\id JAS \h JAMES \toc1 Echö Toropwe nöün James \toc2 James \toc3 Jas \mt2 Echö Toropwe nöün \mt1 James \is1 Kapas akom \iot I. Chon makkei ei toropwe: Ese fat, nge ekoch sousilelap lon Paipel ra ekieki pwe James, ätewe Paulus a aita ngeni “pwiin ach Samol” (Kal 1.19) a makkei ei toropwe. \iot II. A mak ngeni iö: Ngeni ekewe chon Juta, ir souläng mi nom won ekewe fanü lükün Israel. \iot III. Itelapemongen ei toropwe: Usun än souläng repwe pwärätä ar enletin lükü lon ar föför. \iot IV. Kapas aüchean ei toropwe: Oupwe chon apwönüetä kapasen Kot, nge sap chon rong chök. \iot V. Masouen ei toropwe: Ewe toropwe seni James ekoch kapasen öüröür usun föförün manauen souläng ra chufengen lon. A mak ngeni “ekewe engol me ruu ainang mi toropasfeil won unusen fanüfan”. James a aea chomong sokun kapasen awewe an epwe atowu kapasen öüröür usun än eman epwe eäni tipachem lon föförün, pwal kapasen emwen usun än souläng ekiek me föför. A eäni longolong pwüngün souläng, lupwen a mak usun sokopaten itelap: usun pisekisek me wöüngau, sosot, föför mürina, lifilifil aramas, lükülük me föför, kapasen awach, tipachem, anini, lamalamtekia me tipetekison, apwüngü aramas, sikesik, mosonotam me iotek. \ip Ewe toropwe a afata aüchean föför fiti lükülük lon föförün manauen eman souläng. \iot VI. Tettelin masouen ei toropwe: \io1 Kapas akom 1.1 \io1 Lükülük me tipachem \ior 1.2-8\ior* \io1 Wöüngau me pisekisek \ior 1.9-11\ior* \io1 Asosot me sosot \ior 1.12-18\ior* \io1 Rong me föri \ior 1.19-27\ior* \io1 Kapasen fön usun lifilifil aramas \ior 2.1-13\ior* \io1 Lükülük me angang \ior 2.14-26\ior* \io1 Eman souläng me kapasen awan \ior 3.1-18\ior* \io1 Eman souläng me fanüfan \ior 4.1–5.6\ior* \io1 Sokopaten kapasen öüröür \ior 5.7-20\ior* \c 1 \s1 Kapong \sr 1.1 \p \v 1 Ngang James, eman nöün Kot me ach Samol Jesus Kraist chon angang, üa kapong ngeni ekewe engol me ruu ainang mi toropasfeil won unusen fanüfan. \x + \xo 1.1 \xt Mat 13.55; Mark 6.3; Föf 15.13; Kal 1.19\x* \s1 Lükülük me tipachem \sr 1.2-8 \p \v 2 Ämi pwii kana, oupwe fokun ekiekin pwapwa lupwen oupwe tolong lon sokopaten sosot, \v 3 pun oua silei pwe mine a sotuni ämi lükülük a afisätä ämi tipeppos. \v 4 Iwe, ämi tipeppos epwe chöchöla lon föförümi meinisin, pwe oupwe mirit o unusöchüla, nge ousap osun och mettoch lon manauemi. \v 5 Nge are eman leimi a osun tipachem, epwe tüngor ngeni Kot, iwe, i epwe fang ngeni, pun Kot a fangafangöch ngeni aramas meinisin, nge esap laleiti eman. \v 6 Nge lupwen epwe tüngor, epwe tüngor fän lükülük, nge esap tipemwaramwar. Pun eman mi tipemwaramwar a wewe ngeni eu noon lematau, a mwökütüküt o nono ren asepwäl. \v 7 Ei sokun aramas esap ekieki pwe epwe angei och seni ach Samol, \v 8 pun i eman aramas mi tipekinikin, a wiliwilikis lon an föför meinisin. \s1 Wöüngau me pisekisek \sr 1.9-11 \p \v 9 Eman souläng mi wöüngau epwe fokun pwapwa lupwen Kot epwe atekiatä. \v 10 Nge eman souläng mi pisekisek epwe fokun pwapwa lupwen Kot epwe atekisonatiu. Pun ekewe chon pisekisek repwe mwor usun epö pön irän lemäl a mworotiu. \v 11 Pun akkar a tötä fiti pwichikaran o a keni ewe irä, pwe pön ewe irä a mworotiu o lingan a tala. Ina usun ewe mwän mi pisekisek epwe müch manauan lon an föri an kewe angang. \x + \xo 1.11 \xt Ais 40.6-7\x* \s1 Asosot me sosot \sr 1.12-18 \p \v 12 A feiöch eman aramas mi tipeppos lon sosot, pun are epwe mokos lon ewe sosot, epwe angei ewe mwärin manau Kot a pwon ngeni chokewe mi echeni i. \v 13 Are eman aramas a tolong lon sosot, esap fokun apasa, “Ei sosot a feito seni Kot.” Pun Kot esap tongeni küna sosotingau, i esap pwal sotuningauei eman. \v 14 Nge eman me eman aramas a tori sosotun ren püsin an mochenia mi atekini o pani letipan. \v 15 Iwe, are än eman mochenia a liapeni letipan, a fis an tipis, nge are an tipis a unusela, a fis an mäla. \p \v 16 Ämi pwii kana mi achengicheng, ousap tupula! \v 17 Lifang mi mürina meinisin me feiöch mi unusöch meinisin ra feitiu seni läng, ra feitiu seni ewe Sam mi föri ekewe Saram lon läng, ewe esap siwil, esap pwal fis rochopwak ren an kul. \v 18 Ren püsin letipan a afisikich ren ewe kapas mi let, pwe sipwe nöün mwänichi lein förian kana meinisin. \s1 Sipwe rong o föri kapasen Kot \sr 1.19-27 \p \v 19 Ämi pwii kana mi achengicheng, oupwe chechemeni ei: Aramas meinisin repwe müttir ngeni rong, mang ngeni kapas pwal mang ngeni song, \v 20 pun än aramas song esap apwönüetä ewe pwüng Kot a mochen. \v 21 Iei mine oupwe likitätiu sokun limelimengau me sokun föföringau meinisin. Oupwe atekisonakemi mwen mesen Kot o oupwe etiwa ewe kapas a fot lomi, a tongeni amanauakemi. \p \v 22 Oupwe chon föri kapasen Kot, nge ousap chon rong chök, pwe ousap püsin atupukemi. \v 23 Are eman a rong ewe kapas, nge esap föri, a wewe ngeni eman aramas mi ori lon eu kilas o a küna lapalapen inisin. \v 24 Mürin an küna püsin inisin, a feila o müttir manlükala lapalapen inisin. \v 25 Nge eman mi likitü le nenelong lon ewe allük mi unusöch, ewe a angasakich, o sopwela le föri ei, nge esap manlükala rongean, pwe a apwönüetä pwüngün, ei aramas epwe feiöch lon met a föri. \v 26 Are eman a ekieki pwe i eman souläng, nge esap nemeni chönawan, ewe aramas a püsin atupu i, nge an souläng a lomotongau. \v 27 Än eman souläng limöch me pwüng mwen mesen Samach Kot a fis are epwe iei usun: epwe tümwünü ekewe mi mäsen me ekewe fefin mi mä pwülüer lon ar riaföü, epwe pwal püsin tümwünü i, pwe esap limengau ren ngauen ei fanüfan. \c 2 \s1 Kapasen fön usun ach sisap lifilifil aramas \sr 2.1-13 \p \v 1 Ämi pwii kana, ämi chon lükü ach Samol Jesus Kraist, ewe Samol mi ling, ousap lifilifil aramas pokiten chök lapalapen inisiir me lükün. \v 2 Are eman aramas mi pisekisek a feito lon ämi mwich fän nöün ring seni kolt, pwal fän üfan mi lingöch, nge eman aramas mi wöüngau a pwal feito fän üfan mi mesingau, \v 3 nge are oua pwärala ämi meniniti ewe aramas mi üföüf üf mi lingöch o oua üreni, “Kopwe mottiu ikei won ei lenien mot mi mürina”, nge oua üreni ewe aramas mi wöüngau, “Kopwe ütä ikenan”, ika “Kopwe mottiu ikei arun pechei”, \v 4 mürin oua tipis ren ämi lifilifil aramas lefilemi, pwal ren ämi longuni pwüngün ämi apwüng won ekiek mi ngau. \p \v 5 Ämi pwii kana mi achengicheng, oupwe aüseling! Ifa usun, Kot esap filätä ekewe aramas mi wöüngau won ei fanüfan pwe repwe pisekisek lon ar lükülük o feiöchüni feiöchün ewe Mwün Kot, i a pwon ngeni chokewe mi echeni? \v 6 Nge ämi oua asäwa ekewe mi wöüngau. Ifa usun, esap ekewe chon pisekisek ir ekewe mi ariaföüükemi o atekinikemiila mwen ekewe soukapwüng? \v 7 Ifa usun, esap pwal ir chokewe mi turunufasei ewe it mi mürina a föü womi? \p \v 8 Oua föri mine a pwüng are oua aleasochis ngeni allükün ewe Mwün Kot mi mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Kopwe echeni chon arum usun püsin om echenuk.” \x + \xo 2.8 \xt Lif 19.18\x* \v 9 Nge are oua lifilifil aramas ren chök lapalapen inisiir me lükün, oua tipis, pun ewe Allük a atipisikemi pwe oua chon atai allük. \v 10 Pun iö a apwönüetä ekewe allük meinisin, nge a atai eu chök kewe allük, ätewe a tipisin atai ekewe allük meinisin. \v 11 Pun ewe eman mi apasa, “Kosap lisowu”, a pwal apasa, “Kosap niela aramas”. Inamwo ika kosap lisowu, nge ka niela aramas, ka eman chon atai allük. \x + \xo 2.11 \xt Eks 20.13-14; Tut 5.17-18\x* \v 12 Iei mine oupwe kapas o föri sokun föför usun chök aramas repwe küna kapwüng ren ewe allük mi angasakichela. \v 13 Pun Kot esap eäni tong ngeni eman aramas esap eäni tong, lupwen a apwüngü. Pun tong a win lon kapwüng. \s1 Lükülük me föför \sr 2.14-26 \p \v 14 Ämi pwii kana, met lomoten are eman aramas a apasa pwe a wor an lükülük, are an föför esap alletätä? Ifa usun, ei sokun lükülük epwe tongeni amanaua i? \v 15 Are mi wor pwiich souläng are fefinach souläng esap wor üfer, esap pwal naf aner mongö, \v 16 nge eman me leimi epwe üreniir, “Oupwe feila fän kinamwe. Oupwe aüföüfakemi o amongökemi!” nge ousap ngeniir mine ra osupwang ren lon manauen inisiir, met chök lomoten ämi afeiöchüür? \v 17 Ina chök usun ren lükülük. Are epwe wor chök ämi lükülük, nge esap fiti föför, a mäla ämi lükülük. \p \v 18 Nge eli eman epwe üra, “En ka eäni lükülük, nge ngang üa eäni föför.” Pölüan me rei, “Kopwe pwäri ngeniei om we lükülük ese fiti föför, nge ngang üpwe pwäri ngonuk ai lükülük mi fiti föför.” \v 19 Ifa usun, ka lükü pwe mi wor eman chök Kot? A öch om lükü. Ekewe anün rochopwak ra pwal lükü, nge ra chechech ren niuokus. \v 20 Ka umwes! Ifa usun, ka mochen än eman epwe alletätä ngonuk, pwe lükülük ese fiti föför a mä? \v 21 Ifa usun, ach we lewo Apraham esap küna pwüng me ren Kot ren an föför, lupwen a eäni asor Isaak nöün we won ewe rongen asor? \x + \xo 2.21 \xt Ken 22.1-14\x* \v 22 Ka küna pwe an lükülük me an föför ra angangfengen, nge an lükülük a unusöchüla ren an föför. \v 23 Iwe, mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin a pwönüetä, “Apraham a lükü Kot, nge pokiten an lükü a küna pwüng me ren Kot”. Iei mine Apraham a iteni “Chiechien Kot”. \x + \xo 2.23 \xt Ken 15.6; 2.Kron 20.7; Ais 41.8\x* \v 24 Iei usun oua küna pwe eman aramas a küna pwüng me ren Kot ren an föför, sap ren an lükülük echök. \p \v 25 Ina chök usun ren ewe fin lisowu Rahap. Neminei a küna pwüng me ren Kot ren an föför, lupwen a etiwa ekewe chon Israel mi operi ewe fanü o alisiir pwe repwe süla won pwal efoch al. \x + \xo 2.25 \xt Jos 2.1-21\x* \p \v 26 Pun usun eu inis a mäla are ewe ngün esap nom lon, pwal iei usun ewe lükülük a mäla are ese fiti föför. \c 3 \s1 Sipwe tümwünü kapasen awach \sr 3.1-12 \p \v 1 Ämi pwii kana, esap chomong me leimi repwe wiseni ewe wisen sense, pun oua silei pwe kich mi wiseni wisen sense sipwe küna kapwüng mi fokun chou lap seni ekewe ekoch. \v 2 Kich meinisin sia mwälila fän chomong. Nge are eman aramas esap fokun mwälila won mine a apasa, i eman mi unusöch, a pwal tongeni püsin nemeni unusen inisin. \v 3 Lupwen sia uwalong efoch mächä lon awen eman oris pwe epwe aleasochis ngenikich, sia tongeni emwenala ia sia mochen epwe feila ie. \v 4 Sipwe eäni awewe efoch sip. Inamwo ika a fokun watte ewe sip o asepwäl mi pöchökül a afetala, nge eman pölü a kasini ren efoch kasi mi kükün o emwenala ia a mochen epwe feila ie. \v 5 Iei usun pwal ren chönawach. A chök eu kükün kifetin inisich, nge a tongeni sikesik won mettoch mi lapalap. \p Oupwe ekieki usun eu kükün ngeten ekkei a tongeni kenala eu wöllap mi watte. \v 6 Iwe, chönawach a pwal usun chök eu ekkei, och mettoch mi ngau lein ekewe kifetin inisich. A alimengaua unusen inisich o küri föförün manauach ren ewe ekkei mi feito seni hell. \v 7 Aramas ra tongeni afesira ekewe sokopaten man meinisin, ekewe manmwacho me ekewe mansüsü, ekewe mantötö me ekewe mönün leset. \v 8 Nge esap wor eman a tongeni afesira chönawen eman aramas. Iei och mettoch mi ngau, esap wor an asösö, a uren poison mi afeiengau. \v 9 Pun ren chönawach sia mwareiti ach Samol, i Samach, nge ren chönawach sia pwal otteki aramas, ir chokewe mi för lon lapalapen Kot. \x + \xo 3.9 \xt Ken 3.9\x* \v 10 Iotek me ottek ra towu seni eu chök aw. Ämi pwii kana, esap öch pwe epwe iei usun! \v 11 Ifa usun, koluk mi annö me koluk mi maras ra tongeni pupuwu seni eu chök puächen koluk? \v 12 Ämi pwii kana, efoch irä fiik esap tongeni uani uän olif, nge efoch irän wain esap tongeni uani uän fiik. Ina usun eu puächen koluk mi maras esap tongeni apupuwu koluk mi annö. \s1 Ewe tipachem seni läng \sr 3.13-18 \p \v 13 Iö leimi a ekieki pwe a tipachem o mirit? Epwe alletätä ren an manaueni eu manau mi mürina me an föför mürina a föri fän tipetekison me tipachem. \v 14 Nge are a wor lon letipemi lolowo me ekieki chök püsin ämi, ousap sikäsini ämi tipachem, ousap pwal amamäsini ewe let. \v 15 Ena sokun tipachem esap feitiu seni läng, nge a feito seni fanüfan, seni pekin fituk, pwal seni anün rochopwak. \v 16 Pun ia a wor ie lolowo me ekieki chök en me püsin an, ikenan a pwal wor kotongau me sokun föför mi ngau meinisin. \v 17 Nge ewe tipachem seni läng a fokun limelimöch, a pwal akinamwe, tipepwetete me kirikiröch, a uren tong o awora chomong föför mi mürina, esap lifilifil aramas, esap pwal atuputup. \v 18 Ekewe chon afisätä kinamwe mi fofot fän kinamwe repwe kini ewe uän pwüng. \c 4 \s1 Chiechi ngeni fanüfan \sr 4.1-10 \p \v 1 Ia ra feito me ie fiu me anini lefilemi? Resap feito seni ämi mochenia kana mi fiufengen lon letipemi? \v 2 Oua mochen mettoch, nge esap torikemi. Oua ninni o mochenia, nge ousap tongeni angei met oua mochen. Oua anini o fiu. Ousap eäni mine oua mochen, pun ousap tüngor seni Kot. \v 3 Nge lupwen oua tüngor, ousap angei och, pun oua tüngor fän ämi ekiek mi ngau, pwe oupwe asolapa lon ämi mocheniangau. \v 4 Ämi aramas mi kirikiringau! Ousap silei pwe chiechi ngeni fanüfan wewen fiu ngeni Kot? Iö a mochen chiechi ngeni fanüfan, i ewe aramas mi fiu ngeni Kot. \v 5 Ousap ekieki pwe a lomotongau mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Ewe ngün Kot a anomu loch a fokun ekimong woch.” \v 6 Nge Kot a awattei ngenikich an ümöümöch. Iei mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Kot a ü ngeni ekewe chon lamalamtekia, nge a ümöümöch ngeni ekewe chon tipetekison.” \x + \xo 4.6 \xt SalF 3.34\x* \p \v 7 Iei mine oupwe aleasochisi Kot. Oupwe ü ngeni Tefil, iwe, epwe sü senikemi. \v 8 Oupwe arap ngeni Kot, iwe, epwe arap ngenikemi. Oupwe limeti pöümi, ämi chon tipis kana, oupwe limeti lelukemi, ämi chon tipekinikin kana. \v 9 Oupwe letipeta, oupwe kechü o ngüngüres. Oupwe siwili ämi takir ngeni kechü, pwal ämi pwapwa ngeni lolilen! \v 10 Oupwe püsin atekisonakemi mwen mesen ach Samol, iwe, i epwe atekiakemiitä. \s1 Kapasen fön pwe sisap apwüngü eman pwiich souläng \sr 4.11-12 \p \v 11 Ämi pwii kana, ousap aitengauafengenikemi lefilemi. Iö a aitengaua eman pwiin souläng ika apwüngü, a aitengaua o apwüngü ewe Allük. Are ka apwüngü ewe Allük, mürin kosap chüen eman chon aleasochis ngeni, nge ka eman chon apwüngü ewe Allük. \v 12 Kot echök ewe mi föri ewe Allük, pwal i ewe souapwüng. I chök a tongeni amanaua o afeiengaua aramas. Nge en iö, pwe kopwe apwüngü chon arum? \s1 Kapasen fön usun sikesik \sr 4.13-17 \p \v 13 Oupwe aüselingaei, ämi mi apasa, “Ikenai ika lesor sipwe feila lon enan telinimw. Ikenan sipwe nonom eu ier, sipwe föri ach angangen amömö o angei winnach.” \v 14 Ämi ousap fen mwo nge silei met epwe fis ngeni manauemi lesor. Pun manauemi a usun chök eu ötüöt mi pwä lon ekis chök fansoun mochomoch, mürin esap chüen nom. \x + \xo 4.14 \xt SalF 27.1\x* \v 15 Iwe, iei usun mine oupwe apasa, “Are a fän letipen ach Samol, sipwe manau o föri ei ika enan.” \v 16 Nge iei oua lamalamtekia o sikesik. Ämi sikesik meinisin a ngau. \v 17 Iei mine eman aramas mi silei mine a mürina, nge esap föri, a tipis. \c 5 \s1 Kapasen fön ngeni ekewe chon pisekisek \sr 5.1-6 \p \v 1 Iwe, iei oupwe aüselinga, ämi aramas mi pisekisek! Oupwe kechü o ngüngüres usun ekewe riaföü repwe torikemi. \v 2 Pisekimi ra kiroula, nge pwötür ra äni üfemi. \v 3 Ämi kolt me silifer ra parangela, nge ei parang epwe atipisikemi o änala fitukemi usun chök än ekkei kenala mettoch. Oua achukuchukatä pisekimi lon ekei ränin lesopolan. \x + \xo 5.3 \xt Mat 6.19\x* \v 4 Ousap ngeni ekewe chon angang mi angang ngeni ämi kewe mälämäl liwinin ar angang. Oupwe aüseling ngeni ar lalangau! Än ekewe chon kini ämi kewe räs siöngau a tori selingen Kot, ewe Samol mi Unusen Manaman. \x + \xo 5.4 \xt Tut 24.14-15\x* \v 5 Oua manaueni eu manau mi fokun mecheres won ei fanüfan, oua pwal eäni pwapwan fanüfan. Oua püsin föri met oupwe kitinup ren fän iten ewe ränin ninnila. \v 6 Oua atipisi o niela ekewe aramas esap wor ar tipis, nge ir resap ü ngenikemi. \s1 Usun ach sipwe mosonotam o iotek \sr 5.7-20 \p \v 7 Iei mine ämi pwii kana, oupwe mosonotam tori ach Samol epwe war. Oupwe nenengeni usun än eman chon tanipi mosonotam le witiwiti pwe fanüan epwe awora ua mi fokun aüchea. A mosonotam le witiwit an epwe püngütiu ewe üten leräs me üten lefeng. \v 8 Iei usun pwal ämi, oupwe mosonotam o anüküchara letipemi, pun waren ach Samol a arapoto. \fig Ei iotekin lükülük epwe apöchöküla ewe chon samau.|src="avnt097.tif" size="span" loc="82" ref="5.15" \fig* \p \v 9 Ämi pwii kana, ousap lalefengen lefilemi, pwe Kot esap apwüngükemi. Ewe Soukapwüng a ütä arun asam. \v 10 Ämi pwii kana, oupwe chechemeni ekewe soufos mi kapas fän iten ach Samol. Oupwe eäniir lenien apirü lon ar mosonotam me likitü fän ekewe riaföü. \v 11 Sia apasa pwe ir chon feiöch pokiten ar likitü. Oua rongorong usun än Hiop likitü, oua pwal silei met ach Samol a amolätä fän itan lesopolan. Pun ach Samol a uren kirikiröch me tong. \x + \xo 5.11 \xt Hiop 1.21-22; 2.10; Kölf 103.8\x* \p \v 12 Ämi pwii kana, mwen mettoch meinisin, ousap pwon fän akapel. Ousap ö: pölü läng ika fanüfan ika och mettoch. Are oua apasa “Ewer”, epwe enletin ewer, nge are oua apasa “Apw”, epwe enletin apw, pwe ousap tolong lon än Kot kapwüng. \x + \xo 5.12 \xt Mat 5.34-37\x* \p \v 13 Iö me leimi a nom lon weires? Epwe iotek. Iö me leimi a pwapwa? Epwe kölün mwareiti Kot. \v 14 Iö me leimi a samau? Epwe titi ekewe souakomwen mwichefel, pwe repwe iotek won o epiti ngeni lö seni föün olif fän iten ach we Samol. \x + \xo 5.14 \xt Mark 6.13\x* \v 15 Iwe, ei iotekin lükülük epwe apöchöküla ewe chon samau. Ach Samol epwe apwäki, nge ekewe tipis a föriir repwe musala. \v 16 Iei mine oupwe pwärifengeni ämi tipis kana, eman ngeni eman o iotekifengenikemi, pwe oupwe pöchökületä. Än eman chon pwüng iotek a manaman o a fokun pwönüetä. \v 17 Elias eman aramas usun chök kich. A tiliken lon an iotek pwe esap püng üt, iwe, esap püngütiu üt lon ükükün ülüngat esop ier won ewe fanü. \x + \xo 5.17 \xt 1.King 17.1; 18.1\x* \v 18 Mürin a pwal ioteksefäl, iwe, läng a apüngatiu üt o ewe fanü a awora uän irä. \x + \xo 5.18 \xt 1.King 18.42-45\x* \p \v 19 Ämi pwii kana, are eman me leimi epwe tokola seni mine a let, nge eman epwe aliwinisefäli, \v 20 oupwe chechemeni ei: Iö a aliwinisefäli eman chon tipis seni alan mi mwäl, epwe amanaua ewe chon tipis seni mäla o epwe pwölüela chomong tipis.