\id 1CO - Amuesha (Yanesha’) NT [ame] -Peru 2008 (ETEN -2013) \h 1 CORINTIOS \toc1 Ñanom San Pablo Poʼcarta ñeñt̃ quellcan Corintoʼmarneshaʼ \toc2 1 Corintios \toc3 1Co \mt2 AÑ ÑANOM SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLCAN CORINTOʼMARNESHAʼ \mt1 1 CORINTIOS \c 1 \s1 Att̃o Pablopaʼ quellcan carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa anetso Corinto \p \v 1-2 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor c̈hocma sapc̈hena parro all anetso Corinto, ñeñt̃es oʼ huaʼñerres Parets att̃och pueyochreshaʼ perres att̃o eʼñe separrocmateñot̃ epas Cristo Jesúspaʼ sañapaʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop. Eʼñe parrocma huaʼñerres Parets att̃och pueyochreshaʼ perres, eʼñe att̃ecma oʼ huaʼñerran allohuen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe pameʼñeñot̃ c̈horeʼteneʼ Yepartseshar Jesucristo amaʼt errat̃eʼ yec̈haʼyenet. Ñeñt̃ña Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ora allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta epan masheñ Sóstenes. Napaʼ Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar Yomporpaʼ ñeñt̃ecopña oʼ c̈horeʼterren att̃och nesherber. \v 3 T̃eʼña eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃espaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes. \s1 Arrpaʼ all parasyosoʼtam̃p̃sanet \p \v 4-5 T̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor socop t̃arroʼmar ña puemuereñot̃paʼ atarr bensareʼtam̃penes. Eʼñe separrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼ eñotaterres paʼnamen coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats seyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amaʼt ora allpon señosyen eʼñe ñeshot̃paʼ eʼñech cohuenareʼ señosyen. Ñam̃a amaʼt allohuen cohuen cot̃ap̃ñatspaʼ oʼ señotuer. \v 6 Ñeñt̃ atet̃ yotuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas Cristo, t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ oʼ etsotatuonas. \v 7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ama es palltetso ñeñt̃chaʼ apuerrserr poʼpoñ Yompor. T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch secuameʼteñ esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesucristo. \v 8 Ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃chaʼ alloʼna huomenc sep̃aʼneneʼ seyoc̈her. Att̃ot̃ach c̈hap allempoch huerra Yepartseshar Jesucristo. Att̃ochña allempopaʼ amach eñalle alloch otteñeʼcharet̃es amaʼt mamesha. \v 9 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, errot̃ otpaʼ atet̃chaʼ p̃a. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ huaʼñerrey oʼch yeyemterrñaña Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo. \s1 Arrpaʼ all yec̈hatanet att̃och eʼñe pat̃rra cot̃ap̃ñats anmuet \p \v 10 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, eʼñech pat̃rra soct̃apeʼch allohuenes. Amach alloʼna soct̃apeʼchyesatsto poʼpoñeʼttsocma. Eʼñech pat̃rra cot̃ap̃ñats soct̃apeʼch allohuenes; erraʼtsen soct̃apeʼchpaʼ ñeñt̃ach cohuen sent allohuenes. Eʼñe pat̃rra soct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch separrocmatua allohuenes. Eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃oʼmarña notenes ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. \v 11 T̃arroʼmar ñeñt̃ parro yec̈hena Cloépaʼ ñetpaʼ eʼmareʼtatnet att̃oʼ sepena. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnet att̃o sa masheñneshachaʼ c̈hocma poʼpoñ sentannaʼtyena. \v 12 Ñeñt̃ notenespaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ sepena: Puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotyen: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pablo.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Apolos.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pedro.”\f + \fr 1:12 \ft Añ Pedropaʼ ñeñt̃ara otenet Cefas.\f* Poʼpoñec̈hnoñapaʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Cristo.” \v 13 Ñehua, amaʼt señoteñeña, poʼñoc̈hpaʼ ama eñalle att̃och yellopaʼtetstach Cristo. Poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye nayeʼ corsoʼtam̃p̃seto ñeñt̃ eʼñe socop att̃och naʼqueshp̃atas. Ñam̃a ama nayeʼ sameʼñeñot̃ oʼ sapataret̃terroña Partsocop. \v 14 Napaʼ atarr neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar napaʼ ama muenatno oʼch napatas amaʼt puesheñarrot̃esa Partsocop. Ñehua, napaʼ eʼñe epsheña napat Partsocop, ñeñt̃paʼ masheñ Crispo ñam̃a masheñ Gayo. \v 15 Napaʼ eʼñe nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ sotno eʼñoʼ na sameʼñeñot̃ sapataret̃terra. \v 16 Ñehua, poʼñoc̈h ellopaʼ napach masheñ Estéfanas epuet pamoʼtseshaʼ. Ñerraʼm eñallt̃eʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ napatpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama neñoteñe. \v 17 Napaʼ ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Cristo oʼch napatyes Partsocop ñeñt̃ allpon ameʼñetsa, añecpaña llesensaʼn att̃och oʼch neserrpareʼt cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a ama añeyeʼ coc̈hneshaʼ na neñoñ neserrpareʼtatenso, t̃arroʼmar ñerraʼm aña neserrpareʼtatenes coc̈hneshaʼ neñoñ nameʼñatasapaʼ c̈hat̃eʼ soten att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼye es sherbeno att̃och yameʼñera Cristo. \s1 Añ ñoñets att̃o rroma Cristo corsocho, ñeñt̃ña ñoñets Yomporo poʼhuamenc alloch aʼqueshp̃atyerran acheñeneshaʼ \p \v 18 Poʼñoc̈h ñerraʼm esempo yeserrparen att̃o Cristo rroma corsocho eʼñe ya yoʼchñarot̃paʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsapaʼ c̈hach otenapuetañ att̃at̃eʼ yotatseʼtyen. T̃arraña ya ñeñt̃ey aʼqueshp̃ataret̃eypaʼ añña ñoñets att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃ña ñoñetspaʼ yeñoteñ allot̃ña huena Yompor poʼhuamenc att̃och aʼqueshp̃atyerran acheñeneshaʼ. \v 19 T̃arroʼmar añ ñoñetspaʼ eʼñe anuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: \q1 Ñeñt̃ entetsa ñapaʼ nanacoʼ es eñoten patsoʼmarecoppaʼ napaʼ oʼch naʼhuañam̃pesuanet ñeñt̃ pueñoteñ. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃ entetsa ñapaʼ nanacoʼ eñotañtenapaʼ napaʼ oʼch nehuaporeʼtam̃pes att̃o es eñotatseʼtyenet. \p \v 20 Ñehua, amaʼt señoteñeña, amaʼt ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets arr patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñeñt̃ nanac eñoʼñat̃tetsañ añe patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñetpaʼ c̈hat̃eʼ otenapuetañ atarrt̃eʼ es eñotenet t̃arraña Yompor oʼ eñotatuay poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye orrena atet̃ otatseʼtyenet arr patsro. \v 21 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pueñoteñot̃ ñapaʼ ama pocteyeʼ enteñe eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch yenter Yompor, amaʼt yapaʼ yoteneñ atarrt̃eʼ es yeñoten. Añmapaʼ ñeñt̃ña pocteʼ enten Yompor: ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ att̃o rroma Jesucristo yocop ñeñt̃ c̈hach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen, añ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ña muenen Yompor oʼch yeserrpareʼtoñ alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. \p \v 22 Ñerraʼm esempo yeserrpareʼtach judioneshaʼ att̃o Cristo rroma yocop, ñetñapaʼ amach asherbenayeʼ entenetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ Cristo poʼpartsoña. Ñam̃a ñerraʼm esempo yeserrpareʼtateñ ñeñt̃ ama judioneshayeyeto att̃o Cristo rroma yocop ñetpaʼc̈hoʼña amach asherbenayeʼ entonayetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ ñeñt̃chaʼ eñotatahuet eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h atet̃ yoten. \v 23 T̃arraña yapaʼ añchaʼña yeserrpareʼtatanet att̃o Cristo rroma corsocho yocop. T̃arraña añña judioneshaʼ puetsenaʼteñot̃etpaʼ amach cohuenayeʼ enteñeto. Ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñetpaʼc̈hoʼña att̃ach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen. \v 24 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñetpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto poʼñoc̈hpaʼ Cristo eʼñe Pompor poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey, ñam̃a eʼñe Pompor pueñoteñot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey. Att̃ecma oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ oʼ ameʼñerra amaʼt ñeñt̃ judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. \v 25 Ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ amaʼt otenapuetañ Yompor poct̃ap̃ñapaʼ att̃at̃eʼ otatseʼtyen, t̃arraña ñeñt̃ara poct̃ap̃ña eʼñe ña pueñoteñ ñeñt̃ña nanac sherbets. Acheñpaʼ amaʼt atarr es eñoteneñpaʼ t̃arraña poct̃ap̃ñetpaʼ ama tama sherbeno t̃arroʼmar acheñpaʼ ama tama es eñoteneto. Ñam̃a amaʼt otenetañ Yompor poʼhuamencpaʼ ama aʼñsheʼmayeʼ orrtenopaʼ t̃arraña yocoppaʼ ello metanennay allohueney yehuamenc t̃arroʼmar yapaʼ arromñat̃aya. \v 26 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ soct̃apeʼch allempo huaʼñerres Cristo oʼch sameʼñera. Allempo amaʼt acheñeneshaʼpaʼ entaseteʼt̃ sapaʼ ama esoyeʼ señoteʼt̃e t̃arraña Yomporpaʼ oʼ huaʼñerres, ñam̃a amaʼt ama sesherbeno, ñam̃a amaʼt ama añeyayso puechemeres am̃chaʼtaret̃. Ñehua, ñatoʼ puesheñaʼttsospaʼ ñeñt̃es, t̃arraña ama allohuenacmayeʼ att̃ecmaso. \v 27 Añña pocteʼ enten Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ es eñoteno. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets. Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ esoyaye. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hach otenapañ ñetpaʼ atarrt̃eʼ es sherbenet. \v 28 Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñeneshaʼ ñeñt̃ entenet ñeñt̃ ama esosheʼmayaye ñam̃a ñeñt̃ atsenaʼtaret̃. Ñam̃a añ acheñer muenen Yompor ñeñt̃ ama es echeno att̃och sherb̃aʼ amaʼt mamesha. T̃arrecop mueneñ Yompor allochñapaʼ ñot̃etpaʼ oʼch huaporeʼtam̃p̃san acheñ poct̃ap̃ña ñeñt̃ aña patsoʼmara. Eʼñech orrena enteret acheñ poct̃ap̃ña. \v 29 Ñeñt̃oʼmarña ya acheñeypaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya ama pocteyaye oʼch eʼñe yañeña cohuen yentena t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ entenye. \v 30 T̃arroʼmar ñapt̃a Yompor yapueneʼña att̃och yapaʼ corretsayach. Eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo Jesús aʼcrrateney Pompor. Ñam̃a Yomporpaʼ att̃o nan Puechemer Cristo ñach yeñotaterreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yeyompor-recop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpoctateneʼ yocop att̃och cohuen entueney Pompor ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ña aʼcohuentaterrey Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ yetsaʼterroya yoʼchñar att̃och yequeshperra. \v 31 Ñeñt̃oʼmar atet̃ anuaret̃ta Yompor poʼñoñ ahuat̃: “Ñerraʼm eseshaychaʼ es ayeʼchoc̈htatetspaʼ Yomporecpuepaʼchña es yaʼyeʼchoc̈htaten.” \c 2 \s1 Arrpaʼ all yerpaterranet atet̃ serrpareʼtatenanetaʼ ahuaña ñeñt̃ att̃o Jesucristo rroma yocop corsocho \p \v 1 Oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, ahuaña allempo nec̈hap seshopaʼ neserrpareʼtatoses cohuen allempo naʼpot̃onas Yompor poct̃ap̃ña. Allempopaʼ ama coc̈hneshot̃eyeʼ neñoñot̃ naʼpot̃onaso Yompor poʼñoñ atet̃ noñets coc̈hneshaʼ entyen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ama coc̈hneshot̃eyeʼ noct̃ap̃ñot̃ naʼpot̃onaso Yompor poct̃ap̃ña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ nanac eñotañ entueñ allohuen acheñeneshaʼ. \v 2 Añña eʼñe pat̃rra cot̃ap̃ñats neserrpareʼtatenes ñeñt̃ att̃o Jesucristopaʼ rroma yocop corsocho. T̃arroʼmar allempopaʼ atet̃ noten neyoc̈hro ñeñt̃ach pat̃err oʼch neserrpareʼtatanet. \v 3 Amaʼt allempopaʼ ama asherbenot̃eyeʼ norrtoso sesho. Ñam̃a allempopaʼ atarr nem̃chaʼten, c̈ha neyoruos nellquëñot̃. \v 4 Ñam̃a ama neʼñoreñot̃eyeʼ eʼñe cohuen neserrpareʼtataso att̃och sameʼñaʼna eʼñe neñoñot̃a ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ c̈hach otenapañ ñapaʼ nanact̃eʼ es eñoten. Añña eʼñe neserrpareʼteñot̃a norrtatonas ñeñt̃ atet̃ p̃onay Parets Puecamquëñ eʼñe poʼhuamencot̃ Yompor. \v 5 Ñam̃a ya acheñeypaʼ amaʼt coc̈hneshaʼtatsta yoct̃ap̃ñapaʼ t̃arraña napaʼ ama nemno eʼñe na neñoteñot̃paʼ oʼch nameʼñatasa. Napaʼ añña nemnen oʼch nameʼñatasa eʼñe Yompor poʼhuamencot̃. \s1 Yompor Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña es yeñotateneʼ \p \v 6 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ esempopaʼ oʼch neserrpareʼtach ñeñt̃ oʼ ameʼñerra huomenc. Oʼch neserrpareʼtatanet eʼñe coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats, ñeñt̃ara Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr es eñotets. T̃arraña añ cot̃ap̃ñatspaʼ amach patsoʼmareyaye, ñam̃a amach añeyaye am̃chaʼtaret̃ec̈hno poct̃ap̃ña ñeñt̃ añe patsroʼtsen. T̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña huañerretchaʼ esempo. \v 7 Yomporepaʼchña poct̃ap̃ña yaʼpot̃a ñeñt̃ atarr es eñotets, ñeñt̃ara amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ama eñotpahuo poct̃ap̃ña. T̃arraña amaʼt allempo ama ayec̈hcataret̃tenaʼ patspaʼ ñeñt̃ñapaʼ oʼ anaret̃etua att̃och cohuenchaʼ yaʼqueshp̃ataret̃terra esempohuañen. \v 8 Añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyenpaʼ ama c̈hapaneto Yompor poct̃ap̃ña. Ñerraʼm c̈hapanetañchaʼ ahuaña pueyoc̈hretopaʼ amat̃eʼ corsoʼtam̃peretañeña Yepartseshar ñeñt̃ atarr nanac cohuen. \v 9 T̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ta Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: \q1 Amaʼt ahuat̃a ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ama yentare ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃ coc̈hneshaʼtetsa yocop, ñam̃a ama yeʼmare, ñam̃a ama c̈haponayeʼt̃e yeyoc̈hro ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃eychaʼ morrenterraya ña. \m \v 10 T̃arraña ñeñt̃eyña ameʼñerraya ñeñt̃ey allohueneypaʼ oʼ eñotaterrey Yompor eʼñe ña Puecamquëñot̃ ñeñt̃ chorratenya. Poʼñoc̈h yeñoteñ Yompor Puecamquëñpaʼ ña eñotueneʼ allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye. \p \v 11 Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey acheñey. Amach errot̃enot̃ poʼpsheñeñpaʼ eñotonay atet̃ yoct̃apeʼchen ya yeyoc̈hro, eʼñech yapt̃a yeñoteñ. Att̃ecma pena ñam̃a poʼpotantañ amach errot̃enot̃ eñotano Yompor poct̃ap̃ña, eʼñech Yompora ñapuet̃ Puecamquëñ eñoteneʼ. \v 12 Yapaʼ oʼ yagapoñ Yompor Puecamquëñ, amaña acheña poct̃ap̃ña yaguërro ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñeñt̃ara Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ c̈hapateneʼ yeyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ yeñotateneʼ att̃o ña muerenya. Eʼñe puemuereñot̃ey shonteʼ es apaʼyeney. \v 13 Ñam̃a ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ yec̈hateney Yompor Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ara ñoñets oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a amaʼt ñam̃a poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñotañetyetsa. Ñam̃a ñeñt̃ ñoñets att̃o yec̈hateney Yompor Puecamquëñot̃paʼ ñeñt̃ yeyc̈hatenes sam̃a ñeñt̃es oʼ chorrerrsa sam̃a Yompor Puecamquëñ. \p \v 14 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama chorreñaʼ Yompor Puecamquëñpaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto Yompor poct̃ap̃ña ñam̃a amach errot̃enot̃ agapoñeto ñeñt̃chaʼ apanetañ Yompor Puecamquëñot̃. Ñerraʼm yeserrpareʼtatanet att̃o es apueney Yompor Puecamquëñot̃paʼ ñetpaʼ c̈hach otyeset att̃oʼ yotatseʼtyen. T̃arroʼmar ñapt̃a c̈henana pueyoc̈hro ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñ. \v 15 T̃arraña añña ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñpaʼ ñetpaʼ c̈henanet pueyoc̈hreto ora ñeñt̃ atet̃ pena Yompor. T̃arraña ñeñt̃ ama chorreno Yompor Puecamquëñ, ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto pueyoc̈hro esocopt̃eʼ atet̃ penaña ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñ. \v 16 Eʼñe att̃ecma oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Eseshaʼhuat̃eʼcaʼ eñoteʼña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor att̃och ñetpaʼ oʼch cot̃apeʼchateret ñamet Yompor.” T̃arraña t̃eʼña yapaʼ att̃ecma yoct̃apeʼchen atet̃ cot̃apeʼchen Cristo. \c 3 \s1 Arrpaʼ all ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheno corintoʼmarneshaʼ \p \v 1 Ñam̃a oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt ahuañot̃eñ noteneñ oʼch noct̃apeʼchatas eʼñe cohuen, atet̃ noct̃apeʼchateñ acheñ ñeñt̃ eʼñe chorrena Yompor Puecamquëñ. T̃arraña amach errot̃enot̃ noct̃apeʼchataso t̃arroʼmar sapaʼ att̃a socrrena atet̃ muenatenes sechets. C̈ha sottena atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenaʼ. Sapaʼ ama eʼñe c̈hennasaʼ ñeñt̃ cohuentetsa Cristocop. Ñeñt̃oʼmar t̃emeʼttsen att̃a noct̃apeʼchatenes atet̃ ñerraʼm cheshat̃olleshasa. \v 2 Ñeñt̃oʼmarña ahuañot̃eñ att̃a neñotatenes ñeñt̃ ama t̃orrapahuoyaye Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃eno noct̃apeʼchaterrserro ello ñeñt̃ nanac echarr cot̃ap̃ñats. Att̃a sottena ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃oll, napaʼ att̃ach nemomatenes semomos atet̃ peñet emat̃oll, ñeñt̃ara yoten cot̃ap̃ñats Yomporecop ñeñt̃ ama echarro. Ñam̃a ama echarroyeʼ serrar napuenso, t̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃eno setsoto, amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ ama setsoteññañe Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac echarr. \v 3 T̃arroʼmar t̃emeʼttsen att̃a socrrena atet̃ muenatenes sechets. Poʼñoc̈h ñerraʼm esempo es yeyeʼchapretannena, amapaʼ ñerraʼm c̈ho yeʼmoñeʼtannena, ñeñt̃paʼ att̃a yocrrena atet̃ muenateney yechets. Ñeñt̃paʼ amaʼtña att̃era sorrteno atet̃ pena acheñ ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristo. \v 4 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈ha yotyen: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Pablo”, poʼpsheñeññapaʼ ñatoʼ oten: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Apolos.” Ñeñt̃ atet̃ sepena c̈hachcaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama Cristonaʼtareyaye. \s1 Puesheñaʼttsoypaʼ añ yet̃orraʼyena Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yechyenya \p \v 5 Ñam̃a oʼch notas, yapaʼ ama esoyayye amaʼt Apolos, amaʼt na, añayacaʼye ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop. Yapaʼ amñaret̃eya att̃och oʼch yameʼñatasa. Puesheñaʼttsoypaʼ añ yet̃orraʼyena Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yechyenya. \v 6 Atet̃ ñerraʼm napaʼ na ñanom sameʼñateʼ Yompor poʼñoñ. Allot̃ñapaʼ ahuoʼt huapa ñam̃a Apolos, ñapaʼ ña seserrpareʼtateʼ att̃och alloʼna sesen huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her. Oʼch netmaʼntacha atet̃: Napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nareʼtets. Allot̃ñapaʼ oʼch huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ sheʼtamoʼreʼtosets, Yomporñapaʼ ñach aʼchpateʼ narmets. \v 7 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñeñt̃ nareʼtetspaʼ ama esoyaye, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ sheʼtamoʼreʼtetspaʼ ama esoyaye. Añña Yompor ñeñt̃ña es aʼchpatets ñaña sherbets. \v 8 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ey nareʼtets ñam̃a ñeñt̃ey sheʼtamoʼreʼtetspaʼ eʼñe parrocma yet̃orrena Yomporecop. Elloña Yomporpaʼ apaʼyerreychaʼ puesheñaʼttsoy cohuen ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ. Apaʼyerreychaʼ errot̃ent̃eʼ yet̃orraʼyesnoma ñocop. \v 9 Yomporpaʼ enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ parro yetaruasen ñocop. Sapaʼ Yomporpaʼ entenes atet̃ ñerraʼm ña paʼmres, allchaʼ nanac t̃orrena ña. \p Ñam̃a Yomporpaʼ entenes atet̃ ñerraʼm pocoll oʼch t̃omatey ña. \v 10 Atet̃ ñerraʼm na, Yompor puemuereñot̃paʼ oʼ yec̈haten na oʼch neñoch eʼñe huomenc, att̃och nanomchaʼ ameʼñaterraya acheñeneshaʼ Jesucristo. Ñehua, oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼm Yomporpaʼ oʼ yec̈hatenen att̃och oʼch neñoch t̃omateʼ pocoll eʼñe huomenc. Eʼñe neñoteñot̃ oʼch nat̃omat ñanom quellpach eʼñe echarr. Allot̃ñapaʼ oʼch huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ alloʼna yec̈hcatnomueʼ. T̃arraña ñeñt̃chaʼ alloʼna yec̈hcatnomueʼpaʼ cot̃apeʼchepaʼ ñanom, pocteʼt̃eʼ atet̃ peñ, ñatoʼ amat̃eʼ. \v 11 Ñehua, añ quellpach ñeñt̃ anaret̃ ñanompaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya atet̃ ñerraʼm ya ñanompaʼ oʼch yameʼñera Jesucristo. Ñapt̃ach Cristo yameʼñerra. Ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃chaʼ yameʼñerra, t̃arroʼmar amach errot̃enot̃ yameʼñyo poʼpoñ ñeñt̃ ama Cristoyaye, añchaʼña ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ oʼ yotuanmas. \v 12 Ñeñt̃ oʼ yameʼñata Cristo, ñetpaʼ alloʼnach yeyc̈hatnenanet acop̃a att̃och huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Ñehua, oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñerraʼm c̈ho yeyec̈hcaten pocoll ñanemchaʼ quellpach yat̃omat. Oʼchña echarr yat̃omatua quellpachpaʼ alloʼnachña yesen yec̈hcatnomueʼ pocoll. Erraʼtsenpaʼ ñatoʼ oʼch yec̈hcatenan oropoʼ pocoll ñeñt̃ atarr nanac cohuen, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch yec̈hcatan asrepoʼ ñeñt̃ nanac cohuen ñam̃a, poʼpsheñeññapaʼ oʼch yec̈hcatan cohuen mapyepoʼ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ. T̃arraña ñatoʼ poʼpsheñeññapaʼ oʼch t̃omatan tablapoʼ ñeñt̃ ama tama cohuenayaye, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ aspanapoʼch, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach tama cohuenayaye, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ att̃ach yec̈hcatan atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poshoʼllpoʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt mamesha. \v 13-14 Esempohuañenña allempoch huerra Cristopaʼ entatuaret̃eychaʼ allohueney ñatoʼ espoʼt̃eʼ yeyec̈hcatyes yepaquëll, ñatoʼ oropoʼ, ñatoʼ tablapoʼ amapaʼ ñatoʼ atet̃ ñerraʼm poshoʼllpoʼ. Ñehua, añchaʼña yeñotateʼ tsoʼ. Yompor poyoroc̈henñot̃paʼ oʼch et̃omam̃pesyesonay yepacllac̈hno. Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ oropoʼ amach poyo, asrepoʼpaʼc̈hoʼña amach poyo, mapyepoʼpaʼc̈hoʼña amach poyo. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama acrraño, ñeñt̃oʼmarña nanac sherben. T̃arraña tablapoʼpaʼ ñeñt̃paʼ poyuach, aspanapoʼpaʼc̈hoʼña poyuach, poshoʼllpoʼpaʼc̈hoʼña poyuach. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama es sherbeno, att̃ochña eñotuaret̃eychaʼ eʼñe puesheñaʼttsoy errot̃ent̃eʼ yeyec̈hcatyes, ñatoʼ cohuent̃eʼ ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayaye allempo es yet̃orraʼyesnoma Cristocop. Ñerraʼm esempoch et̃omam̃pesyesonay yeyec̈hcatar ñerraʼm amach poyo yeyec̈hcatar, allempochña yeñoch att̃o es yet̃orraʼyesnoma Cristocoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ aphuerreychaʼ eʼñe puesheñaʼttsoy ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ. \v 15 T̃arraña ñerraʼm yeyec̈hcatarña c̈ha poyuapaʼ oʼch yeñoch att̃o yet̃orraʼyesnoma Cristocoppaʼ ama es sherbeno, c̈hach aʼchencatonay yeyec̈hcatar ñeñt̃ Cristocpañ. T̃arraña amaʼtchaʼ aʼchencatonay yeyec̈hcatar, yaña yecamquëñpaʼ queshperrach. T̃arraña eʼñech yemueroc̈henñot̃a yequeshperra atet̃ ñerraʼm c̈ho poyen pocoll yañapaʼ oʼch yequeshp̃a. \p \v 16 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ: Sapaʼ amaʼt señoteñeña Paretspaʼ oʼ paʼpaquëll perres allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa. Yeparrocmatueñot̃ allohueneypaʼ t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ enterrey atet̃ ñerraʼm paʼpaquëll, allchaʼ yec̈hena Puecamquëñ ña. \v 17 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ alla soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor ñeñt̃ña atet̃ petsa c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho aʼmatenan Parets paʼpaquëll. Ñerraʼm eseshaʼña aʼmateneʼ Parets paʼpaquëll ñeñt̃ña Yomporpaʼ c̈hocmach aʼchencater. T̃arroʼmar Parets paʼpaquëllpaʼ ñeñt̃paʼ Partsocpa, sacaʼyeña oʼ paʼpaquëll perresña Parets ñeñt̃ eʼñe ñocpa. \p \v 18 Oʼch noterrserr poʼpoñ: Eʼñech señota sañeña. Ñerraʼm eseshas otets, napaʼ atarr es neñoten añe patsro, añ pocteʼ oʼhuañepaʼch es eñotatseʼtyes eʼñe patsoʼmara. Añña pocteʼ oʼch orrta atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama es eñoteno. Añepaʼchña eñot ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. \v 19 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo ñeñt̃ey acheñey añe patsro ñerraʼm c̈ha yotenapañ yapaʼ atarrt̃eʼ es yeñoten, Yomporñapaʼ atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha yotatseʼtyen. Ñeñt̃paʼ anuaret̃ ñam̃a ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt att̃o es eñotatseʼtyenetpaʼ Yomporñapaʼ oʼch eñotanet att̃a otatseʼtyenet, amaʼt ñetpaʼ otenapuetañ nanact̃eʼ es eñotenet t̃arraña ñeñt̃paʼ shequëñtsa.” \v 20 Añ ñoñetspaʼc̈hoʼña anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ c̈ha otenapañ nanact̃eʼ es eñotenpaʼ añña Yomporpaʼ eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñetpaʼ eʼñe orrena.” \v 21 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amach ellocma saʼyeʼchoc̈htatannaʼtyesatsto atet̃ yoct̃apeʼchen ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ apuenes Yompor ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchateʼ cohuen. \v 22 Amaʼt na Pablonpaʼ Yompor oʼ naʼn ñeñt̃en allohuenacpas, ñam̃a amaʼt masheñ Apolos, ñam̃a amaʼt masheñ Pedro. Yomporpaʼ apueney allohuen amaʼt ñeñt̃ yentyes añe patsro ñeñt̃chaʼ yeyenpueʼ ñeñt̃ alloch yocsheña Yompor. Yocsheñepaʼch amaʼt allempo yocrrena, ñam̃a amaʼt allempoch yerroma, ñam̃a amaʼt ora allpon ñeñt̃ eñall t̃eʼ c̈hocmuepaʼch coshateney. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃chaʼ eñalletatsa tsapat̃onet̃paʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña coshatasepaʼch. Amaʼt allohuen ñeñt̃ paʼnamen esoc̈hno ñeñt̃paʼ yocop ñeñt̃chaʼ yeyenpueʼ. \v 23 Elloña yapaʼ eʼñe pueyochreshaʼ p̃ohueney Cristo allohueney, Cristoñapaʼ Parets Puechemer peneʼ. \c 4 \s1 Atet̃ pena ñeñt̃ t̃orretsa Cristocop \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, epsheñoʼmarey na epan masheñ Apolos, añ pocteʼ oʼch senteney atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ey t̃orretsa Cristocop. Ñam̃a añ pocteʼ oʼch senteney atet̃ ñerraʼm yapaʼ eyecharet̃ey oʼch yaʼpot̃oñ Yompor poʼcohuenña. \v 2 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm erraʼtseney eyecharet̃eypaʼ añchaʼña atet̃ yepena atet̃ yechenyet. \v 3 Ñatoʼ sapaʼ sentenent̃eʼ napaʼ nepena atet̃ eyecharet̃en ñatoʼ amat̃eʼ, ñeñt̃paʼ ama añecpayaye ñeñt̃ atet̃ nellquëna na. Amaʼt acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñerraʼm errot̃ent̃eʼ entennet ñeñt̃ atet̃ nepenapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama añeyaye ñeñt̃ atet̃ nellquëna na. Amaʼt napaʼc̈hoʼña ama neyemteno ñeñt̃ atet̃ nentena eʼñe nañeña. \v 4 Ñehua, eʼñe cohuenareʼ nenteñeñ allohuen ñeñt̃ atet̃ es nep̃aʼyen, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama añeyaye alloch yeñoch eʼñet̃eʼ cohuenareʼ es yep̃aʼyen. Añña eʼñe pocteʼ nenten Yepartsesharchaʼña otats eʼñet̃eʼ pocteʼ entenen, amapaʼ ñatoʼ amat̃eʼ. \v 5 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach sotatsto atet̃: añ acheñer nanac cohuen, poʼpsheñeñpaʼ ama cohuenayaye. T̃eʼpaʼ amach sotatsto atet̃, t̃arroʼmar esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar. Allempopaʼ ñachña eñotatuerrets ñeñt̃ yaʼnasotyena t̃eʼ. Ñam̃a ñachña eñotatuerrets amaʼt ñeñt̃ atet̃ yemnaʼyen yeyoc̈hro. Errponeychaʼ ñeñt̃ey cohuen entuerr Yomporpaʼ allponeychaʼc̈hoʼ ayeʼchoc̈htatuerr. \p \v 6 Oʼ notuas ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sentey ya epan masheñ Apolos. Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes, allochñapaʼ att̃och señoch añ pocteʼ eʼñech att̃ecma senteñ amaʼt allohuen acheñ, eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allochñapaʼ amach yommoʼchatsche acheñ ñeñt̃ cohuen yenten eʼñe yañeña. \v 7 Sapaʼ atarr cohuen sentena sañeña t̃arraña amaña poʼpsheññeyeʼ atarr eñotañ sentenaye amaʼt puesheñarra. Amaʼt allpon señotyenpaʼ amacaʼye eʼñe sot̃ayeʼ es señotyeno; Yomporcaʼye señotateneʼ. Poʼñoc̈hpaʼ att̃o Yompor es eñotatenespaʼ esoʼmareʼtña sommoʼchyenaña atet̃ ñerraʼm eʼñe sot̃a es señotyen. \p \v 8 C̈haʼt sotenapañ oʼt̃eʼ nanac setsotoñ Yompor poct̃ap̃ña. C̈ha sottena atet̃ ñerraʼm ama es sepallteno amaʼt coñeʼt̃a Yomporeshot̃. Yañapaʼ oʼhuañ acuaʼp̃senayeʼ senterrey. Sañapaʼ oʼ c̈ha am̃chaʼtaret̃oyen sorrtena. Ñehua, eʼñe pocteʼ saʼm̃chaʼtaret̃tepaʼ t̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h oʼch saʼm̃chaʼtaret̃terrapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch semnatey yam̃a oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃tapreterrsa. \v 9 T̃arraña napaʼ noct̃apeʼchen ñatoʼ ya ñeñt̃ey allsensaret̃eypaʼ Yomporpaʼ ñatoʼ oʼch muenatan acheñeneshaʼ yapaʼ oʼch aʼypoʼñerryet. Acheñeneshaʼñapaʼ c̈hach amtsen entenyet. Att̃ach cohuanaʼtyeney allohuen acheñeneshaʼ arr patsro, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar oʼch cohuanaʼtyet ñamet. \v 10 Eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenet yapaʼ amoʼ es yeñoteno, t̃arraña sapaʼ c̈haña atet̃ sentena ñerraʼmrrat̃eʼ atarr nanac eñotañes. Ñam̃a yapaʼ c̈hach otenyet amoʼ esosheʼmayayye, t̃arraña sañapaʼ att̃aña ahuamencat̃oyen sentena. Ñam̃a sapaʼ nanac am̃chaʼnaʼtpoʼ entenset, yañapaʼ amach acuaʼp̃senayeʼ entyenyeto. \v 11 Yañapaʼ t̃emeʼttsen yemueroc̈htena amaʼt yachporrñot̃, yoʼñpañot̃eʼna yemueroc̈htena ñam̃a yemuelleñot̃eʼna. Att̃a epayeʼ atserrpenyet, ñam̃a ama yecheno allchaʼ yeyc̈ha. \v 12 Eʼñe yet̃orreñot̃ nanac yetaruasen eʼñe ya yotot̃. Ñam̃a ñerraʼm esempo sasareʼtenyetpaʼ yañapaʼ oʼch yenamatenanet Yompor paʼnateña ñocpuet. Ñam̃a ñerraʼm esempo pueʼmoñeʼteñot̃et cot̃areʼtenyetpaʼ yañapaʼ att̃ach yaʼhuantenanet. \v 13 Ñam̃a ñerraʼm esempo sochatseʼtenyetpaʼ yañapaʼ c̈hach yamoʼtstanet cohuen. Ñam̃a amaʼt t̃emeʼttsen entenyet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ es ahuaporeʼtaret̃, ñeñt̃ ama es sherbetso amaʼt mamesha arr patsro. \p \v 14 Napaʼ ama añecpayeʼ nequellquënnaso añ ñoñets att̃och oʼch nepencatas, añecopña nequellquënnas att̃och noct̃apeʼchaterres eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼm eʼñe nechemeres ñeñt̃ nanac nemuerara. \v 15 Na poʼñoc̈hpaʼ atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemereshas. T̃arroʼmar ahuaña allempo neserrpareʼtatoses cohuen ñoñets ñeñt̃ Yomporeshot̃paʼ oʼ nameʼñatasa Cristo Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho nechemereʼtensa Cristocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, amaʼt eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Cristocop, t̃arraña eʼñe pat̃rra sompor sepen ñeñt̃ ñanom sameʼñateʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm na. \v 16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Atet̃ sentenen atet̃ nepena na eʼñe cohuen, sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a. \p \v 17 Ñeñt̃oʼmarña nemñonas masheñ Timoteo; ñapaʼc̈hoʼña nechemer nepeñ. Ñapaʼ nanac nemorrenteña, ñapaʼ c̈hocma ameʼñenana Yepartseshar. Ñapaʼ ñach seyerpateʼ Cristo poct̃ap̃ña ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats neyc̈hatyes erracmañen errat̃eʼ pameʼñeñot̃et apc̈henet Yomporecop. \v 18 Patantaʼttsospaʼ nanac sommoʼchena att̃o es señotyen. Sapaʼ c̈haʼt sotenapañ ñatoʼ napaʼ amach nec̈hapoña sesho. \v 19 T̃arraña poʼñoc̈hchaʼ nec̈hap sesho ñerraʼm Yomporchaʼ muenats. Amaʼt t̃ayecmapaʼ pocteʼ oʼch ahuen ñerraʼm ña muenats. Esempoch nec̈herrerrpaʼ allempochña neñotos ñeñt̃ ommoʼchetsa, ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ ahuamencat̃et Yomporecop, amapaʼ ñatoʼ att̃at̃eʼ ommoʼchenet. \v 20 Amaña eʼñe ñapt̃a yeserrpareʼteñot̃ yorrtateññañeña Yompor poʼcohuenña att̃och atarr ayochreshat̃tena ña; poʼhuamencot̃eʼnachña yorrtateññañ poʼcohuenña. \v 21 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas: ¿Errot̃enaʼt semnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃oses allempoch nec̈hap sesho? Ñatoʼ oʼch necoñchatoses, ñatoʼ oʼch soct̃apeʼcherr cohuen t̃ayecma att̃och esempoch nec̈happaʼ amach eñalle att̃och oʼch necoñchatoses. Allempopaʼ ñatoʼ ellochña c̈hach nemuerossa eʼñe cohuen. \c 5 \s1 Att̃o Pablopaʼ ama pocteyeʼ entano att̃o puesheñarr corintoʼmarneshaʼ orrtatan ñeñt̃ ama pocteyaye t̃arraña pamoʼtseshaʼñapaʼ ama errot̃eyeʼ oteñeto \p \v 1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. T̃arroʼmar atet̃ otyenet, poʼñoc̈h eñalloʼ sesho puesheñarr yacma ahuoʼ yorerran pachoretsoreʼ. Ñeñt̃paʼ nanac ochñaʼteñets atet̃, t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ama pocteyeʼ entenetoña atet̃. \v 2 T̃arraña sapaʼ c̈hocmoʼ cohuen senteñ ñeñt̃ atet̃ sepena. Esoʼmareʼtña ama c̈hoyeʼña llecatenso. T̃arroʼmar ñeñt̃ ochñaʼtets atet̃paʼ amach alloʼna senteñe att̃och oʼch alloʼna separrocmatnen epas. \v 3-4 Amaʼt napaʼ ama alloʼtsenno parro, t̃arraña eʼñe neyerpueñot̃espaʼ alloʼtseney parro. Amaʼt ama alloʼtsennopaʼ napaʼ oʼch notas necartot̃ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, att̃ecma ñerraʼm alloʼtseney parro. Napaʼ oʼ neñoch ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ ñeñt̃ ochñaʼtets atet̃. Oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ: Oʼch sapc̈ha allohuenes eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesús; napaʼc̈hoʼña eʼñe neyerpueñot̃espaʼ alloʼtseneychaʼ parro. Allochñapaʼ eʼñe Yepartseshar Jesús poʼhuamencot̃paʼ \v 5 oʼch sepom̃ ñeñt̃ yacmar oʼch sapuer oneñet̃ att̃och aʼcoñchatoñ poʼchets. Allochñapaʼ puecamquëñpaʼ queshperrach esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesús. \p \v 6 Oʼch alla noterrserr: Sapaʼ amaʼt sommoʼchenañ att̃o eʼñe cohuenareʼ es sepeneñpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye, t̃arroʼmar att̃a eʼñe semnateñ acheñ oʼch alloʼna ochñaʼtnen. Amaʼt señoteñe ñerraʼm alloʼna yemnatneñ oʼch ochñaʼt amaʼt eʼñe puesheñarrot̃apaʼ tsapat̃onet̃paʼ oʼch pet allohuenet atet̃. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: “Ñerraʼm yenaʼ coñeʼt̃ chaseʼ allempo yeyec̈hcaten pan, amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yenaʼpaʼ oʼch epaʼhua ora, att̃och eʼñe rropaʼptatuan ora pan.” \v 7 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notas oʼch saʼypoʼñerr ñeñt̃ ahuat̃ soct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac sosey. Añchaʼña oʼch setserrataterr soct̃ap̃ña. T̃arroʼmar poʼñoc̈h etserra oʼ yec̈hcaterres Yompor. Oʼch netmaʼntacha atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo oʼch c̈herr pascuapo c̈hocmach huaporeʼtuet allohuen pan ñeñt̃ aʼchasaret̃. Oʼch yec̈hcatet etserra pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyaye. Ñam̃a pascuapopaʼ c̈hocmach muetseteʼt̃ carrnerot̃oll, t̃arraña t̃eʼpaʼ Cristoña oʼ amtsaret̃ta yocop. \v 8 Ñam̃a ahuat̃ pascuapo añ coshatahueteʼt̃ pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyaye t̃arraña t̃eʼpaʼ añchaʼña yocshaterreʼ att̃och oʼch yaʼypoʼñaʼhuerr ñeñt̃ ahuat̃ yoct̃ap̃ña ñeñt̃ allo yoʼchñaʼtareʼteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ nanac sosey Yomporecop. Añchaʼña oʼch yoct̃apeʼcherr etserra ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃ap̃ñats Yomporecop ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. \p \v 9-10 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ahuaña poʼpoñ necartot̃paʼ atet̃ notuas: Amach seyemtatscho ñeñt̃ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ amach puet̃aporeyaye. Ñehua, allempo notas necartot̃paʼ añecop noten ñeñt̃ ameʼñetsa t̃arroʼmar ñerraʼm att̃era chetaʼyenan coyaneshaʼ, amach seyemtatsche acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa. T̃arraña ama añecpayeʼ atet̃ noteno ñeñt̃ ama ameʼñetso ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach seyemtatsche. T̃arroʼmar añe patsropaʼ c̈hocmach yeyemcha amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr es yeʼchapretetsa, amapaʼ ñam̃a eñet̃, ñam̃a ñeñt̃ maʼyochenaya ayec̈hcataret̃. Ñerraʼm ama yeyemtanetopaʼ amat̃eʼ errot̃eno yocrroña añe patsro. \v 11 Añña notenes amach seyemtatsche ñeñt̃ otets ameʼñenanoʼ Cristo t̃arraña ñeñt̃ att̃era chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, amapaʼ ñeñt̃ att̃era es yeʼchapretyetsa, amapaʼ ñeñt̃ att̃era maʼyochenaya ayec̈hcataret̃, amapaʼ ñeñt̃ att̃era sasareʼtets, amapaʼ ñeñt̃ att̃era posaʼtarets, amapaʼ ñeñt̃ att̃era etyets. Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyetsapaʼ amach seyemtatstero, ñam̃a amaʼt att̃apaʼ amach serrallmeʼcherro epas. \v 12 Ñehua, añecop atet̃ oʼ notuas, t̃arroʼmar yocoppaʼ ama pocteyaye oʼch yotteñeʼcheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Yocoppaʼ añña eʼñe pocteʼ oʼch yotteñeʼcheñ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et att̃erach es pantenet. \v 13 Yomporpaʼ ñachña otteñeʼcherreʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Sapaʼ aña poctetsa socop sehuaporeʼch ñeñt̃ att̃erach sosyaʼtsañach orrtatyenet. \c 6 \s1 Att̃o ama pocteyaye oʼch yetmantannaʼta \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñam̃a oʼ neʼmareʼtas att̃o sapaʼ c̈hocmoʼ setmantannena ñerraʼm esempo errot̃ sep̃annena, ñam̃a amaʼt ñeñt̃esoʼ pueyochreshaʼ oʼ perrsoñ Parets. Esoʼmareʼt c̈hocma soteñña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ama ameʼñetso oʼch aʼpoctatonas ñeñt̃ att̃o seʼmoñeʼtannena. Socoppaʼ añña pocteʼ oʼch soch puesheñarr ñeñt̃ eʼñe parrocma sameʼñena ñetchaʼña aʼpoctateʼ ñeñt̃ atet̃ sep̃annena. \v 2 Amaʼt señoteñe ya ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Paretspaʼ yach am̃chaʼtaret̃terrtsa allohuen acheñeneshacop arr patsro esempohuañen. Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h yeñoteñ oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃terra allohuen acheñeneshacop arr patsro esempohuañenpaʼ esoʼmareʼtña ama señoteñe oʼch saʼpoctat ñoñets eʼñe sañeña ñeñt̃ ama t̃orrapahuoyaye. \v 3 Ñam̃a amaʼt señoteñe esempohuañenpaʼ yach am̃chaʼtaret̃terrtsa amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes eʼñe pocteʼ oʼch yaʼpoctatannaʼta ya yeñoñ ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena t̃eʼ arr. \v 4 Ñerraʼm esempo esocop setmantannenapaʼ esoʼmareʼtña oʼch seneʼ puesheñarr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno ñeñt̃ ameʼñetsa, ñach aʼpoctateʼ señoñ socop. \v 5 Eʼñe nepencnaʼntateñot̃es sapaʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenes: Seshopaʼ ¿amaʼtña eñalleña amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ eñoteneʼ oʼch aʼpoctatan ñoñets? Ñeñt̃ eñoteneʼpaʼ eʼñe pocteʼ ñach aʼpoctateneʼ señoñ ñeñt̃es parro sameʼñena. \v 6 T̃arraña t̃eʼpaʼ ama att̃eyeʼ sepeno. C̈hocmoʼ setmantannena amaʼt ñeñt̃esoʼ parro sameʼñenañ. Sapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ ahues tomantannaʼttsa aʼyo alloʼtsen acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ aʼpoctatonas señoñ socop. \p \v 7 T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye amaʼt mamesha oʼch setmantannena. T̃arroʼmar ñerraʼm c̈hocma yetmantannenapaʼ ñeñt̃paʼ ama añeyeʼ yepeno atet̃ muenen Yompor. Añña ñerraʼm esempo errot̃ p̃onas poʼpsheñeñpaʼ esoʼmareʼtña amaña alla saʼhuantannenoña ñeñt̃ att̃o errot̃ es sep̃annaʼtyena. Ñam̃a ñerraʼm esempo es puerratam̃pensetpaʼ esoʼmareʼtña amaña alla saʼhuantenaneto. Añ poctetsa oʼch alla yaʼhuantenanet alla. \v 8 T̃arraña sañapaʼ ama att̃eyeʼña sepeno. Añña sapaʼ c̈hocmoʼ errot̃ sep̃annena, ñam̃a c̈hocmoʼ es seprratam̃p̃sannena amaʼt eʼñe sagattsa ñeñt̃es ameʼñetsañ. \p \v 9 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃ ama cohuen es petsopaʼ amach es oʼpaterroña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Amach semnatatsche poʼpsheñeñ oʼch att̃a shecareʼtas. Poʼñoc̈h atet̃ notenes, ñeñt̃ cañoreshaʼtetspaʼ amach es oʼpaterro all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ ayec̈hcateret̃paʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terretoña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ apretets t̃aporets, ñam̃a yacmaneshaʼ ñeñt̃ agapannetsa eʼñe ñagattset. \v 10 Allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ etyets ñam̃a ñeñt̃ atarr es yeʼchapretyetsa, ñam̃a ñeñt̃ posaʼtareʼtyets, ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyetsapaʼ amach es oʼpatataret̃terreto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ achm̃areʼtets ñam̃a ñeñt̃ puerratam̃pesyets ñetpaʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terreto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. \v 11 Sapaʼc̈hoʼña puesheñaʼttsos att̃ecma sepeʼt̃ sam̃a ahuaña. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ eʼshohuaret̃terra soʼchñar, att̃oña oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop. Eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar Jesucristo t̃eʼña Pomporpaʼ oʼ pocteʼ enterres. Ñam̃a eʼñe puechorreñot̃es Yompor Puecamquëñpaʼ oʼ pocteʼ enterres Yompor. \s1 Añ pocteʼ oʼch eʼñe yecuen cohuen yechets t̃arroʼmar ñeñt̃ara yechetspaʼ poʼchets peñ ñam̃a Cristo \p \v 12 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñehua, napaʼ neñotenes puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotatseʼtyen, “eʼñoʼ pocteʼ yep̃aʼyes amaʼt erraʼtsent̃eʼ yemnen.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yompor poʼñoñpaʼ amaʼt ama atet̃ otenyeñe amach es yep̃aʼyesatsto, ñeñt̃oʼmarña “eʼñe pocteñ allohuenpaʼ oʼch es yep̃aʼyeneñ.” T̃arraña amaʼt eʼñe pocteñ oʼch atet̃ es yep̃aʼyeneñ allohuenpaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yeyenpueñ yamoʼts att̃och eʼñe huomenc yep̃annena yeyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Ñam̃a amaʼt pocteñ allohuenpaʼ oʼch es yep̃aʼyespaʼ, t̃arraña ama pocteyaye oʼch nanac es yayom̃atseʼtyesa t̃arroʼmar ñerraʼm es nanac yayomenapaʼ ñeñt̃aña pomnaren peneʼña yechets. \v 13 Ñam̃a neñotenes puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotatseʼtyen, eʼñoʼ pocteʼ senteñ oʼch señmatat sechets eʼñe sa secañoreshaʼteñot̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ecpoʼ yec̈hquënaña sechets oʼch atet̃ sep̃ateñ. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ setmaʼntatenaña sechets ñerraʼmrrat̃eʼ allempo sachporrena c̈hoch serraʼ serrar att̃ochña eʼñe señmatat sat̃ eʼñe ora sechtsohuen t̃arroʼmar sat̃paʼ ñeñt̃ecpoʼ yec̈hquëna. T̃arraña t̃eʼ napaʼ oʼch notas, amaʼt pocteñ oʼch yeñmatateneñ yat̃ arr patsropaʼ c̈hapchaʼ esempohuañen allempopaʼ oʼhuañchaʼ yemnaʼ yat̃ ñam̃a yerrar, t̃arroʼmar atet̃ neʼ Yompor. T̃arraña amaʼt pocteñ oʼch yeñmatateneñ yat̃paʼ t̃arraña ama pocteyaye oʼch eʼñe yeñmataten yechets yecañoreshaʼteñot̃ t̃arroʼmar ama añecpayeʼ ayec̈hcataret̃eña yechets att̃och yecañoreshaʼten. Yechetspaʼ añecopña ayec̈hcataret̃ att̃och yet̃orraʼyesa Yepartsesharecop. Ñam̃a ñapaʼ ñach yecuam̃peneʼña yechets. \v 14 Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer ñeñt̃ Yepartseshar yepen ya. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ tantaterrnaychaʼ yam̃a yechets. Eʼñe poʼhuamencot̃paʼ tantatuerreychaʼ. \p \v 15 Amaʼt señoteñeña eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ ñeñt̃ ya yechetspaʼ poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ara poʼchets pen ñam̃a Cristo. Ñeñt̃oʼmarña notenes, att̃o ñeñt̃ poʼchets pen Cristo ñeñt̃ara ya yechetspaʼ esoʼmareʼtña eʼñe pocteʼ sentenña eʼñe ya yechtsot̃paʼ oʼch yecañoreshaʼtach Cristo. Amacaʼye pocteyaye oʼch yetsetach Cristo poʼchets epuet yecañoreshaʼ. \v 16 Ñehua, amaʼt señoteñeña ñerraʼm esempo yoʼchñaʼt epay ottatsñat̃paʼ epsheñoʼmarey oʼch eʼñe yeparrocmatach yechtso. Poʼñoc̈h atet̃ enteney Yompor atet̃ oteney poʼñoñot̃ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten: “ñeñt̃ epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.” \v 17 T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ Yepartsesharpaʼ epsheñoʼmareypaʼ eʼñech pat̃rra yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ yecamquëñecop. \p \v 18 Ñeñt̃oʼmarña notenes añ pocteʼ oʼch saʼypoʼñer cañoreshaʼteñets. Poʼpoñec̈hno ñeñt̃ yep̃aʼyen soseypaʼ ñeñt̃paʼ ama yechtsoyeʼ yaʼsosyateno. T̃arraña añña cañoreshaʼteñetspaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ya yechets yaʼsosyaten. \v 19 Amaʼt señoteñeña yeʼnarpaʼ ñeñt̃ara paʼpaquëll pen Parets Puecamquëñ ñeñt̃ chorratenya Yompor. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ yechetspaʼ ama yoyaye, ñeñt̃paʼ Yomporo t̃arroʼmar \v 20 ñapaʼ ahuoʼt rañt̃errya. Att̃o rañt̃erryapaʼ nanac mueroc̈hta Puechemer att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt att̃o yocrrena yechtsot̃paʼ Yomporepaʼchña yecohuentaten eʼñe yecamquëñohuen t̃arroʼmar ñeñt̃ epoʼmarpaʼ Yomporo. \c 7 \s1 Atet̃chaʼ yep̃a ñerraʼm yemneñ oʼch yesnaʼta \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña secartot̃. Ahuoʼt saʼp̃t̃oʼten pocteʼt̃eʼ oʼch yesnaʼta. Ñehua, ñanom oʼch notas atet̃, eʼñe pocteñ amat̃eʼ yeyoratsche coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. \v 2 T̃arraña ellopaʼ añ pocteʼ ñam̃a allohueney yacmaneshay oʼch yeyore puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ ñam̃a echanepaʼ eʼñe ña puerrollar. Oʼ notas atet̃ t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho seyoro puesheñarr ñeñt̃chaʼ set̃apor sep̃aʼpaʼ att̃at̃eʼ alloʼna secañoreshaʼtnen. \v 3 Eʼñe pocteʼ epas set̃aporpaʼ sagapannaʼtepaʼch. \v 4 T̃arroʼmar coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ ama eʼñe ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puerrollaroʼnach. Ñam̃a yacmapaʼc̈hoʼña amach ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puet̃aporoʼnach. \v 5 Eʼñe pocteʼ c̈hocmach sagapannena. T̃arraña ñerraʼm errot̃eno esempo pocteʼ senteñ epsheñoʼmares oʼch saʼpoctat ñoñets eʼñe sañeña amach sagapannaʼterro allponmat att̃och añach semaʼyoc̈hra maʼyochatsa. T̃arraña ñerraʼm oʼ met allponmat allempo oʼ saʼpoctatuepaʼ pocteʼ oʼch alla sagapannerra. T̃arroʼmar ñerraʼm ama ahuen sagapannerropaʼ c̈hat̃eʼ oneñet̃paʼ topatas amat̃eʼ saʼhuanto. \p \v 6 T̃arraña ama notenso ñeñt̃ach pat̃err poctetsa oʼch yesnaʼta, añpaʼ att̃a notenes ñerraʼm semneñ oʼch sesnaʼtapaʼ pocteʼ senaʼtepaʼ. \v 7 T̃arraña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ ñerraʼm allohuenes att̃eseñ ñerraʼm na.\f + \fr 7:7 \ft Ñehua, Pablopaʼ ama eñalle puet̃apor.\f* (T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apuen att̃och amach nemno coyaneshaʼ.) T̃arraña allohueneypaʼ ama att̃ecmayayye. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apaʼyesey ellocma atet̃chaʼ yesherbeʼ eʼñe cohuen. \p \v 8 Ñam̃a oʼch notas, ñeñt̃es ama at̃aporet̃esopaʼ eʼñe pocteñ amat̃eʼ sesnaʼtatsto. Ñam̃a ñeñt̃es rret̃orrnaneshaspaʼ eʼñe pocteñ ñam̃a amat̃eʼ sesomeʼterro. Eʼñe pocteñ oʼt̃eʼ socrrañ eʼñe att̃a atet̃ nepena na. \v 9 T̃arraña amaʼt notensoñ atet̃paʼ ñerraʼm ama errot̃eno saʼhuantopaʼ eʼñe pocteʼ sesnaʼtepaʼ. Ama pocteyaye oʼch att̃a nanac yemneñ coyaneshaʼ. Añña pocteʼ yesnaʼtepaʼ. T̃arraña añña nanac cohuen ñam̃a amach yesnaʼto. \p \v 10 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃es arrollaret̃es ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñehua, poʼñoc̈h ama nayeʼ otetso, añña Yepartsesharña otets. Añ pocteʼ amach sesatstere serrollar. \v 11 T̃arraña ñerraʼm eseshas serreʼ serrollarpaʼ añ pocteʼ amach sesomeʼtatsterro ello, amapaʼ oʼch alla samoʼtstera serrollaresheʼmañ. Ñam̃a oʼch notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es, amach sesatstere set̃apor. \p \v 12 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ pocteʼ nenten na. Amaʼt Yepartsesharpaʼ ama otenñe ñeñt̃ poctetsa añecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten na. Ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ at̃aporeʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama ameʼñeno, añ pocteʼ amach satsterrano puet̃apor ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama mueno oʼch ahuerr. \v 13 Att̃ecma ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ arrollareʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puerrollarpaʼ ama ameʼñeno, añña pocteʼ amach satsterrano puerrollar ñerraʼm puerrollarpaʼ ama mueno oʼch ser. \v 14 T̃arroʼmar ñerraʼm puet̃aporpaʼ ameʼñena, c̈hocma eñall att̃och oʼch ameʼñatana puerrollar. Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ameʼñetsa, c̈hocma eñall att̃och ameʼñatana ñam̃a puet̃apor. Ñam̃a ñerraʼm sesannenapaʼ ñatoʼ sechemereshaʼpaʼ amach es eñoterro Partsocop. T̃arraña ñerraʼm ama sesannerropaʼ sacñet̃arneshaʼñapaʼ oʼch soʼpatacha ñam̃a Parets. \v 15 T̃arraña ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ. T̃arroʼmar puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ama es palltetso puerrollarecop. Ñam̃a Yomporpaʼ ama mueno ellopaʼ oʼch alloʼna yeʼmoñeʼtannaʼtnena yerrollarecop. Att̃ecma ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puerrollar ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ. \v 16 Atet̃ notenes sesannerrepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃es arrollaret̃espaʼ poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ serrollar, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ set̃apor, ñatoʼ amat̃eʼ. \p \v 17 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, errot̃enoʼtsenest̃eʼ amaʼt allempo errteʼ sameʼñera Yepartsesharpaʼ att̃erasepaʼch. Ñam̃a atet̃ muenatyeney Yomporpaʼ att̃epaʼch yepena puesheñaʼttsoy. Ñeñt̃paʼ att̃ecmach neyc̈hatyes amaʼt ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetsoʼmar. \v 18 Atet̃ ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm allempopaʼ oʼ atsorraret̃etuet atet̃ yec̈heʼt̃ judioneshaʼpaʼ t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch aʼhuañerran all tsorret ahuat̃. Att̃ecma ñam̃a poʼpsheñeñ allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm ñetpaʼ ama atsorraret̃eto, t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch atsorraret̃tet atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. \v 19 Amaʼt yaʼtsorraret̃tatstapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Ñam̃a amaʼt ama yaʼtsorraret̃tatstopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama es sherbeno. Añña nanac sherbets oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. \v 20 Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr, añ pocteʼ, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñerrapaʼ att̃erasepaʼch. \v 21 Amaʼt allempo errteʼ p̃ameʼñerra, amaʼt añep̃t̃eʼ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃apaʼ eʼñe pocteʼ, amach pellcatsto. Att̃erach petaruasen pepatronarecop, t̃arraña ñerraʼm errot̃enot̃ oʼch p̃aʼrroyaterra pepatronareshot̃paʼ eʼñech pocteʼ aʼrroyerrpetepaʼ allot̃ taruasatenpet eʼñe att̃a. \v 22 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, t̃arraña oʼ c̈hap allempo agapan Yepartseshar ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. Allempopaʼ amaʼt att̃era taruasateñeñ ñeñt̃ poʼpatronar pen arr patsopaʼ t̃arraña t̃eʼña Cristopaʼ aʼrroyatam̃per poʼchñar ñeñt̃ nanac taruasatayeʼt̃ ahuaña. T̃eʼpaʼ añchaʼña taruasaterreʼ Cristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñam̃a eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ñapaʼ cohuenoʼtsen ñeñt̃ ama ataruasataret̃eyaye. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ c̈hap allempoch aguërran Yepartseshar Cristo ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. T̃eʼña Pamoʼmteʼ Cristopaʼ ñachña taruasaterreʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ ahuañapaʼ ama ataruasataret̃e eʼñe att̃a. \v 23 Cristopaʼ oʼ rañt̃errya. Att̃o rañt̃erryapaʼ nanac mueroc̈hta att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach acheña ñapuet̃ samoʼmteʼ sep̃atsto, añña eʼñe poʼñoc̈h Yamoʼmteʼ yepen Cristo. \v 24 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr alla, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñera Cristopaʼ pocteʼ att̃erasepaʼch. T̃arraña Yomporepaʼchña seyenpueʼ. \p \v 25 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña ñatoʼ poctoʼt̃eʼ ahuoʼch someʼta ñeñt̃ shopsheshareʼ. Ñehua, napaʼ oʼch notas, Yepartsesharpaʼ ama otenyeñe ñeñt̃chaʼ atet̃ yepeʼ shopshesharecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten eʼñe na, t̃arroʼmar Yepartseshar puemuereñot̃paʼ ahuoʼt eñotañ p̃aʼn att̃och sapaʼ seyemuetna. \v 26 Ñehua, ñanompaʼ oʼch notas: Amaʼt t̃eʼpaʼ c̈hocma huennaya shonteʼ esocmañen ñeñt̃ echarr yentyen ñeñt̃oʼmarña pocteʼ nenteñ amat̃eʼ sesomeʼto, ñam̃a amat̃eʼ sesnaʼto. Añña poctetsa att̃at̃eʼ yocrra. \v 27 T̃arraña ñerraʼm oʼ seyore coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ; t̃eʼpaʼ amach sesatstere. Att̃eña ñerraʼm ama seyoreñaʼ coyaneshaʼpaʼ pocteʼ ñam̃a; t̃eʼpaʼ amach seyoratsche. \v 28 T̃arraña ñerraʼm esempo semneʼ oʼch sesnaʼtapaʼ eʼñe pocteʼ. Ñam̃a ñerraʼm esempo coyaneshaʼpaʼ mueneñ oʼch someʼta, ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm yacmapaʼ oʼch senaʼta, ñam̃a ñerraʼm coyaneshaʼpaʼ oʼch someʼta ñam̃a, allempopaʼ oʼch echan shonteʼ ñeñt̃chaʼ llecatyeseʼ att̃och corret arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sesnaʼtatsto, coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña amach someʼtatsto, t̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch sechen shonteʼ ñeñt̃chaʼ sellcatyeneʼ. \p \v 29 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ nemneñ oʼch alla noterrserr. T̃eʼpaʼ ama atonayeʼ pallteno char att̃och yet̃orrena Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas ñeñt̃es oʼ set̃aporeʼt, amaʼt oʼ set̃aporeʼtpaʼ añña poctetsa eʼñe t̃ayot̃eñ amach pat̃rra sellcatsto ñeñt̃ set̃aporecpa. Añecpaʼnachña set̃orrena Yomporecop. \v 30 Ñam̃a ñerraʼm esempo huaponasa llequëñetspaʼ amach ñeñt̃ot̃a yequec̈hpatsterro att̃o yet̃orrena Yomporecop. Ñam̃a amaʼt esempo es nanac yocshateneʼpaʼ amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor. Ñam̃a ñerraʼm esempo yapaʼ esocmañen yechenpaʼ t̃arraña amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor. \v 31 Ñam̃a ñerraʼm esempo es yep̃aʼyen ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ amach eʼñe ñeñt̃a yocshatsto ñeñt̃ patsoʼmarecpa. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hen añ patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ esempo. \p \v 32 Ñeñt̃oʼmarña notenes añec̈hno, t̃arroʼmar nemneñ sapaʼ amach eñalletatsto poʼpoñ ñeñt̃chaʼ nanac sellcateʼ. Atet̃ pena yacma ñeñt̃ ama at̃aporet̃epaʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñech maʼyoc̈hrenana att̃och coshatenan Yepartseshar. \v 33 T̃arraña yacmaña ñeñt̃ at̃aporet̃paʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro. Ñam̃a añach maʼyoc̈hrena att̃och coshatenan puet̃apor. \v 34 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ pat̃rra maʼyoc̈hreno ñeñt̃ Yomporecop. Att̃ecma pena ñam̃a coyaneshaʼ ñeñt̃ ama arrollaret̃e. Añach maʼyoc̈hrena ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñe poʼchtsohuenpaʼ mueneñchaʼ oʼch aʼrroya Partsocop. Ñam̃a amaʼt ora poct̃ap̃ñohuenpaʼ oʼch maʼyoc̈hrena Partsocop. T̃arraña coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ añach lleca ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro, ñam̃a añach lleca att̃och coshatan puerrollar. \p \v 35 Ñeñt̃ notenespaʼ ama añecpayaye att̃och oʼch nompaʼtas amach sesnaʼtatsto. Añecopña atet̃ notenes att̃och napaʼ neyenpas, att̃och c̈hocma cohuenareʼ es sorrtatyen. Ñam̃a c̈hocmach socsheñeshaʼpaʼ oʼch semaʼyoc̈hrena Yomporecop, amach eñalletatsto ñeñt̃chaʼ sepateneʼ. \p \v 36 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Ñerraʼm eseshas echeneʼ seseñ ñeñt̃ oʼ poʼnatuena, ñam̃a ñerraʼm pocteʼ senteñ oʼch someʼtapaʼ ñehua, pocteʼ someʼtepaʼ. Eʼñe pocteʼ oʼch semnach someʼtepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop. \v 37 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃espaʼ sechen seseñ, ñam̃a ñerraʼm ama semno oʼch someʼta, ñam̃a ñerraʼm seseñpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ amach someʼtatstopaʼ ñehua, pocteʼ ñam̃a amach sesomeʼtatatsche. Ñerraʼm poʼñoc̈h señoteñ seyoc̈hro añpaʼ eʼñe pocteʼ atet̃, ñehua, amach sesomeʼtatatsche. Elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen. \v 38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ notas: Ñerraʼm erraʼtsenot̃es muenateʼ seseñ oʼch someʼtapaʼ ñeñt̃paʼ pocteʼ. T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃es ama someʼtataye seseñpaʼ elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen. \p \v 39 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Amaʼt esempapaʼ ama pocteyaye coyaneshaʼpaʼ oʼch serran puerrollar. Amaʼt errponmatchaʼ correna puerrollarpaʼ amach satstere. T̃arraña ñerraʼm esempo rroma puerrollar, allempopaʼ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra ello, t̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ muenerr ñeñt̃chaʼ yorerreʼ ñeñt̃paʼ ameʼñenach ñam̃a. \v 40 T̃arraña amaʼt oʼ notuaseñ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra rret̃orrnaneshaʼ, elloña napaʼ noct̃apeʼcheñ ñerraʼm oʼch someʼterra, ñatoʼ allempopaʼ cosherrañchaʼ mameʼ. T̃arraña ñerraʼm amach someʼterro, napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ allempopaʼ ellochña nanacchaʼ cosherra ñapuet̃. Napaʼ noten Yompor Puecamquëñot̃ neñoten atet̃. \c 8 \s1 Arrpaʼ all cot̃apeʼchatan corintoʼmarneshaʼ añecop ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼtenen ahuaña, ñeñt̃paʼ atet̃ sotenen: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ ñatoʼ ¿poctoʼt̃eʼ oʼch serraʼ poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop? Napaʼ neñotenes puesheñaʼttsospaʼ sotyen sapaʼ señotenoʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñehua, poʼñoc̈h allohueneypaʼ yeñoteñ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm esempo yoten: “Napaʼ eʼñe neñotuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop”, ñerraʼm eʼñe yommoʼcheñot̃a yotenpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena atet̃ yoten. Yommoʼcheñot̃paʼ amach c̈hoyeʼ yeyenpanneno att̃och huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecop. Yemorrentannaʼteñot̃paʼ c̈hochña yeyenpannaʼta. \v 2 T̃arroʼmar ñerraʼm esempopaʼ c̈hach yotenapañ oʼt̃eʼ eʼñe es yeñotua poctacma, t̃arraña yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ c̈hocma yepalltena oʼch eʼñe yeñotua poctacma ñeñt̃ cohuentetsa. \v 3 T̃arraña eʼñe yemorrenteñot̃ Yomporpaʼ ñapaʼ eñoteney yapaʼc̈hoʼña yeñoteñ ñeñt̃ cohuentetsa ñocop. \p \v 4 T̃eʼpaʼ oʼ notuas atet̃ t̃eʼñapaʼ oʼch neserrpareʼtatas ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ pocteʼt̃eʼ oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, ñatoʼ amat̃eʼ pocteyaye. Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet ñetpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama eñalle Yompor ñeñt̃ atet̃. Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra. \v 5 Poʼñoc̈hpaʼ ñetpaʼ paʼnamen poʼyomporer p̃aʼyenet amaʼt atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ entoʼtsaʼyen, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen. Ñetpaʼ paʼnamen poʼyomporer p̃aʼyenet, ñam̃a paʼnamen poʼpartseshar p̃aʼyenet. \v 6 T̃arraña ya yocoppaʼ yeñoteñ Yompor Apapaʼ eʼñe pat̃rra, ñeñt̃ Yompor ñeñt̃ yec̈hcatueʼ allohuen ñeñt̃ yentyen, ñam̃a yapaʼ ahuoʼt yec̈hcatey eʼñe ñocop. Ñam̃a yeñoteñ Yepartsesharpaʼ eʼñe pat̃rra ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ yec̈hcateʼ allohuen ñeñt̃ yentyen. T̃eʼ yapaʼc̈hoʼña apueney att̃o yocrrena. \p \v 7 T̃arraña acheñeneshaʼpaʼ ama allohuenacmayeʼ yoct̃apeʼchueno atet̃. Ñeñt̃oʼmarña puesheñaʼtetspaʼ ahuat̃ot̃eñ yec̈heteʼt̃ oʼch nenet es poʼchets ayec̈hcataret̃ecop. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo rrenet ñeñt̃ poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecoppaʼ eʼñech att̃a rreñet poʼtomña. Eʼñe poʼtomñapaʼ otenet ñatoʼ ama pocteyaye oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ nenet ayec̈hcataret̃ecop. Ñetpaʼ att̃a enteñet ama arrapahuoyaye ñeñt̃ Yomporecop. T̃arroʼmar ama c̈henaneto pueyoc̈hro att̃o ñeñt̃ eʼñe poctetsa Yomporecop. \v 8 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ yerrenpaʼ ama añecpayaye att̃och eʼñe cohuen entey Yompor. Amaʼt yerreñ, ñam̃a amaʼt ama yerreñe ñehua, eʼñe att̃ecma enteney Yompor. \v 9 T̃arraña eʼñech señota: Eʼñech acop̃a es sep̃aʼyes. Amaʼt yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñeñ oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ t̃arraña ñatoʼ yerreñot̃ añec̈hnopaʼ c̈hat̃eʼ alla yaʼpuerratatuer ñeñt̃ ama tama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecop. \v 10 T̃arroʼmar ñatoʼ sapaʼ atet̃t̃eʼ sepena. Ñatoʼ oʼch ahuenes puerahuo alloʼtsen ayec̈hcataret̃, allñapaʼ ñatoʼ oʼchc̈hoʼ serros poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop. Ñam̃a ñatoʼ sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ serreñ t̃arroʼmar sapaʼ señoteñ ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arraña ñatoʼ eʼñe allempoña serreñpaʼ ñatoʼ oʼch entas poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro sameʼñena. T̃arraña ñapaʼ ñatoʼ ama pocteyeʼ enteñe oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop. Ñatoʼ oʼch peyeʼchateña ñam̃a pemoʼnasheñ oʼch rreñ ñam̃a ñatoʼ amaʼt ñapaʼ ama pocteyeʼ enteñe. \v 11 T̃arraña ñerraʼm ñapaʼ oʼch rrenan poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ ñapaʼ oʼch enteñ atet̃paʼ ochñaʼteñets Yomporecop. Att̃eñapaʼ ñatoʼ oʼch alla puesuerran Yompor. Ñeñt̃oʼmarña notenes, ñatoʼ eʼñe yeñoteñot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ oʼt̃eʼ yaʼchencatach yemoʼnasheñ ñeñt̃ecop Jesúspaʼ rroma ñam̃a. \v 12 Ñerraʼm esempo atet̃ yep̃apaʼ c̈hat̃eʼ yeyora yoʼchñar yemoʼnasheñecop t̃arroʼmar oʼ yeyeʼchatera oʼch perra ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Ñehua, ñerraʼm esempo yeyora yoʼchñar yemoʼnasheñecoppaʼ eʼñe ñot̃paʼ oʼch yoʼchñaʼt ñam̃a Cristocop. \v 13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas atet̃, ñerraʼm esempo yerren poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, ñerraʼm yerreñot̃paʼ ñatoʼ yaʼpuerratater yemoʼnasheñpaʼ eʼñe pocteñ amach yerratsto ñeñt̃ poʼchets. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt esempapaʼ amach nerratsto ñeñt̃ poʼchets t̃eʼtaʼ neyoren noʼchñar nemoʼnasheñecop att̃ot̃chaʼ naʼpuerratater. \c 9 \s1 Att̃o eʼñe pocteñ ñeñt̃ t̃orretsa Yomporecoppaʼ oʼch es yesherbeñ \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ nepena na. Napaʼ eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na t̃arroʼmar sapaʼ señotenen att̃o napaʼ ama eñalle ñeñt̃ neyechareʼtenaya na, t̃arroʼmar napaʼ allsensaret̃en Yomporeshot̃. Ñam̃a señotenen napaʼ oʼ orrterrnana Yepartseshar Jesús, ñam̃a señotenen ña ahuamencat̃ nepeneʼ t̃arroʼmar eʼñe na net̃orreñot̃ ñocop att̃oña sameʼñerra sam̃a. \v 2 Ñehua, amaʼt poʼpotantañpaʼ otyenetañ napaʼ amoʼ allsensaret̃eyayno t̃arraña sapaʼ señotenen poʼñoc̈h napaʼ allsensaret̃encaʼye t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en sameʼñaterraya sam̃a. Att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sameʼñera Yompor, att̃oña señotateñña allohuen poʼñoc̈h napaʼ Yomporeshot̃ allsensaret̃en. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na ñeñt̃en allsensaret̃en, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ nepeno t̃arroʼmar napaʼ ama nemno eʼñe atet̃ nepeñot̃ oʼch nepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres. \p \v 3 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ nanapanet ñerraʼm esempo aʼp̃t̃oʼtareʼtnet, poctoʼt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyena. \v 4 Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pocteñ nocop oʼch serratallmeʼchennoñ allempo neserrpareʼtatenes. Ñam̃a pocteñ sapaʼ oʼch sapnoñ ñeñt̃chaʼ norryen. \v 5 Ñam̃a nocop eʼñe pocteñ ñerraʼm eñalleñ net̃apor oʼch nanem̃ ñeñt̃ parro yameʼñena all nechopeñeʼchyen. Atet̃ pena poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼ, ñam̃a atet̃ pena Yepartseshar paʼmoʼnasheñneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena Pedro. \v 6 Ñam̃a sapaʼ ñatoʼ c̈hat̃eʼ soten eʼñe pocteʼ eʼñe epsheñoʼmarey epan masheñ Bernabé yapt̃ach yetaruasen att̃och yechen ñeñt̃chaʼ yerren. Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecoppaʼ ñetñapaʼ arrataret̃tenet eʼñe att̃a. \v 7 Poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ atet̃ pena solltarneshaʼpaʼ ñetpaʼ eʼñe att̃a aparet̃tenet ñeñt̃ palltenet, amach es tsaʼteneto. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ nareʼteneʼ narmets. Ñetpaʼ eʼñe puenareʼteñot̃paʼ c̈hocmach tsomueññañet puenarem̃ pueʼmer. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cohuam̃penan carrnero ñam̃a cabra. Ñetñapaʼ c̈hocmach orreññañet puemomos. \v 8 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ nañeña noct̃ap̃ñot̃ atet̃ notyenes ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen ya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \v 9 T̃arroʼmar Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempo sat̃mamaʼtateñ huaquësh att̃och es serrocllomeʼchach paʼtcot̃ allempopaʼ amach sempanmaʼtatsche att̃och ñapaʼc̈hoʼ rranepaʼña ñeñt̃ serrocllomeʼchateñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama eʼñe ñapt̃ecpa huacshecop eñoseʼt̃e. \v 10 Poʼñoc̈hpaʼ yocpaʼnaña eñoseʼt̃ ñeñt̃ey t̃orraʼyetsa ñocop. T̃arroʼmar eʼñe puemorrenteñot̃ey yapaʼ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ arrataret̃eychaʼ yam̃a all yet̃orraʼyena ñocop. Oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñerraʼm c̈ho yetamuenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃chaʼ yenareʼt all, oʼch choppaʼ ñeñt̃chaʼña yetsomuerr. Ñam̃a ñerraʼm c̈ho es yerrocllomeʼchenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃ yerrocllomeʼchen, t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ c̈hocmach apuerryet allpon. \v 11 Ñehua, oʼch alla netmaʼntatererr poʼpoñ. Allempo yeserrpareʼtatenes Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼ att̃ecma ñerraʼm c̈ho yenareʼten narmets pueʼllomer sesho. Ñeñt̃ atet̃ nareʼteñetspaʼ sherben att̃och eʼñe yocrra Yomporecop. Ñehua, ñerraʼm yapaʼ oʼ yeñotatas ñeñt̃ sherbets errponohuañen yecamquëñecoppaʼ amaʼtña pocteʼ senteñeña sapaʼ oʼch sapuenyeñ amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ yepalltena alloch yocrra añe patsro. \v 12 Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ seserrpareʼtateneʼ, ñetpaʼ enamuenset oʼch sapanet ñeñt̃ alloch correnet. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Att̃o ñetpaʼ es enamuensetpaʼ elloña yocoppaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch es yenamas yam̃a. \p T̃arraña amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamaseñpaʼ poʼñoc̈hpaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es yenamuenso. C̈hocma yaʼhuanteñ ñeñt̃ echarr yenten yocop. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamuenespaʼ t̃arraña amaña es yenamuenso t̃arroʼmar ñerraʼm ama pocteyeʼ señchepaʼ yeñoteñ amat̃eʼ seʼm̃ñoto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes. Yapaʼ ama yemno oʼch yepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres. \v 13 Elloña sapaʼ señoteñ ñeñt̃ t̃orretsa Parets paʼpacllopaʼ eʼñe allara Parets paʼpacllopaʼ c̈hocmach entenet puerrar. Ñam̃a añ corneshaʼ ñeñt̃ muetseneʼ huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecoppaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allot̃paʼ rrenet ñeñt̃ amtsaret̃ Yomporecop. \v 14 Att̃ecma ñam̃a Yepartsesharpaʼ nan poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets alloch sequeshp̃apaʼ eʼñe pocteʼ pueserrpareʼteñot̃ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼpaʼ pocteʼ oʼch apueñet ñeñt̃ palltena alloch corra. \v 15 Ñehua, amaʼt eʼñe pocteñ oʼch sapuennoñ ñeñt̃ nepalltenapaʼ t̃arraña napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama es notaseʼt̃e oʼch es sapuen. Amaʼt t̃eʼpaʼ ama ñeñt̃ecpayeʼ nequellquënnaso atet̃. T̃arroʼmar ama nemno oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Eʼñechña nocsheñeshaʼ neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Ñerraʼm oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃apaʼ añat̃eʼ pocteʼ nenten oʼch nerroma. T̃arroʼmar napaʼ ama nemno amaʼt eseshapaʼ oʼch puerratam̃p̃senña ñeñt̃ allo eʼñe nocshena. \p \v 16 Ñam̃a eʼñe neserrpareʼteñot̃ cohuen ñoñets napaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe att̃a nommoʼcho, t̃arroʼmar napaʼ eʼñe atet̃ eyecharet̃en. Ñerraʼm ama atet̃ nep̃opaʼ napaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenen. \v 17 Ñerraʼm eʼñe na nemneññot̃a neserrpareʼteneñpaʼ ñehua, pocteñ oʼch tsaʼtenna Yompor att̃och coshaterren. T̃arraña ñerraʼm atet̃ otenen Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ ama nañeña nemneññot̃eyeʼ neserrpareʼteno. Poʼñoc̈hpaʼ allsensaret̃en ñeñt̃oʼmarña neserrpareʼtaterña acheñeneshaʼ. \v 18 Ñeñt̃ ellonet̃ apuenen Yompor ñeñt̃chaʼ atarr nocshateʼ na, ñeñt̃paʼ att̃ot̃ neserrpareʼtatenes cohuen ñoñets eʼñe att̃a. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch setsaʼtnapaʼ t̃arraña napaʼ ama nemnoña atet̃. \p \v 19 Ñam̃a amaʼt ama eñalle puesheñarr ñeñt̃chaʼ neyechayapaʼ poʼñoc̈hpaʼ añña nanac net̃orratenaya allohuen acheñeneshaʼ t̃arroʼmar na atet̃ muenets. Ñam̃a t̃arroʼmar net̃orrena ñocpuet att̃och nameʼñacha shonteʼ acheñeneshaʼ. \v 20 Ñam̃a allempo alloʼtsenen parro epan namoʼtseshaʼ judioneshaʼpaʼ napaʼ oʼch nepena atet̃ yec̈henet ñet. Allochñapaʼ ñetpaʼ oʼch eʼm̃ñoterrnet; eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃etpaʼ ñatoʼrraña oʼch nameʼñatera namoʼtseshaʼ judioneshaʼ. Ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ cot̃eneʼ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ napaʼ amaʼtchaʼ ama noct̃eno ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñetpaʼ t̃arraña napaʼ amach nachm̃areʼtaneto ñeñt̃ atet̃ penet ñet, allochñapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch nameʼñatanet ñamet. \v 21 Ñam̃a ñerraʼm allempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama cot̃apeʼchenaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop, napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama noct̃eno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop. Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ noct̃eneñña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop t̃arroʼmar añchaʼña eʼñe noct̃en Cristo poʼñoñ. Atet̃chaʼ nepeñña ñeñt̃ ama es cot̃apeʼchetso Partsocop allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ nameʼñaterranet ñamet Cristo amaʼt ñeñt̃ ama es cot̃apeʼcheno Partsocop amaʼt mamesha. \v 22 Ñam̃a ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecoppaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama huomencayaye nam̃a neyoc̈her Yomporecop, allochñapaʼ att̃och noct̃apeʼchach cohuen ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñ errot̃enc̈hoʼ cot̃apeʼchenpaʼ napaʼc̈hoʼña allempo alloʼtsenen parro epan atet̃chaʼ nepena nam̃a atet̃ pocteʼ entenet ñet, allochñapaʼ att̃och amaʼt errot̃enett̃eʼ att̃ochña naʼqueshp̃aterranetchaʼ amaʼt patantaʼttsa. \v 23 Atet̃chaʼ nepena att̃och nameʼñatanet ñerraʼm esempo neserrpareʼtatanet cohuen ñoñets att̃o Cristopaʼ ñach yaʼqueshp̃aterreʼ. Att̃och napaʼc̈hoʼña eʼñe nameʼñeñot̃ Cristopaʼ nocshapretanetchaʼ ñerraʼm ameʼñeret ñamet Cristo. \p \v 24 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñehua, poʼñoc̈h sapaʼ señoteñ ñerraʼm esempo oʼch eñochet eseshaʼt̃eʼ nanac matetsapaʼ shonteʼch acheñ matatsa. Allohuenetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch mesheʼtuet poʼpoñec̈hno acheñ att̃och ganet premio. T̃arraña amaʼtchaʼ shonteʼ matatsapaʼ eñallachña puesheñarr ñeñt̃chaʼ gananatuaya allohuen ñeñt̃ parro matac̈haʼtet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yet̃orrena yam̃a eʼñe cohuen Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ña. \v 25 Ñam̃a yeñoteñ allohuen ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ johueñetspaʼ ñetpaʼ oʼch p̃ohuanmuet ora ñeñt̃ atet̃ poctetsa att̃och echet poʼhuamenc eshecchaʼ ganet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼch quec̈hpaʼhuet ñeñt̃ ayoram̃p̃sañ yehuamenc. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ penet att̃och ganet premio atet̃ ñerraʼm copa.\f + \fr 9:25 \ft Poʼñoc̈h añpaʼ oten choyoʼmets t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼpremio peteʼt̃ ahuat̃.\f* Ñehua, ñeñt̃ atet̃ penet ñet att̃och ganet copa, amaʼt ñeñt̃ copapaʼ ahuañaña, ñeñt̃epñapaʼ yapaʼ oʼch yet̃orra yam̃a Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃ ama ahuañaño. \v 26 Atet̃ pena ñeñt̃ matetsapaʼ eʼñech pac̈harr matena. Ñehua, napaʼc̈hoʼña eʼñech pat̃rra nemaʼyoc̈hra Yomporecop. Atet̃ ñam̃a ñerraʼm esempo yec̈hotnaʼtena, ñerraʼm att̃a yaʼm̃tapechpaʼ amach errot̃enot̃ yegano. Ñeñt̃epñapaʼ napaʼ amach att̃a naʼm̃tapechatsto ñeñt̃ Yomporecop. \v 27 C̈hochña neunat nañeña nechets. Eʼñe nach taruasateʼ nechets Yomporecop. Atet̃chaʼ nep̃a t̃arroʼmar amaʼt na serrpareʼtateʼ poʼpsheññec̈hnopaʼ ñatoʼrraña ellopaʼ t̃eʼt alla ahuaporeʼtaret̃en nañeña t̃arroʼmar ama netsotoñe ñeñt̃ muenen Yompor. \c 10 \s1 Arrpaʼ all yerpatanet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ahuat̃ israelenaʼtarneshaʼ \p \v 1 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Nemneñ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ. Allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amaret̃areroʼmarpaʼ añ anmahueteʼt̃ os ñeñt̃ cohuam̃p̃sataneteʼt̃ Yompor eʼñe allohuenet. Ñam̃a Yomporpaʼ ellopaʼtetstatan saʼp att̃oña orrtatanet t̃oñ allchaʼ eʼñe cohuen oñmuet patso. Att̃oña metanuet saʼp ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen. \v 2 Ñam̃a ahuoʼ naʼnmet Moisés ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er pet. Ñam̃a eʼñe pameʼñeñot̃et Moisés allohuenetpaʼ ahuoʼt aʼnatenanet os. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃, ñetpaʼ allohuenet apataret̃tet oñot̃ ñam̃a osot̃ eʼñe pueyemteñot̃et Moisés. \v 3 Ñam̃a allohuenet Paretspaʼ apaneteʼt̃ puerrar ñeñt̃ rreteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ mueñaneteʼt̃ entot̃. \v 4 Ñam̃a allohuenetpaʼ c̈hocmoʼ apaneteʼt̃ Parets ñeñt̃ orreteʼt̃ allohuenet. T̃arroʼmar ahuat̃ allempo potanet oñ eʼñe mapuetot̃ allot̃ orretpaʼ ñeñt̃ña mapueʼpaʼ tomaʼntenana Cristo ñeñt̃ Partsotets ñam̃a. Poʼñoc̈h Cristo ñeñt̃ onahueteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ara ñapaʼ ña cot̃aʼnmahueteʼt̃. \v 5 Amaʼt Yomporpaʼ nanacoʼ aʼnatanetañeʼt̃paʼ t̃arraña ñapaʼ amoʼ pocteyeʼ entaneʼt̃e att̃o ñetpaʼ at̃pareʼtyeseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ahuoʼ aʼcllatatuanet eʼñe alla amarat̃o. Puesheñaʼttsoʼ pocteʼ enteʼt̃ Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼchyestseʼt̃. \p \v 6 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ añ yec̈hateney yam̃a amach yeyeʼchapretatsto yam̃a atet̃. \v 7 Ñam̃a amach yeyomporer yep̃atsche ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ maʼyochyeseteʼt̃ ñet patantaʼtets. Yapaʼ yeñoteñ añecop atet̃ peteʼt̃, t̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Acheñeneshaʼpaʼ oʼ anorrc̈haʼtet, oʼña anorrc̈haʼtuetpaʼ oʼ rrallmeʼchapretet. Allot̃paʼ orryeset ñam̃a. Allempoña oʼ rrallmeʼchapretuetpaʼ oʼ tantrraʼterret oʼc̈hoʼ alla coshameʼtam̃perret pueyec̈hcatar.” \v 8 Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yecañoreshaʼten atet̃ peteʼt̃ ñet patantaʼtets. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ collaʼhuatsa allempo, eʼñe vientitrés mil acheñeneshaʼ rromats eʼñe pamt̃arrocma. \v 9 Ñam̃a ama pocteyaye eʼñe poʼtomñapaʼ oʼch yaʼllocchameʼch Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ac̈hanatyes shechep̃paʼ eʼñe collaʼhuet. \v 10 Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yet̃anmareʼcha Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñam̃a patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña amñaret̃tet ñeñt̃ amtsañpaʼ oʼ aʼcllatuanet. \p \v 11 T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ huapyesaneteʼt̃ paʼnamen allochña yapaʼc̈hoʼña oʼch yeñoch yam̃a ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a yam̃a. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ahuat̃paʼ atet̃ quellquët atet̃ peteʼt̃ allempo, ñeñt̃paʼ eʼñe yocpaʼnaña ñeñt̃ey t̃eʼpaʼc̈hoʼña huaponayach allempoch mellapoterra. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney yam̃a amach yep̃atsto atet̃ peteʼt̃ ñet. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñech señota. Amach sotap̃saʼtatsto, napaʼ amach nep̃o ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃ ahuat̃. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yot atet̃paʼ ñatoʼrraña machayot̃a alla atet̃ yeperra yam̃a ñeñt̃ ama pocteyaye. \v 13 T̃arroʼmar allohueneypaʼ c̈hocmach huaponaya topateñets, ñeñt̃ara topateñets ñeñt̃ yec̈henoya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña Yomporpaʼ c̈hocmach yeyomcha t̃arroʼmar ñapaʼ ama muenatenye oʼch topatey att̃och metanonay yehuamenc. T̃arraña ñerraʼm esempoch c̈haponaya topateñetspaʼ ñapaʼ c̈hocmach orrtatonay att̃och yaʼhuanteʼ att̃och amach metanonaye yehuamenc. \p \v 14 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes, eʼñe pocteʼ oʼch saʼypoʼñaʼhuerr ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ poʼyomporer penet ñet. \v 15 Sapaʼ señotueñ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, ¿amaʼt pocteʼ senteñe ñeñt̃ oʼ notuas? \v 16 Ñeñt̃oʼmarña allempo yorreññañ ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼrras ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecoppaʼ, c̈hoch ñanom yemaʼyocham̃pesya att̃och yeparasyosoʼch Yompor. Allempo yorreñ allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ rromats yocop poʼñoc̈hpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney amaʼt ñam̃a Cristo. Ñam̃a att̃ecmach yepena ñerraʼm esempo yerren pan ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼchets. Allempo yeshotaʼten pan, oʼch yerreñ parro allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ aʼrroyeʼ poʼchets yocop poʼñoc̈h allempopaʼ eʼñe yeparrocmatuen allohueney amaʼt ñam̃a Cristo. \v 17 Ñam̃a amaʼtchaʼ shonteypaʼ eʼñech pat̃rra pan yeshotaʼt ñeñt̃chaʼ yerraʼyes amaʼt allohueney. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt shonteypaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ eʼñe pat̃rra enteney allohueney, ñam̃a ñeñt̃ara eʼñech poʼchets peney. \p \v 18 Ñehua, oʼch yoct̃apeʼch ñam̃a ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ oʼch muetset huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecop. Allot̃ñapaʼ oʼch rrenet ñeñt̃ puechaʼyetsa. Allempo rreñetpaʼ poʼñoc̈h eʼñech pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼch parrocmatet epuet Parets. \v 19-20 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ ama notenso ñerraʼm esempo serren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ oʼch separrocmat epas, t̃arroʼmar amaʼt tomaʼntateñetañ Paretspaʼ ama Partsoyaye. Añña notenes ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristopaʼ oʼch es muetset ayec̈hcataret̃ecop, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ añecpa muetseñet oneñet̃ecop, ama añecpayeʼ muetseñeto Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes ñatoʼ amach serratsche t̃arroʼmar ama nemno eʼñe serreñot̃paʼ t̃eʼt separrocmaten epas oneñet̃. \v 21 Poʼñoc̈hpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeparrocmatoña epay Yepartseshar Cristo ñerraʼm c̈ha yeparrocmaten epay oneñet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ oʼch yorr ñeñt̃ ñocop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop. Ñam̃a amat̃eʼ errot̃eno yerroña parro ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop. \v 22 Ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ c̈hat̃eʼ yaʼllocchameʼch Yompor ñam̃a eʼñe puempaʼteñot̃eypaʼ c̈hat̃eʼ yaʼtsrreʼmach. C̈hat̃eʼ yotta ñerraʼm yapaʼ nanac ahuamencat̃ey, ñañapaʼ amat̃eʼ ahuamencat̃eyeʼ yenteñe. \s1 Att̃o amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yep̃aʼyeseñpaʼ t̃arraña amach yep̃atsto \p \v 23 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, eʼñe pocteñ oʼch yerreneñ poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ ama otenñe amach yep̃atsto atet̃. T̃arraña amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yeyenpueʼ poʼpsheñeñ att̃och huomenc p̃an pueyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. \v 24 Añchaʼña oʼch yepena att̃och yeyenpueʼ yamoʼts att̃och oʼch huomenc pet pueyoc̈her. Amachña aña yellcatsto ñeñt̃ eʼñe yocpa. \p \v 25 Ñam̃a oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempo seta allecma vendenet poʼchetspaʼ amach saʼp̃t̃oʼtatsche ñeñt̃ vendets, amach sotatsche atet̃: “Añ poʼchetspaʼ ¿añeʼt ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop?” Amach saʼp̃t̃oʼtatsto allochñapaʼ eshecchaʼ serreʼ eʼñe cohuen. \v 26 Eʼñe pocteʼ oʼch yerren amaʼt erraʼtsent̃eʼ poʼchets t̃arroʼmar allohuen es yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ Yomporo pueyec̈hcatuar. Ñam̃a amaʼt ora patspaʼ eʼñe ñocma. \p \v 27 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenaye Cristopaʼ oʼch huaʼñas oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñam̃a ñerraʼm sapaʼ sesechapaʼ, eʼñe pocteʼ oʼch ahues ñam̃a oʼch serraʼ amaʼt erraʼtsenchaʼ poʼchets apaset. Poʼtomña amach sotatsto atet̃: “Taʼ, ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yerren añ poʼchets? Ñatoʼ ñeñt̃ara añ poʼchets ñeñt̃t̃eʼ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop.” \v 28-29 T̃arraña oʼch notas poʼpoñonet̃: Ñerraʼm alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenaye oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ ñerraʼm ñapaʼ oʼch otas: “Añ poʼchetspaʼ ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop”, ñehua, allempopaʼ añ pocteʼ amach serratsche. Amach yerratsche t̃arroʼmar añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno poʼpsheñeñ, ñatoʼ amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñeñ oʼch yerreʼ. \p Ñehua, ñatoʼ sapaʼ oʼch sot: “Taʼ, ¿esoʼmart̃eʼ pocteʼ yapaʼ oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten poʼpsheñeñ? ¿Esoʼmart̃eʼña ama pocteyaye oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ yenten ya?” \v 30 Ñam̃a ñatoʼ oʼch sot atet̃: “Ñerraʼm poʼñoc̈h neparasyosoʼteñot̃paʼ nerren nerrarpaʼ ¿esoʼmart̃eʼña otenet ama pocteyaye oʼch nerraʼ ñeñt̃ oʼ neparasyosoʼtam̃pesua?” \v 31 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amaʼt erraʼtsena es yep̃aʼyenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtena eʼñe cohuen, att̃och acheñeneshaʼ oʼch ayeʼchoc̈htateññañet ñamet Yompor. Amaʼt allempo es yerraʼyen, ñam̃a amaʼt allempo es yorryenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtaten eʼñe cohuen Yomporecop. \v 32 Añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ. Ñam̃a añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenetopaʼ c̈hat̃eʼ yaʼpsataterranet Yompor. \v 33 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt erraʼtsena nep̃aʼyenpaʼ añña nemneñ oʼch nocshach allohuen acheñ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ entenet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa, añña neʼnen ñeñt̃ sherbets allohuen acheñeneshacop. T̃arroʼmarña napaʼ c̈hocma neʼnen atet̃, allochñapaʼ att̃och naʼqueshp̃aterranet. \c 11 \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Atet̃ sentenen ñeñt̃ atet̃ nepena napaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a sam̃a, t̃arroʼmar napaʼ añ nepena ñeñt̃ atet̃ pena ñam̃a Cristo. \s1 Ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a coyaneshac̈hno allempo yapc̈hena Parets paʼpacllo \p \v 2 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ eʼñe pocteʼ nentenes att̃o sapaʼ ama sepseno ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, ñam̃a att̃o c̈hocma seyerpuenna. \v 3 T̃eʼña añmapaʼ ñeñt̃ nemneñ oʼch señoch sam̃a, att̃o ya allohueney ñeñt̃ey asheñorreypaʼ añ pomnaren yepeneʼ Cristo. Añña coyaneshaʼpaʼ añ pomnaren penahuet puerrollar. Cristoñapaʼ añ pomnaren peneʼ Pompor. \v 4 Ñeñt̃oʼmarña yoten ama pocteyaye ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta allempo yemaʼyochena, amapaʼ allempo yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yecaʼmatam̃oʼtenapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpsheñña acheñ pomnaren yepeneʼ, amach añeyeʼ pomnaren yepenaye Cristo. Att̃eñapaʼ oʼch c̈ha yepencnaʼntach Cristo ñeñt̃ poʼñoc̈h pomnaren yepeneʼ. \v 5 Yapaʼ añña yoten coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch caʼmatam̃oʼta ñerraʼm esempo maʼyochena, amapaʼ ñerraʼm allempo aʼpot̃enan Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama puerrollareyeʼ pomnaren penaye. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarrchaʼ pencnaʼntateney poñ t̃arroʼmar ama c̈hoyeʼ caʼmatam̃oʼteno. Ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ añ poctetsa penquëpaʼ t̃arroʼmar c̈ha ottena atet̃t̃eʼña ñerraʼm ashopenaʼtaret̃. \v 6 Att̃eña ñerraʼm coyaneshaʼ ama mueno oʼch caʼmatam̃oʼtapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ shopenaʼtatepaʼ. Att̃ochña ñerraʼm oʼch c̈ha pencana att̃o shopenaʼtenapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ. Ñam̃a ñerraʼm puetsorrm̃oʼtateñot̃paʼ oʼch pencapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ ñam̃a. \v 7 Yocopña ama pocteyaye ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta, allempo yeserrpareʼten Yompor paʼpacllo t̃arroʼmar ya Yomporpaʼ puetmaʼntatarey ña, ñam̃a yapaʼ c̈hocma poʼcohuenña peney. T̃arraña coyaneshaʼpaʼ aña poʼcohuenña peneʼ puerrollar. \v 8 Ñehua, t̃arroʼmar ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Asheñorrpaʼ ama coyaneshot̃eyeʼ yec̈hcache. \v 9 Ñam̃a yeñoteñ asheñorrpaʼ ama añecpayeʼ yec̈hcache coyaneshacop. Añecopña yec̈hcatan coyaneshaʼ att̃och oʼch yenpaʼy ya ñeñt̃ey asheñorrey. \v 10 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ coyaneshaʼpaʼ oʼch caʼmatam̃oʼtena att̃och amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharpaʼ oʼch eñochet añ poʼñoc̈h pomnaren peneʼ puerrollar. \v 11 T̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartsesharpaʼ añ pocteʼ ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yeyenpueñ yam̃a coyaneshaʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ oʼch yenpueney ya ñeñt̃ey asheñorrey. \v 12 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Ñam̃a eʼñe allempot̃eñ amaʼt ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ ahuoʼt eñalletateney coyaneshaʼ. T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe Yomporeshot̃ecma huena. \p \v 13 Ñehua, oʼch naʼp̃t̃oʼtas: Ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa ¿amaʼt pocteyeʼ senteñeña coyaneshaʼpaʼ oʼch maʼyochenana Yompor ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼteno? \v 14 Ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena yapaʼ ñeñt̃paʼ añ yeñotateneʼ ñerraʼm ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ esempo ateshaʼta yechpaʼ oʼch pencateney. \v 15 T̃arraña ñerraʼm coyaneshaʼña ateshaʼtatsa pueʼchpaʼ eʼñech cohuen entapreteñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñerraʼm ateshet pueʼchpaʼ ñeñt̃paʼ alloch caʼmatam̃oʼtenet, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ yec̈hcatanet Yompor. \v 16 Ñehua, ñerraʼm eseshas ama pocteyeʼ entaye ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, pocteʼ oʼch alla noterrserr, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a t̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ pocteʼ yenten. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Yompor ñeñt̃ apc̈haʼyetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. \s1 Añpaʼ ñeñt̃ ama ap̃apahuo allempo yorren ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼrras \p \v 17-18 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a allempocma sapc̈hena. T̃arraña ñanompaʼ oʼch notas, ama pocteyeʼ nentenso ñeñt̃ atet̃ sepena t̃eʼ allempocma sapc̈hena. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama añecpayaye att̃och seyenpannena eʼñe cohuen, elloña ñeñt̃paʼ c̈ha epatenes. T̃arroʼmar napaʼ oʼ neʼmareʼtas ñeñt̃ atet̃ sepena. Ñerraʼm esempo sapc̈hena eʼñe sameʼñeñot̃paʼ amoʼch pat̃rrayeʼ soct̃apeʼcheno. Elloña sapaʼ att̃oʼch nanac es sotnareʼtannena. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ noten ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ sepena. \v 19 Poʼñoc̈h ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ ameʼñatso, ñeñt̃oʼmarña ya allempopaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃apeʼchets, ñam̃a oʼch yeñoch ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ cot̃apeʼchatso. \v 20 Ñam̃a ñerraʼm esempo sapc̈henapaʼ eʼñe seyerpueñot̃ Yepartsesharpaʼ ahuoʼch serrallmeʼchen, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama Yepartsesharecpayeʼ serrallmeʼcheno. \v 21 T̃arroʼmar puesheñaʼtets eʼñe paʼchporrñot̃etpaʼ ahuoʼchc̈hoʼ rrenet ñanmacma, amoʼchña parrocmayeʼ serrallmeʼcheno. Ñeñt̃oʼmarña ñatoʼ puesheñaʼtetspaʼ ahuoʼch att̃a nanac cheporrena, ñatoʼ poʼpsheñeññapaʼ ahuoʼch c̈ha posaʼtyes. \v 22 Ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama pocteyaye t̃arroʼmar sapaʼ sechencaʼyeña sepaquëll allchaʼ serren ñam̃a allchaʼ es sorryen. Esoʼmareʼtña amaña am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ senteññañeña Yompor paʼpaquëll. Allñapaʼ oʼch att̃a sepencateñ ñam̃a ñeñt̃ ama es echetso. T̃eʼña poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas, amacaʼye nocshapretensoña sa ñeñt̃ atet̃ sepena. \s1 Atet̃ p̃a Jesús allempo ñanom tomaʼntatana poʼrras orrpapoʼ \r (Mt. 26.26-29; Mr. 14.22-25; Lc. 22.14-20) \p \v 23 Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ yec̈hatnerrey Yepartseshar ñeñt̃chaʼ att̃och yeyerpueña. Ñeñt̃ara ñoñets sapaʼ oʼ neñotatuas ahuañacma. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃e tsaprocma allempo Judaspaʼ pomuerran Yepartseshar Jesús, ñañapaʼ chetan pan. Chetan panpaʼ \v 24 parasyosoʼtam̃pes allot̃ñapaʼ shotaʼchpaʼ atet̃ otanet: “Añmapaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nechets ñeñt̃chaʼ atserrp̃aret̃terrtsa socop. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo serren pan atet̃paʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ oʼch serreʼ.” \v 25 Allempoña oʼ rrohuetpaʼ att̃ecma p̃a oʼ chetan ñam̃a orramets allocma orreteʼt̃paʼ atet̃ otanet: “Añ ñeñt̃chaʼ sorrpaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nerras ñeñt̃chaʼ etserra anaret̃ allochñapaʼ att̃och ap̃retnaʼhuaret̃terra soʼchñar. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempoch sorren ñeñt̃ tomaʼntenaya nerraspaʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ sorreñchaʼ.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otnerrey Yepartseshar. \v 26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ñerraʼm esempo yerren añ pan, ñam̃a yorren añ orrpapoʼpaʼ c̈hocmach yeñotach acheñeneshaʼ att̃o rroma Yepartseshar yocop. Ñeñt̃paʼ eʼñech t̃ayot̃eñ atet̃ yep̃a t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra. \s1 Añpaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a allempo yorren ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼrras \p \v 27 T̃arraña ñerraʼm yapaʼ ama yeyerpueñot̃eyeʼ eʼñe ña yerreno pan, ñam̃a oʼch yorr ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼrraspaʼ yapaʼ c̈hat̃eʼ yeyora yoʼchñar eʼñe yaʼllocchameʼteñot̃ Yepartseshar poʼchets ñam̃a poʼrras. \v 28 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sorreñaʼpaʼ oʼch soct̃apeʼch ñanom, oʼch señota sañeña ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃ohua. \v 29 T̃arraña ñerraʼm att̃a ama es yepc̈heno rreʼ, ama yoct̃apeʼcho ñanom ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼchetspaʼ ñerraʼm att̃a yerreʼ ñam̃a att̃a yorrpaʼ eʼñe yerreñot̃ ñam̃a yorreñot̃paʼ atsaʼtataret̃eychaʼ. \v 30 Ñeñt̃oʼmarña seshopaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama aʼñsheʼmtetso, ñam̃a poʼpotantañpaʼ c̈ha atsnaʼtyeset, poʼpotantaññapaʼ oʼ rromayeset. \v 31 T̃arraña ñerraʼm c̈ho ñanom yoct̃apeʼch eʼñe cohuen, oʼch yeñota yañeña ñanompaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ amach atsaʼtataret̃eye. \v 32 T̃arraña ñeñt̃chaʼ atet̃ tsaʼtatya t̃eʼ Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ añecop att̃och cot̃apeʼchaterrey eʼñe cohuen att̃och esempohuañenpaʼ amach aʼcoñchataret̃eye epay ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro. \p \v 33 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñerraʼm esempo sapc̈ha allohuenes oʼch serraʼ ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecoppaʼ añ pocteʼ c̈hoch ñanom secuannaʼta att̃och oʼch serreñ eʼñe parrocma. \v 34 T̃arraña ñerraʼm eseshas cheporratsapaʼ eʼñe pocteʼ oʼch serrerraʼ sepacllo. T̃arroʼmar ama pocteyaye eʼñe sapc̈heñot̃paʼ oʼch secoñchatannaʼta. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ palltetsapaʼ allach neserrpareʼtatoses ñerraʼm esempoch nec̈hap sesho. \c 12 \s1 Att̃o Parets Puecamquëñpaʼ apaʼyeney poʼpoñeʼttsocma att̃och yet̃orraʼyesa Yomporecop \p \v 1 T̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch yeserrpareʼt ñam̃a att̃o Parets Puecamquëñpaʼ ñach ahuamencat̃ yep̃aʼyeseʼ att̃och yet̃orraʼyesa poʼpoñeʼttsocma Yomporecop. T̃arroʼmar napaʼ nemneñ oʼch señoch ñeñt̃ eʼñe atet̃ pennay Parets Puecamquëñ. \p \v 2 Amaʼt sapaʼ señoteñ ahuañmoʼcha allempo ama sameʼñerraʼpaʼ att̃a semaʼyochatseʼtyeseʼt̃ ayec̈hcataret̃ec̈hno. Ñam̃a ayec̈hcataret̃ec̈hnopaʼ amaʼt ama eñorenopaʼ att̃a nanac ameʼñataseteʼt̃, amaʼt all setaʼyeseʼt̃. \v 3 T̃arraña ñerraʼm machaya eseshaʼ eñoratsa, napaʼ nemneñ c̈hochña eʼñe señoch ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ añ eñorateneʼ Parets Puecamquëñ, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñeñt̃oʼmarña oʼch neñotatas atet̃ att̃och sapaʼ señoch: Ñerraʼm eseshaʼ achm̃areʼteneʼ Jesúspaʼ ñeñt̃ña sapaʼ oʼch señoch ama añeyeʼ eñoratenaye Yompor Puecamquëñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼña otets: “Jesúspaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h Yepartseshar yepen”, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ oʼch señoch añ eñorateneʼ Parets Puecamquëñ. \p \v 4 Ñam̃a Yomporpaʼ amaʼt eʼñe pat̃rra Puecamquëñpaʼ t̃arraña ñapaʼ oʼch ahuamencat̃ p̃aʼyesey att̃och yet̃orraʼyesa eʼñe poʼpoñeʼttsocma Yomporecop. \v 5 Amaʼtchaʼ poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesañpaʼ t̃arraña ñeñt̃arach pat̃err Yepartseshar yesherb̃aʼhuen allohueney. \v 6 Ñam̃a amaʼt eñalleñ poʼpoñeʼttsocma att̃o ahuamencat̃ p̃ohueney allohueney t̃arraña eʼñe pat̃rra Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ allohueney. \v 7 Ñam̃a allohueney Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼt apaʼyesey att̃och yorrtatyesoñ Yompor poʼhuamenc. Ñeñt̃paʼ añecop aparet̃ey att̃och yeyenpannaʼta alloch huomenc yep̃aʼyes yeyoc̈her Yomporecop. \v 8 Atet̃ ñerraʼm ñatoʼ puesheñarr Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼch ap̃ att̃och eʼñe eñotan ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och ñapaʼ oʼch cot̃apeʼchatan pamoʼtseshaʼ. Ñatoʼ poʼpsheñeñ añ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch nanac c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och ñapaʼc̈hoʼña oʼch yenpan pamoʼtseshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñotatenahuet. \v 9 Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ nanacchaʼ yemtenana Yompor. Ñeñt̃ara Parets Puecamquëñpaʼ oʼch ap̃ att̃och yemcha nanac. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch ap̃ poʼhuamenc att̃och aʼcrratyesan atsnañet̃ec̈hno. T̃arraña ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña apueneʼ att̃och aʼcrratyes. \v 10 Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch ap̃ att̃och orrtatyesan Yompor poʼpartsoña. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ nanacchaʼ cohuen aʼpot̃an Yompor poʼñoñ. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch eñotyesan paʼnamen cot̃ap̃ñats, att̃och ñapaʼ oʼch eñoch errot̃t̃eʼ huena ñeñt̃ cot̃ap̃ñats, ñatoʼ Parets Puecamquëñot̃ amapaʼ oneñet̃at̃eʼ poct̃ap̃ña. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ Parets Puecamquëñchaʼ eñotateneʼ eñosyesets poʼpoñ ñoñtso. Amapaʼ ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch aʼm̃tan ñoñets atet̃ eñenet poʼpoñ ñoñtso. \v 11 T̃arraña allohueneypaʼ eʼñe pat̃rra Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ yapaʼyeseʼ puesheñaʼttsoy erraʼtsenchaʼ muenaʼ ña att̃och yet̃orraʼyesa paʼnamen ñocop. \s1 Amaʼt eʼñe poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyena Yomporecoppaʼ t̃arraña ñapaʼ eʼñe att̃ecma cohuen enteney \p \v 12 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ yec̈hquëna yechets. Ñehua, allemeñ yechetspaʼ amaʼtchaʼ ellopaʼtetstenañpaʼ t̃arraña allohuenpaʼ eʼñe pat̃rra yechtsot̃. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney. \v 13 T̃arroʼmar allempo oʼ yapataret̃etuapaʼ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch parrocmatatuerrey allohueney. Amaʼt ñam̃a poʼpoñeʼttsocmay acheñey atet̃ ñerraʼm patantaʼttsoypaʼ judioneshay, ñatoʼ poʼpotantañpaʼ amach judioneshayaye. T̃arraña allohueney eʼñe puechorreñot̃ey Parets Puecamquëñpaʼ eʼñe allempot̃eñpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney. Amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a ñeñt̃ ama esoyeʼ enteñeto ñam̃a acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen. T̃arraña eʼñe puechorreñot̃ey Parets Puecamquëñ ñeñt̃ eʼñe pat̃rrapaʼ eʼñe allempot̃eñpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney. \p \v 14 Oʼch alla netmaʼntatererr ñeñt̃ atet̃ yec̈hquëna yechets. Ñehua, atet̃ ñerraʼm allemeñ yechetspaʼ ama pat̃rrayeʼ yec̈hquëtso, shonteʼcaʼye yec̈hquëtsa. T̃arraña amaʼt shonteʼ yec̈hquënañ yechetspaʼ eʼñe pat̃rra yechets ottetsa. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua. \v 15 Ñehua, oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ: Ñatoʼ atet̃ ñerraʼm yetacpaʼ oʼch ot: “Napaʼ ama es nesherbeno atet̃ sherben otats, ñeñt̃oʼmarña ama pocteyeʼ nenteñe oʼch neparrocmat epan yeʼnar.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ yetacpaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, c̈hocma parrocmaten. \v 16 Amapaʼ ñatoʼ atet̃ ñerraʼm yetpaʼ oʼch ot: “Napaʼ ama es nesherbeno atet̃ sherben quëlloʼyets ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe oʼch neparrocmat epan yeʼnar.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ yetpaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, c̈hocma parrocmaten ñam̃a. \v 17 Ñerraʼm yechetspaʼ eʼñe yeclloyochayapaʼ amat̃eʼ errot̃eno yeʼmueno. Ñam̃a ñerraʼm yechetspaʼ eʼñe yetochayapaʼ amat̃eʼ errot̃eno es yemosyeno. \v 18 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ yec̈hcatye Yompor. Ñapaʼ ahuoʼt neʼ att̃och yec̈hcaʼyesa allemeñ yechets ñeñt̃ atet̃ pocteʼ ent ña. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt errot̃enc̈hoʼ yet̃orraʼyesa Yomporecop puesheñaʼttsoypaʼ ñeñt̃paʼ c̈hocma sherb̃aʼyen. \v 19 Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm yechetspaʼ aña yec̈hcatsa pat̃err atet̃ ñerraʼm eʼñe yeclloyochayapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ orrtoña eʼñe cohuen ora yechets. \v 20 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ ayec̈hcataret̃eye. Añña c̈hocma eñalletyesa allemeñ yechets. T̃arraña amaʼt ellopaʼtetstenañpaʼ eʼñe pat̃rra yechets ottetsa. Ñeñt̃paʼ att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesa Yomporecoppaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney. \p \v 21 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ: Atet̃ ñerraʼm yeclleʼpaʼ ama pocteyaye oʼch otan yot: “Napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ atet̃ pesherben p̃a.” Ñam̃a yoñpaʼ ama pocteyaye oʼch otan yetac: “Napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ atet̃ pesherben p̃a.” \v 22 Ñeñt̃oʼmarña ama pocteyaye oʼch yoct̃apeʼchyes atet̃, t̃arroʼmar ora allohuen yechetspaʼ eʼñe sherb̃aʼhuen. Ñatoʼ yapaʼ c̈hach yotenapañ ñatoʼ erraʼtsen yechetspaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ara yechetspaʼ ello metanaʼtuenan att̃o sherben poʼpoñec̈hno yechets. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Ñatoʼ yapaʼ c̈hach yotenapañ ñatoʼ erraʼtsen acheñpaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ña acheñpaʼ ello metanaʼtuenan att̃o sherben poʼpoñec̈hno acheñ. \v 23 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsen yechets ama tama cohuenayeʼ yentenopaʼ ñatoʼ oʼch yechorrateña eʼñe cohuen att̃och ellopaʼ oʼch yorrta nanac cohuen. Ñam̃a ñatoʼ erraʼtsen yechets ñeñt̃ yepencateneʼpaʼ ñatoʼ oʼch yaʼnach eʼñe cohuen. \v 24 T̃arraña ñeñt̃ eʼñe cohuen yechetspaʼ amach yemno oʼch yaʼnach, añña c̈hochña yorrtateñ. Atet̃ yec̈hcatonay Yompor yechets att̃och amaʼt ñeñt̃ ama tama cohuenayeʼ yentenopaʼ oʼch yaññoʼteñ eʼñe cohuen att̃och ellopaʼ oʼch orrta nanac cohuen. \v 25 Allempoña allemeñ yechetspaʼ oʼch parrocmatet eʼñe cohuen, ñam̃a allempopaʼ oʼch eʼñe cohuen yenpannenet. \v 26 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo pat̃err yechetspaʼ atserrtena allohuen yechetspaʼc̈hoʼ oʼch atsotapretannenet. Ñam̃a ñerraʼm pat̃err yechetspaʼ oʼch orrta eʼñe cohuen allohuen yechetspaʼc̈hoʼ oʼch coshapretannenet. Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Eʼñe yeparrocmatannaʼteñot̃ ñerraʼm puesheñarr yamoʼts c̈ha llequëna ñeñt̃ parro yameʼñenapaʼ allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ oʼch yellcapretannena. Amapaʼ ñerraʼm puesheñarrot̃eypaʼ nanac yocshenapaʼ allohueneypaʼc̈hoʼña oʼch yocshapretannena. \p \v 27 Ñehua, añ yechets ñeñt̃ oʼ notuapaʼ añ tomaʼntena ya allohueney ñeñt̃ey oʼ yameʼñera, Cristopaʼ oʼ enterrey atet̃ ñerraʼm eʼñe ña poʼchtsoy, t̃arroʼmar oʼ yeparrocmat epay Cristo. Ñam̃a amaʼt shonteyeñ eʼñe poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yeparrocmateñot̃paʼ oʼ atet̃ yeperra atet̃ ñerraʼm Cristo poʼchtsoy. \v 28 Ñam̃a allohueney eʼñe yameʼñeñot̃ Yomporpaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyena Yomporecop. T̃arroʼmar Yomporpaʼ att̃o naʼyesonay paʼnamen att̃och yet̃orraʼyesa ñocop. Ñanompaʼ ahuoʼt nan puesheñaʼtets allsensaret̃neshaʼ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpoñec̈hno ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ yec̈hatenahuet Yompor poʼñoñ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ orrtateʼ poʼpartsoña. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ t̃orratsa att̃och aʼcrratyeset ñeñt̃ atsnaʼtyets. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ t̃orratsa yenpueʼ allohuen acheñeneshaʼ. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ yechenahuet allohuenet. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ eñosyesets paʼnamen ñoñtso. \v 29 Poʼñoc̈hpaʼ ama allohuenacmayeʼ allsensaret̃eye. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼpot̃eno Yompor poʼñoñ. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yeyc̈hateno. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yorrtateññañe Yompor poʼpartsoña. \v 30 Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼcrratyeñe atsnañet̃ec̈hno. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yeñosyeno poʼpoñ ñoñtso. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼm̃teno ñoñets ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtso. \v 31 T̃arraña amaʼt ama allohuenacma att̃eyepaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyeʼchena ñeñt̃chaʼ yet̃orraʼyena eʼñe cohuen puesheñaʼttsoy Yomporecop. T̃arraña ellopaʼ oʼch neñotatas poʼpoñ ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop. \c 13 \s1 Eñall pat̃err ñeñt̃ nanac sherbets, ñeñt̃paʼ añ: att̃o amorrentannaʼtpahuepaʼch allohueney \p \v 1 Amaʼt yeñosyesatset eʼñe cohuen paʼnamen acheñ poʼñoñetoñaʼ ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ eʼñe yeñosyeñot̃paʼ añña Yomporpaʼ att̃ach enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ con ñeñt̃ att̃a amaʼtoc̈htetsa. T̃arroʼmar ama yemorrenteñot̃eyeʼ yeñosyeno paʼnamen ñoñets. Ñatoʼ amaʼt yapaʼ yeñosatsetyes eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharñaʼ ñerraʼmña ama yamoʼts yemorrentenopaʼ eʼñe yeñosyeñot̃ Yomporpaʼ att̃ach enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ patashtalla challachallatspenet. T̃arroʼmar ama yemorrenteñot̃eyeʼ yeñeno. \v 2 Ñam̃a amaʼt yapaʼ yeñotatset aʼm̃teʼ Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼts, atet̃paʼ amach esoyeʼ entenye. Ñam̃a amaʼt yeñotatset oʼch yaʼpot̃a ñeñt̃ ñapt̃a eñoten Yompor t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach esoyeʼ entenye Yompor. Ñam̃a amaʼt yeñotatset ora allpon ñeñt̃ eñall, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼts, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach esoyeʼ entenye Yompor. Ñam̃a ñatoʼ nanac yeyemteñot̃ Yomporpaʼ aphueney allohuen ñeñt̃ yenamueñ, amaʼt ñeñt̃ echarr yentyen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñatoʼ oʼch yoch Yompor, añ aspenet̃paʼ chenquëpaʼ. Ñatoʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ oʼchc̈hoʼ chenca. T̃arraña amaʼt yeyemteñot̃ Yomporpaʼ oʼ yep̃ohua atet̃, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ att̃ecma enteney Yompor, ama esoyayye. \v 3 Ñam̃a amaʼt es yapaʼyesatsech huocchañneshaʼ ora allohuen ñeñt̃ yechyenñaʼ, ñerraʼm ama yemorrenteñot̃eyeʼ es yapaʼyenanetopaʼ amaʼt atet̃ yep̃atstapaʼ Yomporpaʼ amach cohuenayeʼ entenye. Ñam̃a amaʼt eʼñe yameʼñeñot̃ pocteʼ yentatsech pueʼmoñeʼteñot̃etay oʼch chamayet ora bet̃nat̃ot̃eypaʼ t̃arraña ñerraʼm ama yemorrenteño yamoʼts, amaʼt atet̃ yep̃atstapaʼ Yomporpaʼ att̃erach amach cohuenayeʼ entenye. \p \v 4 T̃arraña ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñech acop̃a es yep̃aʼyenanet, att̃ach yaʼhuantenanet ñam̃a c̈hochña yaʼmuerañtena. Ñam̃a amach c̈ha es yeyeʼchapretyenaneto, ñam̃a amach c̈ha yommoʼchanaʼtatstaneto. \v 5 Ñam̃a amach yañeña entatstatso eʼñe cohueney. Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñechña pocteʼ es yep̃aʼyenanet, ñam̃a amach aña yeʼnatsto ñeñt̃ eʼñe atet̃ yemnen ya. Añchaʼña yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenen poʼpsheñeñ. Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ amach c̈ha yeʼmoñeʼtyenaneto, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen yentuenaneto. \v 6 Ñam̃a ñerraʼm esempo es p̃ohua poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yomporpaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h amuerañaypaʼ yapaʼ amach c̈ha yocshatsto. Añchaʼña yocshapretena ñerraʼm esempo eʼñe cohuenareʼ es penet. \v 7 Ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ amaʼt c̈ho errot̃ p̃onaypaʼ yapaʼ c̈hocmach yaʼhuantoñ. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ c̈hocmach yeyemcha ñeñt̃ atet̃ pena amapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñe yeyemteñot̃anet c̈hocmach yeyenpuenanet att̃och huomenc pet pueyoc̈her ñamet Yomporecop. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ c̈hocmach yaʼhuantaʼhuanom paʼnamen topateñtsoc̈hno. \p \v 8 Att̃o yemorrentannenapaʼ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃to amaʼt errponaña. Ñam̃a t̃eʼpaʼ amaʼt yaʼpot̃eññañeñ Yompor poʼñoñ t̃arraña esempohuañenpaʼ huañchaʼ att̃o yaʼpot̃eñ t̃eʼ. Ñam̃a amaʼt att̃o t̃eʼpaʼ yeñosyen poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ huañchaʼ. Ñam̃a amaʼt att̃o yeñotañtena t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ huañerrchaʼ. \v 9 T̃arroʼmar amaʼt allpon es yeñotyen t̃eʼpaʼ ama eʼñe yeñotueñe poctacma. Ñam̃a amaʼt t̃eʼpaʼ yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eʼñe yeñotueñe poctacma. \v 10 T̃arraña ñerraʼm esempoch huerra Cristo ñeñt̃ eʼñe eñotañtetsa poctacmapaʼ allempoña yapaʼ oʼch eʼñe es yeñotuahua yam̃a. \p \v 11 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Napaʼ allempo cheshennaʼpaʼ att̃a neñosatseʼtyeseʼt̃ atet̃ eñen cheshat̃olleshaʼ. Ñam̃a allempopaʼ att̃a noct̃apeʼchatseʼtyeseʼt̃ atet̃ cot̃apeʼchyen cheshaneshaʼ. Ñam̃a añach cohuen nentapretyeseʼt̃ atet̃ cohuen entyen cheshat̃olleshaʼ. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ nepoʼnpaʼ oʼhuañ noct̃apeʼchatseʼtyes atet̃ pena cheshat̃olleshaʼ. \v 12 Ñam̃a yapaʼ ama yeñotueno eʼñe ora atet̃ pena Parets. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr atet̃: Yapaʼ c̈ha yottena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerpatot̃a yecueñ Yompor, amach tama yechmeʼteñe. T̃arraña esempohuañenpaʼ yenterchaʼ eʼñe allameʼtets. Ñam̃a t̃eʼpaʼ att̃o es yeñotyen mameshaʼtets, t̃arraña esempohuañenpaʼ yeñotuerrchaʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena Parets, eʼñech yeñotañetuerra atet̃ pena t̃eʼ Yomporpaʼ eʼñe eñotueney ñeñt̃ atet̃ yepena. \v 13 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ yeñoteñ eñall maʼpa ñeñt̃chaʼ ama ahuañañat̃tatso ñeñt̃paʼ añ: att̃o yeyemteña Yompor, ñam̃a att̃o yeyemteñot̃ yecuameʼteñ ñeñt̃ oʼpatatenya, ñam̃a att̃o yemorrentannena. T̃arraña añ maʼpoʼmarpaʼ añña nanac sherbets Yomporecop att̃o yemorrenteña allohuen acheñeneshaʼ. \c 14 \s1 Amaʼt yeñosatsetyes poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼ ama tama sherbeno \p \v 1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yemaʼyoc̈hrena att̃och yemorrentannaʼta eʼñe poctacma. Ñam̃a añ pocteʼ oʼch yeyeʼchaprecha Yompor att̃och oʼch apaʼyesey eʼñe Puecamquëñot̃ att̃och yet̃orraʼyesa ñocop. Añña eʼñe pocteʼ oʼch yeyeʼchaprecha nanac att̃och apuey oʼch yaʼpot̃oñ poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen. \v 2 T̃arroʼmar ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtsopaʼ añecpa sherben att̃och eñora epuet Yompor, t̃arroʼmar añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenahuetañpaʼ amach eseshaʼ eñotenaye ñeñt̃ atet̃ oten. Amaʼt añ yeʼñoratatsteʼ Parets Puecamquëñ ñeñt̃ ama eñotpahuo ñoñetsñaʼ ñerraʼm acheñeneshaʼpaʼ ama eñoteñeto atet̃ yotyenanet, ñeñt̃paʼ eʼñe Yompora ñapuet̃ eʼmueneʼ. \v 3 T̃arraña ñerraʼm esempo yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h c̈hoch es yeñotatenanet att̃och huomenc penet pueyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a c̈hoch yeñotatanet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a eʼñe cohuen. Ñam̃a c̈hoch yeñotatanet Yompor poʼñoñ att̃och ñetpaʼ coshenet Yomporecop. \v 4 T̃arraña ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼ amach att̃eyeʼ peno. Añecpach eñen eʼñe ñocpa att̃och huomenc p̃an pueyoc̈her eʼñe ñañeña. T̃arraña ñerraʼm esempoña yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ ñeñt̃paʼ c̈hoch poʼñoc̈h es yeñotateñ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa att̃och huomenc penet pueyoc̈her Yomporecop. \p \v 5 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ pocteʼ nenteñ oʼch seños poʼpoñ ñoñtso allohuenes, t̃arraña ñeñt̃ nanac nemnen oʼch señospaʼ ñeñt̃paʼ añ: oʼch saʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñeñt̃ allo yeñen. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ nanacchaʼ yesherben Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm esempoña yeñen poʼpoñ ñoñtsopaʼ amach tama yesherbeno. Ñehua, pocteʼ enteñ Yompor ñerraʼm poʼñoc̈h eñall puesheñarr ñeñt̃ aʼm̃teneʼ ñoñets eʼñe ya yeñoño, att̃och allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ oʼch c̈haponaya Yompor poʼñoñ yeyoc̈hro att̃och huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her. \v 6 Oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt napaʼ ñerraʼm machayot̃a nec̈hap seshopaʼ ñerraʼm nañapaʼ aña neserrpareʼtatoses poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama yeñenopaʼ errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼyeña señoch t̃arroʼmar amacaʼye seʼmuenoña ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ notenes att̃och eʼñe cohuen neyenpas. T̃arraña añña pocteʼ socop napaʼ c̈hocmach naʼpot̃onas eʼñe eñotoc̈hen amaʼt coñet̃aʼttsa ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yompor. Ñam̃a napaʼ elloña c̈hochña es neñotatyesas poʼpoñ ñeñt̃ ama señoteno sa. Ñam̃a napaʼ c̈hochña naʼpot̃onas mameshaʼtets Yompor poʼñoñ, ñam̃a c̈hochña es neyc̈hatas ñeñt̃ cohuentetsa. \p \v 7 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena pencoll, amaʼt pencollpaʼ ama acheñeyaye. Atet̃ ñerraʼm napaʼ esempo nepencllaʼtenñaʼ ñerraʼm ama cohuenayeʼ naʼpoc̈heʼteno nepencollpaʼ amach eseshaʼ eñotaye errot̃ent̃eʼ nep̃chateñ. Amapaʼ atet̃ ñerraʼm napaʼ esempo netocaʼ yetarra,\f + \fr 14:7 \ft Poʼñoc̈h añpaʼ oten arpa.\f* ñerraʼ ama att̃eyeʼ netoco atet̃ toquëñetpaʼ amach eseshaʼ eñotaye errot̃ent̃eʼ nep̃chateñ. \v 8 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ. Atet̃ ñerraʼm esempo oʼch ahuanmuet quellaratsapaʼ c̈hoch ñanom puesheñarr solltarpaʼ oʼch corrnetaʼt quellareñtsorec̈ho, att̃och solltarneshaʼpaʼ oʼch eñoch oʼ c̈hap allempoch ahuanmuet quellaratset. T̃arraña ñerraʼm solltarpaʼ ama cohuen aʼpoc̈heʼtano poʼcorrnetpaʼ añña solltarneshaʼpaʼ amach eñocheto ñatoʼ añecopt̃eʼ aʼt̃oreñet att̃och ahuanmuet quellaratset. \v 9 Att̃ecma pena ñam̃a yocop ñerraʼm esempo yeserrpareʼten poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama allo eñeno acheñeneshaʼ, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yotenanet. Atet̃paʼ c̈hach yottena atet̃t̃eʼña ama eñalle acheñeneshaʼ ñeñt̃ yeʼm̃ñoteneʼ. \v 10 Poʼñoc̈hpaʼ eñalleñchaʼ shonteʼ poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ atet̃ yeñosyen añ patsro. Ñam̃a poʼpoñeʼttsocmay acheñey ñeñt̃ey eñotyeneʼ ñeñt̃ eʼñe yeñoñ allo yeñosyen. \v 11 T̃arraña ñerraʼm poʼpsheñeñpaʼ oʼch serrpareʼtatey eʼñe ña poʼñoño ñeñt̃ ama allo yeñeno yapaʼ, ñeñt̃paʼ amach yeñoche errot̃ent̃eʼ oteney ña poʼñoño. Yapaʼ att̃ach yeʼmueñ ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a otatsen. Ñam̃a att̃ecmay yam̃a ñerraʼm yapaʼ oʼch yeserrpareʼtach ñeñt̃ ama eñetso yeñoñopaʼ amach eñoche errot̃ent̃eʼ yoteñ yeñoño. Ñapaʼc̈hoʼña att̃ach eʼmueney ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatsen. \v 12 Napaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes t̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma seyeʼchyena att̃o Parets Puecamquëñpaʼ oʼch p̃atyesas ñeñt̃ atet̃ semnaʼyen sa. T̃arraña napaʼ añchaʼña oʼch notas, añña pocteʼ oʼch seyeʼchena att̃och señot eʼñe cohuen alloch huomenc sep̃oñ pueyoc̈her allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. \p \v 13 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm eseshaʼ eñosets poʼpoñ ñoñtsopaʼ añ pocteʼ maʼyochanepaʼ Yompor att̃och eñotach oʼch aʼm̃tan ñoñets eʼñe eñotoc̈hen añ ñeñt̃ara ñoñtso. \v 14 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yemaʼyochena poʼpoñ ñoñtsopaʼ amaʼt eʼñe Parets Puecamquëñ yemaʼyochatatsteʼpaʼ t̃arraña allempo poʼñoc̈hpaʼ amach añeyeʼ yoct̃apeʼcheno att̃och yeyenpueʼ yamoʼts. \v 15 Ñehua, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼyesa eʼñe cohuen. Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch maʼyochatey Parets Puecamquëñ poʼpoñ ñoñtso, t̃arraña añ eʼñe pocteʼ ñam̃a oʼch yemaʼyochena eʼñe eñotoc̈hen. Ñam̃a att̃ecma eʼñe pocteʼ Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼch yemorrecha Yomporecop poʼpoñ ñoñtso, t̃arraña añ pocteʼ ñam̃a oʼch yemorrechena allo eʼñe yeñen. \v 16 T̃arroʼmar ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor atet̃ eñoratey Puecamquëñ, t̃arraña ñerraʼm alloʼtsaʼyen poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ amach errot̃enot̃ pocteʼ entapretyeto att̃o yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, t̃arroʼmar ama eʼmuennayeto yeñoñ. \v 17 Ñam̃a amaʼt eʼñe cohuen yeparasyosoʼteñeñ Yomporpaʼ t̃arraña ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa yemaʼyochena, ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch huomenc yep̃oñ poʼpsheñeñ pueyoc̈her, t̃arroʼmar ama eñoteñeto errot̃ent̃eʼ yoten. \v 18 Napaʼ atarr neparasyosoʼteñ Yompor, t̃arroʼmar amaʼt napaʼc̈hoʼ neñoteñ eñosets poʼpoñ ñoñtso. Ñatoʼ ñeñt̃paʼ ello metanennas allohuenes att̃o señosyen poʼpoñ ñoñtso. \v 19 T̃arraña allempo yapc̈hena allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ napaʼ añña pocteʼ nenten oʼch neserrpareʼt amaʼt eʼñe coñeʼt̃a ñoñets ñeñt̃ eñotoc̈hen att̃och eʼñe yeñotue. Añña ama tama cohuenayeʼ nenteno amaʼtchaʼ neserrpareʼten shonteʼ ñoñets, t̃arraña ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa neñenpaʼ ñeñt̃paʼ amach c̈hoyeʼ neyenpueñe namoʼts. \p \v 20 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach soct̃apeʼchatsto atet̃ cot̃apeʼchen cheshaneshaʼ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa. Ñehua, poʼñoc̈h ñerraʼm esempo yoct̃apeʼchyen sosyaʼtsañ allempoña pocteʼ oʼch yoct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen cheshat̃oll, t̃arroʼmar cheshat̃ollpaʼ ama tama cot̃apeʼchenetaʼ sosyaʼtsañ. T̃arraña allempo yoct̃apeʼchen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ oʼch yoct̃apeʼchen atet̃ cot̃apeʼchen poʼnaneshaʼ ñeñt̃ atarr es eñotets. \v 21 Añpaʼ ñeñt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempo Yomporpaʼ atet̃ otaneʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otaneteʼt̃: “Oʼch noñmatas poʼpoñ acheñ ñeñt̃chaʼ seserrpareʼtateneʼ eʼñe ñet poʼñoñeto t̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ nep̃onaspaʼ amach eseshaʼ nameʼñerraye t̃arroʼmar amach eseshayeʼ eñotaye ñeñt̃ atet̃ aserrpareʼtataret̃tenet.” Ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otahueteʼt̃ ahuat̃. \v 22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ notenes amaʼt yeserrpareʼtatset poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och yameʼñacha ñeñt̃ ama ameʼñetso t̃arroʼmar añ ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ anaret̃ ñeñt̃ña yeñotateneʼña amaʼtchaʼ yeserrpareʼtatatset poʼpoñ ñoñtso amach eseshaʼ yameʼñerrayo. Ñeñt̃chaʼña yeñotateʼña erraʼtsent̃eʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ ama ameʼñetso. T̃arraña ñerraʼm esempo yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe ya yeñoño ñeñt̃ atarr eñotoc̈hen, añña ñeñt̃ ameʼñetsa ñetñapaʼ eʼñech cohuen eʼm̃ñoteñet allochña huomenc yepenanet pueyoc̈hret Yomporecop. Ñeñt̃chaʼña yeñotateʼña ñetpaʼ poʼñoc̈h ameʼñenet t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼñoc̈h ama ameʼñetso, ñetpaʼ amach mueneñeto oʼch eʼm̃ñotet amaʼt ñeñt̃ atarr eñotoc̈hen ñoñets. \v 23 Ñam̃a oʼch notas, ñerraʼm esempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa, ñerraʼm allohuenespaʼ att̃a señosyen poʼpoñeʼttsocma ñoñtsopaʼ ñerraʼmña machaya huapa ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetso amapaʼ ñeñt̃ errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ ñetpaʼ amaʼtt̃eʼña c̈ha otaseto c̈hoʼt̃eʼ semospuena. \v 24 T̃arraña ñerraʼm esempoña saʼpot̃en allohuenes Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñerraʼm allempoña huapa ñeñt̃ ama ameʼñetso amapaʼ ñeñt̃ errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ seserrpareʼten Yompor poʼñoñpaʼ ñatoʼ allohuenetpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hro, oʼch eñotet ñañeñeta ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye Yomporecop. \v 25 Allempoñapaʼ ñatoʼ oʼch yoreʼtanet poʼchñaret ñeñt̃ cot̃apeʼchatyenahuet pueyoc̈hro eʼñe aʼnahua ñatoʼ puellquëñot̃etpaʼ oʼch concorpuet ñatoʼ oʼch aguëret ñamet Yompor. T̃arroʼmar ñatoʼ allempopaʼ oʼch ot: “Poʼñoc̈hepaʼt Yompor seʼñoratyeneʼ.” \s1 Parets paʼpacllopaʼ ama aserrpareʼtpahuo eʼñe parrocma \p \v 26 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a cohuen ñeñt̃paʼ atet̃: Sapaʼ allempo sapc̈henapaʼ ñatoʼ puesheñaʼttsospaʼ oʼch semorrechena, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch yec̈hatenet, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch aʼpot̃an ñeñt̃ atet̃ eñotateñ Yompor, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch eños poʼpoñ ñoñtso, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼchc̈hoʼ aʼm̃tan añ ñoñets. T̃arraña ñeñt̃paʼ añecopchaʼ atet̃ sep̃a att̃och huomenc sep̃oñ poʼpsheñeñ pueyoc̈her. \v 27 T̃arraña ñerraʼm eseshas eñosets poʼpoñ ñoñtsopaʼ ama pocteyaye oʼch seños eʼñe allohuenes, ñatoʼ eʼñech epsheña eñosets amapaʼ maʼpsheña allot̃paʼ ñeñt̃ach. Ñam̃a añ pocteʼ ñeñt̃chaʼ eñosetspaʼ ñapt̃epaʼtetschaʼ eñoset. T̃arraña añ pocteʼ ñam̃a eñallchaʼ ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet ñoñets ñeñt̃ atet̃ eñenet. \v 28 T̃arraña ñerraʼm ama eñalle ñeñt̃chaʼ eñotatahuet ñoñetspaʼ amach eñosatsteto eʼñe alla allempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa. Allempopaʼ eñoranaʼchetepaʼ Yompor eʼñe ñapt̃eto eʼñe pueyoc̈hreto. \v 29 Ñam̃a añ pocteʼ eʼñech epsheña, amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ Yompor poʼñoñ. Poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼpaʼ añ pocteʼ c̈hoch eʼm̃ñochet, ñam̃a c̈hoch cot̃apeʼchet poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ oteney Yompor. \v 30 Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ mueneñ oʼch aʼpot̃an ñeñt̃ eñotateñ ñam̃a Yompor Puecamquëñpaʼ añ pocteʼ allempopaʼ amach serrpareʼtatsto ñeñt̃ ñanom serrpareʼtets. \v 31 Att̃ochña oʼch saʼpot̃uoñ allohuenes Yompor poʼñoñ eʼñe sapt̃epaʼtets, ñam̃a att̃och allohuenespaʼ oʼch eʼñe señoch, ñam̃a att̃och alloʼna coshatnenes Yompor poʼñoñ. \v 32 T̃arroʼmar ñeñt̃ey aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmach eñall att̃och yeunata yañeña ñanom att̃och c̈hocma yemnatannena. \v 33 Yomporpaʼ ama mueno oʼch att̃a yanoʼtatseʼten allohueney, añña muenen oʼch yesen eʼñe cohuen. \p Ñam̃a atet̃ pena allemeñ anetso ñeñt̃ apc̈haʼyetsa ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñam̃a allempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsapaʼ \v 34 coyaneshac̈hnopaʼ amach serrpareʼtatsteto, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Añña pocteʼ c̈hoch ameʼñyet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. \v 35 Ñehua, ñerraʼm mueñenet oʼch es eñotetpaʼ aʼp̃t̃oʼchetepaʼ puerrollaret allempo c̈herret paʼpacllo, t̃arroʼmar ama pocteyaye coyaneshaʼpaʼ oʼch serrpareʼt allempo yapc̈hena ñeñt̃ey ameʼñetsa. \p \v 36 Ñehua, ñerraʼm ama pocteyeʼ senteñe ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, oʼch notas atet̃: Yompor poʼñoñpaʼ ama eʼñe sa soct̃ap̃ñot̃eyeʼ hueno, ñam̃a ama eʼñe sapt̃ecpa hueno. \v 37 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ otats, “napaʼc̈hoʼña naʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ”, ñehua, eñotanepaʼ ñeñt̃ atet̃ noten necartot̃paʼ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yepartseshar ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ otats, “napaʼc̈hoʼña chorrenna Parets Puecamquëñ”, ñehua, ñapaʼc̈hoʼña eñotanepaʼ ñeñt̃ atet̃ noten necartot̃ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. \v 38 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ama nameʼñayo ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, ñapaʼ amach seʼm̃ñotatsche. \p \v 39 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr: Añ pocteʼ oʼch semaʼyoc̈hrena aʼpot̃eʼ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñoñtso, t̃arraña pocteʼ oʼch semnatanet eñosetepaʼ poʼpoñ ñoñtso. \v 40 T̃arraña amaʼt erraʼtsenchaʼ sep̃aʼyespaʼ eʼñech cohuen sesen ñeñt̃ poctetsa, ñam̃a c̈hocmach semnatannaʼta oʼch es sep̃aʼyes eʼñe sapt̃epaʼtets. \c 15 \s1 Allempo tanterra Cristopaʼ ahuoʼt orrterrana shonteʼ acheñeneshaʼ \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ nemneñ ellopaʼ oʼch alla neyerpaterrserr eʼñe errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena cohuen ñoñets ñeñt̃ neserrpareʼtatuanmas, amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ sameʼñerra, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ allo oʼ huomenc seperr seyoc̈her. \v 2 Ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets allo oʼ saʼqueshp̃ataret̃terra ñerraʼm amach sequec̈hpuere, t̃arraña ñatoʼ poʼñoc̈hpaʼ ama c̈hoyeʼ sameʼñeno. \p \v 3 Ñam̃a ñeñt̃ neserrpareʼtatas amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ atet̃ eñotatennet nam̃a, ñeñt̃ nanac sherbets, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuas: Cristopaʼ rroma yoʼchñarecop, \v 4 allot̃paʼ apamparet̃ta, t̃arraña pomaʼpamtañopaʼ alla tanterra. Ñeñt̃paʼ att̃ecma oten ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño. \v 5 Allempo tanterrapaʼ ñanempaʼ orrterrana Pedro, allot̃paʼ orrterrana allohuen pueyochreshaʼ. \v 6 Allot̃paʼ orrterrana ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñatoʼ metanenant̃eʼ quinientos acheñeneshaʼ ñeñt̃ enterreʼ allempo eʼñe parrocmuet. Ñeñt̃ enterreʼ allempopaʼ amaʼt t̃emeʼttsen shontet corraʼyenet. T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ oʼ collaʼhuenet. \v 7 Allot̃ñapaʼ orrterrana ñam̃a Jacobo, allot̃paʼ orrterrana ñam̃a allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ. \p \v 8 Eʼñe chentaʼñapaʼ orrtona nam̃a, amaʼt napaʼ ama esoyayno. Att̃a nentena ñerraʼmrrat̃eʼ sapeñtsomaʼt̃ot̃a neʼñalleterra Yomporecop. \v 9 Poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼpaʼ ñetpaʼ nanac sherbenet, t̃arraña napaʼ amaʼt allsensaret̃eneñpaʼ ama tama nesherbeno. Ñam̃a napaʼ pocteʼ nenteñ amach otatsetneto allsensaret̃en, t̃arroʼmar napaʼ nanac naʼmueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. \v 10 T̃arraña amaʼt atet̃ nepeʼt̃paʼ Yomporpaʼ atarr morrentna. Eʼñe puemuereñot̃paʼ att̃oña aʼpnaserren ñeñt̃ nanac sherbets ñocop. T̃arraña ama orrena morrentno Yompor, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ nanac net̃orrena Yomporecop. Poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼpaʼ amaʼt t̃orraʼyenet Yomporecoppaʼ t̃arraña napaʼ ello nanac net̃orrena atet̃ t̃orrenet ñet. Ñehua, amaʼt noteneñ napaʼ net̃orrena Yomporecop, poʼñoc̈hpaʼ ama nayeʼ t̃orretso, añña Yompor puemuereñot̃paʼ ñeñt̃ña t̃orretsa na nechtsot̃. \v 11 Ñehua, amach yoto ñeñt̃ey nanac sherbets, ñatoʼ na amapaʼ poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼ. Añchaʼña yot ñerraʼm ya poʼñoc̈h yeserrpareʼteñot̃ oʼ sameʼñaʼhuerrapaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets. \s1 Att̃o esempohuañenpaʼ yetantuerrach rromot̃ \p \v 12 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h oʼ sameʼñerra ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes att̃o Cristopaʼ oʼ tanterra allempo rroma, esoʼmareʼtña soten ñerraʼm yerromapaʼ amach errot̃enot̃ yetanterro. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ oten puesheñaʼtets ñeñt̃ seshoʼtsen. \v 13 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña amat̃eʼ tanterrañe amaʼt t̃emeʼttsen. \v 14 Ñerraʼm poʼñoc̈h Cristopaʼ t̃emeʼttsen rromueneñpaʼ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es sherbenñe. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ t̃eʼpaʼ eʼñet̃eʼ orrena yeyemteñañ. \v 15 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ yapaʼ att̃at̃eʼ yeshquënsoñ att̃oʼ pena poʼñoc̈h Yompor, t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yeserrpareʼtuoñ Yompor att̃o ñapaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo. T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñallñe att̃och yetanterra rromot̃paʼ ñeñt̃ña atet̃ oʼ yeserrpareʼtatuas att̃o Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo, ñeñt̃paʼ amat̃eʼ poʼñoc̈hoyayñe. \v 16 Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach yetanterro yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña t̃emeʼttsent̃eʼ ama tanterrañe. \v 17 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h t̃emeʼttsen amach tanterrañe Cristopaʼ eʼñet̃eʼ orrena seyemteñañ, ñam̃a soʼchñarpaʼ amat̃eʼ ap̃retnaret̃eñe t̃emeʼttsen. \v 18 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ oʼ collaʼhuena ñeñt̃ ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ ñetpaʼ oʼt̃eʼ eʼñe poctacma chencaʼhuerretañ. \v 19 Ñam̃a ñerraʼm añecpa yeyemteñañ Cristo allempo huom̃chenyaʼ, ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach yetanterro, ñerraʼm att̃eñpaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenyeñ. Ñeñt̃ llequëñetspaʼ ellot̃eʼ metanenaneñ ñeñt̃ atet̃ yellcatyeneʼ añe patsro. \p \v 20 T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, t̃arroʼmar poʼñoc̈h Cristopaʼ oʼ tanterra ñanom. Att̃o tanterrapaʼ amach alla rromuerreʼt̃e allochñapaʼ esempohuañen allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃ecmach yetanterra. \v 21 Atet̃ p̃a ñam̃a ahuat̃ Adán eʼñe ña poʼchñarot̃ oʼ anaret̃ta att̃och yerroma, amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. T̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñarrot̃paʼ oʼ orrterra att̃och yetanterra amaʼt esempoch yerroma. \v 22 T̃arroʼmar eʼñe poʼchñarot̃ Adán ñeñt̃ey pamoʼtsnaʼtareypaʼ yocoppaʼc̈hoʼña oʼ anaret̃ta att̃och yerroma yam̃a allohueney. T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ elloch alla yocrraʼhuerra allohueney. \v 23 T̃arraña ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra: Cristo ñanom oʼ tanterra allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra, yapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ey ameʼñenayapaʼ att̃ecmach yocrraʼhuerra allohueney. \v 24-28 Allempoña Cristopaʼ oʼch puerratam̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa, ñam̃a ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsa. T̃arroʼmar añ poctetsa Cristopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa eʼñe ñapuet̃ esempohuañenchaʼ yoram̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a esempohuañen eʼñe chentaʼpaʼ oʼch aʼhuañam̃perrey rromueñets ñeñt̃ oʼpatataret̃ey t̃eʼ allohueney. T̃arroʼmar Cristopaʼ oʼ aphue Pompor poʼhuamenc att̃och pomnaren penan allohuen esocmañen. Ñehua, amaʼt oteneñ Yompor poʼñoñ Cristopaʼ pomnaren penanoʼ allohuen esocmañenpaʼ t̃arraña yeñoteñ amach pomnaren p̃ano Pompor, t̃arroʼmar Pomporpaʼ ña apueneʼ poʼhuamenc. Esempohuañenchaʼña pomnaren p̃ohuan allohuen esocmañen allempoña Cristopaʼ oʼch aphuerran Pompor ñeñt̃ nanac Parets att̃o am̃chaʼtaret̃tena. Allempoña Pomporpaʼ oʼch alla pomnaren perran Cristo ñeñt̃ara Pompor ñeñt̃ oʼ ahuamencat̃ oʼ p̃ohue. Allempoña Pomporpaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa, ñam̃a allempopaʼ ñach pomnaren perreʼ allohuen esocmañen. Allempopaʼ oʼch mellapoterra. \p \v 29 T̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr poʼpoñ. Ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra esempohuañenpaʼ esoʼmareʼtña puesheñaʼtets acheñpaʼ apataret̃tenaña añecop ñeñt̃ oʼ rroma. Poʼñoc̈h ñerraʼm amach errot̃enot̃ tanterro ñeñt̃ oʼ rromapaʼ esoʼmareʼtña apataret̃tenetña ñeñt̃ecop. \p \v 30 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ esoʼmareʼtña pocteʼ nenteñ eʼñe nameʼñeñot̃paʼ amaʼt c̈hocma nemueroc̈htena ñocoppaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ. \v 31 Napaʼ atet̃ noten t̃arroʼmar pat̃eʼtets yet̃paʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a ama muetsayenneto. Ñehua, neñoteñ ñeñt̃paʼ att̃ecmach p̃aʼnet. T̃arraña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ errponchaʼ nemueroc̈htapaʼ allponchaʼ nocshapretensa sam̃a, t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartseshar Jesucristo. \v 32 Ñam̃a arr Efesopaʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atnet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho norrotena epan maʼyarr. T̃arraña ñerraʼm amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ ñeñt̃ña att̃o naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atyennetpaʼ amach es sherb̃aʼno, t̃arroʼmar ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ama sherbeno. Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach eñallñe att̃och yetanterrañpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoteneñ: “T̃eʼpaʼ acshaʼyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta arrallmeʼchapretyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta orrareʼtyespahuepaʼch t̃ayepaʼtñapaʼ huom̃chay. Tsapat̃onet̃ña oʼch yerromapaʼ amach alloʼna atet̃ yep̃aʼneno.” \p \v 33 T̃arraña amach sotap̃saʼtatso atet̃, t̃arroʼmar yeñoteñ “ñerraʼm esempo yeyemteña ñeñt̃ att̃a cot̃apeʼchatseʼtyets ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop yapaʼc̈hoʼña c̈hach shequënyet t̃arroʼmar tsapat̃onet̃paʼ ñatoʼ oʼch alla atet̃ yeperra yam̃a atet̃ p̃aʼyenet ñet, amaʼt t̃eʼ yapaʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen Yomporecop.” \v 34 Añña pocteʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello, ñam̃a oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. T̃eʼpaʼ sepenquëpaʼ t̃arroʼmar ñatoʼ poʼñoc̈h ama señoteñe Yompor allohuenes. \s1 Atet̃chaʼ yepoʼpoñet allempoch yetanterra rromot̃ \p \v 35 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ñehua, ñatoʼ puesheñarrot̃espaʼ atet̃ sotenen: “Amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃. Ñerraʼm poʼñoc̈h atanterrapoʼ rromot̃, yechetsña allempopaʼ ¿errot̃enaʼtchaʼña orrterra?” \v 36 Sapaʼ areʼtña es señoteno. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Yeñoteñ ñerraʼm es yenareʼt pueʼllomerpaʼ amach ahuen chopo. C̈hoch ñanom puetsaʼ paʼtall eshecchaʼña chop. \v 37 Ñam̃a ama añeyeʼ yenareʼteno narmets ora ñeñt̃ eʼñe atet̃ chopuets. Atet̃ ñerraʼm c̈hop\f + \fr 15:37 \ft Poʼñoc̈h añpaʼ oten trigo.\f* yenareʼtpaʼ pueʼllom̃rach yenareʼteññañ. \v 38 Ñam̃a ñeñt̃paʼ Yomporchaʼ aʼchpateʼ, t̃arraña ñeñt̃chaʼña chopatspaʼ oʼch poʼpoñet ñeñt̃ atet̃ orrtena ahuaña pueʼllomer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼ Yompor aʼpoʼpoñetateneʼ t̃arroʼmar atet̃ muenen ña. Ñam̃a ñerraʼm poʼpoñeʼttsocma es yenareʼt pueʼllomerpaʼ eʼñech poʼpoñeʼttsocma chopyes ñam̃a narmets ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃. \v 39 Añpaʼc̈hoʼ chetsotspaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocma chetsots, ama eʼñe att̃ecmayaye. Atet̃ ñerraʼm ya acheñeypaʼ poʼpoñc̈hoʼ yechets yechen. Ñam̃a es berroc̈hnopaʼ poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen. Ñam̃a ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼ poʼpoñ poʼchets pen ñam̃a. Cacac̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen ñam̃a. \v 40 Ñam̃a ñeñt̃ allpon entoʼmarneshaʼ ama eʼñe att̃ecmayayeto ñerraʼm patsoʼmarneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ entoʼtsaʼyenpaʼ ellonet̃c̈hoʼ coc̈hneshaʼtyenet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et. Ñeñt̃ patsoʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña ellonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ anaret̃et. \v 41 Ñam̃a atet̃ cohuentena atsneʼpaʼ ñeñt̃paʼ poʼpoñ poptena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃ ñam̃a. Arrorrpaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuentena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet. Ñam̃a pat̃eʼtets rantopaʼ poʼpoñeʼttsocma cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et. \v 42 Att̃ecmach yeperra yam̃a ñerraʼm esempohuañenchaʼ yetanterra. Ñeñt̃ atet̃ orrtena t̃eʼ yechetspaʼ allempoch yetanterrapaʼ amach att̃erayeʼ yorrterro. T̃eʼpaʼ arromñat̃ayapaʼ c̈hocmach yerroma allot̃paʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet allchaʼ puetsohuerr yechets. T̃arraña esempoch yetanterrapaʼ amach alla yaʼrromñat̃terreʼt̃e. \v 43 Ñam̃a t̃eʼ yechetspaʼ atarr pencnaʼntateney t̃arroʼmar c̈hocmach yatsnaʼten. Ñerraʼm yatsnaʼtpaʼ oʼchc̈hoʼ yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempo yechetspaʼ amach alla pencnaʼntaterryeʼt̃e. Allempopaʼ eʼñech cohuen yorretyena. Ñam̃a t̃eʼpaʼ ama ahuamencat̃eye ñeñt̃oʼmarña c̈hocma yerromuen, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ nanacchaʼ ahuamencat̃ey. \v 44 Atet̃ yeyec̈hquëna t̃eʼ arr patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ c̈hocmach yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ camuecñetsot̃ach yorrterra. Poʼñoc̈h yeñoteñ atet̃ yorrtena t̃eʼ yechtsot̃paʼ yeñoteñ ñam̃a yecamquëñot̃paʼc̈hoʼña yorrterrach esempohuañen. \p \v 45 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt Yompor poʼñoño atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo Adánpaʼ yec̈hcach Yompor allempoñapaʼ ahuoʼt ap̃ poʼrrerrña att̃och corra eʼñe poʼchtsot̃. Ñeñt̃oʼmar Adánpaʼ ñeñt̃ ñanom acheñetats.” T̃arraña chentaʼñapaʼ acheñetos ñam̃a Cristo att̃och ñach yapuerreʼ ello oʼch alla yocrraʼhuerra yecamquëñot̃. \v 46 T̃arroʼmar Yomporpaʼ atet̃ naʼy. Ñanompaʼ oʼch yocrra eʼñe yechtsot̃, esempohuañenñapaʼ oʼch alla yocrraʼhuerra ñam̃a yecamquëñot̃. \v 47 T̃arroʼmar ñeñt̃ ñanom acheñ ñeñt̃ara Adánpaʼ patsa ayec̈hcataret̃, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ att̃a patsoʼmarneshat. T̃arraña puepañ ñeñt̃ acheñetosets ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃paʼ entot̃ huapa. \v 48 Ñam̃a ñeñt̃ey arromñat̃eneshaypaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃aya ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ pats. T̃arraña ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃paʼ yapaʼc̈hoʼña yocrraʼhuerrach yecamquëñot̃ ento atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃. \v 49 Att̃eña t̃eʼpaʼ att̃a yeyec̈hquëna yechtsot̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ñanom ayec̈hcataret̃ pats t̃arraña esempohuañenpaʼ yeyec̈hquërrach ello atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃. \p \v 50 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes: Eʼñe yechtsot̃paʼ amach es yoʼpato all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. T̃arroʼmar allempo arromñat̃ayapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ es yoʼpatoña ñeñt̃ ama ahuañaño. \v 51 Ñehua, oʼch neñotatas ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo, ñeñt̃ ñapt̃a eñoteñ t̃eʼ Yompor. Poʼñoc̈hpaʼ amach eʼñe allohueney yerromhuo. T̃arroʼmar ñeñt̃ey orameñ corretsa allempoch huerra Cristopaʼ amach yerromo. Allempopaʼ att̃ach yepoʼpoñet \v 52 eʼñech machayot̃a eʼñe allempocma esempoch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor eʼñe allohuanen. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra allempo. Ñanompaʼ oʼch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor. Allempoñapaʼ oʼch tanrraʼtuena ñeñt̃ collaʼhuatsa ahuat̃ot̃eñ. Allempochña tanterretpaʼ amach alla arromñat̃terreteʼt̃e. Yaña ñeñt̃ey orameñ corretsapaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼch yepoʼpoñet eʼñe allempocma. \v 53 T̃arroʼmar yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ añ palltetsa oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño. T̃arroʼmar ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ añ palltetsa oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyaye. \v 54 Ñerraʼm esempo yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ ñerraʼm oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño, ñam̃a ñerraʼm esempoch ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyayepaʼ eʼñe allempopaʼ oʼch eʼñe etsotua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo oʼch huañerrña ñeñt̃ att̃o oʼpatenya rromueñets. \v 55 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ amach yerromuerreʼt̃e, t̃arroʼmar amach eñalleterreʼt̃eña ñeñt̃chaʼ alla yaʼtserrperrayerr amaʼt yerromñot̃a.” \p \v 56 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ yoʼchñarot̃ oʼpatenyaña rromueñets, t̃arraña allempopaʼ amach eñalle yoʼchñar. Ñam̃a yat̃pareʼteñot̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃ña yoʼpatatayeʼt̃ña rromueñets allempo nanac yeyoreʼt̃ yoʼchñar. \v 57 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar att̃o apuey Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼ c̈hocma yaʼpoctateneʼ allohuen paʼnamen ñeñt̃ yocop. \p \v 58 Ñeñt̃oʼmar eʼñe nemorrenteñot̃paʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr: T̃eʼpaʼ huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her, amach sequec̈hpatstere. Ñam̃a c̈hocmuepaʼch set̃orrena Yomporecop. Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ att̃o yet̃orrena Yomporecoppaʼ ama orrena yet̃orreno. \c 16 \s1 Añ quellepaʼ ñeñt̃ apeteʼt̃ huocchañneshac̈hno \p \v 1 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Añ allpon quelle ñeñt̃ c̈hocma senen huocchañneshac̈hnocop ñeñt̃ ameʼñetsa, ñeñt̃paʼ att̃ecmach sep̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃ ameʼñetsa Galaciopaʼ oʼ neñotatuanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a. \v 2 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a: Pat̃eʼtets temencpaʼ añ pocteʼ c̈hocmach senaʼyes ellopaʼtets errponchaʼ semnaʼyes oʼch senaʼyes Yomporecop. Ñam̃a errpont̃eʼña sechyen ñeñt̃chaʼ senaʼyes Yomporecop, ñatoʼ aton amapaʼ ñatoʼ coñeʼt̃. Ñeñt̃paʼ oʼch saññoʼtue eʼñe ellocma att̃ot̃ach oʼch satontatyes. Allochñapaʼ ñerraʼm esempoch nec̈hap seshopaʼ amach pallteno eʼñe allempopaʼ oʼch t̃aya senaʼyes. \v 3 Ñam̃a ñerraʼm esempoch nec̈hap seshopaʼ oʼch nequellcaʼ carta ñeñt̃chaʼ nemña Jerusaléño. Ñam̃a oʼch nemñe acheñ ñeñt̃chaʼ anmueʼ quelle, amaʼt erraʼtsena acheñ ñeñt̃chaʼ pocteʼ senten sa. \v 4 Ñam̃a ñerraʼm pocteʼ senteñ oʼch ahuen nam̃apaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yahuanena eʼñe parro. \s1 Allempo sechena Pablo oʼch ahuoʼ poʼpoñ anetsoʼmar \p \v 5 Ñam̃a ñerraʼm esempoch ahuen arrot̃ att̃och nec̈hap seshopaʼ napaʼ noct̃apeʼcheñ arrchaʼ noñem Macedonioʼmar. \v 6-7 Añ atarr nemnen ñerraʼm Yompor muenatspaʼ allat̃eʼ naʼllponmat sesho, ñatoʼ allat̃eʼ necharaʼpena. T̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch att̃a nepomuetnom sesho, añña napaʼ nemneñ ñerraʼm Yompor muenatspaʼ allat̃eʼ natomat. Ñam̃a ñatoʼ eʼñe allot̃paʼ oʼt̃eʼ sanemyesen errachc̈hoʼ neshecha allempo. \v 8-9 T̃arraña t̃eʼpaʼ amach erra neto. Allanach arr Efeso t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eñall att̃och oʼch neserrpareʼtatyes shonteʼ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a t̃eʼpaʼ neñoteñ ñatoʼ oʼch ameʼñenna shonteʼ acheñ, t̃arraña c̈hocma eñall ñam̃a shonteʼ ñeñt̃chaʼ nepatareʼteneʼ. T̃arraña oʼch c̈hap Pentecostepopaʼ oʼch ahuerren arrot̃. \s1 Atet̃ otanet Timoteocop \p \v 10 Ñam̃a oʼch notas, ñerraʼm esempoch c̈hap masheñ Timoteopaʼ oʼch sagap̃ eʼñe cohuen, allochñapaʼ amach c̈ha llecoso sesho. T̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña nanac t̃orrena Yomporecop atet̃ ñerraʼm na. \v 11 Ñam̃a ñerraʼm esempoch c̈hap seshopaʼ añ pocteʼ c̈hocmach seʼm̃ñoch eʼñe cohuen. Ñam̃a eʼñech cohuen seyenpueʼ allochñapaʼ ñerraʼm esempo puerrerra allot̃paʼ eʼñech pocsheñeshaʼ c̈herr nesho. T̃arroʼmar napaʼ c̈hocma necueñ masheñ Timoteo epan poʼpoñec̈hno masheñneshac̈hno. \p \v 12 Ñam̃a masheñ Apolospaʼ nanac nemñareʼteñ oʼch emoʼtensaʼ epuet poʼpoñec̈hno masheñneshaʼpaʼ t̃arraña t̃eʼpaʼ ñapaʼ ama mueno. T̃arraña esempopaʼ c̈homach c̈hap sesho ñerraʼm esempoch poctaʼhuoña. \s1 Allempo soʼterranet poʼcartot̃ \p \v 13 Eʼñe allohuanenpaʼ oʼch noterrserr: T̃eʼpaʼ eʼñech señota, t̃arroʼmar c̈hocma eñall ñeñt̃chaʼ yaʼpsaterreʼ Yompor. Ñam̃a eʼñe sameʼñeñot̃paʼ huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her. Ñam̃a amach sem̃chaʼtatsto, c̈hochña seumencta Yomporecop. \v 14 Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ sep̃aʼyenpaʼ eʼñepaʼch semorrentannaʼteñot̃ es sep̃aʼyen. \p \v 15 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Sapaʼ señoteñ ñam̃a att̃o masheñ Estéfanaspaʼ ña ñanom ameʼñerrtsa ahuat̃ all Acayo. Ñam̃a ahuoʼt ameʼñerret epuet pamoʼtseshaʼ. Eʼñe allempot̃eñ ñetpaʼ ahuoʼt t̃orraʼyenet añecop att̃och yenpuet allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ oʼ perr t̃eʼ Parets. \v 16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Eʼñe pocteʼ oʼch seʼm̃ñoch Estéfanas, ñam̃a amaʼt allohuen poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ c̈hocma t̃orrapretetsa Yomporecop. \v 17 Napaʼ t̃eʼpaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar oʼ huapa arr nesho masheñ Estéfanas ñam̃a Fortunato ñam̃a Acaico. T̃arroʼmar sapaʼ amaʼt ama sehuapopaʼ ñetpaʼ oʼ huapuet. \v 18 Ñetpaʼ atarr coshatosnet neyoc̈hrocmañen. Ñatoʼ sapaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ coshataset. Cohuenepaʼch señch acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa. \p \v 19 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñaʼyetsa arr Asioʼmarpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃. Masheñ Aquilapaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas epuet puet̃apor Priscila. Ñam̃a allohuen masheñneshaʼ ñam̃a noc̈haneshac̈hno ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈hetset Aquilapahuo mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartsesharpaʼ oʼ huom̃chaʼtaset añ necartot̃. \v 20 Ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñam̃a noc̈haneshac̈hno ñeñt̃ arroʼtsaʼyenpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.\f + \fr 16:20 \ft Poʼñoc̈h oteney, “Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ c̈hoch setsoʼtstsaʼpaʼtannena ñerraʼm esempo sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.” Ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈heteʼt̃ ahuat̃.\f* \p \v 21 Añ coñeʼt̃paʼ oʼch nequellcaʼ nam̃a eʼñe na notot̃, att̃och oʼch nehuom̃chaʼtas nam̃a. \p \v 22 Ñerraʼm eseshaʼ ama morrentenaye Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ña atet̃ petsa aʼcoñchataret̃tepaʼch. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, huerrnayepaʼt̃eʼ ñeñt̃ Yepartseshar yepen. \p \v 23 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya allohuenes. \v 24 Eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo Jesús atarr nemorrentensa. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua. \pmr \sig Pablo\sig*