\id JAS - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h SANTIAGO \toc1 Ñeñt̃ Santiago Poʼcarta \toc2 Santiago \toc3 Stg \mt2 AÑ SANTIAGO POʼCARTA \mt1 SANTIAGO \c 1 \s1 Att̃o Santiago quellcan carta allohuenacop ñeñt̃ att̃a parratseʼtyets allemeñ \p \v 1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es Israel puechemereshaʼ poʼm̃renñes, ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña ñeñt̃ña poʼm̃reneñ sepeneʼña sa, ñeñt̃es att̃a parratseʼtyets allemeñ anetsoʼmar. Na Santiagon sequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en t̃orretsa Yomporecop amaʼt ñam̃a Puechemerecop Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. T̃eʼpaʼ oʼch nehuom̃chaʼtas allohuenes añ necartot̃. \s1 Att̃och yaʼhuanten allohuen topateñets \p \v 2 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, ñerraʼm esempo huaponasa paʼnamen topateñetspaʼ sapaʼ socshepaʼch nanac. \v 3 T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ ñerraʼm c̈ho huaponaya topateñets, ñeñt̃paʼ añecopchaʼ huapa att̃och topatenyaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yameʼñena. Allochñapaʼ att̃och c̈hocma es yaʼhuanten. \v 4 Eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼch sesen ahuantaʼhuanmueʼ allohuen topateñets, allochñapaʼ att̃och poctacma huomenc sep̃aʼ seyoc̈her Yomporecop, ñam̃a att̃och amach es sepallteno amaʼt mamesha att̃o sameʼñeña Yompor. \s1 Yomporpaʼ c̈hocma mueneñ oʼch es eñotatey \p \v 5 Ñerraʼm eseshast̃eʼ ama eʼñeyeʼ eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yomporpaʼ sapaʼ añchaʼña senam Yompor, ñapaʼ c̈hocmach es eñotatey, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñech pocsheñeshaʼ es apueney allohueney, amachña ñeñt̃apaʼ c̈ha cheʼptareʼtye. \v 6 T̃arraña ñerraʼm esempo es senamueñ Yomporpaʼ eʼñech seyemteñot̃ es sanam̃. Amach c̈ha seʼcharrtatsto seyoc̈hro amaʼt mamesha. T̃arroʼmar ñeñt̃ c̈hocma echarrtetsa pueyoc̈hropaʼ amach eʼñeyeʼ yemtenano Yompor ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼc̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ oñ pueʼmoʼyer ñeñt̃ allem̃at̃eñ anen m̃orr. \v 7-8 Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ eñochetepaʼ poʼñoc̈hpaʼ amach es ape Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheno. Atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ ñatoʼ poʼpoñchaʼ cot̃apeʼchen, ñatoʼ tsapat̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ cot̃apeʼchenan poʼpoñ. Ñeñt̃ acheñerpaʼ c̈hocmach atet̃ p̃aʼyena. \p \v 9 T̃arraña ñerraʼm eseshas masheñre esempo atet̃ sentena ñerraʼm ama esosheʼmayaysopaʼ socshepaʼch, t̃arroʼmar allempo Yomporpaʼ atet̃chaʼ entenes ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃es nanac sherbets. \v 10 Ñam̃a añ masheñer ñeñt̃ echeneʼ shonteʼ poʼc̃llayorpaʼ coshepaʼch ñerraʼm esempo es huapoya. Allempopaʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arroʼmar ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ taʼteʼ puerorer ñeñt̃ nanac auyaña. \v 11 T̃arroʼmar ñeñt̃ ror atet̃paʼ ñerraʼm oʼch huapaʼmuena atsneʼ, ñerraʼm oʼch atserrtapaʼ c̈hach aʼuyatoñña pueʼchor, añña puerorerñapaʼ oʼch shornaʼtua; ñeñt̃ña att̃o cohuentenapaʼ oʼch huañ. Eʼñe atet̃ penaña ñeñt̃ ec̃llayoret̃. Eʼñe puechecmaʼteñot̃paʼ huañerrchaʼ ñam̃a. \s1 Eʼñe yañeña yemnenñot̃ topateney oneñet̃ \p \v 12 Nanac cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ ahuanteneʼ ora paʼnamen topateñets, t̃arroʼmar ñerraʼm esempo ahuantaʼhuan ora topateñetspaʼ nanacchaʼ cohuen entuer Yompor. Allempopaʼ aphuerchaʼ Yompor ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ alloch ñapaʼ corretsach t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃paʼ aña oʼpatatena allohuen ñeñt̃ morrentenaya ña. \v 13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo eʼñe sañeña semnenñot̃ oʼch sep̃a ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ amach sotatsto, “añpaʼ Yomport̃eʼ oʼ topaten.” T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama eseshaʼ topatenaye att̃och ñapaʼ oʼch p̃a ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼ amach errot̃enot̃ topatye yam̃a. \v 14 Elloña añmapaʼ eʼñe sañeña semneññot̃ att̃och huaponasa topateñets oʼch sep̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 15 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo es yemnatseʼtyen yeyoc̈hro, ñerraʼm oʼchc̈hoʼ yep̃a atet̃paʼ, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yoʼchñar yepen. Ñam̃a ñerraʼm c̈hocma alloʼna yesen p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ eʼñe yoʼchñarot̃paʼ oʼch yechenquërra. \p \v 16 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch alla noterrserr, amach sepantatsche sañeña. Poʼñoc̈hpaʼ ama Yomporeyeʼ yetpatenaye att̃och yep̃aʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 17 Yomporpaʼ eʼñe cohuenareʼ es apueney ñeñt̃chaʼ alloʼna yeyenpueneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ mueñennay pueʼntañot̃. Ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ allohuen ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ pueʼntañot̃. T̃arraña errot̃eno eʼñe puechopeʼcheñot̃paʼ amach tama c̈hoyoʼtam̃penye. T̃arraña Paretspaʼ ama att̃eyeʼ peno. Ñapaʼ amach ellopaʼ alla aʼpoʼpoñetam̃perrye ñeñt̃ atet̃ muenateney. \v 18 Allempo yameʼñerrñaña poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney ñeshot̃ñapaʼ yeʼñalleterra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe puechemerey ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er pen ñeñt̃ anaret̃ eʼñe ñocop. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenen ña. \s1 Añpaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ yesherbeʼ Yompor eʼñe cohuen \p \v 19 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch neñotaterrserr poʼpoñ. Sa allohuenes añ poctetsa c̈hocmach pocteʼ señch oʼch seʼm̃ñoch cohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ serrpareʼtatets. Añchaʼña c̈hocmach serrmuen señoñ. Ñam̃a amach eʼñe att̃ot̃a saʼtsrreʼmaʼyeno, c̈hochña ñanom es soct̃apeʼch ñatoʼ atsrreʼmoc̈hent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ otenset, ñatoʼ amat̃eʼ. \v 20 T̃arroʼmar eʼñe yaʼtsrreʼmueñot̃paʼ amach errot̃enot̃ yetsotoña ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. \v 21 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ oʼch sequec̈hpaʼhuerr sosyaʼtsañ ora allohuen ñeñt̃ shonteʼ sep̃aʼyen ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. Añchaʼña sapaʼ oʼch sagapoñ Yompor poʼñoñ eʼñe señmañeshaʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm oʼch c̈haponaya Yompor poʼñoñ eʼñe yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ esempohuañen yecamquëñot̃. \p \v 22 Ñam̃a sapaʼ amach eʼñe orrena seʼmatstoñe Yompor poʼñoñ, c̈hochña sorrtatyesña ñeñt̃ atet̃ oteney. T̃arroʼmar ñeñt̃ eʼñe orrena eʼmueneʼ Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ ñañeñach shequëtsa t̃arroʼmar c̈hat̃eʼ otenapañ ñatoʼ ñeñt̃at̃eʼ poctetsa ñocop att̃och queshperra. \v 23 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ att̃a cohuetsa rerpo. \v 24 Añecpach cohuena oʼch entan errot̃ent̃eʼ orrtena paʼclloyot̃. Oʼchña entuan ñeñt̃ atet̃ orrtenapaʼ allempoñapaʼ oʼch ahuerr. Allempoña c̈herr aʼyopaʼ oʼch alla puesuerran ñeñt̃ atet̃ orrtena paʼclloyot̃. \v 25 T̃arraña ñeñt̃ña eʼñe pomnenñot̃ maʼyoc̈hrenaya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe cohuen atet̃ oteneypaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama att̃eyeʼ peno ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ eʼñe orrena eʼmueneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ att̃a pueseneʼ ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. Añchaʼña c̈hocmach orrtatyenan ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ. Elloña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen. \p \v 26 Ñerraʼm eseshaʼ otets ñapaʼ nanacoʼ cohuen sherbenan Yompor, t̃arraña ñerraʼm ña ama anenano poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ ñañeñach shequëtsa. T̃arroʼmar ñerraʼm att̃erach yeñosatseʼtyenpaʼ amach poʼñoc̈hayeʼ yesherbeñe Yompor. \v 27 Añña eʼñe pocteʼ enten Yompor Apa ñeñt̃chaʼ atet̃ yesherbeñ ña eʼñe cohuen: Oʼch yeyenpueñ huocchaneshac̈hno, ñam̃a rret̃orrnaneshaʼ ñerraʼm esempo es mueroc̈htatenahuet. Ñam̃a yapaʼ amach yaʼsosyatatsto yechets ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro. \c 2 \s1 Att̃o amach puesheñaʼttsa cohuen yentatsto \p \v 1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Sa eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ eʼñe coc̈hneshareʼ orrtatetspaʼ amach puesheñaʼttsa eʼñe cohuen sentatsto. Sapaʼ eʼñech cohuen senteñ allohuen acheñeneshaʼ. \v 2-3 Ñatoʼ sa errot̃enopaʼ oʼch sapc̈hena allohuenes Yompor paʼpacllo. Allempoña sapc̈henapaʼ ñatoʼ oʼch huapa puesheñarr ñeñt̃ chorrenaya ñeñt̃ nanac cohuen, ñeñt̃ neneʼ anillo orotllellen. Ñatoʼ ñapaʼ eʼñech cohuen sagap̃ oʼchc̈hoʼ sotap̃: “P̃anorros arr allameʼtets eʼñe cohueno.” Ñatoʼ eʼñech allempocma oʼch huapa ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañ ñeñt̃ c̈ha shetsreʼsheʼmuen paʼshtam. Ñatoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach sotap̃: “P̃apaʼ alla p̃at̃omos t̃arronet̃, amapaʼ alla p̃anorros patso.” \v 4 T̃arraña ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach allohuenacmayeʼ cohuen sentanneno. Ñam̃a c̈hach sottena ñerraʼmrrat̃eʼ sañeña eñoteneʼ ñeñt̃ acheñer nanac sherbets. T̃arraña ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno. \v 5 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃es t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ notas. Elloña Yomporpaʼ añña nanac muenen oʼch acrerran allohuen ñeñt̃ nanac huocchañetets añ patsro, att̃och eʼñe pameʼñeñot̃et ñetpaʼ echerretchaʼ esocmañen Yomporeshot̃. Esempohuañenñapaʼ oʼch aguërret ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenanet Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño. Ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenya allohueney ñeñt̃ey morrentenaya ña. \v 6 T̃arraña sañapaʼ c̈haña semneñ oʼch sepencach ñeñt̃ huocchañetets. Sapaʼ amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña es aprratam̃p̃sañ, amapaʼ oʼch temantas am̃chaʼtaret̃esho. \v 7 Ñam̃a amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña nanac achm̃areʼteneʼ Cristo paʼsoʼcheñ ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼnaʼtpoʼ yenten ya ñeñt̃ey Cristonaʼtarey. \p \v 8 Ñerraʼm c̈hocma semorrentannenapaʼ allempopaʼ oʼch setsotua añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Oʼch atarr cohuen pemuerya p̃amoʼts eʼñe atet̃ atarr pemorrentena p̃añeña.” Añ ñoñet̃s ñeñt̃ña nanac sherbets, ello metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ allempopaʼ amach es sepallteno Yomporecop. \v 9 T̃arraña ñerraʼm sapaʼ eʼñe puesheñaʼttsa semorrentenapaʼ ñeñt̃paʼ allot̃ña c̈hocma yoʼchñaʼten. Ñam̃a ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ nanacchaʼ yeyoren yoʼchñar, t̃arroʼmar ama atet̃ yepeno ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \v 10 Ñam̃a amaʼt eʼñe yeyc̈hatset allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ñaʼ, ñerraʼm pat̃errñapaʼ ama att̃eyeʼ yepeñepaʼ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yepantaʼhuoñ. \v 11 Añ Yompor ñeñt̃ yoteneʼ “amach sechtapretatsto t̃aporets” ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yoteneʼ ñam̃a “amach semtsannaʼtatsto.” Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ama yechtapretatsto t̃aporetsñaʼ ñerraʼm errot̃enopaʼ machayot̃a yemtse acheñ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yat̃pareʼtuoñ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach seyerpa att̃o esempohuañen Yomporpaʼ eñotatyesuerreychaʼ eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey. T̃arroʼmar ñatoʼ yepena amaʼt ñeñt̃ atet̃ oteney t̃eʼ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ ama amueroc̈htatañeyaye. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ amaʼt errot̃ena señenpaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ señosyen. Ñam̃a eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ eʼñepaʼch cohuenareʼ es sorrtatyen. \v 13 Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ ama morrentenayo t̃eʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña esempohuañen allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, ñapaʼc̈hoʼña allempopaʼ amach eseshayeʼ morrenterrayo. Añña ñeñt̃ morrentenaya t̃eʼ pamoʼtspaʼ esempohuañenña allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, allempoña ñapaʼ nanacchaʼ amueraret̃terra. \s1 Ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñenapaʼ c̈hoch yorrtat ñam̃a ñeñt̃ cohuentetsa ñocop \p \v 14 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas. Poʼñoc̈h ama sherbenoña añ acheñer ñeñt̃ otets ñapaʼ ameʼñenoʼ, t̃arraña ñerraʼm ama orrtatenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ amach poʼñoc̈hayeʼ ameʼñeno. Amachcaʼye aʼqueshp̃atereña ñeñt̃ att̃o oten eʼñe orrena ñapaʼ ameʼñenoʼ. \v 15 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm puesheñarr masheñ, amapaʼ yoc̈h palltenet ñeñt̃chaʼ chorret, amapaʼ ñeñt̃chaʼ rret allempo, \v 16 t̃arraña ñerraʼm sapaʼ att̃a sotyeñ: “Ahuaʼt̃a, Yomporepaʼchña p̃aʼnataya. Eñalletepaʼ ñeñt̃chaʼ pechorra, ñam̃a ñeñt̃chaʼ perraʼ.” T̃arraña ñerraʼm amaña es sape ñeñt̃ palltenapaʼ atet̃paʼ amacaʼye c̈hoyeʼ es sesherbeno. \v 17 Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñam̃a ñerraʼm esempo att̃a yoten, “napaʼ nameʼñena”, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ, ñeñt̃ña att̃o yoten, napaʼ nameʼñenapaʼ amach es sherbeno. C̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ huañerr att̃o yameʼñena. \p \v 18 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñatoʼ puesheñarrpaʼ oʼch otan poʼpsheñeñ: “P̃apaʼ eʼñoʼ peyemteññaña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, t̃arraña amaña p̃orrtatyenoña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. T̃arraña napaʼ eʼñe nep̃ohuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñehua, ¿erraʼtsenot̃eyt̃eʼña eʼñe pocteʼ enten Yompor?” Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ep̃ atet̃ otets: Poʼñoc̈h ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amach errot̃enot̃ yeñotache poʼpsheñeñ ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ yeyemteññaña Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñenapaʼ c̈hocmach yorrtat ñam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. \v 19 Ñam̃a p̃apaʼ peyemteñot̃paʼ peñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃, t̃arraña oneñet̃paʼc̈hoʼña eñotenan ñam̃a atet̃. T̃arraña ñapaʼ amaʼt eñotenaneñña Yomporpaʼ amaʼt eʼñe pat̃rra, t̃arraña poʼyorñot̃ach eñoteñ, t̃arroʼmar ñapaʼ eñotena amach queshperro. \v 20 T̃eʼ p̃apaʼ amat̃eʼ peñoteñaʼ. C̈hot̃eʼ pemneñ oʼch neñotatap̃ att̃o ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amaʼt yoteneñ yameʼñena eʼñech orrena atet̃ yoten. \v 21 Ñehua, Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ yatañ Abraham allempo mueneʼ muetsaneñ puechemer Isaac Yomporecop,\f + \fr 2:21 \ft Ñehua, ahuat̃ Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham muetsanepaʼtoʼ puechemer ñocop. T̃arraña ñapaʼ añecpa atet̃ och att̃och topach ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ ameʼñeña. Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ autsa muetsayeñ puechemer Yomporecop, t̃arraña ellopaʼ ama muenache Yompor.\f* t̃arroʼmar ñapaʼ añ orrtaten ñeñt̃ cohuen enten Yompor. \v 22 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ entan Abraham t̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃paʼ orrtatuan ora ñeñt̃ atet̃ och Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Abrahampaʼ eʼñe poctacma ameʼñaneʼt̃ Yompor. \v 23 Allempo atet̃ peʼt̃paʼ att̃ot̃ña eʼñe etsotuan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Génesis, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Abrahampaʼ nanac yemtana Yompor, ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃. Ñeñt̃oʼmar Abrahampaʼ atet̃ ocheteʼt̃, añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe parro yemtena epuet Yompor.” \p \v 24 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ enteney ñerraʼm esempo yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuentetsa ñocop. Amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena t̃arraña ñerraʼm ama yep̃ohueno ñeñt̃ atet̃ muenen ñapaʼ amach errot̃enot̃ pocteʼ entyeña Yompor. \v 25 T̃arroʼmar amaʼt Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Rahab, amaʼt ñapaʼ allempo p̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ ent Yompor ñocop. Amaʼt ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ nanac ecañoreshat̃, t̃arraña ñapaʼ eʼñe añot̃a pocteʼ eñch Yompor att̃o ñapaʼ agapan eʼñe cohuen paʼpacllo ñeñt̃ mueña ahuat̃ Josué ñeñt̃chaʼ entenayaʼ ñanom pats. Allot̃paʼ ñam̃a ahuoʼt gaterranet poʼpoñ t̃oñ allchaʼ oñerret att̃och ama rromuerraneto alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Eʼñe atet̃ puepeñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch eʼñe att̃ecma ñerraʼm Abraham. \v 26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ poctetsa Yomporecoppaʼ amat̃eʼ eso yesherbeña Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Allohueneypaʼ eʼñe yeñotueñ ñerraʼm esempo yeñch yamoʼts oʼ rromapaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃paʼ oʼ saʼnem̃ puecamquëñ t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃oʼ oʼ yerromapaʼ añ yechetspaʼ amach es sherberreʼt̃e. \c 3 \s1 Eʼñe yeñosatseʼteñot̃a nanac yochñaʼten Yomporecop \p \v 1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ama pocteyaye oʼch sechen shonteʼ ñeñt̃ muenets oʼch cot̃apeʼchaten ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arroʼmar señoteñ ñeñt̃ey cot̃apeʼchatets cohuen Yomporecoppaʼ ello nanacchaʼ yoroc̈henoʼtseney ñerraʼm esempo yepena ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ amach pocteyeʼ entenye amaʼt eʼñe mamesha. \v 2 T̃arroʼmar allohueneypaʼ c̈hocma es yepanten. Ñerraʼm eseshaʼña ama es panteno pueñosatseʼteñot̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñech cohuen cot̃apeʼchen, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ eʼñech eñoteñ att̃och huenatan ora ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechets. \v 3 Atet̃ pena ñam̃a cahuall. Ñerraʼm echenan att̃och yameʼñacha, Eʼñe puenamot̃paʼ eshecchaʼ yanem̃ all yesechateñ. Eʼñe puenamot̃paʼ oʼch yameʼñacha ora pueʼmocrohuen. \v 4 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena bote ñeñt̃ chopeʼchets oño. Ñehua, botepaʼ amaʼtchaʼ nanac añecmuen noñt̃paʼ eʼñe puepopap̃ot̃paʼ oʼch aneñet all sechateñ pamoʼmteʼ. Ñam̃a amaʼtchaʼ puepopap̃paʼ añet̃ollp̃ach, ñam̃a amaʼt m̃orrpaʼ mueneñeñchaʼ oʼch anem̃ aʼyenet̃ allenet̃ ama yesechateñe, eʼñe puepopap̃ot̃paʼ oʼch eʼñe cohuen aneñet allenet̃ sechateñ pamoʼmteʼ. \v 5-6 Atet̃ pena ñam̃a yenam. Yenampaʼ amaʼt añet̃olla yechetspaʼ atarrchaʼ paʼnamen esocmañen yeñosyen allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼten sosey eʼñe yenamot̃paʼ ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ. Ñehua, tsoʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla yaʼt̃orapaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen puetsat̃oʼmar, allot̃paʼ oʼch aʼpoyuonay amaʼt ora ñeñt̃ nanac yemorrentena. Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñam̃a eñosatseʼteñets. Eñosatseʼteñetspaʼ amaʼtchaʼ mamesha yeñosatseʼtpaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen. Allempoñapaʼ oʼch c̈ha aʼhuañerran ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyenpaʼ allot̃ huena esocmañen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Ñam̃a ñeñt̃paʼ aʼsosyatennay ora allohuen yoct̃ap̃ña. Ñam̃a allohuen eñosatseʼteñetspaʼ arrot̃ huena eʼñe oneñet̃ paʼnetsrot̃, allara coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃chaʼ aʼsosyateneʼ ora allohuen ñeñt̃ atet̃ yocrrena arr patsro. \v 7 Ñehua, allohueney acheñeypaʼ eʼñe pomnaren yep̃ohueñ allohuen berroc̈hno, ñam̃a ot̃ec̈hno, ñam̃a allohuen shechpec̈hno, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yec̈haʼyetsa oñoʼmar. Ora añec̈hnopaʼ eʼñe pomnaren yep̃ohueñ. \v 8 T̃arraña att̃o yeñosatseʼtyen yenamot̃paʼ ama eseshaʼ pomnaren penaye. T̃arroʼmar att̃o yeñosatseʼtenpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeunache, ñeñt̃oʼmarña c̈hocmach yeñosatseʼtyen. Ñeñt̃oʼmarña yeñosatseʼteñapaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ shechep̃ ñeñt̃ nanac amtsañ. Shechep̃ amtsañpaʼ ñerraʼm c̈ho ac̈hay mameshapaʼ oʼch muetsay. \v 9 Ñam̃a añ ñeñt̃ara yenamot̃paʼ ñatoʼ errot̃enopaʼ oʼch yaʼyeʼchoc̈htatoñ Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen. T̃arraña errot̃enopaʼ ñeñt̃ara añ yenamot̃paʼ ñatoʼ oʼch yesasareʼch yamoʼts ñeñt̃ara ñeñt̃ yec̈hcat Yompor ñeñt̃ puetmaʼntatara atet̃ ñerraʼm ña. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto t̃arroʼmar ama pocteyaye eʼñe yenamot̃paʼ allot̃ yenamateññañ yamoʼts Yompor paʼnateña, ñatoʼ elloñapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yesasareʼter yamoʼts ñeñt̃ara añ yenamot̃. Sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto t̃arroʼmar poʼpoñ Yompor pueyec̈hcatar, ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ p̃anneneto. \v 11 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Amaʼt sapaʼ señoteñ ñerraʼm errot̃ poten oñ eʼñe cohuenpaʼ amach errot̃eno poto ñam̃a all oñ ñeñt̃ c̈ha rrenoʼsen. \v 12 Ñam̃a masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt sapaʼ eʼñe señotueñ, ñerraʼm yenareʼt poporrpaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a parte allempo meʼten, amapaʼ ñerraʼm yenareʼt ompaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a poporr.\f + \fr 3:12 \ft Poʼñoc̈h arrpaʼ añ tomaʼntatanet higoch ñam̃a uva ñam̃a aceituna t̃arroʼmar ñeñt̃ chopuets Palestino. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm yenareʼt higochpaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a aceituna, amapaʼ ñerraʼm yenareʼt uvachpaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a higo.”\f* Ñam̃a ellopaʼ eʼñe señotueñ, ñerraʼm errot̃ poten oñ eʼñe cohuenpaʼ amach errot̃enot̃ poto ñam̃a all oñ ñeñt̃ c̈ha poserrsastena. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yocoppaʼ ama pocteyaye oʼch yorrtat ñeñt̃ epa ñeñt̃ara yenamot̃. Ñeñt̃ pat̃errpaʼ att̃o yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, poʼpoññapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yeñosatseʼterr allohuen paʼnamen sosyaʼtsañ ñeñt̃ara yenamot̃. \s1 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ pena eñoteñets ñeñt̃ huetsa eʼñe yañeña yoct̃ap̃ñot̃ \p \v 13 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñerraʼm eñall sesho ñeñt̃ otets ñapaʼ nanacoʼ eñotenan esocmañen, ñam̃a ñapaʼ eʼñoʼ es etsotuen, ñehua, orrtepaʼ atet̃ pena ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ att̃och acheñeneshaʼpaʼ eñochet poʼñoc̈hepaʼt eñotuenan ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arraña ellopaʼ amachña c̈ha ommoʼchatsteto att̃o eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyenet. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h es yeñotenpaʼ oʼch yeñoch ñam̃a ñeñt̃ att̃o es yep̃aʼyen eʼñe cohuenpaʼ ama ommoʼchpahuoyaye. \v 14 T̃arraña ñerraʼm sapaʼ att̃era nanac saʼtsrreʼmuena seyoc̈hro eʼñe sesopeʼchapreteñot̃ samoʼts ñam̃a ñerraʼm aña semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa ñeñt̃epñapaʼ ama pocteyaye oʼch sommoʼchena att̃o es señotyeneñ mameshaʼtets. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a atarr yommoʼchateneʼpaʼ ñeñt̃paʼ att̃acaʼyeña yeshquën. \v 15 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ eñoteñetspaʼ ama arrot̃eyeʼ hueno Yomporeshot̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃a huena eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃ ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ eñoteñetspaʼ arrot̃a huena eʼñe oneñet̃ poct̃ap̃ñot̃. \v 16 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈hocma yaʼtsrreʼmuena yesopeʼchapreteñot̃ yamoʼts amapaʼ ñerraʼm aña yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe yocpa, ñeñt̃paʼ allot̃ huenaña eʼmoñeʼtannaʼteñets, ñam̃a allohuen sosyaʼtsañec̈hno. \s1 Atet̃ pena eñoteñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ \p \v 17 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor eñotañ yepeneʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yepena: Ñanompaʼ oʼch yesuanom allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñam̃a amach alloʼna atarr atsrreʼmoc̈hen yenteno, ñam̃a eʼñech cohuen yentueñ allohuen yamoʼtseshaʼ, amachña c̈ha poʼpoñ yentueno. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor eñotañ yepeneʼpaʼ c̈hochña yaʼmuerañtena, ñam̃a eʼñech cohuenareʼ es yorrtatyen yamoʼtseshacop, ñam̃a ñerraʼm errot̃en yotenpaʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ yepena, amachña c̈ha yeshcareʼtanneno. \v 18 Ñeñt̃ña maʼyoc̈hrenaya att̃och eʼñe cohuen yentannenapaʼ ñeñt̃paʼ añ muenen oʼch etsotan att̃och allohueneypaʼ oʼch yep̃ohuerra ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. \c 4 \s1 Ñeñt̃ coshatseʼtyenaya ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ñeñt̃ña eʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop \p \v 1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yoct̃apeʼch poʼpoñ att̃och señoch errot̃t̃eʼ huenaña eʼmoñeʼtannaʼteñets ñam̃a orroteñets ñeñt̃ c̈hocma orrtatyenet sesho. Ñehua, ñeñt̃paʼ arrot̃ huena eʼñe sa seyeʼchapretannaʼteñot̃ paʼnamen ñeñt̃ña quellaraʼyetsaña seyoc̈hro. \v 2 T̃arroʼmar ñerraʼm errot̃eno nanac es yeyeʼchapretena, ñerraʼm yapaʼ ama yecheñepaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yemtsannaʼta. Ñam̃a ñerraʼm esempo es yesopeʼchapreten, ñerraʼm yapaʼ ama yecheñepaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yorrota, amapaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yec̃llarannaʼta. Ñehua, yapaʼ añot̃ ama yecheno ñeñt̃ nanac yemnaʼyen, t̃arroʼmar ama añ yenamueno Yompor. \v 3 Ñatoʼ amaʼtchaʼ es yenam̃paʼ amach yagape, t̃arroʼmar ñatoʼ añecpach es yenamueñ ñeñt̃ ama pocteyaye ñocop. T̃arroʼmar ñatoʼ añecpach es yenamueñ att̃och yañapaʼ oʼch nanac es yocshatseʼtyena allo. \v 4 Ñehua, ahuañapaʼ soten ahuoʼch sameʼñera Cristo, t̃arraña t̃eʼñapaʼ aña socshatseʼtyena poʼpoñ. Amaʼt señoteñe ñeñt̃ coshatseʼtyenaya ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ñeñt̃ña eʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm yapaʼc̈hoʼ oʼch alla yocshatseʼterra ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yeʼmoñeʼter yam̃a Yompor. \v 5 Ñeñt̃paʼ ama orrena oteno Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten. “Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ chorratenya ñapaʼ eʼñe puemorrenteñot̃eypaʼ nanac mopaʼteney.” \v 6 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ c̈hocmach mueneñ oʼch ahuamencat̃ p̃aʼy att̃och amach alla yepsere ña. Ñeñt̃oʼmar amaʼt Yompor poʼñoñopaʼ eʼñe anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yomporpaʼ amach errot̃enot̃ yenpano ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa ñañeña, amachña Yomporeyeʼ ameʼñeno. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ añach nanac yenpuen ñeñt̃ eʼñe pueñmañeshaʼ ameʼñenaya ña.” \v 7 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen sameʼñeña Yompor. Añchaʼña sat̃pareʼt oneñet̃ t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ, oneñet̃paʼ quec̈hpaʼnerreschaʼ. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla separrocmaterr epas Yompor. T̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocmach alla aguërres. T̃eʼpaʼ amaʼt oʼt̃eʼ sep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen att̃och Yomporpaʼ oʼch alla enterres eʼñe cohuen. T̃arroʼmar sapaʼ amaʼt semneñeñ oʼch semorrentera Yomporpaʼ, t̃arraña c̈hocma semorrentena ñam̃a ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ aña poctetsa oʼch saʼypoʼñaʼhuerr sosyaʼtsañ ñeñt̃ seyoc̈hroʼtsen. \v 9 Eʼñe sat̃pareʼteñot̃ Yomporpaʼ c̈hosa llequërrtsa. Eʼñe sellquëñot̃paʼ seyahuepaʼch. Ñam̃a amach alloʼna secheʼtatsetneno, c̈hochña seyahua. Ñam̃a amach alloʼna nanac es socshatseʼtneno, c̈hochña sellca. \v 10 Ñam̃a oʼch saʼmet̃err soʼchñar Yomporesho att̃och Yomporpaʼ oʼch alla tantaterres. \s1 Att̃o ama atompareʼtpahuo yamoʼts \p \v 11 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach sesasareʼtannaʼtatsto. T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pamoʼts, amapaʼ ñeñt̃ tompareʼteneʼ pamoʼtspaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼ achm̃areʼtan ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. (T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ atet̃ oten, yemorrentannaʼtepaʼch allohueney.) T̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hach otenapuetañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñatoʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñerraʼm esempo atet̃ yepenapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ yañeña eʼñe es eñotuets. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añña pocteʼ c̈hocmach yameʼñya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃. \v 12 T̃arraña yapaʼ yeñoteñ eʼñe puesheñarra ñeñt̃ neneʼ añ ñoñets ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h es eñotets. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eñoteneʼ ñeñt̃chaʼ allpon aʼqueshp̃aterr, ñam̃a ñeñt̃chaʼ allpon chenquërrtsa. Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñatoʼ eʼñech sañeña eñoteʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñ. \s1 Att̃o ama eñotpahuo ñeñt̃chaʼ yetantoya tsapat̃onet̃ \p \v 13 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñam̃a poʼpoñonet̃. Oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃es atet̃ otets: “T̃eʼch amapaʼ ñatoʼ tsapat̃chaʼ oʼch ahuen b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso, allchaʼ netaruasenaʼ pat̃err char att̃och negana shonteʼ quelle.” \v 14 T̃arraña amaʼt atet̃ soteneñpaʼ amaña señoteñeña ñatoʼ eschaʼ setantoya tsapat̃onet̃. T̃arroʼmar añ patsropaʼ eʼñe mamecpa yocrrena. Att̃o yocrrena arr mameʼ añ patsropaʼ eʼñe att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ os ñeñt̃ yentaʼmueneʼt̃ ahuat̃ecma c̈hach rremaʼc̈hen eʼñe patso. Oʼchña enomeʼtaʼmuen atsneʼpaʼ oʼch huañerr. \v 15 Ñeñt̃oʼmar aña pocteʼ oʼch soten atet̃: “Ñerraʼm Yomporchaʼ muenatspaʼ aʼnatnepaʼ att̃och nep̃aʼyes ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen.” \v 16 T̃arraña sapaʼ ama att̃eyeʼña sepeno. Ñeñt̃apaʼ att̃achña paʼnamen sotyen eʼñe sommoʼcheñot̃. T̃arraña ñeñt̃ att̃o yommoʼchyenapaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayaye. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña ellopaʼ oʼch alla noterrserr: Ñerraʼm esempo yeñoteñ yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñerraʼm amaña atet̃ yep̃opaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yoʼchñar yepen. \c 5 \s1 Ñeñt̃ atet̃ otan ec̃llayoret̃neshaʼ \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃es nanac ec̃llayoret̃es. T̃eʼpaʼ eʼñe seyaʼchpeñeshaʼpaʼ serranareʼta t̃arroʼmar poʼñoc̈h c̈hocma eñall ñeñt̃chaʼ sehuapoya esempo ñeñt̃chaʼ semueroc̈htateʼ. \v 2 Amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ att̃a puetsanaʼtuen sechecom. Sapaʼ ñeñt̃aña atarr semorrentena. Ñam̃a ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼ ñeñt̃ sechorraʼyenapaʼ oʼ att̃a pompereʼchua. \v 3 Ñam̃a amaʼt t̃eʼ sec̃llayorpaʼ oʼ att̃a chomatlleʼchuen. T̃eʼpaʼ ama es sherbeno. Yeñoteñ eʼñe puechmatlleʼcheñot̃ sec̃llayorpaʼ ñeñt̃chaʼña seʼnuerreʼ sam̃a sechets esempohuañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ achamaret̃es tso. T̃eʼña amaʼt oʼ mellapoterrmochapaʼ sañapaʼ alloʼna seshontaʼhuanen sec̃llayor. \v 4 Ñam̃a t̃eʼ ñeñt̃ att̃a setaruasatyeseʼt̃ ñeñt̃ ama setsaʼtyeseʼt̃epaʼ t̃eʼña ñetpaʼ puellquëñot̃etpaʼ nanac eñenet socop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ Yompor ñeñt̃ nanac Paretspaʼ eʼmuenanet ñeñt̃ atet̃ pueyaʼchpeñeshaʼ c̈hocma eñenet socop. \v 5 Ñam̃a sa añe patsropaʼ esocmañen sechen ama es sepallteno amaʼt mamesha. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃enc̈hoʼ nanac cohuen sentenpaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ sepena. C̈hach sottena ñerraʼmrrat̃eʼ chañcho ñeñt̃ nanac errataret̃ att̃och nanac otaʼ. Ñerraʼm oʼchña nanac esoyaʼtpaʼ allempoñapaʼ oʼch muetset. Sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ perres sam̃a Yompor esempohuañenchaʼ huerra. \v 6 T̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma semueroc̈htatyeñ acheñ ñeñt̃ ama es yec̈hcatetso att̃achña sapaʼ semtsatyenanet. Ñam̃a ñetpaʼ amach errot̃enot̃ aʼqueshp̃ateto ñañeñeta allempo sapaʼ soteñeʼchenanet. \s1 Att̃o ama amuenmeʼchpahuo cohuameʼteʼ Cristo \p \v 7 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, c̈hocmach eʼñe saʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ echarr sentyen, att̃och secuameʼch Yepartseshar Cristo esempohuañenchaʼ huerra. Atet̃chaʼ sep̃a atet̃ yepena ñerraʼm esempo yemneñ oʼch es yenareʼt. Ñerraʼm yemneñ oʼch es yenareʼtpaʼ c̈hocmach ñanom yecuen esempohuañenchaʼ huapotyena eshecchaʼ eʼñech cohuen es yec̈hcatsa ñeñt̃ nanac yemorrentyena. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach es saʼhuanten. Amach semuenmeʼchatsche t̃arroʼmar oʼ mameshamerrapaʼ oʼch huerra Yepartseshar. \v 9 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach set̃anmareʼtannaʼtatsto, att̃och Yompor ñeñt̃ eʼñe es eñotetspaʼ amach otteñeʼchuerrso sam̃a ñerraʼm esempoch huerra. T̃arroʼmar Yomporpaʼ oʼ allanerrmoch. \v 10 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ soct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ nanac ahuanteteʼt̃ att̃o nanac amueroc̈htataret̃teteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a. \v 11 Poʼñoc̈hpaʼ yeñoteñ ñeñt̃ nanac ahuanteneʼ mueroc̈hteñetspaʼ ñeñt̃paʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen. Amaʼt sapaʼ señotueñ ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ Job. Ñapaʼ nanac ahuantan topateñets. Ñam̃a sapaʼ eʼñe señotueñ ñeñt̃ atet̃ p̃oñ Yompor. Allempo mueroc̈hetua Job Yomporñapaʼ alla apuer esocmañen att̃och eñoch Yomporpaʼ nanac amueraña. \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ añ pocteʼ sapaʼc̈hoʼña añchaʼ ñanom sequec̈hpaʼhua. Amaʼt eʼñe erraʼtsena paʼsoʼchñopaʼ ñatoʼt senenaʼña señoñ; amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño, ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor poʼpatseñ paʼsoʼchño. Añchaʼña ñerraʼm esempo eʼñe pocteʼ es sentenpaʼ att̃ach sanap: “Atet̃t̃eʼcaʼye.” Ñam̃a ñerraʼm esempo ama es pocteʼ sentenopaʼ att̃ach sanap: “Ama att̃eyaye.” Allot̃paʼ ñeñt̃ach. Allochñapaʼ amach eñalle att̃och otteñeʼchuerres Yompor. \s1 Añ pocteʼ c̈hocmach yemaʼyocham̃p̃sannena \p \v 13 Añña ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueroc̈htatsapaʼ c̈hochña semaʼyocha. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ eʼñe coshetsapaʼ eʼñe pocteʼ morrechetepaʼ allo yaʼyeʼchoc̈htateñ Yompor. \v 14 Ñam̃a ñerraʼm eseshas atsnaʼtetspaʼ añ pocteʼ oʼch sagotach ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa, att̃ochña ñetchaʼ maʼyocham̃p̃set atsnañet̃. Allot̃paʼ eʼñe puec̈horeʼteñot̃et Yomporpaʼ noñetepaʼ coñeʼt̃ es pueseʼ atsnañet̃esho. \v 15 Ñerraʼm eʼñe pueyemteñot̃et Yompor maʼyochetpaʼ atsnañet̃ñapaʼ correrrach. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ñach ahuamencat̃ perreʼ. Ñam̃a ñerraʼm añ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ allempo Yomporpaʼ oʼch alla peretnerrñañ poʼchñar. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ oʼch saʼmet̃aʼhuerr allohuenes soʼchñar. Allochñapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃p̃sannena att̃och socrrerra eʼñe cohuen. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm eʼñe cohuen cot̃apeʼchen Yomporecop ñam̃a ñerraʼm eʼñe pueyoc̈hrocmañen maʼyochetpaʼ atet̃ña eʼm̃ñotenña Yompor. \v 17 Atet̃ p̃a ahuat̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ña Elías amaʼt att̃a ñerraʼm ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña allempo maʼyochana Yompor att̃o enam amach huaterropaʼ eʼñe allempot̃eñña ama huaterro maʼpa char ñam̃a meterrerr pechapm̃a arrorr ama huateno. \v 18 Allempoñapaʼ oʼ alla maʼyocherrerr att̃och enamuerran Yompor huaterrepaʼ. Allempoñapaʼ oʼ alla huaterra, ñam̃a allempopaʼ oʼ alla choparesyerr narmetsoc̈hno. \p \v 19 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈hanesha ñerraʼm sa puesheñarrot̃es oʼch alla sepuerrerra ñeñt̃es t̃eʼpaʼ cot̃eneʼ cohuen Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña alla soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuenpaʼ \v 20 sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatets eʼñe cohuenpaʼ c̈hoch aʼqueshp̃atenan pamoʼts puecamquëñ ñeñt̃ atarr ochñat̃ ñam̃a c̈hoch peretnateññañ allohuen shonteʼ poʼchñar. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas. Allohua. \pmr \sig Santiago\sig*