\id EXO \h EKISTOS \toc1 Ekistos \toc2 Ekistos \toc3 Eks \mt1 Ekistos \ib \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Ekistos, wewen towu. \iot II. Chon makei ei puk: Moses. \iot III. Itelapemongen ei puk: Ngasala. \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Uruwon ekewe chon Israel seni fansoun än Josef mäla tori fansoun ewe imwenfel a kaütä. \iot V. Masouen ei puk Ekistos: Lon ei puk a mak ewe pworaus mi aüchea usun pworausen uruwon ekewe aramasen Israel, usun ar towu seni Isip, ia aramas ra nöüniir amanau ie. A wor 4 kinikin mi aüchea lon ei puk Ekistos: \io2 1 Usun än ekewe chon Ipru ngasala seni än chon Isip nöüniir amanau. \io2 2. Ar sai ngeni ewe chuk Sinai. \io2 3. Än Kot pwon ngeni nöün aramas seni won ewe chuk Sinai, pwal usun an ngeniir ekewe allük, pwe repwe tongeni alefila lefilen mine a pwüng me mine a pwüngingau, allük mi afata pwüngün lefilen aramas me aramas me allükün lamalam. Ekei allük repwe tümwünü lon unusen manauer. \io2 4. Usun kaütän ewe imwenfel fän iten chon Israel me pisekin lon, pwal ekewe allük fän iten ekewe souasor me allük usun ar repwe fel ngeni Kot. Nge mine a kon aüchea seni meinisin me lon ei puk, usun met Kot a föri, lupwen a angasala nöün kewe aramas ir amanau, pwal usun an föri eu mwü seniir mi wor ar apilükülük lon ekewe fansoun repwe feito. Lon unusen ei puk a pworaus usun Moses, ewe aramas Kot a filätä pwe epwe emwenawu nöün aramas seni Isip. Ewe kinikin aramas ra kon silei me lon ei puk ekewe Engol Allük, a mak lon sopun 20. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Ekewe chon Israel ra ngasala seni lon Isip \ior 1.1–15.21\ior* \io2 1. Usun än chon Isip nöüniir amanau \ior 1.1-22\ior* \io2 2. Pworausen än Moses uputiu, an sü seni Isip me an liwinsefäl \ior 2.1–4.31\ior* \io2 3. Moses me Aaron ra pälüeni ewe kingen Isip \ior 5.1–11.10\ior* \io2 4. Ewe Pasofer me än chon Israel towu seni Isip \ior 12.1–15.21\ior* \io1 Än chon Israel sai seni ewe Setipar tori ewe chuk Sinai \ior 15.22–18.27\ior* \io1 Ewe allük me ewe pwon \ior 19.1–24.18\ior* \io1 Ewe imwenfel me ekewe allük usun ar repwe fel ngeni Kot \ior 25.1–40.38\ior* \c 1 \s1 Än chon Israel riaföü lon Isip \sr 1.1-22 \p \v 1 Iwe, ikkei iten nöün Jakop kewe mwän ra etala Isip, eman me eman fiti an famili: \v 2 Rupen, Simeon, Lefi me Juta, \v 3 Isakar, Sepulon me Peniamin, \v 4 Tan, Naftali, Kat me Aser. \x + \xo 1.4 \xt Ken 46.8-27\x* \v 5 Iwe, mwirimwirin Jakop kewe meinisin ükükün fik aramas, nge Josef a fen nom Isip. \v 6 Mürin, Josef me pwin kana ra mäla, pwal pilor meinisin. \v 7 Nge ekewe chon Israel ra fokun up o chomongola, ra chochoola o fokun pöchökülela pwe ewe fanü Isip a ti rer. \x + \xo 1.7 \xt Föf 7.17\x* \p \v 8 Mürin a seikitä eman kingen Isip mi fö, esap silei usun Josef. \v 9 Iwe, ewe king a üreni nöün kewe aramas, “Ekei aramasen Israel ra kon chomong o pöchökül senikich. \x + \xo 1.9 \xt Föf 7.18\x* \v 10 Ou etto, sipwe le sorongaueer pwe resap chüen chomongola. Pun ika maun epwe torikich, repwe eti chon oputach le fiu ngenikich, repwe pwal sü seni fanüach.” \x + \xo 1.10 \xt Föf 7.19\x* \v 11 Iei mine ra filätä chon nemeni ekewe aramasen Israel, pwe repwe ariaföüür ren angangochou le aüetä än Farao telinimwen iseis iter Pitom me Rameses. \v 12 Nge usun lapalan ar riaföü, iei usun pwal chomongolar me chochoolar won ewe fanü. Iei popun ekewe chon Isip ra fokun niueiti chon Israel. \v 13 Iwe, ekewe chon Isip ra nöüniir amanau \v 14 o fokun eweiresiir ren angangochou. Ra wisen angang ngeni pwülüpar o föri pilak, ra pwal föri chomong sokun angangen lemal. Nge lon ar angang meinisin ra chök nöüniir amanau. \p \v 15 Mürin, ewe kingen Isip a üreni Sifra me Pua, ekewe ruoman chon afamw, \v 16 “Lupwen oua afamwa ekewe fin Ipru, oupwe nengeniöchü nöür. Pun ika eman ät, oupwe ni, nge ika eman nengin, oupwe amanaua.” \v 17 Nge ekewe chon afamw ra niueiti Kot. Iei mine resap apwönüetä än ewe kingen Isip allük, nge ra fen amanaua ekewe ät. \v 18 Iwe, ewe kingen Isip a körato ekewe chon afamw o aisiniir, “Pwota oua föri iei usun pwe oua amanaua ekewe ät?” \v 19 Iwe, ekewe chon afamw ra üreni Farao, “Pun ekewe fin Ipru resap wewe ngeni ekewe fin Isip, pwe ra pöchökül o nöünöükai mwen eman chon afamw epwe toriir.” \v 20 Iwe, Kot a afeiöchü ekewe chon afamw. Nge ekewe aramasen Israel ra chomongola o pöchökülela. \v 21 Pokiten ekewe chon afamw ra niueiti Kot, i a fang ngeniir püsin nöür. \v 22 Mürin, Farao a allük ngeni nöün aramas meinisin, “Iteiten ät mi uputiu ngeni chon Ipru oupwe atururolong lon ewe chanpupu Nil, nge iteiten nengin oupwe amanaueer.” \x + \xo 1.22 \xt Föf 7.19\x* \c 2 \s1 Moses a uputiu \sr 2.1-10 \p \v 1 Lon ena fansoun, eman mwän seni ewe ainangen Lefi a pwülüeni eman fefin seni ewe ainangen Lefi. \v 2 Ewe fefin a pwopwo o nöüni eman ät. Nge lupwen a küna äteöchün nöün we, a aopala lon ükükün ülüngat maram. \x + \xo 2.2 \xt Föf 7.20; Ipr 11.23\x* \v 3 Nge lupwen esap chüen tongeni aopala, a föw eu pasikit seni wowo o pwiliongei ngeni mastik me apach. Iwe, a akonala ewe semirit lon o uwala lein wowoon aropen ewe chanpupu Nil. \v 4 Iwe, fefinen ewe ät a ütä ekis toau pwe epwe küna met epwe fis ngeni. \v 5 Mürin, nöün Farao fefin a etiu ren ewe chanpupu pwe epwe tütü lon, nge nöün kewe chon angang fefin ra fetal ünükün ewe chanpupu. Iwe, neminewe a küna ewe pasikit lein ekewe wowo o akünöü ngeni eman nöün chon angang pwe epwe uwato ren. \v 6 Lupwen neminewe a suki ewe pasikit, a küna eman ät, nge a kechü. Iwe, a tongei o apasa, “Iei i eman lein ekewe semiritin Ipru.” \v 7 Mürin, fefinan we a kapas ngeni nöün Farao we fefin, “Ifa usun, ka mochen üpwe feila o körato eman fin Ipru pwe epwe oupwu ngonuk ewe semirit?” \v 8 Iwe, nöün Farao we fefin a pälüeni, “Ewer, kopwe feila.” Iei mine ewe nengin a feila o kökköri inen ewe semirit. \v 9 Iwe, nöün Farao we fefin a üreni inen ewe semirit. “Kopwe eki ei semirit pwe kopwe oupwu ngeniei, nge ngang üpwe ngonuk liwinum.” Iei mine ewe fefin a eki ewe semirit o akoupwu. \v 10 Nge lupwen ewe semirit a märitä, neminewe a ekiela ren nöün Farao we fefin. Iwe, a nöüni o aita ngeni Moses, pun a apasa, “Üa ekiwu me lon koluk.” \x + \xo 2.10 \xt Föf 7.21\x* \s1 Moses a süla Mitian \sr 2.11-25 \p \v 11 Iwe, mürin eu fansoun, lupwen Moses a mwän, a feila ren aramasan ekewe chon Ipru o küneer lon ar angang weires. Iwe, a küna eman re Isip a wichi eman aramasan. \x + \xo 2.11 \xt Ipr 11.24\x* \v 12 Iwe, Moses a nenefetal, nge lupwen a mefi pwe esap wor eman a küna, a niela ewe re Isip o ireela fän pi. \v 13 Sorotän ewe rän, lupwen a pwal feila rer, a küna ruoman re Ipru ra aninifengen. Iwe, Moses a aisini ewe mi mwäl, “Pwota ka wichi chienom?” \v 14 Ätewe a pälüeni, “Iö a filuketä pwe kopwe samol me souapwüng wom? Ka ekieki pwe kopwe pwal nieila usun om niela ewe re Isip?” Mürin, Moses a niuokus o ekieki, “Ellet, ewe föför a pwä.” \x + \xo 2.14 \xt Föf 7.23-28\x* \v 15 Lupwen Farao a rong ei pworaus, a kütta Moses pwe epwe niela. Nge Moses a süla seni Farao o feila Mitian pwe epwe nonom ikenan. Iwe, a mottiu arun eu chönüttu. \x + \xo 2.15 \xt Föf 7.29; Ipr 11.27\x* \p \v 16 Iwe, eman souasor seni Mitian a wor füman nöün föpwül, ra feito ren ewe chönüttu pwe repwe üfüf koluk o alölöü ekewe lenien ün, pwe repwe aünü nöün semer kewe sip. \v 17 Nge ekoch chon fofol man ra pwal feito o asüela ekewe föpwül. Mürin, Moses a ütä o alisi ekewe föpwül le aünü nöür kewe sip. \v 18 Lupwen ekewe föpwül ra liwiniti semer we itan Setiro, a aisiniir, “Pwota oua müttirito ikenai?” \v 19 Iwe, ra apasa, “Eman re Isip a penikem seni ekewe chon fofol man, a pwal üfi koluk fän itach o aünü ekewe sip.” \v 20 Iwe, Setiro a aisini nöün kewe föpwül, “Ifa i ätena? Pwota oua likiti? Oupwe körato pwe epwe mongö rech.” \v 21 Nge Moses a tipeeu ngeni an epwe nonom ren ewe mwän. Mürin, Setiro a ngeni Moses nöün föpwül Sipora pwe epwe pwülüeni. \v 22 Iwe, neminewe a nöüni eman ät, nge Moses a aita ngeni Kersom, pun a apasa, “Ngang eman chon siamü lon fanüen ekis.” \p \v 23 Mürin chomong ier ra la, ewe kingen Isip a mäla. Nge ekewe aramasen Israel ra chök ngüngü fän riaföün än chon Isip nöüniir amanau, ra pwal siö pwe eman epwe alisiir. Nge ar siö pokiten ar riaföü a tori Kot. \v 24 Iwe, Kot a rongorong ar siö o chechemeni an we pwon ngeni Apraham, Isaak me Jakop. \x + \xo 2.24 \xt Ken 15.13-14\x* \v 25 A küna ekewe aramasen Israel lon ar riaföü o ekieki usur. \c 3 \s1 Kot a köri Moses \sr 3.1–4.17 \p \v 1 Lon ena fansoun Moses a foleni epwi pwiin sip nöün semen pwülüan we itan Setiro ewe souasoren Mitian. A emwenala folenian sip lotoun ewe fanüapö o tori ewe chukun Kot itan Horep. \v 2 Iwe, ewe chon läng nöün ewe Samol mi Lapalap a pwä ngeni Moses lon pulopulen ekkei seni lon efoch iräfölüföl. Lupwen Moses a neneloi, a mefi pwe ewe irä a pulopul, nge esap karala. \v 3 Iwe, a apasa, “Üpwe feila ikenan o atola ei metoch mi amwarar, pun pwota enan iräfölüföl esap karala?” \v 4 Lupwen ewe Samol mi Lapalap a küna pwe Moses a feila ikenan, a kökköwu me lon ewe iräfölüföl, “Moses, Moses!” Moses a pälüeni, “Ngang iei.” \v 5 Iwe, Kot a apasa, “Kosap arapoto. Kopwe pwilitawu ipwom sus, pun ei leni ka ütä won a pin.” \v 6 A pwal apasa, “Ngang än om kewe lewo Apraham, Isaak me Jakop we Kot.” Iwe, Moses a pwölü mesan, pun a niuokus an epwe nenengeni Kot. \p \v 7 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a apasa, “Üa küna riaföün nei aramas mi nonom Isip o rongorong ar siö pokiten än chon Isip nemenemengau ngeniir, üa pwal silei ar weires meinisin. \v 8 Iwe, üa feitiu pwe üpwe angaseer seni chon Isip, üpwe pwal emwenirewu seni ewe fanü o emwenirelong lon eu fanü mi öch o watte, eu fanü mi pwülüöch o fanüeräs, fanüen chon Kanaan, chon Hit, chon Amor, chon Peris, chon Hiw me chon Jepus. \v 9 Iei än ekewe aramasen Israel siö a toriei, üa pwal küna ar riaföü me ren chon Isip. \v 10 Etto, üpwe tinukela ren Farao pwe kopwe emwenawu nei kewe aramasen Israel seni lon Isip.” \x + \xo 3.10 \xt Föf 7.30-34\x* \v 11 Nge Moses a üreni Kot, “Ngang iö pwe üpwe tongeni feila ren Farao o emwenawu ekewe aramasen Israel seni lon Isip?” \v 12 Iwe, Kot a pälüeni, “Ngang üpwe etuk. Ei epwe eu asisil ngonuk pwe ngang üa tinuk: Are ka emwenawu ekewe aramas seni lon Isip, epwe fis pwe oupwe fel ngeniei won ei chuk.” \p \v 13 Mürin, Moses a kapas ngeni Kot, “Nge ika üpwe churi ekewe aramasen Israel o üreniir, ‘Än ämi kewe lewo we Kot a tinieito remi,’ nge ir repwe aisiniei, ‘Ifa itan?’ iwe, met üpwe pälüeni ngeniir?” \x + \xo 3.13 \xt Eks 6.2-3\x* \v 14 Nge Kot a üreni Moses, “Ngang ngang echök. Iei usun mine kopwe üreni ekewe aramasen Israel, ‘Ewe mi iteni Ngang a tinieito remi.’” \x + \xo 3.14 \xt Pwär 1.4,8\x* \v 15 Iwe, Kot a pwal üreni Moses, “Kopwe kapas ngeni ekewe aramasen Israel: Ewe Samol mi Lapalap, än ämi kewe lewo Apraham, Isaak me Jakop we Kot a tinieito remi. Iei itei tori feilfeilachök, nge ren ei it oupwe chechemeniei seni eu täppin aramas tori eu täppin. \v 16 Iwe, kopwe feila o achufengeni ekewe souakomwen Israel, kopwe üreniir: Ewe Samol mi Lapalap, än ämi kewe lewo Apraham, Isaak me Jakop we Kot a pwä ngeniei o üreniei, ‘Üa nenengenikemi o küna mine a fis ngenikemi lon Isip. \v 17 Iwe, üa pwon ngenikemi pwe üpwe emwenikemiiwu seni lon Isip, ewe leni ia oua riaföü ie, o emwenikemiilong lon fanüen chon Kanaan, chon Hit, chon Amor, chon Peris, chon Hiw me chon Jepus, eu fanü mi pwülüöch o fanüeräs.’ \v 18 Iwe, repwe aüselinga om kapas, mürin ämi me ekewe souakomwen Israel oupwe feila ren ewe kingen Isip o üreni, ‘Ewe Samol mi Lapalap än chon Ipru we Kot a churikem. Iei aia tüngor ngonuk pwe kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe saila lon fanüapö ükükün ülüngat rän, pun aipwe asor ngeni äm we Kot ewe Samol mi Lapalap.’ \v 19 Nge üa fen silei pwe ewe kingen Isip esap mwüt ngenikemi pwe oupwe feila, tori eman mi manaman a pöchökül ngeni. \v 20 Iei mine üpwe aitiela pei o afeiengaua chon Isip ren ekewe manaman meinisin ngang üpwe afisätä lefiler. Mürin epwe mwüt ngenikemi pwe oupwe feila. \v 21 Üpwe pwal föri pwe ekewe chon Isip repwe ümöümöch ngeni ekei aramas, pwe lupwen oupwe feila, ousap feila fän asöülapö. \v 22 Iwe, ekewe fefin meinisin repwe tüngor seni chon arur me chokewe ra imweimw rer fout seni silifer me kolt, pwal üf, pwe oupwe foute ngeni nöümi ät me nengin. Iei usun oupwe angeala pisekin chon Isip.” \x + \xo 3.22 \xt Eks 12.35-36\x* \c 4 \p \v 1 Mürin, Moses a üra, “Nge ika resap mochen lüküei, resap pwal aüselinga aloi? Met üpwe föri ika repwe apasa, ‘Ewe Samol mi Lapalap esap pwä ngonuk?’” \v 2 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a aisini, “Met na mi nom lepoum?” Nge Moses a üra, “Efoch wok.” \v 3 Iwe, Kot a üreni, “Kopwe aturätiu ena wok lepwül.” Iei mine a aturätiu. Iwe, a wiliti eman serepenit, nge Moses a sü seni. \v 4 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Kopwe pworotiu o turufi wükün.” Iei mine Moses a pworotiu o turufi, nge a wilisefäliti efoch wok me lepöün. \v 5 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni, “Ren ei repwe lükü pwe ngang ewe Samol mi Lapalap än ar kewe lewo Apraham, Isaak me Jakop we Kot a pwä ngonuk.” \v 6 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pwal üreni Moses, “Kopwe sökalong poum lon üfom.” Iwe, a sökalong, nge lupwen a sökawu, pöün a rupun pwötür usun chök pwechepwechen snow. \v 7 Mürin, Kot a üreni, “Kopwe söksefälielong poum lon üfom.” Iwe, a sökalong, nge lupwen a sökawu, pöün a pwal pöchökül usun chök inisin. \v 8 Iwe, Kot a pwal üreni, “Are resap mochen lükuuk ika ekieki ewe aeuin manaman, eli repwe lükü aruuan. \v 9 Nge ika resap mochen lükü ekei ruu manaman ika afäli alom, kopwe üfi koluk seni ewe chanpupu Nil o ninätiu won pwül. Iwe, ewe koluk ka üfi epwe wiliti cha me won pwül.” \p \v 10 Nge Moses a üreni ewe Samol mi Lapalap, “Ai Samol, sap ngang eman mi sousile kapas seni me lom pwal tori ei fansoun ka kapas ngeniei ngang noum ei chon angang, pwe ngang eman mi angangau le kapas.” \v 11 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Iö a föri awen aramas? Iö a föri pwe aramas resap tongeni kapas ika rongorong? Iö a föri pwe repwe küna mwer ika repwe chun? Sap ngang ewe Samol mi Lapalap? \v 12 Iei mine kopwe feila, nge ngang üpwe alisuk le kapas o aiti ngonuk mine kopwe eäni fos.” \v 13 Nge Moses a üreni, “Ai Samol, kose mochen kopwe tinala eman.” \v 14 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a song ngeni Moses o üreni, “Ifa usun, esap nom Aaron pwiüm we seni ewe ainangen Lefi? Üa silei pwe a tongeni angöch le kapas. A fen nom won al pwe epwe feito o churuk, nge lupwen epwe künok, epwe pwapwa lon lelukan. \v 15 Iwe, en kopwe kapas ngeni o aiti ngeni mine epwe apasa, nge ngang üpwe emwelieliakemi me ruoman o aiti ngenikemi mine oupwe föri. \v 16 Aaron epwe kapas ngeni aramas fänäsengesum, epwe pwal aweni awom, nge en kopwe usun chök Kot ngeni. \v 17 Iwe, kopwe angei ei wok pwe kopwe föri ekewe manaman ren.” \s1 Moses a liwinla Isip \sr 4.18-31 \p \v 18 Mürin, Moses a liwinla ren semen pwülüan itan Setiro o kapas ngeni, “Kose mochen kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe liwinla ren aramasei mi nom Isip o pi ika ra chüen manau.” Iwe, Setiro a üreni Moses, “Kopwe feila fän kinamwe.” \v 19 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses me lon Mitian, “Kopwe liwinla Isip, pun ekewe aramas meinisin mi mochen niikela ra mäla.” \v 20 Iei mine Moses a angei pwülüan me nöün kana o amoteer won eman aas. Iwe, a liwinla lon ewe fanü Isip. Nge Moses a amwöchü lepöün ewe wokun Kot. \p \v 21 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Lupwen kopwe liwinla Isip, kopwe pi pwe kopwe föri ekewe manaman meinisin fän mesen Farao üa atufichi ngonuk. Nge ngang üpwe aföreai lelukan pwe esap mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila. \v 22 Mürin, en kopwe kapas ngeni Farao, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Israel nei mwänichi. \v 23 Iwe, üpwe ürenuk pwe kopwe mwüt ngeni nei we pwe epwe feila o fel ngeniei. Nge ika kosap mwüt ngeni, üpwe niela noum mwänichi.’” \x + \xo 4.23 \xt Eks 12.29\x* \p \v 24 Iwe, lon ar sai, lupwen ra asösö lepwin, ewe Samol mi Lapalap a churi Moses, pun a ekiekin niela. \v 25 Mürin, Sipora a angei esät sättin fau mi ken o sirkomsaisi nöün ät. Iwe, a angei ünüchen ewe kükün inis, a pachei ngeni pechen Moses o apasa, “Ellet, en eman re reimwen cha ngeniei.” \v 26 Iei mine ewe Samol mi Lapalap a likitala Moses, lupwen neminewe a apasa, “En eman re reimwen cha,” pun a kapas fän iten ewe sirkomsais. \p \v 27 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Aaron, “Kopwe feila lon ewe fanüapö pwe kopwe churi Moses.” Iwe, a feila o churi Moses awenewenen ewe chukun Kot. Iwe, a mitiri. \v 28 Mürin, Moses a apworausa ngeni Aaron mine ewe Samol mi Lapalap a tini ren, a pwal asile ngeni ekewe manaman meinisin Kot a amwir ngeni pwe epwe föri. \v 29 Mürin, Moses me Aaron ra feila o amwichafengeni ekewe souakomwen aramasen Israel meinisin. \v 30 Iwe, Aaron a üreniir meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses. Nge Moses a pwal föri ekewe manaman fän mesen ekewe aramas meinisin. \v 31 Iwe, ra lükü. Nge lupwen ra rong pwe ewe Samol mi Lapalap a äämwa ekewe aramasen Israel o küna ar riaföü, ra chapetiu o fel ngeni Kot. \c 5 \s1 Moses me Aaron ra churi Farao \sr 5.1-21 \p \v 1 Mürin, Moses me Aaron ra feila ren Farao o üreni, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel, ‘Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o föri eu chulap fän itei lon fanüapö.’” \v 2 Nge Farao a pälüeniir, “Iö na ewe Samol mi Lapalap pwe üpwe aüselinga alon o mwütala Israel? Üsap silei ewe Samol mi Lapalap, üsap pwal mwüt ngeni Israel epwe feila.” \v 3 Iwe, ra pälüeni, “Än chon Ipru Kot a churikem. Kose mochen mwüt ngenikem pwe äm aipwe saila lon fanüapö lon ükükün ülüngat rän. Pun aipwe asor ngeni äm we Kot ewe Samol mi Lapalap, pwe esap apwüngükem ren mätter ika maun.” \v 4 Nge ewe kingen Isip a üreni Moses me Aaron, “Pwota oua mochen uweela ekewe aramas seni ar angang weires? Oupwe feila, föri ämi angang.” \v 5 Farao a pwal üreniir, “Nengeni, ekewe aramas ra kon chomong seni chon Isip, nge ämi oua mochen aüküretiu seni ar angang.” \v 6 Lon ewe chök rän, Farao a allük ngeni ekewe chon nemeni ekewe aramas fän pöchökül me ekewe souemwenin angang, \v 7 “Ousap chüen ngeni ekewe aramas fetilipwas le föri pilak usun me lom, pun repwe feila püsin ioni. \v 8 Nge repwe chök föri ükükün förier pilak usun me mwan. Ousap fokun akisikisätiu, pun ra chipwang. Iei mine ra apasa lon ar siö, ‘Kopwe mwüt ngenikem pwe aipwe feila o asor ngeni äm we Kot.’ \v 9 Oupwe achouu ar angang. Oupwe angangeer pwe esap wor fansoun ar rongorong kapas chofana.” \p \v 10 Mürin ekewe chon nemenem fän pöchökül me ekewe souemwenin angang ra feila ren ekewe aramas o üreniir, “Iei alon Farao, ‘Üsap chüen ngenikemi fetilipwas. \v 11 Oupwe püsin feila o kütfetal fetilipwas, nge iteiten föriemi pilak esap fokun kisikisitiu.’” \v 12 Iei mine ekewe aramas ra fetalfeil won unusen ewe fanü Isip pwe repwe ionifengeni fetilipwas. \v 13 Iwe, ekewe chon nemenem fän pöchökül ra inemoucheer o apasa, “Oupwe awesöchü ükükün föriemi pilak lon eu me eu rän usun chök me mwan, lupwen a wor ämi fetilipwas.” \v 14 Iwe, ekewe souemwenin angang seni Israel mi kefilitä me ren nöün Farao chon nemenem ra kawet. Iwe, ra aisiniir, “Pwota ousap awesöchü föriemi pilak näneu me ikenai usun me mwan?” \p \v 15 Mürin ekewe souemwenin angang seni Israel ra feito ren Farao o siö ngeni, “Pwota ka föri iei usun ngenikem äm noum chon angang? \v 16 Resap ngenikem fetilipwas, nge ra ürenikem pwe aipwe föri pilak. Iei ra wichikem äm noum chon angang, nge ei püsin mwälin noum aramas.” \v 17 Nge Farao a pälüeniir, “Oua chök chipwang, oua chök chipwang, iei mine oua apasa, ‘Kopwe mwüt ngenikem pwe äm aipwe feila o asor ngeni ewe Samol mi Lapalap.’ \v 18 Oupwe liwinla iei o angang. Esap wor eman epwe ngenikemi fetilipwas, nge epwe chök wor ükükün föriemi pilak usun me mwan.” \v 19 Iwe, ekewe souemwenin angang seni Israel ra küna pwe ra nonom lon osupwang watte, lupwen ra rongorong pwe ükükün förier pilak lon eu rän esap fokun kisikisitiu. \v 20 Nge lupwen ra towu seni Farao, ra churi Moses me Aaron, pun ra witiwitiir. \v 21 Iwe, ra üreniir, “Ewe Samol mi Lapalap epwe nenengeni o apwüngükemi, pun oua apwongauakem fän mesen Farao me nöün chon angang, oua pwal föri met repwe niikem ren.” \s1 Än Moses iotek \sr 5.22–6.1 \p \v 22 Mürin, Moses a sap ngeni ewe Samol mi Lapalap o apasa, “Ai Samol, pwota ka afeiengaua ekei aramas? Pwota mwo chök ke fen akünöüeito ikei? \v 23 Pun seni ewe fansoun üa churi Farao o kapas ngeni fän itom, a fen afeiengaua ekei aramas, nge kosap föri och pwe kopwe angasala noum kei aramas.” \c 6 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Iei kopwe le küna mine üpwe föri ngeni Farao. Pun ren pei mi manaman üpwe pöchökül ngeni Farao pwe epwe tinirewu, ewer, epwe asürela seni fanüan.” \s1 Kot a körsefäli Moses \sr 6.2-13 \p \v 2 Iwe, Kot a üreni Moses, “Ngang ewe Samol mi Lapalap. \v 3 Üa pwä ngeni Apraham, Isaak me Jakop ren itei we Kot mi Unusen Manaman, nge üsap asile ngeniir itei ei Samol mi Lapalap. \x + \xo 6.3 \xt Ken 17.1; 28.3; 35.11; Eks 3.13-15\x* \v 4 Üa pwal föri ai pwon ngeniir pwe üpwe ngeniir ewe fanü Kanaan, ewe fanü ra fen asösö lon usun chon siamü. \v 5 Nge iei üa rong än ekewe aramasen Israel ngüngü ren ar riaföü, pun chon Isip ra amwöchüretiu o nöüniir amanau. Iwe, üa chechemeni ai pwon ngeniir. \v 6 Iei mine kopwe üreni ekewe aramasen Israel, ‘Ngang ewe Samol mi Lapalap. Üpwe emwenikemiiwu seni fän ämi angangochou ngeni chon Isip, üpwe pwal angasakemi seni ar nöünikemi amanau o amanauakemi fän pei mi manaman pwal ren apwüng mi lapalap. \v 7 Iwe, üpwe nöünikemi pwe oupwe aramasei, nge ngang üpwe ämi Kot. Oupwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot mi emwenikemiiwu seni fän ämi angangochou lon Isip. \v 8 Üpwe pwal emwenikemiilong lon ewe fanü, üa pwon ngeni Apraham, Isaak me Jakop pwe üpwe ngenikemi pwe fanüemi. Ngang ewe Samol mi Lapalap.’” \v 9 Iwe, Moses a üreni ekewe aramasen Israel ekei kapas, nge ir resap aüselinga, pun a tatakis letiper ren än chon Isip nöüniir amanau. \p \v 10 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 11 “Kopwe feila o üreni Farao ewe kingen Isip pwe epwe mwüt ngeni ekewe aramasen Israel pwe repwe towu seni fanüan.” \v 12 Nge Moses a üreni ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, ekewe aramasen Israel resap aüselingaei. Ifa usun, Farao epwe mochen aüselingaei, nge ngang fen eman mi angangau le kapas?” \v 13 Nge ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses me Aaron, a akünöörela ren ekewe aramasen Israel pwal ren Farao ewe kingen Isip, pwe repwe emwenawu ekewe aramasen Israel seni ewe fanü Isip. \s1 Än Moses me Aaron lewo \sr 6.14-27 \p \v 14 Ikkei ir mwänirelan ar kewe cho. Nöün Rupen kewe mwän ewe mwänichien nöün Israel: Hanok, Pallu, Hesron me Karmi. Ätekei ir än ar kewe cho lewo mi iteni iter. \v 15 Nge nöün Simeon kewe mwän: Jemuel, Jamin, Ohat, Jakin, Sohar me Shaul nöün eman fin Kanaan. Ätekei ir än ar kewe cho lewo mi iteni iter. \v 16 Ikkei iten nöün Lefi kewe mwän lon tettelin mwirimwirir: Kerson, Kohat me Merari. Ätekei ir än ar kewe cho lewo mi iteni iter. Iwe, ierin manauen Lefi ükükün ipükü ilik me fisu. \v 17 Iwe, nöün Kerson kewe mwän: Lipni me Shimei, a pwal wor chomong mwirimwirir. \v 18 Nge nöün Kohat kewe mwän: Amram, Ishar, Hepron me Ussiel. Iwe, ierin manauen Kohat ükükün ipükü ilik me ülüngat. \v 19 Iwe, nöün Merari kewe mwän: Mali me Mushi. Ir meinisin än Lefi kewe cho lon tettelin mwirimwirir. \x + \xo 6.19 \xt Num 3.17-20; 26.57-58; 1.Kron 6.16-19\x* \v 20 Amram a pwülüeni Jokopet fefinen saman we. Iwe, Jokopet a nöüni me won Amram: Aaron me Moses. Nge ierin manauen Amram ükükün ipükü ilik me fisu. \v 21 Iwe, nöün Ishar kewe mwän: Kora, Nefek me Sikri. \v 22 Nge nöün Ussiel kewe mwän: Misael, Elsafan me Sitri. \v 23 Iwe, Aaron a pwülüeni Elisepa nöün Aminatap fefin, fefinen Nashon. Neminewe a nöüni me won Aaron: Natap, Apihu, Eleasar me Itamar. \v 24 Iwe, nöün Kora kewe mwän: Assir, Elkana me Apiasaf. Ir än Kora kewe cho lewo. \v 25 Iwe, Eleasar nöün Aaron mwän a pwülüeni eman lein nöün Putiel fefin. Neminewe a nöüni me won Pinehas. Ikkeiir mwänirelan än Lefi cho lon en me an famili. \p \v 26 Ikkeiir Aaron me Moses, ätekewe ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeniir, “Oupwe emwenawu ekewe aramasen Israel seni lon ewe fanü Isip lon tettelin en me an cho.” \v 27 Moses me Aaron ir ätekewe mi fos ngeni Farao ewe kingen Isip usun ar repwe emwenawu ekewe aramasen Israel seni Isip. \s1 Kot a akünöü Moses me Aaron \sr 6.28–7.7 \p \v 28 Lon ewe rän, lupwen ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses me lon ewe fanü Isip, \v 29 a üreni, “Ngang ewe Samol mi Lapalap. Kopwe asile ngeni Farao ewe kingen Isip meinisin mine üa ürenuk.” \v 30 Nge Moses a üreni ewe Samol mi Lapalap, “Ngang eman mi angangau le kapas. Ifa usun, Farao epwe mochen aüselingaei?” \c 7 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Nengeni, üpwe awisok pwe kopwe usun chök eman kot ngeni Farao, nge Aaron pwiüm we epwe usun chök noum soufos. \v 2 Kopwe asile ngeni Aaron mine üa allük ngonuk, nge Aaron pwiüm we epwe kapas ngeni Farao, pwe epwe mwüt ngeni ekewe aramasen Israel repwe towu seni fanüan. \v 3 Nge ngang üpwe aföreai lelukan. Inamwo ika a chomong ai asisil me ai manaman üa föri lon Isip, \x + \xo 7.3 \xt Föf 7.36\x* \v 4 Farao esap mochen aüselingakemi. Iei mine üpwe afeiengaua Isip ren apwüng mi lapalap, nge üpwe emwenawu nei aramasen Israel seni Isip lon tettelin en me an cho. \v 5 Mürin ekewe chon Isip repwe mefi pwe ngang ewe Samol mi Lapalap, lupwen üpwe aitiela pei won Isip pwe üpwe afeiengaua o emwenawu ekewe aramasen Israel seni me leir.” \v 6 Iwe, Moses me Aaron ra föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeniir. \v 7 Lon ewe fansoun, lupwen ra kapas ngeni Farao, Moses a ierini walik, nge Aaron a ierini walik me ülüngat. \s1 Wokun Aaron we \sr 7.8-13 \p \v 8 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses me Aaron, \v 9 “Ika Farao epwe ürenikemi, ‘Oupwe alükülükü wisemi ren ämi oupwe föri manaman,’ en kopwe üreni Aaron, ‘Kopwe angei wokum o monetiu fän mesen Farao pwe epwe wiliti eman serepenit.’” \v 10 Iei usun Moses me Aaron ra feila ren Farao o föri usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeniir. Iwe, Aaron a monetiu wokun we fän mesen Farao me nöün kewe nöüwis, nge a wiliti eman serepenit. \v 11 Mürin, Farao a titi ekewe soutipachem me soupöüt, pwal ir ekewe sourongen Isip. Iwe, ra föri usun mine Aaron a föri. \v 12 Iteiten eman me eman leir a monetiu wokun, iwe, ra wiliti serepenit. Nge wokun Aaron we a aromala wokur kewe. \v 13 Nge Farao a chök tipeföreala pwe esap mochen aüselinger, usun ewe Samol mi Lapalap a fen apasa. \s1 Riaföü pokiten koluk mi cha \sr 7.14-24 \p \v 14 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Farao a chök tipeföreala, esap mochen mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila. \v 15 Lesosorun lesor kopwe feila souni Farao ünükün ewe chanpupu Nil, lupwen epwe feila ikenan. Iwe, kopwe uwei ewe wok mi wiliti eman serepenit me mwan. \v 16 Iwe, kopwe üreni, ‘Ewe Samol mi Lapalap, än chon Ipru we Kot a tinieito reöm pwe üpwe ürenuk, “Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o fel ngeniei lon fanüapö. Nge tori iei kosap mwo aüselingaei.” \v 17 Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Ren ei kopwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap: Üpwe wichi kolukun lon ewe chanpupu Nil ren woki mi nom lepei pwe epwe wiliti cha. \x + \xo 7.17 \xt Pwär 16.4\x* \v 18 Iwe, ikenen lon ewe chanpupu Nil repwe mäla, nge ewe chanpupu epwe fokun pongau pwe ekewe chon Isip resap tongeni ün ewe koluk.” ’” \v 19 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe kapas ngeni Aaron pwe epwe angei wokun o aitiela pöün won kolukun Isip meinisin, won ekewe chanpupu me warawaren koluk, won ekewe nasen koluk me ekewe pwangen koluk meinisin, pwe repwe wiliti cha. Iwe, epwe chök cha won unusen ewe fanü Isip, pwal lon mwo nge sepi mi för seni mwüch me fau.” \p \v 20 Iwe, Moses me Aaron ra föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeniir. Aaron a aitiela wokun o wichi kolukun lon ewe chanpupu Nil, pwe kolukun meinisin a wiliti cha. Ei a föri me fän mesen Farao me nöün kewe nöüwis. \v 21 Iwe, ikenen lon ewe chanpupu Nil ra mäla, nge kolukun lon ra fokun pongau, pwe chon Isip resap tongeni ün seni. Iwe, a cha won unusen ewe fanü Isip. \v 22 Mürin, ekewe sourongen Isip ra pwal föri ei sokun manaman ren ronger. Iei mine Farao a chök tipeförea, pwe esap mochen aüselinga Moses me Aaron, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen apasa. \v 23 Iwe, Farao a liwiniti imwan, nge esap ekieki usun lon lelukan. \v 24 Nge chon Isip meinisin ra tufetal pwang ünükün ewe chanpupu Nil pwe repwe kütta ünümer koluk, pun resap tongeni ün seni ewe chanpupu Nil. \s1 Riaföü ren kairü \sr 7.25–8.15 \p \v 25 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a angauala kolukun lon ewe chanpupu Nil lon ükükün fisu rän. \c 8 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feila ren Farao o kapas ngeni, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap, “Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o fel ngeniei. \v 2 Nge ika kosap mwüt ngeniir pwe repwe feila, üpwe ariaföüü unusen fanüom ren kairü. \v 3 Iwe, ewe chanpupu Nil epwe uren kairü. Repwe tolong lon imwom, lon om rumwen annut pwal won om peet. Iwe, repwe tolong lon imwen noum kewe nöüwis pwal lon imwen noum kewe aramas, repwe tolong lon om lenien um me sepien öüwöü pilawa. \v 4 Ekewe kairü repwe mwetemwetfetal womw, won noum kewe aramas me noum kewe nöüwis.” ’” \v 5 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe kapas ngeni Aaron pwe epwe aitiela pöün fiti wokun won ekewe chanpupu me ekewe warawar, pwal won ekewe nasen koluk, pwe kairü repwe tötä won ewe fanü Isip.” \v 6 Iei mine Aaron a aitela pöün won kolukun Isip. Iwe, ekewe kairü ra tötä o pwölüela ewe fanü Isip. \v 7 Nge ekewe sourongen Isip ra pwal föri ei sokun manaman ren ronger, pwe ra pwal atötäi kairü won ewe fanü Isip. \p \v 8 Mürin, Farao a körato Moses me Aaron o üreniir, “Oupwe tüngorei ewe Samol mi Lapalap, pwe epwe angei ekewe kairü seniei pwal seni nei aramas. Nge ngang üpwe mwüt ngeni ekewe aramasen Israel pwe repwe feila o asor ngeni ewe Samol mi Lapalap.” \v 9 Iwe, Moses a üreni Farao, “Kose mochen, en chök kopwe püsin filätä inet üpwe tüngor fän itom pwal fän iten noum kewe nöüwis me noum kewe aramas, pwe ekewe kairü repwe sü senuk pwal seni imwom, nge repwe chök nonom lon ewe chanpupu Nil.” \v 10 Iwe, Farao a üreni, “Lesor.” Nge Moses a üra, “Epwe fis usun om apasa, pwe kopwe silei pwe esap wor eman kot mi wewe ngeni äm we Kot ewe Samol mi Lapalap. \v 11 Ekewe kairü repwe sü senuk pwal seni imwom, repwe sü seni noum kewe nöüwis me noum kewe aramas, nge repwe chök nonom lon ewe chanpupu Nil.” \v 12 Iwe, Moses me Aaron ra feila seni Farao. Mürin, Moses a tüngormamau ngeni ewe Samol mi Lapalap usun ekewe kairü i a awarato won Farao. \v 13 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a föri usun mine Moses a tüngorei. Ekewe kairü ra mäla seni lon ekewe imw tori lükün, pwal tori lemal. \v 14 Ra ionifengeniir o achukuchukuretä, nge ewe fanü a pwongau rer. \v 15 Iwe, lupwen Farao a küna pwe a ekis ngasala, a pwal tipeföreala pwe esap mochen aüselinga Moses me Aaron, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen apasa. \s1 Riaföü ren nikken \sr 8.16-19 \p \v 16 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe kapas ngeni Aaron pwe epwe aitiela wokun o wichi pwülün ewe fanü, pwe pwülümoromorun won unusen ewe fanü Isip epwe wiliti nikken.” \v 17 Iwe, ra föri iei usun. Aaron a aitiela pöün fiti wokun o wichi pwülün ewe fanü, pwe pwülümoromorun unusen ewe fanü Isip a wiliti nikken, nge ra küw aramas me man. \v 18 Iwe, ekewe sourong ra pwal sotuni ronger pwe repwe afisätä nikken, nge resap tongeni. Ekewe nikken ra küw aramas me man. \v 19 Mürin, ekewe sourong ra üreni Farao, “Ei pöün Kot a föri.” Nge Farao a fen tipeföreala pwe esap mochen aüselinga Moses me Aaron, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen apasa. \x + \xo 8.19 \xt Luk 11.20\x* \s1 Riaföü ren loong \sr 8.20-32 \p \v 20 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe pwätä lesosorusich o feila souni Farao, lupwen epwe feila ren ewe koluk. Iwe, kopwe üreni, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Kopwe mwüt ngeni nei aramas repwe feila pwe repwe fel ngeniei. \v 21 Nge ika kosap mochen mwüt ngeniir, üpwe tinato pwiin loong womw, won noum kewe nöüwis me noum kewe aramas, pwal lon imwom. Iwe, lon imwen chon Isip meinisin epwe uren pwiin loong, pwal ewe pwül ra nom won. \v 22 Nge lon ena ränin üpwe tiela ewe fanü Kosen, ewe ia nei aramas ra nonom ie, pwe esap wor pwiin loong rer. Ren ei kopwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üa nonom lon ei fanü. \v 23 Iwe, üpwe aimwü lefilen nei aramas me noum aramas. Ei manaman epwe fis lesor.’” \v 24 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a apwönüetä mine a apasa. Chomong pwiin loong ra ässilong lon imwen Farao pwal lon imwen nöün kewe nöüwis tori lon unusen ewe fanü Isip, pwe ewe fanü a ngauala ren ekewe loong. \p \v 25 Mürin, Farao a kökkörato Moses me Aaron o üreniir, “Oupwe feila o asor ngeni ämi we Kot, nge lon chök ei fanü.” \v 26 Nge Moses a üra, “Esap öch ika epwe ina usun. Pun ekewe mönün asor aia eäni asor ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot ra anioput ngeni chon Isip. Nge ika aia eäni asor ekewe mönün asor mi anioput me fän meser, ifa usun, resap monei ngenikem fau? \v 27 Äm aipwe fokun sai lon ükükün ülüngat rän lon fanüapö pwe aipwe asor ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot, usun a allük ngenikem.” \v 28 Nge Farao a üreniir, “Üpwe mwüt ngenikemi pwe oupwe feila o asor ngeni ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot lon fanüapö, nge ousap chök feila toau. Oupwe pwal iotekin tüngor fän itei.” \v 29 Iwe, Moses a üra, “Nengeni, lupwen üpwe feila senuk, üpwe iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap pwe lesor ekewe pwiin loong repwe sü senuk, seni noum kewe nöüwis me noum kewe aramas. Nge en Farao kosap chüen atupukem ren om kosap mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila o asor ngeni ewe Samol mi Lapalap.” \v 30 Mürin, Moses a towu seni fän mesen Farao o iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 31 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a föri usun mine Moses a tüngor. A asüela ekewe pwiin loong seni Farao, seni nöün kewe nöüwis me nöün kewe aramas. Esap nonom mwo eman. \v 32 Nge Farao a chök tipeförea pwal lon ei fansoun, pwe esap mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila. \c 9 \s1 Mäfeiengau ngeni ekewe manfetal \sr 9.1-7 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feila ren Farao o kapas ngeni, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap än chon Ipru we Kot, “Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o fel ngeniei. \v 2 Pun ika kosap mochen mwüt ngeniir pwe repwe feila, nge ka pwal chök amwöchüür, \v 3 Ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe afeiengaua noum man mi nom lemäl ren eu mäfeiengau. Üpwe afeiengaua ekewe oris, ekewe aas, ekewe kamel, ekewe kow me ekewe sip. \v 4 Nge üpwe aimwü lefilen nöün chon Israel man me nöün chon Isip man, pwe esap wor eman me lein nöün chon Israel man epwe mäla.” ’” \v 5 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a filätä eu rän o apasa, “Lesor ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe awarato feiengau won ei fanü.” \v 6 Iwe, sorotän ewe rän, ewe Samol mi Lapalap a awarato ewe feiengau. Ekewe man meinisin nöün chon Isip ra mäla, nge esap wor eman me lein nöün chon Israel man a mäla. \v 7 Farao a tinala eman pwe epwe sachei, nge a pwä pwe esap wor eman me lein nöün chon Israel man a mäla. Nge Farao a fen tipeföreala, pwe esap mochen mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila. \s1 Feiengau ren mach \sr 9.8-12 \p \v 8 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses me Aaron, “Oupwe tukei ngeni pöümi falang seni eu lenien um mi watte. Iwe, Moses epwe moneetä läng me fän mesen Farao, \v 9 nge epwe wiliti pwülümoromor won unusen ewe fanü Isip. Iwe, ewe pwülümoromor epwe afisätä mach mi usun ruup won aramas me man lon unusen ewe fanü Isip.” \v 10 Iei mine ra tukei falang seni eu lenien um mi watte, ra ütä me fän mesen Farao, nge Moses a moneetä läng. Iwe, a afisätä mach mi usun ruup won aramas me man. \x + \xo 9.10 \xt Pwär 16.2\x* \v 11 Ekewe sourong resap tongeni ütä mwen Moses pokiten inisir a kula ren mach, pun ekewe sourong me chon Isip meinisin ra mach. \v 12 Nge ewe Samol mi Lapalap a atipeföreai Farao pwe esap aüselinga Moses me Aaron, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen üreni Moses. \s1 Feiengau ren ütten fau \sr 9.13-35 \p \v 13 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe pwätä lesosorusich pwe kopwe ütä fän mesen Farao o kapas ngeni, ‘Iei alon ewe Samol mi Lapalap än chon Ipru we Kot, “Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o fel ngeniei. \v 14 Lon ei fansoun üpwe tinätiu womw pwal won noum kewe nöüwis me noum kewe aramas unusen ai kewe afeiengau meinisin, pwe kopwe silei pwe esap wor eman won unusen fanüfan mi wewe ngeniei. \v 15 Üa fen tongeni aitiela pei o afeiengauok me noum kewe aramas ren mätter, pwe manauemi epwe müchüla me won fanüfan. \v 16 Nge üa mwüt ngonuk pwe kopwe manau tori ikenai, pwe üpwe pwäri ngonuk ai manaman, pwe itei epwe föüla won unusen fanüfan. \x + \xo 9.16 \xt Rom 9.17\x* \v 17 Pokiten ka chüen lamalamtekia ngeni nei aramas ren om kosap mwüt ngeniir pwe repwe feila, \v 18 lesor lon ei otun üpwe apüngätiu ütten fau mi chou won ei fanü, esap mwo fis ei sokun fän eu lon Isip seni poputän mwün tori ikenai. \v 19 Iei mine kopwe titila pwe repwe emwenala noum man lon lenien op, pwal meinisin mine a nom lemäl. Pun aramas me man meinisin mi nom lemäl nge resap op, repwe mäla ren ewe ütten fau epwe püngütiu wor.” ’” \v 20 Iwe, iö mi niueiti alon ewe Samol mi Lapalap me lein nöün Farao kewe nöüwis, a amüttiri le asüelong le imw ekewe aramas a nöüniir amanau me nöün man. \v 21 Nge iö esap afäli alon ewe Samol mi Lapalap, a chök likitala lemäl ekewe aramas a nöüniir amanau me nöün man. \p \v 22 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe aitietä poum läng pwe epwe püngütiu ütten fau won unusen ewe fanü Isip, won aramas me man, pwal won ekewe irän lemäl.” \v 23 Iwe, lupwen Moses a aitietä wokun läng, ewe Samol mi Lapalap a tinätiu chopulap, ütten fau me fifi mi küri fanü. Iei usun ewe Samol mi Lapalap a apüngätiu ütten fau won ewe fanü Isip. \v 24 Iwe, ei ütten fau mi püngütiu fiti fifi, eu ütten fau mi fokun chou, esap mwo fis ei sokun fän eu lon Isip seni poputän mwün. \x + \xo 9.24 \xt Pwär 8.7; 16.21\x* \v 25 Ei ütten fau a ni aramas me man meinisin mi nom lemäl won unusen ewe fanü Isip, a pwal atai iräkis me irämong meinisin mi nom lemäl. \v 26 Nge lon chök ewe fanü Kosen, ewe ia ekewe aramasen Israel ra nom ie, esap püngütiu ütten fau. \p \v 27 Mürin, Farao a titi Moses me Aaron o üreniir, “Üa tipis lon ei fansoun. Ewe Samol mi Lapalap a pwüng, nge ngang me nei kewe aramas aia mwäl. \v 28 Oupwe iotekin tüngor ngeni ewe Samol mi Lapalap pwe epwe aükätiu ewe chopulap me ütten fau, pun a kon lapalap. Üpwe mwüt ngenikemi pwe oupwe feila, nge üsap chüen amwöchükemi.” \v 29 Moses a üreni Farao, “Lon ewe otun üpwe towu seni ei telinimw, üpwe aitietä pei o iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ewe chopulap epwe kaüla, esap pwal chüen püng ütten fau. Ren ei kopwe silei pwe ewe Samol mi Lapalap a fanüeni fanüfan. \v 30 Nge üa silei pwe en me noum kewe nöüwis ousap mwo niueiti Kot ewe Samol mi Lapalap.” \v 31 Iwe, ekewe irä iter fläks me parli ra tala, pun ekewe parli ra ua, nge ekewe fläks ra et. \v 32 Nge ekewe irä iter wiich me spelt resap ta, pun ra pwükümang. \v 33 Moses a feila seni Farao o towu lükün ewe telinimw, a aitietä pöün o iotek ngeni ewe Samol mi Lapalap. Iwe, ewe chopulap me ütten fau ra kaüla, nge ewe üt ese chüen püngütiu won fanüfan. \v 34 Nge lupwen Farao a küna pwe ewe üt, ewe ütten fau me ewe chopulap ra kaüla, a pwal tipissefäl. I me nöün kewe nöüwis ra chök tipeförea usun me mwan. \v 35 Iei usun Farao a chök tipeförea, pwe esap mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe feila, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen kapas ngeni Moses. \c 10 \s1 Feiengau ren lifichimas \sr 10.1-20 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Kopwe feila ren Farao, pun ngang üa fen aföreai letipan me letipen nöün kewe nöüwis, pwe üpwe föri ekewe manaman me leir. \v 2 Nge en kopwe eäni apworaus ngeni noum me nöün noum mine üa föri ngeni chon Isip, pwal usun ekewe manaman üa föri me leir. Ren ei oupwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap.” \p \v 3 Iwe, Moses me Aaron ra feila ren Farao o üreni, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap än chon Ipru we Kot, ‘Ifa ükükün fansoun om kosap mochen atekisonok me fän mesei? Kopwe mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila o fel ngeniei. \v 4 Pun ika kosap mochen mwüt ngeni nei aramas pwe repwe feila, lesor üpwe le awarato lifichimas lon fanüom. \v 5 Repwe pwölüela unusen ewe fanü, pwe ewe pwül esap chüen ling. Iwe, repwe eni met lusun ewe ütten fau esap atai, repwe pwal eni fotämi irä meinisin mi nom lemäl. \v 6 Iwe, imwom epwe ur rer, pwal imwen noum kewe nöüwis me imwen chon Isip meinisin. Sememi me semen sememi resap mwo küna ei sokun fän eu, seni fansoun ar uputiu tori ikenai.’” Mürin, Moses a kul seni Farao o feila. \p \v 7 Mürin, nöün Farao kewe nöüwis ra aisini Farao, “Ifa ükükün fansoun än ewe mwän epwe afeiengauakich? Kopwe mwüt ngeni ekewe mwän pwe repwe feila o fel ngeni ewe Samol mi Lapalap ar we Kot. Kose mwo silei pwe Isip a tala?” \v 8 Iwe, ra aliwinato Moses me Aaron ren Farao, nge a üreniir, “Oupwe feila pwe oupwe fel ngeni ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. Nge iö kana repwe feila?” \v 9 Moses a üreni, “Äm aipwe feila fiti nöüm kükün me chinlap, nöüm mwän me fefin pwal nöüm kewe sip me kow. Pun äm aipwe föri eu chulap ngeni ewe Samol mi Lapalap.” \v 10 Mürin, Farao a pälüeniir, “Ewe Samol mi Lapalap epwe etikemi ika üpwe mwüt ngenikemi me nöümi kana kükün pwe oupwe feila. A pwä pwe oua ekiekingau. \v 11 Apwi! Ämi mwän chök oupwe feila o fel ngeni ewe Samol mi Lapalap, pun iei ämi tüngor.” Iwe, ra asüela Moses me Aaron seni fän mesen Farao. \p \v 12 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe aitiela poum won ewe fanü Isip pwe ekewe lifichimas repwe feito won ewe fanü o eni irän lon, ekewe irä meinisin mi chüen nom mürin ewe ütten fau.” \v 13 Iei mine Moses a aitiela wokun won ewe fanü Isip, nge ewe Samol mi Lapalap a awarato asepwälin ötiu won ewe fanü lon unusen ewe rän me pwin. Nge sorotän ewe rän ewe asepwälin ötiu a fen awarato ekewe lifichimas. \v 14 Iwe, ekewe lifichimas ra wareiti unusen ewe fanü Isip o sotiu won. Ei sokun ochochen pwiin lifichimas ese mwo pwäpwä me mwan, esap pwal pwä me mürin. \v 15 Ekewe lifichimas ra pwölüela won unusen ewe fanü pwe a kiroch rer. Ra eni irän ewe fanü meinisin mi chüen nom mürin ewe ütten fau, pwal uän ekewe irä. Esap chüen wor och mi arauarau won ekewe irätam me iräkis won unusen ewe fanü Isip. \x + \xo 10.15 \xt Pwär 9.2-3\x* \v 16 Iwe, Farao a müttir titi Moses me Aaron o üreniir, “Üa tipis ngeni ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot, pwal ngenikemi. \v 17 Iei oupwe amusala ai tipis pwal fän eu, oupwe iotekin tüngor ngeni ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot pwe epwe angasaei seni ei mäfeiengau.” \v 18 Mürin, Moses a feila seni Farao o iotekin tüngor ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 19 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a siwili ewe asepwälin ötiu ngeni enienin lotou a ässätä ekewe lifichimas o pönirelong lon ewe Setipar. Esap fokun nonom mwo eman lifichimas lon unusen ewe fanü Isip. \v 20 Nge ewe Samol mi Lapalap a aföreai letipen Farao pwe esap mwüt ngeni ekewe aramasen Israel repwe feila. \s1 Afeiengauen rochopwak \sr 10.21-29 \p \v 21 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe aitietä poum läng pwe epwe fis rochopwak won ewe fanü Isip, eu rochopwak esap wor eman a tongeni emereirei lon.” \v 22 Iei mine Moses a aitietä pöün läng. Iwe, a fis rochopwak watte lon unusen ewe fanü Isip lon ükükün ülüngat rän. \x + \xo 10.22 \xt Kölf 105.28; Pwär 16.10\x* \v 23 Ekewe chon Isip resap tongeni künafengeniir, esap pwal wor eman mi mwöküt seni lenian lon ükükün ülüngat rän. Nge lon lenien aramasen Israel a wor saram. \v 24 Mürin, Farao a körato Moses o üreni, “Oupwe feila o fel ngeni ewe Samol mi Lapalap, nöümi ra pwal tongeni etikemi, nge oupwe chök likitätiu foleniemi sip me kow.” \v 25 Nge Moses a üreni, “Kopwe mwüt ngenikem man fän iten sokun asor me asoren kek, pwe aipwe tongeni asor ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot. \v 26 Äm aipwe pwal uwei foleniem man. Esap fokun wor eman leir epwe tiwetiu. Äm aipwe püsin angei seni foleniem man fän iten äm fel ngeni ewe Samol mi Lapalap äm we Kot. Äm aisap mwo silei meni sokun man ika ifa ükükün aipwe eäni asor ngeni ewe Samol mi Lapalap, tori aipwe tikeri ewe leni.” \v 27 Nge ewe Samol mi Lapalap a aföreai letipen Farao, pwe esap mwüt ngeniir pwe repwe feila. \v 28 Iwe, Farao a üreni Moses, “Kopwe sü seniei. Kopwe afäliik pwe kosap künasefäli mesei, pun lon ewe rän kopwe küna mesei kopwe fokun mäla.” \v 29 Nge Moses a üra, “Mi pwüng reöm. Üsap künasefäli mesom.” \c 11 \s1 Kapasen asilesil usun mälan ekewe mwänichi \sr 11.1-10 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Mi chüen wor eu feiengau üpwe awarato won Farao pwal won chon Isip. Mürin epwe mwüt ngenikemi pwe oupwe feila. Nge lupwen epwe mwüt ngenikemi pwe oupwe feila, epwe asüfocheekemiila. \v 2 Kopwe asilei ngeni ekewe aramasen Israel, pwe eman me eman mwän pwal fefin epwe tüngor seni chon arun fout seni silifer me kolt.” \v 3 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a fang ngeni ekewe aramas ümöümöch me ren ekewe chon Isip. Nge Moses a fokun iteföüla lon ewe fanü Isip fän mesen nöün Farao kewe nöüwis pwal fän mesen ekewe chon Isip. \p \v 4 Mürin, Moses a üreni Farao, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap: Lukenipwinei üpwe asaifetal lemenen Isip. \v 5 Mwänichien lon ei fanü Isip meinisin repwe mäla, seni nöün Farao mwänichi, epwe siwili lon wisan wisen king, tori mwänichien nöün chon angang fefin amanau mi pwoni wiich, pwal tori mweinöün ekewe man meinisin. \v 6 Iwe, epwe wor ngüngüres mi leüömong won unusen ewe fanü Isip, eu ngüngüres esamwo fifis me mwan, esap pwal fissefäl. \v 7 Nge lein chon Israel esap wor eman aramas ika man epwe feiengau, sap mwo nge eman kolak epwe awuwu ngeniir. Ren ei oupwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üa föri eu aimwü lefilen chon Isip me chon Israel.” \v 8 Iwe, Moses a sopwela le kapas, “Noum kei nöüwis meinisin repwe feito rei, repwe chapetiu fän mesei o tüngor rei, ‘Oupwe feila, en me ekana aramas meinisin ka wisen emweniir.’ Mürin üpwe feila.” Iwe, Moses a feila seni Farao fän watten an song. \v 9 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Farao esap fokun aüselingakemi, pwe ai kewe manaman repwe chomongola lon ewe fanü Isip.” \v 10 Mürin, Moses me Aaron ra föri ekei manaman meinisin fän mesen Farao. Nge ewe Samol mi Lapalap a aföreai letipen Farao, pwe esap mwüt ngeni ekewe aramasen Israel pwe repwe towu seni fanüan. \c 12 \s1 Ewe Pasofer \sr 12.1-28 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses me Aaron lon ewe fanü Isip, \v 2 “Ei maram epwe iei aeuin maramen ier ngenikemi. \v 3 Kopwe kapas ngeni ekewe chon Israel, pwe lon engolun pwinin ei maram eman me eman mwän epwe angei eman lam \f + \fr 12.3 \ft lam eman apanen sip a aliosunätä usun Jesus Joh 1.29-36\f* fän iten en me an famili, eman lam nge eu famili. \v 4 Nge ika eu famili a chokükün pwe esap it eman lam rer, repwe inetfengen won me chon arur. Repwe püsin aükü ükükün fiteman aramas repwe eti, pwal ükükün ochän eman. \v 5 Ewe man oupwe afili, epwe eman ätemwän eu ierin esap wor terin. Oupwe angei seni me lein ekewe pwiin sip ika kuuch. \v 6 Oupwe iseis ekewe lam tori engol me rüanün pwinin ei maram. Nge lekuniolupwin unusen ewe mwichen chon Israel repwe niela nöür lam. \v 7 Mürin repwe angei ekis chan ewe lam o tofi ngeni penkasamen imwer lepekin me ruepek, pwal me asan, ewe ia ra ochoch ewe lam ie. \v 8 Iwe, lon ewe pwin repwe arapa fitukan o ochoch fiti pilawa esap wor iis lon me chön irä mi kipwin. \v 9 Ousap ochamas ika kuku lon koluk, nge oupwe arapa fiti möküran me pechen pwal masouen lon. \v 10 Iwe, ousap fokun likiti ekis lusun tori lesosor. Nge mine esap it remi tori lesosor oupwe kenala. \v 11 Epwe iei usun lapalapemi le mongö: Oupwe ri lukalapemi, oupwe ipweip sus o amwöchü wokumi lepöümi. Oupwe tawat le mongö. Ei Pasofer än ewe Samol mi Lapalap. \v 12 Pun lon ewe pwinin üpwe fetalfeil lon ewe fanü Isip o niela ekewe mwänichi meinisin lein aramas me ekewe mweinöün man. Iwe, üpwe awarato ai apwüng won ekewe koten Isip meinisin, pun ngang ewe Samol mi Lapalap. \v 13 Ewe cha epwe eu asisilen imwemi, pun lupwen üpwe küna ewe cha, üpwe lus me womi. Esap wor feiengau epwe kükemi, lupwen üpwe afeiengaua ekewe chon Isip. \x + \xo 12.13 \xt Lif 23.5; Num 9.1-5; Tut 16.1-2\x* \p \v 14 Ei rän epwe eu ränin chulap fän itemi. Lon ei rän oupwe chechemeni mine ngang ewe Samol mi Lapalap üa föri. Seni eu täppin aramas tori eu täppin oupwe föri pwüngün ei rän tori feilfeilachök. \v 15 Lon ükükün fisu rän oupwe mongö pilawa esap wor iis lon. Lon aeuin rän oupwe atowu ewe pilawa a wor iis lon me lon imwemi, pun ika eman me leimi epwe mongö och fiti iis seni aeuin rän tori afisuan, epwe käriwu me lein chon Israel. \v 16 Iwe, lon aeuin rän oupwe föri eu mwich mi pin, pwal lon ewe afisuen rän. Ousap angang lon ekana rän, mine chök oupwe eni oupwe amolätä. \v 17 Oupwe föri ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon, pun lon ewe rän üa emwenawu ämi mwicheichen aramas seni lon ewe fanü Isip. Iei mine oupwe föri pwüngün ei rän seni eu täppin aramas tori eu täppin feilfeilachök. \v 18 Iwe, lekuniolupwinin ewe engol me rüanün ränin ewe aeuin maram oupwe mongö pilawa esap wor iis lon tori lekuniolupwinin ewe rüe me aeuin rän. \v 19 Iwe, lon ükükün fisu rän esap wor lon imwemi pilawa mi wor iis lon, pun ika eman epwe mongö och fiti iis, epwe käriwu me lein ekewe aramasen Israel. Ese lifilifil ika i eman chon ekis ika i eman chon wilipos. \v 20 Ousap fokun mongö och fiti iis, pun lon leniemi meinisin oupwe chök mongö pilawa esap wor iis lon.” \x + \xo 12.20 \xt Eks 23.15; 34.18; Lif 23.6-8; Num 28.17-25; Tut 16.3-8\x* \p \v 21 Mürin, Moses a körato ekewe souakomwen Israel meinisin o üreniir, “Oupwe afili ekewe man fän itemi ükükün chochon ämi famili o niela ewe lamen Pasofer. \v 22 Iwe, oupwe angei ulun ewe irä itan isop o otukalong lon ewe sepien cha. Mürin oupwe tofi ewe cha ngeni penkasamen imwemi lepekin me ruepek pwal asan. Nge esap wor eman epwe towu seni imwan tori lesosor. \v 23 Pun ewe Samol mi Lapalap epwe fetalfeil lon ewe fanü pwe epwe niela chon Isip. Nge lupwen epwe küna ewe cha won penkasamen imwemi lepekin me ruepek pwal asan, epwe lus me won imwemi. Iwe, esap mwüt ngeni ewe chon ninni epwe tolong lon imwemi o niikemi. \x + \xo 12.23 \xt Ipr 11.28\x* \v 24 Oupwe föri pwüngün ei rän fän itemi pwal fän iten nöümi kana tori feilfeilachök. \v 25 Iwe, lupwen oupwe tori ewe fanü ewe Samol mi Lapalap a pwon pwe epwe ngenikemi, oupwe tümwünü pwüngün angangen ei rän. \v 26 Pun lupwen nöümi repwe aisinikemi, ‘Met wewen ei angang?’, \v 27 oupwe üreniir, ‘Iei asorun än ewe Samol mi Lapalap Pasofer. Pun a lus me won imwen ekewe aramasen Israel lon Isip, lupwen a niela ekewe re Isip, nge esap niikich.’” Mürin, ekewe aramas ra chapetiu o fel ngeni Kot. \v 28 Iwe, ekewe aramasen Israel ra feila o föri meinisin usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses me Aaron. \s1 Amüchülan feiengau: Mälan ekewe mwänichi \sr 12.29-36 \p \v 29 Iwe, lukenipwin ewe Samol mi Lapalap a niela mwänichi meinisin lon ewe fanü Isip, seni nöün Farao mwänichi epwe siwili lon wisan wisen king, tori mwänichien nöün chon fötek mi nom lon imwen fötek, pwal mweinöün ekewe man meinisin. \x + \xo 12.29 \xt Eks 4.22-23\x* \v 30 Iwe, Farao a pwätä lon ewe pwinin, i me nöün kewe nöüwis me chon Isip meinisin. Iwe, a fokun wor kechü me ngüngüres watte lon Isip, pun lon imw meinisin a wor mönümä. \v 31 Nge lon chök ewe pwinin Farao a titi Moses me Aaron o üreniir, “Oupwe towu seni lein nei aramas, ämi me ekewe aramasen Israel. Oupwe feila! Oupwe fel ngeni ewe Samol mi Lapalap, usun oua fen apasa. \v 32 Oupwe angei nöümi sip me kow o feila usun oua fen apasa, nge oupwe pwal afeiöchüei.” \p \v 33 Iwe, ekewe chon Isip ra pesei ngeni ekewe chon Israel pwe repwe müttir towu seni ewe fanü, pun ra apasa, “Kich meinisin sipwe le mäla.” \v 34 Iwe, ekewe aramas ra angei ener pilawa mi öüwöü esamwo wor iis lon fiti sepier le öüwöü o firoskini, pwe repwe öüafara. \v 35 Nge ekewe aramasen Israel ra fen föri usun mine Moses a üreniir, pun ra tüngor seni ekewe chon Isip fout seni silifer me kolt pwal mangaku. \v 36 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a ngeni ekewe aramas ümöümöch me ren ekewe chon Isip, pwe ra mwüt ngeniir mine ra tüngor. Iei usun ra angeala wöün chon Isip. \x + \xo 12.36 \xt Eks 3.21-22\x* \s1 Chon Israel ra towu seni Isip \sr 12.37-42 \p \v 37 Iwe, ekewe aramasen Israel ra sai seni Rameses, pwe repwe sai ngeni Sukot. Iteiten ekewe mwän mi asai wonopükü ngeröü lükün fefin me semirit. \v 38 Pwal chomong sokopaten mwichen aramas ra etiir fiti chomong pwiin sip me kow. \v 39 Ra umuni ewe pilawa esap wor iis lon ra uweela seni Isip. Pokiten chon Isip ra asürela, resap tongeni witiwit pwe ewe pilawa epwe po, resap pwal tongeni amolätä amötür. \p \v 40 Iwe, ekewe aramasen Israel ra nonom Isip lon ükükün föpükü ilik ier. \x + \xo 12.40 \xt Ken 15.13; Kal 3.17\x* \v 41 Lon amüchülan ränin ekewe föpükü ilik ier, ekewe mwicheichen aramas än ewe Samol mi Lapalap meinisin ra towu seni ewe fanü Isip. \v 42 Nge lon ewe pwinin ewe Samol mi Lapalap a mamas pwe epwe emwenirewu seni ewe fanü Isip. Iei mine ekewe aramasen Israel repwe mamas lon ei pwinin pwe repwe asamolu ewe Samol mi Lapalap, seni eu täppin aramas tori eu täppin. \s1 Ekoch allük usun ewe Pasofer \sr 12.43-51 \p \v 43 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses me Aaron, “Iei allükün ewe Pasofer: Esap wor eman re ekis epwe mongö seni. \v 44 Nge iteiten amanau mi mön moni ra tongeni mongö seni mürin ar sirkomsais. \v 45 Esap wor eman chon siamü ika chon angang mi angei liwin epwe tongeni mongö seni. \v 46 Oupwe mongö ewe mongön Pasofer lon en me imwan, nge ousap uweela och fituk lükün imwemi. Ousap kupi efoch chün ewe lamen Pasofer. \x + \xo 12.46 \xt Num 9.12; Joh 19.36\x* \v 47 Iwe, ekewe chon Israel meinisin repwe föri pwüngün ei rän. \v 48 Nge ika eman re ekis mi nom remi a mochen choni ewe mongön Pasofer än ewe Samol mi Lapalap, mwänin lon an we famili meinisin repwe akomwen sirkomsais. Mürin epwe tongeni choni. Iwe, epwe usun chök eman re wiliposun ewe fanü. Nge eman esap sirkomsais esap tongeni mongö seni. \v 49 Iwe, epwe eu chök allük fän iten ekewe re wilipos me re ekis mi nom remi.” \p \v 50 Iei usun ekewe aramasen Israel ra föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses me Aaron. \v 51 Iwe, lon ewe chök ränin ewe Samol mi Lapalap a emwenawu ekewe aramasen Israel lon mwicheicher seni lon ewe fanü Isip. \c 13 \s1 Apinipinin ekewe mwänichi \sr 13.1-2 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, \v 2 “Oupwe apini fän itei ekewe mwänichi meinisin. Iwe, meinisin mine a akomwen uputiu lein aramas me man lon Israel nei.” \x + \xo 13.2 \xt Num 3.13; Luk 2.23\x* \s1 Ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon \sr 13.3-10 \p \v 3 Iwe, Moses a üreni ekewe aramas, “Oupwe chechemeni ei rän, ewe rän oua towu seni Isip, ewe leni ia ra nöünikemi amanau ie. Pun lon ei rän ewe Samol mi Lapalap a emwenikemiiwu ren pöün mi manaman. Ousap mongö pilawa mi wor iis lon. \v 4 Pun lon ei rän fän ewe maram Apip \f + \fr 13.4 \ft Ei maram Apip a seni lukalapen Mas tori lukalapen April\f* oua towu seni Isip. \v 5 Iwe, lupwen ewe Samol mi Lapalap epwe emwenikemiilong lon ewe fanüen chon Kanaan, chon Hit, chon Amor, chon Hiw me chon Jepus, ewe fanü i a pwon fän akapel ngeni ämi kewe lewo pwe epwe ngeniir, eu fanü mi pwülüöch me fanüeräs, oupwe föri ei angang iteiten ier lon ei chök maram. \v 6 Oupwe mongö pilawa esap wor iis lon lon ükükün fisu rän, nge lon ewe afisuen rän oupwe föri eu chulap ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 7 Oupwe fokun mongö pilawa esap wor iis lon lon ükükün fisu rän. Esap wor pilawa mi wor iis lon epwe pwä remi, esap pwal wor iis epwe pwä lon leniemi meinisin. \v 8 Lon ewe rän oupwe awewei ngeni en me nöün mwän, ‘Iei achechemenien usun mine ewe Samol mi Lapalap a föri ngeniei, lupwen üa towu seni Isip.’ \v 9 Ei epwe usun chök eu asisil won pöümi pwal eu pisekin achem won chamwemi, pwe oupwe chök leaweni än ewe Samol mi Lapalap kewe allük. Pun ewe Samol mi Lapalap a emwenikemiiwu seni Isip ren pöün mi manaman. \v 10 Iei mine oupwe föri pwüngün ei angang iteiten ier, lupwen a tori fansoun.” \s1 Ekewe mwänichi \sr 13.11-16 \p \v 11 “Iwe, lupwen ewe Samol mi Lapalap epwe emwenikemiilong lon ewe fanü Kanaan o fang ngenikemi ewe fanü usun a fen pwon fän akapel ngenikemi me ämi kewe lewo, \v 12 oupwe aimwüela fän iten ewe Samol mi Lapalap ät meinisin mi akomwen uputiu. Ekewe ätemwänin man meinisin mi akomwen uputiu repwe nöün ewe Samol mi Lapalap. \x + \xo 13.12 \xt Eks 34.19-20; Luk 2.23\x* \v 13 Iwe, iteiten ätemwänin aas meinisin mi akomwen uputiu epwe akasiwil ngeni eman lam. Nge ika ousap mochen akasiwili, oupwe kupi üen ewe aas. Iteiten eman me eman mwänichi me lein nöümi mwän oupwe möni. \v 14 Nge ika nöümi mwän repwe aisinikemi lon kan rän mwach, ‘Met wewen ei föför?’, oupwe üreniir, ‘Ewe Samol mi Lapalap a emwenikeemiwu seni Isip ren pöün mi manaman, ewe leni ia ra nöünikem amanau ie. \v 15 Pun lupwen Farao a tipeförea ren an esap mochen mwüt ngenikem pwe aipwe feila, ewe Samol mi Lapalap a niela mwänichien ewe fanü Isip meinisin, mwänichien aramas me mweinöün man. Iei mine aia eäni asor ngeni ewe Samol mi Lapalap ätemwänin man meinisin mi akomwen uputiu. Nge ekewe mwänichien lein nöüm mwän aia möni.’ \v 16 Ei epwe usun chök eu asisil won pöümi pwal eu pisekin achem won chamwemi. Pun ewe Samol mi Lapalap a emwenikichewu seni Isip ren pöün mi pöchökül.” \s1 Ewe kuchu me ewe ekkei ra usun efoch ür \sr 13.17-22 \p \v 17 Iwe, lupwen Farao a mwüt ngeni ekewe aramas pwe repwe towu seni Isip, Kot esap emwenirela won alen fanüen chon Filistia, inamwo ika a mochomoch. Pun Kot a apasa, “Eli ekewe aramas repwe ekieksefäl o liwiniti Isip, lupwen epwe toriir maun.” \v 18 Iei mine Kot a emwenirela lükün ewe fanü won efoch al mi alelong lon fanüapö tori ewe Setipar. Iwe, ekewe aramasen Israel ra towu seni Isip fän ar pisekin maun. \v 19 Nge Moses a uwei chün Josef usun i a tüngorei ekewe aramasen Israel repwe pwon fän akapel pwe repwe uwei chün. Pun Josef a apasa, “Kot epwe fokun alisikemi, nge lupwen oupwe towu, oupwe uwei chüi seni ikei.” \x + \xo 13.19 \xt Ken 50.25; Jos 24.32\x* \v 20 Iwe, ekewe chon Israel ra feil seni Sukot o tori Etam mi nom ünükün ewe fanüapö. Ikenan ra asösö. \v 21 Nge ewe Samol mi Lapalap a akakom mwer. A emweniir won aler lerän ren eu ürekuchu, nge lepwin ren eu üreekkei pwe epwe ngeniir saram. Iei usun ra tongeni sai lerän me lepwin. \v 22 Ewe ürekuchu esap feil seni ekewe aramas lerän, pwal ewe üreekkei esap feil seniir lepwin. \c 14 \s1 Chon Israel ra pwerela lon ewe Setipar \sr 14.1-31 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, \v 2 “Kopwe üreni ekewe aramasen Israel pwe repwe liwinsefäl o asösö sasape ngeni Pihahirot lefilen Miktol me ewe Setipar. Iwe, repwe asösö arun ewe Setipar akawenewenen Paalsefon. \v 3 Pun Farao epwe ekieki pwe ekewe aramasen Israel ra rukola lon ewe fanü o mwöchülong lon fanüapö. \v 4 Iwe, ngang üpwe aföreai letipen Farao pwe epwe tapweriir. Pun üpwe alinga itei won Farao me nöün mwicheichen sounfiu, pwe chon Isip meinisin repwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap.” Iwe, ekewe chon Israel ra föri iei usun. \v 5 Iwe, lupwen ra apworausa ngeni ewe kingen Isip pwe ekewe aramasen Israel ra sü, Farao me nöün kewe nöüwis ra siwili ar ekiek fän iter. Ra apasa, “Met ei sa föri? Pwota sa mwüt ngeni ekewe chon Israel pwe ra towu seni ar angang ngenikich?” \v 6 Iei mine Farao a anükünükü wan woken me oris o emwichato nöün sounfiu. \v 7 A nuki wonopükü woken me oris mi nükünüköch, pwal meinisin lusun wokenin me orisin Isip, nge a wor eman meilap won iteiten efoch me efoch. \v 8 Nge ewe Samol mi Lapalap a aföreai leluken Farao ewe kingen Isip, pwe a tapweri ekewe aramasen Israel, lupwen ra töpworawu. \v 9 Iwe, ewe pöisein Isip meinisin wän Farao oris me woken, fiti sounfiu mi wawa oris me sounfiu mi fetal ra tapweriir o toriir, lupwen ra asösö arosetin Pihahirot akawenewenen Paalsefon. \p \v 10 Lupwen Farao a arap ngeniir, ekewe aramasen Israel ra chimwätä o küna pwe ekewe chon Isip ra telito müriir. Iwe, ra fokun niuokus o siö ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 11 Ra üreni Moses, “Ifa usun, esap wor lenien peias lon Isip, pwe ka emwenikeemiwu pwe aipwe mäla lon fanüapö? Pwota ka föri iei usun ngenikem pwe ka emwenikeemiwu seni Isip? \v 12 Esap iei usun mine äm aia ürenuk me Isip, pwe kopwe chök likitikeemila pwe aipwe angang ngeni ekewe chon Isip? Pun epwe fen mürina ngenikem pwe ekewe chon Isip repwe nöünikem amanau, lap seni äm aipwe mäla lon fanüapö.” \v 13 Nge Moses a üreni ekewe aramas, “Ousap niuokus, oupwe üpos o nengeni usun än ewe Samol mi Lapalap amanauakemi ikenai. Pun ekewe re Isip oua küneer ikenai, ousap chüen künasefäliir. \v 14 Ewe Samol mi Lapalap epwe fiu fän itemi, nge ämi oupwe chök fanafanala.” \v 15 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Pwota ka siö ngeniei? Kopwe üreni ekewe aramas pwe repwe chök feila mwer. \v 16 Iwe, en kopwe aitietä wokum o aitiela poum won ewe sät pwe kopwe kinifeseni, pwe ekewe aramasen Israel repwe fetal won pwasapwas epin ewe sät. \v 17 Nge ngang üpwe aföreai letipen chon Isip pwe repwe tapwelong müriir. Iwe, üpwe alingaei won Farao me nöün mwicheichen sounfiu, won wan woken me oris, pwal won nöün sounfiu mi wawa oris. \v 18 Iwe, ekewe chon Isip repwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap, lupwen üpwe pwärala ai ling won Farao me wan woken me oris, pwal won nöün sounfiu mi wawa oris.” \p \v 19 Mürin, nöün Kot we chon läng mi akom mwen ewe mwicheichen chon Israel a feila lükisökürür. Pwal ewe ürekuchu a mwöküt seni mwer o ütä lükisökürür, \v 20 pwe epwe nonom lefilen ewe mwicheichen re Isip me ewe mwicheichen chon Israel. Lon ewe pwinin, ewe ürekuchu a rochopwak kuku ngeni ekewe re Isip, nge a asarama kuku ngeni chon Israel, pwe resap tongeni chufengen lon unusen ewe pwin. \p \v 21 Mürin, Moses a aitiela pöün won ewe sät, nge ewe Samol mi Lapalap a aliwini ewe sät ren enienin ötiu mi fokun pöchökül lon unusen ewe pwin, pwe ewe sät a pwasatä, nge ewe lölö a kinikinfesen. \v 22 Iwe, ekewe aramasen Israel ra fetal lukalapen ewe sät won pwasapwas, nge ewe lölö a usun chök etip lepelifichir me lepelimöngür. \x + \xo 14.22 \xt 1.Kor 10.1-2; Ipr 11.29\x* \v 23 Iwe, ekewe re Isip pwal nöün Farao oris, wan woken me nöün sounfiu mi wawa oris meinisin ra tapwerirelong lukalapen ewe sät. \v 24 Nge wünümweerän ewe Samol mi Lapalap a netiu me lon ewe üreekkei me ürekuchu won ekewe mwicheichen re Isip o afitikokoor, \v 25 pun a mwöch willen war woken, pwe ra weires le kul. Iwe, ekewe re Isip ra apasa, “Ousipwe sü seniir, pun ewe Samol mi Lapalap a peni chon Israel o fiu ngenikich.” \p \v 26 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe aitiela poum won ewe sät pwe lölön lon epwe liwinfengen won ekewe re Isip, won war woken pwal won nöür sounfiu mi wawa oris.” \v 27 Iei mine Moses a aitiela pöün won ewe sät, nge lesosorusich ewe sät a liwinfengen usun chök me mwan. Iwe, ekewe re Isip ra süwu me lon, nge ewe Samol mi Lapalap a amopuretiu lukalapen ewe sät. \v 28 Lölön lon a liwinfengen o pwölüela ekewe woken me ekewe sounfiu mi wawa oris, nöün Farao mwichen sounfiu meinisin mi tapweralong chon Israel lon ewe sät. Esap fokun wor eman leir a chüen manau. \v 29 Iwe, ekewe aramasen Israel ra fetal won pwasapwas epin ewe sät, nge ewe lölö a usun chök etip lepelifichir me lepelimöngür. \p \v 30 Lon ena rän ewe Samol mi Lapalap a amanaua chon Israel seni ekewe re Isip. Iwe, ekewe chon Israel ra küna somän ekewe re Isip arosetin ewe leni. \v 31 Lupwen ekewe chon Israel ra küna än ewe Samol mi Lapalap manaman a föri ngeni ekewe re Isip, ra meniniti ewe Samol mi Lapalap, ra pwal lükü i me nöün we chon angang Moses. \c 15 \s1 Än Moses köl \sr 15.1-21 \p \v 1 Mürin, Moses me ekewe aramasen Israel ra köl ei köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, \q1 “Üpwe köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, pun an win a fokun amwarar. \q1 A aturalong lon ewe sät ewe oris me ewe mi wisen wawa. \x + \xo 15.1 \xt Pwär 15.3\x* \q1 \v 2 Ewe Samol mi Laplap ai pöchökül me ai köl, \q1 i a amanauaei. \q1 I ai Kot, üpwe mwareiti, \q1 i än semelapei we Kot, üpwe alinga. \q1 \v 3 Ewe Samol mi Lapalap eman soumaun, \q1 itan Samol mi Lapalap. \x + \xo 15.3 \xt Kölf 118.14; Ais 12.2\x* \q1 \v 4 A aturalong leset nöün Farao woken me oris, pwal nöün mwicheichen sounfiu. \q1 Nöün meilapen sounfiu mi lipwäköch ra mop lon ewe Setipar. \q1 \v 5 Iwe, lölön lon a pwölürela, \q1 ra kokotiu epin ewe sät usun eföü fau. \q1 \v 6 Ai Samol mi Lapalap, pöüifichum a lingela lon an manaman. \q1 Ai Samol mi Lapalap, pöüifichum a atatakisi chon oputok. \q1 \v 7 Lon unusen om manaman ka aturätiu chokewe mi pälüenuk, \q1 ka tinato om song mi pöchökül, pwe a fisiir usun fetilipwas. \q1 \v 8 Ren enienin lon pwötum ewe sät a chukuchukutä, \q1 ewe lölön lon a ütä usun etip, \q1 epin ewe sät a pöchökülela me lukalapan. \q1 \v 9 Ewe chon oputakem a apasa, ‘Üpwe tapweriir, üpwe liapeniir \q1 o ineti liapei, üpwe ameseikaei wor. \q1 Iwe, üpwe üttawu nei ketilas, pei epwe aroserela.’ \q1 \v 10 Nge en ka pönato asepwälum, ewe sät a pwölürela, \q1 ra kokotiu usun pilom lon ewe lölö mi lapalap. \b \q1 \v 11 Ai Samol mi Lapalap, iö a wewe ngonuk lein ekewe kot? \q1 Iö a wewe ngonuk lon om pin mi tekia, \q1 pwal lon om föför mi ling o eniwokus me lon om föri manaman? \q1 \v 12 Ka aitiewu pöüifichum, \q1 nge fanüfan a oromala chon oputem. \b \q1 \v 13 Lon om tong ellet ka emweni ekewe aramas ka amanaueer, \q1 ka emwenirela ren om pöchökül ngeni leniom mi pin. \q1 \v 14 Lupwen chon ekewe mwü ra rongorong usun, ra chechech, \q1 niuokus watte a tori ekewe chon Filistia. \q1 \v 15 Ekewe samolun Etom ra fokun niuokus, \q1 ekewe aramas mi pwora seni Moap ra chechech, \q1 nge chokewe ra nonom lon Kanaan ra fokun rükö ren ar niuokus. \q1 \v 16 Niuokus me rükö a feitiu wor. \q1 Ai Samol mi Lapalap, pokiten manamanen poum ir ra chouchoula usun eföü fau, \q1 tori noum aramas ra nuula, tori chokewe ka angaseer ra nuula. \q1 \v 17 Ai Samol mi Lapalap, en kopwe emwenirelong lon ewe fanü \q1 o fotukiretiu won chukum, ewe leni ka püsin föri pwe kopwe nonom lon, \q1 ewe leni mi pin ka afisätä ren poum, ai Samol mi Lapalap. \q1 \v 18 En Samol mi Lapalap kopwe nemenem tori feilfeilachök.” \s1 Än Miriam köl \sr 15.19-21 \p \v 19 Ekewe aramasen Israel ra fetal won pwasapwasen epin ewe sät. Nge lupwen nöün Farao oris me wan woken pwal nöün sounfiu mi wawa oris ra pwal tolong lon, ewe Samol mi Lapalap a aliwinato lölön ewe sät wor. \v 20 Iwe, Miriam fefinen Aaron eman soufos fefin a angei an pisekin kaktai, nge ekewe fefin meinisin ra tapwela mürin fän ar pisekin kaktai o pworuk. \q1 \v 21 Miriam a emweniir le köl, \q1 “Sipwe köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, \q1 pun an win a fokun amwarar. \q1 A aturalong lon ewe sät ekewe oris me ätekewe mi wisen wawa.” \s1 Ewe koluk mi maras me lon Mara \sr 15.22-27 \p \v 22 Mürin, Moses a emwenala chon Israel seni ewe Setipar o emwenirelong lon ewe fanüapön Sur. Iwe, ra sai lon ewe fanüapö ükükün ülüngat rän, nge resap künakün koluk. \v 23 Nge lupwen ra tori Mara, resap tongeni ün kolukun Mara, pun a maras. Iei mine ewe leni a iteni Mara \f + \fr 15.23 \ft wewen Mara maras\f*. \v 24 Iwe, ekewe aramas ra lal ngeni Moses o üreni, “Met aipwe ünümi?” \v 25 Mürin, Moses a kökköri ewe Samol mi Lapalap, nge ewe Samol mi Lapalap a aiti ngeni efoch irä. Iwe, a aturalong ewe irä lon ewe koluk, mürin ewe koluk a öchün ün. Ikenan ewe Samol mi Lapalap a ngeniir an allük me pwüüng pwe repwe apwönüretä. Ikenan a sotuniir \v 26 o apasa, “Are oupwe likiitü le aüselinga mweliei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot o föri mine a pwüng me fän mesei, are oupwe aleasochis ngeni ai kewe allük o apwönüetä ai kewe pwüüng meinisin, üsap uwato womi eu lein ekewe samau üa uwato won chon Isip, pun ngang ewe Samol mi Lapalap ämi sousafei.” \v 27 Mürin ra tori Elim, ia a wor ie engol me ruu chönüttu pwal fik irä palm. Iwe, ra asösö ikenan arun ewe koluk. \c 16 \s1 Kot a fangoto ewe mongö itan mana \sr 16.1-36 \p \v 1 Mürin ekewe chon Israel meinisin ra feil seni Elim. Nge lon engol me limuen ränin aruuen maram mürin ar towu seni Isip ra tori ewe fanüapön Sin a nom lefilen Elim me Sinai. \v 2 Nge unusen ewe mwichen chon Israel ra lal ngeni Moses me Aaron lon ewe fanüapö. \v 3 Iwe, ra üreniir, “Amwo aipwe fen mäla ren pöün ewe Samol mi Lapalap lon Isip, lupwen aia mot ngeni ekewe sepien fituk o mongö chomong sokun mongö. Nge ämi oua emwenikeemilong lon ei fanüapö pwe oupwe nikem meinisin ren echik.” \p \v 4 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Üpwe apüngätiu mongö remi seni läng. Iwe, ekewe aramas repwe towu iteiten rän o ioni ükükün mongön eu chök rän, pwe üpwe sotuniir ika repwe apwönüetä ai allük ika resap. \x + \xo 16.4 \xt Joh 6.31\x* \v 5 Iwe, lon awonuen rän repwe amolätä ionier mongö, nge epwe ükükün mongön ruu rän.” \v 6 Mürin, Moses me Aaron ra üreni ekewe aramasen Israel meinisin, “Lekuniolei oupwe mefi pwe ewe Samol mi Lapalap i ewe mi emwenikemiiwu seni Isip. \v 7 Nge lesosor oupwe küna lingen ewe Samol mi Lapalap, pun a rongorong ämi lal ngeni. Pun iö äm pwe oua lal ngenikem?” \v 8 Moses a pwal üra, “Ewe Samol mi Lapalap epwe ngenikemi fituk lekuniol pwe oupwe ochoch, nge lesosor epwe ngenikemi pilawa ükükün ämi mochen, pun a rongorong ämi lal ngeni. Pun iö äm? Ousap lal ngenikem, pwe oua lal ngeni ewe Samol mi Lapalap.” \p \v 9 Mürin, Moses a kapas ngeni Aaron, “Kopwe üreni ekewe aramasen Israel meinisin pwe repwe kanoto fän mesen ewe Samol mi Lapalap, pun a rongorong ar lal.” \v 10 Iwe, lupwen Aaron a fofos ngeni ekewe aramas, ra kul ngeni ewe fanüapö, nge lon ei otun lingen ewe Samol mi Lapalap a pwä lon ewe kuchu. \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, \v 12 “Üa rongorong än ekewe aramasen Israel lal. Kopwe üreniir, ‘Lefäf oupwe ochoch fituk, nge lesosor oupwe mongö pilawa ükükün mötümi. Mürin oupwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot.’” \p \v 13 Iwe, lon ewe kuniolun mansüsü iter kweil ra ässito o pwölüela ewe leni ia ra nonom ie. Nge lesosor amurenipwin a nom pwelin ünükün ewe leni. \v 14 Nge lupwen ewe amurenipwin a morola, a wor won pwülün ewe fanüapö och sättin mettoch mi chächäk usun snow. \v 15 Iwe, lupwen aramasen Israel ra küna, ra kapasfengen lefiler, “Met ei?” \f + \fr 16.15 \ft lon kapasen Ipru man hu\f* Pun resap silei met ewe. Nge Moses a üreniir, “Iei ewe mongö ewe Samol mi Lapalap a fangoto remi pwe oupwe mongö. \x + \xo 16.15 \xt 1.Kor 10.3\x* \v 16 Iei usun ewe Samol mi Lapalap a allük, ‘Oupwe ionifengeni ei mettoch iteiten eman me eman ükükün anan. Oupwe angei ina epwe ükükün masouen esop kalon fän iten eu pöpön mökür lon en me imwan imw mangaku.’” \v 17 Iwe, ekewe aramasen Israel ra föri iei usun. Ra ionifengeni ewe mettoch, ekoch ra ioni chomong, nge ekoch kükün seni. \v 18 Nge lupwen ra aükük mine ra ioni, a pwä pwe ätewe mi chomong ionian esap wor somwan, nge ätewe mi kükün ionian esap nafangau ionian. Eman me eman a chök ioni ükükün anan. \v 19 Mürin, Moses a üreniir, “Ousap isoni ekis seni ewe mongö tori lesosor.” \x + \xo 16.19 \xt 2.Kor 8.15\x* \v 20 Nge ekoch me leir resap aüselinga alon Moses, pun ra iseis och tori lesosor. Iwe, ewe mongö a wul o pongau. Nge Moses a song ngeniir. \v 21 Iteiten lesosor ra ionifengeni ewe mongö, eman me eman ükükün anan. Nge lupwen akkar a pwichikar, a telila ewe mongö. \p \v 22 Iwe, lon awonuen rän ra ionifengeni ükükün masouen eu kalon fän iten eman me eman. Nge lupwen ekewe meilapen chon Israel ra feito ren Moses o asile ngeni, \v 23 Moses a üreniir, “Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük pwe lesor eu ränin asösö, eu ränin sapat mi pin fän iten ewe Samol mi Lapalap. Ikenai oupwe umuni mine oua mochen umuni, oupwe pwal kuku mine oua mochen kuku, nge mine a lusun, oupwe iseis ngeni lesor.” \x + \xo 16.23 \xt Eks 20.8-11\x* \v 24 Iei mine ra iseis ener mongö ngeni lesor, usun Moses a allük ngeniir, nge esap pongau, esap pwal wul. \v 25 Iwe, Moses a üra, “Oupwe eni ei mongö ikenai, pun ikenai ewe ränin sapat fän iten ewe Samol mi Lapalap. Ikenai ousap küna ei mongö me lükün. \v 26 Lon ükükün wonu rän oupwe ionifengeni ei mongö, nge lon afisuen rän, ewe ränin sapat, esap wor ewe mongö.” \v 27 Iwe, lon afisuen rän ekoch me lein ekewe aramas ra towu lükün pwe repwe ioni ewe mongö, nge resap künakün. \v 28 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Ifa ükükün fansoun ämi ousap mochen aleasochisi ai kewe allük me pwüüng? \v 29 Oupwe chechemeni pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üa ngenikemi ewe ränin sapat, iei mine üa pwal ngenikemi ükükün mongön ruu rän lon ewe awonuen rän. Nge lon ewe afisuen rän eman me eman leimi epwe chök nom lon lenian, esap wor eman epwe towu seni.” \v 30 Iei usun ekewe aramas ra asösö lon ewe afisuen rän. \p \v 31 Iwe, ekewe chon Israel ra aita ngeni ewe mongö mana. A usun kükün föün irä mi oleolepwech, nge nennan a usun chök nennen okasi mi nofit ngeni chönün chunen. \x + \xo 16.31 \xt Num 11.7-8\x* \v 32 Moses a üra, “Iei usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük, ‘Oupwe iseis ei mongö ükükün masouen esop kalon, epwe nom pwe mwirimwirimi repwe küna ei mongö üa amongöü ngenikemi lon fanüapö, lupwen üa emwenikemiiwu seni Isip.’” \v 33 Iei mine Moses a üreni Aaron, “Kopwe angei eu pör, kopwe iseis ükükün masouen esop kalon mana lon o anomu fän mesen ewe Samol mi Lapalap, epwe nom fän iten mwirimwirimi.” \x + \xo 16.33 \xt Ipr 9.4\x* \v 34 Usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses, iei usun Aaron a iseis ewe mongö mwen ekewe allük, pwe epwe nonom ie. \v 35 Iwe, ekewe aramasen Israel ra mongö ewe mana lon ükükün faik ier tori ra tikeri fanü mi so. Ra mongö ewe mana tori ra ipwelong lon kiännin ewe fanü Kanaan. \x + \xo 16.35 \xt Jos 5.12\x* \v 36 Ewe aükük ra eäni longolong fän iten mettoch mi pwas lon ena fansoun, ina epwe ükükün limu kalon. \c 17 \s1 Koluk a puwu seni achau \r (Num 20.1-13) \sr 17.1-7 \p \v 1 Iwe, ekewe chon Israel meinisin ra towu seni ewe fanüapön Sin o sai seni eu leni tori pwal eu, usun ewe Samol mi Lapalap a allük ngeniir. Iwe, ra tori Refitim o aüetä imwer. Nge ikenan esap wor ünümer koluk. \v 2 Iei mine ekewe aramas ra anini ngeni Moses o üreni, “Kopwe aünükem koluk.” Iwe, Moses a üreniir, “Pwota oua anini ngeniei? Pwota oua sotuni ewe Samol mi Lapalap?” \v 3 Nge ekewe aramas ra fokun kakan koluk, pwe ra lal ngeni Moses o apasa, “Pwota ka emwenikeemiwu seni Isip? Ifa usun, kopwe niikem me nöüm pwal nöüm pwiin man ren om emwenikeemito lon ei leni ese wor koluk lon?” \v 4 Iwe, Moses a siö ngeni ewe Samol mi Lapalap, “Met üpwe föri ngeni ekei aramas? Arapakan chök ar repwe monei ngeniei fau.” \v 5 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Kopwe nuki ekoch seni ekewe souakomwen Israel o akomwola mwen ekewe aramas. Kopwe feila o uwei ewe wok ka wichi ngeni ewe chanpupu Nil. \v 6 Ngang üpwe ütä o sounuk won ewe achau mi nom lepekin ewe chuk Horep. Kopwe wichi ewe achau pwe koluk epwe puwu seni, pwe ekewe aramas repwe tongeni ün.” Iwe, Moses a föri iei usun fän mesen ekewe souakomwen Israel. \v 7 Iwe, a aita ngeni ewe leni Massa \f + \fr 17.7 \ft wewen Massa sosot\f* me Meripa \f + \fr 17.7 \ft wewen Meripa anini\f*, pun ekewe aramasen Israel ra anini ngeni Moses, ra pwal sotuni ewe Samol mi Lapalap ren ar apasa, “Ifa usun, ewe Samol mi Lapalap a nom leich ika esap?” \x + \xo 17.7 \xt Num 20.2-13\x* \s1 Ewe maun ngeni Amalek \sr 17.8-16 \p \v 8 Iwe, chon Amalek ra war pwe repwe maun ngeni chon Israel lon Refitim. \v 9 Nge Moses a üreni Josua, “Kopwe filätä ekoch mwän o feila pwe kopwe maun ngeni ekewe chon Amalek. Nge lesor ngang üpwe ütä won ungen ewe chuk fän ewe wokun Kot mi nom lepei.” \v 10 Josua a föri mine Moses a üreni, a feila o maun ngeni ekewe chon Amalek. Nge Moses, Aaron me Hur ra feitä won ungen ewe chuk. \v 11 Iwe, lupwen Moses a aitietä pöün, chon Israel ra win. Nge lupwen a uwätiu pöün, chon Amalek ra win. \v 12 Nge pöün Moses a malülü. Iei mine ra angei eföü fau o amotätiu Moses won. Nge Aaron me Hur ra amwöchätä pöün, eman epek pwal eman epek. Iei usun pöün Moses ra itifochetä tori akkar a tuputiu. \v 13 Iwe, Josua a akufu ekewe sounfiun Amalek meinisin o nirela. \p \v 14 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe makei ei pworaus lon eu puk pwe aramas repwe chechemeni. Kopwe pwal üreni Josua pwe üpwe fokun arosala ekewe chon Amalek, pwe esap wor eman epwe chechemeniir me won fanüfan. \x + \xo 17.14 \xt Tut 25.17-19; 1.Sam 15.2-9\x* \v 15 Iwe, Moses a senätä eu rongen asor o aita ngeni ‘Ewe Samol mi Lapalap ai filaik’ \f + \fr 17.15 \ft lon kapasen Ipru Yahweh-nissi\f*. \v 16 A apasa, “Pokiten ekewe chon Amalek ra maun ngeni ekewe chon Israel, ewe Samol mi Lapalap epwe maun ngeni ekewe chon Amalek seni eu täppin aramas tori eu täppin.” \c 18 \s1 Setiro a äämwa Moses \sr 18.1-12 \p \v 1 Iwe, Setiro ewe souasor seni Mitian semen pwülüen Moses a rongorong meinisin mine Kot a föri fän iten Moses pwal fän iten nöün aramasen Israel, lupwen a emwenirewu seni Isip. \v 2 Lon ena fansoun Setiro a anomu Sipora pwülüen Moses, pun Moses a likiti ngeni \v 3 me nöün kewe ruoman ät. Iwe, iten eman Kersom, pun Moses a apasa, “Ngang eman chon siamü lon fanüen chon ekis.” \x + \xo 18.3 \xt Eks 2.21-22; Föf 7.29\x* \v 4 Nge iten pwal ewe eman Elieser, pun a apasa, “Än semei we Kot a alisiei o angasaei seni än Farao mochen nieila.” \v 5 Iwe, Setiro semen pwülüen Moses a feito fiti nöün Moses kewe me pwülüan we lon ewe fanüapö ia Moses a nom ie arap ngeni ewe chukun Kot. \v 6 Iwe, eman a asile ngeni Moses, “Setiro semen pwülüom we a war fiti pwülüom we me nöün kewe ruoman ät.” \v 7 Iei mine Moses a feila pwe epwe churi semen pwülüan we. Iwe, a pworotiu me mwan o mitiri, nge wesin ar akaisfengen usun pworauser, ra tolong lon imwen Moses imw mangaku. \v 8 Mürin, Moses a apworausa ngeni semen pwülüan we meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a föri ngeni Farao me chon Isip meinisin, lupwen a angasa chon Israel. A pwal apworausa ngeni usun chomong weires a toriir lupwen ar sai, pwal usun än ewe Samol mi Lapalap amanaueer. \v 9 Iwe, Setiro a pwapwaäsini än ewe Samol mi Lapalap föför mürina meinisinn ngeni chon Israel, pwe a angaserewu seni fän nemenien ekewe chon Isip. \p \v 10 Iwe, Setiro a apasa, “Üpwe mwareiti ewe Samol mi Lapalap, a angasakemiiwu seni fän nemenien chon Isip, pwal seni lepöün Farao. \v 11 Iei üa silei pwe ewe Samol mi Lapalap a tekia seni ekewe kot meinisin, pun a angasa ekewe aramasen Israel seni lepöün chon Isip, lupwen ra turunufaseer.” \v 12 Mürin, Setiro semen pwülüen Moses a eäni asoren kek me sokun asor ngeni Kot, nge Aaron me ekewe souakomwen Israel ra feito pwe repwe mongöfengen me semen pwülüen Moses fän mesen Kot. \s1 Ewe filin soukapwüng \r (Tut 1.9-18) \sr 18.13-27 \p \v 13 Iwe, sorotän ewe rän Moses a mot pwe epwe eäni kapwüngün ekewe aramas. Nge ekewe aramas ra ütä ünükün Moses seni lesosor tori lekuniol. \v 14 Iwe, lupwen semen pwülüen Moses a küna meinisin mine Moses a föri fän iten ekewe aramas, a aisini, “Met ei ka föri fän iten ekewe aramas? Pwota ka mot akaleman le eäni kapwüng, nge ekewe aramas ra ütä ünükum seni lesosor tori lekuniol?” \v 15 Iwe, Moses a üreni semen pwülüan we, “Ekewe aramas ra feito rei pwe üpwe kütta letipen Kot fän iter. \v 16 Lupwen ra fitikokofengen, ra feito rei pwe üpwe apwüngü lefilen eman me eman, üa pwal asile ngeniir än Kot allük me pwüüng.” \v 17 Mürin, semen pwülüen Moses a üreni, “Esap öch ngonuk mine ka föri. \v 18 En me ekewe aramas oupwe chök apwangapwangala, pun ei angang a kon chou ngonuk, kosap tongeni akaleman le föri. \v 19 Iei kopwe aüselinga aloi. Üpwe aiti ngonuk mefiei, nge Kot epwe etuk. En kopwe tupuni ekewe aramas fän mesen Kot le uwato ar fitikoko ren. \v 20 Kopwe pwal aiti ngeniir än Kot allük me pwüüng o afata ngeniir mine a pwüng ngeni manauer, pwal mine repwe föri. \v 21 Nge kopwe filätä me lein ekewe aramas mwän mi lipwäköch o meniniti Kot, ir mi wenechar o oput lifangen amichimich. Ekei sokun mwän kopwe seikiretä, pwe repwe nemenem won ngeröü me pükü, won lime me engol aramas. \v 22 Iwe, ir repwe eäni kapwüngün ekewe aramas fansoun meinisin. Iteiten fitikoko mi weires repwe uwato reöm, nge ekewe fitikoko mi kis repwe püsin apwüngü. Iei usun ewe angang epwe ekis mecheres ngonuk, nge ir repwe pwal mwärelong fän om weires. \v 23 Are kopwe föri ei, Kot epwe apöchökülok pwe kopwe tufichin sopwela ei angang. Iwe, ekei aramas meinisin repwe pwal liwiniti lenier fän kinamwe.” \p \v 24 Iwe, Moses a aüselinga alon semen pwülüan we o apwönüetä meinisin mine a üra. \v 25 A filätä mwän mi lipwäköch me lein chon Israel meinisin o seikiretä pwe repwe nemenem won ekewe aramas, won ngeröü me pükü, won lime me engol. \v 26 Iwe, ra eäni kapwüngün ekewe aramas fansoun meinisin. Ekewe fitikoko mi weires ra uwato ren Moses, nge ekewe fitikoko mi kis ra püsin apwüngü. \v 27 Mürin, Moses a afeilai semen pwülüan we pwe a liwiniti poputän fanüan. \c 19 \s1 Chon Israel ra nom fäsonun ewe chuk Sinai \sr 19.1-25 \p \v 1 Iwe, lon aeuin ränin ewe aülüngatin maram mürin än ekewe aramasen Israel towu seni Isip, lon ewe chök rän ra tolong lon ewe fanüapön Sinai. \v 2 Iwe, lupwen ra sai seni Refitim, ra tori ewe fanüapön Sinai o nom ie. Ikenan chon Israel ra aüetä imwer imw mangaku sasape ngeni ewe chuk. \v 3 Mürin, Moses a feitä won ewe chuk ren Kot, nge ewe Samol mi Lapalap a kökköri Moses me won ewe chuk o üreni, “Iei usun mine kopwe üreni ekewe mwirimwirin Jakop ir ekewe aramasen Israel, \v 4 ‘Oua fen küna mine üa föri ngeni chon Isip, pwal usun üa uweekemi usun eman ikel a uwei nöün won pöükässin o uweekemiito rei. \v 5 Iei mine ika oupwe aleasochisi aloi o apwönüetä ai we pwon, mürin oupwe wesewesen nei aramas. Inamwo ika unusen fanüfan ai, nge üa filikemiitä me lein aramas meinisin, \x + \xo 19.5 \xt Tut 4.20; 7.6; 14.2; 26.18; Tit 2.14\x* \v 6 pwe oupwe eu mwichen souasor me eu mwü mi pin fan itei.’ Ikkei ekei kapas kopwe asile ngeni ekewe aramasen Israel.” \x + \xo 19.6 \xt 1.Pet 2.9; Pwär 1.6; 5.10\x* \p \v 7 Iwe, Moses a feitiu o körifengeni ekewe souakomwen ekewe aramas, a apworausa ngeniir ekewe kapas meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni. \v 8 Mürin, ekewe aramas ra pälüenipökü o apasa, “Meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a apasa aipwe föri.” Nge Moses a asile ngeni ewe Samol mi Lapalap alon ekewe aramas. \v 9 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Üpwe feito reöm lon eu kuchuchol, pwe ekewe aramas repwe rongorong lupwen üpwe kapas ngonuk, repwe pwal lükuk fansoun meinisin.” Mürin, Moses a asile ngeni ewe Samol mi Lapalap alon ekewe aramas. \p \v 10 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feila ren ekewe aramas o apiniir ikenai me lesor. Repwe sopuni üfer \v 11 o amoleretä ngeni ewe aülüngatin rän. Pun lon ewe aülüngatin rän ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe feitiu won ungen ewe chuk Sinai mwen mesen ekewe aramas meinisin. \v 12 Iwe, kopwe föri eu kiä pwelin ünükün ewe chuk o üreniir, ‘Oupwe afälikemi pwe ousap feitä won ewe chuk ika arap ngeni kiännin. Pun iö epwe ipwetä won ewe chuk epwe fokun mäla. \v 13 Esap wor eman epwe atapa ätewe mi ipwetä won ewe kiä, nge repwe chök monei ngeni fau ika likapichi, ese lifilifil ika man ika aramas, esap tongeni manau. Nge lupwen ewe rappwa epwe tikitam, aramas repwe tongeni feitä won ewe chuk.’” \x + \xo 19.13 \xt Ipr 12.18-20\x* \v 14 Mürin än Moses feitiu seni ewe chuk ren ekewe aramas, a apiniir, nge ir ra sopuni üfer. \v 15 Iwe, Moses a üreni ekewe aramas, “Oupwe amolakemi ngeni ewe aülüngatin rän, ousap kon ren eman fefin.” \p \v 16 Nge lesosorun ewe aülüngatin rän a fis chopulap me fifi. A wor eu kuchuchol won ewe chuk, a pwal tik eu rappwa mi tikimong. Iwe, ekewe aramas mi nom lon ewe leni ra chechech ren ar niuokus. \x + \xo 19.16 \xt Pwär 4.5\x* \v 17 Mürin, Moses a emwenawu ekewe aramas seni lon lenier pwe repwe churi Kot. Iwe, ra ütä fäsonun ewe chuk. \v 18 Ewe chuk Sinai a pwölüla ren ötüöt, pun ewe Samol mi Lapalap a feitiu won lon ekkei. Nge ötün a ötütä usun ötün eu lenien um mi watte o unusen ewe chuk a fokun chechech. \x + \xo 19.18 \xt Tut 4.11-12\x* \v 19 Iwe, ewe rappwa a chök titikimongola. Mürin Moses a kapas, nge Kot a pälüeni ren chopulap. \v 20 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a feitiu won ungen ewe chuk Sinai o kökkörätä Moses won. Iwe, Moses a feitä won ungen ewe chuk. \v 21 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feitiu o fönöü ekewe aramas, pwe resap tolong lon kiännin ewe chuk ren ar mochen nenengeniei, pwe chomong rete mäla. \v 22 Pwal ekewe souasor mi kanoto rei repwe apiniir, pwe üsap afeiengaueer.” \v 23 Nge Moses a kapas ngeni ewe Samol mi Lapalap, “Ekewe aramas resap tongeni feitä won ewe chuk Sinai. Pun en ka püsin allük ngenikem pwe aipwe föri kiännin ewe chuk o apini.” \v 24 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feitiu o emwenätä Aaron. Nge kosap mwüt ngeni ekewe souasor me ekewe aramas ar repwe tolong lon ewe kiä o feitä rei, pwe ngang üsap afeiengaueer.” \v 25 Iwe, Moses a feitiu ren ekewe aramas o apworauseer. \c 20 \s1 Ekkewe engol allük \sr 20.1-17 \r (Tut 5.1-21) \p \v 1 Iwe, ikkei ekewe kapas meinisin Kot a apasa, \v 2 “Ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot, üa emwenukowu seni ewe fanü Isip, ewe leni ia ra nöünuk amanau ie. \q1 \v 3 Kosap eäni eman kot lüki. \p \v 4 Kosap föri uluulun anümwäl fän itom, kosap pwal alapalapa och mettochun pekitä lon läng are och mettochun pekitiu won fanüfan are och mettochun lon lölön failol. \v 5 Kosap chapetiu ngeniir are fel ngeniir, pun ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot eman Kot mi lukomong. Üa liwini än samasam föföringau won nöür kana tori aülüngatin are arüanün tettelin chokana mi oputaei. \x + \xo 20.5 \xt Eks 34.17; Lif 19.4; 26.1; Tut 4.15-18; 27.15\x* \v 6 Nge üa kirikiröch ngeni ngeröün mwirimwirin chokana mi echeniei o aleasochisi ai allük kana. \x + \xo 20.6 \xt Eks 34.6-7; Num 14.18; Tut 7.9-10\x* \p \v 7 Kosap föüniwäli itei ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot. Pun ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe ngeni iteiten eman me eman chappen tipisin an föünimwäli itei. \x + \xo 20.7 \xt Lif 19.12\x* \p \v 8 Kopwe tümwünü ewe ränin sapat pwe kopwe pinini. \v 9 Wonu rän kopwe akangang o föri om angang meinisin. \x + \xo 20.9 \xt Eks 16.23-30; 31.12-14\x* \v 10 Nge ewe afisuen rän ewe ränin sapat fän itei ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot. Kosap föri och angang lon, sap en are noum mwän are noum fefin, sap noum chon angang mwän are chon angang fefin, sap pwal noum man are ewe chon ekis mi nom leäpärum. \x + \xo 20.10 \xt Eks 23.12; 31.15; 34.21; 35.2; Lif 23.3\x* \v 11 Pun lon wonu rän ngang ewe Samol mi Lapalap üa föri läng me fanüfan, pwal matau me meinisin mine a wor lor. Nge lon afisuen rän üa asösö. Iei mine üa afeiöchü ewe ränin sapat o apini. \x + \xo 20.11 \xt Ken 2.1-3; Eks 31.17\x* \p \v 12 Kopwe asamolu semom me inom, pwe ränin manauom repwe chomongola lon ewe fanü ngang ewe Samol mi Lapalap om Kot üpwe ngonuk. \x + \xo 20.12 \xt Tut 27.16; Mat 15.4; 19.19; Mark 7.10; 10.19; Luk 18.20; Ef 6.2; Ef 6.3\x* \q1 \v 13 Kosap niela aramas. \x + \xo 20.13 \xt Ken 9.6; Lif 24.17; Mat 5.21; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11\x* \q1 \v 14 Kosap lisowu. \x + \xo 20.14 \xt Lif 20.10; Mat 5.27; 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9; Jas 2.11\x* \q1 \v 15 Kosap solä. \x + \xo 20.15 \xt Lif 19.11; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20; Rom 13.9\x* \q1 \v 16 Kosap eäni kapas chofana usun chon arum. \x + \xo 20.16 \xt Eks 23.1; Mat 19.18; Mark 10.19; Luk 18.20\x* \p \v 17 Kosap mocheniaiti imwen chon arum, kosap pwal mochenia ngeni pwülüen chon arum are ngeni nöün chon angang mwän me chon angang fefin, kosap pwal mocheniaiti nöün kow me nöün aas are meinisin mine chon arum a eäni. \x + \xo 20.17 \xt Rom 7.7; 13.9\x* \s1 Chon Israel ra niuokus \sr 20.18-21 \r (Tut 5.22-33) \p \v 18 Iwe, lupwen ekewe aramas meinisin ra rong ewe chopulap me tikin ewe rappwa o küna ewe fifi me ewe ötüöt mi ötütä seni ewe chuk, ra niuokus o chechech. Ra ütato me toau \v 19 o üreni Moses, “En kopwe kapas ngenikem, nge äm aipwe rongorong. Nge Kot esap kapas ngenikem pwe aisap mäla.” \v 20 Mürin, Moses a üreni ekewe aramas, “Ousap niuokus. Pun Kot a feito pwe epwe sotunikemi, pwe oupwe sopwela le niueiti Kot, nge ousap föri tipis.” \x + \xo 20.20 \xt Ipr 12.18-19\x* \v 21 Iwe, ekewe aramas ra chök ütato me toau, nge Moses a kan ngeni ewe kuchuchol Kot a nom lon. \s1 Allük usun rongen asor \sr 20.22-26 \p \v 22 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Iei usun mine kopwe eäni kapas ngeni ekewe aramasen Israel: Oua fen püsin küna pwe üa fos ngenikemi seni läng. \v 23 Ousap föri kot seni silifer lüki, ousap pwal föri kot seni kolt fän itemi. \v 24 Iwe, oupwe föri eu rongen asor seni pwül fän itei, pwe oupwe eäni ämi asoren kek me asoren kinamwe won seni nöümi sip me kow. Ekewe leni meinisin üa filätä pwe oupwe fel ngeniei ie üpwe feito remi o afeiöchükemi me ie. \v 25 Nge ika oupwe föri eu rongen asor seni fau, ousap föri seni fau mi fal. Pun ika oua faleer, oua angauala ewe rongen asor. \x + \xo 20.25 \xt Tut 27.5-7; Jos 8.31\x* \v 26 Ousap feitä won ai rongen asor ren latö, pwe ämi selela esap pwätiu won.” \c 21 \s1 Allük usun chon angang aramas ra nöüniir amanau \sr 21.1-11 \r (Tut 15.12-18) \p \v 1 “Ikkei ekewe allük kopwe aiti ngeni ekewe aramasen Israel: \v 2 Lupwen kopwe möni eman chon angang re Ipru, epwe angang ngonuk lon ükükün wonu ier, nge lon ewe afisuen ier epwe ngasala, nge esap mönätiu och. \v 3 Are a tolong lon an angang lon an lipich, epwe pwal towu lon an lipich. Iwe, are a tolong nge mi pwüpwülü, epwe pwal towufengen me pwülüan. \v 4 Iwe, are än ewe chon angang samol epwe ngeni eman pwülüan, nge a nöünöü ät me nengin me won, ewe fefin me nöün repwe nöün ewe samol, nge ewe mwän chök epwe feila. \v 5 Nge are ewe chon angang epwe apasa, ‘Üa tongei ai samol pwal pwülüei me nei, üsap mochen ngasala,’ \v 6 mürin, an we samol epwe emwenala lon imwenfel ren Kot. Epwe anomu lon ewe asamalap ika ren üren ewe asamalap o pwangeni selingan ngeni efoch pwangapwang. Mürin i epwe chon angang ngeni an we samol lon ränin manauan meinisin. \x + \xo 21.6 \xt Lif 25.39-46\x* \p \v 7 Iwe, lupwen eman aramas epwe amömöla nöün fefin pwe epwe chon angang, neminewe esap ngasala usun ekewe chon angang mwän. \v 8 Are an samol a ekiekin pwülüeni, nge mürin esap chüen efich, epwe mwütätä pwe eman epwe mönisefäli. Esap tufich an epwe amömöla ngeni chon ekis pokiten a kirikiringau ngeni. \v 9 Nge are ewe samol a filätä nöün chon angang fefin pwe kofotun nöün mwän, epwe tümwünü usun eman nöün fefin. \v 10 Iwe, are ewe samol epwe pwal pwülüeni eman me lükün nöün chon angang, esap tongeni akisätiu anan me üfan me an pwüngün pwüpwülü. \v 11 Nge are esap föri ngeni ekewe ülüngat mettoch, neminewe epwe ngasala, nge esap mönätiu och moni.” \s1 Allük usun föförün mwäneson \sr 21.12-27 \p \v 12 “Iwe, eman mi wichi eman aramas pwe a mäla, epwe fokun ninnila. \x + \xo 21.12 \xt Lif 24.17\x* \v 13 Nge ika esap amolätä lon an ekiek an epwe niela ewe aramas, pwe a chök föri fän chechengau, epwe tongeni sü ngeni eu leni üpwe filätä fän itemi. \x + \xo 21.13 \xt Num 35.10-34; Tut 19.1-13; Jos 20.1-9\x* \v 14 Nge ika eman a ekiekietä lon lelukan pwe epwe nisoläi eman, ätewe kopwe ätekini seni ai rongen asor pwe epwe ninnila. \v 15 Eman mi wichi saman ika inan epwe ninnila. \p \v 16 Eman mi soläni eman aramas, inamwo ika a amömöla ika a chüen nom ren, nge lupwen a pwäla, epwe chök ninnila. \x + \xo 21.16 \xt Tut 24.7\x* \p \v 17 Eman mi otteki saman ika inan epwe ninnila. \x + \xo 21.17 \xt Lif 20.9; Mat 15.4; Mark 7.10\x* \p \v 18 Iwe, are mwän ra aninifengen, nge eman a wüsi ngeni eman eföü fau ika öfölü ngeni pöün, nge ätewe mi feiengau esap mäla, pwe a chök akonoson, \v 19 mürin, ika a pwätäsefäl o wokuukuni, ätewe mi wüsi esap chüen tipis. Nge epwe mönätiu liwinin fansoun an esap tongeni angang, pwal liwinin mine epwe pöchökülöch ren. \p \v 20 Iwe, are eman mwän a wichi nöün amanau mwän ika amanau fefin ren efoch wok pwe ewe amanau a mäla ren, ätewe epwe angei chappen an föför. \v 21 Nge ika ewe amanau epwe chüen manau eu ika ruu rän, ätewe mi wichi esap angei chappen an föför, pun ewe amanau ina nöün moni. \p \v 22 Iwe, are ekoch mwän ra fiufengen, nge eman leir a üngüri eman fefin mi pwopwo pwe a lus seni nöün, nge esap pwal fis feiengau me mürin, ätewe mi üngüri ewe fefin epwe püngütiu liwinin ükükün än pwülüen ewe fefin filätä, pwal ükükün mine ekewe soukapwüng repwe apwüngala. \v 23 Nge are epwe fis feiengau me mürin, kopwe liwini manau ngeni manau, \v 24 eföü mas ngeni eföü mas, efoch ngi ngeni efoch ngi, efoch pau ngeni efoch pau, efoch peche ngeni efoch peche, \x + \xo 21.24 \xt Lif 24.19-20; Tut 19.21; Mat 5.38\x* \v 25 eu kar ngeni eu kar, eu kinas ngeni eu kinas, me eu mwoochol ngeni eu mwoochol. \p \v 26 Iwe, are eman mwän a öfölü eföü mesen nöün amanau mwän ika amanau fefin, nge a chunela, ätewe epwe mwüt ngeni ewe amanau epwe ngasala, pwe ina liwinin mesan we mi feiengau. \v 27 Nge are ewe mwän a tülü ngin nöün amanau mwän ika amanau fefin, ätewe epwe mwüt ngeni ewe amanau epwe ngasala pwe ina liwinin ngin we mi tül.” \s1 Allük fän iten chon nöünöü man \sr 21.28-36 \p \v 28 “Iwe, are eman ätemwänin kow a opura eman mwän ika eman fefin pwe a mäla, ewe ätemwänin kow epwe momon ngeni fau, nge esap wor eman epwe ochei fitukan. Nge mine nöün ewe ätemwänin kow esap tipis. \v 29 Iwe, ika ewe ätemwänin kow a fen örüni opuropur me mwan, nge ätewe mine nöün ewe kow a fen silei o esap föti, iwe, are epwe niela eman mwän ika eman fefin, ewe ätemwänin kow epwe momon ngeni fau, nge mine nöün ewe ätemwänin kow epwe pwal ninnila. \v 30 Nge ika a püngüla pwe ewe mi tipis epwe püngütiu penmanauan ren moni, epwe püngütiu ükükün mine a filitä fän iten mön manauan. \v 31 Iwe, are eman ätemwänin kow a opura nöün eman mwän ät ika nengin pwe a mäla, epwe chök fis ngeni pwüngün ewe allük me mwan. \v 32 Nge ika ewe ätemwänin kow a opura eman amanau mwän are amanau fefin pwe a mäla, ätewe mine nöün ewe ätemwänin kow epwe ngeni än ewe amanau samol ilik föün moni silifer \f + \fr 21.32 \ft wewen 30 föün moni silifer ina epwe ükükün 9 chala\f*, nge ewe ätemwänin kow epwe momon ngeni fau. \p \v 33 Iwe, are eman aramas a suki pwölüpwölün eu pwang ika tuw eu pwang, nge esap pwölü, pwe eman ätemwänin kow ika eman aas a turulong lon, \v 34 ewe än ewe pwang epwe liwini ewe man. Iwe, epwe liwini won moni ngeni mine nöün ewe man, nge ewe man mi mä epwe nöün. \p \v 35 Iwe, are nöün eman aramas ätemwänin kow a afeiengaua pwal nöün eman aramas kow, nge a mäla, repwe amömöla ewe ätemwänin kow mi chüen manau o inetifengeni liwinin. Nge fituken ewe man mi mäla repwe pwal inetifengeni. \v 36 Iwe, ika a pwä pwe a fen örüni opuropur me mwan, nge ätewe mine nöün esap föti, epwe möni ngeni ewe mine nöün ewe kow eman ätemwänin kow mi manau, nge ewe man mi mäla epwe nöün.” \c 22 \s1 Allük usun föförün aliwini mettoch \sr 22.1-15 \p \v 1 “Iwe, are eman aramas a soläi eman kow ika eman sip o niela ika amömöla, ätewe epwe liwini limman kow fän iten eman, pwal föman sip fän iten eman. Ewe chon solä epwe aliwinisefäli liwinin mine a soläni fiti liwinin an tipis. Nge are esap wor och ren, repwe amömöla ewe mwän. \p \v 2 Are eman a liapeni eman chon solä lepwin o wichi, nge a mäla, esap wor liwinin tipisin nimanau ngeni. \v 3 Are eman a niela eman chon solä lupwen a ränila, epwe wor liwinin tipisin nimanau ngeni. \v 4 Are ewe man a chüen nom ren ewe chon solä o manau, ese lifilifil ika eman kow, ika eman aas, ika eman sip, epwe liwini ruoman man fän iten eman. \p \v 5 Are eman aramas a amongöü ngeni nöün man fetilin eu mälämäl ika fetilin eu tanipin wain, nge a mwüt ngeni nöün man pwe repwe pwal eni fetilin än eman tanipi, ätewe epwe liwini ngeni ua mi mürina seni püsin an mälämäl ika an tanipin wain. \p \v 6 Nge are a wor eu kar mi küri iräfölüföl, pwe a ngeteri irän wiich mi pilük, ika irän wiich resamwo pöküpök, ika unusen eu tanipin wiich, ätewe mi popuetä ewe kar epwe liwinisefäli meinisin mine a karala. \v 7 Are eman a ngeni chon arun nöün moni ika pisekin pwe epwe iseis, nge eman a soläi, iwe, are a pwä ewe chon solä, epwe aliwini fän ruu mine a soläni. \v 8 Nge are ewe chon solä esap pwä, ätewe mi iseis ewe pisek lon imwan epwe feito lon imwenfel o pwärätä pwe esap angei pisekin ewe aramas. \p \v 9 Are eman aramas a silleni mettochun ren eman o apasa pwe an, ese lifilifil ika eman kow ika eman aas, eman sip ika üf, ika och mettoch a pöüt seni, ekewe ruoman repwe feito lon imwenfel. Nge ewe eman, Kot a atipisi, epwe liwini ngeni chon arun fän ruu. \p \v 10 Are eman a ngeni chon arun nöün aas ika nöün kow ika nöün sip ika sokun man pwe epwe tütümwünüetiu, iwe, are ewe man a mäla, ika feiengau, ika eman a süla fan, nge esap wor eman a küna, \v 11 ewe chon tümwünü ewe man epwe feila lon imwenfel o eäni eu akapel pwe esap angei nöün chon arun man. Iwe, ewe mine nöün ewe man epwe lükü ewe akapel, nge ewe mi tümwünü ewe man esap mönätiu liwinin. \v 12 Nge are eman a soläni ewe man seni ewe chon tümwünü, ewe chon tümwünü epwe mönätiu liwinin ewe man ngeni mine nöün. \v 13 Are eman manmwacho a ni ewe man, ewe chon tümwünü epwe uwato ewe man pwe an pisekin pwärätä, nge esap liwini mine a mäla ren manmwacho. \p \v 14 Are eman a tüngor eman man seni chon arun, nge ewe man a feiengau ika mäla, lupwen ewe mine nöün ese nom, ätewe mi tüngor epwe wisen mönätiu liwinin ewe man. \v 15 Nge are ewe mine nöün a nom, ätewe mi tüngor esap wisen mönätiu liwinin. Iwe, are eman a satani eman man, nge a feiengau, ewe sata a iwe chök liwinin.” \s1 Allük usun manauen aramas pwal usun lamalam \sr 22.16-31 \p \v 16 “Are eman mwän a atupu eman föpwül esamwo tori mwän, esap pwal kofot, nge a kon ren, epwe ngeni kisan o pwülüeni. \v 17 Nge are semen ewe föpwül esap fokun tipeeu ngeni an epwe pwülüeni, ewe chon atuputup epwe mönätiu ükükün ewe kis a fis lupwen apwüpwülüen eman föpwül esamwo tori mwän. \x + \xo 22.17 \xt Tut 22.28-29\x* \p \v 18 Oupwe niela ekewe sourong fefin meinisin. \x + \xo 22.18 \xt Tut 18.10-11\x* \v 19 Eman mi kon ren eman man epwe ninnila. \x + \xo 22.19 \xt Lif 18.23; 20.15-16; Tut 27.21\x* \v 20 Eman mi asor ngeni eman kot lüki ngang ewe Samol mi Lapalap, ätewe epwe fokun ninnila. \x + \xo 22.20 \xt Tut 17.2-7\x* \p \v 21 Ousap föri och mi mwäl ngeni wasöla ika ariaföüür, pun oua fen piin wasöla lon ewe fanü Isip. \v 22 Ousap ariaföüü ekewe fefin mi mä pwülüer ika ekewe mi mäsen. \v 23 Pun are oua ariaföüür, nge ir repwe siö ngeniei, üpwe fokun aüselinga ar siö. \x + \xo 22.23 \xt Eks 23.9; Lif 19.33-34; Tut 24.17-18; 27.19\x* \v 24 Üpwe fokun song ngenikemi o nikemi lon maun pwe pwülüemi repwe lipichsefäl, nge nöümi repwe mäsen. \p \v 25 Iwe, are ka mwüt ngeni eman moni me lein nei aramas mi mwelele pwe epwe paroni, kosap usun eman mi awattela winnen nöün moni. Kosap fokun angei seni winnan. \x + \xo 22.25 \xt Lif 25.35-38; Tut 15.7-11; 23.19-20\x* \v 26 Are ka angei üfen eman chon arum pwe asisilen an liwinimang ngonuk, kopwe fokun aliwini ngeni mwen akkar esamwo tuputiu. \v 27 Pun ina chök üfan a pwölü ngeni inisin. Met chök epwe chenikameni le annut? Nge are epwe siö ngeniei, üpwe rongorong, pun üa eäni tong. \x + \xo 22.27 \xt Tut 24.10-13\x* \p \v 28 Kosap turunufasei Kot, kosap pwal otteki samolun aramasom. \x + \xo 22.28 \xt Föf 23.5\x* \p \v 29 Kosap amanga le uwato rei mwen uän kiniom wiich, pwal mwen ungutiom wain. Iwe, kopwe ngeniei noum mwänichi. \v 30 Kopwe pwal ngeniei mweinöün noum kow me noum sip. Ewe apanan epwe nom ren inan lon ükükün fisu rän, nge lon awaluen rän kopwe uwato rei. \v 31 Iwe, ämi oupwe aramas mi pin fän itei. Iei mine ousap ochoch fituken man mi mäla ren manmwacho, nge oupwe aochocha ngeni kolak kana.” \x + \xo 22.31 \xt Lif 17.15\x* \c 23 \s1 Usun pwüngüöchün angangen kapwüng \sr 23.1-9 \p \v 1 “Iwe, kosap apworausafetalei eu pworaus mi mwäl. Kosap alisi eman aramasangau ren om pwärätä mine a pwüngingau. \x + \xo 23.1 \xt Eks 20.16; Lif 19.11-12; Tut 5.20\x* \v 2 Kosap eti eu mwichemongun aramas le föri mine a ngau. Nge lupwen ka pwärätä lon kapwüng, kosap sorei mine a pwüng ren om pelieni eu mwichemongun aramas. \v 3 Kosap pwal apaap ngeni eman chon mwelele lon an kapwüng. \x + \xo 23.3 \xt Lif 19.15\x* \p \v 4 Iwe, are ka küna nöün chon oputok kow ika nöün aas pwe a malechela, kopwe aliwinala ren. \v 5 Nge are ka küna eman aas nöün eman chon oputok pwe a turula fän wosan mi chou, kosap feil seni o likiti ngeni chök, nge kopwe alisi le ekietä ewe aas. \x + \xo 23.5 \xt Tut 22.1-4\x* \p \v 6 Kosap sorei mine a pwüng fän iten eman chon mwelele lon an kapwüng. \v 7 Kosap atipisimwäli eman, kosap pwal anipweni mine eman chon pwüng epwe mäla ren, pun üsap amusafatei eman mi föri ei sokun föför mi ngau. \v 8 Iwe, kosap angei lifangen amichimich, pun ei sokun lifang a achuna mesen nöüwis o sorei pwüngün chokewe mi pwüng. \x + \xo 23.8 \xt Lif 19.15; Tut 16.19\x* \p \v 9 Iwe, ousap ariaföüü eman chon ekis, pun oua silei usun nonomun eman chon ekis, pokiten oua fen piin wasöla lon ewe fanü Isip.” \x + \xo 23.9 \xt Eks 22.21; Lif 19.33-34; Tut 24.17-18; 27.19\x* \s1 Ewe ierin sapat me ewe ränin sapat \sr 23.10-13 \p \v 10 “Iwe, lon wonu ier oupwe fotuki fanüemi o kini uan. \v 11 Nge lon ewe afisuen ier ousap fotuki ewe fanü, nge oupwe likiti pwe ekewe chon mwelele me lein aramasemi repwe mongö seni mine a püsin pwükütä. Iwe, mine ir ra likiti, manmwacho repwe tongeni mongö. Iei usun oupwe pwal föri ren ämi tanipin irän wain me tanipin irä olif. \x + \xo 23.11 \xt Lif 25.1-7\x* \v 12 Iwe, lon wonu rän oupwe föri ämi angang, nge lon ewe afisuen rän oupwe asösö. Pun nöümi kow me nöümi aas repwe asösö, pwal nöümi amanau mi uputiu lon imwemi me ekewe chon ekis mi angang ngenikemi repwe ngasatä. \x + \xo 23.12 \xt Eks 20.9-11; 31.15; 34.21; 35.2; Lif 23.3; Tut 5.13-14\x* \v 13 Oupwe afäli meinisin mine üa ürenikemi. Ousap iotek ngeni pwal ekoch kot, ousap fokun mwo nge föüni iter.” \s1 Ekewe ülüngat chulap mi kefilitä \sr 23.14-19 \r (Eks 34.18-26; Tut 16.1-17) \p \v 14 “Iwe, fän ülüngat lon eu ier oupwe föri eu chulap ngeniei. \v 15 Iwe, oupwe föri ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon. Oupwe mongö pilawa esap wor iis lon ükükün fisu rän, usun üa fen allük ngenikemi. Oupwe föri ei lon ewe fansoun üa filätä, lon ewe maram Apip, pun lon ewe maram oua towu seni Isip. Esap wor eman epwe feito rei fän an asöülapö. \x + \xo 23.15 \xt Eks 12.14-20; Lif 23.6-8; Num 28.17-25\x* \v 16 Iwe, oupwe föri eu chulapen fansoun kinikin mwen uän fotämi irä seni mine oua fotuki lon ämi mälämäl. Oupwe pwal föri eu chulapen fansoun ionalong leamüchülan ier, lupwen oua ionifengeni uän fotämi irä seni ämi mälämäl. \x + \xo 23.16 \xt Lif 23.15-21; Num 28.26-31; Lif 23.39-43\x* \v 17 Iwe, fän ülüngat lon eu ier nöümi kewe mwän meinisin repwe feito rei o fel ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. \p \v 18 Ousap eäni asor ngeniei chan ewe mönün asor fiti pilawa mi wor iis lon, ousap pwal iseis tori lesosor kirisin ewe mönün asor oua eäni lupwen fansoun chulap. \v 19 Oupwe uwato öchün mwen uän fanüemi lon imwei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. \p Ousap kuku eman apanen kuuch lon chönün oupwun ewe inelap.” \x + \xo 23.19 \xt Tut 26.2; Eks 34.26; Tut 14.21\x* \s1 Nöün Kot chon läng a emweni chon Israel \sr 23.20-33 \p \v 20 “Nengeni, üpwe tinato eman chon läng mwemi, pwe epwe tümwünükemi won ewe al o emwenikemi ngeni ewe leni üa amolätä. \v 21 Oupwe aüselinga alon o aleasochis ngeni, pun ngang üa tinala remi. Ousap ü ngeni, pun esap amusala ämi ü ngeni. \p \v 22 Nge are oupwe aüselingafichi alon o föri meinisin mine üa apasa, üpwe oput chon oputemi o ü ngeni chon ü ngenikemi. \p \v 23 Iwe, nei chon läng epwe akom mwemi o emwenikemi ngeni fanüen chon Amor, chon Hit, chon Peris me chon Kanaan, chon Hiw me chon Jepus. Iwe, üpwe aroserela meinisin. \v 24 Nge ämi ousap chapetiu ngeni ar kewe kot are fel ngeniir, ousap pwal apirü föförür. Iwe, oupwe fokun aturala ar kewe uluulun anümwäl o atatakisi ekewe ür ra fel ngeni. \v 25 Are oupwe fel ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot, üpwe afeiöchü enemi mongö me ünümemi koluk, üpwe pwal angei senikemi sokun samau. \v 26 Esap wor eman fefin epwe lus nöün, esap pwal wor eman epwe rit me lon fanüemi. Üpwe aunusöchü ränin manauemi. \v 27 Iwe, üpwe föri pwe chon ü ngenikemi repwe niuokusitiei. Üpwe afitikokoi aramas meinisin, chokewe oupwe maun ngeniir, üpwe pwal föri pwe chon oputemi repwe kul senikemi o süla. \v 28 Üpwe tinala niuokus me rükö lein chon oputemi, pwe ekewe chon Hiw, chon Kanaan me chon Hit repwe süla me mwemi. \v 29 Iwe, üsap asürela lon eu chök ier, pwe ewe fanü esap pönüla, nge ekewe manmwacho resap chomongola o afeiengauakemi. \v 30 Ekis me ekis üpwe asürela seni mwemi, tori oupwe chomongola o fanüeni ewe fanü. \v 31 Iwe, ngang üpwe föri kiän fanüemi seni ewe Setipar tori ewe matau watte, pwal seni ewe fanüapö tori ewe chanpupu Oifrat. Üpwe atolonga fän nemeniemi chon ewe fanü, nge ämi oupwe asürela seni mwemi. \v 32 Ousap föri eu pwon ngeniir ika ngeni ar kewe kot. \v 33 Iwe, ousap mwüt ngeniir pwe repwe nonom lon fanüemi, pwe resap atupukemilong lon tipis. Pun ika oupwe fel ngeni ar kewe kot, epwe fokun eu lenien likatup ngenikemi.” \c 24 \s1 Ewe pwon a kapwüngüla \sr 24.1-11 \p \v 1 Iwe, Kot a üreni Moses, “Kopwe feitä rei won ewe chuk, ämi me Aaron, Natap me Apihu, pwal fik souakomwen chon Israel. Nge lupwen oua chüen ekis toau, oupwe fel ngeniei. \v 2 En chök Moses kopwe kan ngeniei. Nge ekewe lusun resap kanetä, pwal ekewe aramas resap fitätä.” \v 3 Iwe, Moses a feila o üreni ekewe aramas alon ewe Samol mi Lapalap meinisin, pwal ekewe allük meinisin. Nge ekewe aramas meinisin ra pälüenipökü o apasa, “Meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a apasa aipwe föri.” \v 4 Nge Moses a makei meinisin alon ewe Samol mi Lapalap. Iwe, a pwätä lesosorusich, a senätä eu rongen asor me fäsonun ewe chuk, pwal engol me ruofoch ürefau fän iten eu me eu ekewe engol me ruu ainangen Israel. \v 5 Mürin a tinala alüal seni me lein ekewe aramasen Israel ra eäni asoren kek, ra pwal eäni asor ätemwänin kow pwe asoren kinamwe ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 6 Iwe, Moses a angei esopun chan ekewe mönün asor o ninalong lon ekewe sepi, nge esop a uti ngeni ewe rongen asor. \v 7 Mürin a angei ewe puken pwon o aleani ngeni ekewe aramas. Iwe, ra apasa, “Meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a apasa aipwe aleasochisi o föri.” \v 8 Iwe, Moses a angei ewe cha lon ekewe sepi, a ütätä won ekewe aramas o apasa, “Iei chan ewe pwon ewe Samol mi Lapalap a föri ngenikemi pwe longolongun ekei kapas meinisin.” \x + \xo 24.8 \xt Mat 26.28; Mark 14.24; Luk 22.10; 1.Kor 11.25; Ipr 10.29; Ipr 9.19-20\x* \v 9 Mürin, Moses me Aaron, Natap me Apihu pwal fik souakomwen chon Israel ra feitä won ewe chuk. \v 10 Iwe, ra küna ewe Koten Israel. Fän pechen a usun chök ewe fau aüchea itan safaia, pwal usun chök arauarauen läng, lupwen a kürüfat. \v 11 Nge Kot esap afeiengaua ekewe souemwenin chon Israel. Iwe, ra nenengeni Kot, mürin ra mongöfengen o ünfengen. \s1 Moses a nom won ewe chuk Sinai \sr 24.12-18 \p \v 12 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feitä rei won ewe chuk o witiwit ikenan. Pun üpwe ngonuk ekewe fau mi chöpöp üa makei won ekewe allük pwe kopwe aiöü ngeni ekewe aramas. \v 13 Mürin, Moses a ütä me nöün chon angang Josua o feitä won ewe chukun Kot. \v 14 Nge a kapas ngeni ekewe souakom, “Oupwe witikem ikei, tori aipwe liwinsefälitikemi. Iwe, Aaron me Hur repwe nom remi, nge iö a wor an fitikoko, epwe feila rer.” \p \v 15 Lupwen Moses a feitä won ewe chuk, ewe kuchu a pwölüela ewe chuk. \v 16 Iwe, lingen ewe Samol mi Lapalap a nonom won ewe chuk Sinai, nge ewe kuchu a pwölüela ewe chuk lon ükükün wonu rän. Nge lon ewe afisuen rän Kot a kökköwu ren Moses me lon ewe kuchu. \v 17 Iwe, lingen ewe Samol mi Lapalap a pwäpwäla fän mesen ekewe aramasen Israel usun chök eu ekkei mi ngetenget me won ungen ewe chuk. \v 18 Mürin, Moses a tolong lon ewe kuchu o feitä won ewe chuk. Nge Moses a nonom won ewe chuk lon ükükün faik rän me faik pwin. \x + \xo 24.18 \xt Tut 9.9\x* \c 25 \s1 Mine chon Israel repwe eäni alilis ngeni ewe imwenfel \sr 25.1-9 \r (Eks 35.4-9) \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 2 “Kopwe üreni ekewe chon Israel pwe repwe uwato ar alilis ngeniei. Kopwe angei seni eman me eman aramas mine a mochen fang ngeniei seni letipan. \v 3 Iwe, epwe iei usun ewe alilis kopwe angei seniir: kolt, silifer me piras, \v 4 mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, mangaku seni ülöülen kuuch, \v 5 silin ätemwänin sip mi kapar me silin man mi mürina, pwal pap seni ewe irä itan akasia, \v 6 noppuk fän iten ekewe lamp, uän irä mi pwokus me chöön fän iten löön epit, pwal fän iten apach mi pwokus, \v 7 fau aüchea itan oniks me sokun fau aüchea fän iten alingen ewe üf itan efot, pwal fän iten ewe chechen leupw. \v 8 Mürin, ekewe aramas repwe föri ewe imw mi pin fän itei pwe üpwe imweimw lefiler. \v 9 Repwe föri ewe imwenfel seni mangaku me pisekin lon meinisin won ükükün mine üpwe aiti ngonuk.” \s1 Ewe pworofel \sr 25.10-22 \r (Eks 37.1-9) \p \v 10 “Kopwe föri eu pworofel seni ewe irä akasia langataman ükükün faik me limu inis, nge chölapan me tekian ükükün rüe mi fisu inis. \v 11 Iwe, lon me lükün kopwe apacha ngeni kolt mi mürina, kopwe pwal alinga ngeni kolt mi chipwechip ünükün me won ewe pworofel. \v 12 Kopwe föri fofoch ring seni kolt o apacheretä ngeni pwokukun me rüanü, ruofoch me epek, pwal ruofoch me epek. \v 13 Iwe, kopwe falei ruofoch ämwär seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \v 14 Kopwe sökirelong lon ekewe ring mi pachetä lepekin ewe pworofel, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 15 Iwe, ekewe ämwär repwe chök nonom lon ringen ewe pworofel, nge resap sökuwu seniir. \v 16 Mürin kopwe iseis lon ewe pworofel ekewe rüepek fau mi chöpöp üpwe ngonuk, ekewe allük ra mak won. \v 17 Kopwe pwal föri öppüngün seni kolt mi mürina, langataman ükükün faik me limu inis, nge chölapan rüe me fisu inis. Iei lenien ai ümöümöch. \x + \xo 25.17 \xt Ipr 9.5\x* \v 18 Kopwe pwal föri uluulun ruoman kerop seni kolt won lesopun ewe öppüng me ruosop, nge kopwe chök necheer ngeni ama. \v 19 Ekewe kerop repwe nonom lesopun ewe öppüng me ruosop, nge repwe chök förunus me ewe öppüng. \v 20 Iwe, pöükässin ekewe kerop repwe itila o meresila, pwe repwe ochunoi won ewe öppüng, nge won meser repwe säpefengen o wenetiu ngeni ewe öppüng. \v 21 Iwe, kopwe iseis lon ewe pworofel ekewe rüepek fau mi chöpöp ngang üpwe ngonuk, ekewe allük ra mak won o apüngü ngeni ewe öppüng. \v 22 Iei ewe leni ia üpwe churuk me ie. Iwe, seni ei leni lefilen ekewe ruoman kerop mi nom won ewe pworofel üpwe kapas ngonuk o aiti ngonuk ekewe allük fän iten chon Israel.” \s1 Ewe chepelin pilawa mi pin \sr 25.23-30 \r (Eks 37.10-16) \p \v 23 “Iwe, kopwe föri eu chepel seni ewe irä akasia langataman ükükün ilik me wonu inis, chölapan ükükün engol me walu inis, nge tekian rüe me fisu inis. \v 24 Kopwe apacha ngeni kolt mi mürina, kopwe pwal alinga ngeni kolt mi chipwechip ünükün me won ewe chepel. \v 25 Iwe, kopwe föri aaman won pwelin ünükün tekian ükükün ülüngat inis, kopwe pwal alinga ngeni kolt mi chipwechip. \v 26 Iwe, kopwe föri fofoch ring seni kolt o apacheretä ngeni lepwokukun me rüanü, ia ekewe fofoch pechen ra nom ie. \v 27 Ekewe ring repwe kuku ngeni aamen ewe chepel, nge ämwärin repwe sökulong lon ekewe ring, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 28 Kopwe falei ekewe ämwär seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \v 29 Kopwe pwal föri sepi me kap me rume, pwe repwe nonom fän iten ewe asoren ün. Iwe, kopwe föriir meinisin seni kolt mi mürina. \v 30 Iwe, kopwe iseis ekewe pilawa mi pin won ewe chepel, pwe repwe nom fän mesei fansoun meinisin.” \x + \xo 25.30 \xt Lif 24.5-8\x* \s1 Ewe lenien atittin seni kolt \sr 25.31-40 \r (Eks 37.17-24) \p \v 31 “Iwe, kopwe föri eu lenien atittin seni kolt mi mürina, kopwe pwal auluulu motongan me popun o necheer ngeni ama. Iwe, alingan meinisin, ekewe uluulun pön irä me kirupun repwe förunus me ewe lenien atittin. \v 32 Epwe pwal wor wonofoch keangan repwe keang seni ewe popun, ülüfoch me epek, pwal ülüfoch me epek. \v 33 Won eu me eu keangan epwe wor ülüpö uluulun pön irä usun chök pön ewe irä itan almont. Nge iteiten pön irä epwe wor kirupun me fan. Ina usun lapalapen ekewe wonofoch keang mi keang seni popun ewe lenien atittin. \v 34 Iwe, won popun epwe wor fapö uluulun pön irä usun chök pön ewe irä almont, epwe pwal wor föföü kirupur, \v 35 eföü kirup epwe nom fän iteiten ekewe leni, ia ekewe wonofoch keang ra keang seni ie. \v 36 Nge ekewe kirup me ekewe keang repwe förunus, pwe unusen ewe lenien atittin epwe för seni kolt mi mürina, epwe pwal auluul o nechenech ngeni ama. \v 37 Kopwe pwal föri fisu lamp fän iten ewe lenien atittin. Ekewe lamp repwe nom won pwe repwe asarama mwan. \v 38 Iwe pisekin ewe lenien atittin, ekewe fich me lenien mooch repwe pwal för seni kolt mi mürina. \v 39 Ewe lenien atittin me pisekin meinisin repwe för seni ina epwe ükükün fik me limu paun kolt mi mürina. \v 40 Kopwe tümwünü pwe kopwe chök föri meinisin usun mine üa aiti ngonuk me won ewe chuk.” \x + \xo 25.40 \xt Föf 7.44; Ipr 8.5\x* \c 26 \s1 Ewe imwenfel seni mangaku \sr 26.1-37 \r (Eks 36.8-38) \p \v 1 “Iwe, kopwe föri ewe imwenfel ren engol pekin mangaku mi mürina o pwechepwech, mangaku mi arauarau me parochol me parapar. Eman mi silelap le chü epwe chüri liosun kerop wor. \v 2 Iwe, ekewe pekin mangaku meinisin repwe nönöfengen, langatamer ükükün engol me rüanü iach, nge chölaper ruu iach. \v 3 Limu pekin mangaku repwe tetefengen, nge limu pekin repwe pwal tetefengen pwe epwe wor ruachö cheech. \v 4 Kopwe tei pwäken mi arauarau ünükün ewe echön cheech me epek, kopwe pwal föri ina usun won ewe aruachön. \v 5 Iwe, kopwe teätä lime pwäken ünükün ewe echön cheech me epek, kopwe pwal teätä lime pwäken ünükün ewe aruachön cheech me epek. Iwe, ekewe pwäken repwe chök wenefengen. \v 6 Mürin kopwe föri lime ökkük seni kolt o ökküküfengeni ekewe cheech. Iei usun ewe imwenfel seni mangaku epwe unus. \p \v 7 Iwe, kopwe föri engol me echö pekin mangaku seni ülöülen kuuch, pwe pwölüpwölün ewe imwenfel. \v 8 Iwe, ekewe engol me echö pekin mangaku repwe chök nönöfengen, ükükün langatamen echö pekin engol me limu iach, nge ükükün chölapan ruu iach. \v 9 Kopwe teifengeni limachö pekin mangaku pwe repwe chök eu cheech, pwal wonachö pwe epwe wor aruachön cheech. Nge ewe awonachön pekin kopwe numätä won ewe alimachön me fän mesen ewe imwenfel. \v 10 Mürin kopwe teätä lime pwäken ngeni ünükün ewe echön cheech me epek, kopwe pwal teätä lime pwäken ngeni ünükün ewe aruachön cheech me epek. \p \v 11 Kopwe föri lime ökkük seni piras o ökküküfengeni ekewe pwäken. Iei usun om kopwe achufengeni ekewe pwölüpwöl pwe repwe echö chök. \v 12 Iwe pokiten ewe pwölüpwöl a langatam seni ewe imwenfel, esop seni epekin mangaku epwe sapwilitiu me lesopun. \v 13 Ewe pwölüpwöl a chömong seni ewe imwenfel, iei mine esop iach epwe sapwilitiu me lepekin me ruu o pwölüela. \v 14 Kopwe pwal föri echö pwölüpwöl mi kapar seni silin ätemwänin sip pwal echö pwölüpwöl seni silin man mi mürina. \p \v 15 Iwe, kopwe föri papen ewe imwenfel seni mangaku seni ewe irä akasia, nge ekewe pap repwe üwenewenetä. \v 16 Langatamen echö me echö ekewe pap ükükün engol me limu fiit, nge chölapan rüe me fisu inis. \v 17 Nge fän iteiten echö pap epwe wor ruu oupun pwe repwe tongeni afoufengen. Iei usun kopwe föri ngeni papen ewe imwenfel meinisin. \v 18 Iwe, kopwe föri rüe pap fän iten peliörün ewe imwenfel seni mangaku. \v 19 Kopwe pwal föri faik along seni silifer o anomuur fän ekewe rüe pap, ruu along fän iteiten echö pap, pwe oupun repwe sökulong lon pwangen ekewe along. \v 20 Nge fän iten peliefengin ewe imwenfel seni mangaku kopwe pwal föri rüe pap \v 21 me faik alongur seni silifer, ruu along fän iteiten echö pap. \v 22 Iwe, fän iten lükisökürün ewe imwenfel seni mangaku me pelilotoun kopwe föri wonachö pap. \v 23 Kopwe pwal föri ruachö pap fän iten lepwokukun ewe imwenfel seni mangaku me lükisökürün. \v 24 Ekewe ruachö pap repwe pachefengen seni fan tori asan o ökkükfengen ren efoch ring. Iei usun om kopwe föri ngeni ekewe ruachö pap fän iten ekewe ruu pwokuku. \v 25 Ina usun epwe wor waluchö pap pwal engol me wonu alongur seni silifer, ruu along fän iteiten echö pap. \p \v 26 Iwe, kopwe föri ömwöch seni ewe irä akasia, limefoch fän iten papen lepekin ewe imwenfel seni mangaku me epek, \v 27 limefoch fän iten papen me pwal epek, nge limefoch fän iten pappen lükisökürün me pelilotoun. \v 28 Ewe ömwöch mi nom lukalapen ekewe pap epwe seni fän mesen ewe imwenfel seni mangaku tori lükisökürün. \v 29 Iwe, kopwe apacha ngeni kolt ekewe pap, kopwe pwal föri ringen wor seni kolt, pwe ekewe ömwöch repwe sökülong lor. Kopwe pwal apachätä kolt won ekewe ömwöch. \v 30 Lupwen kopwe aüetä ewe imwenfel seni mangaku, kopwe chök aüetä lon aükükün mine ka küna me won ewe chuk. \p \v 31 Iwe, kopwe föri echö cheech seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech o mürina. Eman mi silelap le chü epwe chüri liosun kerop won. \v 32 Iwe, kopwe ökkükätä ewe cheech won fofoch ür seni ewe irä akasia mi pwölüpwöl ngeni kolt. Won ekewe ür epwe wor ökkük seni kolt, epwe pwal wor rüanü alongur seni silifer. \v 33 Kopwe aitiuätä ewe cheech won ekewe ökkük o anomu ewe pworofel pekilongan. Ewe cheech epwe refifeseni ewe rumw mi pin seni ewe rumw mi unusen pin. \x + \xo 26.33 \xt Ipr 6.19; 9.3-5\x* \v 34 Iwe, kopwe anomu ewe öppüng won ewe pworofel o iseni lon ewe rumw mi unusen pin. \v 35 Kopwe anomu ewe chepel pekiton ewe cheech me peliefengin lon ewe imwenfel seni mangaku. Nge ewe lenien atittin kopwe anomu peliörün awenewenen ewe chepel. \p \v 36 Iwe, kopwe föri echö cheech fän iten asamalapen ewe imwenfel seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech o mürina, epwe pwal chü. \v 37 Iwe, kopwe föri ökkük seni kolt fän iten ei cheech me limefoch ür seni ewe irä akasia o apacha ngeniir kolt. Kopwe pwal föri limu alongur seni piras. \c 27 \s1 Ewe rongen asoren kek \sr 27.1-8 \r (Eks 38.1-7) \p \v 1 Iwe, kopwe föri ewe rongen asoren kek seni ewe irä akasia, langataman me chölapan repwe chök nönöfengen ükükün eu esop fiit, nge tekian epwe ükükün rüanü esop fiit. \v 2 Iwe, kopwe pwal föri fofoch mächä won ekewe rüanü lepwokukun, nge ekewe mächä repwe förunus me ewe rongen asor. Kopwe pwal apachätä piras ngeni won unusen ewe rongen asor. \v 3 Kopwe föri nape fän iten falangen me molien lon, pwal söföl me sepi fän iten chan ekewe mönün asor, pwal chü. Kopwe föri ekei pisek meinisin seni piras. \v 4 Iwe, kopwe pwal föri äpäwunan seni piras o apachätä fofoch ring ngeni pwokukun me rüanü. \v 5 Kopwe anomu äpäwunan fän aamen ewe rongen asor, pwe epwe nom seni lukalapan tori fan. \v 6 Kopwe falei ämwärin ewe rongen asor seni ewe irä akasia o apachätä piras wor. \v 7 Iwe, ekewe ämwär repwe sökulong lon ekewe ring me lepekin ewe rongen asor me rüepek, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 8 Kopwe föri ewe rongen asoren kek seni pap, nge epwe pöön lon. Iwe, kopwe chök föri usun mine üa aiti ngonuk me won ewe chuk. \s1 Ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku \sr 27.9-19 \r (Eks 38.9-20) \p \v 9 Iwe, kopwe föri eu leni lükün ewe imwenfel seni mangaku. Lepeliörün ewe leni epwe tit ngeni mangaku mi pwechepwech, langataman ükükün lime iach. \v 10 Epwe wor rüe üran me rüe alongur seni piras, nge ökkükün won ekewe ür pwal mächän lefiler me asan repwe för seni silifer. \v 11 Iwe, lepeliefengin ewe leni epwe pwal tit ngeni mangaku, langataman ükükün lime iach, epwe pwal wor rüe üran me rüe alongur seni piras, nge ökkükün won ekewe ür pwal mächän lefiler me asan repwe för seni silifer. \v 12 Iwe, lepelilotoun ewe leni epwe tit ngeni mangaku chölapan ükükün rüe me limu iach, epwe pwal wor engol üran me engol alongur. \v 13 Nge fän mesen ewe leni me peliötiuan chölapan epwe pwal ükükün rüe me limu iach. \v 14 Iwe, lepekin ewe asamalap me epek epwe tit ngeni mangaku langataman ükükün fisu esop iach, epwe pwal wor ülüfoch üran me ülüngat alongur. \v 15 Nge lepekin ewe asamalap me pwal epek epwe tit ngeni mangaku langataman ükükün fisu esop iach, epwe pwal wor ülüfoch üran me ülüngat alongur. \v 16 Won asamalapen ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku epwe wor echö cheech mi för seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech o mürina, epwe pwal chü. Langatamen ewe cheech epwe ükükün engol iach. Epwe pwal wor fofoch üran me rüanü alongur. \v 17 Iwe, lefilen iteiten ekewe üren ewe tit mi nom pwelin ünükün ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku epwe wor mächä me ökkükün wor mi för seni silifer, epwe pwal wor alongur seni piras. \v 18 Iwe, langatamen ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku epwe ükükün lime iach, chölapan rüe me limu iach, nge tekian tittin ükükün ruu esop iach. Iwe, ewe tit epwe för seni mangaku mi pwechepwech, nge alongun üran repwe för seni piras. \v 19 Ekewe pisek meinisin ra aea le angang lon ewe imwenfel seni mangaku, pwal chüfölün me chüfölün ewe leni lükün repwe för seni piras.” \s1 Angangen ewe lenien atittin \sr 27.20-21 \r (Lif 24.1-4) \p \v 20 “Kopwe allük ngeni ekewe chon Israel pwe repwe uwato noppuk mi mürina seni föün olif mi üsüs fän iten ewe lenien atittin, pun laman repwe tittinfochofoch. \v 21 Iwe, lon ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie, pekiton etippen ewe pworofel Aaron me nöün kewe mwän repwe amolätä ekewe lamp, pwe repwe tittin fän mesen ewe Samol mi Lapalap seni lekuniol tori lesosor. Ei allük epwe pöchökül tori feilfeilachök, seni eu täppin aramasen Israel tori pwal eu täppin.” \c 28 \s1 Üfen ekewe souasor \sr 28.1-43 \r (Eks 39.1-7) \p \v 1 “Iwe, kopwe körato reöm Aaron pwiüm we seni lein ekewe chon Israel fiti nöün kewe mwän iter Natap, Apihu, Eleasar me Itamar, pwe repwe angang ngeniei lon wisen souasor. \v 2 Iwe, kopwe tei üf mi pin fän iten Aaron pwiüm we, pwe epwe pwäla lingen wisan me iteüöchün. \v 3 Kopwe kapas ngeni ekewe soutete üa asilelapeer o atufichiir pwe repwe tei üfen Aaron. Mürin epwe afeiöch pwe epwe angang ngeniei lon wisen souasor. \v 4 Ikkei ekewe pisek repwe tei: echö chechen leupw, echö üf itan efot, echö owokot, echö sööch mi pwechepwech o sikapoot, eu akkaw me efoch pelit. Iwe, repwe tei ekei üf mi pin fän iten Aaron pwiüm we me nöün kewe mwän, pwe repwe angang ngeniei lon wisen souasor. \p \v 5 Iwe, ekewe soutete repwe aea terech kolt me mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech le tete. \v 6 Repwe föri ewe üf itan efot seni terech kolt, pwal seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech, nge eman soutete epwe föri ei angang. \v 7 Iwe, repwe föri ruachö chechen won afaran o teiretä lekochun me won afaren ewe üf, pwe ekewe ruu pekin repwe pachefengen. \v 8 Kiren ewe riri won ewe efot epwe usun chök kiren ewe efot, pun epwe för seni terech kolt, pwal seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech. \v 9 Iwe, kopwe angei ruoföü fau aüchea iter oniks o ruputi wor iten nöün Israel kewe mwän. \v 10 Iten wonoman leir kopwe ruputi won ewe eföü, nge iten pwal ekewe wonoman kopwe ruputi won ewe aruoföün lon tettelin ar uputiu. \v 11 Iwe, kopwe ruputi iten nöün Israel kewe mwän won ekewe ruoföü fau usun chök eman chon fala fau aüchea a rup won ringen pwau, kopwe pwal föri lenien ömwöchür seni kolt. \v 12 Iwe, kopwe amasatä ekewe ruoföü fau won chechen won afaren ewe üf itan efot, pwe föün achema iten nöün Israel kewe mwän. Iei usun Aaron epwe uwei iter won afaran me ruu pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe chechemeniir fansoun meinisin. \v 13 Kopwe pwal föri lenien ömwöch seni kolt \v 14 me ruofoch säl seni kolt mi mürina. Kopwe ona ekewe säl usun chök lül o rietä ngeni ekewe lenien ömwöch. \p \v 15 Iwe, kopwe tei ewe chechen leupw pwe eu lenien pwärätä letipen Kot. Eman soutete epwe föri ei angang. Kopwe föri seni terech kolt me mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech, usun chök ewe efot. \v 16 Iwe, langataman me chölapen ewe cheech repwe nönöfengen, ükükün tiu inis, nge epwe pwal wor ruu säsärin. \v 17 Mürin kopwe amasalong won ewe cheech rüanü telin fau aüchea. Won aeuin telin epwe wor ülüföü fau iter sartoniks, topas me karpunkel. \v 18 Won aruuen telin epwe wor ülüföü fau iter emeralt, safaia me taiamont. \v 19 Iwe, won aülüngatin telin epwe wor ülüföü fau iter iasint, akit me ametist, \v 20 nge won arüanün telin epwe wor ülüföü fau iter peril, oniks me iasper. Iwe, kopwe amaserelong lon lenien ömwöchür kewe seni kolt. \v 21 Iei usun epwe wor engol me ruoföü fau ükükün iteiten nöün Israel kewe mwän. Iwe, iteiten eföü me eföü kewe fau epwe rup iten ekewe engol me ruu ainangen Israel won, nge ewe mak epwe usun chök rupun won ringen pwau. \v 22 Iwe, kopwe föri selin ewe chechen leupw seni kolt mi mürina usun chök lül mi kon. \v 23 Kopwe pwal föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä lepwokukun won ewe cheech me ruu. \v 24 Iwe, ekewe ruofoch säl seni kolt kopwe ri ngeni ekewe ruofoch ring mi nom lepwokukun ewe chechen leupw. \v 25 Nge lesopun ekewe ruofoch säl repwe riri ngeni ekewe ruu lenien ömwöch mi nom won ekewe chechen won afaren ewe efot me fän mesan. \v 26 Iwe, kopwe pwal föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä lepwokukun ewe cheech me fan, pwe repwe nom lefilen ewe cheech me ewe efot. \v 27 Kopwe föri pwal ruofoch ring seni kolt o apacheretä lesopun me fän ekewe ruachö chechen won afaren ewe efot me fän mesan, pwe epwe nom lekochun ewe efot asen ewe riri. \v 28 Iwe, ringen ewe chechen leupw repwe riri ngeni ringen ewe efot ren efoch säl mi arauarau, pwe epwe nom asen ririn ewe üf, pwe esap nükütomotom me won. \v 29 Iwe, lupwen Aaron epwe tolong lon ewe leni mi pin, epwe uwala iten nöün Israel kewe mwän won ewe chechen leupw mi nom fän mwärin pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe chechemeni nei aramas fansoun meinisin. \v 30 Kopwe iselong ewe Urim me ewe Tumim \f + \fr 28.30 \ft Urim me Tumim ruu minen asisila letipen Kot\f* lon ewe chechen leupw, pwe repwe nonom fän mwärin Aaron, lupwen epwe tolong fän mesei. Iei usun Aaron epwe uwei fän mwärin ewe minen asisila letipei ngeni chon Israel fansoun meinisin, lupwen epwe tolong fän mesei. \x + \xo 28.30 \xt Num 27.21; Tut 33.8; Esr 2.63; Ne 7.65\x* \p \v 31 Iwe, kopwe tei ewe owokot seni chök mangaku mi arauarau, epwe nom fän ewe efot. \v 32 Me lukalapen ewe owokot epwe wor leawan usun chök leawen eu üf, nge ünükün leawan epwe wor leisin pwe esap tongeni kam. \v 33 Iwe, lepwülün kopwe teätä uluulun apel seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, kopwe pwal teätä pel seni kolt lefiler. \v 34 Epwe iei usun: eu pel, eföü apel, eu pel, eföü apel won pwelin lepwülün ewe owokot. \v 35 Iwe, Aaron epwe üföüf ei üf, lupwen a föri an angang. Iwe, ekewe pel repwe nech, lupwen epwe tolong fän mesei lon ewe leni mi pin, pwal lupwen epwe towu. Ei epwe fis pwe esap mäla. \p \v 36 Iwe, kopwe angei kolt mi mürina o achöpöpü, kopwe pwal ruputi ekei kapas won usun rupun won ringen pwau, ‘A pin me ren ewe Samol mi Lapalap’. \v 37 Kopwe rietä ewe kolt mi chöpöp won eten mesen ewe akkaw ren efoch säl mi arauarau. \v 38 Iwe, Aaron epwe uwei won chamwan. Aaron epwe uwei sokun pupungau mi pach ngeni ekewe asor ekewe chon Israel ra apini, ese lifilifil met sokun asor ra eäni. Iwe, ewe kolt mi chöpöp epwe nom fochofoch won chamwan, pwe ekewe asor repwe tiw me rei ngang ewe Samol mi Lapalap. \p \v 39 Mürin kopwe föri ewe sööch seni mangaku mi pwechepwech o sikapoot me ewe akkaw seni mangaku mi pwechepwech o mürina, kopwe pwal tei efoch pelit epwe chü. \p \v 40 Nge kopwe pwal tei sööch me pelit me akkaw fän iten nöün Aaron kewe mwän, pwe epwe pwäla lingen wiser me iteüöchür. \v 41 Iwe, ekewe üf kopwe aüföüfa ngeni Aaron pwiüm we, pwal ngeni nöün kewe mwän. Kopwe epitiir o afeiöchüür, kopwe pwal apiniir pwe repwe angang ngeniei lon wiser wisen souasor. \v 42 Iwe, kopwe tei ar rauesesin lon seni mangaku mi pwechepwech, nge ükükür epwe seni won wila tori lepwäsuk, pwe epwe pwölüla ar selela. \v 43 Iwe, Aaron me nöün kewe mwän repwe aea, lupwen repwe tolong lon ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie, pwal lupwen repwe kan ngeni ewe rongen asor pwe repwe föri ar angang ngeniei lon ewe leni mi pin. Iei usun resap tipis ika mäla. Nge ei epwe eu allük esemüch ngeni Aaron me mwirimwirin kana.” \c 29 \s1 Apinipinin Aaron me nöün kana \sr 29.1-37 \r (Lif 8.1-36) \p \v 1 “Iei usun mine kopwe föri, lupwen kopwe apini Aaron me nöün kewe mwän pwe repwe föri ar angang ngeniei lon wisen souasor. Kopwe angei eman nienifön ätemwänin kow me ruoman ätemwänin sip esap wor terir, \v 2 kopwe pwal angei pilawa mi amas seni föün wiich mi mürina o föri pilawa esap wor iis lon, sokun pilawa mi tonafengen me apüra, pwal nokop mi toto ngeni apüra. \v 3 Iwe, kopwe iseniir lon eu chüük o uweefengenireto me ewe ätemwänin kow me ekewe ätemwänin sip. \v 4 Kopwe pwal emwenato Aaron me nöün kewe mwän ren asamalapen ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie o atütüür. \v 5 Mürin kopwe angei ekewe üf o aüföüfa ngeni Aaron. Ewe sööch epwe akom, mürin ewe owokot, pwal mürin ewe üf itan efot, nge ewe chechen leupw epwe nom won. Iwe, ririn ewe efot mi mürina kopwe pwal riri ngeni lukalapan. \v 6 Iwe, kopwe eimweimwa ngeni ewe akkaw o rietä ewe kolt mi chöpöp won, iei ewe mwärämwär mi pin. \v 7 Mürin kopwe angei ewe löön epit o ninätiu won möküran pwe kopwe epiti. \v 8 Iwe, kopwe pwal emwenato nöün Aaron kewe mwän o aüföüfa ngeniir ekewe sööch, \v 9 kopwe pwal peliti ngeniir ekewe pelit o eimweimwa ngeniir ekewe akkaw. Ren pwüngün ei föför ir me mwirimwirir repwe wiseni wisen souasor tori feilfeilachök. Iei usun kopwe afeiöchü Aaron me nöün kewe mwän. \p \v 10 Mürin kopwe emwenato ewe ätemwänin kow mwen ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie. Iwe, Aaron me nöün kewe mwän repwe isetä pöür won möküren ewe ätemwänin kow, \v 11 nge en kopwe niela ewe kow fän mesei leasamalapen ewe imwenfel seni mangaku. \v 12 Iwe, kopwe angei ekis chan ewe ätemwänin kow o aea poum le tofi ngeni mächän ewe rongen asor, nge ewe lusun cha kopwe ninätiu ünükün ewe rongen asor. \v 13 Mürin kopwe angei kirisin meinisin mi pwölüela pisekin lon inisin, pwal mwärekeon ammünün me ekewe ruoföü föün lon fiti kirisir o kenirela won ewe rongen asor. \v 14 nge fituken ewe ätemwänin kow me silin pwal taran kopwe kenirela lükün ewe ia chon Israel ra nonom ie, pun iei eu asoren tipis fän iten ekewe souasor. \p \v 15 Mürin kopwe angei eman lein ekewe ätemwänin sip, nge Aaron me nöün kewe mwän repwe isetä pöür won möküran. \v 16 Iwe, kopwe niela ewe ätemwänin sip, kopwe angei chan o äsupufetalei ngeni pwelin ewe rongen asor. \v 17 Mürin kopwe kinikisietiu fituken ewe ätemwänin sip o limeti pisekin lon inisin pwal pöün me pechen. Iwe, kopwe achufengeniir meinisin fiti möküran \v 18 o kenala kinikinin ewe ätemwänin sip meinisin won ewe rongen asor. Iei eu asoren kek ngang ewe Samol mi Lapalap üa efich pwoon. \x + \xo 29.18 \xt Ef 5.2; Filip 4.18\x* \p \v 19 Iwe, kopwe angei ewe aruomanün ätemwänin sip, nge Aaron me nöün kewe mwän repwe isetä pöür won möküran. \v 20 Mürin kopwe niela ewe ätemwänin sip, kopwe angei ekis chan o tofi ngeni emin fän pelifichin selingen Aaron, pwal ngeni emin fän pelifichin selingen nöün kewe mwän, kopwe pwal tofi ngeni aütülapen pelifichin pöür me pecher, nge ewe lusun cha kopwe äsupufetalei ngeni pwelin ewe rongen asor. \v 21 Iwe, kopwe angei ekis cha me won ewe rongen asor me ewe löön epit o äsupu ngeni Aaron me üfan, pwal ngeni nöün kewe mwän me üfer. Iwe, Aaron me üfan kewe repwe pin, pwal nöün kewe mwän me üfer. \p \v 22 Kopwe pwal angei kirisin ewe ätemwänin sip, kirisin ükün, ewe kiris mi pwölüela pisekin lon inisin, mwärekeon ammünün, ekewe ruoföü föün lon fiti kirisir, pwal pelifichin pechen, pun ei ätemwänin sip eu asoren afeiöch. \v 23 Iwe, kopwe angei eföü pilawa, eföü pilawa mi tonafengen me apüra, pwal echö nokop seni lon chükün ewe pilawa esap wor iis lon mi nom fän mesei. \v 24 Ekei mettoch meinisin kopwe isenalong lepöün Aaron me lepöün nöün kewe mwän, pwe repwe assawereto fän mesei, pun eu asoren assaw. \v 25 Mürin kopwe angei ekei mettoch seni lepöür o kenirela won ewe rongen asor pwe epwe pach ngeni ewe asoren kek. Iei eu asor ngang ewe Samol mi Lapalap üa efich pwoon. \p \v 26 Kopwe pwal angei leupwen ewe ätemwänin sip fän iten afeiöchün Aaron o assawa fän mesei, pun eu asoren assaw. Iei ükükün inetum. \v 27 Iwe, kopwe apini kinikinin fituken ewe ätemwänin sip, ewe asoren afeiöch, pwe inetin Aaron me nöün kewe mwän: ewe leupw me ewe peche a fen assaw. \v 28 Ikkei inetin Aaron me nöün kewe mwän, repwe angei me ren ekewe chon Isrel iteiten fansoun meinisin. Pun iei ewe asor ekewe chon Israel repwe fang ngeniei seni ar kewe asoren kinamwe. \p \v 29 Mürin än Aaron mäla üfan kewe mi pin nöün kewe mwän repwe pwal üföüf le epit o afeiöch far, lupwen repwe seikitä ngeni wisen souasor. \v 30 Iwe, nöün we mi siwili lon wisan wisen souasor epwe üföüf ekewe üf lon ükükün fisu rän, lupwen an tolong lon ewe imw mangaku ia aramas ra churiei iei, pwe epwe föri an angang lon ewe leni mi pin. \p \v 31 Iwe, kopwe angei fituken ewe ätemwänin sip fän iten asoren afeiöch o amota lon eu leni mi pin. \v 32 Aaron me nöün kewe mwän repwe ochoch fituken ewe ätemwänin sip o mongö ekewe pilawa mi nom lon ewe chüük leasamalapen ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie. \v 33 Iei usun repwe mongö ewe asor a fis amusamusen tipis ren, lupwen ra afeiöch o apinipinila. Nge esap wor eman lükür epwe mongö seni, pun a pin. \v 34 Iwe, sorotän ewe rän, are a chüen wor ekis lusun fituk me pilawa seni ewe asoren afeiöch, kopwe kenirela meinisin pwe esap wor eman epwe mongö, pun ra pin. \p \v 35 Iei usun kopwe föri ngeni Aaron me nöün kewe mwän meinisin mine üa allük ngonuk. Lon ükükün fisu rän epwe fis angangen afeiöch wor. \v 36 Iwe, iteiten rän kopwe eäni asoren amusamusen tipis eman ätemwänin kow. Kopwe pwal alimöchü ewe rongen asor ren om föri asoren limelim fän itan. Mürin kopwe epiti pwe epwe pin. \v 37 Lon ükükün fisu rän kopwe föri asoren limelim fän iten ewe rongen asor, kopwe pwal apini. Mürin, ewe rongen asor epwe unusen pin, nge meinisin mine epwe toori epwe pwal pin.” \s1 Ekewe asor repwe fis iteiten rän \sr 29.38-46 \r (Num 28.1-8) \p \v 38 “Ikkei ekewe mettoch kopwe eäni asor won ewe rongen asor: Iteiten rän tori feilfeilachök kopwe eäni asor ruoman lam eu ierir. \v 39 Ewe aemanün kopwe eäni asor lesosor, nge ewe aruomanün kopwe eäni lekuniol. \v 40 Iwe, kopwe afiti ngeni ewe aemanün lam ruu paun pilawa mi mürina nofitfengen me eu kuoch apüra seni föün olif mi üsüs, pwal eu kuoch wain pwe eu asoren ün. \v 41 Nge ewe aruomanün lam kopwe eäni asor lekuniol, kopwe pwal afiti ngeni ewe asoren mongö me asoren ün usun chök ewe asor a fis lesosor. Ei epwe eu asor ngang ewe Samol mi Lapalap üa efich pwoon. \v 42 Ei asoren kek mwirimwirimi kana repwe eäni fansoun meinisin me leasamalapen ewe imwenfel seni mangaku fän mesei ngang ewe Samol mi Lapalap. Iei ei leni üpwe churikemi ie pwe üpwe kapas ngenikemi. \v 43 Eiia üpwe churi chon Israel ie, ei leni epwe pin, pun ai ling epwe nom lon. \v 44 Iwe, üpwe apini ewe imwenfel seni mangaku me ewe rongen asor, üpwe pwal apini Aaron me nöün kewe mwän pwe repwe pin o angang ngeniei lon wiser wisen souasor. \v 45 Iwe, üpwe imweimw lein ekewe chon Israel pwe üpwe ar Kot. \v 46 Nge ir repwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap ar we Kot, üa emwenirewu seni lon ewe fanü Isip pwe üpwe imweimw lefiler. Ngang ewe Samol mi Lapalap ar we Kot.” \c 30 \s1 Ewe rongen asoren ötüöt \sr 30.1-10 \r (Eks 37.25-28) \p \v 1 “Iwe, kopwe föri eu rongen asoren ötüöt seni ewe irä akasia, pwe kopwe keni ewe apach mi pwokus won. \v 2 Langataman me chölapan repwe chök nönöfengen, ükükür engol me walu inis. Iwe, tekian epwe ükükün ilik me wonu inis, nge mächän kewe fofoch kopwe förunuseifengeni me ewe rongen asor. \v 3 Iwe, kopwe apacha kolt mi mürina ngeni won me lepekin, pwal ngeni mächän kewe, kopwe pwal alinga ngeni kolt mi chipwechip ünükün me won. \v 4 Kopwe föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä fän alingan we me epek, kopwe pwal föri ina usun me epek. Iwe, ekewe ämwär repwe sökulong lon ekewe ring pwe aramas repwe tongeni ämwära. \v 5 Kopwe falei ämwärin kewe seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \v 6 Kopwe anomu ei rongen asoren ötüöt mwen chechen ewe leni ia ewe pworofel a nom ie, pwe epwe nom awenewenen öppüngün, iei ewe lenien ai ümöümöch ia üpwe churuk ie. \v 7 Iteiten lesosor Aaron epwe keni apach mi pwokus won, lupwen a amolätä ekewe lamp. \v 8 Nge lekuniol, lupwen Aaron epwe keni ekewe lamp, epwe pwal keni apach mi pwokus won ewe rongen asoren ötüöt. Iei ewe asoren ötüöt mwirimwirimi kana repwe eäni ngeni ewe Samol mi Lapalap fansoun meinisin. \v 9 Iwe, ousap eäni asor apach esap fich ngeni won ewe rongen asoren ötüöt, ousap pwal eäni asoren kek ika asoren mongö ika asoren ün won. \v 10 Fän eu lon eu ier Aaron epwe föri ewe angangen elimelima ewe rongen asoren ötüöt ren an tofi ngeni mächän kewe chan ewe mönün asoren amusamusen tipis. Ei epwe fis iteiten ier seni eu täppin aramas tori eu täppin. Ei rongen asoren ötüöt a unusen pin fän itei ngang ewe Samol mi Lapalap.” \s1 Mine chon Israel repwe fesinätiu fän iten ewe imw mangaku ia aramas ra churi Kot ie \sr 30.11-16 \p \v 11 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 12 “Lupwen kopwe angei iteiten chon Israel, eman me eman mi alealong lon ewe iteit epwe mönätiu liwinin manauan ngeniei, pwe esap wor och feiengau epwe küw lon ewe fansoun kopwe aleaniir. \v 13 Iwe, iei ükükün mine eman mi alealong lon ewe iteit epwe mönätiu: eu lelimu aunus silifer, epwe för won ewe kilo ra aea le aükük lon ewe imw mi pin. Iwe, ewe eu lelimu aunus silifer repwe eäni asor ngeniei. \x + \xo 30.13 \xt Eks 38.25-26; Mat 17.24\x* \v 14 Iteiten eman me eman mi alealong lon ewe iteit seni ier rüe feitä epwe eäni ei asor ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap. \v 15 Chon pisekisek resap mönätiu lap seni ükükün eu lelimu aunus, nge chon wöüngau resap mönätiu kis seni, lupwen ra eäni asor ngeniei liwinin manauer. \v 16 Iwe, kopwe angei ei moni seni chon Israel fän iten angangen ewe imw mangaku ia aramas ra churiei ie. Nge ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe chechemeni ekewe chon Israel pokiten ra mönätiu liwinin manauer.” \s1 Ewe sepien töttöl \sr 30.17-21 \p \v 17 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 18 “Kopwe föri eu sepi me motongan seni piras fän iten angangen töttöl. Kopwe anomu ewe sepi lefilen ewe imwenfel seni mangaku me ewe rongen asor, kopwe pwal alölöü ngeni koluk. \x + \xo 30.18 \xt Eks 38.8\x* \v 19 Iwe, Aaron me nöün kewe mwän repwe talü pöür me pecher ngeni. \v 20 Repwe fokun chiri ngeniir koluk pwe resap mäla, lupwen repwe tolong lon ewe imwenfel seni mangaku ika lupwen repwe kan ngeni ewe rongen asor, pwe repwe föri ar angang o keni ekewe asor ngeniei. \v 21 Iwe, repwe talü pöür me pecher pwe resap mäla. Ei epwe eu allük ngeni Aaron me mwirimwirin kana repwe apwönüetä seni eu täppin aramas tori eu täppin.” \s1 Ewe löön epit me ewe apach mi pwokus \sr 30.22-38 \p \v 22 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a pwal kapas ngeni Moses, \v 23 “Kopwe angei ekei mettoch mi fokun pwokus: engol me ruu paun safei mi aüchea itan mör, ewe sokun mi lölö, wonu paun sinamon mi pwoarar me wonu paun kalamus mi pwokus, \v 24 pwal engol me ruu paun kasia, repwe för won ewe kilo ra aea le aükük lon ewe imw mi pin, me eu kalon noppuk seni föün olif. \v 25 Seni ekei mettoch kopwe föri eu löön epit mi pin usun chon föri lö ra föri. \v 26 Mürin kopwe angei ewe löön epit o epiti ngeni ewe imw mangaku, ia aramas ra churiei ie, me ewe pworofel, \v 27 kopwe pwal epiti ewe chepel me pisekin, ewe lenien atittin me pisekin, ewe rongen asoren ötüöt, \v 28 ewe rongen asoren kek me pisekin meinisin, pwal ewe sepien töttöl me motongan. \v 29 Iwe, kopwe apini ekei mettoch pwe repwe unusen pin, nge meinisin mine epwe tooriir epwe pin. \v 30 Mürin, kopwe epiti Aaron me nöün kewe mwän o apiniir pwe repwe angang ngeniei lon wisen souasor. \v 31 Iwe, kopwe üreni ekewe chon Israel, ‘Ei lö ai löön epit mi pin, epwe pin ngenikemi seni eu täppin aramas tori eu täppin. \v 32 Ousap aea ei lö le epiti ngeni aramas, ousap pwal föri sokun lö usun chök ei, pun a pin, nge epwe pwal pin ngenikemi. \v 33 Eman mi föri ei sokun lö ika epiti ngeni eman lükün Aaron me mwirimwirin kana epwe käriwu seni aramasan.’” \p \v 34 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Kopwe angei ekei mettoch mi pwokus iter stakte, onika, kalpanum me apach mi pwokus, nge ükükür epwe wewefengen. \v 35 Kopwe föri seniir eu minen asoren ötüöt, epwe pwokus usun lö förien ewe chon föri lö, epwe pwal nofit ngeni salt, nge epwe limöch o pin. \v 36 Iwe, ekis seni ewe minen asoren ötüöt kopwe üsi tori epwe moromor o isetiu mwen ewe pworofel lon ewe imwenfel seni mangaku, ewe ia üpwe churuk ie. Ei epwe eu mettoch mi unusen pin ngenikemi. \v 37 Lupwen oupwe föri püsin ämi minen ötüöt mi pwokus, ousap apirü usun ei minen asoren ötüöt. Ei epwe pin ngenikemi, pun och mi pin fän itei. \p \v 38 Nge eman mi apirü ei sokun minen ötüöt mi pwokus pwe a sani pwonnan, epwe käriwu seni aramasan.” \x + \xo 30.38 \xt Eks 37.29\x* \c 31 \s1 Kot a filätä Pesalel me Oholiap pwe repwe angang ngeni \sr 31.1-11 \r (Eks 35.30–36.1) \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 2 “Iei üa filätä Pesalel nöün Uri, nge Uri nöün Hur seni ewe ainangen Juta. \v 3 Üa fen ngeni i Ngüni o fang ngeni silelap me tipachem me tufichin föri sokopaten angang meinisin, \v 4 a pwal sip le ekiekietä mettoch mi fö. Iwe, a sile angang ngeni kolt, silifer me piras, \v 5 a pwal sile angangen nechei fau aüchea pwe repwe maseöchülong lon lenier, pwal angangen fala irä me sokopaten angang. \v 6 Iwe, üa pwal filätä Oholiap nöün Ahisamak seni ewe ainangen Tan pwe epwe alisi Pesalel. Üa pwal atufichi aramas meinisin mi sile sokun angang pwe repwe tufichin föri meinisin mine üa aiti ngonuk: \v 7 Ewe imwenfel seni mangaku, ewe pworofel me öppüngün won, pwal pisekin lon meinisin, \v 8 ewe chepel me pisekin, ewe lenien atittin seni kolt mi mürina me pisekin meinisin, ewe rongen asoren ötüöt, \v 9 ewe rongen asoren kek me pisekin meinisin, ewe sepien töttöl me motongan, \v 10 ekewe üf mi mürina o pin, ewe souasor Aaron epwe üföüf, pwal üfen nöün kewe mwän repwe üföüf, lupwen ra föri ar angangen souasor, \v 11 ewe löön epit me ewe minen asoren ötüöt mi pwokus fän iten ewe leni mi pin. Repwe föri meinisin ükükün mine üa allük ngonuk.” \s1 Pinin ewe ränin sapat \sr 31.12-17 \p \v 12 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, \v 13 “Kopwe üreni ekewe aramasen Israel, ‘Oupwe apini ai ränin sapat, pun epwe eu asisil lefilei me ämi seni eu täppin aramas tori eu täppin. Ren ei oupwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap üa apinikemi. \v 14 Oupwe apini ewe ränin sapat, pun a pin ngenikemi. Iteiten aramas mi aüangaua pinin ewe rän epwe ninnila. Ewer, iteiten aramas mi föri och angang lon ränin sapat epwe käriwu seni aramasan. \v 15 Lon ükükün wonu rän oupwe föri ämi angang, nge ewe afisuen rän ewe ränin sapat, eu ränin asösö a pin me rei. Iteiten aramas mi föri och angang lon ränin sapat epwe ninnila. \x + \xo 31.15 \xt Eks 20.8-11; 23.12; 34.21; 35.2; Lif 23.3; Tut 5.12-14\x* \v 16 Iei mine ekewe chon Israel repwe apini ewe ränin sapat o aüöchü pinin seni eu täppin aramas tori eu täppin, pwe asisilen eu pwon esemüch. \v 17 Ei rän eu asisil lefilei me chon Israel tori feilfeilachök. Pun lon ükükün wonu rän ngang ewe Samol mi Lapalap üa föri läng me fanüfan, nge lon ewe afisuen rän üa ükütiu le angang o asösö.’” \x + \xo 31.17 \xt Eks 20.11\x* \s1 Ewe uluulun kow seni kolt \sr 31.18–32.35 \p \v 18 Iwe, lupwen Kot a wes me kapas ngeni Moses me won ewe chuk Sinai, a ngeni ekewe rüepek fau mi chöpöp, ewe ia a mak ie ekewe allük püsin Kot a makei wor. \c 32 \p \v 1 Iwe, lupwen ekewe chon Israel ra küna pwe Moses a mangetiu me won ewe chuk, ra mwichefengen ren Aaron o üreni, “Etto, kopwe föri ngenikem uluulun eman kot epwe akom mwach, pun sisap silei mine a fis ngeni Moses, ewe mwän a emwenikichewu seni lon ewe fanü Isip.” \x + \xo 32.1 \xt Föf 7.40\x* \v 2 Nge Aaron a üreniir, “Oupwe ettatiu ekewe ierring seni kolt seni selingen pwülüemi, pwal seni selingen nöümi mwän me fefin o uweereto rei.” \v 3 Iei mine ekewe aramas meinisin ra ettatiu nöür ierring seni kolt seni selinger o uwato ren Aaron. \v 4 Iwe, a angei seniir ekewe kolt, a ateli o ninalong lon eu lenien auluulu uluulun eman kow. Mürin, ekewe aramas ra apasa, “Iei i om we Kot, Israel, ewe mi emwenukowu seni lon ewe fanü Isip.” \x + \xo 32.4 \xt 1.King 12.28; Föf 7.41\x* \v 5 Lupwen Aaron a küna ei föför, a senätä eu rongen asor me mwen ewe uluulun kow o arongafeili, “Lesor epwe fis eu chulap fän iten ewe Samol mi Lapalap.” \v 6 Iwe, ekewe aramas ra pwätä lesosorusich o eäni asoren kek me asoren kinamwe. Nge wesin ar asor ra mottiu pwe repwe momongö o ükün. Mürin ra ütä o urumwotongau. \x + \xo 32.6 \xt 1.Kor 10.7\x* \p \v 7 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeni Moses, “Kopwe müttiritiu, pun noum kewe aramas ka emwenirewu seni lon ewe fanü Isip ra föri föför mi ngau. \v 8 Ra müttir aleasolap ngeni ekewe allük üa ngeniir, ra föri eu uluulun kow seni kolt fän iter, ra fel ngeni, ra pwal asor ngeni o apasa, ‘Iei i om we Kot Israel, ewe mi emwenukowu seni lon ewe fanü Isip.’ \v 9 Üa küna ekei aramas pwe ir aramas mi tipepöchökül o ülöförea. \v 10 Iei mine kopwe mwüt ngeniei pwe üpwe aroserela, pun üa fokun song ngeniir. Mürin üpwe föri senuk eu mwichen aramas mi chomong.” \p \v 11 Nge Moses a tütüngor ngeni an we Kot ewe Samol mi Lapalap fän iten ekewe chon Israel o apasa, “Ai Samol mi Lapalap, pwota ka fokun song ngeni noum kei aramas ka emwenirewu seni lon ewe fanü Isip ren om manaman, pwal ren poum mi fokun manaman? \v 12 Ifa usun, ka mochen pwe ekewe chon Isip repwe apasa, ‘A chök emwenirewu, pun a ekiekin afeiengaueer. A mochen nirela won ekewe chuk o aroserela seni won fanüfan?’ Kopwe likitala om song mi pöchökül, kopwe pwal siwili om ekiekin afeiengaua noum kewe aramas. \v 13 Kopwe chechemeni noum kewe chon angang Apraham, Isaak, me Israel, pun ka pwon fän akapel ngeniir fän püsin itom o üreniir pwe kopwe achomongala mwirimwirir usun fün läng, kopwe pwal ngeni mwirimwirir unusen ewe fanü, pwe repwe fanüeni tori feilfeilachök usun ka fen pwon ngeniir.” \x + \xo 32.13 \xt Ken 22.16-17; 17.8\x* \v 14 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a siwili an ekiekin afeiengaua nöün aramas. \x + \xo 32.14 \xt Num 14.13-19\x* \p \v 15 Iwe, Moses a kul o feitiu me won ewe chuk, nge a uwei ekewe rüepek fau mi chöpöp lepöün, ekewe allük ra mak wor me rüepek. \v 16 Iwe, ekei rüepek fau Kot a püsin falei o makei ekewe allük wor. \v 17 Nge lupwen Josua a rong akürangen ekewe aramas mi mweireir, a üreni Moses, “A fis akürangen maun lon lenier.” \v 18 Nge Moses a üreni, “Ei akürang sap akürangen aramas mi win ika kuf, nge mine üa rong ngingin aramas mi köl.” \v 19 Iwe, lupwen Moses a arap ngeni lenien ekewe chon Israel, a küna ewe uluulun kow me ekewe aramas ra pworuk ünükün. Mürin, Moses a fokun lingeringer, pwe a aturätiu me lepöün ekewe rüepek fau o amökküür me fäsonun ewe chuk. \v 20 A angei ewe uluulun kow ra föri, a atelala o atatakisi, a pwal wüsi o atoropasafeili moromoran lon koluk. Mürin a echimwa ekewe chon Israel pwe repwe ünümi ewe koluk. \p \v 21 Iwe, Moses a aisini Aaron, “Met ekei aramas ra föri ngonuk pwe ka uwato wor eu tipis mi lapalap?” \v 22 Nge Aaron a üreni, “Ai samol, kosap fokun song ngeniei. Ka püsin silei usun ekei aramas, pwe ra müttir ngeni le föri mine a ngau. \v 23 Pun ra apasa ngeniei, ‘Kopwe föri ngenikem uluulun eman kot epwe akom mwem. Pun aisap silei mine a fis ngeni Moses, ewe mwän mi emwenikichewu seni ewe fanü Isip.’ \v 24 Iei mine üa üreniir, ‘Iteiten eman me eman mi wor an fout seni kolt epwe uttawu.’ Mürin ra ngeniei ar kewe kolt, nge ngang üa atururolong lon ekkei. Iwe, a fis ei uluulun kow.” \p \v 25 Iwe, Moses a küna pwe ekewe aramas ra parangarang, pun Aaron a mwüt ngeniir pwe repwe parangarang. Iei mine ra asäw me ren chon oputeer. \v 26 Mürin, Moses a ütä leasamalapen lenier we o leüömong le kökkö, “Iön pekin ewe Samol mi Lapalap? Oupwe feito rei.” Iwe, ekewe mwän meinisin seni ewe ainangen Lefi ra mwicheto ren. \v 27 Moses a üreniir, “Iei alon ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel: Iteiten eman me eman mwän epwe rietä nöün ketilas lepekin o asaifetal lon ei leni seni eu asamalap tori pwal eu. Iwe, epwe ni pwin me chiechian me chon arun.” \v 28 Iei usun ekewe mwän seni ewe ainangen Lefi ra föri mine Moses a apasa. Lon ewe rän ina epwe ükükün ülüngeröü mwän ra mäla me lein ekewe aramas. \v 29 Mürin, Moses a üreniir, “Ikenai oua püsin apinikemi fän iten angangen ewe Samol mi Lapalap, pokiten oua niela püsin nöümi mwän ika püsin pwimi. Iwe, Kot a afeiöchükemi ikenai.” \p \v 30 Sorotän ewe rän Moses a üreni ekewe aramas, “Oua föri eu tipis mi lapalap. Iei üpwe feitä ren ewe Samol mi Lapalap. Eli üpwe tongeni föri angangen amusamusen ämi tipis.” \v 31 Mürin, Moses a liwinsefälitä ren ewe Samol mi Lapalap o üreni, “Üa lolilen, pun ekei aramas ra föri eu tipis mi lapalap. Ra föri kot fän iter seni kolt. \v 32 Iwe, kose mochen kopwe amusala ar tipis. Nge ika kosap mochen, üa tüngor ngonuk, kopwe pwal talawu itei seni om puk ia ka makei iten noum kana ie.” \x + \xo 32.32 \xt Kölf 69.28; Pwär 3.5\x* \v 33 Nge ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Iteiten iö mi tipis ngeniei üpwe talawu itan seni ai puk. \v 34 Iei kopwe feila. Kopwe emwenala ekewe aramas ngeni ewe leni üa fen kapas ngonuk usun. Nengeni, nei chon läng epwe akom mwom. Nge epwe war ewe fansoun üpwe liwini ngeniir liwinin ar tipis.” \p \v 35 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a awarato feiengau won ekewe aramas, pokiten ra fel ngeni ewe kow Aaron a föri. \c 33 \s1 Kot a kapas pwe chon Israel repwe sai \sr 33.1-6 \p \v 1 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe feila seni ikei, ämi me ekewe aramas ka emwenirewu seni ewe fanü Isip. Kopwe emwenirela ngeni ewe fanü üa fen pwon fän akapel ngeni Apraham, Isaak me Jakop pwe üpwe ngeni mwirimwirir. \x + \xo 33.1 \xt Ken 12.7; Ken 26.3; Ken 28.13\x* \v 2 Iwe, üpwe tinala eman chon läng pwe epwe akom mwom, üpwe pwal asüewu ekewe chon Kanaan, chon Amor, chon Hit, chon Peris, chon Hiw me chon Jepus. \v 3 Kopwe feila lon ewe fanü mi pwülüöch o fanüeräs. Nge üsap etikemi, pwe üsap arosakemiila me won al, pun ämi eu mwichen aramas mi ülöförea o tipepöchökül.” \p \v 4 Iwe, lupwen ekewe aramas ra rongorong ekei fos mi eniwokus, ra letipeta. Nge esap wor eman a foutei. \v 5 Pun ewe Samol mi Lapalap a fen üreni Moses, “Kopwe üreni ekewe aramasen Israel: Ämi eu mwichen aramas mi ülöförea me tipepöchökül. Ika üpwe etikemi fansoun mochomoch echök, üpwe arosakemiila. Iei mine oupwe ettatiu foutemi iei, pwe üpwe silei mine üpwe föri ngenikemi.” \v 6 Iei mine ekewe aramasen Israel resap chüen fouteer seni ewe fansoun ra nom ren ewe chuk Horep. \s1 Ewe imw mangaku ia aramas ra churi Kot ie \sr 33.7-11 \p \v 7 Iwe, Moses a angei ewe imw mangaku o aüetä lükün toau seni ewe ia chon Israel ra nonom ie. Iwe, a aita ngeni ewe imw imwenfel seni mangaku ia aramas ra churi Kot ie. Nge iteiten eman me eman mi mochen churi ewe Samol mi Lapalap, a feila ngeni ewe imwenfel seni mangaku a nom lükün ewe leni ia ra nonom ie. \v 8 Iteiten fansoun Moses a feila ngeni ewe imw mangaku, aramas meinisin ra ütä leasamalapen imwer o nenela mürin Moses tori a tolong lon ewe imw mangaku. \v 9 Lupwen Moses a tolong lon, ewe ürekuchu a feitiu o ü leasamalapen ewe imw mangaku. Iwe, ewe Samol mi Lapalap a fos ngeni Moses. \v 10 Nge lupwen ekewe aramas meinisin ra küna pwe ewe ürekuchu a ü leasamalapen ewe imw mangaku, ir meinisin ra chapetiu lepwül, eman me eman lon en me asamalapen imwan. \v 11 Iei usun ewe Samol mi Lapalap a fos newenewen ngeni Moses, usun eman aramas a fofos ngeni chienan. Nge lupwen Moses a liwiniti lenier, nöün chon angang Josua nöün Nun we mwän esap towu seni ewe imw mangaku. \s1 Kot a pwon pwe epwe nom lein chon Israel \sr 33.12-23 \p \v 12 Iwe, Moses a üreni ewe Samol mi Lapalap, “Nengeni, ka kapas ngeniei pwe üpwe emwenala ekei aramas ngeni ewe fanü, nge kosap asile ngeniei iö kopwe tini pwe epwe etiei. Nge ka fen üreniei, ‘Üa sileek, ka pwal küna ümöümöch me rei.’ \v 13 Iei mine üa tüngor ngonuk, ika üa küna ümöümöch me reöm, kopwe aiti ngeniei om akot pwe üpwe sileek o küküna ümöümöch me reöm. Kopwe pwal chechemeni pwe ekei aramas noum.” \v 14 Iwe, Kot a pälüeni, “Püsin ngang üpwe etuk, üpwe pwal asösök.” \v 15 Mürin, Moses a üreni, “Are en kosap püsin etikem, kosap pwal atokeemiwu seni ikei. \v 16 Ren met epwe pwä pwe aia küna ümöümöch me reöm, äm me noum aramas? Ifa usun, esap pwä, lupwen ka püsin etikem? Ren ei äm me noum aramas aipwe sokola seni aramas meinisin won fanüfan.” \p \v 17 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Üpwe fokun föri meinisin mine ka tüngor, pun üa sileek, ka pwal küna ümöümöch me rei.” \v 18 Mürin, Moses a üreni, “Kose mochen kopwe aküna ngeniei lingom.” \v 19 Iwe, Kot a üreni, “Üpwe awora ai kirikiröch pwe epwe akom mwom, üpwe pwal asilefeili me mwom itei we ‘Samol mi Lapalap’. Iwe, üpwe ümöümöch ngeni iö üa mochen ümöümöch ngeni, üpwe pwal eäni tong ngeni iö üa mochen eäni tong ngeni. \x + \xo 33.19 \xt Rom 9.15\x* \v 20 Nge kosap tongeni küna won mesei, pun esap wor eman epwe manau ika epwe küna won mesei.” \v 21 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üra, “Nengeni, mi wor eu leni ünüki ia ka tongeni ütä won eu achau ie. \v 22 Nge lupwen ai ling epwe waroto, üpwe aopokolong lon pwangen ei achau o pwölü ngonuk pei, tori üpwe lüla senuk. \v 23 Mürin üpwe asü pei pwe kopwe küna lükisöküri, nge won mesei kosap tongeni küna.” \c 34 \s1 Ekewe arüepekin fau mi chöpöp \sr 34.1-9 \r (Tut 10.1-5) \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe falei rüepek fau mi chöpöp usun chök ekewe me mwan. Iwe, üpwe ruputi wor ekewe kapas mi mak won ekewe fau mi chöpöp ka amökküür me mwan. \v 2 Kopwe amoloketä lesosorun lesor, pwe kopwe feitä won ewe chuk Sinai. Kopwe churiei ikenan won ungen ewe chuk. \v 3 Esap wor eman epwe etuketä, esap pwal wor eman aramas epwe nomofetal won ewe chuk. Pwal ekewe pwiin sip me kow resap tongeni mongöfetal fäsonun ewe chuk.” \v 4 Iei mine Moses a falei rüepek fau mi chöpöp usun chök ekewe me mwan. Iwe, a pwätä lesosorusich o feitä won ewe chuk Sinai, usun ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni. Nge a uwei lepöün ekewe rüepek fau mi chöpöp. \v 5 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a feitiu lon eu kuchu, a ütä ren Moses ikenan o kökköri itan we Samol mi Lapalap. \v 6 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a lü seni Moses o kökkö, “Ngang ewe Samol mi Lapalap, ngang ewe Samol mi Lapalap, ngang eman Kot mi eäni ümöümöch me kirikiröch, üa songomang, üa pwal wöün tong me allükülük. \v 7 Üa eäni tong ngeni ngeröü o amusala föföringau me pupungau me tipis. Nge üsap amusafatei chon tipis, pwe üa liwini än samasam tipis won nöür me nöün nöür tori aülüngatin me arüanün tettelin aramas.” \x + \xo 34.7 \xt Eks 20.5-6; Num 14.18; Tut 5.9-10; 7.9-10\x* \v 8 Iwe, Moses a müttir chapetiu lepwül o fel ngeni. \v 9 A apasa, “Ai Samol, are üa wesewesen küna ümöümöch me reöm, üa tüngor ngonuk pwe kopwe etikem. Mi pwüng pwe ir aramas mi ülöförea me tipepöchökül, nge kopwe amusala äm föföringau me äm tipis o atolongakem lon tettelin noum.” \s1 Ewe pwon a försefäl \sr 34.10-28 \r (Eks 23.14-19; Tut 7.1-5; 16.1-17) \p \v 10 Mürin, Kot a üreni Moses, “Iei üpwe föri eu pwon lefilei me ekewe chon Israel. Üpwe föri manaman me fän mesen ekei aramas meinisin, sokun manaman resamwo fis won unusen fanüfan ika lon eu mwü. Iwe, ekewe aramas meinisin ka nom leir repwe küna ekewe föför mi eniwokus ngang ewe Samol mi Lapalap üpwe föri fän itom. \p \v 11 Oupwe aleasochisi mine üa allük ngenikemi ikenai. Üpwe asüela seni me mwemi ekewe chon Amor, chon Kanaan, chon Hit, chon Peris, chon Hiw me chon Jepus. \v 12 Iwe, oupwe afälikemi pwe ousap föri eu pwon ngeni chon ewe fanü ia oupwe feila ie, pwe resap wiliti eu lenien likatup ngenikemi. \v 13 Nge oupwe amökkätiu ar kewe rongen asor, oupwe atatakisi ar kewe ürefau mi pin o pöküetiu ar kewe uluulun ewe anüfefin Asera. \x + \xo 34.13 \xt Tut 16.21\x* \v 14 Ousap fel ngeni pwal eman kot, pun ngang ewe Samol mi Lapalap itei lukomong, ngang eman Kot mi lukomong won aramasei. \v 15 Iwe, ousap föri eu pwonen atipeeu ngeni chon ewe fanü, pun ar fel me asor ngeni ar kewe kot a usun chök angangen lisowu me rei. Repwe körikemi, nge ämi oupwe etiir le mongö seni ar kewe asor ra asomä ngeniir. \v 16 Nge are oua apwüpwülüa nöümi mwän ngeni nöür föpwül mi fel ngeni ar kewe kot, ir repwe atupu nöümi mwän pwe repwe pwal föri iei usun. \p \v 17 Ousap föri uluulun kot seni mächä fän itemi. \x + \xo 34.17 \xt Eks 20.4; Lif 19.4; Tut 5.8; 27.15\x* \p \v 18 Iwe, oupwe föri ewe chulapen mongö pilawa esap wor iis lon. Lon ükükün fisu rän oupwe mongö pilawa esap wor iis lon, usun üa fen allük ngenikemi. Oupwe föri ei lon ewe fansoun üa filätä, lon ewe maram Apip, pun lon ewe maram oua towu seni Isip. \x + \xo 34.18 \xt Eks 12.14-20; Lif 23.6-8; Num 28.16-25\x* \v 19 Iwe, ekewe mwänichi meinisin nei, pwal ekewe ätemwänin mweinöün man seni ekewe pwiin kow me sip nei. \x + \xo 34.19 \xt Eks 13.2\x* \v 20 Nge eman mweinöün aas epwe akasiwil ngeni eman nienifön sip. Iwe, ika kosap mochen akasiwili, kopwe kupi üen ewe aas. Nöümi mwänichi meinisin oupwe möni. Esap wor eman epwe feito rei fän an asöülapö. \x + \xo 34.20 \xt Eks 13.13\x* \p \v 21 Iwe, wonu rän oupwe föri ämi angang, nge lon ewe afisuen rän oupwe asösö. Pwal lupwen fansoun tuw pwül me fansoun kinikin oupwe asösö. \x + \xo 34.21 \xt Eks 20.9-10; 23.12; 31.15; 35.2; Lif 23.3; Tut 5.13-14\x* \v 22 Iwe, oupwe föri ewe chulapen wiik, ewe fansoun kinikin mwen uän irän wiich, pwal ewe chulapen ionalong uän fanüemi leamüchülan eu ier. \x + \xo 34.22 \xt Lif 23.15-21; Num 28.26-31; Lif 23.39-43\x* \v 23 Fän ülüngat lon eu ier nöümi mwän meinisin repwe feito o fel ngeniei ngang Kot ewe Samol mi Lapalap, ewe Koten Israel. \v 24 Pun üpwe asüela chon ekewe mwü seni mwemi o awatteloi kiännin fanüemi. Nge esap wor eman epwe mocheniaiti fanüemi, lupwen oupwe feila fän ülüngat lon eu ier, pwe oupwe fel ngeniei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. \p \v 25 Iwe, ousap eäni asor ngeniei chan ewe mönün asor fiti pilawa mi wor iis lon, ousap pwal iseis och seni ewe mönün asoren Pasofer tori lesosor. \x + \xo 34.25 \xt Eks 12.10\x* \v 26 Oupwe uwato öchün mwen uän fanüemi lon imwei ngang ewe Samol mi Lapalap ämi we Kot. Ousap kuku eman apanen kuuch lon chönün oupun ewe inelap.” \x + \xo 34.26 \xt Tut 26.2; Tut 14.21\x* \p \v 27 Mürin, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, “Kopwe makei ekei kapas, pun ai pwon ngonuk me ekewe chon Israel a nom lon ekei kapas.” \v 28 Iwe, Moses a nom ren ewe Samol mi Lapalap lon ükükün faik rän me faik pwin. Esap mongö, esap pwal ünümi koluk. Iwe, Kot a ruputi won ekewe fau mi chöpöp kapasen ewe pwon, ekewe engol allük. \s1 Moses a feitiu seni won ewe chuk \sr 34.29-35 \p \v 29 Iwe, Moses a feitiu seni won ewe chuk Sinai o amwöchü lepöün ekewe rüepek fau mi chöpöp ia a mak ie ekewe engol allük. Nge lupwen a feitiu, Moses esap silei pwe won mesan a saramaram pokiten an kapasfengen me Kot. \v 30 Iwe, lupwen Aaron me ekewe aramasen Israel meinisin ra küna Moses pwe won mesan a saramaram, ra niuokus ar repwe kan ngeni. \v 31 Nge Moses a kökköriir. Iwe, Aaron me ekewe souemwenin ewe mwichen chon Israel ra liwinsefälito ren, nge Moses a fos ngeniir. \v 32 Mürin, ekewe aramasen Israel meinisin ra kanoto ren. Iwe, Moses a aiti ngeniir ekewe allük meinisin ewe Samol mi Lapalap a fen ngeni me won ewe chuk Sinai. \v 33 Iwe, lupwen Moses a wes me kapas ngeniir, a pwölüela won mesan ngeni echö mangaku. \v 34 Nge iteiten fansoun än Moses tolong lon ewe imw mangaku ren ewe Samol mi Lapalap pwe epwe kapas ngeni, a särifala ewe pwölüpwöl me won mesan tori a pwal towusefäl. Iwe, lupwen a towu, a apworausa ngeni ekewe aramasen Israel mine Kot a allük ngeni. \v 35 Ekewe aramasen Israel ra küna won mesen Moses pwe a saramaram. Mürin, Moses a pwal pwölüsefäliela won mesan tori a tösefälilong lon ewe imw mangaku, pwe epwe kapas ngeni Kot. \x + \xo 34.35 \xt 2.Kor 3.7-16\x* \c 35 \s1 Pwüngün ewe ränin sapat \sr 35.1-3 \p \v 1 Iwe, Moses a emwichafengeni ekewe chon Israel meinisin o üreniir, “Ikkei än ewe Samol mi Lapalap allük ngenikemi pwe oupwe föri. \v 2 Lon wonu rän oupwe föri ämi angang, nge ewe afisuen rän epwe eu ränin sapat mi pin ngenikemi, eu ränin asösö fän iten ewe Samol mi Lapalap. Eman mi föri och angang lon ei rän epwe ninnila. \x + \xo 35.2 \xt Eks 20.8-11; 23.12; 31.15; 34.21; Lif 23.3; Tut 5.12-14\x* \v 3 Ousap kaküw ekkei lon leniemi meinisin lon ewe ränin sapat.” \s1 Ewe alilis fän iten imwen Kot \sr 35.4-9 \r (Eks 25.1-9) \p \v 4 Iwe, Moses a üreni ekewe chon Israel meinisin, “Ikkei än ewe Samol mi Lapalap allük ngenikemi: \v 5 Oupwe uwato eu alilis fän iten ewe Samol mi Lapalap seni mine oua eäni. Eman mi fangafangöch seni lelukan epwe uwato an alilis fän iten ewe Samol mi Lapalap: kolt, silifer me piras, \v 6 mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, mangaku seni ülöülen kuuch, \v 7 silin ätemwänin sip mi kapar me silin man mi mürina, pwal pap seni ewe irä akasia, \v 8 noppuk fän iten ekewe lamp, uän irä mi pwokus me chön fän iten löön epit, pwal fän iten apach mi pwokus, \v 9 fau aüchea itan oniks me sokun fau aüchea fän iten elingen ewe üf itan efot, pwal fän iten ewe chechen leupw.” \s1 Ekewe pisekin lon ewe imwenfel seni mangaku \sr 35.10-19 \r (Eks 39.32-43) \p \v 10 “Iwe, ekewe mwän meinisin mi lipwäköch le angang me leimi repwe feito o föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük: ewe imwenfel \v 11 me eimweimwan seni mangaku, pwölüpwölün me ökkükün, papan me ömwöchün, üran me alongun, \v 12 ewe pworofel fiti ämwärin me öppüngün, pwal ewe cheech mi pwölüpwöl \v 13 ngeni ewe chepel fiti ämwärin me pisekin meinisin, ewe pilawa mi pin, \v 14 pwal ewe lenien atittin epwe asarama ewe leni me pisekin meinisin, ekewe lamp me noppuk seni föün olif fän iten alölör pwe repwe tin, \v 15 ewe rongen asoren ötüöt fiti ämwärin, ewe löön epit me ewe apach mi pwokus, pwal ewe cheech fän iten asamalapen ewe imwenfel seni mangaku, \v 16 ewe rongen asoren kek fiti äpäwunan seni piras, ämwärin me pisekin meinisin, ewe sepien töttöl me motongan, \v 17 ewe tit mangaku fän iten ewe leni lükün ewe imwenfel, ekewe ür me alongur, pwal ewe cheech fän iten asamalapen ewe leni lükün ewe imwenfel, \v 18 chüfölün ewe imwenfel me chüfölün ewe leni lükün, pwal ekewe säl, \v 19 ekewe üf mi ling fän iten ekewe souasor mi angang lon ewe leni mi pin, ikkei ekewe üf mi pin fän iten ewe souasor Aaron me nöün kewe mwän, pwe repwe üföüf le föri ar angangen souasor.” \s1 Ekewe aramas ra uwato ar alilis \sr 35.20-29 \p \v 20 Iwe, ekewe aramasen Israel meinisin ra feila seni fän mesen Moses. \v 21 Mürin ra liwinto eman me eman fän mefien letipan, pwal fän püsin an mochen, o uwato ar alilis ren ewe Samol mi Lapalap fän iten ewe imw mangaku ia aramas ra churi Kot ie me angangan meinisin, pwal fän iten ekewe üf mi pin. \v 22 Iwe, ra feito mwän me fefin. Ir meinisin ra uwato mwärämwär, ierring, ringen won pau, lälä me sokopaten fout ren mochenin letiper. Iteiten eman me eman a fangala an fout seni kolt ngeni ewe Samol mi Lapalap. \v 23 Nge chokewe mi wor rer mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, mangaku seni ülöülen kuuch me silin ätemwänin sip mi kapar me silin man mi mürina, ra uwato. \v 24 Iteiter meinisin mi tongeni alisi ren silifer me piras ra uwato ar alilis ren ewe Samol mi Lapalap. Nge iön mi wor an pap seni ewe irä itan akasia mi öchiti ewe angang ra uwato. \v 25 Iwe, ekewe fefin mi lipwäköch le föri terech ra uwato terech mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech. \v 26 Ra pwal föri terech seni ülen kuuch ren mochenin letiper. \v 27 Nge ekewe meilap ra uwato fau aüchea itan oniks me sokun fau aüchea fän iten ewe üf itan efot, pwal fän iten ewe chechen leupw. \v 28 Ra pwal uwato uän irä mi pwokus me noppuk fän iten ekewe lamp, fän iten löön epit pwal fän iten apach mi pwokus. \v 29 Iwe, ekewe aramasen Israel meinisin mwän me fefin mi mochen ra uwato ar alilis ren ewe Samol mi Lapalap seni mefien letiper fän iten ewe angang meinisin ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses pwe epwe fis. \s1 Kot a filätä Pesalel me Oholiap pwe repwe angang ngeni \sr 35.30–36.1 \r (Eks 31.1-11) \p \v 30 Mürin, Moses a üreni ekewe aramasen Israel, “Iei ewe Samol mi Lapalap a filätä Pesalel nöün Uri we mwän, nge Uri nöün Hur seni ewe ainangen Juta. \v 31 Iwe, Kot a fen ngeni Pesalel Ngünün o fang ngeni an tufich me tipachem me silelap, pwal tufichin föri sokopaten angang meinisin, \v 32 pwe a sip le ekiekietä mettoch mi fö. Iwe, a sile angang ngeni kolt, silifer me piras, \v 33 a pwal sile angangen nechei fau aüchea pwe repwe maseöchülong lon lenier, pwal angangen fala irä me sokopaten angang. \v 34 Iwe, Kot a pwal atufichi Pesalel me Oholiap nöün Aisamak we mwän seni ewe ainangen Tan, pwe repwe lipwäköch le aiti ngeni aramas met ra sile. \v 35 A amasoueer ren tufich le föri sokopaten angang, pun ir sousile sokopaten angangen pau me chon ekiekietä mettoch mi fö, pwal chon chü mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, pwal chon tür. Ir ätekewe mi sipeöch le angang me ekiekietä mettoch mi fö. \c 36 \p \v 1 Iwe, Pesalel me Oholiap repwe föri ewe angang, pwal ekewe mwän meinisin ewe Samol mi Lapalap a ngeniir tufich me tipachem pwe repwe sipeöch le föri unusen angangen ewe imw mi pin. Nge repwe chök föri usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeniir. \s1 Ekewe aramas ra uwato ar lifang mi chomong \sr 36.2-7 \p \v 2 Mürin, Moses a körato Pesalel me Oholiap, pwal ekewe mwän ewe Samol mi Lapalap a fang ngeniir ar tufich, pwal ir mi mochen feito o föri ewe angang seni mochenin letiper. \v 3 Iwe, ra angei seni Moses ekewe alilis meinisin ekewe aramasen Israel ra uwato seni mochenin letiper fän iten angangen ewe imw mi pin. Nge iteiten lesosor ekewe aramas ra chök wakato ar alilis seni mochenin letiper, \v 4 pwe ekewe mwän mi föri ekewe sokopaten angang won ewe imw mi pin ra likitala ar angang, ra feito ren Moses \v 5 o üreni, “Ekewe aramas ra kon uwato chomong lap seni aükükün ewe angang ewe Samol mi Lapalap a allük ngenikem pwe aipwe föri.” \v 6 Mürin, Moses a allük pwe repwe asilefeili lon unusen ewe leni, pwe esap wor eman mwän ika fefin epwe chüen uwato och fän iten alilisin ewe imw mi pin. Iei mine ekewe aramas resap chüen uwato ar alilis rer, \v 7 pun ekewe pisek mi fen wor ra ku ngeni ewe angang meinisin, ra pwal somwola. \s1 Ewe imwenfel seni mangaku a kaütä \sr 36.8-38 \r (Eks 26.1-37) \p \v 8 Iwe, ekewe mwän meinisin mi silelap me lein chokewe mi angang ngeni ewe imwenfel seni mangaku ra föri ewe imwenfel ren engol pekin mangaku mi mürina o pwechepwech, mangaku mi arauarau me parachol me parapar. Förün a unusen mürina, nge ekewe chon silelap le chü ra chüri liosun kerop wor. \v 9 Iwe, ekewe pekin mangaku meinisin ra nönnöfengen, langatamer ükükün engol me rüanü iach, nge chölaper ruu iach. \p \v 10 Ra teifengeni limu pekin mangaku, nge ekewe limu pekin ra pwal teifengeni, pwe a wor ruachö cheech. \v 11 Mürin ra tei pwäken mi arauarau ünükün ewe echön cheech me epek, ina usun ra pwal föri won ewe aruachön cheech. \v 12 Iwe, ra teätä lime pwäken ünükün ewe echön cheech me epek, ra pwal teätä lime pwäken ünükün ewe arüachön cheech me epek. Iwe, ekewe pwäken ra chök wenefengen. \v 13 Ra pwal föri lime ökkük seni kolt o ökküküfengeni ekewe cheech. Iei usun ewe imwenfel seni mangaku a unus. \p \v 14 Mürin ra föri engol me echö pekin mangaku seni ülöülen kuuch pwe pwölüpwölün ewe imwenfel. \v 15 Iwe, ekewe engol me echö pekin mangaku ra chök nönnöfengen ükükün langatamen echö pekin engol me limu iach, nge ükükün chölapan ruu iach. \v 16 Iwe, ra teifengeni limachö pekin mangaku pwe repwe chök eu cheech, ra pwal teifengeni ekewe wonachö pwe epwe wor aruachön cheech. \v 17 Mürin ra teätä lime pwäken ngeni ünükün ewe echön cheech me epek, ra pwal teätä lime pwäken ngeni ünükün ewe aruachön cheech me epek. \v 18 Iwe, ra föri lime ökkük seni piras o ökküküfengeni ekewe pwölüpwöl pwe repwe echö chök. \v 19 Ra pwal föri echö pwölüpwöl mi kapar seni silin ätemwänin sip, pwal echö pwölüpwöl seni silin man mi mürina. \p \v 20 Mürin ra föri papen ewe imwenfel seni mangaku seni ewe irä akasia, nge ekewe pap ra üwenewenetä. \v 21 Iwe, langatamen echö me echö kewe pap ükükün engol me limu fiit, nge chölaper rüe me fisu inis. \v 22 Nge fän iteiten echö pap a wor ruu oupun pwe ra tongeni afoufengen. Iei usun ra föri ngeni papen ewe imwenfel seni mangaku meinisin. \v 23 Iwe, ra föri rüe pap fän iten peliörün ewe imwenfel seni mangaku. \v 24 Mürin ra föri faik along seni silifer o anomuur fän ekewe rüe pap, ruu along fän iteiten echö pap, pwe oupun ra sökulong lon pwangen ekewe along. \v 25 Ra pwal föri rüe pap fän iten peliefengin ewe imwenfel seni mangaku \v 26 me faik alongur seni silifer, ruu along fän iteiten echö pap. \v 27 Iwe, ra föri wonachö pap fän iten lükisökürün ewe imwenfel seni mangaku me pelilotoun. \v 28 Ra pwal föri ruachö pap fän iten lepwokukun ewe imwenfel seni mangaku me lükisökürün. \v 29 Ekewe ruachö pap ra pachfengen seni fan tori asan o ökkükfengen ren efoch ring. Iei usun ra föri ngeni ekewe ruachö pap fän iten ekewe ruu pwokuku. \v 30 Ina usun a wor walüchö pap, pwal engol me wonu alongur seni silifer, ruu along fän iteiten echö pap. \p \v 31 Iwe, ra föri ömwöch seni ewe irä akasia, limefoch fän iten papen lepekin ewe imwenfel seni mangaku me epek, \v 32 limefoch fän iten papan me pwal epek, nge limefoch fän iten papen lükisökürün me pelilotoun. \v 33 Ra pwal föri ewe ömwöch mi nom lukalapen ekewe pap seni fän mesen ewe imwenfel seni mangaku tori lükisökürün. \v 34 Iwe, ra apacha ngeni kolt ekewe pap o föri ringen wor seni kolt, pwe ekewe ömwöch repwe sökulong lor. Ra pwal apachätä kolt won ekewe ömwöch. \p \v 35 Mürin ra föri echö cheech seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech o mürina. Nge ekewe chon silelap le chü ra chüri liosun kerop won. \v 36 Iwe, ra pwal föri fofoch üren ewe cheech seni ewe irä akasia o apacha ngeniir kolt. Nge won ekewe ür a wor ökkükür seni kolt, a pwal wor rüanü alongur seni silifer. \v 37 Ra föri echö cheech mi chü fän iten asamalapen ewe imwenfel seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech o mürina. \v 38 Ra pwal föri limefoch ür fiti ökkükür fän iten ewe cheech. Iwe, asen ekewe ür fiti ömwöchür ra apachätä kolt won. Ra pwal föri limu alongur seni piras. \c 37 \s1 Ewe pworofel a för \sr 37.1-9 \r (Eks 25.10-22) \p \v 1 Iwe, Pesalel a föri ewe pworofel seni ewe irä akasia, langataman ükükün faik me limu inis, nge chölapan me tekian ükükün rüe me fisu inis. \v 2 A apacha ngeni kolt mi mürina lon me lükün o föri elingen ünükün me won seni kolt mi chipwechip. \v 3 Iwe, a föri fofoch ring seni kolt o apacheretä ngeni pwokukun me rüanü, ruofoch ring me epek, pwal ruofoch me epek. \v 4 Mürin a falei ämwär seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \v 5 A sökalong ekewe ämwär lon ekewe ring mi pachetä lepekin ewe pworofel, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 6 A föri öppüngün seni kolt mi mürina, langataman ükükün faik me limu inis, nge chölapan rüe me fisu inis. \v 7 A pwal nechei uluulun ruoman kerop seni kolt won lesopun ewe öppüng me ruosop, \v 8 eman kerop won me esop, nge eman won me pwal esop. Iwe, ewe öppüng me ekewe kerop mi nom lesopun me ruosop ra chök förunusfengen. \v 9 Iwe, pöükässin ekewe kerop ra itila o meresila, pwe ra ochunoi won ewe öppüng, nge won meser ra sapefengen o wenetiu ngeni ewe öppüng. \s1 Ewe chepel a för \sr 37.10-16 \r (Eks 25.23-30) \p \v 10 Iwe, a pwal föri eu chepel seni ewe irä akasia, langataman ükükün ilik me wonu inis, chölapan ükükün engol me walü inis, nge tekian rüe me fisu inis. \v 11 Mürin a apacha ngeni kolt mi mürina o föri elingen ünükün me won seni kolt mi chipwechip. \v 12 Iwe, a pwal föri aamen won pwelin ünükün, tekian ükükün ülüngat inis, o föri och eling won seni kolt mi chipwechip. \v 13 A föri fofoch ring seni kolt o pacheretä ngeni pwokukun me rüanü ia ekewe fofoch pechen ra nom ie. \v 14 Ekewe ring ra kükü ngeni aamen ewe chepel, pun ekewe ämwär ra sökulong lor, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 15 Iwe, a falei ämwärin ewe chepel seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \v 16 A pwal föri pisekin won ewe chepel seni kolt mi mürina: sepi me peleich, kap me rume fän iten ewe asoren ün. \s1 Ewe lenien atittin a för \sr 37.17-24 \r (Eks 25.31-40) \p \v 17 Mürin a föri eu lenien atittin seni kolt mi mürina, nge motongan me popun a auluul o nechenech ngeni ama. Iwe, elingan meinisin, ekewe uluulun pön irä me kirupun ra förunus me ewe lenien atittin. \v 18 A pwal wor wonofoch keangan ra keang seni ewe popun, ülüfoch me epek, pwal ülüfoch me epek. \v 19 Iwe, won eu me eu keangan a wor ülüpö uluulun pön irä usun chök pön ewe irä itan almont, nge iteiten pön irä a wor kirupun me fan. Ina usun lapalapen ekewe wonofoch keang mi keang seni popun ewe lenien atittin. \v 20 Nge won popun a wor fapö uluulun pön irä usun chök pön ewe irä almont, a pwal wor föföü kirupur. \v 21 Iwe, a wor äkääföü kirup a nom fän iteiten ekewe leni ia ekewe fofoch keang ra keang seni ie. \v 22 Nge ekewe kirup me ekewe keang ra förunus. Ina usun unusen ewe lenien atittin a för seni kolt mi mürina, a auluul o nechenech ngeni ama. \v 23 Iwe, a pwal föri fisu lamp fän iten ewe lenien atittin, ekewe fich me lenien mooch seni kolt mi mürina. \v 24 Ewe lenien atittin me pisekin meinisin a föriir seni ina epwe ükükün fik me limu paun kolt mi mürina. \s1 Ewe rongen asoren ötuöt a för \sr 37.25-28 \p \v 25 Mürin a föri eu rongen asoren ötüöt seni ewe irä akasia, langataman me chölapan ra chök nönnöfengen ükükür engol me walü inis. Iwe, tekian ükükün ilik me wonu inis, nge mächän kewe fofoch ra förunusfengen me ewe rongen asor. \v 26 Iwe, a apacha kolt mi mürina ngeni won me lepekin meinisin, pwal ngeni mächän kewe, a pwal elinga ngeni kolt mi chipwechip ünükün me won. \v 27 A föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä fän alingan we me epek. A pwal föri ina usun me epek, pwe ekewe ämwär ra sökulong lor, pwe aramas ra tongeni ämwära. \v 28 A falei ekewe ämwär seni ewe irä akasia o apachätä kolt wor. \s1 Ewe löön epit me ewe apach mi pwokus ra för \sr 37.29 \r (Eks 30.22-38) \p \v 29 Iwe, a pwal föri löön epit mi pin me apach mi pwokus usun chon föri lö ra föri. \x + \xo 37.29 \xt Eks 30.22-38\x* \c 38 \s1 Ewe rongen asoren kek a för \sr 38.1-7 \r (Eks 27.1-8) \p \v 1 Mürin a föri ewe rongen asoren kek seni ewe irä akasia. Langataman me chölapan ra chök nönnöfengen ükükür fisu esop fiit, nge tekian ükükün rüanü esop fiit. \v 2 A pwal föri fofoch mächä won ekewe rüanü lepwokukun. Nge ekewe mächä ra chök förunusfengen me ewe rongen asoren kek, a pwal apachätä piras ngeni won unusen ewe rongen asor. \v 3 A föri pisekin ewe rongen asoren kek meinisin: ekewe nape me söföl, ekewe sepi fän iten chan ekewe mönün asor me chü me sepi fän iten molien lon. Ekewe pisek meinisin a föriir seni piras. \v 4 Iwe, a föri äpäwunen ewe rongen asoren kek seni piras, nge ewe äpäwun a nom fän aaman seni lukalapan tori fan. \v 5 Iwe, won ewe äpäwun mi för seni piras a pwal apachätä fofoch ring ngeni pwokukun me rüanü fän iten ekewe ämwär. \v 6 A pwal falei ekewe ämwär seni ewe irä akasia o apachätä piras wor. \v 7 Iwe, a sökalong ekewe ämwär lon ekewe ring mi pachetä lepekin ewe rongen asor me rüepek, pwe aramas ra tongeni ämwära. A föri ewe rongen asoren kek seni pap, nge lon a pön. \s1 Ewe lenien töttöl a för \sr 38.8 \r (Eks 30.18) \p \v 8 Iwe, ewe lenien töttöl me motongan seni piras a föri seni ekewe kilasen ori seni piras a angei me ren ekewe fefin mi angang leasamalapen ewe imw mangaku ia aramas ra churi Kot ie. \x + \xo 38.8 \xt Eks 30.18\x* \s1 Ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku \sr 38.9-20 \r (Eks 27.9-19) \p \v 9 Mürin a föri ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku. Lepeliörün ewe leni a tit ngeni mangaku mi pwechepwech, langataman ükükün lime iach. \v 10 Iwe, a wor rüe üran me rüe alongur seni piras, nge ökkükün won ekewe ür pwal mächän lefiler me asan ra för seni silifer. \v 11 Nge lepeliefengin ewe leni a pwal tit ngeni mangaku langataman ükükün lime iach, a pwal wor rüe üran me rüe alongur seni piras. Iwe, ökkükün won ekewe ür pwal mächän lefiler me asan ra för seni silifer. \v 12 Iwe, lepelilotoun ewe leni a tit ngeni mangaku, chölapan ükükün rüe me limu iach, a pwal wor engol üran me engol alongur. Nge ökkükün won ekewe ür pwal mächän lefiler me asan ra för seni silifer. \v 13 Nge fän mesen ewe leni me peliötiuan chölapan ükükün rüe me limu iach. \v 14 Iwe, lepekin ewe asamalap me epek a tit ngeni mangaku langataman ükükün fisu esop iach, a pwal wor ülüfoch üran me ülüngat alongur. \v 15 Pwal ina chök usun ewe epek, pun lepekin ewe asamalap me rüepek a tit ngeni mangaku langataman ükükün fisu esop iach, a pwal wor ülüfoch üran me ülüngat alongur. \v 16 Iwe, unusen pwelin ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku a tit ngeni mangaku mi pwechepwech. \v 17 Alongun ekewe ür ra för seni piras, nge ökkükün won ekewe ür me mächän lefiler ra för seni silifer. Asen ekewe ür a pwal pwölüpwöl ngeni silifer, nge mächän lefiler meinisin ra för seni silifer. \v 18 Iwe, ewe cheech mi chü fän iten asamalapen ewe leni lükün a för seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech. Langatamen ewe cheech ükükün engol iach, nge tekian a nönnöfengen chök me mangakun ewe tittin lükün ükükün ruu esop iach. \v 19 Iwe, mi wor fofoch üren ewe asamalap me rüanü alongur mi för seni piras. Nge ökkükür me pwölüpwölün aser pwal mächän lefiler ra för seni silifer. \v 20 Nge chüfölün ewe imwenfel seni mangaku meinisin tori chüfölün unusen pwelin ewe leni lükün ra för seni piras. \s1 Pisekin ewe imw mi pin \sr 38.21-31 \p \v 21 Ikkei iteiten pisekin ewe imwenfel seni mangaku, ewe ia ekewe allük ra nom ie. Ekewe mwän seni ewe ainangen Lefi ra föri ewe angangen alea fän emwenien Itamar nöün ewe souasor Aaron we mwän, usun Moses a allük ngeniir. \v 22 Iwe, Pesalel nöün Uri we mwän, nge Uri nöün Hur seni ewe ainangen Juta, a föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses. \v 23 A pwal wor chienan itan Oholiap nöün Aisamak we mwän seni ewe ainangen Tan. I eman sousilelap le angangen pau me ekiekietä mettoch mi fö, a pwal sile chü mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech. \p \v 24 Iwe, ewe kolt meinisin ra aea ren angangen kaütän ewe imw mi pin ükükün ruungeröü ipükü tiue me limu paun, nge ra för won ewe kilo ra aea le aükük lon ewe imw mi pin. Ei kolt än aramas alilis. \v 25 Iwe, ewe silifer seni chokewe mi alealong lon iteiten ar we mwich ükükün füngeröü limepükü lime paun, a för won ewe kilo ra aea le aükük lon ewe imw mi pin. \v 26 Iteiten eman me eman mi alealong lon ewe iteit seni rüe ier feitä a püngütiu eu lelimu aunus silifer a för won ewe kilo ra aea le aükük lon ewe imw mi pin. Iteiter meinisin wonopükü ülüngatngeröü limepükü lime mwän. \x + \xo 38.26 \xt Eks 30.11-16; Mat 17.24\x* \v 27 Iwe, ekewe ipükü alongun ewe imw mi pin pwal alongun üren ewe cheech ra för seni füngeröü limepükü paun silifer, pun eu along nge fik me limu paun. \v 28 Nge seni ekewe lime paun silifer Pesalel a föri ökkükün ekewe ür me pwölüpwölün aser, a pwal föri mächän lefiler seniir. \v 29 Iwe, fesinien ekewe aramas piras ükükün limungeröü ülüpükü engol paun. \v 30 Seni ei ükükün piras a föri alongun asamalapen ewe imw mangaku ia aramas ra churi Kot ie, ewe rongen asoren kek me ewe äpäwun, pwal pisekin ewe rongen asoren kek meinisin, \v 31 a pwal föri alongun unusen pwelin ewe leni lükün, alongun asamalapan me chüfölün ewe imwenfel seni mangaku meinisin, pwal chüfölün pwelin ewe leni lükün. \c 39 \s1 Üfen ekewe souasor ra för \sr 39.1-31 \r (Eks 28.1-43) \p \v 1 Iwe, ra tei üf mi mürina seni ekewe mangaku mi arauarau me parachol me parapar fän iten ewe angang lon ewe leni mi pin. Ra tei üf mi pin fän iten Aaron usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \p \v 2 Iwe, ra tei ewe üf itan efot seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal seni mangaku mi pwechepwech, ra pwal aea terech kolt. \v 3 Ra wüsi kolt pwe a chöpöpüla, mürin ra ämetätiu o türünifengeni me ekewe mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech lon sokopaten fout. \v 4 Ra föri ruachö chechen won afaren ewe efot o teiretä lekochun me won afaran, pwe ekewe ruu pekin ra pachefengen. \v 5 Iwe, kiren ewe riri mi nom won ewe efot a usun chök kiren ewe üf, pun a för seni terech kolt me mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \v 6 Ra nechei ekewe fau aüchea iter oniks o amaserelong lon lenien ömwöchür seni kolt, ra pwal ruputi iten nöün Israel kewe mwän wor, usun chök rupun won ringen pwau. \v 7 Iwe, ra amaseretä won chechen won afaren ewe efot, pwe föün ächema iten nöün Israel kewe mwän, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \p \v 8 Mürin ra föri ewe chechen leupw mi mürina seni terech kolt me mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech, usun chök förün ewe efot. \v 9 Iwe, ewe chechen leupw a wor ruu säsärin, nge langataman me chölapan ra nönnöfengen ükükür tiu inis. \v 10 Won ewe cheech ra amasalong rüanü telin fau aüchea. Iwe, won aeuin telin a wor ülüföü fau iter sartius, topas me karpunkel. \v 11 Nge won aruuen telin a wor ülüföü fau iter emeralt, safaia me taiamont. \v 12 Iwe, won aülüngatin telin a wor ülüföü fau iter iasint, akit me ametist, \v 13 nge won aruanün telin a wor ülüföü fau iter peril, oniks me iasper. Ir meinisin ra kamasolong lon lenien ömwöchür kewe seni kolt. \v 14 Iei usun a wor engol me ruoföü fau aüchea ükükün iteiten nöün Israel kewe mwän. Iwe, iteiten eföü me eföü kewe fau a rup wor iten ekewe engol me ruu ainangen Israel, nge ewe mak a usun chök rupun won ringen pwau. \v 15 Mürin ra föri selin ewe chechen leupw seni kolt mi mürina usun chök lül mi kon. \v 16 Ra pwal föri ruu lenien ömwöch pwal ruofoch ring seni kolt o apacheretä lepwokukun won ewe chechen leupw me ruu. \v 17 Mürin ra riri ekewe ruofoch säl seni kolt ngeni ekewe ruofoch ring mi nom lepwokukun ewe chechen leupw. \v 18 Nge lesopun ekewe ruofoch säl ra riri ngeni ekewe ruu lenien ömwöch mi nom won ekewe chechen won afaren ewe efot me fän mesan. \v 19 Iwe, ra pwal föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä lepwokukun ewe cheech me fan, pwe repwe nom lefilen ewe cheech me ewe efot. \v 20 Mürin ra pwal föri ruofoch ring seni kolt o apacheretä lesopun me fän ekewe rüachö chechen won afaren ewe efot me fän mesan, pwe a nom lekochun ewe efot asen ewe riri. \v 21 Iwe, ra rifengeni ringen ewe chechen leupw ngeni ringen ewe efot ren efoch säl mi arauarau, pwe a nom asen ririn ewe efot, nge esap nükütomotom me won. Iei usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \p \v 22 Mürin ra tei ewe owokot mi nom fän ewe efot seni chök mangaku mi arauarau. \v 23 Iwe, leawen ewe owokot a usun chök leawen echö üf, nge ünükün leawan a wor leisin, pwe esap tongeni kam. \v 24 Nge lepwülün ra teätä uluulun apel seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, pwal mangaku mi pwechepwech. \v 25 Ra pwal föri pel seni kolt mi mürina o teiretä lefilen ekewe uluulun apel won pwelin lepwülün ewe owokot. \v 26 A iei usun: eu pel, eföü apel, eu pel, eföü apel won pwelin lepwülün ewe owokot ra üföüf le angang. Iei usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \v 27 Iwe, ra tei ekewe sööch seni mangaku mi mürina o pwechepwech fän iten Aaron me nöün kewe mwän. \v 28 Ra pwal tei ewe akkaw mi watte me ekewe mi kükün, pwal ekewe rauesesin lon seni mangaku mi mürina o pwechepwech. \v 29 Nge ewe pelit a för seni mangaku mi mürina o pwechepwech, pwal seni mangaku mi arauarau me parachol me parapar, a pwal chü. Iei usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \p \v 30 Iwe, ra föri epa mwärämwär mi pin seni kolt mi mürina o ruputi ewe kapas won, “A pin me ren ewe Samol mi Lapalap”. Nge makan a usun rupun won ringen pwau. \v 31 Mürin ra föti ngeni efoch säl mi arauarau pwe epwe riritiu won ewe akkaw, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \s1 A wesöchüla pisekin ewe imwenfel seni mangaku \sr 39.32-43 \r (Eks 35.10-19) \p \v 32 Iei usun a wesöchüla meinisin angangen ewe imwenfel seni mangaku ia aramas ra churi Kot ie. Iwe, ekewe aramasen Israel ra föri meinisin usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \v 33 Ra uwato ewe imwenfel seni mangaku ren Moses, ewe imw mangaku me pisekin meinisin, ökkükün, papan, ömwöchün, üran me alongun. \v 34 Ra uwato ekewe pwölüpwöl mi kapar seni silin ätemwänin sip, pwal silin man mi mürina me ewe chechen lefil, \v 35 ewe pworofel ekewe allük ra nom lon fiti ämwärin me öppüngün, \v 36 ewe chepel me pisekin won meinisin, pwal ewe pilawa mi pin. \v 37 Ra pwal uwato ewe lenien atittin mi för seni kolt mi mürina fiti laman kewe lon lenien ömwöchür me sokopaten pisekin meinisin, pwal ewe noppuk seni föün olif fän iten alölön, \v 38 ewe rongen asoren ötüöt seni kolt, ewe löön epit me ewe apach mi pwokus, pwal chechen ewe asamalapen ewe imw mangaku. \v 39 Mürin ra uwato ewe rongen asoren kek seni piras, äpäwunan seni piras, ämwärin me sokopaten pisekin meinisin, ewe sepien töttöl me motongan, \v 40 ewe tit mangaku fän iten ewe leni lükün, üran me alongur, chechen asamalapen ewe leni lükün, selin me chüfölün pwal sokopaten pisekin angangen ewe imwenfel seni mangaku ia aramas ra churi Kot ie. \v 41 Ra pwal uwato ekewe üf mi ling fän iten ekewe souasor mi angang lon ewe leni mi pin, ikkei ekewe üf mi pin fän iten ewe souasor Aaron me nöün kewe mwän, pwe repwe üföüf le föri ar angangen souasor. \v 42 Iei usun ekewe aramasen Israel ra föri meinisin mine ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \v 43 Iwe, Moses a ouwasacha ewe angang meinisin o küna pwe ra föri usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen allük. Iwe, Moses a afeiöchüür. \c 40 \s1 Ewe imwenfel seni mangaku a kaütä o apinipinila \sr 40.1-33 \p \v 1 Iwe, ewe Samol mi Lapalap a üreni Moses, \v 2 “Lon aeuin ränin ewe aeuin maram kopwe aüetä ewe imwenfel seni mangaku ia aramas ra churi Kot ie. \v 3 Kopwe anomu lon ewe imwenfel seni mangaku ewe pworun allük, nge kopwe ti ngeni echö cheech. \v 4 Iwe, kopwe uwalong ewe chepel o atettelöchü pisekin won. Mürin kopwe uwalong ewe lenien atittin o isetä laman won. \v 5 Kopwe pwal uwalong ewe rongen asoren ötüöt seni kolt o anomu mwen ewe pworofel. Mürin kopwe eitiuätä chechen asamalapen ewe imwenfel. \v 6 Kopwe anomu ewe rongen asoren kek mwen asamalapen ewe imwenfel seni mangaku. \v 7 Kopwe pwal anomu ewe sepien töttöl lefilen ewe imwenfel seni mangaku me ewe rongen asoren kek o alölöü koluk lon. \v 8 Iwe, kopwe aüetä ewe tit mangaku pwelin ewe leni lükün o eitiuätä chechen asamalapan. \v 9 Mürin kopwe angei ewe löön epit o epiti ewe imwenfel seni mangaku me mettochun lon meinisin, kopwe pwal apini me pisekin lon meinisin. Iwe, epwe pin. \v 10 Kopwe pwal epiti ewe rongen asoren kek me pisekin meinisin o apini pwe epwe unusen pin. \v 11 Iwe, kopwe pwal epiti ewe sepien töttöl me motongan o apini. \v 12 Mürin kopwe emwenato Aaron me nöün kewe mwän ren asamalapen ewe imwenfel seni mangaku o atütüür. \v 13 Iwe, kopwe aüföüfa ngeni Aaron ekewe üf mi pin, kopwe pwal epiti o apini, pwe epwe angang ngeniei lon wisen souasor. \v 14 Kopwe pwal emwenato nöün Aaron kewe mwän o aüföüfa ngeniir ekewe sööch mi pwech, \v 15 kopwe epitiir usun om epiti semer we, pwe repwe angang ngeniei lon wisen souasor. Pun ar kepit epwe atolongeer me mwirimwirir lon wisen souasor seni eu täppin aramas tori eu täppin.” \p \v 16 Iwe, Moses a föri meinisin usun mine ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni. \v 17 Lon aeuin ränin ewe aeuin maram, lon aruuen ierin ar towu seni Isip ewe imwenfel seni mangaku a kaütä o apinipinila. \v 18 Iwe, Moses a aüetä ewe imwenfel seni mangaku. A fotuki alongun o aüetä papan, a pwal sökalong ömwöchür o aüetä üran. \v 19 Mürin, Moses a emeresala ewe mangaku won ewe imwenfel o isetä pwölüpwölün won, usun mine ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 20 A pwal angei ekewe allük o isenirelong lon ewe pworofel, a sökalong ämwärin o isetä öppüngün won. \v 21 Mürin, Moses a uwalong ewe pworofel lon ewe imwenfel seni mangaku o eitiuätä ewe chechen lefil pwe a tiela ewe pworofel, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 22 Iwe, a iseis ewe chepel peliefengin me lon ewe imwenfel seni mangaku pekiton ewe cheech. \v 23 A pwal isetä ekewe pilawa o atettelöchü me won ewe chepel fän mesen ewe Samol mi Lapalap, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 24 Iwe, a iseis ewe lenien atittin awenewenen ewe chepel peliörün me lon ewe imwenfel seni mangaku. \v 25 A pwal isetä ekewe lamp won o atineer me fän mesen ewe Samol mi Lapalap, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 26 Mürin a iseis ewe rongen asor seni kolt lon ewe imwenfel seni mangaku kükü ngeni ewe cheech \v 27 o keni apach mi pwokus won, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 28 Iwe, a pwal eitiuätä chechen asamalapen ewe imwenfel. \v 29 Mürin a iseis ewe rongen asoren kek leasamalapen ewe imwenfel seni mangaku, o eäni asoren kek me asoren mongö won, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni. \v 30 A pwal iseis ewe sepien töttöl lefilen ewe imwenfel seni mangaku me ewe rongen asor o alölöü koluk lon. \v 31 Iwe, Moses me Aaron me nöün kewe mwän ra talü pöür me pecher lon. \v 32 Lupwen ra tolong lon ewe imwenfel seni mangaku, pwal lupwen ra kan ngeni ewe rongen asor, ra limetiir lon ewe koluk, usun ewe Samol mi Lapalap a fen allük ngeni Moses. \v 33 Iwe, a pwal aüetä ewe tit mangaku pwelin ewe leni lükün ewe imwenfel seni mangaku me ewe rongen asor o eitiuätä chechen asamalapen ewe leni lükün. Iei usun Moses a awesi ewe angang. \s1 Ewe kuchu won ewe imwenfel seni mangaku \sr 40.34-38 \r (Num 9.15-23) \p \v 34 Mürin, ewe kuchu a pwölüela ewe imwenfel seni mangaku, nge lingen ewe Samol mi Lapalap a aürala lon. \x + \xo 40.34 \xt 1.King 8.10-11; Ais 6.4; Is 43.4-5; Pwär 15.8\x* \v 35 Iwe, Moses esap tufichin tolong lon ewe imwenfel seni mangaku, pun ewe kuchu a chök nonom won, nge lingen ewe Samol mi Lapalap a aürala lon. \v 36 Lon unusen ar sai, iteiten fansoun, lupwen ewe kuchu a witä seni won ewe imwenfel seni mangaku, ekewe aramasen Israel ra sopwela ar sai. \v 37 Nge lupwen ewe kuchu a üla won, resap sai tori ewe rän ewe kuchu a witä. \v 38 Pun lon unusen ar sai kuchun ewe Samol mi Lapalap a nom won ewe imwenfel seni mangaku lerän, nge lepwin ekkei a nom lon ewe kuchu. Ei a fis me fän mesen ekewe chon Israel meinisin.