\id JDG \h SOUKAPWÜNG \toc1 Soukapwüng \toc2 Soukapwüng \toc3 Souk \mt1 Soukapwüng \ib \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Soukapwüng. Ei puk a iteni ei it pokiten pworausen ekewe soukapwüng a mak lon. \iot II. Chon makei ei puk: Esap fat, nge lon pworausen uruwo Samuel. \iot III. Itelapemongen ei puk: Ach tokola seni Kot a atoto feiengau, ach kul ngeni Kot a atoto feiöch. \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Chon Israel ra chök tongeni manau o nonomöch, lupwen ra allükülük me aleasochis ngeni Kot. Nge lupwen ra kirikiringau me aleasolap ngeni Kot, ra tolong lon feiengau. Nge mine a kon aüchea, pwe ika mwo ekewe chon Israel ra kirikiringau ngeni Kot o feiengau a toriir, Kot a chök amolätä an epwe alisiir fansoun meinisin, lupwen ra ekieksefäl o kul ngeni. \iot V. Masouen ei puk Soukapwüng: Lon ei puk a mak pworausen chon Israel seni ewe fansoun ar toki o liapeni ewe fanü Kanaan tori ewe fansoun mwen a wor nöür king. Lon ei fansoun chon Israel ra fokun pwüngingau, resap ekiekin apwönüetä än Kot kewe allük. Ekei pworaus ra apworausa föförün ekewe mwän mi pwora ra iteni “soukapwüng”. Nge chomong me leir ir meilapen sounfiu, nge sap wesewesen soukapwüng. Ekoch me leir mi kon iteföüla: Kiteon, Jefta me Samson. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Pworausen amwüchülan än chon Israel liapeni ewe fanü \ior 1.1–2.10\ior* \io1 Pworausen ekewe soukapwüng lon Israel \ior 2.11–16.31\ior* \io1 Ekoch pworaus mi fis \ior 17.1–21.25\ior* \c 1 \s1 Ekewe ainangen Juta me Simeon ra liapeni ewe king Atoni-pesek \sr 1.1-7 \p \v 1 Mürin än Josua mäla, ekewe aramasen Israel ra aisini ewe Samol mi Lapalap, “Iö lein ekewe ainang epwe akom le feila o maun ngeni ekewe chon Kanaan?” \v 2 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pälüeni, “Chon ewe ainangen Juta repwe feila. Ngang üa mwüt ngeniir pwe repwe fanüeni ewe fanü.” \v 3 Nge chon ewe ainangen Juta ra üreni chon ewe ainangen Simeon, “Oupwe etikem le feila lon ewe fanü a fen ainet ngenikem ren üttüt, pwe sipwe maun ngeni ekewe chon Kanaan. Mürin äm aipwe pwal etikemi le feila lon ewe fanü a fen ainet ngenikemi ren üttüt.” Iei mine chon ewe ainangen Simeon ra eti chon ewe ainangen Juta. \v 4 Lupwen ra feila maun, ewe Samol mi Lapalap a awinner, pwe ra akufu ekewe chon Kanaan me chon Peris. Iwe, ra niela ükükün engol ngeröü mwän me leir me lon Pesek. \v 5 Ikenan ra sereni ewe king Atoni-pesek o maun ngeni, ra pwal akufu ekewe chon Kanaan me chon Peris. \v 6 Iwe, Atoni-pesek a süla. Nge ra tapweri, ra liapeni o pöküela aütülapen pöün me pechen. \v 7 Mürin, Atoni-pesek a apasa, “A wor fik king üa pöküela aütülapen pöür me pecher, ra achchupi ener me fän ai chepel. Usun üa föri ngeniir, iei usun Kot a pwal föri ngeniei.” Iwe, ra emwenala ewe king Jerusalem, nge a mäla ikenan. \s1 Ewe ainangen Juta a liapeni Jerusalem me Hepron \sr 1.8-10 \p \v 8 Iwe, ekewe re Juta ra maun ngeni Jerusalem. Ra liapeni o niela chon ren ketilas, ra pwal kenala ewe telinimw. \v 9 Mürin ra feila pwe repwe maun ngeni ekewe chon Kanaan mi nonom lon ewe fanü mi chukuchukutä, lon ewe fanü Nekep, pwal lon ewe fanü tekison. \v 10 Iwe, chon Juta ra pwal feila maun ngeni ekewe chon Kanaan mi imweimw lon Hepron. Nge iten Hepron me lom Kiriat-arapa. Iwe, ra akufu Sesai, Ahiman me Talmai. \s1 Otniel a liapeni Tepir o pwülüeni Aksa \sr 1.11-15 \r (Jos 15.13-19) \p \v 11 Iwe, seni ikenan ekewe re Juta ra feila o maun ngeni chon Tepir. Nge iten Tepir me lom Kiriat-sefer. \v 12 Nge Kalep a apasa, “Iö epwe maun ngeni Kiriat-sefer o liapeni, üpwe ngeni nei föpwül Aksa pwe pwülüan.” \v 13 Iwe, Otniel nöün Kenas we mwän, nge Kenas pwin Kalep kükün, a liapeni ewe telinimw. Mürin, Kalep a ngeni nöün föpwül Aksa pwe pwülüan. \v 14 Nge lupwen neminewe a feito ren Otniel, ätei a pesei ngeni pwe epwe tüngorei saman we eu tanipi. Neminewe a tötiu seni wan aas, nge Kalep a aisini, “Met ka mochen?” \v 15 Iwe, neminewe a üreni saman we, “Kopwe ngeniei eu feiöch. Pokiten ka anomuei lon ewe fanü Nekep, kopwe pwal ngeniei ekewe koluk mi puächetä.” Mürin Kalep a ngeni neminewe ekewe koluk mi puächetä me asan, pwal ekewe fan. \s1 Ükükün ewe fanü ekewe ainangen Juta me Peniamin ra liapeni \sr 1.16-21 \p \v 16 Iwe, ekewe mwirimwirin semen pwülüen Moses, ekewe chon Ken, ra eti ekewe chon Juta le feila seni ewe telinimw Jeriko, ia a wor ie chomong irä palm, tori ewe fanüapön Juta mi nom lon ewe fanü Nekep arap ngeni Arat. Iwe, ra feila o nonom ikenan ren ekewe aramas. \v 17 Mürin ekewe re Juta ra fiti ekewe re Simeon le maun. Ra akufu ekewe chon Kanaan mi imweimw lon Sefat o ataela unusen ewe telinimw. Iei mine ewe telinimw a iteni Horma \f + \fr 1.17 \ft wewen Horma tala\f*. \v 18 Iwe, ekewe re Juta ra pwal liapeni Kasa, Askelon me Ekron me ekewe fanü ünükür. \v 19 Ewe Samol mi Lapalap a eti ekewe chon Juta, pwe ra liapeni ewe fanü mi chukuchukutä o fanüeni. Nge resap tongeni asüela aramasen lon ewe maasies, pun a wor war woken seni mächä. \v 20 Iwe, ra ngeni Kalep ewe telinimw Hepron, usun Moses a fen apasa. Ätei a asüela seni lon Hepron ekewe ülüman mwän ir mwirimwirin Anak. \x + \xo 1.20 \xt Jos 15.13-14\x* \v 21 Nge chon ewe ainangen Peniamin resap asüela ekewe chon Jepus mi imweimw lon Jerusalem. Iei mine ekewe chon Jepus ra nonomfengen lon Jerusalem me chon ewe ainangen Peniamin tori ikenai. \x + \xo 1.21 \xt Jos 15.63; 2.Sam 5.6; 1.Kron 11.4\x* \s1 Ekewe ainangen Efraim me Manasa ra liapeni Petel \sr 1.22-26 \p \v 22 Iwe, chon ekewe ainangen Efraim me Manasa ra pwal feila maun ngeni Petel, nge ewe Samol mi Lapalap a etiir. \v 23 Ra tinala ekoch mwän pwe repwe operi Petel mi iteni Lus me lom. \v 24 Iwe, ekewe chon operi Petel ra küna eman mwän mi towu seni ewe telinimw. Ra üreni, “Kose mochen aiti ngenikem ewe alen tolong lon ewe telinimw, nge äm aipwe kirikiröch ngonuk.” \v 25 Iei mine ewe mwän a aiti ngeniir ewe alen tolong lon ewe telinimw. Iwe, chon ekewe ainangen Efraim me Manasa ra niela chon ewe telinimw ren ketilas, nge ra amanaua ewe mwän me chon an famili meinisin. \v 26 Mürin, ewe mwän a feila lon fanüen chon Hit. Ikenan a aüetä eu telinimw o aita ngeni Lus. Iei iten ewe telinimw tori ikenai. \s1 Ükükün ewe fanü a too ngeni ekewe ainangen Manasa me Efraim \sr 1.27-29 \p \v 27 Iwe, chon ewe ainangen Manasa resap asüela chon ewe telinimw Pet-sean, Taanak, Tor, Ipleam me Mekito pwal chon wisoposopur meinisin. Pun ekewe chon Kanaan mi nonom lon ewe fanü ra chök amwöchümwöchütiu lon. \v 28 Nge lupwen chon Israel ra pöchökülela, ra aweiresi ekewe chon Kanaan ren angangen kinrosi, nge resap fokun asürela meinisin. \x + \xo 1.28 \xt Jos 17.11-13\x* \p \v 29 Iwe, chon ewe ainangen Efraim resap pwal asüela ekewe chon Kanaan mi imweimw lon ewe telinimw Keser, iei mine chon Kanaan ra chök nonom leir. \x + \xo 1.29 \xt Jos 16.10\x* \s1 Ükükün ewe fanü a too ngeni ekewe lusun ainang \sr 1.30-36 \p \v 30 Iwe, chon ewe ainangen Sepulon resap asüela chon ekewe telinimw Kitron me Nahalol. Iei mine ekewe chon Kanaan ra chök nonom leir, nge ra wisen angangen kinrosi ngeniir. \p \v 31 Iwe, chon ewe ainangen Aser resap asüela chon ekewe telinimw Ako me Siton, Alap me Aksip, Helpa, Afik me Rehop. \v 32 Nge ekewe chon ewe ainangen Aser ra chök nonom lein chon Kanaan, ir chon wiliposen ewe fanü, pun resap asürela. \v 33 Iwe, chon ewe ainangen Naftali resap asüela chon ekewe telinimw Pet-semes me Pet-anat, nge ra chök nonom lein ekewe chon Kanaan, ir chon wiliposen ewe fanü. Nge chon ekewe telinimw Pet-semes me Pet-anat ra wisen angangen kinrosi ngeniir. \p \v 34 Nge ekewe chon Amor ra etia chon ewe ainangen Tan ngeni ewe fanü mi chukuchukutä, pun resap mwüt ngeniir pwe repwe feitiu lon ewe maasies. \v 35 Iwe, ekewe chon Amor ra chök amwöchümwöchütiu le imweimw lon Har-heres, Aijalon me Saal-pim. Nge lupwen chon ekewe ainangen Efraim me Manasa ra chomongola, ra aweiresiir ren angangen kinrosi. \v 36 Iwe, kiännin fanüen chon Amor a pwerela seni ewe palen Akrapim tori Sela feitä. \c 2 \s1 Nöün Kot chon läng a pwä me Pokim \sr 2.1-5 \p \v 1 Iwe, nöün ewe Samol mi Lapalap chon läng a feitä seni Kilkal tori Pokim o üreni ekewe chon Israel, “Üa emwenikemiila seni Isip o emwenikemiilong lon ewe fanü üa pwon fän akapel pwe üpwe ngeni ämi kewe lewo. Üa apasa, ‘Üsap fokun atai ai pwon ngenikemi. \v 2 Nge ämi ousap pwonfengen me chon ei fanü. Oupwe atai ar kewe rongen asor.’ Nge ämi ousap aleasochis ngeni ai allük. Pwota oua föri ei? \x + \xo 2.2 \xt Eks 34.12-13; Tut 7.2-5\x* \v 3 Iei mine üa apasa pwe üsap asüela chon ei fanü me mwemi. Ir repwe ariaföüükemi, nge ar kewe kot repwe eu lenien likatup ngenikemi.” \v 4 Lupwen nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a üreni ekewe aramasen Israel meinisin ekei kapas, ekewe aramas ra leüömong le kechü. \v 5 Iwe, ra aita ngeni ewe leni Pokim \f + \fr 2.5 \ft wewen Pokim chon kechü\f*. Ikenan ra asor ngeni ewe Samol mi Lapalap. \s1 Josua a mäla \sr 2.6-10 \p \v 6 Mürin än Josua tinala ekewe aramasen Israel, ra feila eman me eman ngeni fanüan pwe repwe fanüeni. \v 7 Iwe, ekewe aramas ra angang ngeni ewe Samol mi Lapalap lon fansoun manauen Josua meinisin, pwal lon fansoun manauen ekewe souakom mi manauatam seni Josua, ir mi küna ekewe föför mi manaman meinisin ewe Samol mi Lapalap a föri fän iten ekewe chon Israel. \v 8 Iwe, Josua nöün Nun we mwän, nöün ewe Samol mi Lapalap we chon angang, a mäla, lupwen a ierini ipükü engol. \v 9 Mürin, ekewe aramas ra peiaseni lon fanüan me lon Timnat-sera mi nom won chukuchukutän ewe fanü Efraim peliefengin ewe chuk Kaas. \x + \xo 2.9 \xt Jos 19.49-50\x* \v 10 Nge lupwen ewe pilon aramas meinisin ra pwal tapwela mürin semer kewe le mäla, a märitä eu pilon me mürir resap silei ewe Samol mi Lapalap, resap pwal silei ekewe föför a föri fän iten chon Israel. \s1 Chon Israel ra rik seni Kot. Än ekewe soukapwüng angang \sr 2.11-23 \p \v 11 Mürin, ekewe aramasen Israel ra föri mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap o angang ngeni ekewe anü Paal. \v 12 Ra likitala ewe Samol mi Lapalap än ar kewe lewo we Kot mi emwenirewu seni ewe fanü Isip. Ra pwal popuetä le fel ngeni pwal ekoch kot än ekewe aramas mi nom ünükür. Ren ei ra asonga ewe Samol mi Lapalap. \v 13 Iwe, ra likitala ewe Samol mi Lapalap o angang ngeni ekewe anü Paal me Astarot. \v 14 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a song ngeni chon Israel o mwüt ngeni ekoch aramas pwe repwe soläni pisekir fän pöchökül, a pwal asechirela ngeni chon oputer mi nom ünükür, pwe repwe nom fän nemenier, nge resap chüen tongeni pwora ngeniir. \v 15 Iteiten fansoun, lupwen chon Israel ra feila maun, ewe Samol mi Lapalap a ü ngeniir o akufuur, usun a fen pwon fän akapel ngeniir. Iwe, ra fokun riaföü. \p \v 16 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a filätä soukapwüng, repwe amanaua chon Israel seni fän nemenemen chokewe mi soläni pisekir fän pöchökül. \v 17 Nge ir resap aleasochis ngeni nöür kewe soukapwüng. Ra kirikiringau ngeni ewe Samol mi Lapalap o fel ngeni pwal ekoch kot. Iwe, ra müttir tokola seni än semelaper kewe föför. Pun semelaper kewe ra aleasochis ngeni än ewe Samol mi Lapalap allük, nge ir resap föri iei usun. \v 18 Iwe, iteiten fansoun, lupwen ewe Samol mi Lapalap a filätä soukapwüng fän iter, a eti ewe soukapwüng o amanaua ekewe aramas seni chon oputeer lon ükükün ränin manauen ewe soukapwüng. Pun ewe Samol mi Lapalap a tongeäsiniir pokiten ar riaföü ren chokewe mi ariaföüür o aweiresiir. \v 19 Nge iteiten fansoun, lupwen eman soukapwüng a mäla, ekewe aramas ra kulsefäl o föföringau lap seni semelaper kewe. Ra angang ngeni pwal ekoch kot o fel ngeniir. Iwe, resap fokun mochen likitala ar föför mi ngau ika ükütiu le tipeförea. \v 20 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a fokun song ngeni chon Israel o apasa, “Pokiten ekei aramas ra atai ai pwon üa pwon ngeni ar kewe lewo, nge resap aleasochisi aloi, \v 21 seni ikenai üsap chüen asüela me mwer chon ekewe mwü Josua a likitiir, lupwen a mäla. \v 22 Üpwe nöünöü ir le sotuni chon Israel ika repwe föri mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa üreniir, usun ar kewe lewo ra föri, ika resap.” \v 23 Iei usun ewe Samol mi Lapalap a mwüt ngeni chon ekewe mwü pwe repwe nonometiu, nge esap müttir asürela, ir chokewe resap tolong fän nemenien Josua. \c 3 \s1 Ekewe mwü mi chüen nom repwe sotuni Israel \sr 3.1-6 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a likiti ekoch mwü lon ewe fanü pwe epwe sotuni chon Israel rer, chokewe resap mwo eti maun fän eu lon Kanaan. \v 2 Popun chök an likitiir pwe epwe aiti ngeni ekewe pilon aramasen Israel wiwiin maun, fokun ngeni chokewe resap eti maun me lom. \v 3 Ikkei ir chon ekewe mwü mi nonometiu: ekewe limman samolun Filistia me ekewe chon Kanaan meinisin, ekewe chon Siton me chon Hiw mi nom won ewe chuk Lepanon, seni ewe chuk Paal-hermon tori ewe al a ale ngeni Hamat. \v 4 Chon ekei mwü ra chök nonometiu pwe chon Israel repwe sosot rer, pwe epwe pwä ika ra aleasochisi än ewe Samol mi Lapalap kewe allük Moses a ngeni ar kewe lewo. \v 5 Iei mine ekewe aramasen Israel ra nonom lein ekewe chon Kanaan, chon Hit, chon Amor, chon Peris, chon Hiw me chon Jepus. \v 6 Iwe, ekewe chon Israel ra angei nöür kewe föpwül pwe pwülüer, nge ra apwüpwülüa nöür föpwül ngeni nöün chon ekewe mwü alüal, ra pwal fel ngeni ar kewe kot. \s1 Otniel a amanaua Israel seni Kusan-risataim \sr 3.7-11 \p \v 7 Iwe, ekewe chon Israel ra manlükala ewe Samol mi Lapalap ar we Kot. Ra föri mine a ngau me fän mesan o fel ngeni ekewe anü Paal me Astarot. \v 8 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a song ngeni ekewe chon Israel o asechirela ngeni Kusan-risataim ewe kingen Mesopotamia. Iwe, ekewe aramasen Israel ra angang ngeni Kusan-risataim lon ükükün walu ier. \v 9 Nge lupwen ekewe aramasen Israel ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap, a filätä eman chon amanau fän iter, pwe epwe amanaueer. Iwe, iten ätei Otniel nöün Kenas we mwän, nge Kenas pwin Kalep kükün. \v 10 Iwe, Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Otniel pwe a soukapwüngün Israel. A feila maun, nge ewe Samol mi Lapalap a atolonga Kusan-risataim ewe kingen Mesopotamia fän nemenian, pwe a akufu. \v 11 Iei mine a wor kinamwe lon ewe fanü lon ükükün faik ier. Mürin, Otniel nöün Kenas we mwän a mäla. \s1 Ehut a amanaua Israel seni chon Moap \sr 3.12-30 \p \v 12 Iwe, ekewe aramasen Israel ra pwal förisefäli mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap. Iei mine ewe Samol mi Lapalap a apöchöküla Eklon ewe kingen Moap, pwe a ü ngeni chon Israel. \v 13 Eklon a amwichato ren ekewe chon Amon me chon Amalek. Ra feila maun ngeni chon Israel o akufuur. Ra liapeni ewe telinimw Jeriko, ia a wor irä palm ie. \v 14 Iwe, ekewe aramasen Israel ra angang ngeni Eklon ewe kingen Moap lon ükükün engol me walu ier. \p \v 15 Mürin, ekewe aramasen Israel ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge i a filätä eman chon amanau fän iter itan Ehut nöün Kera we mwän, eman re Peniamin. Nge Ehut eman tamöng. Iwe, ekewe aramasen Israel ra tini ngeni Ehut ar takises ngeni Eklon ewe kingen Moap. \v 16 Nge Ehut a föri fän itan efoch ketilas mi ken me rüepek ükükün langataman eu esop fiit o rietä won pelifichin wänükün me fän üfan. \v 17 Mürin a uwala ngeni Eklon ewe kingen Moap ewe takises. Nge Eklon eman mwän mi fokun kitinup. \v 18 Iwe, lupwen Ehut a wes me ngeni Eklon ewe takises, a tinala ekewe aramas mi wisen uwei ewe takises, pwe repwe liwinla. \v 19 Püsi i a pwal etiir tori ekewe fau mi fal arun Kilkal. Mürin a kul o liwiniti Eklon. Iwe, a üreni Eklon, “Mi wor eu pworaus monomon ngonuk king.” Mürin, ewe king a üreni nöün kewe chon angang pwe repwe towu. Iwe, ir meinisin ra towu seni fän mesan. \v 20 Iwe, Ehut a kan ngeni ewe king, lupwen i chök a mot lon rumwan mi apatapat won ewe imw o üreni, “Mi wor eu pworaus fän itom seni Kot.” Iwe, ewe king a ütä seni lenian. \v 21 Mürin Ehut a angetiu won pöüimöngün, a angei nöün ketilas seni won pelifichin wänükün o posu ngeni luken ewe king. \v 22 Iwe, pachen ewe ketilas a kokolong, pwe ewe kiris a pwölüela ewe ketilas, pun Ehut esap üttawu ewe ketilas me lon luken Eklon. Iwe, limengauan a towu. \v 23 Mürin, Ehut a towu seni ewe rumwen won, a apüngala ekewe asam o lokuniir. \p \v 24 Iwe, mürin än Ehut feila, ekewe chon angang ra feito. Nge lupwen ra küna pwe asamen ewe rumwen won ra lok, ra ekieki pwe a feila lon ewe lenien ngasala lon rumwan mi apatapat. \v 25 Iwe, ra witiwit fansoun langatam tori resap chüen silei met repwe ekieki. Nge lupwen ewe king esap fokun suki ekewe asam, ra angei ki o sukiir. Iwe, ra küna pwe ar samol a kon lon ewe rum, nge a mäla. \p \v 26 Lupwen ekewe chon angang ra witiwit, Ehut a süla, a pwerela pekilan ekewe fau mi fal o süla tori Seira. \v 27 Nge lupwen a tori won chukuchukutän ewe fanü Efraim, a ettiki ewe rappwa pwe ekewe re Israel repwe mwicheto ren, pwe repwe maun. Mürin, ra etatiu Ehut seni won ewe fanü mi chukuchukutä, nge i a akom mwer. \v 28 Iwe, a üreniir, “Oupwe tapweto müri, pun ewe Samol mi Lapalapa atolonga ekewe chon Moap mi oputakemi fän nemeniemi.” Iei mine ra tapwetiu mürin o liapeni ekewe petepeeten ewe chanpupu Jortan, ia ekewe chon Moap ra pwepwer ie. Iwe, resap mwüt ngeni eman aramas pwe epwe pwerela pekila. \v 29 Lon ewe fansoun ra niela ina epwe ükükün engol ngeröü sounfiun Moap, ir meinisin mwän mi pöchökül o inisöch. Esap wor eman a tongeni süla. \v 30 Iwe, lon ena rän Moap a tolong fän nemenien Israel, nge a wor kinamwe lon ewe fanü Israel lon ükükün walik ier. \s1 Samkar a amanaua chon Israel seni chon Filistia \sr 3.31 \p \v 31 Mürin Ehut, Samkar nöün Anat we mwän a filitä. Iwe, i a amanaua chon Israel ren an niela ükükün wonopükü chon Filistia ren efoch wichiwichin kow. \c 4 \s1 Tepora me Parak ra akufu Sisera \sr 4.1-24 \p \v 1 Mürin än Ehut mäla, ekewe aramasen Israel ra pwal förisefäli mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap. \v 2 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a asechirela ngeni Japin ewe kingen Kanaan mi nemenem lon Hasor. Iwe, ewe samolun nöün mwichen sounfiu itan Sisera, a imweimw lon Haroset-hakoim. \v 3 A wor ükükün tiupükü wän Sisera woken mi för seni mächä. Iwe, a fokun ariaföüü chon Israel lon ükükün rüe ier. Mürin, ekewe chon Israel ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap pwe epwe alisiir. \p \v 4 Lon ena fansoun Tepora ewe soufos fefin pwülüen Lapitot a soukapwüngün Israel. \v 5 Iwe, neminewe a soun momot fän efoch irä palm mi nom lefilen Rama me Petel won chukuchukutän ewe fanü Efraim. Iwe, ekewe aramasen Israel ra feito ren pwe epwe eäni ar kapwüng. \v 6 Lon eu rän, Tepora a titi Parak nöün Apinoam we mwän seni Ketes mi nom lon Naftali. Iwe, a üreni Parak, “Ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel a allük ngonuk, ‘Kopwe feila o amwichafengeni ükükün engol ngeröü mwän seni ekewe ainangen Naftali me Sepulon o emwenirela ngeni ewe chuk Tapor. \v 7 Üpwe panawu Sisera ewe samolun nöün Japin sounfiu. Epwe churuk me arun ewe chanpupu Kison fiti wan woken me nöün sounfiu. Iwe, üpwe föri met kopwe akufu ren.’” \v 8 Mürin, Parak a üreni Tepora, “Are en kopwe etiei, üpwe feila. Nge are kosap etiei, üsap feila.” \v 9 Iwe, Tepora a üra, “Üpwe fokun etuk. Nge ei sokun lapalap ka eäni, kosap ling ren, pun ewe Samol mi Lapalap epwe atolonga Sisera lepöün eman fefin.” Mürin, Tepora a ütä o eti Parak tori Ketes. \v 10 Iwe, Parak a amwichato chon ewe ainangen Sepulon me Naftali lon Ketes, nge ükükün engol ngeröü mwän ra tapwela mürin, pwal Tepora a eti. \p \v 11 Nge Heper ewe re Ken a imwü seni chon Ken ekewe mwirimwirin Hopap semen pwülüen Moses. Iwe, a aüetä imwan imw mangaku arun ewe irä ook lon Sananim, arap ngeni Ketes. \p \v 12 Iwe, lupwen Sisera a rongorong pwe Parak nöün Apinoam we mwän a feitä won ewe chuk Tapor, \v 13 a titi wan kewe woken meinisin ükükün tiupükü woken seni mächä, pwal nöün sounfiu meinisin mi nom fän nemenian, pwe repwe feila seni Haroset-hakoim tori ewe chanpupu Kison. \v 14 Mürin, Tepora a üreni Parak, “Kopwe feila. Pun iei ewe rän ewe Samol mi Lapalap a awinnok lon pwe kopwe akufu Sisera. Ifa usun, ewe Samol mi Lapalap esap akom mwom?” Iei mine Parak a feitiu seni ewe chuk Tapor, nge engol ngeröü mwän ra tapwela mürin. \v 15 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a eniwa Sisera me nöün sounfiu meinisin mi wawa woken, lupwen Parak a maun ngeniir. Mürin, Sisera a tötiu seni wan woken o süla. \v 16 Nge Parak a tapweri ekewe woken me ekewe sounfiu tori Haroset-hakoim. Iwe, nöün Sisera sounfiu ra mäla meinisin ren ketilas. Esap wor eman a chüen manau. \p \v 17 Nge Sisera a sü ngeni imwen Jael pwülüen Heper ewe re Ken. Pun mi wor kinamwe lefilen Japin ewe kingen Hasor me ewe familien Heper ewe re Ken. \v 18 Iwe, Jael a towu seni imwan pwe epwe churi Sisera. A üreni, “Kopwe pwereto, ai samol, kopwe pwereto rei, nge kosap niuokus.” Iei mine a pwere ngeni o tolong lon ewe imw. Nge Jael a pwölüela fän echö planket. \v 19 Iwe, Sisera a üreni, “Kose mochen kopwe ngeniei ekis koluk pwe üpwe ünümi, pun üa kaka.” Nge neminewe a suki ewe lenien milik o aünü ngeni. Mürin a pwal pwölüela. \v 20 Nge Sisera a üreni Jael, “Kopwe ütä leasamalapen ewe imw, nge are eman aramas epwe feito o aisinuk ika eman a nom ikei, kopwe üreni, ‘Ap.’” \v 21 Mürin Jael pwülüen Heper a angei efoch chüfölün imw me efoch ama, a anifelong ren lupwen a kon o möürüchou ren an malülü, a amaanätiu ewe chuföl won esen mongön tori a pweretiu lepwül. Iwe, Sisera a mäla. \p \v 22 Lupwen Parak a tapweri Sisera, a tori imwen Jael. Neminewe a towu seni imwan pwe epwe churi. Iwe, a üreni, “Kopwe etto, üpwe apii ngonuk ewe mwän ka kütta.” Iei mine Parak a tolong lon imwan. Ikenan a küna Sisera a kon o mäla, nge efoch chüfölün imw a fotolong won esen mongön. \p \v 23 Lon ewe ränin, Kot a mwüt ngeni ekewe aramasen Israel pwe repwe akufu Japin ewe kingen Kanaan. \v 24 Iwe, ekewe aramasen Israel ra chök pöchökülela ngeni Japin ewe kingen Kanaan tori ra wesewesen niela. \c 5 \s1 Än Tepora me Parak köl \sr 5.1-31 \p \v 1 Iwe, lon ewe ränin, Tepora me Parak nöün Apinoam we mwän ra köl ei köl: \q1 \v 2 “Sipwe mwareiti ewe Samol mi Lapalap \q1 fän iten ekewe souemwen mi emweni chon Israel, \q1 fän iten ekewe aramas mi fangala inisir ren mochenin letiper. \b \q1 \v 3 Oupwe rongorong ämi king, \q1 oupwe aü selingemi ämi samol, \q1 üpwe köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, \q1 üpwe kölün mwareiti ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel. \b \q1 \v 4 Lupwen ka feila seni ewe chuk Seir, en Samol mi Lapalap, \q1 lupwen ka karis seni ewe fanü Etom, \q1 fanüfan a chechech o läng a apüngätiu üt, \q1 ewer, ekewe kuchu ra apüngätiu koluk. \q1 \v 5 Ekewe chuk ra chechech fän mesen ewe Samol mi Lapalap, \q1 ewe chuk Sinai a chechech fän mesen ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel. \x + \xo 5.5 \xt Eks 19.18\x* \p \v 6 Lon ränin Samkar nöün Anat we mwän, \q1 lon ränin Jael \q1 ekewe mwichen aramas me man mi sai resap chüen sai, \q1 nge ekewe chon sai ra fetal won al mi chökis. \q1 \v 7 Ekewe sop lon Israel ra pön, ewer, \q1 ra pön tori en Tepora ka ütä, \q1 ka ütä pwe kopwe eman inelap lon Israel. \q1 \v 8 Lupwen chon Israel ra filätä ekewe kot mi fö, \q1 maun a tolong lon fanüer. \q1 Ifa usun, a wor ren faik ngeröü sounfiun Israel \q1 tittin maun ika siles? \q1 \v 9 Lelukei a pwapwa ren ekewe meilapen Israel, \q1 pwal ren ekewe aramas mi fangala inisir ren mochenin letiper. \q1 Sipwe mwareiti ewe Samol mi Lapalap. \b \q1 \v 10 Ämi mi wawa aas mi pwechepwech, \q1 ämi mi mot lon planket mi fokun mürina, \q1 pwal ämi mi fetal won al, oupwe köl. \q1 \v 11 Oupwe aüseling tikin musik arun ekewe chönüttu. \q1 Ikenan ra kakapasen mwareiti än ewe Samol mi Lapalap föför mi pwüng, \q1 an pwora me win lon ekewe sop lon Israel. \q1 Mürin, nöün ewe Samol mi Lapalap aramas ra karisitiu ngeni asamalapen ar kewe telinimw. \b \q1 \v 12 Kopwe pwätä, kopwe pwätä en Tepora. \q1 Kopwe pwätä, kopwe pwätä o chietä echö köl. \q1 Kopwe ütä, en Parak nöün Apinoam we mwän, \q1 kopwe emwenala noum kewe chon oola. \q1 \v 13 Ekewe lusun aramas tekia ra karisitiu, \q1 nöün ewe Samol mi Lapalap aramas ra karisitiu rei pwe repwe maun ngeni ekewe chon pwora. \q1 \v 14 Ra feitiu seni ewe fanü Efraim, \q1 ir chokewe mi nonom lon fanüen chon Amalek, \q1 nge chon ewe ainangen Peniamin ra tapweto müriir. \q1 Iwe, ekewe meilap ra karisitiu seni Makir, \q1 nge chokewe mi nemenem ra karisitiu seni Sepulon. \q1 \v 15 Ekewe samol seni chon ewe ainangen Isakar ra eti Tepora. \q1 Ewer, chon ewe ainangen Isakar ra eti Parak. \q1 Ra sätiu mürin lon ewe lemol. \q1 Nge chon ewe ainangen Rupen ra kakapasfengen \q1 usun met repwe föri. \q1 \v 16 Pwota oua chök nonom lon ekewe lenien sip \q1 pwe oupwe rongorong tikin aangün fän iten ekewe pwiin sip? \q1 Ewer, chon ewe ainangen Rupen ra kakapasfengen \q1 usun met repwe föri. \q1 \v 17 Chon ewe ainangen Kat ra chök nonom peliötiuen ewe chanpupu Jortan. \q1 Nge pwota chon ewe ainangen Tan ra chök nonom ren ekewe sip? \q1 Pwal chon ewe ainangen Aser ra chök nonom aroset \q1 lon ekewe lenien ilen sip. \q1 \v 18 Nge ekewe aramasen Sepulon me Naftali \q1 ra fangala manauer lon feiengauen mäla lon ekewe lenien wiirasen maun mi tekia. \b \q1 \v 19 Ekewe king ra feito o maun. \q1 Ekewe kingen Kanaan ra maun me lon Taanak arun ekewe kolukun Mekito. \q1 Nge esap wor liaper silifer. \q1 \v 20 Ekewe fün läng ra maun, \q1 ekewe fü mi mwökütfeil ra maun ngeni Sisera. \q1 \v 21 Pupun ewe chanpupu Kison a opurela, \q1 pupun ewe chanpupu Kison mi pumong. \q1 Üpwe kakaris fän pöchökül. \b \q1 \v 22 Mürin, chopuchopun pechen ekewe oris ra chopumong ren ar sässä, \q1 pokiten chon wawa ra süsüla. \p \v 23 ‘Oupwe anümamaua chon ewe telinimw Meros,’ nöün ewe Samol mi Lapalap chon läng a apasa. \q1 ‘Oupwe fokun anümamaueer, pun resap feito pwe repwe alisi ewe Samol mi Lapalap \q1 le maun ngeni ekewe chon pwora.’ \b \q1 \v 24 Iwe, epwe fokun feiöch Jael \q1 pwülüen Heper ewe re Ken, \q1 epwe fokun feiöch me lein ekewe fefin mi imweimw lon imw mangaku. \q1 \v 25 Sisera a tüngor seni koluk, nge neminewe a ngeni milik, \q1 a uwato ren soon milik lon eu sepien samol. \q1 \v 26 A angei ewe chüfölün imw, \q1 a pwal angei ewe ama won pöüifichin. \q1 Iwe, a amaani Sisera o amökkü möküran, \q1 a posu o atatakisi esen mongön. \q1 \v 27 Sisera a mwörürütiu, \q1 a turula arun pechen neminewe. \q1 A mwörürütiu arun pechen o turula, \q1 nge ewe ia a turula ie, ikenan a mäla. \b \q1 \v 28 Iwe, inen Sisera a nennewu lefichen asammwachon imwan, \q1 a nennewu me lon ewe asammwacho o urä, \q1 ‘Pwota wän Sisera woken a mang le feito? \q1 Pwota chopuchopun pechen orisin wan woken resamwo chopuchoputo?’ \q1 \v 29 Nge eman me lein ekewe finesamol mi fokun tipachem a pälüeni, \q1 ewer, a püsin pälüeni an kapas ais, \q1 \v 30 ‘Ifa usun, resap küna o aineti liaper? \q1 Iteiten eman me eman sounfiu epwe angei eman föpwül ika ruoman. \q1 Ra liapeni mangaku mi anüepat fän iten Sisera, \q1 ra liapeni mangaku mi anüepat o chü, \q1 ruachö mangaku mi anüepat o chü fän iten üei.’ \b \q1 \v 31 Ai Samol mi Lapalap, iei usun repwe rosola chon oputom meinisin. \q1 Nge chokewe mi echenuk repwe usun chök akkar, lupwen a tötä fän lingan.” \q1 Iwe, a wor kinamwe lon ewe fanü lon ükükün faik ier. \c 6 \s1 Kition a kö me ren Kot \sr 6.1-40 \p \v 1 Iwe, ekewe aramasen Israel ra pwal föri mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap. Iei mine a atolongeer fän nemenien chon Mitian lon ükükün fisu ier. \v 2 Nge chon Mitian ra fokun nemenemengau ngeniir. Iei mine ekewe aramasen Israel ra opolong lon ekewe pwang mi nom won ekewe chuk, lon ekewe föimw, pwal lon ekewe leni mi pöchökül. \v 3 Pun iteiten fansoun ekewe chon Israel ra fotuki föün irä, ekewe chon Mitian, chon Amalek me ekewe aramas mi nom ötiu ra feito o maun ngeniir. \v 4 Iwe, ra asoi fanüer o ataela mine a märitä me won tori ünükün Kasa. Ra pwal angei nöür sip me kow me aas meinisin, nge resap likiti och fän iten chon Israel, pwe repwe manau seni. \v 5 Pun ra feito fiti nöür man me imwer imw mangaku, usun epwi pwiin lifichimas. Iwe, esap wor eman a tongeni aleaniir me nöür kamel. Iei mine ewe fanü a tala, lupwen ra tolong lon. \v 6 Iwe, chon Israel ra fokun mwelele pokiten chon Mitian. Iei mine ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap pwe epwe alisiir. \p \v 7 Lupwen ekewe aramasen Israel ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap pokiten ekewe chon Mitian, \v 8 ewe Samol mi Lapalap a tinala rer eman soufos. Iwe, a üreniir, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel: Üa emwenikemiiwu seni Isip, ewe leni ia ra nöünikemi amanau ie. \v 9 Üa angasakemi seni chon Isip, pwal seni chokewe mi ariaföüükemi lon ei fanü. Üa asürela me mwemi o ngenikemi fanüer. \v 10 Iwe, üa ürenikemi, ‘Ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. Ousap fel ngeni än chon Amor kewe kot, ir chokewe oua fen nonom lon fanüer.’ Nge ämi ousap aüselinga aloi.” \p \v 11 Mürin, nöün ewe Samol mi Lapalap chon läng a feito Ofra o mottiu fän ewe irä ook än Joas seni ewe eterekesin Apieser. Nge Kition nöün we mwän a wichiwich umwun wiich lon ewe lenien üchüch wain, pun a aopala seni chon Mitian. \v 12 Iwe, nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a pwä ngeni Kition o üreni, “Ewe Samol mi Lapalap a etuk, en sounfiu mi pwora.” \v 13 Nge Kition a üreni, “Ai Samol, ika ewe Samol mi Lapalap a wesewesen etikem, pwota a fis ngenikem ekewe mettoch? Nge ikafa ekewe föför mi amwarar aia rong seni semelapem kewe, lupwen ra apworausa ngenikem usun än ewe Samol mi Lapalap emwenirewu seni Isip? Nge iei ewe Samol mi Lapalap a pöütikeemila o asechikeemilong lepöün chon Mitian.” \v 14 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kul ngeni o üreni, “Kopwe feila lon om na pöchökül o angasala chon Israel seni lepöün chon Mitian. Ngang üa tinukela.” \v 15 Nge Kition a üreni, “Ai Samol, epwe ifa usun ai üpwe tongeni amanaua chon Israel? Nengeni, ai eterekes a chokükün seni meinisin lon ewe ainangen Manasa, nge ngang ese wor manei lon ai famili.” \v 16 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni, “Ngang üpwe etuk, nge en kopwe akufu chon Mitian usun chök om kopwe akufu eman chök aramas.” \v 17 Nge Kition a üreni, “Are üa küna ümöümöch me reöm, kopwe pwäri ngeniei eu asisil, pwe üpwe silei pwe en ai Samol mi Lapalap ka fos ngeniei. \v 18 Üa tüngor ngonuk pwe kosap feila seni ikei tori üpwe liwinto reöm o uwato ai asoren mongö ngonuk.” Iwe, a üreni, “Üpwe nonom ikei tori kopwe liwinto.” \p \v 19 Iwe, Kition a liwinla leimwan o amolätä eman apanen kuuch, pwal pilawa esap wor iis lon seni ilik paun pilawa mi amas. Mürin, a iseis ewe fituk lon eu pasikit, nge setin a anomu lon eu nape o uweerela ren ewe chon läng mi nom fän ewe irä ook. \v 20 Iwe, nöün Kot we chon läng a üreni, “Kopwe angei ewe fituk me ewe pilawa esap wor iis lon o iseniir won ei achau, kopwe pwal ninätiu wor setin ewe.” Iwe, a föri iei usun. \v 21 Mürin, nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a aitiewu wokun mi nom lepöün o tiki ngeni ewe fituk me ewe pilawa esap wor iis lon. Iwe, a küütä ekkei seni ewe achau o kenala ewe fituk me ewe pilawa. Mürin, ewe chon läng a morukola seni fän mesan. \v 22 Nge lupwen Kition a mefi pwe i nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng, a üra, “Ai Samol me ai Kot, osupwangei, pun iei üa küna noum we chon läng ren mesei.” \v 23 Ewe Samol mi Lapalap a üreni, “Kinamwe epwe toruk. Kosap niuokus, pun kosap mäla.” \v 24 Mürin, Kition a senätä eu rongen asor ngeni ewe Samol mi Lapalap ikenan o aita ngeni: Ewe Samol mi Lapalap i ewe Koten kinamwe. Iwe, tori ikenai ei rongen asor a chüen nom lon Ofra lon fanüen chon ewe eterekesin Apieser. \p \v 25 Iwe, lon ewe pwinin ewe Samol mi Lapalap a üreni Kition, “Kopwe angei nöün semom ätemwänin kow, ewe aruomanün ätemwänin kow fisu ierin o ataela än semom rongen asor fän iten ewe anü Paal. Kopwe pwal pöküetiu uluulun ewe anüfefin Asera mi nom ünükün. \v 26 Kopwe senätä eu rongen asor ngeni ewe Samol mi Lapalap om we Kot won ungen ewe leni mi pöchökül o atettelöchü föün. Mürin kopwe angei ewe aruomanün ätemwänin kow o eäni asoren kek, nge kopwe eäni mwüch uluulun ewe anüfefin Asera kopwe pöküetiu.” \v 27 Iei mine Kition a filätä engol mwän seni lein nöün chon angang o föri usun mine ewe Samol mi Lapalap a üreni. Iwe, a föri lepwin, nge sap lerän, pun a niuokusiti an famili me mwänin ewe telinimw. \p \v 28 Iwe, lupwen mwänin ewe telinimw ra pwätä lesosorusich, ra küna pwe ewe rongen asor fän iten ewe anü Paal a tala, nge uluulun ewe anüfefin Asera mi nom ünükün a pöküpökütiu. Iwe, ewe aruomanün ätemwänin kow a fen kek won ewe rongen asor mi sesetä. \v 29 Iwe, ra kapasfengen lefiler, “Iö a föri ei sokun?” Nge mürin ar alewoi o akais ra apasa, “Kition nöün Joas we mwän a föri ei.” \v 30 Mürin, mwänin ewe telinimw ra üreni Joas, “Kopwe emwenawu noum we mwän pwe aipwe niela, pun a ataela ewe rongen asor fän iten ewe anü Paal o pöküetiu uluulun ewe anüfefin Asera mi nom ünükün.” \v 31 Nge Joas a kapas ngeni chokewe meinisin mi ütä ünükün fän ar song, “Ifa usun, ämi oua mochen fiu fän iten ewe anü Paal? Ika oua mochen peni? Iö epwe fiu fän iten ewe anü Paal epwe ninnila lesosorun lesor. Are Paal eman kot, epwe püsin fiu fän itan, pun an rongen asor a kata.” \v 32 Iwe, lon ena ränin ra aita ngeni Kition Jerupaal \f + \fr 6.32 \ft Jerupaal wewen Paal epwe püsin fiu fän itan\f*, pun ra apasa, “Likiti ngeni ewe anü Paal pwe epwe püsin fiu ngeni Kition, pokiten a ataela an rongen asor.” \p \v 33 Mürin, ekewe chon Mitian meinisin, ekewe chon Amalek me ekewe aramas mi nom ötiu ra chufengen, ra pwereto pekiton ewe chanpupu Jortan o nonom lon ewe lemolun Jesreel. \v 34 Nge Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Kition. Iwe, a ettiki eu rappwa, pwe chon ewe eterekesin Apieser repwe rong o tapwela mürin. \v 35 Iwe, Kition a tinala chon künö lemenen ewe fanü Manasa. Nge chon ewe ainangen Manasa ra rong ewe kö o tapwela mürin. Kition a pwal tinala chon künö ren chon ekewe ainangen Aser, Sepulon me Naftali. Iwe, pwal ir ra feila pwe repwe chu ngeniir. \p \v 36 Mürin, Kition a üreni Kot, “Are en kopwe angasa Israel rei, usun ka fen apasa, \v 37 nengeni, iei üa isenätiu och ülöülen sip won ewe lenien wichiwich umwun wiich. Are epwe wor amurenipwin won ewe ülöülen sip echök, nge won unusen ewe pwül epwe pwasapwas, mürin üpwe silei pwe en kopwe angasa Israel rei, usun ka fen apasa.” \v 38 Iwe, a fis iei usun. Lupwen Kition a pwätä lesosorusichin sorotän ewe rän, a unguti ewe ülöülen sip, nge ükükün ewe koluk a ungutawu seni a aura eu sepi. \v 39 Mürin, Kition a üreni Kot, “Kose mochen kosap song ngeniei, nge kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe pwal kapas fän eu. Kose mochen mwüt ngeniei pwe üpwe föri pwal eu sosot ren ei ülöülen sip. Üa tüngor pwe epwe pwasapwas won ewe chök ülöülen sip, nge won unusen ewe pwül epwe chöchön ren amurenipwin.” \v 40 Iwe, Kot a föri iei usun lon ewe pwinin. Pun won ewe ülöülen sip a pwasapwas, nge won unusen ewe pwül a chöchön ren amurenipwin. \c 7 \s1 Nöün Kition sounfiu ra akufu chon Mitian \sr 7.1–8.3 \p \v 1 Mürin, Jerupaal, iei i Kition me ekewe aramas meinisin mi eti, ra pwätä lesosorusich, ra feila o nonom ünükün ewe puächen koluk lon Harot. Nge lenien chon Mitian a nom peliefengir ren ewe chukuchukutän More lon ewe lemol. \p \v 2 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Kition, “Ekei aramas mi etuk ra kon chomong me rei, pwe üpwe föri pwe ekewe chon Mitian repwe kuf rer. Pun chon Israel repwe tunosikesik ngeniei o üra pwe ra püsin amanaueer ren ar pöchökül. \v 3 Iei mine kopwe asilefeili ei pworaus lein ekewe aramas, ‘Iö me leimi a niuokus o chechech epwe liwin me won ei chuk Kiliat o liwiniti lenian.’” Iwe, rüe me ruungeröü mwän ra liwin, nge engol ngeröü ra chüen nom. \x + \xo 7.3 \xt Tut 20.8\x* \p \v 4 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni Kition, “Ekei aramas ra chüen kon chomong. Kopwe emweniretiu ren ewe koluk, nge ngang üpwe aimwürela fän itom ikenan. Are üpwe ürenuk, ‘Ei mwän epwe etuk,’ ätewe epwe etuk. Nge are üpwe ürenuk, ‘Ei mwän esap etuk,’ ätewe esap etuk.” \v 5 Iei mine Kition a emwenätiu ekewe aramas ren ewe koluk. Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni, “Iteiten eman me eman mi üfi koluk ngeni pöün o mitiri usun eman kolak a mitiri koluk, kopwe aimwüela. Nge ekewe mi fotopwäsuk le ün, repwe pwal imwüla.” \v 6 Iwe, iteiten chokewe mi mitiri koluk seni lepöür ükükün ülüpükü mwän. Nge ekewe lusun meinisin ra fotopwäsuk le ün. \v 7 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Kition, “Ren ekewe ülüpükü mwän mi mitiri ewe koluk üpwe amanauakemi o föri pwe ekewe chon Mitian repwe kuf rer. Nge ekewe lusun meinisin repwe en me liwiniti lenian.” \v 8 Iwe, Kition a tinala ekewe lusun chon Israel ngeni en me lenian, nge ekewe ülüpükü mwän a amwöchüretiu. Ir ätekewe mi angei seni chiener kewe mi liwin pisekir me nöür kewe rappwa. Iwe, lenien ekewe chon Mitian a nom fan lon ewe lemol. \p \v 9 Lon ewe chök pwinin ewe Samol mi Lapalap a üreni Kition, “Kopwe pwätä o feitiu lon lenien chon Mitian pwe kopwe maun ngeniir, pun üpwe föri met kopwe akufuur ren. \v 10 Nge are ka niuokus le feitiu, Pura noum we chon angang epwe etuketiu. \v 11 Iwe, kopwe rongorong mine repwe üra, mürin kopwe pwora le feitiu o maun ngeni ewe leni.” Mürin, Kition me Pura nöün chon angang ra feitiu ren ewe lenien mamas än ekewe sounfiu. \v 12 Iwe, ekewe chon Mitian me chon Amalek, pwal ekewe aramas meinisin seni ötiu ra nom lon ewe lemol, usun epwi pwiin lifichimas ren chomongur. Nge nöür kamel ese lea, pun ra usun chök föün pien aroset. \v 13 Lupwen Kition a feito, a rong pwe eman mwän a apworausa ngeni chienan we an tan. A üreni, “Üa eäni eu tan pwe üa küna eföü pilawa seni parli a sokopenelong lon leniach. A küw eu imw mangaku pwe a turutiu o tala.” \v 14 Nge chienan a üreni, “Ei a pwärätä pwe iei fokun nöün Kition we ketilas, i nöün Joas we mwän, eman re Israel. Esor och wewen lükün. Kot a mwüt ngeni Kition pwe epwe akufu ewe mwicheichen sounfiun Mitian meinisin.” \p \v 15 Iwe, lupwen Kition a rong ei tan me wewen, a fel ngeni Kot. Iwe, a liwinla ren lenien chon Israel o üreniir, “Oupwe pwätä, pun ewe Samol mi Lapalap a mwüt ngenikich pwe sipwe akufu ewe mwicheichen sounfiun Mitian.” \v 16 Iwe, a ineti ekewe ülüpükü mwän lon ülüngat mwich, a pwal ngeniir meinisin rappwa me pör mi pön, nge a wor töl lon ekewe pör. \v 17 Iwe, a üreniir, “Oupwe nenengeniei o föri usun mine üa föri. Lupwen üpwe tori ororun lenier, oupwe chök föri usun mine üa föri. \v 18 Lupwen aipwe ettiki nöüm rappwa, äm me chokewe mi etiei, pwal ämi oupwe ettiki nöümi kewe rappwa pwelin ünükün ewe lenien sounfiu o arukak, ‘Fän iten ewe Samol mi Lapalap, pwal fän iten Kition.’” \v 19 Iwe, Kition me ekewe ipükü mwän mi eti ra tori ororun ewes leni, lupwen fansoun lepoputän aruuen akasiwilin chon mas lukenipwin. Ekewe sounfiu ra chök kärän popuetä le mas. Mürin, ra ettiki nöür kewe rappwa o amökkü ekewe pör mi nom lepöür. \v 20 Iwe, ekewe ruu mwich ra pwal ettiki nöür kewe rappwa o amökkü ekewe pör. Lon pöüimöngür ra amwöchü ekewe töl, nge lon pöüifichir ra amwöchü nöür kewe rappwa o kökkö, “Ewe ketilas fän iten ewe Samol mi Lapalap, pwal fän iten Kition.” \v 21 Ra ütä eman me eman lon pwelin ünükün lenien ekewe sounfiun Mitian. Nge ekewe sounfiun Mitian meinisin ra ssä, ra puchör o süla. \v 22 Nge lupwen ekewe re Israel ra ettiki nöür kewe ülüpükü rappwa, ewe Samol mi Lapalap a föri pwe iteiten eman me eman sounfiun Mitian a fiu ngeni püsin chienan. Iwe, ewe mwichen sounfiu a süla tori Petsita sasape ngeni Serera, pwal tori ewe kiännin Apel-mehola arun Tappat. \v 23 Mürin, ra enieto ekewe re Israel seni ekewe ainangen Naftali me Aser, pwal unusen ewe ainangen Manasa. Iwe, ra feito o tapweri ekewe chon Mitian. \p \v 24 Iwe, Kition a tinala chon künö ren ekewe aramas mi nom lemenen ewe chukuchukutän Efraim, pwe repwe üreniir, “Oupwe feitiu o maun ngeni ekewe chon Mitian. Oupwe tokumweer o elliapa ekewe koluk tori Pet-para, pwal ewe chanpupu Jortan, pwe chon Mitian resap tongeni pwerela pekila.” Iei mine ekewe re Efraim meinisin mi kököto ngeni ewe maun ra feito o liapeni ekewe koluk tori Pet-para, pwal ewe chanpupu Jortan. \v 25 Ra pwal liapeni ekewe ruoman samolun Mitian iter Orep me Seep. Iwe, ra niela Orep me ren ewe achau lon Orep, nge Seep ra niela me ren ewe lenien üchüch wain lon Seep. Mürin ra tapweri ekewe chon Mitian, o uwato möküren Orep me Seep ren Kition ötiuen ewe chanpupu Jortan. \c 8 \p \v 1 Mürin, ekewe re Efraim ra üreni Kition, “Pwota ka föri ei ngenikem pwe kosap körikem, lupwen ka feila maun ngeni chon Mitian?” Iwe, ra fokun anini ngeni. \v 2 Nge Kition a üreniir, “Met ngang üa föri epwe fen nönnö ngeni mine ämi oua föri? Ifa usun, esap mürina rusien chon Efraim föün irän wain mürin fansoun räs, lap seni resin föün irän wain än chon ewe eterekesin Apieser? \v 3 Kot a fangelong lepöümi ekewe samolun Mitian iter Orep me Seep. Met ngang üa tongeni föri epwe fen nönnö ngeni mine ämi oua föri?” Mürin an üreniir ekei kapas, ar song a kisikisitiu. \s1 Kition a liapeni ekewe kingen Mitian \sr 8.4-21 \p \v 4 Iwe, Kition me ekewe ülüpükü mwän mi eti ra tori ewe chanpupu Jortan o pwerela pekilan. Ra malülü, nge ra chök tapweriir. \v 5 Lupwen ra tori Sukot, Kition a üreni mwänin ewe telinimw, “Ouse mochen oupwe ngeni nei kei sounfiu ekoch fochun pilawa. Ra fokun malülü, nge ngang üa chüen mochen tapweri ekewe kingen Mitian iter Sepa me Salmuna.” \x + \xo 8.5 \xt Kölf 83.11\x* \v 6 Nge ekewe meilapen Sukot ra apasa, “Ifa usun, ka fen liapeni Sepa me Salmuna, ina äm aipwe wisen ngeni noum kewe sounfiu pilawa?” \v 7 Mürin, Kition a üreniir, “Iwe, ina. Lupwen ewe Samol mi Lapalap epwe mwüt ngeniei pwe üpwe liapeni Sepa me Salmuna, üpwe atatakisi fitukemi ngeni ekewe iräfölüföl seni lon fanüapö, pwal ngeni ekewe nikouloul.” \v 8 Iwe, seni ikenan Kition a feitä Penuel o kapas ngeni ekewe re Penuel ekewe chök kapas. Nge ir ra pwal pälüeni usun chök än ekewe re Sukot pälüen. \v 9 Iei mine Kition a üreni ekewe re Penuel, “Lupwen üpwe liwinto fän kinamwe, üpwe atai ei imw tekia.” \p \v 10 Iwe, Sepa me Salmuna ra nom Karkor ren nöür sounfiu, ina epwe ükükün engol me limungeröü mwän, ikkei ir lusun ewe mwichen sounfiu seni ötiu. Pun ra mäla ükükün ipükü rüe ngeröü sounfiu mi sile maun won ketilas. \v 11 Iwe, Kition a feitä won alen ekewe aramas mi imweimw lon imw mangaku peliötiuen Nopa me Jokpeha o maun ngeni ekewe sounfiu, lupwen ra tümwününgauela. \v 12 Iwe, Sepa me Salmuna ekewe kingen Mitian ra sü. Nge Kition a tapweriir o liapeniir, a pwal fokun aniuokusu nöür kewe sounfiu pwe ra toropasfeil. \p \v 13 Mürin, Kition nöün Joas we mwän a liwinto seni maun me won palen Heres. \v 14 Iwe, a liapeni eman alüalün Sukot o aisini iten ekewe meilap me souakomwen Sukot. Iwe, ewe alüal a makeetiu iten fik me füman mwän. \v 15 Mürin, Kition a feito ren ekewe re Sukot o üreniir, “Nengeni, ikkei ir Sepa me Salmuna, ekewe oua turunufaseei rer ren ämi apasa, ‘Ifa usun, ka fen liapeni Sepa me Salmuna, ina äm aipwe wisen ngeni noum kewe sounfiu mi malülü pilawa?’” \v 16 Iwe, Kition a angei ekewe souakomwen ewe telinimw Sukot o wichiir ren iräfölüföl seni lon fanüapö, pwal ren nikouloul. \v 17 A pwal atai ewe imw tekia lon Penuel o niela mwänin lon ewe telinimw. \p \v 18 Mürin, Kition a aisini Sepa me Salmuna, “Ifa lapalapen ekewe mwän oua nirela me lon Tapor?” Nge ir ra pälüeni, “Ir ra chök usum, eman me eman leir a lapalapeni lapalapen eman nöün king.” \v 19 Iwe, Kition a üreniir, “Ir pwii, nöün inei. Mwo manauen ewe Samol mi Lapalap, are ousap nirela, üsap pwal nikemiila.” \v 20 Mürin, a üreni Jeter nöün mwänichi, “Kopwe ütä o niir.” Nge ewe ät esap ütti nöün ketilas, pun a niuokus pokiten i a chüen kükün. \v 21 Iwe, Sepa me Salmuna ra üreni Kition, “Kopwe püsin ütä o nikeemila. Pun a nom reöm pöchökülen eman mwän.” Iei mine Kition a ütä o niela Sepa me Salmuna, a pwal angei ekewe fout mi lapalapeni lapalapen epek maram, ra nom won üen nöür kamel. \s1 Än Kition föför me an mäla \sr 8.22-35 \p \v 22 Mürin, ekewe re Israel ra üreni Kition, “Kopwe nemenikem, ämi me mwirimwirum kana. Pun en ka angasakem seni chon Mitian.” \v 23 Nge Kition a üreniir, “Üsap nemenikemi, nge nei mwän esap pwal nemenikemi. Ewe Samol mi Lapalap epwe nemenikemi.” \v 24 Iwe, Kition a pwal üreniir, “A wor ai tüngor ngenikemi. Eman me eman leimi epwe ngeniei liapan iering seni mine oua liapeni.” Pun ekewe sonfiun Mitian ir mwirimwirin Ismael ra soun nöünöü iering seni kolt. \v 25 Iwe, ra üreni, “Äm aipwe pwapwa le ngonuk.” Iwe, ra emeresala echö mangaku, nge eman me eman mwän a uwätiu lon liapan iering. \v 26 Iwe, choun ekewe iering seni kolt Kition a tüngor ina epwe ükükün faik me ülüngat paun kolt. Nge esap alealong ekewe fout mi lapalapeni lapalapen epek maram, ekewe fouten fän üw, ekewe üf mi parachol ekewe kingen Mitian ra üföüf, pwal ekewe afouten won üen nöür kamel. \v 27 Iwe, Kition a föri seni ewe kolt echö üf itan efot o iseni lon an telinimw itan Ofra. Iwe, chon Israel meinisin ra likitala Kot o fel ngeni ewe efot ikenan. Ewe efot a pwal wiliti eu lenien likatup ngeni Kition me an famili. \v 28 Iei usun chon Mitian ra kuf ren ekewe aramasen Israel, pwe resap chüen ü ngeniir. Iwe, a wor kinamwe lon ewe fanü lon ränin manauen Kition lon ükükün faik ier. \p \v 29 Mürin, Kition nöün Joas we mwän a feila o nonom lon püsin imwan. \v 30 Nge mi wor ükükün fik nöün Kition mwän ir wesewesen nöün, pun a wor chomong pwülüan. \v 31 Iwe, a wor eman ülüpwülüan mi nom Sikem, a pwal nöüni me won eman ät. Nge Kition a aita ngeni Apimelek. \v 32 Iwe, Kition nöün Joas we mwän a mäla lupwen a fokun chinlap. Ra peiaseni lon peiasen Joas seman we me lon Ofra telinimwen chon ewe eterekesin Apieser. \p \v 33 Mürin chök än Kition mäla, ekewe aramasen Israel ra kulsefäl seni Kot o fel ngeni ekewe anü Paal, ra pwal filätä Paal-perit pwe ar kot. \v 34 Iwe, ekewe aramasen Israel resap chüen angang ngeni ewe Samol mi Lapalap ar we Kot mi amanaueer seni chon oputer meinisin mi nom pwelin ünükür. \v 35 Resap pwal kirikiröch ngeni ewe familien Jerupaal, iei i Kition, fän iten ekewe föför mi mürina meinisin a föri ngeni chon Israel. \c 9 \s1 Än Apimelek nemenem \sr 9.1-57 \p \v 1 Iwe, Apimelek nöün Kition we mwän a feila Sikem ren mongeen inan, pwal ren unusen än inan we eterekes, o kapas ngeniir, \v 2 “Oupwe asile ngeni chon Sikem meinisin ai kei kapas ais, ‘Met epwe öch ngenikemi? Ir me fik nöün Kition kewe mwän repwe nemenikemi, ika eman chök?’ Nge oupwe chechemeni pwe pwal ngang eman fitukemi me chami.” \v 3 Iwe, mongeen inan ra asile ngeni ekewe re Sikem ekei kapas meinisin fän itan. Mürin ra päi ngeni Apimelek pwe repwe eti, pun ra apasa, “I pwich.” \v 4 Iwe, ra ngeni Apimelek ükükün fik föün moni silifer seni lon ewe imwen Paal-perit. Nge ren ei moni Apimelek a möni mwän mi mwäneson me lomotongau, pwe repwe tapwela mürin. \v 5 Iwe, a feila ren imwen saman we lon Ofra o niela ükükün fik pwin kewe nöün Kition won eföü chök fau. Nge Jotam nöün Kition setiputur a chüen manau, pun a op. \v 6 Mürin, chon ewe telinimw Sikem meinisin me chon Pet-milo ra mwichefengen ren ewe üren achem fän ewe irä ook lon Sikem, o seikätä Apimelek pwe epwe nöür king. \p \v 7 Lupwen ei pworaus a tori Jotam, a feila o ütä won ungen ewe chuk Kerisim. Iwe, a leüömong le kökkö o kapas ngeniir, “Oupwe aüselingaei, ämi re Sikem, pwe Kot epwe pwal aüselingakemi. \v 8 A nonom, ekewe irä ra chufengen pwe repwe seikätä eman king, pwe epwe nemeniir. Iwe, ra üreni ewe irä olif, ‘Kopwe nemenikem.’ \v 9 Nge ewe irä olif a pälüeniir, ‘Ifa usun ai üpwe ükütiu le afisätä noppuk ekewe kot me aramas ra ling ren, pwe üpwe nemenikemi?’ \v 10 Mürin, ekewe irä ra üreni ewe irä fiik, ‘En kopwe feito o nemenikem.’ \v 11 Nge ewe irä fiik a pälüeniir, ‘Ifa usun ai üpwe ükütiu le afisätä uai mi mürina o arar, pwe üpwe feila o nemenikemi?’ \v 12 Iwe, ekewe irä ra pwal üreni ewe irän wain, ‘En kopwe feito o nemenikem.’ \v 13 Nge ewe irän wain a pälüeniir, ‘Ifa usun ai üpwe ükütiu le afisätä wain mi apwapwai ekewe kot me aramas, pwe üpwe feila o nemenikemi?’ \v 14 Mürin, ekewe irä meinisin ra üreni ewe iräfölüföl, ‘En kopwe feito o nemenikem.’ \v 15 Iwe, ewe iräfölüföl a pälüeni ekewe irä, ‘Are a wesewesen let ämi mochen seikieitä pwe üpwe ämi king, oupwe feito o op fän nüri. Nge are ousap mochen, ekkei epwe towu seni palei kewe mi föl o kenala ekewe irä setar won Lepanon.’” \p \v 16 Mürin, Jotam a üra, “Ifa usun, oua wesewesen föri mine a mürina o let ren ämi seikätä Apimelek pwe epwe king? Ifa usun, oua föri mine a pwüng ngeni Kition me chon leimwan o liwini ngeni semei ükükün mine a föri ngenikemi? \v 17 Oupwe chechemeni pwe semei a maun fän itemi, a fang manauan o amanauakemi seni chon Mitian. \v 18 Nge ämi oua ü ngeni chon leimwen semei ikenai o niela nöün kewe fik mwän won eföü chök fau. Iwe, oua seikätä Apimelek nöün nöün we chon angang fefin mwän pwe epwe king won chon Sikem pokiten i pwimi. \v 19 Are oua wesewesen föri mine a mürina o let ngeni Kition me chon leimwan ikenai, mürin oupwe pwapwaiti Apimelek, nge i epwe pwapwaitikemi. \v 20 Nge are esap iei usun, ekkei epwe küwu seni Apimelek o kenala chon Sikem me chon Pet-milo. Ekkei epwe pwal küwu seni chon Sikem me chon Pet-milo o kenala Apimelek.” \v 21 Iwe, Jotam a müttir ssä o süla, a tori Peer o nonom ikenan, pun a niuokusiti Apimelek pwin we. \p \v 22 Iwe, Apimelek a nemeni Israel lon ükükün ülüngat ier. \v 23 Mürin, Kot a tinato och ekingau lefilen Apimelek me ekewe re Sikem. Iwe, ekewe re Sikem ra kirikiringau ngeni Apimelek. \v 24 Ei a fis pokiten ewe föringau mi fis ngeni nöün Kition kewe fik mwän epwe wor chappan, pwe char epwe ukun Apimelek pwiir we mi nirela, epwe pwal ukun ekewe re Sikem mi apöchöküla ngeni pwe epwe niela pwin kewe. \v 25 Iwe, ekewe re Sikem ra tinala ekoch mwän pwe repwe asesera Apimelek me won ungen ekewe chuk. Ekewe mwän ra pwal angei fän pöchökül pisekin chokewe mi feila won ewe al. Ei pworaus a tori Apimelek. \p \v 26 Mürin, Kaal nöün Epet we mwän a mwöküt ngeni Sikem me aramasan. Nge ekewe re Sikem ra anomu ar apilükülük won Kaal. \v 27 Iwe, ekewe aramas ra feila lon ar kewe tanipin wain o kini ekewe föün irän wain, ra pwal üchü ekewe föün o föri eu kametip. Iwe, ra feila lon imwen ar kot, ra mongö o ün, ra pwal eäni kapasen turunufas usun Apimelek. \v 28 Mürin, Kaal a üra, “Iö Apimelek, pwe oukich chon Sikem sipwe angang ngeni? Ifa usun, sap i nöün Kition we mwän, nge Sepul kisin fan? Ousipwe angang ngeni ekewe mwirimwirin Hamor i semelapen chon Sikem. Pwota chök sipwe angang ngeni Apimelek? \v 29 Amwo ekei aramas repwe fen nom fän nemeniei. Mürin, üpwe asüela Apimelek, üpwe pwal üreni, ‘Kopwe achomongala noum sounfiu o feito pwe sipwe maun.’” \p \v 30 Iwe, lupwen Sepul ewe mi nemeni ewe telinimw a rongorong alon Kaal nöün Epet we mwän, a fokun song. \v 31 A tinala chon künö ren Apimelek mi nom Aruma, pwe repwe üreni, “Kaal nöün Epet we mwän me aramasan ra feito Sikem o atipetipa chon ewe telinimw pwe repwe ü ngonuk. \v 32 Iei mine kopwe feito lepwin, ämi me ekewe mwän mi nom reöm, nge oupwe chök witiwit lemäl. \v 33 Iwe, lesosorusich, lupwen akkar a tötä, oupwe pwätä o maun ngeni ewe telinimw. Nge lupwen Kaal me ekewe mwän mi nom ren ra towu pwe repwe maun ngonuk, kopwe föri ngeniir ükükün om tongeni.” \p \v 34 Iei mine Apimelek me ekewe mwän meinisin mi nom ren ra feito lepwin o op ünükün Sikem lon rüanü mwich. \v 35 Iwe, Kaal nöün Epet we mwän a towu o ütä leasamalapen ewe telinimw. Lon ena chök otun Apimelek me ekewe mwän mi nom ren ra ütä seni ar lenien op. \v 36 Lupwen Kaal a küna ekewe mwän, a üreni Sepul, “Nengeni, a wor mwän ra feito seni won ungen ekewe chuk.” Nge Sepul a üreni, “Ka chök küna ngünüen ekewe chuk ra usun mwän.” \v 37 Iwe, Kaal a pwal ürenisefäli, “Nengeni, a wor mwän ra feitiu seni lukalapen ewe fanü, nge eu mwich a pwal feito seni akawenewenen ewe ook soupwe ra pwee fan.” \v 38 Mürin, Sepul a üreni Kaal, “Ifa chök alom we ka üra, ‘Iö Apimelek pwe sipwe angang ngeni.’ Sap ikkei ir ekewe mwän ka turunufasei? Iei kopwe towu o maun ngeniir.” \v 39 Iwe, Kaal a emwenawu ekewe re Sikem o maun ngeni Apimelek. \v 40 Nge Apimelek a tapweri Kaal pwe a sü me mwan, nge chomong ra mäla won ewe al tori asamalapen ewe telinimw. \v 41 Iwe, Apimelek a nom lon Aruma, nge Sepul a asüela Kaal me aramasan, pwe resap chüen tongeni nonom lon Sikem. \p \v 42 Iwe, sorotän ewe rän ekewe aramasen Sikem ra feila lemäl. Nge Apimelek a rong usun. \v 43 Iei mine Apimelek a angei nöün kewe mwän o aimwüfeseniir lon ülüngat mwich. Iwe, ra op o witiwit lemäl. Nge lupwen Apimelek a küna pwe ekewe aramas ra towu seni ewe telinimw, a ütä pwe epwe maun ngeniir. \v 44 Iwe, Apimelek me an mwich mi eti ra müttir ssä ngeni asamalapen ewe telinimw o ütala lon, nge ekewe ruu mwich ra cheri meinisin mi nom lemäl o nirela. \v 45 Mürin, Apimelek a maun ngeni ewe telinimw lon unusen ewe rän tori a liapeni o niela aramasen lon. A pwal atai ewe telinimw o amorafeili salt won. \p \v 46 Iwe, lupwen aramasen ewe imw tekia lon Sikem ra rong mine a fis, ra tolong lon ewe leni mi pöchökül fän ewe imwenfelin El-perit. \v 47 Nge lupwen Apimelek a rong ewe pworaus, pwe ekewe aramas meinisin seni ewe imw tekia lon Sikem ra chufengen, \v 48 a feitä won ewe chuk Salmon, ir me ekewe mwän mi eti. Iwe, Apimelek a angei nöün we kouk, a pökü epilük mwüch o ekietä won afaran. A pwal üreni ekewe mwän mi eti, “Oupwe müttir le föri mine oua küna pwe ngang üa föri.” \v 49 Iei mine eman me eman leir a pökü epilük mwüch, a tapwela mürin Apimelek o isetiu won ewe leni mi pöchökül. Mürin ra kenala ewe mwüch, pwe ekewe aramas meinisin seni ewe imw tekia mi nom lon ewe leni ra mäla, ina epwe ükükün engeröü mwän me fefin. \p \v 50 Mürin, Apimelek a feila Tepes, a maun ngeni ewe telinimw o liapeni. \v 51 Nge a wor eu imw tekia mi pöchökül lukalapen ewe telinimw. Iwe, aramasen ewe telinimw meinisin ekewe mwän me fefin ra süiti ewe imw tekia. Ra apüngürelong lon o feitä won ewe imw. \v 52 Lupwen Apimelek a tori ewe imw tekia pwe epwe maun ngeni, a kan ngeni asamalapan pwe epwe keni. \v 53 Nge eman fefin a aturätiu eu nüüf seni fau won möküren Apimelek, pwe a amökkü pören möküran. \x + \xo 9.53 \xt 2.Sam 11.21\x* \v 54 Mürin, Apimelek a müttir körato ewe alüal mi wisen uwei an tittin maun, o üreni, “Kopwe üttawu noum ketilas o nieila, pwe aramas resap üra rei pwe eman fefin a nieila.” Iwe, ewe alüal a posu pwe a mäla. \v 55 Nge lupwen ekewe re Israel ra küna pwe Apimelek a mäla, ra en me liwinla lon lenian. \v 56 Iei usun Kot a ngeni Apimelek chappen an tipis a föri ngeni saman ren an püsin niela pwin kewe fik. \v 57 Iwe, Kot a pwal föri pwe ekewe re Sikem ra angei chappen ar föföringau, usun Jotam nöün Kition we mwän a apasa lupwen a anümamaueer. \c 10 \s1 Tola me Jair ra soukapwüng lon Israel \sr 10.1-5 \p \v 1 Mürin än Apimelek mäla a ütä Tola nöün Pua we mwän, nge Pua nöün Toto mwän, pwe epwe angasa Israel. Tola eman mwän seni ewe ainangen Isakar a nom lon Samir won chukuchukutän ewe fanü Efraim. \v 2 Iwe, a soukapwüng lon Israel lon ükükün rüe me ülüngat ier. Mürin a mäla, nge ra peiaseni lon Samir. \p \v 3 Nge mürin än Tola mäla a ütä Jair ewe re Kiliat. Iwe, a soukapwüng lon Israel lon ükükün rüe me ruu ier. \v 4 A wor ilik nöün mwän mi wawa ilik aas, a pwal wor ilik ar telinimw lon ewe fanü Kiliat mi chüen iteni Hawot-jair \f + \fr 10.4 \ft wewen Hawot-jair telinimwen Jair\f* tori ikenai. \v 5 Iwe, Jair a mäla, nge ra peiaseni lon Kamon. \s1 Ekewe chon Amon ra ariaföüü chon Israel \sr 10.6-18 \p \v 6 Iwe, ekewe aramasen Israel ra pwal förisefäli mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap, pwe ra angang ngeni ekewe anü Paal me Astarot, ngeni ekewe koten Siria me Siton, ekewe koten Moap me än chon Amon pwal än chon Filistia kewe kot. Ra likitala ewe Samol mi Lapalap o ükütiu le angang ngeni. \v 7 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a fokun song ngeni chon Israel o asechirela ngeni chon Filistia me chon Amon \v 8 mi aweiresiir o ariaföüür lon ena fansoun. Iwe, lon ükükün engol me walu ier ra ariaföüü ekewe aramasen Israel meinisin mi nom ötiuen ewe chapupu Jortan lon Kiliat ewe fanüen chon Amor. \v 9 Iwe, ekewe chon Amon ra pwal pwereto pekiton ewe chanpupu Jortan, pwe repwe pwal maun ngeni chon ekewe ainangen Juta, Peniamin me Efraim. Iei mine chon Israel ra fokun riaföü. \p \v 10 Mürin, ekewe aramasen Israel ra siö ngeni ewe Samol mi Lapalap o apasa, “Äm aia tipis ngonuk, pun aia likitukela, en äm Kot, o angang ngeni ekewe anü Paal.” \v 11 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni ekewe aramasen Israel, “Lupwen ekewe chon Isip me chon Amor, ekewe chon Amon me chon Filistia, \v 12 pwal ekewe chon Siton, chon Amalek me chon Maon ra ariaföüükemi me lom, oua siö ngeniei. Ifa usun, ngang üsap angasakemiiwu seni fän nemenier?” \v 13 Nge oua chök likitieila o angang ngeni pwal ekoch kot. Iei mine üsap chüen amanauakemi. \v 14 Oupwe feila o siö ngeni ekewe kot oua filiretä. Ir repwe amanauakemi lon fansoun ämi riaföü.” \v 15 Nge ekewe aramasen Israel ra üreni ewe Samol mi Lapalap, “Äm aia tipis. Kopwe chök föri ngenikem mine a mürina ngonuk. Nge äm aia tüngor ngonuk pwe kopwe chök amanauakem ikenai.” \v 16 Mürin, ra pöütala ar kewe koten ekis mi nom rer o angang ngeni ewe Samol mi Lapalap. Iwe, Kot a chüngüw ekewe chon Israel lon ar riaföü. \p \v 17 Lupwen chon Amon ra amolätä ngeni maun o nonom lon Kiliat, ekewe aramasen Israel ra pwal chufengen o nonom lon Mispa. \v 18 Iwe, ekewe aramasen Kiliat me nöür kewe souemwen ra kapasfengen lefiler, “Iö epwe popuetä le maun ngeni ekewe chon Amon, i epwe nemeni chon Kiliat meinisin.” \c 11 \s1 Jefta a angasa chon Israel seni chon Amon \sr 11.1-33 \p \v 1 Iwe, Jefta ewe re Kiliat eman sounfiu mi fokun pwora, nge i nöün eman fin lisowu. Semen Jefta a iteni Kiliat. \v 2 Nge Kiliat a pwal nöünöü ät me won wesewesen pwülüan. Iwe, lupwen nöün pwülüan kewe ät ra märitä, ra asüela Jefta o üreni, “Kosap wiseis me won semem, pun en nöün eman fefin.” \v 3 Mürin, Jefta a sü seni pwin kewe o nom lon ewe fanü Top. Ikenan mwän mi lomotongau ra chu ngeni o etifetalei. \p \v 4 Iwe, mürin eu fansoun, a fis pwe chon Amon ra maun ngeni chon Israel. \v 5 Nge lupwen ekewe chon Amon ra popuetä maun ngeni chon Israel, ekewe souakomwen Kiliat ra feila pwe repwe angei Jefta seni ewe fanü Top. \v 6 Iwe, ra üreni Jefta, “Kopwe etto pwe kopwe nöüm souemwen, pwe aipwe tongeni maun ngeni ekewe chon Amon.” \v 7 Nge Jefta a üreni ekewe souakomwen Kiliat, “Ifa usun, ämi ousap oputaei o asüeila seni lon imwen semei? Pwota oua feito rei iei, lupwen oua nom lon osupwang?” \v 8 Nge ekewe souakomwen Kiliat ra üreni Jefta, “Ina popun äm aia kul ngonuk iei pwe kopwe etikem le maun ngeni ekewe chon Amon, kopwe pwal nemeni chon Kiliat meinisin.” \v 9 Iwe, Jefta a üreniir, “Are oupwe aliwinisefälieila lon leniei, pwe üpwe maun ngeni ekewe chon Amon, nge ewe Samol mi Lapalap epwe atolongeer lepei, ngang üpwe nemenikemi.” \v 10 Mürin, ekewe souakomwen Kiliat ra üreni Jefta, “Ewe Samol mi Lapalap epwe chon pwärätä lefilach. Äm aipwe fokun föri usun ka apasa.” \v 11 Iei mine Jefta a eti ekewe souakomwen Kiliat, nge ekewe aramas ra seikätä pwe i epwe nemeniir o emweniir. Iwe, Jefta a apasasefäli ekei kapas meinisin me fän mesen ewe Samol mi Lapalap me lon Mispa. \p \v 12 Mürin, Jefta a tinala chon künö ren ewe kingen chon Amon pwe repwe üreni, “Met punum ngenikem pwe ka feito o maun ngeni fanüem?” \v 13 Iwe, ewe kingen chon Amon a üreni nöün Jefta kewe chon künö, “Lupwen chon Israel ra feito seni Isip, ra angei fanüei seni ewe chanpupu Arnon tori ewe chanpupu Japok, pwal tori ewe chanpupu Jortan. Iei mine oupwe aliwini ewe fanü fän kinamwe.” \v 14 Nge Jefta a tinsefäliela ekewe chon künö ren ewe kingen chon Amon \v 15 pwe repwe üreni, “Iei alon Jefta: Chon Israel resap angei fanüen chon Moap me chon Amon. \v 16 Nge iei usun mine a fis: Lupwen chon Israel ra feito seni Isip, ra pwerelong lon ewe fanüapö tori ewe Setipar, ra pwal tori Kates. \v 17 Mürin, chon Israel ra tinala chon künö ren ewe kingen Etom pwe repwe üreni, ‘Äm aia tüngor, kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe pwerela lon fanüom.’ Nge ewe kingen Etom esap mochen aüseling. Iwe, ra pwal titila ren ewe kingen Moap, nge ätewe esap pwal mochen. Iei mine chon Israel ra chök nom lon Kates. \x + \xo 11.17 \xt Num 20.14-21\x* \v 18 Mürin ra sai lemenen ewe fanüapö o pwelila lükün ewe fanü Etom me ewe fanü Moap. Ra feila peliötiuen ewe fanü Moap o aüetä imwer lepekin ewe chanpupu Arnon me epek, nge resap tolong lon ewe fanü Moap, pun ewe chanpupu Arnon kiännin fanüen chon Moap. \x + \xo 11.18 \xt Num 21.4\x* \v 19 Mürin, chon Israel ra tinala chon künö ren Sihon kingen chon Amor mi nom lon Hespon. Iwe, ra üreni, ‘Äm aia tüngor, kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe feila lon fanüom, pwe aipwe tori fanüem.’ \v 20 Nge Sihon esap lükülük ren chon Israel ar repwe pwerela lon fanüan. Iei mine a amwichafengeni nöün sounfiu meinisin, ra feila o nonom Jahas o maun ngeni chon Israel. \v 21 Iwe, ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel a atolonga Sihon me nöün sounfiu meinisin fän nemenien chon Israel, pwe ra akufuur. Iei mine chon Israel ra angei o fanüeni unusen ewe fanü ekewe chon Amor ra fanüeni me mwan. \v 22 Iwe, ra liapeni o fanüeni unusen fanüen ekewe chon Amor seni ewe chanpupu Arnon mi nom ör tori ewe chanpupu Japok mi nom efeng, pwal seni ewe fanüapö mi nom ötiu tori ewe chanpupu Jortan mi nom lotou. \x + \xo 11.22 \xt Num 21.21-24\x* \v 23 Iei usun ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel, a asüela ekewe chon Amor me mwen nöün aramasen Israel. Met om pwüüng pwe ka ekiekin fanüeni fanüer iei? \v 24 Ämi oupwe fanüeni ewe fanü Kemos ämi we kot a ngenikemi. Nge äm aipwe fanüeni ekewe fanü meinisin ewe Samol mi Lapalap a ngenikem. \v 25 Ifa usun, en ka mürina seni Palak nöün Sipor we mwän ewe kingen Moap? Ifa usun, Palak a anini ngeni chon Israel ika a maun ngeniir? \x + \xo 11.25 \xt Num 22.1-6\x* \v 26 Lon ükükün ülüpükü ier ekewe aramasen Israel ra nonom lon Hespon me Aroer me wisoposopur, pwal lon ekewe telinimw meinisin arun ewe chanpupu Arnon. Pwota kosap angeesefäli ekewe fanü lon ena fansoun? \v 27 Iei mine üsap tipis ngonuk, nge en ka mwäl ren om maun ngeniei. Ewe Samol mi Lapalap, ewe Soukapwüng, epwe eäni kapwüng lefilen ekewe aramasen Israel me ekewe aramasen Amon.” \v 28 Nge ewe kingen chon Amon esap aüselinga än Jefta pworaus a tinala ren. \p \v 29 Mürin, Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Jefta. Iwe, Jefta a pwerela lemenen Kiliat me Manasa o liwiniti Mispa lon Kiliat. Seni ikenan a pwerela ren ekewe chon Amon. \v 30 Iwe, Jefta a eäni eu pwon ngeni ewe Samol mi Lapalap o üra, “Are kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe akufu ekewe chon Amon, \v 31 mürin, lupwen üpwe liwin seni ai akufu ekewe chon Amon, iö chök a towu seni leasamalapen imwei pwe epwe churiei, epwe nöün ewe Samol mi Lapalap. Iwe, üpwe eäni asoren kek ngonuk.” \v 32 Mürin, Jefta a feila pekila ren ekewe chon Amon pwe epwe maun ngeniir. Iwe, ewe Samol mi Lapalap a mwüt ngeni pwe a akufuur. \v 33 A ataela ükükün rüe telinimw seni Aroer tori Minit, pwal tori Apel-keramim o niela chomong. Iei mine ekewe chon Amon ra nom fän nemenien chon Israel. \s1 Nöün Jefta föpwül \sr 11.34-40 \p \v 34 Mürin, Jefta a liwiniti imwan lon Mispa. Nge nengeni, nöün föpwül a towu pwe epwe churi fän pisekin ettik me pworuk. Iwe, neminewe nöün aleman, esap wor eman nöün mwän ika fefin lükün. \v 35 Iwe, lupwen Jefta a küna nöün föpwül, a kamwei üfan o üra, “Osupwangei, nei föpwül, ka atatakisi letipei. En popun pwe riaföü mi lap a toriei. Pun üa fen eäni eu pwon ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge üsap tongeni atai.” \x + \xo 11.35 \xt Num 30.2\x* \v 36 Nge ewe föpwül a üreni, “Semei, are ka eäni eu pwon ngeni ewe Samol mi Lapalap, kopwe föri ngeniei usun mine ka eäni pwon, pun ewe Samol mi Lapalap a ngeni chon oputom ekewe chon Amon chappen ar föför ngonuk.” \v 37 A pwal üreni seman, “Kopwe mwüt ngeniei eu chök ai tüngor, pwe üpwe feila lon ükükün ruu maram o fetalfeil won ekewe chuk, äm me chienei, pwe üpwe kechüeitiei pwe üpwe mäla, nge üsap mwo pwüpwülü.” \v 38 Iwe, Jefta a üreni, “Kopwe feila.” A tinala lon ükükün ruu maram. Iwe, ewe föpwül me chienan ra feila won ekewe chuk o kechüeiti an epwe mäla, nge esap mwo pwüpwülü. \v 39 Mürin ekewe ruu maram ewe föpwül a liwiniti saman, nge i a föri ngeni usun mine a eäni pwon ngeni ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ewe föpwül a mäla nge esap fokun tori eman mwän. Ren ei a fis eu örüni lon Israel, \v 40 pwe ekewe föpwülün Israel ra feila ekis lon ükükün rüanü rän iteiten ier, pwe repwe kechüeiti ewe föpwül nöün Jefta ewe re Kiliat. \c 12 \s1 Jefta me chon Efraim \sr 12.1-7 \p \v 1 Iwe, ekewe re Efraim ra kö pwe repwe feila maun. Ra feila pekilan ewe chanpupu Jortan ren Safon o üreni Jefta, “Pwota ka feila pekila o maun ngeni chon Amon, nge kosap kökkörikem pwe aipwe etuk? Aipwe kenukelong lon imwom.” \v 2 Nge Jefta a üreniir, “Äm me aramasei a wor äm koumfengen me chon Amon, nge lupwen üa körikemi, ämi ousap amanauaei seni lepöür. \v 3 Iwe, lupwen üa küna pwe ousap alisiei, üa püsin fangala manauei o feila pekila pwe üpwe maun ngeni chon Amon. Nge ewe Samol mi Lapalap a atolongeer lepei. Pwota oua feito rei ikenai pwe oupwe maun ngeniei?” \v 4 Mürin, Jefta a amwichafengeni ekewe re Kiliat meinisin, a maun ngeni chon Efraim o akufuur. Ekewe chon Efraim ra apasa, “Ämi chon Kiliat oua chök choisä seni Efraim me Manasa.” \v 5 Iwe, ekewe re Kiliat ra liapeni petepeeten ewe chanpupu Jortan mwen ekewe re Efraim. Nge are eman lein ekewe re Efraim mi süsüfetal a feito o tüngor, “Oupwe mwüt ngeniei pwe üpwe feila pekila,” ekewe re Kiliat ra aisini, “Ifa usun, en eman re Efraim?” Iwe, lupwen a apasa, “Ap,” \v 6 ekewe re Kiliat ra üreni, “Kopwe apasa, ‘Shipolet.’” Nge are i a apasa, ‘Sipolet,’ pun esap tongeni anewenewaöchü ewe kapas, mürin ra turufi o niela arun petepeeten ewe chanpupu Jortan. Lon ena fansoun ra mäla faik me ruungeröü re Efraim. \p \v 7 Iwe, Jefta ewe re Kiliat a soukapwüng lon Israel lon ükükün wonu ier. Mürin, Jefta a mäla, nge ra peiaseni lon an we telinimw lon Kiliat. \s1 Ipsan, Elon me Apton ra soukapwüng \sr 12.8-15 \p \v 8 Mürin Jefta, Ipsan seni Petleem a soukapwüng lon Israel. \v 9 Iwe, a wor ükükün ilik nöün Ipsan mwän pwal ilik nöün fefin. A apwüpwülüa nöün kewe fefin lükün an eterekes, nge a uwato ilik fefin seni lükün an eterekes pwe pwülüen nöün kewe mwän. Iwe, Ipsan a soukapwüng lon Israel lon ükükün fisu ier. \v 10 Mürin, Ipsan a mäla, nge ra peiaseni lon Petleem. \p \v 11 Iwe, mürin Ipsan, Elon ewe re Sepulon a soukapwüng lon Israel lon ükükün engol ier. \v 12 Mürin, Elon a mäla, nge ra peiaseni lon Aijalon lon ewe fanü Sepulon. \p \v 13 Iwe, mürin Elon, Apton nöün Hilel we mwän ewe re Piraton a soukapwüng lon Israel. \v 14 A wor ükükün faik nöün Apton mwän, pwal ilik nöün nöün mwän mi wawa fik aas. Iwe, a soukapwüng lon Israel lon ükükün walu ier. \p \v 15 Mürin, Apton a mäla, nge ra peiaseni lon Piraton lon ewe fanü Efraim won chukuchukutän fanüen chon Amalek. \c 13 \s1 Samson a uputiu \sr 13.1-25 \p \v 1 Iwe, ekewe aramasen Israel ra pwal förisefäli mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap. Iei mine ewe Samol mi Lapalap a atolongeer fän nemenien ekewe chon Filistia lon ükükün faik ier. \p \v 2 Iwe, mi wor eman mwän lon Sora seni ewe ainangen Tan itan Manoa. Nge pwülüan esap nöünöü, pun a rit. \v 3 Iwe, nöün ewe Samol mi Lapalap chon läng a pwä ngeni ewe fefin o üreni, “Nengeni, kosap nöünöü, pun ka rit. Nge iei kopwe pwopwo o nöüni eman ät. \v 4 Kopwe afäluk pwe kosap ün wain ika sakau mi pwichikar, kosap pwal mongö och mi limengau. \v 5 Nge lupwen noum ät a uputiu, kosap fichi möküran, pun ewe ät epwe eman Nasir, eu sokun aramas mi imwüla fän iten Kot seni an uputiu. Iwe, i epwe popuetä le angasa chon Israel seni chon Filistia.” \x + \xo 13.5 \xt Num 6.1-5\x* \v 6 Mürin, ewe fefin a feila ren pwülüan o üreni, “Eman aramasen Kot a feito rei, nge won mesan a usun chök won mesen eman nöün Kot chon läng mi fokun eniwokus. Üsap aisini ia a feito me ie, nge i esap üreniei itan. \v 7 Iwe, a chök üreniei, ‘Kopwe pwopwo o nöüni eman ät. Iei mine seni ikenai kosap ün wain ika och sakau mi pwichikar, kosap pwal mongö och mi limengau. Pun ewe ät epwe eman Nasir, eu sokun aramas mi imwüla fän iten Kot seni an uputiu tori an mäla.’” \p \v 8 Mürin, Manoa a iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap o üreni, “Ai Samol, üa tüngor ngonuk pwe kopwe mwüt ngeni ewe aramasen Kot, ka piin tinato, epwe liwinsefälito rem, pwe epwe aiti ngenikem mine aipwe föri ngeni ewe ät epwe uputiu.” \v 9 Iwe, Kot a aüselinga än Manoa iotek, pun nöün Kot we chon läng a liwinsefälito ren ewe fefin mi mot lemäl. Nge Manoa pwülüan we esap nom ren. \v 10 Mürin, ewe fefin a müttir säla ren pwülüan we o üreni, “Nengeni, ewe mwän mi feito rei ponlon ewe a pwäsefäl ngeniei.” \v 11 Iwe, Manoa a ütä o tapwela mürin pwülüan we, a feito ren ewe mwän o aisini, “Ifa usun, en ewe mwän ka kapas ngeni pwülüei ei?” Nge i a üra, “Ewer, ngang.” \v 12 Mürin, Manoa a aisini, “Lupwen om kapas epwe fis, epwe ifa usun lapalapen manauen ewe ät, nge met epwe föri?” \v 13 Nge nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a üreni Manoa, “Pwülüom we epwe afäli meinisin mine üa üreni. \v 14 Esap tongeni mongö och mine a feito seni ewe irän wain ika ün wain ika sakau mi pwichikar, esap pwal mongö och mi limengau. Epwe tümwünü meinisin mine üa allük ngeni.” \p \v 15 Mürin, Manoa a üreni nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng, “Kose mochen kopwe ekis witiwit, pwe aipwe amolätä eman apanen kuuch fän itom.” \v 16 Nge nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a üreni Manoa, “Are mwo oua mochen üpwe witiwit, üsap mongö enemi mongö. Nge are oua mochen amolätä och, oupwe eäni asoren kek ngeni ewe Samol mi Lapalap.” Pun Manoa esap silei pwe i nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng. \v 17 Iwe, Manoa a aisini nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng, “Ifa itom, pwe aipwe asamoluk, lupwen om we kapas epwe fis?” \v 18 Nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a pälüeni, “Pwota ka ais itei? Pun itei a men amwarar.” \v 19 Mürin, Manoa a angei eman apanen kuuch me ewe asoren mongö o eäniir asor won ewe achau ngeni ewe Samol mi Lapalap mi föri mettoch mi amwarar. \v 20 Nge lupwen ewe ekkei a ngetetä seni ewe rongen asor, nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng a fitätä ngetengetan we. Iwe, lupwen Manoa me pwülüan we ra küna ei, ra chapetiu lepwül. \p \v 21 Mürin, Manoa a silei pwe i nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng. Iwe, nöün ewe Samol mi Lapalap we chon läng esap chüen pwäsefäl ngeni Manoa me pwülüan we. \v 22 Iwe, Manoa a üreni pwülüan we, “Sipwe fokun mäla, pun sa küna Kot.” \v 23 Nge pwülüan we a üreni, “Are ewe Samol mi Lapalap a ekiekin nikich, esap etiwa ach we asoren kek me asoren mongö, esap pwal pwäri ngenikich ika asile ngenikich ekei mettoch meinisin.” \v 24 Iwe, ewe fefin a nöüni eman ät o aita ngeni Samson. Ewe ät a mämäritä, nge ewe Samol mi Lapalap a afeiöchü. \v 25 Iwe, Ngünün ewe Samol mi Lapalap a popuetä le amwökütükütü Samson, lupwen a nonom lon Mahane-tan lefilen Sora me Estaol. \c 14 \s1 Samson me ewe fin Timna \sr 14.1–15.8 \p \v 1 Iwe, lon eu rän Samson a feitiu Timna, nge ikenan a küna eman lein ekewe föpwülün Filistia. \v 2 Mürin a liwinla o üreni saman me inan, “Üa küna eman ekewe föpwülün Filistia me lon Timna. Iei oupwe tüngor ngeniei neminewe pwe üpwe pwülüeni.” \v 3 Nge saman me inan ra üreni, “Ifa usun, esap wor eman fefin me lein ekewe föpwül nöün märärum ika lein aramasach meinisin, ina kopwe feila o angei eman pwülüom seni ekewe chon Filistia resap sirkomsais?” Nge Samson a üreni saman, “Kopwe tüngor ngeniei neminewe, pun üa fokun sani.” \p \v 4 Iwe, saman me inan resap silei pwe ei ekiek a feito seni ewe Samol mi Lapalap, pun a kütta och popun an epwe maun ngeni ekewe chon Filistia. Lon ena fansoun ekewe chon Filistia ra nemeni Israel. \p \v 5 Mürin, Samson a etatiu saman me inan lon Timna. Nge lupwen a tori ekewe tanipin wain me lon Timna, eman nienifön laion a müttir feito o wörüwör ngeni. \v 6 Iwe, Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Samson o apöchöküla, pwe a pwilifeseni ewe laion usun eman a pwili eman apanen kuuch, nge esap wor och lepöün. Nge Samson esap apworausa ngeni saman ika inan mine a föri. \v 7 Mürin, Samson a feitiu o kapas ngeni ewe fefin, nge a fokun sani neminewe. \v 8 Iwe, mürin ekoch fansoun, Samson a liwiniti neminewe pwe epwe apwüpwülü ngeni. Lupwen an fetal a rikiwu seni ewe al pwe epwe katol chün ewe laion a niela. Nge nengeni, a wor epwi chunen lon chün, pwal chönün chunen. \v 9 Iwe, Samson a tukei ewe chönün chunen o ünümi nge fefetal. A pwal tori saman me inan o ngeniir och seni. Iwe, ra ün, nge Samson esap apworausa ngeniir pwe a angei ewe chönün chunen seni chün ewe laion. \p \v 10 Mürin, semen Samson a feitiu ren ewe fefin, nge Samson a föri eu kametip ikenan, pun iei mine ekewe alüal ra föri. \v 11 Lupwen ekewe aramas ra küna Samson, ra emwenato ilik chienan pwe repwe nom ren. \v 12 Iwe, Samson a üreniir, “Iei üpwe eäni ngenikemi eu asisil. Are oua tongeni pwäri ngeniei wewen mwen an epwe wes ekewe fisu ränin kametip, üpwe ngenikemi ilik üf mi pwechepwech, pwal ilik üföüfen kametip. \v 13 Nge are ousap tongeni pwäri ngeniei wewen, mürin ämi oupwe ngeniei ilik üf mi pwechepwech me ilik üföüfen kametip.” Iwe, ra üreni Samson, “Kopwe apasa ngenikem om asisil pwe aipwe rongorong.” \v 14 Samson a üreniir, \q1 “Mongö a towu seni eman mi momongö, \q1 nge arar a towu seni eman mi pöchökül.” \q1 Iwe, mürin ülüngat rän resap \q1 tongeni asilla ewe asisil. \p \v 15 Nge lon arüanün rän ra üreni pwülüen Samson, “Kopwe echimwa pwülüom na pwe epwe pwäri ngenikem wewen ewe asisil. Nge are kosap, äm aipwe kenikemi me chon leimwen semom. Ifa usun, oua titi äm pwe aipwe feito ikei, pwe oupwe awöüngauakem?” \v 16 Iei mine pwülüen Samson a kechü ngeni o üreni, “Ka chök oput ngang, kosap tongeei. Ka eäni eu asisil ngeni chon fanüei, nge kosap pwäri ngeniei wewen.” Samson a üreni neminewe, “Nengeni, üsap mwo nge pwäri ngeni semei ika inei. Pwota üpwe pwäri ngonuk?” \v 17 Iwe, neminewe a kechü ngeni Samson lon ükükün ekewe fisu ränin kametip. Nge lon ewe afisuen rän, Samson a pwäri ngeni wewen, pun neminewe a fokun echimwa. Mürin, neminewe a apworausa wewen ewe asisil ngeni chon fanüan kewe. \v 18 Nge lon ewe afisuen rän mwen akkar a tuputiu, ekewe mwänin ewe telinimw ra üreni Samson, \q1 “Met a arar seni chönün chunen? \q1 Nge met a pöchökül seni eman laion?” \q1 Samson a üreniir, \q1 “Are ämi ousap tuw pwül ren nei ätemwänin kow, \q1 ämi ousap silei wewen ai asisil.” \v 19 Iwe, Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Samson o apöchöküla, pwe a feitiu Askalon o niela ilik mwän me lon ewe telinimw. A angei seniir chchon wokun o ngeni ätekewe mi asilla ewe asisil ekewe ilik üföüfen kametip. Mürin, a liwiniti imwen saman fän an song mi watte. \v 20 Nge pwülüen Samson ra apwüpwülüa ngeni chienen Samson, ätewe mi eti lupwen an apwüpwülü. \c 15 \p \v 1 Mürin ekoch fansoun, lon fansoun kinikin wiich, Samson a feila pwe epwe churi pwülüan we o uwei eman apanen kuuch. A üreni semen neminewe, “Üpwe tolong ren pwülüei lon ewe rum.” Nge ätewe esap mwüt ngeni an epwe tolong. \v 2 Iwe, semen neminewe a üra, “Üa fokun ekieki pwe ka wesewesen oput neminewe. Iei mine üa apwüpwülüa ngeni chienom. Ifa usun, pwin kükün esap liöch seni? Üa tüngor ngonuk pwe kopwe angei neminewe pwe akasiwilin.” \v 3 Nge Samson a üreniir, “Lon ei otun esap tipisi are üpwe afeiengaua ekewe re Filistia.” \v 4 Iei mine Samson a feila o turufi ülüpükü foks, a pwal angei töl. Iwe, a fötifengeni iteiten mechen eman foks ngeni mechen eman o iseis efoch töl lefiler. \v 5 Nge lupwen a keni ekewe töl, a asüela ekewe foks pwe repwe süla lon än ekewe chon Filistia tanipin wiich resamwo pöküpök, pwe ekewe pilükün wiich me ewe wiich esamwo pöküpök ra karala, pwal ekewe tanipin olif. \v 6 Mürin, ekewe chon Filistia ra ais, “Iö a föri ei?” Nge ra pälüeni, “Samson, pwülüen nöün ewe re Timna, pun ra angei seni pwülüan we o apwüpwülüa ngeni chienan.” Iei mine ekewe re Filistia ra feito o kenala ewe fefin me saman we. \v 7 Samson a üreniir, “Ika iei usun mine oua föri, üpwe pwon fän akapel pwe üsap ükütiu le afeiengauakemi tori üpwe wes le ngenikemi chappen ämi föför.” \v 8 Iwe, a fokun fiu ngeniir fän song o niela chomong. Mürin, a feitiu o nonom lon pwangen ewe achau lon Etam. \s1 Samson a akufu chon Filistia me lon Lehi \sr 15.9-20 \p \v 9 Mürin, ekewe chon Filistia ra feila, ra tolong lon ewe fanü Juta o maun ngeni ewe telinimw Lehi. \v 10 Nge ekewe re Juta ra aisiniir, “Pwota oua feito pwe oupwe maun ngenikem?” Iwe, ra pälüeni, “Äm aia feito pwe aipwe föti Samson o föri ngeni usun mine i a föri ngenikem.” \v 11 Mürin, ülüngeröü re Juta ra feitiu ren pwangen ewe achau lon Etam o üreni Samson, “Kosap silei pwe ekewe chon Filistia ra nemenikich? Met ei ka föri ngenikem?” Nge Samson a üreniir, “Usun mine ir ra föri ngeniei, iei usun ngang üa pwal föri ngeniir.” \v 12 Iwe, ekewe re Juta ra üreni Samson, “Äm aia feitiu reöm pwe aipwe fötuk o atolongok lepöün chon Filistia.” Nge Samson a üreniir, “Oupwe pwon fän akapel ngeniei pwe ousap püsin nieila.” \v 13 Mürin, ekewe re Juta ra üreni, “Apwi, äm aipwe chök fötuk o atolongok lepöür, nge aisap niikela.” Iwe, ra föti Samson ren ruofoch säl mi fö o emwenato seni ewe achau. \p \v 14 Iwe, lupwen Samson a tori Lehi, ekewe chon Filistia ra feila fän mweireir pwe repwe churi. Nge Ngünün ewe Samol mi Lapalap a feitiu won Samson o apöchöküla, pwe a mwüti ekewe ruofoch säl mi föfö ngeni pöün, usun eman a mwüti terech mi kar. \v 15 Mürin, Samson a küna chün ngächin eman aas ekärän mäla, a müttir angei o aea le niela engeröü mwän. \v 16 Iwe, Samson a apasa, \q1 “Ren chün ngächin eman aas üa achukuchukätä pwal achukuchukätä niei aramas. \q1 Ren chün ngächin eman aas üa niela engeröü mwän.” \p \v 17 Iwe, lupwen a wes me kapas, a pöütala ewe chün ngächin aas. \q1 Iei mine ewe leni a iteni Ramat-lehi \f + \fr 15.17 \ft wewen Ramat-lehi chukun chün ngäch\f*. \p \v 18 Mürin, Samson a fokun kaka, a kökköri ewe Samol mi Lapalap o apasa, “Ka föri ei angangen ngasala mi lapalap rei ngang noum ei chon angang. Nge ifa usun, üpwe mäla iei ren ai kaka o tolong lepöün chokewe resap sirkomsais?” \v 19 Mürin, Kot a asanga ewe pwang lon ewe pwül mi nom lon Lehi, pwe koluk a michitä seni. Iwe, lupwen Samson a ün, a pöchökülsefäl. Iei mine ewe leni a iteni En-hakkore \f + \fr 15.19 \ft wewen En-hakkore än ewe mi kökkö chönüttu\f*, a nom lon Lehi tori ikenai. \v 20 Iwe, Samson a soukapwüng lon Israel lon ükükün rüe ier lupwen fansoun chon Filistia ra nemeni ewe fanü. \c 16 \s1 Samson a nom Kasa \sr 16.1-3 \p \v 1 Iwe, lon eu rän Samson a feila Kasa. Ikenan a küna eman fin lisowu, a tolong o kon ren. \v 2 Nge lupwen ekewe chon Kasa ra rong pwe Samson a nom, ra pweliela ewe leni, ra operi o witiwiti lon unusen ewe pwin leasamalapen ewe telinimw. Iwe, ra mosonoson lon unusen ewe pwin, pun ra apasa, “Ousipwe witiwit tori a ränila lesosor, mürin sipwe niela.” \v 3 Nge Samson a chök kon tori lukenipwin. Mürin a pwätä, a kamwöch asamalapen ewe telinimw me üran kewe ruofoch o üttiretä meinisin fiti lokkun. A iseniretä won afaran o uweeretä won ungen ewe chukutekison peliötiuen Hepron. \s1 Samson me Telila \sr 16.4-22 \p \v 4 Mürin ekoch fansoun, Samson a sani eman fefin itan Telila mi nom lon ewe lemolun Sorek. \v 5 Iwe, ekewe samolun chon Filistia ra feito ren neminewe o üreni, “Kopwe echimwa Samson o kütta met popun a kon watte an pöchökül. Kopwe pwal kütta ren met aipwe tongeni turufi pwe aipwe tongeni föti o akufu. Mürin aipwe en me ngonuk engeröü ipükü föün moni silifer.” \v 6 Iwe, Telila a üreni Samson, “Kose mochen kopwe pwäri ngeniei met popun a kon watte om pöchökül, pwal met ka tongeni föfö ren pwe eman epwe tongeni akufuk.” \v 7 Nge Samson a üreni, “Are repwe föti ngeniei fufoch säl mi fö o ngüt, mürin üpwe apwangapwang usun chök aramas meinisin.” \v 8 Mürin, ekewe samolun Filistia ra uwato ren neminewe fufoch säl mi fö o ngüt, nge neminewe a föti Samson ren. \v 9 Iwe, a wor ekoch mwän mi op o witiwit lon ewe rum lukalapen imwen neminewe. Nge neminewe a köri Samson, “Samson, ekewe re Filistia repwe le turufuk.” Nge Samson a mwüti ekewe säl usun chök uput a mwü, lupwen ekkei a küri. Iei usun monomonen an pöchökül esap pwä. \p \v 10 Iwe, Telila a üreni Samson, “Nengeni, ka turunufaseei o chofana ngeniei. Kose mochen kopwe pwäri ngeniei met eman a tongeni föti ngonuk.” \v 11 Nge Samson a üreni, “Are repwe föti ngeniei säl mi fö resap piin aea, mürin üpwe apwangapwang usun chök aramas meinisin.” \v 12 Iei mine Telila a angei säl mi fö, a föti Samson o kökkö, “Samson, ekewe re Filistia repwe le turufuk.” Iwe, ekewe mwän ra op o witiwit lon ewe rum lukalapen ewe imw. Nge Samson a mwüti ekewe säl seni pöün usun terech. \p \v 13 Mürin, Telila a üreni Samson, “Tori ikenai ka chök turunufaseei o chofana ngeniei. Kopwe pwäri ngeniei met eman a tongeni föti ngonuk.” Nge Samson a üreni, “Are kopwe türünalong füchoch meten mökürei lon eu tür o annüküretiu ren ewe chüfölün tür, mürin üpwe apwangapwang usun chök aramas meinisin.” \v 14 Iwe, lupwen Samson a annut, Telila a angei füchoch meten möküran o türünirelong lon ewe tür. A pwal annüküretiu ren efoch chüföl o kökkö, “Samson, ekewe re Filistia repwe le turufuk.” Iwe, Samson a nennela le annut, a üttawu ewe chüföl, ewe ipo me ewe tür. \p \v 15 Mürin, Telila a üreni Samson, “Ifa usun om kopwe tongeni apasa pwe ka tongeei, nge lelukom a toau seniei. En ka turunufaseei fän ülüngat, nge kosap pwäri ngeniei popun om pöchökül.” \v 16 Iwe, lupwen neminewe a arianikisi Samson rän me rän o echimwa, a mos ren pwe a mochen mäla. \v 17 Mürin, Samson a pwäri ngeni Telila unusen monomonen lelukan o üreni, “Esap mwo fich mökürei fän eu, pun ngang eman Nasir, eu sokun aramas mi imwüla fän iten Kot seni ai uputiu. Are epwe fich mökürei, mürin ai pöchökül epwe sü seniei, nge üpwe apwangapwang usun chök aramas meinisin.” \p \v 18 Iwe, lupwen Telila a mefi pwe Samson a pwäri ngeni unusen monomonen lelukan, a titi ekewe samolun chon Filistia o üreniir, “Oupwe feito iei chök, pun a pwäri ngeniei unusen monomonen lelukan.” Mürin, ekewe samolun chon Filistia ra feito ren neminewe o uweato ewe moni. \v 19 Iwe, Telila a aünätä Samson won afön o föri met epwe anutela ren. Iwe a köri eman mwän, pwe a fichiela ekewe füchoch meten möküren Samson. Mürin a popuetä le ariaföüü Samson, nge an pöchökül a sü seni. \v 20 Mürin, Telila a kökkö, “Samson, ekewe re Filistia repwe le turufuk.” Iwe, Samson a nennela le annut o ekieki, “Üpwe apichiei o feila usun mesemwan.” Nge Samson esap silei pwe ewe Samol mi lapalap a likitala. \v 21 Iwe, ekewe chon Filistia ra turufi Samson o alusawu föün mesan. Mürin, ra emwenätiu ngeni Kasa o föti ngeni selipiras. Iwe, Samson a wisen föira föün wiich lon ewe lenien föir me lon imwen fötek. \v 22 Nge meten möküren Samson ra pwal pwüksefäl mürin an fich. \s1 Samson a mäla \sr 16.23-31 \p \v 23 Iwe, ekewe samolun chon Filistia ra mwichfengen, pwe repwe eäni eu asor mi watte ngeni Takon ar we kot o föri eu mwichen apwapwa. Pun ra apasa, “Ach kot a atolonga lepöüch Samson ewe chon oputakich.” \v 24 Nge lupwen ekewe aramas ra küna Samson, ra mwareiti ar kot o üra, “Ach kot a atolonga lepöüch ewe chon oputakich, ätewe mi ataela fanüach o niela chomong leich.” \v 25 Lupwen leluker a fokun mwänek, ra apasa, “Oupwe körato Samson pwe epwe sipai ngenikich.” Iei mine ra kökkörawu Samson me lon imwen fötek, nge i a sipai ngeniir. Mürin, ra aütai lefilen ekewe üren ewe imw. \v 26 Iwe, Samson a üreni ewe ät mi amwöchü pöün, “Kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe atapa ekewe ür ewe imw a ü won, pun üpwe ünnü ngeniir.” \v 27 Nge ewe imw a ur ren mwän me fefin, pwal ekewe samolun chon Filistia meinisin ra nom lon. Nge won ewe imw me asan mi wor ina epwe ükükün ülüngeröü mwän me fefin mi katol Samson, lupwen a sipai ngeniir. \p \v 28 Mürin, Samson a iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap, “Ai Samol me ai Kot, üa tüngor ngonuk kopwe chechemeniei. Ai Kot, kose mochen kopwe apöchökülaei pwal fän eu chök o mwüt ngeniei, pwe üpwe ngeni ekei chon Filistia chappen ar föför ngeniei fän iten mine ra föri ngeni mesei kei ruoföü. \v 29 Iwe, Samson a angaloi ekewe ruofoch üren lukalap ewe imw a ü won, o tinifeseniir, pöüifichin a tini efoch, nge pöüimöngün a tini pwal ewe efoch. \v 30 Iwe, Samson a üra, “Üpwe eti ekewe chon Filistia le mäla.” Mürin a tiniir fän unusen an pöchökül, pwe ewe imw a turutiu won ekewe samol me ekewe aramas meinisin mi nom lon. Iwe, chokewe Samson a nirela lupwen an mäla ra chomong seni chokewe a nirela lupwen a manau. \v 31 Mürin, pwin kewe me unusen an famili ra feitiu o angei somän, ra uweela o peiaseni lefilen Sora me Estaol lon peiasen Manoa saman we. Iwe, Samson a soukapwüng lon Israel lon ükükün rüe ier. \c 17 \s1 Än Maika fel ngeni uluulun anümwäl \sr 17.1-13 \p \v 1 Iwe, a wor eman mwän itan Maika a nom won chukuchukutän ewe fanü Efraim. \v 2 Ätei a üreni inan, “Lon ewe fansoun eman a soläni senuk ekewe engeröü ipükü föün moni silifer, ngang üa rongorong pwe ka anümamaua ewe chon solä. Nengeni, ekewe föün moni silifer ra nom rei. Ngang üa angeer.” Mürin inan we a üreni, “Nei, kopwe feiöch me ren ewe Samol mi Lapalap.” \v 3 Iwe, lupwen ätewe a aliwini ekewe engeröü ipükü föün moni silifer ngeni inan, neminewe a üra, “Iei üa apini ai silifer fän iten ewe Samol mi Lapalap, pwe ewe anümamau esap küw nei ei. Eman epwe falei eu uluulun anümwäl o apachatä silifer won. Iei üpwe aliwini ngonuk ewe silifer.” \v 4 Mürin, ätewe a aliwini ewe moni ngeni inan, nge neminewe a angei ruupükü föün moni silifer o ngeni eman chon föri pisek seni silifer. Ätewe a falei eu uluulun anümwäl o apachatä silifer won. Iwe, Maika a anomu lon imwan. \v 5 Ei mwän Maika a wor eu an lenien fel. Iwe, Maika a pwal föri echö üf itan efot me ekoch uluulun anün leimw o seikätä eman nöün kewe mwän pwe epwe souasor. \v 6 Lon ekana fansoun esap wor eman king lon Israel. Eman me eman aramas a chök föri mine a pwüng me ren. \x + \xo 17.6 \xt Souk 21.25\x* \p \v 7 Iwe, a wor eman alüal seni Petleem lon Juta mi nom ren chon ewe ainangen Juta. Ätewe eman mwän seni ewe ainangen Lefi. \v 8 Ei mwän a feila seni Petleem lon Juta pwe epwe kütta eu leni ia a tongeni nonom ie. Nge lon an sai a tori imwen Maika lon chukuchukutän ewe fanü Efraim. \v 9 Iwe, Maika a aisini, “Ia ka feito me ie?” Nge ätewe a pälüeni, “Ngang eman mwän seni ewe ainangen Lefi seni Petleem lon Juta, nge üa siamüfetal pwe üpwe kütta eu leni ia üpwe tongeni nonom ie.” \v 10 Iwe, Maika a üreni, “Kopwe nom rei pwe kopwe eman semei me eman nei souasor. Nge ngang üpwe ngonuk engol föün moni silifer iteiten ier, üpwe pwal ngonuk ufom me anom.” \v 11 Iwe, ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a tipeeu ngeni an epwe nom ren Maika. Nge ewe alüal a usun chök eman nöün kewe mwän me ren. \v 12 Mürin, Maika a seikätä ewe mwän seni ewe ainangen Lefi pwe epwe nöün souasor. Nge ewe alüal a nom ren lon imwan. \v 13 Iwe, Maika a üra, “Iei üa silei pwe ewe Samol mi Lapalap epwe afeiöchüei, pun a nom rei eman nei souasor seni ewe ainangen Lefi.” \c 18 \s1 Maika me ekewe chon Tan \sr 18.1-31 \p \v 1 Iwe, lon ekana fansoun esap wor eman king lon Israel. Lon ena fansoun chon ewe ainangen Tan ra kütta eu fanü fän iter pwe repwe nonom lon, pun resap mwo angei fanüer me lein ekewe ainangen Israel. \v 2 Iei mine ekewe chon Tan ra filätä limman mwän mi pwora seni lon unusen ar ainang. Ra tinirela seni Sora me Estaol o üreniir pwe repwe operi ewe fanü o ouwasacha. Iwe, ra tori chukuchukutän ewe fanü Efraim lon imwen Maika o pwinipwin ikenan. \v 3 Nge lupwen ra nom ikenan ren imwen Maika, ra silleni ngingin ewe alüal seni ewe ainangen Lefi. Iwe, ra sap ngeni o üreni, “Iö a emwenukoto ikei? Met ka föri lon ei leni? Met om angang ikei?” \v 4 Nge ätewe a üreniir, “Iei usun mine Maika a föri ngeniei. A möniei pwe üpwe eman nöün souasor.” \v 5 Iwe, ra üreni, “Äm aia tüngoreek, kopwe aisini Kot pwe aipwe silei ika äm sai epwe fisiöch.” \v 6 Nge ewe souasor a üreniir, “Oupwe feila fän kinamwe. Ämi sai a nom fän emwenien ewe Samol mi Lapalap.” \p \v 7 Mürin, ekewe limman mwän ra feila o tori ewe telinimw Lais. Iwe, ra küna ekewe aramas mi nonom ikenan, pwe ra nom fän kinamwe usun chon Siton. Ra mosonoson, nge resap ekieki pwe eman epwe maun ngeniir, esap pwal wor och mine ra osupwang ren me won fanüfan, pun ra fokun pisekisek. Ra pwal küna pwe ra toau seni chon Siton, nge resap chiechi ngeni mwo eman. \v 8 Iwe, lupwen ekewe limman mwän ra liwiniti Sora me Estaol, aramaser kewe ra aisiniir, “Met pworausemi?” \v 9 Nge ir ra pälüeni, “Oupwe ütä, ousipwe feila o maun ngeni chon Lais. Pun äm aia küna ewe fanü pwe a fokun pwülüöch. Ifa usun, oupwe chök momot ikei? Oupwe müttir feila o tolong lon ewe fanü pwe oupwe fanüeni. \v 10 Lupwen oupwe feila, oupwe tori eu mwichen aramas resap ekieki pwe eman epwe maun ngeniir. Ewe fanü a watte, esap pwal wor och mine a osupwang ren, nge Kot a ngenikemi ewe fanü.” \p \v 11 Iwe, ükükün wonopükü mwän seni ewe ainangen Tan ra feila seni Sora me Estaol fän ar pisekin maun. \v 12 Ra feitä o nonom ünükün Kiriat-jearim lon Juta. Iei popun pwe ewe leni pelilotoun Kiriat-jearim a iteni Mahane-tan \f + \fr 18.12 \ft wewen Mahane-tan lenien chon Tan\f* tori ikenai. \v 13 Seni ikenan ra feila ngeni chukuchukutän ewe fanü Efraim o tori imwen Maika. \p \v 14 Mürin, ekewe limman mwän mi piin feila pwe repwe operi ewe fanü ünükün Lais ra üreni chiener, “Ifa usun, oua silei pwe lon eu ekei imw a wor echö efot, ekoch uluulun anün leimw me eu uluulun anü mi fal, a kapachetä silifer won? Iei mine oupwe ekieki mine oupwe föri.” \v 15 Iwe, ra rik seni ewe al o feila ren imwen ewe alüal seni ewe ainangen Lefi lon lenien Maika o aisini usun an nonom. \v 16 Nge ekewe wonopükü re Tan ra ütä leasamalapen tittin ewe leni fän ar pisekin maun. \v 17 Iwe, ekewe limman mwän mi piin operi ewe fanü ra tolong lon ewe imw o angei ewe uluulun anü mi fal a kapachetä silifer won, ewe efot me ekewe uluulun anün leimw, lupwen ewe souasor a ütä ren ekewe wonopükü mwän mi nom leasamalapen tittin ewe leni fän ar pisekin maun. \v 18 Iwe, lupwen ekewe limman mwän ra tolong lon imwen Maika o angei ewe uluulun anü mi fal a kapachetä silifer won, ewe efot me ekewe uluulun anün leimw, ewe souasor a aisiniir, “Met oua föri?” \v 19 Nge ir ra üreni, “Kopwe chök fanafanala, kosap apasa och, kopwe etikem pwe kopwe eman semem me eman nöüm souasor. Ifa usun, esap mürina om kopwe souasor ngeni unusen eu ainang me eu eterekesin lon Israel lap seni om kopwe souasor ngeni chon leimwen eman mwän chök?” \v 20 Ren ekei kapas ewe souasor a fokun pwapwa lon lelukan. A angei ewe efot, ekewe uluulun anün leimw me ewe uluulun anü mi fal o eti ekewe aramas. \p \v 21 Mürin, ekewe aramas ra kul o feila, nge nöür semirit, nöür man me pisekir ra akom mwer. \v 22 Iwe, lupwen ra toauela seni imwen Maika, Maika a kökkörawu ekewe mwän mi nom lon ekewe imw lükün imwan, pwe repwe tapweri ekewe chon Tan. Iwe, ra kan ngeni ekewe chon Tan \v 23 o leüömong le kökkö ngeniir. Nge ir ra kulsefäl o aisini Maika, “Met om osukosuk, pwe ka tapwerikem me om ei mwich?” \v 24 Nge Maika a pälüeniir, “Pwota oua fen aisiniei met ai osukosuk? Ämi oua angei ai kewe kot üa föriir me nei we souasor o süla far.” \v 25 Iwe, ekewe chon Tan ra üreni, “Kosap anini ngenikem pwe mwän mi nisosong rese turufuk o nikemiila me chon leimwom.” \v 26 Mürin, ekewe chon Tan ra feila won aler. Nge lupwen Maika a küna pwe ra kon pöchökül mwan, a kul o liwinsefäl ngeni lenian. \v 27 Mürin än ekewe chon Tan angei mine Maika a föri pwal nöün we souasor ra feila Lais, ra tori eu mwichen aramas mi mosonoson, resap ekieki pwe eman epwe maun ngeniir. Iwe, ra nirela ren ketilas o kenala ewe telinimw. \v 28 Esap wor eman mi angaseer, pun ar telinimw a toau seni Siton, resap pwal chiechi ngeni mwo eman. Iwe, Lais a nom lon ewe lemol arap ngeni Pet-rehop. Nge ekewe chon Tan ra aüsefälietä ewe telinimw o imweimw lon. \v 29 Iwe, ra aita ngeni ewe telinimw Tan, iten mwirimwirin ar we lewo nöün Israel we. Nge iten ewe telinimw me mwan Lais. \v 30 Iwe, ekewe chon Tan ra aütai ewe uluulun anü mi fal pwe repwe fel ngeni, nge Jonatan me nöün kewe mwän pwal mwirimwirir ra souasor ngeni ewe ainangen Tan tori fansoun ar oola seni ewe fanü. Iwe, Jonatan nöün Kersom we mwän, nge Kersom nöün Moses mwän. \v 31 Nge förien Maika we uluulun anü mi fal a nom ikenan lon ükükün fansoun ewe imwen Kot a nom lon Silo. \c 19 \s1 Ewe mwän seni ewe ainangen Lefi me ülüpwülüan \sr 19.1-30 \p \v 1 Iwe, lon ena fansoun, lupwen esap wor eman king lon Israel, eman mwän seni ewe ainangen Lefi a wasöla won chukuchukutän ewe fanü Efraim mi toauala. Ätewe a angei eman ülüpwülüan seni Petleem lon Juta. \v 2 Iwe, ülüpwülüan a song ngeni, a sü seni o liwiniti imwen seman mi nom Petleem lon Juta. A nom ikenan lon ükükün rüanü maram. \v 3 Mürin, pwülüan we a ütä o feila mürin, pwe epwe fos pwetete ngeni o aliwinisefäli. Nge eman nöün chon angang me ruoman aas ra eti. Iwe, neminewe a emwenalong lon imwen saman, nge lupwen semen ewe föpwül a küna, a etiwa fän pwapwa. \v 4 Mürin, semen ülüpwülüan we a pesei pwe epwe nom ren lon ükükün ülüngat rän. Ra mongö o ün, ra pwal pwinipwin ikenan. \v 5 Iwe, lon arüanün rän ra pwätä lesosorusich, nge ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a amolätä ngeni an epwe feila. Nge semen ewe föpwül a üreni pwülüen nöün we, “Kopwe chunuk me mwen om kopwe feila.” \v 6 Iei mine ekewe ruoman mwän ra mottiu, ra mongö o ünfengen. Iwe, semen ewe föpwül a üreni ewe mwän, “Kose mochen kopwe pwal pwinini epwin o pwapwa.” \v 7 Nge lupwen ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a ütä pwe epwe feila, semen ülüpwülüan we a pesei tori a pwal pwinipwinsefäl. \v 8 Iwe, lon alimuen rän ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a pwätä lesosorusich pwe epwe feila. Nge semen ewe föpwül a üreni, “Kopwe chunuk o witiwit tori leolopal.” Iwe, ra mongöfengen. \v 9 Nge lupwen ewe mwän me ülüpwülüan we pwal nöün chon angang ra ütä pwe repwe feila, semen ülüpwülüan we a üreni, “Nengeni, a arapakan epwe le lekuniol, kose mochen kopwe nonom rei pwal lon ei pwin. A arapakan epwe le pwinila. Kopwe pwinipwin ikei o pwapwa. Iwe, lesor kopwe pwätä lesosorusich o sai ngeni leniom.” \p \v 10 Nge ewe mwän esap mochen pwinini pwal epwin. Iei mine a ütä, a feila o sai wenewen ngeni Jepus, iei Jerusalem, pwal nöün kewe ruoman aas mi uwou pisek me ülüpwülüan we ra eti. \v 11 Lupwen ra arap ngeni Jepus, a pwinila. Iwe, ewe chon angang a üreni an samol. “Ousipwe rik ngeni ewe telinimwen chon Jepus o pwinipwin lon.” \v 12 Nge an we samol a üreni, “Apwi, sisap rik ngeni ewe telinimwen chon ekis, ir resap chon Israel. Nge sipwe feila Kipea.” \v 13 A pwal üreni nöün we chon angang, “Ousipwe feila pwe sipwe achocho ngeni ach sipwe tori Kipea ika Rama o pwinipwin ie.” \v 14 Iei mine ra feila won aler, nge ewe akkar a tuputiu, lupwen ra arap ngeni Kipea lon fanüen chon ewe ainangen Peniamin. \v 15 Iwe, ra rik ngeni Kipea pwe repwe pwinipwin ikenan. Ra tolong lon ewe telinimw o mot lon ewe lenien amwicheich, nge esap wor eman a etiweer lon imwan pwe repwe pwinipwin. \p \v 16 Lon ewe chök kuniolun, eman chinlap mwän a liwinto seni an angang lemäl. Wesewesen lenien ewe mwän won chukuchukutän ewe fanü Efraim, nge iei a nom lon Kipea. Nge chon ewe leni chon ewe ainangen Peniamin. \v 17 Iwe, ewe chinlap mwän a küna ewe chon siamü lon ewe lenien amwicheich o aisini, “Ia ka feito me ie? Nge ia kopwe feila ie?” \v 18 Nge ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a pälüeni, “Äm aia feito seni Petleem lon Juta, pwe aipwe le feila ngeni chukuchukutän ewe fanü Efraim mi toauala, ia üa feito me ie. Üa feila Petleem lon Juta, nge iei üpwe liwiniti leniei. Iwe, esap wor eman a etiwaei lon imwan. \v 19 A wor rei fetilipwas me enen nöüm aas. A pwal wor pilawa me wain fän itei, fän iten ülüpwülüei me nei we chon angang. Esap wor och am aia osupwang ren. \v 20 Iwe, ewe chinlap mwän a üreni, “Ngang üpwe pwapwa le etiwook lon imwei. Üpwe tümwünü ngonuk meinisin mine ka osupwang ren. Eu chök, kosap annut lon ei lenien amwicheich.” \v 21 Iei mine a emwenirela lon imwan, a pwal amongöü nöür kewe aas. Nge ir ra talü pecher, ra mongö o ün. \p \v 22 Iwe, lupwen ra pwapwafengen, mwän mi manauangau seni ewe telinimw ra pweli ewe imw o sukuolong asaman. Ra üreni ewe chinlap mwän mine imwan we, “Kopwe atowu ewe mwän mi tolong lon imwomw pwe äm aipwe pwülüeni.” \v 23 Nge ewe chinlap a towu rer o üreniir, “Apwi, pwii, ouse mochen ousap föri ei sokun lapalap mi fokun ngau. Ei mwän nei wasöla, ousap fokun föri ei sokun föför mi anioput. \v 24 Nengeni, iei i nei föpwül esamwo tori mwän me ülüpwülüen ei mwän, üpwe emwenirewu remi. Oupwe föri ngeniir mine oua mochen, nge ousap föri ei sokun föför mi anioput ngeni ewe mwän.” \x + \xo 19.24 \xt Ken 19.5-8\x* \v 25 Nge ekewe mwän resap mochen aüselinga. Iei mine ewe mwän seni ewe ainangen Lefi a angei ülüpwülüan we o tinawu rer. Iwe, ra achomanauei o turunufasei lon unusen ewe pwin. Nge lupwen a tö mallen rän, ra likitala. \v 26 Lupwen a arap ngeni an epwe le rän, ewe fefin a feito o turula lükün asamalapen imwen ewe chinlap mwän, ia pwülüan we a nom ie. A nom ikenan tori a ränila. \p \v 27 Iwe, pwülüen neminewe a pwätä lesosor, nge lupwen a suki asamalapen ewe imw o towu pwe epwe sopwela an sai, a küna ülüpwülüan we mi kon ünükün asamalapen ewe imw, nge pöün a itila won penkasamen ewe imw me fan. \v 28 Iwe, a üreni, “Kopwe pwätä, pun sipwe feila.” Nge neminewe esap kapas. Iei mine ewe mwän a ekietä neminewe won ewe aas o sopwela an sai. \v 29 Nge lupwen a tori imwan, a angei efoch naif, a kamwöch ülüpwülüan we o kinikisietiu inisin lon engol me ruu kinikin. Mürin, a tinala ekewe kinikin ren ekewe engol me ruu ainangen Israel. \x + \xo 19.29 \xt 1.Sam 11.7\x* \v 30 Iwe, meinisin mi küna ei ra apasa, “Ei sokun mettoch esamwo fis. Esamwo pwä ei sokun föför seni ewe fansoun ekewe aramasen Israel ra towu seni Isip tori ikenai. Oupwe ekieki usun, oupwe pwüngüpwüngfengen o apasätä mefiemi won.” \c 20 \s1 Ewe maun ngeni chon Peniamin \sr 20.1-48 \p \v 1 Mürin, ekewe aramasen Israel meinisin ra feito seni ewe telinimw Tan mi nom efeng me Persepa mi nom ör, pwal seni ewe fanü Kiliat mi nom ötiu. Ra chufengen fän tipeeu fän mesen ewe Samol mi Lapalap me lon Mispa. \v 2 Iwe, ekewe souemwenin chon ekewe ainangen Israel meinisin ra feito lon ewe mwich än nöün Kot kewe aramas. A pwal wor ükükün föpükü ngeröü sounfiu fän nöür ketilas. \v 3 Nge ekewe chon Peniamin ra rong pwe ekewe aramasen Israel ra feila Mispa. Iwe, ekewe aramasen Israel ra üreni ewe mwän seni ewe ainangen Lefi, “Kopwe apworausa ngenikem usun ei föför mi fokun ngau a fis.” \v 4 Mürin pwülüen ewe fefin mi ninnila a üreniir, “Üa tori Kipea lon fanüen Peniamin, äm me ülüpwülüei we o pwinipwin ikenan. \v 5 Iwe, ekewe re Kipea ra feito lepwin o pwelifeili ewe imw üa nom lon. Ra ekiekin nieila, ra pwal achomanauei ülüpwülüei we, pwe a mäla. \v 6 Mürin üa angei ülüpwülüei we, üa kinikisietiu inisin o tinala ekewe kinikin ren ekewe engol me ruu ainangen Israel. Pun ekewe re Kipea ra föri och föför mi anioput o fokun ngau lon Israel. \v 7 Ämi aramasen Israel meinisin mi mwichfengen ikei, oupwe pwüngüpwüngfengen o apasätä pwüngün ei mettoch.” \p \v 8 Iwe, ekewe aramas meinisin ra ütä fän tipeeu o apasa, “Esap wor eman leich epwe feila lon imwan, esap fokun wor eman leich epwe liwiniti lenian. \v 9 Iei usun mine sipwe föri ngeni Kipea: Sipwe feila o maun ngeni Kipea fän pwüngün üttüt. \v 10 Iwe, sipwe filätä engol mwän seni ipükü me lein ekewe ainangen Israel meinisin, pwal ipükü mwän seni engeröü, nge engeröü mwän seni engol ngeröü, repwe uwato mongö fän iten ekewe aramas mi feila pwe repwe maun ngeni chon Kipea lon Peniamin, pokiten ewe föför mi fokun ngau ra föri lon Israel.” \v 11 Iei usun ekewe re Israel ra chufengen fän tipeeu pwe repwe maun ngeni ewe telinimw. \p \v 12 Iwe, ekewe ainangen Israel ra tinala ekoch mwän ren unusen ewe ainangen Peniamin pwe repwe üreniir, “Met ei sokun föföringau a fis me leimi? \v 13 Oupwe fangewu ekewe mwän mi manauangau seni Kipea, pwe aipwe nirela o atowu ewe mi ngau seni lon Israel.” Nge chon ewe ainangen Peniamin resap mochen aüselinga alon pwiir kewe aramasen Israel. \v 14 Iwe, chon ewe ainangen Peniamin ra feito seni ar kewe telinimw o chufengen lon Kipea, pwe repwe feila maun ngeni ekewe aramasen Israel. \v 15 Iteiten chon ewe ainangen Peniamin mi kö ngeni maun ra feito seni ar kewe telinimw lon ewe ränin ükükün rüe me wonungeröü mwän mi sile maun fän ketilas. Mi pwal wor ükükün füpükü mwän seni Kipea mi kefil. \v 16 Iwe, me lein ekewe mwän meinisin mi wor füpükü tamöng mi kefil. Iteiten eman me eman a tongeni monei eföü fau ngeni emet meten mökür, nge a küw. \v 17 Nge lükün ekei re Peniamin mi wor ükükün föpükü ngeröü mwän seni ekewe re Israel, ir meinisin sounfiu mi sile maun fän ketilas. \p \v 18 Iwe, ekewe aramasen Israel ra feila Petel o aisini Kot, “Iö me leim epwe akomwen feila maun ngeni chon Peniamin?” Nge ewe Samol mi Lapalap a pälüeniir, “Chon ewe ainangen Juta repwe akomwen feila.” \p \v 19 Mürin, ekewe re Israel ra ütä lesosor, ra feila o nom arap ngeni Kipea. \v 20 Iwe, ra feila pwe repwe maun ngeni chon Peniamin o atetteli ar mwichen sounfiu akawenewenen Kipea. \v 21 Nge ekewe chon Peniamin ra towu seni Kipea o niela ükükün rüe me ruungeröü re Israel lon ewe chök rän. \v 22-23 Mürin, ekewe aramasen Israel ra feila o kechü fän mesen ewe Samol mi Lapalap tori lekuniol. Iwe, ra aisini, “Ifa usun, äm aipwe feilasefäl o maun ngeni pwim kewe chon Peniamin?” Nge ewe Samol mi Lapalap a pälüeni, “Oupwe feila o maun ngeniir.” Mürin, ekewe re Israel ra tipepworasefäl o atettelisefäli ar mwichen sounfiu lon ewe chök leni ia ra piin atetteliir ie me mwan. \p \v 24 Iwe, lon aruuen rän ekewe re Israel ra kan ngeni ekewe chon Peniamin pwe repwe maun ngeniir. \v 25 Nge ekewe chon Peniamin ra towu seni Kipea lon aruuen rän o niela ükükün engol me walungeröü re Israel, ir meinisin mwän mi sile maun fän ketilas. \v 26 Mürin, ekewe aramasen Israel meinisin ra feila Petel. Ikenan ra mot o kechü fän mesen ewe Samol mi Lapalap o achuun lon ewe rän tori lekuniol, ra pwal eäni asoren kek me asoren kinamwe fän mesen ewe Samol mi Lapalap. \v 27 Iwe, ekewe aramasen Israel ra aisini ewe Samol mi Lapalap mine repwe föri. Lon ena fansoun än Kot we pworofel a nom ikenan, \v 28 nge Pineas nöün Eleasar we mwän, nge Eleasar nöün Aaron mwän, a wisen angang ngeni. Iwe, ekewe aramasen Israel ra aisini, “Ifa usun, äm aipwe feilasefäl o maun ngeni pwim kewe chon Peniamin, ika aipwe emwen?” Nge ewe Samol mi Lapalap a pälüeniir, “Oupwe feila, pun lesor üpwe awinnakemi pwe oupwe akufuur.” \p \v 29 Mürin, ekewe chon Israel ra anomu ekoch chon op pwelin unükün Kipea. \v 30 Iwe, ekewe re Israel ra feila pwe repwe maun ngeni chon Peniamin lon aülüngatin rän. Ra atettelisefäliir pwe repwe maun ngeni Kipea usun me mwan. \v 31 Nge ekewe chon Peniamin ra towu pwe repwe maun ngeni ekewe aramas. Iwe, ra toauela seni ewe telinimw o popuetä le niela ekoch lein ekewe re Israel usun me mwan. Ra niir me lon ekewe alelap, efoch mi ale ngeni Petel, nge efoch ngeni Kipea pwal lon ewe amassawa. Ra niela ina epwe ükükün ilik re Israel. \v 32 Iwe, ekewe chon Peniamin ra apasa, “Ra pwal kuf rech usun chök me mwan.” Nge ekewe re Israel ra apasa, “Ousipwe sü seniir o panirela ngeni ekewe alelap toau seni ewe telinimw.” \v 33 Nge lupwen ekewe re Israel meinisin ra mwöküt seni lenier o atetteliir me lon Paal-tamar, chokewe mi op ra pwal sä seni lenier me pelilotoun Kipea. \v 34 Iwe, ükükün engol ngeröü mwän mi kefil seni lein unusen chon Israel ra maun ngeni Kipea. Ewe maun a fokun weires, nge ekewe chon Peniamin resap silei pwe ra arap ngeni feiengau. \v 35 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a akufu chon Peniamin mwen ekewe re Israel. Lon ewe ränin, ekewe re Israel ra niela ükükün rüe me limungeröü ipükü re Peniamin, ir meinisin mwän mi sile maun fän ketilas. \p \v 36 Mürin, ekewe chon Peniamin ra mefi pwe ra kuf. Ekewe re Israel ra tipin sü me mwen ekewe chon Peniamin, pun ra lükü ekewe mwän mi op pwelin ünükün Kipea. \v 37 Iwe, ekewe mwän mi op ra müttir towu seni ar lenien op o cheri Kipea. Ra niela chon ewe telinimw meinisin ren ketilas. \v 38 Nge mi wor eu asisil ekewe re Israel me ekewe chon op ra tipeeufengen won, pwe lupwen epwe wor och ötüöt mi ötütä seni ewe telinimw, \v 39 ekewe re Israel mi tipin sü repwe kulsefäl o maun. Iei chon Peniamin ra fen popuetä le niela ina epwe ükükün ilik re Israel. Iwe, ra apasa, “Ellet, ra kuf rech usun me mwan.” \v 40 Nge lupwen ewe ötüöt a ötütä seni lon ewe telinimw, ekewe chon Peniamin ra nenesökür o küna pwe unusen ewe telinimw a kar. \v 41 Mürin, ekewe re Israel ra kul, nge ekewe chon Peniamin ra rükö, pun ra mefi pwe repwe le feiengau. \v 42 Iei mine ra sü me mwen ekewe re Israel o sü ngeni ewe fanüapö, nge resap tongeni sü seni ewe maun. Pwal ekewe re Israel mi towu seni ewe telinimw ra niela ekewe chon Peniamin ikenan. \v 43 Iwe, ra appafengeni ekewe chon Peniamin, ra tapweriir o niretiu seni Noha tori akawenewenen Kipea me peliötiu. \v 44 Iwe, ükükün engol me walungeröü chon Peniamin ra mäla, ir meinisin sounfiu mi pwora. \v 45 Nge ekewe lusun chon Peniamin ra kul o sü ngeni ewe fanüapö ren ewe achau mi nom Rimon. Iwe, ükükün limungeröü mwän ra mätiu lon ekewe alelap. Nge chon Israel ra pwal achocho le tapweriir tori Kitom o niela pwal ruungeröü mwän. \v 46 Iei mine unusen chon Peniamin mi mäla lon ewe ränin ükükün rüe me limungeröü mwän mi sile maun fän ketilas. Ir meinisin sounfiu mi pwora. \v 47 Nge ükükün wonopükü mwän ra kul o sü ngeni ewe fanüapö ren ewe achau mi nom Rimon. Ikenan ra nom fän ewe achau lon ükükün rüanü maram. \v 48 Mürin, ekewe re Israel ra kul o maun ngeni ekewe chon Peniamin. Ra niela aramas me man ren ketilas, pwal meinisin mine ra küna. Iwe, ra pwal kenala ekewe telinimw meinisin ra tolong lon. \c 21 \s1 Usun kütten pwülüen ekewe re Peniamin \sr 21.1-25 \p \v 1 Iwe, lupwen ekewe re Israel ra nom Mispa, ra pwon fän akapel pwe esap wor eman me leir epwe apwüpwülüa nöün föpwül ngeni eman re Peniamin. \v 2 Mürin ar maun, ekewe aramasen Israel ra feito Petel o nom ikenan fän mesen Kot tori lekuniol. Ra alapatä mwelier o fokun kechüengau. \v 3 Iwe, ra apasa, “Äm Samol mi Lapalap, Koten Israel. Pwota a fis ei sokun lapalap lon Israel? Pwota eu ainang esap chüen nom lon Israel ikenai?” \v 4 Nge sorotän ewe rän ekewe aramas ra pwätäkai, ra senätä eu rongen asor o eäni asoren kek me asoren kinamwe won. \v 5 Mürin, ekewe aramasen Israel ra ais, “Iö lein chon ekewe ainangen Israel esap feito lon ewe mwich me fän mesen ewe Samol mi Lapalap lon Mispa?” Pun ra eäni eu pwon mi aüchea fän akapel, pwe ätewe esap feito Mispa ren ewe Samol mi Lapalap epwe ninnila. \v 6 Iwe, ekewe aramasen Israel ra tongei pwiir kewe chon ewe ainangen Peniamin o apasa, “Ikenai eu ainang a käriwu seni Israel. \v 7 Met sipwe föri pwe epwe wor pwülüen chokewe mi chüen manau? Pun sa pwon fän akapel ngeni ewe Samol mi Lapalap pwe sisap ngeniir eman me lein nöüch föpwül pwe pwülüer.” \p \v 8 Mürin ra ais, “Iö lein chon ekewe ainangen Israel esap feitä Mispa ren ewe Samol mi Lapalap?” Iwe, a pwä pwe esap wor eman seni Japes-kiliat a feito ren ewe leni o fiti ewe mwich. \v 9 Pun lupwen ra alea iteiten ekewe aramas, a pwä pwe esap wor eman chon Japes-kiliat a nom. \v 10 Iei mine ewe mwich a tinala Japes-kiliat ükükün engol me ruungeröü mwän mi fokun pwora o allük ngeniir, “Oupwe feila o niela chon Japes-kiliat ren ketilas, oupwe pwal niela fefin me semirit. \v 11 Iei usun mine oupwe föri: Iteiten mwän me iteiten fefin mi pwüpwülü oupwe fokun aroserela.” \v 12 Iwe, ra küna me lein ekewe chon Japes-kiliat ükükün föpükü föpwül resamwo tori mwän. Ra emwenireto ngeni ewe leni lon Silo mi nom lon ewe fanü Kanaan. \p \v 13 Mürin, unusen ewe mwich a tinala pworausen kinamwe ngeni ekewe chon Peniamin mi nom fän ewe achau lon Rimon. \v 14 Lon ena fansoun ekewe chon Peniamin ra liwinsefäl. Iwe, ekewe chon Israel ra ngeniir ekewe föpwül ra amanaueer me lein ekewe fin Japes-kiliat. Nge ekewe föpwül resap ku ngeniir. \v 15 Iwe, ekewe aramas ra tongei chon Peniamin, pun ewe Samol mi Lapalap a föri eu aimwü lefilen ekewe ainangen Israel. \p \v 16 Mürin, ekewe souakomwen ewe mwich ra ais, “Met sipwe föri pwe epwe wor pwülüen chokewe mi chüen manau, pun ekewe fin Peniamin ra rosola?” \v 17 Iwe, ra üra, “Ekewe chon Peniamin mi chüen manau epwe fokun wor mwirimwirir pwe esap mola eu ainang me lon Israel. \v 18 Nge sisap tongeni apwüpwülüa ngeniir nöüch föpwül, pun sa pwon fän akapel pwe iö leich a apwüpwülüa nöün föpwül ngeni ekewe chon Peniamin epwe anümamau.” \v 19 Mürin ra apasa, “Nengeni, epwe wor eu chulap fän iten ewe Samol mi Lapalap mi fis iteiten ier lon Silo.” Nge Silo a nom efengin Petel peliötiuen ewe alelap seni Petel tori Sikem örün Lepona. \v 20 Iei mine ra öüröüra ngeni ekewe chon Peniamin o üreniir, “Oupwe feila o op lon ekewe tanipin wain. \v 21 Iwe, oupwe mamasa ika ekewe föpwülün Silo ra towu pwe repwe pworuk, mürin ämi oupwe towu seni ekewe tanipin wain o tur en me pwülüan me lein ekewe föpwülün Silo. Iwe, oupwe nukirela lon ewe fanü Peniamin. \v 22 Nge lupwen semer ika mongeer repwe feito o anini ngenikemi, ämi oupwe üreniir, ‘Oupwe mwütiretä ngenikem fän kirikiröch. Pun äm aisap angang pwülüem fän iten eman me eman leim lon maun. Nge ämi ousap pwal ngenikem nöümi föpwül. Pun are oupwe föri iei usun, oupwe tipis ren ämi atai ewe pwon.’” \v 23 Iwe, ekewe chon Peniamin ra föri mine ra üreniir. Iteiten eman me eman leir a angei pwülüan seni lein ekewe föpwül mi pworuk o uweerela. Mürin, ra liwiniti fanüer, ra aüsefälietä ekewe telinimw o imweimw lor. \v 24 Lon ena fansoun ekewe aramasen Israel ra feila seni ikenan o liwiniti en me an ainang me an famili pwal en me fanüan. \p \v 25 Iwe, lon ekana fansoun esap wor eman king lon Israel. Eman me eman aramas a chök föri mine a pwüng me ren. \x + \xo 21.25 \xt Souk 17.6\x*