\id GAL \h KALATIA \toc1 Nöün Paulus Toropwe ngeni ekewe Souläng lon Kalatia \toc2 Kalatia \toc3 Kal \mt2 Nöün Paulus Toropwe ngeni ekewe Souläng lon \mt1 Kalatia \is1 Kapas akom \iot I. Chon makkei ei toropwe: Ewe soukünö Paulus. \iot II. A mak ngeni iö me fansoun a mak: Ngeni chon ekewe mwichefel lon Kalatia. Eli a mak lefilen ekewe ier 55 me 60 A.D. \iot III. Itelapemongen ei toropwe: Sia ngasala pokiten Kraist. \iot IV. Kapas aüchean ei toropwe: Ren lükülük chök aramas ra küna pwüng me ren Kot, nge sap ren ar apwönüetä än Moses kewe Allük. \iot V. Masouen ei toropwe: Lupwen ekewe soukünö ra popuetä le afalafala ewe Pworausen Manau usun Jesus o ekewe aramas sap ir chon Juta ra etiwa, a wor och kapas ais a fisitä, ika eman aramas epwe fokun aleasochisi än Moses kewe Allük fän iten an epwe eman souläng enlet. Paulus a awewei, pwe esap wor lomoten än eman epwe föri iei usun. Nge pwüngün pwe a chök wor eu longolong fän iten ewe manau lon Kraist, iei lükülük. Ren ei lükülük kich meinisin sia küna pwüng me ren Kot. Nge lein ekewe mwichefel lon Kalatia, iei eu fanü lon Asia Kisikis mi nom fän nemenien Rom, a wor ekoch aramas ra feito o ü ngeni Paulus. Ra üra pwe eman souläng enlet epwe pwal apwönüetä än Moses kewe Allük pwe epwe küna pwüng me ren Kot. \ip Paulus a makkei ei toropwe ngeni ekewe souläng lon Kalatia fän iten an epwe aliwinisefälieto ekewe aramas mi tokola ren afalafal chofona ngeni ewe lükülük mi enlet o ngeni ewe manauen souläng. Paulus a popuetä an toropwe ren an alletä pwe mi wor an pwüüng an epwe iteni eman nöün Jesus Kraist soukünö. A fokun afata pwe an kö ngeni an epwe eman soukünö a feito seni Kot, sap seni eman aramas mi wor an nemenem. A pwal afata pwe a kö pwe epwe angang ngeni ekewe chon lükün Israel. Mürin a sopwela le awewei pwe ren lükülük chök aramas ra küna pwüng me ren Kot. Lesopolan ekewe sopun Paulus a afata pwe manauen souläng a pop seni ewe tong mi fisitä seni ar lükü Kraist. \iot VI. Tettelin masouen ei toropwe: \io1 Kapas akom \ior 1.1-10\ior* \io1 Än Paulus alletä pwe i eman soukünö \ior 1.11–2.21\ior* \io1 Ewe Kapasen Manau usun än Kot ümöümöch \ior 3.1–4.31\ior* \io1 Än souläng ngasala me wiser \ior 5.1–6.10\ior* \io1 Kapasen lesopolan \ior 6.11-18\ior* \c 1 \s1 Kapong ngeni ekewe mwichefel lon Kalatia \sr 1.1-5 \p \v 1 Ngang Paulus, eman soukünö, üsap angei wisei seni eman aramas, esap pwal feito seni eman aramas, nge üa angei seni Jesus Kraist me Samach Kot ewe mi amanauasefäli Jesus seni mäla. \v 2 Äm me pwiich kei souläng meinisin mi nom ikei aia kapong ngeni chon ekewe mwichefel lon Kalatia: \v 3 Samach Kot me ach Samol Jesus Kraist epwe fang ngenikemi ümöümöch me kinamwe. \p \v 4 Kraist a fangala manauan fänäsengesin ach tipis kana ren an aleasochisi letipen ach Kot i Samach pwe epwe angasakich seni ei fansoun mi ngau. \v 5 Ousipwe mwareiti Kot tori feilfeilachök! Amen. \s1 Eu chök Pworausen Manau \sr 1.6-10 \p \v 6 Ngang üa mairü remi, pwe oua müttir sü seni ewe mi körikemi ren än Kraist ümöümöch, nge oua etiwa pwal eu Pworausen Manau. \v 7 Enlet, esap fokun wor “pwal eu Pworausen Manau”. Üa apasa ei ititin kapas, pun a wor ekoch aramas mi afitikokokemi o sotuni ar repwe sorei ewe Pworausen Manau usun Kraist. \v 8 Nge ikamwo epwe fen äm ika eman chon läng epwe afalafala ngenikemi eu Pworausen Manau mi soko seni ewe eu aia fen afalafala ngenikemi, i epwe anümamau! \v 9 Aia fen apasa me mwan, nge iei üpwe pwal apasasefäli: Are eman epwe afalafala ngenikemi eu Pworausen Manau mi soko seni ewe oua fen etiwa, i epwe anümamau! \v 10 Ifa usun, üa sotuni ai üpwe apwapwai letipen aramas? Apwi! Üa mochen kütta met Kot epwe pwapwa ren! Ifa usun, üa sotuni ai üpwe kütta itei me ren aramas? Are üpwe chüen kütta itei me ren aramas, ngang üsap nöün Kraist chon angang. \s1 Usun än Paulus wiliti eman soukünö \sr 1.11-24 \p \v 11 Ämi pwii kana, üpwe ürenikemi, pwe ewe Pworausen Manau üa afalafala esap pop seni aramas. \v 12 Üsap angei seni eman aramas, esap pwal wor eman a aiti ngeniei. Püsin Kraist a pwäri ngeniei. \p \v 13 Ämi oua fen rong usun manauei me lom, lupwen üa achocho lon ewe lamalamen chon Juta. Oua rong usun ai ariaföüü chon ewe mwichefelin Kot, nge üsap eäni tong, üa pwal achocho ngeni ai üpwe atala ewe mwichefel. \x + \xo 1.13 \xt Föf 8.3; 22.4-5; 26.9-11\x* \v 14 Üa fokun fefeitä lon ai angang ngeni ewe lamalamen chon Juta lap seni chomong piloi kana me lein aramasei, üa pwal fokun tiliken le apwönüetä örünien ach kewe lewo. \x + \xo 1.14 \xt Föf 22.3\x* \p \v 15 Nge Kot a filieitä lon an ümöümöch mwen üsamwo uputiu o köriei ai üpwe angang ngeni. Iwe, lupwen a filätä \v 16 an epwe pwäri ngeniei Nöün we, pwe üpwe afalafala ewe Pworausen Manau usun i ngeni ekewe chon lükün Israel, ngang üsap angei än eman öüröür ngeniei, \x + \xo 1.16 \xt Föf 9.3-6; 22.6-10; 26.13-18\x* \v 17 üsap pwal feila Jerusalem fän iten ai üpwe churi ätekewe mi akom mwei lon ewe wisen soukünö. Nge üa müttir feila lon ewe fanü Arapia, mürin üa liwinsefäliti Tamaskus. \v 18 Iwe, mürin ülüngat ier üa feila Jerusalem pwe üpwe churi Petrus o üa nonom ren lon ükükün engol me limu rän. \x + \xo 1.18 \xt Föf 9.26-30\x* \v 19 Üsap küna pwal eman ekewe soukünö, chilon chök James pwiin ach Samol. \v 20 Met üa makkei a let. Kot a silei pwe üsap chofona! \v 21 Mürin üa feila lon ekewe fanü Siria me Silisia. \v 22 Lon ena fansoun chon ekewe mwichefel lon Juta resap mwo künaei. \v 23 Ra chök silei mine pwal ekoch ra apasa, “Ewe mwän mi ariaföüü kich me lom, iei a afalafala ewe lükülük i a achocho le atala me lom.” \v 24 Iei usun ra mwareiti Kot fänäsengesin met Kot a föri fän itei. \c 2 \s1 Ekewe soukünö ra etiwa Paulus \sr 2.1-10 \p \v 1 Iwe, mürin engol me rüanü ier üa liwinsefäliti Jerusalem, nge Parnapas a fitiei, üa pwal uwei Titus. \x + \xo 2.1 \xt Föf 11.30; 15.2\x* \v 2 Üa liwinsefäl, pun Kot a pwäri ngeniei pwe üpwe liwinla. Lon äm chufengen me ekewe souakom, üa awewe ngeniir ewe Pworausen Manau üa afalafala ngeni ekewe chon lükün Israel. Üsap mochen pwe ai angang lon ekewe fansoun ra la ika pwal lon fansoun ikenai epwe lomotongau. \v 3 Iwe, chiechiei Titus, inamwo ika i eman re Krik, nge ekewe souakom rese echimwa pwe epwe sirkomsais, \v 4 usun ekoch ra mochen. Ekei mwän ra pomweni pwe ir chiechiach chon lükülük o ra anifilong lon ach mwich pwe repwe operi ach ngas sia eäni lon Kraist Jesus. Ra mochen ach sipwe wewe ngeni amanau lon ach sipwe apwönüetä mine ekewe allük ra apasa pwe sipwe föri. \v 5 Nge sisap fokun tipeeu ngeni ar kewe allük, pun sia mochen pwe enletin ewe Pworausen Manau epwe chök nonom remi. \p \v 6 Nge ätekewe, aramas ra apasa pwe ir souakom, üa apasa ei pokiten esap lifilifil me rei met sokun aramas ir. Kot esap nenengeni lapalapen aramas me lükün, üpwe apasa, ekei souakom resap apasa pwe üpwe siwili och lon ai afalafal. \x + \xo 2.6 \xt Tut 10.17\x* \v 7 Nge ra fen mefi pwe Kot a ngeniei ewe wis pwe üpwe afalafala ewe Pworausen Manau ngeni ekewe chon lükün Israel, usun chök a ngeni Petrus ewe wis an epwe afalafala ewe Pworausen Manau ngeni ekewe chon Juta. \v 8 Pun ren än manaman Kot a awisaei pwe üpwe eman soukünö ngeni ekewe chon lükün Israel, usun chök an awisa Petrus pwe epwe eman soukünö ngeni ekewe chon Juta. \v 9 Iwe, James, Petrus me Johannes, ir ekewe ürelapen mwichefel, ra mefi pwe Kot a ngeniei ei wis. Iei mine ra kapong won pöür ngenikem me Parnapas, iei ewe asisil pwe sia tipeeufengen lon ach angang. Ra tipeeu ngeni pwe Parnapas me ngang aipwe angang lein ekewe chon lükün Israel, nge ir repwe angang lein ekewe chon Juta. \v 10 Iwe, ra chök tüngor pwe aipwe chechemeni ekewe mi osupwang lon ar we mwich, iei ewe mettoch üa fen achocho le föri. \s1 Paulus a apwüngü Petrus lon Antiokia \sr 2.11-14 \p \v 11 Nge lupwen Petrus a tori Antiokia, üa kapas awenewen ngeni me mwen ekewe aramas, pun a mwäl an föför. \v 12 Pun me mwen ekoch mwän, James a tiniirela, resamwo tori Antiokia, Petrus a momongöfengen me ekewe soulängin chon lükün Israel. Nge lupwen an ekei mwän war, Petrus a ütä seniir o esap chüen etiir le mongö, pun a niuokusiti ätekewe mi apasa pwe ekewe chon lükün Israel repwe sirkomsais. \v 13 Iwe, pwal ekewe ekoch souläng ir chon Juta ra pwal eti Petrus lon an likatuputup, pwal mwo nge Parnapas a tokola ren ar likatuputup. \v 14 Lupwen üa küna pwe ra föri och mine esap pwüng ngeni enletin ewe Pworausen Manau, üa üreni Petrus me mwer meinisin, “En eman chon Juta, nge ka föri örünien ekewe chon lükün Israel, nge sap örünien ekewe chon Juta. Pwota ka sotuni le echimwa ekewe chon lükün Israel pwe repwe föri örünien ekewe chon Juta?” \s1 Chon Juta me chon lükün Israel ra küna manau ren ar lükülük \sr 2.15-21 \p \v 15 Kich pwükütän chon Juta pokiten samach me inach ir chon Juta, nge sisap “chon tipis seni chon lükün Israel”. \v 16 Nge sia silei pwe eman aramas a küna pwüng me ren Kot ren an lükü Jesus Kraist chök, nge esap ren an apwönüetä ekewe Allük. Iei usun pwal kich sia lükü Jesus Kraist, pwe sipwe küna pwüng me ren Kot ren ach lükü Kraist, nge sap ren ach apwönüetä ekewe Allük. Pun esap fokun wor eman a küna pwüng me ren Kot ren an apwönüetä ekewe Allük. \x + \xo 2.16 \xt Kölf 143.2; Rom 3.20,22\x* \v 17 Nge lupwen sia kütta pwe sipwe küna pwüng me ren Kot ren ach eufengen me Kraist, a pwä pwe kich chon tipis usun chök ekewe chon lükün Israel. Iwe, ifa usun, wewen ei pwe Kraist eman mi alisätä tipis? Apwi, esap fokun ina! \v 18 Are ngang üa aüsefälietä ewe lamalamen Allük üa fen atala, mürin a pwä pwe üa püsin atala ewe Allük. \v 19 Iei mine ren pwüngün ekewe Allük ngang üa fen mäla, üa mäla ngeni ekewe Allük pwe üpwe manau fän iten Kot. Ngang üa fen iräpenges me Kraist, \v 20 iei mine sap ngang üa chüen manau, nge Kraist a manau loi. Ei manau üa manaueni iei üa manau ren ai lükü ewe Nöün Kot mi echeniei o fangala manauan fän itei. \v 21 Üsap fokun mochen pwe üpwe pöütala än Kot ümöümöch. Pun ika eman aramas epwe küna pwüng me ren Kot ren ekewe Allük, wewen pwe än Kraist mäla a lomotongau! \c 3 \s1 Allük ika lükülük \sr 3.1-14 \p \v 1 Ämi chon Kalatia oua tiparoch! Iö a arocha letipemi? Ngang üa afata ngenikemi mwen mesemi usun än Jesus Kraist mäla won iräpenges. \v 2 Oupwe pölüeni ngeniei ewe eu chök kapas ais, “Ifa usun, oua angei ewe Ngünün Kot ren ämi apwönüetä pwüngün ekewe Allük, ika ren ämi rongorong o lükü ewe Pworausen Manau?” \v 3 Pwota a iei me tiparochumi? Oua popuetä ämi souläng ren ewe Ngünün Kot, ifa usun, oua mochen sopwela ämi souläng iei lon fituk? \v 4 Ifa usun, a lomotongau ekewe mettoch ra fis ngenikemi? Enlet, mi wor lomoter! \v 5 Ifa usun, Kot a ngenikemi Ngünmifel o föri manaman leimi pokiten oua apwönüetä pwüngün ekewe Allük, ika pokiten oua rongorong o lükü ewe Pworausen Manau? \p \v 6 Oupwe ekieki usun mine a fis ngeni Apraham. Usun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Apraham a lükü Kot, nge pokiten an lükülük a küna pwüng me ren Kot.” \x + \xo 3.6 \xt Ken 15.6; Rom 4.3\x* \v 7 Iei mine oupwe silei, pwe ekewe wesewesen mwirimwirin Apraham, ir ekewe aramas mi wor ar lükülük. \x + \xo 3.7 \xt Rom 4.16\x* \v 8 Ekewe Toropwe mi Pin ra fen pwärätä me mwan, pwe Kot epwe anomu ekewe chon lükün Israel lon tettelin chon pwüng ren ar lükülük. Iei usun mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin usun ewe Pworausen Manau a tori Apraham, “Aramas meinisin won fanüfan repwe küna feiöch reöm.” \x + \xo 3.8 \xt Ken 12.3\x* \v 9 Apraham a lükü Kot o a feiöch ren, iei usun chokewe mi lükü Kot repwe pwal feiöch usun Apraham. \p \v 10 Iwe, chokewe meinisin mi anomu ar apilükülük won ar aleasochisi ekewe Allük ra anümamau. Pun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Iö esap aleasochisi meinisin mine a mak lon ewe puken Allük epwe anümamau!” \x + \xo 3.10 \xt Tut 27.26\x* \v 11 Iwe, iei a fat pwe esap wor eman aramas epwe küna pwüng me ren Kot ren an apwönüetä ekewe Allük, pun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Ewe chök aramas mi küna pwüng me ren Kot epwe manau ren an lükülük.” \x + \xo 3.11 \xt Ap 2.4\x* \v 12 Nge ekewe Allük resap longolong won lükülük, pun iei usun mine a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Iö a föri pwüngün ekewe Allük epwe manau.” \x + \xo 3.12 \xt Lif 18.5\x* \p \v 13 Nge ren än Kraist küna anümamau fän itach a angasakich seni ewe anümamau ekewe Allük ra atoto woch, pun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, “Iö a mwöch won efoch irä a anümamau me ren Kot.” \x + \xo 3.13 \xt Tut 21.23\x* \v 14 Kraist a föri ei, pwe ewe feiöch Kot a pwon ngeni Apraham epwe tori ekewe chon lükün Israel ren Kraist Jesus, pwe ren ach lükü sipwe angei ewe Ngünmifel Kot a fen pwon ngenikich. \s1 Ekewe Allük me ewe Pwon \sr 3.15-20 \p \v 15 Ämi pwii kana, üpwe eäni eu pworausen awewe usun nonomun aramas: Lupwen ruoman aramas ra tipeeufengen won och o saini eu toropwen atipeeu, esap fokun wor eman a tongeni atai ewe toropwen atipeeu ika apacha och ngeni mürin an sain. \v 16 Iwe, Kot a föri an pwon ngeni Apraham me mwirimwirin we. Lon ekewe Toropwe mi Pin esap mak “mwirimwirin kana”, wewen chomong aramas, nge a mak “mwirimwirin we”, wewen eman chök aramas, iei i Kraist. \x + \xo 3.16 \xt Ken 12.7\x* \v 17 Iei usun mine üa mochen apasa: Kot a föri eu pwonen atipeeu ngeni Apraham o pwon ngeni pwe epwe apwönüetä. Ekewe Allük Kot a ngeni ekewe chon Israel föpükü ilik ier mürin resap tongeni atala ewe pwonen atipeeu, esap pwal tongeni amorala än Kot we pwon. \x + \xo 3.17 \xt Eks 12.40\x* \v 18 Pun are än Kot we lifang epwe longolong won ekewe Allük, mürin esap chüen longolong won än Kot pwon. Nge Kot a ngeni Apraham ei lifang pokiten an we pwon. \x + \xo 3.18 \xt Rom 4.14\x* \p \v 19 Iwe, met popun a wor ekewe Allük? Kot a apachatä ekewe Allük ngeni ewe pwonen atipeeu ar repwe aiti ngeni aramas ar föför mi mwäl, repwe pwal nonom tori epwe war mwirimwirin Apraham we, ätewe Kot a eäni ewe pwon fän itan. Ekewe chon läng ra uwätiu ekewe Allük le pöün eman chon afför lefilen Kot me aramas. \v 20 Esap wor lomoten eman chon afför lupwen a wor eman chök aramas, pun Kot eman chök. \s1 Popun ekewe Allük \sr 3.21–4.7 \p \v 21 Iwe, ifa usun, wewen ei pwe ekewe Allük ra ü ngeni än Kot kewe pwon? Apwi, esap fokun ina! Pun are aramas ra angei eu allük mi atoto manau, mürin ir meinisin repwe tongeni küna pwüng me ren Kot ren ar aleasochis ngeni ei allük. \fig Ämi meinisin oua eufengen lon Kraist Jesus.|src="avnt080.tif" size="col" loc="77" ref="3.28" \fig* \v 22 Nge a mak lon ekewe Toropwe mi Pin pwe unusen fanüfan a nom fän nemenien tipis. Iei mine ewe lifang Kot a pwon, a longolong won än eman lükü Jesus Kraist, a tori chokewe mi lükü. \p \v 23 Nge mwen ewe fansoun ewe lükülük esamwo wor, ekewe Allük ra fötekinikich tori wareton ei lükülük epwe pwäpwäla. \v 24 Iei usun ekewe Allük ra nemenikich tori Kraist a war, pwe sia tongeni küna pwüng me ren Kot ren ach lükülük. \v 25 Nge iei otun ewe lükülük a war, ekewe Allük resap chüen nemenikich. \v 26 Lon Kraist Jesus ämi meinisin oua nöün Kot ren ämi lükü. \v 27 Pun ämi meinisin mi fen papatais lon Kraist oua manaueni manauen Kraist. \v 28 Esap wor sokofesenin lefilen chon Juta me chon lükün Israel, lefilen amanau me aramas mi ngas, lefilen mwän me fefin, pun ämi meinisin oua eufengen lon Kraist Jesus. \v 29 Are ämi oua nöün Kraist, mürin oua mwirimwirin Apraham, iwe, oupwe angei ewe mine Kot a fen pwonei. \x + \xo 3.29 \xt Rom 4.13\x* \c 4 \p \v 1 Iei met üpwe sopwela le apasa: Eman nau epwe angei mettochun saman meinisin, nge lupwen fansoun a chüen eman semirit, a usun chök eman amanau, inamwo ika i a wesewesen eäni ekewe mettoch meinisin. \v 2 Lupwen a chüen eman semirit, mi wor mwän ra wisen tümwünü i o nemeni mettochun kewe tori ewe fansoun mi kefilitä me ren saman we. \v 3 Ina chök pwal usun kich. Lupwen sia chüen semirit lon ach souläng, sia nonom fän nemenien ekewe ngün mi nemeni ei fanüfan. \v 4 Nge lupwen a war ewe fansoun mi kapwüngüla, Kot a tinato püsin Nöün. A uputiu seni eman fefin o a nonom fän ekewe Allük, \v 5 pwe epwe angasa chokewe mi nonom fän ekewe Allük, pwe sipwe tolong lon tettelin nöün Kot. \p \v 6 Iwe, pokiten ämi oua nöün Kot, Kot a tinato Ngünün Nöün we lon lelukemi, ewe Ngün mi apasa, “Sam, Semei!” \fig Ousap chüen amanau, pun oua nöün Kot.|src="avnt081.tif" size="col" loc="45" ref="4.7" \fig* \v 7 Iei mine ämi ousap chüen usun amanau, pun oua nöün. Nge pokiten oua nöün, Kot epwe ngenikemi meinisin mine a iseis fän iten nöün kana. \x + \xo 4.7 \xt Rom 8.15-17\x* \s1 Paulus a öüreki ekewe soulängin Kalatia \sr 4.8-20 \p \v 8 Me lom, lupwen ousap silei Kot, oua nonom fän nemenien ekewe ngün esap ir kot. \v 9 Nge iei oua silei Kot, ika üpwe tongeni apasa, pwe iei Kot a silekemi, pwota oua mochen kulsefäliti ekewe ngün mi apwangapwang o attong? Pwota oua mochen oupwe nomsefäl fän nemenier? \v 10 Oua pinini ekoch rän, maram, kinikinin fansoun me ekoch ier. \v 11 Üa öürekikemi! Ifa usun, epwe tufich pwe ai angang ngenikemi a lomotongau? \p \v 12 Ämi pwii kana, üa fokun tüngor ngenikemi, pwe oupwe wewe ngeniei, pun pwal ngang üa wewe ngenikemi. Ämi ousap föri och mi mwäl ngeniei. \v 13 Oua silei pwe pokiten üa samau üa afalafala ewe Pworausen Manau ngenikemi lon ewe aeuin fansoun. \v 14 Nge inamwo ika lapalapen inisi a fokun aweiresikemi, nge ousap turunufaseei ika pöütieila. Iwe, nge oua fen etiwaei usun ämi oua etiwa eman chon läng, oua etiwaei usun ämi etiwa Kraist Jesus. \v 15 Ämi oua fokun pwapwa! Met a fis ngenikemi iei? Püsin ngang üa tongeni pwärätä, pwe are epwe tufich oupwe alusawu föün mesemi o ngeniei. \v 16 Iwe, ifa usun, üa wiliti eman chon oputemi iei, pokiten ai ürenikemi mine a let? \p \v 17 Iwe, ekewe ekoch aramas ra achocho le chäächäärikemi, nge popun ar chäächäärikemi esap mürina. Ra chök mochen aimwüfesenikich, pwe oupwe chäächääriir usun chök ir ra chäächäärikemi. \v 18 A öch ach sipwe achocho le chäächääri eman ren eu popun mi mürina. Ei a pwüng fansoun meinisin, nge sap chök lupwen ai nom remi. \v 19 Ämi nei kana mi achengicheng! Üa usun chök eman fefin lon fansoun an nöünöü. Üa mefi ei sokun metek fänäsengesimi tori manauen Kraist epwe fis lomi. \v 20 Üa fokun äneän ai üpwe nonom remi iei, pwe üpwe tongeni siwili itiitin ai kapas ngenikemi. Ngang üa fokun öürekikemi! \s1 Kapasen awewe usun Hakar me Sara \sr 4.21-31 \p \v 21 Üa mochen aisini iö kewe me leimi ra mochen nonom fän nemenien ekewe Allük: Ifa usun, oua wesewesen weweiti mine ekewe Allük ra apasa? \v 22 A mak pwe a wor ruoman nöün Apraham ät, eman a nöüni me won eman amanau fefin, nge eman a nöüni me won eman fefin mi ngas. \x + \xo 4.22 \xt Ken 16.15; 21.2\x* \v 23 Nöün we ät a nöüni me won ewe amanau fefin a uputiu lon lapalapen än aramas uputiu. Nge nöün we a nöüni me won ewe fefin mi ngas a uputiu lon pwüngün än Kot we pwon. \v 24 Ekei mettoch sia tongeni awewe ngeni eu lios: Ekewe ruoman fefin ra aliosunätä ruu pwon. Nöün ewe fefin Hakar kewe mi up seni ir amanau. Hakar a aliosunatä ewe pwon mi fis me won ewe chuk Sinai. \v 25 Hakar mi wewe ngeni ewe chuk Sinai lon Arapia a aliosunätä ewe telinimw Jerusalem ikenai, aramasen lon meinisin ir amanau. \v 26 Nge ewe Jerusalem lon läng mi ngas, iei i inach. \v 27 Pun a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, \q1 “Kopwe pwapwa en fefin mi rit! \q2 Kopwe kökkö fän leüömong \q1 o mweireir fän pwapwa, \q2 en neminewe esap toruk cheuchen fam! \q1 Pun ewe fefin mi aleman epwe wor chomong nöün, \q2 lap seni ewe fefin mi wor pwülüan.” \x + \xo 4.27 \xt Ais 54.1\x* \v 28 Ämi pwii kana, iei ämi oua nöün Kot pokiten an we pwon, usun chök Isaak. \v 29 Lon ena fansoun ewe nau mi uputiu lon lapalapen än aramas uputiu a ariaföüü ewe eman mi uputiu ren manamanen ewe Ngünün Kot. Iei usun a pwal fis ikenai. \x + \xo 4.29 \xt Ken 21.9\x* \v 30 Nge met a mak lon ekewe Toropwe mi Pin? A mak, “Kopwe asüela ewe amanau fefin me nöün we, pun nöün ewe amanau fefin esap eti nöün ewe fefin mi ngas le wöüni wöün ewe sam.” \x + \xo 4.30 \xt Ken 21.10\x* \v 31 Iei mine ämi pwii kana, sisap nöün ewe amanau fefin, nge sia nöün ewe fefin mi ngas. \c 5 \s1 Oupwe kamwöchünük won ämi ngasala \sr 5.1-15 \p \v 1 Iwe, sia ngasala, pun Kraist a angasakich. Iei mine oupwe üppos usun aramas mi ngas, ousap chüen atolongasefälikemi lon tettelin amanau. \v 2 Oupwe aüseling! Ngang Paulus üpwe ürenikemi, pwe are oupwe mwütätä pwe oupwe sirkomsais, wewen chök nge a fokun lomotongau mine Kraist a föri fän itemi. \v 3 Üpwe asilesefäli ngenikemi, pwe ika eman mwän epwe tipeeu ngeni an epwe sirkomsais, ätewe epwe fokun aleasochisi ekewe Allük meinisin. \v 4 Iwe, chokewe me leimi mi sotuni ar repwe küna pwüng me ren Kot ren ar aleasochisi ekewe Allük, ra püsin aimwürela seni Kraist. Iwe, ir ra nonom lükün än Kot ümöümöch. \v 5 Nge kich sia apilükülükü pwe Kot epwe föri pwe sipwe küna pwüng me ren. Iei met sia witiwiti ren ewe manamanen Ngünün Kot mi angang loch ren ach lükülük. \v 6 Pun lupwen sia fen nonom lon Kraist Jesus, esap chüen wor lomoten ach sipwe sirkomsais ika sisap sirkomsais, nge met chök a aüchea, iei ach lükü Jesus mi pwä lon ach echeni aramas. \p \v 7 Oua fokun fefeitä lon ämi lükü Kraist! Iö a aükätiu ämi aleasochisi mine a let? Ifa usun an pesekemi? \v 8 Ei sokun pesepes esap pop seni Kot, ewe mi körikemi. \v 9 Mi wor eu mwiitun a apasa, “Ekis chök iis a apwotä unusen ewe pilawa.” \x + \xo 5.9 \xt 1.Kor 5.6\x* \v 10 Nge ngang üa chüen apilükülükükemi. Ach eufengen me ach Samol a eselipato ai apilükülük, pwe ämi oupwe tipeeu ngeniei lon ai ekiek. Nge Kot epwe apwüngü ätewe mi atolongakemi lon fitikoko, ese lifilifil ika i iö. \p \v 11 Ämi pwii kana, are üpwe chüen afalafal pwe aramas repwe sirkomsais, pwota chök üpwe chüen küna riaföü? Ika epwe pwüng ei, mürin ai afalafal usun ewe iräpengesin Kraist esap eselipato osukosuk. \v 12 Üa äneän pwe amwo chokewe mi afitikokokemi repwe chök sopwela ar föför o püsin pöküela och kinikinin inisiir. \p \v 13 Nge ämi pwii kana, Kot a körikemi pwe oupwe ngas. Nge pokiten oua ngas, ousap ekieki pwe oua tongeni mwüt ngeni mochenian fitukemi epwe chüen nemenikemi, nge oupwe angangfengen lefilemi fän tong. \v 14 Pun ekewe Allük meinisin ra unusolong lon ewe eu chök allük, “Kopwe echeni chon arum usun püsin om echenuk.” \x + \xo 5.14 \xt Lif 19.18\x* \v 15 Nge are oua usun manmwacho ren ämi küfengenikemi o ocheifengenikemi, oupwe tümwünükemi pwe ousap arosafengenikemi. \s1 Ewe Ngünün Kot me lapalapen aramas \sr 5.16-26 \p \v 16 Iei wewen mine üa mochen apasa: Oupwe tipeni pwe ewe Ngünmifel epwe emwenikemi, mürin ousap apwönüetä mochenian fitukemi. \v 17 Pun mochenin fitukach a ü ngeni mine Ngünmifel a mochen, iwe, mine Ngünmifel a mochen a ü ngeni mochenin fitukach. Ekei ruu mochen ra üküfengen, wewen pwe ousap tongeni föri met oua mochen föri. \x + \xo 5.17 \xt Rom 7.15-23\x* \v 18 Nge are Ngünmifel a emwenikemi, mürin ousap nonom fän nemenien ekewe Allük. \p \v 19 Iwe, a pwä ekewe angangen fituk: Lisowu, limengau, mocheisou, \v 20 fel ngeni anümwäl, angangen rong, oputfengen me fiufengen, koumfengen, song, apangau, tipefesen, mwichaiei, \v 21 lolowo, ünüpuch, mongömong me sokun föför mi wewe ngeni ekei. Üpwe apasasefäli ngenikemi iei, met üa fen ürenikemi me mwan: chokewe mi föri ekei sokun föför resap tongeni mwüni Mwün Kot. \p \v 22 Nge iei ekewe uän Ngün: chen, pwapwa, kinamwe, mosonotam, kirikiröch, aramasöch, allükülük, \v 23 tipetekison me tipepwora. Esap wor och allük a ü ngeni ekei sokun föför. \v 24 Iwe, chokewe ir nöün Kraist Jesus ra iräpengesi mochenian fituker me sokun ar mocheniangau me mochenian leluker. \v 25 Ewe Ngünmifel a fang ngenikich manau, i epwe pwal fokun nemeni manauach. \v 26 Sisap lamalamtekia ika akuffengenikich ika lolowofengen lefilach. \c 6 \s1 Oupwe mwärelong fän wosen chiechiemi wosochou \sr 6.1-10 \p \v 1 Ämi pwii kana, are eman me leimi a tur lon tipis, chokewe me leimi mi eäni Ngünmifel repwe apwüngü fän tipepwetete. Nge oupwe püsin afälikemi pwe ousap pwal turulong lon sosot. \fig Oupwe mwärelong fän wosen chiechiemi wosochou.|src="avnt082.tif" size="span" loc="35" ref="6.2" \fig* \v 2 Oupwe mwärelong fän wosen chiechiemi wosochou, ika oupwe föri ei, oupwe aleasochisi än Kraist allük. \v 3 Are eman a ekieki pwe mi wor itan, nge esap fokun wor, ätewe a püsin atupu. \v 4 Eman me eman epwe püsin apwüngü an föför. Are a mürina, mürin a tongeni pwapwa ren met a föri, nge esap awewei met i a föri ngeni met eman a föri. \v 5 Pun eman me eman epwe püsin mwärei wosan wosochou. \p \v 6 Eman mi kaiö Kapasen Kot epwe aeafengen me nöün we sense ekewe mettoch meinisin mi mürina a eäni. \v 7 Ousap püsin atupukemi. Sisap tongeni urumwotei Kot. Pun mine eman aramas a fotuki, iei met epwe pwal kini. \v 8 Are eman a fofot lon mochenian fitukan, epwe kini mäla. Nge are eman a fofot lon Ngün, epwe kini manau esemüch. \v 9 Iwe, sisap achanü le föföri mine a mürina. Pun are sisap achanü, epwe war ewe fansoun lupwen sipwe kini ewe räs. \v 10 Iei mine lupwen mi wor ach fansoun fich, sipwe eäni kirikiröch ngeni aramas meinisin, nge akaeuin ngeni chokewe mi nom lon ewe familien chon lükülük. \s1 Kapasen amwirimwir me kapong \sr 6.11-18 \p \v 11 Oupwe nengeni ekei mesen mak mi watte üa makkei ngenikemi ren püsin pei! \v 12 Ekewe aramas mi mochen erianikemi pwe oupwe sirkomsais, ir ätekewe mi sikesik o aingaing won mettochun lükün. Ra föri ei, pwe resap küna riaföü pokiten ewe iräpengesin Kraist. \v 13 Pwal mwo nge chokewe mi sirkomsais resap aleasochis ngeni ekewe Allük. Ra mochen pwe ämi oupwe pwal sirkomsais, pwe ra tongeni aingaing won ämi tipeeu ngeni ei sokun föför. \v 14 Nge ngang won inisi üpwe chök aingaing won ewe iräpengesin ach Samol Jesus Kraist. Pun ren an we iräpenges fanüfan a iräpenges ngeniei, nge ngang üa iräpenges ngeni fanüfan. \v 15 Esap wor lomoten än eman sirkomsais ika esap sirkomsais, nge a chök lomot än eman epwe wiliti eman aramas mi fö. \v 16 Kinamwe me tong epwe nom ren chokewe meinisin mi aleasochisi ai kei kapas lon manauer, ewer, epwe nonom rer pwal ren nöün Kot kewe aramas meinisin. \p \v 17 Iwe, lesopolan ai kei kapas: Esap wor eman epwe chüen aweiresiei, pun ekewe lemon kinas mi nom won inisi ra pwärätä pwe ngang nöün Jesus amanau. \p \v 18 Ümöümöchün ach Samol Jesus Kraist epwe nonom remi meinisin, pwii kana. Amen.