\id MAT - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h SAN MATEO \toc1 Cohuen Ñoñets ñeñt̃ quellcaʼ San Mateo \toc2 San Mateo \toc3 Mt \mt2 COHUEN ÑOÑETS ÑEÑT̃ QUELLCAʼ \mt1 SAN MATEO \c 1 \s1 Arrpaʼ all aquellcaret̃ allohuen paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ paʼtañneshañ pen Jesús \r (Lc. 3.23-38) \p \v 1 Arrpaʼ all aquellcaret̃ Jesucristo paʼtañneshañ eʼñe paʼsoʼchñec̈hnohuenet. Jesucristopaʼ David poʼm̃reneñ, eʼñe Abrahamot̃eñ. Allohuen añ soʼchñetspaʼ ñeñt̃ara mereñtsorecmuet. \p \v 2 Abrahampaʼ chemereʼtana Isaac. Isaacñapaʼ chemereʼtana Jacob. Jacobñapaʼ chemereʼtana Judá epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñec̈hno. \v 3 Judáñapaʼ chemereʼtana Fares epuet ñam̃a Zara. Ñet pachoretpaʼ añ paʼsoʼcheñ Tamar. Faresñapaʼ chemereʼtana Esrom. Esromñapaʼ chemereʼtana Aram. \v 4 Aramñapaʼ chemereʼtana Aminadab. Aminadabñapaʼ chemereʼtana Naasón. Naasónñapaʼ chemereʼtana Salmón. \v 5 Salmónñapaʼ chemereʼtana Booz. Ña pachorpaʼ añ paʼsoʼcheñ Rahab. Boozñapaʼ chemereʼtana Obed. Ña pachorpaʼ añ paʼsoʼcheñ Rut. Obedñapaʼ chemereʼtana Isaí. \v 6 Isaíñapaʼ chemereʼtana David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃. Davidñapaʼ chemereʼtana Salomón. Ñeñt̃paʼ arrot̃ Urías puet̃aporot̃. \p \v 7 Salomónñapaʼ chemereʼtana Roboam. Roboamñapaʼ chemereʼtana Abías. Abíasñapaʼ chemereʼtana Asa. \v 8 Asañapaʼ chemereʼtana Josafat. Josafatñapaʼ chemereʼtana Joram. Joramñapaʼ chemereʼtana Uzías. \v 9 Uzíasñapaʼ chemereʼtana Jotam. Jotamñapaʼ chemereʼtana Acaz. Acazñapaʼ chemereʼtana Ezequías. \v 10 Ezequíasñapaʼ chemereʼtana Manasés. Manasésñapaʼ chemereʼtana Amón. Amónñapaʼ chemereʼtana Josías. \v 11 Josíasñapaʼ chemereʼtana Jeconías epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñec̈hno. Ñehua, Josíaspaʼ alla chemereʼtos allempo ac̈hapataret̃tet allap̃ar all anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Babilonia. \p \v 12 Allempo huac̈herret Babiloniot̃paʼ Jeconíasñapaʼ chemereʼtuerrana Salatiel. Salatielñapaʼ chemereʼtana Zorobabel. \v 13 Zorobabelñapaʼ chemereʼtana Abiud. Abiudñapaʼ chemereʼtana Eliaquim. Eliaquimñapaʼ chemereʼtana Azor. \v 14 Azorñapaʼ chemereʼtana Sadoc. Sadocñapaʼ chemereʼtana Aquim. Aquimñapaʼ chemereʼtana Eliud. \v 15 Eliudñapaʼ chemereʼtana Eleazar. Eleazarñapaʼ chemereʼtana Matán. Matánñapaʼ chemereʼtana Jacob. \v 16 Jacobñapaʼ chemereʼtana José ñeñt̃epaʼtchaʼ puerrollar p̃aʼ María. Maríañapaʼ cheyoreʼtana Jesús, ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats. \p \v 17 Allempot̃eñ correʼt̃ Abraham t̃arrempohua allempo correʼt̃ ñam̃a David, ñeñt̃ña allponsheña chemereʼshatnomuetspaʼ alloʼtsencaʼye c̈harrasheña puechenet paʼtatssheña. Ñam̃a allempot̃eñ correʼt̃ David t̃arrempohua allempo ac̈hapataret̃tet Babilonio, ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsenerrerr c̈harrasheña puechena paʼtatssheña ñeñt̃ allponsheña chemereshaʼterrtserr allempo. Ñam̃a allempot̃eñ ac̈hapataret̃tet Babilonio t̃arrempohua allempo eñalleta Cristo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsenerrerr c̈harrasheña puechenet paʼtatssheñet ñeñt̃ allponsheña chemereshaʼtnerrtserr t̃arrempohua allempo eñalleta ñam̃a Cristo. \s1 Arrpaʼ att̃o eñalleta Jesucristo \r (Lc. 2.1-7) \p \v 18 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas att̃o allempo eñalleta Jesús. Allempoña María ñeñt̃chaʼ pachor p̃aʼ Jesúspaʼ añcaʼye oʼpatenaya José ñoʼch yoreʼ. Ama yoreñaʼpaʼ Maríañapaʼ ahuepaʼt ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃. \v 19 Joséña ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼpaʼ ñañapaʼ eʼñe cohuen acheñer ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ama mueno oʼch pencach. Ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼch oʼch ser eʼñe aʼnahuot̃a. \v 20 Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ machayot̃oʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃ orrtoya puec̈hopoñopaʼ atet̃ otos: \p —José Davidnaʼtare, amach p̃aʼllpatsto; pocteʼcaʼye oʼch peyore María ñeñt̃chaʼ pet̃apor pep̃aʼ t̃arroʼmar ñapaʼ oʼcaʼye ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃. \v 21 T̃eʼpaʼ eñalletatanchaʼ asheñorr, ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ paʼcheñer poʼchñarot̃et. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ och mellañot̃eñ. \p \v 22 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a att̃och etsota ñeñt̃ atet̃ eñoranaʼtaneʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tahueteʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃: \q1 \v 23 Ñeñt̃ña shopsheshaʼpaʼ amach aʼp̃llaret̃ot̃eyeʼ ac̈homento; cheyoreʼtanach asheñorr, ñeñt̃ñapaʼ sochetchaʼ Emanuel. \m Ñeñt̃ ña soʼchñetspaʼ atet̃ oten: T̃eʼña Paretspaʼ eʼñe parroʼtseney. \p \v 24 Allempoña José oyerr ñemot̃, atet̃ och Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ ñañapaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Yoran María ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ. \v 25 T̃arraña ñapaʼ ama aʼp̃lleñe t̃arrempohua allempoch emareʼtua; ñeñt̃ña asheñorrpaʼ soch JESÚS. \c 2 \s1 Att̃o eñotañneshaʼpaʼ huac̈haʼtet oʼch enteñetaʼ Jesús allempo eñalleta \p \v 1 Allempo eñalleta Jesús all Beléño, eʼñe alla Judeopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Herodes. Oʼña eñalletuapaʼ eñotañneshaʼña huac̈haʼtet allot̃ huena atsrret̃paʼ oʼ c̈hac̈haʼtet Jerusaléño. \v 2 Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset: \p —¿Erroʼtsenaʼtña ñeñt̃ eñalletatsa ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼ judioneshaʼ? Yapaʼ yeñoteñ oʼ eñalleta t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yentoñ poʼrantor allot̃ huena atsrret̃; yapaʼ ñeñt̃ecopña yehuena oʼch yeconcorpanaʼteñaʼ. \p \v 3 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodes eʼman atet̃ ñoñetspaʼ ñañapaʼ ñeñt̃a naʼ pueyoc̈hro ama eñmato pueyoc̈hro. Allohuen jerusaléñoʼmarneshaʼpaʼc̈hoʼña ama eseshaʼ eñmatatseto ñamet pueyoc̈hreto. \v 4 Allempoñapaʼ agotatan am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ara judioneshet; oʼch apc̈het allohuen cornaneshaʼ ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyets judioneshacop. Oʼch apc̈het ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Allña aʼp̃t̃oʼtyesanet: \p —¿Erraʼt oteteʼt̃ña allchaʼ eñalletaña ñeñt̃chaʼ Cristoterrets? \p \v 5 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Arr anetso Beléño allara Judeo t̃arroʼmar quellcopaʼ atet̃ anuaret̃, atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yomporña atet̃ otatseʼt̃: \q1 \v 6 Añ Beléñ ñeñt̃ judanaʼtarneshaʼ poʼpatseñ, eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ anetser ñeñt̃ atarr asherben entyeñet allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa alloʼmarneshaʼ. T̃arroʼmar all Beléño allchaʼ eñalleterra ñam̃a ñeñt̃chaʼ atarr am̃chaʼtaret̃terrtsa ñeñt̃chaʼ cohuam̃perreʼ allohuen neyochreshac̈hno ñeñt̃ara israelneshaʼ. \p \v 7 Allempoña otuoset atet̃paʼ Herodesñapaʼ eʼñe aʼnahua agotaterran ñam̃a poʼpotantañ eñotañneshaʼ ñeñt̃ c̈hac̈haʼtats allempo Jerusaléño. Allñapaʼ eʼñe acop̃a aʼp̃t̃oʼtareʼtyesapanet: \p —Rantopaʼ ¿eʼñeʼtña esempot̃eñña señch ñeñt̃ sorrtoya ñenmat̃? \p \v 8 Allempoña eñotatosetpaʼ ñañapaʼ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahues Beléño, eʼñech acop̃a seʼnyesos ñeñt̃ cheshat̃oll. Ñerraʼm oʼch señchpaʼ oʼch sotuerren allochñapaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch ahuen oʼch neconcorpanaʼteñaʼ nam̃a. \p \v 9 Ñetñapaʼ allempo eʼmhuanmuet atet̃ otanet am̃chaʼtaret̃paʼ allempoñapaʼ ahuanmuet. Rantoña ñeñt̃ entnenet allot̃ huena atsrret̃paʼ taʼnetsa allenet̃ senet, att̃ot̃apaʼ oʼ c̈hap eʼñe alloʼtsen cheshat̃oll. Oʼña c̈hap alloʼtsen cheshat̃ollpaʼ oʼ muechechosa eʼñe alla ento eʼñe pocto. \v 10 Allempoña enterreterr rantopaʼ atarr nanac coshet. \v 11 Allempoñapaʼ oʼ beʼt̃ososet pocollo, allña entoset cheshat̃oll epuet pachor María. Concorpanaʼtosyetpaʼ maʼyochosyet. Toram̃pesyesoset poʼtsapotpaʼ aposet eʼñe att̃a oro, aposet tsach pueseʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃. Aposet ñam̃a eñmosat̃ puerets. \v 12 Allempoña ñetpaʼ eñotatanet Yompor puec̈hopoño allochñapaʼ att̃och ama oñerreto Herodeseshoʼmar. Allempo puerrerret paʼnyetopaʼ aña cot̃erret poʼpoñ t̃oñ. \s1 Allempo cheshat̃oll Jesúspaʼ anmet Egipto allchaʼ aʼqueshp̃achet \p \v 13 Puerrac̈herrtsetpaʼ Yomporña poʼm̃llañot̃eñerpaʼ alla orrterranerr José puec̈hopoñot̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ otererr: \p —Petantayeʼcha oʼch p̃aʼyech cheshat̃oll pachoreʼna, orrayeʼchap̃ all anetso Egipto allchaʼ seyc̈hosa. Esempohuañenñapaʼ oʼch alla noterrperr atet̃chaʼ pep̃a. Herodes poʼñoc̈hpaʼ eʼnatanchaʼ añ cheshat̃oll att̃och muetsatach. \p \v 14 Allempoña oʼ tantapaʼ anman cheshat̃oll, pachoreʼna yeta tsapo, ahuanmuet Egipto. \v 15 Allñapaʼ alleneta att̃ot̃añapaʼ oʼ rromuen Herodes. Att̃oña etsota Yompor poʼñoñ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ poʼñoñ; ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otatseʼt̃: “Egiptot̃chaʼ nagotater Nechemer.” \s1 Allempo Herodespaʼ mueñan ñeñt̃chaʼ muetsueʼ allohuen asheñorrot̃olleshaʼ \p \v 16 Ñehua, allempoña Herodespaʼ oʼ eñoch c̈ha shecaʼnem̃ eñotañneshaʼpaʼ ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmateʼ. Att̃o atsrreʼma nanacpaʼ allempoñapaʼ mueñan ñeñt̃chaʼ muetsueʼ allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ Beléñoʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ allohuen allampañoʼtsaʼyen Beléño. Allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ echeneʼ epa poʼcharña amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ eñalletyetsa chentaʼ eʼñe poctacma muetsanatuet. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ eñotatos eñotañneshaʼpaʼ ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼch ahuoʼt̃eʼ epa char eñalletuaña ñeñt̃ cheshat̃oller. \v 17 Att̃oña etsota ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Jeremías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃; ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃: \q1 \v 18 Ñeñt̃ anetser Ramopaʼ atarrchaʼ eʼmorrterra yahueñets, atarr gogatstena; allpaʼ Raquelcaʼye yaʼnaʼteneʼ puechoyoreshaʼ; ama mueno oʼch eseshaʼ emyaʼteʼ t̃arroʼmar puechoyoreshaʼpaʼ ama eñallmeñe, oʼ eʼñe muetsanatuet. \p \v 19 Allempoña rroma Herodespaʼ Yomporña poʼm̃llañot̃eñerpaʼ alla orrterranerr José puec̈hopoño all Egipto. \v 20 Allñapaʼ otererr: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch petanterra, oʼch alla p̃aner cheshat̃oll pachoreʼna oʼch alla pepuerrerra israelneshaʼ paʼnyo; oʼcaʼye collaʼhuaña ñeñt̃ oʼpatayeʼt̃ añ cheshat̃oller ñeñt̃oʼch muetsayeñ. \p \v 21 Atet̃ otuepaʼ ñañapaʼ allent̃a tantena oʼ alla anerran cheshat̃oll pachoreʼna alla ahuerret israelneshaʼ paʼnyo. \v 22 Allempo ahuerretpaʼ ñetñapaʼ eʼmareʼtueret añ am̃chaʼtaret̃terrtsa Judeo ñeñt̃ Herodesoñ puechemer ñeñt̃ sochetsa Arquelao. Ñeñt̃oʼmarña mechaʼtenet serrtset all. Puec̈hopoñoñapaʼ alla eñotatererr ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ alla serr Galileo. \v 23 C̈herr Galileopaʼ ahuerr pat̃err anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Nazaret. Allñapaʼ alla yec̈haʼhuerra. Att̃ot̃caʼyeña etsotaña ñeñt̃ atet̃ otyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñetpaʼ atet̃ otyeseteʼt̃ ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ “oteñetchaʼ nazaretoʼmarneshaʼ.” \c 3 \s1 Allempo orrta Juan ñeñt̃ serrpareʼtosets all amayo \r (Mr. 1.1-8; Lc. 3.1-9, 15-17; Jn. 1.19-28) \p \v 1 Allempoñapaʼ orrta Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñañapaʼ arr serrpareʼtatosanet amayo eʼñe alla Judeo. \v 2 Allñapaʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop t̃arroʼmar oʼ c̈hapmoch allempoch ayochreshat̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \p \v 3 Ñehua, añmapaʼ ñocopcaʼye eñoseʼt̃ña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempopaʼ atet̃ oteʼt̃: \q1 Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop. \p \v 4 Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchenclla\f + \fr 3:4 \ft Ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ arrapoʼ enteñ palestinoʼmarneshaʼ.\f* ñeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ. \v 5 Allempoña jerusaléñoʼmarneshaʼpaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho ñam̃a allohuen judeoʼmarneshaʼ. Huac̈haʼtyeññaña ñam̃a allohuen jordanasoʼmarneshaʼ. \v 6 Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas. \p \v 7 Allempoña entapan shonteʼ saduceoneshaʼ ñam̃a fariseoneshaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et judioneshet. Ñetpaʼ t̃arroʼmar huac̈henet añ muenenet oʼch apatapanet Juan. Juanña serrpareʼtatapanetpaʼ otapanet: \p —Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Poʼñoc̈hcaʼ ama eseshayeʼ sotenaye eʼñech sapataret̃teñot̃a oʼch sequeshperra allochñapaʼ amach coñchatuerrso Yompor allempoch yoroc̈htatuer tsapat̃onet̃. \v 8 Napaʼ añchaʼña notapas oʼch sorrtatyes ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherran ello cohuen Yomporecop. \v 9 Sapaʼ c̈ha soteneñ seyoc̈hro añoʼ es sepallteno, sapaʼ añoʼ eʼñe seyemtena satañ Abrahamañ. T̃arraña napaʼ oʼch notas amach atet̃ soct̃apeʼchatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arroʼmar oʼch notas ñerraʼm Yompor muenetseñ amaʼt añ mapueʼ ñeñt̃ senten arr oʼch aʼpnasereñ Abraham poʼm̃reneñ. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas ñerraʼm amach soct̃apeʼcherro cohuen Yomporecop oʼ mameshamerra oʼch c̈haponasa att̃och coñchaterres Yompor. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo oʼch aʼmataʼtmochet tsach. Oʼ eʼñe onañchachet gach allchaʼ tet eʼñe allohua huañen puepallactar. Ñeñt̃ allohuen tsachec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrochetchaʼ all huorten tsoʼ allchaʼ eʼñe aʼpoyatatueret. \p \v 11 Elloña Juanpaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃es cot̃apeʼcherreʼ cohuen Yomporecop napaʼ amaʼt eʼñe poʼñoc̈h napatensoñ Yomporecop, napaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatenes. T̃arraña Cristo ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatapaʼ oʼch nanmoñ. \v 12 Ñapaʼ atarr ahuamencat̃ ñapaʼ ñach acrerreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ pueshoshnat alloch shoshnan poʼtrigo oʼch eʼñe pueʼllom̃rochayam̃a. Ñeñt̃ña pueʼllomerpaʼ oʼch aʼyapac̈heʼ oʼch aññoʼch allecma aññoʼteñ eʼñe cohuen. Pueʼsheʼmarñapaʼ oʼch huaporeʼch tso allchaʼ eʼñe poyhua. Ñeñt̃ña tsoʼpaʼ ama emayaʼpahuo amaʼt errponaña. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ serrpareʼtatanet Juan. \s1 Allempo apataret̃ta Jesús Yomporecop \r (Mr. 1.9-11; Lc. 3.21-22) \p \v 13 Allempo huapa Jesús Galileot̃, c̈hap Jordanaso alloʼtsen Juan, ñapaʼ añ muenen oʼch apatap̃ Juan Yomporecop. \v 14 Juanñapaʼ eñoratsa c̈ha mueneñeñ oʼch emman Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otap̃: \p —Ama pocteyaye oʼch napatapap̃ p̃a, añña poctetsa p̃achña napatoseʼ. P̃apaʼ esoʼmaruachñacaʼye p̃onña nesho, p̃acaʼyeña ñeñt̃ep̃ atarr sherbets. \p \v 15 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —P̃apatapnoʼt̃ach Juanachaʼ t̃arroʼmar atet̃caʼye poctetsa oʼch yetsota allohuen ñeñt̃ poctetsa Partsocop. \p Allempoña Juanpaʼ eʼñe pocteʼ eñch, \v 16 allempoñapaʼ apatapan Jesús. Eʼne apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃, enetñapaʼ ahuepaʼt atoraret̃ta. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnma Parets Puecamquëñ, Jesúsñapaʼ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃, eʼñe c̈hap ñesho. \v 17 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: \p —Añmapaʼ ñeñt̃ña Nechemer ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ña atarr nanac nocshateneʼ. \c 4 \s1 Allempo oneñet̃paʼ topatenan Jesús, mueneñ oʼch atet̃ p̃atan Jesús ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mr. 1.12-13; Lc. 4.1-13) \p \v 1 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ anman Jesús all amayo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a att̃ochña allpaʼ oʼch huapoña oneñet̃, t̃arroʼmar ñapaʼ añ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. \p \v 2 Allñapaʼ ama rreno eʼñe aña t̃orrena att̃och etsotuan ora allohuen ñeñt̃ cohuentetsa Pomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ paʼtatsoch c̈harramatpaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es rreno yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Oʼña paʼtatsoch c̈harramatuapaʼ c̈ho cheporratsa. \v 3 Allempoñapaʼ huapoña oneñet̃. Att̃o topatosan Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —P̃a ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ oʼch p̃ot: Añ mapueʼ puenasepaʼ pan. \p \v 4 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Allohueney acheñeneshohueneypaʼ ama eʼñe rreñtsa ñapuet̃ yocrram̃ yepeno. Añeʼnaña yocrram̃ yepen yecamquëñecop ñeñt̃ allohuen allpon oteney Yompor.” \p \v 5 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anem̃ all Jerusaléño, ñeñt̃ anetserpaʼ anaret̃ Partsocop. Allñapaʼ aʼtapatos nanac eno allohuanen Parets paʼpaquëll. \v 6 Allñapaʼ otuererr: \p —P̃apaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ t̃eʼpaʼ p̃omacha arrot̃ t̃arroʼmar amach p̃aʼtserrp̃o t̃arroʼmar Parets poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ amaʼtña atet̃ oten: \q1 Yomporpaʼ oʼch mueñonap̃ poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃sapueʼ. Ñetchaʼ p̃agapapuet, oʼch enatapapet att̃och amach p̃aʼtserrp̃atcaʼtoso mapyo. \p \v 7 Allempoña Jesúspaʼ alla otererr: \p —Añpaʼc̈hoʼña anuaret̃ Yompor poʼñoño: “Amach yaʼllocchameʼtatsche Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen.” \p \v 8 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ alla anerranerr Jesús all atarr aspent̃o eʼñe aʼnoso. Allot̃ña gatyesuererr allohuen ñeñt̃ allpon all am̃chaʼtaret̃etyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren añe patsro, gatyesuererr all atarr cohuentatyeñet. \v 9 Oneñet̃ñapaʼ alla otuererr: \p —Ñerraʼm na pemaʼyocheñot̃en oʼch peconcorpanaʼtna, napaʼ napap̃chaʼ ora allohuen ñeñt̃ cohuen pentyen arr. \p \v 10 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch orrerrep̃ oneñet̃e. Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Añach ñapuet̃ yemaʼyochena Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen, eʼñech ñapt̃a yesherbeʼ.” \p \v 11 Allempoña oneñet̃ topatuahuan Jesúspaʼ oʼ ahuerr oʼ quec̈hpaʼner. Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetñapaʼ eʼñe cohuen sherb̃oset Jesús all. Arrpaʼ allohua huañ att̃o oneñet̃paʼ topatenan Jesús allempo. \s1 Allempo eʼñe ñenmat̃ t̃orrena Jesús Partsocop all Galileo \r (Mr. 1.14-15; Lc. 4.14-15) \p \v 12 Allempoña Jesús eʼmareʼtan Juan oʼ yottam̃p̃set, ñañapaʼ allent̃a ahuerr Galileo. \v 13 C̈herr Galileopaʼ ama aʼpohuerro anetso Nazareto, arraña serr Capernaumo, allña yec̈haʼhuerra. Ñeñt̃ Capernaumpaʼ eʼñe saʼpatop̃ñoʼtsen, allara ñeñt̃ otenet Zabulónnaneshaʼ paʼnetser ñam̃a Neftaleneshaʼ paʼnetser. \v 14 Ñeñt̃paʼ allña yec̈haʼhuerra allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñeñt̃ ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃e anetsrecop: \q1 \v 15 Ñeñt̃ Zabulónnaneshaʼ paʼnetsro ñam̃a Neftaleneshaʼ paʼnetsro ñeñt̃ all saʼpatop̃ño all Jordanas yom̃taʼn, allara Galileo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto. \q1 \v 16 Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ ñetpaʼ aña yec̈haʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor; ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼm checmetoʼtseneta. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼ enteret ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃perrahuet poct̃ap̃ñet. Ñetña amaʼt aña oʼpatyesahuetañeʼt̃ rromueñets ñeñt̃ara chenquëñets, t̃eʼñapaʼ amaʼt ñocpuetpaʼ oʼ aʼpuetarsam̃p̃saret̃terret eʼñe cohuen. Arrpaʼ allohua atet̃ naneʼt̃ Isaías poʼñoñ. \p \v 17 Allempo c̈herr Jesús Galileo allempoña eʼñe ñenmat̃ serrpareʼtatuerranet all. Ñeñt̃paʼ atet̃ otuerranet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈herrmoch allempoch ayochreshat̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \s1 Att̃o Jesúspaʼ c̈horeʼtosan paʼtatssheña ñeñt̃ eʼñe caca t̃orrenet rromuet \r (Mr. 1.16-20; Lc. 5.1-11) \p \v 18 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entosan acheñ epsheña; ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ terrayetset eʼñe alla saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃a poʼtaruas penet. \v 19 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch notas, soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra. \p \v 20 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús. \p \v 21 Allempoña meterrerr allot̃paʼ entuerranerr poʼpoñ acheñ epsheña; ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ añ paʼsoʼcheñ Jacobo\f + \fr 4:21 \ft Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.\f* epuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet; alloʼtsen ñam̃a pomporet all aʼcohuenetyenet poʼterraya. Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a. \p \v 22 Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allorocma naʼnmuet poʼnoñt̃ ñam̃a pomporet oʼ cot̃et ñamet Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet. \s1 Allempo Jesúspaʼ yec̈hatenan shonteʼ acheñeneshaʼ \r (Lc. 6.17-19) \p \v 23 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar. Yec̈hatyesosan judioneshaʼ eʼñe ñet poʼprahueto. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor. Aʼcrratyesosan acheñeneshaʼ; amaʼt paʼnamen osyenahuet, amaʼt paʼnamen aʼprramaʼyenahuet, ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuosanet. \v 24 Att̃eñapaʼ eʼmareʼtuet errap̃aren amaʼt Sirioʼmar. Huapatyesoñet allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyen atsnañets. Huapatyesoñet ñeñt̃ osyen paʼnamen atsnañets ñam̃a ñeñt̃ atserrp̃añac̈hno. Huapatyesoñet ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ ot̃añac̈hno ñam̃a echarrtañac̈hno. Allohuenetpaʼ ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet. \v 25 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼyeseʼ. Cot̃aʼyes galileoʼmarneshaʼ, ñam̃a decapolisoʼmarneshaʼ ñam̃a jerusaléñoʼmarneshaʼ, ñam̃a judeoʼmarneshaʼ; amaʼt ñeñt̃ yec̈hetsa Jordanaso yom̃taʼnpaʼ oʼ eʼñe cot̃aʼyesuet. \c 5 \s1 Allempo Jesúspaʼ serrpareʼtatosanet all aspent̃o \p \v 1 Allempoña entan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ, Jesúsñapaʼ ahuoʼ aspent̃o. Allña anorrospaʼ huac̈haʼtoña allohuen pueyochreshac̈hno. \v 2 Ñañapaʼ yec̈hatapanetpaʼ atet̃ otapan acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet: \s1 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet \r (Lc. 6.20-23) \p \v 3 —Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama esoyeʼ asherbenayeʼ entyetso pueyoc̈hreto Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃. \p \v 4 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ llecaʼyetsa Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ coshaterranetchaʼ Yompor. \p \v 5 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama añeyeʼ eʼneneto ñeñt̃ eʼñe ñocpueta t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpataterranetchaʼ Yompor allohuanen pats. \p \v 6 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ mueneñet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nanac yachporrena ñam̃a nanacchaʼ yoʼñpaʼten. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet ñet t̃arroʼmar Yomporña eʼñe atet̃ muenaterranet. \p \v 7 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac cohuen muerannetsa t̃arroʼmar elloña Yomporpaʼ atarrchaʼ muererranet ñet. \p \v 8 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼñe pueyoc̈hretopaʼ ama eñalle sosyaʼtsañ amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar ñetpaʼ enteretchaʼ Parets. \p \v 9 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ c̈hocma amoʼtstannaʼtatenahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼñoc̈hchaʼ Yompor puechemer perranet. \p \v 10 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼtyenet att̃o ñetpaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet Yomporecop. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃. \p \v 11 ’Sapaʼc̈hoʼña nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo errot̃uanen penset noʼmar. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm c̈ho sapaʼ sasareʼtyenset, eʼmoñeʼtyenset, paʼnamen sosey tomaʼtam̃pesyenset. \v 12 C̈hocmuepaʼchña socsha t̃arroʼmar shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño; ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo ama seʼñalletenaʼ att̃ecma eʼmoñeʼtyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \s1 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ sherbets Yomporecop arr patsro ñetpaʼ atet̃ atmaʼntataret̃tenet ñerraʼm pos ñam̃a puetareʼ \r (Mr. 9.50; Lc. 14.34-35) \p \v 13 ’Sapaʼ ñeñt̃es nameʼñenaya añ netmaʼntatensa atet̃ ñerraʼm pos ñeñt̃ atarr sherbeneʼ allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañer poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ es sherb̃aʼ acheñeneshacop; añecpach sherberr oʼch yehuaporeʼch aʼyo allchaʼ at̃mamaʼch acheñeneshaʼ. \p \v 14 ’Ñam̃a añ netmaʼntatensa puetareʼ elloña ñeñt̃ña atarr sherbeneʼ acheñeneshaʼ arr patsro. Sapaʼ c̈hocmach cohuen es sorrtatyen. Atet̃chaʼ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err anets ñeñt̃ eʼñe aʼnosoʼtsen aspent̃o. Ñeñt̃ña anetserpaʼ c̈hocmach cohuen orrtena allem̃at̃eñ, amach errot̃enot̃ maʼnatacheto. \v 15 Ñam̃a ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñpaʼ ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortateñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och eʼñe c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen ñeñt̃ pocolloʼtsaʼyen. \v 16 Sapaʼ att̃ecmuepaʼchña sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Allochñapaʼ poʼpotantañpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ entennaset atet̃ es sorrtatyen cohuen. Att̃ochña ñetpaʼc̈hoʼña cohuentatapreterrnasetchaʼ Seyomporer ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet atarr sherben Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ \p \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Amach soct̃apeʼchatsto napaʼ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch nehuaporeʼtaterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ atet̃ anaret̃ atet̃ ñerraʼm Moisés poʼñoñ ñam̃a añ poʼñoñ ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo oʼch nehuaporeʼtach, napaʼ eʼñechcaʼyeña netsotatuer. \v 18 Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Ama ahuaporeʼtpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ chencaʼhuerra pats ñam̃a enet. Amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ oten ahuat̃ot̃eñ. \v 19 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ ameʼñaʼpoʼ entan amaʼt pat̃rrat̃olla ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñerraʼm att̃ach yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach tama sherbeno Yomporecop ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼchña eʼñe etsoterreʼ ñam̃a ñerraʼm eʼñech atet̃ yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr sherberrets Yomporecop att̃och ayochreshat̃terra ña. \v 20 Napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye sa atet̃ eʼñe pocteʼ es sorrtatyen, ellochña sem̃tanaʼtuerepaʼch atet̃ es cohuen orrtatyeneñ fariseoneshaʼ ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñerraʼm amach sem̃tanaʼtuerranetopaʼ amach errot̃enot̃ soʼpataprechoña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Att̃oña amaʼt ahuat̃apaʼ amach sec̈herro all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama eʼmoñeʼtannaʼtpahuoyaye \r (Lc. 12.57-59) \p \v 21 Jesúsñapaʼ alla yerpaterraneterr ñeñt̃ atet̃ anaret̃teteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ ahuat̃ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach muetsatsteto acheñ. Ñerraʼm eseshaʼ muetseneʼ acheñpaʼ ñapaʼc̈hoʼña muetseretchaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃ot̃chaʼña oʼpatateret coñcheñets.” \v 22 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, amaʼt ñeñt̃ att̃a eʼmoñeʼteneʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshac̈hno allecma aʼpoctatenet ñoñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ puepencareʼteñot̃ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ añ oʼpatenaya tsoʼ ñeñt̃ parrarets errap̃aren. \p \v 23 ’Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Ñerraʼm esempo c̈ho es p̃apuen Yomporecop allecma sherbeñet Yompor allñapaʼ t̃aya oʼ peyerposya p̃amoʼtsñapaʼ c̈ha p̃atsrreʼmateñ, \v 24 p̃añapaʼ ñeñt̃chaʼ p̃ap Yomporpaʼ penaʼner alla. Oʼch ahuerrep̃, pemoʼnasheñña ñanom p̃amoʼtsterraʼ. Allempochña pepuerrerra allecma sherbeñet Yompor allempochña p̃aphuer Yompor ñeñt̃ p̃oʼpatateña. \p \v 25 ’Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ setmanteneʼ oʼch anmaset am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterraʼ señoñ, sañapaʼ eʼñech allorocma samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho. C̈hosachña amoʼtsterraya ñeñt̃ setmanteneʼ t̃eʼt att̃ot̃ pomataterrset am̃chaʼtaret̃esho ñañapaʼ oʼch pomuensaʼ guardiyesho ñeñt̃chaʼ seyottam̃p̃seʼ. \v 26 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allenasachcaʼye oʼpono allot̃paʼ amachcaʼye ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm esempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼpaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama achtapretpahuoyaye t̃aporets \p \v 27 ’Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ acheñeneshaʼ: “Amach chetapretatsteto t̃aporets.” \v 28 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, ñerraʼm eseshaʼ cohueneʼ coyaneshaʼ pueyeʼcheñot̃, oʼcaʼye ochñaʼtet pueyoc̈hreto. \p \v 29 ’Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm seclleʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ seyeʼchena seclloyot̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serrot̃en seclleʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ seclleʼ secohuenrot̃eʼtsen ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼne t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yaʼchencaterr pat̃err yechets amaʼt yeclleʼ amaʼt yot, t̃eʼt esempohuañen ora yechtsohuenpaʼ huaporeʼterryet coñchaʼpuetso. \v 30 Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm sotpaʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma p̃atseʼtatyenes sot. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sepechen sotpaʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ secohuenrot̃eʼtsen sot ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye \r (Mt. 19.9; Mr. 10.11-12; Lc. 16.18) \p \v 31 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sapaʼ ahuat̃ot̃eñpaʼ señoteñeʼtña atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃aporpaʼ apaʼnmepaʼña papell all aquellcaret̃ att̃och quec̈hpuerran puet̃apor.” \v 32 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Ñerraʼm ama añecpayeʼ quec̈hpuerrano puet̃apor att̃o ama c̈hoyeʼ aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñerraʼm att̃ot̃a serran puet̃apor, ñañapaʼ ochñaʼtaterranchaʼ puet̃aporesheʼmañ poʼpsheññeshot̃; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼña yorerreʼ ñeñt̃ asaret̃paʼ ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapretenan poʼpsheñeñ puet̃apor; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amach natsteto poʼñoñ Parets paʼsoʼchño \p \v 33 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach eʼñe orrena naʼyeneto poʼñoñet Parets paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen neneʼ poʼñoñ Parets paʼsoʼchño ñeñt̃paʼ atarr huomenc ñoñets amach att̃a puesatscheto, c̈hocmachña eʼñe aʼpoctatyenet ñeñt̃ atet̃ oʼ nohuetña poʼñoñet Parets paʼsoʼchño.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃ot̃eñ. \v 34 T̃arraña elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Amaʼt eʼñe erraʼtsena paʼsoʼchñopaʼ amach senatsto señoñ. Amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño; ñeñt̃paʼ ama tama huomencayeʼ senteññe ñeñt̃ecop atet̃ senen señoñ. T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas amaʼt pueʼntañpaʼ ñeñt̃ poʼconañ pen Parets ñeñt̃oʼmarña att̃era atarr huomenc ñerraʼm Pamoʼmteʼ. \v 35 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor poʼpatseñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃era atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña nen Parets paʼtconet̃. Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Jerusaléñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ paʼnetser pen Parets. \v 36 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ eʼñe sa soñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama soyaye seyec̈hcatar. Amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ selloʼtacheña sa. Ñam̃a ñerraʼm esempoch selloʼtenpaʼ amach errot̃enot̃ alla saʼquelluetatereña sa. \v 37 Amaʼt errot̃ena sep̃aʼyesaʼchpaʼ atet̃chaʼ sotannaʼtyesa: Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye yepeʼ. Ama palltenoña oʼch senaʼyen señoñ amaʼt eʼñe esa paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sep̃aʼyenapaʼ ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃a huena. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama atsaʼtatpahuoyaye att̃o eʼmoñeʼtenyet \r (Lc. 6.29-30) \p \v 38 ’Oʼch alla noterrserr poʼpoñ: Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ oteteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ pochoclleʼcheʼ pamoʼts, semoñseñot̃ ñeñt̃ apochoclleʼcharet̃paʼ sepochoclleʼch ñam̃a ñeñt̃ pochoclleʼcheneʼ pamoʼts. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃an aʼcayam̃p̃san pamoʼts paʼspaʼ semoñseñot̃paʼ saʼcayam̃pes ñam̃a paʼs ñeñt̃ aʼcayam̃peneʼ pamoʼts paʼs.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃. \v 39 T̃arraña na t̃eʼpaʼ oʼch notas ellonet̃: Amach semoñsatstoña sa eʼñe sañeña ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtyenset. Atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo secohuenrot̃, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃. \v 40 Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ mueneneʼ oʼch temantaset att̃och puerratam̃p̃saset seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena. \v 41 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ sanmatsreʼtateneʼ eʼñe att̃a pat̃err kilómetro, sañapaʼ poctepaʼchña señch oʼch sanmatsreʼch amaʼt epa kilómetro. \v 42 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ, sañapaʼ sapepaʼch. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼch senamueneʼ oʼch es sarchapaʼ sañapaʼ sarchepaʼch. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amorrentpoʼch yeñch ñeñt̃ yeʼmoñeʼtyeneʼ \r (Lc. 6.27-28, 32-36) \p \v 43 ’Ñam̃a sapaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ oteteʼt̃ ahuat̃: “Mueryetchaʼ pamoʼtset ñeñt̃ muerenahuet. T̃arraña ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuetpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eʼmoñeʼchet ñamet.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteteʼt̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. \v 44 T̃arraña naña t̃eʼpaʼ elloña oʼch noterres: Semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ errot̃ sepeneʼpaʼ sañapaʼ añchaʼ atet̃ sepoñ ñeñt̃ atarr cohuen enten ña. Ñam̃a ñeñt̃ saʼmueroc̈htateneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃pesya. \v 45 Att̃ochña sapaʼ eñotenset poʼñoc̈h puechemer penes Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen t̃arroʼmar sapaʼ añ sorrtatyen cohuen amaʼt eʼñe allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyen amaʼt allohuenacop. Atet̃ ñapaʼ c̈hocma huapataʼmuenaneʼt̃ poʼpuetarenña allohuenacop amaʼt atsrreʼmñat̃ecop ñam̃a ñeñt̃ cohuenacop acheñer. Ñam̃a ñapaʼ c̈hocma huatateñ añecop ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets amaʼt ñam̃a añecop ñeñt̃ ama pocteyeʼ es p̃aʼyetso. \v 46 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm aña eʼñe semorrentena ñeñt̃ semorrentenaya sam̃a ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, att̃oña Yomporpaʼ amach es apuerrso ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor, ñetpaʼ aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Sapaʼ eʼñecaʼye señoteñ eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobrenan acheñeneshaʼ shonteʼ quelle. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen. \v 47 Ñam̃a ñerraʼm eʼñe aña cohuen saguën ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ sem̃tanoña ñeñt̃ ama ameʼñetso, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe aña cohuen aguënet ñeñt̃ eʼñe pamoʼts penet. \v 48 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ es sorrtatyen allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe cohuenareʼ es orrtatyenña ña. \c 6 \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amach pommoʼcheñot̃eʼna es cohuen orrtatatsteto \p \v 1 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eʼñech señota, amachña eʼñe sommoʼcheñot̃eʼnaña es sorrtatyeno cohuen Yomporecop att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenset sapaʼ atarroʼ cohuen acheñreseñ. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃ecpaʼna es sorrtatyen cohuen, Yomporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ amach es apuerrsoña sa ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. \v 2 Ñerraʼm esempo es sapueñ huocchañneshaʼpaʼ eʼñechña aʼnahua sapuenanet. Sommoʼcheñot̃paʼ amach sotatsto entasepaʼ allohuen acheñeneshaʼ att̃och eʼñe cohuen entasetañ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ommoñat̃eneshaʼ atet̃ petsa. Ñeñt̃ ommoñat̃eneshaʼpaʼ ñerraʼm esempo es apueñet huocchañneshac̈hnopaʼ oʼch orrtachet alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ all puerahuoʼmar amaʼt ñam̃a t̃oñoʼmar; att̃ochña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. T̃arraña napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ Yomporñapaʼ amach es apuerraneto ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret. \v 3 T̃arraña sapaʼ ñerraʼm esempo es sapueñ huocchañneshac̈hno amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt ñeñt̃ eʼñe parro seyemtannena. \v 4 Eʼñechña aʼnahua es cohuen sep̃aʼyen, allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ña enteneʼ allohuen ñeñt̃ aʼnahua es sep̃aʼyen, ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet eʼñech cohuen maʼyochet \r (Lc. 11.2-4) \p \v 5 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñam̃a ñerraʼm esempo semaʼyochena sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto atet̃ pena ommoñat̃eneshaʼ. Ñetpaʼ añecpaña maʼyochenet att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. Ñeñt̃oʼmarña allempo maʼyochenetpaʼ arrach t̃omyesoset all shontena acheñeneshaʼ puerahuoʼmar amapaʼ all etsapeʼtyena t̃oñ allecma huac̈hena shonteʼ acheñeneshaʼ att̃ochña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. T̃arraña napaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa Yomporñapaʼ amach apuerraneto ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret. \v 6 Sañapaʼ ñerraʼm esempo semaʼyochenapaʼ oʼch sebeʼt̃osyes soʼponro c̈hochña seyottam̃p̃sa att̃ochña sapaʼ amach sommoʼcheñot̃a semaʼyocheñoña Sompor, ñeñt̃paʼ eʼñech ñapuet̃ alloʼtsenes epas. Allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ eʼñe ñapt̃a senteneʼ ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ. \p \v 7 ’Sa ñerraʼm c̈ho semaʼyochenapaʼ amach att̃a nanac señosatsto atarr aton eʼñe orrena ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñenayo ñeñt̃ ya Yeyomporer. Ñetpaʼ atarr t̃ematen maʼyochenetañpaʼ t̃arraña ñeñt̃ach alla oterreteʼt̃. C̈hat̃eʼ otenapuetañ ñerraʼm atarr t̃ematen eñosetpaʼ eʼñet̃eʼ cohuen entenanet Yompor att̃och eʼñe cohuen eʼm̃ñotenanet. \v 8 Sañapaʼ amach atet̃ sep̃atsto atet̃ penet ñet t̃arroʼmar sapaʼ amaʼt ama es senamuenaʼ semaʼyocheñot̃, Somporña eʼñe eñotuennas ñeñt̃ sepalltaʼyena. \v 9 Sañapaʼ atet̃chaʼña cohuen semaʼyochaña sa: \q1 Yompore Partso ñeñt̃ep̃ peʼntañoʼtsen, yentapepaʼch p̃a atarr Partsop̃. \q1 \v 10 C̈hapuepaʼch Nompore allempoch atarr p̃aʼyochreshat̃terra arr patsro. Yetsotonapepaʼch arr patsro ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a Nompore ñeñt̃ atet̃ penet ñam̃a all peʼntaño. \q1 \v 11 C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃. \q1 \v 12 Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena. \q1 \v 13 Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtsañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno. T̃arroʼmar eʼñe p̃a Nompore ayochreshat̃tetsa ñeñt̃ep̃ atarr Partseshatets, eʼñe p̃apt̃a ñeñt̃ep̃ Nompore ayeʼchoc̈htataret̃tetsa eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃ach nenamap̃; ñeñt̃paʼ att̃epaʼch Nompore. \p \v 14 ’Ñerraʼm sa c̈hocma sep̃retnannena att̃o errot̃ sep̃annenapaʼ sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach peretnerresña Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \v 15 T̃arraña ñerraʼm ama c̈ho sep̃retnannenopaʼ Somporpaʼc̈hoʼña amach peretnerrnasoña sam̃a soʼchñar. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ñeñt̃ eʼñech poʼñoc̈h t̃oreʼteñets Yomporecop \p \v 16 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñam̃a ñerraʼm esempo semneñ semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och entas acheñeneshaʼ ñerraʼm c̈ha sellcaʼhuena. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ommoñat̃eneshaʼña atet̃ petsa. Ñetpaʼ ñerraʼm esempo quec̈hpuenet puerrar Yomporecop ñetpaʼ att̃ach atsoclloyayenet allochñapaʼ att̃och eñotenanet acheñeneshaʼ ñetpaʼ Yomporecpoʼ atet̃ penet. T̃arraña na poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa puet̃oreʼteñot̃ Yomporñapaʼ amach es apuerraneto ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret. \v 17 T̃arraña sa ñerraʼm esempo eʼñe semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar sapaʼ att̃erachña sorrtena eʼñech cohuen satsam̃oʼtyena ñam̃a seʼpaclleʼchyena. \v 18 Allochña acheñeneshaʼpaʼ amach c̈ha eñotaseto sapaʼ c̈ho sequec̈hpuen serrar maʼyochaya Yompor. Sapaʼ eʼñech ñapt̃a Sompor senteneʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ eʼñe ñapt̃a senteneʼ ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ. \s1 Att̃o ñeñt̃chaʼ seshonterr ñeñt̃ atarr sherbets arrcaʼye seshonteñ all Yompor pueʼntaño \r (Lc. 12.33-34) \p \v 19 Jesúspaʼ alla oterrerr: \p —Ñam̃a amach seshontaʼyesatsto checmañats añe patsro ñeñt̃chaʼ atarr semorrentena. Ñeñt̃paʼ atarr apom̃pereʼchña atarr aptsaña. Amaʼt eñet̃paʼ oʼch beʼt̃osam̃p̃sonasapaʼ oʼch yoratsreʼtam̃pesuas. \v 20 Yompor pueʼntañochña seshontaʼyesña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃paʼ ama apom̃pereʼchño ñam̃a ama aptsaño. Allpaʼ amaʼt eñet̃apaʼ ama beʼt̃eno att̃och yoratsreʼtam̃pesuas. \v 21 T̃arroʼmar ñerraʼm all Yompor pueʼntaño seshontaʼnen ñeñt̃ atarr cohuen senten, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ña atarr sherbets Yomporecop. T̃arraña arr patsro ñerraʼm aña seshontaʼnen ñeñt̃ atarr semorrentena, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbenoña Yomporecop. \s1 Att̃o yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets \r (Lc. 11.34-36) \p \v 22-23 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ poʼlampareñ pen ora yechets. Ñerraʼm eʼñe cohuen huomech yeclleʼpaʼ eʼñech cohuen entateney puetareʼ. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen t̃orratyenana allemeñ yechets t̃arroʼmar eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃p̃saret̃tenet. T̃arraña yeclleʼña ñerraʼm ama eʼñe cohuen huom̃cheyayepaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entatenye puetareʼ att̃ochña amach eshcayeʼ t̃orratyenano allemeñ yechets t̃arroʼmar c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ checmetoʼtsaʼyeneta. Att̃ecma pena ñam̃a yeyoc̈her. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro, ama aña es yeʼnyeno ñeñt̃ eʼñe yocpa, att̃oña c̈hennayaña eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ poʼcohuenña pen. Att̃oña ora yoct̃ap̃ñapaʼ eʼñech aʼpuetarsam̃p̃saret̃tena Yomporeshot̃. T̃arraña ñerraʼm ama cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno yeyoc̈hro, ñerraʼm aña yeʼnyen ñeñt̃ eʼñe yocpa ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼpuetarsam̃penyeña ñeñt̃ yoct̃ap̃ña yepen. Ñeñt̃ña yoct̃ap̃ña yepenpaʼ atarrchaʼ aʼchecmetam̃pennay yeyoc̈her. \s1 Amach aña yemaʼyoc̈hratsto ñeñt̃ eʼñe yocpa att̃och yegana aton quelle; ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ yemaʼyoc̈hroña ñam̃a Yomporecop \r (Lc. 16.13) \p \v 24 ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yetmaʼntacha: Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe cohuen yetaruasoña epsheñoʼmar yamoʼmtayecop. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ puesheñarr eʼñech cohuen yemorrenteñot̃ yocsheñeshocmañen yesherbeñ, poʼpsheñeññapaʼ amach eʼñeyeʼ yemorrenteño; c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yetsenaʼteñ. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yesherbeñe. Ñerraʼm aña eʼñe semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa att̃och segana aton quelle, ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ semaʼyoc̈hroña ñam̃a ñeñt̃ecop atarr sherbets Yomporecop. \s1 Att̃o Yomporpaʼ ñach eʼñe cohuen cohuam̃peneʼ ñeñt̃ puechemereshaʼ pen \r (Lc. 12.22-31) \p \v 25 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Amach aña sellcatsto ñeñt̃ att̃o yocrrena arr patsro. Amaʼt seyoc̈hrapaʼ amach sotatsto, esuachcaʼ yerrerrerrt̃eʼ tsapat̃onet̃, esuachcaʼ yorrt̃eʼ. Ñam̃a amach aña sellcatsto ñeñt̃ eʼñe sechtsocpa. Amach sotatsto, esuachcaʼ yechorrat̃eʼ. T̃arroʼmar Yompor ña yapueneʼ yoʼrrerrña allo yocrrena ñeñt̃ña atarr nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a yerrar ñeñt̃ña ñocoppaʼ ama esoyeʼ enteñe. Ñam̃a ña yec̈hcateneʼ yeʼchets ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yechorraʼyena ñeñt̃ña ñocop ama esoyeʼ enteñe. \v 26 Senteñt̃eʼ att̃o correna ot̃neshac̈hno ñeñt̃ anomc̈haʼtyetsa entonet̃. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ nareʼtatseʼteneto ñam̃a ama c̈hoyeʼ apc̈haʼyeneto puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyenet. Ñetpaʼ ama es echenaye allchaʼ es aññoʼtyenet. Amaʼt att̃o correnet Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ eʼñe yec̈hcatyesuanet ñeñt̃chaʼ puerrar p̃aʼyenet. Elloña sa Yomporpaʼ atarr morrentensa sa; ello sem̃taneñ ñeñt̃ att̃o atarr morrentenana ot̃neshac̈hno. \v 27 Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro, t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra. \p \v 28 ’Esoʼmareʼtchaʼña sellcaʼyesaña att̃och sepashta. Senteñt̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno ñeñt̃ chopyets ñota allemeñ. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet. \v 29 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt am̃chaʼtaret̃ Salomón att̃o eʼñe aʼcohuentateʼt̃ ahuat̃, amaʼt ñapaʼ ama chorraneʼt̃eña ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ror. \v 30 Ñam̃a ñeñt̃ ror pueʼchorpaʼ ñeñt̃ara taʼteʼ ñeñt̃ chopyets allemeñ ñeñt̃ sentyen t̃eʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa. Amaʼt cohuen chopyeneñ t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch et̃omam̃peretpaʼ eʼñech collaʼhuerrapaʼ oʼhuañchaʼ cohuenta. Ñehua, Yompor att̃o cohuentatyenan amaʼt ñeñt̃ eʼñe mamecpa, elloña sapaʼ atarr chorratyensañ sam̃a; sañapaʼ esoʼmart̃eʼña amaña eʼñeyeʼ seyemteño. \v 31 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Amach atarr sellcaʼyesatsto. Amach sotatsto: “Esuachcaʼye yerraʼt̃eʼ. Esuachcaʼye yorrt̃eʼ.” Amach sotatsto: “Esuachcaʼye yechorrat̃eʼ.” \v 32 T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñaʼyetso, ñetpaʼ ñeñt̃aña eʼñe pat̃err eʼnenet. Ñehua, Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ eʼñe entuenes ñeñt̃ allpon paʼnamen sepalltaʼyena arr patsro. \v 33 Sapaʼ añchaʼña eʼñe ñanom semaʼyoc̈hrena Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añchaʼña semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña, allochñapaʼ ñachña sapaʼyeneʼ ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sam̃a. \v 34 Amach eʼñe t̃ayecma sellcaʼyesatsto ñeñt̃chaʼ setantyesoya tsapat̃onet̃. T̃arroʼmar amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñpaʼ c̈hocma eñall ñeñt̃ allcatañetyetsa amaʼt eʼñe pat̃eʼtets yet̃. \c 7 \s1 Eʼñe att̃ot̃apaʼ amach yotteñeʼchannaʼtatsto \r (Lc. 6.37-38, 41-42) \p \v 1 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sotteñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ amach otteñeʼcherrso sam̃a Yompor. \v 2 T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañ, Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma otteñeʼcherres sam̃a. Ñerraʼm errponochchaʼ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañpaʼ sapaʼc̈hoʼña eʼñech allponoch otteñeʼcherres sam̃a Yompor. \v 3-5 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto, amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Napaʼ oʼch noct̃apeʼchatuerres eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch sentoñ poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña t̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃. \p \v 6 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr poʼpoñ: \p —Ñeñt̃ ama quec̈hpuenaye pachm̃areñ ñam̃a pat̃pareñ amach alla seserrpareʼtaterraneteʼt̃e Parets poʼcohuenña. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a penet ñerraʼmrrat̃eʼ ochec. Ñehua, ochec ñerraʼm esempo amaʼtchaʼ atarr cohuen yap̃paʼ yaʼnach rremaʼpes c̈hach ac̈hotaʼteypaʼ oʼch shetsay. Ñam̃a amaʼt atet̃ ñerraʼm chañcho ñerraʼm esempo es yenaʼ ñesho amaʼtchaʼ atarr cohuen yenten ya, yeser, chañchoñapaʼ att̃ach at̃mamaʼtam̃p̃sey t̃arroʼmar chañchopaʼ ama esoyeʼ entenano amaʼt ñeñt̃ atarr cohuen. \s1 C̈hocmach es yenamueñ Yompor ñam̃a c̈hocmach yeʼneñ \r (Lc. 11.9-13; 6.31) \p \v 7 Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ; sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas. \v 8 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a ñeñt̃ es eʼnameʼtets ñetñapaʼ c̈hocmach eñchet ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñe eʼm̃ñotenanet Yompor. \p \v 9-11 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam\f + \fr 7:9-11 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet pan ñeñt̃ puerrar penet all paʼnyo.\f* ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a ñeñt̃es es enamueneʼ. \p \v 12 ’Ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenes: Ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ eʼñe att̃ecma otyeseteʼt̃. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr ñerraʼmrrat̃eʼ yetarrot̃ollo yebeʼt̃en eshecchaʼ yec̈hap Yomporesho \r (Lc. 13.24) \p \v 13 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Sebeʼt̃os yetarro añet̃oll t̃arroʼmar ñeñt̃ atarr yetarr, atarr t̃oñ ñeñt̃paʼ alla sen chencaʼpuetso. Shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ eʼñe alla beʼt̃osc̈haʼtyenet. \v 14 Ñeñt̃ña añet̃oll yetarr, añet̃oll t̃oñ ñeñt̃ñapaʼ arr sen corraʼpuetso allña sapaʼ corretsasach. Eʼñe puesheñaʼttsa enteneʼña ñeñt̃ t̃oñer. \p Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃och yoct̃er Cristo, c̈hoch yesuanemña ñeñt̃ ama cohuenayeʼ entapretenye. \s1 Allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ \r (Lc. 6.43-44) \p \v 15 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ señotaʼt̃ach t̃arroʼmar huaponasach ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnatatsa ñetpaʼ aʼm̃tenetoʼ Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ pueshquëñot̃etpaʼ ottenetañ atet̃ ñerraʼm atarr cohuen acheñret eʼñech att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama errot̃ ap̃añeyaye amaʼt mamesha. T̃arraña ñetpaʼ att̃a shequënet t̃arroʼmar eʼñe poʼñoc̈h ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr ñeñt̃ añach eʼnyen ñeñt̃ eʼñe ñocpa. Att̃ot̃chaʼña eʼñe aʼchencatuerran acheñeneshaʼ. \v 16-20 T̃arraña sapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe sechmeʼtyesanet. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñeneshar, ñetpaʼ añchaʼña orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsochec̈hnopaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Amaʼt parrochapaʼ amach meʼtoña ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña poʼpchañec̈hno narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach cohuenayaye. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt parrochapaʼ amach meʼtenoña eʼñe cohuen. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃.\f + \fr 7:16-20 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet uva ñam̃a higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.\f* Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch, ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye; pueʼmerot̃ña yechmeʼteñ. Ñam̃a allohuen narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtyetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrotueretchaʼ tso. \s1 Att̃o amach allohuenacmayeʼ c̈hapueto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor pueʼntaño \r (Lc. 13.25-27) \p \v 21 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃ notyenayeñ: “P̃apaʼ poʼñoc̈h naʼyochreshat̃er nepenep̃”, t̃arraña amach allohuenacmayeʼ c̈hapueto all am̃chaʼtaret̃tena Nompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Añach c̈hapyerrets all ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ peneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \v 22 Allempopaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ notyerrayeñ: “Poʼñoc̈h Ayochreshat̃e eʼñe pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yaʼm̃tonapeʼt̃ña peñoñ. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ep̃ pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yequec̈hpatacheʼt̃ña shonteʼ oneñet̃ec̈hno. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ pesoʼchñopaʼ epayeʼcaʼye yorrtatyeseʼt̃ña partsoteñets.” \v 23 Naña allempopaʼ naʼmet̃aʼhuerranetchaʼ, notyerranetchaʼ: “Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentarso, ama neyochreshayayso. T̃eʼpaʼ orrerres, sapaʼ aña setsoten ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nenteno.” \s1 Att̃o Jesús tomaʼntatana acheñ ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets ñam̃a ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ sherbets \r (Lc. 6.47-49; Mr. 1.22) \p \v 24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Allohuen ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neyc̈hatenanet, ñerraʼm ñetña eʼñech atet̃ penet, ñetñapaʼ eʼñech eñoteñet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets. Ñañapaʼ t̃omatan paʼpaquëll, eʼñe echarr peʼ. \v 25 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃sa. Ama aʼmatam̃p̃se t̃arroʼmar quellpachpaʼ eʼñe echarr at̃omataret̃. \v 26 T̃arraña poʼpotantañña ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm amach att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoteno. Ñapaʼc̈hoʼña t̃omataneñchaʼña paʼpaquëll, t̃arraña amach echarroyeʼ pe. \v 27 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃satsapaʼ c̈hepaʼtchaʼ mataʼnerretspaʼ eʼñe muellotsetuerra. \p \v 28 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. \v 29 T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto. \c 8 \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃ \r (Mr. 1.40-45; Lc. 5.12-16) \p \v 1 Allempoña err Jesús aspent̃ot̃paʼ cot̃aʼhuanererr acheñeneshaʼ nanac shonteʼ. \v 2 Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ allent̃a concorposana Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenats p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ. \p \v 3 Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: \p —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \p Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarñapaʼ c̈ha cohuenterrtsa. \v 4 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr capitán pueñañra; ñeñt̃paʼ romoʼmarneshaʼ \r (Lc. 7.1-10) \p \v 5 Allempoña c̈herr Jesús Capernaumopaʼ allñapaʼ huapoña puesheñarr solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃ñapaʼ romoʼmarneshaʼ ama judioneshayaye. Ñañapaʼ atarr otareʼtosan Jesús, \v 6 ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —Nomporchaʼ nepacllopaʼ atarr paʼnat̃tenapa neñañra. Alla p̃anena poʼmayo nanac mueroc̈htena c̈ha echarrtena. \p \v 7 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Amaʼtpaʼ napaʼ oʼch ahuen oʼch naʼcrrateraʼ. \p \v 8 Capitánña puepatareʼteñot̃paʼ atet̃ och: \p —Na Nomporchaʼpaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo. Arrot̃ach p̃ot: “Amaʼtpaʼ correrrepaʼ peñañra”, neñañrañapaʼ acrrerrocheʼch. \v 9 T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya na. Napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: “P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm noch: “P̃apaʼ ap̃on arr”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm noch: “P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen”, ñapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena. \p \v 10 Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ: \p —Ñapaʼ atarrcaʼye yemtenna, amaʼt ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas: Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya. \v 11 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼña eʼñe neyemterraya. Allochñapaʼ esempohuañenpaʼ ñetñapaʼ allem̃at̃eñchaʼ eʼñe huac̈haʼtuerret ñeñt̃chaʼ anorrc̈haʼtyesuerrets all eʼñe Yomporesho all am̃chaʼtaret̃tena ña pueʼntaño. Allchaʼña rrallmeʼchapreteret yatañneshac̈hno Abraham, ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob. \v 12 Shonteñña judioneshaʼ ñetchaʼña c̈hapatsetañ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor, t̃arraña ñetñapaʼ amach c̈hapueto all t̃arroʼmar ñetpaʼ ama nayeʼ yemteneto. Ñetñapaʼ allach ahuaporeʼtaret̃terret aʼyot̃ checmeto. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs. \p \v 13 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr capitán: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo, eʼñe att̃o atarr peyemtennapaʼ att̃etepaʼch p̃ocop. \p Pueñañrañapaʼ eʼñe allempocma correrra. \s1 Allempo aʼcrratosan Jesús Simón Pedro paʼsoʼmue \r (Mr. 1.29-31; Lc. 4.38-39) \p \v 14 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús Pedro paʼpacllo. Allñapaʼ entosñañ paʼsoʼmue alla p̃anena poʼmayo c̈ha atsnaʼten, c̈ha hueraten. \v 15 Jesúsñapaʼ allent̃a aʼp̃llosñañ potpaʼ c̈ha metuerretsña poʼurateña. Allent̃a tantapaʼ oʼ yemaʼtallmeʼchap̃a. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran shonteʼ paʼnamen atsnañet̃ec̈hno \r (Mr. 1.32-34; Lc. 4.40-41) \p \v 16 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerrenpaʼ huac̈haʼtateññañeterr shonteʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. Jesúsñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a quec̈hpatuerranet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ aʼcrratyesapanet. \v 17 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Ñapaʼ ñach yahuanmam̃perreʼ ñeñt̃ yemueroc̈htatyeneʼ, ñapaʼ ñach ahuanerreʼ allohuen ñeñt̃ yaʼtserrp̃aʼyeneʼ.” \s1 Allempo Jesúspaʼ yec̈hatan ñeñt̃ mueneneʼ oʼch cot̃er \r (Lc. 9.57-62) \p \v 18 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ entapuenanerr shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorraʼhueñerr, ñañapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn. \p \v 19 Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñañapaʼ atet̃ otos: \p —Na t̃eʼpaʼ Maestrochaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes. \p \v 20 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe allchaʼ neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena.\f + \fr 8:20 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo.\f* Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena. \p \v 21 Poʼpocheño Jesúspaʼ atet̃ otenanerr poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och eʼñe poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃. \p T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃. \p \v 22 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ otererr: \p —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃. \s1 Allempo aʼmchecherran Jesús huomenquëshaʼ ñam̃a saʼp ñeñt̃ emoʼyarertetsa \r (Mr. 4.35-41; Lc. 8.22-25) \p \v 23 Allempoña Jesúspaʼ aʼtapos noñt̃o pueyochreshaʼñapaʼ cot̃aʼhuanmet, ahuam̃p̃set rroc̈haʼsonet̃ atarr saʼpo. \v 24 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o. Jesúsñapaʼ c̈ha muen. \v 25 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret atet̃ ochet: \p —¡P̃aʼqueshp̃atayeʼchey Ayochreshat̃e poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ! \p \v 26 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Esoʼmareʼtña nanac seyoren. Sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno. \p Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret. \v 27 Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye, añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ. \s1 Att̃o gadaroʼmarneshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃ ñetñapaʼ huapuet Jesúsesho \r (Mr. 5.1-20; Lc. 8.26-39) \p \v 28 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all sechenet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ. Allñapaʼ huapoña ñam̃a epsheña acheñ t̃arraña ñetpaʼ añ chorrenahuet oneñet̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huenet allecma pampaʼyeñet arromñat̃ec̈hno. Allenet̃ñapaʼ ama eseshayeʼ setso t̃arroʼmar ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñetpaʼ atarr am̃chaʼnoc̈hetyenet allenet̃. \v 29 Allempoñapaʼ rranareʼtapet Jesús, atet̃ ochet: \p —Esoʼmaruachcaʼye, Parets Puechemerechaʼ p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtosey. P̃apaʼ añecopt̃eʼ pehuena oʼch pecoñchaterrey amaʼt ama c̈henaʼ allempoch yaʼcoñchataret̃terra. \p \v 30 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno all rratseʼtyen. \v 31 Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: \p —Ñerraʼm c̈hoch pequec̈hpatosey acheñpaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno. \p \v 32 Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: \p —Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye. \p Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñpaʼ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño. \p \v 33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet poʼyorñot̃, ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ora atet̃ oʼ perra ñeñt̃ chorraʼyeseʼt̃ oneñet̃. \v 34 Allent̃epaʼtchaʼ ahuanmaña allohuen anetsoʼmarneshaʼ ahuoʼch enteñetaʼ Jesús. Ñetña entoset Jesúspaʼ atet̃ otoset: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ arrot̃, yenyot̃. \c 9 \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña \r (Mr. 2.1-12; Lc. 5.17-26) \p \v 1 Allot̃ña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃opaʼ pechaterra, c̈herr anetso all aʼpuena. \v 2 Allñapaʼ huapatam̃p̃soñet echarrtaña, puechecnapeʼna. Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña: \p —C̈hochña neyochre p̃ocsherra t̃arroʼmar t̃eʼ ñeñt̃ p̃oʼchñarpaʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra. \p \v 3 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetñapaʼ att̃a otatseʼtyeset pueyoc̈hreto eʼñe ñagattseta, ñeñt̃paʼ atet̃ otet: “Añ acheñerpaʼ c̈ha achmenan Yompor.” \v 4 Jesúsñapaʼ oʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. \v 5 Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena pechopeʼchnen.” \v 6 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añe patsro. \p Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr echarrtaña: \p —T̃eʼpaʼ oʼch petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo. \p \v 7 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa allorocma, ahuerr paʼpacllo. \v 8 Acheñeneshaʼña all ñeñt̃ enteneʼ ñetñapaʼ c̈ha yorenet, elloñapaʼ alla cohuentaterrñañet Yompor. Atet̃ otyenet: \p —Yomporcaʼyeña oʼ llesenserran ñeñt̃ amaʼt eʼñe acheña. \s1 Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Mateo att̃och pueyochreshaʼ per \r (Mr. 2.13-17; Lc. 5.27-32) \p \v 9 Jesúsña meterrerr allot̃paʼ entnoman puesheñarr acheñ ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Mateo.\f + \fr 9:9 \ft Mateopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Leví.\f* All anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Mateo: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. \p Mateoñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús. \p \v 10 Allempoña c̈hap ñam̃a allempoch rrallmeʼchen Jesús pocollo. Allñapaʼ huac̈haʼta poʼpotantañ shonteʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃paʼ atarr ashcañneshaʼ entyeñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a epuet poʼpotantañ ochñat̃eneshac̈hno ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyesoset all anen Jesús epuet pueyochreshac̈hno. \v 11 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñetña allempo atet̃ eñchetpaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ: \p —Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno. \p \v 12 Att̃o eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: \p —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. \v 13 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. Socoppaʼ añ poctetsa ñerraʼm oʼch ahuerrespaʼ señotuerrepaʼchña ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ ama eʼñe aña cohuen nenteno oʼch sapuenen sayara ñeñt̃ semtsen nocop. Añeʼnaña atarr cohuen nenten oʼch semuereña allohuen samoʼtseshaʼ.” \s1 Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets \r (Mr. 2.18-22; Lc. 5.33-39) \p \v 14 Allempoñapaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Juan ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ ñetña huac̈haʼtoñet Jesúspaʼ atet̃ otoset: \p —Yapaʼ t̃oreʼtetsay Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset. P̃añapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama t̃oreʼtenoña peyochreshaʼ?\f + \fr 9:14 \ft Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.\f* \p \v 15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntatanet, atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet amach es serraʼyesatsto. Amach yellcatatstaneto t̃arroʼmar atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa. \p \v 16 Elloñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atseʼchpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac. \p \v 17 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼpsoña vinos, ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar. \p Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tantaterran Jairo poʼseñ ñam̃a all aʼcrratnoman puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃llaʼnmueʼ paʼshtam \r (Mr. 5.21-43; Lc. 8.40-56) \p \v 18 Allempo atet̃ eñorena Jesúspaʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop, concorposñañapaʼ atet̃ otos: \p —Nesñeñpaʼ eʼñe errteʼ rromuets. T̃arraña amaʼt oʼ rromañpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃erren, amaʼt att̃apaʼ oʼch p̃aʼp̃lleñaʼ p̃otot̃ att̃och oʼch alla correrra. \p \v 19 Eʼñe otueʼpaʼ allempoñapaʼ allent̃a cot̃aʼner Jesús epuet pueyochreshaʼ. \v 20 Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Ñañapaʼ allent̃a cot̃aʼnenan Jesús chentaʼ paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃. \v 21 T̃arroʼmar, ñapaʼ atet̃ oten pueyoc̈hro: “Amaʼt paʼshtama naʼp̃lloñpaʼ ñeñt̃ach naʼcrraterreʼ.” \v 22 Allempo att̃o aʼp̃llaʼhuoñ paʼshtampaʼ Jesúsña allent̃a puetallerra paʼcheʼñonet̃paʼ entan coyaneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ och: \p —C̈hoña nesñeshachaʼ p̃ocsherra t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtenna na, att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. \p Coyaneshaʼñapaʼ allorocma correrra. \p \v 23 Jesúsña allempo c̈hap am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo allñapaʼ entosan ñeñt̃ pencllaʼtam̃pesyeneʼ arromñat̃ llequëñtsorec̈ho, entosan ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ all puellquëñot̃et atarr anoʼtatseʼtyenet. \v 24 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ: \p —Sahuanerra arrot̃, añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno, c̈hacaʼye muen. \p Ñetñapaʼ pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñoteñet c̈hocaʼye rromuen. \v 25 Allempoña c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ shontetsa all, ñañapaʼ beʼt̃osos oʼpono. Allempoña Jesúspaʼ rromotaʼtosan shopsheshañ potot̃ ñañapaʼ c̈hepaʼtchaʼ tanterrtsa. \v 26 Allempoñapaʼ eʼmareʼtuet errap̃aren anetsoʼmar Jesúspaʼ oʼ tantaterran arromñat̃. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran epsheña aporoʼyet̃ \p \v 27 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ cot̃aʼnem̃ ñam̃a epsheña aporoʼyet̃. Rranareʼtneñet chentaʼ atet̃ otneñet: \p —Pemuerayeʼcherrya ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtare. \p \v 28 C̈hap Jesús pocollopaʼ all beʼt̃osos allña rromueraʼña ñam̃a aporoʼyet̃. Jesúsñapaʼ aʼp̃t̃oʼtapanet: \p —¿Seyemtennat̃eʼ napaʼ ahuamencat̃en att̃ot̃chaʼ necuaterres? \p Ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —Yeyemtenp̃acaʼye, Ayochreshat̃e. \p \v 29 Allempoñapaʼ allent̃a aʼp̃llaclleʼchanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Att̃o atarr seyemtennapaʼ att̃etepaʼch socop. \p \v 30 Allempocma eʼñe cohuen cohuerret. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto, amaʼt eʼñe puesheñarra. \p \v 31 Elloña ñetñapaʼ ahuanmuet aʼmet̃areʼtyeset Jesús. Errap̃aren allampañoʼmar eʼmareʼtuet Jesús atet̃ pena. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ opanatets \p \v 32 Allempo ahuen epsheña aporoʼyet̃ allña Jesúseshopaʼ huapaterrñañeterr ñam̃a opan ñeñt̃ chorrena oneñet̃. \v 33 Jesúsñapaʼ allent̃a quec̈hpatan oneñet̃ ñeñt̃ att̃o opanatateñ, opanñapaʼ allent̃a eñorerra. Acheñeneshaʼñapaʼ cohuanrrorteñetpaʼ atet̃ otyenet: \p —Israelneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentarano ñeñt̃ atet̃ pena t̃eʼ Jesús. \p \v 34 Fariseoneshaʼñapaʼ puesasareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: \p —Oneñet̃t̃eʼ pompor ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ atarr muerenana allohuen acheñeneshaʼ \p \v 35 Allot̃ñapaʼ asuahuanom Jesús allohuen anetso amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ. All yec̈hatyesosanet puerahuoʼmar. Serrpareʼtatosanet ñeñt̃ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor. Aʼcrratyesosan ñeñt̃ osyen paʼnamen atsnañets ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet. \v 36 Allempo entosan shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ nanac muerenanet. T̃arroʼmar eʼñe atet̃ entenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama acuam̃p̃saret̃eyaye; ñeñt̃oʼmarña nanac allpatataret̃tenet t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ penahuet. \v 37 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —Shonteʼ narmets ñeñt̃ nanac ellom̃reʼtets ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈hetañ. T̃arraña ataruasañña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼpaʼ ama atarr atonayayeto. \v 38 T̃eʼpaʼ añchaʼña sanamoñ pamoʼmteʼ mueñanepaʼña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈herrets paʼmro. \p Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet Jesús att̃o atarr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsañ t̃arraña ñeñt̃chaʼ ameʼñaterrahuetpaʼ ama atarr atonayayeto. Añchaʼña yanam Yompor ñeñt̃ Yamoʼmteʼ yepen mueñanepaʼña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ t̃orraʼyerrtsa ñocop allemeñ anetsoʼmar. \c 10 \s1 Allempo Jesúspaʼ acran c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ \r (Mr. 3.13-19; Lc. 6.12-16) \p \v 1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñam̃a llesensanet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ ñeñt̃ osyen allohuen paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet. \p \v 2 Ñehua, ñetpaʼ arroʼtsaʼyenet paʼsoʼchñec̈hno; allohuenetpaʼ c̈harrasheñet puechena epsheña ñeñt̃ llesensaʼ. Ñeñt̃ ñanom atarr sherbets ñeñt̃paʼ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro, allot̃paʼ ñam̃a Andrés ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñ; allot̃ñapaʼ ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Zebedeo puechemer epuet paʼmoʼnasheñ Juan. \v 3 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Felipe ñam̃a Bartolomé; allot̃ñapaʼ ñam̃a Tomás ñam̃a Mateo ñeñt̃ cobrayeʼt̃ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop; allot̃ñapaʼ Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, allot̃paʼ ñam̃a Tadeo. \v 4 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ nanac t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús. \s1 Allempo Jesúspaʼ llesensan pueyochreshaʼ oʼch ahuanemyeset allchaʼ serrpareʼtyenetaʼ \r (Mr. 6.7-13; Lc. 9.1-6) \p \v 5 Ñeñt̃ña c̈harrasheña puechena epsheña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar, ñeñt̃paʼ atet̃ otapanet: \p —Amach arrent̃a setatsto all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach arrent̃a setatsto samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro all yec̈haʼyenet. \v 6 Arrchaʼña seta all yec̈haʼyena israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa. \v 7 Allchaʼ soñemyespaʼ seserrpareʼtatyesnomanetchaʼ atet̃chaʼ sotyesnomanet: “T̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempoch ayochreshatt̃ena Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.” \p \v 8 Ñam̃a alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ saʼcrratyesnomanetchaʼ, ñeñt̃ rromayetspaʼ setantatyesnom̃chaʼ, ñeñt̃ osyen puetsarñatspaʼ saʼcrratyesnom̃chaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerranet acheñeneshaʼ, sequec̈hpatatyeschaʼ ñam̃a oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñeneshaʼ. Sapaʼ eʼñe att̃a aparet̃es huomencñats att̃o es cohuen sorrtatyen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃a sapaʼyesanet sam̃a, amach secobratstaneto ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃aʼyesanet. \p \v 9 ’Ñam̃a oʼch notas: Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amaʼt puetallarrapaʼ amach seshaʼtatsetnomo quelle. Amaʼt orotllellen, amaʼt huallatllellen, amaʼt cobretllellen amach seshaʼtatsetnome. \v 10 Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a amach es sanmatsto allchaʼ sechopeñeʼchyes, amaʼt sebolsa, amaʼt eʼñe epma seshtam, amaʼt sesapata, amaʼt secarra, amach sanmatsche t̃arroʼmar ñeñt̃eschaʼ t̃orraʼyetsapaʼ eʼñe pocteʼ rratyesapasetchaʼ. \p \v 11 ’Amaʼt erraʼtsena anetser amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ ñerraʼm erra sec̈hapaʼchpaʼ c̈hochña ñanom saʼp̃t̃oʼtyesosanet erroʼtsent̃eʼ cohuen acheñpaʼ allchaʼña sec̈hap. Allñapaʼ allchaʼña saʼposa t̃arrempohuach esempoch seserrerr ñam̃a allot̃. \v 12 Amaʼt erraʼtsena pocoller allchaʼ sec̈hap, eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ oʼch senamatosanet Yompor paʼnateña. \v 13 Ñetña ñerraʼm eʼñe cohuen acheñret, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ. Ñerraʼm ama cohuenayaye acheñretpaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña. \v 14 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto t̃arroʼmar ñetpaʼ amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapaset ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼten, sañapaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor. \v 15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, ñetñapaʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃terretña allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ. \s1 Allempo Jesúspaʼ eñotatenan pueyochreshaʼ c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ eʼmoñeʼtahuet \p \v 16 ’Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenaneto ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsaʼyen maʼyarroc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotaʼt̃ach atet̃ ñerraʼm shechep̃paʼ atarr eñoteʼ. T̃arraña sapaʼ amach errot̃ ap̃añso atet̃ ñerraʼm yep̃paʼ ama errot̃ ap̃añeyaye. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Señotaʼt̃ach t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ errot̃uanenchaʼ perrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Nalleʼtyerrsetchaʼ all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar. \v 18 Poʼñoc̈h eʼñe noʼmarpaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htatyerrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno allchaʼña saʼmet̃aʼyesosnanchaʼ neñoñ. Ñam̃a arrchaʼ saʼmet̃errnan neñoñ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 19 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesapaʼ amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho ñerraʼm oʼch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. T̃arroʼmar allempopaʼ Somporchaʼña Puecamquëñ señotatyesoseʼña all. \v 20 Att̃oña amach eʼñe sochaya seʼñoraʼyesoso, añchaʼña Sompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña seʼñoratyeseʼ. \p \v 21 ’Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater. \v 22 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. \v 23 Ñerraʼm esempo eʼmoñeʼterrset ñeñt̃ anetsro alloʼtsenes oʼch seyetam̃p̃sanetpaʼ oʼch sahuanma poʼpoñ anetso. Allpaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ecma eʼmoñeʼterrseterrpaʼ oʼch seyetam̃perraneterr oʼch sahuanerrerr ñam̃a poʼpoñ anetso. Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Amach eʼñe sepaʼhuenaʼ ora allohuen israelneshaʼ paʼnetsropaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch alla norrterra. \p \v 24 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñeñt̃ yochreshatspaʼ ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet poʼmaestror, eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsotyets ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet pamoʼmteʼ eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a pueñañreshac̈hno. \v 25 Ñeñt̃ yochreshatsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm poʼmaestroret. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet ñam̃a oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm pamoʼmteʼ. Ñam̃a señochepaʼch ñerraʼm na puesochatseʼteñot̃etan otennet napaʼ oneñet̃oʼ pomporen ñeñt̃ otenet Beelzebú, sapaʼc̈hoʼña ellochña atarr sochatseʼterrset. Amaʼt na ñeñt̃en eʼñe samoʼmteʼ sepenen att̃o atarr sochatseʼtennet na, sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃es nechemereshac̈hno nepen, elloña sapaʼ atarrchaʼ nanac sochatseʼterrset sam̃a. \s1 Att̃o amach yem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ muetseʼ yechets, añchaʼña yem̃chaʼnaʼt Yompor \r (Lc. 12.2-9) \p \v 26 ’Amaʼt att̃eñpaʼ t̃arraña sapaʼ amach sem̃chaʼtatstaneto t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ, esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret. \v 27 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe sapt̃ocheʼ, esempoña sapaʼ eʼñech señotatuer ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempoña sapaʼ seserrpareʼterrchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃. \v 28 Amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenatspaʼ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch aʼchencatonay coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. \p \v 29-31 ’Elloña t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas: C̈hocmach seyemcha Yompor, poʼñoc̈h ñapaʼ ñach secuam̃peneʼ. Amaʼt ot̃et̃olleshaʼpaʼc̈hoʼña c̈hocma cohuam̃peñ. Ñehua, amaʼt yapaʼ yeñoteñ ot̃et̃ollpaʼ ama tama sherbeno. Amaʼt yepomatset epa ot̃et̃olleshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama tsaʼteyaye, eʼñe puetallarrat̃olla centavo tsaʼtena. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amaʼt pat̃rra ot̃et̃oll amach rromo att̃och shoraʼnom ñerraʼm ama Sompor muenataye atet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes: Amaʼt mameshapaʼ amach sem̃chaʼtatsto, Yomporchaʼña eʼñe seyemta. Att̃o atarr morrentenana ot̃et̃olleshaʼ elloña sapaʼ atarr nanac morrentensa. Ñehua, amaʼt allpon sechet̃olleshaʼ allpon soñoʼtsen ñapaʼ eʼñe eñotennas. \s1 Att̃o ama aʼnasotpahuo Jesucristo acheñeshoʼmar \r (Lc. 12.8-9) \p \v 32 ’Elloña napaʼ oʼch noterrserr: Allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho all pueʼntaño. \v 33 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho all pueʼntaño. \s1 Att̃o Jesúspaʼ orrtatosan eʼñe ñoʼmar elloptannaʼteñets \r (Lc. 12.51-53; 14.26-27) \p \v 34 ’Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset. \v 35-36 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñatoʼ noʼmarach eʼmoñeʼtannerret. T̃arroʼmar ñatoʼ eñallchaʼ ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, pamoʼtseshetñapaʼ ñatoʼ amach ameʼñerrneto. Ñeñt̃oʼmarña notenes eʼñe noʼmarpaʼ ñatoʼ puechemerpaʼ oʼch epatareʼtenan pompor, ñam̃a ñatoʼ puechoyorpaʼ oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ ñeñt̃ paʼt̃oʼñen pen oʼch epatareʼtenan ñam̃a paʼsoʼmue. \p \v 37 ’T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemorrenterrayañ ñerraʼm ñetña pompora atarr morrentenet ñamet pachoret ñeñt̃ña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och neyochreshaʼ neperranet. Ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ nemorrenterrayañ ñetpaʼc̈hoʼña ñerraʼm puechemera atarr morrentenetpaʼ ñam̃a poʼsñet ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperranet. \v 38 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach pocteʼ nenteñe oʼch neyochreshaʼ neperranet. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch alloch semueroc̈hta sam̃a. \v 39 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet nocop ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. \s1 Ñeñt̃chaʼ apuerrey Yompor att̃och atarr coshaterrey \r (Mr. 9.41) \p \v 40 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Ñerraʼm oʼch sahuanma, ñerraʼm eseshaʼch eʼñe cohuen sagapueʼ sa, ñetpaʼ naʼnacaʼyeña aguënet eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen naguëneʼ na, ñetpaʼ Nomporeʼnacaʼyeña aguënet ñeñt̃ nellsenseneʼ na. \v 41 Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporcaʼye poʼñoñ aʼm̃ten, ñeñt̃ña acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼpaʼ Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporecopcaʼye eʼñe pocteʼ es orrtatyen, Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop. \v 42 Ñam̃a añ ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto, erraʼtsenchaʼ apapueʼ ñeñt̃chaʼ orros t̃arroʼmar ñapaʼ nocaʼye neyochreshaʼ, amaʼt coñeʼt̃a oñ apapet, napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporchaʼcaʼyeña apuerrahuetña ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. \c 11 \s1 Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃paʼ mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho \r (Lc. 7.18-35) \p \v 1 Yec̈hatuahuan Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña atet̃chaʼ p̃aʼyeset, allempoñapaʼ ahuoʼ ñam̃a Jesús allot̃ yec̈hatyesets; serrpareʼtatyesan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto. \p \v 2 Añña Juanpaʼ alloʼtsena all yottam̃peñet. Allñapaʼ oʼ eʼmareʼtan Cristo atet̃ p̃aʼyena, allent̃a mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho. \v 3 Ñetña oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: \p —Ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa. Ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo. \p \v 4 Jesúsñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otapanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr. \v 5 Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret cohuen, ñam̃a ñeñt̃ aʼptsaresyen leprapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a ñeñt̃ paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet. \p \v 6 Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ: \p —Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes, atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet. \p \v 7 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr. \v 8 Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch senteñaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo. \v 9 Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch senteñaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas: Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. \v 10 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ: \q1 P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos. \m \v 11 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen att̃o t̃eʼpaʼ ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan. \p \v 12-13 ’T̃arroʼmar añña ñoñets, Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃aña serrpareʼteteʼt̃ att̃och atarr ayochreshat̃terra Yompor t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Ñam̃a allempot̃eñ serrpareʼtatosanet Juan amaʼt t̃emeʼttsen eʼñe poʼhuamencocma serrpareʼtatyeset atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃och ayochreshat̃terra ña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Amaʼt atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ eʼñe ñeñt̃a atarr muenet pueyoc̈hrocmañen. \v 14 Ñam̃a ñerraʼm poʼnoc̈h sameʼñyañchaʼ Juanpaʼ ñacaʼyeña Elíasoterrets ñeñt̃ atarr secuen ñeñt̃chaʼ sehuerroya. \v 15 Allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ neñoñ, c̈haponasepaʼchña seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ notenes. \p \v 16-19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: \p —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hoʼt̃eʼ chorreña oneñet̃; amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen nam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈h allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.” \s1 Att̃o Jesúspaʼ eños epoʼmar anetsocop all ama ameʼñyeto \r (Lc. 10.13-15) \p \v 20 Allempoña Jesúspaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyenan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto all epayeʼ entatyenanet poʼpartsoña ahuañmoʼchot̃eñ. Amaʼt entatyenanetañ poʼpartsoña ñetñapaʼ ama es cot̃apeʼchenaye ello cohuen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña allpaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyesanet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otyesanet: \p \v 21 —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ, nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼcherroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃och eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñaret, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Coraziñoʼmarneshachaʼ ñam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es. \v 23 Ñam̃a sa capernaumoʼmarneshachaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ att̃o eʼñe cohuen sentyena sañeña, Yomporñapaʼ allent̃ach aʼtapaterres pueʼntaño. Ñeñt̃paʼ amachcaʼye att̃eyeʼ perrsoña Yompor, allachcaʼye huaporeʼterres oʼpono coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatonaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña semnoña oʼch soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼ ñanom norrtatañ ahuat̃ot̃eñ nepartsoña sodomoʼmarneshesho ñetpaʼ allorocmat̃eʼ cot̃apeʼcherretañ cohuen Yomporecop. Allempopaʼ amat̃eʼ aʼpoyatataret̃terretañeña paʼnetser. Orat̃eʼ alloʼtsenaraña. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ sodomoʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Capernaumoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es. \s1 Jesúspaʼ atet̃ oten, eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen \r (Lc. 10.21-22) \p \v 25 Allempoña Jesúspaʼ maʼyochenana Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —Na Apachaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃, p̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ayochreshat̃tetsa peʼntaño amaʼt ñam̃a arr patsro. Naʼyeʼchoc̈htatonap̃ t̃arroʼmar ora añec̈hno ñeñt̃ pecohuenña pepen, ñeñt̃paʼ ama arreyeʼ pec̈hapateñe pueyoc̈hro ñeñt̃ atarr eñotañ entyetsa. P̃apaʼ aña pec̈hapaten pueyoc̈hreto ñeñt̃ ama eñotañeyeʼ entyetso. \v 26 T̃arroʼmar Apa eʼñe pemuereñot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ña eʼñe pocteʼ penten p̃a. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ maʼyochenana Pompor. \p \v 27 Jesúspaʼ alla oterranerr acheñeneshaʼ: \p —Nompor allohuen poʼcohuenña eʼñe eñotatuenen. Na ñeñt̃en Puechemerenpaʼ ama poʼñoc̈h eseshayeʼ neñotenaye, ñapt̃aña Nompor eʼñe eñotenen. Nomporpaʼc̈hoʼña ama poʼñoc̈h eseshayeʼ eñotenaye napt̃aña na ñeñt̃en Puechemeren eʼñe neñoteñ Nompor, ñam̃a erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ñapaʼ oʼch neñotater Nompor. \v 28-30 Sehuac̈haʼta nesho allohuenes ñeñt̃es neneʼ seyoc̈hro ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Napaʼ añchaʼña nenerrnas ñeñt̃ amach c̈ha mueroc̈htaterrso; ñeñt̃ña sapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Att̃ochña sapaʼ señotenen napaʼ atarr nemuerensa ama atsrreʼmoc̈hen entñeno amaʼt eʼñe puesheñarrocpa. Amaʼt eʼñe mamesha ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa. Att̃ochña eʼñe cohuen nocshaterres seyoc̈hro amaʼt eʼñe secamquëñohuen. \c 12 \s1 Allempo Jesús pueyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo añe yet̃ro allempocma amesen judioneshaʼ \r (Mr. 2.23-28; Lc. 6.1-5) \p \v 1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe paʼchporrñot̃etpaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo oʼ rraʼyesnomet. \v 2 Fariseoneshaʼña ñeñt̃ entahuet atet̃ p̃aʼnmuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a otyeset Jesús: \p —Pecueʼñacaʼyeña añ peyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo; atet̃ penet ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a taruasats añe yet̃ro t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen. \p \v 3 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. \v 4 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo allñapaʼ rrosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch rros David ñam̃a ñeñt̃ epuet. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno; ñeñt̃paʼ atet̃ anuaret̃ judioneshacop. \v 5 Ñam̃a amaʼt selleyareña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ Moisés poʼñoñ all oten atet̃ pena ñam̃a cornaneshaʼ Parets paʼpacllo. Ñehua, ñet puesherbeñot̃etpaʼ ama ameseneto añe yet̃ro allempocma yamesen. Ñetpaʼ amaʼt atet̃ penetpaʼ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenanet. \v 6 Napaʼ oʼch notas: Napaʼ ñeñt̃en arroʼtsenen nanac nesherben ello nem̃taneñ ñeñt̃ atet̃ sherben Parets paʼpaquëll. \v 7 Ñehua, añ ñoñetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ oteʼt̃ Yompor ahuat̃: “Napaʼ ama eʼñe aña cohuen nenteno oʼch sapuenen sayara ñeñt̃ semtsen nocop. Añeʼnaña atarr cohuen nenten oʼch semuereña allohuen samoʼtseshaʼ.” Ñerraʼm c̈ho c̈hennasañ seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor, amach errot̃ sotatscheña amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼyeña atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran ñeñt̃ chelletsa pot \r (Mr. 3.1-6; Lc. 6.6-11) \p \v 9 Metuerrerr Jesús allot̃paʼ beʼt̃osuerrerr judioneshaʼ poʼprahuo. \v 10 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot. Fariseoneshaʼñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet: \p —Añe yet̃ro allempocma yamesenpaʼ taʼm ¿pocteʼt̃eʼ penteñ oʼch p̃aʼcrrateñerr acheñ? \p T̃arroʼmar atet̃ aʼp̃t̃oʼteñet allochñapaʼ eshecchaʼ otteñeʼchet. \p \v 11 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ ñerraʼm c̈ho shoraʼnen amaʼt puemocarra secarrneror añe yet̃ro allempocma yamesen, amaʼtchaʼña allent̃a sechtere amaʼt ñeñt̃e yet̃ro allempo yamesen allohueney. \v 12 Ñehua, acheñpaʼ ellocaʼye metanenanña ñeñt̃ att̃o sherben carrnero. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes eʼñe pocteʼ oʼch atet̃ yep̃a ñeñt̃ cohuentetsa amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen. \p \v 13 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ petapuerr p̃ot. \p Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerran pot, eʼñe allorocma cohuenterra pot eʼñe att̃ecmaterr ñerraʼm poʼpshem̃tañot̃ pot. \v 14 Fariseoneshaʼña c̈haʼnmac̈herretpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtyesnerret, atarr oʼpateñet Jesús att̃och muetsatachet. \s1 Atet̃ oteʼt̃ Yompor ahuat̃ Jesúsocop \p \v 15 Jesúsña eñotanetpaʼ ahuerr allot̃. Shonteʼ acheñeneshac̈hno cot̃aʼhuanereterr. Allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet. \v 16 Atet̃ otyesanet: \p —Poʼñoc̈h amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto napaʼ na ñeñt̃en Yompor Puechemeren. \p \v 17 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor Puechemerecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: \q1 \v 18 Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atarr t̃orrerrtsa nocop, ñapaʼ ñeñt̃ nenen ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr nemorrentena ñeñt̃ eʼñe nocshateneʼ. Ñapaʼ ñach ahuamencat̃ neperr necamquëñot̃, ñach eñotaterreʼ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Añchaʼ eñotaterranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets att̃ochña eʼñe pocteʼ nentuerranet. \q1 \v 19 Ñapaʼ amach es otnareʼtyerraneto amaʼt mameshapaʼ amach amaʼtoc̈hetyerro. Amaʼt mameshapaʼ amach cheʼc̈hameʼtyerraneto amaʼt allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. \q1 \v 20 Amaʼt ñeñt̃ mueroc̈hetyetsapaʼ ñapaʼ eʼñech muererranet. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ amaʼt puecharra choʼneʼch tsopaʼneʼpaʼ ñañapaʼ amach c̈ha aʼmeyatere. Ñam̃a ñerraʼm lampareñ c̈ha mueneʼ mayen ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach emayatere. Ñapaʼ amach c̈ha es am̃chaʼnoc̈htanaʼtyerro, t̃arraña esempohuañenpaʼ eʼñech att̃a aʼmchechatuerran ora allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. \q1 \v 21 Ñeñt̃oʼmarña allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñachña eʼñe yemuetuerret. Arrpaʼ allohua huañ atet̃ oteʼt̃ Yompor ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías. \s1 Att̃o puesheñaʼtets oteñet Jesús ñapaʼ oneñet̃oʼ poʼhuamencot̃ quec̈hpatenanña poʼpotantañ oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ \r (Mr. 3.19-30; Lc. 11.14-23; 12.10) \p \v 22 Jesúspaʼ alla huapaterrñañeterr puesheñarr yacma ñeñt̃ aporoʼyet̃ ñeñt̃ chorrena oneñet̃ c̈ha opanatateñ. Jesúsñapaʼ aʼcrratap̃, ñeñt̃ña opanerpaʼ oʼ alla eñorerra, ñam̃a oʼ eʼñe cohuen cohuerr. \v 23 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuanrrorteñet, ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Ñatoʼ añt̃eʼcaʼyeña David poʼm̃reneñ ñeñt̃chaʼ Cristotosets. \p \v 24 Fariseoneshaʼña allempo eʼmareʼchetpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Att̃o quec̈hpatatyenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. \p \v 25 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ quec̈hpatatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra ñeñt̃ parro yec̈hetsa pat̃err anetso, ñerraʼm c̈ho elloptannenet eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. \v 26 Att̃ecmach p̃annaʼta ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet, ñerraʼm huaporeʼtannenet eʼñe ñagattseta amach errot̃enot̃ alloʼna atarr huomencatneneto. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno. \v 27 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ nequec̈hpateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch quec̈hpatachet oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beelzebú poʼhuamencot̃eyeʼ quec̈hpateñetoña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ quec̈hpateñetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye. \v 28 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor eʼñe Puecamquëñot̃ ñeñt̃ña ahuamencat̃ nepeneʼ att̃ot̃ nequec̈hpateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña. \p \v 29 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña rromoseʼ oʼch huancos, allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃p̃sos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña. \p \v 30 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃. \p \v 31 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Allohuen paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor amaʼt ñam̃a achm̃areʼtannaʼteñets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. \v 32 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼteññañet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ amacaʼye ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. Ñeñt̃paʼ amach ap̃retnaʼpahuoterro eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen. \s1 Allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ \r (Lc. 6.43-45) \p \v 33 ’Ñehua, yeñoteñ allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetchaʼña orrtatenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye ñetñapaʼ añach orrtatenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntaterrsa: Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen narmetsoch pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Añña poʼpchañ narmetsoch ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach eʼñe cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye narmetsoch, pueʼmerot̃ña eʼñe yechmeʼtenanet. \v 34-35 Sapaʼ ama cohuenayayso. C̈ha sottena ñerraʼm shechp̃a eʼñe sompor sepen allohuenes. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ señoso cohuen t̃arroʼmar sapaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama cohuenayayso. Eʼñe atet̃ atarr soct̃apeʼchatseʼtyen seyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃caʼyeña señosatseʼtyen. Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñapaʼ añchaʼña orrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro t̃arroʼmar pueyoc̈hroña all cot̃apeʼchenan shonteʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa. T̃arraña poʼpoñ acheñer ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñapaʼc̈hoʼña añach orrtatyen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar pueyoc̈hroña all cot̃apeʼchenan shonteʼ paʼnamen sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃paʼ eʼñech ñeñt̃a cohuen yeserrpareʼten. T̃arraña ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen ñam̃a yeyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech ñeñt̃a yemnen oʼch yeserrpareʼtyen. \v 36 Poʼñoc̈h napaʼ oʼch alla noterrserr, esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ att̃a otatseʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ñapaʼ aʼmet̃atatyeretchaʼ. \v 37 T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe cohuenareʼ seserrpareʼtyen t̃eʼ Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ entuerrnas señoñ allempo. T̃arraña t̃eʼpaʼ ñerraʼm c̈ha señosatseʼtyen ñeñt̃ña señoñerpaʼ ñeñt̃achña secoñchaterreʼ allempo. \s1 Att̃o Jesúspaʼ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchetso ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet partsoteñets \r (Mr. 8.12; Lc. 11.29-32) \p \v 38 Allempoña allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a allpon fariseoneshaʼ ñetña eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Yapaʼ Maestrochaʼ yemneñ oʼch p̃orrtatonay pepartsoña ñeñt̃chaʼ yeñotateʼ p̃apaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets. \p \v 39 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto, ama añeyeʼ cosheneto Yompor ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe orrena otennet ahuoʼch norrtatanet nepartsoña. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ allempo aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ. \v 40 Ñehua, yeñoteñ Jonás allempopaʼ alloʼtsena cacacotmo maʼpamuet, yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo ñeñt̃ añecmuen cac. Atet̃chaʼ neperra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼc̈hoʼña nemaʼpamuetchaʼ oʼpono eʼñe allohuanen patso, yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet atet̃ penaña ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. \v 41 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo serrpareʼtataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ allempocma cot̃apeʼcherret eʼñe cohuen Yomporecop. T̃eʼña arr seshopaʼ alloʼtsenen na ñeñt̃en ello metaneneʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtateʼt̃ Jonás. T̃arraña sañapaʼ amaña soct̃apeʼchenoña ello cohuen Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ña nínivoʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcherrets Yomporecop ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña orrterretchaʼ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar ama soct̃apeʼcherro ello cohuen Yomporecop. \v 42 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ atarr b̃ac̈hayo allohuanen pats saʼponet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ allot̃eñ on oʼch eʼm̃ñotenanaʼ Salomón pueserrpareñ ñeñt̃ atet̃ atarr eñotañteʼt̃. T̃eʼña arr eʼñe seshopaʼ alloʼtsenen ñeñt̃en puesheñarrana ñeñt̃en atarr es neñoten nam̃a, ello nem̃taneñ att̃o eñotañteʼt̃ Salomón. T̃arraña sañapaʼ amaña es sotapoteno. Ñeñt̃oʼmar esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña coyaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen eʼm̃ñotatseʼt̃ ñapaʼc̈hoʼña orrterrach, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ sapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama es sameʼñeʼt̃e amaʼt eʼñe mamesha. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet ñatoʼ oneñet̃paʼ oʼch alla chorrerranerr acheñ allot̃ c̈haʼnom ahuaña \r (Lc. 11.24-26) \p \v 43-45 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃terra acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop. Ñehua, oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñenesheshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃, t̃arraña amach eseshayeʼ yec̈hetso all. Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetpaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃. Poʼñoc̈hchaʼcaʼye atet̃ perraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop. \s1 Allempo huapoña Jesús pachor ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ \r (Mr. 3.31-35; Lc. 8.19-21) \p \v 46 Allempo atet̃ eñoranaʼtenana acheñeneshaʼpaʼ oʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. Oʼ c̈hapuet allpaʼ ñetñapaʼ alla t̃omc̈henet aʼyot̃. Añ muenenet ahuoʼch serrpareʼtatoset. \v 47 Allempoña puesheñarrpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Oʼcaʼye huapaña p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, mueneñet oʼch serrpareʼtatospet. \p \v 48 Ñañapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ oteneʼ: \p —¿Amaʼt señoteñe ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen? \p \v 49 Allempoñapaʼ yochan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ añcaʼyeña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñneshaʼ nepen. \v 50 Ñehua, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ p̃ohueneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃caʼyeña eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen ñeñt̃ña noc̈h nepen ñeñt̃ña nachor nepen. \c 13 \s1 All tomaʼntatanet Jesús ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mr. 4.1-9; Lc. 8.4-8) \p \v 1 Ñeñt̃e yet̃ropaʼ c̈haʼnerrerr Jesús pocollot̃paʼ anorruerr saʼpatop̃ño. \v 2 Allñapaʼ emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ aʼtap noñt̃opaʼ ahuam̃pes mameʼ allpononet̃ allñapaʼ anorros noñt̃o. Acheñeneshaʼña allohuenetpaʼ alla t̃omc̈haʼtet saʼpatop̃ño. \v 3 Allñapaʼ esocmañen yec̈hatyenan acheñeneshaʼ paʼnamen tomaʼnteñtsoc̈hno. Ñeñt̃ ñanompaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer. \v 4 All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ot̃ eʼñe añyallmechuenanaʼ puerets. \v 5 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar all ama tama eñalle pats. Ama nanac oʼponoʼtseno patso ñeñt̃oʼmarña mamet̃ollapaʼ cheparesuañ. \v 6 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsrret̃paʼ alla aʼuyatuer. Ama erc̈haʼtenaʼ ñeñt̃oʼmarña alla hueyaʼhuerra. \v 7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer. \v 8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr aton ellom̃reʼtyes—puechaʼtetspaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnopaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnopaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer. \p \v 9 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets. \s1 Atet̃ otanet Jesús ñeñt̃ecop atet̃ tomaʼntatyenanet \r (Mr. 4.10-12; Lc. 8.9-10) \p \v 10 Allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: \p —¿Esoʼmareʼtña peserrpareʼteñot̃paʼ att̃a es petmaʼntatyenanet? \p \v 11 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña oʼ muenaterres att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. T̃arraña poʼpotantañec̈hnoñapaʼ ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetñapaʼ amach errot̃enot̃ eñoterrñañeto Yompor poʼcohuenña. \v 12 Eseshaʼt̃eʼ oʼ c̈herranet pueyoc̈hreto amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ, amaʼt allpon eñotyenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor. \v 13 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt neserrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso, ñocpuetñapaʼ ama eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatenanet. Att̃oña amaʼt enteñetañ, ñetñapaʼ ama amnataret̃teneto oʼch es c̈hapahuet pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amaña c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña. \v 14 Atet̃ penet ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h oʼ etsotua Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor: \q1 Amaʼtchaʼ poʼñoc̈h eʼmueñetañ amaʼt eʼñe ahuat̃apaʼ amach c̈hapanetoña pueyoc̈hreto. Ñam̃a amaʼtchaʼ c̈ho eʼñe es entenetañpaʼ amach c̈hapanetoña pueyoc̈hreto. \q1 \v 15 T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñeneshar t̃eʼña ñet pueyoc̈hretopaʼ nanac echarrtenet att̃ochña amach es c̈henahueto pueyoc̈hreto. T̃eʼña ñetpaʼ amach mueneñeto oʼch es eʼm̃ñotet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ es c̈henahuet pueyoc̈hreto. T̃eʼñapaʼ amach mueneñeto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ c̈herranet pueyoc̈hreto. Att̃ochña amach es cot̃apeʼcherreto nocop amaʼt eʼñe mamesha att̃ochña naʼqueshp̃aterranetañ. \p \v 16 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Saña poʼñoc̈hpaʼ atarr cosheñtsoʼtsenes sa t̃arroʼmar att̃o oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña seclloyot̃ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herrnasa seyoc̈hro. Ñam̃a att̃o seʼmuerrñañ Yompor poʼñoñ, t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herrnasa seyoc̈hro. \v 17 Poʼñoc̈hcaʼye notenes eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ shonteʼ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ allempo, ñetñapaʼ atarr muenetañeʼt̃ oʼch enterrñañetañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ oʼ senter sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña enterrapaye Yompor poʼcohuenña. Amaʼt atarr muenetañeʼt̃ oʼch eʼm̃ñoterrñañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ seʼmuerr sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña eʼmuerrapayeña Yompor poʼñoñ. \s1 Arrpaʼ all eñotatanet Jesús ñeñt̃ tomaʼntatenanet ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mr. 4.13-20; Lc. 8.11-15) \p \v 18 Jesúsñapaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ sapaʼ seʼm̃ñoten oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney ñeñt̃ atet̃ oʼ netmaʼntatua atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ aʼparreneʼ puerets. \v 19 Ñehua, añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets t̃oñoʼmar, ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Amaʼt eʼm̃ñotenetañ t̃arraña ama c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor. Ñeñt̃oʼmar allorocmach huapa oneñet̃paʼ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ eʼñe pueyoc̈hretot̃. \v 20-21 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech allorocma pocsheñeshaʼ aguëññañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ ameʼñeretañ Yompor poʼnoñ, ñetñapaʼ allorocmach alla quec̈hpuerretña Yompor poʼñoñ. \v 22 Ñam̃a puerets ñeñt̃ c̈hapyesets ajmoʼmar, ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ pueyoc̈hreto, t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet eʼñech aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet, t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼye shequënanet. Att̃oña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatyesñañetoña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha aʼcllaten ajmaʼ ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ meʼteneto oʼch ellom̃reʼtyeset. \v 23 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ, ñoñetspaʼ eʼñech cohuen c̈henanet pueyoc̈hreto. Ñetñapaʼ ñeñt̃et poʼñoc̈h orrtatyenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr aton ellom̃reʼtyets—pat̃eʼtets c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet atet̃ pena ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ taʼtllom̃ eʼñe all aʼparraret̃ cohuen trigo \p \v 24 Allempoña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o t̃eʼ ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ aʼparreneʼ cohuen puerets paʼmro. \v 25 Eʼñe cohuen aʼparreʼtuepaʼ t̃arraña allempo manrrenet allohuenet, eʼñeʼt aʼnahua huapa ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼpaʼ allñapaʼ ahuoʼt aʼparreʼtyesuenanaʼ taʼtllom̃ eʼñe all aʼparraret̃ cohuen trigo. Ahuoʼtña aʼparreʼtueñaʼpaʼ oʼ ahuerr aʼnahua. \v 26 Narmetsñapaʼ oʼ cheparesua oʼ meʼtyesuapaʼ allempoñapaʼ entet ñam̃a taʼteʼ oʼ chepares epuet trigo. \v 27 Allempoñapaʼ huac̈haʼta pamoʼmteʼ paʼtaruasañer, ñetñapaʼ atet̃ otoset: “¿Amaʼt, Nomporchaʼ cohuenayeʼ p̃aʼparrenoña puerets p̃aʼmro? Errot̃enot̃uañacaʼye oʼ chopña ñam̃a taʼteʼ all.” \v 28 Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Eʼñecaʼye cohuen naʼparrañña nepuer all. Ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼpaʼ ñeñt̃t̃eʼcaʼyeña oʼ atet̃ p̃am̃p̃sen.” Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃ ochet: “¿Amaʼt pemno oʼch ahuey oʼch yaʼmareʼtuerraʼña taʼteʼ?” \v 29 Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Amachcaʼye saʼmareʼtatsche t̃eʼt c̈ha saʼmaram̃pennan netrigor. \v 30 Allepaʼ chepuepaʼ epuet. Esempoch pomellaʼhua trigopaʼ allempochña noch ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼ trigo: Ñanomchaʼ añ saʼyapac̈haʼ taʼteʼ oʼch sehuancachmech att̃och yaʼpoyatater. Sehuancaʼhuepaʼ c̈hoschaʼña aʼyapac̈heʼña ñam̃a trigo oʼch saññoʼteñaʼ allecma neshontateñ.” \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet atet̃ pena pueʼllomer ñeñt̃ otenet mostazllom̃ \r (Mr. 4.30-32; Lc. 13.18-19) \p \v 31 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa. Allempoteññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. \p Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr mostazllom̃: \p —Ñeñt̃ña pueʼllom̃ret̃ollpaʼ puesheñarrñapaʼ oʼ anem̃ paʼmro allchaʼ nareʼteñaʼ. \v 32 Ñehua, eʼñe yeñoteñ mostazllom̃ ñeñt̃paʼ atarrcaʼye nanac añet̃olleshallmerr, t̃arraña ñerraʼm oʼch yenareʼchpaʼ allempoña choppaʼ alloʼnach sen rrorranmats cohuen, atarrchetnomuets, elloch metanaʼtuan poʼpchañ narmetsoc̈hno. Ñeñt̃ña narmetsocherpaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ amaʼtanatyesosets puetacroʼmar. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet ñeñt̃ atet̃ pena chaseʼ \r (Lc. 13.20-21) \p \v 33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr ellonet̃ ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Ñeñt̃paʼ amaʼtchaʼ añet̃olla ñeñt̃chaʼ ñanom orrtatsa t̃arraña eʼñe ña poʼhuamencot̃ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe epaʼhua ora errap̃aren. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr atet̃ pena chaseʼ: \p —Ñeñt̃ chaseʼpaʼ allo tsetenan coyaneshaʼ harinaʼ ñeñt̃ oñetsetstaten att̃och aʼchasatan harinaʼ eshecchaʼ eʼñe aʼmuesatue. Ñeñt̃ña chaseʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla net, amaʼtchaʼ aton harinaʼ ñeñt̃ maʼpa arroga, mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe aʼmuesatuanña amaʼt atarr aton harinaʼ. \s1 Jesúspaʼ ora allpon ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenan acheñeneshaʼ ñeñt̃paʼ att̃oña paʼnamenot̃ es tomaʼntatyenanet \r (Mr. 4.33-34) \p \v 34 Ora allpon ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenan Jesús acheñeneshaʼ, ñeñt̃paʼ att̃o es tomaʼntatyenanet. Allempopaʼ ama serrpareʼtataneto eʼñe att̃a, c̈hocmaña serrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso. \v 35 Att̃oña oʼ etsoterra ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ atet̃chaʼ yec̈haterr Cristo: \q1 Napaʼ neñerrchaʼ eʼñe tomaʼnteñtso; naʼpot̃errchaʼ ñeñt̃ ama aʼpot̃aret̃eyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ Yompor yec̈hcatan añ patser. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotaterranet ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsa taʼtllom̃ epuet trigo \p \v 36 Allot̃ña Jesúspaʼ saʼnman acheñeneshaʼpaʼ oʼ c̈herr pocollo. Allña huac̈haʼtoña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃otey eʼñe eñotoc̈hen ñeñt̃ tomaʼntena taʼteʼ ñeñt̃ chepuets p̃aʼmro. \p \v 37 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ nareʼteneʼ eʼñe cohuen pueretspaʼ ñeñt̃paʼ nacaʼye Ñeñt̃en Acheñetosets. \v 38 Ñeñt̃ naʼmuer nepenpaʼ ñeñt̃caʼyeña añe patser. Ñeñt̃ cohuen pueretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Yompor pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼña c̈herrets all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñeñt̃ taʼteʼpaʼ ñeñt̃caʼyeña oneñet̃ pueyochreshaʼ. \v 39 Ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ nareʼtam̃p̃seʼ taʼteʼ ñeñt̃caʼyeña oneñet̃ pompor. Esempoch c̈herr allempoch pomellaʼhuapaʼ ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena allempochña mellapoterra. Ñeñt̃chaʼña aʼyapac̈herretspaʼ ñeñt̃caʼyeña mellañoteñnaneshaʼ ñeñt̃chaʼ huac̈haʼttsa entot̃. \v 40 Atet̃ apc̈henet taʼteʼ t̃eʼ oʼch aʼpoyatachet tsopaʼ atet̃chaʼ perrñañetña oneñet̃ pueyochreshac̈hno allempoch mellapoterra. \v 41 Ñehua, na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ nach mueñerreʼ nem̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈haʼtuerreʼ allohuen ñeñt̃ cot̃apeʼchatyenahuet sosey ñam̃a allohuen ñeñt̃ eʼñe aña etsotayen pat̃pareñ. Arrot̃chaʼ aʼyapac̈haret̃terra alloʼtsaʼyen ñam̃a Yompor pueyochreshac̈hno, amaʼt eʼñe all ayochreshat̃tena ña. \v 42 Oʼch eʼñe aʼyapac̈haret̃etuerretpaʼ allempochña asaprrotaret̃tet oʼpono all huorten tsoʼ. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs. \v 43 Allempoña allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets ñetñapaʼ poptetsetach eʼñech att̃et ñerraʼm atsrret̃. Eʼñech cohuen popuetyenet all am̃chaʼtaret̃tena ñeñt̃ pompor penet. Allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ neñoñ c̈haponasepaʼchña seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ notenes. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr shonteʼ quelle ñeñt̃ eʼpotaret̃tetsa patso \p \v 44 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla tomaʼntaterranet poʼpoñonet̃. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntatanet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ñapaʼ atarr ayeʼchoc̈hen. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ eʼpotaret̃tetsa eʼñe patso. Ñeñt̃ña quelle puesheñarr yacmapaʼ machayot̃ach entos. Oʼña entuepaʼ oʼ alla pampaʼner ñañapaʼ oʼ ahuerr eʼñe pocsheñeshaʼ allent̃a pomhuahuerran ora ñeñt̃ allpon echyen allochñapaʼ att̃och echan quelle alloch rañt̃errana ñeñt̃ patser alloʼtsen quelle. Att̃ochña ganam̃perrana atarr shonteʼ quelle ñeñt̃ atarr yeʼchena. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ serets \p \v 45 Poʼpocheñopaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: \p —Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña ñeñt̃paʼ atarr ayeʼchoc̈hen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ serets. Puesheñarrña ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa ñeñt̃ach atarr eʼnyen ñeñt̃chaʼ rañt̃a. \v 46 Pamt̃arrñapaʼ entosan serets ñeñt̃ atarr nanac coc̈hneshaʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr tsaʼteʼ. Ñañapaʼ allent̃ach ahuerr oʼch pomhuahuerran ora ñeñt̃ allpon echyen allochñapaʼ att̃och echan quelle alloch rañt̃errana serets ñeñt̃ atarr nanac coc̈hneshaʼ. \s1 Att̃o Yompor poʼcohuenña eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ añecmuen terraya \p \v 47 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena pueʼntañot̃ ñeñt̃ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ terraya añecmuen. Oʼch terrayet saʼpopaʼ oʼch eʼñe apc̈haʼhuan allohuen paʼnamen cacac̈hno. \v 48 Ñerraʼm oʼch eʼñe chorra allempoñapaʼ oʼch chetam̃peret top̃ñaso, oʼch anorrc̈haʼtet allchaʼ acret ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ ñeñt̃chaʼña eshaʼtanatet puecañt̃ro. Ñeñt̃ña ama cohuenayayepaʼ oʼch saprrochet. \v 49 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye perraña allempoch mellapoterra. C̈haʼnmac̈haʼtchaʼ mellañoteñneshaʼ ñeñt̃chaʼ ellopaʼtetstaterreʼ ñeñt̃ atsrreʼmñat̃neshaʼ ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets. \v 50 Ñeñt̃ña atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ huaporeʼteretchaʼ oʼpono all huorten tsoʼ. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs. \s1 Att̃och eʼñe cohuen yorrtatyen cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ atarr sherbets ñam̃a att̃och eʼñe cohuen yorrtatyen cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe etserra atarr sherbets \p \v 51 Allempoñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtanet: \p —¿Eñotoc̈henaʼt sentenña allohuen ñeñt̃ atet̃ notyenes? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Eñotoc̈hencaʼye yenteñ. \p \v 52 Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃oʼmarña amaʼt allohuen erraʼtsen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñerraʼm elloña ayc̈hataret̃tet ñamet ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ña acheñer atarrchaʼ cohuen orrtatenan cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ, elloña cohuenchaʼ orrtaterran ñam̃a ñeñt̃ eʼñe etserra cot̃ap̃ñats. Eʼñech atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ. All aññoʼtyenan ñeñt̃ atarr morrentena errot̃enopaʼ oʼch orrtatenan ñeñt̃ errteʼ aññoʼten all; errot̃enoñapaʼ oʼch orrtatyenan ñam̃a ñeñt̃ aññoʼten ahuat̃ot̃eñ all paʼpacllo. \s1 Allempo serrpareʼtatan Jesús acheñeneshaʼ all Nazareto \r (Mr. 6.1-6; Lc. 4.16-30) \p \v 53 Serrpareʼtatuanet Jesús ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatyesanet, ñañapaʼ ahuerrerr allot̃. \v 54 C̈herr paʼnyo all Nazareto yec̈hatuerraneterr all poʼprahueto. Allñapaʼ nanac cohuanrrorteñet, atet̃ otyeñet: \p —Ñapaʼ errahuañacaʼyeña eñotanña ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Eseshaʼhuañacaʼyeña eñotateneʼña att̃ot̃ orrtatenan partsoteñets. \v 55 Ñapaʼ aña puechemer ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenana tsach att̃och es yec̈hcatyen paʼnamen. Pachorpaʼ aña María. Paʼmoʼnasheñpaʼc̈hoʼña aña Jacobo, José, Simón, Judas. \v 56 Allohuen poʼc̈haneshaʼpaʼ eʼñecaʼye yechmeʼtuenanet parroʼmarneshayarramcheʼ. Taʼm ñañapaʼ errot̃enot̃t̃eʼña atarr es eñotyen. \p \v 57 Ñeñt̃oʼmarña all eʼñe ña paʼnyo ama eseshayeʼ acuaʼpenaye entenaye. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmacaʼye am̃chaʼnaʼtpoʼ entyeñña allohuen acheñeneshaʼ, arrña paʼnyo alloʼtsen eʼñe ña pamoʼtsnaʼtarneshaʼ ñetñapaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ parro yec̈henet paʼpaclleto, ñetpaʼc̈hoʼña ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. \p \v 58 Ama ameʼñeñeto ñeñt̃oʼmarña allpaʼ ama atonocheyeʼ orrtataneto poʼpartsoña. \c 14 \s1 Allempo eʼñe cohuen es orrtatyes Jesús, Herodesñapaʼ c̈ha otapañ Juanañt̃eʼ oʼ tanterra ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop \r (Mr. 6.14-29; Lc. 9.7-9) \p \v 1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ eʼmareʼtenan atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñehua, Herodespaʼ all am̃chaʼtaret̃tena anetso Galileo. \v 2 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ sherbeneʼ: \p —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop; taʼmcaʼye c̈hat̃eʼcaʼye tanterraña rromot̃. Ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña t̃eʼpaʼ orrtaterranña partsoteñets. \p \v 3 Ñehua, allempopaʼ ahuañmoʼchacma rrematenanaʼ Juanañ oʼ huancachpaʼ allña yottam̃p̃sach att̃och coshatan Herodías ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃apor. \v 4 T̃arroʼmar Juanañpaʼ ña otayeʼt̃ Herodes: \p —Amacaʼye pocteyaye oʼch peyoram̃pes pemoʼnasheñ puet̃apor. \p \v 5 Amaʼt atarr mueneñeñ oʼch muetsatacheñ eʼñe allempocma t̃arraña Herodespaʼ mechaʼtenan acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ muetsatache. T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet Juanañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. \v 6 Allempoña coshameʼtapreteñet Herodes allempo eñalletña allñapaʼ oʼ tancsosa Herodías puechoyor. \v 7 Herodesñapaʼ ñeñt̃a atarr cohuen ent. Ñeñt̃oʼmarña och: \p —Na poʼñoc̈hpaʼ oʼch nenaʼ neñoñ eʼñe Parets paʼsoʼchño, amaʼt es penamuenpaʼ napaʼ napap̃chaʼ. \p \v 8 Pachorñapaʼ allent̃a otareʼch eʼñe aʼnahua: \p —Oʼhua p̃ocht̃eʼ am̃chaʼtaret̃: “Añchaʼ p̃apuen Juan poñ.” \p Allempoña shopsheshaʼpaʼ atet̃ otan Herodes: \p —Napaʼ añ nemnen oʼch pepechennanaʼ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ, oʼch penon platopaʼ oʼch p̃aphuerren eʼñe arrma. \p \v 9 Oʼña enamhuepaʼ am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈ha lleca. T̃arraña amaʼt llecañpaʼ oʼ nohuanña poʼñoñ huomenc eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ huaʼñen ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ oten ñeñt̃oʼmarña otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch sap̃ Juan poñ. \p \v 10 Allempoñapaʼ oʼ mueñan paʼcheñer oʼch pecheñetaʼ Juan all yottam̃peñet. \v 11 Allempoña oʼ huapaterrñañet poñ platopaʼ aphueret shopsheshaʼ. Ñañapaʼ anem̃ pachoresho oʼch apueñaʼ. \p \v 12 Allempoñapaʼ ahuanma Juanañ pueyochreshaʼ oʼ aneret apecharet̃ oʼch pampueretaʼ. Oʼña pampaʼhueretaʼpaʼ oʼ ahuanerret oʼch eʼmareʼtateñetaʼ Jesús. \s1 Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ; ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen amnaroch mil \r (Mr. 6.30-44; Lc. 9.10-17; Jn. 6.1-14) \p \v 13 Jesúspaʼ allempo eʼmareʼtan Juanañ, ñañapaʼ ahuam̃pes noñt̃o oʼ saʼnman acheñeneshaʼ oʼch ahuoʼ all ama acheñempañoyaye. Acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet ñamet. Allohuen anetsot̃paʼ eʼñe ahuanmuet oʼch enteretaʼ Jesús. Ñetñapaʼ alla oñmac̈haʼtet patsoʼmar. \v 14 Allempoña sehuosa Jesús noñt̃ot̃paʼ alla entuerraneterr oʼ alla shontaʼhuerrerr acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ atarr nanac mueraʼhuerraneterr. Allñapaʼ oʼ alla aʼcrratyesuerraneterr patsnañet̃er. \v 15 Att̃eñapaʼ ellerren pueyochreshaʼñapaʼ oteñetaʼ Jesús: \p —T̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye ñam̃a oʼcaʼye ellerren. T̃eʼpaʼ oʼch p̃och acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allchaʼ rañt̃aʼyesuerret puerraret ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret. \p \v 16 Jesúsñapaʼ otanet: \p —Amachcaʼye ahuanmatsterreto. Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret. \p \v 17 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Ya arrpaʼ amacaʼye es yechenoña amaʼt coñeʼt̃a; yapaʼ eʼñecaʼye amnara pan yechen ñam̃a epat̃oll cac. \p \v 18 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Sanmon arrma oʼch sapuennaʼ. \p \v 19 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch sanorrc̈haʼtyes eʼñe all cohuen emmoʼratyen pasetmaʼ. \p Allempoña agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, oʼ cohuaʼ enonet̃, parasyosoʼtam̃p̃san pan allot̃ñapaʼ shotaʼtan pan, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ. \v 20 Eʼñe epaʼhuet, allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet eʼñepaʼtchaʼ yetrraʼtuahuet. Eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ. \v 21 Ñeñt̃ña rrallmeʼchatspaʼ atarr shonteʼ acheñeneshaʼ; ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ amnaroch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ. Ellonet̃paʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a coyaneshac̈hno ñam̃a cheshaneshac̈hno. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eʼñe cohuen chopeʼchnen enot̃ oño \r (Mr. 6.45-52; Jn. 6.16-21) \p \v 22 Allempoña Jesúspaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch saʼtac̈haʼt noñt̃o oʼch sota sanom oʼch sep̃chaterra yot̃. Napaʼ oʼch nesoʼtnom̃ ora acheñeneshaʼ. \p \v 23 Oʼña soʼtuanmanetpaʼ ñañapaʼ ahuoʼ aspent̃o eʼñe ñapuet̃ allña maʼyochosa. Amaʼt oʼ tsapuenpaʼ ñañapaʼ alloʼtsena ñapuet̃. \v 24 Noñt̃ñapaʼ ñeñt̃a rroc̈hasoʼtsenara saʼpo, emoʼyareʼñapaʼ c̈ha anmapeʼcham̃penanet, aʼpuerrameʼtam̃penanet orrno. \v 25 Att̃eña allempoña puetarenmochpaʼ huenanet Jesús c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño. \v 26 All chopeʼchnen allempoña entapueñ pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ c̈ha t̃oratsetyeset pueyoc̈hret, atet̃ otannaʼtyeset: \p —Choyesheʼmatst̃eʼcaʼye huaponaya. \p Pueyorñot̃etpaʼ att̃a rrannartet. \p \v 27 Jesúsñapaʼ eñoranaʼtuenanet, atet̃ otuenanet: \p —C̈hoñacaʼye socshapuenna, nacaʼye oʼ nohuapa, amach att̃a sem̃chaʼtatstapno. \p \v 28 Allempoña Pedropaʼ eñoranaʼcha ñeñt̃paʼ atet̃ och: \p —Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ p̃a Partseshachaʼ, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otosen, ap̃oncaʼye nesho, pechopeʼchnom p̃am̃a enot̃ oño. \p \v 29 Jesúsñapaʼ allent̃a och: \p —Ap̃oncaʼye. \p Ñañapaʼ allent̃a sohua noñt̃ot̃paʼ oʼ chopeʼchnom ñam̃a enot̃ oño oʼch ahuoʼ Jesúsesho. \v 30 Chopeʼchnomtsapaʼ oʼ cohuaʼnman huomenquëshaʼ ñeñt̃ c̈ha emoʼyartatenan saʼppaʼ c̈ha yoreʼch. C̈ha yoreʼchpaʼ alla mueneʼ eshaʼta oño. Allñapaʼ rranareʼta atet̃ otan Jesús: \p —¡P̃aʼqueshp̃atosen Partseshachaʼ! \p \v 31 Jesúsña t̃ecma rremap̃paʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ amaʼt eʼñeyeʼ peyemtenno. Esoʼmareʼt c̈ha peʼcharrtatenña peyoc̈her. \p \v 32 Eʼñe aʼtac̈haʼtatseta noñt̃opaʼ huomenquëshaʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsoñeñterrtsa. \v 33 Ñeñt̃ña noñt̃oʼtsaʼyenpaʼ allent̃epaʼtchaʼ concorpanrrortanaʼtapetpaʼ atet̃ otyeset: \p —Poʼñoc̈hepaʼt p̃apaʼ eʼñe Parets Puechemerep̃. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrratyesosan paʼnamen atsnañet̃ec̈hno all Genesareto \r (Mr. 6.53-56) \p \v 34 Allempoña pechatam̃p̃setpaʼ arr etsotoset all oteñet Genesareto. \v 35 Ñeñt̃ña aneʼtañneshaʼ allpaʼ oʼ chemeʼtapet Jesús. Att̃o chemeʼtapetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a mueñet acheñ, oʼch eʼmareʼtatenanaʼ acheñeneshaʼ allampañoʼmar. Allot̃ñapaʼ huapatyesoñet allohuen atsnañet̃ec̈hno. \v 36 Ñeñt̃ña atsnañet̃ec̈hnopaʼ oʼ enamyesoset amaʼt posoʼmot̃a oʼch aʼp̃llaʼyesosñañet paʼshtam. Allpon ñeñt̃ aʼp̃llaʼyesoseʼ Jesús paʼshtam allponc̈hoʼ eʼñe corraʼyesuerrtsa. \c 15 \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatenanet ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃ \r (Mr. 7.1-23) \p \v 1 Allempoña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñetñapaʼ arrot̃ huac̈haʼtet Jerusaléñot̃. C̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ atet̃ otyesoset: \p \v 2 —Esoʼmareʼtña peyochreshaʼñapaʼ quec̈hpuerretña ñeñt̃ atet̃ yeyc̈heʼt̃ ya ahuat̃ yatañneshohuen. Ñeñt̃oʼmar oʼhuañ eʼpotaʼtetña Partsocop allempo rrenet. \p \v 3 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃oʼmareʼtrraña sat̃pareʼteññañña sam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ allochñapaʼ eʼñech sañeña seyc̈heña eʼñe setsotayen. \v 4 Ñehua, poʼñoc̈hcaʼye yeñoteñ Yomporpaʼ atet̃ oteney: “Semorrenteñot̃paʼ sem̃chaʼnaʼchchaʼ sompor ñam̃a sachor.” Elloña ñam̃a poʼpoñonet̃ atet̃ oteney: “Ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pompor ñam̃a pachor ñeñt̃paʼ muetsetepaʼ.” \v 5 T̃arraña sañapaʼ amaña att̃eyeʼ sepeno t̃arroʼmar sapaʼ c̈haña atet̃ sotyen: \p —Ñerraʼm eseshaʼ atet̃ oteneʼ pompor ñam̃a pachor: “Ñeñt̃ nechen oʼch napapeñpaʼ t̃arraña amach napape t̃eʼpaʼ oʼch neneʼ Yomporecop” \v 6 ñeñt̃ña acheñerpaʼ sañapaʼ atet̃chaʼ soteñ: “P̃ocoppaʼ ama pallteno oʼch es p̃ap̃ p̃amoʼmteʼ.” Sapaʼ att̃ocaʼyeña sehuaporeʼteññañña Yompor poʼñoñ allochñapaʼ eʼñech aña setsoten ñeñt̃ eʼñe sañeña seyc̈heña. \v 7 Sapaʼ atarrcaʼye ommoñat̃neshas t̃arroʼmar atarr seshcareʼten amaña Yomporeyeʼña sesherbeno. Isaíaspaʼ eʼñe cohuen aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ, saña t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ sepena atet̃ oteʼt̃; allempopaʼ atet̃ ot Yompor: \q1 \v 8 Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ eʼñe puenamot̃a cohuentatennanetañ; pueyoc̈hretoñapaʼ ama c̈henaneto ñeñt̃ cohuen nenten na. \q1 \v 9 Eʼñe orrena maʼyochennet, ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe acheña nayeʼt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña. \p \v 10 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñetñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sañapaʼ eʼñepaʼchña cohuen seʼm̃ñoten allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen c̈haponasa seyoc̈hro. \v 11 Ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃. Añcaʼyeña yaʼsosyateneʼ yeñoñ ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ atet̃ yeñosatseʼtyen. \p \v 12 Allñapaʼ atet̃ oteñaʼ pueyochreshaʼ: \p —¿Peñoteñeʼt fariseoneshaʼñapaʼ allempo eʼmonapet peñoñ ñeñt̃ atet̃ p̃otyenanet ñetñapaʼ c̈ha atsrreʼmuet? \p \v 13 Ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃terra fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Allohuen narmetsoc̈hno ñeñt̃ ama añeyeʼ nareʼtaye Apa ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃ñapaʼ aʼmareʼtaret̃etuerrach. \v 14 Ñetpaʼ ottetepaʼt̃a. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ aporoʼyet̃paʼ ñapaʼ oʼch echaʼnman poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro aporoʼyet̃ecmuet. Allempo atet̃ penet ñerraʼm arrorot̃ont̃a echaʼnmannaʼtnomuet epsheñoʼmaret c̈hach shoraʼnmoset arrorot̃o. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatanet atet̃ ñerraʼm ya allempo ama yoct̃apeʼcherraʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼchache poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yompor. \p \v 15 Allempoña Pedropaʼ atet̃ ot: \p —Yapaʼ c̈hochña peserrpareʼtatey eʼñe cohuen eñotoc̈hen ñeñt̃ atet̃ petmaʼntatena ñorraʼ. \p \v 16 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Amaʼt sapaʼc̈hoʼña amaʼtña señoteñaʼ. \v 17 Sapaʼ amaʼt c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃paʼ alla sen yat̃o ñeñt̃paʼ c̈hocmach yener aʼyo. \v 18 Añña ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyen ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena ñeñt̃ña c̈hocma yaʼsosyateneʼña Partsocop. \v 19 Eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena cot̃ap̃ñats ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñeñt̃paʼ añ: muetsannaʼteñets, chetapretannaʼteñets, cañoreshaʼteñets, etatsreʼtyeñets, tomaʼtam̃p̃sannaʼteñets, sasareʼteñets. \v 20 Ñeñt̃ allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ huetsa yeyoc̈hrot̃ ñeñt̃ña poʼñoc̈h yaʼsosyateneʼ Partsocop. T̃arraña allempo yerrallmeʼchyen amaʼt ama yeʼpotaʼtyesopaʼ ñeñt̃paʼ amaña ñeñt̃eyeʼña yaʼsosyatenayeña Partsocop. \s1 Att̃o puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñapaʼ atarr yemtapana Jesús \r (Mr. 7.24-30) \p \v 21 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla c̈hap allampaño anets Tiro ñam̃a Sidón. \v 22 Allñapaʼ oʼ huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ cananoʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ allent̃a rranareʼtospaʼ atet̃ otos: \p —Pemuerayeʼchosna, Nepapareshachaʼ p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. Na nacñeʼt̃erpaʼ atarr mueroc̈htateñ oneñet̃. \p \v 23 Jesúsñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoranaʼteño. Att̃eñapaʼ oʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ otoset: \p —Peʼm̃ñochñacaʼye t̃ecma allochñapaʼ oʼch ahuerr, c̈hacaʼye cot̃aʼneney perranareʼtnomueʼ. \p \v 24 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ eʼñe añecpa allsensaret̃en ñeñt̃ israelenaʼtarneshacop; ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼm carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa. \p \v 25 Coyaneshaʼña ñeñt̃ ama israelenaʼtareyayepaʼ ñañapaʼ allent̃a on eʼñe ñesho concorposñañapaʼ atet̃ otos: \p —C̈hoña Nepapareshachaʼ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nacñeʼt̃er. \p \v 26 Jesúsñapaʼ tomaʼntatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama israelenaʼtarneshayaye ñeñt̃oʼmarña atet̃ och: \p —Ama pocteyaye oʼch yeprratam̃pes yacñet̃ar puerrar oʼch yehuaporeʼtam̃pes alloʼtsen ochec oʼch rreʼ ñam̃a ochec. \p \v 27 Coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: \p —Amaʼt att̃eñ Nepapareshachaʼ t̃arraña amaʼt ochecpaʼc̈hoʼña rraʼyenan ñeñt̃ aʼshoreʼtatyen pamoʼmteʼ poʼmesap̃nac̈ho. \p \v 28 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otererr: \p —C̈hepaʼt nesñeshachaʼ atarr nanac peyemtenna ñeñt̃epñapaʼ att̃etepaʼch p̃ocop atet̃ pemnen p̃a. \p Pacñeʼt̃erñapaʼ allorocma correrra. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterranerr poʼpotantañ atsnañet̃ec̈hno \p \v 29 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla oñem saʼpatop̃ñoʼmar eʼñe Galileaso. Allot̃paʼ ahuoʼ aspent̃o allñapaʼ anorros. \v 30 Allñapaʼ alla huac̈herrñañerr shonteʼ acheñeneshaʼ. Huapatyerrñañeterr checaʼrepac̈hno, mancoc̈hno, aporoʼyet̃ec̈hno, opananeshac̈hno ñam̃a huapatoñet shonteʼ poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃ñapaʼ alla nanatyesosñañet paʼrrp̃ot̃. Ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet. \v 31 Allña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet allempo eñchet att̃o opanac̈hno c̈ha eñoraʼyerrtsa, mancoc̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha cohuenetyerrtsa, checaʼrepac̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha chopeʼchyerrets, aporoʼyet̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha eʼñe cohuen cohuaʼyerrets. Atet̃ eʼñe cohuen eñchetpaʼ allohuenetñapaʼ cohuentateññañet israelneshaʼ Poʼyomporer. \s1 Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen paʼtatsoch mil \r (Mr. 8.1-10) \p \v 32 Allempoña Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otapanet: \p —Napaʼ c̈ha atarr nemuereña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa arr. Oʼ maʼpamtoset nesho ama eñallmeñeto ñeñt̃chaʼ rret. Ama pocteyeʼ nenteñe oʼch ahuanerret eʼñe paʼchporrñeshaʼ t̃eʼt ama aʼñsheʼmterreto t̃oño. \p \v 33 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otoset: \p —Errahuachcaʼye yentña allpon rreñets ñeñt̃chaʼ yerrach shonteʼ acheñ, arrpaʼ amayacaʼye. \p \v 34 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ ¿errponaʼt sechenña pan? \p Ñetñapaʼ otereterr: \p —Eʼñecaʼye canc̈hrra ñam̃a coñeʼt̃ cacat̃olleshaʼ. \p \v 35 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ sanorrc̈haʼtyes patso. \p \v 36 Allñapaʼ agapan ñeñt̃ canc̈herr pan ñam̃a cacat̃olleshaʼ. Agaphuepaʼ oʼ parasyosoʼtenanerr Pompor allot̃ñapaʼ oʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset ñamet allohuen acheñeneshaʼ eʼñe epaʼhuet. \v 37 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼ eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats canc̈herr cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ. \v 38 Ñeñt̃ rrallmeʼchats atarr aton acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ paʼtatsoch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ. Ellonet̃ñapaʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a coyaneshac̈hno ñam̃a cheshaneshac̈hno. \v 39 Allempoña Jesúspaʼ soʼtnerran acheñeneshaʼpaʼ ahuerr, aʼtapos noñt̃opaʼ ahuam̃perr oʼch ahuoʼ anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Magdala. \c 16 \s1 Att̃o fariseoneshaʼ ñam̃a saduceoneshaʼ enamoset Jesús gatapanetepaʼtoʼ poʼpartsoña \r (Mr. 8.11-13; Lc. 12.54-56) \p \v 1 Fariseoneshaʼ ñam̃a saduceoneshaʼ ñetpaʼ oʼ ahuanmuet oʼch enteñetaʼ Jesús. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñetña pueshquënot̃etpaʼ atet̃ otyesoset: \p —Yapaʼ añ yemnen oʼch pegatapuey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotosep̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃. \p Ñetpaʼ c̈ha mueneñet oʼch topatoset Jesús. \v 2 Ñañapaʼ aña yerpatapanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet paʼnyeto: \p —Sapaʼ ñerraʼm esempo sentnen oʼch tsatatetnena enet, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyesneneʼt̃: “Tsapat̃paʼ atarrchaʼ char.” \v 3 Aromtañañapaʼ ñerraʼm esempo sentaʼmuen enet c̈ha tsatattaʼmuena, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyesaʼmueneʼt̃: “C̈hoch huataʼmuena ñeñt̃oʼmar oʼ c̈ha rrenarsaʼmuen.” Sapaʼ atarr señoteneñña ñeñt̃ sentyen ento ñeñt̃ña señotateneʼ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ norrtatyennas nepartsoteña esoʼmart̃eʼña ñeñt̃ñapaʼ amaña eñotatensoña ñeñt̃ atet̃ pennas Yompor t̃eʼ oʼch orrtatonas poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ att̃at̃eʼ seshquën. \v 4 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto, ama añeyeʼ cosheneto Yompor ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe orrena otennet ahuoʼch norrtatanet nepartsoña. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ. \p Jesúsñapaʼ saʼnerranetpaʼ ahuerr. \s1 Att̃o Jesús tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ poʼchaser pen fariseoneshaʼ \r (Mr. 8.14-21) \p \v 5 Allempoña pechatrraʼtet yom̃taʼn oʼ c̈hapuet all, pueyochreshaʼñapaʼ oʼ yerpuerret ñetpaʼ ama anmueto pan ñeñt̃chaʼ rroset all. \v 6 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼña fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poʼchaser allo tsetenet pan. \p \v 7 Ñetña cot̃apeʼchyesetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Amacaʼye yanmoña pan ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña oteney añoʼch yemeñeʼtatscheña fariseoneshaʼ poʼchaser. \p \v 8 Jesúsña allempo eñotanet atet̃ cot̃apeʼchyenet ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Esoʼmareʼt sellquëñeshaʼ sotannaʼtyena añoʼ eñalle ñeñt̃chaʼ serraʼ. Sapaʼ amaʼtña eʼñeyeʼ seyemtenno. \v 9 T̃emeʼttsenaʼtña ama es sec̈henoyoña seyoc̈hro. Amaʼtña seyerpuenoña allempo natontat amnar pan ñeñt̃ nerratallmeʼchpaʼ alloʼtsen amnaroch mil acheñeneshaʼ. Amaʼt seyerpuenoña ñam̃a ñeñt̃ allpon chorrarerrets cañt̃ro ñeñt̃ sapc̈herr allempo. \v 10 Amaʼt ñam̃a allempo natontaterrerr ñeñt̃ canc̈herr pan ñeñt̃ña nerratallmeʼcherrerrpaʼ alloʼtsen paʼtatsoch mil acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃ allpon chorrarerrets cañt̃ro ñeñt̃ sapc̈herrerr allempo. \v 11 Errot̃enot̃uañacaʼyeña ama señotenoña ñeñt̃ atet̃ notas ñorraʼ att̃och ama semeñeʼtatsche fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poʼchaser ñeñt̃paʼ ama rreñtsoyeʼ notenso. \p \v 12 Allempoña ñetpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto, atet̃ otannaʼtet: \p —Amuepaʼtcaʼye añeyeʼ otenye pan poʼchaser; añepaʼtcaʼyeña oteney amach yemeñeʼtatsche fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, t̃eʼt mamesha epaʼhua erracmañen eʼñe atet̃ pena chaseʼ mameshapaʼ oʼch aʼchasaʼhuan ora all yeneñ. \s1 Att̃o Pedropaʼ otan Jesús, p̃apaʼ p̃aña Yompor Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets \r (Mr. 8.27-30; Lc. 9.18-21) \p \v 13 Allempoña c̈hap Jesús all Cesarea ñeñt̃ara Filipo, allñapaʼ otosan pueyochreshaʼ: \p —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ, na Ñeñt̃en Acheñetosets eseshant̃eʼ? \p \v 14 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ; poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Jeremíasop̃oʼt̃eʼ amapaʼ añep̃oʼt̃eʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 15 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: \p —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotenenña sa? \p \v 16 Simón Pedroñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye atarr yecuen amaʼt ahuat̃ot̃eñ; ñeñt̃ep̃caʼye Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets. Ñeñt̃ña Parets ama arromñat̃eshayaye. \p \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Nanac cosheñtsoʼtsenep̃, Simóna ñeñt̃ep̃ Jonás puechemerep̃ t̃arroʼmar att̃o peñotenenpaʼ ñeñt̃paʼ ama arromñat̃eshayeʼ peñotatenaye; naña Nompor peñotateneʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \v 18 Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ p̃am̃a, p̃apaʼ añchaʼ nesocherrep̃ Pedro. (Ñehua, añ soʼchñets Pedropaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr es echarr atet̃ ñerraʼm mapueʼ.) Ñam̃a p̃a eʼñe peyemteñot̃en na, na poʼñoc̈hpaʼ naña Cristotosets, ñeñt̃paʼ allochcaʼyeña norrtaterrña allohuen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya ñeñt̃chaʼ apc̈haʼyerrtsa eʼñe na pameʼñeñot̃et. Atarrchaʼ huomenc echarr nep̃aʼyerranet allohuenet ñeñt̃etchaʼ apc̈haʼyerrtsa pameʼñeñot̃etan na att̃ochña ñocpuetpaʼ amach eñalle ñeñt̃chaʼ huaporeʼterrahuet, amaʼt ahuat̃a. Amaʼt rromueñets poʼhuamencpaʼ amach errot̃enot̃ metanerranetoña ñet poʼhuamenc. \v 19 Ñam̃a na t̃eʼpaʼ oʼch napuerrep̃ llesens att̃och p̃aʼpot̃errñañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃; ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ llave alloch petoram̃per allohuen ñeñt̃ mueneneʼ oʼch pueyochreshaʼ perranet. Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼñe pocteʼ pent ñeñt̃chaʼ penaʼyes arr patsropaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma pocteʼ enterranet. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama pocteyeʼ penteno ñeñt̃chaʼ penaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma amach pocteyeʼ enterraneto. \p \v 20 Allempoñapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra napaʼ na ñeñt̃en Cristotosets. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan pueyochreshaʼ ñapaʼ amtsaret̃terrach \r (Mr. 8.31–9.1; Lc. 9.22-27) \p \v 21 Jesúsña eʼñe allempot̃eñpaʼ mot̃etnom̃ eñotatyesnomueʼ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñocop, ñapaʼ mueroc̈htateretchaʼ; oʼch ahuoʼ Jerusaléño allñapaʼ allchaʼ mueroc̈htateret. Añchaʼ errot̃uanen perreʼ ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Allñapaʼ allchaʼ muetsatateret t̃arraña puemaʼpamtañoña Pomporpaʼ oʼch alla tantater. \v 22 Pedroñapaʼ allent̃a anem̃ aʼyenet̃paʼ allñapaʼ atet̃ otos: \p —Arepaʼchña Partseshachaʼ att̃eyeʼ perrpeto amaʼt errponaña. Yomporepaʼchña eʼñe pecuam̃peneʼ. \p \v 23 Ñañapaʼ puetallsa aʼyenet̃ mameʼpaʼ atet̃ otan Pedro: \p —Orrap̃ aʼyo neshot̃ oneñet̃e, p̃apaʼ eʼñe orrena pepatareʼtenen; p̃apaʼ amacaʼye Yomporeyeʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatenaye, ñeñt̃paʼ acheñarramcheʼ poct̃ap̃ña. \p \v 24 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet, añ poctetsa sehuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poʼñoc̈h. \v 25 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatenet eʼñe ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sohuanerret eʼñe pocrreñohuenet nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñañapaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. \v 26 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratseʼtyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen, ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. T̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr sherbets, añña atarr nanac sherbets ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ yecamquëñ. T̃arroʼmar yocoppaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ yepomuerr alloch alla yerañt̃erra yecamquëñ. \v 27 Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nohuerra epan ñam̃a nem̃llañot̃eñnaneshar. Eʼñech Nompor poʼcohuenñot̃ nohuerra. Allempochña netsaʼterranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet errot̃ent̃eʼ p̃aʼyeseteʼt̃. \v 28 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ atarrchaʼ naʼyochreshat̃terra. \c 17 \s1 Allempo Jesúspaʼ poʼpoñetam̃p̃sana pueyochreshaʼ \r (Mr. 9.2-13; Lc. 9.28-36) \p \v 1 Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet. \v 2 Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poptosa eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atsrret̃ poptetsa. Eʼñe paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa c̈ha aʼpuetaresue aʼyohuen. \v 3 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Moisés ñam̃a Elías. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús. \v 4 Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Atarruacaʼye Partseshachaʼ, cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe napaʼ oʼch nat̃omatonas maʼppahua quërpachet—puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ. \p \v 5 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr. \p \v 6 Allempo atet̃ eʼmuet ñoñets pueyochreshaʼñapaʼ alla rremaʼrrtet patso atarr nanac yorenet. \v 7 Jesúsñapaʼ allent̃a ponerranetpaʼ aʼp̃llaʼhuerranet, atet̃ otanet: \p —Setanterra, amach c̈ha seyorenatsto. \p \v 8 Allempoña oʼ cohuerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús. \p \v 9 Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet: \p —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 10 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otnerret: \p —¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa? \p \v 11 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr: \p —Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen. \v 12 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr t̃arraña amacaʼye eseshayeʼ chemeʼtapuerraye ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Eʼñech att̃ecma perrnet nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. \p \v 13 Allempoñapaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ otenanetpaʼ añepaʼtcaʼye Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ Yomporecop ñeñt̃epaʼtcaʼyeña Elíasoterrets. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran cheshachor ñeñt̃ ot̃etsa \r (Mr. 9.14-29; Lc. 9.37-43) \p \v 14 C̈herreterr all shontena acheñeneshaʼ puesheñarrña yacmapaʼ ponmapuerrana Jesús concorposñaña. \v 15 Atet̃ otos: \p —Pemuerayeʼchosnana, Ayochreshat̃e, nacñeʼt̃er c̈ha ot̃ena, nanac mueroc̈htena. Epayeʼ coyaʼnmameʼtateñ tso, errot̃enopaʼ oʼch coyaʼnmameʼtach ñam̃a oño. \v 16 Nanomhue peyochresheshopaʼ ñetñapaʼ ama errot̃eyeʼ peto att̃och aʼcrrateret. \p \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: \p —Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshaʼpaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno; c̈hach poʼpoñ sentuena seyoc̈hro nocop. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. \p Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr. \p \v 18 Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃ ñeñt̃ ot̃ateneʼ: \p —T̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼch notap̃, pequec̈hpuer cheshachor. \p Oneñet̃ñapaʼ allent̃epaʼtchaʼ quec̈hpaʼner. Cheshachorñapaʼ allorocma correrra. \p \v 19 Allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ, eʼñe ñapt̃ochayetpaʼ atet̃ otoset: \p —Yañapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatereña oneñet̃ att̃o ot̃atenan cheshachor? \p \v 20 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃arroʼmarcaʼye amacaʼ eʼñeyeʼ seyemtenno ñeñt̃ atet̃ notenes. Napaʼ oʼch notas, ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe na seyemtenañ napaʼ eʼñecaʼye naʼpoctatenña neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes. Amaʼtchaʼ allponat̃ollot̃a seyemtenna ñerraʼmrrat̃eʼ mostazllomet̃oll sañapaʼ amaʼt erraʼtsena senamuennoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr sentenpaʼ nañapaʼ atet̃chaʼ nepennaseñ. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼm oʼch sot: “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼ aʼyenet̃”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼña pennasañ ñeñt̃ eʼñe atet̃ soteñ. Amaʼt mameshapaʼ amach eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ senten ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h na seyemtena. \v 21 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatacheña acheñ eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpaterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃. \s1 Jesúspaʼ eñotaterraneterr puepocheño ñapaʼ c̈hocmach muetseret \r (Mr. 9.30-32; Lc. 9.43-45) \p \v 22 Allempo chopeñeʼchyenet parro all Galileoʼmar, Jesúsña allpaʼ eñotatan pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: \p —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomuerrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. \v 23 Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra. Ñetñapaʼ ñeñt̃a atarr nanac llecaʼrrtatyesahuet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tsaʼta impuesto añecop Parets paʼpacllecop \p \v 24 Allempoña Jesús epuet pueyochreshac̈hnopaʼ oʼ alla c̈hac̈herreterr Capernaumo. Allñapaʼ huapanet ñeñt̃ tsaʼtatenaya acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ impuesto; ñeñt̃paʼ Parets paʼpacllecop. Ñetpaʼ atet̃ otoset Pedro: \p —Semaestrorpaʼ ¿amaʼt pomuenanaʼña quelle impuesto añecop Parets paʼpacllecop? \p \v 25 Pedroñapaʼ atet̃ otanet: \p —C̈hocmach tsaʼta. \p Allempo c̈hap pocollopaʼ Pedroñapaʼ ama otenanaʼña Jesús, ñañapaʼ ñanmacma otapan Pedro: \p —¿Errot̃enaʼt, Simóna, penteñña p̃a? Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen, ¿eseshaʼtña cobrenetña quelle ñeñt̃ impuestocop, ñatoʼ añat̃eʼ cobrenet ñeñt̃ eʼñe ñet pamoʼtsnaʼtarecmuet amapaʼ añt̃eʼ cobrenet ñeñt̃ elloʼmarneshaʼ? \p \v 26 Pedroña atet̃ otan Jesús: \p —Añcaʼye cobrenet ñeñt̃ elloʼmarneshaʼ. \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Ñeñt̃epñapaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuetpaʼ amaʼtrra ñeñt̃eyeʼ cobreneto. \v 27 Amaʼt pocteñ amach netsaʼtatsto t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ paʼpaquëll peneʼ ñeñt̃ecop tsaʼtenet, t̃arraña att̃och ama yaʼtsrreʼmatanetopaʼ eʼñecaʼye pocteʼ oʼch netsaʼta. Oʼch ahuep̃ oño oʼch pegoʼtenaʼ all. Erraʼtsenchaʼ ñanom pechtaʼ pegorot̃ ñeñt̃ñapaʼ oʼch pec̈hete. Puenamopaʼ allchaʼcaʼye pent puetallarr quelle. Ñeñt̃ña quellepaʼ oʼch p̃aner ñeñt̃ñapaʼ alloch petsaʼtanet nocop amaʼt ñam̃a p̃ocop. \c 18 \s1 All eñotateney ñeñt̃ acheñer eʼñe poʼñoc̈h atarr asherben enteñ Yompor \r (Mr. 9.33-37; Lc. 9.46-48) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃t̃oʼteñaʼ pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ochet: \p —Ñeñt̃ey allponey ñeñt̃chaʼ eʼñe pueyochreshaʼ perr Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen, yapaʼ añ yemnen t̃eʼpaʼ oʼch p̃otey, ¿erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen entyenyet? \p \v 2 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alloʼtsaʼyenet. \v 3 Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas: Ñerraʼm ama c̈ho sequec̈hpaʼhuerro sommoʼcheña att̃och oʼch atet̃ sepena cohuen ñerraʼmrrat̃eʼ añ cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, sañapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ es soʼpaterroña att̃o atarr ayochreshat̃tena Yompor pueʼntañot̃. \v 4 Ñeñt̃ allpon ñeñt̃chaʼ eʼñe pueyochreshaʼ perr Yompor ñeñt̃ña acheñer att̃o oʼhuañ cohuen enta ñañeña ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe atet̃ perra ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ pommoʼcheña. Ñeñt̃ñapaʼ atarr nanac asherben enteñ Yompor. \v 5 Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe sameʼñeñot̃en na eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. \s1 Att̃o c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atyesey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mr. 9.42-48; Lc. 17.1-2) \p \v 6 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma oʼch c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ. \v 7 Atarr llequëñets acheñeneshacop arr patsro ñerraʼm esempo eseshaʼpaʼ oʼch atet̃ p̃atyenanet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arroʼmar c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃chaʼ topatyeneʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ nameʼñenaya oʼch atet̃ p̃atyenanet ñamet ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteno Yompor. \p \v 8-9 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotaʼteñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. \s1 Acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ arrpaʼ all atmaʼntataret̃tet atet̃ ñerraʼm carrnero ñeñt̃ chenquëtsa \r (Lc. 15.3-7) \p \v 10 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Eʼñech señota, añepaʼchña atarr asherben senten ñeñt̃ ama ommoʼchetso ñeñt̃ atet̃ petsa ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ñapaʼ eʼñech pueñmañeshaʼ yemtenna. T̃arroʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ nameʼñenayo ñocpuetpaʼ eñalletcaʼyeña poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ cohuam̃penahuet. Ñeñt̃ña poʼm̃llañot̃eñretpaʼ c̈hocma Yomporeshoʼtsenet allña eʼñe cohuen eʼm̃ñotenanetña Yompor pueʼntaño. \v 11 Poʼñoc̈h na Ñeñt̃en Acheñetosets añecopña nohuapa att̃och naʼqueshp̃atyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa. \p \v 12 ’Ñehua, ¿amaʼt atet̃ senteñeña? Amaʼt erraʼtsen acheñer ñeñt̃ echeneʼ shonteʼ poʼcarrneror, c̈harroch c̈harraʼ echen t̃arraña ñerraʼm puemocarrña machayot̃a aʼchencachpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ oʼch saʼnman allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ oʼ noventa nueb̃am̃a all aspent̃o oʼch ahuoʼ eʼnerrayaʼ puemocarr ñeñt̃ chenquëtsa. Allchaʼ eʼnameʼtyeraʼpaʼ att̃ot̃ach enter. \v 13 Ñerraʼm ña oʼch enterpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ. Elloch metanan att̃o coshenana poʼpotantañ noventa nueve poʼcarrneror ñeñt̃ ama payaʼtetso. \v 14 Atet̃caʼye penaña ñam̃a Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen; ñapaʼc̈hoʼña amacaʼ mueno oʼch chenca amaʼt puesheñarrot̃olla acheñ. \s1 Att̃och eʼñe cohuen yamoʼtstera yemoʼnasheñ \r (Lc. 17.3) \p \v 15 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm errot̃en p̃onas semoʼnasheñpaʼ oʼch ahues ñesho eʼñech sapuet̃ oʼch soct̃apeʼchateraʼ eʼñe cohuen. Ñerraʼm c̈ho eʼm̃ñoterrespaʼ allempoñapaʼ oʼch amoʼtsot̃ senterra. \v 16 Ñerraʼm soct̃apeʼchatueñaʼ amach eʼm̃ñotasopaʼ seʼñ puesheñarr amapaʼ epsheña ñeñt̃chaʼ saʼpoctatapreterreʼ. Atet̃chaʼ sep̃a allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ eñosets epsheña amapaʼ maʼpsheñoʼmareschaʼ eñosets allempopaʼ eʼñech poʼñoc̈h sameʼña ñeñt̃ ñoñets t̃arroʼmar eʼñech att̃ecma otenet. \v 17 Ñerraʼmña atet̃ña oʼ sep̃ohuerñaʼ amach eʼm̃ñoterrsopaʼ allempoñapaʼ oʼch soch allohuenet ñeñt̃ c̈hocma apc̈hetsa pameʼñeñot̃ Yompor. Cot̃apeʼchateretepaʼ ñamet. Ñerraʼm oʼch cot̃apeʼchatuet allohuenetñaʼ, amaʼt ñetña amach eʼm̃ñoterranetopaʼ sañapaʼ eʼñech att̃a senter ñerraʼm poʼpoñ acheñer ñeñt̃ ama semoʼnasheñeyaye. Eʼñech atet̃ senteñ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. \p \v 18 ’Ñehua, t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla noterrserr: Ñerraʼm errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ sent ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma eʼñech pocteʼ enterranet. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama pocteyeʼ senteno ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma amach pocteyeʼ enterraneto. \p \v 19 ’Ñam̃a oʼch alla noterrserr: Poʼñoc̈h ñerraʼm epsheñas arr patsro oʼch eʼñe saʼpoctatue epsheñoʼmares ñeñt̃chaʼ senamuennan Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ amaʼt erraʼtsena senamueñ c̈hocmach eʼñe atet̃ pennas. \v 20 T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsen amaʼt eʼñe epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃ apc̈hetsa eʼñe pameʼñeñot̃etan na, naña allpaʼ alloʼtsenenchaʼ eʼñe ñesheto. \p \v 21 Allempoña Pedropaʼ aʼp̃t̃oʼtenanaʼ Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —Partseshachaʼ, ñerraʼm c̈hocma epayeʼ errot̃ penen namoʼts, taʼm ¿errponocheʼtchaʼña nep̃retneʼ ñatoʼ eʼñech canc̈hrrocha nep̃retneʼ? \p \v 22 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ ama notenpe eʼñech canc̈hrrocha pep̃retneʼ, añña notenep̃ atonochchaʼ pep̃retneʼ—amaʼt canc̈hrrochchaʼ c̈harraʼ, ñam̃a poʼpoñ canc̈herr, allponochchaʼ sep̃retneʼña samoʼts. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet ñerraʼm amach eʼñe cohuen yep̃retnannenopaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña amach peretnerrye yam̃a \p \v 23 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃oʼmarña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃. Ñeñt̃ñapaʼ añchaʼ muenen oʼch aʼpoctatyesan att̃o teb̃aʼyeñ allohuen paʼtaruasañrec̈hno. \v 24 Allempoña all eʼñe aʼpoctatyesanetpaʼ allñapaʼ huapatoñet puesheñarr paʼcheñer ñeñt̃ tebeneʼ patoner quelle ñeñt̃ allpon tebenpaʼ ñeñt̃ oteñet shonteʼ millones. \v 25 Ñañapaʼ ama echenano allpon quelle alloch tsaʼterra ñeñt̃ allpon teben. Poʼpatronarñapaʼ atet̃ otanet: “T̃eʼpaʼ oʼch sepomuer epuet puet̃apor epuet ñam̃a puechemereshaʼ ñam̃a oʼch sepomhuerrñañ errpont̃eʼ echyen allochñapaʼ amaʼt allapaʼ oʼch tsaʼterrna att̃o tebenen.” \v 26 Allempoñapaʼ allent̃a concorpanaʼcha paʼtaruasañer ñeñt̃ tebeneʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otareʼch: “Amach nomporchaʼ pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼtuerrp̃ach acop̃a.” \v 27 Poʼpatronarñapaʼ alla morrentera allent̃a aʼrroyer allempocma eʼshohuerrñañ all quellquëññañet ñeñt̃ allpon teben. \v 28 Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ oʼ c̈haʼnerr entuerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenet ñeñt̃ tebeneʼ ñam̃a, ñeñt̃paʼ eʼñe coñeʼt̃a quelle. Ñañapaʼ c̈ha rremaʼhuerreʼpaʼ allent̃a mueñoc̈heʼ atet̃ otuer: “Petsaʼterrnañacaʼye ñeñt̃ allpon petebenen.” \v 29 Aʼrroyerpaʼ ñañapaʼ allent̃a concorpanaʼtana ñam̃a ñeñt̃ oʼ mueñoc̈hoʼtue. Allñapaʼ atet̃ och: “Amach pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼterrp̃ach acop̃a allpon ñeñt̃ netebenep̃.” \v 30 Ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche, ñeñt̃apaʼ anem̃ allchaʼ yottam̃p̃sach. Allñapaʼ allach esempohuach eʼñe tsaʼtuerra ñeñt̃ allpon teben. \v 31 Añña poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenetpaʼ ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto ñeñt̃ atet̃ p̃a ñeñt̃ eʼñe att̃a eʼshohuaret̃terrtsa ñeñt̃ allpon teb̃aneʼt̃ poʼpatronar. Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet poʼpatronaresho. Allñapaʼ aʼmet̃am̃peret. \v 32 Allempoñapaʼ oʼ alla agotater poʼpatronar. Oʼ c̈herr poʼpatronareshopaʼ atet̃ otapuer: “P̃a naʼtaruasañre, amaʼt mamesha ama cohueneshayaype. P̃añapaʼ att̃a p̃otareʼten napaʼ ahuoʼch nep̃retnerrep̃ nañapaʼ eʼñe att̃a neʼshohuerrnap̃ ñeñt̃ allpon petebenen. \v 33 Amaʼt eʼñe pocteñ p̃apaʼc̈hoʼña oʼch pemueryañ ñeñt̃ parro petaruasen. Atet̃ nepena na eʼñe cohuen nemuererrp̃a.” \v 34 Allempoña poʼpatronarpaʼ eʼñe patsrreʼmueñeshaʼ pomuer, oʼ apuer ñeñt̃chaʼ coñchateʼ esempohuañen allchaʼña eʼñe tsaʼtuerrana ñeñt̃ allpon teben. \p \v 35 ’Sapaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsosña ñerraʼm amach sep̃retnere samoʼtspaʼ eʼñech att̃ecma perres sam̃a Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. C̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen sep̃retnannenaña sa eʼñe seyoc̈hrocmañen. \c 19 \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye \r (Mr. 10.1-12; Lc. 16.18) \p \v 1 Serrpareʼtuanerr Jesúspaʼ err Galileot̃. Arr c̈herr Judeo, ñeñt̃ña Judeapaʼ eʼñe alla Jordanaso yom̃taʼn. \v 2 Cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ allñapaʼ aʼcrratyesuerraneterr allohuenet patsnañet̃eret. \p \v 3 Allñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetpaʼ añ muenenet eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Att̃oña ñetpaʼ atet̃ otoset: \p —Taʼm ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yeser yet̃apor ñerraʼm esempo errot̃enot̃? \p \v 4 Jesúspaʼ atet̃ otapanet: \p —Amaʼt selleyareña atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñehua, allpaʼ atet̃ oten, Yomporpaʼ eʼñe ahuat̃ot̃en allempot̃eñ es yec̈hcatyes allempo yec̈hcatan ñam̃a asheñorr, yec̈hcatan ñam̃a peno. \v 5 Allempo Yomporpaʼ atet̃ ot: “Ñeñt̃oʼmarña yacmapaʼ ñerraʼm esempoch senaʼta, coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yemteñet pamoʼmteʼ allochñapaʼ yacmapaʼ att̃ochña eʼñe parrocmat epuet puet̃apor. Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.” \v 6 Att̃ot̃chaʼña oʼhuañchaʼ puesheñaʼtetstet, allochñapaʼ oʼch eʼñe puesheñarratet. Ñeñt̃ att̃o Parets eʼñe pat̃rratatan yacma epuet puet̃apor amach c̈ha ellopaʼ alla sannerreto. \p \v 7 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: \p —Ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃paʼ ¿esoʼmareʼtña nanña Moisés ñoñets all oteney oʼch yap̃ yet̃apor papell aquellcaret̃ att̃och yesannerra, allempoñapaʼ eʼñech pocteʼ oʼch yeser? \p \v 8 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ ama es sec̈henoyo seyoc̈hro ñeñt̃oʼmarcaʼyeña Moiséspaʼ muenatas oʼch seseʼ set̃apor. Amaʼt atet̃ muenataseñpaʼ t̃arraña Yompor eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ amacaʼyeña att̃eyeʼ oteno. \v 9 Na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor, puet̃aporñapaʼ ñerraʼm ama c̈ho aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñeñt̃ eʼñe att̃a serreʼ puet̃apor, ñañapaʼ c̈hach ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ ñerraʼm oʼch alla yorerranerr poʼpoñ coyaneshaʼ. Ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ yorerreʼ coyaneshaʼ asaret̃, ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapreten t̃aporets. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama pocteyeʼ enteñe Yompor. \p \v 10 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: \p —Ñerraʼm amat̃eʼ asapahuo yet̃apor amaʼt ahuat̃apaʼ amat̃eʼ tama pocteyayeña yocop oʼch yeyore coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. \p \v 11 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃arraña atet̃paʼc̈hoʼña eʼñecaʼye pocteñ t̃arraña ama allohuenacmayeʼ c̈hennasoña seyoc̈hro atet̃ t̃arroʼmar ama allohuenacmayeʼ seyc̈henoña atet̃. Ñeñt̃paʼ aña eñoteneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchaten Yompor. \v 12 Ñehua, atet̃ ñerraʼm puesheñaʼtets yacma ñeñt̃ att̃a eñalletenet eʼñech att̃a yec̈hquënet poʼchets amach mueneñeto coyaneshaʼ. Ellonet̃paʼ eñall ñam̃a poʼpotantañ yacmaneshaʼ, ñetñapaʼ c̈hoch acaparet̃tenet ñeñt̃oʼmarña amach mueneñeto coyaneshaʼ. Ellonet̃paʼc̈hoʼña eñall ñam̃a poʼpotantañ yacmaneshaʼ, ñetñapaʼ añecpach ama mueneñeto coyaneshaʼ eshecchaʼ eʼñech aña maʼyoc̈hrenet Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet Yomporecop ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Att̃epaʼchña pet ñerraʼm Yompor cot̃apeʼchatenahuet atet̃. \s1 Att̃o Jesúspaʼ bensareʼtam̃p̃sapan cheshaneshaʼ ñeñt̃ huapatoñet \r (Mr. 10.13-16; Lc. 18.15-17) \p \v 13 Allempoñapaʼ huac̈haʼtachet ñam̃a shonteʼ cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús att̃och bensareʼtam̃p̃sapanet. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto. \v 14 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. \p \v 15 Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llaʼyesapan cheshaneshaʼ allohuenet eʼñe puesheñaʼttset. Allempoñapaʼ ahuerr allot̃. \s1 Att̃o puesheñarr ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñañapaʼ eñoranaʼtosana Jesús \r (Mr. 10.17-31; Lc. 18.18-30) \p \v 16 Allempoñapaʼ huapa puesheñarr yacma Jesúsesho, ñeñt̃paʼ ora huepueshameñ. Ñañapaʼ atet̃ otos: \p —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼña nep̃aña na eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen? \p \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. Ñerraʼm añt̃eʼ pemnen att̃och p̃apaʼ corretsap̃ach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen añ poctetsa p̃ocop oʼch eʼñe pep̃ohuoñ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor. \p \v 18 Huepueshaʼñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtererr: \p —¿Erraʼtsent̃eʼña ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃ohua? \p Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —Ñeñt̃paʼ añcaʼye, amach pemtsatsto acheñ, amach pechtapretatsto t̃aporets, amach petyesatsto, amach petomaʼtam̃p̃satsche p̃amoʼts eʼñe att̃a. \v 19 Ñam̃a eʼñe pemorrenteñot̃paʼ pem̃chaʼnaʼchchaʼ p̃ompor ñam̃a p̃achor. Ñam̃a añchaʼ atarr cohuen pemorrenta p̃amoʼts eʼñe atet̃ atarr pemorrentena eʼñe p̃añeña. \p \v 20 Huepueshaʼñapaʼ alla oterranerr Jesús: \p —Eʼñe cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ napaʼ eʼñecaʼye netsotueñ. Taʼm ¿erraʼtsenmeñt̃eʼña ñeñt̃ nepalltena? \p \v 21 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —Ñerraʼm añ pemnen oʼch eʼñe petsotua ñeñt̃ pepalltenmeñ t̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ peperra, oʼch ahuerrep̃paʼ oʼch pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma. \p \v 22 Oʼña eʼmhuan huepueshaʼ ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ puellquëñeshaʼ ahuerr t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen echyen. \p \v 23 Jesúsñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —Poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarrcaʼye nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. \v 24 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh\f + \fr 19:24 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh.\f* atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor). \p \v 25 Pueyochreshaʼña allempo eʼmet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ llecaʼrrtetpaʼ atet̃ otannaʼtyenet: \p —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼ eshoʼtenoña acshequeto. \p \v 26 Allempoña Jesúspaʼ att̃a cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten. \p \v 27 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: \p —Partseshachaʼ, poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃. Yapaʼ ¿esoʼtchaʼña apuerreyña Yompor? \p \v 28 Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈h notenes, allempoch etserraterr pats allempoch nanorruerr neconaño allchaʼ necohuenetuerra nepartsoteñot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets sapaʼc̈hoʼña allchaʼ sanorryesuerr seconañec̈hno eʼñe puesheñaʼttsos c̈harraʼ puechena epa seconañ ñeñt̃es noct̃eneʼ. Sa ñeñt̃es noct̃eneʼ allchaʼ sanorryesos allot̃chaʼña saʼm̃chaʼtaret̃terraña añecop ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epa Israel poʼm̃renñeneshaʼ. \p \v 29 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ poc̈haneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor ñatoʼ poʼpatseñ, att̃ochña na eʼñech cohuen sherberrnet, amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ sehuanmueʼ allohuen, elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen. Amaʼt allponapaʼtets sehuanomyesnomuet, elloña c̈harrochchaʼ c̈harraʼ alla agapyerret. Elloña tsapat̃onet̃paʼ oʼch aguërret ñeñt̃ alloch ñetpaʼ corretsetach beñecpuen pocsheñeshocmañen. \v 30 T̃eʼpaʼ señochepaʼch, eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña ñetña allempopaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor. \c 20 \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr eʼñech allponeshacma atsaʼtaret̃ta allohuen ataruasañec̈hno pamt̃arr yet̃ \p \v 1 ’Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atet̃ pena puesheñarr aneʼtañ. Ñañapaʼ ahuat̃ecma ahuaʼmuen eʼnyenayaʼ acheñ ñeñt̃chaʼ taruasat paʼmro oʼch t̃oteññañetaʼ puenarem̃. \v 2 Ñeñt̃ allpon entospaʼ atet̃ otosanet: “Amaʼt semno oʼch setaruasenaʼ naʼmro. Pamt̃aʼtetspaʼ netsaʼtasach allpon quelle ñeñt̃ pat̃err denario.”\f + \fr 20:2 \ft Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.\f* Ñetñapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allent̃a mueñanet paʼmro, allchaʼ t̃otoset narmetsmo. \v 3 Oʼña enomeʼtaʼmuenpaʼ oʼ alla ahuerrerr allecma shontena acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼnyeneʼ taruas. Allñapaʼ entuerranerr tama allponsheña, ñetpaʼ ama es otteneto. \v 4 Ñañapaʼ atet̃ otosanet: “Sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm semneʼpaʼ oʼch setaruasaʼ naʼmro; napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmetsmo. \v 5 Allempo c̈hap poctopaʼ alla ahuerrerr aneʼtañ, alla entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmets. Oʼña ellerrenmochpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro. \v 6 Att̃eña oʼ ellerrenpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ, ñetpaʼc̈hoʼña ama es otteneto. Ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otuerraneterr: “Sapaʼ ¿esoʼmareʼtña att̃a sellapeneʼt̃ t̃omc̈haʼtyesetsña arrma? Amaña es sotteno.” \v 7 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Yapaʼ amacaʼyeña eseshayeʼ yetaruasatenaye ñeñt̃oʼmarcaʼye ama es yotteno.” Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Ñehua, sapaʼc̈hoʼña oʼch ahues naʼmro, amaʼt mameshapaʼ setaruasaʼnen. Napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” \v 8 Oʼña puenasoʼtenpaʼ aneʼtaññapaʼ otosan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch pec̈horeʼter ataruasañneshaʼ, oʼch petsaʼtyesapuerranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Añchaʼ ñanom petsaʼtapuerra ñeñt̃ taruasosets chentaʼ allot̃eñach p̃amot̃ech tsaʼtyesapuerrahuet att̃ot̃ach petsaʼtuanet ora allohuenet amaʼt ñeñt̃ aromtañohuen.” \v 9 Ñeñt̃ña taruasosets ellerronet̃ ñetñapaʼ oʼ huac̈herret. Eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃etyesapuerret ñeñt̃ pat̃err denario. \v 10 Att̃eña allempo oʼ huac̈herra ñam̃a ñeñt̃ taruasosets ahuat̃ecma, ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñatoʼ atonchaʼ atsaʼtaret̃tapuerret. T̃arraña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃tapuerret ñeñt̃ pat̃err denario. \v 11 Allempo agapetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha poʼpoñ entet, c̈ha eʼmoñeʼtueret aneʼtañ. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ ochet: “Añeneshaʼ ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ ñetñapaʼ mamesha taruasoset. Eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerranet ñeñt̃ eʼñe allpon petsaʼtapuerrya yam̃a. Amaʼt yapaʼ oʼ yellapen yaʼñetseʼ yetaruas, nanac etay atsrret̃ all yetaruasen. Esoʼmareʼtña eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerrya ñeñt̃ allpon petsaʼtapuera ñam̃a ñeñt̃ taruasosets mameʼ.” \v 13 Allempo atet̃ otuer ataruasañ, aneʼtaññapaʼ atet̃ och: “Ama, masheñchaʼ, c̈hoyeʼ neshquënpe, eʼñe allpona netsaʼtenp̃a ñeñt̃ allpon yaʼpoctataʼmuen aromtaña. \v 14 T̃eʼpaʼ p̃anerr pec̃llayor, orrerrep̃. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ na allponchaʼ netsaʼcha ñeñt̃ huapatsa chentaʼ allpon netsaʼtasa sam̃a. \v 15 Sapaʼ amaʼt pocteyeʼ senteñe allpon ñeñt̃ eʼñe nocma napaʼ eʼñech atet̃ nepeʼ ñeñt̃ atet̃ nemnen na. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼ c̈ha mueneʼ seʼmoñeʼtenenñaʼ napaʼ atarrcaʼye amuerañan.” \v 16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñeñt̃ña atarr asherben sentyen t̃eʼ, ñetña allempopaʼ amach tama asherbenayeʼ enterraneto Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amaʼt shonteñña ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ ñeñt̃chaʼ neyochreshaʼ neperreñ, t̃arraña ñetpaʼ eʼñe puesheñaʼttseta ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ nenterr na ñeñt̃chaʼña eʼñe neyochreshaʼ neperr poctacma. \s1 Allempo Jesúspaʼ alla eñotaterraneterr ñapaʼ c̈hocmach amtsaret̃terra \r (Mr. 10.32-34; Lc. 18.31-34) \p \v 17 Jesúspaʼ ahuenerr Jerusaléñonet̃ pueyochreshohuen. Oʼ ahuanenan pueyochreshaʼ aʼyent̃eyeʼ allñapaʼ atet̃ otnenanet: \p \v 18 —T̃eʼ poʼñoc̈h oʼ ahueney Jerusaléño, allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmaterreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ, \v 19 oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra. \s1 Ñeñt̃ pachor pen Jacobo ñam̃a Juan, ñañapaʼ enamuenan Jesús att̃och anorrc̈haʼtyesuerr puechoyoreshaʼ Jesúsesho \r (Mr. 10.35-45) \p \v 20 Allempoñapaʼ ponmosya ñeñt̃ pachor pen Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ. Huapa epuet epsheñoʼmar puechoyor, ñañapaʼ concorpanaʼtosana Jesús att̃och es enamos. \v 21 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —¿Esoʼtña pemnen? \p Ñapaʼ atet̃ otos: \p —Napaʼ añ nemnen t̃eʼpaʼ oʼch pemnatapon añ nechoyor epsheñoʼmar oʼch anorruerret pesho allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra eʼñe pecohuenño. Puesheñarrpaʼ anorrosepaʼch pecohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ anorrosepaʼch peʼchcot̃erot̃, allchaʼ cohuentapreterrpet. \p \v 22 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ amacaʼye señoteñe ñeñt̃ poʼñoc̈h senamuenen. Añcaʼyeña senamuenen att̃och semueroc̈htapreterrna sam̃a. Taʼm ¿eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hterra sam̃a t̃arroʼmar napaʼ c̈hocmach naʼmueroc̈htataret̃terra? \p Ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr pesherr es yorren orram̃tso ñam̃a att̃o yapataret̃tena eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yaʼmtsaret̃terra Yomporecop. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼcaʼye yepeʼ. \p \v 23 Ñañapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ saʼmueroc̈htataret̃terrach sam̃a att̃eschaʼ ñerraʼm na, saʼmtsaret̃terrach sam̃a. T̃arraña añña att̃och sanorryesos nesho necohuenrot̃ ñam̃a neʼchcot̃erot̃ allchaʼ secohuentapreterrna ñeñt̃paʼ amachcaʼye nayeʼ semnaterraye. Añchaʼña anorryesuerrets all ñeñt̃ eʼñe oʼpatatenna Nompor. \p \v 24 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet. \v 25 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuen eʼñe ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno. \v 26 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa oʼch atet̃ sepena. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop. \v 27 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a. \v 28 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop. \s1 Allempo Jesús aʼcrraterranerr epsheña aporoʼyet̃ \r (Mr. 10.46-52; Lc. 18.35-43) \p \v 29 Allot̃ñapaʼ alla meterreterr Jericót̃paʼ cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ. \v 30 Allchaʼ oñmuetpaʼ allñapaʼ ahuepaʼt anorros epsheña aporoʼyet̃ eʼñe t̃oñetop̃ño. Ñetña eñotataret̃tet añ huetsa Jesús. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼtapet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otapet: \p —Pemuerayeʼchnomya, Ayochreshat̃e, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. \p \v 31 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃, atet̃ otoset: \p —Oʼhua semma. \p Aporoʼyet̃ñapaʼ elloña alla rranareʼterreterr atet̃ otereterr: \p —Pemuerayeʼchnomyañacaʼye, Ayochreshat̃e, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. \p \v 32 Jesúsñapaʼ alla t̃omos oʼ c̈horeʼtanetpaʼ atet̃ otanet: \p —¿Esoʼtña semnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃oses? \p \v 33 Ñetñapaʼ alla otereterr: \p —Ayochreshat̃e, yapaʼ añ yemnen oʼch pecuatnomuey att̃och oʼch cohuen yenterrapa. \p \v 34 Jesúsñapaʼ allent̃a muerosanet att̃oña ñapaʼ aʼp̃llaclleʼchosanet. Aʼp̃llaclleʼchuanetpaʼ aporoʼyet̃ñapaʼ allorocma enterret eʼñe cohuen. Eʼñe cohuerrtsetpaʼ c̈ha cot̃aʼnmuet ñamet Jesús. \c 21 \s1 Allempo c̈hap Jesús Jerusaléño \r (Mr. 11.1-11; Lc. 19.28-40; Jn. 12.12-19) \p \v 1 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé. Oʼña c̈hapmochet all anetso, \v 2 Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ: \p —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen all huanquëñet epuet ñam̃a puechoyor ñeñt̃ rreʼptor. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan. \v 3 Ñerraʼm eseshaʼ errot̃ sotapueʼ sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.” \p \v 4 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota añ poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yompor eñoratayeʼt̃ atet̃: \q1 \v 5 Atet̃chaʼ soch siónoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara jerusaléñoʼmarneshaʼ: “Secueʼt̃ach, t̃eʼchcaʼyeña huaponasaña ñeñt̃chaʼ Saʼm̃chaʼtaret̃er seperr. Att̃o huena ñapaʼ amacaʼye pommoʼcheñot̃eyeʼ c̈hapoña all, ñeñt̃oʼmarña amaʼt rreʼptorechora ashenpaʼ ñeñt̃achcaʼye montaʼnena.” Arrpaʼ allohua huañ añ poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. \p \v 6 Allempoña pueyochreshaʼña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet all anetso. Eʼñe atet̃ otapanet Jesús, ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ p̃oset. \v 7 Allempoñapaʼ huapaterrñañet ashen epuet ñam̃a puechoyor. Ñetñapaʼ nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús. \v 8 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ. \v 9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet: \p —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Yaʼyeʼchoc̈htaterrñañepaʼch Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! \p \v 10 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap Jesús Jerusaléño. C̈hap allpaʼ allohuen anetsoʼmarneshaʼ epayeʼ cohuanrrortapet. Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —¿Eseshaʼt̃eʼña añ acheñer? \p \v 11 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —Añcaʼyeña Jesús ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ Galileot̃caʼye huena allara anetso Nazareto. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcohuentatosan Parets paʼpaquëll \r (Mr. 11.15-19; Lc. 19.45-48; Jn. 2.13-22) \p \v 12 Allot̃ña Jesúspaʼ beʼt̃osos Parets paʼpacllo. Allñapaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno. \v 13 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ epotyetsa mapuetpono. \p \v 14 Allña Parets paʼpacllopaʼ huac̈haʼtoña aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayets. Ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesapanet. \v 15 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ entoñet ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ atet̃ orrtatyen Jesús ñeñt̃ amaʼt eseshapaʼ ama puentareto. Ñam̃a eʼmueññañet cheshaneshaʼ all Parets paʼpacllo puerranarot̃etpaʼ atet̃ otyenet: \p —¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! \p Ñetña atet̃ entetpaʼ ñeñt̃epaʼtchaʼ atarr atsrreʼmatahuet. \v 16 Allempoñapaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —¿Amaʼt peʼmuenoña atet̃ otac̈hreʼtapap̃ cheshaneshaʼ? \p Jesúsñapaʼ otanet: \p —Neʼmueñcaʼye. Sañapaʼ amaʼt selleyareña Yompor poʼñoñ. All anaret̃ ñoñetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ oten: \q1 Amaʼt cheshat̃olleshaʼ eʼñe puenamot̃et eʼñech cohuen peʼñoratos ac̈hotac̈hreʼteñtso. Amaʼt ñeñt̃ ora momuenmeñ peʼmorrtatoschaʼ eʼñe cohuen p̃ocop. \p \v 17 Oʼña yerpatuerranet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocop, allempoña saʼnerranet ñeñt̃e anetsrot̃paʼ oʼ alla ahuerrerr Betanio. Allpaʼ allecma ommuena. \s1 Allempo Jesúspaʼ eñora higochecop amach eñalletatsto pueʼmer \r (Mr. 11.12-14, 20-26) \p \v 18 Tsapat̃ puetaren alla ahuaʼmuenerr Jesús anetso Jerusaléño. T̃oñoñapaʼ c̈ha cheporraʼnma. \v 19 Allñapaʼ entnoman higoch t̃oñetop̃ñoʼtsen. Ponmosya ama entoñe pueʼmer, pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ. Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —¡Arepaʼch eñalleterro pueʼmer amaʼt eʼñe ahuat̃a! \p Eʼñe otueʼpaʼ allorocmuepaʼtchaʼ hueyaʼhuaña pasopaner. \v 20 Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe enteñet oʼ hueyaʼhuaña higochpan. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atet̃ otannaʼtet: \p —Errot̃enot̃uañacaʼyeña oʼ aʼuyatachña eʼñe mamecmat̃eʼ. \p \v 21 Jesúsña atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Ñerraʼm seyemteña Yompor, ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, amach añayaya atet̃ sep̃o atet̃ nep̃aʼ higoch. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop, “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtosa saʼpo allchaʼ eʼñe chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa. \v 22 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam̃ Yompor eʼñe semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senamueñ eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ. \s1 Att̃o allsensaret̃tena Jesús \r (Mr. 11.27-33; Lc. 20.1-8) \p \v 23 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla c̈herrerr Jerusaléño, allñapaʼ beʼt̃osuerrerr Parets paʼpacllo. Allñapaʼ yec̈hatuerranerr acheñeneshaʼ. Att̃o yec̈hatenan acheñeneshaʼpaʼ allempoña huac̈haʼtoña ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet puesheñaʼtets ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —Ñehua, yapaʼ añecop yohuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena? \p \v 24 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmar atet̃ nepena. \v 25 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa. \p Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: \p —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.” \v 26 Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. \p Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ. \v 27 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. \p Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr puesheñarr yacma atet̃ penaña epsheña puechemer \p \v 28-32 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: \p —Ahuañmoʼcha allempo huapa Juanañ, ñapaʼ añecop huapa att̃och ñach seyc̈haterreʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. T̃arraña sañapaʼ ama sameʼñyo. Aña eʼñe cohuen ameʼñapaya ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno atet̃ ñerraʼm añ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyeneʼ eʼñe pueshquëñot̃et cobraʼyeñet acheñeneshac̈hno quelle ñeñt̃ gobiernocop ñam̃a aña eʼñe cohuen ameʼñapayaña Juanañ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno. Allempo sentanet att̃o ñetpaʼ cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop, sañapaʼ amaña eseshas cot̃apeʼcherrayeña cohuen Yomporecop att̃och oʼch sameʼñera sam̃a. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntacha. Ñehua, puesheñarr yacma eñall epsheña puechemer. Ñañapaʼ atet̃ otenanaʼ puesheñarr puechemer: “T̃eʼpaʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen.”\f + \fr 21:28-32 \ft Ñeñt̃ poʼtaruas penet ñetpaʼ t̃otenetaʼ uva.\f* Ñañapaʼ ellont̃a otapan pompor: “Amacaʼye nemno, amachcaʼye neto.” T̃arraña elloñapaʼ cot̃apeʼcherran cohuen allempoñapaʼ ahuoʼ pompor paʼmro taruasats. Allempoña pomporpaʼ ahuoʼ ñam̃a poʼpsheñeñ puechemeresho, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos atet̃ otuan poʼpsheñeñ puechemer: “T̃eʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen p̃am̃a.” Ñañapaʼ eʼñe cohuen otapan pompor: “Ñehua, apachaʼ oʼch ahuen oʼch netaruasaʼmuen yaʼmro.” T̃arraña ñañapaʼ amaʼt atet̃ otañpaʼ ama to. \p Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas sa, ñeñt̃ epsheña puechemer, ¿erraʼtsenaʼt sentenña sa ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ muenen pompor? \p Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Añcaʼye ñeñt̃ ñanom, ñeñt̃ otapueʼ ñapaʼ añoʼch to taruasats t̃arraña elloñapaʼ allent̃a ahuoʼ taruasats paʼmro. Ñeñt̃caʼyeña etsoteneʼña ñeñt̃ atet̃ muenen pompor. \p Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshac̈hno ñam̃a ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno, ñetñapaʼ poʼñoc̈h allent̃a aguërret Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Sañapaʼ amaña allent̃ayeʼ saguëreña sam̃a t̃arroʼmar sapaʼ c̈haña atarr seʼcharrtatenña seyoc̈her. \s1 Atet̃ atmaʼntataret̃tena ñeñt̃ ataruasañec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye \r (Mr. 12.1-12; Lc. 20.9-19) \p \v 33 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: \p —T̃eʼñapaʼ seʼm̃ñotenchaʼ, napaʼ oʼch netmaʼntatasa poʼpoñ. Eñall puesheñarr aneʼtañ, ñañapaʼ nareʼtanatatnoman shonteʼ uvach; paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe conc̈haʼtam̃pesue allot̃ñapaʼ eñan ñam̃a allchaʼ aʼpechoʼtoñet uvas poʼñer. Allñapaʼ t̃omatatnoman torrepoʼ allot̃chaʼ cohuam̃p̃soñet paʼmuer. \p ’T̃omatuepaʼ naʼnman ñeñt̃chaʼ taruasatats ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Oʼña nareʼtanatatuepaʼ oʼ ahuoʼ poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo. \v 34 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer ñetchaʼ enamuerrtsetaʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ. \v 35 Allempoña c̈henet allpaʼ enamosan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmteʼ, arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha rremapoñet paʼtaruasañer, c̈ha nalleʼtapueñet puesheñarr, c̈ha muetsapet poʼpsheñeñ, poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña c̈ha rrolleʼtapoñet. \v 36 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer shonteʼ. Allempo c̈hapuet ñamet allpaʼ att̃ecma errot̃uanen ap̃aret̃tapuet ñamet. \p \v 37 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ oʼch nemñe all ñeñt̃ eʼñe na nechemer. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.” \v 38 Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ arepaʼtchaʼña mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemer ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃. T̃eʼpaʼ oʼch ahuey oʼch yemtsap̃ ñam̃a.” \v 39 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmot̃ aʼyenet̃, allña muetsapetña ñam̃a. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña. \p \v 40 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñehua, ñerraʼm esempoch huerra ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ ¿señoteñeʼtña ñetpaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terret? \p \v 41 Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ oterreterr: \p —Ñerraʼm huerrachpaʼ ñeñt̃ña ama matsrreʼmñopaʼ eʼñech aʼcllatuerranet pamoʼmteʼ, nanacchaʼ coñchatuerranet; narmetsmoñapaʼ elloch nerranerr poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruaserrtserr all uvachmo. Nerranerrchaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h apuerreʼ pueʼmer ñerraʼm esempoch yen. \p \v 42 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, na atmaʼntataret̃ mapueʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll. Ñeñt̃paʼ Yomporcaʼyeña atet̃ p̃ateneʼ, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe cohuen yenteñ. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntaterrerr Jesús eʼñe ñañeña. \p \v 43 Ñeñt̃oʼmarña sa ñeñt̃es judioneshaspaʼ t̃eʼña Yomporpaʼ puerratam̃perreschaʼ poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Añchaʼña apuerr ellonet̃ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h orrtaterreʼ eʼñe ña poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. \v 44 Allohuen erraʼtsenchaʼ atetsa añ mapyo ñeñt̃ña mapueʼpaʼ eʼñech aʼyosatseʼtuanet. Ñam̃a ñerraʼm eseshesho shoraʼnom ñeñt̃ mapyerpaʼ eʼñech aʼpep̃tseʼtuosanet. \p Att̃oña Jesúspaʼ tomaʼntatanet ñerraʼm ama eseshaʼ pocteyeʼ entenaye Cristo ñerraʼm erraʼtsenchaʼ ama aguërraye, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach huapoña ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet. \p \v 45 Allempo atet̃ eʼmyes ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ, ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatenanet Jesús, ñetña allempopaʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñocpuetepaʼt serrpareʼtenña Jesús. \v 46 Ñetñapaʼ mueneñetañ oʼch rremuetañ t̃arraña ama eseshaʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús ñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. \c 22 \s1 Att̃o atmaʼntataret̃tena puesheñarr am̃chaʼtaret̃ puetareʼtatan shonteʼ rreñets ñeñt̃chaʼ rret allempoch senaʼta puechemer \p \v 1 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ oterraneterr: \p \v 2 —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃ ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃. Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ puetareʼtatan shonteʼ rreñets ñeñt̃chaʼ nanac rret allempoch senaʼta puechemer. \v 3 Oʼña aʼpotatuan rreñetspaʼ oʼ mueñan paʼtaruasañreneshaʼ oʼch otyeñetaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ oʼch rrapretenetaʼ rreñets. Oʼña otyesuaret̃tetpaʼ ñetñapaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ sechatso oʼch ahuet all. \v 4 Poʼpocheñopaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ. Ama senetaʼpaʼ atet̃ otapanet: “Sotoschaʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃: ‘Am̃chaʼtaret̃caʼye sagotateneʼ, atet̃caʼye oten: Rreñetspaʼ oʼ eʼñe naʼpotatue. Huacshec̈hno ñam̃a beserec̈hno ñeñt̃ neʼsoyaʼtatyen oʼ eʼñe nemtsatue ñam̃a oʼcaʼye eʼñe naʼpotatue. T̃eʼpaʼ sonac̈haʼtepaʼtoʼ ahuoʼch serrapreteñaʼ.’ ” \v 5 Ahuaʼñaret̃neshaʼñapaʼ arepaʼtchaʼ aʼcuaʼpsenayeʼ eñchetoña ñeñt̃ huaʼñenahuet. Ñeñt̃apaʼ ahuanemyeset ñopaʼtets. Puesheñarrpaʼ ahuoʼ paʼmro, poʼpsheñeñpaʼ ahuoʼ pomatsreʼtatsa. \v 6 Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃apaʼ oʼ rremapoñetña paʼtaruasañreneshaʼpaʼ errot̃uanen pet, att̃eñapaʼ oʼ muetsanatuet. \v 7 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Allempoñapaʼ oʼ mueñan ñam̃a poʼsolltar-reneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼcllatenayaʼ ñeñt̃ amtsañec̈hno, ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuenayaʼ ñam̃a paʼnetser. \v 8 Allot̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ oterranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ: “Rreñtsoc̈hnoña poʼñoc̈hpaʼ epayeʼcaʼye. T̃arraña ñeñt̃ña ahuaʼñaret̃paʼ ñetpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ nentenaneto. \v 9 T̃eʼpaʼ orras sam̃a alloʼtsen t̃oñec̈hno t̃arroʼmar allpaʼ shonteʼ chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allohuen errponchaʼ sentyes oʼch sotyesapanet onetepaʼ arr oʼch rrapretennetaʼ rreñets ñeñt̃ shonteʼ naʼpotaten.” \v 10 Allempoña alla ahuanerrerr paʼtaruasañreneshaʼ, ñetñapaʼ añ cot̃aʼyeset t̃oñ. Ñeñt̃ allpon poctaʼyeset t̃oñoʼmar eʼñe sechatyesuahuet, amaʼt atsrreʼmñat̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cohuen acheñ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈ha shontosa ñeñt̃ huaʼñenet. Allña pocollo all senaʼtena puechemerpaʼ eʼñe quec̈hcosa ñeñt̃ ahuaʼñaret̃. \p \v 11 ’Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ allent̃a beʼt̃os oʼch entapan ñeñt̃ huaʼñatyen ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosets all. Allñapaʼ entan puesheñarr yacma. Ñañapaʼ ama añeyeʼ chorreno shetamuets emarr ñeñt̃ecma chorrenet all att̃o coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. \v 12 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ och: “Esoʼmareʼtña masheñe pebeʼt̃enña arr amacaʼye añeyeʼ pechorreno shetamuets emarr att̃och p̃ocshaprecha ñeñt̃ senaʼtetsa.” Ñañapaʼ ama eñoro. \v 13 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ otan paʼtaruasañreneshaʼ: “Sehuancoñ paʼtac ñam̃a potpaʼ c̈hosa huaporeʼterreʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs.” \v 14 T̃arroʼmar amaʼt shonteñña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃paʼ t̃arraña puesheñaʼttsaña ñeñt̃ eʼñe cohuen aʼcraret̃. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, pocteʼt̃eʼ oʼch tsaʼtet impuesto \r (Mr. 12.13-17; Lc. 20.20-26) \p \v 15 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ahuanerra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr cot̃apeʼchatannaʼtenetaʼ. Ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet Jesús ñeñt̃ ama pocteyaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña otteñeʼchet. \v 16 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet ñet pueyochreshaʼ epuet ñam̃a puesheñaʼtets Herodes pueyochreshaʼ. Ñetña c̈hapuet Jesúseshopaʼ eʼñe pueshquëñot̃et atet̃ otoset: \p —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ama peshquëno amaʼt mamesha ñam̃a ñeñt̃ att̃o peyc̈haten Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñam̃a p̃apaʼ ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ penteñña p̃a oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all anetso Romo ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyayeña yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼcha am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 18 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenetañ ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ atarr ashcarñat̃es, esoʼmareʼtña semneñña oʼch seshcareʼtenen. \v 19 Ñehua, amaʼt att̃eseñpaʼ segatencaʼye puetallarr quelle ñeñt̃ alloch setsaʼta impuestos. \p Allempoñapaʼ gachet puetallarr quelle ñeñt̃ otenet denario. \v 20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntaret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ aquellcaret̃tetsa all? \p \v 21 Ñetñapaʼ atet ochet: \p —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntaret̃tetsaña all, ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all. \p Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop, t̃arraña ellonet̃ña ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. \p \v 22 Ñetña atet̃ eʼmueñet Jesús atet̃ anapuenanetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar Jesúspaʼ atarrcaʼye cohuen anapuenanet. Att̃eñapaʼ quec̈hpaʼhuaneretpaʼ ahuanerret. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃, taʼm, allempopaʼ errot̃enchaʼña yeperra \r (Mr. 12.18-27; Lc. 20.27-40) \p \v 23 Ñeñt̃e yet̃rocma huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p \v 24 —Añ Maestrochaʼ ñeñt̃caʼyeña atet̃ otyeʼt̃ña Moisés ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ñerraʼm ama chemereʼtnomopaʼ, añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña ahuat̃ Moisés. \v 25 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña yamoʼts ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rroma, att̃a saʼnman puet̃apor ama chemereʼtnomo. Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. \v 26 Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochetña ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet rromayestset amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amacaʼyeña chemereʼtnomueto. \v 27 Allempoñapaʼ c̈ho rromatsña ñam̃a coyaneshaʼ. \v 28 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃paʼ añña coyaneshaʼñapaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña eʼñe ñapuet̃ puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñecaʼye pueyoruarochet? \p \v 29 Jesúsñapaʼ atet otapanet: \p —C̈hacaʼye atarr sepanteñ t̃arroʼmar amacaʼye c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a aña sepantateneʼ t̃arroʼmar sapaʼ ama sepocteññañe Yompor poʼhuamenc. \v 30 T̃arroʼmar esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño, allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. T̃arroʼmar allempopaʼ eʼñech att̃et ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen. \v 31 Sapaʼ amaʼtña selleyare ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor eʼñe socop att̃och señoch poʼñoc̈hpaʼ amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuapaʼ ñetñapaʼ corretseta. \v 32 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ na ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob amaʼt ñetpaʼ oʼ rromhuet ahuat̃ot̃eñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma, ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsetach. Att̃oña Yomporpaʼ eʼñe allameʼttsa entenanet allohuen ñetñapaʼ eʼñe bet̃tetseta. \p \v 33 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús att̃o emmaʼhuan saduceoneshaʼ, ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —¡Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr es eñoten, att̃o atarr cohuen yec̈hatyeney! \s1 Añmapaʼ ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets, eʼñe metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets \r (Mr. 12.28-34) \p \v 34 Ñam̃a allempo fariseoneshaʼ eʼmareʼchet att̃o Jesús emmaʼhuan saduceoneshaʼ ñetñapaʼ apc̈hannaʼtet parro. \v 35 Allempoña puesheñarrot̃et ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñañapaʼ otenanaʼ Jesús. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña atet̃ aʼp̃t̃oʼtos ñetpaʼ c̈hocaʼye mueneñet oʼch topachet Jesús. \v 36 Ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \p —Maestrochaʼ ¿erraʼtsenaʼt ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ora allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecma anaret̃? \p \v 37 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Añcaʼyeña ñeñt̃ ello atarr sherbets, ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Atarrepaʼch yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe ora yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach, amaʼt ñam̃a ora yoct̃ap̃ñohuen.” \v 38 Ñeñt̃paʼ ñeñt̃caʼye ñoñets ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets, ñeñt̃paʼ ellocaʼyeña metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno. \v 39 Allot̃paʼ poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” \v 40 Añ epoʼmar ñoñets ñeñt̃ña eʼñe etsotatueneʼ allohuen poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃, ñam̃a allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃taʼyeseteʼt̃ ahuat̃. \s1 Att̃o Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David ahuat̃, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per \r (Mr. 12.35-37; Lc. 20.41-44) \p \v 41 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ñetñapaʼ alloʼtsenareta all apc̈henet eʼñe ñochayet, \v 42 Jesúsña allpaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenña sa añecop ñeñt̃chaʼ Cristotosets? ¿Eseshaʼt soten ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perreʼña ñeñt̃chaʼ Cristotosets? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Davidchaʼcaʼye poʼm̃renñot̃ huapaña ñeñt̃chaʼ Cristotosets. \v 43 Ñañapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ David poʼm̃reneñ perreʼpaʼ sapaʼ amaʼt señoteñeña Davidpaʼ allempo eñoracheʼt̃ Parets Puecamquëñ ñapaʼ atet̃caʼye oteʼt̃ poʼm̃renñecop ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: “Napaʼ ñeñt̃caʼyeña Nepartseshar nepen.” David allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: \q1 \v 44 Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ eʼñe Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch eʼñe nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.” \m \v 45 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David, ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ Davidpaʼ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a. \p \v 46 Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye. \c 23 \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan fariseoneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor \r (Mr. 12.38-40; Lc. 11.37-54; 20.45-47) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterran allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe ña pueyochreshac̈hno. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p \v 2 —Añña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetpaʼ añecpa anaret̃tenet ñetchaʼ señotateneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ nonaseʼt̃ Moisés ahuat̃. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ eʼñe pocteʼ oʼch sep̃ohuena ñeñt̃ atet̃ otenset, amachña c̈haña sat̃pareʼteñe. T̃arraña sapaʼ amachña atet̃ sep̃atsto ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñet. T̃arroʼmar amaʼt atarr cohuen serrpareʼtenetañpaʼ amacaʼyeña eʼñeyeʼ atet̃ peneto ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenset. \v 4 Ñetpaʼ c̈hacaʼye atarr atontatennasetña ñoñets ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ sep̃ohueneñ ñetpaʼ ñeñt̃acaʼyeña nennaset ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ sentyen. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñetpaʼ c̈hacaʼye ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ añ huanquënnaset ñeñt̃ atarr eñerr seʼmuen att̃och sechechnom̃. T̃arraña ñet amaʼt mameshapaʼ amaña anmapretenseto, amaʼt potap̃ot̃etapaʼ ama echantapretnenseto ñeñt̃ chechatnenset. \v 5 Fariseoneshaʼ allohuen ñeñt̃ atet̃ etsotayeneñpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pommoʼcheñot̃eta atet̃ penet allochñapaʼ acheñeneshaʼñapaʼ eʼñech cohuen entyeñet ñeñt̃ att̃o atarr t̃orraʼyenetañ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye orrena. Ñam̃a ñetpaʼ c̈hacaʼye ateshatomuerrtatenet porem̃ allñapaʼ all quellquëññañetañ Yompor poʼñoñ amaʼt ñeñt̃paʼc̈hoʼña allocaʼyeña huancatoʼtenet. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe añecpa atet̃ penet att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanet. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe orrena atet̃ penet ñeñt̃ att̃o ommoʼchenet. Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnacaʼyeña allpochaʼp̃tatenet ñeñt̃ c̈heraʼrrtenet paʼshtamueto paʼrrpeʼmonet̃. T̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe añecpa atet penet eʼñe pommoʼcheñot̃et. \v 6 Ñam̃a ñetpaʼ ñerraʼm c̈ho rrallmeʼchapretenetpaʼ añacaʼye atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñetpaʼ eʼñe att̃ecma penet amaʼt all judioneshaʼ poʼprahuo. \v 7 Ñam̃a ñetpaʼ eʼñe pommoʼcheñot̃et añeʼnaña atarr muenenet acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtyesapanet pueʼm̃chaʼnañot̃et ñerraʼm esempo chopeñeʼchyenet t̃oñoʼmar allecma shontena acheñeneshaʼ. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ añeʼnaña atarr muenenet oʼch otanet acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñoʼ partsesharerochet. \p \v 8 ’T̃arraña sayeʼña neyochreshachaʼ ñatoʼtña semnenaʼña oʼch otas acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ partseshareroches. Ñam̃a sa allohuenespaʼ eʼñechña semoʼnasheñecma sep̃annena, t̃arroʼmar sa allohuenacpaspaʼ napt̃acaʼyeña Separtseshar sepenen na ñeñt̃en Cristotosets. \v 9 Ñam̃a arr patsro amaʼt puesheñarra amach seyomporer sep̃atstaneto. T̃arroʼmar sapaʼ eʼñecaʼye pat̃rraña Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \v 10 Ñam̃a sapaʼ amach semnatsche amaʼt puesheñarra eʼñe puec̈horeʼteñot̃etaspaʼ oʼch otaset: Naʼyochret̃erneshachaʼ. T̃arroʼmar sa allohuenacpaspaʼ napt̃acaʼyeña Saʼyochreshat̃er sepenen na ñeñt̃en Cristotosets. \v 11 T̃arroʼmar ñeñt̃ poʼñoc̈h cohuen am̃chaʼtaret̃tetsa sesho ñeñt̃paʼ ñeñt̃caʼyeña atarr t̃orretsaña poʼpotantañecop att̃och orrtatanet ñeñt̃ atarr sherbets ñocpuet. \v 12 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret. \p \v 13 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña. C̈ha saʼnpam̃peñña acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña amach enterrñañeto Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. \p \v 14 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna seshcareʼtyeñ. Amaʼt rret̃orrnaneshaʼpaʼ ñeñt̃eʼnaña seprratam̃pesyenña paʼpaquëll. Elloña eʼñe sommoʼcheñot̃paʼ aña atarr semnen oʼch atet̃ sepena ñerraʼm atarr cohuen acheñres ñeñt̃oʼmarña all semaʼyochena allecma shontena acheñeneshaʼpaʼ amach t̃ematenayaya semaʼyocheno. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ elloña atarrchaʼ saʼcoñchataret̃terra. \p \v 15 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. Sapaʼ c̈hocma sechopeñeʼchyen erracmañen patsoʼmar, sep̃chatyena amaʼt ñam̃a sapoʼmar. Ñeñt̃paʼ añecpa atet̃ sepena att̃och sameʼñatyesya amaʼt eʼñe puesheñaʼttsa eʼñe sa soct̃ap̃ña ñeñt̃es judioneshas. Ñeñt̃ allpon sameʼñatyenapaʼ ñetñapaʼ aña seyc̈hatyenanet ñeñt̃ ama cohuenayaye ñeñt̃ eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Ñeñt̃oʼmar ñetpaʼc̈hoʼña ello atarr nanac oʼpatataret̃tenet coñcheñets, eʼñe epocheʼttsocma soʼpatatenanet coñcheñets. \p \v 16 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃ ama sec̈henoyo seyoc̈hro sañapaʼ ñeñt̃ara seyc̈hateñña poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas echaʼnmannetsa. Amaʼt seyc̈hateneñ ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye att̃eyaye. Ñeñt̃paʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼm eseshaʼ neneʼ poʼñoñ ñerraʼm aña Parets paʼpaquëll paʼsoʼchño nenan poʼñoñ saña ñeñt̃paʼ c̈ha soten añoʼ esoyaye ama pallteno oʼch eʼñe poʼñoc̈h aʼpoctatan poʼñoñ.” T̃arraña poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼmña añ oro paʼsoʼchño yenaʼ yeñoñ ñeñt̃ Parets paʼpaclloʼtsen allempoña poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach eʼñe yaʼpoctat yeñoñ.” \v 17 Sapaʼ atarr otatsñat̃es, ama añeyeʼña sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas. Amaʼt señoteñeña atet̃ sherben oropaʼ eʼñecaʼye att̃ecma sherbenña ñam̃a Parets paʼpaquëll. T̃arroʼmar allempo neteʼt̃ oro Parets paʼpacllo, ñeñt̃ña oropaʼ añcaʼye eʼñe cohuen aʼpoctatayeʼt̃ Partsocop ñeñt̃ara Partsopoʼ. \v 18 Ñam̃a poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼm eseshaʼ neneʼ poʼñoñ eʼñe altar paʼsoʼchño allecma neñet ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop, ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈ha soten añoʼ esoyaye, ama pallteno oʼch eʼñe poʼñoc̈h aʼpoctatan poʼñoñ.” T̃arraña poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼmña añ paʼsoʼchño yenaʼ yeñoñ ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop ñeñt̃ nenet altarro enot̃, allempoña poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach eʼñe yaʼpoctat yeñoñ.” T̃arraña amaʼt atet̃ sotatseʼtyeneñpaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈hoyaye. \v 19 Sapaʼ ama añeyeʼ sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas. Amaʼt señoteñeña altarpaʼc̈hoʼña atarrcaʼye sherben. Eʼñe att̃ecma sherben ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop ñeñt̃ nenet all altarro enot̃. T̃arroʼmar altarpaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼpoctateneʼña Yomporecop ñeñt̃ nenet all. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm esempo yenen yeñoñ altar paʼsoʼchño, ama eʼñe ñapt̃a altar paʼsoʼchño yenenoña yeñoñ; añohuencaʼyeña yenenña yeñoñ eʼñe paʼsoʼchño allohuen ñeñt̃ naʼyenet all, allecma sherb̃aʼyenet Yompor. \v 21 Ñam̃a ñerraʼm esempo yenen yeñoñ Partsopoʼ paʼsoʼchño, ama eʼñe ñapt̃a Partsopoʼ paʼsoʼchño yenenoña yeñoñ. Yomporeʼnacaʼyeña paʼsoʼchño yenenña yeñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñecaʼye ño paʼpaquëll. \v 22 Ñam̃a ñerraʼm yenen yeñoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño, Yomporeʼnacaʼye paʼsoʼchño yenenña yeñoñ amaʼt ñam̃a Yompor poʼconañeʼnacaʼye paʼsoʼchño yenenña yeñoñ t̃arroʼmar enetpaʼ Yomporcaʼye poʼconañ peneʼ t̃arroʼmar allpaʼ alloʼtsencaʼyeña Yompor. \p \v 23 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop —mentapan, anísopan, cominopan—sapaʼ c̈ha sepsenña ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃caʼyeña ello nanac sherbets. Ñeñt̃paʼ att̃och eʼñe cohuen es sep̃aʼyeññañ poʼpotantañ. Ñeñt̃ña sapaʼ c̈haña sepseñ. Ñam̃a att̃och semuerannaʼta ñeñt̃paʼc̈hoʼña sañapaʼ c̈hacaʼyeña sepseñ. Ñam̃a att̃och poʼñoc̈h eʼñe cohuen sameʼñañat̃tena Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña sañapaʼ c̈hacaʼyeña sepseñ. Sapaʼ eʼñe ñeñt̃aña sepalltena. Ñam̃a att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hocmach atet̃ sepena amach c̈ha sepsatstere. \v 24 Sapaʼ amaʼt ama c̈hoyeʼ c̈hennaso seyoc̈hro ñeñt̃a atarr semneñ oʼch seyc̈hach poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas echaʼnmannetsa. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ socop ñeñt̃ setseten eʼñe soʼna soct̃ap̃ña amaʼt ñeñt̃paʼ atarr coñeʼt̃ot̃ sherben Yomporecop, sañapaʼ ñeñt̃acaʼye atarr semneñ oʼch seyc̈hateñ poʼpotantañ. T̃arraña añ ñoñtsor ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yomporecop, saña ñeñt̃paʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr es añet̃oll allpon ñerraʼm c̈hopoʼyet̃oll saña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼyeña seyorasoteñ t̃arraña ñeñt̃ña atarr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh\f + \fr 23:24 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh.\f* sapaʼ ñeñt̃aña sañyen eʼñe att̃a. \p \v 25 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Sapaʼ eʼñe seʼpameʼteneñña setaza enot̃paʼ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼparroʼteñe. Seplatopaʼc̈hoʼña enot̃a eʼñe seʼpataʼteñ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼpataʼteñe. Eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Eʼñe saʼcohuentatena ñeñt̃ enoʼmar ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa allochñapaʼ att̃och entenes allohuen acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ cohuenes, t̃arraña oʼpono seyoc̈hropaʼ amacaʼyeña saʼcohuentateñe, allñapaʼ eʼñe chorren shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ att̃o eʼñe seshquëñot̃eʼna c̈hocma es seprratam̃pesyen, atarr es seyeʼchapretannena, ñeñt̃ñapaʼ eʼñecaʼye socpa. \v 26 Ñeñt̃es fariseoneshas, sapaʼ ama añeyeʼ sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe aporoʼyet̃ecmas. Socoppaʼ añcaʼyeña poctetsa, ñanomchaʼña oʼponot̃ seʼpameʼtña setaza, seplatopaʼc̈hoʼña ñanomchaʼña oʼponot̃ seʼpatach. Allochñapaʼ oʼch eʼñe cohuenta emoshem̃toʼmar. \p \v 27 ’Atarr nanac llequëntsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼm apampaña ñeñt̃ aʼhuallamaʼt̃tam̃penet. Enot̃paʼ eʼñech cohuen orrtenañ. Oʼponot̃ñapaʼ eʼñech chorren arromñat̃ap ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ nanac sosey. \v 28 Sapaʼc̈hoʼña eʼñerramcheʼ att̃esña sam̃a. Poʼñoc̈hcaʼye ñeñt̃ atet̃ sorrtatyen acheñeneshaʼñapaʼ eʼñe atet̃ entenset ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ eʼñe cohuenareʼ es sep̃aʼyen. T̃arraña oʼponoña seyoc̈hropaʼ eʼñe aña shontetsa alloch sommoʼchyena, atarr seshcareʼtannaʼtyena, paʼnamen sorrtatyen ñeñt̃ amaʼt mamesha ama cohuenayeʼ entapretenso Yompor. \p \v 29 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a añeʼna saʼcohuentam̃pesyen all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ acheñeneshar ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyeseteʼt̃. \v 30 Saña t̃eʼpaʼ atet̃ sotyeneñ: “Ñerraʼm allempocmach yeʼñalletañ allempo correʼt̃ yatañneshañ, att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, yañapaʼ amat̃eʼ esoʼmar yemtsapretaneto.” \v 31 Ñeñt̃ atet̃ sotyeneñpaʼ t̃eʼña eʼñe sa señoñot̃paʼ oʼ saʼmet̃am̃p̃sa eʼñe sañeña poʼñoc̈h sapaʼ poʼm̃renñescaʼye ñeñt̃ muetsanatayeʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \v 32 Ñeñt̃oʼmarña sa t̃eʼpaʼ ñeñt̃acaʼyeña eʼñe setsoteññañ satañneshañ ñeñt̃ allpon sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ eʼñe mot̃etnomnas ahuat̃ot̃eñ eʼñe sa satañneshañ. \p \v 33 ’Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Sapaʼ errot̃enohuachñacaʼyeña sequeshperrat̃eʼ. Sapaʼ añacaʼye soʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ parrareʼ tsoʼ all oʼpono. \v 34 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch nemñerrnas ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyerreʼ neñoñ, ñam̃a ñeñt̃ atarr eñotañ nep̃aʼyen, ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña saña ñeñt̃paʼ c̈hachcaʼyeña semtsanatuerrnan ñeñt̃ patantaʼtets, poʼpotantaññapaʼ eʼñech secorsoʼtam̃pesuerrnan. Poʼpotantañña sapaʼ c̈hach senalleʼtyesuerrnan eʼñe all sa seprahuoʼmar. Atarr seʼmoñeʼtenanet ñeñt̃oʼmarña c̈hocma soct̃areʼtenanet anetsot̃ oʼch saʼyetatuanet ñetñapaʼ oʼch ahuanemyeset poʼpoñ anetsoʼmar. \v 35 Att̃ocaʼyeña ora allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena amaʼt t̃emeʼttsen, sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ, amaʼt allempot̃eñ amtsaret̃ta Abel ñeñt̃ ama es yec̈hcatetso amaʼt coñeʼt̃a t̃arrempohua allempo semtser ñam̃a Zacarías ñeñt̃ Berequías puechemer. Ñeñt̃ña sapaʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Amaʼt allohuen ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ allempo sañapaʼ eʼñe allempot̃eñ saʼyohuaret̃terra. \v 36 Poʼñoc̈hcaʼye notenes, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetñapaʼ atsaʼtataret̃terretchaʼ eʼñe ora allpon atserrp̃atseʼtyesoneteʼt̃ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ Yomporecop. \s1 Att̃o Jesúspaʼ puellquëñot̃an jerusaléñoʼmarneshaʼ atarr yaʼnaʼtosanet \r (Lc. 13.34-35) \p \v 37 ’T̃eʼpaʼ eʼñe nellquëñot̃ oʼch notas sa ñeñt̃es jerusaléñoʼmarneshas, ñeñt̃es muetsanatyesayeʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, sa ñeñt̃es rrollapechyesayeʼt̃ ñeñt̃ amñaret̃tatseʼt̃ sesho, t̃eʼña napaʼ oʼch notas: Napaʼ atarr atonocheʼtats nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerrsoñ allohuenes nesho att̃och eʼñe cohuen necuam̃pensoñ. Nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerres atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atollop aʼyapac̈heneʼ puechoyoreshaʼ oʼch eʼñe setoʼtuanet. T̃arraña sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ amaña semno. \v 38 T̃eʼñapaʼ all seyc̈hena sa, Yomporñapaʼ oʼch aʼypoʼñerres. \v 39 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Na poʼpocheñopaʼ amach alla senterrneʼt̃e. Esempohuañenñapaʼ senterrenchaʼ, allempoñapaʼ atet̃chaʼ soterren: “Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Jesucristo ñeñt̃ huapatsa ñeñt̃ llesensen Yeyomporer.” \c 24 \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet eʼñech aʼmataʼtaret̃etuerra Partsopoʼ all Jerusaléño \r (Mr. 13.1-2; Lc. 21.5-6) \p \v 1 Jesúsñapaʼ c̈haʼnerrerr Parets paʼpacllot̃. Alla ahuenerr allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ allent̃a cohuatyeset ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtyetsa allo orrataret̃tena Partsopoʼ. \v 2 Allempo Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Amaʼt senteñeñ ora allohuen ñeñt̃ coc̈hneshareʼ t̃arraña napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hcaʼye c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt eʼñe puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ eʼñechcaʼye poctacma aʼcoyeʼtaret̃etuerra. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet shonteʼch entyerret paʼnamen ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet oʼ c̈herrmoch allempoch mellapoterra \r (Mr. 13.3-23; Lc. 21.7-24; 17.22-24) \p \v 3 Ñeñt̃a otuanenanetpaʼ allent̃a ahuen Olivop̃no. Allñapaʼ anorruen, pueyochreshaʼñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañeterr, eʼñe ñapt̃ochayet. Ñetñapaʼ atet̃ otuereterr: \p —Yapaʼ yemneñcaʼye oʼch p̃otey ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a ¿esoʼtchaʼ yentyerrña ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allempoch pehuerrmocha oʼch mellapoterra? \p \v 4 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. \v 5 T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ. \v 6 Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra. \v 7 Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Ñam̃a orrterrach paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren. \v 8 Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo. \p \v 9 ’Allempoña sapaʼ pomuerrsetchaʼ att̃och errot̃uanen perrset allchaʼña muetsatyerrset. Atarrchaʼ eʼmoñeʼterres allohuen acheñeneshac̈hno t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼyeña eʼñe sameʼñena. \v 10 Ñam̃a shonteʼch acheñ allempo ñeñt̃chaʼ quec̈hpuerreʼ Yompor. Eʼñe ñagattsetapaʼ eʼmoñeʼtannaʼterretchaʼ att̃ot̃chaʼ pomatatannaʼtyerret. \v 11 Ñam̃a allempopaʼ orretyerrach shonteʼ ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnaterrtsa ñetpaʼ añoʼ aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. T̃arraña poʼñoc̈h amach Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃terreto, ñetpaʼ att̃achña shequëretña shonteʼ acheñeneshaʼ. \v 12 Allempopaʼ atonterrach errap̃aren paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno allochña atarr at̃pareʼterrñañet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñpaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna morrentannaʼtnenet. \v 13 T̃arraña amaʼtchaʼ errot̃uanen ap̃aret̃terret, eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ ñeñt̃chaʼ ama nequec̈hpuerraye, ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. \v 14 Ñam̃a allempopaʼ añ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor ñeñt̃chaʼña ñanom serrpareʼtatyeretña acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro. Att̃ochña eñotateretña ora allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor. Allempochña poʼñoc̈h mellapoterra. \p \v 15 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈hap all ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃paʼ \v 16 allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. \v 17 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet. \v 18 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet. \v 19 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) \v 20 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyetam̃pesya ñam̃a amachcaʼye aña yet̃ro seyetatsto allempocma samesen. \v 21 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc. Amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃ta añ patser ama puemueroc̈htareto atet̃. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña. \v 22 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets t̃eʼpaʼ allohuach. Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ t̃eʼpaʼ allohuach. \p \v 23 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto. \v 24 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret. \v 25 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ napaʼ oʼ eʼñe notuas sa. \v 26 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenes: Ñerraʼm allempoch atet̃ oterrset: “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo aʼyo all amayo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ. Amapaʼ ñerraʼm atet̃chaʼ oterrseterr: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo oʼpono pocollo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ. \v 27 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ entapuerrnetchaʼ t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ nep̃ater ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren, amaʼt allot̃ huena atsneʼ amaʼt eʼñe allohuanen emuena. \v 28 Ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye atet̃ perraña ñeñt̃ atet̃ senten t̃eʼ ñerraʼm erroʼtsen ñeñt̃ rromuepaʼ allchaʼcaʼyeña shonterraña tseʼm. \s1 Atet̃chaʼ perra allempoch huerra Cristo Ñeñt̃ Acheñetosets \r (Mr. 13.24-37; Lc. 21.25-33; 17.26-30, 34-36) \p \v 29 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ eʼñech allorocma mayerr atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach. \v 30 Allempoñapaʼ orrterrach ento ñeñt̃chaʼ señotaterreʼ nacaʼyeña oʼ nohuerra Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets. Allempochña nanac llecanrrorterra allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe entot̃. Eʼñe nepartsoteñohuen eʼñech necohuenteñeshaʼ nohuerra. \v 31 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar ñetchaʼña poctoraʼnerrtset atarr huomenc. Ñetchaʼña aʼyapac̈haʼhuerret allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃. \p \v 32 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch em̃c̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃chaʼña señotateneʼ oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr. \v 33 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra. \v 34 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno. \v 35 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. \p \v 36 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ. \p \v 37 ’T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé. \v 38 Ñehua, allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo. \v 39 Ama es puec̈haʼyeseteʼt̃e machayot̃epaʼtchaʼ chop̃a oñ erracmañen, att̃oña añyanatuerranet oñ allohuenet. Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. Machayot̃achcaʼye nohuerra. \v 40 Ñam̃a allempopaʼ atet̃chaʼcaʼye perra; puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terrach; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts p̃annenetañ ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña yacma paʼmro, puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. \v 41 Amapaʼ ñatoʼ allempo alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. \p \v 42 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra na ñeñt̃en eʼñe Separtseshar sepen. \v 43 Napaʼ eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es señochepaʼch ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo tsapro huaponasa eñet̃, sapaʼ c̈hochña señoseʼrtenañ att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena. \v 44 Ñeñt̃oʼmar notenes sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar allempoch att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. \s1 Atet̃chaʼ ap̃aret̃terra ataruasañ ñeñt̃ eʼñe cohuen etsoteneʼ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ ñam̃a atet̃chaʼ ap̃aret̃terra poʼpoñ ataruasañ ñeñt̃ ama etsotaye ñeñt̃ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ \r (Lc. 12.41-48) \p \v 45 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr: \p —Allohuenespaʼ atet̃chaʼ sep̃a eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ameʼñañat̃tetsa ñam̃a eʼñech eñotenan ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ añ yechenaya pamoʼmteʼ eʼñe alla paʼpacllo. Añchaʼ poʼtaruas pen c̈hocmach apaʼyesan allohuen poʼpotantañ pamoʼmteʼ paʼtaruasañer puerraret allpon ñeñt̃ poctetsa puesheñaʼttsocop. Ñapaʼ att̃ecmach penanet, c̈hocmach apuenanet ñerraʼm esempoch c̈herrerr allempo atet̃ anaret̃ ñocop oʼch alla apaʼyerraneterr poʼpocheño. Ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena amach quec̈hpuenaneto t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och eʼñe coshatenan pamoʼmteʼ. \v 46 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatapuerran pamoʼmteʼ. Ñerraʼm esempoch huerra oʼch alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho quec̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ. \v 47 Poʼñoc̈h oʼch notas, ñeñt̃ña yacmar atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ. \v 48-49 T̃arraña ñeñt̃ña ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ. Ñañapaʼ ñerraʼm att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen, ñeñt̃ña ataruasañ atet̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye. \v 50 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃roch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena. \v 51 Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h ama ameʼñetso ñeñt̃ att̃a shecareʼtyets. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs. \c 25 \s1 All atmaʼntataret̃ta ñeñt̃ atet̃ pena c̈harrasheña shopshareʼ \p \v 1 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ atet̃chaʼ perra eʼñech atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈harrasheña shopshareʼ ñeñt̃chaʼ tatsa allchaʼ cohuoset allempoch huerranet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa. Ñetñapaʼ anomyeset poʼlampareñ alloch poctapueñet ñerraʼm esempoch huerra. \v 2-4 Ñeñt̃ña amnarsheña ñetpaʼ att̃a es puec̈haʼyenet ñeñt̃oʼmarña ama anmuetoña poʼpoñ aceiteʼ alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ allempoch huañ ñeñt̃ anmam̃p̃set poʼlamparñem̃o. Poʼpotantañ amnarsheña ñetpaʼ atarr eñotenet att̃och eñoseʼrteñet eʼñe cohuen, ñeñt̃oʼmarña ñet eʼñe ellonet̃paʼ anomyeset aceiteʼ puetellm̃o alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ ñerraʼm esempo huañap̃set ñeñt̃ poʼlampareñem̃oʼtsenet. \v 5 Allña ñetpaʼ cohueñet, ama ahuenayeʼ huerranetoña ñeñt̃ senaʼtetsa. Ñetña all machayot̃a moñeʼtyesetpaʼ c̈hepaʼtchaʼ manrraʼtuatset. \v 6 Oʼña ñarenen tsappaʼ allempoñapaʼ machayot̃a eʼmuet rranarets, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: “T̃ayacaʼyeña huennasaña ñeñt̃ senaʼtetsa ñeñt̃ atarr secuen. Sec̈haʼnomñacaʼyeʼ oʼch sepocteñ.” \v 7 Allempoñapaʼ allent̃a tantrraʼtuaña allohuen shopshareʼ ñetñapaʼ aʼcohuenetyeset poʼlampareñ. \v 8 Amnarsheñaña ñeñt̃ ama yerpaʼpesnomaye aceiteʼ ñetñapaʼ atet̃ otareʼchet poʼpotantañ amnarsheña ñeñt̃ c̈hocma anmueʼ aceiteʼ: “T̃eʼpaʼ oʼch socyaʼy yam̃a aceiteʼ ñeñt̃chaʼ yaʼhuortatnom. Yapaʼ oʼ mayaʼhuaña yelampareñ.” \v 9 Ñeñt̃ña eʼñe cohuen eñoteneʼ eñoseʼrtatsapaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochetña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ enamuenahuet aceiteʼ: “Amachcaʼye yocyaso t̃eʼt yehuañapen yam̃a. Sapaʼ arrña seta all pomueñet oʼch serañt̃eñaʼ sam̃a socop.” \v 10 Ñet ahuanmatset oʼch rañt̃eñetaʼpaʼ ñeñt̃ña senaʼtetsapaʼ eʼñe allorocma c̈hen. Ñeñt̃ña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h c̈hocma eñoseʼrtetsa, ñetñapaʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro epuet ñeñt̃ senaʼtetsa. Allñapaʼ allchaʼ atarr coshameʼtapreteret. Allñapaʼ eʼñe echarr yottam̃p̃set. \v 11 Allña eʼñe oʼchtatsapaʼ oʼ huac̈herraña poʼpotantañ amnarsheña shopshareʼ ñeñt̃ ahuanmatsa ñorraʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otuerret: “Petoram̃p̃sayeʼchapuerrey Nepapareshachaʼ.” \v 12 Ñañapaʼ atet̃ otapuerranet: “T̃eʼ napaʼ oʼch notapuerres, sa amacaʼye poʼñoc̈hayeʼ seyemtenno.” \p \v 13 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ: \p —Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Sapaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen señoseʼrtena, t̃arroʼmar sapaʼ amacaʼye señoteñe erraʼtsenchaʼ yet̃ñatsro allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñam̃a erroʼtsenchaʼ yet̃ro amaʼt ñeñt̃paʼ ama señoteñe. \s1 All atmaʼntataret̃ta ataruasañec̈hno ñeñt̃ aparet̃tatsa puesheñaʼtets quelle ñeñt̃ otenet talento \p \v 14 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ eʼñech atet̃ perra ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma oʼch ahuoʼ b̃ac̈hayo. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ oʼch agotnoman paʼtaruasañreneshaʼpaʼ oʼch apaʼyesnomanet quelle ñeñt̃ allpon echen; ñetñapaʼ oʼch cohuam̃p̃soñet t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra. \p \v 15 ’Puesheñarrpaʼ apaʼnem̃ amnarmeta talento, ñeñt̃paʼ atarr shonteʼ quelle allpon ñerraʼm amnar mil. Ñapaʼ añecop apaʼnem̃ att̃och ellopaʼ oʼch atontatan poʼpatronar poʼc̃llayor. Poʼpsheñeñpaʼ apaʼnem̃ epmeta talento, ñeñt̃paʼ allpon quelle allpon ñerraʼm epa mil. Poʼpsheñeñpa apaʼnem̃ puemetarr talento. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allpon quelle ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err mil. Ñehua, puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe allpona apaʼyesnomanet ñeñt̃ eʼñe allpona eñotyenet att̃och ellonet̃paʼ atontatet quelle. Ñeñt̃a apaʼyesuanmanetpaʼ ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ b̃ac̈hayo. \v 16 Ñeñt̃ agapueʼ amnar mil ñañapaʼ allorocma ahuoʼ allchaʼ taruasatan quelle; att̃oña ellonet̃paʼ oʼ alla ganerrerr poʼpoñ amnar mil quelle. \v 17 Atet̃ p̃a ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ epa mil. Ñapaʼc̈hoʼña ellonet̃paʼ ganerrerr poʼpoñ epa mil quelle. \v 18 T̃arraña añña ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil ñañapaʼ allent̃a anem̃ allchaʼ pampueñaʼ; att̃ocaʼyeña ñapaʼ c̈ha eʼpotanña quelle. \p \v 19 ’Oʼña atomatpaʼ oʼ huerranetña poʼpatronaret, allent̃a agotatuerranet att̃och entuerranet poʼtaruas errot̃ent̃eʼ taruasaʼyeset eʼñe puesheñaʼttset. \v 20 Ñeñt̃ña agapueʼ amnar mil ñañapaʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ amnar mil quelle, ñeñt̃paʼ atet̃ otapueñ: “Añña Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen amnar mil quelle ahuaña, napaʼ ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ amnar mil quelle.” \v 21 Poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ neyochrechaʼ; p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. P̃apaʼ eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. T̃eʼña p̃apaʼ pebeʼt̃os allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.” \v 22 Allempoñapaʼ ñeñt̃ agapueʼ ñam̃a epa mil, ñapaʼc̈hoʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ epa mil quelle. Ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otapueñ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen nam̃a epa mil, napaʼc̈hoʼña ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ epa mil quelle.” \v 23 Ñapaʼc̈hoʼña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ; p̃apaʼc̈hoʼña atarroʼt cohuen pesherbenen. P̃apaʼc̈hoʼña eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. P̃apaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ pebeʼt̃os p̃am̃a allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.” \v 24 Allempoñapaʼ huapa ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil quelle. Ñañapaʼ atet̃ otapueñ: “Napaʼ neñotenep̃ Nomporchaʼ. P̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape; p̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye ñam̃a c̈hocmacaʼye p̃ocsechatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye; c̈hocma es p̃aʼyapac̈haʼyen amaʼt ñeñt̃paʼ amacaʼye p̃ayeʼ naʼyenaye. \v 25 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ p̃apaʼnmuen ahuaña pat̃err mil quellepaʼ nañapaʼ c̈ha nepamponap̃. T̃eʼñapaʼ oʼch alla napapuerrep̃ ñeñt̃ eʼñe p̃o.” \v 26 Allempoña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt mamesha; atarrcaʼye quellañtsop̃. Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h peñotennoñ c̈hocma es neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma nocsechatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma es naʼyapac̈haʼyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ naʼyenayñe, ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ \v 27 esoʼmaruañacaʼye amaña bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagaphuerreñchaʼ ñam̃a allo atontatonet nec̃llayor.” \v 28 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ c̈hosa puerratam̃perreʼña ñeñt̃ pat̃err mil quelle oʼch sapuer ñeñt̃ echeneʼ c̈harraʼ mil quelle.” \v 29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ, ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ. \v 30 Ñam̃a añ ataruasañer ñeñt̃ ama nesherbenaye, t̃eʼñapaʼ c̈hosaña huaporeʼteʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrortenet panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.” \s1 Allempoch ellopaʼtetstataret̃terra ñeñt̃ tomaʼntenaya carrneroc̈hno ñam̃a ñeñt̃ tomaʼntenaya cabrac̈hno \p \v 31 Allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, nohuerrach eʼñe nepartsoteñohuen epan allohuen nem̃llañot̃eñnaneshar. Allempopaʼ nanorruerrchaʼ neconaño allchaʼña eʼñe nepartsotuerr eʼñe necohuenteñeshaʼ. \v 32 Allempoñapaʼ eʼñech nesho apc̈herra allohuen paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsro. Allempochña nellopaʼtetstaterranet eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen carrnero, ñañapaʼ oʼch ellopaʼtetstatenan carrneroc̈hno ñam̃a cabrac̈hno. \v 33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ eʼñe cohuenpaʼ ñetñapaʼ necohuenrot̃chaʼ nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm carrneroc̈hno. Ñam̃a ñeñt̃ña ama cohuenayayepaʼ ñetñapaʼ neʼchcot̃erot̃ach nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm cabrac̈hno. \v 34 Naña allempoch atarr naʼm̃chaʼtaret̃terrapaʼ, atet̃chaʼ noter ñeñt̃ necohuenront̃eʼtsaʼyen: “Sapaʼ sonac̈haʼt allohuenes t̃arroʼmar Nompor oʼcaʼye atarr bensareʼtam̃perres. T̃eʼña sapaʼ oʼch saguërr ñeñt̃ oʼpatatensa ahuat̃ot̃eñ. Amaʼt allempot̃eñ Nomporpaʼ errteʼ yec̈hcateneʼ pats sañapaʼ allempot̃eñ oʼpatatasa att̃och saʼm̃chaʼtaret̃tapretera. \v 35 T̃arroʼmar napaʼ allempo nachporreʼt̃paʼ sacaʼyeña nerratallmeʼchayeʼt̃. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ sacaʼyeña nonayesayeʼt̃. Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sañapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen sagapneʼt̃. \v 36 Allempo nemuelleʼt̃paʼ sacaʼyeña nepashtayeʼt̃. Allempo natsnaʼteʼt̃paʼ sañapaʼ c̈hocma secuam̃pesneʼt̃. Allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sacaʼyeña eʼñe cohuen nemoʼtayeʼt̃.” \v 37 Allempoña ñeñt̃ eʼñe cohuen es nep̃aʼyesayeʼt̃paʼ ñetñapaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “Taʼm Partseshachaʼ, ¿esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ allempo yerratallmeʼchapeʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ allempo yonapeʼt̃? \v 38 ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare allempo eʼñe cohuen yagapapeʼt̃? Taʼm ¿esempot̃eʼña yentapeʼt̃ allempo pemuelleʼt̃ allempo yepashtapeʼt̃? \v 39 ¿Esempoʼt yentapeʼt̃ña allempo p̃atsnaʼteʼt̃ ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃ allempo yemoʼtapeʼt̃?” \v 40 Allempoña na ñeñt̃en Partseshanpaʼ atet̃chaʼ noterres: “T̃eʼ napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hpaʼ allempo eʼñe cohuen atet̃ sep̃aʼyesnaneʼt̃ na nemoʼnasheñneshaʼ naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen. Amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeseʼt̃e acheñeneshaʼ allempo, t̃arraña saña allempopaʼ att̃o eʼñe cohuen es sep̃aʼyesaneteʼt̃, naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen allempo.” \p \v 41 ’Allempoña ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsenpaʼ atet̃chaʼ noterranet: “Sapaʼ orrerres arrot̃, sapaʼ aña soʼpatenaya ñeñt̃ atarr yoroc̈hen. T̃eʼñapaʼ orras all huorten tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñeñt̃ña tsorpaʼ añ oʼpatateñet oneñet̃ eʼñe pueyochreshohuen. \v 42 T̃arroʼmar na allempo nachporreʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nerratallmeʼchayeʼt̃e. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ amacaʼ sayeʼña nonayeʼt̃e. \v 43 Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sapaʼ amacaʼye cohuenayeʼ sagapneʼt̃e. Allempo nemuelleʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nepashtayeʼt̃e. Allempo natsnaʼteʼt̃ amaʼt ñam̃a allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sañapaʼ amacaʼye semoʼtneʼt̃e.” \v 44 Allempoña ñetpaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “¿Esempohuañacaʼye, Partseshachaʼ, yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ ñam̃a allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ ñam̃a allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare ñam̃a allempo pemuelleʼt̃ ñam̃a allempo p̃atsnaʼteʼt̃, ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ atet̃ allempo yapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es yapapeʼt̃e?” \v 45 Allempoña napaʼ atet̃chaʼ noterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈h sa allempo ama aʼcuaʼp̃senayeʼ sentoneʼt̃e allohuen na nemoʼnasheñneshaʼ, naʼnacaʼyeña atet̃ senteʼt̃ña allempo.” \v 46 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsen, ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ allchaʼ coñcherret eʼñe errponohuañen. Añña ñeñt̃ eʼñe cohuen es p̃aʼyestseʼt̃ ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ Yomporesho allña ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen errponañohuen. \c 26 \s1 Att̃o atarr oʼpateñet Jesús oʼch muetsatateret \r (Mr. 14.1-2; Lc. 22.1-2; Jn. 11.45-53) \p \v 1 Jesúsñapaʼ allempo serrpareʼtatuahuanet allohuen añ ñoñetspaʼ allempoñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p \v 2 —Sapaʼ señoteñ oʼcaʼye epomtam̃apaʼ oʼch c̈hapaʼmuen pascuapo. Allempoña na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ allempochña pomuerrnet att̃ot̃chaʼña corsoʼtam̃perrnet. \p \v 3 Allempoña allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetñapaʼ apc̈het. Añ apc̈hatsa allohuen ñeñt̃ judioneshaʼ poʼcornaneshar paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ arr apc̈henet corneshaʼ paʼpacllo, ñeñt̃ña corneshaʼpaʼ ñacaʼyeña atarr nanac paʼm̃chaʼtaret̃er penet, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Caifás. \v 4 Allña ñetpaʼ cot̃apeʼchatannenet, Jesúsa atarr oʼpatenet. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Errot̃uachcaʼye yepeʼt̃eʼ att̃och yeshcach eʼñe aʼnahua eshecchaʼ yerrmach att̃ot̃chaʼ yemtsatach. \p \v 5 Ñetña allempopaʼ alla otannaʼtyerreterr: \p —T̃arraña t̃eʼ pascuapo allempo shontena acheñeneshaʼ amachcaʼye yerrmatsche allañacaʼye c̈ha yatsrreʼmoc̈htateñ acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o puesheñarr coyaneshaʼpaʼ shosan eñmosat̃ Jesús poño \r (Mr. 14.3-9; Jn. 12.1-8) \p \v 6 Pamt̃arrña Jesúspaʼ Betanioʼtsen all Simón paʼpacllo, ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃ oseʼt̃ puetsarñats. \v 7 Jesúsñapaʼ alla anen all rrallmeʼchen. Allñapaʼ huapoña puesheñarr coyaneshaʼ, huapatan eñmosat̃ ñeñt̃ ama matsaʼto; huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ña puetellem̃paʼ añ socheñet alabastro. Ñeñt̃ña eñmosat̃paʼ alla sheʼ Jesús poño. \v 8 Pueyochreshac̈hnoña ñetña eñchetpaʼ c̈ha atsrreʼmuet, atet̃ otyeset: \p —Esoʼmareʼtña att̃a aʼpertatosanña eñmosat̃. Ñeñt̃ eñmosat̃erpaʼ amacaʼye matsaʼto. \v 9 C̈hochñac̈hoʼ pomoseñpaʼ ganañchaʼ shonteʼ quelle allempoñapaʼ apaʼyesaneñchaʼ ñam̃a allohuen huocchañneshac̈hno. \p \v 10 Jesúsña eʼmanetpaʼ ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Esoʼmareʼtchaʼ c̈ha mueneʼ satsrreʼmoc̈htanaʼtap̃ña coyaneshaʼ. Ñapaʼ atarrcaʼye cohuen p̃osen. \v 11 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. Nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro. \v 12 Ñeñt̃ att̃o shosnan t̃eʼ eñmosat̃ nechtso, ñeñt̃paʼ añecpaʼnacaʼye sherben t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet. \v 13 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Ora erracmañen añ patsro errach serrpareʼtatyenet añ cohuen ñoñets allempopaʼ serrpareʼchetchaʼ ñam̃a atet̃ penen t̃eʼ añ coyaneshaʼ, att̃ochña ñaʼnach yerpuenet. \s1 Att̃o Judaspaʼ pomuerran Jesús \r (Mr. 14.10-11; Lc. 22.3-6) \p \v 14 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechetsa epsheña, puesheñarrña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas Iscariote, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \p \v 15 C̈hap allpaʼ ñañapaʼ atet̃ otosanet: \p —Ñerraʼm oʼch negatas Jesús att̃och serrmueʼpaʼ ¿errponaʼtchaʼña setsaʼtna? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Oʼchcaʼye yapap̃ maʼpoch c̈harratlla quelle. \p \v 16 Allempoña ñapaʼ aña eʼñe cot̃apeʼchyen errot̃enot̃chaʼ pomuerranña Jesús. \s1 Att̃o Jesúspaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ att̃och c̈hocmach yerpueret ñeñt̃ yoten t̃eʼ Santa Cena \r (Mr. 14.12-25; Lc. 22.7-23; Jn. 13.21-30; 1Co. 11.23-26) \p \v 17 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ Jesúsñapaʼ huac̈haʼtoña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —T̃eʼpaʼ ¿erraʼt pemneñ allchaʼ yaʼpotonap̃ ñeñt̃chaʼ perraʼ pascuapo? \p \v 18 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahues anetso; oʼch sec̈hap alloʼtsen puesheñarr acheñ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sotos: “Ñeñt̃ña Maestro Jesúspaʼ atet̃caʼye oten: ‘T̃eʼpaʼ oʼ c̈hapmoch allempoch nerroma, t̃eʼ pascuapopaʼ arrchaʼ nerraʼnom pepacllo neyochreshohuen.’ ” \p \v 19 Atet̃ otanet Jesúspaʼ ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Allcaʼyeña aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchet. \p \v 20 Oʼña ellerrotenapaʼ Jesúsñapaʼ anorros allchaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña. \v 21 Allña rrallmeʼchetsetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Puesheñarrot̃es sa ñeñt̃eschaʼcaʼye nepomuerreʼ. \p \v 22 Ñetñapaʼ c̈ha atarr llecaʼrrtet. Aʼp̃t̃oʼtyeset eʼñe puesheñaʼttset: \p —Partseshachaʼ taʼm ¿amat̃eʼ na nepomuerrmochape? \p \v 23 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃ netsapechapreteneʼ nerrarpaʼ ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ. \v 24 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño nocop Ñeñt̃en Acheñetosets; att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocopñapaʼ atarr llequëñets. Añ acheñerpaʼ eʼñecaʼye pocteñ ñocop amachñac̈hoʼ eñalletatstañe. \p \v 25 Judasña ñeñt̃chaʼ pomuerreʼpaʼ ñañapaʼ atet̃ och: \p —Maestrochaʼ taʼm ¿amat̃eʼ na nepomuerrmochape? \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —P̃at̃eʼcaʼye atet̃caʼ p̃oten. \p \v 26 All rrallmeʼchenet, Jesúsñapaʼ chetan pan parasyosoʼtan Pompor. Parasyosoʼtuepaʼ shotaʼtan panpaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Sagapyes oʼch serreʼ añmapaʼ ñeñt̃chaʼña nechets sepen. \p \v 27 Allot̃ñapaʼ chetan ñam̃a orramets parasyosoʼtuerrerrpaʼ apaʼyerraneterr. Ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sorr ñam̃a añ narmetsos allohuenes. \v 28 Añpaʼ nerrascaʼye sepeñ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa shonteʼ acheñeneshacop alloch ap̃reʼtnaret̃terret poʼchñaret. Añ nerraspaʼ alloch eʼñe etserra aʼpoctaterra acheñeneshaʼ Apuesho. \v 29 Napaʼ oʼch notas: T̃eʼpaʼ amach alla norrerreʼt̃e añ narmetsos t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch alla ello yorrerrerr parro allempoch am̃chaʼtaret̃etuerra Apa. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan Pedro ñapaʼ c̈hocmach aʼnasocha \r (Mr. 14.26-31; Lc. 22.31-34; Jn. 13.36-38) \p \v 30 Allempoña oʼ morrechuanmuet Yomporecoppaʼ ahuaneneterr Olivop̃no. \v 31 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús: \p —Añ tsaprocmach sa allohuenespaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñopaʼ atet̃caʼye anuaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor nocop: “Oʼch nemtsater ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero, poʼcarrnerorñapaʼ c̈hach matrraʼtyesa allemeñ.” \p \v 32 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —T̃arraña esempoch alla netanterra napaʼ nanomchaʼ oterrtsa Galileo. \p \v 33 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: \p —Amaʼt allohuenet ñerraʼm aʼypoʼñaʼhuerrpetchaʼpaʼ naña amaʼt ahuat̃apaʼ amach naʼypoʼñerrpe. \p \v 34 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notap̃, añe tsaprocma amach eñenaʼ atolloppaʼ p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna. \p \v 35 Pedroñapaʼ alla otererr: \p —Amaʼtchaʼ yerromhuanen parropaʼ nañapaʼ amaʼt parrocha amach naʼnasotap̃o. \p Allohuen pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otyeñetañ ñamet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ maʼyochuena all oteñet Getsemaní \r (Mr. 14.32-42; Lc. 22.39-46) \p \v 36 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús pueyochreshohuen all narmetsm̃o, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Getsemaní. Allñapaʼ otosanet: \p —T̃eʼ sapaʼ allach sanorrc̈haʼtos arrma, napaʼ oʼch nemaʼyochenaʼ t̃arront̃eyeʼ. \p \v 37 Allñapaʼ aña anmos Pedro ñam̃a Zebedeo puechemereshaʼ, epsheña. Jesúsñapaʼ c̈ha nanac llequëna, nanac allpatena. \v 38 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Napaʼ c̈ha chepoc̈henen nellquëña neyoc̈hro, c̈ha mueneʼ nerromuen nellquëñot̃. Sapaʼ allasaʼt̃ach arr secuapretosnoʼt̃ach. \p \v 39 Ñañapaʼ ahuoʼ aʼyent̃eyeʼ all rremosa patso atet̃ maʼyochosa: \p —Apa, ñerraʼm errot̃enot̃paʼ arepaʼchña pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten.\f + \fr 26:39 \ft Ñeñt̃ amueroc̈htatañ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h arr atmaʼntataret̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr pesherr yorren orram̃tso.\f* T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenats añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na. \p \v 40 Oʼña atet̃ maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ maʼpsheña. Oʼ c̈herr allpaʼ alla entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet. Allempoñapaʼ otuerran Pedro: \p —Amaʼt mamesha areʼtchaʼña acuenayeʼ sentoso. Amahuachñacaʼ secuapretosnot̃eʼ amaʼt mamesha. \v 41 Eʼñe señoseʼrteñot̃paʼ c̈hoña semaʼyochosa allochñapaʼ att̃och amach sañeña aʼpuerrataterro topateñets ñeñt̃chaʼ sehuapoya atarr huomenc. Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr semneñeñ t̃arraña sechetsñapaʼ amacaʼye ahuamencat̃eyeʼ penso, ñeñt̃oʼmarña notenes c̈hocmach semaʼyochena. \p \v 42 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr puepocheño oʼch maʼyocherrerr, ñeñt̃ara atet̃ otuerrerr: \p —Ñerraʼm Apachaʼ aña pemnaten oʼch c̈hapona ñeñt̃chaʼ atarr naʼmueroc̈htateʼ, ñerraʼm ama errot̃enot̃ p̃aʼhuañatam̃perrno, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a. \p \v 43 Oʼña alla maʼyochuerrerrpaʼ allempoñapaʼ huerrerr alla entuerranerr pueyochreshaʼ ñetñapaʼ oʼ alla manrrerreterr, c̈ha nanac atserr moñeʼtenet. \v 44 Jesúsñapaʼ alla saʼnerraneterrpaʼ ahuerrerr maʼyochatsa pomaʼpocheñohua. Eʼñe att̃ecma maʼyochuerrerr atet̃ otua ñorraʼ. \v 45 Oʼña maʼyochuerrapaʼ allempoñapaʼ alla huerrerr pueyochreshesho, atet̃ otuerraneterr: \p —Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ allaʼt semanrren; amaʼtpaʼ alla sames. T̃eʼpaʼ señochepaʼch oʼ c̈hap allempoch pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets att̃ot̃chaʼ errot̃uanen perren ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ. \v 46 T̃eʼñapaʼ setanterra oʼch ahuey oʼch yepocteʼ. Secueʼcaʼye ñeñt̃chaʼ nepomueʼ ñeñt̃paʼ allaʼtsena. \s1 Allempo rromoset Jesús \r (Mr. 14.43-50; Lc. 22.47-53; Jn. 18.2-11) \p \v 47 All atet̃ eñorena Jesúspaʼ c̈ha huapatsa puesheñarr ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña, ñeñt̃ñapaʼ añ Judas. Ñañapaʼ huac̈haʼtatan shonteʼ acheñeneshaʼ occhellet̃areret ñam̃a etsachperet̃areret. Ñehua, añ ñeñt̃ huac̈haʼttsapaʼ añ mueñenahuet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetcaʼyeña mueñeneʼña ñeñt̃chaʼ rremuenayaʼ Jesús. \v 48 Ñehua, Judas ñeñt̃ pomuerreʼ Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otnoman acheñeneshaʼ ñeñt̃ anom att̃och chemeʼtoset Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: \p —Erraʼtsenchaʼ nehuom̃chaʼtos eʼñe netsoʼtstsapaʼteñot̃paʼ ñeñt̃caʼyeña Jesús. Sañapaʼ ñeñt̃chaʼña serrmos. \p \v 49 Allempoña huapapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús huom̃chaʼtos eʼñe puetsoʼtstsapaʼteñeshaʼ atet̃ otos: \p —Tsapo, Maestrochaʼ. \p \v 50 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Esoʼmaruañacaʼ masheñe, penña arr nesho. \p Allempoña acheñeneshaʼpaʼ ponmosyet Jesúspaʼ rromoset eʼñe poʼhuamencocma. \p \v 51 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ epuet Jesúspaʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra, puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \p \v 52 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och: \p —Penerr alla p̃occhell allecma peneñ. Allohuen ñeñt̃ orrotetsa poʼcchellopaʼ cochllochcaʼye collaʼhuerret. \v 53 P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ amat̃eʼ errot̃enot̃ es nenameña Nompor. Amaʼt peñoteñe ñerraʼm c̈ho nenam̃paʼ ñapaʼ allorocmach mueñoneñ shonteʼ nanac poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ nemoñsayañ, \v 54 t̃arraña ñerraʼm atet̃ nep̃apaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ etsotoña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño nocop. Allña oten ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye perra. \p \v 55 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: \p —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en? Oʼ allponmatuanen nanorryen Parets paʼpaclloʼmar, all neyc̈hatyen, esoʼmareʼtña ama allempocmaña serrmaʼneʼt̃e. \v 56 Amaʼtpaʼ att̃epaʼcaʼye perra allochñapaʼ att̃och eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon quellcaʼyeseʼt̃ nocop ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \p Allempoña allohuen pueyochreshaʼpaʼ allorocma aʼypoʼñaʼhuanmet, ñetñapaʼ yetrraʼtuet. \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús all apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñocpuet \r (Mr. 14.53-65; Lc. 22.54-55, 63-71; Jn. 18.12-14, 19-24) \p \v 57 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ rromoseʼ Jesúspaʼ ñetñapaʼ anmet alloʼtsen Caifás ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Allñapaʼ all apc̈henet parro allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. \v 58 Pedroñapaʼ cot̃aʼnmanet t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. Eʼñe corneshaʼ poʼpampohua allñapaʼ anorros epuet ñeñt̃ guardianeshaʼ allochñapaʼ eshecchaʼ entan Jesús att̃och errot̃uanenchaʼ pet. \p \v 59 Cornaneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñocpuet ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃seʼ Jesús allochñapaʼ att̃och muetsatachet. \v 60 Amaʼt shonteʼ huapatsañ ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ entayeña att̃och muetsatachet. Att̃eñapaʼ huapa ñam̃a epsheña ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃seʼ. \v 61 Ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —Añ acheñer ahuañapaʼ atet̃caʼye oten: “Napaʼ atarr ahuamencat̃en att̃och naʼmaterrñañ Parets paʼpaquëll. Allot̃ña pomaʼpamtañopaʼ oʼch alla nat̃omater.” Ñapaʼ atet̃caʼye otña allempo. \p \v 62 Allempoñapaʼ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ allent̃a t̃ompaʼ atet̃ otan Jesús: \p —P̃añapaʼ ¿amaʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Errot̃enot̃eʼtña otteñeʼchenpet? \p \v 63 Jesúsñapaʼ ama eñoreno. Allempoña corneshaʼpaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ oʼch p̃otey eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, p̃apaʼ ¿p̃aʼtña ñeñt̃ep̃ Parets Puechemerep̃, ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets? \p \v 64 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ñeñt̃en eʼñe atet̃ p̃oten. Elloña napaʼ oʼchcaʼye notas, oʼcaʼye eʼñe c̈hapmoch allempoch eʼñe senterren na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼchcaʼye alla nanorruerr Parets poʼcohuenrot̃ allchaʼ nepartsotapretera. Ñam̃a poʼpocheño oʼch sentapuerren oʼch nesuam̃perra oso Yompor pueʼntañot̃. \p \v 65 Corneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmpaʼ allent̃a rrarreʼtan paʼshtam eʼñe patsrreʼmueñot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Oʼcaʼye c̈ha achm̃areʼtanña Yompor. Ñeñt̃epñapaʼ amach yeʼnatsche poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃p̃soseʼ. T̃eʼ amaʼt sapaʼ oʼcaʼye seʼm̃ atet̃ achm̃areʼtenan Yompor. ¿Errot̃enaʼt senteñña sa? \p \v 66 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Ña poʼñoc̈hpaʼ atarrcaʼye nanac achm̃areʼtenan Yompor, pocteʼñac̈hoʼ t̃eʼpaʼ oʼch semtsatach. \p \v 67 Allempoñapaʼ aʼcoshareʼtyeset eʼñe paʼclloyot̃, c̈hoʼña c̈hotaʼtyeset; poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tacllapechyeset. \v 68 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: \p —T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Cristop̃paʼ eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ. \s1 Att̃o Pedropaʼ aʼnasotana Jesús \r (Mr. 14.66-72; Lc. 22.56-62; Jn. 18.15-18, 25-27) \p \v 69 Pedropaʼ aʼyot̃eʼtsen all anen pampo. Allñapaʼ huapoña coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra, ñañapaʼ atet̃ otosan Pedro: \p —P̃acaʼye eʼñe cot̃ayeʼt̃ña Jesús ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ. \p \v 70 Pedroñapaʼ anapueʼpaʼ c̈ha aʼnasocha. Allohuenetñapaʼ eʼñe eʼmhueñet atet̃ ot: \p —Napaʼ amacaʼye neñoteñe ñeñt̃ atet̃ p̃otenen. \p \v 71 Allempoña Pedropaʼ ahuerr, c̈herr allot̃ecma beʼt̃enet oʼch c̈hapuet oʼpono pampo. Allñapaʼ entuererr poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra. Ñañapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ parro alloʼtsaʼyenet: \p —Añ acheñerpaʼ ñeñt̃caʼye cot̃eneʼña Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. \p \v 72 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererrpaʼ atet̃ oterrerr: \p —T̃eʼ napaʼ oʼch notas eʼñe Yompor paʼsoʼchño, napaʼ amacaʼye nentareña añ yacmar ñeñt̃ p̃otenen. \p \v 73 Oʼña oʼchterrerrpaʼ huapoña ñam̃a ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otoset: \p —Poʼñoc̈hcaʼye p̃apaʼ Jesúscaʼye pueyochreshap̃. Eʼñe atet̃ peñen ñerraʼmrrat̃eʼ galileoʼmarneshaʼ, ñeñt̃oʼmarcaʼyeña oʼ yeñotap̃. \p \v 74 Allempoña Pedropaʼ eʼñe pueshquëñot̃anetpaʼ att̃a otatseʼtyerraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño notenes, ñerraʼm amat̃eʼ poʼñoc̈hoyeʼ notensopaʼ t̃eʼpaʼ nerromuepaʼ. Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ama nentareña añ yacmar. \p Ñeñt̃a otuanetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ allempocma eñenña atollop. \v 75 Allempoña Pedropaʼ alla yerpuerrana ñeñt̃ atet̃ oteñ Jesús: “Amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” Allempoña Pedro c̈haʼnom allot̃paʼ ahuoʼ aʼyenet̃ allñapaʼ all atarr yahuosa huomenc. \c 27 \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato \r (Mr. 15.1; Lc. 23.1-2; Jn. 18.28-32) \p \v 1 Tsapat̃ña puetarenpaʼ ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ apc̈haʼmueneterr parro epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ. Allña apc̈henetpaʼ ñetña allohuenetpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet att̃ot̃chaʼ muetsatateret Jesús. \v 2 Jesúsñapaʼ oʼ huancotaʼtuet allempoñapaʼ anmaʼmueñet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Poncio Pilato (ñeñt̃ nen gobierno Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop). Allcaʼye pomaʼmueñetña Jesús. \s1 Att̃o tsomerra Judas eʼñe ñañeña \p \v 3 Judasña ñeñt̃ pomueʼ Jesúspaʼ allempoña ñapaʼ eñoch Jesúspaʼ c̈hochcaʼye muetseret. Allempoña puellquëñot̃paʼ ello alla cot̃apeʼcherran cohuen. Allempo atet̃ cot̃apeʼcherrpaʼ ñañapaʼ alla pomuerran quelle maʼpoch c̈harratlla. Alla apuerranaʼ cornaneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. \v 4 Allñapaʼ atet̃ otuerranet: \p —Napaʼ oʼ c̈ha norrtaterr ñeñt̃ ama cohuenayaye, oʼcaʼye c̈ha nepomuer acheñ att̃och muetseret amaʼt ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃a amacaʼye eñalleña poʼchñar. \p Ñetñapaʼ atet̃ anaprraʼtet: \p —Ñeñt̃paʼ amacaʼye errot̃enoña yocop, ñeñt̃paʼ p̃ocpacaʼye. \p \v 5 Allempoña ñapaʼ att̃a huaporeʼterranaʼ quelle oʼpono Parets paʼpacllopaʼ oʼ alla ahuerr, eʼñe puellquëñot̃paʼ tsom̃aʼhuerra ñañeña. \p \v 6 Cornaneshaʼñapaʼ oʼ alla cheterret quelle. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset. \p —Añ quellepaʼ allocaʼye atsaʼtaret̃ta att̃och shataterrñañet acheñ poʼrras. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amat̃eʼcaʼye pocteyaye oʼch alla yenererr allecma apc̈henet quelle Parets paʼpacllo. \p \v 7 Allempoña eʼñe ñagattsetapaʼ atet̃ aʼpoctachet oʼch rañt̃oñet allo añ poʼpatseñ ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ patsrroʼ allochñapaʼ allchaʼ pampaʼyeret amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ ahuapña ñerraʼm esempo rromayenet allampaño. \p \v 8 Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ patserpaʼ añ sochet Errasatsotnanen t̃arroʼmar ñeñt̃e quellayero rañt̃yet allo ashataret̃terra errasats. Amaʼt t̃emeʼttsen ñeñt̃ patser socheñet Errasatsotnanen. \v 9 Att̃ocaʼyeña etsotaña atet̃ oteʼt̃ Jeremías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellquëʼt̃ Cristocop: “Cheterretchaʼ ñeñt̃ maʼpoch c̈harratlla quelle ñeñt̃ allpon poʼtsaʼ nen israelenaʼtarneshaʼ att̃o muetsatateret. \v 10 Ñeñt̃ña quellepaʼ allochcaʼye rañt̃errñañet poʼpatseñ ñeñt̃ yec̈hcateneʼ patsrroʼ. Atet̃caʼye otenenña Partseshaʼ oʼch atet̃ nep̃a.” \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼp̃t̃oʼtareʼteñ am̃chaʼtaret̃ Pilato \r (Mr. 15.2-5; Lc. 23.3-5; Jn. 18.33-38) \p \v 11 Allempo c̈hapachet Jesús am̃chaʼtaret̃ Pilatesho, allñapaʼ all am̃chaʼtaret̃ñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtap̃: \p —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop? \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ ñeñt̃encaʼye atet̃ p̃oten. \p \v 12 Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñetña allpaʼ atarr otteñeʼchyesoset Jesús. Ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoreno, amaʼt parrocha ama anapuenaneto ñeñt̃ att̃o aʼmet̃areʼteñet. \v 13 Allempo Pilatopaʼ atet̃ och: \p —¿Amaʼt peʼmuenoña atet̃ aʼmet̃areʼtenpetpaʼ esocmañen otenpet? \p \v 14 Ñañapaʼ ama anapuenaneto amaʼt eʼñe parrocha. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac cohuanaʼteñ. Ama eñoteñeto esoʼmart̃eʼ ama eñoreno ñocop. \s1 Att̃o am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ otanet amaʼtpaʼ c̈hosa muetseʼña Jesús \r (Mr. 15.6-20; Lc. 23.13-25; Jn. 18.38–19.16) \p \v 15 Ñehua, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet. Eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo, ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobierno Romot̃paʼ ñañapaʼ c̈hocmach aʼrroyerran puesheñarr judioneshacop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ pamoʼts penet ñet. Oʼch apanet erraʼtsenc̈hoʼ enamuenet ñeñt̃ muenenet ñet. Ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanetña puesheñarr pamoʼtset att̃och eʼñe cohuen coshatenan allohuen judioneshaʼ. \v 16 Ñam̃a eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Barrabás. Allohuenetpaʼ eʼñe eñotueñet añecopña yottam̃peñet ñapaʼ c̈hocma at̃pareʼtaneʼt̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobierno Romot̃. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña allempo apc̈haʼhua allohuen acheñeneshaʼpaʼ am̃chaʼtaret̃ña Pilatopaʼ aʼp̃t̃oʼtapanet: \p —¿Erraʼtsenaʼt semnenña ñeñt̃chaʼ naʼrroyonas, ñatoʼ añchaʼ Barrabás amapaʼ Jesús ñeñt̃ otenet Cristo? \p \v 18 Ñehua, Pilatopaʼ eñotapan judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetpaʼ eʼñe pueʼmoñeʼtateñmeʼchatsa oʼ pomueret Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ añ muenen oʼch aʼp̃t̃oʼtan allohuen acheñeneshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ añcaʼye eʼnen att̃och aʼrroyerran Jesús. \p \v 19 Ñam̃a t̃arroʼmar allempo anorros poʼconaño allchaʼ aʼpoctatan ñoñets, puet̃aporñapaʼ oñmach poʼñoñ all oteñ: “Amach errot̃ pep̃atsche Jesús ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer t̃arroʼmar amaʼt añ tsapro napaʼ oʼ nec̈hopoʼteñ; napaʼ ñeñt̃ña atarr neyoreʼteʼ.” \p \v 20 T̃arraña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñetñapaʼ aña atarr cot̃apeʼchatenet acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼ allohuenetpaʼ oʼch ochet Pilato: \p —Añchaʼ p̃aʼrroyerrnay Barrabás, Jesúsñapaʼ pemtsatachepaʼch. \p \v 21 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ oʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: \p —¿Erraʼtsenaʼtña poʼñoc̈h añ epsheñoʼmar semnen ñeñt̃chaʼ naʼrroyerrnas? \p Ñetña anaprraʼtetpaʼ atet̃ ochet: \p —Añchaʼcaʼye p̃aʼrroyerrnay Barrabás. \p \v 22 Pilatoñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, añ Jesús ñeñt̃ otenet Cristopaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña nepeʼ? \p Allohuenetñapaʼ alla otereterr: \p —¡Ñapaʼ pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye! \p \v 23 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñapaʼ ¿esoʼtña pen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ sentapreteñe? \p Ñetñapaʼ alla rrannarterreterr huomencpaʼ atet̃ oterreterr: \p —Ñapaʼ ¡c̈hop̃añacaʼyeña corsoʼtam̃p̃sateʼ! \p \v 24 Pilatoñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och ñapaʼ amach errot̃ pe, elloña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr atsrreʼmoc̈htanaʼteñet. Allempoñapaʼ chetan oñpaʼ eʼpotaʼta allochñapaʼ att̃och eñotatanet ñapaʼ amacaʼye ñayeʼ otteñeʼchenaye, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼ amach seyohuatsetno att̃och rroma añ acheñer ñeñt̃ amaʼt coñeʼt̃a ama c̈hoyeʼ errot̃ es peno. Ñeñt̃paʼ ama nocpaʼnayaye, ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye sapt̃ecpa. \p \v 25 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ ñetñapaʼ alla otereterr: \p —Att̃och rromapaʼ amaʼtpaʼ yohuaʼyetepaʼ—ya ñam̃a amaʼt yem̃renñohuen. \p \v 26 Allempoñapaʼ aʼrroyerranet Barrabás, Jesúsñapaʼ ashtach allempoñapaʼ otan poʼsolltarneshar: \p —T̃eʼpaʼ oʼch secorsoʼtam̃peñaʼ. \p \v 27 Ñehua, solltarneshaʼña ama aneñetaʼ allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset ñetñapaʼ arrña ñanom anmet Jesús am̃chaʼtaret̃epahuo. Allña agotachet allohuen poʼpotantañ solltarneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼch eʼñe apc̈het Jesúsesho. \v 28 Allñapaʼ paʼllocchameʼteñot̃et Jesúspaʼ rrotam̃pes paʼshtam, chorrachet shetamuets tsamamuen ñeñt̃ paʼshtam pen ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. \v 29 Pelltaʼtoñet ñam̃a choyoʼmets agrec̈hpaʼ ñeñt̃ña choyoʼm̃tachet ñeñt̃ atet̃ choyoʼm̃tena ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Orrachet ñam̃a tsachep̃ poto poʼcohuenrot̃ ñeñt̃ atet̃ orren ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Allempoñapaʼ concorpaʼyesyet. Paʼllocchameʼteñot̃etpaʼ eʼñe atet̃ p̃achet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: \p —Puetareʼ am̃chaʼtaret̃echaʼ, atarruacaʼ cohuenep̃t̃eʼ p̃a ñeñt̃ep̃ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃. \p \v 30 Puecheʼtatseteñot̃et aʼcoshareʼteñetpaʼ oʼ chetam̃peretña ñam̃a tsachep̃ potot̃paʼ alloña astoʼtameʼteñet poño. \v 31 Oʼña achm̃areʼtuahuetpaʼ allempoñapaʼ rrotam̃peret shetamuets tsamamuen chorrateret eʼñe ña paʼshtam. Allempoñapaʼ anmet aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃peñetaʼ. \s1 Att̃o corsoʼtam̃p̃soset Jesús \r (Mr. 15.21-32; Lc. 23.26-43; Jn. 19.17-27) \p \v 32 Eʼñe ahuanmatsetpaʼ allña oñenetpaʼ oʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón. Ñañapaʼ allent̃a chechatnomet Jesús poʼcorsoch. \p \v 33 C̈hapachet all socheñet Gólgota ñeñt̃ yoten yeñoño Poñetallep̃no. \v 34 Oʼ c̈hapachet all Jesúspaʼ aposetañ vinos ñeñt̃paʼ añ atsetaret̃ pueretso ñeñt̃ atarr pesherr. Att̃a am̃lleʼpaʼ ama mueno oʼch orr. \p \v 35 Allempoña oʼ corsoʼtam̃pesuetpaʼ solltarneshaʼñapaʼ allent̃a yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesñañet paʼshtam puemaʼtets. Att̃oña etsoterra añ ñoñets ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñehua, allempopaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo otatseʼt̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yellsheñeʼchaterrnanetchaʼ neshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesonet neshtam puemaʼtets.” \v 36 Allempoña solltarneshaʼpaʼ alla anorrc̈haʼtet oʼch cohuam̃p̃set. \v 37 Ñehua, poñot̃ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ att̃ochña eñoteñet ñeñt̃ecop corsoʼtam̃peñet. Ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añ Jesúspaʼ ñeñt̃caʼyeña judioneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er.” \p \v 38 Allñapaʼ corsoʼtam̃p̃set epuet ñam̃a epsheña eñet̃, puesheñarrpaʼ nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃. \v 39 Ñeñt̃ña oñmac̈hets allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma achm̃areʼtneñet. Pachm̃arñot̃etpaʼ coñoʼcoñtanaʼtyesneñet, \v 40 ñeñt̃paʼ atet̃ otyesneñet: \p —P̃a ñeñt̃ep̃ p̃ommoʼcheñot̃paʼ p̃otatseʼteʼt̃ p̃oʼch aʼmaterrayeñ Parets paʼpaquëll, pomaʼpamtañocmoʼch alla p̃at̃omatereñ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterrañacaʼye eʼñe p̃añeña. Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ pesuerrañacaʼyena t̃ayecma corsochot̃. \p \v 41 Eʼñe att̃ecma achm̃areʼteñ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ, amaʼt allohuenet fariseoneshohuen. Ñetñapaʼ pachm̃areʼteñot̃paʼ atet̃ otatseʼtyeñet: \p \v 42 —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, p̃añapaʼ esoʼmareʼtchaʼña ama eshcayeʼ p̃aʼqueshp̃aterroña eʼñe p̃añeña. \p Eʼñe pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyereterr: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼcaʼye israelneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃erep̃paʼ pesuerrañacaʼye corsochot̃ allochñapaʼ att̃och yameʼñap̃a yam̃a. \v 43 P̃apaʼ p̃a yemtenaya Yomporpaʼ t̃eʼñapaʼ aʼqueshp̃aterrpepaʼñacaʼye ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eʼñe cohuen muerenp̃a. P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ poʼñoc̈h atet̃ otets Yomporoʼ Puechemerep̃. \p \v 44 Eʼñe att̃ecma peʼ ñam̃a eñet̃ ñeñt̃ epuet corsoʼtam̃peñet ñetpaʼc̈hoʼña atarr es otnareʼchet allot̃ poʼcorsochot̃. \s1 Att̃o rroma Jesús all poʼcorsocho \r (Mr. 15.33-41; Lc. 23.44-49; Jn. 19.28-30; Heb. 9.11-14) \p \v 45 Oʼña c̈hap poctopaʼ oʼhuañ atsnom oʼ eʼñe checmetua ora errap̃aren añe patsro, oʼña ellerrotenmochapaʼ oʼ alla puetarerr. \v 46 Allempoña ellerrotnenmochapaʼ Jesúsñapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: \p —Elí, Elí, lama sabactani. Ñeñt̃ña ñoñtsorpaʼ atet̃ oten: Esoʼmaruachñacaʼye Neyompor-rechaʼ p̃aʼypoʼñerren. \p \v 47 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ t̃omc̈hets all ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Jesús, ñetñapaʼ amacaʼye eʼmueññañeto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otyeset: \p —Oʼ c̈ha c̈horeʼtant̃eʼ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Parets poʼñoñ. \p \v 48 Allempoñapaʼ mata puesheñarr ñeñt̃ alloʼtsen, eʼc̈homosan chellaʼso ñeñt̃ atsotsoʼtpoʼ oʼ neʼ tsachp̃opaʼ allot̃ña tsotsoʼtatosanña Jesús. \v 49 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ ochet ñeñt̃ tsotsoʼtateneʼ: \p —Amach es p̃apatsche, t̃eʼpaʼ att̃achcaʼye yecueʼ ñatoʼrraña huapa Elías ñach aʼqueshp̃atoseʼ. \p \v 50 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla rranerrerr huomencpaʼ rroma. \v 51 Allempoña besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll oʼponopaʼ ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, ellopaʼtetsta enot̃eñ eʼñe sotatsohua. Allempoñapaʼ oʼ pella pats atarr huomenc, rrarnaʼtyes mapuetac̈hno. \v 52 Tornaʼtam̃pesyes apampaña. Shonteʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets ñeñt̃ oʼ collaʼhuañ, ñetñapaʼ ahuepaʼt eʼñe tantrraʼtuerret. \v 53 Allempoña tanterra Jesúspaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ sohuanerretña all apamparet̃teteʼt̃ oʼ alla ahuanerret anetso Jerusaléño ñeñt̃ anaret̃ Partsocop, allñapaʼ shonteʼ acheñ ñeñt̃ entapuerrahuet. \p \v 54 Eʼñe allempo rroma Jesús, solltarneshaʼña epuet poʼcap̃taner ñeñt̃ allpon cohuam̃peneʼ Jesús, ñetñapaʼ eʼñe enteñet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesa allempo, att̃o pella pats. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atarr yorenet. Allempoñapaʼ atet̃ otet: \p —Poʼñoc̈huacaʼye añmapaʼ Partsepaʼtcaʼye Puechemer. \p \v 55 Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno, ñetñapaʼ aʼyot̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ ñetcaʼyeña cot̃aʼhuanmueʼña Jesús Galileot̃eñ ñeñt̃ sherb̃aʼyesayeʼt̃. \v 56 Ñeñt̃paʼ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a José. Alloʼtsen ñam̃a ñeñt̃ pachor pen Zebedeo puechemereshaʼ, ñam̃a poʼpotantañec̈hno coyaneshac̈hno. \s1 Att̃o pampuet Jesús \r (Mr. 15.42-47; Lc. 23.50-56; Jn. 19.38-42) \p \v 57-58 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Puesheñarr ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ José ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara Jesús pueyochreshaʼ ñañapaʼ ahuos Pilateshopaʼ oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach asuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. Pilatopaʼ atet̃ otan paʼcheñer: \p —T̃eʼpaʼ oʼch saʼrroyoñ arromñat̃ anerepaʼ. \p Oʼña ellerren Joséñapaʼ oʼ c̈herr corsocho, \v 59 aʼsuatuerran Jesús corsochot̃ all rromuen. Allempoñapaʼ ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen emarr. Allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ. \v 60 All eʼñe errteʼ eñateneʼ mapuetpon ñeñt̃paʼ eʼñe pamoʼtsnaʼtarneshacpañ allcaʼyeña nenanaʼña Jesús. Allempoñapaʼ attomeʼterrñañ mapueʼ añecmuen allo yottam̃pesner ñeñt̃ puepampuer p̃ach. Oʼña yottam̃pesuanerpaʼ Joséñapaʼ ahuerr. \v 61 Allñapaʼ alloʼtsen María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María. Ñetñapaʼ alla anorrc̈haʼtoset allameʼtets all pampueñet. \s1 Att̃o guardianeshaʼpaʼ cohuam̃peñet all pampuet Jesús \p \v 62 Met añ yet̃er allempo c̈hocmach aññoʼterreterr ñeñt̃ tsapat̃ecop allempocma amesen judioneshaʼ. Tsapat̃ñapaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ ñetñapaʼ eʼñe alla shontenet parro all Pilatesho. \v 63 Ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: \p —Nomporchaʼ yapaʼ oʼcaʼye yeyerpuera añ acheñer ñeñt̃ atarr ashcañpaʼ allempo correʼt̃paʼ atet̃caʼye otyeʼt̃: “Napaʼ amaʼt puemaʼpamtañopaʼ netanterrachcaʼye rromot̃.” \v 64 T̃eʼpaʼ pemñayeʼchñacaʼye ñeñt̃chaʼ nanac cohuam̃p̃soseʼ puepampro eʼñe puemaʼpamtañohua, t̃eʼt huapa pueyochreshaʼpaʼ c̈hat̃eʼcaʼye eʼñe aʼnahua eretaʼ. Allempoña ñetpaʼ c̈hat̃eʼ ochet acheñeneshaʼ Jesúspaʼ oʼcaʼye tanterra rromot̃. Ellot̃eʼña ñet allempopaʼ nanact̃eʼ shecareʼteret acheñeneshaʼ. Ellot̃eʼ metanerret ñeñt̃ att̃o shecareʼtyeseteʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ. \p \v 65 Pilatoñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Añcaʼyeña guardianeshaʼ, t̃eʼpaʼ orras parro, ñetpaʼ oʼch cohuam̃p̃soset, eʼñech echarr sep̃am̃p̃sosñañ puepampuer, errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ sent sa. \p \v 66 Ñetñapaʼ ahuanmuet puepampro. Mapueʼ allo yottam̃peñetpaʼ eʼñe cohuen yomrraram̃p̃soset att̃ochña eñoteret ñerraʼm eseshaʼch toram̃perreʼ. Oʼña eʼñe cohuen p̃am̃pesuetpaʼ allempoñapaʼ naʼneret guardia all ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ. \c 28 \s1 Att̃o tanterra Jesús \r (Mr. 16.1-8; Lc. 24.1-12; Jn. 20.1-10) \p \v 1 Oʼña huañ yet̃ñats allempocma amesenet allempoña t̃aya puetaren temenc allempo mot̃taʼmuena yet̃ñatspaʼ Maríaña Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñetñapaʼ ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet oʼch entaʼmueñet Jesús puepampro. \v 2 Allempoña machayot̃epaʼtchaʼ pella pats huomenc; añ sohuatsa Yompor poʼm̃llañot̃eñer entot̃. Oʼ sohuapaʼ aʼrrot̃eʼtosan mapueʼ aʼyenet̃ ñeñt̃ña mapueʼpaʼ allña anorros. \v 3 Ñañapaʼ atarr nanac poptosa eʼñe atet̃ orrtosa ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ. Paʼshtamñapaʼ atarr nanac huallamaʼt̃. \v 4 Guardianeshaʼñapaʼ ñeñt̃ña atarr yoreʼtoseʼ. Puem̃chañot̃etpaʼ c̈ha yonshemaʼtyeset c̈ha ot̃aʼyeset eʼñe att̃et ñerraʼm c̈ho rromuenet. \v 5 Allempoña mellañot̃eñpaʼ atet̃ otapan coyaneshac̈hno: \p —Amach c̈ha seyorenatsto. Napaʼ neñotenes añcaʼye semnen oʼch sentaʼmueñ Jesús ñeñt̃ corsoʼtam̃p̃set. \v 6 Amacaʼ arroʼtsenaro arr, ñapaʼ atet̃ otaseʼt̃paʼ t̃eʼñapaʼ oʼcaʼye tanterra. Soncaʼye secueñaʼ all p̃anet amacaʼ eñalle. \v 7 Secuaʼhuepaʼ orrerres semaʼyoreñ oʼch soterrñañaʼ pueyochreshaʼ: “Oʼcaʼye tanterraña Jesús rromot̃. Ñapaʼ ñanomchaʼ otatsa oʼch ahuen Galileo. Sapaʼ allchaʼña sentuer.” \p \v 8 Allempoñapaʼ puemaʼyoreñ ahuanerret puepamprot̃. Amaʼt yorenetañpaʼ pocsheñeshaʼ matrraʼterret oʼch oteññañetaʼ pueyochreshaʼ. \v 9 Matac̈hetsetpaʼ Jesúsñapaʼ ahuepaʼtchaʼ poctanet, huom̃chaʼtapanet. Ñetñapaʼ allent̃a ponem̃yet, rromoset paʼrrp̃ot̃ concorposñañet. \v 10 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Amach sem̃chaʼtatsetno. Orrerres sotennanaʼ nemoʼnasheñneshac̈hno ahuanmuetepaʼ Galileo, allchaʼña eʼñe enterrnet. \s1 Att̃o solltarneshaʼpaʼ serrpareʼtatyesan allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ entet ñet \p \v 11 Ahuanmatsetpaʼ puesheñaʼtetsña guardiapaʼ ahuanmuet ñamet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtatoset cornaneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ allohuen atet̃ oʼ entuet. \v 12 Ñetña allempo apc̈henet epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ ñetñapaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet. Oʼña cot̃apeʼchatannaʼtuetpaʼ allempoñapaʼ apet solltarneshaʼ shonteʼ quelle. \v 13 Ñeñt̃paʼ atet̃ ochet solltarneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ atet̃chaʼ sot: “Yaña tsapopaʼ muetsyeʼtpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ ahuoʼt huapuet aʼnahuaʼt eretaʼña arromñat̃.” \p \v 14 Ellopaʼ alla oterranerr solltarneshaʼ: \p —Ñerraʼm am̃chaʼtaret̃ c̈ha eʼmareʼteʼ yapaʼ yaʼpoctatonaschaʼ eʼñe cohuen ñesho att̃ochña sapaʼ amach errot̃ p̃aseto. \p \v 15 Ñetña allempo agaphuet quellepaʼ atet̃ otaret̃tetpaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Ñeñt̃oʼmarña ñet pueserrparñetpaʼ eʼñe allempot̃eñ epaʼhua judionesheshoʼmar. \s1 Att̃o Jesúspaʼ otnerran pueyochreshac̈hno ñetpaʼ atet̃chaʼ p̃aʼyerret \r (Mr. 16.14-18; Lc. 24.36-49; Jn. 20.19-23) \p \v 16 Ñeñt̃ c̈harraʼ puechena pat̃err pueyochreshaʼpaʼ ñetñapaʼ ahuanerret Galileo. Arr ahuanmuet all aspent̃o all otanet Jesús allchaʼ tet. \v 17 Allempo entosetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha concorpaʼrretyesoset. Puesheñaʼtetsñapaʼ c̈ha echarrtanet pueyoc̈hro. \v 18 Allempoña Jesúspaʼ ponmanet atet̃ otapanet: \p —Napaʼ aparet̃en allohuen llesens añe patsrecop ñam̃a Yompor pueʼntañecop. \v 19 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ orras oʼch seyc̈hatyes ora allohuen paʼnamen acheñ att̃och neyochreshaʼ neperranet. Oʼch sapatanet Yompor Parets paʼsoʼchño ñam̃a Yompor Puechemer paʼsoʼchño ñam̃a eʼñe Yompor Puecamquëñ paʼsoʼchño allochñapaʼ att̃ochña eʼñe pueyochreshaʼ perranet Yompor Parets. \v 20 Ñam̃a c̈hocmach oʼch eʼñe seyc̈hatyesanet allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen ameʼñerrnanet eʼñe ora ñeñt̃ allpon oʼ notuas. Ñam̃a señochepaʼch napaʼ eʼñe pat̃eʼtets yet̃ c̈hocmach alloʼtseney parro att̃och c̈hocma nebensareʼtam̃penes amaʼt t̃arrempohuach esempohuañen allempoch mellapoterra. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.