\id ECC \h ÄN SALOMON AFALAFAL \toc1 Än Salomon Afalafal (Eklesiastis) \toc2 Än Salomon Afalafal \toc3 SalAf \mt1 Än Salomon Afalafal (Eklesiastis) \ib \is1 Kapas akom \iot I. Iten ei puk: Än Salomon Afalafal, pun mine a mak lon, än Salomon Afalafal. Eklesiastis eu kapasen Latin, wewen chon afalafal. \iot II. Chon makei ei puk: Chomong sousilelap lon Paipel ra lükü pwe Salomon a makei ei puk, pun i eman soutipachem. Eli a makei ei puk lupwen an chinlap. \iot III. Itelapemongen ei puk: Än aramas manau won fanüfan pön echök, nge apilükülüköch a feito seni Kot. \iot IV. Kapas aüchean ei puk: Esap wor eman aramas epwe tongeni angei an pwapwa seni ekewe mettochun lon fanüfan, pun pwapwa me menemenöch ra feito seni Kot echök. \iot V. Masouen ei puk Än Salomon Afalafal: Lon ei puk a mak usun ekiekin eman soutipachem mi ekinlonei usun manauen aramas mi mochomoch me fitikoko, a pwal fis pwüngingau lon me osukosuk watte. Iei mine a apasa pwe manau pön echök. Esap tongeni weweiti än Kot föför mi nemeni manauen aramas tori lesopolan. Nge a pwal öüröüra aramas pwe repwe achocho le angang o alomota ekewe mettoch Kot a fang ngeniir lon ükükün fansoun manauer. Chomong än ewe soutipachem kapas ra pwärätä pwe a chök lap ngeni an nengeni pekingauen me weiresin manauen aramas. Nge Paipel a aiti ngenikich, pwe ach lükü Kot a atufichikich pwe sa tongeni pworaiti ei sokun apilükingau. Chomong ra chip, lupwen ra aleani ei puk Än Salomon Afalafal, pun ra mefi me lon, pwe Kot a pwal awora apilükülüköch mi afisätä ngeni aramas ar repwe nengeni pekiöchün manauer. \iot VI. Tettelin masouen ei puk: \io1 Kapas akom \ior 1.1-11\ior* \io1 Sotuni mettochun fanüfan \ior 1.12–2.26\ior* \io1 Nenengeni mettochun fanüfan me nonomun manauen aramas \ior 3.1–8.15\ior* \io1 Ekieki mettochun fanüfan me nonomun manauen aramas \ior 8.16–12.8\ior* \io1 Kapasen lesopolan \ior 12.9-14\ior* \c 1 \s1 Meinisin a pön \sr 1.1-11 \p \v 1 Iei än ewe Chon Afalafal nöün Tafit we ewe kingen Jerusalem kapas. \v 2 Pön, fokun pön chök, ewe Chon Afalafal a apasa, fokun pön chök. Mettoch meinisin pön chök. \v 3 Met lomoten än eman aramas angang weires won fanüfan? \v 4 Eu täppin aramas ra morola, eu täppin ra fisitä, nge fanüfan a chök nonomfochofoch. \v 5 Iwe, akkar a tötä, a pwal tuputiu, nge a müttir liwiniti lenian me lom pwe epwe tösefälitä. \v 6 Asepwäl a eniti ör, a pwal kul o eniti efeng. Iwe, a pwelifetal o liwiniti lenian me lom. \v 7 Chanpupu meinisin ra puputiu leset, nge sät esap urela rer. Iwe, ra liwiniti lenier me lom pwe repwe pupusefälila. \v 8 Mettoch meinisin ra chök weires, nge esap wor eman a tongeni awewei. Mas esap menemen ren künaan, nge seling esap ur ren rongorong. \v 9 Mine a fen wor me lom, epwe pwal wor me mürin. Nge mine aramas ra fen föri, repwe pwal föri me mürin. Esap fokun wor minefön mettoch won fanüfan. \v 10 Ifa usun, a wor och mettoch eman a tongeni apasa usun, “Nengeni, iei och mettoch mi fö?” Apwi, a fen nom seni chök me lomlom mwen ach sisamwo uputiu. \v 11 Esap wor eman a chechemeni mine a fis me lomlom, usun chök ekewe pilon mürich resap pwal chechemeni mine epwe fis me mürich. \s1 Mefien ewe Chon Afalafal \sr 1.12–2.26 \p \v 12 Ngang ewe Chon Afalafal, üa kingen Israel lon Jerusalem. \v 13 Iwe, ren sokopaten tipachem üa achocho le kütta o ekiekifichi meinisin mine aramas ra föri won fanüfan. Iwe, a men weires ewe angang Kot a ngeni chon fanüfan pwe repwe föri. \v 14 Üa küna meinisin mine aramas ra föri won fanüfan. Iwe, üa küna pwe mettoch meinisin ra pön, a usun chök turufi asepwäl. \v 15 Sisap tongeni awenecharela mine a pwor, sisap pwal tongeni aleani mine esap wor. \p \v 16 Üa ekieki lon letipei, “Üa eäni tipachem mi watte, lap seni ekewe sounemenemen Jerusalem meinisin mi akom mwei. Iwe, chomong tufichin mirit me silelap ra nom rei.” \x + \xo 1.16 \xt 1.King 4.29-31\x* \v 17 Mürin üa achocho le kaiö, pwe üpwe weweiti sokofesenin mirit me umwes, pwal tipachem me tiparoch. Nge üa mefi pwe pwal ei a usun chök turufi asepwäl. \v 18 Pun lon watten tipachem a wor watten weires, nge iö a alapala an sile, a pwal alapala an riaföü. \c 2 \p \v 1 Iwe, üa ekieki lon letipei, “Üpwe sotuni pwapwan fanüfan pwe üpwe chök pwapwa.” Nge a pwä pwe pwal ei pön chök. \v 2 Nge mürin üa mefi pwe takir umwes chök. Met echök lomoten pwapwa? \v 3 Üa sotuni le apwapwai inisi ren ai ün wain, nge ükükün chök ai üpwe chüen mirit. Üa pwal sotuni le föri föförün tiparoch, pwe üpwe silei met a öchiti aramas pwe repwe föri lon fansoun manauer mi mochomoch won fanüfan. \v 4 Üa föri angang mi amwarar. Iwe, üa aüetä chomong imwei, üa pwal fotuki irän wain lon tanipii. \v 5 Üa pwal föri tanipi me leni mi amassawa o fotukätiu chomong sokun irä mi ua lon. \v 6 Üa föri lenien koluk, pwe üpwe achöchönü ekewe irä pwe repwe märöch. \v 7 Üa pwal kamö mwän me fefin pwe üpwe nöüniir amanau, a pwal wor nei amanau mi uputiu lon imwei. Iwe, üa nöüni chomong sokun pwiin man lap seni ekewe aramas meinisin ra imweimw lon Jerusalem me mwei. \x + \xo 2.7 \xt 1.King 4.23\x* \v 8 Iwe, üa achufengeni silifer me kolt fän itei, pwal chomong sokun wöün king me fanü. A pwal wor nei souköl mwän me fefin, pwal chomong sokun pwapwa mwän ra pwapwa ngeni. \x + \xo 2.8 \xt 1.King 10.23-27; 2.Kron 9.22-27; 1.King 10.10,14-22\x* \p \v 9 Iei popun üa fokun tekia lap seni ekewe aramas meinisin ra imweimw lon Jerusalem me mwei. Iwe, ai mirit a chök nonom rei. \x + \xo 2.9 \xt 1.Kron 29.25\x* \v 10 Meinisin mine mesei a mocheniaiti üa chök angei. Üsap pwal epeti seniei sokun pwapwa, pun letipei a pwapwa ren ai angang weires. Ei pwapwa iei liwinin ai angang weires. \v 11 Mürin üa nenengeni meinisin mine üa föri, pwal ewe angang weires üa föri. Iwe, üa mefi pwe meinisin a pön, a usun chök turufi asepwäl. Esap wor och feiöch lon mine chon fanüfan ra föri. \p \v 12 Iei mine üa ekiekisefäli usun wewen tipachem me tiparoch ika umwes. Iwe, met ewe eman mi siwili ewe king epwe tongeni föri? Epwe chök föri mine aramas ra fen föri seni me lom. \v 13 Iwe, üa küna pwe tipachem a mürina seni tiparoch, usun chök saram a mürina seni rochopwak. \v 14 Eman mi tipachem a küna mwan, nge eman mi tiparoch a fetal lon rochopwak. Nge üa mefi pwe eu chök sopolar. \v 15 Iwe, üa ekieki lon letipei, “Mine a fis ngeni ewe mi tiparoch epwe pwal fis ngeniei. Met chök lomoten ai tipachem meinisin?” Iei mine üa apasa pwe pwal ei pön chök. \v 16 Pun aramas resap chechemenitamei chon tipachem me chon tiparoch, nge lon fansoun epwe feito repwe fokun manlükirela meinisin. Solapan pwe eman mi tipachem a mäla usun chök eman mi tiparoch. \v 17 Iei mine esap wor aüchean manau me rei, pun meinisin mine a fis won fanüfan a ariföüüei. Iwe, meinisin a pön, a usun chök turufi asepwäl. \v 18 Iwe, esap wor lomotan ngeniei ai angang weires meinisin üa föri won fanüfan, pun üa silei pwe üpwe likiti ngeni ewe eman mi siwiliei. \v 19 Nge iö a silei ika ewe eman epwe tipachem ika epwe tiparoch? Inamwo, epwe chök nemeni meinisin mine üa förätä o anganga won fanüfan fän ai weires me ai tipachem. Pwal ei pön chök. \p \v 20 Iei mine apilükülüküngau a toriei pokiten weiresin ai angang won fanüfan. \v 21 Pun fän ekoch eman aramas a angang weires ren an tipachem me silelap, nge lesopolan manauan eman aramas esap angang weires a feiöchüni feiöchün meinisin. Pwal ei pön chök, pwal eu mettoch mi fokun ngau. \v 22 Met feiöchün eman aramas ren an angang weires meinisin won fanüfan? \v 23 Pun ränin manauan meinisin ra uren cheuch, nge an angang a chök weires. Iwe, letipan esap pwal tongeni kinamwe lepwin. Pwal ei pön chök. \x + \xo 2.23 \xt Hiop 5.7; 14.1\x* \p \v 24 Iwe, a mürina seni meinisin pwe eman aramas epwe mongö o ün, epwe pwal pwapwa lon an angang weires. Nge üa küna pwe pwal ei a chök feito seni lepöün Kot. \x + \xo 2.24 \xt SalAf 3.13; 5.18; 9.7; Ais 56.12; Luk 12.19; 1.Kor 15.32\x* \v 25 Pun iö a tongeni mongö ika pwapwa are Kot esap ngeni? \v 26 Iwe, mirit me silelap me pwapwa Kot a lifang ngeni eman a chen me ren. Nge Kot a ngeni chon tipis angangen ionifengeni o achukuchukätä wöü, nge mürin a ngeni chokewe ra chen me ren pwe repwe wöüni. Pwal ei pön chök, a usun chök turufi asepwäl. \x + \xo 2.26 \xt Hiop 32.8; SalF 2.6\x* \c 3 \s1 Mi wor fansoun mettoch meinisin \sr 3.1-15 \p \v 1 Iwe, ren mettoch meinisin a wor ar fansoun. A pwal wor fansoun iteiten angang won fanüfan. \q1 \v 2 A wor fansoun uputiu pwal fansoun mäla, \q1 a wor fansoun fotukätiu pwal fansoun wietä. \q1 \v 3 A wor fansoun niela pwal fansoun apöchökülätä, \q1 a wor fansoun ataela pwal fansoun aüetä. \q1 \v 4 A wor fansoun kechü pwal fansoun takir, \q1 a wor fansoun lolilen pwal fansoun pwörük. \q1 \v 5 A wor fansoun atoropasafeili fau pwal fansoun ionifengeniir, \q1 a wor fansoun oneimw pwal fansoun onout. \q1 \v 6 A wor fansoun kütta mettoch pwal fansoun pöütüla, \q1 a wor fansoun amwöchü pwal fansoun äsechala. \q1 \v 7 A wor fansoun kamwei mettoch pwal fansoun teifengeniir, \q1 a wor fansoun fanafanala pwal fansoun kakapas. \q1 \v 8 A wor fansoun tong pwal fansoun oput, \q1 a wor fansoun maun pwal fansoun kinamwe. \v 9 Met sokun feiöch eman epwe angei seni an angang weires? \p \v 10 Iwe, üa küna ewe angang weires Kot a awisa ngeni aramas. \v 11 Meinisin mine Kot a föri a unusen mürina lon ar fansoun. Iwe, a pwal atolonga ekiekin fansoun esemwüch lon letipen aramas, nge resap tongeni weweiti mine Kot a föri seni lepopun tori lesopolan. \v 12 Iwe, üa silei pwe esap wor och a mürina lap seni än eman epwe pwapwa o föri mine a mürina lon fansoun manauan. \v 13 Nge üa pwal silei pwe aramas meinisin repwe mongö o ün, repwe pwal pwapwa lon ar angang weires. Pwal iei eu lifang me ren Kot. \v 14 Iwe, üa silei pwe meinisin mine Kot a föri epwe nonom tori feilfeilachök. Esap wor eman a tongeni apacha och ngeniir, esap pwal wor eman a tongeni aimwü och seniir. Iwe, Kot a föri iei usun pwe aramas repwe meniniti. \v 15 Mine a wor ikenai a fen wor me lom, nge mine epwe wor me mürin a fen pwal wor me lom. Iwe, mine Kot a föri me lom, a pwal förisefäli. \s1 Pwüngingau lon manauen aramas \sr 3.16–4.16 \p \v 16 Iwe, üa pwal küna pwe won fanüfan a wor pwüngingau lon lenien apwüng, a pwal wor pwüngingau lon lenien pwüngüöch. \v 17 Iei mine üa ekieki lon letipei, “Kot epwe apwüngü chon pwüng me chon pwüngingau, pun epwe wor fansoun fisin mettoch meinisin me sokun föför meinisin.” \v 18 Iwe, üa pwal ekieki lon letipei, “Kot a sotuni aramas pwe epwe aiti ngeniir pwe ra chök wewe ngeni man. \v 19 Pun sopolan manauen aramas me sopolan manauen man a wewe chök. Usun aramas ra mäla, ina usun man ra pwal mäla. Ir meinisin ra eäni eu chök ngasangas, pun aramas resap feiöch seni man. Iwe, meinisin pön chök. \v 20 Iwe, ir meinisin ra feila lon eu chök leni. Ir meinisin ra för seni pwül, repwe pwal liwiniti pwül. \v 21 Iö a silei ika ngünün aramas ra feitä läng, nge ngünün man ra feitiu fän pwül?” \v 22 Iei mine üa küna pwe a fokun mürina pwe eman aramas epwe pwapwa lon an angang, pun iei wisan. Nge iö a tongeni aiti ngeni aramas mine epwe fis me mürin? \c 4 \p \v 1 Iwe, üa nenengenisefäli o küna ekewe riaföü ra fis won fanüfan. Chokewe mi küna riaföü ra kechü, nge esap wor eman a alisiir. Iwe, ekewe chon ariaföüür a wor ar pöchökül, iei mine esap wor eman a alisi ekewe chon riaföü. \v 2 Iwe, üa ekieki pwe chokewe ra fen mäla ra feiöch seni chokewe mi chüen manau. \v 3 Nge chokewe resamwo uputiu o küna ekewe föföringau mi fis won fanüfan ra feiöch seniir meinisin. \v 4 Mürin üa pwal küna popun än aramas angang weires me ar kütta met repwe fefeitä ren, pun ra lolowo ngeni chon arur. Iwe, pwal ei pön chök, a usun chök turufi asepwäl. \v 5 Eman aramas esap mirit a afiti pöün o püsin afeiengaua. \v 6 A öch än eman epwe kisikis pisekin, nge a kinamwe, lap seni än eman epwe watte pisekin ren an angang weires fän ruofoch pöün, nge a turufi asepwäl chök. \p \v 7 Iwe, üa pwal küna och mi pön won fanüfan: \v 8 Eman aramas mi alemanüla, esap wor nöün ika pwiin, nge esap müchüla an angang weires. Iwe, esap menemenöch ren wöün. Esap ais, “Fän iten iö üa angang weires o epeti pwapwa seni manauei?” Pwal ei pön chök o angang solap. \v 9 Ruoman ra feiöch seni eman chök, pun ar angangfengen a fisiöch. \v 10 Pun lupwen eman a turula, chienan epwe apwätäi. Nge feiengauen eman mi alemanüla, pun esap wor eman epwe apwätäi, lupwen a turula. \v 11 Lupwen ruoman ra möürfengen, ra pwichikar. Nge met eman mi alemanüla epwe pwichikar ren? \v 12 Lupwen eman a fiu ngeni eman mi alemanüla, ewe eman mi alemanüla a tongeni kuf, nge ruoman repwe wesewesen akufu ewe mi fiu ngeniir. Iwe, ülüfoch lül mi olafengen resap müttir mwü. \p \v 13 Eman alüal mi wöüngau, nge a mirit, a mürina seni eman king mi chinlap, nge a umwes, esap chüen mochen rongorong kapasen fön. \v 14 A tongeni fis, pwe ewe alüal a towu seni imwen fötek pwe epwe king, ika a uputiu lon wöüngau lon ewe mwü a nemeni me mürin. \v 15 Üa küna ekewe aramas meinisin mi manau won fanüfan pwe ra päi ngeni ewe alüal mi siwili ewe king. \v 16 Esap wor eman a tongeni aleani ekewe aramas mi nonom fän an nemenem. Nge chokewe mi manau mürin resap chüen pwapwaiti. Ellet pwal ei pön chök, a usun chök turufi asepwäl. \c 5 \s1 Afeiengauen pwonokai \sr 5.1-7 \p \v 1 Kopwe afäluk, lupwen ka feila lon imwenfelin Kot. A öch om kopwe feito o aüseling, lap seni om kopwe asor usun ekewe chon umwes, pun resap mefi ngauen ar föför. \v 2 Kosap awakai, kosap pwal mwökütükai lon lelukom pwe kopwe müttir le fos fän mesen Kot, pun Kot a nom won läng, nge en ka nom won fanüfan. Iei mine kosap achomonga om kapas. \v 3 Ia a wor chomong öürek ie, a pwal wor tan. Nge chomong kapas ra pop seni eman mi umwes. \v 4 Lupwen ka pwon ngeni Kot, kosap mang le apwönüetä, pun Kot esap pwapwaiti eman chon umwes. Kopwe apwönüetä mine ka pwon. \x + \xo 5.4 \xt Kölf 66.13-14\x* \v 5 A mürina om kosap pwon, lap seni om kopwe pwon, nge kosap apwönüetä. \v 6 Kopwe afäluk pwe kosap tipis ren kapasen awom, nge kosap apasa ngeni nöün Kot chon angang pwe ka chök ruongau ren om pwon. Pwota Kot epwe song ren om kapas o ataela angangen poum? \v 7 Pun lupwen a chomong än eman tan, a pwal chomong än eman kapas. Meinisin a pön chök. Nge en kopwe niueiti Kot. \s1 Aücheangauen wöün fanüfan \sr 5.8–6.12 \p \v 8 Kosap weitifengeniik, lupwen ka küna lon eu fanü pwe ra ariaföüü chon wöüngau, ra pwal amoela pwüng fän pöchökül. Pun eman nöüwis a nom fän nemenemen eman nöüwis mi tekia seni, nge a pwal wor nöüwis mi tekia seniir meinisin. \v 9 Iwe, a feiöch eu fanü, are ewe king mi nemeni a föri chomong tanipi lon fanüan. \v 10 Eman mi efich moni esap menemenöch ren an moni tolong, nge eman mi efich wöü esap pwal menei mine a tori. Pwal ei pön chök. \v 11 Lupwen wöün eman a chomongola, repwe pwal chomongola chokewe mi manau seni. Iei chök feiöchün ewe mi wöü pwe a chök küna wöün we ren mesan. \v 12 Eman mi angang weires a möür kinamwe, ika a wor ekis chök anan ika chomong. Nge eman mi fokun wöümong esap tongeni möür kinamwe ren an öüreki wöün. \v 13 Iwe, üa küna och mi ngau won fanüfan: A wor aramas ra achufengeni wöür, nge ra püsin feiengau ren. \v 14 Pun lupwen wöür kewe ra lus ren och angang mi afeiengau, esap chüen wor och mine repwe tongeni ngeni nöür kewe. \v 15 Iwe, usun eman a uputiu won fanüfan fän an selela, ina usun epwe pwal feila. Esap wor och seni mine a tori ren an angang weires epwe tongeni uweela lepöün. \x + \xo 5.15 \xt Hiop 1.21; Kölf 49.17; 1.Tim 6.7\x* \v 16 Iwe, pwal ei och mi ngau: Eman aramas epwe feila usun chök an feito. Met feiöchün, are an angang weires a solap usun chök turufi asepwäl? \v 17 Lon ränin manauan meinisin a chök nom lon rochopwak me lolilen, pwal lon chomong sokun riaföü me samau me chou. \p \v 18 Mürin, üa küna pwe a mürina me fich ngeni eman pwe epwe mongö o ün, epwe pwal pwapwa lon an angang weires won fanüfan lupwen ränin manauan mi mochomoch Kot a ngeni, pun iei wisan. \v 19 Are Kot a ngeni eman wöü me pisekisek o atufichi pwe epwe manau seniir, are a angei wisan o pwapwa lon an angang weires, iei eu lifang me ren Kot. \v 20 Iwe, ena sokun aramas esap öüreki pwe a mochomoch ränin manauan, pun Kot a aura lelukan ren pwapwa. \c 6 \p \v 1 Iwe, üa pwal küna och mi ngau won fanüfan a fokun aweiresi aramas: \v 2 Are Kot a ngeni eman aramas wöü me pisek me iteüöch pwe esap wor an osupwang ren mine a mochen, a tongeni fis pwe Kot esap mwüt ngeni pwe epwe alomota wöün we, nge eman chon ekis a alomota. Iwe, ei pön chök, ewer, iei eu riaföü mi watte. \v 3 Are eman mwän a wor ipükü nöün, are a pwal manauatam, inamwo ika fite ierin manauan, are esap tongeni alomota feiöchün manauan, esap pwal fisiöch angangen won peiasan, üa mefi pwe eman mönükol mi mwetela a feiöch seni. \v 4 Pun eman mönükol mi mwetela esap wor lomotan, epwe feilong lon rochopwak, nge rochopwak epwe pwölüöla itan. \v 5 Esap küna akkar, esap pwal silei och mettoch, nge a fen kinamwe seni ena mwän \v 6 esap tongeni alomota wöün, inamwo ika a manau lon ruongeröü ier. Ifa usun, ir me ruoman resap feila lon eu chök leni? \p \v 7 Aramas meinisin ra angang weires fän iten ener mongö chök, nge ar moneiti mongö esap fokun wes. \v 8 Iwe, ren met eman mi mirit a feiöch seni eman mi umwes? Ifa än eman chon wöüngau feiöch, are a silei mine epwe föri lon manauan? \v 9 A mürina än eman epwe menemenöch ren mine a nom ren lap seni an mocheniaiti pwal och. Pun ei pön chök, a usun chök turufi asepwäl. \p \v 10 Meinisin mine a fis a fen akot seni me lom, nge a pwal sil sokun lapalapen aramas. Iwe, esap wor eman aramas a tongeni pälüeni eman mi pöchökül seni. \v 11 Ia a wor chomong kapas ie, a pwal wor chomong kapas mi lomotongau o pön. Nge met lomotan ngeni eman aramas? \v 12 Iwe, iö a tongeni silei mine a mürina ngeni eman aramas lon ränin manauan mi mochomoch o pön usun chök ngünüan? Nge iö a tongeni aiti ngeni eman aramas mine epwe fis won fanüfan mürin an mäla? \c 7 \s1 Mürinan mirit \sr 7.1-22 \p \v 1 Iteüöchün eman a mürina seni lö mi aüchea, nge ränin än eman mäla a aüchea seni ränin an uputiu. \x + \xo 7.1 \xt SalF 22.1\x* \v 2 A mürina pwe eman epwe eti eu mwichen letipeta lap seni an epwe eti eu kametip. Pun chokewe mi manau repwe chechemeni pwe mäla sopolan aramas meinisin. \v 3 Iwe, letipeta a mürina seni takir, pun än eman letipeta a tongeni awili letipan. \v 4 Ekiekin eman mi mirit a nom ren ekewe chon letipeta, nge ekiekin eman mi umwes a chök nom ren ekewe chon meseik. \v 5 A mürina ngeni eman mwän an epwe aüselinga kapasen fön me ren eman mi mirit, lap seni an epwe aüselinga än eman chon umwes köl. \v 6 Pun än chon umwes takir a wewe ngeni tärechopuchopun iräfölüföl lon ekkein fän kama. Pwal ei pön chök. \v 7 Are eman mi mirit a atupu eman, a föri föförün chon umwes, nge are eman a angei lifangen amichimich, a angauala lelukan. \v 8 A mürina lesopolan mettoch meinisin lap seni lepopun. Nge eman chon tipemosonoson a mürina seni eman chon tipetekia. \v 9 Kosap songokai, pun song a nom lon letipen chon umwes. \x + \xo 7.9 \xt Jas 1.19\x* \v 10 Kosap ais, “Pwota ewe fansoun lom a mürina seni fansoun ikenai?” Pun eman mi eäni ei sokun kapas ais esap mirit. \v 11 Mirit a mürina usun wöüch me ren samach, a pwal eu feiöch fän iten chokewe mi nom won fanüfan. \v 12 Iwe, mirit a alisi aramas usun chök moni a pwal alisi aramas. Nge iei feiöchün silelap pwe eman mi mirit a tümwünü püsin manauan. \v 13 Iwe, kopwe ekieki usun mine Kot a föri. Iö a tongeni awena mine Kot a apwora? \p \v 14 Lon fansoun om feiöch kopwe pwapwa, nge lon fansoun om osupwang kopwe ekieki: Kot a tinato feiöch me osupwang. Iei mine eman aramas esap tongeni silei mine epwe fis lon fansoun mwan. \v 15 Lon ränin manauei mi pön üa küna ekei ruu sokun lapalap: Eman aramas mi pwüng a chök mäfeiengau, nge a föri mine a pwüng. Nge eman aramas mi pwüngingau a manauatam, nge a föri mine a pwüngingau. \v 16 Üa mefi pwe ese nien lomot om kopwe achomonga om föförün pwüng ika alapala om tipachem. Pwota ka mochen püsin afeiengauok? \v 17 Üa pwal mefi pwe esap öchituk om kopwe achomonga om föföringau ika alapala om föförün umwes. Pwota kopwe mäla, nge esamwo tori om fansoun? \v 18 Iwe, a mürina pwe kopwe amwöchü ewe eu, nge kosap pöütala pwal ewe eu. Pun eman mi niueiti Kot esap achomonga an föför mi pwüng ika an föför mi ngau. \v 19 Tipachem ellet a fokun tümwünü eman mi mirit lap seni engol samol ra tümwünü eu telinimw. \v 20 Ellet, esap fokun wor eman chon pwüng won fanüfan a chök föri mine a pwüng fansoun meinisin, nge esap wor an tipis. \v 21 Kosap rongorong ngeni meinisin mine aramas ra apasa, pun a tongeni fis pwe kopwe rong än noum chon angang alalangauok. \v 22 Pun ka püsin silei pwe ka fen pwal alälängaua aramas fän chomong. \s1 Kütta mirit \sr 7.23–8.1 \p \v 23 Ekei mettoch meinisin üa sotuni ren ai mirit. Üa fokun achocho ngeni ai üpwe tipachem, nge üsap tori. \v 24 Ifa usun än eman epwe tongeni küttafesifesi tipachem? A fokun, fokun alolol, pwe esap wor eman a tongeni tori. \v 25 Iwe, üa achocho ngeni ai üpwe silei o küttafichi mirit me masouen mettoch, üa pwal achocho ngeni ai üpwe silei ngauen umwes me feiengauan. \v 26 Iwe, üa küna pwe eman fefin mi atuputup a afeiengau seni mäla. Letipan a usun chök eu sär ika uk, nge pöün ra wewe ngeni selimächä mwän ra föfö ren. Eman mwän mi chen me ren Kot a tongeni sü seni neminewe, nge eman chon tipis epwe tup ren. \v 27 Iwe, ewe chon afalafal a apasa, “Nengeni, iei ükükün mine üa küna, lupwen üa achufengeni eu me eu kei mettoch, pwe üpwe silei unusan. \v 28 Üa chüen kükütta, nge üsamwo küna. Üa küna eman chök mwän mi mirit lein engeröü aramas, nge üsap küna eman fefin mi mirit leir. \v 29 Iei chök mine üa wesewesen küna: Kot a föri aramas pwe repwe wenechar, nge aramas ra püsin ekiekietä föför mi rikirik.” \c 8 \p \v 1 Iö a wewe ngeni eman mwän mi mirit, nge iö a tongeni awewei mettoch? Mirit a asarama won mesen eman aramas o siwili wowongauen won mesan. \s1 Aleasochis ngeni ewe king \sr 8.2-5 \p \v 2 Kopwe apwönüetä än ewe king allük, pun iei usun ka pwon fän akapel fän mesen Kot. \v 3 Kosap müttir feila seni fän mesan, kosap pwal peni och föför mi ngau. Pun ewe king epwe chök föri mine a mochen. \v 4 Iwe, än ewe king kapas a man. Iö a tongeni apwüngü an föför? \v 5 Eman a aleasochisi an allük esap küna riaföü, nge eman mi mirit epwe silei inet fansoun an epwe föri och, a pwal silei mine epwe föri. \s1 Ekiekin Kot a tekia seni silen aramas \sr 8.6-17 \p \v 6 Iwe, a wor fansoun fän iten mettoch meinisin, a pwal wor lapalapen ar repwe fis, nge aramas ra chök silei ekis usun. \v 7 Pun aramas resap silei mine epwe fis me mürin. Nge iö a tongeni aiti ngeniir usun mine epwe fis? \v 8 Esap wor eman a tongeni amwöchü ngünün, esap pwal wor eman a tongeni nemeni ränin an mäla. Usun eman sounfiu esap sü lupwen fansoun maun, iei usun eman chon föföringau esap tongeni ngasala seni liwinin an föför. \v 9 Ekei mettoch meinisin üa küna, lupwen üa ekieki usun mine a fis won fanüfan. Iwe, a fis pwe eman aramas a nemeni aramas o ariaföüür. \p \v 10 Mürin üa pwal küna chon föföringau ra peias fän kinamwe, ir chokewe mi sou feila lon ewe leni mi pin. Iwe, aramas ra mwareitiir me lon ewe telinimw ia ra föri ar föföringau ie. Pwal ei pön chök. \v 11 Are liwinin tipisin eman esap müttir fis, aramas repwe chök mochen föri föför mi ngau. \v 12 Ika mwo eman chon tipis a föföringau fän ipükü, nge a pwal manauatam, üa chök silei pwe chokewe mi niueiti Kot o meniniti repwe feiöch. \v 13 Nge ekewe chon föföringau resap feiöch. Manauer a usun chök ngünüer, resap pwal tongeni manauatam, pun resap niueiti Kot. \v 14 Mi pwal wor mettoch mi pön ra fis won fanüfan. Fän ekoch chon pwüngüöch ra angei mine ekewe chon pwüngingau repwe angei, nge chon pwüngingau ra angei mine ekewe chon pwüngüöch repwe angei. Üa apasa pwe pwal ei pön chök. \v 15 Iei mine üa mochen pwe aramas repwe pwapwa lon manauer. Pun esap wor och mettoch mi mürina ngeni aramas lap seni ar repwe mongö o ün fän pwapwa. Mürin ra pwal tongeni pwapwa lon ar angang weires lupwen ränin manauer Kot a ngeniir won fanüfan. \v 16 Iwe, üa achocho ngeni ai üpwe sile mirit o nenengenifichi föförün chon fanüfan, pwe lerän me lepwin resap sile möür. \v 17 Iwe, lupwen üa küna ekewe angang meinisin Kot a föri, üa mefi pwe esap wor eman aramas a tongeni weweiti mine a fis won fanüfan. Nge ika aramas repwe weires le kütta wewen, resap tongeni küna. Nge ika eman mi mirit epwe apasa pwe a silei, esap pwal tongeni silei. \c 9 \s1 Sokofesenin manauen aramas \sr 9.1-12 \p \v 1 Iwe, üa ekieki usun ekei mettoch meinisin lon letipei o mefi pwe ekewe chon pwüng me chon mirit pwal ar föför meinisin ra nom lepöün Kot. Nge esap wor eman a silei meinisin mine a nom mwan, are epwe küna chen ika sochowun. \v 2 Eu chök lapalap a fis ngeni aramas meinisin, a fis ngeni chon pwüng me chon pwüngingau, chon mürina me chon ngau, chon limöch me chon limengau, chokewe mi asor me chokewe resap asor. Eman mi mürina a usun chök eman mi tipis, pwal eman mi pwon fän akapel a usun chök eman mi niuokus le pwon fän akapel. \v 3 Iei och mettoch mi ngau a fis won fanüfan, pwe eu chök lapalap a fis ngeni aramas meinisin. Letipen aramas ra uren mettoch mi ngau, ra pwal uren song lupwen ra manau, nge mürin ra chök mäla. \v 4 Eman aramas mi chüen nom lein chon manau a wor an apilüköch. Iwe, eman kolak mi manau a feiöch seni eman laion mi mä. \v 5 Pun ekewe chon manau ra silei pwe repwe mäla. Nge ekewe sotup resap silei och mettoch, resap pwal chüen angei liwinin ar angang, esap pwal wor eman a chechemeniir. \v 6 Ar tong me ar oput pwal ar lolowo esap chüen wor. Esap pwal wor wiser ngeni ekewe angang ra fis won fanüfan. \p \v 7 Iwe, kopwe chök mongö anom mongö, kopwe pwal ünümi unumom wain fän pwapwa, pun iei mine Kot a tipeeu ngeni. \v 8 Kopwe üföüf üf mi fokun öch fansoun meinisin, kopwe pwal ekepiti mökürom ngeni lö. \v 9 Oupwe manaufengen fän pwapwa me pwülüom ka tongei lon ränin manauom mi pön Kot a fang ngonuk won fanüfan. Pun iei wisom lon manauom pwal lon om angang weires won fanüfan. \v 10 Kopwe achocho le angang lon mettoch meinisin ka föri, pun esap wor och angang, ekiek, silelap ika tipachem lon lenien sotup ewe ia kopwe feila ie. \p \v 11 Iwe, üa pwal küna och lapalap won fanüfan: Eman mi müttir le kitir esap tongeni win fansoun meinisin, nge eman mi pwora esap pwal wiwin chök lon maun. Iwe, eman mi mirit a tongeni osupwang ren anan mongö, nge eman mi tipachem esap pwal pisekisek chök. Iwe, sap meinisin mi silelap repwe tolong lon wis tekia, nge a chök tongeni fis ngeniir lupwen a tori fansoun. \v 12 Iwe, eman aramas esap silei fansoun an epwe mäla. Pun usun chök ik ra tup lon eu uk mi afeiengau, pwal usun chök machang ra tup lon eu sär, ina usun chon fanüfan repwe tup lon feiengau lupwen a müttir toriir. \s1 Mirit a mürina seni pwora \sr 9.13-18 \p \v 13 Iwe, üa pwal küna eu sokun mirit won fanüfan mi fokun lomot me rei. \v 14 A wor eu kükün telinimw aramasen lon ra chokükün. Iwe, eman king mi pöchökül a feito pwe epwe maun ngeni. A pwelifeili ewe telinimw fän pisekin maun o senätä eu ororen maun mi fokun watte ünükün. \v 15 Iwe, lon ewe telinimw a wor eman mwän mi wöüngau, nge a mirit. Ren an mirit a amanaua chon ewe telinimw. Nge esap wor eman a chechemeni ewe mwän mi wöüngau me mürin. \v 16 Iei mine üa apasa pwe mirit a mürina seni pwora. Nge esap wor eman a aücheani än ewe mwän mi wöüngau mirit ika afäli an kapas. \v 17 A mürina ach sipwe afäli än eman mi mirit kapas pwetete, lap seni än eman samol kapas leüömong lein chon umwes. \v 18 Mirit a mürina seni pisekin maun, nge eman chon tipis a ataela chomong mettoch mi öch. \c 10 \s1 Mine a pop seni umwes \sr 10.1-20 \p \v 1 Iwe, eu lö mi pwokus epwe pwongauala, lupwen kiliso mi mä ra nonom lon. Ina usun ekis chök föförün umwes a pwölüela mirit me iteüöch. \v 2 Eman mi mirit a chök föri mine a pwüng, nge eman mi umwes a chök föri mine a ngau. \v 3 Lupwen eman mi umwes a fetal won al, iei mwo nge a chök pwä pwe esap wor an mirit. Iwe, a pwärätä ngeni aramas meinisin pwe i eman mi umwes. \v 4 Are om samol a song ngonuk, kosap püsin towu seni wisom. Pun eman mi mosonoson a tongeni aükätiu och mwäl mi watte. \p \v 5 Iwe, üa pwal küna och lapalap mi ngau won fanüfan, a pop seni mwälin eman samol: \v 6 Chon umwes ra nom lon wis tekia, nge chon pisekisek ra nom lon lenien chon tekison. \v 7 Üa küna pwe ekewe amanau ra wawa oris, nge samol ra fetal usun chök ekewe amanau. \v 8 Iö a tuw eu pwang epwe püsin turulong lon, nge iö a ataela eu tittin fau, eman serepenit epwe küw. \x + \xo 10.8 \xt Kölf 7.15; SalF 26.27\x* \v 9 Iö a amökü fau epwe tongeni kinas ren, nge iö a äsätta mwüch epwe tongeni feiengau ren. \v 10 Are efoch kouk a kop, nge sisap seimi, sipwe fokun weires ren lupwen ach nöünöü. Nge mirit a alipwäköchü eman. \v 11 A ser ach sipwe niela eman chöükö mürin an kükich. \p \v 12 Iwe, eman mi mirit a iteüöch ren an kapas, nge eman mi umwes a feiengau ren an kapas. \v 13 Lepoputän an kapas esap wor wewen, nge sopolan a unusen umwes. \v 14 Eman mi umwes a kapas chomong. Esap fokun wor eman a tongeni silei usun mine epwe fis. Iö a tongeni pwärätä ngeni aramas mine epwe fis mürin ar mäla? \v 15 Iwe, eman mi umwes a püsin apekusu ren an angang weires, pun esap fokun silei ewe al a ale ngeni ewe telinimw. \p \v 16 Eu fanü a feiengau, are eman semirit a king lon, are pwal nöüwisen lon ra fen kametip lesosor. \v 17 Nge eu fanü a feiöch, are eman nöün aramas tekia a king lon, are pwal nöüwisen lon ra mongöfengen lon fansoun fich pwe repwe pöchökül ren, nge resap ünüpuch. \v 18 Are eman a tümwününgauei osun imwan, epwe lich, nge are eman a chipwang, imwan epwe tala. \v 19 Ia a wor mongö ie, a pwal wor tatakir, nge wain a apwapwai aramas. Iwe, ren moni sia tongeni kamö meinisin. \v 20 Kosap älälängaua eman king lon om ekiek, nge kosap pwal älälängaua eman mi pisekisek le monomon. Pun eman machang a tongeni uweela om kapas o apworausa ngeniir mine ka apasa. \c 11 \s1 Föförün eman mi mirit \sr 11.1-8 \p \v 1 Kopwe fangafangöch ngeni aramas, pun mürin chomong rän kopwe angei liwinin. \v 2 Kopwe inetifeseni woum ngeni chomong, pun kosap silei met sokun feiengau epwe toruk won fanüfan. \v 3 Lupwen kuchu ra ur ren koluk, epwe püng rän won fanüfan. Iwe, lupwen efoch irä epwe turu ngeni ör are efeng, epwe chök nonom won ewe leni ia a turula ie. \v 4 Eman mi chök nenengeni asepwäl me kuchu, nge esap angang, esap fis an fofot me kinikin. \v 5 Kosap tongeni silei ia asepwäl a enito me ie, kosap pwal tongeni silei usun fisin eman mönükol lon luken eman fefin mi pwopwo. Ina usun kosap tongeni silei än Kot angang, ewe mi föri mettoch meinisin. \v 6 Lesosor kopwe amorafeili föün irä, kopwe pwal amorafeili lekuniol. Pun kosap silei meni leir epwe märöch, ika repwe märöch meinisin. \v 7 Saram a mürina, a pwal öch ngeni mesen aramas ar repwe küna tinen akkar. \v 8 Iwe, eman aramas epwe chök pwapwa lon ränin manauan meinisin. Nge ese lifilifil ükükün tamen manauan, fansoun an nom lon mäla epwe tam seni. Iwe, meinisin mine epwe fis pön chök. \s1 Kapasen fön ngeni säräfö \sr 11.9–12.8 \p \v 9 En alüal, kopwe pwapwa le alüalum, letipom epwe meseik lon fansoun om alüal. Kopwe chök föri mine letipom a tipeni o mesom a küna. Nge kopwe chechemeni pwe Kot epwe apwünguk ren om kewe föför meinisin. \v 10 Iei mine kopwe atoauala öürek seni letipom, kopwe pwal ti seni inisum mine a ngau. Pun lealüalum me lepöchökülom a pön chök. \c 12 \p \v 1 Iwe, lealüalum kopwe chechemeni ewe mi föruk, mwen ekewe rän mi ngau repwe feito. Pun epwe war ewe fansoun kopwe apasa usun, “Usap fokun efich ei fansoun üa nom lon.” \v 2 Kopwe chechemeni Kot, lupwen ka chüen tongeni küna akkar, saram, maram me fü kana, mwen ekewe kuchu repwe liwinto mürin üt. \v 3 Mürin epwe war eu fansoun, pwe poum mi tümwünuk repwe chechech, pecheöm mi pöchökül iei repwe pwor. Ngiim repwe chokükünüla, pwe kosap chüen tongeni lülü won, nge mesom repwe toputopula, pwe kosap tongeni künaöchuk. \v 4 Iwe, selingom repwe püngüla, pwe kosap chüen tongeni rongorong akürangen won al. Süngürüngürün föir pwal ngingin köl epwe miiniin ngonuk. Lupwen aramas ra pwök ren tikin machang, en kosap pwök ren. \v 5 Iwe, kopwe niuokus le feitä won chukuchukutä, kopwe pwal niuokus le fetal won al. Mökürom epwe üwan. Iwe, kopwe fokun weires le fetal, nge om mochen meinisin epwe ükütiu. Pun aramas repwe feila ngeni ar lenien asösö lon peiaser, nge chon ngüngüres repwe fetal won al. \v 6 Kopwe chechemeni ewe a föruk mwen ewe sein seni silifer epwe mwü, ika ewe sepi seni kolt epwe mök, ika ewe rume epwe mök arun ewe chönüttu, ika ewe lenien üfüf koluk epwe tala. \v 7 Iwe, kopwe chechemeni Kot mwen inisum epwe liwiniti pwül, pun a pop seni pwül, pwal mwen ngünum epwe liwinla ren Kot, ewe a ngonuk. \v 8 Pön, fokun pön chök, ewe Chon Afalafal a apasa, mettoch meinisin ra pön chök. \s1 Wisen aramas \sr 12.9-14 \p \v 9 Iwe, ewe Chon Afalafal esap chök mirit, nge a pwal aiti ngeni aramas silelap. A ekiekifichi ekewe mwiitun o kütta wewer, a pwal achocho le akotöchüür. \v 10 Iwe, ewe Chon Afalafal a kütta kapas mi mürina, nge mine a makeetiu a let o pwüng. \p \v 11 Iwe, än eman chon mirit kapas ra usun chök wok mi föl, ekewe chon mas ra wokowok le emweni nöür kewe sip, nge ekewe mwiitun ra usun chök chüföl mi nükünük. Ra feito seni Kot, ewe chök eman chon mas. \v 12 Nei, üpwe fönöök pwe kopwe tümwünuk ren ei sokun lapalap: Föförün chomong puk esap fokun ükütiu, nge kaiö chomong a aweiresi inisum. \p \v 13 Iwe, oupwe rong ei kapasen lesopolan: Oupwe niueiti Kot o alesochisi an kewe allük, pun iei a fichiti aramas meinisin. \v 14 Nge Kot epwe apwüngü föför meinisin, pwal iteiten föför mi fis lemonomon, ika a mürina ika a ngau.