\id ZEC - Aguacateco [agu] NT (Guatemala) -2011 (DBL 2013) \h Zacarías \toc1 Zacarías \toc2 Zacarías \toc3 Zac \mt1 ZACARÍAS \imt1 Tx'olbil Xo'l Yi Liwre'j \ip Zacarías i' jun scyeri e' xonl Israel yi e' pakxij junt tir Jerusalén te yi tiemp tetz Zorobabel. I' jun bajxom te jun k'u'j pale'. Nin yi xtxolbile'j yi stz'iba'nt ta'n na ẍchaj sketz yi mbi eka'n tan cobox visión yi nẍchaj Kataj Ryos tetz, te yi mbi cu'n sbajok tzantzaj. \iot Yi Weklil Yi Liwre'j \io1 Yi bajx wekl (Cap. 1–8) i'tz cobox visión yi ja ẍchaj tib swutz Zacarías tul e'chk yob 520—518 te yi ntaxk itz'ij Kajcaw Jesucristo. Ja xcon e'chk visióna'tz tan makle'n chiwutz yi e' tetz tanum. \io2 Ncha'tz ja xcon tan chiquiwse'n tan je'se'n junt tir yi tapij solte'j yi tnum Jerusalén, nin tan je'se'n junt tir yi templo. \io2 Ncha'tz ja xcon tan chinachone'n te quil, nin tan jakle'n cuybil chipaj swutz Ryos. \io2 Ncha'tz ja xcon tan clarine'n ẍchiwutz te yi mbi cu'n sbajok yil tz'ul tzaj yi Mesías tan cawu'n wuxtx'otx'. \io1 Yi ca'p wekl (Cap. 9–14) na jilon te yi ẍe'n cu'n chicawsij yi e' contr Israel nin yi ẍe'n cu'n sjalok k'ej Jerusalén junt tir. \c 1 \s1 Yi toque'n Kataj Ryos tan chimoxe'n yi e' tetz tanum \p \v 1 I tzun bantz, te yi nsken wi't el jun yob tu wajxakix xaw tan yi rey Darío\f + \fr 1:1 \ft “Darío” Zac 1:7; Esd 4:24; 6:14-15.\f* tan cawu'n, nintzun saj tlol Kataj Ryos yi xtxolbile'j tetz yi elsanl stzi' i' yi Zacarías,\f + \fr 1:1 \ft “Zacarías” Esd 5:1.\f* yi cy'ajl Berequías, yi mamaj Iddo.\f + \fr 1:1 \ft “Iddo” Neh 12:4.\f* \p \v 2-3 Je yol Kataj Jehová, yi Ryos yi cya'l na xcye' quen te'j: “Nim cunin nje' lajpuj inwi' scye yi e' imam ite' tentz. Cha'stzun te alaj yi xtxolbile'j scyetz yi e' atanum jalu': Pakxenwok junt tir swe'j,\f + \fr 1:2-3 \ft Is 55:7; Mal 3:7.\f* nin ncha'tz tzun intz sna'tok junt tir tzite'j. Jun cu'n tz'elpon ink'ab te inyol, na in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j. \v 4 Quil tzibanwok chi e' banake' yi e' imam ite' tentz. Na ja xcon inyol cyak'un yi e' elsanl intzi',\f + \fr 1:4 \ft 2Cr 24:19.\f* tan makle'n klo' chiwutz te yi e'chk ajtza'kl yi chin juntlen nin yi e' xomnak te'j. Poro qui nin e' oc tan banle'n tane'n, na qui nin ocpon te chiwi'. \p \v 5 ”Ten chiquim yi e' imam ite'a'tz. Ncha'tz yi e' elsanl intzi', ten chiquim. Na quil cha'tij tetz cyakil tiemp tan makle'n iwutz, tan qui ibene'n tul il. \v 6 Poro yi weri inyol tu e'chk inca'wl yi walnak scyetz yi e' elsanl intzi' tan chitxolil scyetz, ja xcye' tan c'ase'n cyajtza'kl. Na yi tule'n chicaws wa'n, ja chipakxij swe'j, na ja chinachon te'j yi i'tz chipaj nin cyera'tz.” \s1 Yi tilol Zacarías cobox yaj yi cho'n ate'e'n te'j chej, chi tul wutzicy' tane'n \p \v 7 Ma jalu', yi in wetz in Zacarías, in elsanl stzi' Ryos. Yi intaj na bi'aj Berequías, ma incy'e'x Iddo bi'. Ej nin je yi xtxolbile'j yi tal Kataj Ryos swetz tul yi ca'pi'n yob tan yi rey Darío tan cawu'n. Nin ja wil yi jun xtxolbila'tz le junaklaji'n k'ej tajlal yi junlaji'n xaw yi na bi'aj Sebat. \v 8 Yi toque'n lak'bal nin wil yi xtxolbile'j chi tul wutzicy' tane'n: Nin ben wilol jun yi ate'n te'j jun chej\f + \fr 1:8 \ft “Chej”: Ap 6:2-4.\f* cyak te'j. Ncha'tz nin ben wilol jun c'olojt chej wutz coc yi juna'tz. At yi cyak cye'j, at yi way cye'j, nin at yi sak cye'j. \v 9 “¿Wajcaw, na' tzun scyetz e' il yi e' yi ate'e'n te'j chej tzi'ne'j?” chinch banintz tetz yi ángel. “Tzinchaje' tzatz yi mbi'tz chimunl,” stzun i' ban tzajtz swetz. \p \v 10 Ej at tzun jun yi cho'n at xo'l tze', nintzun jilon tzajtz: “Yi e'a'tz, ya'stzun yi e' yi ja chiben ẍchakol Kataj Ryos tan chibene'n tan xmaye'n yi mbi na bajij lakak nación bene'n tzi'n wi munt,” chij bantzajtz. \p \v 11 Nin tzun e' jilon nin yi e'a'tz yi ate'e'n te'j chej tetz yi ángel yi k'ajbil Kataj, yi at ẍchiwutz, xo'l tze'. I tzun saj cyaloltz: “Ja xka'k tan tilwe'n yi mbi na bajij bene'n tzi'n wi munt. Poro qui'c jun takle'n na bajij, ma na ntin tzatzin paz at ẍchixo'l wunak,” che'ch bantz tetz. \p \v 12 Ma yi ángel yi k'ajbil Kataj, nin jilon nintz tetz Kataj Ryos, i tzun taltz: “Yi ilu' teru' Ta', yi ilu' yi jun yi cya'l na xcye' quen te'j, ja wi't el 70 yob tan yi ẍchi'chbe'n c'u'lu' te yi tnum Jerusalén nin scye yi e'chk mas wunak yi najlche' tulak e'chk tnum cwent Judá. ¿Tona'l cutzaj xtxumu'nu' scye'j? ¿Tona'l nin tz'el k'ajabu' junt tir scye'j?” stzun yi ángel bantz tetz. \p \v 13 Yi tbital Kataj Ryos yi xtxolbila'tz, nintzun tal i' cobox yol tan mayse'n c'u'l yi ángela'tz yi jilon swetz tul inwutzicy'. \v 14 Ej cawune'n tzaj tzun yi ángel swetz tan je'n inwi' tan xtxole'n yi xtxolbile'j: “Je yol Kataje'j: ‘Yi wetz wi'nin na wok'lej wutz yi tnum Jerusalén yi at wi Sión.\f + \fr 1:14 \ft Tenẍchan yi Jerusalén i'tz jun tal tnum yi cho'n at wi yi ju'wtz yi na bi'aj Sión. Cha'stzun te at na bant cu'n na a'lchij Sión tetz Jerusalén.\f* \v 15 Cha'stzun te ja ch'uy yi ẍchi'chbe'n inc'u'l scye yi e' nación yi qui'c na chibislej. Na yi chixcone'n wa'n tan tak'le'n mu'ẍ chicaws yi e' aj Jerusalén, yi e' cyetz ja cyak' mas chicaws swutz yi txumijt wa'n. \v 16 Cha'stzun te na wal yi xtxolbile'j: Nopon Jerusalén, nin tz'elpon ink'ajab scye yi e' yi najlche'-tz. Nin mben inmantar tan je'se'n junt tir yi templo tu yi tnum,’ chij Kataj Ryos,” chij yi ángel bantz swetz tan intxolil. \p \v 17 Ncha'tz nin saj tlol yi ángel junt xtxolbil swetz: “Ncha'tz ba'n tzatxol yi junt xtxolbile'j: ‘Yi Ryos na tzan tan talche'n yi xtxolbile'j: Swak'e' ama'l scyetz yi e' wetz intnum tan jale'n wi'nin chibanl junt tir. Jepon bin intxicbal junt tir Sión.\f + \fr 1:17 \ft Sión ncha'tz na elepont Jerusalén scyuch' cyakil yi e' tetz tanum Ryos.\f* Nin swale' junt tir: Yi Jerusalén ya'stzun yi tnum yi txa'ijt wa'n tan impe'ke'n te'j,’ ” stzun Kataj Ryos bantz. \s1 Yi tilol Zacarías cobox tuc' tu cobox txak'ol ch'ich' chi tul wutzicy' tane'n \p \v 18 I tzun bantz, nin wil junt wutzicy' kale e' je't jobtuj cyaj tuc'. \v 19 Bene'n tzun injakoltz tetz yi ángel yi na jilon tzaj swetz: “¿Mbi na elepont yi cobox tuc'e'j?” chinch banintz tetz yi ángel. “Yi cyaj tuc'a'tz, na elepont yi chichamil yi e' yi ja chixcye' tan chilaje'n len yi e' aj Judá, scyuch' yi e' aj Israel nin yi e' aj Jerusalén bene'n tzi'n wi munt,” chij yi ángel bantz swetz. \p \v 20 Ej, te yi nsken wi't wil yi xtxolbila'tz, nintzun ẍchaj Kataj junt xtxolbil swetz, nin tzun wil cyaj txak'ol ch'ich'. \v 21 Bene'n tzun injakol tetz yi ángel: “¿Mbi'tz chimantar yi e' txak'ol ch'ich'?” chinch bantz tetz. “Ma jalu', yi cyaj tuc' yi mmawil na elepont yi chichamil yi e' nación yi ja chixcye' tan chixite'n cu'n yi e' aj Judá scyuch' yi e' aj Israel nin yi e' aj Jerusalén, bantz cya'l jun nimsaj c'u'l, tu'k tan stza'we'n nin tu' yol jun chicontr. Ma yi cyaj txak'ol ch'ich'a'tz ja chu'l tan chixo'wse'n, nin tan c'uple'n len chituc' yi e' nacióna'tz yi ja cho'c tan chilaje'n len yi e' aj Judá scyuch' yi e' aj Israel,” chij yi ángel bantz swetz. \c 2 \s1 Yi tilol Zacarías jun yaj chi tul wutzicy' tane'n yi cy'a'n jun ma'lbil ta'n \p \v 1 I tzun bantz nin wil junt xtxolbil. Nin wil jun yaj yi cy'a'n jun ma'lbil tx'otx' ta'n. \p \v 2 “¿Na' mbene'tu'?” chinch banintz tetz. “Cho'n nchimben tan ma'le'n yi tnum Jerusalén, tan tilwe'n yi nicy'na' wutz, nin nicy'na' tkanil yi ama'l yi majij ta'n,” stzun yi yaj bantzajtz swetz. \p \v 3 Ej, nintzun wil yi taje'n yi ángel yi nsken wi't kajilon tuch'. Poro nin ben wilol junt ángel yi tele'n tzaj tan c'ulche'n. \v 4 Nin tzun ben tlol tetz: “Or tzabene'n te yi yaj yi cy'a'n yi ma'lbil ta'n, nin alaj tetz: ‘Wi'nin wunak ẍchinajank junt tir Jerusalén. Nin tan paj yi wi'nin wunak tu cyawun sbne'-tz, qui'ct tzun rmeril tan banle'n tapij solte'j yi tnum. \v 5 Poro yi in wetz, chij, ni'cu'n tzimbne' chi jun tapij yi na tinc'un k'a'kl solte'j yi tnum. Nin tzinchaje' yi ink'ej, tu impak'puchal tul,’ ” stzun Kataj Ryos, chij yi ángel bantz. \s1 Tz'ocpon Kataj Ryos tan chicolche'n yi e' tetz tanum \p \v 6-7 Je na tal Kataj Ryose'j scyetz yi e' tetz tanum: “Ja no'c tan ilaje'n len, tulak e'chk tnum bene'n tzi'n. Poro yi jalu' swale' nin tzitetz: ¡Quitele'nk tzaj le e'chk ama'l yi at je'n tzi'n! Nin quitele'nk tzaj Babilonia, na posari'n tu' na iban tul e'chk ama'la'tz. Na yi ax itetz cho'n at itetz inajbil Sión. Nelpon cu'n te'j inyol, na yi in wetz, in Ryos,” chij Kataj. \p \v 8-9 Ma jalu', yi Ryos yi cya'l na xcye' quen te'j, ja chinsaj ẍchakol tan xtxole'n yi xtxolbile'j scyetz yi e'chk tnum yi e' oc tan oyintzi' tzite'j, nin yi e' opon tan majle'n len tircu'n yi e'chk itakle'n. Je yol i'e'j scyetz: “Alchok scyetz yil tz'oc tan chixuxe'n mu'ẍ tal yi e' intanum, ni'cu'ntz chi yi najk tzan tan tocle'n yi ni'il inwutz. Cha'stzun te, nocpon tan oyintzi' scye yi e' tnuma'tz, nin ite'n nin yi cyetz chi'esclaw chocpon wa'n tan majle'n len yi e'chk chime'bi'l,” chij Kataj Ryos. \p Tan yi xtxolbila'tz ẍchaje' Kataj Ryos yi tetz ẍchamil, nin tz'elpon itxum tetz yi i'tz yol i' yi na chintzan tan xtxole'n tzitetz. \p \v 10 Ncha'tz je junt yol i'e'j: “¡Axwok jun c'oloj aj Jerusalén, bitzinwok tan yi tzatzin, na yi in wetz nopon tan najewe'n tzixo'l! \v 11 Na yil chinnaje' tzixo'l, chocpon wi'nin jilwutz tnum jak' inca'wl, nin swale': Ncha'tz yi e'chk tnume'j, e' intanum. Nin ẍchinnajank tzixo'lwok,” chij Kataj. \p Yil bajij yi e'chk xtxolbila'tz tz'elpon tzun chitxumu'-tz tetz yi i'tz Kataj Ryos yi nchinchakon tzaj tan xtxole'n yi xtxolbila'se'j scyeru'.\f + \fr 2:11 \ft Dt 18:21-22. Ko quil tz'el cu'n te yi yol yi na tal jun yaj, yi na tal yi i' elsanl stzi' Ryos, nk'e'tz tzun i' mero elsanl stzi' Ryostz.\f* \v 12 Na tz'ocpon junt tir Judá tetz yi ama'l yi wi'nin na pek' Kataj Ryos te'j. Nin stale' i' junt tir: “Yi tnum yi txa'ijt wa'n tan jale'n wi'nin k'ej, i'tz Jerusalén,” chij i' sbne'. \p \v 13 Ma jalu': ¡Tajwe'n yil chinume' cyakil wunak! Tajwe'n chiyut' quib tircu'n, na at tulbil Ryos skaxo'l. Scyajk cyen yi tetz ama'l ta'n, yi chin xan nin, tan tule'n tzone'j. \c 3 \s1 Yi tilol Zacarías yi xtx'ixpe'n yi be'ch tetz Josué chi tul wutzicy' tane'n \p \v 1 I tzun bantz, nintzun ẍchaj Kataj yi Josué swetz, yi wi'tz pale', chi tul wutzicy' tane'n. Cho'n txiclij i' swutz yi ángel yi k'ajbil Kataj Ryos. Ej nin ben wilol junt yi cho'n txiclij le sbal, nin i'tz yi ángel yi aj xochonl,\f + \fr 3:1 \ft Yi ángel yi aj xochonl: i'tz Satanás, yi Bayba'n.\f* yi list tane'n tan tak'le'n til Josuéja'tz. \v 2 Poro yi ángel yi k'ajbil Kataj nin taltz tetz yi ángel aj xochonl: “¡Nink tz'oc chan Kataj Ryos tan makle'n awutz! ¡Nink tz'oc yi Ryos yi wi'nin na pek' te Jerusalén, tan amakle'n! Na yi jun yaje'j ni'cu'n i' tu jun piẍ tze' yi na tzan k'a'kl, yi ja el tzaj colpuj tk'ak'.” \v 3 Ma yi Josué, txicl cuntu' i'-tz swutz yi ángel yi k'ajbil Kataj, nin chin tz'il nin yi be'ch tetz yi at cyen te'j. \p \v 4 Cawune'n tzun yi ángeltz scyetz yi e' ẍchakum yi ate'-tz tan tele'n chitx'ixpul yi be'ch tetz Josué yi chin tz'il nin. “Yi xtxolbile'j, na elepont yi ja el ticy'le'n awil, nin tz'ocpon balaj be'chok tzawe'j,” stzun yi ángel bantz tetz Josué. \v 5 Lajke'l nintzun cawune'n nintz scyetz yi e' ẍchakum tan je'n toli'n jun xbu'k\f + \fr 3:5 \ft Ja kal ketz jun xbu'k yi nim tkan. Ma le castiy na bi'aj turbante.\f* yi chin skoj nin yi nim tkan te'j wi' Josué. Ncha'tz nin oc balaj be'ch tetz cya'n. Ma yi ángel yi k'ajbil Kataj qui nin eltz, ma na cyaj tu' txicloktz. \p \v 6 Bene'n tzun tlol yi ángela'tz tetz Josué: \v 7 “Je na tal Ryose'j: ‘Kol cxom swe'j, nin kol tzaban tane'n inca'wl, cẍocpon tzuntz wa'n tetz wi'tz pale' tul intemplo. Ẍcawunk txe', nin wutz tkanil yi intemplo-a'tz. Swak'e' tzun ak'ejtz, nin cẍocpon wa'n cyajlal yi e' ángel yi na chixcon swetz. \v 8 Ma jalu' Josué bit tzaj, yi aẍatz yi aẍ wi'tz pale'. Ncha'tz quibite' tzaj cyakil yi e' awuch', yi e' yi na chixcon tetz pale' tzinwutz. Tircu'n yi axwok itetz, axwok jun balaj elsawutzil te yi mbi sbajok tzantzaj. Na tz'ul junt tir yi weri nchakum wa'n, yi jun yi na a'lchij Xlum\f + \fr 3:8 \ft “Yi xlum” i'tz junt bi' Jesucristo, yi na ẍchaj sketz, yi tz'ul junt tir tan cawu'n.\f* tetz. \v 9 Ej, nin ja cu' jun balaj c'ub\f + \fr 3:9 \ft “C'ub” Dn 2:35, 44-45.\f* wa'n tzawutz yi juk cu'n bak wutz xlajak,\f + \fr 3:9 \ft At jun traducción yi na tal, juk bak' wutz. Nin at junt na tal juk a' tane'n yi na mulk'in.\f* nin nocpon tan stz'ibe'n quen e'chk yol te'jak e'ch xlaja'tz. Ej, nin tul jun ntzi' ke'j stzajk tircu'n quil yi e' intanum wa'n,\f + \fr 3:9 \ft Tul jun ntzi' k'ej: Is 66:6-15; Zac 12:10.\f* na in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j. \v 10 Nin yil tz'opon yi jun k'eja'tz, ba'n tzun cxtzatzin woktz icyakil cu'n. Nin ba'n tzixajsaj itibtz tzitibil itib, na ntin tzatzin paz sjaloktz tzixo'l. Ba'n tzun cxuje' len tmujil yi e'chk wi' uva tu e'chk wi' ibẍ\f + \fr 3:10 \ft Miq 4:4.\f* yi sjalok len tzituch'. Jun cu'n sbajok yi xtxolbile'j, na yi in wetz, in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j.’ ” \c 4 \s1 Yi tilol Zacarías jun chin wutzile'n cantil tu cob wi' oliw chi tul wutzicy' tane'n \p \v 1 Ej i tzun bantz, nintzun ul junt tir yi ángel yi jilon swetz bajx cu'n, nin oc tan inc'ase'n, chi na je' c'asu'n jun yi chin tza'j nin tan watl. \v 2 “¿Mbi na awilnin?” chij i' bantz swetz. “Na wilnin jun chin cantil yi oro cu'n, yi cho'n at cu'lbil yi aceitil tzwi'e'n. Nin at juk k'ab yi jun cantila'tz kale na cu'lnewe't k'ak'. Nin yi aceit cho'n na cutzaj tul juk tal ne'ẍ tuw jalen te yi jujun cu'lbil aceita'tz. \v 3 Nin xlajak yi jun cantila'tz at cob wi' oliw. At jun le sbal, nin junt le max,” chinch bantz tetz yi ángel. \p \v 4 Nintzun injaktz tetz yi ángel: “Ilu' teru' ta', ¿mbi na elepont?” \v 5 “¿Qui pe' na el atxum tetz?” chij i' swetz. “Qui'” chinch bantz. \p \v 6 “Yi tajbil Kataj i'tz tan tpone'n yi xtxolbile'j twi' Zorobabel, nin je yole'j: ‘Quil k'uke' ic'u'l scye jun c'oloj sanlar, nin quil k'uke' ic'u'l te ichamil cuntu'. Ma na k'ukek ic'u'l te weri inespíritu, stzun Kataj Ryos, yi Ryosa'tz yi cya'l na xcye' quen te'j. \v 7 Quil xcye' yi jun chin wutz\f + \fr 4:7 \ft Yi “wutz”, na elepont yi porer Bayba'n yil xconk ta'n tan makle'n klo' yi tak'un Kataj tan xtxicbaje'n yi tetz templo.\f* tan makle'n be' Zorobabel, na copon nil swutz i'. Tz'ocpon tzun Zorobabeltz tan je'se'n tircu'n yi templo jalen te yi wi'tzbil c'ub. Nin yi e' wunak scyale': ¡Chin yube'n nin yi templo! ¡Chumbalaj nin! che'ch sbne',’ ” chij yi ángel bantz swetz. \p \v 8-9 Ej nintzun tal Kataj yi xtxolbile'j swetz: “Zorobabel lcu'san xe' yi templo nin i' te'n nin i' lje'sempon tircu'n.” Tan yi xtxolbila'tz tz'elpon chitxumu' tetz yi i'tz Kataj Ryos, yi Ryosa'tz yi cya'l na xcye' quen te'j, yi nchinchakon tzaj tan xtxole'n yi xtxolbile'j scyeru'. \v 10 “Yi xe'te'n cu'n yi ak'un, sjalok wi'nin e' yi chitxume' yi quil jepon tamp yi ak'on, nin yi nink bnix qui'c wutzil sbne'. Poro tzantzaj yi e'a'tz ẍchitzatzink te Zorobabel, na squile' yi txant cuntu' tan xcyewe'n i' tan je'se'mpon yi jun chin ak'una'tz yi qui tu' ilwutz ban le xe'tzbil tzaj,” stzun Kataj. \p Ncha'tz tal yi ángel: “Yi juk tal txekbila'tz, na elepont yi wutz Kataj Ryos yi na tzan tan tilwe'n yi mbi cu'n na bajij bene'n tzi'n wi munt,” stzun yi ángel bantz swetz. \p \v 11 “Ej, nin ¿mbi na elepont yi cob wi' oliw yi ate' xlajak yi cantil? \v 12 ¿Nin mbi na elepont yi cob k'ab yi oliwa'tz yi cho'n na saj yi aceitil tul tal ne'ẍ tuw yi oro cu'n yi na opon tul e'chk cantil?” chinch bantz tetz. \v 13 “¿Qui pe' na el atxum tetz yi mbi na elepont?” chij i' swetz. “Qui' ta', qui na el intxum tetz,” chinch tetz. \v 14 “Yi cob oliwa'tz, na elepont yi cob yi je'nake' txa'ij, nin je'nakt aceit ẍchiwi' tan chixcone'n tetz Kataj Ryos, yi taw cyakil yi munt” chij yi ángel bantz swetz. \c 5 \s1 Yi tilol Zacarías jun toloj u'j yi at tz'iba'n le cabil xlaj chi tul wutzicy' tane'n \p \v 1 Ej, i tzun bantz, nintzun wil jun toloj u'j chi tul wutzicy' tane'n, yi na xon tcya'j yi at tz'iba'n swutz. \v 2 “¿Mbi'tz yi june'j yi na awil nin?” chij yi ángel ban swetz. “Na wilnin jun toloj u'j yi at tz'iba'n swutz, nin yi na xon tcya'j. Yi tkanil yi jun u'ja'tz i'tz beluj metr, nin cyaj metr tu ni'cy yi wutz,” chinch bantz tetz. \p \v 3 “Ej nin tul yi jun u'ja'tz, cho'n tz'iba'n tircu'n chicaws yi e' xonl Israel yi at tulbil squibaj. Nin cabil len xlaj tz'ibane't. Na qui'c na ban yi ko alk'om jun, nka la'j jun. Qui'c na ban. Tircu'n e' quil che'l liwr tk'ab yi chicaws yi tx'aklij ẍchiwutz. \v 4 Na je yol Kataje'j yi Ryosa'tz yi cya'l na xcye' quen te'j: ‘In nocpon tan chicawse'n yi e' alk'om, nin yi e' yi na xcon imbi' cya'n tetz quiwel chiyol, tan ẍchajle'n yi ik chelpon cu'n te'j. Nin yi jun cawsa'tz xcyek tan woque'n cu'n chica'l. Qui't jal tzaj e'chk ptzo'm tu e'chk xanil chica'l,’ stzun Kataj,” chij yi ángel bantz swetz. \s1 Yi tilol Zacarías jun xna'n chi tul wutzicy' tane'n tul jun ma'lbil yi mo'tx tu' \p \v 5 Ej nintzun ul junt tir yi ángel tan yol swetz: “¡Ma jalu', xmaynin!” stzun yi ángel swetz. \v 6 “¿Mbi tzun i ila'tz?” chinch bantz. “I'tz jun chin mo'tx yi na xcon tan ma'le'n yi quil yi e' wunak yi najlche' tzone'j Israel,” chij yi ángel bantz swetz. \p \v 7 Yi jun ma'lbila'tz lamij stzi' tan jun jobsel yi ploma' cu'n. Je'n tzun jakijtz, nin tul yi jun ma'lbila'tz ben wilol yi c'olchij jun xna'n. \v 8 “Yi jun xna'na'tz na elepont yi e' yi juntlen cyajtza'kl,” chij yi ángel bantz swetz. Cwe'n tzun pitol yi ángel yi jun xna'na'tz tul yi ma'lbil, nin cu' jopol stzi' yi mo'tx tan yi jobsel yi ploma' cu'n. \p \v 9 Ej, nin junt kujt nin, bene'n wilol yi chije'n jobtuj cob xna'n, yi at len chixicy', yi cyek'ek' tu' na chije'san tcya'j. Yi chixicy' ni'cu'n tu chixicy' cigueña.\f + \fr 5:9 \ft Yi “cigueña” i'tz jun jilwutz txuc yi chin tkan nin quikan, nin at lo' jun metr tkan yi jujun chixicy', nin yi chichot chin tkan nin.\f* Cy'a'n tzun yi jun ma'lbila'tz cya'n yi cyele'n xicy'in. \v 10 “¿Na' mbene't quicy'al yi ma'lbila'tz?” chinch banintz tetz yi ángel yi wuch' tan yol. \v 11 “Cho'n mben cya'n Babilonia, nin chocpon tan je'se'n jun tyoẍil. Ma yil bnix cya'n, jepon tzuntz cya'n wi jun ujbil,” stzun yi ángel bantz. \c 6 \s1 Yi tilol Zacarías cyaj care't tetz oyintzi' chi tul wutzicy' tane'n \p \v 1 Ej, i tzun bantz, nintzun wil junt xtxolbil. Nin wil yi chije'n jobtuj cyaj care't tetz oyintzi', yi kinij quitane'n tan chej. Cho'n tzun ate'-tz txo'l cob chin wutz yi brons cu'n. \v 2 Yi bajx care't kinij cya'n chej yi cyak cye'j. Ma yi ca'p care't kinij cya'n chej yi k'ek cye'j. \v 3 Yi toxi'n care't kinij cya'n chej yi sak cye'j. Ma yi cyaji'n care't kinij cya'n chej yi way cye'j. \p \v 4 “Ilu' jun c'oloj Wajcaw, ¿mbi na elepont yi cyaj care'te'j?” chinch bantz tetz yi ángel. \v 5 “Yi cyaj care'ta'tz, na elepont cyaj tojkbil cyek'ek'\f + \fr 6:5 \ft Yi cyaj tojkbil cyek'ek': Na elepont cyaj ẍchakum Ryos yi chixconk tan tak'le'n chicaws wunak. Na taj si'le'n: Sal 104:4; Jer 49:36; Ez 37:9; Ap 7:1-3; 9:13-16.\f* yi na eltzaj swutz Kataj Ryos, yi Ryos yi taw cyakil yi munt. \v 6 Yi care't yi kinij cya'n chej yi k'ek cye'j, cho'n mben le jun tnum je'n tzi'n. Nin yi jun yi kinij cya'n chej sak cye'j, cho'n mben le yi tnum yi at toque'n tzi'n. Ma yi care't yi kinij cya'n chej yi way cye'j, cho'n mben le tnum yi at cwe'n tzi'n,” chij yi ángel bantz swetz. \p \v 7 Ej, nintzun e' eltzaj yi e' chej yi way cye'j, na nternin na el cyalma' tan chibene'n tan xo'n bene'n tzi'n. “Quibene'nk tan xo'n bene'n tzi'n wuxtx'otx',” stzun yi ángel ban scyetz. Ej nin ya'tz nin tzun cyulejtz. \p \v 8 Yi wi't wilol yi xtxolbila'se'j, nintzun ẍch'in tzaj yi ángel swetz: “¡Xmaywe' nin yi e', yi ja chiben le yi tnum je'n tzi'n!\f + \fr 6:8 \ft “Je'n tzi'n” na elepont “norte” le castiy.\f* Cho'n nchiben tan tak'le'n chicaws yi e' wunaka'tz. Nin yi jun cawsa'tz ja xcye' tan mayse'n c'u'l Ryos”, stzun yi ángel bantz swetz. \s1 Yi je'n yi coron twi' Josué, yi wi'tz pale' \p \v 9 I tzun bantz, nintzun cawun tzaj Kataj Ryos swetz: \v 10 “Quilo'k tan stz'amle'n yi oy yi ja ul cyak'un Heldai, Tobías tu Jedaías, yi pres banake' Babilonia, na ja chipakxij tan najewe'n junt tir le katanum. Yil molxij yi e'chk oya'tz ba'n cẍben xe ca'l Josías yi cy'ajl Sofonías. \v 11 Te yi oya'tz yi oro cu'n tu sakal ba'n cẍo'c tan banle'n jun chumbalaj coron,\f + \fr 6:11 \ft Le castiy na tal cobox coron, poro yi mero bintzi i'tz, jun chin coron yi chumbalaj nin.\f* nin ba'n tzawak'e'n yi corona'tz twi' Josué yi wi'tz pale', yi cy'ajl Josadac. \v 12 Nin alaj tetz: ‘Yi Ryos yi cya'l na xcye' quen te'j, na tzan tan talche'n: Yi jun yaj yi na a'lchij Xlum tetz, xlumink chan te yi tetz xe', nin tz'ocpon i' tan je'se'n junt tir yi wetz intemplo. \v 13 Tz'ocpon i' tan je'se'n yi templo junt tir, nin stz'ak'lok k'ej i' chi na ak'lij k'ej jun wi'tz rey. Nin sc'olek wi jun balaj c'olchbil tan cawu'n. Nin sc'olek quen yi wi'tz pale' xlaj i', nin sjalok jun chin tzatzin paz ẍchixo'l. \v 14 Ma yi jun chin corona'tz, cho'n tz'opon tul yi templo tan cyule'n tx'akx Tobías tu Heldai tu Jedaías nin tu Josías yi cy'ajl Sofonías tkac'u'l,’ ” stzun Kataj Ryos bantz swetz. \p \v 15 Ncha'tz chu'l wunak joylaj tan ch'eya'n tan je'se'n yi templo. Nin tan yi xtxolbila'tz tz'elepon chitxumu' tetz yi jun cu'n, Kataj Ryos, yi cya'l na xcye' quen te'j, nchinchakon tzaj tan xtxole'n yi tajbil i' scyeru'. Nin yi xtxolbila'tz sbajok yil cyak'u' ama'l tan quibitalu' yi yol Kataj Ryos, nin yil cho'cu' c'ulutxum tan banle'n tane'n yi tetz ca'wl. \c 7 \s1 Yi jun jilwutz muc'le'n we'j yi qui na tzatzin Kataj Ryos te'j \p \v 1 I tzun bantz le cyaj tajlal yi beluji'n xaw (yi na bi'aj Quisleu) tul yi cyaji'n yob tan yi rey Darío tan cawu'n, nintzun cawun tzaj Kataj tetz Zacarías yi elsanl stzi' i'. \v 2 Nin te yi tiempa'tz, yi e' aj Betel nin saj chichakol cob yaj yi na chibi'aj Sarezer tu Regem-melec, scyuch' coboxt tan jakle'n chibanl tetz Kataj Ryos. \v 3 Ncha'tz tan jakle'n cyajtza'kl scyetz yi e' elsanl stzi' i', nin scyetz yi e' wi'tz pale' yi ate' le yi templo tetz Kataj Ryos. “¿Kocpon pe' il tan banle'n tane'n yi bis, nin tan muc'le'n we'j lakak o'i'n xaw cyakil yob, chi kutane'n leje'nak tzaj tunintz?” che'ch bantz. \p \v 4-5 Ej, nintzun tal Kataj Ryos, yi cya'l na xcye' quen te'j: “Zacarías, chij i'. Alaj yi xtxolbil yi swale' nin tzatz scyetz tircu'n yi e' xonl Israel, nin scyetz yi e' wi'tz pale': ‘Yi axwok itetz ja el oxc'al tu lajujix yob ita'n tan muc'le'n we'j, na cyakil nin yob yi na jepon yi o'i'n xaw tu yi na jepon yi juki'n xaw na imuc'wok we'j, nin na ibanwok tane'n yi bis. Poro yi na iban yi e'chk imunla'tz, nk'e'tz tan tak'le'n ink'ej. \v 6 Nin yi na cxwanwok ẍchixo'l cmon yi na bajij jun tzatzi'n, i'tz ntin tan nojse'n tu' ic'u'l, nin nk'e'tz tan tak'le'n weri ink'ej,’ cẍchij sban” chij Kataj. \v 7 Ma jalu', ¿nk'e'tz ptzun ite'n nin xtxolbila'tz talnak Kataj scyetz yi e' elsanl stzi' i' tiemp tzaj, tan cyoque'n tan makle'n chiwutz yi e' chimam chite'u' te yi e'chk takle'n yi chin ploj nin yi na chiban tul yi tiemp yi at tzaj tzatzin paz ẍchixo'l, nin te yi tiemp yi wi'nin chixone'n wunak banak Jerusalén? Ej nin yi ite'n nin quitane'n yi e'chk mas tnum yi ate' inakajil. Ej nin ite'n nin quitane'n yi e'chk tnum cwent Néguev, nin yi e' yi najlche' je'n tzi'n wi'wtz. \s1 Yi cyele'n xit yi e' xonl Israel tan paj yi qui e' oc c'ulutxum jak' ca'wl Kataj Ryos \p \v 8 Saje'n tzun tlol Kataj Ryos yi xtxolbile'j tetz Zacarías tan tlol scyetz yi e' yi e' opon tan jakle'n cyajtza'kl tetz Kataj: \v 9 “In yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j, ej nin je inca'wle'j, yi walnak tiemp tzaj: Puntil cu'n tzitulej yi icawu'n. Banwok bin ba'n tetz junt. Elk ik'ajab tzitibil itib. \v 10 Quil cxo'c tan chibuchle'n yi e' xma'lca'n, nin quil cxo'c tan chibuchle'n yi e' me'ba' yi qui'c chitaj chitxu'. Ncha'tz quil cxo'cwok tan chibuchle'n yi e' awer nak, nin yi e' me'ba' yi qui'c at scyuch'. Quil tzitxum yi ẍe'n tziban tan banle'n mal tzitibil itib.” \v 11 Poro yi e' wunaka'tz tentz qui nin e' ban tane'n yi yol Kataj, qui nin ocpon te'j chiwi'. Na ni'cu'ntz chi ik e' len cu'n chcan ban. Qui nin quibit yi ca'wl Kataj Ryos. \v 12 Chin tze'tzuj nin ban te cyalma', chi quiwel jun diamante, tan qui tocompone'n yi ẍchusu'n tu yi ca'wl Kataj tetz cyalma', yi talnak tan yi tetz espíritu scyetz yi e' elsanl stzi' i' tan chitxolil scyetz. Cha'stzun te ẍch'uye'n yi ẍchi'chbe'n c'u'l Kataj scye'j. Wech i' Ryos yi cya'l na xcye' quen te'j. \v 13 Na nin tal i': “Yi e' cyetz qui nin mmocpon inyol te chiwi' yi woque'n tan chimoxe'n. Ncha'tz tzun intz, qui't tzimbit chiyol jalu', yil cho'c tan na'wse'n imbi'. \v 14 Cha'stzun te ja che'l inxitul tulak e'chk tnum yi qui cyajske'n, chi ik jun chin salchcam mmo'c tan chixite'n len bene'n tzi'n. Ma yi cyetz chiluwar ja oc cyen tetz jun ama'l yi tz'inunin tunin tane'n, kale qui't jalwit puntil tan najewe'n jun wunak tul. ¡Chin yube'n nin banak chitanum tenẍchan! Ma jalu' tan chipaj ja oc tetz jun ama'l yi tz'inunin tu',” chij Kataj. \c 8 \s1 Yi banl yi suki'nt tan Kataj Ryos scyetz yi e' xonl Israel \p \v 1 Ma jalu' je xtxolbile'j yi tal Kataj Ryos: \v 2 “Je yi xtxolbile'j yi na waj lwal, yi in wetz yi in yi cya'l na xcye' quen swe'j: Wi'nin na chi'ch inc'u'l tan yi e'chk takle'n yi ja bajij te Sión. \v 3 Poro yi in wetz, tz'opon jun k'ej yil nopon junt tir Jerusalén tan innajewe'n. Ej nin te yi tiempa'tz stz'a'lchok scyetz yi e' aj Jerusalén: ‘Ya'stzun yi e' wunak yi na chiban tane'n yi ca'wl Ryos.’ Nin scyale' wunak tetz yi ju'wtz Sión: Yi ju'wtz yi wi'nin xanil. \v 4 Nin ẍchic'olek junt tir yi e' tal tijl c'u'lal lakak parque Jerusalén, tan ujle'n. Cy'a'n len chitx'amij cya'n tan paj yi ja chitijin cu'n. \v 5 Nin ẍchijalok wi'nin nitxa' junt tir. Ej nin snojk e'chk parque cya'n na cho'n ẍchisakchoktz. Ncha'tz ẍchisakchok lakak be'. \v 6 Yi e' intanum yi ẍchiclaxok cyen, squile' yi jun tiempa'tz, chelpon yab te yi mbi cu'n squile'. Poro yi in wetz quil ne'l yab te'j, na in txumul tetz. Sbajok yi xtxolbila'se'j, na in Ryos. \v 7 Ncha'tz in nocpon tan cyelsene'l tzaj yi e' intanum liwr yi ate' jak' chica'wl yi tnum yi at tele'n tzi'n, tu toque'n tzi'n. \p \v 8 ”Ej nin chu'l junt tir wa'n tan chinajewe'n Jerusalén. Nin chocpon junt tir tetz mero intanum, nin nocpon wetz tetz chiRyosil, na tz'elpon ink'ab te inyol yi walnak scyetz chimam chite'\f + \fr 8:8 \ft Ex 19:5; 29:45; Lv 26:11-12; Jer 31:33.\f* tentz. Ej nin chin tz'aknak cunin swuleje' cawbe'n cyetz,” chij Kataj Ryos bantz swetz. \p \v 9 Ncha'tz nin tal Kataj yi xtxolbile'j: “Quiwit te yi ak'un, yi axwok yi ja itbit yi chiyol yi e' elsanl intzi', na ja itbit e'chk xtxolbila'tz jetz yi cwe'n cu'n xe' intemploje'j tan je'se'n junt tir. Na yi in wetz in Ryos. \v 10 Na ja je'ul cobox k'eje'j yi qui'c mu'ẍ tal chichojo'n yi e' ak'unwil. Ncha'tz qui nin nchichojlij yi e'chk chej yi nchixcon tan quich'eye'n. Nin qui'c nin mu'ẍ tzatzin paz at-tz tzixo'lwok tan chipaj yi e' icontr. Nin ja jal oyintzi' tzixo'l wa'n. \v 11 Poro qui't tzimban junt tir yi xtxolbila'tz tzixo'lwok, yi axwok yi ja xclax cyen, qui't tzimban chi ban le xe'tzbil tzaj. Jun cu'n sbajok yi xtxolbila'se'j, na yi in wetz in Ryos. \v 12 Sjalok wi'nin tzatzin paz tzixo'lwok. Nin yi e'chk cojbil yi uva cu'n at swutz, wi'nin wutz stk'e'. Nin sjalok wi'nin jilwutz cosech, nin wi'nin a'bal sbne'. Nin swak'e' tircu'n yi e'chk balaj takle'na'tz scyetz yi e' yi ja chiclax cyen. \v 13 Axwok aj Judá, nin axwok aj Israel, axwok jun latz' mban ẍchixo'l yi e' mas tnum, poro nocpon tan icolpene'l tzaj jalu', nin cxocponwok tetz balaj ẍchiwutz cyakil. ¡Quil cxobwok! ¡Nimit ic'u'l!” stzun Kataj Ryos. \p \v 14 Ncha'tz je na tal Kataj Ryos, yi cya'l na xcye' quen te'j: “Ten che' incawsaj yi e' imam ite', na nin je' lajpuj inwi' scye'j tan yi cyajtza'kl cachi', nin ja imban tane'n yi wajbil scye'j. \v 15 Poro yi jalu', ja bixe' wa'n tan imbnol jun ba'n tetz Jerusalén tu Judá. Cha'stzun te quil cxobwok tetz jun. \v 16 Nin je yi xtxolbile'j yi tajwe'n tziban tane'n sbne' opon tunintz: Quil tzijal cu'n wi itak' tzitibil itib, puntil cu'n xcawunwok, nin buchwok itib tan jale'n tzatzin paz lakak pujbil xtisya'. \v 17 Quil tziban quen jun yab ajtza'kl te'j junt, nin quil tzital: ‘Sak swutz Ryos qui'c mimban’, ko tewe'n tu' itil na itaj. Na yi e'chk ajtza'kla'tz na tak' chi'ch c'u'lal swetz. Na yi in wetz yi na chintzan tan talche'n nin yi xtxolbile'j tzitetz, in iRyosil,” chij Kataj Ryos. \p \v 18 Ej, nintzun jilon tzaj junt tir Ryos. \v 19 Je yol i'e'j: “Yi muc'le'n we'j\f + \fr 8:19 \ft Na taj si'le'n 7:3.\f* yi na ibanwok tane'n le cyaji'n, tu o'i'n, tu juki'n, tu lajuji'n xaw, na taj xtx'ixpe'n tan toque'n tetz e'chk tiemp tetz tzatzi'n. Tajwe'n tan banle'n tane'n balaj tzatzi'na'tz tul yi e'chk k'ejlala'tz. ¡Ncha'tz, joywok bin puntil tan talche'n yi bintzij tzitibil itib, nin tan jale'n tzatzin paz tzixo'l!” stzun Kataj bantz. \p \v 20 Ncha'tz nin tal Kataj Ryos: “Yi e' wunak yi ate' bene'n tzi'n, yi najlche' lakak e'chk lmak tnum, chu'l tan xajse'n Jerusalén. \v 21 Na yi e' wunaka'tz scyale' scyetz yi e' yi najlche' tul junt tnum: ‘¡Quin, kajake' kabanl tetz Kataj Ryos!’ Ncha'tz scyale' coboxt: ‘Na kaj ketz, kaxomnin scye'ju'’ che'ch sbne'. \v 22 Na wi'nin wunak tz'ul chimolol quib Jerusalén. Cho'n cu'n ẍchisajk tulak e'chk juy tnum nin tulak e'chk lmak tnum, tan jakle'n chibanl swetz.\f + \fr 8:22 \ft Ro 14:11.\f* \v 23 Te yi tiempa'tz, chocpon lajuj awer nak yi apart len chiyol tan stz'amle'n ju' be'ch tetz jun judiy, nin scyale' tetz: ‘¡Na kaj kaxom nin te'ju', na ja kubit yi cho'n at Ryos ẍchixo'lu'!’ che'ch sbne',” stzun Kataj Ryos. \c 9 \s1 Yi chicaws yi e' wunak yi najlche' lakak e'chk tnum yi ate' naka'jil Israel \p \v 1 Ej, i tzun bantz nintzun opon jun stziblal tan Kataj Ryos tan chixo'wse'n yi e' wunak yi najlche' lakak ama'l cwent Hadrac nin le tnum Damasco: “Wetz tircu'n yi e'chk tnum cwent Siria,\f + \fr 9:1 \ft Yi Damasco ya'stzun yi capital tetz yi nación Siria.\f* chi tane'n chi'ama'l yi e' xonl Israel, wetz tircu'n. \v 2 Ncha'tz wetz yi ama'l Hamat tu yi e'chk tnum yi at naka'j, chi tane'n Tiro tu Sidón tu tircu'n yi e' chiwunakil yi chin list nin e'. \v 3 Ja bnix tapij solte'j yi tnum Tiro cyak'un, nin ja cho'ctz tan molche'n oro tu sakal chi na oc molche'n c'ub yi muluji'n cu'n na ban. \v 4 Poro qui'c na ban na nocpon tan majle'n len tircu'n yi e'chk me'bi'la'tz ẍchik'ab, nin mben c'oxij tircu'n yi tnum wi mar, nin tz'ocpon k'a'kl yi tnum. \p \v 5 ”Ej, nin yil quil yi e' wunak cwent Ascalón tircu'n yi e'chk takle'na'tz, ẍchixobok swetz. Nin yi e' aj Gaza ẍchitije' q'uixc'uj, nin yi e' aj Ecrón, quil jal chiwalor. ¡Qui'c rey sbne' tan cawu'n le tnum Gaza, nin qui'c jun wunak snajank le tnum Ascalón! \v 6 Ma le tnum Asdod ẍchinajank jun k'u'j wunak yi nk'e'tz junit chixe', ma na e' len cu'n awer nak, nin tan yi jun xtxolbila'tz, tz'elpon chinimel yi e' filistey wa'n. \v 7 Tz'elpon incy'al yi chichib le chitzi' yi atit nin ẍch'el, nin qui't lwak' ama'l tan toque'n jun jilwutz t'imbil le chitzi' yi xan. Poro ẍchixo'l yi e' wunaka'tz at jujun yi ẍchicyajk cyen tetz wetz. Na chocpon tetz cyajlal yi e' aj Judá. Ma yi e' aj Ecrón, ni'cu'n ẍchibne' ẍchixo'l yi e' aj Judá chi e' banake' yi e' jebuseo tentz.\f + \fr 9:7 \ft Yi e' Jebuseo, cho'n najlche' ẍchixo'l yi e' xonl Israel banak, nin yi e' aj Ecrón ni'cu'n ẍchibne' tzantzaj. Na taj si'le'n 1R 9:20-21.\f* \v 8 Nin list in tan chicolche'n yi e' wetz yi ate' jak' inca'wl. List in tan chicolche'n ẍchik'ab alchok chicontril yil chu'l tan chibiyle'n. Cya'l jun tz'ocpon tan chibuchle'n junt tir, na yi in wetz, in nocpon tan chiq'uicy'le'n,” chi Kataj Ryos. \s1 Yi chireyil yi e' xonl Israel yi at tulbil \q1 \v 9 ¡Axwok jun c'oloj aj Jerusalén, yi najlquix wi Sión, tzatzinwok nin bitzinwok tan yi tzatzin yi atix cu'nt! Na tz'ul yi iReyil yi chin jicyuch nin te'j tajtza'kl tan cawu'n, nin yi cya'l jun xcyek quen te'j. Quil tocsaj tib nim tu tajtza'kl, na cho'n tz'ul te'j jun ne'ẍ buru' yi mam, tal tu' jun ekum ektz tu'.\f + \fr 9:9 \ft Mt 21:5; Jn 12:15.\f* \q1 \v 10 Copon xitul yi e'chk care't tetz oyintzi' yi at ẍchik'ab yi e' xonl k'ajtzun Efraín, nin qui't chijal chej tetz oyintzi' Jerusalén, nin copon xitul i' yi e'chk ma'cl tetz oyintzi'. Tan i' sjalok tzatzin paz bene'n tzi'n wi munt. Nin scawunk squibaj e'chk nación nin wi'ak e'chk mar. Nin scawunk te yi ama'l kale atit yi tzanla' Eufrates, jalen bene'n tzi'n wi munt. \s1 Yil tz'oc junt tir Israel tetz jun lmak tnum \q1 \v 11 Je yol Kataj Ryose'j: “Axwok jun c'oloj aj Jerusalén, swutz cu'n yi ẍch'el yi katrat nocpon tan cyelsene'l tzaj yi e' ixonl liwr, yi pres quitane'n tul jun chin jul tane'n.\f + \fr 9:11 \ft Na elepont yi ate' pres, nka ilen nin na tzan chibuchle'n, nin tz'ocpon Ryos tan cyelsene'l tzaj tul yi jun chin q'uixc'uja'tz.\f* \q1 \v 12 ¡Ma yi axwok itetz yi pres iwutz, nin yi k'ukle't ic'u'l tan itele'n liwr, pakxenwok le ama'l tetz colo'n ib!\f + \fr 9:12 \ft Yi ama'l tetz colo'n i'tz Jerusalén.\f* Jun cu'n yol wale' nin tzitetz yi tzicambaje' cob tir mas yi ibanl swutz yi q'uixc'uj yi na cxtzan tan muc'le'n. \q1 \v 13 Na yi wetz c'oxbil inflech tetz oyintzi', i'tz yi e' aj Judá, nin xconk jun chin flech wa'n yi i'tz yi e' xonl Efraín. Ma yi e' yi najlche' wi ju'wtz Sión chocpon wa'n chi jun spar, nin nchiben wa'n tan oyintzi' scye'j tircu'n yi e' awer nak, yi e' aj Grecia,” chij Kataj. \q1 \v 14 Ẍchaje' tib yi Kajcaw yi kaRyosil tcya'j ẍchiwutz yi e' tetz tanum,\f + \fr 9:14 \ft Jud 14-15; Ap 1:7; 19:11-16.\f* nin mben c'oxol i' yi tetz flech chi na ban xlitz'. Nin i' te'n nin i' tz'ocpon tan cwe'se'n yi chun, nin tz'ul i' scye yi e' contr tul jun chin salchcam, yi na saj licu'n tzi'n. \q1 \v 15 Yi Kataj Ryos, i' tz'ocpon tzuntz tan chicolche'n yi e' tetz tanum. Nin yi e' cyetz chocpon tan yak'pe'n e'chk c'ub yi na chic'oxtzaj chicontr scye'j. Nin sbajk chicontr cya'n. Ẍchitzatzink yi e' intanum chi ik jun c'oloj win nchije' c'ajol. \q1 \v 16 Te yi tiempa'tz, tz'ocpon Kataj Ryos tan chicolche'n, nin tan chijutz'e'n tzaj yi e' tetz tanum, chi na chimolxij jun c'oloj awun. Nin sjalok chik'ej ẍchiwutz cyakil wunak. Cho'n sjalok chik'ej le cyetz chitanum. Ni'cu'n sbne' pak'puchal chik'ej chi na txekun yi e'chk c'ub yi wi'nin na litz'un, yi at te'j jun coron. \q1 \v 17 ¡Chumbalaj nin sbne' tircu'n chi'ama'l yi e' xonl Israel, nin chin yube'n nin sbne'! Na spuc'unk yi triw tu yi uva, nin ẍchich'uyok yi e' xun scyuch' yi e' xicy, nin chin yube'n nin ẍchibne'. \c 10 \s1 Suki'nt yi chelpon yi tanum Kataj liwr \q1 \v 1 Jakwok tetz Kataj tan saje'n a'bal te yi tiemp tetz k'alaj, na i' ta'w e'chk k'ancyok, nin tz'ul tunin kojol yi a'bal wi icojbil. Qui'c nin caril sbne', nin xtxa'xank cyakil. \q1 \v 2 Yi chiyol yi e' aj wutz mes tuml yi e'chk chiryos yi banij cuntu', i'tz la'jil tu'. Ej nin tircu'n yi na ẍchaj tib ẍchiwutz yi e' nachol, nk'e'tz bintzij. Yi e'chk takle'n yi na cyal yi sbajok, nk'e'tz bintzij na qui'c xe'. Nin yi chiyol yi na xcon cya'n tan mayse'n junt, qui'c eka'n ta'n. Cha'stzun te yi e' intanum na' cuntunin na cha'j nint tu cyajtza'kl, na ni'cu'n e' tu jun txob tal awun yi qui'c jun pstor cyetz. \q1 \v 3 Cha'stzun te je na tal Kataje'j: “Ẍchi'chok inc'u'l scye yi e' pstora'tz, nin ẍche' incawse' yi e' bajxoma'tz.” Tz'ocopon Kataj Ryos tan chicolche'n yi e' tetz tawun, yi e' xonl k'ajtzun Judá. Ej nin stak'e' chiwalor chi yi walor jun chej yi qui na xob tan oyintzi'. \q1 \v 4 Nin cho'n tz'elu'l Jun ẍchixo'l yi e' aj Judá-a'tz yi ni'cu'n tu jun balaj c'ub\f + \fr 10:4 \ft Is 28:16.\f* yi xicyol tetz jun tapij yil xcon tan chicolche'n. Ncha'tz tz'ocpon i' chi jun estaque tetz chiquiwel.\f + \fr 10:4 \ft Is 22:23; 33:20.\f* Nin tz'ocpon i' chi jun Arco yi wi'nin na c'oxon flech.\f + \fr 10:4 \ft 2R 13:17; Ap 19.\f* Ej nin ẍchixo'l yi e' aj Judá-a'tz cho'n ẍchijalok wi'tz bajxom tetz oyintzi'. \q1 \v 5 Ni'cu'n ẍchibne' yi e' aj Judája'tz, chi jun c'oloj sanlar, yi na baj chitzek'sal yi tx'otx' tbe' tan yi quikanbe'n. Chocpon tan oyintzi', na xomok Kataj Ryos scye'j, nin ẍchixcyek scye chicontr yi ate'e'n te'j chej, nin tz'elpon chik'ej cya'n. \q1 \v 6 Je na tal Kataje'j: “Swak'e' chiwalor yi e' xonl Judá, nin ẍchiclaxok yi e' xonl k'ajtzun Ẍep wa'n. Nin ẍchimbajxok ẍchiwutz yil chipakxtzaj junt tir le cyetz chitanum, na wi'nin na el ink'ajab scye'j. Ni'cu'ntz chi qui'k jun tir nno'c tan chilaje'n len, na yi in wetz in chiRyosil yi na wit chiyol yi na cho'c tan innachle'n. \q1 \v 7 Yi e' xonl Efraín chin cham nin ẍchibne' chi jun c'oloj sanlar. Nin ẍchitzatzink chi ik win lbaj cya'n. Nin yi e' chinitxa', yil quilnin yi ja jal chiwalor, ẍchitzatzink tzuntz scye'j. ¡Wi'nin tzun ẍchitzatzinktz swe'j!” stzun Kataj Ryos. \q1 \v 8 “Nocpon tan chichakle'n tzaj junt tir, nin chicopon inmolol tircu'n, nin ẍchiclaxok wa'n. Spuc'unk junt tir chiwutz chi e' banake' tentz. \q1 \v 9 In no'cnak tan chixite'n len bene'n tzi'n tulak e'chk tnum. Poro nu'l tx'akx junt tir ẍchic'u'l tzantzaj, nin tz'opon jun k'ej yi ẍchipakxok junt tir scyuch' chinitxajil tzone'j le chitanum. \q1 \v 10 Chelu'l wa'n Egipto, nin nocpon tan cyelsene'l tzaj Asiria, nin nchiben incy'al Galaad nin Líbano, nin spuc'unk chiwutz, nin quil tz'ak yi ama'la'tz tetz cyetz. \q1 \v 11 Chicy'u'l wi yi mar tetz Egipto, na quil wak' ama'l tan chibek'xe'n tan yi pak'bil mar. Stzajk yi tzanla' Nilo wa'n. Chin sk'ej nin tunin sbne' yi ticy'be'n yi jun tzanla'a'tz. Nin tz'elpon chik'ej yi e' aj Asiria wa'n. Ncha'tz yi e' aj Egipto, tz'elpon chichamil wa'n. \q1 \v 12 Swak'e' chiwalor yi e' aj Judá, nin sk'ukek chic'u'l swe'j yil chiben ẍchiwutz tan oyintzi'. Jun cu'n yol, nelpon cu'n te tircu'n yi nwal, na in Ryos,” chij Kataj. \c 11 \q1 \v 1 ¡Líbano,\f + \fr 11:1 \ft Yi “Líbano” i'tz jun ama'l, norte tetz Israel kale atit wi'nin lmak tze'.\f* ak'aj ama'l tan tocompone'n yi k'ak' tan stz'e'se'n tircu'n yi lmak tze'\f + \fr 11:1 \ft Is 2:12-13.\f* yi at-tz! \q1 \v 2 Chok'oken yi e'chk wi' tzaj, na ja wi't che'l cu'n yi e'chk lmak tze' swutz. Na ja wi't chitzaj yi e'chk chin tze' yi chin yube'n nin banak. ¡Ej nin axwok jun c'oloj bakch, yi cho'n atix le ama'l Basán, bisunwok, na ja wi't el cu'n cyakil yi tze' swutz yi chin txa'x nin xo'l banak! \q1 \v 3 Wi'nin chiẍch'ine'n yi e' pstor awun tan o'kl, na ja tz'e' tircu'n yi ch'im yi chin txa'x nin wutz. Nin yi e' león chin chiwi' nin tan o'kl, na qui'ct jun tal ẍutuj tze' mban cyen stzi' yi a' Jordán.\f + \fr 11:3 \ft Yi e' pstor scyuch' yi e' león na elepont yi e' wi'tz ajcaw cwent Israel nin lakak tnum yi nk'e'tz Israel, yi na chibisun na ja chisotz yi e' wunak yi ate' jak' chica'wl. Nin na ẍchaj yi at tulbil chicaws tan Ryos.\f* \s1 Yi cob jilwutz pstor \p \v 4 “Q'uicy'lwe' yi e' cneru' yi quime'n tlen tu' ate't le biybil awun tane'n. \v 5 Na yi e' yocol na cho'c tan chibiyle'n cu'n nin qui'c nin mu'ẍ tal najk chibisun ta'n. Nin yi e' aj c'ayinl na cyal: ‘¡Ntyoẍ tetz Kataj ja kariquin jalu'!’ Qui na el mu'ẍ chik'ajab yi e' pstora'tz scye'j yi e' tal cyawun. \v 6 Nin ite'n nin xtxolbila'tz tzimbne' wetz scye yi e' wunaka'tz yi najlche' le ama'le'j. Quil tz'el mu'ẍ ink'ajab scye'j. Ma na ẍche' wak'e' ẍchik'ab chiwisin scyuch' chireyil yi juntlen cyajtza'kl tan chixite'n cu'n. Nin quil no'c tan colche'n jun scyetz. Jun cu'n sbajok yi xtxolbile'j na in yi Ryos yi na ne'l cu'n te inyol,” chi Kataj Ryos. \p \v 7 Ej, nintzun in no'ctz chi jun balaj pstor tane'n tan chiq'uicy'le'n yi e' cneru' yi cwe'n tlen tu' biyij ate't, yi pen tu' na chixon. Ja klo' no'c tan chiq'uicy'le'n ẍchik'ab yi e' biyol awun. Nintzun bnix cob tx'amijtz wa'n, nin oc ink'ol bi' juntz tetz “Banl” nin yi junt tx'amij “Junit” ban bi' wa'n. \v 8 Ej nin le bajx xaw, nin e' el inlajul ox pstor te cyak'un, yi nsken wi't baj impasens scye'j, nin yi wi'nin na chi'ch chic'u'l swe'j. \v 9 Nintzun wal yi xtxolbile'j scyetz yi e' cneru': “¡Quil no'c junt tir tan ipstore'n! ¡Yi ko at jun ituch' lquim, ja nin bin quima's! ¡Nin ko at jun yil cu' biyij, ja nin bin cu' biyija's! ¡Nin yi e' yil chitz'ij cyen, ja nin je' chibajsal quiba's squibil quib!” chinch bantz scyetz. \p \v 10 Saje'n tzun incy'al yi jun intx'amij yi na bi'aj “Banl” nintzun cu' inwak'ultz, tan ẍchajle'n yi ja xit yi trat yi bnixnak wa'n scyuch' cyakil yi e'chk nación. \v 11 Nintzun xit yi trata'tz. Nin yi e' yocol awun yi na chitzan tan inxmaye'n tzaj, nintzun el chitxumtz tetz yi i'tz Kataj Ryos yi na jilon scyetz tan yi e'chk takle'n yi na imban. \v 12 Nintzun waltz scyetz: “Yi ko ba'n ẍchiwutzu', ba'n chichoju' in, nin ko qui na cyaju' chichoju' in, ba'n lcyaj tu's chine'j,” chinch bantz scyetz. Saje'n tzun chik'ol junaklaj piẍa'l sakal swetz tetz inchojo'n. \p \v 13 “Cy'ajtzaj yi pwoka'tz, yi jun chin injamela'tz\f + \fr 11:13 \ft Mt 27:9-10. Na elepont yi i'tz jun jamel yi qui' que'n walor.\f* yi ja cyak', nin ba'n tz'opon awa'n kale na colxe't yi pwok tetz yi templo,” chi Kataj bantz swetz. Nintzun imbentz tan ticy'le'n tzaj, nin opontz wa'n le templo. \p \v 14 Ej, nintzun cu' inwak'ul yi ca'pi'n tx'amij yi na bi'aj “Junit” nin tan yi xtxolbila'tz nin xit yi lok' ib yi at ẍchixo'l yi e' aj Judá scyuch' yi e' aj Israel. \p \v 15 “Ma jalu', nque'n chi jun pstor yi cy'aj, yi quil tz'oc il tan chiq'uicy'le'n tawun,\f + \fr 11:15 \ft Yi xtxolbile'j i'tz jun elsawutzil tetz yi anticristo, yi tz'ocpon tan chisotzaje'n cu'n klo' yi e' tanum Ryos.\f* chij Kataj swetz. \v 16 Nin swak'e' ama'l tetz yi juna'tz yi qui'c xac tan chipstore'n yi e' intanum. Quil tz'oc il tan chijoyle'n yi e' cneru' yi na che'l te'j pe'm, nin quil tz'oc il tan chijoyle'n yi e' yi na chitx'akxij. Nin quil tz'oc il tan chitz'aque'n yi e' q'uixpnake'. Ej, nin quil tz'oc il tan tak'le'n chiwa' yi e' yi jalt nin tan chiquime'n tan we'j, ma na tz'ocpon tan bajse'n chichi'bel yi e' k'ant, nin sbajk cunin jujun ta'n cyakil tu pac'. \p \v 17 ”¡Lastum yi pstora'tz yi chin juntlen nin tajtza'kl, yi tu na col cyen tu' yi tawun! ¡Lok noj cu'n jun spar wi k'ab, nin lok lo'on yi wutz tan yi spara'tz! ¡Lok skej yi k'ab, nin lok stzaj yi wutz!” stzun Kataj Ryos bantz swetz. \c 12 \s1 Yi cyele'n yi e' aj Jerusalén liwr \p \v 1 I bin jalu', cyakil yi xtxolbile'j yi tal Kataj Ryos i'tz yi mbi cu'n sbajok te Israel. Yi Kajcawa'tz yi ja bnix yi tcya'j ta'n, nin yi ja cu' xe' yi wuxtx'otx' ta'n, nin yi ja bnix yi wunak ta'n, i' a'lon cyen yi xtxolbile'j: \p \v 2 “Tz'ocpon Jerusalén wa'n chi jun cu'lbil quic'a' wunak, yi nojnak tan chicaws yi xcyek tan tocse'n xya'yil chiwi' cyakil yi e'chk tnum yi ate' solte'j Israel. Na chocpon cyakil yi e'chk tnuma'tz tan oyintzi' te Jerusalén nin scye'j e'chk mas tnum cwent Judá. \v 3 Nin te yi jun tiempa'tz tz'ocpon Jerusalén wa'n tetz jun chin c'ub tane'n, yi chin al nin yi quil chixcye' yi e'chk nación tan xicyle'n. Na alchok scyetz yil buch tib tan xicyleje'n, sq'uixpok ta'n. Tircunin tzun yi e'chk nación yi ate' solte'j Jerusalén ẍchimole' quib tan oyintzi' te'j. \v 4 Poro nocpon tan chixo'wse'n yi chichej, nin tz'ocpon xya'yil chiwi' yi e' yi ate'e'n scye'j yi cheja'tz. Chocpon chichej yi e' nacióna'tz wa'n tetz moyi'ẍ, nin nocpon tan chiq'uicy'le'n yi e' xonl Judá ẍchik'ab. \v 5 Yil quil yi e' wi'tz cyajcawil yi e' aj Judá yi xtxolbila'se'j, scyale' tzuntz squibil quib: ‘I'tz Kataj Ryos yi na tzan tan tak'le'n chiwalor yi e' katanum, yi e' aj Jerusalén,’ che'ch tzun sbne'-tz. \p \v 6 ”Nin tul yi jun tiempa'tz chocpon yi e' aj Judá wa'n chi xtxak'ak' yi nternin na k'ak'an txo'l si', nin chitane'n jun chin boc'oj k'ak' txo'l tkan triw yi chin skejtnin. Na sbajk chitz'e'sal yi e' tnum yi ate' le chimax nin yi e' tnum yi ate' le chisbal, tircu'n yi e'chk nacióna'tz yi ate' nakajil Israel. Nin yi e' aj Jerusalén, ẍchinajank junt tir le cyetz chitanum. \p \v 7 ”Poro bajx ẍche' inclaxe' yi e' xonl k'ajtzun Judá yi ate' solte'j len Jerusalén, bantz quil cyocsaj quib nim tu cyajtza'kl yi e' xonl k'ajtzun Luwiy yi najlche' le tnum Jerusalén. \v 8 Poro ncha'tz, nocpon tan chicolche'n yi e' yi ate' le tnum Jerusalén, yi e' yi qui'c chiwalor tan oyintzi'. Chocpon wa'n chi banak yi k'ajtzun rey Luwiy yi chin cham nin i' banak tan oyintzi'. Nin yi e' xonl Luwiy sjalok chiwalor chi tane'n walor Ryos, chi tane'n yi ángel yi k'ajbil Kataj, yi bajxij ẍchiwutz. \v 9 Te yi tiempa'tz, alchok nación yil tz'oc tan oyintzi' te Jerusalén, tz'elpon cu'n wa'n swutz. \p \v 10 ”Ej nin yil quil yi e' xonl k'ajtzun rey Luwiy, scyuch' yi e' aj Jerusalén, yi jun yi icy'nak ch'ich' cya'n le wankil\f + \fr 12:10 \ft Jn 19:37; Ap 1:7.\f* cyak'un yi e' imam ite', swak'e' tzun jun chitxumu'ntz, yi xcyek tan chibisune'n te yi mbi cu'n nchiban cyen, nin ẍchijake' cuybil chipaj. Sjalok tzun jun chin bis o'kltz ẍchixo'l, chi yi bis o'kl yi na jal le jun najal yi na quim jun ẍutuj cy'ajol. \v 11 Sjalok yi jun chin bis o'kla'tz le tnum Jerusalén. Chumam nin sbne' yi jun bisa'tz yi sbajok, chi yi bis yi mbajij tentz te'j Hadad-rimón wi ẍk'ajlaj cwent Meguido.\f + \fr 12:11 \ft Yi mero bintzij i'tz, cya'l jun na el xtxum tetz yi mbi mbajijtz wi yi ẍk'ajlaja'tz ntin na ẍchaj yi sjalok jun chin bis o'kl.\f* \v 12 Ẍchijunal cu'n ẍchibisunk lakak e'chk najal. Apart yi e' yaj nin apart yi e' xna'n, na cyakil yi e' xonl k'ajtzun Luwiy ẍchibisunk scyuch' quixkel. Na ẍchibisunk yi e' xonl k'ajtzun Natán scyuch' quixkel. \v 13 Nin ẍchibisunk yi e' xonl k'ajtzun Leví scyuch' quixkel. Ncha'tz ẍchibisunk yi e' xonl k'ajtzun Semei scyuch' quixkel. \v 14 Na cyakil yi e' najal cwent Israel ẍchibisunk len. Ẍchibisunk len yi e' yaj apart, nin ẍchibixunk len yi e' quixkel apart. \c 13 \p \v 1 ”I tzun te yi jun tiempa'tz, smulk'ink jun chin a' yi ba'n xcon cyak'un yi e' xonl k'ajtzun rey Luwiy scyuch' yi e' aj Jerusalén tan xtx'ajle'n len yi quil tu chiya'pl. \v 2 Ej nin, cupon inxitul yi e'chk ryos yi banij cuntu' tane'n, yi ate' tul cyakil yi e'chk tnum cwent Israel. Qui't tzun na'wsij chibi' junt tir. Ncha'tz chelpon inlajul cyakil yi e' elsanl chitzi' yi ryosa'tz, scyuch' yi e' espíritu cwent Bayba'n. Jun cu'n sbajok yi xtxolbile'j, na in Ryos. \p \v 3 ”Alchok scyetz yil tz'oc tan xtxole'n e'chk xtxolbil yi nk'e'tz in na a'lon, scyale' yi e' taj xtxu' tetz: ‘Tajwe'n tan aquime'n, na yi e'chk la'jil yi na awal, nk'e'tz yol Kataj.’ ¡Ej, nin ite'n nin taj xtxu', chocpon tan biyle'n cu'n tan spar, na na tocsaj tib chi ik jun mero elsanl intzi'! \p \v 4 ”Te yi tiempa'tz ẍchitx'ixwok yi e' yi na cyocsaj quib elsanl intzi', tan yi e'chk takle'n yi na cyal yi nk'e'tz bintzij. Cya'l jun tz'ocpon tan jople'n chiwutz wunak, tan tu' yi na xcon be'ch tetz jun mero elsanl intzi' ta'n. \v 5 Ma na scyale' len: ‘Nk'e'tz in jun elsanl stzi' Ryos. Na yi in wetz, in tu' jun ak'unwil xo'l co'n. In tzaj nitxa' yi inxe'tle'nix tan ak'un wi cojbil.’ \v 6 Ej, nin kol tz'oc jun tan jakle'n: ‘¿Poro mbi eka'n tan e'chk q'uixpnak yi at te awankil?’ Stza'we' tzuntz: ‘Cho'n mbnix xe chica'l e' wamiw.’ ” \s1 Yi q'uixc'uj yi ẍchitije' yi e' tanum Ryos \q1 \v 7 Je yol Kataj Ryos: “¡Tz'icy'pon ch'ich'\f + \fr 13:7 \ft Mt 26:31; Mc 14:27. “Ch'ich'” na elepont “espada” le castiy. Nin yi espada na elepont yi caws Ryos.\f* le wankil yi pstor yi xconk wa'n, yi jun yi txiclij tzinxlaj! ¡Squimok i', nin chelpon xit yi e' tawun, nin yi in wetz qui't no'c tan quich'eye'n! \q1 \v 8-9 Ẍchiquimok mas ni'cy te yi wunak yi najlche' le tnume'j.\f + \fr 13:8-9 \ft Le tnume'j: na jop cyakil yi ama'l cwent Israel.\f* Ntin cobox ntzi' tal ẍchiclaxok cyen. Na chicy'pon tul k'ak' tane'n bantz skojaxe'n te cyalma'. Chicy'pon tul k'ak' tane'n chi na ban yi sakal tan telse'n stz'ilil,\f + \fr 13:8-9 \ft Is 1:25; 48:10.\f* nin chumbalaj nin ẍchibne' chi na ban yi oro yi na el stz'ilil. Chocpon tzuntz tan na'wse'n imbi' tetz cu'n cyalma'.\f + \fr 13:8-9 \ft Zac 12:10—13:1.\f* Nin tzimbne' tane'n yi cyajbil. Swale' scyetz: ‘Axwok intanum,’ nin yi e' cyetz scyale' swetz: ‘Yi ilu', ilu' Kajcawil, ilu' kaRyosil.’ Jun cu'n sbajok yi xtxolbile'j, na yi in wetz, in Ryos nin na ne'l cu'n te inyol.” \c 14 \s1 Wi'tzbil tlen ẍchitx'aconk yi e' aj Jerusalén scye'jak chicontr \p \v 1 Txant tan tule'n yi k'ejlal yil tz'ul Kajcaw tan chicawse'n yi e' wunak. Ej nin te yi jun tiempa'tz chocpon chicontr yi e' judiy le tnum Jerusalén, nin copon chijatxol yi e'chk me'bi'l ẍchixo'l yi ẍchicambaje'tz. \v 2 Te yi jun k'ejlala'tz tz'ocpon Kajcaw tan chimolche'n cyakil yi e' nación tan cyoque'n tan oyintzi' scye yi e' aj Jerusalén. Nin ẍchixcyek yi nacióna'tz scye'j. Scyetzaje' cyakil yi e'chk takle'n yi at xe'ak chica'l yi e' aj Jerusalén. Chocpon tan chipo'tze'n xna'n. Ej, nin nchiben pres mas nicy' te yi wunaka'tz yi ate' tnum. Ntin cobox ntzi' ẍchiclaxok cyen. \v 3 Tz'ocpon tzun yi Ryos yi Kajcawil tan oyintzi' scye yi nacióna'tz, nin stz'oyintzink scye'j chi na ban i' tentz. \v 4 Le yi jun k'eja'tz cu'ul txiclok wi yi ju'wtz Oliw, yi cho'n at swutz len Jerusalén, nin sjalok jun siwun yi cho'n xe'tok tzaj lilen nin cho'n tz'ul tzajk jalen Jerusalén. Sjatxe' tib yi jun ju'wtza'tz yi na bi'aj Oliw. Jalaj mben ẍkansal tib leje'nak, nin yi jalajt licu'nak. \v 5 Ma yi axwok itetz cxelpon ojk tul yi jun siwuna'tz yi sjalok txo'l yi cob ju'wtza'tz. Na yi jun siwuna'tz tz'opon stzi' te yi ama'l Azal, yi at le jalajt. Cxelpon ojk chi nchiban cyen yi e' imam ite', yi bajije'n yi coblaj nob te yi na cawun tzaj yi rey Usías le ama'l cwent Judá. Tz'ul tzun yi Kajcaw yi kaRyosil scyuch' cyakil yi e' tetz ángel\f + \fr 14:5 \ft Na tal “santos” le castiy. Na jop yi e' ángel yi xomche' te Ryos yil tz'ul tzaj (Sal 89:7; Mt 25:31; Jud 1:14).\f* yi xomij chiwi' te'j. \p \v 6 Te yi jun tiempa'tz qui'c tkan skil sbne', nin qui'c mas che'w sbne'.\f + \fr 14:6 \ft At q'uixbel tan lajluchaxe'n skawutz yi mbi na tal yi hebrey.\f* \v 7 Quil jal junt tiemp ni'cu'n chi yi jun tiempa'tz. Ntin at swutz Ryos yi ẍe'n cu'n sbne'. Te yi jun tiempa'tz, quil jal tkan k'ej, nin quil tz'oc tz'o'tz. Ncha'tz yi lak'bal tz'ocpon tetz sk'ejl. \v 8 Nin tz'elu'l balaj a' le tnum Jerusalén, yi quil tzaj le tiemp cresum, nin quil tzaj le tiemp k'alaj. Nicy' te yi a'a'tz tz'opon tul yi Mar Muerto, nin yi ni'cyt cho'n tz'opon jalen tul yi mar Mediterráneo. \v 9 Te yi jun tiempa'tz, scawunk Kajcaw, yi kaRyosil, squibaj cyakil wunak bene'n tzi'n wi munt. Cyakil cu'n tzun wunak tz'elpon chitxumtz tetz yi ntin cu'n i', i' Ryos. Nin quil china'wsaj bi' junt ryos. \v 10 Nin cyakil yi ama'l txo'l Geba jalen Rimón, tz'ocpon cyen tetz jun chin ẍk'ajlaj, yi nim ate'n swutz yi mas ama'l cwent Judá. Cho'n xe'tok tzaj yi jun ẍk'ajlaja'tz le ama'l Geba yi at xlaje'n (norte) Jerusalén, nin cho'n tzajpon tul yi ama'l Rimón yi at xlajcu'n (sur) Jerusalén.\f + \fr 14:10 \ft Yi Geba cho'n at tibe'n nka al norte tetz Jerusalén, nin at lo' beluj kilómetro xo'l tu Jerusalén. Yi Rimón cho'n at tzak' cu'n Jerusalén nka al sur. At lo' nicy' cient tu wajxak kilómetro xo'l tu Jerusalén.\f* Scyajk cyen tzun Jerusalén wi'wtz, swutz yi mas tnum, nin sjalok wi'nin wunak tul. Ẍchinajank te yi sawan yi na bi'aj Tetz Benjamín jalen te yi sawan yi na bi'aj Xtx'u'c (kale xitnakit yi sawan yi na bi'aj Antiw). Ncha'tz ẍchinajank wunak kale atit yi ca'l yi nim wutz tkan tetz Hananeel, jalen kale atit yi mulin tetz aceit tetz rey. \v 11 Jun cu'n yol, ẍchinajank wi'nin wunak le tnum Jerusalén, nin qui't xit yi tnuma'tz junt tir. Qui't chixob yi e' aj Jerusalén tetz jun chicontr sbne' opon tunintz. \p \v 12 Ma yi nación yi e' oc tan oyintzi' te Jerusalén, tz'ocpon Kajcaw yi kaRyosil tan chicawse'n cunin. Itz'enle'n sk'ayok chichi'bel. Ncha'tz chiwutz tu cyak', sk'ayok. \v 13 Le jun tiempa'tz, chelpon yab te cyakil yi e'chk takle'n yi sbajok scye'j, nin tz'ocpon xya'yil chiwi' tan paj. Cyakil e' ẍchibiye' quib squibil quib. Chocpon tan oyintzi' squibil quib. \v 14 Ncha'tz yi e' aj Judá yi najlche' Jerusalén, chocpon tan oyintzi' scye'j. Chixcyek tzun tan majle'n wi'nin me'bi'l scye yi e' nación yi najlche'-tz naka'jil Israel. Ẍchicambaje' wi'nin me'bi'l, chi tane'n sakal, oro tu be'chok. \v 15 I te'n nin castiwa'tz yi na tzan scye yi e' nacióna'tz, copon squibaj cyakil chichej tu chicamey tu chimula' nin chiburu', chicyakil cu'n yi ekum ektz yi xomche' scye'j. \p \v 16 Yi nsken wi't bajij yi xtxolbila'se'j, cyakil yi e' jilwutz wunak yi ẍchiclaxok cyen ẍchixo'l yi e', yi e' opon tan oyintzi' scye'j yi e' aj Jerusalén, cho'n nin chopontz Jerusalén cyakil nin yob, tan tak'le'n chik'ajsbil tetz yi wi'tz Rey, yi Kataj Ryos yi cya'l jun na xcye' quen te'j. Na cyakil nin yob chopontz Jerusalén tan ticy'se'n yi wutz k'ej Scabte'.\f + \fr 14:16 \ft Lv 23:39-43.\f* \v 17 Nin ko at jun k'u'j wunak yi quil chopon Jerusalén tan lok'e'n wutz kaReyil, yi Kataj Ryos, qui'c a'bal sbne'-tz le chitanum. \v 18 Nin ko quil chopon yi e' aj Egipto, tan ticy'se'n yi jun k'eja'tz, ite'n nin tzun cawsa'tz stk'e' Ryos scyetz. Nin ite'n nin cawsa'tz tz'ul squibaj alchok k'u'j wunakil yi quil chiben tan banle'n tane'n yi wutz k'ej Scabte'. \v 19 Ya'stzun chicastiw yi e' aj Egipto sbne', scyuch' alchok k'u'j wunak yi quil chiben tan banle'n tane'n yi jun k'eja'tz. \p \v 20 Te yi tiempa'tz tz'ocpon len tz'iba'n yi yol: “Xansa'nt tan xcone'n tetz Kataj” te'jak chicampanu' yi e' chej. Nin tircu'n yi e'chk ẍwok' yi xconk le ca'l Kataj, chin xan nin sbne', chi xanil e'chk lak yi na xcon te yi altar. \v 21 Ej nin tircu'n yi e'chk ẍwok', yi na xcon Jerusalén tu yi na xcon Judá chin xan nin sbne' swutz Kataj Ryos. Xconk e'chk ẍwok'a'tz tan xtxicyle'n ẍchi'bel chitx'ixwatz yi e' yil chu'l tan toye'n tetz Ryos. Ej, nin te yi jun tiempa'tz qui't aj c'ayinl sjalok le templo yi Kataj Ryos yi cya'l na xcye' quen te'j.