\id LUK - Borna New Testamnet (Word 4Z World) \ide UTF-8 \h Luk'as Dooshishiyo \toc1 Luk'as Dooshishiyo \toc3 Luk'. \toc2 Luk'as Dooshishiyo \mt Luk'as Guut'tso \mt3 Nodoonz Iyesus Krstos Dooshishiyo \imt Kindo \ip Luk'as guut'ts doo shishiyo Iyesusi b́ t'ints shin shin weetwe ett nebiyiwotsn b́ jango ay dúrosh jangiyetso Isra'eli kashitwoni ett bokotfere bo boteshts «Mesihiyo» mank'owere ash naar jamo «Kashiyitwo» b́ woto kits keewosha b́ tesh. Luk'as, Iyesusi «Tugretswotssh doo shishiyo b́ keewish» b́ nihoke wosheetso b́ woto manwere doo shishiyon ashuwotsatse fa'a gond keewo ay naarwotssh bits detstso b́ woto keewre. Luk'as doo shisiyotse bitsnor Iyesus weyi jango shino waa keewirwots tuwoki shinats k'ot'uwotsitsnat Iyesus daromaand tuwi jang keewirwots, k'otuwots s'uwoke eent bek'sht keewe geneúwi jangoni. Iyesus daromaand b́ tuwiyakon Krstani imnetiyo aak'o aaniyi bí aaytsok'o sheengsh keewirwo tarikiyo b́ wosheetsots fini mas'afotese guut'ts ashaann keewetso fa'e. \ip Melakiwots duubo, Iyesus b́ shuwewor giz jinfwots amt bín bo s'iltsok'o keewiru tarikiyo, Iyesus na'or Ik' k'oni moomand bí amtsok'o, maac' k'ewts Semari jiro jangonat t'aft daatsets na'o jango Luk'as doo shishiyi mas'aaf mec'rotsna b́datsefo. B́ doo shishiy mec'rutse c'uushatse tuut c'uushats b́ borfetso een t'iwintson finetso Ik' k'oni jango, S'ayin shayiri jango, máátswots Iyesus finotse bodetsts boyokonat Ik'o ashna'i morrosh orowe b́ eti jangoni. \iot Jamon mas'aafan b́detstso \io1 Kindo 1:1-4 \io1 Gupfo Yohansnat Iyesusn shuweyi jango 1:5—2:52 \io1 Gupfo Yohans fints fino 3:1-20 \io1 Iyesus gupewonat b́ fadetsok'o 3:21—4:13 \io1 Iyesus b́ fino Gelilitse dek'b́tuwo 4:14—9:50 \io1 Gelil maantse tuut Iyerusalem maants 9:51—19:27 \io1 Torbani s'uwatse Iyerusalemnat b gúúratse 19:28—23:56 \io1 Doonzo k'irotse tuuwona, b́be'ewonat daromaand b́tuwon 24:1-53 \c 1 \p \v 1 Shiimets Tewofloso! \p No dagotse k'aleets keewwotsi kishde'er kitsit tarikiyo haniye shin aywots guut'rnee. \v 2 Wosh han noosh beshitswots shin shinon teshts ááwon bek'tswotsnat b́ aap'tso nab́t teshtswotsiye. \v 3 Mank'owere taa shin shino tuzat jam keewo t'iwintsdek'at t s'iliyakoń b́ tarikiyo matsdek'at neesh t guut'etwok'o sheeng wotat taash b́ daatseyi. \v 4 Han tk'alwere ndants dano ar b́woto sheegshde dań ndek'isha etaatniye. \s Gupfo Yohans shuwetwok'o melakiyo Gebr'el shino b́ keewutsok'o \p \v 5 \x - \xo 1:5 \xo*\xt 1 Zen. 24:10 \xt*\x* Herods Yihud datsatse nugús wotat b́teshor, Aabiya kahni fini kayotse fin finirwotsitse Zekariyasi eteetso kahniya b́ tesh. Bíwere Aron naaratse shuwetsu Eelsabti eteets máátsu detsfe b́tesh. \v 6 Gitwotswere Ik'o shinatse kááwwotsi bo teshi, Doonzo alonat teron iko bo shapirawona Ik'i shinatse sheeng beya bobefoni bo teshi. \v 7 Elsabet' mahan b teshtsotse na'o deshatsno botesh, ando gitwotsu ay dek't gaawerwtskno bo tesh. \p \v 8 Manoor Zekariyas kahniwots jirwotsitse Ik'i mootse finosh b́ fini aawa b́tesh, mansha bí Ik'i shinatse b́ kahni fino b́finefera b́ tesh. \v 9 Kahaniyots yoots bo k'alfok'ooń doonzo Ik' moots kindt it'ano s'uwiwosh bíats it'o keshb́wutsi. \v 10 Ik' mootsnowere it'ano s'uwiyewor, ash jamo úratse ned'de'rni Ik'o bok'onfo. \v 11 Doonzo melakiyo it'an s'uwiyeyiru t'arap'ezoke k'aniweeron ned'irwo Zekariyas ats be'eeb́wtsi. \v 12 Zekariyas Ik'i melakiman b́bek'or tek'at shatb́wts. \v 13 Ernmó melakiyo bísh hank'owa bíet: «Zekariyaso! shatk'aye! Ik'o n k'ontso shishre, n máátsu Elsabet' nungush na'o neesh shuwitwaniye, b́ shútsono Yohansi err s'egetune. \v 14 B́ shuwewono geneúwi eeno neesh wotituwe, aywotsu b́ shuwewon mank'o genee'úwitunee. \v 15 \x - \xo 1:15 \xo*\xt Taaw. 6:3 \xt*\x* Bí doonzo shinatse een wotitwe, weyiniwon dutsets bironat k'osh mashit úsho úyatse, indu maac'otse b́befere S'ayn shayiron s'eenk wotitwe. \v 16 Bí Isra'el ashotse aywotsi bo Doonz Izar Izewer maants aniyituwe, \v 17 \x - \xo 1:17 \xo*\xt Mil. 4:5-6 \xt*\x* Ari nebiyo Eliyas kok'o S'ayn shayironat angon wotaŕ nihwots nibo nana'o maants, aleraw ashuwots nibono kaawwots dan telofo maants aanitwe, ashaashwotsnowere doonzosh k'anbodek'etwok'o woshitwe.» \p \v 18 Ernmó Zekariyas melakiwosh «Keewan arik b́ woto eegneya t daneti? Taawere gaawerwtserere, tmáátsunwere gawerwtserane» bí et. \p \v 19 \x - \xo 1:19 \xo*\xt Dan. 8:16; 9:21 \xt*\x* Melakiyonwe hank'o ett bísh bí aani, «Taa Ik'o shinatse ned'efo Gebreel taane, doo shishiyan neesh tkeewitwok'o Ik'oke wosheyat waare. \v 20 Neemó bí aawo b́bodor wotitwo t keewts keewo amaneratsne, mansh neesh t keewts keew jaman wotar b́ s'eenfetso gidik' wotar s'k err nbeetesheti, noon keewono falatsne.» \p \v 21 Manoor ash ashuwots Zekariysi bokotfera botesh, Ik'i mootse b́ ja'atsosh bo adi. \v 22 Zekariyas Ik' mootse b́ keshor ash ashuwotsnton keeweyo falratse b́ tesh, mansh bo Ik' mootse bek'o b́bek'tsok'oo danbok'ri, bí b́ kishon kitsfetstni boosh b́ daniyiri bako noon keewo falratse b́ tesh. \v 23 B́fiino b́ s'uwi hakon Zekariyas b́ moo maants k'az bíami. \v 24 Muk'i b́teshihakon b́ máátsu Elsabet na'o maac'bwtsi, úts shashosh b moots ááshutsatni b tesh, hank'owo bi et, \v 25 «Doonzo keewi sheenghan taash k'alre, ashuwots dagotse t gac'ewo tiatse k'aaú dek't juu k'rere.» \s Iyesus b́ shuwetwok'o melakiyo Gbr'el b́ keewtsok'o \p \v 26 Elsabet bmac'ts shirtl shashon melakiyo Gebr'el Gelil datsatse fa'ú Naazreti eteef kituts Ik'oke b́ wosheyi. \v 27 \x - \xo 1:27 \xo*\xt Mat. 1:18 \xt*\x* B́ woshewwere Dawit naar wottso Yosefi eteef ashosh wid'ets baarna'a s'eenúka b́ tesh, b shútsonwere Mariyami b tesh. \v 28 Melakiyonwere b maants waat, «Nee Ik'i s'aaton s'eentsune, jeeno neesh wotowe! doonzo neentoniye, [Nee máátswotsitse derek neene]» bí et. \p \v 29 Biwere melakiyo keew keewatse tuutson aydek'at tek'at, «Jam aatan awuk'o jam aate k'una?» etaat asaabbdek'i. \v 30 Melakiyonwere hank'o bish bíet, «Mariyame! Ik'i shinatse n baatsirwotse shatk'aye, \v 31 Eshe! Na'o mac'ituune, nungush na'ono shuwiytuune, b́ shútsono Iyesusi etetune. \v 32 Bí were een wotitwe, jamoniyere damb bogo Ik'o naayiye eteetwe, doonzo Ik'o b́ nih Dawit naashi jooro imetuwe. \v 33 \x - \xo 1:32-33 \xo*\xt 2 Sam. 7:12-13, 16; Isa. 9:7 \xt*\x* Isra'el ashaatsnowere dúre dúrosh naashitwe, b́ naashonwere s'uwo deshatse.» \p \v 34 Mariyam melakiyosh «Taaho baarna'a s'eenu taanere, bere, hank'ó keewan aak'oneya woto b́faliti?» bi eti. \p \v 35 Melakiyonúwere hank'o ett bíaany, «S'ayin shayiro ni ats weetuwe, jamoniyere damb bogts Ik'o angonwere neen gúúpetuwe, mansh niyatse shuwet na'o S'ayno wotitwe, Ik'o naayiye eteetwe. \v 36 Njaguu Elsabet dab mahani eteere beyat ja'at and b gaweriyakon nungush na'o maac' dek'raniye, b maac'ihakon and shirtl shasho bodrane. \v 37 \x - \xo 1:37\xo*\xt Aze. 18:14 \xt*\x* Ik'osh maawet keewo aaliye.» \p \v 38 Maniyakon Mariyam, «Hamb! Taa doonzo gonú taane, taash niettsok'o wotowe» bieti. Manoor melakiyo biyoke k'az bí ami. \s Mariyam Elsabeti s'iilo bi amtsok'o \p \v 39 Manoor Mariyam gur báár datso Yihud datsomantse fa'a kitu maants kááron tuwat bi ami. \v 40 Zekariyas mootso kindat Elsabetsh jamo b imi. \v 41 Elsabet Mariyam bin jamo bi aator b k'aaro bshishtsok'oon b maac'itsi na'o t'oolo gedb́k'ri. Elsabetwere S'ayn shayiron s'eengutsat \v 42 B k'aaro eensh dek'at hank'o bi et, «Nee máátswotsitse derek neene, niyatse shuweetwonwe deereke. \v 43 Tdoonz ind taan s'iilo b waan taash aak'o mangi eene, \v 44 N jamo t shishtsok'on manoor t maac'otse fa'a na'o gene'on t'oolere. \v 45 Doonzoke bish keewets aap'o b́s'eenetwotse nee amantsu aak'o deerek neene!» \s Mariyam duubts udi duubo \q \v 46 \x - \xo 1:46-55 \xo*\xt 1 Sam. 2:1-10 \xt*\x* Mariyam hank'owa bi et \q «T kashu t doonzi úditwanee, \q \v 47 T shayiru t doonzn ti aton geneeúitwane, \q \v 48 \x - \xo 1:48 \xo*\xt 1 Sam. 1:11 \xt*\x* Ik'o taan ashitsi ashe dash gonú b́ s'iiltsotse, \q2 Hambetse okoon shuwets jamo deretsuniye etetúne taasha, \q \v 49 Ik' kup'o een een keewwotsi taash k'alre. \q2 B́ shútsonwere S'ayine. \q \v 50 Ik'o bín shatirwotssh, \q2 Bo Na'i na'osh b́ mhretiyo woshitwe. \q \v 51 B́ kup' aaron bí ango kitsre, \q2 Bog noona ett it'irwotsnowere bo tewnonton boon bad'ik'reree. \q \v 52 \x - \xo 1:52 \xo*\xt Iyo. 5:11; 12:19 \xt*\x* K'eeziru een eenwotsno bo naashi jooratse oorshre, \q2 ernmó bo tooko dashan detsiru ashuwotsi mangon dambaan tizree. \q \v 53 K'ak'tswotsno sheeng keewon worire, \q2 Galetswotsnmó kishi baashon damik'rere. \q \v 54-55 \x - \xo 1:54-55 \xo*\xt Aze. 17:7 \xt*\x* Abrahamnat b́ naarwotssh dúre dúrosh b́ kitsts mheretiyonowere gawdek't, \q2 B́ guutso Isra'eli tep'ree. \q Manowere b́k'al shin no nihotssh b́ jangits keewo s'eentsoshe.» \p \v 56 Mariyamwere Elsabetnton keez shashosh b́teshiyhakon b galomaants aanat k'azbiami. \s Gupfo Yohans shuwewo \p \v 57 Elsabet b shuwi aawo b́bore nungush na'o shuubk'ri. \v 58 B giyuwotsnat b jag jamwotswere doonzo bish mhetiyo b́ woshtso shisht binton bo geneúwi. \p \v 59 \x - \xo 1:59 \xo*\xt Lew. 12:3 \xt*\x* Na'o b́ shuwetsi shmtl aawon, bín gof damiyewor b giyuwotsnat b jagwotsn kakweyat bo weyi, b́ nih shútson Zekariyasi err s'egetwok'o geyatni botesh, \v 60 Indunmó «Mank'o woteratse, b́ shútso Yohansiye» bi eti. \p \v 61 Bowere bish «N jagotse shútsann s'eegetso konwor aalneya?» bo eti. \v 62 Maniye okoon nihosh, «N naayi koni err s'egetwok'owe ngeyi?» ett kolon bo aati. \p \v 63 Zekariyasu bín guut'etuwo bísh bo imetuwok'o aatdek't «B́shutsoniye Yohansiye» ett b́ guut'i, jametswotsu keewmaanatse tuutson bo adi. \v 64 Manoor Zekariyas albero bishwtsat bí eree noonkeewo b́fali, Ik'o údo dek'b́tuwi. \v 65 Manatse tuutson bogiyi jametswots shatoon tek'bowtsi, keewman gúrmanatsi Yhud dats jamwotsatse shiyeb́wtsi. \v 66 Keewhan shishits jamwots, «Na'i marmat'an eeg wotishek'uwa?» ett bo atsatseyo bo aatefere botesh. Han b́wotiye Ik' kisho arikon bínton wotat bín b́tep'tsoshe. \s Zekariyas bek'on b́ keewtso \p \v 67 Na'i marmat'o nih Zekariyas S'ayin shayiron s'eenwtsat hank'o ett bek'on b́keewi, \q \v 68 «Bí ashuwotsi mheretiyon waa b́s'iltsonat b́ kashitsotse, \q2 Isra'elko Izar Izewer, doonzosh údo wotowe! \q \v 69 B́guutso Dawit naarotse kaashiyts kup'o noosh tuuzre, \q \v 70 Yoots shin dúrtson tuuzt b́ teshts S'ayin nebiyiwots noonon b́keewtsok'on, \q \v 71 B́ kashiwonwere no balangarwotsnat noon shit'iru jamwots kishotsene, \q \v 72 Han b́ k'alwere nonihotssh mhretiyo b́ woshtsok'o \q B́keewts S'ayn taaro s'eentsosh gawdek'tniyee. \q \v 73 Taaranowere, taaron b́ ím nonih Abramsha b́teshi. \q \v 74 B́ jangitsonwere no t'alatwots kishotse nas'o keer, \q2 Shatalon bísh no finishe, \q \v 75 Mank'o beyi dúr jamon \q2 Ik'ishinatse S'ayinonat kááwon beyo nofalitwok'owe. \q \v 76 \x - \xo 1:76 \xo*\xt Mil. 3:1 \xt*\x* Aaninu nee na'i marmat'ono, jamoniyere danb eents Ik'ko bek'etsoniye neene eteetwe. \q2 B́werindo k'aniyosh doonzoshinats beshar ametunee \q \v 77 Doononwere bo morrosh boosh oorowe err \q2 Kashosh wotit dano boosh imetwe. \q \v 78 Noko Izar Izewer maac' k'ewtsonat maac' nefon b́wottsotse bín kashet shááno danmbane noosh b́ shanetwok'o woshitwe. \q \v 79 Manwere t'aluwonat k'iri c'ishotse fa'a jamwotssh shaanitwe, \q2 No shaaw shaawonowere jeeni weromants jishitwe.» \p \v 80 Na'onu eenb́wtsi, shayironowere kup'b́wutsi, Isra'el ash jamosh b́ be'efetsosh worwotse b́beeyi. \c 2 \s Iyesus Krstos shuwewo \r (Mat. 1:18-25) \p \v 1 Man dúr Rom dats jami shirotse keeweyat beyiru ash jamwots bo taawetwok'o Rom nugúso Awugst'os bí azazi. \v 2 Shints ash taawman taawewor Soriyi dats keewirwo K'ereniwosi b́tesh. \v 3 Mansh asho ik ikon b́shútso guut'eyish b́ shuwets dats datsomand bo amfera boteshi. \p \v 4 Yosefwere b́ shuwewon Dawit naar b́teshtsotse Gelil datsatse fa'a Nazret kitutse tuut Yihud datsatse fa'a Dawit kitu Betelihem maants bíami, \v 5 Guut'ewosh bíamu mac'at teshtsu b́wid'tsu Mariyamntona b́ tesh. \v 6 Betelihem kitutse bobefere Mariyam shuwi aawo bodb́wtsi. \v 7 Manoknowere b k'aab́ na'o shuuk'rat bín eret tahon kaapbk'ri, ibi k'eefoke k'ewoko daatso bok'aztsotse minz kas'otse minzwots eeg eeg bomaf marats k'eez b́k'ri. \s Giz jinfwotsnat melakiyotsn \p \v 8 Manoknowere, t'ú gizi s'een kotfetst sisatse k'eyiru giz jinfwots fa'ano bo tesh. \v 9 Mann, doonzo melakiyo boats be'eb́wtsi, Doonzo mangi shááno bogúúratse c'eesh b́k'ri, boowere ayidek'at shatbowtsi, \v 10 Melakiwonmó hank'owa boosh bíet «Shat k'ayere! ash jamosh geneúi een wotitwo keewi sheengo itsh dek'at waare, \v 11 Hamb! Hambetse Dawit kituts kashitso itsh shuwere, bíwere doonzo Krestosiye. \v 12 Haniye itsh milikit wotitwe, bín na'a erii tahotse kaapk'rets na'o gizwots kas'otse gizo eeg eeg maaf maratse b́ k'eefere daatsitute.» \p \v 13 Dingaton darotsi melaki ayuwots, melkimanton ikwotat be'e bowutsi, Ik'ono údfetst́, \q \v 14 «Darotse Ik'osh mango wotowe! \q2 Datsno Ik'o b́shunts ash jamwotssh jeeno wotowe!» bo etfera botesh. \p \v 15 Melakiyo boatse k'aleyat daromaants k'az bokeshiyakon giz jinirwots bo atsatseyo «Beré Betelihem maants amone, and wottsonat Ik'o noosh bek'sht b́kitsts keewo s'iilone» bo et. \p \v 16 Kááron amt Marymnat Yosefn daats bodek'i, na'i marmat'onwere gizi kas'otse gizwots bítse eeg eeg maaf maratse b́ k'eefere bobek'i. \v 17 Na'i marmat'onowere bobek'iyakon b́ jango Ik'i melakiyo boosh b́ keewtso keewo dek botuwi. \v 18 Keewman shishits jamwots giz jinfwots boosh bokeewts keewatse tuutson bo adi. \v 19 Maryammó, keew jaman b nibots detsdek'atni b asaabefo btesh. \v 20 Giz jinirumanotsu, jam keewo melakiyo boosh b́ ettsok'o wotat bí eree bobek'tsonat boshishtsosh, Ik'o mangifetst bín údfetst, bo beyok k'az bo aani. \s Iyesus shútso kishetsok'o \p \v 21 \x - \xo 2:21 \xo*\xt Lew. 12:3; Luk'. 1:31 \xt*\x* Shimt aawo b́beshihakon na'o gof damiyoke, b́ shúútso «Iyesusi» ett s'egee. Hanwere b́ maac'eeftse shino melakiyo b́kishts shútsoni b́tesh. \p \v 22 \x - \xo 2:22-24 \xo*\xt Lew. 12:6-8 \xt*\x* Nemok'on, s'ayintsi teri aawo bodb́wts, mann Maryamnat Yosefn na'i marmat'o doonzo shinats t'intsosh Iyerusalem maants dek't bo ami. \v 23 \x - \xo 2:23 \xo*\xt Kesh. 13:2; 12 \xt*\x* Han bok'alwere doonzo kitsts nemok'on «Nungush na'a wotts k'aab́ jamo doonzosh, galdek' imeke b́ wotiti» eteets tzaziyok'on guut'etsone. \v 24 Mank'o doonzo nemon «Git kurkundwotsi wee git eejiyi nana'uwotsi woshosh t'intso geyife» eteets alo fa'e b́tesh. \p \v 25 Manoor Iyerusalemitse Sm'oni eteef ash iko fa'e b́tesh, bíwere b́kasho Ik'osh imk kááw asha b́ teshi, Isra'elsh weet kashiyono b́ kotiri b́ tesh. S'ayin Shayironwere bí atsatsa b́ tesh. \v 26 Bí doonzo mesihiyo b́be'aawo b́ k'irrawok'o S'ayin shayiro shaani dek't kitsre b́ tesh. \v 27 Manots aawots S'ayin shayiro b́gitsotse bín b́tuuzre Ik'i moo maants bíami, Yosefnat Mariyamwere bo nemok'on danetso na'osh finosh na'o dek't Ik' moots bo kindor \v 28 Sim'on na'i marmat'o k'a'údek't erdekt, Ik'o údefetst hank'o bíet, \q \v 29 «Doonzono! hamb, jangiyat taash nimtso s'eenwtsere, \q2 Eshe haniye hakon taan nguutso jeenon k'aaúde'e. \q \v 30 N kashiyo ti aawon bek're, \q \v 31 Bíwere ash jami shinatse nk'anitsoniye, \q \v 32 Bíwere Ik' ash woteraw ashuwotssh aro kish kitsit shaano wotitwe, \q2 N ashuwotssh Isra'elsh mango wottsoniye.» \p \v 33 Yosefnat Mariyamnowere na'o jangosh keewets jamatse tuutson ada boadfoni. \v 34 Sim'on boon b́deeriyhakon bítsnor na'i marmat'o ind Mariyamsh hank'owa bí et, «Hambe! na'i marmat'an Isra'elitse ayuwotssh t'afosh, ayuwotssh kashi jango wotitwe, bíwere ayuwots b́keewo k'ew dek'o bok'azetwoniye milikit wotitwe. \v 35 Mannowere aywots nibotse fa'a aashts asaabiyo keer be'etwe, nnibonowere shiyani shiko kap'de beshitwe.» \p \v 36 Mank'o manoor Aser naar wotts Fanue'l ní Hanayi eteetsu bek'etsu fa'a b tesh. Ayi dekat gawerwtsk máátsi b tesh, b kenihnton shawat nato b beyihako keniho k'irb́wtsi, \v 37 Maniyehakon b nato habi gitonat awd nato b́ wotefetsosh Ik' mootse b orerawon s'oomiyon, Ik' k'onon, aawonat t'úwon Ik'osha bfinefera b tesh. \v 38 Manoor biwere waat́ doonzo údo dek'btwi, na'i marmat'o jangosho Iyerusalem bín kashosh jangat kotirú jamwotssh bkeewufo. \s Nazret maants bo aantsok'o \p \v 39 \x - \xo 2:39 \xo*\xt Mat. 2:23 \xt*\x* Doonzo nemotse finef jamo fin bok'rihakon Gelil datsatse daatseyiru bo beyiru bo kitu Nazret maants k'az bo aani. \v 40 Na'i marmat'onwere eenono eenfetst kup'efere bí ami, danonowere s'eenḱ wotb́wtsi, Ik'i s'atonwere bíntoni b́tesh. \s Iyesus Ik'i mootse \p \v 41 \x - \xo 2:41 \xo*\xt Kesh. 12:1-27; Iwi. 16:1-8 \xt*\x* Yosefnat Mariyamn worwot worwoton fazigi baaliyi aawor Iyerusalem maantsan bo amfo bo tesh. \v 42 Iyesus tatse git nat wotbwtstsok'on bo nemok'on baaliman mangiyosh bo ami. \v 43 Baaliyono ish bobazihakon bo bomoo maants bo aanor Iyesus Iyerusalemits oorb́wts, Yosefnat Mariyamnmó manoke b́ ooro danatsno botesh. \v 44 Weratse sha'irwotsnton towat bí amiruwok'o boosh bí arere, ik aawjini sha'o sha'eron bo jini, maniye il bojag jamoknat bodants ash jamoke geyo dek' botuu. \v 45 Ernmó daatso bo maawutsotse geefere Iyerusalem maants bo aani. \v 46 Keez aawoniye okoon Ik' mootse daatsbodeki, manokno aaydekt dantswots dagotse bedek't bo keewirwo k'ebfetst bosho aato b́t'intsfera b́ tesh. \v 47 B́ keew k'ebts jamwots b́ t'iwintsirwok'onat boosh bíanirwok'o bek't bo adifera bo tesh. \v 48 Yosefnat Mariyam bín Ik' mootse bobek'tsok'on ada bo adi, manoor indu, «Tnaayo eegishe hank'o taan nk'ali? N nihnat taan kic'at neen no geefera noteshi» bi et. \p \v 49 Iyesuswere «Eegoshe taan it geyi? taa t nih mootse woto taash b́ geyitwok'o danatsteya?» bí eti. \v 50 Boomó bí b́ keewtsman t'iwintsratsno. \p \v 51 Maniye il Iyesus Nazret maants bonton bíami, booshowere alya bí alefoni, b́ indwere keew jaman b nibotsa b detsfo. \v 52 \x - \xo 2:52 \xo*\xt 1 Sam. 2:26; Ari. 3:2 \xt*\x* Iyesus Ik'onat ash shinatse shuneek wotat, dan teleefonat need'on eenfere bí amfo. \c 3 \s Gupfo Yohans nabtso \r (Mat. 3:1-12; Mar. 1:1-8; Yoh. 1:19-28) \p \v 1 Rom nugús wottso T'ibariyos b́naashtsi tatse útsl naton P'ent'os P'ilat'os Yihud datso k'eezfoni b́tesh, Herodis Galil dats keweefoni b́ tesh, Mank'o bí eshu Filatp'os It'uriyasnat T'rakonidosi kewútso, Lisaniyosm Abilenensi kewtsoni botesh, \v 2 Hananat K'eyafwere kahniya bo tesh, manoor Zekariyas naay Yohans worwotse b́befere, Ik'i aap'o b́ maants b́ waa. \v 3 Mansh Yohans, Yordanos foki gúúratse fa'a daats jamwotsatse gúúrefetst «It fints morrosh orowe eto it daatsish it fints morrosh naandrone err gupewere,» et fetstni b́daniyfo. \v 4 Han b́wotwere nebiyo Isayas Yohans jangosh shin shin hank'o ett b́ guut'tsok'on \q Eshe han woruwotse hank'o etfere kuhiru asho k'aaroniye, \q2 «Doonzo werindone k'aniwere! \q2 B́ fokonowere kaatswere! \q \v 5 Dats k'ool jamonowere manutsider s'entsewe! \q2 Guronat daaw jamonwere dashan t'ine! \q K'uur werindonwere kawowe! \q2 Kaam werindonwere manutsowee! \q \v 6 Ash jamonwere Ik'i kashiyo be'e!» \p \v 7 \x - \xo 3:7 \xo*\xt Mat. 12:34; 23:33 \xt*\x* Gupeyosh b́ maants waats ay ashosh Yohans hank'owa bí etfo «It merziyets dawnzi nananotso! Weyiru Ik'i fayotse itkeshtwok'o kone itsh keewi? \v 8 \x - \xo 3:8 \xo*\xt Yoh. 8:33 \xt*\x* Abraham nana'uwots noone err it nibotse it'o k'ayr, naandrone it ettsok'o kitsit fino finore. Ik'o shútsanotsitse Abrahamsh nana'o tuuzo b́falitwok'o itsh keewirwe. \v 9 \x - \xo 3:9 \xo*\xt Mat. 7:19 \xt*\x* And shakurtso mitwots shirotse k'ut'osh k'anutsere. Mansha sheeng shuu shuraw mit jamo k'ut'etwe tawotsowere juwetwe.» \p \v 10 Ash jamonwere «Beree eeg k'alwonowa?» ett Yohansi bo aati. \p \v 11 Bíwere, «Git tah detstso iko deshawosh ime, mísh detstsonwere deshawosh kayiwee,» bí et. \p \v 12 \x - \xo 3:12 \xo*\xt Luk'. 7:29 \xt*\x* T'ilish kakufwotswere gupeyosh bíyok waat «Danifono! noowere eeg k'alwono?» ett bo aati. \p \v 13 Bíwere, «Nemon azazetsoniyere bogeshde aatk'ayere,» b́ eti. \p \v 14 Kes'kes'fwots waat, «Noo eshe eeg k'aluwono?» bo eti. Bíwere «Ash gizo weeralo bi'r dek'k'ayere, konnor kooton s'aamik'ayree, it took damozo itsh boree,» bí eti. \p \v 15 Man dúr ash jamo Mesihiyo woo jangatni bokotfere bo tesh, Mansh Yonassh «Ashaan mesihiyo wotifa k'úwa?» etfets bo nibotse bo asaabi. \v 16 Yohansmó jamwotssh hank'owa bí et, «Taa itn aatson gupetwe, ernmó k'osho taayere k'up'o weetwe, taa b́ c'aami tipi joko bitsosh dab boratse, bí S'ayin shayiri tawon itn gupetwe. \v 17 Bí búts úratse maayo buuyotse s'ayintsosh k'orbiyo b́ kishats detsdek're, b́ s'ayintsiyakon maay s'ayino t'iwots gaas'etwee, buuyonmo tahra tawon mits k'ritwe.» \v 18 Mank'o ash ashosh k'osh k'osh werindon izfetst sheeng keew man bo waazots b́ betsfera b́ tesh. \v 19 Gelil datso k'eezfo Herodismó bí eshu máátsu Herodiyadin b́ dek'tsonat k'osh k'osh gond finwotsi b́ fintsotse bín b́fayi. \v 20 \x - \xo 3:19-20 \xo*\xt Mat. 6:17-18 \xt*\x* Herods b́ gondats gondo dabt Yohansi tipi moots kindsh b́k'ri. \s Iyesusi gupetsok'o \r (Mat. 3:13-17; Mar. 1:9-11) \p \v 21 Ash jamo b́ gupehakon Iyesus b́ gupeyi, bí Ik' k'onoke b́ befere daro k'esheeb́wtsi. \v 22 \x - \xo 3:22 \xo*\xt Aze. 22:2; Dub. 2:7; Isa. 42:1; Mat. 3:17; Mar. 1:11; Luk'. 9:35 \xt*\x* S'ayin shayironwere eerkundo araat bíatsats b́ oot'i. Manoor «Nee tshunts taash shune naayo neene, neen geneúwitwe» etiru k'aaro darotse b́weyi. \s Iyesus Krstos shuweyi s'ap'o \r (Mat. 1:1-17) \p \v 23 Iyesus daniyo dek' b́tuwor, b́ nato shash natok'oyi b́tesh, ash jamosh Iyesus Yosef naayi bíarefo, manwere Yosef Eeli naayi, \v 24 Eeli Mati naayi, Mati Lewi naayi, Lewi Milki naayi, Milki Yona naayi, Yona Yosef naayi \v 25 Yosef Matatiyu naayi, Matatiyu Amos' naayi, Amos' Nahom naayi, Nahom Eslim naayi, Eslim Nage naayi, \v 26 Nage Maa'at naayi, Maa'at Matatiyu naayi, Matatiyu Semeyi naayi, Smeyi Yosef naayi, Yosef Yoda naayi \v 27 Yodaw Yonan naayi, Yonanu Resa naayi, Resa Zerubabel naayi, Zerubabel Selatiyal naayi, Selatiyal Neri naayi \v 28 Neri Milki naayi, Milki Hady Naayi, Hady K'osam naayi, K'osam Elmodam naayi, Elmodem, Erm. naayi, \v 29 Erm. Yose' naayi, Yose' Elezer naayi, Eliezer Yoram naayi, Yoram Mat'at naayi, Mat'at Lewi naayi, \v 30 Lwi Simon naayi, Simon Yihud naayi, Yihud Yosef naayi, Yosef Yonan naayi, Yonan Eliyak'em naayi, \v 31 Eliyak'em Melya naayi, Melya Maniyan naayi, Mayinan Mat'at naayi, Mat'at Natan naayi, Natan Dawit naayi, \v 32 Dawit Isey naayi, Isey Iyobed naayi, Iyobed Boez naayi, Boez Selemon naayi, Selemon Ne'ason naayi \v 33 Ne'ason Aminadab naayi, Aminadab Ram naayi, Ram Arniy naayi, Arniy Hes'eron naayi, Hes'eron Fares naayi, Fares Yihud naayi, Yihud Yak'ob naayi, \v 34 Yak'b Yisehak' naayi, Yishak' Abraham naayi, Abraham Taraá naayi, Taraá Nakor naayi, \v 35 Nakor Serug naayi, Serug Reúú naayi, Reúú Feleg naayi, Feleg Eber naayi, Eber Shelah naayi, \v 36 Shelah K'ayin naayi, K'aynu Arfaksd naayi, Arfaksd Sem naayi, Sem Noh naayi, Noh Lameh naayi \v 37 Lameh Matusal naayi, Matusal Henok naayi, Henok Yared naayi, Yared Melal'el naayi, Melal'el K'ayenan naayi, \v 38 K'ayenan Henos naayi, Henos Set naayi, Set Adam naayi, Adam Ik'o naayiye eta boetfo. \c 4 \s Iyesusatse fadetsok'o \r (Mat. 4:1-11; Mar. 1:12-13) \p \v 1 Iyesus S'ayin shayiron s'eengutsat Yordanos fokotse aanat b́weyi, maniyere hakon S'ayin Shayiron jisheyat woruwo maants k'azbíami. \v 2 Manoke hab́ aawosh diyablos bín b́fadfera b́ teshi, aawmanotsitse eegor b́ marawotse b́ s'uwi aawatse k'ak'b́wtsi. \p \v 3 Diabloswere Iyesusi «Ik'o naay neena wotiyal aab shúts han mish wotowe err azazowe!» bíet. \p \v 4 \x - \xo 4:4 \xo*\xt Iwi. 8:3 \xt*\x* Iyesuswere «Asho mish mec'ron beeratse ett guut'ere» ett bísh bí aani. \p \v 5 Maniyehakon diyabilos Iyesun dambaan tuuts beyokok kishdk't dats jik'atse beyiru naash jamwotsi iknun kitsb́k'ri. \v 6 «Mangts al jamannat mang jamon neesh imetwe, jaman taash imek b́wottsotse t shuntsosh imo falfe, \v 7 Mansh nee taash n sagadiyal jaman nik wotitwe,» bí et. \p \v 8 \x - \xo 4:8 \xo*\xt 6:13 \xt*\x* Iyesuswere, «N doonzi Izar Izewer s'uzsh sagadowe! B́ s'uznowere Ik'iwe, ett guut'ere» et bísh bí aani. \p \v 9 Maniyehakon Diyablos Iyesusi Iyerusalem maants dek' bí'ami, Ik' maa tookats kede'́er b́ ned'itwok'o k'alt hank'o bísh bí et, «Arikon nee Ik'o naay neena wotiyal, aab hanatse dashan t'olar ood'e, \v 10 \x - \xo 4:10 \xo*\xt Dub. 91:11 \xt*\x* ‹Neen bokotetwok'o b́melakiyo azazitwe, \v 11 \x - \xo 4:11 \xo*\xt Dub. 91:12 \xt*\x* N tufonowere shútso b́jod'awok'o, bokishon te'úde neen oriy dek'etúne.› ett guut'ere» bí et. \v 12 \x - \xo 4:12 \xo*\xt Iwi. 6:16 \xt*\x* Iyesuswere, «‹N Ik'o doonzone fadk'aye› et guut'ere,» ett bí aani. \p \v 13 Diyblos Iyesusi fado bí ishiyehakon manorish bín k'azk'rat bíami. \s Iyesus b́ danyi fino Geliln dek' b́ tuutsok'o \r (Mat. 4:12-17; Mar. 1:14-15) \p \v 14 Iyesuswere S'ayn shayiri angon s'eenwtsat Gelil maants k'az bí'aani, b́ shúútsi eenonwere b́ gúúratse fa'a dats jamwotsatse shiye b́wutsi. \v 15 Ayhudiwots Ik' k'oni mootse boon b́ danifoni, únetswotswere b́ daniy manatse tuutson bín bo údi. \s Iyesus Naazretn bíats bodts k'efo \r (Mat. 13:53-58; Mar. 6:1-6) \p \v 16 Maniyere il Iyesus b́ eents datsats Nazret maants bíami, b́ k'alfok'owere sanbati aawon ayhudiwots Ik' k'oni moots b́ kindi, nababosho b́tuwi, \v 17 Nebiyo Isayas mas'aafo bísh imeyi, mas'afmano b́ jargtsok'on, hank'o ett guut'etso beewoko daatsb́dek'i, \q \v 18 «Doonzo shayiri S'ayno ti atse b́faoni, \q2 Doo shishiyo t'owwotssh tshishiytwok'o taan woshere, \q Tipeetswots bo bishitwok'o, \q2 Dogwots bobek'etwok'o, kuhar t keewish er \q2 Kic'iyetswtswots bo kic'otse boon t kishitwok'o taan woshere, \q \v 19 \x - \xo 4:18-19 \xo*\xt Isa. 61:1-2 \xt*\x* Mank'o doonzo ash jamo bín b́kashitwo \q2 s'aati dúronowere t daniytwok'o taan woshere.» \p \v 20 Iyesuswe mas'aafo k'oddekt ayhudiwots Ik' k'oni mootse wosheyirwosh imk'rat be b́wtsi, ayhudiwots Ik' k'oni mootse fa'a jamo b́maand aanat t'iwints dek't bín s'iilo dek't botuwi. \v 21 Bíwere «Hamb! and nababere it shishts S'ayn mas'afatsi aap'o s'een wutsere» bí eti. \p \v 22 B́ jangosh jamwotswere sheenga bo keewfo, b́ keewiru s'aaton s'eents keewmaanatse tuutson adt «Han Yosef naayiyoshna?» bo et. \v 23 Iyesuswere boosh hank'o bí et, «Nee hakimiyono, aab n tooko kashiwe, etirwo jewron keewetso tiats it keewituwok'o danfee, mank'o ‹K'frnahomn k'alrne boere noshishts jamo, hanoke ndatsatse k'alwe› etetute tasha. \v 24 \x - \xo 4:24 \xo*\xt Yoh. 4:44 \xt*\x* Arikoniye itsh tkeewiri, nebiyiyo b́ dats ashuwotsoke mangrakee. \p \v 25 \x - \xo 4:25 \xo*\xt 1 Naash. 17:8-16 \xt*\x* «K'ewere ariko itsh keewna, Nebiyo Eliyas dúr keez natonat shirt shashosh awusho bútso b́k'aztsotse dats jamatse k'ak'o kup'atni b́ teshi, Manoor Isra'el datsatse bo kenih k'irts mááts ayuwots fa'ano botesh. \v 26 Eliyasmó, Sidon datson Serap'ta eteets galutse fa'a bkenih k'irts mááts iku s'uzoka wosheyi bako k'osho konokor wosheratse. \v 27 \x - \xo 4:27 \xo*\xt 2 Naash. 5:1-14 \xt*\x* Mank'o nebiyiyo Elsa'a dúr ay een shod detstswots Isra'el datsatse fa'ano botesh, ernmó Soryi datstso N'imaniye okoon boyitse iko dab s'ayinatse.» \p \v 28 Ayhudiyots Ik' k'oni mootsno fa'awotsitse jamwots han boshishtsok'on ayidek' bofayi. \v 29 Tuutnwere Iyesusi geetsdek't kitoniyere ur kish bok'ri, gohots gfnide'e juk'rosh bokitu biageets gohi gúúrats dek'bokeshi. \v 30 Bímó bodagotse beshat k'az bíami. \s Kim shayiro bín s'eents asho b́ kashtsok'o \r (Mar. 1:21-28) \p \v 31 Maniyere il, Iyesus Galil datsatse fa'a kitu K'frnahom maants bíam, manokno ash asho sanbati aawon b́ daniyfoni. \v 32 \x - \xo 4:32 \xo*\xt Mat. 7:28-29 \xt*\x* B́ keewiru keewonúwere alon s'eenk b́wottsotse jamwots b́ daniyatse tuutson ada bo adfo botesh. \v 33 Manokno ayhudiyots Ik' k'oni mootse kim shayiron s'eents asho fa'e b́tesh, bíwere k'aari eenon hank'o etni b́ kuh. \v 34 «Nazrettso Iyesuso aage! Nee nooke eeg kis'e n detsi? Noon t'afiyosh wafi? Nee koni nwoto taa danfee, nee Ik'oko S'ayino neene.» \p \v 35 Iyesuswere kim shayirmansh, «S'k err bíatsotse keye!» ett b́ fay, Kim shayirmanwere ash jami shinatse ashman dikdek't eegor bín b́k'alrawon k'az b́keshi. \p \v 36 Jamwots adt bo atsatseyosh, «Han aak'o aap'e? Kim shayironowere alonat angnon b́ azaziri, boowere bísh aleyat bo keshiri,» boatsatsewosh bo etfera botesh. \v 37 Iyesus shútsonwere gúúrmanoki dats jamwotsatse shisheye b́wutsi. \s Iyesus shodets ayuwotsi b́ kashitsok'wo \r (Mat. 8:14-17; Mar. 1:29-34) \p \v 38 Iyesuswere ayhudiyots Ik' k'oni mootse kesht Simon moo maants k'azbíami. Manokno Sim'on awu ay dek'at bi atso k'es't bí'ere shodat bk'eyir, mansh bin b́kashitwok'o Iyesusi bok'oni. \v 39 Iyesuswere bmandan t'int́ bganok need'dek't biatsi weshman b́ fakshitwok'o bí hadi, bi atsi k'es'manwere fakshb́k'r, manooro tuwat boon ibiyo dekbtwi. \v 40 Aawu bkindor ash ashuwots ayi naari shodon boshirotse deshets shodets jamwotsi Iyesus maants dek' bowaa, bí were ik ikon boats kisho gedt b́ kashiyi. \v 41 Foerawwotswere «Nee Ik'o naay neene!» et fetst kuhefetst ay ashuwotsi faksht bokeshi, bíwere Mesihiyo b́ woto dandek'rno bo tesh. \p Iyesusmó b́ jangosh eegoru bo keewawok'o fayatni b́bazi. \s Iyesus Geliln b́ daniyo \r (Mat. 4:23-25; Mar. 1:35-39) \p \v 42 Datso gatsb́wtstsok'on Iyesus manoke kesht ash aaloke dats baashok k'azbiam, ash ashuwotswere bín geyokna bo tesh, daats bodek'tsok'ono «Noon k'ay amk'aye» ett bok'oni. \v 43 Bímó «Taa twoshe hansh b́ wottsotse k'osh kitwotsits amr Ik'i mengst doo shish keewo taan geyife,» bí eti. \p \v 44 Mansha Yhudn fa'a ayhudiyots Ik' k'oni maa jamwotsitse gúúrat b́ nabfoni. \c 5 \s Iyesus b́ danif shintswotsi b́ s'eegtsok'o \r (Mat. 4:18-22; Mar. 1:16-20) \p \v 1 Ik aaw Iyesus Genseret' aats k'ari gúratse need' dek't b́ befere ay ashuwots b́ maants t'int Ik'i aap'tso k'ebosh bo gifniyefere bo teshi. \v 2 Bí aats k'ari gúrats t'iindek't need'iru jelb gitwotsi bek'b́k'ri, mus' detsirwotsmó jelbwotsitse kesht bo mus'i kambwotsi bo mashfera botesh. \v 3 \x - \xo 5:1-3 \xo*\xt Mat. 13:1-2; Mar. 3:9-10; 4:1 \xt*\x* Iyesus jelbwotsitsi iku, Simoonk wottsuts b́ kindi. Simonshowere «Jelbani datsatse aats k'aromaants aab taash t'intswe» bí et. Maniye okoon jelbú'ats bedek't ash asho b́ daniyiri b́ tesh. \p \v 4 B́ keewrwo b́ ishyakon Sim'onsh, «Jelbu ay dek't k'arts aats k'aromaants wokide'er neenat n tohuwotsn mus' detsosh juwore,» b́ et. \p \v 5 \x - \xo 5:5 \xo*\xt Yoh. 21:3 \xt*\x* Sim'onwere «Danifono! t'ú jamo maawron gatsaat eegor deshatsone, nee ni'etihakonmó, hambe! mus'i kambo shap'etwone,» bí et. \v 6 \x - \xo 5:6 \xo*\xt 21:6 \xt*\x* Mus'i kambman bo shap'tsok'on kambo b́ gad'efetso weeralo ayts mus'o detsbodek'i. \v 7 Mansh k'osh jelbutse fa'a bo tohuwotsi kolon waar boosh geetso bo dabitwok'o bo s'eeǵ, boowere waat git jelbuwots limosh muk'i boborfetsosh mus'on s'eents bok'r. \v 8 Simon P'et'ros man bek'b́k'rtsok'on Iyesus shinats tuk'umalgutsat, «Doonzono, Taa morretsk t wottsotse t maants t'ink'aye!» bí et. \v 9 Han bíettsonwere bínat bínton teshts b́ tohjamwots bo detsts mus'i aytsatse tuutson ayidek't adt boteshtsotsna. \v 10 Mank'o Sim'on tooh wottswots Zebdiwos nanawots Yak'obnat Yohansń adtni botesh. Iyesus Simonsh «Shenono shatk'aye, Haniyehakon ash detsetwo wotitune» bí et. \p \v 11 Bowere jelbuwotsi aats gúúrats bot'intsi hakon jam keewo k'azk'rat Iyesus shuuts shoydek't botuwi. \s Iyesus eenshodets asho b́ s'ayintstsok'o \r (Mat. 8:1-4; Mar. 1:40-45) \p \v 12 Ik aaw Iyesus kit ikutse b́befere bíatso een shodon detsetso, eenshodonwere bí ats jamats keshutstso ash iko b́ maants b́ waa, Iyesusi b́ bek'ktsok'on b́ baron datsats gúp'gup'dek't t doonzo «Ni eekiyal taan s'ayintso falfne,» et bín b́ k'oni. \p \v 13 Iyesuswere b́ kisho jargdek' bín shuu'at «Eekere! s'ayine!» bí et. Ashmanwere manoor b́ een shodatse s'ayin b́wutsi. \v 14 \x - \xo 5:14 \xo*\xt Lew. 14:1-32 \xt*\x* Manats dabt hank'o ett bí azazi «Keewan konshor nkewrawok'owa, ernmó niamtsok'on n tooko kahniwotssh kitswe, ash jamosh gaw b́wotitwok'owa n s'ayintsi jango Muse b́ azaztso woshoono t'intswe.» \p \v 15 Iyesus shútso iki k'oshortsoniyere bogo shiye b́guuts, ay ashuwotswere b́keewo k'ebonat boshodotse kashosh geeyat bo kakuwefo. \v 16 Bímó ash aalok k'ayamrni Ik'o b́ k'onfo. \s Ash duro b́ kashitsok'o \r (Mat. 9:1-8; Mar. 2:1-12) \p \v 17 Ik aaw Iyesus daniyoke b́befere ferisawi eteetswotsnat Muse nemo danifwotsn b́ganoke bedek'tni bo tesh, bo Gelilnat Yihud gál jamotse Iyerusalem kitotsnowere watswotsu fa'ano botesh. Iyesus shodetswotsi b́ kashiru doonzo ango bíntoni b́tesh. \v 18 Ash dúr iko es'oń kur dek'ts ash ashuwots Iyesusmaants dek't bowaa, Iyesus bítse b́ beyiru moots kindsh de'er b́shinats beezo geyatni bo tesh, \v 19 Ernmó asho bí'aytsatse tuutson durman moots kindsho bomaaw, mansh máá tookats dek' bokesh, máá tokono wogdek't máá maac'ots bí'es'onton Iyesus shinats orshdek't gedebok'ri. \v 20 Iyesuswere bo aman amano b́bek'tsok'on durosh, «Ashono neena! n morro niatse sholbazere,» bí et. \p \v 21 Nem danifuwotsnat ferisawino etefwotsn «Kone bíwo Ik'o c'ashirwani? Ash morro oorowe etosh falitwo Ik'oniye okoon k'osho kone fa'oni?» ett bo gitsotse bo gawfera botesh. \p \v 22 Iyesuswere bo bogawirman dank'rat boosh hank'o bíet, «It nibotse eegoshe hank'o it gawiri? \v 23 B́woteferemó ‹N morro neesh oorowe› etonat, ‹Tuur amee!› etotse aaw ketefa? \v 24 Ernmó ash na'o datsatse morro oorowe etosh alo b́detstsok'o dano itsh geyife» ett ash durmansh, «Ashono neena tuuwe, ni es'o kur de'er n galomand amee!» bí eti. \p \v 25 Dúronwere manoor ash ashuwots shinatse tuut, bíats k'eedek't b́teshts es'o kurdek't, Ik'o údefere b́ galomand bí ami. \v 26 Manoke fa'a ash jamwotswere ayidek't adfetst, shatoon «Hambets adits keewo bek'rone,» etfetst Ik'o bo údi. \s Iyesus Matiwosi eteetso Lewi b́ s'egtsok'o \r (Mat. 9:9-13; Mar. 2:13-17) \p \v 27 Maniyere il Iyesus manoke kesht bíamfere Lewi eteetso t'ilish ko'ifo t'ilish b́dek'foke b́befere bek'krat «T shuutso wowe» bí et. \v 28 Lewi were jobk' ett jamó k'azk'rat b́ shuutso bíami. \p \v 29 Maniye il Lewi b́mootse Iyesus mangosha ett een wotts móónat úshon k'aniyi b́k'ri, b́ k'anits móónat úshono t'ilish kakuf ayuwotsnat k'oshwotsu ay ash ashuwotsu datseyatni botesh. \v 30 \x - \xo 5:30 \xo*\xt Luk'. 15:1-2 \xt*\x* Ferisawi eteefwotsnat bo jir wotts nem danifwots «T'ilish ko'ifwotsntonat morrotswotsnton maat b́ úshiri eegoshe?» ett Iyesus danifuwots aats bo mumund. \p \v 31 Iyesus hank'o et boosh bí'anyi, «Shodtswotssha bako jeenwotssh atetso geyiratse, \v 32 Taa t wáá morretswots naandrone bo etetwok'o s'eegosha bako kááwwotsi s'egoshaliye.» \s S'oomi jangosh aatets aato \r (Mat. 9:14-17; Mar. 2:18-22) \p \v 33 Ik ik ashuwots Iyesussh, «Yohansnat ferisawiwotsn bo danifwots ayoto s'oomefno, Ik'ono k'onfnere, n danifwots jam aawo máát bo'úshir eegoshe?» ett bín boaati. \p \v 34 Iyesuswere hank'o ett boosh bí aani, «Guuyo bonton b́befere guuy jishfwots bo s'oomo boosh geyitwe etatnya it gawiri? \v 35 Ernmó guuyo booke k'a'údek'et aawo weetwe, manoor s'oomitúne.» \p \v 36 Manatse tuut Iyesus jewrdek' boosh ik keewo b́keewi, «Shemi handri but'o shemi nataats shipfo konwor aaliye, mank'o b́k'aliyalmó shemi handro gad'ni b́k'riti, but'i handronwere shemi natosh woteratse. \v 37 Mank'o weyni biri arwi natots weyni biri handro gas'fo aaliye, gas'eyalmó weyni biri handrman aruman t'up'inibk'riti, weyni birmanwere kud'ni b́gutsiti, arwonwere finats jinatse. \v 38 Mansh weyni handr biro arwi handrots gaas'o geyife, \v 39 Weyni biri kats úshtso weyni biri beno úsho geeratse, ‹Ja'atso weyni biri katso k'anefe,› bí eteti.» \c 6 \s Sanbati jango aatets aato \r (Mat. 12:1-8; Mar. 2:23-28) \p \v 1 \x - \xo 6:1 \xo*\xt Iwi. 23:25 \xt*\x* Sanbati aawon Iyesus taari taalon b́beshefere b́ danifwots sndyi motso k'ut'dek't bokishon shik'dek't moo dek' botuwi, \v 2 Ferisawino eteefwotsitse ik ikuwots b́danifwotssh, «Sanbati aawon k'alosh geyiraw keewo it k'alir eegoshe?» bo eti. \p \v 3 \x - \xo 6:3-4 \xo*\xt 1 Sam. 21:1-6 \xt*\x* Iyesuswere hank'o ett boosh bí aaniy, «Bínat bínton fa'a ashuwotsn bo k'ak'or Dawit b́k'altsok'o nababeratsteya? \v 4 \x - \xo 6:4 \xo*\xt Lew. 24:9 \xt*\x* Kahniwotsiyere okoon konwor b́marawok'owa ett baziyetso, bí Ik'i moots kinddek't Ik'osh t'ints misho k'a'ú dek't b́ máá, bínton fa'uwotssho bí ími.» \p \v 5 Manats dab́t Iyesus, «Ash na'o sanbatushor b doonziye,» bí eti. \s Ash kish duro Iyesus b́kashitsok'o \r (Mat. 12:9-14; Mar. 3:1-6) \p \v 6 Sanbati aaw k'oshots Iyesus ayhudiyots Ik' k'oni moots kind dek't b́ danifera b́ tesh, manokno b́ kish dúr ash iko fa'e b́ tesh. \v 7 Muse nemo danifwotsnat ferisawino etefwotsen Iyesusi bín bos'aamit k'uur keewo bo geyefera botesh, «Sanbati aawon ashaan kashitwek'úna aab s'iilone» ett bín kot bodek'i. \v 8 Iyesusmó bo gawirwo dank'rat kish durosh «Tuur taalots ned'de'e!» bí et. Duronwere tuut taalots need' b́dek'. \v 9 Manór Iyesus ashuwotssh, «Aab́ itn aatuna, arikon aab sanbati aawots finore eteetso gond finemo doo fine? ash kash úd'emó ash kash oriyee,» bí eti. \v 10 Iyesus bín gúúr dek't beyiru ash jamwots maants b́s'ili hakon kish durosh «N kisho jargwe!» bíet. Bíwere b́kisho b́jargtsok'on kashutsat b́ kish k'oshokok'o jeen wotb́wtsi. \p \v 11 Muse nemo daniyfwotsnat ferisawiwotsmó ayidek' nibok'únt, Iyesusi bo k'alitwok'o shiye bowtsi. \s Tatse git woshetswotsi Iyesus gal b́ dek'tsoko \r (Mat. 10:1-4; Mar. 3:13-19) \p \v 12 Ik aaw Iyesus Ik' k'onosh guri abaats kesh b́dek'i, manoknowere t'ú jamo Ik'omand k'onron b́ gatsi \v 13 Datso b́gatstsok'ono b́ danifwotsi b́ maants b́ seeg, boyitsnowere tatse gitwotsi galdek't «Woshetswotsi.» ett boshútso b́ kishi, \v 14 Boshútsonwere, P'et'rosi ett b́ s'eegetso Sm'onnat bíeshu Indriyasi, Yak'obnat Yohansn, Flip'osnat Bertelemyosi, \v 15 Matiyosnat Tomasn, Ilfyos naay Yak'bnat «Okooretska» ett s'eegefo Sm'oni, \v 16 Yak'ob naay Yhudnat Iyesusi beshidek't imtso Ask'rottso Yhudne. \s Iyesus ay asho b́ danitsok'onat b́kashitsokon \r (Mat. 4:23-25) \p \v 17 Iyesus bík woshetsnton guri abaatse oot't juwanots ned'b́dek', b́ danifwotsitse aywotswere manoke fa'ano botesh, anynwere b́ keewirwo k'eboshat boshodotse kasho geeyat wááts ay dek't ayts ash ashuwotswere fa'ano botesh. Bowere bowóóko Yhud datsatse, Iyerusalem kitotse, aatsk'ari ganoke fa'uwots T'irosnat Sidon kitwotsitsikno botesh. \v 18 Kim shayiron detseyat kic'efetst teshts ash ashuwotswere waat kashefno. \v 19 Kashiyi angonwere bí atsotse kesht bo únetsi b́kashiyiruwotse kakuwets ash jamo Iyesus atsats bodosh bo geefoni. \s Geneeúwonat shiyani jango \r (Mat. 5:1-12) \p \v 20 Iyesus dambaan kááwdek't b́ danifwots maants s'iilfetst hank'o b́ et, \q «Ik'i mengstu itk bwottsotse, It t'owwots derek itne! \q \v 21 It and k'ak'irwots, ayts it mishetwotse derek itne! \q And epiruwots it, ayts it mis'etwotse derek itne, \q \v 22 \x - \xo 6:22 \xo*\xt 1 P'et'. 4:14 \xt*\x* T jangatse, ash na'o atse tuutson ash ashuwots iti bo shit'or, \q Bogalor, bo aatsniyononat it shútso bo t'afiyor derek itne! \p \v 23 \x - \xo 6:23 \xo*\xt 2 Zen. 36:16; Wosh. 7:52 \xt*\x* «Darotse it daatsit k'awntso een b́wottsotse jaman itats b́ bodor derek itne! manór gene'on t'olar k'afore, shin shin bo nihotswor Ik'i ashuwotsats hank'o gond fina finat boteshi. \p \v 24 «Gaaletswots itmó it beyi sheengosh wotitwo andon it datstsotse \q2 Indowe itsha! \q \v 25 And wortswots it, \q2 Ayits it k'ak'itwotse indowe itna \q It and mis'irwots, \q2 Ayits it shiyanituwonat it eepetwotse \q Indowe itnsha! \q \v 26 Ash ashuwots it jangosh sheengo bokeewor indowe itsha! \q Bonihotswor kootets nebiyiwotssh mank'o k'altniye boteshi.» \s Balangaro shunere \r (Mat. 5:38-48; Mat. 7:12) \p \v 27 «T keew k'ebirwotssh itshmó hank'o etirwe, it balangarwotsi shunere, iti shit'irwotssh sheeng keewo finore, \v 28 Iti c'ashirwotsi deerwore, itn p'ek'irwotsish Ik'o k'onuwere, \v 29 N malal iko jabitwosh, dabr ikmandtso aani de'er ime, n shemi nat'alo dek'irwosh n kitonor dabde'er ime, \v 30 Niyatse k'oniru jamosh ime, n detstso niatse dek'iru asho bí aanitwok'o aatk'aye. \v 31 \x - \xo 6:31 \xo*\xt Mat. 7:12 \xt*\x* Ashuwots itsh bok'alitwok'o itgeyirwo itwoor mank'o boosh k'alwore. \p \v 32 «Iti shunirwots mec'ro it shunal, deero it dek'et aawushe? Morretswotswor boon shunirwotsi shunfneree, \v 33 Itsh sheeng fintswots mec'rosh itwere sheengo it finiyal eegoshe bogo daatso it faliti! morretswotswor mank'ó k'alfnosha, \v 34 ‹Noosh aniyitune› etaat it gawiru ashuwotssh it gushiyal awuneya bogo it datsiti? Bogushitsman aani dek'osh morretswotswor morretswotssh gushifnee. \v 35 Itmó it balangarwotsi shunere! sheeng keewonowere boosh finore, No gusho aniytune it erawon gushiwere, mank'o itk'liyal it k'awntso eena b́wotiti, jamoniyere damb bogts Ik'o nana'uwotsno wotitute, bí werigondetswotsnat úderaw gondwotsshor dowe. \v 36 It nih dartso maac' k'ewetsi b́ wottsok'o itwoor bíkok'o maac' k'eewtswotsi wotoore. \s K'oshwotsats angsho b́geyrawok'o \r (Mat. 7:1-5) \p \v 37 «Itats angsherawok'o konatsor angshk'ayere, itats angshratse, ash k'oshwotsi k'efk'ayere, itnowere k'eferatse, orowe erere, itwere orowe eto daatsitute, \v 38 Imere, itshowere imetuwe, it tatsit tatsi k'ac'ots itsho tatsetwe, dab sheeng tatsi k'ac'otse mirde'er tuc'etso s'eenr kud' kud' ettso itsh imetwe.» \v 39 \x - \xo 6:39 \xo*\xt Mat. 15:14 \xt*\x* Manats dabt Iyesus aridek't han boosh b́keewi, «Dogo dogo jishosh falitwá? Mank'o k'alitwe bíetalmó bo gitetswor desheyar gohots dihni bowtsiti. \v 40 \x - \xo 6:40 \xo*\xt Mat. 10:24-25; Yoh. 13:16; 15:20 \xt*\x* Daniru na'o bín daniyrwoniyere bowatse, ernmó daniru na'o sheengeshde'er danbdek'al bín danyrwok'o wotituwe. \v 41 N ááwotsi gindo nbe'aawo eegoshe n eshu aawitsi kimúwu n s'iliri? \v 42 Ando ni'ááwotse fa'a gindo nbe'aawo nieshush ‹Ti eshuwo, n aawitsi fiishani aab neesh kishuna› eto aawuk'oneya nfaliti? Nee git alberetsono, shin shino ni'aawitsi gindo kishuwe, maniyere il nieshu aawotse fa'a fiisho s'ayintsde'er s'iilo falitune.» \s Mito b́shuwatse b́daneefok'o \r (Mat. 7:16-20; 12:33-35) \p \v 43 «Miti sheengo gond shuwo shuurake, ando mank'o miti gondo shwi sheengo shuurake. \v 44 Mit jamo b́shuwona b́ danefo, angitsotse belesiya eteef miti shuwo mec'eraka, mank'o angitsi atatse woyiniya eteef miti shuwo mec'eraka. \v 45 \x - \xo 6:45 \xo*\xt Mat. 12:34 \xt*\x* Ash sheengo b́ nibi s'aynotse sheeng keewo kishitwe, gond ashonwere b́ god nibotse gond keewo kishituwe. Ashoniye b́ maac'otse s'eentsoniye b́nonon b́ keewfoni.» \s S'alats wee shíyats ageets moowwots eeg bo artsok'o \r (Mat. 7:24-27) \p \v 46 «Taa t keewirwono fineratstere, eshe eegoshe, ‹t doonzo! t doonzo! etaat taan it s'eegiri?› \v 47 T maants waar t aap'tso k'ew de'er finats jitsitwo koni bí artsok'o itsh keewna, \v 48 B́ gop'o dashan wokidek't isht b́ moo kup' s'alats need'idek't detsits ashoni bí ariye, di'onwere waat maaman b́ gifniy, ernmó kup'ts s'alats b́ detsetsotse giwsho falratse. \v 49 Ti aap'o k'ebt finats jitsrawonmó b́ moo dashan b́gop'irawo shawats agts asho arefee; di'o waat b́gifniytsok'on manoor dihb́wtsi, b́ dih dihonwe ayi dek't dhi een wotb́wtsi.» bí et. \c 7 \s Iyesus bali naasho guutso b́kashitsok'o \r (Mat. 8:5-13) \p \v 1 Iyesus jamhan ash ashosh keew b́ íshihakon K'frnahom maants bí ami. \p \v 2 Manokno Rom datsatstso bali naash iko fa'e b́tesh, bíwere ayidek't b́shunf b́ guuts shodo bíats b́manzre k'iro b́beshi. \v 3 Bali naashmanu Iyesus jango b́ shishtsok'on Ayhudi eenashwotssh «Oona itsha, Iyesus wáár taash t guutso b́ kashytwok'o amr taash k'onwere,» ett b́ wosh. \v 4 Bowere Iyesus maants amt, «Ashaansh han nk'alo bísh geyife, \v 5 Bí noo ash asho shunfee, Ayhudi Ik' k'oni moono noosh agree,» ett kup'idek't bok'oni. \p \v 6 Mansh Iyesus bonton tohaat bí ami, b́ mooko bodosh bo etfere bali naashmanwere b́ jagwotsi hank'o ett Iyesusok b́ wosh, «Doonzono! Nee t moots nkinditwok'o bodk twoterawotse t moots wosh shambk'aye. \v 7 Taawor ttokoon nmand wosh bodk taanaliye, Manoke bede'er ik nonu keewwe, t guutsonwere kashitwe. \v 8 Taawor ttookon naashwotssh alek wotefetsat taayere dashwotsno t altswots kes' kes'fwotsi detsfe. Mank'o b́wottsotse ikosh ‹Amee!› ti etor ametuwe, k'oshosh ‹Wowe!› t etor weetuwe, t guutsosh ‹Hank'o k'aluwe!› ti etor k'alitwe.» \p \v 9 Iyesus han b́ shishtsok'on bí adi, b́ shutsatse weyiru ashuwots maantsan wongr ett, «Dab Isra'elitse hank'o bodts imnetiyo daatsratse» bí et. \p \v 10 Wosheetswere bali naasho moo maants aanat bowatsok'on b́ guutso kashat b́ befere daatsbodek'i. \s Iyesus t'oow mááts iku na'o k'irotse b́tuztsok'o \p \v 11 Yatsok'on Iyesus Nayini eteets kit iku maants bí ami, b́ danifuwotsnat ayi asho b́ shutsats bínton towat boami \v 12 Iyesus kitu fengshi ganok b́ bodtsok'on, ashuwots duuno kurdek't kitutse bokeshfera botesh, k'irts ashman b́ indsh ik s'uza b́tesh, b́ induwere kenih k'irts t'oow máátsi, kitutsnowere ay asho b shutsatse bo sha'iri. \v 13 doononwere bin b́ bek'tsok'on bish maac'o k'ewat «Epefne shenúne!» bí et. \v 14 Manye il b́ maants t'int she'o b́t'awiyi, she'ono kuriru ashuwots ned'bowuts, Iyesuswere «Nee jawetsono tuuwe etiruwe neesha!» bí et. \v 15 K'irtsonwere jobk' ett tuut bedek't noon keewo dek' b́ tuu, maniyere hakon Iyesus indúsh «Hambe nnaayi,» ett imb́k'r. \p \v 16 Jametswotswere shatwtsat «Noyitse bek'ts eeno tuugutsere, Ik'o bí asho kashiyosh waare,» et fetst Ik'o bo údi. \p \v 17 Iyesus shúútsonwere Yihudnat b́ gúrmanatse fa'a datsjamatse shiye b́wuts. \s Gupfo Yohansoke Iyesus maants wosheets ashuwotsi \p \v 18 Yohans b́danif'uwots keew jamanots jango bísh bo keewi, bí were b́ danifwotsitse gitwotsi s'eegdek't, \v 19 «Mesihiyo weetwe eteetso neenemó k'oshe nokoteti? err aatwere,» ett doonzo Iyesusok b́ wosh. \p \v 20 Bowere Iyesusok waat « ‹Weetwe eteetso neenemo? k'oshe nokoteti?› err aatwere ett gupfo Yohans niyok noon woshere,» bo et. \p \v 21 Iyesus manoori sa'atmanitse ash ashuwotsi atsi weeshonat ay naari shodotse b́ kashiyi, kim shayirwotsnowere b́ kishi, ay aaw dogwotssho bo aawo b́ k'esh. \v 22 \x - \xo 7:22 \xo*\xt Isa. 35:5-6; 61:1 \xt*\x* Iyesus woshere watswotssh hank'owa bí et, «Aanar amr Yohanssh it bek'tsonat it shishtson keewwore, hambe dogwots bek'irunee, shoklirwotswere kawdek't sha'irune, een shodetswotsu s'aynirune, gidik'uwotswere shishirune, k'irtswotswere tuwirune, t'owwotssho doo shisho nabeyirwee. \v 23 Aak'o gene'ona tiatse maac' k'ut'rawoni?» \v 24 Yohans woshtswots k'az boamihakon Iyesus Yohans jango ash ashosh hank'o et keewo dek'b́tu, «Eeg s'iile worwots oot'at it weyiri? Jongon hake bako giwiru elt s'iilisheya? \v 25 Eeg bek'oshe keshat it weyiri? Tah sheeng tahiru asho s'ileya? Tah sheeng tahirwotsnat beyi sheeng beyirwotswo naash naashi mootsere bo fa'oni, \v 26 Aab taash keewwore, eeg s'iiloshe it keshi? Nebiyo s'ilosheya? Ee, itsh keewirwe, dab nebiyiyonyere iki bogtso s'ilishe. \v 27 \x - \xo 7:27 \xo*\xt Mil. 3:1 \xt*\x* Bíwere ‹Eshe! n shin shinatse beshar n weerindo k'aniytwo twosh na'o deyitwe,› ett guut'etsoniye. \v 28 Máátsatse shuuts jamwotsitse Yohansiyere bogo konwor aaliye, Ik'i mengstotsnmó jamotse muk'o bíyere bogfe.» \p \v 29 \x - \xo 7:29-30 \xo*\xt Mat. 21:32; Luk'. 3:12 \xt*\x* Han bo shishtsok'on ash jamo t'ilish ko'irwots dab bo'orerawo Yohans kishatse gupeyat boteshtsotse Ik'i fino arik b́wottsok'wo t'iwints bodek'i. \v 30 Ferisawiwotsnat Muse nemo danifwotsnomó Yohanis kishon guperatsone ett Ik'i shuntso k'efatniye botesh. \p \v 31 Manats dabt Iyesus hank'owa bí'et, «Eshe and dúri s'oot'an egonton boon ariywta? Eege bo arik'úna? \v 32 Gawiyi beyoke bedek't kaashirw nana'uwotsi arefne, boowere boatsatseyo s'eyeyat ‹Turaro itsh nofugi, itmó duuwatste, eepi jááwono nojáwere eefatste,› etirwotsiye. \v 33 Gupfo Yohans b́woor misho b́marawonat weyniy bíron b́úyawon b́watsosh ‹Fo'erawoniye bí'atse fa'oni› it eti. \v 34 Ando ash na'o mafere úshfere b́watsosh, ‹S'iilere maac' geenzonat máshetsana, t'ilish ko'ifwotsnat morrets ashuwotssho kod'i ashe› it eti. \v 35 Dan telefu arik b́ woto b nana'atsnee b be'efonye.» bíet. \s Mááts iku Iyesus tufo shituwo bfuuttsok'owo \p \v 36 Ferisawiwotsitse iko Iyesusi b́gale aaw misho b́metwok'o b́ s'eegi, Iyesuswere ferisawiya eteetsman gal amt mishimarats t'iin b́dek'i, \v 37 Kit manitse morr finon daneets mááts iku fa'a b́tesh, bíwere Iyesus fersawiya eteetsman gale mishimaratse b́beyirwok'o b shishtsok'on shituwo bin s'eentso albat'rosiya eteets shútson dozets blk'at'iyon s'eents shituwo dek'at bweyi. \v 38 \x - \xo 7:37-38 \xo*\xt Mat. 26:7; Mar. 14:3; Yoh. 12:3 \xt*\x* Iyesus shutsomantse b́ tufi ganoke need'dek' eepfetsat b́ tufo bi ac'uwon ok'iyfetsat b took s'iron bfiri, b́ tufuwotsno jobefetsat shitúwon bfuutiri. \v 39 Ferisawiya eteets waa misho moowe ett s'egtsman wotiruman b́ bek'tsok'on, «Ashaan nebiya wotink'ere bín shú'iru máátshan koni b wotonat aak'o morretsk bwoto danak'e b́teshi» ett b́ nibotse b́ gawi. \p \v 40 Iyesuswere, «Sim'ono! neesh tkeewit keew iko detsfe,» bíet. \p Bíwere, «Eek'uwa, danifono! abtaash keewwe!» bíet. \p \v 41 Iyesuswere hank'o etfere keewo dek't b́ tuu, «Ash iko git ashuwotssh gizo gushitso fa'e b́ tesh, iko atse úts bal dinariyo, ando ikoatse balk'ats dinariyo b́ tesh. \v 42 Gitetswotswere bogushtso dasho bo maawere boatsi k'awntsman dasho k'ayk'rore bí et, eshe aab bogitetsitse boosh giz gushitsman bogshde'er shunetuwo aawi arefa neesha?» bí et. \p \v 43 Sim'onwere, «Ay k'awntso b́ daywok'o orowe eteetso bogshde bín b́ shuneetwok'o arefee taasha,» ett bíaany. \p Iyesuswere «Aree n keewi,» bí et. \p \v 44 Maniye hakon Iyesus máátsu maants wongr ett aanat Sim'onsh hank'o bí'et «Máátsani bek'irwiya? Taa n moots t kindihakon nee dab tutuf mashi aatso doratsne, bimó ttufo biac'won mashat b took s'irone b firiri. \v 45 Nee taan jamo niator joberatsne, bimó n meyits t kindron t tufo jobo ned'iratsaniye, \v 46 Nee t tookats zeyito dab furatsne, bimó t tufwotsi shitwo futraniye. \v 47 Manshe bi ayi dek'at b shuntsotsne b morro ayone bish orowe eteyi maniye neesh t keewi, b́ morro múkshdek't oorowe eteetsonmó b́shunwere múkshdek'tniye.» \p \v 48 Maniye hakon Iyesus máátsmansh, «N morro neesh orowe eteere,» bí et. \p \v 49 Bínton mishimarotse mafetst teshtswotsmó «Morronor orowe etetwuhan kone?» ett bonibotse gawo dek't botuu. \p \v 50 Iyesusmó máátsmansh «N imnetiyo neen kashire, jeenon amee!» bí et. \c 8 \s Iyesus shuuts sha'ef máátswots \p \v 1 Maniyere il Iyesus kitwotsnat gál gálotse Ik'i mengsti jango nabfere doo shishiyo keewfere b́beshir, tatse gitwotswere bíntoni botesh. \v 2 Mankoó kim shayirwotsnat bo shodatsnowere kashts máátswots Iyesus shutsatse bo sha'efere botesh. Bowere fo'era shawatwots biatsotse keshtsu Megdelawi datstsu Mariyami eteetsu, \v 3 \x - \xo 8:2-3 \xo*\xt Mat. 27:55-56; Mar. 15:40-44; Luk'. 23:49 \xt*\x* Herodis mootse alat teshtso Kuz máátsunu, Yohanna, Sosnanat k'oshwots ayuwots fa'ano botesh, máánots Iyesusnat b́ danifwotssh bo gizona bofinefo. \s Shook shookirwo ariyetso \r (Mat. 13:1-9; Mar. 4:1-9) \p \v 4 Ay asho kitwotsitse keshit b́ maants waat ikok kakwe bowtstsok'on Iyesus hank'o ett jewrdek't b́ keew. \p \v 5 «Goshts iko shooko shookosh dek't b́keshi, b́ shokferowe maay shook ik iko weerindi gúrats fed'at net'eb́gutsi, kaf kafwtswere mec'dek' maabok'r, \v 6 Shook k'oshonwere dats t'orats fed'b́gutsi, b́ bos'tsok'onowere daats shuuk' b́wottsotse bos'ts bos'man shuk'b́gutsi. \v 7 K'osh shookonwere angitsi dagots fed' b́wutsi, angits manwere bínton eent guk' dek' oryib́dek'i \v 8 K'osh shokonmó sheeng datsats fed'at bos' b́gutsi, b́ bos'manwere eent ik ik shiro bal shuwo b́shuwi.» \p Manats dabt Iyesus, «Shiy waazo detstso k'ewe!» bí eti. \s Iyesus jewuron b́ keewtsi jango \r (Mat. 13:10-17; Mar. 4:10-12) \p \v 9 B́ danifwots Iyesussh, «Ariydek'at nkeewts keewhan biitso eega etee?» ett bo aati. \v 10 \x - \xo 8:10 \xo*\xt Isa. 6:9-10 \xt*\x* Iyesuswere hank'o ett boosh bí aaniy «Ik'i mengsti jango dano itsh imeke, k'oshwotsshmó keew jamo jewrone keeweti, ernmó bo be'eftsr t'iwintsratsno, shisho shifetsr nibn bode'awok'oye.» \s Shook shookirwo jewrets biitso \r (Mat. 13:18-23; Mar. 4:13-20) \p \v 11 Jewuron keewets keewman bitsonúwere hank'oyiye, «Shooko Ik'i aap'oniye» \v 12 Werind gúrats fed'ts shooko ariyetsman b́ kitsir Ik'i aap'o manórush k'ebirwotsi, ernmó bo amanar bokasherawok'o Diyablos waár Ik'i aap'tso bo nibotse k'a'udek'tsonye. \v 13 Dats t'orats fed'ts shooko b́kitsirwo Ik'i aap'o boshishtsok'on gene'on dek'iru ashuwotsiye, bomó boamanit manórusha, s'ap'o bodeshawotse fadewo boats b́ waal manoor bíne bohaaliti. \v 14 Angitsi dagotse fed'tswotsi artso b́kitsir Ik'i aap'o manorush k'ebiru ashuwotsi, ernmó datsanatsi beyosh shiyanonat gaalon, datsatsi sheeng beyo gú'de'er shuwlon boon orib́k'rti. \v 15 Dats sheengats fed'ts shooko artsonmó b́ kitsirwots Ik'i aap'tso shisht nib sheengonat kááwon k'ebdek't kotdek'tswotsi, boowere bíaapts aap'atse kup'at shuu shuwirwotsiye. \s C'eesho bí aat'efo datso b́ shanytwok'owa \r (Mar. 4:21-25) \p \v 16 \x - \xo 8:16 \xo*\xt Mat. 5:15; Luk'. 11:33 \xt*\x* Manatsdabt Iyesus hank'owa bí et, «C'eesho c'eeshde oosho bí ats gup'shfo wee es'ishirots gedfo konwor aaliye, maniyere dab úratse moots kindiru jamwots b́ shááno bobek'etwok'o s'ogatsa b́gedfoni. \p \v 17 \x - \xo 8:17 \xo*\xt Mat. 10:26; Luk'. 12:2 \xt*\x* «Mank'owo aatsetso be'erani, aashtso daneeraniye orituwo aaliye. \p \v 18 \x - \xo 8:18 \xo*\xt Mat. 25:29; Luk'. 19:26 \xt*\x* «Eshe Ik'i aap'tso it k'ebor it atso korde'ere, detsts ashosh daabde'erni bísh imeti, deshawoshmó dab detsfe bíetirwnor bíatse k'a'uni dek'eti.» \s Iyesus indnat b́ eshwotsn \r (Mat. 12:46-50; Mar. 3:31-35) \p \v 19 Iyesus indnat bí eshuwotsn b́ maants bowaa, ernmó ash aytsatse tuutson bín daatsratsno. \v 20 Mann, «Hambne! nindnat n eshuwotsn úratse need' dek't neen bek'o geefne.» ett ashuwots bísh bokeew. \p \v 21 Iyesuswere «Ik'i aap'o k'eb́dek't finats jitsitu jamwots bona tindu ti eshuwotsiye.» bí et. \s Iyesus kup'ts aatsatsi jongo b́ ned'itsok'o \r (Mat. 8:23-27; Mar. 4:35-41) \p \v 22 Ikaw Iyesus b́ danifwotsnton jeelobuts kind dek't «Bak'ets kimone» bí et, boowere amoosh botuu. \v 23 Aatsk'ari abaatse jookdek't bo kimfere Iyesus tokrb́gutsi, manoor kup' eguraho aats k'armanatse tuub́wts, atsonwere jelbuts s'enfere b́waare shatbowtsi. \v 24 B́ danifwotswere, «Age danifono! danifono! s'uuroone!» eton Iyesusi tuzbodek'i. \p Bíwere manoor tuut jongonat angnon giwu wutsts aatso b́ hadi, jongonat angi eenon giwuts aatso manoor need' bowutsi, manye il jamkeewo ayidek' s'ik etb́wutsi. \v 25 Maniye il Iyesus b́ danifwotssh, «Aawne it amantsoni?» bí et. Boomó ayidek't adt shatt, boatsatsewo, «Jongonat angi eenon giwuts aatsonor ale bíaliri, boowere bíshe boaleyiri, ashaan kone bí?» bo et. \s Iyesus kim shayiron detsets asho b́ kashitsok'o \r (Mar. 8:28-34; Mar. 5:1-20) \p \v 26 Aats k'aro kimt Geliliye bak'etse fa'a Gergesenoni am bobodi, \v 27 Iyesus jelbutse dats b́ oot'tsok'on fo'erawo bíatsots s'eents ash iko kitotse kesht bín gonkb́dek'i, ashman araatson b́ beyihakon aydúro teshka, b́befonwere doow doowi beyoka bako mootsali, \v 28 Iyesusi b́ bek'tsok'on b́ kuhi, Iyesus shinatsowere dats diht b́k'aaro eenshdek't, «Nee jamoniyere damb bogts Ik'o naay Iyesuso, ti atse eege ndetsi? oona neesha taan gondo bek'shk'aye,» bí et. \v 29 Man bí'etwere Iyesus kim shayirmansh asho atsotse b́keshetwok'o bí azaztsotsna. Maniye shinon kim shayironwere ashmanatse ayota b́ tuufo, muk'onat habliyon tifderni kotefo, ernmó habliyono b́k'ut'fo, muk'ono b́titsfoni. Fo'erawonwere bín joohde'er woruwotsa b́ damfo. \p \v 30 Iyesuswere «N shúútso kone?» ett bí aati, bíwere ay fo'erawwots bí'ats oot'dek't́ b́teshtsotse «T shúútso Legiyoniye\f + \fr 8:30 \fr*\fqa Legiwoni: \fqa*\ft Legiyoni eto kes' keshiru ik jirwotsi. \ft*\f*» ett bíaaniy. \v 31 Manoor fo'erawonwere «Oona neesha ayidek't dashan gop'ts gop'ots noon damik'aye» eton bín bok'oni. \p \v 32 Gohi gúúratse jiniru guritsi s'eeno fa'e b́tesh, fo'erawotswere, «Guritswotsits nokindish noosh eekowe» ett Iyesusi bok'oni, bí were boosh «Kindwere» bí eti. \v 33 Mann fo'erawwots ashmanitse kesht Guritswotsts bokindí, Guritswots gohatse t'olefere bo'ot', aats k'arots kindt limbowtsi. \p \v 34 Gurits jinirwotswere wottsman bobek'tsok'on shatoon k'azbowos'i kit kitonat gál gáltse keewman shishiy. \v 35 Ash ashuwotswere wotts keewman s'ilosh bo maa mootse kesht Iyesus maants boweyi, fo'erawwots bíatsotse keshts ashonwere bíatso dandek't taho tahdek't Iyesus tufishirotse b́ befere bek't shatbowts. \v 36 Áawon bek'tswotswere fo'erawwotsn detseyat teshts ashman awuk'on b́kashtsok'o bokeewi. \v 37 Maniye il Gergesenon dats ash jamwots Iyesus bo datsatse k'aybíametwok'o bok'oni. Man bo etirwere ayi dek't shat t botehstsotsna, mansh Iyesus jlbots kínd dek't b́ waats datsomand aanat k'azbíami. \v 38 Fo'erawo bíatsotse keshts ashman Iyesussh «Oona neesha n shuutso sha'ona,» ett b́k'on. Iyesusmó hank'o ett jami b́k'ri. \p \v 39 «N galomand amr Ik'o neesh b́ k'alts jamo keewwe» ashmanwere Iyesus bísh b́k'alts keewi eenman kit jamotse keewfere bí ami. \s Iya'ros ni'nat Iyesus shemo t'awits máátsuna \r (Mat. 9:18-26; Mar. 5:21-43) \p \v 40 Ash jamo bí b́kotirwotse Iyesus aanat b́waatsok'on jametso gene'ona bín bodek'i. \v 41 Manoor Ayhudi Ik' k'oni maatse naash wottso Iya'irosi eteets asho b́waeyi, Iyesus tufi shirots diht, «Oona neesha t gal wowe,» ett b́k'oni. \v 42 Han bí'etirwe tatse git nat wottsu b́ na'a ik s'uzu shodat k'irosh biettsotsna. \p Iyesus bínton towat bíamfere b́shutsatse bín shoydek't amiru ash ay boatsatseya bo gifniyfera botesh. \v 43 Mááts iku tatse git nat jamo s'atso kud'at need'o b́k'aye ayi dek'at kic'iru fa'a btesh, b detsts gizo jamo atetswotssh im ishat boyitse konwor bin kashiyo falratse. \v 44 Biwere Iyesus maants wáat b́shutsatse bíyok t'iinat b́ shemi jilo b t'awi, manoor b s'atsi kuud'o ned'b́wts. \v 45 Iyesuwere «Kone tiats bodtsoni?» ett bí aati. \p Jametswots «Noo niats boratsonee» boeti, P'et'roswere «Danifono, ash asho neen gifnit nshuutso b́ sha'efere bek'fetsatniya kone tiats bodi nietiri?» bíet. \p \v 46 Iyesusmó «Ango ti atsotse b́keshtsok'o tdantsotse arikon ash iko tiats bodre,» bí et. \v 47 Máátsmanwere ááshar b oorerawok'o bdantsok'on k'ewefetsat Iyesus maants waat b́tufishirots b dih, maniye il eegosh bín bt'awitsok'onat manoor bkashtsok'o ash jami shinatse kish b́ keewi. \v 48 Iyesuswere «T ni'e, n aman amano neen kashire, jamon amee!» bí et. \p \v 49 Iyesus man keewoke b́ befere ash iko ayhudiyots Ik' k'oni maa naasho mootse kesht «N na'ú k'irgutseraniye, eshe danifo datsmec'ro shambik'aye!» bí et. \p \v 50 Iyesusmó han shisht Iya'irossh, «Shenono shatk'aye, amanowe bako, n na'ú kashitwaniye,» bíet. \p \v 51 Iyesus Iya'iros mook b́bodtsok'on P'et'rosiye, Yohansiye, Yak'obiye, na'ú nihnat indna boko k'osho konwor bínton gitsomaand b́ kindrawok'owa bí eti. \v 52 Manokno fa'a ash jamwots na'ú jangosh eepfetst, indowe indowe boetfera botesh. Iyesusmó, «Eepk'ayere, na'ú tokra btokri bako k'irratsaniye,» bí et. \p \v 53 Boomó na'ú bk'irtsok'o bo dantsotse bo jamets bíatsa bomis'i. \v 54 Iyesus na'ú kisho dets dek't, «T ni'e, tuuwe!» bí et. \v 55 Bíwere b kasho bíatsots bí'aanere manoor jobk' etaat b tuwi, Iyesuswere «Bmetwo bísh imere!» ett b́ keewi. \v 56 Na'ú nihonat indun ayidek't bo adi, bímó wotts jamo konshor bo kewrawok'owa ett boosh b́keewi. \c 9 \s Tatse git b́ woshefwots daniyosh bo woshetsok'o \r (Mat. 10:5-15; Mar. 6:7-13) \p \v 1 Iyesus tatse git b́woshtswotsi b́maand s'eegdek't fo'erawwotsi kishosh, shod jam kashiy, angonat alon b́ imi. \v 2 Ik'i mengsti jango ash jamosh bo keewitwok'o shodetswotsno bo kashitwok'o boon b́ woshi. \v 3 \x - \xo 9:3-5 \xo*\xt Luk'. 10:4-11; Wosh. 13:51 \xt*\x* Hank'owa boosh bí et, «It werindosh wotitwo eegor deshdek' k'ayere, gumbonor b́wotiyal, k'arc'itonor, galonor, gizonor, woniyet tahonor dab daamk'ayere. \v 4 Ibo amr maa ikots it kindor gálmanitse keer it amfetsosh maa man mec'rotse teyere. \v 5 Asha ashwots itn ibiyo bok'azetk wotiyalmó gálmani fakshr it amor it tufatsi k'undo tebk'rar ameree, manwere boats gaw wotitwe.» \p \v 6 Mansh wosheetsots maniye kesht doo shishyo daniyfetst shodetswotsi kashiyifere gál gálotse boguurefoni. \s Herodis Iyesus een shúútso b́shishtsok'o \r (Mat. 14:1-12; Mar. 6:14-29) \p \v 7 \x - \xo 9:7-8 \xo*\xt Mat. 16:14; Mar. 8:28; Luk'. 9:19 \xt*\x* Ash ik iko «Gpfo Yohans k'irotse k'az tuure» ett bo keewirwotse Gelil dats k'eezfo Herodis Iyesus fints jamo b́ shishor daand b́wutsi. \v 8 Mank'o ik ikwots «Nebiyo Eliyas aanat waare,» bo etor k'atswotsmó «Shints nebiywotsitse iko k'irotse k'az tuure,» bo etiri. \v 9 \x - \xo 9:9 \xo*\xt Mat. 14:1-2; Mar. 6:14-15; Luk'. 9:7-8 \xt*\x* Herodiswe b́ kaaton «Taa Yohans tooko k'ut'rere, eshe, jaman k'alirwe ett keeweyirwo kone eshna?» bí etfo. Bín bek'ono b́ tewnfo. \s Iyesus uts kum ashuwotsi b́maanztsok'o \r (Mat. 14:13-21; Mar. 6:30-44; Yoh. 6:1-14) \p \v 10 B́woshefwots bowoshetsoke aani wáát bok'alts jamo Iyesussh bokeewi. Bíwere Betesayida eteets kitu ganoke fa'a jokats bo aali dek't bíami. \v 11 Ash ashonwre Iyesus beyoko áwok b́woto bo daniyakon b́shuutso shoy dek't botuw, bíwere boon dek't Ik'i mengsti jango boosh b́ daniyi, boshodatse kasho geeyat waats jamwotsno bo shodotse b́ kashi. \v 12 Aawo ilosh bí'etfere, b́danif tatse gitwots Iyesus maants t'int «No beyirwokanwo woorwere, eshe ash ashuwotsi gúranatse fa'a kitwotsnat gat'eriwotsits amr mishonat k'eyokon gee bodek'etwok'o fakshk'rowe,» bo et. \p \v 13 Iyesusmó «It it tookon bometwo boosh imere,» bí eti. \p Bowere «Noo nodetsiye úts mishunat git mus' mec'riye, man b́wottsotse no kewiyala bako jam ashaansh boratse,» bo eti. \p \v 14 Ash ashonwere úts kumk'oyi b́tesh. \p Iyesus b́ danifwotssh «Ash asho b'alk'ts b'alk'tson kayide'er bo bedek'etwoko woshwere» bíet. \p \v 15 B́ danifwotswere bí'ettsuk'o ash ashuwotsi bobetwok'o woshbok'ri. \v 16 Maniyere il Iyesus úts mishwotsnat mus' gitwotsn k'a'udek't daromaants kááwdek't s'iilt Ik'o b́údi, tishde'er ash ashosh bokayitwok'o b́ danifwotssh b́ ími. \v 17 Jametswots maat bowori, b́ danifwots ash mááre oorts mishi fed'o tatse git ooshi s'eeno bo k'a'úwi. \s Iyesus Mesihi b́wottsok'o P'et'ros b́keewtsok'o \r (Mat. 16:13-19; Mar. 8:27-29) \p \v 18 Ik aaw Iyesus bí'yal Ik'o b́ k'onfere b́ danirwots waat bínton be bodek', bíwere, «Ash asho taan koni etfno?» ett bíaat. \p \v 19 Bowere «Ik iko ‹Gupfo Yohansiye,› k'atswots ‹Eliyasiye,› etfne neesha, ‹Yoots nebiyiwotsitsi iko k'irotse tuure,› etirwotsu fa'ane,» ett bísh bo aaniyi. \p \v 20 Itmó eshe, «Taan koni etfte?» et boon bí aati. P'et'roswere, «Nee Ik'i mesihiyo neene,» ett bísh bí aaniy. \s Iyesus gond bek'onat b́k'iri jango b́keewtsok'o \r (Mat. 16:20-28; Mar. 8:30—9:1) \p \v 21 Iyesusere han konshor bokeewrawok'o kup'idek't b́ keewi. \p \v 22 Manats dabt Iyesus b́ danifwotssh hank'owa bí'et, «Ash na'o gond bek'o ayide bí'ats b́bodo jinatse, eenashwotsnat kahniy naashwotsn, Muse nemo danifwotsoke gac'etwe, úd'etwe, b́wotiyalor keezl aawon k'irotse tuwitwe.» \p \v 23 \x - \xo 9:23 \xo*\xt Mat. 10:38; Luk'. 14:27 \xt*\x* Jametswotssh hank'wa bíet, «T shuuts waa geetso b́ beyal b́took keewo juk'rowe, aaw aawonowere b́ mask'aliyo kurde t shuutso sha'owa \v 24 \x - \xo 9:24 \xo*\xt Mat. 10:39; Luk'. 17:33; Yoh. 12:25 \xt*\x* Taayere bogo b́ kasho shawsh geyitu jametswots t'ut'etúno, taasha err b́ kasho beshide'er imetwonmó ooridek'etwe. \v 25 Asho datsatsi gaal jamo b́datsiyal, b́ kashunmó b́ t'afiyal eege bísh b́k'aliti? \v 26 Taanat tdanits daniyi jangatse tuutson jitsitu jámo ash na'o b́mangonat b́ nih mangon, aani b́ melaki S'aynwots mangon b́ woor b́jangatse jitsitwe. \v 27 Arikoniye itsh t keewiri, and hanoke fa'úwotsitse Ik'i megstu bo bek'fetsosh k'irrawwots fa'ane.» \s Iyesus aro b́woneetsok'o \r (Mat. 17:1-8; Mar. 9:2-8) \p \v 28 Iyesus han b́keewtsi shmt aawe hakon P'et'rosi, Yohansnat Yak'obn jishdek't Ik' k'onosh gur iko abaats keshb́dek'i. \v 29 Ik'o b́k'onfere bí'aro wone b́ wtsi, b́ tahonuwer nas' wotat b́ goli. \v 30 Mann! gawerawon git ashuwots waat bínton bokeweyir, boowere Musenat Elyasna bo teshi. \v 31 Mangon be'eyat keewefetst bo teshtsonwere, Iyesus Iyerusalemitse gond bek'o bí'ats b́ bodetwok'onat b́ k'iritwok'ona b́teshi. \v 32 Manór P'et'rosnat b́ tohwotsn tokron maawutsat k'egutserno boteshi, tokrotse bo tuwtsok'nmo Iyesus mangonat bínton teshts ash gitwotsn bo bek'i. \v 33 Ash gitwots Iyesusatse k'aleyat bo amtsok'on P'et'ros Iyesussh «Danifono, hanoke beyo noosh shenge, eshe iko neesh, iko Musesh, ikono Eliyassh, keez gofuwotsi áá de'one!» bí et, P'et'ros han bietoor b́ keewirwo danatse. \p \v 34 P'et'ros man keewoke b́befre daawno waat boon degbdek', dawnonwere boon degb́dek'tsok'on shat bowtsi. \v 35 \x - \xo 9:35 \xo*\xt Isa. 42:1; Mat. 3:17; 12:18; Mar. 1:11; Luk'. 3:22 \xt*\x* Dawnmanitsno, «T marat'tso t na'o haniye, bín k'ewere!» etiru k'ááro b́ waa. \p \v 36 K'armanwere b́ shisheyahakon Iyesus bíaali wotat b́ daatseyi, b́ danifwotswere bo bek'ts jamo konshor bo kewrawon s'ket be bowts. \s Iyesus kim shayiron detsets na'o b́kashitsok'o \r (Mat. 17:14-18; Mar. 9:14-27) \p \v 37 Yatsok'on Iyesusnat b́ danif keezwotsn guri abaatse bo oot'tsok'on ay asho Iyesusi amt gonkbodek'i. \v 38 Ash ash dagotse ash iko hank'o ett b́kuh! «Danifono! na'an taash iks'uz b́wottsotse taash n kashiytwok'o neen k'onre, \v 39 Hambe! Kim shayiran gawerawo detsdek't b́ kuhirye, datsats dikdek't úmbo kishifetst b́ s'ik'iyriye, bí atsono gaawit gondo b́ bek'shiyakon b́fakshfoni. \v 40 Kim shayiran bo kishitwok'o n danifwotssh keewre b́tesh, ernmó falratsne.» \p \v 41 Iyesuswere hanko bí et «It amaneraw k'uurts s'oot'wotso! awrifetsone itnton t beeti? awrifetsoshe it keewo t k'amiti? aab n na'o hakan de'ewowe.» \p \v 42 Na'onwere Iyesus maants b́ t'intsok'on fo'erawo datsats dikdek't b́ s'ik'i, Iyesusmó kim shayirman hadat, na'onowere kashidek't b́ nihsh imb́k'ri. \v 43 Ash jamonwere Ik'i een ango bobek'tsotse bo adi. \s Iyesus b́k'iri jango gitlo b́keewtsok'o \r (Mat. 17:22-23; Mar. 9:30-32) \p Jametsuwots Iyesus b́ k'alts keewmaanatse tuutson adoke bobefere b́ danifwotssh hank'o bíeti, \v 44 «Itsh tkeewiru keewan nibn de t'iwintsde'ere! Hambe, Ash Na'o ashuwotssh beshide imetwe.» \v 45 Boomó keewman t'iwintsde'atsno, b́keewirmanwere boosh aashgutsatni b́tesh, bín aatoshowere shat bowtsi. \s Jamoniyere bogo \r (Mat. 18:1-5; Mar. 9:33-37) \p \v 46 \x - \xo 9:46 \xo*\xt Luk'. 22:24 \xt*\x* B́ danifwots «No únetsitse bogo kone?» ett moosho tuuz bok'ri. \v 47 Iyesusmó bo nibotse bo gawirwo dank'rat na'i marmat' iko dek' waat b́ ganok need'i b́k'ri, \v 48 \x - \xo 9:48 \xo*\xt Mat. 10:40; Luk'. 10:16; Yoh. 13:20 \xt*\x* Bíwere «Na'i marmat'han taasha err dek'etwo taane b́ dek'iy, taan dek'ts jamonwere taan woshtsonye bo dek'iye. Ititse it jametswotsitse dashtso bí jamoniyere bogee b́ wotitye,» bí et. \s Iti k'eferawu jamo it mandke \r (Mar. 9:38-40) \p \v 49 Maniye hakon Yohans Iyesussh, «Danifono, ash iko n shútson fo'erawo b́ kishfere nobek'i, ernmó noonton b́woterawotse bazi nok'ri,» bíet. \p \v 50 Iyesuswere «Iti k'eferaw jamo it maants b́wottsotse k'ayere, bazik'ayere!» bí et. \s Semariy ashuwots Iyesusi bo k'eftsok'o \p \v 51 Iyesusi daromadan b́ keshet aawo t'infere b́ waatsok'on Iyerusalem maants amoosh k'ut'dek't b́ tuwi. \v 52 Bíyere shin shino amet woshetawotsi woshb́k'ri, boowere jam keewo k'aniyosh Semaritse daatsets gal iku maants bo ami. \v 53 Ernmó bí mann beshar Iyerusalemi bí'ametuwok'o bo dantsotse gal manitsi ashuwots bín dek'o geratsno bo tesh. \v 54 B́danifuwots Yak'obnat Yohansn man bo bek'tsok'on, «Doonzono! darotse tawo ood'r ashaanotsi mits b́ bazetwok'o no k'alish eekineya?» bo et. \p \v 55 Iyesusmó bo maants wongr ett aanat boon b́ hadi. [It aaw naari shayirokik it wottsok'o danatste, ash na'o b́awa ash kash worya bako, t'afiyaliye.] \v 56 Manoknowere tuut k'osh gaalo maants k'az bo ami. \s Iyesus shuuts sha'it ashaats bodet gond bek'o \r (Mat. 8:19-22) \p \v 57 Iyesusnat b́ danifwots weerindatse bo sha'efere ash iko Iyesussh «Taa ni'amiru jamok n shuutso shoyde'er amoosh geefe,» bí et. \p \v 58 Iyesuswere «Waangwots gop'o detsfne, daritsi kafwotswere kúto detsfne, ashna'onmó dab b́ tooku bits b́ gedetwok wotts bewoku deshatse,» ett bísh bíaaniy. \p \v 59 K'osh ashosho, «T shuutso wowe» bí et. Ashmanmó «T doonzo! shino amr t nihi duh tdek'ish taash eekowe,» bi et. \p \v 60 Iyesuswere «K'irtswotsi k'ayk'rowe, k'irts bokuwotsi duhde'enee, nemon amr Ik'i mengsti jango daniwe!» ett bí aaniyi. \p \v 61 \x - \xo 9:61 \xo*\xt 1 Naash. 12:20 \xt*\x* Maniye il k'osh ash iko «Doonzono, taa neenton sha'o geefe, wotowa bako shino amr t meyitsi ashuwotsi jamir t weetwok'o taash eekowe,» bí eti. \p \v 62 Iyesuswere «Goshosh hordo kishon deshde'er shuutso maants s'iliru asho Ik'i mengstosh wotitkaliye,» et bíaanyi. \c 10 \s Iyesus doo shishiyo bodaniytuwok'o b́danif shabe gitwotsi b́wooshtsok'o \p \v 1 Maniyere okoon doonzo, shabe git ashuwotsi galbdek'i, bí amoosh b́gawts kitonat beyok jamok shin shino bo ametuwok'o git gito woshdek't b́woshi. \v 2 \x - \xo 10:2 \xo*\xt Mat. 9:37-38 \xt*\x* Hank'o boosh bíeti, «Hamb, kakwet mááyo aye, mááy kakuwi fintswotsmo kos'nee, mansh mááy katso doonz mááy kakwitwotsi mááyko'iyosh b́woshitwok'o k'onwere. \v 3 \x - \xo 10:3 \xo*\xt Mat. 10:16 \xt*\x* Eshe ameree, hamb, mereerikok'o iti elahi dagots twoshiri, \v 4 \x - \xo 10:4-11 \xo*\xt Mat. 10:7-14; Mar. 6:8-11; Luk'. 9:3-5 \xt*\x* It werindosh eegor deshdek'k'ayere, gizi borsonor, k'arc'itonor, c'amonor b́ wotiyal deshdek'o k'ayere, ashonton jam aateyoke weerindatse need'ar aawo ili k'ayere. \v 5 It kindts maa jamotse shin shino ‹Jeeno mansh wotowe,› erere, \v 6 Jeen shunts asho maa manitse fa'e wotiyal it jeeno bísh bodetwe, maniyalbako it jeeno it maants k'ay aanitwe. \v 7 \x - \xo 10:7 \xo*\xt 1 K'or. 9:14; 1 T'im. 5:18 \xt*\x* Finiru ashosh damozo bísh geyife, mansha it kindts mootse itsh t'íntsetso mafetsr uyfetsr beewere, ik mootse keer k'osh moots gúúŕ k'ayere. \v 8 Aaknor wotowa kitots it kindor ashuwots itn bo dek'or itsh bo t'intstso moore. \v 9 Kit manitsi daatset shodetswotsnowere kashiwore, ash jamoosho were, ‹Ik'i mengstu it maantsan t'inraniye,› err keewwere. \v 10 Ernmó kit aawitsor it kindor ash ashuwots itn dek'o bok'azetka wotiyal kit man jebats keder boosh hank'o erere, \v 11 \x - \xo 10:10-11 \xo*\xt Wosh. 13:51 \xt*\x* ‹Hambe, dab notufatse fa'a it kitutsi k'undo itsh tebk'rirwone, ernmó Ik'i mengsto it maants b́ t'intsok'o dan de'ere.› \v 12 \x - \xo 10:12 \xo*\xt Aze. 19:24-28; Mat. 11:24; 10:15 \xt*\x* Angshi aawots kit maniyere Sedom kituats weet fayo ketefe etirwe itsha.» \s Aman k'azts kitwotsi \r (Mat. 11:20-24) \p \v 13 \x - \xo 10:13 \xo*\xt Isa. 23:1-8; Hzk'. 26:1—28:26; Iyu. 3:4-8; Amo. 1:9-10; Zek. 9:2-4 \xt*\x* Manats dabt Iyesus hank'owo bíet, «Indowe neesha Korazine! indowe neena Betesayido! ititse finets aditswots, T'irositsnat Sidoniytse finere wotink'e manoke fa'a ashuwots shiyani taho tahde'er tuulats bede, naandrone etank'ne. \v 14 Manshe angshi aawots itiyere T'irosnat Sidonats fayet fayo ketefee. \v 15 \x - \xo 10:15 \xo*\xt 14:13-15 \xt*\x* Neewere K'frnahome, darots n borfetso dambaan tuwo geefneyá? Beree si'olits oot'etune.» \p \v 16 Aaninwere Iyesus b́ danifwotssh, «Iti k'ebetwoniye taano k'ebetwe, itsh k'aztso taano k'azre, taan k'aztso taan woshtsoniye b́ k'aziri,» bí eti. \s Shabe git wosheetswots boon woshetsoke aanat bowatsok'owo \p \v 17 Shabe git wosheets b́danifwots boon woshetsoke aydek't gene'uwat bo aani, Iyesusokowere t'int́, «Doonzono! n shúútson dab Fo'erawwots noosh alernee» bo et. \p \v 18 Iyesuswere boosh hank'owo bíet, «Shed'ano darotse guumok'o shap'eyat b́ fed'efere bek're, \v 19 \x - \xo 10:19 \xo*\xt Dub. 91:13 \xt*\x* Eshe hamb! dawuzonat ok'olshon it net'etwok'o, balangari ang jamo it da'itwok'o itsh alo imre, itats gondo bets falitwo ik jago aaliye. \v 20 Ernomó it shútso darotsi mezgebíyats guut'etsosh gene'ore bako Fo'erawo itsh b́ aletsosh gene'úk'ayere.» \s Iyesus b́gene'útsok'o b́kitstso \r (Mat. 11:25-27; 13:16-17) \p \v 21 Manór Iyesus S'ayn shayiron gene'uwat hank'o bí et, «Daronat datsonsh doonz wotts Nihono! keewhan s'ekwotsnat dantswotssh aatsat danawwotssh nkitstsotse neen údere, ee, Nihono! han k'alo n shuno wotere. \p \v 22 \x - \xo 10:22 \xo*\xt Yoh. 3:35; 10:15 \xt*\x* «Jam keewo t nihoke taash imere, naayo koni b́woto nihoniyere okoon konwor dantso aaliye, mank'owa niho koni b́ woto naayo niye okoon wee naayo kitsosh b́ geyirw ashoniye okoon k'osho konwor danetwo aaliye.» \v 23 Maniye okoon Iyesus b́ danifwots maants wongr ett aanat bo aalsh hank'o bí eti, «It it bek'irwan bek'irowots derekne. \v 24 Arikon ay nebiyiwotsnat naashwotsn it bek'irwan bek'osh tewntni bo teshi, ernmó be'aatsno, it k'ebirwanor k'ebosh tewntniye botesh, ernmó shiyatsne.» \s Maac' k'ewets Semari dats asho \p \v 25 \x - \xo 10:25-28 \xo*\xt Mat. 22:35-40; Mar. 12:28-34 \xt*\x* Ik aaw Muse nemo daniyf iko Iyesusok b́weyi, bín fadosh geeyat «Danifono! dúre dúri kasho daatsosh eeg k'alo taash geyfa?» ett bíaati. \v 26 Iyesuswere «Nemotse guut'etso eebi? n nababor bítse aak'owe n t'iwintsi?» bí et. \p \v 27 \x - \xo 10:27 \xo*\xt Lew. 19:18; Iwi. 6:5 \xt*\x* Ashmanwere «Nemonmo ‹Doonzo Izar Izewernehe n maac'i s'eenon, n kashok'o, ni ang s'eenon, n nib s'eenon, shune,› ando mank'owa k'osh asho n tokok'o wosh de'er shune» etfe bí et. \p \v 28 \x - \xo 10:28 \xo*\xt Lew. 18:5 \xt*\x* Iyesuswere «Arikon aniyirne, eshe nee man k'aluwe! dúre dúri kashone daatsitune» bí eti. \p \v 29 Muse nemo daniyfonmó b́ tooko kááw asho woshosh geyat́, «Wotowa eré t mashmó kone bí?» ett bíaati. \p \v 30 Iyesuswere hank'o ett bísh bíaaniy, «Ash iko Iyerusalemitse kesht Iyariko maants oot't bí'amfere weerindatse bik'fwots daatsdek't b́ taho bí'atse kishdek't, jot' isht k'irosh kasho b́ k'as'fere juuk'rat k'az boami. \v 31 Kahhini iko dingatoń werind mann bí'amfera b́ teshi, jot' dek't juuk'rets ashman b́ bek'tsok'on eegor bísh b́k'alrawon ashman nad't k'azbiami. \v 32 Mank'o Lewawiyo werindmann b́ beshefera b́tesh, bíwere ashman b́ bek'tsok'on eegor bísh b́ k'alrawon k'osh werindon beshat k'azbí'am. \v 33 Semriya eteets dats ashonmó man weeron b́ beshefere ashman maants wáát, bín b́ bek'tsok'on bísh maac'o b́ k'ewi, \v 34 \x - \xo 10:33-34 \xo*\xt 2 Zen. 28:15 \xt*\x* B́maand t'int zeyitonat weyiniwon dutsets biro b́ gaawmanats b́ kuut'i, tahonowere bíats s'as'dek't tipb́k'ri, maniye il b́ took dazats bezdek't ib ibuwots k'eef mook dek' bíami, manoknowere sheengshdek't b́ duguní. \v 35 Yatsok'on git dinariwotsi kishdek't ibi k'ey maa man doonzsh imt ‹Ashaan sheengshde dugunowe, k'osh gizo nkishiyalowere ti aanor neesh dashetwe,› bí eti. \p \v 36 «Eshe, keez ashaanotsitse, biik'tswotsn togeyat dihts ashmansh b́ mashi bísh wottso aawi arefa neesha?» \p \v 37 Muse nemo daiyfonwere, «Bísh maac' k'ewat bín tep'tsmaniye,» ett bí'aaniy. \p Iyesuswere «Eshe amee, neewor mank'o k'alwe!» bí eti. \s Iyesus Martanat Mariyamn mootse \p \v 38 Iyesus b́ danifwotsnton weerindo amfetst gál ikuts bodb́wtsi, manokno Martay eteets mááts iku bgal s'eegbdek'i, \v 39 \x - \xo 10:38-39 \xo*\xt Yoh. 11:1 \xt*\x* Biwere Mariyami eteets mishu detsfa btesh, Mariyami eteetsman Iyesus tufi shirots bedek'at b́ danirw dano bk'ebiri. \v 40 Martamó mish k'ac'on aydek't bmawufera btesh, mansh Iyesus maants t'iinat, «Doonzono! t mishhan fin jamo tiats k'azbk'rere bek'fetsat s'k niet eegishe? Oona neesha taash b dabitwok'o bish keewwe!» bi'eti. \p \v 41 Doonzo Iyesusmó hank'o ett bish bí'aaniy, «Marta Martaye, nee ay keewone n kic'iri, ay keewonowere gondo nbek'iri, \v 42 Ernmó geytwoniye ik s'uzee, Mariyamwere k'ants keewo galdek'raniye, bínowere biyatse konwor k'a'udek'etwo aaliye.» \c 11 \s Ik' K'oni Jango b́ danitsok'o \r (Mat. 6:9-13; 7:7-11) \p \v 1 Ik aaw Iyesus beyok ikoke Ik'o b́ k'onfere b́tesh, Ik' k'ononowere b́ ishtsok'on b́ danifwotsitse iko, «Doonzono! Yohans b́ danifwotssh Ik' k'ono b́ danitsok'o neewor Ik'o k'ono noosh daniwe!» bí et. \p \v 2 Iyesuswere, «Ik'o itk'onor hank'o erere bí'et, \q ‹Darotse beyiruwo no Nihono! \q2 Nshútso S'aynee! \q N mengstu wowiye! \q \v 3 Aaw aawon noosh nomeet misho ime! \q \v 4 Noon dadtswotssh oorowe noettsok'o, \q2 No morro noosh orowa eree, \q2 Fadeyotsowere noon kindshk'aye› gondatse noon oriwe bakona.» \p \v 5 Manats dabt Iyesus b́ danifwotssh hank'owa bí'eti, «Aab ititse b́ shunts tooh detstso fa'e erone, b́ toohman t'ú talititson b́ toohman galok amr, ‹T masho, oona neesha keez misho taash gushiwe, \v 6 T mash ikoniye wokdatson weeron waat b́ eree t t'intsituu misho tt'ut'i!› bí etal \v 7 Eshe, b́ mootse bede'er, ‹Oona neesha taan kic'ik'aye! fengesho is'k'reke, t nana'uwotswere taantoniye es'atse bok'eyiri, manshe tuur n geyiru misho neeash imosh falratse,› etetwá? \v 8 B́ mashi b́ wottsosh dab tuur imo b́k'azalor b́ kasho b́ k'uushirwosha err bísh geyits jamo tuurni b́ imetiye etirwe itsha. \v 9 Manshe taawor itsh t keewirwo haniye, k'onwere itsh imetwe, maa fengesho k'ofore itsh k'eshetwe, \v 10 K'onitw jamo dek'etwe, geyirwonwere daatsitwe, fengesho k'ofirwosho k'eshetwe. \v 11 Ititsnmó nih wotefetst, b́ na'o tusho b́ k'onor shúts imetuwo kone? Mus'o b́ k'oniyal mus'i shegro dawnzo imetwá? \v 12 Himó keetso b́ k'oniyal ok'olsho imetwa? \v 13 It gondwotsi wotefetsat it na'osh sheeng keewo imo it daniyakon, darotse fa'o itnihmó bíyoke k'onirwotssh S'ayin shayiro bogshde aak'owe imob́k'azeti!» \s Iyesusnat Beel zebul \r (Mat. 12:22-30; Mar. 3:20-27) \p \v 14 Ik aaw Iyesus noon keewo faliraw fo'erawo gidik' ash iko atsotse b́ kishfera b́ tesh, Fo'rawonwere b́ keshtsok'on gdik'o noon keewo dek't b́ tuwi, ash ashonwere keewhanatse tuutso ayi dek't bo adi. \v 15 \x - \xo 11:15 \xo*\xt Mat. 9:34; 10:25 \xt*\x* Ik ikuwotsmó, «Fo'erawo b́kishiriye Fo'erawi naash wottso Beel Zebulnee,» bo eti. \p \v 16 \x - \xo 11:16 \xo*\xt Mat. 12:38; 16:1; Mar. 8:11 \xt*\x* K'oshwotswere bín fadbek'o geyat́ darotse milikit iko boosh b́ kitsitwok'o bo aati. \v 17 Iyesusmó bo gitsotse bo gawirwo dank'rat boosh hank'o bíet, «Ik mengsto hake bak kayeyar bí'atsatsewo b́k'aleyetka wotiyal, mengstman t'afa b́t'afiti, mank'o ik maá asho bí atsatsewo b́ k'aleyal dihe b́dihiti. \v 18 Mansha shed'ano bí atsatseyo b́ k'aletka wotiyal b́ mengsto ak'ok'alrniya kup'ar need'o b́ faliti? Itiyere ‹Bíhe Fo'erawo b́kishiriye Beelzebulne,› etfte taasha. \v 19 Taa bére, Fo'erawo t kishir Belzebulna wotiyal it nana'úwots bokishir konneya? Manshe it took nana'o dab itats angshitúne. \v 20 Eshe Fo'erawo tkishir taa Ik'i angona wotiyalmó Ik'i mengstu itmaants bwatsok'o dande'ere. \p \v 21 «Ash kup' iko t'eesho deshde'er b́ moo b́ kotetka wotiyal b́ gizo sheengshde kotetwe, \v 22 Ernmó bíyere bog asho wáár bín da'abdek'al detsfe bí etts kes'i gino bíatse k'aa'úni b́dek'eti, b́ giz jamonowere bi' de'er kayini b́k'riti. \p \v 23 \x - \xo 11:23 \xo*\xt Mar. 9:40 \xt*\x* «T maants woteraw jamó taana b́ k'efiti, tiyok kakuraw jamo bad'iye b́ bad'iyiri. \s Kim shayiro ashots aani b́kindo \r (Mat. 12:43-45) \p \v 24 «Kim shayiro ashotse b́ keshor b́ k'ot'okoo geyoke aats aalok dats shuk' jamok b́ guriti, b́ k'ot'it beyoko b́ t'ut'almó ‹T keshts moots aanar amna› bíeteti. \v 25 Aanar b́ waáfere s'ayintsdek't k'aniyetso datsb́dek'eti. \v 26 Maniyere il amr biyere gondwotsi k'osh Fo'eraw shawatwotsi de'er b́ weeti, bali biitse b́ beef mootse kind de b́ beeti, ash man il b́wotitwo shintsoniyere iki gonde b́ wotiti.» \s Ar wotts geneúo \p \v 27 Iyesus man keewoke b́befere mááts iku ash ash taalotse b́ k'aaro eenshdek'at «Neen shuwat s'atstsu deerekiye,» bi eti. \p \v 28 Iyesusmó, «Deretswotsiyere Ik'i aap'tso k'ewde'er finats jitsitwotsiye,» bí et. \s Milikiti jango aatetso \r (Mat. 12:38-42) \p \v 29 Ay asho b́maand waat bo kakwetsok'on Iyesus hank'owa ett b́keewu, «S'oot'ahan gonde, milikit bek'e bogeyiri, ernmó nebiyo Yonaskoniye okoon k'osh milikito boosh imeratse. \v 30 \x - \xo 11:30 \xo*\xt Yoh. 3:4 \xt*\x* Nebiyiyo Yonas Nenewe kititsi ashuwotssh milikit wotat b́ teshtsok'o mank'o ash na'o and duranatsi s'oot'osh milikit wotitwe. \v 31 \x - \xo 11:31 \xo*\xt Lew. 27:30 \xt*\x* Muur Nugusu angshi aawots and duranatsi s'oot'wotsnton tuur boats angshitwane, bi Selemon dani telefo k'ebosh dats daaratse tuwat waarane, ernmó hambe, Selomoniyere bogo hanoke fa'ee. \v 32 Mank'owoŕe Nenewe kiti ashuwots angshi aawots and duri s'oot'anotsnton tuur angshitwane, Nenewe ashuwots Yonas nabtso boshishtsok'on bo fints morrosh goynatt naandrone etrne, ernmó hambe, Yonasiyere bogo hanoke b́ fa'oni.» \s Ash atsatsi c'eesho \r (Mat. 5:15; 6:22-23) \p \v 33 Manats dabt Iyesus hank'o bí eti, «C'eesho c'eeshde'er dats ashok gedfo, wee oosho bí'ats gúp'shfo konwor aaliye, maniyere dab ashuwotssh máá gitso maants bo kindór b́ shanetwok'o dambaan s'ogatsa bogedfoni. \v 34 Ni atsatsi c'eesho ni ááwoniye. Niááwo jeen b́wotiyal niats jamo sháánon s'eenke b́wotiti, ni ááwo shodk b́wotiyalmó ni ats jamo t'aluwotse b́wotiti. \v 35 Manb́wottsosh eshe ni atse fa'a c'eesho t'alu b́woterawok'o niatso korde'e. \v 36 Eshe ni ats jamo bíatse t'aluwo b́ deshawo sháánon s'eentso b́wotiyal, c'eesho ayider golor neesh b́shaanifok'o iki golr sháán wotitwe.» \s Ferisawiwotsnat Muse nemo danifuwots Iyesus b́ bak'ntsok'o \r (Mat. 23:1-36; Mar. 12:38-40) \p \v 37 Iyesus han b́ keewufere ferisawi wotsitse iko aawu misho moowe bí eti, Frisawiwo moots kindt aawu misho moosh mishimarasts t'inbdek'i. \v 38 Iyesus misho b́maftsere shino kisho masho b́k'aztsosh ferisawimań bí adi. \v 39 Mansh doonzo Iyesus bísh hank'o bíeti, «It ferisawiwots brc'uk'onat saniy abo s'ayintsatniy it mashiri, it gitsonmó gondonat bík'on ititse s'eengutsi. \v 40 It dartsuwotso! úratstso azts Ik'o gitsitstsonmó azratsa? \v 41 It brc'k'onat it s'awotse fa'o t'owwotssh imere maniye hakon it keewu jamo s'ayino itsh wotituwe. \p \v 42 «It ferisawiwotso indowe itsha! ik weeron ak'arshudona, c'ilatamikonat ay k'ac'n maay naruwotsatse tatslo kishirute, k'osh weerono ariko angshonat Ik'i shunonowere k'az it k'riri, ekeewi it k'alor hanowere k'azo itsh geyiratse b́ teshi. \p \v 43 «It ferisawi etetsanots indowe itna, Ayhudi Ik' k'oni mootse beyoki sheengats beyo shunfte, mankoo jebonat gawiyotse ashjamo itn jamo bíatituwok'o it geyiri. \v 44 Ash ashuwots bo danawo bíabatse boshaíru doowo it artsotse indowe itsha!» \p \v 45 Muse nemo danifuwtsitse iko Iyesussh, «Danifono, han eto nonor c'ashrne etee!» bí et. \p \v 46 Iyesuswere hank'o bíet, «Indowe itsha, it nemo danifuwotssha! ashaats kurimango it kurfoni, itmó kurman dab it kishi jabon t'awiratste. \p \v 47 «It nihots bo úd'ts nebiyiwots doowo it sheengsh dek'at it doziruwotse, indowe itna! \v 48 Eshe it nihots bo úd'ts nebiyiwotssh bo doowo it finiruwotse itwere bo gond fino tep'iruwotsnat gawuwots itne. \v 49 Manatse tuutson Ik'i dan telefu hank'o etfane, ‹Nebiyiwotsnat woshetswotsi bo maants woshituwe, ik ikuwotsi úd'itúne, ortsuwotsno gondo bek'shitunee, \v 50 Datso bí'azeron tuut kud'ts nebiywotś s'atso, and dúranatsi s'oot'anots angshon aatetúne.› \v 51 Ariko itsh keewna, Abeelatse tuut wosh t'intseyiru t'arap'ezonat Ik' maa taalotse úd'etso Zekariyaskok b́ borfetso kud'ts s'atsosh and dúrantsi s'oot'anots aatetúne. \p \v 52 «It nemo danifuwots indowe itsha! Dani fengesho bín k'eshet k'ulfiwo it kishatse detsfte, ernmó it it tookosh bíts kindratste, kind geyiruwotsno bo kindrawok'owa it baziri.» \p \v 53 Iyesus manoke k'ay amoosh b́tuutsok'on nemo danifuwotsnat feriswiwotsn b́keewo k'efat ando ay aato t'intso dek't botuwi. \v 54 Hań bo k'alirwe b́keewiru keewon bín detsosh geyatni boteshi. \c 12 \s Git alberetsi wotaatsi atso kordek'o \r (Mat. 10:26-27) \p \v 1 \x - \xo 12:1 \xo*\xt Mat. 16:6; Mar. 8:15 \xt*\x* Manoor ay kumon tawet ash ashuwots kakuwe bowutsi, bo aytsatse tuwtsotson bo atsatsewo gifinefetst bo net'eyiri, Iyesus shini b́ danifuwotssh hank'o eto dek't b́tuu. «Ferisawiwots boot' shashatse etonmó bokok'o git alberetsi wotatse it aatso korde'er. \v 2 Ipets keewo wogerawo oreratse, aatsetsonúwere danerawon oreratse. \v 3 Eshe t'aluwotse it keewts jamo shanatse shishetuwe, is'eets mootse shashkon it keewtso jebatse sháánon keewetuwe. \s Koni shato b́geyituwok'o \r (Mat. 10:28-31) \p \v 4 «Itsh tmashootssh hank'o etiruwe, meets mec'ro úd'oniyere oko k'osho eegor k'alosh falrawuwotsi shatk'ayere, \v 5 Ernmó koni shato itsh b́geyituwok'o itsh keewituwe, manuwere b́ úd'iyehakon gahanemits juwosh falituwo aldetstso Ik'oniye; ee, b́ s'uzi sharere etiruwe itsha! \p \v 6 «Útś dimbitiwotsi tats santimosh kemefoshna? Boyitse ikunwor dab Ik'i shinatse batekiyaliye. \v 7 Itkonmó it tooki s'ronuwor jamon dab tawekee, mansh shatk'ayere! it ay dibitiwwotsiye bogfte.» \s Iyesus jangosh gawu woto \r (Mat. 10:32-33; 12:32; 10:19-20) \p \v 8 Manats dabt Iyesus hank'o bí eti, «B́ jitserawo ash shinatse tjangosh gawituwosh ando taawor Ik' melakiwots shinatse b́ jangosh gawituwe. \v 9 Ash shinatse taan halituwosh ando taawere Ik'i melaktiwots shinatse bín haalitwe. \p \v 10 \x - \xo 12:10 \xo*\xt Mat. 12:32; Mar. 3:29 \xt*\x* «Ash Na'o c'ashetuwosh b́ morro bísh orowa etetuwe, S'ayin shayiro c'ashetuwońmó b́ morro bísh orowe eteeratse. \p \v 11 «Ash ashuwots itn Ik' k'oni maa moots bodamor, dats naashuwotsnat datsatse alts ashuwotsn shinats bo t'intsor ‹Eege no'aniytik'úna? Aawuk'o erniya k'úna nokewiti?› Err kic' k'ayere. \v 12 Keewosh iti geyituwo manoor S'ayin shayro itsh keewituwe.» \s Gaalets asho b́ dárts daro \p \v 13 Ash ashi dagotse ash iko Iyesussh, «Danifono, nonih noosh jeshuwo b́ imts datso taash b́ kayish oona neesha, ti eshush keewwe» bí eti. \p \v 14 Iyesusmó, «Ashono neena, it dagotse angshituwo t wotituwok'onat resity t kayituwo kone taan naashiy?» ett bíaaniy. \v 15 Manats dabt́ jametsuwotssh hank'o bíeti, «Ash kasho b́gizi ayonaliye, manshe it atso korde'er, jaalatsnowere it tooko korde're.» \p \v 16 Maniye okoon Iyesus ariyetsan hank'o ett b́ keewu, «B́ taaro maayi ay bish b́datsits gaalets ash iko fa'e b́ teshi, \v 17 Bíwere b́ nibotse, ‹Maay jaman bítś t gas'et́woko t deshawotse aak'owe k'una tk'aliti?› ett b́ shiyaniri. \v 18 Hank'o bí et, ‹Hank'owa t k'aliti bí et tt'iwu jamo gaahde k'osh een eenuwotsi agetwe, manits t mayona et, tk'ac' jamo bíts kakudek'etuwe. \v 19 Maniye okoon t tookosh, eshnee, ay natosh neesh bodetuwo ay gaalo fa'ee, eshe kashdefets hid'ee! moowe! úyee! genewuowee! etetuwe› bí et. \v 20 Ik'onmó ‹Nee dogono, hambets t'uwanitse n kasho niatsotse k'a'udek'etwe, eshe n kakuts gaal jaman konshe b́ wotiti?› bí et. \p \v 21 «B́ tookosh datsatse gaalo kakuwiruwo, Ik'i shinatse tugrets wottso hank'owe b́wotitiye.» \s Imnetiyo Ik'ats woshdek'o \r (Mat. 6:25-34) \p \v 22 Maniye hakon Iyesus b́ danifuwotssh hank'o bíeti, «Eshe it kashosh ‹Eege no meeti? Noatsats eege notahiti?› err it beyosh shiyan k'ayere etiruwe. \v 23 Mishoniyere kasho, tahoniyere atso bogfe. \v 24 Aak' k'oruwotsi aab s'iilere! bo shohakno, k'ec'akno maay ko'iyet t'iwo wee maay ko'iyetwoko deshakno, b́wotefere, Ik'oni boosh manzir, Itiye kafuwotsiyere ayidek'at bogfte! \v 25 Aab ititse shiyanat b́ beyi dúrats ik aawo dabdek'o falituwo kone? \v 26 Eshe keewi muk'nannor dab k'alosh falrawuwotsi wotefetsat, eegishe k'osh keewosh it kic'iri? \v 27 \x - \xo 12:27 \xo*\xt 1 Naash. 10:4-7; 2 Zen. 9:3-6 \xt*\x* Shiratsi funduwotsi aak'on bo eniruwok'o aab s'iilere, bo finon mawratsno, jokeraatsno, b́wotefere Solomon dab́ b́ mang jamonton boyitsi ikuk'o sheengts taho taheratse. \v 28 Eshe, Ik'o hambets be'eyar yats taawots juwetuwo shiratsi tootso hank'o sheengsh b́ takitk wotiyal it amanerwanotsó, itnere bogshde'er takiyalkeya! \v 29 Mansh ‹Eege nomeeti? Eege nousheti?› err shiyanar k'ic'iftee. \v 30 Hanan datsoshere dastanatsi ash ashuwotswor kic'efno, itmó jaman itsh b́ geyituwok'owo daritstso it Nih danfee. \v 31 Shin shino Ik'i mengsto geyore, jam keewanotsi itsh dabetuwe.» \s Datsatse gaalo ko'iyo b́geyirawok'o \r (Mat. 6:19-21) \p \v 32 «It jir muk'ok'o wottsanotso shatk'ayere, it Nih darotstso mengsto itsh imoshe shunre. \v 33 It detsts jamo kemde'er t'owwotssh imere, narawu k'arc'ito k'anide'er it gizo ump'etso b́ borawok, k'inonuwere b́marawokonat b́ jamonor b́ s'uwurawokok Ik'i mengstots gerde'ere. \v 34 It nibo it gizi beyoke b́ wotiti.» \s Kup'at fints guutso \p \v 35 \x - \xo 12:35 \xo*\xt Mat. 25:1-13 \xt*\x* Manats dabt Iyesus hank'o bí et, «K'awints edde'er finosh jam aawo k'an de'ere, it c'eeshonuwere aat'k wotowe. \v 36 \x - \xo 12:36 \xo*\xt Mar. 13:34-36 \xt*\x* Mank'owon, bo doonz jiwi mooke b́waa kotiruwo guutsuwotsi arore, bo bo doonz danerawo waar maá fengesho b́ togor kaari k'eshosh k'an dek'kne. \v 37 Bo doonz gawerawo b́ woor, kup'dek't bokotfere b́daatsit guutsuwots aak'o deereknok'uwa? Arikone itsh t keewiry, bí k'awints edde'er boon mishimarats beezituwe, t'inrnwere boosh manzitwe. \v 38 Bodoonz talititson wee talititsoniye okoon b́ wafere botkrerawon kup'ar bín bokotfere b́ daatsitgutsuwots derekne. \v 39 \x - \xo 12:39-40 \xo*\xt Mat. 24:43-44 \xt*\x* Andoor man dande'ere, moo doonz úmp'etso weet sa'ato b́ danink'e úmp'etso b́ moo iyde'er b́ kindituwok'o k'ayank'e b́ tesh. \v 40 Mank'o Ash Na'o it gawuraw sa'ton it jalerawo, weetuwe, manshe itwor k'ande'er korere.» \s Sheeng guutsonat gond guutson \r (Mat. 24:45-51) \p \v 41 P'et'rosuwere «Doonzono! Jewuron nkeewiruwan noalsheya n keewiri? Himo jamosheya?» ett Iyesusi bí at. \p \v 42 Doonzo Iyesuswere hank'o et bí aaniy, «Eshe b́ maá ashuwotsi shengde'er b́ k'ezituwok'o b́ guutsuwotssh bo misho boosh eteets aawon boosh imetuwok'o b́ doonz b́ manzish naashiyets amanets s'ek guutso kone? \v 43 B́ doonz bíamtsoke bí'anefere bísh keewetsok'on b́ finefere b́ daatsituwo awuk'o deereke! \v 44 Ariko itsh keewiruwe, b́ doonz b́ dets jamatse altso woshde'er naashituwe. \v 45 Ernmó gutsman ‹T doonz kaari waratse, teshetwe› err b́ mafere, úyifets, mashefetsr guutsonat gonon jot'o de' b́tuwit. \v 46 Ernmó b́ doonz b́koraw aawonat b́gawraw sa'aton weetwe, b́ gutsmanowere ayider fayarr b́tooko kawlr b́ gowonoowere woterawwotsnton b́woshiti. \p \v 47 «B́ doonz shunts keewo danfetst k'ande'awo, wee b́ doonz finowe bí ettso k'alraw guutso kup' togona b́ togeti. \v 48 Ernmó b́ doonz geyiru keewo daron, bíyats dowet keewo finar b́daatseyal bín fayet fayo ketituwe, ay bísh imetsatse ayo bí'atse geetuwe, ay adaro imets ashoke aye bí'atse geeti.» \s Jam keewo k'ayr Iyesus shuuts sha'a \r (Mat. 10:34-36) \p \v 49 Manats dabt Iyesus hank'owa bí et «Hamb! taa datsats taawo dek'at waare, eshe, kaari taash desh b́gutsink'ere aak'owe t gene'uwiyank'oni! \v 50 \x - \xo 12:50 \xo*\xt Mar. 10:38 \xt*\x* Ernmó taa t gupet gond bek'i gupeyo detsfe, bíwere b́ s'uufetsosh kashde'atse. \v 51 Taa datsats jeeno tdootsok'o arefa itsha? Taayere tdootso k'aleya bako jenaliye etfe itsha. \v 52 Andon tuur ik mootse fa'a úts ashuwots k'aletune, Kezuwots gitetsuwotsats, gituwots kezetsuwotsats bo tuure fayetune. \v 53 \x - \xo 12:53 \xo*\xt Mik. 7:6 \xt*\x* Niho naayo aats, naayonuwere nihoats, indu b́ ni'ats, ni'únuwere b indats, aawunuwere b́ naay maátsuats, naayo máátsunuwere bi awats, tuur bo eree bok'aleti.» \s Dúr dani jango \r (Mat. 16:2-3) \p \v 54 Dabt Iyesus ash ashosh hank'owa bí et «Dawuno aawu kindo maantse itbek'tsok'owon ‹Hambe! hambets awusho butsishe bíetiri!› etetute, arikon butsetuwe. \v 55 Mank'o muur maantse jongo b́jongor, ‹Hambets aawo k'es'e b́ wotiti› etetute, arkon wotituwe. \v 56 It git alberetswotso dari maac'o s'ilat wotituwo danr keewitute, eshe and duranatse wotituwo eegishe it dariri?» \s T'alatonton ik woti jango \r (Mat. 5:25-26) \p \v 57 Maniye hakon Iyesus hank'owa bíet, «Beree it eegishe it it tookon ari keewo dan dek'at angsho it k'azi? \v 58 N t'alato neen s'aamide angshi mook neen de bíamor weerindatse n t'alatonton ik wotosh kup'owe, maniyalbako bi niats angshituwots shinats getsde'er ametuwe, angshituwotsúwere tipetwotssh beshide'er imetuwe, tiptsmanuwere tipi moots kindshituwe. \v 59 K'awunts jamó im n ishfetso tip mootse kesho nfalrawok'owo neesh keewiruwe.» \c 13 \s Naandre eraaw jametsuwots t'afitkno \p \v 1 Manoor ashuwots Iyesusok waat, «Gelil ashuwots woosho bo t'intsfere P'ilat'os boon b́úd'i, bo s'atsonowere wooshoonton ekb́k'ri» ett bokeewu. \v 2 Iyesuswere hank'o ett boosh bíaaniy, «Eshe, Gelil ashmanots keewi gond jamman bo ats b́bod bo Gelil ash jamotse bog morr fintsuwotsi bowottsosh arefa itsha? \v 3 ‹Mank'oyiyaliye, naandre eto itk'azal itwor bokok'o t'afitute› etre itsha. \v 4 Selihom gimbiwo bo ats girshat bíere k'irts tatse shmt ashuwots jango aak'owe itsh bíari? Bo Iyerusalemitse beyiru ash jamwotsiyere bogo morretsuwotsi boteshtsok'o arefa itsha? \v 5 Mank'oyiyaliye! naandre eto itk'azal itwoor bokok'owa it t'afiti.» \s Shuraw belesi mitu bi artsok'o \p \v 6 Maniye hakon Iyesus jewurets keewan b́keewu, «Ash iko b́ woyini mituwots beyoke tokets belesi mitu fa'aniye btesh, belesiy mitmanatse shuwo daatsituwe ett amt datsraniyere b́ oori. \v 7 Eshe mituwotsi kotiruwosh ‹Hamb, belesi mitanatse shuwo datsifta etaat keez nato ti anaani, ernmó eegor shuwo daatsratse, andowo k'ut'k'rowe! eegishe datso bi awaashiyiri?› bí eti. \v 8 Mituwotsi kotiruwonuwere hank'o ett bíaaniy, ‹Doonzono! aab handransh k'ayk'rowe, b gúro goyde'er dats goofituwo b gúrats gedetuwe, \v 9 Gawish shuwo bímal shengre, mank'o woto b́k'zal bin k'ut'k'rewe.› » \s Iyesus Ik'i aawon jik' k'uur wotts máátsu b́ kashitsok'o \p \v 10 Iyesus Ik'i aawots ayhudiwots Ik' k'oni maa ikotse b́daniyfera b́tesh, \v 11 Manoknowere tatse shmt naton tuwat kim shayro b jiik'o b́k'urits mááts iku fa'a btesh, jik' k'uur b́wottsotse b́ jamon kááwu dek'ofalratsa. \v 12 Iyesus bin b́ bek'tsok'on s'eegdek't, «Nee máátsane n shodotse kasherne!» bíet. \v 13 B́ kishonowere biats b́gedi, manoor kawudek'at ned'bgutsi, Ik'onowere b údi. \p \v 14 \x - \xo 13:14 \xo*\xt Kesh. 20:9-10; Iwi. 5:13-14 \xt*\x* Iyesus saambati aawon b́ kashitsotse Ik' k'oni maa naasho fayat ash ashosh, «Ik gawuyotse fin finet shrt aawwots fa'ane, aawanotsn waar kashowere, saambati aawonomó kasho woteratse» ett b́ keewi. \p \v 15 Doonzo Iyesuswere hank'o ett bísh bíaaniy, «It tooko dambaan detsirwotso, ititse ik iko Ik'i aawon b́ minzi beero k'as'tse kishde'er, wee b́daazo tipotse bishde'er aats b́ úshetuwok damalkeya? \v 16 Eshe, Abraham naar wotts máátsan tatse shmt nat s'eeno shed'anon tipeyat b kic'efere teshrane, bi bere, tipeyat bkic'iru shodanitse Ik'i aawon bítse biisho bish geyiratsa?» \v 17 B́ keewts keewannó Iyesus bín k'efiruwotsi jitsi b́k'r, ash ashonmó Iyesus b́ fints adits keewu jamon bo geneúwi. \s Sinafc'i ááwun ariyetso \r (Mat. 13:31-32; Mar. 4:30-32) \p \v 18 Iyesus hank'owa bíet, «Ik'i mengstu eega biari erono? Himó awunton bin nutsiwuta? \v 19 Ash iko b́ taritalots b́ shookts snafic'i aawuniye bíari, bi enat mit wotbgutsi, kafuwotswere b jaabats bo kúto agbodek'í.» \s Boot' shasho ariyetso \r (Mat. 13:33) \p \v 20 Iyesus aani hank'o biet, «Ik'i mengstu egontoniya t nutsiti? \v 21 Ik'i mengstu, mááts iku boot' jamo b́ shashfetso keez tatsi shel buudots baad'i bk'rts boot' shashituniye biari.» \s Fengesh t'ebu \r (Mat. 7:13-14, 21-23) \p \v 22 Maniye okoon Iyesus Iyerusalem maants amfetst kit kitonat gal galotse daniyfetstni b́ beshefo. \v 23 Manoor ash iko, «Doonzono, kashit ashuwots muk'nowa?» ett bíaat. \p Iyesus hank'o ett boosh bíaaniy, \v 24 «Fengsh t'ebun beshosh kup'ore, fengesh mann kindosh geyiruwots aynee, ernmó kindo faleratsne etiruwe itsha. \v 25 Moo doonz tuur fengesho is'etuwe, itwere úratse bede'er fengesho toofetsr ‹Doonzono! oona neesha noosh k'eshuwe!› eto de'e tuwitute, bíwere ‹Ewukik it wattsok'o danatse!› err itsh bíaniti. \v 26 Manoor it, ‹Nenton towat marone, towat úshrone, no jebatsnowere danirne› it eteti. \v 27 \x - \xo 13:27 \xo*\xt Dub. 6:8 \xt*\x* Bíwere aaniy ‹Aawoke it wottsok'o danatse, it gond finets jamanots ti atse wokoore!› bí eteti. \v 28 \x - \xo 13:28 \xo*\xt Mat. 22:13; 25:30 \xt*\x* Abrahami, Yisehak'i, Yak'obi, Nebiyi jamwotsi Ik'i mengstotse bek'etute, itmo úratse juweyar it oror eeponat gash k'asho itats bodetuwe. \v 29 \x - \xo 13:29\xo*\xt Mat. 8:11-12 \xt*\x* Ay ashuwots aaw kindon aaw keshon, gaarnat muurn weetúne, Ik'i mengstotse mishi marats beetúne. \v 30 \x - \xo 13:30 \xo*\xt Mat. 19:30; 20:16; Mar. 10:31 \xt*\x* Mann shintswots shuuts shutstswotswere shintsi wotitune.» \s Iyesus Iyerusalemsh b́ eptsok'owo \r (Mat. 23:37-39) \p \v 31 Manoor ferisawiyotsitse ik ikuwots Iyesus maants t'int «Herodis neen úd'osh b́geyiruwotse hanoke keer amee» bo et. \p \v 32 Ernmó Iyesus boosh hank'owa bíet, wangmansh «Amr ‹Hambetsonat yatson fo'erawo kishitwe, shodetswotsi kashitwe, keezl aawonowere t fino ishitwe› etfe err keewwere. \v 33 Wotowa eree hambetsonat yatson, sharto t weerindo Iyerusalem maants amo taash geyife, nebiyiyo Iyerusalemiye okoon k'osh beyoke k'iro bísh geyiratse. \p \v 34 «Iyerusalem! Iyerusaleme! nee nebiyiwotsi úd'irune, n maants wosheets wosh na'úwotsi shútson togirwune, baaku b na'o b gop'shots bkakufok'o, taawere ambtsoto n nana'o kakwo t geyi! ernmó neenat niashwots k'azfone etrte. \v 35 \x - \xo 13:35 \xo*\xt Dub. 118:26; Erm. 22:5 \xt*\x* Mansh it moo bashone b́ ooriti, arikone itsh tkeewirye, ‹Doonzo shútson wetuwo deereke› it etfetsosh b́ jamon taan be'atste.» \c 14 \s Iyesus ando aani sanbati aawon shodets iko b́kashitsok'o \p \v 1 Sanbati aawots, Iyesus ferisawino eteefuwots naashowutsitsi iko gale aawu mish moosh b́kindi, ferisawiwotsuwere b́k'alituwo s'iilosha bo kotiri botesh. \v 2 Manoor shodatse tuutson bíats jamo gaapwutsts ash iko Iyesus shinatse fa'e b́tesh. \v 3 Iyesuswere Muse nemo danifuwotsnat ferisawino etefuwotsnsh «Sanbati aawots kashiyo nemotse fa'a?» ett bíaat. \p \v 4 Boomó eegor boanirawo s'k et bowuts, Iyesus shodts ashman detsdek't kashik'rat daami b́k'r. \v 5 Maniye hakon Iyesus, «Ititse sanbati aawots b́ na'o wee b́ minz beero gop'ots b́ fed'iyal manoor kishrawo kone?» ett boon bíaati. \v 6 Bo moó egoer aaniyosh falratsno. \s B́tooko dash detsonat ash ibiyon \p \v 7 Iyesus jiwosh s'eegets ash ashuwots mang beyoko desh dek'osh bo bi'efere b́ bek'i, mansh hank'o ariy dek't boosh b́ keewu, \v 8 «Asho neen jiwo b́ s'eegor beyoki mangok beek'aye, danerake neyere bogo mang asho jiwok s'eegetso beyosh falituwe, \v 9 Eshe it únetsi s'eegts asho n maants wáár, ‹Beyokan ashaansh fakshuwe› bí eteti, manoor ayide'er jitsefetsr dashani bewokok ood'r nbeti. \v 10 Ernmó jiwok n s'eegeyor dashani beyok beewe, mann neen s'eegts asho nmand waar, ‹T mashono! dambanok waa beewe› bí eteet, manoor s'eegets jamwots shinatse mango daatsitune. \v 11 \x - \xo 14:11 \xo*\xt Mat. 23:12; Luk'. 18:14 \xt*\x* B́ tooko dambaan detsetu jamo dashan anituwe, b́ tooko dash detsetu jamonmó danmban tuwitwe.» \p \v 12 Iyesus jiwu s'eegts ash mansh hank'owa bíet, «Aawu misho wee kooc' misho manzosh nietor bo táron gusho bo anituwok'owa err n jirwotsi, n eshuwotsi, n jaguwotsi, gaalets wotts n giyuwotsi s'egk'aye, \v 13 Ernmó jiwo maanzo n geyor t'owwotsi, bo atso k'ut'tswotsi, duruwotsi, dog wotts ashuwotsi s'ee. \v 14 Hank'o nk'alitka wotiyal, bo neesh gush aaniyo bofalrawotse nee derek wotitune. Kááwwots k'irotse botuworowere Ik'o neesh aaniytuwe.» \s Een wotts moonat úshon ariyetso \r (Mat. 22:1-10) \p \v 15 Mishi maratse bedek't teshtswotsitse iko Iyesus keewutso shisht, «Ik'i mengstotse mishi marats beyo falituwo awuk'o deereke!» bí et. \p \v 16 Iyesusmo hank'owa bísh bíet, «Ash iko kooc'ish mishi eeno k'aniyik'rat, ay asho b́s'eegi, \v 17 Jiwi sa'atonwere b́bodtsok'on, ‹Hamb, ún keewo k'anb́wutstsotse jiwo maants woore!› err b́keewish moonat úshon doonz b́ guutso s'eeget ashuwotsok b́ wosh. \v 18 Ernmó s'eegets ash asho ik ikon moonat úshok waá k'azosh weebo t'intso dek'btuu, iko ‹Datso tkeewtsotse amr s'iilo taash geyife, manshe woo t falawotse tiats irk'aye› bí et. \v 19 K'oshonwere ‹Úts s'ind minz beruwotsi t kewutsotse boon amr bogosh gosho fadbek'o taansh geyife, manshe woo t falwotse ti'ats irk'aye› bí et. \v 20 K'oshonwere ‹Máátso dek'at guuy twottsotse woo falratse› bí et. \v 21 B́ guutsonwere gál k'az aanat jamman b́ doonzsh b́keewu, moo doonzwere fayat b́ guutsosh ‹Káári kitomaand amr kititsi weeronat weeri kati kayuwotsats amr, t'owwotsi, bo atso k'ut'wotsi, ááwu dogwotsi, shokliru duruwotsi, s'eede'er wowe› bí et. \v 22 Guutsonwere aani waat b́ doonzsh, ‹T doonzo! hambe, taash finowe ni etts jamo fink'rere, ernmó ash beyokon andoor senafa'e› bíet. \v 23 Mann moo doonz b́ guutsosh hank'o bíet, ‹Tmoo b́ s'eenish gat'ariyo maants amiru weerinduwotsnat weeri kayiwotsats amr k'oshuwotsi s'eede bowetuwok'o woshuwe! \v 24 Bali shino s'egetsmanotsitse ikonuwor t moonat úsho nonots geeratsne!› etfe, etiruwe» itsha. \s Iyesus shuuts sha'o bíats juwo geyife \r (Mat. 10:37-38) \p \v 25 Ay asho Iyesusnton bo amfera botesh, bíwere bo maants wongr ett boosh hank'o bíet, \v 26 \x - \xo 14:26 \xo*\xt Mat. 10:37 \xt*\x* «T maants weetu jamo bí indnat b́ nihn, b́ máátsunat b́ na'on, b́ mishnat b́ eshuwotsn, b́ took kashonor b́wotiyal taayere bogshde'er shunetk b́ wotiyal t danifo woto falratse. \v 27 \x - \xo 14:27 \xo*\xt Mat. 10:38; 16:24\xt*\x* B́ took mask'aliyo kurde'er t shuuts sha'erawo, t danifo woto falratse. \v 28 Ititse aab kone? B́ Gimbi maa agosh b́geyor finman bín b́finet gizo ambtso b́ geyituwok'o shino bede tanerawo iko fa'oni? \v 29 Dashe ago de'er b́ damfere isho b́mawure moo aaisho b́mawor ag isho maawets maá man bek'tsuwots bíats miis'etúnee, \v 30 ‹Hambe, ashaan maa ago dek' tuut, isho mawure› err bomis'eti. \v 31 Tats kúm kes'tsuwotsi detsts naash iko hiy kúm kes'tsuwotsi dek't bíats weyiru k'osh naashonton kaarosh b́geyiyal shino bín kes' weyiruman kes'o b́falitwok'o danosh bede'rni b́ shiyeti. \v 32 B́ mawitka wotiyalmó bín kes'o weyiru naashmań wokoon b́ befere manosh wosh nana'uwotsi b́ maants woshar mano bí aatiti. \v 33 Mank'owa ititse b́detstso t jangosh ett k'azk'rerawo t danifo wotosh falratse.» \s Woteraw beero \r (Mat. 5:13; Mar. 9:50) \p \v 34 Manats dabt Iyesus hank'owa bíet, «Beero sheeng, beronmó b́shaawo b́ t'ut'al aak'o k'alrniya shaawo b́ faliti? \v 35 Han naari beero goshi daatsosh wotowá dats goofiwosh b́ woterawotse manoor kishde'er juwni k'reti, shiy waaz detstso shiye!» \c 15 \s T'aft daatsets mereero ariyetso \r (Mat. 18:12-14) \p \v 1 T'ilish koiruwotsnat morrets jamwotsn b́ daniyman shishosh Iyesusok waatni botesh. \v 2 \x - \xo 15:2 \xo*\xt Luk'. 5:29-30 \xt*\x* Ferisawiwotsnat Muse nemo danifuwotsn man bek't «Hanuwo morretsúwotsi b́ t'itsiri, bontonu ikoke b́ meyiri» ett Iyesus ats bo mumundi. \v 3 Mansh Iyesus ariyets keewuman hank'o ett boosh b́ keewi. \p \v 4 «Ititse bal mereer detstso baluwotsitse ik mereero b́ shirotse b́t'afiyal bal bodosh ik shapo bodootse k'ay k'raŕ t'aftsman b́ datsfetso gee amawo kone? \v 5 Daats b́dek'oro gene'úwefetsr b́mangrats kurde'er aani b́weti. \v 6 B́mook waa b́bodtsok'on b́ jaguwotsnat b́ giyuwotsn iknon s'ede'er ‹T mereer t'aftso daats t dek'tsotse geneúwere itwere geneúwore!› etetuwe. \v 7 Naandre eto boosh geyiraw balosh ik shap ash shengwotsiyere naandre etetu moorrfints ash iko jangosh darotse gene'úwo wotituwe etiruwe.» \s T'afat daatsets ambari santimu \p \v 8 Manats dabt Iyesus hank'owa bíet, «Tats ambari santimuwotsi detsts máátsu tats santim manotsitse iku b́shirotse bt'afiyal c'eesho c'eeshde'er, b́ moo fohde b́ shirotse t'afts santimu b́datsfetso kup'sh de geyiyalkneya? \v 9 Datsbdek'tsok'on b shuntswotsnat b giyotsi ikn s'eede'er ‹T'afts t santimu dats t dek'tsosh geneúwere, gene'ore!› etee tuwaniye. \v 10 Naandre etet́ moorrets ash iko jangosh darotse Ik'o melakiwotsoke mank'o geneúwo wotituwe etiruwe itsha.» \s T'aft daatsets na'o \p \v 11 Manats dabt Iyesus hank'owa bíet, «Ash iko git nanauwotsi detsfe b́tesh, \v 12 Muk'efo b́ nihsh ‹Tniho, n gaalotse kayide'er t bano taash ime› bí et. Mann niho b́gaalo b́ nana' gituwotssh kayibk'r. \v 13 Muk' aawoniye okoon muk'efo b́ gizo ko'idek't wok datso k'azbimi, dats manatsnowere b́ giz jamo dats mec'ron bad'i b́k'ri. \v 14 B́giz jamono ishb́bazihakon datsmanatse kup' wotts k'ak'o b́kindtsotse kic'ats dihbutsi. \v 15 Mansh datsmanatsi ashuwotsitse ikok t'iin b́ de'e ashmanwere gúrits jinosh bín gedb́dek'i. \v 16 Gúritswots bomeyiruwatse k'oro maar bín b́ maac'o s'entsdek'osh b́tewunfo b́teshi, ernmó manoor bish imetuwo aali. \v 17 Manoor na'man dartsi b́ woto t'iwintsdek't hank'o bíet, ‹T nih gale keeweyat finiru guutsuwots misho boworfetsosh maarr booe're orefuwots ambtsno! taa eshe hanoke k'ak'one t k'iriri, \v 18 Tuur t nihok amŕ, tnih ababo, Ik'onat neen shinatse naandre, \v 19 Haniye hakon n naayi err segeyosh boratse, ernmó guutsuwotsitsi ikok'o taash k'aluwe erna.› \v 20 Mansh tuut niho maants bíami. B́nihuwere wokoon b́befere b́ naayi bek'b́k'ri, maac'o k'ewatnuwere b́maants b́wos'i matdek'tnuwere b́ joobi. \v 21 Na'onuwere, ‹T nih ababo, Ik'onat nshinatse naandre, haniye hakon nnaayi eteyar segeyosh bodk taanaliye› bí eti. \v 22 B́nihmó b́ guutsuwotsi s'eegdek't hank'o bíeti, ‹Káári amr jamotse k'ants taho de'ewaar bísh takuwere! b́ jabotso k'ubelo, b́ tufotso c'aamo gerere! \v 23 K'otsts minz úro de'ewar shuhere! móóne! gene'one! \v 24 T naayhań k'irtniye b́teshi, hamb́ and kashon fa'ee, t'aftniye b́teshi, daatsere› geneonowere dek'et bo tuwi. \v 25 Manoor na'a eenfo tarots amtni b́tesh, aanat b́waafere mook b́t'intsok'on duubonat k'afi k'aro shish b́k'ri, \v 26 B́guutsuwotsitsi iko s'eegdek't Eebi b́naroni? Ett bíaati. \v 27 B́ guutsonuwere ‹Ni eshuye aanat b́ watsotsne, nnih jeenon b́ datstsosh k'otsts minz wúro bísh b́shuki› bí et. \p \v 28 «Eshu eenonuwere ay dek't fayat, ‹Moots kindratse› bí eti. Mansh niho úratse kesht b́kindituwok'o b́ k'oni, \v 29 B́naymo nihosh hank'o ett bíaaniy, ‹Hamb ambts dúrosh neesh finere, ni'aalotse hank'o borawu shapi danaktane, ernmo taa ttohuwotsnton bín t geneúwituwok'o eyish buk'ul iko dab im danakne! \v 30 N na'anmó n gizo Woteraw máátsuwotsnton bad'ik'rat bíaanor k'otsts minzi úro bísh nshuki.› \v 31 B́ nihwere hank'wa bíet, ‹T naayo, neye úni aawo taantoniye n fa'oniye, t detsts jamoniye nike. \v 32 Nieshu hanmo k'irtni b́ teshi, and aaniy kashon b́ daatseyi, t'aft b́ teshtsotse, and daatsere, mansh ayide'er gene'o noosh geyife.› » \c 16 \s Amaneraw jintso \p \v 1 Ando aani Iyesus b́ danirwotssh hank'o bíeti, «Gaalets ash iko b́ mootse b́ detsts giz jamo bísh k'eezitu jints iko detsfe b́tesh. Ashuwots ‹N meyitsi jintsan n gizo bad'iye b́ badiyri› ett gaaltsmansh bo numi. \v 2 Galetsmanwere jints man s'egiit ‹N jangosh t shishiruwan eebi b́naroni? Haniye okoon t mootse jints wotosh n falrawotse jinosh n dek'ts t gizonat k'ac'on taash aab t'ntsuwe› bíet. \v 3 Jintsmanwere bí nibots hank'o ett b́ gawi, ‹aak'o t k'ale k'una k'aniti taasha? Goshosho ango deshatse, falratse, k'onoshowere taane b́ jiitsiti, \v 4 Bete! taa t k'alituwo danfee, t jinf finanatse taan gishewor, bo moots taan bezit jaguwotsi kishde'na.› \p \v 5 «Mann b́doonzatse giz gushts jamwotsi ik ikon s'egdekt, shintsosh ‹T doonzsh n dashetuwo gusho ambtse ni atse fa'oni?› ett bíaati. \v 6 Bíwere ‹Bal kor zeyito gusho tiatse fa'e› bí et, jintsmanwere, ‹N faramtso wuliyo hambe kaari waa bede' balk'ats kora err guud'e› bíet. \v 7 Gitlono s'eegdek't, ‹ni'atse fa'o gusho ambtse?› bí et. Bí were ‹Bal arw sndeye tiatse fa'oni› ett bíaaniy. Jints manuwere ‹Hambe nfaramats wuliyoni! habi gita err guud'e› bí et. \v 8 B́ doonzwere amaneraw jintsman s'eko bek't bín b́údi. Manuwere Ik'i ashuwotsiyere datsatsi ashuwots bo datsatsi beyosh s'ek bowotoniye b́kitsiri. \s Gizo niwuron koto b́geyiytuwok'o \p \v 9 «Manshe datsanatsi gondon ko'iyets gizone jago kishde'ere etiruwe itsha, man it k'aliyale it gizo b́ s'uure kish basho it oror it jag manots dúre dúrosh bo beyiru mootse iten dek'etúne. \v 10 Muk' keewwatse amanets asho een keewatsnowere amaneke b́wotiti, múk' keewatse amanerawonwere een keewatse amaneratse. \v 11 Eshe datsnatsi gaalo k'eezosh amaneratste wotiyal arik wotts gaalatsnmo kone amanar itsh imeti? \v 12 Ando k'osh ash gizatse amaneratste wotiyalmó itsh wotituwo detso kone itsh imeti? \p \v 13 \x - \xo 16:13 \xo*\xt Mat. 6:24 \xt*\x* «Ash iko iknon git doonzwotssh keeweyo falratse, man b́wotiyalmo, iko shid'r ikoni b́shuneti, iko mangiyir iko gac'ituwe, mank'o Ik'onat gizonsh keeweyo falratste.» \p \v 14 Ferisawiya eteefuwots giz shunk bowottsotse, Iyesus keewutsman shisht bí keewo bogac'i. \v 15 Bímó hank'wa boosh bíet, «It it tooko ash shinatse kááw it wottsok'owa it ariyri, Ik'onmó it nibitstso danfee, ash shinatse mang detsts araat be'eyiruwo, Ik'i shinatse shit'eke.» \s Nemonat mááts dek'i jangon \r (Mat. 11:12-13; 5:31-32; Mar. 10:11-12) \p \v 16 \x - \xo 16:16 \xo*\xt Mat. 11:12-13 \xt*\x* Iyesus b́ keewmaanats dabt hank'o bíet, Nemonat nebiyiwots mas'afwots Gupfo Yohansok b́borfetsosh keewefera botesh, maniye hakono keeweyiruwo Ik'i mengsti misiraci jange, ash jamonwere mengst manits kindosh kup'at b́ finiri. \v 17 \x - \xo 16:17 \xo*\xt Mat. 5:18 \xt*\x* Wotowa eree, Muse nemotse dab k'op' iku b t'afoniyere daronat datson bo besho ketefe. \v 18 \x - \xo 16:18 \xo*\xt Mat. 5:32; 1 K'or. 7:10-11 \xt*\x* «B́ máátsu fakshr k'osh maatsu dek'etuw jamo gobetsiye. mank'o b́ kenihatse faksheets maatsu dek'etuwo gobetsi bwotiti.» \s Gaalets ashonat tugretso Alazarn \p \v 19 Manats dabt Iyesus hank'o etre, «Gizi shaawon keewets tahi biro tah dek'ts gaalets iko fa'e b́tesh, bíwere aaw aawon beyi sheengo b́befoni. \v 20 Bíats jamó gaawu wottso Alazari eteetso t'oowo ando gaaletsman máá fengeshatse b́k'eefoni, \v 21 T'owmanwere, gaaletsman mishi maratse fed'iru mishi fed'man moosh b́joolfo, kanwotswere waar b́ gawo bolep'efoni. \p \v 22 «Maniyehako t'owman k'irb́wutsi, melakiwotswere Abraham ganok dek't boami, ando gaaletsman b́ k'irre dukeyi. \v 23 Siolitsnowere b́ kic'efere, b́ tooko dambaan kááwdek't́ b́s'ilfere Abrahamnat b́ ganoke fa'o Alazari wokoon b́k'b́k'ri. \v 24 B́ k'áárono eenshdek't hank'owa bíet, ‹Niho Abrahamo! oona neesha! taash maac'o keewowe! taw lalwanitsne aydek'at tkic'iruwotsene b́ kishi jaabo aatsots gufde'er ti albero bíak'itwok'o Alazari tmaants woshdyiwe!› \p \v 25 «Abrahammó hank'owa bísh bíet, ‹T naayo, nee datsatse n kashon n beets dúron ay sheeng beyo daatsat n gene'útsok'o gawude'e, Alazarmo gond bek'owotse b́teshi, manshe hanoke bí and b́ genee'úwor nemon n kic'iri. \v 26 Jamanatsnmó itnat noon dagotse gohi eeno fa'ee, mansh nomande it maants, it maantse nomand kímo falituwo konuwor aaliye.› \v 27 Galetsonwere hank'o bíet, Nihono, bere oona Alazari tnihi mook n woshituwok'o neen k'oniruwe, \v 28 Oke uts eshuwo detsfe, ando manots kic'anok kindosh bowarawok'o amr boosh keewwe. \v 29 Abrahammo ‹Musenat nebiyiwots mas'afwots boosh fa'ane, boon k'ewune› bí eti. \v 30 Ash gaaletsmanuwere ‹Woteratse! niho Abrahamo, ik asho k'irotse tuur amr b́keewink'e goyinar nandrone etank'ne› bí et. \v 31 Abrahamuwere ‹Musenat nebiywots mas'fwots bo etiruwo k'ewatsno wotiyalmá ik asho k'irotse tuur b́keewiyalor amaneratsne› bí eti.» \c 17 \s Ashosh t'ug wotatse atskordek'o \r (Mat. 18:6-7, 21-22; Mar. 9:42) \p \v 1 Iyesus b́ danifuwotssh hank'owa bí et, «Ashuwotsi gandde'er moorrots dikit keewwots bo woo oreratse, ernmó morrots dikosh t'ug wotitu man wotk'ayna! \v 2 Konwor wotowa asho, múk'nananotsitse dab iko gand de'er dikitwoniyere di'i shútso b́bimbats tifde aats k'arots bín juwk'rewo k'aniyank'e bísh. \v 3 \x - \xo 17:3 \xo*\xt Mat. 18:15 \xt*\x* Eshe it tookish it atso korde'ere! ni eshu neen b́dadiyal fayowe! b́ t'afiyo danr naandre bí etal bísh orowe eree! \v 4 Ik aawon shawatoto neen b́ dadiyal err ik aaw manots n maants waar ‹T t'afitsosh goynere› bí etal bísh orowa eree.» \p \v 5 B́ woshtswots doonzo Iyesussh «Oona neesha imnetiyo noosh dabuwe» bo et. \v 6 Doonzo Iyesuswere «Fuk'i aawi fetshuk'o imnetiyu it detsink'e fuk'i mitansh ‹Hanoke wad'ar aats k'arots kokewe!› it etink'ere itsh aleyank'e» bí et. \s Guuts sheengo k'alo bín b́geyiytuwo \p \v 7 Manats dabt́ Iyesus hank'owa bí et, «Ititsi iko gosh goshfo wee mereer jinf guutso detstso, b́ guutso finoke bí aantsok'on guutsosh ‹Waa bede n kooc'misho moowe› etetuwa? \v 8 Maniyere ‹Eree! t kooc'misho taash k'aniwe, maar t úyfetsosh tuumr taash finowe, maniyere okoon ando nee maar úshetune› etetuwoshna? \v 9 Eshe, guutso bísh finowe eteetso ee ett b́ fontsotse b́ doonz bín b́ údituwok'o arefa itsha? \v 10 Itwoor mank'o it finituwok'o itsh keewets jamo fin it k'rtsok'on, ‹K'awuntsalk guuts noone, no k'altsosh noon údo geyiratse› erere.» \s Een shodets tats ashuwotsi Iyesus b́kashitsok'o \p \v 11 Iyesus Iyerusalem maants bí amor Semarinat Gelil dagona b́ beshi. \v 12 Gal ikuts b́ kindtsok'on, tats een shodetsuwots b́ maants waat wokoon need' boguts, \v 13 Bok'aronowere eenshdek't «Iyesuso, danifono, oona neesha noosh maac'o k'ewowe!» ett bokuhi. \p \v 14 \x - \xo 17:14 \xo*\xt Lew. 14:1-32 \xt*\x* Iyesuswere boon s'iilt «Ameree! It atso kahniwotssh kitsuwere!» bí et. \p Bowere amoke bobefere bo een shodatse kashbowuts. \v 15 Boyitsi iko bí een shodotse b́ kashtsok'owo b́ bek'tsok'on Ik'o udfere aanat b́waa. \v 16 Iyesusnowere údefetst́ b́tufi shirots b́dihi, bímo Semary dats asha b́ tesh. \v 17 Iyesuswere hank'owa bí et, «Een shodotse kashtsuwots tatsnosha boteshi? Eshe, tatswots aabno? \v 18 Ik'o údosh aanat waatso k'osh jirani bako k'osho dab iko datseratsaá?» \v 19 Maniye hakon Iyesus ash mansh, «Tuur amee, n imnetiyo neen kashire» bí et. \s Ik'i mengsto bweetuwok'o \r (Mat. 24:23-28, 37-41) \p \v 20 Ferisawiwots Iyesussh, «Ik' mengstu awure b weti?» ett bo aati. Bíwere hank'o ett boosh bí aani, «Ik'o mengstu wáá woo ash ashuwots bo kotiruwok'onaliye, \v 21 Konwor ‹Hambiye, hanoki ye wee ekewokiye› etetkiyaliye, hamb Ik'o mengstu it dagotsiye.» \p \v 22 Manats dabt Iyesus b́ danifuwotssh hank'o bíet, «Ash Na'o aawwotsitse dab iku bek'osh it mirac'it aawo weetuwe, ernmó be'atste. \v 23 Ashuwots ‹Hambe, Krstos hanoke b́ fa'oni! wee ekewoke b́ fa'oni!› etetúne, ernmó amk'ayere, boshutso shoy k'ayere. \v 24 Guumo darotse b́ p'alk'or ik maants dats daaratse tuut k'osh dats daarats b́ golfok'o ash na'o b́ weet aawots mank'owe b́ wotiti, \v 25 Ernmó Ash na'o shino ayide gond bek'o tí ats bodo geyife, and dúri s'oot'wotsnowere gac'ewonat k'efeyo oritkaliye. \v 26 \x - \xo 17:26 \xo*\xt Aze. 6:5-8 \xt*\x* Noh dúr wottsi naaro taa Ash na'o t wooror mank'o b́ wotiti. \v 27 \x - \xo 17:27 \xo*\xt Aze. 7:6-24 \xt*\x* Noh markabuts b́ kindfetso ash ashuwots mafetst, úshfetst, dek'fetst de'efetstni botesh, manoor t'afits atso waat jametsi k'ot'dek' t'afi b́k'ri. \v 28 \x - \xo 17:28-29 \xo*\xt Aze. 18:20—19:25 \xt*\x* Mank'owa ando Lot' dúr b́ wottsi naaro wotituwe, manoor ashuwots maat bo ushfere, kemt bokeewefere, atkltiyo kokeftst moo bo agfera bo teshi. \v 29 Ernmó Lot' Sedomitse b́ keshts aawots tawonat diniyon darotse butst jametswotsi t'afibk'ri. \v 30 Taa Ash na'o t be'ewotso mank'o wotitwe. \p \v 31 \x - \xo 17:31 \xo*\xt Mat. 24:17-18; Mar. 13:15-16 \xt*\x* «Manots b́ máá tokatse kesht beyiru asho b́meyitsi k'ac'dek'o oot' k'aya, gooshok amt fa'o b́gal aanar waak'aye. \v 32 \x - \xo 17:32 \xo*\xt Aze. 19:26 \xt*\x* Lot' máátsu b wottsok'o gawude'ere! \v 33 \x - \xo 17:33 \xo*\xt Mat. 10:39; 16:25; Luk'. 9:24; Yoh. 12:25 \xt*\x* B́ kashu oori dek'o geyiru jamo bin t'ut'etuwe, b́ kasho beshide imetu jamo wooriydek'etuwe. \v 34 Manots t'ú git ashuwots ik es'atse k'eetúno, boyitse ikonowere dek'etuwe, ikonúwere oorituwe. \v 35 Mááts gitetswots ikoke ik di'i shútsatse tohar dio di'ituno, iku dek'etuwe, iku oorituwane. [ \v 36 Git ashuwots tar ikotse goshfere, iko dek'etuwe, iko oorituwe.»] \p \v 37 B́ danifuotswere Iyesussh, «Doonzono, ewuke dek' ameyiri» ett bo aati. \p Bíwere «Duuni beyoke k'orwotsuwere kakuwetúno» ett boosh bíaaniy. \c 18 \s T'owu máátsunat gond naashon \p \v 1 Maniye hakon, Iyesus bo tahrawon jam aawo Ik' k'ono boon b́ geyituwok'owo daniyosh aryidek't hank'o ett boosh b́ keewu, \v 2 «Kit ikutse Ik' sharawo, ashono jitseraw naash iko fa'e b́teshi. \v 3 Kit manitse keniyal t'owu mááts ikunu bbefo, bi naashmanok waat ‹T balangaronton t detsts moosho taash angshwe!› bi etfoni. \v 4 Bíwere bish b́ k'oorrawon ayo b́ ja'a, ilmó hank'o ett bíasabi, ‹Dab Ik'o shato tk'azalor, ashono jitso t k'azalor, \v 5 T'owu máátsan taan k'eezo bazaat taan b taahitsotse bish k'oorituwe, maniyalbako uni aawo anaanar taane b tahiyiti.› » \p \v 6 Manats dabt Doonzo Iyesus hank'owa bíet, «Mor gond naashman keewtsman t'iwintsde'ere, \v 7 Eshe Ik'o, t'uwe aawo kuh dek't k'oniru bí ashuwotssh angshiyalkeyá? Batarnmó boosh b́ k'alitwo jaítúwáá? \v 8 B ja'arawon karr boosh k'oorituwe etiruwe. Ernmó taa Ash Na'o aanar t woor datsatse imnetiyo datsifak'una?» \s Feresawiya eteefonat t'ilish ko'ifon ariyetso \p \v 9 Manats dabt Iyesus Ik' shuntsok'on beyiruwots noone etfetst it'fetst koshuwotsi gac'iru ashuwotssh aryidek't man b́keewu. \v 10 «Git ashuwots Ik' k'onosh, Ik'i moo maants bo am. Iko ferisawiya eteyiruwo b́ wotor ikonmó t'ilish ko'ika b́tesh. \p \v 11 «Ferisawiya eteyiruman b́nibotse hank'o ett Ik'o b́ k'on, ‹Ik'ono! taa k'osh ashuwotskok'o bik'tsi, weral fintso, widetso wot tk'aztsosh neesh udo boree, bitsnor t'ilish ko'ifank'o wototk'aztsotse neen udere. \v 12 Taa ik gawiyotse git aawo s'oomiruwe, t daatsiru jamotse tatslo kishdek'at imiruwe.› \p \v 13 «T'ilish ko'ifmanmo wokoon need'dek't́, daromaand kááwdek' s'ilosh dab shatfetstni b́tesh, ernmó b́ kishon b́ gero k'is'fetst, ‹Ik'ono! taa morretsk tane taash maac'o k'ewowe!› bí etiri, \v 14 \x - \xo 18:14 \xo*\xt Mat. 23:12; Luk'. 14:11 \xt*\x* Ik'i shinatse kaawu wotat b́ gal antso eshe t'ilsh ko'ifmaniye bako ferisawiya eteyirumaniyaliye etiruwe itsha, b́ tooko damb detsiru jamoniye dash oot'etwe, b́ tooko dashan detsirwonmo dambaan keshetuwe.» \s Iyesus nanaúwotsi b́deertsok'o \r (Mat. 19:13-15; Mar. 10:13-16) \p \v 15 Ashuwots nana'o b́ shú'ituwok'o Iyesus maants dek't bowáá, b́ danif'uwots man bek't boon fayi. \v 16 Iyesusmó nana'uwotsi b́ maants s'eegdek't hank'owa bíet, «Ik'i mengstu hanots k'owuwotssh b wottsotse nana'uwotsi k'ayere tmaants wonee, bazik'ayere. \v 17 Arikoniye itsh tkeewiri! Ik'i mengtu na'i marmat'ok'o wotar de'awoniye konuwor b́wotiyal bits kindratse.» \s Datsatsi gaalonat darimengston \r (Mat. 19:16-30; Mar. 10:17-31) \p \v 18 Ayhudi naashuwotsitse iko Iyesussh, «Danif doowono, dure dur kasho daatsosh eeg k'alo taash geyifa?» ett bíaatí. \p \v 19 Iyesuswere «Eegoshe doowono taash nietiri? Ik' ikoniyere okoon doowo konuwor aaliye. \v 20 \x - \xo 18:20 \xo*\xt Kesh. 20:12-16; Iwi. 5:16-20 \xt*\x* Nokotetwok'o bímts nemonuwotsi danfnee, boowere ‹Wido amk'aye, úd'k'aye, úmp'k'aye, kooton gawuk'aye, nindnat t nnihn mangiwe› etetsuwotsiye.» \p \v 21 Ashmanwere «Hanotsnma t naortson tuuzat kotdek're» bí et. \p \v 22 Iyesus man b́shishtsok'on ashmansh, «Beree ik keew nk'alituw oor fa'ane, n detsts jamo kemde b́ gizo t'owwotssh ime, darotse kakuwets gaalo daatsitune, maniye hakono waar tshutsats sha'owe» bí et. \v 23 Ashman ayidek't gaaletsko b́ teshtsotse, man b́ shishtsok'on ayidek't shiyanb́guts. \v 24 Iyesusere ashman b́shiyantsok'o bek'k'rat, hank'owo bíet, «Gaaletsosh Ik'i mengstots kindo aak'owe kic'ike! \v 25 Gaaletso Ik'i mengstots b́kindoniyere, kambulo mafi fúron b́ besho ketefe.» \p \v 26 Man shishts ash jamo, «Hank'owon bere kone fal kashiti?» bo et. \p \v 27 Iyesusmó, «Ashoke maawets keewo Ik'oke faleke» bí et. \p \v 28 P'et'rosuwere «Hamb́, noo no detsts jamo k'azk'rat n shuutso shoy dek' sha'erone» bí et. \p \v 29 Iyesuswere hank'o boosh bíet, «Arikon itsh keewiruwe, Ik'i mengst jangosh ett b́ moo wee b́ máátsú wee b́ eshuwotsi wee bí indnat b́ nihn k'azts asho, \v 30 And datsanatse gitkishoniye bogo ay daatsituwe, weet datsatsnowere dure duri kasho daatsituwe.» \s Iyesus b́k'iri jangonat k'irotse b́tuwi jango keezlo b́keewtsok'o \r (Mat. 20:17-19; Mar. 10:32-34) \p \v 31 Iyesus b́ danif tatse gituwotsi b́ maants t'intsdek't hank'o bí et, «Hamb! Iyerusalem maants amishee, Ash na'o jangosh nebiyiwotsn keewets jamó manoke s'eenetwe. \v 32 Bín Ik' ash woterawwots kishats beshide imetuwe, boowere bí atso s'udetuno, bíno c'ashetuno, bín aatsniytune. \v 33 Bo jod'i hakon úd'ituno, ernmó keezl aawots k'iro da'er tuwituwe.» \p \v 34 B́ danifuwots keew jamanitse dab ikunor t'iwintsratsno, b́ keewiru keewwots biitso boosh ash bwutsitsosh eeg bíetiruwok'o danatsno. \p \v 35 Iyesus Iyariko maants b́ t'intsok'on ááwu dog iko weri guratse bedek't b́ k'onir b́tesh. \v 36 B́ ganoke beshiru ay ashuwots k'aro b́ shishtsok'on «Eebi b́ naaroni?» ett bí at. \p \v 37 Ash ashuwotswere «Hambe! Nazrettso Iyesus han weerone beshoke b́ fa'oni» ett bokeewu. \p \v 38 Mann ááwu dogo, «Dawit naay Iyesuso! oona taash maac'o k'ewowe!» ett b́ kuh. \p \v 39 Shin shino amiru ashuwots, «S'k eree!» ett bo fay. Bímo b́ k'aro iki bogshdek't, «Dawit naayo! oona neesha taan maruwe!» etfetst b́tesh. \p \v 40 Mansh Iyesus need'dek't «T maants dowere» ett b́ keewu. Ááwu dogonwere b́waatsok'on, hank'o ett bíaat, \v 41 «Neesh eeg tk'ale n geyi?» bí et. Ááwu dogonwere «Doonzono! bek'oshe tgeyiri» bíet. \p \v 42 Iyesuswere «S'iile! n imnetiyo neen kashire» bíet. \p \v 43 Ááwu dogonwere manoor bek'o b́fal, Ik'onowere udefere Iyesus shuutso shoy dek't b́ tuu, ash jamonuwere man bobek'tsok'on Ik'o bo udi. \c 19 \s Iyesusnat Zekiyosn \p \v 1 Iyesus Iyarikó kitots kindt man weeron beshat bí amí. \v 2 Manoknowere t'ilsh ko'ifuwotsats naasho Zekiwosi eteef gaalets ash iko fa'e b́ tesh. \v 3 Bí Iyesus aawi b́ wottsok'o bek'osh b́ geefera b́ tesh, ernmó b́ need'o k'awun b́ wottsatse ashonwere ay b́wotsosh bek'o maaw b́ wuts. \v 4 Iyesus man weeron b́beshirwotse Zekiwos bín bek'o geeyat ashuwots wos't fuk'i mit abaats keshb́dek'i. \v 5 Iyesuswere manok am b́bodtsok'on dambaan kááwdek't s'iilt Zekiwossh, «Zekiwoso! hambets n mootse jino taash b́ geyiytuwotse káári mitatse ood'e» bí et. \v 6 Zekiwoswere káári oot't, gene'úwefetst Iyesusi ibiyosh dek't bíami. \v 7 Man bek'ts ash jamo «Ashaan morretso moots s'eegere ibo amt kidre!» ett Iyesus ats bo mumudi. \p \v 8 Zekiyosmó need'dek't doonzo Iyesussh hank'owobíet, «Doonzono! hambe, t detsts gaal jamotse b́ bado t'owwotssh imetuwe, dirshat ashaatse t dek'ts gizo b́beyalowere, awd kisho woshde'er aaniytuwe.» \p \v 9 Iyesuswere hank'owa bíet, «Ashaan Abraham naar b́ wottsotse hambets kasho máánsh wotere, \v 10 \x - \xo 19:10 \xo*\xt Mat. 18:11 \xt*\x* Ash na'o b́ weyiye t'aftso geeyar kashiyoshe.» \s Tats guutsuwotsi ariyetso \r (Mat. 25:14-30) \p \v 11 \x - \xo 19:11-27 \xo*\xt Mat. 25:14-30 \xt*\x* Ashuwots man k'eboke bobefere Iyesus keewu iko ando jewrdek't b́keewi, bíwere Iyerusalem maants b́ karntsotse ash ashuwots Ik'i mengstu andon b́be'etwok'o boosh bíartsosha b́tesh. \v 12 Mann Iyesus hank'wa bíet, «Nugus woti alo k'a'u de'k't aanar wosh wok datso amts naasho fa'e b́tesh, \v 13 Bí amftsre shino b́ guutsuwotsitse tatswotsi s'eegdek't bo took tookosh ik ik minaniyo\f + \fr 19:13 \fr*\fqa Minaniya: \fqa*\ft Ik minaniyo ik ash keez shashi damoze. \ft*\f* imt ‹Aanar twafetsosh gizan jahere› bí et. \v 14 B́ dats ashuwotsmo bín boshit'fotse, ashaan noatsats b́ naasho geeratsone ett bí amiyakon wosh na'o bo wosh. \p \v 15 «Ash man nugus wotat bíantsok'on boosh imets gizon jaakt awuk'o bo oorshtsok'o danosh, gizo imt bíamts b́ guutsuwotsi b́ s'eegiyi. \v 16 Shints guutso t'int, ‹Doonzono! n imts ik minaniyon hamb tats minaniyo oorshre› bí et. \v 17 B́ doonzuwere ‹Nee sheeng guutsono! sheenge nfini, muk' keewatse amanek nwottsotse taamo neen tats kitatse alo neesh imre› bí et. \v 18 Gitl guutsonwre t'int ‹Doonzono! taash n imts minaniyo hambe, uts minaniyo oorshre› bí et. \v 19 Doonzonuwere hansh ‹Nenowere uts kitatse naashire› bí et. \p \v 20 «Keezlonwere t'int hank'o bíet, ‹T doonzo! taash n'ímts gizoniye hambe, but'ots k'undek'atniye ged t k'ri b́ teshi. \v 21 Man t k'aluwere nee ngeraw dek'etuwo, n shohawo kakuwituwo, maac' kup' n woto danat t shattsatsne› bíet. \v 22 B́ doonzwere ‹Nee gond guutsono! n keewts keewann niats angshetuwe, taa t geerawo dek'etk twotonat tshohawo kakuwitk maac' kup' asho t woto danrnee, \v 23 Beree t gizo oot' daatsit bankiyo eegoshe gedo n k'azi? Taa aanar twoor b́ oot'onton dek'anek'e b́ teshi› bí et. \v 24 Maniyere hakon doonzman, manoke need'dek't teshtswotssh, ‹B́ minaniyo bíatse de'er tats minani detsts guutsosh imere› bí et. \v 25 Bowere ‹Doonzono! bíyere tats minaniyo detsfe!› bo et. \v 26 \x - \xo 19:26 \xo*\xt Mat. 13:12; Mar. 4:25; Luk'. 8:18 \xt*\x* Doonzonuwere ‹Detsts jamosh iki bogoshde dabetuwe, deshawoknmo dab b́ detstsonor bíatse k'a'udek'etwe etiruwe. \v 27 Boatsats t naasho geerawu t t'elatmanotsnomó hanok dewar tshinatse boon úd'uwere!› » bíet. \v 28 Iyesus man jewuron b́keewihakon b́ weerindo Iyerusalem maants sha'efetst, b́ danifuwots shin shinatse bíamir b́tesh. \s Iyesus een mangon Iyerusalemits b́kindo \r (Mat. 21:1-11; Mar. 11:1-11; Yoh. 12:12-19) \p \v 29 Iyesus Debrezeyit guro ganoke fa'u Bete Fagenat Betaniyi maants b́t'intsok'on, b́ danifwotsitse gituwotsi hank'o ett b́ wosh, \v 30 «It shinatse fa'a galuts ameree, manok it bodtsok'onowre konúwor bíats be b́ danawu daaz na'o tipotse daatsitute, bish de'er hanok de'ewoore. \v 31 Konuwor ‹Eegishe it bitsiri› err iti bíatiyale, ‹Doonzosh b́ geyitsotsne› err aaniwere.» \p \v 32 Woshetswotsuwere boame jam keewo arikon Iyesus ettsok'o wotat bi'ere bodaatsi. \v 33 Dazna'ono bobitsfere doonzwots «Eegishe it bitsiri?» boosh bo eti. \v 34 Bowere «Doonzosh b́ geyitsotsne» bo et. \v 35 Dazna'onowere Iyesus maants dek't bowá, bo tahono daazna'o jik' abaats k'awudek't Iyesus b́betwok'o bo k'ali. \v 36 Iyesus bíamfere ashuwots boshemo weridats bo es'iri. \p \v 37 Iyesus Iyerusalem kitots bodosh b́t'infere Debrezeyit guratse dashan oot'oke b́befere, manoor b́ shutsats sha'iru ashjametswots bo bek'ts adits keewwotsatse tuwtson bogeneútsosh bo k'aro eensh dekt Ik'o udo dek't botwi. \v 38 \x - \xo 19:38 \xo*\xt Dub. 118:26 \xt*\x* Hank'owa bo etiri boteshi, «Doonzo shútson weetu naasho deereke! jeeno darotse, mango Ik'osh daaratse wotowa!» \p \v 39 Ash dagotse teshts ferisawino eteef ik ikuwotsmo Iyesussh «Danifono! n danifuwotsi s'k bo eteetuwok'o woshuwe!» bo et. \v 40 Iyesuswere «Bo dab s'k boetalor shútsuwotswor kuhituno etiruwe itsha» ett bíaaniy. \s Iyesus Iyerusalemsh bíeptsok'o \p \v 41 Iyesus Iyerusalem kito maants t'int, kitu b́ bek'tsok'on, bish bíepi. \v 42 Hank'owo bí et, «Nee n jeenosh geyit keewo hambets danfnee woterake! Andmó keewu han niawatse ashwutsere, \v 43 N balangaruwots neen gúride kas'o kac'de neen gúrde'er bokic'it aawo weetuwe. \v 44 Neenat n gitsotse fa'a n na'uwotsi datsats dikde t'afituno, b́ gaherawon orituwo dab ik shútsonor bbeyoke neesh k'azeratse, han b́ wotituwere, Ik'o neen kashiwosh b́waats dúro n dartsoshe.» \s Iyesus Ik' mootse jaakirwosti b́kishtsok'o \r (Mat. 21:12-17; Mar. 11:15-19; Yoh. 2:12-22) \p \v 45 Iyesus Ik' k'oni moots kindt, manoke jaakiru ashuwotsi gisho dek't b́tuwi, \v 46 \x - \xo 19:46 \xo*\xt Isa. 56:7; Erm. 7:11 \xt*\x* Hank'owere boosh bíet, « ‹T moo Ik' k'oni mee b́ wotiti› ett guut'ere, itmó bik'tsuwotssh gemee it woshk'ri.» \p \v 47 \x - \xo 19:47 \xo*\xt Luk'. 21:37 \xt*\x* Iyesus aaw aawon Ik' mootsna b́ danifo, kahni naashwots, Muse nemo danifuwots, ash jiishiru k'oshuwots bín ud'osha bogefo. \v 48 Ernmó ash jamó Iyesusi k'ebosh geeyat bo nibo imk'rk boteshtsotse bín úd'osh geyiru jirwots eegor k'alosh falratsno. \c 20 \s Iyesus kon alon b́finiruwok'o bín aatetsok'o \r (Mat. 21:23-27; Mar. 11:27-33) \p \v 1 Ik aawu Iyesus Ik'i mootse daatseyat ash ashosh doo shishiyo b́ keewufere kahni naashwotsna, Muse nemo danifuwotsnat eenashuwotswere bíyok bo weyi, \v 2 Bowere «Aab noosh keewwe, keewanotsi kon alon nfiniruwok'ona?» ett bo aati. \v 3 Iyesuswere hank'wa boosh bíet, «Taawere ik keewu iti aatuna, eshe aab taash aaniwere, \v 4 Yohans gupo Ik'okike himó ashokike?» \p \v 5 Bowere hank'o ett bo atsatseyo bo keewe, « ‹Ik'okike no› etala, ‹Beree eegishe bín amano it k'azi› etetuwe nosha, \v 6 ‹Ashokike› no etalmó ash jamo Yohansi nebiyi b́woto bo amantsotse shutsone noon bo togeti.» \v 7 Mannsh «Aawokik b́ woto danatsone» ett bo aaniy. \v 8 Iyesuswere, «Beree taawor kon alon keewanotsi t finiruwok'o itsh keewuratse» bí eti. \s Weyini mitonat goshtsuwotsn ariyetso \r (Mat. 21:33-46; Mar. 12:1-12) \p \v 9 \x - \xo 20:9 \xo*\xt Isa. 5:1 \xt*\x* Manats dabt Iyesus ariyetsan ash ashosh keewo dek't b́ tuu, ash iko weyini mito b́toki, goshtsuwotssh krayik'rat k'osh datso k'az bíami, bí anerawono ayo b́ja'i. \v 10 Woyiniyo b́shutsok'on weyiniman doonz b́ shuwotse b́bano bísh de'e b́weyish guuts iko goshtsuwotsok b́woshi, goshtsuwotsmo togdek't kishibashon faksh bok'ri. \v 11 Mank'o ando k'osh guutso b́ woshere bínor tog boishí, ketidek't kishibashon damibok'ri. \v 12 Ando aani keezl guutso b́woshere manowere togdek't gaawit kishdek't juubok'ri. \v 13 Maniye hakonowere weyiniyo doonz «Eshe awuk'o k'alutak'una? T shuntso t naayi woshona, daneraka bín mangiyo k'ayatsne,» bíet. \v 14 Ernmó goshtsuwots bín bobek'tsok'on bo atsatsewo hank'o bo eti, Eshe naatetuwo haniye, woore úd'k'rone! b́ datso nok wotituwe! \v 15 Mansh b́ naayi woyniyi maniyre úratse kish dek't boúd'i. Eshe and weyiniman doonz goshtsmanotsi awuk'o boon b́k'alituwok'o arefa itsha? \v 16 Weyni doonzo b́tokone b́ weti, goshtsuwotsnowere úd'nib́ishit, weyni mitmanowere k'osh goshtsuwotssh imk'rituwe. ashuwotswere man boshishtsok'on «Hanwo b́jamon wotk'aye» boeti. \p \v 17 \x - \xo 20:17 \xo*\xt Dub. 118:22 \xt*\x* Iyesusmo bo maants s'iilfetst hank'o bí et, \q «Eshe, \q2 ‹Gmbi agfwots gac'ts shútso shúts kup'o shútswotsi tungúshatse kaatsde detsetwo wotb́gutsi› \m ett guut'etso eege b́kitsiri. \v 18 Shúts manats dihitu jamo tishitwe, shútsman bíats b́dihitu ashonmo t'ars'etwe.» \s Ereer dashi jangosh t'intsets aato \r (Mat. 22:15-22; Mar. 12:13-17) \p \v 19 Muse nemo danifuwotsnat kahni naashwotsn ariyets keewuman boatsats b́ keewtsok'owo dank'rat manoor bín deshdek'osh geyatni botesh, ernmó ash asho shatbowtsi. \v 20 Mansh Iyesusi ash aalts aawots detsosh kotbodek'i. Naasho alonat bíats angshetuwok'o betsit nooni dáro bíatse datsosha bogefoni, mansh ash sheeng araarr b́ keewiru keewo mec'it ashuwotsi woshbok'ri. \v 21 Keew mec'it ashuwots Iyesus maants t'int, hank'o ett bín boaati, «Danifono! nee n keewiruwonat n daniyruwon ar b́wottsok'o danfone, Ik'i weero arikone ndaniyiri bako konshor bogabogshratsne. \v 22 Ab noosh keewwe! no nemok'on Rom nugúsosh ereer dasho wotitwamo woteratsa?» \p \v 23 Iyesusmó bo gondon bok'od'iruwok'o dank'rat boosh hank'o bí et, \v 24 «Aab́ ambarmani taash kitsuwere, ambarmanats gedets aronat shútson konke?» \p Bowere «Rom nugúsoke» boeti. \p \v 25 Iyesuswere, «Eshe naashi naashoko naashi naashosh, Ik'oko Ik'osh imere» bíet. \p \v 26 Bowere ash ash shinatse b́keewuts keewon bín detso falratsno, mansh boosh bíaniyor adt s'k etbowtsi. \s K'irtsuwots k'iro da'ar botuwi jango \r (Mat. 22:23-33; Mar. 12:18-27) \p \v 27 \x - \xo 20:27 \xo*\xt Wosh. 23:8 \xt*\x* «K'irtsuwots tuuratsno» etef Seduk'awiyots Iyesusok t'int hank'o ett bo aati, \v 28 \x - \xo 20:28 \xo*\xt Iwi. 25:5 \xt*\x* «Danifonó! Muse hank'o ett noosh guut're, ‹Ash iko b́máátsu atse na'o b́ shurawo k'iron b́k'aleyal bí eshu máátsmani de'er bí eshush shaato shegrshwee.› \v 29 Shawat eshuwwots fa'ano boteshi, jametsuwotsitsi k'aabo máátso dek't na'o b́ shurawo k'irb́wutsi. \v 30 B́ shutsonuwere máátsmani b́ dek'i. \v 31 Keezlonuwere bin b́dek'i, mank'oon shawat wotsuwere bin dek't na'o boshurawo k'irbowtsi. \v 32 Jametsuwotsiyere il máátsman k'irbwutsi. \v 33 Shawatetsuwots taron bin máátso bodek'tsotse eshe k'irtsuwots bo tuwots ááwushe ááwushe mááts b wotiti?» \p \v 34 Iyesuswere hank'o ett boosh bíaaniy, «Datsatsi ashuwots máátso dek'etunó, de'etuno, \v 35 k'irtsuwotsitse tuur, weet dúron beet ashuwotsmó, máátso de'atsno, de'eratsno. \v 36 Ik'i melakiwotskok'o bowotituwotse k'irratsno, k'irotsno bo tutsotsnowere Ik'o nana'úwotsye. \v 37 \x - \xo 20:37 \xo*\xt Kesh. 3:6 \xt*\x* K'irtsuwots tuwi jangoshmo, Muse buush tawi jango b́keewu taarikiyotse, Doonzone ‹Abrahamko Izar Izewer, Isak'ko Izar Izeweri, Yok'obko Izar Izeweri› ett bín s'eegree. \v 38 Manshe Ik'oniye kashetswotsko Izar Izeweri bakro Izar Izewer k'irtsuwotskaliye, jametsuwots bísh kashon beetúne.» \p \v 39 Muse nem danifuwotsitse ik ikuots «Danifono! sheenge n keewi!» boet. \v 40 Maniyere hakon aawo shu'ude Iyesusi aatosh falituwo boyitse konwor aaliye. \s Mesiyo jangosh t'intsets aato \r (Mat. 22:41-46; Mar. 12:35-37) \p \v 41 Maniye hakon Iyesus hank'oa boosh bíet, «Aak'oneya Krstos Dawit naayiye boetiri? \v 42-43 \x - \xo 20:42-43 \xo*\xt Dub. 110:1 \xt*\x* Dawit b́ tookon duubi mas'aafotse, \q ‹Doonzo t doonzsh \q2 N t'alatuwotsi n tufi shirots neesh t gerfetsosh \q2 T k'ani aaromants beewe bíeti› etfe. \m \v 44 Eshe Dawit b́tookon doonza ett b́ s'eegiyakon bere Krstos Dawitsh aawuk'oneya b́ naay woto b́faliti?» \s Iyesus Muse nemo danifuwotsatse atso korde'ere bí'ettsok'o \p \v 45 Ash jamo b́ shishfere Iyesus b́ danifuwotssh hank'owa bíet, \v 46 «Tahi geenz geenzo karde'er hake bako sha'o, gawuyotsno mangiyets jamo dek'o, Ik' k'oni mootse mangiyets jorwotsi, jiwoknowere mangts beyoko shunf Muse nem danifuwotsatse it atso kordere. \v 47 Bowere be'ewosh bot'intsiru geenz wotts Ik' k'onats webdek't bokenih k'irts maatsuwotsi botes'iri, manshe iki gond keewe boon kotiri.» \c 21 \s T'owu máátsu imts imo \r (Mar. 12:41-44) \p \v 1 Iyesus dambaan kawdek't b́s'ilfere gaaletswots bo imiruo [mebo] ms'watiy dek'eyiru sat'nots bo gedfere bek' b́k'r. \v 2 Mank'o t'owu mááts iku, git santimu wotit gizo sat'nots b ged'fere bek' b́k'ri. \v 3 Hank'owere bíet, «Ariko itsh keewiruwe, t'owmáátsan jametsoniyere bogsh dek'at imranee. \v 4 Bo boimye bogalotse oortsoniye, bimo t'owu wotefetsatniye eegor b ooride'awon b detsts jamo imranee.» \s Ik' moo b́gahituwok'o bek'on Iyesus b́keewtsok'o \r (Mat. 24:1-2; Mar. 13:1-2) \p \v 5 Ash ik ikuwots, «Ik'i maa han awuk'owe b́sheengi? Gizi shaawo kishit mang shútsuwotsnat Ik'osh t'ints sheeng keewone baats b́wutsi» et fetst bo keeweyiri b́ teshi. \v 6 Ernmó Iyesus «It bek'iru jaman shútso shútsats kororeyar b́oorawu dúro weetuwe, shúts jamanots ik aawu gaahitune.» \p \v 7 Bowere «Danifono! man b́wotit awure? Hanuwere wotosh b́t'intsok'o eegi milktoneya nodaneti?» ett boaati. \s Doonzo wooniyere shinon weet gisheyonat gond bek'on \r (Mat. 24:3-14; Mar. 13:3-13) \p \v 8 Iyesus hank'o ett boosh bíaaniy, «It shelawok'o it atso korde'ere! ayuwots ‹Taa Krstos taane! hambe! bíaawo t'inre!› err t shutson weetune, bo shuutso sha'ak'ayere. \v 9 Kes'i jangonat dimbiron it shishor tek' k'ayere, shinshino man b́woto geyife, ernmó b́s'uwo manoor woteratse.» \p \v 10 Manats dabt Iyesus hank'owa bíet, «Ash asho ashaashats, naasho naashats tuwitwee. \v 11 B́ be beewoke kup' wotts dats shek'ewo, k'ak'onat maryi shodon wotituwe. Shatit keewuwotsnat mlikit een eenuwotsn darotse be'etúne. \v 12 Ernmó jaman b́ woteftsere shino ash ashuwots itn detsetúno, gishitúno, ayhudi Ik' k'oni moonat tipi mootso beshide iti imetuno, t shútsi jangosho itn naash naashonat altswotsok de'e ametunee. \v 13 Hanuwere t shútsi jango gawosh itsh iki sheeng b́wutsiti. \v 14 \x - \xo 21:14-15 \xo*\xt Luk'. 12:11-12 \xt*\x* Mansh itats bodet s'amiyewor it aanit keewosh it kic'erawok'o shino t'iwints de'ere. \v 15 It balangaruwotsitse konuwor falr k'efo b́ bayaw nononat dani telefo taa itsh imetuwe. \v 16 Iti ind nihuwtsnat it eshuwots, it jaguwotsnat it tohuwotswor bo oorerawo iti beshider imetune, itiste ik ikuwotsi úd'etuwe. \v 17 T shútsi jangosh ash jami shinatse shit'eek wotitute. \v 18 Ernmó it took s'iratse ik s'iru dab t'afratsane. \v 19 It k'amon it kashu kashidek'etute» bí et. \s Iyesus Iyerusalem b́t'afituwok'o shino b́keewutsok'o \r (Mat. 24:15-21; Mar. 13:14-19) \p \v 20 Manats dabt Iyesus hank'owa bíet, «Iyerusalem t'alaton gúrde bobefre it bek'or b t'afo b́ bodtsok'o dande'ere, \v 21 Manoor Yihud datsatse fa'uwots guromants woc'no, kitutse fa'uwots biitse keeno, kituniyere úratse fa'uwots kitumand kind k'ayno. \v 22 \x - \xo 21:22 \xo*\xt Hos. 9:7 \xt*\x* T'afan jangosh guut'etso shin bek'on keewetso b́ wotituwok'o hanweer wershikonat fayi dúrone. \v 23 Manots, na'i mac'uwotsnat s'aats ishiru na'i induwotssh indowe boosha! datsatse kic'i gondo wotituwe, ash manotsatse Ik'i fayo weetuwe. \v 24 Boyitsnowere ayuwots shik goradon úd'etuno, katsuwotsuwere kisho imr dats datsats dametuno, Ik'i ash woterawwots dúro b́ s'uufetsosh Iyerusalem Ik'i ash woterawwotsn net'etk wotitwaniye.» \s Ash na'ono aani b́weyi jango \r (Mat. 24:29-31; Mar. 13:24-27) \p \v 25 \x - \xo 21:25 \xo*\xt Isa. 13:10; Hzk'. 32:7; Iyu. 2:31; Bek'. 6:12-13 \xt*\x* Manats dabt Iyesus hank'o bíeti, «Aawonat aashitson, k'enuwotsatsnoor adits milikituwots be'etúno, datsatsnowere ash jamwots aats k'aronat b́ jongo tek'iyiru k'aratse tuutson sharr kic'ituno. \v 26 Datsats weet keewo kotoke ashuwots shatoon k'ewitúnee, manoor daritsi angwots shek'etúno, \v 27 \x - \xo 21:27 \xo*\xt Dan. 7:13; Bek'. 1:7 \xt*\x* Maniye hakon Ash na'o angi eenonat dawunots wotde'er b́waafere ashuwots bek'etúno. \v 28 Jamanots woto de'e botuwor it kashit aawo b́ bodtsotse dambaan kaaw de'er s'iilere.» \s Doonzo woo kitsit belesi mitú ariyetso \r (Mat. 24:32-35; Mar. 13:26-31) \p \v 29 Manats dabt Iyesus jewurets keewuman boosh b́ keewu, «Belesi mitonat k'osh mituwotsi t'intsde s'iilere, \v 30 Bo maaro ato de'e b́tuwo it bek'tsok'on k'aawo b́ t'intsok'o danfte. \v 31 Mank'oon jaman woto de b́tuwo it bek'or Ik'i mengsto wosh b́karntsok'owo dande'ere. \p \v 32 «Ariko itsh keewirwe, jaman b́ s'eenfetso and dúri s'oot'an besheratse. \v 33 Daronat datson beshitune, t keewonmo besheratse.» \s Kup'de'er koti jango \p \v 34 Manats dabt Iyesus hank'o b́ et «Móónat úshi ayon, mashon, ay finon maawonat datsatsi beyosh kic'on it nibo ay b́ maawrawok'o it atso korde'ere! Maniye okoon aawuman kambok'o gawerawon iti deshdek'etwe. \v 35 Manots aawuman datsatse daatset ash jamwotsi gawerawo kambok'o deshdek'etwe. \v 36 Mansh, weet gond keewu jamatse oorosh ango it daatsituwok'o aani Ash Na'o shinatse ned'osh it falituwok'o jam aawo Ik' k'onoke kup'ore.» \p \v 37 \x - \xo 21:37 \xo*\xt Luk'. 19:47 \xt*\x* Iyesus aaw aawon Ik'i mootse b́ daniyfo, datso b́ ilor Debrezeyit gurats kede b́ k'eefoni. \v 38 Ash jamo Iyesusi k'ebosh guuron Ik'i mootsere b́ maants bo amfoni. \c 22 \s Iyesusats malets malo \r (Mat. 26:1-5; Mar. 14:1-2; Yoh. 11:45-53) \p \v 1 \x - \xo 22:1 \xo*\xt Kesh. 12:1-27 \xt*\x* Faziga eteets tush meyi bali ááwo mangiyef aawo t'inre b́tesh, \v 2 K'eesi naashuwots naet Muse nemo danifuwots ash asho boshattsosh Iyesusi deshde boud'it malo ááshon bogeyiri botesh. \s Yhud Iyesusi beshide imosh b́shiyetsok'o \r (Mat. 26:14-16; Mar. 14:10-11) \p \v 3 Manoor b́ woshtswots tatse gituwotsitse iko Kiriyot dats asho Yihud atsots Shed'ano kindbwuts. \v 4 Mansh Yihud kahniwotsnat Ik'i maa kotfuwotsi jishfok amt Iyesusi awuk'o k'alr boosh beshide b́ imetwok'o bonton b́ keeweyi. \v 5 Bowere keewmansh gene'uwat gizo bísh imosh keewe bowuts. \v 6 Bo keewets wulimańnowere wotowe ett ash asho b́ danawo Iyesusi beshi de'er imosh k'anit aawo b́geyiri. \p \v 7 Maniye hakon fazigi mereero shukeet tush beno meyi Ik' aawo bod b́guuts. \v 8 Iyesus «Fazigi kooc' misho nometwok'o amr k'aniwere» ett P'et'rosnat Yohansn woshbk'r. \p \v 9 Bowere «Fazigi kooc' misho aawoke no k'aniyetwok'owe n geyi?» ett bínboaati. \p \v 10 Bíwere boosh hankowa bíet, «Kituts it kindor aats kitef koro kuriru asho daatsitute, b́ shuutso shoyde b́ kindit moots ameree. \v 11 Moo doonzsh, noon danifo ‹T danifuwotsnton fazigi kooc' misho t metuwoko ibi kashef moo aawoke? etfe› erere bísha. \v 12 Bíwere dadirotse fa'a es'dek't k'aniyets maa gawuno itsh kitsituwe, manoke k'aniwere.» \v 13 B́ danifuwots amt, jam keewo Iyesus ettsok'o wotat b́datseyi, fazigi baaliyo noowere manoke bok'aniyi. \s S'ayin meekewo jango b́ned'itsok'o \r (Mat. 26:26-30; Mar. 14:22-26; 1 K'or. 11:23-25) \p \v 14 Kooc'misho b́ bodtsok'on Iyesus b́ woshtswotsnton mishi marats beeb́dek'i. \v 15 Hank'owa boosh biet, «Godbek'o tiats b́ bodftsere shino itnton fazigi koc'mishan moosh ayidek'atni t tewunfoni b́ teshi. \v 16 Keewan Ik'i mengstotse arik wotar bbe'efetsosh haniye hakon Fazigi koc'mishan b́ jamon maratse etiruwe itsha?» \p \v 17 Maniye hakoń Iyesus úshi wanc'o k'aau dek't Ik'o b́ údiyakon hank'o biet, «Nayere han kayde'ere, \v 18 arikon itsh keewiruwe andon de'etuwr Ik'i mengstu bwafetsosh weyini shuwanatse daatsets usho uyatse.» \p \v 19 Iyesus manats dabt misho k'audek't Ik'o b́ údiyakon, b́ danifuwotssh «Nayere, han itsh imetuwo tmetsoniye, han taan gawosh woshde'ere» ett bí im. \v 20 \x - \xo 22:20 \xo*\xt Erm. 31:31-34 \xt*\x* Mank'o koc'mishoniye okoon ushi wanc'o k'aaúdek't imt boosh hank'o bíet, «Ushe wanc'an it jangosh kud'itwo t s'atsoniye bíats ned'iyet handr taaroniye. \p \v 21 \x - \xo 22:21 \xo*\xt Dub. 41:9 \xt*\x* «Ernmo taan beshide imetu asho kisho hamb taanton mishi marotse. \v 22 Ash Na'o b́ jangosh shin keewetsok'on k'irituwe, ernmó Ash Na'o beshide imetu ashmansh indowe bísha!» \p \v 23 Bowere «Noyitse keewan k'alituwo kone?» ett boatsatsewo moosho dek'botu. \p \v 24 \x - \xo 22:24 \xo*\xt Mat. 18:1; Mar. 9:34; Luk'. 9:46 \xt*\x* Manats dabt bo, «Nounetsitse bogo kone?» ett moosho dek't botuu. \v 25 \x - \xo 22:25-26 \xo*\xt Mat. 25:25; Mar. 10:42-44 \xt*\x* Iyesusmó hank'o boosh bíeti, «Ik' ash woterawwots naashuwots ash ashaatse alo detsfne, dats keewtswotswere ashosh sheeng k'alfwotsi etetuwe, \v 26 \x - \xo 22:26 \xo*\xt Mat. 23:11; Mar. 9:35 \xt*\x* Itmó bokok'o woto itsh geyiratse, maniyere ititse een wottso b́ beyal muk' wotowa, jishtsi wottso guutsok'o wotowe. \v 27 \x - \xo 22:27 \xo*\xt Yoh. 13:12-15 \xt*\x* Mishimarats bedek't meyiruwonat need'dek't manziruwotse awune enoni? Eena eteefoni mishi maratse bedek'tsoniyoshna? Taamó it dagotse guutsok'o taane. \v 28 It taa gondo tbek'or jamon taanton kup'atniye it teshi. \v 29 Mansh t nih taan b́ naashitsok'o taawere it naashituwe. \v 30 \x - \xo 22:30 \xo*\xt Mat. 19:28 \xt*\x* T mengstotse mishi maratse bede'er meetute, úshetute, naashi jooratse bede Isra'el naar tatse gituwotsats angshitute.» \s Iyesusi P'et'ros bíhalitwok'o shino b́keewtsok'o \r (Mat. 26:31-35; Mar. 14:27-31; Yoh. 13:36-38) \p \v 31 Manats dabt Iyesus hank'o bíet, «Smonoo! Smonoo! hmb, goshtso b́ sndeyi buyo as'de b́ galfook'o Shed'ano iti as'baze b́geyi. \v 32 Ernmó ni imnetiyo b́ t'afrawok'o taa neesh Ik'o k'onituwe, ando aani ni anorowere nieshuwotsi kup'iwe.» \p \v 33 P'et'roswere «Doonzono! tip wotowa, k'ir wotowa neenton amoosh k'ank taane!» bíet. \p \v 34 Iyesusmó aniydek't, «P'et'rosoo! hambets baako b́ k'adfetsere, ‹Neen danatse› err keezoto taan haalitune etfe» bí et. \p \v 35 \x - \xo 22:35 \xo*\xt Mat. 10:9-10; Mar. 6:8-9; Luk'. 10:4 \xt*\x* Maniye hakon Iyesus b́ danifuwotssh, «Gizosh k'arc'ito, borso, c'amono it kishatse alo iti t woshor itsh shaptso fa'a b́teshi?» boosh bí et. \p Bowere «Eegor noosh shapts keewo aaliye» ett bísh boaaniy. \v 36 Iyesuswere boosh aaniy hank'owa biet, «Andmó gizo, borsono detstso, k'aau de'e, shiki gorado deshawonwere b́ taho kemr shiki gorado kewude'e \v 37 \x - \xo 22:37 \xo*\xt Isa. 53:12 \xt*\x* T jangosh shin guut'ets jamo fin isho bgeyitsotse ‹Gondwotsnton taawere› etiruwo S'ayin mes'afotsi keewo ti atse wot b́ s'uwo geyife etre itsha.» \p \v 38 B́ danifuwotswere «Doonzono! hamb git shiki goraduwots fa'ane!» bo eti. \p Bíwere «bodfne!» boosh bíet. \s Iyesus Debre zeyit guratse Ik'o b́k'ontsok'o \r (Mat. 26:36-46; Mar. 14:32-42) \p \v 39 Iyesus kitutse kesht b́ doyok'o Debrezeyit guromants bíami, b́ danifuwotsuwere bínton boam. \v 40 Manok bobodtsok'on Iyesus, «Fadeyots it kindrawok'o Ik'o k'onuwere» bí eti. \p \v 41 Maniyehakon shúts sha'ubetsok'o boatse wokdek't bíam, tuk'mal dek't hank'o ett Ik'o b́k'on, \v 42 «Nihono! nshunka wotiyale tiats bodosh etiru kic'i wanc'an tiatse wokiwe, ernmó nee niettsok'owabako taa tiettsok'o wotk'aye.» \v 43 Manoor bin kupiit melakiyo darotse waat́ bíats be'e b́wutsi. \v 44 B́ nibotsnowere ayidek't kic'efetst kup'idek't Ik'o b́k'oniri b́teshi, b́s'azonuwere s'atsok'o wotat datsatsa b́s'oriri b́tesh. \p \v 45 Ik' b́ k'onirwoke tuut b́ danifuwotsok b́waa, ayi dek't boshiyantsatse tuutson nefat k'eewutsat bobefere wadatst boosh hank'o bíet, \v 46 «Eegishe it k'eyiri? Maniyere fadeyots itkindrawok'o tuur Ik'o k'onuwere.» \s Iyesusi beshidek't imi jangonat b́detsewon \r (Mat. 26:47-56; Mar. 14:43-50; Yoh. 18:3-11) \p \v 47 Iyesus man keewoke b́befere, ay ashuwots waa bokesh, boon jishiruwonuwere tatse gituwotsits wottso iko Yihudi b́tesh, Yhud bín jobosh b́ maants t'nb́dek'. \v 48 Iyesusmó «Age Yhudo! Ash Na'o jobon beshide imisheya?» \p \v 49 Iyesusnton teshts b́danifuwots keewuan b́ wottsok'o bobek'tsok'on «Doonzono! shiki goradon jod'onowa?» bo et. \v 50 Boyitsnowere iko kahni naasho guutso shiki goradon k'es'dek't b́k'ani waazo k'ut'b́k'r. \p \v 51 Iyesusmo «K'aye! hank'o keewo aani k'alk'aye!» bí et, Asho wazonowere shu'udek't kashi b́k'ri. \p \v 52 Maniye hakon Iyesus bin detsosh waats k'eesi naashuwotsi, Ik' maa kotfuwotsatsi altsuwotsnat ashitsi eenashuwotsnsh hank'o bí et «Taan wombedewok'o detsoshe shiki goradonat gumbo dek'atniya it weyiri? \v 53 \x - \xo 22:53 \xo*\xt Luk'. 19:47; 21:37 \xt*\x* Aawu aawon itnton Ik' mootse t daatsewor taan t teshor, andmo it aawonat t'aluwotse altsosho bo ááwe.» \s P'et'ros Iyesusi bíhaltsok'o \r (Mat. 26:57-58, 69-75; Mar. 14:53-54, 66-72; Yoh. 18:12-18, 25-27) \p \v 54 Maniye hakon ash ashuwots Iyesusi detsdek't k'eesi naasho mook dek't bowaa, P'et'rosuwere wokoon b́shuutso b́ shi'iri. \v 55 Ash ashuwots kas'otse tawo deshidek't ikoke bedek'tni botesh. P'et'oswere waat towat be b́dek'i. \v 56 P'et'ros tawu ganok b́befere gon iku tawu shanatse bek'bk'ri, b́ maants t'iwintsdek' s'iilat «Hanwor Iyesusntoni b́teshi!» bi et. \v 57 P'et'rosmó, «Nee ashune! taa bín danatse!» jamere bí et. \v 58 Muk'i tesht k'osh ash iko P'et'rosi bek't «Neewor boyitsi iko neene!» bí et. \p P'et'rosmó «Ashono neena! taanaliye!» bí et. \p \v 59 Ik sa'atok'o tesht k'osh ash iko P'et'rossh «Ashaahan Gelil dats ash b́wottsotse arikon bíntoniye b́teshiye!» ett kup'idek't b́ keewi. \v 60 P'et'rosmó, «Ashono neena! ni etiruman danatse!» bí et. Man keewoke b́befere manoor baako b́ k'adi. \v 61 Manoor doonzo Iyesus wongr ett P'et'rosi b́ s'iil, P'et'roswere «Hambets bako keezoto b́k'adfetsosh taan danatse er haalitune» ett doonzo Iyesus b́ keewutso gawubdek'i. \v 62 Urats kesht ayidek't bí eep. \s Iyesus b́togetsok'onat b́gac'etsok'on \r (Mat. 26:67-68; Mar. 14:65) \p \v 63 Manoor Iyesusi detsdek't teshts ashuwots bíyats trgic'o kashfetst bín botogiri. \v 64 B́ shitsonowere p'urifetst, «Kone neen togtsoni? Nebiyi nwotiyal aab dane?» boetfera botesh. \v 65 Bíats ay keewo keewufets bín boc'ashiri botesh. \s Iyesus moosh moosheyiru jebok dek't ametsok'o \r (Mat. 26:59-66; Mar. 14:55-64; Yoh. 18:19-24) \p \v 66 Gatsb́wutstsok'on dats naashuwots, kahni naashuwots, Muse nemo danifuwots ikok kakuwebogutsi, Iyesusnowere jebats dek'bowa. \v 67 Hank'o ett bísh bokeewu «Ab nee Krstos neena wotiyal noosh keewwe,» Biimo boosh hank'owa bíet, «Itsh t keewiyalo taan amaneratstere, \v 68 Iti tiatiyalo taash aniratsteree, \v 69 Ernmó haniyehakon Ash na'o kup' Ik'o k'ani aaromand bedek'etuwe.» \v 70 Jametswots Ik wotdek't «Eshe nee Ik'o naay neeneya?» et bo aati. \v 71 Bowere «Eshe eeg gawe noosh b́ geyiti? Hamb b́ nonatse keshtso no notokon shishrone!» bo et. \c 23 \s Iyesusi P'ilat'osok dek't ametsok'o \r (Mat. 27:1-2, 11-14; Mar. 15:1-5; Yoh. 18:28-38) \p \v 1 Maniye hakon manoke kakuwedek't beyiru ash ashuwots dek' amt P'ilat'os shinats t'intsbok'ri, \v 2 Hank'o ettnwere bín s'aamiyo dek' botuwi, «Ashaan no ashuwotsi b́shelifere daatsrone, Rom nugúsoshowere ereero dasherawok'o bazife, ando ‹Taahe nuguso Krstos taane› ettniye b́ keewiri.» \p \v 3 P'ilat'oswere «Ayhudiwots naasho neeneya?» ett Iyesusi bíaati. \p Iyesuswere «Nee niettsok'oyiye» bí eti. \p \v 4 Manoor P'ilat'os kahani naashuwotsnat ash ashosh «Ashaanatse eegor t'afiyo daatsratse» bí et. \p \v 5 Boomó «Ashaan Geliln b́detstso hanok b́borfetsosh, Yihud dats jamatse daniyfetst ash asho boatsatseyo bofayetuwok'o b́ woshiri» etfetst kup'shdek't bos'aamiyi. \s Iyesus Herodis shinats b́t'intsok'o \p \v 6 P'ilat'os Gelili eteets shútsman b́ shishtsok'on, «Ashaan Gelil dats asheya?» ett bíaat. \v 7 Iyesus b́ waa Herodis alts datsatse b́ waatsok'o b́ dantsok'on Herodisok damibk'ri, Herodisuwere manoor Iyerusalemitsa b́tesh. \v 8 Herodisuwere Iyesusi b́bek'tsok'on ayidek't gene'úb́guts, Iyesus jango b́shishtsotse bín bek'ono ayoto tewuntni b́teshi, mank'o Iyesus adits finuwotsno b́ finefere bek'oshor b́geefotsna. \v 9 Mansh Herodis Iyesusi ay keewo bíaat, Iyesusmó bísh eegor aaniratse. \v 10 Kahni naashuwotsnat Muse nemo danifuwots manoke need'dek't kup'idek't bín bos'aamiri. \v 11 Herodis b́ jirwotsnton bíats trgic'o b́ kaash, tahi sheengonowere bíats takdek't P'ilat'osok aani dek't damib́k'r. \v 12 Herodisnat P'ilat'osn maniye shin balngar teshtswots manots aawots jagebowutsi. \s Iyesusats k'iro angshetsok'o \r (Mat. 27:15-26; Mar. 15:6-15; Yoh. 18:39—19:16) \p \v 13 Maniye hakon P'ilat'os k'eesi naashuwotsi, ash jishfuwotsnat ashuwotsi dabdek't iknon b́ s'eegi, \v 14 Hank'owere boosh bí et, « ‹Ashuwotsi bo fayetuwok'o b́ tuuziri› etaat ashaan t maants dek'at it weyi, taawere hamb it shinatse aatat tiere it etts jam weeron ashaanatse ik t'afiyonor daatsratse. \v 15 Mank'owere Herodiswor bíatse b́ t'afitso ikonor b́ t'ut'tsotse nomand aani dek't doyik'rere, eshe ashaanatse k'irosh bín betsit keewo ikonor bíatse daatsratse. \v 16 Manshe garafarniye bín faksh t k'ritiye.» \v 17 [Dúre dúron Fazigi bali aawots P'ilat'os tipitsi ashuwotsitse iko ashuwotssh b́ fakshfotsna.] \p \v 18 Mansh ash jamo «Ashaan no ááwatse ok t'afiwe! Berbannmo biishde fakshk'rowe noosha!» et fetst ik k'aaron bokuhi. \v 19 Berban kitutse dimbro tuuzt ashono ud't manatse tuutson tip moots tipek asha b́tesh. \p \v 20 P'ilat'os Iyesusi bíshde faksho geyat́ aani ash ashuwotssh b́keewu. \v 21 Ashuwotsmo «Bín jirk'rowe! jirk'rowe bína!» ett bokuhi. \p \v 22 P'ilat'osuwere keezlo boosh hank'o bíet, «Ashaan b́ t'afitso b́jamon eebi? Taa k'irosh bín betsit keewo eegor bí atse datsratsere, manshe garafarni faksh tk'riti.» \p \v 23 Boomó bok'aaro eenshdek't «Jiir k'rowe bína!» ett bokuhi, ashuwotsnat k'eesi naashuwots k'aaro ayidek't enbgutsi. \v 24 Manatse tuutson bo aattso boosh k'aletuwok'o P'ilat'os angsh b́k'r. \v 25 Galotse asho beezo bazt ando asho úd't bíere tipt teshetso Berbani bo aattsok'on fakshb́k'ri, Iyesusnmo boshuntsok'on boosh beshidek't imb́k'r. \s Iyesusi jitetsok'o \r (Mat. 27:32-44; Mar. 15:21-32; Yoh. 1:17-27) \p \v 26 Mann Iyesusi dek't boami, dek't boamfere K'erena eteets datsi ash wottso Simoni gat'ariyon kito maants b́kindfere dats bodek'i, bín detsdek't mask'aliyo Iyesusko kuridek't Iyesus shuutso shoyde b́shaituwok'o bo k'ali. \p \v 27 Ay ashonwere Iyesus shutsats shoydektni boamir bítesh, bodagotsno bo gero jot'fetst eepiru maats maatsuwots fa'ano. \v 28 Iyesusmó bomaand wongr ett hank'o boosh bíet, «It Iyerusalem dats máátsuwotso! it tokonat it na'osh efere bako taash eepk'ayere! \v 29 ‹Mahan wotts máátsuwots, shurawu maac'wotsnat s'aatsrawu s'atsuwots awuk'o derekno!› eteet aawwots weetúnee. \v 30 \x - \xo 23:30 \xo*\xt Hos. 10:8; Bek'. 6:16 \xt*\x* Manoor ash ashuwots gúrwotssh, ‹No abaats grshore!› guri teuwotsshowere ‹Noon atsuwore!› eto deebotuwiti. \v 31 Miti motsats hank'o keewu jaman k'aletka wotiyal eshe miti shuk'onmo awuk'owek'uwa k'aleti?» \v 32 Mank'owere gond finets git ashuwotsi Iyesusnton úd'osh dek't boami. \v 33 Took k'ola wee K'araniyo eteef beyokok bobodtsokon manoke Iyesusi jitbok'ri, mank'o gond finets ash gitwotsi iko Iyesus giromaants iko b́ k'anomaants jitbok'ri. \v 34 \x - \xo 23:34 \xo*\xt Dub. 22:18 \xt*\x* Maniyehakon Iyesus, «T niho! bo k'aliruwo bodanawotse boosh orowa eree!» bíet. Kes' kes'fuwotsu Iyesus tahats it'o oorsht kaybodek'i. \p \v 35 \x - \xo 23:35 \xo*\xt Dub. 22:7 \xt*\x* Ash ashonwere need'dek'tni bos'iliri botesh, Ayhudi naashuwots uwere «K'oshuwotsnoó worire and eshe bí Ik'i futtso Ik'o b́tokosh marat'bdek'tsoni wotiyal aab b́ tooko woriwe!» etfetst́ bíts bokaashi. \v 36 \x - \xo 23:36 \xo*\xt Dub. 69:21 \xt*\x* Kes' kes'fuwotswere mank'o bíatsa bokashfera botesh, b́maand t'int bíro ayidek't shashtso boimi. \v 37 Bowor mank'o «Nee arikon ayhudiwotsko naasho nana wotiyal aab n tooko woride'e!» boetiri. \p \v 38 «Ayhudiwotsko naasho haniye» ett guut'etso Iyesus jitetsi k'oyats gedbok'ri. \s Iyesusnton jitets gond finets git ashuwots \r (Mat. 27:38-44; Mar. 15:27-32) \p \v 39 Iyesusnton jitets gond finetsuwotsitse iko, Iyesussh, «Nee mesihiyo nenoshna? Aab eshe n tokonat noon woriwe!» ett bín b́ c'ashfera b́tesh. \p \v 40 Boyitse ikonmó bín hank'o ettni b́fay, «Neewor bíki naari angshotse bedek'at Ik'o sharatsiya? \v 41 Noo nofints morratse tuutso noosh wotit fayo daatsrone, ashaanmó eegonor t'afiyo deshatse.» \v 42 Manats dabt Iyesussh, «Doonzono! n mengstots n woor taan batk'aye.» bíet. \p \v 43 Iyesuswere «Ariko neesh keewiruwe, hambets taanton genetotse daatsetune» bíet. \s Iyesus k'iro \r (Mat. 27:45-56; Mar. 15:33-41; Yoh. 19:28-30) \p \v 44 Man b́wotuwe aaw shrt sa'atok'ona b́tesh, manortson tuut jed'iy sa'ato b́borfetsosh datsjamatse t'alu wotb́gutsi. \v 45 \x - \xo 23:45 \xo*\xt Kesh. 26:31-33 \xt*\x* Aawo t'aluwu b́wutsi, Ik'i meyitsi magarajo taalotse dek't tuut gaad'at gitoko kayb́gutsi. \v 46 \x - \xo 23:46 \xo*\xt Dub. 31:5 \xt*\x* Iyesuswere b́k'aaro eenshdek't, «Nihono! hambiye! tkashu nkishats beshidek'at adaro imiruwe!» bí et, man bíettsok'on b́ kasho bíatsotse k'azb́kesh. \p \v 47 Manoke teshts bali naash wottso, wotts man b́bek'tsok'on «Arikon ashaan kááwe b́teshi!» ett Ik'o b́ mangiy. \p \v 48 Wotit keewo s'ilosh manoke kakuwedek't teshts ash jamo wotts keewuman bobek'tsok'on bo gero k'is'fere bo galomand k'azboaani. \v 49 \x - \xo 23:49 \xo*\xt Luk'. 8:2-3 \xt*\x* Iyesusi karnon dants ash jamwotsnat Galil datsatse tuut b́shutsatse sha'efere waats máátswots wokoon need'dek't keewan bo s'iliri. \s Iyesus b́duketsok'o \r (Mat. 27:57-61; Mar. 15:42-47; Yoh. 19:38-42) \p \v 50 Ayhudiwots kitt wotts Armatyasitse befo Yosefi eteef asho fa'e b́tesh, bíwere kaawonat ash sheenga b́tesh, ayhudiwotsitse moosh moshifuwotsitsi ikoni. \v 51 Wotowa ereo ayhudiwots shiyewonat t malots kindratse b́tesh, bí Ik'i mengsto kotiru asho b́ tesh. \v 52 Ashman P'ilat'osok t'int Iyesus duuno bísh b́ imish bíaat. \v 53 Dunonowere orshdek't hariya eteef c'ic'i dek't wozets tahon k'odbok'ri, ash k'osho konuwor bíts b́ dukerawu s'alatse k'ewudek't k'aniyets doowots duukb́k'r, \v 54 Man b́k'aluwere kokowots kooc' Sanbatosh k'anoke beyefera b́tesh. \p \v 55 Geliln tuut Iyesus shuutso waats máátswots Yosefnton amt b́ doowo bo s'iili, duunono awuk'o k'aldek' duuktsok'oi bo s'iil. \v 56 \x - \xo 23:56 \xo*\xt Kesh. 20:10; Iwi. 5:14 \xt*\x* Bogalomandowere aanat duunosh wotit shak' shawu wotts k'memiyonat shituwo k'ani bok'r, bo nemok'on sanbati aawots kashdek't bojin. \c 24 \s Iyesus k'irotse b́tuwok'o \r (Mat. 28:1-10; Mar. 16:1-8; Yoh. 20:1-10) \p \v 1 Mááts máátsuwots bok'anits shituwo dek't torbanotsi shints aawots (sanbat eenots) datsgatson dowomand boami, \v 2 Doowo ipets shútso dowatse okaan kukulwutsat b́befere bodaatsi. \v 3 B́ gitsots bokindormo doonzo Iyesus duuno daatsratsno. \v 4 Keewuman jangatse bok'alituwo dart adoke bobefere aawok'o goliru tah tahdek'ts ash gituwots waa boganok need' boguts. \v 5 Mááts máátsuwots ayidek't shatwtsat bo tooko dashan gup'ndek't bobefere ashuwots, «Eegishe kashetso k'irtsuwots dagotse it geyiri? Bosh boet. \v 6 Bíwo hanoke aaliye, tuure, Gelilin b́teshor itsh b́ keewutso gawude'ere, \v 7 \x - \xo 24:6-7 \xo*\xt Mat. 16:21; 17:22-23; 20:18-19; Mar. 8:31; 9:31; 10:33-34; Luk'. 9:22; 18:31-33 \xt*\x* ‹Ashna'o morretsuwotssh beshide imewo, jitewonat keezl aawotsowere k'irotse tuwo bín geyife› etre b́teshi.» \p \v 8 Mááts máátsuwotswere Iyesus keewuts keewo gawu bodek'i, \v 9 Doowoknowere aanat jaman tatse ikuwotsnat ortswotsnishowere bo keewu. \v 10 Hanowere b́ woshtswotssh keewtsuwots megdela eteets datstsu Mariyamna, Yohannat Yak'ob ind Mariyamna, mank'o mááts k'oshuwotsu fa'ano botesh. \v 11 Boomó keewman boosh gúmo bíartsosh boon amaneratsno. \v 12 Ernmó P'et'ros tuwut doowo maantsan b́ wos'i, manok b́ bodiyakon túmt b́s'ilor duunats takets duuni taho hariyon wozets taho biyl b́ befere b́ bek', wotts keewu manatse tuutson adfetst b́ moo maants k'az bían. \s Iyesus b́danif gituwotssh b́be'etsok'o \r (Mar. 16:12-13) \p \v 13 Manots aawots Iyesus shuutso shaefwotsitse gitetsuwots Iyerusalematse tatse git kilometrok'o wokat fa'u Emahusi err s'eegef galomand bo amiri. \v 14 Bowere wotts keewu jamman tuzt bo atsatsewo bo keeweyiri botesh. \v 15 Manowere bo keewor Iyesus b́ tookon bo maants t'int bonton sha'o dek't b́tuwi. \v 16 Eree bo aawon bek'fetst koni b́wottsok'o dano falratsno. \v 17 Bíwere, «Sha'efetsat it keeweyiru keewhan eeb naaroni?» boosh bí et. \p \v 18 Boyitsi iko K'elyop'i eteefo, «Daganitse Iyerusalemitse k'aleets keewuwotsi danawu ib asho n s'uzneya?» bísh bíet. \p \v 19 Iyesuswere «Eebi b́ naaroni?» bí et. Bowere hank'o ett bísh boaaniy, «Nazrettso Iyesus atsats bodts keewoni! bí Ik'onat ash jami shinatse keewonat finon kup' wotk Nebiye b́ teshi. \v 20 Kahani naashuwotsnat noon jishiruwotsn k'irosh beshi dek't bo imi, bínowere bo jiti. \v 21 Noomo ‹Isra'eli fariytwotuwo bíne› etaat no jangirwo bíne b́teshi. Wotowa eree jam keewan b́ wotiyakon hamb keezl aawoniye. \v 22 Eree noyitse fa'a mááts máátsuwotsitse ik ikuwots noon adirne, bo hamets guur b́ doowo maants amtni botesh, \v 23 Ernmó b́ duuno daatsratsno, ‹Iyesus beyar beetke!› etiru melakiwotsi bek'on no bek'iye ett aanat bowaa. \v 24 Noyitsnowere ik ikuwots b́ doowo maants amt mááts máátsuwots ettsok'o wotat bíere bodaatsi, Iyesusnmo be'aatsno.» \p \v 25 Iyesuswere hank'owa boosh bíet, «It t'iwintsrawanotsna et Nebiyiwots keewuts jamo it amaneraok'o it nibo shuutso maants getseyiruwanots! \v 26 Krstos gond bek' jamań de'er b́ mango maants kindo bín geyiyalkeya?» \v 27 Maniyere hakon Musena et Nebiyiwots mas'afatse dek' tuut S'ayin mas'aaf jamotse b́ jangosh keewetso kitsfetst boosh kish b́keewi. \p \v 28 Bo boamiru galok bo t'intsok'on Iyesus beshar ametuwok'o bíari. \v 29 Boomó, «Datso ilere, aawunuwere iloshe bíetiri, mank'o b́wottsotse noonton hanok k'ewe» ett kup'idek't bín bok'on, mank'o b́wotere bowok k'eyosh bo moots b́kind. \v 30 Bonton mishimarts beeb́dek'i, misho k'a'údek't Ik'o b́ údiyakon tiitsdek't boosh b́imi. \v 31 Manoor bo aawo k'eshe b́uutsere Iyesusi b́ woto danbok'ri, bímo manoor boawatse ááshb́gutsi. \v 32 Bowere boatsatsewosh «weerindatse no sha'efere noosh b́keeworonat S'ayn mas'aafwotsitse kitsfetst noosh b́ keewor no nibotse tawok'o biat'eferoshna b́teshi?» bo atsatsewosh boet. \p \v 33 Bowere manoor tuut Iyerusalem maants aanat k'azboam, manokno b́ danif tatse ikuwotsi bonton fa'uwotsnton ikn kakuwedek't bo befere daatsbodek'i. \v 34 Bowere «Doonzo Iyesus arikon k'azturee! Sm'onshowere be'ere!» boetiri. \p \v 35 B́ daniru gitetsuwots bo tookon weerindatse wotts keewonat doonzo Iyesus misho b́ titsor aawok'o k'alt bodantsok'o bo keewi. \s Iyesus b́danifuwotsats b́be'etsok'o \r (Mat. 28:16-20; Mar. 16:14-18) \p \v 36 Bowere han keewoke bo befere Iyesus b́ tookon botalots need'dek't, «Jeeno itsh wotowe!» bíet. \p \v 37 Boomó meyo bobek'tsok'o boosh bíarere tek'at shatoon s'eenbowtsi. \v 38 Iyesuswere hank'o boosh bíet, «Eegishe it tek'iri, eegishe it nibotse amano it k'aziri? \v 39 Tkishuwotsnat ttufwotsn taan t wotk'o danere, taan shu'ar s'iilere, tiatse it s'iliruwok'o meyo meetsonat mak'tson deshatse.» \p \v 40 Hank'o ett b́ tufonat b́ kishon boosh b́ kits, \v 41 Bowere gene'onat aydek't aa'doke bobeyruwotse andoru amanerafa'no bo teash. Iyesuswere «Meetuwo it detstso fa'a?» ett boon bíaat. \v 42 Bowere mus'o mistetsu muk'na'ú bísh boim. \v 43 Bíwere k'aaú dek't bo shinatse b́maa. \p \v 44 Iyesuswere, «Itnton tteshor Musesh imets nemo, Nebiyiwotsnat t Duubi mas'afatse t jangosh guut'etso jamo s'eeno bin geyituwe etaat itsh tkeewutso haniye» bíet. \p \v 45 Maniye hakon s'ayin mas'aafwotsi t'iwintso bofalituwok'o bo nibo boosh k'eshb́k'r. \v 46 Hank'owo boosh bíet, «Krstos gondo b́bek'etuwok'owonat keezl aawotso Kirotse b́ tuwituwok'o shin guut'ere, \v 47 Mank'o b́ shútson naadre etonat morrosh orowe eton Iyerusalemiyere tuur dats jamatse ash jamosh b́ nabitwok'o guut'ere. \v 48 Itwoor jam keewansh gawu itne, \v 49 \x - \xo 24:49 \xo*\xt Wosh. 1:4 \xt*\x* Hambe! taa t nih itsh imetuwe ett b́ jangitso itsh deyitwe, itwere dambe ango tahok'o tah itdek'fetsosh Iyerusalem kitutse betere.» \s Iyesus daromaand k'az b́tuutsk'o \r (Mar. 16:19-20; Wosh. 1:9-11) \p \v 50 Maniye hakon Iyesus b́ danifuwotsi Iyerusalem kitutse kishdek't Betaniyi datsats b́ borfetso dek't bíam, manoknowere b́ kisho jargdek't boon b́deeri. \v 51 \x - \xo 24:50-51 \xo*\xt Wosh. 1:9-11 \xt*\x* Boon deroke b́beyiruok'on boatse k'aleyat daromaand k'az b́tuu. \v 52 Bowere bísh bosagadi, geneeúfetst Iyerusalem maants k'az boaani. \v 53 Ik'onowere údefetst aawu aawon Ik'i mootse t'ut'uerakne boteshi.