\id ROM - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h ROMANOS \toc1 San Pablo Poʼcarta ñeñt̃ quellcan Romoʼmarneshaʼ \toc2 Romanos \toc3 Ro \mt2 AÑ SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLCAN ROMOʼMARNESHAʼ \mt1 ROMANOS \c 1 \s1 Att̃o Pablopaʼ quellcanet carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa netso Romo \p \v 1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes yec̈hetsa anetso ñeñt̃ añ paʼsoʼcheñ Roma ñeñt̃es Yomporpaʼ ahuoʼt nanac muererrsa, att̃oña oʼ huaʼñerres att̃och sapaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe poctacma pueyochreshaʼ perres. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta, ñeñt̃en nanac t̃orretsa Jesucristocop t̃arroʼmar ñeñt̃ecopña llesenserrenña Yompor, nach maʼyoc̈hrerraya serrpareʼtyeneʼ añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra. \p \v 2 Añ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ara ñoñtsor ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe eñotatuaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay t̃eʼ añeñpo. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ quellcaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Parets. \v 3 Ñam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ añ serrpareʼten Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. T̃arraña allempo acheñetos arr patsropaʼ ñapaʼ eʼñe David poʼm̃renñot̃ eñalleta, ñeñt̃ara David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ahuat̃. \v 4 T̃arraña Parets Puecamquëñot̃paʼ nanac ahuamencat̃tacheʼt̃ añecop ñeñt̃ cohuenetyetsa Partsocop. Ñam̃a chemerrña allempo Pomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ allempoña eʼñe eñotuaret̃ta ñapaʼ poʼñoc̈h Yompor Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. \v 5 Ñam̃a yameʼñeñot̃ ñeñt̃ara Jesucristo, Pomporña eʼñe puemuereñot̃eypaʼ ahuoʼt apuey llesens, allochñapaʼ yach ameʼñatyenahuet amaʼt errap̃aren allohuen anetsoʼmar. Att̃ochña eʼñe coshaʼyeññañet Yompor Puechemer. \v 6 Atet̃ ñerraʼm sa ñeñt̃es yec̈hetsa Romo, sapaʼc̈hoʼña ahuoʼt saʼhuaʼñaret̃terra att̃och soct̃er Jesucristo. \p \v 7 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes. \s1 Att̃o Pablopaʼ mueneñ oʼch emoʼtenanaʼ romoʼmarneshaʼ \p \v 8 Ñehua, eʼñe ñanompaʼ añchaʼ notas, eʼñe neyemteñot̃ Jesucristopaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allohuenacpas, t̃arroʼmar ora allemeñ anetsoʼmarpaʼ c̈hocma serrpareʼtyenet att̃o sapaʼ ahuoʼ eʼñe cohuen sameʼñena. \v 9 Yomporpaʼ eʼñe eñotenen, napaʼ c̈hocma nemaʼyochena socop. Ñam̃a añ Yomporpaʼ ñeñt̃ña nanac nesherben, eʼñe neyoc̈hrocmañen neserrpareʼtateñot̃ poʼñoñ, ñeñt̃ atet̃ perrnay Jesucristo ñeñt̃ara ñeñt̃ Puechemer pen ña. \v 10 Napaʼ c̈hocma nenamueñ Yompor att̃och amaʼt esempopaʼ oʼch nab̃chensaʼ ñerraʼm ñach muenats. \v 11 Napaʼ atarr nemneñ oʼch nab̃chensaʼ, oʼch neyc̈hatensaʼ att̃och Parets Puecamquëñot̃paʼ allot̃eʼ sesen huomenctatsa ñocop. \v 12 Ñehua, añ noten, eʼñe yameʼñeñot̃ parropaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyc̈hatannaʼta ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och yeyenpannena eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor. \p \v 13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama errot̃ nepeñe. Napaʼ añecop nesechena ñam̃a att̃och seshopaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ nameʼñateñaʼ acheñeneshaʼ atet̃ nep̃aʼyena poʼpoñ anetsoʼmar. \v 14 T̃arroʼmar ñeñt̃ poctetsa nocoppaʼ oʼch neñotach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets att̃och yequeshperra, amaʼt griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac ayc̈hataret̃tetsa amapaʼ ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayc̈hataret̃eyaye, amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotenet amapaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama es eñotetso. \v 15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshocmañen nemneñ oʼch neserrpareʼtatas sam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Romo. \s1 Eʼñe añ yameʼñeñot̃ ñeñt̃ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ allochña Yomporpaʼ aʼqueshp̃aterrey \p \v 16 T̃arroʼmar napaʼ ama apencaʼpahuoyeʼ nenteno añ cohuen ñoñets att̃o Jesucristo rroma yocop alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ameʼñenaya añ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Yompor poʼhuamenc alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ey judioneshay eʼñe yanom allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 17 Ñam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñetspaʼ eñotateney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristopaʼ Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, allochñapaʼ alloʼnach yesen eʼñe yemtenaya ña. T̃arroʼmar añpaʼ ñeñt̃ara anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe Yompor poʼñoño allohuenacpay, ñeñt̃ otets atet̃: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entueney ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yañapaʼ corretsayach, amaʼt t̃ayot̃en errponohuañen. \s1 Att̃o allohuen acheñeneshaʼ at̃pareʼcheteʼt̃ Yompor \p \v 18 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe poʼyoroc̈henñoʼtsaʼyena allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ es peneto ñocop, ñeñt̃ sosyaʼtsañach eñotyenet. Ñam̃a eʼñe atet̃ puep̃atseʼteñot̃etpaʼ ñeñt̃aña ama muenatenahueto oʼch orrtanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. \v 19 Ñehua, amaʼt sosyaʼtsañach eñotyenetpaʼ t̃arraña ñetpaʼ eʼñe eñotueñet ñam̃a atet̃ penaña Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña eñotatenahuet eʼñe pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ penaña ña. \v 20 Amaʼt yeñoteñ Yomporpaʼ ama entpahuoyaye t̃arraña yenteññañ pueyec̈hcatarot̃ poʼpartsoña ñam̃a allot̃ña yenteññañña poʼhuomenc atarr. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo eʼñe errteʼ yec̈hcateneʼ pats, allot̃eñña yenteññañña poʼñoc̈h poʼpartsoteña ñeñt̃ñapaʼ errponohuañen. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈heneʼ sosyaʼtsañpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oteto amoʼ eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼpartsoteña. \v 21 Ñam̃a amaʼt eñoteñetañ ñeñt̃ atet̃ penaña Yomporpaʼ t̃arraña ama mechaʼnaʼteñetoña Parets, ñam̃a ama coshateñeto ñeñt̃ ora añecop. Att̃oña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchenet ñeñt̃ sherbets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña pueyoc̈hretopaʼ oʼhuañchaʼ eñoteñet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop; atet̃ ñerraʼm pueyoc̈hretpaʼ nanac aʼchecmetam̃p̃saret̃. \v 22 Amaʼt otenetañ atarroʼ es eñotenet, t̃arraña poʼñoc̈h ñetpaʼ ahuoʼt att̃a alloʼna otatsñat̃etnenet. \v 23 Oʼhuañchaʼ cosheñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añachña eʼñe coshenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñet. T̃arraña ñetpaʼ eʼñe arromñat̃ot̃a atet̃ es yec̈hcatyenet atet̃ ñerraʼm acheñmaʼt̃ ñam̃a ot̃maʼt̃, ñam̃a poʼyallop̃maʼt̃ ñam̃a es berrmaʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃ach eʼñe maʼyochyenet ñeñt̃oʼña eʼñe poʼyomporer penet. \s1 Att̃o acheñeneshaʼ alloʼna senet muenatseʼtyeseʼ ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor \p \v 24-25 Att̃oña oʼhuañchaʼ ameʼñeñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets, añachña ameʼñenet ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. Oʼhuañchaʼ maʼyocheñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña maʼyocheññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatuar. Ñam̃a oʼhuañchaʼ sherbeñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña sherbeññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatar. T̃arraña Yomporepaʼchña ñapuet̃ ayeʼchoc̈htataret̃tatsa t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. T̃arraña att̃o aʼypoʼñeñet Yomporpaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñe paʼypoʼñeñot̃anet ñam̃apaʼ ahuoʼt muenatyesanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyeset ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor. Ñeñt̃ att̃o muenatseʼtyenet att̃o oʼch agapannenet, ñeñt̃ot̃paʼ nanacchaʼ apencoc̈hen yec̈henet. \p \v 26 Ñeñt̃oʼmarña Yompor eʼñe paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyestset ñeñt̃ nanac apencoc̈hen enten ña. Att̃oña amaʼt coyaneshaʼpaʼ oʼhuañchaʼ aguënan puerrollar att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Ñagattsetach muenannetset oʼch agapannaʼtyenet ñeñt̃ eʼñe parro pacmacmuet. Amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. \v 27 Ñam̃a amaʼt yacmapaʼ att̃ecmach penet. Oʼhuañchaʼ aguënan puet̃apor att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Añachña atarr muenen oʼch aguënan pacma eʼñe ñagattsa pacmacma, amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. Ñeñt̃ atet̃ p̃annenet yacma parro yacmacmapaʼ ñeñt̃paʼ nanac apencoc̈hen enteñ Yompor. Ñañeñetach coñchatetset ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet. \p \v 28 Att̃oña amaʼt mamesha oʼhuañchaʼ mueneñet oʼch yerpaʼpesyet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yomporñapaʼ paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch cot̃apeʼchatseʼtyeset ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Añachña p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama ap̃apahuoyaye. \v 29 Añachña nenet pueyoc̈hreto ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ara paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: agapanneñets ñeñt̃ ama puerrollareyaye ñam̃a ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a cot̃apeʼchatseʼtyeñets ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a yeʼchatseʼtyeñets, ñam̃a yeʼmoñeʼtanneñot̃paʼ oʼch errot̃ yep̃oñ poʼpsheñeñ, ñam̃a yeyeʼchapreteñot̃paʼ oʼch yeʼmoñeʼch poʼpsheñeñ, ñam̃a muetsannaʼteñets, eñoseñeʼcheñets, ñam̃a shecannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmoc̈hen entannaʼtueñets, ñam̃a aʼmet̃am̃p̃sareʼtannaʼteñets, \v 30 ñam̃a sasareʼtannaʼteñets, amaʼt Yomporpaʼ ello eʼmoñeʼteñet, ñam̃a amaʼt poʼpsheñeñpaʼ amach mechaʼnaʼteñeto amaʼt mamesha, att̃achña eʼñe ñañeñapaʼ cohuen entetset, ellopaʼ ommoʼchenetchaʼ. Añach eʼnyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃chaʼña ama ameʼñeñeto amaʼt pomporet amaʼt ñam̃a pachoret. \v 31 Amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, amach aʼpoctateneto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenet. Amach es amorrentenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, amach es ap̃retnenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, ñam̃a amach es amuerenayeʼ enteneto amaʼt memesha. \v 32 Ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ amaʼt eñoteñetañ eʼñe Yomporeshot̃ anaret̃etua amaʼt coñcheñets añecop ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ t̃arraña ñetñapaʼ ñeñt̃arach atet̃ p̃atseʼtyesnenet. Amaʼt pamoʼtseshetpaʼ ñerraʼm eʼñe att̃ecma p̃ohuenet ñametpaʼ chemerrña allempopaʼ ñeñt̃ach erronayeʼ coshapretannenet. \c 2 \s1 Att̃o amaʼt judioneshaʼpaʼc̈hoʼña at̃pareʼtoñeteʼt̃ Yompor poʼñoñ \p \v 1 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes ñeñt̃es judioneshas, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ sapaʼc̈hoʼña añoʼt̃eʼ att̃eyeʼ seyc̈heno sosyaʼtsañ atet̃ pena poʼpotantañ. T̃arraña amat̃eʼ errot̃enot̃ soto atet̃ t̃arroʼmar allohueneypaʼ eʼñe att̃ecma yepena. Ñerraʼm c̈ha yoten poʼpsheñeñpaʼ ama cohuenayaye, t̃arraña atet̃paʼ yañeña atet̃ otetsa amaʼt erraʼtsenot̃eya ñeñt̃ey atet̃ otets. \v 2 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ yeñoteñ Yomporpaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana allohuen ñeñt̃ atet̃ es p̃atseʼtyets, errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ ent ña. \v 3 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ sapt̃at̃eʼ atarr morrentensa Yompor, amachña tsaʼtaterrso sa, amaʼt sapaʼc̈hoʼña att̃ecma sep̃atseʼtyen sosyaʼtsañ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ, t̃arraña sapaʼ c̈ha sotenanet ñetpaʼ amoʼ cohuenayayeto. \v 4 Amapaʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ Yompor puemuereñot̃ nanacpaʼ amach tsaʼtaterrso t̃arroʼmar t̃emeʼttsen ama errot̃ penso, att̃a cohuenes. Amaʼt señoteñe añecopña t̃emeʼttsen muerensa Yompor att̃och ellopaʼ oʼch eʼñe soct̃apeʼchuerr cohuen allohuenes. \v 5 T̃arraña ñerraʼm att̃a seʼcharrtena seyoc̈hro, amachña soct̃apeʼchuerro cohuen, allempochña alloʼnach sesen atontatnomueʼ att̃och tsaʼtatuerrsa Yompor esempohuañenchaʼ tsaʼtatuerrya allohueney errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ entyesuerrey eʼñe puesheñaʼttsoy. Allempoña allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe eñotueret ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ tsaʼtatuerrya eʼñe puesheñaʼttsoy, ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ. \v 6 Ñam̃a tsaʼtuerryach allohueney ñeñt̃ey corraʼyetsa arr patsro errot̃ent̃eʼ yep̃aʼyena eʼñe ñocop. \v 7 Ñerraʼm c̈hocma yoct̃apeʼchen eʼñe cohuen Yomporecop, ñam̃a ñerraʼm c̈hocma yoct̃eññañ poʼcohuenña, ñam̃a ñerraʼm añ yeʼnen att̃och ñapaʼ eʼñech cohuen entuerrey, ñam̃a att̃och aphuerreychaʼ ñeñt̃ alloch yocrrerra errponohuañen, allempoña poʼñoc̈hpaʼ aphuerreychaʼ att̃och yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃en eʼñe errponañohuen. \v 8 T̃arraña ñerraʼm yapaʼ aña cohuen yenten ñeñt̃ yemnen ya, Yomporña poʼñoññapaʼ ñerraʼm c̈ha yat̃pareʼteñ, aña yoct̃en ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ ñaña poʼyoroc̈henñot̃ poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach tsaʼtatuerrya. \v 9 Aʼcoñchataret̃terrach allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye arr patsro, amueroc̈htataret̃terretchaʼ allohuenet ñeñt̃ atet̃ petset, amaʼt ñanom atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 10 T̃arraña allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop arr patsropaʼ Yomporñapaʼ cohuenchaʼ enterranet, aphuerranetchaʼ alloch eʼñe cohuentapreteret, aphuerranetchaʼ ñam̃a att̃och coshaʼhuerret eʼñe cohuen pueyoc̈hreto. Atet̃chaʼ perran allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen corraʼyetsa, amaʼt ñanom atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 11 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama ñapt̃a judioneshaʼ morrenteno, añña ñam̃a allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe morrentueña. Ñam̃a att̃ecma Yomporpaʼ ama ñapt̃a coñchatenano ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñapaʼ amaʼt judioneshaʼpaʼ eʼñech coñchatuer. \v 12 Amaʼt atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ ama echenaye Moisés poʼñoñ, ñerraʼm añ cot̃enet ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ elloña ñetpaʼ chencaʼhuerretchaʼ, t̃arraña ñetpaʼ amach añeyeʼ aʼchencaterrahueto Moisés poʼñoñ. T̃arraña judioneshaʼñapaʼ amaʼt echeññañetañ Moisés poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm att̃era, añach cot̃apeʼchyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñetpaʼ añachña aʼchencaterrahuet ñeñt̃ara Moisés poʼñoñ. \v 13 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenano ñeñt̃ att̃a eʼmueneʼ orrena poʼñoñ all serrpareʼteññañet. Añña pocteʼ enten Yompor, oʼch atet̃ penet ñeñt̃ eʼñe atet̃ oten poʼñoñ. \v 14 Ñehua, oʼch yoct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ pena acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, añeneshaʼ ñeñt̃ ama echenaye Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ amaʼt ama echeneto Yompor poʼñoñpaʼ errot̃enopaʼ eʼñe pueyoc̈hretot̃ poct̃apeʼcheñot̃etpaʼ ahuoʼtchaʼ atet̃ p̃aʼyenet ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop, ñeñt̃ eʼñe atet̃ oʼ anuaret̃etua Yompor poʼñoño ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. Amaʼt ama echeneto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃paʼ t̃arraña pueyoc̈hretoñapaʼ eʼñe eñoteñet erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ cohuentetsa. \v 15 Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, yapaʼ yeñoteñ pueyoc̈hretoña eñoteñet ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa, ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ anaret̃etua. Ñehua, oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Yompor poʼñoñpaʼ eʼñech pueyoc̈hreto aquellcaret̃tena. T̃arroʼmar eʼñe ñet pueyoc̈hretot̃paʼ eñotenet ñerraʼm esempopaʼ oʼch p̃ohuerret ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a eñotenet ñerraʼm esempopaʼ oʼch atet̃ penet ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen. \v 16 T̃arroʼmar yeñoteñ esempohuañen Yomporpaʼ eñotatuerreychaʼ ñeñt̃ ora allpon yaʼnasotena t̃eʼ. Yompor Puechemerña ñeñt̃ Jesucristo ñach otats att̃och tsaʼtatya. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñeñt̃ oʼ notuas ñeñt̃ara noten allempo neserrpareʼten añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra. \s1 Att̃o judioneshaʼ amaʼt echenetañ Yompor poʼñoñ pat̃pareʼteñot̃etpaʼ nanac ayohuaret̃tenet \p \v 17 T̃eʼpaʼ oʼch alla neserrpareʼtaterrserr ñeñt̃es judioneshas. Ñehua, sapaʼ c̈ha soten sapaʼ judioneshasoʼ ñam̃a aña atarr seyemtena ñeñt̃ nonaseʼt̃ Moisés, ñam̃a atarr sommoʼchena t̃arroʼmar sapaʼ soteneñ eʼñoʼ puechemer penes Yompor. \v 18 Ñam̃a soteneñ eʼñoʼ señotueñ ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Ñam̃a poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃oʼña seyc̈hateneʼ ñeñt̃ atarr cohuentetsa Yomporecop. \v 19 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ soteneñ, poʼñoc̈h atarroʼ es señoten, att̃och seyc̈hateñ poʼpotantañ ñeñt̃ ama es eñoteneto. C̈ha sottena ñerraʼm ñeñt̃esoʼ echaʼneneʼ ñeñt̃ ama entetso, amapaʼ ñerraʼm ñeñt̃esoʼ c̈hoyoʼtam̃peneʼ ñeñt̃ chopeñeʼchets checmeto. \v 20 Ñam̃a sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ poʼñoc̈h atarrt̃eʼ cohuen seyc̈hateñ poʼpotantañ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃ atet̃ petsa ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃olleshaʼ ñeñt̃ ama eñotenanaʼ ñeñt̃ cohuentetsa. Ñam̃a sapaʼ soteneñ poʼñoc̈hoʼ esocmañenoʼ señotuahuen, ora amaʼt allpon ñeñt̃ poʼñoc̈hotets, t̃arroʼmar sapaʼ secheññañoʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃oʼña esocmañen señotateneʼ. \v 21 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ amaʼt oʼ atarr seyc̈hateñ poʼpotantañpaʼ t̃arraña amaña seyc̈hatenoña eʼñe sañeña ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a sapaʼ amaʼt oʼ atarr seserrpareʼten att̃o ama etannaʼtpahuo, t̃arraña sañapaʼ c̈hocma setannaʼtyena. \v 22 Ñam̃a sapaʼ amaʼt seserrpareneñ att̃o amoʼ achtapretpahuo t̃aporets, t̃arraña elloña sapaʼ c̈hocma sapretannena set̃apor. Ñam̃a sapaʼ amaʼt setsenaʼteneñ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃, t̃arraña sañapaʼ ahuoʼt seyorayesña puerahuot̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ ñeñt̃ allo arcaʼtam̃penet ñeñt̃ poʼyoser penet. Ñeñt̃ atet̃ etetspaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma enteñ Yompor ama ap̃apahuoyaye atet̃. \v 23 Ñam̃a sapaʼ nanac sommoʼchena t̃arroʼmar sapaʼ secheññañoʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amaña att̃eyeʼña sepeno ñeñt̃ atet̃ oteney añ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Yomporñapaʼ c̈ha sottatateñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ ama es eñotpeno amaʼt mamesha. \v 24 Amaʼt atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ achm̃areʼteñet Yompor eʼñe sesharrmorot̃, eʼñe sep̃atseʼtyeñot̃ ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteneto amaʼt ñameʼttseta.” \s1 Att̃o ñeñt̃ poʼñoc̈h puechemer pen Yompor \p \v 25 Poʼñoc̈hña ñerraʼm añ semnen oʼch setsoteññañ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃paʼ añ poctetsañ oʼch setsorrannena, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ sherbeneñ. T̃arraña ñerraʼm elloña sat̃pareʼteññañ poʼpoñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃apaʼ amaʼt att̃o oʼ saʼtsorraret̃etuapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe orrena, att̃ecma ñerraʼm ama atsorraret̃eyayye. \v 26 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñam̃a, amaʼt ñeñt̃ ama atsorraret̃eyayepaʼ ñerraʼm añ atet̃ penet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃paʼ amaʼt ama atsorraret̃eyayye, Yomporñapaʼ atet̃chaʼ enteney ñerraʼm eʼñe puechemer peney poʼñoc̈h. Att̃ecmach enteney ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atsorraret̃, t̃arraña eʼñech puechemer perrey poʼñoc̈h. \v 27 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt ñeñt̃ att̃a corretsa atet̃ eñalleta, ama atsorraret̃eyaye, ñerraʼm añ atet̃ penet poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃paʼ ñetñapaʼ pencaterrsetchaʼ, t̃arroʼmar ñetpaʼ ello metanennaset ñeñt̃ allpon cohuen oʼ sep̃ohua Yomporecop. T̃arroʼmar sapaʼ sat̃pareʼteññañ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Metanenset sa, amaʼt sapaʼ secheññañeñ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ, ñam̃a amaʼt sapaʼ eʼñe atsorruaret̃eseñ. \v 28-29 Ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h puechemer pen Yomporpaʼ ama ñapt̃ayaye ñeñt̃ eñalletetsa judionesheshot̃. Añña poʼñoc̈h eʼñe puechemer pen ñeñt̃ eʼñech cohuen cot̃apeʼchenet pueyoc̈hreto ñocop. Ñam̃a tsorranneñets eʼñe att̃a yechtsopaʼ ama esoyaye Yomporecop. Añña sherbets Yomporecop att̃o cohuen es yoct̃apeʼchen eʼñe yeyoc̈hrot̃. Ñam̃a ñeñt̃paʼ huena eʼñe Parets Puecamquëñot̃, ama añot̃eyeʼ hueno oʼch eʼñe yep̃aʼyesua ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ eshecchaʼña puechemer perrey Yompor. Ñerraʼm atet̃chaʼ yoct̃apeʼcherr cohuen yeyoc̈hro Yomporecoppaʼ att̃ochña Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entuerrey, amaʼtchaʼ acheñeneshaʼpaʼ ama pocteyeʼ entenyeto. \c 3 \p \v 1 T̃eʼña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼpaʼ amat̃eʼ atarr sherbeno amapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ att̃o tsorrannenetpaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Poʼñoc̈hcaʼye atarr sherb̃aʼyen judioneshaʼ. \v 2 Ñehua, oʼch yot ñanom ñeñt̃ att̃o sherbenet. Ñetña aparet̃et Yompor poʼñoñ ñanom att̃o ñetchaʼ aʼpot̃enet ñeñt̃ara ñoñets. \v 3-4 T̃arraña ama allohuenacmayeʼ ameʼñeneto ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃ohuanenetpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼpsateretoña Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney poʼñoñot̃, amaʼt mamesha. Ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctatuonay poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ otueney. Amaʼt allohuen erraʼtsen acheñerpaʼ amaʼtchaʼ ama aʼpoctatueneto ñeñt̃ atet̃ eñorenetpaʼ t̃arraña señochepaʼch, Yompora eʼñe ñapt̃a, ama puenesho poʼñoñ. Amaʼt atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ all atet̃ oteney: \q1 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eñotetepaʼña att̃o Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ att̃a otatseʼtyets att̃o Yomporpaʼ añoʼ pocteyeʼ es peno, t̃arraña eñochetepaʼña Yomporña eʼñe pocteʼ es pets. \p \v 5 Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼch notas, eʼñe ya yepeñot̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃oña yorrtateññañ Yompor ñapaʼ ñaña eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets. Ñehua, ñerraʼm yoʼchñarot̃ atet̃ yeyenpapreteñ Yompor orrtateʼ poʼcohuenñapaʼ sañapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ, Yomporpaʼ amat̃eʼ pocteyayeña oʼch tsaʼtaterrya yoʼchñaroʼmar. Ñehua, añpaʼ att̃a notenes atet̃ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ eñosatseʼtyen acheñeneshaʼ. \v 6 Poʼñoc̈h yeñoteñ eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ tsaʼtaterrya Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ pena Yomporpaʼ ñeñt̃epñapaʼ amat̃eʼc̈hoʼ errot̃eno eñoteñe ñam̃a atet̃chaʼ entyesuerrey allohueney esempohuañen. \p \v 7 Ñam̃a yaña ñerraʼm esempo yeñosatseʼtyen es ñeñt̃ ama att̃eyayepaʼ att̃oña yorrtateññañ Yompor ñapaʼ ñaña eʼñe poʼñoc̈hareʼ ñeñt̃ atet̃ es otyen. Amaʼt eʼñe yeñosatseʼteñot̃paʼ nanacchaʼ yecohuentateññañ Yompor. Ñehua, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ atet̃ soten, ñerraʼm atet̃ yeyenpapreteñ orrtateʼ Yompor poʼcohuenña, amat̃eʼ pocteyayeña oʼch att̃era enteney Yompor ñerraʼm ñeñt̃ey atarr sosey es p̃aʼyets. \v 8 Sapaʼ aña sotatseʼtyen, amaʼtpaʼ ap̃apoʼch ñeñt̃ ama cohuentetsom̃a allochñapaʼ eʼñe att̃ot̃paʼ oʼch yorrtaten ñeñt̃ cohuentetsa. Puesheñaʼtets acheñ eʼñe pueyllatatseʼteñmeʼchatset neñoñpaʼ otyenet, ñeñt̃ñac̈hoʼ atarr otenña Pablo. T̃arraña Yomporchaʼña tsaʼtaterrahuet ñeñt̃ atet̃ otatseʼtyenet. Ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atsaʼtataret̃terretepaʼchña. \s1 Att̃o allohueney ñeñt̃ey acheñey c̈hocma ochñat̃ecmay \p \v 9 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ yapaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Yomporpaʼ enteney ñeñt̃ey judioneshay eʼñe cohuenareʼ es yep̃aʼyen. Ñam̃a c̈hat̃eʼ sotenapañ poʼpotantañ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñetñapaʼ amoʼ att̃eyeʼ entenaneto Yompor. T̃arraña amaʼt mameshapaʼ ama att̃eyaye. T̃arroʼmar napaʼ oʼ neñotatuanmas att̃o amaʼt allohueney ñeñt̃ey acheñey c̈hocma ochñat̃ecmay amaʼt ñeñt̃ey judioneshay. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ eʼñe att̃ecmay ochñat̃ecmay. \v 10 Amaʼt Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ eʼñe att̃ecma oteney, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama eñallyeña ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ peneʼ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. \q1 \v 11 Ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃eya ama c̈hennayo yeyoc̈hro att̃och yeñotoñ Yompor poʼcohuenña. Amachña añeyeʼ yeʼneno ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, amaʼt puesheñarrot̃eya. \q1 \v 12 Amaʼt allohueney ahuoʼt yesaʼnem̃ Yompor, amaʼt mamesha oʼhuañ yesherb̃aʼ ñocop, amaʼt allohueney. Amaʼt puesheñarrot̃eya ama eñallyeña ñeñt̃ey eʼñe cohuen es pets Yomporecop. \q1 \v 13 Att̃o eʼñe ya yeñosatseʼteñot̃ sosyaʼtsañec̈hno yeñyap̃ñapaʼ c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ atoram̃p̃saret̃. Att̃o yeñen yenamot̃paʼ nanacchaʼ yeshcannena. Att̃o yeshquëñ yamoʼts yenamot̃paʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechep̃ amtsañep̃ atserr yepeneʼ puenamot̃. \q1 \v 14 Ñam̃a ñetpaʼ añach eñotenet parrnomarña, ñam̃a c̈hach chemamaʼtannenet. \q1 \v 15 Ñam̃a paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ machayot̃ach muetseñet acheñ. \q1 \v 16 Pottatseʼteñot̃etpaʼ c̈hach nanac mueroc̈htatyeñet acheñeneshaʼ, nanacchaʼ llecatyeñet. \q1 \v 17 Amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ama añeyeʼ yec̈heneto att̃och eʼñe muetsoññenot̃paʼ cohuen yemtannenet. \q1 \v 18 Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amach am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñeto Yompor. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ notenes eʼñe Yompor poʼñoñot̃ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \p \v 19 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ otyen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ añecopña oten ñeñt̃ echeneʼ poʼñoñ, amaña añecpayaye ñeñt̃ ama echayeʼt̃e poʼñoñ allempo. (Atet̃ ñerraʼm judioneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñ echeññañet Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ oʼ notuanmas ñorraʼ arr.) Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃esa sa amaʼt ñeñt̃es judioneshaspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soto, sapaʼ eʼñoʼ cohuen entenes Yompor. Att̃oña yeñoteñ amaʼt allohueney ñeñt̃ey corretsa añe patsropaʼ ama pocteyeʼ entenye Yompor ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena. \v 20 T̃arroʼmar yeñoteñ eʼñe yetsotateñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ amach errot̃enot̃ amaʼt puesheñarrot̃eya eʼñe yaʼpoctatoña yañeña att̃och eʼñe pocteʼ enteney Yompor. Añecpaña sherbeney añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ poʼñoc̈h yapaʼ nanac ochñat̃ enteney Yompor. \s1 Att̃o Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entueney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristo \p \v 21 T̃arraña t̃eʼña Yomporpaʼ oʼ eñotatey att̃o ellonet̃paʼ eñall poʼpoñ att̃och pocteʼ entueney Yompor, ñeñt̃paʼ ama añeyaye oʼch yetsotatuen ora ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃arecpa eñen añecop. \v 22 Att̃ochña Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entenanet amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ yemtenaya Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo. Amaʼt allohueney att̃ecmach eʼñe pocteʼ entueney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristo. \v 23 T̃arroʼmar allohueney att̃ecmay eʼñe yoʼchñaʼtuen. Ama yetsoteññañe Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña. \v 24 Ñeñt̃ att̃och eʼñe pocteʼ enteney Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃: Eʼñe puemuereñot̃ey ahuoʼt apuey Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús att̃o ñachña eʼñe yetsaʼtuoya allohuen yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ eʼñe att̃a apuey Yompor, ama eso yetsaʼteño amaʼt coñeʼt̃a. \v 25 Ñam̃a Yomporpaʼ ahuoʼt orrtatan Puechemer Cristo ñeñt̃chaʼ rromosets añe patsro, oʼch ashataret̃ta poʼrras eʼñe yocop. Allochñapaʼ eʼñech eʼshohuaret̃terra yoʼchñar ñerraʼm yeyemterach ña. Ñam̃a ahuoʼt atet̃ p̃a Yompor att̃och yeñoch, ñapaʼ eʼñe pocteʼ atet̃ peʼt̃ ahuat̃, t̃arroʼmar acheñeneshaʼ ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuat̃paʼ Yomporpaʼ att̃a ahuantenanet poʼchñar, ama ahuenayeʼ atsaʼtataret̃tuerreto poʼchñaret. (T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ, Cristochña tsaʼtuerrahuet poʼchñaret ñamet ñeñt̃ allpon ameʼñayeʼt̃ ña ahuat̃.) \v 26 Ñam̃a ahuoʼt atet̃ p̃a Yompor allochñapaʼ att̃och yeñoch ñapaʼ eʼñe pocteʼ atet̃ pena; t̃emeʼttsen att̃ochña eʼñech pocteʼ enteney eʼñe yeyemteñot̃ Jesús. \s1 Att̃o eʼñe yep̃aʼyeñot̃a yañeña ñeñt̃ cohuen yenten ya, Yomporñapaʼ amach cohuenayeʼ entenye \p \v 27 Ñehua, att̃o eʼñe yeyemteñot̃a Cristo Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, ñeñt̃oʼmarña oʼhuañchaʼ eñalleta ñeñt̃ allo yommoʼchena eʼñe yañeña, ñeñt̃ eʼñe yetsotateñot̃. T̃arroʼmar eʼñe yep̃aʼyeñot̃a yañeña ñeñt̃ eʼñe cohuen yenten ya, Yomporñapaʼ amach pocteyeʼ entenye. \v 28 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃a Cristopaʼ eʼñech pocteʼ enteney Yompor amaʼt ama yetsoteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \p \v 29 Ñehua, oʼch noterrserr masheñnesha judioneshachaʼ, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ Yomporpaʼ sapt̃at̃eʼ Seyomporer sepeñ ñeñt̃es judioneshas, amat̃eʼña añecpaʼnayaye ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñetpaʼc̈hoʼña Poʼyomporer peñet. \v 30 T̃arroʼmar eʼñe pat̃rra Yompor. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya Cristopaʼ Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ entenanet. Ñam̃a att̃ecma amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ yemterraya Cristo, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ entenanet Yompor. \v 31 Ñatoʼ sa t̃eʼpaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ yeyemteñot̃ Cristo, t̃eʼpaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ oʼch yehuaporeʼch, oʼhuañchaʼ sherb̃aʼy. T̃arraña oʼch notas, elloña att̃oña eʼñe yeñoten, ñeñt̃oʼmarña Yompor poʼñoñpaʼ atarr sherbeney. \c 4 \s1 Att̃o Yompor ahuat̃paʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ Abraham \p \v 1-2 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañ Abraham. Ñapaʼ ama añot̃eyeʼ pocteʼ eñcheʼt̃eña Yompor eʼñe ñañeña puetsotateñot̃ ñeñt̃ cohuen enteʼt̃ ña. Ñeñt̃oʼmar yatañ Abrahampaʼ ama eñalle amaʼt mamesha att̃och ommoʼchena amaʼt Yomporesho. \v 3 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Abrahampaʼ eʼñe att̃a yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ Yompor, ñeñt̃oʼmar allempot̃eñña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ eʼñe att̃a.” \v 4-5 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña ama añot̃eyeʼ eʼñe pocteʼ entenye Yompor eʼñe yet̃orreñot̃ ñeñt̃ cohuen yenten yañeña. Añot̃chaʼña eʼñech pocteʼ enteney Yompor eʼñe att̃a, ñerraʼm esempo yapaʼ oʼch eʼñe yeyemtera ñeñt̃ atet̃ oteney; allochñapaʼ att̃och eʼñech pocteʼ entueney ya ñeñt̃ey ochñat̃ey. T̃arroʼmar eʼñe pocteʼ enteney eʼñe att̃a, ama es yet̃orreñot̃eyeʼ ñeñt̃ cohuen yenten yañeña. Ñehua, ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm esempo yetaruasen yepatronaresho, ñerraʼm allempoch tsaʼtyet yetaruasot̃paʼ ama yoteno eʼñe att̃a apuenyet quelle, yetaruasot̃ña tsaʼtenyet. T̃arraña att̃och pocteʼ enterrey Yomporpaʼ ama att̃eyaye. Ñapaʼ eʼñe att̃a pocteʼ enteney, ama eʼñe ya yet̃orreñot̃eyeʼ ñeñt̃ cohuen yenten ya att̃och pocteʼ enteney Yompor. \v 6 Ñam̃a amaʼt yatañ Davidpaʼ ñeñt̃ecpaña eñoseʼt̃ ahuat̃. Ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ enteney Yompor eʼñe att̃a, ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye oʼch es cohuen yep̃aʼyes eʼñe yañeña. \v 7 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ David: \q1 Nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra yoʼchñar, ñeñt̃ey amach alloʼna yerpuerrnayeʼt̃e Yompor yoʼchñar. \q1 \v 8 Ñam̃a nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey Yomporpaʼ amach alloʼna otteñeʼchnenye yoʼchñaroʼmar. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot ahuat̃ yatañ David. \p \v 9 Ñam̃a añ cosheñetspaʼ yeñoteñ ama ñapt̃ecpayaya ñeñt̃ judioneshacop ñeñt̃ara ñeñt̃ atsorraret̃neshaʼ. Añecpaʼnaña ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ ama atsorraret̃eyayeto. Ñehua, ñeñt̃paʼ att̃ot̃ña yeñoteñ. Oʼ notuanmas att̃o Abrahampaʼ eʼñe att̃a yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ Yompor, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ eʼñe att̃a. \v 10 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yoct̃apeʼch allempo Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ Abrahampaʼ allempo Abrahampaʼ ama atsorraret̃tenaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ ama orrtenaʼ att̃eñats. \v 11 T̃arraña elloñapaʼ ahuoʼt tsorratena Abraham; ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet poʼñoc̈h Yomporpaʼ oʼ pocteʼ entenan Abraham eʼñe pueyemteñot̃a, amaʼt allempo ama atsorraret̃tenaʼ. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ p̃a ahuat̃ att̃och pompor p̃ohueret amaʼt ñam̃a allohuenet ñeñt̃ ama atsorraret̃eyaye; t̃arraña amaʼt ama atsorraret̃eyayeto, eʼñe pueyemteñot̃eta Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entenanet eʼñe att̃a. \v 12 Ñam̃a ñeñt̃oʼmar atet̃ p̃a att̃och pompor p̃ohuer allohuen ñeñt̃ atsorraret̃, t̃arraña añach ñapuet̃ pompor perreʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h yemtenaya Yompor. T̃arroʼmar ama añecpayeʼ pompor peñeto att̃o atsorraret̃tenet, añecopña pompor peñet eʼñe pueyemteñot̃eta Yompor ñeñt̃ eʼñe atet̃ peteʼt̃ pomporet Abraham, amaʼt allempo ama atsorraret̃tenaʼ. \p \v 13 Yapaʼ yeñoteñ ahuat̃ Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham oʼch apuer erracmañen pats allohuen puechemereshohuen esempohuañen. Ñam̃a atet̃ otan Yompor Abrahampaʼ ama puetsotateñot̃eyeʼ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ocheña Yompor. Añña eʼñe pueyemteñot̃a Yompor atet̃ och, t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch. \v 14 Ñerraʼm poʼñoc̈h yetsotateñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ aphuerryeñ añ patspaʼ yapaʼ eʼñet̃eʼ orrena yeyemteñañ Yompor; t̃arroʼmar ñerraʼm att̃eñpaʼ Yomporpaʼ amat̃eʼ aʼpoctatanñeña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otan ahuat̃ Abraham. \v 15 Ñam̃a ñerraʼm añ yoct̃en añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃ey ñerraʼm ama yetsotueno ora allpon ñoñets. Ñam̃a ñerraʼm ama eñallñe añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ coñchatyeto t̃arroʼmar amat̃eʼ eñallñe ñoñets ñeñt̃chaʼ yaʼpot̃eʼ ñeñt̃ ochñartsotets. \s1 Att̃och aʼnaterrya Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech yeyemteñot̃a ña \p \v 16 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃och aʼnaterrya Yompor ñeñt̃ atet̃ otuahuapaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ eʼñech yeyemteñot̃a ña att̃ochña eʼñe puemuereñot̃ey eʼñech aʼnatuerrya allohueney. Amach ñapt̃ayaya judioneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ añ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃, añecpaʼnaña allohueney ñeñt̃eychaʼ yemterraya Yompor eʼñe att̃ecoptar atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañ Abraham. T̃arroʼmar ñapaʼ poʼñoc̈h yatañ yepeñ allohueney. \v 17 Amaʼt Yompor poʼñoño ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ all orrtena ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham, ñeñt̃paʼ atet̃ ocheʼt̃: “Shonteʼ paʼnamen acheñpaʼ ñetñapaʼ pomporchaʼ p̃ohuerrpet. Añpaʼ eʼñe na atet̃ oʼ nep̃onap̃.” Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Abraham eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ atet̃ eñcheʼt̃ Yompor ñapaʼ pomporchaʼ per shonteʼ paʼnamen acheñ. Ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ ñeñt̃ eñoteneʼ oʼch tantaterran amaʼt ñeñt̃ rromuets, ñam̃a ñeñt̃ eñoteneʼ eʼñe poʼñoñot̃paʼ oʼch orrtatan amaʼt ñeñt̃ ama eñalle t̃eʼ. \p \v 18-19 Allempo Yomporpaʼ atet̃ otan Abraham “peshot̃paʼ merenach shonteʼ paʼnamen acheñ ñeñt̃chaʼ p̃omporterraya” allempo Abrahampaʼ oʼ nanac poʼnmeʼten—c̈harroch c̈harraʼ chart̃eʼ echen. T̃arraña Abrahampaʼ amaʼt eñotena oʼ nanac poʼnmeʼten, oʼ meten allempo att̃och chemereʼten, ñam̃a puet̃apor Sarapaʼc̈hoʼña oʼ nanac poʼnmeʼten, amat̃eʼ errot̃enot̃ cheyoreʼterro, t̃arraña Abrahampaʼ ama quec̈hpuenano att̃o yemtenana ñeñt̃ atet̃ otue Yompor. Eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ alloʼna sen cohueneʼ Yompor oʼch ap̃ amaʼt pat̃rra puechemer. \v 20 Ama echarrteno pueyoc̈hro amaʼt mamesha añecop ñeñt̃ atet̃ oʼ otue Yompor. Alloʼna sen yemuetnomaya Yompor ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ peneʼ. Eʼñe pueyemteñot̃an Yompor, ñapaʼ c̈hocmach otap̃saʼtyesaneteʼt̃ Yomporpaʼ ñapt̃a atarr ahuamencat̃. \v 21 T̃arroʼmar eñocheʼt̃ eʼñe Yompor poʼhuamencot̃, poʼñoc̈hpaʼ oʼch ap̃ amaʼt pat̃rra puechemer ñeñt̃ atet̃ oʼ otue. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña Abraham eʼñe pueyemteñot̃an Yompor Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃. \p \v 23 T̃arraña añ ñoñetspaʼ ama ñapt̃ecpayaye Abrahamacop anaret̃e. \v 24-25 Yocpaʼnaña anaret̃teʼt̃ allohueney ñeñt̃ey yemtenaya Yompor, att̃o ñapaʼ aʼrroyonay Puechemer ñeñt̃ Jesús ñeñt̃chaʼ rromats eʼñe ya yoʼchñarecop, ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen, ñam̃a att̃o Yomporpaʼ tantaterran Puechemer poʼrromñot̃, att̃och yeñoch yoʼchñarpaʼ oʼ eʼñe atsaʼtaret̃etua. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃ att̃o aʼpoctatonay, yapaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ enteney yam̃a. \c 5 \s1 Att̃o eʼñe yeyemteñot̃ Yompor, eʼñech pocteʼ enteney, atarrchaʼ cosheñtsoʼtseney \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristo, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ enteney, oʼhuañchaʼ yoroc̈henoʼtseney Yomporeshot̃, t̃arroʼmar Yepartseshar Jesucristopaʼ ahuoʼt aʼpoctatuerrnay yoʼchñar Yomporesho. \v 2 Eʼñe att̃ot̃ña Cristopaʼ c̈hapaterrey Yompor puemuereño att̃och c̈hocma bensareʼtam̃peney; ñeñt̃paʼ eʼñe yeyemteñot̃ Cristo. Ñam̃a yapaʼ eʼñech yocsheñeshaʼ yecueñ esempohuañenchaʼ eʼñe poctacma yecohuentapretera Yompor. \v 3 Ñam̃a amaʼt yemueroc̈hteñot̃ oʼch yocshena t̃arroʼmar yeñoteñ eʼñe yemueroc̈hteñot̃paʼ allempoña yoct̃apeʼchen att̃och ahuamencat̃ p̃aʼy Yompor att̃ochña yaʼhuanten allohuen ñeñt̃ echarr yentyen. \v 4 Ñam̃a att̃oña yaʼhuanten allohuen ñeñt̃ echarr yentyenpaʼ yapaʼ yeñoteñ Yomporñapaʼ eʼñech cohuen entuerrey. Ñam̃a ñerraʼm yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe cohuen enterrey, yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ oʼch yecuerr ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor. \v 5 Ñam̃a eʼñe yecueñot̃ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctatenan poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten yocop. Yapaʼ amaʼt esempapaʼ amach es yeʼnaterrayeʼt̃e poʼpoñ, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apuey Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya. \p \v 6 Yapaʼ yeñoteñ nanac morrentenya Yompor t̃arroʼmar ahuat̃paʼ ama es yoct̃apeʼchpeno amaʼt mamesha Yomporecop att̃och yequeshperrañ. T̃arraña Yomporñapaʼ eʼñe allempocmapaʼ ahuoʼt mueñan Puechemer Cristo añe patsro ñeñt̃chaʼ rromosets eʼñe yocop ñeñt̃ey ama es cot̃apeʼchetso cohuen amaʼt mamesha Yomporecop. \v 7 Ñehua, yapaʼ arromñat̃eypaʼ yeñoteñ atarr t̃orrapoʼ att̃och yerroma poʼpsheññecop, amaʼt añ acheñrecop ñeñt̃ atarr cohuen. T̃arraña errot̃enopaʼ ama tama t̃orrapahuoyeʼ yenteno oʼch yerroma añ acheñrecop ñeñt̃ atarr amueraña. \v 8 T̃arraña yapaʼ amaʼt allempo ora yep̃atseʼtyen sosyaʼtsañpaʼ eʼñe allempocmaña Cristopaʼ ahuoʼt rroma yocop. Att̃oña Yomporpaʼ eñotaterrey yapaʼ nanac morrentenya. \v 9 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ enteney Yompor t̃arroʼmar Cristopaʼ ahuoʼt rroma yocop. Elloña att̃ot̃ña aʼqueshp̃atey allochñapaʼ amach aʼcoñchataret̃eye amaʼt errponaña. \v 10 Amaʼt allempo ora yeʼmoñeʼteñ Yomporpaʼ Puechemerña poʼrromñot̃paʼ ahuoʼt eʼñe yamoʼtstannerra epay Pompor. Elloña t̃eʼpaʼ att̃o correna Cristopaʼ att̃oña yapaʼc̈hoʼña aʼqueshp̃aterreychaʼ. \v 11 Elloña t̃eʼpaʼ eʼñe yocsheña Yompor t̃arroʼmar Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristopaʼ ahuoʼt amoʼtstaterrya eʼñe ña Pompor. \s1 Att̃o yamoʼmteʼ Adánpaʼ ñapaʼ c̈ha aʼchencatey; Yamoʼmteʼña Cristopaʼ ñaña yaʼqueshp̃aterreʼ \p \v 12 Ahuat̃ puesheñarr yacma ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Adánpaʼ ahuoʼt orrtatan at̃pareʼteñets añe patsro Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ allohueney ñeñt̃ey acheñeypaʼ eʼñe att̃ecma yep̃ohua. Ñam̃a allempopaʼ ahuoʼt anaret̃ta att̃och yoʼchñarot̃paʼ oʼch yerroma. Ñeñt̃oʼmarña allohueney ñeñt̃ey acheñeypaʼ oʼpatuaya rromueñets t̃arroʼmar allohueneypaʼ ñeñt̃a yeñot ñeñt̃ atet̃ p̃a ñanom yamoʼmteʼ Adán. \v 13 Ñam̃a allempot̃eñ correʼt̃ Adán, acheñeneshaʼ arr patsropaʼ ñeñt̃a eñotet ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtan Adán Yompor. T̃arraña allempopaʼ ama eñalletenaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ alloch aʼcoñchataret̃terret. \v 14 T̃arraña att̃era oʼpatenanet rromueñets eʼñe allempot̃eñ correʼt̃ Adán ñeñt̃a att̃era ñam̃a t̃arrempohua allempo correʼt̃ ñam̃a Moisés ñeñt̃ nahuet ñoñets. Amaʼt ama at̃pareʼteññañeto Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ at̃pareʼteʼt̃ Adán, t̃arraña att̃era oʼpatenanet rromueñets. (Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Adán poʼchñarot̃paʼ ahuoʼt anaret̃ta att̃och oʼpatuaya allohueney rromueñets.) Ñeñt̃ña yamoʼmteʼ Adánpaʼ aña oʼpatatuaya ñeñt̃ ama cohuenayaye, t̃arraña Yamoʼmteʼña Cristopaʼ allempo huapapaʼ ñapaʼ añña oʼpatatosya ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. \p \v 15 T̃arroʼmar eʼñe pat̃parñesharrmorot̃ Adánpaʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ atarr muerenya Cristo. T̃arroʼmar eʼñe puesheñarra poʼchñarot̃ oʼpatya rromueñets allohueney paʼnamen acheñey. T̃arraña elloñapaʼ eñall poʼpsheñeñ, ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ yemuererraya. Att̃oña Yomporpaʼ orrtatonay puemuereña yocop alloña nanac cohuen es apatueney eʼñe att̃a allohueney paʼnamen ñeñt̃ey acheñey. \v 16 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ muererrya Yompor, ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ oʼpatuaya ochñarets amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ p̃a Adán amaʼt parrochapaʼ ñeñt̃aña yoʼpatatuenaya coñcheñets. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ aʼqueshp̃aterrey Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a. Amaʼt shonteñ yoʼchñarpaʼ ñañapaʼ eʼñech pocteʼ enteney eʼñe att̃a t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ oʼ aʼpoctatuonay Cristo. \v 17 Ñam̃a att̃o eʼñe puesheñarrot̃a poʼchñarot̃ oʼpatenya rromueñets, t̃arraña elloña nanac muererrya Yompor att̃ot̃ña aʼrroyerrnay Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ oʼ aʼpoctatuerrnay yoʼchñar Yomporesho att̃ochña yapaʼ corretsayach. \p \v 18 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃o eʼñe puesheñarrot̃a poʼchñarot̃ ahuoʼt oʼpatatyet coñcheñets, att̃ecma ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ Jesucristopaʼ ahuoʼt p̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen, alloña aʼpoctaterrey, att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponohuañen. \v 19 Att̃o eʼñe puesheñarra ñeñt̃ Adán ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor, ñeñt̃oʼmarña ñesharrmorot̃ Yomporñapaʼ eʼñe ochñat̃ocheʼ entueney amaʼt shonteʼ paʼnamenaʼttsocmay ñeñt̃ey acheñey. T̃arraña puesheñarr ñeñt̃ Cristo ñeñt̃ eʼñe cohuen ameʼñenaya Yompor, ñeñt̃ñapaʼ alloch eʼñe pocteʼ enteney Yompor, amaʼt shontey paʼnamenaʼttsocmay ñeñt̃ey acheñey. \p \v 20 Ñam̃a allempo c̈hap allempoch anaret̃ta ñoñets ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama atet̃ ap̃apahuo elloña allempopaʼ ñetpaʼ oʼ eñoterret atarr at̃parñat̃terret. T̃arraña amaʼt att̃o nanac yat̃pareʼtena elloña Yomporpaʼ nanac muererrya. \v 21 Att̃oña eʼñe yep̃atseʼtyeñot̃ ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ahuoʼt anaret̃ta rromueñets ñeñt̃chaʼ yoʼpatenaya ñeñt̃ñapaʼ coñcheñets. T̃arraña elloña Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ahuoʼt orrtatonay att̃o Yomporpaʼ nanac muererrya att̃oña aʼpoctatuerrnay yoʼchñar. Att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponohuañen. \c 6 \s1 Att̃o ñeñt̃ tomaʼntena allempo yapataret̃ta Cristocop \p \v 1 T̃eʼpaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt atet̃ yep̃atseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye, Yomporpaʼ elloña nanac muererrya, att̃o peretnaʼhuerrnay yoʼchñar. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amach yotap̃saʼtatsto “ñeñt̃epñapaʼ oʼch alloʼna yep̃atseʼtyesnena ñeñt̃ sosyaʼtsañ t̃arroʼmar Yomporpaʼ nanquëpaʼt muerenana ñeñt̃ p̃atseʼtyeneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye ñam̃a ellopaʼ oʼchc̈hoʼ alla muererrya.” \v 2 T̃arraña amach errot̃enot̃ alloʼna yeseno p̃atseʼtyesnomueʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar oʼ yaʼypoʼñerr yoʼchñar allempot̃eñ oʼ yaguër Cristo. \v 3 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃ tomaʼntena allempo yapataret̃ta Cristocop. Añ tomaʼntena att̃o oʼ yeparrocmaterr epay Cristo, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromapreteña Cristo allohueney ñeñt̃ey apataret̃tetsa eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo Jesús. \v 4 Allempo yapataret̃tapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromapreteña Cristo ñam̃a atet̃ ñerraʼm c̈ho yepampapreteña Cristo. Allempoña Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer eʼñe poʼhuamencot̃ ñeñt̃ atarr cohuen, yapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara poʼhuamencarot̃ña eʼñe cohuen oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña, ñeñt̃chaʼ atet̃ yocrrena. \p \v 5 T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo oʼ yerromaprecha. (Att̃ochña yaʼypoʼñerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ entapretenye Cristo.) Ñam̃a ñerraʼm yerromapreteña Cristo yeñoteñ oʼ yetantapretera att̃ochña yocrrerra eʼñe cohuen ñocop. \v 6 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ey acheñey ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen ñeñt̃ yoct̃apeʼchatayeʼt̃ sosyaʼtsañ ahuat̃ ñeñt̃paʼ oʼ aʼmchechataret̃etuerra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acorsoʼtam̃p̃saret̃ta epuet Cristo. Att̃ochña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchatseʼtatneney yoʼchñarañeña. Amach alloʼna taruasatnenye yoʼchñar. \v 7 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ pena arromñat̃. Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ rromatspaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna cot̃apeʼchyesnenano sosyaʼtsañ. Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ yentena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromuen, amach errot̃enot̃ alloʼna yoct̃apeʼchyesneno ñeñt̃ sosyaʼtsañ enten Yompor. \v 8 Ñam̃a att̃o oʼ yerromaprecha Cristo, yapaʼ yeñoteñ ñam̃a eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ alloña corretsayach, atet̃ pena ñapaʼ eʼñe corretsa. \v 9 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Cristopaʼ oʼ tanterra poʼrromñot̃, amach alla rromuerreʼt̃e. Amach errot̃enot̃ alla oʼpatereʼt̃e rromueñets. \v 10 T̃arroʼmar ñapaʼ att̃o rroma yoʼchñarecoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe parrocha rroma amaʼt allohuenacop. Ñam̃a att̃o correna t̃eʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ora Pomporecpa. \v 11 Yapaʼc̈hoʼña att̃ecmuepaʼch yentena yam̃a yañeña. Eʼñe yerromapreteñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼch yaʼypoʼñerr yoʼchñar ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ alla taruasaterryerro yoʼchñar. Ñam̃a t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ oʼch yocrraprecha eʼñe cohuen Yomporecop. \s1 Att̃och amach semnatatsche soʼchñar oʼch alla taruasaterrnaserr saʼrromñat̃echets \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach semnatatsche soʼchñarpaʼ oʼch alla taruasaterrnaserr saʼrromñat̃echets. Allochñapaʼ amach alloʼna sep̃atseʼtyesneno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyenes sechets. \v 13 Amach semnatatsche sechets oʼch aña t̃orrena ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Añchaʼña oʼch saphuer Yompor sechets allochñapaʼ ñachña t̃orratenaya añecop ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromuen t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla yocrrerra cohuen Yomporecop. \v 14 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna taruasatnenye yoʼchñar, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añ yeyemtena Yompor att̃o muerenyapaʼ ahuoʼt aʼpoctatonay yoʼchñar. Ama añeyeʼ yeyemteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohua eshecchaʼ cohuen enteney Yompor. \p \v 15 T̃eʼpaʼ yeñoteñ ama añeyeʼ yeyemteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Añña yeyemtena Yompor puemuereñot̃ eʼñe yenpueney. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ama pocteyaye oʼch alloʼna yesen p̃atseʼtyerrayerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor amaʼt mamesha. \v 16 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃. Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ yemnen ñeñt̃chaʼ yetaruasateneʼ añe patsro, ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼ yepatronar yepen, ñam̃a eʼñech pauner yentatena att̃ochña ñeñt̃ach yameʼñena ñeñt̃ yepatronar yepen. Ñam̃a att̃ecmach yepena ñerraʼm añ yemnen yoʼchñarach yetaruasateneʼ, t̃arraña ñerraʼm añ yetaruasateneʼ yoʼchñarpaʼ ñeñt̃paʼ tsaʼtaterryach rromueñtso ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña ñerraʼm añ yameʼñena Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney poʼñoñot̃, ñeñt̃paʼ alloch yorrtatyen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña. \v 17 Ñam̃a sapaʼ ahuat̃paʼ aña setaruasatayeʼt̃ soʼchñar, t̃arraña t̃eʼñapaʼ eʼñe seyoc̈hrocmañen oʼ sameʼñera ora ñeñt̃ atet̃ pena Yompor paʼpot̃eñ ñeñt̃ara ñeñt̃ serrpareʼtataseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ napaʼ atarr nocshena, atarr neparasyosoʼteñ Yompor socop. \v 18 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ taruasaterrserr soʼchñar. Añchaʼña setaruasaterreʼ Yompor erraʼtsent̃eʼ muenen ña. \v 19 Ñehua, Yompor poct̃ap̃ñot̃paʼ atet̃ netmaʼntatensa att̃o yocrrena acheñey arr patsro allochñapaʼ cohuenchaʼ c̈haponasa seyoc̈hro Yompor poct̃ap̃ña. Ñeñt̃ notenes poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃ eʼñe pocteʼ senteʼt̃ eʼñe ora sechtsohuen alloʼna seteʼt̃ p̃atseʼtnomueʼ sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. T̃eʼpaʼc̈hoʼña att̃ecmuepaʼch eʼñe pocteʼ senteñ ora sechtsohuen oʼch sepomuerra Yomporecop, allochñapaʼ att̃och saʼcohuentataret̃terra eʼñe cohuen Partsocop ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña. \p \v 20 Ñehua, ahuat̃ allempo aña setaruasatayeʼt̃ soʼchñarpaʼ ama añeyeʼ soct̃apeʼcheʼt̃e ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. \v 21 T̃arraña ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyeseʼt̃ sosyaʼtsañ ahuat̃paʼ ama es sherb̃aseʼt̃e amaʼt mamesha, ñeñt̃ara amaʼt t̃eʼpaʼ pencnaʼntatenes. Yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ allach tsaʼtaterryañ rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñtso. \v 22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ alla taruasaterryerr yoʼchñar. Añchaʼña yet̃orrateneʼ Yompor poʼtaruas att̃och yesherbeñ. Allochñapaʼ ñach yetsaʼtenaya alloch yaʼcohuentataret̃terra eʼñe cohuen ñocop añe patsro. Allochñapaʼ att̃ochña aphuerrey allochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen. \v 23 T̃arroʼmar yoʼchñarpaʼ allach tsaʼtaterrya rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartseshar Cristo Jesúspaʼ Yomporñapaʼ aphuerreychaʼ eʼñe att̃a allochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen. \c 7 \s1 Att̃o oʼhuañ am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ Moiséseshot̃ \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ netmaʼntatasa poʼpoñ cot̃ap̃ñats. Ñehua, sapaʼ oʼ eʼñe señotueñ atet̃ pena ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ arr patsro ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena. Sapaʼ señoten añ ñoñetspaʼ sherben t̃arrempohuach allempo yocrrena añe patsro. T̃arraña ñerraʼm esempo yerromapaʼ añ ñoñetspaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna yameʼñaʼneño. Oʼhuañchaʼ yameʼñeña. \v 2-3 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ oteney pat̃err ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: Coyaneshaʼ arrollareʼtañpaʼ amach satstano puerrollar allempo correna añe patsro. Ñam̃a ñerraʼm allempo correna puerrollar, ñerraʼm oʼch yorer poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puerrollar perrpaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ oʼchñaʼtam̃peñets enteñ Yompor. T̃arraña ñerraʼm esempoch rromapes puerrollarpaʼ allempoñapaʼ oʼhuañchaʼ ameʼñatacha añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ puerrollarecop. Ñam̃a ñerraʼm allempo yorer poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puerrollar perrpaʼ allempo ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar allempo, ñeñt̃paʼ ama oʼchñaʼtam̃peñtsoyeʼ enteñe Yompor. \p \v 4 Ñeñt̃oʼmarña oʼch masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha notas, yapaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ Moiséseshot̃, t̃arroʼmar ñeñt̃ey oʼ yameʼñerrapaʼ oʼ yerromapretera Cristo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoʼpatera poʼpsheñeñ. Ñam̃a ñeñt̃ oʼ yoʼpaterra t̃eʼ, ñeñt̃paʼ Cristo ñeñt̃ara ñeñt̃ tanterrtsa rromot̃. Allochñapaʼ att̃och yorrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuen atet̃ muenen Yompor. \v 5 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo eʼñe yañeña yoct̃ap̃ña ora yoct̃enpaʼ amaʼt yeñoteneñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ att̃era muenateney oʼch alloʼna taruasatneney yoʼchñar. Att̃oña allach c̈hapaterryeñ rromueñtso att̃och eʼñe yechencaʼhuerrañ. \v 6 T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe yerromapreteñot̃ Cristo añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ oʼhuañ am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya atet̃ ñerraʼm ahuat̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe cohuen yocrrena Yomporecop. T̃eʼpaʼ ama añecpayaye ñeñt̃ atet̃ yepeʼt̃ ahuat̃ att̃och eʼñe yaʼmueroc̈htameʼteñot̃ yetsotatuañ ñeñt̃ atet̃ otyeʼt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Añecopña yocrrena eʼñe cohuen Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼ Parets Puecamquëñpaʼ oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña. \s1 Att̃o yoʼchñarpaʼ atarr mopaʼteney; amach muenatenye oʼch atet̃ yep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ \p \v 7 Ñehua, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ notenest̃eʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ cohuenayaye. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ notenso amaʼt mamesha. Atet̃ napaʼ ñerraʼm ama eñallñeña añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, napaʼ amat̃eʼ c̈haponañeña neyoc̈hro ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Atet̃ ñerraʼm ama eñallñeña añ ñoñets ñeñt̃ yoteneʼ “amach yeyeʼchapretannaʼtatsto”, napaʼ amat̃eʼ c̈haponañeña neyoc̈hro ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñerraʼm esempo es yeyeʼchapretannena. \v 8 T̃arraña allempo c̈hapona neyoc̈hro poʼñoc̈h atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo, noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsenpaʼ elloña nanacchaʼ es yeʼchatseʼtatyenen. Ñerraʼm ama neñotenñe añ ñoñets ñeñt̃ yoteneʼ ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo, ñerraʼmañpaʼ amat̃eʼ neñotenñe ñeñt̃ atet̃ neyeʼchapreteña poʼpsheñeñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h noʼchñar entapretenen Yompor. \v 9 Ahuat̃ napaʼ allempo ama neñotenaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, nañapaʼ nanac cosheñtsoʼtsennoñ allempo. T̃arraña allempoña neñoter ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a cohuen ñam̃a ñeñt̃ ama atet̃ ap̃apahuopaʼ allempot̃eñña napaʼ neñotena poʼñoc̈hpaʼ shonteʼ noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsen. Allempot̃eñña napaʼ atarr nellquërra nanac. Neñoteñ aña noʼpatenaya rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets. \v 10 Ñam̃a añ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ alloʼch yocrrenañ eʼñe cohuenpaʼ t̃arraña arepaʼt att̃eyaye, naña noʼchñar allo nat̃pareʼten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ach nanmayeñ rromueñtso. \p \v 11-12 T̃arroʼmar allempot̃eñ neñoterr añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsenpaʼ elloña nanac cot̃apeʼchatseʼtatenen sosey. Amaʼt nanac cohueneñ Parets poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃eñ, ñam̃a atet̃ oteney Parets ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼ cohuen, ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama atet̃ ap̃apahuoyaye, ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen, pocteñ. T̃arraña na noʼchñarpaʼ ama muenatenno oʼch cohuen es nep̃aʼ, ñeñt̃paʼ att̃epaʼt shecaʼneʼt̃. Napaʼ ama errot̃ nepeno, neñoteñ aña noʼpatenaya rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets. \v 13 T̃eʼña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe otets cohuenpaʼ ñeñt̃epaʼtña yoʼpatatenaya rromueñets. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añña ñeñt̃ yoʼpatatenaya rromueñets, ñeñt̃paʼ yoʼchñar. Ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ eʼñe cohuenpaʼ ñeñt̃ña oʼ aʼpot̃errnay yoʼchñar. Att̃ochña yeñoterr yoʼchñarpaʼ nanac sosey entapreteney Yompor. \s1 Att̃o eñall epa ñeñt̃ huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro \p \v 14 Yapaʼ yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ Partseshot̃ eʼñe cohuen anaret̃eñ, t̃arraña atet̃ ñerraʼm napaʼ arromñat̃ot̃a atet̃ nepena, c̈hocmach nep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Eʼñe atet̃ nepena ñerraʼmrrat̃eʼ aña netaruasateneʼ noʼchñar. \v 15 Ama neñoteñe esoʼmart̃eʼña atet̃ nepena, t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃chaʼ atet̃ oʼ nep̃ohuapaʼ amaʼt napaʼ amach eʼñe pocteyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar amaʼt nemneñeñ añt̃eʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña arepaʼtña att̃eyeʼ nepeno. Añepaʼt atet̃ nepen ñeñt̃ ama nemnenñe, ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayeʼ enteno Yompor. \v 16 Ñam̃a esempo oʼch nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃ amaʼt napaʼ ama nemnenñe, nañapaʼ neñoteñ att̃ot̃ña oʼ nat̃pareʼtua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ eʼñe cohuen. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ ñerraʼm esempo oʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ amaʼt napaʼ netsenaʼten, ñeñt̃paʼ neñoteñ ama eʼñe nayeʼ atet̃ petso. Añña atet̃ nep̃ateneʼ noʼchñar ñeñt̃ alloʼtsenara neyoc̈hro. \v 18 Napaʼ neñotena eʼñe att̃a eñalletñan, neyoc̈hroñapaʼ ama eñalle att̃och cohuen enten Yompor, amaʼt coñeʼt̃a. Amaʼt nemneñeñ oʼch atet̃ nep̃añ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña ama errot̃ nepeñe atet̃ p̃atsa ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa. \v 19 Ñeñt̃ atet̃ nepenapaʼ amaʼt napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar amaʼt nemneñeñ oʼt̃eʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña arepaʼtña att̃eyeʼ nepeno. Añach atet̃ nepena ñeñt̃ ama nemnenñe ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ, ñerraʼm esempo oʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ amaʼt napaʼ ama nemnenñe, ñeñt̃paʼ neñoteñ ama eʼñe nayeʼ atet̃ petso. Añña atet̃ nep̃ateneʼ noʼchñar ñeñt̃ alloʼtsenara neyoc̈hro. \v 21 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ neñotena ñerraʼm esempo yemneñeñ oʼt̃eʼ atet̃ yep̃añ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsenpaʼ c̈hocmach cot̃apeʼchateney ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. \v 22 T̃arraña att̃o Yompor oʼ cot̃apeʼchaterrey cohuen yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃paʼ alloch eʼñe yocsheññaña poʼñoñ. \v 23 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ yapaʼ yeñotena eñall poʼpoñ ñeñt̃ huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro ñeñt̃ c̈hocmach eʼmoñeʼtenan ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen cohuen Yomporecop. Ñam̃a yoʼchñar ñeñt̃ huomenc yepeneʼ yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃ña nanac mopaʼteneʼ yechets. \p \v 24 ¡Ee-say! Nanac llequëñtsoʼtseney ya. Eseshaʼhuachcaʼ yaʼhuañam̃perreʼt̃eʼ yoʼchñar ñeñt̃ nanac yemueroc̈htateneʼ ñeñt̃chaʼ yanerreʼt̃eʼ rromueñtso. \v 25 Nanac neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar neñoteññañ Puechemer ñeñt̃ Yepartseshar Jesucristo ñepaʼtña eʼñe yaʼhuañam̃perreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyoc̈hropaʼ yemneñeñ oʼch yoct̃apeʼcherrñañeñ Yompor poʼñoñ, t̃arraña yoʼchñarñapaʼ ñeñt̃aña c̈hocmach yetaruasateneʼ eʼñe yechtso. \c 8 \s1 Att̃o Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ amach aʼcoñchataret̃eye amaʼt puesheñarrot̃eya ñeñt̃ey oʼ yeparrocmatera Cristo Jesús. Ñehua, ñeñt̃ey oʼ yeparrocmatera Cristo, ñeñt̃paʼ añ, att̃o oʼ cot̃apeʼchaterrey Parets Puecamquëñ, amaña añeyeʼ yoct̃apeʼchatenaye yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen. \v 2 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ atet̃ ñerraʼm napaʼ eʼñe neparrocmateñot̃ Cristopaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña huomenc nepeneʼ neyoc̈hro, allochña napaʼ corretsanach t̃ayot̃eñ amaʼt ñam̃a errponohuañen. Att̃ot̃ña oʼ aʼhuañam̃perren att̃o noʼchñarpaʼ ñeñt̃a huomenc nep̃ayeʼt̃ neyoc̈hro, ñeñt̃chaʼ nanmayeñ rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñets. \v 3 Ñehua, añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ yetsotateneñpaʼ amach errot̃enot̃ aʼqueshp̃aterrye, t̃arroʼmar ya arromñat̃ey yoʼchñarpaʼ ama muenatenye oʼch atet̃ yep̃ohua ora ñeñt̃ atet̃ oteney añ ñoñets. T̃arroʼmar añ ñoñetspaʼ ama eñalle att̃och huomenc p̃onay yeyoc̈her eshecchaʼ yetsotue ora allpon ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohueneñ. T̃arraña att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt aʼpoctatuonay yoʼchñar ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a. Ñapaʼ ahuoʼt mueñonay eʼñe ña Puechemer ñeñt̃chaʼ eñalletostsa arr patsro eʼñe atet̃ ñerraʼm ya ñeñt̃ey arromñat̃ey, ñeñt̃ey ochñat̃ey. Allochñapaʼ ñach rromosets yoʼchñarecop; allochñapaʼ att̃och tsaʼtuonaya yoʼchñar. Att̃ochña aʼhuañam̃perrey att̃o yoʼchñara ñeñt̃a huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro. \v 4 Atet̃ oʼ p̃onay Yompor att̃och t̃eʼ yapaʼ oʼch atet̃ yep̃a cohuen ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, allohueney ñeñt̃ey atet̃ petsa atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ey oʼhuañ atet̃ yep̃atseʼtyesa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtateney yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen. \p \v 5 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenanet sosyaʼtsañ ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsenetpaʼ añachña eʼnenet ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatenanet poʼchets. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenanet Parets Puecamquëñpaʼ añchaʼña eʼm̃ñotenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Parets Puecamquëñ. \v 6 T̃arroʼmar ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yanerreʼ rromueñtso ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña ñerraʼm añ yeʼm̃ñoten ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña allochña yapaʼ corretsayach eʼñe cohuen yocsheñeshocmañen. \s1 Att̃o ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ amach errot̃enot̃ yameʼñeroña Yompor \p \v 7-8 T̃arroʼmar ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ yepena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha yeʼmoñeʼteñ Yompor, ñeñt̃oʼmarña c̈hach yat̃pareʼteññañ poʼñoñ. Amach errot̃enot̃ yameʼñeroña Yompor ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñam̃a ñerraʼm att̃ach yepenapaʼ amach errot̃enot̃ yocshacheña Yompor. \p \v 9 T̃arraña sapaʼ ama añeyeʼ soct̃apeʼchatenaye sechets; añña soct̃apeʼchateneʼ Parets Puecamquëñ ñerraʼm poʼñoc̈h Puecamquëñpaʼ oʼ yec̈herra seyoc̈hro. T̃arraña ñerraʼm eseshas ama echenaye Cristo Puecamquëñ seyoc̈hropaʼ ñeñt̃esña poʼñoc̈hpaʼ ama puechemereyayso Yompor. \v 10 Ñehua, ya arromñat̃eypaʼ c̈hocmach yerroma arr patsro ochñartsoʼmarecop. T̃arraña ñerraʼm Cristo yec̈hena yeyoc̈hro yecamquëñot̃paʼ c̈hocmach yocrrena t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteney. \v 11 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús poʼrromñot̃. Ñam̃a ñerraʼm Yompor Puecamquëñ yec̈hena ya yeyoc̈hro, amaʼt arromñat̃eypaʼ yapaʼc̈hoʼña tantatuerreychaʼ yerromñot̃. Parets Puecamquëñot̃ñapaʼ yocrraʼhuerrach, ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa t̃eʼ yeyoc̈hro. \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha, t̃eʼpaʼ añ eʼñe poctetsa oʼch eʼñe atet̃ yepena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ama pocteyaye oʼch atet̃ yepena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney yechets. \v 13 T̃arroʼmar ñerraʼm alloʼna yocrraʼnena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney yechetspaʼ ñerraʼm yerromapaʼ yechencaʼhuerrach yoʼchñarot̃, t̃arraña ñerraʼm Parets Puecamquëñot̃ oʼch yaʼypoʼñerr ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtateney yechetspaʼ yañapaʼ corretsayach. \s1 Att̃o ñeñt̃ey eʼm̃ñoteneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñeñt̃eyñapaʼ oʼ poʼñoc̈h puechemer perrey Yompor \p \v 14 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey eʼm̃ñoteneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñeñt̃eyñapaʼ oʼ poʼñoc̈h puechemer perrey Yompor. \v 15 Ñeñt̃oʼmarña amach alla yem̃chaʼterrerro atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ñañrets, atarrchaʼ mechaʼtenan pamoʼmteʼ. T̃arroʼmar yapaʼ allempot̃eñ oʼ yaguërrñañ Yompor Puecamquëñ yañapaʼ oʼ puechemer perrey poʼñoc̈h. Ñeñt̃oʼmarña amach yem̃chaʼnañot̃eyeʼ yemaʼyocheñot̃paʼ oʼch yec̈horeʼch, oʼch yoch: “Apa.” \v 16 T̃arroʼmar ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña yeñotateneʼ yeyoc̈hro poʼñoc̈hpaʼ oʼ puechemer perrey Yompor. \v 17 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ att̃o oʼ puechemer perrey Yomporpaʼ yapaʼc̈hoʼña yagapapreterchaʼ Cristo ora ñeñt̃ allpon oʼpatatenya Yompor. Ñerraʼm c̈ho yemueroc̈hta Cristoʼmarecop t̃eʼ, atet̃ peʼt̃ ña atarr mueroc̈hteʼt̃ ahuat̃ añe patsro, esempohuañen yapaʼc̈hoʼña yecohuentapreterach. \s1 Att̃o amaʼt yemueroc̈hetuanena añe patsro, ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ yenteñe \p \v 18 Amaʼt yemueroc̈hetuanena añe patsro, ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar neñoteñ esempohuañenpaʼ ellochña nanac yecohuentapretera Cristo. \v 19 Amaʼt ora allpon ñeñt̃ yentyen arr patsro ñeñt̃ yec̈hcatua Yomporpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña elloña atarr cohueñet esempohuañenchaʼ Yomporpaʼ orrtatuerreychaʼ ñeñt̃ey oʼ puechemereshaʼ perrey, att̃och allempochña oʼch yecohuentapretera Cristo. \v 20 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo at̃pareʼteʼt̃ Adán, Yomporñapaʼ ahuoʼt aʼhuañatan att̃o atarr sherb̃añ nanac ñeñt̃ ora allpon pueyec̈hcatar. Allempoñapaʼ oʼhuañ tama sherb̃aʼ. T̃arraña pueyec̈hcatarpaʼ ama errot̃ p̃o, t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃anetañpaʼ elloña t̃eʼpaʼ c̈hocma cohueñet att̃och esempohuañen Yomporpaʼ oʼch alla aʼcohuentatuerranet. \v 21 T̃arroʼmar ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsropaʼ atet̃ anaret̃et ñamet c̈hocmach mellashaʼtuet, allempoñapaʼ oʼhuañchaʼ sherbet. T̃arraña ñerraʼm esempohuañenchaʼ, ñeñt̃ey oʼ puechemer perrey Yompor oʼch yecohuentapretera Cristo, ñam̃a allempoña ora allpon Yompor pueyec̈hcatarpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch alla aʼcohuentataret̃etuerret ñamet. \v 22 Yapaʼ yeñoteñ ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsropaʼ c̈hocma mueroc̈heʼtyenet amaʼt t̃emeʼttsen, t̃arroʼmar ama aʼcohuentatuaret̃terraʼ. Nanac llecanrroretyenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ ñerraʼm oʼ c̈hap allempoch cheyoreʼten nanacchaʼ atsotenana pueʼmar. Nanac llequëñtsoʼtsen t̃arrempohuach allempoch eñalletatuan pueʼmar. Allempoñapaʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen, t̃arroʼmar oʼ eñalletatuan pueʼmaret̃oll. Atet̃chaʼ perraña ñam̃a Yompor pueyec̈hcatarec̈hno, nanacchaʼ coshaʼrrterret esempohuañenchaʼ allempoch aʼcohuentataret̃etuerret. \v 23 Ama ñapt̃ayaya Yompor pueyec̈hcatar mueroc̈htetso. Yapaʼc̈hoʼña c̈hocma yemueroc̈hetyena arr patsro, amach eʼñeyeʼ yeñmateno yeyoc̈hro. T̃arraña amaʼt atet̃paʼ oʼ yechen Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñeñt̃ ñanom apueney Yompor, allot̃ñapaʼ orameñ ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenya paʼnamen. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ esempohuañenpaʼ aphuerreychaʼ ora allpon ñeñt̃ oʼpatatenya. Ñeñt̃oʼmarña yecueñ esempohuañen Yomporpaʼ oʼch orrtatuerrnay ñam̃a att̃o yapaʼ oʼ puechemereshaʼ perrey. Allempoña ya yechetspaʼ aʼpoʼpoñetuerrnaychaʼ att̃ochña yecohuentapretera Cristo. \v 24 Allempot̃eñ oʼ yaguërrñañ Yompor Puechemer ñeñt̃ Cristo yapaʼ yeyemteññaña ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay esempohuañen. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ oʼ yaʼqueshp̃ataret̃terra c̈hocmach yecueñ esempohuañen allempoch aʼpoʼpoñetuerrnay yechets att̃ochña yecohuentapretera Cristo. Poʼñoc̈hpaʼ ama aʼpoʼpoñetuerrnayaʼ yechets, ñeñt̃oʼmarña t̃emeʼttsen yecueñ. Ñerraʼm oʼ aʼpoʼpoñetuerrnayeñ yechetspaʼ allempoñapaʼ amat̃eʼ palltenañe oʼch yeyemteññaña ñeñt̃ atet̃ muenateney ña. \v 25 T̃arraña ñerraʼm c̈hocma yeyemteña Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney yeñoteñ atet̃chaʼña perrnay esempohuañen. Ñehua, amaʼt ama orrtenaʼ, t̃eʼpaʼ yeyemteñot̃ ñapaʼ eʼñepaʼchña yocsheñeshocmañen yecueñ. Amachña c̈ha yemuenmeʼchatsche. \s1 Att̃o enamuennay Parets Puecamquëñ Yomporeshot̃ \p \v 26 Ñam̃a att̃ecma Yompor Puecamquëñ ñach yeyenpueneʼ ñerraʼm esempo ama errot̃ es apen yenteno. Ñehua, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo yellquëñeshaʼ yemaʼyochena ñatoʼ ama yeñoteñe eschaʼña yenam̃ña Yompor ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña. Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ ñachña enamats yocop eʼñe puellcapreteñot̃ey ya, eʼñech pueʼnarñaʼteñot̃, amach c̈hoyeʼ eñoreno att̃oña enamatennay Yompor yocop. \v 27 T̃arraña Yomporpaʼ cohuennay allohueney ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eñoteñ ñeñt̃ atet̃ enamuennay Puecamquëñ, t̃arroʼmar Puecamquëñpaʼ añach enamuennay ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor yocop ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Parets. \s1 Ñeñt̃ey eʼñe eñotuayeʼt̃ ahuat̃ Yomporpaʼ ñapaʼ atarr coc̈hneshaʼ oʼpatatenya \p \v 28 Ñam̃a amaʼt es yehuapoya, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ñach aʼpoctateneʼ yocop, allohueney ñeñt̃ey morrentenaya ña, ñeñt̃ey acraret̃ey oʼch atet̃ yepeññañ ñeñt̃ atet̃ muenen ña. \v 29 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey eʼñe eñotuayeʼt̃ Yompor ahuat̃, ñeñt̃eychaʼ ameʼñerraya esempo, ñañapaʼ cot̃apeʼcheʼt̃ ahuat̃ yocop ñeñt̃chaʼ atet̃ muenatey, allochñapaʼ yach cot̃apeʼcherrets cohuen att̃ochña yeyec̈hquërra eʼñe ora atet̃ ñerraʼm Puechemer ñeñt̃ Cristotets. Allochñapaʼ allohueney yepoʼnarchaʼ yepeñ Cristo amaʼt shontey ñeñt̃ey ameʼñetsa. \v 30 Ñehua, allohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ Yompor yocop ahuat̃paʼ allempoña ahuoʼt c̈hap allempoch c̈horeʼterrey oʼch yameʼñera. Allochña ñeñt̃ey ac̈horeʼtaret̃eypaʼ ñañapaʼ oten yocop eʼñoʼ pocteʼ enteney eʼñe yeyemteñot̃ Cristo. Allochñapaʼ allohueney ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ enteney, Yomporñapaʼ oten yocop yecohuentapreteroʼch Cristo esempohuañen. \p \v 31 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, Yomporpaʼ atarr cohuen morrentenya. Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ att̃o nanac morrentenya Yomporpaʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃peretoña att̃o morrentenya. \v 32 Eʼñe puemorrenteñot̃ey ya amaʼt eʼñe ña Puechemerpaʼ ama mopaʼtam̃pesye, elloña aʼrroyonay Puechemer ñach rromosets yocop allohuenacpay. Att̃o atarr morrentenya att̃oña yapaʼ yeñoteñ elloña att̃ecma esocmañenchaʼ apaʼyeney eʼñe allempot̃eñ apuerrey ñam̃a Puechemer Cristo. \v 33 Ñeñt̃ey acrerr Yompor ñeñt̃eychaʼ puechemer perr, amaʼt eseshaʼ muenenayeñ oʼch otteñeʼchenyetañ, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ yenteñe yocop, t̃arroʼmar Yomporpaʼ oten eʼñoʼ pocteʼ enteney. Amach errot̃enot̃ eseshaʼ yetsaʼtaterrayo yoʼchñar, \v 34 t̃arroʼmar Cristo Jesúspaʼ ña rromats yoʼchñarecop, elloña ñaña tanterrtsa poʼrromñot̃, ñam̃a t̃eʼpaʼ ña partsotapretenaya Pompor poʼcohuenrot̃; allot̃eñña ñapaʼ eñorena yocop Pomporesho att̃och es eʼñe aʼpoctatennay. \v 35 Atarr nanac morrentenya Cristo. Amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña att̃o nanac morrentenya Cristo. Ñam̃a amaʼt errot̃enoʼtsenya amach huañerroña att̃o nanac morrentenya Cristo. Amaʼtchaʼ añ yec̈hapoya mueroc̈hteñets, amaʼtchaʼ nanac llequëñtsoʼtseney, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo pueʼmoñeʼteñot̃etay cot̃areʼtenyet, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo yepalltaʼyena ñeñt̃chaʼ yerren, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo yepalltaʼyena ñeñt̃chaʼ yechorrena, amaʼt ñerraʼm esempo am̃chaʼnoc̈henoʼtseney, amaʼtchaʼ ñam̃a allempoch muetsayet, amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña att̃o nanac morrentenya Cristo. \v 36 Atet̃chaʼ perryetña ya esempo eʼñe atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. All anuaret̃ ñeñt̃ att̃o puesheñarr ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃paʼ otaneʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ot: \q1 Eʼñe yameʼñeñot̃ep̃ p̃apaʼ yellapeneʼt̃chaʼ eʼñe autsa yemtsanateʼ ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ. Ñetpaʼ eʼñe amtsen entenyet eʼñe atet̃ ñerraʼm carrnero ñeñt̃ c̈hocmach aneñet allchaʼ muetsanachet. \m \v 37 Amaʼt yemueroc̈hetuahuapaʼ elloña nanacchaʼ ahuamencat̃ perrey Cristo ñeñt̃ nanac amorrentña yenten. \v 38 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ, ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepenpaʼ amaʼt errot̃enoʼtsenya amach errot̃enot̃ huañerroña ñeñt̃ att̃o nanac morrentenya Yompor. Amaʼt allempoch yerroma, amaʼt allempo ñam̃a yocrrenmeñpaʼ c̈hocmachña morrentenya. Amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃paʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o morrentenya. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa, amaʼt ñam̃a ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya. Amaʼt ñeñt̃chaʼ yehuapoya t̃eʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃chaʼ yehuapoya tsapat̃onet̃, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃pesyetoña att̃o Yomporpaʼ atarr morrentenya. \v 39 Amaʼt errponenap̃aren yetuanena atarr eno, amapaʼ ñam̃a oʼpono patso amaʼt ñam̃a oño oʼpono, allpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ yesaʼnmoña att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ yec̈hcatua Yompor añe patsropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o nanac morrentenya Yompor, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen. \c 9 \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr llequënana pamoʼtsnaʼtarneshaʼ ñeñt̃ israelneshaʼ ñeñt̃ acrañ Yompor ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ p̃añ \p \v 1 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ notas t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ama c̈hoyeʼ neshquënso, t̃arroʼmar napaʼ oʼ nameʼñera Cristo. Ñam̃a Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa neyoc̈hro, ñeñt̃ña eʼñe eñotenen ñeñt̃chaʼ atet̃ notas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. \v 2-3 Napaʼ atarr nanac nellquëña nemoʼnasheñneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ shontetañpaʼ ama ameʼñeñeto Cristo. Ñeñt̃a nenen neyoc̈hro att̃o atarr nellquënanet. Ñerraʼm errot̃enot̃ naʼqueshp̃atanet oʼt̃eʼ naʼqueshp̃aterranetañ. Amaʼt pocteʼ nenteñeñ oʼch naʼcmaret̃tañ nañeña att̃och nechenquërra allochñapaʼ amach nentere Cristo, ñerraʼm atet̃ nep̃apaʼ ñetpaʼ ñatoʼ oʼt̃eʼ naʼqueshp̃aterranetañ. T̃arraña amaʼt atet̃ nep̃atstañpaʼ amach errot̃enot̃ naʼqueshp̃aterraneto. \v 4 Ñam̃a namoʼtseshaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ acrañ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ puechemereshaʼ p̃añ, ñam̃a ñetpaʼ c̈hocma entoñetañeʼt̃ Yompor poʼpartsoña ahuat̃. Ñam̃a ñet Yomporpaʼ c̈hocma aʼpoctatanetañeʼt̃ ahuat̃ att̃och c̈hocmach aʼnatenanet. Ñam̃a ñetpaʼ apanetañeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃ña eñotatahueteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ara judioneshaʼ ñeñt̃ eñotayeʼt̃ att̃och nanac eʼñe coc̈hneshot̃ sherbeñetañ Yompor paʼpacllo. Ñam̃a ñeñt̃ara judioneshaʼ Yompor ahuat̃paʼ ahuoʼt otanetañ ñeñt̃chaʼ atet̃ apuerranet esempohuañen. \v 5 Ñam̃a ñeñt̃ ñanom yamoʼmtayñeneshañ\f + \fr 9:5 \ft Pablo otatseʼt̃ yamoʼmtayneshañ t̃arroʼmar ñapaʼ judioneshaʼ.\f* yepeʼt̃ ñeñt̃ nanac sherb̃ayeʼt̃ Yompor ahuat̃paʼ ñetpaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ pamoʼtsnaʼtarneshañ. Ñam̃a amaʼt judionaʼtareshot̃paʼ ahuoʼt eñalletosa Cristo arr patsro ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac Partsotets ñeñt̃ pomnaren peneʼ allohuen esocmañen. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. \p \v 6 T̃arraña amaʼt allohuen judioneshaʼña amaʼtchaʼ ama ameʼñereto Cristopaʼ Yomporñapaʼ amach errot̃enot̃ huañerroña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ ahuat̃; ñeñt̃paʼ c̈hocmach etsota ñeñt̃ atet̃ otanet, t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ israelenaʼtarpaʼ ama allohuenacmayeʼ Yomporenaʼtareyayeto. \v 7 Ñam̃a ora allpon poʼm̃renña Abrahampaʼ ama allohuenacmayeʼ poʼnoc̈h Abraham puechemer entapreteñe Yompor. “Aña eʼñe puechemer entapreteñ Yompor ñeñt̃ Isaac poʼm̃renña”, ñeñt̃ atet̃ otan Yompor Abraham ahuat̃. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ allohuen Abraham poʼm̃reneñpaʼ ama allohuenacmayeʼ poʼñoc̈h puechemer penaneto Yompor. Añachña puechemer pen ñeñt̃ yemtenaya Yompor ñeñt̃ atet̃ otenanet. \v 9 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ atet̃ ahuat̃ Yomporpaʼ otan Abraham ñeñt̃chaʼ ap̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Tsapat̃ charo atet̃ ñerraʼm t̃eʼ añempo, oʼch nohuerra allempoñapaʼ pet̃apor Sarapaʼ cheyoreʼtchaʼ ñeñt̃paʼ asheñorrchaʼ ñeñt̃chaʼ Isaacatats.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Abraham. \p \v 10-13 Elloña t̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrserr att̃o yatañ Isaacpaʼ ahuoʼt yoran Rebeca ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ. Ñam̃a allempo Rebecapaʼ t̃otana Isaac puechemer ñeñt̃ epueshaʼ Yomporñapaʼ otan Rebeca, atet̃ och: “Ñeñt̃chaʼ eñalletatsa ñanom pechoyorpaʼ añchaʼ pomnaren peneʼ ñeñt̃chaʼ eñalletatsa chentaʼ.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Rebeca. Ñam̃a allempo ama eñalletenaʼ puechoyoreshaʼ Yomporñapaʼ ahuoʼt yeʼchoña pat̃err puechoyor ñeñt̃ muenen ña, amaʼt allempopaʼ ama es yec̈hcatenetaʼ amaʼt ñeñt̃ cohuen enten Yompor amapaʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. Eʼñe att̃a ahuoʼt yeʼchana puesheñarr ñeñt̃ muenen ña; cheshat̃ollpaʼ ama pueyec̈hcateñot̃eyeʼ cohuen yeʼchyoña Yompor, t̃arroʼmar cheshat̃olleshaʼpaʼ ama es yec̈hcatenetaʼ amaʼt coñeʼt̃a. Att̃oña ahuoʼt etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: “Jacobpaʼ atarr nemorrenteña, paʼmoʼnasheñña Esaúpaʼ ama tama nemorrenteño.” Atet̃ p̃a att̃och yeñoch Paretspaʼ ña acrañtetsa ñapuet̃ añecop ñeñt̃ eʼñe yeʼchena ña. \s1 Att̃o Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan oʼch puechemer p̃an ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye \p \v 14 T̃eʼña ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ amat̃eʼ pocteyaye. T̃arraña oʼch notas ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor. \v 15 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Moisés, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Ñerraʼm eseshaʼ neyeʼcha na ñeñt̃chaʼña neyenpaʼ. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ neyeʼcha na ñeñt̃chaʼña atarr nemorrentena.” \v 16 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor ñeñt̃chaʼña aʼnatena, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye ñeñt̃ atet̃ yemnen ya acheñey, ñam̃a ama yaʼmueroc̈htameʼteñot̃a yeʼchenyoña Yompor. Eʼñechña puemuereñot̃a yeʼchenana erraʼtsen muenen ña. \v 17 Ñam̃a yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egipto. Ñeñt̃paʼ atet̃ otan am̃chaʼtaret̃ Faraón: “Na peneʼ, ñeñt̃ep̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, att̃och peshoch norrtat nehuamenc acheñeneshesho. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch serrpareʼtyesonet erracmañen att̃o na ñeñt̃en nanac ahuamencat̃tetsa.” \v 18 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor oʼch aʼnatanetpaʼ ñeñt̃chaʼña aʼnatena. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor oʼch echarrtenet pueyoc̈hreto, ñachña muenatenahuet. \p \v 19 T̃eʼña ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ: “Ñerraʼm Yompor ñach yemnateneʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ñapaʼ, yapaʼ amach errot̃ yepe, ñeñt̃oʼmarña amat̃eʼ pocteyaye oʼch enteney yapaʼ amoʼ cohuenayayye, ñerraʼm ña yemnatateneʼ oʼch es atet̃ yep̃a.” Ñatoʼ sapaʼ att̃at̃eʼ soct̃apeʼchatseʼtyen seyoc̈hro. \v 20-21 T̃arraña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, oʼch notas, Yomporpaʼ ama asasareʼtpahuoyaye. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñatoʼ eseshaʼpaʼ oʼch yec̈hcatan coyem̃ ñeñt̃ patsrroʼ. Ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña, ñapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈hcat. Ñatoʼ oʼch yec̈hcatan eprroga coyem̃, puerrogarrpaʼ atarrchaʼ cohuen, eʼñech cohuenot̃ sherbenan pamoʼmteʼ. Allot̃ñapaʼ ñeñt̃ aʼpchat patspaʼ oʼch alla yec̈hcaterranerr poʼprroguëñ puecoyem̃. Ñatoʼ ñeñt̃paʼ amach tama cohuenayeʼ pe, t̃arroʼmar ñeñt̃ yec̈hcateʼpaʼ ama mueno oʼch orrtach acheñeneshesho. T̃arraña coyem̃paʼ ñerraʼm eñorenañpaʼ amach sasareʼtanoña pamoʼmteʼ, amach oche: “Esoʼmart̃eʼ peyec̈hcaten atet̃, ama cohuenayeʼ pep̃aʼno.” T̃arroʼmar ñerraʼm pamoʼmteʼ muenets atet̃chaʼ p̃an puecoyem̃, coyem̃ñapaʼ amach errot̃ es p̃o. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Yomporpaʼ amaʼt errot̃en muenaʼ oʼch atet̃ p̃onay, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop, t̃arroʼmar Parets añecoppaʼ ña otets ñapuet̃. Ñam̃a yapaʼ amach yesasareʼche, t̃arroʼmar Paretspaʼ ama asasareʼtpahuoyaye. \p \v 22 Amaʼt att̃eñpaʼ elloña Yompor ahuat̃paʼ atarr ahuantaneʼt̃ att̃o nanac at̃pareʼcheʼt̃ ñeñt̃ oʼpateʼt̃ chenquëñets. Ñerraʼm ña muenatseñ eʼñe pocteñ att̃och tsaʼtaterranetañ eʼñe allempocma poʼyoroc̈henñot̃. Att̃ochña entatanetañ poʼhuamenc t̃arraña ama att̃eyeʼ p̃aneto, att̃aña ahuantaneteʼt̃ poʼchñaret. \v 23 Allochñapaʼ att̃och esempopaʼ c̈hap oʼch orrtaterrnay allohueney poʼcohuenña, ñeñt̃ey oʼ muererrya yam̃a, ñeñt̃ey ahuat̃ Yomporpaʼ cot̃apeʼchonayeʼt̃ yecohuentapreteroʼch esempohuañen. \v 24 Atet̃ ñerraʼm ya ñeñt̃ey judioneshay, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye, t̃arroʼmar ama judioneshayaya ñapuet̃ c̈horeʼtenoña Yompor ñeñt̃chaʼ ameʼñaya. Allohueneyña t̃eʼpaʼ oʼ c̈horeʼterrey oʼch eʼñe yameʼñaʼhuera. \v 25 Amaʼt atet̃ oteʼt̃eña Yompor ahuat̃, allempo otan Oseas ñach serrpareʼteʼ ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: \q1 Amaʼt ñeñt̃ ama nechemereyaye t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ eʼñech nechemer nep̃ohuerranet. Amaʼt poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama nemorrenteno t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ eʼñech nemorrentuerranet ñamet. \q1 \v 26 Amaʼt eʼñe all ahuat̃ Yomporpaʼ otaneteʼt̃: “Sapaʼ ama nechemereyayso”, t̃eʼña allpaʼ oʼch eñotueret, t̃eʼñapaʼ eʼñoʼ puechemereshaʼ oʼ p̃ohuerranet Yompor, ñeñt̃ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a. \m \v 27 Elloña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ eñoseʼt̃, ñeñt̃chaʼ atet̃ perra israelenaʼtarneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Israelenaʼtarneshaʼpaʼ merenach nanac shonteʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ yenteññañ ontap poʼmñer nanac shonteʼ. T̃arraña amaʼtchaʼ shontetañpaʼ amachña allohuenacmayeʼ aʼqueshp̃ataret̃terreto; patantaʼttsachña ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. \v 28 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñech tsaʼtatuerrana shonteʼ acheñ arr patsro ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ñeñt̃ eʼmayeʼt̃ poʼñoñ. Amach alloʼna ahuantaʼnenaneto poʼchñar.” \v 29 Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ perra ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 Ñeñt̃ nanac Paretspaʼ ahuoʼt aʼqueshp̃aterrey amaʼt puesheñaʼttsot̃eya. Ñerraʼm ama atet̃ p̃aʼyeñepaʼ allohueneypaʼ eʼñech yocllaʼhuerrañ eʼñe poctacma, atet̃ p̃anet ahuat̃ allempo aʼcllatuaret̃ta allohuenet ñeñt̃ yec̈hatseʼt̃ añetso Sodomo ñam̃a Gomorro. \s1 Arrpaʼ att̃o Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenano judioneshaʼ \p \v 30 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye amaʼt ama eʼneñeto att̃och eʼñe pocteʼ entanet Yomporpaʼ ñetñapaʼ ahuepaʼt enteret ñeñt̃ eʼñe att̃o pocteʼ enteney Yompor allohueney ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña att̃o yeyemteña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. \v 31 T̃arraña judioneshaʼ amaʼt eʼneñetañ att̃och pocteʼ entenanet Yomporpaʼ t̃arraña ñetñapaʼ ama entereto, t̃arroʼmar aña eʼñe yemtenet oʼch eʼñe etsotuetañ ora allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet; t̃arraña ama es etsotuenaye ora allohuen. \v 32-33 Yeñoteñ ama enterreto att̃och pocteʼ entenanet Yompor, t̃arroʼmar ama yemteñeto Yompor ñeñt̃ atet̃ otenanet. Ñetpaʼ aña eʼñe yemtenet oʼch yec̈hcatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuen entenet ñet. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ p̃ohuet ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor ahuat̃: \q1 Napaʼ oʼch nemñanet puesheñarr ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets all añetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Sión ñeñt̃ara Jerusaléñ. T̃arraña ñetpaʼ c̈hach tsenaʼchet. Puetsenaʼteñot̃etpaʼ oʼhuañ yemtennanet ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchatanetañ. T̃arraña amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ñapaʼ ñetñapaʼ ellopaʼ amach alla es eʼnerreteʼt̃e. \m Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntachet ahuat̃: Cristopaʼ ñach anaret̃tatsa arr patso atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarrchaʼ sherben. T̃arraña judioneshaʼñapaʼ ama asherbenayeʼ eñcheto amaʼt mamesha, c̈ha ottet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a epot̃oʼtatseʼtyeset ñesho ñeñt̃ atmaʼntataret̃ mapueʼ. \c 10 \p \v 1 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, napaʼ neyoc̈hrocmañen nemneñ namoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ oʼt̃eʼ queshp̃aʼhuerret ñamet. Ñeñt̃oʼmarña ñocpuetpaʼ c̈hocma nemaʼyocham̃penanet Yompor. \v 2 Napaʼ neñotenanetañ eʼñe poʼñoc̈h mueneñetañ oʼch eʼñe sherberet Yompor, t̃arraña amaʼt atet̃ muenenetañpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor. \v 3 Poʼñoc̈hpaʼ ama c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor atet̃chaʼ yep̃a att̃och pocteʼ enteney amaʼt eʼñe allohueney. Ñetpaʼ otenapuetañ eʼñe pueyec̈hcateñot̃et ñeñt̃ cohuen entenet ñetpaʼ Yomporñapaʼ pocteʼt̃eʼ entapretenanet. Elloña ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch yemterrñañet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor, ñeñt̃chaʼ att̃och eʼñe poʼñoc̈h pocteʼ enterrey ña. \v 4 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ huapa Cristo ñam̃a atet̃ oteney Yompor ñerraʼm yameʼñerrñaña Puechemer ñeñt̃ Cristotetspaʼ att̃ochña eʼñech pocteʼ enterreyña, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ aña yeyemtena oʼch atet̃ yep̃ohuen eʼñe cohuen ora allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ att̃ochña pocteʼ enterryeñ Yompor. \s1 Arrpaʼ att̃och eʼñe pocteʼ enteney Yompor amaʼt eseshaya \p \v 5 Amaʼt Moiséspaʼ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃: “Ñerraʼm yep̃ohuenach eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ eshecchaʼña corretsayach errponohuañen.” \v 6 T̃arraña att̃och poʼñoc̈h pocteʼ enteney Yompor ñeñt̃paʼ eʼñech yeyemteñot̃ ña ñeñt̃ atet̃ oteney: “Amach yoct̃apeʼchatsto yeyoc̈hro, ñatoʼ est̃eʼ yepalltena t̃arroʼmar ama yepallteno oʼch ahuey ento att̃och yaʼsuater Cristo arr patsro. \v 7 Amaña yepallteno oʼch ahuey ñam̃a arromñat̃neshesho ñeñt̃ oʼponoʼtsaʼyen patso oʼch yetantateraʼ Cristo t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ oʼ tanterra, ama arromñat̃eshoʼtsenayaye.” \v 8 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ atet̃ oten: “Añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye att̃och yenter, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe yeshoʼtsen. Ñam̃a ama echarroyaye att̃och yeʼñoroña, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hroʼtsen.” Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ oʼ neserrpareʼtatas atet̃ añ poctetsa oʼch yameʼñera Cristo. \v 9 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈ho yeʼñorena att̃o Jesúspaʼ Yepartseshar yepeñ, ñam̃a ñerraʼm eʼñe yeyoc̈hrocmañen yameʼñeña att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ, allochñapaʼ yapaʼc̈hoʼña aʼqueshp̃ataret̃eychaʼ. \v 10 T̃arroʼmar ñerraʼm yameʼñera Cristo yeyoc̈hrocmañen, Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, ñam̃a ñerraʼm c̈hochña yeʼñorena att̃o oʼ yameʼñera Cristo, att̃ochña yapaʼ aʼqueshp̃ataret̃eychaʼ. \p \v 11 Ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya Yomporpaʼ ñetña ellopaʼ amach alla es eʼnerreteʼt̃e.” \v 12 T̃arroʼmar ama judioneshayaya ñapuet̃ ameʼñenayoña Yompor. Amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma ameʼñeñet Yompor. T̃arroʼmar eʼñe pat̃rra Yepartseshar ñeñt̃ eʼñe allohuenacpay. Shonteʼch esocmañen apaʼyesuay amaʼt eseshaychaʼ ñeñt̃ey enamueneʼ. \v 13 T̃arroʼmar atet̃ oten Yompor poʼñoñ: “Allohuenot̃eypaʼ amaʼt erraʼtsenot̃eta c̈horeʼteʼ Yompor pueyoc̈hrocmañen att̃och aʼqueshp̃ataret̃terretpaʼ Yomporñapaʼ aʼqueshp̃aterranetchaʼ.” \v 14 T̃arraña amach errot̃enot̃ yec̈horeʼcheña Cristo ñerraʼm ama c̈ho yeyemteño. Ñam̃a amat̃eʼ errot̃enot̃ yeyemteroña ñerraʼm ama es yeʼmareʼtperro Cristocop. Ñam̃a amach errot̃enot̃ yeʼmareʼche ñerraʼm ama eñalle ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ. \v 15 Ñam̃a amach errot̃enot̃ aʼpot̃eññañetoña Yompor poʼñoñ, ñerraʼm ama ña llesensenahueto. “Nanac cosheñtsoʼtseney ñerraʼm esempo huapa ñeñt̃chaʼ aʼpot̃oseʼ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yocsherra eʼñe cohuen yeyoc̈hro.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ eʼñe atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ. \p \v 16 T̃arraña amaʼt ñeñt̃ pueʼmaran Yompor poʼñoñ amaña allohuenacmayeʼ ameʼñereto añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. Amaʼt atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Ama Nompore eseshayeʼ ameʼñenayo ñeñt̃ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuanet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃. \v 17 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ elloña napaʼ oʼch notas, eʼñe yeserrpareʼteñot̃ Cristo poʼñoñ, acheñeneshaʼñapaʼ oʼch eʼm̃ñoteñet. Allochñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃etpaʼ oʼch ameʼñeret Cristo. \p \v 18 Ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼpaʼ ñatoʼ amat̃eʼ pueʼmareto añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. T̃arraña napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye pueʼmaret t̃arroʼmar atet̃ oten Yompor poʼñoñ: \q1 Ñeñt̃ aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñpaʼ oʼ eñotatyeset erracmañen arr patsro, oʼ epaʼhuamocha Yompor poʼñoñ errap̃aren. \m \v 19 T̃eʼña sapaʼ ñatoʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ ñatoʼ amat̃eʼ c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye eñoteñetañ Yomporñapaʼ oʼch ameʼñaterrana ñam̃a poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñehua, ñanompaʼ oʼch neyerpaterrsa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Moisés. Moisés ahuat̃paʼ ahuoʼt quellcanet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: \q1 Napaʼ oʼch nameʼñatera poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ sapaʼ att̃a senteñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama nechemereyeʼ nepenaneto ñam̃a att̃a senteñ ñerraʼmrrat̃eʼ ama es eñoteneto. T̃arraña napaʼ oʼch nameʼñatuerranet ñetpaʼ sañapaʼ eʼñe sempaʼteñot̃enpaʼ oʼch seʼmoñeʼterranet, t̃arroʼmar allempo ñetpaʼ oʼch nechemereshaʼ neperranet ñamet. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ och Yompor ahuat̃. \m \v 20 Allot̃paʼ ñam̃a Isaías ahuat̃ ñañapaʼ ama mechaʼtenano judioneshaʼ. Ñapaʼ ahuoʼt eñotatanet ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: \q1 Poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye amaʼt ñetpaʼ ama eseshayeʼ neʼnenaye, ñetñapaʼ oʼ enterrnet. Amaʼt ama eseshayeʼ naʼp̃t̃oʼtenaye errot̃enent̃eʼña na ñeñt̃ atet̃ nepena, t̃arraña nañapaʼ oʼch neñotaterranet ñeñt̃ atet̃ nepena. \m \v 21 Ñam̃a ellonet̃ Isaíaspaʼ serrpareʼteʼt̃ atet̃chaʼ perra judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ eñorena Yompor ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: “Napaʼ nellapeneʼt̃chaʼ c̈horeʼtameʼteneʼ añ acheñeneshar att̃och ñetpaʼ oʼch ameʼñerrnet. T̃arraña amachña eseshayeʼ nameʼñenayo, c̈hachña poʼpoñ entuennet allohuenet.” \c 11 \s1 Att̃o judioneshaʼpaʼ aʼypoʼñaret̃tenetañ, t̃arraña ama poctacmayeʼ aʼypoʼñenanetoña Yompor \p \v 1 T̃arraña amaʼt att̃eñ, napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h Yomporpaʼ ama eʼñe poctacmoʼ aʼypoʼñaʼhuerrano pueyochreshac̈hno, ñeñt̃areta ñeñt̃et israelenaʼtarneshaʼ. Atet̃ ñerraʼm na, napaʼc̈hoʼña israelenaʼtaren t̃arroʼmar napaʼ poʼm̃renñen Abrahamañ ñeñt̃ara Benjamíñeñ mereñtsoren. \v 2 Yomporpaʼ ama aʼypoʼñaʼhuerrano pueyochreshac̈hno. Ñetpaʼ eʼñe eñotuaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ pueyochreneshac̈hno p̃aʼ. Ñam̃a napaʼ neñoteñ amach aʼypoʼñaʼhuerraneto, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Sapaʼ amaʼt seyerpuenoña ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ahuat̃. Ñapaʼ ahuoʼt otteñeʼchan israelneshaʼ eʼñe puemaʼyocheñot̃ Yompor. \v 3 Ñeñt̃paʼ atet̃ otan Yompor ahuat̃: “Nompore, namoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ epayeʼ muetsanatennapet ñeñt̃ p̃aʼm̃teneʼ peñoñ. Amaʼt ñam̃a Nompore ñeñt̃ altar ñeñt̃ allot̃ yesherbenpeñpaʼ oʼ eʼñe toreʼtatuonapet. Amaʼt napaʼ oʼ eʼñe napt̃am̃a ñeñt̃en p̃ameʼñenaya. Amaʼt t̃eʼ Nompore napaʼc̈hoʼña oʼpatennet ahuoʼch muetsanet nam̃a.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otteñeʼchaneʼt̃ Elías pamoʼtseshaʼ Yomporesho ahuat̃. \v 4 Arrñapaʼ att̃o eñoranaʼtana Yompor Elías ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Amacaʼ p̃apt̃ayaya ñeñt̃ep̃ nameʼñenaya, elloña eñallmeñ canc̈hrroch mil israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ nameʼñenaya ñeñt̃ ama concorpanaʼtenanaʼ maʼyochaya ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ sochenet Baal. Ñetñapaʼ nenenanet ellonet̃ nocop.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ neyerpatensa atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor allempo eñoranaʼtana Elías. \v 5 Ñam̃a atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ att̃ecma pena Yompor. Ama allohuenacmayeʼ aʼypoʼñenanetoña Yompor. Ñañapaʼ amaʼt puesheñaʼttsapaʼ ahuoʼt yeʼcherranet allochñapaʼ att̃ochña eʼñe puemuereñot̃anetpaʼ oʼch aʼqueshp̃aterranet. \v 6 T̃arraña eʼñe puemuereñot̃anet ahuoʼt aʼqueshp̃atanet. Amaña añot̃eyaye atto cohuen es yec̈hcatyenet ñet. T̃arroʼmar ñeñt̃ cohuen yec̈hcatyenet ñerraʼm allo aʼqueshp̃atenetañpaʼ Yomporña puemuereñapaʼ amat̃eʼ aʼqueshp̃atañeyeʼ yenteñe. \p \v 7 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ, israelenaʼtarpaʼ ama allohuenacmayeʼ enterreto ñeñt̃ eʼnenet. Ñehua, ñeñt̃ eʼnenetpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och eʼñe pocteʼ enterranet Yompor. Puesheñaʼttsa enterreʼ ñeñt̃ yeʼchena Yompor. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ ama entereto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor ñeñt̃ att̃och eʼñe pocteʼ entuerrey t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hocma echarrtenanet pueyoc̈hreto oʼch pet ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. \v 8 Ñetñapaʼ oʼ eʼñe atet̃ p̃ohuet ñeñt̃ eʼñe atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yomporpaʼ ñach ama muenatahueto oʼch es c̈hapahuet pueyoc̈hreto. Amaʼtchaʼ c̈ho es entenetañ ñeñt̃ atet̃ pena Yomporpaʼ amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñam̃a amaʼtchaʼ eʼm̃ñoteññañetañ Yompor poʼñoñpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto amaʼt ahuat̃a ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ att̃ecma penet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías ñeñt̃chaʼ atet̃ perra judioneshaʼ. \v 9 Elloña Davidpaʼc̈hoʼña ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 Judioneshaʼpaʼ nanac aʼnateña Yompor. Shonteʼ esocmañen echenet ñeñt̃ alloch rrallmeʼchapretannenet. T̃arraña ñeñt̃paʼ c̈ha shequënanet t̃arroʼmar ñetpaʼ otenapuetañ Yomporpaʼ eʼñet̃eʼ pocteʼ entenanet. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña aʼchencaterrahuet. Att̃och eʼñe tsaʼtatuerranet. \m \v 10 Ellopaʼ alla oterrerr David ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 Arepaʼch es c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, att̃etach ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ ñeñt̃ amach enteno. C̈hocmuepaʼch amueroc̈htataret̃tenet eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ eñerr aʼmoʼcaʼnenahuet ñeñt̃ nanac amueroc̈htatañ. \s1 Att̃o Yomporpaʼ aʼypoʼñaneñ judioneshaʼ, ñeñt̃paʼ añecop att̃och aʼqueshp̃aterran ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye \p \v 11 T̃arraña amaʼt atarr at̃pareʼtena judioneshaʼ, napaʼ oʼch notas, amach eʼñe aʼypoʼñaʼhuereto poctacma Yompor. T̃arroʼmar eʼñe pat̃pareʼteñot̃et ñetpaʼ att̃oña Yomporpaʼ ahuoʼt ameʼñaterrana poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃och aʼqueshp̃aterranet ñamet. Att̃ochña judioneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe puempaʼteñot̃et Yomporpaʼ ñatoʼ oʼch alla ameʼñeret Yompor eʼñe cohuen. \v 12 Att̃o at̃pareʼtenan judioneshaʼ Yomporpaʼ poʼpoñec̈hnoña acheñeneshaʼ arr patsropaʼ ahuoʼt c̈hapanet att̃och ameʼñeret ñamet Yompor. Ñehua, att̃o amaʼt pat̃pareʼteñot̃etpaʼ yenpueñet poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye, yapaʼ yeñoteñ esempohuañen allempoch alla ameʼñaʼhueret Yomporpaʼ elloña pameʼñaʼhueñot̃etpaʼ nanacchaʼ yenpueret poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 13 Ñeñt̃paʼ atet̃ notenes ñeñt̃es ama judioneshayayso t̃arroʼmar napaʼ allsensaret̃en nach serrpareʼteneʼ Yompor poʼñoñ socop ñeñt̃es ama judioneshayayso. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nocshena, atarr cohuen asherben nenteñ ñeñt̃ atet̃ llesensenen Yompor. \v 14 T̃arroʼmar allochñapaʼ att̃och nameʼñatera ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye. Att̃ochña ñatoʼ judioneshaʼ ñeñt̃ eʼñe namoʼtsnaʼtaranetpaʼ eʼñe puempaʼteñot̃et Yomporpaʼ oʼch alla mueneret oʼch ameʼñerret ello atet̃ sepena sa. Allochñapaʼ att̃ochña aʼqueshp̃ataret̃terret ñamet, amaʼt puesheñaʼttsot̃a. \v 15 T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt aʼypoʼñan judioneshaʼ, ñeñt̃paʼ añecop att̃och amoʼtsterrana poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm esempohuañen allempoch judioneshaʼpaʼ oʼch alla ameʼñaʼhueret Yompor, att̃ochña oʼch alla aguërranet; ñetña allempopaʼ c̈hach otterret ñerraʼmrrat̃eʼ rromot̃ oʼ tantuerret. \v 16 T̃arroʼmar att̃o ñeñt̃ ñanom judioneshatatseʼt̃ ahuat̃paʼ ñetpaʼ anaret̃teteʼt̃ Partsocop, allochñapaʼ poʼm̃renñeneshaʼpaʼc̈hoʼña ñetpaʼ acraret̃terretchaʼ ñamet eʼñe att̃ecma. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ pocrram̃ ñeñt̃ neteʼt̃ Partsocop. Ñeñt̃ ñenmat̃ pocrrametpaʼ ahuoʼch yoreñet coñeʼt̃ ñeñt̃ nanac cohuen ñeñt̃chaʼ nenet Yomporecop. Ñam̃a att̃o ñeñt̃ ñanom pocrram̃ yorenet Partsocoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen, añña allot̃ yoret pocrrametpaʼ ñeñt̃ña pocrramet orapaʼ eʼñech cohuenareʼ. Ñam̃a ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ pena tsachrec̈h. Ñehua, ñerraʼm erraʼtsen tsach ñerraʼm puerc̈hoc̈hno eʼñe cohuenareʼ puetacrec̈hnopaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. \p \v 17 T̃eʼpaʼ ñeñt̃es ama judioneshayayso napaʼ oʼch notas, Yomporpaʼ ahuoʼt ellopaʼtetstatan patantarr judioneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ña. Allochñapaʼ att̃och sapaʼ oʼch separrocmaterr epas ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ pena tsach ñeñt̃ otenet olivoch. Ñehua, judioneshaʼpaʼ ñetpaʼ att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ olivoch ñeñt̃ eʼñe cohuen narmets. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ allpon puetaquërpaʼ ahuoʼt pechaʼtam̃p̃set ahuoʼt huaporeʼchet. Allochñapaʼ att̃och aʼtapaʼllateret epuet ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivochtaquër ñeñt̃ ama narmetsoyaye. Sa ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ sapaʼ aña puetaquër sepeneʼ ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivochtaquër. T̃eʼñapaʼ oʼ aʼtapaʼllataterrset olivochtacro allot̃ apechaʼtaret̃ ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃. Allochñapaʼ att̃ochña sapaʼc̈hoʼña oʼch separrocmaterr epas ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor, ñam̃a att̃och sagapapreter Yompor paʼnateña ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ Yompor judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃. \v 18 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ sapaʼ amach sañeña nanac asherben sentatsterro. Ñam̃a amach sotatsto oʼhuañt̃eʼ sherbenña añ judioneshaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya olivochtaquër ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃, t̃arroʼmar sapaʼ señochepaʼch allot̃caʼyeña huenaña sa sehuamenc tsachrec̈hot̃ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃. Ama att̃eyayso ñerraʼm ñeñt̃ eʼñe puetacres oʼch ahuamencat̃ sep̃oñ puerec̈h, t̃arroʼmar ama att̃eyaye, puerec̈hña eʼñe ahuamencat̃ sepeneʼña sa. \p \v 19 Ñeñt̃es ama judioneshayayso, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ soʼt̃eʼña nanac sherbets ñeñt̃oʼmaroʼ Yomporpaʼ ahuoʼt pechaʼtam̃p̃san judioneshaʼ olivochtacrot̃ allochñapaʼ att̃oʼch sapaʼ oʼch eʼñe separrocmaterr. \v 20 T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt poʼñoc̈h oʼ aʼypoʼñaret̃ta judioneshaʼ añecopña aʼypoʼñaret̃terret eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yompor. Ñehua, t̃eʼña sapaʼ eʼñe seyemteñot̃a Yompor oʼ separrocmaterr sa. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, amach sommoʼchatsto, eʼñepaʼchña sem̃chaʼnaʼteñot̃ sameʼñeña Yompor. \v 21 T̃arroʼmar att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt huaporeʼtan olivochtaquër ñeñt̃ eʼñe puetacra ñeñt̃ tomaʼntenaya judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñenayo ña, sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ach sepena sam̃apaʼ ahuaporeʼtaret̃eschaʼ sam̃a. \v 22 Señochepaʼch poʼñoc̈h Yomporpaʼ atarr cohuen amueraña. T̃arraña amaʼt amuerañañpaʼ ama allocchamaʼmetsoyaye, t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana ñeñt̃ ama ameʼñenayo ña. Ñerraʼm c̈hocmach seyemteña att̃o nanac muerensa ñañapaʼ eʼñech cohuen entenes. Ñerraʼm amach atet̃ sep̃opaʼ sapaʼc̈hoʼña ahuaporeʼtaret̃eschaʼ atet̃ ñerraʼm tsachtaquër. \v 23 Ñam̃a amaʼt judioneshaʼ ñeñt̃ aʼypoʼñaret̃tetsapaʼ ñerraʼm oʼch alla ameʼñaʼhueret Yompor, ñañapaʼ oʼch alla parrocmataterranet poʼpocheño. T̃arroʼmar Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃, ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch alla parrocmataterranet poʼpocheño. \v 24 T̃arroʼmar sa ñeñt̃es ama judioneshayayso Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch parrocmataterres, amaʼt sapaʼ atet̃ entenes ñerraʼmrrat̃eʼ nanac allap̃aroʼtsenes atet̃ pena ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivoch. Ñam̃a sapaʼ apechtacreʼcharet̃es poʼpchañot̃, ñañapaʼ ahuoʼt aʼparrocmaterres olivochtacro ñeñt̃ narmets olivoch amaʼt sapaʼ ama eʼñe puetacreyayso ñeñt̃ narmets olivoch. Att̃o pocteʼ eñch Yompor ñeñt̃ atet̃ p̃onas sa, elloña judioneshaʼpaʼ nanacchaʼ cohuen enterranet oʼch alla parrocmataterranet, oʼch alla puetaquër p̃aterranet olivoch ñeñt̃ eʼñe ño puetaquër. \s1 Att̃o judioneshaʼpaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ ñamet esempohuañen \p \v 25 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ neñotatas ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye. Ñeñt̃es ama judioneshayayso napaʼ nemneñ oʼch eʼñe señoch allochñapaʼ att̃och amach sotap̃saʼtatsto sapaʼ atarroʼ es señoten. Ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtena patantarr israelenaʼtarpaʼ ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ muenatenanet Yompor t̃arrempohuach allempoch eʼñe etsotua att̃och ameʼñaʼhuerra allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 26 Allempochña allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ ñamet. Oʼch etsoterra eʼñe atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor: \q1 Ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterrahuetpaʼ huapach. Arrot̃chaʼ huapa ñeñt̃ anetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Sión. Ñeñt̃oʼmarña pamoʼtsnaʼtarchaʼ p̃osan israelenaʼtarneshaʼ. Oʼch huapapaʼ aʼhuañam̃perranchaʼ Jacoboñ poʼm̃reneñ\f + \fr 11:26 \ft Ñeñt̃ otenet israelenaʼtarneshaʼ, ñam̃a siónoʼmarneshaʼ, ñam̃a Jacob poʼm̃reneñ, ñam̃a jerusaléñoʼmarneshaʼ ñetpaʼ ñeñt̃areta judioneshet.\f* ñeñt̃ att̃o nanac at̃pareʼteñet Yompor. \v 27 Allempochña nahuanmam̃perranet poʼchñaretpaʼ allempochña etsoterra ñeñt̃ atet̃ notaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ neperranet esempo. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot Yompor ahuat̃. \p \v 28 T̃arraña t̃eʼ Yomporpaʼ atet̃ entenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneto oʼch ameʼñeññañet poʼñoñ ñeñt̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra. T̃arroʼmar atet̃ pena allochñapaʼ oʼch saʼqueshp̃ataret̃terra sam̃a ñeñt̃es ama judioneshayayso. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ acraneʼt̃ judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ atarr morrentena t̃arroʼmar ñeñt̃ paʼtañneshañ peteʼt̃paʼ ña aʼcrahueteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atarr morrentena. \v 29 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Atet̃ otaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ oʼpataterranetpaʼ eʼñech etsotuerra. Ñam̃a atet̃ otaneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ c̈horeʼterranet att̃och eʼñe ameʼñaʼhueretpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech etsotuerra. \v 30 Ahuat̃ sapaʼ atarr sat̃pareʼcheʼt̃ Yompor, t̃eʼñapaʼ judioneshaʼ atet̃ petsa atet̃ sat̃pareʼteʼt̃ sa ahuat̃. T̃arraña t̃eʼpaʼ allempo at̃pareʼta judioneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och Yomporpaʼ oʼch muererrsa sam̃a. \v 31 Ñam̃a t̃eʼpaʼ att̃o judioneshaʼ att̃ecma at̃pareʼteñet Yompor atet̃ sat̃pareʼcheʼt̃ sam̃a ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña muererranetchaʼ atet̃ muerensa sam̃a t̃eʼ. \v 32 T̃arroʼmar atet̃ penaña Yompor. Ñapaʼ muenatenan ora paʼnamen acheñ oʼch at̃pareʼtyeñet allochñapaʼ att̃ochña ellopaʼ oʼch alla muererraneterr allohuenet. \s1 Att̃o Yomporpaʼ ama eñotpahuoyaye ñeñt̃ eʼñe atet̃ cot̃apeʼchen ña \p \v 33 Yomporpaʼ puemorrenteñot̃paʼ esocmañen apaʼyeney, ñeñt̃ara Parets ñeñt̃ atarr eñotañtetsa. Shonteʼ esocmañen eñoten paʼnamen. Ya arromñat̃eypaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeñotuoñeña ñeñt̃ atet̃ penaña ña. Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ c̈haponayoña ya yeyoc̈hro ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyen ña. \v 34 “T̃arroʼmar yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya amat̃eʼ errot̃enot̃ yeñotuoña ora ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor. Ñam̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya amat̃eʼ errot̃enot̃ yoct̃apeʼchacheña Parets. \v 35 Ñam̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yetsaʼchoña Yompor att̃och aphuerrey ñeñt̃ yemnen ya.” \v 36 T̃arroʼmar amaʼt allohuen ñeñt̃ allpon es eñalletyetsa eʼñe Yomporeshot̃ecma huena, eʼñe ña poʼhuamencot̃ eñalletena, ñam̃a eʼñe ñocop yec̈hcatue. Eʼñepaʼch yaʼyeʼchoc̈htateññañ t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. \c 12 \s1 Att̃o añ poctetsa oʼch eʼñe yaphuer Yompor yechets \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, att̃o Yomporpaʼ atarr muerenya, yapaʼ añ eʼñe poctetsa oʼch yaphuer Yompor yechets. Oʼch yaphuer allohuen yechets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ muetseteʼt̃ ahuat̃ Yomporecop ñeñt̃chaʼ nenet ñocop. T̃arraña ya yechets eʼñech bet̃nat̃ot̃ yaphuer Yompor t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech ñocpa, ñeñt̃chaʼ nanac coshateneʼ ña. Att̃ochña eʼñech yeyoc̈hrocmañen cohuen yoct̃er Yompor. \v 2 Allochñapaʼ amach alloʼna atet̃ es yep̃atseʼtyesneno ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hen ya añe patsro, ellochña yoct̃apeʼcherr etserra att̃och etserrataterrnay Yompor yoct̃ap̃ña. Att̃ochña eʼñe cohuen señoch erraʼtsent̃eʼña muenen Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña, ñam̃a ñeñt̃chaʼña coshateneʼ eʼñe poctacma. \s1 Att̃o Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenye oʼch yot yañeña yoʼña nanac sherbets \p \v 3 Yompor puemuereñot̃enpaʼ ahuoʼt llesensenen att̃och nach t̃orretsa ñocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sentatsto sañeña ñeñt̃esoʼ ello nanac sherbets. Añchaʼña pocteʼ sentena allpon sesherben att̃o puesheñaʼttsos Yomporpaʼ ahuoʼt apaʼyesas att̃och eʼñe seyemteñot̃ set̃orraʼyesa ñocop. \v 4 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena yechets. Ñehua, yechetspaʼ ama eʼñe pat̃rrayaya, atet̃ ñerraʼm yeclleʼ ñam̃a yot ñam̃a yetac. Ñam̃a ama eʼñe pat̃rrayaye sherbenye, eʼñe poʼpoñeʼttsocma sherbeney. T̃arraña amaʼt poʼpoñeʼttsocma sherbeneypaʼ eʼñe yocma yechets yep̃ohueñ, t̃arroʼmar eʼñe pat̃rra yechets atet̃ petsa. \v 5 Ñam̃a att̃ecma yepena allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ ñam̃a amaʼtchaʼ poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesa ñocoppaʼ ñañapaʼ eʼñech pat̃rra enteney, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe poʼchets peney. Att̃ochña eʼñech yeparrocmaten eʼñe puesheñaʼttsoy epay Cristo. Att̃oña eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo. \p \v 6 Eʼñech poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyena Yomporecop, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuoʼt apaʼyesey eʼñe poʼpoñeʼttsocma ñeñt̃chaʼ atet̃ yesherbeʼ eʼñe cohuen. Ñehua, ñerraʼm añ apueney alloch yaʼpot̃oñ poʼñoñpaʼ yaʼpot̃epaʼch errponchaʼ yemtatenya. \v 7 Amapaʼ ñerraʼm añ apueney att̃och yesherbeʼ poʼpsheññec̈hno eʼñepaʼchña cohuen yesherbenanet. Amapaʼ ñerraʼm añ apueney att̃och yeyc̈hateñ poʼpsheññec̈hno eʼñepaʼchña cohuen yeyc̈hatyenanet. \v 8 Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yoct̃apeʼchatyesanet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, eʼñepaʼchña cohuen yoct̃apeʼchateñ acheñeneshaʼ. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och es yapaʼyes acheñeneshaʼ ñeñt̃ es palltaʼyetsapaʼ eʼñepaʼchña yeñmañeshocmañen es yapaʼyenanet, amachña c̈ha yempaʼtanaʼtatsche. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yaʼm̃chaʼtaret̃tena, eʼñepaʼchña yocsheñeshocmañen yaʼm̃chaʼtaret̃tena, amachña c̈ha yemuenmeʼchatsche. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yeyenpueʼ ñeñt̃ mueroc̈htetsa, eʼñepaʼchña yocsheñeshaʼ yeyenpuenanet. \s1 Atet̃chaʼ p̃aʼyesa ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Cristo \p \v 9 Amorrentannaʼtpahuepaʼch yentannena eʼñe yeñmañeshocmañen. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor oʼch eʼñe yaʼmñechya nanac att̃och yaʼypoʼñeʼ. T̃arraña allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yomporpaʼ amach c̈ha yaʼypoʼñatsche. \v 10 Ñam̃a añ poctetsa amorrentannaʼtpoʼch yentannena allohueney atet̃ ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe yemoʼnasheñ yep̃annena. Oʼch atet̃ yeñch poʼpsheñeñ ñapaʼ atarr sherben, amachña yañeña nanac asherben entetso. \p \v 11 Amach c̈ha sec̃llanaʼtatsto t̃orraya ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Añchaʼña eʼñech seyoc̈hrocmañen sesherbeʼ Yepartseshar att̃o ahuamencat̃ penes Parets Puecamquëñ. \p \v 12 Ñam̃a eʼñepaʼch socshena t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ yecuenña ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor. Ñam̃a ñerraʼm esempo huaponasa mueroc̈hteñets eʼñepaʼchña saʼhuanteʼ. Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña semaʼyocheña Yompor. \p \v 13 Ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor ñerraʼm esempo es palltaʼyenet, sañapaʼ sapaʼyesanetchaʼ ñeñt̃ palltaʼyenet. Ñam̃a eʼñepaʼchña cohuen sagapannena sepacllo. \p \v 14 Ñam̃a añ poctetsa oʼch senamoñ Yompor att̃och aʼnatana ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Amachña c̈ha sarrnomareʼtatscho. \p \v 15 Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ atarr coshetsa, sapaʼc̈hoʼña socshapretanetepaʼch. Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ yahuetsa puellquëñot̃, sapaʼc̈hoʼña sellcapretanetepaʼch. \p \v 16 Amachña c̈ha atsrreʼmoc̈hen sentannaʼteno. Ñam̃a amach aña seʼnatsto att̃och sommoʼchena. Añchaʼña pocteʼ senten oʼch seyemteña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Ñam̃a amach sentatsto sañeña, soʼña eʼñe sapuet̃ atarroʼ es señoten. \p \v 17 Ñam̃a ñerraʼm poʼpsheñeñ errot̃en p̃aspaʼ sapaʼ amach setsaʼtatatsche amaʼt coñeʼt̃a. Sapaʼ añchaʼña eʼñe semaʼyoc̈hra ñeñt̃ c̈hocma sepena ñeñt̃ cohuen enten allohuen acheñeneshaʼ. \v 18 Eʼñe puesheñaʼttsospaʼ c̈hochña seʼnyes ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃aʼyes ñeñt̃ pocteʼ enten allohuen acheñeneshaʼ; att̃ochña eʼñe cohuen sentannena. Allochñapaʼ oʼch socrrena eʼñe cohuen muechet̃ eʼñe sagattsa ñeñt̃ parroʼmarneshas. \v 19 T̃eʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ errot̃ p̃aspaʼ sañapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach setsaʼtatatsche. Añchaʼña semnat Yompor att̃o ñapaʼ tsaʼtaterranetchaʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allempo atet̃ otaneteʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Napaʼ naña ñeñt̃en atsaʼtatañen, napaʼ nach tsaʼtatuerrahuet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yompor. \v 20 Añchaʼña atet̃ sep̃oñ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ ñerraʼm esempo cheporrenapaʼ sañapaʼ sapepaʼch ñeñt̃chaʼ rraʼ. Ñam̃a ñerraʼm esempo oñpaʼten sañapaʼ sapepaʼch ñeñt̃chaʼ orr. Ñerraʼm atet̃chaʼ sepeʼpaʼ ñañapaʼ oʼch penquëna nanac. Atarrchaʼ atserr eʼman att̃o penquëna. Allempoñapaʼ ñatoʼ eʼñe puepenquëñot̃paʼ ñeñt̃chaʼña cot̃apeʼchaterreʼ cohuen.” \v 21 Ñeñt̃oʼmarña notas, ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ errot̃ p̃aspaʼ sapaʼ amach sañeña muenatstaye oʼch alla setsaʼtatera. Añchaʼña atet̃ sep̃aʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa. Ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ eʼñe yepeñot̃ cohuenpaʼ oʼch yaʼhuañat ñeñt̃ ama cohuenayaye. \c 13 \s1 Att̃o añ poctetsa oʼch yameʼñeña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro allochñapaʼ att̃och yocrrena eʼñe cohuen muechet̃ \p \v 1 Ñam̃a añ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsoypaʼ oʼch yameʼñya ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen gobiernoʼ. T̃arroʼmar amach eñallñeña ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñerraʼm ama Yompor muenatenahueto oʼch atet̃ pet. T̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsropaʼ ñetpaʼ Yompor muenatenahuet oʼch atet̃ pet. \v 2 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñapaʼ añeʼna at̃pareʼten Yompor, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ña muenatenahuet oʼch am̃chaʼtaret̃etyenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñapaʼ eʼñe ñañeña pat̃pareʼteñot̃ atsaʼtataret̃tach. \v 3 Ñam̃a ñerraʼm c̈hocma yep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten am̃chaʼtaret̃paʼ amach am̃chaʼnoc̈henayeʼ yenteñeña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, t̃arroʼmar eʼñe att̃ot̃apaʼ amach errot̃ p̃aʼye. T̃arraña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen am̃chaʼtaret̃paʼ ñetñapaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hen enteñetña am̃chaʼtaret̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃paʼ c̈hocmach tsaʼtaterranaña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ña. Ñehua, ñerraʼm ama semno oʼch am̃chaʼnoc̈hen señch am̃chaʼtaret̃paʼ eʼñechña cohuen es sep̃aʼyen, att̃ochña am̃chaʼtaret̃paʼ eʼñech cohuen entenes, amach errot̃ p̃aso amaʼt mamesha. \v 4 T̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsropaʼ añ t̃orrenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Yompor, allochñapaʼ att̃och aʼpoctatenet eshecchaʼ eʼñe cohuen yocrrena arr patsro. T̃arraña ñerraʼm añ atet̃ sepen ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pocteʼñac̈hoʼña allochñapaʼ att̃och sem̃chaʼteñ am̃chaʼtaret̃, t̃arroʼmar ñapaʼ ama orrena am̃chaʼtaret̃teno, c̈hocmach tsaʼtatana ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ Yompor muenateneʼ ñapaʼ ñach tsaʼtatenaya allohuen ñeñt̃ atet̃ peneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 5 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ oʼch yameʼñya ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro, allochñapaʼ att̃och amach tsaʼtaterrye Yompor eʼñe ya yat̃parñot̃. Elloña ñeñt̃ atet̃ yameʼñena, t̃arroʼmar eʼñe yeyoc̈hropaʼ yeñotena ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ oʼch eʼñe yameʼñena. \v 6 Ñeñt̃oʼmarña ñam̃a añ poctetsa oʼch yetsaʼta impuesto, ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets ñeñt̃ cobrenyet am̃chaʼtaret̃eshot̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añ patsro, ñeñt̃paʼ atet̃ muenatenanet Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ t̃orrenet ñeñt̃ poʼtaruas penet. \p \v 7 C̈hocmach setsaʼta allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets att̃o cobrenyet atet̃ ñerraʼm allpon quelle ñeñt̃ enamueney am̃chaʼtaret̃neshaʼ atet̃ ñerraʼm impuestoc̈hno, c̈hocmach setsaʼcha. Ñam̃a acheñ ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entenetpaʼ c̈hocmuepaʼch sem̃chaʼnaʼtueñ. Ñam̃a acheñ ñeñt̃ atarr amorrentaret̃apaʼ c̈hocmuepaʼch semorrentueña. \v 8 Amach eseshaʼ seteb̃atsto, amaʼt puesheñarra. Añchaʼña sep̃a ñeñt̃ poctetsa socop, oʼch semorreñcha samoʼts. T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe yemorrenteña yamoʼtspaʼ att̃ochña yetsotua ora Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yepenanet eʼñe cohuen. \v 9 Atet̃ ñerraʼm pat̃err ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach sechtapretannaʼtatsto set̃apor.” Poʼpoñ ñoñetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach semtsannaʼtatsto.” Poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach setyesatsto”; poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach setomaʼtam̃p̃satsche samoʼts.” Poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach seyeʼchapretannaʼtatsto”, ñam̃a eñall poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney. Allohuen añ ñoñets amaʼt poʼpoñeʼttsocma atet̃ yec̈hatenyeñ, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pat̃rra oteney, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Atarrepaʼchña yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” Ñerraʼm c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ yetsotuach ora allohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyeney poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \v 10 T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ amach yemno oʼch errot̃ yep̃anet t̃eʼt c̈ha yellcatenanet. Añec̈hno atet̃paʼ ama morrenteñtsoyaye. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼ att̃ochña eʼñe yetsotua ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yomporeshot̃. \p \v 11 Atet̃chaʼ sep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas, t̃arroʼmar yeñoteñ oʼ c̈hapmoch allempoch huerra Cristo, ñeñt̃oʼmar socoppaʼ añ poctetsa oʼch alla setanterra Cristocop amachña sec̃llañot̃a es sep̃aʼyeno atet̃ ñerraʼm c̈ha semuen. T̃arroʼmar ahuañmoʼcha allempo ñanom yameʼñera Cristopaʼ allempo atarr atomat palltenmeñ att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra. T̃arraña t̃eʼpaʼ ama atarr atomatmeñeyaye. Oʼ mameshamerra att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra. \v 12 Arr patsropaʼ eñall shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yapaʼ checmeta yeyc̈hena. T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ metuamoch checmeteʼ oʼ puetarenmoch, t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ oʼ c̈hapmoch allempoch huerra Cristo. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch yesuanom allohuen ñeñt̃ ama cohuenayaye ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ checmeteʼ. Añchaʼña atet̃ yep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ puetareʼ. Att̃ochña yet̃orrena Yomporecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yec̃llarena ñocop. \v 13 Añepaʼchña yep̃aʼyen cohuen ñeñt̃ atet̃ penet yet̃o, ñeñt̃ ama apencoc̈henayaye ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ penet tsapo. Amach yoct̃apretatsto all nanac coshena aposañet̃ec̈hno, eʼñe porrareʼteñot̃et all atarr paʼnamen coshatseʼtyenet. Ñam̃a amach yechtaʼyesatsto coyaneshac̈hno, amach atet̃ yep̃atsto ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Amach yeʼnatsto atsrreʼmoc̈hen, ñam̃a amach yeʼmoñeʼtannaʼtatsto eʼñe yesopeʼcheñot̃. \v 14 Añchaʼña ahuamencat̃ sepeneʼ Yepartseshar Jesucristo, allochñapaʼ att̃och amach semnatatsto sechets oʼch muenatseʼtatas ñeñt̃ ama cohuenayaye. \c 14 \s1 Att̃o eñall ñeñt̃ epuoyeʼ ameʼñenayañ Cristo t̃arroʼmar ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop \p \v 1 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm eñall sesho acheñ ñeñt̃ ameʼñetsañ t̃arraña ñapaʼ ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop t̃arroʼmar ama eʼñe eñoteñe poʼñoc̈h atet̃ yeyemteña Cristo, sañapaʼ oʼch sagap̃ eʼñe cohuen att̃ochña eʼñech parrocma seyemteña Cristo. T̃arraña amach añecpa sagape att̃och sapaʼ oʼch sotnareʼch t̃arroʼmar ñapaʼ poʼpoñonet̃ cot̃apeʼchyen. \v 2 Atet̃ ñatoʼ eñall acheñ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop t̃arroʼmar ama eʼñe eñoteñe ñeñt̃ atet̃ poʼñoc̈h yeyemteña Cristo; ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈hach oten ama pocteyaye oʼch yerraʼyes berr poʼchets, añach pat̃err yerren narmetsoc̈hno. Elloña poʼpsheññec̈hno eʼñe pueyemteñot̃et Cristo ñetñapaʼ otenet eʼñe pocteʼ oʼch yerraʼyes amaʼt erraʼtsena rreñets. \v 3 Ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyetspaʼ amuepaʼch yentatsche ñeñt̃ t̃oreʼtetsa ñapaʼ ama es eñoto. Ñam̃a ñeñt̃ es t̃oreʼtetsapaʼ amuepaʼch otatsetye ya ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyets ama pocteyaye oʼch yerratseʼtyes paʼnamen ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ñaña oʼ aguërrey att̃och pueyochreshaʼ perrey. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ama pocteyaye oʼch yotannaʼtena eʼñe yagattsa Yompor pueyochreshaʼpaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ Ayochreshat̃ecpuet t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña ñapuet̃ otets att̃o pocteʼ entenan pueyochreshaʼ amapaʼ ñerraʼm ama pocteyeʼ entenano pueyochreshaʼ. Ñam̃a Ayochreshat̃ Cristopaʼ c̈hocmach eʼñe pocteʼ entenan pueyochreshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñach ahuamencat̃ p̃ahuet pueyoc̈hro. \p \v 5 Ñam̃a ñatoʼ eñall acheñ ñeñt̃ ama eʼñe eñotenaye ñeñt̃ atet̃ eʼñe poʼñoc̈h yeyemteña Cristo, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otenet añ poctetsa oʼch yonañchaʼyen pat̃eʼtets yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yetsotayes att̃ochña eʼñe pocteʼ enteney Yompor. Ñam̃a ñatoʼ poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm yapaʼ otenet ama yepallteno oʼch yonañchaʼyen pat̃eʼtets yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yetsotayes t̃arroʼmar allpon yet̃paʼ Yomporecma pueyec̈hcatuar. T̃arraña puesheñaʼttsoypaʼ yeñochepaʼch ñeñt̃ eʼñe pocteʼ yentyen ya eʼñe yeyoc̈hro ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. \v 6 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ onañchaʼyeneʼ yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ etsotayes, ñapaʼ atet̃ oten ñeñt̃paʼ atet̃ yameʼñeña ya Yompor. Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey ama onañchaʼyenaye yet̃, yapaʼc̈hoʼña atet̃ yameʼñeña Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyetspaʼ yapaʼc̈hoʼña atet̃ yameʼñeña Yompor, t̃arroʼmar yeparasyosoʼteñeshaʼ Yompor es yerraʼyen. Att̃ecma pena ñam̃a ñeñt̃ es t̃oreʼtetsa, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ ameʼñeñet Yompor ñam̃a ñetpaʼ eʼñe pueparasyosoʼteñeshet Yompor es t̃oreʼtyenet. \p \v 7 T̃arroʼmar ama eʼñe ya yemneññot̃eyeʼ atet̃ es yep̃aʼyeno añe patsro. Att̃o yocrrena añe patsropaʼ ñeñt̃paʼ ama eʼñe yapt̃ecpayaye, ñam̃a allempoch yerromapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama yemneññot̃eyeʼ yerromueno. \v 8 T̃arroʼmar att̃o yocrrena allponmat añe patsro ñeñt̃paʼ añecop att̃och yesherbeñ Yepartseshar. Ñam̃a allempo yerromuenpaʼ ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ muenateney Yepartseshar. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoten allempo yocrrena añe patsro ñeñt̃paʼ ama yapt̃ecpayeʼ yocrreno, ñeñt̃paʼ Yepartsesharecop. Ñam̃a allempo yerromuen, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama yapt̃ecpayaye, ñeñt̃paʼc̈hoʼña Yepartsesharecop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ c̈hocma atet̃ pena t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe oʼpaterrya ñam̃a eʼñe ñocpay. \v 9 T̃arroʼmar Cristopaʼ ñeñt̃ecop rroma, elloñapaʼ alla correrra att̃ochña ñapaʼ ñach yamoʼmteʼ yepen allohueney. Amaʼt allempo yocrrenmeñ, amaʼt ñam̃a allempo yerromuen, att̃erach yamoʼmteʼ yepeñ, t̃arroʼmar ñapaʼ pueñotuaran atet̃ peney rromueñets ñam̃a att̃o yocrrena ñeñt̃ey arromñat̃ey. \p \v 10 Ñeñt̃oʼmarña amach yotatsche yemoʼnasheñ ñeñt̃ atet̃ pena ñapaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Ñam̃a amach yotatsche ñapaʼ ama es eñoteno. T̃arroʼmar Cristo ñapaʼ ñach yoterreʼ errot̃enchaʼ entyerrey esempohuañen allempoch yapc̈herra allohueney ñesho. \v 11 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ allpaʼ Yompor otatseʼt̃ atet̃: \q1 Napaʼ na ñeñt̃en ama arromñat̃eshayayno ñam̃a ama puenesho neñoñ. Poʼñoc̈hpaʼ atet̃chaʼ perra esempohuañen. Ora allohuen acheñeneshaʼpaʼ concorpanrrorterrnetchaʼ. Allñapaʼ otuerrnetchaʼ: “P̃a Yomporep̃ ñeñt̃ep̃ atarr Partsop̃.” \m \v 12 Att̃oña yeñoteñ allohueney puesheñaʼttsoy Yomporpaʼ aʼmet̃ataterreychaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ yep̃ohuahuena arr patsro. \s1 Att̃o ama pocteyaye eʼñe atet̃ yepeñot̃ ya oʼch alla yaʼpuerratater yemoʼnasheñ \p \v 13 Ñeñt̃oʼmar ama pocteyaye oʼch yañeña yotannaʼta ñeñt̃ atet̃ yentannena arr patsro. Añchaʼña yañeña eʼñech yeñotena ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena ya t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena yapaʼ ñatoʼrraña c̈hat̃eʼ yaʼpuerratater yemoʼnasheñ ñerraʼm ñapaʼ ama pocteyeʼ entenano ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyen ya. \v 14 Napaʼ eʼñe neyemteñot̃ Yepartseshar Jesús neñoteñ eʼñe pocteʼ oʼch es yerraʼyes t̃arroʼmar neñoten allohuen rreñetspaʼ eʼñe arrapahuocma Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ama arrapahuoyeʼ entenaye ñeñt̃ allohuen rreñetspaʼ eʼñe ñocoppaʼ ama pocteyaye oʼch rrenan ñeñt̃ rreñets. \v 15 Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch yerraʼyes, t̃arraña ñerraʼm yemoʼnasheñpaʼ ama arrapahuoyeʼ enteñe, yapaʼ eʼñe ya yerreñot̃paʼ ñatoʼ oʼch yeyeʼchateña allempoñapaʼ oʼch rreʼ ñam̃a, ñañapaʼ c̈hach enteñ ñeñt̃paʼ ochñaʼteñets Yomporecop. Att̃eñapaʼ ñatoʼ oʼch alla puesuerran Yompor. Ñatoʼ yerreñot̃ amaʼt eʼñe cohueneñpaʼ oʼt̃eʼ yequec̈hpatater yemoʼnasheñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach yerratsto allempo, t̃eʼt ñeñt̃oʼmara yequec̈hpatater yemoʼnasheñ Yompor. Ñam̃a ñerraʼm atet̃ yepeñ yemoʼnasheñpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama yemorrenteño, ñeñt̃ara yemoʼnasheñer amaʼt Cristopaʼ ñocpaʼna rroma. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt pocteñ ñeñt̃ atet̃ pep̃aʼyena, t̃arraña ñerraʼm yemoʼnasheñpaʼ ama pocteyeʼ enteñe, ñañapaʼ ñeñt̃ot̃ach sasareʼteney. Ñehua, amaʼt eʼñe pocteñ oʼch atet̃ yepenañ, t̃arraña amach atet̃ yep̃atsche. \v 17 T̃arroʼmar ñerraʼm añ yoct̃eññañ Yompor poʼcohuenña att̃o pueyochreshaʼ peney, ñeñt̃ att̃o es yerraʼyen amapaʼ att̃o es yet̃oreʼtyena, ñeñt̃paʼ ama esoyayeña Yomporecop. Añña ñeñt̃ nanac sherbets att̃och yoct̃eññañ Yompor poʼcohuenña, ñeñt̃paʼ att̃o eʼñe pocteʼ es yep̃annena añe patsro, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen yentannena att̃ochña yocrrena eʼñe cohuen muechet̃, ñam̃a att̃ochña Parets Puecamquëñpaʼ c̈hocmach coshateney yeyoc̈hro. \v 18 Ñerraʼm atet̃chaʼ yameʼñeña Cristo, Pomporñapaʼ eʼñech cohuen enteney, amaʼt allohuen acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entenyet. \p \v 19 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, añepaʼchña yeʼnen ñeñt̃ att̃och eʼñe yeparrocmaterr allohueney ñam̃a att̃ochña eʼñe cohuen yeyenpannena. Allochñapaʼ alloʼnach eʼñe huomenc yep̃annaʼtnena yeyoc̈her Yomporecop. \v 20 Eʼñe ya yerreñot̃ poʼchetspaʼ amach yaʼhuañatatsterrñañe poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ ameʼñenanañ Yompor. Amaʼt allohuen rreñtsoc̈hno cohuenacmañ ñeñt̃chaʼ yerraʼyeneñ, t̃arraña ñerraʼm yerreñot̃ oʼch alla yaʼpuerratater poʼpsheñeñ att̃och oʼhuañchaʼ ameʼñenana Cristo, ñeñt̃epñapaʼ eʼñe pocteʼ amach yerratsto ñeñt̃chaʼ aʼpuerrataterreʼ poʼpsheñeñ, t̃arroʼmar atet̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. \v 21 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atet̃ yepeñot̃ poʼpsheñeñpaʼ oʼch alla yaʼpuerratater, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto, allochñapaʼ amach puerrerro amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo. Atet̃ ñerraʼm allempo yerren berr poʼchets ñam̃a allempo yorren coʼnes,\f + \fr 14:21 \ft Ñehua, Pablo añ tomaʼntatanet vino ñeñt̃ pocoʼnes penet all paʼnyo.\f* ñerraʼm atet̃ yepeñot̃ oʼch alla yaʼpuerratater yemoʼnasheñ, ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa amach yerratsto berr poʼchets, amach yorratsto ñam̃a coʼnes, t̃arroʼmar allempopaʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. \v 22 Ñerraʼm eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yompor peñotena ñeñt̃ atet̃ pep̃aʼyena ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ entapretenep̃ Yompor, t̃arraña p̃apaʼ eʼñech peyoc̈hro p̃oct̃apeʼcheñ Yompor atet̃, amachña c̈ha peʼmatareʼtatstoña allo. Nanac cosheñtsoʼtseney ñerraʼm yeñotena poʼñoc̈h eʼñe pocteʼ entapreteney Yompor ñeñt̃ atet̃ es yep̃aʼyen, t̃arroʼmar yeyoc̈hropaʼ ama epuoyeʼ es yep̃aʼyeno. \v 23 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ñeñt̃ epuoyeʼ es rraʼyenpaʼ ñocoppaʼ ama pocteyaye oʼch rren, ñañapaʼ ñeñt̃aña poʼchñar pen. T̃arroʼmar ama pueñmañeshocmañenayeʼ es rreno, ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm ama yeñmañeshocmañenayeʼ es yep̃aʼyeno, ñeñt̃paʼ ñeñt̃a yoʼchñar entennay Yompor. \c 15 \s1 Att̃o añchaʼña yeʼnen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten yemoʼnasheñ \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, ñeñt̃ey eʼñe huomenc peneʼ yeyoc̈her Yomporecop, ñeñt̃ey ama epuoyeʼ yameʼñeño Yompor, añña poctetsa oʼch yeyenpueñ yemoʼnasheñ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop ñeñt̃ c̈hocma epuoyeʼ ameʼñenana Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yeyenpueñ, amachña aña atet̃ es yep̃aʼyeno ñeñt̃ atet̃ yemnen ya. \v 2 Añchaʼña yeʼnen oʼch atet̃ yepen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten yemoʼnasheñ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yeyenpueñ allochñapaʼ oʼch eʼñe huomenc p̃aʼnman ñam̃a pueyoc̈her Yomporecop, allochñapaʼ amach alloʼna epuoyeʼ ameʼñenano Yompor. \v 3 Amach aña atet̃ es yep̃aʼyeno ñeñt̃ atet̃ yemnen ya t̃arroʼmar Cristopaʼ ama aña atet̃ p̃aʼyeseʼt̃e ñeñt̃ atet̃ mueneʼt̃ eʼñe ñañeña. Añña p̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ muenacheʼt̃ Pompor. T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ecopña mueroc̈hteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ muenacheʼt̃ Pompor. Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ atet̃ otaneʼt̃ Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “P̃a eʼmoñeʼtetañpaʼ att̃oña sasareʼtennet.” Att̃oña eʼñe etsoterra ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. \v 4 Ñam̃a allohuen añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ yocpaʼnaña atet̃ anaret̃. Allochñapaʼ att̃och yapaʼc̈hoʼña oʼch yec̈haterryet ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña huomenc yepen yeyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ nanacchaʼ coshaterrey allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe yocsheñeshaʼ yeyemteññaña Yompor ñeñt̃ oʼpatatenya. \v 5 Yompor ñapaʼ ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ ñam̃a ñapaʼ ñeñt̃ña yocshateneʼ yeyoc̈hro. Ñam̃a ñepaʼchña eʼñe señotaterreʼ, allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen seyc̈herr ñeñt̃ atet̃ muenen Cristo Jesús, allochñapaʼ eʼñech cohuen sentannena. \v 6 Allochñapaʼ allohuenespaʼ eʼñech parrocma saʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo Pompor. \s1 Att̃o amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ahuoʼt aserrpareʼtataret̃tet añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra \p \v 7 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, eʼñech cohuen es sep̃annaʼtyena allohuenes eʼñe atet̃ cohuen oʼ perrey Cristo, allochñapaʼ att̃och seyemteñot̃ parro cohuenchaʼ saʼcshapretaret̃tena Yompor. \v 8 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, Cristopaʼ ahuoʼt huapa arr patsro att̃och t̃orrosa judioneshacop. Allochñapaʼ att̃och allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto, Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ eʼñe atet̃ otaneʼt̃ judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃paʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ muenaterranet esempo, ñeñt̃paʼ c̈hocmachña eʼñe etsoterra poctacma. \v 9 Ñeñt̃ecopña huapa ñam̃a att̃ochña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñetpaʼc̈hoʼña oʼch ayeʼchoc̈htatoñet ñamet Yompor t̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt muerenanet ñamet. Att̃oña etsoterra ñoñets ñeñt̃ quellcaʼhuet ahuat̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe Cristo oteʼ Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃ alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, allñapaʼ naʼc̈hotenep̃chaʼ nemorreñeshaʼ. \m \v 10 Ñam̃a poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Ñam̃a sa ñeñt̃es poʼpoñ acheñes ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ socshepaʼch sam̃a, atet̃ coshena judioneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor. \m \v 11 Ñam̃a poʼpoñ ñoñets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor, amaʼt allohuenes paʼnamen acheñres saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor. \m \v 12 Elloña Isaíaspaʼc̈hoʼña atet̃ oteʼt̃ ahuat̃: \q1 Esempopaʼ orrterrach puesheñarr ñeñt̃ Isaí\f + \fr 15:12 \ft Isaípaʼ ñeñt̃ara Jesé. Ñehua, ñapaʼ ñeñt̃ puechemeran David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Jerusaléño.\f* poʼm̃reneñ. Ñapaʼ orrterrach allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er perr allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ, ñam̃a allohuenet ñachña atarr yemterret. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aʼpot̃eteʼt̃ Cristo ahuat̃. \p \v 13 Yomporpaʼ ñachña atarr ayemuetpoterrtsa. Ñam̃a ñepaʼchña socshateneʼ eʼñe poctacma. Allochñapaʼ amach eñalle amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃chaʼ sellcateneʼ att̃o sameʼñeña ña. Allochñapaʼ Paretsña Puecamquëñpaʼ ñachña ahuamencat̃ sepeneʼ. Att̃ochña eʼñech socsheñeshaʼ secuen ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor. \s1 Att̃o Pablopaʼ ahuoʼt llesenseñ Jesucristo att̃och amach puem̃chaʼñot̃eyeʼ alla yerpaterraneto ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor \p \v 14 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha notas, napaʼ neñotenes sapaʼ atarr semorrentannena ñam̃a neñotenes oʼ eʼñe c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenatenes Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe cohuen soct̃apeʼchatannena erraʼtsent̃eʼ cohuentetsa Yomporecop. \v 15 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ ama nem̃chañot̃eyeʼ oʼ notuanmaso paʼnamen arr necartot̃ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. Att̃oña oʼ alla neyerpaterrserr ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ nepenes, t̃arroʼmar eʼñe Yompor puemuereñot̃enpaʼ \v 16 ahuoʼt muenatenen nach t̃orretsa Jesucristocop. Erracmañen allemeñ anetsoʼmar net̃orrena, alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Napaʼ na aʼpot̃enahuet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra. Oʼch nameʼñatuera ñeñt̃ ama judioneshayaye, allempoñapaʼ att̃ochña nehuapatanet Yomporesho atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es yapueñ Yompor, ñañapaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshateneʼ. Allot̃ñapaʼ Paretsña Puecamquëññapaʼ ñachña aʼcohuentatuerrahuet. Att̃ochña eʼñe cohuen enteñet Yompor. \p \v 17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe neyemteñot̃ Cristopaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch eʼñe nocsheña ñeñt̃ allo net̃orrena Yomporecop. \v 18 Napaʼ aña pat̃err noten att̃o Cristopaʼ eʼñe ahuamencat̃ penen, ñeñt̃oʼmarña c̈hocma nameʼñateña amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Att̃o neserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ, ñetñapaʼ ahuoʼt eʼñe nameʼñatuanet. Ñam̃a att̃o napaʼ eʼñe cohuenareʼ es norrtatyen, ñetñapaʼ ahuoʼt eʼñe cohuen ameʼñeñet Yompor. \v 19 Ñam̃a ñetpaʼ añña ameʼñatahuet ñeñt̃ att̃o eʼñe ahuamencat̃ penen Cristo att̃oña norrtatanet Yompor poʼpartsoña ñeñt̃ ama puentareto. Ñetpaʼ ñeñt̃ña eñotatuahuet, ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h eʼñe Parets Puecamquëñot̃ ñeñt̃ eʼñe ahuamencat̃ yepeneʼ. Att̃eñapaʼ ora erracmañen oʼ neserrpareʼtua añ cohuen ñoñets att̃o eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yequeshperra. Atet̃ña neserrpareʼtyesnom allemeñ anetsoʼmar eʼñe Jerusaléñot̃eñ Ilíricoʼmarohuen. \v 20 Napaʼ añña atarr nemnen oʼch neserrpareʼtyen añ cohuen ñoñets errap̃aren b̃ac̈hayoʼmar all ama pueʼmareto ñeñt̃ Cristotets. Att̃ochña napaʼ amach arra neseno serrpareʼtats all oʼ serrpareʼtatuahua poʼpsheñeñ. \v 21 Att̃ochña etsoterra añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃en, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Cristocop: \q1 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama aserrpareʼtataret̃teneto ñeñt̃ atet̃ pena ña, ñetñapaʼ enteretchaʼ. Ñeñt̃ara acheñer ñeñt̃ ama pueʼmarano ñeñt̃ atet̃ pena ña, ñetñapaʼ c̈herranetchaʼ pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ pena ña. \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr sechena oʼch ahuoʼ anetso Romo oʼch emoʼtenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all \p \v 22 Napaʼ shonteʼ neserrpareʼtatyen erracmañen arr, ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ neseno sesho. Amaʼt ahuañot̃eñ atarr nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ, ama errot̃ nepeñe. \v 23 T̃arraña na t̃eʼpaʼ oʼ neʼnua netaruas ñeñt̃ att̃o neserrpareʼtyen arroʼmar allemeña. Ñam̃a napaʼ ahuat̃ot̃eñ nesechena oʼch nab̃chensaʼ. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h nesechena oʼch ahuen sesho oʼch nab̃chensaʼ. Allochñapaʼ oʼch yab̃channaʼta allponmat, allempoñapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch seyenpaʼn att̃och nec̈hap ñam̃a Españo. \v 25 Ñehua, t̃eʼpaʼ ñanomchaʼ Jerusaléño neta, att̃och nanmanet allpon ofrenda masheñneshacop ñeñt̃ ameʼñetsa all. \v 26 T̃arroʼmar allpon ñeñt̃ ameʼñetsa Macedonio ñam̃a Acayo, ñetpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet oʼch apuet allpon ofrenda, ñeñt̃chaʼ oñmachet masheñneshaʼ Jerusaléño ñeñt̃ nanac es palltaʼyenet. \v 27 Macedonioʼmarneshaʼ ñam̃a Acayoʼmarneshaʼ ñetpaʼ ama judioneshayayeto. T̃arraña eʼñe pocteʼ enteñet oʼch yenpueñet judioneshaʼ ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac es palltaʼyenet. Napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ nenteñ t̃arroʼmarña ñeñt̃ judioneshaʼ ñetpaʼ ñetña serrpareʼtaterret ñanom ñeñt̃ ama judioneshayaye Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃tet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ puecamquëñecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ, ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ oʼch alla yenpuerran ñam̃a ñeñt̃ judioneshaʼ ñeñt̃ poctetsa poʼchtsocpuet alloch correnet arr patsro. \v 28 Allempoch nec̈hap Jerusaléño oʼch napos masheñneshaʼ ofrenda. Oʼch naphuerranet att̃ochña eʼñe neʼnua ñeñt̃ netaruas nepen. Allempoñapaʼ oʼch ahuen ñam̃a Españo. Ñehua, amach nec̈henaʼ Españopaʼ oʼch nemoʼtnomues allponmat, allot̃chaʼ nem̃terrerr seshot̃paʼ allempochña oʼch ahuen Españo. \v 29 Ñam̃a neñoteñ ñerraʼm esempoch nec̈hap sesho eʼñe neserrpareʼtateñot̃es Cristo poʼñoñ, sapaʼ nanacchaʼ nocshaterres eʼñe nanac Yompor paʼnateñot̃. \p \v 30 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñnesha notas, eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar Jesucristo, ñam̃a att̃och apueney Parets Puecamquëñ alloch eʼñe yemorrentannena, sapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃pesna. Nanacchaʼ semaʼyochapretna, \v 31 oʼch senamaton Yompor att̃och cohuam̃p̃sen allochñapaʼ amach c̈ha rromapno judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso all Judeo. Ñam̃a oʼch senamaton Yompor añecop judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléño, att̃och eʼñe cohuen entapretapnet ñeñt̃chaʼ naposanet. \v 32 Allochñapaʼ ñerraʼm Yompor muenatspaʼ eʼñech nocsheñeshaʼ nec̈hap sesho. Allñapaʼ namesost̃eʼ eʼñe cohuen allponmat, ñam̃a eʼñe yab̃channaʼteñot̃paʼ oʼt̃eʼ alla eʼñe nocsherra neyoc̈hro. \v 33 Yomporepaʼchña eʼñe cohuen saʼnataya allohuenes, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen yocshateneʼ yeyoc̈hro. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. \c 16 \s1 Att̃o Pablo arr poʼcartot̃paʼ eʼñe huom̃chaʼtuan ora allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo all anetso Romo \p \v 1 Ñam̃a t̃eʼpaʼ añ necartot̃paʼ nemneñ oʼch neñotatas ñeñt̃ yoc̈h yepen ya arr ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Febe. Ñapaʼ ña sherbets Yompor paʼpacllo allecma apc̈henet Yomporecop añ anetso Cencreo. \v 2 Ñapaʼ mueneñ ahuoʼch ahuoʼ sesho. Ñerraʼm esempo c̈hap seshopaʼ oʼch sagap̃ cohuen, ñeñt̃ atet̃ poctetsa oʼch yagapannena eʼñe cohuen, ñeñt̃ey ameʼñenaya Yepartseshar Cristo. Ñam̃a ñerraʼm oʼch c̈hap sesho, ñerraʼm eschaʼ palltosa amaʼt erraʼtsena, añ poctetsa sapaʼ oʼch seyenpueñ t̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen ayenpañ; amaʼt napaʼ nanac yenpuenen. \p \v 3 Napaʼ nemneñ añ necartot̃ oʼch nehuom̃chaʼch noc̈h Priscila puerrollareʼna ñeñt̃ara masheñ Aquila, ñeñt̃ parro net̃orrena ahuañmoʼcha Cristo Jesúsocop. \v 4 Ñetpaʼ nanac yenpuennet ahuañmoʼcha allempo mueneʼ muetsanetañ. Ñetñapaʼ autsa rromatsetañ att̃ot̃ aʼqueshp̃atnet na allempo mueneʼ muetsaneñ ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr neparasyosoʼtenanet ñam̃a ama napt̃ayaya añña ñam̃a ñeñt̃ allohuen ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñeñt̃ eʼñe pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar, ñetpaʼc̈hoʼña atarr parasyosoʼteñet noc̈h Priscila ñam̃a masheñ Aquila, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuoʼt aʼqueshp̃atnet, att̃ot̃ ellopaʼ oʼ alla neserrpareʼtatererr ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 5 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch nehuom̃chaʼch allohuen masheñneshaʼ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈henet masheñ Aquila paʼpacllo, all yec̈hena epuet puet̃apor Priscila. Ñam̃a arr necartot̃paʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch masheñ Epeneto ñeñt̃ nanac nemorrentena. Ñapaʼ ña ñanom ameʼñenaya Cristo all anetso Acayo. \v 6 Allot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a noc̈h María ñeñt̃ nanac t̃orretsa sesho parro. \v 7 T̃eʼñapaʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a namoʼts ñeñt̃ara masheñ Andrónico ñam̃a masheñ Junias, t̃arroʼmar ñet ahuañmoʼchapaʼ ñeñt̃ parro ehuancaret̃ey. Ñetpaʼ amaʼt allsensaret̃neshaʼpaʼ nanac asherben entaret̃tet, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñeret Cristo. Amaʼt allempo napaʼ ama nameʼñenaʼ ñetñapaʼ oʼ ameʼñaʼhuet ñanom. \p \v 8 Allot̃paʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Amplias ñeñt̃ atarr nemuerena eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar parro. \v 9 Allot̃paʼ ñam̃a masheñ Urbano, oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a ñeñt̃ parro yet̃orrena ñeñt̃ poʼtaruas pen Cristo Jesús. Allot̃paʼ eʼñe nemorrenteñot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Estaquis. \v 10 Oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Apeles ñeñt̃ c̈hocma ahuanteneʼ allohuen paʼnamen topateñets att̃oña eʼñe cohuen cot̃enan Cristo. Allot̃paʼ ñam̃a oʼch nehuom̃chaʼch allohuen ñeñt̃ pamoʼts pen Aristóbulo. \v 11 Allot̃paʼ ñam̃a namoʼts Herodión, allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ pamoʼtseshaʼ pen Narciso. Ñetpaʼ atarr ameʼñeñet Yepartseshar. \v 12 T̃eʼñapaʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a noc̈h Trifena ñam̃a noc̈h Trifosa. Ñetñapaʼ nanac t̃orreññañet Yepartseshar poʼtaruas, allot̃paʼ noc̈h Pérsida ñapaʼc̈hoʼña nanac yemorrenteña att̃o nanac t̃orrena ñam̃a Yepartsesharecop. \v 13 Ñam̃a arrpaʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ Rufo ñeñt̃ pameʼñeñot̃ nanac asherben yenteñ Yepartsesharecop. Ñam̃a pachoreʼna oʼch nehuom̃chaʼch, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼñe nachor nepen. \v 14 T̃eʼñapaʼ oʼch nehuom̃chaʼtererr poʼpotantañ masheñneshaʼ ñeñt̃ añ Asíncrito, ñam̃a Flegonte ñam̃a Hermas, ñam̃a Patrobas, allot̃paʼ ñam̃a Hermes, ñam̃a poʼpotantañ masheñneshaʼ ñeñt̃ parrompañoʼtsaʼyenet. \v 15 T̃eʼpaʼ oʼch alla nehuom̃chaʼtererr ñeñt̃ masheñ Filólogo ñam̃a noc̈h Julia, allot̃paʼ ñam̃a masheñ Nereo epuet ñam̃a poʼc̈h, allot̃paʼ ñam̃a Olimpas, ñam̃a amaʼt allohuenet masheñneshaʼ ñeñt̃ parrompañoʼtsaʼyenet. \p \v 16 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena\f + \fr 16:16 \ft Poʼñoc̈h oteney, “Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ c̈hoch setsoʼtstsaʼpaʼtannena ñerraʼm esempo sehuom̃chaʼtannaʼtena.” Ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈heteʼt̃ ahuat̃.\f* ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop. Ñam̃a allohuenet masheñneshaʼ ñeñt̃ apc̈haʼyetset allemeñ anetsoʼmar eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo, ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñam̃a arr necartot̃. \s1 Att̃o Pablo arr poʼcartot̃paʼ oʼ alla cot̃apeʼchaterraneterr poʼpocheño \p \v 17 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr poʼpoñ añ necartot̃. Señotchaʼ añ acheñeneshar ñeñt̃ mueneneʼ oʼch ellopaʼtetstatonaset soct̃ap̃ña ñeñt̃ att̃o sameʼñeña Cristo, t̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch cot̃apeʼchataset ñeñt̃ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ oʼ yeyc̈hatuas. Ñeñt̃ acheñer atet̃paʼ oʼch selloʼtsentach seshot̃, amach seyemtatstaneto ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenet. \v 18 T̃arroʼmar ñetpaʼ ama añeyeʼ sherbeneto Yepartseshar Jesucristo. Aña cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet poʼchets att̃o correnet. Att̃o serrpareʼtenet coc̈hneshaʼ ñoñets, ñeñt̃paʼ att̃a shequëñet acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her. \v 19 Ñehua, allohueney yeñotenes sapaʼ oʼ sameʼñera Cristo ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshensa. Añña nemnen oʼch eʼñe señot ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Allochñapaʼ amach soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 20 Allochñapaʼ Yomporpaʼ ahuenchaʼ aʼhuañam̃p̃sonas ñeñt̃ att̃o atarr shequënes oneñet̃, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen yocshateneʼ yeyoc̈hro. Yepartsesharepaʼchña Jesucristo eʼñe saʼnatenaya. \p \v 21 T̃eʼpaʼ oʼch alla neñotaterrserr añ necartot̃, masheñ Timoteopaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a, ñapaʼ ñeñt̃ epan net̃orrena. Allot̃paʼ ñam̃a añ namoʼts maʼpsheñoʼmaret ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. Puesheñarrpaʼ añ masheñ Lucio, allot̃paʼ ñam̃a masheñ Jasón, ñam̃a masheñ Sosípater. \p \v 22 Napaʼc̈hoʼña ñeñt̃en sochetsa Tercio, eʼñe nameʼñeñot̃ Yepartseshar nemneñ oʼch nehuom̃chaʼtas añ masheñ Pablo poʼcartot̃. Napaʼ ñeñt̃en quellcaten masheñ Pablo. \p \v 23 Masheñ Gayopaʼc̈hoʼña muenen oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a. Na t̃eʼpaʼ eʼñe paʼpaclloʼtsenen ña, t̃arroʼmar all nec̈hap. Ñapaʼ atet̃ otenanet c̈hocmach apc̈henet allohuenet paʼpacllo ñeñt̃ ameʼñetsa arr. Ñam̃a masheñ Erasto mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a. Ñapaʼ ña tesorerotets arr Corinto, ña aññoʼteneʼ quelle anetsocop. Ñam̃a masheñ Cuartopaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñeñt̃ara añ necartot̃. \p \v 24 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnataya allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. \s1 Att̃o all huañen Yompor poʼñoñ añ cartot̃paʼ yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch ora allohueney \p \v 25 T̃eʼñapaʼ yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ ñach ahuamencat̃ sepeneʼ, ñeñt̃ eʼñe atet̃ oten añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñeñt̃ara añ cohuen cot̃ap̃ñats ñeñt̃ neserrpareʼtatenes ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena Jesucristo ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuo. \v 26 T̃arraña t̃eʼpaʼ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayayepaʼ muenaterrey oʼch yeñoter ñeñt̃ ama eñotpahuo ahuat̃ot̃eñ. Ñehua, ñapaʼ ahuat̃paʼ añ eñotateʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, ñetñapaʼ ahuoʼch quellquënet ñeñt̃ atet̃ eñotatenanet Yompor. Att̃ochña yeñoter yam̃a, amaʼt ñam̃a allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ; allochñapaʼ att̃och eʼñe yameʼñaʼhuerra ora errap̃aren, ñeñt̃ey paʼnamen acheñey. \p \v 27 Eʼñe puemuereñot̃ey Jesucristo ayeʼchoc̈htataret̃tepaʼch Yompor errponohuañen, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ eʼñe eñotañtetsa. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua huañ añ necarta. \pmr \sig Pablo\sig*