\id MRK - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h SAN MARCOS \toc1 Cohuen Ñoñets ñeñt̃ quellcaʼ San Marcos \toc2 San Marcos \toc3 Mr \mt2 COHUEN ÑOÑETS ÑEÑT̃ QUELLCAʼ \mt1 SAN MARCOS \c 1 \s1 Allempo orrta Juan ñeñt̃ serrpareʼtosets all amayo \r (Mt. 3.1-12; Lc. 3.1-9, 15-17; Jn. 1.19-28) \p \v 1-2 T̃eʼ arr napaʼ oʼch nequellconas ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. Ñehua, ñeñt̃ ñanom orrtatsa ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ oʼ perra eʼñe atet̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Isaíaspaʼ ñapaʼ añcaʼye quellquëʼt̃ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Puechemer ñeñt̃ara Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ och: \q1 T̃eʼpaʼ peñochepaʼch napaʼ nemñerrnap̃chaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ p̃otam̃perraya. Eʼñe ña pueserrpareʼteñot̃paʼ aññoʼterrnap̃chaʼ allchaʼ p̃oñmos p̃am̃a esempo. \q1 \v 3 Ñapaʼ eʼmorrterrach poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Isaías. \m \v 4 Eʼñe atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ perra allempo orrtosa Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñapaʼ alla orrta amayo allña serrpareʼtatosanña acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼpa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop allochñapaʼ eʼñech cohuen sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor. Att̃ochña Yomporpaʼ oʼch peretnaʼhuerrnas soʼchñar. \p \v 5 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho oʼch eʼm̃ñoteñetaʼ. Allohuen ñeñt̃ judeoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho. Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas. \p \v 6 Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchenclla\f + \fr 1:6 \ft Ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ arrapoʼ enteñ palestinoʼmarneshaʼ.\f* ñeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ. \v 7 Juanñapaʼ atet̃ serrpareʼtatanet: \p —Cristoña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarrcaʼye ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och nemoʼca paʼrrp̃ot̃ amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.\f + \fr 1:7 \ft Ñeñt̃ atet̃ poʼtaruas peʼt̃ esclavos oʼch pueyam̃p̃san pamoʼmteʼ poʼsapatrec̈h.\f* \v 8 Ñam̃a napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenes. T̃arraña Cristoñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ. \s1 Allempo apataret̃ta Jesús Yomporecop \r (Mt. 3.13-17; Lc. 3.21-22) \p \v 9 Allempoña huapa Jesús Nazaretot̃ allara Galileo. C̈hap Juanesho allñapaʼ apatap̃ Juan oño Jordanaso. \v 10 Eʼñe apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃paʼ allent̃a entan enet atoraret̃. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnmaña Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho. \v 11 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nocshateneʼ. \s1 Allempo oneñet̃paʼ topatenan Jesús, mueneñ oʼch atet̃ p̃atan Jesús ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mt. 4.1-11; Lc. 4.1-13) \p \v 12 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ allent̃a anman Jesús all amayo. \v 13 Paʼtatsoch c̈harramat alloʼtsena amayo; allñapaʼ alloʼtsaʼyen paʼnamen berroc̈hno. Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets. Oʼña topatuahueñaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetña sherb̃osetña Jesús all. \s1 Allempo eʼñe ñenmat̃ t̃orrena Jesús Partsocop all Galileo \r (Mt. 4.12-17; Lc. 4.14-15) \p \v 14-15 Allempoña yottam̃p̃set Juan allchaʼ mueroc̈htachet, Jesúsñapaʼ allent̃a ahuerr Galileo. Oʼña c̈herr all ñañapaʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otuerranet: \p —T̃eʼñapaʼ oʼ etsoterra yet̃ñats, oʼ c̈herrmoch allempoch atarr ayochreshat̃terra Yompor. Socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a oʼch sameʼñerra ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets allochcaʼyeña sequeshperra. \s1 Att̃o Jesúspaʼ c̈horeʼtosan paʼtatssheña ñeñt̃ eʼñe caca t̃orrenet rromuet \r (Mt. 4.18-22; Lc. 5.1-11) \p \v 16 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entnoman Simón epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ all terrayenet eʼñe all saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃ poʼtaruas penet. \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch notas: Soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra. \p \v 18 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús. \p \v 19 Oʼña meterrerr aʼyent̃eyeʼpaʼ allñapaʼ entuerranerr ñam̃a Jacobo\f + \fr 1:19 \ft Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.\f* epuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet all aʼcohuenetyenet poʼterraya. \v 20 Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a. \p Ñetñapaʼ allent̃a saʼnmet pomporet Zebedeo all poʼnoñt̃o epuet ñam̃a paʼtaruasañret. Ñetpaʼc̈hoʼña cot̃et Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet. \s1 Allempo Jesúspaʼ entap̃ puesheñarr yacma ñeñt̃ chorrena oneñet̃ \r (Lc. 4.31-37) \p \v 21 Att̃eñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Capernaumo. Oʼña c̈hap añ yet̃ñatsro allempocma amesen judioneshaʼ, allña Jesúspaʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo, all yec̈hatyesosanet. \v 22 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto. \v 23 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús: \p \v 24 —Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃. ¿Añecopt̃eʼ pehuena oʼch p̃aʼchencaterrey? Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets. \p \v 25 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña quec̈hpaʼnerreʼña añ acheñer. \p \v 26 Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma. Oneñet̃ñapaʼ c̈ha rranareʼtnoma allempo quec̈hpaʼnerran acheñ. \v 27 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃orats p̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ; poʼpoñont̃epaʼtcaʼye yec̈hatyen. Ñeñt̃paʼ errot̃ent̃eʼcaʼye. Eʼñe atet̃ pena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Yomporeshot̃. ¡Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ, eʼñech ameʼñateña! \p \v 28 Eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe serrpareʼtuahuet allampañoʼmar Galileo atet̃ p̃aʼyena Jesús. \s1 Allempo aʼcrratosan Jesús Simón Pedro paʼsoʼmue \r (Mt. 8.14-15; Lc. 4.38-39) \p \v 29 Allempoña c̈haʼnmac̈herret puerahuot̃paʼ arr ahuanmuet all yec̈hena Simón ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés. Allñapaʼ añ cot̃aʼnmueʼ Jacobo ñam̃a Juan. \v 30 Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha huoraten, alla p̃anena poʼmayo. Otapet Jesús: \p —Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten. \p \v 31 Allempoña Jesúspaʼ ponmosana atsnañet̃paʼ rremotaʼtos potot̃paʼ c̈ha echantoseʼ c̈ha metuerretsña att̃o huoraten. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran shonteʼ paʼnamen atsnañet̃ec̈hno \r (Mt. 8.16-17; Lc. 4.40-41) \p \v 32 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerren oʼ emuena atsrret̃paʼ acheñeneshaʼña huapatyesnenet Jesúsesho allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. \v 33 Huac̈haʼtyesoña allohuen anetsoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ alla shontoset allot̃ecma beʼt̃enet pocollo. \v 34 Jesúsña allempopaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet, amaʼt shonteʼ paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ osyenahuet. Amaʼt ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe quec̈hpatyesuapanet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ att̃och eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñoteñet ñapaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets. \s1 Allempo Jesúspaʼ serrpareʼtatyesnoman acheñeneshaʼ errap̃aren Galileoʼmar \r (Lc. 4.42-44) \p \v 35 Tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecma tantaʼmuena Jesús, ama eʼñe orretuenaʼ c̈haʼnmaʼmuen ñeñt̃e anetsrot̃ ahuaʼmuen all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochaʼmuena. \v 36 Eʼñe oʼchtatsapaʼ ahuaʼmuen ñam̃a Simón ñam̃a poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ epuet taʼmuena. Ñetpaʼ oʼch eʼneretaʼ Jesús. \v 37 Allempoña entosetpaʼ atet̃ otoset: \p —P̃apaʼ allohuen acheñeneshaʼ c̈hocmacaʼye eʼnenpet. \p \v 38 Ñañapaʼ otapanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuey poʼpoñ anetso ñeñt̃ara allampañoʼmar allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa. \p \v 39 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar, serrpareʼtatyesanet eʼñe ñet poʼprahueto. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe quec̈hpatyesuerranet. \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃ \r (Mt. 8.1-4; Lc. 5.12-16) \p \v 40 Allempoñapaʼ huapoña ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —Ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ. \p \v 41 Jesúsñapaʼ eʼñe cohuen muerapya ñeñt̃oʼmarña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: \p —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 42 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarña c̈ha cohuenterrtsa. \v 43-44 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \p Att̃ot̃caʼyeña Jesúspaʼ mueñe oʼch ahuoʼ corneshesho. \p \v 45 Ñañapaʼ allempo ahuoʼpaʼ eʼñe serrpareʼtatyesuanman allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe ña paʼmet̃areʼteñot̃paʼ oʼ erracmañen eñotuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama eshcayeʼ seno anetso all shontena acheñeneshaʼ. Ñapaʼ alla chopeñeʼchyen aʼyoʼmar all ama acheñempañoyaye. T̃arraña amaʼt atet̃ penañ acheñeneshaʼñapaʼ allem̃at̃eñ huac̈haʼteññañet ñeñt̃ shontenoya amaʼt all. \c 2 \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña \r (Mt. 9.1-8; Lc. 5.17-26) \p \v 1 Oʼña met allponmat Jesúsñapaʼ oʼ alla c̈herrerr anetso Capernaumo. Acheñeneshaʼñapaʼ eʼmareʼchet oʼ alla c̈herrerr pocollo. \v 2 Allempoñapaʼ oʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ. Att̃eñapaʼ oʼhuañ epuet oʼpono pocollo. Amaʼt allot̃ beʼt̃enet pocollopaʼ oʼhuañ epuet. Jesúsña allpaʼ serrpareʼtatapan acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ. \v 3 Att̃eñapaʼ huapatam̃p̃soñet ñam̃a echarrtaña ñeñt̃ñapaʼ paʼtatssheña ñeñt̃ anmam̃peneʼ puechecnap̃ot̃. \v 4 Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃ososet oʼch eʼñe noset Jesúsesho, t̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eña aʼtapatoset enot̃ pocollato, ñeñt̃ña pocollpaʼ patsopoʼ. Ñetñapaʼ rrorosetña ñeñt̃ pocollatar enot̃ eʼñe ñeñt̃ecoptaroʼtsen Jesús all patsot̃. Allot̃ña aʼsuatam̃p̃sosetña echarrtaña eʼñe puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús. \v 5 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña: \p —T̃eʼña neyochre, p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra. \p \v 6 Ñehua, allñapaʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. All anorrc̈haʼtyenet ñetñapaʼ atet̃ otatseʼtyeset pueyoc̈hreto: \v 7 “Esoʼmareʼtña atet̃ eñenña añ acheñer. Ñeñt̃ atet̃ otenpaʼ ñapaʼ c̈hacaʼye achm̃areʼtenanña Yompor t̃arroʼmar arr patsropaʼ amaʼt eʼñe puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets.” \v 8 Jesúsña pueyoc̈hropaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet pueyoc̈hreto ñocop. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. \v 9 Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater, c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen.” \v 10 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro. \p Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña: \p \v 11 —T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo. \p \v 12 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma, oʼ chetaʼnenan poʼmueʼpaʼ c̈haʼnen allot̃. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet; ñetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ atarr cohuentatyeññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet: \p —Yapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña atet̃ ñeñt̃ atarr cohuen. \s1 Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Leví att̃och pueyochreshaʼ per \r (Mt. 9.9-13; Lc. 5.27-32) \p \v 13 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr saʼpatop̃ño. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ alla huac̈herrñañeterr, ñañapaʼ yec̈hatyesapanet. \v 14 Oʼña yec̈hatuanetpaʼ oʼ meterrerr Jesús allot̃, allña oñenpaʼ entnoman ñam̃a Leví\f + \fr 2:14 \ft Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo.\f* ñeñt̃ Alfeo puechemer. Ñañapaʼ alla anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Leví: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. \p Eʼñe otueʼ Jesús atet̃paʼ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús. \p \v 15 Allempoña c̈hap ñam̃a allempo Jesúspaʼ alla rrallmeʼchen Leví paʼpacllo. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyenet ñamet oʼch cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñetpaʼ atarr ashcañneshaʼ entenanet acheñeneshaʼ. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ entyen acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyenet all anen Jesús epuet pueyochreshaʼ. T̃arroʼmar shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ Jesús. \v 16 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃areta judioneshet, ñetña allempo enteñet Jesús all rrallmeʼchapretenan ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñetñapaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ: \p —Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno. \p \v 17 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: \p —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. \s1 Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets \r (Mt. 9.14-17; Lc. 5.33-39) \p \v 18 Parrochña allempo t̃oreʼtyena\f + \fr 2:18 \ft Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.\f* Juan pueyochreshaʼ Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼ, puesheñaʼtetsña acheñpaʼ huac̈haʼtet Jesúsesho, ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Juan pueyochreshaʼpaʼ t̃oreʼtetset Yomporecop; fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset ñamet Yomporecop. P̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña amaña t̃oreʼteneto. \p \v 19 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntatanetpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto” t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. Amachña c̈ha t̃oreʼteno allempo alloʼtsenmeñ parro ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa. \v 20 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyenapaʼ allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa. \p \v 21 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac. \p Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. \p \v 22 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼñe shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos arrchaʼ yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. \p Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. \s1 Allempo Jesús pueyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo añe yet̃ro allempocma amesen judioneshaʼ \r (Mt. 12.1-8; Lc. 6.1-5) \p \v 23 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo. \v 24 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ entahuet ñetñapaʼ allent̃a otyeset Jesús: \p —Pecueʼ esoʼmareʼtña peyochreshaʼñapaʼ atet̃ penet ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ropaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen. \p \v 25 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo palltaʼp̃sa ñeñt̃chaʼ rret allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. \v 26 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ rrosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ rros David, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet. Ñehua, ñeñt̃paʼ t̃arrempo atet̃ peʼt̃ David allempo judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ añ paʼm̃chaʼtaret̃er peteʼt̃ Abiatar. \p \v 27 Jesúsña alla oterraneterr: \p —Añ yet̃ro allempo yamesen ñeñt̃paʼ añecop anaret̃ acheñeneshacpay ñeñt̃chaʼ yesherbeneʼ. Amaña añecpayeʼ anaret̃eña yet̃ñats ñeñt̃chaʼ yesherben ya. \v 28 Ñeñt̃oʼmar na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼyeña atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen. \c 3 \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran ñeñt̃ chelletsa pot \r (Mt. 12.9-14; Lc. 6.6-11) \p \v 1 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ alla beʼt̃osuenerr judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot. \v 2 Fariseoneshaʼña allpaʼ Jesúsa atarr cohuanaʼtyenet att̃och eñchet ñatoʼrraña aʼcrratenanerrchaʼ acheñ añe yet̃ro allempocma amesenet. Ñerraʼm oʼch aʼcrratenanerr amaʼt puesheñarra añe yet̃ro allempo amesenet, allempoñapaʼ eshecchaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho. \v 3 Allempoña Jesúspaʼ otan ñeñt̃ chelletsa pot: \p —Ap̃on, p̃at̃omos arrma. \p \v 4 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —¿Errot̃enaʼtña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ senten ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añ yet̃ro allempo yamesen? Ñatoʼ oʼch atet̃ yepeʼ eʼñe cohuen poʼpsheñeñ, amapaʼ ñatoʼ oʼch atet̃ yep̃oñ ñeñt̃ ama cohuenayaye. ¿Ñatoʼ añt̃eʼ pocteʼ senten oʼch yaʼcrrach acheñ amapaʼ añt̃eʼ pocteʼ senten amach yaʼcrratatsche c̈hachña yemtsatach? \p Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapaye. \v 5 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesanet, amaʼt mamesha ama pocteyeʼ entenaneto, atarr llecateñet t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneneto oʼch c̈hapanet cohuen pueyoc̈hreto. Allempoña Jesúspaʼ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, petapuerr p̃ot. \p Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerranña pot, oʼ eʼñe cohuenterra pot. \v 6 Fariseoneshaʼña c̈haʼnmac̈herretpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet epuet Herodes pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatenet att̃och muetsatachet. \s1 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa saʼpatop̃ño all enteñetaʼ Jesús \p \v 7-8 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr saʼpatop̃ñoʼmar pueyochreshaʼna. Shonte acheñ galileoʼmarneshaʼpaʼ cot̃aʼhuanmet ñamet. Ñam̃a shonteʼ poʼpotantañec̈hno acheñeneshaʼ ñetña allempo eʼmareʼteñet Jesús ñapaʼ atarr cohuen orrtatyen ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a huac̈haʼtyesoñet ñamet. Allem̃at̃eñ anetsot̃ huac̈haʼtyeset Judeot̃, Jerusaléñot̃, Idumeot̃, Jordanas yom̃taʼnot̃, ñam̃a alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tirot̃ ñam̃a Sidónot̃. Ñetpaʼ añ atarr muenenet oʼch enteñetaʼ Jesús. \v 9 Shonteʼ nanac acheñeneshaʼ. Att̃och ama atarr quec̈hcareʼteñe Jesús acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñañapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —C̈hocmach sehuapaton noñt̃. \p \v 10 Allempo Jesúspaʼ aʼcrratyesan shonteʼ atsnañet̃ec̈hno ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñetña allempopaʼ atarr emchorreñet Jesús, añ atarr muenenet oʼch aʼp̃lloset Jesús. \v 11 Añña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo entoset Jesúspaʼ allepaʼtchaʼ rromam̃p̃sosyet paʼrrp̃ot̃, rranareʼtyesosetpaʼ atet̃ otoset: \p —¡Pepaʼtña Parets Puechemerep̃! \p \v 12 Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ec̈hno oʼch oteñet ñapaʼ poʼñoc̈h Parets Puechemer. \s1 Allempo Jesúspaʼ acran c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ \r (Mt. 10.1-4; Lc. 6.12-16) \p \v 13 Allempoña Jesúspaʼ ahuoʼ aspent̃o. Allot̃ña agotatosan ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ p̃aʼ. Ñeñt̃ agotatenpaʼ ñetña allent̃a ahuanmuet ñesho. Oʼña c̈hac̈haʼtuetpaʼ \v 14 ñañapaʼ napanet ñeñt̃et c̈harrasheñet ñeñt̃ puechetsa epsheña, ñetñapaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe parro chopeñeʼchyen ñam̃a ñeñt̃chaʼ llesensen att̃och serrpareʼtyerret Yompor poʼcohuenña. \v 15 Ñam̃a oʼch apuerranet llesens att̃och quec̈hpatyeret oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. \v 16 Ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼchñec̈hno: Simón ñeñt̃ara oʼ sochererr Pedro, \v 17 allot̃paʼ ñam̃a Jacobo ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ; ñetñapaʼ oʼ socherraneterr Boanerges ñeñt̃ yoten yeñoño T̃ecorenaʼtar. \v 18 Allot̃paʼ ñam̃a Andrés, ñam̃a Felipe, ñam̃a Bartolomé, ñam̃a Mateo, ñam̃a Tomás, ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a Tadeo, ñam̃a ñeñt̃ poʼpsheñeñ Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop. \v 19 Allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús. \s1 Att̃o puesheñaʼtets oteñet Jesús ñapaʼ oneñet̃oʼ poʼhuamencot̃ quec̈hpatenanña poʼpotantañ oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ \r (Mt. 12.22-32; Lc. 11.14-23; 12.10) \p Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla c̈herrerr pocollo pueyochreshaʼna. \v 20 Allñapaʼ oʼ alla shonterrñañerr allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ ama eshcayeʼ rreneto. \v 21 Allempo eʼmareʼch Jesús pamoʼtseshaʼ atet̃ p̃aʼyenapaʼ ñetñapaʼ huac̈haʼtet oʼch eretaʼ Jesús t̃arroʼmar ñetpaʼ otenapuetañ ñatoʼ c̈hot̃eʼ oʼ mospaña Jesús. \p \v 22 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetpaʼ Jerusaléñot̃ huac̈haʼtet. Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset Jesúsocop: \p —Añ yacmarpaʼ añacaʼye chorrenaya Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno; ñeñt̃caʼyeña ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenanña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. \p \v 23 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ, allempoñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Oʼch notas, poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno. \v 24 Atet̃ ñerraʼm pat̃err am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm c̈ho elloptannena pueyochreshaʼ ñeñt̃ña att̃o am̃chaʼtaret̃tena c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneno. \v 25 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet p̃annenet ñerraʼm c̈ho elloptannenet eʼñe ñagattsetapaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. \v 26 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno, ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoneʼtannenet, ñerraʼm tantannaʼta oneñet̃ec̈hnopaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃oʼmarña poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ huaporeʼtannaʼteto eʼñe ñagattseta. \p \v 27 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña rromoseʼ oʼch huancos, allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃p̃sos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña. \p \v 28 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h allohuen paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor amaʼt ñam̃a achm̃areʼtannaʼteñets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. \v 29 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼteññañet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ amacaʼye ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. Ñeñt̃ña poʼchñaretpaʼ amachcaʼye ap̃retnaʼpahuoterro eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen. \p \v 30 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet Jesús t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ otyeñet Jesús, ñapaʼ añoʼ chorrenaya oneñet̃ ñeñt̃oʼña ahuamencat̃ peneʼ. \s1 Allempo huapoña Jesús pachor ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ \r (Mt. 12.46-50; Lc. 8.19-21) \p \v 31 Allempoñapaʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. C̈hapuet allpaʼ ñetñapaʼ alla t̃omc̈haʼtoset aʼyot̃, allot̃ña agotatoset Jesús. \v 32 Ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets epuet Jesús ñeñt̃ arrotam̃penaya, ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Oʼcaʼye huapa p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, p̃acaʼye eʼnenet. \p \v 33 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Amaʼt señoteñe ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen. \p \v 34 Allempoñapaʼ cohuaʼyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃ arrotam̃penaya all anorrc̈henet. Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼ añcaʼyeña ñeñt̃ poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ poʼñoc̈h nemoʼnasheñneshaʼ nepen. \v 35 Ñehua, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe atet̃ p̃ohueneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃caʼyeña eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen ñeñt̃ña noc̈h nepen ñeñt̃ña nachor nepen. \c 4 \s1 All tomaʼntatanet Jesús ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mt. 13.1-9; Lc. 8.4-8) \p \v 1 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterranerr acheñeneshaʼ eʼñe alla saʼpatop̃ño. Allña emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ aʼtap noñt̃opaʼ ahuam̃pes mameʼ allpononet̃ allñapaʼ anorros noñt̃o eʼñe all saʼpo. Acheñeneshaʼña allohuenetpaʼ eʼñe saʼpatop̃ñoʼtsaʼyenet all mast̃o. \v 2 Allñapaʼ esocmañen serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ paʼnamen tomaʼnteñtsoc̈hno. All yec̈hatyenanetpaʼ atet̃ otanet: \p \v 3 —Seʼm̃ñoton añ ñeñt̃ atet̃ notenes: Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer. \v 4 All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ot̃ eʼñe añyallmeʼchuenanaʼ puerets. \v 5 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar all ama tama eñalle pats. Ama nanac oʼponoʼtseno patso ñeñt̃oʼmarña mamet̃ollapaʼ cheparesuañ. \v 6 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsrret̃paʼ alla aʼuyatuer. Ama erc̈haʼtenaʼ ñeñt̃oʼmarña alla hueyaʼhuerra. \v 7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer, ñeñt̃oʼmarña ama ellom̃reʼto. \v 8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ oʼ ellom̃reʼtyes. Atarr atonapaʼtets ellom̃reʼtyes—puechaʼtetspaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnoñapaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnoñapaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer. \p \v 9 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets. \s1 Atet̃ otanet Jesús ñeñt̃ecop atet̃ tomaʼntatyenanet \r (Mt. 13.10-17; Lc. 8.9-10) \p \v 10 Allempoña patmuerra acheñpaʼ oʼ ñapt̃am̃a Jesús epuet ñam̃a pueyochreshaʼ ñam̃a puesheñaʼtets poʼpotantañ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Taʼm ¿est̃eʼña petmaʼntatenyaña ñorraʼ? \p \v 11 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña semnateneʼ att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña. T̃arraña poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ ñoñets. \v 12 Att̃oña amaʼt enteñetañ ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ es c̈hapahueto pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amach c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña. Att̃oña amach cot̃apeʼcherreto ello cohuen Yomporecop att̃och ñach peretnerrahuet poʼchñaret. \s1 Arrpaʼ all eñotatanet Jesús ñeñt̃ tomaʼntatenanet ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mt. 13.18-23; Lc. 8.11-15) \p \v 13 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Sapaʼ amaʼt mameshapaʼ areʼt señotenoña ñeñt̃ oʼ netmaʼntatuasa ñorraʼ. Ñerraʼm ama c̈hennaso seyoc̈hro ñeñt̃ oʼ netmaʼntatuasa ñorraʼpaʼ errot̃enot̃uachñacaʼyeña c̈haponasaña seyoc̈hro allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃chaʼ netmaʼntaterrserr tsapat̃onet̃. \p \v 14 Allempoña Jesúspaʼ eñotatanet ñeñt̃ atet̃ oʼ tomaʼntatuanet ñoñets ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ aʼparreʼtyeneʼ puerets, ñeñt̃ña pueretspaʼ añcaʼye notenes Yompor poʼñoñ allempo serrpareʼteñet. \v 15 Añ puerets ñeñt̃ c̈hapyets t̃oñoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Allempo eʼm̃ñotuetpaʼ allorocmach huapa oneñet̃ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ amaʼt allpon ñeñt̃ eñotetañ pueyoc̈hreto. \v 16-17 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech allorocma pocsheñeshaʼ aguëññañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ ameʼñeretañ Yompor poʼñoñ, ñetñapaʼ allorocmach alla quec̈hpuerrñañet Yompor poʼñoñ. \v 18 Ñam̃a poʼpoñec̈hno puerets ñeñt̃ c̈hapyets ajmoʼmar ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. \v 19 Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ pueyoc̈hreto t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet eʼñech aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼye shequënanet. Att̃ach paʼnamen yeʼchatseʼtyenet. Att̃oña huenanet topateñets ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatoñetoña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha caʼmateñ ajmaʼ ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ meʼteneto oʼch ellom̃reʼtyeset. \v 20 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ. Ñoñetsñapaʼ eʼñech cohuen c̈henanet pueyoc̈hreto. Ñetñapaʼ ñeñt̃et poʼñoc̈h orrtatenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr meʼtets—pat̃eʼtets maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer. \s1 Arrpaʼ all tomaʼntatanet lampareñ att̃o c̈hoyoʼtam̃peney \r (Lc. 8.16-18) \p \v 21 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ, ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ yehuapateñe oʼch alla yeʼrramam̃p̃sos coym̃o. Ñam̃a ama añecpayeʼ yaʼhuortatenoña lampareñ oʼch yeneʼ oʼponot̃ yemayep̃nac̈ho. Añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. \v 22 T̃arroʼmar allohuen paʼnamen ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe orrtataret̃terra att̃ochña oʼch eʼñe eñotataret̃etuerret eʼñe poctacma. \v 23 Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets. \p \v 24 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Sapaʼ señotenat̃eʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h cohuen seʼm̃ñoteññañ Yompor poʼñoñ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm errot̃ sep̃oñ poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporñapaʼ att̃ecmach perres sam̃a. Ñam̃a ñerraʼm eʼñe cohuen sepenanet, Yomporñapaʼ eʼñech cohuen perres sam̃a amaʼt ellonet̃ oʼch apuerres ñeñt̃ eʼñe cohuen. \v 25 T̃arroʼmar eseshaʼt̃eʼ c̈hena pueyoc̈hro amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ, elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hreto t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ, amaʼt allpon eñotyenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor. \s1 All tomaʼntatanet puerets ñeñt̃ eʼñe cohuen chepyets \p \v 26 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr acheñ ñeñt̃ nareʼteneʼ puepuer. Oʼchña nareʼtuepaʼ oʼch ahuerr paʼpacllo. \v 27 Allach allponmaterraʼ oʼch tsapuenpaʼ allach mueneʼt̃, yet̃oñapaʼ c̈hocmach tantaʼmueneʼt̃, puepuerñapaʼ att̃eñapaʼ oʼch chepua oʼch ateshaʼta. Pamoʼmteʼñapaʼ amach eʼñeyeʼ eñoteñe errot̃enot̃t̃eʼña chepyen. \v 28 Ñehua, yeñoteñ patspaʼ ñeñt̃caʼye aʼchpateneʼ yepuer eʼñe ñot̃a. C̈hoch ñanom c̈hoʼpeʼchyes allempoñapaʼ oʼch atarrchet c̈hoch potsets att̃och ellom̃reʼtyes, att̃ot̃achc̈hoʼ eʼñe poʼnuen. \v 29 Eʼñe errteʼ poʼnetspaʼ eʼñech allorocma mueñan ñeñt̃chaʼ tsorrenayaʼ. Oʼcaʼ c̈hen allempoch apc̈henetña ñeñt̃ narmetser. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet atet̃ pena pueʼllomer ñeñt̃ otenet mostazllom̃ \r (Mt. 13.31-32; Lc. 13.18-19) \p \v 30 Jesúsña ellonet̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña—ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa, allempot̃eññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa, att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena ña. \v 31 Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ añ pueʼllomer ñeñt̃ atarr añet̃olleshallmerr ñeñt̃ otenet mostazllom̃. Ñeñt̃ña pueʼllom̃ret̃ollpaʼ oʼch nareʼchet patso. Ñehua, eʼñe yeñoteñ mostazllom̃ ñeñt̃paʼ atarrcaʼye nanac añet̃olleshallmerr. \v 32 T̃arraña ñerraʼm oʼch nareʼchetpaʼ allempoña choppaʼ alloʼnach sen rrorranmats cohuen, atarrchetnomuets, elloch metanaʼtuan poʼpchañ narmetsoc̈hno. Puetacreʼnach ateshatacrerrtatsa. Allñapaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno oʼch rremaʼrrartosa puetacroʼmar poʼmañt̃ero. \s1 Jesúspaʼ ora allpon ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenan acheñeneshaʼ ñeñt̃paʼ att̃o paʼnamen es tomaʼntatyenanet \r (Mt. 13.34-35) \p \v 33 Shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ alla tomaʼntaterraneterr att̃o serrpareʼtatenanet Yompor poʼñoñ. Att̃oña eʼñe allpona serrpareʼtatanet ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen eñotatanet pueyoc̈hreto. \v 34 Ama serrpareʼtatenaneto att̃a, añña c̈hocma serrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso. Ellonet̃paʼ c̈hocma eʼñe eñotoc̈hen serrpareʼtatenan pueyochreshaʼ. \s1 Allempo aʼmchecherran Jesús huomenquëshaʼ ñam̃a saʼp ñeñt̃ emoʼyarertetsa \r (Mt. 8.23-27; Lc. 8.22-25) \p \v 35 Ñeñt̃e yet̃rocma eʼñe ellerronet̃ Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn. \p \v 36 Pueyochreshaʼna sohuanmet acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ara noñt̃o alloʼtsen Jesúspaʼ alloña anmam̃peñet Jesús oʼch ahuam̃p̃set yom̃taʼn. Allñapaʼ cot̃aʼhuanmanet poʼpnañec̈hno noñt̃ec̈hno. \v 37 Allempo ahuam̃p̃set allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o. \v 38 Jesúsñapaʼ alla muen puepopato alla ñotena. Pueyochreshaʼña opueretpaʼ atet̃ ochet: \p —¡Maestro, amahuacaʼye pellquënyot̃eʼ oʼrramcheʼ yocllaʼhuamocha! \p \v 39 Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ. Ñam̃a poʼñoñot̃a aʼmtsoñeñterran saʼp ñeñt̃ emoʼyartetsa, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —¡Muechecherrepaʼ, muetsoñeñterrepaʼ! \p Eʼñe otueʼpaʼ c̈ha muechecherrtsaña huomenquëshaʼ. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla muechet̃tam̃perret eʼñe cohuen. \v 40 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtña c̈ha atarr seyoren. Esoʼmareʼtña ama eʼñeyeʼ seyemtenno. \p \v 41 Ñetñapaʼ c̈ha atarr nanac yorenet, atet̃ otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ. \c 5 \s1 Att̃o gadaroʼmarneshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ huapa Jesúsesho \r (Mt. 8.28-34; Lc. 8.26-39) \p \v 1 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all sechenet. Allñapaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ. \v 2 Jesúsñapaʼ sehuosa all noñt̃ot̃, allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma t̃arraña ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huapa allecma pampaʼyeñet arromñat̃ec̈hno. \v 3-4 Ñehua, ñapaʼ alla yec̈hena all pampueñet arromñat̃ec̈hno. Amaʼt puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ errot̃ penaye att̃och aʼmchecheret. Amaʼt c̈hocma huanquëñetañ asrerec̈ho paʼtcot̃ ñam̃a potot̃, ñañapaʼ c̈hach tsepeʼtuerranña asrerec̈h allo huanquëñet potot̃ ñam̃a paʼtcot̃ c̈hach rrollapecheñ oʼch eʼñe tsepeʼtatue. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt eʼñe eseshapaʼ ama eshcayeʼ aʼmchecheñeto. \v 5 Allñapaʼ ellapeneʼt̃chaʼ ñam̃a arepeneʼt̃chaʼ chopeñeʼchyesets apampañoʼmar ñam̃a aspent̃areroʼmar. Allñapaʼ allecma atarr amaʼtoc̈htena, tsotseʼtyena mapyo eʼñe ñañeña. \v 6 T̃arraña allempo entapan Jesús aʼyot̃eñ allent̃epaʼtchaʼ matosa concorpanaʼtosana Jesús. \v 7-8 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otosan oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya ñeñt̃ yacmar, atet̃ otos: \p —Oʼch oneñet̃e notosep̃ t̃eʼñapaʼ ¡pequec̈hpaʼner añ acheñer! \p Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ rranosa huomencpaʼ atet̃ otapan Jesús: \p —Esoʼmaruachcaʼye Jesúsochaʼ p̃atsrreʼmoc̈htanaʼtosna, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Ñeñt̃ nanac Parets Puechemerep̃. T̃eʼpaʼ oʼch notapap̃ eʼñe Parets paʼsoʼchño, amach c̈ha pecoñchatatstosno. \p \v 9 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ chorrena oneñet̃: \p —P̃apaʼ ¿esoʼtña pesoʼcheñ? \p Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: \p —Napaʼ añ nesoʼcheñ Legión t̃arroʼmar yapaʼ nanac patonrey. \p \v 10 Allempoña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ ñañapaʼ atet̃ otareʼtapan Jesús: \p —Amach pemñoʼtatsterrye allap̃ar b̃ac̈hayo. \p \v 11 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno ñeñt̃ rratseʼtyets aspent̃onet̃. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: \p —Ñerraʼm c̈hoch mueneʼ errot̃en pep̃oseypaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno. \p \v 13 Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: \p —Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye. \p Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño. Ñeñt̃ña chañchoc̈hnopaʼ alloʼtsent̃eʼ epoch mil. \p \v 14 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet poʼyorñot̃ ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ñam̃a ora allohuen allampañoʼmar. Acheñeneshaʼñapaʼ allent̃a ahuanmuet ahuoʼch enteñetaʼ. \v 15 Oʼ c̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ allñapaʼ entoset yacma ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ec̈hno alla anen ashtamat̃, oʼ eñoterra, oʼ cohuenterra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr mechaʼnaʼtoset. \v 16 Añña ñeñt̃ enteneʼ Jesús att̃o quec̈hpaterran oneñet̃ acheñ, oʼ alla mueñererr chañchesho, ñetñapaʼ allent̃a serrpareʼtatyesapet ñeñt̃ huac̈haʼttsa anetsot̃. \v 17 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —T̃eʼpaʼ ahuerrep̃ arrot̃ yenyot̃. \p \v 18 Allempoña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃o oʼch ahuerr, yacmaña ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ ñañapaʼ allent̃a otan Jesús: \p —Napaʼ nemneñcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch noct̃errep̃. \p \v 19 T̃arraña Jesúsñapaʼ ama muenache atet̃ och: \p —Allap̃ach, t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo pamoʼtseshoʼmar oʼch peserrpareʼtatuerranet ora allohuen att̃o Yomporpaʼ atarr yenposep̃ ñam̃a att̃o atarr muerosp̃a. \p \v 20 Ñañapaʼ atet̃ otue Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allent̃a ahuerr serrpareʼtyesnerrets ora anetsoʼmar amaʼt all oteñet Decapoliso att̃o Jesúspaʼ atarr nanac yenpos. Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ att̃a atarr cohuanrrorteñet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tantaterran Jairo poʼseñ ñam̃a all aʼcrratnoman puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃llaʼnmueʼ paʼshtam \r (Mt. 9.18-26; Lc. 8.40-56) \p \v 21 Allempoñapaʼ ahuam̃perrerr Jesús noñt̃o, oʼ alla c̈herrerr añem̃taʼn allot̃ ta ahuaña. Allñapaʼ oʼ alla emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe all saʼpatop̃ño. \v 22 Allñapaʼ huapoña puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Jairo. Ñapaʼ ñeñt̃ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Allempo entosan Jesúspaʼ ñañapaʼ alla rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃. \v 23 Allñapaʼ atet̃ otos: \p —Nesñet̃ollañac̈hoʼ oʼ c̈ha aʼpoʼntsena. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nohuennap̃a oʼch p̃oct̃erren nepacllo. Amaʼt p̃otot̃apaʼ oʼch p̃aʼp̃lleñaʼ att̃och p̃aʼcrrater oʼch alla huom̃cherra. \p \v 24 Jesúsñapaʼ allent̃a cot̃aʼner, allent̃a cot̃aʼhuanem̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorratseʼtnomet, c̈ha toʼmamaʼtneñet. \v 25 Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. \v 26 Epayeʼ mueroc̈htateñ shonteʼ apartañec̈hno ñeñt̃ partenayeñ. Amaʼt oʼ aʼgastaʼhuahuan ora allpon quelle echen att̃o partatena ñañapaʼ att̃era amaʼt mameshapaʼ ama c̈hoyeʼ pasateñe. Elloña alloʼna sen aʼpoʼntsaʼnmatsa. \v 27 Ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼtan Jesús ñeñt̃ att̃o c̈hocma aʼcrratyenan atsnañet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña allempo cot̃aʼhuanem̃ Jesús acheñeneshaʼpaʼ ñapaʼc̈hoʼña allent̃a cot̃aʼnman Jesús chentaʼ paʼcheʼñot̃. Att̃oña allpaʼ aʼp̃llaʼnmoñ paʼshtam. \v 28 T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro: “Amaʼt paʼshtama naʼp̃lloñpaʼ ñeñt̃achcaʼ naʼcrraterreʼ.” \v 29 Eʼñe aʼp̃llaʼhueʼ paʼshtampaʼ allorocmuepaʼtchaʼ maserrña poʼrras. Ñapaʼ eʼñe eñotena poʼchtso oʼ metueña ñeñt̃ mueroc̈htateneʼ. \v 30 Jesúsñapaʼ eñotnom̃ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼ aʼcrratnoman puesheñarr atsnañet̃. Ñañapaʼ allent̃a puerraperra alla acheñenesheshonet̃ ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ, allñapaʼ atet̃ otanet: \p —¿Eseshaʼtña oʼ aʼp̃llaʼnmuenña neshtamot̃? \p \v 31 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: \p —Pentent̃eʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allot̃emeña petoʼmamaʼtneneʼ. Esoʼmareʼtña p̃otenña eseshaʼt̃eʼ p̃aʼp̃lleneʼ peshtamot̃. \p \v 32 Jesúsñapaʼ alla cohuaʼyesanet oʼch entan ñeñt̃ aʼp̃lleneʼ paʼshtamot̃. \v 33 Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ ñapaʼ oʼ eñotnoma Jesúscaʼyeña oʼ aʼcrratnom̃. Ñañapaʼ c̈ha paʼshmuena poʼyorñot̃ allempoñapaʼ concorposa Jesús paʼrrp̃ot̃. Allñapaʼ eʼñe aʼmet̃aʼnman ora allpon ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ cot̃apeʼchen. \v 34 Jesúsñapaʼ atet̃ otapan coyaneshaʼ: \p —P̃apaʼ nesñeshachaʼ att̃o atarr peyemtenna na, att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ peñmañeshaʼ, t̃arroʼmar amach alla mueroc̈htaterrperro atsnañets. \p \v 35 Allempo eñorena atet̃paʼ allñapaʼ huac̈haʼta ñeñt̃ huetsa am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllot̃. Ñetña huapuetpaʼ atet̃ otoset Jairo: \p —Peseñpaʼ oʼcaʼye rroma. T̃eʼñapaʼ amach alloʼna p̃atsrreʼmoc̈htanaʼtatsche Maestro oʼch cot̃errep̃ pepacllo. \p \v 36 Jesúsña amaʼt eʼman atet̃ otoset Jairopaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Jairo ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo: \p —P̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatatsto peyoc̈her, nachña eʼñe peyemta. \p \v 37 Jesúsñapaʼ aña muenat Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan. Ñeñt̃ach cot̃aʼnmueʼ. \v 38 Allempoñapaʼ ahuanmuet am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllo. Oʼña c̈hac̈haʼtet allpaʼ, allñapaʼ entoset shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ anoʼtatseʼtets, all yahuanrrortenet, atarr yaʼnaʼteñet arromñat̃. \v 39 Jesúsñapaʼ beʼt̃osos pocollo, ñañapaʼ atet̃ otosanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtña atarr sanoʼtatsen, c̈ha atarr seyahuanrrortena. Añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno, c̈hacaʼye muen. \p \v 40 Ñetña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñotenet c̈hocaʼye rromuen. Allempoña Jesúspaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatosan allohuen acheñeneshaʼ pocollot̃. Ñañapaʼ beʼt̃osos oʼpono alloʼtsen shopsheshaʼ ñeñt̃ rromuets. Ñapaʼ aña muenatos arromñat̃ puepapar ñam̃a pachor ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ, ñeñt̃aña epuet beʼt̃osc̈haʼtoset alloʼtsen arromñat̃. \v 41 Allempoña Jesúspaʼ rromotaʼtosan shopsheshañ potot̃paʼ atet̃ otos eʼñe ña poʼñoño: \p —Talita cumi—ñeñt̃ yoten ya yeñoño: Oʼch nesñet̃olle notosep̃ t̃eʼpaʼ c̈hop̃a tanterrtsa. \p \v 42 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ tanterra, c̈ha chopeʼcherrets. Ñehua, ñeñt̃ shopshesharpaʼ c̈harraʼ puechena epa poʼcharña. Allohuenetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet. \v 43 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ amach eseshaʼ señotatatsto amaʼt eʼñe puesheñarra. \p Alla oterraneterr: \p —T̃eʼpaʼ serratallmeʼcherñacaʼye. \c 6 \s1 Allempo serrpareʼtatan Jesús acheñeneshaʼ all Nazareto \r (Mt. 13.53-58; Lc. 4.16-30) \p \v 1 Jesúsña ahuerrerr allot̃paʼ oʼ alla c̈herrerr paʼnyo all Nazareto. Pueyochreshaʼñapaʼ alla cot̃aʼhuanererr. \v 2 Allñapaʼ allempo c̈herr yet̃ allempocma amesenet, ñañapaʼ arr yec̈hatuerraneterr judioneshaʼ poʼprahuo. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotapuerreʼ atet̃ serrpareʼtatuerranet all, ñetñapaʼ nanac cohuanrrortapueret, allempoñapaʼ atet̃ otyeset ñocop: \p —Ñapaʼ errahuañacaʼyeña eñotanña ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Eseshaʼhuañacaʼyeña eñotateneʼña att̃ot̃ orrtatenan partsoteñets. Errot̃uacaʼyeña huenaña ñeñt̃ eñoteñtsor ñeñt̃ orrtatyen ña. \v 3 Ñapaʼ añacaʼye ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenana tsach att̃och es yec̈hcatyen paʼnamen. Ñapaʼ añacaʼye María puechoyor. Paʼmoʼnasheñpaʼc̈hoʼña añacaʼye Jacobo, José, Judas, ñam̃a Simón. Ñam̃a poʼc̈haneshaʼpaʼ eʼñecaʼye yechmeʼtenanet, parroʼmarneshayarramcheʼ. \p Ñeñt̃oʼmarña all eʼñe ña paʼnyopaʼ ama eseshayeʼ acuaʼpenaye entenaye. \v 4 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmacaʼye am̃chaʼnaʼtpoʼ entyeñña allohuen acheñeneshaʼ; arrña paʼnyo alloʼtsen eʼñe ña pamoʼtsnaʼtarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtar penpaʼ ñetñapaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ parro yec̈henet paʼpaclleto, ñetpaʼc̈hoʼña ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. \p \v 5 Ama ameʼñeñeto ñeñt̃oʼmarña allpaʼ ama atonocheyeʼ orrtataneto poʼpartsoña. Allpaʼ aña orrtatyen att̃och aʼp̃llaʼyenan puesheñaʼtets atsnañet̃ allpaʼ att̃ocaʼyeña aʼcrratenanet. \v 6 Ñeñt̃oʼmarña Jesús atarr cot̃apeʼchateñ pamoʼtseshaʼ att̃o ñetpaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto, ñapaʼ c̈ha mueneʼ llecateñet. Allempoña Jesúspaʼ alla chopeñeʼchyerrerr yec̈hatyerrtserr allemeñ anetsoʼmar. \s1 Allempo Jesúspaʼ llesensan pueyochreshaʼ oʼch ahuanemyeset allchaʼ serrpareʼtyenetaʼ \r (Mt. 10.5-15; Lc. 9.1-6) \p \v 7 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno att̃o chorraʼyenana acheñeneshac̈hno. Att̃oña llesensanet ñetpaʼ oʼch ahuanemyeset eʼñe epsheñaʼttsocmuet. \v 8-9 Ñam̃a atet̃ otapanet: \p —Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a allchaʼ sechopeñeʼchyes—amaʼt sebolsa, amaʼt ñeñt̃chaʼ serraʼyesnom, amaʼt sec̃llayora. Amaʼt eʼñe epma seshtampaʼ amach sanmatsche. Añach sanem secarr, senaʼnomchaʼ ñam̃a sesapat. \p \v 10 Alla oterraneterr: \p —Amaʼt errach pocollro sec̈hap allach sommosa allponmat esempohuach ahuerrserr poʼpoñ anetso. \v 11 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto ñerraʼm amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapasetpaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerr ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor. Poʼñoc̈h oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, añña anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama sagapaye ñetñapaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terret. Elloch metanaʼtueret ñeñt̃ att̃o aʼcoñchataret̃terra sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ. \p \v 12 Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ serrpareʼtyesnomuet ñeñt̃ poctetsa allohuenacop oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop. \v 13 Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ ñetpaʼ allña quec̈hpatyeset shonteʼ oneñet̃ec̈hno att̃o chorraʼyenana acheñeneshac̈hno. Ñam̃a shonteʼ poʼpotantañec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets all, ñetñapaʼ aʼyanaʼtyesoset atsnañet̃ec̈hno olivosoʼyo\f + \fr 6:13 \ft Olivo ñeñt̃ tsach allot̃ yoreñet puerets pueʼmerot̃.\f* eʼñe aʼcrratyesoset. \s1 Allempo eʼñe cohuen es orrtatyes Jesús, Herodesñapaʼ c̈ha otapañ Juanañt̃eʼ oʼ tanterra ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop \r (Mt. 14.1-12; Lc. 9.7-9) \p \v 14 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodes ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena, t̃arroʼmar Jesús allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe eʼmareʼtueñet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ atet̃ ot: \p —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Partsocop. Taʼmcaʼye c̈hat̃eʼ tanterraña rromot̃. Ñeñt̃oʼmarepaʼtcaʼyeña t̃eʼpaʼ orrtaterranña partsoteñets. \p \v 15 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet: \p —Añepaʼtcaʼyeña Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p Poʼpotantaññapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otyenet: \p —Añepaʼtcaʼyeña ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ, eʼñecaʼye atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 16 Herodesña allempo eʼmareʼch ñañapaʼ atet̃ ot: \p —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ nepechat ahuañmoʼcha, c̈hepaʼtrramcheʼ tanterraña rromot̃. \p \v 17 Ñehua, allempo Herodespaʼ ahuañmoʼchacma rromatenanaʼ Juanañ oʼ huancachpaʼ allña yottam̃p̃sach att̃och coshatan Herodías ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃apor. T̃arroʼmar allempo Herodespaʼ oʼcaʼye puerraterran paʼmoʼnasheñ puet̃apor. \v 18 Juanañpaʼ ñacaʼye otayeʼt̃ Herodes: \p —Amacaʼye pocteyaye oʼch peyoram̃pes pemoʼnasheñ puet̃apor. \p \v 19 Ñeñt̃oʼmarña allempo Herodíaspaʼ atarr eʼmoñeʼtaneʼt̃ Juan, atarr mueneñeʼt̃ oʼch muetsatacheñ t̃arraña ama errot̃ pe. \v 20 T̃arroʼmar Herodespaʼ mechaʼnaʼtaneʼt̃ Juan, eñocheʼt̃ ñapaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyeseʼt̃. Eñocheʼt̃ ñapaʼ añecpaʼna atarr t̃orrena Partsocop. Ñeñt̃oʼmareʼnaña eʼñe cohuen cohuam̃p̃sacheʼt̃ allochñapaʼ amach muetseto. Allempo eʼm̃ñotenan Juan att̃o serrpareʼteʼt̃ atarr cohuen enteñeñ, t̃arraña ama eʼñeyeʼ eñotenanoña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateñ Juan eʼñe cohuen. \v 21 Att̃eñapaʼ c̈hapaʼmuen pamt̃arr allempoch Herodías eñoteñ att̃ot̃chaʼ muetsaterran Juan. Ñeñt̃paʼ t̃arrempo atet̃ p̃a allempo c̈hapaʼmuen Herodes pueʼñalletño ñeñt̃ puerrollar pen Herodías. Allempoña Herodespaʼ huaʼñatyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchapretenayaʼ. Añ huaʼñatyes ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ solltar poʼcap̃tanreneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ. \v 22 Allempo rrallmeʼchetpaʼ allña beʼt̃ososña ñam̃a shopsheshaʼ ñeñt̃ Herodías puechoyor. Ñañapaʼ allña tancsareʼtosa. Herodesñapaʼ ñeñt̃a atarr cohuen ent amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ atet̃ otan shopsheshaʼ: \p —Amaʼt erraʼtsena penamuenenpaʼ napaʼ napap̃chaʼ. \p \v 23 Elloñapaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño nan poʼñoñ, allempoñapaʼ alla otererr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye napaʼ amaʼt es penamuen napaʼ napap̃chaʼ amaʼt pueshmet nepatseñ all naʼm̃chaʼtaret̃tena. \p \v 24 Allempoña shopsheshaʼpaʼ c̈haʼnerr ahuerr pachoresho, atet̃ otosan pachor: \p —Taʼm ¿eschaʼ nenam̃ña am̃chaʼtaret̃? \p Pachorñapaʼ atet̃ och: \p —Añchaʼ penam̃ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ ahuaña acheñ. \p \v 25 Allempoña shopsheshaʼpaʼ materra alla am̃chaʼtaret̃ Herodesesho atet̃ otuerran am̃chaʼtaret̃: \p —Napaʼ añ nemnen oʼch pepechennanaʼ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ oʼch penon platopaʼ oʼch p̃aphuerren eʼñe arrma. \p \v 26 Allempo enamhue shopsheshaʼ Juan poñpaʼ am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈ha lleca. T̃arraña amaʼt llecañpaʼ oʼ nohuanña poʼñoñ huomenc eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ huaʼñen ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ oten ñeñt̃oʼmarña c̈hocmach aʼpoctatan poʼñoñ atet̃ otuan ñorraʼ shopsheshaʼ. \v 27 Allempoñapaʼ allent̃a otan poʼsolltarer: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pepecheññañaʼ Juan poñ all neyottam̃p̃sateñ; poññapaʼ pehuapater arrma. \p \v 28 Solltarñapaʼ allent̃a ahuoʼ pechenanaʼ Juan poñ, oʼ huapater plato, aphuerran shopsheshaʼ. Shopsheshaʼñapaʼ apuenanaʼ ñam̃a pachor. \p \v 29 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼchet oʼ pecheret paʼyochreshat̃eret Juanañ, allempoña ñet ahuanmuet all pecheret Juanañ allempoña ñetpaʼ eretaʼ apecharet̃ oʼch pampueñetaʼ. \s1 Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ; ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen amnaroch mil \r (Mt. 14.13-21; Lc. 9.10-17; Jn. 6.1-14) \p \v 30 Att̃ot̃añapaʼ oʼ c̈hac̈herr ñeñt̃ llesensen Jesús. Ñetñapaʼ serrpareʼtatueret Jesús allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeset. Serrpareʼtatueret ñam̃a atet̃ yec̈hatyeset acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ. \v 31 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuey eʼñe yapt̃ocheʼ all ama acheñempañoyaye; sapaʼ allchaʼña samesuerr allponmat. \p Ñeñt̃ allempopaʼ atet̃ otan Jesús pueyochreshaʼ t̃arroʼmar allempo shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtyetsa ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma ahuanemyetsa ñeñt̃oʼmar amaʼt mameshapaʼ ama eshcayeʼ rreneto. \v 32 Allempoñapaʼ eʼñe ñapt̃ochayet ahuanmam̃p̃set noñt̃o, oʼch ahuanmuet all ama acheñempañoyaye all otenanet Jesús. \v 33 Allempoña shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ alla enterraneterr all oñmam̃penet. Allempoña achmeʼtaret̃tapuetpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼ alla matrraʼterrerr allohuen ñeñt̃e anetsot̃. Ñetñapaʼ patsoʼmara oñmac̈haʼtet ñanmacmueta c̈hac̈haʼtet all sechena Jesús pueyochreshohuen. \v 34 Allempoña sehuosa Jesús allpaʼ alla entuerraneterr oʼ alla shontaʼhuerrerr acheñeneshaʼ. Atarr nanac mueraʼhuerraneterr Jesús, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ entuerraneterr ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama acuam̃p̃saret̃eyaye. Allempoña Jesúspaʼ alla yec̈hatuerraneterr paʼnamen esocmañen ñeñt̃ Yompor poʼcohuenña. \v 35 Att̃eñapaʼ ellerren pueyochreshaʼñapaʼ oteñetaʼ Jesús: \p —T̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye ñam̃a oʼcaʼye ellerren. \v 36 T̃eʼpaʼ oʼch p̃och acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allchaʼ rañt̃aʼyesuerret puerraret ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret t̃arroʼmar arrpaʼ ama es eñalle. \p \v 37 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret. \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —¿Añeʼt pemnen oʼch ahuey oʼch yepomuenaʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ doscientos denario\f + \fr 6:37 \ft Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.\f* alloch yerañt̃enaʼ pan ñeñt̃chaʼ yerratuerranet allohuenet? \p \v 38 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñehua, secuaʼ pan, ¿errpont̃eʼ sechen? \p Ñetña cohuet panpaʼ atet̃ otereterr: \p —Eʼñecaʼye amnara pan eñall ñam̃a epat̃oll cac. \p \v 39 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch sanorrc̈haʼtyes eʼñe sopaʼttsocma eʼñe all cohuen emmoʼratyen pasetmaʼ. \p \v 40 Ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Anorrc̈haʼtyeset eʼñe ñopaʼttsocmuet—c̈harrasheñaʼttsocma c̈harrapaʼtets ñam̃a amnarsheñaʼttsocma c̈harrapaʼtets ñeñt̃ anorrc̈haʼtyesets. \v 41 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan panpaʼ apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all, eʼñe epaʼhuet. Ñam̃a shetseʼtan cac att̃och epatyesanet allohuenet. \v 42 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet eʼñepaʼtchaʼ yetrraʼtuahuet. \v 43 Eʼñe yetuahuetpaʼ elloña c̈ha aʼpchatyeset cac ñam̃a pan ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrerrets c̈harraʼ puechena epa cañt̃er. \v 44 Ñeñt̃ña rrallmeʼchats atarr shonteʼ acheñeneshaʼ alloʼtsen amnaroch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ. \s1 Allempo Jesúspaʼ eʼñe cohuen chopeʼchnen enot̃ oño \r (Mt. 14.22-27; Jn. 6.16-21) \p \v 45 Allempoña Jesúspaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch saʼtac̈haʼt noñt̃o oʼch sota sanom oʼch sep̃chaterra yot̃ oʼch sec̈herr anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Betsaida. \p Allempoña Jesúspaʼ oʼ soʼtnoman acheñeneshaʼ. \v 46 Soʼtuanmanetpaʼ ñañapaʼ ahuoʼ aspent̃o, allchaʼ maʼyochosa. \v 47 Att̃eñapaʼ oʼ tsapuen, ñapaʼ alloʼtsenara eʼñe ñapuet̃ aspent̃o. Noñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃a rroc̈hasoʼtsenara saʼpo. \v 48 Allot̃ña entenan pueyochreshaʼ ñeñt̃ noñt̃oʼtsaʼyen. Ñetñapaʼ eʼñe poʼmueroc̈henñot̃eta echotnenet oñ t̃arroʼmar orrnoñapaʼ c̈ha aʼpuerrameʼtam̃penanet. Att̃eña allempoña puetarenmochpaʼ huenanet Jesús c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño. Ahuoʼch metanenanetañ, \v 49 allempoña pueyochreshaʼpaʼ entapueñet c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño. Ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ choyesheʼmatst̃eʼ huapanet. C̈ha rrannartet puem̃chañot̃. \v 50 Allohuenetpaʼ eʼñe entuapet nanac yoreʼtosanet. Jesúsñapaʼ eñoranaʼtuenanet, atet̃ otuenanet: \p —C̈hoñacaʼye socshapuenna, nacaʼye oʼ nohuapa, amach att̃a sem̃chaʼtatstapno. \p \v 51 Allempoña Jesúspaʼ aʼtapos noñt̃o alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ. Huomenquëshaʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsoñeñterrtsa. Ñetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. \v 52 Ama c̈henaneto pueyoc̈hreto amaʼt att̃o Jesúspaʼ atontatan pan, amacaʼye es c̈henahueto pueyoc̈hreto. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrratyesosan paʼnamen atsnañet̃ec̈hno all Genesareto \r (Mt. 14.34-36) \p \v 53 Allempoña pechatam̃p̃setpaʼ arr etsotoset all oteñet Genesareto. \v 54 Allempo sohuac̈haʼtoset noñt̃ot̃, añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetñapaʼ chemeʼtapet Jesúspaʼ \v 55 allent̃a matrraʼtyeset ora erracmañen all yec̈haʼyena acheñeneshaʼ. Att̃ot̃caʼyeña huapatam̃pesyesoñetña atsnañet̃ec̈hno allem̃at̃eñ. Amaʼt erra eʼmareʼteñet oʼ c̈hap all, allchaʼc̈hoʼ anmoñetña patsnañet̃er puechecnapeʼna. \v 56 Amaʼt erra c̈hapyen all shontena acheñeneshaʼ ñam̃a ñerraʼm arr c̈hen all ama tama eñalle acheñ, amaʼt allecma oñen acheñeneshaʼ ñetñapaʼ allchaʼc̈hoʼ naʼyenetaʼ patsnañet̃eret allchaʼ enamapet amaʼt posoʼmot̃a oʼch aʼp̃llapoñet paʼshtam. Allpon ñeñt̃ aʼp̃llaʼyesapueʼ Jesús paʼshtampaʼ allponc̈hoʼ eʼñe corraʼyesuerrtsa. \c 7 \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatenanet ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃ \r (Mt. 15.1-20) \p \v 1 Allempoña allpaʼ huac̈haʼtoña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ huac̈hetsa Jerusaléñot̃ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. \v 2 Ñetña allpaʼ entosñañet Jesús pueyochreshaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼtyeneto pot Partsocop allempoch rrallmeʼchet. \v 3 (Ñehua, allohuen fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen judioneshaʼ ñetpaʼ atet̃ yec̈henet amach rrenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. T̃arraña ñeñt̃paʼ paʼtañneshaña yec̈hatnomahuet. \v 4 Ñam̃a poʼpoñ ellonet̃paʼ atet̃ yec̈hataneteʼt̃ paʼtañneshañ ñerraʼm esempo huerret allot̃ecma pomatsreʼtyenet, amach rrenetaʼpaʼ c̈hoch ñanom aʼcohuentatenetañ Partsocop. Ñam̃a shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ eʼñe yec̈hatyesaneteʼt̃ paʼtañneshañ. Amaʼt ñeñt̃ porret̃ p̃aʼyenet ñam̃a poʼpajoc̈hnetpaʼ c̈hochña eʼñe eʼpameʼtyeñetañ Partsocop, eʼparroʼtyenetañ amaʼt ñam̃a paʼsrerrogac̈hno Partsocop. Amaʼt ñam̃a all p̃anrameʼtyenet eʼñech eʼpataʼtueñetañ Partsocop.) \v 5 Añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñetña allempo entosñañet Jesús pueyochreshaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼteneto Partsocop ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Peyochreshac̈hnoñapaʼ esoʼmareʼtña ama eseshaʼ yec̈henayeña ñeñt̃ atet̃ yec̈heʼt̃ yatañneshañ. Ñetpaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼteneto Partsocop allempo rrenet. \p \v 6 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ atarruacaʼye ommoñat̃neshast̃eʼ t̃arroʼmar atarr seshcareʼten, amaña Yomporeyeʼ sesherbeno. Isaíaspaʼ eʼñe cohuen aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ, saña t̃eʼñapaʼ eʼñe atet̃ sepena atet̃ oteʼt̃ allempo atet̃ ot Yompor: \q1 Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ eʼñe puenamot̃a cohuentatennanetañ; pueyoc̈hretoñapaʼ ama c̈henaneto ñeñt̃ cohuen nenten na. \q1 \v 7 Eʼñe orrena maʼyochennet, ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe acheña nayeʼt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña. \m \v 8 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Sapaʼ c̈hacaʼye sequec̈hpuenña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼyen cohuen; sapaʼ añacaʼyeña atarr setsotayen ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyesnomues saʼtañneshañ; ñeñt̃a atet̃ sep̃aʼyen orrot̃ec̈hno eʼpameʼtyeseʼ ñam̃a sepajoc̈hno. Ñam̃a poʼpoñec̈hno paʼnamen sep̃atseʼtyeneñ ñeñt̃ soten Partsocpañoʼ. \p \v 9 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Sapaʼ añacaʼye atarr señoten att̃och sehuaporeʼtoñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a cohuen; ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe aña setsotayen ñeñt̃ yec̈hatyesnomues satañneshañ. \v 10 Ñehua, Moiséspaʼ atet̃caʼye oteʼt̃: “Semorrenteñot̃paʼ sem̃chaʼnaʼchchaʼ sompor ñam̃a sachor.” Elloña ñam̃a poʼpoñonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Moisés: “Ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pompor ñam̃a pachor ñeñt̃paʼ muetsetepaʼ.” \v 11 T̃arraña sañapaʼ atet̃ sotyen ñerraʼm eseshaʼ atet̃ oteneʼ pompor ñam̃a pachor: “Ñeñt̃ nechen oʼch napapeñpaʼ t̃arraña amach napape t̃eʼpaʼ oʼch neneʼ Yomporecop ñeñt̃ otenet Corbán”, \v 12 ñeñt̃ña acheñerpaʼ sañapaʼ atet̃chaʼ soteñ: “P̃ocoppaʼ ama pallteno oʼch es p̃ap̃ p̃amoʼmteʼ.” Att̃oña sapaʼ ama semnateñe ñeñt̃ acheñer eʼñe ña puemorrenteñot̃paʼ oʼch es apuenan pompor ñam̃a pachor. \v 13 Att̃ocaʼyeña sehuaporeʼteññañña Yompor poʼñoñ allochñapaʼ eʼñech aña setsoten ñeñt̃ eʼñe sa seyc̈heña. Amaʼt ellonet̃paʼc̈hoʼña shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyena paʼnamenaʼttsocma. \p \v 14 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñetñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sañapaʼ poʼñoc̈h allohuenes eʼñepaʼchña cohuen seʼm̃ñoten allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen c̈haponasa seyoc̈hro. \v 15 Ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen. Añcaʼyeña yaʼsosyateneʼ eʼñe ya yoct̃apeʼchatseʼteñot̃ ñeñt̃paʼ yeyoc̈hrot̃caʼye huena. \v 16 Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets. \p \v 17 Allempoña Jesúspaʼ saʼnerran acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ beʼt̃osuerrerr pocollo allña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: \p —¿Esoʼtña petmaʼntatyeneyña ñorraʼ? \p \v 18 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼc̈hoʼña eʼñeʼtña att̃ecmas sam̃a, ama es sec̈henoyo seyoc̈hro. Sapaʼ amaʼt señotenoña ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼsosyatyeña Partsocop. \v 19 T̃arroʼmar ñeñt̃ yerraʼyenpaʼ amacaʼye yeyoc̈hroyeʼ c̈heno, yat̃acaʼye c̈hen. Ñeñt̃paʼ c̈hocmachcaʼye yener aʼyo. \p Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ eñotateney Jesús allohuen rreñtsoc̈hnopaʼ eʼñecaʼye cohuenacma eʼñe arrapahuocma. \v 20 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Añña ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyen ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena ñeñt̃ña c̈hocma yaʼsosyateneʼña Partsocop. \v 21 Eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena cot̃ap̃ñats ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñeñt̃paʼ añ: chetapretannaʼteñets t̃aporets, cañoreshaʼteñets, muetsannaʼteñets, \v 22 etatsreʼtyeñets, yeʼchapretannaʼteñets, atsrreʼmueñets, shecareʼtannaʼteñets, ottatseʼteñets, moparrñats, sasareʼteñets, ommoʼcheñets, otatseʼteñets. \v 23 Ñeñt̃ allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃paʼ yeyoc̈hrot̃caʼyeña huena, ñeñt̃caʼyeña yaʼsosyateneʼña Partsocop. \s1 Att̃o puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñapaʼ atarr yemtapana Jesús \r (Mt. 15.21-28) \p \v 24 Allempoñapaʼ ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla c̈hap allampaño anets Tiro ñam̃a Sidón. Allempo c̈hap all pocollopaʼ ñapaʼ mueneñeñ eʼñoʼch aʼnahua c̈hapañ. T̃arraña ama errot̃enot̃ c̈hapo aʼnahua, \v 25 t̃arroʼmar eʼñe allempo c̈hap c̈ha eʼmareʼteʼ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ achoyoret̃. Puechoyorñapaʼ penochor ñeñt̃ñapaʼ c̈ha chorreña oneñet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼ huapapaʼ rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃. \v 26 Ñeñt̃ña coyanesharpaʼ ama judioneshayaye, ñapaʼ poʼpoñ acheñ ñeñt̃ sirofenicioʼmarneshaʼ. All rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃paʼ atet̃ otos: \p —Nepapare, pequec̈hpatatayeʼchapon nechoyor oneñet̃. \p \v 27 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃oʼmarña atet̃ och: \p —Ñanomchaʼ ya yacñet̃ar yaʼyetaʼ t̃arroʼmar ama pocteyaye oʼch yeprratam̃pes yacñet̃ar puerrar oʼch yehuaporeʼtam̃pes alloʼtsen ochec oʼch rreʼ ñam̃a ochec. \p \v 28 Coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: \p —Amaʼt atteñ nepapareshachaʼ t̃arraña amaʼt ochecpaʼc̈hoʼña rraʼyenan cheshaneshaʼ puerrar ñeñt̃ aʼshoreʼtatyenet poʼmesap̃nac̈ho. \p \v 29 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otererr: \p —Eʼñe pocteʼ atet̃ peʼñorena; eʼñepaʼt p̃ameʼñenna. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ, t̃eʼña oneñet̃paʼ oʼ quec̈hpaʼnerrnap̃ pechoyor. \p \v 30 Allempoña coyaneshaʼpaʼ ahuerr paʼpacllo, oʼ c̈herrpaʼ alla entuerran puechoyor alla p̃anena eʼñe cohuen poʼmayo, oneñet̃ñapaʼ oʼ quec̈hpaʼner. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran paquet ñeñt̃ opanatets \p \v 31 Allempo puerrerra allot̃ ñeñt̃ allampañot̃ Tirot̃, arr oñemhuanom anetso Sidón allot̃ ñam̃a poʼpoñ anetso Decapolisoʼmar. Att̃oña oʼ alla ahuerr saʼponet̃ all Galileyaso. \v 32 Oʼ c̈herr allpaʼ huapaterrñañeterr puesheñarr yacma ñeñt̃ñapaʼ paquet ñam̃a ama eʼñeyeʼ cohuenayeʼ eñeno. Ñeñt̃ña huapateʼpaʼ atet̃ otosan Jesús: \p —Añecopcaʼ nehuapateñ oʼch p̃aʼp̃lleʼ p̃otot̃ att̃och correrra. \p \v 33 Jesúsñapaʼ allent̃a anem̃ ñapuet̃ aʼyenet̃, allñapaʼ eshoʼtosan potap̃ paquet pueto; ñam̃a oʼ senmareʼpaʼ oʼ alla aʼp̃llerrñañer ñam̃a pueñeñ. \v 34 Allempoña Jesús cohuaʼ enonet̃paʼ enara. Allempoñapaʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: \p —Efata —ñeñt̃ yoten yeñoño: Potaʼnerrepaʼ pet allochñapaʼ oʼch peʼmuerra eʼñe cohuen. \p \v 35 Eʼñe otueʼpaʼ c̈ha potaʼnerrets puetpaʼ eʼñe cohuen eʼmuerra. Amaʼt ñeñt̃ echarrtateneʼ pueñeñpaʼ oʼ aʼrroyer c̈ha eñorerrtsa eʼñe cohuen. \v 36 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra. \p Amaʼt atet̃ otanetañ elloña ñetpaʼ aʼmet̃areʼteñet. \v 37 Allñapaʼ atarr nanac cohuanrrorteñet, atet̃ otyenet: \p —Jesúspaʼ atarroʼtrra cohuenña ñeñt̃ allohuen atet̃ es p̃aʼyen. Amaʼt paquetneshaʼpaʼ c̈hocma eʼñe cohuen eʼmatuenanet. Amaʼt ñam̃a opananeshac̈hnopaʼ c̈hocma eʼñe cohuen eñoratyenanet. \c 8 \s1 Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen paʼtatsoch mil \r (Mt. 15.32-39) \p \v 1 Allempoña poʼpocheño shonterrerr acheñeneshaʼ Jesúsesho. Allempopaʼc̈hoʼña ama eñalle ñeñt̃chaʼ rret. Ñeñt̃oʼmar Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otapanet: \p \v 2 —Napaʼ c̈ha atarr nemuereña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa arr. Oʼ maʼpamtoset nesho ama eñallmeñeto ñeñt̃chaʼ rret. \v 3 Ama pocteyeʼ nenteñe oʼch ahuanerret eʼñe paʼchporrñeshaʼ t̃eʼt ama aʼñsheʼmterreto t̃oño t̃arroʼmar patantaʼtetspaʼ atarr b̃ac̈hayot̃ huapyenet. \p \v 4 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: \p —Errahuachcaʼye yentña rreñetst̃eʼ ñeñt̃chaʼ yerrach shonteʼ acheñ arrpaʼ amayacaʼye. \p \v 5 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ ¿errponaʼt sechenña pan? \p Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: \p —Eʼñecaʼye canc̈hrra yechen. \p \v 6 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ sanorrc̈haʼtyes patso. \p Allñapaʼ agapan ñeñt̃ canc̈herr pan. Agaphuepaʼ oʼ parasyosoʼtenanerr Pompor allot̃ñapaʼ oʼ shotaʼtan pan, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset ñamet allohuen acheñeneshaʼ eʼñe epaʼhuet. \v 7 Apuanet panpaʼ eñall ñam̃a pat̃eʼtets cacat̃olleshaʼ. Jesúsñapaʼ alla parasyosoʼtam̃perranerr ñam̃a cacat̃olleshaʼ allempoñapaʼ oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Sepatyerraneterr ñam̃a cacat̃olleshaʼ. \p \v 8 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼ eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats canc̈herr cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ. \v 9 Ñeñt̃ rrallmeʼchats atarr aton acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ paʼtatsoch mil acheñeneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ soʼtnerran acheñeneshaʼpaʼ ahuerr, \v 10 aʼtapos noñt̃o pueyochreshohuen ahuam̃p̃set oʼch ahuanmuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dalmanuta. \s1 Att̃o fariseoneshaʼ enamoset Jesús gatapanetepaʼtoʼ poʼpartsoña \r (Mt. 16.1-4; Lc. 12.54-56) \p \v 11 Allempoña Jesúspaʼ huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ ahuoʼch otnareʼchet Jesús. Ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otoset: \p —Yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch pegatapuey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotosep̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃. \p \v 12 Jesúsñapaʼ allent̃a enara c̈ha mueneʼ poʼpoñ entanet pueyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Esoʼmart̃eʼcaʼye acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet oʼch norrtatanet nepartsoña entot̃. Poʼñoc̈hcaʼye na t̃eʼpaʼ oʼch notas, amaʼt coñeʼt̃a amach es negataneto. \p \v 13 Allempoña Jesús sohuanerranetpaʼ aʼtaphuerr noñt̃opaʼ ahuam̃pes, pechaterra yom̃taʼn. \s1 Att̃o Jesús tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ poʼchaser pen fariseoneshaʼ \r (Mt. 16.5-12) \p \v 14 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha puesnomuet oʼch anmuet pocrram̃, noñt̃opaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ rret, eʼñe pat̃rra pan eñall. \v 15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otanet: \p —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼña fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a Herodes poʼchaser allo tsetenet pan. \p \v 16 Ñetña cot̃apeʼchyesetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Amacaʼye yechenoña pan ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña oteney añoʼch yemeñeʼtatscheña fariseoneshaʼ poʼchaser. \p \v 17 Jesúsña allempo eñotanet atet̃ cot̃apeʼchyenet ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Esoʼmareʼt sellquëñeshaʼ sotannaʼtyena añoʼ eñalle ñeñt̃chaʼ serraʼ. ¿Amaʼt señoteñe? ¿Amaʼt c̈hennasoña seyoc̈hro? T̃emeʼttsenaʼt seʼcharrtatenña seyoc̈her. \v 18 Sapaʼ amaʼt aclloʼyet̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama senteno. Amaʼt etat̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama seʼmueno. Amaʼt mameshapaʼ areʼtña es seyerpueno. \v 19 Ñehua, ahuaña allempo neshotaʼt amnar pan eʼñecaʼye epaʼhua amnaroch mil yacmaneshaʼ. Ellopaʼ ¿errponaʼtña sapc̈haʼhuerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetua? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerr? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —C̈harraʼcaʼye puechena epa cañt̃er. \p \v 20 —Ñam̃a allempo neshotaʼt canc̈herr pan paʼtatsoch mil acheñ ñeñt̃ rreʼ ¿errponaʼtña sapc̈herrerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetuerrerr? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerrerr? \p Ñetña atet̃ ochet: \p —Canc̈herrcaʼye cañt̃er yeʼchorrerrerrña allempo. \p \v 21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —T̃eʼñapaʼ ¿amaʼtña oʼ c̈haponasoña seyoc̈hro? Ñeñt̃ neñotatenes ñeñt̃paʼ ama serrarecpayeʼ notenso. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran aporoʼyet̃ all Betsaido \p \v 22 Allempoña c̈hac̈haʼtet anetso Betsaido, allñapaʼ huapaterrñañeterr aporoʼyet̃, ñeñt̃paʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Añecopcaʼye yehuapateñña oʼch p̃aʼp̃llaclleʼchap̃ att̃och pecuater. \p \v 23 Allempoña Jesúspaʼ echaʼnman aporoʼyet̃ potot̃paʼ anem̃ aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll. Allñapaʼ aʼyaclleʼchos paʼsnemo, att̃oña aʼp̃llaclleʼchos, allñapaʼ atet̃ och: \p —¿Amaʼt coñeʼt̃apaʼ amaʼt oʼ pento? \p \v 24 Aporoʼyet̃ña cohuaʼyestsapaʼ allent̃a otan Jesús: \p —Oʼcaʼye nent acheñ alla chopeñen t̃arraña eʼñe atet̃ nentyenanet ñerraʼmrrat̃eʼ tsach t̃omc̈haʼtyets. \p \v 25 Jesúsñapaʼ alla aʼp̃llaclleʼchererr, aporoʼyet̃ñapaʼ cohuaʼyerrtserrpaʼ c̈hepaʼtchaʼ eʼñe cohuenterrtsaña paʼclleʼ. Eʼñe cohuen es entyesuahuerr allohuen. \v 26 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och: \p —T̃eʼña ñerraʼm oʼch ahuerrep̃ pepacllopaʼ t̃arraña amach p̃oñmatsterroña anetsoʼmar, allochñapaʼ amach eseshaʼ p̃otap̃saʼtatsetnerro amaʼt eʼñe puesheñarra. \s1 Att̃o Pedropaʼ otan Jesús, p̃apaʼ p̃aña Yompor Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets \r (Mt. 16.13-20; Lc. 9.18-21) \p \v 27 Allempoña ahuerrerr Jesús pueyochreshohuen. Arr sechenet all oteñet Cesarea ñeñt̃ara Filipo allchaʼ chopeñeʼchyenetaʼ all anetsoʼmar. Allña t̃oñopaʼ aʼp̃t̃oʼtnoman pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: \p —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ, napaʼ eseshant̃eʼ? \p \v 28 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ; poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ añep̃oʼt̃eʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 29 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: \p —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotenenña sa? \p Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Cristotosets. \p \v 30 Allempoñapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra napaʼ na ñeñt̃en Cristotets. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan pueyochreshaʼ ñapaʼ amtsaret̃terrach \r (Mt. 16.21-28; Lc. 9.22-27) \p \v 31 Jesúsña eʼñe allempot̃eñpaʼ mot̃etnom̃ eñotatyesnomueʼ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop—amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃ochña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañoch oʼch alla netanterra. \p \v 32 Ñeñt̃paʼ eʼñe eñotoc̈hen otnomanet ñapaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terra. Pedroñapaʼ allent̃a anem̃ aʼyenet̃paʼ allñapaʼ atet̃ otos: \p —Arepaʼch Partseshachaʼ att̃eyeʼ perrpeto amaʼt errponaña. \p \v 33 Jesúsñapaʼ alla puerraperra cohuos pueyochresheshonet̃ allñapaʼ atet̃ otan Pedro: \p —Orrap̃ aʼyo neshot̃ oneñet̃e; p̃apaʼ amacaʼye Yomporeyeʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatenaye; ñeñt̃paʼ acheñarramcheʼ poct̃ap̃ña. \p \v 34 Allempoña Jesúspaʼ agotan acheñeneshaʼ ñam̃a pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet añ poctetsa sohuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta amaʼt eʼñe pocrreñohuenet. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poʼñoc̈h. \v 35 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correnet atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sohuanerret eʼñe pocrreñohuenet nocop att̃och epatuerret cohuen ñoñets ñeñt̃paʼ alloch sequeshperra, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñañapaʼ corretsach eʼñe cohuen t̃ayot̃eñ errponañohuen. \v 36 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen, ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. T̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr sherbets, añña atarr nanac sherbets ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ yecamquëñ. \v 37 T̃arroʼmar yocoppaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ yepomuerr alloch alla yerañt̃erra yecamquëñ. \v 38 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ, neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ arr patsro ñetñapaʼ atarr ochñat̃eneshet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼpoña poʼyomporer p̃aʼyenet. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼch puepenquëñot̃etan na amach aʼmet̃enneto all, ñeñt̃ña acheñerpaʼ napaʼc̈hoʼña c̈hach nepencaʼhuera ñerraʼm esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ nohuerrach eʼñe Nompor poʼcohuenñot̃ epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop. \c 9 \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarrchaʼ ayochreshat̃terra ña eʼñe poʼhuamencot̃. \s1 Allempo Jesúspaʼ poʼpoñetam̃p̃sana pueyochreshaʼ \r (Mt. 17.1-13; Lc. 9.28-36) \p \v 2 Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet all aspent̃o. Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ eʼñe poʼpoñetam̃p̃sosanet. \v 3 Paʼshtampaʼ c̈ha popta atarr nanac huallamaʼt̃. Arr patsropaʼ ama eñalle alloch yaʼhuallamaʼt̃tat yeshtam atet̃ ñerraʼm ña paʼshtam atarr huallamaʼt̃o poptena. \v 4 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Elías ñam̃a Moisés. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús. \v 5 Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ. \p \v 6 Ñehua, Pedroña pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot. \v 7 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr. \p \v 8 Allempoña oʼ cohuaʼyerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús. \p \v 9 Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet: \p —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra na rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ. \v 10 Ñetña atet̃ otanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ pet, ama aʼmet̃eññañeto poʼñoñ. T̃arraña ñetñapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtannaʼtyesnerret: \p —Taʼm ¿est̃eʼña oteneyña Jesús oʼch tanterra rromot̃? \p \v 11 Allempoña pueyochreshaʼ atet̃ otnerret: \p —¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa? \p \v 12 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr: \p —Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa ñanom, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen. T̃arraña sapaʼ amaʼt señotenoña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco eʼñe nocop. Ñeñt̃ allpaʼ atet̃caʼ oten na Ñeñt̃en Acheñetosets atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra, atarrchaʼ tsenaʼterrnet. \v 13 T̃arraña napaʼ oʼch notas, Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr, ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Att̃ocaʼyeña etsoterraña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco ñocop. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran cheshachor ñeñt̃ ot̃aten oneñet̃ \r (Mt. 17.14-21; Lc. 9.37-43) \p \v 14 Allempoña c̈hac̈herret alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ allñapaʼ alla entuereterr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya poʼpotantañ pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ alla entuerraneterr all es otnareʼteññañet pueyochreshaʼ. \v 15 Allempoña entapuer allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueret, matrraʼtet ñeshopaʼ huom̃chaʼtapueret. \v 16 Jesúsñapaʼ allent̃a otuerranet: \p —Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotannaʼtyena? \p \v 17 Puesheñarrña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ñañapaʼ atet̃ otap̃: \p —Maestrochaʼ napaʼ oʼcaʼye nohuapatonapeñña nechemer, c̈hacaʼye chorreña oneñet̃ c̈ha opanatateñ. \v 18 Ñerraʼm errot̃eno rremueñpaʼ c̈hachcaʼye ataʼtateñ patso, c̈hach amtan paʼpoʼpaʼ oʼch rrasoʼtan paʼs, oʼch eʼñe echarrta. Oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch quec̈hpateret oneñet̃ ñeshot̃paʼ t̃arraña ñetpaʼ amacaʼye eshcayeʼ quec̈hpateñeto. \p \v 19 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro, napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. \p Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr. \p \v 20 Allempoña anmoñet cheshaʼpaʼ oneñet̃ñapaʼ entosan Jesúspaʼ c̈hepaʼtchaʼ ot̃atosanña cheshaʼpaʼ alla ata patso, c̈ha pomeroʼta, amtan ñam̃a paʼpoʼ. \v 21 Jesúsñapaʼ allent̃a otoñ pompor: \p —¿Esempot̃eñeʼtña atet̃ perra? \p Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Cheshot̃eñcaʼye atet̃ perra. \v 22 Oʼt̃eʼ epayeʼ ataʼtater amaʼt tso amaʼt ñam̃a oño att̃och muetsereñ. P̃aña t̃eʼpaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ eʼñe pemuereñot̃ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nechemer allochñapaʼ att̃och metuer att̃o mueroc̈htena. \p \v 23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Ñerraʼm na peyemtena amacaʼye eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ añecop ñeñt̃ eʼñe neyemtenaya na. \p \v 24 Allempoña ñeñt̃ pompor pen cheshaʼpaʼ rranapaʼ atet̃ otererr: \p —Napaʼ neyemtenp̃añcaʼye, t̃eʼñapaʼ peyenpaʼn Ayochreshat̃e att̃och neyemterrp̃a eʼñe poctacma. \p \v 25 Allempoña Jesúspaʼ entapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ matac̈hetsa ñeshonet̃, ñañapaʼ allent̃a otan oneñet̃: \p —P̃a oneñet̃e, opanatatañep̃, aʼpaquetatañep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch notap̃: Pequec̈hpaʼner cheshachor eʼñe t̃ayecma, amaʼt errponaña amach alla pechorrereʼt̃e. \p \v 26 Eʼñe otueʼ atet̃ oneñet̃ñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ rranaʼnmatsa, alla ot̃atnerranerr cheshachorpaʼ c̈ho quec̈hpaʼnmueʼ oʼ ahuerr. \p Cheshachorpaʼ ama pelleno c̈ha otta ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ rroma. Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyes: \p —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼcaʼye rroma. \p \v 27 Jesúsñapaʼ allent̃a cheteʼ potot̃paʼ oʼ tantach, cheshaʼñapaʼ c̈ha t̃errets eʼñe cohuen. \p \v 28 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr pueyochreshohuen, oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret pocollo, allpaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otueret Jesús: \p —Yapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatatereña oneñet̃? \p \v 29 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatatereña eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpataterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃. \s1 Jesúspaʼ eñotaterraneterr puepocheño ñapaʼ c̈hocmach muetseret \r (Mt. 17.22-23; Lc. 9.43-45) \p \v 30 Ahuanerreterr allot̃paʼ arr oñemhuanerret Galileoʼmar. Jesúsñapaʼ mueneñeñ aʼnahuot̃oʼch metañ \v 31 t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch yec̈hatnoman pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: \p —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra. \p \v 32 Ñeñt̃ña ñoñets ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ eñotenayeʼ enteñeto ñeñt̃oʼmarña ama aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enteñeto. \s1 All eñotateney ñeñt̃ acheñer eʼñe poʼñoc̈h atarr asherben enteñ Yompor \r (Mt. 18.1-5; Lc. 9.46-48) \p \v 33 Allempoña c̈hac̈haʼtet ñam̃a Capernaumo. Allempoña c̈hapuet pocollo Jesúsñapaʼ otanet: \p —Sapaʼ, ¿esoʼt sotannaʼtyesnenaña ñorraʼ t̃oño? \p \v 34 Ñetñapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye t̃arroʼmar ñetpaʼ añcaʼye otannaʼtyesnenetña t̃oño: \p —Yapaʼ erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets, ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ. \p \v 35 Jesúsñapaʼ all anorrospaʼ allent̃a c̈horeʼtan allohuen pueyochreshac̈hnopaʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ, ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop, amaʼt ñam̃a allohuenacop. \p \v 36 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alla, allent̃a enachpaʼ atet̃ otanet: \p \v 37 —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. \s1 Att̃o eñotateney ñeñt̃ ama c̈hoyeʼ yepatareʼtenaye ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe parrocma yeyenpannena \r (Lc. 9.49-50; Mt. 10.42) \p \v 38 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ quec̈hpateneʼ oneñet̃. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ quec̈hpatan oneñet̃. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atet̃ yoch: \p —Amach atet̃ pep̃atsto. \p \v 39 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: \p —Sapaʼ amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ orrtateʼ partsoteñets eʼñe na nesoʼchño, ñeñt̃ña acheñer tsapat̃onet̃paʼ amachcaʼye muenere alla oʼch achm̃areʼterren. \v 40 Ñam̃a ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena. \v 41 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃chaʼ sapueʼ amaʼt coñeʼt̃a oñ t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe na neyochreshaʼ nepenes, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach atsaʼtaret̃terra ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ ña. \s1 Att̃o c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atyesey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mt. 18.6-9; Lc. 17.1-2) \p \v 42 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ. \v 43-48 Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotateñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch sec̈herr coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ oʼch sec̈herr all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. \p \v 49 Ñeñt̃ña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: \p —Allohuen ñeñt̃chaʼ cohuenterrtsapaʼ añchaʼcaʼye aʼcohuentateneʼ tsoʼ; ñam̃a allohuen ayarrac̈hno ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecoppaʼ añcaʼyeña aʼcohuentateneʼ pos. \v 50 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbeney. T̃arraña ñerraʼm posña poʼposerrteña huañerretspaʼ yapaʼ amat̃eʼ errot̃ yepe oʼch alla yaʼposerrtater att̃och alla sherberrey. Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sesherb̃annena eʼñech att̃es ñerraʼm pospaʼ atarrchaʼ sherbeney. Att̃ochña eʼñe cohuen sentannena eʼñech muechet̃ seyc̈haʼyena. \c 10 \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye \r (Mt. 19.1-12; Lc. 16.18) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ err Capernaumot̃paʼ ahuerr anetso Judeo ñam̃a arreʼna sen Jordanas yom̃taʼn. Allñapaʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ, ñañapaʼ yec̈haterraneterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma penanet. \v 2 Allñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet eʼñe pueshquëñot̃et poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otoset: \p —Taʼm ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yeser yet̃apor? \p \v 3 Ñañapaʼ atet̃ otapanet: \p —Sapaʼ ¿amaʼt señotenoña Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nonaseʼt̃? \p \v 4 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Moisés poʼñoñpaʼ atet̃caʼye oten, c̈hoch yequellcoñ yet̃apor papell ñeñt̃chaʼ yap̃ allempochña yeser. \p \v 5 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃arraña sa seyoc̈hropaʼ c̈hocmacaʼye poʼpoñ sentuena ñeñt̃oʼmarcaʼyeña Moiséspaʼ atet̃ quellconaseʼt̃ att̃och seseʼ set̃apor. \v 6 Amaʼt atet̃ muenataseñpaʼ t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ es yec̈hcatyes “allempo yec̈hcatan ñam̃a asheñorr, yec̈hcatan ñam̃a peno.” \v 7 Allempo Yomporpaʼ atet̃ ot: “Ñeñt̃oʼmarña yacmapaʼ ñerraʼm esempoch senaʼta, coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yemteñet pamoʼmteʼ allochñapaʼ yacmapaʼ att̃ochña eʼñe parrocmat epuet puet̃apor. \v 8 Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.” Att̃ot̃chaʼña oʼhuañchaʼ puesheñaʼtetstet, allochñapaʼ oʼch eʼñe puesheñarratet. \v 9 Ñeñt̃ att̃o Parets eʼñe pat̃rratatan yacma epuet puet̃apor amach c̈ha ellopaʼ alla sannerreto. \p \v 10 Allempo c̈hac̈herret pocollo, allña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otueret: \p —¿Errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ atet̃ p̃oten ñorraʼ añoʼ asannaʼtpahuo? \p \v 11 Ñañapaʼ oterraneterr: \p —Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch alla yorerran poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perr, ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ. Ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. \v 12 Ñam̃a coyaneshaʼ ñerraʼm serran puerrollar oʼch yorer poʼpsheñeñ yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar perr, ñeñt̃ña coyanesharpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana ñam̃a puerrollaresheʼmañ. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. \s1 Att̃o Jesúspaʼ bensareʼtam̃p̃sapan cheshaneshaʼ ñeñt̃ huapatoñet \r (Mt. 19.13-15; Lc. 18.15-17) \p \v 13 Allempoñapaʼ huac̈haʼtachet ñam̃a shonteʼ cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto. \v 14 T̃arraña Jesúsña allempo entan pueyochreshaʼ c̈ha epatareʼtapan cheshat̃olleshaʼ, ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entaneto. Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. \v 15 Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ pueyemteñot̃eyeʼ aguëññañeto Yompor poʼcohuenña amach atet̃ perreto ñerraʼm cheshat̃oll eʼñech yemtenana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñetñapaʼ amach oʼpatenetoña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. \p \v 16 Allempoña Jesúspaʼ aʼc̈honoʼtyesapan cheshaneshaʼpaʼ allña aʼp̃llaʼyesapanetña eʼñe ña potot̃ att̃oña bensareʼtam̃p̃sapanet. \s1 Att̃o puesheñarr ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñañapaʼ eñoranaʼtosana Jesús \r (Mt. 19.16-30; Lc. 18.18-30) \p \v 17 Allempoña Jesúspaʼ oʼch ahuenñerr allenet̃ sechena. Allent̃epaʼtchaʼ huapaʼmuena puesheñarr yacma eʼñe matenacma huapa. Alla concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼ nepaña na ñeñt̃ eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen? \p \v 18 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. \v 19 P̃apaʼ eʼñe peñotuen Yompor poʼñoñ all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena eʼñe cohuen, ñeñt̃ atet̃ oteney: “Amach yechtapretyesatsto t̃aporets, amach yemtsannaʼtatsto, amach yetyesatsto, amach yetomaʼtam̃p̃satsche yamoʼts eʼñe att̃a, yeshquëñot̃paʼ amach es yeprratam̃p̃satsche poʼpsheñeñ, ñam̃a yemorrenteñot̃paʼ yem̃chaʼnaʼchchaʼ yompor ñam̃a yachor.” \p \v 20 Ñeñt̃ña aʼp̃t̃oʼteneʼpaʼ atet̃ otererr: \p —Maestrochaʼ napaʼ eʼñecaʼye cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ eʼñecaʼye netsotueñ. \p \v 21 Jesúsña eʼñe puemorrenteñot̃ cohueʼpaʼ atet̃ otererr: \p —Eñallmeñcaʼye pat̃err ñeñt̃ pepalltena ñeñt̃ ama att̃eyeʼ pepeno. T̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ pep̃a oʼch ahuerrep̃ oʼch pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma. \p \v 22 Oʼña eʼmhuan ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr nanac lleca t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen echyen. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe puellquëñeshaʼ ahuerr. \p \v 23 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarrcaʼye nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. \p \v 24 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ yoreʼtanet ñeñt̃ atet̃ otenanet. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Nechemerneshachaʼ oʼch notas: Añ acheñer ñeñt̃ añach eʼñe yemtena ñeñt̃ allpon echyen arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye nanac echarr oʼch agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. \v 25 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh\f + \fr 10:25 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh.\f* atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃, ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor). \p \v 26 Pueyochreshaʼña allempo eʼmet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ llecaʼrrtetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼ eshoʼtenoña acshequeto. \p \v 27 Allempoña Jesúspaʼ att̃a cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalleña ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten. \p \v 28 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: \p —Partseshachaʼ poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃. \p \v 29 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ poʼc̈haneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor ñatoʼ puet̃apor, ñatoʼ pacñet̃ar ñatoʼ poʼpatseñ att̃ochña napaʼ eʼñech cohuen sherberrnet pueserrpareʼteñot̃et cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃ataret̃terra acheñeneshaʼ, \v 30 elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen. Amaʼt allponapaʼtets sehuanomyesnomuet, elloña c̈harroch c̈harraʼch alla agapyerret, amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñ allempo correnet arr patsro—amaʼt ñeñt̃chaʼ paʼpacllac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼmoʼnasheñeshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼc̈haneshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ pachorneshac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ pacñet̃arec̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼpatseñ perret. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ aparet̃terretañpaʼ c̈hocmach amueroc̈htataret̃terret pameʼñeñot̃etan na. Elloña tsapat̃onet̃ña ñetñapaʼ aguërretchaʼ ñeñt̃ alloch corretsetach beñecpuen pocsheñeshocmañen. \v 31 T̃eʼpaʼ señochepaʼch eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ ama asherbenayeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña ñetña allempopaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor. \s1 Allempo Jesúspaʼ alla eñotaterraneterr ñapaʼ c̈hocmach amtsaret̃terra \r (Mt. 20.17-19; Lc. 18.31-34) \p \v 32 Allempo ahuaneneterr ñam̃a Jerusaléñonet̃, all oñenet t̃oñoʼmar Jesúsñapaʼ ña otetsa. Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha t̃oratsetyesnenet pueyoc̈hret, eʼñe puem̃chaʼnañot̃a cot̃eñ. Pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña ñeñt̃ñapaʼ ahuanem̃ Jesús ellonet̃, allñapaʼ eñotaterraneterr ñeñt̃chaʼ huapoya ñocop. \v 33 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye ahueney Jerusaléño. Allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmuerreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 34 Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, aʼcoshareʼterrnetchaʼ att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra. \s1 Att̃o Jacobo ñam̃a Juan ñetpaʼ enamueñet Jesús att̃och anorrc̈haʼtyesuerret ñesho \r (Mt. 20.20-28) \p \v 35 Allempoñapaʼ atet̃ oteñaʼ Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: \p —Maestrochaʼ yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch atet̃ pep̃aʼy ñeñt̃chaʼ yotap̃. \p \v 36 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña semnen atet̃chaʼ nep̃as? \p \v 37 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: \p —Yapaʼ añcaʼye yemnen t̃eʼpaʼ oʼch pemnatey oʼch yanorruerr pesho pecohuenño, puesheñarrot̃eypaʼ pecohuenrot̃chaʼ yanorryesuerr, poʼpsheñeñpaʼ peʼchcot̃erot̃chaʼ anorruerr allchaʼ yecohuentapreterrp̃a. \p \v 38 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ amacaʼye señoteñe ñeñt̃ poʼñoc̈h senamuenen. Añcaʼyeña senamuenen att̃och semueroc̈htapreterrna sam̃a. Taʼm ¿eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hterra sam̃a t̃arroʼmar napaʼ c̈hocmach naʼmueroc̈htataret̃terra? \p Ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr pesherr es yorren orram̃tso ñam̃a att̃o yapataret̃tena eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈hoʼ yaʼmtsaret̃terra Yomporecop. \p \v 39 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼcaʼye yep̃a. \p Ñañapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ saʼmueroc̈htataret̃terrach sam̃a att̃eschaʼ ñerraʼm na, saʼmtsaret̃terrach sam̃a. \v 40 T̃arraña añña att̃och sanorryesuerr nesho necohuenrot̃ ñam̃a neʼchcot̃erot̃ allchaʼ secohuentapreterrna ñeñt̃paʼ amacaʼye nayeʼ semnatenaye. Añchaʼña anorryesuerrets all ñeñt̃ eʼñe oʼpatatenna Nompor. \p \v 41 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet. \v 42 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuenet ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno. \v 43 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop. \v 44 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop amaʼt ñam̃a allohuenacop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a. \v 45 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Bartimeo \r (Mt. 20.29-34; Lc. 18.35-43) \p \v 46 Allempoñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet Jericó. Allempo meterrerr Jericót̃ epuet pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe allpona serreterrpaʼ allña eʼñe t̃oñetop̃ñopaʼ ahuepaʼt anorros puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ c̈hocma enamareʼtets quelle. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Bartimeo ñeñt̃paʼ Timeo puechemer. \v 47 Ñañapaʼ eñotatoset añ huetsa Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼch atet̃ otapan Jesús: \p —¡Pemuerayeʼchnomna Jesúsochaʼ nam̃a! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. \p \v 48 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃paʼ atet̃ otoset: \p —Oʼhua pemma. \p Aporoʼyet̃ñapaʼ ello alla rranareʼterrerr atet̃ oterrerr: \p —¡Pemuerayeʼchnomnañacaʼye Ayochreshat̃e! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. \p \v 49 Jesúsñapaʼ alla t̃omos atet̃ otosan acheñeneshaʼ: \p —Sec̈horeʼchñacaʼye onepaʼ arr. \p Ñetña c̈horeʼchet aporoʼyet̃paʼ atet̃ ochet: \p —T̃eʼpaʼ c̈hop̃a cosherrtsa, ñapaʼ oʼcaʼye agotosep̃. Petantnoma eʼñe t̃ayecma. \p \v 50 Eʼñe atet̃ otuetpaʼ c̈ha tantatsa c̈ha aʼmeyanmueʼ allo caʼmap̃naʼtenapaʼ allent̃a ahuoʼ Jesúsesho. \v 51 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —P̃apaʼ ¿esoʼtña pemnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃osep̃? \p Aporoʼyet̃ñapaʼ atet̃ och: \p —Añcaʼye Maestro nemnen oʼch pecuatnomuen att̃och oʼch cohuen nenterrapa. \p \v 52 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtapna na ñeñt̃caʼyeña oʼ eʼñe aʼcrraterrep̃. \p Eʼñepaʼtchaʼ allorocma eʼñe cohuen enterra. Eʼñe cohuerrtsapaʼ c̈ha cot̃aʼnmueʼ ñam̃a Jesús allenet̃ sen. \c 11 \s1 Allempo c̈hap Jesús Jerusaléño \r (Mt. 21.1-11; Lc. 19.28-40; Jn. 12.12-19) \p \v 1 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé, poʼpoñpaʼc̈hoʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betania. Oʼña c̈hapmochet all anetso, \v 2 Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ: \p —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen rreʼptor all huanquëñet; ñeñt̃paʼ amaʼt puesheñarra acheñ amacaʼye monteñaʼ. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan. \v 3 Ñerraʼm eseshaʼ sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃penña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.” \p \v 4 Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet. Oʼña c̈hapuet anetsopaʼ all entoset ashen ehuancaret̃ eʼñe opellrrom̃taʼnot̃eʼtsen all t̃en eʼñe t̃oñot̃. Ñetñapaʼ pueyam̃p̃soset. \p \v 5 Allempoña puesheñaʼtets ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets allpaʼ atet̃ otapanet: \p —¿Esoʼt sottenña arr? ¿Esoʼmareʼtchaʼ sepyam̃p̃sosña ashen? \p \v 6 Ñetña atet̃ otapanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ otoset. Allempoñapaʼ atet̃ otaret̃tet: \p —Ñeñt̃epñapaʼ sanercaʼye. \p \v 7 Allempoñapaʼ allent̃a anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ Jesúsñapaʼ allent̃a montaʼnmana ashen. \v 8 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ. \p \v 9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet: \p —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! \v 10 ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa! T̃eʼpaʼ oʼcaʼ huerraña yatañ David paʼm̃chaʼtaret̃teña. ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch ñam̃a Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! \p \v 11 Att̃eñapaʼ c̈hap Jesús Jerusaléñopaʼ allent̃a ahuos Parets paʼpacllo, all beʼt̃osos, cohuaʼyesosan ora allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. Cohuaʼyesueñaʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrpaʼ ahuoʼ anetso Betanio allohuen pueyochreshohuen ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña t̃arroʼmar allempopaʼ oʼcaʼye ellerren. \s1 Allempo Jesúspaʼ eñora higochecop amach eñalletatsto pueʼmer \r (Mt. 21.18-19) \p \v 12 Tsapat̃ allempo onac̈haʼtaʼmuenet Betaniot̃, Jesúsñapaʼ cheporraʼnma. \v 13 All oñenet Jesúsñapaʼ aʼyot̃eñ entosan higoch ñeñt̃ t̃aya oʼ asopanreʼterr. Ñañapaʼ allent̃a ponem̃ya oʼch enteñaʼ ñatoʼ eʼmeret̃t̃eʼ. Oʼña c̈hap allameʼtetspaʼ pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempo meʼten. \v 14 Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —Amaʼt errponañapaʼ amuepaʼch eseshaʼ tsomuerraye añ higoch pueʼmer. \p Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe eʼmueñet atet̃ eños higochecop. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcohuentatosan Parets paʼpaquëll \r (Mt. 21.12-17; Lc. 19.45-48; Jn. 2.13-22) \p \v 15 Allempo entuanman Jesús higoch allempoñapaʼ oʼ alla c̈hac̈heneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr Parets paʼpacllo, allñapaʼ allent̃epaʼtchaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno. \v 16 Allempo Jesúspaʼ amaʼt puesheñarrot̃a ama muenaterraneto oʼch es oñmatet all Parets paʼpaclloʼmar. \v 17 Allempoña yec̈hatosanetpaʼ ñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ eʼpotyetsa mapuetpono. \p \v 18 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ allempo atet̃ eʼmareʼtetpaʼ Jesúsepaʼtchaʼ atarr oʼpatet oʼch muetsatachet. T̃arraña allempopaʼ ama errot̃ peto c̈ha mechaʼnaʼchet t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarrcaʼye cosheññañet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet, nanac cohuen enteñet. \v 19 Allempoña oʼ ellerrenpaʼ onac̈heneterr Jerusaléñot̃paʼ ahuaneneterr Betanio. \s1 Arrpaʼ att̃o entuerret higoch oʼ eʼñe hueyaʼhua \r (Mt. 21.20-22) \p \v 20 Tsapat̃ña ahuat̃ecma alla oñmaʼmueneterr alloʼtsen higoch. Entueneterrpaʼ oʼ eʼñe hueyaʼhuenaña higoch eʼñe puerc̈hohuen. \v 21 Allempoña Pedro allent̃a yerpana atet̃ eños ellerro Jesús higochecop, ñañapaʼ allent̃a otosan Jesús: \p —Maestro, pecuaʼ añ higoch ñeñt̃ p̃otnom ellerro amaʼt eseshaʼpaʼ amach tsomuerrñañeto pueʼmer, t̃eʼñapaʼ oʼ hueyaʼhua. \p \v 22 Jesúsñapaʼ atet̃ otnomanet: \p —Sapaʼc̈hoʼña eʼñeñacaʼyeña seyemteraña Yompor. \v 23 Poʼñoc̈hcaʼ na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe seyemteña Yompor, ñachcaʼyeña atet̃ peneʼña ñerraʼm errot̃en es soten. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtoso saʼpo allchaʼ chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa. \v 24 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senam eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ. \v 25 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notnomues: Ñerraʼm semaʼyocheñot̃ c̈ho sat̃en ñerraʼm c̈ho seʼmoñeʼteñ poʼpsheñeñ c̈hosach peretnerreʼ seyoc̈hro allorocma, allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ entoʼtsen peretnerrnaschaʼ sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. \v 26 T̃arroʼmar ñerraʼm ama sep̃retnannenopaʼ Somporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen amach peretnerrnaso sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. \s1 Att̃o allsensaret̃tena Jesús \r (Mt. 21.23-27; Lc. 20.1-8) \p \v 27 Allempoñapaʼ alla c̈hac̈haʼtaʼmueneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ all chopeñeʼchen Parets paʼpacllo. Allñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ. \v 28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena? \p \v 29 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmarña atet̃ nepena. \v 30 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa. \p \v 31 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: \p —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.” \v 32 Elloña amach yotatsche acheñeshot̃a apet llesens. \p Ñehua, acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼchet am̃chaʼtaret̃neshaʼ t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña poʼñoc̈h aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. \v 33 Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. \p Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena. \c 12 \s1 Atet̃ atmaʼntataret̃tena ñeñt̃ ataruasañec̈hnopaʼ ama cohuenayaye \r (Mt. 21.33-46; Lc. 20.9-19) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ nareʼtanatatnomueʼ shonteʼ uvach; paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe conc̈haʼtam̃pesue allot̃ñapaʼ eñan ñam̃a allchaʼ aʼpechoʼtoñet uva poʼñer. Allñapaʼ t̃omatatnoman torrepoʼ allot̃chaʼ cohuam̃p̃soñet paʼmuer. T̃omatuepaʼ naʼnman ñeñt̃chaʼ taruasatats ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. \p ’Oʼña nareʼtanatatuepaʼ oʼ ahuoʼ poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo. \v 2 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheñeñ paʼtaruasañer oʼch enamuerraʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañreneshesho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ. \v 3 Allempoña c̈hen allpaʼ enamosan ñeñt̃ allpon oʼpatena ña, arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha rremapueññañet paʼtaruasañerpaʼ oʼ nalleʼtapueñet, oʼ alla mueñoʼteret eʼñe att̃a. \v 4 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha rrolleʼtapetpaʼ oʼ atserrp̃apueñet poñopaʼ c̈ha es otnatapueñet. \v 5 Allempo oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñañapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsapueñet. Eʼñe att̃ecma p̃aʼyeset poʼpotantañec̈hno—patantaʼtetspaʼ nalleʼtapueñet, poʼpotantañec̈hnoñapaʼ c̈ha amtsanataret̃tapuenet. \p \v 6 ’Ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ eñallmeñ ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ eʼñe ño puechemer ñeñt̃ atarr morrentena. Allempoñapaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ oʼch nemñe all ñeñt̃ eʼñe na nechemer. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.” \v 7 Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ arepaʼtchaʼña mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemer ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃. T̃eʼpaʼ oʼch ahuey oʼch yemtsap̃ ñam̃a.” \v 8 Allempoña oʼ rremapoñet ñam̃a puechemerpaʼ oʼc̈hoʼ muetsapet, huaporeʼteret allot̃ uvachmot̃. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña. \p \v 9 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ amaʼt señoteñeña sa atet̃chaʼ p̃ohuerranet. Ñerraʼm esempoch huerranet, pamoʼmtayetpaʼ aʼcllatuerranetchaʼ, narmetsmaʼñapaʼ oʼch apuerran poʼpotantañ. \p \v 10 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, all atmaʼntataret̃en mapueʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll. \q1 \v 11 Ñeñt̃paʼ Yomporcaʼyeña atet̃ p̃ateneʼ ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe cohuen yenteñ. \p \v 12 Ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Jesús ñetñapaʼ eñoteñet ñeñt̃paʼ ñetcaʼye atmaʼntataret̃tenet, ñeñt̃paʼ ñocpuetcaʼye atet̃ eñorenaña Jesús. Allempoña ñetpaʼ atarr mueneñetañ oʼch rromuet Jesús eʼñe allorocma t̃arraña ama eseshaʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetñapaʼ quec̈hpaʼhuaneret Jesúspaʼ ahuanerret. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, pocteʼt̃eʼ oʼch tsaʼtet impuesto \r (Mt. 22.15-22; Lc. 20.20-26) \p \v 13 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo poʼpocheño eʼñe aʼnahua mueñeññañet puesheñaʼtets fariseoneshaʼ ñesho ñam̃a puesheñaʼtets Herodes pueyochreshaʼ, t̃arraña ñetpaʼ añecpa amñaret̃tenet att̃och eʼñe pueshquëñot̃et poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñoratoset ñeñt̃ ama cohuenayaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña otteñeʼchet. \v 14 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ allempo c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset: \p —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ama peshquëno amaʼt mamesha ñam̃a ñeñt̃ att̃o peyc̈haten Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. P̃apaʼ allohuen acheñpaʼ eʼñe cohuen pentueñ; ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ penteñña p̃a oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all anetso Romo ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyayeña yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼcha am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 15 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ c̈hacaʼye shecareʼteñet, ñañapaʼ atet̃ otapanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtña semneñña oʼch seshcareʼtosen. Ñehua, amaʼt atet̃ setpatennoñpaʼ sorrtatcaʼyeña puetallarr quelle oʼch necueʼ. \p \v 16 Ñetña apetpaʼ ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsaña all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ aquellcaret̃tetsa all? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntaret̃tetsaña all, ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all. \p \v 17 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop, t̃arraña ellonet̃ña ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. \p Ñeñt̃ña shequënayeñ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar Jesúspaʼ atarrcaʼye cohuen anapuenanet. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃, taʼm, allempopaʼ errot̃enchaʼña yeperra \r (Mt. 22.23-33; Lc. 20.27-40) \p \v 18 Allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmar atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p \v 19 —Maestrochaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ atet̃ quellconay ñoñets ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenña Moisés poʼñoñ: Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ama chemereʼtnomopaʼ, añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña Moisés ahuat̃. \v 20 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rromaña, yacma ama chemereʼtnomo. \v 21 Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. \v 22 Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Eʼñe allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet rromayestset amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama chemereʼtnomueto. Oʼ rromapesuaña canc̈herrsheñoʼmar puerrollareshaʼpaʼ c̈ho rromatsña ñam̃a coyaneshaʼ. \v 23 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yetantena rromot̃paʼ añña coyaneshaʼ allempoñapaʼ ¿eseshaʼtchaʼña puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet? \p \v 24 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ ñeñt̃oʼmarcaʼyeña c̈ha atarr sepanteñ t̃arroʼmar amacaʼye c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a aña sepantateneʼ t̃arroʼmar sapaʼ ama sepocteññañe Yompor poʼhuamenc. \v 25 T̃arroʼmar esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño, allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. T̃arroʼmar allempopaʼ eʼñech att̃et ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen. \v 26 Sapaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Moisés att̃och señoch amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuapaʼ ñetñapaʼ corretseta. Ñehua, all aquellcaret̃ tsachmoʼr ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huortets. Allot̃ñacaʼyeña Yomporpaʼ eñoranaʼtanaña Moisés; ñeñt̃paʼ atet̃caʼ otña Yompor allempo: “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac, ñam̃a Jacob.” \p \v 27 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma, ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsach. Att̃oña Yomporpaʼ eʼñe allameʼttsa entenanet allohuenet ñetñapaʼ bet̃tetseta. Ñeñt̃oʼmarcaʼyeña sapaʼ atarr sepanteñ. \s1 Añmapaʼ ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets, eʼñe metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets \r (Mt. 22.34-40) \p \v 28 Allempoña huapoña ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñañapaʼ eʼmosan ñeñt̃ atet̃ aʼp̃t̃oʼtareʼteñet Jesús. Ñañapaʼ eʼmosan Jesús eʼñe cohuen anapuenanet. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼña allent̃a aʼp̃t̃oʼtos, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —¿Erraʼtsenaʼt ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ atarr sherbets, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ora allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecma anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ? \p \v 29 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ poʼpoñec̈hno ñoñetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Seʼm̃ñot israelneshachaʼ att̃och señoch: Ñeñt̃ Yeyomporer yepenpaʼ ñapaʼ eʼñecaʼye pat̃rra ñeñt̃ Yepartseshar yepen. \v 30 Ñeñt̃oʼmarña atarrepaʼchña yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe ora yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach, ñam̃a yoct̃ap̃ñohuen, amaʼt ñam̃a eʼñe ora yehuamencohuen.” \v 31 Allot̃paʼ poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” Añ epoʼmar ñoñetspaʼ ñeñt̃caʼyeña atarr sherbets, ñeñt̃ña ello metanaʼtueneʼña poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \p \v 32 Allempoña ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: \p —Maestrochaʼ p̃apaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h atet̃ p̃oten. Poʼñoc̈h Yomporpaʼ eʼñecaʼye pat̃rra ama eñalleña poʼpoñ Yeyomporer pat̃rracaʼye. \v 33 Ñerraʼm c̈hoch yemorrenteña Yompor eʼñe yeyoc̈hrocmañen eʼñe yeñoteñohuen, ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach eʼñe yehuamencohuen ñam̃a ñerraʼm atarr yemorrenteña ñam̃a yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña, ñeñt̃caʼyeña atarr nanac sherbets. Ellocaʼyeña metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno amaʼt ayarrac̈hno ñeñt̃ yemtsayen Yomporecop, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ yachamuen allo yesherbeñ Yompor. \p \v 34 Jesúsñapaʼ atet̃ eñch ñapaʼ atarr eñotenan ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otererr: \p —P̃apaʼ amacaʼye atarr atonayeʼ pepallteno att̃och eʼñe p̃agaphuerrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña. \p Allempoñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterrayeña Jesús. \s1 Att̃o Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per \r (Mt. 22.41-46; Lc. 20.41-44) \p \v 35 Allempoña Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr all Parets paʼpacllo. Ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetpaʼ esoʼmart̃eʼña otyenet ñeñt̃chaʼ Cristotosets ñapaʼ aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ama aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñapaʼ Poʼpartseshareʼnaña peʼt̃ David. \v 36 T̃arroʼmar amaʼt Davidpaʼ allempo eñoracheʼt̃ Parets Puecamquëñ, allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: \q1 Yompor Parets atet̃ otennan ñeñt̃ Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “Teʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.” \m \v 37 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David, ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ Davidpaʼ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃renñ per ñam̃a. \p Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempo yec̈hatenan shonteʼ acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ eʼm̃ñoteñet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor \r (Mt. 23.1-36; Lc. 11.37-54; 20.45-47) \p \v 38 All yec̈haterraneterr ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Amach semeñeʼtapretatsche ommoñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼnaña atarr cohuen entenet oʼch chorrenet atarrom shetamuets oʼch att̃a yormaʼtatseʼtenet paʼshtam. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ atarrchaʼ mueneñet oʼch eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃ eʼñech cohuen huom̃chaʼtenanet acheñeneshaʼ all chopeñeʼchyenet. \v 39 Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnach atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe att̃ecma penet ñam̃a all rrallmeʼchapretenet. \v 40 T̃arraña ñetñapaʼ rret̃orrnaneshaʼnaña puerratam̃pesyenetña paʼpaquëll. Elloña eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ aña atarr muenenet oʼch atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ atarr cohuen acheñret ñeñt̃oʼmarña arr maʼyochyenet all shontena acheñeneshaʼpaʼ amach t̃ematenayaya maʼyocheneto. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ petsa pommoʼcheñot̃ elloña atarrchaʼ aʼcoñchaʼtaret̃terret. \s1 Att̃o rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets ñapaʼc̈hoʼña nosan quelle ñeñt̃ Yomporecop \r (Lc. 21.1-4) \p \v 41 Allempo Jesúspaʼ alla anen aʼyent̃eyeʼ allecma naʼyenet quelle Parets paʼpacllo. Allñapaʼ shonteʼ entenan acheñeneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ quelle Partsocop, shonteʼ ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop. \v 42 Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall, ñeñt̃ quellayerpaʼ ama tsaʼteno, ama es sherbeno. \v 43 Allempoña Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notas, añ rret̃orrnaneshar amaʼt atarr huocchañpaʼ ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye atarr aton nosan quelle, ello metanaʼtuosan allohuen poʼpotantañec̈hno allpon quelle ñeñt̃ naʼyenet ñet. \v 44 T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quellepaʼ añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchaʼtyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ att̃och yoran alloch correna arr patsro. \c 13 \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet eʼñech aʼmataʼtaret̃etuerra Partsopoʼ \r (Mt. 24.1-2; Lc. 21.5-6) \p \v 1 Allempo c̈haʼnerrerr Jesús Parets paʼpacllot̃ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och: \p —Maestro, pecuayeʼch, atarruacaʼ coc̈hneshaʼt̃eʼ mapyet ñeñt̃ allo orratyenet Partsopoʼ, atarr coc̈hneshac̈hnot̃eʼ Parets paʼpacllec̈hno. \p \v 2 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Amaʼt sentyeñ t̃eʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ pocollec̈hno t̃arraña esempopaʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt eʼñe puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet shonteʼch entyerret paʼnamen ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet oʼ c̈herrmoch allempoch mellapoterra \r (Mt. 24.3-28; Lc. 21.7-24; 17.22-24) \p \v 3 Allempoña ahuenerr Olivop̃nopaʼ anorruenerr all, eʼñe alla yot̃ Parets paʼpacllot̃. Allempo anen all eʼñe ñapt̃ochayet allpaʼ aña epuet Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñam̃a Andrés. Ñetñapaʼ atet̃ oteñet: \p \v 4 —T̃eʼpaʼ yemneñ oʼch p̃otey, ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ? \p \v 5 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Eʼñech señoterra allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. \v 6 T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ. \p \v 7 ’Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra. \v 8 Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a at̃pareʼteñtsoc̈hno att̃ochña atarrchaʼ amaʼtoc̈htatannaʼterret. Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo. \p \v 9 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach allempoch atet̃ perrset. Sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Sashtaret̃terrach all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ c̈hapaterrsetchaʼ am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ; sapaʼ allchaʼ saʼmet̃osnanña neñoñ. \v 10 Ñam̃a allempoch ama mellapoterraʼpaʼ añ cohuen ñoñets alloch sequeshperra ñeñt̃chaʼ ñanom serrpareʼtatyeretña allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro. \v 11 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. Allempopaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ. Att̃ochña amach eʼñe sot̃ayeʼ seʼñoroso, añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ. \v 12 Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater. \v 13 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. \p \v 14 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈herr all ñeñt̃ ama pocteyaye allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. \v 15 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet. \v 16 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet. \v 17 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) \v 18 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyeta. \v 19 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc, amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ yec̈hcatyeneʼ Yompor allohuen paʼnamen ñeñt̃ yentyen arr patsro. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña. \v 20 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets “t̃eʼpaʼ allohuach.” Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ “t̃eʼpaʼ allohuach.” \p \v 21 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Secueñaʼ, arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “Secueñaʼ t̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto. \v 22 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret. \v 23 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ na allohuenpaʼ oʼ eʼñe notuas. \s1 Atet̃chaʼ perra allempoch huerra Cristo ñeñt̃ Acheñetsosets \r (Mt. 24.29-35, 42-44; Lc. 21.25-36) \p \v 24 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ c̈hoch mayerrets ñam̃a atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom. \v 25 Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach. \v 26 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ. \v 27 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar, ñetñapaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñpaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃. \p \v 28 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch emc̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr. \v 29 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra. \v 30 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno. \v 31 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. \p \v 32 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ. \p \v 33 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach ñam̃a c̈hocmach señoseʼrtenna ñam̃a c̈hocmach semaʼyochena t̃arroʼmar sapaʼ amaña señoteñe esempoch c̈herr ñeñt̃eñpo allempoch nohuerra. \v 34 Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñerraʼm esempo ta b̃ac̈hayopaʼ oʼch naʼnman paʼtaruasañrec̈hno paʼpacllo ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom taruas eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Ñam̃a poʼpoñ paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ cohuets yetarrot̃ ñapaʼ atet̃chaʼ otnom̃ pamoʼmteʼ: “P̃apaʼ c̈hocmach peñoseʼretna.” \v 35 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna na ñeñt̃en Samoʼmteʼ sepen ñeñt̃en senaʼnmueʼ na nepacllo t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra. Ñatoʼ ellerronet̃chaʼ nohuena, ñatoʼ rroc̈h tsapo, ñatoʼ puetarenmoch allempo eñen atollop, amapaʼ ñatoʼ aromtañach nohuena. \v 36 Oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna, ñerraʼm machayot̃a nohuerrapaʼ ñatoʼrraña alla nentuerres sapaʼ c̈ha atarr semanrren. \v 37 Ñeñt̃ atet̃ notenes sa ñeñt̃paʼ allohuenacpascaʼye, ñeñt̃oʼmarña oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna allohuenes. \c 14 \s1 Att̃o atarr oʼpateñet Jesús oʼch muetsatateret \r (Mt. 26.1-5; Lc. 22.1-2; Jn. 11.45-53) \p \v 1 Epomtameñ palltena oʼch alla c̈herrerr pascuapo allempoch rrerranerr judioneshaʼ pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet att̃och shequët Jesús eʼñe aʼnahua eshecchaʼ rremuetpaʼ oʼch muetsatachet. \v 2 Ñetñapaʼ otannaʼtyenet: \p —T̃arraña t̃eʼ pascuapo allempo shontena acheñeshaʼpaʼ amachcaʼye yerrmatsche allañacaʼyeña c̈ha yaʼtsrreʼmoc̈htateñ acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o puesheñarr coyaneshaʼpaʼ shosan eñmosat̃ Jesús poño \r (Mt. 26.6-13; Jn. 12.1-8) \p \v 3 Pamt̃arrña Jesúspaʼ Betanioʼtsen all Simón paʼpacllo, ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃ oseʼt̃ puetsarñats. Jesúsñapaʼ all anen all rrallmeʼchen. Allñapaʼ huapoña puesheñarr coyaneshaʼ, huapatan eñmosat̃ ñeñt̃paʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ ñeñt̃ ama matsaʼto. Huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ña puetellem̃paʼ añ socheñet alabastro. Allempoña ñeñt̃ coyanesharpaʼ potam̃p̃sosan eñmosat̃; ñeñt̃ña eñmosat̃paʼ alla sheʼ Jesús poño all rrallmeʼchen. \v 4 Puesheñaʼtetsñapaʼ ñeñt̃ña c̈ha atsrreʼmatanet, atet̃ otannaʼtyeset: \p —Esoʼmareʼtña att̃a aʼpertatosanña eñmosat̃. \v 5 Ñeñt̃ eñmosat̃erpaʼ amacaʼye matsaʼto. C̈hochñac̈hoʼ pomoseñpaʼ ganañchaʼ shonteʼ quelle c̈hachcaʼye metananeñña ñeñt̃ trescientos denario. Allempoñapaʼ apaʼyesaneñchaʼ ñam̃a allohuen huocchañneshac̈hno. \p Ñeñt̃paʼ atet̃ sasareʼchet coyaneshaʼ. \p \v 6 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Semnachñacaʼyeña coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penen. Esoʼmareʼtchaʼ c̈ha mueneʼ satsrreʼmoc̈htanaʼtap̃a. Ñapaʼ atarrcaʼye cohuen p̃osen. \v 7 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. Ñerraʼm esempo semneñ oʼch eʼñe cohuen sorrtatyesanet ñocpuet c̈hocmach atet̃ sep̃anet. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro. \v 8 Añ coyanesharpaʼ añcaʼye apuenen ñeñt̃ allpon echyen. Ñeñt̃ att̃o shosnan t̃eʼ eñmosat̃ nechtso, ñeñt̃paʼ añecpaʼnacaʼye sherben t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrnaneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet. \v 9 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Ora erracmañen añ patsro errach serrpareʼtatyenet añ cohuen ñoñets allempopaʼ serrpareʼchetchaʼ ñam̃a atet̃ penen t̃eʼ añ coyaneshaʼ, att̃ochña ñaʼnach yerpuenet. \s1 Att̃o Judaspaʼ pomuerran Jesús \r (Mt. 26.14-16; Lc. 22.3-6) \p \v 10 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechetsa epsheña, puesheñarrña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas Iscariote, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Ñañapaʼ añecpa sen att̃och pomataterran Jesús. \v 11 Ñeñt̃ña atarr coshatenahuet. Ñetñapaʼ allempocma aʼpoctachet c̈hochcaʼye tsaʼchetña Judas allpon quelle. Allempoña ñapaʼ aña eʼñe cot̃apeʼchyen errot̃enot̃chaʼ pomuerranña Jesús. \s1 Att̃o Jesúspaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ att̃och c̈hocmach yerpueret ñeñt̃ yoten t̃eʼ Santa Cena \r (Mt. 26.17-29; Lc. 22.7-23; Jn. 13.21-30; 1Co. 11.23-26) \p \v 12 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ allempoch muetserreterr ñam̃a carrnero; ñeñt̃paʼ pascuapo. C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otaʼmueñet Jesús: \p —T̃eʼpaʼ ¿erraʼt pemneñ allchaʼ yetaʼmuena allchaʼ yaʼpotonap̃ ñeñt̃chaʼ perraʼ pascuapo? \p \v 13 Allempoña ñeñt̃ epsheña pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ mueña, Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuaʼmuenes anetso allchaʼ sepocteʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ anmam̃peneʼ oñ porrt̃o. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch soct̃aʼner. \v 14 Allchaʼ beʼt̃osuerr allchaʼña sebeʼt̃osos sam̃a. Allñapaʼ atet̃chaʼ sotos ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ: “Yemaestrorpaʼ atet̃ oteney atet̃chaʼ yotosep̃: ‘¿Erroʼtsenaʼtña pecuarto allchaʼ nerrallmeʼchos pascuapo epan neyochreshaʼ?’ ” \v 15 Ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ gatapaschaʼ eno poʼcuarto ñeñt̃ atarr aʼyohuen eʼñe cohuen ap̃aret̃. Allchaʼña saññoʼtosña ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo. \p \v 16 Allempo atet̃ otuanet Jesúspaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, c̈ha ahuanmatset. Oʼña c̈hac̈haʼtet anetso, eʼñe atet̃ otapanetpaʼ ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ entoset. Allña aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchet ñeñt̃e pascuapo. \p \v 17 Allempoña oʼ puenasoʼtenpaʼ oʼ c̈hap ñam̃a Jesús all epuet pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña. \v 18 All anorrc̈henet all rrallmeʼchoset, Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Puesheñarrot̃es sa ñeñt̃eschaʼcaʼye nepomuerreʼ. Eʼñe puesheñarr ñeñt̃ eʼñe parro nerren ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ. \p \v 19 Ñetñapaʼ c̈ha atarr llecaʼrrtet. Aʼp̃t̃oʼtyeset eʼñe puesheñaʼttset: \p —Taʼm amat̃eʼ na nepomuerrmochape. \p \v 20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eʼñe puesheñarrot̃es ñeñt̃es c̈harrasheñas sepchena epsheña ñeñt̃ña netsapechapreteneʼ nerrar, ñeñt̃chaʼcaʼye nepomataterreʼ. \v 21 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ nocop na Ñeñt̃en Acheñetosets; att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocopñapaʼ atarr llequëñets. Añ acheñrecoppaʼ eʼñecaʼye pocteñ amachñac̈hoʼ eñalletatstañe. \p \v 22 All rrallmeʼchenet, Jesúsñapaʼ chetan pan parasyosoʼtan Yompor. Parasyosoʼtuepaʼ shotaʼtan panpaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Sagapyes, añmapaʼ ñeñt̃chaʼña nechets sepen. \p \v 23 Allot̃ñapaʼ chetan ñam̃a orramets parasyosoʼtuerrerrpaʼ apaʼyerraneterr. Ñetña allohuenetpaʼ eʼñe orryesuahuet. \v 24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Añpaʼ nerrascaʼye sepeñ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa shonteʼ acheñeneshacop. Añ nerraspaʼ alloch eʼñe etserra aʼpoctaterra acheñeneshaʼ Apuesho. \v 25 Na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach alla norrerreʼt̃e añ narmetsos t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch alla ello yorrerrerr parro allempoch am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan Pedro ñapaʼ c̈hocmach aʼnasocha \r (Mt. 26.30-35; Lc. 22.31-34; Jn. 13.36-38) \p \v 26 Allempoña oʼ morrechuanmuet Yomporecoppaʼ ahuaneneterr Olivop̃no. \v 27 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús: \p —Añ tsaprocmach sa allohuenespaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñopaʼ atet̃caʼye anuaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor nocop: “Oʼch nemtsater ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero, poʼcarrnerorñapaʼ c̈hach matrraʼtyesa allemeñ.” \p \v 28 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —T̃arraña esempoch alla netanterra napaʼ nanomchaʼ oterrtsa Galileo. \p \v 29 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: \p —Amaʼt allohuenet ñerraʼm aʼypoʼñaʼhuerrpetchaʼpaʼ naña amaʼt ahuat̃apaʼ amach naʼypoʼñerrpe. \p \v 30 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notap̃, añe tsaprocmach amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna. \p \v 31 Pedroñapaʼ alla otererr: \p —Amaʼtchaʼ yerromhuanen parropaʼ naña poʼñoc̈hpaʼ amaʼt parrocha amach naʼnasotap̃o. \p Allohuen pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otyenetañ ñamet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ maʼyochuena all oteñet Getsemaní \r (Mt. 26.36-46; Lc. 22.39-46) \p \v 32 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús pueyochreshohuen all narmetsm̃o, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Getsemaní. Allñapaʼ otosanet: \p —T̃eʼ sapaʼ allach sanorrc̈haʼtos arrma, napaʼ oʼch nemaʼyochenaʼ. \p \v 33 Allñapaʼ aña anmos Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Jesúsñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñmateno pueyoc̈hro, c̈ha nanac allpatena. \v 34 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Napaʼ c̈ha chepoc̈henen nellquëña neyoc̈hro, c̈ha mueneʼ nerromuen nellquëñot̃. Sapaʼ allasaʼt̃ach arr secuapretosnoʼt̃ach. \p \v 35-36 Ñañapaʼ ahuoʼ aʼyent̃eyeʼ all rremosa patso atet̃ maʼyochosa: \p —Apa, p̃ocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama errot̃en apen penteno; ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenep̃ amach pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ\f + \fr 14:35-36 \ft Ñeñt̃ amueroc̈htatañ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ añ atmaʼntataret̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr pesherr yorren orram̃tsot̃.\f* nenten na. T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenatspaʼ añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na. \p \v 37 Oʼña atet̃ maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ maʼpsheña. Oʼ c̈herr allpaʼ alla entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet. Allempoñapaʼ otuerran Pedro: \p —C̈haʼt Simóna atarr pemos. Amaʼt mamesha areʼtña acuenayeʼ penteno. \v 38 Eʼñe señoseʼrteñot̃paʼ c̈hoña semaʼyochosa allochñapaʼ att̃och amach sañeña aʼpuerrataterro topateñets ñeñt̃chaʼ sehuapoya atarr huomenc. Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr semneñeñ t̃arraña sechetsñapaʼ amacaʼye ahuamencat̃eyeʼ penso, ñeñt̃oʼmarña notenes c̈hocmach semaʼyochena. \p \v 39 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr puepocheño oʼch maʼyocherrerr, ñeñt̃ara atet̃ otuerrerr. \v 40 Oʼña alla maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ huerrerr, alla entuerranerr pueyochreshaʼ ñetñapaʼ oʼ alla manrrerreterr, c̈ha nanac atserr moñeʼtenet. Ama eñoteñeto errot̃enchaʼña otapuereteʼt̃. \v 41 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr maʼyochatsa. Oʼña maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ alla huerrerr pomaʼpocheñohua, atet̃ otuerranerr pueyochreshaʼ: \p —Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ allaʼt semanrren; amaʼtpaʼ alla sames. T̃eʼpaʼ ñeñt̃epaʼt̃a, señochepaʼch oʼ c̈hap allempoch pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets att̃ot̃chaʼ errot̃uanen perren ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ. \v 42 T̃eʼñapaʼ setanterra oʼch ahuey oʼch yepocteʼ. Secueʼcaʼye ñeñt̃chaʼ nepomueʼ ñeñt̃paʼ allaʼtsena. \s1 Allempo rromoset Jesús \r (Mt. 26.47-56; Lc. 22.47-53; Jn. 18.2-11) \p \v 43 All atet̃ eñorena Jesúspaʼ c̈ha huapatsa puesheñarr ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña, ñeñt̃ñapaʼ añ Judas. Ñañapaʼ huac̈haʼtatan shonteʼ acheñeneshaʼ occhellet̃areret ñam̃a etsachperet̃areret. Ñehua, añ ñeñt̃ huac̈haʼttsapaʼ añ mueñenahuet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetcaʼyeña mueñeneʼña ñeñt̃chaʼ rromuenayaʼ Jesús. \v 44 Ñehua, Judas ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otnoman acheñeneshaʼ ñeñt̃ anom att̃och chemeʼtoset Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: \p —Erraʼtsenchaʼ nehuom̃chaʼtos eʼñe netsoʼtstsapaʼteñot̃paʼ ñeñt̃caʼyeña Jesús. Sañapaʼ ñeñt̃chaʼña serrmospaʼ oʼch sanem̃ eʼñe sehuamencocma. \p \v 45 Allempoña huapapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús huom̃chaʼtos eʼñe puetsoʼtstsapaʼteñeshaʼ, atet̃ otos: \p —Tsapo, Maestrochaʼ. \p \v 46 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ ponmosyet Jesúspaʼ rromoset eʼñe poʼhuamencocma. \p \v 47 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ Jesús pueyochreshaʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \v 48 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: \p —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en? \v 49 Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen Parets paʼpacllo eʼñe parro sesho, esoʼmareʼtña amaña allempocmaña serrmaʼneʼt̃e. Amaʼtpaʼ att̃epaʼcaʼye perra allochñapaʼ att̃och eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon quellcaʼyeseʼt̃ nocop ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \p \v 50 Allempoña allohuen pueyochreshaʼpaʼ allorocma aʼypoʼñaʼhuanmet, ñetñapaʼ yetrraʼtuet. \s1 Att̃o aʼyetachet puesheñarr huepueshaʼ allempo mueneʼ rromuetañ ñam̃a \p \v 51 Ñehua, allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr huepueshachor ñeñt̃ epuet ta Jesús. Ñañapaʼ c̈ha muelleʼmquën att̃a ep̃amcoʼtnoma. Ñapaʼc̈hoʼña ahuoʼch rremuetañpaʼ \v 52 aña aʼmeyam̃peretaʼ allo ep̃amcoʼtena, huepueshachorñapaʼ muelleʼmcot̃a aʼyetachet. \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús all apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets \r (Mt. 26.57-68; Lc. 22.54-55, 63-71; Jn. 18.12-14, 19-24) \p \v 53 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ rromoseʼ Jesúspaʼ ñetñapaʼ arr anmet alloʼtsen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Allñapaʼ all apc̈ha ñam̃a amaʼt allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetña allohuenet eʼñe all apc̈henet. \v 54 Pedropaʼ ñapaʼc̈hoʼña cot̃eʼ t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. Corneshaʼ poʼpampopaʼ allñapaʼ anorros epuet ñeñt̃ guardianeshaʼ all aʼt̃orenet tsoʼ all shotoset parro. \p \v 55-56 Cornaneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ judioneshacop, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃soseʼ Jesús allochñapaʼ att̃och muetsatachet. Amaʼt shonteʼ huapatsañ ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ entayeña att̃och muetsatateret t̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otosetoña Jesúsocop. \v 57 Allempoña t̃omc̈haʼtos ñam̃a poʼpotantañ; ñetpaʼc̈hoʼña tomaʼtam̃p̃soset Jesús; ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p \v 58 —Ya ahuañapaʼ yeʼmeʼt̃caʼyeña Jesús atet̃caʼye oteʼt̃: “Napaʼ oʼchcaʼye naʼmaterrñañ añ Parets paʼpaquëll ñeñt̃paʼ acheñacaʼye pueyec̈hcatar; t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ napaʼ oʼchcaʼye alla nat̃omater poʼpoñ ñeñt̃paʼ amachcaʼye añeyaye ñeñt̃ yec̈hcaten acheñ.” \p \v 59 T̃arraña amaʼt atet̃ tomaʼtam̃pesyesosetañpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otoseto. \p \v 60 Allempoña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ allent̃a t̃ompaʼ atet̃ otan Jesús: \p —P̃añapaʼ ¿amaʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Errot̃enot̃eʼtña otteñeʼchenpet? \p \v 61 Jesúsñapaʼ ama eñoreno, ama anapuenaneto. Allempoña corneshaʼpaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, nemneñ oʼch p̃oten p̃apaʼ ¿p̃aʼtña ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets? ¿Ñeñt̃ep̃t̃eʼ Parets Puechemerep̃, ñeñt̃ Parets c̈hocma yaʼyeʼchoc̈htateññañ? \p \v 62 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ ñeñt̃encaʼye. Elloña napaʼ oʼchcaʼye notas, senterrenchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼchcaʼye alla nanorruerr Parets poʼcohuenrot̃. Ñam̃a poʼpocheño oʼch sentapuerren oʼch nesuam̃perra osot̃ Yompor pueʼntañot̃. \p \v 63 Corneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmpaʼ allent̃a rrarreʼtan paʼshtam eʼñe patsrreʼmueñot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —T̃eʼpaʼ amachcaʼye yeʼnatsche poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃p̃soseʼ. \v 64 T̃eʼ amaʼt sapaʼ oʼcaʼye seʼm̃ atet̃ achm̃areʼtenan Yompor. ¿Errot̃enaʼt senteñña sa? \p Ñetña allohuenetpaʼ atet̃ otyeset: \p —Ña poʼñoc̈hpaʼ atarrcaʼye nanac achm̃areʼtenan Yompor, pocteʼñac̈hoʼ t̃eʼpaʼ oʼch semtsatach. \p \v 65 Allempoñapaʼ aʼcoshareʼtyeset, huancaclleʼchet paʼclloyot̃paʼ c̈hotaʼtyeset. Pachm̃areʼteñot̃et atet̃ otyeñet: \p —T̃eʼña eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ. \p Amaʼt guardianeshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ c̈hotaʼchet. \s1 Att̃o Pedropaʼ aʼnasotana Jesús \r (Mt. 26.69-75; Lc. 22.56-62; Jn. 18.15-18, 25-29) \p \v 66 Pedroña allempopaʼ patsot̃eʼtsen pampat̃ollo. Allempoña allpaʼ huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ sherbeneʼ corneshaʼ. \v 67 Ñañapaʼ entosan Pedro all shotenana tsoʼ. Cohuanaʼtospaʼ atet̃ och: \p —P̃acaʼye eʼñe cot̃ayeʼt̃ña Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. \p \v 68 Pedroña anapueʼpaʼ c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ amacaʼye nentareña, amaʼt napaʼ amacaʼye neñoteñeña ñeñt̃ atet̃ p̃otenen. \p Allempoña Pedropaʼ ahuerr, c̈herr allot̃ecma beʼt̃enet oʼch c̈hapuet oʼpono pampo. Allempoña allent̃a eñen atollop. \v 69 Allñapaʼ entuererr coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra. Ñañapaʼ atet̃ oterranerr ñeñt̃ parro alloʼtsaʼyenet: \p —Añ acheñerpaʼ ñeñt̃caʼye eʼñe parro yemtenet ahuaña. \p \v 70 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererr. Oʼña oʼchterrerrpaʼ ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otereterr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye p̃apaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye parro seyemtena t̃arroʼmar p̃apaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshap̃caʼye ñeñt̃oʼmar eʼñe atet̃ peñen ñerraʼm ña. \p \v 71 Allempoña Pedropaʼ eʼñe pueshquëñot̃anetpaʼ att̃a otatseʼtyerraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño notenes, ñerraʼm amat̃eʼ poʼñoc̈hoyeʼ notensopaʼ t̃eʼpaʼ nerromuepaʼ. Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ama nentareña añ yacmar. \p \v 72 Oʼña atet̃ otuanetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ allempocma puepocheño eñenña atollop. Allempoña Pedropaʼ alla yerpuerrana ñeñt̃ atet̃ oteñ Jesús: “Amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” Allempoña Pedropaʼ allent̃a atarr yahuena huomenc. \c 15 \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato \r (Mt. 27.1-2, 11-14; Lc. 23.1-5; Jn. 18.28-38) \p \v 1 Tsapat̃ oʼ t̃aya puetarenpaʼ ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ apc̈haʼmueneterr parro epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch aʼpoctatan ñoñets judioneshacop. Ñetñapaʼ cot̃apeʼchatannetset, att̃oña oʼ eʼñe aʼpoctataʼmueñet atet̃chaʼ p̃aʼmueñet Jesús. Jesúsñapaʼ oʼ huancotaʼtuet allempoñapaʼ anmaʼmueñet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato (ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop). \v 2 Pilatoña aʼp̃t̃oʼtapan Jesúspaʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop? \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ ñeñt̃encaʼye atet̃ p̃oten. \p \v 3 Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetña allpaʼ shonteʼ paʼnamenot̃ otteñeʼchaʼmueñet Jesús. \v 4 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: \p —P̃apaʼ ¿areʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Amaʼt peʼmuenanetoña ñetpaʼ paʼnamenot̃ aʼmet̃areʼtam̃penpet? \p \v 5 Jesúsñapaʼ amaʼt eʼñe parrocha ama anapuenaneto. Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ c̈ha atarr cohuanaʼtapan Jesús. \s1 Att̃o am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ otanet, amaʼtpaʼ c̈hosa muetseʼña Jesús \r (Mt. 27.15-31; Lc. 23.13-25; Jn. 18.38–19.16) \p \v 6 Ñehua, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet. Eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo, ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃paʼ ñañapaʼ c̈hocmach aʼrroyerran puesheñarr judioneshacop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ pamoʼts penet ñet. Oʼch apanet erraʼtsenc̈hoʼ enamuenet ñeñt̃ muenenet ñet. Ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanetña puesheñarr pamoʼtset att̃och eʼñe cohuen coshatenan allohuen judioneshaʼ. \v 7 Ñam̃a eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Barrabás. Ñehua, ñeñt̃ Barrabás ahuañmoʼchot̃eñ yottam̃peñet epuet poʼpotantañ t̃arroʼmar ñetpaʼ ñetcaʼye yec̈hatenetña acheñeneshaʼ at̃pareʼchetepaʼtoʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃. Eʼñe pat̃pareʼteñot̃et oʼ muetset ñam̃a acheñ. \v 8 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ c̈hac̈haʼtet Pilateshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼrroyerrnay puesheñarr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma peperrnayeʼt̃. \p \v 9 Pilatoñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Sapaʼ ¿añeʼtña semnen oʼch naʼrroyerrnas ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop? \p \v 10 Ñehua, Pilatopaʼ atet̃ otapan acheñeneshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ eñotenan cornaneshac̈hno paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ñetpaʼ eʼñecaʼye pueʼmoñeʼtateñmeʼchatsa pomueñetña Jesús. \v 11 T̃arraña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ aña atarr cot̃apeʼchatenet acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼ allohuenetpaʼ oʼch ochet Pilato: “Añchaʼ p̃aʼrroyerrnay Barrabás.” \v 12 Allempoña Pilatopaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, añ ñeñt̃ soten judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, ñapaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña nepeʼ? \p \v 13 Ñetña puerranareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: \p —Ñapaʼ ¡pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye! \p \v 14 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñapaʼ ¿esoʼtña pen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ sentapreteñe? \p Ñetñapaʼ alla rrannarterreterr huomencpaʼ atet̃ oterreterr: \p —Ñapaʼ ¡c̈hop̃añacaʼyeña corsoʼtam̃p̃sateʼ! \p \v 15 Pilatoñapaʼ añ atarr muenen oʼch coshatan acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña aʼrroyerranet Barrabás ñeñt̃ enamueñet. Allempoña ashtatan ñam̃a Jesús allot̃ñapaʼ otan poʼsolltarneshar: \p —T̃eʼpaʼ oʼch secorsoʼtam̃peñaʼ. \p \v 16 Ñehua, solltarneshaʼña ama aneñetaʼ allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset arrña ñanom anmetña Jesús am̃chaʼtaret̃epahuo. Allña agotachet allohuen poʼpotantañ solltarneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼch eʼñe apc̈het Jesúsesho. \v 17 Allñapaʼ paʼllocchameʼteñot̃et Jesús chorrachet shetamuets tsamamuenoʼ quelluemamtena ñeñt̃ paʼshtam pen ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Pelltaʼtoñet ñam̃a choyoʼmets agrec̈hpaʼ ñeñt̃ña choyoʼm̃tachet ñeñt̃ atet̃ choyoʼm̃tena ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. \v 18 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: \p —¡Puetareʼ am̃chaʼtaret̃echaʼ atarruacaʼ cohuenep̃t̃eʼ! p̃a ñeñt̃ep̃ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃. \p \v 19 Puecheʼtatseteñot̃et astoʼtameʼteñet tsachp̃o poño, aʼcoshareʼteñet, allempoña concorpanaʼteñet, ottenetañ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈hoʼ muechatseʼteñet. \v 20 Oʼña achm̃areʼtuahuetpaʼ allempoñapaʼ rrotam̃peret shetamuets tsamamuen chorrateret eʼñe ña paʼshtam. Allempoñapaʼ anmet aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃peñetaʼ. \s1 Att̃o corsoʼtam̃p̃soset Jesús \r (Mt. 27.32-44; Lc. 23.26-43; Jn. 19.17-27) \p \v 21 Eʼñe ahuanmatsetpaʼ allña oñenetpaʼ oʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ errteʼ huerrtsa aʼyot̃. Ñañapaʼ allent̃a chechatnomet poʼcorsoch. Ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃paʼ añ pompor pen Alejandro ñam̃a Rufo. \p \v 22 C̈hapachet all socheñet Gólgota ñeñt̃ yoten yeñoño Poñetallep̃no. \v 23 Oʼ c̈hapachet allpaʼ Jesúspaʼ aposetañ vinos ñeñt̃paʼ añ atsetaret̃ pueretso ñeñt̃ atarr pesherr ñeñt̃ otenet mirra t̃arraña Jesúspaʼ ama mueno oʼch orr. \v 24 Allempoña oʼ corsoʼtam̃pesuetpaʼ solltarneshaʼñapaʼ allent̃a yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesñañet paʼshtam puemaʼtets. \p \v 25 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsneʼ allempocaʼye corsoʼtam̃p̃saʼmueñetña Jesús. \v 26 Ñehua, poñot̃paʼ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ att̃ochña eñoteñet ñeñt̃ecop corsoʼtam̃peñet. Ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃caʼyeña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er.” \v 27 Allña corsoʼtam̃p̃set epuet ñam̃a epsheña eñet̃, puesheñarrpaʼ nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃. \v 28 Att̃ocaʼyeña etsoterraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop; ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oten: “Ñapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma enteret ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeneʼ ñeñt̃ ama pocteyaye.” \p \v 29 Ñeñt̃ña oñmac̈hets allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma achm̃areʼtneñet. Pachm̃arñot̃etpaʼ coñoʼcoñtanaʼtyesneñet, ñeñt̃paʼ atet̃ otyesneñet: \p —P̃a ñeñt̃ep̃ p̃ommoʼcheñot̃paʼ p̃otatseʼteʼt̃ p̃oʼch aʼmaterrayeñ Parets paʼpaquëll, pomaʼpamtañocmoʼch alla p̃at̃omatereñ, \v 30 t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterrañacaʼye eʼñe p̃añeña, pesuerrañacaʼyeña t̃ayecma corsochot̃. \p \v 31 Eʼñe att̃ecma achm̃areʼteñ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ eʼñe parrocma pachm̃areʼteñot̃paʼ atet̃ otatseʼtyeñet: \p —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, p̃añapaʼ esoʼmareʼtchaʼña t̃eʼpaʼ ama errot̃enot̃ p̃aʼqueshp̃aterroña eʼñe p̃añeña. \p \v 32 Eʼñe pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyereterr: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼcaʼye Cristotostsañ, ñeñt̃ep̃oʼcaʼye israelneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpeñ, pesuerrañacaʼye corsochot̃ allochñapaʼ att̃och yameʼñap̃a yam̃a. \p Eʼñe att̃ecma peʼ ñam̃a eñet̃ ñeñt̃ epuet corsoʼtam̃peñet, ñetpaʼc̈hoʼña atarr es otnareʼchet allot̃ poʼcorsochot̃. \s1 Att̃o rroma Jesús all poʼcorsocho \r (Mt. 27.45-56; Lc. 23.44-49; Jn. 19.28-30; Heb. 9.11-14) \p \v 33 Oʼña c̈hap poctopaʼ oʼhuañ atsnom oʼ eʼñe checmetua ora errap̃aren añe patsro, oʼña ellerrotenmochapaʼ oʼ alla puetarerr. \v 34 Allempoña ellerrotnenmochapaʼ Jesúsñapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: \p —Eloi, Eloi, lama sabactani. Ñeñt̃ña ñoñtsorpaʼ atet̃ oten: Esoʼmaruachñacaʼye Neyompor-rechaʼ p̃aʼypoʼñerren. \p \v 35 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ t̃omc̈hets all ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Jesús, ñetñapaʼ amacaʼye eʼmueññañeto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otyeset: \p —Seʼmueñeʼt oʼ c̈ha c̈horeʼtant̃eʼ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Parets poʼñoñ. \p \v 36 Allempoñapaʼ mata puesheñarr ñeñt̃ alloʼtsen, eʼc̈homosan chellaʼso ñeñt̃ atsotsoʼtpoʼ oʼ neʼ tsachp̃opaʼ allot̃ña tsotsoʼtatosanña Jesús. Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch yecueʼ Elías ñatoʼrraña oʼch huapapaʼ ñach aʼsuatoseʼ. \p \v 37 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla rranerrerr huomencpaʼ rroma. \v 38 Allempoña besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll oʼponopaʼ ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, ellopaʼtetsta enot̃eñ eʼñe sotatsohua. \v 39 Capitánña ñeñt̃ romoʼmarneshaʼpaʼ ñeñt̃ t̃ets allameʼtets ñañapaʼ eʼñe entenan Jesús att̃o rroma, allempoña ñapaʼ atet̃ ot: \p —Poʼñoc̈huacaʼye añ acheñerpaʼ Partsepaʼtcaʼye Puechemer. \p \v 40-41 Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno, ñetñapaʼ aʼyot̃a cohuanrrortenet. Ñetpaʼ ñetcaʼyeña cot̃aʼhuanmueʼña Jesús Galileot̃eñ ñeñt̃ sherb̃aʼyesayeʼt̃. Ñeñt̃paʼ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a José. Ñehua, ñeñt̃ Jacobopaʼ puechoyomer peñ José. Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñeñt̃ cot̃aʼyesayeʼt̃ Jesús Jerusaléño. \s1 Att̃o pampuet Jesús \r (Mt. 27.57-61; Lc. 23.50-56; Jn. 19.38-42) \p \v 42 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Ñehua, ñeñt̃ yet̃ñatsropaʼ allempocaʼye c̈hocma aññoʼtena judioneshaʼ ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch ameserreterr. \v 43 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ Joséña ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼpaʼ ñañapaʼ ama puem̃chaʼñot̃eyeʼ ahuoso Pilatesho oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach aʼsuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. Ñehua, ñeñt̃ Josépaʼ atarr cohuen acheñ, atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñ allohuen ñeñt̃ parro aʼpoctatenet ñeñt̃ llequëna allohuen judioneshaʼ. Ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ atarr cohueneʼ Yompor esempohuañenchaʼ oʼch atarr ayochreshat̃terra. \v 44 Allempo atet̃ enamosan Pilato, Pilatoñapaʼ atet̃ ot: \p —Taʼm ¿poʼñoc̈ht̃eʼ oʼ rromaña eʼñe mamecma? \p Allempoñapaʼ agotan solltar poʼcap̃tanerpaʼ aʼp̃t̃oʼch: \p —¿Poʼñoc̈haʼt oʼ rromaña Jesús? \p \v 45 Capitánñapaʼ atet̃ otos: \p —Poʼñoc̈hcaʼye oʼcaʼye rroma. \p Pilatoñapaʼ atet̃ otan José: \p —Ñeñt̃epñapaʼ p̃aʼsuater corsochot̃paʼ p̃anercaʼye. \p \v 46 Joséñapaʼ allent̃a rañt̃osana emarr shetamuets, c̈herr corsochopaʼ aʼsuaterranña Jesús corsochot̃ all rromuen. Ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ. All eñatenan mapuetpon allcaʼyeña nenanaʼña Jesús. Allempoñapaʼ attomeʼtuerrñañ mapueʼ allo yottam̃pesner ñeñt̃ puepampuer p̃ach. \v 47 All cohueñ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María, José pachor. Ñetñapaʼ eʼñe enteñet all naʼneret Jesús. \c 16 \s1 Att̃o tanterra Jesús \r (Mt. 28.1-10; Lc. 24.1-12; Jn. 20.1-10) \p \v 1 Oʼña huañ yet̃ allempo amesenet, María Magdalena ñam̃a Salomé ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor, ñetñapaʼ rañt̃aʼyesnenet eñmosat̃ ñeñt̃chaʼ anmaʼmuenet tsapat̃ Jesús puepampro alloch aʼyanaʼteretaʼ amaʼt rromot̃a. \v 2 Tsapat̃ allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc ñetñapaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet Jesús puepampro. Oʼ t̃aya huapaʼmuena atsneʼpaʼ allempo ahuanmaʼmuenet. \v 3 Ñetñapaʼ otannaʼtyesnomuet: \p —Taʼ, eseshaʼch aʼrrot̃eʼteʼña mapueʼ añecmuen ñeñt̃ allo yottam̃peñet att̃och yebeʼt̃os all puepampro eshecchaʼ yaʼyanaʼteraʼ eñmosat̃o. \p \v 4 Ñetña c̈hapatseta all, cohuostseta entoset mapueʼ oʼ aʼrrot̃eʼtaret̃tena aʼyenet̃, amaʼt ñeñt̃ mapueʼpaʼ añecmuen. \v 5 Ñetña allempo beʼt̃ososet puepampro allñapaʼ all entoset puesheñarr huepueshaʼ all anen poʼcohuenrot̃. Paʼshtamñapaʼ atarr huallamaʼt̃, c̈ha t̃orats p̃anet pueyoc̈hret. \v 6 Ñeñt̃ña mellañot̃eñerpaʼ atet̃ otapanet: \p —Amach c̈ha seyorenatsto. Napaʼ neñotenes añcaʼye semnen oʼch sentaʼmueñ Jesús ñeñt̃ otenet nazaretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ oʼ corsoʼtam̃perret. T̃arraña ña t̃eʼ oʼcaʼye tanterra, ama arroʼtsenaro. Secueñaʼcaʼye all neretañ, amacaʼye eñalle. \p \v 7 Allempoña mellañot̃eññapaʼ alla oterraneterr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres oʼch sotuer Pedro ñam̃a poʼpotantañ pueyochreshaʼ, Jesús oten oʼch ota oʼch ahuerr Galileo. C̈hoschaʼña ahuanmatsa sam̃a allochñapaʼ allchaʼ senter ñeñt̃ atet̃ otaseʼt̃ ahuaña. \p \v 8 Allempoña coyaneshac̈hno atet̃ otaret̃tet all Jesús puepampro, ñetña c̈haʼnmac̈herretpaʼ matenacma ahuanerret poʼyorñot̃etpaʼ c̈ha yonshemaʼtyesnerret. Pom̃chañot̃et amaʼt eʼñe eseshapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ entnerreto. \s1 Allempo tanterra Jesúspaʼ añ ñanom orrterra María Magdalena \r (Jn. 20.11-18) \p \v 9 Ñehua, ahuat̃ecma tanterra Jesús añe yet̃ro allempo mot̃taʼmuenerr yet̃ñats temenc. Allempo tanterrapaʼ añ ñanom orrterra María Magdalena. Ñeñt̃ña Maríapaʼ canc̈herrsheña oneñet̃ ñeñt̃ chorrayeʼt̃ Jesúsñapaʼ eʼñe quec̈hpatam̃p̃satuer. \v 10 Maríañapaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch otenanaʼ ñeñt̃ epuet yemteʼt̃ Jesús all puellquëñot̃et atarr yahuanrrortenet. \v 11 Ñetña allempo eʼmareʼchet oʼ tanterra Jesús, Maríapaʼ oʼcaʼye enter, ñetñapaʼ arepaʼtchaʼ ameʼñyeto. \s1 Allempo Jesúspaʼ orrterrana ñam̃a epsheña pueyochreshaʼ \r (Lc. 24.13-35) \p \v 12 Poʼpocheño Jesúspaʼ eʼñe poʼpoñot̃ orrterrana epsheña pueyochreshaʼ allempo chopeñeʼchnenet allampañoʼmar. \v 13 Ñetñapaʼ allent̃a puerrerret oʼch otueret poʼpotantañ, arepaʼtchaʼña ameʼñaret̃tapuerreto ñeñt̃ atet̃ enteret ñamet Jesús. \s1 Att̃o Jesúspaʼ otnerran pueyochreshac̈hno ñetpaʼ atet̃chaʼ p̃aʼyerret \r (Mt. 28.16-20; Lc. 24.36-49; Jn. 20.19-23) \p \v 14 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla orrterranerr pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa pat̃err all rrallmeʼchenet. Ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼchatuenanetpaʼ atet̃ otuenanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtña ama sameʼñeñoña poʼpotantañ ñeñt̃ soteneʼ napaʼ oʼcaʼye netanterra t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hocaʼye enterrnet. T̃arraña sapaʼ amacaʼye es sec̈henoyo seyoc̈hro. \p \v 15 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch auyeses ora errap̃aren allohuanen añ patser, seserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃ataret̃terret. \v 16 Allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya añ cohuen ñoñets ñam̃a ñeñt̃ pameʼñeñot̃etpaʼ apataret̃terretchaʼ ñetñapaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ. T̃arraña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrtso, ñetñapaʼ amñaret̃terrach coñcheñtso. \v 17 Ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya ñocpuetpaʼ norrtaterranetchaʼ nepartsoña. Eʼñe na nesoʼchñoch quec̈hpatyesetchaʼ oneñet̃ec̈hno, ñam̃a eñosyesetchaʼ poʼpoñeʼttsocma ñoñtso. \v 18 Ñam̃a ñerraʼm eʼñe potot̃et chetetchaʼ shechep̃, t̃arraña amach errot̃ p̃aneto; ñam̃a amaʼtchaʼ añ orret ñeñt̃ amtsañtetsa t̃arraña amach errot̃ p̃aneto. Ñam̃a ñerraʼm esempoch aʼp̃llaʼyeñet atsnañet̃, atsnañet̃ñapaʼ acrrerrocheʼch. \s1 Allempo aʼterr Jesús pueʼntaño \r (Lc. 24.50-53) \p \v 19 Oʼña atet̃ otuanerranet Partseshaʼ Jesúspaʼ allent̃a aʼtapater Pompor pueʼntaño, allñapaʼ anorruen eʼñe Pompor poʼcohuenrot̃, all partsotapretuera. \v 20 Pueyochreshaʼñapaʼ ahuanomyeset, serrpareʼtyesnomuet errap̃aren. Partseshaʼ Jesúspaʼ c̈hocma t̃orrapretenanet, orrtatenanet poʼpartsoña att̃och acheñeneshaʼ eʼñech eñotenanet ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtyenet, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h Parets poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.