\id MAL - Aguacateco [agu] NT (Guatemala) -2011 (DBL 2013) \h Malaquías \toc1 Malaquías \toc2 Malaquías \toc3 Mal \mt1 MALAQUÍAS \imt1 Tx'olbil Xo'l Yi Liwre'j \ip Yi bi'aj “Malají” le chiyol yi e' aj Israel na elepont “yi inchakum”. Yi e'chk xtxolbile'j yi alijt cyen tan Malaquías ja bajij o' cient yob yi ntaxk ul itz'ok Kajcaw Jesucristo. Ej nin yi templo, nsken wi't bnix junt tir. Ncha'tz yi e' pale', na chitzan tan banle'n chimunl le templo tan cha'tz tu'. Poro chin q'uixbel nin ate' cu'n yi e' wunak na qui't na chixom te e'chk ca'wl yi tz'iba'nt cyen na cya'l jun jak buch tib tan chichusle'n te e'chk ca'wla'tz. Cha'stzun te ja cabej chic'u'l yi e' xonl Israela'tz te Ryos. Ncha'tz buchij che' yi e' me'ba', scyuch' yi e' prow xma'lca'n cyak'un yi e' ric. Ej nin te yi jun tiempa'tz at wi'nin yaj yi ja chipax quib tu quixkel tan cha'tz tu'. \ip Ja tzun xcon Malaquías tan Ryos tan makle'n chiwutz yi e' pale' scyuch' yi e' tetz tanum tan tule'n tx'akx chic'u'l yi trat yi bnixnak cyen ta'n scyuch' chimam chite'. \iot Yi Weklil Yi Liwre'j \io1 Yi bajx wekl (Cap. 1:1-5) na ẍchaj yi wi'nin na pek' Kataj Ryos scye'j yi e' tetz tanum. \io1 Yi ca'p wekl (Cap. 1:6–2:9) na ẍchaj yi chipaltil yi e' pale'. \io1 Yi toxe'n wekl (Cap. 2:10-17) na ẍchaj yi chipaltil yi e' xonl Israel. \io1 Yi cyaje'n wekl (Cap. 3:1-4) na ẍchaj yi at tulbil yi Mesías. \io1 Yi to'e'n wekl (Cap. 3:5-15) na ẍchaj yi jun cu'n chicawsok yi e' pajol ca'wl. \io1 Yi kake'n wekl (Cap. 3:16–4:6) na jilon te yi oy yi stk'e' Ryos scyetz yi e' c'ulutxum tu chicaws yi e' pajol ca'wl. \c 1 \s1 Wi'nin na pek' Ryos scye yi e' xonl Israel \p \v 1 Yi xtxolbile'j na jilon te chicaws yi e' xonl Israel yi at tulbil squibaj, yi alijt cyen tan Kataj Ryos tetz Malaquías\f + \fr 1:1 \ft Yi bi'aj Malaquías, i'tz “Malají” le hebrey, nin na elepont: “Inchakum,” nka “Wetz inángel”.\f* tan xtxolil scyetz. \v 2 “Axwok xonl Israel, ilenin na wal yi wi'nin na chimpek' tzite'j, chij Kataj. Poro yi axwok na ital swetz: ‘¿Mbi puntilil mbanu' tan ẍchajle'n yi na pek'u' ske'j?’ Ma jalu' je puntile'j: ¿Nk'e'tz ptzun quitz'un quitzicy quib yi e' imam k'ajtzun Jacow tu Esaú? Bintzi nin, quitz'un quitzicy quib, poro ja chimpek' mas te Jacow. \v 3 Ma te Esaú,\f + \fr 1:3 \ft Gn 25:23-26; Ro 9:13.\f* ilenin qui nchimpek' mas te'j. Ej nin ja no'c tan po'tze'n cyakil yi e'chk ju'wtz kale najlche't yi e' xonl i'. Nin ja oc cyen wa'n tetz jun ama'l tz'inunin tu'. Ntin e'chk smaron txuc najlche'-tz tul. \p \v 4 ”Mpe nink cyal yi e' aj Edom:\f + \fr 1:4 \ft Is 34:5-17; 63:1-6; Jer 49:7-22; Ez 25:12-14; 35:1-15; Am 1:11-12; Abd 1-14.\f* ‘Ja wi't kalo'on, poro kocpon tan xtxicbaje'n junt tir tircu'n yi lo'onakt,’ swale' scyetz: ‘Ba'n cxo'cwok tan xtxicbaje'n junt tir, poro quil wak' ama'l tzitetz, na nocpon tan xite'n cu'n cyakil yi na ibanwok.’ Ej nin stz'a'lchok te iluwar: ‘Ya'stzun chi'ama'l yi e' malnak. Ej nin ya'stzun yi ama'l yi na chi'ch c'u'l Ryos te'j, tetz bin k'ej ben sak.’ \p \v 5 ”Yi axwok itetz xonl Israel, tz'elepon itxum tetz yi xtxolbila'se'j,\f + \fr 1:5 \ft Yi xtxolbila'se'j i'tz tan lajluchaxe'n ẍchiwutz yi e' xonl Israel, yi ilenin na pek' Ryos scye'j. Na tane'n ẍchiwutz cyetz yi ja cyaj cyen tilol Ryos e', poro qui', na ja chicawsij tan paj yi e' pajol ca'wl. Nk'e'tz Ryos ncolin cyen e', ma na e' cyetz qui nin nk'uke' chic'u'l te'j, nin ja chijoy junt chiryosil, cha'stzun te na chicawsij.\f* nin tzitale'wok: ‘Chumam nin porer yi Kataj Ryos, na ncha'tz na lajluchax yi tetz porer joylaj len yi mojomil yi katanum Israel.’ ” \s1 Yi toque'n Kataj Ryos tan ẍchajle'n scyetz yi e' pale' yi e' len pajol ca'wl \p \v 6 Je yol Kataj Ryose'j scyetz yi e' pale': “Yi e' cy'ajol na cyak' chik'ej chitaj, nin yi e' mos na cyak' chik'ej chipatrón. Poro yi axwok itetz, qui na itak' mu'ẍ tal ink'ej, wech in iTaj, nin in Cawl itetz. ¿Nxac tzun qui na itak'wok ink'ej? Poro chin pajpuj nin axwok, na na ital: ¿Mbi na kaban tan telse'n k'eju'? \v 7 Je ipaltile'j: Na itoywok pam swetz yi cy'a'n il c'ol\f + \fr 1:7 \ft Ncha'tz na jop yi ajtza'kl yi mbi na icy' tc'u'l jun yi na opon xe ca'l Kataj tan jakle'n banl tetz (Mt 5:23-25; Jn 4:24).\f* ta'n, yi nk'e'tz tz'aknak cu'n, nin na nin cxtzane't tan jakle'n swetz: ¿Mbi puntilil nkaban tan telse'n k'eju'? Na itak'wok ch'on tetz walma', tan paj yi qui na itak'wok k'ej yi wetz inaltar, kale na ipatwit e'ch itx'ixwatz tzinwutz. \v 8 I tane'n tziwutz itetz, yi nk'e'tz xan yi na itoy e'chk awun swetz yi moyi'ẍ, nka yi co'x quikan, nka yabi'ẍ.\f + \fr 1:8 \ft Lv 22:18-25; Dt 15:21.\f* Pilwok bin tan toye'n e'chk awuna'tz scyetz itajcawil. ¿Ẍchitzatzink ptzun tzite'j? Nxac tzun na itoy e'chk oya'tz swetz, wech in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j. \v 9 Na cxo'cwok tan jakle'n ibanl, poro ko na xcon yi e'chk jilwutz oya'tz ita'n, quil cxo'cwok tan xtxumle'n yi ẍchintzatzink tzite'j. Je inyole'j: \v 10 Ba'nt cu'n yi nink tz'oc jun tzitetz tan jople'n cu'n yi puertil yi templo, bantz quil tz'oc jun tan tocse'n k'ak' wi inaltar tan cha'tz tu', na yi in wetz qui na chintzatzin tzite'j, nin quil tzincujij mas yi e'chk oya'tz yi na itoy swetz,\f + \fr 1:10 \ft Is 1:13; Am 5:21-24.\f* na in yi Ryos. \v 11 Bene'n tzi'n wi munt ẍchixo'l cyakil jilwutz wunak, at e' yi na cyak' chik'ajsbil swetz, nin yi na chipat insens tan tak'le'n ink'ej, nin na cyoy chumbalaj oy swetz. \v 12 Ma yi axwok itetz ntin na el ink'ej ita'n, na le wutz itetz itajtza'kl i'tz, yi ba'n tz'el k'ej yi wetz inaltar ita'n, poro yi altara'tz at k'ej, na ya'stzun inmes kale na chinwane't tane'n. \v 13 Yi axwok itetz na ital: ‘Ja icy' kapaj tan banle'n tane'n yi e'chk munle'j.’ Nin tan yi xtxolbila'tz yi na ital, na cxtzanwok tan telse'n ink'ej. Ej nin ncha'tz na itxum yi na chintzatzin te jun oy yi na ul ita'n tzinwutz yi alk'a'n tu' na itulej, nka le iwutz itetz itajtza'kl na chintzatzin te jun wacẍ yi co'x, nka yi yabi'ẍ. \v 14 Poro tz'ul icaws tircu'n axwok yi juntlen itajtza'kl, yi at itawun yi balaj, poro na itoy jun yi ploj swetz. Na yi in wetz in yi wi'tz Rey, nin at e' ẍchixo'l cyakil nación bene'n tzi'n wi munt yi mas tcu'n na cyek ẍchi' imbi' tziwutz itetz,” stzun Ryos. \c 2 \p \v 1 “Ma jalu' axwok jun c'oloj pale', bitwok tzaj yi inyole'j: \v 2 Tajwe'n cxo'cwok c'ulutxum jak' inca'wl, nin tajwe'n yi tetz cu'n italma' yil tzitak'wok ink'ej, na in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j. Poro tan paj yi qui nin ncxo'cwok c'ulutxum jak' inca'wl, nin tan paj yi nk'e'tz tetz cu'n italma' na itak' ink'ej, swak'e' icaws. Na cyakil yi e'chk takle'n balaj yi na icambaj te imunl, tz'ocpon tetz jun chin icaws. \p \v 3 ”Tz'elpon inmajol yi ca'wl tk'ab yi e' initxajil. Nin mben inc'oxol yi lasu'il tuml yi stz'isil yi e' itx'ixwatz tiwutz. Nin cxelpon injo'lil tuml yi e'chk takle'na'tz wi tz'is. \v 4 Tz'elpon tzun itxumtz tetz yi i'tz in yi na chintzan tan makle'n iwutz, bantz quil xit yi trat yi bnixnak cyen wa'n tu imam Leví,”\f + \fr 2:4 \ft Nm 3:11-13.\f* stzun Kataj Ryos. \p \v 5 “Na yi jun trata'tz yi bnixnak wa'n scyuch' Leví tuml yi e' xonl, ja tak' itz'ajbil tu tzatzin paz scyetz.\f + \fr 2:5 \ft Nm 25:12-13.\f* Nin ja bnix yi jun trata'tz tan cyak'ol ink'ej, nin tan cyekal inchi'. Nin ja el chik'ab te'j, na ja cyek inchi', nin ja cyak' ink'ej. \v 6 Ocnake' tan chichusle'n yi e' intanum te yi bintzij. Nin qui nin el jun yab yol le chitzi'. Nternin na ke'l na ko'c ban scyuch'. Nin ja chixcye' tan makle'n chiwutz wi'nin ixonl tan qui chibnol e'chk takle'n ploj.\f + \fr 2:6 \ft Dt 33:8-10.\f* \v 7 Na yi imunl, yi axwok pale', i'tz tan tele'n chitxum yi e' wunak swetz.\f + \fr 2:7 \ft Lv 10:11; Dt 21:5.\f* Nin tan chichusle'n cyakil yi e' yi na chijak cyajtza'kl tzitetz, na yi axwok itetz, axwok inchakum, yi in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j. \p \v 8 ”Ma yi axwok itetz jalu', ja cyaj cyen itilol yi balaj be'. Nin tan ichusu'n, at wi'nin yi ja chicu' bow. Tan itajtza'kla'tz ja je' itx'ixpul yi trat yi bnixnak cyen wa'n tu ixonl Leví. \v 9 Cha'stzun te tan paj yi nk'e'tz axwok c'ulutxum jak' inca'wl, nin tan paj yi nk'e'tz nicy' nin tu' na cxcawun scye yi e' wunak, cxocpon tzuntz wa'n chi jun tx'akaj pale' yi qui'c mu'ẍ chixac ẍchiwutz wunak, nin qui't jal mu'ẍ ik'ej ẍchiwutz,” stzun Kataj Ryos. \s1 Chin juntlen nin yi cyajtza'kl yi e' xonl Israel \p \v 10 Jun ntzi' Kataj Ryos at skibaj, nin i' bnol ketz kacyakil cu'n.\f + \fr 2:10 \ft Is 63:16; 64:8; Os 11:1-4; Ef 4:6.\f* Nxac tzun na isub itibtz tzitibil itib, na tan yi jun ajtza'kla'tz, na cxtzan tan xite'n yi trat yi bnixnak cyen tan Kataj Ryos scyuch' yi e' kamam kate'. \v 11 Ej nin yi axwok aj Judá, qui na cxe'l cu'n te iyol swutz Ryos, na na iban e'chk takle'n yi chin juntlen nin Jerusalén, nin bene'n tzi'n Israel. Ja cxcye'wok tan telse'n k'ej yi intemplo tan yi e'chk takle'na'tz yi na iban. Na at axwok yi ja cxu'me' scyuch' yi e' yi na chimeje' quen swutzak e'chk ryos yi banij cun tu' tane'n. \v 12 ¡Lo'k tz'oc Kataj Ryos tan chisotzaje'n cu'n yi e'a'tz! Qui'c na ban yi na' scyetz e', nin qui'c na ban yi ko na cyoy e'chk balaj oy tetz Kataj Ryos. Na kol chimeje' quen swutzak e'chk ryosa'tz yi banij cun tu' tane'n, chelepon cu'n swutz ta'n. \p \v 13 Poro nk'e'tz ntina'tz na iban, ma na at mas itil, na na ipaxwok cyen itxkel tan cha'tz tu'. Wech wi'nin na cxch'inwok tan o'kl swutz inaltar, tan paj yi qui't na incujij yi e'chk oy yi na opon ita'n tan jale'n ibanl. \v 14 Por qui na pujx ita'n, na iẍnin na cxtzane't wok tan jakle'n swetz: ¿Ta', mbitzuntz yi qui na tzatzinu' ske'j? I'tz tan paj yi in stiw banak te yi itumewe'n tu itxkel. Poro qui nin el cu'n ik'ab te iyol yi isuk tetz yi xuna'tz, na ja cyaj cyen itilol tan cha'tz tu'. Wech na ya's tzun klo' itrat tetz cyakil tiemp. \v 15 Qui pe' na el itxum tetz, yi wajbil i'tz: Yi na itok'bej itib tu itxkel, junit na ban iwankil tan jalen initxajil yi at len chi espíritu tan inc'u'laje'n. \v 16 E'u' xonl Israel, na tzan Kataj Ryos tan talche'n yi xtxolbile'j scyeru': “Or bin tzitilwok itxumu'n, nin banwok tane'n yi inca'wl. Na chin xa'bil nin yi yaj tzinwutz yi na pajx cyen yi txkel. Na alchok scyetz yi na pajx cyen yi txkel tan yi tetz ya'bl, na juch jun chin til tzinwutz,” stzun Ryos. \s1 Yi k'ejlal yil tz'oc Ryos tan tak'le'n chicaws wunak \p \v 17 Ja icy' paj Ryos tan tbite'n chitzi'u' chikulu'; na iẍnin na chitzane'tu' tan talche'n tetz: ¿Mbi'tz na katzan tan talche'n teru', yi ja wi't icy' chan paju' tan tbite'n? Yi puntil i'tz: Ja icy' paj i' scye'ju', na na cyalu': “Na tzatzin Ryos scye'j yi e' yi cachi' na chiban; nin wi'nin na tzatzin i' scye'j.\f + \fr 2:17 \ft Job 21:7-16; Hab 1:2-4, 13; Mal 3:14-15.\f* Ncha'tz qui na cyocsaju' yi qui na je' k'ab i' twi' jun, na na cyalu': ¿Na' tzun atit cyent yi Ryosa'tz yi chin tz'aknak cunin tan cawun?” che'chu' na ban. \c 3 \p \v 1 Je yol Kataj Ryos, yi cya'l na xcye' quen te'j: “Bitwok tzaj, mben inchakol yi inchakum, tan nuc'le'n yi be'\f + \fr 3:1 \ft Mt 11:10; Mc 1:2; Lc 1:76; 7:27.\f* yi itAjcawil yi na cxtzan tan ẍch'iwe'n. Ej, nin qui cunin tz'icy' tzitetz yil tz'ocpon i' tul yi tetz templo. Nin yi itAjcawila'tz, i' yi ángel yi ink'ajbil yi xconak wa'n te yi tiemp yi bixewe'n katrat tzituch', nin yi juna'tz\f + \fr 3:1 \ft Ja ẍchaj tib Cristo chi ángel te ntaxk ul itz'ok wuxtx'otx' chi wunak. Nin ite'n nin i'a'tz yi Mesías, yi Cristo, yi na el cyalma' te'j tan tule'n.\f* ya'stzun yi jun yi wi'nin na el italma' te'j tan tule'n chan.” \p \v 2 ¿Ej nin, na' scyetz jun xtx'aje' yi jun chin k'ejlala'tz yil tz'ultzaj i'? Na cya'l nin jun nink xcye' quen te'j i' yil tz'ul tzaj.\f + \fr 3:2 \ft Is 13:6; Ez 30:2-3; Jl 1:15; 2:11; Am 5:18-20; 8:9-14; Sof 1:14-18; Ap 6:17.\f* Na yil tz'ul tzaj i', tzu'l tan telse'n itil. Ni'cu'n sbne' i' chi jun jilwutz xawon yi na xcye' tan telse'n len cunin yi kaya'pl.\f + \fr 3:2 \ft Mt 3:10-12.\f* Ej nin chi jun chin k'ak', yil tz'ocpon tan katz'e'se'n tan telse'n katz'ilil. \v 3 Sc'olek i' tan cawu'n, nin tan telse'n len tircu'n yi ilc'ol yi at scye'j yi e' pale', yi e' xonl k'ajtzun Leví. Tz'ocpon tan telse'n chitz'ilil, chi na el yi stz'il yi sakal tu oro tan k'ak'. Yil bnix yi xtxolbila'se'j, ba'n tzun cho'ctz tan toye'n e'chk oy tetz Kataj Ryos, chi yi tajwe'n tan chibnol. \v 4 Stzatzink tzun yi Kataj Ryos te yi mbi cu'n scyoye' yi e' aj Judá scyuch' yi e' aj Jerusalén tetz. Stzatzink te'j chi banak cyen tenẍchan. \p \v 5 Ej nin je na tal Kataj Ryos: “Nopontz tan tak'le'n chicaws yi e' yi na xcon quipisio' cya'n; scyuch' yi e' jopol wutzaj; scyuch' yi e' yi na xcon imbi' tan poyse'n tu' wutz junt; scyuch' yi e' yi na cho'c tan chibutxle'n chimos, tu yi e' xma'lca'n, scyuch' yi e' me'ba'; nin scyuch' yi e' yi na cho'c tan chibuchle'n yi e' awer nak; scyuch' yi e' yi na el ink'ej cya'n. \s1 Yi e'chk diesum tu e'chk oy yi qui na ak'lij \p \v 6 ”Yi in wetz, in iTaj, iRyosil. Qui ncu' inxitul yi trat yi bnixnak wa'n tentz tu imam k'ajtzun Jacow. Qui nin nje' intx'ixpul yi wajtza'kl, ite'n nin ina's chi sajle'n tunintz.\f + \fr 3:6 \ft Nm 23:19; Heb 13:8; Stg 1:17.\f* Cha'stzun te, axwok itetz, yi axwok xonl k'ajtzun Jacowa'tz, qui nin ncxsotzwok wa'n. \v 7 Poro yi axwok itetz ja cyaj cyen itilol e'chk inca'wl, chi e' ban cyen yi e' imam ite'. Qui na saj tetz italma' tan banle'n tane'n yi e'chk inca'wla'tz. Poro yi in wetz yi in iRyosil, na wal nin tzitetz: Pakxenwok tzaj swe'j, ncha'tz in chimpakxok tzite'j.\f + \fr 3:7 \ft Is 55:7; Zac 1:3.\f* Poro yi axwok itetz na ital swetz: ¿Ẍe'n kapakxij junt tir te'ju', na iẍkaj ja tzunk cyaj cyen kilolu'? \v 8 Poro yi in wetz na waj tzinjak tzitetz: ¿Ba'n ptzun yil tz'oc jun yaj tan talk'e'n swe'j? Poro yi axwok itetz, na cxtzanwok tan talk'e'n swe'j. Nxac tzun na ijaktzaj swetz: ‘¿Ẍe'n kapakxij junt tir te'ju', na ba'n ato't?’ Je puntile'j: I'tz yi e'chk idiesum, tu e'chk oy yi na italk'aj swetz. \v 9 Bintzij nin cyakil yi axwok itetz, na cxtzanwok tan alak' swe'j. Cha'stzun te swak'e' len icaws. Yi in wetz in iTaj, iRyosil, nin je na wal nin tzitetz: \v 10 Cy'ajwok tzaj yi idiesum le cu'lbil pwok, yi at le templo,\f + \fr 3:10 \ft Lv 27:30; Nm 18:21-24; Dt 12:6; 14:22-29; Neh 13:12.\f* sjalok tzun yi tajwe'ntz xe inca'l. Pilwok bin tan tak'le'n idiesum, nin tzitile' tzuntz yi tz'ul tunin inkojol imbanl tzitibaj. \v 11 Kol tzitak' idiesum tu e'chk itoy swetz, qui tzun lwak' ama'ltz tan lo'one'n e'chk icosech tan txuc nka tan ya'bil. \v 12 Scyale' tzun cyakil yi e' awer nak: ‘Ban cyeru' yi ate'u' tul jun chin ama'l yi chin ric nin,’ che'ch sbne'. Jun cu'n sbajok yi xtxolbila'tz, na i'tz inyol, yi in wetz yi in yi Ryos yi cya'l na xcye' quen swe'j.” \s1 Na el to'kl c'u'l Ryos scye yi e' tetz tanum \p \v 13 Je yol Kataje'j: “Ja italwok e'chk quiw yol swetz. Poro qui na cxnachon te'j, na iẍnin na cxtzane't tan talche'n: ¿Ẍe'n, mbi yolil ja kal teru' yi chin quiw nin? \v 14 Je iyole'j yi italnak tan telse'n ink'ej, chij Kataj: ‘Qui'c na tak' yi na kaban tane'n jun kamunl swutz Ryos.’ Nin na italwok: ‘¿At ptzun jamel kukan tan tu' yi na kaban tane'n yi ca'wl Ryos? ¿Mbi xac na kabisun tan kaxome'n te'j, na qui'c na tak' sketz? \v 15 Na yi o' ketz ja kil yi na chitzatzin yi e' yi na cyocsaj quib nim tu cyajtza'kl. Nin ja kil yi at chibanl yi e' mal nak, yi e' yi na cho'c tan pile'n Ryos. Ej, nin na kil yi qui na chicawsij tan paj,’\f + \fr 3:15 \ft Mal 2:17.\f* cxchij wok,” chij Kataj. \p \v 16 (Itzun yi e' yi na cyak' k'ej Kataj Ryos, na chijilon squibil quib tan tak'le'n k'ej i', nin na tbit Kataj yi e'chk takle'n balaj yi na cyal. Ej nin swutz Kataj Ryos, na tzan stz'ibe'n tul jun liwr yi chibi' yi e'a'tz yi na cho'c tan lok'e'n wutz i', yi e' yi at nin i'-tz tetz cyajal.) \p \v 17 Ma je na tal Kataj Ryos, yi cya'l na xcye' quen te'j: “Sbixek jun k'ej wa'n kalel chibixewe't junt tir yi e' xonl Israel tetz intanum. Ni'cu'n tzun tzimbne' wetz scye'j chi na ban jun yaj yi na el to'kl c'u'l te yi tetz cy'ajl.\f + \fr 3:17 \ft Sal 103:13.\f* \v 18 Tzitile' tzun woktz, nin tz'elpon itxum tetz, yi mbi na tak' tetz jun yaj yi at balajil, nin tzitile'wok yi mbi na tak' tetz jun yaj yi ploj xtxumu'n. Tzitile' tzun woktz yi mbi sbajok scye yi e' yi na chixom te Ryos, nin mbi sbajok scye yi e' yi qui na chixom te'j i'.” \c 4 \s1 Yi k'ejlal yil tz'ul Kataj Ryos tan tak'le'n chicaws wunak \p \v 1 Je yol yi Kataj Ryose'j yi cya'l na xcye' quen te'j: “Ato' txe' quen yi k'ejlal yi wi'nin slamcank, chi na lamcan jun ẍchujil pam. Te jun k'ejlala'tz cyakil yi e' yi na cyocsaj quib nim, scyuch' yi e' yi juntlen cyajtza'kl, ẍchitz'e'ok, chi na tz'e' jun boc'oj ch'im wi jun chin k'ak'. Tul yi jun k'eja'tz yi at tulbil, ẍchitz'e'ok tircu'n, qui'c chisenil sbne' cyen. \v 2 Poro apart sbne' itetz, yi axwok itetz yi na itak' ink'ej, na slajluchaxk yi imbalajil tziwutz itetz. Nin swak'e' ibanl. Nin nternin cxtz'itpunkwok tan yi tzatzin yi sjalok tetz italma'. \v 3 Tul yi jun k'eja'tz yi at tulbil wa'n, cxocponwok tan chiyak'pe'n yi e' mal nak, nin ni'cu'n ẍchibne' tzak' itkan chi tane'n yi puklaj tbe',” stzun Kataj Ryos. \p \v 4 “Tajwe'n yil tz'ul tx'akx yi e'chk ley tic'u'l yi walnak tetz inchakum Moisés wi yi wutz Horeb,\f + \fr 4:4 \ft Ex 19:16-20; 24:1-17; Dt 5:1-3.\f* na tircu'n yi axwok yi ax xonl Israel, tajwe'n yil tzibanwok tane'n\f + \fr 4:4 \ft Ro 13:8-10.\f* e'chk leya'tz, tu e'chk ca'wla'tz. \p \v 5 ”Bitwok tzaj, te yi ntaxk opon yi jun k'ejlala'tz, yi chin xo'wbil nin sbne', nin yil wicy'saj inc'u'l scye tircu'n yi e' wunak, mben tzun inchakol yi elsanl intzi' Elíastz\f + \fr 4:5 \ft 1R 17—21; 2R 2:1-12; Mt 11:14; 17:10-13; Mc 9:11-13; Jn 1:21.\f* tzixo'l. \v 6 Nin tan i' sjalok tzatzin paz junt tir ẍchixo'l yi e' yaj scyuch' chinitxajil.\f + \fr 4:6 \ft Lc 1:17; Ap 11:3-4.\f* Na ko quil chinicy'saj cyajtza'kl squibil quib, nopon tzuntz nin swak'e' chicaws cyakil yi e' itanum, nin tz'elpon cu'n tircu'n wa'n swutz.”