\id EPH \h Epetoidi \toc1 Epetoidi ïnänite Pabodo nänö cadota ante yewæ̈mongainta \toc2 Epetoidi \toc3 Epetoidi \mt1 Epetoidi \mt2 ïnänite Pabodo nänö cadota ante yewæ̈mongainta \c 1 \s1 Waa quëwencæmïnimpa, ante \p \v 1 Wængonguï angä ëñëninque Itota Codito botö ïmote da godongä gogaïmo inte botö Pabodobo ïnömö inte yewæ̈mömopa. Epeto ïñömö quëwëmïni incæ mïnitö Wængonguï quïmïni inte Itota Codito nempo quëwëninque në ædæmö cæte pönëmïni ïñömïnite botö, Mïnitö acæmïnimpa, ante yewæ̈mömopa. \v 2 Mönö Mæmpo Wængonguï tönö mönö Awënë Itota Codito piyæ̈në cæte waadete pönö cæda ate mïnitö gänë pönëninque waa quëwencæmïnimpa, ante yewæ̈mömopa. \s1 Codito nempo quëwëninque mönö eyepæ̈ ëwocamompa \p \v 3 Mönö Awënë Itota Codito Wæmpocä ïñongante Itota ïñömö adocä ingantedö ante, Botö Wængonguï ïnongä ingampa, ante apæ̈negacäimpa. Ïninque mönö ïñömö Codito tönö do öönædë æite baï tömengä nempo quëwëñömonte adocä Itota Wængonguï incæ tæiyæ̈ waëmoncoo në ëwocagaingä inte pönö cæcä æ̈ninque mönö tömengä nänö ëwocadoncoo tömancoo baï adobaï eyepæ̈ pönï ænte ëwocamompa. Mänömaï cæcä adinque mönö tömengä ingante apæ̈nedinque, Bitö waa pönï cæbi æ̈mönipa, ante watapæ̈ apæ̈necæ̈impa. \v 4 Tömengä ïñömö edæ, Codito nempo quëwëninque mïnitö botö ayömo edæ tæiyæ̈ waëmö ëwocamïni inte edæ wentamö mongæ̈nämaï incæmïnimpa, ante tömengä inguipoga nänö badönämaï ïñedë incæ mönö ïmonte pönö apænte ængacäimpa. Ayæ̈ mönö ïmonte waadete pönëninque tömengä, \v 5 Botö pæpogate baï æ̈mo beyænque mïnitö ïñömö Itota Codito nempo quëwëninque botö wëmïni baquïmïni incæmïnimpa, ante cædinque tocæboimpa, angacäimpa. Ïninque tömengä doyedë nänö angaïnö baï cædinque pönö angä ate mönö Wængonguï wëmö cöwë baquënëmö ingamöimpa. \p \v 6 Edæ nanguï waadete pönö cædinque tömengä nänö në Waadecä ingante da pönongä æ̈mompa. Mänömaï beyæ̈ mönö ïñömö tömengä ingante, Bitö ñäö apäite baï ëmönömi inte mänömaï waadete pönö cæbi æ̈mönipa, ante watapæ̈ apæ̈necæ̈impa. \v 7 Edæ tömengä nänö në Waadecä ïñömö mönö ïmonte æncæte ante nämä wepæ̈ godonte ængä beyænque mönö abæ tawænte quëwëmompa. Ayæ̈ adobaï tömengä wepæ̈ inte ñä mënongacä beyænque ëñënämaï mönö cædö ante Wængonguï nanguï waadete pönö cædinque ñimpo cæcä quëwëmöimpa. \v 8 Tömengä ïñömö edæ, Æbänö ï, ante tömänö ante në ëñënongä inte, Æbänö cæquïï, ante edæ nöingä ëñëninque mönö beyæ̈ ante godömenque nanguï pönö cæcä æ̈möimpa. \v 9 Ayæ̈ edæ, Codito tönö guëa cædinque nämä botö änö baï cæte tocæboimpa, ante Wængonguï angacäimpa. Tömengä mänömaïnö ante nänö wëmö ïñömö angaïnö ante mönitö ïmönite ñöwo edonque pönï odömonte apæ̈necä ëñëmönipa. \v 10 Tömengä, Ïïñedë cæcæboimpa, äninque tömengä nänö angaïñedë ïinque ba ate tömengä nänö angaïnö baï edæ ïinque cæcæcäimpa. Edæ öönædë ongoncoo tönö inguipoga ongoncoo tömancoo të gæte mämö adocanque nempo Codito Awënë nempo godömo æncæcäimpa, ante cæcampa. \p \v 11 Nämä pönente nänö angaïnö baï tömänö ante adobaï pönï në cædongä inte Wængonguï, Ïïmaï cæcæboimpa, ante pönente ate cöwë cæcampa. Ïninque tömengä, Codito nempo quëwënäni ïnänite æncæboimpa, ante nänö pönente angaïnö baï cædinque, Mïnitö Codito nempo quëwenguïmïni incæmïnimpa, ante pönëninque mönitö ïmönite apænte ængacäimpa. \v 12 Mönitö, Codito beyæ̈ watapæ̈ bacæ̈impa, ante täno pönëmöni ïñömönite tömengä, Botö ñäö ëmönö ante watapæ̈ apæ̈nemïni bacæmïnimpa, ante mönitö ïmönite pönö apænte ængacäimpa. \p \v 13 Ayæ̈, Codito pönö ængä beyænque mïnitö quëwencæmïnimpa, ante Wængonguï watapæ̈ nänö apæ̈negaïnö ante ëñente pönëninque mïnitö epeteomïni adobaï Codito nempo quëwëmïni ïmïnipa. Wede pönëmïni adinque Wængonguï, Botö wëmïni ïmïnipa, ante edonque acæ̈impa, ante odömoncæte ante tömengä ëmöwo ante mïnitonga yewæ̈monte baï cædinque tömengä Tæiyæ̈ Waëmö Önöwoca ingante da pönongä ænte ëwocamïnipa. \v 14 Edæ Wængonguï, Botö quïmïni ïnömïni inte mïnitö abæ tawænte mïni goyedë mïnitö ænguincoo mänïñedë ate eyepæ̈ pönï æncæmïnimpa, angampa. Äninque tömengä, Nö pönï impa, ante ëñencæmïnimpa, ante cædinque tömengä Önöwoca ingante ñöwo da pönongä ænte ëwocamompa. Ïninque pancacooga do ænte baï ëwocamö inte mönö, Ïincayæ̈ ate mönö tömancoo ænguinque impa, ante edonque ëñengæ̈impa. Tömengä mänömaï cæcä adinque mönö, Wængonguï bitö godömenque ñäö apäite baï bitö ëmonguinque mänömaï cæbipa, ante watapæ̈ apæ̈necæ̈impa. \s1 Nö ëñënäni bacædänimpa, ante Pabodo apæ̈necampa \p \v 15 Botö ïñömö, Epeteoidi mönö Awënë Itota ingante wede pönënäni ïnänipa, ante tededäni ëñentabopa. Ayæ̈ adobaï, Wængonguï quïnäni tömänäni ïnänite epeteoidi ïñömö waadete pönënäni ïnänipa, ante ëñënïmo inte, \v 16 botö ñimpo cædämaï inte Wængonguï ingante cöwë waa ate pönëninque apæ̈nebopa. Ayæ̈ mïnitö beyæ̈ ante cöwë apæ̈nebopa. \v 17 Itota Codito mönö Awënë ïñongante Wængonguï ïñömö adocä Codito Wængonguï ïnongä ingampa. Ayæ̈ në Mæmpocä ïnongä inte tömengä ñäö ëmönongä ingampa. Tömengä ingante apæ̈nedinque botö, Bitö Önöwoca ingante da pönömi æ̈ninque epeteoidi ïñömö në ëñënäni bacædänimpa, ante apæ̈nebopa. Ayæ̈, Bitö Önöwoca pönö odömongä adinque epeteoidi wæætë Itota Codito ingante do ate baï ædæmö pönencædänimpa, ante botö mïnitö beyæ̈ ante Wængonguï ingante cöwë apæ̈nebopa. \p \v 18 Wængonguï pönö cæcä beyænque watapæ̈ bacæ̈impa, ante mïnitö pönente tocæmïnimpa, ante cædinque Wængonguï mïnitö ïmïnite aa pegacäimpa. Ayæ̈ adobaï, Mönö tömengä quïmö inte tæiyæ̈ waëmö bayömonte tömengä nänö godömenque ñäö ëmonguinque mönö ïmonte ængacäimpa. Mänïne mënea edæ näwangä ïnepa, ante mïnitö ëñencæmïnimpa, ante botö, Wængonguï bitö tömënäni mïmönë tica ënente baï odömonte apæ̈nebi ate do ëñencædänimpa, ante Wængonguï ingante apæ̈nebopa. \v 19 Mönö në pönëmö ïñömonte Wængonguï nänö pönö cæquïnö ante tömengä nänö tæ̈ï pïñæ̈mämo æpodö ï, ante mönö ædö cæte tee mante aquïï. Incæte mïnitö, Mänïmämo ante æpodö ï, ante epeteoidi ëñencædänimpa, ante botö Wængonguï ingante apæ̈nebopa. Edæ, Tömengä nänö tæ̈ï pïñæ̈mämo ïñömö æbänö ï, ante ëñencæte ante mönö, Tömengä gomonga tæ̈ï pïñæ̈nongä inte ïïmaï cægacäimpa, ante ëñengæ̈impa. \p \v 20 Në tæ̈ï pïñæ̈nongä inte Wængonguï angä ate mönö Codito ïñömö do wæ̈ningä inte edæ do ñäni ömæ̈mongacäimpa. Ayæ̈ godömenque tæ̈ï pïñæ̈ninque Codito ingante öönædë ænte mæ̈idinque Wængonguï tömëmæ̈ ïnö angä Codito tæ̈ contagacäimpa. \v 21 Edæ æcämenque pedænguipoga ïñonte mïinguipoga ïñonte ñæ̈nængä inte në angä ïnaa, æcämenque në awënë ïnaa, æcämenque tæ̈ï pïñænte ongongä ïnaa, æcämenque ingante, Awënë ingampa, ante godö pemönänii mänïnäni tömänäni önönänique incædänimpa. Mönö Codito adocanque ingante ogæ̈ æ̈æ̈nonte baï cædinque Wængonguï angä ate tömengä wæætë Tæiyæ̈ Awënë bacä acæ̈impa. \v 22 Ayæ̈ Wængonguï tömäo ïñömö ongoncoo Codito önöwaca ïnö pönö wææntodöninque edæ, Bitö edæ Tæiyæ̈ Awënë ïnömi inte edæ æ̈monga pönï ongoncæbiimpa, angacäimpa. Ayæ̈, Bitö ïmite godongämæ̈ në pönënäni tömënäni Ocamö baï ïñömite, \v 23 tömënäni wæætë bitö baö baï adoyonque baï incædänimpa. Codito ingante mänömaïnö ante apæ̈nedinque Wængonguï, Bitö në Awënë ïnömi inte tömäo ïñömö ongoncoo tömancoo bitö nempo ongoncooque bacæ̈impa. Ayæ̈ bitö ïmite në pönënäni ïñömö bacoo ïnäni yebæ̈näni ïninque bitö ënempodö eyede pönï bacæ̈impa, ante Wængonguï Codito ingante pönö cægacäimpa. \c 2 \s1 Wængonguï nänö waadete pönënö beyænque quëwëmö \p \v 1 Mïnitö guiquënë wëënëñedë ëñënämaï cæte quëwëmïni inte wënæ wënæ mïni cædö beyæ̈ dobæ edæ wæ̈wocaïmïni ingamïnimpa. \v 2 Në inguipogaque ante pönënäni taadö adodö cægonte baï mïnitö mänïñedë edæ wënæ wënæ cæte quëwengamïnimpa. Ayæ̈ wënæidi tæ̈ï pïñænte näni owocabo awëmö ïñömö näni cægönö adodö gote baï mïnitö tömënäni awënë mïñæ̈ tee empote godinque wënæ wënæ cægamïnimpa. Ñöwo incæ Wængonguï nänö änö ante në ëñënämaï cæte quëwënäni guiquënë adocä wënæ awënë nänö pönëwënö ante ëñente ëwocadinque cædänipa. \v 3 Wëënëñedë tömënäni tönö godongämæ̈ quëwëninque mönö tömämö adobaï ïmæcaque ante pönëninque mönö towëmämoque ante quëwengamöimpa. Quïëmenque ante towencæte ante mönö cæïnëwënö ante cædinque mönö ocaidë ædëmenque pönëninque mönö cæïnëwënonque cæte quëwengamöimpa. Ïninque wadäni näni tente wæquënënö baï mönö adobaï ïmæcaque ante pönente në cæmö ïnömö inte edæ Wængonguï nänö pïinte panguënëmämo ante edæ do tente wæquënëmö ingamöimpa. \p \v 4 Mänömaï ingaïmö ïñömonte Wængonguï mönö ïmonte nanguï waadete pönëninque ïïmaï nanguï waadedongä inte pönö waa cægacäimpa. \v 5 Mönö ëñënämaï cægaïnö beyæ̈ ante wæ̈wocate wæyömonte tömengä pönö cæcä beyænque mönö Codito tönö godongämæ̈ quëwëmompa. Mïnitö edæ Wængonguï nänö waadete pönö cægaïnö beyænque quëwëmïni ïmïnipa. \v 6 Wængonguï angä Codito ñäni ömæ̈möñongä mönö tömengä tönö godongämæ̈ ñäni ömæ̈monte baï mïïmö badinque quëwengamöimpa. Ayæ̈ mönö tömengä nempo quëwëmö ïñömonte Wængonguï ïñömö Itota Codito ingante æ̈æntodöninque mönö ïmonte öönædë æ̈æntodonte Itota tönö pönö gönongä tæ̈ contate baï ongömompa. \v 7 Mänömaï Itota Codito nempo quëwëñömonte Wængonguï ïñömö, Botö pönö waadete cædinque godömenque gomonga cæbo acædänimpa, ante cægacäimpa. Ayæ̈, Mïinguipo badömo ate botö mänïñedë ate odömömo adinque tömänäni, Wængonguï nänö waadete pönö cæganca wadäni dicæ adoganca cædäniyaa, ante wæcædänimpa, ante cæcæte ante mänömaï cægacäimpa. \p \v 8 Edæ Wængonguï nänö waadete pönö cægaïnö beyænque mïnitö mïni quëwenguinque wede pönëmïni bamïnitapa. Incæte mïnitö dicæ nämä mïni cæïnö beyænque në wede pönëmïni bamïnitawogaa. Wæætë edæ Wængonguï pönongä æ̈ninque mïnitö në wede pönëmïni bamïnitapa. \v 9 Ïninque, Nämanque cæte quëwëmo aedäni, ante mönö edæ änämaï ingæ̈impa. Ïñæmpa wïï mönö cædö beyæ̈ quëwëmompa. \v 10 Edæ Wængonguï nänö në badongaïmö ïnömö ïmompa. Ayæ̈, Codito nempo në quëwënäni ïïmaï cædinque waa cæcædänimpa, ante tömengä wëënëñedë mönö cæquënënö ante eyepæ̈ badongacäimpa. Ïninque mönö ïmonte badöninque tömengä, Codito Itota nempo quëwëninque mïnitö mïni waa cæquënënö ante edæ cæte quëwencæmïnimpa, ante pönö badongä bagamöimpa. \s1 Codito beyænque gancæ pönëmompa, ante \p \v 11 Mänömaï beyæ̈ mïnitö, Doyedë ïïmaï ingatimpa, ante pönëedäni. Oodeoidi ïñömö önompoca æ̈montaique ëö togæ̈ïnäni inte nämanque ante edæ, “Në ëö togæ̈ïmöni ïmönipa,” ante pemonte baï apæ̈nedänipa. Wæætë mïnitö oodeomïni ïnämaï në ëñagaïmïni ïñömïnite, “Bagäamïni ïmïnipæ̈æ̈,” ante mänïnäni pïïwënäni wægamïnimpa. Ïninque mïnitö mänïñedë æbänö ingaïmïni ïnömïnii, ante yewæ̈mömo ate pönëedäni. \v 12 Mänïñedë edæ mönö Codito nempo quëwënämaï ingaïmïni inte mïnitö möni idægocabo nempo adobaï edæ quëwënämaï inte nänënë quëwengamïnimpa. Ïninque Wængonguï, Ïïmaï cöwë pönö cæcæboimpa, ante nänö angaïnö ante mönitö godongämæ̈ Ao ante ëñente quëwëñömönite mïnitö wæætë gobæ nänënë quëwëninque Wængonguï nänö angaïnö ante edæ æ̈nämaï ingamïnimpa. Watapæ̈ bacæ̈impa, ante mönitö pönënö ante mïnitö ïñömö nänënë quëwente ædö cæte watapæ̈ pönente toquïmïnii. Gobæ quëwëninque mïnitö Wængonguï nempo edæ quëwënämaï ingamïnimpa. \v 13 Incæte mïnitö gobæ në quëwënömïni ïñömïnite Itota Codito nämä wepæ̈ godonte æ̈ninque mïnitö ïmïnite ænte mämongä eyequeï pönï pöninque mïnitö ñöwo tömengä nempo quëwëmïnipa. \p \v 14 Wëënëñedë mönitö tönö mïnitö guëadö guëa cædömö ingaïmö inte mönö, Nänënë incæmïnimpa, ante wææ cæ impa tæcæguedë wææ gönonte baï cægamöimpa. Codito ïñömö në piyæ̈në cædongä inte, Wææ cæ impa, mönö änompa bæ tate wido cæte baï cædinque mönö ïmonte ääñömonque badongä bamöimpa. Ïninque tömengä mïmönë në piyæ̈në cæte entawënongä ingä beyænque mönö adobaï gänë pönëmompa. \v 15 Edæ Wængonguï, Ïïmaï cæedäni, ante wade wade ante nänö wææ angaïnö ante ëñëninque dodäni godömenque wææ angadänimpa. Mönö Codito ïñömö inguipoga pöninque mänïne ante tömänö ante ëñente cæte quëwengacäimpa. Ayæ̈, Idæwaa wææ ante impa, ante baï cædinque tömengä mänïne ante nämä baonga mongænte wæ̈ninque tee moncate baï cægacäimpa. \p Mänömaï cædinque tömengä, Mïnitö mencaboga inte nänënë quëwëmïni incæte ñöwo piyæ̈në cæte botö nempo godongämæ̈ quëwencæmïnimpa, ante cædinque mönö ïmonte ænte wempo cægacäimpa. Ïninque mönö edæ piyæ̈në cæte quëwenguinque edæ ääñömonque bagamöimpa. \v 16 Itota Codito ingante awäa timpodäni wængä ïninque tömengä mönö guëadö guëa pïinte cægaïmämo ante ænte mongænte wido cæte baï wængä beyænque mönö piyæ̈në cæmö bagamöimpa. Ayæ̈ ado tömengä awäa nänö wængaïnö beyænque mönö tömämö adocabomö bamö adinque Wængonguï wæætë piyæ̈në cædinque mönö ïmonte Ao äninque ængacäimpa. \v 17 Mïnitö guiquënë gobæ nänënë quëwëñömïnite mönitö guiquënë Wængonguï weca eyequeï quëwëñömönite Codito ïñömö inguipoga pöninque mönö tömämö ïmonte apæ̈nedinque, Piyæ̈në cæte gänë pönente quëwëedäni, ante pönö apæ̈necä ëñentamompa. \v 18 Tömengä nänö pönö cægaïnö beyænque möni oodeocabo adobaï mïnitö wamïni adobaï mönö tömämö Wængonguï Önöwoca adowocaque ingante ëwocamö inte mönö Wæmpocä weca tömämö do pömompa. \p \v 19 Ïninque mönitö Wængonguï quïmöni do bagaïmöni inte Wængonguï nempo quëwëmöni ingaïmöni baï Codito nänö pönö cægaïnö beyænque mïnitö adobaï mönitö tönö adocabomïni do badinque edæ Wængonguï nempo quëwëmïni ïmïnipa. Ïninque mïnitö ñöwo idæwaa wamïni ingamïnimpa. Wïï wabæca quëwente baï edæ tömëmïni oncönë ponte owote baï mïnitö ñöwo Wængonguï nempo quëwëmïnipa. \v 20 Waodäni dica täno gönöninque tänocaa wæ̈nömënæca mæ̈nönäni baï Wængonguï adobaï cædinque Itota Codito ingante täno gönongä ongöñongante tömengäa godö mæ̈nonte baï cædinque mönö ïmonte ïïmaï cædinque pönö gönongä gongæ̈mompa. Codito nänö në da godongaïmöni tönö tömengä beyæ̈ në apæ̈nemöni tönö ïñömönite Wængonguï mönitö ïmönite æ̈ninque wæ̈nömënæca gönongä gongæ̈ñömönite wadäni ïnänite gä æ̈æ̈nö tæ̈ï mæ̈nonte baï gönongä gongæ̈nänipa. \v 21 Codito nempo quëwëñömönite Wængonguï mönitö ïmönite adocooga gö cæte baï pönö tæ̈ï mæ̈nongä ate mönitö æicö baï bacö baï bamönipa. Edæ Wængonguï Tæiyæ̈ Waëmö Önöwoca ingante äanque baï ëwocadinque mönitö godongämæ̈ Awënë tæiyæ̈ waëmö oncö baï bamönimpa. \v 22 Bayömönite mïnitö adobaï tömengä nempo ongöñömïnite Wængonguï mïnitö ïmïnite æ̈ninque mönitö tönö godongämæ̈ mämö adocooga gö cæte tæ̈ï mæ̈nonte baï cædinque, Mïnitö botö Önöwoca tönö ääwocaque baï ëwocadinque botö owoquincö baï bamïnipa, ante pönö badongacäimpa. \c 3 \s1 Oodeoidi ïnämaï ïnäni ïnänite apæ̈necæ gotabopa, ante \p \v 1 Mänïnö beyæ̈ ïïmaï ante apæ̈nebopa. Botö Pabodobo ïñömö Codito beyæ̈ ante oodeomïni ïnämaï ïmïni ïmïnite apæ̈necæte ante cæyömote botö ïmote edæ tee mönedäni wædömo inte yewæ̈mömopa. \p \v 2 Mïnitö oodeomïni ïnämaï ïmïni ïñömö ïïmaï ante wabänö ëñëmïnitawo. Wængonguï pönö angä ëñëninque botö mïnitö beyæ̈ tömengä nänö waadete cædönö ante në apæ̈nequënëmo batabopa. \v 3 Mänïnö ante botö, Wængonguï awëmö nänö cægaïnö ante botö ïmote edonque odömongä atabopa, ante do wædænque yewæ̈mömo amïnitawo. Edæ adodö ante ñöwo yewæ̈mömopa. \v 4 Ïninque mänömaïnö ante botö do yewæ̈möninta adinque mïnitö, Mönö Codito awëmö nänö cægaïnö ante Pabodo do ate baï ëñengampa, ante ëñëmaïmïnipa. \v 5 Mönitö wæ̈mæ̈idi näni quëwëñedë në quëwengaïnäni ïñömö, Mönö Codito ïincayæ̈ ate pöninque æbänö awëmö cæquingää, ante ëñënämaï inte wægadänimpa. Ñöwo guiquënë Codito beyæ̈ në apæ̈nedäni tönö mönitö tömengä nänö në da godönïmöni tæiyæ̈ waëmö bamöni ïñömönite Wængonguï Önöwoca mänïnö ante edonque odömonte apæ̈necä ëñëmönipa. \p \v 6 Ïïmaï ante impa. Mönitö Wængonguï nänö pönonguincoo në ænguïmöni ïñömönite mïnitö oodeoidi ïnämaï ïmïni inte mönitö tönö adocabomïni badinque edæ mönitö tönö godongämæ̈ në ænguïmïni adobaï bamïnipa. Ayæ̈, Itota Codito tönö pönö cædinque Wængonguï nänö, Cöwë cæcæboimpa, ante angaïnö do cægacaimpa, ante watapæ̈ pönëninque mïnitö mönitö tönö edæ godongämæ̈ quëwencæmïnimpa. \p \v 7 Wængonguï në tæ̈ï pïñæ̈nongä inte waadete pönö nanguï cæcä adinque edæ tömengä beyæ̈ në cæbo badinque botö Codito ingantedö ante në watapæ̈ apæ̈nebo batabopa. \v 8 Mönö tömämö Wængonguï quïmö ïñömonte botö ïñömö wamïni baï wïï ïmopa. Botö adoboque wædämo pönï ïmo incæte Wængonguï waadete cædinque pönö angä ëñëmo inte botö mïnitö ïmïnite në apæ̈nebo batabopa. Codito nänö pönö cægaïnö ante æpodö ï, ante mönö ædö cæte tee mante ëñenguïï. Incæte Wængonguï waadete pönö cæcä beyænque botö ïñömö Codito waa pönï nänö pönö cægaïnö ante edæ oodeo ïnämaï ïmïni ïmïnite në apæ̈nequënëmo batabopa. \v 9 Ayæ̈ Wængonguï tömancoo në badongaingä inte wëënëñedë nämanque entawëninque awëmö nänö wë wodongäïnö ante botö ïmote odömonte apæ̈necantapa. Ayæ̈, Pabodo mänïnö ante edonque odömonte apæ̈nequënengä ingampa, ante tömänäni ëñencædänimpa, ante pönö apæ̈necä æntabopa. \p \v 10 Codito ingante mönö godongämæ̈ pönencabo ïñömonte tömengä wadö wadö ante tömänö ante në ëñengaingä inte mönö tönö godongämæ̈ cæcampa. Mönö tönö mänömaï cædinque tömengä, Botö wadö wadö ante tömänö ante botö ëñengaïnö ante adinque öönædë quëwënäni awënëidi tönö mänïñömö në änäni tönö wæcædänimpa, ante cægacäimpa. \v 11 Wëënëñedë pedæ̈mämo ïñonte Wængonguï, Cæbo ate awënëidi incæ wæcædänimpa, ante cöwë pönengacäimpa. Ñöwo ïñömö tömengä mänïnö ante nänö pönengaïnö ante tömengä mönö Awënë Itota Codito tönö godongämæ̈ cædinque do cægacäimpa. \v 12 Codito nempo në quëwëmö inte mönö tömengä ingante wede mönö pönënö beyænque guïñënämaï inte Wængonguï weca do pöninque apæ̈nemompa. \v 13 Mänömaï impa, ante edæ mïnitö do ëñëmïnipa. Ïninque botö mïnitö beyæ̈ ante cædinque botö caate wædö ante pönëninque mïnitö wæætë wædämaï ïedäni. Wæætë, Mönitö godömenque ñäö baï ëmoncæmönimpa, ante Pabodo caate wæcampa, ante pönëninque mïnitö wædämaï incæmïnimpa ämopa. \s1 Codito nänö pönënö ante \p \v 14 Mänïnö beyæ̈ mönö Awënë Itota Codito Wæmpocä ïñongante botö tömengä önöwaca ïnö da guicapodinque apæ̈nebopa. \v 15 Tömengä ïñömö edæ adocanque näwä Wæmpocä ingampa. Ïninque inguipoga quëwëmö incæ öönædë quëwënäni incæ tömengä ingante, Mæmpo, ante në tedemö ïñömö mönö tömengä tönö mönö wæmpocabo baï ïmompa. \p \v 16 Ïninque mönö Wæmpocä ingante apæ̈nedinque botö mïnitö beyæ̈ ante ïïmaï ante apæ̈nebopa. Wængonguï bitö në ñäö baï entawëmi ïnömi inte bitö Tæiyæ̈ Waëmö Önöwoca ingante epeteoidi ïnänite da pönömi æ̈ninque tömënäni wæætë edæ mïmö tæ̈ï pïñænte entawencædänimpa, ante apæ̈nebopa. \v 17 Ayæ̈, Mönö Codito adobaï mïnitö weca pöñongante mïnitö mïmönë wede pönëninque tömengä ingante ædæmö entawencæmïnimpa, ante mönö Wæmpocä ingante apæ̈nebopa. Ayæ̈, Awæ̈ ædæmö guiwa inte tömëmæ̈ äwäate pæwæ̈ baï cædinque mïnitö ïñömö adobaï tömengä nänö waadete pönëmämo entawëninque edæ mïmönë tæ̈ï ongömïni bacæmïnimpa. \v 18 Ayæ̈ mönitö Wængonguï quïmöni tönö mïnitö adocabomïni inte tæ̈ï pïñæ̈mïni badinque, Itota Codito nänö waadete pönënö ante ægancadö owoo, ante ëñencædänimpa, ämopa. Ayæ̈, Tömengä nänö waadete pönënö ïñömö edæ yepanca pönï owopa, oopänö pönï owopa, æibæ pönï owopa, wincamö pönï owopa, ante ëñencædänimpa, ante apæ̈nebopa. \v 19 Ayæ̈ edæ, Mönö Codito waadete nänö pönënö æbänö gomonga pönï owoo, ante mönö ædö cæte ëñenguïï, ante mönö wædö incæte mïnitö mänïnö ante ëñencæmïnimpa. Ayæ̈ edæ, Mänïnö ante ëñëmïni inte mïnitö Wængonguï nänö nanguï entawënö edæ eyepæ̈ pönï entawencæmïnimpa, ante botö mönö Wæmpocä ingante apæ̈nebopa. \p \v 20 Mönö änö ante ayæ̈ mönö pönënö ante eyepæ̈ cædongä inte Wængonguï ïñömö mönö ïmonte tæ̈ï pïñænte nänö cæpämo ganca cædinque nanguï gomonga cæcä ingampa. Ïninque ñöwo ïñömö mönö Wængonguï ingante waa ate pönente apæ̈necæ̈impa. \v 21 Edæ do wænte æigaïnäni tönö ayæ̈ ate ëñate quëwenguïnäni tönö mönö tömämö Codito ingante godongämæ̈ mönö pönencabo ïnömö inte Itota Codito ingante ëwocadinque mönö godongämæ̈ apæ̈necæ̈impa. Mæmpo Wængonguï ëñëmi. Bitö adobique ñäö ëmongaïmi ïnömi ïmipa, ante mönö ñimpo cædämaï inte cöwë waa ate apæ̈necæ̈impa. Mänömaï impa, ante botö, Amëë, ämopa. \c 4 \s1 Codito nempo quëwëninque adocabomö ïmompa \p \v 1 Waa cæte quëwencæmïnimpa, ante Wængonguï aa pecantapa, ante ëñëmïni inte mïnitö tömengä nänö änonque ante ëñente cædinque quëwencæmïnimpa. Botö mönö Awënë beyæ̈ tee mönete wæcömo incæ ämo ëñëedäni. \v 2 Mïnitö nämä ængö cædämaï inte, Önömoque baï ïmopa, ante pönëninque wadäni ïnänite edæ ædæmö cæedäni. Æiquedö waa cæquïnänii, ante wædämaï inte edæ piyæ̈në cæte quëwëedäni. Ayæ̈ wadäni mïnitö ïmïnite wënæ wënæ cædäni wædinque tömënäni ïnänite wæætë pïïnämaï inte ædæmö waadete cæedäni. \v 3 Mïnitö, Mönö pönencabo piyæ̈në cædinque cöwë adodö ante pönente edæ Wængonguï Önöwoca tönö äanque baï ee ëwocacæ̈impa, ante nanguï cædinque wacä ingä wacä ingä edæ waa cæedäni. \p \v 4 Mönö Awënë pönö cæcä ate watapæ̈ bacæ̈impa, ante mïnitö adodeque ante pönente tocæmïnimpa, ante Wængonguï mïnitö ïmïnite edæ adodeque ante aa pegacäimpa. Ïninque mänïne, Watapæ̈ bacæ̈impa, ante mïni pönëne adodeque ï baï Wængonguï Önöwoca edæ adobaï adowocaque inte quëwengampa. Tömengä adowocaque nempo quëwënömö inte mönö adobaï edæ adocabomonque ïnömö ïmompa. \v 5 Mönö Awënë edæ adocanque pönï ïnongä ïñongante tömengä ingante mönö wede pönënö adobaï adodeque pönï ïnepa. Ayæ̈ adodö ante pönëninque æpæ̈në guiidinque mönö adopæ̈nenque guiite baï guiitamompa. \v 6 Wængonguï adocanque pönï ïnongä inte tömengä tömämö Wæmpocä adocanque ingampa. Tömengä ïñömö edæ Tæiyæ̈ Awënë pönï ïnongä inte tömämö ïmonte në aacä ingampa. Tömengä adocanque pönï nempo quëwëñömonte tömengä wæætë mönö tömämö mïmönë quëwengampa. \p \v 7 Incæte mönö Codito, Mïmönë bitö entawenganca ænte cæe, ante tee mante baï cædinque adocanque ingante waadete pönö cædinque wacä ingante waadete pönö cædinque edæ tömämö ïmonte tömengä nänö pönö cæcoo eyepæ̈ pönongä æ̈ninque entawëmompa. \v 8 Codito mänömaï cæcæcäimpa, ante pönëninque awënë Dabii wodi ïïmaï ante yewæ̈mongacäimpa. \q1 “Tömengä æibæ æicæ cædinque wadäni ïnänite bæi ongonte ñä cæyænte tömengä mïñæ̈ ænte mæ̈icä æigadänimpa. \q1 Ayæ̈ æidinque tömengä mönö waocabo ïñömonte, Mïnitö entawenguïnö, ante eyepæ̈ pædæ pönongä ænte entawengamöimpa,” \m ante Dabii nänö yewæ̈monte angaïnö baï impa. \p \v 9 Mänïne, “Æigacäimpa,” ante näni angaïne ïñömö quïnante yewæ̈mongatïï. Edæ, Tömengä inguipoga tadömengadæ̈ do wææ̈ningä inte æigacäimpa, ante odömoncæte ante yewæ̈mongatimpa. \v 10 Në wæængaingä ïnongä ïñömö adocä do öönædë gömonga æidinque inguipoga tömäo öönædë tömäo tömäo ïñömö edæ godömenque æibæ pönï quëwengä ïnongä ingampa. \v 11 Tömengä tömancoo në ënempocä ïnongä inte adocä mönö waomö ïmonte pönö angä ænte entawëninque mönö ïïmaï cæmö bamöimpa. Pancamöniya ïmönite tömengä angä ëñëninque tömengä nänö në da godongaïmöni batamönipa. Pancamöniya guiquënë Wængonguï waa pönï nänö pönö cægaïnö ante në apæ̈nemöni batamönipa. Pancamöniya guiquënë Wængonguï beyæ̈ në apæ̈nemöni batamönipa. Pancadäniya guiquënë në aadäni badänitapa. Ayæ̈ pancadäniya guiquënë në odömonte apæ̈nedäni badänitapa. \v 12 Mänömaï pönö cædinque mönö Codito mönö ocamö baï ïnongä inte, Botö baö baï adoyonque baï ïnäni ïñömö ñancæ äate baï tæ̈ï pïñæ̈näni ëwocacædänimpa, ante pönö cægacäimpa. Mönö ïmonte tömengä, Mïnitö Wængonguï quïmïni ïnömïni inte tömänäni ïnänite në cæmïni inte godö cæcæmïnimpa, ante pönö cægacäimpa. \p \v 13 Mïni wede pönënö ante mïnitö tömämïni adoyömö ante pönencæmïnimpa, ante mönö Codito pönö cægacäimpa. Ayæ̈, Botö Wængonguï Wëmo ïñömote mïnitö botö ïmote ate baï pönencæmïnimpa, ante tömengä pönö cæcampa. Ayæ̈ æ̈mæ̈wo pæmïni baï mïni baquinque mïnitö botö entawënö ædæmö entawencæmïnimpa, ante Codito edæ da pönongä eyepæ̈ æ̈mompa. \v 14 Ïninque æ̈mæ̈wo pædïmö inte wëñæ̈mö ïnämaï ïmö ïninque mönö edæ oda cædämaï ingæ̈impa. Wadäni guiquënë mä pönëninque, Æbänö cæmö ate oda cæquïnänii, ante edæ nämäneque tedewënänipa. Tömënäni ïñömö edæ babæ cæcæte ante cædinque waa cæte baï cædäni ataqueedäni. Woboyæ̈ ædæ go ædæ go pæ̈mænte baï cædinque tömënäni wadö ante odömonte tedewënänipa. Mänömaï wido pïñænte baï cædäni incæte mönö ïñömö Codito nänö entawënoncoo ænte entawëninque ää mæ̈nämaï ingæ̈impa. \p \v 15 Wæætë Wængonguï, Näwangä pönï impa, ante nänö apæ̈negaïnö ante mönö tömänäni ïnänite waadete pönëninque apæ̈necæ̈impa. Mänömaï cædinque mönö Codito baö baï ïñömonte tömengä në Ocamö baï inte pönö angä beyænque mönö ñancæ äadinque godömenque picæ̈mö bamompa. \v 16 Mönö baonga wepæ̈ eyepæ̈ ëñadinque ñancæ äadinque tæ̈ï pïñænte pæte quëwëmompa. Adobaï mönö Codito baö tönö adoyonque baï ïnömö inte mönö tömengä nänö apæ̈nedö ante ëñënömo inte ñancæ äate pæte baï quëwëmompa. Ayæ̈ wæætë ocai encamö inte mönö pæ pagænguinque wangö tënämaï oguincai bamë impa. Ayæ̈ adobaï mönö Codito nänö waadete pönënö ante mïmönë entawëmö inte mönö wacä ingä wacä ingä godö aamö inte mönö pönencabo incæ edæ tæ̈ï pïñænte entawëmompa. \s1 Codito nempo mönö ïïmaï quëwëmompa, ante \p \v 17 Ïninque mönö Awënë nempo quëwënömo inte botö nö ämo ëñëedäni. Wadäni në ëñënämaï ïnäni önonquedö ante pönëninque quëwënänipa. Mïnitö guiquënë adobaï quëwengaïmïni inte ñöwo wæætë ñimpo cædinque mänömaï cædämaï inguënë quëwëmïnii. \v 18 Tömënäni guiquënë mïmö ënënänipa diyæ̈ Wængonguï weca ponguïnänii. Mïmö ömædënäni inte tömënäni ocai ëñënämaï badäni beyænque Wængonguï weca pönämaï ïnänipa. Edæ wentamö mongæ̈ninque tömënäni ocai wëmö encadäni inte idiquibæ̈ ante pönënänipa. \v 19 Ïïnäni ïñömö tömënäni näni cæquënënö ante ñimpo cædinque ñöwo wæætë guïñënämaï inte baö näni towëïnënö ante cæcæte ante nämä pædæ godonte baï edæ cædänipa. Edæ, Quïëmë wïwa cæquïï, ante mänïnonque cæcæte ante godömenque cæïnente wædänipa. \p \v 20 Wæætë mïnitö guiquënë, Mönö Codito æbänö ingää, ante pönëninque edæ wïï tömënäni näni cæïnëwënö baï mïni cæquinque edæ pönëmïnitapa. \v 21 Tömengä apæ̈necä edæ wïï ëñëmïnitawo. Ïñæmpa, Wængonguï nö pönï nänö apæ̈negaïnö ëñëninque Itota ïñömö mïmönë entawengampa, ante mïnitö tömengä nempo quëwëñömïnite tömengä mänömaïnö ante adodö ante edæ do odömonte apæ̈necä ëñëmïnitapa. \v 22 Mïnitö wëënëñedë mïni cæte quëwengaïnö ante tömengä ïïmaï ante odömonte apæ̈negacäimpa. Babæ pönente mïni cæïnente wæwënö beyæ̈ mïnitö mïmönë wentamö mongænte wæwëmïni inte do mïni entawengaïnö ante edæ wido cæedäni, ante odömonte apæ̈negacäimpa. \v 23 Edæ mempoga ëñagaïmïni inte mïnitö ëñënö do mïï pönï encamïni inte mïïnonque ante pönencæmïnimpa, ante odömonte apæ̈necä ëñëmïnitapa. \v 24 Ayæ̈, Botö pönö badömo ate mïnitö botö baï tæiyæ̈ waëmö ëwocadinque nö pönï cæte quëwencæmïnimpa, ante Wængonguï pönö badongä ate mïnitö mïïmïni bagamïnimpa. Ïninque tömengä, Mänïnö Wængonguï nö pönï nänö entawënö æ̈ninque mïnitö ædæmö entawencæmïnimpa, ante odömonte apæ̈necä do ëñëmïnitapa. \p \v 25 Mänömaï beyæ̈ mïnitö tömämïni, Mönö adocabomö ïmompa, ante adinque babæ mïni tedewënïnö ante ñimpo cædinque wacä ingante wacä ingante näwangä ante apæ̈needäni. \p \v 26 Ænguï bamïni incæte mïnitö piyæ̈në cædinque wacä ingante wënæ wënæ cædämaï ee aedäni. Edæ gäwadecæ̈ ganca nanguï pïïninque edæ mïni wæquinque ïmaimpa. \v 27 Mänömaï cædinque mïnitö, Wënæ incæ pönö cæcä ate botö ænguï batabopa, ante pönente wædinque ñöwo wæætë, Wënæ botö weca pönämaï incæcäimpa, ante nämä wææ cæedäni. \p \v 28 Në awëmö æ̈ningä ïñömö ñöwo edæ ee cædinque awëmö æ̈nämaï incæcäimpa. Wæætë, Botö önompoca nanguï cædinque ænte quëwëninque në ænguënënäni ïnänite adobaï godömo æncædänimpa, ante cæcæcäimpa. \p \v 29 Mïnitö nämä önöne wææ aadinque wïwa ante tededämaï ïedäni. Wæætë edæ, Wadäni æbänö ante ëñenguënënäni ïnänii, ante pönëninque mïnitö, Tömënäni tæ̈ï pïñænte entawencædänimpa, ante cædinque në ëñënäni beyænque ante waadete godö cædinque apæ̈needäni. \v 30 Wængonguï Tæiyæ̈ Waëmö Önöwoca ïñömö mïnitonga pö guiidinque, Botö æ̈mo beyænque mïnitö ïincayæ̈ ate æ̈mæ̈wo abæ tawænte gote baï quëwencæmïnimpa, ante odömoncæte ante yewæ̈monte baï cægacäimpa. Ïninque mïnitö, Wënæ wënæ möni cædö beyæ̈ ante Wængonguï Önöwoca wæwente badämaï incæcäimpa, ante wææ cædinque edæ ëñente cæedäni. \p \v 31 Ayæ̈, Wïï waëmö awædö, ante mïni pïïwënïnö ante edæ ñimpo cæedäni. Äïmö ante mïni pönëwëmämo adobaï ñimpo cædinque ænguï pönï mïni badïmämo edæ ñimpo cæedäni. Yæ ante mïni pïinte ogæ̈ tedewëmämo, wacä ingante ante mïni pïinte tedewëmämo edæ ñimpo cæedäni. Ayæ̈ pïinte cæquinque ante mïni entawënïnö ante tömänö edæ wido cæedäni. \v 32 Wæætë godongämæ̈ waadete cædinque wacä caate wæcä adinque mïnitö godongämæ̈ Ca ca wæcæmïnimpa. Ayæ̈ Codito ængä beyænque Wængonguï mïnitö ïmïnite pönö ñimpo cæcampa cæmïnii. Tömengä ñimpo cæcä quëwëmïni baï mïnitö adobaï cædinque wadäni wënæ wënæ cæyönänite wacä ingä wacä ingä ñimpo cæmïni quëwënänii. \c 5 \s1 Wængonguï wëmïni, ïïmaï cæte quëwëedäni, ante \p \v 1 Ïninque Wængonguï wëmïni ïñömö mïnitö tömengä nänö në waademïni ïnömïni inte Wæmpocä nänö cæï baï ante cöwä adinque adobaï cæedäni. \v 2 Baö, Wængonguï quï, ante godöninque, Oguï wacæ̈impa, ante iya tänäni baï cædinque Codito mönö ïmonte waadete pönëninque edæ adobaï cægacäimpa. Tömengä ïñömö, Botö Wængonguï quïmo ïmopa, ante nämä wepæ̈ pædæ godöninque mönö ïmonte wæætë ængacäimpa. Ïninque tömengä nänö waadete pönënö baï mïnitö adobaï waadete pönëninque quëwëedäni. \p \v 3 Wæætë edæ mïni pönencabo ïñömïnite waocä adocanque incæ nänöogængä ïnämaï ïñongante godö guëa mönämaï ïedäni. Wentamö mongæ̈ wæcæ wæ, ante edæ wïwa cædämaï ïedäni. Nanguï mäincoo ante æ̈ïnente wædämaï ïedäni. Mänïnö tömänö cædämaï ïmïni inte mänïnö ante edæ adopoque incæ tededämaï ïmäewedäni. Edæ Wængonguï quïmïni tæiyæ̈ waëmö entawëmïni inte mïnitö mänïnö tömänö cædämaï incæmïnimpa. \v 4 Wentamö ante näni pönëwënö baï mïnitö wæætë adobaïnö ante pönënämaï ïedäni. Önonque ante näni tedewënö baï mïnitö wæætë adobaï tededämaï ïedäni. Wënæ wënæ ante pönente näni badete towënö baï mïnitö wæætë adobaï badete todämaï ïedäni. Ïñæmpa Wængonguï quïmïni ïnömïni inte mïnitö mänïnö ante wïï pönenguënëmïni ïmïnipa. Wæætë Wængonguï ingante waa ate pönëninque apæ̈nequënëmïni ïmïnipa. \p \v 5 Awënë Odeye Wængonguï nempo ayæ̈ Awënë Odeye Codito nempo edæ ædänidö në guiite ænguïnäni ïnänii. Nänöogængä ïnämaï ïñongante në towënäni tönö wentamö pönente në cædäni ïñömö tömënäni edæ dicæ guiite ænguïnäniyaa. Ayæ̈ mäincoo ante wacä quï në æ̈ïnente wæwënäni ïñömö edæ, Mäincoo incæ mönitö wængonguï impa, ante baï cædäni ïnönäni inte tömënäni adobaï edæ guiite æ̈nämaï incædänimpa. Ante ämo ëñëedäni. \v 6 Wadäni, Mïnitö oda cæcæmïnimpa, ante önonquedö ante tedete cæyönänite mïnitö wæætë tömënäni näni tededö ante edæ ëñënämaï ïedäni. Edæ tömënäni ëñënämaï inte näni wënæ wënæ cædö beyæ̈ Wængonguï ænguï badinque tömënäni ïnänite pancæcäimpa. \v 7 Ïninque mïnitö gooque gomö adinque tömënäni tönö godongämæ̈ cædämaï ïedäni. \p \v 8 Mïnitö ïñömö wëënëñedë wentamö mongæ̈mïni ingaïmïni inte ñöwo wæætë edæ mönö Awënë nempo quëwëninque edæ ñäö baï entawëmïnipa. Ïninque Mæmpo nänö ñäö ëmönö baï entawëmïni inte mïnitö ñäö ïñömö cægonte baï edæ waa quëwëedäni. \v 9 Edæ waïwæ̈ waincate baï cædinque mönö wadäni ïnänite godö waa cæquinque mönö edæ ñäö ïñömö quëwëmompa. Ayæ̈ nö pönï mönö cæquinque näwangä pönï ante mönö apæ̈nequinque edæ ñäö ïñömö quëwëmompa. \v 10 Ayæ̈, Æbänö cæmö ate mönö Awënë, Waa cæmïni abopa, ante apæ̈nequingä, ante ëñencæte ante cædinque do ëñënïmi inte tömengä nänö waa adonque cæedäni. \v 11 Wadäni wëmo ïñömö önonque näni cædö ante adinque mïnitö ïñömö edæ gooque gomö aedäni. Ayæ̈ tica ënente baï cædinque, Tömënäni näni cædö wënæ wënæ impa, ante edonque odömömïni acædänimpa. \v 12 Awëmö näni cædö beyæ̈ guingo imonte wæquënënäni ïñönäni mönö ïñömö edæ guïñënete wædinque mänïnö ante edæ tededämaï ingæ̈impa. \v 13 Wæætë edæ, Awëmö ïñömö æbänö cædänii, ante tömänö ante edæ tica ënente edonque acæ̈impa. \v 14 Ñäö beyænque edæ edonque amompa. Mänömaï ï beyæ̈ ïïmaï ante ämotamïni ante baï apæ̈nedänipa. \q1 “Bitö wangæ̈ möïmi inte ñäni ömæ̈monte ængæ̈ gantie. \q1 Edæ ængæ̈ gantiyömite \q1 Codito incæ pönö tica ënente baï cæcä ate ñäö entawencæbiimpa,” ante apæ̈nedänipa. \p \v 15 Mänömaï beyæ̈ mïnitö ocai ömæcamïni ïnämaï ïnömïni inte wæætë ocai në encamïni inte cædinque, Æbänö waa cæte quëwenguïmo, ante nämä waa ate waa cæedäni. \v 16 Wadäni ñöwo incæ godömenque wïwa cædänipa cæmïnii. Eyepæ̈ ïñonte mïni cæquënënonque ante edæ do cæedäni. \v 17 Edæ wëñæ̈näni owempote cædäni baï mïnitö adobaï cædämaï ïedäni. Wæætë, Wængonguï æbänö angantawo, ante ëñëninque mänïnonque ante ëñente cæedäni. \v 18 Waodäni biïnömæ̈ näni ämæ̈ bedinque dowænte badinque godömenque pönënämaï cædinque tömënäni näni ëwente wæwenguinque bewënänipa. Ïninque mïnitö ïñömö bete dowænte badämaï ïedäni. Wæætë Wængonguï Önöwoca ingante ædæmö ëwocate quëwëedäni. \v 19 Ämotamïni ante baï godongämæ̈ watapæ̈ ante tedeedäni. Awënë Dabii wodi nänö ämotamïni angaintaa adinque edæ adodö äedäni. Ayæ̈ mïnitö nämä mä pönëninque, Ïïmaï Wængonguï beyæ̈ mönö ämotamïni angæ̈impa, ante adodö äedäni. Wængonguï Önöwoca angä ëñente ëwocadinque tömengä ämotamïni nänö änönö ante adodö äedäni. Mïmöno ämotamïni ante baï pönëninque mïnitö mönö Awënë ingante watapæ̈ pönente äedäni. \v 20 Æbämë bayonte mïnitö tömänö beyæ̈ ante edæ Mæmpo Wængonguï ingante cöwë waa ate pönëninque mönö Awënë Codito ëmöwo ante apæ̈needäni. \s1 Mæmpoidi näni wencabo ïïmaï quëwencædänimpa \p \v 21 Mönö Codito ingante guïñente wædinque mïnitö wïï nämä mïni pönënonque baï cædinque wæætë edæ, Në änäni æbänö änänii, ante Ao ate nöïnö ante cæedäni. \p \v 22 Onquiyæ̈mïni ëñëedäni. Mïnitö, Mönö Awënë nänö angaïnö baï mönö ëñente cæcæ̈impa, ante tömëmïni nänöogæ̈näni ïnänite Ao ante ëñente cæedäni. \v 23 Edæ Codito ingante mönö godongämæ̈ pönencabo ïñömonte mönö Codito adocä ïñömö, Quëwencæmïnimpa, ante në Ængaingä ïnongä ingampa. Tömengä tönö mönö adoyonque baï ïñömonte tömengä ïñömö mönö Ocamö baï ïnongä ingampa. Ayæ̈ onquiyængä tönö onguïñængä adobaï adoyonque baï ïñönate onguïñængä ïñömö në ocamö baï ïnongä ingampa. \v 24 Ïninque Codito ingante mönö godongämæ̈ pönencabo incæ tömengä ingante Ao ante ëñente cæmö baï onquiyæ̈näni adobaï tömënäni nänöogæ̈näni ïnänite cöwë edæ Ao ante ëñente cæquënënäni ïnänipa. \p \v 25 Wæætë onguïñæ̈mïni ëñëedäni. Mïnitö Codito nänö waadete pönënö baï tömëmïni nänöogæ̈näni ïnänite adobaï waadete pönëedäni. Tömengä ingante mönö godongämæ̈ pönencabo ïñömonte tömengä ïñömö mönö ïmonte waadete pönëninque mönö ïmonte æncæte ante pönö cædinque nämä wepæ̈ godongacäimpa. \v 26 Ayæ̈, Wængonguï nänö apæ̈nedö waëmömæ̈ ïmæ̈ baï ïñonte mïnitö ïñömö mänïnö ante ëñëninque tæiyæ̈ waëmö ëwocate quëwencæmïnimpa, ante mönö Codito adocä mönö ïmonte edæ ñä mënongate baï cægacäimpa. \v 27 Mänömaï tæiyæ̈ waëmö badinque mönö wentamö mongæ̈nämaï inte Codito ingante mönö pönencabo adocabomö ïñömonte tömengä ïñömö edæ nänöogængä ænte baï cædinque mönö pönencabo ïmonte, Bitö, ante apæ̈negacäimpa. Ayæ̈ mönö cabo ïñömonte tömengä, Bitö idiquibæ̈ entawënämaï ïñömite ædö cæte bitö ïmite pïinte anguïï, ante pönö cægacäimpa. Ayæ̈ wæætë edæ, Ñä mënongate baï tæiyæ̈ waëmö ëmömi ïninque mönö edæ guëa ñäö apäite baï ëmongæ̈impa, ante Codito nänöogængä ænte baï mönö ïmonte pönö ængacäimpa. \p \v 28 Onguïñæ̈näni ïñömö adobaï tömënäni, Botö baö, ante näni pönë baï tömënäni nänöogæ̈näni ïnänite adobaï waadete edæ pönenguënënäni ïnänipa. Æcänö tömengä nänöogængä ingante waadete pönëna ïñömö tömengä nämä baö ante waadete pönente baï edæ cæcampa. \v 29 Ïñæmpa waocä nämä baö cöwë pïïnämaï ingampa. Wæætë, Botö baö, ante edæ pæ gompodinque pönö aacampa. Ayæ̈ adobaï Codito ingante mönö godongämæ̈ pönencabo ïñömonte edæ tömengä adobaï, Botö baö, ante baï cædinque mönö ïmonte wææ gompodinque pönö aacampa. \v 30 Edæ mönö Codito në Ocamö baï ïnongä inte në angä ïñongante mönö wæætë tömengä tönö adoyonque baï inte ëñente quëwëmompa. \v 31 “Mänömaï beyæ̈ onguïñængä mæmpo tönö badä ïnate ëmö cæte godinque onquiyængä ingante, Botö nänöogængä, ante æ̈mæ̈wo monte quëwencæcäimpa. Mënaa ïnïna incæ tömëna wæætë näna gæncaya badinque adocanque baï bacædaimpa,” ante yewæ̈mongatimpa. \p \v 32 Mänömaïnö ante näni yewæ̈mongaïnö ante edæ wë wodonte baï ï ïñonte wïï tömänö ante ëñëmompa. Incæte, Codito ingante mönö godongämæ̈ pönencabo ïñömonte mönö tömengä tönö adocanque baï ïmöimpa, ante mïnitö ëñencæmïnimpa, ante botö apæ̈netabopa. \v 33 Incæte onguïñæ̈mi nämä bitö waadete pönënonganca tömëmi nänöogængä ingante edæ adoganca waadete pönencæbiimpa. Onquiyæ̈mi adobaï, Botö nänöogængä ingampa, ante adinque edæ ëñente cæcæbiimpa. \c 6 \p \v 1 Wëñæ̈mïni guiquënë ëñëedäni. Mïnitö mönö Awënë nempo quëwënömïni inte tömëmïni mæmpoidi ïnänite edæ ædæmö ëñente cæedäni. Æcänö edæ mänömaï cædaa tömengä edæ nö pönï cæcampa. \v 2 “Wæmpocä ingante wäänä ïnante waa adinque tömëna ïnate godö waadete cæe,” ante Wængonguï incæ wææ angacäimpa. Tömengä wade nänö wææ angaïnö äninque, Mïni waa quëwenguinque cæcæmïnimpa, ante apæ̈nedämaï ingaingä inte ñöwo ïïne ante wææ äninque, Mïni waa quëwenguinque cæcæmïnimpa, ante mä apæ̈negacäimpa. \v 3 Edæ ïïne ante wææ äninque tömengä, “Mänömaï cæmïni ïninque mïnitö watapæ̈ quëwëninque ïïmæca wantæpiyæ̈ quëwencæmïnimpa,” ante mä apæ̈negacäimpa. \p \v 4 Wæmpomïni guiquënë ëñëedäni. Mïnitö wënäni wïï äïnäni bacædänimpa, ante wææ cædinque mïnitö tömënäni ïnänite pïinte cædämaï ïedäni. Wæætë, Mönö Awënë wææ aadinque mönö ïmonte päninque odömonte apæ̈necampa, ante adinque mïnitö tömengä nänö cæï baï adobaï cædinque wëñæ̈näni ïnänite ædæmö wææ aadinque mönö Awënë nänö apæ̈nedö ante odömonte apæ̈nemïni ate tömënäni waa pæcædänimpa. \p \v 5 Waodäni mïnitö ïmïnite ö æ̈näni inte tömënäni beyænque cæte në quëwëmïni ïñömïnite apæ̈nebo ëñëedäni. Ïïmæca mïnitö awënëidi ïnänite mïnitö waa adinque guïñente wædinque tömënäni näni änö ante ëñente cæedäni. Mïnitö Codito angä ëñente mïmönë nö pönente cæmïnitawo. Ïninque edæ ïïmæca awënë angä ëñente edæ adobaï mïmönë nö pönente cæedäni. \v 6 Mïnitö edæ, Awënë botö ïmote waa acæcäimpa, ante tömengä ayongante ëñente cæmïnitawo. Ïñæmpa awënë dæ goyongante adobaï cöwë ëñente cæedäni. Codito botö ïmote në godonte Ængaingä ingante në cæte quëwëmö ïmompa, ante pönëninque mïnitö edæ Wængonguï nänö änönö ante mïmönoque pönente cæedäni. \p \v 7 Mïnitö mïmöno piyæ̈në cædinque ïïmaï ante pönente cæedäni. Ïïmæca awënë ingante cædinque botö wïï waocä beyænque ante cæbopa. Wæætë Wængonguï Awënë beyænque ante botö ïïmæca awënë ingante cæbopa, ante pönëninque pæ pïñænte baï cæedäni. \v 8 Mïnitö ïïmaï ante edæ do ëñëmïnipa. Mïnitö wacä nänö ö æ̈nïmïni inte tömengä beyænque në cæte quëwëmïni incæ abæ tawænte ee gote baï nämä beyænque cæte quëwëmïni incæ mïnitö ïmïnite mönö Awënë ïñömö, Bitö ægancadö waa cæbii, ante adinque wæætë eyepæ̈ pönï pædæ pönongä ænguïmïni ïmïnipa. \p \v 9 Waocä ingante në ö æ̈mïni guiquënë ëñëedäni. Mïni në ö ængaïnäni ïnänite adobaï waa cæedäni. Tömëmïni Awënë incæ tömënäni Awënë adocä ïnongä inte öönædë owocampa cæmïnii. Tömengä ïñömö wacä ingante wadö wacä ingante wadö ate pönente cædämaï ingampa. Mänömaïnö ante do ëñëmïni inte mïnitö beyænque cæte në quëwënäni ïnänite edæ pïinte äninque edæ pæmënënämaï ïedäni. \s1 Tæ̈inta wëñate baï mönö tæ̈ï pïñænte ëwocacæ̈impa \p \v 10 Ñöwo ïïmaï yewæ̈möninque botö idæwaa yewæ̈mömopa. Mïnitö mönö Awënë nempo në quëwënömïni ïñömïnite tömengä nänö tæ̈ï pïñæ̈nö pædæ pönongä æ̈ninque tæ̈ï pïñænte entawente quëwëedäni. \v 11 Mïnitö wææ caaquincoo, ante Wængonguï eyepæ̈ pönï nänö da pönönincoo tömancoo æ̈ninque wëñate baï cædinque tæ̈ï ongöedäni. Edæ mänincoo tömancoo wëñate ongöñömïni wënæ awënë, Oda cæcæmïnimpa, ante nanguï ëñente cæcä incæte mïnitö wæætë oda cædämaï inte edæ tæ̈ï ongoncæmïnimpa. \p \v 12 Edæ wïï waodäni ïnänite mönö guëadö guëa cæcæ̈impa. Wæætë wënæidi awënëidi tönö wënæidi ïnänite në änäni ïñönänite mönö tömënäni ïnänite wæætë guëadö guëa cæcæ̈impa. Inguipoga wëmö ïñömö tæ̈ï pïñænte ënempodäni tönö öönædë ïñömö wënæcoo në wïwa ëwocate cædäni tönö mänimpodäni mämö ti gotodoncæ cæyönänite mönö wæætë guëadö guëa cæcæ̈impa. \v 13 Ïninque tömënäni pïinte mämö näni wïwa cæönæ ïinque bayonte mönö wodii wïnönämaï inte tömënäni ïnänite wæætë da godongæ̈impa. Ante ayæ̈, Tömää edæ eyepæ̈ cæte ate mönö edæ tæ̈ go wææ̈nämaï inte adiyæ̈ ongongæ̈impa, ante cædinque mïnitö Wængonguï nänö, Wææ caaquincoo, ante tæ̈inta baï nänö da pönönincoo edæ do eyepæ̈ æ̈ninque tömancoo edæ da wëñaedäni. \p \v 14 Wëñadinque edæ wodii wïnönämaï inte edæ næ̈ gongænte tæ̈ï ongöedäni. Edæ, Tæ̈ï wææ caaquincoo, ante pönö tæ̈ï pacadeyænte baï cædinque mïnitö Wængonguï nänö nö pönënö entawëninque adobaï nö entawente quëwëedäni. Tæcætawë ïnö tæ̈ïneta mïni wææ wodontawëinta ante wëñate baï cædinque Wængonguï tæiyæ̈ waëmö nänö cædö ante edæ entawente tæ̈ï cæte ongöedäni. \v 15 Mönö Codito pönö cæcä beyænque mönö godongämæ̈ piyæ̈në cæcæ̈impa, ante watapæ̈ mönö ëñënö beyæ̈ pogodo gote apæ̈necæte ante cædinque mïnitö awæncata tæ̈ï wææ cæwainta wëwate baï cædinque gänë pönente cæedäni. \p \v 16 Yabæque pönï wææ cæquinta tæ̈inta baï næ̈ænte baï cædinque mïni wede pönënö ædæmö entawëninque quëwëedäni. Ïninque në wïwa cædongä ponte gonga encado baï to piyæncate baï cædinque, Mïnitö oda cæcæmïnimpa, ante cæcä ate mïnitö mïni wede pönënö beyænque tömengä wïwa nänö änö ante edæ ëñënämaï incæmïnimpa. \v 17 Ayæ̈, Ocamö incainta tæ̈inta baï impa, ante wææ wencate baï cædinque mïnitö Codito pönö ængä beyænque mïni quëwenguïnö ante ænte entawencæmïnimpa. Mïnitö yaëmë wææ næ̈ænte baï cædinque Wængonguï Önöwoca apæ̈necä ëñëninque näni yewæ̈mongainta ate ædæmö ëñëninque edæ cöwë entawëedäni. \p \v 18 Ayæ̈ Wængonguï Önöwoca ingante ëwocadinque mïnitö tömengä ingante, Wængonguï bitö cöwë cæcæbiimpa, ante godömenque nanguï apæ̈nedinque ñïne cædämaï ïedäni. Mänömaï cæcæte ante mïnitö mïïmïni ongöninque wæntæte badämaï inte Wængonguï quïnäni tömänäni beyæ̈ ante cöwë apæ̈needäni. \v 19 Ayæ̈ botö beyæ̈ ante adobaï apæ̈nemïni ëñëninque Wængonguï pönö cæcä ate botö edonque tedecæboimpa, ämopa. Edæ Codito ingantedö ante wëënëñedë mönö ëñënämaï ingaïne ante botö ñöwo watapæ̈ ëñëninque guïñënedämaï inte apæ̈nebo ëñencædänimpa, ämopa. Mänömaïnö ante mïnitö Wængonguï ingante apæ̈needäni, ämopa. \v 20 Mänïne ante botö wadäni weca në gote apæ̈nebo beyænque ñöwo gæguincamë encaipobo inte wæbopa. Ïninque, Mänïne ante në apæ̈nequënengä inte Pabodo cöwë guïñënedämaï inte apæ̈necæcäimpa, ante mïnitö botö beyæ̈ ante apæ̈needäni. \s1 Waa quëwencæmïnimpa, ante \p \v 21 Botö Pabodo ïñömö æbänö quëwëmoo, ante, Quïnö baï cæboo, ante ëñencæte ante wæmïnitawo. Edæ Tiquico mönö tönïñacä mönö në waadecä ïnongä inte tömengä ñöwo pöninque mïnitö ïmïnite mänïnö tömänö ante apæ̈necä ëñencæmïnimpa. Tömengä ïñömö mönö Awënë nempo quëwëninque tömengä beyæ̈ në cædongä inte cöwë në pönengä inte ædæmö cæcä acæ̈impa. \v 22 Ïninque, Pabodoidi æbänö quëwënänii, ante tömengä pönö apæ̈necä ëñëninque mïnitö wampo pönëninque tæ̈ï pïñænte entawencæmïnimpa. Ante cædinque botö, Ædæmö apæ̈nebi ëñencædänimpa, ante tömengä ingante mïnitö weca da godömo pongä aedäni. \p \v 23 Mæmpo Wængonguï tönö mönö Awënë Itota Codito mïnitö ïmïnite waadete pönö cæda ate mïnitö mïni caipæ̈ incæ gänë entawëninque wede pönëninque godongämæ̈ edæ waadete pönencæmïnimpa, ämopa. \v 24 Æcänö mönö Awënë Itota Codito ingante cöwë waadete pönente ñimpo cædämaï ïna ïñömö tömengä ingante Wængonguï pönö waadete cæcæcäimpa, ante botö Wængonguï ingante apæ̈nebopa. Mäninque ante yewæ̈mömopa.