\id LUK - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h SAN LUCAS \toc1 Cohuen Ñoñets ñeñt̃ quellcaʼ San Lucas \toc2 San Lucas \toc3 Lc \mt2 COHUEN ÑOÑETS ÑEÑT̃ QUELLCAʼ \mt1 SAN LUCAS \c 1 \s1 Ñehua, añpaʼ ñeñt̃caʼyeña eʼñe paʼmot̃er penña serrparñats \p \v 1-4 Masheñe Teófilo, p̃apaʼ peñoteñ ahuañmoʼchapaʼ paʼnamen esocmañen ñeñt̃ atet̃ etsotayeseʼt̃ Jesús acheñeneshesho ñeñt̃ eʼñe ñanom ameʼñaya ña, amaʼt t̃emeʼttsen yocpaʼnaña ñeñt̃ey oʼ yameʼñera yam̃a. Ñam̃a allempot̃eñ Jesúspaʼ orrtana paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ entyesayeʼt̃ eʼñe allameʼtets. Ñetñapaʼ eʼñe entuoñeteʼt̃ allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃. Ñetñapaʼ serrpareʼtyeseteʼt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ. Att̃ot̃ña eñotaterryetña yam̃a. Ñeñt̃ atet̃ eñotatyenet ñetpaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ quellcaʼyesetañ ñeñt̃ atet̃ p̃osa Cristo allempo huapa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nequellconap̃ eʼñe ora allpon ñeñt̃ atet̃ orrtatos Jesús, t̃arroʼmar napaʼ ahuañmoʼchot̃eñ atarr noct̃apeʼcheñ oʼch eʼñe neñoch errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃aʼyesosa Jesús. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ arrpaʼ oʼch eʼñe neñotatap̃ ora allpon ñeñt̃ oʼ etsotua allochñapaʼ att̃och eʼñe peñotuer p̃am̃a ñeñt̃ allpon yec̈hatenpetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñehua, arrpaʼ atet̃ oʼ etsotua. \s1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatap̃ att̃o mellañot̃eñpaʼ eñotatanet oʼch eñalleta Juan ñeñt̃chaʼ apatañtatsa Yomporecop \p \v 5 Ahuat̃ allempo añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Herodes all anetso Judeo, eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ judioneshaʼ poʼcorneshar. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Zacarías ñeñt̃ c̈hocma yemtenana poʼpotantañ cornaneshac̈hno ñeñt̃ otenet Abíasonaʼtar ñeñt̃ t̃orratseʼt̃ Yompor paʼpacllo. Zacarías puet̃apor añ paʼsoʼcheñ Elisabet; ñapaʼc̈hoʼña corneshap̃nor ñeñt̃ poʼm̃reneñ pen Aarón ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃. \v 6 Ñetña epsheñoʼmaretpaʼ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ñeñt̃ atet̃ penet ñet, eʼñe cohuen etsotueññañet ora poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ acheñeneshacop ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃ohuenet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrapaʼ amach errot̃enot̃ otaret̃teto, “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sepena.” \v 7 Ñetpaʼ ama eñalleto amaʼt puesheñarra pacñeʼt̃er t̃arroʼmar Elisabetpaʼ ama achoyoreʼtañeyaye. Amaʼt ñam̃a puerrollar epsheñoʼmaret oʼ att̃a poʼnmeʼtuenet. \p \v 8-9 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo t̃orrena allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ epuet parro yemtena Zacarías att̃o corneshatenet Yomporecop. Ñehua, allempopaʼ allohuen ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ Yomporecop, ñetñapaʼ añ yec̈heteʼt̃ ahuoʼch yellsheñeʼchenet allohuenet att̃och eñochet poʼsuertot̃ erraʼtsenchaʼ puesheñarrer ñeñt̃chaʼ beʼt̃osets Yompor paʼpacllo allchaʼ aʼcrratan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tatsa Yomporecop. Allempoña pamt̃arrpaʼ aña orrtatsa Zacarías ñeñt̃chaʼ beʼt̃osets Yompor paʼpacllo allchaʼ aʼcrratan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tatsa Yomporecop. \v 10 Ñehua, allempo c̈hap allempoch beʼt̃osos puesheñarr Yompor paʼpacllo shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ allach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allchaʼ maʼyochrraʼtoset. Amaʼt allempo beʼt̃osos Zacaríaspaʼ att̃erach maʼyochrraʼtet aʼyot̃. \v 11 Ñehua, Zacarías allempo sherbenan Yompor oʼpono, allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Arr t̃omos altar poʼcohuenrot̃, ñeñt̃ altarpaʼ allecma aʼcrratenet ñeñt̃ eñmosat̃tetsa Yomporecop, ñeñt̃paʼ att̃o sherbeteʼt̃ Yompor. \v 12 Allempo orrtoña mellañot̃eñ, Zacaríasñapaʼ atarr yoren, atarr nanac mechaʼch. \v 13 Mellañot̃eññapaʼ atet̃ otosan Zacarías: \p —Zacarías, amach peyorenatsto t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼmuennap̃ ñeñt̃ atet̃ penamueñ pemaʼyocheñot̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ pet̃apor Elisabetpaʼ eñalletaterranchaʼ pat̃err asheñorr ñeñt̃ eʼñe p̃o pechemer, ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ Juan. \v 14 P̃apaʼ atarrchaʼ p̃ocshena nanac. Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ nanac p̃ocshapretaya att̃o oʼ eñalleta pechemer. \v 15 Ñapaʼ atarrchaʼ asherben enteñ Yompor. Ñapaʼ amach orrarñat̃eyaye, amaʼt vinosapaʼ amach orreñe. Amaʼt ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ aposaʼtpotetsapaʼ amach orreñe amaʼt mamesha. Ñapaʼ eʼñech aña chorraya Parets Puecamquëñ. Amaʼt allempot̃eñ pachor paʼt̃oʼtsen ñapaʼ eʼñech chorreña Parets Puecamquëñ. \p \v 16 Allempoña mellañot̃eñpaʼ alla otererr: \p —Ñapaʼ cohuenchaʼ cot̃apeʼchaterran shonteʼ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ att̃och cot̃apeʼcherret eʼñe cohuen Yomporecop ñeñt̃chaʼ Poʼpartseshar perret. \v 17 Ñeñt̃ña Juanpaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom orrtatsa Yomporecop. Ñapaʼ añchaʼ ahuamencat̃ peneʼ Yompor Puecamquëñ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen amoʼtstaterrana achemeret̃ec̈hno puechemereshaʼ. Allochñapaʼ amaʼt ñeñt̃ at̃pareʼtetsapaʼ oʼch ameʼñaterranet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Att̃ochña cot̃apeʼchaterranet cohuen, allochñapaʼ att̃och agapueret Partseshaʼ ñerraʼm esempoch orrta. \p \v 18 Zacaríasñapaʼ ahuoʼ aʼp̃t̃oʼtan mellañot̃eñ, ahuoʼ och: \p —Taʼ, ¿errot̃enochña neñoch eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h oʼch eñalleta cheshat̃oll? T̃arroʼmar napaʼ oʼ nepoʼnmeʼten; net̃aporpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecmay oʼ atarr yepoʼnmeʼtuen. \p \v 19 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: \p —Napaʼ ñeñt̃en Gabrieletets ñeñt̃en sherbeneʼ Yompor. Napaʼ ña nellsenseneʼ att̃och neʼñoranaʼtap̃a oʼch neñotatap̃ añ cohuen ñoñets. \v 20 T̃arraña p̃apaʼ ama p̃ameʼñenno ñeñt̃ atet̃ notenep̃, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ p̃apaʼ oʼch p̃oʼpanat, amach eshec peʼñorerro t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch eñalleta pechemer, allempochña peʼñorerra. T̃arroʼmar poʼñoc̈h etsoterrach ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ oʼch c̈hap allempo onañcharet̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot mellañot̃eñ. \p \v 21 Att̃oʼ ellapes Zacarías oʼponopaʼ acheñeneshaʼñapaʼ cohueñet aʼyot̃ ama c̈haʼnerro. Att̃oʼ cohueñetpaʼ otannaʼtet: \p —¿Esoʼmart̃eʼ amoʼ c̈haʼnerroña Yompor paʼpacllot̃? \p \v 22 Allempoña c̈haʼnerrpaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto. Ñetñapaʼ otyenet pueyoc̈hreto, ñatoʼ c̈hot̃eʼ es orrtoya Yomporecop ñeñt̃oʼmart̃eʼña atarr ellapes oʼpono Yompor paʼpacllo. Ñañapaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto, potot̃a eñotatuerranet ñeñt̃ atet̃ ent Yompor paʼpacllo. \p \v 23 Allempoña oʼ c̈hap allponmat ñeñt̃ att̃o sherbenet Yompor paʼpacllo, Zacaríasñapaʼ oʼ ahuerr paʼpacllo. \v 24 Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ ac̈homenta puet̃apor. Allempot̃eñña Elisabetpaʼ ama mueno oʼch orrterra acheñeneshesho. Amaʼt oʼ amnarm̃a arrorrpaʼ ñañapaʼ ama orrteno. Ñañapaʼ atet̃ oten: \p \v 25 —T̃eʼñapaʼ atarr cohuen mueraʼna Yepapar, allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna pencnaʼntatnennet t̃arroʼmar napaʼ otyennet muec̈hopenoʼ. \s1 Att̃o mellañot̃eñpaʼ eñotatanet oʼch eñalleta Jesús \p \v 26 Allempoña oʼ pechapm̃a arrorr ac̈homenta Elisabet, Yomporñapaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ara Gabriel. Arr mueñe anetso Nazareto ñeñt̃ara Galilea. \v 27 Allempoña c̈hap Nazareto, allñapaʼ orrtosana puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñehua, ñeñt̃ shopsheshaʼpaʼ añ oʼpatenaya yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ José, ñoʼch yoreʼ. Ñeñt̃ña shopsheshaʼ arrot̃ eñalletña David poʼm̃renñot̃; ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María. \v 28 Mellañot̃eñña allempo c̈hap eʼñe ñeshopaʼ atet̃ otos: \p —Oʼch noc̈ha nehuom̃chaʼtosep̃. Yompor eʼñe puemuereñot̃ep̃ p̃apaʼ atarrchaʼ coshaterrep̃, ñapaʼ eʼñe peshoʼtsen. Yomporpaʼ atarr bensareʼtam̃penep̃. Ello pem̃tanaʼtueñ allohuen p̃acmaneshaʼ att̃o bensareʼtam̃penanet ñet. \p \v 29 Allempo eʼman atet̃ och mellañot̃eñ, ñañapaʼ c̈ha moññeʼtacha, c̈ha cot̃apeʼch pueyoc̈hro: \p —Taʼ, ¿est̃eʼ otenenña ñeñt̃ atet̃ huom̃chaʼtenen? \p \v 30 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: \p —María, amach pem̃chaʼtatsto, Yomporpaʼ atarr oʼ morrenterrp̃a. \v 31 T̃eʼpaʼ p̃ac̈homentach, pechyoreʼtchaʼ ñeñt̃paʼ asheñorrchaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ JESÚS. \v 32 Ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Otyesetchaʼ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Nanac Parets Puechemer. Pomporña ñeñt̃ara Paretspaʼ ñachña neʼ am̃chaʼtaret̃ atet̃ am̃chaʼtaret̃teʼt̃ paʼtañ David. \v 33 Att̃eña ñapaʼ am̃chaʼtaret̃tach Jacob poʼm̃renñecop ñeñt̃ara israelneshaʼ. Amaʼt errponañapaʼ amach huañerro ñeñt̃ att̃o am̃chaʼtaret̃tena ña. \p \v 34 Maríañapaʼ atet̃ otapan mellañot̃eñ: \p —Taʼm ¿errot̃enot̃chaʼña nechyoreʼtña? Napaʼ amaʼt puesheñarra encaneshaʼ amarramtso yorennaʼ. \p \v 35 Mellañoteññapaʼ alla otererr: \p —Paretschaʼcaʼye Puecamquëñ pec̈hapoya. Ñeñt̃ Nanac Parets poʼhuamencpaʼ aʼpomam̃p̃sosep̃chaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ os p̃aʼpomam̃peneʼ. Ñeñt̃oʼmarña cheshat̃oll ñeñt̃chaʼ peʼñalletatpaʼ ñapaʼ añach eʼñe maʼyoc̈hrosa ñeñt̃ atet̃ muenen Parets. Otyesetchaʼ ñapaʼ ña eʼñe Yompor Puechemer. \v 36 Ñam̃a Elisabetña ñeñt̃ p̃amoʼts pepen, ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃otana asheñorrot̃oll, amaʼt oʼ poʼnmeʼten. Ñam̃a amaʼt oteñet muec̈hop̃paʼ t̃eʼñapaʼ oʼ pechapm̃a arrorr oʼ ac̈homenta. \v 37 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten. \p \v 38 Allempoña Maríapaʼ alla oterranerr mellañot̃eñ: \p —Ñehua, napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nesherber Yepapar ñeñt̃ Nepartseshar nepen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch nocop ñeñt̃ atet̃ p̃otenen. \p Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ ahuerr. \s1 Att̃o Maríapaʼ emoʼtenanaʼ Elisabet ñeñt̃ eʼñe pamoʼts pen \p \v 39-40 Maríañapaʼ allent̃a ahuoʼ pomaʼyorñecma oʼch emoʼtenanaʼ Elisabet. All yec̈henapaʼ all shonteʼ aspent̃arer allara Judeo. Allempoña c̈hap anetso all sechenapaʼ beʼt̃osos Zacarías paʼpacllo, huom̃chaʼtosan Elisabet. \v 41 Ñañapaʼ allempo eʼmapan María ñeñt̃ atet̃ huom̃chaʼtospaʼ pueʼmaret̃ollña ñeñt̃ paʼt̃oʼtsenpaʼ allent̃epaʼtchaʼ pella. Pachorñapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ. \v 42 Ñeñt̃ña eñorateneʼ, pocsheñeshocmañen eñorena huomencpaʼ atet̃ otapan María: \p —P̃apaʼ oʼ atarr coshaterrep̃ Yepapar. P̃apaʼ oʼ eʼñe pem̃tanaʼtue ora allohuen yacmaneshac̈hno att̃o coshatenanet ñet Yepapar. Ñam̃a Yepaparpaʼ atarrchaʼ bensareʼtam̃pennap̃ pechoyoret̃oll. \v 43 Amaʼt na Yepaparpaʼ atarr coshatenen att̃o pemoʼtenen amaʼt ñeñt̃ep̃ pachor pen ñeñt̃chaʼ Yepartseshar yeperr. \v 44 T̃arroʼmar eʼñe allempocma neʼmaponap̃ peñoñ atet̃ pehuom̃chaʼtosen, neʼmaret̃ollpaʼ eʼñe pocsheñeshot̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ pella nat̃o. \v 45 P̃aña t̃eʼpaʼ atarr cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ eʼñe p̃ameʼñaʼhuoña ñeñt̃ atet̃ otuenp̃aʼ Yepapar. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ etsoterra p̃ocop. \p \v 46 Maríañapaʼ alla otererr: \q1 —T̃eʼñapaʼ eʼñech neyoc̈hrocmañen naʼyeʼchoc̈htatoñ Yepapar. \q1 \v 47 Necamquëñohuen atarr nocsheña Yepapar ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen. \q1 \v 48 Yepapar eʼñe puemuereñot̃en ñapaʼ entenen ama esoyayno, añana ñeñt̃en t̃orretsa ñocop. T̃arraña t̃eʼpaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro ñetñapaʼ atarrchaʼ coshapreterrnet att̃o Yepaparpaʼ oʼ atarr coshaterren na. \q1 \v 49 T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃oña oʼ orrtaton ñeñt̃ nanac sherbets, ñeñt̃ara Yepapar ñeñt̃ otenet Ñeñt̃ atarr nanac Parets. \q1 \v 50 Allohuen ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ enteneʼ Yepapar, ñañapaʼ c̈hocmach atarr muererranet amaʼt t̃ayot̃eñ errponañohuen amaʼt allpon allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro. \q1 \v 51 Ñam̃a ñapaʼ eʼñe etsotuenan amaʼt ñeñt̃ atarr nanac echarr entyenet, ñam̃a allpon allohuen acheñ ñeñt̃ atarr asherben entyetsa, ñañapaʼ eʼñech pomnaren p̃ohuerranet. \q1 \v 52 Ñam̃a ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyetsa ñañapaʼ eʼñech aʼsuatanrrortatuerranet allot̃ am̃chaʼtaret̃tenet. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyetsopaʼ ñetñapaʼ Yepaparchaʼ nohuerrahuet att̃ot̃chaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ enter allohuen acheñeneshaʼ. \q1 \v 53 Ñam̃a ñeñt̃ nanac es palltaʼyetsa, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ esocmañen aphuerrahuet. T̃arraña ñeñt̃ atarr esocmaneñ es echyets, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ puerratam̃pesuerrahuet, amach es anerreto amaʼt coñeʼt̃a. \v 54-55 Yepaparpaʼ añach c̈hocma yenpuen israelenaʼtar ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Amach pueserrano ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ yamoʼmtayñeneshañ ñeñt̃chaʼ atet̃ perranet ñam̃a allohuen ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perret. Eʼñe atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ Abraham poʼm̃renñecop. Att̃och c̈hocma muerenanet amaʼt errponohuañen. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ac̈hotan María Yompor. \p \v 56 Allempoñapaʼ ñatoʼ maʼpm̃at̃eʼ arrorr alla aʼpa Elisabetesho. Allot̃ña Maríapaʼ ahuerr paʼpacllo. \s1 Arrpaʼ att̃o eñalleta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ Yomporecop \p \v 57 Allempoña c̈hap allempoch emareʼten Elisabet. Ñeñt̃ña pueʼmarpaʼ asheñorrot̃oll. \v 58 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all ñesho ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ eʼñe coshaprechet. T̃arroʼmar eñoteñet Yomporpaʼ oʼ orrtatoñ att̃o ñapaʼ atarr muereña. \v 59 Allempoña oʼ posocmataʼmuen ñeñt̃ña asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorrat̃olleʼtaʼmueñet t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet ñeñt̃et judioneshet.\f + \fr 1:59 \ft Añ ñoñets “atsorraret̃”, añ ñeñt̃ otets atet̃ yec̈heʼt̃ judioneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃: Ñerraʼm allempo eñalletena asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ eʼñe judioneshaʼpaʼ añña pomporpaʼ oʼch tsorrateñet poʼchtso. Ñehua, ñeñt̃ tsorratenetpaʼ emat̃ollach oʼch c̈hapaʼmuen poʼpsocmatño. Ñehua, poʼchtso allchaʼ tsorret asheñorrot̃ollpaʼ all eʼñech pot̃eret̃ollo eʼñe poʼñot̃ parrmat̃ollo.\f* Allempopaʼ añ sochetañ Zacarías oʼch anmatoñetañ pompor paʼsoʼcheñ. \v 60 T̃arraña pachorpaʼ otanet: \p —Napaʼ ama nemno oʼch sesochon neʼmar Zacarías. Napaʼ añchaʼ nesoch Juan. \p \v 61 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ atet̃ ochet: \p —¿Esoʼmareʼt pemneñña oʼch pesoch Juan t̃arroʼmar amaʼt puesheñarra p̃amoʼtspaʼ ama eñalle ñeñt̃ sochetsa Juan? \p \v 62 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe potot̃eta aʼp̃t̃oʼtoñet emat̃oll pompor eschaʼ sochanña puechemeret̃oll. \v 63 Ñapaʼc̈hoʼña potot̃a eñotatan acheñeneshaʼ oʼch apet quellcatets allchaʼ quellcan ñeñt̃chaʼ sochan puechemeret̃oll. Allempoñapaʼ apet quellcatets, allñapaʼ atet̃ quellcaʼ: “Añchaʼ yesoch Juan.” Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorchet. \v 64 Eʼñe allempocma Zacaríasñapaʼ allent̃a eñorerra. Allorocma ayeʼchoc̈htaterran Yompor. \v 65 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ allohuenet atarr mechaʼnaʼteñet Yompor. Ñetñapaʼ serrpareʼtatannaʼtyeset all aspent̃arero Judeo. \v 66 Ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼtyeseʼ ñetñapaʼ cot̃apeʼchyeset pueyoc̈hreto, atet̃ otyenet: \p —Añ cheshat̃ollpaʼ poʼñoc̈hchaʼ atarr sherberran Yompor tsapat̃onet̃. \p T̃arroʼmar Yomporpaʼ atarr muereña. \s1 Att̃o Zacarías atarr ac̈hotenan Yompor Parets \p \v 67 Cheshat̃ollña pompor ñeñt̃ Zacaríaspaʼ añ chorrenaya Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñoraterreʼ Yomporecop ñeñt̃chaʼ atet̃ perra amaʼt esempo. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Zacarías: \q1 \v 68 —Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor, ñeñt̃ara ñeñt̃ Poʼpartseshar pen allohuen israelneshaʼ, t̃arroʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ orrtaterrnay puemuereña ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ ñeñt̃ey puechemer pen. \q1 \v 69 Ñapaʼ oʼ orrtatonay ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ eñalletatsa David poʼm̃renñot̃, ñeñt̃ara David ñeñt̃ atarr sherb̃ayeʼt̃ ahuat̃ Yompor. \q1 \v 70 Ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ atet̃ eñoratyesaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe maʼyoc̈hraʼyestseʼt̃ Partsocop. \q1 \v 71 Amaʼt ñam̃a allohuen allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa yocop, ñachña yaʼrroyataterreʼ. \q1 \v 72 Att̃ochña etsotaterrnay ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ ñeñt̃chaʼ att̃o c̈hocma muererrya. Att̃eña ñapaʼ amach pueserrano ñeñt̃ atet̃ aʼpoctat ahuat̃ot̃eñ yocop t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe Partseshot̃ aʼpoctataret̃ta. \q1 \v 73 Ñehua, añpaʼ atet̃ p̃a allempo Yomporpaʼ ahuat̃ otan yatañ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay eʼñe poʼñoc̈h. \q1 \v 74 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor yocop amaʼt ñeñt̃ allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hen yentyen ya, ñañapaʼ ñach yaʼrroyataterreʼ. Allochña yapaʼ oʼhuañchaʼ yem̃chaʼnañot̃ yesherber Yompor. \q1 \v 75 Att̃och yetsotoñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets allochñapaʼ att̃ochña pocteʼ enteney ñam̃a acheñeneshaʼ att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen eʼñech t̃arrempohua esempohuach yocrrena arr patsro. \q1 \v 76 T̃eʼpaʼ oʼch nechemeret̃olle notap̃: P̃apaʼ oterrpetchaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃chaʼ eñoranaʼtena ñeñt̃ nanac Parets. T̃arroʼmar p̃apaʼ p̃anomchaʼ orrtatsa att̃och p̃aʼcohuentatyesoñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ. \q1 \v 77 Ñeñt̃paʼ att̃och p̃oct̃apeʼchater acheñeneshaʼ eʼñe cohuen allochña ñetpaʼ eshecchaʼ ap̃retnaret̃terret poʼchñaret att̃och aʼqueshp̃ataret̃terret. \q1 \v 78 T̃eʼpaʼ c̈hapchaʼ allempoch Yompor eʼñe puemuereñot̃ey c̈hapaterrnaychaʼ ñeñt̃ huetsa entot̃ ñeñt̃chaʼ yoct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen, ñeñt̃ña cot̃ap̃ñatserpaʼ ñeñt̃chaʼ yaʼpuetarsam̃perreʼ. \q1 \v 79 Att̃ochña aʼpuetarsam̃p̃saret̃terra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ checmetoʼtsaʼyeneta, ñeñt̃ ama eñotenaye Yompor, ñetñapaʼ aña oʼpatenahuet rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets. Ñeñt̃ att̃o aʼpuetarsam̃p̃saret̃ey ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ att̃och eʼñe cohuen yocsheñeshocmañen yeyc̈hena arr patsro. Arrpaʼ allohua huañ att̃o Zacaríaspaʼ ac̈hotenan Yompor eʼñe pocsheñeshocmañen. \p \v 80 Añña cheshat̃oll Juanpaʼ alloʼna sen atarretnomtsa. Puecamquëñot̃paʼ atarr ahuamencat̃etnena. Ñañapaʼ alla yec̈hena allap̃ar amayo t̃arrempohua allempo orrta israelenaʼtarneshesho. \c 2 \s1 Att̃o eñalleta Jesús \r (Mt. 1.18-25) \p \v 1 Allempopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Augusto. Ñañapaʼ nenan poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren añe patsropaʼ quellcatyesetepaʼ paʼsoʼcheñ. \v 2 Ñehua, allempo ñanom quellcatyeset paʼsoʼcheñpaʼ, arrña anets Siriapaʼ añ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Cirenio ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ. \v 3 Ñehua, allohuenet ahuanerret paʼtañneshaʼ paʼnetsro allochñapaʼ allchaʼ quellcatyerretaʼ paʼsoʼcheñ. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña Josépaʼ on Nazaretot̃ allara anets Galileo, oʼch ahuoʼ all paʼnetser peʼt̃ paʼtañneshañ, ñeñt̃ña anetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Beléñ, allara Judeo, t̃arroʼmar Beléño eñalleta ahuat̃ paʼtañ David. T̃arroʼmar Josépaʼ Davidnaʼtarcaʼye. \v 5 Allempoña Josépaʼ ahuoʼ epuet María oʼch quellcatenetaʼ paʼsoʼcheñ. Maríapaʼ José oʼpatenaya ñoʼch yoreʼ. Allempoña Maríapaʼ ac̈homenepaʼtoʼ. \v 6 Allempoña alloʼtsaʼyenet Beléño, Maríañapaʼ ahuepaʼt c̈hen allempoch emareʼten. \v 7 Alla emareʼt, ñeñt̃ña pueʼmaret̃ollpaʼ asheñorrot̃oll ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er p̃aʼ. Epeʼ poʼñoʼmopaʼ alla p̃anat̃olleʼch huacshepahuo allot̃ecma apueñet huaquësh puerrar. Ñehua, t̃arroʼmar alla emareʼtos huacshepahuoñaʼ muetsopahuopaʼ ama eseshaʼ epatso eʼñe poctacma eshepena acheñ ñeñt̃ manrraʼtosets all. \s1 Att̃o Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ orrtana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror \p \v 8 Allempo emareʼten María all Beléño ñeñt̃e tsaprocma allampañoʼtsen ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror pastemo. \v 9 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer, c̈ha poptanaʼtosanet. Ñeñt̃paʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ c̈ha aʼpuetarsam̃p̃sosahuet. Ñetñapaʼ atarr nanac mechaʼtrraʼtapet. \v 10 Mellañot̃eññapaʼ otosanet: \p —Amach sem̃chaʼtatsetno c̈hoña seʼm̃ñoten na, oʼch neñotatoses ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ sa amaʼt ñam̃a allohuen errap̃aren acheñeneshacop. \v 11 T̃eʼpaʼ socop oʼ eñalleta ñeñt̃chaʼ Saʼqueshp̃atañer seperr ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ Cristotats ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ arr eñalleta David paʼnetsro allara Beléño. \v 12 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr att̃och señoch ñeñt̃ cheshat̃oller. Ñeñt̃chaʼ sentos cheshat̃oll ep̃aret̃ poʼñoʼmo all p̃anat̃olleʼteñet huacshepahuo, ñeñt̃caʼyeña Yompor Puechemer. \p \v 13 Allempoñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrterrerr poʼpotantañ shonteʼ mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ oʼ sohuac̈herrerr entot̃. Ñeñt̃ña mellañot̃eñneshaʼpaʼ atarr ayeʼchoc̈htatosñañet Yompor. \v 14 Atet̃ otoset: \q1 ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yeyomporer ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! Amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen coshaʼrrtetepaʼ ñamet ñeñt̃ coshaten Yompor. \p \v 15 Allempoña mellañot̃eñneshaʼpaʼ sohuaneret ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret pueʼntaño. Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ allent̃a otannaʼtyeset: \p —Errot̃enuacaʼyeña ñeñt̃ otenyaʼ Yompor. Oʼch ahuey Beléño oʼch yenteñaʼ ñeñt̃ atet̃ otenyetaʼ. \p \v 16 Allempoñapaʼ pomaʼyorñecma ahuanmuet, oʼña c̈hapuet Beléñopaʼ all entoset María ñam̃a José ñam̃a cheshat̃oll all p̃anat̃olleʼtena huacshepahuo. \v 17-18 Allempo entoset ñetñapaʼ serrpareʼtoset ñeñt̃ atet̃ oʼ otuenanetaʼ mellañot̃eñ cheshat̃ollecop. Allohuen ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ nanac cohuanrroretyeset, otannaʼtyeset: \p —Taʼm errot̃enot̃t̃eʼñacaʼ oʼ serrpareʼtosña atet̃. \p \v 19 Maríañapaʼ eʼñe ñeñt̃a nen pueyoc̈hro eʼñe ñeñt̃a cot̃apeʼchen ñeñt̃ allpon oʼ entua ahuañot̃eñ. \v 20 Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ oʼ ahuanerret. Atet̃ otenanetaʼ mellañot̃eñneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h entoset. Allpon ñeñt̃ atet̃ eʼmuet, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ entet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe paʼyeʼchoc̈htateñeshet ahuanerret, att̃oña ñetpaʼ atarr cohuentatnerrñañet Yompor. \s1 Att̃o anmet cheshat̃oll Jesús Parets paʼpacllo att̃och aʼpoctateñetaʼ ñeñt̃ Partsocop \p \v 21 Ñehua, allempoña oʼ posocmataʼmuen, ñeñt̃ asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorratat̃olleʼchet, ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈henaña allohuen judioneshaʼ. Allempo ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ oʼ sochet JESÚS. Ñehua, ñeñt̃ soʼchñets ñeñt̃paʼ atet̃ otenanaʼ mellañot̃eñ María amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo ama ac̈homentenaʼ. \p \v 22-24 Allempoña c̈hap allempoch aʼpoctachet ñeñt̃ atet̃ naneʼt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haʼ judioneshaʼ. Ñehua, ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempoch cheyoreʼten coyaneshaʼ, ñerraʼm asheñorr pueʼmaret̃oll ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃erpaʼ neñetepaʼ Partsocop.” Ñam̃a poʼpoñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ neʼt̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Muetsatenetepaʼ epm̃a arot amapaʼ epm̃a yepec̈hoʼyeʼ ñeñt̃chaʼ net Yomporecop.” Ñeñt̃oʼmarña allempo c̈hap allempoch aʼpoctatet Yomporecop ñeñt̃ atet̃ anaret̃ poʼñoñ, ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ allent̃a anmet Jerusaléño, allchaʼ aʼpoctachet Yomporecop. \p \v 25-27 Allempoña c̈hapuet Jerusaléñopaʼ oʼ beʼt̃ososet Parets paʼpacllo att̃och aʼpoctatenetaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allñapaʼ huapa puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Simeón ñeñt̃paʼ jerusaléñoʼmarneshaʼ. T̃arroʼmarña ñapaʼ allempocma huapañaʼ ñapaʼ añ eñotateʼ Parets Puecamquëñ. T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñerpaʼ atarr cohuen ñeñt̃ atarr maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr cohueneʼ esempoch huapa ñeñt̃chaʼ aʼrroyataterreʼ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ oʼch alla atarr cosherret. Att̃o c̈hapoña Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñotateneʼ ñapaʼ amach rromuenaʼpaʼ enterranchaʼ Yompor Puechemer ñeñt̃ Cristo ñeñt̃chaʼ llesenserr esempo. \v 28 Huaptsapaʼ allent̃a enatat̃olleʼtosan cheshat̃oll, atarr ayeʼchoc̈htatosan Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ otos: \v 29-30 T̃eʼña poʼñoc̈h Nompore amaʼtchaʼ nerromapaʼ eʼñech nocsheñeshocmañen nerroma t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼ nenterrnap̃ ñeñt̃ oʼ pemñerrnay ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ eʼñe atet̃ p̃otneʼt̃ ahuañmoʼchot̃eñ na ñeñt̃en atarr pesherbeneʼ. \q1 \v 31 Ñeñt̃ña oʼ p̃orrtaterrnay allohuenacpay ñeñt̃ey paʼnameney acheñeneshacpay añe patsro. \q1 \v 32 Ñapaʼ ñach sherberrets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama israelenaʼtareyaye att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eñoteret ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa eʼñe poʼñoc̈h. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ eʼñe cohuen ayeʼchoc̈htaterrnap̃ ñam̃a peyochreshac̈hno ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ. \p \v 33 Ñeñt̃ña pamoʼmteʼ pen cheshat̃ollpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanaʼteñet Simeón atet̃ eñoranaʼtenanet pueʼmaret̃ollet. \v 34 Oʼ eñoranaʼtuanet pueʼmaret̃olletpaʼ allempoñapaʼ enamatanet ñamet ñocpuet Yompor paʼnateña. Allempoñapaʼ otoñ pachor María, ñeñt̃paʼ atet̃ och: \p —Peñochepaʼch añ cheshat̃oll ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña onañcheʼt̃ ahuat̃ Yompor. Ñocoppaʼ shonteʼch israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrayo ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa. T̃arraña eñall ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ñeñt̃chaʼ cohuenoʼtsenterrtsa. T̃arroʼmar Pomporpaʼ añecopña mueñer allochñapaʼ ñach eñotaterrahuet ñapaʼ Pomporeshot̃ huapa. T̃arraña shonteʼch acheñ ñeñt̃chaʼ achm̃areʼterreʼ. \v 35 P̃apaʼ ñeñt̃chaʼña atarr pellcaterreʼña p̃a. Atarrchaʼ atserr peʼmuerr pellquëña eʼñech atet̃ peʼmuerr puellquëña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cochllo patenpet peyoc̈hro. Elloña puesheñaʼtetspaʼ eñotaterranetchaʼ errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet pueyoc̈hreto. \p \v 36 Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ana ñeñt̃ecma aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ añoʼ poʼseñ ñeñt̃ sochetsa Fanuel, ñeñt̃paʼ Asernaʼtar.\f + \fr 2:36 \ft Ñeñt̃ña Aserpaʼ Jacob puechemer.\f* Ñeñt̃ña Anapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten. Ñehua, allempo shopshenaʼpaʼ someʼta, eʼñe canc̈herr charohua yec̈hañ epuet puerrollarpaʼ oʼ rromapes. \v 37 Ñeñt̃ña rret̃orrnaneshaʼpaʼ att̃a correna ñapuet̃. Oʼ poscoch c̈harraʼ puechena paʼtats char allponmat correna att̃a. Ñapaʼ eʼñe ellapeneʼt̃ sherbeʼ Yompor amaʼt ñam̃a tsapomeʼtets. All Yompor paʼpacllot̃paʼ amach c̈haʼneno. All atarr maʼyochenana Yompor. Errot̃eno eʼñe puemaʼyocheñot̃ Yomporpaʼ amach rreno amaʼt coñeʼt̃a. \v 38 Ñapaʼc̈hoʼña allempocma huapa all oʼ c̈hapachet cheshat̃oll Jesús. Ñañapaʼ maʼyochosa, atarr parasyosoʼtenan Yompor cheshat̃ollecop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ ñeñt̃ cheshat̃ollecop t̃arroʼmar oʼ huapa ñeñt̃ atarr cohuen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atoseʼ israelneshaʼ ñeñt̃ paʼnetser peneʼ Jerusaléñ. \s1 Allempo alla puerrerret anetso Nazareto \p \v 39 Allempoña oʼ aʼpoctatuet ora allpon ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃chaʼ eʼñe yec̈haʼ judioneshaʼ ñetñapaʼ ahuanerret paʼnyeto Nazareto allara Galileo. \v 40 Cheshat̃ollñapaʼ alloʼna sen rrorranmats, alloʼna sen huomencatnomuets, nanac eñotnenan ñeñt̃ atarr cohuen enten Pompor Parets, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ atarr muereña. \s1 Allempo alla aʼpa cheshachor Jesús Parets paʼpacllo \p \v 41 Ñehua, ñeñt̃ cheshachor pamoʼmteʼ ñetpaʼ atet̃ yec̈henet pat̃eʼtets char pascuapopaʼ c̈hocmach senet Jerusaléño oʼch coshapretenetaʼ pascua ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. \v 42 Allempo c̈hap Jesús poʼcharña c̈harraʼ puechena epa ahuanerreterr Jerusaléño, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet. \v 43 Oʼña huañ pascuapaʼ ñetñapaʼ oʼ ahuanerret. Ñeñt̃ña cheshachor Jesúspaʼ allaʼt aʼpa Jerusaléño. Pomporña ñam̃a pachorpaʼ ama eñoteñeto oʼt̃eʼ alla aʼpa. \v 44 C̈ha otapuetañ añt̃eʼ cot̃aʼnen poʼpotantañ ñeñt̃ parro onac̈henet. Oʼña chopeʼcherret pamt̃arrpaʼ allempoñapaʼ oʼ yerpueret, eʼnameʼtyeretaʼ pamoʼtsesheshoʼmar. Eʼnameʼtyeretaʼ alloʼtsen ñeñt̃ eʼñe chemeʼtyen pompor ñam̃a pachor. \v 45 Oʼña eʼnameʼtuet ama es enterrayepaʼ oʼ alla ahuerret Jerusaléño. Allpaʼc̈hoʼ eʼnameʼtuereterr. \p \v 46 Pomaʼpamtañoñapaʼ alla enteretaʼ Parets paʼpacllo. All anen eʼñe parro maestroneshaʼ ñeñt̃ atarr eñotyeneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Jesúsñapaʼ all eʼm̃ñotyenanet ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtyenetpaʼ oʼchc̈hoʼ aʼp̃t̃oʼtyerranet. \v 47 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet, otyenet: \p —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr es eñoten ñeñt̃oʼmar atarr cohuen es anapyen. \p \v 48 Allempo enter pompor ñam̃a pachorpaʼ att̃a cohuanaʼtoset. Pachorñapaʼ atet̃ otos: \p —¿Esoʼmart̃eʼña neʼmare oʼ atarr pellcatya? ¿Amaʼt peñoteñe atarr yellquëñeshaʼ yeʼnamenep̃? \p \v 49 Ñañapaʼ otapanet: \p —Esoʼmareʼtña seʼnameʼtenen. Amaʼt señotennoña napaʼ ñeñt̃ poctetsa nocop oʼch net̃orreññaña ñeñt̃ poctetsa Nomporecop. \p \v 50 Ñetñapaʼ ama es eñotaye ñeñt̃ atet̃ otanet. \p \v 51 Allempoñapaʼ oʼ cot̃erran pamoʼmteʼ oʼ c̈hac̈herret Nazareto, ñapaʼ eʼñe cohuen ameʼñenana pompor ñam̃a pachor. Pachorñapaʼ allohuen ñoñetspaʼ eʼñe eñotueñ pueyoc̈hro. \v 52 Jesúsñapaʼ alloʼna sen rrorranmats atarretnomtsa. Alloʼna nanac eñotañetnena. Pomporña Paretspaʼ atarr cohuen enteñ, ñam̃a acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuen enteñet. \c 3 \s1 Allempo orrta Juan ñeñt̃ serrpareʼtosets all amayo \r (Mt. 3.1-12; Mr. 1.1-8; Jn. 1.19-28) \p \v 1 Ñehua, allempo c̈hap allempoch am̃chaʼtaret̃ta ñam̃a ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tiberio all Romo. Allempo c̈hap oʼ am̃chaʼtaret̃ta c̈harraʼ puechena amnar char allempoña Judeopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatsa ñam̃a Poncio Pilato. Galileoñapaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatsa Herodes. Paʼmoʼnasheñña Felipepaʼ ñapaʼ epa anetsocop am̃chaʼtaret̃ta, ñeñt̃paʼ arr am̃chaʼtaret̃ta Iturea ñam̃a Traconite. Lisaniasñapaʼ arr am̃chaʼtaret̃ta Abilinio. \v 2 Ñehua, allempopaʼ judioneshaʼ añ poʼcorneshar penet Anás ñam̃a Caifás, ñeñt̃ poʼcorneshar pen ora allohuen cornaneshac̈hno. Eʼñe ñeñt̃e chararocma am̃chaʼtaret̃etyenet allemeñ anetsoʼmar eʼñe allempocma Yomporpaʼ eñoranaʼtana ñam̃a Juan ñeñt̃ Zacarías puechemer ñeñt̃ amayoʼtsen. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña Juan allempopaʼ oʼ chopeñeʼchyes erracmañen Jordanasoʼmar, all serrpareʼtyesnom. Ñeñt̃paʼ atet̃ otyesnomanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr eʼñe ello cohuen Yomporecop att̃och Yomporpaʼ oʼch peretnerrnas allohuen soʼchñar, allochñapaʼ oʼch sapataret̃terra Yomporecop. \p \v 4 Ñeñt̃paʼ añ serrpareʼtatosanet att̃och etsoterra ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃ atet̃ eñoseʼt̃ ahuat̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ Isaías poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃. \q1 \v 5 All rrapatseʼtyen patspaʼ oʼch eʼñe saʼmuepñetyes, all pocmoʼyaretyenapaʼ oʼch eʼñe saʼmuepñetuahue, all terepeʼp̃arretyenapaʼ oʼch eʼñe saʼpac̈harretyes, all arrorot̃etyena t̃oñpaʼ oʼch eʼñe sepampaʼhuahue. \q1 \v 6 Allempoña allohuen acheñeneshaʼpaʼ enteretchaʼ ñeñt̃ oʼ mueñerrnay Yompor ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop. \p \v 7 Allempoñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ huac̈haʼtet Juanesho. Ñetpaʼ t̃arroʼmar huac̈henet añ muenenet oʼch apatapanet Juan Yomporecop. Juanña serrpareʼtatapanetpaʼ otapanet: \p —Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Poʼñoc̈hcaʼ ama eseshayeʼ sotenaye eʼñech sapataret̃teñot̃a oʼch sequeshperra allochñapaʼ amach coñchatuerrso Yompor allempoch yoroc̈htatuer tsapat̃onet̃. \v 8 Napaʼ añchaʼña notapas oʼch sorrtatyes ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherran ello cohuen Yomporecop. Sapaʼ c̈ha soteneñ seyoc̈hro añoʼ es sepallteno sapaʼ añoʼ eʼñe seyemtena satañ Abraham. T̃arraña napaʼ oʼch notas amach atet̃ soct̃apeʼchatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arroʼmar oʼch notas ñerraʼm Yompor muenetseñ amaʼt añ mapueʼ ñeñt̃ senten arr oʼch aʼpnasereñ Abraham poʼm̃reneñ. \v 9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas ñerraʼm amach soct̃apeʼcherro cohuen Yomporecop oʼ mamesham̃a oʼch c̈haponasa att̃och coñchaterres Yompor. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo oʼch aʼmatamochet tsach. Oʼ eʼñe onañchachet gach allchaʼ tet eʼñe allohua huañen puepallactar. Ñeñt̃ allohuen tsachec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrochetchaʼ all huorten tsoʼ allchaʼ eʼñe aʼpoyatatueret. \p \v 10 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼtyeset Juan, ochet: \p —Ñehua, ¿esoʼtña poctetsaña yocop att̃och eʼñe yorrtatyes ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop? \p \v 11 Ñañapaʼ anapanetpaʼ otanet: \p —Ñerraʼm eseshas echeneʼ epma seshtam oʼch sap̃ ñeñt̃ ama echenaye ñeñt̃chaʼ chorrena. Ñam̃a ñerraʼm eseshas echeneʼ serrar oʼch sap̃ ñeñt̃ ama echenaye ñeñt̃chaʼ rrenet. \p \v 12 Allempoña huac̈haʼta ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ att̃o cobrenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñetpaʼc̈hoʼña añecop huenet Juanesho oʼch apataret̃tet Yomporecop. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼ aʼp̃t̃oʼtoset Juan, atet̃ otoset: \p —Yocop Nomporchaʼ ¿esoʼtña poctetsa att̃och yorrtatyes yam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop? \p \v 13 Ñañapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ allpon quelle ñeñt̃ eʼñe allpona enamuen gobiernopaʼ eʼñech allpona secobreñña acheñeneshaʼ, amachña alloʼna atarr aton secobraʼneñe acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ eʼñech socpaʼna. \p \v 14 Allempoña patantarr guardianeshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ aʼp̃t̃oʼtoset ñamet, ñetpaʼ atet̃ otet: \p —Yocoppaʼc̈hoʼña ¿esoʼtña poctetsa ñeñt̃chaʼ att̃och yorrtatyes yam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop? \p Ñaña anapanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ amach es seprratam̃p̃satsche acheñeneshaʼ eʼñe seʼmueñocma ñam̃a saʼmet̃am̃peñot̃ eʼñe seshquëñot̃paʼc̈hoʼña amach es seprratam̃p̃satsto eʼñe att̃ot̃a. Ñam̃a ñeñt̃ allpon tsaʼtenset gobierneshot̃paʼ eʼñepaʼchña ñeñt̃a cohuen socshena. \p \v 15 Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohueñet, pueyoc̈hretoñapaʼ att̃a cot̃apeʼchyenet c̈ha otenapuetañ Juanpaʼ ñeñt̃t̃eʼña Cristotets ñeñt̃ cohuenet ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ mueñerranet Yompor. \v 16 Juanñapaʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ Cristotets, t̃arroʼmar napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecop eʼñe oñochaya napatenes. T̃arraña Cristo ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ añchaʼña chorratossa Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.\f + \fr 3:16 \ft Ñeñt̃ atet̃ poʼtaruas peʼt̃ ahuat̃ esclavos oʼch pueyan pamoʼmteʼ poʼsapatrec̈h.\f* \v 17 Ñapaʼ atarr ahuamencat̃, ñapaʼ ñach acrerreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ pueshoshnat alloch shoshnan poʼtrigo oʼch eʼñe pueʼllom̃rochayam̃a. Ñeñt̃ña pueʼllomerpaʼ oʼch aʼyapac̈heʼ oʼch aññoʼch allecma aññoʼteñ eʼñe cohuen. Pueʼsheʼmarñapaʼ oʼch huaporeʼch tso allchaʼ eʼñe poyhua. Ñeñt̃ña tsoʼpaʼ ama emayaʼpahuo amaʼt errponaña. \p \v 18 Juanña allpaʼ atet̃ serrpareʼtatyenanet cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ellonet̃ñapaʼ shonteʼ paʼnamen serrpareʼtatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. \s1 Allempo apataret̃ta Jesús Yomporecop \r (Mt. 3.13-17; Mr. 1.9-11) \p \v 19-22 Allempoña oʼ atarr apataret̃ta shonteʼ acheñeneshaʼ Yomporecoppaʼ c̈ho apataret̃tatsa ñam̃a Jesús. Eʼñe apataret̃etuatsapaʼ oʼ maʼyocha. Allempoña maʼyochenapaʼ enetñapaʼ ahuepaʼt atoraret̃ta. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnma Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entapet ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho. C̈ha eʼmorrtatsa ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nanac nocshateneʼ. \p Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ oʼ yottam̃p̃satan Juan t̃arroʼmar Juanpaʼ eñotach ama pocteyeʼ enteñe ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena. Amaʼt paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃aporpaʼ oʼ yoram̃per. Amaʼt shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena Herodespaʼ elloñapaʼ oʼc̈hoʼ yottam̃p̃saterranerr ñam̃a Juan. \s1 Arrpaʼ all aquellcaret̃ allohuen paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ paʼtañneshañ pen Jesús \r (Mt. 1.1-17) \p \v 23 Ñehua, Jesúspaʼ allempo orrta oʼ t̃orraʼmochana ñeñt̃ poʼtaruas pen Pomporecop, allempoña poʼcharñapaʼ ñatoʼ oʼt̃eʼ c̈hap maʼpoch c̈harraʼ char. Acheñeneshaʼñapaʼ aña pompor p̃ateñet ñeñt̃ José. Ñehua, Josépaʼ Elí puechemer, \v 24 Elípaʼ Matat puechemer, Matatpaʼ Leví puechemer, Levípaʼ Melqui puechemer, Melquipaʼ Jana puechemer, Janapaʼ José puechemer, \v 25 Josépaʼ Matatías puechemer, Matatíaspaʼ Amós puechemer, Amóspaʼ Nahum puechemer, Nahumpaʼ Esli puechemer, Eslipaʼ Nagai puechemer, \v 26 Nagaipaʼ Maat puechemer, Maatpaʼ Matatías puechemer, Matatíaspaʼ Semei puechemer, Semeipaʼ José puechemer, Josépaʼ Judá puechemer. \v 27 Judápaʼ Joana puechemer, Joanapaʼ Resa puechemer, Resapaʼ Zorobabel puechemer, Zorobabelpaʼ Salatiel puechemer, Salatielpaʼ Neri puechemer, \v 28 Neripaʼ Melqui puechemer, Melquipaʼ Adi puechemer, Adipaʼ Cosam puechemer, Cosampaʼ Elmodam puechemer, Elmodampaʼ Er puechemer, \v 29 Erpaʼ Josué puechemer, Josuépaʼ Eliezer puechemer, Eliezerpaʼ Jorim puechemer, Jorimpaʼ Matat puechemer, \v 30 Matatpaʼ Leví puechemer, Levípaʼ Simeón puechemer, Simeónpaʼ Judá puechemer, Judápaʼ José puechemer, Josépaʼ Jonán puechemer, Jonánpaʼ Eliaquim puechemer, \v 31 Eliaquimpaʼ Melea puechemer, Meleapaʼ Mainán puechemer, Mainánpaʼ Matata puechemer, Matatapaʼ Natán puechemer, \v 32 Natánpaʼ David puechemer, Davidpaʼ Isaí puechemer, Isaípaʼ Obed puechemer, Obedpaʼ Booz puechemer, Boozpaʼ Salmón puechemer, Salmónpaʼ Naasón puechemer, \v 33 Naasónpaʼ Aminadab puechemer, Aminadabpaʼ Aram puechemer, Arampaʼ Esrom puechemer, Esrompaʼ Fares puechemer, Farespaʼ Judá puechemer, \v 34 Judápaʼ Jacob puechemer, Jacobpaʼ Isaac puechemer, Isaacpaʼ Abraham puechemer, Abrahampaʼ Taré puechemer, Tarépaʼ Nacor puechemer, \v 35 Nacorpaʼ Serug puechemer, Serugpaʼ Ragau puechemer, Ragaupaʼ Peleg puechemer, Pelegpaʼ Heber puechemer, Heberpaʼ Sala puechemer, \v 36 Salapaʼ Cainán puechemer, Cainánpaʼ Arfaxad puechemer, Arfaxadpaʼ Sem puechemer, Sempaʼ Noé puechemer, Noépaʼ Lamec puechemer, \v 37 Lamecpaʼ Matusalén puechemer, Matusalénpaʼ Enoc puechemer, Enocpaʼ Jared puechemer, Jaredpaʼ Mahalaleel puechemer, Mahalaleelpaʼ Cainán puechemer, \v 38 Cainánpaʼ Enós puechemer, Enóspaʼ Set puechemer, Setpaʼ Adán puechemer, Adánpaʼ Yompor puechemer. \c 4 \s1 Allempo oneñet̃paʼ topatenan Jesús, mueneñ oʼch atet̃ p̃atan Jesús ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mt. 4.1-11; Mr. 1.12-13) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ oʼ err Jordanasot̃. Ñañapaʼ añ eʼñe chorrenaya Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña anmueʼña all amayo. \v 2 Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃, mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor. Allñapaʼ ama rreno eʼñe aña t̃orrena att̃och etsotuan ora allohuen ñeñt̃ cohuentetsa Pomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ paʼtatsoch c̈harramatpaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es rreno. Oʼña paʼtatsoch c̈harramatuapaʼ c̈ho cheporratsa. \p \v 3 Allempoña oneñet̃ att̃o topatosan Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —P̃a ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ oʼch p̃ot: Añ mapueʼ puenasepaʼ pan. \p \v 4 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Allohueney acheñeneshohueneypaʼ ama eʼñe rreñtsa ñapuet̃ yocrram̃ yepeno. Añeʼnaña yocrram̃ yepen yecamquëñecop ñeñt̃ allohuen allpon oteney Yompor.” \p \v 5 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anem̃ all atarr aspent̃o eʼñe aʼnoso. Allot̃ña gatyesuererr allohuen ñeñt̃ allpon all am̃chaʼtaret̃etyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren añe patsro. Allot̃ña amaʼt mamesha cohuospaʼ eʼñe orreʼtuena erracmañen. \v 6-7 Oneñet̃ñapaʼ alla oterranerr Jesús: \p —Ora allohuen ñeñt̃ oʼ pentyesua ñeñt̃paʼ eʼñe nocma t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ na aparet̃. Ñerraʼm eseshaʼ nemnen oʼch nap̃paʼ napaʼ nap̃chaʼcaʼye. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, ñerraʼm na pemaʼyocheñot̃en oʼch peconcorpanaʼtna, napaʼ napap̃chaʼ ora all am̃chaʼtaret̃etyenet all atarr cohuentatyeñet, eʼñe ora allohuen ñeñt̃paʼ eʼñech p̃ocma. \p \v 8 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch orrerrep̃ oneñet̃e. Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Añach ñapuet̃ yemaʼyochena Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen, eʼñech ñapt̃a yesherbeʼ.” \p \v 9 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anerranerr Jesús Jerusaléño. Allñapaʼ aʼtapatos nanac eno allohuanen Parets paʼpaquëll. Allñapaʼ otuererr: \p —P̃apaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ t̃eʼpaʼ p̃omacha arrot̃ t̃arroʼmar amach p̃aʼtserrp̃o \v 10 t̃arroʼmar Parets poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ amaʼtña atet̃ oten: \q1 Yomporpaʼ oʼch mueñonap̃ poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃sapueʼ. \q1 \v 11 Ñetchaʼ p̃agapapuet oʼch enatapapet att̃och amach p̃aʼtserrp̃atcaʼtoso mapyo. \p \v 12 Allempoña Jesúspaʼ alla otererr: \p —Añpaʼc̈hoʼña anuaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach yaʼllocchameʼtatsche Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen.” \p \v 13 Allempoña oneñet̃ topatuahuan Jesús paʼnamenot̃paʼ oʼ ahuerr oʼ cac̈hpaʼner allponmat t̃arroʼmar oneñet̃ c̈hocma topach. \s1 Allempo eʼñe ñenmat̃ t̃orrena Jesús Partsocop all Galileo \r (Mt. 4.12-17; Mr. 1.14-15) \p \v 14 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla ahuerr Galileo. Ñapaʼ añ atarr ahuamencat̃ peneʼ Parets Puecamquëñ. Errap̃aren Galileoʼmar oʼ eʼñe eʼmareʼtuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. \v 15 All apc̈haʼyena judioneshaʼ poʼprahuetopaʼ ñañapaʼ all yec̈hatyenanet. Att̃oña allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuen enteñet. \s1 Allempo serrpareʼtatan Jesús acheñeneshaʼ all Nazareto \r (Mt. 13.53-58; Mr. 6.1-6) \p \v 16 Att̃eñapaʼ oʼ alla c̈herr Nazareto all yec̈hacheʼt̃ pompor allempo cheshenaʼ. Pamt̃arrña allempo c̈hap yet̃ allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ, Jesúsñapaʼ oʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo, ñapaʼc̈hoʼ atet̃ yec̈hena. Oʼ c̈hap puerahuopaʼ allñapaʼ t̃omos allchaʼ lleyatan acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ. \v 17 Allñapaʼ añ apet libro ñeñt̃ alloʼtsen Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñañapaʼ toran libropaʼ all entan ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ñocop, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: \q1 \v 18 Napaʼ añ nechorrenaya Nompor Puecamquëñ t̃arroʼmar ña nellsenseʼ nach serrpareʼtaterreʼ ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr es palltetsa. Napaʼ añchaʼ neñotaterranet cohuen ñoñets ñeñt̃paʼ alloch queshperret. Ñam̃a añecopña llesenserren att̃och nach aʼcrratyerreʼ allohuen ñeñt̃ mueroc̈hetyetsa puellquëñot̃ pueyoc̈hreto. Nach eñotaterreʼ ñam̃a ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃etyetsa allochñapaʼ oʼch atoram̃p̃saret̃terret. Nach eñotaterreʼ ñam̃a ñeñt̃ ama entetso allochñapaʼ oʼch enterret. Ñam̃a ñeñt̃ amueroc̈htataret̃etyetsa nachña aʼrroyataterrahuet. \q1 \v 19 Ñam̃a napaʼ añecopña llesenserren nach eñotaterrahuet t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempo pocteʼ enteñ Yompor oʼch atarr orrtaterranet puemuereña. Ñehua, arrpaʼ allohua ñeñt̃ allpon lleyatanet Isaías poʼñoñ. \p \v 20 Oʼ lleyatuanetpaʼ oʼ alla eʼtam̃perran libro apuerran ñeñt̃ sherbets all puerahuo. Allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr. Allohuenña acheñeneshaʼ ñeñt̃ puerahuoʼtsaʼyen ñetñapaʼ atarr cohuanrrorteñet Jesús. \v 21 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Att̃oʼ oʼ seʼmhua añ ñoñetspaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herr att̃och eʼñe etsoterra ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \p \v 22 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñoraʼyenet Jesúsocop. Atarr coc̈hneshaʼ enteññañet poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatyenanet. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyenet: \p —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr coc̈hneshareʼ serrpareʼtatyeney. Ñapaʼ añacaʼye José puechemer. \p \v 23 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sapaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ seʼmareʼton ñeñt̃ atet̃ norrtatyenaʼ ahuaña Capernaumo t̃eʼña sapaʼ c̈ha semneñ oʼch soten añ ñoñets ñeñt̃ecma mueneʼ yotannena amaʼt ahuat̃ot̃eñ: “P̃a ñeñt̃ep̃ aʼcrratañtetsa t̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼcrrata eʼñe p̃añeña”, t̃arroʼmar sapaʼ añt̃eʼ semnen oʼch atet̃ norrtat ñam̃a arr cohuen eʼñe ya yaʼnetsro atet̃ norrtatenaʼ ahuaña Capernaumo. \p \v 24 T̃arraña napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas: \p —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ parro yec̈henet all eʼñe ñet paʼnetsreto. \v 25-26 Napaʼ poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ añchaʼ neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ oʼ maʼpa char ñam̃a poʼpoñ pueshmet charpaʼ nanac chares amaʼt mameshapaʼ ama huateno ñeñt̃oʼmarña orrta muec̈heñets erracmañen all anetso ñeñt̃ Israel all yec̈heʼt̃ Elías. Ñam̃a amaʼt shonteñ israelenaʼtar ñeñt̃ rret̃orrnaneshatyets allempo, t̃arraña Yomporñapaʼ ama alleyeʼ mueñanoña Elías att̃och yenposan amaʼt puesheñarra rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼts pen ña. Arra mueñe poʼpoñ anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Sarepta ñeñt̃ allara Sidón alloʼtsen puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ, ñañapaʼ ñeñt̃a yenpos. \v 27 Elloña oʼch alla neyerpaterrserr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñam̃a Eliseo, ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ shonteʼ israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ osyen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra all anetso Israel all yec̈heʼt̃ Eliseo. T̃arraña amaʼt att̃eñ amaʼt puesheñarrot̃apaʼ ama aʼcrratereña Eliseo eʼñe all Israelo. Ñapaʼ aña aʼcrraterr ñeñt̃ poʼpoñenaʼtar acheñ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Naamán ñeñt̃paʼ poʼpoñ anetsoʼmarneshaʼ; ñeñt̃ paʼnetser penpaʼ añ paʼsoʼcheñ Siria. \p \v 28 Acheñeneshaʼña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ yerpatanet Jesúspaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmatahuet allohuenet ñeñt̃ puerahuoʼtsaʼyen. \v 29 Ñetña tantrraʼtetpaʼ oʼ mueñoʼteret allot̃ paʼnetsretot̃. Chetaʼneret, allot̃paʼ arr anmet allohua huañen pocoll allot̃ eʼñe atseret̃tena allchaʼ huaporeʼchet att̃och muetsatachet. \v 30 T̃arraña amaʼt huaporeʼchetañ, Jesúsñapaʼ oʼ chopeʼchnerr amaʼt all shontena acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ all chetaʼtnerra rroc̈hopaʼ oʼ ahuerr. \s1 Allempo Jesúspaʼ entap̃ puesheñarr yacma ñeñt̃ chorrena oneñet̃ \r (Mr. 1.21-28) \p \v 31 Allempoñapaʼ oʼ alla ahuerrerr anetso Capernaumo allara Galilea. Pamt̃arrña allempo c̈hap yet̃ñats allempo amesen judioneshaʼ ñañapaʼ oʼ ahuoʼ poʼprahueto. Allñapaʼ yec̈hatyesosan acheñeneshaʼ. \v 32 Ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet, acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ yec̈hatenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. \p \v 33 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús: \p \v 34 —¿Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃? Añecopt̃eʼ pehuapa oʼch p̃aʼchencaterrey. Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets. \p \v 35 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña cac̈hpaʼnerreʼña añ acheñer. \p Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma eʼñe all shontena allohuen acheñeneshaʼ. Allempoñapaʼ oʼ cac̈hpaʼner eʼñe att̃a, ama errot̃ p̃aʼnme. \v 36 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃oratsp̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ, atarrepaʼt huomenc poʼñoñ pen. Eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ. Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼ c̈haʼnerr oneñet̃. \p \v 37 Allempoñapaʼ erracmañen allampañoʼmar serrpareʼtyeset ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. \s1 Allempo aʼcrratosan Jesús Simón Pedro paʼsoʼmue \r (Mt. 8.14-15; Mr. 1.29-31) \p \v 38 Allempoña Jesúspaʼ c̈haʼnerr puerahuot̃ oʼ ahuoʼ ñam̃a Simón paʼpacllo. Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha atarr nanac hueraten. Otapet Jesús: \p —T̃eʼ yapaʼ yemneñ oʼch p̃aʼcrratos atsnañet̃. \p \v 39 Allempoña Jesúspaʼ oʼ ponmosana atsnañet̃paʼ c̈ha aʼhuañam̃p̃soseʼña poʼurateña. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran shonteʼ paʼnamen atsnañet̃ec̈hno \r (Mt. 8.16-17; Mr. 1.32-34) \p \v 40 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo oʼ emuena atsneʼpaʼ acheñeneshaʼña allohuenet ñeñt̃ atsnaʼtyets pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ oʼ huapatyesnenet atsnañet̃ eʼñe Jesúsesho. Ñañapaʼ naʼyesapanet pot ñesheto puesheñaʼttset, att̃oña aʼcrratyesapanet allohuenet. \v 41 Ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ cac̈hpatatyesapanet oneñet̃ ñeñt̃ puerranarot̃ otnomueʼ Jesús: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ eʼñe poʼñoc̈h Parets Puechemerep̃. \p T̃arraña Jesúspaʼ aʼmtsoñeñtanet, ama muenataneto oʼch eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñotnomet ñapaʼ ñeñt̃ Cristotets. \s1 Allempo Jesúspaʼ serrpareʼtatyesnoman acheñeneshaʼ errap̃aren Galileoʼmar \r (Mr. 1.35-39) \p \v 42 Tsapat̃ña oʼ puetarenpaʼ Jesúsñapaʼ ahuaʼmuen aʼyo all ama acheñempañoyaye. Acheñeneshaʼñapaʼ eʼnameʼtaʼmueñet. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hapaʼmuenet alloʼtsen Jesús. Ñetñapaʼ ama mueneñeto oʼch erra saʼnmanet. \v 43 Ñañapaʼ atet̃ otapanet: \p —Napaʼ añ poctetsa nocop oʼch ahuen poʼpoñ anetsoʼmar, allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet ñeñt̃ cohuen ñoñets, oʼch neñotatyesosanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃och ayochreshat̃tena ña, t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopña llesenserren Nompor. \p \v 44 Att̃eñapaʼ oʼ serrpareʼtatyesnoman acheñeneshaʼ errap̃aren Galileoʼmar all apc̈haʼyenet poʼprahueto. \c 5 \s1 Att̃o Jesús rromatosanet shonteʼ cac \r (Mt. 4.18-22; Mr. 1.16-20) \p \v 1 Allempoña poʼpocheño Jesúsñapaʼ eʼñe saʼpatop̃ño t̃en, ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Genesaretas. Allñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼ c̈ha echtaʼtatseʼtannaʼtoset. Att̃oña amaʼt Jesúspaʼ oʼc̈ha echtaʼtoset. Ñetpaʼ añ muenenet oʼch eʼm̃ñotosñañet Yompor poʼñoñ. \v 2 Jesúsñapaʼ all entosan epna noñt̃ eʼñe all sohuaʼpuetso. Ñeñt̃ña poʼtaruas peneʼ ñeñt̃ rremueneʼ cacpaʼ ñetñapaʼ ama poʼnoñt̃oʼtsaʼyeneto. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet aʼyenet̃ allchaʼ tsamaʼtenetaʼ poʼterraya. \v 3 Jesúsña allpaʼ aʼtapos puenarr noñt̃o, ñeñt̃ Simón poʼnoñt̃. Aʼtapospaʼ otan Simón: \p —Pechtam̃p̃sen mameʼ rroc̈haʼsonet̃. \p Jesúsña anorros noñt̃opaʼ allot̃ña yec̈hatosan allohuen acheñeneshaʼ. \v 4 Allempoña serrpareʼtatuanet, oʼ alla oterranerr Simón: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ rroc̈haʼsonet̃ epopaʼ oʼch alla peterrayerrerr, t̃eʼpaʼ perrmaʼch shonteʼ cac. \p \v 5 Simónñapaʼ atet̃ och: \p —Yapaʼ oʼ Maestrochaʼ eʼñe yarepen t̃orratsa terrayats eʼñe orrena amaʼt parra cac ama yerrmueñe. T̃eʼña p̃acaʼ noteneʼ oʼch alla neterrayerrerr amaʼtpaʼ atet̃chaʼ nep̃a oʼch alla neterrayerrerr. \p \v 6 Allempoñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, oʼ alla terrayerreterr. Terrayañapaʼ shonteʼ rroman cac nanac aton, c̈ha mueneʼ rrarreʼtatan terraya. \v 7 Att̃eñapaʼ agochet poʼpotantañ pamoʼtset ñeñt̃ poʼnoñt̃oʼtsaʼyen oʼch huapuet ñeñt̃chaʼ rromapretahuet cac. Oʼña c̈hapuet oʼ eshaʼtanatet cac noñt̃o eʼñe epnoʼmar chorrares cac noñt̃o, c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃. \v 8 Allempoña atet̃ eñch Simón Pedro ñañapaʼ pomaʼyorñecma ponmana Jesús, concorposa paʼrrp̃ot̃, all otos: \p —Amach Partseshachaʼ alloʼna peyemtatsetnenno t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en atarr ochñat̃en. \p \v 9 Atet̃ otan Jesús pueyorñot̃ t̃arroʼmar eñoteñ ñeñt̃ att̃o rreman shonteʼ cacpaʼ Parets atet̃ p̃ateneʼ. Amaʼt allohuen ñam̃a ñeñt̃ epuet taruasenetpaʼ atarr nanac yorenet. \v 10 Amaʼt ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃ parro taruasen Simón, atarr nanac yorenet. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr Simón: \p —Amach c̈ha peyorenatsto. Ñeñt̃ atet̃ pepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ atet̃chaʼ peperra eʼnerreʼ ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ p̃ameʼñaterra. \p \v 11 Allempoñapaʼ ahuam̃perret oʼch etsotuerret allecma etsotenet. Ñetñapaʼ allempocma sohuanmuet allohuen ñeñt̃ allpon echyenet. Allempoñapaʼ cot̃eret Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet. \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃ \r (Mt. 8.1-4; Mr. 1.40-45) \p \v 12 Allempo poʼpocheño Jesúsñapaʼ alla c̈herrerr poʼpoñ anetso. Allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra, atarr apoc̈htateñ. Entosan Jesúspaʼ alla rromam̃p̃sosya. Allña rromuenapaʼ allot̃ña enamosan Jesús, atet̃ otos: \p —Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ. \p \v 13 Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: \p —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \p Yacmañapaʼ allorocma metuer pueptsarña. \v 14 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 15 Elloña atarr nanac serrpareʼtyeñet, oʼ erracmañen epaʼhua att̃oʼ pena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ huac̈haʼtoñet att̃och eʼm̃ñotoñet poʼñoñ ñam̃a att̃och aʼcrratyesapanet allohuen paʼtsnañet̃eret. \v 16 T̃arraña ñapaʼ errot̃enopaʼ oʼch ahuerr aʼyo all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochena. \s1 Att̃o Jesús aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña \r (Mt. 9.1-8; Mr. 2.1-12) \p \v 17 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ all yec̈haterranerr shonteʼ acheñeneshaʼ, allña allpononet̃paʼ all anorrc̈haʼtyen ñam̃a patantarr fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetpaʼ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtyenet—Galileot̃ ñam̃a Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃. Jesúsñapaʼ atarr ahuamencat̃ peñ Pompor, att̃oña aʼcrratyesan shonteʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets. \v 18 Att̃eña oʼ huapatoñet ñam̃a echarrtaña, huapatam̃p̃set puechecnap̃ot̃. Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃oset oʼch eʼñe noset Jesúsesho. \v 19 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eñapaʼ aʼtapatoset enot̃ pocollato. Allñapaʼ oʼ aʼrrot̃eʼtoset pat̃ep̃rarr echet allot̃ña aʼsuatam̃p̃set echarrtaña puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús. \v 20 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otapan echarrtaña: \p —Masheñchaʼ t̃eʼña p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta. \p \v 21 Otueʼ atet̃paʼ añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ otatseʼtet ñañeñeta: \p —Eseshaʼhuañacaʼye oʼ achm̃areʼtanña Yompor. Arr patsropaʼ amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets, ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets. \p \v 22 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. \v 23 Ñehua, sapaʼ c̈ha soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechopeʼchnen.” \v 24 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro. \p Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña: \p —T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo. \p \v 25 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet. Oʼ chetaʼnenan poʼmueʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ Yompor oʼ ahuen paʼpacllo. \v 26 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Att̃oña ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuentatyeññañet Yompor. Allohuenetñapaʼ atarr nanac yorenet, atet̃ otyenet: \p —T̃eʼpaʼ oʼ yenterr ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña ya ñeñt̃ atarr cohuen. \s1 Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Leví att̃och pueyochreshaʼ per \r (Mt. 9.9-13; Mr. 2.13-17) \p \v 27 Allempoñapaʼ oʼ ahuerrerr Jesús. All oñempaʼ all entnoman puesheñarr ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobrenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Leví\f + \fr 5:27 \ft Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo.\f*. Alla anen allecma apc̈henet quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ otosan Leví: \p —T̃eʼpaʼ p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. \p \v 28 Eʼñe otueʼ atet̃ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsa oʼ cot̃an Jesús. Att̃oña ñapaʼ eʼñe sohuanman ñeñt̃ allohuen paʼnamen. \p \v 29 Allempoñapaʼ c̈hapaʼmuen ñam̃a pamt̃arr allempo Leví paʼpacllopaʼ yec̈hcatatan shonteʼ rreñets att̃och coshameʼtam̃pesyet Jesús. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ. Alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ parro yemtena Leví. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃areta ñeñt̃ poʼtaruas penet oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop, t̃arraña ñetpaʼ pueshquëñot̃eʼna cobreñet acheñeneshaʼ aton. Ñeñt̃ rrallmeʼchapreteneʼ Jesús. \v 30 Fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ sasareʼteññañet Jesús pueyochreshaʼ. Att̃eñapaʼ otaret̃tet: \p —Taʼm, esoʼmart̃eʼña serrallmeʼchapreteñña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ aton quelle ñam̃a epas acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno. \p \v 31 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: \p —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma añ eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. \v 32 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. \s1 Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets \r (Mt. 9.14-17; Mr. 2.18-22) \p \v 33 Ñetñapaʼ alla otereterr Jesús: \p —Ñeñt̃ Juan pueyochreshaʼpaʼ c̈hocma t̃oreʼtenet Yomporecop,\f + \fr 5:33 \ft Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.\f* c̈hocma maʼyochenet. Ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña att̃ecma penet. T̃arraña p̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña ama att̃eyeʼ peneto. Ñetpaʼ atta es rratseʼtyenet, att̃a es orryenet. \p \v 34 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto”, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. \v 35 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et cac̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa. \p \v 36 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Ñehua, ñerraʼm yechen epma yeshtam, pat̃err emarr ñam̃a poʼpoñ mellashañpaʼ amach yerrarratstoña emarr yeshtam alloch yelltaʼ yeshtam mellashañ all rrarraʼnen. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena. Amaʼt yeshtam emarrpaʼ oʼhuañchaʼ cohuenta all yerrarreñ. Ñam̃a yeshtam mellashañ amaʼt oʼ yelltereñ emarropaʼ amach alla cohuenterro t̃arroʼmar ñeñt̃ allo oʼ yellterpaʼ ama mellashañecmayaye, ñeñt̃oʼmarña amach ñeñt̃tatere. \p Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. \v 37 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshaʼpaʼ amach es sherberro. \v 38 Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼp̃soña vinos ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar. \p Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra. \v 39 Poʼpoñonet̃paʼ alla tomaʼntaterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃ eʼñe yec̈henaya oʼch orran coʼnes ñeñt̃ atarr chaseʼpaʼ ñapaʼ ama mueno oʼch orran coʼnes emasa, t̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten ñeñt̃ atet̃ yec̈hena ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enten. \c 6 \s1 Allempo Jesús pueyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo añe yet̃ro allempocma amesen judioneshaʼ \r (Mt. 12.1-8; Mr. 2.23-28) \p \v 1 Allempoña c̈herrerr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo aʼsheʼchallmeʼchyesnomet att̃ot̃ rrocllomeʼchachet oʼ rraʼyesnomet. \v 2 Ñeñt̃ña patantaʼtets fariseoneshaʼpaʼ cheʼptareʼtanet, atet̃ otaret̃tet: \p —Esoʼmareʼtña atet̃ sepena ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen. \p \v 3 Jesúsñapaʼ otanet: \p —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña añ ñoñets all oten ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. \v 4 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ chetosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ chetos David, rros, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet. \p \v 5 Allempoña alla oterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼye atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen. \s1 Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran ñeñt̃ chelletsa pot \r (Mt. 12.9-14; Mr. 3.1-6) \p \v 6 Allempoñapaʼ c̈herrerr poʼpocheño ñeñt̃ yet̃ñatsro allempocma amesenet. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ yec̈hatyesuenanerr acheñeneshaʼ. Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot poʼcohuenrot̃. \v 7 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a fariseoneshaʼ ñetña allpaʼ Jesúsa atarr cohuanaʼtyenet att̃och enteñeterr ñatoʼrraña oʼch aʼcrratenanerr acheñ añe yet̃ro allempocma amesenet. Ñerraʼm oʼch aʼcrratenanerr amaʼt puesheñarra acheñ añe yet̃ro allempo amesenet, allempoñapaʼ eshecchaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho. \v 8 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto. Ñañapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: \p —Ap̃on p̃at̃omos arrma. \p Yacmaña huapapaʼ oʼ t̃omos all rroc̈ho. \v 9 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñehua, napaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas: ¿Erraʼtsenaʼtña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ senten ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añ yet̃ro allempo yamesen? Ñatoʼ oʼch atet̃ yepeʼ eʼñe cohuen poʼpsheñeñ, amapaʼ ñatoʼ oʼch atet̃ yepoñ ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñatoʼ añt̃eʼ pocteʼ senten oʼch yaʼcrrach acheñ amapaʼ añt̃eʼ pocteʼ senten amach yaʼcrratatsche c̈hachña yemtsatach. \p Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenaye entaye. \p \v 10 Ñañapaʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ anorrc̈hets all, allempoñapaʼ otan ñeñt̃ chelletsa pot: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃: Petapuerr p̃ot. \p Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerran pot, oʼ eʼñe cohuenterra pot. \v 11 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmatahuet. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet, atarr oʼpachet Jesús. \s1 Allempo Jesúspaʼ acran c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ \r (Mt. 10.1-4; Mr. 3.13-19) \p \v 12 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla ahuerrerr aʼyo aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ. Allñapaʼ arepen maʼyochaya Pompor. \v 13 Tsapat̃ña puetarenpaʼ agotaʼmuenan allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Allempo c̈hac̈haʼtet ñeshopaʼ ñañapaʼ oʼ acrapan ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ ñeñt̃chaʼ serrpareʼtyetsaʼ allemeñ anetsoʼmar. \v 14 Ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃paʼ añec̈hno: Simón ñeñt̃ socherr Pedro, allot̃paʼ ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés, allot̃paʼ Jacobo\f + \fr 6:14 \ft Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.\f* ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan, allot̃paʼ Felipe, ñam̃a Bartolomé, \v 15 ñam̃a Mateo ñam̃a Tomás ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a ñeñt̃ poʼpsheñeñ Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, \v 16 allot̃paʼ ñam̃a Judas\f + \fr 6:16 \ft Judaspaʼ ñeñt̃ara sochenet Tadeo.\f* ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ, allot̃paʼ ñam̃a poʼpsheñeñ Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús. \s1 Allempo Jesúspaʼ yec̈hatenan shonteʼ acheñeneshaʼ \r (Mt. 4.23-25) \p \v 17 Allempoña huerra Jesús aspent̃ot̃ epuet pueyochreshaʼ, t̃omc̈haʼtuerret all aspenet̃ pacñeʼt̃pener poño poʼmopñero. Allñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼt shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa allemeñ anetsot̃—Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃, ñam̃a saʼpatop̃ñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tirot̃ ñam̃a Sidónot̃. Ñetpaʼ añecopña huac̈henet oʼch eʼm̃ñoteret ñamet Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten ñam̃a añecpaʼnaña huac̈henet att̃och aʼcrratyesapanet Jesús patsnañet̃eret. \v 18 Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyen oneñet̃ ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet. \v 19 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ atarr mueneñet oʼch aʼp̃lloset Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃eshaʼ, eʼñe ña poʼhuamencot̃ aʼcrratyenan allohuen acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o atarr cosheñtsoʼtsaʼyen patantarr ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyen poʼpotantañ \r (Mt. 5.1-12) \p \v 20 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesan ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃es atarr huocchañneshaʼ entetsa ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar sapaʼ oʼpataterrsach Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. \p \v 21 ’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es cheporrareʼtyetsa t̃eʼ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe señmataterreʼ. \p ’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es yahuetsa t̃eʼ eʼñe sellquëñot̃ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe secheʼtaterreʼ socsheñot̃. \p \v 22 ’Ñam̃a sapaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtenset noʼmar ñerraʼm esempo mueñoʼtenset, ñerraʼm esempo puesasareʼteñot̃etas sochatseʼtenset t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena Ñeñt̃en Acheñetosets. \v 23 Allempo atet̃ penset ñeñt̃ ama cohuenayaye, sañapaʼ socshepaʼch nanac ñam̃a señochepaʼch shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Ñehua, ñetpaʼ paʼtañneshañpaʼ att̃ecma mueroc̈htatyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 24 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas sa ñeñt̃es atarr ec̃llayoret̃es ñeñt̃es echeneʼ ora allpon ñeñt̃ eʼñe socpa. Sapaʼ ñeñt̃eschaʼña atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar esempopaʼ huañerrchaʼ ñeñt̃ socshateneʼ. \p \v 25 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñeñt̃es atarr esocmañen es echyets allo eʼñe señmatena seyeteñot̃. C̈herrchaʼ allempoch atarr sepallterra ñeñt̃chaʼ serrar seperr. \p ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es t̃eʼpaʼ eʼñe socsheñeshaʼ secheʼtatsetyena. C̈herrchaʼña allempoch seyahuerra sellquëñot̃. \p \v 26 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo allohuen acheñeneshaʼ eʼñech cohuen entapretenset, eʼñe cohuen eñosyenet socop. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ peteʼt̃ paʼtañneshañ ahuat̃, eʼñe cohuen eñosyeseteʼt̃ añ acheñreneshacop ñeñt̃ amaʼt ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃taʼyeseteʼt̃e. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amorrentpoʼch yeñch ñeñt̃ yeʼmoñeʼtyeneʼ \r (Mt. 5.38-48; 7.12) \p \v 27 ’Sa ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a eʼñe cohuen, semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Oʼch atet̃ sepeʼ eʼñe cohuen. \v 28 Ñam̃a amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ sesasareʼteneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃penanet. \v 29 Nehua, atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃. Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ seprratam̃p̃seʼ seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena. \v 30 Ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ sañapaʼ sapepaʼch amaʼt esesha. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ seyoratsreʼtam̃p̃seʼ sañapaʼ amach alla senamatstere apuerrsetepaʼ alla. \v 31 Ñehua, ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a. \p \v 32 ’Ñam̃a sa ñerraʼm aña semorrentena ñeñt̃ atarr semorrentenaya sam̃a, ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpa aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen. \v 33 Ñam̃a ñerraʼm aña eʼñe cohuen seyenpaʼyen ñeñt̃ seyenpaʼyeneʼ sam̃a, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpaʼ aña yenpaʼyenet ñeñt̃ yenpaʼyenahuet ñamet. \v 34 Ñam̃a ñerraʼm añecpa es sartannaʼtyena att̃och ellopaʼ oʼch alla apuerrset sam̃a, ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa; añchaʼña es saretyena poʼpsheñeñ amaʼt ñetpaʼ amaʼtchaʼ ama apuerrseto amaʼt coñeʼt̃a, t̃arroʼmar atet̃ pena ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñerraʼm eñoteñet oʼch alla aparet̃terret ñamet eshecchaʼña archet poʼpsheñeñ. \v 35 T̃arraña napaʼ oʼch notas, sapaʼ añeʼnachña semorrentena amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña seyenpuen amaʼt ñeñt̃ ama seyenpuenaye. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña es saretyena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama sapuerraye. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃a Yomporñapaʼ apuerreschaʼ ello ñeñt̃chaʼ atarr socshatuerreʼ. Ñapaʼ allempoch eʼñe puechemer perres, ñeñt̃ara Yompor Ñeñt̃ Nanac Parets. T̃arroʼmar ñapaʼ añeʼnaña muerena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama coshaterraye ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso. \v 36 Sapaʼc̈hoʼña atarrepaʼchña semuerannaʼta eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ Yeyomporer yepen atarr muerenya yam̃a. \s1 Eʼñe att̃ot̃apaʼ amach yotteñeʼchannaʼtatsto \r (Mt. 7.1-5) \p \v 37 ’Sapaʼ amach sotatsche poʼpsheñeñ “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena”, allochñapaʼ amach otuerrso sam̃a Yompor ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sam̃a. Ñam̃a eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sott̃eñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña amach otteñeʼchuerrso sam̃a, c̈hochña eʼñe cohuen sep̃retnannena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen peretnaʼhuerres sam̃a. \v 38 Ñam̃a sapaʼ eʼñech cohuen es sapannaʼtyena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen es apuerres sam̃a. Shonteʼch nanac es apuerres, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es eʼchorratenset soshaco atet̃ ñerraʼm c̈hop eʼcharet̃. Oʼch chorrapaʼ oʼch aʼrrapuet eshecchaʼ eshaʼtereterr poʼpoñ, ñerraʼm oʼch chorrerrerrpaʼ oʼch paʼshmuet att̃och eʼñe aʼt̃amoʼyonaset. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o es apueney Yompor nanac aton. Ñam̃a errponchaʼ sap̃ poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech allpon apuerres sam̃a Yompor. \p \v 39 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ aporoʼyet̃paʼ ñapaʼ amach errot̃enot̃ echaʼnmano poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro aporoʼyet̃ecmuet. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ penet, ñerraʼm arrorot̃ont̃a echaʼnmannaʼtnomuetpaʼ epsheñoʼmaret c̈hach shoraʼnmuet arrorot̃o. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatanet atet̃ ñerraʼm ya allempo ama yoct̃apeʼcherraʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼchache poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yompor. \p \v 40 ’Ñeñt̃ ayc̈hataret̃tetsapaʼ amaʼt puesheñarra amach errot̃enot̃ metanetoña ñeñt̃ allpon eñoten ñeñt̃ yec̈hateneʼ. Amaʼt allempo eʼñe ayc̈hataret̃tapaʼ eʼñech allpona yec̈haʼ ñeñt̃ allpon eñoten ñam̃a ñeñt̃ yec̈hateʼ. \v 41-42 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa; ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch noct̃apeʼchaterrep̃ eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch senten poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña.” T̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃. \s1 Allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ \r (Mt. 7.17-20; 12.34-35) \p \v 43 ’T̃arroʼmar allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntaterrsa: Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen narmetsoch, pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Añña poʼpchañec̈hno narmetsoch ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach eʼñe cohuenayaye. \v 44 Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoten erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerot̃ña eʼñe yechmeʼteñ. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃.\f + \fr 6:44 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet uva ñam̃a higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.\f* \v 45 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen, ñapaʼ añchaʼña orrtaten ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ cot̃apeʼchenan ñeñt̃ cohuentetsa. T̃arraña poʼpoñ acheñer ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñapaʼc̈hoʼña añach orrtaten ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ paʼnamen cot̃apeʼchenan sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃paʼ eʼñech ñeñt̃a cohuen yeserrpareʼten. T̃arraña ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen ñam̃a yeyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech ñeñt̃a yemnen oʼch yeserrpareʼteñ. \s1 Att̃o Jesús tomaʼntatana acheñ ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets ñam̃a ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ sherbets \r (Mt. 7.24-27) \p \v 46 ’Sapaʼ esoʼmaruañacaʼyeña sotenen napaʼ Saʼyochreshat̃eroʼ sepenen, sapaʼ amacaʼ c̈hoyeʼ sameʼñenno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. \v 47 Allohuen erraʼtsenchaʼ huapatsa nesho ñeñt̃chaʼ nameʼñenaya na ñam̃a ñerraʼm eʼm̃ñotennanet neñoñ ñeñt̃ atet̃ cohuen neyc̈hatenanet ñerraʼm atet̃ eʼñe penet, ñetñapaʼ atarrchaʼ eñotenet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. \v 48 Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsa oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll ñeñt̃ eʼñech echarr penan paʼpaquëll. Ñañapaʼ atarrchaʼ oʼpono eñan pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo apellchena oñ, pocollñapaʼ ama aʼmato apellcheʼ t̃arroʼmar quellpachpaʼ atarr huomenc at̃omataret̃. \v 49 T̃arraña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼmueneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm ama att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ atet̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoto. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃omataneñ paʼpaquëll t̃arraña ñañapaʼ ama atarr oʼponoyeʼ eñanoña pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Allempoñapaʼ apellcha oñ apellcheʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ aʼmatam̃p̃sos paʼpaquëll. Pocollñapaʼ eʼñe poctacma muelloʼtstosa. \c 7 \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran capitán paʼtaruasañer; ñeñt̃ capitánpaʼ romoʼmarneshaʼ \r (Mt. 8.5-13) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ serrpareʼtatuerranerr allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ, ñañapaʼ ahuerrerr, oʼ c̈herrerr Capernaumo. \v 2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃paʼ romoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñeñt̃ña capitánpaʼ echenan puesheñarr paʼtaruasañer c̈ha atsnaʼten atarr paʼnat̃tena, ñañapaʼ atarr morrentenana paʼtaruasañer. \v 3 Ñeñt̃ña capitánpaʼ allempo eʼmareʼtan Jesús oʼ alla c̈herr Capernaumo, ñañapaʼ oʼ mueñan patantarr acheñ ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, oʼch oteñetaʼ Jesús att̃o agotateñ capitán oʼch aʼcrraterrñañaʼ paʼtaruasañer. \v 4-5 Allempoña c̈hapuet Jesúseshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: \p —Ñeñt̃ capitánpaʼ ñapaʼ atarr cohuen acheñ, ñapaʼ atarr morrentenya ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey, amaʼt yeprahuapaʼ oʼ t̃omatatuosnay. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñ oʼch peyenpueñaʼ ñam̃a, ñapaʼ amaʼt ama judioneshayaye. Att̃oña atarr enamueñet Jesús att̃och yenpuenanaʼ capitán. \p \v 6 Allempoñapaʼ cot̃aʼnerranet Jesús. C̈hapmochet capitán paʼpacllo, capitánñapaʼ mueñerranerr poʼpotantañ acheñ ñeñt̃ parro yemtena ñeñt̃chaʼ otapueʼ Jesús atet̃ oten capitán: \p —Yapaʼ atet̃ otapuey capitán att̃oʼch yotapap̃: “Amach Ayochreshat̃e atsrreʼmoc̈hen nentatatstapape t̃arroʼmar napaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo. \v 7 Napaʼ ama cohuenayayno ñeñt̃oʼmarña aña nemñen poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ nepoctatapap̃, ñeñt̃chaʼ p̃otap correrrepaʼ naʼtaruasañer, ñañapaʼ acrrerrocheʼch. \v 8 T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya. Ñam̃a napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ ap̃on arr, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen, ñañapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena.” \p \v 9 Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ alla cohuaʼyesan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr yemtenna, ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ oʼch notas, amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya. Amaʼtpaʼ correrrepaʼ paʼtaruasañer. \p \v 10 Allempoña ñeñt̃ pocteʼ Jesús oʼ ahuanerret capitán paʼpacllo. Ñetñapaʼ entuerrñañet capitán paʼtaruasañer oʼ eʼñe correrra. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tantaterran arromñat̃ ñeñt̃ rret̃orrnaneshaʼ puechoyor \p \v 11 Allempo allponmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuerrerr poʼpoñ anetso, ñeñt̃ añets añ paʼsoʼcheñ Naín. Alla cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ. \v 12 Oʼ c̈hapmochet all allot̃ecma beʼt̃enet att̃och c̈hapuet anetso. Allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtos ñeñt̃ aneneʼ arromñat̃, oʼch pampueñetaʼ. Arromñat̃ñapaʼ asheñorr ñeñt̃ eʼñe poʼpat̃rror pen pachor. Pachorñapaʼ rret̃orrnaneshaʼ. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ llecapretnenaya rret̃orrnaneshaʼ all cot̃aʼneñet. \v 13 Partseshaʼña Jesús allempo entapan rret̃orrnaneshaʼ puellcapreteñot̃paʼ atarr muerosya. Ñañapaʼ atet̃ otapan rret̃orrnaneshaʼ: \p —Amach noc̈ha peyahuatsto. \p \v 14 Allempoña ponmapana arromñat̃, aʼp̃llataʼtosñañ poʼcajon. Ñeñt̃ña aneneʼpaʼ alla t̃omc̈haʼtoset. Jesúsñapaʼ otan huepueshaʼ ñeñt̃ rromuets: \p —Napaʼ oʼch notap̃: ¡T̃eʼpaʼ oʼch petanterra! \p \v 15 Eʼñe otueʼpaʼ ñeñt̃ña arromñat̃paʼ allent̃a tanterra c̈ha eñorerrtsa. Jesúsñapa oʼ alla apuerrñañ pachor. \v 16 Acheñeneshaʼñapaʼ atarr nanac yorenet. Poʼyorñot̃etpaʼ atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet: \p —T̃eʼpaʼ oʼ orrtonaya puesheñarr ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Yomporpaʼ oʼ yerpuerrya ñeñt̃ey eʼñe pueyochreshay peney. \p \v 17 Att̃oña acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ serrpareʼtyesuerret ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Oʼ eʼñe epaʼhua ora Judeoʼmar ñam̃a ora erracmañen allampañoʼmar. \s1 Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃paʼ mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho \r (Mt. 11.2-19) \p \v 18 Añña Juan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃, ñañapaʼ c̈hocma serrpareʼtateñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. \v 19 Att̃eña Juanñapaʼ agotatan epsheña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ñeñt̃chaʼ mueña Jesúsesho ñeñt̃chaʼ aʼp̃t̃oʼtenayaʼ Jesús poʼñoc̈ht̃eʼ ñapaʼ ñeñt̃ Cristotets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ, ñatoʼ amat̃eʼ ñeñt̃eyayepaʼ añchaʼ cohuet poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa. \v 20-21 Allempoña ñetpaʼ ahuanmuet. Allempo c̈hapuet alloʼtsen Jesús, Jesúsñapaʼ añ t̃orraʼyena aʼcrratanatyeseʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets ñeñt̃ paʼnamen mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñapaʼ oʼ eʼñe cac̈hpatatuerranet oneñet̃. Ñam̃a shonteʼ aporoʼyet̃ec̈hno ñañapaʼ oʼ alla eʼñe cohuatyesuerranet. Ñeñt̃ña Juan pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼtoset Jesús, atet̃ otoset: \p —Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ Yomporecop yapaʼ ñeñt̃ña yemñeneʼ oʼch yotenp̃aʼ, ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃t̃eʼ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa; ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo. \p \v 22 Jesúsñapaʼ otapanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr. Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet, ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret, ñam̃a ñeñt̃ osyen puetsarñats, t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet. \p \v 23 Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ: \p —Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes: Atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet. \p \v 24 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr. \v 25 Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo. \v 26 Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch sentenaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas, Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuenan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. \v 27 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ: \q1 P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos. \m \v 28 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor att̃o t̃eʼpaʼ oʼ ayochreshat̃tena, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan. \p \v 29 Allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ashcañetyestseʼt̃ att̃o atarr cobraʼyeseteʼt̃ quelle ñeñt̃ gobiernocop ñeñt̃ apatyes Juan, ñetñapaʼ att̃o eʼm̃ñotenetpaʼ otyeset: “Eʼñe pocteʼ atet̃ oteney Yompor.” \v 30 T̃arraña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama pocteyeʼ enteñeto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor ñocpuet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama apataneto Juan Yomporecop allempo. \p Partseshaʼñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p \v 31-35 —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hot̃eʼ chorreña oneñet̃, amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen ñam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocmach poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈ho allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.” \s1 Allempo Jesúspaʼ rrallmeʼchos fariseo paʼpacllo ñeñt̃ sochetsa Simón \p \v 36 Allempoña Jesúspaʼ oʼ huapoña ñam̃a puesheñarr fariseo oʼch otenanaʼ Jesús rrallmeʼchapreteñepaʼ paʼpacllo. Jesúsñapaʼ allent̃a cot̃erran fariseo. Allempoña c̈hapach paʼpacllo anorrc̈haʼtoset parro allchaʼ rrallmeʼchapretos. \v 37 Puesheñarrña coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃, ñañapaʼ oʼ eʼmareʼch oʼ c̈hap Jesús fariseo paʼpacllo all rrallmeʼchen. Ñañapaʼ huapa, huapatan ñeñt̃ atarr eñmosat̃ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ; huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ otenet alabastro. \v 38 Allñapaʼ pueyaʼchpeñeshaʼ huapa, ponmosana Jesús paʼtco. All atarr yahuosa, pueseʼñapaʼ c̈ha tsopsaʼtos Jesús paʼtco. Allempoña chetosanña pueʼchpaʼ alloña alla aʼporrarraʼtquër, tsoʼtstecaʼtosan paʼtac, sheʼtatcaʼtos eñmosat̃o. \v 39 Añña fariseo ñeñt̃ huaʼñeneʼ Jesús, ñañapaʼ eñchpaʼ atet̃ ot pueyoc̈hro: T̃arraña añ yacma ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃tenayeñ Yompor poʼñoñpaʼ eñotapaneñchaʼña añ coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃lleneʼpaʼ atarr ecañoreshat̃, amach muenacheñe oʼch aʼp̃llosñañ amaʼt paʼtca. \v 40 Jesúsñapaʼ atet̃ otan fariseo: \p —Napaʼ nemneñ oʼch masheñe Simóna notap̃ allpon ñoñets. \p Fariseoñapaʼ atet̃ och: \p —Eʼñe pocteʼ nenteñ Maestrochaʼ oʼch p̃oten. \p \v 41 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntacha, atet̃ och: \p —Napaʼ oʼch not, alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ artetsa quelle. Ñañapaʼ artana puesheñarr acheñ nanac shonteʼ quelle ñeñt̃ otenet quinientos denario\f + \fr 7:41 \ft Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.\f*; poʼpsheñeññapaʼ archa poʼpoñ quelle ñeñt̃ ama tama atonayaye ñeñt̃ otenet cincuenta denario. \v 42 Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ ama eshcayeʼ tsaʼtuerreto ñeñt̃ allpon teb̃aʼyenet t̃arroʼmar ama echeneto alloch tsaʼterret. Ñañapaʼ eʼñe att̃a peretnaʼhuerranet epsheñoʼmaret, eʼñe att̃ecma ama eseshayeʼ tsaʼterrtso. T̃eʼña masheñe Simóna oʼch naʼp̃t̃oʼtap̃, añ epsheñoʼmar ñeñt̃ amorrentaret̃ att̃och peretnerranet allpon tebenet ¿erraʼtsenaʼt pentenña p̃a ñeñt̃ atarr morrentenaya ñeñt̃ peretneneʼ, ñatoʼ añt̃eʼ acheñer ñeñt̃ tebeneʼ quinientos denario amapaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cincuenta denario tebeneʼ? \p \v 43 Simónñapaʼ alla anapuerranerr Jesús, atet̃ otererr: \p —Ñehua, añt̃eʼcaʼye atarr morrentenaya ñeñt̃ ap shonteʼ quelle, t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ oʼ att̃a ap̃retnaret̃terra ñeñt̃ allpon shonteʼ teben. \p Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —Atet̃caʼye masheñe. \p \v 44 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼ allent̃eʼtsen coyaneshaʼ allot̃ñapaʼ alla oterranerr Simón: \p —Pecueʼ añ coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃osen. Allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ ama es p̃apapno amaʼt oñapaʼ ama p̃apapno alloch neʼpatcaʼtosa. T̃arraña añña coyaneshaʼpaʼ ñaña neʼpatcaʼtoseʼ eʼñe ña puesoʼyo allempoñapaʼ alla aʼporrarraʼtquërren eʼñe ña pueʼcho. \v 45 Ñam̃a allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ amaʼt pehuom̃chaʼteñot̃apaʼ ama petsoʼtstsaʼpaʼtapno. T̃arraña añ coyaneshaʼ eʼñe allempo nec̈hap pepacllo ama att̃a cac̈hposno allorocma tsoʼtstecaʼtosen att̃oña orrtatosan puemorrenteña nocop. \v 46 P̃apaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es peshapono noño amaʼt olivosoʼya ñeñt̃ ama tsaʼteyaye. T̃arraña ñañapaʼ eñmosat̃o sheʼtatcaʼtosen ñeñt̃ atarr tsaʼteʼ. \v 47 Att̃oña t̃eʼpaʼ atarr orrtatosnan ñeñt̃ att̃o morrentosna. Napaʼ neñoteññañ amaʼt shonteʼ poʼchñar t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃ta. T̃arraña poʼpsheñeñ amaʼt ama tama ochñat̃eyaye att̃oña ap̃retnaʼhuaret̃ta poʼchñarpaʼ ñañapaʼ ama eʼñeyeʼ morrentapanoña ñeñt̃ oʼ peretnerrñañ poʼchñar. \p \v 48 Allempoña Jesúspaʼ otan coyaneshaʼ: \p —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra p̃oʼchñar. \p \v 49 Allempoñapaʼ ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñetñapaʼ otannaʼtyeset: \p —Eseshaʼhuañacaʼyeña añ yacmar att̃o peretnerranña ochñarets. \p \v 50 Jesúsñapaʼ alla oterranerr coyaneshaʼ: \p —P̃apaʼ att̃o atarr peyemtenna ñeñt̃ña oʼ aʼqueshp̃aterrep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ. \c 8 \s1 Att̃o coyaneshac̈hnopaʼ es apaʼyeseteʼt̃ Jesús ñeñt̃ allpon echyenet \p \v 1 Allempoñapaʼ chopeñeʼcherrerr Jesús errap̃aren serrpareʼtyesnomueʼ cohuen ñoñets att̃och c̈hap allempo ayochreshat̃tena Yompor. Erracmañen chopeñeʼchyen, ora allemeñ anetsoʼmar all shontaʼyena acheñeneshaʼ ñam̃a all ama tama shonteyaye acheñ. Allñapaʼ cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. \v 2 Allñapaʼ cot̃aʼhuanem̃ ñam̃a patantarr coyaneshac̈hno ñeñt̃ aʼcrratyesua Jesús ahuañmoʼcha, puesheñaʼtetspaʼ ñeñt̃ cac̈hpatatyerr oneñet̃ ñeñt̃ chorrahueteʼt̃, poʼpsheññec̈hnopaʼ ñeñt̃ aʼcrratyes ñeñt̃ paʼnamen atsnañtsor mueroc̈htatyesahueteʼt̃. Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María Magdalena. Ñeñt̃ Maríarpaʼ Jesúsñapaʼ puecac̈hpatataroñ canc̈herr oneñet̃. \v 3 Ñehua, poʼpsheñeñ coyaneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Juana. Puerrollarñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Chuza añ poʼtaruas pen att̃o sherbenan am̃chaʼtaret̃ Herodes. Allot̃ña poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ Jesús ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Susana. Ellopaʼ shonteʼ poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñeñt̃ es apaʼyesayeʼt̃ Jesús ñeñt̃ allpon echyenet ñet. \s1 All tomaʼntatanet Jesús ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mt. 13.1-9; Mr. 4.1-9) \p \v 4 Allem̃at̃eñ anetsot̃ huac̈haʼtyena acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hac̈hets Jesúsesho. Allempoñapaʼ oʼ c̈ha shontoset nanac, Jesúsñapaʼ serrpareʼtatapanet, atet̃ tomaʼntatapanet: \p \v 5 —Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer. All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar, ñeñt̃ñapaʼ att̃a at̃mamaʼtyes acheñeneshaʼ. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ñam̃a ot̃ eʼñe añyallmeʼchuenanaʼ puerets. \v 6 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar. Ñeñt̃ñapaʼ mameshapaʼ cheparesuañ, t̃arraña mameshapaʼ alla hueyaʼhuerra t̃arroʼmar all mapuetroʼmesopaʼ ama eñalle amaʼt coñeʼt̃a oñ ñeñt̃chaʼ aʼyamosam̃p̃seʼ narmets ñeñt̃ oʼ cheparesua all. \v 7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer. \v 8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ atarr aton ellom̃reʼtyes. Puechaʼtetspaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer. \p Allempoña serrpareʼtatuanet atet̃paʼ oʼ alla oterraneterr. Eʼñe huomencocma eñoranaʼtanet, atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets. \s1 Atet̃ otanet Jesús ñeñt̃ecop atet̃ tomaʼntatyenanet \r (Mt. 13.10-17; Mr. 4.10-12) \p \v 9 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ ochet Jesús: \p —Taʼm ¿est̃eʼña petmaʼntatenya? Yañapaʼ ama yeñoteñe. \p \v 10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña oʼ muenaterres att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ ñoñets. Att̃oña amaʼt enteñetañ ñetñapaʼ amach es c̈henahueto pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amaña c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña. \s1 Arrpaʼ all eñotatanet Jesús ñeñt̃ tomaʼntatenanet ñeñt̃ aʼparreʼteneʼ puerets \r (Mt. 13.18-23; Mr. 4.13-20) \p \v 11 ’Ñehua, ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatasa ñorraʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ notenes: Ñeñt̃ aʼparreʼtyeneʼ puerets, ñeñt̃ pueretspaʼ añ notenes Yompor poʼñoñ allempo serrpareʼteñet. \v 12 Añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets t̃oñoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Allempo eʼm̃ñotuetpaʼ allorocmach huapa oneñet̃ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ pueyoc̈hretot̃. Att̃oña amach mueneñeto oʼch ameʼñenet, att̃ochña ñetpaʼ amach aʼqueshp̃ataret̃terreto. \v 13 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech pocsheñeshaʼ aguërrñañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñetpaʼ mamecpach atet̃ pet. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets, ñetñapaʼ oʼch alla cac̈hpuerrñañet Yompor poʼñoñ. \v 14 Ñam̃a puerets ñeñt̃ c̈hapyesets ajmoʼmar, ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ mameʼ pueyoc̈hreto, t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet att̃och allo eʼñe coshaʼyenet. Att̃oña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatoñeto ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha caʼmatuerr ajmaʼ amach errot̃enot̃ ellom̃reʼtyeseto. \v 15 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ. Ñetñapaʼ att̃o ameʼñeññañet Yompor poʼñoñ amach puesereto c̈hoch eñochet pueyoc̈hreto att̃och eʼñe cohuen maʼyoc̈hroñet Yompor poʼñoñ. C̈hocmach orrtatyenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop amachña c̈ha cac̈hpueñeto. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr aton ellom̃reʼtyets. \s1 Arrpaʼ all tomaʼntatanet lampareñ att̃o c̈hoyoʼtampeney \r (Mr. 4.21-25) \p \v 16 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ yaʼhuortateñe oʼch alla yeʼrramam̃per coym̃o. Ñam̃a ama añecpayaye oʼch alla yener oʼponot̃ yemayep̃nac̈ho. Añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen acheñ ñeñt̃ beʼt̃osc̈hets oʼpono pocollo. \v 17 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe orrtataret̃terra att̃och eʼñech eñotataret̃etuerret eʼñe poctacma. \p \v 18 ’Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotenat̃eʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h cohuen seʼm̃ñoteññañ Yompor poʼñoñ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. Eseshaʼt̃eʼ c̈hena pueyoc̈hro amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ, elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ amaʼt allpon eñotenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor. \s1 Allempo huapoña Jesús pachor ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ \r (Mt. 12.46-50; Mr. 3.31-35) \p \v 19 Allempoñapaʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. C̈hapuet allpaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama eshcayeʼ entosetoña Jesús allameʼtets. \v 20 Allempoña acheñeneshaʼ ochet Jesús: \p —Oʼcaʼye huapaña p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, mueneñet oʼch entenpetaʼ. \p \v 21 Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Allohuen ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Nompor poʼñoñ ñetña ñerraʼm atet̃ p̃ohuenet ñeñt̃ atet̃ oteney, ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ña eʼñe nemoʼnasheñ nepen. \s1 Allempo aʼmchecherran Jesús huomenquëshaʼ ñam̃a saʼp ñeñt̃ emoʼyarertetsa \r (Mt. 8.23-27; Mr. 4.35-41) \p \v 22 Allempo c̈herrerr pamt̃arr Jesúsñapaʼ aʼtapos noñt̃o epuet ñam̃a pueyochreshaʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn. \p Allempoñapaʼ ahuam̃p̃set noñt̃o. \v 23 Allempo ahuam̃p̃set Jesúsñapaʼ alla maʼ noñt̃o. All muenpaʼ machayot̃a huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼñapaʼ c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eñapaʼ chorramoch oñ noñt̃o c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃. \v 24 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret, atet̃ ochet: \p —Maestro, poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ. \p Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret. \v 25 Allempoña Jesúspaʼ otanet: \p —Esoʼmareʼtña sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno. \p Ñetñapaʼ c̈ha atarr nanac yorenet. Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ. \s1 Att̃o gadaroʼmarneshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ huapa Jesúsesho \r (Mt. 8.28-34; Mr. 5.1-20) \p \v 26 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all senet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ alla yot̃ Galileot̃. \v 27-29 Allña sohuosa Jesús noñt̃ot̃paʼ allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ, t̃arraña ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃ patoner. Ñeñt̃ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ att̃a chopeñeʼchyen muelleʼmcot̃, ama shetamteno. Ñapaʼ alla yec̈hena all pampueñet arromñat̃ec̈hno ama pocolloyeʼ yec̈heno. Ñehua, oneñet̃paʼ allempo rromuenan yacmapaʼ epayeʼ ottatseʼtacheʼt̃ allempot̃eñ. Pamoʼtseshaʼñapaʼ ahuoʼch rromuetpaʼ oʼch huanquëtañ att̃och cohuam̃peñet. Ñañapaʼ c̈hach tsepeʼtuanman allo huanquëññañet pot ñam̃a paʼtac oneñet̃ñapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ matach aʼyo amayo. Allempoña entapan Jesúspaʼ rranaʼnma huomenc, mata Jesúsesho, rromosñaña allameʼtets. Allempoña Jesúspaʼ otosan oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya yacma: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pecac̈hpaʼner añ acheñer. \p Ñeñt̃ña chorrena oneñet̃paʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús: \p —Esoʼmaruachcaʼye Jesúso p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtosen, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Ñeñt̃ Nanac Parets Puechemerep̃. T̃eʼpaʼ notapap̃chaʼ amach pecoñchatatstosno. \p \v 30 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ chorrena oneñet̃: \p —P̃apaʼ ¿esoʼtña pesochena? \p Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: \p —Napaʼ añ nesoʼcheñ Legión. \p Ñehua, añ soʼchñets ñeñt̃ otenet shonteʼ nanac, t̃arroʼmar ñeñt̃ nanac patoner oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya. \v 31 Ñehua, oneñet̃ec̈hnoñapaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: \p —Amach arra pemñatstosye oʼpono coñchaʼpuetso. \p \v 32 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno ñeñt̃ rratseʼtyets aspent̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: \p —Ñerraʼm c̈hoch mueneʼ errot̃en pep̃oseypaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno. \p Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: \p —Amaʼtcaʼye orrascaʼye. \p \v 33 Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ cac̈hpaʼhuaneret yacmapaʼ, alla chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoñapaʼ allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃ shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño. \p \v 34 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho allempo eñchet atet̃ p̃a chañcho oʼ shorc̈haʼtua oño, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet pueyorñot̃ ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ñam̃a ora allohuen allampañoʼmar. \v 35 Acheñeneshaʼñapaʼ allent̃a ahuanmuet ahuoʼch enteñetaʼ. Oʼ c̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ allñapaʼ entoset yacma ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃. Alla anen allameʼtets Jesús paʼtcot̃ ashtamat̃. Oʼ eñoterra oʼ cohuenterra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr mechaʼnaʼtoset. \v 36 Añña ñeñt̃ enteneʼ Jesús att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñ, ñetñapaʼ allent̃a serrpareʼtatapet ñeñt̃ huac̈haʼttsa anetsot̃. \v 37 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all ñeñt̃ gadaroʼmarneshaʼ ñetñapaʼ pueyorñot̃et atet̃ otoset Jesús: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ arrot̃. \p Allempoña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃o oʼch ahuerr. \v 38 Yacmaña ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ ñañapaʼ allent̃a otan Jesús: \p —Napaʼ nemneñcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch noct̃errep̃. \p T̃arraña Jesúsñapaʼ ama muenache, atet̃ och: \p \v 39 —Allap̃ach, t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo p̃amoʼtseshoʼmar oʼch peserrpareʼtatuerranet ora allohuen att̃o Yompor atarr yenposep̃. \p Ñañapaʼ atet̃ otue Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allent̃a ahuerr serrpareʼtyesnerrets ora anetsoʼmar att̃o Jesúspaʼ atarr nanac yenpos. \s1 Atto Jesúspaʼ tantaterran Jairo poʼseñ ñam̃a all aʼcrratnoman puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃llaʼnmueʼ paʼshtam \r (Mt. 9.18-26; Mr. 5.21-43) \p \v 40 Allempoña alla c̈herr Jesús añem̃taʼn allot̃ ta ahuaña. Acheñeneshaʼña allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapapueñet t̃arroʼmar oʼ atarr cohueret oʼch huerra. \v 41 Allempoña allpaʼ huapoña puesheñarr am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Jairo. Ñapaʼ ñeñt̃ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Ñañapaʼ alla rromosa Jesús paʼtcot̃paʼ atet̃ otosan Jesús: \p —Napaʼ nemneñ oʼch p̃oct̃erren nepacllo, \v 42 t̃arroʼmar neseñ ñeñt̃ nepat̃rrorpaʼ c̈ha atsnaʼten oʼ aʼpoʼntsaʼmocha. \p Ñehua, ñeñt̃ poʼseñpaʼ allpont̃eʼ echenan poʼcharña c̈harraʼ puechena epa char. \p \v 43 Allempo cot̃aʼner Jesús cot̃aʼhuaner ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorratseʼtnomet, c̈ha toʼmamaʼtneñet. Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Amaʼt epayeʼ partata oʼ aʼgastaʼhuahuan poʼc̃llayor att̃o parteñet amaña eseshayeʼ aʼcrraterraye. \v 44 Ñañapaʼ all cot̃aʼnenan Jesús paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃. Eʼñe aʼp̃llaʼhueʼ paʼshtampaʼ allorocma maserrña poʼrras, oʼ metuer ñeñt̃ att̃o mueroc̈htena. \p \v 45 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —¿Eseshaʼtña oʼ aʼp̃llaʼnmuenña neshtamot̃? \p Ama eseshayeʼ eñoratso. Pedroña ñam̃a ñeñt̃ epuet yemtena, ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Maestrochaʼ p̃apaʼ penteñt̃eʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allot̃emeña petoʼmamaʼtneneʼ. ¿Esoʼmareʼtña p̃otenña eseshaʼt̃eʼ p̃aʼp̃lleneʼ peshtamot̃? \p \v 46 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼ neñoteñ poʼñoc̈h puesheñarr acheñ eʼñe puemnenñot̃ aʼp̃llenen neshtamot̃ t̃arroʼmar napaʼ neñotena napaʼ oʼ naʼcrrach eʼñe na nehuamencot̃ att̃o aʼp̃llenen. \p \v 47 Coyaneshaʼña allempo ñapaʼ eñotena amach errot̃enot̃ aʼnasoto. Ñapaʼ c̈ha paʼshmuena pueyorñot̃ concorposa Jesús paʼrrp̃ot̃. Allñapaʼ eʼñe aʼmet̃aʼhuosan ñapaʼ añecopña aʼp̃llenan Jesús paʼshtam att̃och correrra eʼñe cohuen. Allñapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ: \p —Na allempo naʼp̃lloñ Ayochreshat̃ paʼshtampaʼ ñeñt̃ña naʼcrraterreʼ allorocma. \p \v 48 Jesúsñapaʼ atet̃ otan coyaneshaʼ: \p —P̃apaʼ nesñeshachaʼ att̃o atarr peyemtenna na att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ. \p \v 49 Allempo eñorena atet̃paʼ allñapaʼ huac̈haʼta ñeñt̃ huetsa am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllot̃. Ñetña huapuetpaʼ atet̃ otoset Jairo: \p —Peseñpaʼ oʼcaʼye rroma. T̃eʼñapaʼ amach alloʼna p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatsche Maestro oʼch cot̃errep̃ pepacllo. \p \v 50 Jesúsña amaʼt eʼman atet̃ otoset Jairopaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Jairo: \p —P̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatatsto peyoc̈her, nachña eʼñe peyemta att̃och correrraña peseñ. \p \v 51-53 Allempoñapaʼ ahuanmuet Jairopahuo. C̈hapuet pocollo allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ all yahuanrrortenet, yaʼnaʼteñet arromñat̃. Jesúsñapaʼ otosanet: \p —Amach atarr seyahuatsto. Añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno c̈hacaʼye muen. \p Ñetña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñoteñet c̈hocaʼye rromuen. Allempoña Jesúsñapaʼ ama muenatano allohuen acheñeneshaʼ oʼch beʼt̃oset alloʼtsen arromñat̃. Ñapaʼ aña muenat Pedro ñam̃a Juan, ñam̃a Jacobo ñam̃a arromñat̃ puepapar ñam̃a pachor ñeñt̃aña epuet beʼt̃osc̈haʼtoset alloʼtsen arromñat̃. \v 54 Allempoña Jesúspaʼ rremotaʼtosan shopsheshañ potot̃paʼ poʼhuamencocma otos: \p —Oʼch nesñe notosep̃, t̃eʼpaʼ c̈hop̃a tanterrtsa. \p \v 55 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ oʼrrerrerra c̈ha tanterrtsa. Jesúsñapaʼ otanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch serratallmeʼcher. \p \v 56 Puepaparña ñam̃a pachorpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ norrtatennasaʼ sepacllo. \c 9 \s1 Allempo Jesúspaʼ llesensan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña \r (Mt. 10.5-15; Mr. 6.7-13) \p \v 1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ atarr ahuamencat̃ p̃aʼyesanet, att̃oña apanet ñam̃a llesens att̃och cac̈hpatatyeret oneñet̃ acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ahuamencat̃ p̃anet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ osyenahuet. \v 2 Att̃oña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añecpaʼnaña llesensenanet att̃och aʼcrratyesoset acheñeneshaʼ. \v 3 Ñam̃a atet̃ otapanet: \p —Amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a allchaʼ sechopeñeʼchyes—amaʼt secarra, amaʼt sebolsa, amaʼt ñeñt̃chaʼ serraʼyesnom amaʼt sec̃llayora amaʼt eʼñe epma seshtampaʼ amach sanmatsche sechopeʼchpayo. \v 4 Alla oterraneterr: \p —Amaʼt errach pocollro sec̈hap allach sommosa allponmat esempohuach ahuerrserr poʼpoñ anetso. \v 5 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapasetopaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃ ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor. \p \v 6 Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ añ serrpareʼtyesnomuet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ allña aʼcrratyesnomet ñeñt̃ atsnaʼtyets. \s1 Allempo eʼñe cohuen es orrtatyes Jesús, Herodesñapaʼ c̈ha otapañ Juanañt̃eʼ oʼ tanterra ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop \r (Mt. 14.1-12; Mr. 6.14-29) \p \v 7 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ora ñeñt̃ allpon atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ c̈ha atarr llequëna t̃arroʼmar patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyenet t̃eʼpaʼ oʼ orrterra Juanañ, oʼ tanterra rromot̃. (Herodespaʼ añña atarr llecateneʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ña pechateʼ Juan ahuaña.) Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ñeñt̃a nen pueyoc̈hro att̃o acheñeneshaʼ otenet ahuoʼ tanterra Juan rromot̃. \v 8 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet: \p —Elíasoñcaʼye oʼ orrterra. \p Poʼpotantaññapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otyenet: \p —Añpaʼ ñeñt̃caʼye aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼñapaʼ oʼ tanterra rromot̃. \p \v 9 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ atet̃ ot: \p —Napaʼ neñotena nacaʼye pechateʼña Juan ahuaña. Eseshaʼhuañacaʼyeña ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentare ñeñt̃ atet̃ atarr neʼmareʼten. \p Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr mueneñ oʼch entan ñeñt̃ Jesúsotets ñeñt̃ orrtatyeneʼ ñeñt̃ ama puentare acheñeneshaʼ. \s1 Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ; ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen amnaroch mil \r (Mt. 14.13-21; Mr. 6.30-44; Jn. 6.1-14) \p \v 10 Allempo huac̈herra Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ llesensaʼyes ahuaña. Ñetñapaʼ oʼ c̈hac̈herret Jesúsesho, serrpareʼtatyesueret Jesús allohuen allpon atet̃ p̃aʼyeset allemeñ anetsoʼmar. Allempoña Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, c̈hapuet all ama acheñempañoyaye all allameʼtets anetso, ñeñt̃ anetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida. \v 11 T̃arraña acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ ahuanmuet all, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñañapaʼ eʼñe cohuen agapanet. Allñapaʼ serrpareʼtatyesapuerraneterr atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a allpaʼ aʼcrratyesapuerranerr ñeñt̃ atsnaʼtyets. \p \v 12 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Añña pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñetñapaʼ oteñetaʼ Jesús: \p —T̃eʼpaʼ oʼch pemueñhuer acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allampaño allchaʼ mayesuerret allchaʼ entyesuerret puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye. \p \v 13 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: \p —Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret. \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Ya arrpaʼ amacaʼye es yecheno amaʼt coñeʼt̃a. Yapaʼ eʼñe amnara pan yechen ñam̃a epat̃oll cac. Ñatoʼ yapaʼ oʼch ahuey anetso allchaʼ yerañt̃enaʼ rreñets ñeñt̃chaʼ yerrach allohuen shonteʼ acheñeneshaʼ. \p \v 14 Ñehua, alloʼtsen shonteʼ acheñeneshaʼ amnarocht̃eʼ mil yacmaneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch soch acheñeneshaʼ anorrc̈haʼtyesetepaʼ eʼñe ñopaʼttsocmuet, eʼñech amnarocheʼttsocma c̈harrapaʼtets anorrc̈haʼtyeset. \p \v 15 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, anorrc̈haʼtatyeset acheñeneshaʼ allohuenet. \v 16 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac. Apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all. \v 17 Oʼña epaʼhuet allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼña yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ. \s1 Att̃o Pedropaʼ otan Jesús p̃apaʼ p̃aña Yompor Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets \r (Mt. 16.13-19; Mr. 8.27-29) \p \v 18 Allempoña pamt̃arrpaʼ alloʼtsen Jesús all maʼyochena eʼñe ñapt̃ochayet pueyochreshaʼ epuet alloʼtsen. Allñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ napaʼ eseshant̃eʼ? \p \v 19 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: \p —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet, p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼñapaʼ ahuoʼ alla petanterra perromñot̃. \p \v 20 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: \p —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenenña sa? \p Pedroñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan pueyochreshaʼ ñapaʼ amtsaret̃terrach \r (Mt. 16.20-28; Mr. 8.30–9.1) \p \v 21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Amaʼt puesheñarrot̃a amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto napaʼ ñeñt̃en Yompor Puechemeren ñeñt̃en Cristotets. Eʼñe poʼñoc̈h notenes amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto. \p \v 22 Elloñapaʼ alla oterraneterr: \p —Napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets, atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃achña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañopaʼ oʼch alla tantaterren Nompor. \p \v 23 Elloñapaʼ alla oterraneterr allohuenet: \p —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet, añ poctetsa sehuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch amaʼt pat̃eʼtets yet̃ allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poctacma. \v 24 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch sohuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro att̃ochña ñetpaʼ añach maʼyoc̈hret ñeñt̃ cohuentetsa nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. \v 25 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. \v 26 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets nohuerrach eʼñe na necohuenñot̃, ñeñt̃ara Nompor poʼcohuenña epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop. \v 27 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas: Patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃terra ña. \s1 Allempo Jesúspaʼ poʼpoñetam̃p̃ana pueyochreshaʼ \r (Mt. 17.1-8; Mr. 9.2-8) \p \v 28 Allempo met allponmat ñatoʼ poʼpsocmatño Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Juan ñam̃a Jacobo. Arr anmanet aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ Jesús. \v 29 Allña maʼyochosapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poʼpoñ orrtosanet. Paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa. \v 30-31 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Moisés ñam̃a Elías. Ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuen orretyenet. Allñapaʼ serrpareʼtoset epuet Jesús. Ñetpaʼ añ serrpareʼtenet att̃o oʼ c̈hapmoch att̃och rroma Jesús oʼch ahuerr pueʼntaño. Ñetpaʼ atet̃ otyenet, arrchaʼ atet̃ peret Jerusaléño. \v 32 Ñehua, Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet alloʼtsen, ñetñapaʼ amaʼt atarr moñeʼtenetañpaʼ alla eʼñe achñesuerret, att̃oña entoñet Jesús poʼcohuenña amaʼt ñeñt̃ parro t̃omc̈hen. \v 33 Oʼ maʼnaterrmocha Moisés ñam̃a Elías att̃och saʼneret Jesús. Pedroñapaʼ allent̃a eñora, atet̃ otan Jesús: \p —¡Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr! Amaʼt pocteʼ penteñe oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ. \p Pedropaʼ pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot. \v 34 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. Att̃o aʼpomam̃p̃sosanet ospaʼ ñetñapaʼ atarr nanac yorenet. \v 35 C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr. \p \v 36 Allempo oʼhuañ eʼmorrta ñoñetspaʼ oʼ eʼñe ñapt̃amerra Jesús. Pueyochreshaʼña allempopaʼ att̃a aʼnasoteñet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otuerreto ñeñt̃ atet̃ oʼ entuahuet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran cheshachor ñeñt̃ ot̃aten oneñet̃ \r (Mt. 17.14-21; Mr. 9.14-29) \p \v 37 Tsapat̃ña allempo huac̈henet aspent̃ot̃paʼ allñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼttsa ñeñt̃ pocterrahuet. \v 38 Alloʼtsen puesheñarr yacma ñañapaʼ atet̃ otosan Jesús: \p —Maestro, napaʼ atarr nemneñ oʼch pentennanaʼ nacñeʼt̃er. Napaʼ eʼñe ñeñt̃et̃ollapa nepat̃rror. \v 39 Ñapaʼ ñerraʼm esempo rromueñ oneñet̃paʼ c̈hach rranareʼta oʼch ot̃achpaʼ oʼch ataʼtach patso c̈hach amtan paʼpoʼ. Att̃oña atarr atserrp̃atseʼtateñ. Ama mueno oʼch aʼrroyer. \v 40 Napaʼ oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch cac̈hpatateret oneñet̃ t̃arraña ñetñapaʼ ama errot̃ peto att̃och cac̈hpatateret oneñet̃ ñeñt̃ atarr mueroc̈htateneʼ. \p \v 41 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: \p —Sapaʼ ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno, c̈hach poʼpoñ sentuena seyoc̈hro nocop. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. \p Allempoñapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ oteneʼ oʼch aʼcrratoñ puechemer: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃anmon pechemer arr. \p \v 42 Allempo anem̃ Jesúseshopaʼ oneñet̃ñapaʼ alla rromuerranerr cheshachor oʼ alla ot̃atererr alla ataʼtatererr patso. Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃: \p —T̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼch notap̃, pecac̈hpaʼnerñacaʼyeña añ cheshachor. \p Allempo aʼcrrater Jesús oʼ alla apuerrñañ pompor. \v 43 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ eʼñe eñoteñet Yompor poʼpartsoña orrtetsa. \s1 Arrpaʼ att̃o Jesúspaʼ eñotaterraneterr puepocheño ñapaʼ c̈hocmach muetseret \r (Mt. 17.22-23; Mr. 9.30-32) \p Att̃a epayeʼ cohuanrrorteñet atarr cohuen enteññañet poʼpartsoña, t̃arraña Jesúsñapaʼ alla yerpaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p \v 44 —T̃eʼpaʼ seʼm̃ñoten eʼñe cohuen, amach sepsatsterrnano neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼ. Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. \p \v 45 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eshcayeʼ eñotenayeʼ enteñeto t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñetña pueyorñot̃etpaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenaye est̃eʼ otenanetña att̃o eñoranaʼtenanet. \s1 All eñotateney ñeñt̃ acheñer eʼñe poʼñoc̈h atarr asherben enten Yompor \r (Mt. 18.1-5; Mr. 9.33-37) \p \v 46 Poʼpocheñoña pueyochreshaʼpaʼ eʼñe ñagattseta otannaʼtyeset: \p —Taʼmcaʼye erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼye ñeñt̃ey atarr sherbets ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ. \p \v 47 Jesúsñapaʼ eʼñe eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet ñet pueyoc̈hreto att̃o eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe ñesho, \v 48 allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ enteneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ pocteʼ enteneʼ oʼch yenpuenan amaʼt ñeñt̃ ama esoyeʼ enteneto, ñetñapaʼ atarrchaʼ poʼñoc̈h asherben entenanet Yompor. \s1 Att̃o eñotateney ñeñt̃ ama c̈hoyeʼ yepatareʼtenaye ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe parrocma yeyenpannena \r (Mr. 9.38-40) \p \v 49 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ cac̈hpatateneʼ oneñet̃ acheñ. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ oneñet̃paʼ cac̈hpaʼnerran acheñ. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoch: \p —Amach atet̃ pep̃atsto. \p \v 50 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena. \s1 Allempo Jesúspaʼ cot̃apeʼchaterran cohuen pueyochreshaʼ epsheña, ñeñt̃paʼ Jacobo ñam̃a Juan \p \v 51 C̈hapmoch allempoch oʼch alla ahuerr Jesús pueʼntañopaʼ ñañapaʼ atarr sechena oʼch ahuerr Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña mueñan pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa \v 52 oʼch ahuet samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro oʼch eʼnoset muets allchaʼ c̈hap ñam̃a Jesús allchaʼ amesnom epuet pueyochreshaʼ. \v 53 T̃arraña samarioʼmarneshaʼñapaʼ ama mueneto oʼch agaparet̃tet all paʼnetsreto, t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet arr sechenet oʼch ahuet Jerusaléño.\f + \fr 9:53 \ft Ñehua, yapaʼ yeñoteñ samarioʼmarneshaʼpaʼ ama mueno oʼch amoʼtstana jerusaléñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ.\f* \v 54 Ñeñt̃oʼmarña Jacobo ñam̃a Juan ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Partseshachaʼ ¿amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yenam huapuepaʼ tsoʼ entot̃? allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuerrahuet ñeñt̃chaʼ eʼñe aʼchencatuerrahuet ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 55 Jesúsñapaʼ att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyenpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye. Amaʼt señoteñeña Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ cot̃apeʼchatenyeña Puecamquëñot̃. Ñeñt̃ semnen sapaʼ poʼpoña cot̃ap̃ñats. \v 56 Na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosetspaʼ amacaʼyeña añecop nohuapo oʼch naʼchencatos acheñeneshaʼ. Napaʼ añecopcaʼyeña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos allohuen acheñeneshaʼ. \p Allempoñapaʼ oʼ metac̈haʼtet allot̃paʼ ahuanmuet poʼpoñ anetso. \s1 Allempo Jesúspaʼ yec̈hatan ñeñt̃ mueneneʼ oʼch cot̃er \r (Mt. 8.19-22) \p \v 57 Poʼpocheñoñapaʼ allempo oñemyenet t̃oñoʼmar allñapaʼ poctanet puesheñarr yacmapaʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús: \p —Na t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes. \p \v 58 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe all neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena.\f + \fr 9:58 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo.\f* Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena. \p \v 59 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr poʼpsheñeñ acheñ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃. \p T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho, oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃. \p \v 60 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ och: \p —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch auyesep̃ serrpareʼtyeseʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. \p \v 61 Poʼpocheño allempo serrpareʼten Jesús epuet ñeñt̃ ameʼñenaya, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Napaʼ Ayochreshat̃e poʼñoc̈hchaʼcaʼye noct̃ap̃. T̃eʼpaʼ atoʼt nasuerraʼ nepacllo att̃och nesoʼteraʼ namoʼtseshaʼ; allempochña alla nohuerrerrpaʼ oʼch noct̃ap̃. \p \v 62 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ maʼyoc̈hrenaye att̃och t̃orrenet eʼñe cohuen Yomporecop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ sherbeno att̃och eʼñe epatuan Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃ acheñerpaʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha: Ñerraʼm eseshaʼ orreneʼ etamapets att̃och etaman pats eʼñe cohuen pac̈harr paʼmro, ñerraʼm paʼcheʼñont̃a cohuaʼnom amaʼt mameshapaʼ amach etsotanoña etamapets att̃och eʼñe pac̈harr etaman pats allchaʼ nareʼtatseʼt paʼmro. \c 10 \s1 Att̃o Jesúspaʼ mueñan pueyochreshaʼ ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña ñeñt̃chaʼ otatsa \p \v 1 Allempoña Partseshaʼpaʼ alla llesenserranerr poʼpotantañ pueyochreshaʼ canc̈hrroch c̈harrasheña ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa oʼch serrpareʼtyesnomuet. Ñetpaʼ atet̃chaʼ p̃aʼnmuet eʼñech epsheñaʼttsocma tet. Arrchaʼ taʼyeset ora allohuen anetsoʼmar ñam̃a amaʼt allampañoʼmar; allochñapaʼ allchaʼ oñem ñam̃a tsapat̃onet̃ Jesús. \v 2 Ama ahuanenetaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Shonteʼ narmets ñeñt̃ nanac ellom̃reʼtets ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈hetañ. T̃arraña ataruasañña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼpaʼ ama atarr atonayaye. T̃eʼpaʼ añchaʼña sanamoñ pamoʼmteʼ mueñanepaʼña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈herrets paʼmro. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet Jesús att̃o atarr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsañ t̃arraña ñeñt̃chaʼ ameʼñaterrahuetpaʼ ama atarr atonayaye. Añchaʼña yenam Yompor ñeñt̃ Yamoʼmteʼ yepen mueñanepaʼña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ t̃orraʼyerrtsa ñocop allemeñ anetsoʼmar. \v 3 Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenanetañe ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼm carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsen maʼyarroc̈hno. \v 4 Ñam̃a amach sanmatsto quelle, amaʼt sebolsa, amaʼt poʼptaña sesapatpaʼ amach sanmatsche. Oʼch ahues semaʼyorñecma. Amaʼt eseshaʼch sehuom̃chaʼtyesnom t̃oñoʼmarpaʼ amach alla soʼchtatsto. \v 5 Allempoch sec̈hap amaʼt erraʼtsena anetsro all sesen, amaʼt erraʼtsena pocoll allchaʼ sec̈happaʼ ñanomchaʼ atet̃ sep̃osa. Eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ oʼch senamatosñañ Yompor paʼnateña. Ñerraʼm ñetña poʼñoc̈h eʼneññañet Yompor paʼnateña, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ. \v 6 T̃arraña ñerraʼm ñetña ama eʼneññañeto Yompor paʼnateñapaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña. \v 7 Ñeñt̃e pocollro allchaʼ eʼñe cohuen agapaset allach saʼposa. Ñeñt̃ rrenet ñet ñeñt̃chaʼ rratapaset, ñeñt̃ach serros sam̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃es t̃orretsa eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ tsaʼtenset. Amach sommareʼtyesatsto allemeñ pocolloʼmar, allach eʼñe sommosa puepahuarro. \v 8 Amaʼt erraʼtsena anetsro allchaʼ sec̈herrerr allchaʼ eʼñe cohuen aguërrseterr, amaʼt errot̃ena rreñets apasetpaʼ ñeñt̃ach serros. \v 9 Allñapaʼ saʼcrratyesoschaʼ ñam̃a ñeñt̃ atsnaʼtyets. Allchaʼ seserrpareʼtatyesosanet, atet̃chaʼ sotos: “T̃eʼpaʼ oʼ yec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Aña palltetsa oʼch sameʼñera att̃och eʼñe c̈haponasa seyoc̈hro.” \v 10 T̃arraña ñerraʼm erra anetsro allchaʼ sec̈hap ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto, allña t̃oño allecma chopeñeʼchyenet ñet oʼch señotatnomanet. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sotnomanet: \v 11 “Amaʼt pats ñeñt̃ oʼ cheta yetco arr saʼnetsro, t̃eʼñapaʼ oʼch yepaʼshetcaʼtyesnoma att̃och señoch sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entenso Yompor. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch neñotatnomues Yompor poʼcohuenña autsa c̈haponasañ ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.” \p \v 12 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ allempo ama senetaʼ: \p —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas, esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, nanacchaʼ yoroc̈henoʼtsenterret allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼpaʼ amach tama yoroc̈henoʼtsenterreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eños epoʼmar anetsocop all ama ameʼñyeto \r (Mt. 11.20-24) \p \v 13 Allempoña Jesúspaʼ alla oterrerr: \p —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ; nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼchuerroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃ochña eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñar, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et. \v 14 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto allempo. Coraziñoʼmarneshachaʼ ñam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ coñchaterrset. \v 15 Ñam̃a sa capernaumoʼmarneshachaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ att̃o eʼñe cohuen sentyena sañeña, Yomporñapaʼ allent̃ach aʼtapaterres pueʼntaño. Ñeñt̃paʼ amachcaʼye att̃eyeʼ perrsoña Yompor, allachcaʼye huaporeʼterres oʼpono coñchaʼpuetso. \p \v 16 Jesúsña allempo ama senaʼ pueyochreshaʼ oʼch serrpareʼtyenetaʼ anetsoʼmar ñañapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñerraʼm eseshaʼch seʼm̃ñotapueʼ sa, naʼnaña eʼm̃ñotenet. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼch ama sagapaye sa, naʼnaña ama aguëneto. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ ama mueno oʼch agapnet na, Nomporeʼnaña ama mueneñeto oʼch agapet t̃arroʼmar ñapaʼ ña nellsenseneʼ. \p Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otan pueyochreshac̈hno ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña. Allempoñapaʼ mueñanet allchaʼ serrpareʼtatyesnomuet. \s1 Att̃o huac̈herra Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña \p \v 17 Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ alla huac̈herra pueyochreshaʼ ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña. Ñetñapaʼ eʼñe pocsheñeshocmañen huac̈henet Jesúsesho. Atet̃ serrpareʼtatueñet: \p —Partseshachaʼ amaʼt oneñet̃ec̈hnopaʼ eʼñe yec̈haʼnmac̈haʼtatue eʼñe yec̈horeʼteñot̃ p̃a pesoʼchño. \p \v 18 Ñañapaʼ otapuenanet: \p —Napaʼ neñchcaʼye oneñet̃ allempo aprratam̃p̃saret̃ta poʼhuamenc. Eʼñe att̃emaʼt̃ ñerraʼm ñapaʼ oʼ c̈haʼnmachet entot̃ atet̃ pena meratsteʼ huetsa entot̃ oʼch c̈hap añe patsro. \v 19 Poʼñoc̈hcaʼye napaʼ atarr ahuamencat̃ nep̃aʼyesapas. Amaʼt allohuen ñeñt̃ seʼmoñeʼtyeneʼ sañapaʼ ñeñt̃ecopña nellsensaʼyesas allochñapaʼ att̃och eʼñe saʼmchechatyesuenaʼ allohuen paʼnamen, amaʼt shechpec̈hno ñam̃a yellasoc̈hno, eʼñe sat̃mamaʼteñot̃paʼ eʼñe saʼpep̃tseʼtatseʼtueñaʼ. Allochñapaʼ amach eñalleterreʼt̃e ñeñt̃chaʼ semueroc̈htateʼ amaʼt pat̃rra. \v 20 Amaʼt atarr ahuamencat̃eseñ att̃o oʼ saʼmchechatyesuahue oneñet̃ec̈hno, amachña ñeñt̃a atarr socshatsto. Añchaʼña eʼñe socshena att̃o aquellcaʼyesaret̃es sesoʼcheñ Yomporesho ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. \s1 Att̃o Jesúspaʼ atarr pocsheñeshaʼ maʼyochena \r (Mt. 11.25-27; 13.16-17) \p \v 21 Eʼñe allempoña Jesúspaʼ atarr coshateñ Parets Puecamquëñ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe pocsheñeshot̃ maʼyochenana Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \p —Na Apachaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃, p̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ayochreshat̃tetsa peʼntaño amaʼt ñam̃a arr patsro. Naʼyeʼchoc̈htatonap̃ t̃arroʼmar ora añec̈hno ñeñt̃ pecohuenña pepen, ñeñt̃paʼ ama arreyeʼ pec̈hapateñe pueyoc̈hro ñeñt̃ atarr eñotañ entyetsa. P̃apaʼ aña pec̈hapaten pueyoc̈hreto ñeñt̃ ama eñotañeyeʼ entetso. T̃arroʼmar Apa eʼñe pemuereñot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ña eʼñe pocteʼ penten p̃a. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ maʼyochenana Pompor. \p \v 22 ’Nompor allohuen poʼcohuenña eʼñe eñotatuenen. Na ñeñt̃en Puechemerenpaʼ ama poʼñoc̈h eseshayeʼ neñotenaye, ñapt̃aña Nompor eñotenen. Nomporpaʼc̈hoʼña ama poʼnoc̈h eseshayeʼ eñotenaye, napt̃aña na ñeñt̃en Puechemeren eʼñe neñoteñ Nompor, ñam̃a erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ñapaʼ oʼch neñotater Nompor. \p \v 23 Allempoñapaʼ alla cohuerranerr pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet eʼñe ñocpueta: \p —Atarr cosheñtsoʼtsaʼyenes sa t̃arroʼmar eʼñe sa seclloyot̃paʼ oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña. \v 24 Poʼñoc̈hcaʼye notenes eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ shonteʼ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ allempo, ñetñapaʼ atarr muenetañeʼt̃ oʼch enterrñañetañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ oʼ senterr sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña enterrapaye Yompor poʼcohuenña. Amaʼt atarr muenetañeʼt̃ oʼch eʼm̃ñoterrñañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ seʼmuerr sa t̃eʼ t̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña eʼmuerrapayeña Yompor poʼñoñ. \s1 Att̃o atarr cohuen orrtatos puesheñarr samarioʼmarneshaʼ \p \v 25 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñaña tantapaʼ atet̃ otan Jesús att̃och eñoch errot̃ent̃eʼ yec̈haten ña, ñeñt̃paʼ atet̃ och: \p —Maestrochaʼ taʼ, ¿errot̃enaʼtchaʼ nep̃aña na eʼñe cohuen att̃och napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen? \p \v 26 Jesúsña anap̃paʼ atet̃ och: \p —¿Errot̃enaʼt otenña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ? ¿Esoʼtña ñoñtsor pelleyenña p̃a ñeñt̃ anaret̃ all? \p \v 27 Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach eʼñe yehuamencohuen, amaʼt ñam̃a ora yoct̃ap̃ñohuen.” Ellonet̃ poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” \p \v 28 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Atet̃caʼye eʼñe atet̃ p̃oten. Ñerraʼm atet̃chaʼ eʼñe pep̃ohuapaʼ p̃añapaʼ corretsap̃ach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. \p \v 29 Ñeñt̃ña acheñerpaʼ aña atarr muenen oʼch eʼñe cohuen enteñ Jesús ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña alla aʼp̃t̃oʼterranerr Jesús: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch p̃oten ¿eseshaʼtña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h namoʼts nepen? \p \v 30 Att̃och eñotach ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h amotsot̃ entetsa ñeñt̃ eʼñe pamoʼts p̃annena, Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntacha, ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtach: \p —Eñall puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Jerusaléñot̃, ñapaʼ arr sen Jericó. T̃oñoñapaʼ alla rromap̃ eñet̃ eʼñe puerratam̃p̃satsreʼtuet amaʼt paʼshtam. Atarr atserrpet. Autsa muetsapuetañ allempoña ñeñt̃ atserrp̃apueʼpaʼ ahuanerret. \v 31 Allempoña t̃ematenpaʼ puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ ñapaʼc̈hoʼña all oñem. Ñañapaʼ amaʼt entospaʼ att̃a oñmatseʼtam̃pesya aʼyoʼmarpaʼ oʼ metane. \v 32 Allempoña t̃ematenpaʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ judioneshaʼ ñeñt̃ levitaneshatets. Ñapaʼc̈hoʼña amaʼt entospaʼ att̃a oñmatseʼtam̃pesya aʼyoʼmar oʼ metane ñam̃a. \v 33 Allempoña t̃ematerrerr oʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃paʼ samarioʼmarneshaʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ pamoʼtseshaʼ pen ama amoʼtstenano judioneshaʼ. T̃arraña ñapaʼ allempo entosan puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ atserrpenetpaʼ atarr muerosya. \v 34 Allent̃a ponmosya, shosñañ olivoseʼ\f + \fr 10:34 \ft Olivo ñeñt̃ tsach allot̃ yoreñet puerets pueʼmerot̃.\f* ñam̃a vino allo partosñañ all atserrpeñet. \p Allempoñapaʼ huanquërrñañ all atserrpeñet. Tantaterpaʼ montacha pashanoropaʼ anem̃ allchaʼ mos. Allñapaʼ all cohuam̃p̃sos. \v 35 Tsapat̃ñapaʼ chetaʼmuenan epa denario apaʼmuenan apacllat̃eshaʼ atet̃ otaʼmueñ: “T̃eʼpaʼ pecuam̃peschaʼ, errponchaʼ p̃aʼgastaʼ ello pec̃llayor, napaʼ netsaʼtuerrp̃ach esempoch nehuerra.” \p \v 36 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ acheñer: \p —Maʼpsheñoʼmaretpaʼ p̃apaʼ ¿erraʼtsenaʼtña pentenña ñeñt̃ atarr amoʼtsot̃ entetsa ñeñt̃ eʼñe pamoʼts peneʼ ñeñt̃ rromaʼ eñet̃? \p \v 37 Ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ oterranerr Jesús: \p —Añcaʼye eʼñe pamoʼts peneʼ ñeñt̃ eʼñe puemuereñot̃ partatseʼterreʼ. \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —T̃eʼpaʼ atet̃chaʼ peperra p̃am̃a. Oʼch ahuerrep̃paʼ atarrchaʼ pemorrentera ora allohuen acheñeneshaʼ. \s1 Allempo Jesúspaʼ c̈hap pocollo all yec̈hena Marta epuet paʼmoʼnerr María \p \v 38 All oñen Jesúspaʼ oʼ c̈hap pat̃err anetso. Allña puesheñarr coyaneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Marta, ñañapaʼ eʼñe cohuen agapapan Jesús paʼpacllo. \v 39 Ñeñt̃ña Martapaʼ eñall ñam̃a paʼmoʼnerr ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María. Maríañapaʼ all anen Partseshaʼ Jesús paʼrrp̃ot̃ allot̃ eʼm̃ñoteññañ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenanet. \v 40 Paʼmoʼnerrña Martapaʼ aña eʼñe maʼyoc̈hrena aʼt̃oram̃p̃seʼ all puetareʼtallmeʼchen. Ñañapaʼ ponmana Jesúspaʼ atet̃ otos: \p —Ayochreshat̃e, amat̃eʼ pocteʼ penteñe napt̃a neptareʼtallmeʼchen; nemoʼnerrñapaʼ ama yenpuenno. T̃eʼpaʼ oʼch p̃och aʼt̃oram̃p̃sapretnepaʼ nat̃ar. \p \v 41 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Noc̈ha Marta, shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ pet̃orraʼyena, p̃apaʼ ñeñt̃aña atarr pellcateneʼ. \v 42 T̃arraña eʼñe pat̃rraña ñeñt̃ atarr sherbets; ñeñt̃paʼ att̃o eʼñe cohuen socshennana neñoñ. Pemoʼnerr Maríapaʼ ñapaʼ ñeñt̃ña atarr eʼnen. Ñeñt̃paʼ amaʼt eʼñe esesha amach errot̃enot̃ puerratam̃pereto. \c 11 \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatan pueyochreshaʼ atet̃chaʼ maʼyochet \r (Mt. 6.9-15; 7.7-11) \p \v 1 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla maʼyocherrerr. Oʼ maʼyochuapaʼ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och: \p —Partseshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyc̈hatey maʼyochatsa atet̃ peʼt̃ Juanañ, ñapaʼ c̈hocma yec̈hataneʼt̃ ña pueyochreshaʼ atet̃chaʼ maʼyochet. \p \v 2 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñehua, ñerraʼm esempoch semaʼyochena atet̃chaʼ sot: \q1 Yompore Partso ñeñt̃ep̃ peʼntañoʼtsen, yentapepaʼch p̃a atarr Partsop̃. C̈hapuepaʼch Nompore allempoch atarr p̃aʼyochreshat̃terra arr patsro. Yetsotonapepaʼch arr patsro ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a Nompore atet̃ penet ñam̃a peʼntaño. \q1 \v 3 C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃. \q1 \v 4 Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye, att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena. Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno. \p \v 5 Elloñapaʼ alla yec̈haterraneterr ñeñt̃ att̃o eʼñe yenamueñot̃ Yompor apueychaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso. \p —Ñerraʼm eñall puesheñarr ñeñt̃ eʼñe cohuen yeyemtenaya, amaʼt rroc̈h tsapo oʼch ahuey paʼpacllo yec̈horeʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ yotos: “Napaʼ masheñchaʼ añecop nohuena oʼch p̃apuen amaʼt coñeʼt̃a rreñets, \v 6 t̃arroʼmar oʼ c̈hap puesheñarr namoʼts ñeñt̃ huetsa b̃ac̈hayot̃, napaʼ ama es necheno amaʼt coñeʼt̃a alloch neyemaʼcha.” \v 7 T̃arraña ñapaʼ poʼponrot̃paʼ ñatoʼ c̈hach otapuey: “Amach p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatstosno t̃arroʼmar oʼ eʼñe echarr neyottam̃pesuena, allohuen nacñet̃aret̃olleshohuenpaʼ oʼ yemanrraʼtuen. Ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ atantenno oʼch nec̈haʼnmonap̃a att̃och es napap̃.” \v 8 T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ atarr yeyemtenañaʼ ñerraʼm ama c̈haʼnmaponayopaʼ yañapaʼ ñerraʼm alla yenamuereʼt̃paʼ c̈haʼnmaponayach att̃och apapuey amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr yenamueñ att̃och amach alla yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtneñe es enamareʼteʼ. \v 9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ, sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas. \v 10 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ es eʼnyetspaʼ ñetñapaʼ enteretchaʼ, ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñech eʼm̃ñotenanet Yompor. \p \v 11-13 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam\f + \fr 11:11-13 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet pan ñeñt̃ puerrar penet all paʼnyo.\f* ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Amapaʼ ñerraʼm paʼmeʼ enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer yellas. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a. Amaʼt Puecamquëñ ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets att̃oña eʼñe cohuen chorratensa allohuenes ñeñt̃es enamyeneʼ ña. \s1 Att̃o puesheñaʼtets oteñet Jesús ñapaʼ oneñet̃oʼ poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanña poʼpotantañ oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ \r (Mt. 12.22-30; Mr. 3.19-27) \p \v 14 Poʼpocheño alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃, c̈ha opanatateñ. Allempoña Jesúspaʼ cac̈hpatosan oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Att̃o cac̈hpaʼner oneñet̃ ñeñt̃ña opanpaʼ oʼ alla eñorerra. Acheñeneshaʼña allpaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atarr cohuen enteñet. \v 15 T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña acheñeneshaʼpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto. Ñetñapaʼ atet̃ otyeñet: \p —Att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñpaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. \p \v 16 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñetpaʼ atet̃ ochet: \p —Yapaʼ añ yemnen oʼch pegatey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotap̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃. \p \v 17 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanetña oneñet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetapaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech aʼcllatannaʼtuerret. \v 18 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet eʼñe ñagattseta, ñetña att̃o huomencatenetpaʼ c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno. \v 19 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch cac̈hpatachet oneñet̃ acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beezebú poʼhuamencot̃eyeʼ cac̈hpatateñetoña oneñet̃ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ cac̈hpatatenetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye. \v 20 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor poʼhuamencot̃ necac̈hpatateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña. \p \v 21 ’Ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuas atet̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. Ñapaʼ poʼhuamencocmañen naʼyenan ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuam̃peneʼ all am̃chaʼtaret̃tena ña. \v 22 T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ ello metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmchechatoseʼ. Att̃oña eʼñe puerratam̃p̃sosñañ ñeñt̃ allpon moñenaya ñeñt̃ atarr yemuetyena ña. Allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃peshuos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña. \p \v 23 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet ñatoʼ oneñet̃paʼ oʼch alla chorrerranerr acheñ allot̃ c̈haʼnom ahuaña \r (Mt. 12.43-45) \p \v 24 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃: Oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñeshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.” \v 25 Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃. \v 26 Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetñapaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃. \p \v 27 Jesús allempo atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼpaʼ puesheñarrña coyaneshaʼpaʼ machayot̃epaʼtchaʼ rrana, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Amaʼt ñeñt̃ p̃achor pepen p̃apaʼ atarr cosheñtsoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ peʼñalletateʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr cohuen es peyec̈hcaten ñam̃a ñapaʼ eʼñe cohuen cohuam̃p̃sap̃ allempo cheshat̃ollenp̃aʼ. \p \v 28 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Elloña allohuenetpaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet ñeñt̃ pueʼm̃ñoteñot̃et Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ p̃ohuenet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchetso ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet partsoteñets \r (Mt. 12.38-42; Mr. 8.12) \p \v 29 Allempoña acheñeneshaʼ emchorreñet Jesús, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet ahuoʼch norrtatanet nepartsoteña att̃oʼchña eñotnet napaʼ poʼñoc̈hoʼt̃eʼ Parets Puechemeren ñeñt̃enoʼt̃eʼ Cristotosets. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ allempo aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ. \v 30 T̃arroʼmar att̃o eñotataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ahuat̃ ñapaʼ Yomporeshot̃ huena, napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ atet̃chaʼ neñotach nam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ napaʼc̈hoʼña Yomporeshot̃ nohuena. \v 31-32 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo serrpareʼtataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ allempocma cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. T̃eʼña arr seshopaʼ alloʼtsenen na ñeñt̃en ello metaneneʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtateʼt̃ Jonás. T̃arraña sañapaʼ amaña soct̃apeʼchenoña ello cohuen Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña nínivoʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcherrets Yomporecop ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña orrterretchaʼ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña sapaʼ amaʼt mamesha ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama soct̃apeʼcherro ello cohuen Yomporecop. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ atarr b̃ac̈hayo allohuanen pats saʼponet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ allot̃eñ on oʼch eʼm̃ñotenanaʼ Salomón pueserrpareñ ñeñt̃ atet̃ atarr eñotañteʼt̃. T̃eʼña arr eʼñe seshopaʼ alloʼtsenen ñeñt̃en puesheñarrana ñeñt̃en atarr es neñoten nam̃a, ello nem̃taneñ att̃o eñotañteʼt̃ Salomón. T̃arraña sañapaʼ amaña es sotapoteno. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña coyaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen eʼm̃ñotatseʼt̃ ñapaʼc̈hoʼña orrterrach, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ sapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama es sotapoteʼt̃e amaʼt eʼñe mamesha. \s1 Att̃o yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets \r (Mt. 5.15; 6.22-23) \p \v 33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ, ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼhuortateñe oʼch yeneʼ oʼpono eʼñe aʼnaret̃o. Ñam̃a ama añecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃ochña eʼñech c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃osc̈hets all pocollo. \v 34-35 Yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets. Ñerraʼm eʼñe cohuen huomech yeclleʼpaʼ eʼñech cohuen entateney puetareʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen t̃orratyenana allemeñ yechets t̃arroʼmar eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃p̃saret̃tenet. T̃arraña yeclleʼña ñerraʼm ama eʼñe cohuen huom̃cheyayepaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entatenye puetareʼ att̃ochña amach eshcayeʼ t̃orratyenano allemeñ yechets t̃arroʼmar c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ checmetoʼtsaʼyeneta. Att̃ecma pena ñam̃a yeyoc̈her. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hropaʼ att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ poʼcohuenña pen. Att̃oña ora yoct̃ap̃ñapaʼ eʼñech aʼpuetarsam̃p̃saret̃tena Yomporeshot̃. T̃arraña oʼch yeñota eʼñe yañeña t̃arroʼmar ñerraʼm ama cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno yeyoc̈hro, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼpuetarsam̃penyeña ñeñt̃ yoct̃ap̃ña yepen. Ñeñt̃ña yoct̃ap̃ña yepenpaʼ c̈hach aʼchecmetam̃pennay yeyoc̈her. \v 36 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña att̃ochña yeñoteñ orrtatyeseʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Att̃oña eʼñech cohuen es yep̃aʼyen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ eʼñe cohuen c̈hoyoʼtam̃peney att̃och eʼñe cohuen es yentyen. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yechecmetam̃pesnen. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan fariseoneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor \r (Mt. 23.1-36; Mr. 12.38-40; Lc. 20.45-47) \p \v 37 Oʼ serrpareʼtatuanet Jesúspaʼ puesheñarrña fariseoneshaʼpaʼ huaʼñaʼnerran Jesús oʼch rrallmeʼchapreteñaʼ paʼpacllo. Allempo c̈hap Jesús allpaʼ beʼt̃osos anorros allchaʼ rrallmeʼchapretosan ñeñt̃ huaʼñeneʼ. \v 38 Ñeñt̃ña fariseopaʼ entenan Jesús att̃o ñapaʼ ama eʼpotaʼto ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet, amach rrallmeʼchenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña fariseopaʼ atet̃ cot̃apeʼch Jesúsocop: \p —Taʼm, esoʼmart̃eʼcaʼye amaña eʼpotaʼtenoña ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop. \p \v 39 Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatana ñeñt̃ atet̃ pena allohuen fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ huaʼñeneʼ: \p —Ñeñt̃es fariseoneshas sapaʼ eʼñe seʼpameʼteneñña setaza enot̃paʼ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼparroʼteñe. Seplatopaʼc̈hoʼña enot̃a eʼñe seʼpataʼteñ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼpataʼteñe. Eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Eʼñe saʼcohuentatena ñeñt̃ enoʼmar ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa allochñapaʼ att̃och entenes allohuen acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ cohuenes, t̃arraña oʼponot̃ seyoc̈hropaʼ ama saʼcohuentateñe, allñapaʼ eʼñe chorren shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ att̃o eʼñe seshquëñot̃ c̈hocma es seprratam̃pesyen, seshonten paʼnamen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entapretenso Yompor. \v 40 C̈ha sottena ñerraʼm erraʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ama es eñoteno. Amaʼt señoteñeña Yomporña ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ allohuen ñeñt̃ allpon yentyen arr patsro, ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen yeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ ñam̃a yeyoc̈her alloch eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen oʼpono yeyoc̈hro. \v 41 Ñerraʼm oʼch poʼñoc̈h soct̃apeʼcherr cohuen seyoc̈hro Yomporecop att̃ochña eʼñe cohuen seyoc̈hrocmañen es sapaʼyen att̃och seyenpaʼyeñ poʼpotantañ. Ñerraʼm atet̃chaʼ seperrapaʼ Yomporñapaʼ eʼñech cohuenareʼ enterres. \p \v 42 ’Atarr llequëñtsoʼtsenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar ama att̃eyeʼ sepeno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop—mentapan ñam̃a rudapan. T̃arraña añña ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop eʼñech pocteʼ es yepeññañ poʼpsheñeñ ñam̃a eʼñech cohuen yemorrenteña Yompor. Ñeñt̃ atet̃paʼ sañapaʼ ama soct̃apeʼcheñe amaʼt mamesha. Sapaʼ ñeñt̃ña sepalltena oʼch eʼñe atet̃ sep̃ohua. T̃arraña ñeñt̃ att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach secac̈hpatsche. \p \v 43 ’Atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe sommoʼcheñot̃ atarr semneñ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe cohuen entenset. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña atarr semnen oʼch sanorrc̈haʼtyen judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enten allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a sapaʼ aña atarr semnen allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtenset puem̃chaʼnañot̃ ñerraʼm esempo sechopeñeʼchen t̃oñoʼmar allecma chopeñeʼchyen allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 44 ’Atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ amach orrteno enot̃ all apamparet̃tena arromñat̃ oʼpono patso. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ allach chopeñeʼchyenet all ama eseshaʼ eñotenaye oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen arromñat̃ap all eʼñe chorren sosyaʼtsañ. \p \v 45 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Maestro, ñeñt̃ atet̃ p̃oten yaʼnaña c̈ha mueneʼ pepencaten. \p \v 46 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Sapaʼ ñeñt̃es atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, sapaʼc̈hoʼña atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ atarr es senaʼyeññañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr echarrareʼ entyenet ñet, poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe atet̃ p̃ohueto. Sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ayenpuenayeʼ sentpenaneto. \p \v 47 ’Llequëñtsa ñam̃a socop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ muetsanatyeseʼt̃ ñeñt̃ satañneshañ sepeʼt̃. \v 48 Sapaʼ eʼñe señoteññañ saʼtañneshañ att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ t̃arraña sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña eʼñe pocteʼ senten sam̃a ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe saʼcohuentam̃penanet all apamparet̃tenet. \p \v 49 ’Amaʼt Yompor ahuat̃, eʼñe pueñoteñot̃paʼ atet̃ oteʼt̃: “Napaʼ oʼch nemñe acheñeneshesho ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ neñoñ ñam̃a ñeñt̃ nellsensarneshaʼ nep̃aʼyen. T̃arraña patantarrña acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha muetsanatanet, poʼpotantaññapaʼ c̈ha cot̃areʼtyeset.” \v 50 Att̃oña eʼñe allempot̃eñ ayec̈hcataret̃ta añ pats, ora allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ allpon ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena t̃emeʼttsen sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ. \v 51 Eʼñe allempot̃eñ muetseret Abel t̃arrempohua allempo muetseret ñam̃a Zacarías ñeñt̃paʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Poʼñoc̈hcaʼye notenes añeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ atarr ayohuaret̃tenet. \p \v 52 ’Llequëñtsa socop ñeñt̃eschaʼ eʼñe etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha seprratam̃peñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloch enteret ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch queshperret. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña. \p \v 53 Allempoña ñetpaʼ eʼñe paʼtsrreʼmueñot̃ atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtyeset Jesús. \v 54 Ñetpaʼ añ atarr eʼnenet att̃och otatseʼtachet allochñapaʼ ñatoʼ poʼtatseʼtateñot̃etpaʼ att̃och otteñeʼcheñet. \c 12 \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatan pueyochreshaʼ amach eñotatstoñeto fariseoneshaʼ pommoʼcheña \p \v 1 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈henoya Jesús, shonteʼ nanac patoner. C̈ha cheʼmuechoset Jesúsesho att̃a at̃matcaʼtannaʼtyesoset. Jesúsña ñanompaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼ fariseoneshaʼ poct̃ap̃ña, t̃arraña ñeñt̃ poct̃ap̃ña penet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ommoʼcheñtsa. Ñeñt̃paʼ mamet̃ollapaʼ oʼch epaʼhua errap̃aren eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ chaseʼ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe es aʼchasaʼhua. \v 2 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ allo eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena seserrparen eʼñe aʼnahua t̃eʼ esempopaʼ señotatuerchaʼ ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼtyen t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempopaʼ seserrpareʼtatchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmhuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃. \s1 Att̃o amach yem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ muetseʼ yechets, añchaʼña yem̃chaʼnaʼt Yompor \r (Mt. 10.28-31) \p \v 4 T̃eʼpaʼ oʼch notas masheñneshachaʼ, amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. \v 5 Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenats eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets, yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch mueñonay coñcheñtso all parraren tsoʼ. Eʼñe poʼñoc̈h notenes, Yomporchaʼña sem̃chaʼnaʼten. \p \v 6-7 Elloña t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas, c̈hocmach seyemcha Yompor, poʼñoc̈h ñapaʼ ñach secuam̃peneʼ. Amaʼt ot̃et̃olleshaʼpaʼc̈hoʼña c̈hocma cohuam̃peñ. Ñehua, amaʼt yapaʼ yeñoteñ ot̃et̃ollpaʼ ama tama sherbeno. Amaʼt yepomatset, amnar ot̃et̃olleshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama tsaʼteyaye, eʼñe eptallat̃olla centavo tsaʼtena. T̃arraña amaʼt att̃eñ Yomporña amaʼt pat̃rra ot̃et̃ollpaʼ ama pueseñe. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt mameshapaʼ amach sem̃chaʼtatsto, Yomporchaʼña eʼñe seyemta. Att̃o atarr morrentenana ot̃et̃olleshaʼ elloña sapaʼ atarr nanac morrentensa. Ñehua, amaʼt allpon sechet̃olleshaʼ allpon soñoʼtsen ñapaʼ eʼñe eñotennas. \s1 Att̃o ama aʼnasotpahuo Jesucristo acheñeshoʼmar \r (Mt. 10.32-33; 12.32; 10.19-20) \p \v 8 Elloña napaʼ oʼch noterrserr, allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar. \v 9 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar. \p \v 10 ’Ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetsosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼtenet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ ama ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. \p \v 11 Ñam̃a oʼch noterrserr, ñerraʼm esempoch anmaset judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃saset am̃chaʼtaret̃esho, sañapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach c̈ha sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ att̃och cohuen nanapos, esuachcaʼye nott̃eʼ. \v 12 Sapaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ eʼñe allempo aʼp̃t̃oʼtareʼtenset all. \s1 Ñeñt̃ eʼñe aña muenen oʼch esocmañen echyes, ñeñt̃paʼ atarr yoroc̈henoʼtsen \p \v 13 All cheʼmuechen shonteʼ acheñeneshaʼ Jesúsesho, puesheñarrñapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Maestro, t̃eʼpaʼ oʼch p̃oton nemoʼnasheñ nepoʼnar apuerrnepaʼñacaʼyeña nam̃a ñeñt̃ allpon oʼpatatnomna nomporeñ. \p \v 14 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Masheñchaʼ napaʼ ama eseshayeʼ nenaye ñeñt̃enchaʼ aʼpoctateneʼ ñoñets att̃och soten oʼch napaʼyesas allpon oʼpatatyenset. \p \v 15 Alla oterraneterr Jesús: \p —Eʼñech señota sañeña, amaʼt seyoc̈hrapaʼ amach es seyeʼchapretannaʼtatsto amaʼt eʼñe coñeʼt̃a t̃arroʼmar att̃o yocrrena arr cohuen añe patsropaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch esocmañen es yechyerr ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ tsapat̃onet̃. \p \v 16 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet tomaʼnteñtso: \p —Eñall puesheñarr acheñ atarr nanac ec̃llayoret̃. Allña poʼpatsñopaʼ shonteʼ nanac aton aʼyec̈hcaten. \v 17 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hropaʼ atet̃ oten: “Errot̃uachcaʼye nep̃aʼña, ñeñt̃ atarr nanac aton net̃otaten amacaʼye eñalleña allchaʼ eʼñe naññoʼtue.” \v 18 Allempo atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ alla oterrerr: “T̃eʼpaʼ oʼcaʼ neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a. Oʼchcaʼye naʼmaterrña pocollasheʼm allecma naññoʼteʼt̃ coñeʼt̃aʼtets t̃eʼñapaʼ oʼch alla nat̃omaterr atarrpoʼ allchaʼ eʼñe naññoʼtua allohuen ñeñt̃ allpon net̃otaten amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon paʼnamen esocmañen nechyen. \v 19 Allempoñapaʼ atet̃chaʼ not neyoc̈hro: Napaʼ ama es nepallteno amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃ allpon shonteʼ oʼ naññoʼtuapaʼ atarrchaʼ atomat char amach es nepallterreʼt̃e. T̃eʼpaʼ oʼch names eʼñe poctacma. Nellapeneʼt̃chaʼ rrats, nellapeneʼt̃chaʼ orrareʼtats; ñeñt̃chaʼña eʼñe nocshateneʼña na.” \v 20 T̃arraña ñeñt̃ acheñerpaʼ Yomporpaʼ atet̃ och: “P̃apaʼ atarr otatsñat̃ep̃, ama es peñoteno amaʼt mamesha. T̃eʼpaʼ añe tsaprocmach oʼch perromuen. Ñeñt̃ña shonteʼ oʼ p̃aññoʼtuapaʼ t̃eʼñapaʼ eseshaʼhuachñacaʼye oʼpaterraya.” \v 21 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ, ñeñt̃ aññoʼteneʼ shonteʼ esocmañen ñeñt̃ eʼñe ñocpa, ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ ama echenanoña ñeñt̃ sherbets Yomporecop. \s1 Att̃o Yomporpaʼ ñach eʼñe cohuen cohuam̃peneʼ ñeñt̃ puechemereshaʼ pen \r (Mt. 6.25-34) \p \v 22 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: \p —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, amach aña sellcatsto ñeñt̃ att̃o yeyc̈hena arr patsro. Amaʼt seyoc̈hra amach sotatsto, esuachcaʼye yerrerrerrt̃eʼ tsapat̃onet̃. Ñam̃a amach aña sellcatsto ñeñt̃ eʼñe sechtsocpa, amach sotatsto, esuachcaʼye yechorrat̃eʼ. \v 23 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ña yapueneʼ yoʼrrerrña allo yocrrena ñeñt̃ña atarr nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a yerrar, ñeñt̃ña ñocoppaʼ ama esoyeʼ enteñe. Ñam̃a ña yec̈hcateneʼ yechets ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yechorraʼyena, ñeñt̃ña ñocop ama esoyeʼ enteñe. \v 24 Sentent̃eʼ att̃o correna paʼnamen ot̃neshac̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ nareʼtatseʼteneto ñam̃a ama c̈hoyeʼ apc̈haʼyeneto puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyenet. Ñetpaʼ ama es echenaye allchaʼ es aññoʼtyenet. Amaʼt att̃o correnetpaʼ Yomporña eʼñe yec̈hcatyesuanet ñeñt̃chaʼ puerrar p̃aʼyenet. Elloña sa Yomporpaʼ atarr morrentensa sa; ello sem̃taneñ ñeñt̃ att̃o atarr morrentenana ot̃neshac̈hno. \v 25 Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo, t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra. \v 26 Ñehua, att̃o amaʼt eʼñe sellquëñot̃a sa ama errot̃ es sepeno, ñeñt̃epñapaʼ amach paʼnamena es sellcaʼyesatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech orrena es sellcaʼyena. \p \v 27 ’Ñam̃a sentent̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha, ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet. T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt am̃chaʼtaret̃ Salomón att̃o eʼñe aʼcohuentateʼt̃ ahuat̃, amaʼt ñapaʼ ama chorraneʼt̃eña ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ror. \v 28 Ñeñt̃ ror pueʼchorpaʼ ñeñt̃ara taʼteʼ ñeñt̃ chepyets allemeñ ñeñt̃ sentyen t̃eʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa. Amaʼt cohuen chepyeneñ t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch et̃omam̃peretpaʼ eʼñech collaʼhuerra oʼhuañchaʼ cohuenta. Ñehua, Yompor att̃o cohuentatyenan amaʼt ñeñt̃ eʼñe mamecpa, elloña sapaʼ atarr chorratyensañ sam̃a; sañapaʼ esoʼmart̃eʼña amaña eʼñeyeʼ seyemteño. \v 29 Amach eʼñe pat̃rra seʼneno ñeñt̃ att̃o serren ñam̃a ñeñt̃ att̃o es sorryen. Amach ñeñt̃aña eʼñe pat̃err sellcaʼyesatsto. \v 30 T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñaʼyetso, ñetpaʼ ñeñt̃aña eʼñe pat̃err eʼnenet. Ñehua, Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ eʼñe entuenes ñeñt̃ allpon paʼnamen sepalltaʼyena arr patsro. \v 31 Sapaʼ añchaʼña eʼñe ñanom semaʼyoc̈hrena Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃terra ña allochñapaʼ ñachña sapaʼyeneʼ ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sam̃a. \s1 Att̃o ñeñt̃chaʼ seshonterr ñeñt̃ atarr sherbets arrchaʼcaʼye seshonteñ all Yompor pueʼntaño \r (Mt. 6.19-21) \p \v 32 ’Amach neyochreneshac̈hnochaʼ es sellcatsto amaʼt ama atarr shonteyayso, Yomporña atarr cohuen secuam̃peneʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe poʼcarrneror penes. Eʼñe pocsheñeshot̃paʼ apaschaʼ att̃och eʼñe cohuen socshapreterrñaña poʼcohuenña att̃och atarr ayochreshat̃terra. \v 33 T̃eʼpaʼ oʼch sepomyen ñeñt̃ allpon sechyen allochñapaʼ oʼch sapaʼyes ñam̃a ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Ñerraʼm atet̃ sepena alloʼnach atarr aton seshontaʼnen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atarr sherbets Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ sec̃llayepoʼrer sepen arr patsro, ñeñt̃paʼ atarr am̃llashaʼtña. T̃arraña ñeñt̃ seshontaʼnen ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ama ahuañaño, ñeñt̃paʼ arr seshonteñ Yompor pueʼntaño. Allña amaʼt eñet̃apaʼ amach c̈heno oʼch etatsreʼtas ñam̃a amaʼt pomp̃apaʼ amach eñalle ñeñt̃chaʼ rrerreʼ ñeñt̃ seshonten all. \v 34 T̃arroʼmar ñerraʼm all pueʼntaño seshontaʼnen ñeñt̃ atarr cohuen senten, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ña atarr sherbets Yomporecop. T̃arraña arr patsro ñerraʼm aña seshontaʼnen ñeñt̃ atarr semorrentena, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbenoña Yomporecop. \s1 Att̃o c̈hocmach yeñoseʼrteña Yepartseshar Cristo esempoch huerra \p \v 35-36 T̃eʼpa oʼch notas poʼpoñ: C̈hocmuepaʼch señosereʼtna esempohuañenpaʼ oʼch alla nohuerra. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ayochreshat̃. Ñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ pacma ñeñt̃ senaʼtetsa. Pueyochreshaʼñapaʼ alla cohuet paʼpacllo esempoch huerra. Allempoña ñetpaʼ aʼhuortatyeset poʼlampareñ allochñapaʼ att̃och ñerraʼm esempoch huerra ñeñt̃ pamoʼmteʼ penet ñerraʼm oʼch c̈horeʼtuenanetpaʼ ñetñapaʼ allorocmach toram̃p̃sapueñet att̃och sherb̃apueñet. \v 37 Atarr cosheñtsoʼtsaʼyen pueyochreshaʼ ñerraʼm esempoch huerret pamoʼmteʼ allñapaʼ entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet. Poʼñoc̈hpaʼ napaʼ oʼch notas, ñachcaʼyeña sherb̃aʼhueneʼña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Oʼch chanaʼhuena ñam̃apaʼ oʼch anorrc̈haʼtatuenanet allchaʼ rrallmeʼchatuenanet. \v 38 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perranet amaʼt rroc̈h tsapopaʼ oʼch huenanet amapaʼ oʼch puetarenmochpaʼ oʼch huenanet. Ñeñt̃oʼmarña notenes, ñerraʼm alla entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet, ñeñt̃ña atarr eñoseʼretyenayapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenet. \v 39 Eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo huaponasa eñet̃ amach c̈ha semanrraʼteno att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena. \v 40 Ñeñt̃oʼmar notenes, sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar ñerraʼm allempo att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. \s1 Atet̃chaʼ ap̃aret̃terra ataruasañ ñeñt̃ eʼñe cohuen etsoteneʼ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ ñam̃a atet̃chaʼ ap̃aret̃terra poʼpoñ ataruasañ ñeñt̃ ama etsotaye ñeñt̃ atet̃ yecheña pamoʼmteʼ \r (Mt. 24.45-51) \p \v 41 Allempoña Pedropaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼch: \p —Partseshachaʼ ñeñt̃ atet̃ petmaʼntatena t̃eʼ ñeñt̃paʼ ¿eseshacpaʼtña, ñatoʼ yocpat̃eʼ ñeñt̃ey peyochreshay pepeney amapaʼ ñatoʼ allohuenacpaʼnat̃eʼ? \p \v 42 Partseshaʼñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr: \p —Allohuenespaʼ atet̃chaʼ sep̃a eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ yechena ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen all paʼpacllo. Ñeñt̃chaʼ poʼtaruas peneʼ c̈hocmach apaʼyesan allohuen poʼpotantañ pamoʼmteʼ paʼtaruasañer puerraret allpon ñeñt̃ poctetsa puesheñaʼttsocop. Ñapaʼ att̃ecmach pena c̈hocmach apuenanet ñerraʼm esempoch c̈herrerr allempo atet̃ anaret̃ ñocop oʼch alla apaʼyerraneterr poʼpocheño. Ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena amach cac̈hpuere t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ att̃och eʼñe coshatenan pamoʼmteʼ. \v 43 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ; ñerraʼm esempoch huerrapaʼ alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho cac̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ. \v 44 Poʼñoc̈h oʼch notas, atarrchaʼ coshatueñ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer pamoʼmteʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ. \v 45 T̃arraña ñeñt̃ ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ amaʼt ñam̃a coyaneshohuen. Ñañapaʼ att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen. \v 46 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃aroch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena. Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ ama es otapotetso amaʼt mamesha. \p \v 47 ’Elloña napaʼ oʼch notas, amaʼt erraʼtsena ataruasañer ñerraʼm eñotenan ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ t̃arraña ñerraʼm ama cohuen ameʼñenano pamoʼmteʼ ñerraʼm ama eʼñe cohuenayeʼ es p̃aʼyeno att̃och eʼñe cohuen aguërran pamoʼmteʼ esempoch huerra, amaʼt erraʼtsena ataruasañerpaʼ ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ atarrchaʼ ashtaret̃terret. \v 48 T̃arraña erraʼtsenchaʼ ataruasañer ñeñt̃ ama eñotano ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ amaʼt ñetpaʼc̈hoʼña aña atet̃ p̃aʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt eʼñe pocteñ att̃ecmach ashtaret̃terretañ ñamet, t̃arraña ñetpaʼ mameshaʼttsach ashtapecharet̃etyerret t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñoteneto ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ. Allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr aparet̃ey att̃och atarr yeñoterrñañ ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop, ñeñt̃eychaʼña atarrchaʼ cohueney Yompor oʼch eʼñe yesherb̃atuoñ shonteʼ allohuen ñeñt̃ atarr eñotateney. Ñam̃a allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr yemtenya Yompor elloña allempopaʼ atarrchaʼ cohueney oʼch alloʼna eʼñe cohuen yesherb̃aʼneñ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ orrtatosan eʼñe ñoʼmar elloptannaʼteñets \r (Mt. 10.34-36) \p \v 49 ’T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr poʼpoñ. Napaʼ att̃o nohuena arr patsro oʼch norrtatos elloptannaʼteñets ñeñt̃ atarr huomenc atet̃ ñerraʼm tsoʼ atarr atserrtetsa. Pocteʼ nenteñ oʼch orrtet eʼñe t̃ayecma. \v 50 Ñam̃a nocoppaʼ eʼñe atet̃ anaret̃ naʼmueroc̈htataret̃terrach eʼñe atarr huomenc atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho chorratennet ñeñt̃chaʼ atarr nemueroc̈htaterreʼ. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ñeñt̃ña atarr nellcateneʼ t̃eʼ att̃a atarr naʼhuanteñ esempoch eʼñech etsotuerra. \v 51 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset. \v 52 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ eʼñe t̃ayot̃eñ ñatoʼ all yec̈hena amnarsheña puepahuarro pocollopaʼ ñatoʼ ñetpaʼ oʼch ellopaʼtetstatet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ alloʼtsen maʼpsheña ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, ñatoʼ epsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet. Amapaʼ ñatoʼ epsheñach alloʼtsen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, maʼpsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet. \v 53 Ñatoʼ eʼñe noʼmarpaʼ oʼch ellopaʼtetstatenet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ pompor oʼch epatareʼtenan puechemer, amapaʼ ñatoʼ puechemerñapaʼ oʼch epatareʼtenan ñam̃a pompor, ñam̃a ñatoʼ pachorpaʼ oʼch epatareʼtenan puechoyor amapaʼ puechoyor oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ paʼsoʼmue oʼch epatareʼtenan paʼt̃oʼñen amapaʼ ñatoʼ paʼt̃oʼñenñapaʼ oʼch epatareʼtenan paʼsoʼmue. \s1 Att̃o Jesúspaʼ orrtatosan ñeñt̃chaʼ eñotatahuet oʼ c̈hapanet Yompor poʼcohuenña \r (Mt. 16.1-4; Mr. 8.11-13) \p \v 54 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ yerpatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet paʼnyeto: \p —Sapaʼ ñerraʼm esempo senten arr chorren os all emuena atsneʼ, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyen: “T̃eʼpaʼ c̈hach huatena.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a, oʼchc̈hoʼ huatena. \v 55 Ñam̃a ñerraʼm esempo senten huena m̃orr topot̃ot̃, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sotyen: “T̃eʼpaʼ oʼ charenmoch.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a, oʼchc̈hoʼ huoraterr huomenc. \v 56 Sapaʼ atarr señoteneñña ñeñt̃ sentyen ento ñeñt̃ña señotateneʼ; amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ sentyen ñam̃a arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe señotueñeñ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ norrtatyennas nepartsoteña, esoʼmart̃eʼña ñeñt̃ñapaʼ amaña eñotatensoña ñeñt̃ atet̃ pennas Yompor t̃eʼ oʼch orrtatonas poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ att̃at̃eʼ seshquëñ. \s1 Att̃o eñotatanet c̈hoyach amoʼtsterraya eʼñe mamecma ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ \r (Mt. 5.25-26) \p \v 57 ’Elloña eʼñe sot̃a señotepaʼchña ñeñt̃ pocteʼ enten Yompor socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃annena. \v 58 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshaʼ setmanteneʼ ñeñt̃chaʼ sanmueʼ am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterr señoñ. Añ poctetsa allempo ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho oʼch p̃och ñeñt̃ petmanteneʼ: “Oʼch yaʼpoctaterr yeñoñ eʼñe cohuen t̃ayecma t̃ayepaʼtña ama yec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho.” T̃arroʼmar ñeñt̃ petmanteneʼ ñerraʼm oʼch c̈hapatap̃ am̃chaʼtaret̃esho, am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈hat̃eʼ pomap̃ policeyaneshesho, ñetñapaʼ c̈hat̃eʼ abeʼt̃apet cárcelo allchaʼ mueroc̈htaterrpet. \v 59 Oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allasach oʼpono, allot̃ñapaʼ amach ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm allempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop. \c 13 \s1 Añ poctetsa yocop oʼch yoct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop \p \v 1 Allempo huapa puesheñaʼtets acheñeneshaʼ Jesúsesho, ñetñapaʼ serrpareʼtatoset Jesús atet̃ entenet ñet; ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: \p —Allponsheña ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ alloʼtsaʼyenet allecma muetsatenet berr ñeñt̃ Yomporecop. Allempoñapaʼ huapanet ñeñt̃ mueñen am̃chaʼtaret̃ Pilato ñetñapaʼ c̈ha muetsanatosanet eʼñe all allempo muetsatenet berr ñeñt̃ Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ allña atsetatseʼtataret̃tet ñet poʼrras epuet pueberroret poʼrras. \p \v 2 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ allempo atet̃ ap̃aret̃tet ñatoʼ ñetpaʼ atarrt̃eʼ nanac ochñat̃et ellot̃eʼ metanaʼtueñet allohuen poʼpotantañ galileoʼmarneshaʼ poʼchñaret. C̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃oʼmart̃eʼña atet̃ ap̃aret̃tet ñeñt̃ atarr sosey apencoc̈hen. \v 3 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt allohuenes sam̃a ñerraʼm amach eʼñe cohuen soct̃apeʼcherro ello Yomporecop, sapaʼc̈hoʼña att̃ecmach seperra sechencaʼhuerrach eʼñe poctacma. \v 4 Ñam̃a ñeñt̃ c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa posocsheña ñeñt̃ collaʼhuatsa ahuaña ñeñt̃ aʼtpetseʼt pocoll torrepoʼ allempo mataʼnerr Jerusaléño eʼñe all oteñet Siloé. Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ aʼcllaterr torrepaʼ ñetpaʼ atarrt̃eʼ at̃parñat̃et ellot̃eʼ metanaʼtueñet allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ att̃o at̃pareʼtena jerusaléñoʼmarneshaʼ. \v 5 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt allohuenes sam̃a ñerraʼm amach eʼñe cohuen soct̃apeʼcherro ello Yomporecop, sapaʼc̈hoʼña att̃ecmach seperra sechencaʼhuerrach eʼñe poctacma. \s1 Arrpaʼ all tomaʼntatanet Jesús atet̃ pena partech ñeñt̃ ama meʼtetso \p \v 6 Allempoña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpocheño, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Puesheñarr acheñ all puenarem̃mopaʼ allñapaʼ ahuañmoʼchot̃eñ nareʼtatenan ñam̃a puecharr partech.\f + \fr 13:6 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.\f* Att̃eñapaʼ c̈hap allempo huapa eʼnosñañ pueʼmer. T̃arraña amaʼt puem̃arrapaʼ ama entosñañe pueʼmer. Partayechpaʼ ama meʼteno. \v 7 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ puenarem̃maʼ: “T̃eʼpaʼ oʼ met maʼpa char c̈hocma nohuena eʼneneʼ partech pueʼmer. T̃emeʼttsen amaʼt puem̃arra pueʼmerpaʼ ama nenteññañe. T̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼmater t̃arroʼmar eʼñe orrena quec̈hcareʼtennay yepatseñ att̃o ama yenareʼteno poʼpoñ narmets all.” \v 8 T̃arraña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ narmetspaʼ atet̃ otan pamoʼmteʼ: “Allach nomporchaʼ añ char ñeñt̃ oʼ huerrerrpaʼ napaʼ oʼch naʼmueñtsetam̃pes pats oʼch nenoñ amar. \v 9 Ñatoʼrraña atet̃ nepeʼpaʼ oʼch cohuen meʼt tsapat̃ charo. T̃arraña ñerraʼm ama meʼtopaʼ pocteʼñac̈hoʼ allempopaʼ oʼch p̃aʼmatater.” \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran coyaneshaʼ ñeñt̃ att̃a moʼquëtsa amaʼt añe yet̃ro allempocma amesenet \p \v 10 Allempo c̈hapaʼmuenerr allempo amesenet, Jesúsñapaʼ yec̈hatenanet judioneshaʼ poʼprahueto. \v 11 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ c̈ha moʼquëna, ama eshcayeʼ pac̈harrteno. Ñeñt̃paʼ oneñet̃ atet̃ p̃ateneʼ. Ahuat̃ot̃eñ att̃a pena oʼ c̈harren char puechena posoc att̃a moʼquëna. \v 12 Jesúsñapaʼ all eñchpaʼ oʼ c̈horeʼtospaʼ atet̃ och: \p —Noc̈ha t̃eʼpaʼ pasaterrep̃chaʼ ñeñt̃ att̃o atarr pemueroc̈htena. \p \v 13 Allempoñapaʼ aʼp̃llamcoʼch. Aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ allorocma eʼñe cohuen pac̈harrterra. Ñañapaʼ atarr ayeʼchoc̈htaterran Yompor. \v 14 Allempoña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all judioneshaʼ poʼprahuo, ñapaʼ allempo entan atet̃ oʼ aʼcrratan Jesús atsnañet̃, ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmateʼ. Amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche oʼch aʼcrratan acheñ ñeñt̃e yet̃ro allempo amesenet. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: \p —Eñall pechapmat yet̃ allempo pocteʼ oʼch yetaruasen. Ñeñt̃paʼ pocteʼ oʼch sehuapa allempo att̃och saʼcrrater atsnañet̃. T̃arraña añ yet̃ro allempo yamesen amach sehuapatsto aʼcrrateʼ atsnañet̃. \p \v 15 Partseshaʼñapaʼ atet̃ och: \p —Sapaʼ ñeñt̃es eʼñe sommoʼcheñot̃paʼ atarr seshcareʼten. Sapaʼc̈hoʼña amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen c̈hocma setaruasen sam̃a. Sepyam̃peñ sehuacsher, sashanor allecma serrateñ oʼch sanem̃ ñam̃a oño allchaʼ sonayeñ oñ. \v 16 Añ coyaneshaʼ amaʼt ñeñt̃ poʼm̃reneñ pen yatañ Abraham amaʼt c̈harraʼ puechena posoc char ñeñt̃ allponmat oʼ huanquër oneñet̃, pocteʼcaʼye oʼch yaʼrroyatater amaʼt añe yet̃ro allempo yamesen. \p \v 17 Acheñeneshaʼ allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ ñetpaʼ ñeñt̃ña atarr pencatahuet. Poʼpotantañña acheñeneshac̈hnopaʼ ñetñapaʼ atarr nanac coshenet. Atarr nanac cohuen entenet ñeñt̃ atet̃ p̃a Jesús. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet atet̃ pena pueʼllomer ñeñt̃ otenet mostazllom̃ \r (Mt. 13.31-32; Mr. 4.30-32) \p \v 18 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ alla oterraneterr: \p —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña, ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa, allempot̃eññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena ña. \v 19 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ pueʼllomer ñeñt̃ atarr añet̃olleshallmerr ñeñt̃ otenet mostazllom̃. Ñeñt̃ pueʼllom̃ret̃ollpaʼ puesheñarrñapaʼ oʼ anem̃ paʼmro allchaʼ nareʼteñaʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ chop, ñeñt̃ñapaʼ alloʼna sen rrorranmats eʼñe cohuen atarrchetnom. Ñeñt̃ña narmetsocherpaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ amaʼtanatyesosets puetacroʼmar. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterranet ñeñt̃ atet̃ pena chaseʼ \r (Mt. 13.33) \p \v 20 Elloña alla oterraneterr: \p —Poʼpoñonet̃ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃paʼ amaʼtchaʼ añet̃olla ñeñt̃chaʼ ñanom orrtatsa t̃arraña eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe epaʼhua ora errap̃aren. \p \v 21 Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr atet̃ pena chaseʼ: \p —Ñeñt̃ chaseʼpaʼ allo tsetenan coyaneshaʼ harinaʼ ñeñt̃ oñetsetstaten att̃och aʼchasatan harinaʼ eshecchaʼ eʼñe aʼmuesatue. Ñeñt̃ña chaseʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla net, amaʼtchaʼ aton harinaʼ ñeñt̃ maʼpa arroga, mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe aʼmuesatuanña amaʼt atarr aton harinaʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr ñerraʼmrrat̃eʼ yetarrot̃ollo yebeʼt̃en eshecchaʼ yec̈hap Yomporesho \r (Mt. 7.13-14, 21-23) \p \v 22 All oñemyen Jesús eʼñe ora asuahuanom allohuen anetsoʼmar all shontaʼyena acheñeneshaʼ amaʼt ñam̃a all ama tama eñalleyaye acheñeneshaʼ. Allña eʼñe serrpareʼtatyesnomanet. Allempo oñemyen allemeñ anetsoʼmar ñapaʼ arr sen Jerusaléño all sechena. \v 23 All oñen t̃oñopaʼ allempoña puesheñarrpaʼ aʼp̃t̃oʼtnom̃, atet̃ och: \p —Ayochreshat̃e, ñeñt̃chaʼ allpon aʼqueshp̃ataret̃terrtsapaʼ taʼm ñetpaʼ ¿puesheñaʼttsetat̃eʼ ñatoʼ amapaʼ atarrchaʼ shonteʼ? \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p \v 24 —Sapaʼ añchaʼña eʼñe cohuen semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuen enten Yompor att̃ochña sesuanom ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno ña. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allchaʼ yebeʼt̃os eshecchaʼ yec̈hap ñesho ñeñt̃paʼ atarr añet̃oll, atarr t̃orrapoʼ oʼch yebeʼt̃os all. Ñam̃a oʼch notas esempohuañen amaʼtchaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atarr muenatseñ oʼch beʼt̃erretañ all att̃och c̈herretañ Yomporesho t̃arraña allempopaʼ amach eshec beʼt̃erreto att̃och c̈herret all t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch huañerr att̃o atarr cohueney Yompor. \v 25 Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ esempo oʼch c̈hen ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ ñañapaʼ oʼch tantuena oʼch eʼñe echarr yottam̃pesuena. Allempopaʼ amaʼt eʼñe eseshapaʼ amach eshec beʼt̃osoña all. Allempoña amaʼtchaʼ shonteseñ oʼch sehuac̈haʼta all petot̃ach sechorros allot̃chaʼ sec̈horeʼtos apacllat̃eshaʼ. Allña sapaʼ atet̃chaʼ sotos: “Ayochreshat̃e petoram̃p̃sapuey.” Ñapaʼ atet̃chaʼ otapas: “Napaʼ ama nentarso, errot̃t̃eʼ sehuenaña sa.” \v 26 Sañapaʼ atet̃chaʼ sotererr: “Amaʼt parrocma yerrallmeʼchyeseʼt̃eña ahuañmoʼcha ñam̃a amaʼt ya yaʼnetsroʼmar allecma chopeñeʼchyenet allcaʼyeña peyc̈hatyeseʼt̃.” \v 27 T̃arraña ñapaʼ atet̃chaʼ oterrserr: “T̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ amacaʼye poʼñoc̈h nentarso, errot̃t̃eʼ sehuenaña sa. T̃eʼpaʼ orrerres arrot̃ neshot̃ allohuenes ñeñt̃es maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ ama pocteʼ enteno Yompor.” \v 28 Oʼch ahues all ñeñt̃ oʼpatatenset sa. Allñapaʼ allchaʼ seyahuanrrortosa, sanmueñot̃ atserrpaʼ serrasoʼtyesoschaʼ sas. Allot̃chaʼña sentosña satañneshac̈hno—Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñetñapaʼ eʼñe Yomporeshoʼtsaʼyenet all am̃chaʼtaret̃tena ña. Sañapaʼ chaʼpetot̃aña huaporeʼtenset. \v 29 Allñapaʼ allem̃at̃eñchaʼ huac̈haʼta shonteʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ anorrc̈haʼtyesosets all eʼñe Yomporesho all am̃chaʼtaret̃tena ña allchaʼ rrallmeʼchoset all eʼñe cohuentena Yompor. \v 30 T̃eʼpaʼ señochchaʼ eñall acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama asherbenayeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña allempoña ñetpaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña allempoña ñetpaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor. \s1 Att̃o Jesúspaʼ puellquëñot̃an jerusaléñoʼmarneshaʼ atarr yaʼnaʼtenanet \r (Mt. 23.37-39) \p \v 31 Eʼñe ñeñt̃e yet̃rocma allempo huac̈haʼtoña patantarr fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —T̃eʼpaʼ oʼch peyeta arrot̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ oʼpatenp̃a ahuoʼch muetsatap̃. \p \v 32 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Oʼch ahuerrespaʼ atet̃chaʼ sotuer Herodes ñeñt̃ atarr eñoteneʼ shequëñets: “T̃eʼpaʼ oʼch peñoch, napaʼ att̃erach necac̈hpatateññañ acheñeneshaʼ poʼneñet̃er ñam̃a att̃erach shonteʼ naʼcrratyes ñeñt̃ atsnaʼtyets. Atet̃ nepena t̃eʼ, tsapat̃onet̃paʼc̈hoʼña att̃ecmach nepena, oʼchña tsapat̃ont̃errerrpaʼ oʼch eʼñe netsotatue allohuen.” \v 33 Nocoppaʼ añ poctetsa c̈hocmach nesen amaʼt t̃eʼ, amaʼt tsapat̃onet̃paʼc̈hoʼña, amaʼt ñam̃a oʼch tsapat̃ont̃errerrpaʼ c̈hocmach nesen. Att̃ot̃ach nec̈herr Jerusaléño, t̃arroʼmar allpaʼ allecma c̈hocma muetsayeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \p \v 34 Allempoña Jesús eʼñe puellquëñot̃ judioneshaʼpaʼ atet̃ eñorena ñocpuet, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Sa jerusaléñoʼmarneshachaʼ ñeñt̃es muetsanatyesayeʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, sa ñeñt̃es rrollapechyesayeʼt̃ ñeñt̃ amñaret̃ sesho. Atarr atonocheʼtats nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerrsoñ allohuenes nesho att̃och eʼñe cohuen necuam̃pensoñ. Nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerres atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atollop aʼyapac̈heneʼ puechoyoreshaʼ oʼch eʼñe setoʼtuanet. T̃arraña sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ amaña semno. \v 35 T̃eʼñapaʼ all seyc̈hena sa, Yomporñapaʼ oʼch aʼypoʼñerres. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Na poʼpocheñopaʼ amach alla senterrno t̃eʼ. Esempohuañenñapaʼ senterrenchaʼ allempoñapaʼ atet̃chaʼ soterren: “Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Jesucristo ñeñt̃ huapatsa ñeñt̃ llesensen Yeyomporer.” \c 14 \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen \p \v 1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo amesenet. Jesúsñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ puesheñarr fariseo ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa. C̈hap all paʼpacllopaʼ poʼpotantañña fariseoneshaʼ ñetñapaʼ atarr cohuanaʼtyesapet Jesús. \v 2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen. \v 3 Jesúsñapaʼ all serrpareʼtos epuet fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñañapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtosanet eʼñe poʼtomña, allochñapaʼ oʼch eñoch ñatoʼ errot̃enchaʼ anapet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet: \p —¿Errot̃enaʼtña sotenña sa, taʼm pocteʼt̃eʼ oʼch naʼcrratos atsnañet̃ añe yet̃ro allempo yamesen? ¿Att̃eʼt otenña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñatoʼ amat̃eʼ? \p \v 4 Fariseoneshaʼñapaʼ ama eseshayeʼ anapuetso amaʼt puesheñarrot̃a. Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llamcoʼtosan atsnañet̃. Eʼñe aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ c̈ha correrrtsa allent̃a mueñer paʼpacllo. \v 5 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr fariseoneshaʼ: \p —Sapaʼ ñerraʼm sashanor amapaʼ sehuacsher shoraʼnets arrorot̃o all chorren oñ, amaʼtchaʼña sechtereña allot̃ eʼñe allorocma amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen. \p \v 6 Ñetñapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ enteñeto amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. \s1 Att̃o ahuaʼñaret̃tet oʼch rrallmeʼchapreteñetaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa \p \v 7 Allempoña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃neshaʼ ñetñapaʼ aña atarr muenenet oʼch anorryesoset allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Jesúsñapaʼ entapanet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet oʼch c̈ha ommoʼchyesoset. Allempoñapaʼ atet̃ otapanet: \p \v 8 —Ñerraʼm esempo ahuaʼñaret̃es oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa, sommoʼcheñot̃paʼ amach arra sanorratsetyesoso allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Ñetña chentaʼpaʼ oʼch huapuet ñamet. \v 9 Aneʼtañ ñeñt̃ sehuaʼñeneʼ allohuenes ñañapaʼ oʼch huapa pesho oʼch otap̃: “T̃eʼpaʼ oʼch petanterra arrot̃, all p̃anen t̃eʼpaʼ oʼ huapaña ñeñt̃ panorrpueʼ peneʼ all p̃anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” P̃aña allempopaʼ atarrchaʼ pepenquëñot̃ petanterra oʼch ahuep̃ allchaʼ p̃anorros allecma anorryen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. \v 10 Sapaʼ atet̃chaʼña sep̃a ñerraʼm esempo huaʼñenset. Allempo sec̈hap all huaʼñenset sapaʼ allach sanorros allecma anorrc̈haʼtyen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Allñapaʼ oʼch huapa aneʼtañ, ñapaʼ atet̃chaʼ otosep̃: “Masheñchaʼ p̃apaʼ arrchaʼ p̃anorros allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” Att̃ochña allohuen ahuaʼñaret̃neshaʼpaʼ oʼch entapet p̃apaʼ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenpet. \v 11 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñetña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret. \p \v 12 Allempoñapaʼ atet̃ otan aneʼtañ ñeñt̃ huaʼñeneʼ: \p —Ñerraʼm esempoch p̃orrtaten rreñets ñeñt̃chaʼ serraʼmuen aromtaña amapaʼ ellerronet̃ amach eʼñe aña pehuaʼñatsto ñeñt̃ eʼñe parro peyemtena ñam̃a ñeñt̃ pemoʼnasheñ pepen ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ eʼñe p̃amoʼtseshaʼ pepen amaʼt ñam̃a alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃et. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a pehuaʼñenpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña tsapat̃onet̃ oʼch alla huaʼñerrpet p̃am̃a. Att̃och tsaʼterrpet. \v 13 T̃arraña ñerraʼm esempoch p̃orrtat rreñets añeʼnachña pehuaʼñaʼyes ñeñt̃ atarr huocchañetyets ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼreʼpac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno. \v 14 Att̃ochña p̃apaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla tsaʼterrpeto. P̃apaʼ esempohuañenchaʼña atsaʼtaret̃ep̃ allempoch atantataret̃terra allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃. \s1 Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tena aneʼtañ ñeñt̃ atarr aton yec̈hcatateneʼ rreñets \p \v 15 Allempo eʼmueñet Jesús atet̃ serrpareʼtatuanet, puesheñarrña ñeñt̃ parro anorrc̈henet ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Atarrchaʼ cosheñtsoʼtseney allohueney ñeñt̃eychaʼ rrallmeʼchapreterreʼ Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño. \p \v 16 Jesúsñapaʼ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eñall puesheñarr aneʼtañ ñañapaʼ oʼch yec̈hcatatan atarr shonteʼ aton rreñets. Allempoñapaʼ otyesan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchapretenayaʼ esempoch eʼñe aʼpotatuan rreñets. \v 17 Oʼña c̈hap allempo eʼñe aʼpotatuan rreñetspaʼ ñañapaʼ mueñan paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ huaʼñaʼyenayaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otaret̃tatsa ahuaña. Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼcaʼye eʼñe aʼpotaret̃etuaña rreñets sonac̈haʼt oʼch serrallmeʼchapretenaʼ. \v 18 T̃arraña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hnopaʼ ñetñapaʼ ama eseshaʼ tatso. Ñehua, ñeñt̃ ñanom puesheñarrpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ t̃eʼpaʼ oʼcaʼye nerañt̃a pats, oʼchcaʼye ahuen oʼch necuaʼyeñaʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.” \v 19 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼc̈hoʼña oʼcaʼye nerañt̃a c̈harrana toro poʼyuntohuen eʼñe epnaʼttsocma; oʼchcaʼye ahuen oʼch netpach taruasateʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.” \v 20 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼ errtencaʼye senaʼtetsa ñeñt̃oʼmarña napaʼ amachcaʼye eshec neto.” \v 21 Ñeñt̃ña ataruasañer atet̃ otyes acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ ahuerr pamoʼmtayesho, serrpareʼtatuerran pamoʼmteʼ atet̃ otyeset ñeñt̃ huaʼñaʼyeseñ. Aneʼtaññapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Patsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ oterranerr paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrperr eʼñe t̃ayecma ñam̃a all anetso allecma atarr chopeñeʼchyen shonteʼ acheñeneshaʼ. Allot̃chaʼña pehuapaterr huocchañneshac̈hno ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a checaʼrepac̈hno.” \v 22 Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃c̈hoʼ perrerr. Allempo huerra atet̃ otuerranerr pamoʼmteʼ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃otenpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe atet̃ nep̃ohua. T̃arraña allchaʼ anorrc̈haʼtyes ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosetspaʼ orameñ.” \v 23 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch alla ahuerrperr allampañoʼmar all shonteʼ t̃oñec̈hno allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allñapaʼ atarrchaʼ p̃otareʼtyes acheñeneshaʼ onetepaʼ arr nepacllo att̃och eʼñe chorra acheñeneshaʼ arr nepacllo. \v 24 Poʼñoc̈h t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ñanom nehuaʼñatyeseñpaʼ ñetña t̃eʼñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃etapaʼ amach rrallmeʼchapreterrneto att̃och cosherret nesho.” \s1 Añ poctetsa oʼch eʼñe yesuanem ñeñt̃ eʼñe yocpa att̃och yoct̃er Cristo eʼñe poctacma \p \v 25 All oñemyen Jesúspaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ cot̃aʼhuaneneʼ. Ñañapaʼ cohuaʼnmanet allenet̃ shontenetpaʼ atet̃ otnomanet: \p \v 26 —Ñerraʼm eseshaʼ mueneʼ oʼch cot̃erren eʼñe poʼñoc̈h, añ nemnen oʼch atarr nanac morrentennet. Elloch metaneñet att̃o atarr morrenteñet pompor, amaʼt ñam̃a pachor, amaʼt ñam̃a puet̃apor ñam̃a puechemereshaʼ, paʼmoʼnasheñneshaʼ, poʼc̈haneshaʼ. Att̃o atarr morrentennet ello metaneñet att̃o atarr morrentenet ñañeñeta ñeñt̃ att̃o correnet arr patsro. Ñerraʼm erraʼtsen ama att̃eyeʼ nemorrentenayepaʼ nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. \v 27 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch allchaʼ semueroc̈hta sam̃a. \v 28 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueneneʼ oʼch neyochreshaʼ neperres, añ poctetsa c̈hoch ñanom soct̃apeʼch, eʼñet̃eʼ pocteʼ senteñ oʼch sesuanom ora allohuen ñeñt̃ atet̃ notenes. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshas mueneneʼ oʼch sat̃omat sepaquëll atarrpoʼpaʼ añ sepalltena c̈hoch ñanom sanorr allchaʼ soct̃apeʼch errpont̃eʼ tsaʼtena. Ñatoʼ eñallt̃eʼ allpon quelle att̃och mameshapaʼ oʼch saʼpueʼ. \v 29 Ñerraʼm ama atet̃ ñanom soct̃apeʼchenopaʼ ñatoʼ oʼch sat̃omatañ ñanom alloch echarr sorrat sepaquëll, ñerraʼm c̈ha sehuañapes quelle att̃och saʼpañ sepaquëllpaʼ att̃ach secac̈hpueʼ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ senteneʼpaʼ c̈hach cheʼtatsetaset; \v 30 ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyeset: “Añ acheñerpaʼ oʼ t̃omataneñña atarrpoʼ paʼpaquëll, alla huañapes quellepaʼ ama esoyeʼ aʼpatano paʼpaquëll.” \v 31 Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñatser oʼch alla netmaʼntacha poʼpoñonet̃. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm añ cot̃apeʼchen oʼch quellaratan poʼsolltarer epuet poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ poʼsolltarer c̈hoch ñanom anorr allchaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼch. Allempopaʼ atet̃chaʼ ot: “Napaʼ eʼñecaʼ c̈harraʼ mila nechen nesolltarer; poʼpsheñeñña am̃chaʼtaret̃paʼ echenan poʼsolltarer epoch c̈harraʼ mil. Taʼm, pocteʼt̃eʼ oʼch nemñe c̈harraʼ mil nesolltarer ñeñt̃chaʼ poctapueʼ epoch c̈harraʼ mil solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapoya. Taʼmcaʼye aʼmchechatuett̃eʼcaʼye—shonteʼ.” \v 32 Allempoña oʼch atet̃ cot̃apeʼchuapaʼ ñerraʼm ama errot̃ apenayeʼ eñchepaʼ allempo ama aponmaret̃tenetaʼ ñañapaʼ oʼch mueñan allponsheña ñeñt̃chaʼ atet̃ otosahuet: “Yapaʼ añecop yen oʼch yaʼpoctaterr ñoñets eʼñe cohuen eʼñe att̃a, amach yec̃llarannaʼtatsto.” \v 33 Ñeñt̃oʼmar notenes, ñerraʼm eseshas ama eʼñe pocteyeʼ senteñe oʼch sesuanom ora ñeñt̃ allpon sechen, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperrso. \s1 Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tet atet̃ ñerraʼm pos oʼch huañ poʼposerrteñapaʼ oʼhuañchaʼ sherb̃aʼ \r (Mt. 5.13; Mr. 9.50) \p \v 34 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbenan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. (Allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h neyochreshaʼ nepen ñetñapaʼ atarr sherbenet att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ pos atarr cohuen sherbeney.) T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañerr poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. \v 35 Att̃oña amach es sherberro amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. Amaʼt att̃och yetnarrataterr allo patspaʼ amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach sherberro; ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach yaññoʼtatsche. Ñeñt̃oʼmarña oʼch yehuaporeʼter aʼyo. Ñerraʼm eseshast̃eʼ neʼm̃ñoteneʼpaʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes. \c 15 \s1 Acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ arrpaʼ all atmaʼntataret̃tet atet̃ ñerraʼm carrnero ñeñt̃ chenquëtsa \r (Mt. 18.10-14) \p \v 1 Shonteʼ ñeñt̃ cobrets quelle gobiernocop ñeñt̃ara ñeñt̃ atarr shecareʼtyets ñam̃a shonteʼ ochñat̃eneshaʼ, ñetñapaʼ huac̈haʼtet Jesúsesho oʼch eʼm̃ñoteññañetaʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenan allohuen acheñeneshaʼ. \v 2 Añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñeto. Ñetñapaʼ att̃a sasareʼteñet Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otannaʼtyenet: \p —Añ acheñer amaʼt ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼpaʼ esoʼmart̃eʼña eʼñe cohuen agapyenanet, ñam̃a alla rrallmeʼchapreteñet. \p \v 3 Ñeñt̃oʼmar Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p \v 4 —Sapaʼ ñerraʼm eseshas echeneʼ shonteʼ secarrneror, c̈harroch c̈harraʼ sechen t̃arraña ñerraʼm pomocarrña machayot̃a saʼchencachpaʼ amaʼt atet̃ sepeno. Oʼch sesaʼnom allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ oʼ noventa nueb̃am̃a all amayo amaʼt atarr aʼyopaʼ oʼch ahues eʼnerrayaʼ pomocarr ñeñt̃ chenquëtsa. Allchaʼ seʼnameʼtyeraʼpaʼ att̃ot̃ach senter. \v 5 Allña senterpaʼ oʼch senatner, eʼñech socsheñeshocmañen saner. \v 6 Oʼchña sec̈hapater sepacllopaʼ allñapaʼ oʼch sec̈horeʼtuer samoʼtseshaʼ oʼch onac̈haʼtet. Allñapaʼ oʼch sotuerr: “T̃eʼpaʼ oʼch socshapreterrna necarrneror, t̃eʼpaʼ oʼ nenterrña ñeñt̃ naʼchencaten.” \v 7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Yamoʼmteʼ ñeñt̃ pueʼtañoʼtsen att̃ecmach atarr nanac cosherrana amaʼt puesheñarra acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃ ñerraʼm esempoch oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen ñocop. Elloch metanaʼtuerran ñeñt̃ att̃o coshenana poʼpotantañ ñeñt̃ shonteʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet ñocop amaʼt ñetpaʼ shontet atet̃ ñerraʼm noventa nueve carrnero ñam̃a ñetpaʼ amaʼt ama pallteneto oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen. \s1 Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tena puetallarr quelle ñeñt̃ aʼchencaten pamoʼmteʼ \p \v 8 ’Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats, t̃eʼpaʼ ñatoʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha poʼpoñonet̃ atet̃ ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ ñerraʼm echenan c̈harratlla poʼc̃llayor ñeñt̃ atarr morrentena. Ñerraʼm c̈ho aʼchencach puetallarrpaʼ amaʼtchaʼ aʼllchatanoña poʼlampareñ att̃och tarrapoʼtenan paʼpaquëll allchaʼ eʼnameʼtyerran puetallarr poʼc̃llayor. Att̃ot̃chaʼña enter. \v 9 Oʼchña enterpaʼ allempoñapaʼ oʼch agotan pamoʼtseshaʼ eʼñe pacmaneshocheʼ, atet̃chaʼ otanet: “T̃eʼpaʼ oʼch socshapreterrna ñeñt̃ puetallarr nec̃llayor ñeñt̃ naʼchencat, t̃eʼpaʼ oʼ nenter.” \v 10 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, elloña atarrchaʼ nanac coshateret Yompor poʼm̃llañot̃eñreneshohuen ñerraʼm esempo amaʼt puesheñarra acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃paʼ oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. \s1 Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tena puesheñarr yacma puechemer ñeñt̃ atarr ottatsñat̃ \p \v 11 Elloña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eñall puesheñarr acheñ echenan epsheña puechemer. \v 12 Ñeñt̃ña puechoyomer penpaʼ atet̃ otan pompor: “Apachaʼ ñeñt̃ ora allpon pechen t̃eʼ napaʼ nemneñ oʼch p̃apuen eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ allpon p̃oʼpatatenna.” Allempoña pompor ora ñeñt̃ allpon echyenpaʼ oʼ apaʼyesan epsheñoʼmar puechemereshaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatatyenanet eʼñe puesheñaʼttset. \v 13 Eʼñe allponmatatsa ñeñt̃ña puechoyomer penpaʼ oʼ eʼñe pomhuahuanman ora allohuen ñeñt̃ allpon ap̃ pompor allo agapan shonteʼ quelle att̃och ta b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso. Allempoña c̈hap b̃ac̈hayopaʼ allñapaʼ sosyaʼtsañec̈hna atet̃ p̃aʼyesos. Att̃oña amaʼt shonteʼ poʼc̃llayor ñeñt̃ anem oʼ eʼñe aʼgastaʼhuahue eʼñe pottatseʼteñot̃. \v 14 Oʼ eʼñe aʼgastaʼhuan ora poʼc̃llayorpaʼ allempoña allpaʼ oʼ orrta muec̈heñets all ñeñt̃e anetsro. Ñañapaʼ oʼhuañ errayeʼ entan puerrar ñeñt̃chaʼ rren. \v 15 Allempoña ñapaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsen aneʼtañ all eʼnyenan taruas. Aneʼtaññapaʼ aña ap̃ poʼtaruas oʼch auyesos aʼyenet̃ allchaʼ cohuam̃pesyesoñ poʼchañchor. \v 16 Ña paʼchporrñot̃paʼ atarr mueneñ oʼch rrapretosan chañcho puerrar att̃och yetosa. Amaʼt chañchopaʼ paʼtalleʼtsa puerrar pen ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña atarr muenen oʼch rros t̃arraña amaʼt chañcho ama eseshayeʼ apuenaye puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼ. \v 17 Att̃eñapaʼ machayot̃a c̈hapoña pueyoc̈hro, atet̃ ot: “Apa paʼtaruasañer amaʼt shontetpaʼ echyenet puerrar, ello puechareʼtyena. Naña arrpaʼ oʼ nerromuerrmoch nachporrñot̃. \v 18 T̃eʼpaʼ oʼch ahuerren apuesho; t̃eʼ napaʼ atet̃chaʼ notuer: Apachaʼ napaʼ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop amaʼt ñam̃a p̃ocop. \v 19 Napaʼ ama cohuenayayno att̃och pechemer pep̃apuerren. T̃eʼ napaʼ aña poctetsa nocop p̃apaʼ p̃aʼtaruasañrach pep̃apuerren.” \v 20 Oʼña atet̃ cot̃apeʼchua ello eʼñe cohuen Yomporecoppaʼ allempoñapaʼ ahuen pomporesho. \p ’Amaʼt atarr ellap̃armeñ allempo entapueñ pompor eʼñe puemuereñot̃ mata poctapueñpaʼ aʼc̈honoʼtapueñ, tsoʼtstsapaʼtapueñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ huom̃chaʼtapuenan puechemer att̃o eʼñe cohuen agapapueñ. \v 21 Puechemerñapaʼ atet̃ otueñ: “Apachaʼ napaʼ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop amaʼt ñam̃a p̃ocop. Na t̃eʼpaʼ ama cohuenayayno att̃och pechemer pep̃apuerren.” \v 22 T̃arraña pomporñapaʼ eʼñe allorocma otan pueñañreshac̈hno: “Oʼch senaʼ eʼñe t̃ayecma shetamuets ñeñt̃ atarr cohuen coc̈hneshaʼ, oʼch sechorratapuennana nechemer. Oʼch senatapueñ ñam̃a anillo potap̃o, oʼch senatapueñ ñam̃a sapatets paʼtco. \v 23 Oʼch sennanaʼ ñam̃a nehuacsher ñeñt̃ atarr neʼsoyaʼtaten oʼch semtse oʼch yerrallmeʼch oʼch yocshameʼtam̃p̃sapueña. \v 24 T̃arroʼmar añ nechemer amaʼt oʼ rromhuañ, t̃eʼñapaʼ oʼ alla tanterra. Amaʼt oʼ chencaʼhuañpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ alla nenter.” Allempoñapaʼ atarr nanac coshameʼtam̃p̃sapueñet. \p \v 25 ’Ñehua, poʼpsheñeñ puechemer ñeñt̃ popoʼnar ñañapaʼ paʼmroʼtsen allempo c̈hen puechoyomer. Allempoña err paʼmrot̃ eʼñe yaʼrroterrtsa pocollopaʼ oʼ eʼmhuerran cosham̃ñats all requërquënet ñam̃a asheʼrarañ. \v 26 Allempoñapaʼ c̈horeʼtuerran cheshachorpaʼ aʼp̃t̃oʼtuer: “¿Esoʼmareʼtña coshameʼtenet? ¿Esoʼtña atarr coshameʼtam̃penet? \v 27 Cheshachorñapaʼ atet̃ otapuer: “Oʼ huena pemoʼnasheñ, p̃omporpaʼ oʼ muetsatan becer ñeñt̃ seʼsoyaʼtaten t̃arroʼmar atarr coshapuenana puechemer. Ama c̈hoyeʼ rromueno, eʼñe huomech agapapueñ.” \v 28 Ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmatuerreʼ ama mueno oʼch beʼt̃osuerr all oʼ c̈hen paʼmoʼnasheñ. Att̃eñapaʼ c̈haʼnom pomporpaʼ allach otereʼt̃: “Pebeʼt̃osuerr.” Ñañapaʼ ama mueno oʼch beʼt̃osuerr. \v 29 Ñañapaʼ atet̃ otuerran pompor: “Napaʼ peñotenen oʼ shonteʼ char eʼñe cohuen nameʼñenp̃a; napaʼ amaʼt parrochapaʼ ama esempo nat̃pareʼtenpe. T̃arraña amaʼt atet̃ nepenpeñpaʼ nañapaʼ amaʼt esempapaʼ ama p̃apuennoña amaʼt pat̃rra cabra att̃och nocshameʼta nam̃a epan ñeñt̃ parro neyemuetyena na. \v 30 T̃eʼña oʼ huena ñeñt̃ pechemermaʼt̃ pepen amaʼt ora oʼ aʼgastaʼhuonap̃ pec̃llayor eʼñe puecañoreshaʼteñot̃, t̃eʼña p̃apaʼ oʼ pemtsatapueñ becer ñeñt̃ yeʼsoyaʼtaten.” \v 31 Pomporñapaʼ atet̃ otererr: “Poʼñoc̈h nechemerchaʼ p̃apaʼ c̈hocma arroʼtseney parro. Amahuacaʼye nechemerchaʼ peñoteñet̃eʼ ñeñt̃ allpon nechenpaʼ eʼñerramcheʼ p̃ocma. \v 32 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yocshameʼtam̃p̃sapueña pemoʼnasheñ, oʼch atarr nanac yocshena t̃arroʼmar amaʼt oʼ rromhuañ t̃eʼñapaʼ oʼ alla tanterra; amaʼt oʼ chencaʼhuañ t̃eʼñapaʼ oʼ alla yenter.” \c 16 \s1 Atet̃ atmaʼntataret̃tena atet̃ pena ñeñt̃ cohuam̃p̃satsreʼteneʼ pamoʼmteʼ \p \v 1 Elloña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr: \p —Eñall yacma puesheñarr ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃. Ñapaʼ echenan paʼcheñer ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cohuam̃p̃san ora allpon ñeñt̃ echyen pamoʼmteʼ. Ñam̃a ñach quellquëneʼ poʼpotantañ ñeñt̃ allpon teb̃aʼyeññañet pamoʼmteʼ. Att̃eña allempoña puesheñaʼtets acheñeneshaʼpaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ pamoʼmtayesho, atet̃ otoñet pamoʼmteʼ: “Oʼcaʼye att̃a aʼchencatatsreʼtap̃ña ñeñt̃ penen ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃satsreʼteneʼ.” \v 2 Allempoña pamoʼmteʼ atet̃ eʼmareʼchpaʼ allent̃a agotach. Allempoña huapapaʼ atet̃ otap̃: “Esoʼmaruañacaʼyeña atet̃ p̃aʼchencatatsreʼtenen. T̃eʼpaʼ oʼch peñotatnomuen eʼñe ora allohuen ñeñt̃ allpon petaruasen t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama nemno oʼch alloʼna pecuam̃p̃satsreʼtenen.” Oʼ atet̃ otue pamoʼmteʼ, ñañapaʼ allent̃a ahuerr. \v 3 Allempoña paʼtaruasañer ñapt̃opaʼ atet̃ cot̃apeʼchen: “T̃eʼpaʼ amach alloʼna netaruasaʼneno namoʼmtayesho; oʼcaʼye mopaʼtam̃perrenña allo neganena. T̃eʼpaʼ errot̃enuachñacaʼye nep̃at̃eʼ. Napaʼ ama necheno nehuamenc att̃och namreʼt ñeñt̃chaʼ netaruas neperreñ, ñam̃a ama nemno oʼch netaruas nep̃aʼ oʼch att̃a nenamareʼtyen quelle atet̃ p̃aʼyena poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch enamareʼtyeset quelle, t̃arroʼmar na ñeñt̃paʼ atarr apencoc̈hen nenteñ.” \v 4 Allempoña oʼ eʼñe cot̃apeʼchuepaʼ atet̃ ot: “T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen agapnet paʼpacllo tsapat̃onet̃ allempoch huañ nec̃llayor ñeñt̃ allpon naguën t̃eʼ netaruasot̃.” \v 5 Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Ñeñt̃oʼmarña agotatan allohuen allponsheña ñeñt̃ teb̃aʼyets pamoʼmtayesho. Eʼñe puesheñaʼttsa ñanom aʼp̃t̃oʼtyesap, atet̃ otapanet: “P̃apaʼ ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?” \v 6 Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñcaʼye c̈harroch c̈harraʼ cilindro aceiteʼ.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ. Allempoñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorr t̃ecmapaʼ oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ cilindro oʼch pequellquërr amnaroch c̈harraʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ peteben.” \v 7 Allempoñapaʼ oterranerr ñam̃a poʼpsheñeñ: “P̃apaʼc̈hoʼña ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?” Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñ c̈harroch c̈harraʼ arroga trigo.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ ñam̃a allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ allempoña ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otererr: “P̃apaʼc̈hoʼña p̃anorr t̃ecma oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ arroga oʼch pequellquërr poscoch c̈harraʼ; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ allpon petebeñ namoʼmteʼ.” \v 8 Allempo pamoʼmteʼ eñotan ñeñt̃ paʼtaruasañer att̃a shecareʼteñ, ñañapaʼ atet̃ oten: “Añ acheñer amaʼt pueshquëñot̃paʼ eʼñe eñoteñ oʼch entan ñeñt̃chaʼ atarr sherberreʼ ñocop tsapat̃onet̃.” Poʼñoc̈h acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ atarr eñoteñet att̃och eʼñech aña eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets ñocpuet tsapat̃onet̃. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama tama eñoteñeto, ama es cot̃apeʼcheneto oʼch eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrahuet ñamet tsapat̃onet̃. \p \v 9 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notenes: \p —Ñeñt̃ allpon paʼnamen sechyen sec̃llayorohuen ñeñt̃paʼ añecpuepaʼchña sherbenes alloch seyenpueñ poʼpotantañ allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen muererrset. Sapaʼ añecpuepaʼchña setaruasatña sa sec̃llayor ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop amaʼt yeñoteñ quellepaʼ atarr aʼgastaʼpoʼ amaʼt ñam̃a añecop ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Allochñapaʼ eñallchaʼ socop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen sagüerreʼ eʼñe all Yomporepahuo esempoch sec̈hac̈herr all, allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna sherbenes quelle ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Att̃och allohuenes eʼñech cohuen socrraʼhuerra Yomporepahuo ñeñt̃paʼ ama ahuañaño. \p \v 10 ’Elloña oʼch notas: \p —Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yechen ñerraʼm añecop yesherb̃ateñ ñeñt̃ cohuen enten Yompor, ñañapaʼ eñoteney atet̃ ñerraʼm amaʼt atarr aton yechen att̃erach yesherb̃ateñ ñocop. T̃arraña amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yechen ñerraʼm ama añecpayeʼ yesherb̃ateñe ñocop, ñañapaʼ eʼñech eñoteney att̃oña amaʼtchaʼ atarr aton yecheneñpaʼ att̃erach amach es yesherb̃ateñe ñocop. \v 11 Ñam̃a amaʼt eʼñe allpona quelle yechen arr patsro amaʼt eʼñe patsoʼmarecpa t̃arraña ñerraʼm ama añecop yesherb̃ateñe ñeñt̃ cohuen enten Yompor allempopaʼ amach errot̃enot̃ alla apuerryerroña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñeñt̃ apueney ña. \v 12 Ñam̃a ñerraʼm ama es yesherb̃ateññañe ñeñt̃ poʼpsheñño atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ Yomporo, allempopaʼ amach errot̃enot̃ apyeña ñam̃a ñeñt̃ eʼñe yocop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yocshateneʼ. \p \v 13 ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha: \p —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe cohuen yetaruasoña epsheñoʼmar yamoʼmtayecop. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ puesheñarr eʼñech cohuen yemorrenteñot̃ yocsheñeshocmañen yesherbeñ, poʼpsheñeññapaʼ amach eʼñeyeʼ yemorrenteño; c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yetsenaʼteñ. Ñeñt̃oʼmar atet̃paʼ amach cohuenayeʼ yesherbeñe. Ñerraʼm aña eʼñe semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa att̃och segana aton quelle, ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ semaʼyoc̈hroña ñam̃a añecop ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. \p \v 14 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ, ñetñapaʼ aña atarr yeʼchapretenet quelle. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ puesasareʼteñot̃et Jesúspaʼ c̈ha atarr cheʼtatseteñet. \p \v 15 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ c̈ha sottenañ ñerraʼmrrat̃eʼ atarr cohuensoñ att̃oña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen entyensetañ. T̃arraña Yomporñapaʼ eʼñe eñotennas seyoc̈her ñeñt̃ att̃o sapaʼ atarr seshcareʼtyeñ acheñeneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ eʼñe ñañeñeta atarr cohuen entyetset arr patsro, ñetñapaʼ atarr tsenaʼtenanet Yompor. \s1 Moisés poʼñoñpaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃paʼ ñeñt̃aña eʼñe yemteteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrterra Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña \p \v 16 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ poʼpoñonet̃: \p —Añña ñoñets Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃a eʼñe serrpareʼteteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Allempoteñ serrpareʼtatosanet Juanpaʼ ñapaʼ añ serrpareʼtatosanet atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ara cohuen ñoñets alloch sequeshperra. Ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ eʼñe pueyoc̈hrocmañenet ñeñt̃a atarr muenenet. \p \v 17 ’T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ amaʼt pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro. T̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ amach errot̃eno yaʼhuañatere ñeñt̃ att̃o sherbeney. Patsña epuet enet ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye \r (Mt. 19.1-12; Mr. 10.1-12) \p \v 18 ’Ama aʼhuañatpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yoteneʼ ama asaʼpahuo yet̃apor t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch yorerran poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perretpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ yorerreʼ coyaneshaʼ asaret̃, ñeñt̃ yacmarpaʼ c̈hach chetapreten t̃aporets; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. \s1 Atet̃ ap̃aret̃ta puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃; atet̃ ap̃aret̃ta ñam̃a poʼpsheñeñ yacma ñeñt̃ atarr huocchañetets, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Lázaro \p \v 19 Elloña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtatanet: \p —Eñall puesheñarr ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñeñt̃ chorrenaya shetamuets atarr coc̈hneshareʼ ñeñt̃ atarr cohuen apomotyesaret̃. Epayeʼ coshatseʼtatyeñ ñeñt̃ allpon echyen. Eʼñe pocsheñot̃paʼ eʼñe ellapeneʼt̃ rrallmeʼchats. \v 20 Eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ atarr huocchañetets ñeñt̃ñapaʼ c̈ha ora puetsaren, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Lázaro. Ñañapaʼ allach ellapeneʼt̃ aʼyot̃ yetarrot̃ allot̃ecma beʼt̃en ec̃llayoret̃ paʼpacllo. \v 21 Ñapaʼ añach atarr yeʼchena oʼch rraʼyesan amaʼt coñet̃aʼttsa rreñets ñeñt̃ aʼshoreʼtatyen ec̃llayoret̃ poʼmesap̃nac̈ho. Allña ochecpaʼ oʼch huapoña oʼch tsoʼnaʼteññañaʼ pueptsarña. \v 22 Att̃eña oʼ c̈hap pamt̃arr allempo rroma ñeñt̃ huocchañneshar. Oʼ rroma mellañot̃eñneshaʼña huac̈haʼtapaʼ oʼ aneret eʼñe Abrahamuesho, allñapaʼ oʼ c̈hapachet atarr cosheñtso. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo rroma ñam̃a ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, ñeñt̃ñapaʼ pampueñetaʼ. \v 23 Ñañapaʼ alla c̈hap coñchaʼpuetso ñeñt̃ oʼpatenaya ñeñt̃ rromuets ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allñapaʼ atarr mueroc̈htosa all coñchosa. Att̃eñapaʼ cohuaʼ enonet̃paʼ allot̃ña entosan Abraham allap̃aroʼtsen ento. Allñapaʼ alloʼtsen epuet Lázaro. \v 24 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃ allent̃a c̈horeʼtan Abraham, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Nompore Abrahama pemuerayeʼchna, pemñayeʼchon Lázaro oʼch huapa arr att̃och eshaʼtosan potap̃ oño, amaʼt potap̃ot̃apaʼ oʼch onenapnaʼ oñ att̃och aʼyamoserraponaʼ neñeñ oʼ eʼñe neporrarraʼnmahuap. Atarr nanac oʼ nemueroc̈htosa arr tso.” \v 25 Abrahamñapaʼ atet̃ och: “Nechemerñechaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyerposa ora allpon paʼnamen ñeñt̃ pechyeseʼt̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ pentyeseʼt̃ allempo p̃ocrreʼt̃ patso. Lázaroñapaʼ ama es echeʼt̃e amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ atarr cohuen enten ñam̃a. T̃eʼña ñapaʼ oʼ atarr acshataret̃terra, p̃añapaʼ oʼ atarr p̃aʼcoñchataret̃terra. \v 26 Elloña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe eseshapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapam̃p̃sapeto alloʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ atseret̃oʼtsenp̃a yom̃taʼn. Sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amach errot̃enot̃ sec̈hapam̃pesyo yam̃a. Amat̃eʼ errot̃ yepereʼt̃e ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ att̃och yelloʼtsentataret̃terra.” \v 27 Allempoña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ oterranerr Abraham: “T̃arraña amaʼt att̃eñ nomporepaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ oʼch pemñer Lázaro all patsro nompor paʼpacllo. \v 28 T̃arroʼmar all napaʼ nechen amnarsheña nemoʼnasheñ. Ñeñt̃oʼmarña nemneñ oʼch ahuerr oʼch cot̃apeʼchaterranetaʼ eʼñe cohuen t̃eʼt ñetpaʼc̈hoʼña esempopaʼ alla c̈hapuet arr coñchaʼpuetso.” \v 29 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñetpaʼ echenet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼpaʼ eʼm̃ñoterrñañetepaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ echenet.” \v 30 Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Abraham: “Ñatoʼ amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ, t̃arraña nompore Abrahama ñerraʼm eseshaʼ tanterrtsa rromot̃ ñeñt̃chaʼ orrterrahuet allempoñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼña cot̃apeʼchaterrahuet ello eʼñe cohuen Yomporecop.” \v 31 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñerraʼm amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼña amaʼt eseshaʼch tanterrtsa rromot̃paʼ amach eshec c̈hapanetoña pueyoc̈hreto att̃och cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.” \c 17 \s1 Att̃o c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atyesey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor \r (Mt. 18.6-7, 21-22; Mr. 9.42) \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —C̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃chaʼ topatyeneʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ nameʼñenaya oʼch atet̃ p̃atyenanet ñamet ñeñt̃ amaʼt mamesha ama pocteyeʼ enteno Yompor. \v 2 Amaʼt ñeñt̃ eʼñe errteʼ nameʼñenaya ñerraʼm eseshaʼ oʼch orrtatanet att̃och oʼch atet̃ p̃atachet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñech señota, amach sorrtatatsto att̃och saʼshoratach poʼpsheñeñ amaʼt erraʼtsena. \p ’Elloña napaʼ oʼch alla noterrserr, ñerraʼm esempo samoʼts errot̃ p̃onas sa ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼchater eʼñe cohuen oʼch p̃oter ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuonap̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. Allochñapaʼ ñerraʼm oʼch alla cot̃apeʼcherran cohuen Yomporecop, sañapaʼ añ poctetsa oʼch alla eʼñe cohuen sep̃retner. \v 4 Amaʼtchaʼ atonocheʼtats atet̃ penset, amaʼtchaʼ pamt̃arrpaʼ canc̈hrrocheʼtatschaʼ atet̃ penset ñerraʼm oʼch alla llequërrana ñeñt̃ atet̃ pennaset, ñerraʼm amaʼt pamt̃arr canc̈hrrocheʼtats oʼch alla oterrset: “Napaʼ oʼ atet̃ nep̃onap̃ ñeñt̃ ama pocteyaye t̃arraña t̃eʼña ellopaʼ amach alla atet̃ neperreʼt̃e”, socoppaʼc̈hoʼña añña eʼñe poctetsa oʼch alla eʼñe cohuen sep̃retner ñeñt̃ atet̃ sepeneʼ. \s1 Eʼñe yeyemteñot̃ Jesús ñeñt̃a ahuamencat̃ yepeneʼ att̃och es yorrtatyen ñocop \p \v 5 Allempo atet̃ otaret̃tenet añña puellsensarneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Poʼpartsesharet Jesús: \p —Elloña yapaʼ ahuamencat̃chaʼ pep̃aʼy allochñapaʼ eʼñech cohuen yeyemterrp̃a. \p \v 6 Partseshaʼñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe na seyemtenañ napaʼ eʼñecaʼye naʼpoctatenña neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes, amaʼtchaʼ allponat̃ollot̃a seyemtenna ñerraʼmrrat̃eʼ mostazllomet̃oll, sañapaʼ amaʼt erraʼtsena senamuennoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr sentenpaʼ nañapaʼ atet̃chaʼ nepennaseñ. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼm oʼch sot añ tsachecop sicómoʼrech: “Beraʼnmuepaʼch arrot̃ all t̃en, arrepaʼchña t̃omhuerrerr aʼyo saʼpo”, tsachñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼña p̃añ eʼñe atet̃ soteñ. \s1 Att̃o atmaʼntataret̃tena ataruasañpaʼ añ poctetsa ñocop eʼñech etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenateñ pamoʼmteʼ \p \v 7 Ellopaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñerraʼm eseshas echeneʼ saʼtaruasañer, ñatoʼ ñapaʼ ellapeneʼt̃chaʼ llampueʼ sechamuelleñ amapaʼ ñatoʼ ellapeneʼt̃chaʼ cohuam̃peneʼ sayarac̈hno ellerronet̃ña allempoch huerra poʼtaruasot̃paʼ sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sotapuereña señañra: “T̃eʼpaʼ oʼch pebeʼt̃osuerr oʼch yerrallmeʼchnen parro.” \v 8 Elloña ñeñt̃apaʼ oʼchc̈hoʼ alla sotapuererr: “T̃eʼñapaʼ oʼch peptareʼtuerren ñeñt̃chaʼ nerraʼnen, allot̃ñapaʼ oʼch p̃aʼcohuenetuerr peshtam att̃och eʼñe cohuen pesherb̃aʼhuerren c̈hop̃chaʼña naphuerreʼ nerrar ñeñt̃chaʼ nerraʼnen. Oʼchña nerruanen napaʼ allempoñapaʼ c̈hop̃chaʼña rrallmeʼchnets p̃am̃a.” \v 9 Amaʼtña sapaʼ atet̃caʼye sepena. Ñam̃a saʼtaruasañer ñerraʼm esempoch eʼnuan ora poʼtaruas ñeñt̃ seyecheña, sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sotereña: “Parasyos oʼ peʼnuon netaruas.” Amaʼt ama atarr socshateñe ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop t̃arroʼmar ñapaʼ allpona oʼ eʼnua ñeñt̃ allpon seyecheña. \v 10 Sapaʼc̈hoʼña Yompor paʼtaruasañer sepeneʼ. Ñam̃a amaʼt allempoch setsotuen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ otenes Yompor att̃erepaʼchña sentena ama atarr atonayeʼ sesherbeno. Aña setsoten ñeñt̃ eʼñe poctetsa allohuen añecop ñeñt̃ paʼtaruasañer pen Yompor. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼcrratyesapan aptsarñat̃ec̈hno ñeñt̃ c̈harrasheña \p \v 11 Allempo sechena Jesús Jerusaléño arr oñem allohua temuena Samaria epuet Galilea. \v 12 Allempoñapaʼ c̈hap pat̃err anetso. Allñapaʼ huac̈haʼtoña c̈harrasheña ñeñt̃ osyen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. Ñeñt̃ña aptsarñat̃ec̈hno aʼyot̃a t̃omc̈haʼtyesoset. \v 13 Ñetñapaʼ allot̃ña rranareʼtyesosetpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Maestro Jesúsochaʼ pemuerayeʼchosya yam̃a. \p \v 14 Jesúsñapaʼ allent̃a cohuosanetpaʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahues oʼch segatyenaʼ sañeña judioneshaʼ poʼcornanesharesho att̃och ñetpaʼ oʼch eñotaset t̃eʼpaʼ oʼ socrrerra. \p Atet̃ otanet Jesús, ñetña ahuanmatsetpaʼ eʼñe allorocma acrraʼyesuerrochet. \v 15 Puesheñarrña allempo eñota oʼ correrrapaʼ alla puetallerrapaʼ oʼ alla ahuerr Jesúseshonet̃ atarr nanac pocsheñeshaʼ ayeʼchoc̈htatnerran Yompor. \v 16 Eʼñe pueparasyosoʼteñeshaʼ rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ p̃atsapaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña samarioʼmarneshaʼ. \v 17 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen: \p —Amaʼt c̈harrasheña ñeñt̃ oʼ naʼcrratyesua t̃eʼ. ¿Poʼpotantañña esconsheñapaʼ? Ñetñapaʼ ama es yerpaʼpesnomayeña att̃och ayeʼchoc̈htatoñet Yompor. \v 18 Eʼñe puesheñarraña ñeñt̃ puerrerrtsa att̃och atarr ayeʼchoc̈htatan Yompor amaʼt ñapaʼ ama judioneshayaye. \p \v 19 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ aʼcrraterr: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch petanterra, eʼñech cohuen peserr t̃arroʼmar p̃apaʼ eʼñe peyemteñot̃en na oʼ p̃ocrrerra. \s1 Att̃o fariseoneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet Jesús: ¿Esempoʼtchaʼ orrterraña Yompor poʼcohuenña allempoch atarr am̃chaʼtaret̃terra ña? \r (Mt. 24.23-28, 36-41) \p \v 20 Parrochña fariseoneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet Jesús: \p —¿Esempoʼtchaʼ orrterraña Yompor poʼcohuenña allempoch atarr am̃chaʼtaret̃terra ña? \p Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ es yentyen yeclloyot̃. \v 21 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ oteto: “Arrcaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor”, amapaʼ “T̃arrocaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor.” T̃arroʼmar Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ oʼcaʼye mot̃etnoma orrtatsa eʼñe sesho amaʼt seyoc̈hro. \p \v 22 Elloña ñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ: \p —C̈herrchaʼ esempohuañen allempoch atarr seʼnerren atarrchaʼ semnerren Ñeñt̃en Acheñetostseʼt̃ oʼch norrterrnasa amaʼt eʼñe pamt̃arra. T̃arraña amaʼt eʼñe allempa amach senterrno. \v 23 Saña allempopaʼ atet̃chaʼ otasetañ: “T̃eʼpaʼ oʼ orrterraña Cristo alloʼtsencaʼye”, amapaʼ “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo.” Sañapaʼ amach setatstoña all, amach soct̃atscheña ñeñt̃ sets all. \v 24 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech entuapuerrnet t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ perra ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren. \v 25 Ñehua, na t̃eʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop ñanompaʼ atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃ta, amaʼt namoʼtseshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼpaʼ amach eseshayeʼ naguënaye. \v 26 T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé. \v 27 Allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo. Allempoñapaʼ huata, chop̃a oñ erracmañen, eʼñe aʼcllatuan allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren. \v 28 Att̃ecma perreterr allempo correʼt̃ Lot, aña eʼñe cot̃apeʼchyerreterr shonteʼ rrallmeʼchyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ orrareʼtyeseteʼt̃, atarr es rañt̃aʼyeseteʼt̃, ñam̃a pomatsreʼtyeseteʼt̃. Shonteʼ esocmañen ñeñt̃ paʼnamen nareʼtyeseteʼt̃, t̃omatyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ pocollac̈hno. Ñetñapaʼ eʼñe ñeñt̃a cohuen enteteʼt̃. \v 29 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo c̈haʼnom Lot ñeñt̃ anetsrot̃. Eʼñe ñeñt̃e yet̃rocma allempo c̈haʼnom Lot allot̃, Yomporña pueʼntañot̃ aʼshoranet tsoʼ ñeñt̃ shemashrepñeñenoʼ huorten, ñeñt̃ña eʼñe aʼcllatuerrahueterr allempo. \v 30 Att̃ecmach perreterr allempoch norretuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. \p \v 31 ’T̃arraña allempoch norrterra na sapaʼ arepaʼchña aña soct̃apeʼcheno ñeñt̃ patsoʼmarecpa, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñatoʼ aʼyot̃eʼtsenach paʼpacllot̃ arepaʼchña beʼt̃osatsterro amaʼt eʼñe mamesha paʼpacllo att̃och yoratsreʼtnoma. Amapaʼ ñerraʼm puesheñarr paʼmroʼtsenpaʼ arepaʼchña onatsterro. \v 32 Seyerpuepaʼchña atet̃ p̃a ahuat̃ Lot puet̃apor ñeñt̃ atarr morrentnomaya ñeñt̃ patsoʼmarecpa. \v 33 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. \p \v 34 ’Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas atet̃chaʼcaʼye perra allempoch nohuerra, puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terretchaʼ; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts peneʼ, ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Atet̃ ñerraʼm tsapo all manrrenet epsheñoʼmaret, puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. \v 35 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach ñam̃a poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. \v 36 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ ñam̃a epsheña ñeñt̃ eʼñe parro taruasenet paʼmro. Puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. \p \v 37 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet, atet̃ ochet: \p —Partseshachaʼ ñeñt̃paʼ ¿erraʼtchaʼña atet̃ perra? \p Jesúsñapaʼ atet̃ otanet tomaʼnteñtso: \p —Ñerraʼm erroʼtsenchaʼ ñeñt̃ rromueʼpaʼ allchaʼña shontaña tseʼm. \c 18 \s1 Att̃o atmaʼntataret̃tena rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma enamareʼteneʼ juez att̃och yenpueʼ \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso att̃och eñochet ñeñt̃ poctetsa yocop c̈hocmach yemaʼyochena amach yemuenmeʼchatsche maʼyochatsa. \v 2 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ atet̃ otanet: \p —Pat̃err anetso alloʼtsen puesheñarr juez ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch eʼñe cohuen aʼpoctatan ñoñets acheñeneshacop ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtannenet. T̃arraña ñeñt̃ña juezpaʼ atarr atsrreʼmñat̃. Amaʼt Yomporpaʼ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñe amaʼt eʼñe mamesha. Acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrapaʼ ama acuaʼpenayeʼ entenaneto. \v 3 Ñeñt̃ña anetsropaʼ all yec̈hena ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ. Ñañapaʼ eñall poʼpsheñeñ ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ, c̈hocmach errot̃ peññañ ñeñt̃ ama pocteyaye. Rret̃orrnaneshaʼñapaʼ c̈hocmach seneʼt̃ juezesho. Allchaʼ c̈hocma atet̃ otareʼtenan juez: “T̃eʼpaʼ nemneñ oʼch eʼñe cohuen peyenpaʼn att̃och p̃aʼpoctaton cohuen ñoñets añecop ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ.” \v 4 Juezñapaʼ amaʼt allponmat ama mueno oʼch yenpueʼ. T̃arraña rret̃orrnaneshaʼ ñapaʼ c̈hocmach sen juezesho enamareʼteneʼ att̃och aʼpoctatoñ ñoñets añecop ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo cot̃apeʼch juezpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ poʼñoc̈h amaʼt Parets ama nem̃chaʼteñe; acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ ama acuaʼpenayeʼ nentenaneto. \v 5 T̃arraña añ rret̃orrnanesharpaʼ atarr atsrreʼmoc̈htanaʼtenen, epayeʼ huapameʼtennana, oʼcaʼye atarr aʼmñechatna. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch neyenpueʼ allochñapaʼ amach alla huerrnaneʼt̃e.” \p \v 6 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterrerr: \p —Amaʼt seʼmueñeña ñeñt̃ atet̃ oten juez ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. T̃eʼpaʼ oten ahuoʼch aʼpoctatan rret̃orrnaneshacop amaʼt ñapaʼ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. \v 7-8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Yomporpaʼ elloña nanacchaʼ cohuen aʼpoctatonay ñeñt̃ey oʼ acrerrey ya ñeñt̃eychaʼ eʼñe puechemer pen ñerraʼm yapaʼ c̈hocmach yec̈horeʼteñ amaʼt yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporñapaʼ amach atomato, c̈hoch yeʼm̃ñoteʼ; ñapaʼ eʼñechcaʼye allorocma eʼm̃ñotey oʼch eʼñe cohuen aʼpoctatonay ñeñt̃ yocop. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempoch nehuerra Ñeñt̃en Acheñetosets, errponsheñat̃eʼña nentuerrña arr patsro ñeñt̃ eʼñe cohuen nameʼñenaya. \s1 Atet̃ maʼyochena fariseoneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa, all maʼyocha ñam̃a poʼpsheñeñ eʼñe puellquëñeshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃ entetsa \p \v 9 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtatan allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe ñeta yemtetset t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayeʼ enteñetoña poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ alla tomaʼntatanet, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p \v 10 —Eñall epsheña acheñ ñeñt̃ sets Parets paʼpacllo allchaʼ maʼyochoset. Puesheñarr ñeñt̃paʼ fariseo ñeñt̃ eʼñe ñañeña cohuen entetsa; poʼpsheñeññapaʼ ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. \v 11 Ñeñt̃ña fariseopaʼ t̃omos all maʼyochosañ, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: “Nompore, napaʼ oʼch neparasyosoʼtosep̃ t̃arroʼmar napaʼ atarr cohuen acheñren, napaʼ ama att̃eyayno Nompore ñerraʼm poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ atarr es puerratam̃p̃sannaʼtyenet, ama pocteyeʼ es p̃annaʼtyeneto, atarrchaʼ chetaʼyeñet coyaneshac̈hno ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye. Napaʼ ama att̃eyeʼ Nompore nepeno. Napaʼ ama neshcareʼteno atet̃ pena añ acheñer ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle gobiernocop. \v 12 Napaʼ pat̃eʼtets semanapaʼ epochchaʼ net̃oreʼtena Nompore p̃ocop, ñam̃a amaʼt ora ñeñt̃ allpon naguën c̈hocma napuenep̃ allpon poctetsa p̃ocop amaʼt nediezmo Nompore.” Allohua huañ atet̃ maʼyochena fariseo. \v 13 Poʼpsheñeñña ñeñt̃ cobrets quelle ñañapaʼ alla t̃omos aʼyot̃. Ñapaʼ eñotena atarr ochñat̃ ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ama cohuoso enonet̃ Yomporeshonet̃. Ña puellquëñot̃paʼ nosan pot puesomapo. Ña puemaʼyocheñot̃ atet̃ otos: “Nompore, t̃eʼpaʼ oʼch pemorrenterrna att̃och eʼñe pep̃retnaʼhuerrnan allohuen noʼchñar t̃arroʼmar napaʼ atarrcaʼye ochñat̃en.” \p \v 14 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ña atet̃ aʼmet̃eneʼ poʼchñar ñeñt̃ña acheñerpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña allempo maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr paʼpacllo eʼñe cohuen ap̃retnaʼhuaret̃terra poʼchñar. Poʼpsheñeñña fariseo ñeñt̃ ama aʼmet̃osaye poʼchñar, Yomporñapaʼ arepaʼtchaʼ pocteyeʼ eñche. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret. \s1 Att̃o Jesúspaʼ bensareʼtam̃p̃sapan cheshaneshaʼ ñeñt̃ huapatoñet \r (Mt. 19.13-15; Mr. 10.13-16) \p \v 15 Ñam̃a allempopaʼ shonteʼ huac̈haʼtachet cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús att̃och bensareʼtam̃p̃sapanet. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto. \v 16 T̃arraña Jesúsñapaʼ allent̃a c̈horeʼtapanet, atet̃ otapanet: \p —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. \v 17 Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ pueyemteñot̃eyeʼ aguëññañeto Yompor poʼcohuenña amach atet̃ perreto ñerraʼm cheshat̃oll eʼñech yemtenana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñetñapaʼ amach pueyochreshayeʼ perraneto Yompor att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. \s1 Att̃o puesheñarr ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñañapaʼ eñoranaʼtosana Jesús \r (Mt. 19.16-30; Mr. 10.17-31) \p \v 18 Poʼpocheñoña puesheñarr ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa aʼp̃t̃oʼtosan Jesús, atet̃ otos: \p —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼ nep̃aña na eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen? \p \v 19 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. \v 20 P̃apaʼ eʼñe peñotuen Yompor poʼñoñ all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena eʼñe cohuen; ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Amach yechtapretyesatsto t̃aporets; amach yemtsannaʼtatsto; amach yetyesatsto; amach yetomaʼtam̃p̃satsche yamoʼts eʼñe att̃a; ñam̃a yemorrenteñot̃paʼ yem̃chaʼnaʼchchaʼ yompor ñam̃a yachor.” \p \v 21 Ñeñt̃ña aʼp̃t̃oʼteneʼpaʼ atet̃ otererr: \p —Napaʼ eʼñecaʼye cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ eʼñecaʼye netsotueñ. \p \v 22 Oʼña atet̃ otua Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —Eñallmeñcaʼye pat̃err ñeñt̃ pepalltena ñeñt̃ ama att̃eyeʼ pepenaʼ. T̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ pep̃a oʼch eʼñe pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma. \p \v 23 Oʼña eʼmhuan ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr lleca t̃arroʼmar ñapaʼ atarr ec̃llayoret̃, shonteʼ paʼnamen echyen. \v 24 Jesúsña eñch ñeñt̃ atet̃ atarr llecapaʼ ñañapaʼ puellcapreteñot̃paʼ atet̃ ot: \p —Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarr nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. \v 25 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh\f + \fr 18:25 \ft Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet camello ñeñt̃ payara penet all paʼnyo, ñeñt̃ eʼñe allpon ñerraʼmrrat̃eʼ huaquësh.\f* atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor). \p \v 26 Ñeñt̃ña eʼmueneʼ atet̃ oten Jesús ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼye eshoʼtenoña acshequeto. \p \v 27 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten. \p \v 28 Pedroñapaʼ atet̃ och: \p —Partseshachaʼ poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen amaʼt yepacllohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃. \p \v 29 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, ñatoʼ puet̃apor, paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor, ñatoʼ amaʼt ñam̃a puechemereshaʼ att̃och eʼñe cohuen sherb̃aterrñañet Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña, \v 30 amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ sohuanmueʼ allohuen, elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen amaʼt t̃eʼ allempo eʼñe correnet, elloña tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch aguërret ñeñt̃ alloch ñetpaʼ corretsetach beñecpuen. \s1 Allempo Jesúspaʼ alla eñotaterraneterr ñapaʼ c̈hocmach amtsaret̃terra \r (Mt. 20.17-19; Mr. 10.32-34) \p \v 31 Ñeñt̃ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña, Jesúsñapaʼ ahuanmanet ellonet̃, allñapaʼ atet̃ otosanet: \p —T̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch ahueney Jerusaléño. All ora allpon quellcaʼyesoneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ naʼp̃aret̃terra na Ñeñt̃enchaʼ Acheñetosets, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop. \v 32 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ pomuerrnetchaʼ poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch achm̃areʼterrnet, oʼch atserrp̃atseʼterrnet, pueʼmoñeʼteñot̃etanpaʼ oʼch aʼcoshareʼterrnet. \v 33 Oʼch nashtaret̃terra, att̃ot̃chaʼña muetserrnet. T̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra. \p \v 34 Amaʼt atet̃ otuanet, ñetñapaʼ ama eseshayeʼ eñotaye ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hapanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet. \s1 Att̃o Jesúspaʼ cohuaterran puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ jericoʼmarneshaʼ \r (Mt. 20.29-34; Mr. 10.46-52) \p \v 35 All oñenet oʼña c̈hapmochet anetso Jericópaʼ allña eʼñe t̃oñetop̃ñopaʼ all anen puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ c̈hocma enamuets quelle. \v 36 Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ oʼ eʼmapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ metac̈hets all t̃oño, ñañapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtanet: \p —¿Esoʼmareʼt shonteʼ metac̈henña acheñeneshaʼ? \p \v 37 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Añcaʼye huetsa Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. \p \v 38 Ñañapaʼ allent̃a rrana huomencpaʼ atet̃ otapan Jesús: \p —Pemuerayeʼchnomna Jesúsochaʼ nam̃a. P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. \p \v 39 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnomet, atet̃ otoset: \p —Oʼhua pemma. \p Aporoʼyet̃ñapaʼ elloña alla rranerrerr atet̃ oterranerr Jesús: \p —Ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃, pemuerayeʼchnomnañacaʼye. \p \v 40 Allempoña Jesús alla t̃omos otosan acheñeneshaʼ: \p —Sanmon arr nesho. \p Oʼ huapapaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p \v 41 —¿Esoʼtña penmen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃osep̃? \p Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Añcaʼye Ayochreshat̃e nemnen oʼch pecuatnomuen att̃och oʼch cohuen nenterrapa. \p \v 42 Jesúsñapaʼ alla otererr: \p —Pecuerrepaʼch, t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtapna na ñeñt̃caʼyeña oʼ eʼñe aʼcrraterrep̃. \p \v 43 Eʼñepaʼtchaʼ allorocma eʼñe cohuen enterra. Eʼñe cohuerrtsapaʼ c̈ha cot̃aʼnmueʼ ñam̃a Jesús, allent̃a atarr ayeʼchoc̈htatnoman Yompor all cot̃aʼnenan Jesús. Att̃oʼ enteñ allohuen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe cohuen ayeʼchoc̈htatneññañet Yompor. \c 19 \s1 Att̃o Jesús epuet ñam̃a Zaqueo eñoranaʼtannenet \p \v 1 Allempoña Jesúspaʼ c̈hap all anetso Jericó, all oñmos anetsoʼmar. \v 2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ sochetsa Zaqueo ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen ñeñt̃ cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle gobiernocop. Ñañapaʼ atarr ec̃llayoret̃. \v 3 Zaqueoñapaʼ atarr mueneñ oʼch entapan ñeñt̃ otenet Jesús. Ñehua, ñapaʼ amach errot̃enot̃ entapano Jesús t̃arroʼmar shonteʼ acheñ ñeñt̃ emchorraʼnenaya all oñen ñam̃a Zaqueopaʼ allponmet̃olla. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mata allenet̃chaʼ oñem, aʼtapos tsacho ñeñt̃ paʼsoʼcheñ sicómoʼrech allot̃chaʼ entapan Jesús t̃arroʼmar allchaʼ oñem. \p \v 5 Allempoña c̈hap Jesús eʼñe ñesho, cohuostsa enonet̃paʼ alla entos, ñañapaʼ atet̃ otos: \p —Zaqueo, pesuerra t̃ecma. T̃eʼ napaʼ eʼñe poctennana oʼch nec̈hap pepacllo. \p \v 6 Ñañapaʼ allent̃a sohuerra t̃ecma eʼñe pocsheñeshaʼ agapap̃. \v 7 Allempoña acheñeneshaʼ atet̃ eñchet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ es entaye. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Esoʼmarchaʼcaʼyeña beʼt̃ososña Jesús allchaʼ mos añ acheñer paʼpacllo ñeñt̃ atarr nanac ochñat̃. \p \v 8 Zaqueoñapaʼ allent̃a t̃omhuerrpaʼ atet̃ otapan Partseshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch peʼm̃ñotosen Ayochreshat̃e. Ñeñt̃ ora allpon nechyen, t̃eʼñapaʼ oʼch napaʼyer pueshmet huocchañneshac̈hno. Poʼñoc̈h allempo es neprratam̃pesyeseʼt̃ puesheñaʼtetspaʼ t̃eʼñapaʼ paʼtatsocheʼtatschaʼ napuerranet. \p \v 9 Jesúsñapaʼ atet̃ otos: \p —T̃eʼñapaʼ oʼ c̈hapanet allohuenacop ñeñt̃ yec̈hetsa añ pocollro alloch aʼqueshp̃ataret̃terret. Amaʼt ñapaʼc̈hoʼña Abrahamcaʼye poʼm̃reneñ. \v 10 Na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃oʼmarña nohuapa añe patsro oʼch neʼnyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa ñeñt̃chaʼña naʼqueshp̃atyesos. \s1 Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tena c̈harrasheña ñeñt̃ aparet̃tatsa quelle eʼñe allponeshapaʼttsocma \p \v 11 Acheñeneshaʼ oʼ eʼm̃ñotenet shonteʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet Jesús ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña, ñam̃a Jesúspaʼ oʼ c̈hapmoch Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ allempocmach etsota allempopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃tatsa Yomporeshot̃ arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña elloña ñapaʼ tomaʼntatanet poʼpoñ. \v 12 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuen am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ amaʼt eʼñe pamoʼtseshohuen. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ arr sechena b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso allot̃chaʼ apet llesens att̃och esempoch huerrapaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃etuerra all paʼnyo. \v 13 Allempo ama senaʼpaʼ agotatnoman c̈harrasheña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom allponeshapaʼtets quelle eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Allempo apaʼyesnomanetpaʼ atet̃ otyesnomanet: “Añ quellepaʼ oʼch setaruasach nocop. Esempoch nehuerrapaʼ allempochña eʼñe neñotuerrnas eʼñe puesheñaʼttsos errpont̃eʼ quelle seganaʼyesa ñeñt̃ nocop.” \v 14 T̃arraña patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ paʼnyoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ atarr eʼmoñeʼteñet. Ñeñt̃oʼmar allempo ta ñeñt̃ anetsro, ñetñapaʼ mueñet allponsheña ñeñt̃chaʼ eñososets all sen oʼch oteñetaʼ alloʼmarneshaʼ: “Yapaʼ ama yemno oʼch seneʼ añ acheñer oʼch am̃chaʼtaret̃ta yocop.” \v 15 T̃arraña amaʼt atet̃ petañ ñocopñapaʼ c̈hocmach apet llesens att̃och huerra oʼch am̃chaʼtaret̃etuerra all paʼnyo pamoʼtseshacop. Allempoña c̈herrpaʼ agotatuerran paʼtaruasañreneshaʼ ñeñt̃ apaʼyesnom quelle ahuaña. Ñapaʼ añecopña agotatyesuerranet oʼch eñotuerranet errpont̃eʼ quelle ganatyesñañet poʼc̃llayor eʼñe puesheñaʼttset. \v 16 Att̃oña apc̈haʼhuerranet ñeshopaʼ ñeñt̃ ñanom huapatsapaʼ atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor c̈harroch.” \v 17 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarr cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ c̈harracop anets allchaʼ paʼm̃chaʼtaret̃terra p̃a.” \v 18 Allempoñapaʼ oʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ paʼtaruasañerpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, na ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor anmaroch.” \v 19 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a amnarecop anets allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra p̃am̃a.” \v 20 Allempoñapaʼ huapa poʼpsheñeñ paʼtaruasañer, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, arrpaʼ ñeñt̃a allponara ñeñt̃ eʼñe allpona p̃apaʼnmuen ahuaña quelle. Napaʼ alla naññoʼtennap̃ eʼñe cohuen nepennap̃ pañello. \v 21 Napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃ t̃arroʼmar neñotenep̃ p̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape. P̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye, ñam̃a c̈hocmacaʼye pet̃otatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye.” \v 22 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt eʼñe mamesha. Eʼñe atet̃ p̃otenen napaʼ atarroʼ atsrreʼmñat̃en t̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h atet̃chaʼcaʼye natsrreʼmoc̈htanaʼtuerrep̃chaʼ. Ñerraʼm poʼñoc̈h peñotennoñ napaʼ atarr atsrreʼmñat̃eneñ, ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye, ñam̃a napaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma net̃otatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye, \v 23 ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ, esoʼmaruañacaʼyeña ama bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagapuerreñchaʼ nec̃llayor allo atontateñet.” \v 24 Allempoña pamoʼmteʼpaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ oʼch seprratam̃pesuer quelle, oʼch sapuer ñeñt̃ ganateneʼ c̈harroch nec̃llayor.” \v 25 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Ayochreshat̃e, ñapaʼ echenancaʼyeña shonteʼ quelle ñeñt̃ ganena c̈harroch.” \v 26 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ oterraneterr: “T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ. \v 27 Ñam̃a t̃eʼpaʼ añña ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ ama muenenaye oʼch naʼm̃chaʼtaret̃ta ñocpuet, t̃eʼña sapaʼ oʼch sehuapatanet att̃och semtsanatosanet eʼñe arr nesho.” \s1 Allempo c̈hap Jesús Jerusaléño \r (Mt. 21.1-11; Mr. 11.1-11; Jn. 12.12-19) \p \v 28 Allempoñapaʼ ahuerrerr Jesús Jerusaléñonet̃. \v 29 C̈hapmochet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen alloʼtsen anets ñeñt̃ Betfagé ñam̃a Betania. Oʼ c̈hapmochet all Jesúsñapaʼ \v 30 atet̃ otosan epsheña pueyochreshaʼ: \p —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Oʼch sec̈hap allpaʼ allchaʼ sentos ashen rreʼptor all huanquëñet; ñeñt̃paʼ amaʼt puesheñarra acheñ ama monteñaʼ. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan arr. \v 31 Ñerraʼm eseshaʼch sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃peñña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen.” \p \v 32 Allempoña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet all anetso. Allñapaʼ atet̃c̈hoʼ entoset eʼñe atet̃ otanet Jesús, alloʼtsencaʼye ashen rreʼptor all huanquëñet. \v 33 Allempo pueyam̃p̃sosetpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otapanet: \p —¿Esoʼmareʼtchaʼña sepyam̃p̃sosnayña yashanor? \p \v 34 Ñetñapaʼ atet̃ otosñañetña ashen pamoʼmteʼ: \p —Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. \p \v 35 Allempoñapaʼ anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús. \v 36 Allempo montaʼnma Jesús allenet̃ sen, acheñeneshaʼñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem. \v 37 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hapmochet Jerusaléño. Allempo aʼnososet Olivop̃not̃ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Jesúspaʼ ñetñapaʼ allot̃eñ eʼñe coshaʼrrtoset. Eʼñe pocsheñeshaʼ ahuanenet, panoʼtatseʼteñeshaʼ ayeʼchoc̈htatneññañet Yompor, t̃arroʼmar atarr cohuen entnenet att̃o Jesúspaʼ atarr orrtatenanet Pompor poʼpartsoña. \v 38 Ñetñapaʼ atet̃ otyesnenet: \p —¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Am̃chaʼtaret̃ Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Cosherretepaʼch amaʼt ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch ñam̃a Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! \p \v 39 Fariseoneshaʼña puesheñaʼtets ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama ameʼñenaye Jesús, ñetñapaʼ atet̃ otapet Jesús: \p —Maestro, pecheʼptareʼtayeʼchyesnom̃ñacaʼyeña peyochreshac̈hno att̃och amach alloʼna att̃a ac̈hotatsetnenpeto. \p \v 40 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Napaʼ oʼch notas, amaʼtchaʼ atet̃ notatstanetañpaʼ muemaʼrrtetañchaʼ, mapyec̈hnoñapaʼ puerranareʼteñot̃etpaʼ nac̈hotenayach. \p \v 41 Allempo oʼ eʼñe c̈hapmochet att̃o entosan anets Jerusaléñ, Jesúsñapaʼ atarr yaʼnaʼtosan jerusaléñoʼmarneshaʼ. \v 42 Allpaʼ atet̃ eñorosa ñocpuet: \p —Atarr nemneñeñ amaʼt eʼñe t̃ayecma poʼñoc̈h sapaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ señotereñ errot̃enchaʼ seperra att̃och Yomporpaʼ oʼch aʼqueshp̃aterrsoñ eʼñech socsheñeshaʼ socrrerrañ. T̃arraña saña t̃emeʼttsen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hennaso seyoc̈hro. \v 43 T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h oʼch c̈hap allempoch ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ conc̈haʼtam̃perrnasetchaʼ saʼnetser att̃och eʼñe rroc̈htam̃perrset allem̃at̃eñ sat̃ep̃ot̃paʼ huac̈haʼtonasetchaʼ, att̃och amach errenet̃ seyeterro amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa. \v 44 Aʼmataʼtuerrnasetchaʼ ora allohuen saʼnetser att̃och sepaclleʼnachña eʼñe saʼtpetseʼtuerreʼ allohuenes amaʼt sacñet̃aret̃olleshohuen. Allo sorraten sepaquëll amaʼt pat̃rra mapueʼpaʼ amach aʼpuerro, t̃arroʼmar sapaʼ ama semno oʼch saguërrñañ Yompor puemuereña allempo mueneñeñ oʼch yenpuerrsoñ sam̃a. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼcohuentatosan Parets paʼpaquëll \r (Mt. 21.12-17; Mr. 11.15-19; Jn. 2.13-22) \p \v 45 Allempo c̈hap Jerusaléño Jesúsñapaʼ ahuos Parets paʼpacllo. Beʼt̃osospaʼ allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa all. \v 46 Allñapaʼ atet̃ otosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa: \p —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, allñapaʼ atet̃ oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet”; t̃arraña sañapaʼ atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ eʼpotyetsa mapuetponoʼmar. \p \v 47 Pat̃eʼtets yet̃ Jesúspaʼ c̈hocmach seneʼt̃ Parets paʼpacllo all yec̈hatenaneteʼt̃ Yompor poʼñoñ. Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa all anetso, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatyenet att̃och muetsatachet. \v 48 T̃arraña ñetpaʼ ama errot̃ peto t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarr yemteññañet Jesús att̃o atarr cohuen serrpareʼtatenanet Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen entyenet. \c 20 \s1 Att̃o allsensaret̃tena Jesús \r (Mt. 21.23-27; Mr. 11.27-33) \p \v 1 Poʼpocheño pamt̃arr Jesúsñapaʼ alla yec̈haterranerr acheñeneshaʼ Parets paʼpacllo. Allpaʼ añ serrpareʼtatenanet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Att̃eñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ—ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ. \v 2 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena? \p \v 3 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen, \v 4 ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop ñeñt̃paʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa. \p \v 5 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: \p —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñañapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.” \v 6 Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet. Pueʼmoñeʼteñot̃etaypaʼ c̈hat̃eʼ rrollapechyet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyenet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. \p \v 7 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús: \p —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juan, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. \p \v 8 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃enña nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena. \s1 Atet̃ atmaʼntataret̃tena ñeñt̃ ataruasañec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye \r (Mt. 21.33-44; Mr. 12.1-11) \p \v 9 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ tomaʼnteñtso, Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ña nareʼtanatatnomueʼ shonteʼ uvach, paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ naʼnman poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruasatats uvachmo ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Allempoña ñapaʼ ahuoʼ b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso alla atomat. \v 10 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheñeñ paʼtaruasañer oʼch enamuerraʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ. Allempoña c̈hen allpaʼ enamhuenan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmtayet arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha nalleʼtapueñet, oʼ alla mueñoʼteret eʼñe att̃a. \v 11 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Allempo c̈henerr allpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha es otnareʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ nalleʼtapet oʼ matateret eʼñe att̃a. \v 12 Allempo pomaʼpocheño oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr atserrp̃atseʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ alla matateret. \p \v 13 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ errot̃uachñacaʼyeña nepeʼt̃eʼ. T̃eʼpaʼ oʼch nemñe ñeñt̃ eʼñe na nechemer ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.” \v 14 Arepaʼtchaʼña amaʼt mameshapaʼ mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemerpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃.” \v 15 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmo aʼyot̃, allña muetsapoñetña ñam̃a puechemer. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña. \p Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ atet̃chaʼ p̃ohuerranet. \v 16 Ñerraʼm esempoch huerranet, pamoʼmtayetpaʼ aʼcllatuerranetchaʼ, narmetsmaʼña oʼch apuerran poʼpotantañ. \p Acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmueñet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —¡Ñeñt̃paʼ arepaʼchña att̃eyeʼ p̃atsterro, Neyompor-re! \p \v 17 Jesúsña att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm ama atet̃ pueperraʼchepaʼ esoʼmareʼtña otenña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye poʼñoc̈h atet̃ perra. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, all atmaʼntataret̃en mapueʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ: \q1 Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll. \m \v 18 Elloñapaʼ atet̃ otanet: \p —Allohuen ñeñt̃ epot̃oʼtetsa añ mapyopaʼ atarrchaʼ atserrpenanet, ñam̃a añ mapueʼpaʼ ñerraʼm eseshesho mataʼnompaʼ eʼñech aʼtpetseʼtuosanet. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, pocteʼt̃eʼ oʼch tsaʼtet impuesto \r (Mt. 21.45-46; 22.15-22; Mr. 12.12-17) \p \v 19 Añña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetña allempopaʼ oʼ eñochet ñetcaʼye atmaʼntataret̃tenet, ñeñt̃paʼ ñocpuetcaʼye atet̃ eñorenaña Jesús. Allempoña ñetpaʼ atarr mueneñetañ oʼch rremuet Jesús eʼñe allorocma t̃arraña ama eseshayeʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús. \v 20 T̃arraña ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop, allochñapaʼ att̃och rremuet oʼch pomueñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarecop. Att̃eña ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet allponsheña acheñ Jesúsesho ñeñt̃ ottetsañ ñerraʼmrrat̃eʼ atarr cohuen acheñ, t̃arraña ñetpaʼ añecpa amñaret̃tet att̃och eʼñe pueshquëñot̃ poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 21 Allempoña c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset: \p —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ ñeñt̃ atet̃ peñen ñam̃a att̃o peyc̈hatyen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ eʼñe cohuenacma. P̃apaʼ allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ; ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa Romo, ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyaye yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼta am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 23 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ shecareʼteñetañ, ñañapaʼ atet̃ otanet: \p \v 24 —Ñehua, segaten puetallarr quelle. \p Gatuetpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsaña all? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntataret̃tetsaña all ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all. \p \v 25 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop; t̃arraña ellonet̃ ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. \p \v 26 Att̃oña amaʼt pueshquëñot̃et atet̃ otyenetpaʼ ama errot̃enot̃ eñoracheto ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen eʼñe cohuen enteñet atet̃ anapuenanet Jesús. Ñeñt̃ña ashcañneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar atarr cohuen anapuenanet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ entereterro. \s1 Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃, taʼm, allempopaʼ errot̃enchaʼña yeperra \r (Mt. 22.23-33; Mr. 12.18-27) \p \v 27 Allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmar atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. \p \v 28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: \p —Maestrochaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ atet̃ quellconay ñoñets ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenña Moisés poʼñoñ: Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ama chemereʼtnomopaʼ añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña Moisés ahuat̃. \v 29 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rromaña, yacma ama chemereʼtnomo. \v 30 Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. \v 31 Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Eʼñe allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet collaʼhuet amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama chemereʼtnomueto. \v 32 Allempoña oʼ rromaña ñam̃a coyaneshaʼ. \v 33 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yetantena yerromñot̃paʼ añña coyaneshaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet? \p \v 34 Allempoña Jesús otanet: \p —Ñehua, atet̃ yec̈hen acheñeneshaʼ arr patsro, c̈hocmach senaʼtenet, coyaneshaʼpac̈hoʼña apueñet ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ. \v 35 T̃arraña esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño allohuen ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ entuerr Yompor allochñapaʼ att̃och oʼch alla correrret poʼpocheño, ñetña allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. \v 36 T̃arroʼmar allempopaʼ amach arromñat̃terreto amaʼt ahuat̃a att̃och eʼñech atet̃ perret ñerraʼm mellañot̃eñnaneshaʼ. Yomporñapaʼ oʼch eʼñe puechemer perranet eʼñe poctacma t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ tanterret rromot̃paʼ oʼhuañchaʼ arromñat̃terret amaʼt errponaña. \v 37 Elloña amaʼt Moisés atet̃ eñotataneʼt̃ acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ collaʼhuatsa allempo, ñetñapaʼ corretseta. Ñehua, all aquellcaret̃ tsachmoʼr ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huortets. Allot̃ñacaʼyeña Yomporpaʼ eñoranaʼtanaña Moisés; ñeñt̃paʼ atet̃caʼ otña Yompor allempo: “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac, ñam̃a Jacob.” \p \v 38 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsach. Yomporñapaʼ eʼñe entenanet allohuenetpaʼ eʼñe corretseta. \p \v 39 Añña puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Eʼñe Maestrochaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oten. \p \v 40 Ñeñt̃oʼmar allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye. \s1 Att̃o Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per \r (Mt. 22.41-46; Mr. 12.35-37) \p \v 41 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃: \p —Esoʼmareʼtña otyenet ñeñt̃chaʼ Cristotosets ñapaʼ aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ama aña poʼm̃reneñ peñe David t̃arroʼmar ñapaʼ Poʼpartseshareʼnaña peʼt̃ David. \v 42 T̃arroʼmar amaʼt Davidpaʼ allempo quellquëʼt̃ all libro Salmo allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: \q1 Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. \q1 \v 43 Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.” \m \v 44 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a. \s1 Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor \r (Mt. 23.1-36; Mr. 12.38-40; Lc. 11.37-54) \p \v 45 Elloña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoʼteneʼ allempo atet̃ otenan Jesús pueyochreshaʼ: \p \v 46 —Amach semeñeʼtapretatsche ommoñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼnaña atarr cohuen entenet oʼch chorrenet atarrom shetamuets oʼch att̃a yormaʼtatseʼtenet paʼshtam. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ atarrchaʼ mueneñet oʼch eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃ eʼñech cohuen huom̃chaʼtenanet acheñeneshaʼ all chopeñeʼchyenet. Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnach atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe att̃ecma penet ñam̃a all rrallmeʼchapretenet. \v 47 T̃arraña ñetñapaʼ rret̃orrnaneshaʼnaña puerratam̃pesyenetña paʼpaquëll. Elloña eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ aña atarr muenenet oʼch atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ atarroʼ cohuen acheñret ñeñt̃oʼmarña arrchaʼ maʼyochenet all shontena acheñeneshaʼ, amach t̃ematenayaya maʼyocheneto. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ petsa pommoʼcheñot̃paʼ elloña atarrchaʼ aʼcoñchaʼtaret̃terret. \c 21 \s1 Att̃o rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets ñapaʼc̈hoʼña nosan quelle ñeñt̃ Yomporecop \r (Mr. 12.41-44) \p \v 1 Allempo alloʼtsen Jesús Parets paʼpacllo, ñañapaʼ arrenet̃ cohuen allecma nenet quelle Partsocop. Allñapaʼ entenan ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop. \v 2 Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall. \v 3 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: \p —T̃eʼpaʼ oʼch notas, añ rret̃orrnaneshaʼ amaʼt atarr huocchañ ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye atarr aton nosan quelle, ello metanaʼtuosan allohuen poʼpotantañec̈hno allpon quelle ñeñt̃ naʼyenet ñet. \v 4 T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quelle, añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchatyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ alloʼch yoran att̃och correna arr patsro. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet eʼñech aʼmataʼtaret̃etuerra Partsopoʼ \r (Mt. 24.1-2; Mr. 13.1-2) \p \v 5 Allempoña puesheñaʼttets ñetñapaʼ aña atarr serrpareʼtyenet att̃o Parets paʼpaquëllpaʼ atarr aʼcohuentateñ. Mapyet ñeñt̃ allo orratenet Partsopoʼ ñeñt̃paʼ atarr coc̈hneshareʼ ap̃aʼyesaret̃. Shonteʼ coc̈hneshareʼ ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomyen acheñeneshaʼ all Partsocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p \v 6 —Ora ñeñt̃ allpon eʼñe coc̈hneshareʼ sentyen t̃eʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet shonteʼch entyerret paʼnamen ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet oʼ c̈herrmoch allempoch mellapoterra \r (Mt. 24.3-28; Mr. 13.3-23) \p \v 7 Pueyochreshaʼñapaʼ aʼp̃t̃oʼchet: \p —Maestro, ñeñt̃paʼ ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ? \p \v 8 Jesúsñapaʼ otanet: \p —Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye c̈herr allempoch norrterra na ñeñt̃en Cristotets.” T̃arraña sañapaʼ ñatoʼtña seʼm̃ñotenanetaʼ. \v 9 Ñam̃a allempopaʼ oʼch seʼmareʼtyerr oʼ quellareñtsotyerr allemeñ anetsoʼmar ñam̃a oʼch seʼmareʼtyerr oʼ orrterra ñam̃a at̃parñats errap̃aren, saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra. \p \v 10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoret ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. \v 11 Pellaʼyerrach pats huomenc ora errap̃aren, ñam̃a orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Allempopaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hterra entot̃. Orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet oʼ eʼñe c̈herrmoch allempoch mellapoterra. \p \v 12 ’Ñehua, allempoch ama orrtenaʼ atet̃paʼ saña allempopaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htaterrset, sanmaret̃terrach judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼña eʼñe otteñeʼcherrset, att̃ochña abeʼt̃errset cárcelo allchaʼ coñchaterrset. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ. \v 13 T̃arraña allempopaʼ atarrchaʼ cohuen att̃och saʼmet̃osnanña neñoñ. \v 14 Ñeñt̃oʼmarña allempo sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto, errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. \v 15 T̃arroʼmar allempopaʼ nachcaʼyeña seʼñoratoseʼña all att̃och eʼñe cohuen señotyesña atet̃chaʼ sanapyesosanet. Allochñapaʼ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ amach errot̃enayeʼ otenayeʼ entenseto. Ñam̃a amach errot̃enot̃ otaseto ñeñt̃ atet̃ soten sapaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼ poʼñoc̈hayeʼ atet̃ soteno. \v 16 Elloña allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe sompor sepen ñam̃a sachor ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno, amapaʼ ñatoʼ semoʼnasheñ, amapaʼ ñatoʼ poʼpotantañ samoʼtseshaʼ, amapaʼ ñatoʼ ñeñt̃ eʼñe parro seyemtena ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama parrocmayeʼ att̃ecma soct̃apeʼcheno. Ñam̃a patantaʼttsospaʼ muetsatyerrsetchaʼ. \v 17 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. \v 18 Napaʼ atarrchaʼ necuam̃penes att̃och amach errot̃enot̃ sechenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. Att̃oña amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach naʼchencaterrnaso. \v 19 T̃arraña amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrset c̈hocmachña eʼñe seyemteñot̃en napaʼ eʼñech saʼhuantaʼhuanomña allohuen mueroc̈hteñets. Att̃ochña sapaʼ corretsasach eʼñe poʼñoc̈h. \p \v 20 ’Ñerraʼm esempoch senterr añ anetser Jerusaléñpaʼ oʼch eʼñe rroc̈htam̃pera solltarneshaʼ allempoña sapaʼ señochepaʼch oʼ c̈herrmoch att̃och eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. \v 21 Allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼtuerret ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon anetsoʼtsaʼyen Jerusaléño, ñetpaʼc̈hoʼña ahuanemyesetepaʼch ñamet allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon allampañoʼtsaʼyen all arepaʼchña tatsterretoña all Jerusaléño. \v 22 T̃arroʼmar allempopaʼ Yomporchaʼña tsaʼtaterrayaña allohuen israelenaʼtarneshaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe etsoterra ora allpon ñeñt̃ atet̃ anuaret̃tatseʼt̃ atet̃chaʼ perra allempo. \v 23 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (Tarroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) T̃arroʼmar allempopaʼ oʼch orrterra ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet arr patsro. Atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ allempo. \v 24 Ñam̃a allempo shonteʼ acheñpaʼ eʼñech muetsanatuerranet ñeñt̃chaʼ quellarerrahuet. Poʼpotantaññapaʼ rremanatuerranetchaʼ ñeñt̃ quellarenahuet oʼch anmaret̃terret poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñ. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmtsoññetuerreʼña jerusaléñoʼmarneshaʼ, att̃och eʼñe at̃mamaʼtueretña ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. Atet̃chaʼcaʼye perra ñeñt̃ allponmat onañcharet̃ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch am̃chaʼnoc̈hterret all Jerusaléño. \s1 Atet̃chaʼ perra allempoch huerra Cristo Ñeñt̃ Acheñetosets \r (Mt. 24.29-35, 42-44; Mr. 13.24-37) \p \v 25 ’Allempopaʼ orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ, ñeñt̃paʼ eʼñech atsnesho, orrterra ñam̃a arrorresho ñam̃a rantoc̈hnesho. Ñam̃a arr patsro ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ pueyorñot̃etpaʼ atarrchaʼ nanac llecaʼrrterret. Añchaʼ atarr yoreʼtameʼterrahuet att̃o ñeñt̃ añecmuen saʼppaʼ oʼch emoʼyarterra, atarrchaʼ huomenc maʼmoreterr allempo. \v 26 Acheñeneshaʼ eʼñe pom̃chañot̃etpaʼ c̈hach mueneʼ ot̃anatyerret t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñoterret atarrchaʼ mueroc̈hterret allohuenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ, allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach. \v 27 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra oso eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ. \v 28 Ñerraʼm esempoch senterr oʼ mot̃etnerra orretyestsa ñeñt̃ allpon oʼ notuas, allempoña sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ secuanrrorterr enonet̃ t̃arroʼmar allempo oʼch c̈herrmoch allempoch saʼqueshp̃ataret̃terra eʼñe poctacma. \p \v 29 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Señotent̃eʼ atet̃ pena tsach, higoch. \v 30 Oʼch senteñ allempo tapnaʼtyen pasopanerpaʼ sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr. \v 31 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼ notuas sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsoterra allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor. \p \v 32 ’Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetpaʼ amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno. \v 33 Esempopaʼ añ enet ñeñt̃ sentenpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe errponaña. \p \v 34 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ c̈hocmachña eʼñe señotnoma att̃och sapaʼ amach aña soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno, posaʼtareʼteñets, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen socrrena añ patsro. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼñe soct̃apeʼchenpaʼ machayot̃ach huaponasa añ yet̃er \v 35 atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tamell eʼñech machayot̃a rreman ñeñt̃ecop amencaret̃. Ñeñt̃e yet̃arocmach c̈herrana ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro errap̃aren. \v 36 Añchaʼña sapaʼ c̈hocmachña señoseʼrtena ñam̃a añchaʼña senamuen Yompor att̃och saʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃chaʼ sehuapoya paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno allochñapaʼ sañapaʼ eʼñech señmañeshaʼ sat̃omhuerr nesho na Ñeñt̃en Acheñetosets. \p \v 37 C̈hocma atet̃ peʼt̃ Jesús, ellapeneʼt̃chaʼ yec̈hatats Parets paʼpacllo, ellerronet̃ñapaʼ oʼch ahuerr Olivop̃no ñapaʼ allcaʼye eʼñe aʼpueʼt̃. \v 38 Tsapat̃ puetaren ahuat̃ecmach huapaʼmueneʼt̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotyesayeʼt̃ all serrpareʼtataneteʼt̃ Yompor poʼñoñ all Parets paʼpacllo. \c 22 \s1 Att̃o atarr oʼpateñet Jesús oʼch muetsatateret \r (Mt. 26.1-5, 14-16; Mr. 14.1-2, 10-11; Jn. 11.45-53) \p \v 1 Allempoña c̈hapmoch allempoch c̈herrerr pascuapo, allempoch rrerranerr judioneshaʼ pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. \v 2 T̃arraña allohuen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃et ñocpuet, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatenet oʼch muetsatachet t̃arraña ñetpaʼ aña mechaʼnaʼtenet acheñeneshaʼ. \p \v 3 Allempoña oneñet̃paʼ chorrenana Judas ñeñt̃ara ñeñt̃ sochetsa Iscariote. Ñehua, añ ñeñt̃ Judaspaʼ Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ parro yemtena poʼpotantañ ñeñt̃ llesensen Jesús ñeñt̃ allohuenet c̈harrasheñet puechenet epsheña. \v 4 Ñeñt̃ña Judaspaʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsaʼyen judioneshaʼ poʼguardiarneshaʼ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll. Allempo c̈hap allpaʼ Judasñapaʼ serrpareʼtos epuet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Att̃oña eñotatosanet ñapaʼ mueneñcaʼye oʼch poman Jesús att̃och rromuet. Allempo ñetñapaʼ otannaʼtyeset: \p —T̃eʼpaʼ errot̃uachñacaʼye yepeʼt̃eʼ att̃och yerrmueʼ. \p \v 5 Allempoña ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ atarr coshenet, ñetñapaʼ aʼpoctachet c̈hochcaʼye tsaʼchetña Judas allpon quelle. \v 6 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch. Allempoña ñapaʼ aña atarr eʼnen errot̃enot̃chaʼ pomanña Jesús eʼñe aʼnahua att̃och amach eñche allohuen acheñeneshaʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ att̃och c̈hocmach yerpueret ñeñt̃ yoten t̃eʼ Santa Cena \r (Mt. 26.17-29; Mr. 14.12-25; Jn. 13.21-30; 1Co. 11.23-26) \p \v 7 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ allempoch muetserreterr ñam̃a carrnero; ñeñt̃paʼ pascuapo. \v 8 C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otaʼmuenan pueyochreshaʼ epsheña Pedro ñam̃a Juan: \p —Sa t̃eʼpaʼ oʼch ahues allchaʼ saʼpotos rreñets ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo. \p \v 9 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —¿Erraʼtña pocollro pemneñña allchaʼ yaʼpotaʼña rreñets? \p \v 10 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —T̃eʼpaʼ oʼch ahuaʼmuenes anetso allchaʼ sepocteʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ anmam̃peneʼ oñ porrt̃o. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch soct̃aʼner; allchaʼ beʼt̃osuerr pocollopaʼ allchaʼña sebeʼt̃osos sam̃a. \v 11 Allñapaʼ atet̃chaʼ sotos ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ: “Yemaestrorpaʼ atet̃ oteney atet̃chaʼ yotosep̃: ‘¿Erroʼtsenaʼtña pecuarto allchaʼ nerrallmeʼchos pascuapo epan neyochreshaʼ?’ ” \v 12 Ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ gatapaschaʼ eno poʼcuarto ñeñt̃ atarr aʼyohuen eʼñe cohuen ap̃aret̃. Allchaʼña saññoʼtosña ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo. \p \v 13 Allempo atet̃ otuanet Jesúspaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, c̈ha ahuanmatset. Eʼñe atet̃ otapanet, ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ entoset. Allchaʼ aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchenet ñeñt̃e pascuapo. \p \v 14 Oʼña c̈hap allempoch rrallmeʼchet. Jesúsñapaʼ allña anorros epuet allohuen pueyochreshaʼ. \v 15 Allñapaʼ atet̃ otosan pueyochreshaʼ: \p —Napaʼ atarr cohuen nenteñ oʼch yerrallmeʼchen parro añ pascuapo t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈henaʼ allempoch muetsataterrnet. \v 16 T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas, napaʼ poʼpocheño amach alla nerrallmeʼcherreʼt̃e pascuapo. Esempohuañenchaʼ etsoterra ñeñt̃ poʼñoc̈h tomaʼntenaya pascuapo eʼñech allempocma am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor. Allempoñapaʼ eʼñech parrocma oʼch alla yocsherrerr. \p \v 17 Jesúsña allempopaʼ chetan orramets, parasyosoʼtan pompor, allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Añ orrpapoʼpaʼ oʼch sagap̃paʼ oʼch sepatannaʼta sa allohuenes. \v 18 T̃eʼpaʼ oʼch notas, t̃ayot̃eñ napaʼ amach alla norrerreʼt̃e añ orrpapoʼ ñeñt̃ narmetsos t̃arrempohuach allempoch ello norrererr esempohuañenchaʼ am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor. \p \v 19 Allempoñapaʼ cheterranerr ñam̃a pan, parasyosoʼterranerr pompor. Chetan panpaʼ shotaʼch. Shotatuepaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: \p —Añpaʼ ñeñt̃chaʼ nechets sepen ñeñt̃chaʼ eʼñe nepom att̃och eʼñe nerroma socop. Ñerraʼm esempoch serren añ pan eʼñech seyerpueñot̃en na oʼch serreñ. \p \v 20 Allempoña rrohuet oʼ chetan ñam̃a orramets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃ oterraneterr Jesús: \p —Añpaʼc̈hoʼña ñeñt̃chaʼ nerras sepen ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa socop. Ñeñt̃paʼ alloch naʼpoctatonas eʼñe cohuen etserra Nomporesho. \p \v 21 ’T̃eʼpaʼ oʼch señoch ñam̃a ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼpaʼ eʼñecaʼye parro yerrallmeʼchen. \v 22 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ onañcharet̃ nocop, na Ñeñt̃en Acheñetosets, att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocoppaʼ atarr llequëñets. \p \v 23 Allempoña atet̃ otua Jesús, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otannaʼtyeset eʼñe ñañeñeta: \p —Taʼm, eseshaychaʼcaʼye pomuerreʼña Yaʼyochreshat̃er. \s1 Att̃o pommoʼcheñot̃etpaʼ otannaʼtyenet erraʼtsenot̃eyt̃eʼña ñeñt̃ey atarr asherben enten allohuen acheñeneshaʼ \p \v 24 Allempoña pueyochreshaʼ eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ atet̃ otannaʼtyenet eʼñe ñagattseta: \p —Erraʼtsenot̃eyt̃eʼña ñeñt̃ey atarr asherben enten allohuen acheñeneshaʼ ñatoʼ na, ñatoʼ p̃a. \p \v 25 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañ pommoʼcheñot̃paʼ añach atarr muenen allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech mechaʼnaʼtuenanet ñam̃a ñetpaʼ mueneñet acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenanet, atarroʼ sherb̃aʼyenanet. \v 26 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsa, ñeñt̃es acheñrespaʼ socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr huepueshaʼ. Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset, ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso, allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen set̃orrena poʼpotantañecop. \v 27 Ñehua, yeñoteñ acheñeneshaʼ arr patsro añcaʼye atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entenet ñeñt̃ eʼñe cohueno anorrc̈haʼtyets all rrallmeʼchenet, amaña añeyeʼña am̃chaʼnaʼtpoyeʼ enteneto ñeñt̃ puesherbeñot̃ epatyeneʼ rreñets ñeñt̃ anorrc̈hets ñeñt̃ rrallmeʼchets. T̃arraña napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapaña sesho att̃och nemaʼyoc̈hrena t̃orraya ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h atarr sherberrets socop. \p \v 28 ’T̃arraña sañapaʼ ñeñt̃es atarr nellcapretenaya ñeñt̃ atarr llequëñets nenten na. \v 29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenaʼnerres sa ñeñt̃eschaʼña napuerr att̃och saʼm̃chaʼtaret̃tapreterrna eʼñe atet̃ pena Nompor oʼ naʼn nam̃a ñeñt̃enchaʼ am̃chaʼtaret̃tapreterraya. \v 30 Allchaʼ sanorrc̈haʼtyesuerr eʼñe sa seconaño allchaʼ eʼñe saʼm̃chaʼtaret̃etyesuerra. Eʼñe puesheñaʼttsos añecopchaʼña saʼm̃chaʼtaret̃etyesuerra ñeñt̃ mereñtsorecop israelenaʼtar ñeñt̃ c̈harraʼ mereñtsor ñeñt̃ puechetsa epsheña. Att̃oña allpaʼ oʼch naʼm̃chaʼtaret̃terra eʼñe necohuenño eʼñech cohuen yeparrocmatuerr, allñapaʼ eʼñech yocsheñeshocmañen yerrallmeʼchuerr eʼñe parro. \s1 Att̃o Jesúspaʼ eñotatan Pedro ñapaʼ c̈hocmach aʼnasocha \r (Mt. 26.31-35; Mr. 14.27-31; Jn. 13.36-38) \p \v 31 ’Simón, poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, oneñet̃paʼ atarrcaʼye enamuenen na socop, añ muenen oʼch topatenes oʼch atet̃ p̃atenes ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Oʼch atarr huomenc topatenes atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ shoshneneʼ poʼtrigor eʼñech huomenc paʼshmuenan pueshoshnat. \v 32 T̃arraña Simón oʼch notap̃, t̃eʼpaʼ napaʼ oʼ nemaʼyochua p̃ocop att̃och amach eʼñe poctacma aʼhuañam̃p̃sonapeña p̃a att̃o atarr peyemtenna. T̃arraña amaʼtchaʼ huaponap̃añ topateñets ñeñt̃ atarr huomenc, p̃aña allempopaʼ oʼch alla p̃oct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Allempoñapaʼ oʼch alla eʼñe cohuen peyenpuer pemoʼnasheñneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch alla huomenc perret pueyoc̈her Yomporecop. \p \v 33 Pedroñapaʼ atet̃ och: \p —Partseshachaʼ napaʼ amach naʼypoʼñape, c̈hocmach noct̃ap̃ amaʼt errach anmapet; ñerraʼm cárceloch anmapet allchaʼ mueroc̈htatapet, napaʼc̈hoʼña nemnen allchaʼ yemueroc̈hta parro. Amaʼtchaʼ c̈ho muetsapetpaʼ yerromuepaʼ parro. \p \v 34 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: \p —Pedro, oʼch notap̃, eʼñech añe tsaprocma amach eñenaʼ atollop, p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ p̃oten, napaʼ añoʼ pentarno. \s1 Att̃o c̈hapmoch allempoch atarr atserrp̃aret̃terra Jesús ñeñt̃ atarr topateñets enten \p \v 35 Elloña Jesúspaʼ yerpaterrana pueyochreshaʼ; ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñehua, ahuaña allempo nemñas atet̃ notapas amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a, amaʼt sebolsa, amaʼt sec̃llayor amaʼt ñam̃a sesapat. Ñehua allempopaʼ ¿eñalleʼtña ñeñt̃ sepalltena? \p Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Allempopaʼ amacaʼye c̈ho es yepallto amaʼt eʼñe mamesha. \p \v 36 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ, ñerraʼm eseshast̃eʼ ñeñt̃es echeneʼ sec̃llayor t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye sanem all sechopeñeʼchyen amaʼt ñam̃a sebolsa. Ñam̃a ñerraʼm ama secheno socchellpaʼ pocteʼcaʼye oʼch sepom seshtam alloch seyora socchell. \v 37 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: T̃eʼpaʼ oʼchcaʼye eʼñe etsoterra ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ nocop. Allcaʼyeña oten napaʼ errot̃uanenchaʼ perrnet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ ñeñt̃en amtsañen. T̃eʼpaʼ ñeñt̃caʼye oʼ etsotmocha ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃ nocop. \p \v 38 Allempoña ñetñapaʼ atet̃ otereterr: \p —Partseshachaʼ yapaʼ yechencaʼyeña epmeta cochell. \p Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃achcaʼye. \s1 Att̃o Jesúspaʼ maʼyochuena all oteñet Getsemaní \r (Mt. 26.36-46; Mr. 14.32-42) \p \v 39 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchuanenet ñeñt̃e pascuapo, Jesúsñapaʼ c̈haʼnerrpaʼ ahuenerr Olivop̃no; ñapaʼ att̃ecma pena c̈hocmach sen all. Pueyochreshaʼñapaʼ cot̃aʼhuaneñet. \v 40 Allempoña c̈henet allpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otuenan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ arrchaʼ semaʼyochuena att̃och eʼñe saʼhuantaʼ ñeñt̃chaʼ sehuapoya t̃eʼ ñeñt̃chaʼ atarr huomenc setpateʼ. \p \v 41 Allempoña ñapaʼ ahuoʼ mameʼ aʼyent̃eyeʼ. Ñañapaʼ all concorpaʼhuena oʼ maʼyochuena. \p \v 42 Puemaʼyocheñot̃ atet̃ otuen: \p —Apa, ñerraʼm p̃ach pocteʼ enteʼ arepaʼchña pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten.\f + \fr 22:42 \ft Ñeñt̃ amueroc̈htatañ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h arr atmaʼntataret̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr pesherr yorren orram̃tso.\f* T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenats añchaʼña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na. \p \v 43 Allempoñapaʼ huapoña mellañot̃eñ Yompor pueʼntañot̃ ñeñt̃ña ahuamencat̃ p̃oseʼ att̃och ahuantan puellquëña. \v 44 Ñapaʼ atarr nanac puellquëñeshaʼ maʼyochena; puemaʼyocheñot̃paʼ atarr nanac ñorraʼten. Poʼñorrñapaʼ c̈ha huatena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats tsopsaʼtets patso. \p \v 45 Allempoña maʼyochuapaʼ tanterra, ahuerr pueyochreshesho. All entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet amaʼt eʼñe puellquëñeshet. \v 46 Ñañapaʼ atet̃ otuerranet: \p —Sapaʼ esoʼmareʼtña c̈ha atarr semanrraʼten. T̃eʼpaʼ oʼch setanterrapaʼ c̈hoña semaʼyochrraʼta att̃och saʼhuantaʼ ñeñt̃chaʼ sehuapoya topateñets atarr huomenc. \s1 Allempo rromoset Jesús \r (Mt. 26.47-56; Mr. 14.43-50; Jn. 18.2-11) \p \v 47 All atet̃ otyenan pueyochreshaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ huac̈haʼtatahuet ñeñt̃paʼ ñeñt̃ sochetsa Judas ñeñt̃ara ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña. Ñañapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús, puetsoʼtstsapaʼteñot̃ huom̃chaʼtos. \v 48 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: \p —Eʼñeʼtchaʼ petsoʼtstsapaʼteñot̃en pepomuerren na Ñeñt̃en Acheñetosets. \p \v 49 Añña ñeñt̃ yemtenaya Jesús allempo atet̃ eñchet oʼch rromoset Jesús, ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Ayochreshat̃e ¿amat̃eʼ pocto oʼch yemoñsap̃a yocchello? \p \v 50 Puesheñarrña pueyochreshaʼ allent̃a chetan poʼcchell ahuoʼch c̈hontoʼtapan corneshaʼ paʼcheñer puetepaʼtchaʼ tsorroñ poʼcohuenrot̃. Ñeñt̃paʼ año paʼcheñer ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \v 51 Jesúsña allempo entan pueyochreshaʼ atet̃ p̃apaʼ ñañapaʼ otanet: \p —Ñeñt̃epaʼt̃a, amach atet̃ sep̃atsto. \p Allempoña ñeñt̃ tsorrquetaʼtetpaʼ alla aʼp̃llerrñañ puet oʼ alla orrater oʼ eʼñe correrra. \v 52 Ñeñt̃ huac̈haʼtoya ñeñt̃chaʼ rremoseʼ Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ añcaʼye ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a ñeñt̃ judioneshaʼ poʼguardianeshar ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Allempo huac̈haʼtoñetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: \p —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en? \v 53 Napaʼ allponmatuanen alloʼtsenen Parets paʼpacllo eʼñe parro sesho, esoʼmareʼtña amaña allempocmayeʼña serrmaʼneʼt̃e. T̃arroʼmar t̃eʼ oʼ c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa socop ñeñt̃oʼmar t̃eʼ oʼ c̈hap allempoch oneñet̃paʼ oʼch orrtatennas poʼhuamenc, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼm checmeteʼ. \s1 Att̃o Pedropaʼ aʼnasotana Jesús \r (Mt. 26.57-58, 69-75; Mr. 14.53-54, 66-72; Jn. 18.12-18, 25-27) \p \v 54 Allempoñapaʼ rremoset Jesúspaʼ arr aneret am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Pedroñapaʼ ñapaʼc̈hoʼña cot̃eʼ t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. \v 55 Petot̃ña rroc̈h pampopaʼ all aʼt̃orenet tsoʼ all anorrc̈haʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shotetsa. Pedroñapaʼ all anorros ñam̃a all shotosa. \v 56 Allempoña huapa coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ pueñañra. Entosan Pedro all shotenapaʼ alla cohuos, atet̃ otos: \p —Añpaʼc̈hoʼña encanesharpaʼ ñeñt̃rramtso yemtayeʼt̃ña Jesús. \p \v 57 T̃arraña Pedroña c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ otanña coyaneshaʼ: \p —Napaʼ amacaʼye nentare. \p \v 58 Eʼñe oʼchtapaʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ entuererrpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otuererr: \p —P̃apaʼc̈hoʼña parrocaʼye eʼñe peyemtena. \p Pedroñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ yacmar: \p —Napaʼ amarramcheʼ erra neyemtenoña na epan ña. \p \v 59 Oʼ tama oʼchterrerrpaʼ oʼ alla huerrerr poʼpsheñeñ, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otuererr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye añmapaʼ ñeñt̃caʼye eʼñe yemtenaya t̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshaʼcaʼye atet̃ ñerraʼm Jesús. \p \v 60 Pedroñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ yacmar: \p —Amarramcheʼ neñoteñeña est̃eʼña atarr p̃otenen. \p Eʼñe allempo atet̃ eñorena Pedro, eʼñepaʼtchaʼ allempocma eñenña atollop. \v 61 Allempoña Partseshaʼ Jesúspaʼ cohuaʼ allent̃eʼtsen Pedro. Pedroñapaʼ allent̃a yerpuerrana atet̃ otneñ Partseshaʼ: “Amach eñenaʼ atollop ñeñt̃e tsaprocma p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” \v 62 Allempoña Pedropaʼ ahuoʼ aʼyo all eʼñe puellquëñeshaʼ yahuosa huomenc. \s1 Att̃o atarr achm̃areʼteñet Jesús \r (Mt. 26.67-68; Mr. 14.65) \p \v 63 All yottam̃p̃sateñet Jesús am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo añña solltarneshaʼ ñeñt̃ cohuam̃p̃sachet ñetñapaʼ atarr achm̃areʼteñet Jesús all cohuam̃peñet. Atarr c̈hotaʼteñet. \v 64 Huancaclleʼcheñet, pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: \p —Ñehua, t̃eʼña eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ. \p \v 65 Elloña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ paʼnamen esocmañen otyeñet, sochatseʼtyeñet. \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús all apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets \r (Mt. 26.59-66; Mr. 14.55-64; Jn. 18.19-24) \p \v 66 Tsapat̃ña allempo puetarenpaʼ apc̈haʼmuena allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. All apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets, all anmaʼmueñetña Jesús. Allñapaʼ aʼp̃t̃oʼtareʼtapet, atet̃ otapet: \p \v 67 —Yapaʼ t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch p̃otosey ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ p̃a ñeñt̃ep̃ Cristotets. \p Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Amaʼt notatstas na poʼñoc̈h ñeñt̃en Cristotets sañapaʼ amachcaʼye pocteyeʼ sentno att̃och sameʼñaʼna. \v 68 Ñam̃a napaʼc̈hoʼña amaʼt oʼch es naʼp̃t̃oʼtas sam̃a sañapaʼ amachcaʼye sanapnoña nam̃a. T̃arroʼmar sapaʼ amachcaʼye semno saʼrroyerren. \v 69 T̃arraña t̃eʼpaʼ amaʼtchaʼ atet̃ sep̃aʼnoñ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈hap allempoch oʼch alla nanorruerr Nompor poʼcohuenrot̃ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa, amaʼt na Ñeñt̃en Acheñetosets. \p \v 70 Allempoña allohuenet atet̃ oteñet: \p —Ñeñt̃epñapaʼ ¿p̃aʼtrraña Puechemer penña Yompor? \p Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Eʼñecaʼye poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ sotenen sa. \p \v 71 Allempoña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —T̃eʼ yapaʼ ama yemneñe poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃soseʼ t̃arroʼmar t̃eʼ yapaʼ allohueney eʼñe yeʼmhuen ñeñt̃ atet̃ otena añ acheñer, ñapaʼ Yomporoʼ Puechemer. Ñapaʼ c̈hacaʼye atarr achm̃areʼtenan Yompor. \c 23 \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato \r (Mt. 27.1-2, 11-14; Mr. 15.1-5; Jn. 18.28-38) \p \v 1 Allempoña allohuenet tantrraʼtuet, eʼñe parrocma anmet Jesús alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato (ñeñt̃ nen gobierno Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop). \v 2 Allñapaʼ atarr otteñeʼchoset, tomaʼtam̃pesyesoset, ñeñt̃paʼ atet̃ otyesoset: \p —Ya añ acheñer c̈hocma yenteñ yec̈hatyenan yamoʼtseshac̈hno judioneshaʼ ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñam̃a atet̃ oteney añoʼch yetsaʼtatsto impuesto ñeñt̃ romoʼmarneshacop ñeñt̃ nen am̃chaʼtaret̃ Romot̃. Amaʼt ñapaʼ atet̃ otena ñapaʼ ñoʼ Cristotets ñoʼ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa arr. \p \v 3 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ aʼp̃t̃oʼtapan Jesús: \p —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃? \p Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Atet̃caʼye atet̃ p̃otenen. \p \v 4 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a acheñeneshac̈hno, ñetñapaʼ atet̃ otanet Pilato: \p —Ñehua, napaʼ amacaʼyeña nentoñeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es penoña añ acheñer. \p \v 5 Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ alla otereterr Pilato: \p —T̃arraña yañapaʼ c̈hocmaña yenteñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenan acheñeneshaʼ att̃och at̃pareʼtatenanet gobierno. Eʼñe Galileot̃eñ atet̃ pena, amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap ñam̃a arr Judeo eʼñe att̃ecma oʼ yec̈hatuerrerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. \s1 Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús alloʼtsen ñam̃a am̃chaʼtaret̃ Herodes \p \v 6 Att̃oʼ eʼm̃ñotenan judioneshaʼ atet̃ otyenet eʼñe Galileot̃eñ yec̈haten, allempoña Pilatopaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼtanet: \p —Jesúspaʼ ñapaʼ ¿galileoʼmarneshaʼtña? \p \v 7 Allempoña eñotachet ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye galileoʼmarneshaʼ allempoña Pilatopaʼ atet̃ cot̃apeʼch ñeñt̃paʼ Herodesocpacaʼye t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa galileoʼmarneshacop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mueñan Jesús Herodesesho t̃arroʼmar Herodespaʼ allempo c̈hap Jerusaléño all emoʼten. \v 8 Herodesñapaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapaneñ Jesús t̃arroʼmar ahuat̃ot̃eñ atarr mueneñ oʼch eñch t̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Ñapaʼ añecopña atarr mueneñ oʼch orrtatoñ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena orrtatyeseʼ ñeñt̃ ama puentareto. \v 9 Atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtapaneñña Jesús t̃arraña ñapaʼ ama anapanoña Herodes amaʼt eʼñe parrocha. \v 10 All t̃omc̈haʼtoset ñam̃a allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets, ñetña allpaʼ otteñeʼchuereterr Jesús all Herodesesho, paʼnamen otyesuerreterr. \v 11 Allempo Herodes ñam̃a allohuen poʼsolltarneshar ñetpaʼc̈hoʼña puerrap̃soñet ñamet. Achm̃areʼchet all cheʼtatseteñet. Puecheʼtatseteñot̃et chorrachet am̃chaʼtaret̃ paʼshtam ñeñt̃ atarr cohuen. Allempoña Herodespaʼ oʼ alla mueñoʼter Pilatesho. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña Herodes epuet Pilatopaʼ eʼñe allempocma amoʼtstannerret t̃arroʼmar ahuañmoʼchapaʼ c̈ha eʼmoñeʼtannenet. \s1 Att̃o am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ otanet amaʼtpaʼ c̈hosa muetseʼ Jesús \r (Mt. 27.15-26; Mr. 15.6-15; Jn. 18.39–19.16) \p \v 13 Allempoña Pilatopaʼ alla apc̈haterran ora allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ poʼcornaneshar paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a poʼpotantañ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ. \v 14 Pilatoñapaʼ alla otapuerraneterr: \p —Añ acheñer ñeñt̃ sehuapatennan ñeñt̃ soten sa ahuoʼ yec̈hatyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ senteno sa, t̃eʼña napaʼ oʼ naʼp̃t̃oʼtareʼtue amaʼt allempo alloʼtsaʼyenes t̃arraña nañapaʼ amaʼt parrochapaʼ ama nentoñeña ñeñt̃ atet̃ sotyen att̃oʼ pena ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 15 Amaʼt ñam̃a Herodespaʼ ama entoñeña ñeñt̃ ama pocteyeʼ yec̈hcateno, ñeñt̃oʼmarña oʼ alla mueñer nesho. Poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye eñalleña ñeñt̃ atet̃ pen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno allohueney att̃ot̃chaʼ yemtsatach. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ att̃achcaʼye necoñchach mameʼpaʼ oʼch alla naʼrroyer. \p \v 17-19 T̃arraña allohuen judioneshaʼ puerrannarteñot̃et atet̃ ochet Pilato: \p —Pemtsatachñacaʼye, añchaʼña p̃aʼrroyerrnay Barrabás. \p Ñehua, ñeñt̃ Barrabás ahuañmoʼchot̃eñ yottam̃peñet t̃arroʼmar ña yec̈hateneʼ acheñeneshaʼ at̃pareʼchetepaʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃. Eʼñe pat̃pareʼteñot̃ oʼ muetsan acheñ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet. Pat̃eʼtets pascuapo ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃paʼ oʼch aʼrroyerrñañet judioneshaʼ puesheñarr pamoʼts ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñerraʼm erraʼtsen muenenet ñet, ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanet att̃och coshatenan judioneshaʼ. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ atarr mueneñeñ oʼch aʼrroyerranet Jesús, ñeñt̃oʼmarña alla aʼp̃t̃oʼterranerr allohuen acheñeneshaʼ. \v 21 T̃arraña ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ amaña pocteyeʼ enteñeto. Elloña ñeñt̃apaʼ rrannartet allohuenet, atet̃ otereteʼt̃: \p —¡Pecorsoʼtam̃p̃sach! ¡Pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye! \p \v 22 Pomaʼpocheño Pilatopaʼ alla oterraneterr: \p —¿Esoʼmareʼtña semneñña oʼch necorsoʼtam̃p̃sach? Napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ att̃achcaʼye, necoñchach mameʼ allempopaʼ oʼch alla naʼrroyer. \p \v 23 T̃arraña ñetpaʼ ama cac̈hpueñeto otareʼtet. Elloña ñetpaʼ eʼñe puerrannarteñot̃et atarr enamueñet att̃och corsoʼtam̃p̃sach. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ ameʼñachet. Att̃oña ñapaʼ atet̃ eñora: \p —T̃eʼpaʼ oʼch atet̃ nep̃onas ñeñt̃ atet̃ atarr semnen sa. \v 25 Ñeñt̃oʼmar allempo aʼrroyanet Barrabás ñeñt̃ enamueñet amaʼt ñeñt̃ pat̃parñot̃ yottam̃peñet ñam̃a puemtseñot̃ acheñ. T̃arraña Jesúsñapaʼ oʼ apanet att̃och muetset ñeñt̃ atarr muenenet ñet. \s1 Att̃o corsoʼtam̃p̃soset Jesús \r (Mt. 27.32-44; Mr. 15.21-32; Jn. 19.17-27) \p \v 26 Allempo anmet Jesús aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset. Allña oñenetpaʼ allñapaʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ errteʼ huerrtsa aʼyot̃. Ñeñt̃ña rremapetpaʼ oʼ chechatnomet Jesús poʼcorsoch ñeñt̃ña anmueʼña chentaʼ. \p \v 27 Allñapaʼ cot̃aʼhuanem̃ shonteʼ acheñeneshaʼ, shonteʼ coyaneshac̈hno ñeñt̃ atarr yaʼnaʼtneneʼ Jesús chentaʼ, atarr gogaretyesnenet puellquëñot̃et. \v 28 T̃arraña Jesúspaʼ allent̃a cohuaʼnmanet, atet̃ otnomanet: \p —Noc̈hanesha ñeñt̃es jerusaléñoʼmarneshas, amach atarr seyaʼnaʼtatsteno na. Eʼñe socpa atarr seyahuena sacñet̃aret̃olleshohuen. \v 29 T̃arroʼmar esempopaʼ c̈hocmach huaponasa ñeñt̃chaʼ atarr sellcaterreʼ. Allempoña coyaneshaʼ ñeñt̃ ama achoyoreʼtñepaʼ ñocpuetñapaʼ eʼñech cohuen entaret̃terret allempo t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñalleto puechoyoreshet ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈hterrtsa. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ otyerrchaʼ allohuen acheñeneshaʼ: “Oʼ atarr cosheñtsoʼtsenterra muec̈hop̃naneshaʼ, amaʼt allohuen ñeñt̃ ama achoyoreʼtñe, amaʼt allohuen ñeñt̃ ama es momaʼyeneto.” \v 30 T̃arroʼmar allempo puemueroc̈hteñot̃et eʼñe puellquëñot̃etpaʼ atarrchaʼ yaʼñameterret. Pueyaʼñameteñot̃etpaʼ eʼñech pocteʼ entyerret ñegatam̃perretepaʼtoʼ att̃och pampuerranet eʼñe poctacma. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna atarr nanac mueroc̈htenet. \v 31 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ att̃o mueroc̈htatennet na amaʼt napaʼ eʼñe cohuen es norrtatyeneñ, eʼñe att̃eneñ ñerraʼm tsach eʼñe cohuen emmoʼrateʼ. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼ napaʼ neñoteñ elloña atarrchaʼ amueroc̈htataret̃terra ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es orrtateno; ñeñt̃ñapaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼm tsach rromuech. Arrpaʼ allohua atet̃ otnomanet Jesús allempo aneñet allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset. \p \v 32 All aneñet ñam̃a epsheña ñeñt̃ amtsañ ñeñt̃chaʼ epuet corsoʼtam̃p̃soset. \v 33 Allempoña c̈hapachet all oteñet Poñetallep̃no, allña corsoʼtam̃p̃sosetña epuet ñam̃a epsheña ñeñt̃ amtsañ, puesheñarr nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃. \v 34 Eʼñe allempo corsoʼtam̃p̃sosetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ maʼyocham̃p̃sosana ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \p —Nomporchaʼ t̃eʼpaʼ pep̃retnanetepaʼch t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama eñoteneto ñeñt̃ atet yec̈hcatenet, ñeñt̃ ama pocteyaye. \p Allempoña solltarneshaʼpaʼ yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrta puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ yorayeseʼ puemaʼtets. \v 35 Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet all t̃omc̈henet aʼyenet̃. Paʼm̃chaʼtaret̃erneshet ñetñapaʼ atarr es otnareʼteñet, atet̃ otatseʼtyeñet. \p —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterra eʼñe p̃añeña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ ñeñt̃ep̃ acren Yompor ñeñt̃chaʼ Cristotosets. \p \v 36 Solltarneshaʼpaʼc̈hoʼña atarr achm̃areʼteñet, cheʼtatseteñet. Puecheʼtatseteñot̃etpaʼ ponem̃yetpaʼ aposet vinos ñeñt̃ atarr chellaʼseʼ. \v 37 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeñet: \p —Ñerraʼm p̃a poʼñoc̈ht̃eʼ ñeñt̃ep̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterra p̃añeña. \p \v 38 Ñehua, poñot̃ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃caʼye judioneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er.” Ñeñt̃ña quellecpaʼ ñeñt̃ anaret̃ maʼpoʼmar ñoñets—griegac̈h, latinac̈h ñam̃a hebreyac̈h, eʼñe att̃ecma oten. \p \v 39 Puesheñarrña amtsañ ñeñt̃ parro corsoʼtam̃peñet, ñapaʼc̈hoʼña achm̃areʼch. Potnareʼteñot̃paʼ atet̃ oteñ: \p —Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Cristop̃paʼ p̃aʼqueshp̃aterra pañeña, yapaʼc̈hoʼña oʼch p̃aʼqueshp̃aterrey. \p \v 40 Poʼpsheñeñ amtsañpaʼ cheʼptareʼch. Puecheʼptareʼteñot̃paʼ atet̃ och: \p P̃apaʼ esoʼmareʼtña ama pem̃chaʼnaʼteñeña Yompor, amaʼt parro amueroc̈htataret̃ey. \v 41 T̃arraña yocoppaʼ eʼñecaʼye pocteʼ yemueroc̈htena t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ añ tsaʼtatenyet ñeñt̃ allpon yeyec̈hcatyen ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt eʼñe mamesha. T̃arraña añ acheñer ñeñt̃ parro mueroc̈htatenyet ñapaʼ ama es yec̈hcateno amaʼt mamesha ñeñt̃ ama pocteyaye. \p \v 42 Allempoña ñapaʼ atet̃ otan Jesús: \p —Napaʼ peyerpaʼhuerrnoʼt̃ach allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃etuerra. \p \v 43 Jesúsñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye notap̃, eʼñe t̃ayecma parroʼtseneychaʼ cosheñtso. \s1 Att̃o rroma Jesús all poʼcorsocho \r (Mt. 27.45-56; Mr. 15.33-41; Jn. 19.28-30; Heb. 9.11-14) \p \v 44-45 Allempoña c̈hap pocto atsneʼpaʼ oʼhuañ atsnom, oʼ eʼñe checmetua errap̃aren añe patsro. Oʼña ellerrotnenmochapaʼ oʼ alla puetarerr. Allempoña ñeñt̃ besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll poʼponro ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, oʼ eʼñe ellopaʼtetsta. \v 46 Allempoña Jesúspaʼ rrana. Puerranarot̃paʼ atet̃ ot: \p —Nomporchaʼ t̃eʼpaʼ oʼ nepomuerra eʼñe p̃ocop eʼñe necamquëñohuen. \p Eʼñe ñeñt̃a otuapaʼ oʼ rroma. \p \v 47 Solltar poʼcap̃táner ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ corsoʼtam̃p̃seʼ, allempo atet̃ ent atet̃ oʼ p̃a, ñañapaʼ allent̃a ayeʼchoc̈htatan Yomporpaʼ ñapaʼ atet̃ ot: \p —Añ yacmarpaʼ poʼñoc̈huacaʼye eʼñe att̃ot̃a oʼ yemtsatater, amacaʼyeña eñalleña att̃och yemtsatatereñ. \p \v 48 Ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ enteʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ach oʼ yoroc̈htach, ñetñapaʼ puellquëñeshaʼ naʼyesnerret pot puesomapo ahuanerret. \v 49 Allohuen ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Jesús ahuañot̃eñ ñam̃a allohuen coyaneshac̈hno ñeñt̃ cot̃aʼhuanmueʼ Galileot̃ ahuañot̃eñ, ñetñapaʼ alla t̃omc̈haʼtyenet aʼyenet̃ allot̃ att̃a cohuanrrorteñet ñamet. \s1 Att̃o pampuet Jesús \r (Mt. 27.57-61; Mr. 15.42-47; Jn. 19.38-42) \p \v 50 Eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ara judioneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyen, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ José ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼ. Ñapaʼc̈hoʼña puesheñarr ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ ñeñt̃ parrocma c̈hocmach apc̈henet epuet poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshaʼ att̃och aʼpoctatenet ñeñt̃ llequëna allohuen judioneshaʼ. \v 51 Ñehua, ña ahuaña allempo apc̈henet parro poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshaʼ att̃o oʼpateñet Jesús oʼch muetsatachet, ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche. T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ atarr cohueneʼ Yompor esempohuañenchaʼ oʼch atarr ayochreshat̃terra. \v 52 Ñeñt̃ña Josépaʼ oʼ ahuoʼ Pilatesho oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach aʼsuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. \v 53 Pilatoñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ aʼsuater corsochot̃ allempoñapaʼ ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen, allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ. All eñaret̃ mapuetpon all ama apamparet̃tenaʼ poʼpoñ arromñat̃, allcaʼyeña nenanaʼña Jesús. \v 54 Ñehua, allempo pampuet Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ añe yet̃ro allempo c̈hocma aññoʼtena judioneshaʼ ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch ameserreterr. Ñehua, allempo pampaʼhuet Jesúspaʼ oʼ ellerren, ñeñt̃oʼmar judioneshaʼpaʼ oʼ mot̃tan ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch amesaʼmuenet eʼñe poctacma. \p \v 55 Ñeñt̃ña coyaneshac̈hno ñeñt̃ atarr yemtenaya Jesús ñeñt̃ cot̃aʼhuanmueʼ ahuañot̃eñ Galileot̃, ñetñapaʼ cot̃aʼhuanmet all pampueñetaʼ att̃och eñchet allchaʼ neret Jesús. \v 56 Allempoña ñet onac̈herret allot̃paʼ oʼ c̈hac̈herret pocollo, ñetñapaʼ allohuenetpaʼ yorayesuerret ñeñt̃ atarr eñmosat̃ec̈hno alloch aʼyanaʼteretaʼ Jesús ora poʼchtsohuen att̃och eʼñe cohuen eñmosat̃tateretaʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye atet̃ yec̈henaña judioneshaʼ. Ñetpaʼ alla aññoʼtuaneñetña eñmosat̃ec̈hno t̃arroʼmar tsapat̃paʼ amach serreto puepampro t̃arroʼmar tsapat̃chaʼ c̈hapaʼmuen ñeñt̃e yet̃ro allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet ñocpuet. \c 24 \s1 Att̃o tanterra Jesús \r (Mt. 28.1-10; Mr. 16.1-8; Jn. 20.1-10) \p \v 1 Allempo oʼ huañ yet̃ñats allempo amesenet, allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc coyaneshac̈hnoñapaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet all pampueñet Jesús. Anmaʼmueññañet eñmosat̃ec̈hno ñeñt̃ oʼpatateñet alloch aʼyanaʼtoset. Allñapaʼ cot̃aʼnmaʼmuenanet poʼpotantañ coyaneshac̈hno. \v 2 Oʼña c̈hac̈haʼtaʼmuenet allpaʼ mapueʼña ñeñt̃ allo mopam̃p̃set Jesús ñeñt̃ puepampuer p̃achet ama att̃erayeʼ entoseto ñeñt̃ atet̃ p̃am̃p̃set poʼpoñ ellerro. Entoset mapueʼ oʼ aʼrrot̃eʼtaret̃tena aʼyenet̃. \v 3 Allempoña ñetpaʼ eshoʼtrraʼtoset mapuetpono ñeñt̃ puepampuer p̃achet amaña eseshaʼ entosayeña arromñat̃ all net. \v 4 Ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ yoruoset ama eñoteñeto errot̃chaʼña p̃oset. Eʼñe allempo atet̃ cot̃apeʼchyenet ahuepaʼtchaʼ orrtapanet epsheña yacma alla t̃omc̈haʼtoset eʼñe alloʼtsaʼyenet, atarr cohuen popuetyenet paʼshtamuet. \v 5 Ñetña pueyorñot̃etpaʼ att̃a moʼcrraʼtyeset patso. Pom̃chañot̃et ama eshcayeʼ cohuaʼp̃seto allenet̃ t̃en. Ñeñt̃ña yacma epsheñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, esoʼmareʼtña seʼnameʼteñña arr allecma nannena arromñat̃eneshaʼ. \v 6 T̃eʼ ñapaʼ amacaʼye alloʼtsenarayaye arr, oʼcaʼye tanterra. Amaʼt seyerpueñoña ñeñt̃ atet̃ otaseʼt̃ amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo Galileoʼtsenmeñ. \v 7 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaseʼt̃ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Acheñetosets c̈hocmach pomueret att̃och errot̃uanen per poʼpoñ acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ att̃och corsoʼtam̃peret, t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ c̈hocmach tanterra. \p \v 8 Allempoña ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a yerpueret atet̃ otaneteʼt̃ ahuañmoʼchot̃eñ Jesús. \v 9 Allempoña coyaneshac̈hnopaʼ onac̈herret puepamprot̃, c̈hac̈herret pocollopaʼ serrpareʼtatueret Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puesheñarram̃a oʼ puecherra ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Coyaneshac̈hnoñapaʼ serrpareʼtueret allohuen ñeñt̃ atet̃ entaʼmuenet Jesús puepampro. \v 10 Ñeñt̃ serrpareʼtatenayaʼ Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ María Magdalena ñam̃a Juana ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a poʼpoñec̈hno coyaneshac̈hno. \v 11 T̃arraña Jesús puellsensarneshaʼ allempo serrpareʼtatosanet coyaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ entuaʼmuenet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ameʼñyetoña coyaneshac̈hno, c̈ha otenapuetañ att̃at̃eʼ otatseʼtyen coyaneshac̈hno. \p \v 12 T̃arraña Pedroñapaʼ allent̃a ta eʼñe matenacma. Oʼña c̈hap ñam̃a puepampropaʼ moʼcosa, cohuos oʼpononet̃ all net. Ñapaʼc̈hoʼña ama entose, shetamtsa entos allo ep̃atseʼchet alla oʼshsheʼmaʼyena aʼyenet̃. Ñapaʼc̈hoʼña ahuerr pocollo ama eñoteñe ñatoʼ erroʼtsent̃eʼ. \s1 Att̃o Jesúspaʼ rremuerranaʼ epsheña pueyochreshaʼ t̃oño allempo senet Emaúso \r (Mr. 16.12-13) \p \v 13 Ñeñt̃e yet̃rocma epsheña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ arr senet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Emaús. Ñehua, ñeñt̃ paʼsoʼcheñ anets Emaúspaʼ Jerusaléñot̃eñpaʼ alloʼtsent̃eʼ c̈harraʼ puechena pat̃err kilómetro c̈hoychaʼ c̈hapats anets Emaúso. \v 14 Ñetñapaʼ eʼñe pueserrparñeshaʼ senet, añ serrpareʼtyesnenet ñeñt̃ allpon atet̃ oʼ p̃ohua. \v 15 All senet eʼñe pueserrpareʼteñeshetpaʼ anapannaʼtyesnenet Jesúsñapaʼ alla rremuerranetaʼ. Allempoñapaʼ chopeʼchnomuet eʼñe parro oʼ ahuanmuet anetsonet̃. \v 16 T̃arraña amaʼt entapetañña Jesúspaʼ ñetñapaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ ama amnataret̃teneto att̃och chemeʼtapet, ama eseshaʼ chemeʼtaye. \v 17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan pueyochreshaʼ: \p —¿Esoʼtña seserrpareʼtyesnen? ¿Esoʼmareʼtña c̈ha atarr sellcaʼnena? \p \v 18 Puesheñarrña ñeñt̃ sochetsa Cleofas, ñañapaʼ och: \p —¿Amaʼt peñoteñeña allohuen ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsen ahuañot̃eñ oʼ eʼñe eʼmareʼtuet ñeñt̃ atet̃ oʼ metua all? P̃apaʼ ¿p̃apt̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃ t̃aya c̈hapats all Jerusaléño ñeñt̃ep̃ ama eñotosaye ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuerret Jerusaléño? \p \v 19 Ñañapaʼ atet̃ otnomanet: \p —¿Esoʼtña ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuerretña all? \p Ñetñapaʼ alla otnereterr: \p —Añcaʼye yeserrpareʼtnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ ahuaña. Poʼhuamencot̃ orrtatennay poʼpartsoña ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a yapaʼ ama yentare. Ñam̃a atet̃ yec̈hatyeseʼt̃ ñeñt̃paʼ atarr cohuen. Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ entapreteñ Yompor; acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ enteñet. \v 20 T̃arraña yaʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ pomueret Jesús att̃ot̃caʼyeña oʼ muetsatateret, ñeñt̃oʼmarña oʼ corsoʼtam̃peret. \v 21 T̃arraña yapaʼ ñeñt̃caʼyeña atarr yemneneñ ñatoʼ ñach yaʼrroyatatosayeñña allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey (att̃o am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya romoʼmarneshaʼ ya yaʼnetsro). T̃arraña t̃eʼñapaʼ c̈haña oʼ muetseret. T̃eʼpaʼ oʼcaʼye maʼpamtaʼmuen. \v 22-23 Ñam̃a t̃eʼña coyaneshac̈hnoña ñeñt̃ parro yeyemtena, ñetñapaʼ ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet oʼch entaʼmueñet puepampro ñetñapaʼ añoʼ eseshayeʼ entosayeña puepampro all neretañ. Allempoña huac̈herret puepamprot̃ atet̃ serrpareʼtatuerryet, allñapaʼ añoʼ orrtahuet mellañot̃eñ ñeñt̃oʼña otahuet Jesúspaʼ oʼcaʼye tanterra oʼ alla bet̃terra. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ñeñt̃ña atarr yeyoreʼteneʼ. \v 24 Allempoña ñam̃a allponsheña ñeñt̃ parro yeyemtena, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet puepampro. Eʼñe atet̃ otuerrey coyaneshac̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña ama eseshayeʼ entosaye. \p \v 25 Jesúsñapaʼ alla otnerraneterr: \p —Sapaʼ ama es sec̈henoyoña seyoc̈hro, atarr seʼcharrtaten seyoc̈her att̃och eʼñe sameʼñaʼhuaña ora ñeñt̃ atet̃ eñosyeseteʼt̃ Cristocop allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. \v 26 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃chaʼ Cristotatspaʼ atet̃caʼye anaret̃ña ñocop ñapaʼ atarrchaʼcaʼye amueroc̈htataret̃etuanena c̈hoch rromats. Elloñapaʼ oʼch alla c̈herr esempo allempochña eʼñe cohuen aʼcohuentataret̃terra. \p \v 27 Allempoña Jesúspaʼ oʼ yerpatnerraneterr ora allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ añecop ñeñt̃chaʼ Cristotats. Eʼñe Moisés poʼñoñot̃eñ yerpatnomanet ñam̃a poʼpotantañec̈hno poʼñoñ ñeñt̃ eñosyestseʼt̃ Cristocop, ñeñt̃ara ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 28 Allempoñapaʼ c̈hapmochet anetso all sechenet. Jesúsñapaʼ c̈ha otetnena ñerraʼm ñapaʼ am̃tocheʼch. \v 29 Ñetña alla puepateñot̃etpaʼ atet̃ ochet: \p —Allachcaʼye yec̈hap arr parro oʼcaʼye tsapuenmoch. \p Allempoña Jesúspaʼ beʼt̃osos allchaʼ c̈hapuet. \v 30 Allempoña anorrc̈haʼtoset allchaʼ rrallmeʼchoset. Jesúsñapaʼ chetosan pan, parasyosoʼtam̃p̃sosan pan, shotaʼtospaʼ apaʼyesosanet. \v 31 Allempo atet̃ p̃osa, pueyochreshaʼña epsheñapaʼ c̈ha eʼñe chemeʼtoset añpaʼ ñeñt̃epaʼtcaʼyeña Jesús. Eʼñe allorocma ñetpaʼ oʼ amnataret̃terret att̃och eʼñe chemeʼteret. Eʼñe chemeʼterretpaʼ allepaʼtchaʼ maʼnatam̃perranet. \v 32 Allempoña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Ñeñt̃oʼmarepaʼtcaʼyeña atarr nanac coshatosey ñorraʼ amaʼt c̈ha yellquëna yeyoc̈hro allempo serrpareʼtatnomuey t̃oño all yerpatnomya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃ eʼñe ñocop. \p \v 33 Ñetña eʼñe allorocma tantrraʼterretpaʼ oʼ alla ahuanerret Jerusaléño. Allñapaʼ oʼ c̈herret alloʼtsaʼyen poʼpotantañ puellsensarneshaʼ ñeñt̃ oʼ c̈harrasheñam̃a puechena puesheñarr. Alloʼtsen ñam̃a poʼpotantañec̈hno. \v 34 Allña ñetpaʼ atet̃ otueret poʼpotantañ: \p —Poʼñoc̈hcaʼye oʼ tanterraña Yepartseshar. Ellonet̃ñapaʼ orrterrana ñam̃a Simón. \p \v 35 Allempoña ñetpaʼ serrpareʼtueret ñeñt̃ atet̃ enteret t̃oño ñam̃a all shotaʼtosan pan, att̃oña ñetpaʼ allña eʼñe chemeʼtosetña Jesús. \s1 Att̃o Jesúspaʼ orrterrana allohuen pueyochreshaʼ \r (Mt. 28.16-20; Mr. 16.14-18; Jn. 20.19-23) \p \v 36 Ñeñt̃a atarr otatsetyenetpaʼ Jesúsñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ t̃omhuets eʼñe all chorren allohuen pueyochreshac̈hno. Alla huom̃chaʼtuenanet, puehuom̃chaʼtueñot̃anetpaʼ atet̃ otuenanet: \p —T̃eʼpaʼ c̈hosaña eʼñe cosherrtsa seyoc̈hro. \p \v 37 T̃arraña ñetñapaʼ c̈ha atarr yoreʼtuenanet, c̈ha atarr mechaʼtrraʼtet, c̈ha otenapuetañ choyesheʼmatst̃eʼ orrterranet. \v 38 Jesúsñapaʼ atet̃ otuenanet: \p —Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈haña seyoren. Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈haña atarr seʼcharrtatenña seyoc̈her. \v 39 T̃eʼpaʼ oʼch secuapuennan not amaʼt ñam̃a netac att̃och eʼñe señotapuerren nacaʼye. Saʼp̃llapuennan nechets, secuaʼyesapuennan nechets allochñapaʼ oʼch eʼñe señotapuenen. Napaʼ ñeñt̃en echtsot̃en, choyesheʼmatspaʼ amacaʼyeña echtsot̃eyayeto ñam̃a amacaʼye anpat̃eyaye atet̃ oʼ sentapuenen napaʼ echtsot̃encaʼye ñam̃a anpat̃encaʼye. \p \v 40 Allempoñapaʼ gatuenanet pot ñam̃a paʼtac. \v 41 Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortapueñet. Amaʼt atarr coshapueñetañpaʼ amaña eʼñeyeʼ ameʼñapueñeto ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Jesús. Att̃a echarrtatenet pueyoc̈her t̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —¿Arrpaʼ amaʼt secheno amaʼt coñeʼt̃a rreñets? \p \v 42 Ñetñapaʼ aña apapueñet pashep̃arr cac achmaret̃ ñam̃a pets pocoyem̃ all nenan poʼmoñ. \v 43 Ñeñt̃a agaphuenpaʼ oʼ rrohueñ all chorrenet att̃oña ñetpaʼ entapueñet. \v 44 Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —Ñeñt̃ atet̃ notaseʼt̃ allempo orameñ alloʼtseney eʼñe parro, ora allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño nocop, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe etsotuerra—eʼñe Moisésot̃eñ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ quellcaʼyesoneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aquellcaret̃tatseʼt̃ libro Salmos, t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña oʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃ nocop ahuat̃ot̃eñ. \p \v 45 Allempoñapaʼ oʼ c̈hapatanet pueyoc̈hreto allohuen ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ ñocop. \v 46 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: \p —Poʼñoc̈hpaʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ atet̃caʼye oten ñeñt̃chaʼ Cristotosetspaʼ c̈hocmach poʼñoc̈h rromos, t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla tanterra. \v 47 Att̃ochña serrpareʼteret Cristo eʼñe Jerusaléñot̃eñ errap̃aren ora allemeñ allohuanen acheñenesheshoʼmar. Att̃ot̃chaʼña acheñeneshaʼpaʼ oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop allochñapaʼ att̃ochña oʼch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terret allohuenet poʼchñaret. \v 48 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: \p —T̃eʼña sapaʼ oʼch saʼpot̃errnan ora ñeñt̃ allpon atet̃ sentyesneʼt̃ amaʼt t̃emeʼttsen. \v 49 Ñam̃a sa t̃eʼpaʼ ellonet̃ oʼch atet̃ notnerres, poʼñoc̈hcaʼye napaʼ nemñohuerrnaschaʼ Yompor Puecamquëñ entot̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe sechorraʼyesaya eʼñe puesheñaʼttsos ñeñt̃ atet̃ oten Yompor ñeñt̃chaʼ eʼñe apaʼyerres. T̃arraña sañapaʼ allasach anetso Jerusaléño, esempohuach chorratasa Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña ahuamencat̃ sep̃aʼyesoseʼ ñeñt̃chaʼ apuerres Yompor pueʼntañot̃. \s1 Allempo aʼterr Jesús pueʼntaño \r (Mr. 16.19-20) \p \v 50 Allempoña Jesús err Jerusaléñot̃, ahuanerran pueyochreshac̈hno aʼyo anetso Betanio. Allñapaʼ echantosan potpaʼ bensareʼtam̃pesyesosanet. \v 51 Eʼñe puebensareʼtam̃peñot̃anetpaʼ allñapaʼ aʼtenocheʼ pueʼntaño oʼ sohuanenanña pueyochreshac̈hno. \v 52 Ñetña allempo atet̃ entapueret Jesús ahuerr pueʼntañopaʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ maʼyochnerretpaʼ ahuanerret Jerusaléño eʼñe pocsheñeshocmañenet. \v 53 Ñetña allempopaʼ ellapeneteʼt̃ Parets paʼpacllo all atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.