe Samol mi Lapalap üpwe awarato ai song me lingeringer won ei leni, won aramas me man, won ekewe irän lemäl, pwal won uän ekewe irän lepwül. Ai song epwe kü, nge esap tongeni kunula.” \s1 Kot a apwüngü chon Juta pokiten ar ü ngeni \sr 7.21–8.3 \p \v 21 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, “Oupwe chök achu ämi mönün asoren kek ngeni ämi mönün ekewe sokopaten asor o ochei fituker meinisin. \v 22 Pun lupwen üa emwenawu ämi kewe lewo seni Isip, üsap kapas ngeniir ika allük ngeniir usun asoren kek me sokopaten asor. \v 23 Nge üa allük ngeniir pwe repwe aleasochisiei, mürin ngang üpwe ar Kot, nge ir repwe nei aramas. Repwe apwönüetä ai kewe allük pwe repwe feiöch ren. \v 24 Iwe, resap aleasochis ika aü selinger, nge ra chei püsin ar öüröür me ülöförean leluker mi ngau. Ra fen ingauala, nge resap öchüla. \v 25 Seni ewe rän ämi kewe lewo ra towu seni Isip tori ikenai üa chök titinala remi nei chon angang ekewe soufos meinisin. \v 26 Nge esap wor eman a aüselingaei ika aü selingan. Oua chök tipepöchökül o föri mine a ngau lap seni ämi kewe lewo. \p \v 27 Iei mine, Jeremaia, kopwe üreniir ekei kapas meinisin, nge ir resap aüseling ngonuk. Kopwe kökköriir, nge ir resap päpälüen. \v 28 Kopwe üreniir, ‘Ämi chon eu mwü ousap aleasochisi ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot, ousap etiwa an emirit. Kapas mi let ra morola, ra ükütiu seni lon awemi. \q1 \v 29 Oupwe fichiela meten möküremi o pöütala. \q1 Oupwe ngüngüres me won ungen ekewe chuk, \q1 pun ewe Samol mi Lapalap a pöütala \q1 o asechala ei täppin aramas mi nom fän an lingeringer.’” \v 30 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Ekewe chon Juta ra föri mine a ngau me fän mesei. Ra anomu ar kewe uluulun anümwäl üa oput lon ewe imw a föü itei won, pwe repwe alimengaua. \v 31 Ra aüetä eu lenien fel itan Tofet mi nom lon ewe lemolun Hinom, pwe repwe kenala nöür ät me nengin. Ei sokun föför üsap allük ngeniir, esap pwal nom lon ai ekiek. \x + \xo 7.31 \xt 2.King 23.10; Jer 32.35; Lif 18.21\x* \v 32 Iwe, epwe war ewe fansoun pwe ewe leni esap chüen iteni Tofet ika lemolun Hinom, nge epwe iteni lemolun ninni. Pun repwe peiaseni ekewe mi mäla lon Tofet, pokiten esap chüen wor lenien peias ekis meinisin. \v 33 Iwe, ekewe machang me ekewe manmwacho repwe ochei fituken ekei somä, nge esap wor eman epwe eniweer. \v 34 Iwe, üpwe aükätiu kölün mweireir me pwapwa pwal apwapwan mongön apwüpwülü me lon ekewe telinimwen Juta pwal won ekewe alen Jerusalem. Pun ewe fanü epwe wiliti eu fanü mi pöön. \x + \xo 7.34 \xt Jer 16.9; 25.10; Pwär 18.23\x* \c 8 \p \v 1 Lon ena fansoun chün ekewe king me nöüwisen Juta, chün ekewe souasor me soufos, pwal chün ekewe chon Jerusalem repwe katowu seni ekewe peias. \v 2 Iwe, repwe toropas fän akkar me maram pwal fän ekewe fün läng meinisin. Pun ikei ekewe mettoch ekewe aramas ra echeniir o angang ngeniir, ra pwal angei ar öüröür me rer o fel ngeniir. Esap wor eman epwe ionifengeni ekewe chü o peiaseniir. Repwe usun chök kiten mongö me won pwül. \v 3 Nge chokewe meinisin mi chüen manau me lein chon ei mwü mi ngau repwe efich mäla lap seni manau me lon ekewe leni ia üa asürela ie. Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman üa kapas.” \s1 Tipis me kapwüng \sr 8.4-17 \p \v 4 Ewe Samol mi Lapalap a akünöüei pwe üpwe üreni nöün aramas, “Ifa usun, lupwen aramas ra turula, resap pwal ütäsefäl? Ifa usun, are eman a tok seni ewe al, esap pwal liwinsefäl? \v 5 Pwota chök ämi nei aramasen Jerusalem oua tokofochofochola, nge ousap fokun kulsefäl? Oua kamwöchünuk won ämi kewe uluulun anümwäl, nge ousap fokun mochen liwinsefäl. \v 6 Ngang üa afäli ämi kewe kapas o aüselingeer, nge ousap eäni kapas wenechar. Esap wor eman aramas a ekieksefäl seni an föföringau o apasa, ‘Pwota üa föri ei sokun föför mi mwäl?’ Iteiten eman me eman a chök fetal won püsin alan, usun eman oris mi purefochofocholong lon maun. \v 7 Ewe öröpwech mi äs fän läng a silei an fansoun liwinsefäl, pwal ewe lisom, ewe ekiek me ewe kawakaw ra silei fansoun ar repwe ässifeil. Nge ämi nei aramas ousap silei ai kewe allük. \p \v 8 Pwota oua tongeni apasa, ‘Sia tipachem, pun än ewe Samol mi Lapalap allük a nom rech?’ Nengeni, ekewe allük ra siwil ren ekewe soumak mi chofana. \v 9 Ekewe aramas mi tipachem repwe säw, repwe rükö o oo. Are ra pöütala ai kewe kapas, met sokun tipachem ra eäni? \v 10 Iei mine üpwe fangala pwülüer ngeni chon ekis, pwal fanüer ngeni chokewe mi liapeniir. Pun seni ekewe mi kis tori ekewe mi lap, ir meinisin ra kütta ar win fän pwüngingau, pwal seni ekewe soufos tori ekewe souasor, ir meinisin ra atupu aramas. \v 11 Ra atupun säfeni nei aramas ren ar apasa, ‘A wor kinamwe, a wor kinamwe,’ ngei esor kinamwe. \x + \xo 8.11 \xt Is 13.10\x* \v 12 Ifa usun, oua säw lupwen oua föri ekei föför mi anioput? Apwi, ousap fokun säw, esap pwal wilila wowomi. Iei mine oupwe pöütütiu lein chokewe mi pöütütiu, oupwe feiengau lupwen üpwe apwüngükemi. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \x + \xo 8.12 \xt Jer 6.12-15\x* \p \v 13 Üa mochen achufengeni nei aramas usun eman aramas a achufengeni kinian ua. Nge ir ra usun chök efoch irän wain ika efoch irä fik esap wor uar, pwal chör ra pwasala. Iei mine üa mwüt ngeni ekewe chon ekis pwe repwe angei fanüer. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 14 Nge ekewe aramas ra apasa, “Pwota sa chök momot? Ousipwe chufengen o sülong lon ekewe telinimw mi pöchökül tittir, pwe sipwe mäla ikenan. Pun ewe Samol mi Lapalap ach Kot a anümamauakich pwe sipwe mäla. A ngenikich koluk mi poison pwe sipwe ün, pun sia tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 15 Sa apilükülükü kinamwe, nge feiengau a war. Sa apilükülükü eu fansoun pöchökülsefäl, nge niuokus watte a torikich. \v 16 Ekewe chon oputakich ra fen feito ren ewe telinimw Tan. Sia rongorong tikin nöür oris. Unusen ewe fanü a chech ren tikin nöür kewe oris mi pöchökül. Ekewe chon oputakich ra feito pwe repwe ataela fanüach me masouan meinisin, repwe pwal ataela ach kewe telinimw o niela meinisin mi imweimw lor.” \v 17 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, üpwe tinato leimi serepenit, sokun serepenit mi fokun poison, esap wor eman a tongeni förüörüür. Iwe, repwe kükemi.” \s1 Echö än Jeremaia kölün kechü fän iten chon Juta me Jerusalem \sr 8.18–9.11 \q1 \v 18 Ai letipeta esap tongeni wes, pun a kon watte, \q1 lelukei a tatakis. \q1 \v 19 Oupwe rongorong siön nei aramas \q1 mi nonom lon eu fanü toau. \q1 Ra apasa, “Ifa usun, ewe Samol mi Lapalap esap nom lon Sion? \q1 Ifa usun, ewe kingen Sion esap chüen nom lon?” \q1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pälüeni, \q1 “Pwota chök oua asongaei ren ämi fel ngeni ämi kewe uluulun anümwäl \q1 me ämi kewe koten ekis?” \q1 \v 20 Mürin ekewe aramas ra siö, \q1 “Fansoun pwichikar a wes, ewe fansoun kinikin a la, \q1 nge esap wor eman a amanauakem.” \q1 \v 21 Lelukei a tatakis, pun nei aramas ra tatakis, \q1 üa ngüngüres o fokun rükö. \b \q1 \v 22 Ifa usun, esap wor och säfei lon Kiliat? \q1 Ifa usun, esap wor eman sousäfei ikenan? \q1 Pwota nei aramas resap chikarsefäl? \c 9 \q1 \v 1 Amwo mökürei epwe eu lenien koluk, \q1 nge mesei epwe eu puächen chönün mas, \q1 pwe lerän me lepwin üpwe tongeni kechüeiti \q1 chokewe mi ninnila me lein nei aramas. \q1 \v 2 Amwo epwe wor imwei likachoch lon ewe fanüapö, \q1 pwe üpwe likitala nei aramas o feila toau seniir. \q1 Pun ir meinisin ra chon lisowu, \q1 ra eu mwichen aramas resap allükülük. \b \q1 \v 3 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Iteiten fansoun nei aramas ra chök kapas chofana. \q1 Chofana a chöchöla lon ewe fanü, nge sap let. \q1 Nei aramas ra chök föri föför mi ngau, \q1 nge resap alletä pwe ngang ar Kot.” \b \q1 \v 4 Iteiten eman me eman epwe afäli ren chiechian, \q1 esap pwal anomu an lükülük won pwin, \q1 pun iteiten eman me eman pwipwi a atupu pwin, \q1 nge iteiten eman me eman chiechi a aitengaua chiechian. \q1 \v 5 Iteiten eman me eman a atupu chiechian, \q1 nge esap wor eman a apasa mine a let. \q1 Ra aörüni ngeni chönawer kapas chofana, \q1 resap fokun mochen ükütiu le föri tipis. \q1 \v 6 Ra chök achukuchukätä ar ariaföüü aramas \q1 me ar föförün atuputup. \q1 Ewe Samol mi Lapalap a apasa pwe nöün aramas ra likitala i. \b \q1 \v 7 Iei mine ewe Samol mi Unusen Manaman a apasa, \q1 “Nengeni, üpwe limeti nei aramas usun eman chon ketel a limeti mächä, \q1 üpwe sotuniir. \q1 Pun met echök üpwe tongeni föri ren nei aramas \q1 mi föri mine a ngau. \q1 \v 8 Chönawer a usun chök efoch föün esefich mi poison, \q1 ra chök eäni kapasen atuputup. \q1 Iteiten eman me eman a eäni kapas pwetete ngeni chon arun, \q1 nge lon lelukan a ekiekietä usun an epwe sorongauei. \q1 \v 9 Ifa usun, üsap apwüngüür pokiten ekei föför? \q1 Ifa usun, üsap ngeni chon ei sokun mwü chappen ar föför? \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \b \q1 \v 10 Nge ngang üa apasa, “Üpwe ngüngüres fän iten ekewe chuk \q1 o kechüeiti ekewe lenien fetil me lon ewe fanüapö, \q1 pun ra pwasala. \q1 Iei mine esap wor eman a pwerela lor, \q1 esap pwal wor eman a rongorong wörüwörün kow me ie. \q1 Ekewe machang me ekewe manmwacho ra sü seniir.” \q1 \v 11 Ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Üpwe föri pwe Jerusalem epwe eu ioien mettoch mi tala, \q1 eu leni ia ekewe kolak mi mwacho ra nom ie. \q1 Üpwe pwal ataela ekewe telinimwen Juta pwe resap chüen so.” \s1 Kot a eniwa chon Juta pwe repwe oola, nge fanüer epwe tala \sr 9.12-22 \p \v 12 Iwe, üa ais, “Ai Samol mi Lapalap, pwota ewe fanü a tala o pönüla usun eu fanüapö, pwe esap wor eman a pwerela lon? Iö a tipachem pwe epwe tongeni weweiti ei? Nge iö ka awewe ngeni, pwe epwe tongeni awewe ngeni aramas?” \v 13 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pälüeni, “Ei a fis pokiten nei aramas ra likitala ai allük üa ngeniir. Resap aleasochisiei ika föri mine üa üreniir. \v 14 Nge ra ülöförea o chei mochenin leluker, ra fel ngeni ekewe anü Paal usun ar kewe lewo ra aiti ngeniir. \v 15 Iei mine oupwe aüselinga met ngang ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel üa apasa: Üpwe amongöü ngeni nei aramas mongö mi maras o aünü ngeniir koluk mi poison. \v 16 Üpwe atoropaseer lein chon ekewe mwü, ir me ar kewe lewo resap sileer me mwan. Üpwe pwal tinala mürir mwichen sounfiu, pwe repwe maun ngeniir tori üpwe aroserela.” \v 17 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, \q1 “Kopwe ekieki mine epwe fis. \q1 Kopwe kökköri ekewe fefin mi ngüngüres pwe repwe feito. \q1 Kopwe titi ekewe fefin mi sipeöch le eäni kölün kechü.” \v 18 Iwe, ekewe aramas ra üra, \q1 “Repwe müttir feito o ngüngüres woch, \q1 pwe epwe sürütiu chönün mesach, \q1 nge apwölün mesach repwe chöchön ren kechü.” \v 19 Oupwe aüseling ngeni och ngüngüres seni Sion, \q1 “Sa fokun feiengau, sa unusen itengau, \q1 pun sa likiti fanüach, \q1 pokiten aramas ra ataetiu imwach kewe.” \p \v 20 Iwe, üa üra, \q1 “Ämi kana fefin, oupwe rongorong alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 oupwe aüselinga an kewe kapas. \q1 Oupwe aiti ngeni nöümi kewe föpwül usun ar repwe ngüngüres, \q1 nge iteiten eman me eman epwe aiti ngeni chon arun echö kölün kechü. \q1 \v 21 Pun mäla a tötä me lon asamwachon imwach \q1 o tolong lon ekewe imwen king. \q1 A ärala ekewe semirit me won ekewe al \q1 me ekewe alüal lon ekewe lenien amwicheich. \q1 \v 22 Somän ekewe aramas repwe toropasfeil ekis meinisin \q1 usun kiten mongö lon ekewe leni mi amassawa. \q1 Repwe usun chök pilükün wiich ekewe chon pöküpök ra likiti, \q1 nge esap wor eman a ionifengeniir. \q1 Iei met ewe Samol mi Lapalap a akünö ngeniei pwe üpwe apasa.” \s1 Än Kot tipachem iei än aramas ling \sr 9.23-26 \p \v 23 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Eman aramas mi tipachem esap aingaing fän an silelap, \q1 eman mi pöchökül esap aingaing fän an pöchökül, \q1 nge eman mi pisekisek esap aingaing lon an wöü. \q1 \v 24 Nge ewe mi aingaing epwe aingaing lon an eäni weweöch o sileei, \q1 pwe ngang ewe Samol mi Lapalap mi eäni tong ellet, \q1 pwüng me wenechar won fanüfan. \q1 Pun ikei ekei föför üa pwapwa ren. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 9.24 \xt 1.Kor 1.31; 2.Kor 10.17\x* \p \v 25 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war ewe fansoun, lupwen üpwe apwüngü chokewe ra chök sirkomsais ren inisir: \v 26 Ekewe chon Isip me Juta, chon Etom me Amon, chon Moap me chokewe mi nonom lon ewe fanüapö mi toau. Pun chon ekei mwü meinisin resap sirkomsais, pwal chon Israel resap sirkomsais lon leluker.” \c 10 \s1 Ewe kot mi mwäl me ewe Kot mi let \sr 10.1-16 \p \v 1 Oupwe rongorong mine ewe Samol mi Lapalap a ürenikemi ämi chon Israel. \q1 \v 2 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Ousap föri föförün chon ekewe mwü, \q1 ousap pwal rükö ren ekewe asisilen fän läng, \q1 inamwo are chon ekewe mwü ra rükö rer. \q1 \v 3 Än chon ekewe mwü lamalam ra mwäl. \q1 Ra pökü efoch irä seni lein wöllap, \q1 nge eman soufalafal a angang ngeni ren efoch falafal. \q1 \v 4 Iwe, aramas ra afouta ngeni silifer me kolt, \q1 ra pwal chüfölü ngeni chüföl, \q1 pwe esap tongeni turula. \q1 \v 5 Ar kewe uluulun anümwäl ra usun chök ekewe anewenewen machang lon eu tanipin kiuri. \q1 Resap tongeni kapas. \q1 Aramas ra wisen uweer, \q1 pun resap tongeni fetal. \q1 Ousap niuokusitiir, \q1 pun resap tongeni afeiengauakemi, \q1 resap pwal tongeni afeiöchükemi.” \b \q1 \v 6 Esap wor eman a wewe ngonuk, en Samol mi Lapalap, \q1 ka tekia, nge itom a lapalap o manaman. \q1 \v 7 Ifa usun, iö esap meninituk, en ewe kingen ekewe mwü? \q1 A pwüng ngonuk pwe aramas repwe meninituk. \q1 Esap wor eman me lein ekewe mi tipachem meinisin \q1 me lon ekewe mwü ika me lein ar kewe king \q1 a wewe ngonuk. \x + \xo 10.7 \xt Pwär 15.4\x* \q1 \v 8 Ir meinisin ra tiparoch o umwes. \q1 Pun ifa usun, repwe tongeni angei öüröürer seni uluulun anümwäl mi för seni mwüch? \q1 \v 9 Ra cheni ngeni ar kewe uluulun anümwäl ewe silifer mi nechenech a feito seni Tarsis, \q1 ika ewe kolt seni Ufas. \q1 Mine ekewe soufalafal me ekewe chon angang ngeni kolt ra föri, \q1 ra pwal öüföüfa ngeni üf mi forket me parochol. \q1 Meinisin förien aramas mi sipeöch. \q1 \v 10 Nge en Samol mi Lapalap ewe Kot mi let. \q1 En ewe Kot mi manau \q1 me ewe king mi nom tori feilfeilachök. \q1 Lupwen ka song, fanüfan a chechech, \q1 nge chon ekewe mwü resap tongeni manau fän om song. \b \q1 \v 11 Iei usun mine ämi aramas oupwe üreniir, “Ekewe kot resap föri \q1 läng me fanüfan repwe tala. Resap chüen nom won fanüfan.” \b \q1 \v 12 Nge Kot a föri fanüfan ren an manaman, \q1 a anüküchara ren an tipachem. \q1 A ameresala ekewe läng ren an weweöch. \q1 \v 13 Lupwen a kapas, ekewe kolukun fän läng ra ngüngü. \q1 A pwal föri ekewe kuchu pwe repwe ässitä seni ekewe lesopun fanüfan. \q1 A föri inefi fiti üt \q1 o awarato asepwäl seni an lenien iseis. \q1 \v 14 Lupwen aramas ra küna ei, ra mefi pwe ra umwes, esap pwal wor ar mirit. \q1 Ekewe chon föri uluulun anümwäl seni kolt ra säw, \q1 pun ar kewe uluulun anümwäl ra minen atuputup, esap pwal wor ngasangas lor. \q1 \v 15 Ra lomotongau o uretakir. \q1 Repwe tala, lupwen Kot epwe apwüngüür. \q1 \v 16 Nge än Jakop we Kot esap usun ekei anümwäl, \q1 pun i ewe chon föri mettoch meinisin. \q1 A pwal filätä chon Israel pwe repwe wesewesen nöün aramas, \q1 itan ewe Samol mi Unusen Manaman. \s1 Juta a tala \sr 10.17-25 \p \v 17 Ämi chon Jerusalem meinisin, oupwe ionifengeni pisekimi pwe oupwe towu seni ewe fanü, pun sounfiu ra pwelifeili ämi kewe telinimw fän pisekin maun. \v 18 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Üpwe asüela chon ei fanü lon ei fansoun, üpwe pwal atoto riaföü wor pwe repwe oola.” \p \v 19 Nge ekewe aramasen Jerusalem repwe siö, \q1 “Feiengauach, pun sa fokun kinas. \q1 Nge kinasach esap mola. \q1 Sa ekieki pwe iei och mettoch sipwe tongeni öttures fan. \q1 \v 20 Imwach kewe imw mangaku ra tala, \q1 nge selin kewe ra mwu. \q1 Nöüch kewe semirit ra feila senikich. \q1 Esap chüen wor eman a nom rech mi tongeni aüsefälietä imwach kewe imw mangaku \q1 o emeitiwätä chechen lor.” \q1 \v 21 Ekewe souemwen ra umwes. \q1 Resap angei öüröürer me ren ewe Samol mi Lapalap. \q1 Iei mine esap fisiöch ar angang, \q1 nge nöür aramas ra toropasfeil. \b \q1 \v 22 Oupwe aüseling pwe eu pworaus a war. \q1 A wor eu akürangen maun mi watte a feito seni ewe mwü mi nom efeng. \q1 An kewe sounfiu repwe ataela ekewe telinimwen Juta, \q1 pwe repwe wiliti eu leni ia ekewe kolak mi mwacho repwe nom ie. \b \q1 \v 23 Ai Samol mi Lapalap, üa silei pwe aramas resap püsin nemeni manauer, \q1 resap pwal tongeni akota mine repwe föri. \q1 \v 24 Ai Samol mi Lapalap, kopwe apwüngüei fän aüküköch, \q1 nge kosap apwüngüei fän om song, \q1 pwe ete much manauei. \q1 \v 25 Nge kopwe atoto om song won chon ekewe mwü resap sileek, \q1 pwal won ekewe aramas resap köri itom. \q1 Pun ra niela noum aramas, \q1 ra wesewesen nirela \q1 o ataela fanüer. \c 11 \s1 Ewe pwon mi ta \sr 11.1-17 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \v 2 “Kopwe aüselinga kapasen ei pwon o apworausa ngeni ekewe aramasen Juta me chon Jerusalem. \v 3 Kopwe üreniir pwe ngang ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel, üa anümamaua eman aramas esap aleasochisi kapasen ei pwon. \v 4 Iei ewe pwon üa ngeni ämi kewe lewo, lupwen üa emwenirewu seni Isip, ewe fanü mi usun chök eu um mi fokun pwichikar ngeniir. Üa üreniir pwe repwe aleasochisiei o föri meinisin mine üa allük ngeniir. Iwe, repwe nei aramas, nge ngang üpwe ar Kot. \v 5 Mürin üpwe afisi ai pwon üa eäni fän akapel ngeni ämi kewe lewo, pwe üpwe ngeniir ewe fanü mi pwülüöch me fanüeräs, usun mine a fis ikenai.” Mürin üa pälüeni, “Epwe ina, ai Samol mi Lapalap.” \p \v 6 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe asilefeili ekei kapas me lon ekewe telinimwen Juta, pwal lon ekewe alen Jerusalem: Oupwe aüselinga kapasen ei pwon o apwönüetä. \v 7 Seni ewe fansoun üa emwenawu ämi kewe lewo seni ewe fanü Isip tori ikenai üa fönökisiir o üreniir pwe repwe aleasochisiei. \v 8 Nge ir resap aleasochis ika aüseling, pwe iteiten eman me eman a ülöförea lelukan o föföringau. Iei mine üa atoto wor ewe anümamau a mak lon ei pwon, pokiten resap mochen apwönüetä kapasan kewe üa allük ngeniir.” \p \v 9 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “A wor ekiekin ü ngeniei me lein ekewe chon Juta me chon Jerusalem. \v 10 Ra kulusefäliti än ar kewe lewo tipis, ir chokewe resap mochen apwönüetä ai kewe kapas. Ra fel ngeni pwal ekoch kot o angang ngeniir. Chon Israel me chon Juta ra atai ai we pwon üa eäni ngeni ar kewe lewo. \v 11 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa üreniir pwe üpwe awarato feiengau wor, nge resap tongeni sü seni. Inamwo ika ra siö ngeniei, üsap aüselingeer. \v 12 Mürin, ekewe chon Juta me chon Jerusalem repwe feila ren ekewe kot ra keni apach mi pwokus ngeniir o siö ngeniir. Nge ekewe kot resap tongeni amanaueer lon fansoun ar tolong lon feiengau. \v 13 Ämi chon Juta, ämi kewe kot ra chomong usun chomongun ämi kewe telinimw, nge ämi kewe rongen asor oua senätä pwe oupwe keni apach mi pwokus wor ngeni ewe anü Paal mi anioput ra chomong usun chomongun ekewe alen Jerusalem. \p \v 14 Iei mine, Jeremaia, kosap iotek fän iten ekei aramas, kosap siö ika tüngor fän iter. Pun ngang üsap aüseling, lupwen ra köriei lon fansoun ar riaföü. \v 15 Ekewe aramas üa tongeer ra föri föför mi ngau. Fän meni pwüng ra nonom lon imwei mi pin? Ifa usun, ra ekieki pwe ar kapasen pwon me fituken ar kewe mönün asor repwe tongeni akulu seniir ar feiengau? Are epwe fis iei usun, repwe tongeni meseik. \v 16 Me lom, ngang ewe Samol mi Lapalap üa aita ngeniir pwe ir efoch irä olif mi märöch a uani ua mi mürina. Nge ren ngüngün eu mölümöl mi watte ngang üpwe kenala chön o kupi palan kewe. \v 17 Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, üa fotuki Israel me Juta. Nge iei üpwe awarato feiengau wor pokiten ekewe föför mi ngau ra föri. Ra asongaei ren ar asor ngeni ewe anü Paal.” \s1 Ra rawangauei Jeremaia \sr 11.18-23 \p \v 18 Iwe, lon ei fansoun, ewe Samol mi Lapalap a pwäri ngeniei än chon oputaei ekiekin rawangauaei, pwe üpwe silei. \v 19 Nge ngang üa usun chök eman apanen sip mi mosonoson, aramas ra emwenala ren ewe chon niela. Ngang üsap mefi pwe ra ekiekin rawangauaei, lupwen ra apasa, “Ousipwe ataala ewe irä fiti uan. Ousipwe ukufala i me lon fanüen chokewe mi manau, pwe esap chüen wor eman epwe chechemeni itan.” \v 20 Mürin üa iotek, “Ai Samol mi Unusen Manaman, en ewe mi eäni kapwüng fän pwüng o sotuni leluk me ekiekin aramas. Kopwe mwüt ngeniei ai üpwe küna om kopwe ngeni ekei aramas chappen ar föför, pun üa likiti ngonuk pwe kopwe peniei.” \p \v 21 Ekewe re Anatot ra mochen nieila. Ra üreniei pwe repwe nieila, are üpwe sopwela le asilefeili än ewe Samol mi Lapalap kewe kapas. \v 22 Iei mine ewe Samol mi Unusen Manaman a apasa, “Üpwe apwüngüür. Nöür kewe alüal repwe mäla lon maun, nge nöür kewe ät me nengin repwe mäla ren echik, \v 23 pwe esap chüen wor eman lusun me leir. Pun ngang üpwe awarato feiengau won ekewe re Anatot lon ewe ier üpwe apwüngüür.” \c 12 \s1 Än Jeremaia kapasen lal ngeni Kot me än Kot kapasen pälüen \sr 12.1-17 \q1 \v 1 Ai Samol mi Lapalap, lupwen üa uwato ai osukosuk fän mesom, \q1 a pwä pwe en ka pwüng. \q1 Nge iei üa mochen pwe sipwe kakapasfengen won pwüngün kapwüng. \q1 Pwota ekewe aramasangau ra pisekisekila? \q1 Pwota chokewe meinisin resap allükülük ra fefeitä? \q1 \v 2 Ka fotukiretiu, iwe, a tö warer. \q1 Ra mämäritä o ua. \q1 Ra föüni itom lon awer, \q1 nge leluker a toau senuk. \q1 \v 3 Nge en ai Samol mi Lapalap, ka sileei, \q1 ka künaei \q1 o sotuni ai ekiek ngonuk. \q1 Kopwe nukiela ekewe aramasangau usun sip ra nukunuk ngeni ar repwe ninnila, \q1 kopwe aimwürela fän iten ewe ränin ninnila. \q1 \v 4 Ifa ükükün fansoun än ewe fanü epwe pwasapwas, \q1 nge fetilin lon iteiten mälämäl epwe pwasala? \q1 Ekewe man me mansüsü ra ärela \q1 pokiten ekewe aramas mi nom lon ewe fanü ra föföringau, \q1 ir ekewe aramas mi apasa, “Kot esap küna mine sa föri.” \p \v 5 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pälüeni, \q1 “Are ka kitir ngeni aramas, nge ka malülü ren, \q1 ifa usun om kopwe kitir ngeni oris? \q1 Are ka chepetek me lon eu leni mi öch, \q1 met kopwe föri me lein ewe wöllap ünükün ewe chanpupu Jortan? \q1 \v 6 Pun püsin pwiüm kewe me chon leimwen semom ra afangamääk, \q1 ra tapweruk nge puchör. \q1 Kosap lüküür, inamwo ika ra kapas pwetete ngonuk.” \b \q1 \v 7 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üra, \q1 “Ngang üa likitala ekewe chon Israel \q1 o pöütala nei aramas. \q1 Üa asechala chokewe üa echeniir lepöün chon oputer. \q1 \v 8 Püsin nei aramas ra ü ngeniei, \q1 ra wörüwör ngeniei \q1 usun eman laion lein wöllap, \q1 iei mine üa oput ir. \q1 \v 9 Nei aramas ra wewe ngeni eman machang mi tiketik, \q1 nge ekewe machang mi mwacho ra feito seni ekis meinisin o fiu ngeni. \q1 Kopwe feila o achufengeni ekewe manmwacho meinisin \q1 pwe repwe feito o ochoch. \q1 \v 10 Chomong chon mas ra atai ai tanipin wain, \q1 ra purätiu fanüei. \q1 Ra föri pwe fanüei mi mürina a wiliti eu fanüapö. \q1 \v 11 Ra awili ngeni eu fanüapö, \q1 a pöön o pwasapwas me fän mesei. \q1 Unusen ewe fanü a pö, \q1 nge esap wor eman a ekieki usun. \q1 \v 12 Ekewe chon kata ra feito won ungen ekewe chuk meinisin me lon ewe fanüapö. \q1 Üa awarato maun pwe unusen ewe fanü a tala ren. \q1 Esap wor eman aramas epwe kinamwe. \q1 \v 13 Ra amwora föün wiich, nge ra kini iräfölüföl, \q1 ra olusumwäliir le angang, nge esap wor lomotan. \q1 Repwe säw ren mine ra kini \q1 pokiten ai song mi watte.” \p \v 14 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Mi wor mine üa mochen apasa fän äsengesin chon arun Israel mi atai ewe fanü üa ngeni nei aramasen Israel pwe fanüer. Ngang üpwe ütti ekei aramasangau seni fanüer, usun eman a üttätä efoch irä. Nge üpwe amanaua chon Juta seni lepöür. \v 15 Nge mürin ai üttiretä, üpwe pwal tongeesefäliir o aliwiniir ngeni en me fanüan, pwal en me lenian. \v 16 Iwe, are repwe etiwa än nei aramas lamalam ren unusen leluker o eäni akapel, ‘Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap,’ usun ra aiti ngeni nei aramas pwe repwe eäni akapel iten Paal, mürin repwe fefeitä me lein nei aramas. \v 17 Nge are chon eu mwü resap mochen aleasochis, mürin üpwe fokun üttiretä o aroserela. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 13 \s1 Ewe lesen usun echö achök mi ngau \sr 13.1-11 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe feila o kamö echö achök seni mangaku mi pwechepwech o rietä won wänukum, nge kosap otuwolong lon koluk.” \v 2 Iei mine üa möni echö achök o rietä won wänüki, usun ewe Samol mi Lapalap a üreniei. \v 3 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeniei fän aruuan, \v 4 “Kopwe feila ren ewe chanpupu Oifrat fän achökum we ka möni o aopala ikenan lon eu pwangen achau.” \v 5 Iei mine üa feila o aopala ewe achök arun ewe chanpupu Oifrat, usun ewe Samol mi Lapalap a akünö ngeniei. \v 6 Nge mürin chomong rän ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe feila ren ewe chanpupu Oifrat o angei ewe achök üa ürenuk pwe kopwe aopala.” \v 7 Mürin, üa feila ren ewe chanpupu Oifrat o tuwetä ewe achök seni lon ewe leni ia üa aopala ie. Iwe, üa küna pwe ewe achök a ngauala, esap chüen wor lomotan. \p \v 8 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapassefäl ngeniei. \v 9 A apasa, “Iei usun üpwe aükätiu än chon Juta me chon Jerusalem lamalamtekia mi fokun watte. \v 10 Ekei aramas mi ngau, resap mochen aleasochisiei. Ra chök ülöförea le chei mochenin letiper. Ra fel ngeni pwal ekoch kot o angang ngeniir. Iei mine repwe wewe ngeni ei achök mi lomotongau. \v 11 Pun usun echö achök a pacheri wänükün eman aramas, iei usun üa mochen pwe chon Israel me chon Juta meinisin repwe pacheriei. Üa föri ei pwe ir repwe nei aramas üpwe iteüöch rer, aramas repwe pwal mwareitiei o alingaei rer. Nge ir resap mochen aleasochisiei.” \s1 Ewe lesen usun ekewe pör mi ur \sr 13.12-14 \p \v 12 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe üreni ekewe aramas pwe iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel, ‘Iteiten pör epwe ur ren wain.’ Iwe, repwe ürenuk, ‘Ifa usun, äm aisap silei pwe iteiten pör epwe ur ren wain?’ \v 13 Mürin kopwe üreniir pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe aünü chon ei fanü meinisin wain tori repwe pulas. Ekewe king ir mwirimwirin Tafit, ekewe souasor, ekewe soufos me chon Jerusalem meinisin repwe ün. \v 14 Mürin üpwe atatakisifengeniir eman ngeni eman, ekewe sam ngeni nöür kewe, usun eman a amökkü eu pör ngeni pwal eu. Üsap tongeer ika achikeer, üsap eäni ümöümöch ngeniir, nge üpwe aroserela.” \s1 Kot a kapas usun än chon Juta oola pokiten resap mochen liamamsefäl \sr 13.15-27 \q1 \v 15 Oupwe rongorong o aü selingemi, ämi chon Juta. \q1 Ousap lamalamtekia, pun ewe Samol mi Lapalap a kapas. \q1 \v 16 Oupwe asamolu ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot \q1 me mwen an epwe awarato rochopwak, \q1 me mwen pechemi repwe chepetek me won ekewe chuk mi toputop. \q1 Oua witiwiti ewe saram, \q1 nge i epwe awili ewe saram ngeni toputop me rochokichin rochopwak. \q1 \v 17 Nge are ousap mochen aüseling, \q1 üpwe chök kechü lemonomon pokiten ämi lamalamtekia. \q1 Üpwe kechüangau, nge chönün mesei repwe suputiu, \q1 pun nöün ewe Samol mi Lapalap aramas ra oola. \p \v 18 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe üreni ewe king me inelapan we pwe repwe tötiu seni ar lenien motun king, pun mwärir mwärin king mi ling a turutiu seni won mökürer. \v 19 Ekewe telinimwen Juta mi nom ör ra tala, nge esap wor eman a nom pwe epwe aüsefäliretä. Chon Juta meinisin ra oola, fokun meinisin ra oola.” \p \v 20 Jerusalem, kopwe netä o küna chon oputom mi feito seni efeng. Ia ra nom ie ekewe aramas ka wisen tümwünüür, noum kewe aramas ka aingaing wor? \v 21 Met kopwe apasa, are chokewe ka aita ngeniir pwe chiechiom ra liapenuk o nemenuk? Ifa usun, esap cheruk cheuch usun cheuchen fam a cheri eman fefin? \v 22 Nge are ka ekieki lon lelukom, “Pwota ekei feiengau ra toriei?” Pokiten watten om tipis, a fis pwe aramas ra kamwei senuk ufom o achomanauok. \v 23 Ifa usun, eman chon Itiopia a tongeni siwili anüanün ünüchan, ika ewe man itan lepart a tongeni siwili tiketikan? Ika ina, pwal en mi örüni föföringau, ka tongeni föri mine a mürina. \v 24 Iei mine ewe Samol mi Lapalap epwe atoropasok usun asepwäl seni fanüapö a atoropasa pöön wiich. \v 25 Iei usun mine epwe fis ngonuk, iei wisom a aükü ngonuk, pun ka manlükala Kot o lükü ekewe anümwäl. Iei alon ewe Samol mi Lapalap. \v 26 Püsin i epwe särifätä ufom pwe asäwum epwe pwäpwäla. \v 27 A küna om föför mi anioput ngeni. A küna om feila ren ekewe koten ekis won ekewe chukutekison, pwal lon ekewe mälämäl, usun eman mwän a mocheisou ngeni pwülüen chon arun, ika usun eman ätemwänin oris a mochenia ngeni eman liafefin. Feiengauom, en Jerusalem! Ifa ükükün fansoun om kopwe nom lon limengau? \c 14 \s1 Eu pworaus usun eu fansoun pwasapwas \sr 14.1-22 \q1 \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeni Jeremaia usun eu fansoun pwasapwas, \q1 \v 2 “Juta a letipeta, an kewe telinimw ra mwatötö. \q1 Ekewe aramasen Juta ra kechü lepwül, \q1 nge chon Jerusalem ra siö. \q1 \v 3 Ekewe aramas tekia ra akünööla nöür chon angang pwe repwe üfüf koluk. \q1 Ra feila ren ekewe chönüttu, \q1 nge resap künakün koluk. \q1 Ra liwinsefäl fän ar kewe pör mi pöön. \q1 Ra pwölüela mökürer \q1 ren ar apilükingau me rükö. \q1 \v 4 Ewe pwül a sangang, \q1 pun esap püng üt won ewe fanü. \q1 Ekewe chon tanipi ra letipeta \q1 o pwölüela mökürer. \q1 \v 5 Pwal ewe chian lemäl a likitala apanan, \q1 pun esap wor fetil. \q1 \v 6 Ekewe aas mi mwacho ra ütä won ungen ekewe chuk, \q1 ra mwiengas usun ekewe kolak mi mwacho. \q1 Meser a ton, \q1 pun esap wor ener fetil. \b \q1 \v 7 Nei aramas ra siö ngeniei o apasa, \q1 ‘Äm Samol mi Lapalap, kopwe alisikem usun ka pwon ngenikem, \q1 inamwo ika äm föföringau ra atipisikem. \q1 Ellet, äm aia tokola fän chomong o tipis ngonuk. \q1 \v 8 En chök än chon Israel apilükülük, \q1 en chök chon amanauakem lon fansoun riaföü. \q1 Pwota ka usun chök eman chon ekis lon ei fanü, \q1 pwota ka usun chök eman chon siamü mi chök pwini epwin? \q1 \v 9 Pwota ka usun chök eman aramas mi rükö, \q1 ika usun chök eman sounfiu esap wor an tufichin amanaua aramas. \q1 Nge en äm Samol mi Lapalap ka nom rem, \q1 itom a föü wom. \q1 Kosap likitikeemila.’” \p \v 10 Iei alon ewe Samol mi Lapalap fänäsengesin ekei aramas, “Ra fokun sani ar repwe feil seniei, resap tongeni nemeni pecher. Iei mine ngang üsap etiweer. Üpwe chechemeni ar föföringau o apwüngüür pokiten ar kewe tipis.” \p \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kosap tüngorei pwe üpwe afeiöchü ekei aramas. \v 12 Inamwo ika ra echikefel, nge üsap rongorong ar siö. Inamwo ika ra eäni asoren kek me asoren mongö, nge üsap etiweer. Nge üpwe nirela ren maun, ren lengita me mätter.” \p \v 13 Mürin üa üra, “Ai Kot Samol mi Lapalap, ka silei pwe ekewe soufos ra üreni ekewe aramas pwe esap wor maun, esap pwal wor lengita, pun en kopwe ngeniir kinamwe esap müchüla me lon ei fanü.” \v 14 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Ekewe soufos ra eäni itei lon ar osuni mine a chofana. Üsap akünöör, üsap allük ngeniir, üsap pwal kapas ngeniir. Ra kapas ngenikemi usun künaer mi chofana, ar pwee a lomotongau, pun ra püsin ekiekietä. \p \v 15 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa fänäsengesin ekewe soufos mi eäni wowo itei lon ar osuni, nge üsap akünöör, ir chokewe mi apasa pwe esap wor maun me lengita epwe tori ei fanü: Üpwe niela ekei soufos ren maun me lengita. \v 16 Nge ekewe aramas ir ra osuni ngeniir repwe ninnila usun chök ekewe soufos. Somär repwe koturulong lon ekewe alen Jerusalem, nge esap wor eman epwe peiaseniir. Ei epwe fis ngeniir meinisin fiti pwülüer me nöür mwän me fefin. Pun üpwe awarato wor liwinin püsin ar föföringau. \p \v 17 Nge en, Jeremaia, kopwe üreni ekei aramas usun om lolilen o apasa, \q1 ‘Amwo chönün mesei epwe suputiu lepwin me lerän, \q1 nge esap ükütiu, \q1 pun nei aramas ra feiengau ren eu kinas mi alolol, \q1 ren eu kawet mi fokun watte. \q1 \v 18 Are üa feila ren ekewe mälämäl, \q1 üa küna chokewe mi mäla lon maun. \q1 Nge are üa tolong lon ewe telinimw, \q1 üa küna ekewe mi arap ngeni mäla ren lengita. \q1 Ekewe soufos me souasor ra feila \q1 lon eu fanü resap silei.’” \b \q1 \v 19 Äm Samol mi Lapalap, ifa usun, ka wesewesen likitala Juta? \q1 Ifa usun, ka oput ekewe aramasen Sion? \q1 Pwota ka awatakem \q1 pwe aisap chüen tongeni pöchökülsefäl? \q1 Äm aia ösüküsükü kinamwe, nge esor och mi mürina a torikem. \q1 Aia ösüküsükü eu fansoun aipwe pöchökülsefäl, nge a chök fis niuokus watte. \q1 \v 20 Äm Samol mi Lapalap, äm aia tipis ngonuk. \q1 Aia pwärätä äm föföringau \q1 me än äm kewe lewo föföringau. \q1 \v 21 Kosap oput äm pokiten itom. \q1 Kosap awarato itengau won Jerusalem, \q1 ewe leni ia om lenien mot mi fokun ling a nom ie. \q1 Kopwe chechemeni om pwon ngenikem, nge kosap atai. \q1 \v 22 Ifa usun, a wor eman me lein än chon ekewe mwü kewe anümwäl a tongeni apüngätiu üt? \q1 Ifa usun, ekewe läng ra tongeni püsin apüngätiu üt? \q1 Äm Kot Samol mi Lapalap, äm aia anomu äm apilükülük womw, \q1 pun en ewe mi föri ekei mettoch meinisin. \c 15 \s1 Än Kot song ngeni chon Juta esap kisikisila \sr 15.1-14 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Inamwo ika Moses me Samuel ra ütä mwei o tüngormau ngeniei fän iten ekei aramas, letipei esap kul ngeniir. Kopwe tinirela seni fän mesei o afeilaar. \x + \xo 15.1 \xt Eks 32.11-14; Num 14.13-19; 1.Sam 7.5-9\x* \v 2 Nge are repwe aisinuk, ‘Ia aipwe feila ie?’ kopwe üreniir, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: \q1 Chokewe mi feil ngeni ar repwe mäla ren mätter \q1 repwe mäla ren mätter, \q1 chokewe mi feil ngeni ar repwe mäla lon maun \q1 repwe mäla lon maun, \q1 chokewe mi feil ngeni ar repwe mäla ren lengita \q1 repwe mäla ren lengita, \q1 nge chokewe mi feil ngeni ar repwe oola \q1 repwe oola.’ \x + \xo 15.2 \xt Pwär 13.10\x* \p \v 3 Ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe awisa rüanü sokun feiengau repwe toriir: Repwe mäla lon maun, ekewe kolak repwe ileela somär, ekewe machang me ekewe manmwacho repwe ocheer o aroserela. \v 4 Üpwe föri pwe repwe och minen eniweniw ngeni chon ekewe mwü meinisin won fanüfan, pokiten mine Manasa nöün Hiskia we mwän a föri me lon Jerusalem, lupwen a kingen Juta.” \x + \xo 15.4 \xt 2.King 21.1-16; 2.Kron 33.1-9\x* \p \v 5 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Iö epwe tongeekemi, ämi chon Jerusalem, \q1 ika iö epwe lolilenäsinikemi? \q1 Iö epwe üla o ais usumi? \q1 \v 6 Ämi oua likitieila, \q1 oua chök sopwela le tokola seniei. \q1 Iei mine üa aitiewu pei o afeiengauakemi. \q1 Üa chipwangela le pwetete ngenikemi. \q1 \v 7 Üpwe söfölükemiila ren efoch söföl mi keang \q1 me lon asamalapen ekewe telinimwen ei fanü. \q1 Üpwe niela nöümi kewe o arosakemiila, \q1 pun ousap ükütiu seni ämi kewe föför mi ngau. \q1 \v 8 Üpwe föri pwe ekewe fefin mi mä pwülüer \q1 repwe chomong seni ekewe föün pien aroset. \q1 Üpwe awarato eman chon kata leoloas, \q1 pwe epwe afeiengaua inen ekewe alüal. \q1 Üpwe müttir apüngätiu wor \q1 riaföü me niuokus watte. \q1 \v 9 Neminewe mi nöüni füman mwän, nge ra mäla, a apwangapwangala o kükünüla an ngasangas. \q1 An saram a wiliti rochopwak, \q1 a säw o itengau. \q1 Nge ekewe ekoch mi chüen manau, \q1 üpwe föri pwe chon oputer repwe nirela. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 10 Inei, üa feiengau, pun ka nöünieitiu. Ngang eman aramas unusen chon ei fanü ra anini o afitikoko ngeni. Esap wor eman a tüngor och seniei, üsap pwal liwinimang ngeni eman, nge ir meinisin ra ottekiei. \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Ellet, üpwe angasok ren eu popun mi mürina. Ellet, üpwe föri pwe chon oputom repwe tütüngor ngonuk lon fansoun feiengau me riaföü. \v 12 Ifa usun, eman aramas a tongeni kupi mächä, ewe mächä ika piras seni efeng?” \p \v 13 Ewe Samol mi Lapalap a pwal üra, “Üpwe tinato chon oputen nei aramas, repwe uwala wöür me pisekir pwe liaper. Ei epwe fis pokiten ar kewe tipis meinisin ra föri lemenen unusen ewe fanü. \v 14 Üpwe föri pwe repwe angang ngeni chon oputer me lon eu fanü resap silei. Pun ai song a usun chök ekkei mi pulopul tori feilfeilachök.” \s1 Än Kot kapasen allükülük ngeni Jeremaia \sr 15.15-21 \p \v 15 Mürin Jeremaia a apasa, “Ai Samol mi Lapalap, en ka silei mettoch meinisin. Kopwe chechemeniei o alisiei. Fän itei kopwe ngeni chon ariaföüüei chappen ar föför. Lon om mosonotam kosap angei manauei. Kopwe chechemeni pwe üa itengau fän itom. \v 16 Üa iseis lon lelukei om kewe kapas, lupwen ra toriei. Om kapas a fis pwe ai pwapwa, lelukei a meseik ren, pun itom a föü woi, ai Kot Samol mi Unusen Manaman. \v 17 Üsap nom lon mwichen chon kütta ar pwapwa, üsap pwal etiir le meseik. Üa äkäleman won ai pokiten poum a nom woi, pun en ka auraei ren song. \v 18 Pwota ai metek esap ükütiu? Pwota kinasei a fokun momang? Ifa usun, kopwe usun chök eu öüwö mi alichipüngüei, pun kolukun lon ra morotä?” \p \v 19 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Are kopwe liwinsefälitiei, üpwe awisasefäliik pwe kopwe angang ngeniei. Are kopwe apasa mine a aüchea, nge sap mine a lomotongau, kopwe aweniei. Ekewe aramas repwe kul ngonuk, nge en kosap kul ngeniir. \v 20 Iwe, üpwe föri pwe kopwe wewe ngeni eu tit mi pöchökül seni piras ngeni ekei aramas. Ir repwe fiu ngonuk, nge resap tongeni akufuk, pun ngang üa etuk pwe üpwe amanauok o angasok. \v 21 Ngang üpwe amanauok seni lepöün ekewe aramasangau o angasok seni fän nemenien ekewe mi mwänewüs ra kamwöchünuk womw. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 16 \s1 Kot a apwüngü ekewe aramas \sr 16.1-21 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 2 “Kosap pwüpwülü, esap pwal wor noum mwän ika noum fefin lon ena sokun leni. \v 3 Üpwe ürenuk mine epwe fis ngeni ekewe mwän me fefin mi uputiu lon ei leni, pwal ngeni ekewe in me sam mi nöüniir me lon ei fanü: \v 4 Repwe mäla ren samau mi afeiengau. Esap wor eman epwe kechü wor, resap pwal peias, nge repwe usun chök kiten mongö won pwül. Repwe mäla lon maun pwal ren lengita, nge ekewe machang me ekewe manmwacho repwe ochei somär. \p \v 5 Kosap tolong lon imwen chon letipeta, kosap feila rer pwe kopwe kechü o achipeer, pun ngang üa angei seni ekei aramas ai kinamwe, ai tong ellet me ai ümöümöch. \v 6 Iwe, aramas tekia me aramas tekison repwe mäla lon ei fanü. Resap peias, esap pwal wor eman epwe kechüeitiir ika akinasa inisin ika räisöla möküran fän iter. \v 7 Esap wor eman epwe uwato mongö pwe epwe achipa chokewe mi letipeta fän iten ewe mi mäla, inamwo ika i eman sam ika in. Esap pwal wor eman epwe ngeniir ünümer pwe repwe chip. \v 8 Kosap pwal feila lon eu imw ia a fis kametip ie, pwe kopwe mot rer o etiir le mongö o ün. \v 9 Kopwe rongorong mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, üa apasa: Üpwe aükätiu kölün mweireir me pwapwa, pwal apwapwan mongön apwüpwülü me lon ei leni me fän mesom lon ränin manauom. \x + \xo 16.9 \xt Jer 7.34; 25.10; Pwär 18.23\x* \p \v 10 Iwe, lupwen kopwe üreni ekei aramas ekei kapas meinisin, repwe aisinuk, ‘Pwota ewe Samol mi Lapalap a apwüngala ei sokun feiengau mi watte ngenikem? Met äm föföringau? Met sokun tipis aia föri ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot?’, \v 11 mürin kopwe üreniir, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Ei a fis pokiten ämi kewe lewo ra likitieila, pwe repwe angang ngeni pwal ekoch kot o fel ngeniir. Ra likitieila, nge resap aleasochisi ai kewe allük. \v 12 Nge ämi oua fen föri föför mi ngau lap seni ämi kewe lewo. Oua en me chei ülöförean letipan mi ngau, nge ousap fokun aleasochisiei. \v 13 Iei mine üpwe aturukemiiwu seni ei fanü o aturukemiilong lon eu fanü ämi me ämi kewe lewo ousap silei me mwan. Ikenan oupwe angang ngeni pwal ekoch kot lerän me lepwin, pun ngang üsap kirikiröch ngenikemi.’” \p \v 14 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war eu fansoun aramas resap chüen apasa, ‘Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap mi emwenawu ekewe aramasen Israel seni lon ewe fanü Isip.’ \v 15 Nge repwe apasa, ‘Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap mi emwenawu ekewe aramasen Israel seni ewe fanü efeng, pwal seni lon ekewe fanü meinisin ia a asürela ie.’ Pun ngang üpwe aliwinisefälireto ngeni püsin fanüer üa ngeni ar kewe lewo.” \p \v 16 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Üpwe tinala chomong chon attau, repwe attaua ekei aramas. Mürin, üpwe tinala chomong chon tapweri man, repwe tapweriir won iteiten chukutekia me chukutekison, pwal me lon pwangen ekewe achau. \v 17 Pun üa küna mettoch meinisin ra föri. Resap tongeni op seniei, ar föför mi ngau esap pwal mon seniei. \v 18 Iwe, üpwe liwini ngeniir fän ruu liwinin ar föföringau me tipis, pokiten ra alimengaua fanüei ren ar kewe uluulun anümwäl esap wor manau lor usun ekewe somä, ra pwal amasoua fanüei ren ar kewe uluulun anümwäl mi anioput.” \p \v 19 Ai Samol mi Lapalap, en ai pöchökül me imwei imwen maun, en ai lenien op lon fansoun riaföü. Chon ekewe mwü repwe feito reöm seni lesopun fanüfan o apasa, “Esap wor och äm kewe lewo ra fel ngeni, ngei kot mi mwäl, ekewe uluulun anümwäl mi lomotongau. \v 20 Ifa usun, aramas ra tongeni föri püsin ar kot? Nge ika ina, iwe, sap ir kot.” \p \v 21 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Iei mine lon ei fansoun üpwe föri pwe repwe silei ai manaman me ai pöchökül. Mürin repwe silei pwe itei ewe Samol mi Lapalap.” \c 17 \s1 Än chon Juta tipis a rup lon leluker \sr 17.1-18 \p \v 1 Ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Än chon Juta tipis a mak ren efoch pen seni mächä, a rup lon leluker ren mesen eföü fau aüchea itan taimont, pwal won mächän ar kewe rongen asor. \v 2 Nöür kewe ra fel mwen ar kewe rongen asor, pwal ngeni ar kewe uluulun ewe anüfefin Asera ünükün iteiten irä mi mwuresires, won ekewe chukutekison, \v 3 pwal won ekewe chuk lon ewe fanü. Iwe, üpwe föri pwe chon oputakemi repwe liapeni wöümi kana me ämi pisek mi aüchea meinisin, pun liwinin ämi tipis oua föriir lemenen unusen fanüemi. \v 4 Oupwe fangatä fanüemi üa ngenikemi, nge ngang üpwe föri pwe oupwe angang ngeni chon oputakemi me lon eu fanü ämi ousap silei. Pun ai song a usun chök ekkei mi pulopul tori feilfeilachök.” \p \v 5 Ewe Samol mi Lapalap a pwal apasa, \q1 “A anümamau eman aramas mi anomu an apilükülük won aramas \q1 o lükü pöchökülen aramas, \q1 nge lelukan a rik seniei. \q1 \v 6 A wewe ngeni efoch iräkis lon fanüapö. \q1 Esap fokun tori och feiöch. \q1 Epwe nom lon ekewe leni mi pwasapwas me lon ewe fanüapö, \q1 lon eu fanü mi wor salt lon, eu fanü esap so. \b \q1 \v 7 A feiöch eman aramas mi lükü ewe Samol mi Lapalap \q1 o anomu an apilükülük won. \q1 \v 8 A wewe ngeni efoch irä mi fot unupen eu chanpupu \q1 a apwükawu waran ngeni ewe koluk, \q1 nge esap niuokus lupwen pwichikar a tori, \q1 pun chön kana ra chök arauarau. \q1 Esap öürek lon fansoun pwasapwas, \q1 pun esap ükütiu le ua. \x + \xo 17.8 \xt Kölf 1.3\x* \q1 \v 9 Letipen aramas a fokun atuputup lap seni mettoch meinisin, \q1 a unusen ingau. \q1 Iö a tongeni weweiti? \q1 \v 10 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa atittina ekiekin aramas o sotuni leluker, \q1 pwe üpwe ngeni iteiten eman me eman aükükün lapalapen manauan \q1 me uän an föför.” \x + \xo 17.10 \xt Pwär 2.23; Kölf 62.12\x* \q1 \v 11 Usun ewe machang itan patrik a aloppa sokul, \q1 nge esap püsin sokulun, \q1 iei usun ätewe mi pisekisekila fän pwüngingau. \q1 Lukalapen fansoun manauan wöün epwe pöüt seni, \q1 nge lesopolan manauan epwe eman mi umwes. \b \q1 \v 12 Ach imwenfel a wewe ngeni än king lenien mot mi fokun ling, \q1 a tekia seni lepoputan. \q1 \v 13 Ai Samol mi Lapalap, en än chon Israel apilükülük. \q1 Meinisin mi likitukela repwe säw, \q1 nge chokewe mi kul senuk epwe mak iter lepwül, \q1 pokiten ra likitala ewe Samol mi Lapalap \q1 ewe puächen kolukun manau. \p \v 14 Ai Samol mi Lapalap, kopwe apöchökülaei, pwe üpwe wesewesen pöchökül. Kopwe amanauaei pwe üpwe fokun manau, pun en ewe üa mwareiti. \v 15 Nengeni, ra üreniei, “Ikafan alon ewe Samol mi Lapalap? Epwe föri usun mine a apasa. \v 16 Üsap pesee ngonuk pwe kopwe awarato ingau, üsap pwal älälei ewe ränin feiengau, en ka silei usun. Mine üa apasawu a pwäla fän mesom. \v 17 Kosap eu minen eniweniw ngeniei, en ai lenien op lon fansoun feiengau. \v 18 Chokewe mi ariaföüüei repwe küna säw, nge kosap mwüt ngeniei pwe üpwe küna säw. Kopwe arüköör, nge kosap arüköei. Kopwe awarato feiengau wor o fokun atatakisiir. \s1 Ekewe aramas repwe pinini pinin ewe ränin sapat \sr 17.19-27 \p \v 19 Iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeniei, “Kopwe feila o ütä ünükün ewe Asamalapen Aramas, ewe ia ekewe kingen Juta ra tolong o towu me ie, o aronga ai kapas ngeniir. Mürin kopwe feila ren ekewe asamalapen Jerusalem meinisin. \v 20 Iwe, kopwe üra, ‘Oupwe aüselinga alon ewe Samol mi Lapalap, ämi kewe kingen Juta me chon Juta meinisin, pwal ämi chon Jerusalem mi tolong lon ekewe asamalap. \v 21 Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Oupwe afäli manauemi. Ousap mwärei och mettoch lon ewe ränin sapat ika uwalong och lon ekewe asamalapen Jerusalem. \x + \xo 17.21 \xt Ne 13.15-22\x* \v 22 Ousap mwäreewu och seni lon imwemi lon ewe ränin sapat, ousap pwal föri och angang, nge oupwe pinini pinin ewe ränin sapat, usun üa allük ngeni ämi kewe lewo. \x + \xo 17.22 \xt Eks 20.8-10; Tut 5.12\x* \v 23 Nge ir resap rongorong ika aüseling. Ra ülöförea, pun resap rongorong o angei ai öüröür.’” \p \v 24 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nge are ämi oupwe aüselingaei, are ousap uwalong och lon asamalapen ei telinimw lon ewe ränin sapat, are oupwe pinini pinin ewe ränin sapat pwe ousap föri och angang lon, \v 25 mürin ämi kewe king repwe tolong lon asamalapen ei telinimw o mot won än Tafit lenien motun king. Repwe wawa woken fiti oris, ir me nöür kewe nöüwis, ekewe chon Juta me chon Jerusalem. Nge ei telinimw epwe so tori feilfeilachök. \v 26 Iwe, ekewe aramas repwe feito seni ekewe telinimwen Juta me ekewe leni pwelin ünükün Jerusalem, seni ewe fanü Peniamin me ewe fanü Sefela, seni ewe fanü mi chukuchukutä me ewe fanü Nekep. Repwe uwato lon imwenfelin ewe Samol mi Lapalap asoren kek me sokun asor, asoren mongö me apach mi pwokus, pwal ekewe asoren kilisou. \v 27 Nge are ousap mochen aüselingaei, are ousap pinini pinin ewe ränin sapat, nge oua mwärei och o tolong lon asamalapen Jerusalem lon ewe ränin sapat, mürin üpwe aküw eu ekkei pwe epwe kenala asamalapen ei telinimw, pwal ekewe imwen king, nge esap wor eman a tongeni kunuela.” \c 18 \s1 Eu lesen usun ewe chon föri sepi seni pwül \sr 18.1-17 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \v 2 “Kopwe feila lon imwen ewe chon föri sepi seni pwül. Ikenan üpwe asile ngonuk ai kewe kapas.” \v 3 Iei mine üa feila ngeni imwen ewe chon föri sepi seni pwül, ia a angang ie ren an we willen föri sepi. \v 4 Nge ewe sepi a auluulu seni pwülüpar a ngauala me lepöün. Iei mine ewe chon föri sepi a förisefäli pwal eu sepi seni, usun mine a öch me ren. \p \v 5 Mürin ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 6 “Ämi chon Israel, ifa usun, üsap tongeni föri ngenikemi usun mine ewe chon föri sepi a föri? Nengeni, usun ewe pwülüpar a nom lepöün ewe chon föri sepi, iei usun ämi chon Israel oua nom lepei. \v 7 Fän ekoch üa apasa usun eu mwichen aramas ika chon eu mwü pwe üpwe üttiretä, kupiretiu o aroserela. \v 8 Nge are chon ewe mwü üa kapas usun ra kul seni ar föför mi ngau, ngang üpwe siwili ai ekiekin afeiengaueer. \v 9 Iwe, fän ekoch üa apasa usun eu mwichen aramas ika chon eu mwü, pwe üpwe aüretä o fotukiir. \v 10 Nge are chon ewe mwü ra föri föför mi ngau me fän mesei, are resap aleasochis ngeniei, mürin üpwe siwili ai ekiekin afeiöchüür. \v 11 Iei mine kopwe üreni ekewe re Juta me chon Jerusalem, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Nengeni, üpwe awarato feiengau ngenikemi o ekiekin ü ngenikemi. Ämi meinisin oupwe kul seni ämi föför mi ngau o siwili alemi me ämi kewe föför.’ \v 12 Nge ir ra apasa, ‘Esap wor lomotan. Äm aipwe chök chei püsin äm ekiek me ülöförean lelukem mi ngau.’” \p \v 13 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apasa, \q1 “Oupwe ais me lein chon ekewe mwü \q1 ika ra rongorong usun ei sokun föför me mwan. \q1 Ekewe chon Israel ra föri \q1 och föför mi fokun ngau. \q1 \v 14 Ifa usun, ewe snow won ewe chuk Lepanon a morola? \q1 Ifa usun, ekewe öüwö mi patapat \q1 ra puwu seni ewe chuk repwe pwasatä? \q1 \v 15 Nge nei aramas ra fen manlükieila. \q1 Ra keni apach mi pwokus ngeni ekewe uluulun anümwäl. \q1 Ra chepetek lon ar kewe al, \q1 pun resap chüen fetal won ekewe alen lom, \q1 nge ra rikila ngeni pwal ekoch al lükün ewe alelap. \q1 \v 16 Ra ataela püsin fanüer, \q1 pwe aramas repwe turunufasei tori feilfeilachök. \q1 Meinisin mi pwerela ünükün ra fokun mairü ren mine ra küna \q1 o alefechefechi mökürer. \q1 \v 17 Üpwe atoropaseer me fän mesen chon oputer \q1 usun ewe asepwälin ötiu a atoropasa mettoch. \q1 Lon ränin ar feiengau üpwe kulu söküri ngeniir, \q1 nge sap mesei.” \s1 Än ekewe aramas rawangau me än Jeremaia iotek \sr 18.18-23 \p \v 18 Mürin, ekewe aramas ra apasa, “Ousipwe rawangauei Jeremaia. Pun a chüen wor ekewe souasor mi aiti ngenikich ekewe allük, ika ekewe soutipachem mi öüröürakich, ika ekewe soufos mi afalafalakich. Ousipwe atipisi, nge sisap afäli mine a apasa.” \p \v 19 Iei mine üa iotek, “Ai Samol mi Lapalap, kose mochen kopwe aüselingaei o rongorong mine ekewe chon atipisiei ra apasa usi. \v 20 Ifa usun, föför mürina epwe liwin ngeni ngau? Nge ir ra tuw eu pwang fän itei. Kopwe chechemeni ai ütä fän mesom, pwe üpwe kapas mürina fän iter o akulu seniir om lingeringer. \v 21 Nge iei kopwe asechalong nöür kewe lon lengita, kopwe likitiir pwe repwe mäla lon maun. Ekewe fefin repwe lipichsefäl, esap pwal chüen wor nöür. Ekewe mwän repwe mäla ren mätter, ekewe alüal repwe mäla lon maun. \v 22 Aramas repwe rongorong eu puchörün niuokus seni lon imwer kewe, lupwen kopwe müttir tinato wor eu mwichen chon angei pisek fän pöchökül. Pun ra tuw eu pwang pwe üpwe turulong lon, ra pwal soni eu likatup pwe pechei epwe fif lon. \v 23 Nge en, ai Samol mi Lapalap, ka silei usun ar rawangauaei, pwe repwe niei. Kosap amusala ar föföringau, kosap pwal amoela ar tipis. Repwe tur o kuf, kopwe ukun ngeniir ar föför lon fansoun om song.” \c 19 \s1 Ewe lesen usun ewe pör mi mök \sr 19.1-15 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Kopwe feila o kamö eu pör mi för seni pwül. Mürin oupwe mwinela me ekoch lein ekewe souakomwen ekewe aramas, pwal ekoch souasor chinlap. \v 2 Oupwe towu me lon ewe Asamalapen Mökkün Sepi o feila lon ewe lemolun Hinom. Ikenan kopwe asile ngeniir ekewe kapas üpwe ürenuk. \x + \xo 19.2 \xt 2.King 23.10; Jer 7.30-32; 32.34-35\x* \v 3 Kopwe apasa, ‘Oupwe rongorong, ämi kingen Juta me ämi chon Jerusalem, usun mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel üa apasa: Üpwe awarato eu sokun feiengau won ei leni, pwe iteiten eman me eman mi rongorong usun epwe mairü ren. \v 4 Üpwe föri ei, pun ekewe aramas ra likitieila. Ra apiningaua pinin ei leni ren ar keni apach mi pwokus ngeni pwal ekoch kot, sokun kot ir me ar kewe lewo pwal ekewe kingen Juta resap sileer. Ra aura ei leni ren chan chokewe esap wor ar tipis. \v 5 Ra pwal senätä rongen asor won ekewe leni tekia fän iten ewe anü Paal, pwe repwe keni nöür ät pwe ar asoren kek ngeni. Ei üsap allük ngeniir, esap pwal tolong lon ai ekiek. \x + \xo 19.5 \xt Lif 18.21\x* \v 6 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Epwe war ewe fansoun, pwe ei leni esap chüen iteni Tofet ika lemolun Hinom, ngei epwe le iteni lemolun Ninni. \v 7 Iwe, lon ei leni üpwe atai än chon Juta me chon Jerusalem akot. Üpwe föri pwe ekewe aramas repwe kuf ren chon oputer o mäla lon maun. Üpwe aochocha ngeni ekewe machang me ekewe manmwacho ekewe somä. \v 8 Üpwe ataela ei telinimw pwe epwe eu mettoch aramas repwe turunufasei. Meinisin mi pwerela ünükün repwe mairü o turunufasei pokiten ekewe feiengau meinisin ra tori. \v 9 Iwe, üpwe föri pwe repwe ochei fituken nöür kewe ät me nengin, repwe pwal en me ochei fituken chon arun. Ei epwe fis, lupwen chon oputer repwe pwelifeili ewe telinimw fän pisekin maun, nge ir repwe fokun riaföü pokiten ar ariaföüür o mochen nirela.’ \p \v 10 Mürin, kopwe amökkü ewe pör me fän mesen ekewe mwän mi etuk \v 11 o üreniir, ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman: Usun eman a amökkü eu pör mi för seni pwül, nge esap wor eman epwe tongeni achufengenisefäli, iei usun üpwe atai ei telinimw o afeiengaua ekei aramas. Iwe, aramas repwe peiaseni ekewe somä lon Tofet, pun esap chüen wor lenien peias ekis meinisin. \v 12 Iei usun mine üpwe föri ngeni ei leni, pwal ngeni chokewe mi imweimw lon. Üpwe föri pwe ei telinimw epwe usun chök Tofet. \v 13 Ekewe imw lon Jerusalem pwal imwen ekewe kingen Juta repwe limengau usun ewe leni Tofet, fokun ekewe imw meinisin aramas ra keni apach mi pwokus wor ngeni ekewe fün läng, ra pwal ninätiu asoren ün ngeni pwal ekoch kot.’” \p \v 14 Mürin, Jeremaia a liwinto seni Tofet, ewe ia ewe Samol mi Lapalap a tinala ie pwe epwe osuni. Iwe, a ütä lon ewe leni lükün imwen ewe Samol mi Lapalap o üreni ekewe aramas meinisin, \v 15 “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel: Üpwe awarato won ei telinimw, pwal won ekewe telinimw ünükün ekewe feiengau meinisin üa fen apwüngala fän iter, pun chon ekei telinimw ra ülöförea, resap mochen aüselinga ai kewe kapas.” \c 20 \s1 Ewe anümamau fän iten Pasur pokiten an kalapusei Jeremaia \sr 20.1-6 \p \v 1 Iwe, ewe souasor Pasur nöün Imer we mwän, i ewe meilapen imwen ewe Samol mi Lapalap, a rongorong än Jeremaia osuni usun ekei mettoch. \v 2 Mürin, Pasur a akünöü eman pwe epwe wichi ewe soufos Jeremaia, epwe anükü pechen lefilen irä o anomu ünükün ewe Asamalapen Peniamin me asan me lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \v 3 Iwe, sorotan ewe rän, lupwen Pasur a amusawu Jeremaia seni lefilen ekewe irä, Jeremaia a üreni Pasur, “Ewe Samol mi Lapalap esap chüen aita ngonuk Pasur, ngei epwe aita ngonuk ‘Niuokus watte a nom pwelin ünükum’. \v 4 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap: Üpwe föri pwe kopwe eu niuokus watte ngeni püsin en, pwal ngeni chiechiom meinisin. Ir repwe mäla ren nöün chon oputer ketilas, nge en kopwe nenengeniir. Üpwe asechalong chon Juta meinisin fän nemenien ewe kingen Papilon. I epwe emwenala ekoch Papilon, nge ekoch epwe nirela. \v 5 Üpwe pwal ngeni chon oputer wöün ei telinimw meinisin, än chon ei telinimw win me pisekir meinisin ra aücheani, pwal än ekewe kingen Juta pisek mi aüchea meinisin. Ir repwe angei ekewe pisek meinisin fän pöchökül pwe liaper o uweerela Papilon. \v 6 Nge en Pasur me chon leimwom meinisin, oupwe oola. Oupwe feila Papilon o mäla ikenan, oupwe pwal peias ikenan, ämi me chiechiom kewe meinisin, chokewe ka kapas chofana le osuni ngeniir.” \s1 Än Jeremaia lalangau ngeni Kot \sr 20.7-18 \q1 \v 7 Ai Samol mi Lapalap, ka echimwaei, \q1 nge ngang üa chimw reöm, \q1 en ka pöchökül seniei, \q1 en ka akufuei. \q1 Üa uretakir iteiten rän, \q1 aramas meinisin ra turunufaseei. \q1 \v 8 Pun fansoun meinisin lupwen üa kapas, üa wisen leüömong le kapas \q1 o üra, “Angangen mwänewüs me kata!” \q1 Ai Samol mi Lapalap, aramas ra ämängauaei o turunufaseei iteiten rän, \q1 pun üa asilefeili om kapas. \q1 \v 9 Nge are üa apasa, “Üsap chüen föüni iten ewe Samol mi Lapalap ika kapas fän itan,” \q1 mürin om kapas a usun chök ekkei mi kü me lon lelukei, \q1 a pwourur me lechüi. \q1 Üa resin apwosalong, \q1 nge üsap chüen tongeni. \q1 \v 10 Üa rongorong möngününgünün chomong aramas, \q1 “Niuokus watte a nom ekis meinisin. \q1 Ousipwe aturu i, ousipwe aturu i.” \q1 Pwal chiechiei kewe meinisin ra witiwiti ai üpwe turula. \q1 Ra apasa, “Eli epwe tup, \q1 mürin sipwe liapeni o ngeni chappen an föför.” \q1 \v 11 Nge en, ai Samol mi Lapalap, ka nom rei usun chök eman sounfiu mi pöchökül. \q1 Iei mine ekewe chon ariaföüüei repwe chepetek, resap tongeni akufuei. \q1 Repwe fokun säw, pun esap pwönüetä ar mochen. \q1 Ar itengau esap tongeni manlüküla tori feilfeilachök. \q1 \v 12 Ai Samol mi Unusen Manaman, ka sotuni ekewe chon pwüng \q1 o küna leluker me ekiekir. \q1 Kopwe mwüt ngeniei ai üpwe küna om kopwe ngeni chon oputaei chappen ar föför, \q1 pun üa likiti ngonuk pwe kopwe peniei. \b \q1 \v 13 Oupwe köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, \q1 oupwe mwareiti i. \q1 Pun a angasa manauen ekewe chon mwelele seni ekewe chon föföringau. \b \q1 \v 14 Epwe anümamau ewe rän üa uputiu lon. \q1 Esap feiöch ewe rän inei a nöünieitiu lon. \q1 \v 15 Epwe anümamau ewe aramas mi apwapwai semei, \q1 lupwen a uwei ewe pworaus ngeni o apasa, \q1 “Eman noum ät a upu ngonuk.” \q1 \v 16 Amwo ewe aramas epwe wewe ngeni ekewe telinimw \q1 ewe Samol mi Lapalap a ataarala, nge esap eäni tong. \q1 Amwo epwe rongorong puchörün metek lesosor \q1 me kökkön maun leoloas, \q1 \v 17 pun esap nieila me lon letipen inei, \q1 pwe letipen inei epwe peiasei. \q1 \v 18 Pwota üa towu seni letipen inei, \q1 pwe üpwe chök riaföü me letipeta \q1 o asopwala ränin manauei fän säw? \x + \xo 20.18 \xt Hiop 3.1-19\x* \c 21 \s1 Kapasen osuni usun talan Jerusalem \sr 21.1-10 \p \v 1 Iwe, ewe king Setekia a tinala Pasur nöün Malkia we mwän me ewe souasor Sefania nöün Maseia we mwän ren Jeremaia, pwe repwe üreni, \v 2 “Kose mochen kopwe kapas ngeni ewe Samol mi Lapalap fän item. Pun Nepukatnesar ewe kingen Papilon a maun ngenikem. Eli ewe Samol mi Lapalap epwe föri eu manaman fän item o föri pwe Nepukatnesar epwe kul senikem.” \x + \xo 21.2 \xt 2.King 25.1-11; 2.Kron 36.17-21\x* \p \v 3 Mürin Jeremaia a üreniir, \v 4 “Iei usun mine oupwe üreni Setekia, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel: Üpwe akufu noum kewe sounfiu mi maun ngeni ewe kingen Papilon me nöün kewe sounfiu. Üpwe ionifengeni än noum kewe sounfiu pisekin maun lukalapen ei telinimw. \v 5 Püsin ngang üpwe maun ngenikemi lon ai song, lon ai chou me lon ai lingeringer mi fokun watte ren pei mi manaman o aköüpöü. \v 6 Üpwe nifengeni aramasen ei telinimw me man. Repwe mäla ren eu mätter mi watte. \v 7 Mürin, üpwe föri pwe en Setekia ewe kingen Juta fiti noum kewe nöüwis me aramasen ei telinimw, ir ekewe mi chüen manau seni mätter, seni maun me lengita, oupwe sechilong lepöün Nepukatnesar ewe kingen Papilon, pwal lepöün chon oputemi mi mochen angei manauemi. Nepukatnesar epwe nikemiila, nge esap tongeekemi ika achikakemi ika ümöümöch ngenikemi. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’” \p \v 8 Mürin ewe Samol mi Lapalap a üreniei pwe üpwe kapas ngeni ekewe aramas, “Oupwe rongorong! Ngang ewe Samol mi Lapalap, üa mwüt ngenikemi pwe oupwe filätä lefilen ewe al mi ale ngeni manau me ewe al mi ale ngeni mäla. \v 9 Chokewe mi nomotiu lon ei telinimw repwe mäla ren maun, ren lengita pwal ren mätter. Nge chokewe mi towu seni ei telinimw o fangatä ngeni ekewe chon Papilon mi pwelifeili ei telinimw fän pisekin maun repwe manau, repwe chök kütta en me püsin manauan. \v 10 Üa fen apwüngala pwe üpwe ataala ei telinimw, nge üsap achika. Epwe oolong lepöün ewe kingen Papilon, iwe, epwe kenala. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \s1 Kapasen osuni usun ekewe kingen Juta \sr 21.11–22.30 \p \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a akünöüei pwe üpwe üreni chon leimwen ewe kingen Juta, “Oupwe aüselinga alon ewe Samol mi Lapalap, \v 12 ämi ekewe mwirimwirin Tafit: Oupwe eäni kapwüng fän wenechar iteiten rän, oupwe angasa ekewe mi riaföü seni ekewe chon ariaföüür. Pun are ousap föri ei, ai lingeringer epwe kü usun ekkei esap tongeni kunula, pokiten ämi föföringau. \p \v 13 Ngang üpwe ü ngenikemi, ämi chon Jerusalem mi imweimw lon ewe lemol won ewe achau mi sonosonöch, ämi chokewe mi apasa, ‘Iö epwe tongeni feito o mauneekich, ika iö epwe tongeni tolong lon leniach?’ \v 14 Üpwe apwüngükemi fänäsengesin ämi föför. Üpwe aküw eu ekkei lon ämi kewe wöllap, epwe kenala meinisin mine a nom ünükün. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 22 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeniei, “Kopwe feitiu lon imwen ewe kingen Juta o apasa ikenan ekei kapas, \v 2 ‘Oupwe rongorong alon ewe Samol mi Lapalap, en kingen Juta mi mot won än Tafit lenien motun king, pwal noum kewe nöüwis me ekewe aramasen Jerusalem. \v 3 Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Oupwe föri mine a wenechar me pwüng o angasa ewe mi riaföü seni ewe chon ariaföüü. Ousap föri mine a ngau ika ariaföüü ewe chon ekis, ewe mi mäsen me ewe fefin mi mä pwülüan, ousap pwal niela eman esap wor an tipis lon ei leni. \v 4 Pun are oupwe fokun aleasochisi ai kei kapas, mürin ekewe mwirimwirin Tafit repwe sopwela le wiseni ewe wisen king. Repwe tolong me lon asamalapen ei imw, ir me nöür kewe nöüwis me nöür aramas fän war woken me oris. \v 5 Nge are ousap aleasochisi ekei kapas, üa püsin akapelüei pwe ei imwen king epwe wiliti eu imw mi tala. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’ \x + \xo 22.5 \xt Mat 23.38; Luk 13.35\x* \v 6 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap fänäsengesin imwen ewe kingen Juta, ‘En ka mürina usun ewe fanü Kiliat me rei, ika usun ungen ewe chuk Lepanon, nge üpwe fokun föri pwe kopwe wiliti eu fanüapö, ika eu telinimw esap so. \v 7 Üpwe tinala chon kata, repwe ataok iteiten eman me eman fän an pisekin kata. Repwe pöküela om kewe irä setar mi fokun mürina o atururolong lon ekkei. \v 8 Mürin aramas seni chomong mwü repwe pwerela lükün ei telinimw o aisfengen lefiler: Pwota ewe Samol mi Lapalap a föri ei sokun föför ngeni ei telinimw mi lapalap? \v 9 Iwe, repwe pälüeni: Pun ra likitala ewe pwon än ewe Samol mi Lapalap ar we Kot o fel ngeni pwal ekoch kot o angang ngeniir.’” \q1 \v 10 Ämi aramasen Juta, ousap kechüeiti ika letipeta \q1 usun ewe king Josia, ätewe mi mäla. \q1 Nge oupwe kechüangaueiti Joahas nöün we, ätewe mi oola, \q1 pun esap chüen liwinsefäl \q1 o küna poputän fanüan. \v 11 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap fänäsengesin Joahas ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, ätewe mi siwili saman we le nemenem, “A feila seni ei leni, nge esap fokun chüen liwinsefäl. \x + \xo 22.11 \xt 2.King 23.31-34; 2.Kron 36.1-4\x* \v 12 Epwe mäla lon ewe leni ia a oola ie, nge esap fokun chüen künasefäli ei fanü.” \q1 \v 13 Feiengauen ätewe mi aüetä imwan fän pwüngingau \q1 o föri an kewe rumwen won fän rikirik, \q1 a angangamwäli chon arun, \q1 nge esap ngeniir liwinir. \q1 \v 14 Feiengauen ätewe mi apasa, \q1 “Üpwe aüetä eu püsin imwei mi watte \q1 fiti rumwen won mi wämong.” \q1 Iwe, a föri asammwachon imwan, \q1 a etippa ngeni pappen ewe irä setar \q1 o peiniti ngeni peinit mi par. \q1 \v 15 Ifa usun, ka ekieki pwe ka king \q1 pokiten chomongun om kewe irä setar? \q1 Semom we a mongö o ün, \q1 a pwal föri mine a wenechar o pwüng. \q1 Iei mine a fefeitä lon manauan. \q1 \v 16 A peni ekewe mi wöüngau me mwelele lon kapwüng, \q1 iei mine a fefeitä. \q1 Ifa usun, esap pwärätä pwe a sileei ren ei sokun föför? \q1 \v 17 Nge en ka chök ekieki usun om kütta win fän rikirik. Ka niela chokewe esap wor ar tipis \q1 o föri angangen ariaföü me mwänewüs ngeni noum aramas. \q1 Ewe Samol mi Lapalap a kapas. \v 18 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apasa fän äsengesin Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, \q1 “Aramas resap kechüeiti, lupwen epwe mäla, o üra, \q1 ‘Woko pwi’ ika ‘Wole mongeei.’ \q1 Resap kechüeiti o apasa, \q1 ‘Woko äm samol’ ika ‘Woko äm king.’ \x + \xo 22.18 \xt 2.Kron 36.5-7\x* \q1 \v 19 Aramas repwe peiaseni usun ar peiaseni eman aas, \q1 repwe etekenawu \q1 o aturawu lükün asamalapen ewe telinimw Jerusalem.” \b \q1 \v 20 Ämi aramasen Jerusalem, oupwe feitä won ewe chuk Lepanon o puchör, oupwe alapatä mweliemi lon Pasan \q1 o siö me won ekewe chukun Moap, \q1 pun peliemi meinisin ra kuf. \q1 \v 21 Üa kapas ngenikemi, lupwen oua chüen pisekisek, \q1 nge oua üra, “Aisap mochen aüseling.” \q1 Iei lapalapemi seni me lom, \q1 pwe ousap aleasochis ngeni ai kewe kapas. \q1 \v 22 Asepwäl epwe pönala nöümi kewe chon emwen meinisin, \q1 nge peliemi kewe repwe oola. \q1 Mürin oupwe säw o itengau \q1 pokiten ämi kewe föföringau meinisin. \q1 \v 23 Ämi mi nom won ewe chuk Lepanon o imweimw imwesetar, \q1 oupwe fokun ngüngü, lupwen cheuch a cherikemi, \q1 eu cheuch usun cheuchen fam a cheri eman fefin. \p \v 24 Iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeni Jehoiachin ewe kingen Juta nöün Jehoiakim we mwän, “Mwo manauei, inamwo ika kopwe wewe ngeni efoch ringen pwau mi nom won pöüifichi, üpwe chök üttukowu \x + \xo 22.24 \xt 2.King 24.8-15; 2.Kron 36.9-10\x* \v 25 o asechukolong lepöün chokewe mi mochen angei manauom, lepöün chokewe ka niuokusitiir, fokun lepöün Nepukatnesar ewe kingen Papilon me nöün kewe sounfiu. \v 26 Üpwe säsikemiila me inom mi nöünuk lon eu fanü ewe ia ousap uputiu me ie, iwe, oupwe mäla ikenan. \v 27 Nge ewe fanü oua positi, ousap fokun liwiniti.” \v 28 Ifa usun, ei mwän Jehoiachin esap wewe ngeni eu pör mi mök o pöütüla, esap wor eman a mochen eäni? Pwota i me nöün kana ra oola lon eu fanü resap sisilei? \q1 \v 29 Ämi chon ei fanü, ämi chon ei fanü, ämi chon ei fanü, \q1 oupwe rongorong än ewe Samol mi Lapalap kapas, \q1 \v 30 “Oupwe makeetiu pwe ei mwän esap wor nöün, \q1 i eman mwän esap fefeitä lon ränin manauan. \q1 Pun esap wor eman mwirimwirin \q1 epwe king o siwili Tafit \q1 le nemenem lon Juta. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 23 \s1 Chokewe mi chüen manau repwe liwinsefäl \sr 23.1-8 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Feiengauen ekewe chon nemenem mi niela o atoropasa nei aramas.” \v 2 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel a apasa fän äsengesin ekewe chon nemenem mi wisen tümwünü nöün aramas, “Oua atoropasa nei aramas o asürela, nge ousap tümwünüür. Nengeni, üpwe apwüngükemi fän iten ämi föföringau. \v 3 Nge üpwe achufengeni chokewe mi chüen manau me lein nei aramas seni ekewe fanü meinisin ia üa asürela ie. Üpwe emwenisefälireto ngeni lenier, repwe nöünöütiu o chomongola. \v 4 Üpwe awisa chon nemenem repwe tümwünüür. Resap chüen niuokus ika rükö, esap pwal wor eman epwe malechela. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 5 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, epwe war ewe fansoun üpwe seikätä seni mwirimwirin Tafit efoch ‘Palan mi pwüng’, epwe king o nemenem fän tipachem, epwe föri mine a wenechar o pwüng me lon ewe fanü. \v 6 Lon ränin manauan, chon Juta repwe küna manau, nge chon Israel repwe nom fän kinamwe. Iwe, iei ewe it epwe iteni, ‘Ewe Samol mi Lapalap ach pwüng.’” \x + \xo 23.6 \xt Jer 33.14-16\x* \p \v 7 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, epwe war ewe fansoun pwe aramas resap chüen eäni ei akapel, ‘Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap mi emwenawu ekewe aramasen Israel seni ewe fanü Isip,’ \v 8 nge repwe eäni ei akapel, ‘Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap mi emwenawu ekewe mwirimwirin Israel seni ewe fanü efeng me ekewe fanü meinisin ia a asürela ie.’ Mürin repwe nom lon poputän fanüer.” \s1 Kapasen apwüng fän äsengesin ekewe soufos chofana \sr 23.9-40 \q1 \v 9 Iei än Jeremaia kapas fänäsengesin ekewe soufos: \q1 Letipei a tatakis, \q1 unusen inisi a chechech. \q1 Ngang üa usun chök eman mwän mi pulas, \q1 usun eman mi puchala ren wain \q1 pokiten ewe Samol mi Lapalap \q1 me an kewe kapas mi pin. \q1 \v 10 Ewe fanü a ur ren chon lisowu. \q1 Ekewe soufos ra chök föri föför mi ngau o aeangauei ar manaman. \q1 Pokiten ewe anümamau ewe fanü a sangang, \q1 nge än ekewe man lenien mongö fetil ra pwasala. \q1 \v 11 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Ekewe soufos me souasor resap aleasochis ngeniei. \q1 Üa fen küna ar föföringau lon imwei imwenfel. \q1 \v 12 Iei mine ar kewe al ra fetal won repwe mitimit o rochopwak. \q1 Ngang üpwe föri pwe repwe chepetek o turula. \q1 Üpwe awarato wor feiengau \q1 lupwen fansoun üpwe apwüngüür. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \q1 \v 13 Üa küna än ekewe soufosun Samaria tipis: \q1 Ra osuni fän iten ewe anü Paal \q1 o atokala nei aramasen Israel. \q1 \v 14 Nge üa küna ekewe soufosun Jerusalem, pwe ra fen ngau seniir. \q1 Ra föri föförün lisowu o eäni kapas chofana. \q1 Ra alisätä ekewe aramas lon ar föföringau, \q1 iei mine esap wor eman a kul seni an föför mi ngau. \q1 Ir meinisin ra ngau ngeniei usun chök ekewe aramasen Sotom me Komora. \x + \xo 23.14 \xt Ken 18.20; Is 16.49\x* \v 15 Iei mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman üa apasa fänäsengesin ekewe soufosun Jerusalem: \q1 Üpwe amongö ngeniir mongö mi maras \q1 o aünü ngeniir koluk mi poison, \q1 pun ra achöfetalei ar föförün tipis lemenen unusen ewe fanü.” \p \v 16 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ngeni ekewe aramasen Jerusalem, “Ousap aüselinga än ekewe soufos kapas, ir ätekewe mi osuni ngenikemi pwe oupwe apilükülük mwäl. Ra fos usun künaer seni püsin ar ekiek, nge sap fän aloi. \v 17 Ra kapasfochofoch ngeni chokewe resap mochen aüselinga aloi, ‘Oupwe feiöch.’ Nge ngeni chokewe mi ülöförea lon leluker ra apasa, ‘Esap wor och feiengau epwe torikemi.’” \p \v 18 Nge iö me lein ekewe soufos a nom lon än ewe Samol mi Lapalap mwichen pwüngüpwüng, pwe epwe küna o rongorong än Kot kapas? Ika iö a afäli an kapas o aüselinga? \v 19 Nengeni, än ewe Samol mi Lapalap lingeringer a usun chök eu mölümöl, usun eu ewiniär mi märäkukulfetal won möküren ekewe aramasangau. \v 20 Än ewe Samol mi Lapalap song esap kul tori epwe afisi o apwönüetä mine a ekiekin föri. Lon ekewe fansoun repwe feito oupwap weweöchiti. \p \v 21 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Üsap tini ekewe soufos, nge ra fen feila. Üsap kapas ngeniir, nge ra fen osuni. \v 22 Nge are repwe nom lon ai mwichen pwüngüpwüng, mürin repwe tongeni asilefeili ai kewe kapas ngeni nei kewe aramas, repwe pwal tongeni akuluur seni ar kewe lapalap mi ngau, pwal seni ar kewe föför mi ngau. \p \v 23 Ifa usun, ngang eman Kot mi arap chök, nge üsap pwal eman Kot mi nom toau? \v 24 Ifa usun, eman aramas a tongeni op lon leni mi monomon, pwe üsap tongeni küna? Ifa usun, üsap aura läng me fanüfan? \v 25 Üa rongorong mine ekewe soufos mi osuni mine a chofana fän itei ra apasa, ir mi üra pwe üa fos ngeniir lon ar tan. \v 26 Ifa ükükün fansoun än ekewe soufos atoka nei aramas ren ar osuni chofana won mine ra püsin ekiekietä. \v 27 Ra ekieki pwe nei aramas repwe manlükieila ren ar apworausafeili leir ar kewe tan, usun ar kewe lewo ra manlükieila o kul ngeni ewe anü Paal. \v 28 Eman soufos mi eäni eu tan epwe apworausa ewe tan, nge ätewe mi rongorong ai kapas epwe pwärätä ai kapas fän allükülük. Met wewefengenin fetilipwas me wiich? \v 29 Ifa usun, ai kapas esap wewe ngeni ekkei, ika esap usun efoch ama mi amökkükisi achau? \v 30 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa ü ngeni ekewe soufos mi angei än eman soufos kapas o apasa pwe iei ai kapas. \v 31 Üa pwal ü ngeni ekewe soufos mi eäni püsin ar kapas o üra, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap.’ \v 32 Oupwe aüselinga mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Nengeni, üa ü ngeni chokewe mi osuni ar tan mi chofana, chokewe mi apworausa ekewe tan o atoka nei kewe aramas ren ar kapas chofana me ar tunosikesik. Ngang üsap tinirela ika akünöör, iei mine resap fokun alisi ekei aramas. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 33 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Are eman me lein ekei aramas ika eman soufos ika eman souasor epwe aisinuk, ‘Met ewe weires ewe Samol mi Lapalap a kapas usun?’, kopwe üreni, ‘En ewe a weires reöm, nge i epwe ärukola. Iei alon ewe Samol mi Lapalap.’ \v 34 Nge are eman soufos ika souasor, ika eman lein ekewe aramas epwe apasa, ‘Iei ewe weires ewe Samol mi Lapalap a kapas usun,’ ngang üpwe apwüngü ewe aramas me chon leimwan. \v 35 Iwe, iei usun mine oupwe apasa ngeni en me chon arun ika pwin, ‘Met ewe Samol mi Lapalap a eäni pälüen?’ ika ‘Met ewe Samol mi Lapalap a apasa?’ \v 36 Nge ousap chüen apasa, ‘Ewe weires ewe Samol mi Lapalap a kapas usun’, pun püsin än eman me eman kapas epwe wiliti an weires. Nge ämi oua sorei ewe kapas än ewe Kot mi manau, ewe Samol mi Unusen Manaman ämi we Kot. \v 37 Iei usun mine oupwe aisini ewe soufos, ‘Met ewe Samol mi Lapalap a eäni pälüen ngonuk?’ ika ‘Met ewe Samol mi Lapalap a apasa?’ \v 38 Nge are oua apasa, ‘Iei ewe weires ewe Samol mi Lapalap a kapas usun,’ mürin ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe ürenikemi, ‘Pokiten oua apasa iei usun, nge üa fen allük ngenikemi pwe ousap apasa ekei kapas, \v 39 üpwe fokun särisikemiitä o pöütikemiila toau seniei, ämi me ämi kewe telinimw üa ngenikemi me ämi kewe lewo. \v 40 Üpwe uwato womi itengau ese ük me säwfochofoch esap manlüküla.’” \c 24 \s1 Eu lesen usun ekewe föün fiik mi mürina pwal ekewe mi ngau \sr 24.1-10 \p \v 1 Iwe, mürin än Nepukatnesar ewe kingen Papilon a uweela seni Jerusalem Jehoiachin ewe kingen Juta nöün Jehoiakim we mwän fiti ekewe nöüwisen Juta, ekewe soufalafal me ekewe chon angang ngeni mächä, o uweerela Papilon, ewe Samol mi Lapalap a pwäri ngeniei künaei. Üa küna ruu chükün föün fiik ra nom mwen ewe imwenfelin ewe Samol mi Lapalap. \x + \xo 24.1 \xt 2.King 24.12-16; 2.Kron 36.10\x* \v 2 Eu chük a wor föün fiik mi mürina lon, usun mwen uän fiik mi nup. Nge ewe pwal eu chük a wor föün fiik mi fokun ngau lon, ra fokun ngau pwe esap wor eman a tongeni ocheer. \v 3 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a aisiniei, “Jeremaia, met ka küna?” Nge üa üreni, “Üa küna föün fiik. Ekewe föün fiik mi mürina ra fokun mürina, nge ekewe föün fiik mi ngau ra fokun ngau pwe esap wor eman a tongeni ocheer.” \p \v 4 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 5 “Ngang ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel üa mefi, pwe ekewe chon oola seni Juta, ngang üa tinirela seni ei leni ngeni fanüen chon Papilon, ra mürina usun ekewe föün fiik mi mürina. \v 6 Üpwe mamaseer o ümöümöch ngeniir, üpwe pwal aliwinisefäliir ngeni ei fanü. Üpwe afefeitäär, nge üsap ataretiu, üpwe fotukiir, nge üsap üttiretä. \v 7 Üpwe ngeniir eu leluk mi silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap. Ir repwe nei aramas, nge ngang üpwe ar Kot, pun repwe liwinsefälitiei ren unusen leluker. \p \v 8 Nge ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe föri ngeni Setekia ewe kingen Juta me ekewe nöüwis, ngeni ekewe lusun chon Jerusalem mi chüen nom lon ei fanü me chokewe mi feila Isip, pwe repwe usun ekewe föün fiik mi fokun ngau esap wor eman a tongeni ocheer. \v 9 Üpwe föri pwe repwe och minen eniweniw ngeni chon ekewe mwü won unusen fanüfan, repwe itengau, aramas repwe leaweniir lon ar kapasen turunufas me ämängau, pwal lon ar ottek me lon ekewe leni meinisin ia üpwe asürela ie. \v 10 Üpwe tinato rer maun, lengita me mätter tori repwe fokun rosola seni lon ewe fanü üa ngeniir me ar kewe lewo.” \c 25 \s1 Ewe fanü Juta epwe pönüla ren chon Papilon lon ükükün fik ier \sr 25.1-14 \p \v 1 Iwe, lon arüanün ierin mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän eu pworaus a tori Jeremaia fän äsengesin ekewe aramasen Juta meinisin. Iei aeuin ierin mwün Nepukatnesar ewe kingen Papilon. \x + \xo 25.1 \xt 2.King 24.1; 2.Kron 36.5-7; Tan 1.1-2\x* \v 2 Iei ekewe kapas ewe soufos Jeremaia a üreni ekewe aramasen Juta me chon Jerusalem meinisin, \v 3 “Lon ükükün rüe me ülüngat ier, seni ewe engol me ülüngatin ierin mwün Josia ewe kingen Juta nöün Amon we mwän tori ikenai ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeniei. Iwe, üa asile ngenikemi ekei kapas iteiten fansoun, nge ämi ousap aüseling. \v 4 Ämi ousap mochen aüseling ika aü selingemi pwe oupwe rongorong, inamwo ika ewe Samol mi Lapalap a tinikisiela remi nöün kewe chon angang ekewe soufos. \v 5 Ir ra ürenikemi, ‘Oupwe kul seni ämi kewe lapalap mi ngau me ämi kewe föför mi ngau, pwe oupwe sopwela le nonom lon ewe fanü ewe Samol mi Lapalap a ngenikemi me ämi kewe lewo pwe oupwe fanüeni tori feilfeilachök. \v 6 Ousap fel ngeni pwal ekoch kot ika angang ngeniir, ousap pwal asonga Kot ren ämi fel ngeni ekewe uluulun anümwäl oua föri. Mürin esap afeiengauakemi.’ \v 7 Nge ewe Samol mi Lapalap a püsin apasa pwe ousap aüselinga i, nge oua fen asonga ren ämi kewe uluulun anümwäl oua föri o atoto womi feiengau.” \p \v 8 Iei mine ewe Samol mi Unusen Manaman a apasa, “Pokiten ämi ousap aleasochis ngeni ai kewe kapas, \v 9 üpwe titila ren chon ekewe mwü meinisin mi nom efeng, pwal ren nei chon angang Nepukatnesar ewe kingen Papilon. Üpwe emwenireto pwe repwe maun ngeni ei fanü Juta me aramasan, pwal ngeni chon ekewe mwü meinisin mi nom pwelin ünükün. Üpwe fokun aroserela o föri pwe repwe och minen eniweniw, och minen turunufas me itengau tori feilfeilachök. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 10 Üpwe aükätiu kölün mweireir me pwapwa, pwal pwapwan mongön apwüpwülü. Üpwe aükätiu püngüpüngün ewe lenien wüsüs o kunuela ewe lamp. \x + \xo 25.10 \xt Jer 7.34; 16.9; Pwär 18.22-23\x* \v 11 Unusen ei fanü epwe tala o pönüla, nge chon ekei mwü repwe angang ngeni ewe kingen Papilon lon ükükün fik ier. \x + \xo 25.11 \xt 2.Kron 36.21; Jer 29.10; Tan 9.2\x* \v 12 Iwe, wesin ekewe fik ier, üpwe apwüngü ewe kingen Papilon me chon mwün fän iten ar tipis. Üpwe ataela fanüer pwe fanüer epwe pönüla tori feilfeilachök. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 13 Üpwe atoto won Papilon ekewe feiengau meinisin üa fen apasa fän itan, meinisin mine a mak lon ei puk, ekewe kapasen feiengau Jeremaia a osuni fän iten ekewe mwü meinisin. \v 14 Üpwe liwini ngeni ekewe chon Papilon liwinin ar föför me angangen pöür. Iwe, chomong mwü me king mi lap repwe nöüniir amanau.” \s1 Kapasen lingeringer fän iten chon ekewe mwü \sr 25.15-38 \p \v 15 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel a üreniei, “Kopwe angei seni lepei ei kap mi ur ren wainin lingeringer. Kopwe aünü ngeni chon ekewe mwü meinisin üa tinukela rer. \v 16 Repwe ün o taroporop, repwe puchala ren pokiten ewe maun üpwe tinala leir.” \p \v 17 Mürin, üa angei ewe kap seni lepöün ewe Samol mi Lapalap o ngeni chon ekewe mwü meinisin, chokewe ewe Samol mi Lapalap a tinieila rer, pwe repwe ün seni. \v 18 Üa aünü ngeni Jerusalem me ekewe telinimwen Juta, ngeni ar kewe king me nöür kewe nöüwis, pwe ekewe leni repwe wiliti eu leni mi ta o pöön, aramas repwe rükö rer, repwe turunufaseer o eäniir kapasen ottek, usun a chüen fis tori ei fansoun. \v 19 Üa pwal aünü ngeni Farao ewe kingen Isip, ngeni nöün kewe nöüwis, nöün kewe souemwen me nöün aramas meinisin, \v 20 pwal ngeni ekewe chon ekis mi nom leir. Üa aünü ngeni ekewe kingen ewe fanü Us meinisin me kingen ekewe telinimwen Filistia: Askelon, Kasa, Ekron me ekewe mi chüen manau lon Astot. \v 21 Üa aünü ngeni chon Etom, Moap me Amon, \v 22 ngeni ekewe kingen Tirus me Siton meinisin, pwal ngeni ekewe kingen ewe fanü mi nom aroset pekilan ewe matau, \v 23 ngeni ekewe telinimw Tetan, Tema me Pus, pwal ngeni chokewe meinisin mi fichi mökürer. \v 24 Üa pwal aünü ngeni ekewe kingen Arapia me kingen ekewe sokopaten ainang mi nonom lon unusen ewe fanüapö, \v 25 ngeni ekewe kingen Simri, kingen Elam me kingen Metia meinisin, \v 26 ngeni ekewe kingen efeng meinisin, chokewe mi nom toau ika arap, eman mürin eman. Ekewe mwü meinisin mi nom fanüfan ra ün seni. Nge mürir meinisin ewe kingen Papilon epwe ün. \p \v 27 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, “Kopwe kapas ngeni ekewe aramas pwe iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, ‘Oupwe ün tori oupwe pulas o mus. Oupwe turula, nge ousap chüen ütäsefäl pokiten ewe maun üpwe tinala remi.’ \v 28 Nge are resap mochen angei ewe kap seni lepoum pwe repwe ün, mürin kopwe üreniir, ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman: Oupwe fokun ün. \v 29 Pun nengeni, üpwe popuetä ewe angangen kata me lon ei telinimw mi föü itei won. Nge ifa usun, üsap pwal apwüngükemi? Üpwe fokun apwüngükemi, pun üpwe awarato maun ngeni chon fanüfan meinisin. Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman üa kapas.’ \v 30 Iei mine kopwe osuni ngeniir ekei kapas meinisin o üreniir, \q1 ‘Ewe Samol mi Lapalap epwe kökkö fän leüömong seni läng, \q1 epwe alapatä mwelian seni lenian mi pin. \q1 Epwe fokun kökkö fän leüömong ngeni nöün aramas \q1 o mweir usun chokewe mi puri föün wain. \q1 Epwe apwas ngeni chon fanüfan meinisin. \q1 \v 31 Ewe apwas epwe tori lesopun fanüfan. \q1 Pun ewe Samol mi Lapalap a atipisi chon ekewe mwü meinisin. \q1 Epwe eäni kapwüng ngeni aramas meinisin, \q1 nge epwe niela ekewe aramasangau.’ \q1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap.” \p \v 32 Iwe, ewe Samol mi Unusen Manaman a apasa pwe feiengau epwe tori mwü me mwü, nge eu mölümöl mi watte epwe eiätä seni ekewe kinikinin lesopun fanüfan. \v 33 Iwe, chokewe mi ninnila me ren ewe Samol mi Lapalap lon ewe ränin repwe toropasfeil seni epek fanüfan tori epek. Esap wor eman epwe kechüeitiir, ika ionifengeniir, ika peiaseniir. Repwe usun chök kiten mongö me won pwül. \v 34 Ämi chon mas, oupwe kechü o ngüngüres, ämi souemwenin nei aramas, oupwe asokopälakemi lon pwül. Pun fansoun ämi ninni a war. Oupwe turutiu o tatakis usun eu pör mi mürina. \v 35 Esap chüen wor eu lenien op fän itemi chon mas, ämi souemwenin nei aramas ousap tongeni süla. \v 36 Oupwe rongorong än ekewe chon mas siö me än ekewe souemwenin nei aramas ngüngüres. Pun ewe Samol mi Lapalap a ataala mwür, \v 37 nge fanüer mi kinamwe a tatakis pokiten an song mi watte. \v 38 Ewe Samol mi Lapalap a likitala lenian usun eman laion a likitala pwangan. Ewer, fanüer a wiliti eu fanüapö, pokiten ataien maun me än ewe Samol mi Lapalap song mi watte. \c 26 \s1 Aramas ra kütta manauen Jeremaia \sr 26.1-24 \p \v 1 Iwe, lepoputän mwün Joiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \x + \xo 26.1 \xt 2.King 23.36–24.6; 2.Kron 36.5-7\x* \v 2 “Kopwe ütä lon ewe leni lükün ewe imwenfel o kapas ngeni chon ekewe telinimwen Juta meinisin mi feito pwe repwe fel lon ewe imwenfel. Kopwe üreniir meinisin mine üa allük ngonuk, nge kosap likiti eu kapas. \v 3 Eli repwe rongorong o kul seni ar kewe lapalap mi ngau, pwe ngang üpwe siwili ai ekiekin afeiengaueer üa ekiekin föri ngeniir pokiten ar kewe föför mi ngau. \v 4 Iwe, kopwe üreniir, pwe iei aloi ngang ewe Samol mi Lapalap, ‘Are ousap mochen aüselingaei o aleasochis ngeni ai kewe allük üa ngenikemi, \v 5 are ousap afäli alon nei kewe chon angang ekewe soufos, chokewe üa soun tinirela remi, nge ämi ousap aüselingeer, \v 6 mürin üpwe föri pwe ei imwenfel epwe wewe ngeni ewe lon Silo, nge chon ekewe mwü meinisin won fanüfan repwe eäni ottek iten ei telinimw.’” \x + \xo 26.6 \xt Jos 18.1; Kölf 78.60; Jer 7.12-14\x* \p \v 7 Iwe, ekewe souasor me ekewe soufos, pwal ekewe aramas meinisin ra rongorong ekei kapas Jeremaia a apasa me lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \v 8 Nge lupwen Jeremaia a wes le apasatä meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni pwe epwe üreni ekewe aramas, mürin ekewe souasor me ekewe soufos pwal ekewe aramas meinisin ra turufi o apasa, “Kopwe fokun mäla. \v 9 Pwota ka osuni fän iten ewe Samol mi Lapalap o üra pwe ei imwenfel epwe wewe ngeni ewe lon Silo, nge ei telinimw epwe tala pwe esap so?” Iwe, ekewe aramas meinisin ra pweliela Jeremaia me lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \p \v 10 Nge lupwen ekewe nöüwisen Juta ra rongorong ekei pworaus, ra feila seni imwen ewe king o feila ren imwen ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ra mot won ar lenien mot lon ewe Asamalap mi Fö me lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \v 11 Mürin, ekewe souasor me ekewe soufos ra üreni ekewe nöüwis me ekewe aramas meinisin, “A pwüng ngeni ei mwän an epwe mäla, pun a osuni talan ei telinimw, usun oua fen püsin rongorong.” \p \v 12 Mürin, Jeremaia a kapas ngeni ekewe nöüwis me ekewe aramas meinisin, “Ewe Samol mi Lapalap a tinieito pwe üpwe osuni talan ei imwenfel me ei telinimw, usun oua fen rongorong. \v 13 Iei mine oupwe siwili ämi kewe lapalap me ämi kewe föför o aleasochis ngeni alon ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot, mürin ewe Samol mi Lapalap epwe siwili an ekiekin afeiengauakemi usun a fen apasa. \v 14 Nge ngang üa nom fän nemeniemi. Oupwe föri ngeniei mine a mürina o pwüng me remi. \v 15 Nge oupwe chök silei pwe ika oua nieila, oupwe atoto womi pwal won ei telinimw me aramasen lon liwinin chan eman esap wor an tipis. Pun a let pwe ewe Samol mi Lapalap a tinieito remi pwe üpwe asile ngenikemi ekei kapas meinisin.” \p \v 16 Mürin, ekewe nöüwis me ekewe aramas meinisin ra üreni ekewe souasor me ekewe soufos, “Ese pwüng ngeni ei mwän an epwe mäla, pun a kapas ngenikem fän alon ewe Samol mi Lapalap ach we Kot.” \v 17 Iwe, ekoch me lein ekewe souakomwen ewe fanü ra ütä o kapas ngeni ekewe aramas meinisin mi mwichefengen, \v 18 “Mika seni Moroset a osuni lon fansoun Hiskia ewe kingen Juta o üreni ekewe aramasen Juta meinisin, ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman: \q1 Sion epwe tutä usun eu mälämäl. \q1 Jerusalem epwe wiliti eu ioien pipi, \q1 nge ewe chuk ia ewe imwenfel a nom ie epwe wiliti eu wöllap.’ \x + \xo 26.18 \xt Mik 3.12\x* \v 19 Ifa usun, ewe king Hiskia me chon Juta meinisin ra niela Mik? Ifa usun, Hiskia esap niuokusiti ewe Samol mi Lapalap o kütta an ümöümöch me ren? Ifa usun, ewe Samol mi Lapalap esap siwili an ekiekin afeiengaueer a fen kapas usun? Nge iei kich sipwele awarato feiengau watte woch.” \v 20 (Iwe, mi pwal wor eman mwän mi osuni fän iten ewe Samol mi Lapalap, itan Uria nöün Semaia we mwän seni Kiriat-jearim. Ätei a osuni usun feiengauen ei telinimw me ei fanü lon ititin chök ekewe kapas Jeremaia a eäni. \v 21 Nge lupwen ewe king Jehoiakim me nöün sounfiu pwal ekewe nöüwis meinisin ra rongorong an kewe kapas, ewe king a kütta Uria pwe epwe niela. Nge lupwen Uria a rong usun, a niuokus o süla Isip. \v 22 Mürin ewe king Jehoiakim a tinala Isip Elnatan nöün Akpor we mwän me pwal ekoch mwän, pwe repwe turufi. \v 23 Iwe, ra turufi Uria me lon Isip o emwenala ren ewe king Jehoiakim. Ätei a niela Uria o moneela somän lon lenien peiasen ekewe aramas kis.) \p \v 24 Nge Ahikam nöün Safan we mwän a tümwünü Jeremaia seni ekewe aramas, pwe resap niela. \c 27 \s1 Eu lesen usun ekewe waas \sr 27.1-22 \p \v 1 Iwe, lepoputän mwün Setekia ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \x + \xo 27.1 \xt 2.King 24.18-20; 2.Kron 36.11-13\x* \v 2 “Kopwe föri efoch om waas fiti selin o ämwäralong won üom. \v 3 Mürin kopwe tinala pworaus ngeni ewe kingen Etom, ewe kingen Moap, ewe kingen Amon, ewe kingen Tirus me ewe kingen Siton ren nöür kewe chon künö mi feito Jerusalem ren Setekia ewe kingen Juta. \v 4 Kopwe ngeniir ei pworaus fän iten ar kewe king, ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel ngeniir: \v 5 Ngang ewe mi föri fanüfan pwal aramas me man mi nom won ren ai manaman me ai pöchökül. Iwe, ngang üa filätä iö kana üpwe ngeni ekei mettoch. \v 6 Iei üa uwalong fän nemenien nei chon angang Nepukatnesar ewe kingen Papilon ekei fanü meinisin. Üa föri pwe ekewe manmwacho mwo nge repwe pwal angang ngeni. \v 7 Chon ekewe mwü meinisin repwe angang ngeni, pwal ngeni nöün me nöün nöün, tori epwe war püsin feiengauen mwün. Mürin ir repwe angang ngeni chomong mwü me king mi lap. \p \v 8 Nge are eu mwichen aramas ika chon eu mwü resap mochen angang ngeni Nepukatnesar ewe kingen Papilon o ämwäralong üwer fän ewe waas än ewe kingen Papilon, üpwe apwüngü chon ei mwü ren maun, ren lengita me mätter tori üpwe aroserela ren pöün. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 9 Iei mine ousap aüselinga alon nöümi kewe soufos, nöümi kewe soupwe, nöümi kewe soutan, nöümi kewe souawarawar ika nöümi kewe sourong mi ürenikemi pwe ousap wisen angang ngeni ewe kingen Papilon. \v 10 Pun mine ra osuni ngenikemi a chofana, epwe aselipato ämi oupwe toau seni fanüemi. Ngang üpwe asükemiila pwe oupwe rosola. \v 11 Nge are chon eu mwü repwe ämwäralong üwer fän ewe waas än ewe kingen Papilon o angang ngeni, üpwe mwüt ngeniir pwe repwe nom won püsin fanüer, repwe angang won o imweimw ie. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’” \p \v 12 Iwe, üa pwal kapas ngeni Setekia ewe kingen Juta lon ei chök ititin, “Oupwe ämwäralong üemi fän ewe waas än ewe kingen Papilon. Oupwe angang ngeni me nöün aramas pwe oupwe manau. \v 13 Pwota ämi me noum aramas oupwe mäla ren maun, ren lengita me mätter, usun ewe Samol mi Lapalap a fen apasa epwe fis ngeni chon ekewe mwü meinisin resap mochen angang ngeni ewe kingen Papilon? \v 14 Ousap aüselinga än ekewe soufos kapas, lupwen ra ürenikemi pwe ousap angang ngeni ewe kingen Papilon, pun mine ra osuni ngenikemi a chofana. \v 15 Pun ewe Samol mi Lapalap a apasa pwe esap tiniir, nge ir ra chök osuni mine a chofana fän itan. Iei popun epwe asükemiila, nge ämi oupwe mäla, ämi me ekewe soufos mi osuni ngenikemi.” \v 16 Mürin üa kapas ngeni ekewe souasor me ekewe aramas meinisin, pwe iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Ousap aüseling ngeni än nöümi kewe soufos kapasen osuni ngenikemi, pwe pisekin imwen ewe Samol mi Lapalap repwe müttir liwinto seni Papilon. Pun ra chofana ngenikemi. \v 17 Ousap fokun aüseling ngeniir. Oupwe angang ngeni ewe kingen Papilon pwe oupwe manau. Pwota ei telinimw epwe wiliti eu leni mi ta? \v 18 Ika wesewesen ir soufos, nge ika pwüngün pwe ai kapas a nom rer, repwe iotekin tüngor ngeniei ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, pwe ekewe pisek mi chüen nom lon ewe imwenfel, lon imwen ewe kingen Juta pwal lon Jerusalem resap oola Papilon.” \v 19 Iwe, Nepukatnesar ewe kingen Papilon a likitala ekewe ür, ewe sepien koluk mi fokun watte, ekewe kürüma me pwal ekoch pisekin ewe imwenfel, \v 20 lupwen a uwala Papilon Jehoiachin ewe kingen Juta nöün Jehoiakim we mwän pwal ekewe aramas tekia seni Juta me Jerusalem. \v 21 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, fän äsengesin ekewe pisek mi chüen nom lon ewe imwenfel, lon imwen ewe kingen Juta pwal lon Jerusalem, \v 22 “Ekei pisek repwe oola Papilon o nonom ikenan tori ewe rän üpwe pisefäliir. Mürin ngang üpwe aliwinireto o anomusefäliir lon ei leni. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 28 \s1 Än Hanania kapasen osuni mi mwäl \sr 28.1-17 \p \v 1 Lon ewe chök ier, lepoputän mwün Setekia ewe kingen Juta, lon alimuen maramen ewe arüanün ierin an nemenem, eman soufos seni Kipeon itan Hanania nöün Asur we mwän a kapas ngeniei me lon imwen ewe Samol mi Lapalap me fän mesen ekewe souasor me ekewe aramas meinisin. A apasa, \x + \xo 28.1 \xt 2.King 24.18-20; 2.Kron 36.11-13\x* \v 2 “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Üa kupi ewe waas än ewe kingen Papilon. \v 3 Mürin ükükün ruu ier üpwe aliwinato lon ei leni pisekin imwen ewe Samol mi Lapalap meinisin Nepukatnesar ewe kingen Papilon a angei o uweerela Papilon. \v 4 Üpwe pwal aliwinato ngeni ei leni Jehoiachin ewe kingen Juta nöün Jehoiakim we mwän me ekewe chon oola meinisin seni Juta mi feila Papilon, pun üpwe kupi ewe waas än ewe kingen Papilon. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 5 Mürin üa kapas ngeni ewe soufos Hanania me fän mesen ekewe souasor me ekewe aramas meinisin mi nom lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \v 6 Iwe, üa üra, “Amen. Amwo ewe Samol mi Lapalap epwe föri iei usun. Amwo ewe Samol mi Lapalap epwe apwönüetä ekewe kapas ka osuni o aliwinato seni Papilon pisekin imwen ewe Samol mi Lapalap me ekewe chon oola meinisin. \v 7 Nge kopwe rongorong ei kapas üpwe ürenuk me ekei aramas meinisin. \v 8 Ekewe soufos mi akom mwom me mwei ra osuni seni me lomlom usun maun, lengita me mätter fän äsengesin chomong fanü me mwü mi lap. \v 9 Nge eman soufos mi osuni usun kinamwe a chök sil pwe i eman soufos ewe Samol mi Lapalap a wesewesen tinato, lupwen an kapasen osuni a pwönüetä.” \p \v 10 Mürin ewe soufos Hanania a angei ewe waas seni won üei o kupi. \v 11 Iwe, Hanania a apasa me fän mesen ekewe aramas meinisin, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Iei usun üpwe angei ewe waas Nepukatnesar ewe kingen Papilon a ämwäralong won üen chon ekewe mwü meinisin o kupi mürin ruu ier.” Mürin üa feila. \p \v 12 Iwe, ekoch fansoun mürin än ewe soufos Hanania angei ewe waas seni won üei o kupi, ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 13 “Kopwe feila o üreni Hanania pwe iei alon ewe Samol mi Lapalap, ‘En ka kupi ewe waas seni mwüch, nge ngang üpwe akasiwili ngeni efoch waas seni mächä.’ \v 14 Pun iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, ‘Ngang üpwe ämwärätä won üen chon ekei mwü meinisin efoch waasen angangochou seni mächä, pwe repwe angang ngeni Nepukatnesar ewe kingen Papilon. Üpwe pwal föri pwe ekewe manmwacho mwo nge repwe angang ngeni.’” \v 15 Mürin üa üreni ewe soufos Hanania, “Kopwe rongorong Hanania, ewe Samol mi Lapalap esap tinuk, nge en ka föri pwe ekei aramas ra lükü mine a chofana. \v 16 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apasa pwe epwe angeek seni won fanüfan. Lon ei chök ier kopwe mäla, pun ka üreni ekewe aramas pwe repwe ü ngeni ewe Samol mi Lapalap.” \v 17 Iwe, lon ewe chök ier lon ewe afisuen maram, ewe soufos Hanania a mäla. \c 29 \s1 Jeremaia a makei echö toropwe ngeni ekewe chon oola \sr 29.1-32 \p \v 1 Iwe, ewe soufos Jeremaia a makei echö toropwe o tinala seni Jerusalem ngeni ekewe souakom lein ekewe chon oola, ngeni ekewe souasor me soufos, pwal ngeni ekewe aramas meinisin Nepukatnesar a fen angeer seni Jerusalem o uweerela Papilon. \v 2 A makei ei toropwe mürin än ewe king Jehoiachin me inelapan, ekewe nöüwisen lon imwen king me ekewe souemwenin Juta me Jerusalem, ekewe soufalafal me ekewe chon angang ngeni mächä ra oola. \x + \xo 29.2 \xt 2.King 24.12-16; 2.Kron 36.10\x* \v 3 Iwe, Elasa nöün Safan we mwän me Kemaria nöün Hilkia we ra uwei ewe toropwe. Ir ätekewe Setekia ewe kingen Juta a tinirela Papilon ren ewe king Nepukatnesar. Iwe, iei masouen ewe toropwe: \v 4 “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, ngeni ekewe chon oola meinisin, chokewe a tinirela seni Jerusalem ngeni Papilon, \v 5 ‘Oupwe aüetä imwemi o nonom lor, oupwe fotuki ämi tanipi o mongö uar. \v 6 Oupwe pwüpwülü o nöünöü ät me nengin. Oupwe apwüpwülüa nöümi mwän me nöümi fefin, pwe ir repwe nöünöü ät me nengin. Oupwe achomongakemiila me ikenan, nge ousap chokükünüla. \v 7 Oupwe kütta feiöchün ekewe telinimw ia üa tinikemiila ie pwe oupwe oola lon. Oupwe iotek ngeniei fän iter, pun are epwe wor feiöchür, ämi oupwe pwal feiöch. \v 8 Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel üa ürenikemi pwe ousap tup ren nöümi kewe soufos me nöümi kewe soupwe mi nom leimi. Ousap aüseling ngeni ekewe tan ra eäni. \v 9 Pun a chofana mine ra osuni ngenikemi fän itei. Ngang üsap tinirela. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’ \p \v 10 Pun iei alon ewe Samol mi Lapalap, ‘Are a wes ekewe fik ier fän iten Papilon, ngang üpwe ämwakemi. Üpwe apwönüetä ai pwon ngenikemi o aliwinikemi ngeni ei leni. \x + \xo 29.10 \xt 2.Kron 36.21; Jer 25.11; Tan 9.2\x* \v 11 Pun ngang üa silei mine üa ekieki ngenikemi. Üa ekieki feiöchümi, nge sap feiengauemi, pwe üpwe ngenikemi eu fansounöch me apilükülük. \v 12 Mürin oupwe köriei, oupwe feito o iotek ngeniei, nge ngang üpwe aüselingakemi. \v 13 Ämi oupwe küttaei o künaei, pun oua küttaei ren unusen lelukemi. \x + \xo 29.13 \xt Tut 4.29\x* \v 14 Ewer, üa apasa pwe oupwe künaei, nge ngang üpwe aliwinisefälikemi ngeni fanüemi. Üpwe achufengenikemi seni ekewe mwü me ekewe leni meinisin ia üa atoropasakemiila ie o aliwinisefälikemi seni ewe leni ia üa tinikemiila ie pwe oupwe oola. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’ \p \v 15 Iwe, ämi oua apasa pwe ewe Samol mi Lapalap a ngenikemi soufos me lon Papilon. \v 16 Oupwe rongorong ngeni mine ewe Samol mi Lapalap a apasa fän äsengesin ewe king mi nemeni ewe mwü Tafit a nemeni me lom, pwal fän äsengesin ekewe aramas meinisin mi nom lon ei telinimw, ir aramasemi resap etikemi le oola, \v 17 ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman: Üpwe awarato maun wor, pwal lengita me mätter, üpwe pwal föri pwe repwe usun chök ekewe föün fiik mi fokun ngau pwe esap wor eman a tongeni ocheer. \v 18 Üpwe tapweriir fän maun, fän lengita me mätter. Üpwe föri pwe repwe och minen eniweniw ngeni chon ekewe mwü meinisin won fanüfan. Aramas repwe leaweniir lon ar ottek, repwe enniw o küna turunufas me itengau me lein chon ekewe mwü meinisin ia üa asürela ie. \v 19 Ei epwe fis ngeniir pokiten resap aleasochisi ai kewe kapas üa tinikisiela rer ren nei chon angang ekewe soufos. Nge resap mochen aüselinga. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’ \v 20 Oupwe aüselinga alon ewe Samol mi Lapalap, ämi chon oola meinisin, ämi kewe a tinikemiila seni Jerusalem ngeni Papilon. \v 21 Ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel a apasa fänäsengesin Ahap nöün Kolaia we mwän me Setekia nöün Maseia we mi chofana osunier ngenikemi fän itan. A apasa pwe epwe atolongeer fän nemenien Nepukatnesar ewe kingen Papilon, nge i epwe nirela me fän mesemi. \v 22 Iwe, ekewe chon oola seni Juta mi nom Papilon repwe eänifengeni lefiler ei kapasen ottek fän iter, ‘Amwo ewe Samol mi Lapalap epwe föri ngonuk usun mine a föri ngeni Setekia me Ahap, ir ätekewe ewe kingen Papilon a arapeer won ekkei.’ \v 23 Ei epwe fis ngeniir, pokiten ra föri eu tipis watte me lon Israel. Ra lisowu ngeni pwülüen chon arur, ra pwal eäni kapas chofana fän itan, nge esap üreniir pwe repwe kapas. Ewe Samol mi Lapalap a silei mine ra föri, i ewe chon pwärätä. Iei alon ewe Samol mi Lapalap.” \p \v 24 Iwe, Jeremaia, kopwe üreni Semaia seni Neelam, \v 25 pwe iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, “Ka tinala toropwe fän püsin itom ngeni ekewe aramas meinisin mi nom lon Jerusalem, ngeni ewe souasor Sefania nöün Maseia we mwän pwal ngeni ekewe souasor meinisin. Ka mak ngeni Sefania, \v 26 ‘Ewe Samol mi Lapalap a filuk pwe kopwe souasor siwilin ewe souasor Joiata o tümwünü imwen ewe Samol mi Lapalap. Iei wisom pwe kopwe annükü lefilen irä pöün me pechen ekewe chon umwes mi osuni usun eman soufos, kopwe pwal atolonga üer lon efoch ring seni mächä. \v 27 Pwota kosap apwüngü Jeremaia seni Anatot mi osuni ngenikemi? \v 28 Pun a tinala toropwe rem lon Papilon o üra: Ämi chon oola, ämi oupwe nonomotam lon Papilon. Iei mine oupwe aüetä imwemi o nonom lor. Oupwe pwal fotuki ämi tanipi o mongö uar.’” \p \v 29 Iwe, ewe souasor Sefania a aleani ei toropwe me fän mesen ewe soufos Jeremaia. \v 30 Mürin ewe Samol mi Lapalap a üreni Jeremaia, \v 31 “Kopwe tinala ei pworaus ngeni ekewe chon oola meinisin, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap fänäsengesin Semaia seni Neelam: Pokiten Semaia a osuni ngenikemi, nge üsap tini, a pwal emwenikemi pwe oupwe lükü kapas chofana, \v 32 iei mine üpwe apwüngü Semaia seni Neelam me mwirimwirin kana. Esap wor eman me lein aramasan epwe manau o küna ewe feiöch üpwe ngeni nei aramas, pun a üreni ekewe aramas pwe repwe ü ngeniei. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’” \c 30 \s1 Kot a pwon pwe ekewe chon oola repwe liwinsefäl \sr 30.1–31.26 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel a üreni Jeremaia, \v 2 “Kopwe makei lon eu puk ekewe kapas meinisin üa ürenuk. \v 3 Pun epwe war ewe fansoun pwe ngang üpwe aliwinisefäli nei aramasen Israel me Juta o aliwinireto ngeni ewe fanü üa ngeni ar kewe lewo pwe repwe fanüeni. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \v 4 Ikkei ekewe kapas ewe Samol mi Lapalap a apasa fän äsengesin Israel me Juta, \q1 \v 5 “Üa rongorong eu puchörün rükö me niuokus, \q1 nge sap mweireiren kinamwe. \q1 \v 6 Iei oupwe ais o ekieki. \q1 Ifa usun, a tufich än eman mwän epwe nöünätiu eman semirit? \q1 Pwota üa küna pwe ekewe mwän meinisin \q1 ra anomu pöür won wilar \q1 usun eman fefin mi cheri an cheuchen fam? \q1 Pwota won meser a wopwechepwechela? \q1 \v 7 Eu rän mi fokun eniuokus epwe war, \q1 esap wor eu rän usun chök ei. \q1 Epwe eu fansoun riaföü fän iten ekewe mwirimwirin Jakop, \q1 nge ir repwe ngasewu seni.” \p \v 8 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, “Lupwen epwe war ewe fansoun, üpwe kupi ewe waas seni won üwer, üpwe mwüti fööföör, nge ekewe chon ekis resap chüen nöüniir amanau. \v 9 Nge repwe angang ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap ar we Kot, pwal ngeni eman mwirimwirin Tafit, ätewe üpwe seikätä pwe epwe ar king. \p \v 10 Nge ämi mwirimwirin Jakop nei chon angang, \q1 ousap niuokus, ousap rükö, \q1 ämi chon Israel. \q1 Pun üpwe fokun amanauakemi seni ewe fanü mi toau, \q1 pwal mwirimwirimi seni ewe fanü ia ra oola ie. \q1 Ämi mwirimwirin Jakop, oupwe liwinsefälito o nonom fän kinamwe, \q1 nge esap wor eman epwe eniuokusukemi. \q1 \v 11 Iwe, ngang üpwe etikemi o amanauakemi. \q1 Üpwe fokun arosala chon ekewe mwü \q1 ia üa atoropasakemi ie, \q1 nge ämi üsap fokun arosakemiila. \q1 Üsap likiti ai üpwe apwüngükemi, \q1 nge lupwen üpwe apwüngükemi, \q1 üpwe apwüngükemi fän aüküköch. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 30.11 \xt Jer 46.27-28\x* \p \v 12 Iwe, iei alon ewe Samol mi Lapalap ngeni nöün aramas, \q1 “Feiengauemi esap tongeni wes, \q1 nge kinasemi kewe resap moela. \q1 \v 13 Esap wor eman mi tümwünükemi, \q1 esap wor säfeen kinasemi, \q1 esap pwal wor ämi apilüköch pwe oupwe pöchökülsefäl. \q1 \v 14 Peliemi kewe meinisin ra manlükikemiila, \q1 resap chüen ekiekikemi. \q1 Üa wichikemi usun üa wichi chon oputaei. \q1 Ai apwüngükemi a fokun pöchökül \q1 pokiten chomongun ämi kewe föföringau \q1 me watten ämi kewe tipis. \v 15 Pwota oua siö ren ämi feiengau? \q1 Ämi metek esap tongeni moela. \q1 Üa föri ngenikemi ekei föför, \q1 pokiten chomungun ämi kewe föföringau \q1 me watten ämi kewe tipis. \q1 \v 16 Nge iei chokewe meinisin mi arosakemiila repwe pwal rosola, \q1 ekewe chon ü ngenikemi meinisin repwe oola, \q1 chokewe mi ariaföüükemi repwe riaföü, \q1 nge chokewe mi angei pisekimi fän pöchökül, aramas repwe pwal angei pisekir fän pöchökül. \q1 \v 17 Iwe, ngang üpwe apöchökülakemi \q1 o amoela kinasemi, \q1 inamwo ika chon oputakemi ra aita ngenikemi chon pöütüla \q1 o apasa, ‘Esap wor eman a chüngü Sion.’ \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 18 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Nengeni, üpwe aliwinisefäli nei aramas ngeni fanüer \q1 o tongei lenier. \q1 Jerusalem epwe kaüsefäl won lerasan me lom, \q1 nge ewe imwen king epwe kaütä won wesewesen lenian. \q1 \v 19 Seni lon ekewe imw aramas repwe chietä kölün kilisou \q1 o mweireiren pwapwa. \q1 Üpwe achomongerela, pwe resap chokükün. \q1 Üpwe aitöchüür, pwe resap chüen itengau. \q1 \v 20 Nöür kana repwe usun chök lon ekewe fansoun lom, \q1 ar mwich epwe nüküchar me fän mesei, \q1 nge üpwe apwüngü meinisin mi ariaföüür. \q1 \v 21 Nöür souemwen epwe eman seni püsin leir, \q1 nge ar samol epwe ütä me leir. \q1 Epwe kaneto rei lupwen üpwe köri, \q1 pun iö a tongeni püsin kaneto rei, nge üsap köri? \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \q1 \v 22 Ir repwe nei aramas, \q1 nge ngang üpwe ar Kot.” \p \v 23 Än ewe Samol mi Lapalap lingeringer a usun chök eu mölümöl, a usun eu ewiniär, epwe chopwiti won möküren ekewe aramasangau. \v 24 Än ewe Samol mi Lapalap song mi watte esap kul tori epwe afisätä o awesala mine a ekieki lon lelukan. Lon ekewe fansoun mürin oupwap weweiti usun ekei mettoch. \c 31 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Lon ena fansoun ngang üpwe än ekewe ainangen Israel meinisin Kot, nge ir repwe nei aramas. \v 2 Ekewe aramas resap ninnila ren ketilas ra küna ümöümöch me lon ewe fanüapö, lupwen chon Israel ra kütta ar lenien asösö. \v 3 Üa pwä ngeniir me toau o apasa: Üa echenikemi ren ewe chen esemüch, iei mine üpwe sopwela le pwäri ngenikemi ai tong ellet. \v 4 Ämi chon Israel, üpwe aüsefälikemiitä pwe oupwe ütä. Oupwe angesefäli ämi pisekin kaktai o pwörük fän pwapwa. \v 5 Oupwe fotukisefäli ekewe tanipin wain won ekewe chukun Samaria. Ekewe chon tanipi repwe fotuki ekewe irän wain o ochei uar fän pwapwa. \v 6 Pun epwe war eu fansoun, lupwen ekewe chon mas repwe kökkö me won chukuchukutän ewe fanü Efraim, ‘Oupwe etto, ousipwe feila ngeni Sion ren ewe Samol mi Lapalap ach we Kot.’” \p \v 7 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Oupwe leüömong le köl fän pwapwa fän iten Israel, \q1 oupwe akapwas fän iten ewe mwü mi lap me lein ekewe mwü. \q1 Oupwe ingemwar, oupwe asilefeili ekei kapas o apasa, \q1 ‘Ewe Samol mi Lapalap a amanaua nöün aramas, \q1 a angasa chokewe mi chüen manau me lon Israel.’ \q1 \v 8 Nengeni, üpwe emwenireto seni ewe fanü efeng \q1 o achufengeniir seni lesopun fanüfan. \q1 Chon chun me chon pechemä repwe etiir, \q1 pwal fefin mi pwopwo me chokewe mi toriir ar cheuchen fam. \q1 Repwe liwiniti ei fanü fän eu mwich mi watte. \q1 \v 9 Repwe feito fän kechü, \q1 repwe iotek lupwen üpwe aliwinireto. \q1 Üpwe emwenirela ünükün chanpupu, \q1 repwe fetal won efoch al mi wenechar, ia resap chepetek me ie. \q1 Pun üa eman sam ngeni Israel, \q1 nge Efraim nei mwänichi.” \p \v 10 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Oupwe aüseling, ämi chon ekewe mwü \q1 o asilefeili ai kei kapas lon ekewe fanü aroset mi toau. \q1 Oupwe apasa, ‘Ätewe mi atoropasa chon Israel epwe pwal achufengeniir \q1 o tümwünüür usun eman chon mas a tümwünü nöün pwiin sip.’ \q1 \v 11 Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üa möni ekewe aramasen Israel \q1 o angaserela seni chokewe mi kon pöchökül seniir. \q1 \v 12 Iwe, repwe feito o köl fän pwapwa me won ewe chuk Sion, \q1 repwe meseik ren ai lifang ngeniir, \q1 ren ekewe föün wiich me wain me apüra, \q1 pwal ren ekewe nienifön sip me kow. \q1 Iwe, repwe usun chök eu tanipi mi atütü ngeni koluk, \q1 nge resap chüen aiengau. \q1 \v 13 Mürin, ekewe föpwül repwe meseik lon ar pwörük, \q1 nge ekewe alüal me chinlap repwe pwapwa. \q1 Üpwe awili ar letipeta ngeni pwapwa. \q1 Üpwe achipeer o fang ngeniir pwapwa \q1 akasiwilin ar lolilen. \q1 \v 14 Üpwe amötü ekewe souasor ren mongö mi annö, \q1 nge nei aramas repwe mötüla ren ai kewe lifang mi somwola. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 15 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Aramas ra rongorong akürangen ngüngüres me kechüangau me lon Rama. \q1 Rahel a kechüeiti nöün kana. \q1 Esap mochen chipila, \q1 pun resap chüen nom. \x + \xo 31.15 \xt Ken 35.16-19; Mat 2.18\x* \q1 \v 16 Kopwe ükütiu le kechü \q1 o tölüpwasei mesom, \q1 pun om angang fän iten noum kewe \q1 epwe wor lomotan, \q1 repwe liwinto seni fanüen chon oputer. \q1 \v 17 Epwe wor om apilüköch lon kan fansoun mwom, \q1 pun noum repwe liwinsefäl ngeni poputän fanüer. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \q1 \v 18 Üa rongorong mine Israel a eäni ngüngü, \q1 ‘En ka amiritiei, \q1 nge ngang üa küna amirit usun eman nienifön kow esamwo mirit. \q1 Kopwe aliwiniei \q1 pwe ngang üpwe liwin, \q1 pun en ewe Samol mi Lapalap ai we Kot. \q1 \v 19 Mürin ai tokola senuk \q1 üa ekieksefäl. \q1 Mürin ai miritila \q1 üa rorotiu fän letipeta. \q1 Üa säw o itengau \q1 pokiten ai tipis lealüali.’ \q1 \v 20 Ifa usun, Israel esap nei mwän mi achengicheng? \q1 Ifa usun, sap i nei üa pwapwa ren? \q1 Inamwo ika üa kulu söküri ngeni, \q1 nge üa chüen chechemeni. \q1 Iei mine lelukei a positi i, \q1 üpwe fokun eäni ümöümöch ngeni. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \b \q1 \v 21 Kopwe fotuki asisil o asisila ewe al fän itom, \q1 kopwe ekieköchü ewe alelap ka fetal won. \q1 Kopwe liwinto, en Israel, \q1 kopwe liwiniti om kewe telinimw. \q1 \v 22 Ifa ükükün fansoun om kopwe rikirikfetal, en Israel kosap allükülük? \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa afisätä och mettoch mi fö o sokola won fanüfan: \q1 Israel epwe fitipacheiti Kot.” \p \v 23 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel, “Lupwen üpwe aliwinisefäli ekewe aramas ngeni fanüer, repwe apasasefäli ekei kapas me lon ewe fanü Juta me telinimwan kewe, \q1 ‘Ewe Samol mi Lapalap epwe afeiöchuk, \q1 en leni ia pwüng a nom ie, \q1 en chuk mi pin.’ \v 24 Iwe, aramas repwe nonomfengen lon Juta me telinimwan kewe meinisin, epwe pwal wor chon tanipi me chon mas fiti nöür pwiin sip. \v 25 Üpwe apöchökülasefäli chokewe mi malülü o amongöni chokewe mi apwangapwangen echik.” \p \v 26 Ren ei üa nela o nennefetal, üa kinamwe lon ai annut. \s1 Ewe pwon mi fö \sr 31.27-40 \p \v 27 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war ewe fansoun, lupwen üpwe amasoua ewe fanü Israel me Juta ren aramas me man. \v 28 Iwe, usun üa mamasa ai üpwe üttiretä o kupiretiu, pwe üpwe atururetiu, ataretiu o afeiengaueer, iei usun üpwe pwal mamasa ai üpwe aüretä o fotukiir. \v 29 Lon ekana rän resap chüen apasa, \q1 ‘Ekewe sam ra ochoch föün wain mi mwoon, \q1 nge nöür kewe ra niimwoon.’ \x + \xo 31.29 \xt Is 18.2\x* \v 30 Pun ätewe mi ochoch föün wain mi mwoon epwe püsin niimwoon. Iwe, eman me eman epwe püsin mäla fän iten an tipis.” \p \v 31 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war ewe fansoun üpwe föri eu pwon mi fö ngeni chon Israel me chon Juta. \x + \xo 31.31 \xt Mat 26.28; Mark 14.24; Luk 22.20; 1.Kor 11.25; 2.Kor 3.6\x* \v 32 Ei pwon esap usun ewe pwon üa föri ngeni ar kewe lewo, lupwen üa amwöchü pöür o emwenirewu seni ewe fanü Isip. Ir ra atai ai pwon, inamwo pwe üa usun eman rereimw ngeniir. \v 33 Nge iei ewe pwon mi fö üpwe föri ngeni chon Israel lon ekana rän: Üpwe atolonga ai kewe allük lor o makeretiu lon leluker. Iwe, üpwe ar Kot, nge ir repwe nei aramas kana. \x + \xo 31.33 \xt Ipr 10.16\x* \v 34 Esap wor eman epwe chüen aiti ngeni chon arun ika pwiin an epwe sileei, pun ir meinisin repwe sileei seni ewe mi kis tori ewe mi lap. Iwe, üpwe amusala ar föföringau, nge üsap chüen chechemeni ar tipis. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 31.34 \xt Ipr 8.8-12; 10.17\x* \q1 \v 35 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 ewe mi awisa akkar pwe epwe tin lerän \q1 o allük ngeni maram me fü kana pwe repwe tin lepwin, \q1 mi amwökütükütü ewe matau, pwe nonoon ra ngüngü, \q1 itan ewe Samol mi Unusen Manaman, \q1 \v 36 “Are ekei akoten fän läng repwe ükütiu me fän mesei, \q1 mürin ekewe chon Israel repwe pwal ükütiu le iteni eu mwü me fän mesei. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \q1 \v 37 Are eman epwe tongeni aükü ekewe läng \q1 o ouwasacha longolongun fanüfan, \q1 mürin üpwe tongeni pöütala ekewe chon Israel \q1 pokiten ar föför meinisin ra föriir. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 38 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war ewe fansoun pwe ewe telinimw Jerusalem epwe kaüsefäl fän itei seni ewe imw tekia än Hananel me pelilotou tori ewe Asamalapen Pwokuku. \v 39 Iwe, seni ikenan ewe selin aükük epwe feil wenewenewu tori ewe chuk Karep, mürin epwe kul ngeni Koa. \v 40 Unusen ewe lemol ia ekewe somä me ewe falangen ekkei ra nom ie, pwal ekewe lemäl meinisin achöüala ngeni ewe oüwö Kitron tori lepwokukun ewe Asamalapen Oris awenewenen ötiu, ekei kinikin meinisin repwe pin fän itei. Ewe telinimw esap fokun chüen katatiu ika tala.” \c 32 \s1 Jeremaia a möni eu fanü lon Anatot \sr 32.1-44 \p \v 1 Iwe, lon ewe engolun ierin mwün Setekia ewe kingen Juta, iei engol me waluen ierin mwün Nepukatnesar, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia. \x + \xo 32.1 \xt 2.King 25.1-7\x* \v 2 Lon ewe fansoun nöün ewe kingen Papilon mwichen sounfiu a pwelifeili Jerusalem fän pisekin maun. Nge ewe soufos Jeremaia a kalapusolong lon ewe lenien chon mas mi nom lon imwen ewe kingen Juta. \v 3 Pun Setekia ewe kingen Juta a kalapusei Jeremaia o atipisi pokiten an osuni o üra pwe iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Üpwe atolonga ei telinimw lepöün ewe kingen Papilon pwe epwe liapeni. \v 4 Nge Setekia esap tongeni sü seni ekewe chon Papilon. Iwe, epwe fokun tolong lepöün ewe kingen Papilon, epwe küna ren mesan o püsin kapas newenewen ngeni. \v 5 Iwe, Nepukatnesar epwe uweela Setekia Papilon. Epwe nonom ikenan tori ngang üpwe ämwa. Inamwo ika a maun ngeni ekewe chon Papilon, nge esap win.” \p \v 6 Iwe, Jeremaia a apasa, “Ewe Samol mi Lapalap a üreniei, \v 7 ‘Hanamel nöün Salum we mwän pwin semom epwe feito reöm o ürenuk pwe kopwe möni fanüan mi nom Anatot, pun a wor om pwüüng pwe kopwe möni pokiten en märärin.’ \v 8 Mürin, Hanamel pwii we a feito rei lon ewe lenien chon mas, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen kapas ngeniei won. Iwe, a üreniei, ‘Kopwe möni fanüei we mi nom Anatot lon ewe fanü Peniamin pwe kopwe fanüeni, pun a wor om pwüüng won.’ Mürin üa silei pwe iei wesewesen alon ewe Samol mi Lapalap ngeniei. \p \v 9 Iwe, üa möni ewe fanü lon Anatot seni Hanamel pwii we o aükü ngeni ewe moni ükükün engol me füföü föün silifer. \v 10 Üa saini ewe toropwen atipeeu, üa appachala o impwangei, üa kütta chon pwärätä o aükü ngeni ewe moni won kilo. \v 11 Mürin, üa angei ekewe ruachö toropwen atipeeuin kamö, ewe mi appach o impwang a makelong lon pwüngün me lapalapen ai kamö, pwal ewe echö mi suk, \v 12 o ngeni Paruk nöün Neria we mwän, nge Neria nöün Maseia. Üa ngeni me fän mesen Hanamel pwii we, fän mesen ekewe chon pwärätä mi saini ewe toropwen atipeeuin kamö, pwal fän mesen ekewe re Juta meinisin mi mot lon ewe lenien chon mas. \v 13 Üa üreni Paruk me fän meser meinisin, \v 14 ‘Ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel a allük pwe üpwe angei ekewe toropwen atipeeuin kamö, ewe mi appach o impwang me ewe mi suk, o atolongeer lon eu pör mi för seni pwül, pwe repwe tongeni nonom fansoun langatam. \v 15 Pun ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel a apasa pwe aramas repwe kamösefäl imw me fanü me tanipin wain lon ei fanü.’ \p \v 16 Mürin ai ngeni Paruk nöün Neria we mwän ewe toropwen atipeeuin kamö, üa iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap o üra, \v 17 ‘Ai Kot Samol mi Lapalap! En ewe mi föri läng me fanüfan ren om manaman mi watte pwal ren poum mi pöchökül. Esap wor och mine a weires ngonuk. \v 18 Ka eäni om tong ellet ngeni ngeröü, nge ka liwini än samasam tipis won nöür kana me mwirir. En ewe Kot mi tekia o manaman, itom ewe Samol mi Unusen Manaman. \v 19 Om öüröür a tekia, om föför ra manaman. Ka küna meinisin mine aramas ra föri, ka liwini ngeni eman me eman ükükün an föför. \v 20 Me lom ka föri asisil me manaman me lon ewe fanü Isip. Nge tori ikenai ka chüen föriir me lon Israel pwal me lein chon ekewe mwü meinisin. Iei mine ikenai itom a iteföüla ekis meinisin. \v 21 Ka emwenawu noum aramasen Israel seni Isip fän asisil me manaman, fän poum mi pöchökül o aköüpöü mi fokun eniuokusu chon oputer. \v 22 Ka ngeniir ei fanü ka fen pwon fän akapel, pwe kopwe ngeni ar kewe lewo, eu fanü mi pwülüöch o fanüeres. \v 23 Nge lupwen ra tolong lon ei fanü o fanüeni, resap aleasochis ngonuk ika föri pwüngün om allük. Resap fokun föri och usun mine ka allük ngeniir pwe repwe föri. Iei mine ka awarato wor ekei feiengau meinisin. \v 24 Ekewe chon Papilon ra senätä ewe ororen maun pwelin ünükün ewe telinimw. Iwe, ra maun ngeni pwe repwe liapeni. Pokiten ewe maun, ewe lengita me ewe mätter, ewe telinimw epwe oolong lepöür. Ka püsin küna pwe a fisitä mine ka kapas usun. \v 25 Nge en ai Kot, Samol mi Lapalap, ka üreniei pwe üpwe möni eu fanü ren moni fän mesen chon pwärätä, inamwo ika ewe telinimw a kan ngeni an epwe oolong lepöün ekewe chon Papilon.’” \p \v 26 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Jeremaia, \v 27 “Nengeni, ngang ewe Samol mi Lapalap än ekewe mönümanau meinisin Kot. Esap fokun wor och mine a weires ngeniei. \v 28 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Üpwe atolonga ei telinimw lepöün Nepukatnesar ewe kingen Papilon me nöün sounfiu pwe repwe liapeni. \x + \xo 32.28 \xt 2.King 25.1-11; 2.Kron 36.17-21\x* \v 29 Ekewe chon Papilon mi maun ngeni ei telinimw repwe tolong lon o kenala. Repwe kenifengeni me ekewe imw chon Juta ra keni apach mi pwokus wor ngeni ewe anü Paal, ia ra pwal ninätiu ie asoren ün ngeni pwal ekoch kot pwe repwe asongaei. \v 30 Pun ekewe chon Israel me chon Juta resap föri och, nge ra chök föri mine a ngau me fän mesei o asongaei ren angangen pöür, seni ewe fansoun a popuetä mwür. \v 31 Chon ei telinimw ra äpwächa ai song me lingeringer seni ewe fansoun ei telinimw a kaütä tori ikenai. Iei mine üpwe ataela ei telinimw \v 32 pokiten ekewe föföringau meinisin chon Israel me chon Juta ra föri pwe repwe asongaei, ir me ar kewe king, nöür kewe nöüwis, nöür kewe souasor me soufos, ekewe re Juta me ekewe chon Jerusalem. \v 33 Ra kulu sökürür ngeniei, nge resap kul ngeniei. Inamwo ika üa ököüröüreer, nge resap mochen aüseling ngeniei. \v 34 Ra fen anomu ar kewe uluulun anümwäl mi anioput lon ewe imwenfel a föü itei won, pwe repwe alimengaua. \x + \xo 32.34 \xt 2.King 23.10; Jer 7.30-31; 19.1-6\x* \v 35 Ra senätä rongen asor fän iten ewe anü Paal lon ewe lemolun Hinom, pwe repwe eäni asor nöür ät me nengin ngeni ewe anü Molok. Üsap allük ngeniir, esap pwal tolong lon ai ekiek, pwe repwe föri ei sokun föför mi anioput o emweni chon Juta ngeni tipis.” \x + \xo 32.35 \xt 2.King 23.10; Jer 7.31; Lif 18.21\x* \p \v 36 Ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel a üreni Jeremaia, “Ekewe aramas ra apasa pwe ei telinimw epwe tolong lepöün ewe kingen Papilon ren maun, ren lengita me mätter. Nge iei kopwe rongorong mine ngang üa apasa: \v 37 Üpwe achufengeni ekewe aramas seni ekewe fanü meinisin ia üa asürela ie fän ai song me lingeringer watte. Üpwe aliwinireto ngeni ei leni o föri pwe repwe nom fän kinamwe. \v 38 Iwe, ir repwe nei aramas, nge ngang üpwe ar Kot. \v 39 Üpwe ngeniir eu chök letip me eu chök ekiek, pwe repwe meninitiei fansoun meinisin fän iten püsin feiöchür me feiöchün nöür me mwirir. \v 40 Üpwe eäni ngeniir eu pwon epwe nom tori feilfeilachök, pwe üsap ükütiu le afeiöchüür. Iwe, üpwe atolonga lon leluker ar repwe niuokusitiei, pwe resap chüen kul seniei. \v 41 Üpwe pwapwaiti ai üpwe afeiöchüür, üpwe pwal fotukiretiu lon ei fanü fän allükülük ren unusen letipei me lelukei. \v 42 Usun üa awarato ei feiengau watte won ekei aramas, iei usun üpwe pwal awarato wor ekei feiöch meinisin üa pwon ngeniir. \v 43 Aramas repwe möni tanipin ei fanü, ei fanü ra kapas usun pwe eu fanüpö ia esap wor aramas ika man ra nom ie, pwal eu fanü mi oolong lepöün chon Papilon. \v 44 Aramas repwe möni ekewe tanipi ren moni, repwe saini ekewe toropwen atipeeuin kamö, repwe impwangei o appacha me fän mesen chon pwärätä. Ei epwe fis lon ewe fanü Peniamin, lon ekewe sop ünükün Jerusalem, lon ekewe telinimwen Juta, lon telinimwen ewe fanü mi chukuchukutä, pwal lon telinimwen ewe fanü mi chukutekison me ewe fanü Nekep. Üpwe aliwinisefäli ekewe aramas ngeni fanüer. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 33 \s1 Chon Jerusalem repwe liwinsefäl o wöüsefäl \sr 33.1-26 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia fän aruuan, lupwen a chüen kalapus lon ewe lenien chon mas. \v 2 Iei alon ewe Samol mi Lapalap mi föri fanüfan, mi alapalapa o anüküchara lon lenian, itan ewe Samol mi Lapalap, \v 3 “Kopwe kökköriei, nge ngang üpwe pälüenuk, üpwe pwäri ngonuk mettoch mi aüchea o amwarar kosap silei me mwan. \v 4 Pun iei aloi ngang ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel, fänäsengesin ekewe imw lon ei telinimw, pwal fänäsengesin imwen ekewe kingen Juta mi katatiu, pwe ekewe aramas repwe aea le epetiir seni ekewe ororen maun me ewe ketilas: \v 5 Lon ewe maun ngeni ekewe chon Papilon, ekewe imw repwe ur ren somän chokewe ngang üpwe nirela lon ai song me lingeringer. Pun üa kul seni ei telinimw pokiten än ekewe aramas föföringau meinisin. \v 6 Inamwo ai föri ei, nge üpwe apöchökülasefäli ei telinimw, üpwe pwal achikara ekewe aramas o ngeniir unusen kinamwe me nonomöch. \v 7 Üpwe aliwinisefäli ekewe chon Juta me chon Israel mi oola o aüsefäliretä, pwe repwe usun me mwan. \v 8 Üpwe limetiir seni ar kewe tipis meinisin ra föri ngeniei, üpwe pwal amusala ar tipis me ar ü ngeniei. \v 9 Iwe, ei telinimw epwe afisätä ai pwapwa, ai iteüöch me än aramas mwareitiei. Chon ekewe mwü meinisin won fanüfan repwe niuokus o chechech, lupwen repwe rongorong usun ekewe feiöch meinisin üpwe awarato won ekewe chon Jerusalem, pwal usun ekewe wöü meinisin üpwe atoto won ei telinimw.” \p \v 10 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Ämi oua apasa usun ei leni pwe eu fanü mi pön, esap wor aramas ika man ra nom ie. Mi pwüng pwe ekei telinimwen Juta, pwal ekewe alen Jerualem ra pönüla, esap wor aramas ika man ra nom ie. Nge lon ekei leni oupwe rongorongsefäl \v 11 kölün mweireir me kölün pwapwa, apwapwan mongön apwüpwülü, pwal mwelien chokewe mi köl, lupwen ra uwato ar asoren kilisou lon imwei. Iwe, repwe apasa, \q1 ‘Ousipwe kilisou ngeni ewe Samol mi Unusen Manaman, \q1 pun i a kirikiröch, \q1 an tong ellet a nom tori feilfeilachök.’ \p Pun ngang üpwe aliwini wöün ewe fanü usun me mwan. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 33.11 \xt 1.Kron 16.34; 2.Kron 5.13; 7.3; Esr 3.11; Kölf 100.5; 106.1; 118.1; 136.1\x* \p \v 12 Iwe, iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, “Lon ei fanü mi usun chök fanüapö, esap wor aramas ika man ra nom ie, epwe worsefäl lenien enen man, ia chon mas repwe asösöü nöür pwiin sip ie. \v 13 Lon ekewe telinimwen ewe fanü mi chukuchukutä, lon telinimwen ewe fanü mi chukutekison me ewe fanü Nekep, lon ewe fanü Peniamin me ekewe sop ünükün Jerusalem, pwal lon ekewe telinimwen Juta chon mas repwe aleanisefäli nöür pwiin sip. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 14 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Epwe war ewe fansoun, üpwe apwönüetä ewe pwon üa föri ngeni ekewe chon Israel me chon Juta. \v 15 Lon ena fansoun üpwe apwükätä efoch Palan mi pwüng epwe fasar seni mwirimwirin Tafit. I epwe föri mine a wenechar o pwüng me lon ewe fanü. \v 16 Lon ena fansoun chon Juta me chon Jerusalem repwe küna manau o nonom fän kinamwe. Iwe, ewe telinimw epwe iteni ‘Ewe Samol mi Lapalap ach pwüng.’ \x + \xo 33.16 \xt Jer 23.5-6\x* \v 17 Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üa pwon pwe epwe fokun wor eman mwirimwirin Tafit epwe king lon Israel. \x + \xo 33.17 \xt 2.Sam 7.12-16; 1.King 2.4; 1.Kron 17.11-14\x* \v 18 Epwe pwal fokun wor souasor seni ewe ainangen Lefi repwe eäni asoren kek ngeniei, repwe keni asoren mongö o eäni sokopaten asor fansoun meinisin.” \x + \xo 33.18 \xt Num 3.5-10\x* \p \v 19 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \v 20 “Are oupwe tongeni atai ai pwon fän iten rän me pwin, pwe rän me pwin resap chüen fis lon ar fansoun mi kefilitä, \v 21 mürin ai pwon ngeni nei chon angang Tafit epwe pwal tongeni ta, pwe esap wor eman nöün epwe king. Epwe pwal tongeni ta ai pwon ngeni ekewe souasor seni ewe ainangen Lefi mi angang ngeniei. \v 22 Usun ekewe fün läng resap tongeni lea, pwal usun ekewe föün pien aroset resap tongeni aükük, iei usun üpwe achomonga ekewe mwirimwirin Tafit nei chon angang me ekewe souasor seni ewe ainangen Lefi mi angang ngeniei.” \p \v 23 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \v 24 “Ifa usun, kosap rongorong än ekei aramas apasa pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üa pöütala Israel me Juta, ekewe ruu mwü üa fen filiretä? Iei usun ra turunufasei nei aramas, pwe resap chüen ekieki pwe ir eu mwü. \v 25 Nge ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Are ai pwon fän iten rän me pwin me ai allük fän iten läng me fanüfan resap chüen pwönüetä, \v 26 mürin üpwe tongeni pöütala ekewe mwirimwirin Jakop me Tafit nei chon angang. Üsap pwal filätä eman me lein mwirimwirin Tafit epwe nemeni ekewe mwirimwirin Apraham, Isaak me Jakop. Nge ngang üpwe aliwini ekewe chon oola o eäni ümöümöch ngeniir.” \c 34 \s1 Jeremaia a fönöü Setekia \sr 34.1-7 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, lupwen Nepukatnesar ewe kingen Papilon me nöün mwichen sounfiu meinisin, pwal chon ekewe mwü me ainang meinisin won fanüfan mi nom fän nemenian ra maun ngeni Jerusalem me ekewe telinimw ünükün. \x + \xo 34.1 \xt 2.King 25.1-11; 2.Kron 36.17-21\x* \v 2 Ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel a üreni Jeremaia, “Kopwe feila o asile ngeni Setekia ewe kingen Juta, pwe iei aloi, ‘Üpwe atolonga ei telinimw lepöün ewe kingen Papilon, nge i epwe kenala. \v 3 Kosap fokun tongeni sü seni, nge kopwe oolong o sechilong lepöün. Kopwe küna ewe kingen Papilon ren mesom o püsin kapas newenewen ngeni. Kopwe fokun feila Papilon.’ \v 4 Nge en Setekia kingen Juta, kopwe rong aloi fänäsengesum, ‘Kosap mäla ren ketilas, \v 5 nge kopwe mäla fän kinamwe. Usun aramas ra keni irä pwokus fän iten semelapom kewe mi king ra akom mwomw, iei usun aramas repwe pwal keni irä pwokus fän itom, repwe kechüeituk o apasa: Woko äm samol.’ Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 6 Mürin, ewe soufos Jeremaia a apworausa ekei kapas meinisin ngeni Setekia ewe kingen Juta me lon Jerusalem, \v 7 lupwen nöün ewe kingen Papilon mwichen sounfiu a maun ngeni Jerusalem me ekewe lusun telinimwen Juta iter Lakis me Aseka. Pun ikkei chök ekewe telinimwen Juta mi pöchökül tittir ra chüen nom. \s1 Ewe pwon mi ta fän iten ekewe chon Ipru aramas ra nöüniir amanau \sr 34.8-22 \p \v 8 Iwe, ewe king Setekia a föri eu pwon me ekewe aramasen Jerusalem meinisin, pwe repwe asilefeili ngasalan chokewe ra nöüniir amanau. \v 9 Iteiten eman me eman epwe angasala nöün amanau chon Ipru mwän me fefin, pwe esap wor eman epwe nöüni amanau pwin, are i eman chon Juta. \v 10 Iwe, ekewe nöüwis me ekewe aramas meinisin mi föri ewe pwon ra tipeeufengen pwe repwe angasala nöür amanau mwän me fefin, nge resap chüen nöünisefäliir amanau. Iwe, ra aleasochis o angaserela. \v 11 Nge mürin ra siwili ar ekiek, ra angeesefäli ekewe mwän me fefin ra piin angaserela o nöünisefäliir amanau. \v 12 Mürin ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia pwe epwe üreni ekewe aramas, \v 13 “Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel: Üa föri eu pwon ngeni ämi kewe lewo, lupwen üa emwenirewu seni ewe fanü Isip, ewe leni ia aramas ra nöüniir amanau ie. Iwe, üa üreniir, \v 14 ‘Lesopolan iteiten wonu ier ämi meinisin oupwe angasa pwimi chon Ipru oua möniir, ra angang ngenikemi lon ükükün wonu ier. Ämi oupwe fokun angaserela seni ar angang ngenikemi.’ Nge ämi kewe lewo resap aleasochisi aloi ika aüselingaei. \x + \xo 34.14 \xt Eks 21.2; Tut 15.12\x* \v 15 Oua chök kärän ekieksefäl o föri mine a pwüng me fän mesei ren ämi angasala chon fanüemi, oua pwal föri eu pwon me fän mesei me lon ewe imwenfel ia aramas ra fel ngeniei ie. \v 16 Nge mürin oua kul o aitengaua itei, lupwen oua angeesefäli en me nöün amanau mwän me fefin, chokewe oua fen angaserela usun ar mochen. Ämi oua arianiir o nöünisefäliir amanau. \v 17 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Ämi ousap aleasochisiei, pun ousap asilefeili ngasalan pwimi me chon fanüemi. Nengeni, üpwe asilefeili pwe oupwe ngaselong lon ämi oupwe mäla lon maun, ren mätter me lengita. Üpwe föri pwe oupwe och minen eniweniw ngeni chon ekewe mwü meinisin won fanüfan. \v 18 Iwe, ekewe aramas mi purätiu ai pwon, nge resap apwönüetä pwüngün ewe pwon ra föri me fän mesei, üpwe föri ngeniir usun mine ra föri ngeni ewe nienifön kow ra kinifeseni lon ruu kinikin o pwerela lefiler. \v 19 Ekewe nöüwisen Juta me Jerusalem, ekewe nöüwisen lon imwen king, ekewe souasor me aramasen ewe fanü meinisin, ir ekewe mi pwerela lefilen ekewe ruu kinikinin ewe nienifön kow. \v 20 Üpwe asechirelong lepöün chon oputer, chokewe mi mochen nirela. Ekewe machang me ekewe manmwacho repwe ochei somär. \v 21 Üpwe pwal atolonga Setekia ewe kingen Juta me nöün kewe nöüwis lepöün chon oputer, chokewe mi mochen nirela. Üpwe asechirelong lepöün nöün ewe kingen Papilon mwichen sounfiu mi ükütiu le maun ngenikemi. \v 22 Üpwe allük ngeniir pwe repwe liwiniti ei telinimw, repwe maun ngeni, repwe liapeni o kenala. Üpwe föri pwe ekewe telinimwen Juta repwe pönüla, nge resap chüen so. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 35 \s1 Usun än chon leimwen Rekap aleasochis \sr 35.1-19 \p \v 1 Iwe, lon mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \x + \xo 35.1 \xt 2.King 23.36–24.6; 2.Kron 36.5-7\x* \v 2 “Kopwe feila ren ekewe chon leimwen Rekap, kopwe kapas ngeniir o emwenirela lon eu lein ekewe rumwen lon ewe imwenfel. Mürin kopwe aünü ngeniir wain.” \v 3 Iei mine üa angei Jasania nöün Jeremaia we mwän, nge Jeremaia nöün Hapasinia, i me pwin kewe me nöün kewe mwän meinisin, iei unusen chon leimwen Rekap. \v 4 Iwe, üa emwenirela ngeni imwen ewe Samol mi Lapalap lon rumwen nöün Hanan kewe mwän ewe aramasen Kot, nge Hanan nöün Iktalia. Ei rum a kan ngeni rumwen ekewe nöüwis o nom asen rumwen Maseia nöün Salum we mwän, ewe mi wisen mamasa ewe asamalap. \v 5 Mürin üa iseis fän mesen ekewe chon leimwen Rekap rume mi ur ren wain me kap o üreniir, “Oupwe ün ei wain.” \v 6 Nge ir ra pälüeni, “Äm aisap fokun ün wain, pun Jonatap semelapem we nöün Rekap we mwän a allük ngenikem, ‘Ousap fokun ün wain, ämi me mwirimwirimi kewe. \v 7 Ousap aüetä imwemi, ousap amwora pwükil ika fotuki irän wain. Nge oupwe nonom lon imw mangaku lon unusen ränin manauemi, mürin oupwe manauatam me lon ewe fanü ia oua siamü ie.’ \v 8 Äm aia aleasochisi alon Jonatap semelapem we lon meinisin mine a allük ngenikem. Äm aisap ün wain lon ränin manauem meinisin, äm me pwülüem kewe, pwal nöüm mwän ika fefin. \v 9 Äm aisap pwal aüetä imwem pwe aipwe nonom lon. Esap wor äm tanipin wain, esap pwal wor fanüem ika fotäm pwükil. \v 10 Nge äm aia nom lon imw mangaku, aia pwal aleasochis o föri meinisin mine Jonatap semelapem we a allük ngenikem. \v 11 Nge lupwen Nepukatnesar ewe kingen Papilon a feito pwe epwe maun ngeni ewe fanü, äm aia tipeeufengen pwe aipwe feila Jerusalem, pun aia niuokusiti ekewe sounfiun Papilon me ekewe sounfiun Siria. Iei popun äm aia nom lon Jerusalem.” \p \v 12 Mürin ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, pwe epwe feila o üreni ekewe chon Juta me chon Jerusalem, \v 13 “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Pwota ousap mochen angei ai öüröür o aleasochis ngeni ai kewe kapas? \v 14 Iwe, Jonatap nöün Rekap we mwän a allük ngeni nöün kewe mwän pwe resap ün wain. Ir ra tümwünü ei allük, pun resap ün wain tori ikenai pokiten ar aleasochisi än semelaper we allük. Ngang üa kapas ngenikemi fän chomong, nge ämi ousap aleasochisiei. \v 15 Üa soun tinala remi nei chon angang meinisin ekewe soufos pwe repwe ürenikemi, pwe oupwe en me kul seni an lapalap mi ngau o siwili an föför, ousap pwal fel ngeni pwal ekoch kot o angang ngeniir. Mürin, oupwe imweimw lon ewe fanü üa ngenikemi me ämi kewe lewo. Nge ämi ousap aleasochis ika aüselingaei. \v 16 Mwirimwirin Jonatap kewe ra aleasochisi ewe allük semelaper we a ngeniir. Nge ämi nei aramas ousap aleasochisiei. \v 17 Iei mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel üa apasa: Üpwe awarato womi, ämi chon Juta me chon Jerusalem, ekewe feiengau meinisin üa fen apwüngawu ngenikemi. Üpwe föri ei, pokiten üa fen kapas ngenikemi, nge ousap aüseling, üa fen kökkörikemi, nge ousap päpälüen.” \p \v 18 Mürin Jeremaia a kapas ngeni ekewe chon leimwen Rekap, “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Pokiten oua aleasochis ngeni än Jonatap semelapemi we allük, oua pwal tümwünü an kewe öüröür meinisin o föri meinisin mine a allük ngenikemi, \v 19 iei mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel üa pwon pwe epwe wor fochofoch eman mwirimwirin Jonatap nöün Rekap we mwän epwe angang ngeniei.” \c 36 \s1 Jehoiakim a kenala ewe toropwe \sr 36.1-32 \p \v 1 Iwe, lon arüanün ierin mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \x + \xo 36.1 \xt 2.King 24.1; 2.Kron 36.5-7; Tan 1.1-2\x* \v 2 “Kopwe angei echö toropwe o makei won ekewe kapas meinisin üa fen kapas ngonuk won fänäsengesin Israel, Juta me ekewe mwü meinisin. Kopwe makei meinisin mine üa kapas ngonuk won seni ewe fansoun Josia a king tori ikenai. \v 3 Eli ika chon Juta repwe rongorong usun ekewe feiengau meinisin üa ekiekin föri ngeniir, repwe kul seni ar föför mi ngau. Mürin, ngang üpwe amusala ar föföringau me tipis.” \p \v 4 Mürin, Jeremaia a köri Paruk nöün Neria we mwän. Nge lupwen Jeremaia a niwowomönü ngeni ekewe kapas meinisin ewe Samol mi Lapalap a üreni, Paruk a wisen makeretiu lon ewe toropwe. \v 5 Iwe, Jeremaia a akünöü Paruk o üreni, “Esap mwümwü ngeniei ai üpwe chüen feila lon imwen ewe Samol mi Lapalap. \v 6 Iei mine en kopwe wisen feila lon eu ränin echikefel. Kopwe aleani ewe toropwe ngeni ekewe aramas meinisin me lon ewe imwenfel, pwe repwe rongorong mine ewe Samol mi Lapalap a üreniei, nge üa niwowomönüür ngonuk. Kopwe pwal aleani ngeni ekewe aramasen Juta meinisin mi feito seni ar kewe telinimw, pwe repwe rongorong. \v 7 Eli repwe iotekin tüngor ngeni ewe Samol mi Lapalap o kul seni ar föför mi ngau. Pun a fokun watte än ewe Samol mi Lapalap song me lingeringer a apwüngü ngeni ekei aramas.” \v 8 Iwe, Paruk a föri meinisin mine ewe soufos Jeremaia a akünöü ngeni. A aleani än ewe Samol mi Lapalap kapas seni ewe toropwe me lon ewe imwenfel. \p \v 9 Iwe, lon alimuen ierin mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, lon ewe atiuen maram, ekewe chon Jerusalem me ekewe aramas meinisin mi feito Jerusalem seni ekewe telinimwen Juta ra föri ar ränin echikefel me fän mesen ewe Samol mi Lapalap. \v 10 Mürin, Paruk a aleani än Jeremaia kewe kapas seni lon ewe toropwe, nge ekewe aramas meinisin ra rongorong. A aleani me lon imwen ewe Samol mi Lapalap lon rumwen Kemaria nöün Safan we mwän ewe seketeri. Ei rum a nom lon ewe leni asan ünükün ewe Asamalap mi Fö, asamen ewe imwenfel. \p \v 11 Iwe, Mikaia nöün Kemaria we mwän, nge Kemaria nöün Safan a rong än ewe Samol mi Lapalap kapas meinisin seni ewe toropwe. \v 12 Mürin a feila ngeni imwen ewe king lon rumwen ewe seketeri, ia ekewe nöüwis meinisin ra mwich ie. Elisama ewe seketeri, Telaia nöün Semaia, Elnatan nöün Akpor, Kemaria nöün Safan, Setekia nöün Hanania me ekewe nöüwis meinisin ra nom. \v 13 Iwe, Mikaia a apworausa ngeniir ekewe kapas meinisin a rongorong, lupwen Paruk a aleani ewe toropwe me fän mesen ekewe aramas. \v 14 Mürin ekewe nöüwis meinisin ra titi Jehuti nöün Netania we mwän, nge Netania nöün Selemia, nge Selemia nöün Kusi, pwe epwe üreni Paruk, “Kopwe angei ewe toropwe ka aleani me fän mesen ekewe aramas o feito.” Iei mine Paruk a angei ewe toropwe o feila rer. \v 15 Iwe, ra üreni, “Kopwe mottiu o aleani ngenikem ewe toropwe.” Iei mine Paruk a aleani ngeniir. \v 16 Iwe, lupwen ra rongorong masouen ewe toropwe, ra sapefengen lon ar niuokus o üreni Paruk, “Äm aipwe asile ngeni ewe king ekei kapas.” \v 17 Mürin ra aisini Paruk “Kopwe ürenikem, ifa usun om makei ekei kapas meinisin? Ifa usun, Jeremaia a niwowomönü ngonuk?” \v 18 Nge Paruk a pälüeniir, “Jeremaia a niwowomönü ekei kapas meinisin ngeniei, nge ngang üa makeretiu ren ink lon ei toropwe.” \v 19 Mürin, ekewe nöüwis ra üreni Paruk, “Oupwe feila o op, ämi me Jeremaia, nge ousap asile ngeni eman ia oua op ie.” \p \v 20 Iwe, mürin ar iseis ewe toropwe lon rumwen Elisama ewe seketeri, ra feila lon imwen ewe king o apworausa ekewe kapas meinisin ngeni ewe king. \v 21 Mürin, ewe king a tinala Jehuti pwe epwe angei ewe toropwe. Iwe, Jehuti a angei ewe toropwe seni rumwen Elisama we o aleani ngeni ewe king me ekewe nöüwis mi nom ren. \v 22 Ei a fis lon atiuen maram, nge ewe king a mot lon imwan imweimwen lon fansoun patapat, ia a wor ie eu ekkei mi kü lon lenian me fän mesan. \v 23 Iwe, lupwen Jehuti a aleani ülüngat ika rüanü kinikinin ewe toropwe, ewe king a pöküela ren efoch sar o monerelong lon ewe ekkei. A föri ei ngeni ewe toropwe tori a unusen karala. \v 24 Nge ewe king me nöün kewe chon angang mi rongorong ekei kapas meinisin resap niuokus ren, resap pwal kamwei üfer ren ar lolilen. \v 25 Inamwo än Elnatan me Telaia me Kemaria tüngormau ngeni ewe king pwe esap kenala ewe toropwe, nge ewe king esap fokun aüselingeer. \v 26 Nge a fen allük ngeni Jeramel nöün we mwän, pwal ngeni Seraia nöün Asriel me Selemia nöün Aptel, pwe repwe feila o turufi ewe soumak Paruk me ewe soufos Jeremaia. Nge ewe Samol mi Lapalap a aopeer. \p \v 27 Iwe, mürin än ewe king kenala ewe toropwe, ia a mak ie ekewe kapas Jeremaia a niwowomönü ngeni Paruk, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, \v 28 “Kopwe angei pwal echö toropwe o makei lon ekewe kapas meinisin mi fen mak lon ewe aeuin toropwe, Jehoiakim ewe kingen Juta a kenala. \v 29 Nge kopwe üreni Jehoiakim ewe kingen Juta, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Ka kenala ewe toropwe o üra, “Pwota ka makei lon pwe ewe kingen Papilon epwe fokun feito o ataela ei fanü, epwe pwal ärala aramas me man seni?” \v 30 Iei mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa fänäsengesin Jehoiakim ewe kingen Juta: Esap wor eman mwirimwirin epwe king o nemeni ewe mwü Tafit a nemeni me lom. Nge somän epwe koturula lükün pwe epwe nom fän pwichikar lerän me patapat lepwin. \v 31 Üpwe apwüngü i me nöün kewe pwal nöün kewe nöüwis pokiten ar föföringau. Üpwe awarato wor pwal won chon Jerusalem me ekewe re Juta ekewe feiengau meinisin üa apwüngala ngeniir pokiten resap aüseling.’” \p \v 32 Mürin, Jeremaia a angei pwal echö toropwe o ngeni Paruk ewe soumak. Iwe, Jeremaia a niwowomönü ngeni Paruk ekewe kapas meinisin mi fen mak lon ewe toropwe Jehoiakim ewe kingen Juta a kenala, a pwal apacha chomong kapas mi wewe ngeniir. \c 37 \s1 Jeremaia a tolong lon imwen fötek \sr 37.1-15 \p \v 1 Iwe, Setekia nöün Josia we mwän, ätewe Nepukatnesar ewe kingen Papilon a awisa pwe epwe king lon ewe fanü Juta, a siwili Jehoiachin nöün Jehoiakim we mwän lon wisan wisen king. \x + \xo 37.1 \xt 2.King 24.17; 2.Kron 36.10\x* \v 2 Nge Setekia me nöün kewe nöüwis pwal aramasen ewe fanü resap aüselinga mine ewe soufos Jeremaia a üreniir fän alon ewe Samol mi Lapalap. \p \v 3 Iwe, ewe king Setekia a tinala Jehukal nöün Selemia we mwän me ewe souasor Sefania nöün Maseia we mwän ren ewe soufos Jeremaia o üreni, “Kopwe iotek fän item ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot.” \v 4 Lon ewe fansoun Jeremaia a chüen fetalfeil lein ekewe aramas, pun esamwo koturulong lon imwen fötek. \v 5 Iwe, nöün Farao mwichen sounfiu ra feiliwu seni Isip. Nge lupwen ekewe sounfiun Papilon mi pwelifeili Jerusalem fän pisekin maun ra rong usun, ra sü seni Jerusalem. \p \v 6 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni ewe soufos Jeremaia, \v 7 “Kopwe üreni ewe kingen Juta mi tinukoto rei, pwe iei alon ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel, ‘Nöün Farao mwichen sounfiu mi feito pwe repwe alisikemi repwele liwinsefäliti Isip lon poputän fanüer. \v 8 Nge ekewe sounfiun Papilon repwe liwinto o maun ngeni ei telinimw, repwe liapeni o kenala. \v 9 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa üra: Ousap püsin atupukemi ren ämi apasa pwe ekewe sounfiun Papilon resap chüen liwinto, pun repwe chök liwinto. \v 10 Are oupwe fen akufu unusen ewe mwichen sounfiun Papilon mi maun ngenikemi, nge epwe chök wor ekoch me leir mi kinas mi nom lon imwer imw mangaku, ir repwe ütä o kenala ei telinimw.’” \p \v 11 Iwe, mürin än ewe mwichen sounfiun Papilon sü seni Jerusalem pokiten nöün Farao mwichen sounfiu ra waroto, \v 12 Jeremaia ekärän towu seni Jerusalem pwe epwe feila ngeni ewe fanü Peniamin, pwe epwe angei inetin me won saman me ikenan. \v 13 Lupwen a tori ewe Asamalapen Peniamin, ewe meilapen mwichen chon mas itan Iria nöün Selemia we mwän, nge Selemia nöün Hanania, a turufi Jeremaia o üra, “En ka mochen sü ngeni ekewe chon Papilon.” \v 14 Nge Jeremaia a üra, “Ese pwüng. Ngang üsap mochen sü ngeni ekewe chon Papilon.” Nge Iria esap mochen aüseling ngeni. A turufi Jeremaia o emwenala ren ekewe nöüwis. \v 15 Iwe, ekewe nöüwis ra fokun song ngeni Jeremaia, ra wichi o kalapusei lon imwen Jonatan ewe seketeri, pun imwan a siwil ngeni eu imwen fötek. \s1 Setekia a kapas ngeni Jeremaia \sr 37.16-21 \p \v 16 Iwe, ra atolonga Jeremaia lon eu rumwen fötek mi nom fän pwül, iwe a nonom ikenan fansoun langatam. \v 17 Mürin, ewe king Setekia a titi Jeremaia o etiwa i. Iwe, a kapas ais ngeni lemonomon me lon imwan o üra, “Ifa usun, mi wor eu kapas seni ewe Samol mi Lapalap?” Nge Jeremaia a pälüeni, “Mi wor. Kopwe tolong lepöün ewe kingen Papilon.” \v 18 Mürin, Jeremaia a aisini ewe king Setekia, “Met ai tipis ngonuk me noum kewe nöüwis ika ngeni ekei aramas, pwe oua aturueilong lon ewe imwen fötek? \v 19 Ikafair nöümi kewe soufos ra osuni ngenikemi o üra, ‘Ewe kingen Papilon esap feito pwe epwe maun ngenikemi me ei fanü?’ \v 20 Iei mine üa tüngor ngonuk, en ai samol ewe king, kopwe aüselingaei. Kopwe etiwa ai tüngor pwetete ngonuk, pwe kosap chüen tinisefälieila lon ewe imwen fötek mi nom lon imwen Jonatan ewe seketeri, pwe üsap mäla ikenan.” \v 21 Mürin, ewe king Setekia a awora eu allük pwe Jeremaia epwe lokkolong lon ewe lenien chon mas. Ra pwal ngeni efoch pilawa seni ewe lenien um pilawa iteiten rän tori pilawa meinisin me lon ewe telinimw a itela. Iei usun Jeremaia a nonom lon ewe lenien chon mas. \c 38 \s1 Jeremaia a manau seni lon ewe chönüttu \sr 38.1-13 \p \v 1 Iwe, Sefatia nöün Matan we mwän, Ketalia nöün Pashur, Jehukal nöün Selemia me Pashur nöün Malkia ra rongorong mine Jeremaia a üreni ekewe aramas meinisin. Iei usun mine a apasa, \v 2 “Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Iteiten eman me eman mi nomotiu lon ei telinimw epwe mäla ren maun, ren lengita me mätter. Nge iteiten eman me eman mi fangatä ngeni ekewe chon Papilon esap mäla. Repwe en me püsin kütta manauan. \v 3 Ewe Samol mi Lapalap a pwal apasa: Ei telinimw epwe fokun oolong lepöün ekewe sounfiu nöün ewe kingen Papilon, pun repwe liapeni.” \v 4 Mürin, ekewe nöüwis ra üreni ewe king, “Kopwe mwütätä pwe ei mwän epwe ninnila. Pun a akisikisala leluken ekewe sounfiu mi chüen nom lon ei telinimw me leluken ekewe aramas meinisin ren an apasa ekei sokun kapas ngeniir. Ei mwän esap kütta feiöchün ekei aramas, ngei feiengauer.” \v 5 Iwe, ewe king Setekia a üra, “Nengeni, a nom lepöümi. Pun ngang ewe king üsap tongeni föri och mine epwe ü ngenikemi.” \v 6 Iei mine ra angei Jeremaia pwe repwe aturalong lon ewe chönüttu än Malkia nöün ewe king we mwän mi nom lon ewe lenien chon mas. Iwe, ra aürätiu Jeremaia won säl, nge esap wor koluk lon ewe chönüttu, pwe pwakak echök. Iwe, Jeremaia a kokotiu lon ewe pwakak. \p \v 7 Iwe, Epet-melek ewe re Itiopia, eman ätelipich mi angang lon imwen king, a rongorong pwe ra aturalong Jeremaia lon ewe chönüttu. Lon ewe otun ewe king a eäni kapwüng lon ewe Asamalapen Peniamin. \v 8 Iwe, Epet-melek a feila seni ewe imwen king, a feila ren ewe king o üreni, \v 9 “Ai samol ewe king, a ngau än ekewe mwän föför ra föri ngeni ewe soufos Jeremaia. Ra aturätiu lon ewe chönüttu. Epwe mäla ikenan ren echik, pun ese chüen wor mongö lon ewe telinimw.” \v 10 Mürin ewe king a allük ngeni Epet-melek ewe re Itiopia, “Kopwe angei ülüman mwän repwe etuk, pwe oupwe efietä ewe soufos Jeremaia seni lon ewe chönüttu me mwen an epwe mäla.” \v 11 Iei mine Epet-melek a nuki ekewe mwän, a feila ren imwen ewe king lon ewe rumwen iseis üf o angei ekoch mangaku mi kamwakam me üf mi mes. A aürätiu ekei mangaku lon ewe chönüttu ren säl. \v 12 Mürin Epet-melek a üreni Jeremaia, “Kopwe uwalong fän poum ekewe mangaku mi kamwakam o mes, pwe ekewe säl resap akinasok.” Iwe, Jeremaia a föri iei usun. \v 13 Mürin ra efietä Jeremaia seni lon ewe chönüttu ren säl. Iwe, Jeremaia a chök nom lon lenien chon mas. \s1 Setekia a angei öüröüran me ren Jeremaia \sr 38.14-28 \p \v 14 Mürin, ewe king Setekia a titi ewe soufos Jeremaia o etiwa lon aülüngatin lenien tolong me lon imwen ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ewe king a üreni Jeremaia, “Üpwe aisinuk eu kapas ais, nge kosap tükümi seniei pälüan.” \v 15 Nge Jeremaia a üreni Setekia, “Are üpwe ürenuk pälüen om kapas ais, ifa usun, kosap fokun nieila? Nge are üpwe öüröürok, en kosap aüselingaei.” \v 16 Mürin, ewe king Setekia a akapel ngeni Jeremaia le monomon, “Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap, ewe mi fang ngenikich manau, üsap niikala ika asechikolong lepöün ätekewe mi mochen angei manauom.” \p \v 17 Mürin, Jeremaia a üreni Setekia, “Iei alon Kot ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Are kopwe fangatä ngeni nöün ewe kingen Papilon kewe meilap, mürin kosap mäla, nge ei telinimw esap karala. Iwe, ämi me chon leimwom oupwe manau. \v 18 Nge are kosap fangatä ngeniir, mürin ei telinimw epwe oolong lepöün ekewe chon Papilon. Iwe, repwe kenala, nge en kosap tongeni sü seni lepöür.” \v 19 Mürin, ewe king Setekia a üreni Jeremaia, “Üa niuokusiti ekewe chon Juta mi fen feila ngeni ekewe chon Papilon. Üa pwal niuokus pwe ekewe chon Papilon repwe asechieilong lepöür, nge ir repwe turunufaseei.” \v 20 Nge Jeremaia a üra, “Resap asechikolong lepöür. Kopwe aleasochisi mine üa ürenuk fän alon ewe Samol mi Lapalap, mürin kopwe feiöch, nge kosap mäla. \v 21 Nge ewe Samol mi Lapalap a pwäri ngeniei lon künaei mine epwe fis are kosap fangatä. \v 22 Üa küna pwe ra emwenawu ekewe fefin meinisin mi chüen nom lon imwen ewe kingen Juta ren nöün ewe kingen Papilon kewe nöüwis. Ekewe fefin repwe apasa ngonuk, \q1 ‘Chiechiom kewe ka lüküür ra atupuk, en king, \q1 ra pwal pworaituk. \q1 Iei pecheöm ra kokotiu lon pwakak, \q1 nge ir ra kul senuk.’ \v 23 Repwe emwenawu pwülüom kewe me noum kewe ren ekewe chon Papilon, nge püsin en kosap tongeni sü seniir. Ewe kingen Papilon epwe turufuk, nge ei telinimw epwe karala.” \p \v 24 Mürin, Setekia a üreni Jeremaia, “Kosap asile ngeni eman ekei kapas, pwe kete mäla. \v 25 Are ekewe nöüwis repwe rong pwe üa kapas ngonuk, repwe feito reöm o ürenuk, ‘Kopwe ürenikem mine ka üreni ewe king, pwal mine ewe king a ürenuk. Are kosap tükümi och senikem, aisap niikela,’ \v 26 mürin kopwe üreniir, ‘Üa tüngor pwetete ngeni ewe king, pwe esap aliwinisefälieila ngeni ewe imwen fötek mi nom lon imwen Jonatan, pwe üsap mäla ikenan.’” \v 27 Mürin, ekewe nöüwis meinisin ra feito ren Jeremaia o kapas ais ngeni, nge i a chök pälüeni won mine ewe king a öüra ngeni. Iei mine resap chüen kapas ngeni, pun esap wor eman a rongorong ar kapasfengen me ewe king. \v 28 Nge Jeremaia a nonomotiu lon ewe lenien chon mas tori ewe rän Jerusalem a oola lon. \x + \xo 38.28 \xt Is 33.21\x* \c 39 \s1 Jerusalem a tala \sr 39.1-10 \p \v 1 Iwe, lon engolun maramen ewe atiuen ierin mwün Setekia ewe kingen Juta, Nepukatnesar ewe kingen Papilon me an mwichen sounfiu meinisin ra feito Jerusalem, ra pwelifeili fän pisekin maun o maun ngeni. \v 2 Nge lon engol me aeuin ierin mwün Setekia, lon atiuen ränin ewe arüanün maram a pwang tittin ewe telinimw. \v 3 Iwe, lupwen ra liapeni Jerusalem, nöün ewe kingen Papilon kewe meilapen nöüwis meinisin ra feito o mot lon ewe Asamalapen Lukalap. Ikkei iter: Nerkal-sareser, Samkar-nepo, Sarsekim, pwal eman Nerkal-sareser fiti ekoch nöüwis nöün ewe kingen Papilon. \v 4 Nge lupwen Setekia ewe kingen Juta me nöün kewe sounfiu meinisin ra küneer, ra süla lepwin seni lon ewe telinimw won ewe al mi pwere ngeni tanipin ewe king ren ewe asamalap lefilen ekewe ruu tit. Iwe, ra süla akawenewenen ewe lemolun Jortan. \v 5 Nge ekewe sounfiun Papilon ra tapweriir o tori Setekia me lon ewe maasiesin Jeriko. Ra liapeni o emwenala ren Nepukatnesar ewe kingen Papilon mi nom Ripla lon ewe fanü Hamat. Iwe, ewe kingen Papilon a apwüngala mine epwe fis ngeni. \v 6 Iwe, a niela nöün Setekia kewe mwän me fän mesan lon Ripla. Ewe kingen Papilon a pwal niela ekewe aramas tekia meinisin seni Juta. \v 7 Mürin a alusawu föün mesen Setekia o föti ngeni selimächä, pwe epwe uweela Papilon. \v 8 Iwe, ekewe chon Papilon ra kenala ewe imwen king me imwen ekewe aramas, ra pwal ataetiu tittin Jerusalem. \v 9 Mürin, Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a uweela Papilon ekewe lusun aramas mi chüen nom lon ewe telinimw fiti chokewe mi sü ngeni me mwan. \v 10 Nge Nepusaratan a likiti lon ewe fanü Juta ekoch aramas mi wöüngau resap eäni och. Lon ena fansoun a ngeniir tanipin wain me mälämäl. \s1 Nepukatnesar a tümwünü Jeremaia \sr 39.11-14 \p \v 11 Iwe, Nepukatnesar ewe kingen Papilon a allük ngeni Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king fän äsengesin Jeremaia o apasa, \v 12 “Kopwe angei Jeremaia o tümwünüöchü. Kosap afeiengaua, nge kopwe chök föri ngeni usun mine a ürenuk.” \v 13 Iei mine Nepusaratan fiti ekewe meilapen nöüwis Nepusaspan me Nerkal-sareser pwal ekewe ekoch nöüwis nöün ewe kingen Papilon \v 14 ra titi Jeremaia o emwenato seni ewe lenien chon mas. Ra lükü ngeni Ketalia nöün Aikam we mwän, nge Aikam nöün Safan, pwe epwe aliwinala lon imwan. Iei mine Jeremaia a nom lein ekewe aramas. \s1 Kot a pwon ngeni Epet-melek pwe epwe manau \sr 39.15-18 \p \v 15 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia, lupwen a chüen lokkolong lon ewe lenien chon mas, \v 16 pwe epwe üreni Epet-melek ewe re Itiopia, “Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Iei üpwele apwönüetä ai kei kapas üa üra fän äsengesin ei telinimw, pwe üpwe afeiengaua, nge üsap afeiöchü. Nge lupwen epwe pwönüetä, en kopwe küna ren mesom. \v 17 Nge ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe amanauok lon ena rän, pwe kosap tolong lepöün chokewe ka niuokusitiir. \v 18 Üpwe fokun amanauok pwe kosap mäla. En kopwe küna manau, pun ka anomu om lükülük woi. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 40 \s1 Jeremaia me ekewe mi chüen manau ra nom ren Ketalia \sr 40.1-12 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia mürin än Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a angasala i me lon Rama. Nepusaratan a küna Jeremaia me ikenan, pwe a föfö ngeni sein o nom lein ekewe chon oola seni Jerusalem me Juta, ir chokewe repwe feila Papilon. \v 2 Iwe, ewe meilapen chon tümwünü ewe king a angei Jeremaia o üreni, “Ewe Samol mi Lapalap om we Kot a apwüngala ei feiengau mi fis ngeni ei leni. \v 3 Iei a apwönüetä o föri usun mine a apasa. Pun ämi oua tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap, pwe ousap aleasochisi, iei mine ekei feiengau ra torikemi. \v 4 Nengeni, üpwe angasok ikenai seni föfön poum. Are ka mochen etiei le feila Papilon, kopwe etiei, nge ngang üpwe tümwünüöchuk. Nge are kosap mochen etiei le feila Papilon, kosap etiei. Nengeni, unusen ei fanü a nom mwom, kopwe püsin filätä ia ka mochen feila ie. \v 5 Nge are kopwe nonomotiu, kopwe liwinla ren Ketalia nöün Aikam we mwän, nge Aikam nöün Safan. Ketalia i ätewe ewe kingen Papilon a awisa pwe epwe kepinan ekewe telinimwen Juta. Kopwe nom ren lein ekewe aramas, ika kopwe feila ia ka mochen feila ie.” Mürin, ewe meilapen chon tümwünü ewe king a ngeni Jeremaia mongö me lifang o afeiloi. \v 6 Iwe, Jeremaia a feila ren Ketalia nöün Aikam we lon Mispa o nom ren ekewe aramas mi chüen nom lon ewe fanü. \p \v 7 Nge ekewe meilapen ekewe sounfiun Juta mi nom lemäl fiti nöür sounfiu ra rong, pwe ewe kingen Papilon a awisa Ketalia nöün Aikam we pwe epwe kepinan ewe fanü, a pwal awisa pwe epwe nemeni ekewe mwän, fefin me semirit, chokewe mi fokun wöüngau me lon ewe fanü resap oola Papilon. \v 8 Ikkei iten ekewe meilap: Ismael nöün Netania we mwän, Johanan nöün Karea we, Seraia nöün Tanumet, nöün Efai kewe ewe re Netofa me Jesania nöün eman re Maka. Irfengen me nöür kewe sounfiu ra feila ren Ketalia mi nom Mispa. \v 9 Iwe, Ketalia a pwon fän akapel ngeniir me nöür kewe sounfiu o üreniir, “Ousap niuokus, oupwe fangatä ngeni ekewe chon Papilon. Oupwe nonom lon ei fanü o angang ngeni ewe kingen Papilon, mürin meinisin epwe öch fän itemi. \x + \xo 40.9 \xt 2.King 25.22-24\x* \v 10 Nge ngang üpwe nonom Mispa, pwe üpwe tupunikemi ren ekewe chon Papilon repwe feito rech. Nge ämi oupwe kini föün irän wain, föün irän leres me föün olif o iseniir lon ämi kewe pör. Oupwe pwal imweimw lon ekewe telinimw oua angeesefäliir.” \v 11 Pwal ekewe chon Juta meinisin mi nom Moap, Amon, Etom me pwal ekoch fanü ra rongorong pwe ewe kingen Papilon a likitala ekoch aramas lon Juta o awisa Ketalia, pwe epwe nöür kepina. \v 12 Mürin, ekewe chon Juta meinisin ra liwin seni ekewe leni meinisin ia ra toropas ie, o feila lon ewe fanü Juta ren Ketalia lon Mispa. Iwe, ra ionifengeni chomong, chomong föün irän wain me föün irän leres. \s1 Ismael a rawangauei Ketalia \sr 40.13–41.18 \r (2.King 25.25-26) \p \v 13 Iwe, Johanan nöün Karea we mwän me ekewe souemwenin ekewe mwichen sounfiu meinisin mi nom lemäl ra feito ren Ketalia lon Mispa. \v 14 Iwe, ra üreni, “Ka silei pwe Paalis ewe kingen chon Amon a tinato Ismael nöün Netania we mwän, pwe epwe niikela?” Nge Ketalia nöün Aikam we esap lüküür. \v 15 Mürin, Johanan a kapas ngeni Ketalia le monomon me lon Mispa, “Kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe feila o niela Ismael nöün Netania we, nge esap wor eman epwe silei. Pwota epwe niikela, pwe ekewe chon Juta meinisin mi chufengen reöm repwe toropas, nge ekewe lusun aramas mi chüen nom lon Juta repwe rosola?” \v 16 Nge Ketalia a üreni Johanan, “Kosap föri ei föför, pun esap pwüng om kapas fän iten Ismael.” \c 41 \p \v 1 Iwe, lon ewe afisuen maram Ismael nöün Netania we, nge Netania nöün Elisama seni ewe familien king, i eman lein nöün ewe king kewe meilap, a feito me engol mwän ren Ketalia nöün Aikam we lon Mispa. Nge lupwen ra mongöfengen ikenan lon Mispa, \v 2 Ismael me ekewe engol mwän mi nom ren ra ütä o niela Ketalia ren ketilas, i ätewe ewe kingen Papilon a awisa pwe epwe kepinan ewe fanü. \v 3 Ismael a pwal niela ekewe chon Juta meinisin mi nom ren Ketalia lon Mispa, pwal ekewe sounfiun Papilon a sereniir me ikenan. \x + \xo 41.3 \xt 2.King 25.25\x* \p \v 4 Iwe, lon ewe rän mürin än Ketalia ninnila, mwen esamwo wor eman a silei usun, \v 5 walik mwän ra feito seni Sikem, Silo me Samaria, nge ra räisöüla alüser, ra kamwei üfer o akinasa inisir. Ra uwato asoren mongö me apach mi pwokus, pwe repwe asor lon ewe imwenfel. \v 6 Nge Ismael a feiliwu seni Mispa pwe epwe churiir, a fetal nge kechü. Iwe, lupwen a churiir, a üreniir, “Ouse mochen oupwe feito ren Ketalia.” \v 7 Nge lupwen ra tolong lon ewe telinimw, Ismael me ekewe mwän mi nom ren ra nirela o atururolong lon eu chönüttu. \v 8 Nge mi wor engol mwän me leir ra üreni Ismael, “Kosap niikem, pun a wor äm föün wiich me parli, äm noppuk me chönün chunen aia aopala lemäl.” Iei mine Ismael esap chüen nirela. \p \v 9 Iwe, ewe chönüttu ia Ismael a aturalong ie somän ekewe mwän a nirela eu chönüttu mi fokun watte, ewe king Asa a tuw, lupwen Paasa ewe kingen Israel a maun ngeni. Iwe, Ismael a amasoua ei chönüttu ren ekewe somä. \v 10 Mürin, Ismael a liapeni ekewe lusun aramas meinisin mi chüen nom Mispa me nöün ewe king kewe föpwül, ir chokewe Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a awisa Ketalia pwe epwe nemeniir. Iwe, Ismael a liapeniir o emweniir, pwe repwe feila ngeni fanüen chon Amon. \p \v 11 Nge lupwen Johanan nöün Karea we me ekewe souemwenin ewe mwichen sounfiu mi eti ra rong usun ewe föföringau Ismael a föri, \v 12 ra angei nöür aramas meinisin o tapweri Ismael pwe repwe maun ngeni. Iwe, ra tori Ismael me arun ewe nomun koluk mi watte a nom Kipeon. \v 13 Nge lupwen ekewe aramas meinisin mi nom ren Ismael ra küna Johanan me ekewe souemwenin ewe mwichen sounfiu, ra fokun pwapwa. \v 14 Mürin, ekewe aramas meinisin ra kul o sä ngeni Johanan. \v 15 Nge Ismael fiti waluman mwän ra sü seni Johanan o feila ren ekewe chon Amon. \v 16 Mürin, Johanan me ekewe souemwenin ewe mwichen sounfiu mi eti ra angei ekewe sounfiu, ekewe fefin me semirit me ekewe nöüwis lon imwen king, o aliwinireto seni Kipeon. Ikkei ir ekewe aramas Ismael a uweerela seni Mispa mürin an niela Ketalia. \v 17 Iwe, ra feila o ekis kaüla lon Kerut Kiman arun Petleem, pun ra ekiekin feila Isip, \v 18 pokiten ekewe chon Papilon. Pun ra fokun niuokusitiir pokiten än Ismael niela Ketalia, ätewe ewe kingen Papilon a awisa pwe epwe kepinan ewe fanü. \c 42 \s1 Än Jeremaia kapas ngeni Johanan \sr 42.1-22 \p \v 1 Mürin ekewe meilapen ewe mwichen sounfiu meinisin me Johanan nöün Karea we, pwal Asaria nöün Hosaia we mwän me ekewe aramas meinisin seni ekewe mi kis tori ekewe mi lap ra feito \v 2 ren ewe soufos Jeremaia o üreni, “Kose mochen kopwe etiwa äm tüngor o iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot fän item meinisin äm kewe mi chüen manau. Pun me lom aia chomong, nge ikenai äm kewe mi chüen manau aia chokükün usun ka püsin küna. \v 3 Kopwe iotek pwe ewe Samol mi Lapalap ach we Kot epwe pwäri ngenikem ewe al aipwe feila won pwal mine aipwe föri.” \v 4 Iwe, ewe soufos Jeremaia a üreniir, “Üa rongorong mine oua apasa. Üpwe fokun iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot fän äsengesin mine oua tüngor, nge meinisin mine ewe Samol mi Lapalap epwe eäni pälüen üpwe ürenikemi. Üsap tükümala och senikemi.” \v 5 Mürin, ra üreni Jeremaia, “Amwo ewe Samol mi Lapalap epwe eman chon pwärätä mi let o allükülük. Amwo epwe ü ngenikem, are aisap föri pwüngün ekewe kapas meinisin mine ewe Samol mi Lapalap ach we Kot epwe asile ngenikem me reöm. \v 6 Inamwo ika epwe öchitikem ika esap, äm aipwe fokun aleasochisi ewe Samol mi Lapalap ach we Kot, i ewe aia tinukela ren. Pun äm aipwe feiöch are aia aleasochisi ewe Samol mi Lapalap ach we Kot.” \p \v 7 Iwe, mürin engol rän ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia. \v 8 Mürin, Jeremaia a kökkörato Johanan nöün Karea we me ekewe meilapen ewe mwichen sounfiu mi nom ren, pwal ekewe aramas meinisin seni ekewe mi kis tori ekewe mi lap \v 9 o üreniir, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel, ewe oua tinieila ren pwe üpwe uwei ämi we tüngor ngeni, \v 10 ‘Are oupwe nomotiu lon ei fanü, mürin ngang üpwe aükemiitä, nge üsap ataakemiitiu. Üpwe fotukikemi, nge üsap üttikemiitä. Pun üa lolilenäsini ai üpwe afeiengauakemi. \v 11 Oupwe ükütiu le niuokusiti ewe kingen Papilon. Ousap niuokusiti, pun ngang üa etikemi pwe üpwe amanauakemi o angasakemi seni fän nemenian. \v 12 Üpwe ümöümöch ngenikemi, pwe i epwe pwal ümöümöch ngenikemi o mwüt ngenikemi pwe oupwe nonom lon püsin fanüemi. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’ \v 13 Nge are oupwe apasa, ‘Aisap nomotiu lon ei fanü,’ are oua lükümach ngeni ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot \v 14 o apasa, ‘Ap, äm aipwe feila lon ewe fanü Isip o nonom ikenan ia esap torikem maun me ie, ia aisap rong tikin rappwan maun, aisap pwal echik ie,’ \v 15 mürin oupwe rongorong mine ewe Samol mi Lapalap a apasa, ämi chokewe mi chüen manau me lon Juta. Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel, ‘Are oua fokun ekiekin feila Isip pwe oupwe nonom ikenan, \v 16 mürin ewe maun oua niuokusiti epwe kükemi me lon ewe fanü Isip, nge ewe lengita oua niuokusiti epwe fokun tapwerikemiila Isip. Iwe, oupwe mäla ikenan. \v 17 Ekewe aramas meinisin mi fokun ekiekin feila Isip pwe repwe nonom ikenan repwe fokun mäla lon maun, ren lengita me mätter. Esap wor eman epwe manau seni ewe feiengau üpwe awarato wor.’ \p \v 18 Pun iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, ‘Usun üa song me lingeringer ngeni ekewe chon Jerusalem, iei usun üpwe song me lingeringer ngenikemi, lupwen oupwe feila Isip. Aramas repwe leawenikemi lon ar ottek, oupwe wiliti och minen eniweniw o küna turunufas me itengau, nge ousap chüen künasefäli ei leni.’ \v 19 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a ürenikemi, ämi chokewe mi chüen manau me lon Juta, pwe ousap feila Isip. Oupwe fokun silei pwe ngang üa fönöökemi ikenai, \v 20 pun oua föri och mi mwäl a afeiengau ngeni manauemi. Ämi oua tinieila ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot o üra, ‘Kopwe iotek fän item ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot, nge meinisin mine i epwe apasa ngonuk, äm aipwe föri.’ \v 21 Iwe, ikenai üa pwäri ngenikemi alon ewe Samol mi Lapalap ach we Kot, nge ämi oua aleasolapa ekewe kapas meinisin a tini ngeniei pwe üpwe ürenikemi. \v 22 Iei mine oupwe fokun silei pwe oupwe mäla lon maun, ren lengita me mätter me lon ewe leni ia oua mochen feila o nonom ie.” \c 43 \s1 Ewe sai ngeni Isip \sr 43.1-13 \p \v 1 Iwe, lupwen Jeremaia a wes le apworausa ngeni ekewe aramas meinisin alon ewe Samol mi Lapalap ar we Kot a tini ngeni pwe epwe üreniir, \v 2 Asaria nöün Hosaia we mwän me Johanan nöün Karea we me ekewe aramas mi sikesik meinisin ra üreni Jeremaia, “En ka eäni kapas chofana. Ewe Samol mi Lapalap ach we Kot esap tinukoto, pwe kopwe apasa pwe aisap feila Isip o nonom ikenan. \v 3 Nge Paruk nöün Neria we mwän a peseek, pwe kopwe ü ngenikem o atolongakem fän nemenien ekewe chon Papilon, pwe repwe niikem ika uweekeemila Papilon.” \v 4 Iei mine Johanan me ekewe meilapen mwichen sounfiu meinisin, pwal ekewe aramas meinisin resap aleasochis ngeni ewe Samol mi Lapalap, ar repwe nomotiu lon ewe fanü Juta. \v 5 Mürin, Johanan me ekewe meilapen ewe mwichen sounfiu meinisin ra angei chokewe mi chüen manau me lon Juta o uweerela Isip fitifengen me ekewe aramas meinisin mi liwinto seni ekewe mwü ia ra toropasfeil ie. \v 6 Ra uweala ekewe mwän me fefin, ekewe semirit me nöün ewe king kewe föpwül, pwal ekewe aramas meinisin Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a likiti ngeni Ketalia. Ra pwal uweala ewe soufos Jeremaia me Paruk nöün Neria we. \v 7 Iwe, ra feila ngeni ewe fanü Isip, pun resap aleasochisi alon ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ra tori Tapanes. \x + \xo 43.7 \xt 2.King 25.26\x* \p \v 8 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia me lon Tapanes, \v 9 “Kopwe angei ekoch fau mi föümong o irerela fän föün ewe al mesen asamalapen imwen Farao we mi nom lon Tapanes, lupwen ekewe chon Juta repwe atolok. \v 10 Mürin kopwe üreniir, ‘Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Üpwe titi nei chon angang Nepukatnesar ewe kingen Papilon. I epwe anomu an lenien motun king won ekei fau üa irela, epwe pwal aüetä imwan imwen king wor. \v 11 Iwe, Nepukatnesar epwe feito o maun ngeni ewe fanü Isip. Epwe niela chokewe mi feil ngeni ar repwe mäla o aoloi chokewe mi feil ngeni ar repwe oola, epwe pwal niela lon maun chokewe ra feil ngeni ar repwe mäla lon maun. \v 12 Iwe, epwe keni än ekewe koten Isip kewe imwenfel o uweela ar kewe uluulun anümwäl. Epwe limeti ewe fanü Isip usun eman chon masen sip a ettala mösün üfan. Iwe, epwe feila seni Isip fän wesöchün an angang. \v 13 Iwe, epwe amökkü ekewe ürefau mi pin mi nom Heliopolis lon Isip, epwe pwal kenala än ekewe koten Isip kewe imwenfel.’” \c 44 \s1 Jeremaia a osuni ngeni ekewe chon Juta me lon Isip \sr 44.1-30 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Jeremaia fän äsengesin ekewe chon Juta meinisin mi nonom lon ewe fanü Isip, lon Miktol, Tapanes me Memfis, pwal lon ewe fanü Patros. \v 2 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel, “Ämi oua küna ekewe feiengau meinisin üa atoto won Jerusalem, pwal won ekewe telinimwen Juta meinisin. Nengeni, tori ikenai ra eu leni mi pönüla esap wor eman a asoor, \v 3 pokiten ekewe föför mi ngau ekewe aramas ra föriir. Ra asongaei ren ar keni apach mi pwokus, pwal ren ar fel ngeni pwal ekoch kot, ir me ämi pwal ämi kewe lewo ousap fel ngeniir me mwan. \v 4 Üa soun tinala remi nei kewe chon angang ekewe soufos meinisin mi ürenikemi, pwe ousap föri ekei föför mi fokun ngau üa oput. \v 5 Nge ämi ousap mochen aüselinga ika afäli ai kapas. Ousap kul seni ämi föföringau, ousap pwal ükütiu le keni apach mi pwokus ngeni pwal ekoch kot. \v 6 Iei mine üa asasawu ai lingeringer me ai song won ekewe telinimwen Juta me ekewe alen Jerusalem o kenirela, pwe ra tatakis o pönüla usun a fis tori ikenai.” \v 7 Nge iei usun mine Kot ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel a apasa, “Pwota oua awarato ei sokun feiengau ngenikemi ren ämi ärala seni Juta mwän me fefin, mönükol me semirit, nge ousap likiti eman lusun mi chüen manau? \v 8 Pwota oua asongaei ren ämi fel ngeni ekewe uluulun anümwäl oua föriir, pwal ren ämi keni apach mi pwokus ngeni pwal ekoch kot me lon ewe fanü Isip, ewe ia oua feila ie pwe oupwe nonom? Ren ei oupwe püsin ärikemiila, nge chon ekewe mwü meinisin won fanüfan repwe turunufasekemi o leawenikemi lon ar ottek. \v 9 Ifa usun, oua manlükala ekewe föför mi ngau ämi kewe lewo me ekewe kingen Juta me pwülüer kewe, pwal ämi me pwülüemi kewe oua föriir me lon ewe fanü Juta pwal lon ekewe alen Jerusalem? \v 10 Ousap püsin atekisonakemi tori ikenai, ousap meninitiei, ousap pwal föri pwüngün ekewe allük me pwüüng üa ngenikemi me ämi kewe lewo.” \p \v 11 Iei mine ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel a apasa, “Üpwe ü ngenikemi pwe üpwe afeiengauakemi o ärala chon Juta meinisin. \v 12 Üpwe niela ekewe chon Juta mi chüen manau, ir chokewe mi fokun ekiekin feila Isip pwe repwe nonom ikenan. Repwe rosola meinisin me lon Isip ren maun ika lengita seni ekewe mi kis tori ekewe mi lap. Repwe wiliti och minen eniweniw o küna turunufas me itengau, aramas repwe leaweniir lon ar ottek. \v 13 Üpwe apwüngü chokewe mi nonom lon ewe fanü Isip ren maun, ren lengita me mätter, usun üa apwüngü chon Jerusalem. \v 14 Esap wor eman chon Juta mi chüen manau mi fen feila Isip, pwe epwe nonom ie, epwe sechiwu ika manau. Esap wor eman epwe liwiniti Juta, ewe fanü a positi an mochen liwinla ngeni o nonom ie. Pun chon Juta resap fokun liwin, chilon chök ekoch choisä.” \p \v 15 Mürin, ekewe mwän meinisin mi silei pwe pwülüer kewe ra keni apach mi pwokus ngeni pwal ekoch kot me ekewe fefin meinisin mi ü ünükün, pwal ekewe aramas seni Patros lon ewe fanü Isip, irfengen eu mwichemongun aramas ra üreni Jeremaia, \v 16 “Äm aisap mochen aüselinga ewe pworaus ka apworausa ngenikem fän alon ewe Samol mi Lapalap. \v 17 Nge äm aipwe fokun föri meinisin mine aia fen pwon pwe aipwe föri. Äm aipwe keni apach mi pwokus ngeni ewe kiwinen läng o ninätiu ngeni asoren ün usun äm me äm kewe lewo, äm kewe king me nöüm kewe nöüwis aia fen föri me lon ekewe telinimwen Juta, pwal lon ekewe alen Jerusalem. Pun lon ena fansoun a wor chomong enem mongö, aia fefeitä, nge aisap feiengau. \v 18 Nge seni ewe fansoun aia ükütiu le keni apach mi pwokus ngeni ewe kiwinen läng o kaüla le ninätiu ngeni asoren ün, aia osupwangen mettoch meinisin, aramas ra mäla lon maun pwal ren lengita.” \v 19 Iwe, ekewe fefin ra pwal üra, “Lupwen äm aia föri nokop lon uluulun ewe kiwinen läng, lupwen aia keni apach mi pwokus ngeni o ninätiu ngeni asoren ün, pwülüem kewe ra fokun tipeeu ngeni meinisin mine aia föri.” \p \v 20 Mürin, Jeremaia a üreni ekewe mwän me fefin mi eäni ei sokun pälüen ngeni, \v 21 “Ifa usun, ewe Samol mi Lapalap esap chechemeni ewe apach mi pwokus oua keni, ämi me ämi kewe lewo, ämi kewe king me nöümi kewe nöüwis, pwal aramasen ewe fanü, me lon ekewe telinimwen Juta, pwal lon ekewe alen Jerusalem? Ifa usun, esap ekieki usun? \v 22 Ewe Samol mi Lapalap esap chüen tongeni engila fän ämi kewe föför mi ngau me anioput. Iei mine fanüemi a wiliti eu fanü mi ta o pön, a anümamau, nge esap chüen so, usun a fis ikenai. \v 23 Pokiten oua keni apach mi pwokus o tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap, ousap pwal aleasochis ngeni ika föri pwüngün an kewe allük me pwüüng, ei feiengau a torikemi, usun a fis ikenai.” \p \v 24 Iwe, Jeremaia a üreni ekewe aramas me ekewe fefin meinisin, “Oupwe rongorong alon ewe Samol mi Lapalap, ämi chon Juta meinisin mi nom lon ei fanü Isip. \v 25 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel: Ämi me pwülüemi kewe oua pwärätä ren ämi föför mine oua pwon, lupwen oua apasa, ‘Äm aipwe fokun apwönüetä äm we pwon pwe aipwe keni apach mi pwokus ngeni ewe kiwinen läng o ninätiu ngeni asoren ün.’ Iei oupwe föri o apwönüetä mine oua pwon. \v 26 Nge oupwe rongorong, ämi chon Juta meinisin mi nonom lon ei fanü Isip, mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Üa pwon fän akapel itei mi lapalap, pwe esap wor eman chon Juta mi nom lon unusen ei fanü Isip epwe föüni itei o eäni ei akapel, ‘Mwo manauen Kot ewe Samol mi Lapalap.’ \v 27 Üa mamasa pwe üpwe atoto womi feiengau, nge sap feiöch. Ämi aramasen Juta meinisin mi nom lon ei fanü Isip oupwe rosola lon maun pwal ren lengita tori esap chüen wor eman lusun. \v 28 Nge chokewe mi chüen manau o liwin seni ewe fanü Isip ngeni ewe fanü Juta repwe chokisikis. Mürin, chokewe mi chüen manau repwe silei än iö kapas a pwönüetä, ai ika ar. \v 29 Ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe alletä ngenikemi pwe üpwe apwüngükemi lon ei leni, pwe oupwe silei pwe ai kewe kapasen afeiengauakemi repwe fokun pwönüetä. \v 30 Üpwe asechalong Farao Ofra ewe kingen Isip lepöün ekewe chon oputan mi mochen niela, usun üa asechalong Setekia ewe kingen Juta lepöün Nepukatnesar ewe kingen Papilon, ewe chon oputan mi mochen niela. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 44.30 \xt 2.King 25.1-7\x* \c 45 \s1 Än Jeremaia kapas ngeni Paruk \sr 45.1-5 \p \v 1 Iwe, lon arüanün ierin mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, Paruk a makeetiu mine Jeremaia a niwowomönü ngeni. Mürin Jeremaia a üreni Paruk, \x + \xo 45.1 \xt 2.King 24.1; 2.Kron 36.5-7; Tan 1.1-2\x* \v 2 “Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel ngonuk, en Paruk: \v 3 En ka apasa, ‘Feiengauei, pun ewe Samol mi Lapalap a achu riaföü ngeni ai weires. Üa malülü ren ai ngüngü, nge esap wor ai kinamwe.’ \v 4 Nge ngang ewe Samol mi Lapalap üa apasa: Üpwe ataetiu mine üa aüetä o üttätä mine üa fotukätiu. Iei usun mine üpwe föri ngeni unusen ewe fanü. \v 5 Ifa usun, ka kütta mettoch mi watte fän itom? Kosap kütteer. Pun üpwe awarato feiengau won aramas meinisin. Nge ngang üpwe amwöchü manauom lon ekewe leni meinisin ia kopwe feila ie. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 46 \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Isip \sr 46.1-28 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni ewe soufos Jeremaia fänäsengesin chon ekewe mwü, \v 2 poputä me won Isip. Iei usun mine a apasa fän äsengesin nöün Farao Neko ewe kingen Isip mwichen sounfiu, Nepukatnesar ewe kingen Papilon a akufu me lon Karkemis arun ewe chanpupu Oifrat lon arüanün ierin mwün Jehoiakim ewe kingen Juta nöün Josia we mwän, \q1 \v 3 “Oupwe amolätä ämi tittin maun mi watte me kükün \q1 o feila ngeni maun. \q1 \v 4 Oupwe amolätä nöümi kewe oris o tötä wor, ämi chon wawa oris. \q1 Oupwe atettelikemi fän imwemi akau, \q1 oupwe amisi wokumi \q1 o üföüf üfemi sekitin maun. \q1 \v 5 Nge met üa küna? \q1 Ra rükö o kulsefäl. \q1 Ekewe sounfiu ra kuf o müttir le sü. \q1 Resap nenesökür, \q1 niuokus watte a nom ünükür meinisin.” \q1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap. \q1 \v 6 “Chokewe mi müttir resap tongeni sü, \q1 nge ekewe sounfiu resap tongeni süla. \q1 Ra chepetek o turula \q1 lon ewe fanü efeng arun ewe chanpupu Oifrat. \b \q1 \v 7 Iö ei mi wattela usun ewe chanpupu Nil, \q1 usun ekewe chanpupu mi säsewu. \q1 \v 8 Isip a wattela usun ewe chanpupu Nil, \q1 pwal usun ekewe chanpupu mi säsewu. \q1 A apasa, ‘Üpwe wattela o pwölüela fanüfan. \q1 Üpwe ataela telinimw o niela ekewe aramas mi imweimw lor.’ \q1 \v 9 Oupwe allük ngeni ekewe oris pwe repwe sä, \q1 oupwe säpuropur, ämi chon wawa woken. \q1 Oupwe karisila, ämi sounfiu, \q1 ämi re Itiopia me Put mi uwei tittin maun, \q1 pwal ämi re Lut mi föüen le esefich. \q1 \v 10 Ei rän iei ewe ränin Kot ewe Samol mi Unusen Manaman, \q1 eu ränin an epwe ngeni chon oputan chappen ar föför, \q1 eu ränin an epwe apwüngüür. \q1 Ewe ketilas epwe mongö tori an epwe möt, \q1 epwe ün cha tori an epwe ku. \q1 Pun Kot ewe Samol mi Unusen Manaman a föri eu asor \q1 me lon ewe fanü efeng arun ewe chanpupu Oifrat. \q1 \v 11 Ämi aramasen Isip, oupwe feila Kiliat \q1 o angei säfei. \q1 Esap wor lomoten ämi oupwe eäni chomong säfei, \q1 pun ousap pöchökül ren. \q1 \v 12 Chon ekewe mwü ra rongorong usun ämi itengau, \q1 aramas meinisin ra rongorong ämi siö. \q1 Eman sounfiu a chepetek won eman, \q1 ra turupöküla.” \p \v 13 Iei ewe kapas ewe Samol mi Lapalap a apworausa ngeni ewe soufos Jeremaia fänäsengesin waren Nepukatnesar ewe kingen Papilon, pwe epwe atai ewe fanü Isip, \x + \xo 46.13 \xt Jer 43.10-13\x* \q1 \v 14 “Oupwe asilefeili lon Isip \q1 o arongafeili lon Miktol, Memfis me Tapanes ekei kapas, \q1 ‘Oupwe ütä o amolakemiitä, \q1 pun pisekimi meinisin epwe tala lon maun.’ \q1 \v 15 Pwota ämi kot mi pöchökül itan Apis a turula? \q1 Esap tongeni ütä, pun ewe Samol mi Lapalap a aturätiu. \q1 \v 16 Nöümi kewe sounfiu ra chepetek o turula. \q1 Ra ürafengen lefiler, \q1 ‘Ousipwe ütä o liwiniti aramasach me poputän fanüach. \q1 Sipwe sü seni nöün ewe chon ariaföüükich ketilas.’ \q1 \v 17 Oupwe aita ngeni Farao ewe kingen Isip eu it mi fö, \q1 ‘Akürang watte. A mwüt ngeni an fansoun fich pwe epwe feil seni.’ \b \q1 \v 18 Ngang ewe King itei ewe Samol mi Unusen Manaman üa apasa, \q1 ‘Mwo manauei, eman epwe fokun feito, \q1 epwe tekia usun ewe chuk Tapor me lein ekewe chuk, \q1 pwal usun ewe chuk Karmel mi nom aroset. \q1 \v 19 Ämi chon Isip, oupwe amolätä pisekimi, \q1 pun oupwe oola. \q1 Memfis epwe wiliti eu fanüapö, \q1 eu leni mi tatakis esap so.’ \b \q1 \v 20 Isip a wewe ngeni eman kow mi fokun mürina, \q1 nge eman sokun kilisoon kow mi kükkük a feito won seni efeng. \q1 \v 21 Iwe, nöün kewe sounfiu a möniir \q1 ra usun chök nienifön kow mi öümanau. \q1 Nge pwal ir ra kul o süpöküla, \q1 resap üppos. \q1 Pun ränin ar feiengau a feitiu wor, \q1 ewe fansoun ar küna apwüng a war. \b \q1 \v 22 Isip epwe sü, nge isiis usun isiisin eman serepenit mi sü, \q1 lupwen chon oputan kewe ra karisito fän pöchökül. \q1 Repwe maun ngeni fän nöür kouk usun \q1 chon pöküpök irä. \q1 \v 23 Repwe pöküela an we wöllap, \q1 inamwo ika a fokun malül. \q1 Ra fokun chomong seni lifichimas, \q1 rese tongeni lea. \q1 \v 24 Ekewe chon Isip repwe säw, \q1 repwe oolong lepöün ekewe aramas seni efeng. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 25 Iwe, ewe Samol mi Unusen Manaman, ewe Koten Israel a üra, “Üpwe awarato apwüng won Amon ewe koten Tepes, won Isip me an kewe kot me nöün kewe king, pwal won Farao me chokewe meinisin mi anomu ar apilükülük won. \v 26 Üpwe asechirelong lepöün chokewe mi mochen nirela, lepöün Nepukatnesar ewe kingen Papilon me nöün kewe meilapen sounfiu. Nge ekoch fansoun mürin, Isip epwe sosefäl usun lon ekewe fansoun lom. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \x + \xo 46.26 \xt Ais 19.1-25; Is 29.1–32.32\x* \q1 \v 27 Nge ämi mwirimwirin Jakop nei we chon angang, ousap niuokus, \q1 ämi chon Israel, ousap rükö. \q1 Üpwe amanauakemi seni lon ewe fanü toau. \q1 Üpwe amanaua mwirimwirimi kana seni ewe ia ra oola ie. \q1 Än Jakop cho epwe liwinto o nonomöch fän kinamwe, \q1 nge esap wor eman epwe aniuokusuur. \q1 \v 28 Ämi mwirimwirin Jakop nei we chon angang, \q1 ousap niuokus, pun ngang üpwe etikemi. \q1 Üpwe arosala chon ekewe mwü \q1 ia üa asükemiila ie, \q1 nge ämi üsap arosakemiila. \q1 Üsap tongeni likiti ai üpwe etikemi. \q1 Üpwe apwüngükemi fän aüküköch. \q1 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 46.28 \xt Jer 30.10-11\x* \c 47 \s1 Kapasen osuni fänäsengesin chon Filistia \sr 47.1-7 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni ewe soufos Jeremaia fänäsengesin chon Filistia mwen än Farao liapeni Kasa. \v 2 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Nengeni, ekewe koluk ra fokun pumong seni efeng, \q1 repwe wiliti eu öüt mi fokun pufetal. \q1 Repwe pwölüela ewe fanü me meinisin mine a nom lon, \q1 pwal ekewe telinimw me chokewe mi imweimw lor. \q1 Ekewe aramas repwe puchör, \q1 nge chokewe mi nonom lon ewe fanü repwe ngüngüres. \q1 \v 3 Ekewe semelap resap nenesökür pwe repwe alisi nöür, \q1 pöür ra chök ititiu, \q1 lupwen ra rongorong chopuchopun pechen ekewe oris, \q1 akürangen ekewe wokenin maun \q1 me üngüngün willer kewe. \q1 \v 4 A war ewe fansoun, pwe ekewe chon Filistia meinisin repwe rosola, \q1 nge chokewe mi chüen manau o tongeni alisi Tirus me Siton repwe kärila. \q1 Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe arosala ekewe chon Filistia, \q1 chokewe mi chüen manau me lon ewe fanü arosetin Kaftor. \q1 \v 5 Chon Kasa repwe räisöüla mökürer lon ar letipeta, \q1 chon Askelon ra mäfeiengau. \q1 Ämi chokewe mi chüen manau me lon ewe maasies, \q1 ifa ükükün fansoun ämi oupwe akinasakemi pokiten ämi lolilen? \q1 \v 6 Ämi oua puchör o kökkö, ‘En nöün ewe Samol mi Lapalap ketilas, \q1 ifa ükükün fansoun om kopwe sopwela le ninni? \q1 Kopwe liwinlong lon tükütükum, \q1 kopwe asösö o fanafanala.’ \q1 \v 7 Ifa usun an epwe tongeni asösö, \q1 ika ngang ewe Samol mi Lapalap üa awisa pwe epwe ninni? \q1 Üa awisa pwe epwe maun ngeni Askelon \q1 me ekewe fanü mi nom aroset.” \x + \xo 47.7 \xt Ais 14.29-31; Is 25.15-17; Sow 3.4-8; Am 1.6-8; Sef 2.4-7; Sek 9.5-7\x* \c 48 \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Moap \sr 48.1-47 \p \v 1 Iei usun mine ewe Samol mi unusen Manaman, ewe Koten Israel a apasa fänäsengesin Moap, \q1 “Feiengauen ekewe aramasen Nepo, \q1 pun ar telinimw a tala. \q1 Kiriataim a itengau o oola. \q1 Ewe imwen maun mi pöchökül \q1 a itengau o tatiu. \q1 \v 2 Esap chüen wor iteüöchün Moap. \q1 Lon Hespon ra rawei usun ar repwe ataela Moap o apasa, \q1 ‘Ou etto, ousipwe ärala Moap, pwe esap chüen eu mwü.’ \q1 Pwal en ewe telinimw Matmen, kopwe fanafanala, \q1 pun sounfiu repwe maun ngonuk. \b \q1 \v 3 Oupwe rongorong eu puchör seni Horonaim, \q1 pokiten a fis angangen kata me afeiengau watte. \q1 \v 4 Moap a tala. \q1 Aramas ra rong puchörün ekewe semirit. \q1 \v 5 Ra feitä nge kechü \q1 lon ewe aletä ngeni Luhit, \q1 lon ewe aletiu ngeni Horonaim \q1 aramas ra rong eu puchörün feiengau. \q1 \v 6 Oupwe sü. Oupwe kütta manauemi. \q1 Oupwe sä usun eman aas mi mwacho lon fanüapö. \q1 \v 7 Pokiten oua anomu ämi apilükülük won ämi imwen maun mi pöchökül me won wöümi, \q1 ämi oupwe pwal kuf. \q1 Iwe, Kemos \f + \fr 48.7 \ft Kemos eman koten Moap\f* epwe oola \q1 fiti nöün kewe souasor me nöüwis. \q1 \v 8 Ewe chon kata epwe feito won iteiten telinimw, \q1 nge esap wor eu epwe tiwewu. \q1 Ewe lemol epwe tatakis, \q1 nge ewe maasies epwe tala \q1 usun ngang ewe Samol mi Lapalap üa fen kapas. \b \q1 \v 9 Oupwe awora pöükässin Moap pwe epwe tongeni ässila. \q1 An kewe telinimw repwe tala, \q1 nge esap wor eman epwe nom lor.” \p \v 10 A anümamau ätewe mi föri än ewe Samol mi Lapalap angang fän tümwününgau. A anümamau ätewe mi amwöchü an ketilas seni an epwe ni aramas. \p \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üra, “Moap a nom fän kinamwe fansoun meinisin, esap oola mwo fän eu. Moap a usun chök wain mi nonomopos lon lenian, esap niiniwu me lon eu pör o niinilong lon pwal eu. Nennan esap ngauala, nge pwonnan ususun we chök. \v 12 Iei mine epwe war ewe fansoun, lupwen üpwe tinala aramas repwe niinawu Moap usun ach niinawu wain. Repwe apöwu seni lon lenian o amökkü ekewe pör. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 13 Mürin Moap epwe lichipüng ren Kemos, usun ekewe chon Israel ra lichipüng, lupwen ra anomu ar apilükülük won Petel. \q1 \v 14 Ämi re Moap, pwota oua apasa pwe ämi sounfiu \q1 me mwän mi pwora lon maun? \q1 \v 15 Moap epwe tala, pwal an kewe telinimw repwe oola. \q1 Nöün kewe alüal mi sipeöch lon maun repwe ninnila. \q1 Ngang ewe King itei ewe Samol mi Unusen Manaman \q1 üa kapas. \q1 \v 16 Feiengauen Moap a arapoto, \q1 an riaföü epwe warakai. \q1 \v 17 Oupwe kechüeiti Moap, ämi chokewe mi nom pwelin ünükün, \q1 pwal ämi meinisin mi silei iteüöchün, \q1 oupwe üra, ‘A fokun wes an nemenem pöchökül, \q1 esap chüen wor an ling me manaman.’ \b \q1 \v 18 Ämi chon Tipon, \q1 oupwe sapwilitiu seni leniemi mi iteföüla \q1 o mot won pwül mi sangang. \q1 Pun ewe chon atai Moap a feito \q1 o ataela ämi kewe imwen maun mi pöchökül. \q1 \v 19 Ämi chon Aroer, \q1 oupwe ütä ünükün ewe al o katol. \q1 Oupwe aisini ekewe mwän me ekewe fefin mi sü, \q1 ‘Met a fis?’ \q1 \v 20 Repwe pälüeni, ‘Moap a itengau, pun a tatakis. \q1 Oupwe kechü o püchör. \q1 Oupwe asilefeili aroppen ewe chanpupu Arnon \q1 pwe Moap a tala.’ \p \v 21 Kapwüng a feito won ekewe telinimw lon ewe maasies, won Holon, Jasa me Mefat, \v 22 won Tipon, Nepo me Pet-tiplataim, \v 23 won Kiriat-aim, Petkamul me Petmeon, \v 24 won Keriot, Posra me ekewe telinimw meinisin mi arap me toau lon ewe fanü Moap. \v 25 Än Moap pöchökül a wesila, nge an pwora a ükütiu. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 26 Oupwe apucha Moap, pun a ü ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap. Moap epwe sööki lon musan, nge aramas repwe ämängaua. \v 27 Ifa usun, ämi chon Moap ousap ämängaua Israel? Ifa usun, Israel a pwä me lein chon solä pwe iteiten fansoun, lupwen oua kapas usun, oua elifechifechi möküremi ngeni fän ämängau? \p \v 28 Ämi chon Moap, oupwe likiti ämi kewe telinimw o nom lon pwangen ekewe achau. Oupwe usun eman lisom mi fas mesen eu föimw. \v 29 Chon Moap ra fokun lamalamtekia. Üa rongorong usun ar ürannang, ar lamalamtekia me ar tunosikesik, pwal usun tipetekian leluker. \v 30 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa silei ar sikesik. Ar aingaing a pön, ar föför a lomotongau. \v 31 Iei mine üpwe ngüngüres fän iten chon Moap meinisin, üpwe letipeta fän iten ekewe aramasen Kir-eres. \v 32 Üpwe kechüeituk, en Sipma, lap seni ai kechüeiti Jaser. En telinimw Sipma ka wewe ngeni efoch irän wain, palom kewe ra itila pekilan ewe Setin Mäla, pwal tori Jaser. Ewe chon kata a atai uom kewe mi nup me om kewe föün irän wain. \v 33 Pwapwa me meseik ra katowu seni ewe fanü Moap mi pwülüöch. Üa aükätiu puupuun wain seni ewe lenien wüchüch. Esap wor eman epwe puri ekewe föün irän wain fän mweireiren pwapwa. Ika mwo epwe wor mweir, nge esap mweireiren pwapwa. \p \v 34 Ekewe aramasen Hespon me Eleale ra puchör. Ekewe aramasen Jahas ra rong ar puchör, pwal chon Soar tori chon Horonaim me chon Eklat-selisia. Pwal ekewe kolukun Nimrim ra pwasatä. \v 35 Üpwe aükätiu me lon Moap än ekewe aramas asor won ekewe leni tekia me ar keni apach mi pwokus ngeni ar kewe kot. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 36 Iei mine lelukei a letipeta o ngüngü usun tikin eu aangün fän iten Moap pwal fän iten ekewe aramasen Kir-eres, pun wöür meinisin ra ionifengeni a rosola. \v 37 Iwe, ir meinisin ra räisöüla mökürer o fichiela alüser. Ra akinasa pöür o pwölü ngeni wänükür üf seni tuk. \v 38 Won imwen chon Moap meinisin pwal lon ekewe lenien amwicheich, aramas ra chök kechü. Pun üa amökkü Moap usun eman a amökkü eu pör esap aücheani. \v 39 Moap a fokun tatakis. Ekewe aramas ra fokun ngüngüres. Moap a kulu sökürün fän säw. A wiliti och minen turunufas me och minen eniweniw ngeni meinisin mi nom pwelin ünükün. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 40 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, eu mwü epwe müttir ässitiu won Moap usun eman ikel o ameresala pöükässin won. \v 41 Epwe liapeni ekewe telinimw me ekewe imwen maun mi pöchökül. Lon ena rän, ekewe sounfiun Moap repwe niuokus usun chök eman fefin, lupwen a tori an cheuchen fam. \v 42 Moap epwe tala pwe esap chüen eu mwü, pun a püsin atekiatai o ü ngeniei. \v 43 Niuokus watte, pwang me likatup ra sounikemi, ämi chon Moap. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 44 Ätewe mi mochen sü seni ewe niuokus epwe turulong lon ewe pwang. Nge ätewe mi towu seni ewe pwang epwe tup lon ewe likatup. Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe awarato won Moap ewe fansoun an küna apwüng. \p \v 45 Ekewe choisä ra üla fän nürün Hespon lon ar apwangapwang. Iwe, eu ekkei a küwu seni Hespon, eu ngetenget a ngetewu seni imwen Sihon. A kenala kiännin ewe fanü Moap me chukun ewe mwichen aramas mi sani maun. \v 46 Feiengauom, en Moap. Ekewe aramas mi fel ngeni Kemos ra rosola, nge nöür kewe mwän me fefin ra oola. \v 47 Nge lon kan fansoun mwach, üpwe aliwinisefäli ekewe chon Moap mi oola. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” Iei ükütiuen ewe apwüng won Moap. \x + \xo 48.47 \xt Ais 15.1–16.14; 25.10-12; Is 25.8-11; Am 2.1-3; Sef 2.8-11\x* \c 49 \s1 Kapasen osuni fänäsengesin ekewe chon Amon \sr 49.1-6 \p \v 1 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a apasa fänäsengesin ekewe chon Amon, “Ifa usun, esap wor nöün Israel mwän? Ifa usun, esap wor eman älemwirin? Pwota chök ekewe aramas mi fel ngeni Milkom ra angei fanüen chon ewe ainangen Kat o imweimw lon ar kewe telinimw? \v 2 Nge epwe war ewe fansoun üpwe föri pwe ekewe chon Amon mi nom lon ewe telinimw Rapa repwe rongorong akürangen maun. Ewe telinimw epwe wiliti eu ioien mettoch mi tala, nge wisoposopun kewe repwe karala. Mürin chon Israel repwe angeesefäli fanüer seni chokewe mi angei seniir me mwan. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \p \v 3 Oupwe puchör, ämi chon Hespon, pun Ai a tala. Oupwe ngüngüres, ämi föpwülün Rapa. Oupwe üföüf üf seni tuk o kechü. Oupwe säfeil me lon tittin ewe telinimw. Pun ämi we kot Milkom epwe oola fiti nöün kewe souasor me nöüwis. \v 4 Pwota oua aingaing won ämi kewe lemol, ämi aramas ousap allükülük? Oua anomu ämi apilükülük won wöümi o apasa, ‘Iö epwe tongeni maun ngenikich?’ \v 5 Nengeni, üpwe awarato niuokus watte womi seni ekis meinisin. Repwe asükemiila ämi meinisin, nge esap wor eman epwe achufengeni ekewe choisä. Ngang Kot ewe Samol mi Unusen Manaman üa kapas. \v 6 Nge mürin ekoch fansoun üpwe aliwinisefäli ekewe chon Amon mi oola. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \x + \xo 49.6 \xt Is 21.28-32; 25.1-7; Am 1.13-15; Sef 2.8-11\x* \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Etom \sr 49.7-22 \p \v 7 Iei usun mine ewe Samol mi Unusen Manaman a apasa fänäsengesin Etom, “Ifa usun, esap chüen wor tipachem me lon Teman? Ifa usun, än ekewe chon mirit öüröür a wesila? Ifa usun, esap chüen wor ar tipachem? \v 8 Ämi chon Tetan, oupwe kul o sü, oupwe op lon ekewe föimw mi alolol. Pun üpwe awarato feiengau won ekewe mwirimwirin Esau lupwen fansoun üpwe apwüngüür. \v 9 Lupwen chon kini föün irän wain ra feito remi, ifa usun, resap likiti ekoch föün? Nge lupwen chon solä ra feito lepwin, ifa usun, resap chök angei ükükün mine ra mochen? \v 10 Nge ngang üa angei meinisin seni ekewe mwirimwirin Esau. Üa pwärala ar lenien op, pwe resap chüen tongeni op. Nöür kewe semirit ra mäla, pwal pwiir me chon arur. Esap chüen wor eman lusun. \v 11 Oupwe likiti ngeniei nöümi semirit mi mäsen pwe üpwe tümwünüür. Nöümi kewe fefin mi mä pwülüer repwe apilükülüküei. \p \v 12 Are chokewe esap öchitiir ar repwe ün seni ewe kapen apwüng, nge ra fen wisen ün seni, ifa usun, oua ekieki pwe ämi ousap pwal küna apwüng? Apwi, oupwe fokun ün seni ewe kapen apwüng. \v 13 Üa pwon fän akapel itei pwe ewe telinimw Posra epwe wiliti och minen eniweniw me eu leni mi pön, aramas repwe turunufasei o leaweni lon ar kapasen ottek. Nge ekewe telinimw ünükün repwe pönüla tori feilfeilachök. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 14 Üa rongorong eu pworaus seni ewe Samol mi Lapalap, nge eman chon künö a titila ren chon ekewe mwü pwe epwe apasa, “Oupwe amwichafengenikemi, oupwe feito, pwe oupwe maun ngeni Etom.” \v 15 Nengeni, ewe Samol mi Lapalap epwe akisuketiu me lein ekewe mwü, kopwe küna koput me lein ekewe aramas. \v 16 Än aramas niuokusituk me lamalamtekian lelukom ra atupuk, en ewe mi nom lon ekewe pwangen achau o nonom won ungen ewe chuk. Inamwo ika ka föri leniom wilitekia usun lenien ekewe ikel, epwe chök aturuketiu seni ikenan. Ewe Samol mi Lapalap a kapas. \p \v 17 Ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Etom epwe wiliti och minen eniweniw. Meinisin mi pwerela ünükün repwe fokun niuokus o turunufasei pokiten an feiengau meinisin. \v 18 Etom epwe usun chök Sotom me Komora me ekewe telinimw ünükür, lupwen ra tala. Esap wor eman aramas epwe imweimw lon, esap pwal wor eman epwe saifeil lon. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \x + \xo 49.18 \xt Ken 19.24-25\x* \v 19 Usun eman laion a towu seni ewe wöllap arun ewe chanpupu Jortan o feila ngeni eu lenien enen sip, iei usun üpwe müttir feito o asüela chon Etom seni fanüer. Mürin üpwe awisa ätewe üa filätä pwe epwe nemeni Etom. Iö epwe wewe ngeniei? Iö epwe pälüeniei? Meni souemwen a tongeni ü ngeniei? \v 20 Iei mine oupwe rongorong usun mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa akota ngeni chon Etom, pwal mine üa ekiekietä ngeni ekewe chon Teman: Ellet repwe nukiela pwal ekewe semirit, nge aramas meinisin repwe rükö ren. \v 21 Fanüfan epwe chechech ren akürangen än Etom turutiu. Aramas repwe rongorong ar puchör me arun ewe Setipar. \v 22 Nengeni, ewe chon oputa epwe ässfeil o müttir ässitiu won Posra usun eman ikel a ässitiu o ameresala pöükässin won. Lon ena fansoun ekewe sounfiun Etom repwe niuokus usun chök eman fefin, lupwen a tori an cheuchen fam.” \x + \xo 49.22 \xt Ais 34.5-17; 63.1-6; Is 25.12-14; 35.1-15; Am 1.11-12; Op 1-14; Mal 1.2-5\x* \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Tamaskus \sr 49.23-27 \p \v 23 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a apasa fänäsengesin Tamaskus. Chon ekewe telinimw Hamat me Arpat ra rükö, pun ra rongorong pworausen afeiengau. Ra niuokus o mwökütüküt lon leluker ren ar osukosuk usun matau esap tongeni lüala. \v 24 Ekewe chon Tamaskus ra apwangapwangala, ra kul o sü fän niuokus watte. Riaföü me cheuch a cheriir usun eman fefin a cheri an cheuchen fam. \v 25 Ewe telinimw mi iteföüla o pwapwa a koturula. \v 26 Lon ewe rän alüalün ewe telinimw repwe mäla lon alan kewe, nge nöün kewe sounfiu meinisin repwe rosola. \v 27 Iwe, ngang üpwe aküw eu ekkei won tittin ewe telinimw Tamaskus, epwe kenala än Penhatat kewe imwen maun mi pöchökül. Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman üa kapas.” \x + \xo 49.27 \xt Ais 17.1-3; Am 1.3-5; Sek 9.1\x* \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Ketar me Hasor \sr 49.28-33 \p \v 28 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a apasa fänäsengesin Ketar me ekewe mwü Hasor a nemeniir, ir ekewe mwü Nepukatnesar ewe kingen Papilon a liapeni, “Oupwe ütä o maun ngeni Ketar. Oupwe arosala ekewe aramas mi nom ötiu. \v 29 Imwer imw mangaku me nöür pwiin sip repwe oola, pwal ar chechen lon imw me pisekir meinisin. Aramas repwe angei seniir nöür kamel o kökkö ngeniir, ‘Niuokus watte a nom pwelin ünükümi.’ \v 30 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa fönöökemi, ämi mi nonom lon Hasor, pwe oupwe sü. Oupwe feila toau o op lon föimw mi alolol. Pun Nepukatnesar ewe kingen Papilon a rawangauakemi o ekiekietä eu akot ngenikemi. \v 31 Oupwe ütä o maun ngeni chon eu mwü mi nonomöch o kinamwe. Ar telinimw esap wor asamalapen tittin ika amwöchün, ir echök ra imwüla. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 32 Oupwe liapeni nöür kamel, nöür pwiin sip epwe choon wokumi. Üpwe atoropasafeili chokewe mi fichi mökürer, üpwe awarato feiengau wor seni ekis meinisin. \v 33 Hasor epwe wiliti eu leni ia kolak mi mwacho ra nom ie, epwe pönüla tori feilfeilachök. Esap wor eman epwe imweimw ie, esap pwal wor eman epwe fetal lon. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Elam \sr 49.34-39 \p \v 34 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni ewe soufos Jeremaia fänäsengesin Elam lepoputän mwün Setekia ewe kingen Juta. \v 35 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, “Nengeni, üpwe niela nöün Elam kewe chon esefich, populapen ar pöchökül. \v 36 Üpwe awarato won Elam ekewe rüanü asepwäl seni ekewe rüanü pelien läng. Üpwe atoropaseer ngeni ekei rüanü asepwäl. Iwe, esap wor eu mwü ia chokewe mi sü seni Elam resap feila ie. \v 37 Üpwe föri pwe chon Elam repwe niueiti chon oputer, chokewe mi mochen nirela. Üpwe afeiengaua ekewe chon Elam lon ai song mi fokun watte o tinala mwichen sounfiu mürir tori üpwe aroserela. \v 38 Üpwe niela ar we king me nöür kewe nöüwis o anomu ai lenien motun king lon Elam. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \v 39 Nge lon kan fansoun mwach üpwe aliwinisefäli ekewe chon Elam mi oola. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \c 50 \s1 Kapasen osuni fänäsengesin Papilon \sr 50.1-46 \p \v 1 Ikkei ekewe kapas ewe soufos Jeremaia a apasa fän alon ewe Samol mi Lapalap fänäsengesin Papilon me aramasen lon, \q1 \v 2 “Oupwe asilefeili ekei kapas me lein chon ekewe mwü o arongafeiliir, \q1 oupwe aürätä eu asisil o arongafeili ei pworaus. \q1 Ousap tükümala, nge oupwe apasa, \q1 ‘Papilon a oo. \q1 Ewe anü Pel a itengau, ewe anü Merotak a rükö. \q1 An kewe uluulun anümwäl ra itengau, \q1 an kewe uluulun anümwäl mi anioput ra tatakis.’ \v 3 Pun chon eu mwü ra feito seni efeng pwe repwe maun ngeni Papilon. Repwe ataala ewe fanü pwe esap wor eman epwe nonom lon. Aramas me man repwe sü seni ewe fanü.” \p \v 4 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Lon ena fansoun ekewe aramasen Israel me Juta repwe feitopök nge kechü, repwe küttaei ngang ewe Samol mi Lapalap ar we Kot. \v 5 Repwe ais ewe al mi ale ngeni Sion o feila ngeni. Iwe, repwe apasa, ‘Ousipwe achufengenikich me ewe Samol mi Lapalap fän eu pwon mi nom tori feilfeilachök, eu pwon esap manlüküla.’ \p \v 6 Nei aramas ra usun chök sip mi malechela. Nöür kewe chon mas ra atokeer o emwenirela won ekewe chuk. Ra feila seni eu chuk tori pwal eu, resap chüen chechemeni ar lenien asösö. \v 7 Meinisin mi küneer ra ocheer. Chon oputer ra apasa, ‘Esap wor ach tipis ren mine sia föri, pun ir ra tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap. Ar kewe lewo ra apilükülükü ewe Samol mi Lapalap, nge itä pwal ir repwe allükülük ngeni.’ \p \v 8 Ämi chon Israel, oupwe sü seni Papilon, oupwe towu seni ewe fanü. Oupwe wewe ngeni ekewe ätemwänin kuch mi akom mwen ewe pwiin man. \x + \xo 50.8 \xt Pwär 18.4\x* \v 9 Pun nengeni, üpwe äpwächa o awarato eu mwichen aramas seni ekewe mwü watte mi nom efeng, pwe repwe maun ngeni Papilon. Repwe atetteliir pwe repwe maun ngeni ewe fanü o liapeni. Nöür kewe sounfiu mi sipeöch le esefich ra fokun föüen. \v 10 Aramas repwe angei pisekin chon Papilon fän pöchökül, nge repwe fokun angei ükükün ar mochen. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 11 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Ämi chon Papilon, oua angei pisekin lon fanüei fän pöchökül. Oua meseik o pwapwa, oua pwal mwetemwet usun eman nienifön kow mi wichiwich umwun wiich o tikitik usun oris mi pöchökül. \v 12 Nge püsin ämi we telinimw mi watte epwe küna tekison o itengau. Papilon epwe wiliti eu mwü mi kis seni ekewe mwü meinisin, epwe eu fanüapö, eu fanü mi pwasapwas o pön. \v 13 Pokiten ai lingeringer, Papilon esap so, nge epwe eu fanü mi fokun pönüla. Aramas meinisin mi pwerela ünükün repwe rükö, repwe turunufasei pokiten an tatakis. \v 14 Oupwe atettelikemi pwelin ünükün Papilon pwe oupwe maun ngeni, ämi meinisin mi emeia nöümi esefich. Oupwe änna Papilon, nge ousap achika nöümi föün esefich, pun i a tipis ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap. \v 15 Oupwe alapätä ewe akürangen maun pwelin ünükün ewe telinimw. Papilon a fangatä, an kewe imw tekia ra turutiu, nge tittin kewe ra tatiu. Pun iei ngang ewe Samol mi Lapalap üa ngeni chon Papilon chappen ar föför. Oupwe ngeniir chappen ar föför, oupwe föri ngeniir usun mine ra fen föri ngeni aramas. \v 16 Oupwe ärala seni Papilon ätewe mi amwora pwükil, pwal ätewe mi kinikin uän irä lon fansoun kinikin. Ekewe chon siamü repwe en me liwiniti püsin aramasan o süla ngeni poputän fanüan, pokiten ra niuokusiti ekewe chon maun.” \p \v 17 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Chon Israel ra usun chök sip mi toropas, ekewe laion ra cherela. Ewe kingen Asiria a akomwen ocheer, mürin Nepukatnesar ewe kingen Papilon a ineei chüür. \v 18 Iei mine ngang ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel üa apasa, ‘Üpwe apwüngü ewe kingen Papilon pwal fanüan, usun üa apwüngü ewe kingen Asiria. \v 19 Üpwe aliwinisefäli chon Israel ngeni fanüer. Repwe mongö seni ewe chuk Karmel me ewe fanü Pasan. Repwe fokun mötüla ren ar mongö seni ewe chukun Efraimw me ewe fanü Kiliat. \v 20 Lon ena fansoun repwe kütta än Israel föföringau, nge esap wor. Repwe kütta än Juta tipis, nge resap küna. Pun ngang üpwe amusala än ekewe aramas tipis, ir chokewe üa amanaueer. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.’” \p \v 21 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Oupwe feila o maun ngeni ewe fanü Merataimw, pwal ngeni chon Pekot. Oupwe nirela o fokun aroserela, oupwe föri meinisin mine üa allük ngenikemi. \v 22 Akürangen maun epwe fis lon ewe fanü, pwal watten feiengau. \v 23 Papilon ewe ama mi pöchökül ngeni unusen fanüfan a fokun tala o mökküla. Chon ekewe mwü meinisin ra rükö ren mine a fis ngeni ewe fanü. \v 24 Ngang üa anomu eu sär fän itom, en Papilon, ka tup lon mwen kosamwo mefi. Ka oo, pun ka ü ngeniei. \v 25 Ngang ewe Samol mi Lapalap üa suki ai lenien iseis pisekin maun o atowu ekewe pisekin afeiengau fän ai lingeringer. Pun ngang Kot ewe Samol mi Unusen Manaman a wor ai angang üpwe föri lon fanüen chon Papilon. \v 26 Ou etto seni ekewe pelien fanüfan o maun ngeni Papilon. Oupwe suki an lenien iseis föün wiich. Oupwe ionifengeni liapemi usun ioien föün wiich o fokun ataela Papilon. Ousap likiti och seni. \v 27 Oupwe niela nöür kewe sounfiu meinisin. Repwe feitiu lon ewe lenien ninnila. Feiengauen chon Papilon, pun ränir a war, ewe fansoun repwe küna kapwüng lon.” \p \v 28 Oupwe rongorong pworausen ekewe choisä me chokewe mi süla seni Papilon. Ra feito Sion o asilefeili usun ewe Samol mi Lapalap ach we Kot a ngeni chon Papilon chappen ar föför ngeni imwan imwenfel \p \v 29 “Oupwe körifengeni ekewe chon esefich, chokewe meinisin mi emeia nöür esefich pwe repwe maun ngeni Papilon. Oupwe nom pwelin ünükün ewe telinimw pwe esap wor eman epwe tongeni sü seni. Oupwe liwini ngeni won ükükün an föför, oupwe föri ngeni usun mine i a föri ngeni aramas, pun a ü ngeniei fän lamalamtekia, ngang ewe Samol mi Lapalap ewe mi Pin lon Israel. \x + \xo 50.29 \xt Pwär 18.6\x* \v 30 Iei mine nöün kewe alüal repwe mäla lon ekewe alen ewe telinimw, nge nöün kewe sounfiu meinisin repwe rosola lon ena ränin. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 31 Iei alon Kot ewe Samol mi Unusen Manaman, “Üa ü ngonuk, Papilon, en mi lamalamtekia. A war ränum, ewe fansoun om kopwe küna apwüng lon. \v 32 En mi lamalamtekia kopwe chepetek o turula, nge esap wor eman epwe aütäsefälik. Ngang üpwe aküw eu ekkei lon om we telinimw, epwe kenala meinisin mi nom pwelin ünükün.” \p \v 33 Iei alon ewe Samol mi Unusen Manaman, “Ekewe aramasen Israel me Juta ra küna riaföü. Meinisin mi uweerela pwe repwe oola ra fokun amwöchüür. Resap fokun mwüt ngeniir pwe repwe liwinla ngeni fanüer. \v 34 Nge ar Chon Amanau a pöchökül, itan ewe Samol mi Unusen Manaman. Epwe fokun peniir, pwe epwe awora kinamwe ngeni fanüfan, nge ngeni ekewe chon Papilon epwe awora osukosuk.” \p \v 35 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Mäla epwe tori ekewe chon Papilon, \q1 epwe pwal tori chokewe mi imweimw lon Papilon. \q1 Epwe tori nöür kewe nöüwis me nöür kewe mwän mi tipachem. \q1 \v 36 Mäla epwe tori ekewe soupwe, \q1 pwe repwe wiliti chon umwes. \q1 Mäla epwe tori nöür kewe sounfiu, \q1 pwe repwe rükö. \q1 \v 37 Mäla epwe tori nöür kewe oris me war kewe woken, \q1 epwe pwal tori nöür kewe sounfiu chon ekis mi nom leir, \q1 pwe repwe tipeni tipen fefin. \q1 Oupwe atatakisi wöür \q1 o angei pisekir fän pöchökül. \q1 \v 38 Akkaren lefen epwe tumwuri ar kewe koluk \q1 pwe repwe pwasatä. \q1 Pun ei fanü fanüen uluulun anümwäl mi eniweniw, \q1 nge ekewe aramas ra umwesila ren. \p \v 39 Iei mine ekewe manmwacho repwe nomopök me ekewe wolif lon Papilon, pwal ekewe machang iter fukuro repwe nonom ie. Ewe fanü esap chüen so tori feilfeilachök, esap fokun wor eman epwe nonom lon seni eu täppin aramas tori eu täppin. \x + \xo 50.39 \xt Pwär 18.2\x* \v 40 Usun ngang üa ataela Sotom me Komora me ekewe telinimw ünükür, iei usun üpwe pwal ataela Papilon pwe esap wor eman epwe chüen nonom lon ika siamüfetal ie. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \x + \xo 50.40 \xt Ken 19.24-25\x* \q1 \v 41 Nengeni, eu mwichen sounfiu a feito seni efeng. \q1 Chon eu mwü mi watte me chomong king \q1 ra mwöküt seni lesopun fanüfan. \q1 \v 42 Ra uwou esefich me siles, \q1 ra fokun ariaföüü aramas, nge resap sile tong. \q1 Ngüngür a usun chök ngüngün lematau, \q1 lupwen ra sä won nöür kewe oris. \q1 Ra wewe ngeni sounfiu mi tettel pwe repwe maun ngeni Papilon. \q1 \v 43 Ewe kingen Papilon a rong pworauser. \q1 Mürin, pöün ra chök ititiu. \q1 Niuokus watte a feitiu won, \q1 a pwal cheri cheuch usun cheuchen fam a cheri eman fefin. \p \v 44 Usun eman laion a towu seni ewe wöllap arun ewe chanpupu Jortan o feila ngeni eu lenien enen sip, iei usun üpwe müttir feito o asüela chon Papilon seni fanüer. Mürin üpwe awisa ätewe üa filätä pwe epwe nemeni Papilon. Iö epwe wewe ngeniei? Iö epwe pälüeniei? Meni souemwen a tongeni ü ngeniei? \v 45 Iei mine oupwe rongorong usun mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa akota ngeni Papilon, pwal mine üa ekiekietä ngeni chon ewe fanü: Ellet, repwe nukiela pwal ekewe semirit, nge aramas meinisin repwe fokun rükö ren. \v 46 Fanüfan epwe chechech ren akürangen än Papilon turutiu. Chon ekewe mwü repwe rongorong ar puchör.” \c 51 \s1 Kot a apwüngü Papilon \sr 51.1-64 \p \v 1 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, üpwe apwäi ngünün eman chon kata pwe epwe maun ngeni Papilon me aramasen lon. \v 2 Üpwe tinala chon ekis pwe repwe asüela chon Papilon usun asepwäl a ässala fetilipwas. Repwe apöla ewe fanü, repwe feito o maun ngeni seni lepekin meinisin lon ränin ar feiengau. \v 3 Ousap mwüt ngeni ewe chon esefich epwe emeia nöün esefich, ousap pwal mwüt ngeni pwe epwe üföüf üfan üfen maun. Ousap achika ekewe alüal, nge oupwe fokun arosala ewe mwichen sounfiu meinisin. \v 4 Repwe turula o mäla lon ewe fanü Papilon, repwe mäfeiengau me lon alan kewe. \v 5 Ngang Kot ewe Samol mi Unusen Manaman, üsap pöütala chon Israel me chon Juta, inamwo ika ra tipis ngeniei, ngang ewe mi Pin me lon Israel.” \p \v 6 Oupwe sü seni Papilon o kütta en me manauan. Ousap eti Papilon le mäla lon an apwüng, pun lon ei otun ewe Samol mi Lapalap epwe ngeni chappen an föför. Epwe liwini ngeni mine a pwüng ngeni an föför. \v 7 Papilon a wewe ngeni eu kap kolt lon pöün ewe Samol mi Lapalap, a föri pwe chon fanüfan meinisin repwe sakawala ren. Chon ekewe mwü ra ün wain seni o umwesila ren. \v 8 Lon eu chök otun Papilon a turutiu o tala. Oupwe kechüeiti, oupwe küt säfeen an metek, eli epwe tongeni pöchökülsefäl. \v 9 Sia mochen apöchökülasefäli Papilon, nge esap pöchökülsefäl. Ousipwe feil seni o liwinla ngeni en me poputän fanüan. Pun watten an apwüng a tori läng, a tekia usun tekian ekewe kuchu. \v 10 Ewe Samol mi Lapalap a aletätä ach pwüng. Ou etto, ousipwe asilefeili me lon Sion mine ewe Samol mi Lapalap ach we Kot a föri. \p \v 11 Ewe Samol mi Lapalap a äpwächa ekewe kingen Metia, pun a ekiekietä pwe epwe ataela Papilon. Iei usun ewe Samol mi Lapalap epwe ngeniir chappen ar ataela imwan imwenfel. Oupwe seimi nöümi föün esefich o amolätä ämi kewe tittin maun. \v 12 Oupwe aarü pwe oupwe maun ngeni ekewe tittin Papilon. Oupwe achomonga ekewe chon mas o anomuur lon en me lenian, oupwe amolakemiitä pwe oupwe operiir. Ewe Samol mi Lapalap epwe föri usun mine a fen akota o apasa fänäsengesin chon Papilon. \v 13 Ämi chokewe mi imweimw ünükün chomong koluk o wöü ren pisek aüchea, sopolomi a war, nge manauemi epwe müchüla. \x + \xo 51.13 \xt Pwär 17.1\x* \v 14 Ewe Samol mi Unusen Manaman a eäni akapel püsin itan o apasa, “Ellet, üpwe tinala aramas mi chomong usun chomongun lifichimas, pwe repwe maun ngeni Papilon. Repwe iöfotäsini ar win won chon Papilon. \q1 \v 15 Kot ewe mi föri fanüfan ren an manaman, \q1 a anüküchara ren an tipachem \q1 o ameresala ekewe läng ren an weweöch. \q1 \v 16 Lupwen a apasawu mwelian, ekewe koluk fän läng ra ngüngü. \q1 A pwal föri ekewe kuchu pwe repwe ässitä seni ekewe lesopun fanüfan. \q1 A föri inefi fiti üt \q1 o awarato asepwäl seni an kewe lenien iseis. \q1 \v 17 Aramas meinisin ra umwes, esap wor ar mirit. \q1 Ekewe chon angang ngeni kolt ra säw ren förier uluulun anümwäl, \q1 pun mine ra föri a mwäl, esap wor ngasangas lor. \q1 \v 18 Ra lomotongau o uretakir, \q1 repwe tala, lupwen Kot epwe apwüngüür. \q1 \v 19 Nge än Jakop we Kot esap usun ekei uluulun anümwäl, \q1 pun i ewe chon föri mettoch meinisin. \q1 A pwal filätä chon Israel pwe repwe wesewesen nöün aramas, \q1 itan ewe Samol mi Unusen Manaman. \v 20 Ewe Samol mi Lapalap a apasa, \q1 “En Papilon ai ama me ai pisekin maun. \q1 Üa aea en le atatakisi ekewe mwü o ataela ekewe fanü. \q1 \v 21 Üa aea en le atatakisi oris me chon wawa, \q1 üa pwal aea en le atatakisi woken me chon wawa. \q1 \v 22 Üa aea en le niela mwän me fefin, \q1 chinlap mwän me säräfö, \q1 üa pwal aea en le niela ät me nengin. \q1 \v 23 Üa aea en le niela chon mas me nöür pwiin sip. \q1 Üa aea en le niela chon tanipi me nöür kewe mönün tuw pwül. \q1 Üa pwal aea en le niela kepina me nöüwis.” \p \v 24 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Üpwe ngeni chon Papilon chappen ar föför mi ngau ra föri me lon Sion me mwen mesemi.” \p \v 25 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Papilon, en ka wewe ngeni eu chuk mi ataala unusen fanüfan. Nge ngang üpwe ü ngonuk. Üpwe turufuk pwe üpwe asokopeluketiu lepökün ewe achau o föri pwe kopwe wiliti eu chuk mi karala. \v 26 Esap wor eman epwe angei eföü fau senuk, pwe epwe eäni föün lepokuku ika föün longolong. Nge kopwe eu leni mi tala tori feilfeilachök. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \p \v 27 Oupwe aarü pwe repwe maun o ettiki ewe rappwa me lein chon ekewe mwü. Oupwe eteri chon ekewe mwü pwe repwe maun ngeni Papilon, o kökkörifengeni chon ekewe mwün Ararat, Mini me Askenas, pwe repwe maun ngeni. Oupwe awisa eman meilapen sounfiu pwe epwe emweni ewe mwichen maun, oupwe pwal emwenätä ekewe oris usun chök chomongun pwiin lifichimas. \v 28 Oupwe eteri chon ekewe mwü pwe repwe maun ngeni Papilon. Oupwe titi ekewe kingen chon Metia fiti nöür kewe kepina me nöür kewe nöüwis, pwal sounfiun ekewe fanü meinisin mi nom fän nemenier. \v 29 Iwe, fanüfan a chechech o mwaroro, pokiten a fisitä mine ewe Samol mi Lapalap a akota fän iten Papilon. Epwe ataala ewe fanü Papilon pwe esap chüen so. \v 30 Ekewe sounfiun Papilon ra ükütiu le maun, ra chök nonom lon ar kewe imwen maun mi pöchökül. A kisikisila letiper, ra wewe ngeni fefin. Asamalapen ewe telinimw Papilon ra tala, nge ekkei a kenala ekewe imw lon. \v 31 Eman chon sä a tapwela mürin pwal eman, nge eman chon künö a tapwela mürin pwal eman, pwe repwe asile ngeni ewe kingen Papilon pwe unusen an we telinimw a oola. \v 32 Ekewe chon oputer ra liapeni ekewe petepeeten ewe chanpupu o kenala ekewe imw mi pöchökül. Ekewe sounfiun Papilon ra fokun niuokus. \v 33 Papilon a wewe ngeni eu lenien wichiwich umwun wiich, lupwen fansoun aramas ra puri ewe wiich. Ekis echök fansoun, mürin ewe wiich mi kinikin epwe nom lon ewe leni. Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman ewe Koten Israel üa kapas.” \q1 \v 34 Ekewe chon Sion repwe apasa, \q1 “Nepukatnesar ewe kingen Papilon a atatakisikichetiu \q1 o oromikichela. \q1 A apökichela pwe sia usun epö pör mi pön. \q1 A oromikichela usun eman serepenit \q1 o amasoua lukan ren anach mongö mi anö. \q1 Mürin a kusufikichewu. \q1 \v 35 Ekewe angangen mwänewüs a föri ngenikich pwal ngeni aramasach epwe ukun chon Papilon.” \q1 Ekewe chon Jerusalem repwe apasa, \q1 “Chaach epwe ukun chon Papilon.” \v 36 Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a apasa ngeni chon Jerusalem, “Üpwe penikemi o angei eliemi. Üpwe apwasatä ar we chanpupu o amorätä ar puächen koluk. \v 37 Papilon epwe wiliti eu ioien mettoch mi tala, eu leni ia kolak mi mwacho ra nom ie. Epwe och minen eniweniw me och minen turunufas, eu leni esap so. \v 38 Ekewe chon Papilon meinisin repwe wörüwörfengen usun ekewe laion, repwe ngüngü usun ekewe apanen laion. \v 39 Nge lupwen ra mochenia, üpwe amolätä eu kametip fän iter, üpwe apucheer pwe repwe mwälek. Repwe möürüfochola, nge resap chüen pwök. \v 40 Üpwe emwenirela ren ewe chon ninni usun eman a emwenala ekewe apanen sip, ekewe nienifön sip me ätemwänin kuuch. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 41 Ewe Samol mi Lapalap a apasa usun Papilon, “A oola ewe telinimw unusen fanüfan a mwareiti. Papilon a wiliti och minen eniweniw me lein ekewe mwü. \v 42 Sät a tötä won Papilon, ekewe nopuropur ra pwölüela. \v 43 Ekewe telinimw ra wiliti och minen eniweniw, ra wiliti eu leni mi pwas o pön, eu leni ia esap wor eman aramas a nom ie, esap pwal wor eman a pwerela lon. \v 44 Üpwe apwüngü Pel ewe koten Papilon o föri pwe epwe atowu mine a soläni. Chon ekewe mwü resap chüen fel ngeni. Tittin ewe telinimw Papilon a turula. \p \v 45 Nei aramasen Israel, oupwe towu me lon Papilon. Oupwe en me kütta manauan o sü seni ai song mi fokun watte. \v 46 Ousap akisala letipemi, ousap pwal niuokus, lupwen oupwe rong pworaus me lon ewe fanü. Eu pworaus a war lon eu ier, eu pworaus a pwal war lon eu ier mürin, pworausen angangen mwänewüs mi fis lon ewe fanü me pworausen än ekewe sounemenem maunfengen. \v 47 Iei mine epwe war ewe fansoun ai üpwe apwüngü ekewe uluulun anümwälin Papilon. Unusen ewe fanü epwe itengau, nge ekewe mi ninnila repwe chök toropasfeil lon. \v 48 Mürin ekewe läng me fanüfan pwal meinisin mi nom lor repwe köl fän pwapwa fänäsengesin Papilon. Pun ekewe chon kata repwe feito seni efeng pwe repwe maun ngeni. \v 49 Papilon i popun pwe chomong aramas won fanüfan ra mäla. Nge iei Papilon epwe fokun tala pokiten i popun pwe chomong chon Israel ra mäla. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas.” \p \v 50 Ewe Samol mi Lapalap a üreni nöün aramas me lon Papilon, “Ämi mi sü seni ewe mäfeiengau, oupwe feila, nge ousap üla. Oupwe chechemeniei ngang ewe Samol mi Lapalap me lon ewe fanü toau, nge Jerusalem epwe chem ngenikemi. \v 51 Nge ämi oua apasa, ‘Äm aia säw ren ekewe kapasen turunufas aia rongorong. Itengau a pwölüela mesem, pun chon ekis ra tolong lon ekewe leni mi pin lon ewe imwenfel.’ \v 52 Iei mine üa apasa pwe epwe war ewe fansoun lupwen üpwe kapwüng ngeni än Papilon kewe uluulun anümwäl. Ekewe mi kinas repwe ngüngü lemenen unusen ewe fanü. \v 53 Inamwo ika Papilon epwe fefeitä tori läng, inamwo ika epwe apöchöküla an we imwen maun mi nom wilitekia, üpwe chök tinala ekewe chon kata pwe repwe atai. Ngang ewe Samol mi Lapalap üa kapas. \p \v 54 Oupwe aüselinga ewe puchör seni Papilon, \q1 ewe akürangen feiengau mi fokun watte seni fanüen chon Papilon. \q1 \v 55 Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üa ataela Papilon \q1 o aükätiu mwelian mi pöchökül. \q1 Chon oputeer repwe purolong lon usun chomong koluk, \q1 repwe maun ngeni fän akürangen mwelier mi leüömong. \q1 \v 56 Iwe, ewe chon kata a feito won Papilon. \q1 Nöün Papilon sounfiu ra oola, \q1 nge nöür kewe esefich ra kupukupukisitiu. \q1 Pun ngang ewe Samol mi Lapalap eman Kot mi ngeni aramas chappen ar föför, \q1 üpwe fokun aunusa ngeniir liwinin ar föför. \q1 \v 57 Üpwe apucha ekewe nöüwisen Papilon me nöün kewe soutipachem, \q1 nöün kewe kepina, nöün kewe meilap me nöün kewe sounfiu. \q1 Repwe möürüfochola, nge resap chüen pwök. \q1 Ngang ewe King itei ewe Samol mi Unusen Manaman \q1 üa kapas. \b \q1 \v 58 Tittin ewe telinimw Papilon mi chölap epwe tatiu tori pwül, \q1 nge asamalapan kewe mi tekia repwe karala. \q1 Än ekewe aramas angang a lomotmwäl, \q1 än chon ekewe mwü angang a chök mwüchün ekkei. \q1 Ngang ewe Samol mi Unusen Manaman üa kapas.” \p \v 59 Iwe, ewe soufos Jeremaia a öüröüra Seraia nöün Neria we mwän, nge Neria nöün Maseia we, lupwen a eti Setekia ewe kingen Juta le feila Papilon lon arüanün ierin mwün Setekia. Iwe, Seraia i meilapen chon tümwünü ewe sai. \v 60 Iwe, Jeremaia a makei lon echö toropwe usun ekei feiengau meinisin repwe tori Papilon, ekewe kapas meinisin mi fen maketiu fänäsengesin Papilon. \v 61 Iwe, Jeremaia a üreni Seraia, “Lupwen kopwe tori Papilon, kopwe pi pwe kopwe aleani ngeni ekewe aramas ekei kapas meinisin mi mak lon ei toropwe. \v 62 Mürin kopwe üra, ‘Ai Samol mi Lapalap, en ka üra pwe kopwe ataela ei leni pwe esap wor eman aramas ika man epwe nom lon. Epwe chök pönüla tori feilfeilachök.’ \v 63 Nge lupwen ka wes le aleani ei toropwe ngeni ekewe aramas, kopwe föti ngeni eföü fau o aturalong lukalapen ewe chanpupu Oifrat, \v 64 iwe, kopwe üra, ‘Iei usun än Papilon epwe kokotiu, nge esap chüen pisefälitä, pokiten ewe feiengau ewe Samol mi Lapalap epwe awarato won.’” \x + \xo 51.64 \xt Ais 13.1–14.23; 47.1-15; Pwär 18.21\x* \p Iei ükükün än Jeremaia kewe kapas. \c 52 \s1 Usun än Setekia nemenem \sr 52.1-3 \r (2.King 24.18–25.7) \p \v 1 Iwe, Setekia a rüe me eu lupwen a tolong lon wisan wisen king. A nom lon Jerusalem o nemeni Juta lon ükükün engol me eu ier. Iten inan Hamutal nöün Jeremaia we fefin seni Lipna. \v 2 Nge Setekia a föri mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap usun chök mine Jehoiakim a föri. \v 3 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a song ngeni ekewe chon Jerusalem me chon Juta, iei popun a asürela seni fän mesan. Nge Setekia a ü ngeni ewe kingen Papilon. \s1 Jerusalem a tala \sr 52.4-11 \p \v 4 Iwe, lon atiuen ierin mwün Setekia lon aengolun ränin ewe aengolun maram, Nepukatnesar ewe kingen Papilon a feito me an mwichen sounfiu meinisin, pwe epwe maun ngeni Jerusalem. Iwe, ra pwelifeili Jerusalem fän pisekin maun o senätä eu ororen maun ngeni pwelin ünükün. \x + \xo 52.4 \xt Is 24.2\x* \v 5 Iwe, ra pwelifeili ewe telinimw fän pisekin maun tori engol me euin ierin mwün ewe king Setekia. \v 6 Iwe, lon atiuen ränin ewe arüanün maram ewe lengita lon ewe telinimw a fokun watte, pwe esap chüen wor mongö fän iten aramasen lon. \v 7 Mürin, ekewe sounfiu ra pwangenalong tittin ewe telinimw. Iwe mwo än ekewe chon Papilon nom pwelin ünükün ewe telinimw, ekewe sounfiu meinisin ra süwu seni ewe telinimw lepwin won ewe al ngeni ewe asamalap lefilen ekewe ruu tit ren tanipin ewe king. Iwe, ra süla ngeni akawenewenen ewe lemolun Jortan. \x + \xo 52.7 \xt Is 33.21\x* \v 8 Nge ekewe sounfiun Papilon ra tapweri ewe king Setekia o tori me lon ewe maasiesin Jeriko. Iwe, nöün Setekia sounfiu meinisin ra sü seni. \v 9 Mürin ar liapeni Setekia ra emwenala ren ewe kingen Papilon mi nom Ripla lon ewe fanü Hamat. Iwe, ewe kingen Papilon a apwüngala mine epwe fis ngeni. \v 10 Iwe, a niela nöün Setekia kewe mwän me fän mesan, a pwal niela ekewe nöüwisen Juta meinisin me lon Ripla. \v 11 Mürin, ewe kingen Papilon a alusawu föün mesen Setekia o föti ngeni sein. A uwala Papilon o anomu lon imwen fötek tori ränin an mäla. \x + \xo 52.11 \xt Is 12.13\x* \s1 Chon Juta ra oola \sr 52.12-30 \r (2.King 25.8-17) \p \v 12 Iwe, lon ewe aengolun ränin ewe alimuen maram, iei ewe engol me tiuen ierin mwün Nepukatnesar ewe kingen Papilon, Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king, i eman nöün ewe kingen Papilon nöüwis, a tolong Jerusalem. \v 13 Iwe, a kenala imwen ewe Samol mi Lapalap me imwen ewe king, pwal ekewe imw meinisin lon Jerusalem. Iteiten imw mi aüchea a kenala. \x + \xo 52.13 \xt 1.King 9.8\x* \v 14 Nge an mwichen sounfiu meinisin seni Papilon ra ataela ewe tit mi pwelifeili Jerusalem. \v 15 Mürin, Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a uweela Papilon ekoch lein ekewe aramas mi mwelele, pwal chokewe mi chüen manau me lon ewe telinimw, me chokewe mi süla ren ewe kingen Papilon me mwan, fitifengen me ekewe lusun aramas mi sipeöch le angang. \v 16 Nge Nepusaratan a likiti lon ewe fanü ekoch aramas mi fokun mwelele, pwe repwe chon angang lon tanipin wain me chon tuw pwül. \p \v 17 Iwe, ekewe chon Papilon ra atatakisi ekewe ür seni piras, ekewe kürüma me ewe sepien koluk mi watte seni piras mi nom lon imwen ewe Samol mi Lapalap. Nge ekewe piras meinisin ra uweela Papilon. \v 18 Iwe, ra angeala ekewe nape, söföl, fich, sepi fän iten apach mi pwokus me sokopaten sepi seni piras ekewe souasor ra aea le angang lon ewe imwenfel. \v 19 Iwe, ewe meilapen chon tümwünü ewe king a uweela meinisin mine a för seni kolt me silifer: ekewe kükün sepi, ekewe sepi fän iten mwolien ekkei, ekewe sepi me nape, ekewe lenien etittin, ekewe sepi fän iten apach mi pwokus me ekewe sepi fän iten asoren ün. \v 20 Nge pirasen ekewe ruwofoch ür, ewe sepien koluk mi watte, ekewe engol me ruoman uluulun ätemwänin kow mi nom fän ewe sepi me ekewe kürüma Salomon a föriir fän iten imwen ewe Samol mi Lapalap a kon senukula chour. \v 21 Iwe, ükükün tekian efoch me efoch kewe ür rüe me fisu fiit, nge ükükün öün engol me walu fiit. Iwe, malülün ükükün ülüngat inis, nge lon a pwang. \v 22 Nge mi pwal wor letonan seni piras ükükün tekian fisu esop fiit. A pwal wor sein mi nut me uluulun apel won pwelin ünükün ewe leton, nge meinisin seni piras. Iwe, ewe aruofochun ür a wewe ngeni ewe aefochun fiti ekewe uluulun apel. \v 23 Iwe, mi wor tiue me wonoföü uluulun apel mi pwä, nge iteiten uluulun apel meinisin ükükün ipükü, ra nom won pwelin ewe sein mi nut. \x + \xo 52.23 \xt 1.King 7.15-47\x* \v 24 Iwe, Nepusaratan ewe meilapen chon tümwünü ewe king a angei Seraia ewe souasor mi lap me Sefania ewe aruomanün souasor, pwal ekewe ülüman chon mamasa ewe asamalap. \v 25 A pwal angei seni lon ewe telinimw ewe meilap mi nemeni ekewe sounfiu, füman nöün ewe king chon öüröür mi chüen nom lon ewe telinimw, ewe seketerin ewe meilapen sounfiu mi wisen makei iteiten ekewe aramas me wone mwän mi iteföüla ra nom lon ewe telinimw. \v 26 Iwe, Nepusaratan a angeer o uweerela ren ewe kingen Papilon mi nom Ripla. \v 27 Iwe, ewe kingen Papilon a awateer o nirela me lon Ripla lon ewe fanü Hamat. Iei usun chon Juta ra oola seni fanüer. \v 28 Iwe, iei iteiten ekewe aramas Nepukatnesar a uweerela: Lon afisuen ierin mwün Nepukatnesar a uweela ükükün ülüngeröü rüe me ülüman chon Juta. \v 29 Nge lon ewe engol me waluen ierin mwün, a uweela seni Jerusalem ükükün walüpükü ilik me ruoman aramas. \v 30 Iwe, lon rüe me ülüngatin ierin mwün Nepukatnesar, Nepusaratan a uweela ükükün füpükü faik me limman chon Juta. Iwe, iteiter meinisin rüanüngeröü wonopükü. \s1 Jehoiachin a ngasala seni an fötek o iteföüla \sr 52.31-34 \p \v 31 Iwe, lon ewe ier, lupwen Ewil-merotak ewe kingen Papilon a popuetä le nemeni Papilon, a kirikiröch ngeni Jehoiachin ewe kingen Juta o atowu seni imwen fötek. Ei a fis lon rüe me limuen ränin ewe engol me ruuen maram lon ilik me fisuen ierin än Jehoiachin oola. \v 32 Iwe, Ewil-merotak a kirikiröch ngeni o seikätä asen ekewe king mi pwal oola o nom ren lon Papilon. \v 33 Iwe, Jehoiachin a pwilitawu üfan üföüfen fötek o üföüf och sokun üf. Nge lon ränin manauan meinisin a chök mongö seni än ewe king chepel. \v 34 Jehoiachin a pwal angei alilisin seni ewe king pwe atufichin an osupwang iteiten rän lon unusen manauan tori an mäla.