\id ACT - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h HECHOS \toc1 Atet̃ P̃aʼyesa Jesús Pueyochreshaʼ \toc2 Los Hechos \toc3 Hch \mt2 ATET̃ P̃AʼYESA JESÚS PUEYOCHRESHAʼ \mt1 LOS HECHOS \c 1 \s1 Atet̃ otnerranet Jesús huapanetchaʼ Parets Puecamquëñ \p \v 1 T̃eʼpaʼ masheñe Teófilo, nequellcot̃paʼ oʼch neserrpareʼtaterrperr poʼpocheño. Ahuaña ñeñt̃ nequellconap̃ all neñotatap̃ ora allpon atet̃ peʼt̃ Jesús allempo añe patsroʼtsenmeñ. Ñam̃a ora allpon yec̈hateʼt̃ Jesús, ñeñt̃paʼc̈hoʼ oʼ notuap̃ nequellcot̃. \v 2 T̃arraña allempot̃eñ aʼterr pueʼntañopaʼ palltena oʼch notap̃ ñam̃a. T̃eʼ añ nequellcot̃paʼ oʼch notap̃. T̃arraña amaʼt allempo ama aʼterraʼ Jesúspaʼ añña ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ oʼ otuanet atet̃chaʼ pet. Eʼñe Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼ llesensaʼhuanerran pueyochreshaʼ ñeñt̃ acraʼ ña. \v 3 Amaʼt pomueroc̈hteñot̃ oʼ rromua ahuaña, allempoñapaʼ oʼ orrterrana pueyochreshaʼ eʼñe bet̃nat̃ot̃. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eñochet eʼñe poʼñoc̈h añpaʼ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ rromats ahuaña. T̃arroʼmar paʼtatsoch c̈harramatnerr att̃o orrtameʼtnerranet mameshaʼtets. Ñam̃a c̈hocma eñcheteʼt̃ allameʼtets. Allempoña ñapaʼ aʼpot̃anet atet̃ penaña Parets poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña. \p \v 4 Allempo alloʼtsenet eʼñe parro epuet pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: \p —Amach erra setatsto arrot̃, allasach arrma Jerusaléño. Oʼch secueñ esempoch c̈haponasa ñeñt̃ Parets Puecamquëñ. T̃arroʼmar Paretspaʼ oʼ otuas oʼch mueñonas Puecamquëñ. Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼ naʼpot̃uonas Parets poʼñoñ ahuaña. \v 5 Allempopaʼ añña ñeñt̃ notuas: Juanañpaʼ añot̃ña apateʼt̃ oño, t̃arraña na tsapat̃onet̃paʼ añchaʼña nechorratasa Parets Puecamquëñ. Añpaʼ allohua atet̃ ot Jesús. \p \v 6 Poʼpocheño all apc̈henet aspent̃o paʼsoʼcheñ Olivopen. Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼchet Jesús: \p —T̃eʼpaʼ Partseshachaʼ ñatoʼ pocteʼ penteñ oʼch p̃apaterrey ñeñt̃ey israelneshay yepatseñ. Allochñapaʼ amach eseshaʼ poñeña yeyoreʼtameʼtenaye. \p \v 7 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: \p —Ñeñt̃ socoppaʼ ama pocteyaye oʼch señoch. Añña Yompor poʼpartsoteñot̃ eʼñe eñotueñ. Ñapaʼ oʼ neʼ allempoch etsotuerra ora allohuen añec̈hno. \p \v 8 Jesúspaʼ alla oterraneterr: \p —Añña pocteʼ oʼch señoch, ñerraʼm esempoch huaponasa Parets Puecamquëñ sesho, ñach ahuamencat̃ sep̃oseʼ. Allempopaʼ saʼpot̃onchaʼ neñoñ errap̃aren—Jerusaléño, ñam̃a ora Judeo, ñam̃a Samario, ñam̃a ora allohuanen pats. \s1 Arrpaʼ atet̃ perra Jesús allempo aʼterr pueʼntaño \p \v 9 Ñeñt̃a otuanenanetpaʼ allempoñapaʼ aʼtenochayoʼ enonet̃. Añña pueyochreshaʼ pocuanrrorteñot̃etpaʼ oʼ maʼnatena oso. Oʼhuañ orrta, amaʼt mamesha. \v 10 Amaʼt allempo oʼhuañ orrta Jesús, ñetpaʼ alloʼ cohuanrrortenet enonet̃ allenet̃ oʼ chencaʼhuanena Jesús. Allempoñapaʼ cohuerrtset patsonet̃paʼ alla entet epsheña yacma oʼ t̃omc̈haʼtoset eʼñe parro. Paʼshtamuetpaʼ nanacoʼ huallamaʼt̃areret. \v 11 Ñetñapaʼ atet̃ otosanet: \p —Esuañacaʼ galileoʼmarneshachaʼ secuanrrortenña enonet̃. Añ Jesús ñeñt̃ oʼ aʼterr entopaʼ huerrerrchaʼ poʼpocheño atet̃ senteñ oʼ ahuerr ento. \p \v 12 Allempoña oʼ aʼten Jesúspaʼ añña pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret alla Jerusaléño. Oʼ onac̈herret Olivop̃not̃ allot̃ aʼterr Jesús. T̃arroʼmar ñeñt̃ aspenet̃ Olivopenpaʼ allameʼttsoʼtsena Jerusaléñot̃, Olivop̃not̃paʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ pat̃err kilómetro att̃och yec̈hap Jerusaléño. \v 13 Oʼña c̈hac̈herret anetso Jerusaléño all pocollo allecma aʼpuenetpaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret, aʼtapuet eno all tama aʼyohuen b̃at̃. Allñapaʼ apc̈het allohuenet. Ñeñt̃ apc̈hatsa ñeñt̃paʼ añec̈hno: Pedro, ñam̃a Jacobo\f + \fr 1:13 \ft Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.\f*, ñam̃a Juan, ñam̃a Andrés, ñam̃a Felipe, ñam̃a Tomás, ñam̃a Bartolomé, ñam̃a Mateo, ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, ñam̃a alloʼtsen Judas ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ. \v 14 Allña apc̈henetpaʼ eʼñe ñeñt̃a neteʼt̃ pueyoc̈hro cohuen ñoñets. Allot̃paʼ eʼñe pomaʼyoc̈hreñot̃et cohuenpaʼ c̈hocma maʼyocheteʼt̃. Alloʼtsen ñam̃a coyaneshac̈hno, amaʼt Jesús pachor María, ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ alloʼtsenet ñamet. \s1 Atet̃ p̃a Jesús puellsensarneshaʼ allempo net Matías ñeñt̃chaʼ epuet aʼpot̃oñet Yompor poʼñoñ \p \v 15 Parrochña Pedropaʼ oʼ t̃omos oʼch serrpareʼtatanet. Allempopaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ ciento veinte acheñeneshaʼ. Allempoñapaʼ otanet: \p \v 16 —Oʼch masheñneshachaʼ notas: Poʼñoc̈h oʼ etsotua Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar Parets Puecamquëñot̃ eñoseʼt̃ David. Amaʼt ahuat̃paʼ oteʼt̃ David atet̃chaʼ p̃a Judasoñ ñeñt̃ anmueʼ ñeñt̃ rromueʼ Jesús. Ñehua, pocteʼñac̈hoʼ oʼch etsota Yompor poʼñoñ. \v 17 Judasoñpaʼ ahuaña allempo alloʼtseney eʼñe parro ñapaʼc̈hoʼña acreñña Jesús oʼch pueyochreshaʼ peʼ. \v 18-19 Ñehua, Judasoñpaʼ tsaʼchet allpon quelle att̃o poman Jesús. T̃arraña ñeñt̃ quellepaʼ allo rañt̃et pats. T̃arraña allempo shoraʼnom Judasoñ c̈hap patsopaʼ potsaʼnmos paʼt̃, oʼ yoʼpahua ora. Allempoña eʼmareʼch allohuen jerusaléñoʼmarneshaʼ att̃o Judasoñpaʼ oʼ rroma. Añña pats ñeñt̃ rañt̃et Judasoñ poʼc̃llayorot̃paʼ oʼ sochet Acéldama. Añ ñoñets ñeñt̃ otenet Acéldama ya yeñoño yoteñ Errasatsotnanen. \v 20 Añña ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ David ñeñt̃paʼ anuaret̃ta añ libro Salmos. Añña ñeñt̃ atet̃ oteney: \q1 All yec̈hena, puenasepaʼch amarat̃, all amach eseshayeʼ yec̈hatstatso. Ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼ att̃och sherb̃aneñ Yomporpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ apanepaʼch poʼpsheñeñ. Atet̃ oten añ libro Salmos. \p \v 21-22 Alla oterraneterr Pedro: \p —Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yeʼñ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ parro yaʼpot̃a att̃o Jesúspaʼ oʼ tanterra. Oʼch yeʼner puesheñarr ñeñt̃ c̈hocma parro yechopeñeʼcheʼt̃ ahuaña allempo arroʼtsenmeñ Yepartseshar Jesús. Oʼch yeʼner puesheñarr ñeñt̃ c̈hocma yoct̃ayeʼt̃ amaʼt allempot̃eñ Juanañpaʼ apatapan Jesús t̃arrempohua allempo aʼterr Jesús. \p \v 23 Allempoñapaʼ oʼ neñet epsheña, puesheñarr añ paʼsoʼcheñ José Justo, ñeñt̃ara José oteñet ñam̃a Barsabás. Poʼpsheñeñpaʼ añ paʼsoʼcheñ Matías. \v 24 Allempoñapaʼ oʼ maʼyochet. Puemaʼyocheñot̃etpaʼ atet̃ otet: \p —Yompore, ñeñt̃ep̃ enteneʼ allohueney yeyoc̈her. T̃eʼpaʼ oʼch peñotatey erraʼtsent̃eʼ pemnen p̃a ñeñt̃chaʼ ello alla sherberrets p̃ocop atet̃ ñerraʼm pellsensar. \v 25 Judasoñpaʼ oʼ saʼnmuey oʼ ahuoʼ all ñeñt̃ oʼpatataret̃tena ña eʼñe ña poʼchñarot̃. \p \v 26 Allempoñapaʼ yellsheñeʼchet eʼñe ñet poʼsuertot̃ att̃och eñochet erraʼtsent̃eʼ muenenña Yompor ñeñt̃chaʼ alla sherberrayerr. Allempoña yellsheñeʼchenet aña orrtatsa Matías ñeñt̃epaʼt muenenña Yompor. Allempot̃eñ Matíaspaʼ ahuoʼ aguëñ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ c̈harrasheña puechetsa pat̃err ñeñt̃ puellsensar Jesús. \c 2 \s1 Allempo c̈hapanet Parets Puecamquëñ \p \v 1 Allempoñapaʼ oʼ meterrerr allponmat amnaroch c̈harramat, oʼ c̈hap allempo coshena judioneshaʼ ñeñt̃ otenet Pentecostepo. Allempoña ñetpaʼ alla apc̈herreterr eʼñe parro ñeñt̃et ameʼñetset. \v 2 Allempoñapaʼ machayot̃a eʼmapuet atet̃ ñerraʼm huomenquëshaʼ maʼmoreʼtos entot̃. Allohuenet ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pocollo eʼñe eʼmhuet. \v 3 Añña ñeñt̃et apc̈hetsetpaʼ oʼ huapanet atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Huapapaʼ c̈ha chapaʼrrtosa poʼhuorter ñesheto. C̈hapyesanet eʼñe puesheñaʼttsocmuet atet̃ ñerraʼm huorteʼ. Añña huorteʼpaʼ alla aʼprraʼta ñesheto. \v 4 Añña ñeñt̃ c̈hapyesahuet eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ añepaʼt Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ chorrahuet. Allempoñapaʼ allorocma eñosyeset poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama eñoseteʼt̃e ahuaña. Añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼ eñoratyesanet poʼpoñeʼttsocma att̃och serrpareʼtachet paʼnamen acheñ eʼñe ñet poʼñoñeto. \p \v 5 Allempo Jerusaléñopaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa paʼnamen anetsot̃. Ñetpaʼ cohuen cot̃apeʼcheteʼt̃ Partsocop. \v 6 Allempoña eʼmaret̃tet c̈ha anoʼtenetpaʼ oʼ matrraʼtosa shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ oʼch enteñetaʼ ñeñt̃ anoʼtatsets. C̈hapuet all anoʼtatsenetpaʼ oʼ entoset ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ año eñosyenet eʼñe ñet poʼñoñeto. Allempoñapaʼ att̃a cohuanrrortoset. \v 7 Puemoññeʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: \p —Taʼ, errot̃enot̃eʼcaʼ eʼmyennayetña yeñoñ. Yapaʼ yeñotenanet ñetpaʼ galileoʼmarnesheta. \v 8 Amaʼt poʼpoñ ñeñt̃ yenyoʼmar ñoñetspaʼ eʼmueñet. Allohueneypaʼ oʼ eʼñe yeʼmyes atet̃ eñosyenet eʼñe cohuen yeñoño. \p \v 9 Allempopaʼ alla otannaʼtyerreterr: \p —Yapaʼ yeñen poʼpoñeʼttsocma ñoñets t̃arroʼmar yapaʼ paʼnamen anetsot̃ yehuena. Allot̃ anetsrot̃ yehuapyena ñeñt̃paʼ paʼnamen paʼsoʼchñec̈hno—amaʼt Partiot̃ ñam̃a Mediot̃ ñam̃a Elamot̃ ñam̃a Mesopotamiot̃, Judeot̃, Capadociot̃, Pontot̃, Asiot̃, \v 10 Frigiot̃, Panfiliot̃, Egiptot̃ ñam̃a Africoʼmarot̃, alla allameʼtets Cireneo. Ñam̃a ñeñt̃ huetsa Romot̃ ñeñt̃ c̈hocma aʼpuetsa arr. \v 11 Amaʼt ñam̃a judioneshaʼ shonteʼ, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ameʼñaten judioneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃ huetsa Cretot̃ ñam̃a Arabiot̃. Ya t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe yeʼmyes eʼñe yocma yeñoño atet̃ ayeʼchoc̈htateññañet Parets poʼcohuenña eʼñe yeñoño. \p \v 12 Otannaʼtyerreterr alla: \p —Taʼm, ñetpaʼ errot̃enett̃eʼcaʼyet̃eʼ. Yapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña galileoʼmarneshaʼpaʼ oʼch eñosyesña eʼñe cohuen yeñoño. Taʼ, esocopt̃eʼ. \p \v 13 Añña poʼpotantañ acheñeneshaʼpaʼ oʼ achm̃areʼtanet atet̃ otaret̃tet: \p —T̃arroʼmar ottenetñaʼ c̈hocaʼye posaʼtyenet. \s1 Att̃o Pedropaʼ serrpareʼtatan acheñeneshaʼ \p \v 14 Añña Pedropaʼ tanta oʼ t̃om eʼñe alla epuet poʼpoñec̈hno yochreshats. Eñora huomenc, otanet: \p —Masheñe judioneshachaʼ ñam̃a allohuenes ñeñt̃es arroʼtsenes Jerusaléño, t̃eʼ oʼch notas: Seʼm̃ñoten oʼch neñotatas att̃ot̃ atet̃ yepena ya. \v 15 Yapaʼ ama yeposañot̃eyeʼ oʼ yoʼnotap̃saʼmueno atet̃ soteney sa, t̃arroʼmar ama c̈hoyeʼ oʼ yarepeno orrats. \v 16 Añña ñeñt̃ sentyen t̃eʼ ñeñt̃paʼ añ oʼ etsota ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Joel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añña ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Joel: \q1 \v 17 Añ atet̃ oteney Yompor: Allempoch mellapoterrmocha, atet̃chaʼ perra, oʼch nenanet Necamquëñ pueyoc̈hreto, allohuen arromñat̃eneshaʼ oʼch nechorratanet Necamquëñ. Añña pem̃reneñpaʼ ñetchaʼ aʼpot̃erret neñoñ ñeñt̃chaʼ neñotatuanet, amaʼt ñam̃a coyaneshac̈hno aʼpot̃errnanchaʼ neñoñ. Añña ñeñt̃ huepueshareʼ c̈hocmach es norrtatyesanet ñeñt̃chaʼ entyesonet neshot̃. Añña ñeñt̃ poʼnmeneshareʼpaʼ es norrtatyesanetchaʼ puec̈hopoñeto. \q1 \v 18 Amaʼt allohuen ñeñt̃ nesherbeneʼ, ñam̃a amaʼt coyaneshac̈hno nenuanetchaʼ Necamquëñ pueyoc̈hreto att̃och aʼpot̃onet neñoñ. \q1 \v 19 Allempoña enopaʼ oʼch nentatyesanet ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto. Patsopaʼc̈hoʼña oʼch norrtatyesanet ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet. Quellareñtsot̃paʼ norrtatchaʼ errasats. Puet̃omam̃p̃sannaʼteñot̃et paʼnetserpaʼ orrterrach tsoʼ erracmañen, chepoterrchaʼ amos ñam̃a errap̃aren. \q1 \v 20 Amaʼt ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ t̃eʼ allempopaʼ puenaserrach checmeteʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña allempopaʼ tsamaʼt̃terrach atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats. Atet̃chaʼ yoroc̈hterra allempoch huerrmocha Yompor. \q1 \v 21 Allempopaʼ amaʼt erraʼtsena c̈horeʼteʼ Yompor pueyoc̈hrocmañen att̃och aʼqueshp̃achpaʼ, Yomporñapaʼ aʼqueshp̃atanetchaʼ. Arrpaʼ allohua atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Joel. \p \v 22 Añpaʼ ñeñt̃ara alla oterraneterr Pedro: \p —Oʼch masheñe judioneshachaʼ noterrserr: Sapaʼ señoteñ ahuañapaʼ orrteʼt̃ Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñapaʼ c̈hocma orrtatonaseʼt̃ poʼpartsoteña, ñam̃a c̈hocma orrtatyesonaseʼt̃ ñeñt̃ ama sentare ñeñt̃chaʼ señotateʼ ñapaʼc̈hoʼña nanac Parets. Pompor apueneʼña poʼpartsoña att̃och señotoñ Puechemer ña nanac Parets. \v 23 Añña ñeñt̃ara Jesús sañapaʼ oʼ sepomhuer att̃och corsoʼtam̃p̃set. Sañapaʼ oʼ sap̃ poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor att̃och ñetpaʼ oʼch muetset. Atet̃ oʼ sep̃ohua, Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ eñotuaseʼt̃ atet̃chaʼ sep̃a, t̃arroʼmar atet̃ mueneʼt̃ ña. \v 24 T̃arraña amaʼt rromuapaʼ Pomporpaʼ oʼ alla tantater. T̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃eno t̃eʼpaʼ alla aʼpo rromueʼ. \v 25 Amaʼt atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃, atet̃ ñerraʼm Jesús eñoratseʼt̃. Atet̃ oteʼt̃: \q1 Napaʼ neñoteñ Nompor c̈hocma alloʼtsenen parro epan. Ñach nanac ahuamencat̃ nepeʼ att̃och amach nem̃chaʼto. \q1 \v 26 Ñeñt̃oʼmarña nanac nocshena neyoc̈hro, nocsheñeshocma neñen. Amaʼt nerromapaʼ neñoteñ amach alla naʼpo rromueʼ. \q1 \v 27 Napaʼ neñoteñ amach aʼypoʼñono necamquëñ alla oʼpono. Nomporpaʼ amach mueno oʼch puetsohua alla nechets t̃arroʼmar ñapaʼ entenen eʼñe cohuenareʼ es nepen ñocop. \q1 \v 28 Añchaʼña oʼch entaterren att̃och yocrrerra eʼñe cohuen. Poparrocmateñot̃ epan ñapaʼ ñach nocshaterreʼ nanac. Allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃ atet̃ ñerraʼm Jesús eñostseʼt̃. \p \v 29 Allempopaʼ alla oterraneterr Pedro: \p —Oʼch masheñneshachaʼ noterrserr, añ poctetsa eʼñe eñotoc̈hen oʼch notas: Yatañ David ahuat̃paʼ rroma. Rromapaʼ pampuet. All pampuetpaʼ yenteñ amaʼt t̃emeʼttsen. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ahuat̃ allempo oteʼt̃ añ ñoñetspaʼ ama añecpayeʼ serrpareʼteʼt̃e eʼñe ñocop, añecopña serrpareʼteʼt̃ Jesúsocop. \v 30-31 T̃arroʼmar David ñapaʼ ña aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ eʼñe eñotueʼt̃ atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats allempoch c̈hap añe patsro. Ñeñt̃oʼmar amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eñoseʼt̃ atet̃chaʼ tanterra ñeñt̃chaʼ Cristotats. Pomporpaʼ amach aʼypoʼñano Puechemer oʼpono. Amach muenatoñe oʼch puetsohua poʼchets. Yomporpaʼ amaʼt ahuat̃paʼ atet̃ otan David oʼch noñ puesheñarr poʼm̃renñot̃ ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa esempo. Davidpaʼ eñotaneʼt̃ Yompor ñapaʼ ama pueno poʼñoñ. \v 32 T̃eʼña yapaʼ oʼ yeñch Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer Jesús. \v 33 T̃eʼña ñapaʼ eʼñe alloʼtsen epuet Pompor Parets all partsoten ento. Pomporpaʼ oʼ eʼñe aphue Puecamquëñ. T̃eʼñapaʼ añ ñeñt̃ara Puecamquëñ oʼ chorratya yam̃a atet̃ otnerrey ahuaña. Ñeñt̃oʼmarña oʼ orrtonaya atet̃ sentyes ñorraʼ, ñam̃a atet̃ seʼmyes cohuen ñoñets eʼñe sa señoño. \v 34 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ama añecpayeʼ serrpareʼteʼt̃e David eʼñe ñocop, t̃arroʼmar ñapaʼ rromapaʼ ama tanterro allot̃paʼ ama aʼterro ento atet̃ ñerraʼm Jesús. Ñam̃a poʼpocheño ahuat̃paʼ eñoseʼt̃ David, att̃oʼ oteʼt̃: \q1 Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ eʼñe Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. \q1 \v 35 Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch eʼñe nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.” Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃. \p \v 36 Allempoñapaʼ alla oterraneterr Pedro: \p —Sapaʼ israelenaʼtares. Ñeñt̃oʼmarña señochepaʼch eʼñe eñotoc̈hen att̃o Yompor Parets oʼ nan Puechemer Jesús. Ñapaʼ ña Partseshatets, ñeñt̃ara Cristotats. Añ ñeñt̃ Jesús sañapaʼ oʼ secorsoʼtam̃p̃sach. Añpaʼ ñeñt̃a allohua serrpareʼtatanet Pedro. \p \v 37 Allempoñapaʼ ñeñt̃ matrraʼtatsa allpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hro añ ñoñets. Nanac llecanrrortet. Atet̃ ochet Pedro ñam̃a poʼpotantañec̈hno Jesús puellsensar. Eʼñe puellquëñot̃et atet̃ otet: \p —Masheñneshachaʼ, errot̃enuachcaʼye yeperraña t̃eʼ. \p \v 38 Pedroñapaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ aña poctetsa ñeñt̃chaʼ seperra allohuenes. T̃eʼ sellquëñot̃ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop. Allochñapaʼ Yomporpaʼ peretnaʼhuerrnaschaʼ soʼchñar. Eʼñe sameʼñeñot̃ Jesucristo añ pocteʼ t̃eʼ oʼch sapataret̃terra Partsocop. Allochñapaʼ Paretspaʼ chorraterrsach Puecamquëñ. \v 39 Ñeñt̃paʼ pocteʼ atet̃chaʼ sep̃a, t̃arroʼmar atet̃ otnerrey Jesús oʼch chorratuerrya eʼñe puesheñaʼttsoy Puecamquëñ, allohueney ñeñt̃ey oʼ huaʼñerrey Yeyomporer Parets oʼch yameʼñera. Ñam̃a oʼch chorratuonasa amaʼt sa sechemereshaʼ Puecamquëñ, ñam̃a allohuen amaʼt ñeñt̃ ellap̃aroʼtsaʼyenet. \p \v 40 Allempoñapaʼ oʼ alla serrpareʼtaterraneterr att̃och otanet paʼnamen ñoñets. Att̃och cot̃apeʼchatanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Amach soct̃apeʼchatsto atet̃ cot̃apeʼchen poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Att̃ot̃chaʼ sequeshperrach. \p \v 41 Allempoña allohuen ñeñt̃ ameʼñaya Pedro atet̃ otanetpaʼ oʼ apataret̃tet. Allempopaʼ ñatoʼ allpon ameʼñatsa maʼpa mil acheñeneshaʼ. C̈ha shontena ñeñt̃ ameʼñatsa. \v 42 Allempot̃eñ ñeñt̃ ameʼñatsapaʼ eʼñe maʼyoc̈hrenet atet̃ yec̈hataneteʼt̃ Jesús puellsensar. Nanac cohuen entannaʼteteʼt̃ allecma apc̈heteʼt̃ parro. Pueyerpueñot̃et Jesús oʼ tomaʼntatet pan atet̃ ñerraʼm Jesús poʼchets. Nanac maʼyocheteʼt̃ eʼñe parro. \s1 Atet̃ correʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃ \p \v 43 Ñeñt̃ Jesús puellsensarpaʼ orrtataneteʼt̃ shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ ama puentareto, orrtataneteʼt̃ partsoteñets att̃och eñochet añmapaʼ Partsepaʼt. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac mechaʼnaʼteteʼt̃. \v 44 Ñeñt̃ ameʼñatsapaʼ c̈hocma apc̈heteʼt̃ parro, pocsheñot̃ apannaʼtyeseteʼt̃ ñeñt̃ es palltatseʼt̃. \v 45 Oʼch vendaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ echyenet ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼpatyeseteʼt̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña vendaʼyeseteʼt̃. Allpon ganaʼyeseteʼt̃paʼ oʼch apannaʼtyeseteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ es palltatseʼt̃. \v 46 Pat̃eʼtets yet̃paʼ oʼch ahuanenet eʼñe parro Parets paʼpacllo. Errot̃enopaʼ pueyerpueñot̃et Jesús oʼch tomaʼntacheteʼt̃ pan atet̃ ñerraʼm Jesús poʼchets. Ñam̃a c̈hocmach rrallmeʼchapretannaʼteteʼt̃ paʼpaclleto. Eʼñe pocsheñeshet pueyoc̈hretopaʼ c̈hocmach rrallmeʼcheteʼt̃. Allempopaʼ nanac amuerañterret. \v 47 Ñam̃a c̈hocmach ayeʼchoc̈htatoñeteʼt̃ Yompor. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen entapretaneteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃. Pat̃eʼtets yet̃ Yomporot̃paʼ c̈hocmach ameʼñacheteʼt̃ poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈ha shonta ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃tatsa. \c 3 \s1 Att̃o Pedropaʼ aʼcrraterran ñeñt̃ echarrtetsa \p \v 1 Pamt̃arrpaʼ c̈hap allempocma maʼyochenet Parets paʼpacllo, atet̃ ñerraʼm allempopaʼ ñatoʼ oʼ ellerrenmoch. Pedroñapaʼ ahuoʼ Parets paʼpacllo epuet Juan, oʼch maʼyochoset all. \v 2 Oʼña c̈hapuet allpaʼ aʼtaposet Parets paʼpacllo. Allempoña aʼtapmochet allpaʼ, allempocma huapachet ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ echarrtetsa paʼtcot̃, ama eshcayeʼ chopeʼcheno. Allempot̃eñ eñalleta ama chopeʼcheno. C̈hocmach pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch aneñet allecma beʼt̃enet Parets paʼpacllo. Oʼch naʼnmet allot̃ecma beʼt̃oseteʼt̃ ñeñt̃ oteteʼt̃ Ama Macohueno. Allñapaʼ allchaʼ enamareʼtyenan quelle ñeñt̃ beʼt̃ostseʼt̃ Parets paʼpacllo. \v 3 Ñeñt̃ña echarrtetsapaʼ entapan Pedro epuet Juan. Ñetpaʼc̈hoʼña beʼt̃osmochet Parets paʼpacllo. Ñañapaʼ enamapanet quelle. \v 4 Pedroñapaʼ alla oʼchet cohueʼ epuet Juan. Allempoña Pedropaʼ atet̃ otan ñeñt̃ ama chopeʼchetso: \p —Ñehua, pecuaʼy alla. \p \v 5 Ñeñt̃ña echarrtetsapaʼ alla eʼñe cohuanet, ñapaʼ otapañt̃eʼ oʼch apet quelle. \v 6 T̃arraña Pedroñapaʼ atet̃ och: \p —Napaʼ ama necheno quelle, t̃arraña ñeñt̃ nechenpaʼ ñeñt̃chaʼña napap̃. Oʼch notap̃, eʼñe poʼpartsoteñot̃ Jesucristo ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ oʼch notap̃, pechopeʼcherrepaʼ. \p \v 7 Pedroñapaʼ cheteʼ potot̃ poʼcohuenrot̃paʼ oʼ echañch. Allempocma corraʼhuena paʼtcot̃, amaʼt all meyaʼnen yetacpaʼ oʼ corraʼhuena poctacma. \v 8 Corraʼhuetsa paʼtcot̃paʼ pocsheñot̃paʼ omacha enonet̃, oʼ t̃en eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ chopeñeʼchen. Amaʼt all chopeñeʼchen omachmeʼtetsa all ayeʼchoc̈htatenan Yompor. Att̃eñapaʼ beʼt̃os Parets paʼpacllo epuet Pedro ñam̃a Juan. \v 9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetpaʼc̈hoʼ enteñet att̃o paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ Yompor all chopeñeʼchen. \v 10 Ñetpaʼ chemeʼteñet añmapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ anorrtseʼt̃ allot̃ecma beʼt̃oseteʼt̃ Parets paʼpacllo, ñeñt̃ otenet Ama Macohueno, allecma enamareʼteʼt̃ quelle. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. \s1 Att̃o Pedropaʼ serrpareʼtatan acheñeneshaʼ Parets paʼpacllo \p \v 11 Añña ñeñt̃ correrrtsapaʼ ama aʼrroyen enterrano Pedro ñam̃a Juan. Allempoña all t̃omc̈henet all oteñet Salomón Popellrraro. Acheñeneshaʼ poʼyorñot̃etpaʼ matrraʼtet alloʼtsen Pedro ñam̃a Juan ñam̃a ñeñt̃ aʼcrraterr Pedro. \v 12 Allempoña c̈hac̈haʼtet all t̃omc̈henetpaʼ, añña Pedropaʼ otapanet, atet̃ ot: \p Oʼch masheñe israelneshachaʼ notas, esoʼmart̃eʼ secuanrrorteney. C̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñet̃eʼ ya yehuamencot̃ yechopeʼchater, amapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñet̃eʼ ya, yaʼcohuentateñot̃ yechopeʼchater. Añmapaʼ ama att̃eyaye. \v 13 Añchaʼña oʼch notas: Añmapaʼ Yompor orrtateneʼ ñeñt̃ oʼ sentua. Añña Yomporpaʼ ñeñt̃ara Poʼyomporer peʼt̃ amaʼt Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob, ñam̃a allohuen yatañneshañ. Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch cohuentatan Puechemer Jesús. Ñeñt̃oʼmarña oʼ orrtatonas ñeñt̃ oʼ sentua. T̃arraña sa ñeñt̃ara Jesúspaʼ oʼ sepomhue. Amaʼt allempo Pilatopaʼ pocteʼ enteñeñ oʼch aʼrroyereñ, t̃arraña sañapaʼ c̈ha saʼnasotam̃pesya allohuenes. \v 14 Amaʼt ñeñt̃ nanac Parets, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, sañapaʼ c̈ha saʼnasotam̃pesya. Allempo Pilatopaʼ amaʼt mueneñ oʼch aʼrroyer, sañapaʼ aña sanam̃ ñeñt̃ amtsañ ñeñt̃chaʼ aʼrroyonaset. \v 15 Ñañapaʼ c̈haña semtsach ñeñt̃ alloch eʼñe yocrra. T̃arraña amaʼt muetsetañpaʼ añña Pomporpaʼ oʼ alla tantater. T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ yapaʼ yenter amaʼt allempo tantuerra. \v 16 Ya yeyemteñot̃ eʼñe Jesús oʼ correrra ñeñt̃ ama chopeʼchetso ñorraʼ. Amaʼt sapaʼ señoteñ att̃o ahuañapaʼ ama chopeʼcheʼt̃e. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ senter oʼ chopeñeʼcherr. Yapaʼ oʼ yameʼñera Jesús ñeñt̃ oʼ aʼcrrataterran ñeñt̃ echarrtatseʼt̃ ahuaña. T̃eʼña amaʼt sapaʼ oʼ sentuer allohuenes. \p \v 17 ’T̃eʼña masheñneshachaʼ napaʼ neñotenes ahuaña sapaʼ ama es sec̈hapoyo seyoc̈hro allempo semtsach Jesús. Amaʼt ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ama es c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñamet. \v 18 T̃arraña ñeñt̃ atet̃ sep̃ohua t̃eʼpaʼ oʼ etsoterra Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ att̃ecma oteteʼt̃, ñeñt̃chaʼ Cristotats Partsocoppaʼ mueroc̈htachetchaʼ esempo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃. \v 19 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa eʼñe sa sellquëñot̃paʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop. Oʼch sesuanom ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ soct̃ap̃ña. Att̃ot̃chaʼ Yomporpaʼ eʼshohuerrnaschaʼ soʼchñar. \v 20 Att̃ochña separrocmateñot̃ epas Yomporpaʼ socsherrach seyoc̈hro. Ñam̃a Yomporpaʼ oʼch alla mueñerrnaserr Cristo Jesús ñeñt̃ anaret̃tatsa ñam̃a socop. \v 21 T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ allach pueʼntaño t̃arrempohua esempohuañenchaʼ aʼpoctataret̃etua ora allohuen ñeñt̃ atet̃ eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eñoranaʼtaneʼt̃ acheñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enteʼt̃ Parets ñeñt̃chaʼ aʼm̃teʼ poʼñoñ, ñeñt̃chaʼ etsoterrtsa esempohuañen. \v 22 Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Moisés: “Yompor Paretspaʼ orrtatonaschaʼ ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ, ñeñt̃ara sa samoʼtsnaʼtarot̃paʼ orrtatonaschaʼ, atet̃ ñerraʼm na, Yomporpaʼ oʼ orrtaterren na namoʼtsnaʼtarneshacop. T̃arraña socoppaʼ añ poctetsa c̈hocmach seʼm̃ñoter errot̃enchaʼ oterres. \v 23 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ amach eʼm̃ñoterraye ñeñt̃chaʼ orrterrtsa, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ahuoʼch aʼchencataret̃terrach. Pamoʼtseshaʼña israelneshaʼpaʼ amach alloʼna entneñeto.” Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ Moisés ahuat̃. \p \v 24 Alla oterrerr Pedro: \p —Amaʼt allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ, eñoseteʼt̃ ñeñt̃ oʼ etsotuerra t̃eʼ. Amaʼt Samuel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñam̃a allohuen ñeñt̃ allempot̃eñ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, añña eñoseteʼt̃ ñeñt̃ oʼ etsotuerra t̃eʼ. \v 25 Añña ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ ñeñt̃ara samoʼtsnaʼtar sepeʼt̃ amaʼt sa. Atet̃ Yompor aʼpoctatan ñoñets ahuat̃ satañneshacoppaʼ añ ñeñt̃ara ñoñets att̃ecma aʼpoctataret̃ta ñam̃a socop. Atet̃ ñerraʼm ahuat̃ atet̃ otan Yompor satoʼ Abraham: “Ñeñt̃ puesheñarrot̃ pem̃renñot̃paʼ norrtatanetchaʼ ñeñt̃chaʼ amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshaʼpaʼ coshaprechetchaʼ.” \v 26 Yomporpaʼ oʼ orrtatonay Puechemer oʼ mueñonay ñeñt̃ey judioneshay yanom. Allochñapaʼ ña oʼch coshaterrey nanac atet̃ ñerraʼm allempo oʼ cot̃apeʼchaterrey eʼñe cohuen, ñam̃a allempot̃eñ oʼ yequec̈hpaʼhuerr ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. \c 4 \s1 Allempo anmet Pedro ñam̃a Juan alloʼtsaʼyen aʼm̃chaʼtaret̃neshaʼ \p \v 1 Allempoña serrpareʼtatenanet Pedro epuet Juanpaʼ machayot̃a huac̈haʼtoña aʼm̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ huapa cornaneshaʼ, huapa ñam̃a guardia paʼm̃chaʼtaret̃er ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll. Oʼ huapoña ñam̃a saduceoneshaʼ ñeñt̃ otets eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃paʼ amach errot̃enot̃ yetanterro. \v 2 Oʼ huac̈haʼtetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼtoset, t̃arroʼmar Pedro ñam̃a Juanpaʼ añ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ att̃o ñerraʼm eʼñe yameʼñera Cristo amaʼt yerroma, yameʼñeñot̃paʼ yetanterrach. \v 3 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ arrmaret̃tet epsheñoʼmaret, abeʼt̃aret̃tet cárcelo. Allempopaʼ oʼ ellerren ñeñt̃oʼmarña tsapat̃ach aʼp̃t̃oʼtyesaret̃tet errot̃enot̃t̃eʼ serrpareʼtenet atet̃. \v 4 T̃arraña amaʼt atet̃ ap̃aret̃tetpaʼ añña ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ serrpareʼtatanetpaʼ shonteʼ ameʼñyet. Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa ahuañohuenpaʼ oʼ c̈hap allempo amnaroch mil ñeñt̃ ameʼñatsa. \p \v 5 Tsapat̃ñapaʼ oʼ apc̈ha am̃chaʼtaret̃neshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃paʼ arr apc̈het eʼñe alla Jerusaléño. \v 6 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Anás. Alloʼtsen ñam̃a Caifás, ñam̃a Juan, ñam̃a Alejandro ñam̃a poʼpoñec̈hno am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecma corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃. \v 7 Allempoña eʼñe apc̈haʼhuetpaʼ huapachet Pedro ñam̃a Juan eʼñe all apc̈hena am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtaret̃tet epsheñoʼmaret. Atet̃ otanet am̃chaʼtaret̃: \p —Sapaʼ ¿eseshoʼtña poʼhuamencot̃ oʼ saʼcrraterña acheñ? ¿Eseshaʼtña sapueneʼña llesens att̃ot̃ atet̃ sepena? \p \v 8 Allempoña Pedro eʼñe ahuamencat̃ puepeñot̃ Parets Puecamquëñpaʼ atet̃ otanet: \p —Am̃chaʼtaret̃neshachaʼ ñam̃a ñeñt̃es pomporneshaʼ penet, t̃eʼpaʼ oʼch notas: \v 9 Sapaʼ att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enet̃t̃eʼ oʼ yep̃a ya cohuen añecop ñeñt̃ mueroc̈htetsa, ñam̃a att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enot̃t̃eʼ oʼ yaʼcrrater, \v 10 ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten att̃och neñotatas sa amaʼt ñam̃a allohuen israelneshaʼ. Eʼñe añ Jesucristo ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ, ñeñt̃ña ña poʼhuamencot̃ t̃eʼpaʼ arr t̃en eʼñe huomech, ñeñt̃ ahuaña c̈ha echarrtena. Añ ñeñt̃ara Jesús sañapaʼ c̈haña secorsoʼtam̃pes att̃och rroma. T̃arraña Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt rroma. \v 11 Sapaʼ c̈ha sottena atet̃ ñerraʼm acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll. Ñeñt̃ña acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocollpaʼ c̈ha huaporeʼtan mapueʼ ñeñt̃ nanac sherbets, t̃arroʼmar ama es c̈hapahueto pueyoc̈hro. T̃arraña Jesúspaʼ amaʼt att̃eñ ñerraʼm mapueʼ ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ña nanac sherbets atet̃ ñerraʼm mapueʼ alloch orratet pocoll nanac echarr. \v 12 Poʼpsheñeñpaʼ ama eñalle alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ama eñalle poʼpsheñeñ ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ yec̈horeʼt att̃och oʼch aʼqueshp̃atey. Amaʼt ora erracmañen añe patsro ama eñalle att̃och yequeshperra, ñapt̃aña Jesús. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ otanet Pedro. \p \v 13 Añña Pedro ñam̃a Juanpaʼ ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñoseto. Amaʼt mameshapaʼ ama mechaʼteneto. Allempoña am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼ eñochet ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñenetopaʼ ñetpaʼ atet̃ otet: \p —Errot̃enot̃uacaʼye eñenetña atet̃. Yapaʼ yeñotenanet ñetpaʼ ama ayc̈hataret̃teto att̃och eñotet quellec huomenc. Ñetpaʼ att̃eta ñerraʼm poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama tama es eñotetso. Errot̃enot̃uañacaʼye eñenetña atet̃ ñerraʼm ayc̈hataret̃et. \p Allempoñapaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hro att̃o Pedro ñam̃a Juanpaʼ ahuaña c̈hocma chopeñeʼcheʼt̃ epuet Jesús. \v 14 Añña ñeñt̃ correrrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼ eʼñe alla t̃en allameʼtets. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ ama errot̃enot̃ cheʼptareʼtaneto. \v 15 Allempoñapaʼ mueñerranet aʼyenet̃. Allempoña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ serrpareʼtatannaʼtet eʼñe ñañeñeta. \v 16 Atet̃ otannaʼtyeset: \p —Errot̃enuachñacaʼ yep̃anetña t̃eʼt̃eʼ. Amaʼt arr ora Jerusaléñopaʼ oʼ eʼñe eñotuaret̃tet att̃o ñetpaʼ orrtatet ñeñt̃ amaʼt yapaʼ ama yentare. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ yapaʼ amach errot̃eno yaʼnasochoñaʼ, eʼñe poʼñoc̈h atet̃. \v 17 T̃arraña amaʼtchaʼ ama errot̃ yep̃anetopaʼ t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yecheʼptareʼtyesanet oʼch yotanet amach alloʼna serrpareʼtnenetoña ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. T̃arroʼmar yapaʼ ama yemno allohuen acheñeneshaʼ oʼch eʼmareʼtaret̃etuet ñeñt̃ atet̃ penet t̃eʼ ñet arr. Oʼch yotanet amaʼt puesheñarra acheñ amach serrpareʼtatatscheto. \p \v 18 Allempoñapaʼ alla agotaret̃terret. Atet̃ otaret̃tapuerret eʼñe echeʼc̈harro, atet̃ otet: \p —T̃eʼpaʼ amach seserrpareʼtatatsto ñeñt̃ atet̃ pena Jesús, amaʼt eʼñe mamesha. Ñam̃a amach seyc̈hatatsto amaʼt mamesha atet̃ yec̈hateʼt̃ Jesús ahuaña. \p \v 19 Allempoña Pedro ñam̃a Juanpaʼ atet̃ otanet: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼch sa, allot̃paʼ oʼch sotey, erraʼtsent̃eʼ pocteʼ enten Yompor, ñatoʼ oʼch yameʼñasa sa amapaʼ oʼch yameʼñya Yompor. \v 20 Yapaʼ amach errot̃enot̃ yemmo. Añña pocteʼ c̈hocmach yaʼpot̃a ñeñt̃ oʼ yentua ñam̃a ñeñt̃ oʼ yeʼmua. \p \v 21 Allempoñapaʼ att̃a cheʼptareʼtuapuenanet poʼpocheño, allot̃ñapaʼ aʼrroyaret̃tenet. Am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ amaʼt mueneñetañ oʼch castiganetañpaʼ t̃arraña ama errot̃eno, t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet. Acheñeneshaʼpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor añecop ñeñt̃ oʼ entuet att̃o Yompor orrtatanet poʼpartsoña. \v 22 T̃arroʼmar añ yacma ñeñt̃ oʼ correrrapaʼ ñapaʼ oʼ paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña. \s1 Ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ atet̃ pet allempo enamet Yompor poʼhuamenc \p \v 23 Allempoña aʼrroyeret Pedro ñam̃a Juanpaʼ ahuanmuet alloʼtsen ñeñt̃ parro ameʼñenet. Allempoña c̈hapuet allpaʼ serrpareʼtatosanet atet̃ otanet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. \v 24 Allempoña serrpareʼtatuosetpaʼ ñetña allohuenet parropaʼ oʼ maʼyocheret Yompor. Puemaʼyocheñot̃paʼ atet̃ otet: \p —Yompore, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃, p̃a ñeñt̃ep̃ yec̈hcatueʼ enet ñam̃a amaʼt añ pats, ñam̃a ora erracmañen saʼp p̃a yec̈hcatueʼ, ñam̃a amaʼt ora esocmañen ñeñt̃ yentyen eʼñe alla eʼñe p̃ocma peyec̈hcatuar. \v 25 Ahuat̃ yatañ Davidpaʼ nanac sherb̃apeʼt̃. Eʼñe Pecamquëñot̃ peʼñoracheʼt̃, ñeñt̃oʼmar atet̃ oteʼt̃ ña ahuat̃: \q1 Errot̃enot̃eʼ atsrreʼmuenaña poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Errot̃enot̃eʼ oʼpateñetña amaʼt Parets, ñeñt̃paʼ eʼñe orrena atet̃ penet. \q1 \v 26 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñetpaʼ apc̈het att̃och oʼpachet Yompor, oʼpachet ñam̃a ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃ara Cristo. Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃. \p \v 27-28 Alla maʼyochereterr Yompor, atet̃ oterreterr: \p —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼ etsota att̃o arr Jerusaléño oʼ apc̈het att̃och oʼpatonapet Pechemer Jesús amaʼt ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets penten p̃a, ñeñt̃ña Jesús ñeñt̃ eʼñe cohuen pesherb̃ayeʼt̃ ñeñt̃ eʼñe p̃o pellsensar. Atet̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe peñotuaneteʼt̃ ñetpaʼ oʼch etsotaterrnapet peñoñ atet̃ ñerraʼm Herodes, ñam̃a Poncio Pilato, ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso, amaʼt ñam̃a israelneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ oʼpachetpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ etsotuerra peñoñ. \v 29 Amaʼt t̃eʼpaʼ Yompore peñoteney ñetpaʼ nanac mueneñet oʼch yoreʼtameʼtyet yam̃a. T̃eʼpaʼ oʼch yenamap̃ ahuamencat̃ pep̃aʼyepaʼch ñeñt̃ey t̃orretsa p̃ocop att̃och amach yem̃chaʼtatsto. Eʼñepaʼch huomencocma yeserrpareʼtonap̃ peñoñ. \v 30 P̃orrtatonayepaʼch pehuamenc att̃och corraʼhuerra ñeñt̃ atsnaʼtyets. Eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Jesús p̃orrtatonayepaʼch pepartsoña, ñam̃a ñeñt̃ ama yentare p̃orrtatanetchaʼ att̃och eñochet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃—eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Pechemer Jesús, ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets penten p̃a, ñeñt̃ eʼñe cohuen pesherbeneʼ. Añpaʼ allohua atet̃ maʼyochet. \p \v 31 Allempoña maʼyochuetpaʼ allña apc̈henetpaʼ oʼ pella ora all anorrc̈henet. Allempocma allohuenetpaʼ oʼ chorranet Parets Puecamquëñ, att̃och eʼñe huomencocma oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ. \s1 Att̃o es apannaʼtyeseteʼt̃ pameʼñeñot̃et Yompor \p \v 32 Allempot̃eñña ñet ñeñt̃et ameʼñatseteʼt̃paʼ oʼ parrocmatuet eʼñe cohuen. Eʼñe parra cot̃ap̃ñats anmueteʼt̃ pueyoc̈hreto ñeñt̃ amuerañtetsa. Ama eseshayeʼ otatseʼt̃e ñeñt̃paʼ ñapt̃etach es oʼpatet, añña c̈hocma apannaʼtyeseteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ es palltatseʼt̃. \v 33 Jesús puellsensarneshaʼpaʼ eʼñe poʼhuamencocmañen aʼpot̃oñeteʼt̃ att̃o tanterra Yepartseshar Jesús. Yomporpaʼ nanac mueraneteʼt̃, ñam̃a nanac ahuamencat̃ p̃aneteʼt̃. \v 34 Eʼñe ñeshetopaʼ ama eseshaʼ es palltatseʼt̃e. Añña ñeñt̃ allpon echyeseteʼt̃ poʼpatseñ, amapaʼ paʼpaquëllpaʼ oʼch vendaʼyeseteʼt̃. Ñeñt̃ña allpon ganaʼyeseteʼt̃paʼ oʼch huapachet \v 35 alloʼtsen allsensaret̃. Allot̃ñapaʼ oʼch aposet ñeñt̃ allsensaret̃. Allsensaret̃ñapaʼ oʼch apaʼyesan ñeñt̃ es palltatseʼt̃. \v 36 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ puesheñarr añ paʼsoʼcheñ José, ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ara levitanaʼtar. Añña ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼpaʼ oʼ socheret José Bernabé. Añña soʼchñets Bernabépaʼ ñeñt̃ otets yeñoño amuerañanaʼtar. \v 37 Ñañapaʼ echaneʼt̃ allpon pats. Allempoñapaʼ vendaʼhuepaʼ oʼ huapatan allpon quelle ñeñt̃ ganapaʼ oʼ aposan ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ. \c 5 \s1 Atet̃ p̃a Ananías epuet puet̃apor Safira \p \v 1 T̃arraña eñall poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ poʼpoñ, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Safira. Añña Ananíaspaʼ oʼ vendan allpon poʼpatseñpaʼ \v 2 oʼ huapatan quelle, aposan ñeñt̃ allsensaret̃. T̃arraña ama orayeʼ huapatuano quelle c̈hach shequënet. T̃arroʼmar ñet epuet puet̃aporpaʼ atet̃ aʼpoctachet oʼch yoret allpon quelle eʼñe ñocpuet. \v 3 Allempoña aposan allsensaret̃ ñeñt̃ oʼ allponam̃a quellepaʼ, Pedroñapaʼ atet̃ och: \p —Esoʼmareʼt pemnateñ oneñet̃ oʼch cot̃apeʼchatap̃ poʼpoñ peyoc̈hro. P̃apaʼ pemneñeñ oʼch peshquëñ amaʼt Parets Puecamquëñ att̃o p̃apaʼ ahuoʼt peyorañ allpon quelle. \v 4 Ñeñt̃ pepatseñpaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ p̃o. T̃arraña ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch pevendeñpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ. Ñam̃a amaʼtchaʼ pevendeñpaʼ ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch p̃apyeñ ora allpon quelle ñeñt̃ p̃agappaʼ, ñeñt̃ eʼñe pocteñ ñam̃a. ¿Errot̃enot̃eʼña p̃oct̃apeʼchña atet̃ peyoc̈hro? Ama yapt̃eyeʼ pemnenñe oʼch peshcaʼyeñ, Yomporeʼnaña pemneñeñ oʼch peshquëñ ñam̃a. \p \v 5 Allempoña Ananíaspaʼ ñeñt̃a eʼmuapaʼ at̃acoʼrocheʼ eʼñe allpaʼ oʼ rroma. Añña poʼpotantañ acheñeneshaʼ allempo eʼmareʼchetpaʼ nanac yorenet huomenc. \v 6 Añña yacmaneshaʼ ñeñt̃ poʼnareʼpaʼ oʼ huapuetpaʼ ñetñapaʼ ep̃atseʼchet ñeñt̃ rromats oʼ anmet aʼyo all pampueñetaʼ. \p \v 7 T̃ematenpaʼ oʼ huapa ñam̃a puet̃apor ñeñt̃ rromats. Ñapaʼ ama eñoteñe oʼt̃eʼ rroma puerrollar. \v 8 Allempo huapa Pedroñapaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼtap̃: \p —Ñehua, p̃oten, ¿poʼñoc̈ht̃eʼ allpona quelle sagap allempo sevendaʼhua sepatseñ? \p Puet̃aporñapaʼ atet̃ och: \p —Allponacaʼye quelle ñeñt̃ yagap. \p \v 9 Pedroñapaʼ atet̃ otererr: \p —T̃arraña sapaʼ ahuoʼt saʼpoctach epap̃ perrollareñ atet̃chaʼ sep̃a. C̈haʼt sotapañ ñatoʼ oʼch seshquëñ ñam̃a amaʼt Parets Puecamquëñ. Pecueʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerrmoch ñeñt̃ oʼ pampaʼhuennap̃aʼ errteʼ perrollareñ. P̃apaʼc̈hoʼ att̃ecmapaʼ anmapetchaʼ aʼyo. \p \v 10 Eʼñe allempocma puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ t̃acoʼra ñam̃a eʼñe alla Pedresho, oʼ rroma ñam̃a. Allempo beʼt̃osc̈haʼtuerr ñeñt̃ anmueʼ puerrollareñ, allñapaʼ entuerrñañet puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ rroma. Ñapaʼc̈hoʼña anmetpaʼ oʼ pampueñetaʼ aʼyo epuet puerrollareñ. \v 11 Atarr mechaʼnaʼtet allohuenet ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈hetsa, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼteʼpaʼ c̈ha yorenet nanac. Añpaʼ ñeñt̃a allohua atet̃ p̃a Ananíasoñ. \s1 Att̃o Jesús puellsensarneshaʼpaʼ orrtateteʼt̃ Yompor poʼpartsoña \p \v 12 Añña ñeñt̃ Jesús puellsensarpaʼ nanac orrtateteʼt̃ Yompor poʼpartsoña, amaʼt ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama puentare att̃och eñochet añmapaʼ Partsepaʼt. Añña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ arr apc̈henet all ocheteʼt̃ Salomón Popellrraro. \v 13 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ amaʼt eʼñe pocteʼ eñcheteʼt̃ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ, allempoña ñet puem̃chañot̃etpaʼ ama apc̈herreto parro. \v 14 Allempoñapaʼ alloʼna atonetnena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼña. Shonteʼ oʼ ameʼñana Yompor, amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno. \v 15 Añña ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ allecma chopeñeʼchenet. Allñapaʼ oʼ p̃anrraʼtyesoset topantso, ñam̃a puesheñaʼtetspaʼ ñatoʼ ora poʼmayeʼna. T̃arroʼmar anmaret̃etyeset allecma chopeñeʼchenet allochñapaʼ ñerraʼm macheʼ huena Pedropaʼ eshecchaʼ amaʼt paʼchoyesheʼma poʼpomaʼmteñapaʼ c̈hapchaʼ ñesheto, ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch correrret. \v 16 Ñam̃a amaʼt allampañot̃ Jerusaléñot̃paʼ huapatoñ acheñeneshaʼ atsnañet̃ec̈hno ñam̃a amaʼt ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Allochñapaʼ allohuenetpaʼ oʼch corraʼhuerret. \s1 Allempo Pedro ñam̃a Juanpaʼ abeʼt̃aret̃tet cárcelo \p \v 17 Allempoñapaʼ ñeñt̃ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eʼmoñeʼtan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ parro eʼñe att̃ecmuet cot̃apeʼchenet ñeñt̃ otenet saduceoneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arroʼmar sopeʼchapretenetñaʼ, acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet ñeñt̃ ameʼñetsa. \v 18 Allempoña allsensaret̃neshaʼpaʼ rromueñetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet cárcelo eʼñe allecma abeʼt̃eñet acheñeneshaʼ. \v 19 T̃arraña amaʼt abeʼt̃aret̃tetpaʼ tsapoñapaʼ oʼ huapanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃ oʼ toram̃perranet, oʼ c̈hapaterranet aʼyenet̃paʼ atet̃ otanet: \p \v 20 —Añ poctetsa oʼch ahues Parets paʼpacllopaʼ oʼch sat̃omos all oʼch seserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ ora atet̃ yocrrena etserra cohuen Partsocop. \p \v 21 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuaʼmuenet Parets paʼpacllo, oʼ beʼt̃osc̈haʼtoset, allña yec̈hataʼmuenet. \p Añña ñeñt̃ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ c̈hapaʼmuen ñam̃a ellonet̃ allot̃chaʼ agotatan am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼch c̈hapaʼmuen ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. Allot̃chaʼ agotatan allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñeñt̃ pomporneshaʼ penet israelenaʼtarneshaʼ. Oʼña c̈hac̈haʼtuetpaʼ oʼ serrpareʼtatannaʼtet att̃och aʼpoctachet atet̃chaʼ pet. Allempoñapaʼ oʼ agotachet ñeñt̃ abeʼt̃atenet cárcelo. \v 22 T̃arraña allempoña c̈hap cárcelo ñeñt̃ mueñenetpaʼ ama es entosetoña cárcelo. Oʼ puerrerretpaʼ atet̃ otueret am̃chaʼtaret̃neshaʼ: \p \v 23 —Yapaʼ allempo yec̈hap cárcelopaʼ oʼ yentos cárcel eʼñe poctacma echarr ayottam̃p̃saret̃, ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼpaʼ alla t̃omc̈henet allot̃ beʼt̃enet. T̃arraña allempoña toretpaʼ, oʼponoñapaʼ ama eseshaʼ eñalle amaʼt puesheñarra. \p \v 24 Allempoña ñeñt̃a eʼmua am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ poʼcap̃táner penet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otet: \p —Esocopt̃eʼcaʼye oʼ c̈haʼnmac̈henett̃eʼ. T̃eʼpaʼ errot̃uanenchaʼ pett̃eʼ tsapat̃onet̃. \p \v 25 Allempoñapaʼ huapa puesheñarr atet̃ otosanet: \p —Añña ñeñt̃ sabeʼt̃at ellerro cárcelopaʼ t̃eʼñapaʼ alla t̃omc̈henet Parets paʼpacllo yec̈hatetset all. \p \v 26 Allempoña añña capitán ñam̃a ñeñt̃chaʼ yenpueʼpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen allsensaret̃neshaʼ. Oʼña c̈hapuetpaʼ oʼ ahuenanetaʼ eʼñe cohuenacma. T̃arraña ama errot̃ p̃aneto t̃arroʼmar capitánpaʼ c̈ha mechaʼtenan acheñeneshaʼ. Ñatoʼ c̈hoʼt̃eʼ rrolleʼchet. \v 27 Oʼña c̈hapaterranetpaʼ nosanet eʼñe alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otanet: \p \v 28 —Ahuañapaʼ amaʼt eʼñe echeʼc̈harro yotuas amach seserrpareʼtatsterrerro ñeñt̃ poct̃ap̃ña Jesús. T̃arraña sapaʼ ahuoʼt alla seserrpareʼtatuerrerr ñeñt̃ so soct̃ap̃ña. Amaʼt allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa arr Jerusaléño oʼ alla seserrpareʼtatuererr. T̃eʼñapaʼ alloʼ seyohuerryerr ahuoʼ yemtsach añ Jesús. \p \v 29 Allempoñapaʼ otanet Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet, ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Añña eʼñe pocteʼ amach acheña yameʼño, añña Yomporchaʼña yameʼña. \v 30 Sapaʼ oʼ sepataʼpes Jesús tsacho att̃oña oʼ semtsatach. T̃arraña Pomporpaʼ ña tantaterreʼ. Añpaʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peteʼt̃ ñam̃a ahuat̃ yatañneshañ. \v 31 T̃eʼña Pomporpaʼ oʼ nanac ahuamencat̃ peʼ, eʼñe poʼcohuenrot̃paʼ all partsoten. Allochñapaʼ att̃och cot̃apeʼchaterran israelenaʼtarneshaʼ ñam̃a att̃och cot̃apeʼcherret cohuen eʼñe etserra att̃och peretnerranet poʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ nan Jesús ñeñt̃chaʼ Yaʼqueshp̃atañer yepen. \v 32 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼña yapaʼ yaʼpot̃eññañ atet̃ pena Yompor. Yompor Puecamquëñpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ eñotatets. Ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ nennay yeyoc̈hro, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pedro. \p \v 33 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet ñeñt̃ atet̃ ot Pedropaʼ añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ nanac atsrreʼmatanet, atarr mueneñetañ ahuoʼch muetsuet ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ. \v 34 Allempoñapaʼ añña puesheñarr fariseo ñeñt̃ eʼñe parro aʼpoctatyeneʼ ñoñetspaʼ oʼ t̃omos att̃och eños. Ñeñt̃ t̃omosetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Gamaliel, ñapaʼ ña ñeñt̃ yec̈hatets ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼtaruas pen. Ña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet. Gamalielñapaʼ oʼ mueñatuerran allsensaret̃neshaʼ mameʼ aʼyenet̃. \v 35 Ñeñt̃ epuet cot̃apeʼchatannenetpaʼ atet̃ otanet: \p —Masheñe israelneshachaʼ oʼch notas: Eʼñech cohuenacma yaʼpoctach ñeñt̃ atet̃chaʼ yep̃anet. \v 36 Sapaʼ amaʼt seyerpueñoña att̃o ahuaña oʼ orrta puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Teudas. Ñapaʼ atarr mueneʼt̃ oʼch ayochreshat̃ta. Shontoʼ acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsenoʼt̃eʼ cuatrocientos ñeñt̃ ameʼñata. Allempoñapaʼ allponmaterrerrpaʼ oʼ muetset. Ñeñt̃ña pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanomyerret ñopaʼttsocmuet. Allempoñapaʼ oʼhuañ es cot̃apeʼchet. \v 37 Allempoña allponmaterrerrpaʼ orrta ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ. Ñapaʼ t̃arrempo orrta allempo quellcatyenet paʼsoʼchñec̈hno am̃chaʼtaret̃esho. Ñapaʼc̈hoʼña tama yochreshaʼtana allpon acheñeneshaʼ. Allponmaterrerrpaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ chenca. Añña ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ oʼ parratseʼtuerret. \v 38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch saʼrroyer ñeñt̃ serrpareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. Amach errot̃ sep̃atstaneto, t̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe ñot̃ot̃eta poct̃ap̃ñot̃ atet̃ penetpaʼ ñeñt̃paʼ mameshapaʼ oʼch huañerr. \v 39 T̃arraña ñerraʼm poct̃ap̃ñetpaʼ Yomporeshot̃ huenapaʼ amach errot̃enot̃ sehuaporeʼtache. Ñatoʼ sapaʼ c̈ha seʼmoñeʼteññañ amaʼt Yompor poct̃ap̃ña. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Gamaliel am̃chaʼtaret̃neshaʼ. \p \v 40 Atet̃ cot̃apeʼchatanet Gamalielpaʼ eʼñe pocteʼ eñchet. Allempoñapaʼ alla agotaterran allsensaret̃neshaʼ. Allempoña huac̈herretpaʼ oʼ nalleʼtatanet am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ nalleʼtatuanet am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ allot̃ñapaʼ otaret̃tet ñam̃a eʼñe echeʼc̈harro: \p —T̃eʼpaʼ amach seserrpareʼtatsterrerro ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. Allempoñapaʼ aʼrroyaret̃tenet. \v 41 Allempoñapaʼ oʼ ahuanenet, oʼ saʼneñet ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Eʼñe pocsheñeshocmañen ahuanenet t̃arroʼmar Yompor eʼñe pocteʼ entanet ñeñt̃oʼmar muenatanet oʼch mueroc̈htet ñocop. \v 42 Allempot̃eñ pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocmach yec̈hateteʼt̃ Parets paʼpacllo amaʼt ñam̃a eʼñe alla paʼpaclleto. Nanac serrpareʼteteʼt̃ att̃o Jesúspaʼ ña Cristotats. \c 6 \s1 Arrpaʼ allempo net canc̈herrsheña ñeñt̃chaʼ epatyesahuet rreñets \p \v 1 Allempot̃eññapaʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arraña eʼñe allempopaʼ oʼ sopeʼchannaʼtet. Ñehua, t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃ peteʼt̃. Pat̃eʼtets yet̃ Jesús pueyochreshaʼpaʼ oʼch apaʼyesan allohuen rret̃orrnaneshaʼ rreñets ñeñt̃ palltaʼyesatseʼt̃ rreñets. Ñeñt̃ eʼmueneʼ griegac̈hpaʼ ñetpaʼ atet̃ otyeset: \p —Ñeñt̃ yamoʼts rret̃orrnaneshaʼpaʼ ñetpaʼ ama allponeshacmayeʼ rreñets agapueto allpon agapyes ñeñt̃ eʼmueneʼ hebreyac̈h. Yamoʼts rret̃orrnaneshaʼpaʼ coñeʼt̃a agapyeset. Ñeñt̃ña rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ hebreyac̈hpaʼ shonteʼ rreñets agapyeset. Att̃ot̃ña sopeʼchannaʼtet. \v 2 Allempoñapaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara Jesús puellsensarpaʼ ñetñapaʼ agotatuet allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼña apc̈haʼhuetpaʼ atet̃ otaret̃tapuet: \p —Yapaʼ ama tama pocteyeʼ yenteñe amaʼt mameshapaʼ oʼch yaʼrroya serrpareʼteʼ Yompor poʼñoñ. Shonteʼ yet̃ yaʼpertaten att̃och yapaʼyes allohuen rret̃orrnaneshaʼ rreñets. \v 3 Añña pocteʼ masheñneshachaʼ, oʼch seʼñ canc̈herrsheña ñeñt̃ara ñeñt̃ey ameʼñetsa arr parro—erraʼtsent̃eʼ cohuen acheñ senten ñam̃a ñeñt̃ chorrena Parets Puecamquëñ ñam̃a ñeñt̃ atarr eñoteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Añ ñeñt̃ara canc̈herrsheña ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet att̃och epatyeset ñeñt̃ palltaʼyetsa rreñets. \v 4 Allochñapaʼ yapaʼ añach yemaʼyoc̈hra maʼyochatsa ñam̃a oʼch yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ach pat̃err yet̃orrena. Atet̃ otanet Jesús pueyochreshaʼ. \p \v 5 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allohuenet. Allempoñapaʼ oʼ neñet Esteban ñeñt̃ nanac ameʼñetsa ñeñt̃ eʼñe chorrena Parets Puecamquëñ. Allot̃paʼ neñet ñam̃a Felipe, ñam̃a Prócoro ñam̃a Nicanor ñam̃a Timón ñam̃a Parmenas ñam̃a Nicolás ñeñt̃ antioquioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ameʼñateʼt̃ judioneshaʼ. \v 6 Añña ñeñt̃ canc̈herrsheña acheñpaʼ oʼ ahuapataret̃tet alloʼtsen Jesús puellsensarneshaʼ. Añña allsensaret̃neshaʼpaʼ allent̃a maʼyocham̃pesyet, oʼ net pot ñesheto, atet̃ otaret̃tet ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet. \p \v 7 Allempoñapaʼ oʼ eʼñe epaʼhua Yompor poʼñoñ ora. Allempoñapaʼ alloʼna sen shontaʼnmatsa ñeñt̃ ameʼñetsa all Jerusaléño. Allempopaʼ shonteʼ judioneshaʼ poʼcornaneshar ameʼñatsa. \s1 Allempo rromuet Esteban \p \v 8 Añña Estebanpaʼ Yompor pomuereñot̃paʼ nanac amuerañta. Eʼñe Parets poʼhuamencot̃paʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto att̃o eñochet añmapaʼ poʼñoc̈h Parets poʼhuamencot̃ orrtena. \v 9 Allempoñapaʼ puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ achmeñet Esteban poʼñoñ. Añña judioneshaʼ ñeñt̃ara oteñet libertinaneshaʼ. Ñetñapaʼ alla apc̈henet poʼprahuo. Ñam̃a poʼpotantañ judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Cireneot̃ ñam̃a Alejandríot̃ ñam̃a Ciliciot̃ ñam̃a Asiot̃paʼ—ora allohuenetpaʼ eʼñe parrocma achm̃areʼtoñet Esteban poʼñoñ. \v 10 T̃arraña Estebanpaʼ nanac es eñot att̃o serrpareʼten. Ñetpaʼ ama errot̃enot̃ anapeto. Estebanpaʼ añ chorrayeʼt̃ Parets Puecamquëñ, ñeñt̃oʼmarña ama errot̃enot̃ anapeteʼt̃e. \v 11 Allempoñapaʼ tsaʼchet poʼpotantañ acheñ añecop att̃och tomaʼtatoñet Esteban poʼñoñ. Ñeñt̃ atsaʼtaret̃paʼ atet̃ otet: \p —Yapaʼ oʼ yeʼm̃ Esteban añ achm̃areʼten Moisés poʼñoñ amaʼt ñam̃a Yomporpaʼ achmeñ. Atet̃ tomaʼtatoñet Esteban poʼñoñ. \p \v 12 Allempoña acheñeneshaʼ atet̃ eʼmuetpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet Esteban. Oʼ huapa ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, huapa ñam̃a ñeñt̃ etsoteneʼ Moisés poʼñoñ. Huapapaʼ oʼ rromueñetaʼ Esteban oʼ anmet am̃chaʼtaret̃neshesho allecma aʼpoctatenet ñoñets. \v 13 C̈hapuet allpaʼ alla tomaʼtatuerrñañeterr Esteban poʼñoñ, atet̃ otoset: \p —Añ Estebanpaʼ c̈hocma achm̃areʼtenan Parets paʼpaquëll ñam̃a c̈hocma achm̃areʼtenan Moisés poʼñoñ. \p \v 14 Alla oterreterr ñeñt̃ atsaʼtaret̃: \p —Yapaʼ oʼ yeʼm̃ Esteban atet̃ oten añ Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼpaʼ oʼch aʼmatam̃p̃sey Parets paʼpaquëllpaʼ oʼch huaporeʼtatonay atet̃ yec̈hatyeʼt̃ Moisés. \p \v 15 Allempoñapaʼ allohuenet ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼ cohuanrrorchet Esteban. T̃arraña oʼ eñchet eʼñe cohuen orrtena paʼclloyot̃ atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃. \c 7 \s1 Att̃o Estebanpaʼ serrpareʼtatan am̃chaʼtaret̃neshaʼ \p \v 1 Allempoñapaʼ añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ aʼp̃t̃oʼtan Esteban, atet̃ och: \p —¿Poʼñoc̈haʼt atet̃? \p \v 2 Estebanñapaʼ atet̃ och: \p —Ñehua, masheñneshachaʼ allohuenes nomporneshachaʼ oʼch seʼm̃ñoten, oʼch notas ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ. Ahuat̃paʼ Yompor ñeñt̃ nanac Paretspaʼ orrtaneʼt̃ yatañ Abraham all anetso Mesopotamia. Allempopaʼ ama c̈henaʼ Haráno allchaʼ yec̈herra. \v 3 Allempo orrtana Abrahampaʼ atet̃ och ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ arrot̃ oʼch pesaʼnom añ peney, oʼch pesaʼnem̃ ñam̃a p̃amoʼtseshaʼ, oʼch ahuep̃ allchaʼ notap̃.” Atet̃ och Yompor, atet̃c̈hoʼ p̃a yatañ Abraham. \v 4 Allempoñapaʼ aʼypoʼñaʼnman all yec̈heʼt̃ all yec̈hanateʼt̃ ñam̃a caldeoʼmarneshaʼ att̃o c̈hap alloʼtsen anets Harán all yec̈herra. Allempo oʼ rroma pomporeñpaʼ Yomporpaʼ oʼ alla anererr arrma Canaáno all yeyc̈hena ya t̃eʼ. \v 5 T̃arraña allempo c̈hap arr ahuat̃paʼ Yomporpaʼ ama apueñaʼ añ pats, amaʼt coñeʼt̃a. T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt och esempohuañen oʼch ap̃ añ pats, eʼñe ñocop, amaʼt puechemerecop, ñam̃a poʼm̃renñecop. T̃arraña allempopaʼ yatañ Abrahampaʼ ama chemereʼtenaʼ. \v 6 Allempocma Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham att̃och esempo poʼm̃reneñpaʼ ahuanmuetchaʼ arrot̃, c̈hapuetchaʼ poʼpoñ anetso Egipto all ama paʼnyempañoyaye, allchaʼ yec̈haʼhuerret, allñapaʼ mueroc̈htatapanetchaʼ alloʼmarneshaʼ acheñ. Ñam̃a añ eñotatan Abraham att̃och ataruasataret̃tach eʼñe att̃a poʼm̃reneñ, eʼñe cuatrocientos char amueroc̈htataret̃tet. \v 7 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham ñam̃a poʼpoñ. Ahuoʼt och Yompor: “T̃arraña napaʼ netsaʼtaterach ñeñt̃chaʼ mueroc̈htateʼ pem̃reneñ. Allempoñapaʼ huac̈herretchaʼ alla arr Canaáno allchaʼ maʼyocherrnet.” \v 8 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haʼ judioneshaʼ allempot̃eñ errponohuañen, att̃och eñochet Yomporpaʼ ama pueno poʼñoñ. Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Abraham: “Añ pocteʼ oʼch setsorre allohuen asheñorrot̃olleshaʼ.” Ñeñt̃oʼmar allempo chemereʼt Abrahampaʼ puechemeret̃oll ñeñt̃ soch Isaacpaʼ ahuoʼt tsorreñ. Poʼpsocmatñopaʼ oʼ tsorre. Isaacñapaʼ allempo oʼ poʼnpaʼ oʼ chemereʼtana Jacob. Jacobñapaʼ chemereʼtana c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey. \p \v 9 ’T̃arraña allempopaʼ añña ñeñt̃ yatañneshañ yepenpaʼ oʼ sopeʼcheñet paʼmoʼnasheñ José. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pomet paʼmoʼnasheñ. Ñeñt̃ña agapueʼpaʼ oʼ anem̃ b̃ac̈hayo all anets Egipto. \v 10 T̃arraña Yompor ña aʼnataya. Yomporpaʼ oʼ aʼpoctatuoñ ora allohuen att̃o mueroc̈htacheteʼt̃. Añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egiptopaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ José. Añ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egipto ñeñt̃paʼ oteñet Faraón. Faraónpaʼ eñotan José ñapaʼ nanac es eñoten. Ñeñt̃oʼmar am̃chaʼtaret̃ Faraónpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tapretaya all Egipto. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ taruasets Faraón paʼpaclloʼmarpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ yechenahuet. \p \v 11 ’Allempoñapaʼ orrta muec̈heñets. Ora allohuen egiptoʼmarneshaʼ nanac cheporrareʼtet. Ñam̃a ora allohuen canaánoʼmarneshaʼpaʼc̈hoʼña nanac cheporrareʼtet. Paʼchporrñot̃etpaʼ nanac mueroc̈hteteʼt̃. Yatañneshañpaʼ ama echeteʼt̃e pocrramet amaʼt coñeʼt̃a. \v 12 Allempoñapaʼ yatañ Jacobpaʼ oʼ eʼmareʼtan orameñ rreñets Egipto. Ñeñt̃oʼmarña mueñan puechemereshaʼ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet Egipto oʼch rañt̃enetaʼ rreñets. \v 13 Rañt̃aʼhuenetaʼ rreñetspaʼ oʼ puerrac̈herret. Atomatpaʼ oʼ huañaperret pocrram̃paʼ oʼ alla ahuanerreterr Egipto. Allempoña c̈hac̈herreterr Egipto paʼmoʼnasheñet Josépaʼ atet̃ otanet ñapaʼ ñaña paʼmoʼnasheñ penet. Allempoñapaʼ oʼ chemeʼchet paʼmoʼnasheñ José. Paʼmoʼnasheññapaʼ oʼ anmanet am̃chaʼtaret̃esho att̃och chemeʼtatanet. \v 14 Chemeʼtatuanetpaʼ allempoña Josépaʼ oʼ mueñerranet paʼnyeto añecop att̃och eretaʼ pompor Jacob ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ, atet̃ ot José: “Onetepaʼ allohuenet Egipto.” Ñeñt̃oʼmarña allohuen canc̈hrroch c̈harraʼ puechena amnarsheña pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet Egipto alloʼtsen José. \v 15 Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtet Egipto. Oʼ met allpon charpaʼ oʼ rroma yatañ Jacoboñ all Egipto. Meterrerr allpon charpaʼ oʼ collaʼhua ñam̃a puechemereshañ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen. Collaʼhuetpaʼ alla apamparet̃tet all Egipto. \v 16 Ñehua, meterrerr allpon charpaʼ oʼ ahuanmaret̃terret puenpaʼts anetso Sicm̃o allchaʼ apamparet̃terret ello puenpaʼts. All apamparet̃terretpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara pats ñeñt̃ oʼ rañt̃aʼhua Abrahamañ ahuat̃. Añña patspaʼ ñeñt̃oʼ vendoñ Hamor puechemereshañ ahuat̃ all Sicm̃o. \p \v 17 Alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: \p —Allponerrerr charpaʼ c̈hapmoch allempo oʼch etsota atet̃ Yomporpaʼ otaneʼt̃ ahuat̃ Abraham allempo huomenc naneʼt̃ poʼñoñ. Ñetpaʼ allempo nanac mereteʼt̃ all Egipto. \v 18 Att̃eñapaʼ oʼ met shonteʼ charpaʼ oʼ orrta poʼpoñ am̃chaʼtaret̃ Egipto ñeñt̃ ama puentarano José, t̃arroʼmar Josépaʼ ahuat̃ot̃eñ oʼ rroma. \v 19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac mueroc̈htatyesonay yatañneshañ. Oʼ nanet ñoñets att̃och pamoʼmtayetpaʼ oʼch aʼypoʼñet puechemeret̃oll aʼyo. Añecpoʼch atet̃ peñet att̃och muetsatachet puechemeret̃oll. Allochñapaʼ amach nanac mereto. \v 20 Eʼñe allempopaʼ oʼ eñalleta Moisés t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ Moisés. Pamoʼmteʼpaʼ eʼñe aʼnahua cohueʼ maʼpm̃a arrorr all paʼpacllo. \v 21 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap allempo amach errot̃eno cohueñeto paʼpacllo aʼnahua. Allempopaʼ aʼypoʼñet aʼyenet̃. Añña am̃chaʼtaret̃ Faraón poʼseñpaʼ ahuoʼ huapa all neñet ahuoʼ entos, nanac amueroc̈hen eñch, allent̃a aner att̃och ñañrecha. Att̃eñapaʼ oʼ atarrtach paʼpacllo atet̃ ñerraʼm puechoyor eʼñe ño. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña Moiséspaʼ ayc̈hataret̃ta ora allpon ñeñt̃ atet̃ eñotyeseʼt̃ egiptoʼmarneshaʼ. Nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo eñoseʼt̃, nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo es p̃aʼyeseʼt̃. \p \v 23 ’Allempo c̈hap paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña Moiséspaʼ nanac yerpaneʼt̃ pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ. Atarr secheʼt̃ oʼch ab̃chenanetaʼ. Allempoña parrochpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼ. \v 24 Oʼña c̈hap allpaʼ all entosan puesheñarr egiptoʼmarneshaʼ nanac coñchatenan puesheñarr israelenaʼtar. Ñañapaʼ oʼ moñsosana pamoʼts. Oʼ c̈hote huomencpaʼ c̈ha rroma. Att̃o chemnatanaña pamoʼts. \v 25 Añña Moiséspaʼ otapañ pamoʼtseshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapet. Otapañ oʼt̃eʼ eñochet Yompor mueñeʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. T̃arraña ñetpaʼ ama eseshayeʼ pocteʼ entaye. \v 26 T̃arroʼmar tsapat̃ñapaʼ alla ahuenerr, allempopaʼ oʼ entuenanerr epsheña pamoʼtseshaʼ c̈hoʼ orrotenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ mueneñ oʼch amoʼtstaterranet, atet̃ otanet: “Esuañacaʼ masheñneshachaʼ sottenña arr. Añña pocteʼ eʼñech semoʼnasheñ sep̃annena.” \v 27 Ñeñt̃ cheteneʼ pamoʼtspaʼ oʼ aʼmchech Moiséspaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼña p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr. \v 28 Ñatoʼ añt̃eʼ pemnen oʼch pemtsan nam̃a atet̃ pepeʼ muetseʼ egiptoʼmarneshaʼ ellerro.” \v 29 Allempoña oʼ eʼman añ ñoñets Moisésñapaʼ oʼ yeta puem̃chañot̃. Oʼ ahuoʼ aʼyo alloʼtsen pats paʼsoʼcheñ Madián. Oʼ yec̈haʼhuerra allap̃ar. Allñapaʼ all senaʼtapaʼ oʼ chemereʼt epsheña. \p \v 30 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: \p —Allempoñapaʼ oʼ meterrerr paʼtatsoch c̈harraʼ char. Parrochpaʼ amarat̃oʼtsen Moisés allameʼtets aspent̃o Sinaíp̃no. Allñapaʼ entosan tsachmat̃oll all ñot̃a huorten. Eʼñe huortot̃ tsoʼpaʼ allot̃ orrtoña Parets poʼm̃llañoteñer. \v 31 Ñeñt̃ entos Moiséspaʼ atet̃ ot: “¿Est̃eʼ huortetsña t̃arro?” Eʼñe c̈hapatsa allameʼtets oʼch enteñaʼpaʼ oʼ eʼman ñoñets. Partsepaʼt eñets, atet̃ och: \v 32 “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen amaʼt p̃atañneshañ ñeñt̃ara Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob.” Moiséspaʼ c̈ha yoren. Puem̃chañot̃paʼ ama cohuano huorteʼ. \v 33 Yomporñapaʼ atet̃ otererr: “Pem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ perrot̃eʼt pesapat t̃arroʼmar all p̃at̃enpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼ nanac Parets t̃arroʼmar alloʼtsenen na.” \v 34 Oʼ alla oterrerr Yompor: “Napaʼ nenteñ att̃o mueroc̈htatennanet ñeñt̃ nechemereshaʼ nepen ñeñt̃ara israelenaʼtar. Napaʼ neʼmuenanet atet̃ yahuanrrortenet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nohuapa oʼch naʼqueshp̃atanet. T̃eʼñapaʼ oʼch nemñap̃ p̃a Egipto.” Añpaʼ ñeñt̃a atet̃ otan Yompor Moisés. \p \v 35 ’Añña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ orrtetsa all huorten tsachmopaʼ ñeñt̃ña eñotateʼ Moisés atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt llesensan Moisés oʼ alla mueñer pamoʼtseshesho ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet ñam̃a ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atahuet allot̃ amueroc̈htataret̃teteʼt̃. Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ ama pocteyeʼ ento ahuaña pamoʼts ñeñt̃ otet ahuaña: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼ p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr.” \v 36 Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ anerrahuet Egiptot̃. Ñeñt̃ara Moiséspaʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto all Egipto. Ñam̃a saʼpot̃ ñeñt̃ Tsasasen all orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto, att̃o eñotatanet añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ pena Parets. Ñam̃a all chopeñeʼchen amarat̃oʼmar paʼtatsoch c̈harraʼ char Moiséspaʼ all orrtatyesanet ñeñt̃ ama puentareto. Añpaʼ ñeñt̃ eñotatanet atet̃ penaña Parets. \v 37 Añ ñeñt̃ara Moisés ahuat̃paʼ oʼ otan israelneshaʼ atet̃: “Yomporpaʼ orrtaterrnaschaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ aʼm̃terreʼ Parets poʼñoñ, ñeñt̃ara ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen eʼñech att̃ecma orrtaterr eʼñe atet̃ orrtatenen nam̃a. Ñeñt̃chaʼña c̈hocma seʼm̃ñoterrña sa.” \v 38 Amaʼt allempo yatañneshañ chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ añña Moisés alloʼtseneta parro amaʼt allpaʼ c̈hocmach apc̈heteʼt̃ Yomporecop. Ñapaʼ alloʼtsena aspent̃o Sinaíp̃no allempo orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ eñoranaʼtaya ñam̃a oʼ yec̈hach ñoñets alloch eʼñe yocrra Partsocop. Ñeñt̃ña ñoñets allempo puerrerra Moisés aspent̃ot̃paʼ oʼ yec̈hatuerran ñam̃a pamoʼtseshaʼ. \p \v 39 ’T̃arraña amaʼt atet̃ peʼt̃ Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ameʼñyet Moisés. Ama eseshayeʼ pocteyeʼ entayeʼt̃e. Eʼñe pueyoc̈hretopaʼ atarroʼ mueneteʼt̃ oʼch alla puerrerret Egipto. \v 40 Amaʼt allempo aspent̃oʼtsen Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ atet̃ otoñet paʼmoʼnasheñ Aarón: “T̃eʼpaʼ oʼch peyec̈hcatonay ñeñt̃chaʼ yeyoser yeperr ñeñt̃chaʼ yanerreʼ alla Egipto. Añ Moisés ñeñt̃ yanmueʼ Egiptot̃paʼ yapaʼ ama yeñoteñe, taʼ, ¿errat̃eʼ oʼ ahuoʼ?” \v 41 Allempoñapaʼ oʼ yec̈hcatanet ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ ayec̈hcataret̃ oro. Oʼ muetset carrnero oʼ neññañetaʼ eʼñe ñesho. Nanac cohuen entet ñeñt̃ yec̈hcatet eʼñe potot̃. \v 42 Allempoña Yomporpaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmanet, oʼ muenatanet att̃och muechatseʼtet ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ amaʼt arrorr ñam̃a ranto. Oʼ pet atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃, atet̃ ñerraʼm Yompor otets: \q1 Napaʼ oʼch notas israelenaʼtarneshachaʼ, amaʼt oʼ semtsa carrnero, amapaʼ huaquësh, t̃arraña ama nocpayeʼ semtso, ñeñt̃paʼ ama neshoyeʼ sehuapache. Amaʼt ora añ paʼtatsoch c̈harraʼ char all sechopeñeʼchen amarat̃arero atet̃ es sep̃aʼyen. \q1 \v 43 Añ seyomporer sepen poʼpoñ, ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ soten alloʼ yec̈hena seyoser ñeñt̃ sesochen Moloc. Amapaʼ atet̃ ñerraʼm ayec̈hcataret̃ rantomaʼt̃ ñeñt̃ soten añmapaʼ seyosroʼ ñeñt̃ sesochen ñam̃a Refán. Shonteʼ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ seconcorpanaʼtena. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nemñas nanac allap̃ar, all Babilonio. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \p \v 44 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: \p —Ahuat̃ yatañneshañpaʼ allempo chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ anmueteʼt̃ pocoll shetamtsopoʼ allecma apc̈heteʼt̃ Yomporecop. Oʼponopaʼ all neteʼt̃ mapuettall alloʼ aquellcaret̃ ñoñets ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Añ pocoll shetamtsopoʼ Moiséspaʼ ña yec̈hcatayeʼt̃ eʼñe atet̃ ocheʼt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñer eʼñe atet̃ gacheʼt̃ Yompor. \v 45 Allempo rromanom Moisés puechopeʼchpayopaʼ oʼ naʼnmet Josué ñeñt̃chaʼ anmueʼ yatañneshañ. Apaʼnmet ñam̃a shetamtsopoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hapachet alloʼtsenoʼ pats ñeñt̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ oʼch apanet. Poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ Yomporpaʼ oʼ mueñoʼtuerranet att̃och yatañneshañpaʼ oʼch yec̈haʼhuerret all. Allempopaʼ oʼ c̈hapatet all shetamtsopoʼ allecma apc̈henet Yomporecop. Shetamtsopahuopaʼ allecma apc̈heteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrta David. \v 46 Allempo orrta Davidpaʼ ñapaʼ eʼñe cohuen enteñ Yompor. Ñañapaʼ oʼ enaman Yompor pocteʼt̃eʼ enteñ oʼch yec̈hcatoñ paʼpaquëll ñeñt̃ eʼñe cohuen echarr. Mueneñ oʼch yec̈hcatan Yompor paʼpaquëll, ñeñt̃ara Poʼyomporer peʼt̃ ñam̃a paʼtañ Jacoboñ. \v 47 T̃arraña amaʼt mueneñeñ ñapaʼ Yomporpaʼ ama mueno. Añña muenatoñ puechemer Salomón, ñach t̃omateʼ paʼpaquëll. \v 48 T̃arraña Ñeñt̃ nanac Paretspaʼ ama yec̈heno pocollo ñeñt̃ yeyec̈hcaten ya, arromñat̃ey. Amaʼt atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, atet̃ ñerraʼm Yompor eñets, atet̃ oten: \q1 \v 49 Napaʼ nanac Partson. Napaʼ nenten enet atet̃ ñerraʼm neconañ, patsñapaʼ nenteñ atet̃ ñerraʼm allchaʼ nenen netac. Errot̃enohuachñacaʼ seyec̈hcatonña pocoll allchaʼ neyc̈ha. Ama nepallteno allchaʼ neyc̈ha, atet̃ oten Yompor. \q1 \v 50 Napaʼ nehuamencot̃ neyec̈hcatua ora allohuen ñeñt̃ sentyen. Añpaʼ allohua atet̃ ot Yompor. \p \v 51 Alla oterraneterr Esteban: \p —Sapaʼ nanac seʼcharrtena, seyoc̈hropaʼ ama soct̃apeʼcheno atet̃ ñerraʼm Yomporenaʼtares. Ama semno oʼch seʼm̃ñotoñ Yompor poʼñoñ. C̈hocma sat̃pareʼteññañ Parets Puecamquëñ. Atet̃ peʼt̃ satañneshañ ahuat̃ t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ sepena sam̃a. \v 52 Amaʼt allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ satañneshaññapaʼ c̈ha mueroc̈htatyesaneteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ allempo ama orrtenaʼ Jesúspaʼ ñeñt̃ aʼpot̃ayeʼt̃ att̃o esempohuañen oʼch huapa Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña satañneshañpaʼ c̈ha muetse. T̃eʼpaʼc̈hoʼña añ Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es petspaʼ ahuoʼ sepom̃ sam̃a att̃och semtsach. \p \v 53 Alla oterraneterr Esteban: \p —Amaʼt Parets poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ señotateʼ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop sañapaʼ sat̃pareʼtoñ Yompor poʼñoñ. Añmapaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet Esteban. \s1 Allempo muetset Esteban \p \v 54 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet atet̃ ot Estebanpaʼ nanac atsrreʼmatanet. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ c̈ha rrasoʼtyeset paʼs. \v 55 Allempo Estebanpaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ. Ñañapaʼ oʼ cohuaʼ enonet̃, allñapaʼ all entan Yompor poʼcohuenña. Entan Jesús eʼñe poʼpartsoteñot̃ all t̃en Pompor poʼcohuenrot̃. \v 56 Allempoñapaʼ oterrerr Esteban: \p —Napaʼ oʼ nent enet atoraret̃. Oʼ nent ñam̃a alloʼtsen Ñeñt̃ Acheñetosets, poʼpartsoteñot̃paʼ all t̃en Parets poʼcohuenrot̃. \p \v 57 Acheñeneshaʼña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ rranareʼtet. Puerranareʼteñot̃etpaʼ mopaquetaʼtyeset, oʼ matrraʼtet ñesho att̃och oʼch rromuet. \v 58 Oʼ rromuetpaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll allchaʼ rrolleʼchet. Ñeñt̃chaʼ rrolleʼteʼpaʼ oʼ rrotrraʼtyeset paʼshtam, oʼ naʼyeset eʼñe alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Saulo. \v 59 Allempoñapaʼ rrolleʼchet. Rrolleʼchetpaʼ Estebanñapaʼ oʼ maʼyochapaʼ, atet̃ ot: \p —Nepartseshare Jesúso, p̃agaponchaʼ necamquëñ. \p \v 60 Allempoñapaʼ concorpa. Concorpapaʼ eñora huomenc, atet̃ ot: \p —Amach Nepartseshare petsaʼtatatstaneto. \p Allempoñapaʼ ñeñt̃a otuapaʼ oʼ muechecha, oʼ rroma. \c 8 \s1 Allempo Saulopaʼ nanac mueneñ ahuoʼch aʼcllatuan ñeñt̃ ameʼñetsa \p \v 1-2 Allempopaʼ añña Saulopaʼ\f + \fr 8:1-2 \ft Saulopaʼ ñeñt̃ara Pablo.\f* eʼñe pocteʼ eñch muetsetepaʼ Esteban. \p Añña puesheñaʼtets ñeñt̃ nanac ameʼñenaya Yomporpaʼ puellquëñeshetpaʼ oʼ huapuet, oʼch eñetaʼ arromñat̃ att̃och pampueñetaʼ. Nanac yaʼnaʼteñet Estebanañ. Allempot̃eñ nanac mueroc̈htacheteʼt̃ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Cristopaʼ apc̈heteʼt̃ Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ yetrraʼtatsa poʼpoñ añetsoʼmar. Oʼ parratseʼtuet allemeña—Judeoʼmar ñam̃a Samarioʼmar. T̃arraña añña Jesús puellsensarneshaʼpaʼ ama eseshaʼ yetatso amaʼt puesheñarra. \v 3 Sauloñapaʼ nanac mueneñ oʼch aʼcllatuan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼch beʼt̃osam̃p̃sanet paʼpaclletopaʼ oʼch rromanet, oʼchc̈hoʼ chetareʼtnerranet. Oʼchc̈hoʼ beʼt̃osuerrerr ñam̃a poʼppauñopaʼ oʼchc̈hoʼ rromaʼhuerraneterr, oʼchc̈hoʼ chetareʼtnerraneterr, oʼch anmanet cárcelo allchaʼ abeʼt̃atuanet. Amaʼt coyaneshac̈hno eʼñe abeʼt̃atuaneteʼt̃ cárcelo. \s1 Att̃o Felipepaʼ serrpareʼtataneteʼt̃ Samario \p \v 4 Añña ñeñt̃ yetrraʼtatsa Jerusaléñot̃paʼ all c̈hapyeset, erra taʼyenetpaʼ allchaʼ serrpareʼteññañet Yompor poʼñoñ. \v 5 Atet̃ ñerraʼm Felipe. Ñapaʼ oʼ ahuoʼ, oʼ c̈hap anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Samaria. Allñapaʼ all serrpareʼtatosanet añepaʼt Cristotats ñeñt̃ara Jesús. \v 6 Felipepaʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto. Atet̃ eñchetpaʼ oʼ eñochet añpaʼ poʼñoc̈h Parets poʼhuamenc orrtaten. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼm̃ñoteñet eʼñe cohuen atet̃ otanet. \v 7 Shonteʼ acheñ ñeñt̃ chorraʼyeseʼt̃ oneñet̃ allempopaʼ eʼñe quec̈hpatyesueretña oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Allempo quec̈hpatyesueret oneñet̃ñapaʼ oʼch rranareʼtnoma. Ñam̃a shonteʼ acheñ ñeñt̃ echarretyestseʼt̃paʼ oʼ corraʼhuerret. Amaʼt ñeñt̃ checareʼpayestseʼt̃paʼ oʼ aʼcrratyesuahuerranet Felipe. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña nanac coshyeteʼt̃ Samario. \p \v 9 Allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ achyoʼtañ ahuaña ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón. Allohuenet samarioʼmarneshaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ cohuanrrortoñeteʼt̃ atet̃ orrtateʼt̃ ñeñt̃ ama puentareto. Ñapaʼ oʼch shequënanet. Ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñapaʼ nanact̃eʼ poʼñoc̈h ahuamencat̃, atet̃ oten ña. \v 10 Allohuen acheñpaʼ eʼm̃ñocheteʼt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuaña—amaʼt ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa ñam̃a ñeñt̃ ama esosheʼmayaye acheñ. Ocheteʼt̃: \p —Poʼñoc̈h añ acheñpaʼ ñeñt̃ Partsocoptartetsa. \p \v 11 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ nanac ameʼñyeteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ cohuanrrortoñeteʼt̃ atet̃ orrtateʼt̃ ñeñt̃ ama puentareto. \v 12 T̃arraña allempo serrpareʼtatanet Felipe cohuen ñoñets oʼ ameʼñatanet allohuen—yacmaneshac̈hno ñam̃a allohuenet coyaneshohuen. Serrpareʼtatanet atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñam̃a atet̃ pena Jesús ñeñt̃ Cristotats. Oʼ ameʼñatuanet allempoñapaʼ apataret̃tet Yomporecop. \v 13 Amaʼt achyoʼtañ ñeñt̃ sochetsa Simónpaʼ oʼ ameʼñerra ñam̃a. Ñapaʼc̈hoʼña apataret̃ta Yomporecop. Apataret̃etuapaʼ allempot̃eññapaʼ yemterrana Felipe errohuanen c̈hopeñeʼchen. All orrtatanet Felipe ñeñt̃ ama puentareto att̃och eñochet añmapaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h huetsa Partseshot̃. Simónñapaʼ oʼch entan atet̃paʼ atet̃chaʼ ot: \p —Errot̃enot̃uañacaʼ atet̃ penat̃eʼ. \p \v 14 Allempoña Jesús puellsensarneshaʼpaʼ eʼmareʼchet Jerusaléñot̃ shonteʼ samarioʼmarneshaʼ ameʼñeññañet Yompor poʼñoñpaʼ oʼ mueñet Pedro ñam̃a Juan all Samario. \v 15 Allempo c̈hap Pedro ñam̃a Juan Samariopaʼ maʼyocham̃p̃sosyet samarioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Enamet Yompor chorratanetepaʼ Parets Puecamquëñ. \v 16 T̃arroʼmar allempopaʼ ama chorrenanetaʼ Parets Puecamquëñ. Oʼña apataret̃etuet pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesús. \v 17 Allempoña Pedro ñam̃a Juanpaʼ oʼ net pot ñesheto ñeñt̃ ameʼñetsa. Nohuet pot ñeshetopaʼ Yomporña Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet. \p \v 18-19 Añña Simón ñeñt̃ achyoʼtañtetsa ahuaña oʼ c̈hapoña pueyoc̈hropaʼ atet̃ ot: \p —Añecpuepaʼt nenet pot att̃och chorranet Parets Puecamquëñ. \p Allempoñapaʼ atet̃ otanet Simón: \p —Llesenschaʼ nomporneshachaʼ oʼch nenanet nam̃a not att̃och chorranet Parets Puecamquëñ. Oʼch napas quelle att̃och sapuen llesens. \p \v 20 Pedroñapaʼ atet̃ och: \p —Pec̃llayorpaʼ chenquëpaʼ alla, allot̃paʼ pechenquëpaʼ p̃am̃a t̃arroʼmar p̃apaʼ p̃otenapañ oʼch perañt̃oña Parets Puecamquëñ. Ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ petsaʼcho. Añña Yomporpaʼ oʼch apuey eʼñe att̃a. \v 21 Ama pocteyaye oʼch p̃agap p̃a llesens t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entennape peyoc̈her. \v 22 T̃eʼpaʼ aña poctetsa oʼch p̃oct̃apeʼcherr ello cohuen, oʼch pequec̈hpuerr añ sosyaʼtsañ oʼch penamuer Yompor peretneñets. Ñatoʼ Yomporpaʼ oʼch peretnerrnap̃ att̃o p̃oct̃apeʼchen sosyaʼtsañ. \p \v 23 Pedropaʼ alla otererr: \p —Napaʼ neñotenep̃ nanac sosey p̃oct̃apeʼchen peyoc̈hro, c̈ha p̃ottena atet̃ ñerraʼm p̃oʼchñarpaʼ huanquënep̃. \p \v 24 Simónñapaʼ alla otererr: \p —Oʼch sanamon Yompor nocop att̃och amach es netantoyo atet̃ sotenen. Añpaʼ allohua atet̃ pena Simón. \p \v 25 Pedro ñam̃a Juanpaʼ nanac aʼpot̃oñet Yompor poʼñoñ all Samario. Serrpareʼtuenetaʼpaʼ alla ahuanerret Jerusaléño. All oñenet samarioʼmarpaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa t̃oñoʼmarpaʼ eʼñe acop̃ot̃eñ serrpareʼtatyesuaneret. \s1 Allempo Felipepaʼ ameʼñatana etiopoʼmarneshaʼ \p \v 26 Allempoña añ Felipepaʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer atet̃ otos: \p —Oʼch c̈hapmoch poctopaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo, oʼch pec̈hap amarat̃o alloʼtsen t̃oñ ñeñt̃ sets Jerusaléñot̃ att̃och yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Gaza. \p \v 27 Ñañapaʼ atet̃ och Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ. Oʼ c̈hap all t̃oño ñeñt̃ sets Gazopaʼ oʼ entosan puesheñarr etiopoʼmarneshaʼ. Añ etiopoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ aña poʼtaruas pen oʼch cohuam̃penan ora allpon quelle ñeñt̃ gobiernocop alla paʼnyo. Paʼneypaʼ añ paʼsoʼcheñ Etiopía. Ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa all paʼnyopaʼ añ paʼsoʼcheñ Candace ñeñt̃paʼ coyaneshaʼ. Añ yacma ñeñt̃ entos Felipepaʼ ñeñt̃paʼ acaparet̃ acheñ. Añña etiopoʼmarneshaʼpaʼ errteʼ asuenaʼ Jerusaléño allempo entos Felipe. T̃arroʼmar ta all oʼch maʼyochenanaʼ Yompor. \v 28 Allempoña oʼ alla puerrerra paʼnyo. Ñapaʼ alla anen poʼcarro. Ñeñt̃ña carropaʼ cahualla matateneʼ. All anenpaʼ all lleyenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñoñets lleyen ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \v 29 Añña Parets Puecamquëñpaʼ eñotatan Felipe, ñeñt̃ña oteʼ: \p —Oʼch penteñaʼ ñeñt̃ anets t̃arro eʼñe all carro. \p \v 30 Felipeñapaʼ oʼ mata. Matapaʼ c̈hap allameʼtetspaʼ oʼ eʼmosan c̈hoʼ lleyenan añ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Eʼmos Felipepaʼ atet̃ otos: \p —¿Eñotoc̈henaʼt penteñ ñeñt̃ atet̃ oten ñeñt̃ pelleyen? \p \v 31 Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Errot̃enohuat̃eʼcaʼye neñochñaʼ amacaʼye eñalle ñeñt̃chaʼ neñotateʼ. Ñatoʼ oʼch p̃aʼtap̃ p̃a oʼch yanorr parro. \p \v 32 Oʼ aʼtap Felipepaʼ oʼ cohuos all lleyen. Añ lleyen Yompor poʼñoño ñeñt̃paʼ añ ñoñets ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías: \q1 Atet̃chaʼ p̃a ña atet̃ ñerraʼm carrnero. Ñehua, carrneropaʼ oʼch yanem̃ allchaʼ yemtsepaʼ amach amaʼtoc̈hto. Amapaʼ ñerraʼm yetsorroñ pueʼchpaʼ amach amaʼtoc̈hto. Atet̃chaʼ p̃a ña, amach es oto. \q1 \v 33 Nanac mueroc̈htachet, ama pocteyeʼ ñeñt̃ atet̃ p̃oñet. Ama errot̃eno oʼch yotua ora allohuen ñeñt̃ atet̃ sosey p̃aʼyes pamoʼtsnaʼtarneshaʼ. Oʼ muetsetpaʼ, oʼhuañ corra añe patsro. Añpaʼ allohua atet̃ quellquëʼt̃ Isaías. \p \v 34 Allempoña ñeñt̃ etiopoʼmarneshaʼpaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼch Felipe: \p —Ñehua, p̃oten, ¿eseshocpaʼtña eñen arr Isaías, ñatoʼ ñocpat̃eʼ amapaʼ poʼpsheññecopt̃eʼ? \p \v 35 Allempoña Felipepaʼ oʼ serrpareʼtach cohuen ñoñets atet̃ pena Jesús. Eñotach añ ñeñt̃ara Isaías poʼñoñpaʼ eñen Jesúsocop. Allempoñapaʼ oʼ eñotach ñam̃a poʼpoñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. \v 36 Allña allenet̃ matam̃penetpaʼ oʼ entoset oñ, atet̃ ot etiopoʼmarneshaʼ: \p —Taʼm, ¿pocteʼt̃eʼ t̃eʼ oʼch napataret̃ta Partsocop? \p \v 37 Felipeñapaʼ atet̃ och: \p —Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h p̃ameʼñena peyoc̈hrocmañenpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch p̃apataret̃ta Partsocop. \p Etiopoʼmarneshaʼñapaʼ atet̃ ot: \p —Napaʼ poʼñoc̈h nameʼñena. T̃eʼpaʼ neñoteñ Jesucristo ñeñt̃paʼ ñeñt̃ Yompor Puechemer. \p \v 38 Allempoñapaʼ oʼ t̃omatoset poʼcarro sohuaʼrrtosetpaʼ oʼ ahuanmuet oño. Allña apatos Felipe. \v 39 Oʼ c̈haʼnerret oñot̃paʼ Yompor Puecamquëññapaʼ oʼ anman Felipe aʼyo. Allñapaʼ machayot̃a maʼnata alla. Ñeñt̃ etiopoʼmarneshaʼpaʼ ama enterrano Felipe. Allempopaʼ oʼ ahuerr etiopoʼmarneshaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ p̃a etiopoʼmarneshaʼ. \v 40 All anetso Azotopaʼ all orrterraña Felipe. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet cohuen ñoñets alloch yequeshp̃a. Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ ñam̃a anetso Cesareo, nanac serrpareʼtyesnom ora anetsoʼmar all oñomyes. \c 9 \s1 Allempo Saulopaʼ cot̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop \r (Hch. 22.6-16; 26.12-18) \p \v 1 Allempoña Saulopaʼ nanac eʼmoñeʼtenan ñeñt̃ ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Paʼtsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ ot: \p —Napaʼ oʼch naʼcllatueñaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús. \p Ñeñt̃oʼmarña oʼ ahuoʼ alloʼtsen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ corneshaʼ eʼñe all Jerusaléño. \v 2 C̈hap alloʼtsenpaʼ oʼ enamos orden att̃och aʼcllatuan ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼ enam orden ñeñt̃chaʼ anom aʼyo anetso Damasco allecma apc̈henet judioneshaʼ poʼprahuo. Oʼch c̈hap allpaʼ oʼch aposan ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuo. Att̃och apet all llesens att̃och rromanatan acheñ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno oʼch rromanatanet oʼch huancatanet oʼch anmaret̃terret Jerusaléño. Atet̃ cot̃apeʼchña Saulo. \v 3 Allempoña agapuan orden allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ. Oʼ c̈hap allameʼtets Damascopaʼ machayot̃a ñeñt̃ nanac poptetsa entot̃paʼ oʼ c̈hoyoʼtam̃pes eʼñe ñesho. \v 4 Oʼ c̈hoyoʼtam̃pespaʼ ñañapaʼ alla rromopra patso. C̈hap patsopaʼ eʼman ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten: \p —Esomareʼt Saule pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya. \p \v 5 Sauloñapaʼ atet̃ ot: \p —¿Eseshapeʼt Ayochreshat̃e eñets? \p Ñeñt̃ eñetspaʼ alla otererr: \p —Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen, ñeñt̃ara ñeñt̃en pemueroc̈htaten. Añpaʼ p̃añeña mueroc̈htatetsa. T̃arroʼmar c̈ha p̃ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ashen ñeñt̃ eʼñe pat̃pareʼteñot̃ ñañeñachña atserrp̃atetsa. \p \v 6 Sauloñapaʼ poʼyorñot̃paʼ c̈ha paʼshmuena allempoñapaʼ atet̃ ot: \p —Partseshachaʼ t̃eʼpaʼ ¿errot̃enaʼt penmen ñeñt̃chaʼ atet̃ nepena? \p Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ otererr: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch petanta, ahuep̃ Damasco. Allchaʼña otapet ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. \p \v 7 Ñeñt̃ parro epuet sen Saulo ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortenet. Pocuanrrorteñot̃etpaʼ ama errot̃ oteto. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼmuet ñeñt̃ eʼmorrtatsa t̃arraña ama es enteto. \v 8 Allempoña Saulopaʼ oʼ tanta. Tantapaʼ oʼch cohuaʼyespaʼ ama ento. Ñeñt̃oʼmarña att̃a echaʼnmet potot̃paʼ oʼ anmet Damasco. \v 9 Oʼ c̈hap Damascopaʼ maʼpamuet Sauloñapaʼ ama enteno, ñam̃a ama es rreno, ñam̃a ama es orreno, amaʼt coñeʼt̃a. \p \v 10 Damascoñapaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ nanac ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Ñañapaʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Añña Ananíaspaʼ Yepartseshar Jesús orrtoña atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃ oʼ c̈horeʼchpaʼ atet̃ och: \p —¡Ananías! \p Ananíasña anap̃paʼ, atet̃ ot: \p —Napaʼ Nepartseshare añen. \p \v 11 Yepartsesharñapaʼ alla otererr: \p —Oʼch notap̃ atet̃chaʼ pep̃a. Oʼch ahuep̃ alloʼtsen t̃oñ ñeñt̃ nanac pac̈harr allchaʼ pentos Judas paʼpaquëll. Pec̈hap all paʼpacllopaʼ oʼch p̃aʼp̃t̃oʼtos erroʼtsent̃eʼña ñeñt̃ Saulo ñeñt̃ tarsoʼmarneshaʼ. \p Alla otererr Yepartseshar: \p —Oʼch notap̃ ñam̃a, añ ñeñt̃ara Saulo eʼñe t̃eʼpaʼ alloʼtsen maʼyochetsa. \v 12 Napaʼ oʼ norrtatuoñ ñeñt̃ oʼ entua neshot̃. Oʼ entuan atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ añ paʼsoʼcheñ Ananías huapatsa. Oʼ huapa ñeshopaʼ oʼ nosan pot ñesho oʼch alla cohuerr. \p \v 13 Ananíasñapaʼ alla anapuererr: \p —Partseshachaʼ napaʼ oʼ neʼmareʼch atet̃ oʼ p̃a añ ñeñt̃ara Saulo. Shonteʼ acheñ oʼ eʼmareʼtatnet att̃o ñapaʼ nanac mueroc̈htatenan ñeñt̃ p̃ameʼñenaya Jerusaléño. \v 14 T̃eʼpaʼ ñapaʼ echenan orden oʼch huancatyesey allohueney ñeñt̃ey p̃ameʼñenaya, oʼch anmatey cárcelo. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ oʼ apet Saulo añ orden. \p \v 15 Yepartsesharñapaʼ alla otererr: \p —T̃arraña amaʼt atet̃ t̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ all, ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃. T̃eʼpaʼ oʼ neneʼ Saulo ñeñt̃chaʼ naʼpot̃eneʼ neñoñ am̃chaʼtaret̃neshesho. Amaʼt poʼpoñec̈hno acheñeneshopaʼ ñapaʼ aʼpot̃onchaʼ neñoñ. Ñam̃a amaʼt israelenaʼtarneshopaʼ oʼch aʼpot̃on neñoñ. \v 16 Ñam̃a oʼch neñotach Saulo ñapaʼ oʼch mueroc̈hta nanac nocop, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch ameʼñaʼna na. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ serrpareʼt Yepartseshar epuet Ananías. \p \v 17 Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ Ananías oʼch entenanaʼ Saulo. C̈hap allpaʼ oʼ beʼt̃osos pocollo alloʼtsen Saulo. Oʼ ponmosyapaʼ oʼ nosan pot eʼñe ñesho. Nohuan pot eʼñe ñeshopaʼ otosan Saulo, atet̃ och: \p —Masheñe Saule, Yepartseshar Jesús ñeñt̃caʼye p̃orrtoya allempo p̃oñen t̃oño. T̃eʼpaʼ añ ñeñt̃ara Yepartseshar Jesús oʼ mueñan na oʼch non att̃och alla pecuerr, ñam̃a att̃och chorrap̃a Parets Puecamquëñ. \p \v 18 Ñeñt̃a otuapaʼ allorocma rrataʼnom paʼclloyot̃ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ es paʼtall, oʼ alla cohuerr eʼñe cohuen. Alla cohuerr eʼñe cohuenpaʼ allempoñapaʼ apataret̃ta Yomporecop. \v 19 Oʼ apataret̃etuapaʼ oʼ rrallmeʼcherr. Oʼ alla c̈herr poʼhuamenc. Allempoñapaʼ allponmaterrerr alla Damascopaʼ oʼ serrpareʼt epuet ñeñt̃ ameʼñetsa. \s1 Allempo Saulopaʼ eʼñe ñenmat̃ serrpareʼterr all Damasco \p \v 20 Ñam̃a Saulopaʼ c̈hocma sen judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtatenanet atet̃ pena Jesús. Otanet añ Jesúspaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Parets Puechemer. \v 21 Allohuenet ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ otyeset: \p —Taʼ, errot̃enuañacaʼyeña t̃eʼ ñeñt̃ yacmar. Añmapaʼ ñeñt̃caʼye mueroc̈htatayeʼt̃ ahuaña ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús all Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ huena arr, mueneñ oʼch rromanatenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa oʼch anmaret̃tet cornaneshesho ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \p \v 22 Saulopaʼ alloʼna sen huomenc p̃aʼnmueʼ pueyoc̈her att̃och serrpareʼtan Yompor poʼñoñ. Nanac serrpareʼtatanet att̃o poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃ara Cristotats. Amaʼt judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Damascopaʼ ama errot̃eno anapeto. \s1 Allempo Saulopaʼ aʼyetater judioneshaʼ \p \v 23 Att̃eña oʼ allponmatpaʼ añña judioneshaʼpaʼ oʼpachet oʼch muetset. \v 24 Saulopaʼ eʼmareʼch oʼ oʼpachet, oʼch cohuet att̃och oʼch muetset. Arr cohuet allot̃ecma beʼt̃enet all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ora anets. Ellapeneteʼt̃ cohuameʼtet ñam̃a arepeneteʼt̃. \v 25 T̃arraña ñeñt̃ pueyochreshaʼ Saulopaʼ oʼ anmet tsapo alloʼtsen pocoll eʼñe all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ anets, allñapaʼ eñall ventana allot̃ aʼsuatam̃peret atarret cañt̃rot̃. \s1 Allempo Saulopaʼ puerrerra alla Jerusaléño \p \v 26 Allempoñapaʼ ahuerr Jerusaléño. C̈herr Jerusaléñopaʼ atarr mueneñ oʼch entenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama mueneto oʼch entenanetaʼ t̃arroʼmar nanac mechaʼteñet, otenapuetañ att̃oʼt̃eʼ shequënanet oʼ ameʼña. \p \v 27 Añña puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Bernabépaʼ ñañapaʼ oʼ anem̃ alloʼtsen Jesús puellsensarneshaʼ, oʼ otosanet: \p —Añ Saulopaʼ oʼ entan Yepartseshar Jesús allempo sen Damasconet̃. Yepartsesharepaʼt epuet serrpareʼt. Ñañapaʼ ama mechaʼto ñeñt̃oʼmar atarr serrpareʼt Damasco atet̃ pena Jesús. \p \v 28 Allempot̃eññapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet, allempoñapaʼ oʼ eʼñe parrocmatuet. Ñapaʼ ama mechaʼteno amaʼt mamesha. Atarr nanac serrpareʼtan Jesús poʼñoñ. \v 29 C̈hocmach serrpareʼten epuet judioneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ griegac̈hpaʼ t̃arraña amach pocteyeʼ enteñeto. Allempoñapaʼ oʼpachet ñam̃a all oʼch muetset. \v 30 Allempoña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ anmet Saulo poʼpoñ anetso Cesareo. Allot̃paʼ oʼ mueñet ñam̃a anetso Tarso. \s1 Att̃o Pedropaʼ orrtatan Yompor poʼpartsoña all oteñet Lido \p \v 31 Att̃eñapaʼ oʼ muetsoñeñtuerra ñeñt̃ amueroc̈htatañ. All Judeo ñam̃a Galileo ñam̃a Samariopaʼ oʼhuañ amueroc̈htataret̃tet atet̃ peteʼt̃ ahuaña. Allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈hret. Att̃eñapaʼ oʼ shontaʼnma ñeñt̃ ameʼñetsa. Pameʼñeñot̃etpaʼ alloʼna senet mechaʼnaʼtnomuet Yompor. Ñam̃a alloʼna Parets Puecamquëñpaʼ nanac coshatenanet. \v 32 Att̃eña Pedropaʼ c̈hocmach taʼyena emoʼtyeseʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Parrochpaʼ oʼ c̈hap alloʼtsen ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso paʼsoʼcheñ Lida. \v 33 Allñapaʼ entosan puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Eneas. Ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ echarrtena alla p̃anena oʼ posoc char. \v 34 Oʼ entos Pedropaʼ atet̃ otos: \p —Oʼch Eneaso notap̃, Jesucristopaʼ oʼch aʼcrraterrep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch petanta oʼch p̃aññoʼten pemueʼ. \p Allorocma correna, oʼ tantena. \v 35 Allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa Lido ñam̃a Sarónopaʼ allempoña eñchetpaʼ c̈ha puesuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet oʼ ameʼñerrñañet Yompor poʼñoñ. \s1 Allempo Pedropaʼ tantaterran Tabita allempo rroma \p \v 36 Eñall puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Tabita, añ ñeñt̃ara soʼchñets Tabita ñeñt̃ otenet griegac̈ho Dorcas. Ñapaʼ arr yec̈hena anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Jope eʼñe alla allameʼtets Lido. Ñañapaʼ nanac amueraña, c̈hocmach yenpuenan ñeñt̃ huocchañetyets. \v 37 Allempopaʼ oʼ atsnaʼt. Atsnaʼtpaʼ att̃eñapaʼ oʼ rroma. Rromapaʼ pamoʼtseshaʼñapaʼ oʼ apach atet̃ yec̈henet ñet. Apatuetpaʼ oʼ p̃anet enonet̃ all tama aʼyohuen b̃at̃. \v 38 Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ eʼmareʼchet Pedro allameʼttsoʼtsena all anets Lido. Oʼ eʼmareʼchetpaʼ oʼ mueñet epsheña yacma att̃och oteñetaʼ onepaʼ all allorocma. \p Allempoña c̈hapuet Pedreshopaʼ \v 39 Pedroñapaʼ oʼ cot̃erranet. C̈hap allpaʼ oʼ anmet all cuarto eno alloʼtsen arromñat̃. All t̃omc̈hen shonteʼ rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ llecanrrortetsa. Allñapaʼ all gatannaʼtyenet ñeñt̃ chorraʼyenet ñeñt̃ sepechyesanet ahuaña Tabitañ. \v 40 Pedroñapaʼ mueñuanet allohuenet aʼyenet̃. Oʼ mueñuanet aʼyenet̃paʼ oʼ concorposa, oʼ maʼyocha. Maʼyochuapaʼ oʼ puetallsa arromñat̃eshonet̃paʼ atet̃ och: \p —Oʼch Tabita notap̃, petanterra. \p Allempoñapaʼ acuerrocheʼ. Oʼ enterran Pedropaʼ c̈ha anerrets. \v 41 Pedroñapaʼ cheter potot̃paʼ echanter att̃och t̃err. Allempoñapaʼ oʼ c̈horeʼterran ñeñt̃ ameʼñetsa ñam̃a rret̃orrnaneshac̈hno. Oʼ beʼt̃osc̈haʼterretpaʼ oʼ gaterranet oʼ tanterra ñeñt̃ rromats. \v 42 Allohuenet ñeñt̃ yec̈hetsa all Jopopaʼ oʼ eʼmareʼchet atet̃ pena Pedro. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñ oʼ ameʼñeret Yepartseshar Jesús. \v 43 Pedroñapaʼ alla aʼpa atomat alla Jopo. Oʼ aʼpa all Simón paʼpacllo. Ñeñt̃ Simónpaʼ añ poʼtaruas pen oʼch aʼcohuenetyesan paʼrrom. \c 10 \s1 Atet̃ p̃a capitán Cornelio epuet Pedro \p \v 1 Eñall puesheñarr capitán, añ socheʼt̃ Cornelio. Ñañapaʼ alloʼtsen anetso añ paʼsoʼcheñ Cesarea. Allñapaʼ ña mueñanateneʼ c̈harroch c̈harraʼ guardianeshaʼ ñeñt̃ oteñet Guardia Italiana. \v 2 Añña Cornelioñapaʼ nanac cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Partsocop, ñam̃a nanac mechaʼnaʼteñ. Amaʼt ñeñt̃ yec̈hetsa eʼñe parro ñetpaʼc̈hoʼña cot̃apeʼcheteʼt̃ cohuen Partsocop. Ñapaʼ nanac amueraña, shonteʼ es apaʼyesaneʼt̃ ñeñt̃ es palltatseʼt̃. Ñam̃a c̈hocmach maʼyochenana Parets. \v 3 Att̃a yec̈hena amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Parrochpaʼ oʼ coyaʼnen atsneʼpaʼ orrtoña ñeñt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Orrtoña atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃, t̃arraña ama c̈hoyeʼ c̈hopoʼteñe. T̃arraña oʼ orrtoñapaʼ eʼñe cohuen eñch. Oʼ huapapaʼ atet̃ otos: \p —¡Cornelio! \p \v 4 Ñañapaʼ puem̃chaʼnañot̃paʼ att̃a cohueʼ, allot̃ñapaʼ atet̃ otap̃: \p —¿Esoʼtña Partseshachaʼ pemnen? \p Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: \p —Pemaʼyocheñot̃ t̃eʼpaʼ oʼ yerpap̃a Yompor. Eʼñe pocteʼ entennap̃ att̃o es p̃apaʼyeñ ñeñt̃ es palltetsa. \v 5 T̃eʼñapaʼ añ pocteʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Simón, ñeñt̃ara oteñet Pedro. \v 6 Ñapaʼ all aʼpuena poʼpsheñeñ Simón paʼpacllo. T̃eʼpaʼ ñachña p̃oterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ peperra. Ñehua, ñeñt̃ Simón all aʼpuena Pedro ñeñt̃caʼye aʼcohuenetyeneʼña paʼrrom. Paʼpaquëllpaʼ ontapoʼtsen. Añpaʼ allohua atet̃ ot Yompor poʼm̃llañot̃eñer. \p \v 7 Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ ahuerr. Ahuerrpaʼ Cornelioñapaʼ c̈horeʼtan epsheña ñeñt̃ taruasets eʼñe alla pocollo, c̈horeʼtan ñam̃a puesheñarr poʼsolltarer ñeñt̃paʼ aña poʼtaruas penet att̃och cohuam̃peñet poʼcap̃tánret. Añpaʼ ñeñt̃ cohuen cot̃apeʼchets Partsocop ñam̃a. \v 8 Allot̃paʼ oʼ serrpareʼtatanet ora att̃o orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃a serrpareʼtatuanetpaʼ oʼ mueñanet Jopo. Allempoñapaʼ ahuanmuet. \v 9 Tsapat̃ñapaʼ oʼ c̈hapmochet Jopo. Oʼ c̈hapmochetpaʼ Pedroña eʼñe alla pocollopaʼ oʼ aʼtap eno allchaʼ maʼyochosa. Allempopaʼ c̈hapmoch pocto. \v 10 Oʼ c̈hapmoch poctopaʼ cheporra Pedro. Atarroʼ mueneñeñ oʼch rraʼpaʼ t̃arraña ama potenaʼña rreñets. Alla cohuenpaʼ oʼ huapoña ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈hoʼ es c̈hopoʼten. \v 11 Entoñapaʼ oʼ entan ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm atarr shetamuets. Enot̃paʼ c̈ha sohuam̃pesnena, ac̈haram̃p̃saret̃ paʼtats poʼtop̃ñeʼmarot̃. Añña ñeñt̃ ac̈haram̃p̃saret̃paʼ sohuaʼnetsa patsonet̃ eʼñe ñeshonet̃. \v 12 Allña shetamtso eʼñe oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ paʼnamen berroc̈hno, amaʼt poʼpoñ berroc̈hno ñeñt̃ ama arrapoyeʼ eñcheʼt̃e judioneshaʼ. Ñam̃a alloʼtsaʼyen paʼnamen shechpec̈hno ñam̃a paʼnamen ot̃ec̈hno. \v 13 Oʼ c̈hap allameʼtets ñesho, Pedroñapaʼ eʼman ñoñets, atet̃ oten: \p —Pedro oʼch pemtsa añ berr oʼch perreʼ. \p \v 14 Pedroñapaʼ atet̃ ot: \p —Ama Nomporchaʼ, nerreñe. Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama nerrare ñeñt̃ ama arrapahuoyaye atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. \p \v 15 Allempoñapaʼ oʼ alla oterrerr ñeñt̃ eñets, atet̃ ot: \p —Ñeñt̃ oʼ aʼcohuentatua Yomporpaʼ p̃apaʼ amach p̃otatsto añmapaʼ ama cohuenayaye. \p \v 16 Añpaʼ eʼñe maʼpocha eʼm̃paʼ allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr enonet̃, oʼ alla chenquërra. \v 17 Allempoñapaʼ Pedropaʼ nanac moññeʼtacha, oʼ cot̃apeʼchpaʼ atet̃ ot: \p —Esuañacaʼ otenenña ñeñt̃ oʼ nentua. \p Ñeñt̃ nanac moññeʼtenapaʼ allempocma c̈hap ñam̃a ñeñt̃ mueñen Cornelio. Ñetpaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼtnomuet errat̃eʼ yec̈henaña Simón. Allempoña entoñet Simón paʼpaquëllpaʼ, oʼ c̈hapuet allot̃ beʼt̃enetpaʼ \v 18 oʼ c̈horeʼtoset atet̃ otoset: \p —¿Arreʼt aʼpuenaña ñeñt̃ sochetsa Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro? \p \v 19 Pedroñapaʼ eʼñe alla enopaʼ amaʼt orameñ moññeʼtenana ñeñt̃ oʼ entuapaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ atet̃ och: \p —Oʼ c̈hap maʼpsheña acheñ ñeñt̃ peʼneneʼ. \v 20 T̃eʼpaʼ oʼch pesuerra t̃ayecma oʼch p̃oct̃erranet. Amach pem̃chaʼtatsto. Napaʼ na mueñenahuet att̃o huapuet arr. Añpaʼ atet̃ ot Parets Puecamquëñ. \p \v 21 Ñeñt̃a otuepaʼ Pedroñapaʼ asuerrocheʼ patso. Oʼ c̈hap alloʼtsen añ maʼpsheña atet̃ otapanet: \p —Napaʼ naña ñeñt̃en seʼnen. ¿Esocpaʼtña sehuena? \p \v 22 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Yapaʼ añ yemñeneʼ capitán Cornelio. Capitánpaʼ oten p̃onepaʼtoʼ. Ñapaʼ orrtoña Parets poʼm̃llañot̃eñer atet̃ och: “P̃agotach Pedro onepaʼ. Ñam̃a pocteʼ oʼch peʼm̃ñoch ñeñt̃chaʼ atet̃ otap̃.” Atet̃ och Parets poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yehuapa. T̃arroʼmar capitán Corneliopaʼ ñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼchen Partsocop ñam̃a nanac mechaʼnaʼteñ. Eʼñe cohuen enteñ allohuen judioneshaʼ. \p \v 23 Allempoña Pedropaʼ atet̃ otapanet: \p —Ñehua, sebeʼt̃os allach saʼpa, tsapat̃achña ahuey parro. \p Allñapaʼ alla moset, tsapat̃ñapaʼ ahuanenet. Poʼpotantañpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ ameʼñetsa eʼñe alla Jopopaʼ oʼ cot̃aʼhuanmuet ñamet. \p \v 24 Tsapat̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet Cesareo. Cornelioñapaʼ alla cohuenan Pedro oʼch huapa. Ñapaʼ oʼ huaʼñaʼhuan pamoʼtseshaʼ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ epuet yemtena. Ñetñapaʼ all cohueñet eʼñe parro. \v 25 Oʼ huapa Pedro. Oʼ huapapaʼ Cornelioñapaʼ oʼ tantnoma att̃och oʼch poctap̃. Oʼ concorposñaña oʼch maʼyochap̃ya. \v 26 T̃arraña Pedroñapaʼ oʼ cheterpaʼ atet̃ och: \p —Petanterra, amach pemaʼyochatsetno. Napaʼc̈hoʼña arromñat̃ena. \p \v 27 Oʼ tanterrapaʼ serrpareʼtatannaʼtet mameʼpaʼ allot̃ñapaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtet pocollo. Allñapaʼ oʼ entosan shonteʼ acheñ ñeñt̃ oʼ c̈hac̈haʼt. \v 28 Allempoñapaʼ otanet Pedro: \p —Sapaʼ señoteñ ya judioneshaypaʼ ama pocteyeʼ yenteñe oʼch yeyemcha poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arroʼmar yapaʼ atet̃ yeyc̈hena amach yeyaʼrrotatsche acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arraña t̃eʼ Yomporpaʼ oʼ yec̈hatuan amach yentatsche poʼpsheñeñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nohuapa arr t̃ayecma allempo agotatennet. T̃eʼñapaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtap̃ ¿esocopt̃eʼ p̃agotatenen? \p \v 30 Allempoñapaʼ Cornelioñapaʼ atet̃ ot: \p —Ahuaña oʼ t̃aya paʼtatsmat met, napaʼ alla nemaʼyochena, ñam̃a nemaʼyocheñot̃ oʼ nequec̈hpaʼ nerrar mameʼ. Ñeñt̃ att̃ecma nepena allempocma nemaʼyochena nepacllo atet̃ ñerraʼm t̃eʼ coyaʼnen atsneʼ. Allempopaʼ machayot̃a orrtona puesheñarr yacma eʼñe allameʼtets. Paʼshtampaʼ añ chorrena ñeñt̃ nanac cohuen poptetsa. \v 31 Ñañapaʼ otosen: “Cornelio, pemaʼyocheñot̃ t̃eʼpaʼ eʼmuenep̃ Yompor. Eʼñe pocteʼ entennap̃ att̃o es p̃apaʼyeñ ñeñt̃ es palltetsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ yerpap̃a. \v 32 T̃eʼñapaʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro. Ñapaʼ alla aʼpuena poʼpsheñeñ Simón paʼpacllo. Ñach huapatsapaʼ ñapaʼ serrpareʼtatosep̃chaʼ. Ñehua, ñeñt̃ Simón all aʼpuena Pedro ñeñt̃caʼye aʼcohuenetyeneʼña paʼrrom. Paʼpaquëllpaʼ ontapoʼtsen.” Añpaʼ allohua atet̃ oten ñeñt̃ norrtoya. \v 33 Ñeñt̃oʼmarña nagotatenep̃. T̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼ pehuapa. T̃eʼpaʼ Yompor eñoteney ñeñt̃ey arroʼtsaʼyeney yemneñ oʼch yeʼm̃ñotap̃ oʼch peserrpareʼtatey errpont̃eʼ Yompor yec̈hatenep̃. \s1 Allempo Pedropaʼ serrpareʼtatosanet Cornelio paʼpacllo \p \v 34 Pedroñapaʼ alla oterrerr: \p —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼ neñoch t̃arroʼmar oʼ c̈hapona neyoc̈hro, ama ñapt̃a judioneshaʼ morrentenoña Yompor. \v 35 Añña amaʼt erraʼtsen paʼnamen acheñ, eñallchaʼña puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ mechaʼnaʼteneʼ Yompor ñam̃a ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen es pets Yomporecop. Ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ enteñ Yompor, amaʼt erraʼtsena acheñer. \p \v 36-37 Alla oterrerr Pedro: \p —Sapaʼ señoteñeʼtña Yomporpaʼ oʼ mueñonay Puechemer Jesucristo, ñeñt̃ey judioneshacpay. Añ ñeñt̃ara Jesúspaʼ oʼ aʼpoctatuonay eʼñe cohuen Partsocop att̃och cosheñtsoʼtseneychaʼ. T̃eʼñapaʼ ñach Yepartseshar yeperr allohueney. Añ cohuen ñoñetspaʼ oʼ serrpareʼtuet erracmañen Judeoʼmar. Ñanompaʼ serrpareʼcheteʼt̃ Galileo allempo apateʼt̃ Juanañ. \p \v 38 Alla oterraneterr Pedro: \p —Señoteñt̃eʼ Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Oʼ chorracha Parets Puecamquëñ ñam̃a nanac ahuamencat̃ peʼ. Allot̃paʼ all chopeñeʼchyeseʼt̃paʼ nanac amuerañteʼt̃. Aʼcrratyesaneʼt̃ allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyeseʼt̃ oneñet̃, t̃arroʼmar Pomporpaʼ nanac yenpueʼt̃. \p \v 39 Alla oterraneterr Pedro: \p —Yapaʼ oʼ yentuoñ ora allpon atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ all yec̈hena judioneshaʼ ñam̃a all Jerusaléño. Yapaʼ oʼ yentue ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ yaʼpot̃oñ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃. Allot̃ñapaʼ oʼ corsoʼtam̃p̃set tsacho, att̃o muetset. \v 40 T̃arraña pomaʼpamtañopaʼ tantater Pompor. Allempoña Pomporpaʼ orrtaterrnay eʼñe ya yocop. \v 41 T̃arraña ama allohuenacpayeʼ orrterro, eʼñe yañeñacpa ñeñt̃ey naʼ Yompor oʼch yaʼpot̃oñ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Jesús. Allempoña tanterrapaʼ yapaʼ yerrallmeʼchapretuer ñam̃a yorruerr coñeʼt̃aʼtets parro. \p \v 42 Alla oterrerr Pedro: \p —Ñapaʼ oʼ otey oʼch yeserrpareʼtach acheñeneshaʼ, oʼch yaʼpot̃oñ att̃o yeñoch Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Jesús ñach acreʼ allohuen acheñeneshaʼ—errot̃enchaʼ corret puesheñaʼttset. Acranchaʼ allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ corretsa ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuena. \p \v 43 Alla oterrerr Pedro: \p —Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃ara Jesús aʼpot̃eteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ ñetpaʼ oteteʼt̃ ñerraʼm yameʼñera ña Pomporpaʼ eʼñech peretnaʼhuerrnay yoʼchñar. \s1 Allempo ñanom chorranet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ ama judioneshayaye \p \v 44 Amaʼt allempo serrpareʼten Pedropaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet allohuenet ñeñt̃et eʼm̃ñoteʼ. \v 45 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ parro huapa Pedro, ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortenet, oʼ otet: \p —Errot̃enot̃uat̃eʼcaʼye chorranet ñamet Parets Puecamquëñ eʼñe att̃ot̃a, ñetpaʼ amacaʼye judioneshayayeto. Atet̃ otet ñet. \p \v 46 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ahuepaʼt chorranet ñamet Parets Puecamquëñ t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña ahuepaʼt eñosyeset poʼpoñ ñoñtso. Eʼñe poʼpoñ ñoñtso ayeʼchoc̈htachet Yompor. Att̃o eʼmanet judioneshaʼ. Allempoñapaʼ atet̃ ot Pedro: \p \v 47 —Amaʼt pocteʼ senteñe oʼch apataret̃tet Partsocop. T̃arroʼmar oʼ chorranet Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ ñerraʼm ya. \p \v 48 Allempoñapaʼ otanet Pedro: \p —T̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ sameʼñeñot̃ Jesucristo oʼch sapataret̃ta. \p Allempoña apataret̃etuetpaʼ atet̃ ochet Pedro aʼpuepaʼtoʼ alla allponmat. \c 11 \s1 Allempo Pedropaʼ serrpareʼtatuerranet Jerusaléño \p \v 1 Oʼ allponmat Jesúsña puellsensarneshaʼ oʼ eʼmareʼchet att̃o poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ ameʼñerrñañet ñamet Yompor poʼñoñ. Att̃o eʼmareʼch Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa all Judeo. \v 2 Allempoña ahuerr Pedro. Allempo c̈herr Jerusaléñopaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ cheʼptareʼtapueret Pedro. \v 3 Oʼ cheʼptareʼchet Pedro, atet̃ ochet: \p —Esoʼmareʼtña petaña alloʼtsen ñeñt̃ ama judioneshayaye, amaʼt allpaʼ oʼt̃eʼ c̈ha perrallmeʼchapretos—anet. \p \v 4 Allempoña Pedropaʼ oʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ p̃a; \v 5 atet̃ otanet: \p —Napaʼ alloʼtsenen Jopo. Allempo nemaʼyochena huapona ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈hoʼ es yec̈hopoʼten. Entoñapaʼ oʼ nent ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets. Enot̃paʼ c̈ha sohuaʼnena ac̈haram̃p̃saret̃ eʼñe paʼtats poʼtop̃ñeʼmarot̃. Añña ñeñt̃ ac̈haram̃p̃saret̃paʼ sohuaʼnetsa patsonet̃ eʼñe neshonet̃. \v 6 Napaʼ oʼ necueʼpaʼ allña oʼponopaʼ nent paʼnamen berroc̈hno ñam̃a ñeñt̃ puetsat̃oʼmar, amaʼt poʼpoñ berroc̈hno ñeñt̃ ama arrapahuoyeʼ yenteno ya ñeñt̃ey judioneshay. Nent ñam̃a paʼnamen shechpec̈hno, amaʼt ñam̃a paʼnamen ot̃ec̈hno. \v 7 Allempoñapaʼ neʼm ñoñets, atet̃ oten: “Pedro oʼch pemtsa añ berr oʼch perreʼ.” \v 8 T̃arraña napaʼ not: “Ama Nomporchaʼ nerreñe. Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama nerrare ñeñt̃ ama arrapahuoyaye atet̃ yeyc̈hena ya judioneshay.” \v 9 Allempoñapaʼ alla oterrerr ñeñt̃ eñets entot̃, atet̃ ot: “Ñeñt̃ oʼ aʼcohuentatua Yomporpaʼ p̃apaʼ amach p̃otatsto añmapaʼ ama cohuenayaye.” \v 10 Añpaʼ eʼñe maʼpocha neʼm̃paʼ allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr enonet̃ oʼ alla chenquërra—ora. \v 11 Allempocma oʼ c̈hap ñam̃a maʼpsheña acheñ. C̈hapuet all pocollo all nommuena. Añ maʼpsheña acheñpaʼ arrot̃ mueñonet Cesareot̃. \v 12 Añña Yompor Puecamquëññapaʼ oten oʼch noct̃erranet. Oten amach nem̃chaʼtatsto. Añ pechapsheña ñeñt̃ arroʼtsen t̃eʼ oʼ yahuanma parro. Allempoñapaʼ yec̈hap paʼpacllo ñeñt̃ nagotateneʼ. \v 13 Allempoña oʼ yec̈hap paʼpacllopaʼ ñañapaʼ oʼ serrpareʼtatapuey att̃oʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Orrtoñapaʼ atet̃ otos: “Añ pocteʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro. \v 14 Añña Pedropaʼ ñeñt̃chaʼ peñotateʼ att̃och pequeshperra ñam̃a allohuen p̃amoʼtseshaʼ.” Atet̃ oten Yompor poʼm̃llañot̃eñer. \v 15 Nañapaʼ oʼ neserrpareʼtosñañ Yompor poʼñoñ. Allempo neserrpareʼtenpaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet. Oʼ chorranet ñet eʼñe att̃ecma chorraʼya ahuaña yam̃a. \v 16 Allempoñapaʼ oʼ neyerepya atet̃ otey ahuaña Yepartseshar Jesús: “Juanañpaʼ eʼñe oñochaya apateʼt̃ t̃arraña na añchaʼña nechorratasa Parets Puecamquëñ.” \v 17 Ñehua, Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ oʼch chorranet ñet eʼñe att̃ecma atet̃ chorraʼya ya allempo yameʼñya Yepartseshar Jesucristo. Ñehua, ñerraʼm eʼñe pocteʼ enteñ Yomporpaʼ nañapaʼ errot̃enot̃uat̃eʼcaʼye necheʼptareʼchña Yompor. \p \v 18 Ñeñt̃a otuapaʼ allempoñapaʼ alla momaʼhuet allohuenet. Allempoñapaʼ oʼ ayeʼchoc̈htatoñet Yompor, atet̃ otet: \p —Amaʼt poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye Yomporpaʼ mueneñ oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen alloch ñetpaʼc̈hoʼña corretsetach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. Allohua ñeñt̃ atet̃ p̃a Pedro ñam̃a Cornelio. \s1 Att̃o epaʼhua Yompor poʼñoñ errap̃aren \p \v 19 Allempo muetset Estebanpaʼ allempot̃eñña orrta mueroc̈hteñets. Nanac mueroc̈htacheteʼt̃ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃oʼmarña yetrraʼtyeset allemeña, parratseʼtyeset poʼpoñ anetsoʼmar. Puesheñaʼtetspaʼ ahuanmuet Fenicioʼmar, poʼpotantaññapaʼ ahuanmuet Chipro, poʼpotantañpaʼ ahuanomyeset Antioquío. All chopeñeʼchyesnomuetpaʼ all serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼñoñ, t̃arraña aña serrpareʼtatnomuet ñapuet̃ judioneshaʼ. \v 20 T̃arraña puesheñaʼtets chiproʼmarneshaʼ ñam̃a cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ c̈hapuet Antioquío. Allñapaʼ aña serrpareʼtatoset ñeñt̃ griegoneshaʼ. Añ serrpareʼtet ñeñt̃ atet̃ pena Yepartseshar Jesús. \v 21 Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñ ameʼñachet Yepartseshar Jesús, oʼ aʼypoʼñaʼhuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet. \v 22 Añña ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléñopaʼ oʼ eʼmareʼchet att̃o shonteʼ ameʼñetsa Antioquío. Ñeñt̃oʼmarña mueñet Bernabé Antioquío, oʼch yenpuenanetaʼ. \v 23 Allempo c̈hap Bernabé allpaʼ entosan poʼñoc̈h oʼ orrta Yompor puemuereña all. Ñeñt̃oʼmarña nanac coshosa. Oʼ cot̃apeʼchatosanet, atet̃ otanet: \p —Amach sequec̈hpatstere Yompor poʼñoñ. Huomencchaʼ sep̃aʼ seyoc̈her. \p \v 24 Añña Bernabépaʼ ñapaʼ nanac amueraña, nanac chorreña Parets Puecamquëñ. Atarr ameʼñena. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ ameʼñatana acheñeneshaʼ att̃och cot̃eret Yepartseshar. \p \v 25 Allempoña ahuoʼ Bernabé. Oʼ c̈hap Tarso allchaʼ eʼnerranaʼ Saulo. Allña entospaʼ aʼsecher oʼch aner Antioquío. \v 26 Epsheñoʼmaret alla aʼpuet pat̃err char Antioquío. Allñapaʼ nanac yec̈hacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼpc̈hatseʼt̃ all pameʼñeñot̃et Yompor. Shonteʼ acheñ ameʼñatsa all. All Antioquíopaʼ añ asocharet̃tet ñeñt̃ ameʼñetsa “Cristonaʼtarneshaʼ.” Ñanom arr Antioquío asocharet̃tet atet̃. \p \v 27 Allempoña Jerusaléñopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Parrochpaʼ onac̈haʼtet. C̈hapuet Antioquíopaʼ \v 28 añña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Agabopaʼ oʼ t̃omospaʼ serrpareʼtatosanet, atet̃ otanet: \p —Orrtach muec̈heñets esempo errap̃aren patso. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot Agabo. \p Añ eñotateʼ Yompor Puecamquëñ, amaʼt allempopaʼ ama orrtenaʼ muec̈heñets. Allempo am̃chaʼtaret̃ta Claudiopaʼ allempoʼña orrta muec̈heñets. \v 29 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa Antioquíopaʼ oʼ aʼpoctachet oʼch mueñet ñeñt̃chaʼ yenpueʼ paʼmoʼnasheñneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Judeo. \v 30 Allpon echyenetpaʼ allpon apaʼyeset. Atet̃ aʼpoctachetpaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Oʼ apueñet Bernabé ñam̃a Saulo, ñetñapaʼ anmet Jerusaléño, allñapaʼ aposet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléño. \c 12 \s1 Allempo am̃chaʼtaret̃ Herodes muetsaterran Jacobo, yottam̃p̃satan ñam̃a Pedro \p \v 1 Allempopaʼ añña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ rromatan puesheñaʼtets ñeñt̃ ameʼñetsa att̃och mueroc̈htachet. \v 2 Rromuet Jacobo oʼ muetset. Añ Jacoboñpaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ Juan paʼmoʼnasheñ. Att̃o muetsetpaʼ c̈ho pechoñet poñ. \v 3 Ñeñt̃ña muetseʼpaʼ nanac coshatan judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac mueneñ oʼch alla coshaterranerr judioneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña pascuapopaʼ allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyayepaʼ oʼ alla rromaterranerr ñam̃a Pedro. \v 4 Rromuet Pedropaʼ oʼ abeʼt̃et cárcelo. Net c̈harraʼ puechena pechap solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ. Ñanompaʼ oʼch neñet paʼtatssheña solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuam̃peneʼ. Allot̃paʼ oʼchña muenmeʼcheñetpaʼ oʼch huena poʼpotantañ paʼtatssheña ñeñt̃chaʼ cohuam̃peneʼ ñam̃a. Ñeñt̃ña c̈harraʼ puechena pechap solltarpaʼ att̃ach penet, c̈hach cam̃yannenet. Añ cot̃apeʼchña Herodes oʼch metua pascuapopaʼ oʼch orrtatan Pedro alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. \v 5 Att̃eñapaʼ nanac huomenc cohueñet Pedro cárcelo. T̃arraña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ atarr maʼyocham̃peñet Pedro. \s1 Att̃o Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ c̈haʼnmaterran Pedro cárcelot̃ \p \v 6 Att̃eñapaʼ allponmat oʼ c̈hap allempoch tsapat̃chaʼ Herodespaʼ oʼch orrtataʼmuenan Pedro alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Tsapoña Pedropaʼ all muenpaʼ all rroc̈htam̃peñ epsheña guardia all rromam̃peñet allo ehuancaret̃ cadeno epoʼmar puec̃ot̃. Ñam̃a aʼyot̃paʼ all cohuam̃peñ poʼpotantañ solltar eʼñe allot̃ beʼt̃enet. \v 7 Att̃eñapaʼ machayot̃a puetaresua eʼñe alla oʼpono. Orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Añña mellañot̃eñpaʼ oʼ aʼp̃llan Pedro puep̃otot̃paʼ oʼ opuepaʼ atet̃ och: \p —Petanta t̃ecma. \p Añña cadena alloʼ huanquëñetpaʼ c̈ha pueyaʼnets eʼñe ñot̃a. \v 8 Añña mellañot̃eñpaʼ atet̃ och: \p —Pechanaʼpena peshtam, oʼch penen ñam̃a pesapat. \p Atet̃ och mellañot̃eñpaʼ att̃oʼc̈hoʼ p̃a. Allempoñapaʼ alla otererr: \p —T̃eʼpaʼ pechorrena ñam̃a peshtam ñeñt̃ penen enot̃. Allempoñapaʼ oʼch p̃oct̃enen. \p \v 9 Allempoñapaʼ oʼ c̈haʼnen cot̃aʼnenan mellañot̃eñ. Pedroñapaʼ c̈ha otenapañ att̃at̃eʼ c̈hopoʼteñ, t̃arraña ama c̈hoyeʼ c̈hopoʼteñe. Allempoñapaʼ oʼ ahuanenet. \v 10 Ahuanenetpaʼ oʼ metenet all cohuen puesheñarr guardia. Ahuerreterr allponpaʼ oʼ meterreterr all cohuen poʼpsheñeñ guardia. Allempoñapaʼ oʼ c̈henet allot̃ eʼñe c̈haʼnenet allecma chopeñeʼchen acheñeneshaʼ. C̈henet yetarropaʼ ñeñt̃ña yetarrpaʼ asret nanac echarr. Oʼ c̈henet eʼñe allpaʼ añña yetarrpaʼ oʼ toraʼnom eʼñe ñot̃a. Toraʼnenpaʼ ñetñapaʼ oʼ c̈haʼnenet. C̈henet aʼyot̃paʼ allñapaʼ all chopeʼchnomuet eʼñe parro mameʼpaʼ allot̃ñapaʼ oʼ ahuerrña Yompor poʼm̃llañot̃eñer allot̃ñapaʼ oʼ ñapt̃amena Pedro. \v 11 Allempoñapaʼ c̈hapoña Pedro pueyoc̈hro, atet̃ ot: \p —Poʼñoc̈hepaʼt ama c̈hoyeʼ nec̈hopoʼteñe. Yomporepaʼt mueñeneʼ poʼm̃llañot̃eñer att̃och aʼqueshp̃aten. T̃eʼpaʼ Herodespaʼ amach errot̃ p̃aʼno. Judioneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe orrena oʼpatenna. \p \v 12 Oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro t̃ematenñapaʼ oʼ c̈hap alloʼtsen María paʼpaquëll. Añña Maríapaʼ ñeñt̃ pachor Juan Marcos. C̈hap all paʼpacllopaʼ allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñ all maʼyochenet oʼpono. \v 13 Oʼ c̈hap allot̃ beʼt̃enetpaʼ c̈horeʼtosanet. Oʼponot̃ñapaʼ c̈haʼnom puesheñarr shopsheshaʼ añ paʼsoʼcheñ Rode. \v 14 Huapapaʼ oʼ chemeʼtan Pedro poʼñoñ. Pocsheñeshaʼ materra oʼpono oʼch oterranaʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼponoʼtsaʼyen. T̃arraña ama toram̃p̃sano Pedro. C̈herr oʼponopaʼ atet̃ otanet: \p —Pedrepaʼt oʼ huena, alloʼtsena aʼyot̃. \p \v 15 Ñetñapaʼ c̈ha otet: \p —Amat̃eʼcaʼye ñeñt̃eyaye, att̃a p̃otyen c̈hat̃eʼ pemospuena. \p Ñañapaʼ alla oterrerr: \p —Poʼñoc̈hcaʼye Pedro. \p Ñetñapaʼ oterreterr: \p —Amat̃eʼ Pedroyaye. Ñatoʼ añt̃eʼ Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ Pedro. \p \v 16 Att̃eñapaʼ Pedroñapaʼ alla c̈horeʼterraneterr yetarrot̃. Allempoñapaʼ toram̃p̃set. Toram̃p̃setpaʼ añepaʼt Pedro. Allempoñapaʼ att̃a cohuanrrortet. \v 17 Pedroñapaʼ oʼ echantan pot att̃och oʼch muetsoñeñtet allochñapaʼ oʼch serrpareʼtatuenanet. Allempoña oʼ muetsoñeñtuetpaʼ atet̃ otanet att̃o Yomporpaʼ oʼ c̈haʼnmater cárcelot̃. Otanet ñam̃a: \p —Oʼch soteñaʼ Jacobo ñam̃a poʼpotantañ masheñneshaʼ att̃o c̈haʼnmaterren Yompor poʼm̃llañot̃eñer. \p Allempoñapaʼ alla ahuerr Pedro. \p \v 18 Att̃eñapaʼ oʼ puetaren. Arrña cárcelo solltarneshaʼñapaʼ puem̃chañot̃etpaʼ otannaʼtyeset: \p —Errot̃enot̃uañacaʼye c̈haʼnenña Pedro. Errahuañacaʼye oʼ ahuen. \p \v 19 Att̃eñapaʼ oʼ eʼnater Herodespaʼ ama eseshaʼ entaye. Oʼ alla aʼp̃t̃oʼtareʼtereterr solltarneshaʼ ñeñt̃ cohueneʼ cárcel ama eseshaʼ entaye errot̃enot̃eʼ oʼ ahuen. Allempoña Herodesñapaʼ oʼ mueñoʼtuan solltarneshaʼ aʼyo allchaʼ muetsanatatuanet. Oʼ allponmat Herodesñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuoʼ Judeot̃ oʼch ahuoʼ Cesareo allñapaʼ allach allponmatenaʼ. \p \v 20 Allempoña Herodesñapaʼ nanac eʼmoñeʼtenan tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña oʼhuañ apanet rreñets ñeñt̃ nanac palltenet paʼnyeto. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ mueneñet oʼch alla amoʼtsteret Herodes att̃och oʼch alla apuerranet ñeñt̃ palltenet. Ñeñt̃oʼmarña huac̈haʼta shonteʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ oʼch enteñetaʼ Herodes. Añña Herodes paʼtaruasañer añ paʼsoʼcheñ Blastopaʼ eʼñe cohuen entapanet. Ñañapaʼ oʼ aʼpoctatanet att̃och ñetpaʼ serrpareʼtet epuet am̃chaʼtaret̃. \v 21 C̈hap allempoʼch serrpareʼtet epuet am̃chaʼtaret̃paʼ Herodesñapaʼ oʼ chorrana nanac coc̈hneshaʼ paʼshtampaʼ anorros poʼconañopaʼ eñosos. Oʼ eños atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ nanac. \v 22 Oʼña eñosua acheñeneshaʼñapaʼ oʼ rrannartetpaʼ atet̃ otyeset: \p —Ama acheñenocheyeʼ eñetso, Partsepaʼt eñets. \p \v 23 Eʼñepaʼtchaʼ allempocma huapoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer oʼ atsnaʼtatosan Herodes. Oʼ atsnaʼtpaʼ eʼñe rrohue pueñpaʼ oʼ rroma. T̃arroʼmar Herodespaʼ mueneñ oʼch Partsocoptarta. Acheñeneshaʼñapaʼ oʼ ayeʼchoc̈htatoñet atet̃ ñerraʼm Parets. Amaña c̈hoyeʼ otaneto eñallña pat̃err Yompor. Añpaʼ allohua atet̃ peʼt̃ Herodesoñ. \p \v 24 Allempoñapaʼ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ erracmañen. Alloʼna ameʼñaʼhuanena shonteʼ acheñeneshaʼ. \p \v 25 Añña Bernabé epuet Saulopaʼ oʼ asuenetaʼ Jerusaléño, pomhuenetaʼ quelle. Pomhuenetaʼ quellepaʼ oʼ puerrac̈herret Jerusaléñot̃. Añña Juan Marcospaʼ oʼ cot̃erranet. \c 13 \s1 Allempo Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuoʼt serrpareʼtatoset anetso Chipro \p \v 1 Ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈hatseʼt̃ Antioquíopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Parets poʼñoñ, ñam̃a alloʼtsen ñeñt̃ nanac cohuen yec̈hatatseʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm añ: Bernabé, ñam̃a Simón, ñeñt̃ Simónpaʼ oteñet ñam̃a Negro, ñam̃a alloʼtsen Lucio ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñam̃a alloʼtsen Manaén ñeñt̃ parro cheshat Herodes ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Galileo, ñam̃a alloʼtsen Saulo. \v 2 Allempo c̈hocma cohuentatoñeteʼt̃ Yompor, ñam̃a errot̃enopaʼ c̈hoch t̃oreʼteteʼt̃.\f + \fr 13:2 \ft Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.\f* Att̃eña añña Parets Puecamquëñpaʼ eñotatanet, atet̃ otanet: \p —Añ pocteʼ oʼch seneʼ Bernabé ñam̃a Saulo ñetpaʼ oʼch senanet nocop. Napaʼ oʼch napanet ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet nocop. \p \v 3 Eʼñe allempopaʼ t̃oreʼtetset. Allempoñapaʼ maʼyochet. Maʼyochuetpaʼ oʼ net pot ñeshetopaʼ allsensaret̃tet allchaʼ t̃orroñet Yompor poʼtaruas. \p \v 4 Allsensaret̃tet eʼñe Parets Puecamquëñot̃paʼ ahuanmuet Seleucio. Seleuciot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ c̈hapuet Chipro. \v 5 Allña pueblo all c̈hapuetpaʼ añ paʼsoʼcheñ Salamina. C̈hapuet Salaminopaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtosñañet Yompor poʼñoñ. Ñam̃a cot̃enanet Juan Marcos ñeñt̃chaʼ yenpahuet. \v 6 Att̃eñapaʼ oʼ ahuanmuet serrpareʼtats erracmañen all oteñet Chipre. C̈hapuet poʼpoñ anetso añ paʼsoʼcheñ Pafos. Allñapaʼ entoset puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃paʼ achyoʼtañ añ paʼsoʼcheñ Barjesús. Ñañapaʼ nanac serrpareʼtaten, t̃arraña ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃teno. \v 7 Ñañapaʼ c̈hocma yemtenana ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa atet̃ ñerraʼm gobiernoʼ ñeñt̃ alloʼtsen. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Sergio Paulo, ñeñt̃paʼ nanac es eñot. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan Bernabé ñam̃a Saulo. Ñapaʼ mueneñ oʼch eʼman Yompor poʼñoñ atet̃ serrpareʼtenet. \v 8 T̃arraña ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ama muenatano am̃chaʼtaret̃ oʼch ameʼña. Ñañapaʼ mueneñ oʼch aʼmchet̃tanet att̃och amach ameʼñacheto am̃chaʼtaret̃. Añ ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Elimas. \v 9 Allempoña Saulopaʼ oʼ huomenc cohuenan ñeñt̃ achyoʼtañ. Ñehua, Saulopaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Pablo. Ñañapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ. \v 10 Oʼ cohuan achyoʼtañpaʼ atet̃ och: \p —P̃apaʼ nanac peshquëñ acheñ, nanac peyec̈hcaten ñeñt̃ ama cohuenayaye. Aña p̃ompor pepen oneñet̃. Nanac peʼmoñeʼteñ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Esempohuachñacaʼ peunaʼña att̃o p̃oten ama cohuenaye Yompor poʼñoñ. Añpaʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h ñeñt̃ cohuentetsa. \v 11 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼch tsaʼtatap̃a. T̃eʼpaʼ amach pecuerro. Allponmatchaʼ amach penterro puetareʼ. \p Allempocma oʼ checmetmara enta. All chopeñeʼchenpaʼ att̃ach otyenanet: \p —Sanmuen, oʼch sechaʼnmuen. \p \v 12 Oʼ entan am̃chaʼtaret̃ atet̃paʼ oʼ ameʼña. Atarr huomenc entan Yompor poʼñoñ. Allohua atet̃ peteʼt̃ all Pafoso. \s1 Allempo ñanom asenaʼ Pablo Asio \p \v 13 Allempoña Pablo ñam̃a ñeñt̃ cot̃eneʼpaʼ oʼ ahuam̃p̃set boto oʼ c̈hapuet Pergo ñeñt̃ allara Panfilio. C̈hapuet Pergopaʼ Juanña Marcospaʼ oʼ saʼnerranet. Oʼ alla ahuerr Jerusaléño. \v 14 Allempoña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerreterr, oʼ c̈hapuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ ñam̃a Antioquía ñeñt̃ allara Pisidio. Allempopaʼ oʼ c̈hapaʼmuen allempo amesen judioneshaʼ Pabloña ñam̃a Bernabépaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ anorrc̈haʼtoset ñamet. \v 15 Allña judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ lleyoñet Moisés poʼñoñ ñam̃a poʼpoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempoña oʼ lleyaʼhuetpaʼ añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuopaʼ atet̃ otanet: \p —Eseshast̃eʼ masheñneshare echeneʼ ñoñets att̃och soct̃apeʼchateypaʼ ñatoʼ oʼch seserrpareʼtatey. \p \v 16 Allempoña Pablopaʼ oʼ t̃omospaʼ echantan pot att̃och muetsoñeñtuet atet̃ otanet: \p —Masheñnesha judioneshachaʼ ñam̃a allohuenes ñeñt̃es mechaʼnaʼteneʼ Yompor, seʼm̃ñoten, oʼch notas: \v 17 Yapaʼ israelenaʼtarey ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ yatañneshañ. Nanac aʼm̃ratanet allempo aʼpueteʼt̃ Egipto. Eʼñe Yompor poʼhuamencot̃paʼ oʼ ahuanerranet Egiptot̃. \v 18 Amaʼt atomat char allempo chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ c̈hocma cohuam̃p̃sanet eʼñe cohuen, ñatoʼ paʼtatsoch c̈harraʼ chart̃eʼ cohuam̃p̃sanet. \v 19 Allempoña c̈hac̈herret alla Canaáno Yomporpaʼ oʼ huaporeʼtatuerran canc̈herr poʼpoñeʼttsocma acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyestseʼt̃ all att̃och apaʼyerran yatañneshañ poʼpatseñ, eʼñe ñocpuet amaʼt ñam̃a puechemereshacpuet. \v 20 Allempot̃eñ ñatoʼ cuatrocientos cincuenta chart̃eʼ oʼ nanet ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo orrta ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, añ paʼsoʼcheñ Samuel. \v 21 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ enamet Yompor oʼch apanet puesheñarr rey ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Oʼ nanet añ paʼsoʼcheñ Saúl ñeñt̃ Cis puechemer ñeñt̃ara pamoʼtsnaʼtar Benjamín. Añña Saúlpaʼ oʼ am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harraʼ char. \v 22 Allempoña Yomporpaʼ oʼ puerratam̃per att̃och oʼhuañ am̃chaʼtaret̃ta Saúlpaʼ oʼ alla nerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ David ñeñt̃ara Isaí\f + \fr 13:22 \ft Isaípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Jesé.\f* puechemer. Añ Davidpaʼ eʼñe pocteʼ eñch Yompor ñeñt̃oʼmarña atet̃ ot ñocop: “Davidpaʼ eʼñe att̃ecma cot̃apeʼchen atet̃ noct̃apeʼchen na neyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmar neñoteñ ñapaʼ oʼch ameʼñaʼna na eʼñe poctacma.” \p \v 23 Alla oterraneterr Pablo: \p —Ñeñt̃ puesheñarr David poʼm̃renñot̃ Yomporpaʼ oʼ orrtatonay yocop ñeñt̃ey israelenaʼtarey ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ. Añ paʼsoʼcheñ Jesús. T̃eʼpaʼ oʼ etsota atet̃ otyeʼt̃ Yompor ahuat̃. \v 24 T̃arraña ama c̈henaʼ allempoch serrpareʼtos Jesúspaʼ añ ñanom orrtatsa Juanañ. Ñapaʼ serrpareʼteʼt̃ atet̃ ocheʼt̃, añ pocteʼ oʼch yoct̃apeʼcherr ello cohuen etserra allempoñapaʼ oʼch yapataret̃ta Partsocop. Atet̃ serrpareʼtatey allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey. \v 25 Oʼ eʼnuamochan ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼpaʼ Juanaññapaʼ atet̃ otanet: “Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ soten ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñapaʼ t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña noct̃aʼneneʼ chentaʼ. Napaʼ ama esosheʼmano att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.” \p \v 26 Alla oterraneterr Pablo: \p —Sapaʼc̈hoʼña masheñneshachaʼ pamoʼtsnaʼtarecmas penes Abraham. Ñam̃a arroʼtsaʼyen puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ mechaʼnaʼteneʼ Yompor. Oʼch notas allohuenes, Yompor oʼ mueñonay cohuen ñoñets alloch yequeshperra allohueney. \v 27 Amaʼt oʼ c̈hap ñeñt̃ Cristotatspaʼ añña ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ penet, ñetñapaʼ ama eseshaʼ eñotaye. Ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma lleyenet añ yet̃ro allempocma amesenet. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ etsotatoñet Yompor poʼñoñ. T̃eʼñapaʼ oʼ pomet Jesús att̃och muetset. \v 28 Ñapaʼ amaʼt ama eñalle poʼchñar att̃a otteñeʼchet att̃och muetsachet. Eʼñe att̃ot̃a enamet Pilato muetsachepaʼtoʼ. \v 29 Allempoña oʼ etsotatuoñet ora allpon atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocoppaʼ oʼ aʼsuachet corsochot̃paʼ oʼ net mapuetpono. \v 30 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromua. \v 31 Allempoña tantaterpaʼ allponmat orrtameʼtnerrana ñeñt̃ ñanom cot̃aʼnmueʼ Galileot̃ allempo on Jerusaléño. T̃eʼpaʼ ñetpaʼ oʼ aʼpot̃oñet att̃o tanterra Jesús, oʼ aʼpot̃oñet allohuen acheñeneshesho. \p \v 32 ’Yapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñets. Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ otaneʼt̃ yatañneshañ atet̃chaʼ p̃a esempo \v 33 t̃eʼñapaʼ oʼc̈hoʼ etsota yocop ñeñt̃ey yatañneshañ poʼm̃renñey. Oʼ etsota poʼñoñ allempo tantaterran Puechemer Jesús, t̃arroʼmar atet̃ oteney ñeñt̃ Salmos 2, atet̃ Yompor otan Puechemer: “P̃apaʼ Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ Nechemer nepenep̃.” \v 34 Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ oteʼt̃ oʼch tantaterpaʼ amach alla rromuerreʼt̃e. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney añ ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ aquellcaret̃: “Poʼñoc̈h oʼch naʼnatap̃a p̃am̃a atet̃ naʼnacha David.” \v 35 Ñam̃a poʼpoñ capítulo Salmos all oten atet̃: “Yomporpaʼ amach muenatano Puechemer ñeñt̃ nanac Parets oʼch puetsohua poʼchets.” \v 36 Añ ñoñetspaʼ yeñoteñ ama añecpayaye David t̃arroʼmar yeñoteñ David allempo eʼnuan allpon atet̃ muenach Yompor pamoʼtsnaʼtarecoppaʼ allempoñapaʼ oʼ rroma. Allempo rromapaʼ oʼ pampuet alloʼtsen paʼtañneshañ, poʼchetspaʼ oʼ puetsohua epuet. \v 37 T̃arraña Jesús poʼchetspaʼ ama puetso amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater. \v 38 Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch masheñneshachaʼ señoch añ Jesús ñeñt̃ atet̃ pena. Ñach yep̃retnerreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ neserrpareʼtatas. \v 39 Añ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ amach errot̃enot̃ yep̃retnaterro allo yoʼchñar. T̃arraña t̃eʼpaʼ añña yameʼñeñot̃ Jesúspaʼ añepaʼt alloch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra yoʼchñar. \p \v 40 Alla oterrerr Pablo: \p —T̃eʼpaʼ secuach, oʼch soct̃apeʼch cohuen t̃eʼt huaponasa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Atet̃ oteteʼt̃ ahuat̃: \q1 \v 41 Seʼm̃ñot ñeñt̃es achm̃areʼtets, t̃eʼt secuanrrorteñot̃a sechencaʼhuerra. T̃eʼpaʼ allempo ora socrrenmeñpaʼ napaʼ oʼch norrtatonas ñeñt̃ ama sentare. T̃arraña ñatoʼ sapaʼ amach sameʼñyo amaʼtchaʼ serrpareʼtataset. Añpaʼ allohua huañ atet̃ serrpareʼtatanet Pablo. \p \v 42 Allempoña c̈haʼnmac̈herret acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Pablo huapuepaʼtoʼ poʼpoñ semano oʼch serrpareʼtaterraneterr poʼpocheño añ yet̃ro allempocma amesenet. \v 43 Allempo ahuanerretpaʼ shonteʼ judioneshaʼ oʼ cot̃aʼhuaneret Pablo ñam̃a Bernabé. Ñam̃a oʼ cot̃aʼhuaner shonteʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye t̃arraña ñetpaʼ oʼ ameʼñatanet judioneshaʼ ahuañacma. Añña Pablo ñam̃a Bernabé serrpareʼtatanet oʼ cot̃apeʼchatanet att̃och c̈hocma oʼch cot̃apeʼchoñet Yompor pomuereña. \p \v 44 Poʼpoñ semana oʼ c̈herrerr allempo amesenet. Huac̈henerr shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch eʼm̃ñoteneterr Yompor poʼñoñ. Autsa ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all eʼñe huac̈haʼtuet. \v 45 Allempoña judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ oʼ eñchet shonteʼ acheñ huac̈haʼtatsapaʼ, puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ cohuanaʼchet Pablo. Ñeñt̃ atet̃ oten Pablopaʼ ñetñapaʼ oʼch otenet ama att̃eyaye. Nanac achm̃areʼchet. \v 46 T̃arraña ama mechaʼto Pablo ñam̃a Bernabé. Oʼ serrpareʼtet huomenc, atet̃ otet: \p —Añ poctetsa oʼch yeserrpareʼtatas sanom Yompor poʼñoñ, t̃arroʼmar sapaʼ judioneshas. T̃arraña ñerraʼm sapaʼ ama semno, ñerraʼm ama pocteyeʼ señche att̃och sapaʼ corretsasach eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen, amach errot̃ yep̃aso. T̃eʼpaʼ añach yeserrpareʼtat ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 47 T̃arroʼmar atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃, arr oteney atet̃: \q1 Napaʼ oʼch nenas sa atet̃ ñerraʼm puetareʼ, sach aʼpuetarsam̃p̃sats. Oʼch saʼpuetarsam̃p̃soñ poʼpoñ acheñ poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama judioneshayaye. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼ ora allohuanen patspaʼ oʼch peñotatuanet att̃och queshperret. \p \v 48 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet añ ñoñetspaʼ añña ñeñt̃ ama judioneshayaye atarr coshet, nanac cohuen eñchet Yompor poʼñoñ. Allempoñapaʼ oʼ ameʼñenet allohuen ñeñt̃ oʼ anaret̃ta att̃och ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. \v 49 Att̃eñapaʼ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ erracmañen. \v 50 T̃arraña puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ cot̃apeʼchachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé. Añña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼch coyaneshac̈hno ñeñt̃ cohuen entapreteʼ acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añ coyaneshaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Partsocop. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all, judioneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼtachet Pablo ñam̃a Bernabé. Ñeñt̃oʼmarña orrtatet atsrreʼmueñets oʼ huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé. \v 51 Ahuanenetpaʼ oʼ paʼshetcaʼtnenet poʼpatser paʼtcot̃ att̃och eñoch judioneshaʼ ama pocteyeʼ entaret̃teto ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuet, t̃eʼñapaʼ amach alla huac̈herreteʼt̃e. Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Iconio. \v 52 T̃arraña ñeñt̃ oʼ ameʼñaʼhua all Antioquíopaʼ, ñetñapaʼ nanac coshenet, ñam̃a oʼ chorranet Parets Puecamquëñ. \c 14 \s1 Allempo c̈hapuet ñam̃a anetso paʼsoʼcheñ Iconio \p \v 1 Allempoña c̈hapuet Iconiopaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ serrpareʼtatoset all. Nanac cohuen serrpareʼtatet ñeñt̃oʼmarña ameʼñachet shonteʼ acheñeneshaʼ—amaʼt judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ griegoneshaʼ. \v 2 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor poʼñoñ ñetñapaʼ tomaʼtam̃p̃set Pablo ñam̃a Bernabé. Nanac sasareʼteñet t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ cohuen enteññañet att̃o serrpareʼten. \v 3 T̃arraña amaʼt eʼmoñeʼtanet patantarr acheñeneshaʼpaʼ ñetñapaʼ ama mechaʼteto. Alla atomatet serrpareʼtet Yompor poʼñoñ. Orrtatet ñeñt̃ acheñeneshaʼ ama puentareto ñeñt̃ña eñotatahuet poʼñoc̈h att̃o serrpareʼtenetpaʼ añmapaʼ Yompor pomuereñot̃ huapanet añ ñoñets. Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet. \v 4 Att̃eñapaʼ añña patantarr acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet atet̃ serrpareʼtatanet Pablo ñam̃a Bernabé. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ ama. Ñetñapaʼ aña ameʼñatahuet judioneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼchenoña acheñeneshaʼ all. \v 5 Att̃eñapaʼ oʼpacha shonteʼ judioneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼpacha oʼch rromuet huomencpaʼ oʼch rrolleʼchet. \v 6 Oʼ eʼmareʼchet c̈ha oʼpataret̃tenetpaʼ añña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ oʼ yeterretpaʼ ahuanmuet ñam̃a Listro. C̈hapuet Listropaʼ c̈ha asuanmuetpaʼ oʼ metet ñam̃a Derb̃o. Añpaʼ ñeñt̃ara anets all otenet Licaonia. Erracmañen chopeñeʼchet alloʼmar. \v 7 All chopeñeʼchnenetpaʼ all serrpareʼtnenet Yompor poʼñoñ. \s1 Allempo c̈hapuet ñam̃a anetso paʼsoʼcheñ Listra \p \v 8 Allempo Listroʼtsenetpaʼ allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ, c̈ha echarrtena paʼtac, ama eshcayeʼ chopeʼcheno, amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñapaʼ att̃a eñalletña. Ñañapaʼ alla anen. \v 9 Allña anenpaʼ alla eʼm̃ñotenan atet̃ serrpareʼten Pablo. Pabloñapaʼ cohueʼ allapaʼ oʼ eñoch añ acheñpaʼ oʼ yemtana Yompor ñapaʼ oʼch aʼcrrater. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ atet̃ och huomenc: \p —Oʼch notap̃, oʼch p̃at̃en. \p Ahuepaʼtchaʼ tanta allempocma allorocma c̈ha chopeʼchnets. \v 11 Allempo eñch allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha rrannartet. Pocsheñot̃etpaʼ atet̃ otet: \p —¡Partsepaʼt! Ñeñt̃ Parets yepen ñeñt̃epaʼt puenasetsa acheñ. T̃eʼpaʼ oʼ c̈hap eʼñe yesho. Añpaʼ atet̃ otet poʼñoñeto ñeñt̃ Licaonac̈h. \p \v 12 Añña Bernabépaʼ oʼ sochet, atet̃ otet: \p —Añepaʼt ñeñt̃ yeyomporer Júpiter. \p Pabloñapaʼ sochet ñapaʼ añ ñeñt̃ poʼyompor-ret Mercurio. T̃arroʼmar sochet atet̃ ñapaʼ nanac serrpareʼten cohuen atet̃ ñerraʼm poʼyompor-ret Mercurio. \v 13 Ñehua, acheñeneshaʼ allpaʼ echenet poʼprahuaʼ allecmach maʼyochyeteʼt̃ poʼyompor-ret ñeñt̃ otenet Júpiter. Ñeñt̃paʼ eʼñe ñehuapot̃ anaret̃ allempopaʼ oʼch t̃aya yerrot̃aʼnmos paʼnetsreto. Ñeñt̃ corneshatets puerahuopaʼ oʼ huapa. Huapatan huaquësh, huapatan ñam̃a shonteʼ ror. Mueneñ oʼch muetset huaquësh Pablocop ñam̃a Bernabécop t̃arroʼmar c̈hocma muetseteʼt̃ huaquësh poʼyompor-recop. Ñam̃a t̃arroʼmar atet̃ muenen acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ c̈ha otenapuetañ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ poʼyomporer penet. \v 14 Allempoña eñoch Pablo ñam̃a Bernabé ñeñt̃ atet pena acheñeneshaʼpaʼ nanac llecaʼrrtet. Puellquëñot̃etpaʼ oʼ rrarreʼtet paʼshtampaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Oʼ rrannaretnomuet, puerranarot̃etpaʼ \v 15 atet̃ otet: \p —Esoʼmart̃eʼcaʼye masheñneshachaʼ atet̃ sepena. Yapaʼc̈hoʼ arromñat̃eya att̃ey ñerraʼm sa. Ñeñt̃oʼmarña oʼ yeserrpareʼtatas cohuen ñoñets att̃ot̃chaʼ sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ sepena ñeñt̃ eʼñe orrena. T̃eʼpaʼ añña poctetsa oʼch sameʼñera Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a pats ñam̃a ñeñt̃ añecmuen saʼp. Ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ yentyen ento ñam̃a ñeñt̃ yentyen patsopaʼ ña yec̈hcatueʼ ñam̃a ñeñt̃ sapoʼtsen ña yec̈hcatueʼ. \p \v 16 Alla oterraneterr Pablo: \p —Ahuat̃ Yomporpaʼ muenatan acheñeneshaʼ oʼch p̃aʼyeset ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet eʼñe ñañeñeta. \v 17 T̃arraña ama aʼypoʼñano acheñeneshaʼ. C̈hocma apaneteʼt̃ att̃och eñochet poʼñoc̈h eñall Yompor. C̈hocma mueraneteʼt̃ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma huatacheʼt̃ ñocpuet att̃ot̃ yec̈hcaneteʼt̃ puenarmet, att̃o eñalleteteʼt̃ puerraret att̃o cosheteʼt̃. Añpaʼ ñeñt̃a ñeñt̃ atet̃ otan Pablo allohuen acheñeneshaʼ. \p \v 18 T̃arraña amaʼt atet̃ otan acheñeneshaʼpaʼ oʼ alla muenereterr oʼch muetset huaquësh ñocpuet atet̃ peteʼt̃ poʼyompor-recop. T̃arraña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ama muenataneto. \p \v 19 Oʼ atomatpaʼ huac̈haʼta puesheñaʼtets judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Antioquíot̃ ñam̃a Iconiot̃. Cot̃apeʼchatoset acheñeneshaʼ poʼpoñ. Eʼmoñeʼtachet Pablo. Att̃eñapaʼ rrolleʼchet Pablo. Rrolleʼtuetpaʼ c̈ha otapuetañ oʼt̃eʼ rroma. Chetareʼtnomet pueblot̃ aʼyenet̃. \v 20 Ñeñt̃ña ameʼñatsapaʼ alla arrotam̃peñet alla cohueñetpaʼ ñañapaʼ ahuepaʼtchaʼ alla tanterra, oʼ alla ahuerrerr pueblo. Tsapat̃ñapaʼ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerret alla Derb̃o. \p \v 21 C̈hapuet Derb̃opaʼ serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ ñam̃a all. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼtsen ameʼñenet ñamet. Allempoñapaʼ ahuanerreterr Listro, ñam̃a asuerretaʼ Iconio ñam̃a Antioquío. \v 22 Ora allohuanen taʼyeset yenpuet ñeñt̃ ameʼñetsa att̃ot̃chaʼ huomenc pet pueyoc̈her. Oʼ cot̃apeʼchatanet ñam̃a att̃och c̈hocma yemchet Yompor amaʼt esempo huapanet mueroc̈hteñets. T̃arroʼmar eʼñe yemueroc̈hteñot̃ yec̈hapchaʼ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. \v 23 Oʼ naʼyeset puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃chaʼ pompor p̃aʼyes ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈haʼyetsa. Puet̃oreʼteñot̃etpaʼ oʼ maʼyocham̃pesyet ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyeset, atet̃ ochet: \p —Yomporepaʼch seyenpueʼ, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ sameʼñaʼhuerra. \p Atet̃ p̃aʼyeset ora allohuen anetso all ameʼñaʼyesa acheñeneshaʼ. \s1 Allempo c̈hac̈herret alla Antioquío allot̃ ahuanmuet ahuaña \p \v 24 Allempoñapaʼ asuanerret Pisidioʼmar allot̃paʼ ahuanerret Panfilio. C̈herret anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Perge. \v 25 Serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ all Pergo, allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Atalio. \v 26 C̈hapuet Ataliopaʼ allot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ alla c̈hac̈herret Antioquío ñeñt̃ara anets allot̃ ahuaña ñeñt̃ ameʼñetsa all maʼyocham̃p̃sapanet att̃och yenpanet Yompor eshecchaʼ etsotoñet poʼtaruas. T̃eʼñapaʼ oʼ eʼnuet. \v 27 Oʼ c̈hac̈herret allpaʼ apc̈hachet allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ serrpareʼtatueret ora allohuen att̃o Yomporpaʼ yenpanet. Oʼ serrpareʼtatanet att̃o Yompor aʼpoctatanet, añeʼna serrpareʼtatet ñeñt̃ ama judioneshayaye, añecop att̃och ameʼñerret ñamet. \v 28 Alla atomatet parro epuet ñeñt̃ ameʼñetsa. \c 15 \s1 Allempo aʼpoctachet Jerusaléño ñeñt̃chaʼ atet̃ pet \p \v 1 Att̃eñapaʼ c̈hap ñam̃a acheñ ñeñt̃ huetsa Judeot̃. C̈hapuetpaʼ oʼ yec̈hatoset ñeñt̃ ameʼñetsa all, atet̃ otosanet: \p —T̃eʼpaʼ aña sepalltena att̃och sequeshperra oʼch setsorrannaʼta ñeñt̃es asheñorres atet̃ yeyc̈hena ya allempot̃eñ atet̃ yec̈haterrey Moisés. \p \v 2 Añña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ama pocteyeʼ eñcheto atet̃. Ñetpaʼ atet̃ otet: \p —Ama poʼñoc̈hayeʼ añ palltetso oʼch yetsorrannaʼta ñeñt̃ey asheñorrey. \p Ñetñapaʼ alla nanac es otannaʼtet. Ama aʼpoctacheto. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ oʼ net Pablo ñam̃a Bernabé ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ att̃och ñetpaʼ oʼch ahuanmuet Jerusaléño oʼch enteñetaʼ Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Añecop tet att̃och oʼch aʼp̃t̃oʼtenetaʼ erraʼtsent̃eʼ pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. \p \v 3 Oʼ soʼtuanma ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ahuanmuet. Arr oñmuet Fenicioʼmar allot̃ñapaʼ ahuanmuet Samarioʼmar. Allña oñemuanmuetpaʼ all serrpareʼtyesnomuet. Añ serrpareʼtyesnomuet att̃o oʼ ameʼña ñeñt̃ ama judioneshayaye. Pameʼñeñot̃etpaʼ oʼ aʼypoʼñaʼhuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet. Ñeñt̃ña nanac coshateʼña allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. \p \v 4 Oʼ c̈hapuet Jerusaléñopaʼ eʼñe cohuen agapanet Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ agapanet eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ serrpareʼtatoset ora allohuen atet̃ yenpanet Yompor. \v 5 T̃arraña patantarr fariseoneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ tantapaʼ atet̃ ot: \p —Acheñ ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye, añ palltetsa oʼch atsorraret̃ta allohuen asheñorrneshaʼ, ñam̃a allohuenetpaʼ otaret̃tetepaʼ añ palltetsa oʼch ameʼñeññañet ñam̃a Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \p \v 6 Ñeñt̃oʼmarña Jesús puellsensarneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ apc̈het att̃och aʼpoctachet est̃eʼ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. \v 7 Ñeñt̃oʼmarña alla nanac es otannaʼtyeset. Allempoñapaʼ oʼ tanta Pedro. Tantapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ señoteñeʼtña masheñneshachaʼ ahuaña Yomporpaʼ oʼ naʼn na. Añecop naʼn oʼch neserrpareʼtach amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Oʼch neserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ att̃och ameʼñerret ñamet. \v 8 Ñehua, Yomporpaʼ entennay yeyoc̈her. Ñapaʼ eñoteñ amaʼt añ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ ameʼñyet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃oʼmarña oʼ chorratanet Puecamquëñ att̃ecma atet̃ chorrenya yam̃a. Att̃oña eñotatey eʼñe pocteʼ entenanet ñamet. \v 9 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ama yapt̃ayaya morrentenyo Yompor. Añña amaʼt ñetpaʼ morrentenanet amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Pameʼñeñot̃etpaʼ ahuoʼt eʼshohuerranet poʼchñar ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsaʼyenet. \v 10 T̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtña ama pocteyeʼ senteñe ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Yompor. Añecop ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ esoʼmareʼtña semneñ oʼch senanet ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ entenet. Amaʼt ya judioneshaypaʼ amach errot̃eno oʼch yetsotua allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Amaʼt yatañneshañpaʼc̈hoʼña ama etsoteteʼt̃e. \v 11 Añchaʼña yeñot eʼñe Yepartseshar Jesús pomuereñot̃paʼ oʼch yequeshp̃a, att̃ecmach queshpet ñamet. \p \v 12 Ñeñt̃a eʼm allohuen ñeñt̃ apc̈hatsa allpaʼ alla momaʼrrtet. Att̃o eʼm̃ñochet. Bernabé ñam̃a Pablopaʼ ña nanac serrpareʼtatahuet. Añ serrpareʼtatanet att̃o Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet ahuaña allempo serrpareʼtenetaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñeñt̃oʼmarña orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto ñeñt̃chaʼ eñotatahuet añmapaʼ poʼñoc̈h Yomporeshot̃ huena. \v 13 Oʼ serrpareʼtuetpaʼ allempoñapaʼ atet̃ ot ñam̃a Jacobo. \p —Oʼch masheñneshachaʼ seʼm̃ñoten nam̃a. \v 14 Simón Pedropaʼ oʼ serrpareʼtatuas atet̃ Yompor t̃eʼpaʼ oʼ orrtatan pomuereña añecop ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye. Ñam̃a ahuoʼt orrtatan pomuereña añecop ñeñt̃chaʼ ameʼñatahuet att̃och ayeʼchoc̈htatoñet Yompor paʼsoʼcheñ ñamet. \v 15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼ etsota ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ atet̃ ñerraʼm Yompor otatseʼt̃: \q1 \v 16 Allempo oʼch meten shonteʼ charpaʼ napaʼ oʼch alla norrtaterr puesheñarr ñeñt̃ David poʼm̃renñot̃ ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃tatsa atet̃ ahuamencat̃teʼt̃ ahuat̃ paʼtañ David. T̃arroʼmar shonteʼ char amaʼt puesheñarrapaʼ ama orrteno David poʼm̃renñot̃ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃. \q1 \v 17 Añecopchaʼ norrtater allochñapaʼ amaʼt poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch ameʼñaʼhueret ñamet Yompor, ñam̃a allohuen erraʼtsenchaʼ muenats. \q1 \v 18 Atet̃ ot Yompor ñeñt̃ara ñeñt̃ eñotatey ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a. Añpaʼ allohua ot ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \p \v 19 Alla oterrerr Jacobo: \p —T̃eʼpaʼ añña eʼñe pocteʼ nenten na amach yaʼmñechatatsche ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ oʼ puesuerran ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña att̃och ameʼñeret Yompor. \v 20 T̃eʼpaʼ aña pocteʼ oʼch yequellcanet ñeñt̃chaʼ ama p̃atsteto ñeñt̃paʼ añ: Amach rratsteto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer pen ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ara ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñam̃a oʼch yotanet amach chetapretatsteto t̃aporets. Ñam̃a oʼch yotanet amach rratsteto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃, ñam̃a amach rratsteto ñeñt̃ ñoʼshetsa oño. Ñam̃a amach es rratsteto es poʼrras. \p \v 21 Alla oterrerr Jacobo: \p —Añpaʼ ñeñt̃ach atet̃ yequellcanet. T̃arroʼmar ahuat̃ot̃eñ oʼ serrpareʼtuoñet Moisés poʼñoñ ora allohuen anetsoʼmar. Ñam̃a pat̃eʼtets semana añ judioneshaʼpaʼ c̈hocma lleyeññañet Moisés poʼñoñ all poʼprahueto. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Jacobo. \p \v 22 Allempoñapaʼ oʼ aʼpoctachet oʼch net puesheñaʼtets ñeñt̃ eʼñe alloʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ mueñet Antioquío, oʼch cot̃eret Pablo ñam̃a Bernabé. Atet̃paʼ eʼñe pocteʼ eñch allohuen—Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Añ net Judas Barsabás ñam̃a Silas. Añña epsheña acheñpaʼ eʼñe cohuen eñch allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. \v 23 Ñetpaʼ oʼ anmuet, ñeñt̃ atet̃ oten carta: \p “Masheñneshachaʼ ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Antioquío ñam̃a Sirio ñam̃a Cilicio: Allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa oʼch yehuom̃chaʼtas sa añ yecartot̃—ñeñt̃ey Jesús puellsensarneshay ñam̃a ñeñt̃ey pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa arr. Oʼch yehuom̃chaʼtas sa ñeñt̃es ameʼñetsa sam̃a ñam̃a amaʼt ñeñt̃es ama judioneshayayso. \v 24 Oʼch yotas, yapaʼ oʼ yeʼmareʼch oʼ c̈hap sesho puesheñaʼtets acheñ arrot̃ ñeñt̃ muenets oʼch aʼmñechatasa. Ñetñapaʼ oʼ nanac moññeʼtatasa soct̃ap̃ña. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼch yotas, añ acheñpaʼ ama yayeʼ mueñenaye. \v 25 Ñeñt̃oʼmar pocteʼ yenteñ allohueney oʼch yeneʼ epsheña acheñ ñeñt̃chaʼ yemñonas epuet Bernabé ñam̃a Pablo ñeñt̃ nanac yemuerena. \v 26 T̃arroʼmar nanac yemorrentenanet ahuañapaʼ all serrpareʼtenetaʼ autsañ mueneʼ amtsanataret̃etuet all. T̃arroʼmar eʼñe puemorrenteñot̃et Yepartseshar Jesucristo atet̃ ap̃aret̃tet. \v 27 Añ yemñonas Judas ñam̃a Silas. Ñetpaʼ oʼch serrpareʼtatensetaʼ ora atet̃ yoten ya arr. \v 28 Parets Puecamquëñpaʼ oʼ eñotatey ñeñt̃ eʼñe pocteʼ yenten ñeñt̃chaʼ yenonas. Amach aña yenonaso ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ. T̃eʼpaʼ añ palltetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. \v 29 Amach serratsto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer penet. Ñam̃a amach serratsto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃. Ñam̃a amach serratsto es poʼrras. Ñam̃a amach sechtapretatsto t̃aporets. Ñerraʼm amach atet̃ sep̃o ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ. Añpaʼ ñeñt̃ach yotas. Yomporepaʼch saʼnataya.” Añpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ oten carta. \p \v 30 Allempoñapaʼ oʼ mueñet Judas ñam̃a Silas epuet Pablo ñam̃a Bernabé. Oʼ ahuanerret Antioquío. C̈hac̈herret Antioquíopaʼ oʼ apc̈hatuet allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼ aposanet añ carta. \v 31 Ñeñt̃ apc̈hatsapaʼ oʼ lleyet añ carta. Lleyaʼhuetpaʼ nanac coshatanet ñeñt̃ atet̃ act̃apeʼchataret̃tet cartot̃. \v 32 Añña Judas ñam̃a Silas, ñetpaʼc̈hoʼña nanac aʼpot̃oñet Yompor poʼñoñ ñamet. Ñetpaʼc̈hoʼña aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. Nanac serrpareʼtatet. Oʼ cot̃apeʼchachet eʼñe cohuen ñeñt̃ ameʼñetsa allochñapaʼ huomencchaʼ pet pueyoc̈her. \v 33 Oʼ allponmatet allpaʼ allempoñapaʼ secherret allot̃ amñaret̃tet ahuaña. Ñeñt̃ ameʼñatsa Antioquíopaʼ oʼ soʼtneret eʼñe cohuen, otanet: \p —Yomporepaʼchña yaʼnataya parro allohueney. \p \v 34 T̃arraña Silaspaʼ mueneñ oʼch aʼpa all, Judaspaʼ oʼch ahuerr. \v 35 Añña Pablo ñam̃a Bernabé allponmaterret Antioquío. Yec̈hatapreteretaʼ epuet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ yec̈hatets all. Serrpareʼtapreteretaʼ Yompor poñoñ epuet poʼpoñec̈hno. \s1 Allempo puepocheño ahuerrerr Pablo serrpareʼtats allemeñ anetsoʼmar \p \v 36 Att̃eñapaʼ oʼ atomat Pabloñapaʼ otan Bernabé: \p —Oʼch ahuerrey, oʼch yab̃cheraʼ ñeñt̃ ameʼñetsa ora allohuen anetso all yeserrpareʼtoñ Yompor poʼñoñ ahuaña att̃och yeñoch errot̃enett̃eʼña t̃eʼ. \p \v 37 Bernabéñapaʼ aña eʼñe pocteʼ ent oʼch cot̃aʼner Juan Marcos. \v 38 T̃arraña Pablopaʼ ama pocteyeʼ eñche t̃arroʼmar ahuaña allempo c̈hapuet Panfilio, Juan Marcospaʼ c̈ha saʼnerranet, oʼ puerrerra. Ama alloʼna yenpuenaneto all serrpareʼtyeset. \v 39 Ama errot̃eno aʼpoctacheto, c̈ha saʼnmannerret. Bernabépaʼ aña aner Marcos. Oʼ ahuam̃p̃set boto, c̈hac̈herret Chipro. \v 40 Pabloñapaʼ aña eʼñe pocteʼ ent oʼch anerran Silas. Ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ soʼtneret, eʼñe cohuen otneret: \p —Yompor eʼñe pomuereñot̃paʼ aʼnatyepaʼch. \p Allempoñapaʼ ahuanenet. \v 41 Asuenetaʼ Sirioʼmar ñam̃a Cilicioʼmar. Allot̃ñapaʼ yenpuet allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈hetsa parro. Oʼ yenpuet añecop att̃och huomencchaʼ pet pueyoc̈her. \c 16 \s1 Allempo Timoteopaʼ cot̃aʼnerran Pablo ñam̃a Silas \p \v 1 Pablo ñam̃a Silaspaʼ asuerretaʼ anetso añ paʼsoʼcheñ Derbe. Allot̃ñapaʼ ahuanerret alla Listro. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Timoteo. Ñeñt̃ Timoteopaʼ añ pachor pen judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Pomporñapaʼ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ. \v 2 Ñeñt̃ ameʼñetsa Listro ñam̃a Iconiopaʼ nanac cohuen enteñet Timoteo. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch Pablo oʼch cot̃aʼnerranet Timoteo. T̃arraña atoʼtña anemhuetaʼ allchaʼ tsorreñet atet̃ yec̈hena joreyoneshaʼ, t̃arroʼmar allchaʼ tetpaʼ shonteʼ judioneshaʼ. (Ñehua, Pablopaʼ ama mueno oʼch atsrreʼmach judioneshaʼ.) Allohuenetpaʼ oʼ eñotuet ñeñt̃ Timoteo pomporpaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ. \v 4 All oñomyeset allemeñ añetsopaʼ otuosanet añ ñoñets atet̃ aʼpoctat Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet Jerusaléño. Añ eñotatuosanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. \v 5 Att̃eñapaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Pat̃eʼtets yet̃paʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa. \s1 Allempo Pablopaʼ entan macedonioʼmarneshaʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho c̈hopoʼteñ \p \v 6 Allempoñapaʼ arr asuerretaʼ ñam̃a Frigioʼmar ñam̃a Galacioʼmar t̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ama muenataneto oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ all Asioʼmar. \v 7 Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a tenonet̃, c̈hapmochet Misio ñam̃a arr sechet Bitinioʼmar, t̃arraña Jesús Puecamquëñpaʼ ama muenataneto. \v 8 Att̃eñapaʼ metuet Misioʼmar oʼ c̈hac̈haʼtet Troaso. \v 9 C̈hac̈haʼtet Troaso tsapoñapaʼ añña Pablopaʼ orrtoña atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃paʼ oʼ entan puesheñarr acheñ macedonioʼmarneshaʼ alla t̃en, atet̃ otareʼch: “Oʼch sonac̈haʼt arr Macedonio, oʼch seyenpuenyaʼ.” \v 10 Allempoña errteʼ orretuoña macedonioʼmarneshaʼpaʼ yañapaʼ\f + \fr 16:10 \ft Ñehua, eʼñe allempocmapaʼ oʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a Lucas, ñeñt̃ara ñeñt̃ quellquëʼ añ ñoñets.\f* oʼ yesecha oʼch ahuey Macedonio, t̃arroʼmar yoten poʼñoc̈ht̃eʼ c̈horeʼteney Yompor allochñapaʼ oʼch yeserrpareʼteññañaʼ poʼñoñ all Macedonio. \s1 Allempo c̈hap Pablo ñam̃a Silas Filiposo \p \v 11 Allempoña Troasot̃paʼ año ahuam̃p̃sey boto. Eʼñe pac̈harra yepeʼ oʼch yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Samotracia. Allñapaʼ all yetsotnoma. Yahuanerrerr allot̃paʼ tsapat̃ñapaʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso Neápoliso. Allñapaʼ all yetsotuerrerr. \v 12 Yahuanerrerr allot̃paʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso añ paʼsoʼcheñ Filipos allpaʼc̈hoʼ all yetsotosa. Añ anets Filipospaʼ nanac atarr anets. Poʼpoñec̈hno anets alla Macedonioʼmarpaʼ ama atarroyaye. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ solltarneshaʼ ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. Yapaʼ alla yaʼllponmatos all. \v 13 Allempoña c̈hap allempo amesen judioneshaʼpaʼ yañapaʼ yahuanma anetsot̃ aʼyo. Oʼ yec̈hap ontapo all yeʼnen ñatoʼ allchaʼ maʼyochet. Yaña allpaʼ yentos puesheñaʼtets coyaneshac̈hno all anorrc̈henet. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yanorrc̈haʼtos yam̃a. Allempoña yapaʼ yeserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ. \v 14 Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsen añ paʼsoʼcheñ Lidia ñeñt̃ huetsa anetsot̃ añ paʼsoʼcheñ Tiatira. Ñañapaʼ aña poʼtaruas pen att̃o vendenan shetamuets yetsñorromamuen. Ñañapaʼ ameʼñenana Parets. Allempoña eʼm̃ñotan Pablo ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten añña Yomporpaʼ oʼ c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten Pablo. \v 15 Lidiaña pameʼñeñot̃paʼ allent̃a apataret̃ta, ñam̃a oʼ apataret̃ta ñeñt̃ parro yec̈henet pocollo. Ñañapaʼ oʼc̈hoʼ huaʼñaʼnerrey paʼpacllo, atet̃ ot: \p —Ñerraʼm eʼñe pocteʼ sentenen att̃o nameʼñera Yepapar, oʼch sehuapa nepacllo ñatoʼ allchaʼ sommosa. \p Ñañapaʼ otareʼtey yonepaʼtoʼ ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ ahuey. \p \v 16 Parrochñapaʼ allempo yeta ontapo allecma maʼyochenet t̃oñoñapaʼ yentnom̃ puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Añña oneñet̃paʼ ñach eñorateneʼ shopsheshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃en otanetpaʼ att̃oʼchc̈hoʼ p̃a. Amach pueno poʼñoñ amaʼt mamesha. Añña shopsheshaʼpaʼ eñall ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen poʼpoñec̈hno acheñ. Ñetñapaʼ nanacchaʼ ganatenanet quelle att̃o eñotañtena. \v 17 Ñañapaʼ c̈hocmach cot̃aʼnomyeʼt̃ epay Pablo. Oʼch cot̃aʼnmueypaʼ oʼch rranareʼtnoma chentaʼpaʼ atet̃chaʼ ot: \p —Añ encaneshac̈hnopaʼ añ sherbenet Yepapar Ñeñt̃ Nanac Parets. Arrpaʼ añecop huenet att̃och oʼch serrpareʼtataset att̃och sequeshperra. \p \v 18 Att̃eñapaʼ amaʼt atomatpaʼ att̃ecmach pena. Att̃eñapaʼ oʼ aʼmñechatana Pablo. Pabloñapaʼ allent̃a puetallsapaʼ oʼ otan oneñet̃: \p —T̃eʼpaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ Jesucristopaʼ oʼch notap̃, pequec̈hpaʼner shopsheshaʼ. \p Allempocmuepaʼtchaʼ quec̈hpaʼnerran shopsheshaʼ. \p \v 19 Añña pamoʼmtayneshaʼpaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet: \p —T̃eʼpaʼ llequëñtsa, oʼ huañerr allo yeganena quelle. \p Allempoña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rromuet Pablo ñam̃a Silaspaʼ anmaret̃tet eʼñe poʼhuamencocma, oʼ ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ allecma aʼpoctatenet ñoñets. \v 20 Allempoña ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ oʼ otoset: \p —Añmapaʼ ñeñt̃ judioneshaʼ. Nanac atsrreʼmoc̈htenet arr yaʼnetsro. \v 21 Ñetpaʼ yec̈hatenyet atet̃ yec̈henet ñet ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ yenteñe ya. Yapaʼ romoʼmarneshaypaʼ ama cohuen yenteñe oʼch atet̃ yep̃a. \p \v 22 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmateñet. Ñeñt̃ña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: \p —T̃eʼpaʼ oʼch serrotanetpaʼ oʼch senallanet. \p \v 23 Allempoñapaʼ oʼ nallet Pablo ñam̃a Silas nanac huomenc. Allempoña oʼ anallaret̃etuetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet ñam̃a cárcelo; atet̃ ochet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcel: \p —Oʼch secuam̃p̃sanet eʼñe huomenc. \p \v 24 Allempoña atet̃ otaret̃etuetpaʼ añña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ oʼ abeʼt̃anet nanac oʼpono. Allñapaʼ nanac echarr p̃am̃p̃sanet ñam̃a oʼ arrmatam̃p̃saret̃tet paʼtcot̃ tablat eʼñe echarr. \p \v 25-26 Att̃eñapaʼ oʼ maʼyocha Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a oʼ morrechet, puemorrecheñot̃etpaʼ nanac ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Añña poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ abeʼt̃aret̃ ñam̃a allpaʼ ñetñapaʼ oʼ eʼm̃ñotanet. Allempoña c̈hap rroc̈h tsappaʼ machayot̃epaʼtchaʼ pella pats nanac huomenc, amaʼt alloʼ t̃omatenet echarr cárcelepopaʼ c̈ha paʼshma huomenc. Puepelleñot̃ pats huomencpaʼ oʼ tornaʼtua ora allpon all ayottam̃p̃saret̃tenet. Ñam̃a ora allpon allo huanquëñet acheñpaʼ oʼ pueynaʼtuen. \v 27 Allempoña ahuoʼt eʼmansa ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ ahuoʼt entan oʼ tornaʼtuen allo ayottam̃p̃saret̃tenetpaʼ oʼ chetan poʼcchell oʼch muetsa ñañeña. Ñapaʼ c̈hoʼ otapañ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃paʼ oʼt̃eʼ yetuena. \v 28 Añña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼch huomencpaʼ atet̃ och: \p —Amach errot̃ pep̃atsto amaʼt mamesha. Yapaʼ alloʼtsaʼyenya allohueney. \p \v 29 Allempoñapaʼ aña enamnom lampareñpaʼ mata alloʼtsen Pablo ñam̃a Silas. Puem̃chañot̃paʼ c̈ha paʼshmuena ñam̃a eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ oʼ concorposa eʼñe ñesheto. \v 30 Oʼ c̈haʼnmac̈haʼtatanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Nomporneshachaʼ ¿est̃eʼña pocteʼ t̃eʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a att̃och nequeshperra nam̃a? \p \v 31 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: \p —Añ pocteʼ oʼch p̃ameʼñera Yepartseshar Jesucristo, allochñapaʼ att̃och pequeshperra. Ñam̃a att̃och queshperra ñeñt̃ parro peyc̈hena pepacllo. \p \v 32 Allempoña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ oʼ aʼsecherranet paʼpacllo, allñapaʼ serrpareʼtachet Yompor poʼñon, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen oʼ eʼm̃ñotet ñamet. \v 33 Allempocma ñeñt̃e tsaprocma oʼ eʼpanaʼtyerranet all atserrp̃aret̃tet. Allempoñapaʼ oʼ apataret̃ta ña, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña oʼ apataret̃tet ñamet. \v 34 Aʼtapatanet paʼpacllopaʼ rratanet. Pameʼñeñot̃ Yompor atarr nanac cosha. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsenpaʼ atarr coshet ñamet. \p \v 35 Tsapat̃ puetarenpaʼ añña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ oʼ mueñet puesheñarr guardia, ñeñt̃chaʼ otosets: \p —Oʼch saʼrroyer Pablo ñam̃a Silas. \p \v 36 Ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ atet̃ otan Pablo: \p —Oten am̃chaʼtaret̃ sec̈haʼnerrepaʼtoʼ. T̃eʼñapaʼ orrerres, Yomporeʼpach saʼnataya. \p \v 37 T̃arraña Pabloñapaʼ atet̃ otanet: \p —Yapaʼ romanonaʼtarey yam̃a. Ñeñt̃ ñoñets anaret̃ Romot̃paʼ oten ama pocteyaye oʼch yecoñchach acheñ ñerraʼm ama yeñoteñaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ eñall att̃o otteñeʼcheñet acheñ. T̃arraña añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ ama eʼnano ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yepena. Att̃a nallatyet alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ allot̃ñapaʼ oʼc̈hoʼ att̃a yottam̃p̃satyet arr cárcelo. T̃eʼña ñetpaʼ mueneñet oʼch c̈haʼnmaterryet eʼñe aʼnahua. Ñeñt̃paʼ ama pocteyaye atet̃. T̃eʼpaʼ oʼch sotuer am̃chaʼtaret̃ huapuetepaʼ arr c̈haʼnmaterryetepaʼ eʼñe ñet. \p \v 38 Añña guardiapaʼ otuerran paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ atet̃ oten Pablo. Ñetñapaʼ c̈ha yorenet allempo eʼmareʼchet ñetpaʼc̈hoʼña romanonaʼtaret ñamet. \v 39 Allempoña huac̈haʼtetpaʼ enamaret̃terret peretneñets. Allempoña c̈haʼnmatenanetpaʼ atet̃ otanet: \p —T̃eʼpaʼ orrerres, sahuanerra b̃ac̈hayo. \p \v 40 Allempoña c̈haʼnenet cárcelot̃paʼ ahuanerret oʼch alla ab̃cheretaʼ Lidia. Allempoñapaʼ serrpareʼtuerret parro ñeñt̃ ameʼñetsa, cot̃apeʼchatuaneret cohuen, allempoñapaʼ ahuanerret allot̃. \c 17 \s1 Allempo c̈hap Pablo ñam̃a Silas Tesalónico \p \v 1 Allempoña ahuanerret allot̃paʼ ahuanmuet anetso Anfípoliso, allot̃ñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Apolonio. Allot̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet ñam̃a anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tesalónica. Allñapaʼ alloʼtsen judioneshaʼ poʼprahuaʼ. \v 2 Pabloñapaʼ oʼ beʼt̃osos ñeñt̃ att̃ecma pena. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet Yompor poʼñoñ. Allñapaʼ maʼpanerr semana. Allempoña c̈hen yet̃ allempo amesenetpaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃. \v 3 Allpaʼ añ yec̈hatanet atet̃ anaret̃ta ñeñt̃chaʼ Cristotats ñerraʼm esempoch huapa añ patsropaʼ nanacchaʼ mueroc̈htachet. T̃arraña oʼch mueroc̈htatuetpaʼ elloch alla tanterra amaʼtchaʼ rroma. Atet̃ otanet: \p —T̃eʼñapaʼ oʼch notas, añ Jesús ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ neserrpareʼtatuaspaʼ ñeñt̃ña Cristotets. \p \v 4 Puesheñaʼtetspaʼ pocteʼ eñchet oʼ ameʼñyet Jesús ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ yemteñet Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a shonteʼ griegoneshaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ cohuen cot̃apeʼchets Partsocoppaʼ oʼ ameʼñeñet Jesús. Ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno ñeñt̃ eʼñe cohuen entyen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ ameʼñerret ñam̃et. \v 5 Judioneshaʼña ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ama pocteyeʼ enteñeto att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch yemchet Pablo, ñeñt̃oʼmarña puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet. Ñeñt̃oʼmarña aʼsechet puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ ama tama es sherbetso ñeñt̃ att̃a ellapetseʼt̃ anorrets all shontena acheñeneshaʼ. Aʼsechet oʼch apc̈hachet shonteʼ acheñ att̃och eʼmoñeʼtachet Pablo. Ñetña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ ahuanmuet Jasón paʼpacllo all aʼposa Pablo ñam̃a Silas. Oʼpachet errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ c̈haʼnmac̈haʼtet aʼyot̃ att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch rromuet. \v 6 Allempoña c̈hac̈haʼtet Jasón paʼpacllopaʼ t̃arraña ama entaret̃teto. Ñapt̃a rromuet Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñetaña anmaret̃tatset am̃chaʼtaret̃esho. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ nanac amaʼtoc̈hetnomuet att̃ot̃ac̈hoʼ c̈hapuet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allñapaʼ atet̃ otoset: \p —Oʼ c̈hap acheñ ñeñt̃ mueneneʼ oʼch aʼpoʼpoñeterrnay yoct̃ap̃ña. Att̃oʼ p̃ohuanmuet amaʼt poʼpoñ anetsoʼmar, t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapuet ñam̃a arr. \p Oʼ alla oterreterr: \p —Añ Jasónpaʼ oʼ agapanet eʼñe cohuen t̃eʼpaʼ ñaña paʼpacllo aʼpuenet. \v 7 Ñetpaʼ ama pocteyeʼ enteñeto att̃o am̃chaʼtaret̃ oʼch nan ñoñets all anetso Romo. Ñetpaʼ aña otenet eñalloʼ poʼpoñ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ ñeñt̃paʼ añoʼ paʼsoʼcheñ Jesús. \p \v 8 Acheñeneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ nanac atsrreʼmuet ñam̃a amaʼt am̃chaʼtaret̃neshaʼ. \v 9 Allempoña Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñpaʼ oʼ ayoram̃p̃saret̃tet allpon poʼc̃llayoret. Allot̃paʼ otaret̃tet: \p —Añ quellepaʼ allach yapuerres atoʼt ahuerraʼ Pablo ñam̃a Silas. \p Allempoñapaʼ aʼrroyeret Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ. \s1 Allempo c̈hap Pablo ñam̃a Silas anetso Bereo \p \v 10 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ mueñeret Pablo ñam̃a Silas Bereo. Tsapocma amñaret̃tenet aʼnahua. Oʼ c̈hapuet Bereopaʼ beʼt̃osc̈haʼtoset judioneshaʼ poʼprahuo. \p \v 11 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ Bereoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼchenet ama att̃eyayeto atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ ñeñt̃ Tesalónicoʼtsaʼyen. Eʼñe pocsheñeshaʼ eʼm̃ñotoñet Yompor poʼñoñ, allot̃ña ñetpaʼ oʼ eʼnyeset Yompor poʼñoño all aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch eñochet ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ serrpareʼten Pablo ñam̃a Silas. Pat̃eʼtets yet̃paʼ att̃ecma peteʼt̃. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñatsa. Shonteʼ ñam̃a coyaneshac̈hno ñeñt̃ griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac sherbetspaʼ oʼ ameʼñenet ñamet. Ñam̃a poʼpotantañ shonteʼ yacmaneshaʼ oʼ ameʼñenet. \v 13 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Tesalónicopaʼ oʼ eʼmareʼchet Pablo oʼ alla serrpareʼtuerranerr Yompor poʼñoñ ñam̃a Bereo. Ñeñt̃oʼmarña huac̈haʼtet ñamet all att̃och atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ oʼch eʼmoñeʼtachet Pablo. \v 14 Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ oʼ mueñet Pablo tepaʼtoʼ ontapo alloʼtsen saʼp atarr. Añña Silas ñam̃a Timoteopaʼ alla aʼpa Bereo. \v 15 Puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ cot̃aʼnmet Pablo. Ñetpaʼ alla neñetaʼ Pablo anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Atenas. Allña soʼtannaʼtuet Pabloñapaʼ atet̃ otanet: \p —Oʼch sotuer Silas ñam̃a Timoteo onetepaʼ ñamet eʼñe t̃ayecma. \s1 Allempo c̈hap Pablo ñam̃a Silas Atenso \p \v 16 Pabloñapaʼ alla cohuanet Atenso. Allña cohuanetpaʼ shonteʼ entosan ayec̈hcataret̃ec̈hno all Atenso, ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyen acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ nanac llecachet. \v 17 Pabloñapaʼ mueneñ oʼch beʼt̃os judioneshaʼ poʼprahuo att̃och serrpareʼt epuet parro judioneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ cohuen cot̃apeʼchets Partsocop. Pat̃eʼtets yet̃paʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ all shontena acheñeneshaʼ pueblo allñapaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtet parro ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. \v 18 Parrochpaʼ aña huapatsa ñeñt̃ ameʼñenaya Epicuro poct̃ap̃ña, allot̃paʼ oʼ huapa ñam̃a ñeñt̃ ameʼñenaya poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ otenet estoico. Ñetñapaʼ atet̃ otet: \p —¿Est̃eʼcaʼye cot̃apeʼchenña añ acheñ ñeñt̃ att̃a nanac eñets? \p Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet: \p —Ñatoʼ añt̃eʼ muenen oʼch yec̈hatey poʼpoñ poʼyomporer ñeñt̃ ama yentare ya. \p T̃arroʼmar Pablopaʼ añ serrpareʼtatenanet atet̃ pena Jesús ñam̃a amaʼt att̃o tanterra Jesús. \v 19 Ñetñapaʼ oʼ anmet Pablo all oteñet Areópago allecma apc̈hena eñotañneshaʼ. Allñapaʼ otoset: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otey est̃eʼña p̃oct̃apeʼchen p̃a. Yapaʼ t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch yeñoch. \v 20 T̃arroʼmar ñeñt̃ peserrpareʼtenpaʼ ama yeʼmare. Yapaʼ yemneñ oʼch yeñoch est̃eʼ nanac p̃oten. \p \v 21 Ñehua, allohuen atensoʼmarneshaʼ ñerraʼm añ serrpareʼtats ñeñt̃ ama puentaretopaʼ ellapenetchaʼ eʼm̃ñotet. Ñeñt̃ach pat̃err maʼyoc̈hret. Ñam̃a ñeñt̃ yec̈haʼhuerra Atensopaʼ ñeñt̃ huapyetsa poʼpoñ anetsot̃paʼ t̃eʼpaʼ att̃a penet ñamet. \p \v 22 Allempoña Pablopaʼ t̃omos rroc̈ho all oteñet Areópagopaʼ atet̃ otanet: \p —Atensoʼmarneshachaʼ napaʼ neñotenes sapaʼ aña atarr semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ seyomporer sep̃aʼyen. \v 23 All nasuanempaʼ shonteʼ nentyesnom ñeñt̃ semaʼyochyena ñeñt̃ seyomporer sepen. Pat̃err allecma semaʼyochenapaʼ napaʼ nent all oten añ ñoñets: “Añpaʼ añecop Yompor ñeñt̃ ama yeñotenaʼ.” Ñeñt̃ semaʼyochena ñeñt̃ ama señotenaʼpaʼ ñeñt̃ara Yompor t̃eʼpaʼ ñeñt̃chaʼña neserrpareʼtatas. \p \v 24 ’Añ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ añ pats. Ñam̃a yec̈hcatan allohuen ñeñt̃ yentyen añe patsro. Ña Pamoʼmteʼ pen enet ñam̃a pats. Ñeñt̃oʼmarña ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ama pallteno oʼch yeyec̈hcatoñ allchaʼ yec̈ha. \v 25 Ñam̃a ama pallteno oʼch es yap̃. Ñocop ama es palltetso. Elloña ñaña yapueneʼ allohueney att̃o yocrrena, apueney ñam̃a att̃o yoʼrrerrena. Ñapaʼ apueney ora esocmañen. \p \v 26 ’Ora allpon paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro Yomporpaʼ ña yec̈hcatueʼ eʼñe puesheñarrot̃a acheñ. Ñapaʼ oʼ nohuanet eʼñech allempohua corraʼyeset. Ñam̃a oʼ naʼyesuanet eʼñech erra yec̈haʼyeset añe patsro. \v 27 T̃arroʼmar Yomporpaʼ yec̈hcatan paʼnamen acheñ t̃arroʼmar añ cot̃apeʼch allochñapaʼ allohuen acheñpaʼ ñerraʼm eʼñe acop̃a eʼneretpaʼ poʼñoc̈hpaʼ enteretchaʼ. Ñapaʼ allameʼttsoʼtsenat̃eʼ yeshot̃. \v 28 T̃arroʼmar eʼñe ñeshot̃ t̃eʼpaʼ yocrrena ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yechopeʼchen, ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yeʼñalleta. Amaʼt atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ puesheñarr samoʼts sa ñeñt̃ etsotayeʼt̃ ñoñets. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ samoʼts ahuat̃: “T̃eʼña poʼñoc̈h Yomporpaʼ puechemereshaʼ peney.” \p \v 29 Alla oterrerr Pablo: \p —Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor puechemereshaʼ peney ya, ama pocteyaye oʼch yoch Yomporpaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ orot̃, amapaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ asretot̃, amapaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ mapyot̃. Añmapaʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃paʼ eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃a ayec̈hcataret̃, atet̃ es yetmaʼntatena ya. \v 30 Ahuat̃ acheñpaʼ amaʼt ama eñotenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, Yomporpaʼ amach errot̃ p̃aneto. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oteney yoct̃apeʼcherrepaʼ ello cohuen Yomporecop, allohueney acheñey ñeñt̃ey corraʼyetsa añe patsro. \v 31 Yomporpaʼ t̃arroʼmar mueneñ oʼch yoct̃apeʼcherr etserra t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ neʼ esempoch allohueneypaʼ yorrterrach ñesho. T̃eʼpaʼ oʼ nan Jesús ñach acrerreʼ allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ peteʼt̃. Acranchaʼ ñeñt̃ cohuen acheñ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohueno acheñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ eñotatuay Jesúspaʼ ñach acrerrets t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromua ñam̃a Jesúspaʼ eʼñe pocteʼ es pen. T̃eʼpaʼ oʼ eñotatuay allohueney acheñey. \p \v 32 Allempoña serrpareʼtan Pablo att̃och yetanterra ellopaʼ añña puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ achm̃areʼchet. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet: \p —Ñehua, ñatoʼ esempochña yeʼm̃ñoterrperr poʼpocheño. \p \v 33 Allempoñapaʼ ahuerr Pablo. \v 34 T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ yemchet Pablo ñam̃a oʼ ameʼñet. Añña puesheñarr ñeñt̃ ameʼñatsa añ paʼsoʼcheñ Dionisio ñeñt̃ara ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃ aʼpoctateneʼ ñoñets all oteñet Areópago. Ñapaʼ oʼ ameʼña, ñam̃a poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dámaris. Ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ oʼ ameʼñet ñamet. \c 18 \s1 Allempo c̈hap Pablo Corinto \p \v 1 Allempo ahuoʼ ñam̃a anetso all oteñet Corinto. \v 2 C̈hap Corintopaʼ entosan puesheñarr judioneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Aquila. Ñapaʼ errteʼ huetsa Italiot̃ epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Priscila. Añoʼmar huenet Italiot̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃ Claudiopaʼ oʼ nan pat̃err ñoñets all Italio. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Allohuen judioneshaʼpaʼ ahuanerretepaʼtoʼ Romot̃. Aquilapaʼ arr eñalletña Ponto. Pabloñapaʼ ahuoʼ oʼch entenanaʼ Aquila epuet puet̃apor. \v 3 Ñetpaʼ ñeñt̃a poʼtaruas penet att̃o yec̈hcatenet shetamtsopoʼ. Pabloñapaʼ alla aʼpa epuet att̃och taruaset parro. \v 4 Pat̃eʼtets semana allempo c̈hen yet̃ allempo amesenet Pabloñapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ allchaʼ serrpareʼt epuet judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñapaʼ atarr mueneñ oʼch ameʼñatanet. \p \v 5 Allempoñapaʼ huapa ñam̃a Silas epuet Timoteo. T̃aya huapuet Macedoniot̃. Allempopaʼ añ nanac t̃orrena Pablo serrpareʼteʼ. Ñapaʼ añ eñotatenan judioneshaʼ Jesúspaʼ ñeñt̃aracaʼye Cristoterrets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ. \v 6 Judioneshaʼñapaʼ nanac eʼmoñeʼchet Pablo, oʼ achm̃areʼchet. Allempoña Pablopaʼ oʼ paʼshman paʼshtam att̃och eñochet nanac at̃pareʼtenet. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Sapaʼ sañeñach aʼchencatuerrtsa. T̃arraña napaʼ amach es seyohuaʼno. T̃eʼpaʼ t̃ayot̃eñ añach neserrpareʼtat ñeñt̃ ama judioneshayaye. \p \v 7 Allempoñapaʼ ahuerr. C̈hap añ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Justo paʼpacllo ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Paʼpaquëllpaʼ allameʼttsoʼtsen alloʼtsen judioneshaʼ poʼprahuaʼ. \v 8 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Crispo. Crispopaʼ oʼ ameʼñerrana Yepartseshar Cristo ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen. Shonteʼ corintoʼmarneshaʼ eʼm̃ñotoñet Yompor poʼñoñ, oʼ ameʼñerret ñam̃a oʼ apataret̃tet Yomporecop. \v 9 Att̃eñapaʼ orrtoña Pablo atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Yomporpaʼ ahuoʼt otan Pablo: \p —Amach pem̃chaʼtatsto, c̈hocmach peserrpareʼt, amach att̃a pemamt̃etatsto. \v 10 Napaʼ oʼch necuam̃penep̃ att̃och amach eseshaʼ errot̃ es pep̃aye. T̃arroʼmar napaʼ nechen shonteʼ acheñ añ anetsrot̃ ñeñt̃chaʼ nameʼñaya. \p \v 11 Allñapaʼ allena alla pat̃err char ñam̃a meterrerr pechapm̃a arrorr. Allpaʼ nanac yec̈hatanet Yompor poʼñoñ. \p \v 12 Allempoña am̃chaʼtaret̃ta Galión eʼñe alla Acayopaʼ judioneshaʼña oʼ apc̈hetpaʼ, oʼpachet Pablo. Allempoña oʼ rromuetpaʼ anmet am̃chaʼtaret̃esho allecma aʼpoctatenet ñoñets. \v 13 C̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: \p —Añ acheñpaʼ aña yec̈hatenan acheñeneshaʼ att̃oʼch ameʼñyet Yompor, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye atet̃ oteney Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \p \v 14 Ahuoʼch eñoseñ Pablopaʼ Galiónñapaʼ atet̃ otanet: \p —Oʼch notas ñeñt̃es judioneshas, ñerraʼm añ acheñ añt̃eʼ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama cohuenopaʼ amapaʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho muetsenan acheñ, ñehua, pocteʼ napaʼ oʼch neʼm̃ñotas att̃o sotteñeʼcheñ. \v 15 T̃arraña ñerraʼm amat̃eʼ att̃eyaye, añpaʼ eʼñe socpa—atet̃ seyc̈haten sa ñeñt̃es judioneshas, amapaʼ eseshaʼt̃eʼ sameʼñena, amapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ socop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes ñeñt̃paʼ socpa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amach neñoso añecop ñeñt̃ eʼñe socpa. \p \v 16 Allempoñapaʼ oʼ c̈haʼnmac̈haʼtaterranet. \v 17 Allempoña acheñeneshaʼ aña rromuet Sóstenes. Sóstenespaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Oʼ rromuetpaʼ oʼ nalleʼchet eʼñe alla allameʼtets am̃chaʼtaret̃esho. Am̃chaʼtaret̃ Galiónpaʼ ama cohuaʼp̃saneto. \s1 Allempo c̈herrerr Pablo Antioquío \p \v 18 Oʼ atomaterrerr Pablo alla Corinto allempoñapaʼ oʼ soʼtnerran ñeñt̃ ameʼñetsa. Aña cot̃erreʼ Priscila ñam̃a Aquila. Allot̃paʼ año ahuam̃p̃set boto, arrchaʼ tet Sirioʼmar. Arr asuanmuet anets Cencrea. Allñapaʼ oʼ shopenaʼtatosa Pablo. Añecop shopenaʼtata att̃och eñochet oʼ etsotuan poʼñoñ ña ñeñt̃ atet̃ otan ahuaña Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a Yomporecop. \v 19 Allempoña c̈hapuet Efesopaʼ allñapaʼ oʼ saʼnerran Aquila ñam̃a Priscila. Ñañapaʼ oʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtet parro judioneshaʼ. \v 20 Allñapaʼ otareʼchet Pablo aʼpuepaʼtoʼ alla atomat, t̃arraña Pablopaʼ amoʼ mueno. \v 21 Allempoña soʼtnerranetpaʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ oʼch alla ahuerren Jerusaléño allchaʼ nocshapretuerra añ yet̃er ñeñt̃ anaret̃ Partsocop allempoch alla cosherrerr judioneshaʼ. Ñerraʼm Yomporchaʼ muenatspaʼ ñatoʼ oʼch nohuerrerr esempo. \p Allempoñapaʼ ahuam̃perrerr boto. \v 22 Allempoñapaʼ arr etsotam̃p̃sosa Cesareo. Cesareot̃ñapaʼ asuanom Jerusaléño allchaʼ abechnoman ñeñt̃ ameʼñetsa all. Allempoñapaʼ oʼ alla ahuerr Antioquío. \s1 Allempo pomaʼpocheño ahuerrerr Pablo serrpareʼtats allemeñ anetsoʼmar \p \v 23 Antioquíopaʼ alla allponmatnerr, allot̃ñapaʼ oʼ ahuerrerr. Arr asuanerr Galacioʼmar allot̃paʼ ahuerr Frigioʼmar. Ñeñt̃ ameʼñaʼyetsa allpaʼ oʼ yenpanet att̃och huomenc perret pueyoc̈her. \s1 Allempo Apolos atarr cohuen serrpareʼtatosanet all anetso Efeso \p \v 24 Ñehua, allempopaʼ eñall puesheñarr judioneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Apolos ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃. Ñañapaʼ oʼ c̈hap Efeso. Atarr cohuen serrpareʼtenan Yompor poʼñoñ, atarr etsotenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \v 25 Ñapaʼ ayc̈hataret̃ ñeñt̃ atet̃chaʼ perra Yepartseshar ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats. Ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h serrpareʼt huomenc, yec̈hatanet ñeñt̃chaʼ atet̃ perra Jesús. Añaña ama eʼñe eñotueno ora atet̃ pena Jesús. Aña eñoten atet̃ yec̈hateʼt̃ Juanañ ñam̃a atet̃ apateʼt̃ Juanañ. \v 26 Ñapaʼ serrpareʼteʼt̃ huomenc judioneshaʼ poʼprahuo. Allempoña eʼm̃ Priscila ñam̃a Aquila, ñetñapaʼ anmet ellonet̃ allchaʼ eñotachet eʼñe ora ñeñt̃ atet̃ p̃a Yompor ñeñt̃aña palltena oʼch eñoch eʼñe poctacma. \v 27 Allempoñapaʼ secha Apolos Acayo. Añña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ yenpuet. Ñetpaʼ oʼ quellquët carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa all Acayo att̃och ñetpaʼ oʼch agapet Apolos eʼñe cohuen. Allempoña oʼ c̈hap all Acayopaʼ nanac yenpan ñeñt̃ ameʼñenaya cohuen ñoñets all. \v 28 Oʼ eñotatanet poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃caʼyeña Cristoterrets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ. Yompor poʼñoñot̃ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ oʼ gatyesanet att̃o Jesús oʼ etsotatuan ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allohuen acheñpaʼ eʼñe poʼhuamencocma yec̈hatanet. Allempoña amaʼt puesheñarra judioneshaʼpaʼ ama errot̃ otenayeʼ enteto. \c 19 \s1 Allempo c̈herrerr Pablo Efeso \p \v 1 Allempo Corintoʼtsenmeñ Apolos, Pabloñapaʼ alla chopeñeʼchen aspent̃arero. Att̃eñapaʼ oʼ alla c̈herr Efeso. Allñapaʼ all entosan allponsheña ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arraña ñetpaʼ allpon eñotenet allpon serrpareʼtateʼt̃ Juanañ. \v 2 Pabloñapaʼ aʼp̃t̃oʼtan ñeñt̃ ameʼñetsa, atet̃ otanet: \p —Sapaʼ allempot̃eñ sameʼña, ¿ahuoʼt chorrasaña Parets Puecamquëñ? \p Ñetñapaʼ oʼ anapuet: \p —Yapaʼ ama yeʼmareña ñatoʼ eñallt̃eʼ Parets Puecamquëñ. \p \v 3 Pabloñapaʼ alla oterrerr: \p —¿Errot̃enot̃eʼtña sapataret̃ta? \p Ñetñapaʼ atet̃ otet: \p —Yapaʼ yameʼñeñot̃ atet̃ otyeʼt̃ Juanañ att̃ot̃ña yapataret̃ta. \p \v 4 Pabloñapaʼ alla oterrerr: \p —Añot̃ña apaten Juanañ att̃o oʼ cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop allot̃ñapaʼ oʼch apataret̃tet att̃och ameʼñeret ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ. Añña ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ añepaʼt Jesús. \p \v 5 Eʼmuet atet̃paʼ apataret̃terret pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesús. \v 6 Allempoña Pablopaʼ oʼ aʼp̃llanet potot̃. Allempoñapaʼ ahuepaʼt chorranet Parets Puecamquëñ. Allempoñapaʼ oʼ eñosyeset poʼpoñ ñoñtso, oʼ aʼpot̃oñet att̃o eñoranaʼtanet Yompor. \v 7 Ñeñt̃ eñosyesets poʼpoñ ñoñtsopaʼ alloʼtsen ñatoʼ c̈harrasheña puechena epsheña. \p \v 8 Pablopaʼ nanac serrpareʼtateʼt̃ all Efeso. Pat̃eʼtets semana oʼchc̈hoʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ama mechaʼteʼt̃e amaʼt mamesha. Oʼchc̈hoʼ yec̈hatanet allochñapaʼ oʼch ameʼñatanet. Att̃eñapaʼ oʼ maʼpm̃a arrorr. \v 9 T̃arraña puesheñaʼtets acheñpaʼ nanac at̃pareʼcheteʼt̃ ama ameʼñyeto atet̃ serrpareʼtatanet Pablo. Pat̃pareʼteñot̃etpaʼ amaʼt all shontena acheñeneshaʼpaʼ oʼ sasareʼtoñet Jesús poct̃ap̃ña. Allempoñapaʼ ahuerr Pablo. Ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ oʼ cot̃eret. Oʼ ahuanmuet alloʼtsen Tiranno pueʼscuela. Allñapaʼ pat̃eʼtets yet̃paʼ añña Pablopaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet pueʼscuelapahuo. \v 10 Att̃eñapaʼ oʼ met epa char. Allohuen asioʼmarneshaʼ oʼ eʼmareʼtoñet Yompor poʼñoñ—allohuen judioneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 11 Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃an Pablo. Ñeñt̃oʼmarña nanac orrtatanet Yompor poʼpartsoña ñeñt̃ ama puentareto. \v 12 Att̃eñapaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ oʼchc̈hoʼ anerret ñeñt̃ es aʼp̃llaʼyen Pablo, atet̃ ñerraʼm es pañell amapaʼ pañosheʼm. Oʼchc̈hoʼ anmet alloʼtsen ñeñt̃ atsnaʼtets. Oʼch c̈hapachet allpaʼ oʼchc̈hoʼ correrraña atsnañet̃. Amaʼt poʼneñet̃eretpaʼ oʼchc̈hoʼ quec̈hpaʼnerranet. \p \v 13-14 Eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets judioneshaʼ ñeñt̃ achyoʼtañneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma chopeñeʼchets erracmañen. Ñehua, ñetpaʼ añ puechemereshanet ñeñt̃ puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ corneshaʼ nanac am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Esceva. Alloʼtsen canc̈herrsheña puechemereshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼ topachet ahuoʼch quec̈hpatachet ñamet acheñeneshaʼ poʼneñet̃er eʼñe paʼsoʼchño Yepartseshar Jesús. Ahuoʼch pet atet̃ pena Pablo. Puesheñarrña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ otoñet poʼneñet̃er: \p —Napaʼ oʼch notap̃, eʼñe paʼsoʼchño Jesús ñeñt̃ serrpareʼten Pablo oʼch pequec̈hpaʼner añ acheñer. \p \v 15 Allempoña atet̃ ochet oneñet̃paʼ ahuepaʼtchaʼ eñoraña, oneñet̃paʼ atet̃ ot: \p —Jesúspaʼ neñoteññañ poʼhuamenc, Pablopaʼc̈hoʼña neñoteññañ atet̃ poʼhuamenc echen. T̃arraña sapaʼ eseshasuañacaʼye. Ama neñotennaso sehuamenc. \p \v 16 Allempoña acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ omachanaʼtanet, orrotet parro epuet achyoʼtañneshaʼ. Oneñet̃paʼ nanac atserrp̃atseʼtanet allohuenet. Muelleʼmcot̃ atserrp̃atseʼtuanet oʼ matrraʼtuet pocollot̃. \v 17 Añña allohuen efesoʼmarneshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼchet atet̃ oʼ pet—allohuen judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. Atarr yoreʼtanet. Allempoñapaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñet Yepartseshar Jesús. \p \v 18 Shonteʼ acheñ ñeñt̃ ameʼñetset allempoñapaʼ huapyeset, oʼ aʼmet̃aʼyesoset att̃o achyoʼtyeseteʼt̃. \v 19 Patantarrpaʼ oʼ huapatyeset poʼlibro ñeñt̃ allo eñotet achyoʼtatset. Eʼñe all shontena acheñeneshaʼ oʼ chamaʼtuet poʼlibro. Allempoñapaʼ oʼ somuerret errpont̃eʼ tsaʼtena allpon libropaʼ oʼ sala amnaroch c̈harraʼ mil poc̃llayoret. Ñeñt̃ allpon tsaʼtena allohuen libro. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entoñet Yompor poʼñoñ. Atarr ameʼñet. \p \v 21 Allempoña eʼñe Yompor Puecamquëñot̃paʼ oʼ secherrerr Pablo oʼch ahuerrerr Macedonio ñam̃a Acayo, allot̃ña oʼch asuanerrpaʼ oʼch ahuerr ñam̃a Jerusaléño. Allot̃ñapaʼ atet̃ ot Pablo: \p —T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch ahuen ñam̃a Romo. \p \v 22 Oʼ mueñan epsheña acheñ ñeñt̃ yenpueneʼ ñeñt̃chaʼ ñanom tatsa Macedonio. Añña ñeñt̃ epsheñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Timoteo ñam̃a Erasto. Pabloñapaʼ oʼ aʼpohuerra allponmat Asio. \s1 Allempo nanac amaʼtoc̈htena acheñeneshaʼ all Efeso \p \v 23 Allempopaʼ oʼ atsrreʼma puesheñaʼtets acheñ. Añ atsrreʼmatahuet att̃oʼ pena ñeñt̃ ameʼñetsa. \v 24 Alloʼtsen puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Demetrio ñeñt̃ ñanom eʼmoñeʼteʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñapaʼ añ poʼtaruas pen oʼch yec̈hcatyesan pocollat̃olleshaʼ añ tomaʼntatena pocoll ñeñt̃ allecma muechatseʼtenet ñeñt̃ poʼyachorer penet ñeñt̃ otenet yachor Diana. Añ pocollat̃olleshaʼpaʼ arrot̃oʼ ayec̈hcataret̃ta asertallot̃. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ara poʼtaruas penet, Demetrio ña apahueteʼt̃ poʼtaruas atet̃. Shonteʼ quelle ganeteʼt̃ poʼtaruasot̃. \v 25 Att̃eñapaʼ Demetriopaʼ oʼ apc̈hatuan allohuen paʼtaruasañer ñam̃a poʼpsheññec̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara poʼtaruas penet. Apc̈hatuanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ sapaʼ señoteñ añ yetaruas ñeñt̃paʼ alloch yegana shonteʼ quelle. \v 26 T̃eʼpaʼ señoteñ ñam̃a añ ñeñt̃ otenet Pablopaʼ ahuoʼt otuan acheñeneshaʼ añ ñeñt̃ yeyoser ñeñt̃ yeyec̈hcaten yapaʼ ñapaʼ oten amoʼ Partsoyaye. Ñapaʼ oʼ cot̃apeʼchatuan shonteʼ acheñeneshaʼ, t̃eʼpaʼ shonteʼ oʼ ameʼñatua. Ñetpaʼ oʼ huaporeʼtuerret shonteʼ ñeñt̃ yapuenanet ñeñt̃chaʼ maʼyochet. Sapaʼ oʼ sentue atet̃ penet arr Efeso ñam̃a oʼ seʼmareʼch atet̃ p̃aʼyenet ora errap̃aren Asioʼmar. \p \v 27 Alla oterraneterr Demetrio: \p —Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñatoʼ oʼch huañerr yetaruas alloch yeganerra quelle. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Ñatoʼ ellopaʼ oʼch aʼypoʼñaʼhueret ñam̃a yachor Diana ñeñt̃ puerahuoʼtsen. Ñatoʼ allempopaʼ amaʼt yachor Dianapaʼ oʼhuañchaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ eñchet, amaʼt ñam̃a ora allohuen asioʼmarneshaʼ ñeñt̃ poʼyachorer peneʼ. \p \v 28 Ñeñt̃a eʼm allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmatanet. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rranareʼtyeset, alla oterreteʼt̃: \p —¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana! \p \v 29 Shonteʼ acheñ nanac amaʼtoc̈htenet allohuenet. Oʼ rromuet Gayo ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ parro chopeñeʼchen Pablo. Oʼ matrraʼtet alloʼtsen pocoll atarrpoʼ allecma apc̈hena acheñeneshaʼ. \v 30 Pabloñapaʼ mueneñeñ oʼch beʼt̃os ñam̃a all amaʼtoc̈htenetpaʼ t̃arraña añña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ama muenacheto. \v 31 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Asio ñeñt̃ muerenaya Pablopaʼ oʼ mueñoñet ñoñets att̃och amach tatsto all apc̈henet t̃eʼt muetseñet. \v 32 Allña apc̈henetpaʼ att̃a rranareʼtyenet. Puesheñaʼtetspaʼ atet̃ otyeset atet̃ cot̃apeʼchyenet ñet, poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyeset poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet ñamet. Allohuenet amaʼt ama eñotueñeto esocopt̃eʼña apc̈henet, t̃arraña att̃aña nanac amaʼtoc̈htenet. \v 33 Puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ chetaʼnmet Alejandro oʼ huapachet att̃och eñosachet. Ñañapaʼ oʼ echantosan pot att̃och oʼch muetsoñeñtet añecop att̃och oʼch aʼpoctatan ñoñets judioneshacop. \v 34 T̃arraña allempo acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ eñchet Alejandro ñapaʼ judioneshaʼ ñetñapaʼ alla rranareʼterreterr. Atarr t̃ematen rrannartenet. Oʼchc̈hoʼ alla oterret allohuenet parro: \p —¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana! ¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana! \p \v 35 Allempoñapaʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ taruasets gobiernocoppaʼ oʼ emmaʼhuanet, atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ, oʼch notas ñeñt̃es yec̈hetsa arr Efeso. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren eʼñe eñotueñet efesoʼmarneshaypaʼ yapaʼ ñeñt̃ey cohuam̃peneʼ yachor Diana ñeñt̃ puerahuoʼtsen, ñeñt̃ara yachor Diana ñeñt̃ nanac Parets, ñeñt̃ sohuatsa entot̃. \v 36 Ñeñt̃paʼ yeñotueñ allohueney acheñey. Amat̃eʼ errot̃enot̃ yoto ama att̃eyaye. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ oʼch semtsoñeñta. Amachña c̈ha samaʼtoc̈htatsto. \p \v 37 Oʼ alla oterraneterr am̃chaʼtaret̃, atet̃ otanet: \p —Secuaʼ ahuoʼt sehuapach arr añ epsheña acheñ. T̃arraña ñetpaʼ ama es yoreneto yachor poʼprahuot̃ ñam̃a ama achm̃areʼteñeto yachor. \v 38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm mueneñ Demetrio ñam̃a paʼtaruasañrec̈hno oʼch otteñeʼchatanetpaʼ t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ temantanetepaʼ. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ atoraret̃ allchaʼ aʼpoctatet ñoñets. Ñeñt̃chaʼ aʼpoctateʼ ñoñetspaʼ alloʼtsena. \v 39 T̃arraña ñerraʼm est̃eʼ semnen oʼch saʼpoctat poʼpoñpaʼ ñeñt̃paʼ añ pocteʼ oʼch saʼpoctach allecma apc̈hena ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno. \v 40 Ñatoʼ temantaʼyet ya t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe att̃ot̃a yamaʼtoc̈htena. \p \v 41 Ñeñt̃a otuanetpaʼ oʼ mueñhuerranet. Allempoñapaʼ ahuanomhuerret. \c 20 \s1 Allempo c̈herrerr Pablo alla Macedonio \p \v 1 Allempoña oʼ muetsoñeñtuerret Pabloñapaʼ agotatuan ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼ cot̃apeʼchatnenanet eʼñe cohuen. Allempoña eʼñe puemorrenteñot̃anet eʼñe cohuen soʼtuanenanetpaʼ oʼ ahuen, oʼch ahuerr Macedonio. \v 2-3 All oñerr Macedonioʼmarpaʼ nanac serrpareʼtatnerranet Yompor poʼñoñ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈herr Grecio ñeñt̃ara all oteñet Acayo. Allpaʼ alla aʼpohuerra maʼpm̃a arrorr. Autsañoʼ tam̃p̃satsañ ñam̃a Sirio botopaʼ t̃arraña oʼ eʼmareʼch allpaʼ c̈ha oʼpateña judioneshaʼ oʼch rromapet. Ñeñt̃oʼmarña alla secherra Macedonio (t̃arroʼmar allpaʼ patsoʼmarach chopeʼchnerr). \v 4 Allempoña ahuerr Macedoniopaʼ allpon acheñ oʼ cot̃eret. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara añec̈hno: Sópater ñeñt̃ bereoʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Aristarco ñam̃a Segundo ñeñt̃ tesalónicoʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Gayo ñeñt̃ derb̃oʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Timoteo, ñam̃a alloʼtsen Tíquico ñam̃a Trófimo ñeñt̃ asioʼmarneshaʼ. Allpon acheñ cot̃erreʼ. \v 5-6 Arr c̈hac̈haʼtet Filiposo. Allempoña ñetpaʼ ahuanmuet oʼch otet, arrchaʼ cohuosyet Troaso. Yapaʼ alla yaʼpa Filiposo epan Pablo allponmat.\f + \fr 20:5-6 \ft Lucas ñeñt̃ quellquëʼ añ ñoñets ñapaʼ cot̃aʼnman ñam̃a Pablo.\f* Allempoña oʼ huañ allempo coshenet allempo rrenet pan ñeñt̃ ama achasaret̃eyaye allempoñapaʼ oʼ yahuanma yam̃a. Allempo ahuam̃p̃sey botopaʼ paʼmnarmatñoñapaʼ oʼ yec̈hap yam̃a Troaso. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ otatsa ahuaña. Allñapaʼ alla yaʼposa canc̈herrmat. \s1 Allempo Pablopaʼ emoʼtnom anetso Troaso \p \v 7 Allempoña c̈hap allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temencpaʼ yapc̈ha allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa. Yeyerpueñot̃ Yepartseshar Jesúspaʼ oʼ yerraʼ pan ñeñt̃ ashotaʼtaret̃ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop. Allempoña Pablopaʼ nanac serrpareʼtatanet. Ñapaʼ otanet: \p —Oʼch ahuenen tsapat̃. \p Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ rroc̈h tsapuenpaʼ alla serrpareʼtatenanet. \v 8 Allña yapc̈hena pocollo enopaʼ nanac aʼyohuen b̃at̃. Allpaʼ shonteʼ lampareñ ñeñt̃ corraʼyetsa. \v 9 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr huepueshaʼ añ paʼsoʼcheñ Eutico. Ñañapaʼ alla anen ventanot̃. Att̃o nanac serrpareʼten Pablopaʼ Euticoñapaʼ ahuoʼt alla maʼ anat̃ot̃. Ahuoʼt alla maʼpaʼ machayot̃a shoraʼnom patso. Maʼpa piso allot̃ shoraʼnom. Allempoña echantosetpaʼ oʼ rroma. \v 10 Allempoña sohuerra ñam̃a Pablo. Oʼ huapa oʼ moʼcapaʼ aʼc̈honoʼtos allempoñapaʼ otanet: \p —Amach sellcatsto, Yomporpaʼ oʼch alla tantater. \p \v 11-12 Añña huepueshaʼña ñeñt̃ oʼ shoraʼnemuapaʼ oʼ alla aneret eʼñe huomech. Allempoña allohuenetpaʼ atarrepaʼtchaʼ coshet. Allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr Pablo. Allñapaʼ oʼ rrallmeʼchet. Oʼña rrallmeʼchuetpaʼ oʼhuañ t̃ematen all serrpareʼtatannenet. Att̃eñapaʼ oʼ puetarespenet. Oʼña puetaresuenpaʼ oʼ ahuen Pablo. \s1 Allempo ahuanerret Troasot̃ arr c̈hac̈haʼtet anetso Mileto \p \v 13 Allempoña yapaʼ oʼ yahuanma oʼch yota oʼch yerrmaʼ añecmuen noñt̃ ñeñt̃ otenet bote oʼch ahuam̃p̃sey Asóno allchaʼ yecuos Pablo. T̃arroʼmar otey Pablopaʼ ñapaʼ arroʼch oñom patsoʼmar oʼch c̈hap Asóno. Allot̃ñapaʼ oʼch aʼtap ñam̃a boto, t̃arroʼmar atet̃ oʼ yaʼpoctat epay Pablo ahuañacma. \v 14 Att̃eñapaʼ oʼ yec̈hap Asóno. Allñapaʼ all yentannaʼta epay Pablo. Allot̃ñapaʼ aʼtap ñam̃a boto, allot̃ñapaʼ ahuam̃p̃sey parro. Att̃eñapaʼ oʼ yec̈hap Mitileneo. \v 15 Mitileneot̃ñapaʼ oʼ alla ahuam̃perryerr boto. Tsapat̃ñapaʼ aʼyoʼmara yoñem Quío. Allot̃ña tsapat̃enerrpaʼ alla yetsotosa Samso. Yem̃terrerr Samsot̃paʼ alla yamesuerrerr Trogilio. Allot̃ña tsapat̃enerrpaʼ alla yetsotuerrerr Mileto. \v 16 Allñapaʼ ot Pablo amach yetatsto Efeso t̃arroʼmar ñapaʼ ama mueno oʼch alla yatomaʼtareʼtnom Asioʼmar. Ñapaʼ aña mueneñ oʼch yec̈hap t̃ecma Jerusaléño añecop oʼch yentapreterraʼ Pentecostepo. \s1 Allempo eʼñe ñeñt̃eshaña serrpareʼtatnerranet Pablo Efeso \p \v 17 Ñeñt̃oʼmarña allempo Miletoʼtseneypaʼ Pabloñapaʼ agotatan ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa Efeso, onetepaʼ Mileto all oʼ yec̈hap ya. \v 18 Allempoña oʼ huac̈haʼtet Pabloñapaʼ oʼ serrpareʼtatanet, atet̃ otanet: \p —Sapaʼ señotenen atet̃ oʼ nep̃ohuanma sesho, amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo ñanom nec̈hap Asio all seyc̈hena. \v 19 Sapaʼ señotenen añecop net̃orrena Yomporecop ama añecpayeʼ net̃orreno att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe orrena. Napaʼ amaʼt neyaʼchpeñeshaʼ net̃orrena Yomporecop t̃arraña judioneshaʼpaʼ nanac oʼpatennet. Amaʼt paʼnamen nehuapoya eʼñe nemueroc̈hteñot̃paʼ c̈hocma net̃orrena Yomporecop. \v 20 Señotenen ñam̃a napaʼ oʼ neserrpareʼtatuas ora allohuen ñeñt̃ poctetsa socop. Ama es naʼnasotam̃p̃saso amaʼt coñeʼt̃a. Napaʼ oʼ neyc̈hatuas allohuenes parro allempo sapc̈hena ñam̃a oʼ neyc̈hatyesnomues eʼñe sepaclloʼmar. \v 21 Oʼ neserrpareʼtatuas añ pocteʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a añ pocteʼ oʼch sameʼñera Yepartseshar Jesucristo. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas allohuenes ñeñt̃es judioneshas ñam̃a amaʼt ñeñt̃es griegoneshas. \v 22 T̃eʼpaʼ oʼch ahuerren Jerusaléño, t̃arroʼmar oʼ sechaterren Yompor Puecamquëñ. T̃arraña oʼch nec̈herr Jerusaléñopaʼ ama neñoteñaʼ ñeñt̃chaʼ allohuen nehuapoya all. \v 23 Aña neñoten oʼ eñotaten Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼnet oʼch yottam̃pesnetpaʼ oʼch mueroc̈htatnet. Ora allpon anetso att̃ecmach p̃aʼnet. \v 24 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ napaʼ ama nem̃chaʼteno. Amaʼtchaʼ nerromapaʼ pocteʼ nenteñ oʼch nerroma. T̃eʼpaʼ añ palltetsa oʼch neʼnua netaruas. Oʼch netsotatuoñ ora allohuen ñeñt̃ atet̃ llesensaʼn Yepartseshar Jesús. Ñeñt̃ atet̃ llesensaʼn Yepartseshar Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ att̃och neserrpareʼtach acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuen ñoñets att̃o Yompor pomuereñot̃paʼ aʼqueshp̃aterreychaʼ. \p \v 25 Oʼ alla oterraneterr Pablo: \p —T̃eʼpaʼ neñoteñ sapaʼ amach senterrno poʼpocheño, amaʼt allohuenes alloʼ nechopeñeʼchuanom serrpareʼtnomueʼ Yompor poʼcohuenña. Aña neñoten amach senterrno. \v 26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch neñotatas ñerraʼm eseshas chenquërrtsapaʼ t̃arraña napaʼ ama es naʼchencatam̃p̃saseʼt̃e t̃arroʼmar napaʼ c̈hocma neserrpareʼtataseʼt̃ att̃och amach sechenquërro. \v 27 Oʼ neserrpareʼtatuas ora allohuen atet̃ cot̃apeʼchateney Yompor. Ama es naʼnasotam̃p̃saso amaʼt coñeʼt̃a. \p \v 28 Allempoñapaʼ alla oterraneterr ñeñt̃ pomporneshaʼ penet: \p —T̃eʼpaʼ señotaʼt̃ach. T̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch secuam̃peñ cohuen allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Atet̃chaʼ sep̃a atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror. Sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a oʼch secuam̃peñ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃chaʼ setaruas sep̃aʼ atet̃ llesensenes Parets Puecamquëñot̃. T̃arroʼmar Yepartseshar Jesúspaʼ oʼ rroma ñocpuet ñamet. \v 29 Napaʼ neñoteñ allempoch ama alloʼtsennopaʼ oʼch huaponasa ñeñt̃chaʼ seshquëʼ, ñapaʼ mueneñchaʼ oʼch aʼpsatas Yompor poʼñoñ. Atet̃chaʼ huapuet atet̃ ñerraʼm maʼyarrpaʼ ñerraʼm huapapaʼ oʼch aʼchencatuan allohuen carrnero. \v 30 Amaʼt eʼñe sagattsapaʼ orrtetchaʼ ñeñt̃chaʼ seshquëʼ, ñeñt̃ ama Yomporeyaye poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ serrpareʼtatasetchaʼ. T̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch ameʼñatuaset eʼñe ñet poct̃ap̃ña. \p \v 31 Oʼ alla oterraneterr Pablo: \p —T̃eʼpaʼ señotaʼt̃ach. C̈hocmach seyerpaʼna t̃arroʼmar sapaʼ señoteñ oʼ maʼpa char c̈hocma noct̃apeʼchatas cohuen—amaʼt yet̃o, amaʼt ñam̃a tsapo. Amaʼt neyaʼchpeñeshaʼ c̈hocma noct̃apeʼchataseʼt̃. \p \v 32 ’T̃eʼ Yomporpaʼ cohuam̃p̃sasepaʼch. Yomporepaʼchña poʼñoñ señotateʼ puemuereña. Yomporepaʼchña poʼñoñ seyc̈hateʼ att̃och huomenc sep̃aʼ seyoc̈her. Yomporepaʼchña poʼñoñ saʼqueshp̃aterreʼ atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et oʼ aʼcohuentatuaret̃terret. \v 33 Ñam̃a napaʼ ama neyeʼchapreto poʼpsheñeñ poʼc̃llayor, amapaʼ paʼshtam ama neyeʼchapreto. \v 34 Sapaʼ señotenen ñeñt̃ allpon nepalltenapaʼ eʼñe notot̃ netaruasaʼ att̃o nechen ñeñt̃ nepalltaʼyena. Ñam̃a eʼñe na netaruasot̃paʼ es napaʼyeñ ñam̃a ñeñt̃ noct̃eneʼ. \v 35 Eʼñe na netaruasot̃paʼ c̈hocma neñotatenes ñeñt̃ poctetsa oʼch yetaruasaʼ att̃och es yechyes alloch yeyenpueʼ ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ es palltetsa. Añ pocteʼ oʼch yeyerpueña atet̃ otyeʼt̃ Yepartseshar Jesús. Ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Nanac yocshena ñerraʼm esempo es yapaʼyeñ poʼpsheññec̈hno, añña ama tama yocsheno ñerraʼm esempo poʼpsheñeñpaʼ oʼch es apueney ya.” \p \v 36 Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ concorpa oʼ maʼyochatnenanet. \v 37 Añña acheñeneshaʼpaʼ pomorrenteñot̃et Pablopaʼ oʼ yahuanrrortet. Aʼc̈honoʼchetpaʼ oʼ tsoʼtstsapaʼchet. \v 38 Atarr llequët nanac. Atet̃ oʼ otanet Pablo ñeñt̃ña nanac llecatahuet t̃arroʼmar ñapaʼ otanet “amach senterrno arr patsro.” Allempoñapaʼ oʼ cot̃aʼneñet Pablo arrohua alloʼtsen bote. \c 21 \s1 Allempo oʼch alla c̈herrerr Pablo Jerusaléño \p \v 1 Allempoña oʼ yesaʼnenanetpaʼ oʼ ahuam̃perryerr boto. Allot̃ñapaʼ pac̈harra yepeʼpaʼ oʼ yec̈hap Coso. Tsapat̃ñapaʼ arr yec̈hap Rodaso. Allot̃ñapaʼ arr yetsotosa Pátaro. \v 2 Pátaroñapaʼ oʼ yentos poʼpoñ bote ñeñt̃chaʼ tatsa Fenicio. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yaʼtapos allot̃ñapaʼ ahuam̃perryerr boto. \v 3 Allempoña yetam̃pena saʼpopaʼ yentnom coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre, eʼñe arrot̃ yentnom̃ yeʼchcot̃erot̃. Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ yem̃tam̃pes boto, arr yesechena Sirio. Allempoñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Tiro, t̃arroʼmar allpaʼ oʼch aʼsuatatsreʼtet botot̃. \v 4 Yañapaʼ oʼ yesua att̃och yentnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa all. Allñapaʼ alla yaʼposa canc̈herrmat. Ñeñt̃ña ameʼñetsa allpaʼ, ñetñapaʼ ochet Pablo: \p —Amach petatsto Jerusaléño. \p T̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼt eñotatanet atet̃chaʼ pet Pablo all Jerusaléño. \v 5 T̃arraña allempoña oʼ met canc̈herrmatpaʼ oʼ alla yahuanerrerr. Allempoña allohuen yacmaneshaʼpaʼ cot̃aʼnemyet pueblot̃ aʼyenet̃, ñam̃a puet̃aporeshohuenet ñam̃a puechemerneshet. Allñapaʼ all yeconcorposa ontapopaʼ oʼ yemaʼyochosa all. \v 6 Allempoña oʼ yemaʼyochuapaʼ oʼ yesoʼtenanet. Allempoña yapaʼ oʼ yaʼtenerr boto, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret paʼpacllo. \p \v 7 Allempoña oʼ yenerr Tirot̃paʼ arr yetsotuenerr Tolemaido. Allñapaʼ all yehuom̃chaʼtnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa. Allñapaʼ all yepat̃rranom yet̃. \v 8 Tsapat̃ñapaʼ oʼ yahuanenerr, allempoñapaʼ arr yec̈hap Cesareo. Allñapaʼ oʼ yebeʼt̃osos Felipe paʼpacllo, allpaʼ allchaʼ yommosa. Añ Felipepaʼ ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets. Ñam̃a ñeñt̃ara Felipe ñeñt̃ net ahuaña ñach epatyesahuet rreñets epuet poʼpsheññec̈hno pechapsheña. \v 9 Añ ñeñt̃ara Felipepaʼ echenan paʼtatssheña poʼsñeshaʼ. Ñetpaʼ ama arrollaret̃eto. Ñetñapaʼ nanac aʼpot̃eññañet ñamet Yompor poʼñoñ. \v 10 Allempoña yaʼllponmatos allpaʼ oʼ huapa ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ añ paʼsoʼcheñ Agabo. Ñapaʼ Judeot̃ huapa. \v 11 Allempo huapapaʼ oʼ pueyosan Pablo poʼchanar. Añña chanaretspaʼ Agabo ñañeña huancatatsa eʼñe potot̃ ñam̃a paʼtcot̃. Oʼ huancaʼhuapaʼ atet̃ otan Pablo: \p —Ñeñt̃paʼ atet̃ oten Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ep̃ echeneʼ añ chanaretspaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsaʼyenpaʼ atet̃chaʼ huancapet atet̃ nehuanca t̃eʼ nañeña. Ehuancaret̃chaʼ oʼch pomapet alloʼtsen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto. \p \v 12 Ñeñt̃ña atet̃ yeʼmpaʼ yotareʼch Pablo: \p —Amach petatsterro Jerusaléño. \p Ñam̃a ñeñt̃ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ atet̃ otareʼchet Pablo ñamet. \v 13 Allempoña Pablopaʼ otanet: \p —Esoʼmareʼtña nanac seyahuena, t̃eʼpaʼ oʼch sellcaten. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ huancaʼnetepaʼ. Ñam̃a eʼñe pocteʼ nenteñ nerromuepaʼ Jerusaléño, att̃och nerroma eʼñe neserrpareʼteñot̃ Yepartseshar Jesús poʼñoñ. \p \v 14 Pabloñapaʼ ama eʼm̃ñotye. Allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼhuañ errot̃ yoch, aña yoter: \p —Ñehua, ñerraʼm atet̃t̃eʼ muenen Yomporpaʼ amaʼtpaʼ att̃epaʼch. \p \v 15 Allempoñapaʼ oʼ yaññoʼtatsreʼtena. Allempoña oʼ yaññoʼtatsreʼtuapaʼ yahuanenerr Jerusaléño. \v 16 Añña puesheñaʼtets cesareoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ allent̃a cot̃aʼnenyet, arr nehuerryetaʼ all yec̈hena Mnasón ñeñt̃ara ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñaʼhua. Paʼpaclloñapaʼ all yaʼposa. \s1 Allempo Pablopaʼ emoʼtuerr Jacobo ñeñt̃ Jesús paʼmoʼnasheñ \p \v 17 Allempoña oʼ yec̈herr Jerusaléñopaʼ añña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapyet. \v 18 Tsapat̃ña puetarenpaʼ yahuanma parrocma Pablo oʼch yenteñaʼ Jacobo. Añña allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ pen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña alla yentosanet, alloʼtsaʼyenet ñamet. \v 19 Pabloñapaʼ oʼ huom̃chaʼtosanet allohuenet. Huom̃chaʼtuanetpaʼ allempoñapaʼ serrpareʼtatuerranet eʼñe ora allpon Yompor poʼhuamencot̃ oʼ etsotuoñ eʼñe ñocop. Serrpareʼtatuerranet att̃o acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayetopaʼ oʼ ameʼñatuanet ñamet. \p \v 20 Ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor. T̃arraña allempoñapaʼ atet̃ ochet: \p —T̃arraña masheñe, ahuoʼt peñoch t̃eʼpaʼ shonteʼ mil judioneshaʼ oʼ ameʼñenet ñamet. Ñetpaʼ eʼñe huomenco otenet añ palltetsa allohueney ñeñt̃ey judioneshay oʼch yep̃ohua atet̃ otyeʼt̃ Moisés. \v 21 Ñetpaʼ oʼ eʼmareʼtonapet peñoñ añeʼnoʼ peyc̈haten judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa poʼpoñ anetso all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃o añoʼ pocteʼ oʼch puesuerret Moisés poʼñoñ. Ñam̃a oʼ eʼmareʼtapet ahuoʼ p̃otuanet amach tsorratsteto puechemeret̃olleshaʼ, ñam̃a amoʼch p̃atsteto atet̃ yeyc̈hena ahuat̃ot̃eñ. \p \v 22 Allempoñapaʼ alla otereterr Pablo: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña yep̃aña t̃eʼ t̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ oʼch eʼmareʼtapet oʼ pec̈herr arr? \v 23 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch peʼm̃ñotey oʼch yotap̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Ñehua, arrpaʼ arroʼtsen paʼtatssheña ñeñt̃ netset ñetañeña ñeñt̃chaʼ atet̃ pet Yomporecop, ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. \v 24 T̃eʼpaʼ aña pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Oʼch p̃anem̃ añ paʼtatssheña eʼñe epaspaʼ oʼch saʼcohuentatenaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a añ paʼtatssheñapaʼ oʼch petsaʼtanet att̃och shopenaʼtatet, ñam̃a ora ñeñt̃ palltetsapaʼ oʼch petsaʼtanet. Allochñapaʼ allohuen judioneshaʼ oʼch eñochet poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ eʼmareʼtet p̃ocop, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñotapet p̃apaʼc̈hoʼña oʼ pep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oteney Moisés poʼñoñot̃. \v 25 T̃arraña añecop ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ yapaʼ oʼ yemñanet carta, oʼ yotuanet cartot̃ ñeñt̃ pocteʼ yenten ñocpuet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: Amach rratsteto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer penet. Ñam̃a oʼ yotuanet amach rratsteto es poʼrras, ñam̃a amach rratsteto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃. Ñam̃a oʼ yotuanet amach chetapretatsteto t̃aporets. Ñeñt̃a yotanet yecartot̃. \s1 Allempo rromapueret Pablo all Parets paʼpacllo \p \v 26 Allempoña Pablopaʼ oʼ anman añ paʼtatssheña. Tsapat̃ñapaʼ oʼ aʼcohuentatet eʼñe parro, ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Allempoñapaʼ ahuanmuet Parets paʼpacllo oʼch eñotatenanetaʼ esempoch oʼch met allponmat eʼñe allempoch oʼch aʼcohuentatuet. Allempochña Pablopaʼ oʼch muetsatanet Partsocop carrnero puesheñaʼttsocmuet, ñeñt̃paʼ atet̃ pena judioneshaʼ Yomporecop. \p \v 27 T̃arraña oʼ t̃aya c̈hapmoch canc̈herrmat allempoch oʼch aʼcohuentatuetpaʼ añña judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Asiot̃paʼ oʼ eñchet Pablo all Parets paʼpacllo. Ñetñapaʼ oʼ atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch eʼmoñeʼchet Pablo. Allempoñapaʼ oʼch rromuet Pablo. \v 28 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rranareʼtyeset, otyeset: \p —Masheñnesha judioneshachaʼ oʼch seyenpaʼy. T̃eʼpaʼ oʼ yenter añ acheñ ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ey judioneshay ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ puesuerran Moisés poʼñoñ ñam̃a ñeñt̃ oʼ aʼsosyatuan Parets paʼpaquëll. T̃eʼpaʼ oʼ erracmañen atet̃ oʼ yec̈hatyesuan acheñeneshaʼ. Elloña t̃eʼpaʼ oʼ abeʼt̃atan ñam̃a acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye arr Parets paʼpacllo. Allochñapaʼ ahuoʼch aʼsosyatuan Parets paʼpaquëll. \p \v 29 T̃arroʼmar atet̃ otet oʼ eñchet Pablo epuet Trófimo all chopeñeʼchen epuet Jerusaléño. Trófimo ñeñt̃paʼ efesoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñetpaʼ c̈hoʼ otenapuetañ ñatoʼ Pablopaʼ oʼt̃eʼ abeʼt̃atan Trófimo all Parets paʼpacllo ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ. \p \v 30 Allempoñapaʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼ atsrreʼmuetpaʼ matrraʼtet alloʼtsen Pablo oʼ rromuetpaʼ oʼ chetaʼnmet aʼyenet̃ Parets paʼpacllot̃. Allorocma yotetuet Parets paʼpacllo. \v 31 Oʼ muetsamochet Pablopaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ eʼmanet atet̃ nanac amaʼtoc̈htena allohuen acheñeneshaʼ all Jerusaléño. \v 32 Ñañapaʼ oʼ anman allpon solltarneshaʼ ñam̃a allpon capitánneshaʼpaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Allempoña acheñeneshaʼpaʼ oʼ entapan solltarneshaʼ epuet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼhuañ c̈hotaʼchet Pablo. \v 33 Allempoña c̈hap am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ rromatan Pablopaʼ oʼ huanquët epa cadeno. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtanet: \p —¿Esoʼtña paʼsoʼcheñ añ acheñer? \p Ñam̃a oʼ aʼp̃t̃oʼtanet: \p —¿Est̃eʼña oʼ p̃ohua ña? \p \v 34 Oʼ anapyeset poʼpoñeʼttsocma. Puesheñaʼtets acheñpaʼ otyeset atet̃ cot̃apeʼchet ñet, poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñamet. Nanac amaʼtoc̈htenet ñeñt̃oʼmarña ama eñocheto eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Pablo. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃paʼ anmatan Pablo pocollo all shontena solltarneshaʼ. \v 35 Allempoña oʼ c̈hapuet allot̃ aʼtenet pocollopaʼ añña solltarneshaʼpaʼ oʼ enatnomet Pablo eno, t̃arroʼmar t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ paʼtsrreʼmueñot̃paʼ muetseñet. \v 36 T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ oʼ cot̃aʼhuanmet. Puerranareʼteñot̃ otyesnomuet: \p —¡Semtseñacaʼye! \s1 Allempo Pablopaʼ eʼñe cohuen eños ñocop alloʼtsaʼyen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ \p \v 37 Aʼtapachet pocollopaʼ Pabloñapaʼ otosan solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, eños griegac̈ho, ot: \p —T̃eʼ napaʼ nemneñ oʼch notap̃ pat̃err ñoñets. \p Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ och: \p —¿Poʼñoc̈haʼt peʼmuen griegac̈h? \p \v 38 Alla otererr am̃chaʼtaret̃: \p —P̃apaʼ ¿amaʼt añeyaype egiptoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atsrreʼmateʼ ahuaña acheñeneshaʼ att̃o ñetpaʼ at̃pareʼchet gobiernoʼ, ñeñt̃ara ñeñt̃ ahuanmueʼ paʼtatsoch mil amtsañneshaʼ aʼyo amarat̃o? \p \v 39 Pabloñapaʼ alla otererr: \p —Napaʼ amacaʼye ñeñt̃eyayno, napaʼ judioneshan ñeñt̃en tarsoʼmarneshan, ñeñt̃ara anets nanac atarr ñeñt̃ allara Cilicia. Napaʼ oʼch notareʼtap̃ att̃och pemnaten oʼch neños acheñeneshacop. \p \v 40 Allempoñapaʼ oʼ muenatan Pablo oʼch eños. Pabloñapaʼ alla t̃omos allot̃ecma aʼtenetpaʼ echantosan pot att̃och muetsoñeñtua acheñeneshaʼ. Allempoña oʼ muetsoñeñtuetpaʼ Pabloñapaʼ oʼ eños hebreyac̈ho, atet̃ otanet: \c 22 \p \v 1 —Masheñneshachaʼ ñam̃a nomporneshachaʼ, oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ neños eʼñe nocop. \p \v 2 Allempoña eʼmhuet att̃o oʼ serrpareʼtatanet eʼñe ñet poʼñoñetopaʼ, allempoñapaʼ oʼ eʼñe muetsoñeñtuet poctacma. Pabloñapaʼ alla oterraneterr: \p \v 3 —Napaʼ judioneshan, arr neʼñalleta Tarso eʼñe alla Cilicia. T̃arraña arrña eʼñe eñotñan Jerusaléño. Ñeñt̃ neyc̈hateʼ napaʼ ñeñt̃paʼ Gamaliel. Eʼñe ña pueyc̈hateñot̃enpaʼ netsotuoñ eʼñe poctacma ñeñt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a yatañneshañ. Nanac nemaʼyoc̈hra ñeñt̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ sepena t̃eʼ sa. \v 4 Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ nanac nemueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Napaʼ oʼch nerrmanatanet, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ nehuancatanet, ñam̃a oʼchc̈hoʼ nabeʼt̃atanet ñam̃a cárcelo. Ñam̃a nemtsatatueʼt̃—yacmaneshaʼ amaʼt ñam̃a coyaneshac̈hno. \v 5 Amaʼt corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eñotuaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ penetpaʼ eʼñe eñotuennet ñamet ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñet allempopaʼ ahuoʼt apnet orden ñeñt̃chaʼ napueñaʼ yamoʼts judioneshaʼ ñeñt̃ Damascoʼtsaʼyen. Añ orden ñeñt̃paʼ alloch mueñanet att̃och oʼch nerrmanatue ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús. Ehuancaret̃etpaʼ oʼch nahuanmanet Jerusaléño allchaʼ yecoñchatuanet. \s1 Allempo Pablopaʼ serrpareʼtatanet att̃o ello cot̃apeʼcherran cohuen Yomporecop \r (Hch. 9.1-19; 26.12-18) \p \v 6 ’Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuen Damasco. Allempoña nec̈hapmoch Damascopaʼ allempo oʼ c̈hapmoch pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen. \v 7 Allempoña c̈hoyoʼtam̃p̃sen eʼñe neshopaʼ nañapaʼ alla nerrmopra patso. Allempoña nec̈hap patsopaʼ neʼm ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten: “¿Esoʼmareʼt Saule, pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya?” \v 8 Nañapaʼ oʼ not: “¿Eseshapeʼt Ayochreshat̃e eñets?” Ñeñt̃ eñetspaʼ alla oterrnerr. “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃en nazaretoʼmarneshan, narramcheʼña atarr pemueroc̈htaten.” \v 9 Ñeñt̃ña alloʼtsenen eʼñe parropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña entetcaʼyeña ñeñt̃ nec̈hoyoʼteʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈ha yoreʼtanet t̃arraña ñetñapaʼ ama eñochetoña ñeñt̃ atet̃ notaret̃ta. \v 10 Nañapaʼ oʼ alla noterrerr: “¿Est̃eʼ Partseshachaʼ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a?” Partseshaʼña Jesúspaʼ alla oterrnerr: “T̃eʼñapaʼ oʼch petanta oʼch ahuep̃ Damasco. Allchaʼña otapet allohuen ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a.” \v 11 Allempoñapaʼ oʼhuañ nenta t̃arroʼmar oʼ rrechaten ñeñt̃ poʼptetsa ñeñt̃ nec̈hoyoʼtam̃p̃seʼ. Ñeñt̃ña noct̃eneʼ ñetñapaʼ echaʼnomnet notot̃. Att̃oña c̈hapatnet Damasco. \p \v 12-13 ’Yec̈hap Damascopaʼ allempoñapaʼ huapa puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Ananías. Añña Ananíaspaʼ nanac ameʼñenana ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ yocop ñeñt̃ey judioneshacpay ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Añña judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa Damascopaʼ nanac cohuen enteñet Ananías. Ñañapaʼ huapa neshopaʼ allent̃a ponmosnapaʼ otosen: “T̃eʼpaʼ masheñe Saule pecuerrepaʼch.” Nañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ necuerr, allempoñapaʼ neñch Ananías. \v 14 Oʼ alla oterrnerr Ananías: “Añ Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ, ñacaʼyeña p̃aʼcrerreʼña p̃a amaʼt ahuat̃ot̃eñ añecop oʼch peñotuerrñañ atet̃ muenen ña. Oʼ muenatap̃ ñam̃a oʼch penterrñañ p̃am̃a Puechemer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Ñam̃a oʼ muenatap̃ oʼch peʼm̃ñotoñ eʼñe ña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ otuap̃. \v 15 T̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pep̃a, oʼch p̃aʼpot̃oñ Jesús poʼñoñ erracmañen ñeñt̃ atet̃ oʼ pentua ñam̃a ñeñt̃ atet̃ oʼ peʼmua. \v 16 T̃eʼpaʼ añ palltetsa oʼch petanta, eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesúspaʼ oʼch p̃apataret̃terra, att̃ochña eʼshohuaret̃terra p̃oʼchñar.” Neñt̃paʼ allohua atet̃ oten Ananías. \s1 Att̃o Pablopaʼ eñotatanet ñapaʼ ña serrpareʼtateneʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye \p \v 17 Oʼ alla oterraneterr Pablo: \p —Allempoña oʼ met allponmatpaʼ oʼ nohuerrerr arr Jerusaléño. Parrochña allempo nemaʼyochena Parets paʼpacllopaʼ allñapaʼ orrtona atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. \v 18 Allempoña oʼ orrtona Yepartsesharpaʼ atet̃ oten: “T̃ayecma oʼch ahuerrep̃ arrot̃ Jerusaléñot̃, t̃arroʼmar arrpaʼ amach eseshaʼ peʼm̃ñotaye allempoch p̃aʼpot̃on neñoñ.” \v 19 Nañapaʼ alla notererr: “Partseshachaʼ amaʼt atet̃paʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe eñotuennet atet̃ oʼ nep̃ohua. Eñotuennet att̃o napaʼ nebeʼt̃oseʼt̃ judioneshaʼ poʼprahuo att̃o nenalleʼtacheʼt̃ ñeñt̃ p̃ameʼñenaya, ñam̃a att̃o nabeʼt̃ataneteʼt̃ cárcelo. \v 20 Amaʼt allempo muetset Estebanañ ñeñt̃ p̃aʼpot̃ayeʼt̃ peñoñpaʼ napaʼc̈hoʼña allempopaʼ eʼñe pocteʼ neñch muetsetepaʼ. Napaʼ allña necuam̃p̃sanet paʼshtam ñeñt̃ rrolleʼteʼ. All necuapretpaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ neñch att̃epaʼña pet.” \v 21 Oʼ alla oterrnerr Yepartseshar: “Amaʼt atet̃paʼ t̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ oʼch nemñap̃ allap̃ar alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto.” \s1 Allempo solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ abeʼt̃atan Pablo oʼpono \p \v 22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ oʼhuañ eʼm̃ñochet. Oʼ alla rrannarterreterr, atet̃ otet: \p —¡Semtseñacaʼye! Ama pocteyaye oʼch corra ñeñt̃ atet̃ acheñ arr patsro. \p \v 23 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ alla rrannarterreterrpaʼ, oʼ gogoʼtyeset paʼshtam enonet̃, allot̃paʼ aʼrrotsetyeset ñam̃a patspaʼ oʼ huaporeʼtyeset enonet̃. \v 24 Allempoñapaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ abeʼt̃atan Pablo oʼpono. Oʼch ashtet att̃ot̃chaʼ aʼmet̃aʼhuan ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua. Ñapaʼ mueneñ oʼch eñoch esocopt̃eʼ nanac amaʼtoc̈htenet ñocop. \v 25 Allempoñapaʼ oʼ huanquët Pablo att̃och ashtet. Huancaʼhuet Pabloñapaʼ otan capitán ñeñt̃ t̃ets allameʼtets: \p —Taʼ, ¿pocteʼt senteñ oʼch sashteʼ acheñ ñeñt̃ romanonaʼtar, ñam̃a ama señoteñaʼ ñeñt̃ atet̃ pena? Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Romot̃paʼ taʼ, ¿pocteʼt̃eʼ? \p \v 26 Ñeñt̃a eʼm capitánpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ atet̃ otos: \p —¿Errot̃enaʼt p̃oct̃apeʼcheññañ añ acheñer? Añpaʼ romanonaʼtarcaʼye. \p \v 27 Añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ huapapaʼ atet̃ otosan Pablo: \p —¿Poʼñoc̈haʼt romanonaʼtarep̃? \p Pabloñapaʼ oʼ anap̃: \p —Napaʼ ñeñt̃encaʼye. \p \v 28 Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ alla oterranerr Pablo: \p —Napaʼ oʼ netsaʼta shonteʼ quelle att̃och aʼpuntaʼnet att̃och napaʼ romanonaʼtar pennet. \p Pabloñapaʼ alla otererr: \p —Napaʼ att̃ot̃ neʼñalleta, t̃arroʼmar na nomporpaʼ romanonaʼtar. \p \v 29 Añña solltarneshaʼ ñeñt̃ autsa ashtayeñ Pablopaʼ, allorocmoʼ alla chetaʼyerret aʼyenet̃. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha yoren, t̃arroʼmar oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro oʼ huancaʼhuet acheñ ñeñt̃ romanonaʼtar. \s1 Allempo eños Pablo alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets \p \v 30 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a oʼ agotatan ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets judioneshacop. Allempoña apc̈hetpaʼ oʼ pueyam̃peret Pablo allo huanquëtpaʼ oʼ anmet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ c̈hapachetpaʼ oʼ t̃omatoset eʼñe allameʼtets. Añña am̃chaʼtaret̃ romanoneshaʼpaʼ mueneñ oʼch eñoch eʼñe poʼñoc̈h esocopt̃eʼ otteñeʼcheñ judioneshaʼ. \c 23 \p \v 1 Pabloñapaʼ oʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ, napaʼ c̈hocma nocrrena cohuen Yomporecop, amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt ñam̃a t̃emeʼttsen. Yomporpaʼ entennant̃eʼ eʼñe cohuen neyoc̈her. \p \v 2 Añña corneshaʼ Ananías ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃ets eʼñe allameʼtets Pablesho, atet̃ otanet: \p —C̈hosañacaʼye asnamaʼteʼ. \p \v 3 Allempoña Pablopaʼ otan am̃chaʼtaret̃, atet̃ och: \p —Yomporpaʼ tsaʼtatuerrpepaʼch, t̃arroʼmar amaʼt p̃orrtenañ eʼñe cohuenpaʼ peyoc̈hropaʼ ama masosyape. Ñam̃a ñeñt̃oʼmarña anaret̃ep̃ p̃a arr att̃och p̃apaʼ peñotaten ñatoʼ c̈hat̃eʼ nepena ñeñt̃ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña p̃añapaʼ oʼ att̃a pasnamaʼtaten. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. \p \v 4 Añña ñeñt̃ t̃omc̈haʼtets allameʼtetspaʼ oʼ cheʼptareʼchet Pablopaʼ atet̃ ochet: \p —P̃apaʼ atarroʼt cohuen penteñña oʼch pesochatseʼch corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen Yompor. \p \v 5 Pabloñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otanet: \p —Napaʼ ama masheñneshachaʼ neñoteñe añmapaʼ ñeñt̃t̃eʼ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃. Ñerraʼm neñoteñeñpaʼ amach nochñe atet̃, t̃arroʼmar anaret̃ Yompor poʼñoño atet̃: “Ama asochatseʼtpahuo acheñ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa socop.” \p \v 6 Allempoñapaʼ oʼ cot̃apeʼch Pablo. Añña ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets patantarrñapaʼ saduceoneshaʼ, poʼpotantaññapaʼ fariseoneshaʼ. Allempoña Pablopaʼ oʼ eñoch atet̃paʼ allempoñapaʼ oʼ eños huomencpaʼ, atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ, napaʼc̈hoʼña fariseoneshan. Natañneshañpaʼc̈hoʼña fariseoneshet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerroma, Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen. \p \v 7 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ allempoñapaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto ñeñt̃ act̃apeʼchatañneshaʼ. Añña ñeñt̃ fariseoneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña cot̃apeʼchet pat̃err, poʼpotantañña ñeñt̃ saduceoneshaʼpaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña oʼ cot̃apeʼchet poʼpoñ. Amaña pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto. \v 8 Ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto t̃arroʼmar saduceoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼchenet ñerraʼm yerromapaʼ amach yetanterro. Ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle yecamquëñ. T̃arraña fariseoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼcheñet poʼñoc̈h ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼñoc̈h eñall Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a poʼñoc̈h eñall yecamquëñ. \v 9 Allempoñapaʼ ñetañeñoʼ nanac amaʼtoc̈htet. Att̃eñapaʼ puesheñaʼtets fariseoneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ oʼ t̃omosetpaʼ eñososet Pablocop, atet̃ otet: \p —Añ acheñer yapaʼ ama yenteññañe erraʼtsent̃eʼña poʼchñar. Poʼñoc̈hpaʼ ñatoʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃ amapaʼ ñatoʼ es ñeñt̃ camquëñets ñatoʼ ñeñt̃ orrtenoya. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amachña c̈ha yepatareʼtatsche Yompor ñerraʼm ñat̃eʼ atet̃ muenateneʼ. \p \v 10 Allempo nanac amaʼtoc̈htenetpaʼ añña solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ cot̃apeʼch, atet̃ ot: \p —Ñatoʼ oʼch rraquët Pablo. \p Ñeñt̃oʼmar oʼ c̈horeʼtan poʼpoñ solltarneshaʼ oʼch huapuet oʼch cheteretaʼ Pablo allot̃paʼ oʼch aneret pocollo all shontena solltarneshaʼ. \p \v 11 Tsapat̃ña tsapopaʼ oʼ alla orrteññañerr Pablo Yepartseshar, atet̃ otos: \p —Amach pellcatsto, t̃arroʼmar Romopaʼc̈hoʼña all palltena oʼch p̃aʼpot̃on neñoñ atet̃ oʼ p̃aʼpot̃uon arr Jerusaléño. \s1 Allempo judioneshaʼpaʼ atarr oʼpachet Pablo oʼch muetset \p \v 12 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña judioneshaʼpaʼ atarr oʼpachet Pablo ahuoʼch muetset. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet, atet̃ otet: \p —Yapaʼ amach yerrerroñaʼ ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablo ñam̃a amach es yorrerro. Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya. \p \v 13 Ñeñt̃ña oʼpatenayapaʼ ñatoʼ metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña. \v 14 Allempoña oʼ aʼpoctatuetpaʼ ahuanmuet ñam̃a alloʼtsaʼyen cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: \p —Yapaʼ oʼ yaʼpoctatue atet̃: Yapaʼ yoten ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablopaʼ amach yerrerro. Oʼ yaʼpoctat ñam̃a atet̃: Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya. \p \v 15 Alla oterreterr: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yotas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Oʼch soteñaʼ ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets allot̃paʼ eʼñe parrocmapaʼ oʼch semña ñoñets alloʼtsen solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, oʼch soch huapachetepaʼ Pablo sesho att̃och oʼch señotoñ est̃eʼ oʼ p̃ohua. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ seshcanetpaʼ yañapaʼ alloʼtsaʼyeneychaʼ t̃oño att̃och yapaʼ oʼch yerrmap̃. \p \v 16 Añña Pablo paʼñachorpaʼ oʼ eʼmareʼch c̈ha oʼpateññañet paʼgoʼpaʼ oʼ ahuoʼ solltarneshaʼ paʼpacllopaʼ oʼ otenanaʼ paʼgoʼ Pablo. \v 17 Allot̃ña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼtan puesheñarr capitán, atet̃ och: \p —Añ huepueshaʼpaʼ oʼch p̃anem̃ alloʼtsen p̃aʼm̃chaʼtaret̃er t̃arroʼmar ñapaʼ atarr mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ. \p \v 18 Capitánñapaʼ oʼc̈hoʼña anman huepueshaʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃er. Allempoña c̈happaʼ atet̃ otosan paʼm̃chaʼtaret̃er: \p —Añ Pablo ñeñt̃ ehuancaret̃paʼ ahuoʼt c̈horeʼten allot̃paʼ oten ahuoʼch nanem̃ añ huepueshaʼ pesho t̃arroʼmar ñapaʼ nanac mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ pesho. \p \v 19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ echaʼnman huepueshaʼ potot̃paʼ oʼ anem̃ aʼyenet̃paʼ atet̃ otos: \p —Ñehua, oʼch p̃oten est̃eʼ pemnen oʼch p̃oten. \p \v 20 Huepueshaʼñapaʼ atet̃ och: \p —Añña judioneshaʼpaʼ oʼ aʼpoctachet att̃och oʼch enamapet oʼch pemñe Pablo tsapat̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Ñam̃a oʼch otapet añecpoʼch pemñe att̃oʼch eñochet eʼñe poʼñoc̈h est̃eʼ oʼ p̃ohua. \v 21 T̃arraña amach p̃ameʼñatstaneto errot̃enchaʼ otospet t̃arroʼmar metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ camroya t̃oño ñeñt̃chaʼ rromapueʼ goʼ. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet amach rrerreto ñam̃a amach es orreto ñerraʼm amoʼch muetseto goʼ. Ñam̃a oʼ aʼpoctachet ñerraʼm amoʼch att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼtoʼ tantahuet. T̃eʼpaʼ aña palltetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃otanet. \p \v 22 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ otan huepueshaʼ: \p —T̃arraña amach eseshaʼ p̃otatsto p̃apaʼ oʼ p̃otuennaʼ. \p Ñeñt̃a otuepaʼ allempoñapaʼ oʼ mueñer. \s1 Allempo c̈hapachet Pablo alloʼtsen gobernador Félix \p \v 23-24 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ agotatan epsheña poʼcap̃táner. Allempoña oʼ c̈hapuetpaʼ atet̃ otapanet: \p —Cherraʼch a las nueve tsappaʼ oʼch secamrat doscientos solltarneshaʼ ñam̃a setenta ñeñt̃ montenaya cahuall, allot̃paʼ ñam̃a doscientos ñeñt̃ orreneʼ muetsamets alloch quellaret. Allot̃paʼ oʼch sanem pat̃err cahuall amapaʼ epa alloch montaʼnma Pablo. Allot̃ñapaʼ oʼch sahuanma Cesareo att̃och sec̈hapach cohuen Pablo alloʼtsen gobernador Félix. \p \v 25 Allot̃paʼ quellcan ñam̃a carta ñeñt̃paʼ atet̃ ot: \v 26 “Gobernador Félix ñeñt̃ep̃ nanac cohuenep̃ am̃chaʼtaret̃, na Claudio Lisiaspaʼ oʼch nehuom̃chaʼtap̃ añ necartot̃. \v 27 Añ yacmapaʼ ahuoʼt rromueʼ judioneshaʼ oʼch muetsetañpaʼ nañapaʼ oʼ neñoch ñapaʼ romanonaʼtar. Nañapaʼ nehuapa epan nesolltarnesharpaʼ oʼ naʼrroyatatos. \v 28 Napaʼ nemneñ oʼch neñoch esocopt̃eʼ nanac otteñeʼcheñet, ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ nanem̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñet. \v 29 T̃arraña napaʼ neñotoñ ñeñt̃ecop otteñeʼcheñet, t̃arroʼmar ñetpaʼ otenet ama att̃eyeʼ peno atet̃ anaret̃et ñocpuet. Ñeñt̃ecpaña otteñeʼcheñet t̃arraña ama añecpayaye att̃och oʼch yemtsach amapaʼ oʼch yeyottam̃p̃sach. \v 30 Allempoña napaʼ oʼ neʼmareʼch judioneshaʼpaʼ c̈ha oʼpateña oʼch muetset. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch nemñe pesho t̃ayecma. Ñam̃a oʼ notueña ñeñt̃ otteñeʼcheneʼ arrpaʼ, t̃eʼpaʼ aʼmet̃eñetepaʼ pesho esocopt̃eʼ otteñeʼcheñet. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃.” Allohua huañ poʼcarta. \p \v 31 Allempo atet̃ otanet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ añña solltarneshaʼpaʼ eʼñe aʼnahua anmet Pablo tsapocma. Allot̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet all anetso paʼsoʼcheñ Antípatris. \v 32 Tsapat̃ña añña solltarneshaʼ ñeñt̃ chopeʼchets paʼtcopaʼ allot̃a puerrac̈herret Antípatrisot̃. Allot̃paʼ aña anmueʼña Pablo Cesareohua ñeñt̃ montetsa cahuallo. \v 33 Allempoña c̈hapuet Cesareopaʼ oʼ aposet gobernador carta. Ñam̃a oʼ c̈hapachet Pablo eʼñe ñesho. \v 34 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ lleyaʼhuan cartapaʼ aʼp̃t̃oʼtan Pablo: \p —¿Erraʼtsenaʼtña anetsrot̃ pehuapa? \p Ñañapaʼ atet̃ och: \p —Arrot̃ nehuapa Ciliciot̃. \p Allempoña gobernadorpaʼ oʼ eñoch allot̃ huapa \v 35 allempoñapaʼ otan Pablo: \p —T̃eʼpaʼ allach yaʼpoctachñaʼ atoʼt huac̈haʼtaʼ ñeñt̃ p̃otteñeʼcheneʼ. \p Allempoñapaʼ oʼ mueñan poʼsolltarneshar cohuam̃p̃setepaʼ Pablo allara am̃chaʼtaret̃ Herodes poʼpalaciopahuo. \c 24 \s1 Allempo judioneshaʼpaʼ otteñeʼchoset Pablo alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Félix \p \v 1 Paʼmnarmatñoñapaʼ huapa ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Oʼ huapa ñam̃a allponsheña ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Allot̃paʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tértulo ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ eñosapretahuet. Allempoña huapuetpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen gobernador att̃och otteñeʼchoset Pablo. \v 2 Allempoñapaʼ huapachet ñam̃a Pablopaʼ oʼ c̈horeʼchet ñanom Tértulo att̃och eños ñanom. Ñañapaʼ añecpa eños att̃och otteñeʼchet Pablo. Ñanompaʼ oʼ eños eʼñe cohuen gobernadorocop ñeñt̃ Félix, atet̃ ot: \p \v 3 —P̃a gobernadoro, nanac cohuen yentenep̃ t̃arroʼmar eʼñe p̃ot̃ot̃ yocrrena eʼne cohuen ama eñalle att̃och yec̃llarannaʼta. Ñam̃a p̃apaʼ oʼ p̃aʼpoctatonay eʼñe cohuen ñeñt̃ yepalltena arr yenyo. Ñeñt̃oʼmar ya t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch yeparasyosoʼt p̃ocop att̃och c̈hocma peyenpueney cohuen. \v 4 T̃eʼpaʼ att̃och amach alla nellap̃so eñosetspaʼ napaʼ nemneñ eʼñe pemorrenteñot̃paʼ oʼch peʼm̃ñoten mameʼ ñeñt̃chaʼ notap̃. \v 5 Yapaʼ yeñoteñ añ yacmapaʼ nanac atsrreʼmoc̈htena, nanac moññeʼtatyenana ora allohuen judioneshaʼ att̃o t̃eʼpaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheneto. Ñam̃a añmapaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ huapatsa Nazaretot̃. \v 6 Elloña t̃eʼpaʼ mueneñeñ oʼch aʼsosyatuaneñ ñam̃a Parets paʼpaquëll, t̃arraña yañapaʼ oʼ yerrmueʼ. Ñam̃a yapaʼ yemneñeñ oʼch yaʼpoctacheñ atet̃ anaret̃ yocoppaʼ \v 7 t̃arraña oʼ huapa am̃chaʼtaret̃ Lisias epuet poʼsolltarnesharpaʼ eʼñe poʼhuamencocma oʼ puerratam̃penyetaʼ. \v 8 Allot̃ñapaʼ atet̃ otey ñeñt̃ey otteñeʼcheneʼ yehuapuepaʼtoʼ pesho. T̃eʼpaʼ p̃achña aʼp̃t̃oʼtareʼteʼ att̃och peñoch p̃am̃a ora allohuen att̃ot̃ yotteñeʼcheñ. Añpaʼ allohua atet̃ eños Tértulo ñeñt̃ eñosapretahuet. \p \v 9 Judioneshaʼpaʼc̈hoʼña atet̃ otet: \p —Poʼñoc̈hcaʼye atet̃. \p \v 10 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ yochan Pablo att̃och eños ñam̃a. Allempoña Pablopaʼ atet̃ ot: \p —Napaʼ eʼñe nocsheñeshaʼ oʼch neños pesho eʼñe nocop, t̃arroʼmar napaʼ neñotenep̃ oʼ shonteʼ char att̃o p̃aʼm̃chaʼtaret̃tena arr yenyo. \v 11 Eʼñe t̃aya oʼ met c̈harramat puechena epomuet att̃o oʼ nemaʼyochuenaʼ Parets paʼpacllo all Jerusaléño. Amaʼt eseshaʼ p̃aʼp̃t̃oʼtpaʼ atet̃chaʼ otapet. \v 12 T̃arraña allempo ñetpaʼ ama entneto oʼ eseshaʼ notnareʼt, ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼche acheñeneshaʼ. Ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈hto amaʼt Parets paʼpacllo, amaʼt ñam̃a judioneshaʼ poʼprahuo, ñam̃a amaʼt all chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. \v 13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amat̃eʼ errot̃en eñotatapeto añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h att̃ot̃a otteñeʼchennet. \v 14 Napaʼ t̃eʼpaʼ añach naʼmet̃aʼ pesho, napaʼ nameʼñena ñeñt̃ eʼñe alloch yequeshperra. Poʼñoc̈h napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ. Ñam̃a añ nameʼñena ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñam̃a añ nameʼñena ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. \v 15 Ñam̃a napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ att̃och esempohuañen Yomporpaʼ tantaterranchaʼ allohuen acheñ—ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara ameʼñenet. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma nemaʼyoc̈hrena att̃och Yomporpaʼ enten eʼñe cohuen, ñam̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña oʼch entennet eʼñe cohuen ñamet. \p \v 17 ’Napaʼ shonteʼ char c̈hocma nechopeñen errap̃aren anetsoʼmar. T̃eʼpaʼ oʼ t̃aya nohuerra arr att̃och napaʼyesuer namoʼtseshaʼ quelle ñeñt̃ huocchañneshac̈hno. Añ quellepaʼ ñeñt̃ara apaʼyesen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Napaʼc̈hoʼña eñalleñ ñeñt̃chaʼ nepomañ Yomporecop. \v 18 Oʼ t̃aya c̈hapmochañ allempoch oʼch naʼcohuentatuañ Yomporecoppaʼ judioneshaʼñapaʼ oʼ entnet all Parets paʼpacllo. T̃arraña allempopaʼ ama tama shonteyaye acheñ ñeñt̃oʼmar ama tama eseshaʼ amaʼtoc̈htetso. \v 19 T̃arraña eʼñe allempopaʼ oʼ c̈hac̈haʼt ñam̃a judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa Asiot̃. Taʼ, t̃eʼñapaʼ esoʼmart̃eʼña ama ñetayeʼña huapatseto arr att̃och ñerraʼm poʼñoc̈h mueneñet oʼch otteñeʼchnet na. \v 20 T̃arraña t̃eʼpaʼ ama huapueto ñetpaʼ ñehua, t̃eʼpaʼ otetepaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa t̃eʼ. Aʼmet̃etepaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ est̃eʼ nepantaʼ allempo nat̃omos alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. \v 21 Allempopaʼ aña neños pat̃err huomenc att̃o notanet. Añecop napaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach esempo. Ñehua, ñatoʼ ñeñt̃ecpat̃eʼ otteñeʼchennetña t̃eʼ. \p \v 22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ ama mueno oʼch alla serrpareʼterreterr, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ eñotmoch atet̃ ameʼñena ñeñt̃ cot̃eneʼ Cristo. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ ñeñt̃ach yot. Esempochña huapa ñam̃a am̃chaʼtaret̃ Lisiaspaʼ allempochña yaʼpoctat ñoñets. \p \v 23 Allempoña atet̃ oterran poʼcap̃táner: \p —T̃eʼpaʼ allach secuam̃pererr Pablo. Amach tama saʼmontsatsche. Ñam̃a c̈hocmach semnach ñeñt̃ yemtenaya oʼch es ap̃ ñeñt̃ palltena. \p \v 24 Allponmaterrerrpaʼ oʼ huerra Félix Cesareo epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Drusila, ñeñt̃paʼ judioneshaʼ. Oʼña c̈herr Félix oʼ agotatuenan Pablo t̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch serrpareʼtatanet ñamet Pablo errot̃ent̃eʼ ameʼñenana Jesucristo. \p \v 25 Allempoña c̈hap Pablopaʼ oʼ serrpareʼtatanet cohuen ñeñt̃ atet̃ yepena ya ñeñt̃ey ameʼñetsa. Ñam̃a atet̃ otanet añchaʼ yemaʼyoc̈hra att̃och eʼñe pocteʼ es yep̃aʼyen, ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ tsaʼtatuerryach allempoch acrerran allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ c̈ha yoren. Allempopaʼ alla oter: \p —T̃eʼpaʼ orrerrep̃, esempochña eʼñe poctaʼhuerrnanerrpaʼ oʼch alla nec̈horeʼtaterrperr. \p \v 26 Félixñapaʼ att̃a cohuenan Pablo ñatoʼ oʼch ap̃ quelle añecop att̃och aʼrroyer. Ñeñt̃oʼmar errot̃enopaʼ oʼchc̈hoʼña agotach att̃och serrpareʼtet epuet. \v 27 Att̃eñapaʼ oʼ met epa charpaʼ oʼ cam̃yerra gobernador, huapa poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Porcio Festo. Ñañapaʼ nanac mueneñ oʼch coshatan judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼrroyerrano Pablo, atet̃ ot: \p —Allepaʼ preso. \c 25 \s1 Allempo c̈hapachet Pablo alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Festo \p \v 1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ta Festo all Cesareopaʼ pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ ahuoʼ Jerusaléño. \v 2 Oʼ c̈hap Jerusaléñopaʼ añña cornaneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñam̃a epuet ñeñt̃ nanac sherbets judioneshacoppaʼ, oʼ serrpareʼtatapet Festo att̃o otteñeʼcheñet Pablo. \v 3 Ñetpaʼ atet̃ ochet Festo agotatanepaʼtoʼ Pablo att̃och huapa Jerusaléño, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuañacma aʼpoctatuet oʼch cohuet Pablo t̃oño att̃och muetsapueret all. \v 4 Festoñapaʼ atet̃ otanet: \p —Pablopaʼ alloʼtsena all yottam̃peñet Cesareo. Napaʼ oʼ nesecherra oʼch ahuerren Cesareo. Ñatoʼ eʼñech naʼllponmatena oʼch ahuerren. \v 5 T̃eʼpaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa socoppaʼ cot̃aʼnerrnetepaʼ allochñapaʼ otteñeʼcheñetepaʼ Pablo all, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eñall alloch otteñeʼchet. \p \v 6 Festoñapaʼ alla aʼpa Jerusaléño allponmat. Ñatoʼ poʼpsocmatño amapaʼ poʼc̈harramatñopaʼ oʼ ahuerr Cesareo. C̈herr Cesareopaʼ tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecmapaʼ oʼ anorros allecma aʼpoctatenet ñoñets. Allot̃ña agotatan Pablo. \v 7 Allempoña huapachet Pablopaʼ, añña judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa allpaʼ c̈ha arrotam̃pesyet. Allempoñapaʼ otteñeʼchoset. Shonteʼ esocmañen nanac sosey tomaʼtam̃pesyesoset Pablo, t̃arraña ama errot̃enot̃ eñotacheto am̃chaʼtaret̃ Festo att̃och otoset eʼñe poʼñoc̈h. \v 8 Pabloñapaʼ oʼ eños ñam̃a ñocop atet̃ ot: \p —Napaʼ ama c̈ho nachm̃areʼteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñam̃a napaʼ ama c̈ho naʼsosyateññañe Parets paʼpaquëll. Ñam̃a napaʼ ama c̈ho nat̃pareʼteno ñoñets ñeñt̃ nen am̃chaʼtaret̃ Romot̃. \p \v 9 T̃arraña Festopaʼ nanac mueneñ oʼch coshatan judioneshaʼ, ñeñt̃oʼmarña otan Pablo: \p —¿Pocteʼt penteñ oʼch ahuep̃ Jerusaléño allñapaʼ allchaʼ nentonap̃ att̃o poʼñoc̈ht̃eʼ alloch otteñeʼchapet? \p \v 10-11 Pabloñapaʼ alla anapuerrerr, atet̃ ot: \p —Napaʼ añña pocteʼ nenten oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ, t̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃enot̃ neto Jerusaléño, t̃arroʼmar ama errot̃ nepeñeña judioneshaʼ, amaʼt p̃apaʼ peñotueñ. Ñeñt̃oʼmar aña pocteʼ nenten oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. T̃eʼpaʼ arroʼtsenen pesho ñeñt̃ep̃ eñets epap̃ am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, ñach aʼpoctateʼña ñoñets nocop. T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ añ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama pocteyaye amapaʼ atet̃ ñerraʼm alloch muetsanet ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ muetsanetepaʼ. T̃arroʼmar ama nemno oʼch naʼqueshp̃ata nañeña. T̃arraña ñerraʼm eʼñe att̃ot̃apaʼ ama pocteyaye oʼch pepomuen judioneshesho. Ñeñt̃oʼmar napaʼ nemneñ oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ eʼñe ñapuet̃. \p \v 12 Allempoña Festopaʼ oʼ serrpareʼtet epuet ñeñt̃ parro cot̃apeʼchatannenet. Allempoñapaʼ atet̃ otan Pablo: \p —T̃eʼpaʼ nanac am̃chaʼtaret̃esho pesechenapaʼ amaʼtpaʼ allchaʼcaʼye peta. \s1 Att̃o eños Pablo allempo huapa am̃chaʼtaret̃ Agripa \p \v 13 Oʼ allponmaterrerrpaʼ huapa am̃chaʼtaret̃ Agripa epuet poʼc̈h Berenice. Oʼ c̈hapuet Cesareo all emoʼteñetaʼ am̃chaʼtaret̃ Festo. \v 14 Oʼ allponmatosetpaʼ allempoña Festopaʼ serrpareʼtatanet att̃o otteñeʼcheñet Pablo, atet̃ otanet: Arrpaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ naʼnom Félix ahuaña all yottam̃peñet. \v 15 Allempoña napaʼ Jerusaléñoʼtsenenpaʼ, añña cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ penet, ñetñapaʼ oʼ serrpareʼtatnet att̃ot̃ otteñeʼcheñet Pablo, ñam̃a otnet napaʼ nemtsachepaʼtoʼ Pablo. \v 16 Nañapaʼ atet̃ notanet: “Ñeñt̃ ñoñets anaret̃ Romot̃paʼ ama pocteyaye oʼch yemtsach acheñ ñerraʼm ama eñorenaʼ eʼñe ñocop att̃och eñotatanet att̃ot̃ otteñeʼcheñet.” \v 17 Ñeñt̃oʼmarña allempo huac̈haʼta judioneshaʼ nesho, allempoña na tsapat̃ñapaʼ oʼ nanorros allecma yaʼpoctaten ñoñets. Allempoña napaʼ oʼ nagotach Pablo. \v 18 Añña ñeñt̃ huac̈haʼtatsapaʼ allent̃a t̃omc̈haʼtoset att̃och oʼch alla otteñeʼchueñeterr Pablo, t̃arraña amaña añeyeʼ aʼmet̃aʼyeseto att̃o ñeñt̃ poctetsa oʼch yemtsach acheñ. \v 19 Aña aʼmet̃aʼyeset ñeñt̃ eʼñe ñocpueta atet̃ yec̈henet ñet judioneshet. Ñam̃a aña aʼmet̃aʼyeset ñeñt̃ poct̃ap̃ña puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Jesús, t̃arraña ñeñt̃paʼ oʼ rroma, t̃arraña Pablopaʼ c̈ha oten ñeñt̃paʼ oʼ tanterra. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama tama neñoche att̃och naʼpoctat ñoñets ñocpuet. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ noch Pablo poʼtomña: “¿Pocteʼt̃eʼ penteñ oʼch ahuep̃ Jerusaléño allchaʼ yaʼpoctatenaʼ ñoñets?” \v 21 T̃arraña Pablopaʼ ama mueno. Ñapaʼ aña muenaʼ allach arr, allot̃chaʼña esempopaʼ entateñetepaʼtoʼ am̃chaʼtaret̃ Augusto all Romo. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ not: “T̃eʼpaʼ allepaʼ arrma, esempochña napaʼ oʼch nemñe am̃chaʼtaret̃esho Romo.” \p \v 22 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ atet̃ otan Festo: \p —Napaʼ atarr nemneñ oʼch neʼm̃ nam̃a errot̃ent̃eʼ serrpareʼten Pablo. \p Allempoña Festopaʼ atet̃ och: \p —Tsapat̃chaʼña peʼm̃ñotaʼmueñ. \p \v 23 Tsapat̃ñapaʼ huapaʼmuena am̃chaʼtaret̃ Agripa epuet ñam̃a poʼc̈h Berenice. Ñetñapaʼ c̈ha cohuenetyesoset. Allempoñapaʼ beʼt̃osc̈haʼtoset allecma serrpareʼtatannena am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ beʼt̃osc̈haʼtet epuet ñam̃a solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac sherbets all anetso. Allempoña Festopaʼ oʼ agotatenanerr Pablo. \v 24 Allempoña huapa Pablopaʼ Festoñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ ot: \p —Am̃chaʼtaret̃e Agripa, ñam̃a allohuenes ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes: T̃eʼpaʼ oʼ sentue añ yacma ñeñt̃ nanac eʼmoñeʼten allohuen judioneshaʼ. Ñetpaʼ oʼ otteñeʼchuet eʼñe nesho allempo Jerusaléñoʼtsenen ñam̃a arrpaʼ oʼ otteñeʼchueñetaʼ allempo nec̈herr ñam̃a arr. Amaʼt arrpaʼ oʼ cheʼc̈hameʼtueñetaʼ, atet̃ otyeset: “C̈hosa muetseʼ, t̃arroʼmar añ acheñerpaʼ ama pocteyaye oʼch alla corra.” \v 25 T̃arraña allempoña napaʼ naʼp̃t̃oʼtareʼchpaʼ ama nentoñeña ñeñt̃ att̃o pocteʼ oʼch nemtsach. Ñam̃a eʼñe ña muenats oʼch entateñetaʼ am̃chaʼtaret̃ Augusto all Romo ñeñt̃oʼmarña napaʼ pocteʼ nenteñ oʼch nemñe all. \v 26 T̃arraña napaʼ ama neñoteñe ñeñt̃chaʼ atet̃ nequellcoñ yaʼm̃chaʼtaret̃er ñocop t̃arroʼmar ama eñalle errot̃enot̃chaʼ yotteñeʼcheñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nec̈horeʼtach arr all seshontena t̃eʼ. \p Allot̃ña Festopaʼ atet̃ otan am̃chaʼtaret̃ Agripa: \p —T̃eʼpaʼ p̃ach ñanom aʼp̃t̃oʼtareʼteʼ att̃och napaʼ oʼch neñoch errot̃enchaʼ nequellcaʼ carta am̃chaʼtaret̃ecop. \v 27 Napaʼ noct̃apeʼcheñ ama pocteyaye oʼch yemñe acheñ ehuancaret̃ ñerraʼm ama eñalle errot̃enot̃ oʼch yotteñeʼcheñ. \c 26 \p \v 1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ atet̃ otan Pablo: \p —Ñehua, t̃eʼpaʼ pocteʼ nenteñ oʼch peños p̃am̃a p̃ocop. \p Allempoña Pablo eʼñe puehuom̃chaʼteñot̃paʼ oʼ echantan pot, allempoñapaʼ eños ñocop, atet̃ ot: \p \v 2 —T̃eʼpaʼ nocshena am̃chaʼtaret̃e Agripa t̃arroʼmar eñall att̃ot̃chaʼ neños pesho nocop, añecop t̃arroʼmar c̈ha otteñeʼchenen judioneshaʼ. \v 3 Napaʼ nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ peñoch p̃am̃a atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a oʼ peñoch att̃ot̃ ama pat̃rrayeʼ yoct̃apeʼchyeno. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenamap̃ att̃och peʼm̃ñoten cohuen. \s1 Atet̃ atarr cot̃apeʼcheʼt̃ Pablo allempo ama ameʼñerraʼ \p \v 4 ’Allohuen judioneshaʼpaʼ eñotuennet atet̃ nocrreʼt̃ ahuat̃, amaʼt allempot̃eñ neʼñalleta nenyo, ñam̃a amaʼt allempo cheshennaʼ allempo yeyc̈heʼt̃ Jerusaléño epan namoʼtsnaʼtarneshaʼ. \v 5 Amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eñotuaneteʼt̃ napaʼ fariseoneshan ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac etsoteneʼ cot̃ap̃ñats nanac echarr allo yoct̃apeʼchen Partsocop. Ñeñt̃ atet̃ entneteʼt̃ atet̃ nocrreʼt̃paʼ, atet̃chaʼñac̈hoʼ aʼmet̃aʼnetañ. \v 6 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtsenen att̃och saʼp̃t̃oʼtareʼten, att̃o napaʼ nameʼñena ñerraʼm yerromapaʼ Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen. Añmapaʼ ñeñt̃ara atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ Yompor yatañneshañ. \v 7 Amaʼt c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara ñeñt̃ yatañneshañ yepen ñeñt̃ chemereʼtyesahuetpaʼ, ñeñt̃ña poʼm̃renñetpaʼ eʼñe ameʼñaʼhuenet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ñeñt̃oʼmarña ñet t̃eʼpaʼ nanac maʼyoc̈hrenet Yomporecop—yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañ allohuen judioneshaʼpaʼ t̃eʼñapaʼ eʼmoñeʼtennet amaʼt napaʼ ñeñt̃ara nameʼñena atet̃ ameʼñenet ñamet. Att̃ot̃ña am̃chaʼtaret̃e Agripa otteñeʼchennetña t̃eʼ. \v 8 ¿Esoʼmart̃eʼ sapaʼ soten amach errot̃enot̃ tantaterrano Yompor arromñat̃neshaʼ? \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr mueroc̈htataneʼt̃ ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo \p \v 9 ’Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ notenapañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼ poctetsa oʼch yemueroc̈htach ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nanac nemueroc̈htatyeseʼt̃ acheñ Jerusaléño ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús poct̃ap̃ña. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ nabeʼt̃ateʼt̃ cárcelo, t̃arroʼmar cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ apnet orden ñeñt̃ecop. Ñam̃a allempo otyeseʼt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ahuoʼch muetsachet ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús poct̃ap̃ñapaʼ, napaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ not, pocteʼñac̈hoʼ muetsetepaʼ. \v 11 C̈hocma nemueroc̈htataneteʼt̃ amaʼt judioneshaʼ poʼprahuoʼmar, ñam̃a nanacchaʼ nemneʼt̃ oʼch nachm̃areʼtach ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃. Nanac natsrreʼmueñot̃paʼ noct̃areʼtaneteʼt̃ erracmañen anetsoʼmar. \s1 Allempo Pablopaʼ ello serrpareʼtaterraneterr att̃o ello cot̃apeʼcherran cohuen Yomporecop \r (Hch. 9.1-19; 22.6-16) \p \v 12 Alla oterraneterr Pablo: \p —Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuen ñam̃a Damasco. Allempopaʼ napaʼ nechen orden ñeñt̃ apuen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. \v 13 Ñam̃a am̃chaʼtaret̃e t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ atet̃ norrtoya allempo. Allempoña oʼ yec̈hapmoch Damasco allempopaʼ oʼ c̈hap pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen amaʼt ñeñt̃ epan nesen. Atet̃ poptenapaʼ metanenan atsneʼ. \v 14 Allempoña yapaʼ alla yerrmopraʼyesa patso. Allempoña alla yerrmopraʼyena patsopaʼ, nañapaʼ oʼ neʼm ñoñets hebreyac̈ho ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Esoʼmareʼt Saule pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya. Añpaʼ p̃añeña mueroc̈htatetsa. T̃arroʼmar c̈ha p̃ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ashen ñeñt̃ eʼñe pat̃pareʼteñot̃ ñañeñachña atserrp̃atetsa.” Añpaʼ atet̃ oten ñeñt̃ norrtoya. \v 15 Nañapaʼ not: “¿Eseshapeʼtña Ayochreshat̃e eñets?” Ñañapaʼ alla otnerrerr: “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃ara pemueroc̈htaten. \v 16 T̃eʼpaʼ petanterra alla, ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ norrta pesho att̃och oʼch nenap̃ p̃a, p̃ach t̃orratsa nocop, ñam̃a p̃ach aʼpot̃eʼ ñeñt̃ oʼ pentua t̃eʼ ñam̃a ñeñt̃chaʼ neñotatap̃ allempoch norrterrerr pesho. \v 17 T̃eʼpaʼ oʼch nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeto, t̃arraña napaʼ c̈hocmach necuam̃p̃sap̃ ñerraʼm esempo oʼpatap̃a judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 18 T̃arroʼmarchaʼ nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeñaʼ allochñapaʼ att̃och peserrpareʼtatuanet att̃och c̈hapanet pueyoc̈hro, att̃och oʼhuañchaʼ chopeʼchet checmeto. Añchaʼña oʼch alla chopeʼcherret puetaro. Ñam̃a att̃och oʼhuañchaʼ ahuamencat̃ p̃anet oneñet̃, añchaʼña ahuamencat̃ penahuet Yompor. Allochñapaʼ oʼch ameʼñaʼhuerrnet na, allempoñapaʼ nep̃retnaʼhuerranetchaʼ poʼchñar, att̃och oʼch parrocmatuerret eʼñe att̃ecma atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ oʼ naʼcohuentatua.” \s1 Att̃o Pablopaʼ ama at̃pareʼtenano ñeñt̃ atet̃ gateñ Partseshaʼ Jesús \p \v 19 Alla oterraneterr Pablo: \p —Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃e Agripa t̃eʼ napaʼ ama nat̃pareʼteñe Jesús ñeñt̃ara ñeñt̃ norrtoya entot̃. \v 20 Ñanompaʼ oʼ neserrpareʼtatanet Damasco att̃och cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop. Allochñapaʼ oʼch p̃aʼyenet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och yeñoch poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherret etserra. Att̃ecma neserrpareʼtatanet amaʼt Jerusaléño, ñam̃a ora erracmañen Judeoʼmar, amaʼt ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 21 Att̃ot̃ña judioneshaʼpaʼ oʼ rromaʼnet Parets paʼpacllo oʼch muetsanetañ. \v 22 T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt aʼnatna nanac att̃o t̃emeʼttsen nocrrena, att̃och neserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ—amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ. T̃arraña ama añeyeʼ neyc̈hatenaneto ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña att̃ecma neyc̈hatenanet atet̃ serrpareʼteʼt̃ amaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ amaʼt Moiséspaʼ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. \v 23 Ñeñt̃ara serrpareʼtataneteʼt̃ ahuoʼch huapa Cristo añ patsropaʼ nanacoʼch mueroc̈htachet, allot̃paʼ ahuoʼch rroma, t̃arraña ñapaʼ tanterrach. Att̃oʼchña tanterra ñanompaʼ oʼch aʼpuetarsam̃p̃sanet pueyoc̈her allohuen judioneshaʼ, ñam̃a amaʼt poʼpoñec̈hno acheñ. \s1 Allempo Pablopaʼ atarr mueneñ oʼch ameʼñatana am̃chaʼtaret̃ Agripa \p \v 24 Allempoña atet̃ eñen Pablo ñocoppaʼ, Festoñapaʼ atet̃ och eʼñe huomenco: \p —C̈hat̃eʼ Pablo pemospuena t̃arroʼmar nanac es p̃oct̃apeʼchenpaʼ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼ oʼ mospaterrep̃. \p \v 25 Pabloñapaʼ atet̃ och: \p —Ama Ayochreshat̃e Festo c̈hoyeʼ nemospueno. Añña neserrpareʼtatenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. \v 26 Amaʼt am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ eʼñe eñotueñ atet̃ noten. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ neyemcha ña t̃arroʼmar napaʼ neñoteñ, ñapaʼ oʼ entuon ñeñt̃ atet̃ nepena, ñam̃a t̃arroʼmar ama aʼnahua es nep̃aʼyeno. \v 27 Am̃chaʼtaret̃e Agripa, p̃apaʼ ¿p̃ameʼñeñaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ? Napaʼ neñotenep̃ p̃apaʼ p̃ameʼñeña. \p \v 28 Allempoña Agripapaʼ atet̃ otan Pablo: \p —C̈haʼt p̃otenapañ t̃ayecmapaʼ oʼch p̃ameʼñatna Cristo. \p \v 29 Pabloñapaʼ alla otererr: Amaʼt t̃ayecma amapaʼ tsapat̃onet̃paʼ napaʼ atarr nemneñ Yomporpaʼ oʼch ameʼñaterrp̃a, ñam̃a amaʼt allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ t̃eʼ. Atarr nemneñ oʼch sameʼñerra allohuenes atet̃ ñerraʼm na, t̃arraña amaʼtchaʼ att̃eseñ ñerraʼm na, sapaʼ amuepaʼchña ehuancaret̃eyayso. \p \v 30 Allempoñapaʼ oʼ t̃omc̈haʼterret allohuenet—am̃chaʼtaret̃ Agripa, ñam̃a gobernador Festo, ñam̃a Berenice ñam̃a allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. \v 31 Allempoña ahuanerretpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Añ yacmapaʼ ama es peno att̃och oʼch yemtsach amapaʼ att̃och yemñe cárcelo. \p \v 32 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripa otan Festo: \p —Amach ña muenetsñe oʼch aʼpoctatenanaʼ ñoñets am̃chaʼtaret̃esho Romopaʼ yapaʼ oʼt̃eʼ yaʼrroyereñ eʼñe t̃ayecma. \c 27 \s1 Allempo anmet Pablo Romo \p \v 1 Allempoña oʼ aʼpoctatuet oʼch mueñet Pablo anetso Romo allara Italiapaʼ oʼ anmet alloʼtsen capitán ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Julio, ñeñt̃ poʼcap̃taner penet ñeñt̃ emchorrenaya am̃chaʼtaret̃ Augusto. Ñam̃a oʼ anmet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ec̈hno oʼ apueñetaʼ Julio, allñapaʼ ñach cohuam̃pesnomahuet. \v 2 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tesalónicot̃. Ñeñt̃chaʼ parro yoct̃aʼnem̃ Pablo.\f + \fr 27:2 \ft Lucas ñeñt̃ quellquëʼ añ ñoñets ñapaʼ cot̃aʼnman ñam̃a Pablo.\f* Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yebeʼt̃osc̈haʼt boto ñeñt̃ huetsa anetsot̃ Adramitiot̃, ñeñt̃ña botepaʼ oʼch etsotyesnoma allemeña sohuaʼpuetsoʼmar ora Asioʼmar. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey boto. \v 3 Tsapat̃ñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Sidóno. Allña capitán Juliopaʼ morrentnomana Pablo ñeñt̃oʼmar oʼ muenach oʼch emoʼtnoman pamoʼtseshaʼ, ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all Sidóno, att̃och ñetpaʼ oʼch apapet Pablo ñeñt̃ palltena. \v 4 Allempoña ahuam̃perryerrpaʼ nanac yorrnotam̃pesnoma. M̃orrpaʼ ama muenatye oʼch yemet att̃och oʼch ahuey eʼñe pac̈harr all oñenet, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanma coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre. T̃arroʼmar yepotesuanma att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. \v 5 Allempoñapaʼ arr yoñemuanom allameʼtets Cilicioʼmar, ñam̃a allameʼtets Panfilioʼmar. Allempoñapaʼ yec̈hap ñam̃a Miro all yetsotosa, allara ñeñt̃ paʼnetser Licia. \p \v 6 Allña capitán Juliopaʼ entosan poʼpoñ bote ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃ ñeñt̃chaʼ tatsa Italio. Ñaña allempopaʼ otey ahuoʼch yaʼtac̈haʼt all. \v 7 Allempoña oʼ allponmat ahuam̃p̃sey eʼñe acop̃apaʼ eʼñe yemueroc̈henñot̃a yemet ñam̃a Gnidot̃. Allot̃paʼc̈hoʼña ama muenaterryerro m̃orr oʼch ahuerryerr eʼñe pac̈harr, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanerrerr coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Creta att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. Allñapaʼ allponoʼmar yoñom allecma etsotenet ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salmón. \v 8 Yemueroc̈henñot̃a yemetua ñam̃a allot̃ eʼñe acop̃a. Att̃eñapaʼ yec̈hap ñam̃a all oteñet Cohuen Sohuaʼpuetso. Allot̃paʼ eʼñe allameʼttsa anetso Lasea. \p \v 9 Yemueroc̈htameʼteñot̃paʼ oʼ yaʼllponmatnom ñeñt̃oʼmar allempopaʼ oʼ c̈hen allempo nanac am̃chaʼnoc̈htena oʼch ahuam̃p̃sey sapoʼmar. Ñam̃a oʼ met allempo anaret̃ judioneshacop allempocma ahuantenet paʼchporrña Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yeñoch oʼ c̈hen allempo nanac orrnotena sapoʼmar. Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ oʼ yerpatanet, \v 10 atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ, napaʼ noct̃apeʼchen arepoña es yehuapoya t̃oño allempoch ahuam̃perryerr. Napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ oʼch yechencatsreʼtnoma, amaʼt ñam̃a yebotepaʼ c̈hach chenca; amaʼt yapaʼc̈hoʼña arepoña c̈ha yechenca. \p \v 11 T̃arraña capitánñapaʼ oʼ ameʼñenana atet̃ otanet ñeñt̃ manejaʼneneʼ bote ñam̃a ñeñt̃ atet̃ otanet ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote. Ama ameʼñyeto atet̃ otanet Pablo. \v 12 Ñam̃a all Sohuaʼpuetso Cohuenpaʼ, ama tama cohuenayaye oʼch allaya allempo c̈hen orrnoteñtsopo. Ñam̃a allohuenetpaʼ oʼ eʼñe pocteʼ entuet oʼch ahuam̃perryerr allot̃. Arroʼchña yec̈hap sohuaʼpuetso all oteñet Fenice, t̃arraña allara anetso Creta. Oʼ sechet Sohuaʼpuetso Feniceo t̃arroʼmar allpaʼ ama tama orrnoteno. Allñapaʼ allach yaʼposa t̃arrempohua oʼch metuen orrnoteñtsopo. \s1 Allempo huomenquëshatam̃pesnomuet sapoʼmar \p \v 13 Allempoñapaʼ oʼ huapa m̃orr poʼpshem̃tañot̃, t̃arraña ñeñt̃paʼ mamesha m̃orraren. Allempoñapaʼ otyeset: \p —T̃eʼpaʼ pocteʼ oʼch ahuerryerr. \p Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ cheterret ñeñt̃ rremueneʼ botepaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃perryerr. Allot̃ñapaʼ eʼñe top̃ñaʼsoʼmara yoñmam̃pes allara anetso Creta. \v 14 T̃arraña eʼñe oʼchtapaʼ ahuepaʼtchaʼ huapa ñam̃a m̃orr onnat̃ot̃ allent̃eʼtsen anets Creta. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yorrnotam̃pesnoma nanac huomenc. \v 15 Botepaʼ ama eshcayeʼ to allenet̃ anmam̃penyet allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼ anmam̃p̃sey orrno aʼyenet̃. \v 16 Orrnoñapaʼ oʼ c̈hapatey poʼpshem̃tañot̃ alloʼtsen coñeʼt̃ rroc̈hpeʼchañ añ paʼsoʼcheñ Clauda. Oʼ c̈hapatey allot̃em̃taʼn ama tama hueno m̃orr. Allña eʼñe yemueroc̈henñot̃a yechant noñt̃ ñeñt̃ chetaʼnen atarr bote. Allot̃paʼ yeshaʼch atarr boto. \v 17 Allempoña oʼ yeshaʼtua noñt̃paʼ ñetñapaʼ huancatseʼtet atarr bote att̃och amach tareʼche orrno. Ñam̃a ñetpaʼ añ mechaʼtet ñatoʼ botepaʼ oʼch c̈hap muelleʼsat̃o alloʼtsen mueñ ñeñt̃ ama echarroyaye ñeñt̃ otenet Sirte. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pueyhuet enot̃ shetamuets ñeñt̃ chopeʼchateneʼ bote att̃och botepaʼ amach errenet̃ to. \v 18 Allempoñapaʼ ahuepaʼtchaʼ yorrnotam̃pes nanac huomenc. Tsapat̃ñapaʼ chetanatet cargapaʼ saprrochet saʼpo. \v 19 Pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ saprrotet ñam̃a ñeñt̃ allpon echyen bote. \v 20 Allempopaʼ allponmat ama orrterro atsneʼ amaʼt ñam̃a rantoc̈hno, amaʼt mamesha. Nanac yorrnotam̃p̃sa. Att̃eñapaʼ yot: \p —T̃eʼpaʼ amach errot̃eno yequeshperro. \p \v 21 Ñam̃a allponmat ama es yerro. Allempoña Pablopaʼ t̃ompaʼ ot: \p —Ñerraʼm amach masheñneshachaʼ sat̃paʼnoñe atet̃ notaseñ, amach yonñe Cretot̃, t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es yeyoreʼtenayñe ñam̃a allempopaʼ amat̃eʼ yechencatsreʼtañe. \v 22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sellcatsto t̃arroʼmar yapaʼ yequeshp̃ach allohueney. Añachña chencatsreʼtatsa bote. \v 23 Napaʼ neñoteñ t̃arroʼmar tsapopaʼ orrtona mellañot̃eñ ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ puechemer nepeneʼ, ñam̃a ñeñt̃ara ñocop net̃orrena. \v 24 Ñeñt̃ norrtoyapaʼ atet̃ oten: “Amach Pablo pellcatsto t̃arroʼmar pec̈hapchaʼ alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ all Romo. Eʼñe p̃ot̃paʼ Yomporpaʼ oʼch aʼnatana allohuen ñeñt̃ epap̃ sechopeʼcham̃pen boto.” \v 25 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sellcatsto. T̃arroʼmar napaʼ neyemteña Yompor, ñerraʼm errot̃en otenpaʼ atet̃chaʼ p̃a. \v 26 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ c̈hocmach yepotam̃p̃sa allempo oʼch yec̈hapmoch patso. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pablo. \p \v 27 Allempoña oʼ met c̈harramat puechena paʼtatsmat, att̃a yetam̃pena saʼpo ñeñt̃ otenet Adria. Allempopaʼc̈hoʼña yorrnotam̃pesnoma. Allempo c̈hap rroc̈h tsapopaʼ añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otet: \p —Ñatoʼ oʼ yec̈hapmoch alloʼtsen pats. \p \v 28 Allempoñapaʼ oʼ topasoʼtet saʼp. Allempoñapaʼ ahuoʼt eñochet alloʼtsen maʼpoch c̈harraʼ puechena pechap metro. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuerryerr allpononet̃paʼ allpaʼc̈hoʼña oʼc̈hoʼ topasoʼtuereterr. Allñapaʼ otet alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena canc̈herr metro. Allempoñapaʼ añ mechaʼtet t̃ayeʼtoʼ yetoʼmam̃p̃sa mapyo. \v 29 Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼshoreʼtet puequëʼnareʼtot̃ paʼtatsm̃aga ñeñt̃chaʼ rremueʼ bote. Allempoña aʼshoreʼtuetpaʼ oʼ cohuet atoʼt puetarenaʼ. \v 30 Añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ aʼsuaterret eʼñe aʼnahua noñt̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch cac̈hpaʼnmuet alla bote. Amaʼt ahuepaʼt aʼsuaterret noñt̃paʼ ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ aʼshoreʼtenet ñeñt̃chaʼ rromueʼ bote poñeʼm̃agot̃. \v 31 Allempoña Pablopaʼ eñotanet atet̃ cot̃apeʼchen ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otan capitán ñam̃a poʼpoñec̈hno solltarneshaʼ atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm ama alla aʼpueto botopaʼ sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ sequeshperro amaʼt puesheñarrot̃esa. \p \v 32 Allempoña solltarneshaʼpaʼ oʼ tsorram̃p̃set noñt̃ poc̈har att̃och ahuoʼ aʼyenet̃. \v 33 Eʼñe puetaresuanetsapaʼ añña Pablopaʼ atet̃ otanet allohuenet: \p —T̃eʼpa oʼch serraʼmuen t̃arroʼmar oʼ c̈harramat puechena paʼtatsmat semaʼyoc̈hreñot̃ poʼpoñpaʼ ama semueno, ama es serreno. \v 34 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notaʼmuenes serraʼmuen att̃och c̈herr sehuamenc, t̃arroʼmar amach eseshas chencatso, amaʼt puesheñarrot̃esa. \p \v 35 Ñeñt̃a otuanet oʼ chetan panpaʼ oʼ maʼyocha eʼñe alla all shontena acheñeneshaʼ. Allot̃paʼ shotan panpaʼ oʼ rreʼ. \v 36 Allempoñapaʼ oʼ yeʼchatanetpaʼ oʼ rret ñamet. \v 37 Ñeñt̃ey botoʼtseney allohueneypaʼ alloʼtsen doscientos setenta seis acheñeneshaʼ. \v 38 Allempoña ochaʼhuanet puerrarpaʼ alla saprroteneterr trigopoʼr oño att̃och oʼhuañchaʼ tama eñerrta bote. \s1 Allempo taram̃p̃sanet saʼp poʼbote \p \v 39 Allempoña eʼñe puetaresuenpaʼ oʼ entet pats, t̃arraña ama puentareto ñeñt̃ pats, t̃arraña allempo oʼ entet ñam̃a aʼyohuen mueyapoʼs allñapaʼ aʼyohuen ñam̃a puemeʼtar. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet: \p —Ñatoʼ yec̈hapchaʼ all allochñapaʼ allchaʼ yetsotosa cohuen. \p \v 40 Allot̃ñapaʼ tsorroʼtet ñam̃a ñeñt̃ rromueneʼ botepaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmet alla saʼpo. Allempoñapaʼ oʼ pueyam̃peret allo huanquët ahuaña bote puepopap̃. Allempoñapaʼ echantet ñam̃a poñeʼm̃agot̃ shetamuets att̃och m̃orrpaʼ oʼch matatan bote. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey puemeʼtaronet̃. \v 41 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap bote all epchacraʼstena saʼp all nanac epopaʼ rroc̈hoñapaʼ c̈ha muelleʼsat̃tena. C̈hap all botepaʼ c̈ha ac̈htosa poñeʼm̃agot̃, ama errot̃ yepere. Arrot̃ña puequëʼnareʼtot̃ nanac emoʼyarertena saʼp. Poʼhuamencpaʼ oʼ taram̃p̃sey yebote. \v 42 Allempoña solltarneshaʼpaʼ mueneñ oʼch muetsanatuan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ t̃ayeʼtoʼ ñerraʼm pat̃etpaʼ ahuoʼt̃eʼ yetet. \v 43 T̃arraña capitánpaʼ nanac mueneñ oʼch aʼqueshp̃atan Pablo ñeñt̃oʼmarña ama muenataneto oʼch muetsanachet. Atet̃ otanet: \p —Ñerraʼm eseshaʼt̃eʼ eñoteneʼ pat̃atsapaʼ oʼch sepat̃a sanom att̃och sep̃chata yom̃taʼn. \v 44 Allot̃ñapaʼ sam̃a ñeñt̃es ama eñotenaye pat̃atsapaʼ ñatoʼ oʼch sanemyes tabla amapaʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ echyen bote, allochñapaʼ att̃och sep̃chata sam̃a. \p Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ pechatuet allohuenet. \c 28 \s1 Allempo c̈hapuet coñeʼt̃ pats paʼsoʼcheñ Malta \p \v 1 Allempoña oʼ yequeshp̃aʼhua allohueneypaʼ allempoñapaʼ otyet añ coñeʼt̃ patspaʼ añoʼ paʼsoʼcheñ Malta. \v 2 Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ nanac muerapyet ñeñt̃oʼmarña aʼt̃oronayet tsoʼ allchaʼ yeshotosa, t̃arroʼmar allempopaʼ c̈ha huatena oʼ yesnat̃eʼt. T̃arraña eʼñe cohuen agapapuey allohuen acheñeneshaʼ. \v 3 Pabloñapaʼ allent̃a tsellaʼt̃pechospaʼ oʼ aʼt̃amoʼyeʼ tso. Allempoñapaʼ machayot̃a c̈haʼnom shechep̃ eʼñe tsot̃. Ahuoʼt atserr eʼman tsoʼpaʼ oʼ c̈haʼnompaʼ, c̈ha ac̈han Pablo potot̃paʼ alla aʼsopeʼch. \v 4 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ eñchet Pablo c̈ha aʼsopeʼcheñ shechep̃ potot̃paʼ atet̃ otannaʼtyeset: \p —Añ acheñpaʼ amtsañt̃eʼcaʼye ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amaʼt oʼ queshp̃aʼhua saʼpot̃paʼ t̃eʼña Yomporpaʼ oʼch tsaʼtacha. \p \v 5 T̃arraña Pablopaʼ paʼshqueʼcherra shechep̃ñapaʼ oʼ shoraʼnerr tso, amaña errot̃eyeʼ pe amaʼt mamesha. \v 6 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohueñet Pablo ñatoʼ machayot̃ach añecmuenta potpaʼ oʼch t̃acoʼra rromueʼ. Allempoñapaʼ oʼ cohuaʼhuet oʼchet ama es atsoto, allempoñapaʼ oʼ cot̃apeʼcherret poʼpoñ, atet̃ otet: \p —Añpaʼ poʼñoc̈h Paretst̃eʼ. \p \v 7 Ñeñt̃ña aneʼtañtetsa allpaʼ añ paʼsoʼcheñ Publio. All yec̈hap yapaʼ allot̃paʼ allameʼttsa all yec̈hena Publio, allpaʼ alloʼtsen poʼpatseñ. Ñapaʼ oʼ agapapuey eʼñe cohuen ñeñt̃oʼmar allpaʼ yemaʼpamuetnom paʼpacllo. \v 8 Eʼñe allempopaʼ añña Publio pomporpaʼ c̈ha atsnaʼten, nanac huoraten ñam̃a c̈ha chemotseʼten, ama achñeno. Allempoña Pablopaʼ oʼ ahuoʼ oʼch enteñaʼ. Allempoña c̈hap Pablopaʼ ñañapaʼ maʼyocham̃p̃sosya. Allempoña Pablopaʼ oʼ aʼp̃llanaʼchpaʼ añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ allent̃a correna. \v 9 Allempoña eʼmareʼch allohuen acheñeneshaʼ atet̃ oʼ p̃osa Pablopaʼ huapyesa acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe aʼcrratyesuanet Pablo. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ shonteʼ regalaʼyesyet paʼnamen. Ñam̃a allempo ahuam̃perryerr botopaʼ nonayet allpon ñeñt̃ yepalltena. \p \v 11 Allempoña oʼ met maʼpm̃a arrorrpaʼ oʼ alla ahuam̃perryerr poʼpnañ boto. Ñeñt̃ña botepaʼ ñeñt̃ cohueneʼ oʼch metuen allempo orrnoteñtsopoten. Añ botepaʼ ñeñt̃ huapatsa ahuaña Alejandriot̃. Ñam̃a añ botepaʼ echenan poñeʼm̃agot̃ acheñmaʼt̃ ñeñt̃ epueshaʼ ñeñt̃ tomaʼntatenet poʼyosret; ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Cástor; poʼpsheñeñpaʼ añ paʼsoʼcheñ Pólux. \v 12 Allempopaʼ arr yetsotnoma all oteñet Siracusa. Allñapaʼ alla yemaʼpamuetnom. \v 13 Allot̃paʼ allampañoʼmara yoct̃atop̃ñeʼch pats, att̃eñapaʼ yec̈hap all oteñet Regio. Allpaʼc̈hoʼ all yetsotnoma. Tsapat̃ñapaʼ oʼ m̃orrarenerr mameshaʼtets. M̃orrpaʼ arrot̃ huena yechaʼñem̃taʼnot̃. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ alla ahuam̃penyerr. Allot̃ñapaʼ eʼñe puepomtañocma yec̈hap all oteñet Puteoli. Allpaʼ all yetsotosa. \v 14 Allñapaʼ yentos ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñetpaʼ aʼpatapyet all yec̈henet, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ alla yecanc̈herrmatnom ñesheto. Att̃ot̃apaʼ oʼc̈hoʼ yeyaʼrrota ñam̃a Romo. \v 15 Añña ñeñt̃ ameʼñetsa all Romopaʼ ahuoʼt eʼmareʼtyet oʼ yec̈hap allampañopaʼ allent̃aʼt onac̈haʼtet oʼch poctapyet. Puesheñaʼtetspaʼ oʼ c̈hapuet all oteñet Foro ñeñt̃ara Apio. Poʼpotantaññapaʼ allaʼt c̈hapyeset rrocho all oteñet Maʼppahua Pocoll. Allñapaʼ all poctaʼyet. Allñapaʼ all entosanet Pablopaʼ nanac parasyosoʼtan Yompor t̃arroʼmar allempopaʼ nanac coshatapet Pablo. \v 16 Allempoña oʼ yec̈hap Romopaʼ atet̃ otapet Pablo yec̈hosepaʼtoʼ ellonet̃, t̃arraña c̈hocma net solltar ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ. \s1 Allempo Pablopaʼ serrpareʼtatosanet allempo c̈hap anetso Romo \p \v 17 Pomaʼpamtañoñapaʼ añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop allpaʼ Pabloñapaʼ agotatanet allohuenet. Allempoña oʼ eʼñe apc̈haʼhuetpaʼ Pabloñapaʼ atet̃ otanet: \p —Masheñneshachaʼ, amaʼt napaʼ ama errot̃ nepeñeña judioneshaʼ ñam̃a ama c̈ho nehuaporeʼtateno ñeñt̃ atet̃ yec̈heʼt̃ yatañneshañpaʼ t̃eʼña judioneshaʼpaʼ oʼ att̃a rromaʼnet all Jerusaléño, oʼ pomnet alloʼtsen romanoneshaʼ. \v 18 Ñetpaʼ aʼp̃t̃oʼtareʼtnet, t̃arraña amaña entoneto att̃o alloch muetsatnet, ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ mueneñetañ oʼch aʼrroyerrnetañ. \v 19 T̃arraña judioneshaʼpaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch aʼrroyerrnet. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nesecha oʼch entatennetaʼ am̃chaʼtaret̃ arr Romo. T̃arraña napaʼ ama c̈ho notteñeʼcheñe namoʼtsnaʼtar. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nagotatuas allochñapaʼ oʼch neserrpareʼtatuas ñeñt̃ atet̃ pennet. Ñam̃a napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerromapaʼ Yomporpaʼ oʼch tantaterrey esempohuañen. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ sentuan napaʼ ehuancaret̃en, t̃arraña amaʼt allohuen judioneshaʼpaʼ att̃ecma ameʼñenetañ. \p \v 21 Ñetñapaʼ atet̃ ochet Pablo: \p —T̃arraña yapaʼ ama yaguënaʼ carta Judeot̃ ñeñt̃ atet̃ otenet p̃ocop. Ñam̃a ñeñt̃ ameʼñetsa amaʼt huapyenet arrpaʼ ama eseshaʼ errot̃ otetso p̃ocop ñeñt̃ ama cohuenayaye. \v 22 Yapaʼ aña yeñoten poʼñoc̈h c̈hocma eʼmoñeʼteñet erracmañen ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña yemneñ t̃eʼpaʼ oʼch yeʼm̃ñotap̃ yam̃a errot̃ent̃eʼ p̃oct̃apeʼchen p̃a. \p \v 23 Allempoñapaʼ aʼpoctachet allempoch huac̈haʼtet alloʼtsen Pablo allempoʼch serrpareʼtatanet. Allempoña oʼ c̈hap allempoch huac̈haʼtetpaʼ allempopaʼ shonteʼ acheñ huac̈haʼtatsa Pablesho. Allempoña Pablopaʼ eʼñe ellapen serrpareʼtatahuet; aʼpot̃anet atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a lleyatyesanet Moisés poʼñoñ all oten atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñam̃a lleyatyesanet poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ all oten ñam̃a atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñapaʼ nanac mueneñ oʼch ameʼñatanet att̃o Jesúspaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ Cristotats. \v 24 Eʼñe allempopaʼ ameʼñaʼyesyet puesheñaʼtets, t̃arraña poʼpotantañpaʼ ama es ameʼñatso. \v 25 Att̃eñapaʼ ñañeñeta achm̃areʼtannaʼtyeset. Allempo ahuanerrmochetpaʼ allempoña Pablopaʼ otanet: \p —Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃ allempo Parets Puecamquëñot̃paʼ otan satañneshañ: \q1 \v 26 Oʼch soteñaʼ judioneshaʼ añ ñoñets: Amaʼtchaʼ c̈hocma eʼm̃ñotenetpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto. Ñam̃a amaʼtchaʼ c̈ho es entuetpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto. \q1 \v 27 Allot̃paʼ oʼch sotenanetaʼ, t̃eʼpaʼ pueyoc̈hretopaʼ nanac echarrtenet att̃och amach es c̈hapahueto pueyoc̈hreto. T̃eʼpaʼ amach mueneto oʼch es eʼm̃ñotet t̃ayeʼtoʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. T̃eʼpaʼ amach mueneto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. Att̃etach amach es cot̃apeʼcherreto nocop amaʼt mamesha att̃och naʼqueshp̃aterranet. Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. \m \v 28 Allempopaʼ alla oterraneterr Pablo: \p —T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas añ, t̃ayot̃eñ Yompor poʼñoñpaʼ oʼch yeserrpareʼtach poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arroʼmar ñetpaʼ ñerraʼm eʼmoñet Yompor poʼñoñpaʼ oʼch ameʼñet. Eʼñe pameʼñeñot̃etpaʼ queshperretchaʼ. \p \v 29 Ñeñt̃a otuanet Pablopaʼ añña judioneshaʼpaʼ eʼñe pachm̃areʼtannaʼteñot̃etpaʼ oʼ ahuanerret. \p \v 30 Eʼñe epa char all yec̈ha Pablo Romo. Allpon palltaʼyeseʼt̃paʼ eʼñe tsaʼtuauyeʼt̃. Ñam̃a eʼñe cohuen agapyesaneʼt̃ ñeñt̃ huapyestseʼt̃. \v 31 Ñam̃a eʼñe cohuen serrpareʼtataneteʼt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña, ñam̃a yec̈hataneteʼt̃ atet̃ pena Yepartseshar Jesucristo. T̃arroʼmar allpaʼ ama eseshaʼ epatareʼtayeʼt̃e. Allohua.