\id HEB - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h HEBREOS \toc1 Carta ñeñt̃ Hebreoneshacop \toc2 Hebreos \toc3 Heb \mt2 AÑ CARTA ÑEÑT̃ HEBREONESHACOP \mt1 HEBREOS \c 1 \s1 T̃eʼña Yompor Puechemerpaʼ ña eʼñe yeʼñoranaʼterraya ñeñt̃ atet̃ oteñ Pompor yocop \p \v 1 Eʼñe ahuat̃ot̃eñ Yomporñapaʼ c̈hocma eñoranaʼtyesaneʼt̃ ñeñt̃ pueyochreshaʼ peʼt̃ ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃ara profetaneshaʼ. Eʼñe paʼnamenot̃ eñotatyesaneteʼt̃. Ñetñapaʼ oʼch eñotatennayet yatañneshañ judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otenanet Yompor. \v 2 T̃arraña t̃eʼña yapaʼ eʼñe ña Puechemer oʼ eñoranaʼterrya ñeñt̃ atet̃ eñoreññaña Yompor yocop. Ñehua, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Puechemer ñeñt̃ Jesucristotets ñeñt̃ neʼt̃ Pompor ahuat̃ot̃eñ, ñach oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ ora allpon eñall, t̃arroʼmar ña yec̈hcatapreteʼ ahuat̃ Pompor añ patser ñam̃a allohuen ñeñt̃ esocmañen paʼnamen eñalletyestsa. \v 3 Ñeñt̃ara Cristo att̃o atarr cohuentena ña paʼtsnomueñot̃, ñeñt̃paʼ Pomporña orrtaten poʼpartsoña. Ñeñt̃ atet̃ cohuen orrtatyen ñapaʼ, Pomporpaʼc̈hoʼña eʼñe parro att̃ecmuet. Ñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a orrtatuan ora esocmañen ñeñt̃ allpon paʼnamen eñall t̃arroʼmar ña poʼñoñpaʼ atarr huomenc. Ñeñt̃ara ñeñt̃ rromats att̃och eʼñe eʼsham̃pesuerrey yoʼchñar. Allempoña oʼ orrtatuan att̃o eʼsham̃perrey yoʼchñar allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr Pompor Parets poʼcohuenrot̃ allña atarr partsotapretuerrana Pompor poʼconaño eʼñe all pueʼntaño. \s1 Ñeñt̃ Yompor Puechemerpaʼ ña metanaʼtueneʼ allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ att̃o atarr sherben ña \p \v 4 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼña ñapaʼ atarr am̃chaʼtaret̃tena, ello metanaʼtuenan allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ otenet ñapaʼ eʼñe Parets Puechemer. Ñeñt̃ña mellañot̃eñnaneshaʼ ñetpaʼ ama att̃eyeʼ otaret̃teneto. \v 5 Ñam̃a yeñoteñ ñapaʼ ña eʼñe metanaʼtuenahuet t̃arroʼmar mellañot̃eñnaneshaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otaneto ñeñt̃ atet̃ otan Puechemer, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Puechemerecop: \q1 P̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ eʼñe Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ eʼñe Nechemer nepenep̃. \m Poʼpocheñoñapaʼ atet̃ oterrerr Puechemerecop: \q1 Napaʼ na ñeñt̃en Pomporen, ñapaʼ no Nechemer. \m \v 6 Poʼpocheñoña allempo c̈hapatan Puechemer poʼmot̃er ñeñt̃ atarr nanac sherbets añe patsro atet̃ eñora ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 T̃eʼpaʼ concorpanaʼteñepaʼch allohuen nem̃llañot̃eñnaneshar. \m \v 7 Poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñetpaʼ añecpa anaret̃tenet ñetchaʼ sherbenet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ eñorena ñocpuet: \q1 Ñerraʼm erra nemñayenanet eʼñech pomaʼyorñecma erra senet eʼñe atet̃ penet ñerraʼm m̃orr. Atarr cohuen sherbennet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ ñeñt̃ atarr cohuen huoretyets. \m \v 8 T̃arraña Puechemerecoppaʼ ama att̃eyeʼ oteno. Ñocoppaʼ atet̃ eñora: \q1 P̃apaʼ atarr Partsop̃, ñeñt̃ep̃chaʼ c̈hocma am̃chaʼtaret̃tetsa peconaño ñeñt̃ errponañohuen. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o p̃aʼm̃chaʼtaret̃tena p̃apaʼ eʼñe pocteʼ es pep̃aʼyenanet. \q1 \v 9 Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten napaʼ ñeñt̃ña atarr p̃ocshateneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ nenteno napaʼ, p̃apaʼc̈hoʼña ñeñt̃ atarr petsenaʼten. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ñeñt̃en Peyomporer pepenen, ahuoʼt atarr nanac nocshaterrep̃. Att̃o atarr p̃ocshena p̃apaʼ ello pem̃tanaʼtueñ allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ nesherb̃aʼyeneʼ ñamet. \m \v 10 Yomporpaʼ alla eñorerrerr Puechemerecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otererr: \q1 Partseshachaʼ p̃a yec̈hcatueʼ ahuat̃ pats, eʼñe echarr p̃orratue. Enetpaʼc̈hoʼña eʼñe pehuamencot̃ecma peyec̈hcatue. \q1 \v 11 Ñeñt̃ eʼñe peyec̈hcatuapaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ eʼñech chencaʼhuerra esempo, t̃arraña p̃apaʼ ama arromñat̃eshayaype amaʼt eʼñe errponaña. Allohuen ñeñt̃ peyec̈hcatua ñeñt̃paʼ eʼñech mellashaʼtua eʼñech atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets ñeñt̃ atarr am̃llashaʼtña. \q1 \v 12 Atet̃chaʼ peperr peyec̈hcatar atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamtsosheʼm ñeñt̃ oʼ mellashaʼt. Oʼch aʼmetatseʼchet oʼch huaporeʼchet allempo chorrenet poʼpoñ ñeñt̃ atarr cohuen emarr. T̃arraña p̃apaʼ att̃erap̃ach errponañohuen. Att̃o p̃ocrrena p̃apaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach ahuañañat̃terro. \m \v 13 Poʼpocheño Yomporpaʼ alla oterranerr Puechemer, ñeñt̃paʼ atet̃ och: \q1 T̃eʼpaʼ oʼch alla p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pepartsotapretuerrna. Esempohuañenchaʼ allohuen ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ oʼch eʼñe naʼmchechuerranet att̃ochña pomnaren pep̃ohuerranet. \m T̃arraña mellañot̃eñnaneshaʼñapaʼ ama att̃eyeʼ oche ñeñt̃ atet̃ otan Puechemer. (Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yompor Puechemer ña atarr sherbets, ello metanaʼtuenan allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ.) \v 14 Yeñoteñ allohuen mellañot̃eñnaneshaʼpaʼ añecpa allsensaret̃tenet atet̃ ñerraʼm Yompor Puecamquëñ, ñetchaʼ sherbenet Yompor. Att̃ochña ñetchaʼ yenpuenet allohuen ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. \c 2 \s1 Amach att̃a es yepc̈hatsto eshecchaʼ yaʼqueshp̃ataret̃terra \p \v 1 T̃eʼpaʼ att̃o oʼ yeñoterrñañ Yompor Puechemer att̃o atarr nanac partsoten ñeñt̃oʼmarepaʼchña t̃eʼpaʼ elloch yemaʼyoc̈hrerra oʼch yeʼm̃ñoter eʼñe poctacma ñeñt̃ att̃o oʼ yeʼmuerrñañ poʼñoñ. Yeʼm̃ñoterrepaʼchña eʼñe cohuen t̃eʼt acop̃ot̃eñpaʼ ñatoʼrraña oʼt̃eʼ alla yepserrñañ ñeñt̃ atet̃ oʼ yec̈haterrey Yompor Puechemer. \v 2 T̃arroʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ ñeñt̃ att̃o eñoranaʼtanet ahuat̃. T̃arroʼmar allempo ñeñt̃ ama eʼm̃ñotaye ñeñt̃ att̃a at̃pareʼteʼpaʼ eʼñe tsaʼtatuaneteʼt̃ allohuen ñeñt̃ allpon eʼñe pocteʼ ent ña. Amaʼt añ ñoñets ñeñt̃ orrtat poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ c̈hocma tsaʼtataneteʼt̃ ñerraʼm esempo at̃pareʼtenet ñeñt̃ ñoñets. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm ama yeʼm̃ñoterrñañe eʼñe ña Puechemer, yañapaʼ errot̃enot̃uachñacaʼyeña yequeshperrat̃eʼña ñerraʼm att̃a ama es yepc̈heno; eʼñe att̃a eñalleñcaʼyeña att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terrañ eʼñe cohuen. Ñehua, ñenmat̃paʼ Yepartseshar Jesúsña serrpareʼtatahuet att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra. Allempoña ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ otanet Yepartseshar Jesús, ñetñapaʼ oʼ serrpareʼtatyet yam̃a att̃och yeñoch ñeñt̃ eʼñe poʼnoc̈h ña aʼqueshp̃atañtetsa. \v 4 Ñam̃a Pomporñapaʼ ñaña yeñotateʼ Puechemer poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteneypaʼ eʼñe poʼñoc̈h. Ñapaʼ orrtatyesanet poʼpartsoña ñam̃a poʼhuamenc ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama puentareto. Ñam̃a ña Puecamquëñot̃paʼ oʼ apaʼyesey eʼñe puesheñaʼttsoy errot̃enchaʼ muenatey ña ñeñt̃chaʼ atet̃ yet̃orraʼyesa ñocop. \s1 Att̃o Jesucristopaʼ eʼñe poctacma acheñetos arr patsro att̃oña eʼñe paʼmoʼnasheñ p̃ohuerrey \p \v 5 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñonet̃ añ patser ñeñt̃chaʼ huerrtsa tsapat̃onet̃. Ñeñt̃paʼ ama mellañot̃eñneshayeʼ noña Yompor ñeñt̃chaʼ pomnaren perreʼ. Ñapaʼ aña naʼ acheñ ñeñt̃paʼ arromñat̃eneshaʼ. \v 6 T̃arroʼmar atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ allempo puesheñarrpaʼ atet̃ otan Yompor: \q1 Amaʼt acheñaya amaʼt mamesha ama esoyayye, t̃arraña p̃a Nomporepaʼ atarrepaʼt peyerpuenya. Amaʼt ya ñeñt̃ey arromñat̃enaʼtaraya t̃arraña p̃a Nomporepaʼ atarrepaʼt pemuerenya. \q1 \v 7 Ñeñt̃ arromñat̃eneshaʼpaʼ ama tama ahuamencat̃eyayeto atet̃ atarr sherben mellañot̃eñnaneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ pemnach. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ elloña oʼch alla pecohuentater atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ esempo oʼch net ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa, allempopaʼ oʼch nachet poʼchoyoʼm̃ ñeñt̃ atarr cohuen. \q1 \v 8 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña atet̃ peneʼ arromñat̃enaʼtar allochñapaʼ att̃och eʼñe pomnaren penan allohuen ñeñt̃ allpon es peyec̈hcatua. Arrpaʼ allohua atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ anaret̃. \m Ñehua, ñeñt̃ ñoñets all oten arromñat̃enaʼtar ñeñt̃chaʼ eʼñe pomnaren perreʼ allohuen, ñeñt̃paʼ añcaʼyeña oteney allohuenacop ñeñt̃ errap̃aren eñall; amach eñalleña amaʼt eʼñe pat̃rra ñeñt̃chaʼ ama pomnaren perreto. T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ ñeñt̃paʼ amaña yenteraʼ allempoch pomnaren es perr arromñat̃enaʼtar, t̃arroʼmar ama c̈herraʼ allempoch etsoterra ñeñt̃ecop anaret̃. \v 9 T̃arraña eʼñe yeñoteñ puesheñarr ñeñt̃ arromñat̃ecoptartostsa ñeñt̃ atet̃ p̃ostsa ñeñt̃caʼyeña Jesús. Allempo acheñetos arr patsro Pomporña muenateʼ amach tama ahuamencat̃toso atet̃ atarr ahuamencat̃tena mellañot̃eñnaneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ muenach att̃och eʼñe arromñat̃ecoptartosa arr patsro. Ñeñt̃paʼ añecopña atet̃ p̃a att̃och mueroc̈htosa oʼch rromos allohuenacpay ñeñt̃ey arromñat̃eneshaʼ. Yompor eʼñe puemuereñot̃ey ya att̃oña muenatan Puechemer oʼch rroma yocop. Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ oʼ alla atarr cohuentaterran Puechemer allempo oʼ alla ner ñeñt̃chaʼ atarr am̃chaʼtaret̃terrtsa. \p \v 10 Ñehua, Yomporpaʼ yec̈hcatan allohuen ñeñt̃ eñalletyetsa. Ñam̃a allohuenpaʼ t̃arroʼmar yec̈hcatue att̃och cohuentateññañet ña. Ñam̃a ñapaʼ añ muenen shonteʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe puechemereshaʼ perr ñeñt̃chaʼ cohuentapreterraya ña. Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ oʼch muenatan Puechemer att̃och mueroc̈htateñ acheñeneshaʼ. Att̃ochña eʼñe etsotatoñ Puechemer eshecchaʼ aʼqueshp̃aterran allohuen ñeñt̃chaʼ puechemereshaʼ perr, att̃ochña eʼñe ahuanerranet allchaʼ cohuentapreterrñañet Pompor. \v 11 Ñehua, Puechemer ñeñt̃ Jesús, ñapaʼ aʼcohuentatan acheñeneshaʼ Partsocop, att̃oña eʼñe eʼsham̃pesuanet poʼchñar. T̃eʼña ñeñt̃ey aʼcohuentatuaret̃ey ñam̃a ñeñt̃ yaʼcohuentaterreʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmay t̃arroʼmar ñeñt̃ara Yompor yepen ñeñt̃ Pompor pen ña. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama puepencñot̃eyeʼ paʼmoʼnasheñ penye. \v 12 Yeñoteñ ama penquënyo t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñerraʼmrrat̃eʼ Puechemer otets: \q1 Napaʼ neserrpareʼtachchaʼ nemoʼnasheñneshaʼ atet̃ eʼñe cohuenareʼ es pep̃aʼyen p̃a. Eʼñe nac̈hoteñot̃ep̃ p̃apaʼ c̈hocmach naʼyeʼchoc̈htatonap̃ all apc̈hena allohuen masheñneshac̈hno. \m \v 13 Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃paʼ atet̃ oterrerr ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo oʼ alla oterrerr: \q1 Napaʼc̈hoʼña neyemteña Yompor. \m Ñam̃a atet̃ oterrerr Cristo: \q1 T̃eʼ arroʼtsenen epan Nompor puechemereshaʼ ñeñt̃ cohuam̃p̃satenen ña. \p \v 14 Ñehua, allohuen ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñecmuet p̃annetsa, ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmuet. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ eʼñe acheñetos att̃och paʼmoʼnasheñ p̃osey. Eʼñe arromñat̃enaʼtartosa eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ya. Ñapaʼ t̃arroʼmarña atet̃ p̃osa allochñapaʼ att̃och rromos. T̃arroʼmar allempo rromapaʼ att̃oña puerratam̃pesuan oneñet̃ poʼhuamenc att̃o atarr am̃chaʼnoc̈htanaʼteney allempo yerromuen. \v 15 Ñeñt̃paʼ Jesúsña aʼhuañatam̃pesuoseʼ ñeñt̃ amaʼt cheshot̃eñ c̈hocmach yem̃chaʼten att̃o yerromuen, ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen yenteñ. \v 16 Ñehua, yeñoteñ ama mellañot̃eñnaneshayeʼ llequënoña Jesús ñeñt̃chaʼ yenpos arr patsro. Yaña llecosa ñeñt̃ey arromñat̃eneshay ñeñt̃ey eʼñe poʼñoc̈h poʼm̃renñey pen Abraham; ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mueneñ oʼch yenposey. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña ñocoppaʼ eʼñe poctoña oʼch acheñetos, oʼch eʼñe att̃etos ñerraʼm ya ñeñt̃ey paʼmoʼnasheñneshaʼ pen. Allochñapaʼ eʼñe puellcapreteñot̃ey ya ñeñt̃ey eʼñe pamoʼts penpaʼ eʼñech cohuen aʼpoctaterrey Partsesho. Att̃oña ñapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen sherbenan Pompor atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ corneshatyets Partsocop. Ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen ñeñt̃ cornaneshatyets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe ña tsaʼtuerraya allohueney acheñeneshay yoʼchñar allempo ashataret̃ta eʼñe ña poʼrras. Att̃oña eʼñe aʼpoctaterrnay yoʼchñar Yomporesho. \v 18 Ñapaʼ atarr mueroc̈htosa allempo huapoñeʼt̃ topateñets; ñeñt̃paʼ att̃och aʼypoʼñereñ Pompor. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe puellcapreteñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe eñoteñ oʼch yenpaʼy att̃och ahuamencat̃ p̃onay yeyoc̈her allochñapaʼ amach alla aʼpuerrataterrye topateñets ñeñt̃chaʼ allpon yehuapoya yam̃a. \c 3 \s1 Jesús ñeñt̃ Yompor Puechemer ña metaneneʼ amaʼt Moisés att̃o atarr sherben ña \p \v 1-2 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ sapaʼ ñeñt̃es oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop ñeñt̃es oʼ c̈horeʼterres Yompor oʼch c̈hapaterres all pueʼntaño. T̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch soct̃apeʼch eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ perrnay Cristo Jesús ñeñt̃ yameʼñerra. Ñapaʼ att̃o allsensaret̃tapaʼ eʼñe cohuen etsotuan ñeñt̃ atet̃ llesenseʼ Pompor. Ñam̃a ñapaʼ ña Yecorneshar yepen ñeñt̃ atarr sherbets Partsocop allohuenacpay ñeñt̃ey ameʼñenaya Yompor. Ñapaʼ eʼñe att̃ecma cohuen etsotuan ora allpon ñeñt̃ atet̃ muenach Pompor acheñeneshacop atet̃ peʼt̃ ñam̃a Moisés ñapaʼc̈hoʼña eʼñe etsotan ñeñt̃ atet̃ och Yompor allohuen pueyochreneshacop. Ñehua, allohuen ñeñt̃ pueyochreneshaʼ pen Yomporpaʼ ñetpaʼ paʼpaquëll penanet Yompor. \v 3 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm eñall puepahuarr pocoll ñeñt̃ t̃omatenet eʼñe cohuen añchaʼña atarr cohuen yenten ñeñt̃ t̃omateneʼ. Amachña aña cohuen yenteno pocoll t̃arroʼmar pocollpaʼ ama ñot̃ayeʼ cohuenteno; eñallcaʼyeña pamoʼmteʼ ñeñt̃ aʼcohuentateneʼ. Att̃ecmach yeñch ñam̃a Jesús atarr cohuen t̃arroʼmar ñapaʼ att̃o ameʼñatana shonteʼ ñeñt̃chaʼ pueyochreneshaʼ p̃aʼ Pompor att̃oña t̃omatosan ñam̃a pocoll ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃chaʼ paʼpaquëll pen Pompor. Moiséspaʼ amachña ñañeña atarr cohuen yenteno t̃arroʼmar ñapaʼ ama ñayeʼ t̃omataye ñeñt̃chaʼ paʼpaquëll perr Yompor. \v 4 Ñehua, yeñoteñ allohuen pocollpaʼ ama ñot̃ayeʼ yec̈hquëno; c̈hocmacaʼyeña eñall ñeñt̃ yec̈hcateneʼ. Ñeñt̃ yec̈hcateʼ esocmañen ñeñt̃ eñalletyetsa ñeñt̃paʼ Yomporña yec̈hcatuahueʼ. \v 5 Añña Moiséspaʼ eʼñe cohuen etsotan ñeñt̃ atet̃ yechya Yompor; ñeñt̃paʼ oʼch es eñotatyesan acheñeneshaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ tomaʼnteñtsa. Tsapat̃onet̃ña Yomporpaʼ oʼch eñotaterranet ñeñt̃ eʼñe eñotoc̈hen. Amaʼt eʼñe cohuen etsotenaneñ Moisés allohuenacop ñeñt̃ paʼpaquëll pen Yompor allempo, t̃arraña ñeñt̃ att̃o sherbenan Yompor paʼpacllopaʼ ñapaʼ att̃a pueñañra peñ Yompor. Amaña Puechemereyeʼña peñe. \v 6 Ñapaʼ añcaʼyeña Puechemer pen Cristo ñeñt̃chaʼ sherberrets tsapat̃onet̃ allohuenacop ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼpaquëll perr Pompor. Ñapaʼ eʼñe cohuen etsoterran ñeñt̃ eʼñe Pomporecop. Allohueneypaʼ eʼñe paʼpaquëll p̃ohueney Yompor allchaʼ yec̈hena ña ñerraʼm alloʼnach huomenc yeyemuetneña att̃ochña eʼñe yocsheñeshocma yecuaʼhuanom ñeñt̃ oʼpatatenya. \s1 Yomporpaʼ eʼñech cohuen amesaterran pueyochreshac̈hno ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen ameʼñerraya att̃och eʼñe cohuen cosherret \p \v 7 Ñeñt̃oʼmarña Parets Puecamquëñot̃paʼ atet̃ oten all aquellcaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Ñerraʼm seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes t̃eʼ, \q1 \v 8 sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her. Amach c̈ha sat̃pareʼtatsche atet̃ peʼt̃ israelneshaʼ ahuat̃ allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayo. Allñapaʼ epayeʼ atsrreʼmoc̈htanaʼtyesneteʼt̃. \q1 \v 9 All amayo satañneshaññapaʼ atarr topatneteʼt̃ att̃oʼch eñotnet poʼñoc̈hoʼt̃eʼ atsaʼtatañen. Ñetpaʼ atet̃ p̃aʼyesneteʼt̃ amaʼt c̈hocma entyesoneteʼt̃ ñeñt̃ norrtatyesaneteʼt̃. Paʼtatsoch c̈harraʼ charohua entyesoneteʼt̃ ñeñt̃ c̈hocma negatyesaneteʼt̃. \q1 \v 10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atsrreʼmoc̈hen nentyesanet, napaʼ atet̃ not: “Ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye ñetpaʼ atarr panteñet nocop. Ama añeyeʼ mueneneto oʼch cot̃apeʼchet ñeñt̃ cohuen nenten na.” \q1 \v 11 Atarr atsrreʼmoc̈hen nentaneteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ not ñocpuet: “Ñetña poʼñoc̈h amaʼt ahuat̃apaʼ amach nec̈hapaterraneto allchaʼ pocsheñeshot̃paʼ oʼt̃eʼ amesapreterrnetañ.” Ñeñt̃oʼmarña ñocpuetpaʼ atet̃ nenaʼ neñoñ eʼñe na nesoʼchño. \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a, eʼñech señota seyoc̈hro atet̃ soct̃apeʼchyen eʼñe puesheñaʼttsos, ñatoʼpaʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ soct̃apeʼcheno, ñatoʼpaʼ amat̃eʼ poʼñoc̈hayeʼ sameʼñeñoña Yompor. Ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃ sepenapaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ach sequec̈hpaterreʼ Yompor amaʼt ñeñt̃ Yomporer ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. \v 13 Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen soct̃apeʼchatannaʼtnoma pat̃eʼtets yet̃ t̃ayepaʼtñapaʼ orameñ yet̃ allempot̃eñ oʼ c̈horeʼterrey Yompor. Att̃ochña soʼchñarpaʼ amach errot̃enot̃ alla shequërrserro. Att̃och amach c̈ha seʼcharrteno seyoc̈hro allochñapaʼ amach alla sat̃pareʼtere Yompor, amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa. \v 14 Alloʼnepaʼchña eʼñe huomenc yep̃aʼnom yeyoc̈her. Eʼñepaʼchña yeyoc̈hrocmañen yeyemteña Cristo atet̃ yep̃a allempo eʼñe errtey ameʼñenaya. Ñerraʼm atet̃chaʼ yeyemuetnom̃a allempopaʼ yagapapreterchaʼ Cristo ñeñt̃ oʼpatateña Pompor. \p \v 15 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla neyerpaterrserr ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: \q1 Ñerraʼm seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes t̃eʼ sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her. Amach c̈ha sat̃pareʼtatsche ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ israelneshaʼ ahuat̃ allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayo. \m \v 16 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpaterrserr ñeñt̃ at̃pareʼtyesayeʼt̃ Yompor allempo puec̈horeʼteñot̃paʼ eñoranaʼtaneteʼt̃, ñetpaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et c̈haʼnmac̈haʼtaterr Moisés Egiptot̃. \v 17 Ñam̃a oʼch neyerpaterrserr, ñeñt̃ atarr atsrreʼmoc̈hen entyeseʼt̃ Yompor ahuat̃ amaʼt paʼtatsoch c̈harraʼ charohua, ñetpaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr ochñaʼtareʼtatseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ eʼñe alla collaʼhuet amayo. \v 18 Ñam̃a oʼch neyerpaterrserr, ñeñt̃ otaret̃tatsa allempo ñetpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach amnataret̃terreto att̃och pocsheñeshot̃etpaʼ oʼt̃eʼ amesapreteretañ Yompor, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃et atarr at̃parñat̃tatseteʼt̃. Ñeñt̃ atet̃ otaret̃teteʼt̃ allempo, Yomporña nahuet poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño, t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ. \v 19 Att̃oña yeñotenanet ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amach eshcayeʼ c̈hapueto allchaʼ yec̈haʼhuerretañ eʼñe cohuen pueñmañeshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eseshayeʼ cohuen ameʼñayo Yompor. \c 4 \p \v 1 Ñehua, Yomporpaʼ poʼñoc̈h oteney yec̈hapchaʼ allchaʼ yamesapretera allchaʼ eʼñe cohuen yocshaʼhuera Yompor ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ yameʼñera yam̃a. T̃ayepaʼtñapaʼ orameñ atet̃ oteney yam̃a eʼñe yem̃chaʼnañot̃paʼ yameʼñyepaʼch t̃eʼt puesheñaʼttsot̃espaʼ amat̃eʼ sec̈herro sam̃a all. \v 2 T̃arroʼmar ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃ all amayopaʼ aserrpareʼtataret̃tetañña cohuen ñoñets Yomporeshot̃ t̃arraña ama huenetoña pat̃parñet t̃arroʼmar amaʼt eʼmetañpaʼ ama eseshayeʼ ameʼñaʼpahuoyeʼ entaye. Yapaʼc̈hoʼña oʼ serrpareʼtaterryet yam̃a cohuen ñoñets Yomporeshot̃. \v 3 Ñeñt̃eychaʼ eʼñe poʼñoc̈h ameʼñerraya Yompor ñeñt̃eychaʼña c̈herrets allchaʼ yamesapretera allchaʼ eʼñe cohuen yocshaʼhuera Yompor. Ñeñt̃ña ama ameʼñetsopaʼ ñetpaʼ amach eseshaʼ c̈herrtso allchaʼ coshapreteret Yompor. Ñeñt̃paʼ eʼñe att̃ecma ñeñt̃ atet̃ otaret̃ta ahuat̃ ñeñt̃ ama ameʼñatso. Eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ all aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: \q1 Atarr atsrreʼmoc̈hen nentaneteʼt̃ ñeñt̃oʼmarña atet̃ nenaʼ neñoñ ñocpuet: “Ñet poʼñoc̈h amaʼt ahuat̃apaʼ amach nec̈hapaterraneto allchaʼ amesapreterrnet allchaʼ eʼñe cohuen coshaʼhuerrnetañ.” \m Att̃oña ñetpaʼ amach eseshayeʼ c̈herrtso allchaʼ eʼñe cohuen coshapreteret Yompor. Ñehua, ahuat̃ Yomporpaʼ ña orrtateʼ ameseñets eʼñe allempot̃eñ yec̈hcatuahuan pats ñam̃a enet. Ñeñt̃ña ameseñetspaʼ atarr coshateney yeyoc̈hrocmañen. \v 4 T̃arroʼmar all poʼñoño yeñoteñ atet̃ aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Oʼ yec̈hcatuan Yompor allohuen ñeñt̃ allpon yec̈hcatyesua, poʼcanc̈herrmatñoñapaʼ oʼ ames Yompor. \m \v 5 T̃arraña poʼpocheño all oterrerr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Ñeñt̃ ama nameʼñenayopaʼ amach eseshayeʼ c̃herrtso allchaʼ amesapreterrnet att̃och eʼñe cohuen coshapreterrnet. \m \v 6 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñeñt̃ eʼmayeñ ahuat̃ cohuen ñoñets ñetpaʼ amach eseshayeʼ c̈herrtso allchaʼ amesaterranet Yompor att̃och eʼñe cohuen pueyoc̈hrohuen cosherret t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eseshayeʼ ameʼñaʼpahuoyeʼ entaye Yompor. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ att̃erach eʼñe cohuen amesaterran amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h ameʼñaʼpoʼ enterreʼ, att̃ochña ñetpaʼ c̈herretchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen cosherret. \v 7 Ñehua, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ onañcherran poʼpoñ poʼyet̃er, ñeñt̃paʼ oʼ c̈herr t̃eʼ eshecchaʼ amaʼt patantarra acheñpaʼ oʼch ameʼñeñet. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Yomporpaʼ ora att̃era cohueney t̃arroʼmar amaʼt metuen aton char allempot̃eñ at̃pareʼcheteʼt̃ all amayopaʼ oʼ c̈hap allempo att̃o eñosatan David. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ notuanmas: \q1 Ñerraʼm esempoch seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch t̃ayepaʼtña orameñ yet̃ allempo oʼ c̈horeʼterres Yompor, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her. \m \v 8 Ñehua, yeñoteñ Josué ahuat̃paʼ eʼñe c̈hapatan israelneshaʼ puechemereshac̈hno all patso ñeñt̃ all secheteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ allchaʼ yec̈hoset. T̃arraña amaʼt c̈hapatanetañ allpaʼ ama eseshayeʼ pocsheñeshot̃ pueyoc̈hrohuen amesostsoña all. Ñerraʼm eʼñech cohuen amesatuerranetañ Josuépaʼ amach onañcherranñerroña Yompor poʼpoñ poʼyet̃er att̃och coshaterrey eʼñe cohuen yeyoc̈hrohuen. \v 9 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ t̃eʼpaʼ eñallmeñ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen allchaʼ eʼñe yocsheñeshocmañen yamesuerr. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo ames Yompor ahuat̃ poʼcanc̈herrmatño. \v 10 T̃arroʼmar allohuen erraʼtsenchaʼ c̈herrets allchaʼ amesaterranet Yomporpaʼ ñetñapaʼ amach alla es llecaterrahueteʼt̃e; eʼñe pameseñot̃et cohuenpaʼ eʼñech eñmaterret pueyoc̈hrohuenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo eʼnuan eʼñe poctacma Yompor poʼtaruas, eʼñe pocsheñeshocma ames. \v 11 Yapaʼc̈hoʼña añepaʼchña yeʼnen att̃och yec̈herr yam̃a allchaʼ amesaterrey Yompor att̃ochña eʼñe yocsherra yeyoc̈hro. T̃eʼñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amuepaʼch alla yat̃pareʼterreʼt̃e t̃eʼt ama yec̈herro yam̃a all. \p \v 12 Yompor errot̃ oteney, poʼñoñpaʼ atarr ahuamencat̃ ñeñt̃paʼ ama ahuañañat̃e. Ñeñt̃ poʼñoñpaʼ eʼñe atet̃ etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Poʼñoñpaʼ allo c̈hocma ñerraʼmrrat̃eʼ cochell ñeñt̃ atarr etsotañtataret̃ emotoʼmar. Oʼch es yepataʼ allopaʼ eʼñech beʼt̃osua ora, eʼñech pechaʼtam̃pesuoñ amaʼt posapohuen. Atet̃caʼye penaña Yompor poʼñoñ eʼñech c̈haponaya eʼñe yeyoc̈hro amaʼt eʼñe yecamquëñohuen, ñeñt̃chaʼña eʼñe yeñotaterreʼ ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen amaʼt ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen ora esocmañen. \v 13 Amaʼt puesheñarrot̃eya amach errot̃enot̃ yeʼpotam̃pesyoña Yompor ñeñt̃ yeyec̈hcateʼ. Amat̃eʼ errot̃enot̃ yaʼnasotam̃pesyoña, ñapaʼ eʼñecaʼye entuennayña yeyoc̈her ñeñt̃ ora allpon es yoct̃apeʼchyen. Ñapaʼ ñach yaʼmet̃atatuerreʼ allohuen ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen. \s1 Jesúspaʼ ña corneshaterrets, eʼñe metanaʼtuerran allohuen cornaneshac̈hno att̃o atarr sherben ña \p \v 14 Ñehua, yeñoteñ eñall ñeñt̃ Yecorneshar yepen ñeñt̃ atarr Partseshatets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ Yompor Puechemer. Ñañapaʼ oʼ alla c̈herr allohuanen pueʼntaño eʼñe all Pomporesho, allña eʼñe cohuen aʼpoctatennay yocop. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña alloʼnepaʼch yeyemuetneña. Amuepaʼchña yequec̈hpatstere. \v 15 T̃arroʼmar Jesús ñeñt̃ Yecorneshar yepen ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och eʼñe cohuen llecapretenya allempo ama eʼñeyeʼ huomencayeʼyenteno yeyoc̈hro. T̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña att̃ecma huapoñeʼt̃ allohuen paʼnamen topateñets, eʼñe atet̃ yepena ya t̃eʼ c̈hocma huennaya paʼnamen topateñets. T̃arraña ñapaʼ amaʼt paʼnamen huapoyeʼt̃ topateñets, ñapaʼ amaʼt parrocha ama p̃ano ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor. \v 16 Ñeñt̃oʼmarepaʼchña eʼñe yeyemteñot̃ Yompor Puechemer, amach yem̃chaʼnañot̃eyeʼ yec̈horeʼteñe Yompor amaʼt ñeñt̃ atarr partsotets poʼconaño. Eʼñe puemuereñot̃ey eʼñech cohuen eʼm̃ñoteney, c̈hocmach yenpueney. Ñam̃a ñerraʼm esempo huennaya ñeñt̃chaʼ yellcateneʼ ñachña eʼñe ahuamencat̃ yepeneʼ. \c 5 \p \v 1 Ñehua, yeñoteñ allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen ñeñt̃ corneshatyets judioneshacop, ñeñt̃paʼ acheña, arromñat̃a. Ñapaʼ añecop acraret̃ta ñach anaret̃tatsa att̃och eñen acheñeneshacop Yomporesho. Allempo es apueñet Yomporpaʼ ñach aneneʼ oʼpono Yompor paʼpacllo. Allempo muetsenet payara ñeñt̃ allo sherbeñet Yomporpaʼ ñach neneʼ eyarra poʼrras allo tsaʼtenana pueyochreshac̈hno poʼchñar. \v 2-3 Ñapaʼc̈hoʼña ama huomencayeʼ enteno pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñapaʼ arromñat̃a ñeñt̃oʼmarña ama eʼñe pueyochreshacpayaya nenanoña eyarra poʼrras; ñeñt̃paʼ ñocpaʼnaña neñ allo tsaʼtenana ñam̃a poʼchñar Yomporesho. Att̃o ñapaʼc̈hoʼña ama huomencayeʼ enteno pueyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe eñoteñ oʼch llecapretana pueyochreshaʼ allempo es pantenet ñet ñam̃a allempo yec̈hcatenet ñeñt̃ sosey enten Yompor t̃arroʼmar amaña eʼñe ñeñt̃a neneto pueyoc̈hreto; c̈hocmaña pueseñet Yompor. \p \v 4 Ñam̃a yeñoteñ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ netso eʼñe ñañeña att̃och corneshat Partsocop. Ñeñt̃paʼ Yomporña c̈horeʼteneʼ amaʼt erraʼtsena puesheñarr ñeñt̃chaʼña corneshatats. Atet̃ p̃a ñam̃a Aarón, ñapaʼ Yomporña neʼ att̃o corneshateʼt̃ Partsocop. \v 5 Cristopaʼc̈hoʼña att̃ecma p̃a ñam̃a ama ñayeʼ otatso, “napaʼ nach corneshatats.” Pomporña neʼ ñeñt̃chaʼ corneshatats att̃och yecohuentateññañ. Yeñoteñ Pomporpaʼ atet̃ cohuentateñ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 P̃apaʼ Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ Nechemer nepenep̃ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch nenap̃ p̃ach am̃chaʼtaret̃terrtsa. \m \v 6 Poʼpoñ aquellcaret̃opaʼ all otererr: \q1 P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃. \m \v 7 Allempo alloʼtsenmeñ Cristo arr patsropaʼ maʼyocham̃p̃sa ñañeña. Maʼyocham̃p̃sa eʼñe huomenc puellquëñeshaʼ. Pueyaʼchpeñeshaʼ enaman Pompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ att̃och aʼqueshp̃ach puerromueñot̃. Eʼñe pom̃chaʼnaʼteñot̃an Pomporpaʼ atet̃ och: “Amach añeyeʼ atet̃ pep̃atstono ñeñt̃ nemnen na; añchaʼña atet̃ pep̃on ñeñt̃ pemnen p̃a.” Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ eʼñe eʼm̃ñoch. \v 8 Ñehua, Cristo amaʼt eʼñe Yompor Puechemerpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atarr mueroc̈hta, att̃oña eʼñe yec̈han att̃och eʼñe cohuen eʼm̃ñotenan Pompor. \v 9 Att̃o yec̈han pueʼm̃ñoteñpaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe etsotuan ora att̃och aʼqueshp̃atañta, allochñapaʼ att̃och aʼqueshp̃aterran eʼñe poctacma allohuen erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoterreʼ ña. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ neʼ ñach corneshaterrets Partsocop eʼñe atet̃ corneshateʼt̃ ahuat̃ Melquisedec. \s1 Ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop c̈ha ottena ñerraʼm emat̃oll \p \v 11 Ñeñt̃paʼ orameñ shontemeñ nemneñeñ oʼch notaseñ. T̃arraña amaʼtchaʼ notaseñpaʼ atarr t̃orrapoʼ oʼch nec̈hapatonas seyoc̈hro t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼhuañ tama semneʼ amaʼt erraʼtsenapaʼ oʼch seʼm̃ñoteñ. \v 12 Sapaʼ ahuat̃ot̃eñ sameʼñenañ ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ socoppaʼ añ poctetsañ oʼch seyc̈hatyeseñ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ allpon shonteʼ señotyeneñ. T̃arraña sañapaʼ amaña att̃eyeʼña sepeno t̃arroʼmar sapaʼ t̃emeʼttsen sepalltena oʼch alla yec̈haterrseterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yec̈hatuaset eʼñe ñenmat̃ amaʼt ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye yocop oʼch yeñoch. Sapaʼ ama huomencayeʼ sepeno seyoc̈her t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃oll ñeñt̃ añach orren pachor pomosos ñeñt̃ ama etsotenanaʼ oʼch rran rreñets ñeñt̃ yerren ya. \v 13-14 Ñam̃a yeñoteñ allohuen ñeñt̃ añach pocrram̃ pen pomosos, ñeñt̃paʼ emat̃olla ama eñotenanaʼ oʼch eʼnan rreñets ñeñt̃ c̈hocma yerren. Ñam̃a ñeñt̃ ottetsa ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃ollpaʼ ama eñotenanoña Yompor poʼñoñ att̃och pocteʼ eñch Yompor. T̃arraña ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ enten Yompor ñerraʼmrrat̃eʼ poʼnaneshaʼ ñetpaʼ eʼñech eñotenet ñeñt̃ pocteʼ enten Pomporet ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno; t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñeret Pomporet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ alloʼna senet etsotnomuet Yompor poʼñoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr ñeñt̃ña eʼñe pocrram̃ penet. \c 6 \p \v 1-3 Alloʼnepaʼch yesen eʼñe yec̈haʼnmueʼ Yompor poct̃ap̃ña amaʼt ñeñt̃ atarr echarr. Allochñapaʼ yepeñot̃ atet̃ muenen ñapaʼ eʼñech poʼn enteneyña Yompor. Ñehua, sapaʼ oʼ eʼñe seyc̈herr ñeñt̃ ñenmat̃ yec̈hataset Cristocop, att̃och sequec̈hpaʼhuerrña ñeñt̃ atet̃ seyec̈hcatyeseñ ñeñt̃ ama aʼqueshp̃atañeyaye. Añcaʼyeña oʼ ello soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop c̈hocaʼyeña oʼ sameʼñera. Oʼ señoterr ñam̃a ñeñt̃ atet̃ yapataret̃tena Yomporecop, ñam̃a att̃o c̈hocma yenen yot ñesheto ñeñt̃ ameʼñatsa. Ñam̃a oʼ saʼyc̈hataret̃terra att̃och yetanterra ñam̃a att̃och esempohuañenpaʼ yaʼcraret̃terrach allohueney errot̃enchaʼ entyesuerrey Yompor, ñatoʼ cohuent̃eʼ yep̃aʼyen, ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ yepeno. Ñeñt̃ oʼ yec̈hatuanmaset ahuañot̃eñ Cristocoppaʼ amachña ñeñt̃aña alla seserrpareʼtameʼterreʼt̃e. Añchaʼña alloʼnepaʼchña yesen eñotnomueʼ poʼpoñec̈hno Yompor poct̃ap̃ña ñerraʼm Yomporchaʼ yemnateʼ. \p \v 4-6 T̃arroʼmar yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor ñam̃a ñerraʼm oʼ agapan Yompor ñeñt̃ apueney att̃ochña yapaʼ corretsayach t̃ayot̃eñ errponohuañen pueʼntaño, ñam̃a ñerraʼm oʼ agapan Yompor Puecamquëñ ñam̃a ñerraʼm c̈ho yomenana Yompor poʼñoñ ñam̃a ñerraʼm eñotuanman Yompor poʼhuamenc ñeñt̃ ama ahuañañat̃eyaye, t̃arraña ñerraʼm oʼch alla puerrerret, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla yoct̃apeʼchaterraneteʼt̃e att̃och cot̃apeʼcherret etserra cohuen Yomporecop. T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñerpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr mueneneʼ oʼch alla corsoʼtam̃perranerr poʼpocheño Yompor Puechemer; att̃oña oʼ alla achm̃areʼtererr alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ. \v 7 Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena pats. Ñehua, allempo eʼñe cohuen huapotam̃p̃satenan Yompor pats ñerraʼm oʼch chepares paʼnamen narmetsoc̈hno ñeñt̃chaʼ coshateneʼ pamoʼmteʼ ñeñt̃ nareʼteneʼ, Yomporña c̈hocma aʼt̃oreneʼ ñeñt̃ pats eshecchaʼ paʼnamen yec̈hquëtsa all. \v 8 T̃arraña ñerraʼm aña cheparsats paʼnamen ajac̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃ña patspaʼ amach es sherbeno. Yomporeshot̃paʼ arrnomaret̃terrach att̃och aʼpoyaret̃terra. \s1 Att̃o eʼñe yeyemteñot̃ Yompor c̈hocmach yecuen ñeñt̃ oʼpatatyenya \p \v 9 T̃arraña amaʼt atet̃ notensoñ masheñneshachaʼ sa ñeñt̃es atarr nemorrentena, napaʼ necuenes ñam̃a neñotenes sapaʼ oʼch alla sorrtatyerr eʼñe cohuenareʼ ñeñt̃ atet̃ orrtatyen allohuen ñeñt̃chaʼ queshperrtsa. \v 10 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ es pennay. Ñapaʼ c̈hocma poʼñoc̈h entenes ñeñt̃ atet̃ set̃orraʼyena ñocop ñam̃a att̃o semorrenteññaña allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe sameʼñeñot̃ ñapaʼ eʼñe cohuen seyenpaʼyeñ allohuen masheñeshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña, amaʼt t̃emeʼttsen att̃ecma sepena. \v 11 Añña atarr nemnen amaʼt allohuenespaʼ alloʼnepaʼchña sesen orrtatyesnomueʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor, eʼñechña socsheñeshocmañen sorrtatyesuanom allohuen ñeñt̃ cohuen enten Yompor eʼñe atet̃ socsheñot̃ c̈hocma seyenpaʼyeñ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Att̃oña eʼñe seyemteñot̃ Yompor secuen ñeñt̃ oʼpatatenya. \v 12 Att̃ochña amach c̈ha sec̃llatsto Yomporecop, añchaʼña sepena sam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Yomporpaʼ amaʼt errot̃uanenoʼtsaʼyenet ñetpaʼ c̈hocma ahuantaʼhuaneñet. Att̃ochña eʼñe oʼpatueññañet Yompor ñeñt̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ aphuerrey. \p \v 13 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ c̈hocmach aphuerrey ñeñt̃ atet̃ oteney. Ñehua, yeñoteñ Yompor ahuat̃paʼ atet̃ otaneʼt̃ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ perrñañ tsapat̃onet̃ poʼm̃renñecop. Eʼñe ñañeña paʼsoʼchño atet̃ otan Abraham t̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ atet̃ ñerraʼm ña allchaʼ aʼpoctatan poʼñoñ. \v 14 Ñeñt̃oʼmar eʼñe ña paʼsoʼchño atet̃ otan Abraham: “Na poʼñoc̈hpaʼ atarrchaʼ nebensareʼtam̃p̃sap̃ att̃ochña naʼm̃raterrnap̃ ñeñt̃chaʼ pem̃reneñ peperr.” \v 15 Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor poʼñoñ atet̃ oteñ ñapaʼ ama quec̈hpueñe, c̈hocma cohuenan ñeñt̃ atet̃ oteñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ poʼñoc̈h agapater Yompor ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ ahuat̃ot̃eñ. \v 16 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ acheñ arr patsro ñerraʼm es muenenet oʼch es otenet eʼñe poʼñoc̈h, ñetpaʼ oʼch otenet eʼñe añ paʼsoʼchño ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. Ñerraʼm atet̃ penetpaʼ att̃oña eñoteñet ñeñt̃ ñoñetspaʼ oʼ anaret̃ta, oʼhuañchaʼ alloʼna otnareʼtannaʼtnenet poʼñoñoʼmaret. \v 17 Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma nan poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch eñotateney amachña aʼpoʼpoñetam̃perryeña poʼñoñ, allohueney ñeñt̃ey oʼpatatena ñeñt̃ atet̃ oteney oʼch apuerrey. \v 18 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe epoch eñotateney eʼñe poʼñoc̈h atet̃chaʼ perrnay, ñam̃a Yompor poʼñoñpaʼ ama c̈hoyeʼ shequënye. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ aʼqueshp̃atuerreychaʼ ñeñt̃ atet̃ oteney. Ñeñt̃oʼmarña yecueñ amaʼt allohueney ñeñt̃ey eʼneneʼ ña ñachña yaʼqueshp̃atuerreʼ. \v 19 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ yecuen ya oʼch aʼqueshp̃atuerrey Yompor ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h, ñeñt̃ ama ahuañañayaye. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃ ña yecamquëññapaʼ eʼñe cohuenoʼtsen amach errot̃enot̃ chenquërro. Yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ barco oño ñeñt̃ otenet ancla. Allochña barcopaʼ amach errot̃enot̃ chenco. Ñeñt̃ att̃o yeyemteña Yompor ñeñt̃ña anclatetsña yecamquëñecop ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h allo eʼñe huomenc orrena yecamquëñ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ Yomporeshot̃ anaret̃ eʼñe allohuanen ñeñt̃ alloʼtsen Parets paʼpacllo pueʼntaño, eʼñe allohuanen alloʼtsen besom allo yottam̃peññañet Parets poʼponer. Allcaʼyeña anaret̃tenaña ñeñt̃ tomaʼntenaya ancla att̃o ya yeyemteña Yompor. \v 20 T̃arroʼmar eʼñe all Partseshopaʼ allña oʼ c̈herrña Jesús ñeñt̃ oʼ otam̃perrya allchaʼ aʼpoctatosnay eʼñe cohuen yocop Pomporesho. Allñapaʼ oʼ corneshatuerr Partsesho. Att̃o oʼ corneshatuerr ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ allsensaret̃terra oʼch corneshatuerr ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ corneshateʼt̃ ahuat̃ Melquisedec. \c 7 \s1 Jesúspaʼ atarr cohuen corneshatos Partsocop atet̃ corneshateʼt̃ ñam̃a Melquisedec Partsocop ahuat̃ \p \v 1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrsa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Melquisedec. Ñapaʼ ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ Partsocop ñeñt̃ atarr partsotets. Ñam̃a ñapaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ all anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salem. Allempopaʼ correna ñam̃a yatañ Abraham. Parrochña Abrahampaʼ ahuoʼ allchaʼ quellarenanaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa alloʼmar. Eʼñe aʼmchechuahuenanetaʼpaʼ huerra. Allempo err, t̃oñopaʼ all poctapueñ corneshaʼ Melquisedec. Allña pocteñpaʼ allent̃a bensareʼtam̃p̃sapuenan Abraham. \v 2 Ora ñeñt̃ allpon yoram̃p̃san ñeñt̃ oʼ quellaraʼhuenaʼpaʼ allempoña Abrahampaʼ aphuenan corneshaʼ Melquisedec allpon ñeñt̃ Partsocop. Allpon aphueñpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ allpon otenet la décima parte. Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm es eñall ñeñt̃ yechen c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ soʼchñetser Melquisedecpaʼ añ otenet “ñeñt̃ pompor pen allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets.” Allot̃paʼ ñam̃a ñapaʼ arr am̃chaʼtaret̃tena anetso añ paʼsoʼcheñ Salem. Ñeñt̃ anetser paʼsoʼcheñ añ otenet “muechet̃teñtsompaño” t̃arroʼmar all am̃chaʼtaret̃tena ñapaʼ ña orrtateneʼ eʼñe cohuen morrentannaʼteñets att̃oña yec̈henet eʼñe cohuen muechet̃. \v 3 Ñeñt̃ Melquisedecpaʼ ama eñotpahuoyayeña ñeñt̃ pompor peʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ pachor peʼt̃ t̃arroʼmar ama aquellcaret̃eyaye ñeñt̃ paʼsoʼcheñ. Ñam̃a ñeñt̃ paʼtañneshañ peʼt̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eñotpahuoyaye. Amaʼt ñam̃a allempot̃eñ eñalleta Melquisedec amaʼt ñam̃a allempo rroma ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eñotpahuoyaye. Ñapaʼ t̃arroʼmar atet̃ peʼt̃ añ tomaʼntena ñeñt̃ Puechemer pen Parets. Ñeñt̃oʼmarña att̃o corneshaten ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. \p \v 4 Señochepaʼch corneshaʼ Melquisedec ñapaʼ atarr sherben. Amaʼt yatañ Abrahampaʼ c̈hocma es apaneʼt̃ Melquisedec atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ es yenen ñeñt̃ Partsocop. Añ aphueñ ñeñt̃ allpon yoram̃p̃san ñeñt̃ oʼ quellaraʼhuenaʼ. Allpon aphueñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈ho es yenen Partsocop ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allpon es yechyen eʼñe c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop. \v 5 Ñehua, yeñoteñ levínaʼtarneshaʼpaʼ ñeñt̃enaʼtarña anaret̃tatseʼt̃ judioneshacop ñeñt̃chaʼ corneshatets Partsocop. Ñocpuetña nanña Moisés poʼñoñ, ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten ñocpuet: Eʼñe pocteʼ secobreñ acheñeneshaʼ. Apaʼyenetepaʼña allponapaʼtets ñeñt̃ Partsocop, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allpon yechyen eʼñe c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop (ñeñt̃ara otenet diezmo). Ñeñt̃oʼmarña c̈hocma cobreñetña pamoʼtseshaʼ amaʼt eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmuet, t̃arroʼmar Abrahampaʼ ñeñt̃ara paʼtoʼ p̃ohueñet allohuenet. \v 6 T̃arraña Melquisedec amaʼt ñapaʼ ama levínaʼtarneshayaye ñañapaʼ ello metanaʼtuenanet ñet t̃arroʼmar ñapaʼ amaʼt yatañ Abrahampaʼ agapoñeʼt̃ allpon ñeñt̃chaʼ ap̃ Partsocop. Elloña bensareʼtam̃penan Abraham amaʼt Abrahampaʼ oʼ otue Yompor ñach bensareʼtam̃p̃seʼ. (Abrahampaʼ eʼñe pocteʼ enteñ t̃arroʼmar atarr ahuamencat̃eshaʼ entenan Melquisedec.) \v 7 Ñehua, yeñoteñ poʼñoc̈h ñeñt̃ atarr nanac am̃chaʼtaret̃tetsa ñapaʼ ñachña bensareʼtam̃peneʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ ama tama am̃chaʼtaret̃tetso atet̃ ñerraʼm ña. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Melquisedecpaʼ atarr sherben t̃arroʼmar amaʼt am̃chaʼtaret̃ Abrahampaʼ ñapaʼ ello bensareʼtam̃peñ. \v 8 Ñeñt̃ yenten arr patsro ñeñt̃ corneshatets Partsocop, ñetpaʼ arromñat̃ot̃a atet̃ penet. T̃arraña amaʼt arromñat̃ot̃a atet̃ penet c̈hocma aguëññañet acheñeneshaʼ ñeñt̃ apaʼyenet Partsocop. Melquisedecpaʼc̈hoʼ ñaña agapayeʼt̃ ñeñt̃ apaʼyeseteʼt̃ Partsocop. T̃arraña Melquisedec ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñocop ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye. \v 9-10 Ñehua, ñatoʼ oʼch yot Leví amaʼt allohuen pueʼñareshohuen, ñetaʼnaña agapam̃p̃sanet Melquisedec ñeñt̃ allpon apueñet Partsocop eʼñe allempocma agapan ñeñt̃ ap̃ Abraham Partsocop. Amaʼt ama eñalletenaʼ Leví allempopaʼ t̃eʼpaʼ oʼch yot ñapaʼ eʼñe paʼtoʼ Abraham poʼchtsoʼtsen allempo, allempo pocten Melquisedec. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch yot levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobran acheñeneshaʼ att̃och allpon apaʼyenet Partsocop, ñetaʼnetepaʼtña cobraʼña allempo Melquisedec. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Melquisedecpaʼ atarr sherben, ello metanaʼtuenan levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ corneshatyets Partsocop. \p \v 11 Ñehua, yeñoteñ ahuat̃ allempo aparet̃ta israelneshaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃paʼ añ orrtateʼ levíneshaʼ ñeñt̃ corneshatyestseʼt̃ ahuat̃ Partsocop. T̃arraña añ ñoñets ñeñt̃ orrtat cornaneshac̈hno ñeñt̃ara levíneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼcohuentaterranetoña Yomporecop. Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ aʼcohuentatenyeñ amat̃eʼ esoʼmar huapoña Cristo ñeñt̃chaʼ corneshatosets ello ñeñt̃ atet̃ corneshateʼt̃ Melquisedec, ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ corneshatoso ñeñt̃ atet̃ corneshaten Aarón ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ. \v 12 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm esempo Yomporpaʼ orrtaterran poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ corneshaterrets poʼpoñonet̃, yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ orrtat cornaneshaʼ levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ ñoñtsorpaʼc̈hoʼña oʼch c̈ha poʼpoñetuerr. \v 13-14 Yeñoteñ Yepartseshar Cristo ñeñt̃ña otenña Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼña ello corneshatosets. Yeñoteñ ñapaʼ ama levínaʼtareyaye, ñapaʼ judámereñtsorot̃ eñalleta, ñeñt̃ poʼpoñ mereñtsor ñeñt̃ara israelenaʼtar. Ñetpaʼ ama anaret̃eyayeto oʼch corneshatet Partsocop ñeñt̃ atet̃ anaret̃ta levínaʼtarneshacop. Moiséspaʼ ama esoyeʼ sochaneto ñocpuet amaʼt puesheñarrot̃a att̃och corneshatet. Ñam̃a ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta ama eseshayeʼ t̃etso altaro allot̃ecma sherbeñet Parets. \p \v 15 Elloña yeñoteñ oʼ poʼpoñet ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen corneshaterrets t̃arroʼmar allempo orrta Cristo, ñach corneshaterrets atet̃ anaret̃teʼt̃ Melquisedec. Ñapaʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ anaret̃teʼt̃ levínaʼtarneshaʼ. \v 16 Att̃o corneshatos Cristo ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och alloʼna corneshatnen levínaʼtar ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet ñocpuet. Ñapaʼ añecopña corneshaterr Partsocop t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña. \v 17 Eʼñe Cristocop eñotateney añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oteñ Pompor: \q1 P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃. \m \v 18-19 Ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ nonayeʼt̃ Moisés ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohueneñ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ yeʼcuaʼper t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama eñalle poʼhuamenc att̃och ñeñt̃chaʼ yaʼcohuentaterreʼ Yomporecop, eʼñe orrena atarr yet̃orraʼyeseʼt̃. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ orrterrnaya poʼpoñ ñeñt̃ñapaʼ ello atarr sherben ñeñt̃chaʼ yaʼcohuentaterreʼ Yomporecop eshecchaʼ yec̈herr Yomporesho ñeñt̃chaʼña atarr yeyemterraña t̃eʼ. \p \v 20 Yomporpaʼ eʼñe ña paʼsoʼchño nan poʼñoñ allempo llesensan Cristo ñach corneshaterrets errponañohuen. \v 21 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ corneshatyets ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ allempo acorneshaʼtaret̃etyeset ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ nahueto paʼsoʼchño att̃och corneshatyeset. T̃arraña Cristo allempo allsensaret̃ta att̃och corneshatos, ñeñt̃ eñoraten Yompor Cristocoppaʼ ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: \q1 Yompor oʼ nan poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño ñeñt̃oʼmar amach errot̃enot̃ aʼpoʼpoñetuerrano poʼñoñ; (ñeñt̃paʼ atet̃ ot Cristocop): “P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.” \m \v 22 Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ eñotoc̈htaterrnay poʼñoc̈h att̃o Yomporpaʼ aʼpoctaterrnay etserra ñeñt̃ña atarr sherbets, ello oʼ metanaʼtuerran ñeñt̃ atet̃ aʼpoctatonayeʼt̃ ahuat̃. \v 23 Ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ cornaneshac̈hno ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ, ñetpaʼ epayeʼ shontaʼnmuet t̃arroʼmar c̈hocmach rromayeseteʼt̃ att̃oña oʼhuañchaʼ alloʼna corneshatyesnenet. Ellopaʼ oʼchc̈hoʼ huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃ara levínaʼtar ñeñt̃chaʼ alla corneshaterrets. Ñeñt̃oʼmar epayeʼshontaʼnma ñeñt̃ corneshatyesnomtseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ. \v 24 T̃arraña Cristopaʼ errponañohuenchaʼ corneshaterr t̃arroʼmar ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye. \v 25 Ñeñt̃oʼmar Cristopaʼ ña eñoteneʼ att̃och c̈hocma aʼqueshp̃atenan allohuen ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor ñerraʼm eʼñe pueyemteñot̃et ña, t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocma alloʼtsen Pomporesho allecma aʼpoctatennay ñeñt̃ eʼñe cohuen yocop. \v 26 Ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye pocteʼña yocop oʼch yechen Yecorneshar ñeñt̃ Cristo t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen Parets, ama eñalle poʼchñar amaʼt mamesha ñeñt̃chaʼ aʼsosyateneʼ. Ñapaʼ oʼ sohuanerran allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ sosyaʼtsañ oʼ alla c̈herr allohuanen Yompor pueʼntaño allña partsotapretenan Pompor. \v 27 Ñapaʼ ama att̃eyeʼ p̃oso ñerraʼm poʼpotantañ cornaneshac̈hno ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñet pat̃eʼtets yet̃paʼ epayeʼ muetseteʼt̃ payarac̈hno; ñeñt̃ eyarra poʼrraspaʼ alloña peretnataneʼt̃ña cornaneshac̈hno poʼchñar. Ellonet̃paʼ oʼch peretnateñet ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ poʼchñar ñeñt̃ara eyarra poʼrraso. T̃arraña Cristo ñapaʼ eʼñe parrocha shatan eʼñe ñañeña poʼrras allohuenacop ochñartsocop allempo rroma yocop eʼñe ña puemnenñot̃; ñeñt̃paʼ att̃oña tsaʼtuerrnaya yoʼchñar Pomporesho. \v 28 Moisés ñeñt̃ atet̃ nan ñoñets ahuat̃paʼ ñeñt̃paʼ acheña naʼyes ñeñt̃chaʼ corneshatyesets att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ ya ñeñt̃ey ama cohuenacmayeʼ es petso. T̃arraña allempo met allpon charpaʼ allempoña Yomporpaʼ oʼ alla nerran poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño. Allempoñapaʼ nerran Puechemer ñeñt̃chaʼ corneshaterrets ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets Partsocop; ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. (Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ eʼñe etsotuan ñeñt̃ nanac sherbets.) \c 8 \s1 Jesúspaʼ ña aʼpoctatañterrtsa eʼñe etserra yocop \p \v 1 Ora allpon ñeñt̃ oʼ notuanmas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: ñeñt̃ att̃o atarr sherben Corneshaʼ Cristo t̃eʼña ñapaʼ oʼ alla anorruerr Parets poʼcohuenrot̃ all anen poʼconaño all pueʼntaño. Allñapaʼ oʼ alla partsotuerr ñam̃a. \v 2 Allñapaʼ oʼ atarr sherb̃aʼhuerr eʼñe allohuanen Parets poʼprahuo all eʼñe poʼñoc̈h alloʼtsen Yompor. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm patsoʼmar puerahuaʼ ñeñt̃ t̃omaten acheñ. Allpaʼ Yomporña t̃omateneʼña poʼprahuaʼ eʼñe ña pueʼntaño. \v 3 Yeñoteñ allohuen ñeñt̃ corneshatets Partsocop, ñetpaʼ añecopña anaret̃tenet att̃och ñetchaʼ es apuenet Yompor ñam̃a ñetpaʼ oʼch muetsenet payarac̈hno Yomporecop att̃och peretnatenet poʼchñaret. Ñeñt̃oʼmarña Corneshaʼ Jesús, ñocoppaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch es apan Pompor. (Ñeñt̃paʼ aña apuerran Pompor eʼñe ñañeña poʼchets att̃och rroma yocop.) \v 4 Ñehua, ñerraʼm ñapaʼ alloʼtsenaraña añe patsropaʼ amaʼt mamesha amat̃eʼ pocteyeʼ enteññeña ñeñt̃ cornaneshatyets añe patsro, t̃arroʼmar ñetpaʼ añach eʼñe cohuen entenet oʼch es apueñet Yompor ñeñt̃ eʼñe atet̃ naneteʼt̃ Moisés poʼñoñ. \v 5 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ sherbenet ñet ñeñt̃paʼ att̃a tomaʼnteñet ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h Cristo eʼñe cohuen sherben Parets poʼprahuo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Añach sherbenet ñeñt̃ att̃emaʼt̃tetsa ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor. Yeñoteñ ñeñt̃ecma sherbeteʼt̃ t̃arroʼmar ahuat̃ allempo Moiséspaʼ ahuoʼch t̃omataneñ ñeñt̃chaʼ poʼprahuaʼ p̃aʼ Parets arr patsro, all aspent̃o Yomporña gateʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya eʼñe ña poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allempoñapaʼ atet̃ otan Moisés: “Poʼñoc̈hpaʼ eʼñech atet̃ peyec̈hcaton ñeñt̃chaʼ neprahuaʼ nep̃aʼ añ patsro allchaʼ yec̈hena Necamquëñ.” Arrpaʼ allohua atet̃ otan Yompor Moisés. \v 6 T̃arraña Corneshaʼ Cristo t̃eʼ att̃o sherberr all pueʼntaño, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h poctacma cohuen. Ello metanaʼtuenan ñeñt̃ atet̃ sherb̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ cornaneshac̈hno arr patsro. T̃arroʼmar t̃eʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼpoctaterrnay Pomporeshopaʼ ñeñt̃ña eʼñe poctacma cohuen yocop, t̃arroʼmar añ aʼpoctateñetspaʼ paʼnamen oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay coshateñtso. \p \v 7 Yeñoteñ ñerraʼm eʼñe cohuen aʼpoctatyeñeʼt̃ ñeñt̃ ñenmat̃ allempopaʼ amach palltenañe oʼch alla aʼpoctaterryeterr eʼñe ello etserra. \v 8 Yeñoteñ ñeñt̃ ahuat̃ aʼpoctateñetspaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen yenpaʼyeʼt̃e t̃arroʼmar allempo Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entaneʼt̃e israelneshaʼ. T̃arroʼmar poʼñoñpaʼ atet̃ oten ñeñt̃ aquellcaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: \q1 C̈hapchaʼ allempoch nenerrerr poʼpoñ neñoñ israelenaʼtarneshacop ñam̃a judánaʼtarneshacop, ñeñt̃paʼ allochña naʼpoctaterranet eʼñe cohuen etserra. \v 9 Ñeñt̃paʼ amach att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ naʼpoctatanet ñenmat̃ paʼtañneshañ allempo nerranetaʼ Egiptot̃ eʼñe cohuen na nehuamencot̃. T̃arroʼmar allempo ñetpaʼ ama att̃eyeʼ p̃oneto ñeñt̃ atet̃ nenanet ñeñt̃chaʼ aʼpoctatahuetañ. Ñeñt̃oʼmar napaʼc̈hoʼña att̃a naʼypoʼñanet. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor allempo. \m \v 10 Allempoñapaʼ oʼ alla oterrerr Yompor ñeñt̃ara: \q1 Esempohuañenpaʼ oʼch alla naʼpoctatererr poʼpoñ ñeñt̃ israelenaʼtarneshacop. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ neperranet allempo eshecchaʼña nec̈hapaterranet neñoñ eʼñe ñet pueyoc̈hreto, ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o neñoñpaʼ oʼ aquellcaret̃terret eʼñe ñet pueyoc̈hreto ñeñt̃chaʼ cot̃apeʼchaterrahuetña eʼñe cohuen. Allempoña poʼñoc̈hpaʼ eʼñech Poʼyomporer perrnet, napaʼc̈hoʼña eʼñech neyochreneshaʼ neperranet ñamet. \q1 \v 11 Ñam̃a allempo allohuenetpaʼ eʼñech eñotuerrnanet ñeñt̃chaʼ atet̃ noct̃apeʼchaterranet cohuen pueyoc̈hreto. Allohuenetpaʼ eʼñech att̃ecma eñoterrnet pomporneshohuenet amaʼt ñam̃a añet̃olleshohuen amaʼt ñeñt̃ atarr sherbets amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama esoyeʼ enteñeto. Ñeñt̃oʼmarña allempo ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entetsapaʼ ama pallteno oʼch yec̈hatan poʼpotantañ pamoʼts amaʼt ñam̃a paʼmoʼnasheñ. Amach eseshaʼ oterrahueteʼt̃e t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch señoter Yompor, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe eñotuerrnet. \q1 \v 12 Ñam̃a napaʼ eʼñe nemuereñot̃anetpaʼ nep̃retnerranetchaʼ poʼchñaret, amach alla neyerpuerraneteʼt̃e poʼchñaret. Arrpaʼ allohua atet̃ ot Yompor ahuat̃. \m \v 13 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ all oten eʼñe etserra oʼch aʼpoctaterrey, ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ aʼypoʼñerran ñeñt̃ att̃och ñanom aʼpoctatyeñ. Ñam̃a ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ aʼpoʼtateñets t̃eʼpaʼ oʼ aʼypoeñaret̃terra, ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ. \c 9 \s1 Ñeñt̃ patsoʼmar Yompor poʼprahuaʼpaʼ añ tomaʼntateññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueʼntañoʼtsen poʼprahuaʼ \p \v 1 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ aʼpoctatanetañ ahuat̃ Yompor ñeñt̃paʼ echenan ñoñets anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sherb̃aʼyeset Parets. Ñam̃a arrchaʼ eʼñe etsotetña ñeñt̃ Yomporecop eʼñe ña poʼprahuo, ñeñt̃ puerahuaʼpaʼ amaʼt acheña t̃omateneʼ arr patsro. \v 2 Ñehua, ñeñt̃ puerahuatatseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ shetamtsopoʼ. Ñeñt̃ t̃omatenet ñehuapot̃paʼ ñeñt̃ otenet Partsopahuesho alloʼtsen all orratenet huerare ñam̃a alloʼtsen mesa allecma nenet pan Partsocop. \v 3 Allohuanen allohua ayottam̃p̃saret̃ besmo poʼppahueñ shetamtsopoʼ ñeñt̃ otenet, Eʼñe Partsopahuesho Poʼponro. \v 4 Allñapaʼ alloʼtsen altar, enot̃ñapaʼ allecma aʼcrratenet tsach pueseʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Partsocop; ñeñt̃ña altar enoʼmarpaʼ eʼñe cohuen orotattena. Ñam̃a allohuanen poʼppauño alloʼtsen tsapot; ñeñt̃paʼc̈hoʼña enoʼmarpaʼ orotaten. Allña aññoʼtenet mapuettall allo aquellcaret̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aʼpoctat Yompor ahuat̃ acheñeneshacop. All aññoʼtenet ñam̃a pajoʼ orotaten, allña eshaʼtaret̃ coñeʼt̃ maná ñam̃a tsapoto alloʼtsen Aarón poʼcarr ñeñt̃ tapaʼllatseʼt̃ ahuat̃. \v 5 Tsapoto enot̃ all t̃en epsheña mellañot̃eñmaʼt̃ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ otenet querubíñ ñeñt̃ tomaʼntenaya Parets poʼpartsoña ñeñt̃ chorrets all. Querubíñ paʼpaʼyopaʼ alloña caʼmatenan tsapot enot̃ allot̃ eʼtam̃penet tsapot. Allñapaʼ allecma peretnaneteʼt̃ Yompor poʼchñaret. Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñec̈hno ñeñt̃ paʼnamen atmaʼntataret̃ all. \p \v 6 Allpaʼ paʼnamen aññoʼtaret̃etyetsa ñeñt̃ all puerahuo. Ñam̃a ñeñt̃ cornaneshatyets Partsocoppaʼ c̈hocmach beʼt̃osyenet ñeñt̃ all puerahuo ñehuapot̃, allchaʼña etsotayenet ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop. \v 7 T̃arraña ñeñt̃ allohuanen poʼppahueñ Parets poʼponer ama eseshayeʼ beʼt̃etsoña all. Allpaʼ añach beʼt̃ets puesheñarr corneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen poʼpotantañ cornaneshac̈hno. Amaʼt ñapaʼ pat̃err charpaʼ eʼñech parrocha beʼt̃en. Ñam̃a c̈hocmach anman eyarra poʼrras alloch peretnenanet Yompor poʼchñaret. Ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpaʼna poʼchñarecop amaʼt ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ poʼchñarecpuet. \v 8 Amaʼt ñeñt̃ ñehuapot̃eʼtsen puerahuaʼ allecma sherb̃aʼyen cornaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop, t̃arraña eʼñe allohuanen Parets poʼponro añach beʼt̃ets ñeñt̃ nanac corneshatets eʼñe ñapuet̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ Parets Puecamquëñña yeñotateneʼ att̃o ama atoram̃p̃saret̃eyayye allohuenacpay att̃och yec̈hapam̃peña Yompor all partsoten. \v 9 Ñeñt̃ allempopaʼ aña tomaʼntena ñeñt̃chaʼ atet̃ cohuen p̃osa tsapat̃onet̃ Cristo allempoch huapa; atet̃ ñerraʼm t̃eʼña oʼ huapa Cristopaʼ oʼ etsotua. T̃arroʼmar allempo all Parets poʼprahuo amaʼt es apuenetañ Yomporecop ñam̃a amaʼt es muetsayenetañ Yomporecop, ñeñt̃paʼ arepaʼt aʼcohuentatenanoña añ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ sherbenayeñ Yompor. \v 10 T̃arroʼmar ora atet̃ anaret̃tet allempo ñeñt̃paʼ añecpa sherben ñeñt̃ eʼñe poʼchtsocpueta ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm ñeñt̃chaʼ rrenet ñam̃a ñeñt̃chaʼ orrenet ñam̃a att̃o apaʼyeseteʼt̃ Partsocop. Ñeñt̃ orapaʼ añecpa sherbeʼt̃ att̃och aʼpoctatenet poʼchets Partsocop. Ñam̃a ñeñt̃paʼ mamecpa anaret̃ta esempohuañenña Yomporpaʼ orrtaterrnaychaʼ poʼpoñ ñeñt̃chaʼ ello nanac yesherberreʼ. \p \v 11 Ñeñt̃paʼ eʼñe t̃arrempohua eʼñe etsoterra allempo huapa Cristo, ñeñt̃ña orrtatoseʼ ñeñt̃ ello nanac sherbets t̃eʼ yocop. Ñapaʼ att̃o corneshatospaʼ oʼ alla beʼt̃osuerr allohuanen Partsopahuesho all pueʼntaño ñeñt̃ña ello nanac sherbets Partsocop. Ñapaʼ eʼñe metanaʼtuerran ñeñt̃ sherb̃aʼyestseʼt̃ ahuat̃ puerahuo Partsocop ñeñt̃ t̃omaten acheñ arr patsro. T̃arroʼmar ñeñt̃ Parets poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ ama acheñeyeʼ t̃omatenaye ñam̃a ñeñt̃paʼ ama añe patsroyeʼ at̃omataret̃eyaye. \v 12 Ñam̃a Cristo allempo beʼt̃osuerr allohuanen Partsopahuesho ñeñt̃paʼ eʼñe parrocha beʼt̃osuerr all pueʼntaño. Ñam̃a ñapaʼ ama añeyeʼ anmo eyarra poʼrras — cabra amapaʼ huacshet̃oll. Ñapaʼ eʼñe ñañeña poʼrras pomhuerr. Ñam̃a ñapaʼ eʼñe parrocha pomanña poʼrras all amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshacop poʼchñarecop. Att̃oña eʼñe cohuen aʼpoctatonay att̃ot̃chaʼ aʼqueshp̃aterrey, ñam̃a ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. \v 13 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ att̃o shellcapechyesaneʼt̃ corneshaʼ acheñeneshaʼ cabra poʼrraso amapaʼ huaquësh poʼrraso amapaʼ huacshet̃oll poʼtsapñero ñeñt̃ aʼpoyenet altaro, ñeñt̃paʼ att̃oña aʼpoctatenan amaʼt erraʼtsena acheñer poʼchets Partsocop, amaʼt errot̃eno aʼsosyatena Partsocop. \v 14 T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe poʼchtsochaya aʼpoctataret̃tenet Partsocop. T̃arraña allempo ashataret̃ta Cristo poʼrras, ñeñt̃paʼ ellonet̃ añecopña nanac sherb̃os att̃och aʼpoctaterrnay amaʼt ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñpaʼ amach alla yeyemterrerro ñeñt̃ atet̃ yeyec̈hcatyen arr patsro ñeñt̃ ama aʼqueshp̃atañeyaye. Añchaʼña eʼñe cohuen yesherben Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Cristopaʼ ñeñt̃oʼmarña ello atarr sherbeney att̃o pomuerra ñañeña oʼch rroma yocop amaʼt ñapaʼ ama eñalle poʼchñar amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ eʼñe Yompor Puecamquëñot̃ atet̃ p̃osa; ñeñt̃ña Camuecñetserpaʼ ama ahuañaño. \p \v 15 Att̃o Jesucristopaʼ ña eñosets yocop att̃och aʼpoctatuerrnay eʼñe cohuen etserra. T̃arroʼmar allempo rroma Cristo ñeñt̃paʼ añecopña sherben att̃och peretnaʼhuerrnay yoʼchñar ñeñt̃ oʼ allpon yep̃ohuen ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ yoct̃aʼnom ñeñt̃ ñanom aʼpoctatañtatsañ. Allochñapaʼ allohueney ñeñt̃ey oʼ yaʼhuaʼñaret̃terra oʼch yameʼñera, ñapaʼ aphuerreychaʼ ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃ atet̃ oteney att̃ochña yapaʼ corretsayach errponohuañen. \v 16-17 Ñehua, yeñoteñ arr patsro c̈hocma eñall puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa oʼch quellcaʼnman ñoñets all oten ñeñt̃chaʼ allpon puechatsrec̈hno apaʼnman pamoʼtseshaʼ ñerraʼm esempoch rroma. T̃arraña allempo orameñ correna ñeñt̃ quellquëneʼ eʼñe ña poʼñoñ, añña ñeñt̃ oʼpatatyenapaʼ amach errot̃enot̃ amnataret̃teto oʼch yoret eʼñe allempocma. T̃arraña ñerraʼm esempoch eñoteñet poʼñoc̈h oʼ rromuen ñeñt̃ oʼpatatenahuet, allempoñapaʼ aparet̃etyesetchaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatataret̃etyenet. (Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ allempo rroma Cristo att̃o ashataret̃ta poʼrraspaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatatyenya yam̃a ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe yocma.) \v 18 Ñeñt̃oʼmarña ahuat̃ allempo ñenmat̃ aʼpoctateteʼt̃ Partsocop, amaʼt allempopaʼc̈hoʼña oʼch muetset eyarra, poʼrrasoñapaʼ allochña shellcataʼtyeset. Ñeñt̃paʼ att̃oña eʼñe aʼpoctateteʼt̃ña poʼñoñ. \v 19 Ñehua, Moiséspaʼ atet̃ p̃a allempo. Eʼñe eñotatuan acheñeneshaʼ ora allpon atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, allempoña ñapaʼ oʼ yoran carrnero pueʼch ñeñt̃ eʼc̈homaret̃ tsamaʼt̃o ñeñt̃ñapaʼ huanquëʼ hisopoch puetacro, allot̃ñapaʼ yoran ñam̃a huacshet̃oll poʼrras ñam̃a cabra poʼrras, tsech epuet oñ. Allña eʼc̈homan carrnero pueʼch ñeñt̃ huanquën tsachp̃o allempoñapaʼ shellcataʼtan allo libro ñeñt̃ all anaret̃ Yompor poʼñoñ, att̃oña shellcanaʼtam̃pesuan ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ. \v 20 Allempoñapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: “Añ poʼrras ñeñt̃paʼ alloña Yomporpaʼ aʼpoctatennas ñeñt̃ atet̃ nenan poʼñoñ socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.” \v 21 Ñam̃a att̃ecma p̃an ñam̃a puerahuaʼ ñeñt̃ shetamtsopoʼ oʼ shellcapoʼch ñeñt̃ara errasatso. Ñam̃a ora allpon coymec̈hno ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allecma sherbeñet Parets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe shellcaʼtaʼtue. \v 22 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, allohuen es poʼrrasochña eʼñe aʼcohuentatenet Partsocop. Allohuen paʼnamen ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ eʼñe autsa allohuen aʼcohuentatue att̃o ashellcanaʼtaret̃ta eyarra poʼrraso. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm ama es muetseneto att̃och shatatoñet poʼrraspaʼ amach eseshayeʼ ap̃retnaret̃tetso poʼchñaret. \s1 Att̃o amtsaret̃ta Cristo yoʼchñarecoppaʼ att̃oña eʼshohuerrnay yoʼchñar \p \v 23 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ añe patsro puerahuaʼpaʼ eyarra poʼrrasoña aʼcohuentatyenetña allohuen ñeñt̃ Partsocop. Ñeñt̃ puerahuaʼ añ patsoʼmarpaʼ añ tomaʼntena Parets poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen, ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma errasatso aʼcohuentataret̃tena allohuen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen. T̃arraña ñeñt̃ rromats Parets poʼprahuacop ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃paʼ añ muenen errasats ñeñt̃ ello atarr cohuen sherbets. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ ñeñt̃ecopña rroma. T̃arroʼmar Cristopaʼ ama arreyeʼ beʼt̃osuerro ñeñt̃ patsoʼmar puerahuaʼ ñeñt̃ yec̈hcaten acheñ ñeñt̃ att̃a tomaʼntenaya Yompor poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allña beʼt̃osuerrña Cristo Parets poʼprahuo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ ñapaʼ alloʼtsen eʼñe allohuanen Yomporesho allña t̃orraʼhuerra cohuen yocop. \v 25 Ñam̃a Cristopaʼ ama att̃eyeʼ p̃oso atet̃ pena cornaneshac̈hno ahuat̃. Ñetpaʼ c̈hocma beʼt̃oseteʼt̃ allohuanen Parets poʼponro eʼñe pat̃eʼtets char. Ñam̃a errasats ñeñt̃chaʼ anenet oʼpono ñeñt̃paʼ ama ñetoyaye poʼrraset. \v 26 T̃arraña Cristopaʼ eʼñe parrochecpa anaret̃ oʼch pomuerra ñañeña oʼch rroma att̃och ashataret̃ta poʼrras. T̃arroʼmar ñerraʼm ama att̃eyeʼ anaret̃eñepaʼ c̈hocmat̃eʼ rromameʼtañ amaʼt t̃arrempot̃eñ allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃tetsa pats. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ p̃o. Ñapaʼ añecopña huapa att̃och eʼñech parrocha amtsaret̃ta allohueney yoʼchñarecop att̃och ñachña yahuanmam̃perreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña huapa allempohuach c̈herr yet̃ allempoch mellapoterrmocha. \v 27 Yeñoteñ amaʼt allohueney acheñey c̈hocmach yerromuen. T̃arraña eʼñech parrocha yerroma allempoñapaʼ oʼch huerrnaya att̃och Yomporpaʼ eñotatyesuerrey eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey — ñatoʼ eʼñech cohuen entyesuerrey amapaʼ ñatoʼ amach cohuenayeʼ entyesuerrye. \v 28 Att̃ecma p̃a ñam̃a Cristo eʼñe parrocha rroma allempo amtsaret̃ta allohuen ochñartsocop. Att̃oña ñapaʼ eʼñe ahuanmam̃perrey shontey allohueney yoʼchñar. Amaʼt amtsaret̃tañ ochñartsocop, t̃arraña Cristopaʼ allach orrterra poʼpocheño. Allempoch huerra poʼpocheñopaʼ poʼcohuenño amach añecpayeʼ huerro oʼch alla rromuerrerr ello ochñartsocop. Añecopchaʼña huerra poʼpocheño oʼch eʼñe aʼqueshp̃atuerran allohuen ñeñt̃ c̈hocma cohueneʼ ña. \c 10 \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ judioneshacop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ cohuenteno ñeñt̃ atet̃ cohuentena t̃eʼ ñeñt̃ orrtatosnay Cristo. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ aña tomaʼntena ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h cohuenetuerrtsa ñeñt̃chaʼ orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor. Amaʼt c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ eyarrac̈hno poʼchñarecop eʼñe atet̃ oteneñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ eʼñe aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ. Amaʼt pat̃eʼtets char c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ ñeñt̃ Yomporecop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ aʼcohuentataneʼt̃eña acheñeneshaʼ Yomporecop amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor. \v 2 Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñña acheñeneshaʼ esoʼmart̃eʼña oʼch alla muetsereterrña poʼpoñec̈hno shonteʼ eyarra. Ñerraʼm poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyeneʼ sosyaʼtsañ pueyoc̈hreto, esoʼmart̃eʼña alla yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsaʼyenet. \v 3 T̃arraña poʼñoc̈h epayeʼ yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret. Eʼñe pat̃eʼtets char allempopaʼ oʼch alla muetserreterr eyarrac̈hno añecop ñeñt̃ att̃o yerpapaʼtaterraneterr poʼchñaret. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eyarra poʼrraspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ ahuanmam̃perryeña yoʼchñar amaʼt toro poʼrras amapaʼ cabra poʼrras. \p \v 5 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ atet̃ otosan pompor allempo acheñetos arr patsro ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 P̃a t̃eʼpaʼ ama añeyeʼ pemneno eyarra ñeñt̃ amtsaret̃tetsa p̃ocop ñeñt̃chaʼ atarr p̃ocshateneʼ. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ es apaʼyenet p̃ocop. Ñeñt̃oʼmarña nocop t̃eʼpaʼ oʼ peyec̈hcatuerrnan nechets añ patsrecop ñeñt̃ eʼñe atet̃ pemnen p̃a, eʼñech nechtsot̃ nesherb̃osep̃ att̃och eʼñe cohuen nocshatenep̃. \q1 \v 6 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ ama añeyeʼ atarr p̃ocshatenaye att̃o chamuenet eyarra p̃ocop amapaʼ allempo muetsanatenet eyarra ñeñt̃ poʼchñarecpuet. \q1 \v 7 Ñeñt̃oʼmarña Nompore t̃eʼ napaʼ oʼch notap̃: “Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro att̃och netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a, ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃ peñoño nocop.” Arrpaʼ allohua atet̃ otan Cristo pompor. \m \v 8 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ ot Cristo arr ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ ama añeyeʼ mueneno eyarra ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop att̃och coshateñet ña. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ es apaʼyenet ñocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama ñeñt̃eyeʼ eʼneno ñeñt̃chaʼ coshateneʼ amaʼt ñeñt̃ achamaret̃ ñocop amaʼt ñam̃a ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop. Ñeñt̃ ora añec̈hno ñeñt̃ atet̃ naneʼt̃ Moisés poʼñoñ atet̃chaʼ es apueñet Yompor, t̃eʼña ñeñt̃paʼ ama coshatenano Yompor; atet̃ oten Cristo. \v 9 Elloña ñapaʼ atet̃ oten, “Napaʼ añecopña nehuapa Nompore, oʼch netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a.” Ñeñt̃paʼ añ eñotatosey, ña aʼhuañatoseʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ att̃o muetseteʼt̃ eyarra poʼchñarecop. Att̃oña ñapaʼ nosan poʼñoñ ñach rromosets yoʼchñarecop. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña Jesucristopaʼ pomosa ñañeña yoʼchñarecop. Amaʼt parrocha rromapaʼ ñeñt̃paʼ allohuenacpay. Att̃o ñapaʼ etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenen Pompor yañapaʼ eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop. \v 11 Ñam̃a ñeñt̃ cornaneshatyets judioneshacop ñet pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocma t̃enet all altaro allot̃ecma sherbeñet Yompor allecma muetsanaterretañeʼt̃ eyarrac̈hno ñeñt̃ ochñartsocop. T̃arraña amaʼt amtsaret̃tenañpaʼ amach errot̃enot̃ ahuanmanoña ochñarets. \v 12 T̃arraña Jesucristopaʼ eʼñe parrocha pomuerra eʼñe ñañeña ñach amtsaret̃terrtsa ochñartsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ allohuenacop eʼñech errponohuañenacop. Allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ allña partsotuerr. \v 13 Allot̃ña cohuenan allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ esempohuañenpaʼ aʼmchechatuerranetchaʼ. \v 14 Jesucristo allempo pomuerra ñañeña, ñapaʼ eʼñe etsotatuerrnay att̃och eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ eʼñe allohuenacop amaʼt ahuat̃ot̃eñ errponohuañenacop añecop ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. \v 15-16 Amaʼt Yompor Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eñotoc̈htatennay t̃arroʼmar ñapaʼ añ eñotatyeʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otyeʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \q1 Esempohuañenpaʼ napaʼ oʼch naʼpoctaterranet poʼpocheño. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ neperranet. Allempo eshecchaʼña nec̈hapaterranet neñoñ eʼñe pueyoc̈hreto. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o neñoñpaʼ oʼ aquellcaret̃terret eʼñe ñet pueyoc̈hreto ñeñt̃chaʼcaʼyeña cot̃apeʼchaterrahuetña eʼñe cohuen. \m \v 17 Ellonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ allempo: \q1 Napaʼ amach alla neyerpuerraneteʼt̃e poʼchñaret. Amaʼt ora att̃o at̃pareʼtneteʼt̃paʼ amachña ñeñt̃a alla neyerpuerraneteʼt̃e. \m \v 18 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃o Yomporpaʼ oʼ peretnaʼhuerrnay yoʼchñar amach alla yerpuerrnayeʼt̃e ñeñt̃oʼmarña amach alla es yemtserreʼt̃e ñeñt̃ yoʼchñarecop. \s1 T̃eʼpaʼ ama es palltetso yocop att̃och eʼñe cohuen yeʼñoranaʼtera Yompor Parets \p \v 19 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe pocteʼ yocop eʼñe ya yec̈horeʼteñot̃ Yomporpaʼ eʼñech yeyemteña eʼñe atet̃ ñerraʼm yamoʼts yeyemtena eʼñe allameʼtets. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yebeʼt̃err eʼñe allohuanen Parets poʼponro all poʼprahuo atet̃ peʼt̃ ahuat̃ cornaneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃ostseʼt̃ ñapuet̃ ñeñt̃ anmayeʼt̃ eyarra poʼrras all, t̃arroʼmar t̃eʼña att̃o oʼ rroma Jesucristo yocop, poʼrrasña ñeñt̃ña eʼñe yaʼpoctaterreʼña ya att̃och yeʼñoranaʼtera amaʼt ñeñt̃ atarr Parets. \v 20 Poʼñoc̈h Jesucristo eʼñe ña poʼchtsot̃ orrtaterrnay poʼpoñ etserra att̃och yapaʼc̈hoʼña oʼch yec̈hapam̃pera Yompor att̃och yeʼñoranaʼtera. Ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen att̃och yeyemteña eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ Cristopaʼ oʼ c̈hapaterrey allohua yottam̃peññañet besmo Parets poʼponro all poʼprahuo. \v 21 Jesús t̃eʼpaʼ yeñoteñ ñeñt̃ña atarr Yecorneshar yepen ñeñt̃ c̈hets Yompor paʼpacllo, ñapaʼ allña am̃chaʼtaret̃etuerra Yomporepahuo añecop allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Parets. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃paʼ amach yem̃chaʼnañot̃ayaya yec̈horeʼteñe. Eʼñepaʼchña yeñmañeshaʼ yeyoc̈hrocmañen yec̈horeʼteñ, t̃arroʼmar Cristo poʼrrasoña oʼ aʼcohuentaterrnay yeyoc̈her att̃o t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyerr, amachña alloʼna yerpapaʼtatnenye yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o yapaʼ eʼñe cohuen apataret̃ey oño ñeñt̃ poctetsa Partsocop. \v 23 C̈hocmuepaʼchña yecueñña ñeñt̃ yeyemtena allochñapaʼ aʼqueshp̃aterreychaʼ, amuepaʼchña c̈ha yeʼcharrtatatstenoña yeyoc̈her t̃arroʼmar Yompor ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctaterrnay poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney. \v 24 Ñam̃a añepaʼchña eʼñe cohuen yeʼnen att̃och yeyenpannena allohueney allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yeyc̈hen morrentannaʼteñets ñam̃a eʼñech cohuen es yeyenpannena. \v 25 Ñam̃a c̈hocmuepaʼch yesen all c̈hocma yapc̈hena eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo. Amachña att̃a yep̃atsto ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ ama huetso allecma yapc̈hena. Añchaʼña atet̃ yepena allempo yapc̈hena eʼñech cohuen yoct̃apeʼchatannena Yomporecop. Elloña t̃eʼpaʼ c̈hocmach yapc̈hena ñeñt̃ nanac cohuentetsa yocop t̃arroʼmar yeñoteñ t̃eʼpaʼ oʼ c̈herrmoch allempoch huerra Yepartseshar Cristo. \p \v 26 T̃arroʼmar ñerraʼm oʼ yeñoter poʼñoc̈h Cristo rromats yocop att̃och aʼqueshp̃aterrey ñam̃a ñerraʼm ñeñt̃oʼ yameʼñerra t̃arraña ñerraʼm alloʼna yesen ochñaʼtareʼtnomuets eʼñe ya yemneññot̃paʼ allempopaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ rromuerrtserr poʼpocheño ñeñt̃chaʼ yetsaʼterroyerr ello yoʼchñar. \v 27 Ñeñt̃ alloʼna sets ochñaʼtareʼtnomuets añach oʼpaterrahuet coñcheñets ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈htetsa ñeñt̃ara Yompor poʼyoroc̈henña ñeñt̃ tsoʼpaʼ eʼñech eʼnuerran allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor. \v 28 Ñehua, ahuat̃ ñerraʼm eñall amaʼt puesheñarra ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃ Moisés poʼñoñ, ñerraʼm eñall epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃peneʼ ñeñt̃ña at̃parñat̃paʼ ahuoʼch muetse allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt puesheñarrapaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ morrentaya. \v 29 Elloña ñeñt̃ ama esoyeʼ entenaye Yompor Puechemerpaʼ atarrchaʼ nanac aʼcoñchataret̃terret. Elloña poʼrras ñeñt̃chaʼ aʼcohuentaterrahuetañ Partsocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama esoyeʼ enteñeto amaʼt ñeñt̃ errasatser ñeñt̃ etserra aʼpoctatañtetsa. Elloña amaʼt Yompor Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hach sasareʼteññañet ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ morrenterrahuetañ att̃och chorrerranetañ. Amaʼt señoteñeña elloña atarrchaʼ nanac acoñchataret̃terra ñeñt̃ atet̃ atarr tsenaʼteneʼ Yompor Puechemer. \v 30 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yomporña atet̃ otets: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ coñchaterrahuet, napaʼ ñeñt̃enchaʼ tsaʼtaterrahuet.” Elloñapaʼ atet̃ oten Yompor: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ otteñeʼcherrahuet att̃ochña necoñchaterranet amaʼt ñeñt̃ neyochreshac̈hno nepeneñ.” \v 31 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ atarr yoroc̈henoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ aña oʼpatenaya ñeñt̃ poʼyoroc̈henña pen Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. \p \v 32 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch alla seyerpuerra atet̃ sep̃a ahuañmoʼcha allempo eʼñe errtes eñoterreʼ poʼñoc̈h Cristepaʼtña aʼqueshp̃atañ. Ñeñt̃paʼ allempo ñanom aʼpuetarsam̃p̃saret̃ta seyoc̈hro soct̃ap̃ña. Allempopaʼ amaʼt atarr amueroc̈htataret̃eseñ sañapaʼ eʼñe saʼhuantaʼhuanom paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ setantyesoya; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ c̈ho atarr sec̃llarena. \v 33 Patantaʼttsospaʼ atarrcaʼye cheʼtatsetaseteʼt̃ eʼñe alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ. All atarr saʼmueroc̈htataret̃ta. Elloña ñerraʼm esempo mueroc̈htateñet poʼpotantañ samoʼtseshaʼ sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach semueroc̈htapretaneteʼt̃. \v 34 Poʼñoc̈h ñeñt̃ arrmanataret̃tatseʼt̃ oʼch ayottam̃p̃saret̃tet, sañapaʼ eʼñe sellcapreteñot̃anetpaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen seyenpuenanet. Amaʼt allempo puerratam̃p̃satsreʼtaseʼt̃ ñeñt̃ seʼmoñeʼtyesayeʼt̃, sañapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ saʼhuantenanet. T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ oʼ secherr ento ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ att̃o sherbenes sechatser, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama aptsaño. \v 35 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ oʼch alla noterrserr, amach alla sequec̈hpatsterrñañe ñeñt̃ att̃o atarr seyemteña Cristo t̃arroʼmar Yomporpaʼ ñachña atarr cohuen setsaʼterraya. \v 36 T̃eʼ sapaʼ aña sepalltena att̃och eʼñe acop̃a saʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ atarr echarr sentyen, att̃ochña alloʼnach sesen p̃aʼyesnomueʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, att̃ochña Yomporpaʼ apuerreschaʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ otenes. \v 37 T̃arroʼmar yeñoteñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ Cristocop atet̃ oten: \q1 Oʼ mameshamerra oʼch orretuerra ñeñt̃chaʼ huerrtsa, t̃eʼpaʼ amach alla atomato pueʼntaño. \m \v 38 T̃arraña Yomporpaʼ atet̃ oten: \q1 Ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na amaʼt erraʼtsena acheñer t̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃ñapaʼ corretsach. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ nepuerram̃perraya ñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna coshatenen. \m \v 39 T̃arraña yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ puerram̃perraya Yompor ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa. Yapaʼ añeycaʼyeña ñeñt̃eychaʼ c̈hocma yemterraya Yompor ñeñt̃eychaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa eʼñe yecamquëñohuen. \c 11 \s1 Eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ eʼñech cohuen es yetsotayen ñocop \p \v 1 Ñehua, allempo poʼñoc̈h yeyemteña Yompor eʼñe yeñoteñ c̈hocmach apuerrey amaʼt esempo ñeñt̃ atarr yecuen t̃eʼ eʼñe yenamueñot̃. Amaʼt ama yenteñaʼ eʼñe yeyoc̈hroña yeñoteñ ñeñt̃ yecuen t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ apuerreychaʼ amaʼt esempo. \v 2 Yatañneshañ ahuat̃paʼ atarr yemuetyeseteʼt̃ Yompor. Ñeñt̃ att̃o yemuetyesyeteʼt̃ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entyesaneteʼt̃. \p \v 3 Ñam̃a ya eʼñe yeyemteñot̃ Yompor t̃eʼñapaʼ oʼ yeñoter allpon ñeñt̃ yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoñot̃a yec̈hcaʼhua. Allempopaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es orrtetso ñeñt̃chaʼ paʼnamen yec̈hcatyes ñeñt̃ atet̃ yentyen t̃eʼ. \p \v 4 Ñam̃a Abel ahuat̃ att̃o yemtaneʼt̃ Yompor, ñapaʼ apan Yompor ñeñt̃ atarr coshateʼ. Paʼmoʼnasheñña Caín amaʼt apaneñ ñam̃a Yompor, ñeñt̃ñapaʼ ama coshatano Yompor. Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ eʼñe cohuen agapan ñeñt̃ ap̃ Abel; att̃oña Yomporpaʼ eñotatanet eʼñe pocteʼ entapretan Abel. T̃arraña Abel amaʼt rromañpaʼ att̃o atarr yemtaneʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe t̃emeʼttsen eñotateney ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃emaʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Abelpaʼ t̃emeʼttsen serrpareʼtateney cohuen. \p \v 5 Ñam̃a ahuat̃ Enoc ñeñt̃ atarr cohuen yemtayeʼt̃ Yompor, ñapaʼ eʼñe ora aner Yompor pueʼntaño eʼñe bet̃nat̃ot̃. Ñapaʼ ama c̈hoyeʼ rromo arr patsro. Eʼñe att̃a aʼchencach pamoʼtseshaʼ ama eseshaʼ enterraye t̃arroʼmar Yompor errayaʼ. Ñehua, allempo ama aʼtapateraʼ Yompor pueʼntaño ñapaʼ atarr cohuen coshataneʼt̃ Yompor allempo añe patsroʼtsen, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃. \v 6 Ñerraʼm ama yeyemteñe Yompor amach errot̃enot̃ yocshateñe amaʼt eʼñe mamesha. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch yemteret ñamet Yompor añ poctetsa oʼch otet poʼñoc̈hpaʼ Yomporpaʼ eñall, ñam̃a eñoteretepaʼchña Yomporpaʼ c̈hocmach coshaterran allohuen ñeñt̃ eʼneneʼ ña. \v 7 Ñam̃a ahuat̃ Yomporpaʼ eñotatan Noé ñeñt̃chaʼ atet̃ eʼchop̃an oñ tsapat̃onet̃. Allempo atet̃ otan Noé amaʼt mameshapaʼ ama huateʼt̃e. T̃arraña Noéñapaʼ eʼñe yemtenana atet̃ och Yompor allempo. Ñañapaʼ yec̈hcatuan poʼcompuer allochñapaʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. Att̃o yec̈hcatan poʼcompuer eʼñe ñapuet̃ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eñotataneñña allohuen poʼpotantañec̈hno pamoʼtseshaʼ ñetpaʼ coñchatuerranetchaʼ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenan Noé. \p \v 8 Ñam̃a ahuat̃ Abrahampaʼ allempo c̈horeʼch Yompor oʼch mueñe allap̃ar allchaʼ apuer pats, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor eʼñe cohuen ameʼñya. Allempoñapaʼ saʼnman paʼnetser oʼ ahuoʼ amaʼt ñapaʼ ama eñoteñe allchaʼ ta t̃arroʼmar ama puentare all sen. \v 9 Allempo c̈hap anetso all oteñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuer esempohuañen, allñapaʼ all yec̈hosa eʼñe pueyemteñot̃ Yompor. T̃arraña ña allpaʼ att̃a yec̈hosa atet̃ ñerraʼm ahuapña. Amaʼt ñeñt̃ patspaʼ ñeñt̃ oʼpatateña Yompor ñeñt̃chaʼ apuer, t̃arraña allempopaʼ ama apueñaʼ Yompor ñeñt̃ atet̃ oteñ. Ñeñt̃oʼmar ñapaʼ att̃a shetamtsopoʼtos all manatoset. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perr Isaac ñam̃a Jacob ñetpaʼc̈hoʼña att̃era yec̈herret shetamtsopahuo. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃a cohueñet esempohuañenchaʼ apuerranet Yompor ñeñt̃ patser eʼñe atet̃ otenanet ñamet. \v 10 Abraham poʼñoc̈hpaʼ aña cohuen ñeñt̃ Yompor paʼnetser ñeñt̃ eʼñe echarr ap̃aret̃ t̃arroʼmar Yompor yec̈hcateneʼ eʼñe echarr peñ. \p \v 11 Puet̃apor Sarapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ cheyoreʼterr amaʼt ñapaʼ oʼ atarr poʼnmeʼten. Amaʼt oʼ meten allempo att̃o cheyoreʼten coyaneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ att̃och cheyoreʼt. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr ayemuetpoʼ entenan Yompor atet̃ oteñ. \v 12 Att̃oña eʼñe Abrahamot̃a atarr mererra shonteʼ acheñeneshaʼ nanac amaʼt ñapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten allempo. Allpon acheñeneshaʼ ña eʼñe poʼm̃reneñ p̃ohuenahuet ñeñt̃ allpon shonteʼ nanac atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ora allohuen rantoc̈hno ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñam̃a atet̃ yenteññañ saʼp poʼmñer ñeñt̃ ama eʼñotuapahuoyaye. \p \v 13 Ñeñt̃et allponet atarr yemuetnomuet Yompor amaʼt allempo Yomporpaʼ ama apuenanetaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃. T̃arraña amaʼt ama aparet̃terretaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃ Yompor, ñetñapaʼ pueyemuetneñot̃et Yompor eñoteñet ñetpaʼ aparet̃terretchaʼ ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h paʼnetser perret. Ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmarña ñetpaʼ eñoteñet añ patser poʼñoc̈h ama paʼnetsreyeʼ peñeto. Ñetpaʼ ahuapñanesheta entenet arr patsro. \p \v 14 Ñehua, yeñoteñ acheñ ñeñt̃ atet̃ entetsa ñerraʼm ahuapñanesheta ñetpaʼ añña eʼnenet ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h. \v 15 Ñam̃a ama añeyeʼ paʼnetser peneto allot̃ onet t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼnenetañpaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla puerrerretañ allot̃ onet t̃arraña ñetpaʼ ama ñeñt̃eyeʼña eʼnameʼteneto. \v 16 Ñetpaʼ añña eʼneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h ñeñt̃ atarr nanac cohuen, ñeñt̃paʼ añepaʼt Yompor paʼnetser ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ama penquënaneto att̃o Poʼyomporer peñet. Ñañapaʼ oʼpatatenanet ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h paʼnetser perret all pueʼntaño. \p \v 17 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ atarr topatan Abraham; ñeñt̃paʼ atet̃ otan Abraham: “T̃eʼpaʼ oʼch pemtser pechemer Isaac eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ muetsenet nocop.” Eʼñe pueyemteñot̃ Yompor Abrahamñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch poman puechemer Isaac oʼch muetse Yomporecop. Ñehua, Yomporpaʼ atet̃ oʼ otuan Abraham ahuat̃ot̃eñ: \v 18 “Eʼñe pechemereshot̃ Isaacpaʼ mererrach shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe pem̃reneñ peperr.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteñeñ Yompor, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch ahuoʼch muetsan poʼpat̃rror allempo atet̃ otererr Yompor. \v 19 T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten, Yomporpaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñach tantatuerreʼ amaʼt ñeñt̃chaʼ rromats. Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Yomporpaʼ oʼ alla tantaterrñañ puechemer rromot̃, oʼ alla agapuer pompor poʼpocheño. \p \v 20 Isaacpaʼc̈hoʼña allempo poʼn eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enaman puechemereshacop Yompor paʼnateña añecop Jacob ñam̃a Esaú; ñeñt̃chaʼ atet̃ bensareʼtam̃perranet tsapat̃onet̃. \v 21 Jacobpaʼc̈hoʼña allempo rromamoch eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enamatnoman Yompor paʼnateña pueʼñaret̃olleshacop ñeñt̃ puechemer José puechemeret̃olleshaʼ puepoʼnmeñot̃paʼ poʼcarra quellpuena allña maʼyochenanaña Yompor. \v 22 Josépaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yompor allempoch rroma allap̃ar all anetso Egipto, ñapaʼ atet̃ otnoman pamoʼtseshaʼ: “Poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach c̈hap allempoch allohuenes israelenaʼtarneshas sec̈haʼnerrchaʼ arrot̃ Egiptot̃, oʼch sahuanerra alloʼtsen pats ñeñt̃ oʼpatatyeʼt̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuerrey. Ñam̃a ñerraʼm esempoch ahuerres arrot̃paʼ sanerrnanchaʼ nenpaʼts.” \p \v 23 Ñam̃a allempo eñalleta Moisés, pamoʼmteʼñapaʼ eʼñe cohuenat̃oll entan emat̃oll. Ñetpaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼ eʼpochet. Ama mechaʼteññañeto am̃chaʼtaret̃ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nen att̃och c̈hocma muetsanachet allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ eñalletyetsa. Eʼñe maʼpm̃a arrorr alla eʼpoteñet. \v 24 T̃arraña Moisés allempo oʼ poʼn ñapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ama mueno oʼch oteñet ñoʼ pueʼñar penña am̃chaʼtaret̃, t̃arroʼmar ñapaʼ att̃a ñañreteña am̃chaʼtaret̃ poʼseñ ñeñt̃ egiptoʼmarneshaʼ. \v 25 Ñapaʼ añña eʼñe pocteʼ ent oʼch mueroc̈htapretana israelneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtseshaʼ pen ñeñt̃ara ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Yompor. Ama pocteyeʼ entano oʼch coshapretana egiptoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa atet̃ coshenet. \v 26 Ñapaʼ att̃a ahuantenan att̃o atarr sasareʼteñet israelneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ añ pocteʼ enten oʼch mueroc̈hta Cristocop. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen enten, ello metanaʼtuenan ñeñt̃ atet̃ sherben allohuen ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ atarr morrentena egiptoʼmarneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ aña cohuen ñeñt̃chaʼ apuer Yompor ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ. \p \v 27-28 Ñeñt̃oʼmarña Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ atet̃ otan allohuen israelenaʼtar ñeñt̃ Egiptoʼtsaʼyen: “T̃eʼpaʼ oʼch semtsa carrnerot̃oll t̃arroʼmar Yompor otets. Ñeñt̃ña poʼrraspaʼ oʼch seshellcataʼtyes allot̃ sebeʼt̃en soʼponro, allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huapa mellañot̃eñ ñeñt̃ amñaret̃ ñeñt̃chaʼ muetsanatuenayaʼ allohuen egiptoʼmarneshaʼ poʼmot̃erneshaʼ att̃ochña sa ñeñt̃es israelenaʼtarneshaspaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach muetsenso.” Ñam̃a Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ saʼnerran anets Egipto, ama mechaʼtnomano ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Egipto ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. Moiséspaʼ att̃a ahuantaʼhuanman allohuen ñeñt̃ atarr echarr entyen t̃arroʼmar ñapaʼ añ eʼñe yemtena Yompor ñeñt̃ amaʼt ama entpahuoyaye. \v 29 Ñam̃a allempo onac̈herr allohuen israelenaʼtarneshaʼ Egiptot̃ allempo c̈hac̈haʼtet atarr saʼpo ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen, israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ eʼñe att̃a ahuanmoset all chopeʼchnomuet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe porrareʼ patso chopeʼchenet. Egiptoʼmarneshaʼña ñeñt̃ cot̃ahuetañpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña ahuanmosetañ ñamet all saʼpo, t̃arraña ñetñapaʼ eʼñe allohuenet ñoʼshrraʼtuosetña all oño. \p \v 30 Ñam̃a allempo c̈hac̈haʼtet all anetso Jericó ñeñt̃ña alloʼmarneshaʼpaʼ ama mueneñeto oʼch abeʼt̃osam̃p̃saret̃tet. T̃arraña israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ canc̈herrmatoset; oʼ canc̈hrroch puetesam̃p̃sameʼtoset ñeñt̃ anetser Jericó ñeñt̃ atet̃ otanet Yompor. Allempoña eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ ñeñt̃ña conc̈het allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ñeñt̃ anetser all puetesmeʼtet canc̈hrroch eʼñepaʼtchaʼ ñot̃a mataʼnom. \v 31 Ñam̃a Rahab amaʼt ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃tatseʼt̃ ahuat̃paʼ att̃o atarr yemterrana ñam̃a Yompor, ñeñt̃ coyanesharpaʼ ama rromo allempo aʼcllataret̃ta allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara jericoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr at̃pareʼtyesayeʼt̃ Yompor all anetso. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen agapan paʼpacllo allponsheña israelenaʼtar ñeñt̃ ñanom amñaret̃tatsa all anetso ñeñt̃chaʼ eñotenayaʼ errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ anetser ñam̃a ñeñt̃ yec̈hetsa all, ñatoʼ ahuamencat̃arerett̃eʼ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. \p \v 32 Poʼpotantañec̈hnopaʼ shontemeñ ñeñt̃chaʼ alla neyerpaterrsañerr ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor ahuat̃. T̃arraña ama eñalle allponmat yet̃ att̃och alla neyerpatuerrsa allohuen ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor, atet̃ ñerraʼm Gedeón, ñam̃a Barac, ñam̃a Sansón, ñam̃a Jefté, ñam̃a David, ñam̃a Samuel ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \v 33 T̃arraña allohuenet eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ paʼnamen etsotayenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Yompor. Puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe aʼmchechueñet poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshac̈hno ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Poʼpotantaññapaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yompor eʼñe cohuen am̃chaʼtaret̃tenet. Eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ñapaʼ alla yenpuerranet ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃. Amaʼt poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ama muenatano maʼyarr oʼch errot̃ peʼ. \v 34 Ñam̃a amaʼt tsoʼña amaʼt atarr huomenc huorten ama muenache oʼch atserrpeʼ. Poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ñapaʼ aʼqueshp̃ach att̃och ama muetseto espado. Poʼpotantañpaʼ amaʼt ama eñalleto poʼhuamenc, eʼñe pueyemteñot̃et Yompor atarr ahuamencat̃ p̃anet. Ñeñt̃ña huomencñatserpaʼ alloña quellarenet. Att̃o eʼñe aʼmchechuet ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. \v 35 Amaʼt poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor, oʼ alla atantataret̃terret pamoʼts ñeñt̃ rromuets. \p Poʼpotantañ amaʼt atarr atserrp̃atseʼtaret̃tenet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ama mueneñeto oʼch quec̈hpuet Yompor att̃och aʼrroyaret̃etyerret. Eʼñe pocteʼ enteñet oʼch rromuet pueyemteñot̃et Yompor t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet allach tanterret ello ñeñt̃ atarr nanac cohuentetsa. \v 36 Poʼpotantañec̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ahuantaʼyenet paʼnamen att̃o atarr atserrp̃atseʼtaret̃etyeseteʼt̃ — att̃oña atarr acheʼtatsetaret̃teteʼt̃, all ashtaret̃teteʼt̃, ehuancanataret̃teteʼt̃, ayottam̃p̃saret̃etyeseteʼt̃. \v 37 Poʼpotantañ amtsanataret̃teteʼt̃ att̃o arrollapecharet̃teteʼt̃. Poʼpotantañpaʼ ashesharet̃etyeseteʼt̃ eʼñe puerroc̈hreto att̃o amtsanataret̃etyeseteʼt̃, atarr huomenc huapaneteʼt̃ topateñets. Poʼpotantañ espado amtsanataret̃etyeseteʼt̃. Poʼpotantañ att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃, aña chorraʼyeseteʼt̃ carrnerorrom, ñam̃a cabrarrom. Atarr huocchañetyeseteʼt̃ att̃aña atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃ att̃o atserrp̃aʼyesaret̃teteʼt̃. \v 38 Att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayoʼmar, aspent̃oʼmar. Eshoʼtyeseteʼt̃ arrorot̃oʼmar, mapuetponoʼmar añe patsro. Allohuenet ñet ñeñt̃ att̃o atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃, Yomporñapaʼ atarr cohuen entaneteʼt̃. Ello metanaʼtueñet ora allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. \v 39 Allohuenet ñeñt̃et atarr yemteteʼt̃ Yompor ahuat̃, Yomporñapaʼ eʼñe cohuen entaneteʼt̃, t̃arraña ñetpaʼ amaña enterretoña ora allpon ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ apuerranet. \v 40 T̃arroʼmar Yomporpaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñ añ cot̃apeʼchen ñeñt̃ ello nanac cohuen enten ña. Ñeñt̃paʼ yocpaʼna allohuenacpay. Ñapaʼ añ muenen allohueney parro oʼch etsotaterrnay ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yaʼcohuentaterreʼ allohueney. \c 12 \s1 C̈hocmuepaʼchña eʼñe yeyemuetneña Yepartseshar Jesús \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ shonteʼ acheñ ñeñt̃ orrtatyesayeʼt̃ ahuat̃ot̃eñ; eʼñe pueyemteñot̃et Yompor eʼñe etsotayeseteʼt̃ Yomporecop ñeñt̃ atarr echarr. Ñam̃a ñet t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ allohuenetpaʼ oʼ cohuapreterryet yam̃a oʼch entyesyet errot̃enchaʼ yetsota yam̃a ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ añ poctetsa oʼch eʼñe yesuanom amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ yepatareʼteneʼ amaʼt ñam̃a yoʼchñar ñeñt̃ atarr yetpatyeneʼ. Ñam̃a eʼñepaʼch yaʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃ echarr yentyen. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yetsoteññañ ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ matetsa ñetpaʼ c̈hocmach c̈hapuet allohua onañcharet̃tenet ñocpuet. \v 2 Añchaʼña c̈hocmuepaʼchña eʼñe yeyemuetneña Jesús ñeñt̃ orrtaterreʼ att̃och yeyemtera ñam̃a ñeñt̃chaʼ yetsotaterreʼ ñeñt̃ att̃o atarr yeyemuetneña. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ oʼch ahuantaʼhuan allohuen ñeñt̃ echarr enteʼt̃ amaʼt att̃o rroma corsocho. Amaʼt ñeñt̃ atarr apencoc̈hen entyenet, ñapaʼ eʼñe poctacma ahuantaʼhuanem̃. T̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃a Pompor ñapaʼ eñoteñ ñach apapuerreʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshatuerreʼ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ alla anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ all anen poʼconaño allña partsotuerr ñam̃a. \p \v 3 Ñehua, t̃eʼ sapaʼ oʼch alla seyerpuera Jesús att̃o ñapaʼ atarr mueroc̈htater ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñeñt̃ atarr eʼmoñeʼtayeʼt̃. T̃arraña ñapaʼ allohuen mueroc̈hteñetspaʼ eʼñe ahuantaʼhuanem̃. Allochñapaʼ sapaʼc̈hoʼña amach c̈ha semuenmeʼchatsche ñeñt̃chaʼ atarr echarr sehuapoya, att̃ochña amach c̈ha llecatenso. \v 4 T̃arraña saña amaʼt atarr sat̃pareʼtyeñeñ att̃o atarr topataseʼt̃ soʼchñar amaña c̈hoyeʼ muetsenseto ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃ta Jesús, ashataret̃ta poʼrras ochñartsocop. \v 5 Ñam̃a sapaʼ oʼt̃eʼ c̈ha sepuesua ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Yompor poʼñoño allohueney ñeñt̃ey puechemer pen. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney poʼñoñ: \q1 Nechemere, ñerraʼm esempo cot̃apeʼchaterres cohuen Yompor amachña att̃a sentatsche ñerraʼm ama esoyeʼ sherbeno. Ñam̃a ñerraʼm esempo coñchatas mameʼ att̃och oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen amachña ñeñt̃ot̃a c̈ha mueneʼ sequec̈hpatstere. \v 6 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey morrentena Yompor ñeñt̃eychaʼña cot̃apeʼchaterr cohuen. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey puechemereshaʼ pen ñeñt̃eychaʼña coñchatyes mameshaʼtets att̃och oʼch alla yoct̃apeʼcherr cohuen ñocop. \m \v 7 Eʼñepaʼchña yaʼhuantaʼhuanom att̃o coñchateney mameʼ t̃arroʼmar ñapaʼ añ muenen oʼch eʼñe puechemer perrey poctacma. Ñehua, yeñoteñ eʼñe pocteʼ att̃o ñeñt̃ achemereshat̃ errot̃enopaʼ oʼch coñchachet puechemer mameʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen ameʼñenanet puechemer. \v 8 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ama coñchatenaye mameʼ puechemer att̃och eʼñe cohuen ameʼñachet ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ama puechemereyeʼ peñe; ñeñt̃paʼ c̈ha ottena ñerraʼm ellapnaneshaʼ. Ñeñt̃oʼmar sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm ama coñchatenso Yompor mameʼ att̃och sameʼñya eʼñe cohuen poʼñoc̈h amacaʼye puechemereyeʼ penso. \v 9 Elloña yeñoteñ allempo cheshenyaʼ ñeñt̃ yompor yepen arr patsro att̃o eʼñe cohuen cot̃apeʼchatyesyeʼt̃, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ yeñcheʼt̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen yocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñepaʼchña cohuen yenteñ att̃o Yomporpaʼ oʼ cot̃apeʼchaterrey cohuen ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen yecamquëñ att̃oña yapaʼ corretsayach. \v 10 Ñehua, ñeñt̃ yamoʼmteʼ yepen arr patsro ñetpaʼ eʼñe allponmata cot̃apeʼchatyesyeteʼt̃ allempo yapaʼ cheshenyaʼ. Ñetpaʼ c̈hocma coñchatyesyeteʼt̃ allpon pocteʼ entyeseteʼt̃ ñet. Ñam̃a Yompor att̃o allpon coñchatyeney mameshaʼtets ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma yocop allochñapaʼ yapaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ es yorrtatyen eʼñe atet̃ ñerraʼm ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyen. \v 11 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ yecoñchateneʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ yenteñe eʼñe allempo coñchatenyet, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ c̈hocmach llecatenyet. T̃arraña puecoñchateñot̃etaypaʼ oʼch yeñoterr ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñech yocsheñeshaʼ yeyc̈hena cohuen muechet̃. \s1 Ñatoʼtña att̃a es sepc̈ham̃penaʼña ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partseshot̃ socop t̃eʼtña ama sec̈herro ñesho \p \v 12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch alla setanterra oʼch alla saʼhuamencat̃terra Yomporecop. Atet̃chaʼ netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ alla ahuamencat̃ seperr sot ñeñt̃ c̈ha yoncotaʼten ñam̃a att̃o seyonllocmeʼchenpaʼ oʼch alla ahuamencat̃ seperr selloquëm̃. \v 13 Eʼñepaʼch cohuen es sorrtatyen allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop, sañapaʼ amach aña sorrtateno ñeñt̃chaʼ aʼpuerrataterrahuet. Añchaʼña sorrtateññañ ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yenpueneʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntatasa ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ añ seʼnen t̃oñ ñeñt̃ atarr cohuen pac̈harr sets muepñarero allchaʼ eʼñe cohuen sechopeʼchen. Allochñapaʼ ñerraʼm eseshas checaʼrepuets amach c̈ha sepot̃oʼtatseʼtnomo amach c̈ha saʼtserrp̃aʼnmo att̃ochña eʼñe cohuen sechopeʼchnom eʼñe huomenc. \p \v 14 Añepaʼchña semaʼyoc̈hrena att̃och eʼñe cohuen samoʼtstannena, eʼñech muechet̃ seyc̈hena epas allohuen samoʼtseshac̈hno. Ñam̃a añchaʼña soct̃apeʼchyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ enten Parets. T̃arroʼmar ñerraʼm añ ama yoct̃apeʼcheno ñeñt̃ cohuenareʼ enten Paretspaʼ amach errot̃enot̃ yentereña Yompor. \v 15 Ñam̃a señotannaʼtnomuepaʼch, ñatoʼ eseshaspaʼ ama añeyeʼ eʼneno Yompor ñeñt̃chaʼ yenpueʼ. Ñam̃a señotannaʼtepaʼch ñatoʼtña amaʼt eʼñe mameshapaʼ sorrtatenaʼña att̃och seʼmoñeʼtannaʼta. Ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ acop̃ot̃eñpaʼ oʼch eʼñe epaʼhuapaʼ c̈hach orrtatan atsrreʼmoc̈hen. Att̃oña ñerraʼm shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach aʼsosyatuanet; ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Parets. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ atarr pesherr yeʼmuen. \v 16 Ñam̃a señotannaʼtnomuepaʼch ñatoʼtña eseshaʼ chetenayaʼña ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye. Amapaʼ ñatoʼtña att̃a es sepc̈ham̃penaʼña ñam̃a ñeñt̃ atarr sherbets Partsocop, ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ Esaú. Ñapaʼ eʼñe paʼchporrñot̃a pomhuan ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ oʼpatacha pompor ñeñt̃ metanaʼtueneʼ ñeñt̃chaʼ allpon apaʼnman poʼpoñ puechemereshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er pen pompor. T̃arraña Esaúpaʼ ama esoyeʼ enteñe ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃ ñeñt̃oʼmar eʼñe pomhuan ñeñt̃ oʼpatacha pompor amaʼt eʼñe parrocha rrachet. \v 17 T̃arraña eʼñe allponmatapaʼ yeñoteñ oʼ alla muenerran ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃, t̃arraña allempopaʼ amach errot̃enot̃ alla apuereterro. Amaʼt pueyaʼchpeñeshaʼ enamuerreñ allempopaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼpoʼpoñeterretoña ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuet ñenmat̃. \p \v 18 Ñehua, yeñoteñ ahuat̃ allempo Yomporpaʼ eñotatan israelenaʼtarneshaʼ att̃och aʼpoctatanetañ Parets all aspent̃o Sinaíp̃no, ñeñt̃paʼ atarr yoroc̈hen. Allña aspent̃o ñerraʼm eseshaʼ c̈hapats amaʼt paʼrrp̃apaʼ allorocmach errot̃toset all. Ñeñt̃ña aspent̃erpaʼ all huorten tsoʼ ñam̃a ama machecmeto, am̃chaʼnoc̈htena, huomenquëshaten. \v 19 All eʼmorrtena ñam̃a poctor atarr yoroc̈hen. Att̃o eñoranaʼtanet Paretspaʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen enteñet. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ att̃o eñorena Parets, ñetñapaʼ atet̃ otyenet. “Ñeñt̃epaʼt̃a amach alloʼna eñoranaʼtnenye Parets.” \v 20 Ama eshcayeʼ ahuantenayeʼ enteñeto ñeñt̃ atet̃ otaret̃tenet: “Ñerraʼm eseshaʼ c̈hapats ñeñt̃ aspent̃ero amaʼt paʼrrp̃apaʼ amtsaret̃tetepaʼ — arrolleʼtaret̃tetepaʼch amapaʼ enapecharet̃tetepaʼ panmeto. Amaʼt ñam̃a eyarra muetsetepaʼ.” \v 21 Amaʼt Moiséspaʼc̈hoʼña atarr yoroc̈hen enteñ, amaʼt ñapaʼ atet̃ otanet: “Amaʼt napaʼ nem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ c̈ha neyonshemaʼten.” \p \v 22 T̃arraña sapaʼ ama sentare aspenet̃ all am̃chaʼnoc̈htena Parets. Sapaʼ aña senterr ñeñt̃ Siónapen ñeñt̃ tomaʼntenaya all yec̈hena Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Ñam̃a aña senterr Jerusaléñ ñeñt̃ tomaʼntenaya Yompor paʼnetser ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allñapaʼ shonteʼ coshameʼtam̃peña mellañot̃eñneshaʼ shonteʼ nanac. Ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyenpaʼ ama eʼñotuapahuoyaye. \v 23 Ñam̃a sapaʼ aña senterr allohuen ñeñt̃ puechemereshaʼ oʼ perr Parets ñeñt̃ apc̈hetsa pameʼñeñot̃et ña. Ñetña allohuenetpaʼ ñeñt̃et aquellcaret̃et paʼsoʼchñec̈hno Yompor pueʼntaño. Ñam̃a sa t̃eʼpaʼ oʼ senter Yompor ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allohueney erraʼtsenchaʼ cohuen entyesuerr ñam̃a erraʼtsenchaʼ ama cohuenayeʼ entyesuerro. Ñam̃a alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ puecamquëñec̈hno ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor; ñeñt̃ñapaʼ oʼ eʼñe etsotatuanet all pueʼntaño. \v 24 Ñam̃a t̃eʼ oʼ senter ñam̃a Jesús ñeñt̃ eñosets yocop Yomporesho att̃och eʼñe cohuen aʼpoctatonay etserra. Ñam̃a oʼ señoterrñañ poʼrras ñeñt̃ ashataret̃tatsa alloña oʼ ap̃retnaret̃terraña yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ elloña eʼñe cohuen yenpuerrey. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm Abel poʼrras ñeñt̃ ashataret̃tatsa ahuat̃. \p \v 25 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, seʼm̃ñoterepaʼch Yompor ñeñt̃ seʼñoranaʼtenaya t̃eʼ. T̃arroʼmar ahuat̃ israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ ama eʼm̃ñotayeʼt̃e Yompor allempo eñoranaʼtaneteʼt̃ arr patsro, ñetñapaʼ ama eseshayeʼ queshp̃atso. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm yapaʼ amach yeʼm̃ñotere yam̃a Yompor ñeñt̃ yeʼñoranaʼtenaya t̃eʼ pueʼntañot̃, elloña yapaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach eseshay queshperrtso. \v 26 Ahuat̃ allempo eñoranaʼtanet aspent̃ot̃, poʼñoññapaʼ c̈ha pelleʼllchatenan pats. Ñam̃a t̃eʼpaʼ elloña oʼ alla atet̃ oterrerr Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Elloña esempohuañen poʼpocheñopaʼ oʼch alla nepelleʼllchaterrerr pats, t̃arraña amach ñapt̃ayaya pats nepelleʼllchaterro, entaʼnachña nepelleʼllchaterr.” \v 27 Ñeñt̃ña poʼñoñer all oten “poʼpocheño” ñeñt̃ña yeñotateneʼ esempohuañenpaʼ ahuaporeʼtaret̃terrach allohuen ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ apelleʼllchatpoʼ. Allempopaʼ añach aʼpuerrtsa ñeñt̃ ama apelleʼllchatpahuoyaye. \v 28 Ñam̃a att̃o am̃chaʼtaret̃tena Yompor, ñeñt̃paʼ ama apelleʼllchatpahuoyaye. Ñeñt̃oʼmarña yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñeñt̃ oʼpatatenyapaʼ ama ahuaporeʼtpahuoyaye. Eʼñe yem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ eʼñepaʼchña cohuen yesherbeñ Yompor ñeñt̃chaʼ eʼñe coshateneʼ ña. \v 29 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ Yeyomporer yepen ñapaʼ atarr Parets eʼñe atet̃ ñerraʼm tsoʼ ñeñt̃ eʼnueneʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama errot̃ apen yenteno. \c 13 \s1 Atet̃chaʼ yep̃a att̃och eʼñe cohuen yocshach Yompor \p \v 1 Att̃erepaʼch c̈hocma semorrentannena allohuenes atet̃ ñerraʼm eʼñe semoʼnasheñ sep̃annaʼtuena. \v 2 Ñam̃a amach sepsatsto att̃och eʼñe cohuen sagap̃ allohuen amaʼt esesha ñeñt̃ huapyetsa sepacllo. T̃arroʼmar ama señotannaʼtueno; ñatoʼrraña añ saguën ñeñt̃ mueñen Yompor atet̃ pena poʼpotantañ ñetpaʼ añepaʼt agapuet mellañot̃eñ. \p \v 3 Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña seyerepya ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃etyetsa. Eʼñech cohuen sellcapretenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼc̈hoʼña ayottam̃p̃saret̃es eʼñe parro. Ñam̃a ñeñt̃ amueroc̈htataret̃etyetsa eʼñepaʼch cohuen sellcapretenanet ñamet t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña señoteñ att̃ecma errot̃enopaʼ c̈hocmach semueroc̈htena sam̃a eʼñe sechtso. \p \v 4 Ñam̃a oʼch notas poʼpoñ: Allohuenes ñerraʼm esempo sesnaʼtena oʼ eʼñe seyorannaʼta epas set̃apor eʼñepaʼch cohuen sentña ñeñt̃ att̃o seyorannena. Amaʼt parrochapaʼ amuepaʼchña seʼnam̃p̃sannaʼtatsto. Yacmapaʼ amach chetatstano coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye amaʼt eʼñe parrocha. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña amach agapatstanoña ñam̃a ñeñt̃ ama puerrollareyaye amaʼt eʼñe parrocha. T̃arroʼmar Yomporpaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana ñeñt̃ cheteneʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aguëneʼ ñeñt̃ ama puerrollareyaye. \p \v 5 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Amuepaʼchña aña atarr seyeʼchapretatsetyesatsto quelle. Eʼñepaʼchña aña socshena ñeñt̃ eʼñe allpona sechyen. T̃arroʼmar Yomporpaʼ atet̃ oteney: “Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach nequec̈hpuerrso, amach naʼypoʼñerrso amaʼt ahuat̃a.” \v 6 Ñeñt̃oʼmarña yeyemteñot̃ Yompor eʼñech yocsheñeshot̃ c̈hocmuepaʼch atet̃ yoten: \q1 Yomporpaʼ ñeñt̃ña yeyenpueneʼ ñeñt̃oʼmarña amach es yem̃chaʼtatsto. Amaʼt errot̃uanen mueneʼ peney poʼpotantañ Yomporpaʼ ñach yecuam̃peneʼ. \m \v 7 Ñam̃a seyerpueñot̃ c̈hocmuepaʼch cohuen senteñ ñeñt̃ aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñ socop, ñeñt̃chaʼ señotatnomueʼ cohuen. Ñam̃a oʼch soct̃apeʼch ñeñt̃ atarr cohuenareʼ orrtatyesnomuet sesho, att̃o ñetpaʼ eʼñe cohuen yemteñet Yompor, sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a yemtenaya Yompor eʼñe cohuen. \p \v 8 Jesucristo ñapaʼ att̃erach yeyemteña amaʼt ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃emeʼttsen, amaʼt ñam̃a errponañohuen ñeñt̃ach att̃era ayemuetpotena. \v 9 Ñeñt̃oʼmarña amach seyemtatstoña ñeñt̃ poʼpoñec̈hno yec̈hateñets ñeñt̃ ama att̃eyeʼ ayc̈hataret̃eso ahuañmoʼchot̃eñ. T̃arroʼmar añña poctetsa oʼch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her eʼñe Yompor puemorrenteñot̃ey att̃o atarr yenpueney eʼñe att̃a. Ama añot̃eyeʼ huomenc yepenoña yeyoc̈her att̃o es yerraʼyen amapaʼ att̃o es yet̃oreʼtyena. T̃arroʼmar ñeñt̃ cot̃eneʼ añ yec̈hateñets rreñtsocpaʼna, ñeñt̃ yec̈hateñtsorpaʼ ama yenpuenaneto att̃och huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her Yomporecop. \p \v 10-11 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ corneshatets judioneshacop ñerraʼm esempo muetsenet eyarra all altaro ñeñt̃ poʼchñarecpuet, ñeñt̃ña eyarra poʼrraspaʼ ñeñt̃paʼ oʼch anem̃ corneshaʼ eʼñe allohuanen Parets poʼponro ñeñt̃ ochñartsocpatets. T̃arraña ñeñt̃ña eyarra poʼchetspaʼ amach eseshaʼ rrenaye. Ñeñt̃ña poʼchetspaʼ oʼch anmet aʼyo all ama acheñempañoyaye, allchaʼ chamoset. T̃arraña t̃eʼña yocop ñeñt̃ amtsaret̃terrtsa yoʼchñarecop ñeñt̃paʼ Cristo. Yapaʼ ñeñt̃ poʼñoñ pocrram̃ pen yecamquëñ allohueney ñeñt̃ey yemtenaya ña. T̃arraña ñeñt̃ att̃era corneshatets judioneshaʼ poct̃ap̃ñacop all poʼprahuo peñet, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ pocrram̃ petoña Cristo. \v 12 Ñam̃a att̃o anenan judioneshaʼ eyarra poʼchets aʼyo all ama acheñempañoyaye, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o Cristopaʼc̈hoʼña anmet aʼyo all ama acheñempañoyaye allchaʼ eʼñe puemueroc̈htateñot̃etpaʼ oʼch rroma. Att̃oña eʼñe ña poʼrraso aʼcohuentaterrey Partsocop. \v 13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñepaʼchña yesuanom ñeñt̃ ahuat̃ yoct̃ap̃ña ñeñt̃ara ñeñt̃ yaʼnetser yepenpaʼ oʼch ahuey aʼyo alloʼtsen Jesús. Allchaʼña yemueroc̈htapretosya yam̃a all atarr otnareʼtyeñet. \v 14 T̃arroʼmar añe patserpaʼ ama añeyaye ñeñt̃ poʼñoc̈h yaʼnetser yepen t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ. Yapaʼ añña yeʼnen ñeñt̃chaʼ yaʼnetser yeperr ñeñt̃chaʼ yenterr Yompor pueʼntaño ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt eʼñe errponaña. \v 15 Eʼñe yeyemteñot̃ Jesucristo c̈hocmuepaʼchña yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor. Att̃o c̈hocma yaʼyeʼchoc̈htateññañ ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃chaʼ yapueñ Yompor atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ oʼch muetset eyarra ñocop. Eʼñepaʼchña ya yenamot̃ yaʼyeʼchoc̈htateññañ paʼsoʼcheñ att̃ochña eʼñech yocshateñ. \v 16 Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen seyenpannena ñam̃a eʼñech cohuen saʼmuerañtena. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña att̃o es yapueñ Yompor ñeñt̃chaʼ atarr coshateneʼ ña. \p \v 17 Ñam̃a ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ sep̃aʼyenpaʼ c̈hocmuepaʼchña sameʼñenanet, t̃arroʼmar ñetpaʼ añecop anaret̃tenet ñetchaʼ cohuam̃penet secamquëñ Yomporecop. Ñam̃a Yomporpaʼ eñotatuerranetchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyenet, ñatoʼ eʼñet̃eʼ cohuen cohuam̃penset ñatoʼpaʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ cohuam̃penseto. Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ añ poctetsa eʼñechña cohuen sameʼñenanet att̃ochña ñetpaʼ eʼñech pocsheñeshocmañen t̃orrenet socop. Amuepaʼch c̈ha sellcatatstenaneto t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ coshaterrsetoña sam̃a. \p \v 18 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, c̈hocmach semaʼyocham̃penya. Yapaʼ yeñotena yeyoc̈hro ama eñalle att̃och poʼpoñ yentannena. Yapaʼ añña yemnen c̈hocmach yorrtatyen ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor. \v 19 Ellopaʼ oʼch alla noterrserr c̈hocmach semaʼyocham̃pesna allochñapaʼ amach atarr atomatatstopaʼ oʼch alla nec̈herrerr sesho. \s1 Arrpaʼ all soʼtnerranet poʼcartot̃ \p \v 20-21 T̃eʼñapaʼ Yomporepaʼchña eʼñe ahuamencat̃ sepeneʼ amaʼt allohuen paʼnamenacop ñeñt̃ atarr sherbets ñocop. Eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer ñeñt̃ Jesucristo ñachña yaʼcohuentateneʼña ora yoct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro allochñapaʼ att̃ochña eʼñe cohuen yoct̃apeʼcherr ora allohuen ñeñt̃ cohuen enten ña. Att̃ochña eʼñech cohuenareʼ sorrtatyen ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe yocshateneʼ yeyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ tantaterreʼ Puechemer rromot̃ ñeñt̃ Yepartseshar yepen, Jesucristo ñeñt̃ña atarr cohuen yecuam̃peneʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr cohuen cohuam̃peneʼ poʼcarrneror. Eʼñe poʼrrasoña alloña aʼpoctatonay ñeñt̃ eʼñe etserra ñeñt̃ña aʼpoctateñetspaʼ amaʼt errponañapaʼ amach huañerro. T̃eʼña eʼñe t̃ayot̃eñpaʼ yecohuentatoñepaʼch Cristo amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore yocop. \p \v 22 Eʼñe allohuanen masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch alla noterrserr, eʼñepaʼch cohuen seʼm̃ñoton neñoñ ñeñt̃ allpon oʼ alla noct̃apeʼchaterres t̃arroʼmar ama atonayeʼ ñoñets nequellquënnaso. \v 23 Ñam̃a oʼch neñotatas masheñ Timoteopaʼ oʼ alla aʼrroyeret. Ñerraʼm ahuenchaʼ c̈hap arrpaʼ epsheñoʼmareypaʼ oʼch ahuey oʼch yemoʼtensaʼ. \p \v 24 Ñam̃a napaʼ nemnen oʼch nehuom̃chaʼch necartot̃ allohuen ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ sep̃aʼyen, ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets all sesho. Ñam̃a italioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃. \p \v 25 T̃eʼñapaʼ Yomporepaʼch saʼnataya allohuenes. Ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.