\id 2CO - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h 2 CORINTIOS \toc1 Puepañ San Pablo Poʼcarta ñeñt̃ quellquërranerr Corintoʼmarneshaʼ \toc2 2 Corintios \toc3 2Co \mt2 AÑ PUEPAÑ SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLQUËRRANERR CORINTOʼMARNESHAʼ \mt1 2 CORINTIOS \c 1 \s1 Att̃o Pablopaʼ alla quellquërranerr carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Corinto \p \v 1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes ameʼñenaya Yompor ñam̃a eʼñe sameʼñeñot̃ c̈hocma sapc̈hena Yomporecop all anetso Corinto. Ñam̃a añ cartapaʼ añecpaʼnaña nequellquëñ allohuenacop ñeñt̃ oʼ pueyochreshaʼ perranet Parets ñeñt̃ apc̈haʼyetsa allemeñ anetso Acayoʼmar. Na Pablon oʼch alla nequellquërrnaserr poʼpoñ carta epan masheñ Timoteo. Napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor. \v 2 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes. \s1 Yomporpaʼ ñachña c̈hocma yocshateneʼ allempo es yehuenoya \p \v 3 Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor, ñeñt̃ara ñeñt̃ Pompor pen Yepartseshar Jesucristo. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr amueraña, ñeñt̃chaʼ c̈hocma yocshaterreʼ allempo es yellcateneʼ yeyoc̈hro. \v 4 Ñerraʼm esempo huennaya paʼnamen ñeñt̃ amueroc̈htatañtetsa ñapaʼ ñachña c̈hocma yocshaterreʼ. T̃arroʼmar oʼ coshaterrey Yompor, allochña yapaʼc̈hoʼña att̃och yeñoteñ oʼch yocshater yam̃a masheñneshaʼ ñerraʼm esempo huapanet ñamet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet. Añ poctetsa oʼch yocshaterranet ñet att̃o Yomporpaʼ oʼ coshaterrey yam̃a. \v 5 Att̃o nanac yemueroc̈htapreteña Cristo t̃arraña ñachña ello atarr yocshaterreʼ. \v 6 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo nemueroc̈htena na, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h socop, t̃arroʼmar ñerraʼm esempo nemueroc̈htena napaʼ ñeñt̃paʼ alloch socsherra sam̃a att̃ot̃chaʼña sequeshperra. Ñam̃a ñerraʼm esempo coshaterren Yompor ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloch nocshaterres sam̃a. Allochñapaʼ eʼñe socsheñeshocmañen c̈hocmach saʼhuanten allohuen mueroc̈hteñets ñeñt̃ atet̃ nepena na. \v 7 Ñeñt̃oʼmar napaʼ neñotenes c̈hocmach saʼhuantaʼ ñeñt̃ echarr senten. T̃arroʼmar napaʼ neñoteñ ñerraʼm allpon semueroc̈htapretna, elloña allempopaʼ oʼch alla eʼñe socshapreterrna att̃o Yomporpaʼ ñachña c̈hocma yocshaterreʼ. \p \v 8 Ñehua, t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch masheñneshachaʼ señoten ñeñt̃ atet̃ nemueroc̈htosa ahuaña all anetso Asia. Allempopaʼ napaʼ atarr nanac nellquëna. Napaʼ notapañ c̈hach nerroma, amach errot̃ nepe oʼch naʼqueshp̃ata nañeña. \v 9 Poʼñoc̈h napaʼ neñoteñ neyoc̈hro t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapona ñeñt̃ nocop allempoch nerroma. T̃arraña añecpa huapona echarrteñets atet̃, allochñapaʼ att̃och eʼñe neñoteñ Yomporchaʼña neyemtena. Amachña nañeña yemtetso. T̃arroʼmar Yompor poʼhuamencot̃ amaʼt arromñat̃paʼ c̈hocmach tantater. \v 10 T̃arraña amaʼt mueneʼ nerromañ Yomporpaʼ allorocma tantaterren poʼhuamencot̃ att̃och ama nerromo. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ Yomporpaʼ c̈hocmach aʼqueshp̃aterrey. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ñachña c̈hocma neyemtena. Neñoteñ alloʼna sen naʼqueshp̃atneneʼ ñerraʼm esempo es nohuerroyerr ñeñt̃ atarr echarr. \v 11 Ñam̃a añ poctetsa oʼch semaʼyocham̃penna att̃och seyenpaʼn. Ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eñotennet att̃o Yomporpaʼ c̈hocma aʼnatenna eʼñe puemaʼyocheñot̃et ñet, allempopaʼ c̈hocmach parasyosoʼteñet Yompor att̃o aʼnatenna. \s1 Att̃o Pablopaʼ ama eñotenano pueshquëñ \p \v 12 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen. Napaʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ nanac. Napaʼ neñotena neyoc̈hro poʼñoc̈h arr patsropaʼ c̈hocma noct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Parets. Eʼñe nameʼñeñot̃ Yompor, napaʼ ama nemno oʼch eseshaʼ neshcaʼyes amaʼt mamesha. Elloña sapaʼ ama nemno oʼch neshcas amaʼt eʼñe mamesha. Ama aña neyemteno ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen ya acheñey arr patsro, añchaʼña neyemteñot̃ Yompor att̃och ñach neyenpueneʼ. Eʼñe puemuereñot̃ ñachña neñotateneʼ ñeñt̃ cohuen enten ña. \v 13 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotapañ napaʼ att̃at̃eʼ neshquënes ñeñt̃ notenes necartot̃. T̃arraña ñeñt̃ allpon notenes necartot̃paʼ, oʼch selleyeʼ allochñapaʼ eshecchaʼ señoch ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, añ ñoñetspaʼ ama shequëñtsoyaye. Napaʼ necuenes esempohuañen oʼch eʼñe seyemtenna eʼñe poctacma, oʼch eʼñe señoch ñeñt̃ atet̃ notenes necartot̃ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Napaʼ ama c̈hoyeʼ neshquënso. \v 14 Amaʼt t̃eʼpaʼ ama eʼñe poctacmayeʼ seyemtenno, t̃arraña ñerraʼm seyemtenna eʼñe poctacma, allempoñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra Yepartseshar Jesúspaʼ att̃o socshenna na, napaʼc̈hoʼña allempopaʼ nocsherrsach sam̃a. \s1 Att̃o Pablopaʼ sechenañ oʼch emoʼtenanaʼ corintoʼmarneshaʼ \p \v 15-16 Napaʼ notenapañ c̈hocmat̃eʼ seyemtenna, t̃arroʼmar napaʼ ama c̈hoyeʼ neshquënso. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ahuaña nesechena oʼch ahuen Macedonio, napaʼ noct̃apeʼcheñ oʼch nemoʼtnomues. C̈honchaʼña metats ñam̃a Macedonio, allempoña noct̃apeʼcheñ oʼch nerr Macedoniot̃paʼ oʼch alla nemoʼtnerrserr. Att̃och puepocheño oʼch nocshaterres, ñam̃a att̃och seyenpaʼn sam̃a oʼch alla ahuerren Judeo. \v 17 T̃arraña amaʼt atet̃ noct̃apeʼcheneñ oʼch nemoʼterrsañpaʼ t̃arraña ama neseno oʼch nab̃cherrsaʼ; ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ epuot̃eʼ noct̃apeʼchen cohuen. Sapaʼ att̃at̃eʼ sentenen atet̃ ñerraʼm acheñ ñeñt̃ att̃ach es puec̈hena arr patsro. Amaʼtchaʼ otenan acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a, t̃arraña pueyoc̈hroñapaʼ cot̃apeʼchenayach poʼpoñ. \v 18 T̃arraña napaʼ ama att̃eyeʼ noct̃apeʼcheno. Ñerraʼm es notenes ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃apaʼ neyoc̈hroñapaʼ ama esoyeʼ noct̃apeʼcheno poʼpoñ. T̃arroʼmar Yompor ñerraʼm es oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onaypaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pennay t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ. \v 19 Ñam̃a Yompor Puechemer ñeñt̃ara Cristo Jesús ñerraʼm es oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onaypaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pennay, c̈hocmach orrtateñ eʼñe poʼñoc̈h, t̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ c̈hocma yeserrpareʼtatenes epan masheñ Silvano ñam̃a masheñ Timoteo. \v 20 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ allpon atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay, Puechemerña ñeñt̃ Cristo Jesús ñaña eʼñe etsotatueneʼ poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmar ñerraʼm esempo yoten “att̃etepaʼch Yompore yocop” yeñoteñ Cristopaʼ ñaña eʼñe etsotatueneʼ Pompor poʼñoñ yocop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor. \v 21 Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ peneʼ allohueney yeyoc̈her eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer Cristo. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yellsenseneʼ att̃och yet̃orraʼyesa ñocop. \v 22 Ñam̃a ñapaʼ ahuoʼt apuerrey att̃och yeñoter oʼ puechemer perrey ña. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ aynatuaret̃ey Yomporecop. Ñam̃a ahuoʼt apuerrey Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yec̈herrtsa yeyoc̈hro ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ orameñ shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor. \p \v 23 T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen ñeñt̃oʼmarña ama nemoʼterrso ahuaña. Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃chaʼ atet̃ notas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Eʼñe nemorrenteñot̃es sapaʼ ama nec̈herro all seyc̈hena Corinto. T̃arroʼmar ama neto, ñerraʼm netañ oʼch nec̈hap seshopaʼ c̈hat̃eʼ mueneʼ necheʼptareʼtyesoses eʼñe sa sat̃pareʼteñot̃en. Ñerraʼm atet̃paʼ c̈hat̃eʼ alla nellcaterres. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas eʼñe nemorrenteñot̃es sapaʼ att̃ot̃ña ama nec̈herro sesho. Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ ama att̃eyeʼ notensopaʼ Yomporepaʼchña naʼchencaterreʼ. \v 24 Ama añecpayeʼ notenso att̃och sapaʼ oʼch saʼm̃chaʼtaret̃er seperren na, ñeñt̃es ameʼñenaya Yompor. Añchaʼña net̃orrapretasa att̃och neyenpas. Amaʼt att̃o oʼ huomenc sameʼñeñañ Yompor, napaʼ c̈hocmach net̃orrena socop allochñapaʼ att̃och señmañeshocmañen soct̃er Yompor eʼñe poctacma. \c 2 \p \v 1 Ñehua, amaʼtchaʼ nemneñeñ oʼch alla nec̈herrerr sesho t̃arraña napaʼ ahuoʼt alla noct̃apeʼcherr ello neyoc̈hro, noten amach neto t̃arroʼmar ama nemno oʼch nec̈hap nellquëñeshaʼ sesho t̃eʼt sapaʼ oʼt̃eʼ alla nellcaterrserr sam̃a. \v 2 T̃arroʼmar noten ñerraʼm neʼñotareʼteñot̃es na oʼch alla nellcaterrespaʼ att̃och nellcaterres sa, sellquëñapaʼ amach nocshapretaso, t̃arroʼmar sapaʼ sañeña eʼñe nocshateneʼ. \v 3 Ñeñt̃oʼmarña ama nec̈herro sesho ahuaña, aña nequellconas carta ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen. Allochñapaʼ ñerraʼm machayot̃a nec̈herr sesho ñerraʼm oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen, ñeñt̃chaʼña atarr nocshapretuerrsa. Allochñapaʼ amach tama nellquënso t̃arroʼmar añ poctetsa socop c̈hocmachña eʼñe socshaterren. Ñam̃a neñotenes ñerraʼm esempo nocshena na sapaʼc̈hoʼña allohuenespaʼ oʼch eʼñe socsherra. \v 4 Ñam̃a allempo nequellconas añ carta ahuañapaʼ eʼñe nellquëñeshaʼ nequellquënnas. Ama neñmateno neyoc̈hro amaʼt mamesha, eʼñe ñeñt̃a nenen neyoc̈hro. Elloñapaʼ eʼñe neyaʼchpeñeshaʼ nequellquënnas ñeñt̃ carta. Napaʼ ama añecpayeʼ nequellquënnaso carta att̃och nellcatas sa; añecpaña nequellquënnas att̃och sapaʼ oʼch señoch atarr nanac nemorrentensa. \s1 Arrpaʼ all cot̃apeʼchatanet att̃och peretnet at̃parñat̃ \p \v 5 Ñam̃a añ acheñer ñeñt̃ at̃pareʼtetsa seshopaʼ ama napt̃ayaya llecatenno na, añña amaʼt sapaʼc̈hoʼña allohuenespaʼ c̈hocma llecatenes. Ñehua, t̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ñatoʼ oʼch notas ama allohuenacmas atet̃ petso, t̃eʼt att̃a atarr natontaten ñoñets ñeñt̃ ama att̃eyaye poʼñoc̈h. \v 6 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñe pocteʼ att̃o oʼ secoñchatue ñeñt̃ acheñer, t̃eʼpaʼ allohuach. Amaʼt shonteseñ ñeñt̃es pocteʼ entenayeñ oʼch secoñchatererr ñeñt̃ at̃parñat̃, t̃arraña t̃eʼpaʼ ñeñt̃ach. \v 7 T̃eʼpaʼ añña poctetsa oʼch alla sep̃retner, allochñapaʼ att̃och socshater, t̃eʼt att̃a nanac llequëna, puellquëñot̃paʼ oʼt̃eʼ alla quec̈hpuerran Yompor. \v 8 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenes añ poctetsa oʼch sorrtatoñ cohuen ñocop att̃och eñoter poʼñoc̈hpaʼ atarr semorrenteña. \v 9 Ñeñt̃ecpaña noct̃apeʼchatas ahuaña necartot̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ ñeñt̃ at̃pareʼtetsa att̃och netpatenes oʼch neñotas ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eʼñe sameʼñena ñeñt̃ poctetsa Yomporecop, amaʼt errot̃enoʼtsensa. \v 10 Ñam̃a oʼch noterrserr, ñerraʼm eseshaʼ sep̃retnerr sa, napaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ nenteñ nam̃a ap̃retnaret̃terrepaʼch. Ñeñt̃ c̈hocma nat̃pareʼteneʼ ahuaña t̃eʼña ñapaʼ oʼ nep̃retner, ñeñt̃paʼ eʼñe socop. Amaʼt Cristopaʼ eʼñe entenen. \v 11 Ñam̃a añ eʼñe poctetsa oʼch yep̃retnannena. Allochñapaʼ amaʼt oneñet̃paʼ amach alla aʼpsaterrye Yompor. T̃arroʼmar ñapaʼ yeñoteñ c̈hocma eʼnenan att̃och shequëney. \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr llequënana corintoʼmarneshaʼ allempo ama huerraʼ Tito Corintot̃ \p \v 12 T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr ñeñt̃ atet̃ nep̃a ahuaña. Ahuaña allempo nec̈herr Troaso, napaʼ oʼch neserrpareʼtatanetañ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ alloch yequeshperrapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ mueneñetañ oʼch eʼm̃ñotoñet Yepartseshar poʼñoñ, \v 13 t̃arraña napaʼ amaʼt mamesha ama neñmateno neyoc̈hro t̃arroʼmar allpaʼ ama nentose masheñ Tito. Ñeñt̃oʼmar ama naʼpo all, att̃a nesoʼtnerranet, oʼch nec̈herr all anetso Macedonia. \s1 Yomporpaʼ c̈hocma moñenya allempo es yehuenoya \p \v 14 Yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocma moñenya allempo es yehuenoya. Ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo Jesúspaʼ c̈hapaterreychaʼ cosheñtso. Amaʼt yapaʼ oʼ muenaterrey att̃och yaʼpot̃errñañ poʼñoñ errap̃aren, allochñapaʼ att̃och epaʼhuerra poʼcohuenña erracmañen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr es eñmosat̃tetsa, c̈hach epaʼhua eʼñe cohuen erracmañen pueʼñmosat̃teña. \v 15 T̃arroʼmar ñeñt̃ey aʼpot̃eneʼ Cristo, Pomporñapaʼ eʼñe atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa eʼñe cohuen ñocop, ñeñt̃chaʼ epaʼhuerrtsa erracmañen alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ añ patsro. Patantaʼtetspaʼ pameʼñeñot̃etpaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ, patantaʼtetsña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrtsopaʼ ñetpaʼ chencaʼhuerretchaʼ. \v 16 Acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ chenquërrtsapaʼ eʼñech atet̃ enteññañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yeserrpareʼten ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ amtsañtetsa, añña ñeñt̃eychaʼ queshperrtsapaʼ yañapaʼ oʼ yenterrñañ Yompor poʼñoñ atet̃ ñerraʼm es ñeñt̃ ama ahuañaño alloña yapaʼ corretsayach. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃ ñeñt̃chaʼña yaʼcrraterreʼ errponohuañen. Eseshaʼhuachñacaʼ pocteʼ enterrña Yompor ñeñt̃chaʼ serrpareʼterreʼ poʼñoñ. \v 17 Añ pocteʼ enten Yompor ñeñt̃chaʼ serrpareʼteneʼ poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe pueñmañeshocmañen serrpareʼteneʼ. Atet̃ ñerraʼm ya, t̃arroʼmar yapaʼ ama c̈hoyeʼ yetseteno Yompor poʼñoñ acheñ poct̃ap̃ño ñeñt̃ atet̃ pena shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ atet̃ penet att̃och pocshateñot̃ acheñeneshaʼpaʼ oʼch es apaʼyenanet. Añchaʼña eʼñe yeñmañeshocmañen yeserrpareʼteññañ poʼñoñ atet̃ llesenseney Yompor. Ñapaʼ enteney ñeñt̃ atet̃ yeʼñorena ñocop eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo. \c 3 \s1 Att̃o Pablopaʼ ama pallteno oʼch quellcoñet carta att̃och cohuen enteñ acheñeneshaʼ \p \v 1 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ oʼ alla neñerrerr eʼñe cohuen, ñatoʼ nocpat̃eʼ, ñatoʼ c̈hat̃eʼ nommoʼchena. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Amapaʼ ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añt̃eʼ nepalltena carta ñeñt̃chaʼ señotateʼ att̃o poʼpoñ anetsoʼmarneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapretennet att̃o napaʼ cohuen net̃orrena Yomporecop. T̃arraña napaʼ ama es nepallteno. Ñehua, ñam̃a c̈hat̃eʼ sotenapañ añt̃eʼ nepalltena carta ñeñt̃chaʼ sequellcon sa alloch señotach poʼpotantañ acheñ att̃o eʼñe cohuen sentenen na, atet̃ pena poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ serrpareʼtets att̃och cohuen enteñ acheñeneshaʼ eʼñe ñañeña. \v 2 T̃arraña napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ poʼpoñ carta ñeñt̃chaʼ eñotateʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ att̃o net̃orrena na Yomporecoppaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets. T̃arroʼmar sapaʼ saña eʼñe sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ necarta nepenes. T̃arroʼmar allempo acheñeneshaʼ eñotenset sa att̃o t̃eʼpaʼ oʼ soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop, ñeñt̃chaʼña eñotatenahuet ñeñt̃ att̃o net̃orrena na, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe sherbets Yomporecop. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Na necarta ñeñt̃ña eñotatenahuet ñeñt̃paʼ all aquellcaret̃ eʼñe neyoc̈hro ñeñt̃chaʼ lleyen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña eñotatenahuet. \v 3 Ñam̃a sa att̃o t̃eʼpaʼ sorrtaten ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa, acheñeneshaʼñapaʼ oʼch eñotapretaset ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h Cristo poʼtaruas peneʼ. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Sapaʼ atet̃ sesherben ñerraʼmrrat̃eʼ yecarta ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet, ñeñt̃ cartapaʼ oʼ quellcaʼhuonay Cristo eʼñe ña. Añ cartapaʼ ahuoʼt aquellcaʼhuaret̃ta ahuañmoʼchot̃eñ allempo yapaʼ yec̈hapatonas Yompor poʼñoñ ñeñt̃ sameʼñatateʼ Yompor. T̃arraña añ cartapaʼ ama añoyeʼ aquellcaret̃to tinto, añña Yompor Puecamquëñot̃ anaret̃ta, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. T̃arraña añ cartapaʼ ama arreyeʼ aquellcaret̃e mapyettallo. Añpaʼ arrña aquellcaret̃ eʼñe ya yeyoc̈hro amaʼt ñeñt̃ey arromñat̃ey. \s1 Att̃o Yomporpaʼ aʼpoctaterrnay eʼñe etserra \p \v 4-5 Napaʼ neñoteñ ama nepallteno poʼpoñ carta ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet. Saña ñeñt̃es eʼñe necarta nepenes. Ama notenso eʼñe nañeña nohuamencot̃ es nep̃aʼyen. Añña eʼñe neyemteñot̃ Cristo napaʼ net̃orrena Pomporecop. Ora allohuen es nep̃aʼyen Yomporña ahuamencat̃ nepeneʼ. \v 6 Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ allochñapaʼ att̃och yeserrpareʼterrñañ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ aʼpoctaterrnay eʼñe etserra. Añpaʼ ama att̃eyaye atet̃ p̃a ahuat̃ Yompor allempo apan Moisés poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃tatseʼt̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe yetsotuañ eshecchaʼ aʼqueshp̃ateney Yompor. Ñeñt̃ ama etsotayeʼt̃e, ñocpuetpaʼ oʼ anaret̃tet rromuetchaʼ, chenquërretchaʼ. T̃arraña ñeñt̃ att̃o aʼpoctatuerrnay Yompor etserra, ñeñt̃paʼ att̃o apueney Puecamquëñ alloch yocrraʼhuerra, t̃ayot̃eñ errponohuañen. \p \v 7 Añ ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃tatsa mapyettallo, ñeñt̃ ama etsotenaye, ñocpuetpaʼ oʼ anaret̃tet rromuetchaʼ, chenquërretchaʼ. Ñam̃a ahuat̃ allempo Yomporpaʼ apan Moisés poʼñoñ atet̃, eʼñe poʼcohuenteñot̃ apan Moisés. Moiséspaʼ atet̃ orrta paʼclloyot̃ c̈ha poptena, atarr aʼrrechatañ. Amaʼt israelneshaʼpaʼ ama eshcayeʼ cohuaclleʼcheto. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃añpaʼ acop̃ot̃eñ mayaʼhuanerr ñeñt̃ att̃o poptena. \v 8-9 Amaʼt añ cot̃ap̃ñatser ñeñt̃chaʼ yaʼchencaterrayeñpaʼ t̃arraña Yomporpaʼ atarr cohuenot̃ orrtach allempo. T̃eʼña eʼñe ellonet̃paʼ oʼ alla orrtaterrnayerr ña poct̃ap̃ña att̃och eʼñe pocteʼ entuerrey. Ñeñt̃paʼ eʼñe Parets Puecamquëñot̃ orrtatuerrnay ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ello cohuentena nanac. \v 10 Ñeñt̃ atet̃ popta ahuat̃ Moisés paʼclloyot̃ allempo ap̃ Yompor poʼñoñ, t̃eʼña ñeñt̃paʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ cohuenayeʼ yeñch t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eñall Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atarr cohuen yenten, ello metanenan att̃o cohuenteʼt̃ Moisés poʼñoñ. \v 11 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ cohuenteʼt̃ Moisés ñeñt̃paʼ acop̃ot̃eñ mayaʼhuanerr att̃o cohuentena. T̃arraña t̃eʼpaʼ att̃o cohuentena Cristo poʼñoñ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro, ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ ello metanenan Moisés poʼcohuenña. \s1 Att̃o Cristo poʼcohuenña ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro \p \v 12 Yapaʼ oʼ yeñoterrñañ Cristo poʼcohuenña ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama yepenquëñot̃eyeʼ yeserrpareʼteññañe poʼñoñ. \v 13 Yapaʼ ama att̃eyeʼ yepeno atet̃ p̃a ahuat̃ Moisés. Ñapaʼ c̈ha huañerr att̃o popta paʼclloyot̃paʼ ahuoʼt caʼmaclleʼcha allochña israelneshaʼpaʼ amach eñcheto paʼclloyot̃ oʼ huañerr att̃o poptena. \v 14 Israelneshaʼpaʼ ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto att̃och cot̃apeʼcherret cohuen Yomporecop. Amaʼt t̃emeʼttsen ñerraʼm esempo lleyeññañet ñeñt̃ aʼpoctat Yompor ahuat̃ att̃aretach amach c̈hapaneto pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Poʼñoc̈hpaʼ añot̃chaʼña c̈haponaya yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer ñeñt̃ Cristo. Israelneshaʼ ama cohuenayeʼ enteñeto Cristo ñeñt̃oʼmar noten ñetpaʼ t̃emeʼttsen atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho caʼmaclleʼchenet. \v 15 Poʼñoc̈h amaʼt t̃emeʼttsen ñerraʼm esempo eʼm̃ñotenet all lleyeññañet Moisés poʼñoñ amach es eñoteneto. C̈hach ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha es aʼnpuenahuet att̃och amach eñotoñeto Yompor poct̃ap̃ña. \v 16 T̃arraña amaʼt puesheñarrot̃eya ñeñt̃ey erraʼtseney acheñrey, allempot̃eñ yaguër Yepartseshar Cristo, allempot̃eñchaʼña c̈haponaya yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor; Cristopaʼ ñachña yehuaporeʼtam̃p̃seʼña ñeñt̃ yaʼnpuenayeñ. \v 17 Ñeñt̃ yoten Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ara Yepartseshar Cristo Puecamquëñ. Ñam̃a atarr cosheñtsoʼtseney ñerraʼm esempoch c̈haponaya Cristo Puecamquëñ yeyoc̈hro. Oʼhuañchaʼ yemueroc̈htameʼta att̃och puechemer perrey Yompor, eʼñech yocsheñeshaʼ yoct̃er Yompor. \v 18 Allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Yepartseshar Cristo, ña Puecamquëñpaʼ ñachña yaʼpoʼpoñeterreʼ, allochñapaʼ alloʼnach yesen cohuentapretaya Cristo. Yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ aʼnataclleʼcharet̃ att̃och amach enteññañeto Cristo poʼcohuenña. Yapaʼ eʼñe yecueñot̃ Cristo poʼcohuenña, yapaʼc̈hoʼña oʼch yecohuentapreteña yam̃a, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerep poptetsa ñerraʼm c̈ho yecuach atsrret̃onet̃. \c 4 \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet Yompor poʼñoñ \p \v 1 Yomporpaʼ eʼñe puemuereñot̃ muenatenen oʼch net̃orreññaña ñeñt̃ nanac sherbets ñocop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama nellquëñot̃eyeʼ neserrpareʼteññañe poʼñoñ. \v 2 Ñeñt̃ aʼnahua es p̃aʼyenet ñeñt̃ apencoc̈hen yenten yocop ya ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecoppaʼ ñeñt̃ña napaʼ oʼ naʼypoʼñam̃per. Ñam̃a napaʼ ama es neshquëñot̃ nep̃aʼyeno masheñneshacop. Ñam̃a napaʼ allempo neserrpareʼtateñ acheñeneshaʼ ama c̈hoyeʼ naʼpoʼpoñeteññañe Yompor poʼñoñ. Añchaʼña eʼñe naʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oten poʼñoñ. Yomporpaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ notenes ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eñoteneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entenet ñet pueyoc̈hretopaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entapretennet. \v 3 Att̃o yeserrpareʼteññañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra t̃arraña patantarr acheñeneshaʼpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ alloʼna senet allchaʼ chencaʼhuerret. \v 4 Ñeñt̃ara acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñetpaʼ añña poʼyomporer penet arr patsro ñeñt̃ oneñet̃, ñeñt̃ña ama muenatenaneto oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto Yompor poʼñoñ; allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ amach eshcayeʼ cohuen enteññañeto Cristo poʼcohuenña. Ñapaʼ att̃ecma cohuentena ñerraʼmrrat̃eʼ Pompor Parets ñeñt̃ ama entpahuoyaye. Ñeñt̃ poʼcohuenñapaʼ ñeñt̃ara yoten cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o oneñet̃paʼ aʼnataclleʼchenanet att̃ochña amach eshcayeʼ cohuen enteññañeto Cristo poʼpuetarenña. \v 5 T̃arroʼmar ñeñt̃ey eʼñe yeñmañeshocmañen seserrpareʼtateneʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ atet̃ yepeno att̃och senteney ya ñerraʼmrrat̃eʼ samoʼmteʼ sepeney. Añchaʼña yeserrpareʼtatenes Jesucristo, ñachña Separtseshar sepen. Yapaʼ añña atarr yet̃orrena socop eʼñe yemorrenteñot̃ Jesús. \v 6 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ atet̃ ot ahuat̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Eñalletepaʼch puetareʼ allochñapaʼ oʼhuañchaʼ checmet.” Ñeñt̃ara Yompor t̃eʼñapaʼ oʼ aʼpuetarsam̃perrnay yam̃a yeyoc̈her allochñapaʼ att̃och yeñotater poʼpotantañ acheñeneshaʼ att̃o Cristopaʼ ña orrtateneʼ Pompor poʼcohuenña. \s1 Amaʼt ama esosheʼmayayye eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ ñapaʼ c̈hocmach ahuamencat̃ peney \p \v 7 Ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt chorrerrya yeyoc̈hro poʼcohuenña, amaʼt yapaʼ arromñat̃aya, ama esosheʼmayayye. Añecopña oʼ chorrerrya ya amaʼt ñeñt̃ey ama esosheʼmayayye, allochñapaʼ att̃och eñochet ñeñt̃ att̃o atarr ahuamencat̃ yentenapaʼ ñeñt̃paʼ ama yoyaye yehuomenc, ñeñt̃paʼ Yomporeshot̃ huena. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼm ahuat̃ poʼpoñ acheñ ñerraʼm esempo atarr es morrentenetpaʼ oʼch eshaʼteñet patsrrogo amaʼt ñeñt̃ coyem̃paʼ ama eʼñe cohuenayaye. \v 8 Ñehua, amaʼt allem̃at̃eñchaʼ huaponaya ñeñt̃chaʼ atarr yaʼllpatateʼ, t̃arraña c̈hocmach eñall att̃och yesuanem̃. Ñam̃a amaʼtchaʼ atarr yellquënañ nanacpaʼ t̃arraña c̈hocmach eñall att̃och yesuanem̃ allohuen ñeñt̃ allcatañtetsa. \v 9 Ñehua, amaʼtchaʼ cot̃areʼteney ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ t̃arraña Yomporpaʼ amach aʼypoʼñenye amaʼt mamesha. Amaʼtchaʼ oʼshsheʼmayet patsopaʼ c̈hocmach alla yetanterra. \v 10 C̈hocmach mueneʼ yerromañ atet̃ peteʼt̃ Jesús. T̃arraña att̃o Jesúspaʼ oʼ alla tanterra yapaʼc̈hoʼña att̃oña oʼ aʼqueshp̃aterrey allempo es yehuenoya. Att̃ochña yeñotach acheñeneshaʼ att̃o Jesús t̃eʼpaʼ oʼ bet̃terra. \v 11 Att̃o allponmat yocrrena añe patsro yapaʼ c̈hocmach pomatatenyet yerromuepaʼtoʼ. Eʼñe yemorrenteñot̃ Jesús atet̃ penyet. T̃arraña att̃o Jesúspaʼ oʼ alla tanterra, yapaʼc̈hoʼña att̃oña aʼqueshp̃aterrey allempo es yehuenoya amaʼt yapaʼ arromñat̃eneshaya. Att̃ochña yeñotach acheñeneshaʼ att̃o Jesús t̃eʼpaʼ oʼ bet̃terra. \v 12 Eʼñe net̃orreñot̃ Cristocop c̈hocmach nanac nemueroc̈hetuanena autsanchaʼ rromuets. T̃arraña ñeñt̃paʼ atarr cohuen socop t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ alloch eʼñe sequeshp̃aʼhuerra sam̃a. \p \v 13 Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñeñt̃ quellquëʼ libro Salmos, “Napaʼ atarr neyemteña Yompor ñeñt̃oʼmar atet̃ neʼñorena ñocop.” Yapaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma yoct̃apeʼchen yam̃a. Eʼñe att̃ecma yeyemteña Yompor, ñeñt̃oʼmar yapaʼc̈hoʼña att̃ecma yeʼñorena yam̃a. \v 14 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesús. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña tantatuerreychaʼ Yompor eʼñe atet̃ p̃an Puechemer Jesús, allochñapaʼ amaʼt sapaʼ oʼch c̈hapatuerres allohuenes eʼñe parro ñesho. \v 15 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ Yomporña nemnateʼ oʼch nemueroc̈htameʼta; ñeñt̃paʼ eʼñe socop, allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ Yompor puemuereña c̈hapchaʼ shonteʼ acheñeneshesho, allochñapaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ alloʼnach senet parasyosoʼtnomuet Yompor, att̃ochña eʼñe cohuen yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor. \p \v 16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama nellquëñot̃eyeʼ net̃orreññañoña Yompor poʼtaruas. Amaʼt nechetspaʼ alloʼna sen huañuanmats att̃o noumencnaʼntena, t̃arraña necamquëññapaʼ alloʼna sen huomencatnomuets eʼñe pat̃eʼtets yet̃. \v 17 T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o allpon yemueroc̈htameʼtyena añe patsro, ñeñt̃paʼ ama esoyaye, eʼñe mamecpa. Ñeñt̃paʼ añecpaña huennaya allochñapaʼ att̃och huapatuerrnay ñeñt̃ atarr nanac cosheñets ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña, ñeñt̃ ello nanac atarr coc̈hneshaʼtetsa, ñeñt̃ atarr nanac cohuen. \v 18 T̃arroʼmar yapaʼ ama añeyeʼ yeyemteno ñeñt̃ allpon coc̈hneshaʼ yentyen arr patsro, t̃arroʼmar añec̈hno ñeñt̃ allpon yentyenpaʼ huañerrchaʼ. Yapaʼ añña yeyemtena añec̈hno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop ñeñt̃paʼ ama entpahuoyaye ñam̃a ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. \c 5 \s1 Att̃o Yomporpaʼ oʼ aññoʼterrnay ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr all pueʼntaño \p \v 1 Yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ey arromñat̃ey, yechetspaʼ c̈hocmach huañerr. Eʼñe mamecpa sherbeney añe patsro, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yequërpachet ñeñt̃ pocollasheʼm all yemanatena. Ñeñt̃ pocollasheʼmpaʼ mamecpach sherb̃aʼy. Yechetspaʼc̈hoʼña mamecpa sherbeney att̃o yocrrena añe patsro ñeñt̃ yepacllasheʼm yepen. T̃arraña yapaʼ oʼ yeñoter ñerraʼm esempoch yerroma, Yomporpaʼ oʼ aññoʼterrnay ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr all pueʼntaño allchaʼ yeyc̈haʼhuerra, ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro. Ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr allpaʼ ama arromñat̃eshayeʼ yec̈hcatenaye, Yomporña yec̈hcateneʼ. \v 2 Poʼñoc̈h arr patsro yechets ñeñt̃ yepaquëll yepenpaʼ c̈hocmach es eʼmnatatueneʼ. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarr yemneñ oʼch yechorrerra ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr Yompor pueʼntaño. \v 3 T̃arroʼmar yemneñ yecamquëñpaʼ oʼch chorrerrana ñeñt̃chaʼ paʼshtam perr Yompor pueʼntaño, allochñapaʼ yecamquëñpaʼ amach att̃a huocchapoterro c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ chorrena. \v 4 T̃arraña atet̃ ñerraʼm t̃eʼ orameñ yechets ñeñt̃ yepaquëll yepen att̃o yocrrena arr patsro, c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ eʼmnatatueneʼ. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarr yemneñ amaʼt ama yerromuenaʼ, yechetspaʼ oʼch aʼpoʼpoñeterrnay Yompor t̃ayot̃eñ amaʼt esempo huerra, ñeñt̃chaʼña paʼshtam perr yecamquëñ. Allochñapaʼ att̃och yocrrerra etserra correñets ñeñt̃ amach ahuañañat̃terro, ñeñt̃chaʼña aʼhuañaterreʼña ñeñt̃ att̃o yaʼrromñat̃teʼt̃. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼch yechorra shetamuets ñeñt̃ eʼñe etserra emarr ñeñt̃chaʼ yenaʼ enot̃ oʼch yepmata. Allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ yenaʼ enot̃, ñeñt̃chaʼña aʼnatueʼña mellashañ ñeñt̃ yechorreʼt̃ ahuañot̃eñ. Allochñapaʼ att̃och eñall ñeñt̃chaʼ yechorratenaya. \v 5 Ñeñt̃ yemnateneʼ eʼñe atet̃ ñeñt̃paʼ Yompor ña atet̃ yep̃ateneʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ chorrenya Puecamquëñ ñeñt̃ña yeñotateneʼ orameñ eñall cohuenñats ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ aphuerrey Yompor. \p \v 6 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃ Yompor c̈hocmach yecueñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay esempo. Yeñoteñ yechets yepaquëll yepenmeñ arr patsro allap̃aroʼtsenmeñey att̃och yeyc̈haʼhuerra Yepartsesharesho. \v 7 Eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ alloʼnach yesen eñotnomueʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay ña, ama añeyeʼ es yeñotatenaye ñeñt̃ yentyen arr patsro. \v 8 Eʼñe yeyemteñot̃ Yompor c̈hocmach yecuen ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay ña. Ñam̃a yapaʼ añ atarr cohuen yenten oʼch huañ att̃o yocrrena arr patsro, oʼch yesaʼnom yechets ñeñt̃ yepaquëll yepen arr att̃och yec̈hap allchaʼ yocrraʼhuerra Yepartsesharesho. \v 9 Yapaʼ ñeñt̃ach pat̃err yemaʼyoc̈hrena c̈hocmuepaʼchña yocshateñ Yepartseshar, amaʼt allempo orameñ yocrrena eʼñe yechtso arr patsro, ñam̃a amaʼt allempoch yerroma oʼch yesaʼnom yechets eʼñepaʼch Yepartseshareshoʼtseney att̃och yocshateñ eʼñe all pueʼntaño. \v 10 T̃arroʼmar oʼ anaret̃ta allohuenacpay yehuapuepaʼtoʼ Cristesho allchaʼ eñotataret̃ey eʼñe puesheñaʼttsoy. Allochñapaʼ allchaʼña atet̃ p̃aʼyesey errot̃enchaʼ entapretuerrey, ñatoʼ eʼñech cohuen entapretuerrey att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen eʼñe yechtsot̃ allempo yocrrena arr patsro, ñatoʼ amach cohuenayeʼ entapretuerrye. \s1 Att̃o Pablopaʼ eʼñe pueñmañeshaʼ eʼñe cohuen es orrtatyen \p \v 11 Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr yoroc̈hen yenteñeñña Yompor, t̃arraña nocoppaʼ ama yoroc̈henayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ entenen eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ nepena. T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch noct̃apeʼchater allohuen acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entapretennet. Amaʼt sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ necuenes, nemneñ oʼch señoter sam̃a eʼñe seyoc̈hro att̃o eʼñe neñmañeshaʼ cohuen es nep̃aʼyen. \v 12 Ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye oʼch alla neñerrerr cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añecopña oʼ alla neñerrerr atet̃ allochñapaʼ oʼch alla socshapreterrna, allochñapaʼ att̃och señoch oteʼ ñeñt̃ eʼñe ñañeña cohuen entetsa eʼñe poct̃ap̃ñoʼmara. Ama añeyeʼ eñoteno pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. \v 13 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenen napaʼ c̈hoʼ mueneʼ nemospuena. Ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ha nemospuenapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ Yomporecop. Ñam̃a ñerraʼm ama c̈hoyeʼ nemospueno att̃o eʼñe cohuenareʼ es noct̃apeʼchen ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ allo nesherbenes sa. \v 14-15 Ñam̃a att̃o Cristopaʼ atarr morrentenya ñeñt̃ña ama yemnatenaye oʼch alloʼna yesen corratsa eʼñe yocpa. Ñam̃a att̃o t̃eʼpaʼ yeñoteñ Cristo ahuoʼt rroma allohuenacpay, allochñapaʼ att̃o yocrrena yapaʼ oʼhuañchaʼ yocrra eʼñe yocpa. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara yoten oʼ yerromaprecha Cristo, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. Añchaʼña atet̃ yocrrena eʼñe ñocop, ñeñt̃ rromats yocop, elloñapaʼ alla tanterra yocop. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ oʼhuañchaʼ cohuen nenteñ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten poʼpotantañ acheñeneshaʼ arr patsro eʼñe ñet poct̃ap̃ñoʼmaret, ñeñt̃paʼ arromñat̃a poct̃ap̃ña. T̃arraña amaʼt na ahuat̃paʼ cohuen nentapretaneteʼt̃ poct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña tsenaʼtatneteʼt̃ Cristo allempo, t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼhuañ atet̃ neñch Cristo. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ey oʼ yeyemtera Cristo, Yomporpaʼ oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña eʼñe poctacma. Ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼcheʼt̃ ahuat̃, ñeñt̃paʼ oʼ huañerr, t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe yoct̃apeʼcherr ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ etserra. \p \v 18 Ñeñt̃ña oʼ atet̃ perrnay Yompor ñeñt̃ muenatan Puechemer Cristo, ñachña yamoʼtstaterreʼ Pomporesho. Ñeñt̃ara Yompor amaʼt napaʼ ahuoʼt llesensaʼn att̃och neñotach acheñeneshaʼ allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch amoʼtsterranet ñamet Yompor. \v 19 Ñam̃a att̃o Yomporpaʼ muenatan Puechemer Cristo allempopaʼ ñachña alloʼna sets yamoʼtstataya allohueney acheñeneshay Pomporesho. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna ochñat̃eneshaʼ enteney Yompor. Att̃oña yapaʼ apuerrey llesens ellonet̃ att̃och yach eñotatyeseʼ paʼnamen acheñeneshaʼ allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña att̃och eʼñe amoʼtsterranet Yompor. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ allsensaret̃ey ñeñt̃chaʼ yetaruas yeperr ñeñt̃eychaʼ eñosets cohuen Cristocop att̃och yameʼñacha allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ oʼ huaʼñerres oʼch sameʼñera, t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe ya yeserrpareʼtateñot̃es oʼ huaʼñerres Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas Cristocop, ñach sameʼñerra allochñapaʼ att̃och eʼñe amoʼtsterrsa Yompor eʼñe poctacma. \v 21 Añ ñeñt̃ara Cristo ñapaʼ amaʼt parrochapaʼ ama p̃ano ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets, t̃arraña Pomporñapaʼ ahuoʼt muenateñ oʼch atet̃ ap̃aret̃ta ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃. T̃arraña ñeñt̃ att̃o ap̃aret̃tapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe yocop. Allochñapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo, Pomporña yapuerreʼ alloch eʼñe pocteʼ enterrey. \c 6 \s1 Ñeñt̃ t̃orretsa Yomporecoppaʼ añ poctetsa ñocop c̈hocmach orrtatenan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor \p \v 1 T̃eʼpaʼ att̃o yet̃orraprecha Yompor, napaʼ oʼch notas, amach eʼñe orrena sagapatstoñe Yompor puemuereña. \v 2 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñon ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otets: \q1 Allempo sec̈horeʼtenen napaʼ eʼñe neʼm̃ñotenes ñeñt̃ atet̃ sotenen, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ c̈hap ñeñt̃ poctetsa oʼch saguërren. Nañapaʼ oʼch naguërres sam̃a. Att̃oña napaʼ ahuoʼt neyenpas t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ c̈hap ñeñt̃ poctetsa att̃och naʼqueshp̃aterres. \m Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼ eʼñe c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa oʼch saguër Yompor, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch aʼqueshp̃aterrey. \p \v 3 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ey ameʼñetsa ñerraʼm oʼch yep̃aʼyen ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop ñeñt̃ña ama ameʼñetsopaʼ c̈hach yaʼnpareʼteñ att̃och ameʼñerret ñamet. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama yemno amaʼt mamesha oʼch yaʼnpareʼch amaʼt puesheñarra allochñapaʼ att̃och ameʼñeret ñamet Yompor. Ñam̃a ya att̃o yet̃orrena Yomporecoppaʼ ama yemno oʼch atet̃ entapretyet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Allochñapaʼ amach achm̃areʼteññañeto Yompor poʼtaruas eʼñe ya atet̃ yep̃atseʼtyeñot̃. \v 4 Yapaʼ añña yemnen amaʼt errot̃enoʼtsenya c̈hocmach yemneñ oʼch yeñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop ñeñt̃ atet̃ poctetsa yocop ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ añec̈hno ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet: allpon es yehuapoyapaʼ c̈hocmach yaʼhuanteñ eʼñe cohuen, amaʼt allpon att̃o yemueroc̈htameʼtyena, amaʼt allpon ñeñt̃ yepalltaʼyena, c̈hocmach yaʼhuanteñ allohuen. Amaʼt ora allohuen ñeñt̃ allpon ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hocmach yaʼhuanteñ. \v 5 Ñam̃a att̃o ashtaʼyenyet, att̃o yottam̃penyet, att̃o amaʼtoc̈htanaʼtenyet paʼtsrreʼmueñot̃et, att̃o atarr nanac yetaruasen, att̃o yarepen t̃orratsa Yomporecop, att̃o yemueroc̈htena yachporrñot̃, ñeñt̃ña eñotateneʼña allohuen acheñeneshaʼ att̃o yapaʼ eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop. \v 6 Ñam̃a att̃o yeñmañeshaʼ yocrrena, ama sosyaʼtsañeyeʼ yoct̃apeʼchyeno, ñam̃a att̃o yeñoten ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ama shequëñtsoyaye, ñam̃a att̃o es yaʼhuantaʼyen, amachña c̈ha atsrreʼmatenye, ñam̃a att̃ochña eʼñe yaʼmuerañtena, ñam̃a att̃o chorrenya Parets Puecamquëñ, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen yemorrenteña allohuen masheñneshac̈hno, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ña eñotateneʼña acheñeneshaʼ att̃o yapaʼ eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop. \v 7 Ñam̃a att̃o yeʼñorena ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Yomporña poʼhuamenc ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña allo c̈hocma es yep̃aʼyen, alloña yec̃llarena Yomporecop, ñeñt̃paʼ alloña yemoñeññaña Yompor poct̃ap̃ña. \v 8 Errot̃eno eʼñech cohuen entapretenyet, t̃arraña errot̃enoñapaʼ amach cohuenayeʼ entapretenyeto; errot̃eno eʼñech cohuen eñosyenet yocop, errot̃enoñapaʼ c̈hach sasareʼtenyet. Errot̃enopaʼ att̃ach entenyet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yeshquën, amaʼt amach c̈hoyeʼ yeshquëno. \v 9 Errot̃enopaʼ eʼñech cohuen emchorrenyet, errot̃enoñapaʼ amach acuaʼp̃senayeʼ entenyeto. Errot̃enopaʼ autsaychaʼ rromuets, t̃arraña c̈hocmach alloʼna yesen huom̃chetsa. Errot̃eno amaʼtchaʼ aʼcoñchataret̃ey, yañapaʼ corretsayach. \v 10 Ñam̃a errot̃eno amaʼtchaʼ yellquënañpaʼ t̃arraña c̈hocmach alla yocsherra. Ñam̃a amaʼt eʼñe huocchañeypaʼ shonteʼch coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats yapaʼyes poʼpotantañ. Amaʼt ama es yechenñe arr patsro, t̃arraña shonteʼ esocmañen es yechen Yomporeshot̃. \s1 Att̃o Pablopaʼ eʼñe pueyoc̈hrocmañen morrentenana allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor \p \v 11 T̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ corintoʼmarnesha oʼ neñotatuas ora allpon ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen neyoc̈hro. Eʼñe neyoc̈hrocmañen nemorrentensa. \v 12 Nocoppaʼ ama palltenmeñe amaʼt mamesha att̃och nemorrenterrsa eʼñe poctacma. Añña sapaʼ c̈hocmat̃eʼ sepalltena att̃och semorrenterrna nam̃a. \v 13 Napaʼ eʼñe nechemereshaʼ nepenes. Ñeñt̃oʼmarña oʼch nenamas, oʼch notas, att̃o napaʼ eʼñe neyoc̈hrocmañen nemorrentensa sa, sapaʼc̈hoʼña añ poctetsa eʼñe seyoc̈hrocmañenpaʼ oʼch semorrenterrna nam̃a. \s1 Att̃o ama ayemuetpahuo ñeñt̃ ama ameʼñetso \p \v 14 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ, amach eʼñe seyemtatsche ñeñt̃ ama ameʼñetso, t̃arroʼmar amach pat̃rrayeʼ soct̃apeʼchueno. Acheñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyetspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yemtanoña acheñ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es p̃aʼyetso, t̃arroʼmar ama att̃ecmayeʼ es p̃aʼyeneto. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ checmeteʼpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ alla epteto parro epuet puetareʼ. \v 15 Ñeñt̃ atet̃ pena Cristo ñam̃a oneñet̃ amat̃eʼ errot̃enot̃ cohuen amoʼtstannaʼteto. Att̃ecma ñam̃a ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ amach pat̃rrayeʼ cot̃apeʼchueneto epuet ñeñt̃ ama ameʼñetso. \s1 Att̃o yapaʼ paʼpaquëll peney Yompor \p \v 16 Ñam̃a ñeñt̃ paʼpaquëll pen Yomporpaʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyen poʼpotantañ acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arroʼmar amaʼt yapaʼ allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya, yañapaʼ paʼpaquëll peney Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor: \q1 Napaʼ c̈hocmach neyc̈hena eʼñe ñesheto parro allchaʼ nechopeñeʼchen. Napaʼ Poʼyomporer pennet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe neyochreneshaʼ nepenanet. \m \v 17 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ oteney: \q1 Añ poctetsa oʼch sesuanem̃ ñeñt̃ ama ameʼñetso, allochñapaʼ oʼch sellopaʼtetstatua soct̃ap̃ña. Amach seyc̈hapretatsto sosyaʼtsañ ñeñt̃ orrtatyenet. Allochñapaʼ att̃ochña napaʼ oʼch naguërres eʼñe nocsheñeshaʼ. \q1 \v 18 Allochña sapaʼ att̃ochña eʼñe Sompor seperren na, napaʼc̈hoʼña oʼch nechemereshaʼ nep̃ohuerres amaʼt ñam̃a allohuen nesñeneshohuen. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor ñeñt̃ nanac partsotets. \c 7 \p \v 1 Ñehua, eʼñe nemorrenteñot̃es, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼ notuas atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa yocop yapaʼ oʼch yesuanem ora allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼsosyateneʼ yechets ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma aʼsosyateneʼ amaʼt yecamquëñ. Añña eʼñe yem̃chaʼnaʼteñot̃ Yomporpaʼ añchaʼña yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ pocteʼ enten ña. \s1 Att̃o Pablopaʼ oʼ alla atarr coshater corintoʼmarneshaʼ t̃arroʼmar oʼ cot̃apeʼcherret cohuen eʼñe etserra \p \v 2 Napaʼ atarr nemneñ, masheñneshachaʼ oʼch alla semorrenterrna eʼñe seyoc̈hrocmañen. Napaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama c̈ho errot̃ nep̃aso, ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃esa ama añeyeʼ neyc̈hataso ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama c̈hoyeʼ neshcareʼtaso amaʼt eʼñe mamesha. \v 3 Ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ notenso oʼch neyohuareʼtasa. Añecopña oʼ alla noterrserr eʼñe nemorrenteñot̃es ñeñt̃ atet̃ oʼ notuanmas. Poʼñoc̈hpaʼ atarr nemorrentensa eʼñe neyoc̈hrocmañen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ eʼñech parrocma yocrrena amaʼt ñam̃a eʼñech parrocma yerroma. \v 4 Napaʼ neñotenes sapaʼ c̈hocmach sep̃aʼyen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshapretensa. Amaʼt nellquënañ nemueroc̈hteñot̃paʼ elloña oʼ alla nanac socshaterren. \p \v 5 Amaʼt allempo nec̈herr Macedoniopaʼ c̈hocma atarr nellcaʼhuerrerr alla. Allpaʼc̈hoʼña c̈hocma es nehuapoya paʼnamen ñeñt̃ña amaʼt mameshapaʼ ama eshcayeʼ neñmatataye neyoc̈hro att̃och eʼñe cohuen nellap̃sos muechet̃. \v 6 Att̃eñapaʼ oʼ c̈herr masheñ Tito. Att̃o c̈herr masheñ Titopaʼ allempoña Yomporpaʼ alla coshaterren neyoc̈hro, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ c̈hocma yocshateneʼ allempo es yellcateneʼ. \v 7 Ama eʼñe aña nocshataye att̃o c̈herr Tito, añña atarr nocshateneʼ ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuen entapretensaʼ, ñapaʼc̈hoʼña atarr socshater. Ñehua, ñapaʼ eñotatuerren att̃o sapaʼ atarr oʼ seyerpuenna, ñam̃a oʼ eñotatuerren att̃o sellquëñot̃ sapaʼ oʼ alla sameʼñerra eʼñe cohuen, ñam̃a oʼ eñotatuerren att̃o oʼ alla sellcapreterrna ñeñt̃ att̃o sellcatenen na. Ñeñt̃ allpon serrpareʼtatuerren, napaʼ ñeñt̃ña ello atarr nanac nocshaterreʼ. \p \v 8 Carta ñeñt̃ nequellconas ahuaña, ñeñt̃paʼ c̈ha llecatas. Ñeñt̃oʼmarña allempo napaʼc̈hoʼña c̈ha mueneʼ llecatna nam̃a t̃arroʼmar oʼ nemñonas atet̃ carta. Amaʼt t̃eʼpaʼ neñoteñ añ necarta c̈ha llecatenes t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa, ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenteñ. \v 9 Att̃oña t̃eʼ napaʼ eʼñe cohuen nocshena. Ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ nocsheno att̃o sapaʼ nellcatas. T̃eʼ napaʼ añecopña nocshena att̃o sapaʼ eʼñe sellquëñot̃ oʼ alla sameʼñerra eʼñe cohuen. T̃arraña att̃o sellquëna sapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ senteñ ñerraʼm Yompor sellcateneʼ ñeñt̃chaʼña sameʼñaterraya eʼñe cohuen ñocop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ atet̃ nep̃onas, ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen socop, ñeñt̃ allopaʼ ama c̈hoyeʼ errot̃en nepenso ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt mamesha. \v 10 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo atet̃ yenteñ Yomporña atet̃ yellcateneʼ ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ yenteñ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ alloch yoct̃apeʼcherr cohuen ñocop, allochñapaʼ att̃ochña yequeshperra. T̃arraña att̃o yellquëna arr patsro, ama Yomporecpayeʼ yellquëno ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña alloʼna aneney rromueñtso, allchaʼ yechenquërra poctacma. \v 11 Sa sellquëñapaʼ eʼñe atet̃ senteñ ñerraʼm Yompor eʼñe sellcateneʼ. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ yoroc̈hen senten sa soʼchñar ñeñt̃oʼmarña sapaʼ semneñ oʼch alla cohuen nentapreterres. Ñam̃a ñeñt̃paʼ apencoc̈hen senteñ ñeñt̃ atarr at̃parñat̃. Ñeñt̃oʼmarña sem̃chañot̃paʼ atarr semneñ oʼch alla senterren, att̃och eʼñe cohuen naʼpoctatonas. Ñam̃a allempot̃eñña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch secoñchach ñeñt̃ at̃parñat̃tetsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ oʼ sep̃ohuerra ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten, allochñapaʼ amach alloʼna saʼyohuaret̃teno. \v 12 Ñam̃a oʼch notas, ahuaña allempo nequellquërrnaserr añ necartapaʼ ama at̃parñat̃ecpayeʼ nequellquërrnaserro ñam̃a ama nocpayeʼ nequellquërrnaserro ñeñt̃en atarr at̃pareʼtenet. Añecpaʼnaña nequellquërrnaserr carta allochñapaʼ att̃och c̈haponasa seyoc̈hro poʼñoc̈h sapaʼ atarr semorrentenna. Amaʼt Yomporpaʼ eñotenes. \v 13 Ñeñt̃oʼmarña att̃oña oʼ alla atarr socshaterrey. \p Elloña napaʼ añ atarr nocshaterreʼ att̃o nenter masheñ Tito att̃o ña ahuoʼt alla atarr socshater, eʼñe pueyoc̈hrocmañen oʼ atarr cosherra. \v 14 Ñehua, ahuaña allempoch ahuoʼ masheñ Tito sesho, napaʼ atet̃ noch sapaʼ atarrchaʼ cohuen sameʼñya. Allempoña c̈hap seshopaʼ eʼñe atet̃ sameʼñya ñeñt̃ atet̃ noch. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt mameshapaʼ amach errot̃enot̃ sepencatno, ama att̃a nommoʼchenso. Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ sep̃ohuena ñeñt̃ atet̃ noch Tito. Ñam̃a ñeñt̃ ora allpon atet̃ notas, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. \v 15 Ñam̃a eʼñe sem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ ahuoʼt sagap̃ Tito eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ ora allpon cot̃apeʼchatas Tito sapaʼ ahuoʼt eʼñe cohuen ameʼñaterrsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ Titopaʼ eʼñe pueyerpueñot̃es, ñapaʼ atarr morrentensa nanac. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar neñotenes sapaʼ oʼ sameʼñaʼhuerra eʼñe cohuen. \c 8 \s1 Att̃o macedonioʼmarneshaʼpaʼ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyenet Yomporecop \p \v 1 Ñehua, t̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch neñotaterrserr att̃o Yomporpaʼ orrtaterranet puemuereña allohuenacop ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet all anetso Macedonioʼmar. \v 2 Ñehua, macedonioʼmarneshaʼpaʼ amaʼt shonteʼ paʼnamen huenanet ñeñt̃ atarr topatenahuet, t̃arraña ñetpaʼ c̈hocma atarr coshenet. Ñam̃a amaʼt atarr huocchañetyenet, t̃arraña ñetpaʼ c̈hocma apaʼyeñet poʼpotantañ ñeñt̃ atarr es nanac palltetsa. Apaʼyeñet eʼñe pocsheñeshocmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ shonteʼ esocmañen echenet poʼchecom. \v 3 Napaʼ neñotenanet ñetpaʼ ahuoʼt pomyenet ñeñt̃ allpon muenaʼyenet ñet puesheñaʼttset. Amaʼt ñocpuetpaʼ palltenetañ t̃arraña ellonet̃ñapaʼ oʼ alla apaʼyereterr poʼpsheñeñ poʼpocheño, amaʼt ñocpuetpaʼ palltenetañ. Ñet eʼñe puemnenñot̃et atet̃ penet. \v 4 Ñetpaʼ c̈hocma aʼp̃t̃oʼtennet pocteʼt̃eʼ oʼch notanet att̃och yenpuet ñamet ñeñt̃ masheñneshac̈hno huocchañneshac̈hno. \v 5 Napaʼ eʼñe allpona notanet ñetña ellonet̃paʼ atarr shonteʼ pomyeset, t̃arraña amaʼt allempo ama pomuenetaʼ poʼc̃llayor Yomporecop, ñetñapaʼ ñanmacmuet oʼ eʼñe pomhuerret Yomporecop, allot̃paʼ ñam̃a yocop ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor allohueney. \v 6 Atet̃ nenteñ macedonioʼmarneshaʼ atarr es pomuenet Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ alla notererr masheñ Tito oʼch alla ahuerrerr sesho, allochñapaʼ att̃och alloʼnach señotnen eʼñe cohuen pomueneʼ Yomporecop, ñeñt̃ allpon yec̈hatensaʼ ahuaña Tito. \v 7 Ñam̃a sapaʼ atarr setsoteññañ allohuen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñanompaʼ atarr seyemteña Yompor, ñam̃a atarr cohuen seserrpareʼteññañ poʼñoñ, paʼnamen esocmañen es señotyen, ñam̃a eʼñe socsheñeshaʼ es sep̃aʼyen Yomporecop, ñam̃a eʼñe cohuen semorrentenya. Ñam̃a eʼñe setsotuen ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ aña sepalltena pat̃err att̃och oʼch setsota eñoteʼ apaʼyeseʼ poʼpotantañ ñeñt̃ es palltaʼyetsa. \p \v 8 Napaʼ ama neyechareʼteñot̃eyeʼ notenso atet̃, añña nemnen oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyeñet ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Allochña ñerraʼm ñeñt̃ señot, napaʼ neñotenes atet̃chaʼ sep̃ohuerra sam̃a. Att̃oña neñotenes eʼñe poʼñoc̈h semuerannaʼtuena allohuenes. \v 9 Ñehua, sapaʼ oʼ señoter ñeñt̃ atet̃ p̃a Yepartseshar Jesucristo. Ñapaʼ atarr amuerañtosa, ñapaʼ esocmañen echeneñ Pomporesho, t̃arraña eʼñe puemorrenteñot̃ey ya, ñañapaʼ att̃a huocchañetos. Allochña eʼñe puehuocchañeteñot̃ yocop, yañapaʼ shonteʼch esocmañen yecherr Yomporeshot̃. \p \v 10-12 Ñehua, sa ahuaña charopaʼ atarr semneñ oʼch es sapaʼyeñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Eʼñe socsheñeshaʼ sapaʼ ahuoʼt samot̃ech es apaʼyeseʼ poʼpotantañ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ eʼñe pocteʼ nenteñ socop. T̃eʼpaʼ alloʼnach sesen socsheñeshocmañen es apaʼyesahuet, eʼñe allpon semnaʼyen puesheñaʼttsos, eʼñech allpon sapaʼyesanet. T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe yemneññot̃ es yap Yomporecop, ñapaʼ eʼñech pocteʼ enteñ amaʼt eʼñe errpona yemneñ oʼch yap. T̃arroʼmar ñapaʼ amach enamye aton ñerraʼm ama yecheñe. Allochñapaʼ oʼch senue eʼñe poctacma. Att̃ot̃chaʼña setsotua allohuen ñeñt̃ atet̃ poctetsa Yomporecop. \p \v 13 Napaʼ ama notenso t̃arrecopchaʼ es sapaʼyen allochñapaʼ oʼch att̃a atarr es sepalltena sa. \v 14 Añecopña notenes oʼch satt̃ecmatua. Atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ shonteʼ sechen, socoppaʼ añ poctetsa oʼch sapaʼyeñ ñeñt̃ es palltaʼyetsa t̃eʼ. Allochñapaʼ ñerraʼm esempo es sepalltena sam̃apaʼ añ poctetsa oʼch apuerrset ñamet, allochñapaʼ att̃ochña eʼñech satt̃ecmaten. \v 15 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ echeneʼ shonteʼpaʼ amach es aʼpchateno. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ echeneʼ coñeʼt̃paʼ amach es pallteno.” \s1 Att̃o Titopaʼ alla ahuerrerr poʼpocheño Corinto \p \v 16 Napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar añ nenan masheñ Tito pueyoc̈hro att̃o ñapaʼc̈hoʼña c̈hocma llecapretensa atet̃ ñerraʼm na. \v 17 Ñeñt̃oʼmarña allempo noteñ oʼch ahuerr sesho, ñapaʼ eʼñe pocteʼ enteñ. Elloña ñapaʼ eʼñe puemneññot̃ atarr sechena oʼch alla ahuerrerr oʼch ab̃cherrsaʼ. \p \v 18 Ñam̃a yapaʼ oʼch yemñererr masheñ Tito epuet ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ. Ñehua, añ masheñerpaʼ allohuen ñeñt̃ apc̈haʼyetsa pameʼñeñot̃etpaʼ atarr cohuen enteñet att̃o serrpareʼtatenanet añ cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch yequeshperra. \v 19 Elloña ñeñt̃ masheñerpaʼ allohuen ñeñt̃ apc̈haʼyetsa pameʼñeñot̃etpaʼ oʼ net oʼch yechopeñeʼch parro att̃och ñach yeyenpueneʼ ñeñt̃ att̃o yet̃orrena oʼch yeyenpueñ poʼpotantañ. Ñeñt̃paʼ añecop sherben att̃och ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, ñam̃a añecop sherben att̃och eñoteñet eʼñech yocsheñeshaʼ yemneñ oʼch yeyenpannena eʼñe cohuen. \v 20 Ñeñt̃oʼmarña oʼ net ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ allochñapaʼ att̃o yapc̈haten quellepaʼ amach c̈ha sasareʼtenyeto quellayoʼmara. \v 21 T̃arroʼmar yapaʼ añña yemaʼyoc̈hrena oʼch yorrtat ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ cohuen enten acheñeneshaʼ. \p \v 22 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yemñonas poʼpoñ masheñ ñeñt̃chaʼ tatsa, maʼpsheña. Ñeñt̃ poʼpsheñeñ masheñpaʼ napaʼ neñoteñ ñapaʼ eʼñe pocsheñeshocmañen atarr cohuen es maʼyoc̈hraʼyena ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a amaʼt t̃eʼ att̃o eʼmareʼtenes sa eʼñoʼ cohuen sameʼñeña Yompor, elloña t̃eʼ ñapaʼ atarr mueneñ oʼch alloʼna sen t̃orraʼnmatsa eʼñe cohuen Yomporecop. \v 23 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ saʼp̃t̃oʼteneʼ oʼch otaset, “¿amaʼt seʼmareʼteñe masheñ Tito, erroʼtsent̃eʼ?” sañapaʼ oʼch soch “ñapaʼ añ epuet t̃orrena masheñ Pablo taruasats Yomporecop att̃oña eʼñe sherbeney yam̃a.” Amapaʼ ñerraʼm aʼp̃t̃oʼtaset ñam̃a añ poʼpsheñeñ masheñecop, sañapaʼ oʼch señotatanet ñetpaʼ arrot̃ amñaret̃tenet all apc̈hena allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ ameʼñetsa all Macedonio. Ñetpaʼ eʼñe cohuen orrtatenet Cristo poʼcohuenña. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas eʼñech cohuen sagap̃ añ masheñneshaʼ, allochña ñetpaʼ eshecchaʼ eñotaset sapaʼ poʼñoc̈h atarr semuerenanet, att̃ochña eñotas ñam̃a allohuen masheñneshaʼ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allot̃ amñaret̃tenet. Allochñapaʼ oʼch eñotaset poʼñoc̈h eʼñe cohuen sameʼñena ñeñt̃ atet̃ notenanet socop. \c 9 \s1 Yomporpaʼ añ atarr morrentena ñeñt̃ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyets ñocop \p \v 1 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ sapc̈hen alloch seyenpueʼ masheñneshaʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa Jerusaléño, napaʼ neñotenes ama sepallteno oʼch alla noct̃apeʼchaterrserr necartot̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. \v 2 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes ñeñt̃paʼ atet̃ atarr semnen sa. Ñeñt̃oʼmarña arr Macedonio c̈hocma noteñ macedonioʼmarneshaʼ sapaʼ c̈hocma semneñ oʼch es sapaʼyes añecop ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe nocsheñeshocmañen neñotateñ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ sepena sa ñeñt̃es acayoʼmarneshas ñeñt̃arasa corintoʼmarneshas. Ñehua, napaʼ oʼ neñotatanet att̃o ahuaña charo sapaʼ semneñeñ oʼch eʼñe saʼpoctat att̃och es sapaʼyes ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Att̃o sapaʼ atarr semneñ oʼch seyenpueʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, ñeñt̃oʼmarña all Macedoniot̃paʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ eñall shonteʼ ñeñt̃ muenets oʼch es apaʼyenet ñamet. \v 3 T̃arraña amaʼt napaʼ neñotenes atarr semneñeñ oʼch seyenpueʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch nemñonas añ masheñneshaʼ ñeñt̃chaʼ otatsa. Ñetpaʼ oʼch yenposset att̃och sapc̈haʼ añecop ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Allochñapaʼ ñerraʼm eʼñe cohuen saññoʼtue, att̃ochña eñotaset ñeñt̃ eʼñe cohuen notenanet socop, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ sep̃ohuena. \v 4 Allochñapaʼ ñerraʼm esempo nec̈hap nam̃a sesho epan ñam̃a masheñneshac̈hno macedonioʼmarneshaʼ ñerraʼm yentoses ama sapc̈hatueñaʼ, allempoña yapaʼ c̈hat̃eʼ parrocma yepencnaʼntatannaʼta. Allempoña eʼñet̃eʼ orrena neyemtensa. \v 5 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ añ pocteʼ nenten oʼch noch poʼpsheñeñ masheñneshaʼ ñetpaʼ otetepaʼ ñanmacmuet, ñeñt̃chaʼ sab̃cherrayaʼ att̃och ñetpaʼ oʼch yenposset att̃och eʼñe sapc̈haʼhua ñeñt̃ semnen sa oʼch eʼñe saphue ñeñt̃ es palltaʼyetsa Jerusaléño, ñeñt̃ atet̃ sot ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ sa eʼñe semneññot̃ eʼñech señmañeshaʼ es sapaʼyes ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Amachña c̈ha es enamareʼtyenseto att̃och es sapuenanet. \p \v 6 C̈hocmach seyerpuena añ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm ya atarr coñeʼt̃ es yapaʼyen Yomporecop, yapaʼc̈hoʼña oʼch alla yaguërr ñeñt̃ atarr coñeʼt̃. Ñerraʼm atarr aton es yapaʼyen Yomporecop, yapaʼc̈hoʼña oʼch alla yaguërr ñeñt̃ atarr aton. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yenareʼtatseʼten yaʼmro. Ñerraʼm atarr coñeʼt̃ yenareʼtatseʼtpaʼ atarrchaʼ coñeʼt̃ yaʼyapac̈herr ñerraʼm esempo poʼnen. Ñerraʼm atarr aton yenareʼtatseʼtpaʼ atarrchaʼ aton yaʼyapac̈herr ñerraʼm esempo poʼnen. \v 7 Ñam̃a añ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsoy oʼch yapaʼyen eʼñe allpon ñeñt̃ pocteʼ yentyen eʼñe ya yeyoc̈hro. Amachña yempañot̃a es yapaʼyeno ñam̃a amachña puenamareʼteñot̃eta es yapuenaneto. T̃arroʼmar Yomporpaʼ añña atarr morrentena ñeñt̃ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyets. \v 8 Ñam̃a Yomporpaʼ shonteʼ esocmañen echen ñeñt̃chaʼ apuerres allochñapaʼ att̃och c̈hocma sechenchaʼ shonteʼ ñeñt̃ atarr cohuen socop, ñam̃a sechenchaʼ shonteʼ att̃och seyenpuen paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. \v 9 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Ñeñt̃ atarr es apueneʼ huocchañneshaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach apsaret̃terro ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuen es pen. \m \v 10 Yomporpaʼ apueneschaʼ shonteʼ esocmañen allochñapaʼ att̃och c̈hocma sechenchaʼ shonteʼ att̃och seyenpuenanet paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a ñapaʼ alloʼnach sen es sapueneʼ paʼnamen allochñapaʼ alloʼnach sesen yenpueneʼ paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ñerraʼm netmaʼntacha ñatoʼ oʼch not: Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yapueneʼ puerets ñeñt̃chaʼ yenareʼten oʼch c̈hap allempo poʼnenpaʼ allempochña yeyoren ñeñt̃chaʼ yerrar yepen, ñeñt̃paʼ Yomporña aʼt̃oreneʼ att̃och yaʼyapac̈heñ oʼch yeshonteñ. \v 11 Att̃ochña sapaʼ sechenchaʼ allohuen shonteʼ esocmañen allochñapaʼ att̃ochña shonteʼch esocmañen sapaʼyeñ ñeñt̃ es paʼnamen palltaʼyetsa. Ñerraʼmña atet̃ sep̃apaʼ yañapaʼ yach aphuerrahuet att̃ochña ñetpaʼ c̈horeʼteñet Yompor oʼch ochet “Parasyos Nompore, p̃a yapueneʼ ora allohuen.” \v 12 Ñerraʼm atet̃chaʼ sepena es apaʼyeseʼ masheñneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa, ama eʼñe añecpa sherbeno att̃och es sapuenanet ñeñt̃ palltenet. Añecpaʼnaña sherben att̃och ñetpaʼc̈hoʼña atarrchaʼ c̈horeʼchet Yompor oʼch ochet: “Parasyos Nompore, p̃a yapateneʼ ñeñt̃ allpon yepalltena.” \v 13 Ñam̃a att̃oña ñetpaʼ ayeʼchoc̈htateññañetchaʼ Yompor, t̃arroʼmar oʼch eñotenset sapaʼ poʼñoc̈h att̃era sameʼñeññaña Cristo poʼñoñ. T̃arroʼmareʼnaña ñetpaʼ ayeʼchoc̈htateññañetchaʼ Yompor, att̃o sapaʼ sapuenanet paʼnamen ñeñt̃ allpon palltenet ñet, ñam̃a poʼpotantañecop. \v 14 Eʼñech pueyerpueñot̃etas sapaʼ ñetpaʼ atarrchaʼ nanac c̈horeʼtatonaset Yompor, t̃arroʼmar sapaʼ oʼch sorrtatanet Yompor puemuereña allo atarr muerenya. \v 15 Yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ña yapueneʼ Puechemer, ñeshot̃ña huena ora muereñets ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ. Amaʼt yemneñeñ oʼch yaʼyeʼchoc̈htatue eʼñe poctacma, t̃arraña ya arromñat̃eypaʼ amach errot̃ yepe, ñam̃a ama yeno yeñoñ att̃och yaʼyeʼchoc̈htatuoñ eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ yocshena yeyoc̈hro. \c 10 \s1 Att̃o Pablopaʼ eñotatan corintoʼmarneshaʼ ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h allsensaret̃ Yomporeshot̃ \p \v 1-2 Ñehua, t̃eʼpaʼ na Pablon oʼch alla noct̃apeʼchaterrserr eʼñe nemuereñot̃es att̃en ñerraʼm Cristo ñeñt̃ nanac amuerañtostsa. Puemuereñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ oʼch atet̃ enteñet ñerraʼm ñapaʼ ama esosheʼmayaye. Ñehua, sapaʼ patantaʼttsospaʼ att̃ach sentenen ama errot̃ notenso atsrreʼmoc̈hen ñerraʼm esempo alloʼtsenen sesho. T̃arraña ñerraʼm esempo allap̃aroʼtsenen, allempo nequellquënnas cartapaʼ allempoña sapaʼ atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ ama c̈hoyeʼ nem̃chaʼtenso amaʼt eʼñe mamesha, eʼñech echeʼc̈harr notenes necartot̃. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Amaʼt allempo alloʼtsenen sesho, ñerraʼm nemneñeñ atet̃ neʼñoronasapaʼ eʼñet̃eʼ echeʼc̈harr neʼñorennasa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe neyoc̈hrocmañen oʼch notas, soct̃apeʼcherr cohuen eʼñe t̃ayecma allochñapaʼ ñerraʼm esempoch nec̈herr seshopaʼ amach c̈ha seʼñoratno echeʼc̈harr. T̃arroʼmar ñerraʼm ama soct̃apeʼcherro cohuen, poʼñoc̈h ñerraʼm esempo nec̈herr seshopaʼ c̈hach seʼñoraten echeʼc̈harr, ñeñt̃es noteneʼ napaʼ eʼñoʼ nañeña noct̃ap̃ñot̃ atet̃ es nep̃atseʼtyen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena acheñeneshaʼ arr patsro, ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpueta sherben. T̃arraña napaʼ ama att̃eyeʼ nepeno. \v 3 Ñehua, amaʼt napaʼ nocrrena arr patsro atet̃ yocrrena allohueney acheñey t̃arraña ñeñt̃ atet̃ nemaʼyoc̈hrena Yomporecop, ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ maʼyoc̈hrena acheñeneshaʼ arr patsro. \v 4 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yemaʼyoc̈hrena Yomporecoppaʼ ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen ya acheñey arr patsro. Añña att̃o yemaʼyoc̈hrena ñocop, eʼñe ña poʼhuamencot̃ atet̃ yepena. Att̃ochña yehuaporeʼtoñ allohuen ñeñt̃ epatareʼteneʼ Yompor poct̃ap̃ña. \v 5 Ñam̃a allohuen serrparñatsoc̈hno ñeñt̃ña epatareʼteneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼña yehuaporeʼtua. Ñam̃a allohuen cot̃ap̃ñatsoc̈hno att̃o nanac ommoʼchenet, ñeñt̃ña ama muenatenahueto att̃och enteret Yompor, ñeñt̃paʼc̈hoʼña Yomporchaʼña poʼhuamencot̃ oʼch yehuaporeʼtue. Ñam̃a ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen arr patsro ñeñt̃ña at̃pareʼtateneʼ Yompor poct̃ap̃ña, ñeñt̃chaʼña yaʼmet̃aʼhuerr Cristesho, allochñapaʼ att̃ochña Cristopaʼ oʼch ameʼñatera. \v 6 Ñam̃a ñerraʼm oʼ alla nameʼñatuerrsa eʼñe cohuen, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ora at̃pareʼtetsa, napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch yecoñchach ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtetsa. \p \v 7 Sapaʼ aña cohuen senten ñeñt̃ allpon sentyen seclloyot̃. Ñerraʼm eseshaʼ entetsa atet̃ ñapaʼ Cristo mueñeneʼ, ñeñt̃ acheñerpaʼ eñochepaʼ napaʼc̈hoʼña Cristoña nemñeneʼ. \v 8 Amaʼt atarr natontaten neñoñ att̃o alla noterrserr napaʼ Cristo puellsensaren, t̃arraña napaʼ ama c̈hoyeʼ neyllateno neñoñ att̃och nepenca. T̃arroʼmar att̃o llesensaʼn Yepartseshar Cristopaʼ ñeñt̃paʼ añecopña att̃och neyenpas att̃och alloʼna sesen huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch naʼpuerrataterres ñeñt̃ att̃o sameʼñena. \v 9 Napaʼ ama nemno oʼch am̃chaʼnoc̈hen sentenen eʼñe necartot̃a. \v 10 T̃arroʼmar patantaʼttsos atet̃ sentennan necarta ñerraʼmrrat̃eʼ atarr echeʼc̈harrot̃ es notenes ñeñt̃ atarr echarr senten. Ñam̃a ñerraʼm esempo alloʼtsenen sesho sapaʼ ama ahuamencat̃oyenayeʼ sentenno amaʼt mamesha, ñam̃a att̃o neserrpareʼtatenespaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama asherbenayeʼ senteñe. \v 11 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otetspaʼ eñochetepaʼch ñerraʼm errot̃ notas necartot̃ amaʼt atarr allap̃aroʼtsenen atet̃chaʼc̈hoʼ poʼñoc̈h nepennas ñerraʼm esempoch nec̈herr sesho. \s1 Att̃o Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenano acheñeneshaʼ oʼch cohuen entenet eʼñe ñañeñeta \p \v 12 Napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nemno oʼch sentenen napaʼc̈hoʼña ñatoʼ att̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ atarr cohuen eñosyets eʼñe ñocpueta. Napaʼ ama nemno oʼch not napaʼ eʼñe att̃ecma nepena atet̃ penet ñet. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ penet ñetpaʼ ama cohuenayaye. Ñetpaʼ eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ coshapretannenet eʼñe ñagattseta. Eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ cohuen entapretannaʼtyenet, ñeñt̃paʼ att̃a otatseʼtyenet. \v 13 T̃arroʼmar yapaʼ ama yoyaye yoct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr yocshapretannena. Añña Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ allohua onañcharet̃ yocop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yocshapretannena. Ñam̃a Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ onañchennaypaʼ ñeñt̃paʼ añecpaʼnaña sherben att̃och yec̈hapatonas Yompor poʼñoñ eʼñe seshohuen ñeñt̃es corintoʼmarneshas. \v 14 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama c̈ho yatontateññañe Yompor poct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñeñt̃ allpon onañchennay, ñeñt̃paʼ eʼñech allohua yet̃orrena ñocop. Ñeñt̃paʼ añecpaʼnaña sherben att̃och yec̈hapat Yompor poʼñoñ amaʼt seshohuen. Ñeñt̃oʼmarña ya ahuat̃paʼ yanom c̈hapateʼ Yompor poʼñoñ sesho ñeñt̃ara añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo. \v 15 Ñam̃a ya eʼñe yocoppaʼ ama yemno oʼch yommoʼchoña poʼpsheñeñ poʼtaruas ñeñt̃ ñanom t̃orratsa all Yomporecop. T̃arraña yapaʼ yecuenes ñerraʼm esempo sa oʼch alloʼna sesen ameʼñetsa cohuenpaʼ allempoña napaʼ noct̃apeʼchen ellonet̃ oʼch alla net̃orrerra sesho. \v 16 Att̃ochña amaʼt allpon anetsoc̈hno ñeñt̃ allemeñ alloʼtsaʼyen ellonet̃ seshot̃paʼ allña nesechena ñam̃a allchaʼña neserrpareʼtatyesosanet Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ara cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Nemneñ oʼch naʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ all ama aserrpareʼtataret̃tenetaʼ allochñapaʼ amach c̈ha nommoʼchoñe poʼpsheñeñ poʼtaruas ñeñt̃ ñanom serrpareʼtats all. \p \v 17 Ñerraʼm eseshaʼ muenetseñ oʼch eʼñe cohuen eños puesheñarrocop t̃arraña ñeñt̃paʼ Yomporecopchaʼña eʼñe cohuen eñen. \v 18 T̃arroʼmar añ acheñer ñeñt̃ eñoretsa eʼñe cohuen ñocpapaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. T̃arraña amaʼt erraʼtsena acheñer Yomporchaʼ eñosets cohuen ñocop, ñeñt̃ña eʼñe pocteʼ enten ña. \c 11 \s1 Att̃o ommoñat̃eneshaʼpaʼ ahuoʼt shequënan corintoʼmarneshaʼ ñetpaʼ allsensaret̃etoʼ \p \v 1 Napaʼ atarr nemneñ oʼch seʼm̃ñoton att̃o c̈ha mueneʼ att̃a es notatseʼtyen. Poʼñoc̈h oʼch notas, seʼm̃ñoton ñeñt̃ atet̃ es notatseʼtyen, allochñapaʼ att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen. \v 2 T̃arroʼmar napaʼ atarr necuenes atet̃ ñerraʼm Yompor ña secueneʼ. T̃arroʼmar napaʼ añ noʼpatatensa Cristo att̃och allohuenes oʼch eʼñe napuas poctacma. Att̃o oʼpatataret̃es, napaʼ oʼch necuenes att̃och amach yoratstaso poʼpsheñeñ. Ñehua, oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ esñet̃. Poʼseññapaʼ oʼch oʼpatacha puesheñarr yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ. Ñapaʼ oʼch cohuam̃penan poʼseñ eʼñe cohuen t̃arrempohuach esempoch huapa ñeñt̃ oʼpatenaya allempochña pomanña poʼseñ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ nesñeneshaʼ nepenes att̃och napuas Cristo ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe serrollar sep̃aʼ ñapuet̃. \v 3 T̃arraña napaʼ c̈ha sellcatenen. Napaʼ noten sapaʼ oʼt̃eʼ c̈ha semnatena oʼch shecaset sam̃a, atet̃ p̃a ahuat̃ shechep̃ allempo shecan Eva t̃arroʼmar ñeñt̃ shechep̃paʼ atarr etsotenan shequëñets. Ñerraʼm sapaʼc̈hoʼña pueshquëñot̃etaspaʼ añach yec̈hatenset ñeñt̃ ama cohuenayaye cot̃ap̃ñats, ñeñt̃oʼmarña oʼhuañchaʼ alloʼna sesen ameʼñenaya Cristo ñapuet̃ ñeñt̃ eʼñe cohuen. \v 4 T̃arroʼmar sapaʼ ñerraʼm esempo huena poʼpotantañ sesho, amaʼt serrpareʼtatensetañ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Jesús t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hatuas ya ahuañmoʼcha, sañapaʼ esoʼmareʼtña allorocma eʼñe socsheñeshaʼ sameʼñeña. Amaʼt serrpareʼtatenset poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃paʼ ama añeyaye Yompor poct̃ap̃ña, sañapaʼ allorocmaʼtña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch sameʼñya. Amaʼt serrpareʼtatensetañ poʼpoñ ñoñets alloch sequeshperrañ, ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ sameʼñaʼhua ahuañmoʼcha, t̃arraña sañapaʼ eʼñeʼt pocteʼ senteñ oʼch ameʼñataset poʼpoñ ñoñets. \v 5 Ñam̃a ñetpaʼ att̃a ommoʼchenet allsensaret̃etoʼ Yomporeshot̃, ñetpaʼ atarroʼ sherbenet. T̃arraña napaʼ elloña atarr asherben nentena. \v 6 Amaʼt napaʼ ama ayc̈hataret̃eno att̃och neserrpareʼt coc̈hneshareʼ ñoñets t̃arraña napaʼ eʼñe neñotueññañ Yompor poʼñoñ. Sapaʼ señotenen ñeñt̃ atet̃ notenes ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ t̃arroʼmar shonteʼ paʼnamen norrtatyen erracmañen ñeñt̃ña eʼñe señotateneʼ. \p \v 7 Ñehua, sapaʼ amat̃eʼ pocteyeʼ sentenno t̃arroʼmar amaʼt ahuañmoʼchapaʼ ama c̈hoyeʼ necobraso att̃o neserrpareʼtatensaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ alloch yequeshperra. Ñatoʼ amat̃eʼ asherbenayeʼ sentenno att̃o ama necobraso. T̃arraña ñeñt̃paʼ añecop sherben att̃och sapaʼ oʼch tantaterres Yompor sosyaʼtsañot̃ allochñapaʼ oʼch puechemer perres sam̃a. \v 8 Ñehua, poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, na errot̃enopaʼ c̈hocma naguënanet ñeñt̃ allpon muenenet oʼch tsaʼtnet eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃et. Ñeñt̃oʼmarña ama pallteno oʼch setsaʼtna sam̃a att̃o neserrpareʼtatenes. Ñeñt̃ napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, napaʼ ahuoʼt neprratam̃p̃sanet ñet att̃och nesherb̃as sa. \v 9 Ahuañmoʼcha allempo naʼposa seshopaʼ ñerraʼm esempo nanac es nepalltena, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ nepalltena. T̃arraña allempo atarr es nepalltenapaʼ oʼ huac̈haʼta masheñneshaʼ Macedoniot̃, ñetñapaʼ oʼ aposnet allpon ñeñt̃ atarr nepalltena. Att̃oña allponmat naʼpuena sesho ahuañmoʼcha, napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nemno oʼch naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtasa amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa. Ñam̃a napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena. \v 10 Napaʼ neñotena Cristopaʼ entenen eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñeñt̃ atet̃ nepena, ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ quec̈hpatatnetoña att̃o eʼñe cohuen neserrpareʼteññañ Yompor poʼñoñ eʼñe att̃a ñeñt̃ allo atarr nocshena, amaʼt errap̃aren nesen Acayoʼmar. \v 11 ¿Esoʼmart̃eʼña atet̃ notenes? ¿Amaʼt señoteñe? C̈hat̃eʼ sotenapañ amat̃eʼ nemorrentenso. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Yomporña nenteneʼ atarrcaʼye nemorrentensa. \p \v 12 Napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena amach necobrenso ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ pommoʼcheñot̃eta serrpareʼtatyenset. Allochña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ otneto napaʼc̈hoʼña ahuoʼ naʼtsrreʼmoc̈htanaʼch nam̃a acheñeneshaʼ atet̃ penet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe oʼch otet eʼñoʼ att̃ecma yet̃orrena Yomporecop. \v 13 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ ama Yomporeyeʼ llesensenaye, ñetpaʼ aña poʼtaruas penet shequëñets att̃och ganenet eʼñe att̃a. Att̃a mueneñet oʼch poʼpoñetet ahuoʼch orrtet atet̃ ñerraʼm Cristo puellsensar. \v 14-15 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ oneñet̃paʼ c̈hocma atet̃ pena ñam̃a oʼch poʼpoñet att̃ot̃chaʼ shequëney. Oneñet̃paʼ c̈hocma orrtatennay ñeñt̃chaʼ cohuen yenten ya, oʼch orrtatennay atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ Yompor poʼpuetarenñot̃ amñaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ oneñet̃ pueyochreshaʼ ñeñt̃ t̃orretsa ñocoppaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atarrchaʼ ashcañareret, mueneñet oʼch poʼpoñetet att̃ot̃chaʼ orrtenet atet̃ ñerraʼm añ acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h t̃orretsa Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ añ oʼpatenahuet coñcheñets ñeñt̃ poctetsa añecop ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyetsa. \s1 Att̃o Pablopaʼ paʼnamenot̃ mueroc̈htateñet eʼñe pameʼñeñot̃ Cristo \p \v 16 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr. Amach sentatsetno napaʼ att̃at̃eʼ notatseʼtyen. Ñehua, amaʼt sentenen atet̃ ñerraʼm otatsñat̃enpaʼ notatseʼteñot̃ñapaʼ seʼm̃ñoten. T̃arroʼmar napaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe cohuen neños ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena mameʼ. \v 17 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼpaʼ ama cohuenayaye t̃arroʼmar ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Yepartseshar oʼch eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa. T̃eʼpaʼ eʼñe na notatseʼteñot̃ eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ notenes neñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼnoc̈h netsotueñ. \v 18 Att̃o shonteʼ poʼpotantañ ommoʼchyenet ñeñt̃ atet̃ etsotenet ñet arr patsro, napaʼc̈hoʼña oʼch neñosatseʼtapretyesanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchapretyenanet. \v 19 Sapaʼ eʼñe atet̃ sentena sañeña atarroʼ es señoten ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch seʼm̃ñoteññañ amaʼt otatsñat̃ ñeñt̃ att̃o ommoʼchena. \v 20 Amaʼt ñet att̃o pomnaren penset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt es puerratam̃p̃saset ñeñt̃ allpon sechyen, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt paʼnamenot̃ shecareʼtenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt atarr puetsenaʼteñot̃etaspaʼ sañapaʼ eʼñech pomnaren sep̃atena. Ñerraʼm esempo amaʼt c̈ho tacllapechenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ att̃o atarr pencnaʼntatenset. \v 21 Napaʼ ama nepenquëñot̃eyeʼ notenso, napaʼ ama nemno nehuamencot̃paʼ oʼch pomnaren nepenes, atet̃ penes poʼpotantañ. \p Ñehua, t̃arraña amaʼt errot̃enot̃eʼ ommoʼchyenetpaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch atet̃ neñosatseʼtapretyesanet. Notatseʼteñot̃paʼ c̈hach nottena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchapreteña ommoñat̃eneshaʼ. \v 22 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃etpaʼ otenet ñetpaʼ hebreoneshetoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas, hebreoneshan nam̃a. Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet israelenaʼtaretoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas israelenaʼtaren nam̃a. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼm̃renñanetoʼ yatañ Abraham. Ñehua, napaʼc̈hoʼña poʼm̃renñen yatañ Abraham. \v 23 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet ñetpaʼ atarroʼ t̃orrenet Cristocop. Ñehua, napaʼc̈hoʼña elloña atarr nanac net̃orrena Cristocop. Amaʼt eʼñe notatseʼteñot̃a noten, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Amaʼt allpon t̃orrenet ñet, elloña napaʼ atarr nanac net̃orrena na. Ñam̃a amaʼt allpon amueroc̈htataret̃etyenet ñet elloña napaʼ atarr nanac amueroc̈htataret̃en. Allpon ayottam̃p̃saret̃en all coñchatennet, ñeñt̃paʼc̈hoʼña nanac atonocheʼtats. Ñam̃a allpon ashtennetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats. Ñam̃a ñeñt̃ allpon autsanchaʼ rromuetseñ, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats. \v 24 Ñam̃a judioneshaʼ eʼñe pueʼmoñeʼteñot̃etan napaʼ atet̃ ashtennet eʼñe amnarocheʼtats. Allempoña ashtennetpaʼ maʼpoch c̈harraʼ puechena escon ñeñt̃ att̃o pacapacatspennet. \v 25 Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼchc̈hoʼ alla nallerrneterr ñam̃a tsachp̃o, eʼñe maʼpocheʼttsocma nallennet. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña parrochpaʼ oʼc̈hoʼ alla rrolleʼterrneterr. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña allempo nesen noñt̃o sapoʼmarpaʼ alla nepotam̃perrerr maʼpocheʼttsocma. Allempopaʼ alla narepen alla nellapen oño enopaʼrrtatsa. \v 26 Napaʼ c̈hocma nechopeñeʼchyen ellap̃ar alloʼtsaʼyen paʼnamen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈henareʼ, atet̃ ñerraʼm allempo netam̃pena noñt̃o oñoʼmar, ñam̃a allempo nec̈hap all am̃chaʼnoc̈htena eñet̃ec̈hno, ñam̃a allempo am̃chaʼnoc̈htanaʼtenen namoʼtseshaʼ ñam̃a poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all anetsoʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all puetsat̃oʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all oñoʼmar. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o am̃chaʼnoc̈htena poʼpotantañ amaʼt otenetañ masheñpaʼ t̃arraña ama masheñeyayeto, ñetpaʼ ama ameʼñeñeto Yompor. \v 27 Elloña c̈hocma atarr netaruasen, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ atarr echarr nentyen. Ñam̃a atonocheʼtats atarr nanac naʼhuanten nemoñ t̃orratsa Yomporecop. Ñam̃a epayeʼ nemueroc̈htena nachporrñot̃, ñam̃a noʼñpañot̃ t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ nerren ñam̃a ñeñt̃chaʼ norren. Ñam̃a epayeʼ mueroc̈htatenen senet̃ t̃arroʼmar ama eñalle neshtam ñeñt̃chaʼ nechorra, oʼ eʼñe neptsapesua. \p \v 28 Ñam̃a ellonet̃ napaʼ c̈hocma nellquëña ñeñt̃ pameʼñeñot̃et allemeñ apc̈haʼyetsa. Napaʼ añeʼnaña c̈hocma nellcateneʼ ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ nentyen paʼnamen. \v 29 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop, nañapaʼ atarrchaʼ nellcapreteña. Ñeñt̃ña atet̃ nellcapreteña nañapaʼ oʼch atet̃ neʼmuen neyoc̈hro ñerraʼmrrat̃eʼ oʼhuañ huomenc nep̃aʼ neyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm oʼch aʼpuerratateret oʼch atet̃ perran ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, naña nepencapreteñot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach pocteyeʼ nenteñe. \v 30 Ñatoʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñonet̃ cot̃ap̃ñats. Sapaʼ poʼñoc̈h señosatseʼtatyenen cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añña cohuen nenten att̃och neños cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa, ñeñt̃paʼ att̃o ama ahuamencat̃oyenayeʼ entenno acheñeneshaʼ. \v 31 Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Pompor pen ñam̃a Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼña yaʼyeʼchoc̈htaterr t̃ayot̃eñ errponohuañen. \v 32 Ñehua, napaʼ oʼch neyerpatasa atet̃ ap̃aret̃en ahuañmoʼcha allempo Damascoʼtsenen. Ñehua, ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ all Damasco, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃ Aretas pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña neneʼña guardianeshaʼ ñeñt̃ camretsa allemeñ yetarrot̃. Ñetpaʼ añecop camrenet att̃och rromaʼnetañpaʼ oʼch yottam̃pesnetañ allchaʼ coñchatnetañ. \v 33 T̃arraña napaʼ arr eshaʼtnet cañt̃ro att̃oña c̈haʼnmaterrnet ventanot̃ allot̃ña aʼsuatam̃perrnet conc̈htot̃. Att̃ot̃ña eʼñe cohuen nequeshperra, ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ rromaʼnoña guardia. \c 12 \s1 Att̃o Pablopaʼ aʼtapataret̃ta Yompor pueʼntaño ñeñt̃ eʼñe pomaʼptañohua \p \v 1 Ñeñt̃ att̃o señosatseʼtatyenen eʼñe cohuen nocpa, ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ oʼch alla neserrpareʼtaterrserr att̃o Yepartseshar ñaña es negatyeneʼ ñeñt̃ña es neñotatyeneʼ. \v 2-3 Ñehua, napaʼ neñoteñ na puesheñarrana ñeñt̃en ameʼñenaya Cristo t̃eʼpaʼ oʼ met c̈harraʼ puechena paʼtats char, allempoña napaʼ aʼtapaten Yompor pueʼntaño ñeñt̃ eʼñe pomaʼptañohua. Napaʼ ama neñoteñe, ñatoʼ orat̃eʼ nechtso aʼtapataret̃en, amapaʼ ñatoʼ necamquëñot̃at̃eʼ aʼtapatnet. Ñeñt̃paʼ Yomporña eñoteneʼ. Napaʼ eʼñe neñoteñ poʼñoc̈h aʼtapataret̃en Yompor pueʼntaño all atarr nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet. \v 4 Ñoñets ñeñt̃ neʼmuenaʼ allpaʼ ama aserrpareʼteno t̃arroʼmar ya arromñat̃ey ama pocteyaye oʼch yeserrpareʼt allo. \v 5 Ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃eneñ allempo, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ oʼch cohuen neñoseñ eʼñe nocpa, t̃arraña amach atet̃ nep̃atsto, añachña nocshena att̃o ama ahuamencat̃oyenayeʼ entenno acheñeneshaʼ. \v 6 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃eneñ allempo ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ oʼch cohuen neñoseñ eʼñe nocop, ñeñt̃paʼ ama c̈hoyeʼ notatseʼteno, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ ap̃aret̃en. T̃arraña napaʼ ama nemno oʼch cohuen neños eʼñe nocpa. Añachña nemnen ñeñt̃chaʼ cohuen entapretennet ñeñt̃ eʼñe allpona entapretennet ñeñt̃ atet̃ es nep̃aʼyen cohuen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe allpona eʼm̃ñotapretennet ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neserrpareʼten. \p \v 7 Att̃o Yepartseshar ñaña es negatyeneʼ ñeñt̃ña es neñotatyeneʼ ñeñt̃paʼ atarr cohuen nanac yenteñ. T̃arraña napaʼ att̃och amach nocsheno eʼñe nañeñapaʼ Yomporña nemnateneʼ eʼñe nechtso ñeñt̃ña atarr nemueroc̈htatameʼteneʼ nanac. Ñeñt̃ att̃o nanac nemueroc̈htena, napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ aj nechtsotam̃pena ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃ña huennana ñeñt̃ña atarr atserr nepeneʼ. Att̃oña Yomporpaʼ ama muenatenno oʼch nocshena eʼñe nañeña. \v 8 Napaʼ oʼ maʼpocheʼtats nenamueñ Yompor aʼhuañam̃perrnepaʼ ñeñt̃ atarr nemueroc̈htateneʼ. \v 9 T̃arraña ñapaʼ ahuoʼt otenen: “Amach naʼhuañam̃p̃satsterrpe, t̃arraña napaʼ att̃a c̈hocma atarr nemuerenp̃a, p̃apaʼ ñeñt̃aña pepalltena. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama eñalle eʼñe ña poʼhuamencpaʼ ñeñt̃chaʼña orrtateneʼ na nehuamenc.” Ñeñt̃paʼ atet̃ otenen Yompor. Ñeñt̃oʼmarña att̃o napaʼ ama eñalle eʼñe na nehuamenc, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ na, t̃arroʼmar neñoteñ ñerraʼm att̃enpaʼ Cristo poʼhuamencña ñeñt̃ nechorrenaya; ñeñt̃ña norrtatenpaʼ, ama noyaye nehuamenc, ñeñt̃paʼ Cristo. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ añ atarr nocshateneʼ att̃o napaʼ ama ahuamencat̃oyenayayno ñam̃a att̃o atarr pencnaʼntatennet t̃arroʼmar ama esoyeʼ entenneto. Ñam̃a napaʼ añña nocshateneʼ ñeñt̃ allpon atarr echarrareʼ nentyen, ñam̃a att̃o c̈hocmach cot̃areʼtennet, ñam̃a amaʼt allpon ñeñt̃ nehuenoya ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ. Eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nemueroc̈hta Cristocop. T̃arroʼmar neñoteñ ñerraʼm esempo ama ahuamencat̃oyenayeʼ yenteno eʼñe ya, allempoña Cristopaʼ ahuamencat̃ peney. \s1 Att̃o Pablopaʼ atarr llequënana corintoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼnetsa \p \v 11 Sapaʼ att̃o señosatseʼtatyenen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa, t̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ eʼñe poʼñoc̈h notatseʼtyen, t̃arroʼmar napaʼ ama nepallteno oʼch neños eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añña palltetsa sa oʼch señosapreten cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. T̃arroʼmar sapaʼ señotenen atarr asherb̃oyenen. Amaʼt poʼpotantañ ñeñt̃ atarr seʼm̃ñotateneʼ atarr ommoʼchenetañ, ñetpaʼ allsensaret̃etoʼ Yomporeshot̃, ñetpaʼ atarroʼ nanac sherbenet, elloña napaʼ atarr asherben entenen Yompor, amaʼt napaʼ ama esoyeʼ nenteno. \v 12 T̃arroʼmar ahuañmoʼcha allempo naʼpuena sesho, napaʼ allña norrtatyesonas Yompor poʼhuamenc ñeñt̃ atarr echarrareʼ ñeñt̃ sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotateʼ ñeñt̃paʼ Parets poʼhuamenc ñam̃a ñeñt̃chaʼ señotateʼ napaʼ poʼñoc̈h Yomporña nellsenseneʼ. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe cohuen naʼhuantennas ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ sentyen. \v 13 Att̃ecma es norrtatyennas ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyes poʼpotantañ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetsoʼmar. Añña ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼtyeseʼ. T̃arraña ñerraʼm ama pocteyeʼ sentono ñeñt̃ cohuenareʼ nep̃onaspaʼ, ñehua, ñatoʼ oʼch sep̃retnerren. \p \v 14 T̃eʼpaʼ pomaʼpocheñopaʼ oʼch ahuerrnerr sesho. Att̃ecmach nep̃ohuerrerr, amach naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ nepalltena na. T̃arroʼmar napaʼ ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃chaʼ es sapuen na; napaʼ añña nemnen oʼch sepomhua sañeña Cristesho. T̃arroʼmar napaʼ atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ poʼñoc̈h eʼñe nechemer nepenes. Ñehua, cheshaneshaʼpaʼ ama añeyeʼ pallteneto oʼch es aʼyapac̈het ñeñt̃chaʼ aññoʼtet pamoʼmtayecop. Añña nanac palltetsa, pamoʼmteʼchña es aʼyapac̈hets ñeñt̃ puechemereshacop. \v 15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshaʼ oʼch nepomhua eʼñe nañeña ñeñt̃paʼ eʼñech socop. Allochñapaʼ att̃och sequeshperra sam̃a. Ñam̃a allpon nechyen, eʼñe nocsheñeshaʼpaʼ oʼch nepomyeñ eʼñe socop. Amaʼt napaʼ elloña atarr nemorrentensa sañapaʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ semorrentenna na. \p \v 16 Sapaʼ señotenen napaʼ ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ eʼñe nocop. T̃arraña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ atarrt̃eʼ neñoteñ att̃och neshcareʼtas ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma shecareʼteñets. \v 17 Ñeñt̃ nemña ahuañmoʼcha epsheña sesho, c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃paʼ t̃arrecpat̃eʼ att̃och shecareʼtaset. \v 18 Ñehua, na t̃eʼpaʼ oʼ nesechach masheñ Tito ñeñt̃chaʼ tatsa sesho, epuet poʼpsheñeñ masheñ oʼ nemñanet epsheñoʼmaret sesho. Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ masheñ Titopaʼ oʼch shecareʼtensaʼ. Amaʼt señoteñeña yapaʼ att̃ecma cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro epan masheñ Tito ñam̃a att̃ecma es yep̃aʼyennas eʼñe cohuen. \p \v 19 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecpat̃eʼ neñen cohuen nocop allochñapaʼ att̃och oʼch alla cohuen sentuerren. T̃arraña eʼñe nemorrenteñot̃es masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, ñeñt̃paʼ ama nocpayaye. Añecopña notenes ñeñt̃ eʼñe socop allochñapaʼ oʼch alla huomenc seperr seyoc̈her Yomporecop. Napaʼ eʼñe neyemteñot̃ Cristo, Yomporñapaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ notenes. \v 20 T̃arroʼmar eʼñe nellquëñot̃es sa noten, ñatoʼ esempoch nec̈herr sesho, ñerraʼm att̃era nentyesuerrserr ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyena, napaʼ ñeñt̃chaʼña atarr nellcatuerrayerr sesho. Att̃oña ñerraʼm sentapuerren nellquëñeshaʼ nec̈herr seshopaʼ ñeñt̃chaʼña sellcateʼ sam̃a. Ñatoʼ oʼch nentuerrserr att̃era seʼmoñeʼtannena, att̃era es seyeʼchapretannena, att̃era saʼtsrreʼmareʼtatannena sañeña att̃och oʼch saʼm̃chaʼtaret̃ta; ñatoʼ att̃era sesasareʼtannaʼtyena, att̃era saʼmet̃areʼtam̃p̃sannena, ñam̃a eʼñe puesheñaʼttsos att̃era atarr cohuen sentena sañeña, ñatoʼ att̃era seʼmoñeʼtannaʼteñot̃paʼ secheʼc̈hameʼtannaʼtyena. \v 21 Ñam̃a napaʼ nellquëñot̃es sa noten, ñerraʼm esempo nec̈herrerr sesho poʼpocheñopaʼ ñatoʼrraña oʼt̃eʼ alla pencnaʼntaterrnerr Yompor eʼñe soʼmara. T̃arroʼmar ñatoʼ patantaʼttsos ama sequec̈hpueno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñeñt̃ atet̃ seyc̈haʼyen sa sosyaʼtsañec̈hno, ñam̃a att̃o sechtaʼyeñ coyaneshac̈hno ñeñt̃ ama set̃aporeyaye, ñam̃a coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña aguënan yacma ñeñt̃ ama puerrollareyaye, ñam̃a att̃o sayom̃atseʼtyena ñeñt̃ poʼñoc̈h ama atet̃ ap̃apahuoyaye. Ñatoʼ att̃era sep̃atseʼtyena atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃ ama llecatensoña soʼchñar att̃och soct̃apeʼcherr etserra cohuen. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo nec̈herrerr sesho ñerraʼm att̃era nentuerrserr, nellquëñot̃paʼ c̈hat̃eʼ neyaʼnaʼtuerres. \c 13 \s1 Eʼñe allohuanen atet̃ cot̃apeʼchatyesnerranet paʼnamen esocmañen \p \v 1 Ñatoʼ pomaʼpocheño oʼch alla ahuerrnerr sesho. Ñam̃a oʼch notas poʼpoñ, ñeñt̃ otteñeʼcharet̃tetsa, ñerraʼm epsheña aʼmet̃areʼtam̃peneʼ amapaʼ maʼpsheña, allempopaʼ pocteʼ oʼch yeʼm̃ñoch ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ p̃atseʼtyena. \v 2 Ahuañmoʼcha allempo puepocheño nec̈herr sesho, ñeñt̃ att̃era p̃atseʼtyetsa ñeñt̃ ama pocteyaye, napaʼ oʼ notuanet allempo ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃tet ñerraʼm att̃eretach. Ñehua, t̃eʼpaʼ necartot̃paʼ oʼch alla noterraneterr ñet, amaʼt eʼñe allohuenes oʼch notas, ñerraʼm esempo nec̈herrerr poʼpocheñopaʼ oʼch neʼñotareʼtuerres allohuenes ñeñt̃es att̃era p̃atseʼtyetsa. \v 3 Allochñapaʼ sapaʼ eʼñech señotuenen poʼñoc̈h nach eñorostsa ñeñt̃ atet̃ muenatenen Cristo. Ñehua, ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma senamuenen oʼch norrtatennasaʼ att̃och señoten napaʼ poʼñoc̈h Cristo neʼñorateneʼ. Ñam̃a Cristopaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ña c̈hocmach errot̃en es p̃aʼyennas, ñam̃a atarr ahuamencat̃ penes. \v 4 Ñehua, poʼñoc̈h yeñoteñ allempo corsoʼtam̃p̃set Cristopaʼ ama ahuamencat̃eyeʼ enteñeto t̃arraña Pomporña eʼñe poʼhuamencot̃ alla tantater. Yapaʼc̈hoʼña att̃ecma yeñotena ama ahuamencat̃eyeʼ yenteno ñerraʼm ña, t̃arraña t̃eʼña yapaʼ oʼ yocrrerra poʼhuamencot̃ Yompor att̃ey ñerraʼm ña. Att̃oña poʼhuamencot̃ Yompor eʼñe cohuen yesherbenes. \p \v 5 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, socoppaʼ añ poctetsa oʼch señota sañeña, ¿poʼñoc̈ht̃eʼ sameʼñena? Oʼch señota eshecchaʼ señoch poʼñoc̈ht̃eʼ sapaʼ sameʼñena. Amaʼt señoteñe Jesucristoña sechorrenaya. Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h ama sameʼñeño, amachña errot̃enot̃ chorraso. \v 6 T̃arraña napaʼ c̈hocma necuenes oʼch c̈haponasa seyoc̈hro att̃ochña señoten poʼñoc̈h napaʼ añ nellsenseneʼ Yompor. \v 7 Napaʼ nemaʼyocheñot̃paʼ c̈hocma nenamuennas Yompor socop att̃och amach alloʼna atet̃ sep̃atsto ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och sapaʼ oʼch señotenen napaʼ poʼñoc̈h allsensaret̃en Yomporeshot̃. Añecopña nenamuennas Yompor socop att̃och sapaʼ c̈hocmach sep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ atet̃ña nemnen socop amaʼt napaʼ atet̃ sentennoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama allsensaret̃eno Yomporeshot̃. \v 8 T̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch nepatareʼt ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa Yomporecop. Napaʼ añña atarr nemnen oʼch nepatuahuoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa ñocop. \v 9 Ñerraʼm soct̃apeʼcherr cohuen att̃ochña huomenc seperr seyoc̈her Yomporecop amach nepallteno oʼch norrtatonas nehuamenc att̃o allsensaret̃en Yomporeshot̃. T̃arraña atet̃paʼ eʼñe pocteʼ. Amaʼt napaʼ ama ahuamencat̃oyenayeʼ sentenno, t̃arraña ñerraʼm sapaʼ ahuamencat̃ perres Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ nenteñ. Ñam̃a att̃o nemaʼyochena socop alloʼnepaʼchña sesen eʼñe huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop. \v 10 Amaʼt ellap̃aroʼtsenen oʼch nequellquërrnaserr necarta, amaʼt ama nesenaʼ sesho, allochñapaʼ oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Att̃ochña ñerraʼm esempo nec̈herr seshopaʼ amach c̈ha mueneʼ necheʼc̈hameʼtyesuerrso att̃och señoton ñeñt̃ atet̃ llesensenen Yepartseshar. T̃arroʼmar atet̃ allsensaret̃en, ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ sherbeno alloch naʼpuerratatuerres, ñeñt̃paʼ añecopña sherben att̃och neyenpas huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop. \s1 Arrpaʼ all eʼñe poctacma soʼtnerranet poʼcartot̃ \p \v 11 T̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ allohuach notas añ necartot̃. Eʼñe nesoʼteñot̃espaʼ oʼch notas, Yomporepaʼchña saʼnataya. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach noterrserr mameʼ. Alloʼnepaʼchña sesen cot̃apeʼchnomueʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ att̃o oʼ noct̃apeʼchaterrserr añ necartot̃, seʼm̃ñotonepaʼch neñoñ att̃och socsherra eʼñe poctacma. Eʼñepaʼchña pat̃rra soct̃apeʼchuen allohuenes, att̃ochña eʼñech cohuen sentannena. Yomporepaʼch saʼnataya ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr amorrentña ñeñt̃ña atarr yocshateneʼ yeyoc̈hro. \v 12 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.\f + \fr 13:12 \ft Poʼñoc̈h oteney, “Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ c̈hoch setsoʼtstsaʼpaʼtannena ñerraʼm esempo sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.” Ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈heteʼt̃ ahuat̃.\f* \v 13 Ñam̃a arrpaʼ allohuen ñeñt̃ oʼ pueyochreshaʼ perr Parets, ñetpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet arr necartot̃. \p \v 14 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo sebensareʼtam̃peneʼ allohuenes, ñam̃a Yomporepaʼchña semorrentaya att̃och semorrentannena sam̃a, ñam̃a Puecamquëñepaʼchña sechorrenaya att̃och eʼñe separrocmatuahua allohuenes epas Cristo. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua. \pmr \sig Pablo\sig*