\id TIT - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h TITO \toc1 San Pablo Poʼcarta ñeñt̃ quellcan Tito \toc2 Tito \toc3 Tit \mt2 AÑ SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLCAN TITO \mt1 TITO \c 1 \s1 Att̃o Pablopaʼ quellcan carta Titocop \p \v 1-4 Masheñe Tito ñeñt̃ep̃ eʼñe parro yameʼñeñot̃ eʼñe atet̃ nentenep̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃, na Pablon pequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en nanac t̃orretsa Yomporecop. Ñam̃a napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren. Ñapaʼ att̃o llesenserren att̃och nach ameʼñaterreʼña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ acreʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ att̃ochña ñetpaʼ oʼch ameʼñeret. Ñam̃a añecop llesensaʼn att̃och nach eñotaterrahuet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ poctetsa Partsocop, ñam̃a nach eñotaterrahuet eʼñe yeyemteñot̃ ña yañapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onay, ñam̃a yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempo eʼñe pocteʼ enteñ ña oʼch eñotaterrey ña poʼcohuenña. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ llesenserren Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, nach serrpareʼterreʼ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenen. T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃ep̃paʼ oʼch notap̃: Yomporepaʼchña pebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ atarr Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñeñt̃ara Yaʼqueshp̃atañer yepen. Ñetepaʼchña pemuerenaya. Ñetepaʼchña p̃ocshateneʼ eʼñe p̃a peyoc̈hro. \s1 Ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼ Tito Yomporecop all anetso Creto \p \v 5 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, napaʼ att̃o nenaʼnmap̃ ahuaña Creto att̃och p̃ach aʼpoctatyeseʼ ñeñt̃ palltaʼyetsa, ñam̃a p̃ach acraʼyeseʼ puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ penaʼyes allemeñ anetsoʼmar ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsa. Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ notnomuep̃ ahuañmoʼcha. \v 6 Ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes erraʼtsent̃eʼ penten eʼñe pat̃rra puet̃apor pen (ñerraʼm at̃aporet̃), ñam̃a erraʼtsent̃eʼ penten amaʼt puechemereshaʼpaʼ eʼñech ameʼñaʼhuenet, ñam̃a puechemereshetpaʼ amach att̃eyeʼ enteñe acheñeneshaʼ atet̃ p̃aʼyena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ att̃a coshatseʼtyenet, ñam̃a ñeñt̃ ama at̃pareʼtetso puechemereshaʼ. \v 7 T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ anaret̃ ñach aʼpoctatyeneʼ paʼnamen ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ amach añeyaye acheñer ñeñt̃ añach pocteʼ enten oʼch c̈hocma p̃atanet ñeñt̃ atet̃ muenen eʼñe ña, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen entueno, ñam̃a ñeñt̃ ama posaʼtareʼtetso, ñam̃a ñeñt̃ amach orroñat̃eyaye, ñam̃a ñeñt̃ ama nanac yeʼchapretetso quelle ñeñt̃ apencoc̈henot̃ oʼch gana. \v 8 Añña eʼñe pocteʼ oʼch am̃chaʼtaret̃ta ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ acheñeneshaʼ paʼpacllo, ñam̃a ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyes, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets acheñeneshacop ñam̃a Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ eʼñech puetpara es p̃aʼyen. \v 9 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñech yemtenana poctacma añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñet. Allochñapaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma yec̈hatan ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats, ñam̃a ñeñt̃ eñoteneʼ att̃och anapuenan eʼñe cohuenacma ñeñt̃ achm̃areʼteneʼ Yompor poʼñoñ att̃och ñetpaʼ amach errot̃enot̃ anapeto. \p \v 10 T̃arroʼmar eñall shonteʼ ñeñt̃ at̃pareʼtets, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe orrena otatseʼtyets, ñam̃a ñeñt̃ shecareʼtyets. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ pena shonteʼ judioneshaʼ. \v 11 Ñeñt̃oʼmarña añ palltetsa oʼhuañchaʼ yec̈hatyenet poʼpoñeʼttsocma cot̃ap̃ñats. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a nanac moññeʼtateñet acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña; ama puesheñaʼttsayaya atet̃ petso amaʼt allohuen ñeñt̃ parro yec̈haʼyenet. Ñetpaʼc̈hoʼña aña yec̈hatenet ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñam̃a añecpa yec̈hatenet att̃och ganet quelle, t̃arraña ñeñt̃paʼ apencoc̈hena. \s1 Ñeñt̃ atet̃ pena cretoʼmarneshaʼ \p \v 12 Puesheñarr cretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ ñeñt̃ña acheñer ama pocteyeʼ entenano pamoʼtseshaʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ oten pamoʼtseshacop: “Allohuen namoʼts cretoʼmarneshaʼpaʼ ñetpaʼ c̈hocma nanac tomaʼtam̃peñet pamoʼtseshaʼ, ñam̃a ñetpaʼ nanac atsrreʼmñat̃et eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ berr ñeñt̃ nanac bellac, ñam̃a nanac quellañtsareret, atarr araquët ama ayetñat̃eto.” \v 13 Ñeñt̃ atet̃ aʼmet̃am̃penan pamoʼts ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notap̃, t̃eʼpaʼ p̃ach otahuet, “t̃eʼpaʼ amach alloʼna atet̃ sep̃annaʼtneno.” Allochñapaʼ att̃och alloʼna ameʼñaʼnmuet añ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe pac̈harr, \v 14 ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneññañeto ñeñt̃ pueserrparña peʼt̃ ahuat̃naneshañ judioneshaʼ, ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneñe acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hach at̃pareʼtenet ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. \p \v 15 Ñam̃a oʼch señoch: Ñeñt̃ acheñer eʼñe cohuenareʼ es cot̃apeʼchen pueyoc̈hro Yomporecoppaʼ ñocoppaʼ ama es eñalle att̃och sosey enteñ Parets. T̃arraña ñeñt̃ nanac sosey cot̃apeʼchets pueyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ñocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ cohuen enten ña. T̃arroʼmar poct̃ap̃ñetpaʼ atarr sosey. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hro amaʼt esempo oʼ p̃ohuet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. \v 16 Ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amaʼt otenetañ eñoteñetoʼ Yomporpaʼ t̃arraña ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenetpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Ñeñt̃ Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entapretenaneto, t̃arroʼmar ñetpaʼ ama es otapahueto, ñam̃a ñetpaʼ ama es sherbeneto amaʼt mamesha. \c 2 \s1 Ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats Yomporecop \p \v 1 T̃arraña p̃ocoppaʼ añña poctetsa oʼch peyc̈hateñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats Yomporecop. \v 2 Ñam̃a ñeñt̃ poʼnmeneshac̈hno yacmapaʼ oʼch peyc̈hatanet atet̃: Amach orrareʼtatsteto att̃och c̈hocma cot̃apeʼchenet eʼñe cohuen, allochñapaʼ pamoʼtseshaʼpaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼch enteñ, ñam̃a att̃och nanac eñotenet ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a oʼch p̃otanet eʼñe cohuenacma, ameʼñetepaʼ ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats Yomporecop, ñam̃a morrentannaʼtetepaʼ ñam̃a ahuantaʼhuetepaʼch allohuen topateñets. \v 3 Att̃ecmach peyc̈hach ñam̃a poʼnmeneshac̈hno coyaneshaʼ ñetpaʼ añepaʼch orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets ñam̃a amaʼt allohuen acheñeneshaʼ. Amachña c̈haña atomañet̃teneto, ñam̃a ñetpaʼc̈hoʼña amach orrareʼtatsteto. Añña pocteʼ oʼch yec̈hachet pacmaneshaʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor. \v 4 Ñetpaʼ yec̈hachetepaʼ pacmaneshac̈hno ñeñt̃ shopshareʼ ñeñt̃ oʼ someʼtua allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen mueryet puerrollaret, ñam̃a att̃och eʼñe cohuen mueryet puechoyoreshet, \v 5 ñam̃a att̃och ñetpaʼ eñotenet nanac ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ poctetsa ñam̃a att̃och muechet̃tenet, ñam̃a att̃och amach muenmeʼcheneto ñeñt̃ poʼtaruas penet paʼpaclleto, ñam̃a eʼñech amuerañtenet, ñam̃a eʼñech ameʼñeñet puerrollaret. Allochñapaʼ eʼñe ñeshot̃etpaʼ amach errot̃enot̃ acheñeneshaʼpaʼ achm̃areʼtoñeto Yompor poʼñoñ. \p \v 6 Att̃ecmach peyc̈hach ñam̃a yacmaneshaʼ ñeñt̃ huepaneshameñ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eñochet ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ poctetsa. \v 7 P̃apaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ es pep̃aʼyes p̃am̃a, allochñapaʼ att̃och entap̃ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñam̃a allpon peyc̈hatenanetpaʼ eʼñepaʼchña pac̈harr peyc̈hatenanet, amachña c̈ha mueneʼ peyellsheñot̃a peyc̈hatenaneto att̃och am̃chaʼnaʼtpoʼ entoñet Yompor poʼñoñ. \v 8 T̃arroʼmar eʼñe peyc̈hateñot̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe pac̈harrpaʼ amach errot̃enot̃ amaʼt eseshapaʼ oto añpaʼ ama att̃eyaye. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼtyeneʼ ñerraʼm eʼñe peyc̈hateñot̃ eʼñe cohuenpaʼ allempoña ñetpaʼ oʼch penquët, t̃arroʼmar eʼñe peyc̈hateñot̃ cohuen pac̈harr. Allempoña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla sasareʼterrpeterro. \p \v 9 Ñam̃a eʼñech cohuen p̃oct̃apeʼchatyes acheñeneshaʼ ñeñt̃ ataruasataret̃tetsa eʼñe att̃a. Oʼch p̃otanet ameʼñyetepaʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ poʼpatronar penet. Ñam̃a añ pocteʼ allpon muenenet poʼpatronaretpaʼ eʼñepaʼchña ameʼñaʼhueñet, allochñapaʼ att̃och coshateñet poʼpatronar. Amachña c̈ha anapareʼteñeto. \v 10 Ñam̃a amachña c̈ha etyeneto att̃och poʼpatronaretpaʼ eʼñech yemtenanet poctacma. Allochñapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et cohuen poʼpatronaretpaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapretenet Yompor poct̃ap̃ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen. \s1 Att̃o Yomporpaʼ orrtatan puemuereña allohuenacpay \p \v 11 Yomporpaʼ orrtaterrnay pomuereña eʼñe allohuenacpay paʼnamen acheñeneshacop att̃och yequeshperra. \v 12 Ñam̃a ñeñt̃ ama cohuen enteno Yomporpaʼ añ pocteʼ oʼch yaʼypoʼñaʼhuer, ñam̃a ñeñt̃ allpon yemnatseʼtyen arr patsropaʼ añ pocteʼ ñam̃a oʼch yaʼypoʼñaʼhuer, t̃arroʼmar puemorrenteñot̃ Yomporpaʼ ñeñt̃oʼmar yec̈hatey atet̃. Añña pocteʼ amaʼt añe patsropaʼ oʼch yepena ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a oʼch yepena ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ muenen oʼch yetsotoñ. \v 13 Añpaʼ att̃och yecuameʼteñ eʼñe yocsheñeshaʼ esempohuañenchaʼ huerra poʼcohuenño Jesucristo ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen. \v 14 T̃arroʼmar ñapaʼ ña pocteʼ enteʼ oʼch rroma yocop att̃och oʼhuañchaʼ alloʼna yep̃atseʼtnena sosyaʼtsañ. Ñam̃a ñapaʼ att̃oña eʼshohuerrnay allohuen ñeñt̃ ama pocteyaye. Allochñapaʼ att̃och pueyochreshaʼ perrey, ñam̃a att̃och yapaʼ yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa. \p \v 15 Allohuen ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ p̃apaʼ ñeñt̃chaʼña peyc̈hatyesanet. Ñam̃a oʼch p̃oct̃apeʼchatyesanet eʼñe cohuen, ñam̃a ñerraʼm p̃aʼyenet ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ oʼch p̃otanet, amach p̃atsteto atet̃, t̃arroʼmar p̃apaʼ ñeñt̃ecop anaret̃ep̃. Ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ amach atet̃ pep̃atsto, t̃eʼt acheñeneshaʼpaʼ amat̃eʼ acuaʼp̃senayeʼ entenpeto. \c 3 \s1 Ñeñt̃ atet̃ poctetsa allohuenacop ñeñt̃ey ameʼñetsa \p \v 1 Ñam̃a oʼch peyerpacha acheñeneshaʼ añ pocteʼ oʼch ameʼñeñet ñeñt̃ nenet nanac am̃chaʼtaret̃, ñam̃a allohuen poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsapaʼ añ poctetsa oʼch ameʼñeñet. Ñam̃a añepaʼchña pocsheñeshaʼ c̈hocma t̃orraʼyenet erraʼtsent̃eʼ cohuen enten acheñeneshaʼ. \v 2 Ñam̃a oʼch peyerpatanet amach alloʼna sasareʼtneñeto amaʼt puesheñarra, ñam̃a eʼñepaʼchña cohuen entannenet, ñam̃a eʼñepaʼch acop̃a es penet poʼpsheññecop ñam̃a eʼñepaʼch cohuen amuerañtenet allohuenacop. \p \v 3 Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ p̃annenet t̃arroʼmar yapaʼc̈hoʼña yeñoteñ ahuat̃paʼ aña yep̃atseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye. Yapaʼc̈hoʼña att̃ach ama es yepc̈heʼt̃e allempo nanac yep̃atseʼtyeseʼt̃ sosyaʼtsañ. Ñam̃a nanac yat̃pareʼteʼt̃ ahuat̃, ñam̃a aña yec̈hatyesyeteʼt̃ ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye cot̃ap̃ñats. Yechetspaʼ aña nanac muenatseʼtatyeʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye ñam̃a allempopaʼ aña nanac yocsheʼt̃ paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñam̃a allempopaʼ nanac atsrreʼmoc̈hen yentannaʼtyeseʼt̃ ñam̃a nanac es yeyeʼchapretannaʼtyeseʼt̃. Ñam̃a allempopaʼ ñerraʼm eseshaʼ yeʼmoñeʼteʼpaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ yeʼmoñeʼchc̈hoʼ yam̃a. \v 4 T̃arraña allempoña Yomporpaʼ eñotatey eʼñe ña puemuereñot̃paʼ mueneñ oʼch yenpaʼy, eʼñe allempocma yapaʼ att̃ot̃ña aʼqueshp̃aterrey, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen. \v 5 Ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen, añña eʼñe puemuereñot̃eya ñapaʼ aʼqueshp̃aterrey. Att̃oña eʼshohuerrnayña yoʼchñar att̃ochña ellopaʼ oʼch yoct̃apeʼcherr eʼñe cohuen etserra ñocop, ñam̃a Puecamquëñot̃paʼ oʼ eʼñe etserrataterrnay yoct̃ap̃ña. \v 6 Ñeñt̃oʼmarña Puechemer Jesucristopaʼ att̃oña aʼpoctatuonay yocop att̃och Pomporpaʼ chorraterrya Puecamquëñ eʼñe poctacma. Jesucristopaʼ ñeñt̃ña Yaʼqueshp̃atañer yepen. \v 7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe puemuereñot̃ey Yomporpaʼ oʼ pocteʼ entuerrey allohueney, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe yeyemteñot̃ c̈hocma yecuameʼten ñeñt̃ oʼpatatenya, ñeñt̃paʼ att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. \p \v 8 Ñeñt̃ atet̃ notenpaʼ eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nemneñ oʼch p̃oct̃apeʼchatanet eʼñe huomenco atet̃, allochñapaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech aña maʼyoc̈hrenet oʼch penet ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñeñt̃ oʼ notuapaʼ ñeñt̃ña cohuentetsa ñam̃a ñeñt̃ña nanac sherbets allohuenacop. \v 9 Ñam̃a oʼch notap̃, amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyena acheñeneshaʼ eʼñe ñet poct̃ap̃ñoʼmaret. Ñam̃a amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyenet atet̃ p̃aʼyeseteʼt̃ paʼtañneshañet. Ñam̃a amach p̃aʼna otnareʼtatstahueto ñerraʼm esempo pueserrparñot̃etpaʼ es otnareʼtannaʼtyenet. Ñam̃a amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyenet eʼñe Moisés poʼñoñoʼmar. T̃arroʼmar att̃o yanapareʼtannenapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno, ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe orrena. \p \v 10 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ ñeñt̃ muenets oʼch att̃a eʼmoñeʼtatyesan acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pepeʼ, oʼch peñotach atet̃paʼ ama ap̃apahuo. Ñerraʼm ama huenano ñeñt̃ atet̃ penapaʼ ñatoʼ oʼch alla p̃otererr poʼpocheño. Ñerraʼm allempoña ama huenererropaʼ añ pocteʼ oʼch saʼypoʼñeʼ. \v 11 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ poʼchñarot̃chaʼ nanac es panten. Amaʼt ñapaʼ eñoteñeñ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃paʼ ochñaʼteñets. \p \v 12 Ñehua, oʼch noterrperr poʼpoñ. Ñerraʼm esempoch c̈hap pesho masheñ Artemas amapaʼ masheñ Tíquico ñeñt̃chaʼ nemña peshopaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ c̈hocmat̃eʼ p̃on, oʼch pec̈hap Nicópoliso, t̃arroʼmar napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ allchaʼ necharaʼperra. \v 13 Ñam̃a c̈hocmach peyenpueʼ masheñ Zenas ñam̃a masheñ Apolos att̃och ñetpaʼ c̈hapuet all sechenet, ñam̃a att̃och amach es pallteto. Zenaspaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \v 14 Allochñapaʼ ñeñt̃ parro yameʼñena allpaʼ añ pocteʼ oʼch p̃aʼyenet ñamet ñeñt̃ atet̃ cohuenteyetsa, ñam̃a att̃och ñetpaʼ yenpueñet ñam̃a ñeñt̃ nanac es palltetsa. Allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch sherbeñet pamoʼts. \s1 Arrpaʼ all huom̃chaʼtyesnerranet poʼcartot̃ \p \v 15 Allohuenet ñeñt̃ parroʼtsenenpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtapet ñamet añ necartot̃. Ñam̃a oʼch pehuom̃chaʼch allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃etpaʼ c̈hocma morrentenyet. Yomporepaʼchña saʼnataya allohuenes. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua. \pmr \sig Pablo\sig*