\id REV - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h APOCALIPSIS \toc1 Att̃o San Juanpaʼ eñotater Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrtsa tsapat̃onet̃ \toc2 El Apocalipsis \toc3 Ap \mt2 ATT̃O SAN JUANPAʼ EÑOTATER YOMPOR ÑEÑT̃CHAʼ ATET̃ PERRTSA TSAPAT̃ONET̃ \mt1 EL APOCALIPSIS \c 1 \s1 Att̃o Yomporpaʼ gatyesan Puechemer Jesucristo \p \v 1 Añ ñoñets ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ gatyenan Puechemer Jesucristo, allochñapaʼ ñachña eñotatyeseʼ allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop. Ñeñt̃chaʼ eñotatanetpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ ahuen atet̃ perra amaʼt esempo. Att̃o eñotaten na, ñapaʼ ahuoʼt mueñon poʼm̃llañot̃eñer, allochñapaʼ ñach negatyeseʼ na ñeñt̃en sochetsa Juan ñeñt̃en t̃orretsa ñocop, allochñapaʼ att̃och eñoch ñam̃a allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop. \v 2 T̃arroʼmar napaʼ nach eñotatahuet allohuenet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yompor poʼñoñ ñam̃a ora ñeñt̃ allpon eñotatenen Jesucristo amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ora allpon gatyennet. \p \v 3 Atarrchaʼ cosheñtsoʼtsen ñeñt̃chaʼ lleyateneʼ acheñeneshaʼ añ ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ yeñotateneʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyen ñam̃a allohuen ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets ñam̃a eʼñech ayemuetpoʼ enteñet, ora allpon ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃ arr. T̃arroʼmar oʼ c̈hapmoch allempoch etsotuerra añ ñoñets. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan canc̈herr ñeñt̃ anetser all apc̈haʼyena allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo \p \v 4-5 Napaʼ oʼch nequellconas carta allohuenacpas ñeñt̃es apc̈haʼyetsa eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor all ñeñt̃ poʼpoñeʼttsocma anets ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ Asioʼtsaʼyen. Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃espaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña semueraya epuet ñam̃a Puecamquëñ epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ Jesucristo. Ñetepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ. Añ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ c̈hocma eñall, amaʼt ahuat̃ot̃eñ c̈hocma eñall ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ huerrtsa poʼpocheño. Ñam̃a Puecamquëñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets eʼñe all poʼconaño eʼñe poʼpoñeʼttsocma sherbenet. Ñam̃a ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ atarr ayemuetpoʼ yenten ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃ eñotateney; ñam̃a ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ ñanom tanterrtsa puerromñot̃ ñapaʼ amach alla rromuerreʼt̃e. Att̃oña paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen amaʼt allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno añe patsro. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ atarr amorrentña, eʼñe ña puemorrenteñot̃eypaʼ att̃oña rroma yocop allochñapaʼ att̃och ashataret̃ta poʼrras eʼñe yocop allochñapaʼ att̃och eʼñe eʼshohuaret̃terra yoʼchñar. \v 6 Ñam̃a ñapaʼ att̃oña eʼñe cohuen aguëney att̃ochña yaʼm̃chaʼtaret̃tapretera att̃ochña yesherb̃apreterrñañ Pompor ñeñt̃ atarr Parets, att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ corneshatets Partsocop. Aʼcohuentaterrapoʼch Jesucristo, am̃chaʼtaret̃tepaʼch t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Yompore. \p \v 7 Oʼch secueñ huerrach Cristo, oschaʼ aʼsuatam̃perreʼ. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼpaʼ entuapueretchaʼ eʼñe paʼclloyot̃et. Amaʼt ñeñt̃ pataʼteʼpaʼ entuapueretchaʼ ñamet. Allempoña ñeñt̃ shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsropaʼ yaʼnaʼtapueretchaʼ eʼñe puellquëñot̃et. Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ perra. \p \v 8 Yompor ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ c̈hocma eñall, amaʼt ahuat̃ot̃eñ c̈hocma eñall, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ huerrtsa poʼpocheño. Ñapaʼ atet̃ña ot: “Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatena Cristo. \s1 Att̃o Cristopaʼ orrtana Juan eʼñe poʼcohuenteñot̃ \p \v 9 T̃eʼ napaʼ ñeñt̃en sochetsa Juan oʼch alla noterrserr. Napaʼ ñeñt̃en eʼñe semoʼnasheñ sep̃ohuenen sa. Napaʼ ñeñt̃en semueroc̈htapretenaya eʼñe yameʼñeñot̃ Jesús. Ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ eʼñech acop̃a es yaʼhuanten eshecchaʼ yaʼm̃chaʼtaret̃tapretera. Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ nepena na arr. Ahuañmoʼcha napaʼ eʼñe neserrpareʼteñot̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yepartseshar Jesucristo, añña ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼpaʼ oʼ huaporeʼtennetaʼ arr atarr allap̃ar all rroc̈hpeʼchañet̃ollo ñeñt̃ otenet Patmos. \v 10 Pamt̃arr allempo c̈hapaʼmuen añe yet̃ro allempo c̈hocma yeyerpueña Yompor napaʼ neyerpueñot̃ ñapaʼ eʼñe machayot̃a chorratna huomenc Yompor Puecamquëñ. Allempoñapaʼ machayot̃a neʼm ñoñets huapa nechaʼñot̃. Atarr huomenc eñen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poctor eʼmorrtetsa huomenc. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten añ ñoñets: \p \v 11 —Napaʼ ñeñt̃en ñanom eñallen, allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ ñanom huetsa alfabetot̃, arrohua all huañen alfabeto ñeñt̃ yoten Z. T̃eʼ napaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃chaʼ negatyesap̃ añ poctetsa oʼch pequellcaʼyes pepap̃llo allot̃paʼ oʼch pemñe all anetsoc̈hno ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ apc̈haʼyetsa all paʼnamen anetso ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃ ñanom añ paʼsoʼcheñ Efeso, allot̃paʼ Esmirna, allot̃paʼ Pérgamo, allot̃paʼ Tiatira, ñam̃a Sardis, ñam̃a Filadelfia, allot̃paʼ ñam̃a Laodicea. Ora añec̈hno anetspaʼ ñeñt̃ Asioʼtsen. \p \v 12 Allempoña neʼmuen atet̃ ñoñetspaʼ nañapaʼ neptallsa oʼch neñch eseshaʼt̃eʼ neʼñoranaʼtenaya. Allñapaʼ nent canc̈herr ñeñt̃ all orratenet huerare allo c̈hoyoʼtenet ñeñt̃paʼ oro ayec̈hcataret̃. \v 13 Eʼñe rroc̈ho ñeñt̃ canc̈herr all orratenet huerare all orrtena puesheñarr yacma ñeñt̃paʼ Jesucristo ñeñt̃ara Ñeñt̃ Acheñetosets. Ashtamat̃, paʼshtampaʼ eʼñe c̈hen paʼtcohua. Achanaret̃, poʼchanarpaʼ orotommuen ñeñt̃ allo chanena puesomapo. \v 14 Poñot̃ pueʼchpaʼ eʼñe ora atarr huallamaʼt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero pueʼch ñeñt̃ eʼñe huallamaʼt̃. Amapaʼ oʼch not pueʼchpaʼ eʼñe ora huallamaʼt̃ atet̃ ñerraʼm senet̃ ñeñt̃ otenet nieve ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Paʼclleʼpaʼ atarr poptena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter nanac aʼrrechatañ. \v 15 Paʼtacpaʼc̈hoʼña att̃ecma poptena atet̃ ñerraʼm aser yachamuen. Allempo eñorena eʼñe atet̃ eʼmorrtena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ oñ atarr huomenc maʼmoreten. \v 16 Pot poʼcohuenrot̃paʼ orrenan canc̈herr ranto. Puenamot̃paʼc̈hoʼña all orrtena cochell ñeñt̃ emoshem̃toʼmar etsotañtataret̃. Ora paʼtsaʼpot̃ eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ atsneʼ atarr huomenc aʼrrechatañ. \p \v 17 Allempo neñchpaʼ eʼñe nem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ nañapaʼ oʼ nerrmosa patso eʼñe paʼtco. Neyorñot̃paʼ ama nepelleno amaʼt mamesha, c̈ha nottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nerromuen. T̃arraña ña potot̃ poʼcohuenrot̃ aʼp̃llaʼn, oten: \p —Amach pem̃chaʼtatsto, napaʼ ñeñt̃en ñanom eñallen, allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall. \v 18 Napaʼ ñeñt̃en ama arromñat̃eshayayno. Amaʼt nerromhua ahuaña t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ alla nocrrerra, amach alla nerromuerreʼt̃e amaʼt ahuat̃a. Ñam̃a napaʼ nechen llave, ñeñt̃ nehuamenc nepen alloch pomnaren nepen rromueñets ñam̃a ñeñt̃chaʼ aguërreʼ allohuen ñeñt̃ rromuets. \v 19 T̃eʼ p̃ocoppaʼ añ poctetsa oʼch pequellcaʼyes ora ñeñt̃ allpon oʼ negatyesep̃ ñam̃a allpon ñeñt̃chaʼ negatyerrperr ñeñt̃chaʼ atet̃ perrtsa esempohuañen. \v 20 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neñotatap̃ ñeñt̃ atet̃ tomaʼntena añ canc̈herr ranto ñeñt̃ penten eʼñe notot̃ necohuenrot̃ ñeñt̃ ama eñotenayeʼ penteno. Ñeñt̃ canc̈herr rantopaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ cohuam̃pesyenahuet ora allohuen ñeñt̃ nameʼñaʼyenaya allemeñ ñeñt̃ canc̈herr anetso ñeñt̃ apc̈haʼyetsa all. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pent ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oroch all orratenet huerare, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ora allpon ñeñt̃ apc̈haʼyetsa allemeñ anetso ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ nameʼñaʼyenaya. \c 2 \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Efeso \p \v 1 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr, ñapaʼ atet̃ oten: \p —An poctetsa oʼch pequellcaʼ carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Efeso, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ orreneʼ canc̈herr ranto eʼñe all poto poʼcohuenrot̃, ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ chopeʼchets rroc̈ho eʼñe alloʼtsen ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oroch all orratenet huerare. \v 2 Ñañapaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ñeñt̃ ora allpon atet̃ sep̃aʼyena all. Napaʼ eʼñe nentuennas ñeñt̃ allpon nanac set̃orraʼyena ñam̃a allpon ñeñt̃ eʼñe cohuen acop̃a es saʼhuantaʼhuanen. Ñam̃a napaʼ eʼñe nentuenes sapaʼ ama saguëñe ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es p̃aʼyetso. Sapaʼ att̃o setpatyeñ ñeñt̃ otetseñ ñetpaʼ allsensaret̃etoʼ t̃arraña ñetpaʼ att̃a shecareʼtenet. Att̃oña setpateñot̃ oʼ señotanet ñetpaʼ att̃a shecareʼtenset. \v 3 Ñam̃a napaʼ neñotuenes ñeñt̃ allpon semueroc̈htena nocop ñam̃a att̃o eʼñe cohuen saʼhuantaʼhuen mueroc̈hteñets, ama semuenmeʼcheñe allo set̃orrena. \v 4 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ nentuennas pat̃err ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nentapretenso. Ñeñt̃paʼ añ att̃o sapaʼ oʼhuañ eʼñe semorrentna ñeñt̃ atet̃ sep̃a ahuat̃ allempo eʼñe errteʼ sameʼñerrna. \v 5 T̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch seyerpuerra att̃o ahuañmoʼcha nanac cohuen semorrentenna. T̃eʼpaʼ ama att̃eyeʼ sepeno. Añ pocteʼ oʼch alla soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen att̃och oʼch alla seperra cohuen ñeñt̃ atet̃ sep̃a allempo eʼñe ñenmat̃ sameʼñenna. Ñerraʼm amach ello soct̃apeʼcherro cohuen napaʼ t̃ayecma oʼch ahuen oʼch neprratam̃perres ñeñt̃ atmaʼntataret̃ socop ñeñt̃ara ñeñt̃ all orratenet huerare. \v 6 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ añña eʼñe cohuen nentuennas att̃o sapaʼ ama pocteyeʼ senteno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ Nicolás poct̃ap̃ña. Napaʼc̈hoʼña ama pocteyeʼ nenteno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañ. \v 7 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃, ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetñapaʼ naphuerranetchaʼ ñeñt̃ noʼpatatenanet ñeñt̃chaʼ atarr yom̃aʼhuerret eʼñe poctacma Nomporesho, allpaʼ eʼñech cosheñtsoʼtsenet. Ñeñt̃ña napaʼ oʼch not, napaʼ oʼch nemnaterranet att̃och oʼch tsomhuerret añ tsach pueʼmer alloch corraʼhuerret eʼñe poctacma amach alla rromuerreteʼt̃e amaʼt ahuat̃a.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot efesoʼmarneshacop. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Esmirno \p \v 8 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Esmirna, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ ñanom eñall, allempot̃eñña ñapaʼ c̈hocma eñall amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall. Jesucristo ñapaʼ ñeñt̃ rromhuats t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ alla bet̃terra. \v 9 Ña t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena. Neñotuennas ñam̃a att̃o atarr saʼmueroc̈htataret̃tena, ñam̃a att̃o atarr huocchañes. Ñehua, amaʼt huocchañsoñpaʼ Yomporeshot̃ shonteʼ esocmañen ñeñt̃ sechyen. Ñam̃a ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ neñotuennas att̃o atarr sasareʼtenset. Amaʼt otenetañ ñetpaʼ judioneshetoʼ t̃arraña ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ pueyochreshaʼ penahueto; ñetpaʼ aña pueyochreshaʼ penahuet oneñet̃ amaʼt allohuenet. \v 10 Amach yoreʼtatstaso mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ ahuen sehuapoya. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ seyottam̃p̃seʼ patantaʼttsos, ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃ huena añecopña att̃och topatuas ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ sameʼñena. Puesheñaʼttsos mueroc̈htatasetchaʼ eʼñe c̈harramat. Amaʼtchaʼ muetsasetpaʼ añ pocteʼ oʼch serromapes att̃o sameʼñena. Allochña napaʼ naphuerreschaʼ ñeñt̃ noʼpatatensa alloch socrraʼhuerra eʼñe socsheñeshocmañen. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara noten poʼpoñ ñoñtso naphuerreschaʼ sepremio ñeñt̃chaʼ socshatuerreʼ eʼñe poctacma. \v 11 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amach amñaret̃terreto coñcheñtso amaʼt ahuat̃a. Ñetpaʼ amach alla rromuerreterro poʼpocheño.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot esmirnoʼmarneshacop. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Pérgamo \p \v 12 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ, ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Pérgamo, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ orrtateneʼ cochell puenamot̃, poʼcchellpaʼ ñeñt̃ emoshem̃toʼmar etsotañtataret̃. \v 13 Ñapaʼ t̃eʼpaʼ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena. Napaʼ neñotenes all seyc̈hena ñeñt̃paʼ all atarr am̃chaʼnoc̈htena oneñet̃. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ sapaʼ ama sequec̈hpueno att̃o sameʼñenna, ñam̃a c̈hocma saʼmet̃en att̃o sameʼñenna, amaʼt eʼñe allempo muetsennanet ñeñt̃ nameʼñenaya ñeñt̃ara Antipas ñeñt̃ c̈hocma neserrpareʼteneʼ neñoñ sesho, allara ñeñt̃ paʼnetser peñ oneñet̃. \v 14 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ nentuennas coñeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyeʼ nentapretenso ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtena. Eʼñe all Pérgamo patantaʼttsos ama semno oʼch sequëchpaʼ ñeñt̃ pueyc̈hateñ peʼt̃ atet̃ yec̈hateʼt̃ Balaam ahuat̃. Balaam ahuat̃paʼ atet̃ cot̃apeʼchataneʼt̃ Balac att̃och shecareʼtaneʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ att̃och ñetpaʼ oʼch p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñeñt̃paʼ atet̃ peteʼt̃ oʼch rrallmeʼchapretan poʼpoñ acheñ ñeñt̃ poʼyomporer peneʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃, ñerraʼm esempo rrenet poʼchets ñeñt̃ muetsenet allo sherbeñet pueyec̈hcatar. Elloña allempo ñetpaʼ eʼñe pocshapreteñot̃etpaʼ oʼch agapannaʼtet amaʼt ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, allñapaʼ oʼch cañoreshaʼtenet. \v 15 Eʼñe att̃ecma seshopaʼc̈hoʼña patantaʼttsos atarr ashcaret̃es ñeñt̃es puesheñaʼttsos ñeñt̃es ama semno oʼch sequec̈hpoñ Nicolás poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ nenteno. \v 16 T̃arraña napaʼ oʼch notas, sequëchpaʼ ñeñt̃ añ cot̃ap̃ñatser, oʼch alla soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen. Ñerraʼm amach ello soct̃apeʼcherro cohuen, napaʼ eʼñe t̃ayecma oʼch ahuen oʼch nec̃llarenanetaʼ nocchellot̃ ñeñt̃ nenamoʼtsen. \v 17 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo ñetñapaʼ napanetchaʼ maná ñeñt̃chaʼ pocrram̃ perret ñeñt̃ ama entpahuesho. Ñam̃a oʼch napanet mapyet̃oll ñeñt̃ atarr huallamemen allo aquellcaret̃tena soʼchñets eʼñe etserra. Ñeñt̃chaʼ agapueʼ ñeñt̃paʼ ñapt̃a eñotenan añ soʼchñets ñeñt̃ aquellcaret̃ all.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot pérgamoʼmarneshacop. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Tiatiro \p \v 18 Allempoña añ ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta ñam̃a añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Tiatira, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes ñeñt̃ Yompor Puechemer, ñeñt̃ara ñeñt̃ paʼclleʼpaʼ atarr aʼrrechatañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter, ñam̃a ñeñt̃ara paʼtacpaʼ atarr poptena atet̃ ñerraʼm aser ñeñt̃ bronce ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa. \v 19 Ñapaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ cohuen sep̃aʼyen, att̃o atarr semorrentannena ñam̃a att̃o atarr sameʼñena, ñam̃a att̃o atarr seyenpannena, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen saʼhuantaʼhuen ñeñt̃ atarr echarr senten. Ñam̃a elloña alloʼna sesen atet̃ p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor. \v 20 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ eñall pat̃err ñeñt̃ ama pocteyeʼ nentapretenso. Ñeñt̃paʼ att̃o sapaʼ semnateñ coyaneshaʼ ñeñt̃ sochetsa Jezabel att̃o ñapaʼ aña yec̈haten ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nenteno na. Amaʼt ñapaʼ oteneñ ñoʼ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arraña ama att̃eyaye, ñapaʼ att̃a shecareʼtenes ñeñt̃es t̃orretsañ nocop. Ñam̃a ñapaʼ aña yec̈hatenes ñeñt̃ att̃o secañoreshaʼten, ñapaʼ otenes ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. Ñam̃a aña yec̈hatenes ñeñt̃ att̃o serrapreten poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop, ñapaʼ otenes ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. T̃arraña Yomporñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe. \v 21 Napaʼ att̃a necueñ allponmat, noten ñatoʼ oʼch cot̃apeʼcherran cohuen t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama mueno oʼch cot̃apeʼcherran cohuen. Ñapaʼ aña atarr cohuen enten att̃o cañoreshaʼten. \v 22 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼ napaʼ oʼch nemnach oʼch atsnaʼten att̃och amach c̈haʼnerro poʼmayot̃. Ñam̃a ñeñt̃ epuet atet̃ penet ñerraʼm ama cot̃apeʼcherreto cohuen att̃och quec̈hpuenet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña, ñetpaʼc̈hoʼña oʼch necoñchatanet nanac. \v 23 Amaʼt ñam̃a puechoyoreshohuen napaʼ oʼch neʼnuerranet. Allochñapaʼ att̃och allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetso oʼch eñochet ñeñt̃ atet̃paʼ ama ap̃apahuo. Napaʼ eʼñe nentuennas amaʼt ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen seyoc̈hro. Napaʼ ñeñt̃enchaʼ saphuerreʼ allpon ñeñt̃ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsocpas, ñeñt̃ allpon atet̃ sep̃aʼyen. \v 24 T̃arraña poʼpotantañes ñeñt̃es tiatiroʼmarneshas sapaʼ ama soct̃eññañe ñeñt̃ atet̃ yec̈haten coyaneshaʼ. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ otenet oneñet̃ poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye, puesheñaʼttsa eʼñe etsoteneʼ — ñeñt̃paʼc̈hoʼña sapaʼ ama seyc̈heñe. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ amach nenonaso poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr echarr senten. \v 25 Añña notenes, amach sequec̈hpatsche ñeñt̃ att̃o soct̃apeʼchen cohuen Yomporecop, amaʼt t̃ayot̃eñ ñam̃a esempohuañen allempoch nohuerra. \v 26-27 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñeñt̃ alloʼna sets p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, ñetpaʼ naphuerranetchaʼ att̃och am̃chaʼtaret̃ entenanet allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. Ñeñt̃paʼ atet̃ Nompor apuenen nam̃a. Neyoroc̈henñoch am̃chaʼnoc̈htapreterrnetchaʼ. Eʼñe poʼhuamencot̃et ñerraʼm ñet muenats atarrchaʼ mueroc̈htateret allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ echeneʼ poʼcarr asrep̃, ñerraʼm allo asoʼtet patsrroʼpaʼ c̈hach aʼmlloʼtstach eʼñe poctacma. \v 28 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno elloña ñetpaʼ napanetchaʼ ranto ñeñt̃ atarr ateshamerr. \v 29 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃, ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot tiatiroʼmarneshacop. \c 3 \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Sardiso \p \v 1 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Sardis, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ eʼñe chorratena Yompor Puecamquëñ canc̈herr ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets. Ñetpaʼ poʼpoñeʼttsocma sherbenet. Ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ orreneʼ canc̈herr ranto. Ñapaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ sep̃aʼyen. Ñam̃a neñotuennas att̃o sa acheñeneshaʼpaʼ atet̃ entensetañ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe cohuen socrrena Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ sepeno c̈haña sottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serromuen, amaña es sesherbenoña Yomporecop. \v 2 Amaʼt att̃o sameʼñenañ mameʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ alloʼna sen huañuanmats. Napaʼ nentuenes ama setsotenoña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Nompor. T̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñechña señota, oʼch alla setanterra Yomporecop. \v 3 C̈hocmachña seyerpueña ñeñt̃ att̃o aserrpareʼtataret̃es ahuañmoʼchot̃eñ. Amach sepsatsche añ ñoñets ñeñt̃ sameʼñataya. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Ñerraʼm ama att̃eyeʼ sepeno napaʼ machayot̃ach nohuerrnasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃paʼ amach señoteñe esempopaʼ machayot̃ach huaponasa. \v 4 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ all anetso Sardiso eʼñe puesheñaʼttsaña ñeñt̃ ama yec̈henaye sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñetpaʼ atet̃ atmaʼntataret̃tenet amaʼt paʼshtamuetpaʼ ama aʼsosyateñeto. Ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ eʼñe pocteʼ nentenanet ñam̃a att̃ochña nemnaterranet oʼch yechopeʼcherr eʼñe parro t̃arroʼmar ñet ñeñt̃ neshtamtatenanetpaʼ ama aʼsosyateñeto, eʼñe cohuenarer orrtenet eʼñe huallamaʼt̃areret. \v 5 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñets ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetpaʼ neshtamtaterranet shetamuets ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Ñetpaʼ amach neʼsherraneto paʼsoʼcheñ all aquellcaret̃tenet Yompor poʼlibro att̃ochña ñetpaʼ corretsetach. Ñetñapaʼ nechmeʼtaterranetchaʼ ñeñt̃ na Nompor ñam̃a allohuen poʼm̃llañot̃eñnaneshar. \v 6 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot sardisoʼmarneshacop. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Filadelfio \p \v 7 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Filadelfia, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ eʼñe Parets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h allohuen es oten. Ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ allsensaret̃ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa eʼñe atet̃ am̃chaʼtaret̃teʼt̃ David. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha oʼch not ñapaʼ echenan David poʼllave. Amaʼt erraʼtsenchaʼ oʼch toram̃penanet att̃och c̈hapanet Yompor poʼcohuenña amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ alla epatareʼterraneto. Ñam̃a ñerraʼm ñach yottam̃perreʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ toram̃pereto. \v 8 Cristopaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes sa: ‘Napaʼ eʼñe neñotuennas ñeñt̃ atet̃ cohuen es sep̃aʼyen. Amaʼt ama tama ahuamencat̃eso Yomporecop, t̃arraña amaʼt coñeʼt̃a sehuamenc sepen c̈hocma sameʼñennana neñoñ ñam̃a c̈hocma saʼmet̃en att̃o sameʼñenna ama saʼnasotenno. Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼch netoram̃p̃sonas allchaʼ saʼpot̃ennan neñoñ, ñam̃a amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ alla yottam̃perrnaso. \v 9 Ñam̃a añña ñeñt̃ otetseñ ñetpaʼ judioneshetoʼ — ñehua, ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ pueyochreshaʼ penahueto t̃arroʼmar ñetpaʼ aña pueyochreshaʼ penahuet oneñet̃, ñetpaʼ att̃a shecareʼtenset. T̃arraña ñetña t̃eʼpaʼ oʼch nameʼñatanet allochñapaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto sapaʼ ñeñt̃es atarr nemorrentena. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼch huapuet sesho oʼch concorposet alloʼtsenes. \v 10 Sapaʼ eʼñe cohuen acop̃a setsoton allpon neñoñ, ama saʼypoʼñenno na, ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña amach naʼypoʼñaso. Oʼch necuam̃perres t̃arrempohua allempoch mueroc̈hteñtsopoterra ñeñt̃chaʼ topaterreʼ ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. \v 11 Oʼch eʼñe mamerrerrpaʼ oʼch nohuerrnasa. Ñeñt̃ att̃o allpon sameʼñena oʼch eʼñe señotuanem amach sequec̈hpatsche. Allochñapaʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃p̃saso ñeñt̃ noʼpatatensa ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. \v 12 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo ñetpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ ahuaporeʼtaret̃terreto allot̃, ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ all orratenet pocoll ñeñt̃ paʼpaquëll pen Nompor ñeñt̃ eʼñe huomenc echarr ap̃aret̃. Amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ huaporeʼche. Ñam̃a eʼñe ñesheto napaʼ oʼch nequellcoñ Nompor paʼsoʼcheñ, allot̃paʼ oʼch nequellcoñ ñam̃a Nompor paʼnetser eʼñe allara ñesheto, ñeñt̃ara paʼnetser ñeñt̃ sochetsa Jerusaléñ, ñeñt̃chaʼ sohuerrtsa entot̃ eʼñe etserrareʼ. Allot̃paʼ oʼch nequellcaʼ ñam̃a nesoʼcheñ all eʼñe ñesheto ñeñt̃ eʼñe etserrareʼ nesoʼcheñ. \v 13 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot filadelfioʼmarneshacop. \s1 Att̃o Juanpaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Laodiceo \p \v 14 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Laodicea, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ atet̃ oteney Pomporecop ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perrnay, ñam̃a ñeñt̃ allpon oten, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ ñanom eñall, allot̃ña Pomporpaʼ yec̈hcatyesan allohuen ñeñt̃ allpon eñall. \v 15-16 Cristoña t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ eʼñe neñotuennas ñeñt̃ ora allpon atet̃ sep̃aʼyen. T̃arraña sapaʼ sec̃llañot̃etsetsa sameʼñenna, ama eʼñe huomencayeʼ sameʼñenno. Ñerraʼm ama semno oʼch sameʼñaʼna huomencpaʼ amachña sameʼñatsetno amaʼt mamesha. T̃arraña sapaʼ sec̃llañot̃etsetsa sameʼñenna. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Sapaʼ ama att̃eyayso ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ atarr soseʼ, ñam̃a ama att̃eyayso ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ atarr atserrsasen. Sapaʼ att̃a sepena ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ mamesha shorrsastetsa ñeñt̃ nanac netsenaʼten. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe atet̃ nentenes atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ c̈ha ayaʼpesatañtena. Ñerraʼm yorrpaʼ c̈hach yaʼpesatey oʼch yaʼtatstera. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe atet̃ nentenes c̈hach nemneñ oʼch nehuaporeʼtam̃perres. \v 17 Sapaʼ amaʼt soteneñ añoʼ es sepallteno eʼñoʼ sechuen ora ñeñt̃ allpon poctetsa socop eʼñe sa setaruasot̃. T̃arraña ñeñt̃ sherbets secamquëñecoppaʼ ama secheñe amaʼt coñeʼt̃a. Napaʼ att̃a nentenes atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nanac atsenaʼtaret̃, atarrchaʼ amueroc̈htataret̃tena ñeñt̃ eʼñe huocchañ ñam̃a aporoʼyet̃ att̃ach muelleʼmquën. \v 18 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch noct̃apeʼchaterres sa oʼch notas sapaʼ ñeñt̃ sepalltena. Oʼch senamuen nesho ñeñt̃ poʼñoc̈h nanac sherbets secamquëñecop. Allochñapaʼ att̃och sechuerr shonteʼ esocmañen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ ama sherbetsopaʼ oʼch saʼypoʼñer. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o allempo atserrtatenet oropaʼ oʼch nohuanña aʼyo ñeñt̃ ama sherbetso allempoñapaʼ oʼch eʼñe orochayam̃a ñeñt̃ nanac sherbets. Ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼm oro ñeñt̃chaʼña seʼnenña nesho. Elloña napaʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃chaʼ sep̃a, oʼch serañt̃a nesho shetamuets ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ sechorrerra att̃och oʼhuañchaʼ sepenca ñeñt̃ att̃o semuelleʼmquën. Att̃och serañt̃ena ñam̃a quëlloʼyeñtsopar alloch separterr seclleʼ allochñapaʼ att̃och secuerr oʼch senterra eʼñe cohuen. \v 19 Ñehua, allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr nemorrentenapaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen noct̃apeʼchaterranet ñerraʼm esempo at̃pareʼtennet. Ñam̃a errot̃eno allohuen ñeñt̃ nemorrentena oʼch necoñchach mameʼ, t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpueta allochñapaʼ att̃och oʼch alla cot̃apeʼcherret cohuen nocop, oʼch alla ameʼñerrnet huomenc. \v 20 Señochepaʼch ñeñt̃chaʼ atet̃ netmaʼntaterrsa. Napaʼ atet̃chaʼ nepena ñerraʼmrrat̃eʼ eseshaʼ ñeñt̃ c̈hocma c̈horeʼtets yetarrot̃. Ñerraʼm eseshas seʼmapuerrnan neñoñ ñam̃a ñerraʼm setoram̃penen, nañapaʼ oʼch nebeʼt̃os all, allñapaʼ oʼch yerrallmeʼchen parro. \v 21 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ ama nepuerram̃perraye, ñetñapaʼ nemnatanetchaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃tapreterrnet eʼñe all neconaño. Eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ na, napaʼ eʼñe nem̃tanaʼtua allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ naʼm̃chaʼtaret̃tapreteña Nompor eʼñe all poʼconaño. \v 22 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot laodiceoʼmarneshacop. \c 4 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan Yompor poʼconaño eʼñe alla pueʼntaño \p \v 1 Allempoñapaʼ alla gatyerrnerr poʼpoñ. Necuerrerr, allñapaʼ nentos yetarr atoraret̃ allchaʼ nebeʼt̃os oʼch nec̈hap ento. Alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ atet̃ eʼmorrtetsa ñorraʼ atarr huomenc atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poctor atarr huomenc eñen. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: \p —Ap̃on arr, oʼch pebeʼt̃osam̃pesna oʼch negatyesap̃ allohuen ñeñt̃chaʼ atet̃ perrtsa tsapat̃onet̃. \p \v 2 Allempoña Yompor Puecamquëñ eʼñe chorrenna, att̃o nec̈hap ento all nentos puesheñarr alla anen poʼconaño. \v 3 Ñeñt̃ anets all poʼconañopaʼ atarr nanac cohuen aspanamcoquëno poptamcoʼtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa ñeñt̃ otenet jaspe. Ellonet̃paʼ poʼpoñont̃o atarr nanac cohuen tsamcoquëno poptamcoʼtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ otenet cornalina. Ñam̃a allo arcaʼtam̃penapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ayon t̃arraña ñeñt̃paʼ atarr nanac cohuen aspano shemashro poptena; eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ otenet esmeralda. \v 4 Ñam̃a top̃ñoʼmar ñeñt̃ rroc̈htam̃peneʼ all shonteʼ poʼpoñ conañec̈hno. Ñeñt̃ conañec̈hno top̃ñoʼtsaʼyen ñeñt̃ rroc̈htam̃peneʼ alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena paʼtats. Ñam̃a ñeñt̃ anorrc̈hets allohuen conañec̈hno ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsen epoch c̈harrasheña puechena paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor all pueʼntaño. Coc̈hneshareret paʼshtam atarr huallamaʼt̃arer, poʼchoyoʼmet oro ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ choyoʼm̃tenet. \v 5 Eʼñe rroc̈h conañot̃paʼ allot̃ huena meratsteʼ, allot̃ huena ñam̃a tatsteʼ. Allpaʼ atarr huomenc maʼmoreten. Eʼñe alla allameʼtets poʼconaño ñehuapot̃ alloʼtsen canc̈herr huerare ñeñt̃ huoretyets all. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets eʼñe poʼpoñeʼttsocma. \v 6 Eʼñe alla aʼyenet̃ poʼconañot̃ all orrtena erracmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ añecmuen rerpat ñeñt̃ eʼñe orrtatueneʼ ora ñeñt̃ allpon eñall all. \p Alloʼtsen poʼconañ eʼñe paʼtatsshem̃toʼmarot̃ all t̃omc̈hen paʼtats ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Ñeñt̃ñapaʼ shonteʼ paʼclloʼyec̈hno emota cohuaʼyen. Paʼchcoʼtagot̃paʼc̈hoʼ shonteʼ paʼclleʼ allot̃ cohuen. \v 7 Ñeñt̃ ñanom ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa all, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ maʼñor. Poʼpoñpaʼ alloʼtsen ñam̃a atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ toro, poʼpoñ paʼtsaʼpot̃ paʼclloyot̃paʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ. Poʼpoñ all orrtena att̃emaʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ otenet contor ñerraʼm esempo anena. \v 8 Ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃paʼ eʼñe apaʼpaʼyet̃arerochet, pat̃eʼtetspaʼ echenan pechapaʼttsocmuet paʼpueʼ penet. Paʼpaʼyot̃ enot̃paʼ eʼñe aclloʼyet̃arerochet, puellecaʼnot̃paʼc̈hoʼña aclloʼyet̃areret emotoʼmar allot̃ cohuaʼyenet. Eʼñe ellapeneteʼt̃ arepeneteʼt̃ all ac̈hoteñet Yompor, amaʼt mameshapaʼ ama ameseneto att̃o ac̈hoteñet Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: \q1 Parets, parets, parets ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ nanac ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñeñt̃ c̈hocma eñall. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ eñall ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ ello huerrtsa poʼpocheño. \p \v 9 Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa allpaʼ cohuentateññañet Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño, atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñet, ñam̃a c̈hocma puemaʼyocheñot̃et parasyosoʼteñet Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a. \v 10 Ñetpaʼ ñerraʼm esempo ayeʼchoc̈htateñet Parets, añña ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ concorpaʼrrtenet eʼñe all ñesho, oʼchc̈hoʼ maʼyocheñet ñamet Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña. Allot̃paʼ oʼch aʼmeyet poʼchoyoʼm̃ oʼchc̈hoʼ net eʼñe Yomporeshonet̃ ñeñt̃ anets all poʼconaño. Oʼchc̈hoʼ ayeʼchoc̈htateñet Yompor ñamet, ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: \q1 \v 11 Yompore, ñeñt̃ep̃ Yepartsesharep̃, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃, ya añ poctetsa oʼch yecohuentatonap̃ ñeñt̃ep̃ am̃chaʼnaʼtpahuep̃ ñam̃a atarr ahuamencat̃ep̃. T̃arroʼmar p̃a yec̈hcatyeneʼ ora allpon ñeñt̃ eñall, eʼñe p̃a pemneññot̃ ahuoʼt eñalletyesa, eʼñe p̃a peñoñot̃ ahuoʼt yec̈hcaʼyena ñeñt̃ allpon eñall. \c 5 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, eʼñe ñapt̃a toran Yompor poʼlibro \p \v 1 Allempoñapaʼ alla necuererr ñeñt̃ anets all poʼconaño. Potot̃ poʼcohuenrot̃paʼ all nent all orrenan libro apcoʼnot̃tataret̃, eʼñe emotoʼmar aquellcaʼhuaret̃ oʼponot̃ ñam̃a enot̃. Echenan canc̈herr ñeñt̃ allo ayomrraret̃ att̃o eʼñe echarr ap̃aret̃. \v 2 Ñam̃a all nent puesheñarr mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃. Ñañapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —Eseshaʼhuacaʼ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchetsña Yomporecop ñeñt̃chaʼ toreʼ añ Yompor poʼlibro allo echarr ap̃aret̃tena. \p \v 3 T̃arraña amaʼt puesheñarrapaʼ ama eñalle ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro. Amaʼt puesheñarra ñeñt̃ entoʼtsen ñam̃a amaʼt ñeñt̃ patsoʼtsen ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼponoʼtsen patso, ama eñalle ñeñt̃chaʼ muenatet ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro att̃och eñorachet. \v 4 Napaʼ ñeñt̃ña atarr neyarreʼ att̃o amaʼt puesheñarrapaʼ ama neñche ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es cot̃apeʼchets Yomporecop ñeñt̃chaʼ muenatet oʼch toran Yompor poʼlibro ñeñt̃chaʼ eñorateʼ. \v 5 Allempoña ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, puesheñarrñapaʼ oten: \p —Amach peyahuatsto, t̃arroʼmar eñall puesheñarr ñeñt̃ eʼñe pocteʼ ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro ñeñt̃ canc̈herr allo echarr ap̃aret̃tena, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ñapaʼ añepaʼt Cristo ñeñt̃ara atmaʼntataret̃ Maʼñor. Ñeñt̃paʼ judámerenaʼtar ñeñt̃ara David poʼm̃reneñ. \p \v 6 Necuererr, allñapaʼ nent Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. All t̃en eʼñe rroc̈ho alloʼtsaʼyen Parets poʼconañ ñam̃a añ paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñam̃a eʼñe alloʼtsaʼyen ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor. Eʼñe rroc̈ho all t̃en Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Orrtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop. Ñeñt̃ carrneropaʼ canc̈herr poʼucor, echenan ñam̃a canc̈herr paʼclleʼ. Ñeñt̃ canc̈herr paʼclleʼpaʼ ñeñt̃paʼ añ Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃chaʼ sherb̃aʼyesets eʼñe poʼpoñeʼttsocma ora erracmañen añe patsro allchaʼ amñaret̃etyerret. \v 7 Allempoña añ Carrneropaʼ oʼ huapa oʼ c̈hap alloʼtsen Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño. Ñañapaʼ chetsosan Yompor poʼlibro ñeñt̃ orren poʼcohuenrot̃. \v 8 Oʼ chetan libropaʼ allempoña añ ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, allohuenetñapaʼ concorpaʼrrteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Puesheñaʼttsetpaʼ orrenet arpa ñam̃a pajoʼ ñeñt̃ orotaten all anaret̃ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Yomporecop. Ñehua, añ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa añ tomaʼntena ñeñt̃ att̃o maʼyochena ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. \v 9 Añña ñeñt̃ concorpaʼrrtetsapaʼ ñetñapaʼ morrechenet ñeñt̃ etserra morreñets ñeñt̃paʼ atet̃ ac̈hoteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero: \q1 P̃apaʼ eʼñe cohuenareʼ es pep̃aʼyen ñeñt̃oʼmar eʼñe pocteʼ p̃ach cheteʼ Yompor poʼlibro, eʼñe pocteʼ p̃ach toreʼ allo echarr ap̃aret̃tena t̃arroʼmar p̃apaʼ p̃a amtsaret̃tatsa, perrasoña p̃apaʼ allo petsaʼtuonaya yoʼchñar allochñapaʼ att̃och eʼñe puechemer perrey Yompor amaʼt allohueney ñeñt̃ey paʼnamen acheñey, amaʼt erraʼtsena mereñtsorey allot̃ yehuena, amaʼt ñam̃a erraʼtsena ñoñtsor allo yeñosyen eʼñe poʼpoñeʼttsocma, amaʼt ñam̃a paʼnamenanaʼtarey allohuen errohuanen ñeñt̃ eʼñe yaʼnetser yep̃aʼyen. \q1 \v 10 Ñeñt̃ey allohueneypaʼ p̃a yemnateneʼ oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃tapretap̃a att̃ochña yesherb̃apretenep̃ Yompor ñeñt̃ atarr Parets. Att̃oña yecorneshaten Partsocop. Ñam̃a att̃och yaʼm̃chaʼtaret̃terra añe patsro. \p \v 11 Allempoña alla necuererr oʼ neʼmuererr mellañot̃eñneshaʼ atet̃ eñosyenet. Shontet nanac cheʼmuechenet all rroc̈htam̃peñet aʼyohuen errap̃aren. Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa all ñam̃a ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ allohuenet maʼpotantoʼmaretpaʼ ñeñt̃ eʼñe rroc̈htam̃peneʼ Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño. \v 12 Ñeñt̃ mellañot̃eñneshaʼ ñetñapaʼ eʼmorrtenet huomenc all ac̈hoteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: \q1 Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñeñt̃ amtsaret̃tatsa, ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyen ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe pocteʼ ahuamencat̃tena, agapanepaʼ shonteʼ esocmañen ñam̃a eʼñe pocteʼ eñotañtepaʼch, ñam̃a eʼñe pocteʼ partsotepaʼch, ñam̃a eʼñe pocteʼ am̃chaʼnaʼtpahuotepaʼch. Ñam̃a eʼñe pocteʼ ya yecohuentateñot̃ yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch. \p \v 13 Allempoña neʼmuerrerr atet̃ amaʼt allohuen ñeñt̃ Yompor pueyec̈hcatar ayeʼchoc̈htateññañet Yompor amaʼt ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ patsoʼtsaʼyen, ñam̃a allohuen ñeñt̃ oʼponoʼtsen patso ñam̃a oño. Amaʼt eʼñe allohuen pueyec̈hcatar ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allohuenet ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, atet̃ otenet: \q1 Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor ñeñt̃ anets poʼconaño ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch yenteñ, yecohuentatoñepaʼch t̃arroʼmar ñetpaʼ atarr ahuamencat̃et t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. \p \v 14 Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa paʼtatsoʼmar all ñetñapaʼ otenet: \p —Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. \p Ñam̃a añña ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats oʼ concorpaʼrrtet all maʼyocheñet Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. \c 6 \s1 Att̃o Cristopaʼ toran ñeñt̃ canc̈herr allo echarr ap̃aret̃tena Yompor poʼlibro \p \v 1 Allempoñapaʼ nent Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero att̃och ñach toreʼ ñeñt̃ canc̈herr allo echarr ap̃aret̃tena Yompor poʼlibro. Allempoña ñapaʼ oʼ tore pat̃err ñeñt̃ eʼñe ñanom allo ayomrraret̃ ñeñt̃ libro. Allempoña oʼ tore, añña paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa, puesheñarrñapaʼ eños. Nañapaʼ oʼ neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ eñen huomenc, poʼñoñpaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho tatstena. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —¡Ap̃on, pecueʼ! \p \v 2 Naña necueʼpaʼ nent pat̃err cahuall atarr huallap̃nanen. Ñeñt̃ña montenayapaʼ echenan pat̃err poʼcaʼnot̃ ñeñt̃ orraʼnen potot̃. Allñapaʼ apet pat̃err choyoʼmets ñeñt̃chaʼ choyoʼmetnoma. Ñañapaʼ ahuoʼ oʼch quellaraʼyenaʼ oʼch eʼñe aʼmchechuan ñeñt̃ eʼmoñeʼtyen. \p \v 3 Allempo torerranerr ñeñt̃ puepañ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puepañ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: \p —¡Ap̃on, pecueʼ! \p \v 4 Allempoñapaʼ c̈haʼnerrerr poʼpoñ cahuall, ñeñt̃ñapaʼ atarr tsap̃nanen. Ñeñt̃ña montenaya allñapaʼ apet pat̃err espada atarr allpochaʼp̃. Ñañapaʼ oʼ muenateñet oʼch quellaratannaʼtatan acheñeneshaʼ arr patsro att̃ochña muetsatannaʼtatenanet. Att̃oña ñetpaʼ oʼhuañchaʼ muechet̃ yec̈henet arr patsro. \p \v 5 Allempo torerranerr ñeñt̃ puemaʼpañ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puemaʼpañ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: \p —¡Ap̃on, pecueʼ! \p Naña necuererrpaʼ nenterrerr poʼpoñ cahuall ñeñt̃ñapaʼ atarr quelluep̃nanen. Ñeñt̃ montenayapaʼ orraʼnenan pat̃err pesamets. \v 6 Alloʼtsaʼyen ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsapaʼ eʼñe all rroc̈hot̃paʼ neʼmuererr ñeñt̃ atet̃ eʼmorrterrerr ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñoñets: \p —Pat̃err kilo trigopaʼ nanquëpaʼch tsaʼteterr amaʼt ñeñt̃ pat̃err denario\f + \fr 6:6 \ft Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.\f*, ñam̃a maʼpa kilo cebadapaʼ nanquëpaʼch tsaʼterra. Tsaʼterrepaʼch ñam̃a pat̃err denario. T̃arraña olivoseʼ ñam̃a vinospaʼ c̈hocmuepaʼch eñall, amach seprratam̃p̃satsetye. \p \v 7 Allempo torerranerr ñeñt̃ puepaʼtatseñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puepaʼtatseñ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: \p —¡Ap̃on, pecueʼ! \p \v 8 Naña necuererrpaʼ nenterrerr ñeñt̃ pat̃err cahuall atarr shemashrep̃naneno puerramaʼp̃nen. Ñeñt̃ montenayapaʼ añ paʼsoʼcheñ Rromueñets. Ñeñt̃ cot̃eneʼ chentaʼpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃chaʼ aguëneʼ allohuen ñeñt̃chaʼ rromuets. Ñeñt̃paʼ aparet̃ llesens añecop att̃och aʼcllatatan shonteʼ acheñeneshaʼ arr patso. Amaʼt pashep̃arr pats, allpon otenet un cuarto, allponchaʼ aʼcllatatuerran acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ aʼcllatatanet, quellareñtsoterrchaʼ, chaporrñatsoterrchaʼ, atsnañtsoterrchaʼ, orrterrach berr ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃ ñeñt̃ atarr bellac arr patsro. \p \v 9 Allempoñapaʼ oʼ torerranerr ñeñt̃ paʼmnareñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, naña necuererrpaʼ allñapaʼ nenterrerr altar ñeñt̃ allecma aʼcrrateteʼt̃ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa Yomporecop. Eʼñe all patsot̃ altaro all nent shonteʼ camuecñetsoc̈hno ñeñt̃ amtsanataret̃tatseʼt̃ all eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yompor poʼñoñ att̃o aʼmet̃eteʼt̃ ñam̃a att̃o ameʼñeñet Cristo. \v 10 Añña ñeñt̃ camuecñetsoc̈hnopaʼ ñetñapaʼ rrannartenetpaʼ oteñet Yompor: \p —Yompore p̃a atarr Partsop̃, atarr ayemuetpoʼ atet̃ p̃oteney. Esempohuachcaʼ pecoñchatuerña acheñeneshaʼ all patsro, esempohuachcaʼ petsaʼtateraña ñeñt̃ acheñer yemtsanatayeʼt̃ ñeñt̃ patsoʼtsen. Añpaʼ allohua atet̃ ot camuecñetsneshaʼ. \p \v 11 Ñetña puesheñaʼttsetpaʼ aparet̃tenet paʼshtam atarr huallamaʼt̃arer. Ñam̃a ñetñapaʼ otaret̃tet atoʼt eʼñe amesetaʼ. “Oʼ mamesham̃a oʼch etsotua allpon poʼpotantañecop semoʼnasheñ ñeñt̃chaʼ amtsanataret̃terrtserr ñeñt̃es eʼñe att̃ecma sesherbeñ Cristo.” \p \v 12 Allempo torerranerr ñeñt̃ poʼpechapueñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro naña oʼ alla necuererrpaʼ nent ñam̃a c̈ha puetalleʼchena pats huomenc. Atsneʼñapaʼ oʼ checmet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets ñeñt̃ atarr quellue ñeñt̃ chorrena ñeñt̃ atarr llequëtsa. Arrorrñapaʼ oʼ c̈ha tsamaʼt̃ta atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats. \v 13 Rantoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ entoʼtsaʼyen allohuenpaʼ oʼc̈ha shorc̈haʼtua oʼ c̈hac̈haʼt patso. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ parte ñeñt̃ eʼmeret̃ oʼch huomenquëshatpaʼ pueʼmerñapaʼ oʼch aʼshoreʼtam̃pesue huomenquëshaʼ, amaʼt atarr emem̃ pueʼmer.\f + \fr 6:13 \ft Ñehua, Juanpaʼ añ tomaʼntatena higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.\f* \v 14 Enetpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe chencaʼhua atet̃ ñerraʼm papell ep̃aret̃paʼ oʼhuañchaʼ orrta. Amaʼt ora allpon aspent̃arerpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe rrot̃eʼtyesuahua ñopaʼtets. Ñam̃a ora allohuen oñec̈hno ñeñt̃ rroc̈hpeʼchañec̈hno ñeñt̃paʼc̈hoʼña oʼ eʼñe rrot̃eʼtyesuahua. \v 15 Allempoñapaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsropaʼ oʼ eʼñe eʼpotrraʼtuet arrorot̃oʼmar ñam̃a mapuetponoʼmar ñeñt̃ aspent̃areroʼtsaʼyen. Amaʼt allohuen am̃chaʼtaret̃neshac̈hno oʼ eʼñe eʼpotrraʼtuet, ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyets, ñam̃a ñeñt̃ ec̃llayoret̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen solltar, ñam̃a ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyetsa, ñam̃a amaʼt allohuen acheñ ñeñt̃ ama esoyeʼ enteneto ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama ataruasaret̃eyaye ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, allohuenet eʼñe eʼpotrraʼtuenet. \v 16 Allohuenetpaʼ c̈horeʼteñet aspenet̃ ñam̃a mapuetac̈hno atet̃ otenet: \p —T̃eʼñapaʼ yeñgatam̃perrepaʼ att̃ot̃chaʼ eʼpoterrey att̃och amach enterrye Parets ñeñt̃ anets all poʼconaño allochñapaʼ amach errot̃enot̃ coñchaterrye Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. \p \v 17 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap añ yet̃ro allempoch yoroc̈hterra allempoch atsaʼtataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ ahuantoñeto Yompor poʼyoroc̈henña. \c 7 \s1 Att̃o Israel poʼm̃reneñ ñeñt̃chaʼ ayatoʼmaʼtaret̃etyestsa \p \v 1 Allempoña napaʼ nent mellañot̃eñneshaʼ paʼtatssheña. Eʼñe allohuanen pats, ñeñt̃ paʼtats poʼtop̃ñaroʼmar allñapaʼ all t̃omyen puesheñaʼtets mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼtatssheña. Ñeñt̃ paʼtatssheña ñetñapaʼ ñet epatareʼtenet m̃orr paʼtatsshem̃toʼmarot̃ allot̃ huapyena m̃orr. Allochñapaʼ att̃och amach atarr m̃orrarsam̃peno añ patser, amaʼt ñam̃a oñec̈hno, ñam̃a amaʼt pat̃rra tsachpaʼ amach m̃orrarsam̃peno. \v 2 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ, arr orrtena allot̃ huena atsneʼ. Ñapaʼ añ orren yapets ñeñt̃ alloch yanatan allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a. Ñañapaʼ rrana huomencpaʼ otan mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ paʼtatssheñoʼmar ñeñt̃ añecop ahuamencat̃tenet att̃och ñetchaʼ pomnaren pet pats ñam̃a oñec̈hno. \v 3 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Amach errot̃ sep̃atsto añ pats amaʼt oñ amaʼt tsach atoʼtña yeyatoʼmaʼtueyaʼ allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop. \p \v 4 Allempoña neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ oteñet ñeñt̃chaʼ allpon ayatoʼmaʼtaret̃tatsa. Ciento cuarenta cuatro mil ñeñt̃paʼ allpon otenet. Ñeñt̃ ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocmuet mereñtsoret. Eʼñe ñeñt̃a mereñtsorecmuet ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ paʼtañ peneʼ Israel ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuat̃. \v 5 Ñehua, pat̃eʼtets mereñtsorpaʼ allponsheña ñeñt̃chaʼ ayatoʼmaʼtaret̃tatsa: Judánaʼtarpaʼ alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Rubénnaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Gadnaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; \v 6 Asernaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Neftalínaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Manasésnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; \v 7 Simeónnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Levínaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Isacarnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; \v 8 Zabulónnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Josénaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Benjamínnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñe huallamaʼt̃arerochet paʼshtam \p \v 9 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr shonteʼ acheñeneshaʼ, nanac cheʼmuechenet ama eʼñotuenteno ñeñt̃ allpon alloʼtsen. Shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtyenet, shonteʼ paʼnamen mereñtsoret ñeñt̃ huac̈hetsa all, shonteʼ paʼnamen ñoñets eʼñe poʼpoñeʼttsocma eñosyenet. Ñetñapaʼ all t̃omc̈henet eʼñe ñehuapot̃ alloʼtsen Yompor poʼconañ alloʼtsen ñam̃a Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. Ñetpaʼ eʼñe huallamaʼt̃arerochet paʼshtam. Potot̃etñapaʼ añ orraʼyenet atet̃ ñerraʼm shequëpan. \v 10 Allohuenetpaʼ rranenet, otenet: \q1 Yompor ñeñt̃ poʼconañoʼtsen ñapaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. \p \v 11 Ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa paʼtatsoʼmar ñam̃a ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor all, ñam̃a allohuen mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈hets aʼyohuen errap̃aren, ñetña allohuenetpaʼ eʼñe rroc̈htam̃pesueñet Yompor ñeñt̃ poʼconañoʼtsen. Ñeñt̃ mellañot̃eñneshaʼ all rremaʼrrartenet Yompor poʼconaño atet̃ maʼyocheñet Yompor. \v 12 Ñeñt̃paʼ atet̃ ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: \q1 Att̃etepaʼch yocop yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch, yecohuentatoñepaʼch, amuepaʼch ahuañaño att̃o eñotañtena Yompor, yeparasyosoʼchepaʼch, am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch yenteñ, amuepaʼch ahuañañat̃to ñeñt̃ att̃o ahuamencat̃tena Yompor, am̃chaʼtaret̃tepaʼch t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. \p \v 13 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, ñañapaʼ aʼp̃t̃oʼten, atet̃ oten: \p —P̃apaʼ ¿amaʼt peñoteñeña eseshac̈hnot̃eʼña ñeñt̃ chorrenaya huallamaʼt̃arer, ñam̃a amaʼt peñoteñe errot̃t̃eʼña huac̈henet? \p \v 14 Nañapaʼ atet̃ noch: \p —Amacaʼye Nompore neñoteñe. P̃at̃eʼcaʼyeña eñoteneʼ. \p Ñañapaʼ oʼ alla oterren: \p —Añeneshaʼ ñeñt̃ chorrenaya huallamaʼt̃arer ñetña ahuanterret allempo orrterra paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno. Ñam̃a ñetpaʼ att̃o eʼshohuaret̃tet poʼchñaret eʼñe Cristo poʼrraso, ñeñt̃ña ottetsa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ oʼ atsamaʼtaret̃tet paʼshtam att̃och eʼñe cohuen aʼhuallamaʼt̃tataret̃tet paʼshtamuet eʼñe cohuen. \v 15 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ alloʼtsaʼyenet Yompor poʼconaño. All c̈hocma sherbeñet Yompor — ellapeneteʼt̃, arepeneteʼt̃ sherb̃atset all Yompor paʼpacllo. Yomporña ñeñt̃ anets all poʼconaño, ñachña eʼñe aʼnatenahuet eʼñe ñesho. \v 16 Ñetpaʼ amach mueroc̈hterreteʼt̃e paʼchporrñot̃ amaʼt poʼñpañot̃. Ñam̃a ñetpaʼ amach errot̃enot̃ chemuerraneteʼt̃e atsneʼ ñam̃a amach aʼmñechaterraneteʼt̃e ñam̃a huerateʼ. \v 17 T̃arroʼmar Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero ñeñt̃ alloʼtsen all Yompor poʼconaño, ñachña cohuam̃penahuet eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero eʼñech cohuam̃peñ pamoʼmteʼ. Ñapaʼ c̈hapatanetchaʼ all poten oñ ñeñt̃chaʼ apahuet att̃och correnet errponañohuen. Yomporña ñach aʼhuañam̃p̃sahuet puellquëña amaʼt ahuat̃apaʼ amach yahuerreteʼt̃e. \c 8 \s1 Allempo Cristopaʼ toruan poʼcanc̈hrroñ ñeñt̃ allo ayomrraret̃tena Yompor poʼlibro allempoñapaʼ orrta ñam̃a puesheñarr mellañot̃eñ ñeñt̃ orreneʼ poʼpajoʼ orotaten \p \v 1 Allempoña Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero, ñapaʼ allempo eʼñe toruan poʼcanc̈hrroñ ñeñt̃ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, eʼñe muetsoñeñtua poctacma pueʼntaño t̃ematuanen. \v 2 Allempoña napaʼ alla nenterrerr mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ t̃omc̈hets eʼñe all Yomporesho. Ñetña puesheñaʼttset allpaʼ aparet̃tet poctor. \v 3 Allempoña oʼ huapa poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Huapapaʼ oʼ t̃omos all altaro. Añ altarpaʼ allecma aʼcrratenet tsach pueseʼ ñeñt̃ña atarr amostetsa all. Pamosoññapaʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Yomporecop. Ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ añ orren pajoʼ orotaten allchaʼ nenan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tetsa. Ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ allña apet shonteʼ eñmosat̃ ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tateʼ ñeñt̃ att̃o maʼyochena Parets pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña eñmosat̃tetsapaʼ ñeñt̃chaʼ net altaro ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oro ñeñt̃ eʼñe ñehuapot̃eʼtsen Yompor poʼconaño. \v 4 Ñeñt̃ orram̃pen mellañot̃eñ eñmosat̃paʼ c̈ha amosoñeʼchnen enonet̃ alloʼtsen Yompor, ñeñt̃ña eñmosat̃tateneʼ ñeñt̃ att̃o maʼyochena Parets pueyochreshaʼ. \v 5 Allempoña mellañot̃eñpaʼ cheterran pajoʼpaʼ oʼ eshaʼtan tsoʼ puecallam̃shor ñeñt̃ chetaʼ altarot̃ eʼñe eʼchorran tsoʼ pajo. Allempoñapaʼ huaporeʼch patso. C̈hap patsopaʼ meratstosa, tatstosa, eʼmorrtosa huomenc, pellatan pats. \s1 Att̃o Juanpaʼ entan canc̈herrsheña mellañot̃eñ ñeñt̃ poctorets \p \v 6 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ epoctoret̃arer puesheñaʼttsetpaʼ oʼ echantyeset poʼpoctor oʼch aʼt̃oret. \p \v 7 Allempoña ñeñt̃ ñanom mellañot̃eñpaʼ oʼ poctoraʼ, poctoraʼhuatsapaʼ orrta ñeñt̃ maʼpoʼmar ñeñt̃chaʼ ahuaporeʼtaret̃tatsa patso. Ñeñt̃paʼ añ hueʼ allot̃paʼ ñam̃a tsoʼ ñeñt̃ tsetetsa errasatso. Att̃o ahuaporeʼtaret̃ta patso allempo c̈hap patsopaʼ eʼñe aʼhuortatuosan ñeñt̃ alloʼtsen all c̈hap patso. Tsoʼñapaʼ errap̃aren eʼñe aʼpoyuosan ñeñt̃ allpon tsachec̈hno ñam̃a allpon taʼtec̈hno ñeñt̃ alloʼtsaʼyen amaʼt allohuanen pats allpon ñeñt̃ otenet la tercera parte. \p \v 8 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepañpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ orrterrerr atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ nanac atarr aspenet̃. Ñeñt̃ñapaʼ c̈ha huorten. Ñeñt̃ aspenet̃paʼ ahuaporeʼtaret̃ta saʼpo. Oʼña c̈hap oñopaʼ errap̃arenña oñpaʼ puenasa errasats allohuanen oñ ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. \v 9 Ñam̃a ñeñt̃ allpon yec̈hetsa all oño errap̃aren, eʼñe collaʼhua, allpon collaʼhuatsa ñeñt̃ otenet la tercera parte. Ñam̃a ñeñt̃ allohuen botec̈hno ñeñt̃ chopeʼchyets all oño errap̃aren eʼñe chencaʼhuet, allpon chencaʼhuatsa ñeñt̃ otenet la tercera parte. \p \v 10-11 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puemaʼpañpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ orrterrerr ranto ento ñeñt̃ añecmuen atarrem̃. Shoraʼnerrerr c̈ha huerarereʼtnena. C̈hap alloʼtsaʼyen poʼñesoc̈hno ñam̃a allot̃ potayen oñec̈hno errap̃aren arr patsro. Ñeñt̃paʼ arrohua c̈hap ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Ñeñt̃ rantopaʼ añ paʼsoʼcheñ Peshrrem̃. C̈hap alloʼtsaʼyen oñec̈hno ñeñt̃paʼ c̈ha aʼpesherretuosan oñec̈hno errap̃aren arr patsro. Ñeñt̃paʼ allponohua aʼpesherrtatan oñec̈hno ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Oñ poʼpeshrroña ñeñt̃ña aʼcllatueʼña shonteʼ acheñeneshaʼ all. \p \v 12 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepaʼtatseñ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ allempocma c̈hot̃eʼ errot̃etyesa atsneʼ ñam̃a arrorr ñam̃a rantoc̈hno, oʼ att̃am̃a checmetyeset. Ñetpaʼ allpon checmetyesets ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Ñeñt̃ att̃o c̈hoyoʼtenet yet̃o ñam̃a tsapopaʼ oʼhuañ atsnomyeset. Ñeñt̃ allpon oʼhuañ c̈hoyoʼtyeset yet̃o ñam̃a tsapo ñeñt̃paʼ allpon otenet la tercera parte. \p \v 13 Allempoña napaʼ oʼ alla necuererrpaʼ allñapaʼ nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñapuet̃ all anomaʼmtena ento allpononet̃. Allñapaʼ neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ eñosnom huomenc. Panomaʼmteñot̃paʼ atet̃ oten: \p —Llequëñtsa-bee ñeñt̃ allohuenacop ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. Oʼ mamesham̃a oʼch poctoraʼhuerrerr poʼpoñ maʼpsheñoʼmar mellañot̃eñ. \c 9 \s1 Att̃o oʼ eʼñe maʼpsheñam̃a mellañot̃eñ ñeñt̃chaʼ poctorerrtserr eʼñe allohuanen \p \v 1 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼmnareñpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ nañapaʼ all nenterrerr ranto atarrem̃ ñeñt̃ shoraʼnmats entot̃ oʼ eʼñe c̈hap patso eʼñe atet̃ orrtosa ñerraʼm mellañot̃eñ. Ñeñt̃ña mellañot̃eñ allñapaʼ apet pat̃err llave alloch toran allo eʼtam̃p̃saret̃ arrorot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats. \v 2 Ñañapaʼ oʼ toram̃p̃san arrorot̃. Ñeñt̃ña arrorot̃ allot̃ña c̈haʼnom amos shonteʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho chemueʼchenet. Chepoten amos c̈ha mueneʼ emayenan amaʼt atsneʼ, erracmañen chepoten, eʼñe chorren amos. \v 3 Att̃o atarr chepoten amospaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatan ñam̃a allot̃ ahuañchenclla nanac shonteʼ, pamc̈haʼtyesa erracmañen patso. Ñehua, ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ oʼ apet att̃och epotañta atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ yellas ñeñt̃ atarr epotañ. \v 4 Ahuañchencllañapaʼ atet̃ otaret̃ta amach errot̃ p̃atstano taʼteʼ ñeñt̃ patsoʼtsen, amach errot̃ p̃atstano ñam̃a tsach. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼnamen chopyets añe patsro amach errot̃ p̃atsche. Añchaʼña errot̃ p̃aʼ acheñ ñeñt̃ ama ayatoʼmaʼtaret̃eyaye Yompor pueyotsaparo. \v 5 Ama muenacheto oʼch muetsan amaʼt pat̃rra acheñ allempo. Ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ aña oteñet oʼch mueroc̈htatan acheñ amnarm̃a arrorr. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ atserrp̃anet atet̃ atserrtena yellas ñerraʼm c̈ho epotaʼy. \v 6 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼnetchaʼ att̃och rromuet t̃arraña amach errot̃enot̃ rromueto. Amaʼtchaʼ atarr yaʼñametareʼtenetañpaʼ amach rromueto. \p \v 7 Ñeñt̃ ahuañchenclla atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ cahuall allempo oʼch natyeñet att̃och quellarachet. Poñpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm choyoʼmets ñeñt̃ orotaten. Paʼclloyot̃paʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ. \v 8 Echet̃, pueʼchpaʼ añecmuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ pueʼch. Paʼspaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarras. \v 9 Paʼtallpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ asertall ñeñt̃chaʼ moñenaya, amach etsoto allo saneñet. Ñam̃a ahuañchenclla ñerraʼm esempo anomc̈henapaʼ eʼñech atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ carro maʼmoretets allempo matateñ cahuall huomenc att̃och c̈hapuet allchaʼ quellaroset. \v 10 Paʼsmeʼllpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ yellas paʼsmeʼll allot̃ epotañtena. Paʼsmeʼlloʼtsen puepotañer allot̃ atserrpenan acheñeneshaʼ. Eʼñech amnarm̃a arrorr mueroc̈htatenanet. \v 11 Ñeñt̃ ahuañchenclla ñetpaʼc̈hoʼña añ paʼm̃chaʼtaret̃er penet mellañot̃eñ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all alloʼtsen arrorot̃ ñeñt̃ atarr arrorot̃ oʼpononet̃ pats. Mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen ahuañchenclla, hebreyac̈hopaʼ añ socheñet Abadón; griegac̈hoñapaʼ añ socheñet Apolión. Ñeñt̃ epoʼmar soʼchñets ya yeñoño ñeñt̃ yoten amtsanatañ. \p \v 12 Allempopaʼ met ñeñt̃ ñanom ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña señochepaʼch palltena poʼpoñ epa ñeñt̃chaʼ allcatañterrtserr. \p \v 13 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼpechapueñ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ naña allpaʼ neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa altar paʼtatsoʼmarot̃ poʼucorot̃. Añ altar ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oro, ñeñt̃paʼ eʼñe ñehuapot̃eʼtsen Yompor poʼconaño. \v 14 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼpechapueñ ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ poctoraʼhuerrerr. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pepyam̃per mellañot̃eñneshaʼ paʼtatssheñoʼmar ñeñt̃ ehuancaret̃tetsa all ñeñt̃ atarr poʼñeso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Eufrates. \p \v 15 Ñehua, ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmaretpaʼ añecop aññoʼtaret̃tenet all atomat oʼch c̈hap allempo onañcharet̃ allempochña ñetpaʼ oʼch aʼcllatueret shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ ora allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsro allponchaʼ collaʼhuerrtsa ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. T̃eʼpaʼ oʼ eʼñe etsotua ñeñt̃ atet̃ onañcharet̃ ñeñt̃ hora, ñam̃a ñeñt̃ yet̃ro, ñam̃a ñeñt̃ arrorr-ro ñam̃a ñeñt̃ chararo. Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmarpaʼ oʼ aʼrroyaret̃terret. \v 16 Ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmar ñetñapaʼ ahuanmet poʼsolltarer ñeñt̃ montaʼyesnetsa puecahualloro. Nañapaʼ neʼmuen allpon ñeñt̃ atet̃ oten ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. Ñeñt̃paʼ atarr aton shonteʼ. Ñeñt̃ cheʼmuechets all, alloʼtsen doscientos millones solltarneshaʼ. \p \v 17 Ñeñt̃ atet̃ gatennet all nent ñam̃a cahuallec̈hno, ñam̃a nent ñeñt̃ atet̃ orrtena ñeñt̃ montenaya. Puesomapot̃paʼ añ chorraʼyenet asrom. Patantaʼtetspaʼ añ chorraʼyenet tsamamuenareʼ, poʼpotantañpaʼ añ chorraʼyenet asollemamuenareʼ, poʼpotantañpaʼ añ chorraʼyenet shemashremamuenareʼ. Ñam̃a cahuallec̈hno poñpaʼ atet̃ orretyena ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarrotoʼ. Puenamot̃ñapaʼ allot̃ c̈haʼnen tsoʼ huorteʼ epuet ñam̃a amos epuet ñam̃a ñeñt̃ huoretnets shemashrepñeñen ñeñt̃ otenet azufre. \v 18 Añña ñeñt̃ c̈haʼnets puenamot̃ atsetaren maʼpoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña amtsañtetsa ñeñt̃chaʼ aʼcllatuerreʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. \v 19 Ña poʼhuamenc allo muetsenan acheñeneshaʼ ama puenamot̃ayaya atet̃ peno, añña amaʼt paʼsmeʼllot̃paʼc̈hoʼña amtsañtena. T̃arroʼmar paʼsmeʼllpaʼ shechpetoʼ ñeñt̃ posoʼsmeʼll pen. Ñeñt̃paʼ alloña atserrpenan acheñeneshaʼ. \p \v 20 Allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ queshp̃atsa ñeñt̃ ama muetsanato ñeñt̃ amtsañtetsa ñetñapaʼ att̃era at̃pareʼteñet Yompor. Ama cot̃apeʼcherreto cohuen att̃och quec̈hpuet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañ. Ñetpaʼ att̃era mueneñet oʼch maʼyochyet oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñam̃a ñetpaʼ att̃era mueneñet oʼch yec̈hcatatseʼtyeset paʼnamen ñeñt̃chaʼ maʼyochenet atet̃ ñerraʼm oro ñam̃a quellemaʼt̃, ñam̃a bronce, ñam̃a mapueʼ, ñam̃a tsach. Allohuenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñeñt̃aña poʼyomporer penet, ñeñt̃a maʼyochenet amaʼt ama enteno, amaʼt ama eʼmueno, amaʼt ama chopeʼcheno. \v 21 Ñam̃a ama quec̈hpueneto ñeñt̃ att̃o muetsannaʼtenet ñam̃a att̃o tsam̃nannenet ñam̃a att̃o nanac cañoreshaʼtenet ñam̃a att̃o etatsreʼtannaʼtyenet. Ora añec̈hnopaʼ alloña ama cohuenayeʼ cot̃apeʼcheneto. \c 10 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan puesheñarr mellañot̃eñ ñeñt̃ orreneʼ poʼlibrot̃oll \p \v 1 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa. Ñañapaʼ sohuaʼnena entot̃, eʼñe osot̃ sohuam̃pena. Poñot̃ñapaʼ añ arcaʼtam̃pesneneʼ ayon. Paʼclloyot̃ñapaʼ eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ atsneʼ c̈hoyoʼtetsa. Paʼtac paʼchepohuen ora atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ huortets enonet̃. \v 2 Sohuaʼnenapaʼ orraʼnenan poʼlibrot̃oll. Ñeñt̃ña librot̃ollpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃ ñeñt̃ rremuen potot̃. Oʼ c̈hap patsopaʼ paʼtacña poʼcohuenrot̃paʼ t̃omos oño, poʼptecañña ñeñt̃ pueʼchcot̃erot̃paʼ t̃omos patso. \v 3 Allempoña t̃omospaʼ rranosa huomenc. Poʼñoññapaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtosa ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr t̃ecoretsa. Att̃o rranosapaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ t̃ecoreʼ anapueneʼ ñeñt̃ canc̈hrrocheʼtats t̃ecorena. \v 4 Allempoña eʼmorrta ñeñt̃ canc̈herr t̃ecoreʼ napaʼ nemneñeñ oʼch nequellcañ ñeñt̃ atet̃ neʼm̃ t̃ecoreʼ, t̃arraña na allempopaʼ neʼmuerrerr ñoñets all eʼmorrtena ento. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenen: \p —Amach pequellcatsche ñeñt̃ atet̃ peʼmueñ t̃ecoreʼ c̈hochña p̃aʼnasocha. \p \v 5 Allempoña añ mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃omosets oño ñam̃a patso, ñañapaʼ echantosan pot enonet̃ poʼcohuenrot̃. \v 6 Allña eñosospaʼ eʼñe huomenc nosan poʼñoñ Yompor paʼsoʼchño, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pueʼntaño, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ pats ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen poʼpatsño, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ oñec̈hno ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pueyec̈hcatareso, ñañapaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ noten t̃eʼ ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ perra. T̃eʼpaʼ amach alla yecuameʼtereʼt̃e atomatuanen. \v 7 Ñerraʼm esempoch poctorerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼcanc̈hrroñpaʼ allempochña eʼñe etsotuerra Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt allempo ñanom eñotatyesaneʼt̃ ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac t̃orraʼyestseʼt̃ ñocop. Allohua ñeñt̃ atet̃ eños mellañot̃eñ. \p \v 8 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ neʼm ñorraʼ ñeñt̃ eʼmorrtetsa pueʼntañot̃, alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch peponem̃ya mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃ets oño ñam̃a patso oʼch pechtosñañ potot̃ poʼlibro ñeñt̃ eʼñe cohuen atoraret̃. \p \v 9 Nañapaʼ ahuen alloʼtsen mellañot̃eñ, nec̈hap ñeshopaʼ notos: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃apuen pelibrot̃oll. \p Ñañapaʼ atet̃ oten: \p —Añcaʼye peyore oʼch perreʼ. Penamot̃paʼ atarrchaʼ nanac puetsarr peʼm̃ atet̃ ñerraʼm pets poʼmoñ, t̃arraña ñerraʼm oʼch c̈hap p̃at̃opaʼ atarrchaʼ pesherr peʼm̃. \p \v 10 Allempoña napaʼ oʼ nechtosñañ poʼlibro potot̃paʼ oʼ nerreʼ. Allempo nerruepaʼ nenamot̃ña atarr puetsarr neʼm̃ atet̃ ñerraʼm pets poʼmoñ t̃arraña allempo c̈hap nat̃opaʼ atarr pesherr neʼm̃. \v 11 Allempoña napaʼ oʼ alla oterrneterr: \p —T̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch alla peserrpareʼterrerr ñeñt̃chaʼ atet̃ etsotaterr Yompor esempohuañen. Añchaʼ peserrpareʼtyes ñeñt̃chaʼ atet̃ perra shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen anetsoʼmarneshaʼ ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen am̃chaʼtaret̃ec̈hno. \c 11 \s1 Att̃o epsheña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Paretspaʼ ñetchaʼña eñerrtset Yomporecop \p \v 1 Allempoña napaʼ apnet tepapets ñeñt̃ atarr allpochaʼp̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm carrots. Ñam̃a allpaʼ atet̃ otnet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ oʼch petpueññañaʼ Yompor paʼpaquëll allo, ñam̃a altar ñeñt̃ alloʼtsen. Ñam̃a oʼch peʼñotenaʼ errosheñat̃eʼ ñeñt̃ maʼyochetsa all. \v 2 T̃arraña amach petpam̃p̃satscheña ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen chaʼpetot̃. T̃arroʼmar all ñetpaʼ aparet̃tetchaʼ poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñetñapaʼ at̃mamaʼterretchaʼ all anetso ñeñt̃ anaret̃ Partsocop. Paʼtatsoch c̈harram̃a puechena epm̃a arrorr allponmatchaʼ aʼsosyateñet all ñeñt̃ anaret̃tetsa Partsocop. \v 3 Ñam̃a allempopaʼ oʼch nemñe epsheña ñeñt̃ neyochreshaʼ nepen. Nach ahuamencat̃ p̃ahuet att̃och aʼpot̃et ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempohuañen. Mil doscientos sesenta yet̃ allponmatchaʼ serrpareʼtennanet neñoñ. Puellquëñot̃et chorretchaʼ paʼshtamasheʼm. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otnet all Yompor pueʼntaño. \p \v 4 Ñehua, añ epsheñoʼmar ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop ñetpaʼ atmaʼntataret̃tenet epcha olivoch ñam̃a epa all orratenet huerare ñeñt̃ eʼñe t̃omc̈hets all Yomporesho, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ pomnaren p̃ohueneʼ allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. \v 5 Ñam̃a añ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop, ñerraʼm amaʼt esesha ñeñt̃ mueneneʼ oʼch errot̃ pet añ epsheña, ñetñapaʼ puenamot̃paʼ oʼch c̈haʼnmatet tsoʼ huorteʼ ñeñt̃chaʼ eʼnueʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ eʼmoñeʼtenahuet, ñetñapaʼ eʼñech rromhuet poctacma. \v 6 Ñam̃a añ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop, ñetpaʼ atarrchaʼ ahuamencat̃et. Eʼñe ñet poʼhuamencot̃ epatareʼteñet oʼ entot̃ att̃ot̃chaʼ ama huateno eʼñech allponmat eñorenet Yomporecop. Ñam̃a eʼñe ñet poʼhuamencot̃ oññapaʼ oʼch aʼpnaseret errasats. Ñam̃a eʼñe ñet poʼhuamencot̃et oʼch c̈hapaterret añ arr patsro paʼnamen ñeñt̃chaʼ amtsañterrtsa. Amaʼt esempo allempo atet̃ muenenet ñet, allempocmach atet̃ pet. \v 7 T̃arraña ñerraʼm esempoch eʼñe eʼnuet ñeñt̃chaʼ allpon eñoret arr patsro, allempoñapaʼ oʼch c̈haʼnom ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñeñt̃ atarr bellac. Arrot̃chaʼ c̈haʼnom arrorot̃ot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats. Oʼchña c̈haʼnompaʼ oʼch quellarosan añ ñeñt̃ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop. Ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñachña ganatsa oʼch muetsan añ ñeñt̃ epsheña. \v 8-9 Añña epsheña ñeñt̃ amtsaret̃paʼ att̃ach oʼshsheʼmuet t̃oño allecma chopeñeʼchen allohuen acheñeneshaʼ. Eʼñe maʼpamuet ñam̃a poʼpoñ pueshmet yet̃ allach oʼshsheʼmuena all atarr anetso, ñeñt̃ara anetser Jerusaléñ all corsoʼtam̃p̃set Yepartseshar Jesucristo ahuat̃. Ñeñt̃ña anetserpaʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃ anetso Sodoma ñam̃a anetso Egipto. Añña epsheña ñeñt̃ amtsaret̃ att̃ach oʼshsheʼmuet all amach eseshaʼ muenateto oʼch pampuet. Allñapaʼ allchaʼ huac̈hena shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuanrrorteneʼ, shonteʼ paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso. Shonteʼ paʼnamen anetsoc̈hno allot̃ huac̈hena. \v 10 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren arr patsro ñetñapaʼ oʼch coshameʼtam̃pesyet añ epsheña arromñat̃. Atarrchaʼ nanac cosherret. Pocsheñeshot̃etña ñetpaʼ oʼch es apannaʼtyeset eʼñe att̃a. Ñetpaʼ añecopchaʼña atarr coshenet t̃arroʼmar oʼ rroma añ epsheña ñeñt̃ atsrreʼmoc̈hen entenet ñeñt̃ yoreʼtatenahuet poʼchñaret eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yompor poʼñoñ. \v 11 Allempoña oʼch met maʼpamuet ñam̃a poʼpoñ pueshmet yet̃, añña ñeñt̃ epsheña machayot̃epaʼtchaʼ alla tanterret t̃arroʼmar Yomporña alla tantaterreʼ. Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuanrrorteneʼpaʼ atarrepaʼtchaʼ nanac yorenet. \v 12 Allempoña tanterret epsheñoʼmaret, eʼmuet ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa atarr huomenc entot̃. Ñoñetsñapaʼ atet̃ otenanet: \p —Saʼtap arr ento. \p Ñetñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼtapuet, ospaʼ ñeñt̃ña anmahuet ento. \v 13 Cohuanrrortets ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuetpaʼ eʼñe allempocmaña pella pats huomenc. Allña anetsopaʼ shonteʼ matnaʼt pocoll, allpon otenet la décima parte. Ñam̃a canc̈herr mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ allpon collaʼhuatsa. Ñeñt̃ña allpon queshp̃atsapaʼ atarr yorenet. Pueyorñot̃etpaʼ eʼñe allempocma am̃chaʼnaʼtpoʼ eñchet Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allñapaʼ cohuentatoñet. \p \v 14 Allempopaʼ oʼ metuaña ñeñt̃ puepañ ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña señochepaʼch palltena poʼpoñ pat̃err ñeñt̃chaʼ t̃ecma allcatañtatsa ñeñt̃chaʼ puemaʼpañ. \s1 Allempoch poctoraʼhuerr mellañot̃eñ eʼñe allohuanen allempochña am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor arr patsro \p \v 15 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼcanc̈hrroñpaʼ oʼ poctorerrerr ñam̃a. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ entoñapaʼ atarr huomenc eʼmorrterrerr ñeñt̃ eñoretsa all ento. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: \q1 Ñeñt̃ allpon am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsro t̃eʼñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna am̃chaʼtaret̃etnenet t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o am̃chaʼtaret̃etyenetpaʼ ñeñt̃paʼ allochña am̃chaʼtaret̃terra Yompor epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ Cristo. Ñeñt̃chaʼ att̃o am̃chaʼtaret̃terra Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. \m \v 16 Allempoña añ ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ anorrc̈hets all eʼñe ñet poʼconañeto allot̃ sherbeñet Yompor all pueʼntaño, ñetñapaʼ rremaʼrrartenet Yomporeshonet̃ atet̃ maʼyocheñet Yompor. \v 17 Ñetñapaʼ atet̃ otenet: \q1 P̃a Yompore ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃ ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepenep̃, ñeñt̃ep̃ c̈hocma eñallep̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñeñt̃ep̃chaʼ alla huerrtserr poʼpocheño añe patsro, yañapaʼ atarr yeparasyosoʼtenep̃ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla p̃oʼpaterra p̃a pehuamenc att̃ot̃chaʼ oʼch alla atarr p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra. \q1 \v 18 Shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ, paʼnamen anets alloʼtsaʼyenet, ñet paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ eʼñe eʼmoñeʼtuenpet, t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch pecoñchatuerranet. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempo onañcharet̃ añecop ñeñt̃ collaʼhuetsa ahuat̃ot̃eñ allempoch peñotatuerranet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseteʼt̃. Añña ñeñt̃ t̃orraʼyestseʼt̃ att̃o aʼm̃tonapeteʼt̃ peñoñ ñeñt̃ eʼñe peyochreshaʼ pepeʼt̃, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch petsaʼtuerranet. Amaʼt allohuen ñeñt̃ p̃ameʼñayeʼt̃ p̃a amaʼt ñeñt̃ atarr asherben entyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ ama asherben enteteʼt̃e, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch petsaʼtuerranet allohuenet ñeñt̃ p̃ameʼñenaya p̃a. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch eʼñe p̃aʼchencatuer allohuen ñeñt̃ aʼchencatañtetsa añe patsro. \p \v 19 Allempoña añ Yompor paʼpaquëll ñeñt̃ entoʼtsenpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃tena. Oʼponoña all nentoñ Yompor poʼtsapot all c̈hocma aññoʼtenet ñeñt̃ aquellcaret̃ ñeñt̃ aʼpoctat Yompor yocop. Allñapaʼ meratstena, tatsllaren maʼmoreten huomenc, pellena pats ñam̃a atet̃ huechen huomenc. \c 12 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ emaret̃, pueʼmaret̃ollpaʼ ñeñt̃ara Cristo, añyaññapaʼ mueneñeñ oʼch añyam̃pes pueʼmaret̃oll \p \v 1 Allempoña all pueʼntañopaʼ all orrtena ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama yentare. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yeñotaterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempohuañen. Allñapaʼ all orrtena puesheñarr coyaneshaʼ; añ poʼcasheʼm pen atsneʼ. Paʼrrp̃oñapaʼ alloʼtsen ñam̃a arrorr. Poñot̃ñapaʼ echoyoʼmet̃. Poʼchoyoʼm̃opaʼ all orrtena c̈harraʼ ranto puechena epa. \v 2 Ñeñt̃ña coyanesharpaʼ ac̈homen, oʼ c̈hen allempoch eñalletatan pueʼmar. Att̃o atsotenana pueʼmarpaʼ c̈ha rranareʼtena, atarr allpatateñ pueʼmar. \v 3 Allempoña all pueʼntaño all orrtena poʼpoñ ñam̃a ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentare. Ñeñt̃paʼ añ orrtetsa añyañ ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen. Ñeñt̃ añyañpaʼ atarr añecmuen ñam̃a atarr tsamaʼt̃ orrtena. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga. Canc̈herrm̃agoʼmar poñpaʼ eʼñe echoyoʼmet̃arerocheʼ. Ñam̃a poʼucorpaʼ alloʼtsen c̈harraʼ. \v 4 Paʼsmeʼll ñeñt̃ chetareʼtnen alloña tarraʼhuanenanña shonteʼ rantoc̈hno eʼñe aʼshoreʼtuaneñ patso. Ñeñt̃ allpon ranto ñeñt̃ entoʼtsen, allpon aʼshoreʼtuaret̃ ñeñt̃ otenet la tercera parte. Ñeñt̃ña añyañpaʼ alla t̃omos eʼñe coyaneshesho ñeñt̃ atsotenaya pueʼmar all cohueñ ñerraʼm oʼch eñalletatan pueʼmarpaʼ ñach añyam̃p̃seʼ. \v 5 Allempoña coyaneshaʼpaʼ oʼ eñalletatan pueʼmar ñeñt̃paʼ asheñorr. Allempo eñalletua ñeñt̃ asheñorrot̃ollpaʼ eʼñe allempocma aʼtapachet Yompor poʼconaño t̃arroʼmar ñapaʼ ñach anaret̃terrtsa ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa allohuen paʼnamen acheñeneshacop. Eʼñech poʼyoroc̈henñot̃ am̃chaʼtaret̃terranet, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ aʼsreperet̃ oʼch am̃chaʼnoc̈htanaʼterranet. \v 6 Allempoña coyaneshaʼpaʼ allorocma oʼ yeta oʼ c̈hap allap̃ar all amarat̃o. Allña Yomporpaʼ eʼñe cohuen aññoʼtatoñ allchaʼ cohuam̃peñet allchaʼ rrateñet allponmat yet̃ ñeñt̃ otenet mil doscientos sesenta yet̃. \s1 Att̃o quellarenet Yompor pueʼntaño \p \v 7 Allempoña quellarenet Yompor pueʼntaño. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen mellañot̃eñneshaʼpaʼ añ paʼsoʼcheñ Miguel. \v 8-9 Miguelñapaʼ all quellara poʼm̃llañot̃eñnanesharohuen. Quellareñet añyañ, añyaññapaʼ oʼ quellara ñam̃a pueyochreshohuen. Miguelpaʼ chetannaʼtet parro epuet añyañ all Yompor pueʼntaño. Ñehua, ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen añyañ ñeñt̃paʼc̈hoʼña mellañot̃eñneshaʼ t̃arraña ñeñt̃ mellañot̃eñerpaʼ ama cohuenayaye. T̃arraña añyañ att̃o quellaran Miguelpaʼ ñapaʼ ama gano. Ñeñt̃oʼmarña añyañpaʼ huaporeʼchet entot̃ pueyochreshohuen aʼshoraret̃terret patso. Att̃ot̃ña ahuaporeʼtaret̃taña añyañ amaʼt atarr nanac am̃chaʼnoc̈heneñ. Ñehua, añyañpaʼ ñeñt̃ shechep̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ara yoten oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ otenet Satanás ñeñt̃ atarr ashcañtetsa ora errap̃aren añe patsro. \p \v 10 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr eʼmorrtetsa huomenc all Yompor pueʼntaño. Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h oʼ c̈hap allempoch queshp̃aʼhuerra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor, t̃arroʼmar oʼch alla oʼpaterrana poʼhuamenc eʼñe poctacma oʼch alla am̃chaʼtaret̃terra ñapuet̃ epuet Puechemer ñeñt̃ Cristo ñeñt̃ nen ña ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tapretenaya. Añ oneñet̃ ñeñt̃ c̈hocma att̃a tomaʼtam̃pesyeneʼ masheñneshac̈hno all Yomporesho yet̃o amaʼt ñam̃a tsapomeʼtets ñeñt̃ñapaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta. \v 11 Ñeñt̃ masheñneshac̈hnor ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor, ñetñapaʼ oʼ eʼñe aʼmchechueret oneñet̃ ñeñt̃ tomaʼtam̃pesyenahuet eʼñe att̃a. Añ aʼmchechaterreʼ ñeñt̃ att̃o Cristo rroma, ashataret̃ta poʼrras ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñeñt̃ muetseteʼt̃ ochñartsocop. Ñam̃a añ aʼmchechaterreʼ ñeñt̃ att̃o masheñneshac̈hno c̈hocma eñosyenet eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ pena Cristo poʼcohuenña. Amaʼt amueroc̈htataret̃etyenetpaʼ ñetpaʼ ama quec̈hpueñeto att̃o eñosyenet eʼñe cohuen Cristocop, t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mechaʼteneto amaʼt mamesha oʼch rromuet eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo. \v 12 Atarr cosheñets Yompor pueʼntaño allohuenacop ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. T̃arraña atarr llequëñets allohuenacop ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro amaʼt ñam̃a ñeñt̃ oñoʼtsaʼyen. T̃arroʼmar oneñet̃paʼ oʼ sohuam̃perranet eʼñe paʼtsrreʼmueñeshaʼ. Ñapaʼ eñoteñ eʼñech mameshapaʼ oʼch alla ahuaporeʼtaret̃terrerr. \s1 Att̃o añyañpaʼ att̃era cot̃areʼtenan coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ eñalletatuan puechoyor \p \v 13 Allempoña añ añyañ ñeñt̃ara oneñet̃ oʼ eñota ñapaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta entot̃, ña paʼtsrreʼmueñot̃paʼ oʼ alla cot̃areʼterranerr coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ eñalletatuan puechoyor asheñorrot̃oll. \v 14 T̃arraña coyaneshaʼpaʼ allempo cot̃areʼtererr añyañpaʼ ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ oʼ apet eppaʼya paʼpueʼ ñeñt̃ ateshaʼ contor paʼpueʼ. Ñeñt̃paʼ alloch anomam̃p̃sana poʼyallop̃ ñeñt̃ara añyañ oʼch saʼnem̃ oʼch c̈hap b̃ac̈hayo all amarat̃o all aññoʼteññañet ñocop eʼñe cohuen allchaʼ cohuam̃peñet. Eʼñech maʼpa char ñam̃a poʼpoñerrerr pueshmet char, ñeñt̃paʼ allponmatchaʼ rrachet all. \v 15 Allempoña añ poʼyallop̃paʼ eʼñe puenamot̃ c̈haʼnmatan shonteʼ oñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poʼñes apellchetsa. Ñapaʼ c̈ha otapañ ñeñt̃chaʼ rremuerrayaʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ cot̃areʼten att̃och aʼñoʼshach. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃etache. \v 16 Amaʼt patspaʼ yenpan coyaneshaʼ, att̃oña taraʼnom all eshaʼtanña oñ eʼñe masohua ñeñt̃ allpon c̈haʼnmat poʼyallop̃ puenamot̃. \v 17-18 Ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼña añyañ, ello alla atarr eʼmoñeʼterranerr coyaneshaʼ. Allempoñapaʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen poʼpotantañ coyaneshaʼ puechoyoreshaʼ oʼch quellarosanet ñamet. T̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma ameʼñeñet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a c̈hocma cot̃eññañet Jesucristo poct̃ap̃ña. \c 13 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan berrmaʼt̃ ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen ñeñt̃ c̈haʼnets oñot̃ \p \v 1 Allempoña napaʼ nat̃omos saʼpatop̃ño, allñapaʼ nenterrerr berrmaʼt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga, poʼucorpaʼ c̈harraʼ. Pat̃eʼtets poʼucorpaʼ eʼñe echoyoʼmet̃ocheʼ. Puem̃agaʼttso all aquellcaret̃ sochatseʼteñets ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañ allo achm̃areʼteñet Yompor. \v 2 Ñeñt̃ña berrmaʼt̃ pueʼmoquër eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr t̃arraña paʼtacñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ orranatec. Puenampaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼm maʼñorenam. Añyaññapaʼ ñeñt̃ apueʼ poʼhuamenc, ap̃ ñam̃a llesens att̃och am̃chaʼnoc̈htaprecha all poʼconaño. \v 3 Puem̃agarr poñpaʼ all orrtena c̈ha atserrpena nanac huomenc c̈ha mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ama rromo alla correrra. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet c̈ha otapuetañ ñatoʼ c̈hach rroma, t̃arraña ama rromo. Ñeñt̃ att̃o ama rromopaʼ acheñeneshaʼña arr patsro ñeñt̃ña ameʼñatenahuet. Ñetpaʼ otenapuetañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼña Parets. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ maʼyocheñet maʼyarrmaʼt̃. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ atet̃ ñerraʼm añ maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ yenten. Amaʼt eʼñe eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼmchechachetoña añ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃. \p Amaʼt añyañpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ maʼyochena acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añyañpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ maʼyarrmaʼt̃. \p \v 5 Añyañpaʼ muenatenan maʼyarrmaʼt̃ oʼch ommoʼchatseʼtyesa. Pommoʼchatseʼteñot̃paʼ oʼch achm̃areʼtenan Yompor. Ñam̃a muenatan maʼyarrmaʼt̃ oʼch am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harram̃a ñam̃a puechena epm̃a arrorr. \v 6 Atet̃ p̃a maʼyarrmaʼt̃ achm̃areʼtenan Yompor, sochatseʼteññañ paʼsoʼcheñ. Ñam̃a Yompor paʼpaquëll ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen pueʼntaño eʼñe achm̃areʼtueñ. \v 7 Ñam̃a muenateñ oʼch quellaran ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñam̃a muenateñ oʼch ganana Yompor pueyochreshaʼ. Ñam̃a muenateñ oʼch am̃chaʼtaret̃ta allohuenacop ñeñt̃ paʼnamen acheñeneshaʼ, allpon ñeñt̃ paʼnamen mereñtsor ñeñt̃ eʼñe eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso ñeñt̃ ora allpon allemeñ anetsoʼmar. \v 8 Ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen añach maʼyochenet maʼyarrmaʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama aquellcaret̃eyayeto paʼsoʼcheñ Cristo poʼlibro all aquellcaret̃tena allohuen ñeñt̃ corretsetach ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ amtsaret̃tatsa ochñartsocop atet̃ ñerraʼm carrnero. Ahuat̃ allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ta pats, Cristoña poʼlibropaʼ all aquellcaret̃ soʼchñetsoc̈hno att̃ochña ñetpaʼ corretsetach. \p \v 9 Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets, c̈hapoñepaʼch pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ ñoñets. Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: \v 10 Ñerraʼm eseshaʼ rromanateneʼ poʼpotantañ att̃och yottam̃p̃satanet, ñetpaʼc̈hoʼña ayottam̃p̃saret̃terretchaʼ. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ muetsanateneʼ poʼpotantañ espado, ñetpaʼc̈hoʼña amtsaret̃terretchaʼ espado. Ñeñt̃oʼmar añ ñeñt̃ poctetsa yocop eʼñe yeyemteñot̃ Yompor oʼch yaʼhuanten acop̃ot̃eñ ñerraʼm es yehuapoya, allohueney ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Parets. \s1 Att̃o Juanpaʼ entan poʼpoñ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnets oʼponot̃ patsot̃ \p \v 11 Allempoña na allpaʼ nenterrerr poʼpoñ ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Ñeñt̃paʼ arrot̃ c̈haʼnom oʼponot̃ patsot̃. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe epa poʼucor atet̃ ñerraʼm carrnero poʼucor, t̃arraña ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen eñen eʼñe atet̃ eñen ñerraʼmrrat̃eʼ añyañ eñoretsa. \v 12-13 Ñapaʼc̈hoʼña atarr am̃chaʼtaret̃ta eʼñe atet̃ am̃chaʼtaret̃tena maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ ñanom nent ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Allñapaʼ am̃chaʼtaret̃tapretenana ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃tetsa all. Ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenatenan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen oʼch maʼyochyet ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃. Ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ correrrtsa eʼñe mamecma allempo mettaguën. Ñeñt̃ att̃o mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ñapaʼ ama rromo. Añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃paʼ ñerraʼm esempo alloʼtsen parro epuet maʼyarrmaʼt̃ ñañapaʼ eñall att̃och orrtatenan acheñeneshacop paʼnamen ñeñt̃ ama puentareto amaʼt ahuat̃a. Att̃oña aʼshoran entot̃ huorteʼ tsoʼ ñeñt̃ña tsoʼ huorteʼpaʼ oʼ eʼñe c̈hap patso allñapaʼ cohuanrrortatan shonteʼ acheñeneshaʼ. \v 14 Ñeñt̃ñapaʼ allo shequënan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm allempo otenan acheñeneshaʼ, oʼch seyec̈hcat maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ eʼñech pocteʼ enteñet. Añ ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ mettoʼten espada t̃arraña ñapaʼ eʼñe mamecma oʼ alla correrra. \v 15 Añña berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenateñet oʼch oʼrrerratan ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. Allochñapaʼ att̃och eñoranaʼtanet pueyec̈hcatar. Ñam̃a maʼyarrmaʼt̃paʼ atet̃ nanet poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm eseshaʼ ama maʼyochenaye ayec̈hcataret̃ muetsanachetepaʼch. \v 16-17 Elloñapaʼ oterranerr acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch seyacoʼm̃taʼtyesa sotot̃ secohuenrot̃ amapaʼ arr setoʼmoʼmar. Allchaʼ senaʼyeson nesoʼcheñ amapaʼ senaʼyeson ñeñt̃ nenúmero nepen. Atet̃ p̃atan allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye acheñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr sherbets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañetets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, amaʼt añ acheñer ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a. Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃e all neññañet maʼyarrmaʼt̃ paʼsoʼcheñ amapaʼ ñeñt̃ poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ es pomueneto ñam̃a amach errot̃enot̃ es rañt̃eneto ñeñt̃ muenenet ñet. \v 18 Ñehua, ñeñt̃ allpon poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃paʼ ñeñt̃paʼ alloʼtsen seiscientos sesenta seis. Ñeñt̃ número añ tomaʼntena puesheñarr acheñ paʼsoʼcheñ ñeñt̃chaʼ ñanom orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñerraʼm eseshaʼch atarr es eñoterrets eñoterrñañetepaʼch paʼsoʼcheñ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ añ número. \c 14 \s1 Allempo Juanpaʼ entan Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, all t̃en Siónap̃no epuet ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ \p \v 1 Allempoña na cohuerrtsanerrpaʼ alla nentererr Cristo all t̃en Siónap̃no. All orrtena eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm Carrnero. All t̃omc̈hen ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya Cristo. Ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe ayatoʼmaʼtaret̃ocheʼ. Puetoʼmuetopaʼ all naʼyeññañet Cristo paʼsoʼcheñ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, ñam̃a Pompor paʼsoʼcheñ ñeñt̃ara ya Yeyomporer. \v 2 Allñapaʼ neʼmuen ñeñt̃ huomenc eʼmorrtetsa, arrot̃ huena entot̃. Atarr huomenc eʼmorrtena atet̃ ñerraʼm all etsaseʼtena shonteʼ oñec̈hno ñeñt̃ atarr huomenc maʼmoretets. Poʼmaʼmoreteñapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena c̈ha ottena ñerraʼm c̈ho t̃ecor-rraren huomenc ñeñt̃ yoten tatsllareʼ. Ñeñt̃ maʼmoretets all añepaʼt maʼmoretets ñeñt̃ shontetsa acheñeneshaʼ all añepaʼt aʼmaʼmoretenet arpa. \v 3 Allñapaʼ cohuentatenet morreñets ñeñt̃ eʼñe etserra morreñets all Yompor poʼconaño. Alloʼtsen ñam̃a paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa, ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ epoch c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa paʼtatssheña. Amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ yec̈henayeña añ morreñets ñeñt̃ etserra. Añña eñoteneʼ ñeñt̃ ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ aʼqueshp̃ataret̃tetsa añe patsrot̃. \v 4 Ñetpaʼ ama aʼsosyateneto att̃o yorayeñet coyaneshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen correnet. Ñetpaʼ añ eʼñe cohuen cot̃enet Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. All amaʼt erra mueneʼ sen Cristo, ñetñapaʼ eʼñech cot̃aʼneñet cohuen. Ñetpaʼ eʼñe ñanom aʼqueshp̃ataret̃tet att̃oña ñetpaʼ anaret̃tenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ñanom yapueñ Yompor ñeñt̃ atarr cohuen, ñeñt̃ara oʼpatena ñam̃a Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. \v 5 Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama shequëneto amaʼt eʼñe mamesha. Ñetpaʼ eʼñe cohuen orretyenet amach errot̃enot̃ otteñeʼcharet̃terreto amaʼt ahuat̃a all Yompor poʼconaño. \s1 Allempo Juanpaʼ enterranerr maʼpsheña mellañot̃eñ ñeñt̃ eñosyesnets anomaʼmat̃ot̃ \p \v 6 Allempoña napaʼ alla nenterrerr poʼpoñ mellañot̃eñ all anomaʼmtena allpononet̃ enonet̃. Ñapaʼ ñeñt̃ña serrpareʼtatenahuet cohuen ñoñets ñeñt̃ ama ahuañaño ñeñt̃ alloch yequeshperra. Añ cohuen ñoñets ñeñt̃chaʼ serrpareʼtatan allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro, amaʼt ora allemeñ paʼnamen anetsoc̈hno ñeñt̃ paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets eʼñe poʼpoñeʼttsocma ñoñtso. \v 7 Ñeñt̃ att̃o anomaʼmtena all, eñosnen, atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ otnen: \p —Sem̃chaʼnaʼchepaʼch Yompor, c̈hochña secohuentatoñ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch entyesas eʼñe puesheñaʼttsos errot̃ent̃eʼ sep̃aʼyena. T̃eʼpaʼ ñachña semaʼyocha ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ pats, ñam̃a oñec̈hno amaʼt allot̃ potayen oñ. \p \v 8 Allempoñapaʼ alla cot̃aʼnererr poʼpoñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepañ mellañot̃eñ. Ñapaʼc̈hoʼña eñosnerrerr, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otnom: \p —T̃eʼpaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta añ anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia ñeñt̃ nanac atarr anets. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ aña yec̈hatyenan ora allpon poʼpoñec̈hno anetsoc̈hno ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyenanet ñet poʼchets. \p \v 9 Allempoñapaʼ alla cot̃aʼhuererr poʼpoñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puemaʼpañ. Ñapaʼc̈hoʼña eñosnerrerr, poʼñoñpaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otnerrerr: \p —Ñerraʼm eseshaʼ maʼyochenaya maʼyarrmaʼt̃ amapaʼ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya maʼyarrmaʼt̃, amapaʼ ñerraʼm eseshaʼ muenatenet oʼch yacoʼm̃taʼchet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amapaʼ puetoʼmo ayatoʼmaʼtaret̃ta, \v 10 ñetñapaʼ aʼcoñchataret̃terretchaʼ, t̃arroʼmar Yomporña eʼñe poʼyoroc̈henñot̃paʼ ñachña eʼñe coñchatuerrahuet eʼñe poctacma. Tsoʼpaʼ ñeñt̃chaʼña mueroc̈htatuerrahuet ñam̃a ñeñt̃ epuet huorten tsoʼpaʼ ñeñt̃paʼ atarr shemasher ñeñt̃ otenet azufre. Allchaʼ aʼcoñchataret̃terret, allot̃chaʼña cohueretña allohuen mellañot̃eñnaneshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Cohueretchaʼ ñam̃a Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. \v 11 Att̃och achamaret̃terret, tsoʼñapaʼ chepoten pamosoñ enonet̃ ñeñt̃ñapaʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. Amach huañerro amaʼt mamesha ñeñt̃ att̃o aʼcoñchataret̃tenet amaʼt yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña maʼyochenet maʼyarrmaʼt̃ ñam̃a ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya ña. Ñam̃a muenateñet acheñ oʼch yacoʼm̃taʼchet oʼch noñet paʼcoʼmeto maʼyarrmaʼt̃ paʼsoʼcheñ amapaʼ puetoʼmo. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot mellañot̃eñ ñeñt̃ anomaʼmtetsa enoʼmar. \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña allohueney ñeñt̃ey eʼñe pueyochreshaʼ peney Parets ñeñt̃ey ameʼñenaya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃ey eʼñe yemtenaya Jesús, yocopñapaʼ añ poctetsa oʼch yaʼhuantaʼhuen eʼñe acop̃a ñeñt̃ allpon paʼnamen es yehuenoya. \p \v 13 Allempoña na allpaʼ neʼmuerrerr ñoñets arrot̃ huena entot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellcaʼ añ ñoñets: “T̃eʼñapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃chaʼ rromayets eʼñe pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesucristo.” Poʼñoc̈h atet̃ oten Yompor Puecamquëñ, ñetpaʼ amesataret̃terretchaʼ. T̃eʼpaʼ amach alla t̃orrerreteʼt̃e t̃arroʼmar ñeñt̃ allpon oʼ t̃orraʼyenet añ patsro, ñeñt̃paʼ eʼñe eñotuaret̃ all Yompor pueʼntaño. \s1 Att̃och c̈herr ñeñt̃eñpo allempoch apc̈herret narmets ñeñt̃ oʼ pomellaʼhuen \p \v 14 Allempoña na cohuerrtsanerrpaʼ nenterrerr os atarr huallamaʼt̃. Ñeñt̃ña ospaʼ all anen puesheñarr ñeñt̃paʼ añepaʼt Jesús ñeñt̃ara Ñeñt̃ Acheñetosets arr patsro. Ñeñt̃ñapaʼ echoyoʼmet̃, ñeñt̃ña poʼchoyoʼm̃paʼ oro ñeñt̃ choyoʼm̃tena. Potot̃ñapaʼ orrenan cochell ñeñt̃ atoreʼgorrot̃ ñeñt̃ atarr nanac etsotañ ñeñt̃ otenet hoz. \v 15 Allempoña Yompor paʼpacllot̃paʼ c̈haʼnom poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Ñañapaʼ otosan ñeñt̃ anets oso. Poʼñoññapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ otenan ñeñt̃ anets oso: \p —P̃amat p̃occhello ñeñt̃ pomellets allochñapaʼ oʼch p̃aʼyapac̈heʼ t̃arroʼmar oʼ c̈hap ñeñt̃eñpo allempo yapc̈hen ñeñt̃ oʼ pomellaʼhua yenarem̃. \p \v 16 Allempoña ñeñt̃ anets oso, ñañapaʼ oʼc̈hoʼ amatan ñeñt̃ oʼ pomellaʼhuen ora errap̃aren añe patsro. Ñañapaʼ oʼ aʼyapac̈han allem̃at̃eñ ñeñt̃ pomellets añe patsro. \p \v 17 Allempoña c̈haʼnerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ Yompor paʼpacllot̃ ñeñt̃ entoʼtsen. Ñapaʼc̈hoʼña orrenan poʼcchell ñeñt̃ atarr nanac etsotañ. \v 18 Allempoñapaʼ c̈haʼnerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Ñapaʼ arrot̃ huapa alloʼtsen altar. Ñañapaʼ ñeñt̃ ahuamencat̃tetsa att̃och pomnaren penan tsoʼ. Ñañapaʼ otan ñeñt̃ occhellet̃. Poʼñoññapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃amat p̃occhello ñeñt̃ atarr nanac etsotañ oʼch p̃apc̈haʼ allo puechm̃aʼtets uva ñeñt̃ añe patsroʼtsen t̃arroʼmar oʼ atarr nanac yen. \p \v 19 Ñeñt̃ña mellañot̃eñ atet̃ oteñetpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allempoña amatan poʼcchello uva ñeñt̃ añe patsroʼtsen oʼc̈hoʼ aʼyapac̈hach. Aʼyapac̈hatuepaʼ oʼ shontanña uva allchaʼ at̃mamaʼchet att̃och c̈haʼnmatoñet poʼñer. Ñeñt̃ñapaʼ añ tomaʼntena att̃o Yompor poʼyoroc̈henñot̃paʼ atarrchaʼ coñchaterran acheñeneshaʼ. \v 20 All at̃mamaʼteñet uva, pocollot̃paʼ tama aʼyent̃eʼtsen. Ñeñt̃ att̃o c̈haʼnen uva poʼñer ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch chorrerr errasats arr patsro aʼyohuen ñeñt̃ allohuanen trescientos kilómetros ñam̃a enonet̃ c̈hapchaʼ eʼñe cahuall poʼfrenohua ñeñt̃ c̈hets eʼñe yellecaʼnohua. \c 15 \s1 Allempo Juanpaʼ enterranerr canc̈herrsheña mellañot̃eñ, ñetpaʼ oʼch orrtaterret ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa \p \v 1 Allempoña all ento napaʼ oʼ nenterrerr poʼpoñ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen ñeñt̃ ama yentare ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Nenterrerr mellañot̃eñneshaʼ canc̈herrsheña. Ñetñapaʼ allsensaret̃tenet att̃och orrtaterret ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa. Puesheñaʼttsetpaʼ orrtaterretchaʼ ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa eʼñe poʼpoñeʼttsocma canc̈herrsheñoʼmaret. Allempochña etsotuerra allohuen ñeñt̃chaʼ att̃o Yomporpaʼ yoroc̈htater. \p \v 2 Allña napaʼ nenterrerr ñeñt̃ atet̃ orrtetsa erracmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ añecmuen rerpat eʼñe atet̃ huorten atet̃ ñerraʼm tsoʼ huortets all. Allñapaʼ all t̃omc̈hen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe metanaʼtueʼ ora allpon ñeñt̃ atet̃ topatyenanet maʼyarrmaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ pueyec̈hcatar. Ñetpaʼ ama ayatoʼmaʼtaret̃eyayeto maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo att̃och noñet paʼsoʼcheñ amapaʼ ñam̃a poʼnúmero. All t̃omc̈henet eʼñe arpat̃ochet ñeñt̃paʼ Yompor apuenahuet. \v 3 Ñetña puem̃tanaʼtueñot̃et allohuen topateñets morrechenet Moisés puemorreño ñeñt̃ Moisés ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ Yomporecop. Paʼqueshp̃ataret̃teñot̃et morrechenet ñam̃a Cristo puemorreño ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. Ñeñt̃paʼ atet̃ ac̈hoteñet Yompor: \q1 Yompore, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃ p̃a ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepen, atarr echarr es petsotatyen, atarr coc̈hneshareʼ es pep̃aʼyen. P̃a ñeñt̃ep̃ Paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ep̃ eʼñe pocteʼ es pep̃aʼyen. Ñam̃a eʼñe poʼñoc̈h atet̃ ñeñt̃ allpon es p̃otyen. \q1 \v 4 Allohuen acheñeneshaʼ eʼñe am̃chaʼnaʼtpoʼ entenpet, Yompore. Amaʼt puesheñarrapaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ pentenaye, Yompore. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe p̃apt̃a cohuentatennapet, t̃arroʼmar eʼñe p̃apt̃a p̃a ñeñt̃ep̃ atarr Partsop̃. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtetchaʼ pesho att̃och maʼyochapet p̃a eʼñe p̃apuet̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ t̃aya c̈hapanet pueyoc̈hro att̃o p̃apaʼ eʼñe cohuen pocteʼ es pep̃aʼyen. \p \v 5 Allempoña napaʼ cohuerrtsanerr nenterrñañerr Yompor paʼpaquëll ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃ña pocoll popellrrarpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃. Oʼponoñapaʼ alloʼtsen all aññoʼtenet mapuettall ñeñt̃ allo aquellcaret̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. \v 6 Oʼponot̃ña Yompor paʼpacllot̃paʼ c̈haʼnmac̈herrerr ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ. Puesheñaʼttset orrtaterretchaʼ ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa eʼñe poʼpoñeʼttsocma canc̈herrsheñoʼmaret. Añ chorraʼyenet ñeñt̃ atarr nanac cohuen ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama asosyatño amaʼt eʼñe mamesha. Eʼñe cohuen poptamaʼtyena. Achanaret̃areret, poʼchanaretpaʼ orotommuenareʼ ñeñt̃ allo chanaʼyenet puesomapo. \v 7 Allempoña añ ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃, pat̃errñapaʼ apaʼyesan mellañot̃eñneshaʼ canc̈herrsheñoʼmar pajoʼ. Apaʼyesanet puesheñaʼttset poʼpajoʼ ñeñt̃ orotaten. Ñeñt̃ña pajoʼpaʼ all eʼchorrayesaret̃ alloch coñchaterran Yompor paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña amaʼt ahuat̃a. \v 8 Allña Yompor paʼpacllo eʼñe chorren amos. Ñeñt̃ña amospaʼ añepaʼt ottetsa Yompor poʼcohuenña ñam̃a poʼpartsoña. Allñapaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama muenateñeto oʼch beʼt̃oset all Yompor paʼpacllo t̃arrempohuach esempoch orrtatan ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ mueroc̈hteñets. Allempochña beʼt̃osc̈herret all Yompor paʼpacllo. \c 16 \s1 Allempo Juanpaʼ enterranerr canc̈herrsheña mellañot̃eñ ñeñt̃ echeneʼ poʼpajot̃olleshaʼ all naʼyenet ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa paʼnamenot̃ \p \v 1 Allempoña napaʼ alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa huomenc Yompor paʼpacllo. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña, atet̃ otenanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch sahuanma allchaʼ seyoʼpanat errap̃aren patso ñeñt̃ senaʼyen sepajot̃ollesho ñeñt̃ canc̈hrroʼmar att̃och sorrtatoñ Yompor poʼyoroc̈henña. \p \v 2 Allempoña puesheñarr ñanom mellañot̃eñpaʼ oʼc̈hoʼ ahuoʼ. Allñapaʼ yoʼposan ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen patso. Allempo c̈hap patsopaʼ ñeñt̃ñapaʼ orrtatan puetsarñats ñeñt̃ ama amapoc̈hatatañe ñeñt̃paʼ ama eñalle paʼpar alloch partet att̃och metuerranet. Ñeñt̃paʼ aña aʼptsarsat ñeñt̃ ayatoʼmaʼtaret̃etyetsa maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo ñam̃a ñeñt̃ maʼyochenaya ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. \p \v 3 Allempoña poʼpsheñeñ ñeñt̃ puepañ mellañot̃eñpaʼ oʼc̈hoʼ ahuerrerr oʼch yoʼpuenanaʼ oño ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Allempo yoʼpos oño all atarr saʼpo, oññapaʼ c̈ha errassastach, eʼñe atet̃ orrta ñerraʼmrrat̃eʼ arromñat̃ poʼrras. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe aʼcllatuosan allohuen ñeñt̃ allpon yec̈hetsa all oñoʼmar. \p \v 4 Allempoña ñeñt̃ puemaʼpañ mellañot̃eñpaʼ oʼ ahuerrerr ñam̃a oʼch yoʼpuenanaʼ ontapo ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen ñam̃a allot̃ potayen oñ. Ñeñt̃ña allempo ayoʼparet̃ta oño c̈ha aʼpnasatosan oñ errasats. \v 5 Allempoña napaʼ neʼmuen ñeñt̃ atet̃ otenan mellañot̃eñ Yompor. Ñehua, ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ atarr ahuamencat̃ att̃och pomnaren penan ora allohuen oñec̈hno. Ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ atet̃ otenan Yompor: \p —Eʼñe pocteʼ Nompore ñeñt̃ atet̃ pecoñchatyenanet, p̃a ñeñt̃ep̃ c̈hocma eñallep̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃. \v 6 T̃arroʼmar acheñeneshaʼ ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼpaʼ c̈hocma muetsanatennapet ñeñt̃ peyochreshaʼ pepen ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyeneʼ peñoñ, c̈hocma shatyeññañet poʼrras. T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃onerranet errasats. Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ oʼ p̃ohuet ñeñt̃ ama pocteyeʼ penteno p̃a. \p \v 7 Allempoña eʼmorrterrerr ñoñets arr eʼmorrta altarot̃, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: \p —Att̃eshaʼ Yompore, p̃a ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃ ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepen. Ñeñt̃ att̃o pentyenanet ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, eʼñe pocteʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ pecoñchaterranet. \p \v 8 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepaʼtatseñ oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ alloʼtsen ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ. Ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ peʼ atsneʼ att̃och chemuerran acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. \v 9 Acheñeneshaʼ amaʼt atarr et̃omuenanetañña atsneʼpaʼ t̃arraña ama es quec̈hpuenayeña ñeñt̃ atet̃ correnet sosyaʼtsañec̈hno. Ama eseshayeʼ cot̃apeʼcherraye cohuen Yomporecop att̃och cohuentateññañet Yompor. Elloña ñetñapaʼ atarr nanac achm̃areʼteññañet Yompor paʼsoʼcheñ amaʼt ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o c̈hapatanet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterrahuet. \p \v 10 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼmnareñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ maʼyarrmaʼt̃ poʼconaño all am̃chaʼtaret̃tena. Ñeñt̃ña all am̃chaʼtaret̃tenapaʼ c̈ha aʼchecmetue. Acheñeneshaʼña allpaʼ epayeʼ mueroc̈htatanet paʼnamen atserrpeñets. Ñeñt̃ atserrpeñetspaʼ c̈ha muellatstameʼtatyesanet, ac̈hañeñeʼchatyesanet atserr. \v 11 T̃arraña ñetpaʼ amaʼt atet̃ oʼ ap̃aret̃tetañpaʼ ama quec̈hpuenetoña ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañec̈hno. Elloña ñetpaʼ alloʼna achm̃areʼtneñet Yompor ñeñt̃ entoʼtsen ñeñt̃ att̃o atserrpenanet puetsarñats. \p \v 12 Allempoña ñeñt̃ poʼpechapueñ mellañot̃eñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Arr yoʼpueʼ poʼñeso ñeñt̃ añecmuen atarres ñeñt̃ poʼñes añ paʼsoʼcheñ Eufrates. Yoʼposeʼpaʼ c̈ha emasaʼhuosanña poʼñes amaʼt atarr añecmuen. Ñeñt̃ña allot̃ masohuapaʼ ñeñt̃a t̃oñeterrets ñeñt̃a paʼt̃ep̃ perret allchaʼ oñem am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ huac̈haʼttsa allot̃ huena atsneʼ. \p \v 13 Allempoña napaʼ nenterrerr añyañ epuet maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ maʼyarrmaʼt̃ poʼñoñ añe patsro t̃arraña ñeñt̃paʼ ashcaña. Ñetña eʼñe puenamot̃etpaʼ c̈haʼnmatyeset puesheñaʼtets oneñet̃ ñeñt̃ ama mapoc̈ho. Ñeñt̃ oneñet̃paʼ maʼpsheña. Ñetñapaʼ eʼñe atet̃ orretyenet ñerraʼmrrat̃eʼ rrehuancrro. \v 14-16 T̃arraña ñeñt̃paʼ oneñet̃caʼye ñeñt̃chaʼ orrtaterreʼ ñeñt̃ ama puentare allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuanrrortaterrahuet. Ñetpaʼ oʼch chopeñeʼchyerret erracmañen att̃och apc̈heret allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro. Allochñapaʼ att̃och quellareret Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃, att̃och quellaret allempoch c̈herr ponañcho ñeñt̃e yet̃roch yoroc̈htater Yompor. Allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃chaʼ quellarerreʼ Yompor, arrchaʼ apc̈hataret̃terret anets ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Armagedón, allot̃chaʼ quellareret Yompor. Añ Armagedónpaʼ ñeñt̃paʼ hebreoneshaʼ socheneʼ añ ñeñt̃ anetser. Ñehua, oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yepartseshar Jesús, ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Señochepaʼch napaʼ eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ amach eseshaʼ eñotenaye esempoch huapa. T̃arraña atarr cosheñtsoʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma neñoseʼrtenaya ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe cohuen aññoʼtenet paʼshtam ñeñt̃chaʼ chorraʼnmuet allochñapaʼ amach muelleʼmcot̃a c̈haʼnmueto amach c̈ha apencoc̈hterreto.” \p \v 17 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ pocanc̈hrroñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ m̃orresho. Allempocma eʼmorrta ñoñets ñeñt̃ huetsa Yompor poʼconañot̃ ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen all pueʼntaño. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ etsotuerra, huañerrchaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ. \p \v 18 Allempoñapaʼ meramerta oʼ tatsllares, eʼmorrta ñam̃a ñeñt̃ maʼmoretets, atarr huomenc eʼmorrtena. Puetalleʼcha ñam̃a pats nanac huomenc ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama atet̃ puep̃aro allempot̃eñ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñalleta acheñeneshaʼ arr patsro. \v 19 Añ ñeñt̃ atarr anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ anets Babiloniapaʼ ñeñt̃ña anetserpaʼ oʼ rraraʼpes maʼpshem̃ta. Amaʼt ora allpon paʼnamen anetsoc̈hno añe patsro all shontaʼyena paʼnamen acheñeneshaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe ñegatam̃pesuahuet. Yomporpaʼ añchaʼ yerpaterranet ñeñt̃ allohuen allpon p̃atseʼtyenet ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañ all atarr anetso ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia. Ñeñt̃ allpon allohuen alloʼtsaʼyenet eʼñe coñchatuerranet Yompor, oʼ eʼñe tsaʼtatuerranet poʼyoroc̈henño. \v 20 Allempoña amaʼt ñeñt̃ rroc̈hpeʼchañec̈hno ñam̃a aspent̃ec̈hno oʼ eʼñe chencaʼhuerra. \v 21 Shoraʼnom ñam̃a entot̃ hueʼ ñeñt̃ atarr añecmuesheñ ateshamerr. Pat̃eʼtetspaʼ eñerrtena cuarenta kilo. Ñeñt̃ña eʼñe aʼtpetseʼtuoseʼ allohuen acheñeneshaʼ. Allempoña ñetpaʼ atarr achm̃areʼteñet Yompor t̃arroʼmar oʼ coñchaterranet atarr huomenc. \c 17 \s1 Att̃och aʼcoñchataret̃terra coyaneshaʼ ecañoreshat̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia all ama eseshaʼ yerpaʼpenayo Yompor \p \v 1 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ echyeneʼ poʼpajot̃olleshaʼ, puesheñarrñapaʼ oʼ huapa. Huapa neshopaʼ otosen: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn oʼch negatenp̃aʼ allchaʼ aʼcoñchataret̃ta añ coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ ñeñt̃ ameʼñatenaya paʼnamen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼnamen anetsoʼtsaʼyen eʼñe allohuanen c̈hen oñec̈hno añe patsro. Ñapaʼ poʼconañ penan oñec̈hno all anen. \v 2 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsropaʼ pameʼñeñot̃et ñetpaʼ eʼñe poʼcañoreshacma peñet ñeñt̃ coyaneshaʼ. Allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen acheñeneshaʼ eʼñe aʼposaʼtuenanet t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o cañoreshaʼtenanet ñeñt̃paʼ c̈hochña aʼposaʼtenanet att̃och eʼñe cohuen ameʼñeñet. \p \v 3 Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ arr anmuen amarat̃o, eʼñe Yompor puecamquëñot̃ anmuenet. Allñapaʼ nentos puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ anets berrmaʼt̃ paʼcheʼño. Ñeñt̃ berrmaʼt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen, atarr tsap̃nanen. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga, poʼucorñapaʼ c̈harraʼ. Ora pueʼmocroʼmarpaʼ eʼñe aquellcaʼhuaret̃ allemeñ. Ñeñt̃ña quellecpaʼ allo sochatseʼteñet Yompor. \v 4 Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ añ chorrena yetsñorromamuen epuet tsamamuen. Ñam̃a allo aññoʼtena ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm orollmemen ñeñt̃ atarr cohuen, ñam̃a mapyellmet̃olleshaʼ ñeñt̃ nanac poptallmeʼchyetsa ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ ñam̃a poʼser ñeñt̃ atarr cohuen orrtateneʼ ña. Potot̃ orrenan poʼpajoʼ orotaten. Ñeñt̃ pajoʼpaʼ eʼñe eʼchorrenan paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼten ñeñt̃ att̃o nanac cañoreshaʼten. \v 5 Puetoʼmpaʼ aquellcatoʼmaʼtaret̃. Añ soʼchñets ñeñt̃ quellquënet allpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och eñotatanet ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ eñotpahuo, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia ñeñt̃ nanac atarr anets ñeñt̃ara pachor pen ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ ñam̃a paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼtyen arr patsro.” \v 6 Allempoña ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ neñoch atarr posaʼten. Ñañapaʼ añ posaʼtena errasats ñeñt̃ poʼrras ñeñt̃ muetsanateteʼt̃ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets t̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen entenan oʼch muetsachet ñeñt̃ serrpareʼteneʼ att̃o ameʼñeñet Jesús. Allempo neñch nañapaʼ att̃a necuanaʼch ñeñt̃ coyaneshaʼ. \v 7 Naña allempo mellañot̃eñpaʼ oʼ alla oterren: \p —¿Esoʼmareʼtña att̃a pecuanaʼteñ? T̃eʼpaʼ oʼch neñotatap̃ ñeñt̃ tomaʼntena añ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ tomaʼntena añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ allo anen ñeñt̃ canc̈herrm̃aga poñ, poʼucorñapaʼ c̈harraʼ. \v 8 Añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ penten, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuañmoʼcha t̃eʼpaʼ ama eñalle oʼ rroma. T̃arraña oʼ mameshamerra oʼch alla tanterra oʼch c̈haʼnerr arrorot̃ot̃. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ perra, ellochña oʼch alla rromuerrerr. Allempochña oʼch chenca eʼñe poctacma. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ atarrchaʼ cohuanrrorteret añ berrmaʼt̃ t̃arroʼmar ama puentareto ñeñt̃ atet̃ pena añ berrmaʼt̃. Amaʼt ñeñt̃ corratseʼt̃ arr patsro, t̃arraña ahuañmoʼchapaʼ oʼ rroma. Amaʼt oʼ rromhuañ t̃arraña oʼ alla orrterrerr. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuanrrorteñet. Ñehua, ñeñt̃ cohuanrrorteneʼpaʼ ama aquellcaret̃eyaye paʼsoʼcheñ Yompor poʼlibro all aquellcaret̃tena paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor; ñetñapaʼ corretsetach errponañohuen. Ñeñt̃ ama ameʼñetso ama aquellcaret̃eyayeto paʼsoʼcheñ ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃tetsa pats. \p \v 9 ’T̃eʼ ñeñt̃chaʼ neñotatap̃paʼ oʼch p̃oct̃apeʼch eʼñe cohuen eshecchaʼ peñot ñeñt̃ atet̃ tomaʼntena añ berrmaʼt̃ poñec̈hno. Ñeñt̃ penten canc̈herrm̃aga poñ, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena canc̈herrpena aspenet̃ all yec̈hena añ coyaneshaʼ. \v 10 Tomaʼntenana ñam̃a canc̈herrsheña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa añe patsro. T̃arraña amnarsheñapaʼ oʼhuañ am̃chaʼtaret̃ta. T̃eʼpaʼ oʼ puesheñarram̃a am̃chaʼtaret̃tetsa. T̃arraña puesheñarrmeñ palltena ama orrtenaʼ. T̃arraña esempoch orrtapaʼ amach atarr atomat am̃chaʼtaret̃to. \v 11 Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuañmoʼcha t̃eʼpaʼ oʼ rroma. Amaʼt oʼ rromañpaʼ t̃arraña ñeñt̃ara oʼch alla orrterra oʼch alla am̃chaʼtaret̃terrerr ñeñt̃chaʼ posocsheñterreʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ oʼ collaʼhua. T̃arraña ñapaʼc̈hoʼña c̈hocmach rromuerrerr allempoch chenca eʼñe poctacma. Ñehua, ñapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ñam̃a ahuañmoʼcha allempo canc̈herrsheñteteʼt̃. \p \v 12 ’Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈harraʼ poʼucor ñeñt̃ penten, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena c̈harrasheña am̃chaʼtaret̃neshaʼ, t̃arraña ñetpaʼ ama am̃chaʼtaret̃tenetaʼ t̃arroʼmar ama orrtenetaʼ. T̃arraña esempoch orrterret allempochña am̃chaʼtaret̃tapreteret berrmaʼt̃ eʼñe mameʼ. \v 13 Ñetpaʼ eʼñech pat̃rra cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen berrmaʼt̃, oʼch neñet berrmaʼt̃ ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er perret. Ñeñt̃paʼ att̃o yenpueñet att̃och ahuamencat̃ peñet berrmaʼt̃. \v 14 Ñetñapaʼ pueʼmoñeʼteñot̃et Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero quellareretchaʼ. T̃arraña Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñach aʼmchechuerrahuet t̃arroʼmar ñapaʼ atarr ahuamencat̃. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ ayochreshat̃etyetsa, Cristoñapaʼ eʼñe Paʼyochreshat̃er p̃ohueñet allohuenet, ñam̃a amaʼt ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe Paʼm̃chaʼtaret̃er p̃ohueñet allohuenet. Ñam̃a ñeñt̃ epuet parro yemtena, ñetpaʼ Yompor acrerrahuet ñeñt̃ c̈horeʼten ña ñeñt̃ atarr yemtenaya ña. \p \v 15 Allempoña añ mellañot̃eñ alla oterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —Ñam̃a añ oñec̈hno ñeñt̃ penten ñeñt̃ allo anen coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñam̃a paʼnamen anetsoc̈hno all yec̈haʼyenet ñam̃a poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ allo eñosyenet. \v 16 Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ penten c̈harraʼ poʼucor ñeñt̃ tomaʼntenaya c̈harrasheña am̃chaʼtaret̃neshaʼ, ñetñapaʼ tsenaʼchetchaʼ ñeñt̃ coyaneshaʼ, aʼypoʼñeretchaʼ eʼñe muelleʼmcot̃. Eʼnuerrñañetchaʼ eʼñe ña poʼchets allempochña chamueret tso. \v 17 Yomporpaʼ ña neneʼ allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ pueyoc̈hreto att̃och ñetpaʼ eʼñech pat̃rra cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen berrmaʼt̃, att̃och yenpueñet eshecchaʼ ahuamencat̃ peñet berrmaʼt̃. Allochñapaʼ att̃och etsotateññañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten. \v 18 Ñam̃a añ coyaneshaʼ ñeñt̃ penten ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr nanac anets ñeñt̃ pomnaren peneʼ allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa allemeñ anetsoʼmar ñeñt̃ añe patsro. \c 18 \s1 Att̃o allohuen ec̃llayoret̃eneshaʼpaʼ yaʼnaʼteretchaʼ ñeñt̃ anetser Babilonia oʼ ahuaporeʼtaret̃terra \p \v 1 Allempoña oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃, ñeñt̃ñapaʼ atarr ahuamencat̃. Oʼ eʼñe c̈hap patsopaʼ aʼpuetarsam̃p̃sosan pats eʼñe ña poʼpopteñot̃. \v 2 Ñañapaʼ rranosa huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —T̃eʼñapaʼ oʼ aʼypoʼñaret̃terra añ anetser ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia ñeñt̃ atarr añecmuen anets. T̃eʼpaʼ añecpach sherberr allchaʼ shonterra paʼnamen oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ atarr apoc̈henareʼ ñam̃a allchaʼ shonterra paʼnamen ot̃ec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼtyen. \v 3 T̃arroʼmar añ coyaneshaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia, ñapaʼ ahuañmoʼcha eʼñe poʼcañoreshacma peteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro. Allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen acheñeneshaʼ eʼñe aʼposaʼtuaneteʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o cañoreshaʼtaneteʼt̃ ñeñt̃paʼ c̈hoch aʼposaʼtaneteʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon pomatsreʼtyestseʼt̃, ñaña atarr ec̃llayoret̃tatahueteʼt̃ t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen muenatseʼtyeseʼt̃. \p \v 4 Allempoña oʼ alla neʼmuerrerr poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa entot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —Ñeñt̃es neyochreshaʼ nepen, t̃eʼpaʼ oʼch sesaʼnem̃ añ anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ coyaneshaʼ. Amach socshapretatsche ña poʼchñar t̃eʼt saʼna mueroc̈htapretenaya. \v 5 T̃arroʼmar ña poʼchñarpaʼ alloʼna sen atonetnomtsa nanac. Yomporpaʼ eʼñe eñoteññañ poʼchñar ñeñt̃ allpon p̃aʼyeseʼt̃. \v 6 T̃eʼpaʼ atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o errot̃ p̃aʼyesaneʼt̃ poʼpotantañ. Ñehua, amaʼt epocheʼtats atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o es p̃atseʼtyeseʼt̃. Ñeñt̃ att̃o allpon llecatyesaneʼt̃ poʼpotantañ, ñapaʼ epocheʼtatsepaʼch atsaʼtataret̃terra llequëñtso. \v 7 Ñeñt̃ allpon coshatseʼtyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon llecaterrayerr. Ñeñt̃ allpon echyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon mueroc̈htaterreʼ. T̃arroʼmar ña ahuañmoʼchpaʼ pommoʼcheñot̃ atet̃ oteʼt̃ pueyoc̈hro: “Napaʼ att̃o nanen na neconañopaʼ atarr naʼm̃chaʼtaret̃tena. Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ rret̃orrnaneshaʼ. Na amaʼt ahuat̃apaʼ amach nellquërro t̃arroʼmar amach es nemueroc̈htaterraye.” \v 8 T̃arraña amaʼt atet̃ ommoʼchenañpaʼ mamerrerrpaʼ oʼch c̈hapoña ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterreʼ paʼnamen mueroc̈hteñets — rromueñets, llequëñets ñam̃a muec̈heñets. Ñapaʼ aʼpoyatatueretchaʼ tso. T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ ñeñt̃ atarr Parets ñachña coñchaterreʼ. \p \v 9 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ora errap̃aren añe patsro, ñetña eʼñe puellquëñot̃etpaʼ yaʼnaʼteretchaʼ ñerraʼm esempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen. Ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼcañoreshacma peʼt̃ ahuañmoʼcha ñeñt̃ parrocma epuet atarr cosheteʼt̃. \v 10 Ñetpaʼ pueyorñot̃etpaʼ cohuanrrorteretchaʼ aʼyot̃ t̃arroʼmar atarrchaʼ yorenet ñeñt̃ att̃o oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñet puellquëñot̃etpaʼ atet̃chaʼ otet: \p —Atarr llequëñets-bee, amaʼt ñeñt̃ atarr añecmuen anetser ñeñt̃ atarr ahuamencat̃, machayot̃a oʼ c̈herrñaña ñeñt̃chaʼ coñchaterreʼ. \p \v 11 Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa errap̃aren añe patsro, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puellquëñot̃et yaʼnaʼteñet, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama eñalle ñeñt̃chaʼ rañt̃aʼyesahuet ñeñt̃ pomyenet. \v 12 T̃arroʼmar ñet ñeñt̃ poʼchecom penetpaʼ shonteʼ esocmañen paʼnamen — oro, ñam̃a asrec̈hno ñam̃a mapyet̃olleshaʼ ñeñt̃ poptameʼteʼ nanac tsaʼteʼ, ñam̃a serets ñeñt̃ otenet perla, ñam̃a shetamtsoc̈hno ñeñt̃ atarr coc̈hnesharer — yetsñorromamuenareʼ, tsamamuenarer, sedamamuen. Shonteʼ ñam̃a paʼnamen tsachec̈hno ñeñt̃ atarr eñmosat̃ec̈hno, ñam̃a marfil ñeñt̃ elefantas ñeñt̃ allot̃ yec̈hcatyenet paʼnamen, ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ yec̈hcatyenet tsachot̃ ñeñt̃ atarr nanac tsaʼteʼ, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcatyenet bronsot̃ ñam̃a hierrot̃ ñam̃a mapyot̃ ñeñt̃ otenet mármol. \v 13 Ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen poʼchecom penet atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet canela ñam̃a paʼnamen aspanat̃olleshaʼ ñeñt̃ eñmosat̃areʼ ñam̃a tsacheseʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eñmosat̃areʼ ñerraʼm esempo aʼcrrateñet eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet mirra ñam̃a incienso. Allot̃paʼ poʼpoñec̈hno checmañatsoc̈hno ñeñt̃paʼ añ vinos, olivoseʼ, harina ñeñt̃ atarr cohuen ñam̃a trigo. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ pomyenet ñeñt̃paʼ añ huacshec̈hno, carrneroc̈hno, cahuallec̈hno ñam̃a carrot̃olleshaʼ ñeñt̃ matatyen cahuallec̈hno. Ñam̃a allpaʼ amaʼt acheñ pomueñet ñeñt̃chaʼ taruasatenet eʼñe att̃a. Ñeñt̃ acheñerpaʼ allña pomueññañet pocrreña ñeñt̃ att̃o correna arr patsro. \v 14 Ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa allpaʼ ñetñapaʼ serrpareʼtenet, c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es oteñet ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ atet̃ oteñet: \p —Ñeñt̃ allpon atarr p̃ayom̃aʼyeseʼt̃ atet̃ ñerraʼm puetsarr ñeñt̃ atarr ayom̃aʼpoʼ t̃eʼñapaʼ ama eñalle oʼ huañerr. Ñam̃a ñeñt̃ allpon nanac cohuen pentyeseʼt̃ ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼtatseʼt̃, t̃eʼpaʼ oʼ chencaʼhuerra. T̃eʼñapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla pentereʼt̃e. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteñet ñeñt̃ anetser. \p \v 15 Ñeñt̃ allpon pomyenet allpaʼ ñetñapaʼ epayeʼ ganatanet nanac aton quelle. T̃arraña ñet t̃eʼpaʼ poʼyorñot̃et att̃ach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allot̃chaʼ cohuerret ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñetñapaʼ epayeʼ yaʼnaʼteñet eʼñe puellquëñot̃etpaʼ \v 16 atet̃ otenet: \p —Llequëñtsa-bee añ atarr anets t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ atet̃ perrat̃eʼ ñeñt̃ atarr añecmuen anetser ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ nanac cohuen aññoʼtetsa. Añchaʼ chorrena ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ yetsñorromamuen epuet ñam̃a tsamamuen ñam̃a ñapaʼ nenan oro, ñam̃a mapyet̃olleshmaʼt̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ poptallmeʼchyetsa ñam̃a nenan coc̈hneshaʼ seretsoc̈hno. \v 17 T̃eʼñapaʼ eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe huañerr ñeñt̃ att̃o atarr nanac esocmañen echyeseʼt̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all. \p Allempoña allohuen ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ bote ñeñt̃ anmatseteneʼ checmañats all ñeñt̃ anetsro, ñetpaʼc̈hoʼña oʼ alla t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ — atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote ñam̃a ñeñt̃ achopeñat̃neshaʼ ñam̃a marineroneshaʼ ñeñt̃ taruasets all boto. \v 18 Ñetpaʼc̈hoʼña allohuenet all t̃omc̈henetpaʼ rrannartenet allempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen ñeñt̃ anetser. Eʼñe puellquëñot̃etpaʼ atet̃ otenet: \p —Ama eñalle poʼpoñ anetser ñeñt̃ atarr cohuen atet̃ ñerraʼm añ anetser. \p \v 19 Allñapaʼ atarr yahuanrrortenet. Puellquëñot̃etpaʼ pampatoʼtyeset patso. Rrannaretyesetpaʼ atet̃ otyeset: \p —Llequëñtsa-bee añ atarr anetser t̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey echyeneʼ yebote ñeñt̃ c̈hocma yaneneʼ oñopaʼ shonteʼ quelle ganatyeʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ anetserpaʼ shonteʼ echaneʼt̃ quelle nanac aton. T̃arraña amaʼt atet̃ peʼt̃paʼ t̃eʼñapaʼ eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe huañerr. \s1 Atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets \p \v 20 T̃eʼña sapaʼ socshepaʼch ñeñt̃es pueʼntañoʼtsenes ñam̃a allohuen ñeñt̃es pueyochreshaʼ pen Parets ñam̃a allohuenes ñeñt̃es allsensaret̃es Yomporecop ñam̃a allohuenes ñeñt̃es aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o Yompor oʼ coñchaterran ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ att̃oña oʼ chemnaterrsa sa. \p \v 21 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃paʼ ñañapaʼ chetan mapueʼ ñeñt̃ atarr añecmuenmen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allocma es puetseʼtenet ñeñt̃ñapaʼ huaporeʼch saʼpo c̈ha chencostsa poctacma. Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ atet̃ ot: \p —Att̃ecmach ahuaporeʼtaret̃terra añ atarr anetser ñeñt̃ara ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia. Amach orrterreʼt̃e amaʼt ahuat̃a. \v 22 T̃eʼña allpaʼ amach es eʼmorrterrtseʼt̃e ñeñt̃ att̃o toquënet arpa ñam̃a att̃o pencllaʼtenet ñam̃a ñeñt̃ att̃o poctorareʼtyenet poʼpoctoro. Ñam̃a ñeñt̃ poʼtaruas p̃ayeʼt̃ ñeñt̃ es yec̈hcatyesayeʼt̃ paʼnamen esocmañen all, t̃eʼña amaʼt ahuat̃a amach orrterreʼt̃e. Ñam̃a att̃o eʼmorrteʼt̃ allempo es puetseʼteteʼt̃ allpaʼ t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrterreʼt̃e. Eʼñe muetsoñeñtuerra. \v 23 Ñam̃a ñeñt̃ allo c̈hoyoʼtam̃p̃seteʼt̃, t̃eʼñapaʼ amach alla c̈hoyoʼtam̃perraneteʼt̃e. Ñam̃a ñeñt̃ coshameʼtam̃p̃sayeʼt̃ ñeñt̃ senaʼtetsa ñam̃a coyaneshaʼ, t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrtaterreteʼt̃e pocsham̃ña. Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyesatseʼt̃ all ñeñt̃ atarr anetsro, ñetpaʼ atarr asherben enteteʼt̃. Ora errap̃aren añe patsropaʼ ama eñalle ñeñt̃ atet̃ sherbets. Amaʼt atarr asherben entyesetañeʼt̃ t̃arraña c̈hocma shecareʼtyeseteʼt̃ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren añ patsro. Eʼñe atet̃ es ameʼñatena amaseʼñet̃paʼ eʼñe att̃ecma shecareʼtenanet ñeñt̃ anetser. \p \v 24 Ñam̃a all anetsro, ñeñt̃paʼ all amtsanataret̃teʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñam̃a allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Allña ashataret̃teteʼt̃ poʼrras ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ amtsanataret̃tatseʼt̃ ora errap̃aren añe patsro, ñeñt̃ara anetsrot̃ allot̃ña amtsanataret̃teteʼt̃. \c 19 \p \v 1 Allempoña oʼ alla neʼmuerrerr ñeñt̃ eʼmorrtetsa huomenc ento, shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe parrocma rrannartenet, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otenet: \q1 ¡Aleluya! Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ ña ñapuet̃ aʼqueshp̃atañtetsa, acohuentatpoʼch Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. \q1 \v 2 Ñam̃a ñeñt̃ pocteʼ enten Yompor ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ att̃ecma, ñam̃a allpon ñeñt̃ atet̃ oten ña, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h att̃ecma. T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ coñchaterran coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃tetsa t̃arroʼmar eʼñe ña poʼchñarot̃paʼ atarr aʼsosyatenan acheñeneshaʼ ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. T̃eʼña Yomporpaʼ oʼ eʼñe tsaʼtatuera ñeñt̃ allpon muetsanatatoñeʼt̃ ñeñt̃ t̃orraʼyestseʼt̃ ñocop. \m \v 3 Poʼpocheñoñapaʼ alla oterreterr: \p —¡Aleluya! Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ Yompor oʼ amosoñeʼchaterran ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃. Att̃oña oʼ chepoterr pamosoñ enonet̃; ñeñt̃paʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach huañerro. \p \v 4 Allempoña añ epoch c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa paʼtatssheña ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor poʼconaño, ñetñapaʼ concorpaʼrrtenet epuet ñam̃a paʼtats ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Allohuenet concorpaʼrrtenet all Yomporesho. Allohuenetpaʼ maʼyocheñet Yompor all anen poʼconaño. Ñetñapaʼ atet̃ oteñet: \p —Ayeʼchoc̈htatpaupepaʼch Yompore, att̃etepaʼch p̃ocop errponohuañen. \p \v 5 Allempoña all Yompor poʼconañot̃paʼ allot̃ña eʼmorrterrerr poʼpoñ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor, allohuenes ñeñt̃es t̃orraʼyetsa ñocop, amaʼt sa ñeñt̃es atarr sherbets amaʼt sam̃a ñeñt̃es ama tama sherbetso. Amaʼt allohuenes erraʼtsenest̃eʼ ñeñt̃es atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteneʼ Yomporpaʼ t̃eʼñapaʼ saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼchña. \s1 Att̃o Cristopaʼ eʼñe cohuen aguërran allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya ña ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ña puet̃apor penahuet \p \v 6 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr shonteʼ acheñeneshaʼ rrannartenet, atarr huomenc eʼmorrtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ all etsaseʼtena shonteʼ oñ atarrchaʼ huomenc maʼmoreten. Poʼmaʼmoreteññapaʼ c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho t̃ecor-rraren. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ rrannartetsapaʼ ñetñapaʼ atet̃ otenet: \q1 Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch am̃chaʼtaret̃terra ña eʼñe ñapuet̃ ñeñt̃ara Yepartseshar ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. \q1 \v 7 T̃eʼñapaʼ yocsherrepaʼch, yocshameʼtam̃perepaʼch, yecohuentaterrñañepaʼch t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch yocshameʼtam̃pesya Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. T̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch senaʼta. Ñam̃a ñeñt̃ coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ, ñañapaʼ oʼ eʼñe aññoʼtaret̃ta. \q1 \v 8 Ñañapaʼ oʼ apet ñam̃a ñeñt̃chaʼ chorra ñeñt̃ atarr cohuen huallamaʼt̃ atarr coc̈hneshaʼ shetamuets ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama asosyatño amaʼt eʼñe mamesha, att̃erach poptameʼtena. \m Ñehua, añ shetamuets ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama aʼsosyatpahuoyaye amaʼt eʼñe mamesha, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñetñapaʼ añ tomaʼntenet Cristo puet̃apor penahuet. \p \v 9 Allempoña mellañot̃eñpaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr añ ñoñets ñeñt̃ notenep̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ ahuaʼñaret̃tetsa oʼch rrallmeʼchaprechet allchaʼ coshameʼtam̃peñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero ñeñt̃ senaʼtatsa.” \p Mellañot̃eññapaʼ alla oterrnerr: \p —Ora allpon ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor arrpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. \p \v 10 Nañapaʼ neconcorposa mellañot̃eñ paʼrrp̃o ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ oʼch nemaʼyochyañ, t̃arraña ñapaʼ atet̃ oten: \p —Napaʼ amach pemaʼyochatsetno, napaʼ añana ñeñt̃en pet̃orrapretenaya Yomporecop ñam̃a allohuen pemoʼnasheñneshac̈hno ñeñt̃ serrpareʼteneʼ att̃o ameʼñeñet Jesús. P̃apaʼ añchaʼña pemaʼyocha Yompor ñapuet̃. \p T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ, eʼñe ña Puecamquëñot̃paʼ añ serrpareʼtenet ñeñt̃ att̃o yameʼñeña Jesús. \s1 Cristo ñeñt̃ montenaya cahuall ñeñt̃ atarr huallap̃nanen \p \v 11 Allempoña poʼpocheñopaʼ alla nenterrerr atoraret̃ enet. Allñapaʼ alloʼtsen cahuall ñeñt̃ atarr huallap̃nanen. Ñeñt̃ montenaya cahuallpaʼ añ socheñet, Ñeñt̃ atarr Ayemuetpotetsa ñam̃a ñeñt̃ eʼñe Poʼñoc̈h Yompor Poʼñoñ. T̃arroʼmar ñapaʼ erraʼtsen pocteʼ ent oʼch coñchach, ñeñt̃ña ñocoppaʼ eʼñe pocteʼ. Ñam̃a ñerraʼm ña quellaratahuet ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ ñocop. \v 12 Paʼclloyot̃ñapaʼ atarr nanac aʼrrechatañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter. Poñoñapaʼ shonteʼ poʼchoyoʼm̃ ñeñt̃ choyoʼm̃tena. Allñapaʼ anaret̃ ñam̃a paʼsoʼcheñ ñeñt̃paʼ eʼñe ñapt̃a eñoteñ. \v 13 Paʼshtampaʼ año eʼc̈homaret̃ errasatso. Ñam̃a añ socheñet Yompor Poʼñoñ. \v 14 Ñam̃a ñeñt̃ allpon paʼc̃llarañneshar pen all pueʼntaño, ñetñapaʼ cot̃eñet chentaʼ montaʼyesnenet ñamet puecahualloro ñeñt̃ atarr huallap̃narren. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ paʼshtam penet atarr huallamaʼt̃arer. Ñeñt̃ shetamuetspaʼ atarr cohuen ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama sosyatetso amaʼt mamesha. \v 15 Ñeñt̃ anenahuet, eʼñe puenamot̃ all orrtena cochell ñeñt̃ atarr etsotañtataret̃. Ñeñt̃ cochellpaʼ añecop sherben alloch ameʼñatuerrana ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Allochñapaʼ poʼyoroc̈henñot̃paʼ oʼch am̃chaʼtaret̃terranet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ aʼsreperet̃ oʼch am̃chaʼnoc̈htanaʼterranet. Ñam̃a ñach coñchaterrahuet. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñach at̃mamaʼteʼ uva eshecchaʼ c̈haʼnom poʼñer. Ñeñt̃ atet̃ at̃mamaʼteñet uvapaʼ añ tomaʼntena att̃o Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ eʼñe ña poʼyoroc̈henñot̃paʼ atarrchaʼ coñchaterran acheñeneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼtetsa. \v 16 Ñam̃a paʼshtamo eʼñe paʼt̃apacoptaro allñapaʼ all aquellcaret̃ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ enteñet Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñoñets: “Allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno añmapaʼ ñeñt̃ña eʼñe Paʼm̃chaʼtaret̃er p̃ohueñet allohuenet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ayochreshat̃ec̈hno añmapaʼ ñeñt̃ña eʼñe Paʼyochreshat̃er p̃ohuenet allohuenet.” \p \v 17 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃ets all ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ. Ñañapaʼ atarr huomenc eñen, c̈horeʼtenan allohuen tseʼmac̈hno ñeñt̃ anomc̈haʼtyetsa eno. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otenanet: \p —Sehuac̈haʼta allohuenes oʼch sapc̈ha arr oʼch serren poʼchets ñeñt̃ atarr aton rratenes Yompor. \v 18 Att̃och serroñ poʼchtsoc̈hno shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ capitanatyets, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyenet. Serroñ ñam̃a shonteʼ cahuallec̈hno poʼchets ñam̃a añ poʼchets ñeñt̃ montenaya. Amaʼt shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ oʼch serroñ poʼchets amaʼt ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atarr sherbets ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama sherbetso, amaʼt ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen acheñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a — oʼch eʼñe serruanet poʼchets allohuenet. \p \v 19 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno ora errap̃aren ñeñt̃ añe patsroʼtsen epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼc̃llarañneshar pen. Ñetpaʼ añecop apc̈henet allochñapaʼ oʼch quellareñet ñeñt̃ montenaya puecahuallor ñeñt̃ atarr huallap̃nanen ñam̃a epuet ora allpon ñeñt̃ paʼc̃llarañneshar pen ña. \v 20 Allempoña quellarannaʼtet maʼyarrmaʼt̃ñapaʼ c̈ha rremuet epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ eʼñe ña poʼñoñ t̃arraña ñeñt̃paʼ ashcaña. Añ ñeñt̃ ashcañerpaʼ eʼñe maʼyarrmaʼt̃ poʼhuamencot̃ gatenan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama puentareto. Ñeñt̃paʼ alloña shequënan acheñeneshaʼ att̃och ameʼñeñet. Ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ oʼ eʼñe yatoʼmatuanet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo. Ñetñapaʼ aña maʼyochenet ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. Allempoña rremuet maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ allempoñapaʼ ahuaporeʼtaret̃tet epsheñoʼmaret eʼñe bet̃areret all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃ tsoʼpaʼ atarr shemasher huorten. \v 21 Poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ epuet quellarañ maʼyarrmaʼt̃ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe amtsanataret̃etuet. Año amtsanataret̃tet cochllo ñeñt̃ puenamoʼtsen ñeñt̃ montenaya puecahuallor ñeñt̃ atarr huallap̃nanen. Allempoña ñeñt̃ allohuen tseʼmac̈hno epayeʼ ochareʼch poʼchets allempo rret añ poʼchets ñeñt̃ oʼ eʼñe amtsanataret̃etua. \c 20 \s1 Att̃och c̈herr allempoch mellapoterra \p \v 1 Allempoña oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃. Ñaña potot̃paʼ añ orren llave alloch toram̃p̃san arrorot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats. Potot̃ñapaʼ orrenan ñam̃a cadena ñeñt̃ atarr añecmuen cadena. \v 2 Ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ rremosan añyañ. Añyañpaʼ ñeñt̃ara shechep̃ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ara yoten oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ otenet Satanás. Att̃o rremueʼpaʼ allempoñapaʼ huanquëʼ. Ñeñt̃ att̃o ehuancaret̃tapaʼ eʼñech errponañohuen char ñeñt̃ otenet mil char, att̃erach ehuancaret̃tena. \v 3 Allempo huancaʼhuepaʼ oʼ huaporeʼch oʼpono arrorot̃o. Allña yottam̃pes oʼ noñ alloch eʼñe echarr p̃am̃pes. Allochñapaʼ amach alla shecareʼterranerro allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Ñehua, ñerraʼm oʼch c̈hap mil charpaʼ allempoñapaʼ oʼch alla aʼrroyeret. T̃arraña ñerraʼm oʼch alla aʼrroyeretpaʼ ñeñt̃paʼ mamecpach aʼrroyaret̃terra. \p \v 4 Allempoña oʼ alla nenterrerr ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets poʼconañoʼmar. Ñetñapaʼ allsensaret̃tet att̃och ñetpaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃etyenet. Ñam̃a napaʼ oʼ eʼñe nentuerrñañ puecamquëñec̈hno allohuen ñeñt̃ apechaʼtanataret̃tatseʼt̃ eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yepartseshar Jesús ñeñt̃ att̃o aʼpot̃oñeteʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a ñetpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ayatoʼmaʼtaret̃tet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amaʼt paʼcoʼmetot̃etapaʼ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃teteʼt̃e. Ñetpaʼ ama maʼyochyeteʼt̃e maʼyarrmaʼt̃ amaʼt ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya ña ama eseshaʼ maʼyochayeʼt̃e. Ñam̃a ñetpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ayatoʼmaʼtaret̃tet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amaʼt paʼcoʼmetot̃etapaʼ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃teteʼt̃e. Ñetña allpaʼ corretseta all am̃chaʼtaret̃tapreteñet Cristo shonteʼ char allpon ñeñt̃ otenet mil char. \v 5 Ñetñapaʼ ñanmuetchaʼ atantataret̃terret. T̃arraña poʼpotantañec̈hno arromñat̃neshaʼ ñetña allpaʼ ama alloʼtseneto t̃arroʼmar ñetpaʼ ama atantataret̃eyayeto t̃arrempohuach allempoch c̈herr mil char. \v 6 Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ eʼñe pueyochreshaʼ pen Parets t̃arroʼmar ñetpaʼ ñanmuetchaʼ atantataret̃terret. T̃arroʼmar ñetpaʼ amach alla rromuerreteʼt̃e poʼpocheño ñeñt̃chaʼ atet̃ rromuerr poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa eʼñe poctacma. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ tanterrtsa ñanompaʼ ñetpaʼ amach errot̃enot̃ oʼpataneto poʼpocheño rromueñets ñeñt̃ara chenquëñets. Ñetpaʼ añchaʼña sherbenet Yompor epuet Puechemer Cristo. Ñetpaʼ Yompor poʼcorneshar penahuet, am̃chaʼtaret̃tapreteretchaʼ nanac aton shonteʼ char ñeñt̃ mil char. \s1 Att̃o Juanpaʼ entan oneñet̃ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta all parraren tsoʼ errap̃aren \p \v 7 Allempoch metua añ mil charpaʼ allempochña aʼrroyeret oneñet̃ all ayottam̃p̃saret̃tena mil charohua. \v 8 Ñañapaʼ oʼch auyes ora errap̃aren paʼnamen anetsoʼmar arr patsro allchaʼ shecareʼtyerran paʼnamen acheñeneshaʼ. Oʼch shecareʼterran Gog ñam̃a Magog att̃och aʼyapac̈haterranet oʼch quellaraterranet. Ñeñt̃ atet̃ yenteññañ ontap poʼmñer atet̃chaʼ shonterran ñam̃a paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro, ñeñt̃ ama eʼñotuapahuoyaye. \v 9 Atet̃ nentanet ñetpaʼ ahuanmuet mopñareroʼmar oʼch parratseʼtet errap̃aren allchaʼ orretyeset. Ñetpaʼ arrent̃ach ahuanenet Yompor paʼnetsronet̃ ñeñt̃ atarr morrentena t̃arroʼmar allpaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Oʼ eʼñe arrotam̃pesuosyet att̃och rremanatoñet Yompor pueyochreshaʼ. T̃arraña Yompor pueʼntañot̃paʼ eʼñe allempocma aʼshoranet tsoʼ att̃och eʼñe aʼpoyatatuanet. \v 10 Allempoña oneñet̃ ñeñt̃ shecareʼtenahuetpaʼ oʼ huaporeʼteret ñam̃a all parraren tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ huortets shemasher. Alloʼtsaʼyen ñam̃a maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Allñapaʼ allempot̃eñ aʼcoñchataret̃etuerret eʼñe parrocma, yet̃omeʼtets, tsapomeʼtets amaʼt ahuat̃a ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. \s1 Ñeñt̃ att̃o allohuen arromñat̃neshaʼpaʼ t̃omc̈herretchaʼ Yompor poʼconaño allñapaʼ allchaʼ entyesaret̃terret errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseteʼt̃ eʼñe puesheñaʼttset \p \v 11 Allempoña oʼ nenterrerr atarr añecmuen conañ ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ anets all. Ñaña eʼñe poʼpartsoteñot̃ aʼchencatuan añ pats ñam̃a enet, oʼ eʼñe chencaʼhuerra poctacma. Ñocpuet ama eñalle allchaʼ aʼpuet amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. \v 12-13 Nent ñam̃a allohuen arromñat̃neshaʼ all t̃omc̈henet Yompor poʼconaño. Amaʼt allohuen arromñat̃neshaʼ alloʼtsaʼyenet amaʼt ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyestseʼt̃ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama asherb̃oyenayeʼ enteteʼt̃e. Amaʼt allpon omarrñat̃ec̈hno ñeñt̃ omarrc̈haʼtyestseʼt̃ ahuat̃paʼ ñetña amaʼt oñot̃paʼ oʼ alla tantrraʼtuerret. Amaʼt allohuen arromñat̃neshaʼ amaʼt oʼ c̈hapuet all oʼpatenanet rromueñets, allot̃ña oʼ alla tantrraʼtuerret allohuenet. Ñeñt̃oʼmar ñet t̃eʼpaʼ eʼñe Yompor poʼconaño t̃omc̈haʼtuenet allohuenet. Allempoña allpaʼ toreʼtet shonteʼ libro, ñeñt̃ña librorpaʼ all aquellcaʼhuaret̃ ñeñt̃chaʼ yerpaterrahuet ñeñt̃ allpon atet̃ p̃atseʼtyeseteʼt̃ eʼñe puesheñaʼttset. Allempoña Yomporpaʼ all entan ñeñt̃ libro all aquellcaret̃ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ att̃oña otteñeʼcherranet oʼch mueñanet coñcheñtso. Allot̃ñapaʼ toreʼtet poʼpoñ libro ñeñt̃ libropaʼ all aquellcaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno att̃ochña ñetpaʼ corretsetach. \v 14-15 Allohuen ñeñt̃ ama enteññañeto paʼsoʼcheñ libro all aquellcaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ corretsetach, ñetñapaʼ asaprrotaret̃tet oʼpono all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃paʼ att̃ochña rromuerreterr poʼpocheño ñeñt̃ puepocheñ rromueñets ñeñt̃ eʼñe poctacma chenquëñets. Ñam̃a añ rromueñets ñeñt̃ oʼpatenaya arromñat̃ec̈hno ñeñt̃ara paʼnetser pen rromueñets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ahuaporeʼtaret̃ta oʼpono all parraren tsoʼ errap̃aren. \c 21 \s1 Att̃o Juanpaʼ entan poʼpoñ enet ñeñt̃ eʼñe etserra ñam̃a patspaʼc̈hoʼña oʼ etserraterr \p \v 1 Allempoña na ñeñt̃en Juanan allpaʼ oʼ nenterrerr poʼpoñ enet ñeñt̃ eʼñe etserra, patspaʼc̈hoʼña oʼ etserraterr. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yenten enet t̃eʼ ñam̃a pats, ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe chencaʼhuerra oʼ huañerr. Ñeñt̃ etserra patspaʼ allña amaʼt saʼp ñeñt̃ yenten añecmuen ama eñalle. \v 2 Nenterrerr ñam̃a Parets paʼnetser ñeñt̃ara Jerusaléñ ñeñt̃ oʼ etserraterr. Ñeñt̃ñapaʼ entot̃ aʼsuataret̃terra eʼñe Yomporeshot̃. Ñeñt̃ñapaʼ atarr cohuen orrtena eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ allempo someʼtenapaʼ oʼch aññoʼtena eʼñe coc̈hneshot̃ att̃ochña puerrollarpaʼ atarrchaʼ cohuen enteñ. \v 3 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr all eʼmorrtena ñoñets ñeñt̃ huetsa entot̃ eʼñe Yompor poʼconañot̃. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼpaʼ señochepaʼch, oʼ c̈herr allempoch yec̈herra Parets eʼñe parro epuet acheñeneshaʼ. Ñeñt̃chaʼ eʼñe parro yec̈herra ñetpaʼ eʼñe pueyochreshocheʼ penanet Yompor. Ña amaʼt atarr Paretspaʼ yec̈herrach epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe Poʼyomporer penet. \v 4 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼ aʼhuañam̃perrnay yellquëña, t̃eʼña amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla yeyahuerreʼt̃e. T̃eʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach yerromuerreʼt̃e amach yellquërreʼt̃e. T̃eʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach eñalleterreʼt̃e yahueñets amaʼt ñam̃a atserrpeñets amach eñalle. T̃arroʼmar añec̈hno ñeñt̃ allpon yellcatyesayeʼt̃ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe huañerr. \p \v 5 Allempoña Yompor ñeñt̃ anets poʼconañopaʼ alla eñoranaʼterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch señoch, napaʼ oʼ netserrataterr ñeñt̃ allohuen esocmañen eñall. \p Allempoñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼ p̃ocoppaʼ añ pocteʼ oʼch alla pequellquërrerr ora allohuen añec̈hno t̃arroʼmar añ ñoñets ñeñt̃chaʼ atarr seyemtena ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. \p \v 6 Allempoña ñapaʼ alla oterrnerr: \p —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe etsotuerra, oʼ huañerr ñeñt̃ sentyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ. Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto. T̃eʼpaʼ allohuen ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ coshetso pueyoc̈hro ñeñt̃ c̈hocmach es eʼnenet, nañapaʼ napanetchaʼ ñeñt̃ alloch eʼñe eñmaterret. T̃arroʼmar att̃o ama cosheneto c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr nanac oñpaʼtets. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ notenes allohuenes ñeñt̃es oñpaʼtetspaʼ napuerreschaʼ oñ ñeñt̃ ama ahuañañat̃e ñeñt̃ c̈hocma potets all. Ñeñt̃ña oñ alloña sapaʼ corretsasach. T̃arraña ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach setsaʼtero. Eʼñe att̃a napuenes. \v 7 Allohuen ñeñt̃ metanaʼtueʼ paʼnamen topateñtsoc̈hnopaʼ ñetñapaʼ noʼpataterranet ora añec̈hno aʼnateñets. Att̃ochña ñetpaʼ eʼñech Poʼyomporer pennet, nañapaʼ eʼñech nechemereshaʼ nep̃ohuenanet allohuenet. \v 8 T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama nameʼñenayo ñeñt̃ echarrtetsa pueyoc̈hro, ñetñapaʼ aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren, ñam̃a allohuen ñeñt̃ etsoteneʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr atsenaʼtpoʼ ñam̃a ñeñt̃ amtsañneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ cañoreshaʼtets, ñetpaʼc̈hoʼña allohuenetpaʼ aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñam̃a ñeñt̃ amaseʼñet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñam̃a allohuen ashcarñat̃ec̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ huortets shemasher. Ñeñt̃paʼ allchaʼ puepocheño rromuerret. \s1 Att̃o Juanpaʼ entan Yompor paʼnetser ñeñt̃ soʼhuaʼnetsa entot̃ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochetsa Jerusaléñ \p \v 9 Allempoña ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ echyesayeʼt̃ poʼpajot̃olleshaʼ all eʼchorrayesaret̃teʼt̃ ñeñt̃ allot̃ eʼñe orrtatuerret allohuanen mueroc̈hteñets, puesheñarrña mellañot̃eñpaʼ oʼ huapapaʼ otosen: \p —Ap̃on oʼch p̃oct̃aʼn oʼch negatenp̃aʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perr Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. \p \v 10 Allempoña napaʼ oʼ alla chorraterrnerr Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ña nanmueʼ aʼyo alloʼtsen ñeñt̃ atarr añecmuen aspenet̃. Allot̃ña napaʼ nentapoñ Parets paʼnetser ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃ eʼñe Yomporeshot̃ ñeñt̃ara ñeñt̃ Jerusaléñ. \v 11 Ñeñt̃ña anetserpaʼ c̈ha popuetnena atarr coc̈hneshaʼ atet̃ cohuentena Yompor poʼcohuenña. Poʼpopteña eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarr poptameʼteʼ ñeñt̃ mapyer otenet jaspe ñeñt̃ nanac amorrentaret̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe ora orrtatuenan allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen eʼñe all. \v 12 Ñeñt̃ anetserpaʼ eʼñe aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ aʼyohuen. Ñeñt̃ allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃paʼ atarr añecmuen enonet̃. Ñam̃a alloʼtsen c̈harraʼ puechena epa yetarr allot̃ beʼt̃enet. Eʼñe pat̃eʼtets yetarr alloʼtsaʼyen ñam̃a puesheñaʼtets mellañot̃eñ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ yetarr. Pat̃eʼtets yetarropaʼ all aquellcaʼyesaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno Israel poʼm̃reneñ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa. \v 13 Ñeñt̃ conc̈het, allot̃ huena atsneʼ alloʼtsen maʼpa yetarr. Ñam̃a allenet̃ emuena atsneʼpaʼ alloʼtsen ñam̃a maʼpa yet̃arr. Tenot̃em̃taʼnpaʼc̈hoʼña alloʼtsen maʼpa yetarr. Topot̃em̃taʼnpaʼc̈hoʼña alloʼtsen maʼpa yetarr. \v 14 Ñeñt̃ conc̈htar allo echarr ap̃aret̃tena paʼrrp̃opaʼ eʼñe allohuenpaʼ alloʼtsen c̈harraʼ puechena epa mapueʼ ñeñt̃ allo echarrtateñet. Ñam̃a pat̃eʼtets mapueʼ allo echarrtateñet conc̈hetpaʼ all aquellcaʼyesaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃paʼ ñeñt̃ puellsensarneshaʼ Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. \p \v 15 Mellañot̃eñ ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñañapaʼ echenan tepapets ñeñt̃ oropepen allo tepuenan Parets paʼnetser ñam̃a allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ñam̃a pueyottarohuen. \v 16 Mellañot̃eñ att̃o tepuenan Yompor paʼnetser eʼñe allponeshacma tepaʼhue allem̃at̃eñ — onnat̃onet̃ ñam̃a paʼllpochaʼperonet̃ ñam̃a enonet̃ eʼñe allponeshacma c̈haʼnmach — dos mil doscientos kilómetro allem̃at̃eñ. \v 17 Allempoña tepan ñam̃a conc̈het poʼb̃at̃eña ñeñt̃ñapaʼ alloʼtsen sesenta cuatro metro. Ñehua, mellañot̃eñ eʼñe atet̃ es tepaʼyen atet̃ es yetpaʼyen yam̃a ñeñt̃ey arromñat̃ey. \p \v 18 Ñam̃a añ conc̈hetpaʼ añ ayec̈hcataret̃ mapueʼ ñeñt̃ atarr cohuen aspanamemeno poptameʼtyena ñeñt̃ otenet jaspe. Paʼnetserñapaʼ añ ayec̈hcataret̃ oro — ora allohuenpaʼ eʼñe orocheʼ. Añ oropaʼ atarr nanac cohuen ñeñt̃paʼ eʼñe orrtatuenan paʼnamen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen. Eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerpat ñeñt̃ atarr cohuen eʼñech orrtatuenan allohuen paʼnamen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. \v 19 Ñehua, añ econach allo orratenet conc̈het, ñeñt̃ econach pueclloʼyaʼtetspaʼ atsetareno poptena ñeñt̃ allo aʼcohuentateñet. Ñeñt̃ ñanom econach pueclloʼyarr allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet jaspe. Ñeñt̃ puepueclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ asollememenaret̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet zafiro. Ñeñt̃ econach puemaʼpueclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ huallamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet ágata. Ñeñt̃ puepaʼtatseclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet esmeralda. \v 20 Ñeñt̃ econach paʼmnareclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen paʼnamenot̃ poptameʼtyena ñeñt̃ otenet ónice. Ñeñt̃ poʼpechapueclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ tsamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet cornalina. Ñeñt̃ econach poʼcanc̈herreclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ shemashrememenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet crisólito. Ñeñt̃ econach poʼpsoclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃ollesho asolleten ñeñt̃ otenet berilo. Ñeñt̃ econach pueʼsconeclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ eʼñe shemashrememenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet topacio. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ ama eʼñeyeʼ aspanamemenaret̃olleshayaye ñeñt̃ otenet crisoprasa. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ puechena pueclloʼyarr allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ asollememenmaʼt̃et̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet jacinto. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ puechena epueclloʼya allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ yetsñorromemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet amatista. \v 21 Allohuen yetarroc̈hno ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epa eʼñe cohuen huallatrren atet̃ ñerraʼm chem̃peshtall oʼponot̃paʼ atarrchaʼ huallatllellen ñeñt̃ otenet perla. Pat̃eʼtets yetarr eʼñe pat̃rra perla ayec̈hcataret̃. Ñam̃a añ calle ñeñt̃ all chopeñeʼchenet ñeñt̃paʼ eʼñe orocheʼ ayec̈hcataret̃ atet̃ ñerraʼm rerpat ñeñt̃ eʼñe orrtatueneʼ ora ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen all. \p \v 22 All Parets paʼnetsro amaʼt pat̃rra pocoll ama neñche ñeñt̃ all maʼyocheñet Yompor. T̃arroʼmar allpaʼ ama pallteno pocoll allchaʼ maʼyocheñet Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ eʼñe alloʼtsen all ñeñt̃chaʼ maʼyochena allohuen acheñeneshaʼ epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntaret̃ Carrnero. \v 23 Ñam̃a Parets paʼnetsro allpaʼ ama muenenano atsneʼ amaʼt arrorra ama mueneñeto ñeñt̃chaʼ c̈hoyoʼtetsa all. T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ att̃o poptena paʼtsnomueñot̃paʼ ñeñt̃ña c̈hoyoʼtetsa all epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ña lamparñetets. Ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. \v 24 Ñeñt̃ att̃o poptena Yompor paʼtsnomueñot̃paʼ ñeñt̃ña aʼpuetarsam̃peneʼ erracmañen allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ att̃oña correnet eʼñe cohuen. Allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ att̃o cohuentenet añe patsro, huapatueretchaʼ Parets paʼnetsro alloch cohuentateññañet ñamet Parets paʼnetser. \v 25 Ñeñt̃ Parets paʼnetser ñeñt̃ pueyottar pen allot̃ beʼt̃enet, amach yottam̃perreʼt̃e eʼñech ellapeneʼt̃ atoraret̃. Allpaʼ amaʼt checmetapaʼ ama eñalle. \v 26 Allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpotyetsa añe patsro ñeñt̃ att̃o cohuenetyenet, huapatueretchaʼ Parets paʼnetsro alloch cohuentateññañet ñamet Parets paʼnetser. \v 27 Allpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach orrtateto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno t̃arroʼmar allpaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama beʼt̃eno ñeñt̃ cot̃apeʼcheneʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr tsenaʼten Yompor ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm ashcarñat̃. Allpaʼ aña beʼt̃ets ñeñt̃ aquellcaret̃ paʼsoʼc̈hñec̈hno Cristo poʼlibro att̃ochña ñetpaʼ corretsetach. \c 22 \p \v 1 Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ alla gaterrnerr poʼñes. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huena conañot̃ alloʼtsen Yompor epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Ñeñt̃ oñpaʼ atarr cohuen, atarr llancasaseno poptasoʼtena. Oñ ñeñt̃ atarr cohuen añ tomaʼntena att̃o apueney Yompor att̃ochña yapaʼ corretsayach eʼñe yocsheñeshocmañen errponohuañen. \v 2 Ñeñt̃ Parets paʼnetsro eʼñe rroc̈ho allecma chopeñeʼchenet, allñapaʼ all oñen oñ. Ñeñt̃ oñ emotoʼmar popameʼtar-ro all chopyen tsach. Ñeñt̃ña tsachpaʼ atarr nanac meʼten, puem̃aʼtets arrorrpaʼ c̈hocma meʼten. Pat̃err charpaʼ c̈harroch meʼten puechena epa. Ñeñt̃ pueʼmer ñeñt̃chaʼ apuerrey Yompor añ tomaʼntena alloch yocrrerra errponañohuen ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt ahuat̃a. Ñam̃a pasopanerpaʼ añecop sherben ñeñt̃chaʼ aʼcrraterreʼ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ eʼñe puecamquëñohuenet. \v 3 Parets paʼnetsropaʼ amach eñalleterro amaʼt pat̃rra ñeñt̃chaʼ aʼcmaret̃terrtsa. T̃arroʼmar Yompor epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, ñetña partsotetset all poʼconañeto. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop eʼñech cohuen yesherberr yam̃a all. \v 4 Yenterchaʼ Parets yecuaclleʼchannerrach parro epay Yompor. Yetoʼmoña yapaʼ quellquërranchaʼ eʼñe ña paʼsoʼcheñ. \v 5 Allñapaʼ amach eñalleterro checmeteʼ. Ñeñt̃eychaʼ yec̈herrtsa allpaʼ amach yemnerro ñeñt̃chaʼ yec̈hoyoʼtam̃p̃seʼ. Att̃o t̃eʼpaʼ c̈hocma yemnen lampareñ alloch yec̈hoyoʼtam̃pena. Allempopaʼ amach yemnerro ñam̃a oʼch c̈hoyoʼtam̃peney atsneʼ, t̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen, ñapaʼ ñaña paʼtsnomueña ñeñt̃chaʼ yec̈hoyoʼtam̃perreʼ all. Ñam̃a yapaʼ yaʼm̃chaʼtaret̃tapreterach allempot̃eñ errponohuañen. \s1 Arrpaʼ all eñotateney Jesucristopaʼ ahuenchaʼ huerra poʼpocheño arr patsro \p \v 6 Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ alla oterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterrnerr: \p —Ora allohuen añ ñoñetspaʼ eʼñech seyemcha t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ perra. Ñam̃a Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñañapaʼ c̈hocma eñotatenan ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñeñt̃ara Yompor amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ llesensan poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ gatyeneʼ ñeñt̃ t̃orretsa ñocop ñeñt̃chaʼ ahuen atet̃ perra amaʼt esempo. \v 7 Ñam̃a Cristo ñapaʼ atet̃ oten: \p —Señochepaʼch napaʼ ahuenchaʼ nohuerra. \p Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ yemtenaya ora allpon añ ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃ all Yompor poʼlibro ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ eñotaten mellañot̃eñ. \p \v 8 Na ñeñt̃en Juananpaʼ naña eʼmueneʼ ñeñt̃ ora allohuen añ ñoñets ñam̃a naña enteneʼ ñeñt̃ allpon gatyennet. Allempoña napaʼ neconcorposa eʼñe mellañot̃eñ paʼrrp̃o ñeñt̃ negatyeneʼ ora allpon paʼnamen esocmañen oʼch nemaʼyochyañ. \v 9 Ñañapaʼ oten: \p —Amach pemaʼyochatsetno na, t̃arroʼmar napaʼc̈hoʼña eʼñe parropaʼ att̃a net̃orrapretenp̃a Yomporecop ñam̃a allohuen ñeñt̃ pemoʼnasheñeshac̈hno pepen ñeñt̃ aʼm̃taʼyeneʼ Yompor poʼñoñ, epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr yemtenaya añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ añ libro. P̃apaʼ Yomporña pemaʼyocha. \p \v 10 Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ alla oterrnerr: \p —Ñatoʼt c̈ha p̃aʼnasotenaʼ añ ñeñt̃ allpon Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ pequellcaʼhua. T̃arroʼmar allpon ñeñt̃ oʼ pequellcaʼhua ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hapmoch allempoch att̃och eʼñe etsotuerra esempohuañen. \v 11 T̃arraña eʼñe allempot̃eñ allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso ñeñt̃paʼ alloʼnepaʼch senet p̃atseʼtyeset ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Allohuenet ñeñt̃ añach yec̈henet sosyaʼtsañec̈hno, ñetpaʼ alloʼnepaʼch senet yec̈hcatyesnomuet ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno. T̃arraña allohuen ñeñt̃ eʼñech cohuen es p̃aʼyenetpaʼ ñetñapaʼ alloʼnepaʼch senet eʼñe cohuen es p̃aʼyestset. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ att̃o sherbeñet Parets, ñetpaʼc̈hoʼña alloʼnepaʼch senet maʼyoc̈hrenet ñeñt̃ atarr cohuen enten Parets. \v 12 Ñam̃a Cristo ñapaʼ atet̃ oten: \p —T̃eʼpaʼ señochepaʼch napaʼ ahuenchaʼ nohuerra. Nehuapaterrnaschaʼ ñeñt̃ noʼpatatensa alloch netsaʼtuerrsa eʼñe puesheñaʼttsos sa errot̃ent̃eʼ set̃orraʼyeseʼt̃. T̃arraña oʼcaʼye nehuapaterr ñam̃a alloch netsaʼtatuera ñeñt̃ ama pocteyeʼ es petso. \v 13 Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen, att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto. \p \v 14 Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor oʼch tsomhuerrñañet Yompor puenaren alloch eʼñe correrret poctacma. Allempopaʼ amach alla rromuerreteʼt̃e. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe yom̃aʼhuerret ñesho. Ñehua, ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor ñeñt̃paʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe eʼshohuaret̃terra poʼchñar eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñetpaʼ oʼ eʼñe tsamaʼtuerret paʼshtamuet att̃och eʼñe pocteʼ entanet Yompor oʼch beʼt̃oset yetarro eshecchaʼ c̈hapuet Yompor paʼnetsro. \v 15 T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristo ñetñapaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenetach Yompor paʼnetsrot̃. Atet̃ ñerraʼm amaseʼñet̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ ecañoreshat̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ amtsañec̈hno ñam̃a allohuen ñeñt̃ poʼyomporer peneʼ ayec̈hcataret̃ ñam̃a allohuen ñeñt̃ cohuen enteneʼ allohuen shequëñtsoc̈hno. Ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃a eñotenet oʼch shecareʼchet acheñeneshaʼ. \p \v 16 Allempoña Jesúspaʼ alla oterrerr, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Napaʼ naña ñeñt̃en llesenseneʼ nem̃llañot̃eñer ñeñt̃ oʼ eñotaterres ora añec̈hno, allohuenes ñeñt̃es eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ c̈hocma sapc̈haʼyena allemeñ anetsoʼmar. Napaʼ ñeñt̃en allot̃ huapa am̃chaʼtaret̃ David, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ perrnerr nam̃a. Ñam̃a napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ ranto ñeñt̃ atarr atarrem̃ ñeñt̃ atarr huomenc atsnets oʼch puetarenmoch. Att̃oña naʼpuetarsam̃peñ allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 17 Allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets ñetpaʼ atmaʼntataret̃tenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo puet̃apor penahuet. Att̃oña ñet Parets Puecamquëñot̃ oteñet Cristo: \p —Ap̃on. \p Ñam̃a allohuenes ñeñt̃es eʼm̃ñoteneʼ oʼch soch sam̃a Cristo: \p —Ap̃on. \p Ñam̃a allohuenet ñeñt̃ oñpaʼtets ñeñt̃ ama eñmatetso pueyoc̈hreto ñeñt̃ c̈hocma es eʼnyenet, ñetpaʼc̈hoʼña huapuetepaʼ. Yoretepaʼ añ oñ, allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña corretsetach. Ñeñt̃ oñpaʼ eʼñech att̃a aparet̃tet, amach es tsaʼtayo amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. \p \v 18 Na t̃eʼpaʼ oʼch noct̃apeʼchach allohuen ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Oʼch notanet: Ñerraʼm eseshaʼ atontateneʼ ñet poct̃ap̃ñet ñeñt̃ ama att̃eyeʼ otenye añ ñoñets, Yomporñapaʼ oʼch atontatanet ñocpuet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterrahuet ñeñt̃ atet̃ oʼ aquellcaʼhuaret̃ta añ libro. \v 19 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ c̈ha aʼchencatenan amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ allpon aquellcaʼhuaret̃ta añ libro, Yomporñapaʼ amach muenataneto oʼch es oʼpatapreteret all aquellcaret̃tena libro allpon ñeñt̃ñapaʼ corretsetach. Ñam̃a ñetpaʼ amach beʼt̃osapoʼtam̃pereto Parets paʼnetsro ñeñt̃ atet̃ oʼ aquellcaʼhuaret̃ta añ libro. \p \v 20 Ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ yeñotatyeneʼ ora añec̈hno, ñañapaʼ alla oterrerr: \p —Napaʼ poʼñoc̈hchaʼ ahuen nohuerrerr poʼpocheño. \p Yañapaʼ allohueney yoteñ: \p —Ap̃on Yepartseshare Jesucristo. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch yocop. \p \v 21 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya eʼñe allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore allohuenacpay. Arrpaʼ eʼñe allohua puen Yompor poʼñoñ.